I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 1997/98:19
Utvecklingen i informationssamhället. Vidare behandlas 89 motionsyrkanden om
olika IT-frågor som väckts dels med anledning av skrivelsen, dels under de
allmänna motionstiderna hösten 1996 och hösten 1997.
Regeringen lämnar i skrivelsen en första redovisning av utvecklingen på IT-
området sedan riksdagen för drygt ett år sedan beslutade om en övergripande
nationell IT-strategi för att bredda och utveckla användningen av
informationsteknik. Den allmänna utvecklingen på IT-området beskrivs och
regeringens bedömningar av centrala frågor för ökad tillväxt och sysselsättning
i informationssamhället redovisas. Vidare redovisas genomförda, pågående och
kommande åtgärder inom handlingsprogrammet för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik.
Utskottet bedömer att informationstekniken har en i grunden positiv
samhällsomdanande betydelse. Den påverkar vår produktionsförmåga och vårt
levnadsmönster liksom demokratiska värden som medborgarnas möj-ligheter till
insyn och deltagande i samhällsutvecklingen. Tekniken medför även risker som
måste uppmärksammas. Det är därför viktigt att ett målmedvetet och kraftfullt
arbete sker för att informationstekniken skall kunna användas i sådana former
att samhällsutvecklingen främjas och att en gynnsam övergång kan ske till ett
kunskaps- och informationssamhälle. Utskottet delar regeringens bedömning att
det inte finns skäl att redan nu ompröva den nationella strategin eller
handlingsprogrammet. Det betyder att huvudinriktningen för politiken på IT-
omådet bör ligga fast. Utskottet förutsätter dock att målen för IT-användningen
kommer att vidareutvecklas och förtydligas.
Enligt utskottets bedömning kommer syftet med flertalet motionsyrkanden att
tillgodoses i takt med att handlingsprogrammet genomförs. I avvaktan på
regeringens redovisning av de åtgärder som vidtas och hur målen på IT-området
uppfylls avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.
Till betänkandet har fogats 21 reservationer och ett särskilt yttrande. De
frågor som reservationerna avser samt de partier som har avgett reservationerna
framgår översiktligt av avsnittet Hemställan i utskottets yttrande (s.
37-39).
Skrivelsen
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) har genom skrivelse 1997/98: 19
Utvecklingen i informationssamhället lämnat en första redovisning till
riksdagen av utvecklingen på IT-området sedan IT-propositionen presenterades
för drygt ett år sedan. Den allmänna utvecklingen på IT-området beskrivs och
regeringens bedömningar av centrala frågor för ökad tillväxt och sysselsättning
i informationssamhället redovisas. Vidare ges en redovisning av genomförda,
pågående och kommande åtgärder inom handlingsprogrammet för att bredda och
utveckla användningen av informationsteknik.
Motionerna
Motioner med anledning av skrivelse 1997/98:19
1997/98:T1 av Lilian Virgin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förutom
företagsekonomiska överväganden, samhällsekonomiska överväganden görs vid
nätuppbyggnaden för IT.
1997/98:T2 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att använda folkbiblioteken
och studieförbunden för att bredda och utveckla användningen av
informationstekniken.
1997/98:T3 av Margitta Edgren och Eva Flyborg (båda fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att öka medborgares tillgång till samhällsinformation från regering och
riksdag, om gällande lagar, förståelse för det svenska rättsväsendet m.m. samt
öka möjligheten till deltagande i samhällsdialog.
1997/98:T4 av Elisa Abascal Reyes (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljning av IT-satsningar i skolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljning av IT-utvecklingen inom universitets- och
högskolevärlden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elevernas rätt till integritet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om IT-utvecklingen på miljöområdet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en redovisning av SÄPO:s IT-utveckling,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda konsumenternas förhållande till IT-utvecklingen.
Motioner från den allmänna motionstiden hösten 1996
1996/97:T201 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen på den framtida IT-strategin.
1996/97:T202 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (båda c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de trafikpolitiska målen.
1996/97:T213 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om transportinformatik.
1996/97:T802 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäljning eller
avveckling av Telias medieverksamhet.
1996/97:T911 av Karin Starrin och Sivert Carlsson (båda c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lagstiftning om kryptering.
1996/97:T916 av Kerstin Warnerbring m.fl. (båda c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillgängligheten till offentliga handlingar - ett enhetligt
elektroniskt rätts- och samhällsinformationssystem,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett EU-center för informationsteknik,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om distansarbete,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kryptering,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationella överenskommelser för att motverka spridande av våld,
pornografi och rasism,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad tillgänglighet.
1996/97:T917 av Åke Carnerö (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gränsöverskridande brottsbekämpning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att ett starkt skydd för den personliga integriteten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om företagsvänlig näringspolitik,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utredning av de effekter IT och de därpå följande
förändringarna i arbetslivets organisation och struktur kan få,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av alla människors deltagande i IT-användningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att skapa klara spelregler för alla aktörer och att dessa
lagar och regler harmoniseras på internationell nivå,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att myndigheter visar gott föredöme och är goda IT-
användare,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om myndigheters elektroniska tillgänglighet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att lagar utformas medieneutralt,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att kriminalisera innehav och spridning av
barnpornografi,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om krypterad information,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elektronisk upphandling,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om människors möjlighet att delta i det politiska samtalet,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att skapa intresse hos alla som i dag saknar motivationen
att tillägna sig IT,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att låta den elektroniska informationen bli huvudmedlet och
papperskopiorna bli det som utnyttjas i andra hand,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om papperslös hantering inom offentlig förvaltning,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av rättsliga regler för elektronisk dokumenthantering,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge offentlighetsprincipen en modern innebörd,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att den offentliga sektorn utnyttjar möjligheterna med IT,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den svenska kulturskatten.
1996/97:A430 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att påskynda moderniseringen av telenätet i glesbygden.
Motioner från den allmänna motionstiden hösten 1997
1997/98:T202 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tillförsäkra konkurrensneutralitet vad avser Telias accessnät,
1997/98:T213 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om transportinformatik,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avreglering av telemarknaden.
1997/98:T217 av Karl Hagström m.fl. (s) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att hela landet snarast måste få tillgång till teleförbindelser som
klarar att överföra stora datamängder med hög hastighet, s.k. bredbandsnät,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att staten bör verka för att teletaxorna så långt möjligt görs
avståndsoberoende.
1997/98:T221 av Agne Hansson (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en förutsättning för utvecklingen av informationstekniken i Kalmar
län.
1997/98:T803 av Ronny Olander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av reglerna för
användande av mobiltelefon.
1997/98:T804 av Ronny Olander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en utredning för att
klargöra huruvida användandet av mobiltelefon är farligt ur hälsosynpunkt.
1997/98:T805 av Barbro Johansson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att försiktighetsprincipen skall gälla vid exponering av
elektromagnetiska fält,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det på mobiltelefoner bör finnas en varningstext som varnar för
alltför flitigt användande,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att forskningen på radiofrekventa fält bör ökas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att forskning om interaktion mellan elektriska fält i luftrummet bör
påbörjas,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att undantagsklausulen för kontroll av apparater med en uteffekt på
mindre än 7 W slopas.
1997/98:T807 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om Telias ansvar för en likvärdig
standard och prissättning på tele- och kommunikationstjänster i hela landet.
1997/98:T809 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Telias ansvar för
landsbygdens utveckling.
