I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om förskoleklass m.m.,
grundskolans timplan, kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan och
arbetet mot mobbning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag på samtliga punkter. Detta innebär
bl.a. att bestämmelserna om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i
socialtjänstlagen inarbetas i skollagen. Den nuvarande s.k. sexårsverksamheten
som bedrivs inom förskolans ram bildar en egen skolform, förskoleklass, inom
det offentliga skolväsendet. En kommun skall, på begäran av ett barns
vårdnadshavare och om det finns särskilda skäl, kunna besluta att skjuta upp
skolplikten till höstterminen det år barnet fyller åtta år.
Kommunerna skall ha hand om tillståndsgivningen för förskola, förskoleklass,
integrerad skolbarnsomsorg och fritidshem i enskild regi. När det gäller
förskoleklass anser utskottet emellertid att regeringen snarast bör återkomma
till riksdagen med förslag till bestämmelser om tillståndsgivning, bidrag,
tillsyn av verksamheten samt de övergångsbestämmelser som kan behövas etc.
Bestämmelserna bör utformas på ett sätt som liknar reglerna för fristående
skolor.
Skärpningar och förtydliganden görs i skollagen som stöd för det lokala
arbetet mot mobbning. Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen
om att den bör överväga hur man på lämpligaste sätt skall kunna markera att
trakasserier på grund av kön eller sexuell identitet inte får förekomma.
Ändringar görs i grundskolans timplan så att timplanens traditionellt
styrande roll minskas och utrymmet för lokala beslut ökas. Antalet timmar i
ämnena idrott och hälsa respektive slöjd utökas. Tiden för utökningen tas från
elevens val.
Bestämmelser införs vidare i skollagen om kostnadsfria skolmåltider för
elever i grundskolan och motsvarande skolformer.
Samtliga oppositionspartier har var för sig eller i olika konstellationer
avgivit reservationer på de olika delarna i betänkandet. Moderaterna har bl.a.
reserverat sig mot förslaget om förskoleklass som egen skolform. De anser att
den allmänna skolplikten bör inträffa det år barnet fyller sex år. Miljöpartiet
har reserverat sig bl.a. mot regeringen förslag om överförande av
bestämmelserna om barnomsorg (inklusive sexårsverksamheten) från
socialtjänstlagen till skollagen. Kristdemokraterna har i reservation bl.a.
lämnat synpunkter på arbetet mot mobbning. Folkpartiet liberalerna anser bl.a.
att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att den pedagogiska
verksamheten för barn från tre års ålder kan utvecklas inom barnomsorgen.
Enligt Vänsterpartiet bör kommunernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg
skärpas. I en gemensam reservation uttalar (m) och (fp) att timplanerna bör
avskaffas. Centerpartiet framhåller att systemet med minsta garanterad
undervisningstid och timplaner på sikt bör tas bort helt. I en gemensam
fyrpartireservation (m, c, fp, kd) framhålls att den fria etableringsrätten
inom barnomsorgen som beslutades av den borgerliga regeringen åter bör införas.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor
föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100),
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
socialtjänstlagen (1980:620),
3. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100).
Lagförslagen återfinns som bilaga 1, 2 och 4 till detta betänkande.
Lagförslaget om ändring i sekretesslagen gäller bl.a. en ändring i 7 kap. 9 §.
Skatteutskottet har i betänkande 1997/98:SkU5 tillstyrkt en annan ändring i
samma paragraf (lagförslag i prop. 1997/98:9), men har överlämnat den
författningstekniska regleringen till utbildningsutskottet för samordning i
förevarande ärende. Regeringens här aktuella lagförslag (bilaga 4) har
justerats med hänsyn härtill.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1997/98:Ub1 av Sigrid Bolkéus och Lena Klevenås (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
glesbygdsmodellen.
1997/98:Ub2 av Inga Berggren m.fl. (m, c, fp, mp, kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en utvärdering och kvalitetsgranskning sker av alla ämnen i
skolan innan förändringar av grundskolans läroplan övervägs,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ämnet hemkunskap får en likvärdig ställning jämfört med övriga
praktisk-estetiska ämnen i grundskolan.
1997/98:Ub3 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om värdegrunden i det gemensamma måldokumentet för förskola och skola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare lagreglering när det gäller stöd för det lokala arbetet
mot mobbning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om timplanejustering när det gäller hemkunskapen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en total översyn av timplanerna i grundskolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avgiftsfria skolmåltider i grundskolan,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om kommunal tillståndsgivning och
tillsyn av de fristående skolornas förskoleklasser,
7. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen avslår regeringens
förslag att Statens skolverk får ta över ansvaret för barnomsorgen från
Socialstyrelsen och länsstyrelserna fr.o.m. den 1 januari 1998.
1997/98:Ub4 av Annika Nilsson och Anders Ygeman (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bild, hemkunskap, musik och slöjd får en likvärdig ställning i
antal timmar i grundskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utvärdering och kvalitetsgranskning sker av alla ämnen i skolan.
1997/98:Ub5 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetstider och barnomsorg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avgifter för barnomsorg,
3. att riksdagen beslutar att 2 a kap. 6 § skollagen skall ges följande
lydelse: Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den
omfattning det behövs med hänsyn till barnets eget behov,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om invandrarkvinnor och barnomsorg,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om invandrarfamiljers utnyttjande av barnomsorgen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förskolepedagogik i skolan,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av utbildad personal i barnomsorg i privat regi,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i 1 kap. 2 §
skollagen att trakasserier på grund av kön/sexuella trakasserier nämns,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skyldighet för skolan att
erbjuda elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kostnadsfria
skolmåltider.
1997/98:Ub6 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat antal timmar i ämnet hemkunskap,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildade lärare i ämnet hemkunskap.
1997/98:Ub7 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att reglerna för fristående förskoleklasser bör utformas på samma
sätt som de som gäller för fristående grundskolor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det bör framgå av skollagen att lärare och övrig personal som
upptäcker mobbning ges skyldighet att rapportera till rektor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den kommitté som regeringen tillsatt för att se över
lärarutbildningen också utreder om grundläggande kunskaper om mobbning och dess
orsaker kan bli en obligatorisk del av högskoleutbildningen,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag angående skolmåltider.
1997/98:Ub8 av Karin Israelsson och Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bild, hemkunskap, musik och slöjd får en likvärdig ställning i
antal timmar i grundskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en fortlöpande kvalitetsgranskning sker av alla ämnen i skolan.
1997/98:Ub9 av Monica Widnemark och Lilian Virgin (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka
ämnet hemkunskap i skolan.
1997/98:Ub10 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i skollagen
(1985:100) i de avsnitt som rör förskoleklasser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nytt förslag till ändringar i skollagen (1985:100) rörande
barnomsorg och förskola,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regeringens förslag rörande överföring från socialtjänstlagen till
skollagen av barnomsorg och förskola,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformning av avsnitt om mobbning i läroplaner,
5. att riksdagen beslutar att förutom föreslagna ökningar av utrymmet i
timplanen för grundskolan för idrott och hälsa samt slöjd också öka timtalet
för hemkunskap med 20 timmar.
1997/98:Ub11 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att lagstifta om fria
skolmåltider,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mobbning,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om förändringar i timplanen vad
avser idrott och hälsa och slöjd,
4. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om avskaffande
av timplan i grundskolan,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om att etablering av fristående
förskola m.m. skall godkännas av respektive kommun.
1997/98:Ub12 av Åsa Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnadsfri skolmat även i
gymnasieskolan.
1997/98:Ub13 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till inrättande av förskoleklass
som en egen skolform i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om timplanen och elevens val,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolmåltidsavgifter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunens skyldighet att ge ersättning till fristående skolor som
har förskoleklass,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att mobbning skall mötas med övergripande åtgärder.
Motioner från allmänna motionstiden
1997/98:Ub202 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att tillse att skollagens intentioner gällande arbete mot
mobbning följs,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att tillse att arbetsmiljölagens intentioner gällande
arbete mot mobbning följs,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av anmälningsplikt för våld i skolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att de kommunala skolplanerna förbättras kvalitativt och
kvantitativt vad gäller skolans arbete mot mobbning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingen av innehållet i skolornas arbetsprogram mot mobbning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av nätverksbyggande på skolorna samt att all skolpersonal
erbjuds utbildning om hur mobbning upptäcks och hindras,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att förekomsten av mobbning och skolans insatser mot
mobbning löpande mäts och värderas,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätten till fritt val av skola och dess betydelse för att skapa goda
studiemiljöer.
1997/98:Ub204 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en översyn av barnomsorg och de tidiga skolåren utifrån
ett pedagogiskt perspektiv,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att införa en allmän
förskola från tre års ålder i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att införa en obligatorisk
skolstart från sex års ålder i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till översyn av läroplanen i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Ub208 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om allmän skolstart vid sex år och möjlighet till individuell
skolstart,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avskaffa timplanerna för grund- respektive gymnasieskolan
(delvis),
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elevernas inflytande och ansvar i skolan.
1997/98:Ub209 av Ola Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet veckotimmar i ämnet
idrott och hälsa.
1997/98:Ub211 av Margareta E Nordenvall och Maud Ekendahl (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barnomsorgsgarantin,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett kommunalt
vårdnadsbidrag i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Ub212 av Olle Lindström (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett kommunalt
vårdnadsbidrag.
1997/98:Ub215 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kraftfullt verka för att motverka kränkande tillmälen, sexuella
trakasserier, mobbning, främlingsfientlighet och rasism.
1997/98:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mobbning och annat våld i gymnasieskolan.
1997/98:Ub224 av Olle Lindström och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
skolans fostrande roll för barn och ungdom.
1997/98:Ub229 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidrag till enskild förskoleverksamhet, skolbarnomsorgsverksamhet
och småbarnsskolor.
1997/98:Ub232 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att
införa kommunal ersättning för vård av egna barn.
1997/98:Ub233 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om friskolors möjlighet
att starta förskoleklass till hösten 1998.
1997/98:Ub243 av Carina Moberg och Cinnika Beiming (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barn och
förskola i invandrartäta områden/utsatta stadsdelar.
1997/98:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att den pedagogiska
verksamheten för barn från tre års ålder kan utvecklas inom barnomsorgen i
enlighet med motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolplikt från sex års ålder och en tioårig grundskola,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avveckla timplanen.
1997/98:Ub253 av Elizabeth Nyström och Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheten att utöka
timplanerna både på grundskolan och gymnasieskolan för att därmed få till stånd
en utökning av antalet lektionstimmar i idrott och hälsa i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1997/98:Ub255 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att värdegrunden som den uttrycks i läroplanen finns med i det
gemensamma dokumentet för förskolan och skolan som håller på att utarbetas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att varje kommun bör genomföra en fortbildning för all skolpersonal
om skolans värdegrund,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att varje skola bör ha en plan för hur man kan omsätta skolans
värdegrund i praktiken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den fysiska skolmiljöns betydelse för bekämpningen av mobbning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sociala färdigheter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om personalsituationens betydelse för bekämpningen av mobbning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det i varje kommun skall finnas en barn- och ungdomsplan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolledarens skyldighet att anmäla brott till de sociala
myndigheterna och när så är påkallat till polismyndigheten,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medling,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätt att omplacera mobbande och kränkande elever,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kommunerna skall vara skyldiga att upprätta en särskild
skolgång,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om information om våldets konsekvenser.
1997/98:Ub256 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans värdegrund samt om riktlinjer för hur måldokumenten angående
etisk fostran, som finns angivna i läroplanen, skall få praktisk tillämpning,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hemkunskapens ställning,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flexibel skolstart och fortsatt nioårig skolplikt med möjlighet till
ett års förlängning.
1997/98:Ub261 av Birgitta Carlsson och Lennart Brunander (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att utöka antalet timmar för ämnet hemkunskap.
1997/98:Ub264 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avskaffande av timplaner,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätt till förskola för alla barn i utsatta områden.
1997/98:Ub267 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den statliga styrningen bör minskas genom att det lokala
jämkningsutrymmet ökas. Senare bör systemet med minsta garanterade undervisning
och timplaner helt tas bort,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en "nollvision" för våld och mobbning i skolan.
1997/98:Ub268 av Eva Arvidsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att även barn till
arbetslösa bör erbjudas plats i barnomsorgen.
1997/98:Ub273 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av
riktlinjer för det fortsatta arbetet för att stävja mobbning.
1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av mål och planer för den pedagogiska verksamheten i
barnomsorg, förskola och grundskola,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förskolans formella plats i utbildningsorganisationen samt
Skolverkets utökade ansvarsområde,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder mot mobbning vid svenska skolor enligt de riktlinjer som
anförts i motionen.
1997/98:K332 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en uppföljning av undersökningen "Utsatthet för etniskt och
politiskt relaterat våld m.m., spridning av rasistisk och antirasistisk
propaganda samt attityder till demokrati m.m. bland skolelever".
1997/98:Ju205 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av anmälningsplikt för våld i skolan.
1997/98:Sf224 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om föräldrarnas självklara rätt av välja omsorgsform för sina barn,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvaliteten inom den kommunala barnomsorgen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den öppna förskolan.
1997/98:Sf262 av Ingbritt Irhammar och Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fri etablering inom barnomsorgen.
1997/98:Sf306 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar att lagen om försöksverksamhet med kommunal
tillståndsprövning skall återfå den lydelse som gällde före 1995 års
riksdagsbeslut med anledning av proposition 1994/95:61.
1997/98:So240 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
17. att riksdagen beslutar ändra barnomsorgslagen i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1997/98:So306 av Inger Davidson m.fl. (kd, m, c, fp, v, mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om träning och kompetensutveckling i lärarutbildningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stoppa mobbningen och skapa respekt för andra människors värde,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vuxna i skolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att beakta risken som finns vid övergången mellan de olika stadierna
i skolan.
1997/98:So676 av Elisa Abascal Reyes och Ewa Larsson (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda flickors situation i skolan i enlighet med vad som
beskrivs i motionen om den sociala skolmiljön.
1997/98:So801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fri etablering inom barnomsorgen.
1997/98:So805 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten att vara dagbarnvårdare åt eget barn,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag på hur barn till arbetslösa
skall kunna tillförsäkras plats inom den kommunala barnomsorgen.
1997/98:Kr306 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om informationsverksamhet i skolorna om våldets konsekvenser.
1997/98:Jo525 av Ingbritt Irhammar och Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ämnet hemkunskap.
Utskottet
1. Inledning
I proposition 1995/96:206 Vissa skolfrågor m.m. tog regeringen bl.a. upp frågor
om integration av förskoleverksamhet-skola-skolbarnsomsorg. Regeringen
redovisade sin uppfattning, att ett gemensamt måldokument skall utarbetas för
förskolans sexårsverksamhet, grundskolan och skolbarnsomsorgen, att
tillämpliga delar av bestämmelserna i socialtjänstlagen (1980:620) om
barnomsorg skall inarbetas i skollagen (1985:1100) samt att Statens skolverk
skall bli ansvarig myndighet för tillsyn, uppföljning, utvärdering och
utveckling av dessa verksamheter. Riksdagen hade inte något att erinra mot vad
regeringen anfört (bet. 1996/97:UbU5, rskr. 15).
Den 1 juli 1996 överfördes ansvaret för förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. En
kommitté - Barnomsorg och skolakommittén (BOSK) - tillkallades med uppdrag att
utarbeta förslag till nytt måldokument för den pedagogiska verksamheten för
barn och ungdom i åldrarna 6-16 år. Kommittén har i betänkandet Växa i lärande
(SOU 1997:21) lämnat förslag till läroplan för barn och unga 6-16 år.
Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i
Utbildningsdepartementet. Vidare tillsattes en arbetsgrupp inom
Utbildningsdepartementet för att lämna förslag till hur tillämpliga delar av
bestämmelserna om barnomsorg i socialtjänstlagen kan inarbetas i skollagen.
Arbetsgruppen redovisade sina förslag i betänkandet Samverkan för utveckling -
Om förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen (Ds 1997:10). Betänkandet har
remissbehandlats.
BOSK-kommittén fick i februari 1997 tilläggsdirektiv (dir. 1997:30) att
utarbeta förslag till måldokument även för den pedagogiska verksamheten för de
yngre barnen i förskolan samt att göra en översyn av skollagen utifrån de krav
integrationen av förskola, skola och skolbarnsomsorg ställer och utifrån
förslagen till nya måldokument för verksamheterna. Kommittén har nyligen
överlämnat sitt betänkande Att erövra omvärlden, förslag till läroplan för
förskolan (SOU 1997:157) till Utbildningsdepartementet. Betänkandet
remissbehandlas för närvarande.
Frågor om integration av förskola, skola och skolbarnsomsorg behandlades i
Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning - kvalitet och
likvärdighet (skr. 1996/97:112, bet. UbU13). I utvecklingsplanen aviserade
regeringen även att den senare skulle återkomma till riksdagen med förslag till
åtgärder mot mobbning, i frågan om avgiftsfria skolmåltider samt med förslag
till ändringar i grundskolans timplan.
Utskottet behandlar i detta betänkande propositionen om förskoleklass och
andra skollagsfrågor, motioner som väckts med anledning av den samt vissa
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1997 som rör de frågor som tas
upp i propositionen.
2. Propositionen i korthet
I propositionen föreslås att bestämmelserna om förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg i socialtjänstlagen (1980:620) inarbetas i ett nytt kapitel,
2 a kap. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, i skollagen (1985:1100). Den
sexårsverksamhet som bedrivs inom ramen för förskolan (15 § socialtjänstlagen)
föreslås bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet för barn och
ungdom. Regeringen föreslår att skolformen skall benämnas förskoleklass.
Möjligheten att dela upp verksamheten under två år (den s.k. glesbygdsmodellen)
tas bort. I ett nytt kapitel, 2 b kap. Förskoleklass, i skollagen läggs förslag
till bestämmelser om förskoleklassen.
Beträffande skolstarten föreslår regeringen att en kommun på begäran av ett
barns vårdnadshavare och om det finns särskilda skäl skall kunna besluta att
skjuta upp skolplikten till höstterminen det år barnet fyller åtta år.
Vidare föreslås att förskollärare och fritidspedagoger skall få användas för
undervisning i det offentliga skolväsendet. Även för dessa yrkeskategorier
skall det krävas att de har en utbildning avsedd för den undervisning de i
huvudsak skall bedriva.
Förskoleklassen skall enligt propositionen omfattas av samma sekretess som
grundskolan och motsvarande skolformer. Detsamma skall i huvudsak gälla
beträffande skolbarnsomsorgen. I förskoleverksamheten skall sekretess gälla för
uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att
uppgifterna kan röjas utan att den som uppgifterna rör eller någon honom
närstående lider men.
Kommunerna skall enligt propositionen ha hand om tillståndsgivningen för
förskola, förskoleklass, integrerad skolbarnsomsorg och fritidshem i enskild
regi.
Regeringen föreslår vidare bl.a. skärpningar och förtydliganden av skollagen
till stöd för det lokala arbetet mot mobbning.
Ändringar föreslås även i grundskolans timplan så att timplanens
traditionellt styrande roll minskas och utrymmet för lokala beslut ökas. Vidare
föreslås att antalet timmar i ämnena idrott och hälsa respektive slöjd utökas
från för närvarande 460 respektive 282 till 500 respektive 330 timmar. Tiden
för utökningen - 88 timmar - tas enligt förslaget från elevens val.
Slutligen föreslås att bestämmelser införs i skollagen om kostnadsfria
skolmåltider för elever i grundskolan och motsvarande skolformer.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Ändringarna i
timplanen skall enligt förslaget tillämpas på utbildning som äger rum fr.o.m.
läsåret 1998/99. De kommuner som före ikraftträdandet har tillämpat den s.k.
glesbygdsmodellen föreslås få möjlighet att t.o.m. den 30 juni år 2000 dela upp
utbildningen i förskoleklassen på två år.
Vissa bestämmelser i socialtjänstlagen (1980:620) måste ändras när
barnomsorgen inte längre utgör en del av socialtjänsten.
Regeringen har inhämtat Lagrådets yttrande över de lagförslag som avser
bestämmelser om förskoleklass, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, uppskjuten
skolplikt och sekretess. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.
3. Förskoleklass m.m.
Propositionen
Enligt 15 § socialtjänstlagen (1980:620) är kommunerna skyldiga att anvisa alla
barn plats i förskola från höstterminen det år barnet fyller sex år.
Verksamheten skall vara avgiftsfri och omfatta minst 525 timmar om året. I
vissa fall får verksamheten delas upp på två år och skall då omfatta minst 700
timmar, den s.k. glesbygdsmodellen.
Regeringen föreslår att den sexårsverksamhet som bedrivs inom ramen för
förskolan skall bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet för
barn och ungdom. Skolformen skall benämnas förskoleklass. Det skall vara
obligatoriskt för kommunerna att anordna förskoleklass, men frivilligt för
barnen att delta.
