Utrikesutskottets betänkande
1997/98:UU01

Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan

Innehåll

1997/98
UU1

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens framställning i proposition
1997/98:1 avseende anslagsbehov under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan. Regeringen föreslår att totalt 2 811 310 000 kr
anvisas till anslag inom detta utgiftsområde, att ett antal mål för
verksamheten inom utgiftsområdet godkänns och att Stiftelsen Svenska Institutet
omvandlas till en myndighet med namnet Svenska institutet.
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens samtliga förslag.
Utskottet tar också ställning till motioner som väckts i anslutning till
propositionen. Samtliga motionsyrkanden besvaras eller avstyrks. Till
betänkandet är fogat 6 reservationer och 4 särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1997/98:1, volym 4, utgiftsområde 5, att
riksdagen:
1. godkänner målen för utgiftsområdet i enlighet med vad regeringen förordar
under avsnitt 2 i propositionen,
2. godkänner förslaget att bilda en ny myndighet Svenska institutet med uppgift
att bedriva motsvarande verksamhet som bedrivs av Stiftelsen Svenska
Institutet,
3. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell samverkan enligt följande uppställning:
---------------------------------------------------------
|ANSLAG                        |ANSLAGSTYP  |ANSLAGSBELOPP|
|                              |            |(1000-TAL  |
|                              |            |KR)        |
---------------------------------------------------------
|A 1 Utrikesförvaltningen      |Ramanslag   |  1 757 629|
---------------------------------------------------------
|A 2 Nordiskt samarbete        |Ramanslag   |      1 452|
---------------------------------------------------------
|A  3 Ekonomiskt bistånd till  |Ramanslag   |      4 402|
|svenska                       |            |           |
|medborgare i utlandet m.m.    |            |           |
---------------------------------------------------------
|B  1   Bidrag   till   vissa  |Ramanslag   |    464 161|
|internationella               |            |           |
|organisationer                |            |           |
---------------------------------------------------------
|B 2 Nordiska ministerrådet    |Ramanslag   |    274 300|
---------------------------------------------------------
|B   3   Organisationen   för  |Ramanslag   |     24 400|
|ekonomiskt   samarbete   och  |            |           |
|utveckling                                   (OECD)||  |
---------------------------------------------------------
|B 4 Fredsfrämjande verksamhet |Ramanslag   |    143 409|
---------------------------------------------------------
|C 1 Svenska institutet        |Ramanslag   |     50 748|
---------------------------------------------------------
|C  2  Övrig  information  om  |Ramanslag   |      9 835|
|Sverige i utlandet            |            |           |
---------------------------------------------------------
|D  1  Utredningar  och andra  |Ramanslag   |      2 259|
|insatser        på       det  |            |           |
|utrikespolitiska området.     |            |           |
---------------------------------------------------------
|D 2 Information och  studier  |Ramanslag   |      9 000|
|om    säkerhetspolitik   och  |            |           |
|fredsfrämjande utveckling     |            |           |
---------------------------------------------------------
|D 3 Bidrag  till  Stockholms  |Obetecknat  |     20 324|
|internationella               |anslag      |           |
|fredsforskningsinstitut       |            |           |
|(SIPRI)                       |            |           |
---------------------------------------------------------
|D  4 Forskning till stöd för  |Ramanslag   |     10 262|
|nedrustning              och  |            |           |
|internationell säkerhet       |            |           |
---------------------------------------------------------
|D     5     Utrikespolitiska  |Obetecknat  |     10 004|
|Institutet                    |anslag      |           |
---------------------------------------------------------
|D  6 Forskningsverksamhet av  |Ramanslag   |      5 524|
|särskild     utrikes-    och  |            |           |
|säkerhetspolitisk                                       betydelse|||
---------------------------------------------------------
|E    1    Inspektionen   för  |Ramanslag   |     15 801|
|strategiska produkter         |            |           |
---------------------------------------------------------
|E 2 Europainformation m.m.    |Ramanslag   |      7 800|
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
|Summa för utgiftsområde 5     |            |  2 811 310|
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------

Motionerna

1997/98:U210 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
11. att riksdagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell
samverkan, anslag E 2 Europainformation för budgetåret 1998 anvisar 1 500 000
kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 6 300 000 kr och under
anslag A 2 Nordiskt samarbete för budgetåret 1998 anvisar 1 500 000 kr mer än
vad regeringen föreslagit eller således 2 952 000 kr.
1997/98:U220 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om NGO-ambassadör,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om UD:s projektexportsekretariat.
1997/98:U301 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sverigefrämjande insatser.
1997/98:U302 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sveriges diplomatiska representationer i världen särskilt bör
beakta det stora behovet av närvaro och verksamhet i den fransktalande delen av
Afrika,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om återupprättande av svensk diplomatisk närvaro i Kinshasa genom
omprioritering inom UD:s budget.
1997/98:U303 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av god och tillförlitlig information om Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheter till resor till Sverige för lokalanställda inom UD,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ersätta Sveriges ?JAS-ambassadörer? med ?folkrörelse-
ambassadörer?,
8. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan enligt följande uppställning:
Anslag                                           Regeringens förslag
Anslagsförändring
E2  Europainformation m.m. (ram)                      7 800                  +
10 000
Summa för utgiftsområdet:                  2 811 310                  +
10 000
1997/98:U304 av Bengt Hurtig m.fl. (v, c, mp, kd) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett anslag för
information och studier om Europas och EU:s utveckling.
1997/98:U305 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av resurser
till folkrörelser och ideella organisationer för att höja kunskaper och
engagemang hos allmänheten i EU-frågorna.
1997/98:U306 av Henrik S Järrel (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta ett generalkonsulat
i Milano.
1997/98:U307 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svensk diplomatisk närvaro,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en skyndsam översyn av hur Sverige skall representeras utomlands,
4. att riksdagen under anslag A 1 Utrikesförvaltningen anvisar
1 816 629 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar avveckla anslaget D 2 Information och studier om
säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1997/98:U502 av Christina Axelsson (s) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningsinsatser för EU och
EMU.
1997/98:U627 av Michael Stjernström m.fl. (kd, m, c, fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade officiella kontakter mellan Sverige och Taiwan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattefrihet för Taiwans representationskontors personal.
1997/98:U631 av Birger Hagård m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bereder Taiwans representationskontor i Stockholm
villkor, som är likvärdiga dem, som kommer andra utländska beskickningar till
del.
1997/98:U632 av Lennart Rohdin m.fl. (fp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattefrihet för Taiwans representationskontor i Stockholm,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förstärka den svenska representationen i Taipei.
1997/98:U801 av Olle Lindström (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att svenskt konsulat inrättas i Murmansk.