1997/98:T814 av Siw Persson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att frågan om utbyggnad av digitala sändningar bör utredas med
större kraft än hittills,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa möjligheter att bromsa och stoppa användningen av
digitala sändningar.
1997/98:T815 av Kerstin Warnerbring m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om distansarbetscentraler,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om enklare regler och mindre byråkrati,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsrätts- och skattelagstiftningen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om offentlig upphandling,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om virtuella företag,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betalningssystem och rättsliga åtaganden,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om urholkning av den svenska skattebasen på grund av elektronisk
handel.
1997/98:T906 av Sven-Erik Österberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nyetableringar av företag
inom telekommunikationsområdet.
1997/98:T908 av Carina Hägg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att aktivt uppmärksamma
kryptering med anledning av den kraftiga ökningen av elektroniskt överförd
information.
1997/98:T909 av Björn Ericson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillsätta en utredning för
att komma med förslag som underlättar investeringar i datorer med
Internetuppkoppling för privatpersoner.
1997/98:T911 av Mats Odell (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om demokratisk kontroll beträffande domännamn.
1997/98:T912 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att pröva ett större IT-projekt med inriktning på äldre och
funktionshindrade,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens ägande i IT-relaterade företag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta ett Statens databanverk,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att reglerna för utdelning av domänadresser måste ändras,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett mål för den nationella IT-strategin skall vara att främja
och påskynda utvecklingen av det ekologiskt uthålliga samhället,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bör ta initiativ till en FN-konferens om IT.
1997/98:A457 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att påskynda moderniseringen av telenätet i glesbygden.
1997/98:A460 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lika tillgång till teletjänster,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om enhetlig taxa,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om differentierade priser för teletjänster,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om enhetstaxa för ISDN-anslutning.
1997/98:Fi209 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om allas tillgång till informationstekniken,
13. att riksdagen hos regeringen begär en utredning kring instiftandet av ett
Statens databanverk enligt vad som sägs i motionen.
1997/98:Ju218 av Patrik Norinder och Rolf Dahlberg (båda m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnad av mobilnätet i Gävleborgs län.
1997/98:K333 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om principerna för anpassning av lagstiftningen till de krav som den
informationstekniska utvecklingen reser,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om digitaliseringen och förnyelsen av Sverige,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avskaffa den nuvarande IT-kommissionen och inrätta en kommission
med särskilt ansvar för 2000-problematiken.
1997/98:N247 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om enhetstaxa för ISDN-anslutning.
1997/98:So403 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de funktionshindrade och den nya tekniken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om handledning för att kunna använda IT.
Utskottet
1 Bakgrund
Riksdagens IT-beslut våren 1996
Riksdagen godkände år 1996 regeringens förslag till mål och prioriterade
uppgifter för en nationell IT-strategi (prop. 1996/97:125, bet. 1996/97:TU19,
rskr. 1996/97:282). Trafikutskottet framhöll i sitt av riksdagen godkända
betänkande vikten av att det redovisade handlingsprogrammet genomfördes snabbt
och kraftfullt. Vidare konstaterade utskottet att det råder en betydande samsyn
om informationsteknikens möjligheter att påverka samhällsutvecklingen i positiv
riktning. I utskottets betänkande underströks vidare betydelsen av att
informationstekniken används i sådana former att samhällsutvecklingen främjas
och att risker för regionala obalanser, försämrat integritetsskydd, ökad
sårbarhet och kunskapsmässiga skillnader mellan olika grupper i samhället
motverkas. För att stärka den parlamentariska förankringen gav riksdagen
regeringen till känna att regeringen årligen borde återkomma till riksdagen med
en skrivelse som redovisar utvecklingen på IT-området. Utskottet förutsatte
vidare att målen för IT-användningen skulle vidareutvecklas och förtydligas.
Nationell IT-strategi
De av riksdagen antagna målen för en övergripande IT-strategi utgår från
strävan att göra informationstekniken till en central del i en politik för
tillväxt och sysselsättning samt att värna andra grundläggande samhällsmål som
demokrati och rättvisa i informations- och kunskapssamhället. Att skapa bred
tillgång till information och kunskap ger förutsättningar för ökad delaktighet
i samhällslivet och främjar kunskapsutvecklingen. För att Sverige skall kunna
bibehålla en tätposition när det gäller tillgång till och användning av
informationsteknik angavs att teknik, strukturer, arbetsformer, regelverk och
utbildning på alla nivåer måste i än högre grad anpassas till de nya
förutsättningarna. Staten, kommunerna, landstingen, näringslivet och
arbetsmarknadens parter måste därför alla bidra till att informationstekniken
får ett brett genomslag i Sverige.
Huvudinriktningen för en nationell IT-strategi är därvid att stimulera
användningen av informationsteknik på ett sätt som befrämjar kreativitet,
tillväxt och sysselsättning. Statsmakternas roll är att vara katalysator och
pådrivare och att underlätta utvecklingen genom att anpassa regelverket till de
nya förutsättningarna. I statsmakternas roll ingår också att genom olika
åtgärder försöka förhindra att IT-utvecklingen skapar nya klyftor i vårt
samhälle. De nuvarande klyftorna bör i stället överbryggas.
Prioriterade statliga uppgifter
Enligt IT-strategin är det tre områden som skall prioriteras i syfte att främja
utvecklingen av informations- och kunskapssamhället, nämligen rättsordningen,
utbildningen och samhällets informationsförsörjning. För varje område angavs i
riksdagsbeslutet ett antal målsättningar. Målen för statens insatser på
rättsområdet är att genomföra författningsändringar inom prioriterade
rättsområden inom tre år samt att finna effektiva former för en kontinuerlig
juridisk uppföljning av den snabba utvecklingen på IT-området. Målet på
utbildningsområdet är att kunskaper om informationsteknik och dess
användningsmöjligheter skall föras in på alla nivåer i utbildningsväsendet inom
tre år. Målet på området för samhällets informationsförsörjning är att utforma
en väl fungerande infrastruktur för samhällets informationsförsörjning som ger
hög tillgänglighet till basinformation och som verkar tillväxtbe-främjande.
Med utgångspunkt i målen för den övergripande nationella IT-strategin
redovisades i regeringens proposition ett handlingsprogram för att bredda och
utveckla IT-användningen. Utöver åtgärder inom de tre prioriterade områdena
redovisades åtgärder inom ett stort antal samhällssektorer och politikområden.
Med hänsyn till den snabba utvecklingen på IT-området angavs att programmet
borde betraktas som ett första samlat åtgärdsprogram, som fortlöpande kommer
att behöva anpassas och vidareutvecklas.
2 Allmänna utgångspunkter
2.1 Regeringens bedömning
Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande om en årlig avrapportering lämnar
regeringen i skrivelse 1997/98:19, Utvecklingen i informationssamhället, en
första redovisning av utvecklingen på IT-området. Den allmänna utvecklingen
beskrivs liksom regeringens bedömningar av centrala frågor såsom tillväxt och
sysselsättning i informationssamhället. Vidare redogörs för genomförda,
pågående och kommande åtgärder inom handlingsprogrammet för att bredda och
utveckla användningen av informationsteknik.
