Utbildningsutskottets betänkande
1997/98:UBU16

Läroplan för förskolan


Innehåll

1997/98
UbU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om en läroplan för
förskolan samt ett 50-tal motionsyrkanden. Utskottet ställer sig till alla
delar bakom det som regeringen föreslår. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Enligt utskottet bör riksdagen alltså godkänna att en läroplan för förskolan
skall införas. Den skall gälla för de förskolor för vilka kommunen är huvudman
och vara vägledande för familjedaghemmens verksamhet.
Förskolans läroplan skall till sin struktur vara uppbyggd på i huvudsak samma
sätt som övriga läroplaner på skolans område och ha formen av en förordning.
Den skall ange förskolans värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för
verksamheten. Läroplanen skall vända sig till alla som arbetar i förskolan samt
till arbetslaget. Den avses träda i kraft den 1 augusti 1998.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till ändringar i skollagen -
att bl.a. vissa organisationsformer av förskola inte längre skall omnämnas i
lagtexten.
Avslag på regeringens förslag om en läroplan för förskolan begärs i en
reservation från Moderata samlingspartiet. I en gemensam reservation (m, c, fp,
mp, kd) föreslås att riktlinjerna i läroplanen skall vända sig till
förskolläraren i stället för till arbetslaget. I övrigt finns reservationer på
en mängd punkter och i olika partikonstellationer.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1997/98:93 Läroplan för förskolan föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100),
2. att riksdagen godkänner det som regeringen föreslår om en läroplan för
förskolan (avsnitt 7.1).

Motionerna

1997/98:Ub16 av Christina Axelsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av IT-utbildning för all barnomsorgspersonal,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringens översyn av skollagen även belyser frågan om
familjedaghemsverksamheten i relation till skollagen.
1997/98:Ub17 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förskoleverksamheten i den lokala skolplanen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försöksverksamhet med lokala styrelser för förskolor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för förskollärare i läroplanen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behörighetsregler för förskollärare,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om alternativ i barnomsorgen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten för familjedaghem och öppna förskolor att ansluta sig
till läroplanen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett regelverk för fristående förskolor.
1997/98:Ub18 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i skollagen att barnets eget behov
är grunden för kommunernas skyldighet att erbjuda barnomsorg enligt vad i
motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förskolan som del i kommunens skolplan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om erforderlig pedagogisk kompetens i arbetslaget inom förskolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av psykologstöd inom förskolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om läroplan för förskolan, också där Invandrarverket är huvudman,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förskolegruppens storlek och sammansättning.
1997/98:Ub19 av Ola Ström m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ansvariga för den pedagogiska verksamheten inom förskolan skall
vara förskollärare,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av tydliga mål för den pedagogiska verksamheten i förskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att samtliga barn erbjuds en plats inom den pedagogiskt
inriktade förskolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att chefen inom förskolan skall vara pedagogiskt utbildad ledare,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att ständigt utvärdera samarbetet mellan föräldrar och
personal inom förskolan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att de barnskötare som i dag arbetar inom förskolan ges
möjlighet till vidareutbildning till förskollärare.
1997/98:Ub20 av Tomas Högström (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens
förslag till läroplan för förskolan i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Ub21 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i skollagen i enlighet
med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om en läroplan för förskolan i
enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om valfrihet inom barnomsorgen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillståndsgivning och tillsyn över enskilda förskolor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tydliggörande av förskollärarnas pedagogiska roll och ansvar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tydliggörande av ledarskapet i förskolan.
1997/98:Ub22 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läroplanen i
förskolan.
1997/98:Ub23 av Lennart Rohdin och Annika Nordgren (fp, mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förskolans roll för att främja mäns och kvinnors lika värde och
motverka diskriminering och kränkande behandling på grund av kön,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att få fler män yrkesverksamma i förskolan.
1997/98:Ub24 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nytt förslag till ändring i skollagen samt läroplanen i vad avser
ansvarsfördelning och personalens kompetens,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om principiella utgångspunkter för läroplanen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätten för alla barn till en plats i förskolan fr.o.m. tre års
ålder,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dagbarnvårdares tillgång till utbildning och rådgivning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av personal med kunskap i teckenspråk och andra modersmål än
svenska,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av nya regler för tillståndsgivning för vissa förskolor i
enskild regi,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att det ontogenetiska perspektivet får större utrymme i
läroplanens skrivningar om mål och metoder för de yngsta barnen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om individuell uppföljning och utvecklingssamtal,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av goda inskolningsrutiner,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att läroplanen skall fastställa personalens rätt till planeringstid
och fortbildning,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förskoleverksamhetens plats i den kommunala skolplanen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsplaner för förskolor,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillgång till speciallärare, förskolepsykologer och barnläkare för
förskolor, öppna förskolor och familjedaghem.
1997/98:Ub25 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om föräldrars och barns rätt till valfrihet och mångfald när det gäller
barnomsorg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en läroplan som inbegriper förskola, familjedaghem och öppen
förskola,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en läroplan skall kompletteras med riktlinjer för förskola,
familjedaghem och öppen förskola,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det är Skolverket som skall bedöma om en enskild förskola lever
upp till de kvalitetskrav som ställs utifrån den nya läroplanen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en större betoning av barns känslomässiga behov och lekbehov i
läroplanen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att värdegrunden i läroplanen för förskolan i likhet med läroplanen
för grundskolan skall hänvisa till den kristna traditionen i vårt land och den
etik som bygger på den traditionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att läroplanen bör ge uttryck för att barnskötarna med sin
omsorgspedagogiska kompetens fyller en viktig funktion för måluppfyllelsen i
läroplanen för förskolan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det är förskollärarna som har det pedagogiska ansvaret för att
läroplanens mål uppnås i förskolan,
9. att riksdagen beslutar att läroplanen skall träda i kraft den 1 januari
1999,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en översyn av skollagen skall ske i form av en parlamentarisk
utredning.

Utskottet

Inledning
Den 1 juli 1996 överfördes ansvaret inom Regeringskansliet för
förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen från Socialdepartementet till
Utbildningsdepartementet. Bakgrunden till denna förändring gavs i
regeringsförklaringen samma år, där det lades fast att det livslånga lärandet
skall vara en hörnsten i regeringens politik. Sverige skall kunna konkurrera
med hög kompetens, och förutsättningarna för det skall ges genom en hög
kvalitet i alla skolformer, från förskolan till högskolan.
En rad åtgärder har vidtagits för att föra in förskoleverksamheten och
skolbarnsomsorgen i utbildningssystemet. Efter förslag av regeringen beslutade
riksdagen hösten 1997 att bestämmelserna i socialtjänstlagen (1980:620) om
dessa verksamheter skulle i huvudsak oförändrade flyttas över till skollagen
(1985:1100) och där inarbetas i ett särskilt kapitel, nämligen 2 a kap.
Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg (prop. 1997/98:6, bet. UbU5, rskr. 107).
I ett nytt skollagskapitel, 2 b kap., infördes bestämmelser om förskoleklassen,
en egen skolform bildad av den tidigare s.k. sexårsverksamheten inom förskolan.
De nya bestämmelserna i skollagen trädde i kraft den
1 januari 1998. Från samma tidpunkt övertog Skolverket tillsynsansvaret för
förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen från Socialstyrelsen och
länsstyrelserna.
I augusti 1996 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppdrag att
utarbeta ett förslag till gemensamt måldokument för den obligatoriska skolan,
förskolans s.k. sexårsverksamhet och skolbarnsomsorgen (dir. 1996:61).
Kommittén, som antog namnet Barnomsorg och skolakommittén (BOSK), överlämnade i
februari 1997 betänkandet Växa i lärande - Förslag till läroplan för barn och
unga 6-16 år (SOU 1997:21). Förslagen i betänkandet har förts vidare till
riksdagen i proposition 1997/98:94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet m.m., som utskottet tar ställning till i sitt
betänkande 1997/98:UbU18.
Barnomsorg och skolakommittén fick därefter, genom tilläggsdirektiv i
februari 1997 (dir. 1997:30), regeringens uppdrag att dels utarbeta förslag
till måldokument för den pedagogiska verksamheten i förskolan, dels göra en
översyn av skollagen utifrån de krav som integrationen av förskola, skola och
skolbarnsomsorg ställer och utifrån förslagen till nya måldokument för
verksamheterna. Betänkandet Att erövra omvärlden - Förslag till läroplan för
förskolan (SOU 1997:157) överlämnades i november 1997 och har därefter
remissbehandlats.
Förslagen i sistnämnda betänkande jämte remissinstansernas synpunkter ligger
till grund för den proposition som utskottet nu behandlar.
Skollagens benämningar på förskoleverksamhet och  skolbarnsomsorg
Enligt 2 a kap. skollagen är förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg den
övergripande benämningen på den verksamhet inom barnomsorgen som bedrivs för
barn i åldern 1-12 år. Förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk
verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. Skolbarnsomsorgens uppgift är
att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i
utvecklingen.
I den nuvarande lagtexten (2 a kap. 2 §) anges att förskoleverksamheten
bedrivs i form av förskola, som organiseras som daghem eller deltidsgrupp, i
form av familjedaghem och i form av kompletterande förskoleverksamhet (öppen
förskola).
Vidare anges i samma paragraf att skolbarnsomsorgen bedrivs i form av
fritidshem, integrerad skolbarnsomsorg eller familjedaghem. För barn mellan tio
och tolv år kan skolbarnsomsorgen även bedrivas i form av öppen
fritidsverksamhet.
Regeringen föreslår nu att omnämnandet av organisationsformerna daghem och
deltidsgrupp skall utgå ur skollagen och att förskola etableras som enda
benämning för den pedagogiska verksamheten för barn i åldern 1-5 år i såväl
daghem som deltidsgrupper.
Benämningen integrerad skolbarnsomsorg infördes i lagstiftningen år 1995. Den
avsåg sådan fritidshemsverksamhet som lokalmässigt integrerats i skolan.
Regeringen föreslår att också begreppet integrerad skolbarnsomsorg skall slopas
i skollagen. Det finns ingen anledning att i dag särskilja benämningarna för
fritidshem utifrån hur de lokaliseras, anser regeringen.
I motion 1997/98:Ub21 (m) yrkande 1 begärs att riksdagen avslår regeringens
förslag till ändring i skollagen.
U t s k o t t e t  - som inte har något att invända mot den föreslagna
utmönstringen av vissa benämningar i skollagen - anser att riksdagen med avslag
på motionsyrkandet bör anta förslaget till lag om ändring i skollagen (2 a kap.
2, 4, 7, 9, 10 och 13 §§). Lagändringarna bör, som regeringen förordat, träda i
kraft den 1 augusti 1998.