Utskottet

Allmänt om utgiftsområdet
Propositionen avsnitt 2 (s. 7-13)
Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan består av
följande verksamhetsområden:
- utrikesförvaltning,
- internationella organisationer,
- information om Sverige i utlandet,
- nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor samt
- övriga utrikespolitiska frågor.
Regeringen anför att målet för utgiftsområdet är att säkerställa Sveriges
intressen i förbindelserna med andra länder.
Till de särskilt prioriterade delmålen hör:
- utveckling av Östersjösamarbetet och regionens integration i en vidare
europeisk och internationell samverkan,
- utvidgningen av EU med nya medlemsländer
- att göra utrikesförvaltningen till ett bättre instrument i näringspolitiken,
- reform av FN samt
- förnyelse av Sveriges relationer till Afrika.
Därutöver framhåller regeringen i propositionen att under det kommande
budgetåret kommer beslut om reformer av centrala politikområden inom EU, den
europeiska säkerhetspolitikens utveckling och Sveriges medlemskap i FN:s
säkerhetsråd att kräva fortsatt uppmärksamhet.
Dessutom framhåller regeringen särskilt att utrikesförvaltningen kommer att
ägna mycket tid åt de genomgripande reformer som är nödvändiga för att göra FN
till ett effektivare redskap för förebyggande av kriser och konflikthantering
samt för ekonomisk och social utveckling. Ökad vikt kommer även att läggas vid
handels- och sysselsättningsfrämjande åtgärder, särskilt inom
utlandsorganisationen, och vissa nya resurser kommer att avsättas för detta
ändamål.
A Utrikesförvaltningen
Propositionen (s. 15-17)
Regeringen framhåller i propositionen att syftet med den omorganisation av
utrikesförvaltningen som genomförts under budgetåren 1995/96 och 1997 var att
stärka den operativa verksamheten och genomföra rationaliseringar inom den
administrativa verksamheten. Faktorer som påverkat departementet i denna
riktning är Sveriges medlemskap i Europeiska unionen och i FN:s säkerhetsråd.
Regeringen anför att genom omorganisationen av utrikesförvaltningen har den
anpassats till de nya uppgifter för utrikespolitiken som en tilltagande
internationalisering medför.
När det gäller verksamhetens inriktning under budgetåret 1998 anför
regeringen att oförändrat höga ambitioner på det utrikespolitiska området
ställer krav på en väl fungerande utrikesförvaltning. Den måste även
fortsättningsvis utvecklas och förändras för att kunna svara mot de krav som
ställs på den i en snabbt föränderlig värld.
Medel har ställts till Utrikesdepartementets förfogande genom den s.k.
profilpotten. Genom dessa medel sker en ökad satsning på främjande av export,
investeringar och turism. Detta sker bl.a. genom upprättande av två
generalkonsulat, i Gdansk och i Los Angeles.
Anslaget A1 Utrikesförvaltningen används för de samlade
förvaltningskostnaderna för Utrikesdepartementet, de 102 utlandsmyndigheterna
samt de drygt 400 honorärkonsulaten. Utrikesförvaltningen omfattar totalt ca 2
400 anställda, därav omkring 1 000 lokalanställda. Regeringen föreslår att
anslaget skall uppgå till 1 757 miljoner kronor för budgetåret 1998.
Förvaltningskostnaderna består av löner och utlandstillägg till de anställda,
fastighetskostnader, resekostnader vid deltagande i internationella möten och
förhandlingar, driftskostnader för en omfattande IT-verksamhet samt kostnader
för utredningar och officiella besök.
Utrikesförvaltningen hade ett stort anslagssparande under budgetåret 1995/96.
Regeringen framhåller att det beror på åtgärder som vidtagits inom
utrikesförvaltningen och på minskade utgifter i svenska kronor på grund av den
svenska valutans förstärkning gentemot andra valutor. När det gäller de
åtgärder som vidtagits kan nämnas att rambudgettekniken har använts för att
spara medel under ett budgetår för att klara extraordinära utgifter under ett
annat budgetår, fastställda sparbeting har genomförts tidigt under
mandatperioden och ett ökat kostnadsmedvetande har åstadkommits inom
utrikesförvaltningen.
Regeringen beslutade våren 1997 att 200 miljoner kronor skulle dras in och i
föreliggande proposition föreslår regeringen under utgiftsområde 1 anslag C 1
att ytterligare högst 135 miljoner kronor av anslagssparandet överförs till
ramanslaget Regeringskansliet m.m.
Från anslaget A 2 Nordiskt samarbete betalas kostnader för Sveriges
deltagande i samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådet (samarbets-
ministrarna) och Nordiska samarbetskommittén m.fl. samarbetsorgan samt för
deltagande i vissa andra former av nordiskt samarbete, däribland det
svensk-norska samarbetet. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till
1 452 000 kr.
Motionerna
I partimotion U220 (kd) yrkande 10 framhåller motionärerna att NGO-
sekretariatet inom Utrikesdepartementet - vilket svarat för kontakter mellan
departementet samt nationella och internationella enskilda organisationer -
varit mycket uppskattat och, enligt motionärerna, utnyttjats flitigt av
enskilda organisationer för diskussioner, remissvar, synpunkter och frågor.
Motionärerna menar att regeringens beslut om att lägga ned denna verksamhet är
felaktigt och finner det önskvärt att samarbetet mellan UD och enskilda
organisationer åter får en så fast form som möjligt.
I samma motion (yrkande 17) anförs att det svenska näringslivet har en viktig
roll i upphandlingen för biståndsprojekt och att det svenska näringslivet
skulle kunna spela en ännu större roll, vilket kan få positiva konsekvenser
även för sysselsättningen i Sverige. Ett centralt instrument i detta arbete är
enligt motionärerna UD:s projektexportsekretariat. För att kunna ta vara på och
utveckla den potential som finns måste projektexportsekretariatet tillföras de
resurser som krävs.
I motion U302 (fp) anför motionärerna att Sverige har behov av diplomatisk
närvaro i det fransktalande västra Afrika (yrkande 1). Motionärerna framhåller
att de enskilda organisationernas verksamhet i västra Afrika går tillbaka mer
än 100 år i tiden och att Sverige på statlig nivå skapat mycket goda kontakter
med länderna i denna del av Afrika. Motionärerna anför även att det var ett
förhastat beslut att stänga den svenska ambassaden i Kinshasa och därmed
undvara den diplomatiska närvaron. I den nuvarande svåra politiska situationen
i området skulle en svensk ambassad kunna fylla en viktig funktion för att
organisera de humanitära insatserna. Motionärerna begär ett tillkännagivande om
att svensk diplomatisk närvaro i Kinshasa återupprättas genom en omprioritering
inom UD:s budget (yrkande 2).
I partimotion U303 (v) yrkande 2, menar motionärerna att för att informationen
om Sverige vid utlandsmyndigheterna skall bli så god som möjligt bör de
lokalanställda erbjudas möjlighet att resa till Sverige i ökad utsträckning.
I samma motion (yrkande 6) hävdas att det är motsägelsefullt från svensk sida
att samtidigt som landet har restriktiva riktlinjer för krigsmaterielexporten
inrättas det tjänster vid vissa ambassader med uppgift att medverka i
marknadsföringen av JAS-flygplan. Motionärerna konstaterar vidare att den
tjänst som funnits som NGO-ambassadör skall dras in. Vänsterpartiet motsätter
sig detta och vill ersätta tjänster med inriktning på export av JAS-flygplanet
med tjänster som lägger tonvikten vid att hjälpa de enskilda organisationerna.
I motion U306 (m) förespråkas att det svenska generalkonsulatet i Milano
återinrättas. Motionären framhåller att Milano är Italiens ekonomiska och
finansiella centrum och att svensk närvaro i form av ett generalkonsulat i
Milano skulle få positiva effekter på kulturutbytet men även främja det svenska
näringslivets närvaro och verksamhet i Italien.
I motion U801 (m) yrkande 1 efterlyser motionären ett ökat engagemang och
handelsutbyte mellan Sverige och nordvästra Ryssland, vilket skulle gynna
utvecklingen i hela Barentsregionen. Regionen är rik på naturtillgångar och en
miljöanpassad utveckling i regionen skulle, parallellt med utvecklandet av
bättre kommunikationer och utökad handel, bidra både till stabiliteten i
Barentsområdet och till att gynna svenskt näringsliv, i synnerhet i Sveriges
norra delar, menar motionären. Vidare konstateras i motionen att Norge och
Finland har öppnat handelskontor och konsulat i Murmansk. Motionären anför att
svenska företag måste få likvärdig och snabb behandling av visum och övriga
handlingar som behövs för gränshandel och yrkar därför att även Sverige bör
öppna ett handelskontor och konsulat i Murmansk.
I motion U627 (m, c, fp, kd) yrkande 1 förespråkas ökade officiella kontakter
mellan Sverige och Taiwan. Motionärerna framhåller att landet under senare år
har genomfört demokratiska val både till parlamentet och presidentposten.
Vidare anförs att Taiwan är en för Sverige inte helt oviktig handelspartner och
ett trettiotal svenska företag är etablerade i landet. Det gör en ökad svensk
närvaro påkallad, menar motionärerna. Vidare anför de att Taiwans
representationskontor i Stockholm i praktiken fungerar som en ambassad och
borde erhålla officiell status i enlighet med denna funktion. I yrkande 2 i
samma motion förespråkas att representationskontorets personal ges
skattefrihet.
Liknande är de tankegångar som framförs i kommittémotion U632 (fp) vilka mynnar
ut i ett förslag om att personalen vid Taiwans representationskontor i
Stockholm bör ges skattefrihet (yrkande 7) samt att den svenska
representationen i Taipei förstärks (yrkande 8).
I motion U631 (m) yrkande 2 föreslås att Sverige ger Taiwans
representationskontor i Stockholm villkor som är likvärdiga med dem som
tilkommer utländska beskickningar.
I motion U307 (m) anförs i yrkande 1 att utrikesrepresentationen behöver
tillföras ett antal nya myndigheter för att kunna verka effektivt i en värld
där globaliseringen ställer allt större krav på en modern och flexibel
utrikesförvaltning. Strategiskt viktiga platser där Sverige i dag saknar
representation bör komma i fråga. Motionärerna framhåller att diplomatisk
närvaro i Minsk är påkallad med tanke på den besvärande situationen för
mänskliga rättigheter och demokrati i Vitryssland. Vidare är de utomeuropeiska
industriländerna centrala. Därför var det ett misstag att stänga ambassaden i
Wellington, menar motionärerna. Nya Zeeland är ett dynamiskt industriland med
en för Sverige särskilt intressant samhällsutveckling. Vidare menar de att
framväxten av dynamiska ekonomier i främst Asien och Latinamerika, och i
framtiden även södra Afrika, ställer större krav på kontaktytor och kompetens.
Vad avser dessa regioner anför motionärerna att ambassaderna med sina kontakter
kan spela en viktig handelspolitisk roll genom att underlätta för svenska
företag att få tillträde till den lokala marknaden likväl som de kan stimulera
till utländska investeringar i Sverige.
Motionärerna efterlyser i yrkande 2 i samma motion en skyndsam översyn av hur
Sverige skall representeras utomlands. Utgångspunkten bör därvid vara att
utröna om de långsiktiga ekonomiska ramarna är rimliga för
utrikesrepresentationen och Utrikesdepartementets verksamhet. Vidare bör
belysas vilka kostnader för utrikesförvaltningen som bör belasta andra delar av
svensk förvaltning, menar motionärerna. En sådan översyn bör även analysera hur
förbättrad kommunikationsteknik kan möjliggöra alternativa administrativa
lösningar samt vilka möjligheter till samverkan inom Norden och EU som kan
finnas.
När det gäller de ekonomiska ramarna för utrikesförvaltningen föreslår
motionärerna i yrkande 4 i samma motion att riksdagen under anslaget A 1
Utrikesförvaltningen anvisar 1 816 629 000 kr för budgetåret 1998.
I Centerpartiets partimotion U210 (c) föreslås i yrkande 11 att anslaget A 2
Nordiskt samarbete tillföres ytterligare 1 500 000 kr vilka tas från anslaget E
2 Europainformation. Anslaget A 2 Nordiskt samarbete skulle då uppgå till 2 952
000 kr. Medlen skall utgöra särskilda resurser för informationsinsatser om det
nordiska samarbetet. Motionärerna anför att den enda utåtriktade
informationsverksamhet som i dag finns i Stockholm om Norden och det nordiska
samarbetet är Arena Norden. Arena Norden utgör ett kunskapscentrum och en
mötesplats för den mångfald av frivilliga organisationer som finns i Stockholm.
Arena Norden skulle kunna utvecklas och bidra till att informationen om det
nordiska samarbetet når ut till en bred allmänhet i hela landet, menar
motionärerna.
Utskottets överväganden
Den samverkan som äger rum mellan det offentliga biståndet och de enskilda
organisationerna i stödet till utvecklingsländerna, intar en framträdande plats
i svensk biståndspolitik. Sedan mitten av åttiotalet har det skett en betydande
ökning av de resurser som ställs till de enskilda organisationernas förfogande
för den biståndsverksamhet de bedriver. Förutom medel inom det s.k. EO-anslaget
erhåller de enskilda organisationerna även särskilda medel för humanitärt
bistånd och katastrofinsatser. I proposition 1997/1998:1 framhåller regeringen
att de svenska enskilda organisationernas engagemang och arbete spelar en stor
roll när det gäller att utveckla ett livskraftigt civilt samhälle i
utvecklingsländerna. Folkrörelseförankringen och den svenska
folkbildningstraditionen kan användas för att stödja utvecklingen av det civila
samhället i mottagarländerna.
I motion U220 (kd) yrkande 10 menar motionärerna att regeringens beslut att
lägga ned NGO-sekretariatet inom UD var felaktigt och finner det önskvärt att
samarbetet mellan UD och de enskilda organisationerna åter får en så fast form
som möjligt.
Utskottet har inhämtat att i samband med den omorganisation som har
genomförts inom UD beslutades att ansvaret för kontakterna, avseende den
operativa delen av de enskilda organisationernas biståndsverksamhet, skall
ligga inom respektive geografisk enhet. Den fördel man ser med denna
organisationsform är att de enskilda organisationerna i sin dialog med UD får
tala med de personer och enheter som har särskilda kunskaper med avseende på
respektive region och samarbetsland. Detta ligger också i linje med att
ansvaret för det offentliga biståndet till samarbetsländerna efter
departementets omorganisation ligger på de geografiska enheterna.
Icke desto mindre finns behov för en kontaktyta inom departementet för
organisationer som inte tidigare har bedrivit biståndsverksamhet och för de
enskilda organisationernas/folkrörelsernas dialog med regeringen i övergripande
frågor kring stödet till enskilda organisationers biståndsverksamhet.
Utrikesdepartementet har därför inrättat en tjänst inom Enheten för
internationellt utvecklingssamarbete med uppgift att vara central kontaktpunkt
inom departementet för enskilda organisationer samt för att bevaka vad som
händer i andra givarländer och i multilaterala sammanhang när det gäller de
enskilda organisationernas biståndsverksamhet.
Det är enligt utskottets mening tydligt att regeringen fäster stor vikt vid
de svenska folkrörelserna och enskilda organisationerna. Det finns ett centralt
forum - Folkrörelserådet - för dialog mellan regeringen och de enskilda
organisationerna både om utvecklingssamarbete allmänt och om vissa särskilda
frågor. Dialog och erfarenhetsutbyte med de enskilda organisationerna är också
en del av det dagliga arbetet på Utrikesdepartementet. Bland annat genomförs
möten med enskilda organisationer inför varje rådsmöte för biståndsministrarna.
Det finns även ett råd för freds- och säkerhetsfrämjande insatser och
regelbundna möten äger likaså rum mellan representanter för departementet och
enskilda organisationer inom ramen för det s.k. OSSE-nätverket.
Utskottet menar att den biståndsverksamhet som bedrivs av enskilda
organisationer och folkrörelser ger ett värdefullt bidrag till resursutveckling
och till att bygga demokratiska samhällen. Inte minst är de erfarenheter som
dessa kan förmedla när det gäller folkrörelsernas bidrag till demokratisk
utveckling värdefulla i det samhällsbygge som pågår i samarbetsländerna.
Utskottet finner vidare att betydande resurser ställs till de enskilda
organisationernas förfogande för biståndsverksamhet.
I likhet med motionärerna anser utskottet att det är väsentligt att enskilda