Av skrivelsen framgår att regeringen inte ser skäl för att redan nu ompröva
den nationella strategin eller handlingsprogrammet. Huvudinriktningen för
regeringens politik på IT-området ligger därmed fast. Det innebär bl.a. att
regeringen med olika åtgärder skall främja en ökad tillgänglighet till IT och
att regelverken skall vara anpassade för att främja tillväxten och öka
sysselsättningen. I skrivelsen framhålls att informationstekniken kan bidra
till ökad tillväxt. Enligt regeringen ligger Sverige internationellt sett långt
framme när det gäller tillgången till och användningen av avancerad IT. Sverige
bedöms också ha gynnsamma förutsättningar att kunna bibehålla en tätposition på
IT-området.
Regeringen fäster stor vikt vid att informationstekniken är tillgänglig för
alla. Det betyder att utvecklingen inte får skapa nya klyftor i samhället utan
den måste i stället bidra till att överbrygga nuvarande skillnader mellan
exempelvis befolkningsgrupper, regioner och generationer. Regeringen framhåller
vidare att utvecklingen av informations- och kunskapssamhället förändrar
arbetsmarknaden och arbetslivet. IT bedöms därvid kunna skapa tillväxt och nya
arbetstillfällen. Regeringen understryker även vikten av en stabil och säker
infrastruktur. I detta sammanhang redovisas insatser för att förbättra
säkerheten. Vidare beskrivs olika insatser som görs för att lösa problemet med
omställningen av datorsystem och andra system med datumstyrd elektronik till år
2000.
2.2 Motionsförslag
Enligt motion 1996/97:T201 (m) har Sverige oklara IT-mål. Strävan måste vara
att öka den nationella konkurrenskraften och därmed tillväxten. IT-satsningen
kan aldrig lyckas utan att motivationen är stark. Satsningar på både användning
av och utbildning i IT är därför viktiga på alla nivåer. Avgörande är enligt
motionen att reglering och monopolisering av utvecklingen förhindras.
Beträffande lagstiftningen framhålls att en anpassning måste ske till nya
medier men lagarna får inte utformas så att IT-utvecklingen förhindras.
Motionärerna understryker vidare betydelsen av att IT tas i bruk i syfte att
underlätta småföretagens utveckling.
I motion 1997/98:K333 (m) framhålls att den snabba utvecklingen på IT-
medieområdet har lett till att lagstiftningen måste ses över. Statsmakterna har
därvid en viktig uppgift att utveckla nya regler. Regeringen saknar dock enligt
motionen initiativkraft. Mot denna bakgrund efterlyses ett mer målmedvetet
lagstiftningsarbete som bl.a. bygger på att IT-området är internationellt till
sin karaktär.
Vidare framhålls att öppenhet för en snabb utveckling av medier och
medietjänster genom digitala kabelnät och satellitsändningar kan ge Sverige en
infrastruktur för datakommunikation som är världsledande. Det bör vara
självklart att alla statliga organ har en strategi för IT-användning som en
viktig del i sitt informationsuppdrag till medborgarna. Regeringen bör därför
skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag till samlade riktlinjer för
information och användning av Internet för kommunikation med medborgar-na.
Härvid måste behovet av transparens beaktas liksom konflikten mellan säkerhet
och öppenhet samt behovet av regler för diarieföring.
Enligt motionen har den nuvarande IT-kommissionen förlorat sin kraft. Behovet
av ledning för Sveriges utnyttjande av IT är dock stort. Framför allt är det
tre uppgifter som bör sättas i förgrunden. Den första gäller skolans tillgång
till IT. Den andra frågan gäller att den offentliga förvaltningen skall göras
effektivare och öppnare medan den tredje uppgiften gäller att klara
sekelskiftsövergången på ett kompetent och ansvarsfullt sätt. Kan inte
regeringen leda IT-kommissionen på ett tillfredsställande sätt bör kommis-
sionen ersättas av ett organ med ett entydigt mandat och nödvändiga resurser
för att inspirera och leda Sveriges användning av informationstekniken.
I motion 1997/98:T912 (v) efterlyses en diskussion om informationstekniken och
möjligheterna att uppnå ett ekologiskt uthålligt samhälle. Mot denna bakgrund
förordas att den nationella IT-strategin tillförs målet att främja och
påskynda utvecklingen av det ekologiskt uthålliga samhället. Enligt motionen
föreslås vidare att Sverige tar initiativ till en konferens i Förenta
nationernas regi för att lägga upp riktlinjerna för hur IT inte enbart skall
bli en teknik för de redan rika länderna. Det är en moralisk skyldighet att
möjliggöra tillgång och användning av IT även i de fattiga länderna. På en
sådan konferens bör diskuteras hur ett gemensamt regelverk för hela världen kan
se ut, ett globalt kodex.
I motion 1997/98:Fi209 (v) framhålls att staten bör se till att IT-utvecklingen
kommer hela samhället till godo. Det betyder att den kunskap som tas fram genom
forsknings- och utvecklingsinsatser med stöd bl.a. av statliga anslag bör
spridas så att alla ges tillgång till modern informationsteknik.
I motion 1997/98:T909 (s) framhålls att på dagens arbetsmarknad börjar datavana
bli en del av den grundkompetens som krävs. Det är därför en framtidsfråga och
en demokratifråga att alla ges tillgång till den nya tekniken. Mot denna
bakgrund föreslås att en utredning tillsätts för att undersöka möjligheterna
att underlätta privatpersoners köp av datorer med Internetanslutning.
Exempelvis kan man enligt motionen tillåta dem som köper en dator eller
hyr/köper enligt den modell som erbjuds LO:s medlemmar viss hjälp med
investeringen eller ordna fördelaktiga köplån liknande studielånen.
2.3 Utskottets ställningstagande
IT-politiska utgångspunkter
Utskottet anser att informationsteknikens användning är av avgörande betydelse
för den fortsatta samhällsutvecklingen. Informationstekniken påverkar vår
produktionsförmåga och vårt levnadsmönster liksom demokratiska värden som
medborgarnas möjligheter till insyn och deltagande i samhällsutvecklingen.
Informationstekniken bör därför inte betraktas enbart som ett verktyg för att
uppnå ökad effektivitet och måluppfyllelse inom olika områden. Enligt
utskottets mening har IT stor betydelse för möjligheterna att utveckla
samhället i positiv riktning. Det är därför viktigt att ett målmedvetet och
kraftfullt arbete sker för att informationstekniken skall kunna användas i
sådana former att samhällsutvecklingen främjas och en gynnsam övergång kan ske
till ett kunskaps- och informationssamhälle.
Utskottet delar regeringens bedömning att det inte finns skäl att redan nu
ompröva den nationella strategin eller handlingsprogrammet. Det betyder att
huvudinriktningen för politiken på IT-området bör ligga fast. Som utskottet
framhöll våren 1996 i samband med riksdagens IT-beslut förutsätts att målen för
IT-användningen kommer att vidareutvecklas och förtydligas. Det redovisade
handlingsprogrammet förutsätts vidare genomföras snabbt och kraftfullt.
Utskottet ser det som naturligt att i den fortsatta avrapporteringen en närmare
beskrivning ges av hur de olika åtgärderna i handlingsprogrammet bidrar till
att uppfylla de övergripande IT-politiska målen. Det innebär också att en
tydligare redovisning bör ges över hur IT-användningen i samhället utvecklas.
Därmed kan mål- och resultatstyrningen förbättras vilket enligt utskottets
mening är av särskild betydelse med hänsyn till informationsteknikens
samhällsomvälvande kraft.
