Utbildningsutskottets betänkande

1997/98:UBU10

Gymnasieskolfrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1997/98
UbU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ca 80 motionsyrkanden om olika gymnasieskolfrågor, alla
yrkanden utom ett i motioner från allmänna motionstiden 1997. Samtliga yrkanden
avstyrks.
Motionerna handlar om gymnasieskolans struktur och program, timplanen,
kärnämnena, lärlingsutbildning, frågor om förhållandet skola-arbetsliv,
utbildning i företagarkunskap och entreprenörskap, betyg, gymnasieexamen,
utvecklingssamtal, förändrat huvudmannaskap för landstingskommunala
gymnasieskolor, m.m.
M, c, fp, v, mp och kd har reserverat sig på en eller flera punkter.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1997
1997/98:Ub201 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att utöka antalet
betygsnivåer, särskilt på gymnasienivå, i enlighet med vad som anförts i
motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en översyn av poängsättning
av olika kurser i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att införa nationella
betygskriterier över hela landet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Ub205 av Alf Svensson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten för elever att inom
gymnasieskolan få genomgå teoridelen av körkortsutbildningen.
1997/98:Ub208 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betyg och skriftliga omdömen i grund- respektive gymnasieskolan,
5. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att avskaffa timplanerna för grund- respektive
gymnasieskolan,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införandet av en modern gymnasieexamen,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en reformering av gymnasieskolan.
1997/98:Ub213 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildning i
företagsamhet/entreprenörskap i grundskola och gymnasium.
1997/98:Ub215 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingsarbete för elevernas inflytande vid val av kurser inom
ämnena,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling av kärnämnena,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om religionsämnets betydelse,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Skolverket ser över kommentarerna till kärnämnena i syfte att
deklarera vikten av samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en utvärdering görs om förhållandet till betygssystemet inom
olika kärnämnen och kursplaner för gymnasieprogrammen samt att ett förslag om
alternativa system och viktning utreds,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gymnasieexamen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingssamtal,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätten att få genomföra sina gymnasiestudier t.o.m. 25 års ålder,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gymnasiestyrelser med elevmajoritet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett nationellt program med speciell inriktning på företagande och
entreprenörskap,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en ny form av lärlingssystem byggs upp inom flera av
gymnasieskolans program,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om APU (arbetsplatsförlagd utbildning),
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att på sikt avskaffa timplanen.
1997/98:Ub217 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om kommunernas skyldighet
att svara för vissa elevresor att kilometerangivelsen tas bort.
1997/98:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om antalet kärnämnen i gymnasieskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om alternativa kurser i kärnämnena,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en mer flexibel gymnasieskola,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avskaffande av timplanen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gymnasieskolans omfattning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det individuella programmet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om praktikprogrammet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det personliga programmet för ökad valfrihet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om entreprenörsutbildning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett nytt teknikprogram,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samverkan mellan skola, arbetsliv och näringsliv,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en modern lärlingsutbildning,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av en gymnasieexamen.
1997/98:Ub223 av Stig Grauers och Kent Olsson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av
nationella prov i ämnena franska och tyska.
1997/98:Ub234 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att höja kvaliteten i gymnasieskolan,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag som möjliggör för
gymnasieelever att inom ramen för sina studier läsa kurser på högskolenivå i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Ub244 av Maud Ekendahl och Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
yrkesexamen på vårdgymnasiets omvårdnadsprogram.
1997/98:Ub247 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om alternativa kurser och mål i
kärnämnena i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av gymnasieskolans program och struktur,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avskaffa timplanen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om färre obligatoriska kärn-
ämneskurser i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinförande av rätten att
pröva betyg under gymnasietiden i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samverkan mellan skola och näringsliv,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den arbetsplatsförlagda utbildningen,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en försöksverksamhet med
modern lärlingsutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändrat huvudmannaskap
för de gymnasieskolor som har landsting som huvudman i enlighet med vad som
anförts i motionen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de lokala grenarna och elevers rätt att välja utbildning.
1997/98:Ub251 av Sten Svensson m.fl. (m, c, fp, kd) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet
av Lärling 2000.
1997/98:Ub259 av Tuve Skånberg och Ingrid Näslund (kd) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändra
namnet på Industriprogrammet till Teknikerprogrammet.
1997/98:Ub267 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en gymnasieexamen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör återkomma med förslag om hur gymnasieskolans
utbildningar kan inriktas mer mot entreprenörskap.
1997/98:Ub271 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en utredning tillsätts med uppdrag att undersöka möjligheterna
att avskaffa betygen i gymnasieskolan och som alternativ föreslå ett starkt
reducerat betygssystem med endast två betygssteg (godkänd, icke godkänd),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en total översyn av kvaliteten av betygssystemet i
gymnasieskolan, såväl vad avser betygens reliabilitet som deras värde som
prognosinstrument för elevers framtida studie- eller yrkesframgång.
1997/98:Ub280 av Lars U Granberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
körkortsutbildning bör få en inriktning på ett livslångt lärande.
1997/98:Ub281 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning som gör en samordnad
översyn av gymnasieskolans styrdokument,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om eftergymnasial lärlingsutbildning,
6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om betyg enligt vad i
motionen anförts,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om obligatoriska utvecklingssamtal i gymnasieskolan.
1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att komma till rätta med allvarliga problem med den nya
gymnasieskolan,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättande av en utredning med uppdrag att föreslå lämpliga
alternativ till nuvarande kunskapskrav och betygssystem för gymnasieskolan,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att fortsätta nedtoningen av timplanens betydelse och
stärka utvecklingen av målinriktade studier efter individuellt anpassade
studieplaner och stort elevinflytande i gymnasieskolan,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utveckla den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) i
gymnasieskolan,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av lärlingsutbildning vid svenska företag.
1997/98:Sk321 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärlingsutbildning.
1997/98:Sk738 av Kerstin Warnerbring och Kjell Ericsson (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärlingssystem.
1997/98:So629 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om föräldrautbildning på gymnasiet.
1997/98:Kr509 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av idrottsgymnasier.
1997/98:N274 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utbildning och kompetensutveckling genom ett nationellt program
med inriktning på företagande och entreprenörskap införs i gymnasieskolan.
1997/98:N307 av Karin Pilsäter och Eva Flyborg (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att sätta företagande på schemat i skolor.
1997/98:N308 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av integrerad undervisning i företagande/entreprenörskap i
grundskola och gymnasium.

1997/98:A203 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om entreprenörskap i gymnasieutbildningen.
1997/98:A415 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsplatsförlagd utbildning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en förbättrad lärlingsutbildning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett regionalt försöksprojekt med en förbättrad lärlingsutbildning i
Jönköpings län.
1997/98:A457 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokala utbildningar efter lokala behov.

Motion väckt med anledning av regeringens skrivelse 1994/95:127 Ungdomsfrågor
1994/95:Kr3 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av betygssystemet.

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande 78 motionsyrkanden som har väckts under den
allmänna motionstiden hösten 1997 samt ett motionsyrkande från ett tidigare
riksmöte. Samtliga yrkanden handlar huvudsakligen om gymnasieskolan. Utskottet
behandlar först yrkanden som rör allmänna frågor om utvecklingen av
gymnasieskolan, bl.a. frågor om gymnasieskolans program och struktur, lokala
grenar, timplanen och kärnämnena. Därefter behandlas yrkanden om
lärlingsutbildning, frågor om förhållandet skola-arbetsliv samt utbildning i
företagarkunskap och entreprenörskap. I ett särskilt avsnitt behandlas olika
betygsfrågor, gymnasieexamen och utvecklingssamtal i gymnasieskolan. Slutligen
behandlar utskottet under avsnittet övriga frågor bl.a. frågan om förändrat
huvudmannaskap för landstingskommunala gymnasieskolor, yrkanden om
körkortsutbildning och föräldrautbildning.

Inledning
I och med riksdagens beslut med anledning av propositionen Växa med kunskaper -
om gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr.
356) lades grunden för utformningen av den nuvarande gymnasieskolan. I
propositionen framhölls att reformen skall ses som en grund för en fortsatt
utveckling av gymnasieutbildningen. Vikten av att skapa lösningar som ger
förutsättningar för en fortgående utvecklingsprocess betonades. Beslutet våren
1991 om en reformering av gymnasieskolan har sedermera fullföljts genom flera
riksdagsbeslut bl.a. om en ny läroplan och ett nytt betygssystem.
En parlamentarisk kommitté tillsattes för att följa utvecklingen av
gymnasieskolan inom ett antal områden som angavs i de direktiv som två
regeringar gett kommittén. Kommittén har lämnat två delbetänkanden Den nya
gymnasieskolan - hur går det? (SOU 1996:1) och Den nya gymnasieskolan - steg
för steg (SOU 1997:1). I augusti 1997 lämnades slutbetänkandet Den nya
gymnasieskolan - problem och möjligheter (SOU 1997:107) till regeringen.
I Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 1996/97:112,
bet. UbU13) redovisade regeringen flera initiativ och bedömningar på
gymnasieskolans område, t.ex. om utvecklingen av gymnasieskolans struktur,
kärnämnena, en ny lärlingsutbildning, en yrkesexamen och ett praktikprogram. I
syfte att bereda dessa frågor vidare har två arbetsgrupper bildats inom
Utbildningsdepartementet. Den ena arbetsgruppen - Praktikprogramgruppen -
arbetar med förslag till hur ett praktikprogram kan organiseras inom ramen för
det individuella programmet. Arbetsgruppen skall redovisa sitt arbete senast
den 1 april 1998. Den andra arbetsgruppen - Gymnasiegruppen - har i november
1997 i skriften Gymnasieskola i ständig utveckling (Ds 1997:78) presenterat
sina förslag och bedömningar. Denna departementspromemoria remissbehandlas
tillsammans med Gymnasiekommitténs slutbetänkande (SOU 1997:107) till den 15
mars 1998. Regeringen har redovisat att den avser att lämna en proposition om
gymnasieskolan den 25 maj 1998.

Gymnasieskolans programstruktur m.m.