Verksamheten skall omfattas av de generella bestämmelserna i skollagen,
främst 1 och 2 kap., vilket bl.a. innebär att förskoleklassen skall ingå i de
kommunala skolplanerna. Regeringen föreslår - i avvaktan på BOSK:s översyn av
skollagen - att nu gällande bestämmelser om förskola för sexåringar i stort
sett oförändrade införs i ett nytt kapitel 2 b i skollagen. Detta innebär bl.a.
att förskoleklassen skall omfatta minst 525 timmar och som nu vara avgiftsfri.
För den tid som överstiger 525 timmar får avgift tas ut. Det skall vara möjligt
att ta emot även yngre barn i förskoleklass. För dessa barn skall kommunerna
kunna ha en möjlighet att ta ut avgifter.
Regeringen föreslår att möjligheten att dela upp verksamheten i förskoleklass
på två år, den s.k. glesbygdsmodellen, tas bort. Regeringen anser dock att det
skall vara möjligt för de kommuner som före den 1 januari 1998 använt sig av
denna ordning att tillämpa den under en övergångsperiod, dock längst t.o.m. den
30 juni år 2000.
Regeringen framhåller att ett av syftena med att integrera förskoleklassen
med skolan är att höja kvaliteten i skolan. Enligt regeringens uppfattning är
det viktigt att även sameskolan, specialskolan och särskolan ges motsvarande
möjlighet att anordna förskoleklass.
Kommunerna skall ha möjlighet att komma överens med sjukvårdshuvudmannen om
att skolhälsovården tar över ansvaret för den förebyggande hälsovården för
elever i förskoleklasser. Bestämmelserna i 14 kap. 3 § skollagen föreslås
ändras så att de tre hälsokontrollerna skall fördelas jämnt under skoltiden. Om
skolhälsovård anordnas för elever i förskoleklass skall det var möjligt att
förlägga den första hälsokontrollen till det år barnen går i förskoleklass.
Regeringen föreslår att det för undervisningen i det offentliga skolväsendet
utöver lärare skall få användas förskollärare och fritidspedagoger som har en
utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva.
Bestämmelserna i 2 kap. 4 och 5 §§ skollagen om tillsvidareanställning och
visstidsanställning föreslås också omfatta personer med pedagogisk utbildning
med inriktning mot förskollärare och fritidspedagog.
Motionerna
I motion 1997/98:Ub13 (m) yrkande 1 begärs avslag på regeringens förslag om
inrättande av förskoleklass som en egen skolform. Motionärerna anser att den
allmänna skolplikten bör inträda det år barnet fyller sex år. De anser att
skolstarten skall vara flexibel och kunna senareläggas. Även i motion
1997/98:Ub10 (mp) yrkande 1 begärs avslag på regeringens förslag såvitt avser
förskoleklassen. Motionärerna anser att helhetsperspektivet på barns utveckling
inte alls kommer till sin rätt om man väljer att göra integreringen stegvis med
början i sexårsverksamheten. Motionärerna anser vidare att lagförslaget är
otillfredsställande även ur andra synvinklar, t.ex. finns det inga garantier
för att en fristående skola med viss pedagogisk inriktning verkligen får
utforma och driva en förskoleklass för de elever som skall fortsätta i den egna
skolan.
I motionerna 1997/98:Ub208 (m) yrkande 1 och 1997/98:Ub204 (m) yrkande 3
begärs förslag om allmän skolstart vid sex års ålder. I den först nämnda
motionen framhålls att det skall finnas möjlighet till individuell skolstart.
Enligt motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 2 är förslaget att sexårsverksamheten
skall bilda en egen skolform, förskoleklass, ett steg i rätt riktning.
Motionärerna anser dock att det är en felprioritering att avstå från att införa
en tioårig grundskola. De förordar en skolplikt från sex års ålder och en
tioårig grundskola. I motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 14 föreslås en flexibel
skolstart och fortsatt nioårig skolplikt samt en möjlighet till ett års
förlängning. Motionärerna avvisar obligatorisk skolstart för sexåringar och ser
därför positivt på att förskoleklassen föreslås bli obligatorisk för kommunerna
att anordna men frivillig för eleverna att delta i.
När det gäller regeringens förslag att den nuvarande möjligheten att dela upp
verksamheten i förskoleklass på två år skall upphöra har synpunkter framförts i
motion 1997/98:Ub1 (s). Motionärerna anser att en möjlighet till särlösningar
måste finnas för glesbygdskommuner även efter år 2000. Hänsyn bör kunna tas
till långa reseavstånd, lågt antal barn och barnens låga ålder.
Utskottet bedömning
Utskottet har under förra riksmötet behandlat frågor om förskoleverksamhet,
skolstartsålder och integrering av förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg vid ett flertal tillfällen, senast i samband med regeringens
skrivelse med utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning (skr.
1996/97:112, bet. 1996/97:UbU13). Utskottet hänvisade därvid bl.a. till
pågående utredningsarbete inom BOSK. Utskottet uttryckte sig positivt vad
gäller den pågående utvecklingen inom området som syftar till att finna metoder
och former för att stimulera barns tidiga lärande.
Utskottet vill framhålla att pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar bör
ses som en helhet. Den sociala och kulturella miljö och den pedagogiska
stimulans som möter barn under barndomsåren påverkar på ett avgörande sätt
deras förutsättningar för utveckling och lärande. Utskottet anser i likhet med
regeringen att förskolans pedagogiska roll behöver stärkas och tydliggöras för
att ge barn en god grund för det fortsatta lärandet. Utskottet ser positivt på
regeringens förslag att stegvis genomföra integrationen av förskoleverksamheten
och skolbarnsomsorgen med grundskolans verksamhet. Genom att låta den s.k.
sexårsverksamheten, som i dag bedrivs inom förskolans ram, bilda en egen
skolform inom det offentliga skolväsendet - förskoleklass - ökar
förutsättningarna för en integration av verksamheterna. Året i förskoleklassen
skall vara en rättighet för alla sexåringar och en skyldighet för kommunerna
att anordna. Därigenom ges alla elever en möjlighet till tioårig pedagogisk
verksamhet. Utskottet erinrar om att den nuvarande möjligheten att börja skolan
vid sex års ålder finns kvar. I likhet med regeringen räknar emellertid
utskottet med att de flesta väljer förskoleklassen som en inledning på
skolgången för att få de bästa förutsättningarna för lärande och utveckling.
Utskottet förväntar sig att regeringen snarast återkommer med sina förslag till
gemensam läroplan för förskoleklassen, grundskolan och skolbarnsomsorgen.
Vidare delar utskottet regeringens uppfattning att det är viktigt att även
sameskolan, specialskolan och särskolan ges motsvarande möjlighet att anordna
förskoleklass.
Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen avslå yrkande 1 i
motion 1997/98:Ub10 och yrkande 1 i motion 1997/98:Ub13 om avslag på
regeringens förslag om förskoleklass som egen skolform. Utskottet anser vidare
att riksdagen med samma motivering även bör avslå de yrkanden som rör
skolstartsålder, nämligen motionerna 1997/98:Ub204 yrkande 3, 1997/98:Ub208
yrkande 1, 1997/98:Ub250 yrkande 2 och 1997/98:Ub256 yrkande 14.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen såvitt avser 1 kap. 1 § första och andra styckena samt 4 §
och 2 b kap. 1-5 §§.
Utskottet tillstyrker även regeringens förslag att slopa möjligheten att dela
upp verksamheten i förskoleklass på två år, den s.k. glesbygdsmodellen.
Utskottet anser att den av regeringen föreslagna övergångsbestämmelsen är väl
avvägd. Utskottet vill peka på att enligt 4 kap. 3 § grundskoleförordningen
(1994:1194) får styrelsen för utbildningen, om det finns särskilda skäl,
besluta att antalet skoldagar i veckan skall begränsas till fyra för årskurs 1
eller 2. Regeringen har i propositionen meddelat att den anser att en
motsvarande regel bör införas i den planerade förordningen om förskoleklasser.
Utskottet delar denna uppfattning. Utskottet anser således att riksdagen bör
anta regeringens förslag till punkt 3 i ikraftträdandebestämmelserna till
förslaget om lag om ändring i skollagen och avslå motion 1997/98:Ub1.
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag om möjlighet för
kommunerna att efter överenskommelse med sjukvårdshuvudmannen ta över ansvaret
för den förebyggande hälsovården för elever i förskoleklassen. Utskottet vill
betona att detta innebär att sjukvårdshuvudmännen behåller ansvaret för den
förebyggande hälsovården för sexåringar. Utskottet anser dock i likhet med
regeringen att det skall vara möjligt för skolhuvudmannen och
sjukvårdshuvudmannen att komma överens om att eleverna i förskoleklass skall
omfattas av skolhälsovården och inte barnhälsovården. Det är enligt utskottet
av stor vikt att detta inte får innebära någon försämring för barn vad avser
den förebyggande hälsovården, t.ex. på grund av oklarheter om ansvaret för
verksamheten. Utskottet utgår från att socialstyrelsen, som fr.o.m. den 1
januari 1997 har tillsynsansvaret för både barnhälsovården och skolhälsovården,
uppmärksamt följer utvecklingen. Med det anförda tillstyrker utskottet
regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 14 kap. 1 och
3 §§.
När det gäller regeringens förslag om undervisande personal i skolan vill
utskottet anföra följande.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det i en integrerad verksamhet,
där ett arbetslag bestående av förskollärare, grundskollärare och
fritidspedagog gemensamt ansvarar för en grupp elever och där arbetsuppgifterna
fördelas mellan personalen, så att vars och ens kompetens tas till vara, inte
är meningsfullt att reservera begreppet undervisning för enbart vissa delar och
moment i verksamheten. Genom den samlade kompetensen hos de olika
personalkategorierna ges möjligheter till en varierad och dynamisk skola som
har den enskilda eleven i centrum för den pedagogiska verksamheten. Utskottet
vill också i likhet med regeringen betona att överensstämmelse mellan kompetens
och arbetsuppgifter liksom hittills är ett ovillkorligt krav. Regeringen
framhåller i propositionen att förskollärare, förutom att undervisa i
förskoleklassen, främst torde komma att undervisa i grundskolan och motsvarande
skolformer när undervisningen bedrivs tillsammans med flera personer i ett
arbetslag. Även fritidspedagoger torde i huvudsak ha utbildning för att
undervisa när undervisningen bedrivs i arbetslagsform, heter det i
propositionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändring i
skollagen såvitt avser 2 kap. 3-5 §§.
4. Uppskjuten skolplikt
Propositionen
Regeringen föreslår att, om det finns särskilda skäl och ett barns
vårdnadshavare begär det, barnets hemkommun skall få besluta att barnet skall
börja fullgöra sin skolplikt först höstterminen det år barnet fyller åtta år.
Beslut i sådana ärenden skall få överklagas hos Skolväsendets
överklagandenämnd.
Regeringen framhåller att det för enstaka barn kan finnas behov av att börja
i grundskolan eller motsvarande skolform senare än höstterminen det år barnet
fyller sju år. Om skolgången skjuts upp ett år, har barnet rätt att gå
ytterligare ett år i förskoleklass.
Regeringen pekar på att även om ett barn börjar fullgöra sin skolplikt vid
åtta års ålder, kommer skolplikten att upphöra vid utgången av vårterminen det
kalenderår då barnet fyller 16 år eller, om barnet fullgör skolplikten i
specialskolan, 17 år (3 kap. 10 § första stycket skollagen). Enligt 4 kap. 10 §
har en elev i grundskolan som, när skolplikten upphör, inte tillfredsställande
slutfört sista årskursen rätt att fullfölja utbildningen om eleven bedöms ha
förmåga att göra detta. Motsvarande gäller enligt 7 kap. 6 § för elever i
specialskolan som inte är utvecklingsstörda. För elever i särskolan och elever
i specialskolan med utvecklingsstörning finns inte motsvarande föreskrifter.
Regeringen anser att det för sådana elever bör införas en rätt att få gå lika
många årskurser som de skulle ha haft rätt att göra om de börjat vid sju års
ålder.
Utskottets bedömning
Utskottet vill i likhet med regeringen peka på att en vårdnadshavare numera kan
välja att låta sitt barn börja skolan vid sex eller sju års ålder. Skolplikten
inträder dock alltid vid sju års ålder. Någon förändring härvidlag är inte
aktuell. Det är en rättighet för det enskilda barnet att få tillgång till
grundskolan eller någon motsvarande skolform vid sex eller sju års ålder och en
motsvarande skyldighet för skolhuvudmännen att då ge varje barn en
undervisning, anpassad till varje barns behov, utveckling och mognadsgrad.
Utskottet vill betona att de barn som är i behov av särskilt stöd skall få det
inom skolans ram.
Syftet med förslaget om uppskjuten skolplikt är enligt regeringen bl.a. att
förbättra förutsättningarna för skolan att möta varje barns behov. Utskottet
vill i likhet med regeringen poängtera att ett beslut om uppskjuten skolplikt
bör föregås av ett ingående samråd mellan skolan och hemmet, där olika
lösningar övervägs.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det, om det finns särskilda skäl
och barnets vårdnadshavare begär det, skall finnas möjlighet att skjuta upp
skolplikten till höstterminen det år barnet fyller åtta år. Utskottet föreslår
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt
avser 3 kap. 7 §, 6 kap. 3 § och 7 kap. 6 §.
5. Ändrad lagstiftning avseende barnomsorg m.m.
Propositionen
Kommunernas ansvar för barnomsorgen skärptes fr.o.m. den 1 januari 1995. Enligt
nu gällande bestämmelser är kommunerna skyldiga att tillhandahålla barnomsorg
för barn i åldrarna 1-12 år i den omfattning det behövs med hänsyn till
föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller till barnets eget behov.
Föräldrar som anmält behov av plats skall erbjudas sådan utan oskäligt
dröjsmål.
Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen syftar till att genom pedagogisk
verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad samt att komplettera skolan och
erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Barn som av
fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall
ges den omsorg som deras speciella behov kräver.
Regeringen föreslår att nuvarande bestämmelser om barnomsorg i
socialtjänstlagen samt en motsvarighet till vissa generella bestämmelser i
samma lag inarbetas i ett särskilt kapitel i skollagen, 2 a kap.
Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. I avvaktan på BOSK-kommitténs
slutbetänkande föreslår regeringen att bestämmelserna så gott som oförändrade
förs över. Regeringen anser det viktigt att - för att stimulera en utveckling
mot ökad integrering - reglerna om barnomsorg och skola återfinns i samma lag
och att Statens skolverk fr.o.m. den 1 januari 1998 får ansvaret för
barnomsorgen. Genom att bestämmelserna om barnomsorg och förskoleklass
inarbetas i skollagen kommer dessa verksamheter inte längre att vara en del av
socialtjänsten. Enligt propositionen kan därmed Socialstyrelsens och
länsstyrelsernas ansvar för verksamheten upphöra och Statens skolverk bli
ansvarig myndighet.
Motionerna
Enligt motion 1997/98:Ub10 (mp) yrkandena 2 och 3 i berörda delar bör ett nytt
lagförslag tas fram som bättre motsvarar en samlad syn på
barnomsorg-förskola-grundskola och som därvid särskilt beaktar även fristående
skolors verksamhet. Motionärerna pekar på att lagförslagen ofta har formen av
ett enkelt byte av ansvar utan några ändringar i sak. Det pågår utredning i
frågan huruvida överföringen också skall medföra ändringar i verksamhetens
former och innehåll. Det är därför troligt att lagen kommer att ändras på nytt.
Motionärerna framhåller att lagen därvid bör utformas så att den ger ett samlat
regelverk för hela området barnomsorg-förskola-grundskola.
I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 3 betonas vikten av att garantier om en
likvärdig skola också kan ges de yngre barnen. En läroplan och en målsättning
för förskola och barnomsorg skall ge alla barn samma rätt. Regler för tillsyn
bör tas fram och ansvaret för tillsynen läggas på kommunerna med ett överordnat
ansvar hos Skolverket. Motionärerna anser att verksamheten inom barnomsorgen
skall behandlas i den kommunala skolplanen. Enligt motion 1997/98:Ub3 (kd)
yrkande 7 bör regeringens förslag att Statens skolverk skall ta över ansvaret
för barnomsorgen från Socialstyrelsen och länsstyrelserna fr.o.m. den 1 januari
1998 avslås. Motionärerna pekar bl.a. på att den speciella kompetens som rör
den sociala delen inom barnomsorgen och som utvecklats inom Socialstyrelsen
inte omedelbart kommer att finnas inom Skolverket. Regeringen borde ha avvaktat
förslagen från BOSK och remissyttrandena över dessa, heter det i motionen.
Den pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg m.m. behandlas i flera
motioner. Enligt motion 1997/98:Ub204 (m) yrkande 1 behövs en översyn av
barnomsorg och de tidiga skolåren utifrån ett pedagogiskt perspektiv. I yrkande
2 begärs förslag om en allmän förskola från tre års ålder. Motionären
framhåller att det finns många goda tankar i Lpo94. Enligt yrkande 5 bör en
översyn göras av läroplanen. Vikten av att utnyttja alla sinnen, att blanda
bild, musik och rörelse i det dagliga skolarbetet behöver lyftas fram. Barns
olika inlärningsstilar måste sättas i centrum, framhåller motionären. - Enligt
motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 1 bör integrationen mellan förskola och skola
öka i syfte att ta till vara barns naturliga lust att lära. Regeringen bör
återkomma med förslag som innebär att den pedagogiska verksamheten för barn
från tre års ålder kan utvecklas inom barnomsorgen. I motion 1997/98:Ub5 (v)
yrkande 6 framhålls vikten av att förskolepedagogiken når in i skolan och
bidrar till att utveckla arbetsformerna där. Enligt motion 1997/98:Ub807 (mp)
yrkande 2 skall skolan vara en skola för alla, men också en skola för envar.
Utbildning skall utgå från en medveten kunskapssyn och undervisningen skall
utgå från en helhetssyn på människan. Detta bör framgå av målen för den
pedagogiska verksamheten i barnomsorg, förskola och skola. I motion 1997/98:Ub3
(kd) yrkande 1 framhålls vikten av att värdegrunden, som den beskrivs i den
nuvarande läroplanen för grundskolan, betonas i den nya gemensamma läroplanen
som är under utarbetande. Enligt motion 1997/98:Sf224 (kd) yrkande 6 måste
kommunerna garantera att den barnomsorg som erbjuds håller hög kvalitet.
Frågor som rör kommunernas skyldighet att tillhandahålla förskoleverksamhet
och skolbarnsomsorg tas upp i flera motioner. Enligt motion 1997/98:Ub5 (v)
yrkande 3 bör kommunernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg skärpas. I
lagtexten (2 a kap. 6 §) bör ?föräldrarnas förvärvsarbete eller studier?
strykas och lagtexten bör lyda: ?Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall
tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till barnets eget
behov.? I motion 1997/98:So805 (mp) yrkande 6 begärs förslag om hur barn till
arbetslösa skall kunna tillförsäkras plats inom den kommunala barnomsorgen.
Även i motion 1997/98:Ub268 (s) tas frågan upp om att barn till arbetslösa bör
erbjudas plats i barnomsorgen. Enligt motion 1997/98:Ub264 (fp) yrkande 5 är
arbetslösheten hög och svenska språket sparsamt förekommande i utsatta områden.
De barn som bäst behöver förskola står oftast utanför. Alla barn i utsatta
områden bör enligt motionären ha rätt till förskola. Liknande tankegångar
framförs i motion 1997/98:Ub243 (s). Motionärerna pekar på att många barn i
utsatta områden står utanför den reguljära barnomsorgen, bl.a. på grund av
arbetslöshet hos föräldrarna. För att bryta utvecklingen och ge alla barn
likvärdig start krävs enligt motionärerna insatser på nationell nivå.
Avgifter inom barnomsorgen m.m. behandlas i motion 1997/98:Ub5 (v). Risken
att familjer av ekonomiska skäl avstår från barnomsorg som skulle vara
värdefull för barnen har ökat eftersom barnomsorgsavgifterna har höjts.
Motionärerna pekar på att Socialstyrelsen har gjort en kartläggning av
avgiftsnivåerna och att det är viktigt att följa utvecklingen på detta område
(yrkande 2). Motionärerna framhåller vidare att det är angeläget att bevaka
frågan om invandrarfamiljers utnyttjande av barnomsorgen. Risken att
invandrarfamiljer av ekonomiska skäl avstår från barnomsorg som skulle vara
värdefull för barnen har ökat, heter det i motionen (yrkande 5). Det är
väsentligt att invandrare, särskilt kvinnor, har barnomsorgsplats till sina
barn så att de själva har möjlighet att studera svenska (yrkande 4).
Motionärerna pekar även på att föräldrar med obekväma eller oregelbundna
arbetstider kan ha svårt att utnyttja samhällets barnomsorg. Barnomsorgen
behöver i större utsträckning anpassas till dessa föräldrars behov (yrkande 1).
