I betänkandet behandlas regeringens förslag till anslag inom utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 1998. I samband med detta
behandlas 229 motionsyrkanden.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp på alla punkter.
Förslagen innebär att 10 000 nya platser kan anordnas inom Kunskapslyftet.
Dessutom utökas försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning. En del av
denna utökning görs redan våren 1998 i stället för hösten samma år som tidigare
var planerat. Statsbidragen till svensk undervisning i utlandet minskas med
drygt 13 miljoner kronor.
Den grundläggande högskoleutbildningen byggs ut med drygt 10 000 platser
våren 1998 och knappt 5 000 ytterligare hösten 1998.
En grundskollärarutbildning med Waldorfinriktning skall anordnas vid
Lärarhögskolan i Stockholm i samarbete med Rudolf Steinerhögskolan. Med bifall
till en sexpartimotion föreslår utskottet ett tillkännagivande om att man bör
söka en liknande lösning för andra lärarkategorier såsom gymnasielärare och
olika typer av ämneslärare. Fler statliga lärarhögskolor skall också kunna
komma i fråga, anser utskottsmajoriteten.
Universitet och högskolor får utökade resurser för vetenskaplig
kompetensutveckling av sina lärare och för förstärkning av forskarutbildningen.
De fasta forskningsresurserna vid de mindre och medelstora högskolorna utökas.
När det gäller studiefinansiering i forskarutbildningen föreslår utskottet
att universiteten skall avsätta större belopp inom fakultetsanslagen till detta
än vad som anges i propositionen. Omfördelningen inom anslagen skall göras så
att 30 miljoner kronor mer avsätts inom de humanistiska, teologiska, juridiska
och samhällsvetenskapliga fakulteterna och 20 miljoner kronor inom de
naturvetenskapliga och tekniska.
Kostnaderna för svenskt deltagande i internationella forskningsorganisationer
som CERN m.fl. skall finansieras av respektive forskningsråd, som får ansvar
för att avväga dessa kostnader mot andra inom respektive vetenskaps- område.
Det särskilda anslaget till europeisk forskningssamverkan avskaffas, och
pengarna förs över till forskningsråden men minskas samtidigt med 77 miljoner
kronor. Dessutom sparas 68 miljoner kronor på anslaget till dyrbar vetenskaplig
utrustning. Forskningsrådsnämnden tar över ansvaret för högpresterande
datorresurser och HPD-rådet avvecklas.
Miljöpartiet föreslår i en reservation mera pengar till fortbildning av lärare
och skolledare i gymnasieskolan. De vill också anslå pengar till ett
dyslexiprojekt och tre andra projekt och ge Naturvetenskapliga forskningsrådet
ett särskilt uppdrag att informera om genteknik. Centrala studiestödsnämnden
(CSN) bör enligt (mp) få 10 miljoner kronor mer för sin administration.
Kostnadsökningarna finansieras genom att Kunskapslyftet minskas med 90 miljoner
kronor. Miljöpartiet upprepar också sitt förslag om grundforskningsavdrag, som
(mp) anser kan tillföra fakulteter och forskningsråd en knapp miljard och
dessutom räcka till en utvecklingsfond för mindre och medelstora högskolor.
Kritik framförs mot regeringens förslag till fördelning av de nya
högskoleplatserna.
Moderaterna, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna står fast vid
sina egna förslag till utgiftsram, som avviker från den ram riksdagen har
fastställt. De redovisar sina budgetalternativ i särskilda yttranden.
Moderaterna vill slå samman Skolverket och Statens institut för
handikappfrågor i skolan (SIH) och inrätta ett fristående institut för
uppföljning, utvärdering och tillsyn av skolan. De föreslår mer pengar till
skolutveckling och forskning inom skolväsendet och avstyrker minskningen av
anslaget till svensk undervisning i utlandet. Den kvalificerade
yrkesutbildningen bör enligt (m) öka mer och Kunskapslyftet mindre än
regeringen föreslagit och 700 miljoner kronor sparas. Vid utbyggnaden av
högskolan bör studenternas val samt kvalitetskriterier få större genomslag.
Förslaget att överföra vissa utbildningar från Lunds universitet till Malmö
högskola avstyrks. Till basår inom högskolan vill (m) anslå 80 miljoner kronor.
Det särskilda anslaget till forskning vid mindre och medelstora högskolor
minskas och i stället föreslås ett lägre belopp att fördelas mellan universitet
och högskolor enligt vissa kriterier. Därutöver föreslår (m) 397 miljoner
kronor mer än regeringen till forskningsråd och europeisk forskningssamverkan.
HPD-rådet behålls. Anslaget till CSN minskas.
Folkpartiet avstyrker också minskningen av anslaget till svensk undervisning
i utlandet. Ett nytt förslag till fördelning av de nya högskoleplatserna
begärs. Genom att avstyrka regeringens besparingar samt tidigareläggningen till
våren 1998 av en del av högskoleutbyggnaden ger (fp) utrymme för
kvalitetsförstärkningar. Vidare föreslås 95 miljoner kronor till
sommaruniversitet och 100 miljoner kronor till ytterligare anställningar som
doktorand.
Vänsterpartiet föreslår mer än fördubblade anslag till forskning inom
skolväsendet, skolutveckling och produktion av läromedel för elever med
handikapp samt särskilda insatser på skolområdet (för skolor i utsatta
bostadsområden). Vidare föreslås 10 miljoner kronor till ett projekt för
fortsatt utveckling av distansutbildning.
Kristdemokraterna föreslår en långsammare utbyggnad av både Kunskapslyftet
och högskoleutbildningen och kan därmed spara 80 respektive 318 miljoner
kronor. De avstyrker minskningen av pengarna till svensk undervisning i
utlandet. För fler anställningar som doktorand vill (kd) anslå 50 miljoner
kronor mer än regeringen.
Ökat stöd till tre fristående teologiska högskolor föreslås i Miljöpartiets
reservation och Folkpartiets och Kristdemokraternas särskilda yttranden.
Socialdemokraterna reserverar sig mot utskottets förslag när det gäller
Waldorflärarutbildning. Samtliga övriga partier har reservationer på olika
punkter.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för år 1998,
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning föreslagit
2. att riksdagen godkänner att av det för budgetåret 1995/96 under åttonde
huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Fortbildning m.m. får användas högst
6 800 000 kr år 1998 och högst 800 000 kr år 1999 för svensk undervisning i
utlandet,
3. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om omfattningen och
principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren
1998-2000 (avsnitt 5.2.1),
4. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om läkarutbildningen
(avsnitt 5.2.2.1),
5. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om tekniska och
naturvetenskapliga utbildningar (avsnitt 5.2.3),
6. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om lärarutbildningar
(avsnitt 5.2.4),
7. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om konstnärliga
utbildningar (avsnitt 5.2.5),
8. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om omfattning och
inriktning av högskoleverksamheten i Malmö (avsnitt 5.3.1),
9. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om omfattning och
inriktning av högskoleverksamheten på Gotland (avsnitt 5.3.2),
10. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om satsningar på
forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor (avsnitten 5.4.1
och 5.4.2),
12. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om stöd till
gästforskare/gästlärare utomlands (avsnitt 5.8.4),
13. att riksdagen godkänner de belopp för ersättning för helårsstudenter och
helårsprestationer som regeringen förordar för de olika utbildningsområdena för
budgetåret 1998 (avsnitt 5.10.2),
14. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om generellt
utbildningsuppdrag (avsnitt 5.11),
15. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Uppsala
universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 1,
16. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Lunds
universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 3,
17. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för
Göteborgs universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet B 5,
18. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Umeå
universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 9,
19. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för
Linköpings universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet B 11,
20. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Luleå
tekniska universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet B 17,
21. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för
Högskolan Dalarna skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet
B 22,
22. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för
Högskolan i Gävle/Sandviken skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet B 23,
23. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för
Högskolan i Halmstad skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet B 24,
24. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för
Högskolan i Kalmar skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet B 25,
25. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för
Högskolan i Karlstad skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet B 27,
26. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för
Högskolan Kristianstad skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet B 28,
27. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för
Högskolan i Växjö skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet
B 31,
28. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för
Högskolan i Örebro skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet B 32,
29. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för
Lärarhögskolan i Stockholm skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet B 38,
30. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för
Mitthögskolan skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B
39,
31. att riksdagen godkänner förslaget att inrätta ett tekniskt
forskningsinstitut i Göteborg (avsnitt 7.1),
32. att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om högpresterande
datorsystem (avsnitt 7),
33. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1998 låta staten ta på
sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning som finansieras
under verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser som
innebär åtaganden i enlighet med vad regeringen förordar under avsnittet 4,
34. att riksdagen godkänner regeringens förslag angående användningen av
anslagssparande som förordas under anslaget D 17 Särskilda utgifter för
forskningsändamål,
35. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområdet
16 Utbildning och universitetsforskning enligt sammanställning i bilaga 2 till
detta betänkande.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1997
1997/98:Ub207 av Stig Grauers (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalitetsrevision av all
utbildning.
1997/98:Ub208 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förnyelse av skolans arbetsformer och satsning på den nya
informationstekniken,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att inrätta ett fristående
kvalitetsinstitut för utvärdering och uppföljning i enlighet med vad som
anförts i motionen,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en nationell skolpeng i
enlighet med vad som anförts i motionen,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en reformering av lärarutbildningen,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta en ny yrkeshögskola.
1997/98:Ub214 av Kerstin Heinemann och Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.
1997/98:Ub215 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att gymnasielärarutbildningen bör utvecklas för att täcka behoven i
den reformerade gymnasieskolan och stimulera till arbete i lärarlag.
1997/98:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om besparingar på svenska skolor i utlandet,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den hotande bristen på gymnasielärare,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om informationsteknik i gymnasieskolan.
1997/98:Ub222 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av SIH i
Härnösand.
1997/98:Ub225 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvidgning av
försöksverksamheten med kvalificerad eftergymnasial utbildning.
1997/98:Ub226 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till tilläggsdirektiv för den
parlamentariska lärarutbildningskommittén i enlighet med vad i motionen
anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om modifierad distansutbildning med praktisk-pedagogiskt innehåll.
1997/98:Ub229 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av nationell skolpeng.
1997/98:Ub245 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolforskning,
4. att riksdagen hos regeringen begär att den ger Lärarutbildningsutredningen
tilläggsdirektiv i enlighet med vad som anförts i motionen om barn till
missbrukande föräldrar.
1997/98:Ub247 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättandet av en
försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasieutbildning baserad på modern
informationsteknik i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elever med läs- och skrivsvårigheter,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en genomtänkt satsning på IT i skolan,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av fler utbildade lärare,
17. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning med de ändringar i förhållande till
regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning.
1997/98:Ub256 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resurstilldelningssystemet i grundskolan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning och fortbildning av lärare i informationsteknik,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att hjälpa elever med dyslexi,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elevvårdande personal.
1997/98:Ub258 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp, s, m, c, v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av att det även fortsättningsvis utgår statsbidrag till bl.a. de
deltidskurser i knyppling som sker i Riksföreningen Svenska Spetsars regi i
samarbete med Sätergläntan.
1997/98:Ub263 av Christina Axelsson och Monica Green (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utbildning i IT-pedagogik för redan utbildade lärare och barnomsorgspersonal.
1997/98:Ub267 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de resurser om 50 miljoner kronor som regeringen avser att
använda under innevarande budgetår för regionala pedagogiska utvecklingscentrum
i stället bör användas för ett tidsbegränsat statsbidrag som akutinsats för att
klara de nedläggningshotade små skolorna,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla klassrum skall vara anslutna till Internet och att alla
elever skall ha tillgång till en dator före år 2000.
1997/98:Ub276 av Agneta Ringman (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om Kunskapslyftet och de
funktionshindrade.
1997/98:Ub284 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avsikt och mål med Kunskapslyftet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ändra inriktning så att en större del av satsningen på
Kunskapslyftet görs av andra än kommunernas ordinarie skolförvaltningar.
1997/98:Ub402 av Jan Backman och Anna Åkerhielm (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att nästa högskola som
inrättas lokaliseras till nordvästra Skåne i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen på en högskola i nordvästra Skåne.
1997/98:Ub404 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om lokal anknytning för högskolor.
1997/98:Ub405 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om fler och bättre rustade
universitet.
1997/98:Ub407 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av befintliga
högskoleutbildningar mellan Malmöhögskolan och Lunds universitet.
1997/98:Ub410 av Eva Björne m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att examinera
civilingenjörer inom programmen kemiteknik, elektroteknik och maskinteknik vid
Mitthögskolan.
1997/98:Ub411 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämneslärarutbildning
i teckenspråk vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
1997/98:Ub412 av Per Sundgren (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett tydligt barn-
och ungdomsperspektiv i de konstnärliga högskoleutbildningarna.
1997/98:Ub413 av Carina Hägg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om arkitektutbildningen.
1997/98:Ub417 av Sven-Erik Österberg och Per Erik Granström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
högskolornas roll att förstärka och utveckla den svenska glesbygden.
1997/98:Ub418 av Berit Oscarsson och Agneta Ringman (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
folkbildningsforskning.
1997/98:Ub420 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försöksverksamhet i NITUS.
1997/98:Ub422 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioriterade områden
och resurser för Mitthögskolans framtida utveckling.
1997/98:Ub424 av Lena Larsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att studera på
distans.
1997/98:Ub425 av Bo Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om uppbyggnad av forskning kring
arbetets och arbetarrörelsens historia.
1997/98:Ub426 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den sydvästra regionens
behov av och Göteborgs universitets goda förutsättningar för utbildningsområdet
idrott, med tvåämnesutbildningen Idrott och hälsa med en särskild
folkhälsoinriktad profil.
1997/98:Ub427 av Nils Fredrik Aurelius och Leif Carlson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en försöksverksamhet med distansstudier och möjligheterna att skapa
en högskola för distansstudier.
1997/98:Ub428 av Gullan Lindblad och Liselotte Wågö (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna det stora behovet av
utbildningsplatser för blivande psykologer.
1997/98:Ub429 av Märta Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om farmaceutisk utbildning i
Göteborg.
1997/98:Ub430 av Märta Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läkarutbildningen i
Göteborg.
1997/98:Ub431 av Lars Björkman och Birgitta Wichne (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tilldelning av nya utbildningsplatser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslagsramen för forskningsinsatser vid Högskolan i Borås.
1997/98:Ub433 av Bengt Harding Olson och Ingvar Eriksson (fp, m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
Trafikflygarhögskolan.
1997/98:Ub435 av Bertil Persson och Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
apotekarutbildning i Lund.
1997/98:Ub436 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Mitthögskolan tilldelas resurser i förhållande till det givna
uppdraget att på kort tid utöka högskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Mitthögskolan tilldelas resurser för distansutbildning i
enlighet med dess målsättning.
1997/98:Ub438 av Rune Evensson och Lena Klevenås (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om NT-
utbildning för vuxna.
1997/98:Ub439 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan.
1997/98:Ub440 av Göran Lindblad och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
läkarutbildningen i Göteborg.
1997/98:Ub441 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att prioritera humanistisk forskning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tillföra ytterligare 50 miljoner kronor till doktorandtjänster
huvudsakligen inom humaniora, utöver de 100 miljoner kronor som regeringen
anslår.
1997/98:Ub442 av Hans Hjortzberg-Nordlund och Göran Lindblad (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fakultetsresurser tillförs Göteborgs universitet för att
komplettera det biovetenskapliga läkemedelsprogrammet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att apotekarutbildning etableras vid Göteborgs universitet och att
utbildningsuppdraget vidgas för att medge en utbildning av 80 studenter per år.
1997/98:Ub445 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den långsiktiga verksamheten vid Nationellt superdatorcentrum
(NSC) vid Linköpings universitet säkerställs,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nedläggning av
Nationellt superdatorcentrum (NSC) vid Linköpings universitet ej får ske utan
att en föregående utförlig konsekvensanalys genomförts.
1997/98:Ub446 av Eva Flyborg m.fl. (fp, c, mp, kd) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tilldela
Göteborgs universitet utbildningsområdet idrott.
1997/98:Ub447 av Britt-Marie Danestig (v) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
säkerställande av en utvidgning av utbildningsplatserna vid psykologprogrammet.
1997/98:Ub448 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om årsstudieplatser vid
Örebro missionsskola.
1997/98:Ub450 av Elver Jonsson m.fl. (fp, m, c, v, mp, kd) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att till Teologiska högskolan, Stockholm, genom
omfördelning av beviljade statsbidrag 150 årsstudieplatser införs för teologie
kandidatprogrammet inom nivån 1-140 poäng,
2. att riksdagen beslutar införa 25 årsstudieplatser för utbildning om
sammanlagt 40 poäng i mänskliga rättigheter och demokrati,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av platstilldelning vid de teologiska högskolorna i Uppsala
och Örebro.
1997/98:Ub451 av Christin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillförda resurser till den
civila trafikflygarutbildningen vid Trafikflygarhögskolan (TFHS) i Ljungbyhed.
1997/98:Ub452 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningens innehåll,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lön skall utgå under den tid som utbildning är förlagd till en
arbetsplats,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningens längd,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheterna att söka till den kvalificerade eftergymnasiala
yrkesutbildningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en överflyttning av påbyggnadsutbildningar, kompletterande skolor
och YTH till yrkeshögskolan,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen om de ekonomiska
konsekvenserna av en överflyttning av påbyggnadsutbildningar, kompletterande
skolor och YTH till yrkeshögskolan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om examen och examensbenämningar efter genomgången yrkeshögskola,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utöka antalet platser inom den kvalificerade eftergymnasiala
yrkesutbildningen till 14 000 år 1998 och till minst 24 000 år 2000,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av en ny yrkeshögskola.
1997/98:Ub455 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd, m, c, fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar utöka antalet årsstudieplatser vid Örebro Missionsskola inom
ramen för de samlade högskoleplatserna.
1997/98:Ub456 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Stockholmsregionen bör tilldelas ytterligare 3 900 högskole- och
universitetsplatser under 1998,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Stockholmsregionen bör tilldelas ytterligare 4 100 högskole- och
universitetsplatser under kommande år.
1997/98:Ub457 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att fullfölja satsningen på lärarnas vetenskapliga
kompetens,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att forskningen inom lärarutbildningen bör fokuseras på didaktik,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att öka utbytet mellan skolväsendet och
forskningsvärlden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att högskolornas samarbete vid regionala
utvecklingscentrum även inbegriper det regionala näringslivet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av pedagogisk förnyelse av lärarutbildningen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en ny översyn av lärarutbildningen även bör behandla lärarnas
karriärmöjligheter.
1997/98:Ub461 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om civilingenjörsutbildning vid
Mitthögskolan.
1997/98:Ub463 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fler studieplatser och mer
forskningspengar till Högskolan i Borås.
1997/98:Ub464 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av design-
utbildning på högskolenivå i Nybro.
1997/98:Ub465 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Högskolan i Kalmar
tilldelas särskilda resurser för extraordinära investeringskostnader med
anledning av den sjöbefälsutbildning som ges vid högskolan.
1997/98:Ub466 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den framtida fördelningen av studieplatser i den högre utbildningen
i Stockholmsregionen.
1997/98:Ub467 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
en utredning skall tillsättas med uppdrag att utarbeta förslag till lämpliga
former för införande av ett grundforskningsavdrag (GFA) för delfinansiering av
grundforskning och forskarutbildning.
1997/98:Ub468 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en
utvecklingsfond för forskning vid små och medelstora högskolor.
1997/98:Ub473 av Ann-Marie Fagerström (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att
uppmärksamma det brottsförebyggande arbetet i den framtida lärarutbildningen.
1997/98:Ub474 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en ny platsfördelning där nytillkomna
platser fördelas till universitet och tillkommande universitet,
2. att riksdagen avvisar regeringens förslag att flytta fram platsökningen
från hösten 1998 till våren 1998,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare anställningar
som doktorander i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att sommaruniversitet skall ingå i utbildningsuppdraget till
universitet och högskolor och finansieras av staten,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel för ytterligare 20 000 sommaruniversitetsplatser,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om etablering av ett svenskt öppet universitet som svenskt distans-
universitet - SDU,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tilläggsdirektiv till Distansutbildningskommittén (U 1995:07) DUKOM,
21. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning med de ändringar i förhållande till
regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning.
1997/98:Ub475 av Märta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningsområdet
idrott vid Göteborgs universitet.
1997/98:Ub478 av Berndt Ekholm (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om årsstudieplatser vid Teologiska
högskolan, Stockholm.
1997/98:Ub479 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Högskolan i Borås.
1997/98:Ub480 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av högre
utbildning och forskning vid de västsvenska högskolorna.
1997/98:Ub481 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c, mp, kd) vari yrkas att riksdagen
beslutar att ett antal högskoleplatser anvisas till kvalificerad
distansutbildning, i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Ub483 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att antagningen
till den s.k. NT-utbildningen under 1998 även skall gälla lärarutbildning i
naturvetenskapliga ämnen för grundskolans åk 4-9 och gymnasieskolan.
1997/98:Ub484 av Andreas Carlgren och Lennart Daléus (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vidgat utbildnings- och forskningsuppdrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en vidare decentralisering av högskoleutbildningen i Stockholms län.
1997/98:Ub485 av Marie Wilén och Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Mälardalens högskola skall prioriteras vid nästa tillfälle då
medel fördelas för ytterligare utbildningsplatser och forskningsresurser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förlägga fullständig civilingenjörsutbildning till Mälardalens
högskola med Västerås som lokaliseringsort.
1997/98:Ub486 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny
trafikflygarutbildning.
1997/98:Ub487 av Andreas Carlgren m.fl. (c, m, fp, v, mp, kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gemensam examensrätt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utbildning för samtliga lärarkategorier i waldorfskolor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheter för fler lärarhögskolor att delta i det aktuella
utbildningssamarbetet.
1997/98:Ub489 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det bör tillkomma 7 500 nya högskoleplatser per år under
perioden 1998-2000,
8. att riksdagen beslutar tilldela de fria teologiska högskolorna 165 nya
årsstudieplatser inom ramen för utbyggnaden av årsstudieplatser inom högskolan,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om små och medelstora högskolor,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fasta forskningsresurser.
1997/98:Ub715 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av konkurrens i administrationen av studiemedelssystemet.
1997/98:Ub717 av Sylvia Lindgren och Björn Ericson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
förbättring av servicenivån inom Centrala studiestödsnämnden.
1997/98:Ub801 av Lennart Fridén (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utbildning av lärare om dyslexi.
1997/98:Ub803 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen för
budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning med de ändringar i förhållande till regeringens förslag
som framgår av i motionen redovisad uppställning.
1997/98:Ub805 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvalitetssäkring av den högre utbildningen och ett oberoende
kvalitetsinstitut,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingen av de mindre och medelstora högskolorna,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studenternas efterfrågan och utbildningens kvalitet,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelning av resurser till högskoleutbildning,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationaliseringen av den högre utbildningen och deltagande i
internationellt forskningsutbyte (delvis),
17. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av CSN:s uppgifter i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att kvalificerad undervisning om dyslexi och dess
behandling ges till alla lärare i grundskolan så att nödvändig kompetens för
omhändertagande av elever med specifika läs- och skrivsvårigheter kan
garanteras inom en snar framtid,
8. att riksdagen beslutar att samverkansprojektet Dyslexi genomförs enligt de
riktlinjer som angivits i motionen och med de uppdrag till FRN och FOA som
anges i motionen,
9. att riksdagen beslutar anslå 33 miljoner kronor för genomförande av
Dyslexiprojektet fördelat på utgiftsområde 16 anslagen A 4 (20 miljoner
kronor), A 6 (10 miljoner kronor), D 1 (2 miljoner kronor) och D 2 (1 miljon
kronor),
17. att riksdagen beslutar anslå 20 miljoner kronor under utgiftsområde 16
anslag A 4 för fortbildning av skolledare och lärare vid gymnasieskolan,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kriterier för fördelning av grundutbildningsplatser till universitet
och högskolor,
43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om principer för fördelning av forskningsresurser till universitet och
högskolor,
44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av en utvecklingsfond för små och medelstora högskolor
för utveckling av forskning vid dessa lärosäten,
45. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bristande balans mellan grundforskning och sektorsforskning
(tillämpad forskning) med hänsyn till samhällets behov av forskningsresurser,
46. att riksdagen beslutar om införandet av Grundforskningsavdrag (GFA)
enligt de principer som angivits i motionen,
47. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättande av en utredning med uppdrag att föreslå lämpliga
administrativa former för hanteringen av ett Grundforskningsavdrag,
48. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utredning av den tvärvetenskapliga forskningens
situation med syftet att utarbeta förslag till åtgärder för att underlätta
samverkan över ämnesgränserna,
54. att riksdagen beslutar att anslå 40 miljoner kronor fördelade på följande
anslag inom utgiftsområde 16, A 4 (20 miljoner kronor), A 6 (10 miljoner
kronor), D 1 (8 miljoner kronor) samt D 2 (2 miljoner kronor) för genomförande
av de i motionen föreslagna projekten,
58. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om speciellt ansvar för information om nya rön inom vissa
vetenskapsgrenar,
59. att riksdagen hos regeringen begär att Statens naturvetenskapliga
forskningsråd ges i uppdrag att informera allmänheten om den gentekniska
forskningen enligt riktlinjer som redovisas i motionen,
62. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning enligt Miljöpartiets förslag i tabell 2,
63. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för åren 1999 och 2000 enligt tabell 2,
1997/98:Ub808 av Christina Axelsson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att särskilt beakta personer med läs- och
skrivsvårigheter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta en idébank med erfarenheter från Kunskapslyftet.
1997/98:Ub809 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vuxenutbildningen,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om besparingar på bidrag till de
svenska utlandsskolorna om totalt 20 miljoner kronor 1998-2000,
3. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning med de ändringar i förhållande till
regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning.
1997/98:Ub810 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det kan vara olika anordnare av den kvalificerade
eftergymnasiala utbildningen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör återkomma med förslag om en virtuell högskola,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör återkomma med förslag om öppna universitet.
1997/98:Ub811 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tekniska och naturvetenskapliga utbildningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högskoleverksamhet i Malmö,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om principerna och omfattningen av utbyggnaden av den högre
utbildningen under budgetåren 1998-2000,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsningar på forskning vid universitet och högskolor,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag att överföra de internationella
forskningsresurserna till myndighetsnivå i enlighet med vad som anförts i
motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning och forskarutbildning,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag att lägga ned rådet för
högpresterande datorsystem i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Utveckling av skolväsende
och barnomsorg, anvisa 258 360 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
10. att riksdagen beslutar att under anslaget A 3 Forskning inom
skolväsendet, anvisa 27 873 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
11. att riksdagen beslutar att under anslaget A 4 Genomförande av
skolreformer, anvisa 69 688 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
12. att riksdagen beslutar avveckla Statens institut för handikappfrågor i
skolan, i enlighet med vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen beslutar att under anslaget A 11 Bidrag till svensk
undervisning i utlandet, anvisa 81 391 000 kr 1998 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
14. att riksdagen beslutar att under anslaget A 14 Särskilda
vuxenutbildningsinsatser för vuxna, anvisa 2 774 333 000 kr 1998 i enlighet med
vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen beslutar att under anslaget A 16 Skolornas
kvalitetsinstitut, anvisa 200 000 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
16. att riksdagen beslutar att under anslaget A 17 IT-satsning, anvisa 1 000
000 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen beslutar att under anslaget B 3 Lunds universitet, anvisa
1 228 535 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
18. att riksdagen beslutar att under anslaget B 13 Karolinska institutet,
anvisa 307 388 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
19. att riksdagen beslutar att under anslaget B 45 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor, anvisa 212 709 000 kr 1998 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
20. att riksdagen beslutar att under anslaget B 46 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor, anvisa 173 686 000 kr 1998 i enlighet
med vad som anförts i motionen,
21. att riksdagen beslutar att under anslaget B 47 SUNET, anvisa 57 292 000
kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
22. att riksdagen beslutar att under anslaget B 49 Medel att fördela för
forskning och forskarutbildning, anvisa 179 436 000 kr 1998 i enlighet med vad
som anförts i motionen,
23. att riksdagen beslutar att under anslaget B 50 Tekniskt basår, anvisa 80
000 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
24. att riksdagen beslutar att under anslaget C 3 Centrala
studiestödsnämnden, anvisa 223 924 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
25. att riksdagen beslutar att under anslaget D 3 Humanistisk-samhälls-
vetenskapliga forskningsrådet, anvisa 230 750 000 kr 1998 i enlighet med vad
som anförts i motionen,
26. att riksdagen beslutar att under anslaget D 5 Medicinska forskningsrådet,
anvisa 352 272 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
27. att riksdagen beslutar att under anslaget D 7 Naturvetenskapliga
forskningsrådet, anvisa 736 402 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelning för budgetåret 1998 av medel till universitet och
högskolor för grundutbildning,
29. att riksdagen beslutar att under anslaget D 9 Teknikvetenskapliga
forskningsrådet, anvisa 257 692 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
30. att riksdagen beslutar att under anslaget D 17 Särskilda utgifter för
forskningsändamål, anvisa 99 095 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
31. att riksdagen beslutar att under anslaget D 18 Medel för dyrbar
vetenskaplig utrustning, anvisa 72 799 000 kr 1998 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
32. att riksdagen beslutar att under anslaget D 19 Europeisk
forskningssamverkan, anvisa 317 367 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts
i motionen,
33. att riksdagen beslutar att under anslaget E 2 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m., anvisa 17 524 000 kr 1998 i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1997/98:K333 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla skolor senast vid utgången av år 2000 skall vara anknutna
till Internet via fasta höghastighetsförbindelser.
1997/98:Sk734 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts under avsnittet En mångfald av skolor och frihet att välja.
1997/98:Fö216 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att hos regeringen begära 1 miljon kronor till en fond för att
utveckla Kvinnouniversitetet i Västernorrland,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utvidga utbildningen på Mitthögskolan för döva till präster.
1997/98:Fö720 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försök med kvalificerad yrkesutbildning för kvinnliga brandmän.
1997/98:So411 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om datorer i skolan.
1997/98:So674 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att erbjuda barn med dyslexi och deras föräldrar hjälpmedel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att upprätta fler stödcentrum för barn med dyslexi.
1997/98:Kr510 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Idrottshögskolan får fasta forskningsresurser och ges sedvanlig
examinationsrätt,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tilldela Göteborgs universitet utbildningsområdet idrott till
sin lärarutbildning.
1997/98:Kr517 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrottsforskningen.
1997/98:Kr601 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samverkan mellan kommunal vuxenutbildning och folkbildning inom sfi-
undervisningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om centrala resurser inom ramen för Kunskapslyftet för samverkan mellan
folkbildning och kommunal vuxenutbildning inom sfi-undervisning-en,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokala studiecentrum för högskoleutbildning.
1997/98:T215 av Elver Jonsson och Eva Eriksson (fp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en ökad och rättvis medelstilldelning sker beträffande den
västsvenska högre utbildningen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsning på universitet och högskolor i avsikt att få ett dynamiskt
närings- och kulturliv.
1997/98:T815 av Kerstin Warnerbring m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om varje elevs tillgång till dator och e-post,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortbildningsprogram för lärare,
1997/98:T911 av Mats Odell (kd) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla elever bör få en egen e-postadress.
1997/98:T912 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i uppdrag att komma
med förslag om IT och jämställdhet i skolan,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av välutbildade lärare inom området informationsteknik,
16. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i uppdrag att
upprätta ett nytt institut för distansutbildning.
1997/98:N223 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av fortsatt svenskt deltagande i den internationella
fusionsforskningen.
1997/98:N307 av Karin Pilsäter och Eva Flyborg (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillgänglighet och fler platser på högskolor och universitet i
storstadsregionerna.
1997/98:A455 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om distansundervisning och högre utbildning.
1997/98:A456 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högskoleplatser i Storstockholm,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nätverksuniversitet på Södertörn.
1997/98:A457 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en förstärkt satsning på de regionala högskolorna.
1997/98:A458 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att förlägga fler högskoleutbildningsplatser till
Stockholmsregionen.
Motioner från allmänna motionstiden 1996
1996/97:T916 av Kerstin Warnerbring m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning av och fortbildning för lärare.
1996/97:T917 av Åke Carnerö (kd) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om egen e-postadress till alla elever och lärare,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den förändrade lärarrollen,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om spridning av lyckade IT-satsningar,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sunet.
Utskottet
1 Inledning
Riksdagen har den 20 november fastställt utgiftsramen för utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 1998. Ramen omfattar
27 050 554 000 kr.
I det följande behandlar utbildningsutskottet regeringens förslag i
budgetpropositionen under utgiftsområde 16 samt 229 motionsyrkanden i
anslutning till dessa. Två av förslagen i propositionen - förslag som inte har
någon direkt koppling till budgeten - behandlas dock i särskilda betänkanden.
Det gäller dels förslaget om ändring i högskolelagen när det gäller det
särskilda anställningsskyddet för professorer (yrk. 1), som behandlas i
utskottets betänkande 1997/98:UbU6, dels förslaget om principer för
uppställande av examensmål för forskarutbildningen (yrk. 11), som behandlas i
utskottets betänkande 1997/98:UbU7.
Utskottet tar först i tur och ordning upp de tre verksamhetsområdena
Barnomsorg, skola och vuxenutbildning respektive Universitet och högskolor samt
Nationella och internationella forskningsresurser (avsnitten 2-4). Därefter
behandlar utskottet i skilda avsnitt anslagen under dessa tre
verksamhetsområden samt Högskolemyndigheter och Gemensamma ändamål (avsnitten
5-9). Ett sammanfattande avsnitt där utskottet tar ställning till det samlade
budgetförslaget följer därefter (avsnitt 10). Sist tar utskottet upp några
övriga motionsyrkanden.
Först vill dock utskottet kortfattat redogöra för den resultatinformation som
ges i propositionen som bakgrund till regeringens förslag.
Revisionens iakttagelser
Regeringen lämnar i budgetpropositionen (Finansplan m.m., avsnitt 7.5) en
sammanfattande redovisning av revisionens iakttagelser med tonvikt på frågor av
generell karaktär. Där finns en sammanställning över de organ inom de olika
utgiftsområdena som har fått revisionsberättelse med invändningar och skälen
till dessa. Under utgiftsområde 16 redogör regeringen för sina bedömningar med
anledning av revisionens myndighetsspecifika iakttagelser samt vilka åtgärder
regeringen har vidtagit eller avser att vidta för att undanröja påtalade
brister.
Enligt propositionen konstaterar Riksrevisionsverket (RRV) att dokumenten i
de avlämnade årsredovisningarna har förbättrats jämfört med förra året även om
det finns brister. RRV har bl.a. uppmärksammat regeringen på att det
fortfarande finns behov av insatser och ökade krav i syfte att förbättra den
administrativa kompetensen och skapa fungerande rutiner i samband med
framtagandet av årsredovisningen.
Samma dag som regeringen beslutade budgetpropositionen, den 11 september
1997, fattade regeringen beslut med anledning av RRV:s revisionsberättelser och
rapporter beträffande årsredovisningarna. Regeringen redovisar för varje berörd
myndighet inom utgiftsområdet, nio stycken, sina huvudsakliga
ställningstaganden. RRV har i flera rapporter i övrigt lämnat synpunkter på
olika rutiner inom myndigheterna. Regeringen understryker att det ankommer på
varje högskola och övriga myndigheter att se till att upphandling, finansiering
och återrapportering sker i enlighet med givna föreskrifter.
Avslutningsvis framgår det av propositionen att berörda myndigheter i
särskilda rapporter skall redovisa sina åtgärder för regeringen. Regeringen
avser att beakta innehållet i rapporterna inför beslut om regleringsbrev för år
1998.
Redovisning av resultat
Regeringen ägnar tämligen stort utrymme åt att redovisa resultaten av
verksamheten inom utgiftsområdet och sin bedömning av dem. I ett inledande
avsnitt gemensamt för hela utgiftsområdet anför regeringen att de resultat som
uppnås inom utgiftsområdet måste bedömas utifrån de angivna målen och i
perspektivet av de konkreta utmaningar som utbildningen och forskningen står
inför i dagens samhälle. I vart och ett av de tre följande huvudavsnitten,
Barnomsorg, skola och vuxenutbildning, Universitet och högskolor respektive
Nationella och internationella forskningsresurser, lämnas en utförlig
resultatbedömning/resultatinformation. Under praktiskt taget varje anslag
återkommer regeringen därutöver med ett kort avsnitt, Resultatinformation. I
dessa senare avsnitt redovisas - när anslaget avser ett lärosäte - i stora drag
och i förekommande fall resultatet av Högskoleverkets granskning och bedömning
av kvalitetsarbetet vid respektive universitet/högskola. Regeringen erinrar om
att en utförlig redovisning av hur såväl barnomsorgen som ungdomsskolan och
vuxenutbildningen utvecklats i förhållande till de nationella mål som
statsmakterna satt upp för verksamheten lämnades i våras i regeringens
skrivelse till riksdagen om utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr.
1996/97:118, yttr. UbU6y, bet. FiU20).
Utskottet har inget att erinra mot regeringens sätt att informera riksdagen
om de olika verksamheternas resultat - så långt dessa senare är möjliga att
beskriva på ett begränsat utrymme och är kvantifierbara. Som bakgrund till
behandlingen i detta betänkande av anslagen under utgiftsområdet anser
utskottet det vara av intresse att återge följande uppgifter.
Regeringen anför att det finns flera rapporter som visar att elever med behov
av särskilt stöd har fått minskat stöd genom de nedskärningar som gjorts av
undervisningen i skolan. - En i propositionen återgiven prognos (s. 24) över
befokningen i åldersgruppen 7-15 år under åren 1995-2004 visar att skolan
kommer att få ett ökat elevtryck de närmaste åren. - Kommunernas ansvar för det
offentliga skolväsendet förutsätter att varje kommun uppfyller de krav på
uppföljning och utvärdering samt vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att
säkerställa utbildningens kvalitet. Enligt regeringens bedömning skall
huvudansvaret för att genomföra kvalitetsgranskningarna och den nationella
redovisningen ligga på Skolverket. Det blir ett komplement till den tillsyn,
uppföljning och utvärdering som verket kontinuerligt ansvarar för.
En allt större andel av de elever som lämnar grundskolan går direkt vidare
till studier i gymnasieskolan: 87 % år 1991 och 98 % år 1995. Av de elever som
påbörjade nationella program hösten 1992 var det 87 % som fullföljde sin
utbildning inom fyra år. Intresset för det naturvetenskapliga programmet har
ökat, liksom andelen flickor på samma program. Gymnasieskolan har främst under
de senaste åren befunnit sig i ett intensivt förändrings- och utvecklingsskede.