Motionerna
Frågor som allmänt rör utvecklingen av gymnasieskolan behandlas i flera
motioner. Enligt motionerna 1997/98:Ub208 (m) yrkande 18 och 1997/98:Ub247 (m)
yrkande 2 bör en översyn av gymnasieskolans programstruktur göras. I det först
nämnda yrkandet framhålls bl.a. även behovet av en översyn av antalet
kärnämnen, utrymmet för individuella valet och betygskriterierna samt
timplanens avskaffande och införandet av en modern lärlingsutbildning. En
viktig fråga är enligt motionärerna om gymnasieskolans omfattning och innehåll
är tillräckliga för att möta framtidens krav på en utbildning av hög kvalitet.
I motion 1997/98:Ub234 (m) yrkande 1 pekas på en rad åtgärder som enligt
motionären behövs för att höja kvaliteten i gymnasieskolan, bl.a. fler
fristående gymnasieskolor, ett utbyggt näringslivssamarbete, moderniserad
pedagogisk inriktning, utökad IT-användning och intensifierad
internationalisering. I motion 1997/98:Ub281 (v) yrkande 2 begärs en samordnad
översyn av gymnasieskolans styrdokument. Skollag, läroplan och
gymnasieförordning bör enligt motionärerna ses över liksom systemet med
gymnasiepoäng. Även kursplanerna bör ses över och modifieras och anpassas till
nya krav i samhället och arbetslivet. För att komma till rätta med allvarliga
problem med den nya gymnasieskolan måste skolledare och lärare enligt motion
1997/98:Ub807 (mp) yrkande 16 ges möjlighet till effektiv fortbildning i
organisatoriska och metodiska frågor.
En mer flexibel gymnasieskola förordas i motion 1997/98:Ub221 (fp) yrkande 3.
Motionärerna anser att de tre åren i gymnasieskolan bör kunna utnyttjas mer
flexibelt, där studier och yrkespraktik varvas och utbildningen organiseras i
etapper. Det skall vara möjligt att avbryta studierna och komma tillbaka och
läsa vidare vid t.ex. komvux. Eleverna skall också ges möjlighet att läsa mer
flexibelt under läsåret. Enligt yrkande 5 i motionen är en avgörande fråga om
gymnasieskolans omfattning och innehåll är tillräckliga för att möta framtidens
krav på utbildning av hög kvalitet.
Enligt motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 9 bör det finnas en rätt att få
genomgå gymnasiestudier t.o.m. 25 års ålder. Motionärerna pekar på att ungdomar
av olika anledningar kan vilja göra uppehåll i studierna.
I motion 1997/98:Ub221 (fp) yrkande 6 framhålls att det individuella
programmet skall innebära en verklig valfrihet i gymnasieskolan. Det är enligt
motionärerna viktigt att poängtera att det individuella programmet inte på
något sätt får ses som en avstjälpningsplats för elever med låg
studiemotivation. I yrkande 8 i motionen föreslås att ett personligt program
införs. Motionärerna anser att eleverna bör ges möjlighet att - utöver de
obligatoriska kärnämnena - själva välja kurser och sätta samman dessa till ett
program.
I samma motion (1997/98:Ub221) yrkande 10 föreslås att ett nytt nationellt,
gärna fyraårigt, teknikprogram inrättas. Programmet bör avslutas med examen.
Sveriges behov av ingenjörskompetens på denna nivå skulle därigenom kunna
fyllas, heter det i motionen. I yrkande 7 pekar motionärerna på att de åtgärder
som regeringen beskrivit beträffande praktikprogrammet i utvecklingsplanen
(skr. 1996/97:112) redan är fullt möjliga inom det individuella programmet.
Motionärerna anser att regeringen borde informera om de möjligheter som redan
finns inom dagens system. Enligt motion 1997/98:Ub259 (kd) bör namnet på
industriprogrammet ändras till teknikerprogrammet. Motionärerna anser att det
behövs en mer rättvisande och positiv benämning på industriprogrammet.
Frågan om de lokala grenarna och elevers rätt att välja utbildning tas upp i
motion 1997/98:Ub247 (m) yrkande 14. Regeringen fastställer numera vilka lokala
grenar som skall vara riksrekryterande. Motionärerna framhåller att det fanns
skäl för en viss skärpning av de tidigare bestämmelserna. De anser att
Skolverket bör ges ansvaret för att förklara om en lokal gren skall vara
riksrekryterande på grundval av utbildningens innehåll. Enligt motion
1997/98:A457 (mp) yrkande 11 bör en ökad satsning ske på lokala utbildningar
för att främja den lokala näringslivsutvecklingen.
Enligt motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 1 bör ett utvecklingsarbete för
elevernas inflytande vid val av kurser inom ämnena initieras. Kommunerna måste
sträva efter att tillgodose elevernas val av kurs. Kommunerna bör enligt
motionärerna i mycket större utsträckning samverka för att eleverna i praktiken
skall kunna välja kurser. I yrkande 10 tas frågan om gymnasiestyrelser med
elevmajoritet upp. Motionärerna ifrågasätter ordningen med sådana styrelser och
anser att det inte är rimligt att kräva av eleverna att de skall ha ett
helhetsgrepp över utbildningen. Eleverna skall däremot ingå som en viktig del i
den beslutande processen, heter det i motionen.

Utskottets bedömning
Utskottet vill beträffande de yrkanden som allmänt rör utvecklingen av
gymnasieskolan anföra följande.
Utskottet har inledningsvis kort redovisat det aktuella utrednings- och
beredningsläget i frågan om den fortsatta reformeringen av gymnasieskolan.
Regeringen har informerat om att den avser att lämna en proposition om
gymnasieskolan till riksdagen den 25 maj 1998. En departementspromemoria
Gymnasieskola i ständig utveckling (Ds 1997:78) remissbehandlas tillsammans med
Gymnasiekommitténs slutbetänkande Den nya gymnasieskolan - problem och
möjligheter (SOU 1997:107) till den 15 mars.
Gymnasiekommittén har i sina tre betänkanden bl.a. tagit upp problemen med
det snabba genomförandet av den nya gymnasieskolan, undervisningen i
kärnämnena, den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), betygssystemet och
elevens val och inflytande. I departementspromemorian framhålls att den
utvärdering av gymnasieskolans första år som Gymnasiekommittén redovisat i sina
betänkanden har varit en väsentlig grund för arbetsgruppens arbete. I
departementspromemorian betonas bl.a. att den allmänna utbildningsnivån
fortlöpande måste anpassas till samhällets och arbetslivets utveckling och
krav. Det görs en analys av vilka kompetenskrav som arbetslivet förväntas
ställa i framtiden. I promemorian behandlas vidare frågor som rör
gymnasieskolans uppbyggnad. Bland annat föreslås en mer generell struktur för
nationella program, ett nytt teknikprogram och en ny lärlingsutbildning. Inom
Skolverket pågår arbete med måldokumenten för gymnasieskolan, bl.a. görs en
översyn av målen för de nationella programmen i syfte att göra programmens
karaktär mer tydliga än de nuvarande programmens.
Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att frågor som rör gymnasieskolans
utveckling för närvarande bereds inom Regeringskansliet och att en proposition
i ämnet avses att lämnas under detta riksmöte. Mot denna bakgrund avstyrker
utskottet motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 18, 1997/98: Ub234 yrkande 1,
1997/98:Ub247 yrkande 2, 1997/98:Ub281 yrkande 2 och 1997/98:Ub807 yrkande 16.
Utskottet avstyrker med samma motivering - pågående beredningsarbete inom
Regeringskansliet - även förslaget i motion 1997/98:Ub221 yrkande 3 om en mer
flexibel gymnasieskola samt det tillkännagivande som begärs i samma motion om
gymnasieskolans omfattning (yrkande 5). Utskottet vill också peka på att frågan
om en mer flexibel gymnasieskola har behandlats och avstyrkts tidigare av
utskottet (senast i bet. 1996/97:UbU7 s. 17 och 1996/97:UbU13 s. 26). Utskottet
har därvid bl.a. hänvisat till de stora möjligheter till flexibla studier som
numera finns inom den kursutformade gymnasieskolan, t.ex. när det gäller att
studera ämnen i separata kurser och få dessa tillgodoräknade senare vid
återtagande av studierna efter ett tillfälligt avbrott. Utskottet hänvisade
också till att Kunskapslyftskommittén enligt sina direktiv bl.a. skall pröva
möjligheten att påtagligt öka flexibiliteten i utbildningssystemet genom att
föreslå ett arbetssätt som ger möjlighet till successiv intagning, mera
individualiserad utbildning, avbrott för arbete m.m. (dir. 1995:67 och
1996:71). Kommitténs arbete skall vara slutfört i sin helhet senast den 1 mars
år 2000.
Utskottet avstyrker även förslaget i motion 1997/98:Ub215 yrkande 9 om
införandet av en rätt att få genomgå gymnasieutbildning t.o.m. 25 års ålder.
Enligt bestämmelserna i 5 kap. 1 § skollagen är utbildning i gymnasieskolan
avsedd att påbörjas av ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning eller
motsvarande fram t.o.m. det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. I
skollagens bestämmelser anges ingen formell gräns för när studierna skall vara
avslutade. Utskottet har ovan behandlat ett yrkande om flexibel studietakt i
gymnasieskolan som delvis berör ett likartat problem och därvid bl.a. hänvisat
till Kunskapslyftskommitténs arbete.
När det gäller yrkandena 6 och 8 i motion 1997/98:Ub221 om det individuella
programmet och införande av ett personligt program har utskottet i princip
ingen annan uppfattning än motionärerna. Utskottet vill peka på att de
individuella programmen enligt bestämmelserna i skollagen (5 kap. 4 b §) kan
syfta till att stimulera eleven att senare gå över till ett nationellt program
eller ett specialutformat program, avse viss lärlingsutbildning, avse
utbildning för udda yrken eller avse att möta speciella behov hos eleven.
Vidare noterar utskottet att Gymnasiekommittén i sitt slutbetänkande har ett
särskilt avsnitt om det individuella programmet (SOU 1997:107, s. 160). I detta
avsnitt sägs bl.a. följande. ?Den bild [av det individuella programmet] som
kommittén fått - genom egna studiebesök, genom Skolverkets utvärdering och en
egen enkät - är i stort sett positiv.? Kommittén redovisar också att eleverna
har en positiv syn på programmet - även de elever som i början varit negativa.
Beträffande förslaget om införande av ett personligt program hänvisar utskottet
till bestämmelserna om specialutformat program i gymnasieförordningen (2 kap.
18 §). Av dessa föreskrifter framgår bl.a. att ett specialutformat program
skall innehålla kärnämnena och att det i övrigt består av kurser som kan
förekomma på nationella program. Ett specialutformat program kan läggas upp för
en enskild elev eller för en grupp av elever. Utskottet anser det inte påkallat
med något uttalande av riksdagen med anledning av yrkandena. Utskottet föreslår
alltså att riksdagen avslår yrkandena.
Utskottet avstyrker även förslagen i motion 1997/98:Ub221 yrkande 10 om
införande av ett teknikprogram, i motion 1997/98:Ub259 om att ändra namnet på
industriprogrammet till teknikerprogrammet samt påpekandet i motion
1997/98:Ub221 yrkande 7 om praktikprogram. Utskottet hänvisar till att dessa
frågor för närvarande bereds i Utbildningsdepartementet. Som utskottet tidigare
har redovisat avser regeringen att lämna en proposition om gymnasieskolan i maj
1998. En särskild arbetsgrupp har i uppdrag att lämna förslag till hur ett
praktikprogram kan organiseras inom ramen för det individuella programmet.
Vidare föreslås i departementspromemorian Gymnasieskola i ständig utveckling
(Ds 1997:78) att ett nytt nationellt program med olika tekniska inriktningar -
teknikprogram - införs.
Beträffande förslaget i motion 1997/98:Ub247 yrkande 14 att Skolverket bör
ges ansvaret att förklara om en lokal gren skall vara riksrekryterande på
grundval av utbildningens innehåll samt förslaget i motion 1997/98:A457 yrkande
11 om ökad satsning på lokala utbildningar vill utskottet hänvisa till att
utskottet under föregående riksmöte har behandlat och avstyrkt motsvarande
yrkanden (bet. 1996/97:UbU7 s. 7 och s. 8). Riksdagen har beslutat i enlighet
med utskottets förslag. Utskottet har ingen annan uppfattning nu och avstyrker
yrkandena.
Utskottet avstyrker också yrkandena 1 och 10 i motion 1997/98:Ub215 om
elevinflytande. En försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet
inleddes den 1 juli 1997 och skall pågå under fyra år (prop. 1996/97:109, bet.
UbU10). Under försöksverksamheten får kommunerna överlåta vissa ansvars- och
beslutsfunktioner som annars ligger på styrelsen för utbildningen eller rektor
vid en skola till en lokal styrelse med elevmajoritet. Utskottet anser att
denna försöksverksamhet är viktig. Den markerar att eleverna är kompetenta att
ta ett större ansvar. Vid behandlingen av propositionen anförde utskottet
bl.a. att elevinflytandet inte enbart är en rättvise- och demokratifråga utan
också en fråga om utbildningskvalitet. Utskottet är inte berett att föreslå
ändringar i den pågående försöksverksamheten. När det gäller yrkandet att
elevernas val av kurser inom ämnena skall utvecklas hänvisar utskottet till att
frågor om bl.a. en modernisering av gymnasieskolans programutbud och
studievägsstrukturen inom programmen f.n. bereds inom Utbildningsdepartementet.
Förslag om ändringar har lämnats i den tidigare nämnda departementspromemorian.
Vidare har Gymnasiekommittén i sitt slutbetänkande föreslagit att det skall
införas en bestämmelse i skollagen att kommunerna skall sträva efter att
tillgodose elevernas val av kurs. Kommittén pekar bl.a. på att samarbete mellan
skolor och kommuner är en metod som gör det möjligt att tillgodose höga krav på
både elevers valmöjligheter och god ekonomi i kommunerna.