Läroplanen - struktur och inriktning
Regeringen föreslår att en läroplan för förskolan skall införas. Den skall
gälla för de förskolor för vilka kommunen är huvudman. Förskolans läroplan
skall till sin struktur vara uppbyggd på i huvudsak samma sätt som övriga
läroplaner och ha formen av en förordning. Den skall ange förskolans värdegrund
och uppdrag samt mål och riktlinjer för verksamheten. Läroplanen skall vända
sig till alla som arbetar i förskolan samt till arbetslaget.
Enligt regeringen skall läroplanen för förskolan kunna träda i kraft den
1 augusti 1998.
Utskottet behandlar i det följande regeringens förslag i detta avsnitt under
delrubriker som till en del bestämts utifrån de motioner som väckts i ärendet.
Införande av en läroplan för kommunala förskolor
Enligt regeringens förslag skall läroplanen för förskolan, som utskottet nyss
nämnt, gälla för de förskolor för vilka kommunen är huvudman. Läroplanen skall
inte gälla för förskolor som drivs i enskild regi. Dock kommer den enligt
regeringen att ligga till grund för kvalitetsbedömningen vid
tillståndsprövningen för enskilda förskolor. I detta avseende kommer förskolans
läroplan att ha samma funktion för enskilt drivna förskolor som skolans
läroplan har för fristående skolor.
Läroplanen kommer också att vara vägledande för familjedaghemmens verksamhet.
Regeringen förtydligar att familjedaghemmen kan tillämpa delar av läroplanen,
utifrån de förutsättningar som denna verksamhet ger. De avsnitt i läroplanen
som behandlar normer och värden är lika relevanta för familjedaghemmen som för
förskolan. Regeringen anser att det i övrigt för familjedaghemmen bör finnas
riktlinjer för verksamheten i form av allmänna råd, som utfärdas av Skolverket.
Riktlinjer i form av allmänna råd bör också utfärdas för den öppna förskolan.
Avslag på regeringens förslag om en läroplan för förskolan begärs i motionerna
1997/98:Ub21 (m) yrkande 2 och 1997/98:Ub20 (m). Det finns enligt motionärerna
en risk för att en läroplan lägger en hämsko på den pedagogiska utvecklingen.
Nackdelen med en läroplan är att andra verksamheter utanför den offentliga
förskolan, som riktar sig till samma målgrupp och som har samma intentioner,
kommer på undantag. Det måste finnas en tro på att professionell personal har
förmågan att utveckla en bra pedagogik i kombination med allt annat som skall
erbjudas inom barnomsorgen, menar motionärerna. Den möjligheten till utveckling
anser de väga mycket tyngre än att alla skall anpassa sig efter centrala
direktiv.
U t s k o t t e t  delar regeringens uppfattning att det nu, när
förskoleverksamheten blivit en del i utbildningssystemet, är angeläget att
utveckla förskolans inre arbete och förstärka och tydliggöra förskolans
pedagogiska roll. Den verksamhet som förskolan erbjuder är viktig för barns
utveckling och lärande. En egen läroplan för förskolan innebär att
förutsättningarna för en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet förbättras,
anser utskottet. Det pedagogiska innehållet blir synligt och tillgängligt för
alla som berörs av förskolans verksamhet. Enligt utskottets mening har ett
enhetligt läroplanssystem inom utbildningssektorn också stor betydelse för den
integration som eftersträvas mellan förskola och skola.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionerna 1997/98:Ub20 och
1997/98:Ub21 yrkande 2.
I fyra motioner tas upp frågan om läroplanens tillämpning på annan
förskoleverksamhet än den kommunala förskolan.
Enligt motion 1997/98:Ub25 (kd) yrkande 2 kan regeringens förslag inte
uppfattas som något annat än en ytterligare styrning mot en enda
barnomsorgsform. Det som förstärker bilden av att det är enhetlighet och inte
mångfald som eftersträvas är att familjedaghemmen, den öppna förskolan och
enskilda förskolor inte skall omfattas av läroplanen. Motionärerna anser att
regeringen bör formulera övergripande mål inklusive en gemensam värdegrund i en
läroplan som gäller för alla barnomsorgsformer. Den gemensamma läroplanen bör
kompletteras med riktlinjer för respektive verksamhetsform (yrk. 3). Dessa
riktlinjer måste med nödvändighet variera med hänsyn till de olika
verksamheternas utformning och inriktning, påpekar motionärerna.
I motion 1997/98:Ub17 (c) yrkande 6 anmärks att familjedaghem och öppna
förskolor enligt propositionen inte skall omfattas av läroplanen. Motionärerna
instämmer i regeringens bedömning så långt att läroplanen inte obligatoriskt
bör gälla för dessa. Dock bör kompetensen i verksamheten vara avgörande för
tillämpningen av läroplanen, inte vilken verksamhetsform man valt. Motionärerna
föreslår därför att familjedaghem och öppna förskolor som uppfyller läroplanens
krav skall erbjudas att ansluta sig till denna. De vill att riksdagen hos
regeringen begär förslag till regler som gör detta möjligt.
Familjedaghemmen bör enligt motion 1997/98:Ub16 (s) yrkande 2 ses som en
likvärdig del av den förskoleverksamhet som kommunerna kan erbjuda de föräldrar
som arbetar eller studerar. Alla barn skall ha samma möjlighet till kvalitet i
förskolan. Motionären anser det därför angeläget att även familjedaghemmen
omfattas av de regler som gäller för förskolan i övrigt.
Också förskolor som drivs av annan offentlig huvudman, som Invandrarverket,
bör enligt motion 1997/98:Ub18 (v) yrkande 5 omfattas av läroplanen.
Invandrarverket har ansvaret för omsorgen om ett stort antal barn i
förskoleåldern, upplyser motionärerna.
U t s k o t t e t  vill peka på att det inte finns något hinder för att andra
förskoleverksamheter än den kommunala förskolan tillämpar läroplanen eller
delar av denna utifrån de förutsättningar som respektive verksamhet ger. Detta
gäller även för verksamheter som leds av annan offentlig huvudman, som t.ex.
Invandrarverket.
När det särskilt gäller familjedaghemmen bedrivs verksamheten i dessa
vanligen i dagbarnvårdarnas egna hem. Familjedaghemmen är därmed inte
tillgängliga för samma reglering, kontroll och utvärdering som förskolan.
Läroplanen i form av en förordning kan inte göras bindande för familjedaghem
eller öppen förskola. Den skall dock, som framgått, vara vägledande för
familjedaghemmen och tillämpas i den utsträckning det är möjligt.
Med det anförda anser utskottet att riksdagen bör godkänna vad regeringen
föreslagit i denna del och avslå här aktuella motionsyrkanden.
Värdegrunden och läroplanens mål
Läroplanen skall enligt regeringens förslag inledas med den värdegrund som
verksamheten skall bygga på och som övriga delar i läroplanen skall avspegla.
Det anges i propositionen att värdegrunden skall utgå från de demokratiska
principer som samhället vilar på.
I motion 1997/98:Ub25 (kd) yrkande 6 begärs att riksdagen gör ett
tillkännagivande till regeringen om att värdegrunden i läroplanen för förskolan
- i likhet med värdegrunden i läroplanen för grundskolan (Lpo 94) - skall
hänvisa till den kristna traditionen i vårt land och den etik som bygger på den
traditionen.
U t s k o t t e t  noterar att Barnomsorg och skolakommittén i sina
formuleringar av värdegrunden i förskolans läroplan inte tog upp någon
hänvisning till den etik som förvaltats av kristen tradition. Detta har inte
mött några invändningar under remissbehandlingen av kommitténs förslag.
Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något uttalande i enlighet med
motionärernas begäran. Motionsyrkandet avstyrks därför. Riksdagen bör godkänna
vad regeringen föreslagit.
Regeringen ser ett värde i att förskolans läroplan har en med skolans läroplan
likartad struktur. Därmed kommer barns och elevers lärande att kunna ses som
obrutna processer från tidig ålder i förskolan och genom skolsystemet. Därför
anser regeringen att det skall finnas mål att sträva mot i förskolans läroplan.
Dessa skall ange inriktningen på vad förskolan skall arbeta mot och sträva
efter när det gäller det enskilda barnets utveckling och lärande. Till skillnad
från läroplanen för det obligatoriska skolväsendet skall läroplanen för
förskolan endast innehålla en typ av verksamhetsmål, nämligen mål att sträva
mot - och inte mål att uppnå som Barnomsorg och skolakommittén hade föreslagit.
Vikten av tydliga mål för den pedagogiska verksamheten i förskolan betonas i
motion 1997/98:Ub19 (fp) yrkande 2. För att en läroplan skall ha effekt måste
det finnas individuellt uppsatta mål för vad ett barn skall uppnå i skolan,
anser motionärerna. Det bör enligt dem finnas två typer av mål. Ett mål som
anger inriktningen på förskolans pedagogiska verksamhet och samtidigt uttrycker
en önskad kvalitetsutveckling (mål att sträva mot). Det andra målet skall utgå
från det enskilda barnets förutsättningar och med hänsyn till detta uttrycka
vad barnet skall ha uppnått när det lämnar förskolan (mål att uppnå).
U t s k o t t e t  ansluter sig till de synpunkter som regeringen för fram,
nämligen att avsikten med mål att uppnå när det gäller skolan är att målen
skall kunna utvärderas och utgöra grunden för en resultatbedömning. I förskolan
är det inte det enskilda barnets resultat som skall utvärderas och inga betyg
eller omdömen skall utfärdas. Den innebörd som kommittén lagt in i begreppet
mål att uppnå, nämligen en eftersträvad utveckling av barnets förmåga inom ett
antal områden, skiljer sig från vad begreppet står för i läroplanen för
grundskolan. Att använda samma begrepp i de båda läroplanerna, men med olika
innebörd är, som regeringen antyder, inte oproblematiskt.
Utskottet instämmer med regeringen i att mål att sträva mot för det enskilda
barnets utveckling och lärande bör kunna formuleras utifrån kommitténs förslag
till såväl mål att sträva mot som mål att uppnå. Med hänvisning till detta bör
riksdagen avslå motion 1997/98:Ub19 yrkande 2.
Regeringens förslag om läroplanens mål bör godkännas.
Riktlinjer i läroplanen för dem som arbetar i förskolan
Regeringen anser att det i läroplanen, utöver riktlinjer för alla som arbetar i
förskolan, bör finnas riktlinjer som vänder sig till arbetslaget. Förslaget
innebär en ändring i förhållande till vad Barnomsorg och skolakommittén
föreslagit. Kommittén ansåg att riktlinjerna skulle vända sig till alla som
arbetar i förskolan samt till förskolläraren.
Enligt regeringen arbetar personalen i förskolan praktiskt taget uteslutande
i arbetslag med olika yrkesgrupper. Förskollärare och barnskötare arbetar
tillsammans och har under åren i samverkan utvecklat sina yrkesidentiteter,
vilket lett till en fruktbar utveckling av förskolans pedagogiska verksamhet.
