Utskottet behandlar i detta betänkande dels regeringens skrivelse 1997/98:73
Nordiskt samarbete 1997, med huvudsaklig inriktning på verksamheten inom ramen
för Nordiska ministerrådet, dels Redogörelse till riksdagen 1997/98:NR1
Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten under
1997. Utskottet behandlar även de motioner som väckts med anledning av dessa
samt vissa motioner från allmänna motionstiden. Samtliga motioner avstyrks
eller besvaras av utskottet. Utskottet föreslår att skrivelsen och redogörelsen
läggs till handlingarna. Till betänkandet är fogat en reservation och ett
särskilt yttrande.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av regeringens skrivelse 1997/98:73
1997/98:U51 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturens viktiga roll i det nordiska samarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nordiskt samarbete när det gäller public service-television,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om audiovisuella tjänster och immateriella rättigheter i det
multilaterala investeringsavtalet (MAI),
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att sätta världsmedborgarskapet före EU/EES-medlemskapet.
1997/98:U52 av Carin Lundberg och Ulf Kero (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nordiskt samarbete
inriktat på nationella minoriteter.
1997/98:U53 av Marianne Samuelsson och Bodil Francke Ohlsson (mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om förstärkning av det nordiska samarbetet på energi- och miljöområdet.
Motion väckt med anledning av redogörelse 1997/98:NR1
1997/98:U62 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nominering av ledamöter i Europaparlamentet till Nordiska rådet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riksdagsutskottens roll i det nordiska samarbetet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samarbete med parlamentariker från Estland, Lettland och Litauen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av fortsatt reformering av Nordiska rådet.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1997/98
1997/98:U210 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det nordiska samarbetet och om förberedelserna inför det svenska
ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet,
1997/98:U411 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöfrågorna i säkerhetsarbetet.
1997/98:U701 av Elver Jonsson m.fl. (fp, c, mp, kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de fortsatta förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet i
Nordiska ministerrådet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om informationsinsatserna under Sveriges ordförandeskapsperiod.
1997/98:U702 av Elver Jonsson och Anne Wibble (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om initiativ för att föra den nordiska debatten om välfärden vidare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finska språkets ställning i Sverige,
5. att riksdagen hos regeringen begär att de förändringar görs som erfordras
för att nordiska länders public service-kanaler skall kunna ses i andra
nordiska länder,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att stimulera engagemanget inom såväl Föreningen Norden
som andra organisationer verksamma på folklig nivå,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att verksamheten vid Arena Norden - som är en väsentlig del av den
nordiska informationen i Sverige - säkras.
Utskottet
Regeringens skrivelse 1997/98:73
För svensk del kom arbetsåret 1997 att till en betydande del präglas av
förberedelserna för det ordförandeskap i det nordiska regeringssamarbetet som
inletts från årsskiftet 1997-1998. Parallellt med att svenska
regeringsföreträdare aktivt deltog i samarbetet under det norska
ordförandeskapet för att skapa kontinuitet mellan ordförandeskapen, bedrevs en
omfattande intern process med inriktning på att lägga fram ett genomarbetat och
framåtsyftande svenskt program för 1998.
Grundvalen för detta program och för verksamheten i stort ligger fast sedan
det nordiska reformarbetet 1995. Regeringen redogjorde i 1997 års skrivelse
(1996/97:149) för detta reformarbete.
Nordiska stats- och utrikesministrar fortsatte under verksamhetsåret sin
aktiva och återkommande samverkan, både i distinkt nordiska sammankomster och i
anslutning till andra internationella möten.
Under 1998 tas nya initiativ från svensk sida för att utveckla det
utrikespolitiskt orienterade samarbetet. Ett möte mellan de nordiska
utrikesdepartementens/-ministeriernas statssekreterare hölls på svensk inbjudan
i februari, med syfte att förstärka dialogen mellan länderna som grund för
aktiv samverkan utåt där länderna finner en gemensam bas.
Den utrikes- och säkerhetspolitiska debatten i Nordiska rådets regi fortsatte
och intensifierades under verksamhetsåret 1997. I augusti arrangerade Nordiska
rådet i Helsingfors sin konferens om säkerheten i Norden och Nordens
närområden. Utrikes- och försvarsministrar m.fl. från nordiska och baltiska
länder medverkade.
Vid Nordiska rådets session i Helsingfors i november lämnades, som brukligt
sedan ungefär fem år, en utrikespolitisk redogörelse av ordförandelandets
utrikesminister. Som ett nytt inslag, vilket ytterligare understryker det
nordiska samarbetets internationalisering och breddning, lämnade den norske
försvarsministern en redogörelse för nordiskt försvarsrelaterat samarbete, med
de säkerhetspolitiska aspekter som tillhör försvarsministrarnas ansvars-område.
Samarbetet inom Norden
Arbetet med att följa upp och slutföra 1995 års reformarbete har fortsatt i
syfte att förnya och rationalisera samarbetet. Sverige har fortsatt att verka
för att effektivisera den verksamhet som finansieras över Nordiska
ministerrådets budget. Efter överenskommelser i Nordiska ministerrådet har
besparingar på sammanlagt 60 miljoner danska kronor gjorts på budgetramen under
åren 1996-1998.
Nordiska ministerrådets budget för 1997 uppgick till 703 miljoner danska
kronor. Budgetens viktigaste satsningsområde var kultur-, utbildnings- och
forskningssamarbetet, som svarade för nära hälften av utgifterna. Andra stora
samarbetsområden inom budgetens ram var ekonomi- och näringsområdet,
medborgarpolitik, miljö- och närområdessamarbetet.
Samverkan med frivilligorganisationerna, där Föreningen Norden intar en
särställning, är ett viktigt inslag i det nordiska samarbetet. Ministerrådet
har stöttat den verksamhet som bedrivs inom ramen för Nordens Folkliga
Församling, vilken omfattar ett stort antal nordiska frivilliga organisationer.
På det nationella planet har regeringen utvecklat kontakterna med Föreningen
Norden, både genom samarbete i projektform och genom att, i enlighet med
önskemål som uttalats i riksdagen, lämna ett särskilt ekonomiskt bidrag för
verksamheten vid föreningens informationsbutik Arena Norden i Stockholm.
Norden och Europa
Utvecklingen av den europeiska integrationen var en av utgångspunkterna för det
nordiska reformarbetet. Europafrågorna är som nämnts ett av huvudområdena för
det nordiska samarbetet och de har spelat en framträdande roll också under
verksamhetsåret 1997.
Inom EU är, på samma sätt som i Norden, den fria rörligheten för personer ett
av kärnområdena inom den inre marknaden. Avskaffandet av personkontrollen vid
gränserna mellan medlemsstaterna har dock inte kunnat förverkligas, eftersom
medlemsstaterna varit oeniga om huruvida den fria rörligheten enbart gäller EU-
medborgare eller också tredjelandsmedborgare som lagligen vistas inom EU.
För att påskynda avvecklingen av gränskontroller inom EU ingick några av EU-
länderna 1985 det s.k. Schengenavtalet och antog 1990 en tillämpningskonvention
som innebar att personkontrollerna mellan de deltagande länderna avvecklas. Det
operativa samarbetet inleddes i mars 1995.
I december 1996 anslöt sig Danmark, Sverige och Finland till
Schengensamarbetet. Norge och Island, som formellt inte kan bli medlemmar av
Schengensamarbetet eftersom de inte är EU-länder, fick samtidigt samarbetsavtal
med Schengen med samma materiella innehåll som anslutnings-avtalen. För att de
nordiska länderna skall kunna delta i det operativa samarbetet krävs, utöver
ratificering av dessa avtal, ett separat beslut om avskaffande av
personkontroller vid de inre gränserna. Ett sådant beslut beräknas kunna fattas
av Schengenländerna under år 2000.
Den fria rörligheten inom Norden kommer, när systemet verkar fullt ut, inte
enbart att gälla nordiska medborgare utan alla medborgare i Schengenländerna
liksom tredjelandsmedborgare som lagligen vistas inom Schengen-området.
Regeringens proposition (1997/98:42) om godkännande av Sveriges anslutning till
Schengensamarbetet överlämnades till riksdagen i december 1997. Riksdagen
behandlade under första halvåret 1998 propositionen i betänkande 1997/98:JuU15
och godkände därvid en svensk anslutning till Schengensamarbetet.
Norden och dess närområden
Utvecklingen i Nordens närområde och de omvälvande förändringarna i länderna på
andra sidan Östersjön var en av utgångspunkterna för reformeringen av det
nordiska samarbetet. Samarbetet med närområdet är ett av de prioriterade
områdena för det nordiska samarbetet, omfattande de tre baltiska länderna,
nordvästra Ryssland, Barentsområdet och Arktis.
Närområdesprogrammet genomförs i dialog med respektive samarbetspartner.
Överläggningar på ministernivå äger rum efter behov. De nordiska
samarbetsministrarna träffade de baltiska samarbetsministrarna i mars 1997 och
i februari 1998. De nordiska statsministrarna hade i samband med Nordiska
rådets session i november 1997 ett möte med sina kolleger från Estland,
Lettland och Litauen.
Huvudmålsättningen för programmet är att främja den demokratiska utvecklingen
och övergången till marknadsekonomi. Den översyn som gjordes av
närområdesprogrammet under 1996 utmynnade i en koncentration av de nordiska
insatserna till områden där de ger ett mervärde och bidrar till en bättre
samordning med andra insatser.
Svenskt ordförandeskap
Under år 1998 innehar alltså Sverige ordförandeskapet i det nordiska
regeringssamarbetet. Detta följer på det norska ordförandeskapet under år 1997
och avlöses av isländskt ordförandeskap år 1999.
Ordförandeskapet skall i princip innehas av samma land i alla samarbetsorgan
samtidigt, och omfatta både det formaliserade samarbetet inom Nordiska
ministerrådets ram och det samarbete som äger rum utanför denna ram (t.ex.
samarbetet inom utrikes-, försvars-, bistånds- och handelspolitiken).
Vid öppnandet av Nordiska rådets session i Helsingfors i november 1997
redogjorde statsministern för programmet för det förestående svenska
ordförandeskapet i det nordiska regeringssamarbetet under 1998.