Timplanen och kärnämnena

Motionerna
Enligt motionerna 1997/98:Ub208 (m) yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub247 (m)
yrkande 3 och 1997/98:Ub221 (fp) yrkande 4 bör gymnasieskolans timplan
avskaffas. Motionärerna framhåller att det nu är tid att tydligt markera att
gymnasieskolan skall vara målstyrd. Detta skulle öka flexibiliteten och göra
gymnasieskolan mer anpassningsbar allt efter elevernas varierande behov. I
motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 20 framhålls att timplanen på sikt bör
avskaffas för att ge möjlighet till en tydlig målstyrning av gymnasieskolan.
Enligt motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 19 är det viktigt att fortsätta
nedtoningen av timplanens betydelse och stärka utvecklingen av målinriktade
studier efter individuellt anpassade studieplaner och stort elevinflytande i
gymnasieskolan.
Frågan om antalet kärnämnen tas upp i tre motioner. I motion 1997/98:Ub247
(m) yrkande 4 föreslås att antalet kärnämnen minskas till att omfatta ämnena
svenska, engelska, matematik, samhällskunskap och idrott och hälsa. De ämnen
som inte längre är kärnämnen skall ingå som karaktärs-ämnen i programmet, men
omfattningen av dem bör diskuteras inom varje program. Enligt motion
1997/98:Ub221 (fp) yrkande 1 bör antalet kärnämnen begränsas till svenska,
engelska och matematik samt möjligen ytterligare ett eller två ämnen.
Motionärerna anser att en analys bör göras med utgångspunkt från de
erfarenheter som nu finns. I motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 4 betonas
religionsämnets betydelse. Motionärerna anser att en omfattande analys måste
göras av antalet kärnämnen och deras inriktning innan eventuella förändringar
genomförs.
Enligt motionerna 1997/98:Ub247 (m) yrkande 1, 1997/98:Ub221 (fp) yrkande 2
och 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 3 bör alternativa kurser införas i de mest
omfattande kärnämnena (svenska, engelska och matematik). Motionärerna anser att
dessa ämnen bör indelas i etapper, där eleverna kan läsa kurser med olika
ambitionsnivå i olika takt. De poängterar att det självfallet skall vara
möjligt att senare komplettera och läsa in en högre kurs.
I motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 5 begärs att Skolverket ser över
kommentarerna till kärnämnena i syfte att deklarera vikten av samverkan mellan
kärnämnen och karaktärsämnen.

Utskottets bedömning
Utskottet erinrar om att den garanterade tiden enligt timplanen för ett
nationellt eller specialutformat program är en tid som alla elever skall
erbjudas, men den kan både överskridas och underskridas. Begreppet minsta
garanterad undervisningstid för ämnen i gymnasieskolan har ersatts med
riktvärden för undervisningstiden. Målen i kursplanerna har därmed fått en
starkare betydelse (prop. 1995/96:206, bet. 1996/97:UbU5). I den tidigare
nämnda departementspromemorian (Ds 1997:78), som för närvarande
remissbehandlas, föreslås att antalet gymnasiepoäng skall vara lika för alla
program. Vidare föreslås att en garanterad undervisningstid för programmen
behålls. Den behöver dock inte vara samma för alla program. Detta innebär
enligt förslaget att de enskilda kursernas omfattning i gymnasiepoäng
frikopplas från en timplan.
Med hänvisning till det anförda och till att frågor om gymnasieskolans
utveckling för närvarande bereds inom Utbildningsdepartementet avstyrker
utskottet yrkandena om avskaffande av timplanen m.m. Utskottet föreslår således
att motion 1997/98:Ub208 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub215 yrkande 20,
1997/98:Ub221 yrkande 4, 1997/98:Ub247 yrkande 3 och 1997/98:Ub807 yrkande 19
avslås av riksdagen.
Utskottet avstyrker med hänvisning till pågående beredningsarbete även
yrkandena om förändringar i fråga om antalet kärnämnen (motion 1997/98: Ub215
yrk. 4, 1997/98:Ub221 yrk. 1 och 1997/98:Ub247 yrk. 4), förslag om alternativa
kurser i kärnämnena (motion 1997/98:Ub215 yrk. 3, 1997/98: Ub221 yrk. 2 och
1997/98:Ub247 yrk. 1) samt förslag i fråga om samverkan mellan kärnämnen och
karaktärsämnen (motion 1997/98:Ub215 yrk. 5). Frågor med anknytning till
kärnämnena behandlas i den nämnda departementspromemorian (Ds 1997:78 s. 76).
Bland annat redovisas där att en revidering av kärnämnena svenska, engelska och
matematik för närvarande pågår inom Skolverket. Förslag kommer att lämnas till
regeringen i mars 1998. Beträffande de tre kärnämneskurserna om 30 poäng
(Estetisk verksamhet, Naturkunskap och Religionskunskap) presenteras i
promemorian tre alternativa lösningar:
1. Kärnämnenas omfattning i poäng blir densamma som i dag (680), kärn-ämnena
minskas från åtta till sex och de tre nuvarande 30-poängskurserna erbjuds som
alternativkurser omfattande 90 poäng. Därmed skulle i ett fullständigt
nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan obligatoriskt ingå en
av de tre 90-poängskurserna.
2. Kärnämnenas omfattning i poäng blir densamma som i dag (680) och en ny
tvärvetenskaplig kurs om 90 poäng skapas, där målen formuleras så att
kunskapsmålen för de tre nuvarande 30-poängskurserna ingår.
3. Det totala utrymmet för kärnämneskurserna minskas med 20 poäng (660) och
antalet kärnämnen minskas från åtta till sex. Två kurser föreslås få en större
omfattning i poäng än i dag, Estetisk verksamhet 50 poäng och Samhällskunskap A
110 poäng. Två kurser utgår som kärnämnen, Religionskunskap A och Naturkunskap
A, men motsvarande kunskapsmål förs in i andra kurser, i en reviderad
Samhällskunskap A respektive i olika karaktärs-ämneskurser med anknytning till
naturvetenskaps- och miljökunskapsområdet.
Frågan bereds vidare inom Utbildningsdepartementet.

Lärlingsutbildning

Motionerna
I motionerna 1997/98:Ub247 (m) yrkande 11 och 1997/98:Ub221 (fp) yrkande 13
föreslås att en modern lärlingsutbildning införs. Motionärerna anser att skolan
och arbetslivet skall dela på ansvaret för utbildningen. Lärlingsutbildningen
bör organiseras under ett eget program i gymnasieskolan. Arbetsplatsen bör få
ersättning motsvarande kommunens kostnader för ett års yrkesutbildning.
Lärlingen bör få ersättning från arbetsplatsen motsvarande insatsen i
produktionen. Utbildningen bör avslutas med gesällprov och leda till ett
yrkesdiplom eller en yrkesexamen. Liknande tankegångar finns i motionerna
1997/98:Ub215 (kd) yrkande 18 och 1997/98:A415 (m) yrkande 4. I den först
nämnda motionen framhålls dock att lärlingssystem bör byggas upp inom fler av
gymnasieskolans program. Vidare poängteras att lärlingsdelen bör få påbörjas
direkt och inte först under det tredje året. I yrkande 5 i den sist nämnda
motionen föreslås ett regionalt försöksprojekt med en förbättrad
lärlingsutbildning i Jönköpings län. I motion 1997/98:Sk321 (m) yrkande 1 pekas
på att ungdomsarbetslösheten är ett problem i hela landet. Motionärerna anser
att det är hög tid att satsa på lärlingsutbildning i företagen. I motion
1997/87:Ub251 (m, c, fp, kd) framhålls att ett lärlingssystem skall vara
flexibelt och möjligt att anpassa till företagens villkor. Motionärerna anser
att administrationen av utbildningen bör skötas utanför gymnasieskolan, t.ex.
av branschförbunden själva. Enligt motion 1997/98:Sk738 (c) yrkande 4 behövs
ett flexibelt system för lärlingsutbildning för de ungdomar som inte vill, kan
eller orkar läsa vidare efter grundskolan. Lärlingsutbildning skall vara ett
alternativ till gymnasieutbildning och inte bara ett komplement.
Enligt motion 1997/98:Ub281 (v) yrkande 3 bör lärlingsutbildning vara
eftergymnasial och ett gemensamt åtagande för arbetsliv och högskola.
Utbildningen bör vara ett- eller tvåårig och utmynna i någon form av examen
eller certifiering. Motionärerna anser att avtalad lön bör utgå till lärlingen
under hela utbildningen. Det bör vara möjligt att tillgodoräkna vissa delar av
utbildningen vid fortsatta studier vid högskolan. För att lärlingsutbildningen
skall bli ett kraftfullt instrument i svensk yrkesutbildning bör även de
eftergymnasiala lärlingsutbildningarna utvecklas, heter det i motion 1997/98:
Ub807 (mp) yrkande 24. Motionärerna pekar på att erfarenheterna från
försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning bör vara till stor hjälp
när det gäller att hitta lämpliga organisationsformer. Det är viktigt att
arbetsmarknadens parter stimuleras att aktivt delta och också ta initiativ till
utvecklingen av olika lärlingsutbildningar.

Utskottets bedömning
Regeringen redovisade i utvecklingsplanen (skr. 1996/97:112, bet. UbU13) sin
uppfattning att programmen med yrkesämnen behöver stärkas till innehåll och
uppläggning samt utvecklas kvalitativt. En större flexibilitet behöver enligt
regeringen skapas. Ett nationellt program med yrkesämnen skall kunna läggas upp
på olika sätt. Regeringen redovisade också sin uppfattning att en alternativ
studieväg - en modern lärlingsutbildning - bör införas inom programmen. Den bör
erbjudas som alternativ till nuvarande studieorganisation och efter ca två års
gymnasieutbildning kunna utgöra en väg att fullfölja ett nationellt program på.
Enligt regeringens uppfattning skall eleven ha elevstatus även under
lärlingsdelen. I budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1 utg.omr. 16,
bet. UbU1) avsattes drygt 27 miljoner kronor för bl.a. en försöksverksamhet med
lärlingsutbildning. Regeringen utfärdade en förordning om försöksverksamheten i
oktober 1997 (SFS 1997:762). Den har medgivit att 15 kommuner får starta
pilotprojekt inom ramen för försöksverksamheten.
I departementspromemorian (Ds 1997:78) föreslås att en ny lärlingsutbildning
bör införas som en fortsättning på försöksverksamheten. Arbetsgruppen förordar
bl.a. att arbetsplatsförlagd utbildning (APU) skall få en större omfattning
redan under det första året av utbildningen. Vidare framhålls att
lärlingsutbildningen bör bygga på de riktlinjer som gäller för pilotprojekten
och modifieras utifrån de erfarenheter som kommer fram från dessa.
Utskottet konstaterar att en försöksverksamhet med utveckling av
lärlingsutbildning pågår och att förslag om lärlingsutbildning lämnas i
departementspromemorian. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa
pågående utvecklings- och beredningsarbete vad avser lärlingsutbildning.
Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning avslå yrkandena om
lärlingsutbildning (motionerna 1997/98:Ub215 yrk. 18, 1997/98:Ub221 yrk. 13,
1997/98: Ub247 yrk. 11, 1997/98:Ub251, 1997/98:A415 yrk. 4 och 5, 1997/98:Sk321
yrk. 1 och 1997/98:Sk738 yrk. 4).
När det gäller eftergymnasial lärlingsutbildning erinrar utskottet om att
riksdagen har beslutat om en försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning
på eftergymnasial nivå (prop. 1995/96:145, bet. UbU8, rskr. 224).
Försöksverksamheten inleddes år 1996 och skall pågå under tre år. Utbildningen
skall förena en praktisk inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper. Den
skall ges formen av lärande i arbete på en arbetsplats under ca en tredjedel av
utbildningstiden. Kommittén som leder försöksverksamheten skall slutföra sitt
arbete före utgången av år 1999. I budgetpropositionen för år 1998 informerar
regeringen om att en arbetsgrupp tillsatts som bl.a. med utgångspunkt i
försöksverksamheten skall förbereda ett regeringsförslag om den kvalificerade
yrkesutbildningen.
Utskottet vill även peka på att regeringen i proposition 1995/96:222 Vissa
åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för
budgetåret 1995/96, finansiering m.m. ägnade ett särskilt avsnitt åt
lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagd utbildning (avsnitt 6.23). Utskottet
instämde vid sin behandling av ärendet (yttr. 1995/96:UbU7y) i regeringens
uppfattning att sådan utbildning borde kunna utnyttjas betydligt mer än vad som
sker i dag, inte minst när man vänder sig till vuxna som vill ha en
yrkesutbildning och föredrar en i stor utsträckning arbetsplatsförlagd
utbildning framför ren skolutbildning. Lärlingsutbildning och
arbetsplatsförlagd utbildning kan i betydande utsträckning utformas och
utvecklas efter lokala behov i samspel mellan komvux och det lokala
näringslivet som en utbildning till stor del på arbetsplats, med eller utan
anställning, och kombinerad med skolförlagda studier i några kärnämnen
och/eller delar av berörda yrkes-ämnen, heter det i utskottsbetänkandet.
Utskottet fann också skäl att lyfta fram vad regeringen anförde om att viss
arbetsmarknadsutbildning skulle kunna bli ett slags lärlingsutbildning för dem
som fyllt 20 år.
Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen avslå motionerna
1997/98:Ub281 yrkande 3 och 1997/98:Ub807 yrkande 24.