Den öppna förskolan är en viktig social träffpunkt för barn, föräldrar och
dagbarnvårdare, heter det i motion 1997/98:Sf224 (kd) yrkande 7. Alla barn som
inte har någon annan barnomsorg utanför hemmet bör ha tillgång till en öppen
förskola.
Utskottets bedömning
Utskottet vill när det gäller Miljöpartiets förslag om nytt lagförslag m.m och
avslag på regeringens förslag om införande av bestämmelser om
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i skollagen (motion 1997/98:Ub10
yrkandena 2 och 3) anföra följande.
Utskottet har i det föregående uttryckt sig positivt om regeringens förslag
att stegvis integrera förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen med skolans
verksamhet. Utskottet har också sagt att utskottet förväntar sig att regeringen
snarast återkommer till riksdagen med ytterligare förslag inom området, bl.a.
förslag till gemensam läroplan för förskoleklassen, grundskolan och
skolbarnsomsorgen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion
1997/98:Ub10 yrkandena 2 och 3 i nu aktuella delar och föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 1 kap. 1
§ tredje stycket, 2 a kap. 1-5 och 7-12 §§. Utskottet kommer att längre fram
behandla frågan om förskoleklasser i enskild regi (avsnitt 6).
Utskottet delar regeringens uppfattning att förskolans pedagogiska roll
behöver stärkas och tydliggöras för att ge barn de bästa förutsättningarna för
ett fortsatt lärande. Det nu föreliggande förslaget bl.a., om en inarbetning av
bestämmelserna i socialtjänstlagen om barnomsorg i skollagen och att Skolverket
får ett utökat ansvarsområde och övertar myndighetsuppgifterna inom
barnomsorgsområdet från Socialstyrelsen och länsstyrelserna ligger helt i linje
med denna strävan. Utskottet anser således i likhet med regeringen att
Skolverket skall vara ansvarig myndighet för tillsyn, uppföljning, utvärdering
och utveckling av förskoleklassen, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.
Utskottet utgår från att nödvändig kompetens inom det nya området kommer att
finnas inom Skolverket. Utskottet vill i sammanhanget peka på att Skolverket
och Socialstyrelsen gemensamt har utarbetat förslag till bl.a. nödvändiga
gränsdragningar mellan de båda myndigheterna, ändringar i instruktionerna för
myndigheterna och organisation av tillsynen över förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg. Myndigheterna har därvid bl.a. föreslagit att vissa medel
överförs från Socialstyrelsen till Skolverket. Utskottet behandlar dessa
förslag i budgetbetänkandet för år 1998, utgiftsområde 16 Utbildning och
forskning (bet. 1997/98:UbU1). Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 7 och 1997/98:Ub807 yrkande 3.
Utskottet övergår till att behandla motionsyrkandena som rör den pedagogiska
verksamheten inom skola och barnomsorg. Utskottet har inledningsvis redovisat
att BOSK-kommitténs förslag till samlat måldokument för barn och ungdomar i
åldern 6-16 år i betänkandet Växa i lärande (SOU 1997:21) har remissbehandlats
och att det för närvarande bereds inom Utbildningsdepartementet. Vidare har
BOSK den 3 november 1997 överlämnat sitt förslag till läroplan för förskolan
Att erövra omvärlden (SOU 1997:157) till skolministern. Frågor om den
pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg är således för närvarande
föremål för beredning. Utskottet utgår från att regeringen tämligen snart
återkommer till riksdagen i dessa frågor. Mot bakgrund av det redovisade läget
anser utskottet det inte påkallat med något uttalande av riksdagen med
anledning av motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 1, 1997/98:Ub5 yrkande 6,
1997/98:Ub204 yrkandena 1, 2 och 5, 1997/98:
Ub250 yrkande 1, 1997/98:Sf224 yrkande 6 och 1997/98:Ub807 yrkande 2. Yrkandena
bör avslås av riksdagen.
Frågor med anknytning till kommunernas skyldighet att tillhandahålla
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har utskottet tidigare berört i samband
med att utskottet behandlade regeringens skrivelse 1996/97:112 Utvecklingsplan
för förskola, skola och vuxenutbildning - kvalitet och likvärdighet (bet.
1996/97:UbU13). Utskottet hänvisade därvid bl.a. till vad som anfördes i
proposition 1993/94:11 om utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet i samband
med att nuvarande lagbestämmelse infördes (14 a § socialtjänstlagen). I denna
proposition angavs att det bör vara en strävan att ett barn, om föräldrarna så
önskar, får behålla en plats i förskolan även vid förändrade sociala
förhållanden, t.ex. om en förälder blir arbetslös eller tar ledigt för vård av
ett yngre syskon. Det borde undvikas att barnet rycks upp ur barngruppen, när
sådana förändringar inträffar. Barnets behov av trygga förhållanden och av att
delta i pedagogisk verksamhet borde beaktas (prop. s. 33).
Kraven på kommunerna att bygga ut barnomsorgen samtidigt som det ekonomiska
utrymmet är begränsat har gjort att regler alltmer har införts som begränsar
barnets rätt till barnomsorgsplats när någon förälder är arbetslös eller barnet
får ett syskon. Det visar Socialstyrelsens uppföljning 1996 av de nya
lagbestämmelserna som trädde i kraft den 1 januari 1995. Socialstyrelsen har
också i en ny rapport under hösten 1997 visat att kommunernas regler för rätten
till barnomsorg successivt har skärpts under de senaste åren, både för barn
till arbetslösa och för barn vars föräldrar är hemma för vård av ett yngre
syskon. Rapporten visar också att nya verksamhetsformer riktade speciellt till
de arbetslösas barn har vuxit fram i flera kommuner. De särskilda
verksamheterna ser olika ut. Barnen kan t.ex. hänvisas till s.k.
korttidsplatser i den reguljära barnomsorgen. På andra ställen har man inrättat
särskilda avdelningar eller förskolor för barn till arbetslösa.
Enligt utskottet är det oroande att rätten till barnomsorg har urholkats när
det gäller t.ex. barn till arbetslösa. Utskottet vill betona att barnomsorgen
fyller såväl föräldrars som barns behov. Föräldrarna behöver kunna arbeta eller
studera. Barn har behov av trygga förhållanden och pedagogisk verksamhet. Detta
gäller inte minst barn som har arbetslösa föräldrar. Ett av huvudskälen till
att bestämmelserna om barnomsorgen förs över från socialtjänstlagen till
skollagen är - som utskottet ser det - behovet av att stärka förskolans
pedagogiska roll för att ge en god grund för det fortsatta lärandet.
Utskottet är inte berett att nu förorda en ändring i berört hänseende av
gällande bestämmelser men utgår från att kommunerna tar sitt ansvar och att
Skolverket noga följer utvecklingen. Med hänvisning till vad utskottet anfört
bör riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 3, 1997/98:Ub10
yrkande 2 (delvis) och yrkande 3 (delvis), 1997/98:Ub243, 1997/98:Ub264 yrkande
5, 1997/98:Ub268 och 1997/98:So805 yrkande 6 anta regeringens förslag till lag
om ändring i skollagen såvitt avser 2 a kap. 6 §.
Kommunerna får enligt bestämmelserna ta ut skäliga avgifter för barnomsorgen.
Detta innebär att avgifterna inte får bli så betungande för föräldrarna att de
avstår från den verksamhet som barnet erbjuds och som skulle vara värdefull för
barnet att delta i. Utskottet konstaterar att avgifternas andel av
barnomsorgens totala kostnader har ökat under 1990-talet. Socialstyrelsen har
kartlagt avgiftsnivåerna vid kommunala daghem och fritidshem i samtliga
kommuner i mars 1996 för fjorton typfamiljer (rapport 1997:5). Av rapporten
framgår bl.a. att förändrade avgifter har varit en av de metoder som kommunerna
har använt för att minska nettokostnaderna. Avgiftsnivåerna har höjts och med
hjälp av nya taxekonstruktioner har man sökt styra närvarotiderna och hålla
efterfrågan nere för att på så sätt minska kostnaderna. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att det är viktigt att följa utvecklingen inom
området.
När det gäller frågor om invandrarfamiljers utnyttjande av barnomsorgen m.m.
vill utskottet hänvisa till vad utskottet ovan anfört om barns rätt till trygga
förhållanden och pedagogisk verksamhet samt till vikten av att utvecklingen av
frågan om avgifter inom barnomsorgen följs. Utskottet vill därutöver framhålla
att det givetvis är önskvärt att barnomsorg om möjligt även erbjuds till barn
vars föräldrar har obekväma eller oregelbundna arbetstider. Utskottet utgår
från att kommunerna löser dessa frågor på lämpligt sätt. Med hänvisning till
vad utskottet anfört bör motion 1997/98:Ub5 yrkandena 1, 2, 4 och 5 avslås av
riksdagen.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1997/98:Sf224 yrkande 7
att den öppna förskolan är en viktig social träffpunkt för barn, föräldrar och
dagbarnvårdare. Det finns dock ingen skyldighet enligt lag för kommunerna att
anordna öppen förskola. Barnen i den öppna förskolan är t.ex. inte inskrivna i
denna verksamhet. Utskottet är inte berett att föreslå någon ändring härvidlag
och avstyrker motionsyrkandet.
6. Enskild förskoleklass, förskola och skolbarnsomsorg
Propositionen
I dag krävs tillstånd av länsstyrelsen för att ett bolag, en förening, en
samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ yrkesmässigt skall få
bedriva bl.a. förskolor, fritidshem och integrerad skolbarnsomsorg (69 §
socialtjänstlagen). Tillstånd till verksamhet får endast beviljas om
verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet. Länsstyrelsen har
tillsyn över verksamheten. Löpande tillsyn utövas av socialnämnden i den kommun
där verksamheten är belägen.
Genom lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning
för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620) har
kommunerna möjlighet att i stället för länsstyrelsen lämna tillstånd till
enskild förskole- eller fritidshemsverksamhet. Kommunens (socialnämnden) beslut
får överklagas till länsstyrelsen. Enligt den nu aktuella propositionen har
drygt 100 kommuner med stöd av denna lag tagit över tillståndsprövningen för
enskilt bedriven verksamhet. Lagen är tidsbegränsad och gäller till utgången av
år 1997.
En kommun kan enligt 18 § socialtjänstlagen lämna bidrag till enskild
förskoleverksamhet och enskild skolbarnsomsorg om verksamheten uppfyller vissa
kvalitetskrav och avgifterna inte är oskäligt höga. Bidrag bör lämnas med ett
belopp per barn som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn i
motsvarande verksamhet.
Regeringen pekar på att regelsystemet vad gäller fristående skolor och
enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skiljer sig väsentligt från
varandra när det gäller så väl villkoren för att få driva verksamhet som rätten
till offentliga bidrag. Regeringen framhåller att den inte nu är beredd att
föreslå några ändringar vad gäller villkoren att bedriva enskild
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg respektive bidrag till sådan verksamhet.
En sådan förändring kan enligt regeringen inte göras utan att konsekvenserna
först utreds. Enligt regeringens uppfattning bör samma regler som gäller för
enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg också gälla för enskild
förskoleklass.
Regeringen föreslår således att bestämmelserna i socialtjänstlagen om enskild
verksamhet skall få sin motsvarighet i skollagen. Den kommun där verksamheten
är bedriven föreslås få bevilja tillstånd att bedriva verksamhet i enskild
regi. En kommuns beslut i ärenden om tillstånd skall kunna överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol. Kommunen skall ha tillsyn över verksamheten. Den
kommun där verksamheten bedrivs kan besluta att verksamhet i enskild regi skall
få bidrag. Bidrag bör enligt propositionen lämnas enligt nuvarande regler.
Regeringen föreslår vidare att bestämmelserna om tystnadsplikt för den som är
eller har varit verksam i enskild verksamhet skall få sin motsvarighet i
skollagen.
Regeringens förslag till bestämmelser om förskola och skolbarnsomsorg i
enskild regi finns i det nya kapitlet 2 a. Bestämmelser om förskoleklass i
enskild regi finns i det nya kapitlet 2 b.
Motionerna
Förslaget till bestämmelser om förskoleklass i enskild regi har tagits upp i
ett flertal motioner. I motion 1997798:Ub13 (m) yrkande 4 framhålls att den
föreslagna ordningen innebär att fristående skolor ges sämre förutsättningar
att erbjuda barn skolförberedande verksamhet. Motionärerna anser att Skolverket
- om riksdagen inte beslutar att sänka den allmänna skolstarten till sex år -
skall besluta om tillstånd till fristående skolor som vill inrätta
förskoleklass. En godkänd skola med förskoleklass skall vara berättigad till
bidrag från kommunerna. Enligt motion 1997/98:Ub233 (m) bör de fristående
skolor som i dag har lågstadium automatiskt få rätt att bedriva förskoleklass.
Ansökan bör inges till Skolverket som bör behandla den skyndsamt. Det är
viktigt att de fristående skolorna inte hindras att komma i gång med
förskoleklasser redan från hösten 1998. I motion 1997/98:Ub7 (c) yrkande 1
önskas ett tillkännagivande till regeringen om att reglerna för fristående
förskoleklasser bör utformas på samma sätt som de som gäller för fristående
grundskolor. I motion 1997/98:Ub11 (fp) yrkande 5 (delvis) begärs att riksdagen
avslår förslaget om att etablering m.m. av fristående förskolor och
förskoleklasser skall godkännas av respektive kommun. De regler som gällde för
fristående skolor före den 1 januari 1997 skall enligt motionärerna även gälla
för förskolor och förskoleklasser. Enligt motion 1997/98:Ub3 (kd) yrkande 6 kan
förslaget om tillståndsgivning vad gäller förskoleklasserna komma att innebära
problem för de fristående skolorna. Motionärerna anser att Skolverket skall
svara för både tillståndsgivning och tillsyn av de fristående skolornas
förskoleklasser.
Även regeringens förslag i övrigt såvitt avser förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg i enskild regi berörs i ett flertal motioner. Motionärerna i
motion 1997/98:Ub11 (fp) yrkande 5 (delvis) anser att Skolverket skall utfärda
tillstånd och kommunerna ge ekonomisk ersättning motsvarande den som ges till
de kommunala skolorna till både förskoleklasser och fristående förskolor.
Utskottet har tidigare redovisat att motionärerna i motion 1997/98:Ub10 (mp)
yrkandena 2 och 3 har begärt ett nytt lagförslag rörande barnomsorgen och att
därvid särskilt fristående skolors verksamhet beaktats. I motion 1997/98:So240
(m) yrkande 17 framhålls att bestämmelserna snarast bör ändras i enlighet med
den borgerliga regeringens reformer inom området, bl.a. vad avser en garanterad
rätt för enskild barnomsorg. Liknande tankegångar finns i motion 1997/98:Ub211
(m) yrkande 1. Motionärerna pekar på att av den borgerliga regeringens reformer
på barnomsorgsområdet finns nu bara kvar den s.k. barnomsorgsgarantin, dvs.
kommunernas skyldighet att erbjuda alla barn över ett års ålder barnomsorg.
Enligt motionärerna har situationen i flera kommuner blivit ohållbar. Köerna
till daghemmen växer. Enligt motion 1997/98:Ub229 (m) yrkande 3 bör kommunerna
åter bli skyldiga att ge bidrag till enskilda förskolor och
skolbarnsomsorgsverksamhet. En lösning med barnomsorgspeng bör kunna användas,
heter det i motionen. Enligt motionerna 1997/98:So801 (c) yrkande 6 och
1997/98:Sf262 (c) yrkande 3 bör regeringen återkomma med förslag om fri
etablering inom barnomsorgen. I motion 1997/98:Sf306 (fp) yrkande 3 begärs att
riksdagen beslutar att återinföra en skyldighet för kommunerna att ge stöd till
enskilda daghem och fritidshem fr.o.m. den 1 januari 1998. I motion
1997/98:Sf224 (kd) yrkande 2 anförs att det bör finnas en mångfald inom
barnomsorgen när det gäller driften. Genom att styra alla resurser till ett
fåtal barnomsorgsformer har staten i praktiken tagit över beslut som familjerna
borde fatta själva, heter det i motionen.
Kommunalt vårdnadsbidrag aktualiseras i motionerna 1997/98:Ub211 yrkande 2
och 1997/98:Ub212 (m) yrkande 1. Motionärerna framhåller bl.a. att ett
kommunalt vårdnadsbidrag skulle hjälpa kommunerna att klara det åtagande som
barnomsorgsgarantin innebär och samtidigt ge föräldrarna möjlighet att själva
välja hur de vill vårda sina barn. Enligt motion 1997/98:Ub232 (kd) bör
kommunerna få möjlighet att ge ersättning direkt till familjer som önskar och
behöver det. I motion 1997/98:So805 (mp) yrkande 5 föreslås att föräldrar som
vill vara hemma längre hos sina barn skall kunna bli dagbarnvårdare för sitt
eget barn och därigenom få del av kommunens barnomsorgsresurser.
Vikten av utbildad personal i barnomsorg i enskild regi understryks i motion
1997/98:Ub5 (v) yrkande 7. Motionärerna pekar på att personalen i den svenska
barnomsorgen över lag är mycket välutbildad och att motsvarande också bör gälla
inom omsorg som bedrivs i enskild regi.
Utskottets bedömning
Den enskilda barnomsorgen har ökat i omfattning under hela 1990-talet.
Sammantaget fanns det år 1996 drygt 56 000 barn i enskilda daghem och
fritidshem, vilket är tre gånger så mycket som år 1991. Regeringen pekar på att
ökningen fortsätter men i betydligt mindre omfattning. År 1996 tillkom 2 500
platser i enskilda daghem och 1 250 platser i enskilda fritidshem. Det är
framför allt daghem som bedrivs i enskild regi. Drygt 12 % av samtliga barn
inskrivna i daghem gick år 1996 i ett enskilt daghem. Enskilda fritidshem är
ovanligare även om de ökat i antal under de senaste åren. År 1996 fanns drygt 4
% av barnen inskrivna i ett enskilt fritidshem.
När det gäller regeringens förslag i fråga om bestämmelser om förskoleklass i
enskild regi vill utskottet anföra följande.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag att den
nuvarande s.k. sexårsverksamheten som bedrivs inom förskolans ram skall bilda
en egen skolform - förskoleklass - inom det offentliga skolväsendet. Året i
förskoleklassen skall vara en rättighet för alla sexåringar och en skyldighet
för kommunerna att anordna. Året i förskoleklassen skall vara det första året i
en tioårig integrerad pedagogisk verksamhet. Utskottet har också sagt att det
är viktigt att även sameskolan, specialskolan och särskolan ges motsvarande
möjlighet att anordna förskoleklass. Enligt utskottets uppfattning bör detta
också gälla för fristående skolor. Utskottet delar den uppfattning som
framförts i motion 1997/98:Ub7 yrkande 1 att reglerna för anordnande av och
bidrag till fristående förskoleklasser bör utformas på motsvarande sätt som de
som gäller för fristående grundskolor. Som utskottet har redovisat i det
föregående finns i flera av de andra motionsyrkandena liknande förslag och
uppfattningar. Utskottet anser att regeringen snarast bör återkomma till
riksdagen med förslag till erforderliga ändringar i bestämmelserna om
tillståndsgivning, bidrag, tillsyn av verksamheten samt de
övergångsbestämmelser som kan behövas etc.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till motion 1997/98:Ub7 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub3
yrkande 6, 1997/98:Ub11 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub13 yrkande 4 och
1997/98:Ub233 dels antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen
såvitt avser 2 b kap. 6-13 §§, dels som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
Beträffande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi vill
utskottet anföra följande.
Efter regeringsskiftet hösten 1994 beslutade riksdagen att upphäva tidigare
av den borgerliga regeringen införda lagbestämmelser rörande barnomsorg. Lagen
om vårdnadsbidrag liksom rätten till avdrag vid beskattningen för vissa
barnomsorgskostnader upphävdes fr.o.m. den 1 januari 1995. Bestämmelserna om
kommunernas skyldighet att ge bidrag till enskilda förskolor, enskilda
fritidshem och enskild integrerad skolbarnsomsorg, vilka skulle ha trätt i
kraft vid samma tidpunkt, upphävdes också. I stället gäller nu att kommunerna
efter egen bedömning kan lämna bidrag till enskild verksamhet inom
barnomsorgsområdet. Även 2 a § i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med
kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt
socialtjänstlagen upphävdes fr.o.m. den 1 januari 1995. Enligt bestämmelsen
fick vid prövning av ansökan om tillstånd att bedriva förskole- och
fritidshemsverksamhet endast fästas avseende vid sökandes lämplighet och vid
ändamålsenligheten av lokalerna där verksamheten avsågs bedrivas.
Utskottet har tidigare behandlat frågor med anknytning till
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi (bet. 1996/97:UbU13).
Utskottet hänvisade till vad socialutskottet anfört i frågan (bet.