Utskottet konstaterar att i motionerna 1996/97:T201 och 1997/98:K333 (båda m)
riktas invändningar mot den nationella IT-strategin. Utskottet har inget att
erinra mot utgångspunkterna för det arbete som nu pågår för att föra Sverige in
i ett informations- och kunskapssamhälle. Handlingsprogrammets omfattning och
den snabba takt det genomförs i borgar för att användningen av
informationstekniken kan breddas och utvecklas i den riktning som riksdagen
tidigare angett. Utskottet är därför inte berett att avbryta detta arbete.
Enligt utskottets uppfattning förbättrar informationstekniken möjligheterna att
skapa tillväxt och sysselsättning, utveckla demokratin och skapa ett samhälle
som bygger på jämlikhet, rättvisa och ekologisk hållbarhet. Det nationella
handlingsprogrammet möjliggör en positiv IT-utveckling samtidigt som den
beaktar de risker som finns.
När det gäller den fråga som väckts i motion 1997/98:T912 (v) om att hela
världen bör bli delaktig i IT-utvecklingen förutsätter utskottet att regeringen
aktivt verkar för ökad internationell spridning av informationstekniken. I
sammanhanget kan även hänvisas till de initiativ som tagits inom den svenska
biståndspolitiken för att främja IT-utvecklingen.
Beträffande motion 1997/98:Fi209 (v) konstaterar utskottet att motionärernas
önskemål om att IT-utvecklingen skall komma hela samhället till godo
överensstämmer väl med de utgångspunkter som ingår i den nationella IT-
strategin. Det gäller även de önskemål som förs fram i motion 1997/98:T909 (s)
om att främja en ökad datoranvändning i samhället. Utskottet värdesätter här de
initiativ som tagits av företag, organisationer och myndigheter att medverka
till ökad IT-kunskap i samhället genom att underlätta tillgången till datorer.
Sådana initiativ gör att målet om att IT skall komma alla till del kan uppnås
snabbare.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1996/97: T201
(m), 1997/98:T909 (s), 1997/98:T912 (v), 1997/98:Fi209 (v) och 1997/98:K333 (m)
i nu behandlade delar.
Miljömål
Beträffande yrkandet i motion 1997/98:T912 (v) om att tillföra den nationella
IT-strategin ett miljömål vill utskottet erinra om att enligt gällande IT-
politiska riktlinjer skall informationstekniken utnyttjas för att öka
medborgarnas livskvalitet. Därav följer enligt utskottets mening att
utvecklingen mot ett informationssamhälle även innebär en utveckling mot ett
långsiktigt hållbart ekologiskt samhälle. I sammanhanget kan vidare erinras om
att målen för IT-användningen förutsätts komma att vidareutvecklas och
förtydligas.
Utskottet bedömer mot denna bakgrund att något särskilt tillkännagivande från
riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet avstyrker därför motion
1997/98:T912 (v) i nu behandlad del.
3 Rättsordningen
3.1 Motionsförslag
Rättsliga utgångspunkter
I motion 1996/97:T917 (kd) framhålls att förtroendet för rättsväsendet kommer
att minska om inte lagstiftningen förmår hantera den nya situation som
informationstekniken innebär. Det är därför angeläget att klara spelregler
skapas för alla aktörer och att lagar och regler harmoniseras på internationell
nivå samt att lagar utformas medieneutralt. Statens roll i IT-samhället bör
avgränsas till att införa tydliga och klara spelregler för alla aktörer och se
till att dessa lagar och regler harmoniseras på internationell nivå. Enligt
motionen bör vidare slås fast att den personliga integriteten är absolut.
Sekretessbelagd information skall därför skyddas effektivt.
Digitala signaturer
I motion 1997/98:T815 (c) framhålls att lagstiftningen bör anpassas så att
digitala signaturer på Internet kan accepteras på samma sätt som fysiska
signaturer görs i dag för betalningar och ekonomiska transaktioner.
Kryptering
I motion 1996/97:T911 (c) framhålls att en satsning bör ske på utbildning av
starka säkerhetslösningar för IT-samhället både för skydd av den personliga in-
tegriteten och företags/organisationers känsliga information. Vidare föreslås
en EU-kampanj kring dessa frågor eftersom detta inte är ett enskilt svenskt
problemområde.
Enligt motion 1996/97:T916 (c) är det angeläget att regler och tillstånd för
krypterade meddelanden belyses utifrån krav på såväl öppenhet som säkerhet och
integritet för enskilda och företag.
I motion 1996/97:T917 (kd) framhålls att dagens rätt för alla att kryptera
information är självklar och att den inte får förhandlas bort.
I motion 1997/98:T908 (s) understryks behovet av att uppmärksamma kryptering
med anledning av den kraftiga ökningen av elektroniskt överförd information.
Bekämpning av barnpornografi m.m.
I motion 1996/97:T916 (c) uppmärksammas att Internet används för spridande av
bland annat barnpornografi. Att kriminalisera innehav och spridning av dessa
alster är förenat med stora svårigheter då en kriminalisering står eller kan
stå i motsatsförhållande till grundlagsstadgad tryckfrihet. Än svårare är det
att komma åt digital spridning. Problemen med att definiera vem som är
straffrättsligt ansvarig kommer att vara betydande. System med ansvarig
utgivare, motsvarande nuvarande bestämmelser i brottsbalken, förefaller ha
begränsad räckvidd då det räcker att någon utanför landets gränser
tillhandahåller materialet. Vidare kan det uppstå problem om det exempelvis
lagts in stötande och kränkande bilder och information på någons hemsida utan
dennes medgivande eller vetskap. Spridningen av barn-, vålds- och vanlig
pornografi samt rasistiska budskap via databaser och Internet gör problemen
globala, och den nationella lagstiftningen har därmed begränsad räckvidd. Mot
denna bakgrund framhålls betydelsen av internationella överenskommelser för att
motverka spridande av våld, pornografi och rasism. Sverige bör därför arbeta
internationellt, i första hand inom EU, för att nå detta syfte.
Enligt motion 1996/97:T917 (kd) leder IT-utvecklingen till en ny form av
kriminalitet. För att öka rättssäkerheten bör därför brottsbekämpningen bli mer
effektiv. Vidare framhålls att innehav och spridning av barnpornografi bör
kriminaliseras. På grund av att det är så gott som omöjligt att stoppa
spridningen av barnpornografi är det enligt motionen nödvändigt att
kriminalisera innehav av barnpornografiska verk i varje enskilt land.
SÄPO:s IT-användning
I motion 1997/98:T4 (mp) anges att regeringens redovisning av IT-använd-ningen
även bör belysa SÄPO:s IT-användning.
Elektroniska dokument
I motion 1996/97:T917 (kd) framhålls behovet av generella rättsliga regler för
elektronisk dokumenthantering.
Distansarbete
I motionerna 1996/97:T916 och 1997/98:T815 (båda c) framhålls att den pågående
översynen av rättsordningen för att främja distansarbete bör påskyndas och även
behandla skatteregler och försäkringsvillkor. Enligt motionerna bör
lagstiftningen anpassas till de nya kommunikationsmönstren så att den positiva
utvecklingen av distansarbete inte hindras. Regeringen bör därför prioritera
detta område och snarast återkomma med förslag.
Skattebortfall
I motion 1997/98:T815 (c) framhålls att den svenska skattebasen kan komma att
urholkas på grund av elektronisk handel. Ökad handel på Internet innebär
exempelvis risk för skattebortfall. IT-utvecklingen kan vidare innebära att
informationsföretag flyttar till lågskatteländer. Mot denna bakgrund efterlyses
en utredning för att se över hur den tekniska utvecklingen påverkar statens
inkomster.