Detta har ställt stora krav på kommuner, lärare och skolledare. Målen för
programmen och kursplanerna i bl.a. kärnämnena kommer att ses över.
Vuxenutbildningen, heter det i propositionen, befinner sig för närvarande i
ett intensivt expansions- och förnyelseskede som sammantaget kommer att
innebära en omfattande successiv reformering av vuxenutbildningen de kommande
åren. Grunden för denna reformering är den femåriga vuxenutbildningssatsningen
(Kunskapslyftet), som nu har inletts i samtliga kommuner. Regeringen har
tillsatt en delegation för att leda arbetet med Kunskapslyftet. Vid
delegationens kontakter med kommunerna har det kommit fram att Kunskapslyftet
redan har inneburit starka incitament till förnyelse på en lång rad områden. -
I komvux fanns läsåret 1995/96 över en miljon kursdeltagare registrerade. Över
800 000 deltog i gymnasial vuxenutbildning. Av dem slutförde 77 % kursen under
läsåret.
Stor uppmärksamhet måste enligt regeringen ägnas åt tillgången på lärare,
bl.a. med anledning av de kraftigt ökade barnkullarna. Dimensioneringen av
lärarutbildningen måste också beakta det lärarbehov som blir en följd av
vuxenutbildningssatsningen.
Läsåret 1995/96 studerade totalt nära 286 000 personer vid universitet och
högskolor, vilket motsvarar cirka 233 000 helårsstudenter, inklusive ca 10 000
helårsstudenter i uppdragsutbildning. Det är en ökning med 6 % jämfört med
läsåret 1994/95. Enligt preliminära uppgifter studerade totalt närmare 300 000
personer vid universitet och högskolor under läsåret 1996/97. Andelen kvinnor
var 57 % läsåret 1995/96, en nivå som i stort sett varit konstant sedan början
av 1980-talet. När det gäller övergång inom tre år från gymnasieskolan till
högskolan har för avgångskullarna omfattningen fram till läsåret 1987/88 legat
på drygt 20 %. Läsåret 1992/93 uppgick den till 35 %. Enligt regeringens
bedömning kommer minst 50 % av dagens 20-åringar att ha studerat i högskolan
när det fyllt 35 år. - Trots en expansion av antalet platser i högskolan under
de senaste åren har inte alla kunnat erbjudas plats.
För varje universitet och högskola har riksdagen fastställt ett
utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94-1995/96. I dessa uppdrag ingår
bl.a. krav på att vissa mål för antalet examina av vissa slag skall uppnås. I
propositionen redovisas utfallet för perioden (s. 52). Målen har i huvudsak
uppnåtts för samtliga examina med undantag för grundskollärarexamen med
inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 och gymnasielärarexamen.
- Andelen helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har tillsammans ökat till 28 % av samtliga helårsstudenter.
Andelen kvinnor bland nybörjarna vid civilingenjörsutbildningarna har ökat från
15 % till 23 % mellan läsåren 1980/81 och 1995/96. - I fortbildnings- och
vidareutbildningssyfte kan framför allt fristående kurser som ges på halv-
eller kvartsfart och kurser med distansundervisning användas. Andelen kurser i
långsammare studietakt uppgick läsåret 1995/96 till 24 % av samtliga kurser,
vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Av samtliga studenter i
grundutbildning studerade samma år 10 % på distans.
Våren 1996 fanns närmare 20 000 registrerade doktorander av vilka nästan 16
000 avsatte mer än 10 % av normal heltid till forskarstudier. Antalet nyantagna
till forskarutbildningen läsåret 1995/96 var i stort sett oförändrat jämfört
med föregående år (drygt 3 100). Andelen kvinnor bland nyantagna var
huvudsakligen oförändrad läsåret 1995/96 jämfört med föregående år och uppgick
till 40 %. Det har skett en viss ökning av antalet nyantagna kvinnor till de
tekniska och naturvetenskapliga fakulteterna. - Antalet doktorsexamina
fortsatte att öka läsåret 1995/96 och var drygt 1 600, vilket är en ökning med
5 % jämfört med föregående år. Antalet licentiatexamina läsåret 1995/96 var
825, vilket är en ökning med 17 % jämfört med föregående år. - Läsåret 1995/96
var 32 % av de nyblivna doktorerna kvinnor, vilket är en procentenhet lägre än
föregående år. Läsåret 1995/96 var 22 % av lektorerna vid universitet och
högskolor och 8 % av professorerna kvinnor. Det är i stort sett oförändrade
siffror sedan föregående år.
Beträffande forskningsråden, Forskningsrådsnämnden och Rymdstyrelsen har
regeringen i regleringsbrev för budgetåret 1995/96 ställt mer långtgående krav
och preciserade återrapporteringskrav än tidigare budgetår. Myndigheterna har i
varierande utsträckning uppfyllt dessa krav. Detta, anför regeringen, beror
dels på att råden har kommit olika långt vad gäller utvecklingen av
resultatredovisningen, dels att myndigheterna valt delvis olika angreppssätt
som bl.a. beror på skilda förutsättningar inom respektive vetenskapsområde. I
regleringsbrevet för år 1997 har regeringen på en rad punkter ytterligare
skärpt kraven på redovisning i forskningsrådens årsredovisningar vad avser
myndigheternas arbete med kvalitetssäkring, jämställdhet, samhällsrelevans m.m.
Enligt regeringen bör myndigheternas resultatredovisningar kunna
vidareutvecklas. En enhetlig redovisningsmodell skall eftersträvas som medger
överblick och jämförelser mellan myndigheterna. Detta förutsätter ett samarbete
mellan myndigheterna. - Regeringen informerar översiktligt om läget för
närvarande när det gäller arbetet med kontrollen av den vetenskapliga
kvaliteten och utvärderingen av forskningen liksom förnyelse av densamma. Det
konstateras att svensk forskning håller hög kvalitet i ett internationellt
perspektiv. Detta framgår bl.a. av forskningsrådens internationella
utvärderingar av forskning och bibliometriska analyser. - Enligt regeringens
bedömning bör myndigheterna prioritera arbetet med förnyelsen inom forskningen.
- Råd för råd redovisas läget när det gäller jämställdheten mellan könen vid
bidragsgivningen, anställning som forskare, m.m. (s. 175 ff.). Förändringar
till det bättre kan noteras. Medicinska forskningsrådets (MFR) redovisning
visar t.ex. att andelen beviljade nya ansökningar har ökat markant bland de
kvinnliga forskarna under perioden 1994/95 till 1995/96. Trots denna utveckling
går endast 14 % av rådets allmänna projektbidrag till kvinnliga forskare. Av
MFR:s totalt 126 forskarassistenter läsåret 1995/96 var 36 kvinnor. Vid
tilldelning av motsvarande anställningar för år 1997 gick lika många tjänster
till kvinnor som till män. En översyn av prioriteringskommittéernas
sammansättning har resulterat i att antalet kvinnor bland
prioriteringskommittéernas ledamöter har ökat från 6 till 16 av totalt 60.
Arbetsgruppen för jämställdhet i högre utbildning och forskning (JÄST-gruppen)
avlämnade i somras sin slutrapport (Ds 1997:56) till Utbildningsdepartementet.
Regeringen kommer att ge forskningsråden i uppdrag att inkomma med en särskild
redovisning avseende vilka åtgärder som vidtagits med anledning av rapporten
och liknande rapporter samt redovisa planerade åtgärder.
2 Barnomsorgen, skolan och vuxenutbildningen
2.1 Inledning
Sedan den 1 juli 1996 handläggs frågor om förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg inom Utbildningsdepartementet. Regeringen har i propositionen
Förskoleklass och andra skollagsfrågor (prop. 1997/98:6) föreslagit att
regleringen för barnomsorgen flyttas från socialtjänstlagen (1980:620) till
skollagen (1985:1100). Utskottet har tidigare denna dag tillstyrkt regeringens
förslag (bet. 1997/98:UbU5). Ansvaret för uppföljning, utvärdering och tillsyn
av barnomsorgen förs fr.o.m. den 1 januari 1998 över från Socialstyrelsen till
Skolverket.
Regeringen har i skrivelsen Utvecklingsplan för förskola, skola och
vuxenutbildning - kvalitet och likvärdighet (skr. 1996/97:112, bet. UbU13)
redogjort för sin grundläggande syn på verksamhetsområdet och angivit vilka
områden som kommer att prioriteras under den kommande tvåårsperioden.
Regeringen prioriterar arbetet med att stärka utbildningens kvalitet och att
säkra likvärdigheten. Ett led i detta arbete är integrationen av förskolans
s.k. sexårsverksamhet, skolan och skolbarnsomsorgen. Syftet med integrationen
är enligt regeringen att skapa en pedagogisk helhet som stärker barns och
ungdomars utveckling och lärande från tidig ålder. I utvecklingsplanen
framhålls vidare bl.a. att den mest angelägna satsningen nu är en
kvalitetshöjning i grundskolan så att alla elever får möjlighet att nå
grundskolans mål. Även insatser för att höja kvaliteten i gymnasieskolan krävs
enligt regeringen. Inriktningen av det fortsatta förändringsarbetet i
gymnasieskolan har redovisats i utvecklingsplanen. I fråga om vuxenutbildningen
framhålls det att den kraftiga expansionen av vuxenutbildningen som nu sker
också måste omfatta en successiv förnyelse av verksamheten såväl
organisatoriskt och pedagogiskt som innehållsmässigt.
Utskottet behandlar i detta avsnitt först frågor med anknytning till den
särskilda vuxenutbildningssatsningen - Kunskapslyftet. Därefter behandlas
yrkanden om informationsteknik (IT) i skolan, läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
och slutligen vissa resursfrågor. Anslagen inom verksamhetsområdet återfinns
under ett särskilt avsnitt (avsnitt 5).
2.2 Den särskilda vuxenutbildningssatsningen - Kunskapslyftet
Riksdagen har godkänt att en särskild utbildningssatsning görs i enlighet med
de av regeringen presenterade riktlinjerna i propositionen om vissa åtgärder
för att halvera arbetslösheten till år 2000, m.m. (prop. 1995/96:222, yttr.
UbU6y, bet. FiU15, rskr. 307). Den särskilda vuxenutbildningssatsningen -
Kunskapslyftet - skall göras under fem år med start den 1 juli 1997. Avsikten
är att man under genomförandeperioden i praktiskt utvecklingsarbete och i
konkret tillämpning skall pröva former och få erfarenheter som kan ligga till
grund för en successiv reformering av vuxenutbildningen.
Vuxenutbildningssatsningen skall bidra till förnyelse och omställning i
arbetslivet. Målgruppen är i första hand arbetslösa vuxna som helt eller delvis
saknar treårig gymnasial kompetens. I Kunskapslyftet ingår även resurser för
basår inom komvux samt medel för försöksverksamheten med kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning. Tillsammans med de medel - motsvarande 10 000
platser - som avsätts direkt till folkhögskolorna och fördelas via
Folkbildningsrådet (utgiftsområde 17) omfattade satsningen ursprungligen 100
000 platser.
Riksdagen beslutade i samband med 1997 års ekonomiska vårproposition en
utökning med ytterligare 10 000 platser i Kunskapslyftet redan hösten 1997 samt
en utökning av försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning med 1 500
platser (prop. 1996/97:150, yttr. UbU5y, bet. FiU20, rskr. 284). Vidare beslöts
att ett begränsat antal kommuner skall få bidrag för en utökning av
vuxenutbildningen på grundskolenivå. Regeringen aviserade i vårpropositionen
även en utökning med ytterligare 10 000 platser höstterminerna 1998, 1999 och
2000. Utöver denna satsning föreslogs en ökning av försöksverksamheten med
kvalificerad yrkesutbildning med 4 300 platser hösten 1998, vilket totalt
innebär 8 800 platser i försöksverksamheten.
Sammanfattningsvis innebär detta följande antal platser inom vuxenutbildning
inklusive basår vid komvux och kvalificerad yrkesutbildning:
Mot bakgrund av den stora efterfrågan på den kvalificerade yrkesutbildningen
föreslår regeringen nu att utbyggnaden tidigareläggs med 1 000 platser redan
våren 1998, vilket innebär 6 200 platser i försöksverksamheten.
Medel till Kunskapslyftet och försöksverksamheten med kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning anvisas under anslaget Särskilda
utbildningsinsatser för vuxna. Regeringen har beräknat anslaget till 3 474 333
000 kr för år 1998.
Regeringen redovisar att Kunskapslyftet har mötts av stort intresse och
engagemang från kommunerna. Samtliga 288 kommuner har ansökt om medel för
vuxenutbildningssatsningen. Statsbidrag utgår enligt förordningen (1996:1502)
om statligt stöd till särskilda satsningar på utbildning av vuxna. Den
verksamhet som planeras i kommunerna för hösten 1997 och för 1998 utgörs av
orienteringskurser (ca 10 %), kurser i yrkesämnen (ca 30 %) och kurser i
allmänna ämnen (ca 60 %). Regeringen har tillsatt en särskild delegation för
att inledningsvis leda arbetet med Kunskapslyftet. Regeringen meddelar att
Skolverket kommer att ta över ansvaret för Kunskapslyftet den 1 juli 1998.
Kunskapslyftskommittén (dir. 1996:71) skall följa utformningen av den
särskilda vuxenutbildningssatsningen och har också ansvar för att fristående
nationella utvärderingar genomförs samt ett samordningsansvar för utvärderingen
av Kunskapslyftet. Kommittén skall senast den 1 april åren 1998 och 1999 göra
en årlig avrapportering till regeringen för att möjliggöra en successiv
reformering av vuxenutbildningen. Regeringen har även uppdragit åt Skolverket
att i samråd med Arbetsmarknadsstyrelsen, Centrala studiestödsnämnden och
Statistiska centralbyrån ansvara för insamling av data från kommunerna om
Kunskapslyftet.
Bidrag till försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning utgår enligt
förordningen (1996:372) om en försöksverksamhet med viss kvalificerad
yrkesutbildning. Försöksverksamheten leds av Kommittén för kvalificerad
yrkesutbildning. Målet med försöksverksamheten är att pröva nya eftergymnasiala
utbildningar, nya pedagogiska former och nya anordnare. Utbildningen skall
förena praktisk inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper. Under en
tredjedel av utbildningstiden genomförs utbildningen i form av lärande på en
arbetsplats. Kommittén för försöksverksamheten skall svara för uppföljningen av
verksamheten samt för att en från kommittén fristående utvärdering kommer till
stånd. En slutrapport kommer att avges senast den 1 september 1999. Regeringen
informerar om att den nyligen tillsatt en arbetsgrupp inom Regeringskansliet
som bl.a. med utgångspunkt i försöksverksamheten skall förbereda ett
regeringsförslag om den kvalificerade yrkesutbildningens framtid.
Antalet utbildningsplatser inom ramen för Kunskapslyftet berörs i flera
motioner. I motionerna 1997/98:Ub811 (m) yrkande 14 och 1997/98:Ub452 (m)
yrkandena 1 och 10 anförs att regeringen underskattar behovet av satsningar på
kvalificerad yrkesutbildning och överskattar behovet av
vuxenutbildningsinsatser. I det förstnämnda yrkandet föreslås en utökning av
antalet platser inom den kvalificerade yrkesutbildningen till 14 000 platser
hösten 1998 och en minskning av antalet platser i den särskilda
utbildningssatsningen till 90 000. Motionärerna har beräknat sina förslag med
utgångspunkt i ett något lägre belopp per utbildningsplats. En besparing på 700
miljoner kronor föreslås på anslaget till särskilda utbildningsinsatser för
vuxna.
Enligt motion 1997/98:Ub809 (kd) yrkande 1 finns en risk att den höga
utbyggnadstakten vad avser platser inom Kunskapslyftet kommer att innebära
negativa konsekvenser för utbildningens kvalitet. Motionärerna anser att
utbyggnaden bör begränsas till en utökning med 7 500 platser per år fram till
år 2000. En besparing på 80 miljoner kronor föreslås för år 1998.
I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 62 föreslås en besparing på anslaget på
50 miljoner kronor. Utöver detta förslag till besparing har vid utskottets
beredning av ärendet Miljöpartiets företrädare föreslagit att anslaget minskas
med ytterligare 40 miljoner kronor för att anpassa de samlade anslagsbeloppen
till den ram för utgiftsområdet som riksdagen har fastställt.
I motion 1997/98:Ub284 (fp) yrkandena 1 och 2 begärs ett tillkännagivande
till regeringen om en ändring av inriktningen av Kunskapslyftet i syfte att en
större del av utbildningsinsatserna skall göras av andra anordnare än komvux.
Utbildning av funktionshindrade inom Kunskapslyftet berörs i motion
1997/98:Ub276 (s). Många funktionshindrade kommer att få svårt att få del av
Kunskapslyftet enligt motionären. Ett av skälen är att funktionshindrade ofta
behöver mer resurser i form av lärarkapacitet, förståelse och tid, utrustning
och tekniska hjälpmedel, heter det i motionen. I motion 1997/98:Ub808 (s)
yrkande 2 framhålls att det är nödvändigt att särskilt beakta personer med läs-
och skrivsvårigheter. Rejält med uppsökarinsatser måste avsättas vid
ansökningstillfällena, och utbildningsanordnarna borde åläggas att speciellt
förbereda sig för att ge dessa elever en god utbildning.
Enligt yrkande 4 i den sistnämnda motionen bör en idébank med erfarenheter
från Kunskapslyftet inrättas och vara tillgänglig på data. En sådan idébank
skulle enligt motionärerna kunna vara ett hjälpmedel för dem som arbetar med
Kunskapslyftet.
I motion 1997/98:Kr601 (v) yrkandena 5 och 6 anförs att centrala resurser bör
avsättas inom ramen för Kunskapslyftet för samverkan mellan folkbildning och
kommunal vuxenutbildning inom sfi-undervisningen. Enligt motionärerna har
krympande resurser inom vuxenutbildningen bidragit till att man är obenägen att
använda sig av externa utbildningsanordnare. Samverkan mellan komvux och
folkbildning bör uppmuntras och stimuleras.
Enligt motion 1997/98:Fö720 (s) yrkande 2 är Gotlands kommun ett lämpligt
område för en försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning för kvinnliga
brandmän.
Den kvalificerade yrkesutbildningens framtid behandlas i flera motioner. I
motionerna 1997/98:Ub208 (m) yrkande 19 och 1997/98:Ub452 (m) yrkande 11 anförs
att en ny yrkeshögskola parallell med högskolan bör inrättas. Regeringen bör
snarast återkomma med förslag om huvudmannaskap, framtida finansiering etc., så
att riksdagen kan fatta beslut senast våren 1998. I den sistnämnda motionen,
yrkandena 2-8, läggs förslag fram om den framtida yrkeshögskoleutbildningens
innehåll m.m. Motionärerna anser att ett mer flexibelt system bör skapas. För
vissa yrken krävs mer arbetsplatsförlagd utbildning än för andra yrken (yrk.
2). Lön bör utgå till den studerande under den tid som utbildningen är förlagd
till en arbetsplats. Motionärerna förutsätter därvid att avtal träffas som
motsvarar minst ordinarie studiemedel (yrk. 3). Vidare bör utbildningens längd
kunna variera mellan ett och tre år (yrk. 4). Enligt yrkande 5 bör det vara
naturligt för personer som redan är etablerade i arbetslivet att söka till den
nya yrkeshögskolan. De har färdighetsträningen, men kan behöva en djupare
teoretisk kompetens eller annan kunskap. Motionärerna anser att
påbyggnadsutbildningar, kompletterande skolor och yrkesteknisk
högskoleutbildning (YTH) bör flyttas över till yrkeshög-skolan (yrk. 6).
Regeringen bör återkomma till riksdagen om de ekonomiska konsekvenserna av en
sådan överflyttning (yrk. 7). Det skall finnas minst tre olika examina - som
bygger på utbildningens längd och innehåll - efter genomgången yrkeshögskola
(yrk. 8).
I motion 1997/98:Ub810 (c) yrkande 3 anförs att högskolan bör vara huvudman
för den kvalificerade yrkesutbildningen. Högskolan behöver dock inte vara
genomförare av utbildningen. Det skall enligt motionärerna vara möjligt att
lägga ut utbildningen på olika anordnare. Det skall vidare vara möjligt att
tillgodoräkna sig utbildning vid övergång till annan högskoleutbildning och
även vid övergång i den andra riktningen.
Enligt motion 1997/98:Ub225 (kd) skulle en yrkeshögskola med en egen
organisation på ett positivt sätt markera utbildningens identitet. En
yrkeshögskola med en kultur som inte är uttalat akademisk men ändå har relevant
forskningsanknytning skulle kunna vara ett framgångsrikt sätt att stimulera
fler att satsa på en högre utbildning. Motionärerna pekar också på att den
stora efterfrågan på den kvalificerade yrkesutbildningen visar att behovet är
stort.
U t s k o t t e t har tidigare - senast i samband med behandlingen av den
ekonomiska vårpropositionen (prop. 1996/97:150, bet. UbU5y) - framhållit vikten
av att åtgärder vidtas i syfte att höja de lågutbildades kompetensnivå så att
den motsvarar arbetsmarknadens krav och möjliggör fortsatt lärande. Satsningen
på vuxenutbildning för dem som saknar fullständig gymnasial utbildning är
enligt utskottets mening utomordentligt viktig för att förhindra att de som har
låg utbildning varaktigt slås ut från arbetslivet i samband med
omstruktureringar inom näringslivet och den offentliga verksamheten. Utskottet
ser positivt på att antalet platser i försöksverksamheten med kvalificerad
yrkesutbildning ökas mot bakgrund av den stora efterfrågan på denna utbildning.
Erfarenheterna hittills av försöksverksamheten tyder på att den fyller ett
stort behov i arbetslivet. Utskottet ansluter sig till regeringens förslag till
omfattning av den särskilda vuxenutbildningssatsningen inbegripet platser för
försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning och anser därmed att
motionerna 1997/98:Ub452 yrkandena 1 och 10, 1997/98:Ub807 yrkande 62 i denna
del, 1997/98:Ub809 yrkande 1 och 1997/98:Ub811 yrkande 14 bör avslås.
När det gäller yrkandena om att inriktningen på Kunskapslyftet måste ändras
så att en större del av satsningen genomförs av andra än av kommunens egna
skolförvaltningar vill utskottet hänvisa till att såväl studieförbund som
folkhögskolor och andra anordnare kan anlitas av kommunerna för utbildning inom
ramen för satsningen. Utgångspunkten för kommunernas planering och upphandling
skall vara den enskilda individens önskemål och behov. Kommunerna måste vid
upphandling av utbildning hos utbildningsanordnare självklart också väga in
bl.a. ekonomiska aspekter. Uppgifter om i vilken utsträckning kommunerna har
anlitat andra utbildningsanordnare under hösten 1997 kommer att finnas inom
kort. Enligt inhämtade uppgifter från delegationen för Kunskapslyftet, som i
början av hösten genomförde en telefonenkät i denna fråga, kan andra anordnare
än den egna kommunen enligt en preliminär uppskattning komma att anlitas för i
storleksordningen 20 % av utbildningsplatserna. Något uttalande av riksdagen om
att ändra de nuvarande reglerna för kommunernas engagemang är inte påkallat,
varför utskottet avstyrker bifall till motion 1997/98:Ub284 yrkandena 1 och 2.
Målgruppen för Kunskapslyftet är i första hand arbetslösa vuxna som helt
eller delvis saknar treårig gymnasiekompetens. Utskottet vill i sammanhanget
peka på att riksdagen, efter förslag från regeringen i samband med den
ekonomiska vårpropositionen, har beslutat att ett begränsat antal kommuner
skall kunna få bidrag för en utökning av vuxenutbildningen på grundskolenivå.
Bakgrunden till beslutet är att Kunskapslyftet lett till en kraftigt ökad
efterfrågan också på grundskoleutbildning för vuxna, som särskilt kommuner med
hög andel invandrare och hög arbetslöshet har svårt att tillgodose med egna
medel. Utskottet noterar också att Kunskapslyftskommittén i september 1997 har
fått i tilläggsuppdrag att utreda situationen för studerande med
funktionshinder inom alla former av vuxenutbildning. Bl.a. skall de hinder som
föreligger för funktionshindrade att ta del av vuxenutbildning kartläggas och
analyseras. Kommittén skall analysera vilka åtgärder som kan ge
funktionshindrade möjlighet att studera på villkor som är likvärdiga med övriga
vuxenstuderandes. Med hänvisning till vad utskottet har redovisat bör riksdagen
avslå motionerna 1997/98:Ub276 och 1997/98:Ub808 yrkande 2.
När det gäller förslaget att inrätta en idébank med erfarenheter från
Kunskapslyftet för att åstadkomma ett hjälpmedel för alla som arbetar med
Kunskapslyftet erinrar utskottet om att en viktig uppgift för Delegationen för
Kunskapslyftet är att samla och sprida erfarenheter från
vuxenutbildningssatsningen. Detta sker på olika sätt, bl.a. anordnas seminarier
för att stödja kommunernas arbete med vuxenutbildningssatsningen. Utskottet har
vidare erfarit att delegationen tillsammans med Skolverket och
Kunskapslyftskommittén planerar att inom kort upprätta en webbsida på Internet
i syfte att skapa en bas för erfarenhetsutbyte inom området. Med hänvisning
till vad utskottet anfört avstyrks förslaget i yrkande 4 i motion
1997/98:Ub808.
Utskottet är inte berett att tillstyrka förslaget i motion 1997/98:Kr601
yrkandena 5 och 6 att centrala resurser inom ramen för Kunskapslyftet skall
avsättas för samverkan mellan folkbildning och kommunal vuxenutbildning inom
sfi-undervisningen. Enligt utskottets mening innebär förslaget att ett helt
nytt ändamål och en ny målgrupp skulle tillföras verksamheten med
Kunskapslyftet. Det är kommunerna som ansvarar för sfi-undervisningen.
Kommunerna har möjlighet att lägga ut undervisningen på entreprenad. Enligt
Skolverket deltog 91 % av sfi-eleverna år 1996 (vecka 42) i kommunernas egen
undervisning medan således 9 % av undervisningen ges av andra anordnare.
Utskottet avstyrker även förslaget i motion 1997/98:Fö720 yrkande 2 om
försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning för kvinnliga brandmän. Det
ankommer på Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning att bedöma vilka
utbildningar som skall ingå i försöksverksamheten.
När det gäller frågan om den kvalificerade yrkesutbildningens framtid vill
utskottet anföra följande. Syftet med försöksverksamheten - förutom att öka
utbildningsutbudet - är att vinna erfarenheter i fråga om nya utbildningar, nya
pedagogiska former och nya anordnare. Avsikten är att försöksverksamheten skall
ge underlag för ställningstagande till hur utbildning av detta slag kan
inordnas i utbildningssystemet. Utskottet hänvisar till att kommittén som leder
försöksverksamheten skall slutföra sitt arbete före utgången av år 1999. Vidare
meddelas i propositionen att regeringen har tillsatt en arbetsgrupp som bl.a.
med utgångspunkt i försöksverksamheten skall förbereda ett regeringsförslag om
den kvalificerade yrkesutbildningen. Mot denna bakgrund anser utskottet att
riksdagen bör avslå motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 19, 1997/98:Ub225,
1997/98:Ub452 yrkandena 2-8 och 11 samt 1997/98: Ub810 yrkande 3.
2.3 Informationsteknik (IT) i skolan
Den nya informationstekniken förändrar förutsättningarna för skolans arbete
t.ex. när det gäller arbetssätt, arbetsredskap och arbetsmiljö. Alltfler elever
söker sig fram i Internet - bl.a. med det svenska skoldatanätet som
utgångspunkt - och i databaser och skaffar på detta sätt information och
kunskaper. Regeringen redovisar i budgetpropositionen (s. 29) bl.a.
utvecklingen av skoldatanätet. Enligt regeringen kommer det fortsatta
utvecklingsarbetet för det svenska skoldatanätet att fokuseras på tre
huvudområden: information till skolor, utveckling av informationsstrukturer i
nätet och olika särskilda pedagogiska utvecklingsprojekt kring användning av
Internet. Regeringen informerar även om att ett arbete på svenskt initiativ
påbörjats med att skapa ett europeiskt skoldatanät. Under hösten 1997 kommer en
första version av det gemensamma nätet att tas i bruk, heter det i
budgetpropositionen.
I motion 1997/98:Ub811 (m) yrkande 16 föreslås att 1 miljard kronor anvisas
(under ett nytt anslag) för en IT-satsning i skolan. Den nya
informationstekniken måste införas och användas i alla skolor och på alla
nivåer, hävdar motionärerna. Senast vid utgången av år 2000 bör alla skolor
vara anknutna till Internet och ha goda tekniska förutsättningar att på ett
effektivt sätt använda tekniken fullt ut i undervisningen. Även i motion
1997/98: Ub208 (m) yrkande 7 framhålls behovet av en förnyelse av skolans
arbetsformer och satsning på den nya informationstekniken. I motion 1997/98:
K333 (m) yrkande 15 föreslås att alla skolor senast vid utgången av år 2000
skall vara anknutna till Internet via fasta höghastighetsförbindelser. För att
nå det målet krävs att lärarna fått god utbildning och är väl förtrogna med den
nya tekniken.
Likartade förslag finns i motionerna 1997/98:Ub267 (c) yrkande 8 och
1997/98:T815 (c) yrkande 1. Alla klassrum bör vara anslutna till Internet och
alla elever skall ha tillgång till dator före år 2000. I det sistnämnda
yrkandet anförs även att varje elev bör ha en egen e-postadress. I motion
1997/98:So411 (c) yrkande 6 framhålls att datorer i skolan fyller en mycket
viktig funktion för att hjälpa elever med speciella behov. Vikten av en
genomtänkt satsning på IT i skolan påpekas i motionerna 1997/98:Ub250 (fp)
yrkande 14 och 1997/98:Ub221 (fp) yrkande 22. Tekniken måste elevanpassas och
integreras i övrig undervisning för att bli en naturlig del av skolans
arbetsmetodik. Alla elever skall på sikt ha tillgång till egna datorer. Det
finns enligt motionärerna en risk att flickorna kommer på undantag vid
datoranvändning, vilket skolan aktivt måste förebygga. Det är viktigt att
kommunerna tar upp satsningar på IT i sina skolplaner.
Frågan om IT och jämställdhet i skolan berörs i motion 1997/98:T912 (v)
yrkande 1. Ett prioriterat mål bör vara att alla barn och ungdomar har tillgång
till IT i skolan. I dag är IT i stor utsträckning ett område för pojkar vilket
innebär att flickor halkar efter. Frågan om att alla elever och lärare bör ha
en egen e-postadress tas också upp i motionerna 1997/98:T911 (kd) yrkande 6 och
1996/97:T917 (kd) yrkande 16. Enligt yrkande 19 i den sistnämnda motionen bör
Skolverket få ett ansvar för att sprida information om lyckade IT-satsningar.
Frågor om utbildning och fortbildning av lärare i IT behandlas i flera
motioner. I motion 1997/98:T815 (c) yrkande 2 och 1996/97:T916 (c) yrkande 4
framhålls vikten av utbildning och fortbildning av lärare i IT. Skolan, i
synnerhet lärarna, har ett mycket stort ansvar för att inga klyftor uppstår i
samhället vad avser tillgång och tillgänglighet till och kunskaper om att
använda datorer och IT. Fortbildning av lärare kommer att vara en förutsättning
för utveckling. Skolverket bör genomföra en utvärdering av
fortbildningsverksamheten. Även i motion 1997/98:T912 (v) yrkande 13 framhålls
vikten av välutbildade lärare inom området. Fortbildning av redan
yrkesverksamma lärare behöver prioriteras.
Enligt motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 8 bör en plan för rullande
fortbildning av redan examinerade lärare snarast utarbetas av Högskoleverket i
samverkan med lärosätena. Det är viktigt - inte minst för de elever som inte
har tillgång till datorer hemma - att skolan snabbt kommer i gång med
datoriserad utbildning, heter det i motionen. Enligt motion 1996/97:T917 (kd)
yrkande 17 innebär IT att lärarens roll förändras. Lärarens auktoritet kommer
inte längre att kunna baseras på ett kunskapsövertag. I motion 1997/98: Ub263
(s) framhålls behovet av utbildning i IT-pedagogik för redan utbildade lärare
och barnomsorgspersonal.
U t s k o t t e t har vid ett flertal tillfällen behandlat frågor om
användning av IT i skolan, senast i samband med behandlingen av regeringens
skrivelse Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning - kvalitet
och likvärdighet (skr. 1996/97:112, bet. UbU13). Utskottet har därvid betonat
bl.a. vikten av att alla elever, oavsett bakgrund, kön, bostadsort etc., görs
väl förtrogna med IT för att undvika uppkomsten av nya kunskapsklyftor. För att
alla elever skall få sådana kunskaper som minst motsvarar kraven i läroplaner
och kursplaner, fordras att eleverna dels har tillgång till datorer, program
och nätverk, dels får använda datorn som ett verktyg i skolarbetet. Att
eleverna får förmåga att använda och dra nytta av IT är en mycket viktig
uppgift för skolan.
Utskottet vill påminna om att Skolverket har regeringens uppdrag att ansvara
för utvecklingen och genomförandet av en nationell IT-politik för skolområdet.
Skolverket har bl.a. inlett en stor satsning på sju nationellt prioriterade
områden under samlingsrubriken Skola i utveckling. Ett av dessa områden är
informationstekniken i undervisningen. Skolverket har också regeringens uppdrag
att driva och utveckla skoldatanätet, som är ett virtuellt nätverk och baserat
på Internet och webb. En första version av ett europeiskt skoldatanät,
finansierat och skapat av Sverige, har nyligen tagits i bruk. Syftet med det
europeiska skoldatanätet är att underlätta, fördjupa och öka antalet
internationella kontakter för elever, lärare och skolledare. Utskottet vill i
sammanhanget även peka på att Utbildningsdepartementet i november 1996
publicerat skriften IT - om IT som en förändringskraft i skolans utveckling (Ds
1996:67).
Utskottet kan konstatera att mycket har hänt inom IT-området och att
utvecklingen går oerhört snabbt. Utskottet har erfarit att aktuella uppgifter
om t.ex. i vilken utsträckning skolor har tillgång till Internet och om
kommunerna har upprättat handlingsplan för IT, etc. kommer att finnas inom
kort.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks motionerna
1997/98:Ub208 yrkande 7, 1997/98:Ub221 yrkande 22, 1997/98:Ub250 yrkande 14,
1997/98:Ub267 yrkande 8, 1997/98:K333 yrkande 15, 1997/98: So411 yrkande 6,
1997/98:T815 yrkande 1, 1997/98:T911 yrkande 6, 1997/98:T912 yrkande 1 och
1996/97:T917 yrkandena 16 och 19.
Utskottet avstyrker med samma motivering och mot bakgrund av det
statsfinansiella läget även förslaget i motion 1997/98:Ub811 yrkande 16 om ett
särskilt anslag på 1 miljard kronor för en IT-satsning.
Frågan om utbildning och fortbildning av lärare i informationsteknik har
behandlats av utskottet senast i betänkande 1996/97:UbU6 (s. 27). Utskottet
redovisade där bl.a. att medel avsatts i budgetpropositionen för år 1997 för
att säkerställa kompetensen inom IT-området hos lärarutbildarna och möjliggöra
forskning i pedagogikämnet med inriktning på användningen av IT i
undervisningen. Vidare har regeringen beslutat om ett tillägg till examens-
ordningen för berörda lärarexamina att gälla fr.o.m. 1998. Tillägget avser krav
på förmåga att använda datorer och andra informationstekniska hjälpmedel för
egen inlärning samt kunskap om hur dessa kan användas i undervisningen.
Utskottet vill också hänvisa till att en parlamentarisk utredning har
tillsatts för att lämna förslag till förnyelse av lärarutbildningen (dir.
1997:54). I direktiven framhålls att informationsteknik, multimedia m.m.
innebär att nya former för lärande utvecklas. Utredningen skall överväga om det
behövs ytterligare insatser, utöver vad regeringen hittills beslutat, när det
gäller lärares IT-kompetens m.m.
Utskottet föreslår att motionerna 1997/98:Ub256 yrkande 8, 1997/98: Ub263,
1997/98:T815 yrkande 2, 1997/98:T912 yrkande 13, 1996/97:T916 yrkande 4 och
1996/97:T917 yrkande 17 skall avslås med hänvisning till vad utskottet nu har
anfört.
2.4 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
I flera motioner aktualiseras ett antal frågor om läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi. I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkandena 8 och 9
föreslås att ett särskilt dyslexiprojekt genomförs. Motionärerna anser att en
samverkan mellan Försvarets forskningsanstalt (FOA), Statens institut för
handikappfrågor i skolan (SIH), Statens skolverk, vissa universitetsforskare
och de aktiva intresseorganisationerna skulle ge förutsättningar för en lösning
av dyslexiproblemet. Forskningsrådsnämnden (FRN) bör få uppdraget att samordna
och administrativt leda verksamheten. För genomförande av projektet föreslås
att sammanlagt 33 miljoner kronor anvisas under detta utgiftsområde, fördelat
på anslagen A 4 Genomförande av skolreformer (20 mkr), A 6 Skol-utveckling och
produktion av läromedel för elever med handikapp (10 mkr), D 1
Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation (2 mkr) och D 2
Forskningsrådsnämnden: Förvaltning (1 mkr).
I motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 4 välkomnas den utredning som regeringen
har tillsatt inom området läs- och skrivsvårigheter. Motionärerna utgår från
att utredningen kommer att ge en tydlig belysning av skolans roll som
problemlösare. Enligt motion 1997/98:So674 (fp) yrkandena 2 och 3 finns det i
dag många bra hjälpmedel som bör erbjudas barn med dyslexi och deras föräldrar.
I Sverige finns flera dyslexicentrum men dessa resurser räcker inte för alla
dem som behöver hjälp. Det bör därför upprättas fler stödcentrum för barn med
dyslexi. I motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 13 framhålls vikten av att glappet
mellan de åtgärder som kommer att föreslås av Läs- och skrivkommittén och de
resurser som avsätts i kommunerna inte blir för stort.
Frågor med anknytning till lärarutbildning och lärarfortbildning inom området
läs- och skrivsvårigheter behandlas i flera motioner. I motion 1997/98:Ub801
(m) yrkande 1 påpekas att behovet av utbildning för blivande lärare och i än
högre grad fortbildning och vidareutbildning för redan utbildade lärare är
ofantligt. Enligt motion 1997/98:Ub214 (fp) krävs, för att skolan skall kunna
ta sitt ansvar för barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter, att en
tillräcklig undervisning i ämnet sker i de olika lärarutbildningarna. De som
inte har fått hjälp i skolan måste få det som vuxna. I motion 1997/98:Ub807
(mp) yrkande 7 framhålls behovet av att kvalificerad undervisning om dyslexi
och dess behandling ges till alla lärare i grundskolan så att nödvändig
kompetens inom en snar framtid kan garanteras elever med specifika läs- och
skrivsvårigheter.