1996/97:SoU8), nämligen att enskild barnomsorg kan berika barnomsorgen och
bidra till en positiv utveckling. Någon anledning att ändra reglerna för
kommunernas ersättning till enskilda alternativ föreligger emellertid inte.
Enligt socialutskottets uppfattning skall en kommun kunna avslå en ansökan om
tillstånd att bedriva förskole- eller fritidshemsverksamhet med hänvisning till
att behov av ytterligare platser saknas. Utskottet delade socialutskottets
uppfattning och avstyrkte det då föreliggande yrkandet.
Utskottet har alltjämt samma uppfattning och föreslår att riksdagen med
avslag på motionerna 1997/98:Ub10 yrkandena 2 (delvis) och 3 (delvis),
1997/98:Ub11 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub211 yrkande 1, 1997/98:
Ub229 yrkande 3, 1997/98:Sf224 yrkande 2, 1997/98:Sf262 yrkande 3,
1997/98:Sf306 yrkande 3, 1997/98:So240 yrkande 17 och 1997/98:So801 yrkande 6
skall anta regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 2 a
kap. 13-20 §§.
Utskottet är inte heller berett att biträda förslag i motionsyrkanden om
kommunalt vårdnadsbidrag m.m. Utskottet vill i sammanhanget peka på vad
regeringen redovisat (prop. s. 55) om behovstäckningen inom barnomsorgen.
Regeringen infomerar om en uppföljning som Socialstyrelsen gjorde i maj 1996.
Av denna framgår att närmare 90 % av landets kommuner räknade med att kunna
erbjuda plats i daghem eller familjedaghem till de barn i förskoleåldern vilkas
föräldrar anmält behov i maj. För skolbarn var andelen högre - 95 % av
kommunerna räknade med att kunna orda plats i fritidshem eller familjedaghem
till skolbarn. Regeringen pekar på att det är en klar ökning jämfört med året
innan. Det innebär att barnomsorgen nu är utbyggd till i det närmaste full
behovstäckning. Utskottet avstyrker motionerna 1997/98:Ub211 yrkande 2,
1997/98:Ub212 yrkande 1, 1997/98:Ub232 och 1997/98:So805 yrkande 5.
Utskottet vill i likhet med vad som anförts i motion 1997/98:Ub5 yrkande 7
betona vikten av att personal i barnomsorg i enskild regi har utbildning avsedd
för verksamheten. Utskottet erinrar om att tillstånd att bedriva barnomsorg i
enskild regi endast får beviljas om verksamheten uppfyller kraven på god
kvalitet och säkerhet (2 a kap. 14 § regeringens lagförslag). Utskottet utgår
från att personalens utbildning och erfarenhet är viktiga delar vid bedömning
av sådant tillstånd. Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen
avslå yrkandet.
Utskottet övergår nu till att behandla regeringens förslag till lag om
ändring i socialtjänstlagen (1980:620). Vissa bestämmelser i socialtjänstlagen
utgår. Andra bestämmelser bör ändras då barnomsorgen inte längre utgör en del
av socialtjänsten.
I och med att plats i förskola och fritidshem tas bort från
avgiftsbestämmelsen i 35 § behöver enligt lagförslaget viss komplettering göras
i den paragrafen. Ändringar har tidigare under detta riksmöte gjorts i 35 §.
Ut-skottet föreslår att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om
ändring i socialtjänstlagen (1980:620) med den ändringen att 35 § utgår ur
förslaget, dels antar av utskottet i bilaga 3 upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1997:739) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620).
7. Sekretess
Enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess inom
socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte
står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom
närstående lider men ( s.k. omvänt skaderekvisit). Det innebär presumtion för
sekretess. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg är i dag en del av
socialtjänsten och omfattas alltså av denna strängare sekretessbestämmelse.
När det gäller sekretess inom skolväsendet, för grundskolan, gymnasieskolan
och andra skolformer, finns bestämmelser i 7 kap. 9 § sekretesslagen om omvänt
skaderekvisit eller presumtion för sekretess bara för uppgifter som hänför sig
till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgifter hos psykolog
eller kurator om enskilds personliga förhållanden. I övrigt gäller inom de
olika skolformerna sekretess med s.k. rakt skaderekvisit vilket innebär
presumtion för offentlighet dels för uppgifter i elevvården om enskilds
personliga förhållanden, dels för uppgifter i vissa disciplinära ärenden. Rakt
skaderekvisit uttrycks i lagtexten så att sekretess gäller endast om det kan
antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om
uppgiften röjs.
För att skapa bättre förutsättningar för integration mellan förskoleklassen,
skolan och skolbarnsomsorgen samt för att underlätta samarbetet mellan de olika
personalkategorierna bör sekretessbestämmelserna enligt regeringen så långt som
möjligt överensstämma. Regeringen föreslår därför att förskoleklassen tas med i
uppräkningen av skolformer i skolsekretessparagrafen (7 kap. 9 § första
stycket). Också skolbarnsomsorgen tas in i skolsekretessparagrafen men i ett
särskilt stycke. För skolbarnsomsorgen är det enligt regeringen inte lämpligt
att begränsa sekretessen till att enbart avse uppgifter i elevvården och i
vissa disciplinära ärenden. Möjligheten att sekretessbelägga uppgifter om
enskilds personliga förhållanden bör omfatta all verksamhet inom
skolbarnsomsorgen.
I förskoleverksamheten finns barn i åldrarna ett till fem år, ibland yngre.
Det finns inte på samma sätt som inom skolan någon elevvård med skolsköterskor,
psykologer m.fl. utan det är i stor utsträckning den ordinarie personalen som
får del av känsliga uppgifter om barn, hemförhållanden och liknande.
Arbetsgruppen inom Utbildningsdepartementet hade i sitt betänkande (Ds 1997:10)
som utgör underlag för propositionen föreslagit att också förskoleverksamheten
skulle omfattas av skolsekretessen. Då konsekvenserna av en sådan förändring
inte är tillräckligt belysta anser regeringen att det för närvarande inte finns
tillräckligt underlag för ett sådant förslag. Regeringen föreslår därför att
den strängare sekretessen som finns inom socialtjänsten även fortsättningsvis
skall gälla för förskoleverksamheten för barn i åldern ett till fem år. Detta
regleras i en ny bestämmelse, 7 kap. 38 § i sekretesslagen, med en presumtion
för sekretess för uppgifter inom förskoleverksamheten om enskilds personliga
förhållanden.
Regeringen föreslår också att den nya lagparagrafen 7 kap. 38 § tas med i
uppräkningen i 16 kap. 1 § sekretesslagen över de tystnadsplikter som har
företräde framför principen om meddelarfrihet enligt tryckfrihetsförordningen
och yttrandefrihetsgrundlagen.
U t s k o t t e t har inte något att erinra mot regeringens förslag till
sekretessbestämmelser för förskoleklassen, skolbarnsomsorgen och
förskoleverksamheten.
Bestämmelserna i 7 kap. 9 § sekretesslagen, som föreslås ändrade genom den nu
aktuella propositionen, är föremål för ytterligare ändringsförslag i
proposition 1997/98:9 Skydd för förföljda personer, samordningsnummer, m.m.
Skatteutskottet har i betänkande 1997/98:SkU5 tillstyrkt förslaget till
lagändring i proposition 1997/98:9, men har överlämnat den författningstekniska
regleringen för samordning hos utbildningsutskottet. Med hänsyn härtill har
utskottet gjort justeringar i regeringens lagförslag om ändring i
sekretesslagen (bilaga 4).
Vidare har nyligen utfärdats en ändring (SFS 1997:737) av bestämmelserna i 16
kap. 1 § sekretesslagen, som även de föreslås ändrade genom den nu aktuella
propositionen. Utskottet har därför upprättat ett förslag till ny lag om
ändring i 16 kap. 1 § sekretesslagen (bilaga 5).
Utskottet föreslår således att riksdagen dels med anledning av
propositionerna 1997/98:6 och 1997/98:9 (i denna del) antar förslaget till lag
om ändring i sekretesslagen med den ändringen att 16 kap. 1 § utgår ur
förslaget, dels antar av utskottet i bilaga 5 upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1997:737) om ändring i sekretesslagen.
8. Arbetet mot mobbning
Skolans arbete mot mobbning regleras dels i skollagen (1985:1100), dels i
arbetsmiljölagen (1977:1160). Ansvaret för detta arbete preciseras i läroplanen
för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) respektive i läroplanen för de
frivilliga skolformerna (Lpf 94).
Tydligare bestämmelser som stöd för det lokala arbetet
Reglering i skollagen
Propositionen
I 1 kap. 2 § skollagen föreskrivs att skolans verksamhet skall utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Enligt samma
bestämmelse skall var och en som verkar inom skolan främja aktning för varje
människas egenvärde. Särskilt skall den som verkar inom skolan bemöda sig om
att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling.
Motsvarande gäller enligt 1 kap. 9 § inom det offentliga skolväsendet för
vuxna.
Regeringen framhåller i propositionen att skolans skyldighet att förebygga
kränkande behandling och ingripa mot den bör tydliggöras i skollagen.
Utformningen av den aktuella bestämmelsen - i den del den här ovan kursiverats
- är alltför vag. Bestämmelsen som riktar sig till skolans personal, dvs.
anställda och andra som har uppdrag inom skolan, syftar vidare enbart på sådan
kränkande behandling som orsakas av elever. Regeringen anmärker att mobbning
inte bara förekommer bland elever. Mobbning där t.ex. elever känner sig kränkta
av lärare är alltför vanligt förekommande. På senare tid har också kränkande
behandling med rasistisk prägel blivit vanligare. Sådant beteende anser
regeringen vara så allvarligt att en tydlig markering bör göras i lagen. För
att effektivt kunna motverka såväl mobbning och rasistiska beteenden som annan
kränkande behandling är det förebyggande arbetet av central betydelse.
Regeringen föreslår mot den bakgrunden att det i 1 kap. 2 § tredje stycket
punkten 2 skollagen skall föreskrivas att den som verkar inom skolan särskilt
skall aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och
rasistiska beteenden. Bestämmelsen i 1 kap. 9 § som rör det offentliga
skolväsendet för vuxna bör ändras på motsvarande sätt.
Motionerna
Inga invändningar har gjorts i motioner mot regeringens förslag till ändringar
av 1 kap. 2 och 9 §§ skollagen. I flera motioner har dock förts fram krav på
ytterligare preciseringar och tillägg i lagen när det gäller innebörden av
kränkande behandling och skyldigheten att vidta åtgärder vid fall av mobbning
eller våld i skolan.
Enligt motion 1997/98:Ub5 (v) yrkande 8 bör riksdagen hos regeringen begära
förslag till sådana ändringar av de aktuella paragraferna att sexuella
trakasserier eller trakasserier på grund av kön nämns som exempel på kränkande
behandling, vid sidan av mobbning och rasistiska beteenden. Sexuella
trakasserier förekommer i skolan och det är oftast flickor som blir utsatta,
påpekar motionärerna. De hänvisar till att man på arbetslivsområdet talar om
kränkande särbehandling, men även särskilt nämner sexuella trakasserier
eftersom det finns en viktig skillnad - den ena formen av förtryck beror på
kön.
Också i motionerna 1997/98:So306 (kd, m, c, fp, v, mp) yrkande 3 och
1997/98:So676 (mp) yrkande 3 tar man upp problemet med kränkande behandling av
flickor i skolan som en relativt ny företeelse. Nedvärderande och obscena ord
används för att förolämpa och trycka ned. I den förstnämnda motionen hävdar
motionärerna att den bild dessa flickor till slut får av sin person är negativ
och rent av destruktiv. Denna form av mobbning måste stoppas, understryker
motionärerna. - I den senare motionen framhålls att könsmobbningen i skolan är
ett stort problem eftersom rent sexistiska beteenden legitimeras redan från
tidig ålder. Frågan är hur problemet konkret skall angripas. Motionärerna vill
att den sociala skolmiljön för flickor skall utredas.
I motionerna 1997/98:Ub267 (c) yrkande 9 och 1997/98:Ub7 (c) yrkande 2 begärs
att det klart skall framgå av skollagen att lärare och övrig personal som
upptäcker mobbning skall ha skyldighet att rapportera detta till rektor. De
vill att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen med denna innebörd.
- Tydliga rutiner och metoder för hur skolorna skall agera vid upptäckt av
mobbning, t.ex. rapporteringsskyldighet för lärarna, efterfrågas också i
motionerna 1997/98:Ub221 (fp) yrkande 20 och 1997/98:Ub11 (fp) yrkande 2.
Riksdagen bör enligt motionerna 1997/98:Ub202 (m) yrkande 3 och 1997/98:Ju205
(m) yrkande 4 uttala sig för att det i skollagen skall införas en bestämmelse
om anmälningsplikt för våld i skolan. Motionären menar att enskilda skolor och
lärare inte skall tvingas till svåra och ibland kontroversiella principiella
avgöranden, som t.ex. om våld skall polisanmälas. Skolorna bör därför i lag
åläggas att polisanmäla rena våldshandlingar.
Även i motion 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 8 ställs krav på att det i skollagen
införs tydliga regler om skolledarens skyldighet att anmäla våldsbrott till de
sociala myndigheterna och, när så är påkallat, till polismyndigheten. Brott i
form av kränkande behandling eller våld skall beivras, understryker
motionärerna.
En bestämmelse om rätt för skolledningen att omplacera mobbande och kränkande
elever bör införas i skollagen, enligt motionerna 1997/98:Ub3 (kd) yrkande 2
och 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 11. Motionärerna anmärker att det i dag är den
som har blivit kränkt som tvingas byta skola för att komma ifrån sina
plågoandar. En omplacering av den mobbande eleven kan vidare leda till att han
eller hon får en möjlighet att ändra sitt beteende. - I den sistnämnda motionen
föreslås också att kommunerna skall vara skyldiga att anordna särskild
undervisning utanför skolan för omplacerade mobbande och kränkande elever
(yrkande 12). En sådan föreskrift kan i sig vara en signal till kommunerna att
arbeta aktivt med att förebygga mobbning för att på så sätt undvika kostnader
för kommunen, framhålls det.
Utskottets bedömning
Utskottet tar först upp regeringens lagförslag till behandling och därefter de
skilda motionsyrkandena med krav på ytterligare lagreglering.
Utskottet vill för sin del understryka att det inte får finnas minsta tvekan
om att varje form av kränkande behandling mellan elever eller mellan elever och
vuxna i skolan är helt otillåten och helt i strid med de grundläggande värden
som gäller. Det är en självklar rättighet för barn att slippa mobbas och det är
vuxensamhällets ansvar att ge barn den rättigheten. Skolan skall inte vara en
värdeneutral plats, och den får aldrig acceptera mobbning, våld och rasism. Det
är därför nödvändigt att det i skollagen görs en tydlig markering av att alla
inom skolan har ansvar för dessa frågor. Utskottet anser att den nya lydelse av
lagparagraferna som regeringen föreslår tydligare än tidigare ger uttryck för
skolans skyldighet till såväl förebyggande insatser som aktiva ingripanden mot
kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Riksdagen bör
enligt utskottets mening anta regeringens förslag till ändring av 1 kap. 2 och
9 §§ skollagen (1985:1100).
Utskottet anser att sexuella trakasserier likaså måste betraktas som en
allvarlig form av kränkande behandling. Att unga flickor dagligen i skolan får
möta nedvärderande tillmälen med sexuell anspelning kan, som påpekas i
motioner, hos dem skapa en destruktiv självbild. Det är inte förenligt med den
uppgift skolan har att fostra eleverna till grundläggande demokratiska
värderingar och förhållningssätt att tillåta att sådana beteenden förekommer
inom skolan. Lika oförenligt med respekten för andra människors värde är
trakasserier på grund av sexuell identitet. Enligt en annan punkt i de nu
aktuella lagparagraferna har också de som verkar inom skolan ålagts att
särskilt främja jämställdhet mellan könen. Det är viktigt anser utskottet att
det i elevernas omgivning finns både män och kvinnor som kan tjäna som goda
förebilder och fostra unga människor till att visa hänsyn och förståelse för
andra oberoende av deras kön och sexuella identitet. Utskottet föreslår därför
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 8, 1997/98:So306
yrkande 3 och 1997/98:So676 yrkande 3 gör ett tillkännagivande till regeringen
om att regeringen bör överväga hur man på lämpligaste sätt skall kunna markera
att trakasserier på grund av kön eller sexuell identitet inte får förekomma.
Utskottet noterar att Barnombudsmannen i rapporten Blunda inte för mobbningen
(april 1997) hade föreslagit att det i skollagen skulle införas en bestämmelse
om rapporteringsskyldighet till rektor om förekomsten av mobbning. Detta
förslag har regeringen emellertid inte fört vidare till riksdagen. Regeringen
hänvisar i propositionen till att rutiner för hur personal skall hantera
problemen när de upptäcker mobbning samt hur kommunikationen mellan rektor,
personalen, eleverna och föräldrarna skall skötas i dessa ärenden skall finnas
i skolans handlingsprogram för arbetet mot mobbning. Utskottet delar
uppfattningen att det är lokalt på respektive skola som rektor, övrig
skolpersonal, elever och föräldrar i samverkan bäst kan finna och utarbeta för
dem lämpliga rutiner. Inte heller utskottet är således berett att förorda en
lagreglerad rapporteringsskyldighet. Motionerna 1997/98:Ub7 yrkande 2,
1997/98:Ub11 yrkande 2, 1997/98:Ub221 yrkande 20 och 1997/98:Ub267 yrkande 9
avstyrks med det anförda.
När det gäller införande av anmälningsplikt för våld i skolan har utskottet
behandlat denna fråga under föregående riksmöte i sitt betänkande 1996/97:UbU6.
Utskottet betonade då att de lagar som gäller i samhället i övrigt gäller även
i skolan. Därav följer att våldsbrott som sker i skolan skall polisanmälas.
Utskottet vidhåller sin uppfattning att någon särskild markering i skollagen av
denna plikt inte behövs och inte heller bör göras. Utskottet föreslår därför
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub202 yrkande 3, 1997/98:Ub255 yrkande
8 och 1997/98:Ju205 yrkande 4.
Utskottet anser inte heller att det bör i lag föreskrivas någon rätt att
omplacera mobbande och kränkande elever eller skyldighet att för dem anordna
särskild undervisning, vilket föreslås i motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 2 och
1997/98:Ub255 yrkandena 11 och 12. Som utskottet nyss sagt är det i första hand
den enskilda skolan som skall utarbeta rutiner för hur situationer som uppstår
vid mobbning skall hanteras och lösas. Givetvis har också skolhuvudmannen,
kommunen, ett ansvar för hur arbetet med att åtgärda mobbning bedrivs i
skolorna. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Förtydligande av läroplanerna i fråga om ansvaret för arbetet mot mobbning
Propositionen
I läroplanerna formuleras skolans värdegrund och uppgifter samt anges mål och
riktlinjer för verksamheten. Där anges också vem som har ansvar för en viss
verksamhet i skolan och vad detta innebär. Av läroplanerna framgår att skolan
skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Där
understryks bl.a. att ingen skall i skolan utsättas för mobbning och att
tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Det heter vidare att
främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion
och aktiva insatser.
Läroplanerna ålägger rektor ett särskilt ansvar för arbetet mot mobbning
bland elever och anställda. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet
(Lpo 94) preciseras detta ansvar till att gälla ett särskilt handlingsprogram
mot mobbning. Någon motsvarande föreskrift rörande handlingsprogram finns dock
inte i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).
Regeringen hänvisar i propositionen till att flera undersökningar visat att
vissa kommuner inte lever upp till de bestämmelser rörande bl.a. åtgärder mot
mobbning som redan finns. Att styrdokumenten inte efterlevs kan bl.a. bero på
att ansvarsfördelningen i nuvarande bestämmelser kan upplevas som otydlig.
Mot den bakgrunden anmäler regeringen sin avsikt att i båda läroplanerna (Lpo
94 resp. Lpf 94) skärpa rektors och lärares ansvar för arbetet mot mobbning och
annan kränkande behandling, bl.a. vad gäller rektors ansvar för skolans
handlingsprogram. Rektor skall ha ett särskilt ansvar för att ett
handlingsprogram mot alla former av kränkande behandling såsom mobbning och
rasistiska beteenden bland elever och anställda upprättas, används, följs upp
och utvärderas. Handlingsprogrammet skall omfatta rutiner för skolpersonal vid
hantering av frågor som rör kränkande behandling, t.ex. mobbning. Rutinerna
skall klargöra hur personalen skall hantera problemen när de upptäcker mobbning
samt hur kommunikationen mellan rektor, personalen, eleverna och föräldrarna
skall skötas i dessa ärenden. Programmet skall omfatta såväl förebyggande som
akuta åtgärder samt en strategi för hur och när uppföljning och utvärdering
skall genomföras. Handlingsprogrammen skall utformas i samarbete med övrig
skolpersonal och elever.