organisationer och folkrörelser kan föra en dialog med Utrikesdepartementet i
dessa frågor. Utskottet kan konstatera att den nya organisationen inom UD har
medfört att dialogen numera får föras i delvis nya former samtidigt som denna
dialog även fortsättningsvis har en hög prioritet från departementets sida.
Detta visas inte minst av att en särskild tjänst har inrättats för att centralt
inom departementet vara en kontaktpunkt för de enskilda organisationernas och
folkrörelsernas biståndsverksamhet.
Därmed anser utskottet att motionärernas önskemål är uppfyllda och betraktar
motion U220 (kd) yrkande 10 besvarad.
I motion U220 (kd) yrkande 17 anförs att näringslivet har en viktig roll i
upphandlingen för biståndsprojekt samt att projektexportsekretariatet inom UD
bör tillföras de resurser som krävs.
Projektexportsekretariatet upprättades 1994 med syfte att underlätta för
svenska företag att delta i den upphandling av varor och projekt för
biståndsändamål som bedrivs av multilaterala samarbetsorgan, främst inom FN,
samt utvecklingsbankerna. Sekretariatet upprättades för en försöksperiod
omfattande tre år, dvs. t.o.m. 1997.
Enligt vad utskottet inhämtat har Utrikesdepartementet låtit utvärdera
verksamheten och slutsatsen är att fortsatt verksamhet förordas. Vidare har
utskottet erfarit att som en följd av detta pågår inom Regeringskansliet
diskussioner om sekretariatets framtida resurser och organisatoriska hemvist.
Utskottet menar att projektsekretariatets arbete är värdefullt när det gäller
att underlätta för svenskt näringsliv att delta i internationell upphandling
inom biståndsområdet och att sekretariatet har förutsättningar för att bli en
central kontaktpunkt i Regeringskansliet vad gäller projektexport. Utskottet
anser emellertid att utformningen av den organisation som skall handha denna
uppgift, storleken på densamma liksom den organisatoriska hemvisten i
Regeringskansliet är frågor som avgörs av regeringen inom ramen för de medel
som riksdagen ställer till regeringens förfogande.
Utskottet anser att motion U220 (kd) yrkande 17 därmed är besvarad.
Motionärerna bakom motion U302 (fp) menar att det var ett förhastat beslut att
stänga den svenska ambassaden i Kinshasa och anför att Sverige har behov av
diplomatisk närvaro i fransktalande västra Afrika (yrkande 1). Motionärerna
begär även ett riksdagens tillkännagivande att svensk diplomatisk närvaro i
Kinshasa återupprättas (yrkande 2).
Utskottet konstaterar att Sverige har ambassadörer ackrediterade i en stor
del av länderna i det fransktalande västra Afrika. Dessa ambassadörer är i
vissa fall stationerade i Afrika men sidoackrediterade (Abidjan, Nairobi) och i
andra fall stationerade i Stockholm. Genom resor och besök i huvudstäderna av
dessa ambassadörer upprätthålls kontakter med staternas regeringar.
Vidare har utskottet inhämtat att Sverige i vissa fall har närvaro i andra
former än ambassader. Det är fallet vad gäller Kigali (Rwanda) där en
ambassadtjänsteman är stationerad för att under den svenske ambassadören i
Nairobi svara för det bilaterala utvecklingssamarbetet och de humanitära
insatserna. Vad gäller Bujumbura (Burundi) har en svensk tjänsteman placerats
vid UNDP:s kontor med uppgift att, som i Kigali, även svara för svenska
officiella kontakter inom utvecklingssamarbetet och för det humanitära
biståndet.
Utskottet noterar vidare att Sverige har en ambassad i Abidjan,
Elfenbenskusten, samt att i Kinshasa finns sedan 1995 - i samarbete med svenska
enskilda organisationer - ett bemannat kansli.
Utskottet konstaterar att Utrikesdepartementet har organiserat en svensk
närvaro i Rwanda och Burundi utan att det innebär upprättandet av ambassader.
Utskottet finner att detta är en positiv utveckling som kan vara värd att pröva
även i andra länder där Sverige inte har en ambassad eller utsänd di-plomatisk
personal på plats men där någon form av närvaro ändå är önskvärd.
Vidare konstaterar utskottet att Utrikesdepartementet redan har fattat beslut
om att återbemanna kansliet i Kinshasa med utsänd diplomatisk personal.
Motionens önskemål är således i huvudsak redan uppfyllda varför ett
riksdagens tillkännagivande ej är aktuellt i denna fråga.
Med det anförda betraktar utskottet motion U302 (fp) yrkandena 1 och 2
besvarad.
I motion U303 (v) yrkande 2 anför motionärerna att de lokalanställda vid
utlandsmyndigheterna har en viktig roll att spela när det gäller
Sverigeinformationen i stationeringsländerna. De lokalanställda bör därför i
ökad utsträckning erbjudas möjlighet att resa till Sverige på studieresor.
Utskottet har inhämtat att inom Utrikesdepartementet pågår kontinuerligt
kompetenshöjande utbildningsinsatser för den lokalanställda personalen. Enligt
utskottets uppfattning ankommer det på Utrikesdepartementet att avgöra vilka
insatser som är behövliga för att höja den lokalanställda personalens kompetens
samt insatsernas utformning.
Utskottet avstyrker därmed motion U303 (v) yrkande 2.
I motion U303 (v) yrkande 6 anför motionärerna att tjänster med inriktning på
export av flygplanet JAS bör ersättas av tjänster som lägger tonvikten vid att
hjälpa de enskilda organisationerna.
Som utskottet har framhållit tidigare i detta betänkande finns inom
Utrikesdepartementet både en beredskap och en beredvillighet att bistå de
enskilda organisationerna även om det arbetet efter departementets
omorganisation sker i delvis andra former. Verksamheten har, som framhölls
ovan, inte nedprioriterats av Utrikesdepartementet. För att tillgodose bl.a.
behovet av att samordna kontakter mellan svenska folkrörelser och FN-systemet
finns dessutom en särskild tjänst inom Enheten för internationellt
utvecklingssamarbete.
Denna verksamhet kan enligt utskottets uppfattning inte jämföras med de
tillfälliga uppdrag som vissa ambassader erhållit för att bistå i
ansträngningarna att exportera JAS. Enligt vad utskottet inhämtat finns inom
utrikesförvaltningen en tillfälligt inrättad tjänst vid ambassaden i Budapest
för att inom ramen för ett bredare svenskt-ungerskt samarbete på handelsområdet
exportera flygplanet JAS. Vidare gäller att ambassaderna i Manila, Brasilia och
Santiago de Chile, inom ramen för sitt allmänna uppdrag att lämna stöd till
svenska exportföretag, kan bistå vid marknadsföringen av JAS Gripen.
De resurser som läggs ned på marknadsföringsinsatser för JAS Gripen är små i
jämförelse med de resurser som satsas på att bistå de enskilda organisationerna
och folkrörelserna i deras arbete inom biståndsområdet. Det föreligger enligt
utskottets uppfattning inget motsatsförhållande mellan dessa båda
arbetsområden.
Utskottet avstyrker därmed motion U303 (v) yrkande 6.
Fyra motioner innefattar önskemål om upprättande eller återöppnande av
beskickningar och konsulat. Med anledning av liknande yrkanden gjorde utskottet
i betänkande 1996/97:UU1 följande bedömning:
En utgångspunkt för alla förändringar i Utrikesdepartementets verksamhet måste
vara det faktum att utrikesförvaltningen till följd av det ansträngda
statsfinansiella läget - liksom många andra delar av statsförvaltningen - har
ålagts att genomföra ett omfattande sparprogram. De begränsade finansiella
resurserna, och oförändrat höga utrikespolitiska ambitioner, leder
ofrånkomligen till svåra avvägningsfrågor. Detta blir tydligt vad gäller
Sveriges representation i utlandet.
Utskottet kan konstatera att Utrikesdepartementet har varit framgångsrikt att
genomföra ålagda sparbeting samtidigt som en hög ambitionsnivå inom
utrikespolitiken upprätthållits. Under 1997 har särskilda medel ställts till
Utrikesdepartementets förfogande inom ramen för den s.k. profilpotten. När det
gäller Utrikesdepartementets ansvarsområde sker en ökad satsning på främjande
av export, investeringar och turism. I samband med denna satsning har
Utrikesdepartementet i samråd med Närings- och handelsdepartementet, som är
ansvarigt för främjande av svensk export liksom av turism och utländska
investeringar i Sverige, gjort en noggrann prövning av vilka nya myndigheter
som bäst skulle kunna uppfylla dessa mål. En hård prioritering har fått göras
inom ramen för tillgängliga medel vilket resulterat i att beslut om upprättande
av konsulat i Gdansk och Los Angeles fattats.
I motion U306 (m) anförs att såväl konsulära, ekonomiska och kulturella skäl
talar för att konsulatet i Milano återinrättas. Motionären begär ett riksdagens
tillkännagivande om inrättande av ett generalkonsulat i Milano.
Enligt vad utskottet inhämtat har frågan om ett nytt generalkonsulat i Milano
noga prövats i samband med fördelningen av medel från den s.k. profilpotten men
ett konsulat därstädes har inte funnits vara tillräckligt prioriterat. I
sammanhanget bör även uppmärksammas att i Milano finns sedan tidigare ett
handelskontor vilket samarbetar med den svenska ambassaden i Rom.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U306 (m).
I motion U801 (m) yrkande 1 konstateras att Norge och Finland är representerade
med utlandsmyndigheter i Murmansk och motionären yrkar att även Sverige bör
upprätta handelskontor och konsulat i staden. Utlandsmyndigheten skall ha
ansvar för bevakning av Barentsregionen i syfte att främja handel och de
allmänna relationerna mellan regionen och Sverige samt underlätta
visumhanteringen.
Utskottet behandlade frågan om upprättande av ett generalkonsulat i Murmansk
i betänkande 1996/97:UU1. Utskottet framhöll därvid att ansvariga enheter inom
UD konstaterat att viseringshanteringen som utförs av den norske
generalkonsuln, tillika svensk honorärkonsul, skötas på ett utmärkt sätt.
Utskottet har inhämtat att Utrikesdepartementet gör bedömningen att den
svenska officiella närvaron i Barentsregionen är tillräcklig genom det norska
generalkonsulatets verksamhet för svensk räkning liksom den bevakning av
området som görs av det svenska generalkonsulatet i S:t Petersburg.
Utskottet har vidare erfarit att ett näringslivskontor med syfte att främja
handelsförbindelserna mellan Murmanskregionen och Sverige är under upprättande.
Verksamheten finansieras gemensamt av regionala myndigheter och näringslivet i
norra Sverige samt av EU-medel (Interreg Barents). Utskottet ser detta
regionala initiativ som ett värdefullt komplement till den handelsfrämjande
verksamhet som bedrivs vid generalkonsulatet i S:t Petersburg.
Enligt utskottets uppfattning är det inte påkallat att öppna ett svenskt
generalkonsulat i Murmansk.
Utskottet avstyrker därmed motion U801 (m) yrkande 1.
Ett flertal yrkanden behandlar relationerna mellan Sverige och Taiwan samt
vissa frågor om representationen i Stockholm och Taipei.
I motion U631 (m) yrkande 2 framförs förslaget att Taiwans
representationskontor i Stockholm får en status likvärdig den som tillkommer
utländska beskickningar. I motion U627 (m, c, fp, kd) yrkande 1 förespråkas
ökade officiella kontakter mellan Sverige och Taiwan. I yrkande 2 i samma
motion förordas att representationskontorets personal ges skattefrihet.
Motsvarande förslag framförs även i motion U632 (fp) yrkande 7. I samma motion
framförs i yrkande 8 att den svenska representationen i Taipei bör förstärkas.
Utskottet har i ett tidigare betänkande (1996/97:UU12) framhållit att
förhållandena i Taiwan genomgått en genomgripande förändring i demokratisk
riktning under de senaste åren. Under 1995 hölls allmänna val till den
lagstiftande kammaren, och 1996 genomfördes val till nationalförsamlingen och
till presidentämbetet. Detta innebär att alla politiska ledare i Taiwan numera
är utsedda i fria demokratiska val. På senare år har det också skett en positiv
utveckling av kontakterna mellan Kina och Taiwan. Detta gäller ekonomiskt
samarbete, kulturellt utbyte, turism m.m.
Utskottet framhöll även att det är positivt att Taiwan har utvecklade
kontakter med olika länder, inklusive Folkrepubliken Kina och att Taiwan har
genomgått en demokratisk utveckling under senare år.
Det svenska utbytet med Taiwan är betydande på många områden. Utskottet ser
positivt på denna utveckling av förbindelserna, vilket tidigare även
framhållits i betänkandena 1994/95:UU24 och 1996/97:UU12.
Utskottet konstaterar att Sverige följer en ett-Kinapolitik, vilket innebär
att Sverige inte erkänner Taiwan som en suverän stat. Det är skälet till att
Sverige inte har upprättat mellanstatliga förbindelser med Taiwan. Detta lägger
enligt utskottets uppfattning emellertid inga hinder i vägen för livaktiga
kontakter av icke-officiell natur inom en rad områden. Däremot är det inte
möjligt att tillerkänna Taiwans representation samma villkor som tillkommer
utländska beskickningar i Sverige.
Därmed avstyrker utskottet motionerna U627 (m, c, fp, kd) yrkande 1 och U631
(m) yrkande 2.
I avsaknad av officiella mellanstatliga förbindelser är Taiwans representation
i Stockholm ej att betrakta som en främmande stats beskickning i Sverige.
Därmed föreligger ej det nödvändiga villkoret för att personalen vid Taiwans
representation skall kunna erhålla immunitet och privilegier, däribland
skattefrihet, som diplomatisk personal i Sverige.
Utskottet avstyrker därmed motionerna U627 (m, c, fp, kd) yrkande 2 samt U632
(fp) yrkande 7.
Vad gäller svensk närvaro i Taiwan konstaterar utskottet att Exportrådet har
ett representationskontor i Taipei.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U632 (fp) yrkande 8.
I motion U307 (m) anförs i yrkande 1 dels att en utlandsmyndighet bör upprättas
i Minsk, dels att ambassaden i Wellington åter öppnas.
Vad avser Minsk sker bevakningen av utvecklingen i Vitryssland genom
sidoackreditering från Moskva, vilket ansetts till fyllest. Beslut om
upprättande av ett svenskt honorärkonsulat har fattats av Utrikesdepartementet
men vitryska myndigheter har hittills inte gett tillstånd till detta med
hänvisning till att intern vitrysk lagstiftning saknas för upprättande av
honorärkonsulat. Utskottet har erfarit att det från svensk sida finns intresse
för en samnordisk lösning på frågan om representation i Minsk. Frågan är,
enligt vad utskottet inhämtat, föremål för underhandsdiskussioner med särskilt
Danmark och Finland.
Sverige bedriver viss biståndsverksamhet i Vitryssland, inriktad på att
stödja de demokratiska krafterna i landet. För att på plats kunna följa arbetet
med detta har på Sidas initiativ en svensk placerats vid UNDP:s kontor i Minsk.
Enligt utskottets uppfattning är detta ett ändamålsenligt sätt att i väntan på
upprättandet av ett honorärkonsulat tillförsäkra en svensk närvaro på plats i
Vitryssland.
Utskottet betraktar därmed motion U307 (m) yrkande 1 besvarad i denna del.
Vad avser Wellington fann utskottet i sitt betänkande 1996/97:UU1 att med
beaktande av de sparkrav som åvilar Utrikesdepartementet är arrangemanget med
sidoackreditering från Canberra, Australien, rimligt. Något nytt har inte
framkommit som föranleder utskottet att ändra på denna bedömning.
Därmed avstyrker utskottet motion U307 (m) yrkande 1 i berörd del.
I samma motion yrkande 2 framförs förslag om att en översyn av hur Sverige
skall representeras utomlands genomförs. Utgångspunkten för översynen skall
enligt motionärerna vara att utröna om de långsiktiga ekonomiska ramarna är
rimliga för utrikesrepresentationen och Utrikesdepartementets verksamhet.
Som regeringen framhåller i propositionen var syftet med omorganisationen av
utrikesförvaltningen att stärka den operativa verksamheten och genomföra
rationaliseringar. Inför omorganisationen genomfördes en utredning som tog sin
utgångspunkt i de förändringsbehov som följer av den ökade
internationaliseringen. Motionärernas syfte i denna del torde därmed vara
tillgodosett.
Omorganisationen har medfört att de gamla avdelningarna för politik, handel
och bistånd har ersatts med geografiska och funktionella enheter. På de
geografiska enheterna sker en integrerad beredning av olika frågor rörande
regioner och länder vari inkluderas utrikes-, handels- och biståndspolitiska
aspekter. Även den administrativa verksamheten inom UD har varit föremål för en
omfattande översyn och en ny organisation har trätt i kraft under 1997. Syftet