U t s k o t t e t har tidigare behandlat frågor om läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi och därvid betonat vikten av att åtgärder sätts in för
att särskilt hjälpa de nu aktuella eleverna. En utredning - Läs- och
skrivkommittén - har haft i uppdrag att redovisa viktiga utgångspunkter för
arbetet med att stödja elever med stora läs- och skrivsvårigheter samt föreslå
åtgärder i förebyggande och avhjälpande syfte (dir. 1996:60). Kommittén har
nyligen lämnat sitt slutbetänkande Att lämna skolan med rak rygg - Om rätten
till skriftspråket och om förskolans och skolans möjligheter att förebygga och
möta läs- och skrivsvårigheter (SOU 1997:108). Kommittén framhåller att det
gäller att inte i första hand se läs- och skrivsvårigheter som elevens problem
utan främst som undervisningsproblem. Kommittén föreslår bl.a. att man inom
samtliga lärarutbildningar skall få möjlighet att förvärva grundläggande
kunskaper om läs- och skrivutveckling samt om läs- och skrivsvårigheter.
Studenterna på lärarutbildningarna måste enligt kommittén få förståelse och
kunskap om samtalandets, läsandets och skrivandets betydelse för lärandet i
alla ämnen. Betänkandet remissbehandlas för närvarande (t.o.m. 15 januari
1998). Utskottet förutsätter att regeringen därefter återkommer till riksdagen
i frågan.
Utskottet vill även peka på att den parlamentariska kommittén som skall lämna
förslag till förnyelse av lärarutbildningen enligt sina direktiv bl.a. skall
analysera behovet av specialpedagogisk kompetens bland lärarna. Kommittén skall
redovisa sitt uppdrag den 2 juni 1998.
Utskottet vill i sammanhanget även hänvisa till att kommunsektorn kommer att
få ett betydande tillskott av medel. Denna förstärkning av kommunernas ekonomi
avser bl.a. resurser för skolan och bör enligt utskottets bedömning kunna
medverka till att situationen underlättas för många elever med särskilda behov.
Utskottet föreslår att motionerna 1997/98:Ub214, 1997/98:Ub250 yrkande 4,
1997/98:Ub256 yrkande 13, 1997/98:Ub801 yrkande 1, 1997/98:Ub807 yrkande 7 samt
1997/98:So674 yrkandena 2 och 3 avslås med hänvisning till vad utskottet nu
anfört.
Utskottet avstyrker med samma motivering och mot bakgrund av det
statsfinansiella läget även förslaget i motion 1997/98:Ub807 yrkandena 8 och 9
om ett särskilt dyslexiprojekt.
2.5 Vissa resursfrågor
I motionerna 1997/98:Ub208 (m) yrkande 12, 1997/98:Sk734 (m) yrkande 4 och
1997/98:Ub229 (m) yrkande 2 föreslås att en nationell skolpeng införs.
Motionärerna anser att en nationell skolpeng är ett medel för att garantera
valfrihet och likvärdighet, konkurrens och mångfald. Reformen bör införas
stegvis genom en skatteväxling mellan stat och kommun. Eftersom ett relativt
generellt skolpengssystem inte kan ta de speciella hänsyn som krävs i vissa
fall, skall det på kommunal nivå finnas resurser för elever med särskilda
behov.
U t s k o t t e t har tidigare flera gånger, senast i betänkande 1996/97:
UbU13 Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning avstyrkt
motionsyrkanden om en nationell skolpeng. Utskottet har ingen annan uppfattning
nu än vad utskottet redovisat tidigare. En schablonberäknad nationell skolpeng
ger inte de grundläggande förutsättningarna för att kraven på en likvärdig
skola av hög kvalitet för alla elever skall kunna uppfyllas. Utskottet har
tidigare betonat att resurser till skolans verksamhet skall fördelas med
utgångspunkt i de behov som enskilda elever, olika grupper av elever och skolor
faktiskt har. Utskottet har uppmärksammat att det finns oroande signaler om att
elever med behov av särskilt stöd inte får den undervisning de har rätt till.
Utskottet noterar därför än en gång med tillfredsställelse att kommunerna nu
får ett betydande resurstillskott - avsett bl.a. för skolan - genom att de
generella statsbidragen till kommunsektorn höjs med 8 miljarder år 1998, 12
miljarder 1999 och 16 miljarder år 2000. Utskottet noterar att de senaste
rapporterna från Skolverket (nr 133 och 134) visar att kommunerna nu har brutit
trenden med de kraftiga besparingarna på skolområdet.
Utskottet anser att motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 12, 1997/98: Ub229
yrkande 2 och 1997/98:Sk734 yrkande 4 bör avslås av riksdagen.
Resurstilldelningssystemet i grundskolan behandlas i motion 1997/98:Ub256 (kd)
yrkandena 1 och 16. Motionärerna föreslår ett system som ger alla skolor en
tillräcklig basresurs per elev, lika stor för alla elever, och en
tilläggsresurs som varierar med de enskilda elevernas behov av hjälp och stöd.
Bidrag till lokalkostnader och andra kringkostnader bör anpassas efter den
enskilda skolans faktiska kostnader (yrk. 1). Motionärerna framhåller vidare
att det är nödvändigt att elevvården inte utarmas på resurser. Tilläggsresursen
för elever med behov av särskilt stöd skall bl.a. kunna användas för
anställning av elevvårdande personal (yrk. 16).
U t s k o t t e t har tidigare behandlat likartade förslag, senast i samband
med behandlingen av budgetpropositionen för år 1997 (bet. 1996/97:UbU1 s. 77).
Utskottet fann att motionärerna gav uttryck för en misstro mot kommunernas
förmåga att fullgöra sina åligganden på skolområdet. Detta ville inte utskottet
instämma i. Trots det mycket kärva ekonomiska läge som många kommuner befinner
sig i borde riksdagen hävda deras ansvar för att skolans verksamhet bedrivs i
enlighet med de bestämmelser som riksdagen beslutat och att skolans
undervisning når de mål som statsmakterna har fastställt. Vidare ansåg
utskottet bl.a. att riksdagen borde kunna utgå från att kommunerna i sina
prioriteringar tillför skolan de resurser som är nödvändiga för att
upprätthålla en hög standard på verksamheten.
Utskottet är, som utskottet redovisat i det föregående, positivt till att
besparingstrenden för skolområdet nu förefaller vara bruten. Utskottet är inte
berett att föreslå några förändringar i den gällande ansvarsfördelningen mellan
stat och kommun när det gäller skolans resurser, t.ex. genom särskilda centrala
föreskrifter. Det bör även framgent vara kommunerna själva som beslutar hur
resurser skall tilldelas respektive skola i kommunen. Utskottet vill också
hänvisa till vad utskottet i det föregående anfört om att kommunsektorn under
de kommande åren kommer att få höjda generella statsbidrag, avsedda för bl.a.
skolan.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1997/98:Ub256
yrkandena 1 och 16.
Ett tidsbegränsat statsbidrag till nedläggningshotade små skolor föreslås i
motion 1997/98:Ub267 (c) yrkande 7. Motionärerna anser att de resurser om 50
miljoner kronor som regeringen avser att använda under innevarande budgetår för
regionala pedagogiska utvecklingscentrum i stället bör användas som en
akutinsats för att rädda nedläggningshotade små skolor.
U t s k o t t e t hänvisar till att riksdagen (bet. 1996/97:UbU1, rskr. 100)
i samband med föregående års budgetbehandling beslutade i enlighet med
regeringens förslag till budget för år 1997 (för utgiftsområde 16) på alla
punkter. Av detta följer bl.a. att vissa medel under anslagen disponeras av
regeringen. I den nu föreliggande budgetpropositionen (volym 8 utgiftsområde 16
s. 22) har regeringen framhållit att lärarna är den grupp som har störst
betydelse för skolans utveckling. Regeringen informerar om att den har för
avsikt att under innevarande budgetår genomföra en särskild satsning på att
utveckla och stärka lärarna, bl.a. genom stimulans av regionala pedagogiska
utvecklingscentrum. Av ett uttalande från statsrådet Ylva Johansson
(pressmeddelande från Utbildningsdepartementet) framgår att regeringen har
avsatt 50 miljoner kronor för ett projekt i syfte att utveckla lärarnas
yrkesroll. Landets grund- och gymnasieskolor har inbjudits att delta i
projektet. Utskottet har inhämtat att medel till projektet har avsatts från
anslagsposter som disponeras av regeringen för innevarande år.
Enligt utskottets uppfattning är det inte möjligt för riksdagen att nu
föreskriva att dessa medel tas i anspråk för ett nytt speciellt ändamål.
Utskottet vill i sammanhanget framhålla att utskottet - mot bakgrund av de
snabba förändringar som har skett i samhället och i skolan - ser positivt på
regeringens ambition att starta ett brett utvecklingsprojekt för lärare. När
det gäller förslaget om ett tidsbegränsat statsbidrag för att rädda
nedläggningshotade små skolor vill utskottet peka på att det är kommunerna
själva som beslutar om resurser till skolor i kommunen. Som utskottet har
anfört i det föregående är utskottet inte berett att föreslå någon ändring i
gällande ansvarsfördelning mellan stat och kommun när det gäller resursfrågor.
Utskottet vill också hänvisa till vad utskottet anfört i det föregående om det
betydande resurstillskott som kommunsektorn kommer att få under åren 1998-2000.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motion
1997/98:Ub267 yrkande 7.
3 Universitet och högskolor
Riksdagen arbetar nu aktivt med uppföljning och analyser av verksamheten inom
olika områden. Utbildningsutskottet har som ett led i detta bland annat
studerat formerna för politik och planering av den grundläggande
högskoleutbildningen. Arbetet har omfattat två delar. Under våren 1997
utarbetades en rapport om den övergripande politiken och planeringen,
Grundläggande högskoleutbildning Former för politik och planering (Utredningar
från riksdagen, 1996/97:URD4). Under hösten 1997 genomfördes ett seminarium om
utbildningsplaneringen vid universitet och högskolor. I seminariet deltog
företrädare för universitet, högskolor, andra berörda myndigheter och
organisationer. Seminariet kommer att redovisas i en rapport. Analyserna och
diskussionerna har givit utskottet en bild av möjligheterna att utforma
utbildningsutbudet med hänsyn till såväl arbetsmarknadens behov och
studenternas önskemål som till resurserna vid universitet och högskolor.
3.1 Utbyggnaden av den högre utbildningen
Bakgrund
Riksdagen fattade vid förra riksmötet, på förslag av regeringen, beslut om en
utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen med permanenta platser
motsvarande ytterligare 30 000 helårsstudenter under perioden 1997-1999 (prop.
1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100). Resurser för hälften av de nya
platserna beräknades fr.o.m. höstterminen 1997, och återstoden skulle tillkomma
höstterminen 1999. Merparten av utbyggnaden skulle ske vid de mindre och
medelstora högskolorna samt vid Linköpings universitet (främst för utbildning i
Norrköping). Cirka hälften av utbyggnaden skulle avse naturvetenskapliga och
tekniska utbildningar.
I den senaste vårpropositionen anmälde regeringen sin avsikt att föreslå
ytterligare 30 000 nya platser i grundläggande högskoleutbildning, fördelade på
hälften höstterminen 1998 och hälften höstterminen 2000 (prop. 1996/97:150,
yttr. UbU5y, bet. FiU20, rskr. 284). Den grundläggande högskoleutbildningen
skulle därmed byggas ut med 60 000 nya permanenta platser åren 1997-2000.
Regeringens förslag
I budgetpropositionen föreslår regeringen nu att en utbyggnad med 15 000
permanenta platser utöver vad som tidigare beslutats av riksdagen skall ske år
1998 och följas av ytterligare 15 000 platser år 2000. Av de platser som
tillkommer år 1998 avser 10 280 platser vårterminen 1998 och återstoden
höstterminen samma år. Mer än två tredjedelar av utbyggnaden år 1998 sker
således tidigare än vad regeringen räknade med i vårpropositionen. Skälet till
tidigareläggningen är enligt regeringen att antalet sökande hösten 1997 varit
större än någonsin och att så många sökande inte kunnat beredas plats då.
Utbyggnadens tyngdpunkt skall - liksom vid motsvarande utbyggnad år 1997 -
ligga inom de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna. Regeringen har
beräknat medlen för utbyggnaden med hänsyn till detta.
I utbyggnadsförslaget ingår också att 1 000 nya platser skall tillkomma vid
Södertörns högskola hösten 1998 liksom skedde hösten 1997. Detta angavs i
budgetpropositionen år 1995 som en planeringsförutsättning, som riksdagen inte
invände mot (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU11, rskr. 359). En utbyggnad vid
Södertörns högskola med 1 000 platser hösten 1999 redovisades i en tabell i
förra årets budgetproposition. Dessa tidigare planerade utökningar görs utöver
de 15 000 platserna vart och ett av åren 1997-1999.
Drygt en tredjedel av de nya platserna år 1998 skall enligt regeringens
förslag fördelas till universiteten, inkl. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
och Chalmers tekniska högskola AB. Övriga platser fördelas så att samtliga
mindre och medelstora högskolor - inkl. de blivande högskolorna i Malmö och på
Gotland samt Stiftelsen Högskolan i Jönköping - får tillskott av varierande
storlek, samt att Lärarhögskolan i Stockholm, Idrottshögskolan i Stockholm och
de konstnärliga högskolorna i Stockholm får en viss utökning. Fördelningen
följer samma kriterier som gällde för år 1997 och 1999. Regeringen har beaktat
flera faktorer, bl.a. studenternas efterfrågan på utbildning vid olika
högskolor, näringslivets behov av ökad kompetens inom naturvetenskap och
teknik, möjligheten för olika högskolor att ta emot studenter samt en generell
prioritering av de mindre och medelstora högskolorna för att bidra till en
utveckling av alla regioner i landet. Regeringen stryker särskilt under att
olika planeringsunderlag visar att den sammanlagda kapaciteten långt överstiger
de nu föreslagna nya platserna. De fyra största högskolorna - Högskolan i
Karlstad, Högskolan i Växjö, Högskolan i Örebro och Mitthögskolan - har
särskilt beaktats vid fördelningen av nya platser år 1997 och 1999 och får
ytterligare platser även år 1998, bl.a. för att göra det möjligt för dem att
inom en snar framtid kunna uppfylla kriterierna för benämningen universitet.
De nya platserna år 1998 fördelas enligt regeringens förslag på följande
sätt:
vt 1998ht 1998
Uppsala universitet 326 74
Lunds universitet 326 74
Göteborgs universitet 326 74
Stockholms universitet 326 74
Umeå universitet 653 147
Linköpings universitet/Norrköping571129
Karolinska institutet 82 18
Kungl. Tekniska högskolan 571 129
Luleå tekniska universitet 490 110
Högskolan i Borås 571 129
Högskolan Dalarna 408 92
Högskolan i Gävle/Sandviken 286 414
Högskolan i Halmstad 571 129
Högskolan i Kalmar 408 92
Högskolan i Karlskrona/Ronneby408 92
Högskolan i Karlstad 408 92
Högskolan Kristianstad 571 129
Högskolan i Skövde 571 129
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla82418
Högskolan i Växjö 408 92
Högskolan i Örebro 408 92
Högskoleutbildning på Gotland - 200
Idrottshögskolan i Stockholm - 10
Lärarhögskolan i Stockholm 122 28
Mitthögskolan -(700)(engångsplatser)
Mälardalens högskola 245 755
Södertörns högskola - 1 400
Malmö - 300
Konstnärliga högskolor i Stockholm-40
Chalmers tekniska högskola AB367 83
Stiftelsen Högskolan i Jönköping40892
SLU 367 83
Summa 10 2805 720(inkl. Södertörn)
Motionerna
Moderata samlingspartiet ställer sig i motion 1997/98:Ub811 frågande till
regeringens fördelning. En fortsatt expansion av högskolesektorn måste enligt
motionärerna ske med hänsyn till kravet på hög kvalitet. Universiteten och de
större högskolorna bör byggas ut i en takt som motsvarar intresset för dem
bland de sökande (yrk. 4). I motion 1997/98:Ub805 kritiserar Moderaterna
regeringen för att den tagit rollen som fördelare av antalet platser i stället
för att bidra till utvecklingen av tydliga kvalitetsinstrument som fördelar
resurser (yrk. 12). Staten skall inte genom särskilda beslut bestämma hur många
studieplatser som skall fördelas till respektive lärosäte, utan resurserna
skall fördelas till högskolorna via dels helårsprestationer, dels
kvalitetskriterier och dels studenternas val (yrk. 13). Samma synpunkter
framförs i motion 1997/98:Ub811 yrkande 28.
Folkpartiet liberalerna accepterar utbyggnadens omfattning men kritiserar
bristen på långsiktighet och fördelningen på lärosäten. I motion 1997/98: Ub474
yrkande 1 föreslår de att riksdagen skall begära en ny platsfördelning där
nytillkomna platser fördelas till universiteten och de högskolor som väntas
söka universitetsstatus inom en nära framtid. Dessa lärosäten har enligt
motionärerna bättre tillgång på kompetenta lärare än de mindre högskolorna.
Inga nya platser skall tillkomma förrän höstterminen 1998 (yrk. 2). Utöver den
utbyggnad regeringen föreslagit vill Folkpartiet bygga ut högskolan med 20 000
platser i sommarkurser. I sitt budgetalternativ beräknar motionärerna medel för
detta.
Miljöpartiet de gröna framför i motion 1997/98:Ub807 yrkande 28 också åsikten
att universiteten bör få en större del av de nya platserna än vad regeringen
föreslagit och att fördelningen av resterande platser mellan de små och
medelstora högskolorna bör ses över. Miljöpartiets budgetalternativ innehåller
inget förslag till omfördelning när det gäller grundläggande
högskoleutbildning.
Kristdemokraterna framför - liksom tidigare - sin uppfattning att utbyggnaden
av högskolan inte bör gå lika snabbt som regeringen föreslagit. Enligt motion
1997/98:Ub489 yrkande 7 bör det tillkomma 7 500 nya högskoleplatser per år
under perioden 1998-2000. Kristdemokraterna anser det positivt att en betydande
del av högskoleexpansionen sker vid små och medelstora högskolor, eftersom
dessa är viktiga för kunskapsspridningen och bidrar till den regionala
utvecklingen genom att stimulera nytänkande och främja en sund
kvalitetskonkurrens (yrk. 11). De anser att de fristående teologiska
högskolorna i Stockholm, Uppsala och Örebro bör tilldelas 165 nya års-
studieplatser inom ramen för den utbyggnad av den grundläggande
högskoleutbildningen som regeringen föreslagit (yrk. 8). Kristdemokraternas
bud-getalternativ innebär en minskning av resurserna för grundläggande
högskoleutbildning med 318 miljoner kronor.
Förslag om fler platser vid de tre fristående teologiska högskolorna förs
också fram i motion 1997/98:Ub450 (fp, m, c, v, mp, kd) yrkandena 1 och 3.
Yrkande 2 i denna motion handlar om 25 årsstudieplatser vid Teologiska
högskolan i Stockholm för utbildning om sammanlagt 40 poäng i mänskliga
rättigheter och demokrati. Motion 1997/98:Ub478 (s) tar upp Teologiska
högskolan i Stockholm. I motionerna 1997/98:Ub448 (s) och 1997/98: Ub455 (kd,
m, c, fp) pläderas för Örebro Missionsskola.
Flera motioner tar upp behovet av satsningar på vissa högskolor eller
regioner. Enligt motion 1997/98:A457 (mp) yrkande 4 bör satsningen på de
regionala högskolorna förstärkas ännu mer för att bromsa och motverka den
pågående och snabba koncentrationen av befolkningen till storstäderna. I motion
1997/98:N307 (fp) yrkande 4 sägs däremot att det behövs fler platser på
högskolor och universitet i storstadsregionerna och att utbyggnaden bör
lokaliseras så att tillgängligheten ökar främst för människor i de utsatta
förorterna. Enligt motion 1997/98:Ub456 (mp) bör Stockholmsregionen tilldelas
ytterligare 3 900 högskoleplatser år 1998 (yrk. 1) och ytterligare 4 100
högskoleplatser under kommande år (yrk. 2). Även motionerna 1997/98:Ub466 (s)
yrkande 1, 1997/98:A456 (fp) yrkande 4 och 1997/98:A458 (m) yrkande 3 tar upp
behovet av att förlägga fler högskoleplatser till Stockholmsregionen. Enligt
motion 1997/98:Ub402 (m) bör nästa högskola som inrättas lokaliseras till
nordvästra Skåne (yrk. 1). I motionen redovisas ett antal lokalt utarbetade
förslag till inriktning för en sådan högskola (yrk. 2). Högskolan i Borås har
enligt motionerna 1997/98:Ub431 (m) yrkande 1, 1997/98:Ub463 (c) och
1997/98:Ub479 (s) blivit missgynnad i regeringens förslag. Motionärerna pekar
på det stora sökandetrycket till denna högskolas utbildning, dess goda kvalitet
och det stora behovet i regionens näringsliv av utbildning. Vid fördelningen år
2000 av 15 000 ytterligare platser måste Högskolan i Borås tillgodoses, anser
motionärerna. Mälardalens högskola bör enligt motion 1997/98:Ub485 (c) yrkande
1 prioriteras vid nästa tillfälle då medel fördelas för ytterligare
utbildningsplatser och forskningsresurser. Motionerna 1997/98:Ub480 (s) och
1997/98:T215 (fp) yrkandena 6 och 8 pläderar för de västsvenska högskolorna.
Två motioner - 1997/98:Ub420 (s) yrkande 1 och 1997/98:Ub481 (c, mp, kd) -
innehåller förslag om att en del av utbyggnaden skall ske genom att nätverket
NITUS tilldelas ett antal utbildningsplatser. NITUS (Nätverks-gruppen för IT-
baserad utbildning genom lokala studiecentra) är en ideell förening som
omfattar över 30 kommuner i hela Mellansverige. Lokala studiecentrum i
kommunerna samarbetar med olika högskolor om distanskurser, men de får enligt
motionärerna inte en rättvis andel av de statliga medlen för utbildningen.
Därför bör nu NITUS på försök få ett antal ?egna? utbildningsplatser, anser
motionärerna.
I anslutning till förslag om fler högskoleplatser i Storstockholm framförs i
motion 1997/98:A456 (fp) yrkande 5 förslag om ett nätverksuniversitet på
Södertörn, med hjärtat på Novum vid Huddinge sjukhus.
Utskottets bedömning
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör godkänna det som regeringen förordar
om omfattningen och principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen under
budgetåren 1998-2000 och avslå samtliga nu redovisade motionsyrkanden.
Mot utbyggnadens omfattning har särskilt Kristdemokraterna rest invändningar.
De tvivlar på att lärosätena kan klara en så snabb expansion med
tillfredsställande kvalitet. Utskottet anser inte att det finns skäl att
betvivla universitetens och högskolornas vilja och förmåga att ta ansvar för
utbildningens kvalitet. Som framgått har lärosätena till regeringen redovisat
att de gott och väl har kapacitet att ta emot även denna utbyggnad.
Liksom regeringen anser utskottet att fördelningen av utbildningskapacitet
måste bestämmas genom en avvägning mellan flera faktorer, av vilka studenternas
efterfrågan är en, näringslivets behov i olika delar av landet en annan och
olika lärosätens möjligheter att anordna utbildning ytterligare en. Preliminära
uppgifter om antagningen till högskoleutbildning hösten 1997 tyder på att de
nya platser som innevarande termin tillkommit vid främst mindre och medelstora
högskolor har tagits i anspråk fullt ut.
Med anledning av yrkande 13 i Moderaternas motion 1997/98:Ub805 vill
utskottet påminna om följande. Med nuvarande system för resurstilldelning - som
infördes efter förslag av den borgerliga regeringen år 1993 och som i sina
huvuddrag fortfarande tillämpas - påverkas lärosätenas faktiskt disponibla
anslag av antalet studenter och deras prestationer, men ett takbelopp är satt
för varje lärosäte. Det framgår av propositionen att samtliga lärosäten enligt
de senaste prognoserna kommer att utnyttja sina takbelopp för år 1997 fullt ut.
En ordning där inget takbelopp finns skulle enligt utskottets bedömning inte
vara förenlig med en god planering på lärosätena och ett effektivt utnyttjande
av resurserna.
Utskottet ser positivt på samverkan mellan kommuner och statliga högskolor
för att öka tillgången på högskoleutbildning för personer som inte vill eller
kan bosätta sig på en högskoleort. Att från högskolornas sida gå in i sådant
samarbete ligger väl i linje med den ?tredje uppgiften? att samverka med det
omgivande samhället. Däremot är utskottet inte berett att föreslå att nätverket
NITUS tilldelas resurser för ett antal utbildningsplatser direkt av
statsmakterna. Inte heller vill utskottet förorda en omfördelning av
utbyggnaden så att de fristående teologiska högskolorna tilldelas utökade
statsbidrag motsvarande fler utbildningsplatser.
Utskottet anser att riksdagen bör avvakta regeringens förslag till hur
tillskottet av ytterligare 15 000 platser hösten 2000 skall fördelas inom
landet och alltså inte nu göra något uttalande om det.
Eftersom något förslag om att inrätta ytterligare högskolor - utöver dem i
Malmö och på Gotland - inte finns, bör riksdagen enligt utskottets mening inte
ta någon ställning till om en sådan skall placeras i nordvästra Skåne eller
någon annanstans och inte heller till inriktningen av en sådan.
Riksdagen bör enligt utskottets mening inte göra något tillkännagivande
enligt förslaget i motion 1997/98:A456 yrkande 5 om nätverksuniversitet på
Södertörn. Södertörns högskola har nu inrättats och börjat sin verksamhet, som
till största delen är förlagd till området kring Huddinge sjukhus men också
bedrivs på flera andra orter. Högskolan har tilldelats forskningsmedel från
Östersjöstiftelsen och föreslås nu få fasta forskningsresurser för forskning på
samma sätt som de övriga mindre och medelstora högskolorna. Under anslaget till
Karolinska institutet har resurser beräknats för ett antal doktorander som
skall handleda och undervisa vid Södertörns högskola. Det bör vara den nya
högskolans styrelse som bedömer hur högskolans inre organisation skall vara
beskaffad.
3.2 Läkarutbildning
Regeringen förordar att antalet läkarexamina i Umeå på sikt skall öka med tio
för att möta de särskilda problem med läkarförsörjningen som finns i
norrlandslänen. Medel för detta har beräknats under anslaget B 9 Umeå
universitet: Grundutbildning.
I motionerna 1997/98:Ub430 (s) och 1997/98:Ub440 (m) sägs att
läkarutbildningen i Göteborg bör utökas. Antalet läkarutbildningsplatser i
Västsverige är enligt båda motionerna betydligt lägre än i övriga regioner,
samtidigt som Göteborg har ett patientunderlag som ger goda förutsättningar att
bygga ut läkarutbildningen. Enligt motion 1997/98:Ub440 bör utökningen innebära
en återgång från för närvarande 103 nybörjare till 170 nybörjare per år.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna.
Förslag om utökning av läkarutbildningen i Göteborg behandlades även vid förra
riksmötet och avslogs då av riksdagen (bet. 1996/97:UbU1, rskr. 100). Liksom då
vill utskottet påpeka att fördelningen av utbildningsplatser inte kan göras med
utgångspunkt enbart i befolkningsunderlaget i olika regioner - något som bl.a.
bekräftas av att det nu visat sig nödvändigt att åter öka läkarutbildningen i
Umeå.
3.3 Tekniska och naturvetenskapliga utbildningar
Regeringens förslag när det gäller tekniska och naturvetenskapliga utbildningar
är följande.
* Verksamheten vid det nationella resurscentrumet i fysik vid Lunds
universitet och det nationella resurscentrumet i kemi vid Stockholms
universitet skall permanentas och förstärkas.
* I samband med att huvudmannaskapet för den civila trafikflygarutbildningen
flyttas till Lunds universitet överförs för ändamålet 17 400 000 kr från
utgiftsområde 6 Totalförsvar till utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning.
*Ytterligare antagning skall göras till de s.k. NT-utbildningarna våren och
hösten 1998, men endast till treåriga utbildningar plus eventuellt basår.
När det gäller de nationella resurscentrumen för fysik resp. kemi har inga
motioner väckts.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag när det gäller dessa
centrum.
Utskottet tar i det följande först upp regeringens och vissa motionärers
förslag när det gäller den civila trafikflygarutbildningen, därefter förslag
när det gäller NT-utbildningen och slutligen motionsförslag om
civilingenjörsutbildning.
Civil trafikflygarutbildning
Enligt motionerna 1997/98:Ub433 (fp, m) och 1997/98:Ub451 (s) är de resurser
som regeringen vill tillföra Lunds universitet med anledning av överförandet
dit av Trafikflygarhögskolan inte tillräckliga. Beräkningar av
Överbefälhavaren, utifrån en utbildningsvolym på 60 studenter per år, visar på
behov av ett mer än dubbelt så högt belopp. Motionärerna pekar också på risken
för att den civila luftfarten kommer att rekrytera piloter som saknar önskvärd
utbildning, vilket innebär en fara för flygsäkerheten.
I motion 1997/98:Ub486 (s) beskrivs möjligheterna att anordna utbildning av
piloter för tung luftfart i Västerås, i samverkan mellan kommunens
Flygteknikcentrum, Mälardalens högskola och Bromma Flygskola AB.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionerna. När det gäller
Trafikflygarhögskolan konstaterar utskottet att det är fråga om att föra över
denna från Försvarsmakten till Lunds universitet. Överförandet kommer enligt
regeringens bedömning, som utskottet delar, att ge verksamheten helt nya
förutsättningar att utvecklas vad avser utbildningens inriktning och innehåll.
Utskottet delar också regeringens uppfattning att verksamheten bör
dimensioneras utifrån de ekonomiska ramar som givits. Lunds universitet bör
alltså tillföras samma belopp som överförs från utgiftsområde 6 Försvar till
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. När det gäller
flygsäkerheten vill utskottet understryka att Luftfartsverket ansvarar för att
kraven på flygsäkerhet aldrig frångås. - Vad som sägs i motion 1997/98:Ub486
motiverar enligt utskottets mening inte något uttalande av riksdagen.
NT-utbildning
Enligt tidigare planer skulle antagning till teknisk eller naturvetenskaplig
högskoleutbildning med särskilt förmånligt studiestöd (s.k. NT-utbildning) ske
vid tre tillfällen, höstterminerna 1995, 1996 och 1997 (prop. 1994/95: 139,
bet. UbU15, rskr. 353). Sammanlagt har medel satts undan för att kunna ge sådan
utbildning åt 9 000 studenter. Hela antalet tillgängliga platser har inte
tagits i anspråk vid de redan genomförda antagningarna. Regeringen föreslår
därför att studenter skall kunna antas till sådan utbildning även våren och
hösten 1998. Eftersom medlen är beräknade för att kunna utnyttjas t.o.m.
budgetåret 2002 anser dock regeringen att antagning under 1998 bara skall kunna
avse en högst treårig högskoleutbildning, eventuellt föregången av ett basår.
NT-utbildningen med särskilt vuxenstudiestöd utgör ett särskilt uppdrag för de
berörda lärosätena, som får ersättning för genomförd utbildning vid sidan av
takbeloppet. Medlen kan alltså inte av lärosätet användas för annan verksamhet.
Moderata samlingspartiet framför i motion 1997/98:Ub811 yrkande 2 sin
uppfattning att de särskilda NT-platserna bör avvecklas. Moderaterna anser att
medlen för NT-platserna bör få disponeras direkt av högskolorna.
Vänsterpartiet stöder däremot fortsatt verksamhet med NT-platser, men anser
(motion 1997/98:Ub483) att antagningen till sådana under 1998 även skall kunna
avse lärarutbildning i naturvetenskapliga ämnen för grundskolans årskurser 4-9
och gymnasieskolan. Motionärerna påpekar att det råder brist på lärare med
sådan utbildning och att högskolorna har svårt att rekrytera till utbildningen.
De anser det därför oklokt att sluta med antagningen på NT-platser till dessa
utbildningar. - I motion 1997/98:Ub438 (s) framförs förslag om att antagning på
NT-platser skall kunna ske även år 1999, om inte samtliga platser har
utnyttjats i och med antagningarna år 1998.
Folkpartiet och Kristdemokraterna avvisar i motionerna 1997/98:Ub474 yrkande
9 respektive 1997/98:Ub710 yrkande 6 att särskilt vuxenstudiesstöd kan lämnas
till studenter i NT-utbildning. Yrkandena behandlas i utskottets betänkande om
utgiftsområde 15 Studiestöd (1997/98:UbU2).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub811 yrkande
2. NT-platserna med särskilt vuxenstudiestöd har utan tvivel bidragit påtagligt
till att rekrytera studenter som annars inte skulle ha kommit till
utbildningen. Det finns för närvarande inte garanti för att medel kommer att
vara tillgängliga för ett särskilt förmånligt studiestöd för denna utbildning
efter år 2002. Utskottet kan därför inte tillstyrka motion 1997/98:Ub438.
Rekryteringen till lärarutbildning i naturvetenskapliga ämnen för grundskolan
och gymnasieskolan är viktig. Antagning till NT-utbildning med särskilt
vuxenstudiestöd har hittills kunnat avse bl.a. grundskollärarutbildning i
naturvetenskapliga ämnen med inriktning på årskurserna 4-9.
Gymnasielärarutbildning har däremot inte omfattats av det särskilda
vuxenstudiestödet vid NT-utbildning. Det bör enligt utskottets mening vara
möjligt för högskolorna att liksom hittills anta studenter på NT-platser till
grundskollärarutbildning, även om de inte kan garanteras det särskilt
förmånliga studie- stödet under hela utbildningen utan endast t.o.m. år 2002.
Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med anledning av regeringens förslag
och motion 1997/98:Ub483 som sin mening ge regeringen till känna.
Civilingenjörsutbildning
Regeringen meddelar i propositionen sin avsikt att som en
planeringsförutsättning för berörda lärosäten ange examensmål även för perioden
2003-2005 när det gäller alla de examina för vilka examensmål sätts upp. För
civilingenjörsexamina räknar regeringen med att examensmålen höjs med 1 200
jämfört med perioden 2000-2002.
Tre motioner - 1997/98:Ub410 (m), 1997/98:Ub439 (s) och 1997/98:Ub461 (fp) -
innehåller förslag om att civilingenjörsutbildning skall anordnas vid
Mitthögskolan. Motionärerna påpekar att Mitthögskolan redan i dag, genom avtal
med Kungl. Tekniska högskolan, anordnar de två första åren av
civilingenjörsutbildning inom två områden och att Mitthögskolans
attraktionskraft skulle öka påtagligt om fullständig civilingenjörsutbildning
anordnades där. I motion 1997/98:Ub485 (c) yrkande 2 framförs motsvarande
förslag när det gäller Mälardalens högskola.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionerna. Liksom förra
året, då motsvarande yrkanden behandlades, påminner utskottet om att ansvaret
för att avgöra vilka examina en statlig högskola får utfärda numera är lagt på
Högskoleverket (bet. 1996/97:UbU1). Den beslutade och den nu föreslagna
utbyggnaden av Mitthögskolan och Mälardalens högskola är omfattande och skulle
innebära möjlighet att anordna civilingenjörsutbildning, under förutsättning
att dessa högskolor ansöker om och beviljas examensrätt för
civilingenjörsexamen. Enligt vad utskottet inhämtat har Högskoleverket ännu
inte fått någon sådan ansökan från någondera högskolan.
3.4 Lärarutbildning
På lärarutbildningsområdet gäller från och med innevarande budgetår examensmål
endast för grundskollärarexamen med inriktning mot årskurserna 4-9 och för
gymnasielärarexamen. Dessa mål avser dels perioden 1997-1999, dels perioden
2000-2002.
Regeringen föreslår i propositionen att examensmålen för
grundskollärarutbildning med inriktning mot årskurserna 4-9 tillfälligt skall
höjas under perioden 2000-2002, för att därefter åter sänkas. För perioden
2000-2002 föreslår regeringen att examensmålen höjs med 1 140 examina jämfört
med vad som tidigare beslutats. För perioden 2003-2005 föreslås därefter som en
planeringsförutsättning att antalet examina skall minskas med 2 040.
För gymnasielärarexamen föreslår regeringen att examensmålet för perioden
2000-2002 höjs med 485, jämfört med vad som tidigare beslutats. Som
planeringsförutsättning för nästföljande period, 2003-2005, räknar regeringen
med att examensmålet höjs med ytterligare 345.
I enlighet med vad som i förra budgetpropositionen angavs som
planeringsförutsättning föreslår regeringen att det år 1998 skall avsättas
sammanlagt 16 miljoner kronor för forskningsanknytning av lärarutbildningarna.
Medlen är beräknade under anslaget B 45 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. Likaså i enlighet med vad som i förra budgetpropositionen angavs
som planeringsförutsättning föreslår regeringen att det år 1998 skall avsättas
10 miljoner kronor för kompetensutveckling av lärarutbildare, också det under
anslaget B 45. Innevarande budgetår finns 15 miljoner kronor anvisade för detta
ändamål.
Folkpartiet tar i motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 17 och 1997/98: Ub250
yrkande 15 upp behovet av lärare, som kommer att öka efter sekelskiftet.
Motionärerna anser att problemet inte ligger bara i antalet platser utan även i
hur man skall få fram fler sökande, både män och kvinnor. Regeringen måste,
anser de, snarast återkomma med konkreta förslag till åtgärder.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör godkänna vad regeringen förordat
om lärarutbildningar och avslå motionsyrkandena. Det planeringssystem som
numera gäller för den grundläggande högskoleutbildningen innebär att
universiteten och högskolorna själva bestämmer om sitt utbildningsutbud och
dimensioneringen av olika utbildningar. Systemet bygger på förtroende för deras
vilja och förmåga att anpassa sin verksamhet så att behoven i det omgivande
samhället kan tillgodoses. Vid ett seminarium som utskottet anordnade
tillsammans med Riksbankens Jubileumsfond den 4 november detta år gav
företrädare för ett flertal lärosäten uttryck för en sådan vilja och beskrev
hur de på olika sätt försöker förverkliga ambitionen. Seminariet kommer att
dokumenteras i serien Utredningar från riksdagen (URD-serien). Genom att redan
nu få examensmål för lärarexamina angivna för den andra treårsperioden av
2000-talet får universitet och högskolor underlag för att - var för sig eller i
samverkan - planera utökning av sina lärarutbildningar. Regeringen framhåller
(prop. s. 74) att det krävs aktiva insatser från högskolornas sida för att
rekrytera studenter till lärarutbildningarna. Bl.a. pekar regeringen på
möjligheten att rekrytera studenter med ämneskunskaper till en praktisk-
pedagogisk utbildning som leder till en lärarexamen. Utskottet utgår från att
universitet och högskolor tar ansvar för att på olika sätt söka rekrytera
studenter till lärarutbildningarna. När det gäller insatser från regeringens
sida vill utskottet också hänvisa till det s.k. NOT-projektet som på uppdrag av
regeringen bedrivs gemensamt av Skolverket och Högskoleverket. Verken har i
uppdrag att öka ungdomars, och då inte minst flickors, intresse och
förutsättningar för studier i naturvetenskap och teknik - de ämnesområden där
det finns särskilt stort behov av att öka rekryteringen till lärarutbildning.