3.2 Utskottets ställningstagande
Rättsliga utgångspunkter
Det rättsliga ramverket måste självfallet förändras då samhället utvecklas.
Utskottet konstaterar att en genomgripande reformering av rättsordningen har
pekats ut som en prioriterad uppgift i det nationella handlingsprogrammet för
att bredda och utveckla IT-användningen. Målsättningen är att skapa en
lagstiftning som förmår hantera informationssamhällets verksamhetsformer och
verksamhetsmönster utan att för den skull rucka på de grundläggande värderingar
som sedan länge varit styrande i samhället.
Av regeringens skrivelse framgår att en kraftsamling nu görs för att
reformera lagstiftningen. Regeringens arbete utgår från att de fem högprio-
riterade områdena integritetsskydd, upphovsrätt, regelverket för elektronisk
dokumenthantering, regleringen av distansarbete och telelagen skall vara
genomgångna inom en treårsperiod. Dessutom strävar regeringen efter att finna
effektiva former för en kontinuerlig uppföljning av den snabba utveck-lingen på
IT-området.
Utskottet bedömer att de utgångspunkter som ligger till grund för reforme-
ringen av lagstiftningen överensstämmer med de synpunkter som lämnas i motion
1996/97:T917 (kd). Enligt utskottets mening bör därför inte motio-nen i nu
behandlad del föranleda något initiativ från riksdagens sida. Utskottet
avstyrker följaktligen berörda motionsyrkanden.
Digitala signaturer
Av regeringens skrivelse framgår att ett omfattande arbete pågår både
nationellt och internationellt beträffande regelverket kring elektronisk
handel. I detta sammanhang har särskilt uppmärksammats den fråga som väckts i
motion 1997/98:T815 (c) om digitala signaturer. Digitala signaturer, dvs. den
digitala motsvarigheten till en namnteckning, behövs för att styrka riktigheten
av elektroniska dokument. Ett väl fungerande och tillförlitligt system för
digitala signaturer anses spela en avgörande roll bl.a. för möjligheterna att
utveckla elektronisk handel på Internet. Enligt vad utskottet erfarit deltar
Sverige, inom FN:s handelsrättskommission Uncitral, i arbetet med att ta fram
en modellag om digitala signaturer.
Utskottet konstaterar att regelverket, med tanke på den elektroniska handelns
globala natur, måste stå i samklang med internationella standarder och
rekommendationer. Enligt utskottets mening bör därför den pågående beredningen
av frågan inte föregripas. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion
1997/98:T815 (c) i nu behandlad del. Syftet med motions-yrkandet förutsätts
dock komma att tillgodoses.
Kryptering
Elektronisk post kan i flera avseenden liknas vid vykort. Det betyder att
elektroniska meddelanden kan läsas i princip av alla som besitter nödvändig
kompetens och utrustning. Ett ökat intresse har därmed kommit att riktas mot
kryptering som innebär en förvanskning av ett meddelande så att det blir
obegripligt förutom för den som har en nyckel med vars hjälp det ursprungliga
meddelandet kan återskapas.
Utskottet anser att det är mycket viktigt att skapa möjligheter till en säker
kryptering. I Sverige är rätten att kryptera fri. Av regeringens skrivelse
framgår att en arbetsgrupp har tillsatts inom Regeringskansliet med uppdrag att
ta fram en policy för hantering och användning av kryptosystem. En rapport som
beskriver förutsättningarna för en sådan policy kommer enligt regeringens
skrivelse att inom kort presenteras som underlag för det fortsatta arbetet.
De frågor som de olika motionärerna har väckt om kryptering kommer att
övervägas inom ramen för det beskrivna beredningsarbetet. Utskottet anser att
resulatet av denna beredning inte bör föregripas. Mot denna bakgrund avstyrker
utskottet motionerna 1996/97:T911 (c), 1996/97:T916 (c), 1996/97:T917 (kd) och
1997/98:T908 (s) i nu behandlade delar.
Bekämpning av barnpornografi m.m.
Informationssamhället bygger till stora delar på globala nätverk. Förutom
nationella insatser är det därför, som motionärerna framhåller, angeläget att
verka för hållbara internationella överenskommelser för att bekämpa IT-brott
och olika former av missbruk. Av regeringens skrivelse framgår att ett
omfattande internationellt samarbete sker i dessa frågor bl.a. inom EU,
Europarådet och OECD. EU:s ministerråd har exempelvis den 17 februari 1997
antagit en resolution där medlemsstaterna uppmanas att främja framväxten av
system med självreglering för att förebygga missbruk av näten.
När det gäller nationella insatser kan vidare nämnas att regeringen nyligen
till riksdagen lämnat förslag om en särskild lag om ansvar för elektroniska
anslagstavlor (prop. 1997/98:15). Med elektronisk anslagstavla avses en tjänst
för förmedling av meddelanden. Den föreslagna lagen syftar till att hindra
spridning av exempelvis barnpornografi och att elektroniska anslagstavlor
används för brottsliga förfaranden. I sammanhanget kan även nämnas att
regeringen nyligen till Lagrådet lämnat förslag till åtgärder mot
barnpornografi. Förslaget innebär att allt innehav av barnpornografi
kriminaliseras.
Utskottet är medvetet om att nationella regleringar har begränsad effekt
eftersom information kan flyta fritt mellan olika länder. Däremot kan
nationella insatser verksamt medverka till att Sverige inte blir ett centrum
för missbruk som oönskad spridning av straffvärda meddelanden. I sammanhanget
kan vidare nämnas att de organisationer som i större utsträckning i Sverige
tillhandahåller tillgång till Internet har enats om att stödja arbetet med att
inrätta någon form av etiskt organ för hanterande av klagomål om olagligt,
oetiskt eller på annat sätt oacceptabelt agerande via Internet.
I likhet med motionärerna tar utskottet starkt avstånd från att
informationstekniken används för spridning av pornografi och rasistiska
budskap. Kraftfulla åtgärder är därför enligt utskottets mening angelägna för
att motverka att informationstekniken utnyttjas för brottsliga förfaranden. Med
hänvisning till det arbete som pågår både nationellt och internationellt i
detta syfte är utskottet inte berett föreslå att riksdagen nu tar något
initiativ med anledning av de aktuella motionerna. Utskottet avstyrker därför
motionerna 1996/97: T916 (c) och 1996/97:T917 (kd) i nu behandlad del. Syftet
med motionsyrkandena förutsätts dock komma att tillgodoses.
SÄPO:s IT-användning
Utskottet anser att det är viktigt att regeringens redovisning av den
nationella IT-politiken fortsättningsvis utvecklas och mer utförligt beskriver
informationsteknikens användning. Av regeringens skrivelse framgår också att
ett arbete inletts med att utveckla bl.a. den statistiska uppföljningen av IT-
utvecklingen. SCB har sålunda nyligen getts i uppdrag att ta fram jämförelsetal
som skall kunna ligga till grund för en kontinuerlig produktion av relevant
statistik för att kunna följa informationssamhällets framväxt och effekter av
åtgärder från samhällets sida. Enligt utskottets mening får därmed förutsättas
att IT-användningen även inom offentliga organ kommer att belysas tydligare i
regeringens fortsatta avrapportering av IT-utvecklingen.