Det förekommer också att fritidspedagoger arbetar i förskolan. Regeringen
påpekar att arbetslaget ger möjligheter att arbeta temainriktat; olika kun-
skapsområden kan belysas utifrån skilda perspektiv.
Regeringen går också ifrån kommitténs förslag om att läroplanen för
förskolan, på samma sätt som läroplanen för grundskolan, skall innehålla ett
särskilt avsnitt om rektors/förskolechefens ansvar. Ledningen för förskolan är
inte reglerad i skollagen, anmärker regeringen. Det är en fråga för varje
kommun att besluta om ledningen för förskolan, och regeringen ser ingen
anledning att ändra på detta förhållande. Därav följer att ledningsfunktionen
inte heller bör behandlas i läroplanen.
Frågan om  förskollärarnas pedagogiska ansvar tas upp i fem motioner.
I motion 1997/98:Ub21 (m) yrkande 6 begärs att förskollärarnas pedagogiska
roll och ansvar skall tydliggöras. - Enligt motion 1997/98:Ub17 (c) yrkande 3
måste förskolan, om man menar allvar med att förtydliga det pedagogiska
arbetet, också ha pedagogiskt utbildad personal. Detta bör återspeglas i
läroplanen genom särskilda riktlinjer för förskollärare, anser motionärerna. -
Liknande synpunkter förs fram i motion 1997/98:Ub19 (fp) yrkande 1. När
förskolan får ett större pedagogiskt ansvar än tidigare är det enligt
motionärerna oerhört viktigt att det är utbildad personal som har
huvudansvaret. Regeringens förslag innebär att förskollärarna med treårig
högskoleutbildning inte ges ett större ansvar än personal som saknar högre
utbildning. - Kritik anförs i motion 1997/98:Ub24 (mp) yrkande 1 (delvis) mot
att det i läroplansförslaget inte finns angivet att förskollärarna har ett
pedagogiskt ansvar. Detta ligger knappast i linje med tanken att kvalitetssäkra
förskoleverksamheten, menar motionärerna. - I motion 1997/98:Ub25 (kd) yrkande
8 betonas att det är förskollärarna som skall ha det pedagogiska ansvaret för
att läroplanens mål uppnås i förskolan.
Vidare framhålls i motion 1997/98:Ub25 (kd) att läroplanen bör ge uttryck för
att barnskötarna med sin omsorgspedagogiska kompetens fyller en viktig funktion
för måluppfyllelsen i läroplanen för förskolan (yrk. 7).
Förskolechefens roll behandlas i tre motioner. Enligt motion 1997/98:Ub21 (m)
yrkande 7 måste det finnas en ansvarig ledare för förskolan. Dennes roll måste
tydliggöras. - Förskolechefen skall enligt motion 1997/98:Ub19 (fp) yrkande 4
vara pedagogiskt utbildad ledare och ha det övergripande ansvaret för att målen
uppfylls. - I motion 1997/98:Ub24 (mp) yrkande 1 (delvis) kritiseras att
förslaget till läroplan inte innehåller något övergripande ansvar för
förskolechefen, motsvarande rektors för grundskolan.
U t s k o t t e t  har samma uppfattning som motionärerna att det är viktigt
att det inom förskolan finns personal med hög kompetens inom de olika
yrkeskategorierna. Att förskolan nu får en läroplan är ett uttryck för de krav
som ställs på att den pedagogiska verksamheten skall ha hög kvalitet.
Samtidigt ställer sig utskottet bakom regeringens förslag att riktlinjerna i
läroplanen - utöver dem som gäller alla som arbetar i förskolan - bör vända sig
till arbetslaget. Kommunerna har ansvar för att kvaliteten i förskolan
utvecklas. Utskottet vill betona att det ankommer på dem att organisera
verksamheten och anskaffa den kompetens som behövs för att målen i läroplanen
för förskolan skall kunna nås. I likhet med regeringen utgår utskottet från att
kommunerna satsar på en välutbildad personal för att garantera hög
professionalitet. Som regeringen anmärker är arbetslaget i dag det vanligaste
sättet att organisera arbetet i förskolan. Det är därför enligt utskottets
mening naturligt att riktlinjerna i läroplanen vänder sig till arbetslaget.
Också ledningen av förskolan är en fråga för kommunala beslut och har inte
centralt reglerats. Någon ändring i detta avseende är inte aktuell. Utskottet
delar regeringens bedömning att läroplanen därför inte bör innehålla
bestämmelser om ansvar för en förskolechef.
Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub17
yrkande 3, 1997/98:Ub19 yrkande 1, 1997/98:Ub21 yrkande 6, 1997/98:
Ub24 yrkande 1 (delvis) och 1997/98:Ub25 yrkande 8 godkänner vad regeringen
föreslagit om riktlinjer i läroplanen som vänder sig till alla som arbetar i
förskolan samt till arbetslaget.
Motionsyrkandena om införande i läroplanen av avsnitt om barnskötarnas
funktion respektive om förskolechefens ansvar bör avslås av riksdagen.
Ikraftträdande m.m.
Tidpunkten för ikraftträdandet av läroplanen bör enligt motion 1997/98:Ub25
(kd) yrkande 9 senareläggas till den 1 januari 1999. Det av regeringen
föreslagna datumet, nämligen den 1 augusti 1998, medger inte tid för
information och planering, anser motionärerna.
U t s k o t t e t  tillstyrker regeringens förslag. Utskottet finner det
viktigt att förskolan får sin läroplan så snart som möjligt efter det att den
införlivats i utbildningssystemet.
Sammanfattningsvis har utskottet med sina ställningstaganden i det föregående
tillstyrkt att riksdagen godkänner det som regeringen föreslår om en läroplan
för förskolan (prop. avsnitt 7.1).
Läroplanens innehåll
Det ankommer på regeringen att närmare utforma läroplanstexten och fastställa
läroplanen. För riksdagens information ger regeringen i propositionen sin
bedömning av läroplanens innehåll, vilka områden som läroplanen i huvudsak bör
behandla samt motiven för formuleringar av mål och riktlinjer.
Regeringen bedömer att mål och riktlinjer bör preciseras inom följande
områden, nämligen normer och värden, utveckling och lärande, barns inflytande
samt samarbete mellan förskola och hem.
Synpunkter på vad läroplanen skall innehålla har lämnats i flera motioner.
I två motioner anförs att det i läroplanen bör göras en kraftigare betoning
av barns känslomässiga behov och lekbehov. Enligt motion 1997/98:Ub24 (mp)
yrkande 7 behöver det ontogenetiska perspektivet få större utrymme i
läroplanens skrivningar om mål och metoder för de yngsta barnen. Motionärerna
saknar det individuella utvecklingsperspektivet: olika pedagogiska inslag i
verksamheten som stimulerar barns motoriska, sociala, språkliga, emotionella
och kognitiva utveckling. I motionen understryks att förskoleverksamheten skall
avse omsorg om barnen samt barnens utvecklingsmöjligheter (yrk. 2). Leken är
kärnan i förskolepedagogiken. Läroplanen får absolut inte innebära en
förskjutning mot grundskolans mer skolmässiga mål och metodik, påpekar
motionärerna.
Också i motion 1997/98:Ub25 (kd) yrkande 5 markeras att det är viktigt att
inte inriktningen i läroplanen mot utbildning sker på bekostnad av lek- och
omsorgsdelen. Ostrukturerad lek är nödvändig, framhåller motionärerna, för att
utveckla inte bara social kompetens utan också den motorik, språkliga förmåga
och kreativitet som behövs för kommande läs- och skrivinlärning.
U t s k o t t e t  betonar att avsikten med att göra förskolan till en del av
utbildningssystemet inte är att frångå grundläggande principer om förskolans
uppgift. Förskolan skall både kunna erbjuda omsorg och främja barns utveckling
samt vara organiserad så att föräldrar kan förvärvsarbeta eller studera.
Däremot lyfter man genom läroplanen på ett tydligare sätt fram det pedagogiska
barnperspektivet, att förskolan i första hand skall vara till för barnets egen
omsorg, utveckling och lärande. Förskolan skall genomsyras av en helhetssyn på
barnet. Barn lär i alla sammanhang, såväl i omsorgssituationer som under lek
och temaarbete. Det tidiga lärandet utgår från kroppen och känslolivet och
utvecklas i nära kontakt och i samspel med andra. Som motionärerna framhåller
är det leken och lekens betydelse för barns utveckling och lärande som är
kärnan i förskolans pedagogik. Detta har kommit till uttryck i regeringens
redogörelse för vad läroplanen i huvudsak bör behandla (prop. s. 20 f.).
Utskottet anser inte att det föreligger några skilda synsätt i denna fråga.
Därför behövs inte något uttalande från riksdagens sida. Motionsyrkandena bör
avslås.
I läroplanen måste ingå krav på att personalen följer varje barns utveckling,
anförs det i motion 1997/98:Ub24 (mp) yrkande 8. Där bör också tas upp formerna
för samverkan mellan föräldrar och förskola, och krav på regelbundet
återkommande utvecklingssamtal.
U t s k o t t e t  erinrar om att förskolans verksamhet av tradition bedrivs
i nära samarbete med barnens föräldrar. I föräldrasamverkan ingår den dagliga
kontakten vid lämnande och hämtande av barnet, organiserade samtal om barnets
utveckling och olika former av medverkan i verksamheten från föräldrarnas sida.
I propositionens redovisning av det tänkta innehållet i läroplanen läggs
fast, under avsnittet Förskola och hem, att föräldrasamarbetet är grundläggande
för förskolans verksamhet. Vidare sägs att ?i förskolan har föräldrar och
personal kontinuerliga samtal om barnets utveckling och lärande?. Utskottet
förutsätter att detta kommer till uttryck genom föreskrifter i läroplanen om
utvecklingssamtal. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Läroplanen bör enligt motion 1997/98:Ub18 (v) yrkande 6 innehålla bestämmelser
om förskolegruppens storlek och sammansättning. Motionärerna pekar på att barn
med behov av särskilt stöd kan behöva vistas i mindre grupper. I en
förskolegrupp bör om möjligt högst en tredjedel av barnen ha behov av särskilt
stöd, anser de.
U t s k o t t e t  avstyrker motionsyrkandet. Läroplanen skall tydliggöra
förskolans uppdrag. Dock är det kommunerna som har ansvar för organisation och
arbetsformer. Utskottet vill lyfta fram det som sägs i propositionen om att en
generellt god kvalitet i förskolan är den viktigaste insatsen för barn med
behov av särskilt stöd.
I motion 1997/98:Ub24 (mp) begärs ett riksdagsuttalande om att krav på rutiner
för inskolning av barn i förskoleverksamhet skall skrivas in i läroplanen (yrk.