NOT-projektet kommer att slutrapporteras under år 1998. Den
lärarutbildningskommitté som på initiativ från riksdagen tillkallades under
våren 1997 har i uppdrag bl.a. att analysera behovet av lärare på alla nivåer
och lämna förslag på åtgärder. Särskild uppmärksamhet skall enligt direktiven
till kommittén ägnas gymnasieskolans program med yrkesämnen (dir. 1997:54). Det
finns mot denna bakgrund inte anledning för riksdagen att göra de
tillkännagivanden som föreslås i motionsyrkandena.
Ett flertal motioner tar upp frågor om reformering av lärarutbildningen. I
motion 1997/98:Ub208 (m) yrkande 16 sägs att det måste göras insatser för att
förbättra rekryteringen. Motionärerna vill att lärarutbildningen skall ha flera
ingångar, så att den kan bli intressant också för studenter som har börjat på
andra utbildningsvägar eller läst fristående kurser. Det bör vara en uppgift
för Lärarutbildningskommittén att definiera en kärna av kunskaper som är
gemensam för flertalet lärare och som kan läsas i såväl en ämnesintegrerad
lärarutbildning som i en fristående. Alla lärare behöver en bättre teknisk
allmänbildning och insikt och god kunskap om informationsteknikens olika
användningsområden. Arbetsformerna i all lärarutbildning måste vara en förebild
för den undervisningsmiljö som de blivande lärarna förväntas bidra till. Det är
enligt motionärerna en självklarhet att blivande lärare i sin utbildning skall
använda moderna läromedel, inklusive de kunskapskällor som erbjuds via
Internet. Internationellt utbyte skall främjas i all lärarutbildning, heter det
i motionen. - Mot bakgrund av vad som framkommit i utvärderingarna av
lärarutbildningen behövs det en pedagogisk förnyelse av denna, anförs det i
motion 1997/98:Ub457 (fp) yrkande 5. Det bör också ingå i
Lärarutbildningskommitténs uppdrag att behandla lärares karriärmöjligheter,
sägs det i samma motion yrkande 7. - I motion 1997/98:Ub226 (v) yrkande 1
föreslås att Lärarutbildningskommittén skall ges tilläggsdirektiv om utbild-
ningen av yrkeslärare. Motionärerna påtalar svårigheterna att med dagens
utbildningsmodell fungera som yrkeslärare inom flera teknikområden där
utvecklingen går så snabbt som den gör i dag. De bedömer det som troligt att
det kommer att bli allt vanligare att kommunerna löser problemet genom att köpa
in konsulttjänster från företag som har specialister inom det aktuella området,
och låta konsulterna stå för spetsteknologin medan yrkeslärarna får sköta de
delar av kursinnehållet som inte har föråldrats. Det finns nackdelar med ett
sådant tillvägagångssätt, som måste lösas, anser motionärerna. Ett annat
problem är att lärarutbildningen för kärnämnena är dåligt anpassad till behoven
i undervisningen inom de yrkesinriktade programmen. - Gymnasielärarutbildningen
diskuteras också i motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 17, där motionärerna säger
att gymnasielärarutbildningen bör utvecklas för att täcka behoven i den
reformerade gymnasieskolan och stimulera till arbete i lärarlag. En för hela
gymnasieskolan gemensam pedagogisk kultur måste skapas, anser motionärerna. -
Tilläggsdirektiv till Lärarutbildningskommittén föreslås även i motion
1997/98:Ub245 (v) yrkande 4. Ca 20 % av barnen och ungdomarna i skolan har
missbrukande föräldrar, och det är viktigt att förståelsen för problemets
omfattning och dessa elevers svåra situation ökar inom lärarkåren, anser
motionärerna. - Kunskapen om det brottsförebyggande arbetet behöver öka i
lärarkåren, sägs det i motion 1997/98: Ub473 (s). Motionären vill att detta
skall uppmärksammas i lärarutbildningen.
U t s k ot t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena. Det som
motionärerna för fram ligger på flertalet punkter väl i linje med de direktiv
som gäller för Lärarutbildningskommittén. Med anledning av det som sägs i
motion 1997/98:Ub208 vill utskottet peka på att kommittén enligt direktiven
skall överväga insatser för att rekrytera fler lärarstuderande med
yrkeserfarenheter från andra områden än skolan. Behovet av lärarkompetens för
gymnasieskolans olika program skall analyseras, och därvid skall särskild
uppmärksamhet ägnas gymnasieskolans program med yrkesämnen. Utskottet utgår
från att de problem som tas upp i motionerna 1997/98:Ub215 och 1997/98:Ub226
därmed kommer att beaktas. Det behov av pedagogisk utveckling av
lärarutbildningen som påtalas i motion 1997/98:Ub457 yrkande 7 berörs också i
direktiven där det sägs att utredningen skall ge förslag till hur de faktorer
som ligger bakom kritiken mot lärarutbildningen för att vara alltför kravlös
skall kunna undanröjas. Utskottet vill dock understryka att ansvaret för att
högskoleutbildning bedrivs med tillfredsställande pedagogisk kvalitet alltid i
grunden måste vila på lärosätena själva. Vad gäller barn till missbrukande
föräldrar samt brottsförebyggande arbete vill utskottet hänvisa till vad som
sägs i direktiven om att ett viktigt inslag i lärarens yrke är förståelsen för
lärandets villkor, att det för detta krävs medvetenhet om elevernas olika
förutsättningar och behov och att lärarna måste ha kunskap om hur elever
reagerar som mobbas eller utsätts för annan kränkande behandling. Frågan om
lärarnas karriärmöjligheter ingår inte i uppdraget till
Lärarutbildningskommittén. Utskottet anser att detta är en fråga för lärarnas
arbetsgivare, som rimligen har ett intresse av att lärarkårens medlemmar trivs
och utvecklas i sin yrkesutövning. Om det i kommunerna erbjuds
läraranställningar med mer kvalificerade uppgifter kan självfallet de medel för
lärares kompetensutveckling som regeringen föreslår skall anvisas under
anslaget B 45 (jfr ovan) användas för att bygga upp kompetensen hos lärare som
vill avancera till sådana anställningar. Riksdagen har enligt utskottets mening
inte anledning att ta initiativ på den punkten.
Motion 1997/98:Ub487 (c, m, fp, v, mp, kd) tar upp det som regeringen redovisar
i propositionen om sin bedömning när det gäller lärarutbildning med
Waldorfinriktning. Regeringen avser att uppdra åt Högskoleverket att i
samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm och Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan
utarbeta en utbildningsplan för en grundskollärarutbildning vars examen
uppfyller villkoren för anställning både i den svenska grundskolan och i
fristående skolor med Waldorfinriktning. Utbildningsplanen skall innehålla
moment både från den gängse grundskollärarutbildningen och från
lärarutbildningen med alternativ pedagogik vid Rudolf Steinerhögskolan.
Motionärerna finner denna uppläggning intressant. Det rimliga bör därför vara,
anser motionärerna, att Rudolf Steinerhögskolan, efter en viss
kvalitetsprövning, står för examinationen i den Waldorfpedagogiska delen av
utbildningen. Samtidigt bör dock Lärarhögskolan stå för utbildningsbeviset,
heter det i motionen (yrk. 1). Enligt motionärerna bör vidare regeringen ge
Högskoleverket tilläggsdirektiv att finna en lösning för alla lärarkategorier
som finns i en Waldorfskola, alltså även gymnasielärare och olika typer av
ämneslärare (yrk. 2). Det är också naturligt att andra lärarhögskolor än
Lärarhögskolan i Stockholm kan delta i det aktuella utbildningssamarbetet (yrk.
3).
U t s k o t t e t vill i denna fråga anföra följande.
Regeringen säger i propositionen (s. 73) att ansvaret för genomförandet av
momenten om alternativ pedagogik skall tillkomma Rudolf Steinerhögskolan.
Utskottet anser, liksom motionärerna, att det rimliga är att pröva en ordning
där Rudolf Steinerhögskolan, som uppenbarligen är den som har kompetensen när
det gäller den Waldorfpedagogiska delen av utbildningen, står för examinationen
i den delen. Det innebär att Rudolf Steinerhögskolan svarar för prov och
betygsättning i dessa moment. Examensrätten skall dock enligt utskottet läggas
på Lärarhögskolan i Stockholm, som därmed har ansvaret för att samtliga
fordringar som ställs för examen är uppfyllda innan utbildningsbevis utfärdas.
Det är också viktigt att skyndsamt finna en lösning för alla lärarkategorier
som finns i en Waldorfskola, alltså även gymnasielärare och olika typer av
ämneslärare. Likaså delar utskottet uppfattningen att det är naturligt att även
andra lärarhögskolor än Lärarhögskolan i Stockholm skall komma i fråga för
lärarutbildning med Waldorfinriktning. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med anledning av motion 1997/98:Ub487 yrkande 1 och med bifall till samma
motion yrkandena 2 och 3 som sin mening ge regeringen till känna.
Motion 1997/98:Ub226 (v) yrkande 2 innehåller förslag om modifierad
distansutbildning med praktisk-pedagogiskt innehåll, avsedd för
teknikspecialister från näringslivet som verkar i skolan som ?obehöriga
lärare?. Enligt motionärerna skulle kurserna också kunna användas för att
förnya pedagogiska, metodiska och didaktiska kunskaper hos lärare med en äldre
lärarutbildning.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandet. Det finns inga
cen-trala bestämmelser som hindrar att motionärernas idé - som utskottet finner
intressant - förverkligas om ett lärosäte kommer överens om det med t.ex. en
gymnasieskola. Det är däremot inte något som riksdagen bör ta ställning till.
Forskningen inom lärarutbildningen bör fokuseras på didaktik, sägs det i
motion 1997/98:Ub457 (fp) yrkande 2. Syftet är att utveckla de blivande
lärarnas reflektion över kunskap och lärande.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet. Det är enligt
utskottets mening en självklarhet att forskningen inom lärarutbildningen i stor
utsträckning inriktas på didaktiska frågor. Högskoleverket fördelar de medel
som anvisats för forskningsanknytning av lärarutbildningarna. De medel som
hittills har fördelats avser forskning vid Umeå universitet i dels
matematikdidaktik, dels kemididaktik.
Motion 1997/98:Ub457 (fp) tar också upp samarbetet mellan skolväsendet och
forskningsvärlden. Forskare bör ges möjlighet att gå in i skolarbetet och
lärare möjlighet att lämna skolan för forskning, anser motionärerna som också
hävdar att forskarutbildade lektorer inom alla skolformer skulle stimulera till
en utveckling av läraryrket (yrk. 3). Ett samarbete med näringslivet är enligt
motionärerna en nödvändighet för att skolan skall kunna utbilda för ett
framtida samhälle. Därför bör högskolornas samarbete vid regionala
utvecklingscentrum även inbegripa det regionala näringslivet (yrk. 4).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena. Den satsning på
forskning inom lärarutbildningen som inletts efter förslag i den förra
budgetpropositionen och som nu utökas kommer rimligen att leda till utökade
kontakter mellan skolan och forskningsvärlden. Utskottet har samma uppfattning
som motionärerna om det angelägna i att fler forskarutbildade verkar som lärare
i skolan. Saken behandlades utförligt senast våren 1997 i betänkandena
1996/97:UbU8 (s. 25) och 1996/97:UbU13 (s. 31 f.). I skollagen (1985:1100)
åläggs varje kommun och landsting att sträva efter att för undervisning i
gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning anställa
lärare som har forskarutbildning (2 kap. 3 §). Det är med besvikelse som
utskottet konstaterar att antalet lektorer i gymnasieskolan, trots
statsmakternas tydliga markeringar, minskat från år till år. Ett hinder för att
anställa fler lektorer i skolan är troligen att tillgången på forskarutbildade
med pedagogisk utbildning och intresse för att bli lärare är alltför liten.
Utskottet återkommer längre fram i detta betänkande till frågan om hur antalet
forskarutbildade skall kunna ökas (avsnitt 6). Även när det gäller regionala
utvecklingscentrum för lärarutbildningen delar utskottet motionärernas
uppfattning att det är värdefullt att även näringslivet i respektive region
dras in i samarbetet. Detta bör dock inte vara något som regleras av
statsmakterna. Formerna för dessa centrum bör - som regeringen framhöll i den
förra budgetpropositionen - kunna variera och anpassas efter de skilda
förutsättningar som finns inom olika regioner.
3.5 Konstnärlig utbildning
Regeringen föreslår - som framgått i avsnitt 3.1 ovan - att det inom ramen för
utbyggnaden av den grundläggande utbildningen hösten 1998 avsätts 40
helårsplatser för de konstnärliga högskolorna. Dessa fördelas enligt följande:
Danshögskolan 2, Dramatiska institutet 5, Konstfack 14, Kungl. Konsthögskolan
3, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 14, Operahögskolan i Stockholm 1 och
Teaterhögskolan i Stockholm 1.
Vidare föreslår regeringen att 4 miljoner kronor avsätts för fortsatta
satsningar på de samarbetsprojekt som startats mellan de konstnärliga och
tekniska utbildningarna och näringslivet.
Högskolorna i Borås och Växjö, Mälardalens högskola och den blivande Malmö
högskola föreslås få tillämpa ersättningsbeloppet för utbildningsområdet
design.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag.
I motion 1997/98:Ub412 (v) pläderar motionären för att det behövs ett tydligt
barn- och ungdomsperspektiv i de konstnärliga högskoleutbildningarna.
U t s k o t t e t anser inte att det finns anledning till ett uttalande av
riksdagen om detta. Motionen avstyrks.
Inriktningen av arkitektutbildningen tas upp i motion 1997/98:Ub413 (s). Enligt
motionären bör denna utbildning ses över och mer än hittills inriktas på att
bygga om gammal bebyggelse, men även på att bygga nytt. Motionären hänvisar
till Danmark, där arkitektutbildningen är längre än i Sverige och förlagd till
konstnärliga högskolor.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionen. Inom ramen för den
examensbeskrivning som regeringen givit i bilaga till högskoleförordningen
(1993:100) bör det vara respektive universitets eller högskolas ansvar att
närmare bestämma om utbildningens inriktning. Regeringen har nyligen givit
Högskoleverket i uppdrag att följa upp och utvärdera den svenska arkitekt-
utbildningen mot bakgrund bl.a. av att lågkonjunkturen har bidragit till nya
arbetsuppgifter och en delvis förändrad yrkesroll för arkitektarbetet. Den
framtida arbetsinsatsen kommer främst att vara inriktad på att förvalta och
förnya befintlig bebyggelse samt att anpassa befintlig bebyggelse till en
hållbar samhällsutveckling, säger regeringen i uppdraget till Högskoleverket.
Motion 1997/98:Ub464 (c) tar upp behovet av en designutbildning på
högskolenivå i Nybro. Utskottet återkommer till yrkandet i avsnitt 6.
3.6 Malmö högskola
Riksdagen beslutade vid förra riksmötet att en ny högskola skall inrättas i
Malmö (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100). Därefter har en
organisationskommitté arbetat med att förbereda den nya högskolan. Regeringen
räknar nu med att den skall inrättas som självständig högskola den 1 juli 1998.
Medel för 1 500 helårsstudenter fr.o.m. höstterminen 1997 finns innevarande år
anvisade under anslaget B 45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m.
Regeringen föreslår nu följande.
Den blivande Malmö högskola skall hösten 1998 tillföras resurser motsvarande
ytterligare 300 helårsstudenter. Därutöver skall den lärarutbildning och den
tekniska utbildning samt övrig verksamhet som Lunds universitet bedriver vid
enheterna Lärarhögskolan i Malmö samt vid Lunds Tekniska Högskola i Malmö (LTH-
Malmö) föras över till Malmö högskola i samband med att denna blir en
självständig statlig högskola. Resurser motsvarande 3 800 helårsstudenter inom
utbildningsområdena teknik och naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora,
teologi samt undervisning förs per den 1 juli 1998 från anslaget B 3 Lunds
universitet: Grundutbildning till anslaget B 45 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m., anslagsposten 11 Malmö högskola.
För forskning tillförs vidare den blivande Malmö högskola under anslaget B 46
drygt 21 miljoner kronor, varav 10,2 miljoner kronor permanent.
Moderata samlingspartiet ställer sig i motion 1997/98:Ub811 yrkande 3
kritiskt till regeringens förslag att överföra viss utbildning från Lunds
universitet till den nya högskolan i Malmö. I avvaktan på ett bättre underlag
om hur den tänkta utbildningen i Malmö skall förändras föreslår motionärerna
att Malmö högskola inte tillåts expandera utöver den nivå som aviserats för år
1997 utan prövas enligt samma principer som övriga universitet och högskolor
vad gäller fler platser och nya inriktningar. I Moderaternas budgetförslag
återförs drygt 63 miljoner kronor från anslaget B 45 till anslaget B 3 Lunds
universitet: Grundutbildning.
I motionerna 1997/98:Ub404 och 1997/98:Ub407 (båda m) hävdar motionären att
befintlig högskoleutbildning i Malmö skall tillhöra Malmö högskola och
befintlig utbildning i Lund tillhöra Lunds universitet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordat
om högskoleverksamheten i Malmö och avslår motionsyrkandena. Från
Utbildningsdepartementet har utskottet inhämtat att förslaget i propositionen
om överföring av viss utbildning från Lunds universitet till Malmö högskola är
grundat på en överenskommelse i enighet mellan organisationskommittén och Lunds
universitet. Det framgår av propositionen att organisationskommittén kommit
fram till att de konstnärliga utbildningarna vid Lunds universitet (som bedrivs
i Malmö) även i fortsättningen skall tillhöra Lunds universitet, och att
regeringen när det gäller tandläkarutbildningen vill avvakta en analys av
vilken organisatorisk tillhörighet som bäst gagnar såväl Malmö högskolas
planerade utbildningar som den odontologiska utbildningen och forskningen. Mot
den bakgrunden bör riksdagen enligt utskottets mening inte nu ta ställning för
överförande av ytterligare verksamhet från Lunds universitet till Malmö
högskola.
Utskottet återkommer i avsnitt 6 till förslag från Moderaterna och
Folkpartiet om medelsanvisningen.
3.7 Högskola på Gotland
Högskoleverksamhet på Gotland har bedrivits under en lång följd av år, hittills
i form av att länsstyrelsen disponerat ett anslag med vilket den beställt
utbildning från olika statliga lärosäten. Riksdagen godkände vid förra
riksmötet att en självständig högskola skall inrättas på Gotland (prop.
1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100). Någon tidpunkt för inrättandet
fastställdes inte då.
Regeringen gör nu i propositionen den bedömningen att en självständig
högskola skall kunna inrättas senast den 1 juli 1998. Regeringen avser att
återkomma till riksdagen i denna fråga under våren 1998.
Regeringen föreslår att en ny högskola på Gotland skall tillföras resurser
för ytterligare 200 helårsstudenter hösten 1998. Tillsammans med förra årets
beslut innebär det ett sammanlagt tillskott av resurser för 900 helårsstudenter
under perioden 1997-1999.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordat
om högskoleverksamheten på Gotland.
Utskottet återkommer i avsnitt 6 till förslag från Folkpartiet om
medelsanvisningen.
3.8 Satsningar på forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor
Regeringens förslag
I enlighet med vad som aviserades i vårpropositionen föreslår regeringen att
universitet och högskolor tillförs sammanlagt 236 miljoner kronor för
högskolelärares kompetensutveckling samt för förstärkning av
studiefinansieringen i forskarutbildningen. Enligt vad som framgår på s. 90 i
propositionen avser 100 miljoner kronor studiefinansiering i
forskarutbildningen och har fördelats till universiteten samt Chalmers tekniska
högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Återstoden avser
kompetensutveckling av högskolelärare och har fördelats på samtliga universitet
och statliga högskolor med undantag för vissa konstnärliga högskolor i
Stockholm, samt på Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i
Jönköping.
Uppsala, Lunds och Göteborgs universitet samt Karolinska institutet föreslås
få tillskott av medel för ökade hyreskostnader med anledning av upprustning
eller nybyggnad av vissa lokaler.
För forskning inom vissa angivna områden föreslås tillskott av resurser
enligt följande.
Lunds universitet för forskning vid Skissernas museum kring offentlig konst
och monumentalkonst, Göteborgs universitet för tvärvetenskaplig forskning och
forskarutbildning i framför allt humaniora och samhällsvetenskap samt för
forskning inom området oorganisk kemi, Stockholms universitet för forskning
(professur) i svenska för döva samt forskning kring och vård av Tage Erlanders
arkiv och, som en engångssatsning, för verksamheten vid Centrum för
invandringsforskning, Linköpings universitet för ett nytt tema Etnicitet samt
för uppbyggnad av tvärvetenskaplig forskning för att stärka utbildningen vid de
fyra nya centrumbildningarna i Norrköping, Kungl. Tekniska högskolan för viss
forskning inom infrastrukturens ekonomi och Luleå tekniska universitet för
fortsatt uppbyggnad av forskning och forskarutbildning inom den nyinrättade
filosofiska fakulteten.
Till Uppsala universitet överförs medel för Kollegiet för samhällsforskning
(SCASSS), som för närvarande finansieras under anslaget till Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Uppsala universitet tillförs också medel
för Torgny Segerstedts gästprofessur: universitet, kunskap och lärande. Denna
professur har inrättats och hittills finansierats av Rådet för forskning om
universitet och högskolor, som enligt tidigare beslut upphör med utgången av år
1997 (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU15, rskr. 353).
Regeringens förslag innebär att universiteten budgetåret 1998 tillförs
ytterligare ca 293 miljoner kronor under anslagen till forskning och
forskarutbildning, de mindre och medelstora högskolorna ca 143 miljoner kronor
för forskning under anslaget B 46 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete
vid vissa högskolor samt Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan
i Jönköping ca 13 miljoner kronor för forskning och forskarutbildning under
anslaget B 44 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.
I propositionen meddelas också att forskningen vid de mindre och medelstora
högskolorna även kommer att förstärkas med fleråriga satsningar från några av
forskningsstiftelserna, omfattande 147 miljoner kronor år 1998. I detta belopp
ingår också satsningar vid KTH och Luleå tekniska universitet.
Riksdagen har nyligen godkänt principer för uppställande av rekryteringsmål
avseende könsfördelningen bland professorer (prop. 1996/97:141, bet.
1997/98:UbU3, rskr. 12). I budgetpropositionen redovisas vilka rekryterings-mål
som regeringen preliminärt avser att sätta upp för de olika universiteten samt
Chalmers tekniska högskola AB, Stiftelsen Högskolan i Jönköping samt SLU.
Rekryteringsmålen skall avse perioden 1997-1999. Lärosätena kommer att få
tillfälle att yttra sig över de preliminära målen innan regeringen lägger fast
dem i regleringsbrevet för budgetåret 1998.
Motionerna
Moderata samlingspartiet säger i motion 1997/98:Ub805 yrkande 11 att ett litet
land som Sverige inte kan splittra sina forskningsresurser. Den forskning som i
samverkan med lokalt näringsliv bedrivs vid de mindre och medelstora
högskolorna är viktig och skall utvecklas, men grundläggande och nydanande
forskningsinsatser kräver större resurser än vad som där kan erbjudas med
undantag för mycket väl definierade forskningsfält. En ökad satsning på
forskarutbildning vid universiteten i förening med en successiv utbyggnad av de
små och medelstora högskolorna är därför enligt motionärerna en bra väg att gå.
I motion 1997/98:Ub811 ifrågasätter Moderaterna den fördelning som regeringen
föreslår när det gäller resurser för forskning (yrk. 5). De framhåller att
studenters och forskares rörlighet måste främjas, och att det är felaktigt att
inrätta forskarutbildning vid de mindre högskolorna i syfte att de skall
producera sina egna lärare. Resurser till forskarutbildning skall koncentreras
(yrk. 7). Moderaterna har i sitt budgetalternativ andra förslag än regeringen
rörande anslag till forskning och forskarutbildning (avsnitt 6 samt bilaga 2).
Miljöpartiet ställer sig i motion 1997/98:Ub807 yrkande 43 kritiskt till
regeringens förslag. Motionärerna efterlyser ett bättre underlag för
fördelningen av forskningsresurser med hänsyn till framtida behov. De
ifrågasätter om spridning av forskningsresurser är en fördel i sig. Kanske är
det, säger motionärerna, bättre att man koncentrerar sig på att först finna ett
- ur rikssynpunkt såväl som ur regional synpunkt - lämpligt forskningsområde
för en viss högskola och sedan satsa ordentligt på att bygga upp en resursstark
forskningsenhet vid denna högskola. Miljöpartiets budgetförslag beträffande
anslagen till universitet och högskolor överensstämmer med regeringens. - I
syfte att råda bot på en bristande balans mellan grundforskning och
sektorsforskning (tillämpad forskning) för Miljöpartiet i motionerna 1997/98:
Ub467 och 1997/98:Ub807 yrkandena 45 och 46 på nytt fram förslag om s.k.
grundforskningsavdrag. Förslaget innebär att medel överförs från tillämpad
forskning till grundforskning genom att alla medel för tillämpad forskning
(till att börja med endast hos finansiärer inom den offentliga sektorn samt
andra fonder och stiftelser) får vidkännas ett avdrag på förslagsvis 5 %, som
slussas över till grundforskningen inom universitet och högskolor. Motionärerna
räknar med att det finns ca 20 miljarder kronor för tillämpad forskning som på
detta sätt skulle kunna bidra med 1 miljard kronor till grundforskningen. De
har förslag om hur dessa medel skulle fördelas mellan anslagen till forskning
och forskarutbildning vid universiteten (utom SLU) samt anslagen till
forskningsråden under Utbildningsdepartementet. Enligt motion 1997/98:Ub467 bör
en utredning tillsättas för att utarbeta förslag till lämpliga former för
införande av ett grundforskningsavdrag. I motion 1997/98: Ub807 begärs en
utredning med uppdrag att föreslå lämpliga administrativa former för
hanteringen av ett grundforskningsavdrag (yrk. 47). Medel från
grundforskningsavdraget skall enligt motionerna 1997/98:Ub468 (mp) och
1997/98:Ub807 yrkande 44 användas även för att inrätta en utvecklingsfond för
små och medelstora högskolor. En sådan fond vore enligt motionärerna ett bättre
sätt att stödja forskningen vid dessa högskolor än regeringens förslag om
generella anslag i budgeten.
Kristdemokraterna framhåller i motion 1997/98:Ub489 yrkande 12 att ansvaret
för fasta forskningsresurser inte kan ges generellt utan bara fördelas till de
lärosäten som uppnått en viss organisatorisk nivå. De vill också slå vakt om
den humanistiska forskningen, som enligt motion 1997/98:Ub441 yrkande 1 bör
prioriteras.
Ett antal motioner rör resurser till viss forskning eller visst lärosäte.
Motion 1997/98:Ub425 (s) tar upp forskningen vid Lunds universitet kring
arbetets och arbetarrörelsens historia, som tidigare fått stöd genom ett
engångsbelopp. Nu krävs permanenta resurser, anser motionären. -
Fakultetsresurser bör enligt motion 1997/98:Ub442 (m) yrkande 1 tillföras
Göteborgs universitet för att komplettera det biovetenskapliga
läkemedelsprogram som inrättats där. - Folkbildningsforskningen genom det
nationella nätverket MIMER behöver förstärkas, sägs det i motion 1997/98:Ub418
(s). Nätverket har sin basorganisation vid Linköpings universitet. - Enligt
motion 1997/98: Ub431 (m) yrkande 2 har Högskolan i Borås blivit missgynnad vid
regeringens fördelning av forskningsresurser. - I motionerna 1997/98:Kr510 (kd)
yrkande 10 och 1997/98:Kr517 (m) yrkande 3 sägs att Idrottshögskolan i
Stockholm liksom andra idrottshögskolor i Europa bör få fasta
forskningsresurser och sedvanlig examinationsrätt.
Utskottets bedömning
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om
satsningar på forskning och forskarutbildning och avslår motionsyrkandena. Till
användningen av anslagen inom de olika fakulteterna återkommer utskottet i
avsnitt 6.
När det gäller de mindre och medelstora högskolorna noterar utskottet att
regeringen inte har föreslagit att dessa högskolor skall anordna
forskarutbildning. Däremot har riksdagen nyligen godkänt en ny ordning som
innebär att en sådan högskola skall kunna ansöka om rätt att anordna
forskarutbildning och tilldelas sådan efter prövning av Högskoleverket (prop.
1996/97: 141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 12). En satsning på ökade och permanenta
forskningsresurser vid de mindre och medelstora högskolorna samt Lärarhögskolan
i Stockholm och Idrottshögskolan i Stockholm inleddes i och med 1997 års
budget. Utskottet ansåg det då angeläget, inte minst ur ett regionalt
utvecklingsperspektiv, att bygga ut dessa högskolors forskningsverksamhet.
Förutsättningarna för den långsiktiga kunskapsutvecklingen förbättras därmed
och en god forskningsmiljö har stor betydelse även för grundutbildningens
kvalitet och för lärarnas kompetensutveckling (bet. 1996/97:UbU1 s. 36). Den
fortsatta utbyggnad som regeringen nu föreslår av forskningsresurserna vid
dessa högskolor är angelägen av samma skäl.
Den humanistiska forskningen är enligt utskottets mening viktig. Under
anslagen till universiteten för forskning och forskarutbildning finns
anslagsposter för varje fakultet som finns vid respektive lärosäte. Från och
med budgetåret 1999 kommer dock anslag till forskning och forskarutbildning att
anvisas för bredare vetenskapsområden, samtidigt som indelningen i fakulteter
inte längre skall beslutas av statsmakterna (prop. 1996/97:141, bet.
1997/98:UbU3, rskr. 12). Det kommer då att i högre grad än hittills vara
lärosätenas styrelser som tar ställning till hur stor del av de samlade
forskningsresurserna som skall ägnas åt humaniora. Utskottet behandlar i
avsnitt 6 frågan om medel för studiefinansiering i forskarutbildningen och
föreslår därvid att bl.a. de humanistiska fakulteterna får en större ökning av
sådana medel än vad regeringen föreslagit.
När det gäller motionsyrkandena om ytterligare resurser till viss forskning
eller visst lärosäte vill utskottet framhålla att regeringens budgetförslag
föregås av en dialog med berörda lärosäten. Eftersom den ekonomiska ramen är
begränsad måste prioriteringar göras. Vid Lunds, Göteborgs och Linköpings
universitet är de samlade resurserna för forskning och forskarutbildning så
omfattande att nya behov normalt bör prövas i respektive universitets egen
budgetprocess, som utskottet förutsätter också innebär att omprioriteringar
övervägs. Högskolan i Borås tillhör de högskolor som får lägst belopp under
anslaget B 46, mindre än ett par andra högskolor av jämförbar storlek.
Procentuellt är dock den resursökning som regeringen nu föreslår för Högskolan
i Borås under detta anslag större. Det bör också påpekas att Högskolan i Borås
- som framgår av propositionen (s. 84) - kan räkna med ett betydande tillskott
av medel från forskningsstiftelserna.
Idrottshögskolan i Stockholm tilldelas fasta forskningsresurser på samma sätt
som de mindre och medelstora högskolorna. Frågor om examensrätt prövas för
statliga högskolor av Högskoleverket. Utskottet noterar att Idrottshögskolan i
Stockholm har examensrätt för högskoleexamen och idrottslärarexamen.
Utskottet övergår nu till förslaget om grundforskningsavdrag.
Enligt utskottets mening står det i strid med principerna bakom det nuvarande
systemet för statsbudgetens uppbyggnad att medel som beräknas under ett
utgiftsområde skall användas för verksamhet som tillhör ett annat sådant
område. I den mån regeringen och riksdagen anser att en verksamhet inom ett
utgiftsområde bör minska och en annan verksamhet inom ett annat sådant område
bör öka, skall detta återspeglas genom förslag om att de berörda utgiftsramarna
ökas respektive minskas. Riksdagen kan inte besluta om anslag av viss storlek
för sektorsforskning inom ett antal olika utgiftsområden och samtidigt
föreskriva att en del av dessa anslag inte skall användas till sitt ändamål
utan i stället till grundforskning inom utgiftsområde 16. Förslaget om en
utvecklingsfond för små och medelstora högskolor förutsätter att resurser finns
tillgängliga genom grundforskningsavdraget.
3.9 Gästforskare/gästlärare utomlands
Regeringen anser att det är angeläget att kunskaperna utomlands om Sverige
utökas, breddas och fördjupas. I budgeten för innevarande år finns medel
anslagna för att bereda yngre svenska akademiker med lägst docentkompetens inom
humaniora och samhällsvetenskap möjlighet att verka vid utländska universitet
för att bl.a. undervisa om svenska samhälls- och kulturförhållanden (prop.
1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100). Mot bakgrund av att
undervisningen om Sverige, svenska förhållanden och svenska språket i många
länder har minskat av ekonomiska skäl avser regeringen att uppdra till
Stiftelsen Svenska institutet att i framför allt Tyskland, Frankrike och USA på
lämpligt sätt ytterligare främja undervisningen i svenska och om svenska
förhållanden.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör godkänna vad regeringen förordat
om detta. Utskottet återkommer till medelsanvisningen i avsnitt 6.
4 Nationella och internationella forskningsresurser
I inledningen till avsnitt 7 i propositionen redogör regeringen för åtgärder
som den vidtagit efter riksdagens beslut förra året om förslagen i
forskningspropositionen (prop. 1996/97:5, bet. UbU3, rskr. 99) samt förslaget i
propositionen om statliga stiftelser (prop. 1996/97:22, yttr. UbU3y, bet. LU2,
rskr. 62).
Ökade förutsättningar har enligt regeringen skapats för ett nära samarbete
mellan stiftelser, forskningsråd och sektorsorgan samt universitet och
högskolor. Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) har fattat beslut om nya
åtaganden om ca 500 miljoner kronor som utgör en betydande avlastning av
forskningsrådens och sektorsorganens åtaganden. Stiftelsen för kunskaps- och
kompetensutveckling (KK-stiftelsen) har bl.a. beslutat att satsa totalt 195
miljoner kronor under en tvåårsperiod så att de mindre och medelstora
högskolornas forskningsverksamhet kan utvecklas snabbare. Stiftelsen för
miljöstrategisk forskning (MISTRA) har totalt avsatt 120 miljoner kronor för år
1997 respektive 287 miljoner kronor för år 1998 för forskningsstöd. Stiftelsen
för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) har beslutat
att överta ansvaret för nya stipendier inom de postdoktorsprogram som hittills
finansierats av forskningsråden. STINT har också beslutat avsätta 200-300
miljoner kronor för tilläggsfinansiering inom EU:s fjärde ramprogram och har
avskaffat sitt tidigare krav på statlig motfinansiering. Riksbankens
Jubileumsfond har beslutat att under år 1997 anvisa 185 miljoner kronor ur den
kulturvetenskapliga donationen till stöd för forskning inom humaniora och
samhällsvetenskap. Därav avser 60 miljoner kronor stöd för forskarrekrytering i
form av doktorandtjänster och postdoktorala tjänster. För år 1998 räknar
jubileumsfonden med att fördela ca 140 miljoner kronor ur den
kulturvetenskapliga donationen.
4.1 Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg
Regeringen anmälde i budgetpropositionen förra året sin avsikt att låta utreda
möjligheterna för att inrätta ett nytt tekniskt forskningsinstitut i Göteborg
med bred tvärvetenskaplig inriktning. Syftet skulle vara att främja sambandet
mellan den akademiska grundforskningen och företagens behov av tillämpad
forskning. Riksdagen anvisade, enligt regeringens förslag, medel på
tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 för senare användning för ett sådant
institut, om utredningen ledde till att projektet kunde genomföras. Sammanlagt
ställdes 100 miljoner kronor till förfogande. Ställningstaganden till
driftskostnader m.m. skulle göras när utredningen presenterat sitt förslag
(prop. 1996/97:1, Förslag till tilläggsbudget för budgetåret 1995/96, yttr.
UbU2y, bet. FiU11, rskr. 49).
I årets budgetproposition föreslår regeringen att ett tekniskt
forskningsinstitut med huvudsaklig inriktning mot mikroelektronikbaserade
system inrättas i Göteborg. Grundprincipen bör enligt regeringen vara att
institutet får statlig basfinansiering, men den huvudsakliga finansieringen
bör, efter ett inledande uppbyggnadsskede, utgöras av medel från näringslivet
för uppdragsforskning. Regeringen avser att tillsätta en organisationskommitté
som skall utreda frågan om institutets associationsform och fortsatt
finansiering av dess driftskostnader samt fördelningen av finansieringsansvaret
mellan staten och näringslivet. I fråga om den långsiktiga finansieringen av
institutet avser regeringen att återkomma till riksdagen.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör godkänna regeringens förslag.
4.2 Besparingar på forskningsområdet
I forskningspropositionen förra året aviserade regeringen en utredning om
Sveriges engagemang i storskaliga internationella forskningsorganisationer
(prop. 1996/97:5, bet. UbU3, rskr. 99). Bakgrunden var dels det internationella
forskningssamarbetets stora vikt för att upprätthålla en hög kvalitet i
forskningen, dels de höga kostnaderna för vissa storskaliga internationella
forskningsorganisationer, dels också det statsfinansiella behovet av att
begränsa de totala kostnaderna för forskning. De preliminära utgiftsramar som
riksdagen beslutade om för budgetåret 1998 förutsatte en besparing inom området
Nationella och internationella forskningsresurser på 150 miljoner kronor (prop.
1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100).
Den aviserade utredningen redovisades i betänkandet Besparingar i stort och
smått (SOU 1997:69). Utredningen kom bl.a. fram till att ett svenskt utträde ur
CERN (som utgör den största kostnadsposten inom anslaget Europeisk
forskningssamverkan) för närvarande inte är möjligt. Med utredningsförslaget
och remissyttrandena över detta som grund föreslår nu regeringen följande
förändringar för att uppnå en besparing budgetåret 1998 på 150 miljoner kronor.