Samverkan skola - arbetsliv

Motionerna
Enligt motion 1997/98:Ub247 (m) yrkande 8 är samverkan mellan skola och
arbetsliv en god grund för yrkesutbildning av hög kvalitet. Motionärerna
förordar ett system där yrkesutbildningen är en kombination av lärande i både
skola och arbetsliv. Detta förutsätter att såväl arbetsliv som skola har
inflytande och ansvar för utbildningen. Liknande tankegångar finns i motion
1997/98:Ub221 (fp) yrkande 11. Vikten av att skola och arbetsliv tar ett
betydligt större ansvar och samverkar betonas. Motionärerna pekar på att
engagemanget från arbetslivets sida måste öka och skolan måste lära sig att
arbeta tillsammans med arbetslivet.
Frågor om den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) behandlas i flera
motioner. Enligt motionerna 1997/98:Ub247 (m) yrkande 10 och 1997/98: A415 (m)
yrkande 3 är det nödvändigt att det införs en finansieringsmodell som gör det
attraktivt för arbetsplatserna att ta emot APU-elever. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag utifrån de riktlinjer som föreslogs i betänkandet
Höj ribban! (SOU 1994:101). Enligt det sist nämnda yrkandet bör regeringen även
återkomma med förslag där andelen APU i yrkesämnet blir större. I motion
1997/98:Ub807 (mp) yrkande 20 framhålls vikten av att insatserna i första hand
koncentreras på att få den redan beslutade APU:n att fungera och att man först
därefter utreder möjligheterna för en utökad APU som ett led i en bättre
yrkesförberedande utbildning. - Det är angeläget att APU införs inom fler av
gymnasieskolans program, heter det i motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 19.
Motionärerna anser att inte minst eleverna inom det samhällsvetenskapliga
programmet behöver APU för sin utveckling och för stimulans i studierna.

Utskottets bedömning
Utskottet har vid ett flertal tillfällen, senast i betänkandena 1996/97:UbU7
(s. 13) och 1996/97:UbU13 (s. 25), behandlat frågor med anknytning till
samverkan mellan skola - arbetsliv och arbetsplatsförlagd utbildning (APU).
Utskottet upprepar att det är mycket angeläget med en samverkan mellan skolan
och arbetslivet. Detta medför en förbättring av kvaliteten för all
gymnasieutbildning. Särskilt när det gäller yrkesutbildning är detta
naturligtvis av största vikt. Utskottet delar härvidlag motionärernas
uppfattning. Utskottet anser också att engagemanget från arbetslivets sida
måste öka. Samtidigt måste skolan lära sig att arbeta tillsammans med
arbetslivet. Frågor som rör samverkan mellan skola och arbetsliv har behandlats
av Gymnasiekommittén, bl.a. i delbetänkandet Den nya gymnasieskolan - steg för
steg (SOU 1997:1). Kommittén framhåller att samverkan mellan arbetslivet och
skolan på lokal nivå kan ha stor betydelse för kvaliteten på yrkesutbildningen.
Kommittén anser att särskilda lokala organ (yrkesråd/programråd) skulle kunna
arbeta med kvalitetssäkring av yrkesutbildningen. Utskottet anser att riksdagen
bör avslå motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 11 och 1997/98: Ub247 yrkande 8 med
hänvisning till vad utskottet anfört.
Beträffande den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) vill utskottet anföra
följande.
Genom en ändring i gymnasieförordningen får styrelsen för utbildningen
bestämma att APU skall förekomma på det estetiska programmet,
naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet (5 kap. 17 §).
Kommunen beslutar om omfattningen av APU på dessa program. Denna
förordningsändring gäller fr.o.m. den 15 januari 1997. APU skall förekomma på
samtliga övriga nationella program. I fråga om program med yrkesämnen skall APU
uppgå till minst 15 veckor. Utskottet konstaterar att det således är fullt
möjligt numera för en kommun att besluta om t.ex. APU på det
samhällsvetenskapliga programmet.
När det gäller de framförda förslagen om att öka andelen APU noterar
utskottet att Gymnasiekommittén i sitt slutbetänkande bl.a. framhållit att den
nuvarande minimigränsen för APU på program med yrkesämnen på sikt bör kunna
höjas. Som utskottet tidigare har redovisat remissbehandlas betänkandet för
närvarande.
Utskottet upprepar vad utskottet tidigare anfört, bl.a. i betänkande
1996/97:UbU7 (s. 14) i fråga om finansiering av den arbetsplatsförlagda
utbildningen. Utskottet anser att det finns anledning att anta att det främst
är andra insatser än ekonomiska som främjar en kvalitativt god utbildning som
förläggs till arbetslivet. Utskottet fäster stor vikt vid att en särskild
målbeskrivning för APU utarbetas. Enligt vad utskottet har inhämtat har
Skolverket nyligen lämnat förslag till en sådan målbeskrivning till regeringen.
Förslaget bereds nu i Utbildningsdepartementet.
Med hänvisning till vad utskottet anfört om APU avstyrks motionerna
1997/98:Ub215 yrkande 19, 1997/98:Ub247 yrkande 10, 1997/98:Ub807 yrkande 20
och 1997/98:A415 yrkande 3.

Utbildning i företagarkunskap/entreprenörskap

Motionerna
Förslag om utbildning i företagarkunskap och entreprenörskap finns i flera
motioner. I motionerna 1997/98:Ub267 (c) yrkande 12, 1997/98:A203 (c) yrkande
6, 1997/98:Ub213 (c) och 1997/98:N308 (c) yrkande 1 framhålls behovet av att
gymnasieskolans utbildningar generellt inriktas mer mot entreprenörskap.
Regeringen bör ta initiativ i frågan och återkomma till riksdagen. Enligt de
två sistnämnda motionerna bör en översyn göras syftande till en integrering av
undervisning i företagarkunskap/entreprenörskap och andra ämnen i såväl
grundskolan som gymnasieskolan. Enligt motion 1997/98:N307 (fp) yrkande 3 bör
företagande placeras på schemat i skolorna. Motionärerna pekar på att kunskaper
och personliga erfarenheter av företagande i hög grad påverkar viljan att
starta eget företag. Enligt motion 1997/98:Ub221 (fp) yrkande 9 bör man inom
ramen för det individuella programmet kunna finna flexibla kombinationer av
utbildningar som stimulerar och ger kunskaper inför ett eget företagande.
Motionärerna pekar på att man ofta finner att entreprenörerna och innovatörerna
var de elever som hade svårt att finna sig till rätt i skolans värld. Det är
viktigt att skolan finnner nya vägar att ta till vara dessa elevers behov.
Enligt motionerna 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 11 och 1997/98:N274 (kd) yrkande
15 bör ett nationellt program med inriktning på företagande och entreprenörskap
införas i gymnasieskolan. Motionärerna anser att detta bör beaktas i samband
med att programstrukturen ses över.

Utskottets bedömning
Utskottet har under föregående riksmöte utförligt behandlat frågor om
utbildning i företagarkunskap och entreprenörskap i sitt betänkande 1997/98:
UbU7 (s. 15). Utskottet hänvisar till vad utskottet då anförde. Utskottet vill
dock kort återge vissa delar av utskottets motivering. Utskottet pekade bl.a.
på att förmåga att lösa problem, ta initiativ och förmåga att vara flexibel och
kreativ samt självtillit är viktiga egenskaper för alla individer, inte bara
för blivande företagare och entreprenörer, både i arbetslivet och i livet i
övrigt. Utskottet kunde konstatera att läroplanerna tar upp dessa aspekter.
Utskottet kunde också konstatera att den nya gymnasieskolan ger ett betydligt
större utrymme för flexibla lösningar på lokal nivå, vilket många kommuner
utnyttjat. Bland annat blir samverkan med aktörer utanför skolan - t.ex. Ung
Företagsamhet - allt vanligare. Utskottet konstaterade sammanfattningsvis att
gymnasieskolan och högskolan ger stort utrymme för olika lösningar som ligger i
linje med vad motionärerna önskade och att mycket också hade hänt inom området.
Utskottet erinrar också om att regeringen i utvecklingsplanen för skolan
(skr. 1996/97:112) har tagit upp frågan om behovet av att gymnasieskolans
utbildningar inriktas mer mot entreprenörskap, vilket utskottet i sitt
betänkande 1996/97:UbU13 (s. 24) noterade med tillfredsställelse. Utskottet
delade regeringens uppfattning att sådana utbildningsinslag inte enbart bör
inriktas mot företagande utan bör ha ett bredare angreppssätt i syfte att
stimulera nytänkande och kreativitet, egenskaper som behövs i många sammanhang.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks de nu föreliggande
yrkandena (motionerna 1997/98:Ub213, 1997/98:Ub221 yrk. 9, 1997/98: Ub267
yrk.12, 1997/98:A203 yrk. 6, 1997/98:N307 yrk. 3 och 1997/98: N308 yrk. 1).
Utskottet behandlade och avstyrkte under förra riksmötet även förslaget om
införande av ett nationellt program med inriktning på företagande och
entreprenörskap (bet. 1996/97:UbU7 s. 16). Utskottet betonade bl.a. att det är
av stor betydelse att eleverna i gymnasieskolan kan få grundläggande kunskaper
om företagande. Vidare framhölls vikten av ?entreprenörsegen-skaper? för alla,
inte bara för blivande företagare. Utskottet har ingen annan uppfattning nu och
avstyrker motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 11 och 1997/98:N274 yrkande 15.

Betyg m.m.