Två breda initiativ skall prägla Sveriges ordförandeskap. De nordiska
länderna bör samverka närmare för ökad sysselsättning liksom för att göra
Norden och dess närområde till en ekologiskt hållbar region. Arbetet med dessa
två initiativ skall vara ömsesidigt förstärkande, få brett genomslag i
regeringssamarbetet och bli en angelägenhet över sektorsgränser. Arbetet skall
också genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv.
Ordförandeskapet avser också att under 1998 föra vidare ett antal initiativ
som Norge tagit som ordförande under 1997. Dessa gäller bl.a. gemensamma
åtgärder för barn och unga, särskilt inom områdena kultur, utbildning och
forskning samt genomförandet av ett nordiskt ministermöte kring IT-frågor.
De frågor i övrigt där Sverige vidare vill bidra till att föra arbetet framåt
under 1998 är bl.a. följande:
- Insatser för ökad språkförståelse inom Norden genom aktiv uppföljning av
rapporten Det umistelige med en ambition att utveckla formerna för ökat TV-
samarbete, allt inom ramen för en fortsatt stark prioritering av kultur,
utbildning och forskning över den nordiska budgeten.
- Utarbetande av en handlingsplan för det nordiska kultursamarbetet.
- Vidgad nordisk samverkan i närområdet för att bidra till att främja
demokrati, stabilitet samt ekologisk, ekonomisk och social utveckling för
hela den region som omfattar Norden, Östersjön, Barents och Arktis.
- Förslag till ett nytt nordiskt program för forsknings- och
utvecklingssamarbete.
- Fortsatt energipolitiskt samarbete för att säkra stabil tillgång till energi
samtidigt som energisystemen tillmötesgår kravet på en bärkraftig utveckling
i hela Norden och kring Östersjön.
- Nordisk samverkan för att analysera och värdera välfärdssamhällets utveckling
mot bakgrund av den tvärsektoriella genomlysning som gjorts inom Nordiska
ministerrådet under 1996-1997.
- Förbättra dialogen om den ekonomiska politiken, där en viktig aspekt är att
vidmakthålla och säkra den konsolidering av de offentliga finanserna som är
en förutsättning för en stabil ekonomisk utveckling.
- En nordisk handlingsplan för konsumentpolitiken utarbetas, som kan ge
förutsättningar för bättre genomslag för nordiska ståndpunkter vid
utformningen av EU:s konsumentpolitik.
- Ökade insatser för förebyggande och bekämpande av brottslighet, särskilt
organiserad brottslighet inklusive mc-kriminalitet, ekonomisk brottslighet
och sexuellt utnyttjande av barn.
- Stärkt samverkan med frivilligorganisationer för förverkligande av det
beredningsarbete som nu pågår inom Nordiska ministerrådet.
- Fortsatt målmedveten satsning på nordisk samverkan inom det
försvarsrelaterade området, bl.a. för att förverkliga försvarsministrarnas
handlingsprogram för nordiskt försvarsmiljösamarbete.
Nordiskt samarbete på sektorsnivå
Kultur och media
Tyngdpunkten i kultursamarbetet ligger på samarbetet inom Norden. Samarbetet
bygger på den värdegemenskap som finns mellan de nordiska länderna och som
manifesteras i den kulturella och språkliga gemenskapen.
Satsningarna på kulturområdet innefattar områden som film- och
mediasamarbete, språksamarbete, konstnärligt samarbete, folkligt
kultursamarbete, nordisk profilering i utlandet och Nordiska kulturfondens
verksamhet.
Nordiska kulturfonden har inom sin verksamhet gett stöd till projekt som riktar
sig till barn och unga samt konst och kulturförmedling inom Norden i form av
t.ex. festivaler, utställningar och turnéer.
De fyra konstkommittéerna, Nordiska litteratur- och bibliotekskommittén
(Nordbok), Nordiska musikkommittén (NOMUS), Nordiska konst- och
konstindustrikommittén samt Teater och dans i Norden, har genom sina nätverk,
seminarier och olika stödformer verkat för att sprida kunskap om nordisk konst.
Språket är en av förutsättningarna för att kunna ta del av det gemensamma
kulturarvet. Nordboks verksamhet kännetecknas av utveckling av samarbetet på
litteratur- och folkbibliotekens område. Översättningsstödet, vilket för år
1997 uppgick till 2,4 miljoner danska kronor, bidrar till den nordiska
litteraturens tillgänglighet.
I mars 1997 hölls Nordiska rådets temakonferens i Oslo om Nordisk kultur
under internationell press. Konferensen samlade parlamentariker, forskare och
kulturarbetare och hade en bred uppslutning på ministernivå. Frågor som
diskuterades på konferensen var bl.a. de små språkens ställning och kulturen i
informationssamhället.
Kulturministrarna höll i juni 1997 ett särskilt möte om samarbetet inom
medieområdet varvid man bl.a. beslutade att förbättra samarbetet på
ministernivå i ett EU-perspektiv. Ett allmänt nordiskt TV-utbyte har under lång
tid diskuterats inom ramen för det nordiska samarbetet. Det är av stort
kulturellt värde att göra det möjligt för invånare i de nordiska länderna att
få kontakt med varandras kultur och vardag. Ett bra sätt att åstadkomma detta
är att kunna ta del av de nordiska grannländernas TV-utbud. Detta främjas bäst
genom att de nationella TV-bolagen ges goda möjligheter att utvecklas i den
digitala framtiden. De nordiska TV-bolagen har under 1997 inlett ett arbete för
att utarbeta principerna för samarbetet och gemensamma specifikationer för
distribution av digital-TV. En utgångspunkt för de nordiska insatserna inom
medieområdet är att satsningar både på nationella produktioner och nordiska
samproduktioner är en av förutsättningarna för att de nordiska medierna skall
behålla ställningarna i den hårdnande konkurrensen.
Nordiska Film- och TV-fonden stöder produktion och distribution av film och TV
i Norden. Fonden bygger på ett avtal mellan nio nordiska TV-bolag, fem
nationella filminstitut och ministerrådet. Under de senaste fem åren har fonden
stött produktionen av drygt 200 filmer och TV-serier.
Aktuella EU-frågor anmäls regelbundet på ministerrådets och
ämbetsmannakommitténs möten. EU:s mediesamarbete utgår från vissa gemensamma
direktiv och stödprogram. Ministerrådet anser att det nordiska samarbetet är av
yttersta vikt på medieområdet, både i förhållande till EU/EES samt andra
internationella organisationer, i syfte att uppnå gemensamma lösningar på
nationell och nordisk nivå. Ministerrådet vill föra en aktiv politik för att
tillvarata nordiska intressen på medieområdet.
I juni 1997 genomfördes en stor kulturfestival - Northern Encounters - med
musik som mittpunkt i Toronto, Kanada. Kring olika musikaliska inslag
grupperades litteraturuppläsningar och konst- och hantverksutställningar.
Festivalen engagerade deltagare från samtliga åtta länder runt Polcirkeln.
Fjortonhundra konstnärer medverkade varav två tredjedelar från de nordiska
länderna.
Det kulturella samarbetet inom närområdet bedrivs i enlighet med den
kulturplan som antagits av Nordiska ministerrådet, Kulturens tredje pelare - 47
rekommendationer för det nordiska kultursamarbetet med Baltikum och nordvästra
Ryssland. Planen utgår från ett brett kulturbegrepp och koncen-treras till ett
fåtal insatsområden. Ett mål är att utbytet skall vara ömsesidigt och att
insatserna även skall nå till regioner där kulturutbytet är begränsat. De
nordiska informationskontoren deltar i kulturförmedlande aktiviteter i sina
respektive länder. Utöver de kulturaktiviteter och kulturutbyten som kontoren
anordnar inom ramen för sina egna medel genomförs särskilda, större projekt.
Under 1997 hölls kulturfestivaler i samtliga baltiska länder.
Utbildning och forskning
Det övergripande målet för sektorn är att stärka och utveckla den nordiska
utbildnings- och forskningsgemenskapen. Styrande för insatserna inom sektorn
har under år 1997 varit Nordiska rådets rekommendationer rörande budgeten för
det aktuella året samt det norska ordförandeskapets prioriteringar för samma
år.
Utbildnings- och forskningssektorn är det resursmässigt sett största
nordiska samarbetsområdet. År 1997 disponerade sektorn i runda tal nära 200
miljoner danska kronor. Den övervägande delen av medlen går till generella
stödordningar, nätverksaktiviteter, tidsbegränsade projekt och nordiska
institutioner.
Språksamarbetet, som i princip berör samtliga sektorer inom det nordiska
samarbetet, gavs högsta prioritet i reformrapporten Nordiskt samarbete i ny tid
från år 1995. En rad förslag i syfte att stärka språksamarbetet har därefter
lagts fram i rapporten Det umistelige i juni 1996. Ministerrådet tillsatte
under år 1997 en särskild arbetsgrupp med representation även för
kultursektorn, med uppgift att dels utarbeta förslag till övergripande
policy/riktlinjer för det framtida nordiska språksamarbetet, dels kartlägga och
komma med förslag till en struktur för detta samarbete. Gruppens förslag väntas
föreligga i juni 1998.
Under år 1997 påbörjade en ny institution, Nordens Institut i Finland, sin
verksamhet. Den nya institutionen har till uppgift att i Finland sprida
kännedom om övriga nordiska länders språk och kultur samt att till det övriga
Norden förmedla kunskap om det finska språket och Finlands kultur.
Inom sektorn arbetar vidare en rådgivande IT-policygrupp. Under år 1997
gjorde kultur-, utbildnings- och forskningsministrarna, på rekommendation av
gruppen, ett gemensamt uttalande om upphovsrätt i den digitala miljön.
Ministrarna framhöll i sammanhanget att det var viktigt att åstadkomma balans
mellan upphovsrättshavarnas intressen och det allmännas behov av tillgång till
information. Uttalandet skall ses mot bakgrund av EU-kommissionens pågående
arbete med samma fråga.
Utbildnings- och forskningsministrarna har även under år 1997 använt sina
möten för samråd om EU-frågor. Bl.a. har utformningen av EU:s femte ramprogram
diskuterats.