Ansvaret för att göra avvägningen mellan internationella och nationella
forskningsresurser läggs över på respektive forskningsråd. Det innebär att det
särskilda anslaget till europeisk forskningssamverkan, under vilket Sveriges
deltagande i internationella forskningsorganisationer i huvudsak har
finansierats, avskaffas. Medlen förs över till de olika forskningsrådens
anslag, men minskas därvid med sammanlagt 77 miljoner kronor. Under budgetåret
1998 och 1999 kommer emellertid besparingen att kompenseras genom att ansvarig
myndighet får dispositionsrätt till anslagssparande från det tidigare anslaget
Europeisk forskningssamverkan.
Genom att sättet att finansiera investeringar i utrustning numera har lagts
om till lånefinansiering anser regeringen - vilket också föreslagits av den
nyss nämnda utredningen - att anslaget till dyrbar vetenskaplig utrustning kan
minskas. Sammanlagt minskas anslaget för 1998 med 68 miljoner kronor. Därav
utgörs 25 miljoner kronor av en ren besparing, medan 43 miljoner kronor innebär
uppskjutande av kostnader genom omläggningen till lånefinansiering.
Slutligen föreslår regeringen, för att uppnå besparingsmålet, att
forskningsrådens anslag skall minskas med sammanlagt 5 miljoner kronor. Detta
bedömer regeringen som möjligt eftersom forskarutbytet med utlandet har fått
betydligt bättre förutsättningar genom tillkomsten av nya
forskningsfinansiärer, bl.a. STINT.
Moderata samlingspartiet framför i motion 1997/98:Ub805 yrkande 15 (i denna
del) kritiska synpunkter på regeringens förslag när det gäller internationellt
forskningssamarbete. Motionärerna anser att internationellt utbyte och
samverkan inom forskningen är viktigt och bör öka, medan regeringen i
propositionen säger att betydande minskningar av kostnaderna för deltagande i
internationella forskningsorganisationer bör ha uppnåtts inom de närmaste åren.
I motion 1997/98:N223 framhåller Moderaterna vikten av fortsatt svenskt
deltagande i den internationella fusionsforskningen (yrk. 8).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena. Det är enligt
utskottets mening nödvändigt att olika slag av kostnader för forskning vägs mot
varandra, och att detta görs av de vetenskapligt mest kompetenta organen.
Därför är det väl motiverat att flytta över ansvaret för avvägningen mellan
nationella och internationella forskningsresurser till respektive
forskningsråd. Regeringen avser att uppdra åt de ansvariga myndigheterna att
årligen lämna en bedömning av avvägningen, vilket som utskottet uppfattar saken
kommer att ge underlag för både regeringens och riksdagens bedömning av frågan
även framdeles. Utskottet hänvisar också till den parlamentariska kommitté som
har tillkallats för att lämna förslag om den framtida svenska
forskningspolitiken (dir. 1997:67). Kommittén skall analysera de svenska
statliga forskningsinsatserna med utgångspunkt i samhällets behov och
forskningens möjligheter och ansvarsfördelningen mellan statsmakterna,
myndigheter och andra finansiärer. I frågan om fortsatt svenskt deltagande i
den internationella fusionsforskningen bör riksdagen inte göra några uttalanden
som föregriper de vetenskapliga organens bedömningar och regeringens beredning
av eventuella förslag.
Likaså i syfte att underlätta avvägningar mellan olika slag av kostnader
föreslår regeringen att Rådet för högpresterande datorsystem (HPD-rådet)
avvecklas och att medlen som rådet förfogat över överförs till anslaget till
dyrbar vetenskaplig utrustning. Detta anslag disponeras av
Forskningsrådsnämnden (FRN). Som nyss nämnts föreslår regeringen en besparing
på anslaget till dyrbar vetenskaplig utrustning.
Moderata samlingspartiet yrkar i motion 1997/98:Ub811 avslag på regeringens
förslag att avveckla HPD-rådet (yrk. 8). I sitt budgetalternativ - som
utskottet återkommer till i avsnitt 8 - har motionärerna föreslagit 10 miljoner
kronor för att fullfölja satsningen på s.k. superdatorer. I motion
1997/98:Ub445 (fp) framhåller motionären vikten av att Nationellt
superdatorcentrum (NSC) vid Linköpings universitet får sin långsiktiga
verksamhet säkerställd (yrk. 1). Om HPD-rådet läggs ner äventyras enligt
motionären framtiden för NSC. En nedläggning av NSC får ej ske utan att en
utförlig konsekvensanalys först har genomförts, anser han (yrk. 2).
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör godkänna vad regeringen förordat
om högpresterande datorsystem och avslå motionsyrkandena. Det bör vara FRN:s
ansvar att bedöma i vilken utsträckning som besparingen på anslaget till dyrbar
utrustning skall tas ut på högpresterande datorsystem. Regeringen skriver att
FRN i de fall så erfordras skall ansvara för fullföljandet av de insatser som
beslutats av HPD-rådet och att FRN också om så behövs skall svara för fortsatta
insatser för att utveckla kompetensen inom området högpresterande datorer.
Riksdagen bör enligt utskottets mening utgå från att FRN kommer att beakta
vikten av att redan gjorda investeringar i högpresterande datorsystem på ett
effektivt sätt kan utnyttjas i forskningen.
5 Anslag till barnomsorg, skola och vuxenutbildning
Verksamhetsområdet omfattar anslag till skolmyndigheter, utveckling och
forskning inom skolområdet, de statliga skolorna (sameskolorna, specialskolorna
och statens skolor för vuxna) samt EU-programkontoret för utbildning och
kompetensutveckling. Bidrag lämnas till särskilda insatser för elever med
handikapp i skolan, viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet, driften av
fristående skolor (främst kompletterande skolor) samt till svensk undervisning
i utlandet. Vidare ingår i området den särskilda vuxenutbildningssatsningen
(Kunskapslyftet) och försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning.
Det är kommunerna, och i vissa fall landstingen, som har verksamhetsansvaret
för barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och
svenskundervisning för invandrare. Kommunerna får ett generellt statsbidrag
från staten som till en del täcker kostnaderna för verksamheten. Resterande
kostnader täcks till övervägande del av kommunalskattemedel. Skolväsendet och
barnomsorgen representerar en betydande del av kommunsektorn både när det
gäller budgetbelastning och sysselsättning. Statsbidraget redovisas inom
utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna.
5.1 Statens skolverk
Statens skolverk är statlig sektorsföreträdare på skolområdet. Skolverkets
uppdrag är att genom uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkringsarbete,
särskilda utvecklingsinsatser, tillsyn samt utnyttjande av forskningsresultat
aktivt verka för att de mål och riktlinjer förverkligas som riksdagen och
regeringen har fastställt för skola och vuxenutbildning.
Regeringen har i propositionen Förskoleklass och andra skollagsfrågor (prop.
1997/98:6) föreslagit att regleringen för barnomsorgen flyttas från
socialtjänstlagen (1980:620) till skollagen (1985:1100). Utskottet har tidigare
denna dag tillstyrkt regeringens förslag (bet. 1997/98:UbU5). Ansvaret för
uppföljning, utvärdering och tillsyn av barnomsorgen förs fr.o.m. den 1 januari
1998 över från Socialstyrelsen till Skolverket. Skolverket ges en förändrad
roll och ett kraftigt utökat ansvarområde i och med att de nya ansvarsområdena
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg tillförs verket.
Kvalitetssäkring av undervisningen är ett område som regeringen ger hög
prioritet i Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning - kvalitet
och likvärdighet (skr. 1996/97:112, UbU13, rskr. 260). Regeringen har den 25
september 1997 utfärdat förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom
skolväsendet. I syfte att förtydliga Skolverkets uppdrag vad gäller
kvalitetssäkringsarbetet har en ändring (1997:703) gjorts i förordningen med
instruktion för Statens skolverk. Regeringen framhåller att arbetet med att
utvärdera och säkra utbildningens kvalitet blir en nyckelfråga. Det avses bl.a.
ske genom ett system med återkommande kvalitetsredovisningar och genom
särskilda kvalitetsgranskningar utförda av statliga utbildningsinspektörer
knutna till Skolverket. Regeringen informerar om att den i regleringsbrev för
år 1998 avser att återkomma beträffande de områden som utbildningsinspektörerna
bör prioritera i ett inledningsskede.
Regeringen meddelar även att Skolverkets uppgifter vad avser Kunskapslyftet
beräknas öka. Den delegation för Kunskapslyftet som regeringen inrättade i
augusti 1996 för att leda och följa arbetet kommer att avsluta sitt arbete den
1 juli 1998. Delegationens uppgifter kommer att övertas av Skolverket.
Sammantaget innebär regeringens bedömning att de mål som fastlagts för
Skolverket i huvudsak bör gälla även under år 1998, dock med de
instruktionsändringar som blir följden av en förändrad roll och vidgat
ansvarsområde för Skolverket. Enligt regeringen bör verksamheten i högre grad
inriktas på uppföljning, kontroll, utvärdering och kvalitetssäkring liksom på
att utveckla metoder så att information når ut till personalen och får avsett
resultat.
I motionerna 1997/98:Ub811 (m) yrkande 15 och 1997/98:Ub208 (m) yrkande 10
föreslås en sammanslagning av Skolverket och Statens institut för
handikappfrågor i skolan (SIH) och att ett fristående kvalitetsinstitut för
utvärdering och uppföljning inrättas. Motionärerna föreslår i det först nämnda
yrkandet att 200 miljoner kronor anvisas under ett nytt anslag för det nya
kvalitetsinstitutet. Institutet skall ha till uppgift att svara för uppföljning
och utvärdering av skolans resultat och undervisningens kvalitet i grundskolan
och gymnasiet. Nationella skolinspektörer bör enligt motionärerna ingå i det
nya institutet. I motion 1997/98:Ub207 (m) framhålls vikten av att
utbildningsresultaten kvalitetsredovisas. Föreskrifter bör utfärdas. Stat och
kommun skulle kunna utbilda kvalitetsrevisorer som är kompetenta att utföra
oberoende kvalitetsrevisioner av privata och offentliga utbildningsanordnare.
U t s ko t t e t vill med anledning av yrkandena anföra följande.
Utskottet behandlade i maj 1997 regeringens skrivelse med utvecklingsplan för
förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 1996/97:112, bet. UbU13). En av de
frågor som därvid berördes var Skolverkets framtida roll, varvid utskottet
uttryckte sig positivt till den förändrade, utvidgade och förstärkta roll som
regeringen ansåg att Skolverket bör få framgent. Bl.a. fäste utskottet stor
vikt vid att ett system med återkommande kvalitetsbedömningar införs. I det
sammanhanget behandlades även motionsyrkanden med i huvudsak samma innehåll som
de nu förevarande. Utskottet hänvisar till vad utskottet då anförde, nämligen
att Skolverket har en vid kompetens inom skolområdet på grund av att
myndigheten har ett brett uppdrag från statsmakterna. Skolverkets uppgift är
att både följa upp och utvärdera, att medverka i utvecklingen av skolan och att
ha tillsynsuppgifter och informationsansvar etc. Utskottet ansåg inte att
myndigheten borde delas. Enligt utskottets uppfattning skulle en stor del av
den samlade kompetensen hos verket därmed gå förlorad. Utskottet har ingen
annan uppfattning nu. Utskottet noterar vidare att regeringen nyligen dels har
beslutat om en ändring i Skolverkets instruktion i syfte att förtydliga verkets
kvalitetssäkringsarbete, dels utfärdat förordning om kvalitetsredovisning inom
skolväsendet.
Utskottet vill också hänvisa till att frågan om SIH:s myndighetsuppgift -
konsulentorganisationen och specialskolorna - för närvarande utreds av
utredningen om funktionshindrade elever i skolan (dir. 1995:134). Uppdraget
skall redovisas senast den 15 mars 1998.
Utskottet avstyrker motionerna 1997/98:Ub207, 1997/98:Ub208 yrkande 10 och
1997/98:Ub811 yrkande 15.
Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen i
propositionen, anser att det av regeringen föreslagna beloppet 236 995 000 kr
bör anvisas till Skolverket.
5.2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg
Syftet med anslaget är att ge stöd och stimulans till utveckling av
skolväsendet mot de nationella målen.
Regeringen framhåller att Skolverkets insatser skall utgå från den
ansvarsfördelning som gäller mellan stat och kommun. Decentralisering som
strategi för skolutveckling uttrycker en tilltro till skolledares och lärares
egen kompetens att ta ansvar för skolans utveckling i ett öppet samspel med
politiker, föräldrar och elever. Det innebär samtidigt ett stort behov av att
staten genom Skolverket aktivt stödjer skolutveckling genom medvetna och
stimulerande insatser. Regeringen pekar på att det är väsentligt att integrera
och se lokal skolutveckling och personalens kompetensutveckling som en helhet.
Skolverket bör enligt regeringen oförändrat stödja skolutveckling och
kompetensutveckling av personal. Verksamheten omfattar fr.o.m. år 1998 även
barnomsorgen. Regeringen informerar om att en överföring av 3,5 miljoner kronor
i utvecklingsmedel görs från Socialstyrelsen till detta anslag.
Enligt regeringen bör medlen under anslaget bl.a. användas för utveckling av
miljöundervisningen och utlandsundervisningen, bl.a. distansundervisningen.
I motion 1997/98:Ub247 (m) yrkande 17 begärs förslag om inrättande av en
försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasieutbildning baserad på modern
informationsteknik. Försöksverksamheten bör ske under ledning av en lämplig
gymnasieskola och i nära samverkan med lärarutbildningen på aktuell ort. I
motion 1997/98:Ub811 (m) yrkande 9 föreslås att ytterligare 95 miljoner kronor
anvisas under anslaget för kvalitetshöjande insatser, bl.a. försöksverksamhet
med s.k. home-learning, där erfarenheter kan vinnas om hur modern IT kan
användas för att skapa virtuella gymnasieskolor. Medlen bör även användas för
fortbildningsinsatser riktade till lärare och skolledare i syfte att höja
kvaliteten i skolan och för försöksverksamhet med individuell skolstart.
Enligt motion 1997/98:T912 (v) yrkande 16 bör Skolverket få i uppdrag att
inrätta ett nytt institut för distansutbildning. Ett sådant institut bör
utveckla metoder för distansutbildning och ta fram lämpliga pedagogiska program
för olika nivåer av utbildning.
U t s k o t t e t vill när det gäller frågan om försöksverksamhet med
riksrekryterande gymnasieutbildning hänvisa till vad utskottet anförde vid
behandlingen av ett motsvarande yrkande i samband med förra årets
budgetproposition. Utskottet betonade bl.a. att informationstekniken ger nya
förutsättningar för skolarbetet vad gäller såväl innehåll i undervisningen som
arbetsformer och pedagogik. Utskottet var emellertid inte berett att tillstyrka
yrkandet om en särskild försöksverksamhet. Utskottet har ingen annan
uppfattning nu och avstyrker yrkandena i dessa delar.
När det gäller frågan om ökade medel för fortbildningsinsatser för lärare och
skolledare i syfte att höja kvaliteten i skolan vill utskottet erinra om att
det i första hand är kommunernas ansvar att se till att lärare och skolledare
får fortbildning. Utskottet noterar att Skolverket har regeringens uppdrag att
bedöma hur kommunerna fullgör sin uppgift enligt skollagen (2 kap. 7 §) i fråga
om lärarfortbildning (enligt regleringsbrev för år 1997). Skolverket har dock
ett ansvar att stödja utvecklingsarbete och kompetensutveckling av skolans
personal bl.a. med medel under detta anslag. Utskottet är emellertid inte
berett att tillstyrka förslaget i motion 1997/98:Ub811 yrkande 9 om ytterligare
medel under anslaget.
En särskild kommitté arbetar med distansutbildningsfrågor (DUKOM). Kommittén
skall senast i maj 1998 lämna förslag som kan främja en ökad användning av
distansmetoder i utbildningen. Regeringen framhåller att det inom ramen för
Kunskapslyftet i kommunerna nu utvecklas nya metoder att med informationsteknik
kombinera nät- och medieburen utbildning med handledning via lokala lärcentrum.
Statens skolor för vuxna (SSV) har en strategisk roll för att utveckla
distansundervisningen. Regeringen har avdelat särskilda resurser för
utvecklingsarbete vid SSV vad gäller läromedel, pedagogik och metodutveckling.
Med hänvisning till pågående utvecklings- och utredningsarbete anser utskottet
att yrkande 16 i motion 1997/98:T912 bör avslås.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag - 163 360 000 kr - till
anslagsbelopp.
5.3 Forskning inom skolområdet
Skolverkets forskningsprogram skall på vetenskaplig grund öka kunskapen om det
svenska skolväsendets förutsättningar och resultat samt främja nyttiggörandet
av denna kunskap.
Skolverkets anslag för forskning var föremål för en kraftig besparing inför
1997 års budget. Skolverket har efter regeringens medgivande bedrivit fortsatt
forskningsverksamhet med utnyttjande av andra tillgängliga medel inom
Skolverket. Regeringen föreslår att 8,3 miljoner kronor av anslaget till
Statens skolverk (A 1) skall få användas till forskningsändamål samt att ett i
stort sett oförändrat belopp - 7 873 000 kr - anvisas under detta anslag.
I motion 1997/98:Ub811 (m) yrkande 10 föreslås att ytterligare 20 miljoner
kronor anvisas till forskning inom skolområdet. Verksamheten inom området är av
stor vikt för att öka kunskapen om skolan och föra utvecklingen framåt, heter
det i motionen. Även i motion 1997/98:Ub245 (v) yrkande 3 föreslås en ökning av
detta anslag. Motionärerna föreslår att ytterligare 30 miljoner kronor anvisas.
De anser att kunskapssamhället kräver en väl utbyggd forskning om lärandet och
lärandets villkor. Forskningen bör organiseras i anslutning till
lärarutbildningarna.
U t s k o t t e t anser i likhet med regeringen att skolforskningen är
viktig och har hög aktualitet. Skolans forskningsanknytning har diskuterats mot
bakgrund av den förändrade lärarrollen och förutsättningarna för utveckling av
skolans verksamhet. Utskottet vill även betona forskningens betydelse för
lärarutbildningen. Utskottet är emellertid inte berett att tillstyrka att
ytterligare medel anvisas under anslaget. Däremot bör - i enlighet med
regeringens förslag - medel från anslaget Statens skolverk få användas till
skolforskning. Utskottet anser att motionerna 1997/98:Ub245 yrkande 3 och
1997/98: Ub811 yrkande 10 bör avslås.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag - 7 873 000 kr - till
medelsberäkning av anslaget.
5.4 Genomförande av skolreformer
Anslaget skall användas för information och fortbildning till följd av nya
läroplaner och betygssystem för skolväsendet. Vidare skall det användas för
insatser i samband med genomförandet av den nya gymnasieskolan. Skolverket
disponerar medel under anslaget för kompetensutveckling inom områden där
behovet är särskilt stort, bl.a. inom områdena läs- och skrivsvårigheter, miljö
och naturvetenskap-teknik.
Regeringen föreslår en minskning av anslaget mot bakgrund av att den treåriga
gymnasieskolan är genomförd. År 1997 är sista året för utbetalning av
statsbidrag till kommunerna för planering m.m. av den nya gymnasieskolan.
Regeringen anser dock att vissa insatser fortfarande behöver göras, där
analyser och utvärderingar visar på behov av fortsatt utveckling av
verksamheten. Vidare pekar regeringen på att medel bl.a. behövs för insatser
för kvalitetssäkring av utbildning och för informationsinsatser m.m. i samband
med integreringen av förskola, skola och skolbarnsomsorg.
Regeringen har beräknat sammanlagt 27,03 miljoner kronor för genomförande av
pilotprojekt med lärlingsutbildning och för praktikprogram. Sammanlagt begär
regeringen 83 971 000 kr under anslaget.
I motion 1997/98:Ub811 (m) yrkande 11 föreslås att en besparing om 14 283 000
kr görs på anslaget. I motion 1997/98:Ub807 (mp) föreslås att anslaget tillförs
ytterligare 40 miljoner kronor. Enligt yrkande 17 i motionen skall 20 miljoner
kronor avse fortbildning av skolledare och lärare i gymnasieskolan. Vidare
skall enligt yrkande 9 i motionen 20 miljoner kronor avsättas för genomförande
av ett dyslexiprojekt.
U t s k o t t e t har i det föregående (avsnitt 2.4) behandlat och avstyrkt
ett antal motioner, bl.a. motion 1997/98:Ub807 yrkande 9, som rör
dyslexiproblematiken. Utskottet är inte heller berett att tillstyrka yrkande 17
i motion 1997/98:Ub807 om ytterligare medel för fortbildning av lärare och
skolledare i gymnasieskolan. Utskottet hänvisar till att kommunerna har
huvudansvaret för fortbildning av skolans personal samt till det
statsfinansiella läget.
Utskottet delar regeringens uppfattning om anslagets storlek och avstyrker
därmed även förslaget i motion 1997/98:Ub811 yrkande 11 om besparing på
anslaget.
5.5 Statens institut för handikappfrågor i skolan
Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) skall ge specialpedagogisk
rådgivning och stöd till kommunerna och till sådana fristående skolor som står
under statlig tillsyn. SIH skall också utveckla, framställa och distribuera
läromedel för synskadade, rörelsehindrade, hörselskadade/döva och
utvecklingsstörda elever. Effektmålet för SIH:s verksamheter är att minimera de
svårigheter som kan uppstå för elever med funktionshinder i en
utbildningssituation.
SIH bör enligt regeringen det kommande budgetåret vidareutveckla den pågående
samordningen av konsulentverksamhetens samlade kompetens för att höja
kvaliteten i insatserna och i så stor utsträckning som möjligt svara mot
behoven av specialpedagogisk rådgivning och stöd.
SIH skall besluta om och utbetala statsbidrag till utbildningsanordnare av
teckenspråksutbildning för föräldrar, s.k. TUFF-utbildning (prop. 1996/97: 162,
bet. 1997/98:UbU4, rskr. 13). Regeringen bedömer att kostnaderna för att
administrera bidraget ryms inom nuvarande ram. Medel för en halv
administratörslön förs över från Skolverkets anslag. Regeringen föreslår att
116 623 000 kronor anvisas till SIH för år 1998.
Som utskottet har redovisat under anslaget Statens skolverk föreslås i motion
1997/98:Ub811 (m) bl.a. en sammanslagning av Skolverket och SIH. I yrkande 12 i
motionen föreslås att anslaget till SIH skall utgå. Utskottet hänvisar till
sitt ställningstagande i det föregående till förslaget om en sammanslagning av
de båda myndigheterna och anser således att även yrkande 12 i motionen bör
avslås.
I motion 1997/98:Ub222 (s) aktualiseras frågor om SIH:s utveckling.
Motionärerna framhåller vikten av att framtida förändringsarbete inriktas på
att bevara de fördelar som SIH representerar och att resurserna för de sämst
ställda eleverna inte splittras organisatoriskt. Vidare bör enligt motionärerna
stödinsatserna utsträckas till andra grupper av elever än de som nu ingår i
SIH:s ansvarsområde.
U t s k o t t e t hänvisar till att Utredningen om funktionshindrade elever
i skolan (dir. 1995:134) bl.a. har i uppdrag att utreda den specialpedagogiska
konsulentorganisationen. I uppdraget ingår att särskilt pröva
ansvarsfördelningen mellan den statliga sektorn och de lokala huvudmännen samt
mellan berörda myndigheter. Uppdraget skall redovisas senast den 15 mars 1998.
Utskottet finner ingen anledning att föregripa det pågående utredningsarbetet
och avstyrker därmed yrkandet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp.
5.6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp
Ur anslaget bekostas dels bidrag enligt förordningen (1991:978) om statsbidrag
till produktion av vissa läromedel, dels kostnader för utveckling och
produktion av samt information om läromedel för elever med funktionshinder.
Från anslaget bekostas vidare olika utvecklingsinsatser för elever med
funktionshinder. Anslaget disponeras av SIH. Effektmålet är att framställa
läromedel och hjälpmedel i nödvändigt antal och av god kvalitet för att
tillgodose målgruppens behov.
Utredningen om funktionshindrade elever i skolan (dir. 1995:132) har bl.a. i
uppgift att kartlägga den statliga läromedelsproduktionen och föreslå hur den
kan effektiviseras. Regeringen informerar om att den efter att utredningen har
redovisat sina förslag och dessa har remissbehandlats kan komma att föreslå
åtgärder på området. Mot denna bakgrund har regeringen beräknat oförändrad nivå
på anslaget för åren 1999 och 2000 i förhållande till år 1998. För år 1998 har
regeringen beräknat anslaget till 20 936 000 kr.
Enligt motion 1997/98:Ub803 (v) bör anslaget tillföras ytterligare 25
miljoner kronor.
I motion 1997/98:Ub807 (mp) har beräknats en ökning av anslaget med 10
miljoner kronor för genomförande av ett dyslexiprojekt.
U t s k o t t e t har i det föregående (avsnitt 2) behandlat och avstyrkt
förslaget om ett särskilt dyslexiprojekt. Utskottet hänvisar till pågående
utredningsarbete vad gäller den statliga läromedelsproduktionen och avstyrker
förslag om ytterligare medel under anslaget.
Utskottet tillstyrker således regeringens beräkning av anslaget.
5.7 Specialskolor och resurscenter
Utbildningen i specialskolan har som mål att ge barn och ungdomar med synskada,
dövhet, hörselskada eller talskada en till varje elevs förutsättningar anpassad
utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i
grundskolan. Resurscentren skall genom utredning och träning främja den
allsidiga utvecklingen hos elever i det offentliga skolväsendet för barn och
ungdomar samt informera och fortbilda föräldrar, lärare och övrig personal.
Det ingår i uppdraget för den tidigare nämnda utredningen om
funktionshindrade elever att undersöka om ansvaret för specialskolorna helt kan
föras över till kommunerna eller om staten skall vara fortsatt huvudman. Även
det stöd som ges av resurscentren omfattas av uppdraget. Regeringen pekar på
att resultatet av utredningen kan komma att föranleda åtgärder från regeringens
sida. Regeringen har beräknat anslaget till 418 943 000 kr för år 1998.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp.
5.8 Särskilda insatser på skolområdet
De utgifter som belastar anslaget är kostnader enligt förordningen (1991:931)
om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet. Det gäller insatser av
regional art som kommunerna gör för elever med handikapp eller andra särskilda
behov och elever i grundskolan som får undervisning på sjukhus eller
motsvarande. Under anslaget beräknas också medel för tilläggsbidrag till
Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner för riksrekryterande
gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever samt medel till Örebro
kommun för gymnasial utbildning för döva och hörselskadade elever. Ur anslaget
bekostas också statsbidrag enligt avtal mellan staten och Sörmlands respektive
Västmanlands läns landsting samt Örebro kommun om bidrag till kostnader för
viss riksrekryterande utbildning för elever med utvecklingsstörning.
Den tidigare nämnda utredningen om funktionshindrade elever i skolan skall
utreda hur ansvaret för utbildning och omvårdnad i anslutning till utbildning
av funktionshindrade elever skall fördelas mellan stat, kommun och landsting
samt vem som skall finansiera verksamheten. Regeringen pekar på att de ändamål
för vilka stöd ges ur detta anslag kan komma att påverkas.
Regeringen har vid medelsberäkningen beaktat att det finns ett ökat behov av
elevplatser för Rh-anpassad gymnasieutbildning. I avvaktan på förslag från
nämnda utredning har regeringen inte beräknat någon förändring av övriga medel
under anslaget. Anslaget för år 1998 har beräknats till 258 336 000 kr.
I motion 1997/98:Ub803 (v) har beräknats en ökning av anslaget med 282
miljoner kronor för ett särskilt utvecklingsstöd till skolor i utsatta områden.
U t s k o t t e t vill anföra följande.
Regeringen har i den ekonomiska vårpropositionen föreslagit ett betydande
resurstillskott till den kommunala sektorn. I tilläggsbudget för 1997 har
kommuner och landsting tillförts 4 miljarder kronor. Vidare föreslås i
budgetpropositionen - i enlighet med vad som aviserades i vårpropositionen - en
nivåhöjande satsning på 8 miljarder kronor till kommuner och landsting för år
1998. Regeringen prioriterar därvid områdena skola, vård och omsorg. Utskottet
hänvisar till det omfattande resurstillskott som kommunsektorn därmed har
erhållit och anser att förslaget i motion 1997/98:Ub803 om ytterligare medel
under detta anslag bör avslås. Utskottet tillstyrker således regeringens
beräkning av anslaget.
5.9 Sameskolstyrelsen
Sameskolstyrelsen är en styrelse för sameskolorna, integrerad samisk
undervisning och samisk förskole- och fritidsverksamhet. Utbildningen vid
sameskolorna och den integrerade samiska undervisningen har som effektmål att
bevara och utveckla det samiska språket och den samiska kulturen genom att ge
samers barn en utbildning med samisk inriktning. Utbildningen skall i övrigt
för sameskolan motsvara utbildningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan och för den
integrerade undervisningen t.o.m. årskurs 9 i grundskolan. Sameskolstyrelsen
skall som särskild uppgift utveckla, framställa och distribuera läromedel för
samisk undervisning.
Sameskolstyrelsen får efter avtal med en kommun även fullgöra kommunens
uppgifter inom förskole- och fritidshemsverksamheten för samiska barn. Från
anslaget utbetalas även bidrag till Samernas folkhögskola.
Regeringen har i propositionen Förskoleklass och andra skollagsfrågor (prop.
1997/98:6) föreslagit att Sameskolstyrelsen skall få rätt att anordna
förskoleklasser. Utskottet har tidigare denna dag tillstyrkt regeringens
förslag (bet. 1997/98:UbU5). För att underlätta integrationen mellan samiska
förskoleklasser och sameskolan anser regeringen att resurserna bör kunna
användas mer flexibelt. Regeringen föreslår därför att Sameskolstyrelsen
tillåts utnyttja medlen under detta anslag tillsammans med den kommunala
ersättningen för den integrerade verksamheten.
Regeringen har beräknat anslaget till 33 714 000 kr för år 1998.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag.
5.10 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola
Under detta anslag beräknas medel för särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa
riksrekryterande gymnasiala utbildningar och bidrag till kostnader för Sveriges
anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate Organisation
(IBO) i Genève, särskilt statsbidrag till Göteborgs och Stockholms kommuner för
IB-utbildning samt för IB-utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket.
Vidare har medel beräknats för ersättning till kommuner och landsting för
merkostnader för nordiska elever på gymnasial nivå, ersättning för personskada
till elev i viss gymnasieutbildning, statsbidrag till riksinternatskolor samt
till internationella grund- och gymnasieskolor samt bidrag enligt förordningen
(1996:565) om statsbidrag till kostnader för utlandssvenska elevers skolgång i
Sverige.
Regeringen har beräknat anslaget till 118 091 000 kr för år 1998.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag.
5.11 Bidrag till svensk undervisning i utlandet
Från anslaget utbetalas bidrag enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag
till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar. Bestämmelserna innebär i
korthet att statsbidrag lämnas till huvudmannen för en svensk utlandsskola,
distansundervisning, kompletterande svensk undervisning och undervisning vid
utländsk skola (internationell skola). Från anslaget bekostas även de
löneförmåner m.m. som tillkommer nationellt anställda lärare m.fl. vid
Europaskolorna. Bidrag lämnas även till Riksföreningen Sverigekontakt.
I 1997 års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150) aviserades av
statsfinansiella skäl en besparing på 20 miljoner kronor fr.o.m. år 1998 på
anslaget till svensk undervisning i utlandet. Riksdagen hade inga invändningar
häremot (yttr. 1996/97:UbU5y, bet. FiU20, rskr. 284). Regeringen föreslår nu
att ändringar i statsbidragssystemet genomförs först fr.o.m. den 1 juli 1998
för att skolorna skall få viss tid att anpassa verksamheten till ett lägre
statligt bidrag. Besparingarna beräknas till 13,2 miljoner kronor för år 1998,
ytterligare 6 miljoner kronor för år 1999 och ytterligare 800 000 kr för år
2000. Neddragningen görs med 20 miljoner kronor under detta anslag redan
fr.o.m. år 1998. För att finansiera att besparingarna genomförs under tre år
föreslås att en ej utnyttjad reservation under det för budgetåret 1995/96
uppförda anslaget Fortbildning m.m. får disponeras för att täcka de kostnader
som inte ryms under detta anslag.
I samband med Sveriges medlemskap i EU anslöt sig Sverige också till
konventionen med stadga för Europaskolorna. Medlemslandet anställer de
nationella lärarna och betalar lön till dem. Regeringen bedömer att antalet
elever vid Europaskolorna kommer att öka och har därför beräknat en ökning av
medlen för dessa såväl för år 1998 som för år 1999.
Regeringen beräknar anslaget till svensk undervisning i utlandet till
67 108 000 kr år 1998.
Besparingarna på bidrag till svensk undervisning i utlandet avvisas av
Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna. I den moderata motionen
1997/98:Ub811 yrkande 13 tillförs anslaget 14 283 000 kr. I Folkpartiets motion
1997/98:Ub250 yrkande 17 tillförs anslaget 20 miljoner kr. I yrkande 14 i
motion 1997/98:Ub221 (fp) framhålls vikten av att svenskar som arbetar
utomlands har tillgång till svensk grund- och gymnasieskola. Kristdemokraterna
har i sin motion 1997/98:Ub809 yrkande 2 yrkat avslag på besparingen på
sammanlagt 20 miljoner kronor och tillfört anslaget 13 miljoner kronor för år
1998.
U t s k o t t e t delar regeringens uppfattning att det aktuella anslaget
inte kan undantas från besparingar, trots att de svenska skolorna och den kom-
pletterande svenskundervisningen är viktiga för de svenskar som vistas
utomlands.
Utskottet ser positivt på regeringens förslag att skolorna skall få en något
längre tid än som var avsett för att anpassa verksamheten till ett minskat
statsbidrag. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag att få använda
högst 6,8 miljoner kronor år 1998 och högst 800 000 kr år 1999 av det för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
Fortbildning m.m. för svensk undervisning i utlandet.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 14,
1997/98:Ub250 yrkande 17, 1997/98:Ub809 yrkande 2 samt 1997/98: Ub811 yrkande
13 och bifalla regeringens förslag till anslagsbelopp.
5.12 Statens skolor för vuxna
Effektmålet för statens skolor för vuxna (SSV) i Härnösand och Norrköping är
att öka tillgängligheten av vuxenutbildning genom att erbjuda och utveckla
motsvarande kommunala vuxenutbildning i form av distansutbildning.
Regeringen informerar om att den med anledning av genomförd tillsyn och
revision påbörjat ett översynsarbete för att klargöra skolornas framtida
utveckling och roll i utbildningssystemet.
Regeringen framhåller att SSV har en strategisk roll för att utveckla di-
stansundervisningen. Verksamheten måste utvecklas ytterligare så att SSV kan
bli moderna distansutvecklingscentrum. De externa resurser som kommer SSV till
del genom Kunskapslyftet bör enligt regeringen i ett första steg ge utrymme för
metod- och materialutveckling i syfte att sprida distansutbildningsidéerna till
kommunerna, folkbildningen och andra utbildningsanordnare samt att skräddarsy
utbildning i enlighet med kraven hos olika aktörer. Regeringen har beräknat
anslaget till 38 155 000 kr år 1998.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp.
5.13 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildningen
Från anslaget bekostas statsbidrag till kompletterande skolor enligt
förordningen (1996:1206) om fristående skolor, Katrineholms Tekniska skola
enligt förordningen (SKOLFS 1991:52) om statsbidrag för riksrekryterande
teknisk vuxenutbildning vid Katrineholms Tekniska skola, Nordiska
scenografiskolan i Skellefteå, Svenska hemslöjdsföreningarnas riksomfattande
kursverksamhet anordnad länsvis i samverkan med de regionala
hemslöjdsföreningarna samt försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom
vuxenutbildningsområdet enligt särskilda regeringsbeslut.
Regeringen har i mars 1997 tillkallat en särskild utredare med uppdrag att se
över det statliga stödet till kompletterande skolor (dir. 1997:42). Uppdraget
skall vara slutfört den 31 december 1997. Regeringen föreslår i avvaktan på
resultatet av översynen att ramen för stöd till kompletterande skolor hålls
oförändrad.
Regeringen har för budgetåret 1998 beräknat anslaget till 134 236 000 kr.
I motion 1997/98:Ub258 (fp, s, m, c, v) framhålls vikten av att det även
fortsättningsvis utgår statsbidrag till bl.a. de deltidskurser i knyppling som
sker i Riksföreningen Svenska Spetsars regi i samarbete med Sätergläntan. Olika
kortare kurser har kunnat anordnas tack vare Sätergläntans
statsbidragsberättigade deltidskurser. Enligt motionärerna har det diskuterats
att staten skulle dra in alla statsbidrag till utbildningar kortare än 32
veckor.
U t s k o t t e t hänvisar till att det statliga stödet till kompletterande
skolor för närvarande utreds. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa
pågående utredningsarbete och avstyrker bifall till motionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp.
5.14 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna
Utskottet har under avsnitt 2.2 behandlat regeringens förslag vad avser
anslaget särskilda utbildningsinsatser för vuxna - Kunskapslyftet. Utskottet
tillstyrker att begärda medel - 3 474 333 000 kr - anvisas under anslaget.
5.15 Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling
Delegationen för genomförande av vissa EU-program inom utbildning och
kompetensutveckling m.m. - Svenska EU-programkontoret - är svenskt
programkontor för de EU-program inom utbildning och kompetensutveckling som
regeringen bestämmer.
Effektmålen för EU-programkontoret är att aktivt främja och stödja
utvecklingsprocesser inom utbildning och kompetensutveckling inom ramen för
samarbetet i Europa och att verka som sambandsorganisation mellan Sverige och
EU inom områdena utbildning och kompetensutveckling. Programkontoret skall
vidare aktivt medverka till att svenska skolor, företag och organisationer ges
bästa möjliga förutsättningar för att tillvarata de olika möjligheter som
Europasamarbetet inom utbildning och kompetensutveckling erbjuder.
Regeringen har under det senaste året givit Programkontoret en rad
ytterligare uppgifter som delvis ändrat myndighetens karaktär. Vissa av
uppgifterna är inte knutna till EU-program.
Mot bakgrund av utökade arbetsuppgifter för Programkontoret har regeringen
tillfört anslaget 2 miljoner kronor genom omfördelningar inom
verksamhetsområdet. Regeringen har beräknat anslaget till 9 066 000 kr för år
1998.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp.
6 Anslag till universitet och högskolor
Regeringen har beräknat anslagen till universitet och högskolor mot bakgrund av
tidigare beslut om besparingar på sammanlagt 301 miljoner kronor som skall
göras budgetåret 1998. Av besparingsbeloppet har knappt 209 miljoner kronor
beräknats på anslagen till grundutbildning och knappt 51 miljoner kronor på
anslagen till forskning och forskarutbildning. Resterande del av besparingarna
har gjorts genom indragningar av reservationer.