Motionerna
I motionerna 1997/98:Ub281 (v) yrkande 6, 1997/98:Ub271 (mp) yrkande 1 och
1997/98:Ub807 (mp) yrkande 18 begärs att en utredning tillsätts med uppdrag att
undersöka möjligheterna att avskaffa betygen i gymnasieskolan. Motionärerna
anser att betygssystemet har visat sig olämpligt. Betygen bör tas bort och
ersättas med andra former för bedömning även när det gäller antagning till
utbildning. Enligt motion 1997/98:Ub271 (mp) yrkande 2 behövs en översyn av
kvaliteten i betygssystemet. Betygskriterierna är vaga och allmänt formulerade
med resultat att lärare tolkar betygsanvisningarna på olika sätt. Även i motion
1994/95:Kr3 (mp) yrkande 4 begärs en översyn av betygssystemet. Svårigheterna
att formulera och tolka betygskriterierna gör att en prioriterad fråga är att
utvärdera de nya betygen och vid behov korrigera uppenbara brister, heter det i
motion 1997/98:Ub208 (m) yrkande 3. Motionärerna framhåller vidare att antalet
betygssteg bör ökas. Liknande tankegångar finns i motion 1997/98:Ub201 (m)
yrkande 3. Motionären anser att antalet betygsnivåer bör utökas. I yrkande 4 i
den sist nämnda motionen begärs en översyn av poängsättningen av olika kurser.
Vidare begärs i yrkande 5 samma motion att Skolverket får i uppdrag att
definiera kunskapsmålen bättre för att individuella tolkningar skall undvikas
på skolorna. Enligt motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 6 bör en översyn av
betygskriterierna göras i samband med översynen av kursplanerna. Motionärerna
anser vidare att bl.a. alternativa betygssystem och viktning av betyg bör
utredas.
I flera motioner begärs att en gymnasieexamen införs. I motion 1997/98:Ub208
(m) yrkande 17 anförs att en modern gymnasieexamen bör införas med två
alternativa inriktningar, den ena för studieförberedande utbildningar och den
andra för yrkesinriktade utbildningar. Innehållet i respektive examen måste
utarbetas i samverkan med högskolan respektive berörda branscher. Motionärerna
poängterar att det är angeläget att en svensk gymnasieexamen ges ett sådant
innehåll att den är internationellt gångbar. Enligt motion 1997/98:Ub221 (fp)
yrkande 15 bör en frivillig gymnasieexamen som kan tillgodoräknas utomlands
erbjudas alla gymnasister som avslutar ett program. I motion 1997/98:Ub267 (c)
yrkande 11 anförs att examinationen kan utformas bl.a. som ett krav på minsta
andel godkända betyg och ett särskilt examensarbete. Syftet med examen skall
vara att kvalitetssäkra utbildningarna i gymnasieskolan och stimulera till
fördjupning. Motionärerna i motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 7 ställer sig
bakom ambitionen att skapa en yrkesexamen på gymnasienivå. Men de anser att en
examen borde prövas inom fler av gymnasieskolans program. Enligt motion
1997/98: Ub244 (m) bör en yrkesexamen införas på omvårdnadsprogrammet. Det är
viktigt för eleverna att få en examen med en yrkestitel som undersköterska,
heter det i motionen.
I motion 1997/98:Ub247 (m) yrkande 6 begärs förslag om återinförande av
rätten att komplettera betyg under gymnasietiden. Det är viktigt för många
elever att kunna komplettera sina betyg för att möjliggöra antagning till
önskade utbildningar. Motionärerna anser att det är orimligt att eleverna skall
behöva vänta till efter gymnasietiden med förlängd studietid som följd.
Enligt motion 1997/98:Ub223 (m) bör nationella prov införas i ämnena franska
och tyska. Nationella prov finns endast i svenska, engelska och matematik.
Motionärerna anser att det är stor risk att kunskaperna i franska och tyska
sjunker.
Obligatoriska utvecklingssamtal i gymnasieskolan bör införas enligt motion
1997/98:Ub281 (v) yrkande 7. Det skulle minska antalet onödiga studieavbrott,
heter det i motionen. Även i motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 8 föreslås att
utvecklingssamtal införs i gymnasieskolan. Motionärerna pekar på att
utvecklingssamtalen i grundskolan är ett bra och konkret exempel på hur skolan
tillsammans med eleven själv och föräldrarna följer elevens utveckling och
planerar den fortsatta skolgången.

Utskottets bedömning
Utskottet noterar att Gymnasiekommittén i sitt andra delbetänkande (SOU 1997:1)
och i sitt slutbetänkande (SOU 1997:107) behandlat frågor kring det nya
betygssystemet i gymnasieskolan. Kommittén pekar på att de första elever som
har slutbetyg enligt det nya betygssystemet gick ut gymnasieskolan våren 1997.
Kommittén konstaterar bl.a. att de flesta lärare är positiva till det nya
betygssystemet, vilket inte hindrar att det finns kritik mot vissa delar av
systemet. En sådan punkt är betygskriterierna, som av många lärare anses vara
alltför oprecisa. Dessutom anger många lärare att de vill ha betygskriterier
för betyget Mycket väl godkänd. Kommittén föreslår bl.a. att betygskriterierna
ses över i samband med en översyn av kursplanerna.
Utskottet konstaterar att regeringen i regleringsbrev för år 1998 har
uppdragit åt Skolverket att utarbeta betygskriterier för betyget Mycket väl
godkänd för grundskola, gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning. Uppdraget
skall delredovisas avseende grundskolan senast den 1 april 1998. Uppdraget
skall redovisas i sin helhet senast den 31 januari 1999. Vidare framgår av
Skolverkets verksamhetsplan för 1998 att verket avser att ta fram en samlad
bedömning av reformläget i de frivilliga skolformerna, inklusive
betygsfrågorna. Verket kommer först att göra en särskild analys av betygssy-
stemets effekter för gymnasieskolan och i nästa skede för grundskolan.
Utskottet är inte berett att förorda tillsättandet av en utredning med
uppdrag att undersöka möjligheterna att avskaffa betygen i gymnasieskolan.
Utskottet har tidigare vid ett flertal tillfällen (senast bet. 1996/97:UbU8 s.
19) uttryckt behovet av ett nationellt betygssystem för att ge eleverna intyg
på uppnådda kunskaper efter genomgången utbildning.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks motionerna 1994/95:Kr3
yrkande 4, 1997/98:Ub201 yrkandena 3-5, 1997/98:Ub208 yrkande 3, 1997/98:Ub215
yrkande 6, 1997/98:Ub271 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Ub281 yrkande 6 och
1997/98:Ub807 yrkande 18.
Utskottet avstyrker även yrkandena om gymnasieexamen (motionerna
1997/98:Ub208 yrk. 17, 1997/98:Ub215 yrk. 7, 1997/98:Ub221 yrk. 15,
1997/98:Ub244 och 1997/98:Ub267 yrk. 11). Utskottet anser inte att riksdagen
bör föregripa det beredningsarbete som pågår inom Utbildningsdepartementet.
Utskottet vill erinra om att det enligt förslag i den tidigare nämnda
departementspromemorian bör införas en möjlighet att avsluta utbildningen på
gymnasial nivå med en examen.
Utskottet avstyrker vidare förslaget i motion 1997/98:Ub247 yrkande 6 om
återinförande av rätten att betygskomplettera under gymnasietiden. Motsvarande
yrkande behandlades och avstyrktes av utskottet senast i betänkande
1996/97:UbU8 (s. 23). Utskottet hänvisade därvid till de skäl - bl.a.
pedagogiska problem med en obegränsad rätt till konkurrenskomplettering - som
anfördes i samband med att möjligheten avskaffades att komplettera under
gymnasietiden (prop. 1994/95:174, bet. UbU19). Riksdagen avslog yrkandet.
Beträffande förslaget i motion 1997/98:Ub223 att införa nationella prov i
ämnena franska och tyska hänvisar utskottet till vad utskottet anförde i
samband med att ett motsvarande förslag behandlades under föregående riksmöte
(bet. 1996/97:UbU8 s. 24). Inom Skolverket pågår uppbyggandet av en provbank,
bl.a. erbjuds betygsstödjande kursprov efter avslutad kurs i tyska och franska.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen.
Frågan om utvecklingssamtal i gymnasieskolan togs upp av regeringen i
utvecklingsplanen (skr. 1996/97:112). Regeringen redovisade att
Gymnasiekommittén framhållit att utvecklingssamtal borde förekomma även i
gymnasieskolan och då föras mellan lärare och elev. Regeringen delade denna
bedömning men ansåg i likhet med kommittén att något obligatorium inte borde
införas. Utskottet fann inte skäl att uttala någon annan uppfattning (bet.
1996/97:UbU13 s. 14). Utskottet har inte ändrat sig på den punkten och föreslår
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 8 och 1997/98:Ub281
yrkande 7.