Enligt utskottets mening är dock den årliga avrapportering av den nationella
IT-politiken inte ett lämpligt forum för att särskilt belysa och granska SÄPO:s
IT-användning. I sammanhanget kan erinras om den upp-följning och granskning
som i annat sammanhang sker av SÄPO:s verk-samhet. Utskottet avstyrker därför
motion 1997/98:T4 (mp) i nu behandlad del.
Elektroniska dokument
Det nationella handlingsprogrammet för IT förutsätter att det inom tre år skall
finnas generella rättsliga regler för elektronisk dokumenthantering. Av
regeringens skrivelse framgår att en utredning har genomförts om bl.a.
myndigheternas hantering av elektroniska dokument samt elektronisk
dokumenthantering inom näringslivet (IT-utredningen, SOU 1996:40).
Med hänvisning till den pågående beredningen av utredningens förslag
avstyrker utskottet motion 1996/97:T917 (kd) i denna del.
Distansarbete
Utskottet delar den uppfattning som förs fram i de aktuella motionerna om
informationsteknikens stora betydelse för utvecklingen av distansarbete.
Utskottet vill därför erinra om att den rättsliga regleringen av distansarbete
enligt den nationella IT-strategin har utpekats som ett av de områden där en
översyn är mest prioriterad.
Av regeringens skrivelse framgår att en särskild utredare har tillkallats för
att se över den lagstiftning som berör distansarbete (A 1997:07). Utredningen
skall bl.a. klarlägga de hinder lagstiftningen kan innebära för att införa och
genomföra distansarbete samt behovet av skydd för den enskilde. Enligt
utredningens direktiv skall den centrala arbetsrättsliga lagstiftningen,
arbetsmiljölagen, arbetstidslagen, jämställdhetslagen, lagstiftningen om ansvar
och ersättning för skada på person eller egendom samt socialförsäkrings-
lagstiftningen ingå i översynen liksom annan lagstiftning som kan ha betydelse
för distansarbete (dir. 1997:83). Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast
den 1 september 1998.
Utskottet konstaterar därmed att såväl skattefrågor som försäkringsfrågor
kommer att bli belysta inom ramen för utredningsarbetet. Enligt utskottets
mening är det inte lämpligt att utredningsarbetet påskyndas med hänsyn till de
i många avseenden tämligen komplicerade frågeställningarna som uppdraget
inrymmer. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1996/97:T916 och 1997/98:T815 (båda c) i denna del.
Skattebortfall
Handel med varor och tjänster via Internet och andra elektroniska
kommunikationssystem förväntas komma att få stor betydelse i framtiden. Därmed
kommer nya krav och förutsättningar att ställas på vårt och andra länders
skattesystem. Enligt vad utskottet erfarit är denna fråga för närvarande
föremål för överväganden i en rad olika sammanhang. Olika förslag har här förts
fram, bl.a. att all handel på Internet skall vara helt skattebefriad och att en
ny generell nätskatt skall införas på all elektronisk handel.
För närvarande finns inga särregler för handel via Internet utan generella
mervärdesskatteregler är tillämpliga. Ett problem som härvid särskilt
uppmärksammats är sådana fall där tjänster köps och levereras via Internet. Det
kan exempelvis gälla ett musikstycke, viss information eller en konsulttjänst.
Ännu så länge medför tekniska och andra faktorer att tjänstehandel av sådant
slag är begränsad. På sikt kan handeln emellertid komma att innebära att
skattebasen minskar. Det gäller inte minst om det blir praktiskt möjligt att
ersätta import av böcker, musikverk på skivor etc. med överföring av innehållet
direkt på nätet.
För närvarande pågår en rad aktiviteter inom EU för att möjliggöra att
skattebasen kan vidmakthållas. Med hänsyn till att elektronisk handel är global
sker även ett samarbete med länder utanför EU:s gränser. Sverige deltar sålunda
tillsammans med de andra EU-länderna för närvarande i diskussioner inom OECD om
dessa frågor. En särskild projektgrupp har bildats för mervärdesskatt och
elektronisk handel.
Utskottet konstaterar därmed att överväganden pågår om hur en ökad IT-
användning påverkar statens inkomster och vilka åtgärder som behöver vidtas.
Utskottet förutsätter att resultatet av dessa överväganden kommer att redovisas
för riksdagen i samband med den fortsatta årliga avrapporteringen av den
nationella IT-strategin. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion 1997/98:T815 (c) i nu behandlad del.
4 Utbildningsfrågor
4.1 Motionsförslag
I motion 1997/98:T4 (mp) behandlas behovet av uppföljning av IT-sats-ningar i
skolan. En redovisning föreslås ske av hur IT används med hänvisning till de
skillnader som finns i datoranvändning mellan elever på naturvetenskapliga
utbildningsprogram och humanister och samhällsvetare. En uppföljning bör vidare
ske av IT-användningen inom universitets- och högskolevärlden mot bakgrund av
att ämnen inom humaniora får en mindre del av IT-satsningarna. I motionen
understryks vidare elevers rätt till integritet. Det betyder att elevers
datakonto för Internet bör betraktas som en personlig anteckningsbok som
skolans personal inte har rätt att granska mot elevens vilja.
4.2 Utskottets ställningstagande
Uppföljning av utbildning
Av regeringens redovisning framgår att en rad olika insatser sker på
utbildningsområdet för att främja en bred och utvecklad användning av IT.
Vidare anges att svenska och internationella studier tyder på att svenskt
skolväsende tillhör den absoluta världstoppen, både kvantitativt och
kvalitativt vad gäller IT-utrustning i skolan. Användningen av IT i skolan
utvecklas dock enligt regeringens bedömning trots detta långsamt och framför
allt inte i samma takt som investeringarna i utrustning. Ett skäl till detta
anges vara det krav på förändring av arbetssätt och arbetsorganisation som en
mera avancerad användning av IT i undervisningen ställer. Det allmänna
intrycket är dock att Sverige internationellt ligger väl till vad gäller
användningen av informationsteknik i undervisningen.
Utskottet konstaterar att utbildningsområdet har mycket stor betydelse i
arbetet med att utveckla informations- och kunskapssamhället. Det är därför
nödvändigt att utvärdera insatserna inom detta område. Av regeringens skrivelse
framgår att insatser sker för att utvärdera IT-användningen i skolväsendet. Med
hänsyn till det nationella IT-målet om att föra in kunskaper om IT och dess
användningsområden på alla nivåer i utbildningsväsendet inom tre år förutsätter
utskottet att eventuella skillnader i IT-användningen mellan olika
utbildningsinriktningar därvid särskilt kommer att granskas.
Utskottet bedömer mot denna bakgrund att något tillkännagivande från
riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet avstyrker därför motion 1997/98: T4
(mp) i nu behandlad del.
Elevers integritet
Utskottet konstaterar att det för personrelaterade uppgifter som förs med hjälp
av ADB krävs tillstånd enligt datalagen (SFS 1973:289). Av regeringens
skrivelse framgår att en lagrådsremiss om en ny datalag avses lämnas under
hösten 1997.
Utskottet avstyrker därför motion 1997/98:T4 (mp) i denna del.