har varit att rationalisera och effektivisera det administrativa arbetet inom
departementet. Den målsättningen har också uppnåtts, vilket medför att resurser
har kunnat flyttas över till den operativa verksamheten.
En följd av omorganisationen är att förutsättningar skapats för en förbättrad
verksamhetsplanering inom utrikesförvaltningen. Ett huvudsyfte med denna
planering är att åstadkomma en väl avvägd struktur för utrikesförvaltningen som
medför att de prioriteringar som fastställts av den politiska ledningen
genomförs. Inom ramen för verksamhetsplaneringen behandlas även de frågor som
motionärerna pekar på som angelägna: kostnadsdelningen med andra statliga
förvaltningar och myndigheter, fördelningen av verksamheten hemma och på
fältet, förbättrad kommunikationsteknik samt samverkan med nordiska länder och
med andra medlemsländer inom EU.
Utformningen av verksamhetsplaneringen och den höga ambitionsnivå som präglar
denna skapar enligt utskottets uppfattning grunden för en kontinuerlig översyn
av verksamheten inom utrikesförvaltningen i syfte att bibehålla en hög
ambitionsnivå kopplad till effektivitet i resursanvändningen.
Utskottet instämmer vidare i motionärernas bedömning att förbättrad
kommunikationsteknik, och det alltmer omfattande öppna flödet av information
genom nya och gamla medier, kan möjliggöra att bevakningen av
händelseutvecklingen i andra länder i framtiden kan genomföras även på andra
sätt än de traditionella inom utrikesförvaltningen. Det medför dock inte -
vilket motionärerna också konstaterar - ett minskat behov för diplomatisk
närvaro i olika länder. Det medför enligt utskottets uppfattning i stället ett
behov för rapportering med delvis annan inriktning. Det ökade
informationsflödet ställer krav på ökade insatser för att ge fördjupad
bakgrundsinformation och för att sammanfatta komplexa händelseförlopp. Det
medför även att större resurser kan läggas ned på analys- och strategifrågor i
den utrikespolitiska bevakningen inklusive EU-bevakningen.
Utskottet anser att därmed är motion U307 (m) yrkande 2 besvarad.
I motion U307 (m) yrkande 4 föreslår motionärerna att riksdagen under anslaget
A 1 Utrikesförvaltningen anvisar 1 816 629 000 kr för budgetåret 1998.
Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt och avstyrker därmed motion
U307 (m) yrkande 4.
Motionärerna bakom motion U210 (c) yrkande 11 menar att det finns behov av
utökade informationsinsatser kring det nordiska samarbetet och föreslår att
anslaget A 2 Nordiskt samarbete tillförs 1,5 miljoner kronor, vilka skulle tas
från anslaget E 2 Europainformation.
Utskottet har inhämtat att regeringen uppmärksammat de tillkommande behov som
Föreningen Norden anser sig ha för bl.a. informationsverksamhet och att frågan
är under beredning i Regeringskansliet. Det är dock inte möjligt att använda
medel ur anslaget A 2, som är ett förvaltningsanslag, för informationsinsatser.
Utskottet har emellertid erfarit att regeringen inom ramen för andra resurser
överväger att stärka informationsinsatserna kring nordiskt samarbete under det
kommande svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet.
Utskottet avstyrker därmed motion U210 (c) yrkande 11.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till mål för utgiftsområde 5 såsom de
formuleras i propositionens avsnitt 2, yrkande 1.
Utskottet finner regeringens förslag vad gäller anslaget Utrikesförvaltningen
m.m. väl avvägt och tillstyrker propositionens belopp under verksamhetsområde
A.
B Internationella organisationer
Propositionen (s. 19-26)
Regeringen föreslår att 906 miljoner kronor anslås under utgiftsområde 5 för
anslaget B Internationella organisationer. Härutöver finansieras även
internationella organisationer under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
Inom verksamhetsområdet finansieras i första hand bidrag till Förenta
nationerna, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
(OSSE), den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU (GUSP), Nordiska
ministerrådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
samt kostnader för fredsfrämjande verksamhet.
Regeringen anför att den ökande globaliseringen medför att den politiska och
ekonomiska utvecklingen i Sveriges omvärld i allt högre grad påverkar
förutsättningarna också för den nationella politiken. Samarbetet inom
internationella organisationer får därmed en större tyngd. Regeringen gör av
dessa skäl bedömningen att det är angeläget att Sverige även fortsatt engagerar
sig i det multilaterala arbetet.
Vidare framhålls i propositionen att Sverige i de internationella
organisationerna generellt strävar efter en effektivare och mer resultatstyrd
verksamhet inom ramen för en mer återhållsam budgetutveckling. I ökande
omfattning sker därför kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av
organisationernas verksamhet för att säkerställa en effektiv resursanvändning
av de svenska bidragen.
Genom en förändring i anslagsstrukturen beslutades inför budgetåret 1997 att
det tidigare anslaget B 9 Fredsbevarande verksamhet skulle delas, så att
fredsfrämjande insatser med väpnad trupp finansieras över utgiftsområde 6,
medan övrig fredsfrämjande verksamhet finansieras över utgiftsområde 5 och det
nya anslaget B 4 Fredsfrämjande verksamhet.
Vad avser budgetåret 1998 framhåller regeringen att vårt medlemskap i FN:s
säkerhetsråd och Sveriges fortsatta höga ambition att aktivt stödja FN och dess
fredsfrämjande verksamhet gör att ett brett deltagande med kvalificerad
personal i pågående och nya fredsfrämjande missioner bör prioriteras samt att
Sverige aktivt bör bidra till utvecklingen av en helhetssyn på fredsfrämjande
insatser som innefattar såväl politiska, militära, polisiära, civila som
humanitära aspekter.
Vidare anförs att Sverige även fortsättningsvis skall lägga stor vikt vid att
stärka FN:s förmåga till konfliktförebyggande och tidiga insatser, bidra till
att stärka den humanitära rätten och folkrättens ställning samt stödja
användandet av fredliga instrument i konfliktlösning.
Regeringen anför även att Sverige skall medverka till framväxten av en ny
alleuropeisk säkerhets- och samarbetsstruktur inom Europarådet, OSSE och EU.
Från anslaget B 1 Bidrag till vissa internationella organisationer betalas
obligatoriska avgifter för Sveriges medlemskap i ett antal internationella
organisationer. Anslaget omfattar främst Sveriges bidrag till Förenta
nationerna, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
(OSSE) samt den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU (GUSP).
Vad avser den del av anslaget som rör Förenta nationerna ingår både
obligatoriska kostnader för Sveriges andel till FN:s reguljära budget och FN:s
fredsbevarande insatser. Vidare ingår Sveriges bidragsandelar till den
nystartade Haagbaserade Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) och
till Förberedande kommissionen i Wien för upprättandet av den internationella
kontrollorganisationen under fördraget om fullständigt förbud mot
kärnsprängningar (CTBTO) samt andra konventionsorgan. Från anslaget betalas
även Sveriges bidragsandel för de pågående förhandlingarna i    Genève om ett
verifikationsprotokoll för konventionen om förbud mot biologiska vapen. Under
anslaget budgeteras också obligatoriska kostnader till följd av bl.a.
uppföljnings- och granskningskonferenser för internationella konventioner,
däribland konventionen om förbud mot särskilt inhumana vapen.
Förenta nationernas reguljära budget för tvåårsperioden 1998-1999 har
fastställts av generalförsamlingen till 2 512 miljoner US-dollar. Under hösten
1997 förhandlar medlemsstaterna om nya bidragsskalor för perioden 1998-2001.
Sveriges nuvarande bidragsandel om 1,23 % kan komma att öka något. Regeringen
bedömer preliminärt att 133,6 miljoner kronor bör avsättas för att betala
Sveriges bidrag till FN:s reguljära budget för budgetåret 1998.
Sveriges andel av de uttaxerade bidragen till budgetarna för FN:s
fredsbevarande operationer uppgår för närvarande till 1,23 % för år 1998. Det
svenska bidraget för budgetåret 1998 beräknas preliminärt till 253,7 miljoner
kronor. Även för fredsbevarande operationer kommer en ny fördelningsskala att
fastställas. Regeringens bedömning är att översynen av fördelningsskalan
troligen medför en ökning av Sveriges andel. Vidare gör regeringen bedömningen
att det svenska medlemskapet i säkerhetsrådet under 1998 ökar förväntningarna
på svenskt deltagande i fredsbevarande operationer.
Regeringen framhåller i propositionen att Sverige genom åren har gett
betydande bidrag till FN, dess fredsbevarande operationer, medling och andra
politiska insatser liksom till organisationens ekonomiska och sociala
verksamhet. Regeringen anför även att det svenska medlemskapet i säkerhetsrådet
för perioden 1997-1998 ställer höga krav på ett aktivt engagemang i alla de
frågor som rådet behandlar. Det innebär även höga förväntningar på aktivt
deltagande från svensk sida i de skilda fredsfrämjande insatser som
säkerhetsrådet beslutar om.
Under 1997 bidrar Sverige med 2,33 % till Europarådets reguljära budget. För
år 1998 har ett budgettak fastställts uppgående till 990 miljoner franska
franc. Beslutet om budgettak har dock fattats med reservation för vissa
organisatoriska förändringar vars finansiella konsekvenser ännu ej går att
överblicka och för att Europarådets toppmöte hösten 1997 kan komma att fatta
beslut som medför ökade kostnader.
Regeringen bedömer preliminärt att bidraget till Europarådet bör uppgå till
34 miljoner kronor för budgetåret 1998.
Från anslaget B 1 betalas även obligatoriska kostnader för Sveriges andel av
OSSE:s integrerade budget (sammanlagt ett tjugotal delbudgetar), gemensamt
beslutade särskilda budgetar, OSSE:s kommunikationssystem, skiljedomstolen
enligt konventionen om förlikning och skiljedom inom OSSE (den s.k.
Stockholmskonventionen) samt vissa andra av organisationen debiterade
gemensamma kostnader. Sveriges andel av den gemensamma budgeten uppgår för
närvarande till 3,55 %. Regeringen bedömer att 16,5 miljoner kronor behöver
avsättas för Sveriges andel av budgeten för år 1998.
Regeringen anför att OSSE, genom kontinuerlig bevakning av
säkerhetsutvecklingen i Europa, har en väsentlig roll att fylla som regional
säkerhetsorganisation och menar att organisationen ytterligare behöver utveckla
sin inre struktur men med bevarad flexibilitet. Budgetprocessen behöver ses
över och resurser garanteras för de uppgifter organisationen tilldelats och
påtagit sig. Insatsberedskapen behöver förstärkas ytterligare. Regeringen
framhåller att OSSE befinner sig i en konsolideringsfas samtidigt som det
normgivande arbetet fortsätter.
Sveriges deltagande i arbetet med den gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken inom EU innebär att verka inom nya strukturer och med nya
åtaganden när EU beslutar att agera gemensamt. Genomförandet sker genom beslut
om gemensamma åtgärder och ståndpunkter samt med deklarationer och demarcher.
Besluten kan innebära finansiella åtaganden för medlemsländerna.
Fördelningsnyckel fastställs för varje enskilt fall.
Regeringens bedömning är att GUSP-samarbetet spelar en central roll i den
fortsatta europeiska integrationen. Regeringen framhåller i propositionen att
den har verkat för att samarbetet utvecklas och effektiviseras och att GUSP-
insatser främst finansieras över den gemensamma EG-budgeten.
I den nyligen avslutade regeringskonferensen beslutade medlemsländerna att
som huvudregel skall gälla att GUSP-insatser skall finansieras över den
gemensamma budgeten. Undantag gäller för åtgärder inom krishantering vilka
skall uttaxeras i särskild ordning.
Behov kvarstår därför för finansiering från nationella medel. Exempel på för
Sverige prioriterade insatser som involverar nationell finansiering är stödet
till gemenskapens övervakningskommission i det f.d. Jugoslavien (ECMM), vars
mandat breddats till att även omfatta Albanien, samt den gemensamma åtgärden
beträffande valobservation i Bosnien. Regeringen bedömer att medelsbehovet
uppgår till 8,4 miljoner kronor för budgetåret 1998.
Vad avser anslaget B 2 Nordiska ministerrådet framhåller regeringen i
propositionen att Sverige arbetar inom rådet för ett ändamålsenligt nordiskt
samarbete. Arbetet inom ministerrådet är en integrerad del av de nordiska
relationer och kontakter som bidrar till att forma Sveriges politik för
närområdet, för det vidare Europeiska samarbetet liksom för globalt samarbete.
Det är Sveriges strävan att samarbetet inom ministerrådet koncentreras till
områden där samnordiska lösningar ger komparativa fördelar framför nationella
eller bredare internationella arrangemang, att nordiska samarbetsstrukturer kan
utnyttjas för informationsutbyte och/eller samstämt agerande i aktuella EU-
/EES-frågor och att verka för att nordiskt närområdessamarbete blir ett
strategiskt komplement till bilaterala insatser och annat regionalt samarbete.
På svenskt initiativ har besparingarna på Nordiska ministerrådets budget
fortsatt. Syftet har varit att åstadkomma en prioritering och koncentration
till områden där det nordiska samarbetet erbjuder komparativa fördelar.
Anslaget har beräknats till 274,3 miljoner kronor för budgetåret 1998.
Vad gäller anslaget B 3 OECD gör regeringen bedömningen att organisationen
befinner sig i en förändringsprocess till följd av budgetnedskärningar
samtidigt som medlemskretsen utvidgats och nya uppgifter tillkommit.
Regeringens målsättning i denna förändringsprocess är att slå vakt om OECD:s
kärnverksamhet och dess beprövade arbetsmetoder, men samtidigt verka för att
effektivisera och rationalisera arbetet. OECD:s budget löper under kalenderåret
och fastställs i december. Faktorer som styr utgifterna under detta anslag är
dels utvecklingen av organisationens budget, dels valutakursförändringar.
Medlemsländerna bidrar till OECD:s budget på grundval av en skala framräknad
på basis av BNP. Den svenska andelen är 1,10 %. Regeringen har beräknat
anslaget till 24,4 miljoner kronor för budgetåret 1998.
Från och med budgetåret 1997 delades det tidigare anslaget Fredsbevarande
verksamhet så att kostnader som avser fredsfrämjande insatser med väpnad trupp
flyttades till utgiftsområde 6 Totalförsvar medan övrig fredsfrämjande
verksamhet belastar detta anslag.
Sverige deltog under budgetåret 1996 med väpnad trupp i Bosnien och
Makedonien. Då den multinationella fredsstyrkan Implementation Force, IFOR, i
december 1996 omvandlades till fredsstyrkan Stabilization Force, SFOR,
reducerades den svenska personalen till 510 personer. Under 1996 ställdes även
en svensk pluton om ca 40 personer till FN:s förfogande i dess fredsfrämjande
mission, United Nations Preventive Deployment Force, UNPREDEP, i Makedonien.
Sverige har tillsammans med Danmark, Kanada, Norge och Österrike påbörjat
etableringen av en snabb-insatsbrigad, SHIRBRIG (Multinational United Nations
Stand by Forces High Readiness Brigade), med högkvarter i Köpenhamn, att
ställas till FN:s förfogande för fredsfrämjande insatser.
Inom ramen för PFF-samarbetet anordnar Sverige dessutom ett stort antal
kurser och seminarier om fredsfrämjande, humanitär och
räddningstjänstverksamhet. Utländskt deltagande har finansierats över detta
anslag.
Regeringen har för budgetåret 1998 beräknat anslaget B 4 Fredsfrämjande
verksamhet till 143,4 miljoner kronor. Regeringen bedömer att hälften av
anslaget kommer att avsättas för att täcka kostnader för fortsatt deltagande i
pågående missioner. Av dessa medel bedöms i sin tur 50 % komma att gå till
insatser i f.d. Jugoslavien och i Makedonien. Regeringen anför att utöver detta
är det angeläget att Sverige fortsatt under medlemskapet i säkerhetsrådet i
någon form kan stödja/delta i de insatser som Sverige är med att besluta om.
Regeringen anför vidare att det är Sveriges målsättning att särskilt utnyttja
medlemskapet i FN:s säkerhetsråd till att ge frågor om förebyggande av
konflikter ökad uppmärksamhet.
Utskottets överväganden
Utskottet finner regeringens förslag vad gäller anslaget Internationella
organisationer väl avvägt och tillstyrker propositionens förslag under
verksamhetsområde B.