Övrigt
I motion 1997/98:Ub247 (m) yrkande 13 begärs förslag om förändrat
huvudmannaskap för de gymnasieskolor som har landsting som huvudman.
Motionärerna anser att det inte är logiskt, praktiskt eller modernt att
landstingen skall svara för en liten del av gymnasieutbildningarna medan
kommunerna har det övergripande ansvaret för att alla elever erbjuds en
gymnasieutbildning. Landstingens gymnasieskolor bör ges möjlighet att övergå i
fristående regi eller kommunaliseras.
U t s k o t t e t erinrar om att riksdagen genom beslut våren 1996 beslutade
om ändrade regler i skollagen beträffande landstingens rätt att anordna
gymnasial utbildning (prop. 1995/96:183, bet. UbU10, rskr. 265). Tidigare fick
ett landsting anordna utbildning enbart på sådana nationella program i
gymnasieskolan som avser naturbruk och omvårdnad. Enligt den nya bestämmelsen
som gäller fr.o.m. den 1 juli 1996 får ett landsting efter överenskommelse med
en kommun anordna även andra nationella program. Om överenskommelse med
kommunen träffas kan landstinget också anordna gymnasial vuxenutbildning och
påbyggnadsutbildning i komvux inom andra områden än naturbruk och omvårdnad
samt nationella program i gymnasiesärskolan och motsvarande utbildning i
särvux. Samtidigt togs den bestämmelse i skollagen bort som gav landstingen
företrädesrätt framför kommunerna att anordna gymnasieutbildning inom naturbruk
och omvårdnad. Genom slopandet av denna företrädesrätt har kommunen fr.o.m. den
1 juli 1996 obegränsad rätt att anordna samtliga nationella program.
Våren 1997 beslutade riksdagen en särskild lag rörande skatteväxling mellan
landsting och kommun samt att landsting också skall få möjlighet att anordna
specialutformade program (prop. 1996/97:110, bet. UbU14).
I samband med dessa båda riksdagsbeslut behandlades och avslogs
motionsyrkanden med ett likartat innehåll som det nu föreliggande. Utskottet
anser att de beslutade ändringarna i skollagen om kommuners och landstings
möjligheter i nu berört avseende öppnar för flexibla lösningar. Genom regional
samverkan kan olika organisationsformer skapas alltefter det lokala behovet och
de samlade resurserna användas på ett effektivt sätt. Riksdagen bör enligt
utskottets uppfattning avslå yrkandet.
I motion 1997/98:Ub234 (m) yrkande 3 begärs förslag som möjliggör för
gymnasieelever att inom ramen för sina studier läsa kurser på högskolenivå.
Genom att erbjuda mindre högskolekurser inom ramen för elevens fria val i
gymnasieskolan skulle ambitiösa elevers intresse och läraktighet kunna tas till
vara på ett bättre sätt, heter det i motionen.
U t s k o t t e t avstyrkte och riksdagen avslog under förra riksmötet ett
motsvarande motionsyrkande (bet. 1996/97:UbU7, s. 18). Utskottet hänvisar till
vad utskottet då anförde, bl.a. att det inte föreligger något hinder att
fastställa en lokal kurs med innehåll från en högskolekurs. Utskottet avstyrker
yrkandet.
Enligt motion 1997/98:Ub205 (kd) bör elever få möjligheter att genomgå
teoridelen av körkortsutbildning inom gymnasieskolan. Motionären pekar på att
körkort och trafikkunskaper i dag är något av ett obligatorium. Vidare
framhålls att morgondagens medborgare i högre grad än dagens bör ha körkort. I
motion 1997/98:Ub280 (s) anförs att en omläggning bör ske av
körkortsutbildningen genom att den successivt förs över från privata körskolor
till de treåriga gymnasieutbildningarna.
U t s k o t t e t har tidigare behandlat motionsyrkanden om
körkortsutbildning i betänkande 1995/96:UbU3 (s. 19). Utskottet avstyrkte de då
föreliggande motionsyrkandena bl.a. med motiveringen att det inom ramen för det
lokala tillägget i gymnasieskolans timplan finns möjlighet att erbjuda elever
olika profileringar. Enligt vad utskottet hade erfarit förekommer det att
kommuner har använt sig av denna möjlighet att erbjuda elever
körkortsutbildning. Rätten att examinera regleras i körkortslagstiftningen.
Förarprov avläggs normalt inför tjänsteman hos Vägverket. Undantag för detta
finns för lärare vid transportteknisk gren i gymnasieskolan, dvs. vid
utbildning för tyngre fordon. Utskottet hänvisade även till att trafikfrågor är
ett ämnesövergripande kunskapsområde och skall behandlas i grundskolan. Rektor
har ett ansvar för att undervisning i trafikfrågor integreras i undervisningen.
Utskottet avstyrker med samma motivering de förevarande motionerna
1997/98:Ub205 och 1997/98:Ub280.
Frågan om föräldrautbildning inom gymnasieskolan tas upp i motion 1997/98:So629
(kd) yrkande 9. Motionärerna anser att gymnasieeleverna är en viktig målgrupp
varför resurser bör avsättas för olika former av föräldrautbildning för
samtliga elever.
U t s k o t t e t noterar att utredningen om föräldrautbildning i november
1997 har överlämnat sitt betänkande Stöd till föräldraskapet (SOU 1997:161)
till regeringen. Regeringen har aviserat att den avser att lämna en proposition
om vissa barnfrågor och föräldrastöd till riksdagen den 25 maj 1998. Utskottet
avstyrker yrkandet med hänvisning till att frågan bereds i Regeringskansliet.
I motion 1997/98:Kr509 (v) yrkande 8 begärs en utvärdering av
idrottsgymnasierna. Motionärerna pekar på att Riksidrottsförbundet självt
numera tar hand om resursfördelningen till idrottsgymnasierna. De anser att det
är önskvärt med en utvärdering.
U t s k o t t e t hänvisar till att regeringen genom beslut den 18 december
1997 har uppdragit åt Riksidrottsförbundet att efter samråd med Skolverket
redovisa erfarenheterna av verksamheten vid de riksrekryterande
idrottsgymnasierna. Uppdraget skall redovisas i en särskild rapport senast den
3 november 1999. Enligt utskottets mening är yrkandet därmed tillgodosett,
varför det avstyrks.
I motion 1997/98:Ub217 (m) begärs förslag till sådan ändring i lagen om
kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor att kilometerangivelsen
tas bort. Motionären anser att kommunen bör få avgöra denna fråga med
utgångspunkt i de lokala förhållandena utan detaljreglering i lag. En sådan
frihet att göra avståndsmässiga bedömningar har kommunerna redan i dag när det
gäller skolskjutsar på grundskolenivå. Stadgandet om 6 kilometers färdväg i
lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor bör därför enligt
motionären tas bort.
U t s k o t t e t avstyrkte och riksdagen avslog ett motsvarande
motionsyrkande under föregående riksmöte (bet. 1996/97:UbU7 s. 20). Utskottet
hänvisar till vad utskottet då anförde och är inte berett att förorda en
ändring av reglerna som gäller elevresor i gymnasieskolan. Utskottet avstyrker
således motion 1997/98:Ub217.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande allmänt om utvecklingen av gymnasieskolan
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 18, 1997/98: Ub234
yrkande 1, 1997/98:Ub247 yrkande 2, 1997/98:Ub281 yrkande 2 och
1997/98:Ub807 yrkande 16,
res. 1 (m) - delvis
res. 2 (v) - delvis
res. 3 (mp) - delvis
2. beträffande en mer flexibel gymnasieskola m.m.
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub221 yrkandena 3 och 5,
res. 4 (m, fp) - delvis
3. beträffande rätt att få genomgå gymnasieutbildning t.o.m. 25 års
ålder
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub215 yrkande 9,
res. 5 ( kd) - delvis
4. beträffande det individuella programmet m.m.
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub221 yrkandena 6 och 8,
res. 6 (fp) - delvis
5. beträffande teknikprogram m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub221 yrkandena 7 och 10 och
1997/98:Ub259,
res. 4 (m, fp) - delvis
6. beträffande lokala grenar m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub247 yrkande 14 och 1997/98:A457
yrkande 11,
res. 1 (m) - delvis
7. beträffande elevinflytande
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub215 yrkandena 1 och 10,
res. 7 (m, kd) - delvis
8. beträffande timplanen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub215
yrkande 20, 1997/98:Ub221 yrkande 4, 1997/98: Ub247 yrkande 3 och
1997/98:Ub807 yrkande 19,
res. 4 (m, fp) - delvis
res. 3 (mp) - delvis
res. 5 (kd) - delvis
9. beträffande antalet kärnämnen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 4, 1997/98: Ub221 yrkande
1 och 1997/98:Ub247 yrkande 4,
res. 1 (m) - delvis
res. 6 (fp) - delvis
res. 5 (kd) - delvis
10. beträffande alternativa kurser i kärnämnena
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 3, 1997/98: Ub221 yrkande
2 och 1997/98:Ub247 yrkande 1,
res. 8 (m, fp, kd) - delvis
11. beträffande samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub215 yrkande 5,
res. 5 (kd) - delvis
12. beträffande lärlingsutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 18, 1997/98: Ub221
yrkande 13, 1997/98:Ub247 yrkande 11, 1997/98:Ub251, 1997/98:A415
yrkandena 4 och 5, 1997/98:Sk321 yrkande 1 och 1997/98:Sk738 yrkande 4,
res. 4 (m, fp) - delvis
res. 5 (kd) - delvis
13. beträffande eftergymnasial lärlingsutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub281 yrkande 3 och 1997/98:Ub807
yrkande 24,
res. 2 (v) - delvis
res. 3 (mp) - delvis
14. beträffande samverkan skola och arbetsliv
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 11 och 1997/98:Ub247
yrkande 8,
res. 8 (m, fp, kd) - delvis
15. beträffande arbetsplatsförlagd utbildning (APU)
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 19, 1997/98: Ub247
yrkande 10, 1997/98:Ub807 yrkande 20 och 1997/98:A415 yrkande 3,
res. 1 (m) - delvis
res. 3 (mp) - delvis
res. 5 (kd) - delvis
16. beträffande utbildning i företagarkunskap/entreprenörskap
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub213, 1997/98:Ub221 yrkande 9,
1997/98:Ub267 yrkande 12, 1997/98:A203 yrkande 6, 1997/98:N307 yrkande 3
och 1997/98:N308 yrkande 1,
res. 9 (m, c, fp, kd)
17. beträffande nationellt program med inriktning på företagande och
entreprenörskap
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 11 och 1997/98:N274
yrkande 15,
res. 7 (m, kd) - delvis
18. beträffande betygssystemet i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr3 yrkande 4, 1997/98: Ub201 yrkandena
3-5, 1997/98:Ub208 yrkande 3, 1997/98:Ub215 yrkande 6, 1997/98:Ub271
yrkandena 1 och 2, 1997/98:Ub281 yrkande 6 och 1997/98:Ub807 yrkande 18,
res. 1 (m) - delvis
res. 10 (v, mp)
res. 5 (kd) - delvis
19. beträffande gymnasieexamen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 17, 1997/98: Ub215
yrkande 7, 1997/98:Ub221 yrkande 15, 1997/98:Ub244 och 1997/98:Ub267
yrkande 11,
res. 1 (m) - delvis
res. 6 (fp) - delvis
res. 5 (kd) - delvis
20. beträffande betygskomplettering under gymnasietiden
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub247 yrkande 6,
res. 7 (m, kd) - delvis
21. beträffande nationella prov i ämnena tyska och franska
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub223,
22. beträffande utvecklingssamtal i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 8 och 1997/98:Ub281
yrkande 7,
res. 2 (v) - delvis
res. 5 (kd) - delvis
23. beträffande förändrat huvudmannaskap för landstingskommunala
gymnasieskolor
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub247 yrkande 13,
res. 1 (m) - delvis
24. beträffande högskolekurser inom ramen för gymnasieskolstudierna
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub234 yrkande 3,
25. beträffande körkortsutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub205 och 1997/98:Ub280,
res. 5 (kd) - delvis
26. beträffande föräldrautbildning
att riksdagen avslår motion 1997/98:So629 yrkande 9,
27. beträffande utvärdering av idrottsgymnasier
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr509 yrkande 8,
28. beträffande kommunernas skyldighet att svara för vissa
elevresor
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub217.

Stockholm den 5 mars 1998

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),
Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin
(m), Ola Ström (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd) och Nils-Erik
Söderqvist (s).

Reservationer

1. Allmänt om utvecklingen av gymnasieskolan, m.m. (mom. 1, 6, 9, 15, 18, 19
och 23)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m)
anför:
När det gäller frågor som allmänt rör utvecklingen i gymnasieskolan vill vi
framhålla att det nu är dags att göra en översyn av bl.a. gymnasieskolans
program och struktur, antalet kärnämnen, utrymmet för det individuella valet
och det lokala tillägget. Det saknas i dag ett samlat underlag om
erfarenheterna av programstrukturen. En viktig fråga är om gymnasieskolans
omfattning och innehåll är tillräckliga för att möta framtidens krav på en
utbildning av hög kvalitet. Vi anser vidare att åtgärder måste vidtas för att
höja kvaliteten i gymnasieskolan. Bland annat bör näringslivssamarbetet byggas
ut och IT-användningen i skolan utökas.
Regeringen fastställer numera vilka lokala grenar som skall vara
riksrekryterande. Vi anser att det fanns skäl för en viss skärpning av de
tidigare bestämmelserna. Det är dock viktigt att elevernas valmöjligheter inte
försämras. I stället borde kraven vad avser utbildningen skärpas. Enligt vår
uppfattning bör Skolverket ges ansvaret att - på grundval av utbildningens
innehåll - förklara om en lokal gren skall vara riksrekryterande.
Enligt vår mening bör antalet kärnämnen begränsas till ämnena svenska,
engelska och matematik, samhällskunskap samt idrott och hälsa. De ämnen som
inte längre är kärnämnen skall ingå som karaktärsämnen i programmen.
Omfattningen av dem bör diskuteras inom varje program.
Vi kan konstatera att rapporter visar att många skolor inte kan få ut sina
elever på arbetsplatsförlagd utbildning (APU) i den omfattning som anges i
gymnasieförordningen (minst 15 veckor på program med yrkesämnen). En orsak är
enligt vår uppfattning att incitamenten för företagen att anordna APU-platser
är svaga. Vi anser att det är nödvändigt att det införs en finansieringsmodell
som gör det attraktivt för arbetsplatserna att ta emot APU-elever. Regeringen
bör återkomma med förslag utifrån de principer som föreslogs i betänkandet Höj
ribban! (SOU 1994:101). Regeringen bör också återkomma med ett förslag där
andelen APU i yrkesämnet höjs.
En prioriterad fråga är enligt vår uppfattning en utvärdering av det nya
betygssystemet. Uppenbara brister bör korrigeras. Vi vill peka på svårigheterna
att formulera och tolka betygskriterierna. Regeringen bör ge Skolverket i
uppdrag att definiera kunskapsmålen bättre för att undvika individuella
tolkningar ute på skolorna. Vi anser också att systemet med få betygssteg är
för trubbigt. Antalet betygssteg bör därför ökas.
Enligt vår uppfattning bör en modern gymnasieexamen med två alternativa
inriktningar, den ena för studieförberedande utbildningar och den andra för
yrkesinriktade utbildningar, införas i gymnasieskolan. Innehållet i respektive
examen skall utarbetas i samverkan med högskolan respektive berörda branscher.
Vi vill poängtera vikten av att en svensk gymnasieexamen ges ett sådant
innehåll att den blir internationellt gångbar.
Vi anser att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen om ett
förändrat huvudmannaskap för landstingskommunala gymnasieskolor. Kommunerna har
det övergripande ansvaret för att alla elever erbjuds en gymnasieutbildning.
Det är inte logiskt, praktiskt eller modernt att landstingen skall svara för en
liten del av gymnasieutbildningarna. Enligt vår uppfattning bör landstingens
gymnasieskolor ges en möjlighet att övergå i fristående regi eller
kommunaliseras.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1, 6, 9, 15,
18, 19 och 23 bort hemställa
1. beträffande allmänt om utvecklingen av gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 18,
1997/98:Ub247 yrkande 2 och med anledning av motion 1997/98: Ub234 yrkande
1 samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub281 yrkande 2 och 1997/98:Ub807
yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. beträffande lokala grenar m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub247 yrkande 14 och med avslag på
motion 1997/98:A457 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
9. beträffande antalet kärnämnen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub247 yrkande 4 och med anledning
av motion 1997/98:Ub221 yrkande 1 samt med avslag på motion 1997/98:Ub215
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
15. beträffande arbetsplatsförlagd utbildning (APU)
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub247 yrkande 10 och
1997/98:A415 yrkande 3 och med anledning av motion 1997/98: Ub807 yrkande
20 samt med avslag på motion 1997/98:Ub215 yrkande 19 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
18. beträffande betygssystemet i gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub208 yrkande 3 och med anledning
av motionerna 1997/98:Ub201 yrkandena 3-5 och 1997/98:Ub215 yrkande 6 samt
med avslag på motionerna 1994/95: Kr3 yrkande 4, 1997/98:Ub271 yrkandena 1
och 2, 1997/98:Ub281 yrkande 6 och 1997/98:Ub807 yrkande 18 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
19. beträffande gymnasieexamen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub208 yrkande 17 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 7, 1997/98:Ub221 yrkande 15,
1997/98:Ub244 och 1997/98:Ub267 yrkande 11 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
23. beträffande förändrat huvudmannaskap för landstingskommunala
gymnasieskolor
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub247 yrkande 13 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