5 Samhällets informationsförsörjning m.m.
5.1 Motionsförslag
Samhällsinformation
I motion 1997/98:T3 (fp) framhålls att ett av demokratins fundament är att
medborgarna känner till sina rättigheter och skyldigheter. Det är därför
viktigt att tillgången till samhällsinformation blir tillräckligt bred för att
få till stånd en aktiv samhällsdialog. Enligt motionen bör medborgarnas
tillgång till samhällsinformation från regering och riksdag om bl.a. gällande
lagar byggas ut. Åtgärder bör vidtas för att främja en ökad spridning av
Internet i bostäder. Vidare bör nätanknutna persondatorer och terminaler
tillhandahållas på offentliga platser som bibliotek och skolor. I motionen
förordas även att en utredning görs av vad det kostar att erbjuda e-
postadresser och Internetanknytning till alla medborgare.
Enligt motion 1996/97:T916 (c) bör alla medborgare oavsett var de bor i landet
ges tillgång till rätts- och samhällsinformation på ett enhetligt och
lättillgängligt sätt - en digital allemansrätt. Med samhällsinformation avses i
motionen allt ifrån myndigheters föreskrifter till en kommuns parkeringsregler,
EU-parlamentets talarlista och information från kommunernas konsumentrådgivare.
I begreppet rättsinformation innefattas lagar, förordningar och
myndighetsföreskrifter som direkt påverkar medborgarna. Även förarbeten som
ligger till grund för reglerna samt domstolarnas prejudikatbildning bör göras
tillgängligt. I syfte att alla medborgare skall ha tillgång till ?det för
medborgarna bindande regelverket? i elektronisk form bör åtgärder även vidtas
för att EG:s rättsakter och EG-domstolens domar blir tillgängliga på svenska i
elektronisk form samt att de blir sök- och läsbara tillsammans med det svenska
regelverket, utan kostnader för medborgarna.
Enligt motion 1996/97:T917 (kd) öppnar informationstekniken möjligheter för
alla att vidareutveckla sin kompetens både i arbetet och på fritiden. Vidare
understryks vikten av att alla människor ges möjlighet att delta i det
politiska samtalet. Alla offentliga publikationer och debatter bör därför göras
tillgängliga elektroniskt. Av stor vikt är vidare att skapa intresse hos alla
dem som i dag saknar motivation att tillägna sig IT. Offentliga myndigheter
föreslås därför agera som lärare och handledare i stället för att bara lämna ut
uppgifter. Motionären förordar vidare att den elektroniska informationen
fortsättningsvis blir huvudmedlet och papperskopiorna det som utnyttjas i andra
hand. Därmed kan medborgarinflytandet stärkas. För att ge
offentlighetsprincipen en modern innebörd bör även alla såväl historiska som
nya offentliga publikationer kostnadsfritt göras tillgängliga i publika
databaser. Riksdagsdebatter bör även sändas ut på Internet.
Offentlig förvaltning
I motion 1997/98:T815 (c) anges att det, med de ramavtal som träffats för den
offentliga sektorns upphandling inom IT-området, finns risk för att nya och
mindre företag utestängs i upphandlingsprocessen. Vidare framhålls att
företagens tidskrävande arbete med att förse alla myndigheter med information
skulle kunna förenklas genom användning av ett enda formulär som görs
tillgängligt på nätet.
I motion 1996/97:T917 (kd) framhålls att samtliga offentliga förvaltningar och
beslutande församlingar bör vara nåbara via elektronisk post. Vidare betonas
vikten av att myndigheter visar gott föredöme och är goda IT-användare. Den
offentliga sektorn utgör en mycket stor del av det svenska samhället. IT:s
utnyttjande i stat, landsting och kommuner spelar därför en viktig roll av två
skäl. Dels kan man som stora användare driva på utvecklingen på ett sätt som
mindre organisationer inte kan. Dels kan man göra mycket stora besparingar
samtidigt som verksamhetens måluppfyllelse ökar. Alla myndigheter bör därför ha
en väl fungerande IT-användning och driva på utvecklingen av bl.a. papperslös
hantering inom offentlig förvaltning. Om papperslös hantering blir normen
stärks såväl offentlighetsprincipen som effektiviteten. Enligt motionen bör
vidare all offentlig upphandling ske elektroniskt och på ett sådant sätt att
även småföretag har goda möjligheter att ta del av förfrågningar och lämna
anbud.
Kulturområdet
I motion 1996/97:T917 (kd) anges att den svenska kulturskatten lätt kan göras
tillgänglig för alla via IT. Den statligt ägda och förvaltade kulturskatten bör
därför betraktas som offentliga handlingar och göras tillgänglig för alla utan
kostnad, i de fall detta inte strider mot upphovsrättsliga regler och avtal.
Det innebär bl.a. att stora delar av radio-, film- och TV-arkiven bör göras
tillgängliga.
Enligt motion 1997/98:T2 (s) bör samhället verka för att alla medborgare ges
möjlighet att utnyttja IT utan kostnad. Kombinationen av bibliotek och stu-die-
förbund bedöms kunna vara en central länk i en strategi för att med hjälp av IT
minska klyftorna i samhället. Folkbiblioteken bör kunna fungera som
elektroniska medborgarkontor. En viktig uppgift för studieförbunden är att
engagera och utbilda den del av befolkningen som inte lärt sig IT i skolan.
5.2 Utskottets ställningstagande
Samhällsinformation
Utskottet konstaterar att i den nationella strategin för IT ingår målet att
skapa en bred tillgång till information för att öka medborgarnas delaktighet i
olika samhällsfrågor och kunskapsutveckling. Allas lika möjligheter skall
vidare värnas så att IT kan bli ett medel för ökad kunskap, demokrati och
rättvisa. Av regeringens skrivelse framgår att det pågår en rad insatser för
att genom modern informationsteknik ge medborgarna ökade möjligheter till
fördjupad insyn och till ett aktivt deltagande i den demokratiska processen.
Vidare kan nämnas det beredningsarbete som för närvarande pågår för att
utveckla ett rättsdatasystem med grundläggande rättsinformation.
Utskottet vill härutöver tillägga att riksdagen har ett intresse av att
samhällsinformation görs tillgänglig för alla. Riksdagen har mot den bakgrunden
lagt fast en informationspolicy som bl.a. bygger på utnyttjande av modern IT-
teknik. Riktlinjerna för riksdagens information via Internet är att alla
medborgare oavsett var de befinner sig skall ha möjligheter att ta del av
material från och om riksdagen. Medborgarna skall vidare via länkar kunna komma
i kontakt med ledamöter och partier som har egna hemsidor. Genom riksdagens
hemsida på Internet ges kostnadsfritt grundläggande basinformation om
riksdagen, information om de demokratiska beslutsvägarna, partipolitiskt
neutral information om ärenden och beslut samt basinformation om EU, nationell
lagstiftning m.m. Från riksdagens hemsida finns också möjlighet att komma till
Sverige Direkt som är den offentliga sektorns gemensamma hemsida. För
närvarande finns här länkar till 180 statliga myndigheter, 240 kommuner och 23
landsting.
Utskottet bedömer att de insatser som gjorts och som planeras att vidtas i
enlighet med det nationella handlingsprogrammet är väl ägnade att tillgodose
syftet med de aktuella motionerna. Utskottet anser mot denna bakgrund att något
särskilt tillkännagivande från riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet
avstyrker därför motionerna 1996/97:T916 (c), 1996/97:T917 (kd) och 1997/98:T3
(fp) i nu behandlade delar.