C Information om Sverige i utlandet


Propositionen (s. 27-29)
Verksamhetsområdet Information om Sverige i utlandet omfattar anslaget till
Svenska institutet för informations-, kultur- och erfarenhetsutbyte med
utlandet samt anslaget till de svenska utlandsmyndigheterna för informations-
och kulturutbytesverksamhet och allmänna främjandeinsatser.
Regeringen framhåller i propositionen att verksamheten syftar till att skapa
en positiv bild av Sverige och förtroende för Sverige som internationell
samarbetspartner och därmed främja svenska intressen och bidra till tillväxt
och sysselsättning. De svenska utlandsmyndigheterna utgör regeringens främsta
instrument för att genomföra detta mål i enskilda länder.
När det gäller regeringens avsikter för 1998 skall, vad avser anslaget C 1
Svenska institutet, insatser i Västeuropa prioriteras och vad gäller anslaget
C 2 Övrig information om Sverige i utlandet skall insatser i Västeuropa,
Nordamerika och Ostasien prioriteras.
Regeringen anför vidare att informationen om Sverige i utlandet måste
fortsätta att utvecklas för att möta nya behov och krav på grund av
omvärldsförändringar. Svenska institutet bör därför prioritera uppbyggnad av
kapacitet för projektsamordning.
Regeringen föreslår i propositionen att en ny myndighet Svenska institutet
med uppgift att bedriva motsvarande verksamhet som Stiftelsen Svenska
institutet bildas vid tidpunkt under budgetåret som regeringen bestämmer.
Regeringens avsikt är att den nya myndigheten skall vara bildad senast den 1
april 1998.
Regeringen anför att den nya myndigheten bör ta fasta på institutets
nuvarande inriktning och ta till vara institutets specifika internationella
kompetens. Härvid bör även de av riksdagen fastställda kulturpolitiska målen
beaktas, anför regeringen vidare.
Regeringen föreslår att anslaget C 1 Svenska institutet för budgetåret 1998
skall uppgå till 50,7 miljoner kronor.
Anslaget C 2 Övrig information om Sverige i utlandet finansierar i första
hand särskilda, av regeringen prioriterade, informations- och främjandeinsatser
genom de svenska utlandsmyndigheterna. Det används även till person- och
journalistinbjudningar samt seminarier och visst kulturutbyte.
Regeringen föreslår att anslaget C 2 Övrig information om Sverige i utlandet
skall uppgå till 9,8 miljoner kronor för budgetåret 1998.