2. Allmänt om utvecklingen av gymnasieskolan, m.m. (mom. 1, 13 och 22)
Britt-Marie Danestig (v) anför:
När det gäller frågor som allmänt rör utvecklingen i gymnasieskolan vill jag
betona behovet av en samlad översyn av gymnasieskolans styrdokument - skollag,
läroplan och gymnasieförordning. Kursplanerna bör ses över och kurserna
modifieras och anpassas till nya krav i samhället och arbetslivet. Även
systemet med gymnasiepoäng bör ses över så att det verkligen utgår från den
arbetsinsats som krävs av eleverna och inte som nu antalet undervisningstimmar.
Vänsterpartiet anser att lärlingsutbildning bör vara eftergymnasial och ett
gemensamt åtagande för arbetsliv och högskola. En sådan ett- eller tvåårig
utbildning bör utmynna i någon form av examen eller certifiering. Det bör vara
möjligt att få tillgodoräkna sig delar av utbildningen vid fortsatta studier
vid högskolan. Avtalad lön bör utgå till lärlingen under hela utbildningstiden.
Enligt Vänsterpartiets uppfattning bör obligatoriska utvecklingssamtal
införas även i gymnasieskolan. Vi anser att det är lärarens och elevens ansvar
att gemensamt följa upp de uppnådda studieresultaten. Enligt vår mening skulle
utvecklingssamtal i gymnasieskolan minska antalet onödiga studieavbrott.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 13 och 22
bort hemställa
1. beträffande allmänt om utvecklingen av gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub281 yrkande 2 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 18, 1997/98: Ub234 yrkande 1,
1997/98:Ub247 yrkande 2 och 1997/98:Ub807 yrkande 16 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
13. beträffande eftergymnasial lärlingsutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub281 yrkande 3 och med avslag på
motion 1997/98:Ub807 yrkande 24 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
22. beträffande utvecklingssamtal i gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub281 yrkande 7 och med anledning
av motion 1997/98:Ub215 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,

3. Allmänt om utvecklingen av gymnasieskolan, m.m. (mom. 1, 8, 13 och 15)
Gunnar Goude (mp) anför:
När det gäller frågor som allmänt rör utvecklingen i gymnasieskolan vill jag
betona vikten av att åtgärder vidtas för att komma till rätta med problemen med
den nya gymnasieskolan. Det sker förvisso mycket arbete ute i skolorna för att
komma till rätta med problemen. Jag anser emellertid att lärare och skolledare
bör ges möjligheter till effektiva fortbildningar i organisatoriska och
metodiska frågor i den nya gymnasieskolan med exempel från skolor som har
lyckats bemästra problemen. Jag vill peka på att Miljöpartiet i sitt
budgetalternativ avsatte särskilda medel för detta ändamål.
Det är enligt min uppfattning viktigt att fortsätta nedtoningen av timplanens
betydelse. Studierna i gymnasieskolan skall vara målstyrda och antalet timmar
skall anpassas efter den enskilde elevens behov. Ökat elevinflytande och nya
undervisningsformer är enligt min mening viktiga inslag i gymnasieskolans
utveckling.
För att lärlingsutbildningen skall bli ett kraftfullt instrument i svensk
yrkesutbildning bör även de eftergymnasiala lärlingsutbildningarna utvecklas.
Jag vill peka på att erfarenheterna från försöksverksamheten med kvalificerad
yrkesutbildning bör vara till stor hjälp när det gäller att hitta lämpliga
organisationsformer. Enligt min uppfattning är det viktigt att arbetsmarknadens
parter stimuleras att aktivt delta och även ta initiativ till utvecklingen av
olika lärlingsutbildningar. Regeringen bör kunna ta ett ansvar för att i ett
initialskede underlätta processen.
Den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) är en viktig del i
gymnasieutbildningen. Tyvärr har många skolor haft problem med att bygga upp en
meningsfull APU. Jag anser att insatserna från Skolverket i första skedet bör
koncentreras på att få redan beslutad APU att fungera. Först därefter bör
möjligheterna till en utökad APU utredas som ett led i en bättre
yrkesutbildning.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 8, 13 och
15 bort hemställa
1. beträffande allmänt om utvecklingen av gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 16 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 18, 1997/98: Ub234 yrkande 1,
1997/98:Ub247 yrkande 2 och 1997/98:Ub281 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. beträffande timplanen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 19 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub215 yrkande 20,
1997/98:Ub221 yrkande 4 och 1997/98: Ub247 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,

13. beträffande eftergymnasial lärlingsutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 24 och med avslag på
motion 1997/98:Ub281 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
15. beträffande arbetsplatsförlagd utbildning (APU)
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 20 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 19, 1997/98: Ub247 yrkande 10 och
1997/98:A415 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts.

4. En mer flexibel gymnasieskola, m.m. (mom. 2, 5, 8 och 12)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp) och Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) anför:
Enligt vår uppfattning bör gymnasieskolan vara mer flexibel. Under de tre åren
i gymnasieskolan bör studier och praktik kunna varvas och utbildningen
organiseras i etapper. Vi anser att det skall vara möjligt att inom ramen för
de tre åren avbryta studierna och komma tillbaka och läsa vidare vid t.ex.
komvux. Elever skall också ges möjlighet att läsa mer flexibelt under läsåret.
Kommuner och skolor bör skyndsamt utreda möjligheten att anordna sommarkurser.
Vi anser också att en avgörande fråga är om gymnasieskolans omfattning och
innehåll är tillräckliga för att möta framtidens krav på utbildning av hög
kvalitet.
Vi anser att ett nytt nationellt, gärna fyraårigt, teknikprogram bör
inrättas. Utbildningen bör avslutas med en examen. Den svenska arbetsmarknaden
har i dag ett underskott på tekniker. Genom inrättandet av ett teknikprogram
kan Sveriges behov av ingenjörskompetens på denna nivå fyllas, vilket skulle
bidra till att Sverige åter blir ett konkurrenskraftigt land. Vi vill också
betona att de åtgärder som regeringen beskrivit i utvecklingsplanen om
praktikprogrammet redan är fullt möjligt inom det individuella programmet.
Enligt vår uppfattning borde regeringen informera om de möjligheter som redan
finns inom dagens system.
Det är nu tid att tydligt markera att gymnasieskolan skall vara målstyrd.
Timplanen i gymnasieskolan bör därför avskaffas. Detta skulle öka
flexibiliteten och göra gymnasieskolan mer anpassningsbar efter elevernas
varierande behov. Vi vill betona vikten av att undervisningen individualiseras
och utgår från elevernas behov.
Enligt vår uppfattning bör en modern lärlingsutbildning införas.
Lärlingsutbildningen bör finnas som ett eget program i gymnasieskolan. Skolan
och arbetslivet bör dela på ansvaret för utbildningen. Arbetsplatsen bör ges
ersättning motsvarande kommunens kostnad för ett års yrkesutbildning. Lärlingen
bör få ersättning från arbetsplatsen grundad på den insats som lärlingen gör i
produktionen. Utbildningen bör avslutas med ett gesällprov och leda till ett
yrkesdiplom eller en yrkesexamen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med
förslag i enlighet härmed.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 2, 5, 8 och
12 bort hemställa
2. beträffande en mer flexibel gymnasieskola m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub221 yrkandena 3 och 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. beträffande teknikprogram m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub221 yrkandena 7 och 10 samt med
avslag på motion 1997/98:Ub259 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
8. beträffande timplanen
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 5 (delvis),
1997/98:Ub221 yrkande 4 samt 1997/98:Ub247 yrkande 3 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 20 och 1997/98:Ub807 yrkande 19 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
12. beträffande lärlingsutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 13 och
1997/98:Ub247 yrkande 11 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub215
yrkande 18, 1997/98:Ub251, 1997/98:A415 yrkandena 4 och 5, 1997/98:Sk321
yrkande 1 och med avslag på motion 1997/98:Sk738 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

5. Rätt att få genomgå gymnasieutbildning t.o.m. 25 års ålder, m.m. (mom. 3, 8,
9, 11, 12, 15, 18, 19, 22 och 25)
Inger Davidson (kd) anför:
I dag förväntas studierna i gymnasieskolan vara avslutade vid 20 års ålder.
Ungdomar kan av olika anledningar vilja göra uppehåll i studierna. Jag anser
att en rätt att få genomgå gymnasieutbildning t.o.m. 25 års ålder bör införas.
Regeringen bör återkomma med förslag till erforderliga ändringar i skollagen.
Timplanen bör enligt min uppfattning på sikt avskaffas för att ge möjlighet
till en tydlig målstyrning av gymnasieskolan. Elevernas behov av tid för att
uppnå de fastlagda målen för en kurs skall styra undervisningen. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Jag anser att en betydligt mer omfattande utredning och analys måste göras av
eventuella förändringar när det gäller antalet kärnämnen och deras inriktning.
Jag vill betona religionsämnets betydelse. Inom speciellt religionskunskapen är
det naturligt att möta elevernas intresse för existentiella frågor och ge
eleverna verktyg för att bearbeta sina tankar kring de stora livsfrågorna.
Det är enligt min mening angeläget att Skolverket ser över kommentarerna till
kärnämnena i syfte att deklarera vikten av samverkan mellan kärnämnen och
karaktärsämnen.
En ny form av lärlingsutbildning bör byggas upp inom flera av gymnasieskolans
program. På varje gymnasieskola kan de organisatoriskt samordnas under t.ex.
beteckningen Lärlingsprogrammet. Lärlingsdelen bör få påbörjas direkt och inte
först under det tredje gymnasieåret. Det svenska lärlingssy-stemet bör
utvecklas och sättas in i perspektivet av ett livslångt lärande. Företagen bör
få ersättning för kommunens normala kostnad för yrkesutbildning. Lärlingen bör
få ersättning från arbetsplatsen i relation till lärlingens insats i
produktionen. Utbildningen bör avslutas med ett gesällprov och leda till ett
yrkesdiplom eller yrkesexamen.
Det är angeläget att arbetsplatsförlagd utbildning (APU) införs inom fler av
gymnasieskolans program. Inte minst elever inom det samhällsvetenskapliga
programmet behöver APU för sin utveckling och stimulans i studierna.
Jag anser att det är positivt att öppna kärnämnena för samverkan med
karaktärsämnena. En utvärdering bör göras av betygssystemet. Alternativa system
och viktning av betyg inom olika kärnämnen och kursplaner för
gymnasieprogrammen bör utredas. En översyn av betygskriterierna bör göras i
samband med översynen av kursplanerna.
Kristdemokraterna ställer sig bakom ambitionen att skapa en yrkesexamen på
gymnasial nivå. En gymnasieexamen borde emellertid kunna prövas inom fler av
gymnasieskolans program.
Lärarna, eleverna och föräldrarna behöver samverka för att hitta nya vägar
för ett utvecklat samarbete. Utvecklingssamtalen i grundskolan är ett bra och
konkret exempel på hur skolan tillsammans med eleven själv och föräldrarna
följer elevens utveckling och planerar den fortsatta skolgången.
Utvecklingssamtal bör enligt min uppfattning införas även i gymnasieskolan.
Körkort och trafikkunskaper är något av ett obligatorium i dag. Morgondagens
medborgare bör i än högre grad än dagens ha körkort. Jag anser att det skall
vara möjligt för elever att genomgå teoridelen av körkortsutbildning i
gymnasieskolan.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 3, 8, 9, 11,
12, 15, 18, 19, 22 och 25 bort hemställa
3. beträffande rätt att få genomgå gymnasieutbildning t.o.m. 25 års ålder
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. beträffande timplanen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 20 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub221 yrkande 4,
1997/98:Ub247 yrkande 3 och 1997/98: Ub807 yrkande 19 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. beträffande antalet kärnämnen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 4 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 1 och 1997/98: Ub247 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
11. beträffande samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,

12. beträffande lärlingsutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 18 och med anledning
av motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 13, 1997/98: Ub247 yrkande 11,
1997/98:Ub251, 1997/98:A415 yrkandena 4 och 5, 1997/98:Sk321 yrkande 1 och
med avslag på motion 1997/98: Sk738 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
15. beträffande arbetsplatsförlagd utbildning (APU)
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 19 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub247 yrkande 10, 1997/98: Ub807 yrkande 20 och
1997/98:A415 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
18. beträffande betygssystemet i gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 6 och med anledning
av motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 3 och 1997/98: Ub201 yrkandena 3-5
samt med avslag på motionerna 1994/95:Kr3 yrkande 4, 1997/98:Ub271
yrkandena 1 och 2, 1997/98:Ub281 yrkande 6 och 1997/98:Ub807 yrkande 18
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
19. beträffande gymnasieexamen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 7 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 17, 1997/98: Ub221 yrkande 15,
1997/98:Ub244 och 1997/98:Ub267 yrkande 11 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
22. beträffande utvecklingssamtal i gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 8 och med anledning
av motion 1997/98:Ub281 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
25. beträffande körkortsutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub205 och med anledning av motion
1997/98:Ub280 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts.