Anslagen har pris- och löneomräknats med 2,14 %.
6.1 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer
Mot bakgrund av dels besparingarna, dels pris- och löneomräkningen föreslår
regeringen ändrade ersättningsbelopp till högskolorna för helårsstudenter och
helårsprestationer i grundutbildningen.
Inga motionsyrkanden tar upp ersättningsbeloppen. Folkpartiets
budgetalternativ innebär att besparingen på 209 miljoner kronor inte skall
göras.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner de belopp för ersättning
för helårsstudenter och helårsprestationer som regeringen förordar för
budgetåret 1998.
6.2 Utbildningsuppdrag
Ett generellt utbildningsuppdrag infördes budgetåret 1997 för grundutbildningen
(prop. 1996/97:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.13, bet. UbU1, rskr. 100). Det redovisas
i inledningen av regleringsbrevet för anslagen till universitet och högskolor
och är gemensamt för samtliga lärosäten. Det generella utbildningsuppdraget
gäller distansutbildning, fortbildning och vidareutbildning, studenter med
invandrarbakgrund, jämställdhet och rekrytering. Regeringen föreslår i årets
budgetproposition att det i det generella utbildningsuppdraget även skall ingå
att universitet och högskolor vid utformandet av utbildningen skall beakta
behovet av utbildade inom det informationstekniska området.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag.
Utbildningsuppdragen för de olika lärosätena för perioden 1997-1999
fastställdes förra året med utgångspunkt i den utbyggnad som då beslutades och
som avsåg ytterligare platser dels hösten 1997, dels hösten 1999. Regeringen
har - som framgått i det föregående (avsnitt 3) - funnit att högskolan bör
byggas ut även år 1998 och hösten 2000 med sammanlagt 30 000 platser utöver vad
som tidigare beslutats. Grundskollärarutbildningen och
gymnasielärarutbildningen bör vidare utökas mer än vad de förra året
fastställda utbildningsuppdragen förutsatte. De lärosäten som anordnar dessa
utbildningar bör därför få sina utbildningsuppdrag ändrade. En viss
omfördelning av antalet platser i NT-utbildning behövs också mot bakgrund av
utfallet av antagningen till sådan utbildning hittills. Regeringen föreslår
därför förändringar i utbildningsuppdraget för ett stort antal universitet och
högskolor.
Regeringen redovisar i propositionen också sin avsikt att, som en
planeringsförutsättning, i utbildningsuppdragen för varje lärosäte ange även
examensmål för perioden 2002-2005.
Folkpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub474 yrkande 7 att sommaruniversitet
skall ingå i utbildningsuppdraget till universitet och högskolor och
finansieras av staten. I partiets budgetalternativ har medel beräknats för
detta.
I motionerna 1997/98:Ub428 (m) och 1997/98:Ub447 (v) framförs farhågor för
att alltför få psykologer kommer att utbildas inom högskolan de närmaste åren.
Motionärerna anser att det borde anges examensmål även för denna utbildning,
liksom det finns för läkarutbildning och tandläkarutbildning. I den sistnämnda
motionen påpekas att när det nuvarande resurstilldelningssystemet infördes
räknade regeringen med att ersättningen för platser i psykologutbildningen till
60 % skulle utgå enligt prislappen för det medicinska utbildningsområdet.
Motionären anser att det inte finns någon garanti för att psykologutbildningen
i respektive lärosätes interna resursfördelning tillförs de medel som behövs.
Enligt motion 1997/98:Ub435 (m) har Lunds universitet begärt att få starta
apotekarutbildning, men inte medgivits detta av regeringen. En sådan utbildning
är enligt motionärerna nödvändig för den livaktiga läkemedelsindustrin och
medicinsk-tekniska industrin som finns i regionen Skåne-Själland.
Utbildningsuppdraget till Göteborgs universitet tas upp i sex motioner.
Motionerna 1997/98:Ub429 (s) och 1997/98:Ub442 (m) yrkande 2 gäller
apotekarutbildning, som enligt motionärerna bör startas i Göteborg, enligt den
sistnämnda motionen med 80 studenter per år. Motionerna 1997/98: Ub426 (mp),
1997/98:Ub446 (fp, c, mp, kd), 1997/98:Ub475 (s) och 1997/98:Kr510 (kd) yrkande
11 gäller rätt för Göteborgs universitet att få ersättning enligt prislappen
för utbildningsområdet idrott. Motionärerna hävdar att Göteborgs universitet
har haft en mycket värdefull och mycket eftersökt lärarutbildning i idrott och
hälsa, som emellertid lagts ned när universitetet förra året inte fick rätt att
få ersättning enligt den nämnda prislappen, medan tre andra högskolor fick
detta. I motionerna framhålls att Göteborgs universitet har planer på att
starta en hälsovetenskaplig akademi och att utbildningen i idrott inom
Göteborgs universitet har en stark inriktning på folkhälsa.
Mitthögskolans utbildningsuppdrag tas upp i tre motioner. Enligt motion
1997/98:Ub436 (c) behöver Mitthögskolan, med hänsyn till den kraftiga
utbyggnaden på kort tid som regeringen föreslagit, tilldelas resurser utöver
den resurstilldelning som motsvarar antalet platser (yrk. 1). Mitthögskolan bör
enligt motionären också tilldelas resurser för distansutbildning i enlighet med
dess målsättning (yrk. 2). Samma förslag framförs i motion 1997/98: Ub422 (s),
där motionärerna också anger vissa prioriterade forskningsområden inom
Mitthögskolan som kräver resurser. I motion 1997/98:Fö216 (mp) yrkande 8 sägs
att den utbildning till präst som Mitthögskolan startat för en döv student bör
byggas ut till att omfatta flera studenter i Sverige och i förlängningen också
utländska studenter, eftersom teckenspråket skiljer sig så pass lite mellan de
olika europeiska länderna att det är ganska lätt att lära sig för en person
från ett annat sådant land.
Södertörns högskola bör enligt motion 1997/98:Ub484 (c) yrkande 1 få ett
vidgat utbildnings- och forskningsuppdrag. Utöver vissa samhällsvetenskapliga
ämnen bör det vid Södertörns högskola finnas en inriktning på naturvetenskap.
Ökningen av studerandeplatser bör enligt motionärerna stärka Novum som
utbildningsområde.
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla bör enligt motion 1997/98:Ub411 (s) starta
ämneslärarutbildning i teckenspråk. Sådan saknas i hela landet, men behovet är
stort, hävdar motionärerna. Eftersom Vänersborgs kommun har ett gymnasieprogram
med lokal gren Teckenspråk är det enligt deras mening lämpligt att en
ämneslärarutbildning i teckenspråk anordnas vid Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla.
Som nämnts i avsnitt 3.5 begärs i motion 1997/98:Ub464 (c) ett
tillkännagivande om behovet av designutbildning på högskolenivå i Nybro.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordat
om utbildningsuppdragen till Uppsala, Lunds, Göteborgs, Umeå och Linköpings
universitet, Luleå tekniska universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i
Gävle/Sandviken, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kalmar, Högskolan i
Karlstad, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Växjö, Högskolan i Örebro,
Lärarhögskolan i Stockholm och Mitthögskolan. Motionsyrkandena bör avslås.
Utskottet vill framhålla följande med anledning av det som sägs i motionerna.
Det finns numera inga nationella bestämmelser om läsår och terminer i
högskoleförordningen. Utskottet anser att det bör vara de olika lärosätena
själva som bestämmer i vilken utsträckning som kurser skall anordnas under
sommaren. Den utbyggnad som föreslås i propositionen ger utrymme för att
anordna kurser även sommartid. De ytterligare resurser som tillförs lärosätena
för grundutbildning är avsevärt större än de 95 miljoner kronor som Folkpartiet
beräknat för sommaruniversitet i sitt budgetalternativ.
När det gäller examensmål för psykologutbildningen vill utskottet påminna om
att sådana mål nu bara finns uppsatta för magisterexamen, apotekarexamen,
civilingenjörsexamen, grundskollärarexamen 4-9 och gymnasielärarexamen.
Examensmål har tidigare funnits även för grundskollärarexamen 1-7, läkarexamen
och tandläkarexamen, men ansågs inte behövliga för perioden 1997-1999.
Examensmål för apotekarexamen infördes första gången förra året, sedan
regeringen av Apoteksbolaget gjorts uppmärksam på att det hotade att bli brist
på personal med denna utbildning. Utskottet utgår från att regeringen
fortlöpande överväger om det finns behov av åtgärder för att förhindra att det
blir brist på någon yrkeskategori som är viktig från allmän synpunkt.
Frågan om apotekarutbildning i Lund eller Göteborg gäller i första hand om
ettdera eller båda lärosätena kan tilldelas examensrätt. Den frågan avgörs av
Högskoleverket. Det framgår av propositionen att Göteborgs universitet ansökt
om sådan och att regeringen välkomnar detta.
Frågan om Göteborgs universitet skulle få ersättning enligt prislappen för
utbildningsområde idrott behandlades utförligt av riksdagen även förra året
(prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1 s. 97, rskr. 100). Utskottet påpekade
då att det stod Göteborgs universitet fritt att även i fortsättningen anordna
lärarutbildning i idrott och hälsa och att det var en prioriteringsfråga inom
universitetet om lärarutbildning i detta ämne skulle erbjudas eller inte.
Motionärerna hänvisar nu till att Göteborgs universitet valt att lägga ned
utbildningen och att detta också äventyrar planerna på en hälsovetenskaplig
akademi. Utskottet anser inte att riksdagen skall ingripa i universitetets
interna prioritering.
Utskottet förutsätter att den snabba utbyggnaden av Mitthögskolan har
föreslagits av regeringen efter dialog med högskolans ledning. Särskilda medel
för uppbyggnad av en högskola har bara anvisats när en helt ny högskola skulle
inrättas (t.ex. Södertörns högskola och Malmö högskola). Mitthögskolan
inrättades år 1993 genom sammanslagning av två högskolor som då hade funnits i
16 år. Högskolornas engagemang i distansutbildning är något som utskottet
liksom regeringen välkomnar. Det resurstilldelningssystem som gäller för alla
högskolor innefattar inte särskilda resurser för distansutbildning. Det bör
vara en sak för Mitthögskolan själv att bestämma om en eventuellt utökad
utbildning av döva till präster.
Regeringen har gett Lärarhögskolan i Stockholm ett särskilt uppdrag att på
försök anordna grundskollärarutbildning för döva och hörselskadade. I uppdraget
ingår också att i samråd med berörda intressenter ansvara för övrigt
utvecklingsarbete när det gäller lärarutbildning för döva och hörselskadade
samt för utbildning i teckenspråk. SIH har vidare fått i uppdrag att göra en
analys av vilken kompetens lärare inom olika teckenspråksutbildningar behöver.
Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa resultaten av dessa uppdrag.
Det framgår av motion 1997/98:Ub464 att Göteborgs universitet (Högskolan för
design och konsthantverk) och Högskolan i Kalmar ingår i ett samarbete med
Nybro kommun som syftar till att etablera en designutbildning i Nybro. Frågan
om utvidgade resurser och utbildningsuppdrag när det gäller designutbildning
bör prövas av regeringen i budgetarbetet.
6.3 Anslagsbelopp
Regeringens förslag
Regeringens förslag till anslagsbelopp för budgetåret 1998 till universitet och
högskolor framgår av bilaga 2, spalten Regeringens förslag.
Anslagen till de olika lärosätena för grundläggande utbildning har i
förslaget utökats med anledning av förslaget om utökat antal platser och nya
belopp i prislapparna. Beloppen har också påverkats av förslagen att vissa
ytterligare högskolor skall få tillämpa prislappen för utbildningsområdet
design. Förslaget att överföra Trafikflygarhögskolan till Lunds universitet
föranleder en överföring av 17,4 miljoner kronor till anslaget B 3 Lunds
universitet: Grundutbildning från utgiftsområde 6 Totalförsvar. Överföringen
från Lunds universitet till Malmö högskola av viss utbildning föranleder också
överföring av medel från anslaget B 3 till anslaget B 45 Särskilda utgifter
inom universitet och högskolor m.m., där det finns en särskild anslagspost för
Malmö högskola.
Anslagen till forskning och forskarutbildning har räknats om med anledning av
de ovan nämnda besparingarna samt pris- och löneomräkning och ökats med 236
miljoner kronor för lärarnas kompetensutveckling samt förstärkning av
studiefinansieringen i forskarutbildningen. Vidare har dessa anslag tillförts
medel för vissa nya ändamål enligt vad som redovisats i avsnitt 3.8 i detta
betänkande. Anslaget B 46 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid
vissa högskolor har tillförts dels medel för kompetensutveckling av lärarna,
dels ytterligare medel för forskning.
Under anslaget B 46 har medel beräknats bl.a. för forskning vid Malmö
högskola. Viss del av dessa medel är överförda från anslaget B 4 Lunds
universitet: Forskning och forskarutbildning. Det gäller forskningsmedel som
hittills avsett Lärarhögskolan i Malmö. Utbildningsdepartementet har i
skrivelse till utskottet meddelat att ett tekniskt fel begåtts vid
anslagsberäkningen. Man har nämligen förbisett att endast halva årsbeloppet
skulle föras över, eftersom Lärarhögskolan skall föras över till Malmö högskola
först den 1 juli 1998. Regeringen avser att i regleringsbrevet för 1998
föreskriva att 3 625 000 kr från anslagsposten Malmö utbetalas till Lunds
universitet för forskning som avser Lärarhögskolan i Malmö första halvåret
1998.
Under anslaget B 2 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning
anges i propositionen endast anslagsposter för varje fakultet samt för
lokalkostnader. I den nyss nämnda skrivelsen från Utbildningsdepartementet
meddelas också att regeringen avser att anvisa medel till Kollegiet för
samhällsforskning (SCASSS) under en särskild anslagspost inom anslaget B 2,
vilket också sägs i propositionen i avsnitt 7.5.
Under anslagen till universiteten för forskning och forskarutbildning anges
för varje fakultet vilket belopp som minst skall användas för
studiefinansiering i forskarutbildningen. Dessa belopp har höjts jämfört med
föregående budgetår med anledning av medelstillskottet för förstärkning av
forskarutbildningen.
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1997/98:Ub811 andra anslagsbelopp
under vissa anslag. Moderaternas budgetalternativ återges i bilaga 2, spalten
m. De vill återföra drygt 63 miljoner kronor till Lunds universitet från Malmö
högskola (yrk. 17). Moderaterna avvisar regeringens förslag om nedskärning vid
Karolinska institutet och föreslår ett anslag till grundutbildning på drygt
11,5 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit (yrk. 18). Anslaget B 45
föreslås minskat med drygt 138 miljoner kronor, av vilket en del utgörs av
återföringen till Lunds universitet (yrk. 19). Ett nytt anslag på 80 miljoner
kronor föreslås för satsningar på tekniskt basår vid universiteten (yrk. 23).
För anslaget B 46 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor föreslår Moderaterna en minskning med 265 miljoner kronor (yrk. 20).
I stället föreslår de ett nytt anslag på 179 436 000 kr att fördelas mellan
anslagen till forskning och forskarutbildning vid universiteten samt anslaget B
46 (yrk. 22). Till Sunet vill Moderaterna anslå 20 miljoner kronor mer än
regeringen, eftersom de vill se Sunet som Internetleverantör åt högskolevärlden
och att Sunet därutöver skall verka som ett nationellt kunskaps- och
kompetenscentrum av yppersta slag (yrk. 21).
Folkpartiets budgetalternativ återfinns i motion 1997/98:Ub474 yrkande 21 (se
bilaga 2, spalten fp). Folkpartiet anser att medel bör tillföras för att
finansiera 20 000 platser i sommaruniversitet (yrk. 8). Anslaget B 45 föreslås
därför tillföras 95 miljoner kronor utöver regeringens förslag. För att
examinationen av doktorer skall kunna öka tillräckligt för att långsiktigt
säkra tillgången bl.a. på kompetenta lärare inom högskolesystemet vill
Folkpartiet ha fler anställningar som doktorander (yrk. 4). I
budgetalternativet anslår motionärerna ytterligare 100 miljoner kronor för
detta under anslaget B 46. Som nämnts i avsnitt 3.1 vill Folkpartiet att
utbyggnaden av högskolan år 1998 inte skall börja förrän på höstterminen.
Vidare avvisar motionärerna besparingen på grundutbildningsanslagen. Därför
föreslår de en ökning av anslaget B 45 med 210 miljoner kronor att av
regeringen fördelas tillbaka till lärosätena. Motionärerna vill vidare minska
anslaget till Luleå tekniska universitet med 3 miljoner kronor, eftersom de
anser det ogenomtänkt att i det ekonomiska läge där landet befinner sig börja
bygga upp en filosofisk fakultet i Luleå. De föreslår minskningar av anslagen
till högskoleutbildning på Gotland och i Malmö med 10 respektive 18 miljoner
kronor, belopp som de betecknar som extra anslag för administration. I motion
1997/98:Ub457 yrkande 1 säger Folkpartiet att den satsning på högskolelärarnas
vetenskapliga kompetens som den borgerliga regeringen inledde måste fullföljas.
Enligt motionärerna avsatte den borgerliga regeringen 270 miljoner kronor för
detta.
Vänsterpartiets budgetförslag när det gäller universitet och högskolor
avviker från regeringens endast på en punkt (motion 1997/98:Ub803 i denna del,
se bilaga 2 spalten v). Motionärerna föreslår ett nytt anslag på 10 miljoner
kronor för fortsatt utvecklingsarbete med högskoleutbildning på distans med
lokal förankring (t.ex. i samverkan med folkhögskolor eller studieförbund) och
kommunikation via IT.
Miljöpartiets budgetförslag överensstämmer när det gäller universitet och
högskolor på alla punkter med regeringens (motion 1997/98:Ub807 yrkande 62 i
denna del, se bilaga 2 spalten mp).
Kristdemokraterna vill enligt motion 1997/98:Ub441 yrkande 4 tillföra 50
miljoner kronor för ytterligare doktorandtjänster, huvudsakligen inom
humaniora. Som framgått i avsnitt 3.1 vill de ha en långsammare utbyggnad av
den grundläggande högskoleutbildningen. De föreslår i motion 1997/98:Ub809
yrkande 3 i denna del att anslagen till universitet och högskolor minskas med
318 miljoner kronor. Kristdemokraternas budgetalternativ återges i bilaga 2,
spalten kd.
I motion 1996/97:T917 (kd) säger motionären att Sunet bör uppgraderas (yrk.
21). Motionen, som väcktes under allmänna motionstiden förra året, överlämnades
i oktober 1997 till utbildningsutskottet från trafikutskottet.
Högskolan i Kalmar bör enligt motion 1997/98:Ub465 (c) tilldelas särskilda
medel för extraordinära investeringskostnader med anledning av den
sjöbefälsutbildning som ges vid högskolan.
I motion 1997/98:Fö216 (mp) föreslås att riksdagen hos regeringen skall
begära 1 miljon kronor till en fond för att utveckla Kvinnouniversitetet i
Västernorrland (yrk. 1).
Enligt motion 1997/98:Ub405 (m) behöver Sverige fler och bättre utrustade
universitet.
Utskottets bedömning
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp på
anslagen till grundutbildning samt anslagen B 45 Särskilda utgifter vid
universitet och högskolor m.m., B 46 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor, B 47 Sunet och B 48 Ersättningar för
klinisk utbildning och forskning. Därmed anser utskottet också att
motionsyrkandena bör avslås i motsvarande del.
Som nyss nämnts har alla anslag påverkats av de statsfinansiellt motiverade
generella besparingarna. Enligt vad utskottet inhämtat från
Utbildningsdepartementet har anslaget till Karolinska institutet för
grundutbildning därutöver inte drabbats av några andra nedskärningar än vad som
gjorts som konsekvens av att tandläkar- och läkarutbildningarna enligt
riksdagsbeslut år 1994 skulle minskas vid bl.a. Karolinska institutet. Den
ytterligare minskning av dessa utbildningar som regeringen föreslog i förra
årets budgetproposition har däremot inte föranlett några anslagsminskningar
vare sig innevarande år eller i förslaget för år 1998. I stället är det
meningen att lärosätena skall öka sin utbildning inom t.ex. det biomedicinska
området.
Utskottet har i avsnitt 3.6 behandlat förslaget om överföring av
Lärarhögskolan i Malmö och Lunds Tekniska högskola i Malmö (LTH-Malmö).
Eftersom tyngdpunkten i utbyggnaden med nya platser skall ligga inom de
tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna och regeringen har beräknat
anslagen med hänsyn till detta kommer det enligt utskottets bedömning att
finnas goda möjligheter för lärosätena att öka omfattningen av
basårsutbildningen, om de bedömer det som motiverat.
De anslagsbelopp som regeringen har beräknat för högskoleutbildning på
Gotland och för Malmö högskola innefattar inte några särskilda medel för
uppbyggnad av administrationen utan är beräknade med utgångspunkt i
utbildningsuppdragen på samma sätt som för övriga högskolor. Medel för
administrativ uppbyggnad under åren 1997-1999 av dessa blivande högskolor samt
den nyinrättade Södertörns högskola (sammanlagt 97,4 miljoner kronor) har
däremot nyligen anslagits av riksdagen på tilläggsbudget för budgetåret 1997
(prop. 1997/98:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m., yttr. UbU3y, bet.
FiU11, rskr. 42) utan invändningar från andra partier än Moderaterna.
När det gäller anslagen till forskning och forskarutbildning tillstyrker
utskottet de anslagsbelopp som regeringen föreslagit men föreslår en viss
omfördelning av medelsanvändningen inom anslagen till universiteten. För att
det skall vara möjligt att genomföra den reformering av forskarutbildningen som
regeringen föreslår i propositionen (avsnitt 5.5) och som utskottet behandlar i
betänkandet 1997/98:UbU7, är det enligt utskottets mening nödvändigt att
framför allt de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna får ökat
utrymme för studiefinansiering för doktorander. Inom dessa fakulteter finns det
nämligen, enligt vad utskottet efter överväganden kommit fram till, viss risk
för att större delen av utrymmet inom ramen för de anslag som regeringen
föreslagit kommer att gå åt för att finansiera redan antagna doktorander så att
de kan fullfölja sin doktorsexamen. Därmed skulle det bli svårare för dessa
fakulteter att ta emot några nya doktorander de närmaste åren. Beräkningar som
gjorts för Sveriges universitets- och högskoleförbund visar att man kan befara
en påfallande stor brist på högskolelärare med doktorsexamen just i
samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Det finns vidare ett stort behov
i samhället av fler doktorsexaminerade inom t.ex. de matematisk-
naturvetenskapliga och tekniska fakulteterna.
Utskottet förordar mot denna bakgrund att avsättningarna inom respektive
fakultetsanslag till studiefinansiering i forskarutbildningen ökas med
sammanlagt 50 miljoner kronor i förhållande till vad regeringen utgått från i
budgetpropositionen. Av detta belopp bör 30 miljoner kronor avsättas inom de
humanistiska, teologiska, juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna.
Återstående 20 miljoner kronor bör avsättas inom de tekniska och
naturvetenskapliga fakulteterna. Vilket lägsta belopp som vid respektive
lärosäte skall avsättas för studiefinansiering i forskarutbildningen inom
olika fakulteter anges av regeringen i regleringsbrev. Utskottet föreslår att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört.
Utskottet kan inte ställa sig bakom Moderaternas förslag vad gäller
omfattning och fördelning av resurserna till forskning och forskarutbildning.
Skälet är främst att utskottet anser att det skulle missgynna de mindre och
medelstora högskolorna.
En upphandling pågår för närvarande när det gäller uppgradering av Sunet.
Medel beräknades för denna på tilläggsbudget för budgetåret 19956/96 och är
avsedda att disponeras under minst en treårsperiod (prop. 1996/97:1 Reviderad
finansplan, m.m., yttr. UbU2y, bet. FiU19, rskr. 140). Dessa medel finns alltså
tillgängliga utöver det anslagsbelopp som föreslås i budgetpropositionen för år
1998.
Som nämnts i avsnitt 3.1 har fördelningen av utbyggnaden av grundutbildningen
gjorts bl.a. med syfte att fyra högskolor inom en snar framtid skall kunna bli
universitet. Ansökningar från dessa fyra högskolor om att få benämnas
universitet prövas för närvarande.
7 Anslag till högskolemyndigheter
7.1 Högskoleverket
Högskoleverket är central myndighet för frågor som rör universitet och
högskolor med offentlig huvudman samt enskilda anordnare av utbildning på
högskolenivå vilka får statsbidrag eller har tillstånd att utfärda examina.
I propositionen redovisas att Högskoleverket inom verksamhetsgrenen
nationella kvalitetsbedömningar prövat ett stort antal ansökningar om
examensrätt samt rätt att få inrätta professurer. Vidare pågår ett arbete med
att granska och bedöma kvalitetsarbetet vid samtliga statliga universitet och
högskolor. Verket har också genomfört nationella utvärderingar av utbildningar.
Högskoleverket har statistikansvaret för hela högskolesektorn inom
verksamhetsgrenen beskrivning och analys. I sin uppgift som tillsynsmyndighet
har verket bl.a. granskat principerna för avgifter inom högskolan samt reglerna
kring uppdragsutbildning. Vidare har verket fastställt föreskrifter om bl.a.
behörighet och urval för högskolestudier.
Regeringen anger att Högskoleverkets avgiftsbelagda verksamhet beräknas ge
17 575 000 kr i intäkter budgetåret 1998. Det innebär en kostnadstäckning om
endast 90 %, vilket beror på att verket utnyttjar tidigare anslagssparande.
För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 127 667 000 kr. I
jämförelse med anslaget för innevarande budgetår är detta en minskning med ca
16 miljoner kronor. Enligt redovisningen i propositionen är minskningen en
följd av tidigare beslutad besparing framför allt inom Grundutbildningsrådet
som numera ingår i Högskoleverket.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar det begärda
anslagsbeloppet.
I sammanhanget behandlar utskottet motion 1997/98:Ub805 (m) yrkande 7, vari
begärs att ett från Högskoleverket fristående kvalitetsinstitut skall inrättas
med ansvar för att utvärdera högskolans kvalitet och uppnådda resultat.
Motionärerna anger närmare om institutets uppgifter, att det skall bistå och
stimulera universitet och högskolor i deras eget kvalitetsarbete. Det
föreslagna institutet skall vidare pröva frågan om examinationsrätt för
utbildningar vid såväl statliga som privata lärosäten och kunna återkalla
examinationsrätten om kvalitetskraven inte uppfylls. Det bör enligt
motionärerna övervägas i vilken form ett sådant institut bäst utvecklar oväld
och integritet.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet. Som framgår
av regeringens redovisning i propositionen (s. 54 f.) av kvalitetsarbetet vid
universitet och högskolor har samtliga lärosäten under de senaste åren påbörjat
ett intensivt arbete med att utveckla och säkra kvaliteten i utbildning och
forskning. Inom Högskoleverket görs omfattande insatser för att främja kvalitet
inom högskoleutbildningen. Verket granskar systematiskt lärosätenas program för
kvalitetsutveckling och publicerar sina bedömningar. Utskottet vill erinra om
att riksdagen så sent som våren 1995 vid beslutet om inrättandet av
Högskoleverket gjorde den bedömningen att det var viktigt att undanröja
splittringen i dåvarande organisation (prop. 1994/95:165, bet. UbU17, rskr.
386). Det ansågs vara en nackdel att det centrala stödet till
kvalitetsutveckling och pedagogisk utveckling inte kunde utformas i anslutning
till arbetet med utvärdering och uppföljning. Därför inordnades i det nya
verket det tidigare Kanslersämbetets uppgifter att granska och främja
kvaliteten i verksamheten inom högskolan.
7.2 Verket för högskoleservice
Verket för högskoleservice skall på uppdrag av universitet och högskolor
biträda vid antagningen av studenter, juridisk rådgivning och service,
rådgivning och service i fråga om administrativ utveckling och ADB samt vid
upphandling av i första hand utrustning. Verksamheten vid myndigheten
finansieras med avgifter med undantag för finansieringen av systemutveckling
och systemunderhåll av datorbaserade system, för vilka verket disponerar
anslagsmedel.
I propositionen föreslår regeringen att Verket för högskoleservice anvisas
ett ramanslag på 9 892 000 kr för budgetåret 1998.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till medel under anslaget.
7.3 Centrala studiestödsnämnden
De övergripande målen för Centrala studiestödsnämnden är att som
förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor följa upp och utvärdera
studiestödssystemen, ta fram underlag och förslag för utveckling av det
studiesociala området och på ett rationellt och ekonomiskt ansvarsfullt sätt
svara för beviljning av studiestöd och för verksamheten med återbetalning av
studielån. Vidare skall nämnden hantera ärenden så snabbt som möjligt med
iakttagande av kravet på rättssäkerhet och bedriva sin verksamhet så att
studerande och låntagare ges en, utifrån deras utgångspunkt, tillfredsställande
service.
Enligt regeringen har pressen på organisationen under hösten 1997 ökat
kraftigt till följd av införandet den 1 juli 1997 av det särskilda
utbildningsbidraget, främst för vuxna arbetslösa, och ökningen av antalet
studerande vid eftergymnasiala utbildningar. Regeringen har beräknat 25
miljoner kronor under 1998 för administrationen av detta stöd.
Regeringen föreslår att Centrala studiestödsnämnden anvisas ett ramanslag på
253 924 000 kr för budgetåret 1998. Det bör noteras att nämnden i innevarande
års tilläggsbudget också tillförts 22 miljoner kronor för att täcka ackumulerat
underskott i återbetalningsverksamheten och kompensera för volymökningar.
I ett par motioner lämnas förslag till andra anslagsbelopp.
Enligt Moderata samlingspartiets budgetförslag i motion 1997/98:Ub811 yrkande
24 bör Centrala studiestödsnämnden kunna genomföra besparingar på 30 miljoner
kronor under det kommande budgetåret, varför det av regeringen föreslagna
anslagsbeloppet minskas med denna summa. Motionärerna hänvisar i sammanhanget
till den av dem begärda översynen av nämndens rådgivande roll.
I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 62 tillförs anslaget till Centrala
studiestödsnämnden 10 miljoner kronor. Detta motiveras i Miljöpartiets motion
om den ekonomiska politiken (motion 1997/98:Fi219) med att den ökade satsningen
på vuxenutbildning medför ökade arbetsuppgifter för nämnden och ett behov av
ytterligare medel.
U t s k o t t e t finner inte skäl att sätta i fråga den medelsberäkning som
regeringen gjort. Riksdagen bör således anvisa det anslagsbelopp som regeringen
föreslagit till Centrala studiestödsnämnden för nästa budgetår.
Frågor som rör Centrala studiestödsnämndens uppgifter tas upp i tre motioner.
I motion 1997/98:Ub805 (m) yrkande 17 begärs en översyn av nämndens
uppgifter. Det framhålls i motionen att en mer kvalificerad rådgivningsfunktion
inte utan vidare låter sig förenas med ren myndighetsutövning, vilket inte
heller är nödvändigt. Studenterna måste ges bättre förutsättningar för en
långsiktig planering av sin ekonomi, menar motionärerna. De anser därför att
försäkringsbolag eller banker bör kunna ta över den del av nämndens uppgifter
som rör ekonomisk rådgivning.
Behovet av konkurrens i administrationen av studiemedelssystemet påpekas i
motion 1997/98:Ub715 (fp) yrkande 1. Motionärerna anser att fler aktörer än
Centrala studiestödsnämnden bör kunna hantera utbetalningen av studiemedel
efter det att en student beviljats studielån av nämnden. Det kan t.ex. finnas
intresse hos banker och försäkringsbolag att knyta nya kundkontakter bland de
studerande och utveckla servicetjänster till gagn för dem, framhåller
motionärerna.
Enligt motion 1997/98:Ub717 (s) är det nödvändigt att servicenivån inom
Centrala studiestödsnämnden ses över för att ge de studerande bättre
möjligheter att komma i kontakt med myndigheten.
U t s k o t t e t hänvisar i ärendet till ett interpellationssvar av
utbildningsministern den 18 november. Ministern redovisade i svaret att
Centrala studiestödsnämnden nu ser över sina rutiner och arbetsmetoder för att
kunna ge bättre service till studenterna under kommande år. Nämnden satsar
t.ex. stora resurser på teknikutveckling för att på detta sätt lösgöra
personalen för att kunna arbeta med rådgivning till studenterna. Enligt
ministern finns det dock uppenbarligen all anledning att se över nämndens
administration. Regeringen kommer därför att tillkalla en särskild utredare för
denna uppgift. Översynen skall göras på kort tid. Utbildningsministern räknar
med att utredningen skall vara klar under det första halvåret 1998. Att lägga
över nämndens funktion på en bank är inte aktuellt.
Mot bakgrund av vad utbildningsministern aviserat om en översyn av Centrala
studiestödsnämnden, avstyrker utskottet motionsyrkandena.
8 Anslag till nationella och internationella forskningsresurser
Regeringens förslag
Regeringen har vid beräkningen av anslagen inom detta verksamhetsområde
genomfört de förändringar i ansvarsfördelningen samt de besparingar som
utskottet behandlat tidigare i detta betänkande (avsnitt 4.2). De anslagsbelopp
som regeringen föreslår framgår av bilaga 2, spalten Regeringens förslag.
Besparingen med 5 miljoner kronor på forskarutbytet med utlandet är fördelat
med 0,8 miljoner kronor på Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
(HSFR), 1,2 miljoner kronor på Medicinska forskningsrådet (MFR), 2 miljoner
kronor på Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och 1 miljon kronor på
Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR).
Under anslaget till HSFR har medel beräknats för kostnader som uppkommer i
och med att Sverige fr.o.m. den 1 oktober 1997 ingår som medlem i Europeiska
universitetsinstitutet. Medlen för Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) har
förts bort från anslaget till HSFR och i stället, som framgått i avsnitt 6.3,
beräknats under anslaget till Uppsala universitet.
Anslaget till NFR har tillförts medel för kostnader avseende medlemskapet i
de internationella organisationerna CERN, ESO, CEBM, EMBL, ESRF och JET. Vidare
har 35 miljoner kronor beräknats under detta anslag för driften av den s.k. R2-
reaktorn i Studsvik, som tidigare finansierades från utgiftsområde 21 Energi.
Från anslaget till TFR har medlen för HPD-rådet förts bort. Innevarande år
är dessa medel 38 505 000 kr.
Under anslaget D 17 Särskilda utgifter för forskningsändamål har beräknats
medel för bidrag till ett antal fristående vetenskapliga organ såsom Kungl.
Vetenskapsakademien, de svenska instituten i Rom och Athen, Institutet för
framtidsstudier m.fl. Medel för en forskarskola i teleinformatik har för år
1998 också beräknats under detta anslag.
Forskningsråden och FRN bör enligt regeringen ges fortsatt möjlighet att åta
sig mer långsiktigt projektstöd. Regeringen begär därför bemyndigande att under
år 1998 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till
forskning som finansieras under verksamhetsområdet Nationella och
internationella forskningsresurser som innebär åtaganden under åren 1999-2003.
Vilka belopp som det begärda bemyndigandet skall omfatta anges i propositionen
(avsnitt 7.4).
Som utskottet redogjort för i avsnitt 4.2 föreslår regeringen att det
hittillsvarande anslaget till Europeisk forskningssamverkan avvecklas. Vid
utgången av innevarande år kan ett betydande anslagssparande på detta anslag
förväntas. Regeringen avser att föra detta anslagssparande till anslaget
Särskilda utgifter för forskningsändamål och anser att det bör kunna finansiera
åtaganden i samband med bidragen till internationella forskningsorganisationer
samt eventuella kostnader i samband med den föreslagna förändringen av
finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning. De besparingar som görs på
anslagen till forskningsråden och till dyrbar utrustning kommer på så sätt att
i betydande utsträckning bli kompenserade under år 1998.
Motionerna
Oppositionspartiernas budgetförslag framgår av bilaga 2 i en spalt för varje
berört parti.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1997/98:Ub811 sammanlagt 397
miljoner kronor mer än regeringen inom verksamhetsområdet Nationella och
internationella forskningsresurser. I sitt budgetalternativ tillför de 25
miljoner kronor mer än regeringen till HSFR (yrk. 25), 20 miljoner kronor mer
till MFR (yrk. 26), drygt 26 miljoner kronor mer till NFR (yrk. 27) och 20
miljoner kronor mer till TFR (yrk. 29). Av det sistnämnda beloppet avser 10
miljoner kronor fullföljande av satsningen på superdatorer. Moderaterna
föreslår en minskning med 25 miljoner kronor på anslaget Särskilda utgifter för
forskningsändamål (yrk. 30) och en ökning med 10 miljoner kronor på anslaget
till dyrbar vetenskaplig utrustning (yrk. 31). Vidare föreslår de ett anslag
till europeisk forskningssamverkan på 317 367 000 kr. Regeringens förslag att
överföra resurserna för detta till myndighetsnivå bör enligt motionärerna
avslås (yrk. 6).
Miljöpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub807 ökningar av vissa anslag bl.a.
under detta verksamhetsområde för att finansiera ett antal i motionen förordade
projekt som gäller dyslexi, sensorer, samspelet människa-maskin samt riskanalys
(yrk. 54). Ökningarna avser FRN, nämligen 8 miljoner kronor under anslaget till
forskning och forskningsinformation och 2 miljoner kronor under anslaget till
förvaltning. Vidare föreslås i Miljöpartiets budget- alternativ 20 miljoner
kronor under ett nytt anslag, Naturvetenskapliga forskningsrådet: Information
om genteknik (yrk. 62 i denna del). NFR bör få i uppdrag att informera
allmänheten om den gentekniska forskningen enligt riktlinjer som redovisas i
motionen (yrk. 59).
Miljöpartiets förslag när det gäller FRN motiveras huvudsakligen av att FRN
enligt motionärerna skall ta ett betydligt större ansvar för samordning av
finansiering av tvärvetenskapliga projekt. Det behövs, anser motionärerna, en
utredning av den tvärvetenskapliga forskningens situation med syftet att
utarbeta förslag till åtgärder för att underlätta samverkan över ämnesgränserna
(yrk. 48). De anser vidare att forskningsråden bör få i uppdrag att inventera
vilka forskningsrön som kan förväntas ha stora samhällskonsekvenser och att ta
ett speciellt ansvar för information om nya rön inom sådana vetenskapsgrenar
(yrk. 58).
Utskottets bedömning
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp och
avstyrker motionsyrkandena om andra belopp.
I fråga om ansvarsfördelningen när det gäller internationella
forskningsorganisationer hänvisar utskottet till sin bedömning i avsnitt 4.2
och till vad utskottet nyss redovisat angående dispositionen av förväntat
anslagssparande.