Motionerna
I motion U301 (m) anförs att Nämnden för Sverigeinformation i utlandet - som
etablerades 1995 - inte har egna resurser till kampanjer utan man får lita till
bidrag från de organisationer och myndigheter man samarbetar med och till medel
som av sponsorer ställs till förfogande för olika projekt. Därmed är, menar
motionären, verksamheten till stor del beroende av de anslag som respektive
myndighet får och de finner det anmärkningsvärt att samtliga myndigheter som
arbetar med NSU får sina anslag minskade med ca 10 % eller mer för budgetåret
1998. Motionären menar att tillräckliga medel måste ställas till myndigheternas
förfogande så att Sverigefrämjande insatser i utlandet i samarbetet mellan NSU
och myndigheter även fortsättningsvis kan genomföras.
I partimotion U303 (v) yrkande 1 anför motionärerna att ambassadernas
information om Sverige i respektive land är av mycket skiftande karaktär.
Motionärerna menar att snabb, allsidig och tillförlitlig information om
Sverige och den politiska debatten i landet är önskvärd vid
utlandsmyndigheterna. Motionärerna förespråkar att en översyn genomförs av
informationstillgången vid utlandsmyndigheterna inkluderande behovet av modern
teknisk utrustning.


Utskottets överväganden
Som utskottet framhöll i betänkande 1996/97:UU1 utgör informationen om Sverige
i utlandet en viktig del av svensk utrikespolitik. Det förtroende och den
goodwill som byggs upp i omvärlden genom informationsinsatser, kulturutbyte
samt utbildnings- och forskningsutbyte leder även till export, ökad turism i
Sverige och ökade investeringar till Sverige och därmed, indirekt, till
tillväxt och sysselsättning.
I motion U301 (m) konstaterar motionären att Nämnden för Sverigeinformation i
utlandet inte har egna resurser utan är beroende av bidrag från de
organisationer och myndigheter man kan samarbete med. Motionären menar att i
det perspektivet är det olyckligt att berörda myndigheter erhållit sänkta
anslag och anför att tillräckliga medel måste ställas till myndigheternas
förfogande så att Sverigefrämjande insatser i utlandet i samarbete mellan NSU
och myndigheter även fortsättningsvis kan genomföras.
Regeringen konstaterar i proposition 1997/98:1 att på grund av det
statsfinansiella läget är resurserna för informations- och kulturverksamhet
begränsade. Regeringen menar att där så är möjligt skall samarbetsmöjligheter
med nationella och lokala arrangörer tas till vara.
Regeringen framhåller att Nämnden för Sverigeinformation i utlandet har
vunnit ett brett erkännande som samarbetsforum för Sverigefrämjande. Regeringen
föreslår under anslaget C 2 Övrig information om Sverige i utlandet att
särskilda medel om 1 miljon kronor avsätts till nämnden för att initiera eller
medverka i samarbetsprojekt inom Sverigefrämjandet. Syftet är att ytterligare
stärka nämndens roll i detta arbete.
Utskottet delar regeringens positiva syn på den verksamhet som bedrivs av
Nämnden för Sverigeinformation i utlandet och välkomnar det budgetbidrag som
ställs till nämndens förfogande i budgeten för 1998 för ökade
främjandeinsatser.
Utskottet noterar att Utrikesdepartementet inom anslagsposten A
Utrikesförvaltningen m.m. valt att, inom ramen för extra medel som ställts till
förfogande, satsa offensivt på främjande av svensk export samt investeringar
och turism i Sverige. Dessa resurser används för att öppna generalkonsulat i
Gdansk och Los Angeles, vilket enligt utskottets uppfattning i båda fallen
kommer att medföra förbättringar vad gäller Sverigefrämjandet i två, för
Sverige och svenskt näringsliv, viktiga geografiska områden.
Med det anförda betraktar utskottet motion U301 (m) besvarad.
Motionärerna bakom motion U303 (v) yrkande 1 förespråkar en översyn av
informationstillgången om Sverige och svensk politisk debatt vid
utlandsmyndigheterna och att behovet av modern teknisk utrustning prövas i det
sammanhanget.
Utskottet har inhämtat att ett flertal åtgärder har vidtagits inom
Utrikesdepartementet för att de förbättrade möjligheter till
informationsspridning som IT-utvecklingen har medfört skall kunna
tillgodogöras. Utöver sammanställningar av nyheter i svenska och utländska
medier har departementet såväl en extern som en intern hemsida, vilka
innehåller länkar till riksdagen och Information Rosenbad. Ett ständigt ökande
antal utlandsmyndigheter har som en del av datoriseringen givits möjlighet att
koppla upp sig till hemsidorna. Detta möjliggör en kontinuerlig bevakning av
aktuella politiska händelser i Sverige från de berörda utlandsmyndigheternas
sida. I sammanhanget kan dock framhållas att i flera länder där Sverige har
utlandsmyndigheter är den tekniska nivån på kommunikationssystemen sådan att
den inte tillåter tillgodogörande av den senaste kommunikationstekniken på IT-
området. Flera utlandsmyndigheter kommer därför även under de närmaste åren att
behöva lita till traditionell teknik.
Utskottet har vidare inhämtat att en översyn av arbetet med information i
aktuella politiska frågor och användningen av informationsteknik pågår i
Regeringskansliet och väntas blir avslutad i en första fas under första
halvåret 1998.
Utskottet finner att de initiativ som har tagits på området - och de åtgärder
som har genomförts - alla bidrar till att såväl den allmänna svenska politiska
debatten som specifika utrikespolitiska frågor, med hjälp av
informationstekniken, når ut till alltfler utlandsmyndigheter och till fler
människor snabbare än tidigare.
Utskottet anser därmed att motion U303 (v) yrkande 1 är besvarad.
Regeringen föreslår i proposition 1997/98:1 att en ny myndighet Svenska
institutet med uppgift att bedriva motsvarande verksamhet som Stiftelsen
Svenska institutet bildas vid tidpunkt under budgetåret som regeringen
bestämmer.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (yrkande 2).
Utskottet finner regeringens förslag vad gäller anslaget Information om Sverige
i utlandet väl avvägt och tillstyrker propositionens belopp under
verksamhetsområde C.


D Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor


Propositionen (s. 31-34)
Verksamhetsområdet omfattar stöd till utredningar och forskning om
nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor i vilket ingår stöd till
forskningsinstitutionerna SIPRI, Försvarets forskningsanstalt (FOA) och
Utrikespolitiska Institutet (UI).
Regeringen framhåller i propositionen att målsättningarna för
verksamhetsområdet är att:
- främja information och forskning på de nämnda forskningsområdena,
- tillförsäkra Utrikesdepartementet teknisk och vetenskaplig sakkunskap vid
förhandlingar om nedrustning samt vid internationellt samarbete för att
motverka spridning av massförstörelsevapen.
Regeringen anför att målsättningarna för verksamhetsområdet har uppfyllts väl.
Syftet med anslaget D 1 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska
området är att ge stöd till verksamhet som främjar svensk utrikespolitik,
framför allt vad gäller nedrustnings- och säkerhetspolitik. Exempel på bidrag
från detta anslag under innevarande budgetår är stöd för ett internationellt
seminarium om totalförbud mot antipersonella minor.
Anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling föreslås för budgetåret 1998 uppgå till 9 miljoner kronor. Från
anslaget lämnas bidrag som organisationsstöd eller projektstöd till enskilda
organisationer. Stödet omfattar ämnesområdena nedrustning och
rustningskontroll, konflikthantering samt andra säkerhetspolitiska ämnen inom
ramen för ett vidgat säkerhetspolitiskt synsätt. Under budgetåret 1997 har stöd
utgått till tretton organisationer i form av organisationsstöd samt till drygt
hundra enskilda projekt. Regeringen anför i propositionen att uppställda mål
har uppfyllts väl samt att stödet har haft god spridningseffekt.
Anslaget D 3 utgör bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut, SIPRI. Institutet har till syfte att bedriva forskning
i konflikt- och samarbetsfrågor. Vad avser budgetåret 1998 menar regeringen att
SIPRI i ökande utsträckning bör finansiera sin verksamhet med externa bidrag.
Regeringen framhåller att trots ett minskat anslag har SIPRI väl uppfyllt
uppställda mål.
Syftet med anslaget D 4 Forskning till stöd för nedrustning och
internationell säkerhet är att tillföra Utrikesdepartementet teknisk och
vetenskaplig sakkunskap från Försvarets forskningsanstalt (FOA). Regeringen
framhåller att tillgång på teknisk och vetenskaplig expertis är en nödvändighet
för att Sverige aktivt skall kunna delta i det internationella arbetet för
nedrustning, rustningskontroll och främjande av internationell säkerhet. Vidare
menar regeringen att FOA bör anpassa sin verksamhet till den utveckling som
skett inom nedrustningsområdet genom kemvapenkonventionens ikraftträdande och
slutförandet av förhandlingarna om fördraget om fullständigt förbud mot
kärnsprängningar. Man bör vid anpassningen ta hänsyn till möjligheten av
kommande internationella förhandlingar om ett avtal om förbud mot produktion av
klyvbart material för vapenändamål.
Anslaget D 5 Utrikespolitiska institutet syftar till att främja intresse för
internationella frågor samt att öka kunskapen om detta ämne genom forskning och
information till allmänheten. Regeringen framhåller att institutet trots ett
minskat anslag väl uppfyllt målsättningarna för verksamheten. Vidare menar
regeringen att det är av fortsatt stor vikt att institutet även i högre grad
finner extern finansiering för att minska beroendet av statliga medel.


Motionen
I motion U307 (m) yrkande 6 begärs ett riksdagens beslut om att avveckla
anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling. Motionärerna menar att det inte är rimligt att enskilda
organisationer skall särbehandlas när det gäller verksamhet med denna
inriktning. I stället menar motionärerna att fria och frivilliga organisationer
bör få stöd enligt generella principer och inte styras med specialdestinerade
anslag, vilket kan skapa ett beroende av statsmakten och dess intentioner,
vilket inte är önskvärt.


Utskottets överväganden
Utskottet har i betänkande 1996/97:UU1 behandlat denna fråga och anförde därvid
följande:


Till grund för regeringens beslut om stöd till enskilda organisationer som är
verksamma med frågor rörande säkerhetspolitik och fredsfrämjande, ligger
förordningen (1993:983) om statligt stöd för information och studier om
säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Utskottet finner att bidrag
till verksamhet av detta slag ligger väl i linje med Sveriges allmänna
utrikespolitiska överväganden, där säkerhetspolitiska frågor har kommit att få
en allt större betydelse, i och med de omvälvande förändringarna i det
säkerhetspolitiska mönstret alltsedan Berlinmurens fall och Sovjetunionens
upplösning. Utskottet ser det som positivt att regeringen på detta sätt har en
möjlighet att stödja en verksamhet som ger viktiga bidrag till en ökad
förståelse av förändringar i vår omvärld.
Utskottet finner inte anledning att ändra dessa bedömningar.
Utskottet finner det vidare av särskild vikt att kunskap, intresse och
engagemang för frågor som rör global och europeisk säkerhet stimuleras. Med
tanke på den totala omfattningen av projekt som helt eller delvis finansieras
(organisationsstöd till drygt ett hundra enskilda projekt och till tretton
organisationer) är det klart att verksamheten inom området har en god
spridningseffekt.
Motion U307 (m) yrkande 6 avstyrks.
Utskottet finner regeringens förslag vad gäller anslaget Nedrustnings- och
säkerhetspolitiska frågor väl avvägda och tillstyrker propositionens förslag
under verksamhetsområde D.


E Övriga utrikespolitiska frågor


Propositionen (s. 35-37)
I verksamhetsområdet ingår anslagen till Inspektionen för strategiska produkter
(ISP) samt Europainformation m.m.
ISP har erhållit uppgiften att vara nationell myndighet för den nya
kemvapenkonventionen, CWC, vilken trädde i kraft under 1997. Regeringen
framhåller att detta ställer nya krav på myndigheten, vilket medför att
tillräckliga resurser bör tillföras ISP för att de uppgifter som medlemskapet i
CWC medför skall kunna fullgöras.
Regeringens anslagsförslag avseende E 1 Inspektionen för strategiska
produkter för budgetåret 1998 uppgår till 15,8 miljoner kronor. Kostnaderna för
verksamheten täcks av avgifter, som redovisas mot särskild inkomsttitel på
statsbudgeten. Avgiften tas ut av de företag vars produkter omfattas av
kontrollen över krigsmateriel och varor med dubbla användningsområden.
Regeringens förslag avseende anslaget E 2 Europainformation m.m. uppgår till
7,8 miljoner kronor för budgetåret 1998.
Regeringen framhåller vad gäller detta anslag att under 1998 kommer
information om unionens utvidgning att prioriteras. Informationen om resultatet
av EU:s medlemsländers regeringskonferens kommer även fortsättningsvis att vara
viktig.