9). Riksdagen bör också uttala sig för att läroplanen skall fastställa
personalens rätt till planeringstid och fortbildning (yrk. 10). Det senare är
enligt motionärerna en viktig förutsättning för kvalitetssäkring.
U t s k o t t e t  anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena. Också
inskolningsrutiner och personalens fortbildning m.m. är frågor som hör till
kommunens ansvarsområde. Enligt utskottets mening är det självklart att varje
barn i förskolan skall bemötas utifrån sina egna förutsättningar och på sin
egen nivå. Utskottet förutsätter att kommunen ser till att personalen genom
fortbildning kan utveckla sina olika yrkeskompetenser.
Förskolan har en viktig roll i arbetet med att främja mäns och kvinnors lika
värde och motverka diskriminering och kränkande behandling på grund av kön,
framhålls det i motion 1997/98:Ub23 (fp, mp) yrkande 1. Motionärerna vill att
detta tydligt skall framgå av läroplanen.
U t s k o t t e t  vill fästa uppmärksamheten på att det i propositionens
avsnitt om normer och värden läggs fast att förskolan har ett ansvar för att
motverka traditionella könsroller. Den skall därför ge flickor och pojkar
möjligheter att utveckla och pröva sin förmåga och sina intressen oberoende av
könstillhörighet (prop. s. 20). I samma avsnitt framhåller regeringen
förskolans betydelse för att hos barnen utveckla värden som öppenhet, respekt,
solidaritet och tolerans. Förskolan har, anförs det, en unik möjlighet att
påverka barn och utveckla deras synsätt och handlingar i positiv bemärkelse.
Utskottet anser att en sådan skrivning, som talar om motsatsen till kränkande
behandling, passar väl in i en läroplan för barn i åldern 1-5 år. Med det
anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
I motion 1997/98:Ub22 (s) hänvisas till att det i förslaget till läroplan under
normer och värden talas om den mångkulturella förskolan. Motionärerna anser att
det är angeläget att barnen får kunskap också om våra nationella minoriteter
och deras kulturer. De samiska, tornedalska, sverigefinska, romska och judiska
kulturerna bör uppmärksammas. Åtgärder bör vidare vidtas för att barn med annat
modersmål än svenska skall bli bemötta på sitt eget språk redan i förskolan i
syfte att de skall utveckla en aktiv flerspråkighet.
U t s k o t t e t  anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet. I den s.k.
Minoritetsspråkskommitténs betänkande Steg mot en minoritetspolitik (SOU
1997:193) föreslås att kunskap om de nationella minoriteternas kultur skall
ingå som ett kunskapskrav i läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan.
Enligt utskottets mening kan sådana kunskapskrav inte ställas i en läroplan för
förskolan. I fråga om språk anges det i redogörelsen för läroplanens innehåll,
att förskolan bör bidra till att barn med annat modersmål än svenska får
möjlighet att både lära sig svenska och bibehålla och utveckla sitt modersmål
(prop. s. 22). Utskottet utgår från att sådana skrivningar kommer att ingå i
den slutliga läroplanstexten.
Planering och utvärdering
Krav på att förskoleverksamheten skall ingå som en del i den kommunala
skolplanen ställs i tre motioner. Enligt motion 1997/98:Ub17 (c) yrkande 1
förtydligas därigenom förskolans karaktär av pedagogisk verksamhet, och
möjligheterna ökar till integrering med förskoleklass och skola samt till
utvärdering. - Frågan om inte förskolan skall ingå i den skolplan som kommunen
är skyldig att upprätta bör enligt motion 1997/98:Ub18 (v) yrkande 2 tas upp i
kommande översyn av skollagen. - Enligt motion 1997/98:Ub24 (mp) yrkande 11
skulle en sådan övergripande planering, som skolplanen utgör, också underlätta
olika former av samverkan mellan förskola, öppna förskolan och familjedaghem.
Därutöver begärs i motion 1997/98:Ub24 (mp) yrkande 12 att riksdagen gör ett
uttalande om att det skall finnas arbetsplaner för förskolor. Arbetsplaner
aktiverar det pedagogiska utvecklingsarbetet, menar motionärerna, och kan
fungera som instrument för utbyte av kunskap mellan olika förskolor.
Vikten av att ständigt utvärdera samarbetet mellan föräldrar och personal
inom förskolan understryks i motion 1997/98:Ub19 (fp) yrkande 5. För att barn
och föräldrar skall kunna ha ett reellt inflytande på förskolans verksamhet
måste varje förskola vara tydlig i fråga om mål, innehåll, arbetsformer samt
ömsesidiga rättigheter och skyldigheter.
U t s k o t t e t  återger vad regeringen anfört i propositionen. Som en
följd av att kommunerna alltmer utvecklar ett helhetsperspektiv på barn- och
ungdomsfrågor, är det naturligt och troligt att även förskolan kommer att ingå
som en del i allt fler kommuners skolplaner. Förskolan har också en lång
tradition av arbete med egna arbetsplaner. Mot bakgrund av denna utveckling ser
regeringen inget behov av att reglera dessa frågor.
Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Det är inte aktuellt att införa
någon bestämmelse i skollagen om att förskolan skall ingå i kommunens skolplan.
Det bör heller inte utfärdas någon föreskrift om arbetsplan för förskolan.
Sedan den 1 januari 1998 har Skolverket ansvaret för barnomsorgen. Verket har
i regleringsbrev för innevarande budgetår fått i uppdrag att senast den 30
oktober 1998 presentera en samlad bedömning av det nya ansvarsområdet. Verket
skall redogöra för planerade insatser och prioriteringar, bl.a när det gäller
tillsyn, uppföljning och utvärdering av förskoleverksamheten (förskola,
familjedaghem och öppen förskola).  Enligt samma regleringsbrev skall
Skolverket utveckla indikatorer som belyser kvalitetsutvecklingen inom bl.a.
barnomsorgen.
Samarbetet mellan förskola och hem är ett av de områden inom vilka mål och
riktlinjer preciseras i den kommande läroplanen. Utskottet utgår från att
området kommer att omfattas av Skolverkets arbete med sitt allmänna
utvärderingsuppdrag.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden
i detta avsnitt.
Förskola för alla barn
Regeringen redovisar i propositionen att kommunerna sedan den 1 januari 1995 är
skyldiga att tillhandahålla förskoleverksamhet för barn vars föräldrar
förvärvsarbetar eller studerar eller om barnet har ett eget behov av
verksamheten. I dag omfattar förskolan 57 % av alla barn i åldern 1-5 år.
Ytterligare ca 13 % finns i familjedaghem. Enligt regeringen har det blivit
allt viktigare - i takt med att förskoleverksamheten byggts ut till full
behovstäckning - att uppmärksamma de barn som ställs utanför förskolan.
Särskilt har regeringen med oro kunnat konstatera att barn till arbetslösa i
ökande omfattning utestängs från förskoleverksamheten. I hälften av landets
kommuner får barn behålla platsen i förskoleverksamheten också när deras
föräldrar blir arbetslösa. I hälften av kommunerna mister barnen platsen direkt
eller inom några månader. Regeringen anser att det är värdefullt för barn till
arbetslösa att få behålla sina platser, men menar att det i första hand
ankommer på kommunerna att lösa denna fråga.
I propositionen redovisas förslag från olika utredningar, bl.a. från
Barnpsykiatrikommittén (SOU 1998:31) om generösare regler för barn till
arbetslösa föräldrar, och från Storstadskommittén (SOU 1997:61) om
försöksverksamhet med förskola för alla barn i åldern 3-5 år i socialt utsatta
bostadsområden i storstäderna.
Det finns enligt regeringen mycket som talar för att alla barn borde erbjudas
förskola. Utan ökade resurser är det dock inte möjligt att med bibehållen god
kvalitet införa en allmän förskola, anmärker regeringen.
Alla barn bör ha rätt till en plats i förskolan från tre års ålder. Ett
tillkännagivande till regeringen med denna innebörd begärs i motionerna
1997/98:Ub19 (fp) yrkande 3 och 1997/98:Ub24 (mp) yrkande 3. I den förstnämnda
motionen anförs att det med ökad pedagogisk inriktning inom förskolan är extra
viktigt att alla barn, också barn till arbetslösa, får denna möjlighet till
individuell utveckling. Att det är oacceptabelt att barn till arbetslösa
utestängs, påpekas i den senare motionen. - Likaså begärs i motion 1997/98:Ub18
(v) yrkande 1 en sådan ändring i skollagen att barnets eget behov skall utgöra
grunden för kommunernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg. Arbetslösa
föräldrar bör därvid jämställas med förvärvsarbetande.
U t s k o t t e t  har hösten 1997 med anledning av motioner utförligt
behandlat frågan om rätten till barnomsorg för barn till arbetslösa föräldrar
(bet. 1997/98:UbU5 s. 20). Utskottet anförde då att ett av huvudskälen till att
bestämmelserna om barnomsorgen förts över från socialtjänstlagen till skollagen
var - som utskottet såg det - behovet av att stärka förskolans pedagogiska roll
för att ge en god grund för det fortsatta lärandet. Utskottet betonade att
barnomsorgen fyller såväl föräldrars som barns behov och fann det oroande att
rätten till barnomsorg urholkats när det gäller t.ex. barn till arbetslösa.
Utskottet var inte berett att förorda en ändring av gällande bestämmelser, men
utgick från att kommunerna tar sitt ansvar och att Skolverket noga följer
utvecklingen.
Enligt vad utskottet inhämtat är Barnpsykiatrikommitténs betänkande (SOU
1998:31) för närvarande föremål för remissbehandling. En proposition som bygger
på Storstadskommitténs betänkanden (SOU 1997:61, SOU 1998:25) kommer enligt
uppgift att läggas fram för riksdagen under maj månad. I båda betänkandena
finns - som kortfattat angetts i det föregående - förslag som rör rätten till
förskola för barn i utsatta situationer. Utskottet anser att beredningen av
dessa ärenden bör avvaktas.
Motionsyrkandena bör enligt utskottets mening avslås av riksdagen.
I tre motioner pläderas för valfrihet och mångfald inom barnomsorgen.
Föräldrar måste ges möjlighet att välja barnomsorg, framhålls det i motion
1997/98:Ub21 (m) yrkande 3. Valfrihet och mångfald utgör en garanti för höga
krav på kvalitet i barnomsorgen. Skolförberedande verksamhet är betydelsefull
och skall ges till alla barn, anser motionärerna. Detta bör emellertid inte
leda till ett krav på att alla barn skall gå i förskolan från ett eller tre års
ålder. Alternativa former av förskoleverksamhet måste ges utrymme att verka och
att utvecklas.