Rektor ansvarar för arbetsmiljön men även personalen, särskilt lärare, har
ett stort ansvar för att upptäcka mobbning och vidta åtgärder, påpekar
regeringen. De vuxna i skolan måste agera kraftfullt och vara förebilder för
eleverna. Lärare i såväl det obligatoriska skolväsendet som i de frivilliga
skolformerna skall uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta
lämpliga åtgärder mot alla former av kränkande behandling. För att förtydliga
lärares sociala uppgifter avser regeringen att skärpa skrivningarna i
läroplanerna.
Motionerna
Ett stort antal motionsyrkanden rör utformningen av läroplanerna och kommunala
skolplaner samt innehållet i skolornas handlingsprogram mot mobbning.
I motion 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 1 betonas att förskolan har en viktig
uppgift när det gäller normöverföring och identitetsbildning. Det gäller inte
bara att förmedla kunskaper utan också att öva barnen i att tillämpa etiska
regler i praktiken. Motionärerna citerar det som sägs i läroplanen (Lpo 94) om
skolans värdegrund och vill att detta skall finnas med i det gemensamma
dokument för förskolan och skolan som håller på att utarbetas. De anser också
att läroplanen både för grundskolan och gymnasiet bör innehålla ett avsnitt om
undervisning i sociala färdigheter. Detsamma bör gälla för förskolan (yrkande
5).
Enligt samma motion bör varje skola ha en plan för hur man i undervisningen
och i hela skolans verksamhet kan omsätta skolans värdegrund i praktiken
(yrkande 3).
Det är enligt motion 1997/98:Ub202 (m) yrkande 4 viktigt att de kommunala
skolplanerna förbättras kvalitativt och kvantitativt vad gäller skolans arbete
mot mobbning. De bör lägga fast en lägsta nivå för det förebyggande och akuta
arbetet mot mobbning. Också de enskilda skolornas arbetsprogram mot mobbning
måste förbättras, anmärker motionären (yrkande 5). Varje skola bör i förväg ha
tänkt igenom hur man skall agera när mobbning förekommer och hur man skall
stödja dem som drabbas. Skolan måste också veta hur den skall agera för att
förhindra att mobbning uppkommer.
Synpunkter på utformningen i läroplaner m.m. av föreskrifter och riktlinjer
lämnas i motionerna 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 11, 1997/98:Ub10 (mp) yrkande 4
och 1997/98:Ub273 (mp), samtliga i denna del. Motionärerna föreslår att ett
fullständigt program för hantering av mobbningsproblemet skall finnas vid varje
skola. Ansvaret för att programmet finns och följs skall ligga på rektor. Det
skall också framgå att det åligger kommunen att genom utvärderingar i samverkan
med skolorna övervaka att skolorna inom kommunen verkligen följer lagen.
Motionärerna betonar att arbetet mot mobbning är en för alla på skolan,
inklusive föräldrar, gemensam angelägenhet. Detta bör vara vägledande för valet
av åtgärdsprogram.
I motion 1997/98:Ub202 (m) yrkande 7 understryks likaså att förekomsten av
mobbning och skolans insatser mot mobbning löpande måste mätas och utvärderas
av kommuner och skolor.
Många motioner behandlar det konkreta arbetet inom skolan mot kränkande
behandling.
Ett par motioner, nämligen 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 13 och 1997/98:Kr306
(kd) yrkande 3, tar upp behovet av informationsverksamhet i skolorna om våldets
konsekvenser. Sådan information är nödvändig, påpekar motionärerna, för att i
möjligaste mån förhindra det våld som genereras av underhållningsvåldet.
Skolans fostrande roll behandlas i motionerna 1997/98:Ub208 (m) yrkande 14
och 1997/98:Ub13 (m) yrkande 5. Mobbning skall bemötas med såväl förebyggande
som aktiva insatser vid varje skola. De som arbetar i skolan skall visa respekt
för andra. Det ställer krav på ordning och uppförande hos både elever och
personal, framhåller motionärerna. Dåligt uppförande, skadegörelse och
försummelser måste följas av tillrättavisning och krav på att bidra till att
rätta till. Motionärerna anser vidare att skolan behöver ett väl utvecklat
samarbete med föräldrar, polis och sociala myndigheter för att förebygga och
ingripa vid kriminalitet. Liknande synpunkter förs fram i motion 1997/98:Ub224
(m). - Enligt motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 14 måste alla vuxna vara
föredömen genom att bidra till att skapa en harmonisk skolmiljö. Ordning och
reda, ett vårdat språk och respekt för lektionstider måste krävas av alla
parter för att arbetsklimatet skall bli bra.
Enligt motion 1997/98:So306 (kd, m, c, fp, v, mp) yrkande 4 är det viktigt
att vuxna i skolan finns till hands även på raster och håltimmar och utgör en
trygghetsfaktor mot övergrepp.
I samma motion yrkande 5 begärs att all form av s.k. nollning vid övergång
mellan olika skolstadier skall förbjudas.
Mobbade elever bör enligt motion 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 10 kunna få
möjlighet till handledd medling. Därmed menar motionärerna att eleven på
neutral mark och med stöd av kunnig personal får träffa den som mobbat och tala
om det som skett. Medling är ett sätt att visa att konflikter kan behandlas och
bearbetas, framhåller motionärerna.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena om utformningen av
läroplanerna och kommunala skolplaner samt innehållet i skolornas
handlingsprogram mot mobbning. Många av de synpunkter som förs fram i
motionerna på vad dokumenten skall innehålla är enligt utskottets mening redan
beaktade.
När det först gäller värdegrunden och förslaget till ny läroplan för barn och
unga 6-16 år vill utskottet anföra följande.
I Barnomsorg och skolakommitténs (BOSK) betänkande Växa i lärande (SOU
1997:21), vari förslaget läggs fram, föreslås att avsnittet i den nuvarande
läroplanen (Lpo 94) om skolans värdegrund och uppgifter i huvudsak oförändrat
tas in i den nya läroplanen. I betänkandet skriver kommittén också att
läroplanens mål för barns och ungas fostran behöver förstärkas i fråga om synen
på mänskliga värden och omsorgen om den enskilde. Omsorgsbegreppet är
grundläggande för den pedagogiska verksamheten, fortsätter kommittén. Det
handlar om att värna trygghet och välbefinnande och stödja barn och unga i alla
olika aktiviteter under hela dagen. - Betänkandet har remissbehandlats och
bereds för närvarande inom Utbildningsdepartementet.
Utskottet har samma uppfattning som uttryckts såväl i propositionen som i
motioner att det är angeläget att kommunerna utarbetar skolplaner som är
åtgärdsinriktade och kan fungera som styrinstrument och instrument för
uppföljning och utvärdering. Det är viktigt att de grundläggande demokratiska
värderingarna konkretiseras i den kommunala skolplanen och att det beskrivs hur
målen för arbetet med värdegrundsfrågor skall omsättas i skolans verksamhet.
Utskottet anser att de förtydliganden i läroplanerna av rektors ansvar för
att motverka bl.a. mobbning som regeringen aviserar tillgodoser här aktuella
motionsyrkanden. Utskottet vill betona det angelägna i att handlingsprogram mot
alla former av kränkande behandling upprättas och används vid varje skola.
Handlingsprogrammet bör, som regeringen anger, omfatta såväl förebyggande
åtgärder som akuta insatser vid uppkomna problem. Av betydelse är att det också
innehåller anvisningar för arbetet med uppföljning och utvärdering.
Utskottet övergår nu till att behandla motionsyrkanden om det konkreta
arbetet inom skolan mot kränkande behandling.
Enligt skollagen (2 kap. 2 § ) skall rektor hålla sig förtrogen med och svara
för den dagliga ledningen av utbildningen i skolan. Av förarbetena till
lagparagrafen framgår att ansvaret för utbildningen omfattar ansvar inte endast
för den direkta undervisningen utan även för skolans fostrande roll, också
under sådana moment som raster och skolmåltider (prop. 1990/91:18 s. 35).
Rektor har således ansvar för att vuxna finns till hands på raster för att ge
eleverna trygghet och hindra mobbning.
Skolans fostrande uppgift finns beskriven i läroplanen (Lpo 94), där det sägs
att skolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens
fostran och utveckling. Enligt utskottets mening kan arbetet inom skolan med
att förebygga mobbning - i samverkan mellan skolpersonal, elever och föräldrar
- skapa en sådan positiv skolmiljö som fostrar eleverna till att visa respekt
för andra.
Utskottet anser att skolan har en uppgift att till eleverna förmedla kunskap
om de regler och normer som gäller i samhället. Utskottet finner det naturligt
att skolan därvid samarbetar med andra samhällsorgan, bl.a. polisen, som kan
informera om följderna av våldsbrott.
När det särskilt gäller problem med nollning vid övergång mellan olika
skolstadier utgår utskottet från att skolledningen har uppmärksamheten riktad
på att eventuella välkomstfester äger rum i positiv anda och under ordnade
former. Rektor har ansvaret för att kränkande behandling inte förekommer.
Även möjligheten till handledd medling mellan mobbande och mobbade elever är
enligt utskottets mening något som den enskilda skolan och rektor får besluta
om, i samband med utarbetandet av rutiner för arbetet mot mobbning vid skolan.
De här aktuella motionsyrkandena bör, med hänvisning till vad utskottet nu
anfört, avslås av riksdagen.
Kvalitetssäkring av arbetsmiljön i skolan
Propositionen
Enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) har arbetsgivaren ansvar för att
verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att en tillfredsställande arbetsmiljö
säkerställs. Ansvaret för att arbetsmiljöaspekterna beaktas ligger på den eller
de kommunala nämnder som ansvarar för skolverksamheten. Enligt regeringen
delegeras dock många av uppgifterna till t.ex. rektor och lärare.
I propositionen hänvisas till att Skolverkets tillsynsverksamhet visat att
många kommuners skolplaner är inaktuella eller t.o.m. formellt ogiltiga och att
de saknar åtgärdsinriktning. Dessutom är uppföljningen och utvärderingen av
planerna i många fall dålig. Av en rapport från Skolverket framgår vidare att
det är ytterst få kommuner och skolor som har kartlagt förekomsten av mobbning
i skolan. Många kommuner saknar därför en samlad bild av hur arbetet mot
mobbning bedrivs ute i skolorna.
Enligt regeringen bör det finnas en skyldighet för skolhuvudmännen och för
varje skola att regelbundet upprätta kvalitetsredovisningar. Syftet med dessa
redovisningar skall främst vara att tillgodose behoven i det lokala arbetet med
kvalitetsutveckling. Utgångspunkter för den lokala kvalitetsredovisningen skall
vara de riksgiltiga målen, den kommunala skolplanen och arbetsplanen. I detta
kvalitetsarbete kommer värdegrunden in som en naturlig del. Det är enligt
regeringen av stor vikt att kommuner och skolor redovisar sitt arbete med att
förebygga och åtgärda t.ex. mobbning.
Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att utarbeta kommentarmaterial
för att stödja kommuner och skolor i deras arbete med värdegrundsfrågor, t.ex.
med arbete mot mobbning. Skolverket bör också, i enlighet med sitt allmänna
uppdrag, följa upp och utvärdera efterlevnaden av värdegrunden och därmed de
nya bestämmelserna som nu föreslås vad avser arbetet mot mobbning.
Det är angeläget, anser regeringen, att Skolverket effektiviserar sitt
samarbete med myndigheterna inom Arbetarskyddsverket i frågor som rör skolans
arbetsmiljö. Regeringen avser att återkomma till Skolverket i denna fråga.
Motionerna
Flera motioner behandlar Skolverkets uppgifter att ge stöd åt och utöva tillsyn
över skolornas arbete mot kränkande behandling, t.ex. mobbning.
I motion 1997/98:Ub202 (m) yrkandena 1 och 2 påpekas att såväl skollagen som
arbetsmiljölagen ställer tydliga krav på skolans arbete att förebygga och
stoppa mobbning. Trots det finns det brister ute på skolorna. Motionären anser
att innebörden i de båda lagarna måste förtydligas för skolan. Vidare behövs
tillsyn av att lagarna efterlevs i skolan.
Enligt motionerna 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 11, 1997/98:Ub10 (mp) yrkande 4
och 1997/98:Ub273 (mp), samtliga i denna del, bör Skolverket ha ett
övergripande tillsynsansvar när det gäller skolans arbete mot mobbning och ha
skyldighet att ingripa om skollagens och läroplanernas intentioner i fråga om
mobbning inte följs.
Skolverket bör enligt motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 2 få i uppdrag att
utarbeta riktlinjer för hur arbetet med att utveckla värdegrunden kan bedrivas
vid den enskilda skolan.
I motion 1997/98:K332 (c) yrkande 1 refereras en undersökning om rasism bland
skolelever som utfördes våren 1997 och som visade på en del rasistiska
attityder. För att bemöta dessa krävs förändringar inom skolans område när det
gäller såväl utbildningens innehåll som utbildningsmaterialet, anför
motionärerna. Det är vidare angeläget att undersökningen följs upp.
Den fysiska skolmiljöns betydelse för bekämpningen av mobbning betonas i
motion 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 4. En ren och snygg skolmiljö gör eleverna
medvetna om sitt eget värde och om andra människors värde.
Utskottets bedömning
Utskottet avstyrker motionsyrkandena om Skolverkets uppgifter och
tillsynsverksamhet med avseende på värdegrunden och arbetet mot mobbning.
Utskottet vill därvid hänvisa till följande.
Regeringen har den 30 oktober 1997 uppdragit åt Skolverket att mot bakgrund
av de förslag som lämnas i rapporten En värdegrundad skola - idéer om samverkan
och möjligheter (Ds 1997:57), och i samråd med berörda myndigheter, överväga
vilka åtgärder som behöver vidtas på nationell, kommunal och lokal nivå. Sådana
förslag till åtgärder som kräver ställningstagande av regeringen skall enligt
uppdraget redovisas senast den 15 mars 1998.
Vidare har regeringen efter det att den nu aktuella propositionen lämnades
till riksdagen utfärdat förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom
skolväsendet, som trädde i kraft den 1 november 1997. I förordningen föreskrivs
att varje kommun och skola årligen skall upprätta skriftliga
kvalitetsredovisningar som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och
utvärderingen av skolplanen respektive arbetsplanen. En kvalitetsredovisning
skall innehålla en bedömning av dels i vilken mån målen för utbildningen
uppnåtts, dels vilka åtgärder som behövs om målen inte har uppnåtts.
Samtidigt har instruktionen för Skolverket ändrats så att verket nu också
skall utveckla, kontrollera och stödja kvalitetssäkringsarbete i skolväsendet.
När det gäller den fysiska skolmiljöns betydelse för bekämpningen av mobbning
har utskottet ingen annan uppfattning än motionärerna. Utskottet utgår från att
skolhuvudmännen tar sitt ansvar för att hålla skollokaler i välvårdat skick.
Motionsyrkandet avstyrks.
Övriga frågor
I två motioner tas upp frågor om utbildningen av lärare när det gäller att
hantera elever i krissituationer.
Enligt motion 1997/98:So306 (kd, m, c, fp, v, mp) yrkande 2 bör i
lärarutbildningen införas träning i identifiering och hantering av konflikter,
kriser, depressioner och självmordsproblem hos elever. I utbildningen bör också
ingå kompetensutveckling vad gäller samtal om existentiella frågor.
Den kommitté som tillsatts för att se över lärarutbildningen bör enligt
motion 1997/98:Ub7 (c) yrkande 3 också utreda om kunskaper om mobbning och dess
orsaker kan bli en obligatorisk del av den grundläggande lärarutbildningen.
U t s k o t t e t påminner om att det i direktiven till
Lärarutbildningskommittén (dir. 1997:54) slås fast att det är viktigt att
lärarna har kunskap om hur de elever reagerar som mobbas eller utsätts för
annan kränkande behandling. Till kommittén har också överlämnats betänkandet En
värdegrundad skola - idéer om samverkan och möjligheter (Ds 1997:57) som
utarbetats av en särskild arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Arbetsgruppen
lägger inga egna förslag men överlämnar sitt material och sina bedömningar till
utredningen. Bland annat måste alla lärarstuderande, enligt arbetsgruppen,
göras förtrogna med skollagens och läroplanens innebörd vad gäller de
grundläggande värdena och skolans roll att föra dem vidare till nästa
generation. Motionsyrkandena bör avslås av riksdagen.
Enligt motion 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 2 bör varje kommun genomföra en
fortbildning för all skolpersonal om skolans värdegrund. - All skolpersonal bör
enligt motion 1997/98:Ub202 (m) yrkande 6 erbjudas utbildning om hur mobbning
upptäcks och hindras.
Det påpekas vidare i motion 1997/98:Ub255 att en stabil personalsituation i
barnomsorg och skola har betydelse för bekämpningen av mobbning (yrkande 6).
U t s k o t t e t utgår från att kommunerna - med nya tydligare
föreskrifter i läroplanerna om skolans ansvar för arbetet mot kränkande
behandling - ser till att såväl lärare som övrig skolpersonal får kunskaper om
värdegrunden och hur den bör efterlevas. Det är också kommunernas ansvar att
hantera personalsituationen. Motionsyrkandena avstyrks därmed.
Rätten till fritt val av skola utgör enligt motion 1997/98:Ub202 (m) yrkande 8
också incitament för skolorna att profilera sig genom en god studiemiljö och
ett engagemang mot mobbning.
U t s k o t t e t konstaterar att det finns en rätt för alla föräldrar och
elever att välja skola. Under våren 1997 behandlade utskottet ett liknande
motions-yrkande i sitt betänkande 1996/97:UbU6. Utskottet gjorde då en utförlig
redovisning av Skolverkets rapport Att välja skola - effekter av valmöjligheter
i grundskolan (rapport nr 109). Denna visar att valfriheten utnyttjas på olika
sätt av skilda elevgrupper och också att konsekvenserna av rätten att välja
skola har varit mycket olika för de skolor som ingått i studien. Med det
anförda avstyrks motionsyrkandet.
I motion 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 7 föreslås att det i varje kommun skall
finnas en barn- och ungdomsplan. På så sätt skall alla beslut som fattas i
kommunen och som rör barn och ungdomar samordnas, anför motionärerna. En
samordning bör även ske med de ideella organisationerna. Vidare bör ungdomarna
själva vara med och utforma planen.
U t s k o t t e t har inget att invända mot förslaget som sådant. Utskottet
anser dock att det ankommer på kommunen att besluta om en sådan barn- och
ungdomsplan skall finnas. Motionsyrkandet bör därmed avslås av riksdagen.
9. Grundskolans timplan
Propositionen
Regeringen anser att timplanens traditionellt styrande roll bör minska. Det är
enligt regeringen önskvärt att öka skolans möjlighet att organisera
undervisningen efter lokala behov och intressen samt att underlätta
ämnesövergripande undervisning och tematiska studier. Regeringen föreslår
därför att utrymmet för lokala beslut skall öka. Det lokala jämkningsutrymmet
för skolans val föreslås utökas från 410 timmar till 600 timmar. Tid skall få
tas från alla ämnen i grundskolan. Antalet timmar i ämnen, ämnesgrupper,
språkval och elevens val skall få minskas med upp till 20 % i stället för
nuvarande 15 %.
Regeringen föreslår vidare att antalet timmar i ämnena idrott och hälsa
respektive slöjd skall utökas från 460 respektive 282 till 500 respektive 330
timmar. Tiden för utökningen - 88 timmar - skall enligt förslaget tas från
elevens val.
Motionerna
I flera motioner har förslag framförts om att avskaffa grundskolans timplan.
Enligt motionerna 1997/98:Ub208 (m) yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub11 (fp)
yrkande 4 och 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 8 måste skolan även i praktiken vara
målstyrd. Kursplanerna skall var styrande och inte antalet timmar i varje ämne.
Motionärerna framhåller att tiden för elevens val inte bör minskas. I motion
1997/98:Ub264 (fp) yrkande 4 pekas på att svenskundervisningen med fördel bör
kunna utökas i klasser och skolor med många invandrarbarn. Detta underlättas om
timplanerna avskaffas. Motionärerna i motion 1997/98:Ub267 (c) yrkande 2 anser
att den statliga styrningen i ett första steg bör minskas genom att det lokala
jämkningsutrymmet ökas. Senare bör sy-stemet med minsta garanterade
undervisningstid och timplaner tas bort helt.
I motion 1997/98:Ub3 (kd) yrkande 4 begärs en översyn av grundskolans
timplan. Motionärerna anser att det totala antalet timmar behöver utökas. Det
föreligger stor risk att vissa ämnen hamnar i strykklass och att eleverna inte
får tillräckligt med tid att befästa baskunskaperna ordentligt inför övergången
till gymnasiet. Regeringen bör göra en total översyn av timplanen och återkomma
med förslag som beaktar helheten. Enligt motion 1997/98:Ub2 (m, c, fp, mp, kd)
yrkande 1 bör en utvärdering och kvalitetsgranskning ske av alla ämnen i skolan
innan förändringar av grundskolans läroplan övervägs. I motion 1997/98:Ub8 (c)
yrkande 2 begärs att en fortlöpande kvalitetsgranskning skall ske av alla ämnen
i grundskolan. Liknande krav ställs i motion 1997/98:Ub4 (s) yrkande 2.