Det bör ankomma på berörda forskningsfinansierande organ, exempelvis FRN, att
ta ställning till olika projektförslag. Utskottet är inte berett att föreslå
att riksdagen beslutar om en särskild medelsanvisning för vissa projekt. I
fråga om information om genteknik hänvisar utskottet till att regeringen
nyligen har tillsatt en parlamentarisk kommitté som skall utreda den moderna
bioteknikens möjligheter och risker. Genteknik är ett av de nya metodområden
som utvecklats inom biotekniken. Utredningsuppdraget skall redovisas senast den
1 juni år 2000. Som ett första underlag till utredningen har FRN på regeringens
uppdrag gjort en kunskapsöversikt över den moderna biotekniken och dess
tillämpningar inom olika samhällsområden. Kunskapsöversikten som nyligen
överlämnades har bl.a. delats ut till samtliga ledamöter i riksdagen. Dess
titel är Kunskap på gott och ont. Översikt över bioteknologins användning,
risker och möjligheter.
Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner regeringens förslag angående
användningen av anslagssparande och ger regeringen det begärda bemyndigandet.
Förslaget om en utredning av den tvärvetenskapliga forskningens situation bör
enligt utskottets mening inte bifallas. I direktiven till den
forskningspolitiska utredningen (dir. 1997:67) sägs bl.a. att både den snabba
vetenskapliga utvecklingen och samhällsrelevansen innebär större behov av
interdisciplinärt samarbete och av tvärvetenskapliga ansatser. Kommittén bör i
sina förslag till ansvarsfördelning och organisation ta hänsyn till detta.
Utskottet anser att resultatet av utredningen bör avvaktas och att yrkande 48 i
motion 1997/98:Ub807 således bör avslås.
Utskottet avstyrker också yrkande 58 i samma motion, med hänvisning till att
såväl lärosätena som FRN och samtliga forskningsråd har ansvar för att samverka
med det omgivande samhället och att informera om forskningens resultat.
9 Anslag till gemensamma ändamål
9.1 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.
Svenska unescorådet har till uppgift att för Sveriges del vara ett sådant
nationellt samarbetsorgan som - enligt stadgan för Förenta nationernas
organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) - skall samordna de
viktigaste nationella organen inom Unescos område med organisationens
verksamhet. Rådet skall främja Unescos verksamhet i Sverige och stödja svenska
insatser inom ramen för organisationens program.
Anslaget (E 1), som disponeras av Svenska unescorådet, används till största
delen för medlemsavgiften till Unesco. En mindre del avser medlemsavgifter till
konventionen om världens natur och kulturarv och det internationella centret
för konservering i Rom (ICCROM). Från anslaget betalas även de administrativa
kostnaderna för Svenska unescorådet.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget E 1 för budgetåret 1998
anvisar ett ramanslag på 36 365 000 kr.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa det begärda
anslagsbeloppet.
9.2 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.
De utgifter som belastar rubricerade anslag (E 2) avser utvecklingen av sy-
stem som skall leda till effektiviseringar och kostnadsminskningar i
myndigheternas verksamheter eller av system som ger ökad tillgång till
information nationellt och internationellt samt viss övergripande statistik.
Anslaget kan även tas i anspråk för vissa andra myndighetsövergripande
verksamheter av tillfällig art. Vidare finns under anslaget särskilda medel
avsatta för barnomsorgsundersökningar.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget E 2 för budgetåret 1998
anvisar ett ramanslag på 22 524 000 kr.
Enligt motion 1997/98:Ub811 (m) yrkande 33 bör anslagsbeloppet i
besparingssyfte kunna minskas med 5 miljoner kronor.
U t s k o t t e t, som inte har något att invända mot medelsberäkningen,
anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet och följa regeringens förslag.
Till anslaget Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. bör
således anvisas 22 524 000 kr.
10 Sammanfattande förslag till anslag för budgetåret 1998
I avsnitten 5-9 har utskottet redovisat sina ställningstaganden till anslagen
inom de olika verksamhetsområdena.
Utskottet noterar att budgetförslagen från Moderaterna, Folkpartiet,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet går utöver den utgiftsram som riksdagen har
fastställt.
Med hänvisning till detta och till vad som anförts i avsnitten 5-9 föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till regeringens förslag anvisar anslagen
under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 1998
enligt uppställning i bilaga 1.
11 Övriga frågor
Miljöpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub807 yrkande 63 en beräknad fördelning
på anslag inom utgiftsområde 16 för budgetåren 1999 och 2000. I jämförelse med
de beräkningar som regeringen redovisar i propositionen när det gäller de
nämnda budgetåren avviker Miljöpartiets förslag beträffande åren 1999 och 2000
på samma sätt som partiets förslag beträffande år 1998.
U t s k o t t e t anser att yrkandet bör avslås. Riksdagen bör inte ta någon
ställning till utgiftsramens fördelning på anslag förrän ramen är fastlagd och
regeringen har lagt fram ett förslag. Preliminära ramförslag kommer att läggas
fram i vårpropositionerna 1998 och 1999 och definitiva sådana förslag samt
förslag om anslagsbelopp kommer att läggas fram i budgetpropositionerna inför
respektive budgetår.
Centerpartiet pläderar i motion 1997/98:Ub484 yrkande 2 för decentralisering av
högskoleutbildningen i Stockholms län även till andra delar än Södertörn.
Därigenom skulle ett nätverk av högskolecentrum kunna skapas med orter som
Norrtälje, Märsta, Jakobsberg, Täby och Nynäshamn. Enligt motionärerna bör
regeringen uppdra åt Länsstyrelsen i Stockholms län att i samverkan med berörda
högskolor och kommuner planera en sådan decentralisering.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet. Det finns
inte anledning för riksdagen att göra ett särskilt uttalande just om Stockholms
län. Alla länsstyrelser har enligt sin instruktion (1990:1510) som en av sina
särskilda uppgifter att samordna de olika sektorerna inom sitt ansvars- område
och därvid beakta de aspekter som är av betydelse för den regionala
utvecklingen. Utbildning nämns bland de områden där länsstyrelsen har ett
sådant ansvar.
Frågan hur högskoleutbildningen skall kunna göras mer tillgänglig än hittills
för olika kategorier av personer som inte kan delta i reguljär utbildning på en
högskoleort tas upp i flera motioner.
Centerpartiet förespråkar i motion 1997/98:Ub810 yrkande 13 ökade möjligheter
till distansstudier med ökad användning av informationstekniken. Tekniken i sig
själv löser dock inte några ekonomiska eller pedagogiska problem, anser
motionärerna. De pekar på att det har tagits initiativ till olika projekt för
utvecklande av virtuell högskoleutbildning. Regeringen bör enligt deras mening
återkomma till riksdagen med förslag om virtuell högskoleutbildning. I samma
motion yrkande 14 för Centerpartiet åter fram idén om öppna universitet. De
skulle kunna erbjuda en form för kompetensutveckling på hög nivå för människor
som av olika anledningar inte har möjlighet att ta del av reguljär högre
utbildning. Tanken är att kurser skall erbjudas huvudsakligen på deltid och
kvällar och helger, och att deltagarna själva bedömer sina förkunskaper. De
tenterar i sedvanlig ordning och får intyg på genomgången utbildning, men
kurserna tillgodoräknas för en examen först då man registrerats vid ett
universitet eller en högskola. Motionärerna vill att regeringen skall återkomma
till riksdagen med förslag om öppna universitet.
Folkpartiet lanserar i motion 1997/98:Ub474 tanken på ett svenskt öppet
universitet, ett distansuniversitet (SDU). Detta skulle inte utveckla egna
kurser utan vara samordnare av kurser som universitet och högskolor utvecklar.
Studenten skulle kunna fullfölja en hel akademisk utbildning genom SDU och
därvid läsa kurser från flera olika lärosäten utan att ha behövt söka till vart
och ett av dessa (yrk. 17). Som ett incitament för att få högre genomströmning
vid SDU-studier (jämfört med vad som ofta är fallet vid distanskurser i dag)
kan motionärerna tänka sig att studenten betalar in en viss avgift för en kurs,
en avgift som hon eller han sedan återfår när studierna är avslutade.
Distansutbildningskommittén bör få tilläggsdirektiv att fundera på hur SDU
skall utvecklas, anser motionärerna (yrk. l8).
Vänsterpartiet vill enligt motion 1997/98:Kr601 yrkande 9 ha en satsning på
högskoleutbildning som anordnas på distans med lokal förankring och
kommunikation via IT. Lokala studiecentrum för det personliga mötet mellan
studenterna kan etableras i samverkan med folkhögskolor eller studieförbund,
säger motionärerna. I Vänsterpartiets budgetalternativ föreslås 10 miljoner
kronor för fortsatt utvecklingsarbete inom detta område.
Motion 1997/98:Ub417 (s) tar också upp lokala lärcentrum som instrument för
spridning av högskoleutbildningen utanför de traditionella högskoleorterna.
Högskolorna har enligt motionärerna en viktig roll att spela för att förstärka
och utveckla den svenska glesbygden. Möjligheterna att studera på distans måste
öka, sägs det i motion 1997/98:Ub424 (s). Den decentralisering som skett genom
utbyggnaden av de mindre och medelstora högskolorna är enligt motionären inte
tillräcklig. I motion 1997/98:Ub427 (m) framförs förslag om att genomföra en
försöksverksamhet med en distanshögskola ?on line?. En avdelning för sådan
verksamhet har inrättats vid Högskolan i Kalmar och visat sig kunna utveckla
IT-baserade distansundervisningsmetoder med förvånande resultat. Metoden är
tämligen oberoende av volymer - kvalitativt spelar det ingen roll om det är 20
eller 2 000 studenter. Om resultaten efter försöksverksamheten visar sig goda
bör man överväga att skapa en distanshögskola för hela landet, anser
motionärerna. Även i motion 1997/98: A455 (fp) om en levande skärgård framhålls
(yrk. 2) att distansutbildning på högskolenivå, exempelvis via digital TV,
möjliggörs av den nya tekniken. Södertörns högskola med dess Östersjöprofil har
enligt motionärerna en viktig roll härvidlag.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionerna med hänvisning
till det utredningsarbete som pågår inom Distansutbildningskommittén och till
regeringens beredning av dess nyligen framlagda delbetänkande angående
framtidens utbildningsprogram i radio och TV (SOU 1997:148).
Distansutbildningskommittén fick i mars 1997 tilläggsdirektiv att analysera
möjligheterna att utveckla den organisation, den pedagogik och de läromedel som
universiteten och högskolorna tillämpar respektive använder vid undervisning
med hjälp av IT (dir. 1997:49). Kommittén skall lämna sitt slutbetänkande i maj
1998.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande andra anordnare än komvux inom Kunskapslyftet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub284 yrkandena 1 och 2,
res. 1 (m, fp)
2. beträffande utbildning av funktionshindrade inom Kunskapslyftet
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub276 och 1997/98:Ub808 yrkande 2,
3. beträffande inrättandet av en idébank
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub808 yrkande 4,
4. beträffande samverkan mellan folkbildning och kommunal
vuxenutbildning inom sfi-undervisningen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr601 yrkandena 5 och 6,
res. 2 (v)- delvis
5. beträffande försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning för
kvinnliga brandmän
att riksdagen avslår motion 1997/98:Fö720 yrkande 2,
6. beträffande den framtida kvalificerade yrkesutbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 19, 1997/98: Ub225,
1997/98:Ub452 yrkandena 2-8 samt 11 och 1997/98:Ub810 yrkande 3,
res. 3 (m) - delvis
res. 4 (c) - delvis
res. 5 (kd) - delvis
7. beträffande allmänt om IT i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T917 yrkandena 16 och 19, 1997/98:Ub208
yrkande 7, 1997/98:Ub221 yrkande 22, 1997/98: Ub250 yrkande 14,
1997/98:Ub267 yrkande 8, 1997/98:K333 yrkande 15, 1997/98:T815 yrkande 1,
1997/98:T911 yrkande 6, 1997/98: T912 yrkande 1 och 1997/98:So411 yrkande
6,
res. 3 (m) - delvis
res. 4 (c) - delvis
res. 6 (fp) - delvis
res. 2 (v) - delvis
res. 5 (kd) - delvis
8. beträffande utbildning och fortbildning av lärare i IT
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T916 yrkande 4, 1996/97: T917 yrkande
17, 1997/98:Ub256 yrkande 8, 1997/98:Ub263, 1997/98:T815 yrkande 2 och
1997/98:T912 yrkande 13,
9. beträffande läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub214, 1997/98:Ub250 yrkande 4,
1997/98:Ub256 yrkande 13, 1997/98:Ub801 yrkande 1, 1997/98:Ub807 yrkande 7
samt 1997/98:So674 yrkandena 2 och 3,
res. 6 (fp) - delvis
res. 7 (mp) - delvis
res. 5 (kd) - delvis
10. beträffande införandet av en nationell skolpeng
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 12, 1997/98: Ub229
yrkande 2 och 1997/98:Sk734 yrkande 4,
res. 3 (m) - delvis
11. beträffande resurstilldelningssystemet i grundskolan
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub256 yrkandena 1 och 16,
res. 5 (kd) - delvis
12. beträffande statsbidrag till nedläggningshotade små skolor
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub267 yrkande 7,
res. 4 (c) - delvis
13. beträffande inrättande av ett nytt institut för
distansutbildning
att riksdagen avslår motion 1997/98:T912 yrkande 16,
res. 2 (v) - delvis
14. beträffande utveckling av Statens institut för handikappfrågor i
skolan
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub222,
15. beträffande statsbidrag till vissa deltidskurser
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub258,
res. 2 (v) - delvis
16. beträffande nätverksuniversitet på Södertörn
att riksdagen avslår motion 1997/98:A456 yrkande 5,
17. beträffande högskola i nordvästra Skåne
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub402 yrkandena 1 och 2,
18. beträffande behovet av fler utbildade lärare
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 17 och 1997/98:Ub250
yrkande 15,
res. 6 (fp) - delvis
19. beträffande reformering av lärarutbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 16, 1997/98:
Ub215 yrkande 17, 1997/98:Ub226 yrkande 1, 1997/98:Ub245 yrkande 4,
1997/98:Ub457 yrkandena 5 och 7 samt 1997/98:Ub473,
20. beträffande lärarutbildning med Waldorfinriktning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub487 yrkande 1 och med bifall
till samma motion yrkandena 2-3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
res. 8 (s)
21. beträffande modifierad distansutbildning med praktisk-pedago-
giskt innehåll
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub226 yrkande 2,
22. beträffande fokus i forskningen inom lärarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub457 yrkande 2,
23. beträffande samarbetet mellan skolväsendet, forskningsvärlden och
näringslivet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub457 yrkandena 3 och 4,
res. 6 (fp) - delvis
24. beträffande barn- och ungdomsperspektiv i de konstnärliga
utbildningarna
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub412,
25. beträffande arkitektutbildningen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub413,
26. beträffande principer för fördelningen av forskningsresurser
mellan universitet och högskolor
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub489 yrkande 12, 1997/98: Ub805
yrkande 11, 1997/98:Ub807 yrkande 43 och 1997/98:Ub811 yrkandena 5 och 7,
res. 3 (m) - delvis
res. 7 (mp) - delvis
res. 5 (kd) - delvis
27. beträffande grundforskningsavdrag
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub467 och 1997/98:Ub807 yrkandena
45-47,
res. 7 (mp) - delvis
28. beträffande utvecklingsfond för små och medelstora högskolor
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub468 och 1997/98:Ub807 yrkande 44,
res. 7 (mp) - delvis - villk. mom. 27
29. beträffande ett tekniskt forskningsinstitut
att riksdagen godkänner regeringens förslag att inrätta ett tekniskt
forskningsinstitut i Göteborg,
30. beträffande internationellt forskningssamarbete
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 15 (delvis) och
1997/98:N223 yrkande 8,
res. 9 (m, kd)
31. beträffande högpresterande datorsystem
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub445 och 1997/98: Ub811 yrkande
8 godkänner vad regeringen förordat om högpresterande datorsystem,
res. 3 (m) - delvis
32. beträffande inrättande av ett från Högskoleverket fristående
kvalitetsinstitut
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub805 yrkande 7,
res. 3 (m) - delvis
33. beträffande en översyn av Centrala studiestödsnämndens
uppgifter
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub715 yrkande 1, 1997/98:
Ub717 och 1997/98:Ub805 yrkande 17,
res. 10 (m, fp, kd)
34. beträffande en utredning av den tvärvetenskapliga forskningens
situation
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 48,
res. 7 (mp) - delvis
35. beträffande information om nya rön inom vissa vetenskapsgrenar
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 58,
res. 7 (mp) - delvis
36. beträffande anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåret 1998, m.m.
att riksdagen
a) godkänner regeringens förslag om att av det för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Fortbildning m.m.
får användas högst 6 800 000 kr år 1998 och högst 800 000 kr år 1999 för
svensk undervisning i utlandet (yrkande 2),
b) godkänner det som regeringen förordat om omfattningen och principerna
för utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren 1998-2000
(yrkande 3),
c) godkänner vad regeringen förordat om läkarutbildningen (yrkande 4),
d) med anledning av regeringens förslag (yrkande 5) och motion 1997/98:Ub483
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om tekniska
och naturvetenskapliga utbildningar,
e) godkänner vad regeringen förordat om lärarutbildningar (yrkande 6),
f) godkänner vad regeringen förordat om konstnärliga utbildningar (yrkande
7),
g) godkänner vad regeringen förordat om omfattning och inriktning av
högskoleverksamheten i Malmö (yrkande 8),
h) godkänner vad regeringen förordat om omfattning och inriktning av
högskoleverksamheten på Gotland (yrkande 9),
i) med anledning av regeringens förslag om satsningar på forskning och
forskarutbildning vid universitet och högskolor (yrkande 10) och
motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 4 och 1997/98:Ub474 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
medelsanvändningen inom fakultetsanslagen,
j) godkänner vad regeringen förordat om stöd till gästforskare/gäst-lärare
utomlands (yrkande 12),
k) godkänner de belopp för ersättning för helårsstudenter och
helårsprestationer som regeringen förordat för de olika
utbildningsområdena för budgetåret 1998 (yrkande 13),
l) godkänner vad regeringen förordat om generellt utbildningsuppdrag
(yrkande 14),
m) godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Uppsala universitet,
Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Linköpings
universitet, Luleå tekniska universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i
Gävle/Sandviken, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kalmar, Högskolan i
Karlstad, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Växjö, Högskolan i Örebro,
Lärarhögskolan i Stockholm samt Mitthögskolan skall vara i enlighet med
vad regeringen förordat i avsnitten B 1, B 3, B 5, B 9, B 11, B 17, B 22,
B 23, B 24, B 25, B 27, B 28, B 31, B 32, B 38 respektive B 39 (yrkandena
15-30),
n) med bifall till regeringens förslag för budgetåret 1998 anvisar anslagen
under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt
uppställning i bilaga 1 (yrkande 35),
o) bemyndigar regeringen att under år 1998 låta staten ta på sig
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning som finansieras
under verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser
som innebär åtaganden i enlighet med vad regeringen förordat under avsnitt
7.4 i propositionen (yrkande 33),
p) godkänner regeringens förslag angående användningen av anslagssparande
som förordats under anslaget D 17 Särskilda utgifter för forskningsändamål
(yrkande 34),
q) avslår de motionsyrkanden som förtecknats i bilaga 3,
res 7 (mp) - delvis
37. beträffande beräknad fördelning på anslag för åren 1999 och
2000
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 63,
res. 7 (mp) - delvis
38. beträffande decentralisering av högskoleutbildningen i Stockholms
län
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub484 yrkande 2,
res. 4 (c) - delvis
39. beträffande ökade möjligheter till distansstudier samt öppet
universitet
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub417, 1997/98:Ub424, 1997/98:Ub427,
1997/98:Ub474 yrkandena 17 och 18, 1997/98: Ub810 yrkandena 13 och 14,
1997/98:Kr601 yrkande 9 och 1997/98: A455 yrkande 2.
res. 11 (m, c, fp, v, kd).
Stockholm den 25 november 1997
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m)1, Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m)1,
Agneta Lundberg (s), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m)1, Margitta Edgren
(fp)1, Tomas Eneroth (s), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-
Nordlund (m)1, Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd)1, Sivert Carlsson (c) och
Tanja Linderborg (v)1.
1Har ej deltagit i beslutet under moment 36.
Reservationer
1. Andra anordnare än komvux inom Kunskapslyftet (mom. 1)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp) och Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) anför:
Vi anser att regeringen måste ändra inriktningen på Kunskapslyftet så att en
större del av satsningen görs av andra anordnare än kommunens ordinarie
skolförvaltningar. Med den konstruktion av finansiering och organisationsform
som regeringen har beslutat har många av de nya initiativ, nya
organisationsformer, nya konstellationer av intressenter och nya pedagogiska
grepp kraftigt förhindrats. I stället har kommunerna finansierat fortsatt
anställning av annars bortrationaliserad personal och fortsatt utbildning i
gängse former. Många gånger har det varit en direkt koppling till komvux.
Kommunerna har med dessa medel fyllt i de hål som regeringen skapat genom
indragningar av kommunernas ordinarie medel. Enligt vår uppfattning var
avsikten med Kunskapslyftet att finna nya spännande former för att lyfta
kunskapsnivån utifrån den enskildes behov och önskningar.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under mom. 1 bort hemställa
1. beträffande andra anordnare än komvux inom Kunskapslyftet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub284 yrkandena 1 och 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. Samverkan mellan folkbildning och kommunal vuxenutbildning inom sfi-
undervisningen, m.m. (mom. 4, 7, 13 och 15)
Tanja Linderborg (v) anför:
Jag anser att det är viktigt att centrala resurser inom ramen för
Kunskapslyftet avsätts för samverkan mellan folkbildning och kommunal
vuxenutbildning inom sfi-undervisningen. Studieförbund och folkhögskolor
bedriver i mindre utsträckning sfi-undervisning på kommunernas uppdrag.
Resultatet är ofta bra. Krympande resurser har emellertid bidragit till att man
är obenägen att använda sig av externa utbildningsanordnare. Samverkan mellan
komvux och folkbildning bör uppmuntras och stimuleras.
Ett prioriterat mål bör vara att alla barn och ungdomar har tillgång till IT
i skolan. I dag är IT i stor utsträckning ett område för pojkar, vilket innebär
att flickor halkar efter. Skolverket bör därför ges i uppdrag att komma med
förslag om IT och jämställdhet i skolan.
Jag anser vidare att Skolverket bör ges i uppdrag att inrätta ett institut
för distansutbildning. Ett sådant institut bör få i uppgift att utveckla
metoder för distansutbildning och ta fram lämpliga pedagogiska program för
olika nivåer av utbildning.
Enligt min uppfattning bör statsbidrag även fortsättningsvis utgå till bl.a.
de deltidskurser i knyppling som sker i Riksföreningen Svenska spetsars regi i
samarbete med Sätergläntan. Det är i dag möjligt att anordna olika kortare
kurser i knyppling tack vare Sätergläntans statsbidragsberättigade
deltidskurser. Det har diskuterats att staten skall dra in alla statsbidrag
till utbildningar som är kortare än 32 veckor.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 4, 7, 13 och 15
bort hemställa
4. beträffande samverkan mellan folkbildning och kommunal
vuxenutbildning inom sfi-undervisning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr601 yrkandena 5 och 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. beträffande allmänt om IT i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T912 yrkande 1 och med anledning
av motionerna 1996/97:T917 yrkandena 16 och 19, 1997/98:Ub208 yrkande 7,
1997/98:Ub221 yrkande 22, 1997/98: Ub250 yrkande 14, 1997/98:Ub267 yrkande
8, 1997/98:K333 yrkande 15, 1997/98:T815 yrkande 1, 1997/98:T911 yrkande 6
och 1997/98: So411 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
13. beträffande inrättandet av ett nytt institut för distansutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T912 yrkande 16 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
15. beträffande statsbidrag till vissa deltidskurser
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub258 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. Den framtida kvalificerade yrkesutbildningen, m.m. (mom. 6, 7, 10, 26, 31
och 32)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m)
anför:
När det gäller den framtida kvalificerade yrkesutbildningen anser vi att det är
viktigt att regeringen snarast återkommer med förslag om huvudmannaskap,
finansiering etc., så att riksdagen kan fatta beslut senast våren 1998. Vi
anser att en ny yrkeshögskola bör inrättas parallellt med högskolan. Till den
nya yrkeshögskolan bör påbyggnadsutbildningar, kompletterande skolor och YTH
överflyttas. Regeringen bör återkomma med beräkningar av de ekonomiska
konsekvenserna av en sådan överflyttning. Enligt vår uppfattning bör ett mer
flexibelt system skapas. För vissa yrken krävs det mer arbetsplatsförlagd
utbildning än för andra. Vidare bör det utgå lön till deltagarna i utbildningen
under den tid den är förlagd till en arbetsplats. Vi förutsätter därvid att
avtal träffas om lön som minst motsvarar ordinarie studiemedel. Det skall vara
naturligt för personer som redan är etablerade i arbetslivet att söka till den
nya yrkeshögskolan. De har färdighetsträningen men kan behöva en djupare
teoretisk kompetens eller annan kunskap. Vi anser också att utbildningens längd
bör kunna variera mellan ett och tre år. Det bör finnas minst tre olika examina
efter genomgången yrkeshögskola.
Enligt vår uppfattning bör den nya informationstekniken (IT) införas och
komma till användning i alla skolor och på alla nivåer. Senast vid utgången av
år 2000 skall alla skolor vara anknutna till Internet och ha goda tekniska
möjligheter att på ett effektivt sätt använda tekniken fullt ut i
undervisningen. Skolans arbetsmetoder och organisation måste moderniseras.
Lärare och elever måste få tillgång till informationstekniken och ha en god
arbetsmiljö. Vi vill också i sammanhanget peka på att vi i vår budgetmotion har
anslagit särskilda medel för en IT-satsning.
Vi anser att en nationell skolpeng bör införas. Reformen bör ske stegvis
genom skatteväxling mellan stat och kommun. Resurser för elever med särskilda
behov skall finnas på kommunal nivå, eftersom ett relativt generellt
skolpengssystem inte kan ta de speciella hänsyn som krävs i vissa fall. Enligt
vår uppfattning är en nationell skolpeng ett medel för att garantera valfrihet
och likvärdighet, konkurrens och mångfald.
Det finns enligt vår mening anledning för riksdagen att som principer för
fördelningen av forskningsresurserna markera att forskningsresurserna inte får
splittras. Resurserna till forskarutbildning skall koncentreras till
universiteten. Det är fel tänkt av regeringen att de mindre och medelstora
högskolorna skall kunna anordna forskarutbildning och därmed försörja sig
själva med lärare för sin utbildning. Forskningen vid de mindre och medelstora
högskolorna skall utvecklas, men endast för mycket väl definierade
forskningsfält.
Vi delar den oro som kommer till uttryck i motion 1997/98:Ub445 när det
gäller högpresterande datorsystem. HPD-rådet skall enligt vår mening inte
avvecklas.
Enligt vår mening är det nödvändigt att hävda kvaliteten inom den högre
utbildningen för att Sverige skall ha möjlighet att göra sig gällande i en
hårdnande internationell konkurrens. I USA har det sedan länge funnits
ackrediteringssystem, där universitetens egna utvärderingar av kvaliteten
åtföljs av utvärderingar genom externa sakkunniga. Vi anser att ett från
Högskoleverket fristående kvalitetsinstitut bör inrättas för att säkerställa
och garantera kvaliteten på högskolans utbildningar. Som vi närmare utvecklat i
motion 1997/98:Ub805 yrkande 7 bör institutet ha till uppgift både att bistå
lärosätena i deras kvalitetsarbete och att besluta i frågor om examinationsrätt
vid statliga och privata lärosäten. Riksdagen bör med bifall till
motionsyrkandet begära att regeringen återkommer med förslag om ett oberoende
kvalitetsinstitut.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under mom. 6, 7, 10, 26, 31
och 32 bort hemställa
6. beträffande den framtida kvalificerade yrkesutbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 19 och
1997/98:Ub452 yrkandena 2-8 och 11 samt med avslag på motionerna
1997/98:Ub225 och 1997/98:Ub810 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
7. beträffande allmänt om IT i skolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 7 och
1997/98:K333 yrkande 15 samt med anledning av motionerna 1996/97:T917
yrkandena 16 och 19, 1997/98:Ub221 yrkande 22, 1997/98:Ub250 yrkande 14,
1997/98:Ub267 yrkande 8, 1997/98:T815 yrkande 1, 1997/98:T911 yrkande 6,
1997/98:T912 yrkande 1 och 1997/98:So411 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
10. beträffande införandet av en nationell skolpeng
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 12,
1997/98:Ub229 yrkande 2 och 1997/98:Sk734 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
26. beträffande principer för fördelningen av forskningsresurser mellan
universitet och högskolor
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 11 och
1997/98:Ub811 yrkandena 5 och 7 och med anledning av motionerna
1997/98:Ub489 yrkande 12 och 1997/98:Ub807 yrkande 43 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
31. beträffande högpresterande datorsystem
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub811 yrkande 8 och med anledning
av motion 1997/98:Ub445 avslår regeringens förslag att lägga ner HPD-
rådet,
32. beträffande inrättande av ett från Högskoleverket fristående
kvalitetsinstitut
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Den framtida kvalificerade yrkesutbildningen, m.m. (mom. 6, 7, 12 och 38)
Sivert Carlsson (c) anför:
Enligt min uppfattning bör högskolan vara huvudman för den framtida
kvalificerade yrkesutbildningen. Högskolan behöver dock inte vara den som
genomför utbildningen. Jag anser att det skall vara möjligt att lägga ut den på
olika utbildningsanordnare. Det skall vidare vara möjligt att tillgodoräkna
utbildning vid övergång till annan högskoleutbildning och även vid övergång i
den andra riktningen.
När det gäller IT i skolan anser jag att alla klassrum skall vara anslutna
till Internet och att alla elever skall ha tillgång till en dator före år 2000.
Målet bör vara att alla elever har tillgång till dator och en egen e-
postadress. Jag vill också peka på att datorer i skolan är en mycket viktig
insats för att hjälpa elever med särskilda behov.
Jag anser att ett tidsbegränsat statsbidrag bör ges till nedläggningshotade
små skolor. Enligt min uppfattning hade de resurser om 50 miljoner kronor som
regeringen i propositionen informerat om att den avsåg att använda under
innevarande budgetår för regionala pedagogiska utvecklingscentrum i stället
bort användas för att rädda nedläggningshotade små skolor. Regeringen har nu
beslutat om användningen av pengarna. Mot bakgrund härav anser jag att
regeringen snarast under år 1998 bör återkomma med förslag till finansiering
inom utgiftsramen av de åtgärder som föreslås i motion 1997/98Ub267 yrkande 7.
Högskoleutbildningen behöver decentraliseras i hela Stockholms län. Det bör
ske genom att högskolekurser i ökad utsträckning läggs ut från universitetet,
KTH och regionens olika fackhögskolor. Därigenom skulle ett nätverk av
högskolecentra kunna skapas med orter som Norrtälje, Märsta, Jakobsberg, Täby
och Nynäshamn. Regeringen bör uppdra åt Länsstyrelsen i Stockholms län att i
samverkan med berörda högskolor och kommuner planera en sådan decentralisering.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 6, 7, 12 och 38
bort hemställa
6. beträffande den framtida kvalificerade yrkesutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub810 yrkande 3 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 19, 1997/98: Ub225 och 1997/98:Ub452
yrkandena 2-8 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
7. beträffande allmänt om IT i skolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub267 yrkande 8, 1997/98:T815
yrkande 1 och 1997/98:So411 yrkande 6 samt med anledning av motionerna
1996/97:T917 yrkandena 16 och 19, 1997/98: Ub208 yrkande 7, 1997/98:Ub221
yrkande 22, 1997/98:Ub250 yrkande 14, 1997/98:K333 yrkande 15,
1997/98:T911 yrkande 6 och 1997/98:T912 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
12. beträffande statsbidrag till nedläggningshotade små skolor
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub267 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
38. beträffande decentralisering av högskoleutbildningen i Stockholms län
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub484 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. Den framtida kvalificerade yrkesutbildningen, m.m. (mom. 6, 7, 9, 11 och 26)
Inger Davidson (kd) anför:
När det gäller den framtida kvalificerade yrkesutbildningen anser jag att
inrättandet av en yrkeshögskola med en tydlig egen identitet på ett positivt
sätt skulle markera utbildningens särart. Risken för att en yrkeshögskola
skulle betraktas som en B-högskola anser jag klart överdriven. Jag tror att en
ny yrkeshögskola med en kultur som inte är uttalat akademisk men ändå har en
relevant forskningsanknytning skulle vara ett framgångsrikt sätt att stimulera
fler att satsa på en högre utbildning.
Jag vill i fråga om IT i skolan framhålla vikten av att alla elever och
lärare får en egen e-postadress. Det ger möjlighet att utbyta tankar och
erfarenheter med andra elever och lärare över hela världen. I varje skola borde
man inrätta minst en ?Internet-skrivhörna? där elever och lärare kan komma och
skriva och läsa brev. Jag anser också att Skolverket bör få ansvar för att
sprida information om lyckade IT-satsningar.
När det gäller läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är det enligt min mening
angeläget att glappet mellan de åtgärder som föreslås av Läs- och
skrivkommittén och de resurser som avsätts i kommunerna för att genomföra
åtgärderna inte blir för stort.
Enligt min mening bör resurstilldelningssystemet i grundskolan vara
konstruerat så att det ger alla skolor en tillräcklig basresurs per elev. Denna
resurs bör vara lika stor för alla elever. Därutöver bör finnas en
tilläggsresurs som varierar med de enskilda elevernas behov av hjälp och stöd.
Bidrag till lokalkostnader och andra kringkostnader bör anpassas efter den
enskilda skolans faktiska kostnader. Tilläggsresursen för elever med behov av
särskilt stöd bör också kunna användas för anställning av elevvårdande
personal. Jag anser det nödvändigt att elevvården inte utarmas utan får
tillräckliga resurser.
När det gäller principer för fördelning av forskningsresurser stöder jag
målet att tilldela fasta forskningsresurser till alla högskolor. Uppbyggnaden
av goda forskningsmiljöer tar tid och kräver långsiktighet. Jag anser att
ansvaret för fasta forskningsresurser inte kan ges generellt utan bara till de
lärosäten som uppnått en viss organisatorisk nivå.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 6, 7, 9, 11 och
26 bort hemställa
6. beträffande den framtida kvalificerade yrkesutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub225 och med avslag på motionerna
1997/98:Ub208 yrkande 19, 1997/98:Ub452 yrkandena 2-8 och 11 samt
1997/98:Ub810 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
7. beträffande allmänt om IT i skolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T917 yrkandena 16 och 19 samt
1997/98:T911 yrkande 6 samt med anledning av motionerna 1997/98:Ub208
yrkande 7, 1997/98:Ub221 yrkande 22, 1997/98:Ub250 yrkande 14,
1997/98:Ub267 yrkande 8, 1997/98: K333 yrkande 15, 1997/98:T815 yrkande 1,
1997/98:T912 yrkande 1 och 1997/98:So411 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. beträffande läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub256 yrkande 13 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub214, 1997/98:Ub250 yrkande 4, 1997/98:Ub801 yrkande
1, 1997/98:Ub807 yrkande 7 och 1997/98:So674 yrkandena 2 och 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
11. beträffande resurstilldelningssystem i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub256 yrkandena 1 och 16 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
26. beträffande principer för fördelning av forskningsresurser mellan
universitet och högskolor
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 12 och med anledning
av motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 11, 1997/98: Ub807 yrkande 43 och
1997/98:Ub811 yrkandena 5 och 7 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
6. Allmänt om IT i skolan, m.m. (mom. 7, 9, 18 och 23)
Margitta Edgren (fp) anför:
Enligt min mening är det mycket angeläget att en genomtänkt satsning görs på IT
i skolan. Det är viktigt att skolan följer med i utvecklingen och att tekniken
inte ensam hamnar i centrum i stället för pedagogiken. Det finns en risk för
att flickorna kommer på undantag vid datoranvändning. Detta måste aktivt
förebyggas av skolan. Det är också viktigt att kommunerna tar upp satsningar på
IT i sina skolplaner. Alla elever skall enligt min uppfattning på sikt ha
tillgång till egna datorer.
När det gäller åtgärder för att komma till rätta med läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi vill jag peka på att det i dag finns många bra
hjälpmedel att erhålla. Det är viktigt att de personer som har detta handikapp
och deras anhöriga vet var hjälpmedlen finns att få. Det finns flera
dyslexicentrum i landet. Dessa centrum skall ge specialhjälp åt personer med
dyslexi men resurserna förslår inte för alla som behöver hjälp. Jag anser att
det bör upprättas fler sådana centrum så att alla de barn som har läs- och
skrivsvårigheter kan få hjälp och stöd. Även i lärarutbildningarna bör
kunskaper om elevers läs- och skrivsvårigheter få ökat utrymme. Det behövs för
att skolan och skolans lärare skall kunna ta ansvar för barn med läs- och
skrivsvårigheter.
Behovet av fler utbildade lärare är uppenbart när man ser fram emot
sekelskiftet och de stora pensionsavgångarna därefter. Inte minst kommer det
att behövas fler gymnasielärare, både för gymnasieskolan och för utbyggnaden av
komvux. Regeringen säger alltför litet om hur det skall gå till att få fram
fler sökande, både män och kvinnor, till lärarutbildningen. Jag anser att
regeringen måste återkomma till riksdagen med en analys av lärarbehovet och
förslag till åtgärder.
Det är nödvändigt med ett utvidgat samarbete mellan skola och forskning och
mellan skola, högskola och näringsliv. Forskare måste få möjlighet att
tillfälligt gå in i skolarbetet och lärare få möjlighet att lämna skolan för
forskning. Forskarutbildade lektorer inom alla skolformer skulle stimulera till
en utveckling av läraryrket. I stället minskar nu antalet lektorer. Skolan och
lärarutbildningen har också alldeles för litet samarbete med näringslivet.