Två av EU:s nuvarande utbildningsprogram, Socrates och Leonardo da Vinci, som
avser skola och högre utbildning respektive yrkesutbildning, avslutas med
utgången av år 1999. Nordiska ministerrådet tillsatte mot den bakgrunden under
år 1997 en arbetsgrupp, som skulle diskutera och utbyta erfarenheter inför
nästa generations utbildningsprogram. Europeiska kommissionens arbete med att
ta fram ett idédokument om de nya programmen blev emellertid försenat. Gruppen
kommer därför fortsätta sitt arbete även under första delen av år 1998.
På svenskt initiativ håller nu ett europeiskt skoldatanät på att upprättas.
Samtliga nordiska länder medverkar i projektet.
Nordiska ministerrådets stipendieordning för Baltikum och Nordvästra Ryssland
har utvärderats under år 1997. Det konstateras i utvärderingsrapporten att
stipendieordningen har fungerat väl. Samtidigt förelås dock vissa förändringar.
Nordiska ministerrådet har uppdragit åt styrelsen för den nordiska
stipendieordningen för Baltikum och nordvästra Ryssland att ge sin syn på hur
rapportens förslag till förändringar kan genomföras inom den nuvarande
ordningen.
Ett från början treårigt handlingsprogram Teacher training in the Baltic
States 1995-97 beräknas bli avslutat och evaluerat under år 1998. Programmet,
som bygger på de baltiska ministeriernas gemensamma prioriteringar, är inriktat
på utbildning för demokratiskt skolledarskap, språk- och yrkeslärarutbildning,
läroplansutveckling samt användning av IT för inlärning, kommunikation och
distansutbildning. Nordiska ministerrådet har ställt sammanlagt nio miljoner
danska kronor till programmets förfogande.
I december 1997 träffades de nordiska utbildnings- och forskningsministrarna
och deras baltiska kolleger på nytt för att diskutera ett nytt
samarbetsprogram.
Miljö
Samtliga nordiska länder har höga ambitioner på miljöområdet och har kommit
långt i arbetet med att åtgärda många av de nationella miljöproblemen. Länderna
lägger också stor vikt vid att hantera regionala och globala miljöproblem genom
att delta och påverka den internationella miljöpolitiken och då särskilt den
europeiska miljöpolitiken genom EU.
Det nordiska samarbetet inom miljösektorn har som utgångspunkt
målsättningarna i den nordiska miljöskyddsstrategin, som är fastlagda till år
2000. Det innebär bl.a. att högsta möjliga ambitionsnivå skall gälla för det
nordiska miljösamarbetet i förhållande till miljöarbetet inom EU. Viktiga
EU/EES-frågor tas regelbundet upp på såväl ministermöten som vid
ämbetsmannakommitténs möten. Särskild vikt läggs vid att nordiska
prioriteringar reflekteras i EU:s miljöhandlingsprogram och att miljöhänsyn
inkluderas i EU:s sektorsprogram, bl.a. genom ökad användning av ekonomiska
styrmedel.
Miljösektorns budget uppgick totalt till 37,5 miljoner danska kronor, varav
ca 14 miljoner danska kronor avser verksamheter i närområdet inklusive Arktis,
bl.a. 10 miljoner danska kronor till NEFCO (Nordiska
miljöfinansieringsbolaget).
Den särskilda miljölåneordningen (MIL) inom ramen för Nordiska
Investeringsbankens (NIB) verksamhet har blivit operativ och de första
kreditbesluten som togs under 1997 avsåg dels Vodokanal i Ryssland, dels
låneramar till Lettland och Litauen. I Vodokanalprojektet, som är en av de
största enskilda föroreningskällorna till Östersjön, samverkar NIB med andra
internationella finansinstitut.
Miljösektorns projektverksamhet har i huvudsak bedrivits dels i fem fasta
arbetsgrupper, dels i ett antal tvärsektoriella grupperingar.
Projektverksamheten under de fasta arbetsgrupperna omfattar hav- och
luftfrågor, miljöövervakning och data, natur och friluftsliv, kemikalier samt
renare teknik. Den har till betydande del varit inriktad på att ta fram
förhandlingsunderlag och förbereda nordiska initiativ i det vidare europeiska
och internationella förhandlingsarbetet.
Ekonomi och näring
Utvecklingen inom energiområdet i de nordiska länderna och internationellt har
medfört ett ökat behov av nordiskt samarbete om energifrågor. Det gäller
särskilt frågor om möjligheterna att utveckla en bärkraftig energiförsörjning
omkring Östersjön och ett samarbete om Östersjöfrågor, förhållandet till
klimatfrågan och frågor om den nordiska elmarknaden och samspelet med den inre
marknaden i EU/EES. Målsättningen är att främja en effektiv, konkurrenskraftig
och miljövänlig energiförsörjning i Norden och dess närområde. Samarbetet drivs
till största delen i projektform i arbetsgrupper.
Det övergripande målet för det nordiska näringspolitiska samarbetet är att
bidra till att främja näringslivets konkurrenskraft och därigenom skapa goda
villkor för sysselsättning och tillväxt.
Samarbetet koncentreras till aktuella näringspolitiska problemställningar i
de nordiska länderna, främst på områden där nordiskt samarbete ger ett nordiskt
nyttovärde utöver övriga nationella insatser.
Det nordiska regionalpolitiska samarbetet baseras på ett program för perioden
1995-1999. Under 1997 har tyngdpunkten i arbetet legat på gränsregio-nalt
samarbete, forsknings- och utredningsarbete, kunskaps- och erfarenhetsutbyte,
och på sektorssamarbete, främst med jordbrukssektorn.
De åtta programmen för mellanregionalt samarbete (INTERREG) -
Öresundsregionen (Sverige, Danmark), Ett gränslöst samarbete, Inre
Skandinavien, Nordens Gröna Bälte (Sverige, Norge), Skärgårdssamarbetet
(Sverige, Finland), Kvarken/Mittskandia, Nordkalotten (Sverige, Finland, Norge)
och Barents (Sverige, Norge, Finland, Ryssland) - som sammantagna omfattar 1,07
miljarder kronor av offentliga medel, varav hälften kommer från EU:s
strukturfonder, har fullt ut kommit i gång under året.
Verksamheten inom området jord- och skogsbruk har också under år 1997
bedrivits inom ramen för det handlingsprogram för jord- och skogsbrukssamarbete
1996-2000, som antogs år 1995. Huvudinriktningen av det nordiska samarbetet
inom jord- och skogsbrukssektorn omfattar samarbete kring frågor av centralt
intresse för Norden, samarbete inom Nordens närområden och samarbete för att
stödja de nordiska ländernas deltagande i internationella organ.
Verksamheten inom fiskeområdet under år 1997 har bedrivits inom ramen för det
samarbetsprogram för det nordiska fiskerisamarbetet 1997-2000, som antogs av
fiskeriministrarna i augusti 1996. De överordnade riktlinjer som utgör grunden
för det nordiska fiskerisamarbetet är att bidra till utvecklingen av de
nordiska ländernas fiskerinäring, att skydda de nordiska ländernas ekosystem
och att bidra till ett balanserat uttag av havets levande resurser.
Under år 1997 lade bostadsministrarna fram en ny handlingsplan, avsedd att
gälla programperioden 1998-2001. I denna prioriterades tre områden: det
bostadssociala området, en bärkraftig utveckling i byggande och boende och
insatser för närområdet.
En arbetsgrupp tillsatt av de nordiska transport- och trafikministrarna lade
i april 1997 fram en rapport - Nordisk infrastruktur - om den nordiska
transportinfrastrukturen och dess särskilda förutsättningar. I rapporten
beskrivs och analyseras de viktigaste transportkorridorerna för vägtrafik,
järnvägstrafik, sjöfart och - översiktligt - luftfart inom och mellan de
nordiska länderna samt till de nordiska närområdena. Nya prioriteringar,
baserade på nationella planer för investeringar i infrastrukturen samt EU:s
planer och riktlinjer för det transeuropeiska transportnätverket presenteras i
rapporten. Transport- och trafikministrarna beslöt att översända rapporten till
Nordiska rådet för orientering och för eventuella kommentarer. Rapporten
presenterades vidare på den tredje ministerkonferensen om paneuropeiska
transportkorridorer i Helsingfors i juni 1997.
De nordiska ekonomi-/finansministrarna har ett starkt intresse av en
kontinuerlig dialog om viktiga ekonomisk-politiska frågor. Detta rör såväl den
ekonomiska politiken i respektive land som den internationella utvecklingen i
stort.
Vid de två nordiska finansministermöten som ägde rum under 1997 behandlades
EU- och EMU-frågor, bl.a. EMU:s inverkan på den nordiska ekonomin och det
nordiska samarbetet. Detta har skett i form av informella diskussioner.
Nationella utredningar om EMU såväl som beslut och förberedelser i ämnet i EU-
medlemsländerna har redovisats.
Det nordiska samarbetet i närområdet kanaliseras i huvudsak genom Nordiska
Investeringsbanken (NIB) i Helsingfors. Både Polen och Estland är sedan
tidigare inkluderade i NIB:s internationella utlåning och hösten 1996 beslöt de
nordiska statsministrarna att upprätta den särskilda nordiska ordningen för
miljöinvesteringslån (MIL) på 100 miljoner ecu vid NIB. Genom upprättandet av
MIL kan NIB medverka i miljöutlåning till samtliga länder i närområdet.
Det baltiska investeringsprogrammet (BIP) är ett samnordiskt projekt som
administreras av NIB och European Bank for Reconstruction and Development
(EBRD). Syftet är att kanalisera dels tekniskt bistånd, dels kapital till de
baltiska länderna och därigenom skapa gynnsamma förutsättningar för lokala
investeringar. Ett centralt inslag i BIP har varit upprättandet av nationella
investeringsbanker i varje baltiskt land. BIP var i den första fasen 1992-1995
på totalt ca 100 miljoner ecu.
Medborgarpolitik
Ett samarbetsprogram för perioden 1995-2000 ligger till grund för det nordiska
samarbetet på det arbetsmarknadspolitiska området. Samarbetsprogrammet
framhåller kampen mot arbetslöshet som ett viktigt område för det nordiska
samarbetet. Ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten är särskilt
prioriterade områden. Ministerrådet har bl.a. tagit initiativ till studier, där
ungdomars anknytning till arbetsmarknaden varit i fokus. Ett annat prioriterat
området är en fortsatt utbyggnad av ett nordiskt förmedlingssamarbete.