Förslaget om en utökning av antalet timmar i ämnena idrott och hälsa
respektive slöjd samt en motsvarande minskning av elevens val avvisas i
motionerna 1997/98:Ub13 (m) yrkande 2 och 1997/98:Ub11 (fp) yrkande 3.
Undervisningen i alla ämnen skall grundas på vad som krävs för att uppnå de i
läroplanen och kursplanerna uppställda kunskapsmålen. I motion 1997/98:Ub209
(m) framhålls vikten av fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Nedskärningen
av antalet veckotimmar i ämnet idrott och hälsa i läroplanerna för grund- och
gymnasieskolan är enligt motionären obegriplig. I motion 1997/98:Ub253 (m)
begärs en utredning om möjligheten att utöka timplanerna i grund- och
gymnasieskolan för att därmed få till stånd en utökning av timtiden i ämnet
idrott och hälsa.
I ett stort antal motioner har frågor om en utökning av timtiden även för
ämnet hemkunskap m.m. aktualiserats. I motion 1997/98:Ub10 (mp) yrkande 5
begärs att riksdagen beslutar att, förutom en utökning av utrymmet i timplanen
för ämnena idrott och hälsa samt slöjd, också utöka timtalet i ämnet hemkunskap
med 20 timmar. Detta för att ge ett ökat utrymme för familjekunskap,
komsumentkunskap, miljökunskap m.m. I motionerna 1997/98:Ub3 (kd) yrkande 3 och
1997/98:Ub256 (kd) yrkande 12 tillstyrks regeringens förslag om en utökning av
antalet timmar i idrott och hälsa samt slöjd. Motionärerna anser dock att
förslaget borde ha innefattat också en utökning av antalet timmar i ämnet
hemkunskap, bl.a. för att inrymma familj- och barnkunskap i ämnet. I motionerna
1997/98:Ub2 (m, c, fp, mp, kd) yrkande 2, 1997/98:Ub8 (c) yrkande 1,
1997/98:Ub261 (c), 1997/98:Jo525 (c) yrkande 12, 1997/98:Ub4 (s) yrkande 1,
1997/98:Ub6 (s) yrkande 1 och 1997/98:Ub9 (s) betonas vikten av ämnet
hemkunskap. I motionerna förs en i huvudsak likartad argumentation.
Motionärerna framhåller att med regeringens förslag om ökat timtal i ämnena
idrott och hälsa samt slöjd minskas balansen och likvärdigheten mellan de s.k.
praktisk-estetiska ämnena. Ämnet hemkunskap har det lägsta antalet timmar av
dessa ämnen, 118 timmar. Motionärerna i motion 1997/98:Ub6 (s) yrkande 2 pekar
på att klasslärare får undervisa i hemkunskap på låg- och mellanstadierna utan
formell behörighet. De anser att det bör undersökas hur detta har utfallit.
Utskottets bedömning
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94) och i kursplanerna för
grundskolan anges de mål som skolan ansvarar för att alla elever skall nå.
Läroplanen och kursplanerna är därmed centrala i mål- och resultatstyrningen av
skolan. Timplanen skall bidra till en nationellt likvärdig utbildning genom att
ange en minsta garanterad undervisningstid som kommunerna är skyldiga att
avsätta resurser för. Det totala timtalet för grundskolan utgör en garanterad
undervisningstid som inte får underskridas - men väl överskridas.
När det gäller regeringens förslag om en utökning av det lokala
jämkningsutrymmet i grundskolans timplan vill utskottet anföra följande.
Utskottet vill inledningsvis betona att det är målen i kursplanerna som skall
vara styrande för skolornas uppläggning av undervisningen. Det viktiga är att
alla elever ges förutsättningar att nå de mål för undervisningen som anges i
läroplanen och kursplanerna. Utskottet delar regeringens uppfattning att
timplanens traditionellt styrande roll bör minska. Det är önskvärt att öka
skolans möjligheter att organisera undervisningen efter lokala behov och
intressen samt att underlätta ämnesövergripande undervisning och tematiska
studier. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag om en utökning av det
lokala jämkningsutrymmet i grundskolans timplan och föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser denna
fråga.
Som utskottet har redovisat ovan har förslag om avskaffande av timplanen
framförts i flera motioner. Utskottet har i det föregående bl.a. betonat att
det är målen i läroplanen och kursplanerna som skall vara styrande för
skolornas uppläggning av undervisningen. Det är inte antalet timmar som skall
utgöra grunden för den likvärdiga utbildningen utan målen för undervisningen.
Utskottet delar härvidlag motionärernas åsikter. Utskottet anser emellertid att
det tills vidare finns behov av att behålla en nationellt fastställd timplan
som ett instrument för att värna om likvärdighet och kvalitet. Utskottet
erinrar om att läroplanen, timplanen och kursplanerna tillämpas fullt ut i
grundskolan först innevarande läsår. Utskottet vill i likhet med regeringen
betona att en central timplan inte i praktiken får tillämpas så att den utgör
ett hinder för pedagogiskt nytänkande och förändrat arbetssätt. Regeringens
förslag att öka utrymmet för lokala beslut är ett viktigt steg mot ökad frihet
i uppläggningen av arbetet för att nå de uppställda målen och för att pröva nya
metoder i undervisningen, etc.
Med hänvisning till vad utskottet anfört bör motionerna 1997/98:Ub11 yrkane
4, 1997/98:Ub208 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub250 yrkande 8, 1997/98:Ub264
yrkande 4 och 1997/98:Ub267 yrkande 2 avslås av riksdagen.
Som redan framgått tillämpas Lpo94 fullt ut i grundskolan först innevarande
läsår. Utskottet erinrar om att i Skolverkets uppdrag ingår, förutom
uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet, att medverka till
utvecklingen inom skolan. Enligt regeringens skrivelse Utvecklingsplan för
förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 1996/97:112, bet. 1996/97:UbU13)
måste grundskolans inre arbete och utbildningens kvalitet nu komma i fokus.
Utskottet anser det mot bakgrund härav inte påkallat med något uttalande om en
total översyn av grundskolans timplan eller om utvärdering och
kvalitetsgranskning av alla ämnen i grundskolan. Utskottet anser således att
motionerna 1997/98:Ub2 yrkande 1, 1997/98:Ub3 yrkande 4, 1997/98:Ub4 yrkande 2
och 1997/98:Ub8 yrkande 2 bör avslås av riksdagen.
Utskottet övergår till att behandla regeringens förslag till utökad tid för
ämnena idrott och hälsa respektive slöjd. Utskottet erinrar om att förändringar
i de olika timtalen gjordes i samband med riksdagens beslut om läroplansreform
hösten 1993. Framför allt var det de praktisk-estetiska ämnenas timtal som
reducerades för att möjliggöra en förstärkning av baskunskaps-ämnena, ge
utrymme för utökat språkval och för att ge eleverna möjlighet till eget val.
Den inbördes balansen mellan olika ämnen förändrades, varvid särskilt ämnena
slöjd respektive idrott och hälsa fick en kraftig timtalsreduktion.
I likhet med regeringen anser utskottet att de praktisk-estetiska ämnena är
betydelsefulla bl.a. för att utveckla olika delar av elevernas personlighet och
intressen. Regeringen pekar på att slöjdämnet fick vidkännas den ojämförligt
största reduceringen i timtal av de ämnen vars timtal reducerades i samband med
att Lpo94 infördes. Regeringen anser att det med tanke på ämnets betydelse för
elevernas allsidiga utveckling är viktigt att ämnet återfår timmar till sitt
förfogande. Utskottet delar den uppfattningen.
Med hänvisning till framför allt betydelsen för folkhälsan har krav på mer
undervisning i idrott och hälsa framförts i flera motioner under de senaste
åren. Som utskottet redovisat tillhör ämnet idrott och hälsa de ämnen vars
timtal fick en kraftig reduktion i samband med införandet av Lpo94. Utskottet
delar regeringens uppfattning att det är väsentligt att ämnet - med tanke på
ämnets betydelse för elevernas allsidiga utveckling - får fler timmar till sitt
förfogande. Det är viktigt att alla elever regelbundet får tillfälle till
fysisk aktivitet under grundskoleåren, inte bara de elever som är de mest
idrottsintresserade.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag att antalet
timmar i ämnena idrott och hälsa respektive slöjd skall utökas till 500
respektive 330 timmar. Tiden för utökningen - 88 timmar - skall tas från
elevens val. Utskottet anser således att riksdagen bör anta regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen såvitt avser dessa förändringar i bilaga 3 till
lagen och avslå motionerna 1997/98:Ub11 yrkande 3, 1997/98:Ub13 yrkande 2,
1997/98:Ub209 och 1997/98:Ub253.
Enligt utskottets uppfattning är hemkunskapsämnet viktigt. Utskottet har
framhållit detta tidigare, bl.a. i samband med behandlingen av regeringens
skrivelse med utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning (bet.
1996/97:UbU13, s. 34). Ämnet skall ge både praktiska och teoretiska kunskaper.
Kunskaper om sambanden mellan livsstil, mat, hälsa och miljö har betydelse för
folkhälsan och folkhushållet. Undervisningen i hemkunskap skall ge sådana
kunskaper. Utskottet påminner om att ämnet hemkunskap vid läroplansreformen
inte fick någon timreduktion. Tvärtom fick ämnet ett något högre timtal än
tidigare. Som utskottet har framhållit i det föregående är det målen i
kursplanen för respektive ämne som skall vara styrande för undervisningen och
inte enbart antalet timmar enligt timplanen. Utskottet är inte berett att
tillmötesgå motionärernas önskemål om ett uttalande av riksdagen om en utökning
av tiden för ämnet hemkunskap m.m. Utskottet avstyrker således yrkandena.
10. Skolmåltiderna
Propositionen
Regeringen föreslår att elever i grundskolan, sameskolan, specialskolan och den
obligatoriska särskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider. Motsvarande
skyldighet skall gälla för fristående grundskolor.
Motionerna
I motionerna 1997/98:Ub7 (c) yrkande 4 och 1997/98:Ub11 (fp) yrkande 1 avvisas
regeringens förslag att lagstifta om kostnadsfria skolmåltider för elever i
grundskolan och motsvarande skolformer. Motionärerna anser att skolmåltiderna
självklart skall vara kostnadsfria för eleverna. De utgår från att kommunerna
tar sitt ansvar och även fortsättningsvis anordnar kostnadsfria skolmåltider.
De avvisar förslaget på principiella grunder och anser att lagstiftning strider
mot kommunernas självbestämmanderätt. Även i motion 1997/98:Ub13 (m) yrkande 3
förs en likartad argumentation. Motionärerna framhåller att den kommunala
självstyrelsen är en viktig princip och att det rör sig om frågor som mycket
väl kan avgöras av hem, skola och kommun i samverkan. Enligt motion 1997/98:Ub3
(kd) yrkande 5 är det viktigt att eleverna får en näringsriktig måltid under
skoldagen. Motionärerna motsätter sig inte regeringens förslag men pekar på att
det finns en risk att lagregleringen vad avser grundskolan uppfattas som att
regeringen anser det naturligt med avgifter i gymnasieskolan.
Frågan om avgiftsfria skolmåltider i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
behandlas i motionerna 1997/98:Ub5 (v) yrkande 12 och 1997/98:Ub12 (s).
Motionärerna i den först nämnda motionen anser att det är befogat att också
lagstifta om fria skolmåltider i dessa skolformer. I den andra motionen
framhålls bl.a. skolmatens stora betydelse för folkhälsan.
Utskottets bedömning
En enkätundersökning som Svenska Kommunförbundet genomförde i juli 1997, där
samtliga kommuner svarade, visade att avgift för skolmåltider inte förekommer i
grundskolan. Några kommuner har dock diskuterat att införa sådana. I
gymnasieskolan däremot förekommer avgifter i 37 kommuner och diskussioner om
att införa avgift i 39 kommuner.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är av stor vikt att
skolhuvudmännen även i fortsättningen tillhandahåller kostnadsfria
skolmåltider, särskilt för elever i skolpliktig ålder. Det är viktigt att
eleverna får ett näringsriktigt mål mitt på dagen för att de skall kunna vara
aktiva och ta till sig kunskaper under resten av dagen. Rätt utformad kan
skollunchen också bidra till att vuxna i tid uppfattar signaler som tyder på
att ett barn har någon form av ätstörning eller inte mår bra av andra orsaker.
Utskottet anser liksom regeringen det befogat att - i likhet med vad som
föreskrivs i fråga om fria läromedel och under vissa förhållanden fria
skolskjutsar - en rätt till kostnadsfria skolmåltider föreskrivs i skollagen
för elever i skolpliktig ålder. Utskottet ansluter sig även till regeringens
uppfattning att motsvarande skyldighet skall gälla för fristående skolor på
grundskolenivå. Fristående skolor, som motsvarar grundskolan och som är
berättigade till bidrag, skall fr.o.m. den 1 juli 1997 få bidrag från
kommunerna på samma grunder som kommunens egna skolor, utifrån skolans åtagande
och elevernas behov (9 kap. 6 § skollagen). Skyldigheten bör endast avse de
elever som är bidragsberättigade.
Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om kostnadsfria
skolmåltider för elever i grundskolan och motsvarande skolformer. Riksdagen bör
anta regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 4 kap.
4 a §, 6 kap. 4 a §, 7 kap. 4 §, 8 kap. 4 a § samt 9 kap. 7 och 12 §§ och avslå
motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 5, 1997/98:Ub7 yrkande 4, 1997/98:Ub11 yrkande 1
och 1997/98:Ub13 yrkande 3.
Enligt utskottets mening är det väsentligt att kostnadsfria skolmåltider även
erbjuds elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. De skäl som talar för
att elever i de obligatoriska skolformerna kostnadsfritt får skolmat gäller i
princip även för elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Utskottet delar
såväl regeringens som motionärernas uppfattning i denna fråga. Utskottet anser
emellertid i likhet med regeringen att det - eftersom det är fråga om en
frivillig utbildning - inte bör lagstiftas om kostnadsfria skolmåltider för
elever i dessa skolformer. Utskottet noterar att regeringen i propositionen
informerat om att den noggrant kommer att följa utvecklingen på området. Med
hänvisning till vad utskottet anfört avstyrker utskottet motionerna 1997/98:Ub5
yrkande 12 och 1997/98:Ub12.
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen i övrigt. Detta innebär bl.a. att lagen bör träda i kraft den 1
januari 1998. Bilaga 3 i sin nya lydelse bör tillämpas på utbildning som äger
rum fr.o.m. läsåret 1998/99.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på regeringens förslag om förskoleklass som en
egen skolform
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 1 och 1997/98:Ub13 yrkande
1,
res. 1 (m) - delvis
res. 2 (mp) - delvis
2. beträffande skolstartsålder m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub204 yrkande 3, 1997/98:
Ub208 yrkande 1, 1997/98:Ub250 yrkande 2 och 1997/98:Ub256 yrkande 14,
res. 1 (m) - delvis
res. 3 (fp) - delvis
res. 4 (kd) - delvis
3. beträffande förskoleklass i offentlig regi
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100) såvitt avser 1 kap. 1 § första och andra styckena samt 4 § och
2 b kap. 1-5 §§,
4. beträffande möjlighet att dela upp verksamheten i förskoleklass på
två år
att riksdagen antar regeringens förslag till punkt 3 i
ikraftträdandebestämmelserna till förslaget om lag om ändring i skollagen
och avslår motion 1997/98:Ub1,
5. beträffande hälsovård för elever i förskoleklass
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt
avser 14 kap. 1 och 3 §§,
6. beträffande undervisande personal i skolan
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt
avser 2 kap. 3-5 §§,
7. beträffande uppskjuten skolplikt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt
avser 3 kap. 7 §, 6 kap. 3 § och 7 kap. 6 §,
8. beträffande bestämmelser om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
i skollagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt
avser 1 kap. 1 § tredje stycket, 2 a kap. 1-5 och 7-12 §§ och avslår
motion 1997/98:Ub10 yrkandena 2 (delvis) och 3 (delvis),
res. 2 (mp) - delvis
9. beträffande Skolverkets utökade ansvarsområde
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 7 och 1997/98:Ub807 yrkande
3,
res. 2 (mp) - delvis
res. 4 (kd) - delvis
10. beträffande den pedagogiska verksamheten inom skola och
barnomsorg m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 1, 1997/98:Ub5 yrkande 6,
1997/98:Ub204 yrkandena 1, 2 och 5, 1997/98:Ub250 yrkande 1, 1997/98:Ub807
yrkande 2 och 1997/98:Sf224 yrkande 6,
res. 3 (fp) - delvis
res. 5 (v) - delvis
res. 2 (mp) - delvis
res. 4 (kd) - delvis
11. beträffande kommunernas skyldighet att tillhandahålla
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt
avser 2 a kap. 6 § och avslår motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 3,
1997/98:Ub10 yrkandena 2 (delvis) och 3 (delvis), 1997/98:Ub243,
1997/98:Ub264 yrkande 5, 1997/98:Ub268 och 1997/98:So805 yrkande 6,
res. 5 (v) - delvis
res. 2 (mp) - delvis
12. beträffande avgifter inom barnomsorgen m.m.
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub5 yrkandena 1, 2, 4 och 5,
res. 5 (v) - delvis
13. beträffande den öppna förskolan
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf224 yrkande 7,
res. 4 (kd) - delvis
14. beträffande bestämmelser om förskoleklass i enskild regi m.m.
att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen
såvitt avser 2 b kap. 6-13 §§, dels med bifall till motion 1997/98:Ub7
yrkande 1 och med anledning av motionerna 1997/98:
Ub3 yrkande 6, 1997/98:Ub11 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub13 yrkande 4 och
1997/98:Ub233 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
15. beträffande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi
m.m.