6. Det individuella programmet, m.m. (mom. 4, 9 och 19)
Ola Ström (fp) anför:
Jag anser att det individiuella programmet skall innebära en verklig valfrihet
för eleverna i gymnasieskolan. Det är viktigt att poängtera att det
individuella programmet inte på något sätt får ses som en avstjälpningsplats
för elever med låg studiemotivation. Enligt min mening är det angeläget med
ökad valfrihet för eleverna i gymnasieskolan. Eleverna bör ges möjlighet att
själva välja kurser - utöver de obligatoriska kärnämnena - och sätta samman
dessa till ett personligt program.
Antalet kärnämnen i gymnasieskolan bör begränsas till ämnena svenska,
engelska och matematik samt möjligen ytterligare ett eller två ämnen. Enligt
min mening bör en analys göras med utgångspunkt från de erfarenheter som nu
finns.
Slutligen anser jag att en frivillig gymnasieexamen som kan tillgodoräknas
utomlands bör erbjudas alla elever i gymnasieskolan som avslutar ett program.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 4, 9 och 19
bort hemställa
4. beträffande det individuella programmet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub221 yrkandena 6 och 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. beträffande antalet kärnämnen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub221 yrkande 1 och med anledning
av motion 1997/98:Ub247 yrkande 4 samt med avslag på motion 1997/98:Ub215
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
19. beträffande gymnasieexamen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub221 yrkande 15 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 17, 1997/98: Ub215 yrkande 7,
1997/98:Ub244 och 1997/98:Ub267 yrkande 11 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts.

7. Elevinflytande, m.m. (mom. 7, 17 och 20)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
och Inger Davidson (kd) anför:
Elevernas inflytande vid val av kurser bör enligt vår uppfattning kunna
tillgodoses i betydligt större omfattning än vad som sker i dag. Vi anser att
kommunerna måste sträva efter att tillgodose elevernas val av kurs. Kommunerna
bör i större utsträckning samverka för att eleverna i praktiken skall kunna
välja.
Vi behöver fler människor som inte bara har idéer utan också besitter kunskap
om hur man omsätter idéerna i verkligheten. Entreprenörsanda är viktig även för
dem som kommer att arbeta som anställda och bör därför prägla hela skolan. Men
vi anser också att ett nationellt program med speciell inrikting på företagande
och entreprenörskap bör inrättas i gymnasieskolan.
Det är viktigt för många elever att kunna komplettera sina betyg för att
möjliggöra antagning till önskade utbildningar. Enligt vår uppfattning är det
orimligt att de skall behöva vänta till efter gymnasietiden med förlängd
studietid som följd. Regeringen bör därför återkomma med förslag om
återinförande av rätten att betygskomplettera under gymnasietiden.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 7, 17 och 20
bort hemställa
7. beträffande elevinflytande
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 1 och med avslag på
motion 1997/98:Ub215 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,

17. beträffande nationellt program med inriktning på företagande och
entreprenörskap
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 11 och
1997/98:N274 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
20. beträffande betygskomplettering under gymnasietiden
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub247 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts.

8. Alternativa kurser i kärnämnena, m.m. (mom. 10 och 14)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kd) anför:
Enligt vår uppfattning bör alternativa kurser införas i vissa kärnämnen. De
mest omfattande kärnämnena, främst ämnena svenska, engelska och matematik, bör
indelas i etapper, där eleverna kan läsa kurser med olika ambitionsnivå och i
olika takt. Vi vill betona att det självfallet skall finnas möjlighet att
komplettera och läsa in en högre kurs, t.ex. för att få grundläggande
behörighet till högre utbildning.
Vi vill betona vikten av samverkan mellan skola och arbetsliv. Enligt vår
uppfattning måste en kombination av lärande i både skola och arbetsliv ur
elevens synvinkel vara den bästa. För att de yrkesförberedande utbildningarna
skall kunna hävda sig internationellt krävs att skola och arbetsliv tar ett
betydligt större ansvar och samverkar. Engagemanget från arbetslivets sida
måste öka. Samtidigt måste skolan lära sig att arbeta tillsammans med
arbetslivet.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 10 och 14
bort hemställa
10. beträffande alternativa kurser i kärnämnena
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 3, 1997/98:Ub221
yrkande 2 och 1997/98:Ub247 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
14. beträffande samverkan skola och arbetsliv
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 11 och
1997/98:Ub247 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts.

9. Utbildning i företagarkunskap/entreprenörskap (mom. 16)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Ola
Ström (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kd) anför:
Vi vill betona behovet av att gymnasieskolans utbildningar generellt inriktas
mer mot företagarkunskap/entreprenörskap. Vi fäster stor vikt vid regeringens
skrivningar i utvecklingsplanen i denna fråga. Vi anser att regeringen bör ta
initiativ till en sådan utveckling och snarast återkomma till riksdagen med
förslag.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 16 bort
hemställa
16. beträffande utbildning i företagarkunskap/entreprenörskap
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub213, 1997/98: Ub267 yrkande
12, 1997/98:A203 yrkande 6, 1997/98:N307 yrkande 3 och 1997/98:N308
yrkande 1 och med avslag på motion 1997/98: Ub221 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

10. Betygssystemet i gymnasieskolan (mom. 18)
Britt-Marie Danestig (v) och Gunnar Goude (mp) anför:
Vi anser att en utredning bör tillsättas med uppdrag att undersöka
möjligheterna att avskaffa betygen i gymnasieskolan. Betygssystemet har visat
sig olämpligt. Eftersom kunskap inte kan mätas på ett objektivt sätt faller
grundvalen för alla former av graderad betygsskala. Ett intyg på genomförd
utbildning i gymnasieskolan efter att eleven har uppnått läroplanens och
kursplanernas kunskapsmål är fullt tillräckligt. Betygen bör tas bort och
ersättas med andra former för bedömning även när det gäller antagning till
högre utbildning, t.ex. i form av väl utprovade antagningsprov.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 18 bort
hemställa
18. beträffande betygssystemet i gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub271 yrkande 1, 1997/98:Ub281
yrkande 6 och 1997/98:Ub807 yrkande 18 och med anledning av motion
1997/98:Ub271 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1994/95:Kr3 yrkande
4, 1997/98:Ub201 yrkandena 3-5, 1997/98:Ub208 yrkande 3 och 1997/98:Ub215
yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

Särskilda yttranden

1. Timplanen, m.m. (mom. 8 och 19)
Andreas Carlgren (c) anför:
Jag har noterat att regeringen aviserat att den avser att lämna en proposition
om gymnasieskolan i maj 1998. Gymnasiekommitténs slutbetänkande Den nya
gymnasieskolan - problem och möjligheter (SOU 1997:107) och
departementspromemorian Gymnasieskola i ständig utveckling (Ds 1997:78)
remissbehandlas för närvarande. Frågor om gymnasieskolans utveckling bereds
således för närvarande i Regeringskansliet. Mot denna bakgrund inskränker jag
mig till att i detta särskilda yttande redovisa min uppfattning på några
punkter.
Enligt min mening bör timplanen på sikt avskaffas för att ge möjlighet till
en tydlig målstyrning av gymnasieskolan. Det är målen i läroplanen och
kursplanerna som skall styra undervisningens omfattning och inte antalet timmar
enligt timplanen.
Jag anser att en gymnasieexamen bör införas i gymnasieskolan. Det är viktigt
att utbildningen i gymnasieskolan har en god kvalitet och ger aktuella
kunskaper. En ?kvalitetssäkrad? utbildning som också kan värderas
internationellt utgör ett starkt incitament för alla elever att skaffa sig en
fullständig gymnasieutbildning. Enligt min uppfattning kan examinationen
utformas bl.a. som ett krav på minsta andel godkända betyg. Ett annat krav kan
vara utförande av ett examensarbete. Syftet skall vara att kvalitetssäkra
utbildningarna inom gymnasieskolan och stimulera till fördjupning. Det gäller
däremot att undvika selekterande provtillfällen och omfattande tentamina. Då
skulle examinationen i stället leda till vidgade nivåskillnader och
statusklyftor, tvärtemot gymnasiereformens syfte.

2. Timplanen (mom. 8)
Britt-Marie Danestig (v) anför:
Mot bakgrund av att gymnasiefrågor nu bereds inom Regeringskansliet inför en
planerad proposition i maj nöjer jag mig med att i ett särskilt yttrande
redovisa Vänsterpartiets principiella syn på timplanen.
Vänsterpartiet anser att skolan måste bli mer målstyrd och att timplanen på
sikt borde kunna avskaffas. Om en anpassning i form av varierande studietakt
skall kunna ske måste begreppet garantitid försvinna. Den garanterade tiden
uppfattas ofta som den tid en kurs skall omfatta. Betydelsen av begreppet har
nu reducerats genom att kurser värderas i poäng och inte genom den tid som
anslås. Systemet med gymnasiepoäng bör ses över så att det verkligen utgår från
den arbetsinsats som krävs av eleverna och inte som nu antalet
undervisningstimmar.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................6
Inledning 6
Gymnasieskolans programstruktur m.m. 7
Timplanen och kärnämnena 11
Lärlingsutbildning 13
Samverkan skola arbetsliv 15
Utbildning i företagarkunskap/entreprenörskap 17
Betyg m.m. 18
Övrigt 21
Hemställan 23
Reservationer........................................26
1. Allmänt om utvecklingen av gymnasieskolan, m.m. (mom. 1, 6, 9, 15,
18, 19 och 23) (m)
26
2. Allmänt om utvecklingen av gymnasieskolan, m.m. (mom. 1, 13 och 22)
(v) 28
3. Allmänt om utvecklingen av gymnasieskolan, m.m. (mom. 1, 8, 13 och
15) (mp) 29
4. En mer flexibel gymnasieskola, m.m. (mom. 2, 5, 8 och 12)
(m, fp) 30
5. Rätt att få genomgå gymnasieutbildning t.o.m. 25 års ålder, m.m.
(mom. 3, 8, 9, 11, 12, 15, 18, 19, 22 och 25) (kd)
31
6. Det individuella programmet, m.m. (mom. 4, 9 och 19) (fp) 33
7. Elevinflytande, m.m. (mom. 7, 17 och 20) (m, kd) 34
8. Alternativa kurser i kärnämnena, m.m. (mom. 10 och 14)
(m, fp, kd) 35
9. Utbildning i företagarkunskap/entreprenörskap (mom. 16)
(m, c, fp, kd) 35
10. Betygssystemet i gymnasieskolan (mom. 18) (v, mp) 36
Särskilda yttranden..................................36
1. Timplanen, m.m. (mom. 8 och 19) (c) 36
2. Timplanen (mom. 8) (v) 37