Motionerna
I motion U303 (v) yrkande 8 efterlyser motionärerna en bred debatt om EU-
frågorna och menar att en sådan kan komma till stånd om bistånd i form av
projektbidrag för information och studier om Europas och unionens utveckling
utgår till frivilliga organisationer och stiftelser. Vänsterpartiet vill därför
höja anslaget E 2 Europainformation m.m. med 10 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag.
Motionärerna bakom motion U304 (c, v, mp, kd) framhåller att inför
folkomröstningen om svenskt medlemskap i Europeiska unionen fanns en livlig
debatt om det europeiska samarbetet men konstaterar att debatten i dag är svag.
Med tanke på avsaknad av en bred debatt om EU-frågorna och den okunskap som
råder, föreslår motionärerna att ett särskilt stöd skall inrättas till
informationsverksamhet som bedrivs av frivilliga organisationer och stiftelser.
Stödet bör utgå i form av projektbidrag för information och studier om Europas
och EU:s utveckling och bör administreras av UD, enligt motionärerna.
Motionärerna efterlyser ett förslag från regeringen i anslutning till den
ekonomiska vårpropositionen och menar att anslaget bör vara 10 miljoner kronor.
Motionärerna begär ett riksdagens tillkännagivande om vad som anförts om ett
anslag för information och studier om Europas och EU:s utveckling.
Även i motion U305 (s) anförs att intresset för att diskutera EU-relaterade
frågor bland allmänheten är på en anmärkningsvärt låg nivå. Motionären menar
att ett traditionellt svenskt och effektivt sätt att öka kunskap och engagemang
är att kanalisera resurser till folkrörelser och andra ideella organisationer
med intresse för EU-frågor och begär ett tillkännagivande om behovet av
resurser till folkrörelser och ideella organisationer för att bedriva EU-
information.
I motion U502 (s) framhålls att en stor del av den information om EU som
framkommer i medier har en negativ slagsida medan den utveckling som sker och
de diskussioner som Sverige är med och leder inom unionen sällan nämns. Därför
behövs mer information, menar motionären, och föreslår att nya
informationsvägar prövas. Omfattande utbildningsinsatser behövs både vad gäller
utvecklingen inom EU och konsekvenserna av att den ekonomiska och monetära
unionens tredje steg förverkligas. Motionären anför att medel för dessa
utbildningsinsatser bör kunna sökas av ideella organisationer och materialet
bör tillhandahållas av EU-sekretariatet inom Regeringskansliet.


Utskottets överväganden
I motionerna framhålls att den svenska debatten kring EU var livlig inför
folkomröstningen om medlemskapet och i anslutning till valet av ledamöter till
Europaparlamentet men att den sedermera har tunnats ut. Motionärerna menar att
en aktiv Europadebatt behöver stimuleras och anser att stöd till folkrörelsers
informations- och opinionsbildande verksamhet skulle kunna bidra till en mer
aktiv debatt kring EU-frågorna.
Sverige är sedan 1 januari 1995 medlem i Europeiska unionen. Med medlemskapet
följer både rättigheter och förpliktelser. Unionssamarbetet är inte statiskt
utan utvecklas ständigt. Under de närmaste åren står ett antal stora frågor på
unionens och dess medlemsländers agenda: att förstärka den inre marknaden,
ratifikation och genomförande av Amsterdamfördraget, medlemskapsförhandlingar
med kandidatländerna i Central- och Östeuropa, förhandlingar inför unionens
nästa flerårsbudget samt de reformfrågor som aktualiseras i detta sammanhang.
Det är frågor som kommer att få konse-kvenser både för Sverige som medlemsland
och för medborgarna.
Utskottet delar motionärernas bedömning att det är väsentligt att en
diskussion kring Europafrågorna äger rum i Sverige. I ett medlemsland sätter
Europapolitiken sin prägel på många områden i samhällslivet. Därför är det av
vikt att det finns en aktiv debatt i Europafrågorna. I denna har både
allmänhet, medier, intressegrupper och politiska partier en roll.
Redan i dag avsätter många organisationer medel för att bedriva
upplysningsverksamhet och opinionsbildning kring EU-frågorna. När Sverige är
medlem i EU är det naturligt att politiska partier och intressegrupper ser
opinionsbildning i EU-frågor som en normal och kontinuerlig del av verksamheten
och den politiska debatten. Utskottet menar att debatt förutsätter kunskap och
att det fortfarande finns ett behov av folkbildning inom detta område.
Utskottet ser lättillgänglig information och fördjupade kunskaper inom ramen
för folkbildningsinsatser som viktiga element i en strävan att EU-debatten blir
mer aktiv i Sverige. Det är likaså av vikt att Europadebatten förs i vida
kretsar. Det bör, enligt utskottets mening, därför vara möjligt att erhålla
projektbidrag från regeringen för informations- och kunskapshöjande insatser
och därvid bör särskild hänsyn tas till att insatserna har goda
spridningseffekter.
Utskottet anser att därmed är motionerna U305 (s) och U502 (s) besvarade.
Utskottet finner regeringens förslag vad gäller anslaget Övriga
utrikespolitiska frågor väl avvägt och tillstyrker propositionens belopp under
verksamhetsområde E.
I konsekvens härmed avstyrker utskottet motionerna U303 (v) yrkande 8 och U304
(c, v, mp, kd).


Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande dialogen mellan Utrikesdepartementet och enskilda
organisationer samt folkrörelser
att riksdagen förklarar motion 1997/98:U220 yrkande 10 besvarad med vad
utskottet anfört,
2. beträffande resurser för projektexportsekretariatet inom UD
att riksdagen förklarar motion 1997/98:U220 yrkande 17 besvarad med vad
utskottet anfört,
3. beträffande svensk diplomatisk närvaro i fransktalande västra
Afrika samt Sveriges representation i Kinshasa
att riksdagen förklarar motion 1997/98:U302 yrkandena 1 och 2 besvarad med vad
utskottet anfört,
4. beträffande lokalanställdas möjligheter att göra studieresor till
Sverige
att riksdagen avslår motion 1997/98:U303 yrkande 2,
5. beträffande fördelningen av resurser inom utrikesförvaltningen
mellan handläggning av enskilda organisationer och marknadsföring av JAS
att riksdagen avslår motion 1997/98:U303 yrkande 6,
res. 1 (v, mp)
6. beträffande inrättande av ett generalkonsulat i Milano
att riksdagen avslår motion 1997/98:U306,
7. beträffande inrättande av ett generalkonsulat i Murmansk
att riksdagen avslår motion 1997/98:U801 yrkande 1,
8. beträffande utökade officiella kontakter med Taiwan
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:U627 yrkande 1 och 1997/98:U631 yrkande
2,
9. beträffande skattefrihet för Taiwans representation i Stockholm
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:U627 yrkande 2 och 1997/98:U632
yrkandena 7,
res. 2 (m, fp, kd)
10. beträffande svensk representation i Taipei
att riksdagen avslår motion 1997/98:U632 yrkande 8,
res 3 (fp, kd)
11. beträffande Sveriges representation i Minsk
att riksdagen förklarar motion 1997/98:U307 yrkande 1 (delvis) besvarad med vad
utskottet anfört,
res. 4 (m)
12. beträffande Sveriges representation i Wellington
att riksdagen avslår motion 1997/98:U307 yrkande 1 (delvis),
res. 5 (m, fp)
13. beträffande en översyn av Sveriges representation utomlands
att riksdagen förklarar motion 1997/98:U307 yrkande 2 besvarad med vad
utskottet anfört,
14. beträffande anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan
att riksdagen med bifall till propositionens yrkande 3 (prop. 1997/98:1
utgiftsområde 5 avsnitt 1) och med avslag på motionerna 1997/98:U210
yrkande 11, 1997/98:U303 yrkande 8 samt 1997/98:U307 yrkandena 4 och 6
(delvis) för budgetåret 1998 under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan anvisar anslag enligt kolumnen ?Utskottets
förslag? enligt den bilaga som är fogad till detta betänkande och med de
anslagsbenämningar och anslagstyper som framgår av bilagan,
15. beträffande regeringens förslag till mål för utgiftsområde 5
att riksdagen med bifall till propositionens yrkande 1 antar förslag till mål
för utgiftsområde 5 såsom de formuleras i propositionens avsnitt 2,
16. beträffande resurser till Nämnden för Sverigeinformation i
utlandet
att riksdagen förklarar motion 1997/98:U301 besvarad med vad utskottet anfört,
17. beträffande informationstillgången vid utlandsmyndigheterna om
Sverige och svensk politisk debatt
att riksdagen förklarar motion 1997/98:U303 yrkande 1 besvarad med vad
utskottet anfört,
18. beträffande bildande av ny myndighet Svenska institutet
att riksdagen med bifall till propositionens yrkande 2 antar regeringens
förslag,
19. beträffande anslaget D 2 Information och studier om
säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling
att riksdagen avslår motion 1997/98:U307 yrkande 6 (delvis),
res. 6 (m)
20. beträffande medel till folkrörelser och ideella organisationer
för EU-information
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:U304 förklarar motionerna
1997/98:U305 och 1997/98:U502 besvarade med vad utskottet anfört.




Stockholm den 25 november 1997


På utrikesutskottets vägnar


Viola Furubjelke




I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Nils T
Svensson (s), Inger Koch (m), Helena Nilsson (c), Carina Hägg (s), Bertil
Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Eva Zetterberg (v), Agneta Berndt (s),
Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kd), Magnus
Johansson (s), Sonia Karlsson (s), Christina Axelsson (s) och Anders Ygeman
(s).


Reservationer
1. Fördelningen av resurser inom utrikesförvaltningen mellan handläggning av
enskilda organisationer och marknadsföring av JAS (mom. 5)
Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 11 börjar med ?Som
utskottet har? och på s. 12 slutar med ?yrkande 6? bort ha följande lydelse:
Som har framhållits tidigare i detta betänkande menar utskottet, liksom
regeringen, att samarbetet med folkrörelser och enskilda organisationer inom
biståndsområdet är av särskild vikt. Utskottet anser emellertid att det är
beklagligt att Sveriges ambassader i Ungern, Brasilien, Chile och Filippinerna
ägnar tid och resurser till att marknadsföra JAS Gripen. Det är enligt
utskottets mening svårt att förena Sveriges engagemang för global nedrustning
med direkt marknadsföring av krigsmateriel för strid. Därför menar utskottet
att marknadsföringsinsatserna inom utrikesrepresentationen bör upphöra och
resurser i stället användas till att öka samarbetet med enskilda organisationer
och folkrörelser. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande fördelningen av resurser inom utrikesförvaltningen mellan
handläggning av enskilda organisationer och marknadsföring av JAS
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U303 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,