Mångfald och valfrihet i förskoleverksamheten förordas också i motion
1997/98:Ub17 (c) yrkande 5. Denna mångfald får inte hotas genom att en läroplan
införs. Enligt motionärerna bör kommunerna därför erbjuda olika former av
barnomsorg. De vill att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder i
detta avseende.
Även i motion 1997/98:Ub25 (kd) yrkande 1 hävdas föräldrars och barns rätt
till valfrihet och mångfald när det gäller barnomsorg. Det är enligt
motionärerna inte självklart att heldagsomsorg utanför hemmet är det bästa för
alla barns utveckling de första levnadsåren. Man bör enligt dem vara öppen för
olika barnomsorgsalternativ och inte ensidigt framhålla en speciell form.
Framför allt måste det slås fast att det är föräldrarnas självklara rätt att
välja barnomsorgsform för sina barn.
U t s k o t t e t  behandlade hösten 1997 också motioner om
förskoleverksamhet i enskild regi, vilka avstyrktes av utskottet (bet.
1997/98:UbU5 s. 25). Det framhölls i betänkandet att enskild barnomsorg kan
berika barnomsorgen och bidra till en positiv utveckling. Utskottet fann
emellertid inte anledning att ändra de nuvarande reglerna som innebär att
kommunerna efter egen bedömning kan lämna bidrag till enskild verksamhet inom
barnomsorgsområdet. Utskottet har alltjämt samma uppfattning och avstyrker
motionsyrkandena.
Vissa personalfrågor
Förskolepersonalens möjligheter till vidareutbildning tas upp i ett par
motioner. Det är enligt motion 1997/98:Ub19 (fp) yrkande 6 viktigt att de
barnskötare som i dag arbetar inom förskolan ges möjligheter till
vidareutbildning till förskollärare. - Vidareutbildningen för barnskötare lyfts
fram som särskilt viktig också i motion 1997/98:Ub18 (v) yrkande 3. På sikt ser
motionärerna det som naturligt att det skapas en enhetlig pedagogisk
grundutbildning, med möjlighet till fördjupning, för all pedagogisk personal
inom förskolan.
I motion 1997/98:Ub24 (mp) yrkande 4 förordas att också dagbarnvårdare bör
beredas möjlighet till kortare utbildningar och få tillgång till rådgivning av
förskollärare, t.ex. via öppna förskolan.
U t s k o t t e t  har i dessa frågor ingen annan uppfattning än
motionärerna. Det är viktigt att personalen inom förskoleverksamheten får
möjligheter till fortbildning och vidareutbildning. I sammanhanget vill
utskottet hänvisa till att Lärarutbildningskommittén har i uppdrag att lämna
förslag till förnyelse av lärarutbildningen med utgångspunkt i de förändringar
som har skett inom förskola, skola, vuxenutbildning, högskola och samhället i
övrigt (dir. 1997:54).
Enligt utskottets mening är det en angelägenhet för kommunen som arbetsgivare
att se till att personalen inom förskoleverksamheten kan utveckla sin
yrkeskompetens. Utskottet noterar att regeringen i skrivelsen om utvecklingen
inom den kommunala sektorn (skr. 1997/98:155) redovisar att antalet
högskoleutbildade anställda i förskola och fritidshem har ökat under 1990-
talet, samtidigt som andelen utan särskild utbildning för arbetet med barn har
minskat (s. 86).
Med det anförda bör motionsyrkandena avslås av riksdagen.
Åtgärder för att få fler män yrkesverksamma i förskolan efterfrågas i motion
1997/98:Ub23 (fp, mp) yrkande 2. Motionärerna skriver om förnedrande och
kränkande behandling av unga flickor i skolan, vilket enligt dem kan ha samband
med frånvaron av vuxna män som förebilder i många pojkars och flickors vardag.
Det borde vara ett minimikrav att det finns minst en man i varje förskolegrupp,
anser motionärerna.
U t s k o t t e t  har nyligen i sitt motionsbetänkande 1997/98:UbU15 om
jämställdhetsfrågor inom utbildningsväsendet avstyrkt yrkanden med liknande
syfte, nämligen att fler män bör arbeta inom barnomsorgen (s. 5 f.). Utskottet
hänvisade till att Lärarutbildningskommittén enligt sina direktiv skall
överväga insatser för att åstadkomma en jämnare könsfördelning i rekryteringen
(dir. 1997:54). I direktiven anmärks att ett problem i dagens lärarutbildningar
är den låga andelen manliga studenter. Som skäl för avstyrkande nämndes också
att regeringen i regleringsbrev för innevarande budgetår anger att universitet
och högskolor bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen män inom de
lärarutbildningar där män är underrepresenterade.
Utskottet avstyrker med samma motiveringar även det nu aktuella yrkandet.
Behovet av tillgång till speciallärare, förskolepsykologer och barnläkare för
förskolor, öppna förskolor och familjedaghem påtalas i motion 1997/98:Ub24 (mp)
yrkande 13. Motionärerna anser att kommunen centralt bör bygga upp gemensamma
resurser för de olika, och som regel små, enheternas behov av specialisthjälp.
Detta bör åläggas kommunen i särskild förordning. - Även i motion 1997/98:Ub18
(v) yrkande 4 understryks att förskolepsykolog/barn- och ungdomspsykolog bör
finnas för förskolan och dess personal. Det är enligt motionärerna ytterst
betydelsefullt att personalen erhåller handledning kring arbetet med barn med
och i svårigheter. Dessa barns svårigheter kan behöva utredas av psykolog.
Vidare framhålls i motion 1997/98:Ub24 (mp) yrkande 5 att det inom förskolan
finns behov av både personal med kunskap i teckenspråk och personal som
behärskar andra modersmål än svenska.
Enligt motion 1997/98:Ub16 (s) yrkande 1 behöver personal inom barnomsorgen
utbildning i informationsteknik. För att alla barn skall få kunskap om IT måste
tillgången till datorer i förskolan öka och samtliga olika personalkategorier
inom förskolan få en ordentlig utbildning i hur man lär barn att använda
datorer, menar motionären.
U t s k o t t e t  påminner om att bestämmelser om förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg numera ingår i skollagen. Förskolan föreslås få en egen
läroplan. En helhetssyn på utveckling och lärande skall prägla verksamheterna
inom förskola och skola. Utskottet förutsätter att detta för med sig en ökad
samverkan kring resurser, t.ex. när det gäller tillgång till olika
specialkompetenser. Dock är det kommunen som arbetsgivare som har ansvar för
hur arbetet inom förskoleverksamheten organiseras och som skall se till att det
finns den kompetens bland personalen som krävs för att målen med verksamheten
skall uppnås.
Utskottet vill också hänvisa till att Högskoleverket och Skolverket i
regleringsbrev för budgetåret 1997 fått i uppdrag att stimulera utvecklingen av
regionala centrum. Regionala utvecklingscentrum förutsätts få en viktig roll
när det gäller att initiera och stimulera förnyelsearbete i samverkan mellan
högskola, förskola, skola och vuxenutbildning.
Utskottet understryker vikten av att förskolans personal har tillräckliga
kunskaper om den nya informationstekniken för att kunna stödja barnen i deras
utveckling. Enligt examensordningen (bilaga 3 till högskoleförordningen
1993:100) krävs för barn- och ungdomspedagogisk examen att studenten har
förmåga att använda datorer och andra informationstekniska hjälpmedel för egen
inlärning och kunskap om hur dessa hjälpmedel kan användas i undervisningen.
Kompetensutveckling för redan utexaminerad personal är ett ansvar för
arbetsgivaren.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår nu
behandlade motionsyrkanden.
Översyn av skollagstiftningen, m.m.
Regeringen påpekar i propositionen att den reglering för skolan som finns i
skollagen inte i alla avseenden går att tillämpa på förskola och fritidshem.
Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen för med sig ett nytt perspektiv som
måste beaktas i skollagen. För att skollagens struktur och bestämmelser skall
återspegla synen på förskolan som det första steget i det livslånga lärandet
måste många frågor lösas, anför regeringen. En översyn av skollagen kommer att
bli nödvändig,  varvid samtliga lagstiftningsfrågor kan behandlas i ett
sammanhang.
I motion 1997/98:Ub25 (kd) yrkande 10 begärs ett riksdagsuttalande om att den
aviserade översynen av skollagen skall ske i form av en parlamentarisk
utredning, då den kan komma att medföra förändringar av mer grundläggande
natur.
Enligt vad u t s k o t t e t  har erfarit är avsikten den att utredningen om
skollagstiftningen skall få en bred parlamentarisk förankring. Motionsyrkandet
avstyrks därmed.
Utskottet behandlar i detta sammanhang ett antal motionsyrkanden vari begärs ny
eller ändrad lagstiftning.
Ändrade regler i fråga om tillstånd för och tillsyn över enskilt drivna
förskolor krävs i tre motioner. Enligt motion 1997/98:Ub21 (m) yrkande 5 är det
inte rimligt att kommunen ger tillstånd att driva enskild förskola och dessutom
utövar tillsyn över den konkurrerande verksamheten. Motionärerna anser att
Skolverket skall bevilja tillstånd till enskild förskola i likhet med vad som
gäller för fristående skolor. Verket skall ha ansvaret för tillsyn, uppföljning
och utvärdering av förskoleverksamheten. - I motion 1997/98:Ub17 (c) yrkande 7
vill motionärerna ha ett regelverk för fristående förskolor liknande det som
gäller för fristående skolor. - Också i motion 1997/98:Ub25 (kd) yrkande 4
anser motionärerna att det vore naturligt med liknande regler för enskilda
förskolor och fristående skolor. De menar att det bör vara Skolverket, och inte
kommunerna, som skall bedöma om en enskild förskola lever upp till de
kvalitetskrav som ställs utifrån den nya läroplanen.
Nya regler för beviljande av tillstånd för vissa förskolor i enskild regi
efterfrågas också i motion 1997/98:Ub24 (mp) yrkande 6. Motionärerna anser att
en Waldorfskola t.ex., som har tillstånd för sin verksamhet i en kommun, också
bör ha möjlighet att öppna en förskola.
U t s k o t t e t  erinrar om att riksdagen så sent som i december 1997
beslutade att överföra till kommunerna att bevilja tillstånd för enskild
förskoleverksamhet samt att ha tillsyn över denna. Beslutet fattades i samband
med att bestämmelserna om förskoleverksamhet fördes över från socialtjänstlagen
till skollagen (prop. 1997/98:6, bet. UbU5, rskr. 107). Tidigare hade
länsstyrelsen hand om tillståndsgivning och tillsyn. I och med att Skolverket
den 1 januari 1998 övertog ansvaret för barnomsorgen, upphörde Socialstyrelsens
och länsstyrelsernas ansvar för dessa frågor.
Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att ändra sitt nyligen
fattade beslut. Motionsyrkandena avstyrks.