Till grund för det nordiska regeringssamarbetet på social- och
hälsovårdsområdet finns dels ett samarbetsprogram som löper till år 2000, dels
ordförandeskapets prioriteringar. Samarbetet har till övervägande del skett
inom sektorns sju institutioner och permanenta verksamhet i övrigt. Även i
framtiden kommer tyngdpunkten att ligga på institutionerna. Nya projekt och
samarbetsområden skall enligt samarbetsprogrammet i största möjliga
utsträckning förankras i dessa.
På livsmedelsområdet är det Ämbetsmannakommittén för livsmedelsfrågor (ÄK-
Livs) som har ansvar för det nordiska samarbetets förverkligande i praktiken.
Utöver principiella frågor, kretsar arbetet kring dels fleråriga projekt som
t.ex. systematisk utvärdering av potentiellt skadliga komponenter i livsmedel,
dels dagsaktuella frågor som olika åtgärder inom området kontroll av livsmedel
och genomförande av EG:s regelverk. Det yttersta målet är att skydda
konsumenten mot hälsofarliga produkter och fusk i livsmedelshanteringen.
Samarbetet i livsmedelsfrågor är indelat i fem sakområden: toxikologi,
mikrobiologi, kost och näring, lagstiftning och livsmedelskontroll. Dessutom
fungerar samarbetet med de baltiska länderna inom den gemensamma arbetsgruppen
NordBalt. Här diskuteras framför allt kontrollfrågor. I NordBalt deltar de tre
baltiska staterna på samma villkor som de nordiska länderna, med lika många
medlemmar och med fullt deltagande i planering och genomförande av möten och
projekt.
Det nordiska samarbetet på det konsumentpolitiska området sker mellan
konsumentministrarna inom Nordiska ministerrådet. Under ministerrådet samordnas
frågorna av en ämbetsmannakommitté (ÄK-Konsument). Ansvaret för samordningen
inom kommittén delas mellan ordförandelandet och det kommande ordförandelandet.
Arbetet inom kommittén fördelas på tre styrgrupper, en för ekonomi och
information, en för juridiska frågor och en för produktfrågor.
Till grund för samarbetet inom jämställdhetsområdet ligger ett program för
det nordiska jämställdhetssamarbetet för perioden 1995-2000. Programmet
kompletteras med en årlig handlingsplan.
Samarbetet ligger väl i linje med den svenska jämställdhetspolitiken. Arbetet
koncentreras till verksamhet som främjar kvinnors och mäns lika tillgång till
de politiska och ekonomiska beslutsprocesserna, kvinnors och mäns lika
ekonomiska ställning och inflytande, inte minst i fråga om ett lönsamt och
jämställt arbetsliv. Vidare prioriteras verksamhet som dels förbättrar
möjligheterna för såväl kvinnor som män att förena föräldraskap och
förvärvsarbete, dels påverkar den europeiska och övriga internationella
utvecklingen på jämställdhetsområdet.
Redan år 1996 antogs ett samarbetsprogram för lagstiftningsområdet. Detta har
varit vägledande för samarbetet under 1997. Samarbetsprogrammet kompletteras
med årliga handlingsplaner där det anges vilka sakområden som skall prioriteras
under ett verksamhetsår. Den handlingsplan som antogs i juni 1997 lyfter fram
tio områden av olika karaktär och med olika politisk dignitet. Vissa områden
har relevans endast för lagstiftningssamarbetet inom Norden, andra är
betydelsefulla för samarbetet med EU/EES och närområdena.
De nordiska regeringarnas samrådsgrupp för flyktingfrågor (NSHF) har under
1997 års svenska ordförandeskap haft tre möten. I anslutning till två av dessa
har inbjudits till möte på ministernivå. Tid har avsatts för diskussioner med
representanter för FN:s flyktingkommissarie och för International Organization
for Migration. Under 1998 ansvarar Danmark för ordförandeskapet i
samrådsgruppen.
Samrådsgruppens funktion att utbyta information, bidra till gemensamma,
nordiska hållningar och samstämt internationellt agerande har vidareförts under
året. Särskilda arbetsgrupper har behandlat olika frågor inför mötena i
samrådsgruppen.
Det nordiska samarbetet i ungdomsfrågor bereds inom ramen för Nordiska
ungdomskommittén, som lyder under kulturministrarna. Nordiska ungdoms-kommittén
är ministerrådets rådgivande och koordinerande organ i nordiska och
internationella barn- och ungdomspolitiska frågor och innehåller representanter
från såväl myndigheter som från ungdomsorganisationer. Kommittén har bl.a. i
uppgift att fördela stöd till ungdomars nordiska samarbete, att koordinera
nordisk ungdomsforskning och att följa upp arbetet med barn- och
ungdomspolitiska frågor inom alla Ministerrådets sektorer.
Försvarsrelaterat samarbete
För första gången i Nordiska rådets 45-åriga historia diskuterades
säkerhetspolitiska frågor vid rådets tvådagarskonferens i Helsingfors i augusti
1997 under temat Säkerhet i Norden och Nordens närområde. Björn von Sydow blev
den förste svenske försvarsminister någonsin som tagit till orda i Nordiska
rådet genom sitt inledningsanförande. Genom konferensen stimulerades dialogen i
hithörande frågor mellan berörda parlament och regeringar. Förutom de nordiska
länderna deltog även Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Tyskland och Polen
samt representanter för EU och Nato.
Vid Nordiska rådets 49:e session i november 1997 lämnade den norske
försvarsministern en redogörelse för nordiskt försvarsrelaterat samarbete, med
de säkerhetspolitiska aspekter som tillhör försvarsministrarnas ansvars-område.
Vid den 50:e sessionen i november 1998 är det Sveriges uppgift att lämna
motsvarande redogörelse.
Slutet på kalla kriget har gjort det möjligt för de nordiska länderna att
samarbeta kring försvars- och säkerhetspolitiska frågor med helt nya
förutsättningar. Varje år hålls två nordiska försvarsministermöten. Nästa möte
hålls i Sverige i april 1998. Vid dessa möten diskuteras aktuella försvars- och
säkerhetspolitiska frågor av gemensamt intresse. Ett aktivt utbyte mellan de
nordiska länderna bidrar bl.a. till kunskapsöverföring samt möjlighet till att
vid behov agera gemensamt i andra forum. Försvarsministermötena föregås av
möten på departementsråds- och statssekreterarnivå. Ett fördjupat tankeutbyte
har också utvecklats mellan de parlamentariska organ och politiska utredningar
som i de olika länderna bereder försvars- och säkerhetspolitiska frågor.
Under hösten 1997 har berörda myndigheter under Försvarsdepartementet haft i
uppdrag att se över olika möjligheter att utöka eller fördjupa det bilaterala
och det multilaterala försvarsrelaterade samarbetet med de nordiska länderna.
Det har bidragit till att ytterligare aktivera samarbetet inom ett antal
försvars- och säkerhetspolitiska områden.
Kärnan i det nordiska säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet utgörs
i dag främst av verksamhet inom det fredsfrämjande området. Detta samarbete -
det s.k. NordSamFN - startades under 1960-talet med syfte att samordna nordiska
fredsbevarande insatser av traditionell karaktär inom ramen för FN. För de
truppbidragande länderna betydde det rent praktiskt att man ställde styrkor
till FN:s förfogande och att FN skulle hantera inriktning, logistik och
omkostnader för operationerna. Utvecklingen har dock gått mot alltmer
komplicerade och varierade operationer. FN är heller inte längre den enda aktör
som genomför sådana operationer. Nato och Västeuropeiska unionen (VEU) spelar
jämte Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) sina olika
roller inom området fredsfrämjande verksamhet. NordSamFN ansågs otillräckligt
för den alltmer omfattande fredsfrämjande verksamheten och avvecklades i och
med 1997 års utgång.
Under 1997 etablerades ett nytt forum, NORDCAPS (Nordic Coordinated
Agreements for Military Peace Support). Syftet med den nya strukturen är att
förbättra de nordiska ländernas förmåga att agera gemensamt inför beslut om och
vid deltagande i fredsoperationer. NORDCAPS bidrar till ett intensifierat
informationsutbyte och ett fördjupat utbildnings- och materielsamarbete. När
ett beslut har fattats om en gemensam insats skall NORDCAPS säkerställa att
samordningen och igångsättandet blir effektivt när den nordiska insatsen väl
genomförs. Ett exempel på ett framgångsrikt nordiskt samarbete är den nordisk-
baltiska brigaden i Bosnien.
Nordic Peace är en årligt återkommande övning inom ramen för Partnerskap för
fred (PFF). Under 1997 stod Norge som värd för övningen och under 1998 kommer
Sverige att anordna en Nordic Peace-övning. De nordiska och de baltiska
länderna är inbjudna och övningen kommer att centreras kring civilmilitär
samverkan i internationella insatser.
Sverige har, tillsammans med Danmark, Finland och Norge, sedan 1992 lämnat
stöd inom Försvarsdepartementets område till Estland, Lettland och Litauen. De
tre länderna håller alla på att bygga upp försvar, gränsbevakning och andra
säkerhetsfunktioner. De nordiska länderna stöder på olika sätt upprättandet av
för en stat normala säkerhetsfunktioner.
Man samarbetar också kring uppbyggandet av en gemensam baltisk bataljon
(BALTBAT) för fredsfrämjande verksamhet. Under 1997 har även ett samarbete
påbörjats för att upprätta en för de baltiska staterna gemensam marin enhet
(BALTRON).
I samband med Nordiska rådets 49:e session presenterade Sverige ett initiativ
rörande ett flerårigt nordiskt säkerhetspolitiskt forskningsprogram. Under
vintern och våren 1997-1998 förs en dialog med de nordiska länderna rörande
tänkbara intressanta forskningsprojekt inom det säkerhetspolitiska fältet.
Under hösten 1998 planeras de reella forskningsprojekten att starta.
Redogörelsen
Efter de stora organisatoriska reformer som företagits i och med besluten vid
sessionen 1995 och under det fortsatta arbetet under presidiets ledning 1996
har Nordiska rådet nu börjat uppnå den stadga och flexibilitet som krävs för
att anpassa verksamheten till dynamiken i de nordiska samhällena och omvärlden.
Partipolitiseringen av rådets arbete och förankringen i de nationella
parlamenten har utgjort viktiga led däri. Strävandena att ytterligare utveckla
samarbetet inom begreppet ?nordisk nytta? fortsätter.