Regeringen måste göra något för att ändra på dessa förhållanden. De regionala
utvecklingscentrumen för lärarutbildningen bör även inbegripa det regionala
näringslivet.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 7, 9, 18 och 23
bort hemställa
7. beträffande allmänt om IT i skolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 22 och
1997/98:Ub250 yrkande 14 samt med anledning av motionerna 1996/97:T917
yrkandena 16 och 19, 1997/98:Ub208 yrkande 7, 1997/98:Ub267 yrkande 8,
1997/98:K333 yrkande 15, 1997/98:T815 yrkande 1, 1997/98:T911 yrkande 6,
1997/98:T912 yrkande 1 och 1997/98:So411 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. beträffande läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So674 yrkandena 2 och 3 samt med
avslag på motionerna 1997/98:Ub214, 1997/98:Ub250 yrkande 4,
1997/98:Ub256 yrkande 13, 1997/98:Ub801 yrkande 1, 1997/98:Ub807 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
18. beträffande behovet av fler utbildade lärare
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 17 och
1997/98:Ub250 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
23. beträffande samarbetet mellan skolväsendet, forskningsvärlden och
näringslivet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub457 yrkandena 3 och 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, m.m. (mom. 9, 26, 27, 28, 34, 35, 36 och
37)
Gunnar Goude (mp) anför:
Åtgärder för att komma till rätta med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är
enligt min mening av största vikt. Det finns ett stort behov av att
kvalificerad undervisning om dyslexi och dess behandling ges till alla lärare i
grundskolan så att nödvändig kompetens för omhändertagande av elever med
specifika läs- och skrivsvårigheter kan garanteras inom en snar framtid.
Ett särskilt dyslexiprojekt bör genomföras genom samverkan mellan FOA, SIH,
Skolverket, vissa universitetsforskare och de aktiva intresseorganisationerna.
Jag anser att ett sådant samverkansprojekt skulle ge förutsättningar för en
lösning av dyslexifrågan. Forskningsrådsnämnden (FRN) bör ges uppdraget att
samordna och administrativt leda verksamheten. Miljöpartiet har i sitt
budgetalternativ föreslagit att sammanlagt 33 miljoner kronor anvisas under
utgiftsområde 16 för genomförande av dyslexiprojektet. Vi har föreslagit att 20
miljoner kronor tillförs anslaget A 4 Genomförande av skolreformer, 10 miljoner
kronor anslaget A 6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med
handikapp och sammanlagt 3 miljoner kronor under Forskningsrådsnämndens anslag
D 1 och D 2.
Vi anser också att anslaget A 4 Genomförande av skolreformer bör tillföras 20
miljoner kronor för fortbildning av skolledare och lärare i gymnasieskolan i
organisatoriska och metodiska frågor.
För att åstadkomma budgetbalans i vårt förslag till alternativ budget vad
avser utgiftsområde 16 föreslår jag en besparing på sammanlagt 90 miljoner
kronor på anslaget A 14 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna. Enligt min
uppfattning bör det vara möjligt att genomföra en sådan besparing på anslaget.
Man kan av propositionen få intrycket att regeringens princip för
fördelningen av forskningsresurser mellan universiteten och högskolorna är att
spridning av forskningsresurser är en fördel i sig. Det bör verkligen
ifrågasättas. Det är viktigt att frågan om forskning vid högskolor som inte är
universitet får en allsidig belysning och att förutsättningarna noga
analyseras, vilket regeringen inte har gjort. Exempelvis saknas en analys av
tillgången på kvalificerade forskare, och det finns ingen välgrundad
uppfattning om inom vilka områden som Sverige kan starta nya forskningscentrum.
Det finns mycket som talar för att felet med svensk forskning är att den är
alltför utspridd och splittrad på för små enheter. Forskning vid små och
medelstora högskolor borde utvecklas med större eftertanke och omsorg om
högskoleforskningens framtid. Det finns exempel på en naturligt framväxande
högskoleforskning, där högskolan själv initierat ett utvecklingsarbete för att
finna ett lämpligt forskningsområde för just den högskolan. Denna utveckling
bör följas och de institutioner som dokumenterar sådan växtkraft bör få
ordentligt stöd. Det jag nu har sagt bör riksdagen med bifall till motion
1997/98:Ub807 yrkande 43 som sin mening ge regeringen till känna.
Den grundforskning som bedrivs vid våra universitet är livsnerven för all
vetenskaplig verksamhet i Sverige. Resurserna till grundforskning är emellertid
helt otillräckliga, samtidigt som departement, statliga verk, statliga
stiftelser och fonder årligen delar ut medel för tillämpad forskning som
mångdubbelt överstiger de anslag som universitet och forskningsråd disponerar
för fri forskning och forskarutbildning. Om riksdagen antar Miljöpartiets
förslag om grundforskningsavdrag skulle det finnas en enkel mekanism för att
överföra medel från den tillämpade forskningen till grundforskningen. Vi har i
vårt budgetförslag redovisat hur ett femprocentigt grundforskningsavdrag, vid
sidan av anslagen inom utgiftsområde 16, skulle kunna tillföra samtliga
fakultetsanslag och samtliga forskningsråd under Utbildningsdepartementet
sammanlagt 950 miljoner kronor. Jag anser att regeringen bör tillsätta en
utredning med uppdrag att utarbeta förslag till lämpliga former för inrättande
av grundforskningsavdrag.
Om grundforskningsavdraget införs skulle det också skapa utrymme för att
inrätta en utvecklingsfond för grundforskning vid små och medelstora högskolor,
vilket jag förordar. Totalt skulle grundforskningsavdraget tillföra
grundforskningen 1 miljard kronor, medan minskningen för den tillämpade
forskningens del bör kunna kompenseras genom en rimlig rationalisering i
verksamhet och administration utan att det behöver föranleda någon försämring
vare sig i kvalitet eller omfattning.
Jag kan inte ställa mig bakom det som regeringen förordat om omfattningen och
principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren
1998-2000. Det saknas redovisning av hur väl de olika lärosätena har klarat av
sina utbildningsuppdrag. Många av de små och medelstora högskolorna har ännu
inte kapacitet att ge utbildning ens enligt förra årets mål, dvs. utnyttja hela
sina takbelopp. Regeringen bör återkomma med en ny fördelning, där
universiteten får en större del av de nya platserna än vad regeringen
föreslagit. Ett välmotiverat förslag till hur resterande platser skall fördelas
på små och medelstora högskolor bör dessutom tas fram av regeringen. Regeringen
bör därvid också tilldela de tre fristående teologiska högskolorna ytterligare
platser såsom föreslås i sexpartimotionen 1997/98: Ub450 yrkandena 1 och 3.
Satsningarna på forskning och forskarutbildning bör enligt min mening
innebära att satsningen på de regionala högskolorna förstärks ännu mera för att
bromsa och motverka den pågående och snabba koncentrationen till
storstadsområdena.
Utbildningsuppdraget till Mitthögskolan bör enligt min mening innefatta att
högskolan skall utvidga utbildningen för döva till präster. Riksdagen bör
således bifalla motion 1997/98:Fö216 yrkande 8.
Jag anser att riksdagen hos regeringen borde begära en utredning av den
tvärvetenskapliga forskningens situation i syfte att utarbeta förslag till
åtgärder för att underlätta samverkan över ämnesgränserna. Den samverkan som
redan finns mellan forskningsråden och mellan ämnesgrupper inom vissa råd bör
utvecklas ytterligare. Yrkande 48 i motion 1997/98:Ub807 borde således
bifallas.
Det är i vissa fall viktigt att aktivt påskynda spridningen av ny kunskap i
samhället. Tillämpningarna av nya forskningsrön har nämligen ofta effekter som
ligger långt utanför upphovsmännens kompetens, och de kan dessutom innebära
krav på etiska ställningstaganden. Information till allmänheten är en
förutsättning för att demokratin skall fungera. Forskningsråden bör därför
enligt min mening få i uppdrag att inventera vilka forskningsrön som kan
förväntas ha stora samhällskonsekvenser samt att organisera och genomföra
information till allmänheten med olika metoder och stimulera diskussioner.
Riksdagen bör med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 58 som sin mening ge
regeringen till känna vad jag här har anfört.
Med hänsyn till att den ökade satsningen på vuxenutbildning medför ökade
arbetsuppgifter i fråga om administrationen av studiestödet föreslår
Miljöpartiet att ytterligare 10 miljoner kronor tillförs Centrala
studiestödsnämnden.
För att åstadkomma budgetbalans i vårt förslag till alternativ budget vad
avser utgiftsområde 16 föreslår jag en besparing på sammanlagt 90 miljoner
kronor på anslaget A 14 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna. Enligt min
uppfattning bör det vara möjligt att genomföra en sådan besparing på anslaget.
Jag föreslår att riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 1998 i enlighet med
vårt förslag i spalten mp i bilaga 1 till detta betänkande.
Jag anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att
anslagen för budgetåren 1999 och 2000 bör beräknas i enlighet med vad
Miljöpartiet angett i motion 1997/98:Ub807 yrkande 63. Beloppen överensstämmer
med de anslagsbelopp som regeringen i propositionen beräknat för dessa år.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 9, 26, 27, 28,
34, 35, 36 och 37 bort hemställa
9. beträffande läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 7 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub214, 1997/98:Ub250 yrkande 4, 1997/98:Ub256 yrkande
13, 1997/98:Ub801 yrkande 1 samt 1997/98:So674 yrkandena 2 och 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
26. beträffande principer för fördelningen av forskningsresurser mellan
universitet och högskolor
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 43 och med anledning
av motionerna 1997/98:Ub489 yrkande 12, 1997/98: Ub805 yrkande 11 och
1997/98:Ub811 yrkandena 5 och 7 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
27. beträffande grundforskningsavdrag
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub467 och 1997/98: Ub807
yrkandena 45-47 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
28. beträffande utvecklingsfond för små och medelstora högskolor
att riksdagen - under förutsättning av bifall till denna reservation under
moment 27 - med bifall till motionerna 1997/98:Ub468 och 1997/98:Ub807
yrkande 44 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
34. beträffande en utredning av den tvärvetenskapliga forskningens
situation
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 48 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
35. beträffande information om nya rön inom vissa vetenskapsgrenar
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 58 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
36. beträffande anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåret 1998, m.m.
att riksdagen
a) = utskottet,
b) med anledning av regeringens förslag och motionerna 1997/98: Ub474
yrkande 1, 1997/98:Ub807 yrkande 28 och 1997/98:Ub811 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om omfattningen och
principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren
1998-2000 (yrkande 3),
c) om läkarutbildningen = utskottet,
d) om tekniska och naturvetenskapliga utbildningar = utskottet,
e) om lärarutbildningar = utskottet,
f) om konstnärliga utbildningar = utskottet,
g) om omfattning och inriktning av högskoleverksamheten i Malmö =
utskottet,
h) om omfattning och inriktning av högskoleverksamheten på Gotland =
utskottet,
i) om satsningar på forskning och forskarutbildning vid universitet och
högskolor med anledning av regeringens förslag och motion 1997/98:A457
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
j) om stöd till gästforskare/gästlärare utomlands = utskottet,
k) om belopp för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer =
utskottet,
l) om generellt utbildningsuppdrag = utskottet,
m) om utbildningsuppdragens inriktning dels med bifall till motion
1997/98:Fö216 yrkande 8 och med anledning av regeringens förslag som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om
utbildningsuppdraget till Mitthögskolan, dels i övrigt godkänner vad
regeringen föreslagit,
n) med anledning av motion 1997/98:Ub807 yrkande 62 för budgetåret 1998
anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning enligt uppställning i bilaga 1, spalten mp,
o) om visst bemyndigande = utskottet,
p) om användningen av anslagssparande = utskottet,
q) avslår de motionsyrkanden i övrigt som förtecknats i bilaga 3,
37. beträffande beräknad fördelning på anslag för åren 1999 och 2000
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 63 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. Lärarutbildning med Waldorfinriktning (mom. 20)
Jan Björkman, Bengt Silfverstrand, Eva Johansson, Ingegerd Wärnersson, Agneta
Lundberg, Torgny Danielsson, Tomas Eneroth och Majléne Westerlund Panke (alla
s) anför:
Vi föreslår att riksdagen avslår motionen. Regeringen säger i propositionen (s.
73) att ansvaret för genomförandet av momenten om alternativ pedagogik skall
tillkomma Rudolf Steinerhögskolan. Vi utgår från att det betyder att Rudolf
Steinerhögskolan också svarar för prov och betygsättning i dessa moment. Någon
myndighet måste emellertid ha ansvaret för att samtliga fordringar som ställs
för examen är uppfyllda innan utbildningsbevis utfärdas. Detta ansvar kan
enligt vår mening inte delas upp mellan Lärarhögskolan i Stockholm och Rudolf
Steinerhögskolan. Frågan om eventuell gymnasielärarutbildning med
Waldorfinriktning bör anstå till dess erfarenheter har vunnits av den
föreslagna grundskollärarutbildningen. Samma sak gäller frågan huruvida fler
statliga högskolor skall vara inblandade. Vi anser det naturligt att
Lärarutbildningskommittén i sitt fortsatta arbete även behandlar
lärarutbildning med Waldorfinriktning.
Mot bakgrund av vad vi nu anfört anser vi att utskottet under moment 20 bort
hemställa
20. beträffande lärarutbildning med Waldorfinriktning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub487 yrkandena 1-3,
9. Internationellt forskningssamarbete (mom. 30)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
och Inger Davidson (kd) anför:
Vi anser att Sverige skall delta i det internationella forskningsutbytet. Att
inte vara medlem av viktiga samarbetsorganisationer betyder att Sverige ställer
sig utanför möjligheter att påverka och ta del av betydelsefull kunskap. Det
får menliga effekter inom respektive kunskapsområde och gör att Sverige blir
mindre intressant som forskarmiljö. Därmed undergrävs våra förutsättningar att
locka utländsk kompetens till landet, vilket behövs. Vi anser det alltså inte
alls som önskvärt att betydande minskningar uppnås av kostnaderna för
deltagande i internationella forskningsorganisationer.
Regeringen behandlar vidare frågan om fusionsforskningen alltför lättvindigt.
Denna forskning präglas av mycket långa tidsperspektiv och kräver långsiktigt
internationellt samarbete för att nå framgång. Sverige bör därför ta tydlig
ställning i frågan om fusionsforskningens framtid.
Riksdagen bör med bifall till motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 15 i denna del
samt 1997/98:N223 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna vad vi här
har anfört.
Mot bakgrund av vad vi nu sagt anser vi att utskottet under moment 30 bort
hemställa
30. beträffande internationellt forskningssamarbete
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 15 i denna del
samt 1997/98:N223 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
10. Översyn av Centrala studiestödsnämndens uppgifter
(mom. 33)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kd) anför:
Vi noterar att utbildningsministern i ett interpellationssvar har aviserat att
Centrala studiestödsnämndens administration skall ses över med sikte på att
översynen skall vara klar under det första halvåret 1998. Enligt vår mening bör
man i det sammanhanget också undersöka möjligheterna att avlasta nämnden genom
att föra över den ekonomiska rådgivningsfunktionen till andra aktörer, t.ex.
banker eller försäkringsbolag. Dessa senare bör även kunna hantera
utbetalningen av studiemedel efter det att nämnden beviljat lån. Vi anser att
en ökad konkurrens i fråga om administrationen av studielånen kan leda till en
utveckling av servicen gentemot studenterna. Detta bör riksdagen med anledning
av motionerna 1997/98:Ub715 yrkande 1 och 1997/98:Ub805 yrkande 17 som sin
mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 33 bort
hemställa
33. beträffande en översyn av Centrala studiestödsnämndens uppgifter
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Ub715 yrkande 1 och
1997/98:Ub805 yrkande 17 samt med avslag på motion 1997/98: Ub717 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan an-förts,
11. Ökade möjligheter till distansstudier samt öppet universitet (mom. 39)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kd), Sivert Carlsson (c) och Tanja
Linderborg (v) anför:
Vi anser att Sverige bör ta till vara de möjligheter som
telekommunikationsteknikens utveckling har skapat för att nå ut med
högskoleutbildning (och annan utbildning) i andra former och till vidare
grupper än hittills. Möjligheterna att skapa virtuell högskoleutbildning -
gärna som ett svenskt öppet universitet, ett distansuniversitet - bör
övervägas. Med utnyttjande av den moderna tekniken bör människor var som helst
i landet ha möjlighet att läsa på distans, gärna kurser som erbjuds av olika
befintliga lärosäten. Det är dock viktigt att det organiseras så att den
enskilde inte blir tvungen att söka information i många olika högskolors
kataloger och skicka ansökningar åt många olika håll. Genom att utveckla
användningen av distansundervisning motverkas också den sociala
snedrekryteringen till högre studier. Möjligheterna att i det syftet samarbeta
med andra utbildningsarrangörer än högskolor, t.ex. studieförbund, bör beaktas
i detta sammanhang.
Mot bakgrund av det vi här sagt anser vi att utskottet under moment 39 bort
hemställa
39. beträffande ökade möjligheter till distansstudier samt öppet
universitet
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Ub474 yrkandena 17 och 18
samt 1997/98:Ub810 yrkandena 13 och 14 och 1997/98: Kr601 yrkande 9 samt
med avslag på motionerna 1997/98:Ub417, 1997/98:Ub424, 1997/98:Ub427 och
1997/98:A455 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts.
Särskilda yttranden
1. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning (mom. 36)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m)
anför:
Moderata samlingspartiet har i motioner föreslagit en alternativ budget för år
1998. Den framgår av reservation 28 i finansutskottets betänkande 1997/98:
FiU1. För utgiftsområde 16 föreslog Moderata samlingspartiet 811 377 000 kr
utöver regeringens ramförslag.
Våra förslag till ekonomiska ramar har avslagits av riksdagen i
budgetprocessens första steg, och vi är nu förhindrade att fullfölja
anslagsyrkandena genom att reservera oss till förmån för Moderata
samlingspartiets yrkanden. Vi vill dock redovisa vår inställning på vissa
punkter.
Vi anser att kvalitetsfrågorna måste få en mer framskjuten plats i den
svenska skolan. Vi föreslår en sammanslagning av Skolverket och Statens
institut för handikappfrågor i skolan (SIH) och att ett fristående
kvalitetsinstitut för uppföljning, utvärdering och tillsyn inrättas. Det nya
kvalitetsinstitutet tilldelas enligt vårt budgetalternativ 200 miljoner kronor
under ett nytt anslag. Anslaget till SIH utgår.
Vi föreslår en betydande ökning av anslagen A 2 Skolutveckling (ytterligare
95 miljoner kronor) och A 3 Forskning inom skolväsendet (ytterligare 20
miljoner kronor). Verksamheten inom dessa båda områden är av stor vikt för att
öka kunskapen om skolan och föra utvecklingen framåt. Satsningen inom anslaget
A 2 skall bl.a avse en försöksverksamhet med riksrekryterande
gymnasieutbildning baserad på modern informationsteknik. Resurser från anslaget
bör också användas till fortbildning av lärare och skolledare i syfte att höja
kvaliteten i skolan och till en försöksverksamhet med individuell skolstart.
Vi avvisar regeringens besparing på anslaget till svensk undervisning i
utlandet. I vårt budgetalternativ tillför vi detta anslag 14 283 000 kr utöver
regeringens förslag. I stället görs en besparing på motsvarande belopp på
anslaget A 4 Genomförande av skolreformer. De svenska skolorna utomlands är
viktiga för att underlätta tjänstgöring utomlands för anställda i svenska
företag, myndigheter och organisationer.
När det gäller anslaget till Särskilda utbildningsinsatser för vuxna anser vi
att regeringen överbetonar behovet av vuxenutbildning och underskattar behovet
av satsningar på kvalificerad eftergymnasial utbildning. För år 1998 föreslår
vi en utbildningssatsning på 90 000 platser inom vuxenutbildningen och 14 000
platser inom den kvalificerade yrkesutbildningen. Vi har i vårt förslag
beräknat kostnaden med utgångspunkt i ett något lägre belopp per
utbildningsplats. Vi föreslår en besparing på 700 miljoner kronor på anslaget.
Vi föreslår en offensiv satsning på informationstekniken (IT) i skolan. Den
nya informationstekniken bör införas och användas i alla skolor och på alla
nivåer. Senast vid utgången av år 2000 bör alla skolor vara anknutna till
Internet och ha goda möjligheter att använda tekniken fullt ut i
undervisningen. I vårt budgetalternativ föreslår vi 1 miljard kronor för en
särskild IT-satsning.
Vi är mycket frågande inför regeringens fördelning av utbyggnaden av den
högre utbildningen. En fortsatt expansion måste, menar vi, ske med hänsyn till
kravet på hög kvalitet. Vi anser att universiteten och högskolorna skall byggas
ut i en takt som motsvarar intresset för dem bland de sökande.
Resursfördelningssystemet skall bygga på principerna om högskolans faktiska
prestationer, kvalitetskriterier och studenternas val i enlighet med de princi-
per som slogs fast under den förra, borgerliga regeringen. Studenternas val
måste få större genomslag i resurstilldelningen än nu och kvalitetskriterier
införas.
Vi anser att regeringens försök med teknisk och naturvetenskaplig utbildning
med särskilt vuxenstudiestöd skall avvecklas. Det har inte fungerat på avsett
vis. Medlen för NT-platserna bör få disponeras direkt av högskolorna. Riksdagen
bör också anvisa 80 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit till
högskolorna för att anordna basår.
Den inriktning och omfattning som regeringen vill ge högskoleutbildningen i
Malmö kan vi inte ställa oss bakom. Avsikten med Malmö högskola borde vara att
ge södra Sverige fler platser och utbildning av högsta kvalitet. Det är föga
konstruktivt att som regeringen föreslår stycka av delar från Lunds
universitet, så mycket mindre som den berörda verksamheten i nuvarande
organisation inte har föranlett kritik. Därför anser vi att 63 275 000 kr bör
återföras till Lunds universitet från anslaget B 45.
Regeringens satsningar på forskning och forskarutbildning är enligt vår
mening otillräckliga och felfördelade. Vi vill minska anslaget B 46, som enbart
går till mindre och medelstora högskolor, med 265 miljoner kronor. I stället
föreslår vi att riksdagen anslår 179 436 000 kr att fördelas till universitet
och högskolor. Därtill kommer att vi i anslagen till forskningsråden förordar
högre anslag än vad regeringen föreslagit, vilket sammantaget innebär att vårt
budgetalternativ innebär en starkare satsning på forskning än
budgetpropositionens.
Utöver vad vi nu redovisat innebär vårt budgetalternativ när det gäller
anslagen till universitet och högskolor att vi avvisar regeringens nedskärning
av Karolinska institutets (KI) grundutbildningsanslag och att vi vill öka
anslaget till Sunet. Vid KI utbildas fler yrkesgrupper än läkare, och KI bör
ges förutsättningar att bygga ut dessa utbildningar. Många av dem är av stort
intresse bl.a. för läkemedelsindustrin. Vi vill också öka anslaget till Sunet,
eftersom vi anser att Sunet:s roll är att vara Internetleverantör åt
högskolevärlden och därutöver verka som ett nationellt kunskaps- och kompetens-
centrum av yppersta slag.
Vi anser att Centrala Studiestödsnämnden bör kunna genomföra besparingar på
30 miljoner kronor under det kommande budgetåret. I vårt budget-alternativ
beräknar vi därför ett med denna summa minskat anslagsbelopp till nämnden på
223 924 000 kr.
I vår alternativa budget anslår vi sammanlagt 397 miljoner kronor mer än
regeringen inom verksamhetsområdet Nationella och internationella
forskningsresurser. Som framgått ovan förordar vi till forskningsråden högre
anslag än vad regeringen föreslagit. Genom att vi också vill behålla det
särskilda anslaget till europeisk forskningssamverkan, som därmed avlastas från
forskningsrådens anslag, blir den reella ökningen hos forskningsråden, jämfört
med regeringens förslag, avsevärt större än vad som i bilaga 2 framgår av
beloppen under respektive forskningsråd. Vårt förslag innebär också ett ökat
anslag till dyrbar vetenskaplig utrustning. Vi vill vidare - som framgått av
reservation 3 - behålla HPD-rådet och föreslår 10 miljoner kronor till TFR för
satsningen på s.k. superdatorer. Anslaget D 17 Särskilda utgifter för
forskningsändamål kan minskas med 25 miljoner kronor, som bör tas från
anslagsposten till regeringens disposition.
Inom verksamhetsområdet Gemensamma ändamål kan en besparing om 5 miljoner
kronor göras under anslaget E 2 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets området m.m.
En sammanställning av vårt förslag till anslag för budgetåret 1998 inom
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning finns i bilaga 2, spalten
m.
2. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning (mom. 36)
Margitta Edgren (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna har i motioner föreslagit en alternativ budget för år
1998. Den framgår av reservation 29 i finansutskottets betänkande 1997/98:
FiU1. För utgiftsområde 16 föreslog Folkpartiet 394 miljoner kronor utöver
regeringens ramförslag.
Våra förslag till ekonomiska ramar har avslagits av riksdagen i
budgetprocessens första steg, och jag är nu förhindrad att fullfölja
anslagsyrkandena genom att reservera mig till förmån för Folkpartiets yrkanden.
Jag vill dock redovisa min inställning på vissa punkter.
Jag anser att det är viktigt att svenskar som arbetar utomlands har tillgång
till svensk grund- och gymnasieskola. I vårt budgetalternativ tillför vi
anslaget Bidrag till svensk undervisning i utlandet 20 miljoner kronor. Jag
vill peka på att tvåspråkighet ses som en tillgång i Sverige. Jag anser att det
är oklokt att då samtidigt skära ned på undervisningen i svenska för svenska
barn som är bosatta i utlandet.
Folkpartiet kan inte ställa sig bakom det som regeringen förordat om
principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen. Universiteten har fått
stå tillbaka vid tidigare utökningar. Vi vill tilldela universiteten och de
blivande universiteten de nya högskoleplatser som tillkommer år 1998 och 2000,
bl.a. eftersom det där finns bättre täckning av kompetenta lärare än vid de
mindre högskolorna. Vi vill ge högskolorna rimliga planeringsförutsättningar
och säger därför nej till att flytta fram inrättandet av de nya
högskoleplatserna från hösten till våren 1998. Detta, plus att vi i vårt
budgetalternativ återför 210 miljoner kronor, motsvarande den besparing som
regeringen lagt ut på anslagen, ger utrymme för att lägga resurser på
kvalitetshöjande ändamål, t.ex. att finansiera de nya professors- och
lektorstjänsterna. Med den större ram som vi alltså avsätter för grundläggande
utbildning finns det också utrymme för att tilldela de fristående teologiska
högskolorna statsbidrag för fler utbildningsplatser. Vi avvisar liksom tidigare
det särskilda vuxenstudiestödet till vissa studenter i naturvetenskaplig och
teknisk utbildning (NT-platserna) och därmed också den förlängda antagningen år
1998 till sådana platser. Vårt alternativ innehåller också 95 miljoner kronor
för att kunna anordna 20 000 platser i sommarkurser. Att anordna sådana bör
enligt vår mening ingå i det generella utbildningsuppdraget till universitet
och högskolor.
När det gäller högskoleverksamheten i Malmö och på Gotland avvisar vi de
extra anslagen på 18 respektive 10 miljoner kronor.
Vi vill öka satsningarna på forskning och forskarutbildning med 100 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit. Vårt mål är att samtliga doktorander
inom en inte alltför avlägsen framtid skall ha en anställning från det att de
börjar sin forskarutbildning. En majoritet i utskottet, bestående av
Socialdemokraterna, Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna, har föreslagit
att 50 miljoner kronor omfördelas mellan och inom fakultetsanslagen för att öka
utrymmet för studiefinansiering inom forskarutbildningen. Om utskottet hade
anslutit sig till vårt budgetförslag hade dubbelt så många anställningar som
doktorand kunnat inrättas, utan att medel behövt tas från andra ändamål inom
fakultetsanslagen. Detta skulle också ha varit till fördel för möjligheterna
att höja den vetenskapliga kompetensen inom högskolans lärarkår, där tyvärr en
alltför stor del i dag saknar forskarutbildning. Det skulle också bidra till
att öka antalet kvalificerade forskare som lärare i högskolan. Jag vill påminna
om att den borgerliga regeringen satsade 270 miljoner kronor på detta, vilket
den socialdemokratiska regeringen inte fullföljde. I det ekonomiska läge där vi
befinner oss anser jag det ogenomtänkt att börja bygga upp en filosofisk
fakultet vid Luleå tekniska universitet. Vårt budgetförslag innebär därför att
anslaget till forskning och forskarutbildning vid det lärosätet minskas med 3
miljoner kronor.
Jag står fast vid Folkpartiets samlade budgetförslag för anslagen inom
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 1998. Vårt
alternativ framgår av bilaga 2, spalten fp. I vårt budgetalternativ för
utgiftsområde 15 Studiestöd har vi avstyrkt regeringens förslag om en
förlängning av möjligheterna att få s.k. NT-arvode, vilket innebär en besparing
på 517 miljoner kronor (bet. 1997/98:UbU2 bil. 6 spalten fp). Därmed vill vi
frigöra utrymme för de kvalitetsförstärkningar som vi föreslår inom
utgiftsområde 16.
3. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning (mom. 36)
Tanja Linderborg (v) anför:
Vänsterpartiet har i motioner föreslagit en alternativ budget för år 1998. Den
framgår av reservation 30 i finansutskottets betänkande 1997/98:FiU1. För
utgiftsområde 16 föreslog Vänsterpartiet 347 miljoner kronor utöver regeringens
ramförslag.
Våra förslag till ekonomiska ramar har avslagits av riksdagen i
budgetprocessens första steg, och jag är nu förhindrad att fullfölja
anslagsyrkandena genom att reservera mig till förmån för Vänsterpartiets
yrkanden. Jag vill dock redovisa min inställning på vissa punkter.
Jag anser att skolforskningen är mycket viktig och har hög aktualitet. Jag
vill bl.a. peka på att läraryrket behöver en starkare forskningsanknytning. I
vårt budgetalternativ har vi föreslagit att anslaget till Forskning inom
skolväsendet tillförs ytterligare 30 miljoner kronor.
Vi har också tillfört anslaget Skolutveckling och produktion av läromedel för
elever med handikapp 25 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Detta
innebär att anslaget mer än fördubblas.
Jag anser att det är viktigt att åtgärder vidtas för att garantera alla barns
rätt till en likvärdig utbildning. Vi har i vårt budgetalternativ avsatt 282
miljoner kronor ytterligare under anslaget Särskilda insatser på skolområdet
till ett särskilt utvecklingsstöd till skolor i utsatta bostadsområden.
Psykologprogrammet måste uppdimensioneras för att svara mot det framtida
behovet i samhället av psykologer. I utbildningsuppdragen för vissa lärosäten
bör regeringen enligt min mening ange ett tydligt mål för hur många psykologer
som skall examineras.
Som framgår av reservation 11 anser jag att utvidgade möjligheter till
distansutbildning behöver utvecklas. I Vänsterpartiets förslag till anslag till
universitet och högskolor ingår därför att vi vill satsa 10 miljoner kronor på
ett projekt för fortsatt utveckling av distansutbildning - öppet universitet -
med lokal förankring och kommunikation via IT. Högskolorna kan där etablera
samverkan i lokala studiecentrum med folkhögskolor eller studieförbund.
Jag står fast vid Vänsterpartiets samlade budgetförslag för anslagen inom
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 1998. Vårt
alternativ framgår av bilaga 2, spalten v.
4. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning (mom. 36)
Inger Davidson (kd) anför:
Kristdemokraterna har i motioner föreslagit en alternativ budget för år 1998.
Den framgår av reservation 32 i finansutskottets betänkande 1997/98:FiU1. För
utgiftsområde 16 föreslog Kristdemokraterna en ram som är 385 miljoner kronor
mindre än regeringens ramförslag.
Våra förslag till ekonomiska ramar har avslagits av riksdagen i
budgetprocessens första steg. Mot bakgrund härav avstår jag att fullfölja
anslagsyrkandena genom att reservera mig till förmån för Kristdemokraternas
yrkanden. Jag vill dock redovisa min inställning på vissa punkter.
Jag anser att regeringens förslag om besparingar på bidrag till svensk
undervisning i utlandet bör avslås. Jag anser att den föreslagna besparingen om
sammanlagt 20 miljoner kronor kommer att drabba undervisningen orimligt hårt.
Regeringen har lagt ut besparingen över tre år, varav 13,2 miljoner kronor för
år 1998. I vårt budgetalternativ har vi tillfört anslaget 13 miljoner kronor
för år 1998.
Jag anser att det finns en risk att den höga utbyggnadstakten i fråga om
antalet platser i den särskilda vuxenutbildningssatsningen kommer att få
negativa konsekvenser för kvaliteten i utbildningen. Det är enligt min
uppfattning nödvändigt med en något lägre utbyggnadstakt. Jag anser därför att
antalet platser i Kunskapslyftet bör begränsas till 7 500 nya platser per år
fram till år 2000. När det gäller anslaget till Särskilda utbildningsinsatser
för vuxna innebär detta en minskning med 80 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag.
Vi kristdemokrater anser att utbyggnaden av den högre utbildningen är
angelägen, eftersom många studenter som skulle vilja läsa på högskolan i dag
inte ges tillfälle att göra det. Vi är positiva till att en betydande del av
utbyggnaden sker vid mindre och medelstora högskolor. Dock vill vi varna för
att en alltför forcerad utbyggnadstakt innebär en risk för att kvaliteten på
utbildningen blir lidande. Därför anser vi att det bör tillkoma 7 500 nya
högskoleplatser per år under perioden 1998-2000. Vi har beräknat anslagen
utifrån detta, vilket innebär att det behövs 368 miljoner kronor mindre än i
regeringens förslag. Vid den omfördelning som därmed blir nödvändig anser vi
att de fristående teologiska högskolorna bör tilldelas ytterligare 165 platser.
Samtidigt vill vi satsa på forskning och forskarutbildning genom att anslå
50 miljoner kronor mer än regeringen till anställningar som doktorand. En
majoritet i utskottet, bestående av Socialdemokraterna, Centern, Folkpartiet
och Kristdemokraterna, har föreslagit att 50 miljoner kronor omfördelas inom
respektive fakultetsanslag för att öka utrymmet för studiefinansiering inom
forskarutbildningen. Med vårt budgetalternativ hade detta kunnat ske utan att
utrymmet för andra behov som finansieras av fakultetsanslagen hade behövt
inskränkas.
Vårt förslag till anslag till universitet och högskolor omfattar därför
sammanlagt 318 miljoner kronor mindre än regeringens och utskottsmajoritetens
förslag.
5. Trafikflygarutbildningen
Margitta Edgren (fp) anför:
Det föreligger en del olika uppgifter om hur stort det framtida behovet av
piloter är. Jag utgår från att de resurser som krävs för att Lunds universitet
skall kunna ge kvalitativt god utbildning under stor säkerhet också tillförs
universitetet för att säkra tillgången på piloter i Sverige. Jag utgår också
från att regeringen följer frågan med uppmärksamhet och återkommer till
riksdagen om det krävs ytterligare medel för att säkerställa landets behov av
piloter.
Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................3
Motionerna............................................5
Utskottet............................................21
1 Inledning........................................21
Revisionens iakttagelser.........................21
Redovisning av resultat..........................22
2 Barnomsorgen, skolan och vuxenutbildningen.......25
2.1 Inledning....................................25
2.2 Den särskilda vuxenutbildningssatsningen Kunskapslyftet25
2.3 Informationsteknik (IT) i skolan.............30
2.4 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi............33
2.5 Vissa resursfrågor...........................35
3 Universitet och högskolor........................37
3.1 Utbyggnaden av den högre utbildningen........37
3.2 Läkarutbildning..............................42
3.3 Tekniska och naturvetenskapliga utbildningar.42
3.4 Lärarutbildning..............................45
3.5 Konstnärlig utbildning.......................50
3.6 Malmö högskola...............................51
3.7 Högskola på Gotland..........................52
3.8 Satsningar på forskning och forskarutbildning vid universitet och
högskolor 52
3.9 Gästforskare/gästlärare utomlands............56
4 Nationella och internationella forskningsresurser56
4.1 Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg...57
4.2 Besparingar på forskningsområdet.............58
5 Anslag till barnomsorg, skola och vuxenutbildning60
5.1 Statens skolverk.............................60
5.2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg.....62
5.3 Forskning inom skolområdet...................63
5.4 Genomförande av skolreformer.................64
5.5 Statens institut för handikappfrågor i skolan65
5.6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med
handikapp 65
5.7 Specialskolor och resurscenter...............66
5.8 Särskilda insatser på skolområdet............66
5.9 Sameskolstyrelsen............................67
5.10 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och
gymnasieskola 68
5.11 Bidrag till svensk undervisning i utlandet..68
5.12 Statens skolor för vuxna....................69
5.13 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildningen69
5.14 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna.....70
5.15 Svenska EU-programkontoret för utbildning och
kompetensutveckling 70
6 Anslag till universitet och högskolor............71
6.1 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer71
6.2 Utbildningsuppdrag...........................71
6.3 Anslagsbelopp................................74
7 Anslag till högskolemyndigheter..................78
7.1 Högskoleverket...............................78
7.2 Verket för högskoleservice...................79
7.3 Centrala studiestödsnämnden..................80
8 Anslag till nationella och internationella forskningsresurser81
9 Anslag till gemensamma ändamål...................84
9.1 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.84
9.2 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.84
10 Sammanfattande förslag till anslag för budgetåret 199885
11 Övriga frågor...................................85
Hemställan...........................................87
Reservationer........................................92
1. Andra anordnare än komvux inom Kunskapslyftet
(mom. 1) (m, fp)...................................92
2. Samverkan mellan folkbildning och kommunal vuxenutbildning inom sfi-
undervisningen, m.m. (mom. 4, 7, 13 och 15) (v)
92
3. Den framtida kvalificerade yrkesutbildningen, m.m. (mom. 6, 7, 10,
26, 31 och 32) (m) 93
4. Den framtida kvalificerade yrkesutbildningen, m.m. (mom. 6, 7, 12 och
38) (c) 95
5. Den framtida kvalificerade yrkesutbildningen, m.m. (mom. 6, 7, 9, 11
och 26) (kd) 96
6. Allmänt om IT i skolan, m.m. (mom. 7, 9, 18 och 23) (fp)98
7. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, m.m. (mom. 9, 26, 27, 28, 34, 35,
36 och 37) (mp) 99
8. Lärarutbildning med Waldorfinriktning (mom. 20) (s)103
9. Internationellt forskningssamarbete (mom. 30) (m, kd)103
10. Översyn av Centrala studiestödsnämndens uppgifter
(mom. 33) (m, fp, kd).............................104
11. Ökade möjligheter till distansstudier samt öppet universitet (mom.
39) (m, c, fp, v, kd)
105
Särskilda yttranden.................................105
1. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning (mom. 36) (m)
105
2. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning (mom. 36) (fp)
108
3. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning (mom. 36) (v)
109
4. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning (mom. 36) (kd)
110
5. Trafikflygarutbildningen.......................111
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning
112
Regeringens och oppositionens (i motioner framförda) förslag till anslag
år 1998 116
Förteckning över i moment 36 q) behandlade motionsyrkanden121