Enligt motion 1997/98:Ub17 (c) yrkande 4 bör värdet av förskollärarnas
utbildning och kompetens tydliggöras genom att regler för behörighet som
förskollärare skrivs in i skollagen. Liknande synpunkter förs fram i motion
1997/98:Ub24 (mp) yrkande 1 (delvis), där det anges att kravet på kompetens hos
förskolans personal måste beaktas i arbetet med den nya skollag som regeringen
aviserat.
U t s k o t t e t  anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
Enligt gällande bestämmelser i skollagen skall det för förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att
barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses (2 a
kap. 3 §). Som utskottet nämnt i det föregående har kommunerna - trots att det
inte finns några behörighetsbestämmelser för personal i förskola -  i ökande
utsträckning anställt högutbildade personer. Utskottet är inte berett att
förorda en ytterligare reglering av förskoleverksamheten.
Ett mer formellt inflytande för föräldrarna skulle enligt motion 1997/98:
Ub17 (c) yrkande 2 vara av värde, när förskolan får en tydligare pedagogisk
profil. Motionärerna vill att riksdagen gör ett uttalande om att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag till hur en försöksverksamhet med lokala
styrelser, där föräldrar och personal ingår, kan genomföras i förskolan.
U t s k o t t e t  ställer sig inte bakom motionärernas förslag. Verksamheten
inom förskolan är inte reglerad i samma omfattning som verksamheten inom t.ex.
grundskolan, där försöksverksamhet med lokala styrelser pågår t.o.m. juni 2001.
Av redogörelsen i propositionen för innehållet i kommande läroplan kan utläsas
att föräldrasamverkan och föräldrainflytande innebär att det mellan förskola
och hem förs en diskussion om planering och genomförande av förskolans
verksamhet. Utskottet förutsätter att detta kommer till tydligt uttryck i
läroplanstexten. Motionsyrkandet avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande skollagens benämningar på förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Ub21 yrkande 1 antar regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100),
2. beträffande avslag på regeringens förslag om en läroplan för
förskolan
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub20 och 1997/98:Ub21 yrkande 2,
res. 1 (m)
3. beträffande läroplanens tillämpning på annan förskoleverksamhet än
den kommunala förskolan
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub16 yrkande 2, 1997/98:Ub17
yrkande 6, 1997/98:Ub18 yrkande 5 och 1997/98:Ub25 yrkandena 2 och 3
godkänner vad regeringen föreslagit i denna del,
res. 2 (c) - delvis
res. 3 (v) - delvis
res. 4 (kd) - delvis
4. beträffande värdegrunden i läroplanen för förskolan
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Ub25 yrkande 6 godkänner vad
regeringen föreslagit i denna del,
res. 4 (kd) - delvis
5. beträffande läroplanens mål
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Ub19 yrkande 2 godkänner vad
regeringen föreslagit i denna del,
res. 5 (fp, mp)
6. beträffande riktlinjer i läroplanen som vänder sig till
arbetslaget i stället för till förskolläraren
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 3, 1997/98:Ub19
yrkande 1, 1997/98:Ub21 yrkande 6, 1997/98:Ub24 yrkande 1 (delvis) och
1997/98:Ub25 yrkande 8 godkänner vad regeringen föreslagit i denna del,
res. 6 (m, c, fp, mp, kd)
7. beträffande införande i läroplanen av avsnitt om barnskötarnas
funktion
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub25 yrkande 7,
res. 4 (kd) - delvis
8. beträffande införande i läroplanen av avsnitt om förskolechefens
ansvar
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub19 yrkande 4, 1997/98:Ub21 yrkande 7
och 1997/98:Ub24 yrkande 1 (delvis),
res. 7 (m, fp, mp)
9. beträffande tidpunkt för ikraftträdande av läroplanen
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Ub25 yrkande 9 godkänner vad
regeringen föreslagit i denna del,
res. 4 (kd) - delvis
10. beträffande läroplanens struktur och inriktning i övrigt
att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit i denna del,
11. beträffande betoning i läroplanen av barns känslomässiga behov
och lekbehov, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub24 yrkandena 2 och 7 och 1997/98:Ub25
yrkande 5,
res. 8 (mp, kd) - delvis
12. beträffande utvecklingssamtal, m.m.
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub24 yrkande 8,
13. beträffande förskolegruppens storlek och sammansättning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub18 yrkande 6,
res. 3 (v) - delvis
14. beträffande rutiner för inskolning av barn i förskoleverksamhet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub24 yrkande 9,
res. 9 (mp) - delvis
15. beträffande personalens rätt till planeringstid och
fortbildning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub24 yrkande 10,
res. 10 (v, mp) - delvis
16. beträffande förskolans roll för att främja mäns och kvinnors lika
värde, m.m.
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub23 yrkande 1,
17. beträffande kunskap om nationella minoriteter
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub22,
18. beträffande förskoleverksamhetens plats i den kommunala
skolplanen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 1, 1997/98:
Ub18 yrkande 2 och 1997/98:Ub24 yrkande 11,
res. 11 (c, v, mp)
19. beträffande arbetsplaner för förskolor
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub24 yrkande 12,
res. 9 (mp) - delvis
20. beträffande utvärdering av samarbetet mellan föräldrar och
personal inom förskolan
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub19 yrkande 5,
res. 12 (fp, kd)
21. beträffande rätten för alla barn till plats inom förskolan
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub18 yrkande 1, 1997/98:
Ub19 yrkande 3 och 1997/98:Ub24 yrkande 3,
res. 13 (fp, v, mp)
22. beträffande valfrihet och mångfald inom barnomsorgen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 5, 1997/98:
Ub21 yrkande 3 och 1997/98:Ub25 yrkande 1,
res. 14 (m, c, fp, kd) - delvis
23. beträffande vidareutbildning för barnskötare, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub18 yrkande 3 (delvis), 1997/98:Ub19
yrkande 6 och 1997/98:Ub24 yrkande 4,
res. 15 (fp, v)
res. 9 (mp) - delvis
24. beträffande en enhetlig pedagogisk grundutbildning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub18 yrkande 3 (delvis),
res. 3 (v) - delvis
25. beträffande fler män inom förskolan
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub23 yrkande 2,
res. 9 (mp) - delvis
26. beträffande tillgång till speciallärare, förskolepsykologer och
barnläkare i förskoleverksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub18 yrkande 4 och 1997/98:
Ub24 yrkande 13,
res. 10 (v, mp) - delvis
27. beträffande behovet av personal med kunskap i teckenspråk
respektive andra modersmål än svenska
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub24 yrkande 5,
res. 10 (v, mp) - delvis
28. beträffande behovet av IT-utbildning för personal inom
barnomsorgen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub16 yrkande 1,
29. beträffande en översyn av skollagen i form av en parlamentarisk
utredning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub25 yrkande 10.
res. 8 (mp, kd) - delvis
30. beträffande tillstånd för enskilt drivna förskolor, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 7, 1997/98:
Ub21 yrkande 5, 1997/98:Ub24 yrkande 6 och 1997/98:Ub25
yrkande 4,
res. 14 (m, c, fp, kd) - delvis
res. 9 (mp) - delvis
31. beträffande behörighetsregler för förskollärare
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 4 och 1997/98:Ub24 yrkande
1 (delvis),
res. 16 (c, mp)
32. beträffande försöksverksamhet med lokala styrelser för
förskolor
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub17 yrkande 2.
res. 2 (c) - delvis
Stockholm den 14 maj 1998
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Bengt Silfverstrand (s), Ingegerd
Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c),
Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-
Marie Danestig (v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Gunnar Goude (mp), Nils-Erik Söderqvist (s), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och
Tuve Skånberg (kd).

Reservationer

1. Avslag på regeringens förslag om en läroplan för förskolan (mom. 2)
Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Catharina
Elmsäter-Svärd (m) anför:
Enligt vår mening finns det en risk för att den pedagogiska utvecklingen inom
förskoleverksamheten hämmas om en läroplan införs för förskolan. Vi anser att
en läroplan som bara skall gälla för den kommunala förskolan leder till att
andra verksamheter, som riktar sig till samma målgrupp och som har samma
intentioner, kommer på undantag. Utrymmet minskar för alternativa
barnomsorgsformer. Ett slags A- och B-lag kan skapas. Vi tror på att den
professionella personalen inom barnomsorgen har förmåga att utveckla en bra
pedagogik i kombination med omsorg m.m. utan centrala direktiv.  Riksdagen bör
därför bifalla våra motionsyrkanden och avslå regeringens förslag om en
läroplan.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 2 bort
hemställa
2. beträffande avslag på regeringens förslag om en läroplan för förskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub20 och 1997/98:Ub21 yrkande
2 avslår regeringens förslag,
2. Läroplanens tillämpning på annan förskoleverksamhet än den kommunala
förskolan, m.m. (mom. 3 och 32)
Andreas Carlgren (c) anför:
Familjedaghem och öppna förskolor skall enligt regeringen inte omfattas av
läroplanen för förskolan. Jag delar regeringens bedömning så långt att
läroplanen inte obligatoriskt bör gälla för dessa. Men jag anser att det är
kompetensen i verksamheten som skall vara avgörande för huruvida läroplanen
skall tillämpas på annan förskoleverksamhet än den kommunala förskolan, inte
vilken verksamhetsform som valts. Som föreslås i motion 1997/98:Ub17 bör
familjedaghem och öppna förskolor som uppfyller läroplanens krav erbjudas att
ansluta sig till denna. Riksdagen bör bifalla yrkande 6 i motionen och hos
regeringen begära förslag till sådana regler.
Då förskolan får en tydligare pedagogisk profil skulle det enligt min mening
vara av värde att föräldrarna till förskolebarnen kunde få möjlighet till ett
mer formellt inflytande. I enlighet med yrkande 2 i vår motion bör riksdagen
hos regeringen begära förslag till hur en försöksverksamhet med lokala
styrelser för förskolor, där föräldrar och personal ingår, kan genomföras.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 3 och 32
bort hemställa
3. beträffande läroplanens tillämpning på annan förskoleverksamhet än den
kommunala förskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub17 yrkande 6, med anledning av
regeringens förslag i denna del samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub16
yrkande 2, 1997/98:Ub18 yrkande 5 och 1997/98:Ub25 yrkandena 2 och 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
32. beträffande försöksverksamhet med lokala styrelser för förskolor
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub17 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts.
3. Läroplanens tillämpning på annan förskoleverksamhet än den kommunala
förskolan, m.m. (mom. 3, 13 och 24)
Britt-Marie Danestig (v) anför:
Det är angeläget, anser jag, att läroplanen även gäller för förskoleverksamhet
som drivs av annan offentlig huvudman än kommunen.  Jag åsyftar då
Invandrarverket som har ansvaret för omsorgen om ett stort antal barn i
förskoleåldern. Utskottet borde ha tillstyrkt vårt yrkande om detta i motion
1997/98:Ub18.