Vid Nordiska rådets session i Helsingfors uppmärksammades att
omorganiseringen av Nordiska rådet har medverkat till att vitalisera
organisationen och att indelningen i tre utskott på geografisk grundval har
bidragit till att tydligare fokusera på sakområden där rådet kan spela en roll.
Vidare noterades att partigruppernas förstärkta roll och ökade inflytande på
dagordningen för rådets arbete bidrog till att göra rådets dagliga arbete mer
relevant i förhållande till de dagspolitiska frågorna i de enskilda länderna.
En huvuduppgift för rådets presidium under 1998 blir att följa upp
temakonferensen Säkerhet i Nordens och Nordens närområden. Konferensen, som
hölls i augusti 1997, anses ha varit en framgång för rådet och ett genombrott
enär rådet behandlade frågor som tidigare ansetts ligga utanför dess
kompetensområde. Konferensen utmynnade i ett omfattande betänkande över tre
medlemsförslag från olika partigrupper som ledde till en rekommendation om
säkerhetspolitik.
Nordenutskottets arbetsområde täcker i princip alla delar av de traditionella
samarbetsområdena som Nordiska rådet hittills har arbetat med. Nordenutskottet
beslöt att för 1997 prioritera en temakonferens om Nordisk kultur, fortsatt
diskussion om den nordiska välfärdsmodellen, bekämpande av rasism och
främlingsfientlighet, flyktingpolitik, film- och mediefrågor, folkbildning och
vuxenundervisning, förstärkt folkligt kultursamarbete, det nordiska
språksamarbetet, bekämpande av sexuellt missbruk av barn samt kontakter med
frivilligorganisationer.
Under 1997 tillsattes en arbetsgrupp om nordiskt samarbete inom film och
medier. Gruppen lämnade sin slutrapport under hösten samma år. Den arbetsgrupp
som tillsattes under 1996 om ?Den nordiska välfärdsmodellen? avslutade under
1997 sitt arbete och lade fram sin rapport för Nordenutskottet.
Närområdesutskottet tillsatte under året två arbetsgrupper. Den ena
arbetsgruppen fokuserar på barnens situation i Nordens närområden och den andra
på miljöräkenskaper. Utskottet har vidare uppmärksammat Ryssland och
Östersjöregionen ur ett miljöperspektiv. Ett seminarium med en bred
deltagarkrets anordnades under 1997, vid vilket presenterades lägesrapporter
angående genomförandet av aktionsprogrammen för Östersjöregionen respektive
Barentsområdet.
Europautskottet har under 1997 särskilt uppmärksammat konsumentfrågorna. Ett
flertal möten ägde rum kring dessa frågor och en arbetsgrupp för
konsumentfrågor tillsattes under året. Vidare har utskottet genomfört en
konferens som uppföljning av Nordiska rådets Europakonferens 1996. Syftet med
uppföljningskonferensen var att fastställa hur arbetet med EU:s
regeringskonferens fortskred och på vilket sätt de nordiska länderna samarbetar
om gemensamma intressen.
Vidare tillsattes under 1997 en arbetsgrupp om den Nordiska Industrifonden.
Arbetsgruppens uppgift är att lämna rekommendationer till Nordiska
ministerrådet om fondens fortsatta inriktning vari även ingår att ta ställning
till om fonden skall upphöra.
Sammanfattning av motionerna
Motioner med anledning av regeringens skrivelse 1997/98:73
I motion U51 (v) tar motionärerna upp vissa frågor inom det nordiska samarbetet
som de anser är särskilt viktiga för Sverige att som ordförandeland ta upp
under 1998.
I yrkande 1 framhåller motionärerna att kultur och samarbete har en viktig
roll i det nordiska samarbetet. De anför att Norden utgör en språklig och
kulturell gemenskap. Vidare framhåller motionärerna att Nordiska rådet i en
rekommendation från 1997 föreslår att de nordiska ländernas regeringar i högre
grad än hittills understöder samproduktion av nordisk film och TV-film.
Motionärerna menar att det bästa sättet att göra dessa rekommendationer till
verklighet är att låta de nordbor som betalar det egna landets TV-licens också
får full tillgång till de andra ländernas public service-kanaler i TV. Därför
vill motionärerna i yrkande 2 att ett nordisk samarbete vad gäller public
service-kanaler etableras. Vidare ser motionärerna en risk för att det
multilaterala investeringsavtalet (MAI) kan hota rätten att ge spridning åt
ljud och bild och att ge ut böcker över nationsgränserna. En gemensam nordisk
hållning vad gäller undantag och samordning inom kulturområdet bör snabbt
utredas, menar motionärerna i yrkande 3. Slutligen framförs i motionens yrkande
4 att Sverige som ordförandeland skall tala mer om de nordiska folken som
världsmedborgare och minska den enligt motionärerna alltmer ensidiga
inriktningen på att framställa de nordiska länderna som medlemmar i EU/EES.
I motion U52 (s) noterar motionärerna att det i dag förekommer nordiskt
samarbete när det gäller samefrågor. De finner detta positivt men menar
samtidigt att Sverige bör verka för ett ökat nordiskt samarbete när det gäller
nationella minoriteter i den utsträckning som de nordiska länderna erkänner
samma grupper som nationella minoriteter. Särskilt angeläget är det, enligt
motionärerna, att samisk och tornedalsk kultur och historia lyfts fram.
Motionärerna menar också att Sverige bör verka för ett ökat regionalt samarbete
över gränserna mellan Norge, Sverige och Finland.
Motionärerna bakom motion U53 (mp) menar att det är glädjande att det av
regeringens skrivelse 1997/98:73 framgår att energi- och miljöfrågorna har fått
en starkare ställning än tidigare. De anför att detta delvis hänger samman med
att det under 1997 har förts en mer aktiv dialog mellan Nordiska ministerrådet
och Nordiska rådet om miljöfrågorna samt att Nordiska rådet fokuserat på
miljöfrågorna genom en särskild arbetsgrupp som behandlade miljöräkenskaper för
energi och vars rapport presenterades under 1997. Denna rapport låg sedan till
grund för en rekommendation i rådet. De nordiska regeringarna uppmanas att
etablera en nordisk miljöräkenskap för energi, att utvidga satsningen på
förnybara energikällor, att understödja övergången till bärkraftiga
energikällor samt att utreda möjligheterna att införa ett enhetligt
miljöskattesystem i Norden, ett system som syftar till att minimera
koldioxidutsläppen. Motionärerna menar att en förstärkning av det nordiska
samarbetet på energi- och miljöområdena bör komma till stånd.
Motion med anledning av redogörelse till riksdagen 1997/98:NR1
I motion U62 (m) framhåller motionärerna att Moderata samlingspartiet vill med
fortsatta reformer av Nordiska rådets arbetsformer göra rådet till en dynamisk
och kraftfull församling med fokusering på aktuella frågor med nordisk
anknytning. De menar att en förutsättning för att det nordiska samarbetet skall
lyckas är att det förankras bättre i de nationella parlamenten och att
intresset för de nordiska frågorna delas av en större krets parlamentariker än
de 87 som ingår i Nordiska rådet. I motionen framförs förslag om förändringar.
Motionärerna anser att deltagarkretsen vid Nordiska rådets session skall kunna
utökas med ledamöter från Europaparlamentet (yrkande 1). Vidare anser
motionärerna att det är väsentligt att främja ett kontinuerligt samarbete
mellan de nationella parlamenten vad gäller nordiska frågor. Det kan ske genom
att utskotten i dessa frågor samarbetar med varandra, menar motionärerna
(yrkande 2). Vidare bör parlamentariker från de baltiska länderna regelbundet
inbjudas dels till Nordiska rådets session, dels till relevanta utskottsmöten
för att stärka samarbetet mellan Norden och de baltiska staterna (yrkande 3).
Slutligen menar motionärerna att det finns behov av en fortsatt reformering av
Nordiska rådet och begär ett riksdagens tillkännagivande om detta (yrkande 4).
Motioner från allmänna motionstiden
Centerpartiet framhåller i motion U210 (c) yrkande 10 att partiet är en av de
ivrigaste förespråkarna för ett utvidgat nordiskt samarbete och efterlyser ett
förstärkt svenskt engagemang.
Motionärerna anser att Sverige som ordförandeland i det Nordiska
ministerrådet under 1998 skall verka för att det befintliga nordiska samarbetet
ges ny kraft. Insatser bör göras för att förstärka den nordiska hemmamarknaden,
den ekonomiska sammanhållningen samt den sociala och kulturella samhörigheten.
Utöver vad regeringen anfört menar Centerpartiet att Sverige måste prioritera
samarbetet med Nordens närområden, samfällda nordiska miljöinsatser i
Murmanskområdet och det samfällda resursmässiga stödet till de baltiska
ländernas integrationsprocess i EU.
I kommittémotion U411 (v) yrkande 3 framhåller motionärerna att de nya
säkerhetspolitiska utmaningarna är kopplade till miljöhot och till de instabila
förhållandena i delar av Central- och Östeuropa. Motionärerna konstaterar att
situationen i Nordens närområde, och särskilt i nordvästra Ryssland, innefattar
en omfattande kärnteknisk verksamhet. De otillfredsställande säker-
hetsanordningarna och de dåliga lagringsförhållandena för det radioaktiva
avfallet utgör ett hot även för de nordiska länderna, menar motionärerna, och
anför att det är ett av de största miljömässiga och säkerhetspolitiska hot som
finns för närvarande.
Motionärerna menar att miljöaspekterna på säkerhetsarbetet är viktiga och
anför att miljöfrågorna måste integreras i det säkerhetsbegrepp som därvid får
en vidare tolkning än den traditionella.
I flerpartimotionen U701 (fp, c, mp, kd) yrkande 1 framhåller motionärerna att
de önskar se ett svenskt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet med höga
ambitioner. De framhåller att regeringen har alltför blygsamma mål för de
nordiska ländernas samarbete i närområdet och för samfällda nordiska
miljöinsatser i Murmanskområdet. Vidare menar motionärerna att beträffande det
inomnordiska samarbetet lämnas få förslag. De anför att den ekonomiska
sammanhållningen behöver stärkas liksom den sociala och kulturella
samhörigheten. Motionärerna anser också att regeringen bör involvera
riksdagsledamöter i arbetet kring Nordiska ministerrådet.