2. Skattefrihet för Taiwans representation i Stockholm
(mom. 9)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson, Lars Hjertén (alla m), Karl-Göran
Biörsmark (fp) och Ingrid Näslund (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14 börjar med ?I avsaknad?
och på s. 14 slutar med ?yrkande 7.? bort ha följande lydelse:
Ett allt livligare utbyte äger rum mellan Taiwan och Sverige genom industri-
och handelsdelegationer och besök på regerings-, riksdags- och myndighetsnivå.
Även på andra områden såsom inom kultur, utbildning och forskning sker ett
livligt utbyte. Trots avsaknad av formella diplomatiska relationer mellan
Taiwan och Sverige har länderna högt utvecklade permanenta kontakter.
Exportrådets kontor i Taipei har en status på hög nivå med en skattefrihet och
viseringsrätt som är likvärdig med diplomatiska representationer. Motsvarande
uppgifter fullgörs i Sverige av Taiwans representationskontor i Stockholm, som
i realiteten fungerar som en utländsk ambassad.
Mot bakgrund av det ständigt växande utbytet mellan Sverige och Taiwan menar
utskottet att Sverige som en gest av goodwill bör ge Taiwans kontor i Stockholm
en skattemässig likabehandling med den som kommer exportkontoret i Taipei till
del och som sker för Taipei-representationerna i Tyskland, Frankrike och
Österrike. Det finns enligt utskottets uppfattning inga formella eller
praktiska skäl emot förslaget om skattefrihet. Regeringen bör skyndsamt vidta
de åtgärder som behövs för att denna fråga skall lösas på lämpligt sätt. Detta
bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande skattefrihet för Taiwans representation i Stockholm
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:U627 yrkande 2 och
1997/98:U632 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,




3. Svensk representation i Taipei (mom. 10)
Karl-Göran Biörsmark (fp) och Ingrid Näslund (kd) anser:
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14 börjar med ?Vad gäller?
och slutar med ?yrkande 8.? bort ha följande lydelse:
Det är vidare utskottets uppfattning att den svenska representationen i
Taipei bör förstärkas. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande svensk representation i Taipei
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U632 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,




4. Sveriges representation i Minsk (mom. 11)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14 börjar med ?Vad avser
Minsk? och slutar med ?besvarad i denna del.? bort ha följande lydelse:
Vad avser Minsk sker bevakningen av utvecklingen i Vitryssland genom
sidoackreditering från Moskva, vilket enligt utskottets mening inte är till
fyllest.
Vitryssland ligger inom Sveriges närområde, och den politiska utvecklingen i
landet har betydelse för stabiliteten i den östra delen av Östersjöregionen.
Sverige bedriver viss biståndsverksamhet i Vitryssland, inriktad på att stödja
de demokratiska krafterna i landet. Av dessa skäl är det angeläget att snarast
upprätta en ambassad för att försäkra svensk diplomatisk närvaro i Vitryssland.
Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande Sveriges representation i Minsk
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U307 yrkande 1 (delvis) som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,


5. Sveriges representation i Wellington (mom. 12)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson, Lars Hjertén (alla m) samt Karl-
Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14 börjar med ?Vad avser
Wellington? och slutar med ?i berörd del.? bort ha följande lydelse:
Vad gäller Wellington finner utskottet att arrangemanget med
sidoackreditering från Canberra, Australien, ej är tillfredsställande. En
svensk ambassad bör snarast upprättas i Nya Zeeland. Detta bör ges regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande Sveriges representation i Wellington
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U307 yrkande 1 (delvis) som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.


6. Anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling (mom. 19)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 24 börjar med ?Utskottet
har? och på s. 25 slutar med ?yrkande 6 avstyrks.? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att fria och frivilliga organisationer bör få stöd enligt
generella principer och inte styras av specialdestinerade anslag. Utskottet
menar att en särbehandling av vissa organisationer, med utgångspunkt i deras
verksamhetsinriktning, skapar ett icke önskvärt beroende av statsmakten. Detta
bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspolitik
och fredsfrämjande utveckling
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U307 yrkande 6 (delvis) som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,


Särskilda yttranden


Resurser för projektexportsekretariatet inom UD (mom. 2)
Ingrid Näslund (kd) anför:
Det är med stor tillfredsställelse vi kristdemokrater noterar att regeringen
föreslår att UD:s projektexportsekretariat skall fortsätta med sin verksamhet
efter en treårig försöksperiod. Vi menar att projektexportsekretariatet, som
redan i dag spelar en betydelsefull roll när det gäller att bistå svenska
företag i deras ambitioner att konkurrera om de multilaterala institutionernas
stora inköp, äger stor potential i framtiden. Att utveckla sekretariatet
ytterligare finner vi därför vara av särskild vikt och betydelse och föreslår
sålunda att ytterligare resurser tillförs sekretariatet samt att frågan om den
organisatoriska tillhörigheten omgående löses.




Sveriges representation i Kinshasa (mom. 3)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:
Det är glädjande att den svenska ambassaden i Kinshasa nu åter skall öppnas.
Det var ett förhastat beslut att dra in den diplomatiska närvaron i Kinshasa,
något som nu lyckligtvis kommer att rättas till. I den mycket svåra politiska
och humanitära situation som Rwanda, Burundi och f.d. Zaire har gått igenom
under senare år hade det varit av stor betydelse om Sveriges ambassad i
Kinshasa hade varit bemannad med utsänd personal. Det hade underlättat
informationsinhämtning att på plats kunna bilda sig en uppfattning om möjliga
insatser samt varit ett stöd bl.a. för den omfattande humanitära verksamhet som
den svenska missionen bedrivit och fortfarande bedriver i området och inte
minst i regionen kring de Stora Sjöarna.


Anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan
(mom. 14)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anför:
Den 20 november beslutade riksdagens majoritet bestående av Socialdemokrater
och Centerpartister att fastställa ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster
avseende 1998. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens
utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 20 november om ramar
för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken, deltar vi
inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 5.
För budgetåret 1998 förordar vi de förslag till anslagsfördelning som framgår
av Moderata samlingspartiets parti- och kommittémotioner.




Medel till folkrörelser och ideella organisationer för EU-information (mom. 20)
Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson anför:
För att underlätta för enskilda organisationer att inom ramen för
folkbildningsarbetet bidra till att fördjupa debatten om EU hos en bred
allmänhet är det viktigt att öronmärka en viss summa pengar för projektet.
Vänsterpartiet anser att 10 miljoner kronor bör avsättas för detta ändamål i
1998 års budget.




Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan
1 000-tal kronor


Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslags-
fördelning.
--------------------------------------------------------------------
|  |                         |       |Avvikelser i förhållande till|
|  |                         |       |     utskottets förslag      |
-------------------------------------------------------------------
|  |                         |Utskottets|     |        |        | |
|  |                         |förslag| (m)    | (c)    | (v)    | |
--------------------------------------------------------------------
|A |Utrikesförvaltningen m.m.                                      |
-------------------------------------------------------------------
|1 |Utrikesförvaltningen     | 1 757 |+59 000 |        |        | |
|  |(ram)                    |   629 |        |        |        | |
-------------------------------------------------------------------
|2 |Nordiskt samarbete (ram) | 1 452 |        | + 1500 |        | |
-------------------------------------------------------------------
|3 |Ekonomiskt  bistånd till | 4 402 |        |        |        | |
|  |svenska   medborgare   i |       |        |        |        | |
|  |utlandet m.m. (ram)      |       |        |        |        | |
-------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
|B |Internationella organisationer                                 |
-------------------------------------------------------------------
|1 |Bidrag    till     vissa |464 161|        |        |        | |
|  |internationella          |       |        |        |        | |
|  |organisationer (ram)     |       |        |        |        | |
-------------------------------------------------------------------
|2 |Nordiska   ministerrådet |274 300|        |        |        | |
|  |(ram)                    |       |        |        |        | |
-------------------------------------------------------------------
|3 |Organisationen       för |24 400 |        |        |        | |
|  |ekonomiskt samarbete och |       |        |        |        | |
|  |utveckling (OECD) (ram)  |       |        |        |        | |
-------------------------------------------------------------------
|4 |Fredsfrämjande verksamhet|143 409|   -143 |        |        | |
|  |(ram)                    |       | 409[1] |        |        | |
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
|C                                                                 |
--------------------------------------------------------------------
|Information om Sverige i utlandet                                 |
-------------------------------------------------------------------
|1 |Svenska Institutet (ram) |50 748 |        |                 | |
-------------------------------------------------------------------
|2 |Övrig   information   om | 9 835 |        |        |        | |
|  |Sverige i utlandet (ram) |       |        |        |        | |
-------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
|D |Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor                    |
-------------------------------------------------------------------
|1 |Utredningar   och  andra | 2 259 |        |        |        | |
|  |insatser      på     det |       |        |        |        | |
|  |utrikespolitiska området |       |        |        |        | |
|  |(ram)                    |       |        |        |        | |
-------------------------------------------------------------------
|2 |Information  och studier | 9 000 |- 9 000 |        |        | |
|  |om säkerhetspolitik  och |       |        |        |        | |
|  |fredsfrämjande utveckling|       |        |        |        | |
|  |(ram)                    |       |        |        |        | |
-------------------------------------------------------------------
|3 |Bidrag  till  Stockholms |20 324 |        |        |        | |
|  |internationella          |       |        |        |        | |
|  |fredsforskningsinstitut  |       |        |        |        | |
|  |(SIPRI) (obet)           |       |        |        |        | |
-------------------------------------------------------------------
|4 |Forskning  till stöd för |10 262 |        |        |        | |
|  |nedrustning          och |       |        |        |        | |
|  |internationell  säkerhet |       |        |        |        | |
|  |(ram)                    |       |        |        |        | |
-------------------------------------------------------------------
|5 |Utrikespolitiska         |10 004 |        |        |        | |
|  |Institutet (obet)        |       |        |        |        | |
-------------------------------------------------------------------
|6 |Forskningsverksamhet  av | 5 524 |        |        |        | |
|  |särskild   utrikes-  och |       |        |        |        | |
|  |säkerhetspolitisk        |       |        |        |        | |
|  |betydelse (ram)          |       |        |        |        | |
-------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
|E |Övriga utrikespolitiska frågor                                 |
-------------------------------------------------------------------
|1 |Strategisk exportkontroll|15 801 |        |        |        | |
|  |(ram)                    |       |        |        |        | |
-------------------------------------------------------------------
|2 |Europainformation   m.m. | 7 800 |        | -1 500 |+ 10 000| |
|  |(ram)                    |       |        |        |        | |
-------------------------------------------------------------------
|  |SUMMA                    | 2 811 |  2 717 |  2 811 |  2 821 | |
|  |                         |   310 |    901 |    310 |    310 | |
|  |                         |       |   (-93 |        |   (+10 | |
|  |                         |       |   409) |        |   000) | |
-------------------------------------------------------------------


**FOOTNOTES**


[1]:  Bör överföras till utgiftsområde 7 enligt motion U307
yrkande 5. Motionen behandlas av finansutskottet.




Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................1
Motionerna............................................2
Utskottet.............................................4
Allmänt om utgiftsområdet...........................4
Propositionen avsnitt 2 (s. 7 13).................4
A Utrikesförvaltningen..............................5
Propositionen (s. 15 17)..........................5
Motionerna..........................................6
Utskottets överväganden.............................8
B Internationella organisationer...................16
Propositionen (s. 19 26).........................16
Utskottets överväganden............................20
C Information om Sverige i utlandet................20
Propositionen (s. 27 29).........................20
Motionerna.........................................21
Utskottets överväganden............................21
D Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor......23
Propositionen (s. 31 34).........................23
Motionen...........................................24
Utskottets överväganden............................24
E Övriga utrikespolitiska frågor...................25
Propositionen (s. 35 37).........................25
Motionerna.........................................25
Utskottets överväganden............................26
Hemställan...........................................27
Reservationer........................................29
1. Fördelningen av resurser inom utrikesförvaltningen mellan
handläggning av enskilda organisationer och marknadsföring av JAS
(mom. 5)
29
2. Skattefrihet för Taiwans representation i Stockholm (mom. 9)30
3. Svensk representation i Taipei (mom. 10)........30
4. Sveriges representation i Minsk (mom. 11).......31
5. Sveriges representation i Wellington (mom. 12)..31
6. Anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling (mom. 19)
32
Särskilda yttranden..................................32
Resurser för projektexportsekretariatet inom UD (mom. 2)32
Sveriges representation i Kinshasa (mom. 3)........32
Anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell
samverkan (mom. 14)
33
Medel till folkrörelser och ideella organisationer för EU-information
(mom. 20) 33