Jag ställer mig också bakom motionsyrkandet att förskolegruppens storlek och
sammansättning bör anges i läroplanen när det gäller barn med behov av särskilt
stöd. Dessa barn kan behöva vistas i mindre grupper. I en förskolegrupp bör om
möjligt högst en tredjedel av barnen ha behov av särskilt stöd. Flera
forskningsresultat visar att modellinlärningen annars lätt ?kantrar? till det
negativa.
I arbetslaget inom förskolan skall det finnas erforderlig pedagogisk
kompetens. På sikt ser jag det som naturligt att det skapas en enhetlig
pedagogisk grundutbildning, med möjlighet till fördjupning, för all pedagogisk
personal inom förskolan. Jag vill att riksdagen gör ett tillkännagivande om
detta med bifall till motion 1997/98:Ub18 yrkande 3 i denna del.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 3, 13 och 24
bort hemställa
3. beträffande läroplanens tillämpning på annan förskoleverksamhet än den
kommunala förskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub18 yrkande 5, med anledning av
regeringens förslag i denna del samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub16
yrkande 2, 1997/98:Ub17 yrkande 6 och 1997/98:Ub25 yrkandena 2 och 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
13. beträffande förskolegruppens storlek och sammansättning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub18 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
24. beträffande en enhetlig pedagogisk grundutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub18 yrkande 3 (delvis) som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Läroplanens tillämpning på annan förskoleverksamhet än den kommunala
förskolan, m.m. (mom. 3, 4, 7 och 9)
Tuve Skånberg (kd) anför:
Regeringens förslag kan enligt min mening inte uppfattas som något annat än en
ytterligare styrning mot en enda barnomsorgsform, särskilt som
familjedaghemmen, den öppna förskolan och enskilda förskolor inte skall
omfattas av läroplanen. I stället borde de olika verksamhetsformerna ses som
komplement till varandra. Jag anser att regeringen bör formulera övergripande
mål och en gemensam värdegrund i en läroplan som gäller för alla
barnomsorgsformer, dvs. för förskola, familjedaghem och öppen förskola. Denna
läroplan bör sedan kompletteras med riktlinjer för respektive verksamhetsform,
vilka får variera med hänsyn till de olika verksamheternas inriktning och
utformning. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub25 yrkandena 2
och 3 som sin mening ge regeringen till känna.
I propositionen uttrycks värdegrunden i läroplanen för förskolan mycket
diffust. ?Demokratiska värderingar? blir ett tomt uttryck om det hänger i
luften och inte kopplas till ett etiskt rotsystem. Vi kristdemokrater anser att
man i förskolans läroplan, liksom i läroplanen för grundskolan, skall hänvisa
till den kristna traditionen i vårt land och den etik som bygger på den
traditionen. Riksdagen bör bifalla vårt motionsyrkande om värdegrunden.
Jag vill också att det tydligt skall framgå av läroplanen att barnskötarna
med sin omsorgspedagogiska kompetens fyller en mycket viktig funktion för att
läroplanens mål skall kunna uppnås. Jag stödjer alltså yrkande 7 i motion
1997/98:Ub25.
Som förordas i motion 1997/98:Ub25 bör tidpunkten för ikraftträdande av
läroplanen senareläggas från den 1 augusti 1998 - som föreslagits av regeringen
- till den 1 januari 1999 för att ge mer tid för information och planering.
Motionsyrkandet bör bifallas.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 3, 4, 7 och
9 bort hemställa
3. beträffande läroplanens tillämpning på annan förskoleverksamhet än den
kommunala förskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub25 yrkandena 2 och 3, samt med
avslag på regeringens förslag i denna del och motionerna 1997/98:Ub16
yrkande 2, 1997/98:Ub17 yrkande 6 och 1997/98:Ub18 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. beträffande värdegrunden i läroplanen för förskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub25 yrkande 6 och med avslag på
regeringens förslag i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
7. beträffande införande i läroplanen av avsnitt om barnskötarnas
funktion
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub25 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. beträffande tidpunkt för ikraftträdande av läroplanen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub25 yrkande 9 och med avslag på
regeringens förslag i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
5. Läroplanens mål (mom. 5)
Ola Ström (fp) och Gunnar Goude (mp) anför:
För att en läroplan skall ha effekt måste det finnas individuellt uppsatta mål
för vad ett barn skall ha uppnått när det lämnar förskolan. Vi saknar det i
regeringens förslag. Det visar vilken liten tilltro regeringen har till små
barns möjligheter till lärande och till deras högskoleutbildade lärares
kompetens. Vi anser att det i läroplanen utöver ?mål att sträva mot? också bör
finnas ?mål att uppnå?. Med vår kunskapssyn är det nödvändigt att en förskola
med höga ambitioner också har ett ansvar för att vissa resultat uppnås under
förskoletiden. Det är viktigt med en målstyrning och en tydlig utvärdering av
hur målen uppfylls. Riksdagen bör bifalla motion 1997/98:Ub19 yrkande 2.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 5 bort
hemställa
5. beträffande läroplanens mål
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub19 yrkande 2 och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
6. Riktlinjer i läroplanen som vänder sig till arbetslaget i stället för till
förskolläraren (mom. 6)
Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och
Tuve Skånberg (kd) anför:
Regeringens förslag om riktlinjer i läroplanen som vänder sig till arbetslaget
innebär att förskollärarna med treårig högskoleutbildning inte ges ett större
ansvar än personal som saknar högre utbildning. Detta ligger knappast i linje
med tanken att kvalitetssäkra förskoleverksamheten. Om man menar allvar med att
lyfta fram det pedagogiska arbetet i förskolan, är det viktigt att det är
pedagogiskt utbildad personal som har huvudansvaret för verksamheten. Vi vill
att det i läroplanen tydligt skall anges att det är förskollärarna som har det
pedagogiska ansvaret för att läroplanens mål uppnås i förskolan. Riktlinjerna i
läroplanen skall enligt vår mening vända sig till förskolläraren i stället för
till arbetslaget. Detta bör riksdagen med bifall till våra motionsyrkanden som
sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 6 bort
hemställa
6. beträffande riktlinjer i läroplanen som vänder sig till arbetslaget i
stället för till förskolläraren
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 3, 1997/98:Ub19
yrkande 1, 1997/98:Ub21 yrkande 6, 1997/98:Ub24 yrkande 1 (delvis) och
1997/98:Ub25 yrkande 8 samt med avslag på regeringens förslag i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. Införande i läroplanen av avsnitt om förskolechefens ansvar (mom. 8)
Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Gunnar Goude (mp) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:
Vi anser att förskolans läroplan bör innehålla ett särskilt avsnitt om
förskolechefens övergripande ansvar för verksamheten, i likhet med läroplanen
för grundskolan när det gäller rektor. Det måste finnas en ansvarig pedagogisk
ledare för förskolan och dennes roll måste göras tydlig. Vi ställer oss bakom
yrkandena om detta i motionerna 1997/98:Ub19, 1997/98:Ub21 och 1997/98:Ub24.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 8 bort
hemställa
8. beträffande införande i läroplanen av avsnitt om förskolechefens
ansvar
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub19 yrkande 4, 1997/98:Ub21
yrkande 7 och 1997/98:Ub24 yrkande 1 (delvis) som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. Betoning i läroplanen av barns känslomässiga behov och lekbehov, m.m. (mom.
11 och 29)
Gunnar Goude (mp) och Tuve Skånberg (kd) anför:
Läroplanen får inte innebära att verksamheten i förskolan inriktas mot
utbildning på bekostnad av lek- och omsorgsdelen. Vi menar att det i läroplanen
bör göras en kraftigare betoning av barns känslomässiga behov och lekbehov. Det
individuella utvecklingsperspektivet saknas. Pedagogiska inslag i leken och i
omsorgssituationer, anpassade till varje barns nivå och mognad, stimulerar
barnens motoriska, sociala, språkliga, emotionella och kognitiva utveckling.
Riksdagen bör med bifall till våra motionsyrkanden göra ett uttalande till
regeringen i enlighet med vad vi nu anfört.
Vi vill också ha ett tillkännagivande till regeringen om att den aviserade
översynen av skollagen skall ske i form av en parlamentarisk utredning. Som
påpekas i motion 1997/98:Ub25 kan översynen komma att medföra förändringar av
mer grundläggande natur.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 11 och 29
bort hemställa
11. beträffande betoning i läroplanen av barns känslomässiga behov och
lekbehov, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub24 yrkandena 2 och 7 samt
1997/98:Ub25 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
29. beträffande en översyn av skollagen i form av en parlamentarisk
utredning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub25 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. Rutiner för inskolning av barn i förskoleverksamhet, m.m. (mom. 14, 19, 23,
25 och 30)
Gunnar Goude (mp) anför:
En viktig fas i förskoleverksamheten är inskolningen av barn. Jag anser att
riksdagen bör bifalla vårt motionsyrkande om att krav på goda
inskolningsrutiner skall ingå i läroplanen.
Varje förskola bör enligt min mening upprätta en egen arbetsplan, som ett led
i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Arbetsplaner underlättar för utomstående
att få en bild av verksamheten. De kan också fungera som instrument för utbyte
av kunskap mellan olika förskolor. Utskottet borde ha tillstyrkt
motionsyrkandet om detta.
Jag ställer mig bakom yrkande 4 i motion 1997/98:Ub24 att när det gäller
vidareutbildning av personal bör också dagbarnvårdare få möjlighet till kortare
utbildningar (veckokurser). De bör även få tillgång till rådgivning av
förskollärare, t.ex. via öppna förskolan eller särskilda förskolor.
Det är angeläget att åtgärder vidtas så att fler män blir yrkesverksamma inom
förskolan. Enligt min uppfattning borde det vara ett minimikrav att det finns
minst en man i varje förskolegrupp. Riksdagen bör bifalla motionsyrkandet i
ärendet.