I yrkande 2 anförs att särskilda informationsinsatser är nödvändiga under
Sveriges ordförandeskapsperiod och det framhålls att regeringen bör överväga på
vilket sätt sådana informationsinsatser kan komma till stånd.
I motion U702 (fp) menar motionärerna att det nordiska samarbetet bygger på
genuin värdegemenskap mellan fem länder och tre självstyrande områden i Norden.
Det ger samarbetet både en djup folklig förankring och en unik legitimitet.
Inför det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet vill motionärerna
framföra ett antal förslag på åtgärder som kan vidtas i Sverige för att
förstärka den nordiska dimensionen i landet.
Vidare anförs i motionen att till den nordiska värdegemenskapen hör att
välfärden är politikens mål. Samtidigt är den nordiska välfärdsmodellen, med
omfattande behov tillfredsställda genom skattefinansiering eller obligatoriska
avgifter, ställd under debatt, framhåller motionärerna. Nordenutskottet har
därför tillsatt en arbetsgrupp för att närmare granska framtiden för den
nordiska välfärdsmodellen. Arbetsgruppen har i detta sammanhang analyserat ett
antal frågeställningar.
Motionärerna menar att det är viktigt att betona att välfärdsdebatten är en
fortgående process på olika nivåer och inom olika områden. Därför är det av
intresse att en aktiv debatt i dessa frågor äger rum, och motionärerna menar
att Nordenutskottet i Nordiska rådet bör låta utarbeta underlag för en
eventuell temakonferens i dessa frågor under 1999. De begär ett riksdagens
tillkännagivande om vad i motionen anförts om initiativ för att föra vidare den
nordiska debatten om välfärden (yrkande 1).
I yrkande 3 framförs förslaget att det finska språket bör garanteras status
som minoritetsspråk i hela Sverige.
Vidare framhåller motionärerna att helt avgörande för det nordiska samarbetet
är förmågan att förstå varandra språkligt, och för detta syfte är TV en mycket
viktig väg. I motionen framförs därför förslaget att regeringen måste agera för
att öka möjligheterna för svenska hushåll att ta del av ett nordiskt TV-utbud
och därmed medverka till att stärka den nordiska språkförståelsen. De yrkar
(yrkande 5) att riksdagen hos regeringen begär att de förändringar görs som
erfordras för att de nordiska ländernas public service-kanaler skall kunna ses
i andra nordiska länder.
I yrkande 6 i samma motion anförs att åtgärder behövs för att stimulera
engagemanget inom såväl Föreningen Norden som andra organisationer på folklig
nivå. Vidare menar motionärerna (yrkande 7) att den informationsverksamhet som
bedrivs av Arena Norden bibehålls och ges allt stöd.
Utskottets överväganden
I motion U51 (v) yrkande 1 framhåller motionärerna att kulturen har en viktig
roll i det nordiska samarbetet. I yrkande 2 efterlyses nordiskt samarbete vad
gäller public service-television. I yrkande 3 menar motionärerna att en
gemensam nordisk hållning vad gäller undantag och samordning inom kulturområdet
är önskvärd i förhållande till MAI-avtalet. Vidare framhålls i yrkande 4 att
Sverige som ordförandeland mer skall lyfta fram de nordiska folken som
världsmedborgare och mindre som medlemmar i EU/EES. I motion U702 (fp) yrkande
5 begärs att de förändringar genomförs som erfordras för att de nordiska
ländernas public service-kanaler skall kunna ses i andra nordiska länder.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att samarbete inom kulturområdet
utgör en väsentlig del i det nordiska samarbetet och konstaterar att verksamhet
pågår sedan många år inom detta område. Detta samarbete beskrivs även utförligt
i regeringens skrivelse
Vad gäller nordiskt samarbete mellan public service-kanaler kan utskottet
konstatera att den digitala sändningstekniken möjliggör att den nordiska
visionen om grannlands-TV kan bli verklighet. Utskottet har inhämtat att de
nordiska TV-bolagen är i färd att starta digitala sändningar via satellit. Inom
en nära framtid kommer merparten av Norden att täckas av grannländernas TV-
sändningar via satellit.
Utskottet menar att det är viktigt att ge de nordiska public service-bolagen
förutsättningar att utvecklas in i den digitala framtiden. Enligt vad utskottet
erfarit har Sveriges Television inlett digitala satellitsändningar med
huvudsakligt syfte att förbättra möjligheten för de nordiska grannländerna och
övriga Europa att kunna ta emot sändningarna. Vidare har TV-företagen i Norden
tillsammans med de stora distributörerna av TV via marknät, satellit och kabel-
/telenät enats om gemensam teknisk specifikation för distribution av digital TV
i Norden. Syftet med arbetet är att göra övergången till digital distribution
så enkel som möjligt för TV-tittarna och att försäkra sig om att det inte
föreligger tekniska hinder för att tittarna skall kunna välja av utbudet.
Vad beträffar yrkande 4 i motion U51 (v) konstaterar utskottet att de
nordiska folken i demokratisk ordning har beslutat om de vill bli medlemmar av
EU eller av EES. När det gäller de två länder som senast blev medlemmar av EU,
Sverige och Finland, föregicks besluten dessutom av folkomröstningar i
respektive land. Detta förhindrar emellertid inte att varken dessa länder eller
den nordiska kretsen som sådan vidmakthåller engagemang i de globala frågorna.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna U51 (v) yrkandena 1, 2,
3 och 4 och U702 (fp) yrkande 5 är besvarade.
Motionärerna bakom motion U52 (s) menar att Sverige bör verka för ett ökat
nordiskt samarbete när det gäller nationella minoriteter.
Utskottet vill inledningsvis framhålla att ett etablerat nordiskt samarbete -
både på officiellt plan och på frivilligsidan - finns sedan länge i frågor som
rör de nordiska samerna. Vissa samarbetsarrangemang finns också rörande romer
(Sverige-Finland). Utskottet konstaterar vidare att ekonomiskt stöd utgår över
Nordiska ministerrådets budget till gemensamma nordiska samiska institutioner
och till samisk kulturverksamhet.
Vidare noterar utskottet att samerna som enda intresse-/minoritetsgrupp har
tillförsäkrats officiell observatörsstatus i Nordiska rådet. En särskild
samrådsordning finns också mellan samernas nordiska organisationer och Nordiska
ministerrådet. Utskottet har inhämtat att denna nyligen har utvärderats och av
båda parter ansetts fungera väl.
Utskottet konstaterar att i Sveriges program för ordförandeskapet under 1998
i det nordiska regeringssamarbetet framhålls särskilt att samarbetet i
urbefolkningsfrågor skall prioriteras. Häri ingår arbetet med en nordisk
samekonvention.
Under det svenska ordförandeskapet riktas vidare enligt vad utskottet
inhämtat särskild uppmärksamhet mot gränsregionala förhållanden i Norden.
Därvid fokuseras på hinder och ofullkomligheter som försvårar kontakter och
rörlighet över nationsgränserna.
Vidare vill utskottet anföra att en parlamentarisk utredning (Steg mot en
minoritetspolitik; SOU 1997:192 och 193) har belyst frågan om Sveriges
tillträde till Europarådets minoritetsspråkskonvention och dess ramkonvention
till skydd för nationella minoriteter. Enligt vad utskottet inhämtat pågår
remissbehandling av utredningens förslag.
Utskottet anser därmed att motion U52 (s) har besvarats med vad utskottet
anfört.
I motion U53 (mp) anförs att det nordiska samarbetet vad gäller energi- och
miljöområdet bör förstärkas.
Utskottet har inhämtat att med anledning av den i motionen åberopade
rekommendationen från Nordiska rådet om miljöräkenskaper, energipolitik samt
miljöskatter har Nordiska ministerrådet tagit initiativ till en utredning om
det samlade nordiska elsamarbetets och den samlade nordiska elproduktionens
påverkan på klimatet och miljön, nu och i framtiden. Utredningen skall bl.a.
beskriva det nordiska elsystemet under åren 1996 och 1997, analysera den öppna
elhandelns betydelse och bedöma elsektorns framtida miljöpåverkan. Enligt vad
utskottet erfarit skall utredningens resultat enligt gällande planer föreligga
hösten 1998.
Utskottet vill utöver detta framhålla att inom Nordiska ministerrådet
inleddes 1996 ett särskilt arbete rörande energi- och miljösektorerna. En
särskild styrgrupp för detta arbete inrättades 1997. Utskottet noterar att
gruppens mandat hittills har varit fokuserat på klimatfrågan i relation till
FN:s klimatkonvention och hur de nordiska länderna kan samarbeta och medverka
till att lösa frågor i detta sammanhang. Utskottet har inhämtat att det
pågående arbetet är inriktat på nya gaser och flexibilitetsmekanismer; under
nästa etapp, som inleds sommaren 1998, avser styrgruppen att även ta upp frågor
om förnybar energi och energieffektivisering.
Vidare konstaterar utskottet att i samband med de nordiska energiministrarnas
uppföljning av deklarationen om en uthållig energiförsörjning runt Östersjön
behandlades bl.a. frågor om utvecklingen av regelverken för handel med
ledningsbunden energi, samarbete avseende ekonomiska styrmedel samt
förutsättningarna för en ökad användning av förnybara energikällor och ökad
satsning på energieffektivisering. Utskottet har även inhämtat att de nordiska
energiministrarna under 1998 lämnar en rapport i dessa frågor till
statsministrarna och kommer att närmare diskutera konkreta åtgärder för
Östersjösamarbetet vid sitt sommarmöte i juni 1998.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion U53 (mp) är besvarad.
Motionärerna bakom motion U62 (m) vill i yrkande 1 att deltagarkretsen vid
Nordiska rådets session skall kunna utökas med ledamöter från
Europaparlamentet. I yrkande 2 efterlyses mer samarbete mellan utskotten i
respektive parlament. Ett förslag att parlamentariker från Baltikum bör
inbjudas till Nordiska rådets möten framförs i yrkande 3 och i yrkande 4 begärs
ett riksdagens tillkännagivande om fortsatt reformering av Nordiska rådet.