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt
avser 2 a kap. 13-20 §§ och avslår motionerna 1997/98:Ub10 yrkandena 2
(delvis) och 3 (delvis), 1997/98:Ub11 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub211
yrkande 1, 1997/98:Ub229 yrkande 3, 1997/98:Sf224 yrkande 2, 1997/98:Sf262
yrkande 3, 1997/98:Sf306 yrkande 3, 1997/98:So240 yrkande 17 och
1997/98:So801 yrkande 6,
res. 6 (m, c, fp, kd)
res. 2 (mp) - delvis
16. beträffande kommunalt vårdnadsbidrag m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub211 yrkande 2, 1997/98:
Ub212 yrkande 1, 1997/98:Ub232, 1997/98:So805 yrkande 5,
res. 2 (mp) - delvis
res. 4 (kd) - delvis
17. beträffande utbildad personal inom barnomsorg i enskild regi
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub5 yrkande 7,
res. 5 (v) - delvis
18. beträffande socialtjänstlagen
att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om ändring i
socialtjänstlagen (1980:620) med den ändringen att 35 § utgår ur
förslaget, dels antar av utskottet i bilaga 3 upprättat förslag till lag
om ändring i lagen (1997:739) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),
res. 2 (mp) - delvis (villk. mom. 1, 8, 11 och 15)
19. beträffande sekretesslagen
att riksdagen dels med anledning av propositionerna 1997/98:6 och 1997/98:9 (i
denna del) antar förslaget i bilaga 4 till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100) med den ändringen att 16 kap. 1 § utgår ur förslaget, dels
antar av utskottet i bilaga 5 upprättat förslag till lag om ändring i
lagen (1997:737) om ändring i sekretesslagen (1980:100),
20. beträffande lagbestämmelser om skyldighet att motverka kränkande
behandling
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt
avser 1 kap. 2 och 9 §§,
21. beträffande sexuella trakasserier
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 8, 1997/98:So306
yrkande 3 och 1997/98:So676 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
22. beträffande skyldighet att rapportera mobbning till rektor
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub7 yrkande 2, 1997/98:
Ub11 yrkande 2, 1997/98:Ub221 yrkande 20 och 1997/98:Ub267 yrkande 9,
res. 7 (c, fp)
23. beträffande anmälningsplikt för våld i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub202 yrkande 3, 1997/98:
Ub255 yrkande 8 och 1997/98:Ju205 yrkande 4,
res. 4 (kd) - delvis
24. beträffande rätt att omplacera mobbande elever, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 2 och 1997/98:Ub255
yrkandena 11 och 12,
res. 4 (kd) - delvis
25. beträffande läroplaner, skolplaner och skolornas handlingsprogram
mot mobbning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 4 (delvis), 1997/98:Ub202
yrkandena 4, 5 och 7, 1997/98:Ub255 yrkandena 1, 3 och 5, 1997/98:Ub273
(delvis) och 1997/98:Ub807 yrkande 11 (delvis),
res. 2 (mp) - delvis
res. 4 (kd) - delvis
26. beträffande det konkreta arbetet inom skolan mot kränkande
behandling
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub13 yrkande 5, 1997/98:
Ub208 yrkande 14, 1997/98:Ub215 yrkande 14, 1997/98:Ub224, 1997/98:Ub255
yrkandena 10 och 13, 1997/98:So306 yrkandena 4 och 5 och 1997/98:Kr306
yrkande 3,
res. 1 (m) - delvis
res. 4 (kd) - delvis
27. beträffande Skolverkets uppgifter att stödja arbetet mot
mobbning, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 4 (delvis), 1997/98:Ub202
yrkandena 1 och 2, 1997/98:Ub256 yrkande 2, 1997/98:Ub273 (delvis),
1997/98:Ub807 yrkande 11 (delvis) och 1997/98:K332 yrkande 1,
res. 1 (m) - delvis
res. 2 (mp) - delvis
res. 4 (kd) - delvis
28. beträffande den fysiska skolmiljöns betydelse
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub255 yrkande 4,
res. 4 (kd) - delvis
29. beträffande utbildningen av lärare om mobbning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub7 yrkande 3 och 1997/98:So306 yrkande
2,
30. beträffande fortbildning av skolpersonal om mobbning, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub202 yrkande 6 och 1997/98:Ub255
yrkandena 2 och 6,
res. 4 (kd) - delvis
31. beträffande fritt val av skola
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub202 yrkande 8,
res. 8 (m, fp) - delvis
32. beträffande en kommunal barn- och ungdomsplan
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub255 yrkande 7,
res. 4 (kd) - delvis
33. beträffande utökning av det lokala jämkningsutrymmet i grundskolans
timplan
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt
avser bilaga 3 till skollagen i motsvarande del,
34. beträffande avskaffande av timplanen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub11 yrkande 4, 1997/98:
Ub208 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub250 yrkande 8, 1997/98:Ub264 yrkande 4
och 1997/98:Ub267 yrkande 2,
res. 8 (m, fp) - delvis
res. 9 (c)
35. beträffande översyn av grundskolans timplan m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub2 yrkande 1, 1997/98:Ub3 yrkande 4,
1997/98:Ub4 yrkande 2 och 1997/98:Ub8 yrkande 2,
res. 4 (kd) - delvis
36. beträffande utökad tid för ämnena idrott och hälsa respektive
slöjd samt minskad tid för elevens val
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt
avser bilaga 3 till skollagen i motsvarande del och avslår motionerna
1997/98:Ub11 yrkande 3, 1997/98:Ub13 yrkande 2, 1997/98:
Ub209 och 1997/98:Ub253,
res. 8 (m, fp) - delvis
37. beträffande ämnet hemkunskap
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub2 yrkande 2, 1997/98:Ub3 yrkande 3,
1997/98:Ub4 yrkande 1, 1997/98:Ub6 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Ub8 yrkande
1, 1997/98:Ub9, 1997/98:Ub10 yrkande 5, 1997/98:Ub256 yrkande 12,
1997/98:Ub261 och 1997/98:Jo525 yrkande 12,
res. 2 (mp) - delvis
res. 4 (kd) - delvis
38. beträffande kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan
och motsvarande skolformer
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt
avser 4 kap. 4 a §, 6 kap. 4 a §, 7 kap. 4 §, 8 kap. 4 a § samt 9 kap. 7
och 12 §§ och avslår motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 5, 1997/98:Ub7 yrkande
4, 1997/98:Ub11 yrkande 1 och 1997/98:Ub13 yrkande 3,
res. 10 ( m, c, fp)
res. 4 (kd) - delvis
39. beträffande kostnadsfria skolmåltider för elever i gymnasieskolan
och gymnasiesärskolan
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 12 och 1997/98:Ub12,
res. 5 (v) - delvis
40. beträffande förslaget till lag om ändring i skollagen i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag, i den mån det inte har behandlats
under föregående moment.
Stockholm den 25 november 1997
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),
Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin
(m), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Majléne Westerlund Panke (s),
Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Ola
Ström (fp).
Reservationer
1. Avslag på regeringens förslag om förskoleklass som en egen skolform, m.m.
(mom. 1, 2, 26 och 27)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Catharina Elmsäter-Svärd
(m) anför:
Enligt vår uppfattning bör riksdagen avslå regeringens förslag om förskoleklass
som en egen skolform. Vi anser att den allmänna skolplikten bör inträffa det år
barnet fyller sex år. Genom detta förslag behövs inte några s.k.
förskoleklasser.
Vi anser således att skolstartsåldern bör vara sex år. Skolstarten skall vara
flexibel och kunna senareläggas. Det bör vidare vara möjligt med individuell
skolstart i grundskolan.
Vi vill betona att mobbning skall mötas med såväl förebyggande som aktiva
insatser vid varje skola. De som arbetar i skolan skall visa respekt för
varandra. Det ställer krav på ordning och uppförande hos såväl elever som
personal. I skolans fostrande roll ingår att bidra till att ge eleverna social
träning, såsom att kunna hälsa, visa vänlighet, vara hjälpsam och passa tider.
Vi anser att det är viktigt att dåligt uppförande eller brott mot väl kända
regler bemöts. Skadegörelse och försummelser måste följas av tillrättavisning
och krav på att rätta till. För att förebygga och ingripa vid kriminalitet
behöver skolan samarbeta med föräldrar, polis och sociala myndigheter. Det som
vi nu anfört om arbetet inom skolan mot kränkande behandling bör riksdagen med
bifall till motionerna 1997/98:Ub13 yrkande 5, 1997/98:
Ub208 yrkande 14 och 1997/98:Ub224 som sin mening ge regeringen till känna.
Riksdagen bör också bifalla motion 1997/98:Ub202 yrkandena 1 och 2 om att
Skolverket skall ha till uppgift att för skolorna förtydliga innebörden i
gällande lagbestämmelser om arbetet mot mobbning. Vidare behövs tillsyn över
att bestämmelserna efterlevs.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1, 2, 26 och
27 bort hemställa:
1. beträffande avslag på regeringens förslag om förskoleklass som en
egen skolform
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub13 yrkande 1 och med anledning
av motion 1997/98:Ub10 yrkande 1 avslår regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen såvitt avser 1 kap. 1 § första och andra styckena samt
4 § och 2 b kap.,
2. beträffande skolstartsålder m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub204 yrkande 3 och
1997/98:Ub208 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub250 yrkande
2 och 1997/98:Ub256 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
26. beträffande det konkreta arbetet inom skolan mot kränkande behandling
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub13 yrkande 5, 1997/98:Ub208
yrkande 14 och 1997/98:Ub224, med anledning av motion 1997/98:Ub215
yrkande 14 samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub255 yrkandena 10 och
13, 1997/98:So306 yrkandena 4 och 5 och 1997/98:Kr306 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
27. beträffande Skolverkets uppgifter att stödja arbetet mot mobbning,
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub202 yrkandena 1 och 2, med
anledning av motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 4 (delvis), 1997/98:Ub273
(delvis) och 1997/98:Ub807 yrkande 11 (delvis) samt med avslag på
motionerna 1997/98:Ub256 yrkande 2 och 1997/98:
K332 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
2. Avslag på regeringens förslag om förskoleklass som en egen skolform, m.m.
(mom. 1, 8, 9, 10, 11, 15, 16, 18, 25, 27 och 37)
Gunnar Goude (mp) anför:
Enligt min uppfattning bör riksdagen avslå regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen i de avsnitt som rör förskoleklasser (2 b kap.). Jag anser
att helhetsperspektivet på barns utveckling inte alls kommer till sin rätt om
man väljer att integrera förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen stegvis med
början i sexårsverksamheten. Lagförslaget är också otillfredsställande ur andra
synvinklar. Det finns t.ex. inga garantier för att en fristående skola med viss
pedagogisk inriktning får utforma och driva förskoleklass för de elever som
skall fortsätta i den egna skolan.
Regeringens lagförslag när det gäller överföring av bestämmelserna i
socialtjänstlagen till skollagen har ofta formen av ett enkelt byte av ansvar
utan några ändringar i sak. Det pågår utredningar om överföringen också skall
medföra ändringar av verksamhetens former och innehåll. Det är att vänta att
lagen kommer att ändras på nytt. Jag anser att regeringen bör återkomma med ett
nytt lagförslag när det gäller bestämmelser om förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg som bättre motsvarar en samlad syn på barnomsorg, förskola och
grundskola och som därvid beaktar även fristående skolors verksamhet.
Jag vill beträffande Skolverkets utökade ansvarsområde framhålla att det är
viktigt att garantier om en likvärdig skola för alla elever i grundskolan också
kan garanteras de yngre barnen. Jag vill betona att - om bestämmelserna om
barnomsorg införs i skollagen - verksamheten bör behandlas i den kommunala
skolplanen. Jag anser vidare att regler för tillsyn bör tas fram och att
ansvaret för tillsynen bör läggas på kommunerna med ett överordnat ansvar hos
Skolverket.
När det gäller den pedagogiska verksamheten i skola och barnomsorg vill jag
framhålla att skolan skall vara en skola för alla, men också en skola för
envar. Utbildning skall utgå från en medveten kunskapssyn. Undervisningen skall
utgå från en helhetssyn på människan. Eleverna skall uppmuntras att använda och
utveckla sin tankeförmåga, sina känslor, sin vilja, sin handlingskraft och sin
fantasi.
Miljöpartiet har i motion 1997/98:Ub10 yrkandena 2 och 3 i fråga om
regeringens förslag om överföring av bestämmelserna i socialtjänstlagen till
skollagen bl.a. anfört att ett nytt lagförslag bör utarbetas som bättre
motsvarar en samlad syn på barnomsorg, förskola och grundskola. Enligt min
uppfattning bör därför riksdagen avslå även regeringens förslag såvitt avser 2
a kap. 6 §. När det gäller kommunernas skyldighet att tillhandahålla
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg vill jag poängtera vikten av att barn
till arbetslösa tillförsäkras plats inom den kommunala barnomsorgen. Barn till
arbetslösa har också behov av att träffa andra barn. Det är vidare angeläget
att kommunerna erbjuder de arbetslösas barn barnomsorgsplats så att föräldrarna
kan söka arbete. Jag anser att regeringen bör återkomma med förslag i denna
fråga.
Jag vill beträffande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi
erinra om att Miljöpartiet i motion 1997/98:Ub10 bl.a. har begärt att
regeringen återkommer med ett nytt lagförslag som därvid särskilt beaktar även
fristående skolors verksamhet. Riksdagen bör därför avslå även regeringens
förslag såvitt avser 2 a kap. 13-20 §§.
När det gäller frågan om kommunalt vårdnadsbidrag m.m. vill jag framhålla att
föräldrar som vill vara hemma längre med sina barn enligt min uppfattning bör
kunna bli dagbarnvårdare för sitt eget barn och därigenom få del av kommunens
barnomsorgsresurser.
I konsekvens med att Miljöpartiet har yrkat avslag på regeringens förslag om
överförande av bestämmelserna i socialtjänstlagen till skollagen bör riksdagen
vid bifall till våra förslag i momenten 1, 8, 11 och 15 även avslå regeringens
förslag till ändringar i socialtjänstlagen.
Ett fullständigt program för hantering av mobbningsproblemet skall finnas vid
varje skola. Jag tillstyrker vad som anförs i denna fråga i motionerna
1997/98:Ub10 yrkande 4, 1997/98:Ub273 och 1997/98:Ub807 yrkande 11. Ansvaret
för att programmet finns och följs skall ligga på rektor. Det skall av detta
framgå att det åligger kommunen att genom utvärderingar i samverkan med
skolorna övervaka att skolorna inom kommunen verkligen följer lagen. Elever,
föräldrar, personal och skolledning skall engageras aktivt i arbetet med att
förebygga, upptäcka och åtgärda mobbning. Hur mobbningsoffer och mobbare skall
behandlas skall klart anges, liksom beredskapen att följa upp ett ärende under
lång tid. Valet av åtgärdsprogram bör ske utifrån en demokratisk grundsyn som
bygger på respekt och förståelse för medmänniskor.
Jag tillstyrker också vad som anförs i nämnda motioner om Skolverkets
uppgifter att stödja arbetet mot mobbning. Verket har det övergripande
tillsynsansvaret och har skyldighet att ingripa när skollagens och
läroplanernas intentioner i fråga om åtgärder mot mobbning inte följs.
Jag anser att regeringens förslag om ett utökat timtal för ämnena idrott och
hälsa respektive slöjd är bra. Därutöver föreslår jag att ämnet hemkunkap skall
utökas med 20 timmar för att ge ett ökat utrymme för undervisning i
familjekunskap, konsumentkunskap, miljökunskap m.m. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag till en utökning av ämnet hemkunskap med 20 timmar
samt med förslag till en motsvarande minskning av något annat ämne/ämnesområde
i timplanen.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 8, 9,
10, 11, 15, 16, 18, 25, 27 och 37 bort hemställa:
egen skolform
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub10 yrkande 1 och med anledning
av motion 1997/98:Ub13 yrkande 1 avslår regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen såvitt avser 1 kap. 1 § första och andra styckena samt
4 § och 2 b kap.,
8. beträffande bestämmelser om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
i skollagen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub10 yrkandena 2 (delvis) och 3
(delvis) avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt
avser 1 kap. 1 § tredje stycket, 2 a kap. 1-5 och
7-12 §§,
9. beträffande Skolverkets utökade ansvarsområde
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 3 och med avslag på
motion 1997/98:Ub3 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
10. beträffande den pedagogiska verksamheten inom skola och
barnomsorg m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 2 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 1, 1997/98:Ub5 yrkande 6, 1997/98:Ub204
yrkandena 1, 2 och 5, 1997/98:Ub250 yrkande 1 och 1997/98:Sf224 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
11. beträffande kommunernas skyldighet att tillhandahålla
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub10 yrkandena 2 (delvis) och
3 (delvis) och 1997/98:So805 yrkande 6 samt med anledning av motionerna
1997/98:Ub5 yrkande 3, 1997/98:Ub243, 1997/98:Ub264 yrkande 5 och
1997/98:Ub268 dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen såvitt avser 2 a kap. 6 §, dels som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
15. beträffande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub10 yrkandena 2 (delvis) och 3
(delvis) och med avslag på motionerna 1997/98:Ub11 yrkande 5 (delvis),
1997/98:Ub211 yrkande 1, 1997/98:Ub229 yrkande 3, 1997/98:Sf224 yrkande 2,
1997/98:Sf262 yrkande 3, 1997/98:Sf306 yrkande 3, 1997/98:So240 yrkande 17
och 1997/98:So801 yrkande 6 avslår regeringens förslag till lag om ändring
i skollagen såvitt avser 2 a kap. 13-20 §§.
16. beträffande kommunalt vårdnadsbidrag m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So805 yrkande 5 och med anledning
av motionerna 1997/98:Ub211 yrkande 2, 1997/98:Ub212 yrkande 1 och
1997/98:Ub232 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
18. beträffande socialtjänstlagen
att riksdagen - vid bifall till denna reservation under momenten 1, 8, 11 och
15 - avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen
(1980:620),
25. beträffande läroplaner, skolplaner och skolornas handlingsprogram mot
mobbning
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 4 (delvis),
1997/98:Ub273 (delvis) och 1997/98:Ub807 yrkande 11 (delvis), med
anledning av motion 1997/98:Ub202 yrkandena 4, 5 och 7 samt med avslag på
motion 1997/98:Ub255 yrkandena 1, 3 och 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
27. beträffande Skolverkets uppgifter att stödja arbetet mot mobbning,
m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 4 (delvis),
1997/98:Ub273 (delvis) och 1997/98:Ub807 yrkande 11 (delvis), med
anledning av motion 1997/98:Ub202 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på
motionerna 1997/98:Ub256 yrkande 2 och 1997/98:K332 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
37. beträffande ämnet hemkunskap
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub10 yrkande 5 och med anledning
av motionerna 1997/98:Ub2 yrkande 2, 1997/98:Ub3 yrkande 3, 1997/98:Ub4
yrkande 1, 1997/98:Ub6 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Ub8 yrkande 1,
1997/98:Ub9, 1997/98:Ub256 yrkande 12, 1997/98:Ub261 och 1997/98:Jo525
yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. Skolstartsålder, m.m. (mom. 2 och 10)
Ola Ström (fp) anför:
När det gäller skolstartsålder anser jag att regeringens förslag att
sexårsverksamheten skall bilda en egen skolform, förskoleklass, är ett steg i
rätt riktning. Enligt vår uppfattning bör skolplikt emellertid införas från sex
års ålder. Grundskolan bör vara tioårig.
Beträffande den pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg vill jag
framhålla följande.
För att ta till vara barns naturliga lust att lära måste integrationen mellan
förskola och skola öka. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som
innebär att den pedagogiska verksamheten för barn från tre års ålder kan
utvecklas inom barnomsorgen.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2 och 10
bort hemställa:
2. beträffande skolstartsålder m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub250 yrkande 2 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub204 yrkande 3, 1997/98:Ub208 yrkande 1 och
1997/98:Ub256 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
10. beträffande den pedagogiska verksamheten inom skola och
skolbarnsomsorg m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub250 yrkande 1 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 1, 1997/98:Ub5 yrkande 6, 1997/98:Ub204
yrkandena 1, 2 och 5, 1997/98:Ub807 yrkande 2 och 1997/98:Sf224 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Skolstartsålder, m.m. (mom. 2, 9, 10, 13, 16, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 30,
32, 35, 37 och 38)
Inger Davidson (kd) anför:
Kristdemokraterna avvisar obligatorisk skolstart för sexåringar. Jag ser därför
positivt på regeringens förslag att förskoleklasserna blir obligatoriska för
kommunerna att anordna, men frivilliga för eleverna att delta i. Jag anser att
skolstarten skall vara individuellt flexibel och att det skall vara en nioårig
skolplikt. Det skall dock finnas möjlighet att förlänga skolgången med ett år
för de elever som önskar det och bedöms ha behov av det för att uppnå de
uppsatta målen.
Jag anser inte att Skolverket bör få ta över barnomsorgen från
Socialstyrelsen och länsstyrelserna fr.o.m. den 1 januari 1998. Enligt min
uppfattning borde regeringen ha avvaktat förslagen från BOSK-kommittén och
remissyttrandena över dessa. Det hade varit en fördel om riksdagen kunnat ta
ställning till hela reformen vid ett och samma tillfälle.
När det gäller den pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg vill
jag framhålla vikten av att värdegrunden som den beskrivs i den nuvarande
läroplanen för grundskolan betonas i den gemensamma läroplanen för
förskoleklasser, grundskola och skolbarnsomsorg som för närvarande är under
utarbetande. Jag vill också betona vikten av att den barnomsorg som erbjuds
håller en hög kvalitet. En reell valmöjlighet för föräldrarna inom barnomsorgen
bidrar enligt min uppfattning till att höja kvalitetstänkandet inom hela
området.
Jag anser att alla barn som inte har en annan barnomsorg utanför hemmet bör
ha tillgång till en öppen förskola. Den öppna förskolan är en viktig social
träffpunkt för barn, föräldrar och dagbarnvårdare.
Jag anser vidare att ett kommunalt vårdnadsbidrag bör införas för vård av
egna barn. Kommunerna bör få en möjlighet att ge ersättning direkt till
familjer som önskar det och behöver det.
Den lagstiftning som gäller i det övriga samhället skall tillämpas inom
skolans område. Brott i form av kränkande behandling eller våld skall beivras.
Som föreslås i motion 1997/98:Ub255 yrkande 8 bör det i skollagen införas
tydliga regler om skolledarens skyldighet att anmäla våldsbrott till de sociala
myndigheterna och, när så behövs, till polismyndigheten. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Bestämmelser bör enligt min mening också införas i skollagen om rätt för
skolledningen att omplacera mobbande och kränkande elever till särskild
skolgång, där de inte kan utsätta elever eller lärare och annan skolpersonal
för kränkande handlingar. Det måste klargöras mycket tydligt att det inte är
den som blivit kränkt som skall behöva flytta från den skola där han eller hon
utsatts för mobbning. En omplacering kan också leda till att den mobbande
eleven får en möjlighet att ändra sitt beteende. Rätten att omplacera elever
bör åtföljas av en skyldighet för kommunen att anordna särskild undervisning
utanför skolan för elever som omplacerats för att de mobbat. Riksdagen bör
bifalla här aktuella motionsyrkanden.