Jag anser att riksdagen hos regeringen bör begära nya regler om tillstånd för
vissa förskolor i enskild regi. Som påpekas i motion 1997/98:Ub24 yrkande 6 bör
t.ex. en Waldorfskola, som har tillstånd för sin verksamhet i en kommun, också
ha möjlighet att öppna en förskola med en för denna skola anpassad pedagogisk
inriktning.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 14, 19, 23,
25 och 30 bort hemställa
14. beträffande rutiner för inskolning av barn i förskoleverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub24 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
19. beträffande arbetsplaner för förskolor
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub24 yrkande 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
23. beträffande vidareutbildning för barnskötare, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub24 yrkande 4 och med avslag på
motionerna 1997/98:Ub18 yrkande 3 (delvis) och 1997/98:
Ub19 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
25. beträffande fler män inom förskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub23 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
30. beträffande tillstånd för enskilt drivna förskolor, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub24 yrkande 6 samt med anledning
av motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 7, 1997/98:Ub21 yrkande 5 och
1997/98:Ub25 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
10. Personalens rätt till planeringstid och fortbildning, m.m. (mom. 15, 26 och
27)
Britt-Marie Danestig (v) och Gunnar Goude (mp) anför:
Läroplanen bör enligt vår mening fastställa personalens rätt till planeringstid
och återkommande fortbildning. Vi ser det som en viktig förutsättning för
kvalitetssäkringen av förskolans verksamhet att personalen får särskilt avsatt
tid för planering och utvärdering, t.ex. i form av planeringsmöte några timmar
varje vecka. Motionsyrkandet härom bör bifallas.
Vi vill understryka vikten av att förskolor, öppna förskolor och
familjedaghem har tillgång till speciallärare, förskolepsykologer och
barnläkare. Dessa som regel små enheter har inte på samma sätt som en större
skola möjlighet att hålla egen specialkunskap för olika behov. Det är ytterst
betydelsefullt att personalen kan erhålla handledning av specialister, särskilt
kring arbetet med barn med och i svårigheter. Vi anser att det är naturligt att
kommunen centralt bygger upp en sådan service. Riksdagen bör med bifall till
motionerna 1997/98:Ub18 yrkande 4 och 1997/98:Ub24 yrkande 13 göra ett
tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad vi nu har anfört.
Även behovet i förekommande fall av personal inom förskolan som behärskar
andra modersmål än svenska, liksom av personal som kan teckenspråk bör enligt
vår mening uppmärksammas. Vi tillstyrker därför yrkande 5 i motion
1997/98:Ub24.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 15, 26 och 27
bort hemställa
15. beträffande personalens rätt till planeringstid och fortbildning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub24 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
26. beträffande tillgång till speciallärare, förskolepsykologer och
barnläkare i förskoleverksamhet
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub18 yrkande 4 och
1997/98:Ub24 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
27. beträffande behovet av personal med kunskap i teckenspråk respektive
andra modersmål än svenska
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub24 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
11. Förskoleverksamhetens plats i den kommunala skolplanen (mom. 18)
Andreas Carlgren (c), Britt-Marie Danestig (v) och Gunnar Goude (mp) anför:
Vi anser att förskoleverksamheten skall ingå som en del i den kommunala
skolplanen. Därigenom förtydligas förskolans karaktär av pedagogisk verksamhet,
och möjligheterna ökar till integrering med förskoleklass och skola samt till
utvärdering. En sådan övergripande planering, som skolplanen utgör, skulle
också underlätta olika former av samverkan mellan förskola, öppna förskolan och
familjedaghem, menar vi. Riksdagen bör bifalla våra motionsyrkanden i denna
fråga.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 18 bort
hemställa
18. beträffande förskoleverksamhetens plats i den kommunala skolplanen
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 1, 1997/98:Ub18
yrkande 2 och 1997/98:Ub24 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
12. Utvärdering av samarbetet mellan föräldrar och personal inom förskolan
(mom. 20)
Ola Ström (fp) och Tuve Skånberg (kd) anför:
Föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barns fostran och utveckling.
Förskolans arbete med barnen skall därför ske i nära samarbete med föräldrarna.
Vi vill framhålla som centralt i detta sammanhang att samarbetet mellan
föräldrar och barn ständigt utvärderas. Det ställer i sin tur krav på att varje
förskola är tydlig i fråga om mål, innehåll, arbetsformer samt ömsesidiga
rättigheter och skyldigheter. Vi stödjer yrkande 5 i motion 1997/98:Ub19.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 20 bort
hemställa
20. beträffande utvärdering av samarbetet mellan föräldrar och personal
inom förskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub19 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
13. Rätten för alla barn till plats inom förskolan (mom. 21)
Ola Ström (fp), Britt-Marie Danestig (v) och Gunnar Goude (mp) anför:
Riksdagen bör enligt vår mening göra ett uttalande till regeringen om att alla
barn bör ha rätt till en plats i förskolan från tre års ålder, i enlighet med
vad vi anfört i våra motioner. Med en ökad pedagogisk inriktning inom förskolan
är det särskilt viktigt att alla barn, också barn till arbetslösa, får denna
möjlighet till individuell utveckling. Lagstiftningen måste ändras så att
arbetslösa föräldrar jämställs med förvärvsarbetande när det gäller kommunernas
skyldighet att tillhandahålla förskoleverksamhet. Av lagtexten skall framgå att
förskoleverksamheten skall tillhandahållas i den omfattning som krävs med
hänsyn till barnets eget behov.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 21 bort
hemställa
21. beträffande rätten för alla barn till plats inom förskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub18 yrkande 1, 1997/98:Ub19
yrkande 3 och 1997/98:Ub24 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
14. Valfrihet och mångfald inom barnomsorgen, m.m. (mom. 22 och 30)
Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Tuve Skånberg (kd)
anför
Valfrihet och mångfald utgör en garanti för höga krav på kvalitet inom
barnomsorgen. Vi vill betona att alternativa former av förskoleverksamhet måste
ges utrymme att utvecklas och att verka. Denna mångfald får inte hotas av att
en läroplan införs för förskolan. Vi menar att man måste vara öppen för olika
barnomsorgsalternativ och inte ensidigt framhålla en speciell form. Framför
allt måste det slås fast att det är föräldrarnas självklara rätt att välja
barnomsorgsform för sina barn. Kommunerna bör därför erbjuda olika former av
barnomsorg. Riksdagen bör, med bifall till motionsyrkandena, hos regeringen
begära förslag till åtgärder i detta avseende.
Det är enligt vår mening inte rimligt att kommunen ger tillstånd att driva
enskild förskola och dessutom utövar tillsyn över den konkurrerande
verksamheten. Vi anser att Skolverket, i likhet med vad som gäller för
fristående skolor, skall bevilja tillstånd till enskild förskola och ha tillsyn
över denna. Verket skall bedöma om en enskild förskola lever upp till de
kvalitetskrav som ställs utifrån den nya läroplanen. Vi föreslår att riksdagen
gör ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör återkomma med
förslag till ändrad lagstiftning. Motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 7,
1997/98:Ub21 yrkande 5 och 1997/98:Ub25 yrkande 4 bör alltså bifallas.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 22 och 30
bort hemställa
22. beträffande valfrihet och mångfald inom barnomsorgen
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 5, 1997/98:Ub21
yrkande 3 och 1997/98:Ub25 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
30. beträffande tillstånd för enskilt drivna förskolor, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 7, 1997/98:Ub21
yrkande 5 och 1997/98:Ub25 yrkande 4 samt med anledning av motion
1997/98:Ub24 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
15. Vidareutbildning för barnskötare, m.m. (mom. 23)
Ola Ström (fp) och Britt-Marie Danestig (v) anför:
Enligt vår mening bör målet vara att all personal med pedagogiskt ansvar inom
förskolan skall vara högskoleutbildad. Det är därför viktigt att de barnskötare
som i dag arbetar inom förskolan ges möjligheter till vidareutbildning till
förskollärare. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub18
yrkande 3 (delvis) och 1997/98:Ub19 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till
känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 23 bort
hemställa
23. beträffande vidareutbildning för barnskötare, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub18 yrkande 3 (delvis) och
1997/98:Ub19 yrkande 6 samt med avslag på motion 1997/98:Ub24 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
16. Behörighetsregler för förskollärare (mom. 31)
Andreas Carlgren (c) och Gunnar Goude (mp) anför:
Vi anser att regler bör införas i skollagen om att det för förskoleverksamhet
skall finnas behöriga förskollärare. Detta skulle enligt vår mening vara ett
sätt att tydliggöra värdet av förskollärarnas utbildning och kompetens. Vi
föreslår att detta beaktas vid den kommande översynen av skollagen. Riksdagen
bör bifalla motionsyrkandena i denna fråga.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 31 bort
hemställa
31. beträffande behörighetsregler för förskollärare
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 4 och
1997/98:Ub24 yrkande 1 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1
Propositionen.......................................1
Motionerna..........................................1
Utskottet...........................................5
Inledning.........................................5
Skollagens benämningar på förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg6
Läroplanen struktur och inriktning..............6
Införande av en läroplan för kommunala förskolor7
Värdegrunden och läroplanens mål................8
Riktlinjer i läroplanen för dem som arbetar i förskolan9
Ikraftträdande m.m.............................11
Läroplanens innehåll.............................11
Planering och utvärdering........................14
Förskola för alla barn...........................15
Vissa personalfrågor.............................16
Översyn av skollagstiftningen, m.m...............18
Hemställan.......................................20
Reservationer......................................23
1. Avslag på regeringens förslag om en läroplan för förskolan (mom. 2)
(m) 23
2. Läroplanens tillämpning på annan förskoleverksamhet än den kommunala
förskolan, m.m. (mom. 3 och 32) (c)
24
3. Läroplanens tillämpning på annan förskoleverksamhet än den kommunala
förskolan, m.m. (mom. 3, 13 och 24) (v)
25
4. Läroplanens tillämpning på annan förskoleverksamhet än den kommunala
förskolan, m.m. (mom. 3, 4, 7 och 9) (kd)
25
5. Läroplanens mål (mom. 5) (fp, mp).............26
6. Riktlinjer i läroplanen som vänder sig till arbetslaget i stället för
till förskolläraren (mom. 6) (m, c, fp, mp, kd)
27
7. Införande i läroplanen av avsnitt om förskolechefens ansvar (mom. 8)
(m, fp, mp) 28
8. Betoning i läroplanen av barns känslomässiga behov och lekbehov, m.m.
(mom. 11 och 29) (mp, kd)
28
9. Rutiner för inskolning av barn i förskoleverksamhet (mom. 14, 19, 23,
25 och 30) (mp) 29
10. Personalens rätt till planeringstid och fortbildning, m.m. (mom. 15,
26 och 27) (v, mp) 30
11. Förskoleverksamhetens plats i den kommunala skolplanen (mom. 18) (c,
v, mp) 30
12. Utvärdering av samarbetet mellan föräldrar och personal inom
förskolan (mom. 20) (fp, kd)
31
13. Rätten för alla barn till plats inom förskolan (mom. 21)
(fp, v, mp)......................................31
14. Valfrihet och mångfald inom barnomsorgen, m.m. (mom. 22 och 30) (m,
c, fp, kd) 32
15. Vidareutbildning för barnskötare, m.m. (mom. 23) (fp, v)33
16. Behörighetsregler för förskollärare (mom. 31) (c, mp)33
Regeringens lagförslag.............................34
Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)34