Utskottet behandlade motsvarande yrkanden i sitt betänkande 1996/97:UU11 och
framhöll då följande:
Utskottet vill inledningsvis understryka att Nordiska rådet under de senaste
åren starkt präglats av ett reformarbete som inneburit en ny inriktning på
verksamheten, nya arbetsformer och ny organisation. Denna utveckling be-skrivs
också i redogörelsen.
Den nya rådsorganisationen har öppnat för nya mötesformer, s.k. temamöten,
där andra än rådsmedlemmar och regeringsrepresentanter kan delta i debatten.
Vid den av Nordiska rådet i mars 1996 arrangerade temasessionen om
Europafrågor kunde EU-parlamentariker, Europarådsparlamentariker,
parlamentariker från de nordiska parlamentens EU-organ och andra
parlamentsutskott utan att ha plats i rådet delta i debatten. En liknande
temakonferens om kulturfrågor hölls i Oslo i mars 1997. Även vid det tillfället
inbjöds andra än rådets ledamöter att deltaga. Inbjudna till konferensen var
t.ex. parlamentariker från de nationella parlamentens kulturutskott, EU-
parlamentariker samt ett stort antal internationella och nationella
organisationer.
Nordiska rådets nya konstitution är beslutad och genomförd sedan den 1
januari 1996. Innan några förändringar genomförs, bör erfarenheterna av den nya
organisationen avvaktas. Innan en sådan utvärdering har kunnat ske, finner
utskottet det inte påkallat att diskutera några mera genomgripande förändringar
av rådets verksamhet. Ändringar i rådets arbetsordning, liksom eventuella
justeringar av det grundläggande Helsingforsavtalet åvilar också slutligen
Nordiska rådet självt. Utskottet förutsätter att principen om ?nordisk nytta?,
som den formuleras i regeringens skrivelse och redogörelsen, kommer att bli
vägledande i rådets fortsatta reformarbete.
Utskottet konstaterar vidare att ett av Nordiska rådets utskott,
Europautskottet, har till uppgift att samverka i frågor av betydelse för
arbetet inom EU/EES, där de nordiska länderna kan agera utifrån en
grundläggande värdegemenskap och sammanfallande intressen. Europafrågorna har
enligt utskottets uppfattning en självklar plats i Nordiska rådets verksamhet.
Den nya organisationen återspeglar också detta synsätt. Utskottet vill dock
inte förorda att nationella EU-parlamentariker nomineras som delegater till
Nordiska rådet.
Enligt utskottets uppfattning gäller dessa bedömningar alltjämt.
Med det anförda anser utskottet att motion U62 (m) yrkandena 2 och 4 är
besvarad.
Utskottet avstyrker motionens yrkande 1.
Vad gäller frågan om kontakter med parlamentariker från de baltiska länderna
anförde utskottet i betänkande 1996/97:UU11 följande:
I rådets nya organisation har närområdesutskottet till huvudsaklig uppgift att
på olika sätt stärka och utveckla kontakterna med Nordens närområden. I
anledning av det här aktuella motionsyrkandet vill utskottet särskilt framhålla
närområdesutskottets deltagande i det första gemensamma mötet mellan Nordiska
rådet och Baltiska parlamentariska församlingen. Vid det tillfället fattades
beslut om en översyn av 1992 års samarbetsavtal mellan Nordiska rådet och
Baltiska församlingen. Detta arbete har nu inletts. Utskottet spelade också en
viktig roll i förberedelserna av den femte Östersjökonferensen i Riga i
september 1996. Under året utarbetade också en arbetsgrupp tillsatt av
ministerrådet ett förslag till närområdesstrategi. Närområdesutskottet har
följt detta arbete och framfört synpunkter på förslaget.
Enligt redogörelsen skall Närområdesutskottet under 1997 fortsätta att
samarbeta med Baltiska församlingen och de lokala parlamenten i nordvästra
Ryssland, delta i Östersjösamarbetet samt följa utvecklingen i Nordens när-
områden inklusive Arktis. Ett EU-seminarium för baltiska parlamentariker om
parlamentarikernas roll i medlemsförhandlingarna anordnades i Riga under våren
1997, tillsammans med Europautskottet. Utskottet kommer att delta i
förberedelserna av den sjätte parlamentariska Östersjökonferensen och i en
baltisk-nordisk jämställdhetskonferens i Valmiera som båda kommer att äga rum
under 1997.
Utskottet delar motionärernas bedömning av vikten av ett utvecklat samarbete
med de baltiska staterna. Närområdesutskottets arbete torde också skapa goda
förutsättningar att ytterligare bredda och fördjupa detta. Det förefaller
utskottet rimligt att baltiska parlamentariker i någon form ges möjlighet att
delta i aktiviteter inom ramen för Nordiska rådets verksamhet. Hur Nordiska
rådet närmare utformar sina sessioner och sammankomster ankommer det dock i
första hand på Nordiska rådet självt att avgöra.
Utöver vad som anfördes i betänkande 1996/97:UU11 vill utskottet framhålla att
under 1997 genomfördes en parlamentarisk konferens om Östersjösamarbetet med
deltagare bl.a. från de baltiska länderna. Ett avtal om parlamentariskt
samarbete mellan den Baltiska församlingen och Nordiska rådet upprättades
också. Vidare har utskottet erfarit att representanter för Baltiska
församlingen alltid inbjuds att närvara vid Nordiska rådets sessioner och
temakonferenser. Utskottet har även inhämtat att ett nytt gemensamt möte mellan
Baltiska församlingen och Nordiska rådet planeras under 1999.
Med det anförda anser utskottet att motion U62 (m) yrkande 3 är besvarad.
I motion U210 (c) yrkande 10 begärs ett riksdagens tillkännagivande om vad i
motionen framförts om förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet i
Nordiska ministerrådet. Även i motion U701 (fp, c, mp, kd) yrkande 1 begärs ett
riksdagens tillkännagivande om vad som anförs i motionen om förberedelserna
inför det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. I yrkande 2 lyfter
motionärerna fram behovet av särskilda informationsinsatser. I motion U702 (fp)
yrkande 6 begärs åtgärder för att stimulera engagemanget inom såväl föreningen
Norden som andra organisationer på folklig nivå. I yrkande 7 i samma motion
menar motionärerna att Arena Norden skall ges allt stöd.
Utskottet konstaterar inledningsvis att förhandsinformation om huvudlinjerna
i programmet för det svenska ordförandeskapet gavs av samarbetsminister Winberg
vid ett besök hos Nordiska rådets svenska delegation hösten 1997. Programmet
offentliggjordes i enlighet med gällande rutiner i samband med Nordiska rådets
session i november 1998. Vidare redogjorde samarbetsminister Pagrotsky för
programmet i riksdagen i februari 1998. Utskottet vill vidare framhålla att
programmet presenteras på ett förtjänstfullt sätt även i föreliggande
skrivelse.
Enligt utskottets uppfattning framgår av de lämnade redovisningarna att
regeringen under ordförandeåret verkar för ett stärkt nordiskt samarbete.
Utskottet menar att regeringens prioriteringar ligger i linje med vad som
anförs i motionerna om angelägna samarbetsområden. Bl.a. är samarbetet med
närområdet en viktig beståndsdel i de svenska prioriteringar för
ordförandeskapsperioden och utskottet har inhämtat att ökade satsningar
diskuteras inom ramen för arbetet med Nordiska ministerrådets budget för 1999.
I detta sammanhang vill utskottet även omnämna det värdefulla arbete som görs
inom närområdesutskottet i Nordiska rådet.
Utskottet vill framhålla att samarbetet med frivilligorganisationerna, där
föreningarna Norden intar en särställning, är ett viktigt inslag i det nordiska
samarbetet. Enligt vad utskottet inhämtat stödjer och utnyttjar Nordiska
ministerrådet och de nordiska regeringarna föreningarna Norden som
samarbetspartner i en rad olika projekt. Ministerrådet har också stöttat den
verksamhet som bedrivs av Nordens Folkliga Församling, vilken omfattar ett
stort antal frivilliga organisationer. Utskottet har erfarit att ett förslag
till strategi för samverkan mellan det officiella nordiska samarbetet och
frivilliga organisationer för närvarande bereds inom Nordiska ministerrådet,
med inriktning på behandling under Nordiska rådets session i november 1998.
Vad gäller de stärkta informationsinsatser som motionärerna efterlyser
konstaterar utskottet att sådana har varit en viktig del i arbetet under det
svenska ordförandeskapet. Utskottet noterar att de omfattar bl.a. en satsning
på föreningen Nordens informationsverksamhet vid Arena Norden, upprättande av
en telefonbaserad servicetjänst vid föreningen Norden, en
informationsutställning i Rosenbad, vilken invigdes av samarbetsministern i
april, tidningsartiklar av samarbetsministern i nordisk press samt
presskonferenser i samband med nordiska ministermöten m.m.
Vidare noterar utskottet att regeringen har vidtagit åtgärder för att
tillgodose önskemålet om resurser till Arena Norden. Regeringen har framlagt
ett förslag om att genom omfördelningar av medel anslå 1 miljon kronor till
Arena Nordens verksamhet. För den del av de omfördelbara medlen som regeringen
ej kan besluta över har ett förslag förelagts riksdagen för avgörande.
Utskottet har i yttrande 1997/98:UU3y till Finansutskottet tillstyrkt
regeringens förslag i den del som berör utskottets beredningsområde.
Utskottet vill även framhålla att Nordiska rådets svenska delegation har ett
samarbetsavtal om informationsfrågor med Arena Norden.
Med vad som anförts anser utskottet att motionerna U210 (c) yrkande 10, U701
(fp, c, mp, kd) yrkandena 1 och 2 och U702 (fp) yrkandena 6 och 7 är besvarade.
Motionärerna bakom motion U411 (v) yrkande 3 menar att miljöaspekterna på
säkerhetsarbetet är viktiga och måste integreras i säkerhetsbegreppet.
Utskottet har i betänkande 1997/98:UU8 behandlat vissa säkerhetspolitiska
frågor samt Sveriges deltagande i EAPR och det fördjupad PFF-samarbetet. I
betänkandet tar utskottet bl.a. upp det breda säkerhetsbegreppet som
utgångspunkt för fredsfrämjande verksamhet. Utskottet konstaterar i betänkandet
att säkerhet inte bara är en militär fråga eller en fråga om att undvika krig.