Det är viktigt, anser jag, att barnen redan i förskolan övas i att tillämpa
etiska regler i praktiken och att begrepp som samarbete, omtänksamhet,
hjälpsamhet, generositet och gottgörelse görs konkreta. Jag vill därför att
bestämmelserna om skolans värdegrund tas in oförändrade i den nya gemensamma
läroplanen för förskolan och skolan. I samtliga läroplaner bör dessutom finnas
avsnitt om undervisning i sociala färdigheter. En plan för hur man i
undervisningen och i hela skolans verksamhet skall kunna omsätta värdegrunden i
praktiken bör finnas vid varje skola. Utskottet borde ha tillstyrkt motion
1997/98:Ub255 yrkandena 1, 3 och 5.
Om etiska normer skall accepteras av eleverna på ett naturligt sätt fordras
enligt min mening att lärare och annan skolpersonal följer samma normer i det
vardagliga skolarbetet. Det innebär att ordning och reda, ett vårdat språk och
respekt för lektionstider måste krävas av alla parter för att arbetsklimatet
skall bli bra. Jag anser vidare att mobbade elever skall kunna få möjlighet
till handledd medling. Att få träffa den som mobbat och få tala om det som har
skett kan vara ett sätt att läka sår. Det är viktigt att kontakten sker på
neutral mark och med stöd av kunnig personal. Vad jag nu har sagt om det
konkreta arbetet inom skolan mot kränkande behandling bör riksdagen med bifall
till motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 14 och 1997/98:Ub255 yrkande 10 som sin
mening ge regeringen till känna.
Det utvecklingsarbete som Skolverket bedriver om hur läroplanens beskrivning
av värdegrunden kan omsättas i praktiken bör följas noga. Jag vill att
Skolverket också utarbetar riktlinjer för hur arbetet med värdegrunden
praktiskt kan gå till vid den enskilda skolan. Goda exempel bör också
förmedlas. Riksdagen bör bifalla motion 1997/98:Ub256 yrkande 2.
Den fysiska skolmiljön har enligt min mening stor betydelse i bekämpningen av
mobbning. Nedklottrade väggar, inslagna skåp och allmänt förfall är ett tecken
på laglöshet och ger signalen att ingen bryr sig. En ren och snygg skolmiljö
däremot gör eleverna medvetna om sitt eget värde och om andra människors värde.
Jag föreslår att riksdagen bifaller ifrågavarande motions-yrkande.
Jag vill att skolpersonalens situation och fortbildningsbehov skall
uppmärksammas, såsom föreslås i motion 1997/98:Ub255 yrkandena 2 och 6.
Resurser måste läggas på att förbättra personalsituationen i barnomsorg och
skola så att stabila miljöer skapas med vuxna som förebilder. Det är viktigt
att all skolpersonal får fortbildning om värdegrundsfrågor och den etiska syn
som har lång tradition i vårt samhälle.
I enlighet med yrkande 7 i motion 1997/98:Ub255 föreslår jag att en barn- och
ungdomsplan utarbetas i varje kommun i samarbete med de i kommunen verksamma
ideella organisationerna. Det är hög tid att barn- och ungdomsfrågorna ses i
ett sammanhang och att en fokusering sker på dessa frågor. Ungdomarna bör
själva vara med och utforma planerna.
En total översyn av grundskolans timplan bör göras. Enligt min uppfattning
bör det totala antalet timmar utökas. Det föreligger annars stor risk för att
vissa ämnen hamnar i strykklass och att eleverna inte får tillräcklig tid att
befästa kunskaperna i basämnena inför övergången till gymnasiet. Regeringen bör
därför göra en total översyn av timplanen och återkomma med förslag som beaktar
helheten.
Jag tillstyrker regeringens förslag om utökning av timtalet för ämnena idrott
och hälsa respektive slöjd, men anser samtidigt att när nu ytterligare en
detaljreglering av timplanerna för de praktisk-estetiska ämnena görs borde den
ha innefattat också en utökning av antalet timmar i ämnet hemkunskap, bl.a. för
att inrymma familj- och barnkunskap i ämnet.
Det är viktigt att eleverna får en näringsriktig måltid under skoldagen. Jag
motsätter mig därför inte regeringens förslag om kostnadsfria skolmåltider i
grundskolan och motsvarande skolformer. Jag ser det dock som ett slag i luften
eftersom alla kommuner erbjuder detta i dag. Jag vill också peka på att det
finns en risk att lagregleringen om ett obligatorium i grundskolan uppfattas
som att regeringen anser att det är naturligt med avgifter i gymnasieskolan.
Detta senare bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 9, 10,
13, 16, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 30, 32, 35, 37 och 38 bort hemställa:
2. beträffande skolstartsålder m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub256 yrkande 14 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub204 yrkande 3, 1997/98:Ub208 yrkande 1 och
1997/98:Ub250 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
9. beträffande Skolverkets utökade ansvarsområde
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub3 yrkande 7 och med avslag på
motion 1997/98:Ub807 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
10. beträffande den pedagogiska verksamheten inom skola och
barnomsorg m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 1 och
1997/98:Sf224 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub5 yrkande
6, 1997/98:Ub204 yrkandena 1, 2 och 5, 1997/98:Ub250 yrkande 1 och
1997/98:Ub807 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
13. beträffande den öppna förskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf224 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
16. beträffande kommunalt vårdnadsbidrag m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub232 och med anledning av
motionerna 1997/98:Ub211 yrkande 2, 1997/98:Ub212 yrkande 1 och
1997/98:So805 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
23. beträffande anmälningsplikt för våld i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub255 yrkande 8 samt med anledning
av motionerna 1997/98:Ub202 yrkande 3 och 1997/98:Ju205 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
24. beträffande rätt att omplacera mobbande elever, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 2 och
1997/98:Ub255 yrkandena 11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
25. beträffande läroplaner, skolplaner och skolornas handlingsprogram mot
mobbning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub255 yrkandena 1, 3 och 5 samt
med avslag på motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 4 (delvis), 1997/98:Ub202
yrkandena 4, 5 och 7, 1997/98:Ub273 (delvis) och 1997/98:Ub807 yrkande 11
(delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
26. beträffande det konkreta arbetet inom skolan mot kränkande behandling
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 14 och
1997/98:Ub255 yrkande 10, med anledning av motionerna 1997/98:Ub13 yrkande
5, 1997/98:Ub208 yrkande 14 och 1997/98:
Ub224 samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub255 yrkande 13,
1997/98:So306 yrkandena 4 och 5 och 1997/98:Kr306 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
27. beträffande Skolverkets uppgifter att stödja arbetet mot mobbning,
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub256 yrkande 2 samt med avslag på
motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 4 (delvis), 1997/98:Ub202 yrkandena 1 och
2, 1997/98:Ub273 (delvis), 1997/98:Ub807 yrkande 11 (delvis) och
1997/98:K332 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
28. beträffande den fysiska skolmiljöns betydelse
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub255 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
30. beträffande fortbildning av skolpersonal om mobbning, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub255 yrkandena 2 och 6 samt med
anledning av motion 1997/98:Ub202 yrkande 6 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
32. beträffande en kommunal barn- och ungdomsplan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub255 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
35. beträffande översyn av grundskolans timplan m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub3 yrkande 4 och med anledning av
motionerna 1997/98:Ub2 yrkande 1, 1997/98:Ub4 yrkande 2 och 1997/98:Ub8
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
37. beträffande ämnet hemkunskap
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 3 samt
1997/98:Ub256 yrkande 12 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub2
yrkande 2, 1997/98:Ub4 yrkande 1, 1997/98:Ub6 yrkandena 1 och 2,
1997/98:Ub8 yrkande 1, 1997/98:Ub9, 1997/98:
Ub10 yrkande 5, 1997/98:Ub261 och 1997/98:Jo525 yrkande 12 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
38. beträffande kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan
och motsvarande skolformer
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub3 yrkande 5 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub7 yrkande 4, 1997/98:Ub11 yrkande 1 och 1997/98:Ub13
yrkande 3 dels antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen
såvitt avser 4 kap. 4 a §, 6 kap. 4 a §, 7 kap. 4 §, 8 kap. 4 a § samt 9
kap. 7 och 12 §§, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
5. Den pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg, m.m. (mom. 10, 11,
12, 17 och 39)
Britt-Marie Danestig (v) anför:
Jag vill betona att den pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg bör
ses som en helhet. Det är enligt min uppfattning särskilt viktigt att
förskolepedagogiken kommer in i skolan och kan bidra till att utveckla
arbetsformerna där.
Jag anser att kommunernas skyldighet att tillhandahålla förskoleverksamhet
och skolbarnsomsorg bör skärpas. Barnets behov av barnomsorg är inte nog
tydligt formulerade. Tillgång till barnomsorg är utomordentligt viktigt för
alla barns utveckling och hälsa. Jag anser att ?föräldrarnas förvärvsarbete
eller studier? bör strykas i lagtexten. Enligt min uppfattning bör riksdagen
besluta att 2 a kap. 6 § i förslaget till lagtext skall lyda:
?Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning
det behövs med hänsyn till barnets eget behov.?
Risken att familjer av ekonomiska skäl avstår från barnomsorg som skulle vara
värdefull för barnen har ökat eftersom barnomsorgsavgifterna har höjts.
Socialstyrelsen har gjort en kartläggning av avgiftsnivåerna. Jag anser det
viktigt att utvecklingen av avgiftsnivåerna inom barnomsorgen studeras. Det är
också angeläget att bevaka frågan om invandrarfamiljers utnyttjande av
barnomsorgen. Risken att invandrarfamiljer av ekonomiska skäl avstår från
barnomsorg har ökat. Jag vill även framhålla vikten av att invandrare, särskilt
kvinnor, har barnomsorgsplats till sina barn så att de själva har möjlighet att
studera svenska. Jag vill även peka på att obekväma eller oregelbundna
arbetstider kan göra det svårt att utnyttja samhällets barnomsorg. Jag anser
att barnomsorgen i större utsträckning behöver anpassas efter villkoren för
dessa grupper.
Jag vill betona vikten av att personal inom barnomsorg i enskild regi är
utbildad. Personalen i den svenska barnomsorgen är över lag mycket välutbildad.
Det är viktigt att också personalen inom de privata alternativen har relevant
utbildning.
Jag anser det befogat att i lag också föreskriva att elever i gymnasieskolan
och gymnasiesärskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider. De skäl som
föreligger för att lagstifta om kostnadsfria skolmåltider i grundskolan och
motsvarande skolformer gäller också för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Regeringen bör återkomma med förslag härom.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 10, 11, 12,
17 och 39 bort hemställa:
10. beträffande den pedagogiska verksamheten inom skola och
barnsomsorg m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub5 yrkande 6 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 1, 1997/98:Ub204 yrkandena 1, 2 och 5,
1997/98:Ub250 yrkande 1, 1997/98:Ub807 yrkande 2 och 1997/98:Sf224 yrkande
6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
11. beträffande kommunernas skyldighet att tillhandahålla
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub5 yrkande 3, med anledning av
motionerna 1997/98:Ub10 yrkandena 2 (delvis) och 3 (delvis),
1997/98:Ub243, 1997/98:Ub264 yrkande 5, 1997/98:Ub268 och 1997/98:So805
yrkande 6 och med avslag på regeringens förslag antar 2 a kap. 6 § enligt
följande lydelse: ?Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall
tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till barnets eget
behov.?,
12. beträffande avgifter inom barnomsorgen m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub5 yrkandena 1, 2, 4 och 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
17. beträffande utbildad personal inom barnomsorg i enskild regi
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub5 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
39. beträffande kostnadsfria skolmåltider för elever i gymnasieskolan
och gymnasiesärskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub5 yrkande 12 och med anledning
av motion 1997/98:Ub12 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
6. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi m.m. (mom. 15)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Inger
Davidson (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Ola Ström (fp) anför:
Enligt vår uppfattning bör den fria etableringsrätten inom barnomsorgsområdet
som infördes av den borgerliga fyrpartiregeringen återinföras. Den innebar en
större valfrihet för föräldrarna. Det bör enligt vår uppfattning vara en
skyldighet för kommunerna att ge stöd till enskilda daghem och fritidshem. Ett
sådant stöd skall inte oskäligt avvika från kommunernas kostnad per barn i
motsvarande verksamhet. Vid tillståndsprövningen skall endast få fästas
avseende vid sökandes lämplighet att bedriva verksamheten och vid
ändamålsenligheten av lokalerna. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen
till känna att den snarast bör återkomma med förslag om fri etableringsrätt
inom barnomsorgsområdet.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 15 bort
hemställa:
15. beträffande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi
m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub11 yrkande 5 (delvis),
1997/98:Ub211 yrkande 1, 1997/98:Ub229 yrkande 3, 1997/98:Sf224 yrkande 2,
1997/98:Sf262 yrkande 3, 1997/98:Sf306 yrkande 3, 1997/98:So240 yrkande 17
samt 1997/98:So801 yrkande 6 och med avslag på motion 1997/98:Ub10
yrkandena 2 (delvis) och 3 (delvis) dels antar regeringens förslag till
lag om ändring i skollagen såvitt avser 2 a kap. 13-20 §§, dels som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. Skyldighet att rapportera mobbning till rektor (mom. 22)
Andreas Carlgren (c) och Ola Ström (fp) anför:
Vi anser att lärare och övrig personal i skolan skall vara skyldiga att
rapportera till rektor när de upptäcker att mobbning eller annan kränkande
behandling förekommer. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till
föreskrifter som tydliggör denna skyldighet. Detta bör riksdagen med bifall
till våra motionsyrkanden i ärendet som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 22 bort
hemställa:
22. beträffande skyldighet att rapportera mobbning till rektor
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub7 yrkande 2, 1997/98:Ub11
yrkande 2, 1997/98:Ub221 yrkande 20 och 1997/98:
Ub267 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
8. Fritt val av skola, m.m. (mom. 31, 34 och 36)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Catharina Elmsäter-Svärd (m)
och Ola Ström (fp) anför:
Vi anser att rätten till fritt val av skola har betydelse för att skapa goda
stu-diemiljöer. Elevernas rätt att välja skola skapar ett än större incitament
för skolorna att arbeta effektivt mot mobbningen. Detta bör riksdagen med
bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna.
Med genomförandet av de nya läroplanerna och kursplanerna har kunskapsmålen
blivit ett avgörande styrmedel i skolan. För att garantera att grundskolan
fullt ut skall bli flexibel och anpassningsbar efter elevernas varierande behov
måste skolan även i praktiken bli målstyrd. Vi anser därför att grundskolans
timplan bör avskaffas. Kursplanerna i respektive ämne skall vara styrande och
inte antalet timmar i varje ämne. Vi anser dock att det även fortsättningsvis
behövs regler som garanterar utrymme för elevens eget val, i minst den
omfattning som gäller i dag.
Vi avstyrker regeringens förslag om utökad tid i ämnena idrott och hälsa
respektive slöjd och att den utökade tiden skall tas från elevens eget val. Som
vi har redovisat ovan anser vi att alla ämnen skall ha de timmar som krävs för
att nå målen i läroplanen och kursplanerna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 31, 34 och 36
bort hemställa:
31. beträffande fritt val av skola
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub202 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
34. beträffande avskaffande av timplanen
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub11 yrkande 4, 1997/98:Ub208
yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub250 yrkande 8, 1997/98:Ub264 yrkande 4 och
med anledning av motion 1997/98:Ub267 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
36. beträffande utökad tid för ämnena idrott och hälsa respektive slöjd
samt minskad tid för elevens val
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub11 yrkande 3 och
1997/98:Ub13 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1997/98:
Ub209 samt 1997/98:Ub253 avslår regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen såvitt avser bilaga 3 till skollagen i motsvarande del,
9. Avskaffande av timplanen (mom. 34)
Andreas Carlgren (c) anför:
Jag delar regeringens uppfattning att den statliga styrningen bör minskas genom
att det lokala jämkningsutrymmet ökas. Jag anser emellertid att sy-stemet med
minsta garanterad undervisningstid och timplaner helt bör tas bort på sikt.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 34 bort
hemställa:
34. beträffande avskaffande av timplanen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub267 yrkande 2 och med anledning
av motionerna 1997/98:Ub11 yrkande 4, 1997/98:
Ub208 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub250 yrkande 8 och 1997/98:
Ub264 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
10. Kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan och motsvarande
skolformer (mom. 38)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m),
Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Ola Ström (fp) anför:
Vi avstyrker regeringens förslag att lagstifta om kostnadsfria skolmåltider i
grundskolan och motsvarande skolformer. Enligt vår uppfattning strider det mot
kommunernas självbestämmanderätt. Den kommunala självstyrelsen är enligt vår
uppfattning en viktig princip. Ingen kommun tar i dag ut avgifter för
skolmåltider i grundskolan. Vi utgår från att kommunerna även fortsättningsvis
tar sitt ansvar och anordnar dessa gratis.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 38 bort
hemställa:
38. beträffande kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan
och motsvarande skolformer
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub7 yrkande 4, 1997/98:Ub11
yrkande 1 och 1997/98:Ub13 yrkande 3 och med avslag på motion 1997/98:Ub3
yrkande 5 avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen
såvitt avser 4 kap. 4 a §, 6 kap. 4 a §, 7 kap. 4 §, 8 kap. 4 a § samt 9
kap. 7 och 12 §§,
Särskilt yttrande
Bestämmelser om förskoleklass i enskild regi m.m. (mom. 14)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Inger
Davidson (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Ola Ström (fp) anför:
Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna
att den skall återkomma med förslag till nya bestämmelser för förskoleklass i
enskild regi som bör utformas på liknande sätt som de som gäller fristående
skolor. Enligt vår uppfattning är det ett viktigt och bra initiativ från
utskottets sida. Vi vill emellertid i detta särskilda yttrande kortfattat
redovisa vår syn på bidragsbestämmelserna för fristående skolor.
Vi anser att de regler om bidrag som gällde före den 1 juli 1997 bör
återinföras. Vi menar att det nu gällande regelsystemet öppnar för ett
kommunalt godtycke. Det är vidare enligt vår uppfattning viktigt att i lagen
ange en garanterad lägsta nivå för ersättningen.
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)
Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1997:739) om ändring i socialtjänstlagen
(1980:620)
Härigenom föreskrivs att 35 § i dess lydelse enligt lagen (1997:739) om
ändring i socialtjänstlagen (1980:620) skall ha följande lydelse
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1997:737) om ändring i sekretesslagen
(1980:100)
Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1 § i dess lydelse enligt (lagen 1997:737)
om ändring i sekretesslagen (1980:100) skall ha följande lydelse.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................2
Motionerna............................................2
Utskottet............................................10
1. Inledning 10
2. Propositionen i korthet 11
3. Förskoleklass m.m. 12
4. Uppskjuten skolplikt 15
5. Ändrad lagstiftning avseende barnomsorg m.m. 16
6. Enskild förskoleklass, förskola och skolbarnsomsorg 21
7. Sekretess 26
8. Arbetet mot mobbning 27
Tydligare bestämmelser som stöd för det lokala arbetet 28
Kvalitetssäkring av arbetsmiljön i skolan 35
Övriga frågor 36
9. Grundskolans timplan 38
10. Skolmåltiderna 41
Hemställan 43
Reservationer........................................48
1. Avslag på regeringens förslag om förskoleklass som en egen skolform,
m.m. (mom. 1, 2, 26 och 27) (m)
48
2. Avslag på regeringens förslag om förskoleklass som en egen skolform,
m.m. (mom. 1, 8, 9, 10, 11, 15, 16, 18, 25, 27 och 37) (mp)
49
3. Skolstartsålder, m.m. (mom. 2 och 10) (fp) 53
4. Skolstartsålder, m.m. (mom. 2, 9, 10, 13, 16, 23, 24, 25, 26, 27, 28,
30, 32, 35, 37 och 38) (kd)
53
5. Den pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg, m.m. (mom.
10, 11, 12, 17 och 39) (v)
57
6. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi m.m. (mom. 15)
(m, c, fp, kd) 59
7. Skyldighet att rapportera mobbning till rektor (mom. 22) (c, fp) 59
8. Fritt val av skola, m.m. (mom. 31, 34 och 36) (m, fp) 60
9. Avskaffande av timplanen (mom. 34) (c) 61
10. Kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan och motsvarande
skolformer (mom. 38) (m, c, fp)
61
Särskilt yttrande....................................61
Bestämmelser om förskoleklass i enskild regi m.m.(mom. 14)
(m, c, fp, kd) 61
Regeringens lagförslag...............................63
Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) (bilaga 1) 63
Regeringens lagförslag...............................82
Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)
(bilaga 2) 82
Utskottets lagförslag................................85
Förslag till lag om ändring i lagen (1997:739) om ändring i
socialtjänstlagen (1980:620) (bilaga 3)
85
Regeringens lagförslag...............................86
Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) (bilaga 4) 86
Utskottets lagförslag................................90
Förslag till lag om ändring i lagen (1997:737) om ändring i
sekretesslagen (1980:100) (bilaga 5)
90