Det är även en fråga om att på andra sätt skapa förutsättningar för fred. I
etapp 1 av det gällande försvarsbeslutet, som fattades av riksdagen den 6
december 1995, etablerades det s.k. breda säkerhetsbegreppet, konstaterar
utskottet i betänkandet och fortsätter:
De senaste årens utveckling medför att man i dag måste teckna en bredare bild
av tänkbara risker, hot och påfrestningar. Dessa sträcker sig från den hårda
kärnan av mer traditionella säkerhetspolitiska hot som långsiktigt inte kan
uteslutas, över de nya konflikter som tenderar att blossa upp i det kalla
krigets spår, till de hot och risker som följer av den globala utvecklingen och
de moderna samhällenas sårbarhet. De underliggande konfliktorsakerna kan sökas
i såväl politiska som etniska, religiösa, ekonomiska, sociala och miljömässiga
förhållanden.
Även i betänkande 1997/98:UU21 Verksamheten inom OSSE under 1997 tar utskottet
upp det breda säkerhetsbegreppet, vilket även innefattar miljöhot.
Utskottet framhåller i betänkandet att OSSE:s särskilda styrka ligger i att
verksamheten tar sin utgångspunkt i det breda säkerhetsbegreppet. Vid sidan av
de traditionella säkerhetspåverkande faktorerna innefattar detta även frågor
som gäller respekten för demokrati, rättsstatsprincipen, de mänskliga
rättigheterna samt ekonomiska och miljömässiga faktorer.
Utskottet vill framhålla att även i det nordiska samarbetet utgör
miljöfrågorna en viktig del och då inte minst i relationerna till närområdet,
Baltikum och Kolahalvön. Utskottet noterar att regeringen i skrivelsen
framhåller att den under ordförandeskapet kommer att verka för en vidgad
nordisk samverkan i närområdet för att främja demokrati, stabilitet samt
ekologisk, ekonomisk och social utveckling för hela den region som omfattar
Norden, Östersjön, Barentsregionen och Arktis.
Med vad som anförts anser utskottet att motion U411 (v) yrkande 3 är besvarad.
I motion U702 yrkande 1 begärs ett riksdagens tillkännagivande om vad i
motionen anförts om initiativ att föra vidare den nordiska debatten om
välfärden. I yrkande 3 föreslås att det finska språket bör garanteras status
som minoritetsspråk i Sverige.
Utskottet vill framhålla att välfärden är en aktuell fråga på Nordiska
ministerrådets dagordning. Av föreliggande skrivelse framgår att den svenska
regeringen under ordförandeskapet vill bidra till att föra arbetet framåt bl.a.
avseende:
- Nordisk samverkan för att analysera och värdera välfärdssamhällets utveckling
mot bakgrund av den tvärsektoriella genomlysning som gjorts inom Nordiska
ministerrådet under 1996-97,
- förbättra dialogen om den ekonomiska politiken, där en viktig aspekt är att
vidmakthålla och säkra den konsolidering av de offentliga finanserna som är
en förutsättning för en stabil ekonomisk utveckling,
- en nordisk handlingsplan för konsumentpolitiken utarbetas, som kan ge
förutsättningar för bättre genomslag för nordiska ståndpunkter vid
utformningen av EU:s konsumentpolitik.
Utskottet vill vidare framhålla att två rapporter med anknytning till välfärden
presenterades förra året. Rapporterna utgjorde underlag för den välfärdsdebatt
som ägde rum vid Nordiska rådets session i november. Utskottet har erfarit att
ministerrådet nu överväger formerna för den fortsatta uppföljningen. Avsikten
är bl.a. att utarbeta en ny bredare rapport om det nordiska välfärdssamhället
riktad till internationella samarbetspartner.
De båda ovan nämnda rapporterna, varav den ena har utarbetats av Nordiska
rådet, låg även till grund för ett seminarium i Stockholm om den framtida
nordiska välfärden. Seminariet ägde rum i mars 1998 i Riksdagshuset och
arrangerades av Nordenutskottet inom Nordiska rådet.
Beträffande det finska språkets ställning i Sverige noterar utskottet att
frågan har behandlats i Minoritetsspråkskommittén, vilken avlämnade sitt
betänkande den 7 januari 1998. Kommitténs slutsats är att det finska språket,
inklusive tornedalsfinska, är minoritetsspråk. En rad åtgärder föreslås därför
på riksnivå och regional nivå till stöd och skydd för finskan. Kommitténs
förslag är föremål för remissbehandling.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion U702 yrkandena 1 och 3 är
besvarad.
Med det anförda föreslår utrikesutskottet att riksdagen lägger skrivelse
1997/98:73 Nordiskt samarbete 1997 och Redogörelsen till riksdagen 1997/98:NR1
Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten under 1997
till handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande nordiskt samarbete mellan public service-kanaler
att riksdagen förklarar motionerna 1997/98:U51 yrkandena 1-4 och 1997/98:U702
yrkande 5 besvarade med vad utskottet anfört,
2. beträffande nordiskt samarbete avseende nationella minoriteter
att riksdagen förklarar motion 1997/98:U52 besvarad med vad utskottet anfört,
3. beträffande nordiskt samarbete inom energi- och miljöområdena
att riksdagen förklarar motion 1997/98:U53 besvarad med vad utskottet anfört,
4. beträffande deltagande vid Nordiska rådets session, utskottens
roll m.m.
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:U62 yrkande 1 förklarar motion
1997/98:U62 yrkandena 2-4 besvarad med vad utskottet anfört,
res. 1 (m)
5. beträffande prioriteringar under det svenska ordförandeskapet i
Nordiska ministerrådet, särskilda informationsinsatser m.m.
att riksdagen förklarar motionerna 1997/98:U210 yrkande 10, 1997/98:U701
yrkandena 1 och 2 samt 1997/98:U702 yrkandena 6 och 7 besvarade med vad
utskottet anfört,
6. beträffande miljöfrågorna och säkerhetsbegreppet
att riksdagen förklarar motion 1997/98:U411 yrkande 3 besvarad med vad
utskottet anfört,
7. beträffande debatten om välfärden samt frågan om minoritetsspråk
att riksdagen förklarar motion 1997/98:U702 yrkandena 1 och 3 besvarad med vad
utskottet anfört,
8. beträffande regeringens skrivelse och Nordiska rådets svenska
delegations berättelse
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1997/98:73 Nordiskt samarbete 1997
och Redogörelsen till riksdagen 1997/98:NR1 Nordiska rådets svenska
delegations berättelse angående verksamheten under 1997 till handlingarna.
Stockholm den 14 maj 1998
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Inga-Britt
Johansson (s), Nils T Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m), Urban
Ahlin (s), Helena Nilsson (c), Bertil Persson (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v), Agneta Brendt (s), Lars
Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kd) och Magnus
Johansson (s).
Reservation
Deltagande vid Nordiska rådets session, utskottens roll m.m. (mom. 4)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ?Nordiska
rådets nya konstitution? och på s. 21 slutar med ?motionens yrkande 1? bort ha
följande lydelse:
Utskottet konstaterar vidare att ett av Nordiska rådets utskott,
Europautskottet, har till uppgift att samverka i frågor av betydelse för
arbetet inom EU/EES, där de nordiska länderna kan agera utifrån en
grundläggande värdegemenskap och sammanfallande intressen. Europafrågorna har
enligt utskottets uppfattning en självklar plats i Nordiska rådets verksamhet.
Den nya organisationen återspeglar också detta synsätt. Utskottet anser därför
att förslaget att även EU-parlamentarikerna skall kunna ingå som valda
ledamöter i de nationella delegationerna är intressant och borde prövas.
Utskottet tillstyrker därmed motion U62 (m) yrkande 1. Utskottet anser att
yrkandena 2 och 4 i motion U62 (m) är besvarade med vad som anförts.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande deltagande vid Nordiska rådets session, utskottens
roll m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U62 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört samt förklarar motion
1997/98:U62 yrkandena 2-4 besvarade med vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Nordiskt samarbete inom energi- och miljöområdena (mom. 3)
Bodil Franke Ohlsson (mp) anför:
Miljöpartiets motion om en förstärkning av det nordiska samarbetet på energi-
och miljöområdena har besvarats välvilligt av utskottet. Bland annat framhåller
utskottet att Nordiska ministerrådet tagit initiativ till en utredning om det
nordiska elsamarbetets och elproduktionens påverkan på klimat och miljö.
Resultatet skall vara klart hösten 1998. Under 1998 kommer också energifrågor
att tas upp till diskussion vid de nordiska energiministrarnas sommarmöte i
juni. Alla dessa åtgärder är positiva ur Miljöpartiets synpunkt.
Miljöpartiet menar att utslagsgivande för en förbättring av miljön är att
såväl konferenser som utredningar och arbetsgruppers direkta rekommendationer
resulterar i konkreta insatser och samarbete. Miljöpartiet vill särskilt betona
den av Nordiska rådet tillsatta arbetsgruppen som satt fokus på miljöfrågorna.
I arbetsgruppens rapport rekommenderas de nordiska regeringarna att utvidga
satsningen på förnybara energikällor och att etablera en nordisk miljöräkenskap
för energi som ett instrument för att effektivare kunna utnyttja inhemsk energi
så att miljöskadliga utsläpp minimeras.
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1
Motionerna..........................................1
Motioner väckta med anledning av regeringens skrivelse 1997/98:73 1
Motion väckt med anledning av redogörelse 1997/98:NR1 2
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1997/98 2
Utskottet...........................................3
Regeringens skrivelse 1997/98:73 3
Samarbetet inom Norden 3
Norden och Europa 4
Norden och dess närområden 4
Svenskt ordförandeskap 5
Nordiskt samarbete på sektorsnivå 6
Kultur och media 6
Utbildning och forskning 8
Miljö 9
Ekonomi och näring 10
Medborgarpolitik 11
Försvarsrelaterat samarbete 13
Redogörelsen 14
Sammanfattning av motionerna 16
Motioner med anledning av regeringens skrivelse 1997/98:73 16
Motion med anledning av redogörelse till riksdagen 1997/98:NR1 17
Motioner från allmänna motionstiden 17
Utskottets överväganden 19
Hemställan 25
Reservation........................................26
Deltagande vid Nordiska rådets session, utskottens roll m.m. (mom. 4) 26
Särskilt yttrande..................................27
Nordiskt samarbete inom energi- och miljöområdena (mom. 3) 27