Offentlig förvaltning
En väl fungerande offentlig förvaltning bygger i hög grad på samverkan och
informationsutbyte mellan stat, kommun, landsting och den privata sektorn. Det
betyder att användningen av informationsteknik blir alltmer betydelsefull. Av
regeringens skrivelse framgår att en rad insatser görs för att åstadkomma en
effektivare offentlig verksamhet byggd på en gemensam öppen och säker
elektronisk infrastruktur för informations- och kunskapsförsörjning.
Regeringens bedömning är dock att infrastrukturen i dag inte helt tillgodoser
alla behov för en öppen och säker kommunikation, t.ex. när det gäller att
säkert föra över elektroniska dokument till myndigheter och mellan myndigheter.
Beträffande de frågor som behandlas i motionerna vill utskottet erinra om att
den offentliga förvaltningen skall vara ett föredöme som IT-användare enligt
det nationella handlingsprogammet för IT. Utgångspunkten skall vara att
förvaltningen skall ge god service till företag och medborgare. Enligt
handlingsprogrammet gäller vidare att alla offentliga organ bör utnyttja IT:s
möjligheter. Det betyder bl.a. att de skall kunna ta emot och besvara elektro-
nisk post och ha möjligheter att söka i informationsdatabaser. Elektronisk
offentlig upphandling skall vidare införas i hela den offentliga förvaltningen.
Målet är att 95 % av upphandlingsvolymen för frekventa varor och tjänster och
50 % av upphandlingsvolymen för övriga generella varor och tjänster skall
upphandlas och beställas elektroniskt inom tre år. Utskottet förutsätter att
upphandlingen kommer att ske på ett sådant sätt att även småföretag har goda
möjligheter att ta del av förfrågningar och lämna anbud.
Utskottet bedömer att de angivna utgångspunkterna för det fortsatta arbetet
med att bredda och utveckla användningen av IT kommer att leda till att syftet
med motionerna 1996/97:T917 (kd) och 1997/98:T815 (c) blir tillgodosett.
Utskottet anser mot denna bakgrund att något särskilt tillkännagivande från
riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet avstyrker därför motionerna i nu
behandlade delar.
Kulturfrågor
I regeringens skrivelse beskrivs arbetet med att ta fram en samlad strategi för
användningen av IT vid myndigheter och institutioner inom kulturområdet. Av
redogörelsen framgår bl.a. att en utredning tidigare i år redovisat hur ett
gemensamt kulturnät bör byggas upp (SOU 1997:14, Kulturnät Sverige). Det
främsta syftet med Kulturnät Sverige är att med hjälp av informationsteknik öka
tillgängligheten till svensk kultur. Kulturnätets sidor på Internet liknas vid
ett virtuellt bibliotek som skall erbjuda kulturinformation, kulturmaterial och
kulturyttringar. Kulturnätet föreslås också vara en digital mötesplats för alla
som vill diskutera olika kulturfrågor. I enlighet med utredarens förslag har
regeringen den 13 mars 1997 uppdragit åt Ingenjörsvetenskapsakademien att i
projektform bygga upp och inledningsvis administrera Kulturnät Sverige.
Utskottet anser att IT kan medverka till att bevara, sprida och utveckla vår
kultur. Med IT kan också allmänhetens tillgång till vårt kulturarv och till den
samtida konsten öka.
Beträffande bl.a. bibliotekens roll kan utskottet konstatera att det svenska
biblioteksväsendet har varit en föregångare internationellt när det gäller att
utnyttja teknik för att förnya och utveckla biblioteksverksamheten. Därmed har
många getts möjlighet att använda IT. Utskottet bedömer att biblioteken även
fortsättningsvis kommer att ha en viktig uppgift i det framtida
informationssamhället. Beträffande studieförbundens uppgifter framgår det av
regeringens skrivelse att av de statliga anslagsmedlen till Folkbild-ningsrådet
respektive till Folkrörelserådets verksamhet särskilda medel under en
treårsperiod skall avsättas för utbildningsinsatser på IT-området. Enligt
utskottets mening kan därför såväl biblioteken som studieförbunden bidra till
att IT blir ett medel för ökad kunskap, demokrati och rättvisa.
Med hänvisning till de insatser som för närvarande görs i enlighet med
handlingsprogrammet för att bredda och utveckla IT-användningen anser utskottet
att motionerna i nu behandlad del inte bör föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna 1996/97: T917 (kd)
och 1997/98:T2 (s) i nu behandlade delar.
6 Kommunikationsfrågor
6.1 Motionsförslag
Marknads- och regleringsfrågor
I motion 1997/98:T202 (m) anges att det är viktigt att vårda och utveckla
konkurrensen på tele- och IT-områdena. Mot denna bakgrund framhålls att
konkurrensneutralitet till Telias accessnät måste garanteras. Beslutar man att
lägga Telias accessnät i ett separat statligt bolag finns det enligt motionen
risk för att de nödvändiga investeringarna i accessnätet blir otillräckliga
eller helt uteblir. Det är dock nödvändigt att Telias nät är helt öppet för
konkurrerande operatörer på rättvisa villkor.
I motionerna 1997/98:T912 och 1997/98:Fi209 (båda v) föreslås att en utredning
tillsätts i syfte att skapa en motsvarighet till Banverket för infrastrukturen
på teleområdet, ett Statens databanverk. Därmed kan politiskt ansvar och
samhällsägande för maximal tillgänglighet förenas med stor frihet att använda
denna teknologi. Staten bör därför enligt motionerna aktivera sitt ägande i IT-
relaterade företag och inte sälja ut strategiska tillgångar till privata
intressen.
I motion 1997/98:T213 (kd) framhålls att avregleringen av telemarknaden har
gett en rad positiva samhällseffekter.
Telias medieverksamhet
Enligt motion 1996/97:T802 (fp) verkar det som om Telia, utan beslut från
riksdag eller regering, gjort eller håller på att göra viktiga vägval. Inom af-
färsområdet Telia infomedia bygger man genom en rad dotterbolag upp en
omfattande medieverksamhet. Grundtanken i Telias mediesatsning tycks vara att
man vill åstadkomma en vertikal integration, dvs. att ägandet av kablar skall
kompletteras med en omfattande verksamhet som fyller kablarna med innehåll.
Telias expansion på medieområdet innebär att ett nytt och dominerande statligt
mediebolag håller på att växa fram. Motionärerna anser att denna utveckling är
mycket oroande från principiella utgångspunkter. Telia har genom sin omfattande
mediesatsning fått en olycklig dubbelroll. Ur yttrandefrihetssynpunkt är det
ytterst vanskligt med statlig styrning av vilken information som skall
förmedlas. Genom sin storlek riskerar Telia att få en sådan dominans att
mångfalden hotas. Satsningen innebär också ett stort risktagande med statliga
medel eftersom konkurrensen är mycket hård och branschen mycket dynamisk. Med
hänvisning till det anförda föreslås att Telias medieverksamhet försäljs eller
avvecklas.
Nätutbyggnad
I motion 1997/98:T217 (s) framhålls att hela landet snarast måste få tillgång
till teleförbindelser som klarar att överföra stora datamängder med hög
hastighet, s.k. bredbandsnät.
I motion 1997/98:T1 (s) anges att man, förutom företagsekonomiska överväganden,
bör göra samhällsekonomiska överväganden vid nätuppbyggnaden för IT.
I motion 1997/98:Ju218 (m) behandlas täckningskraven för mobiltelefoni. Enligt
motionen försvåras den polisiära verksamheten i Gävleborgs län av att
mobiltelefonnätet inte är utbyggt i länets nordvästra hörn.
I motionerna 1996/97:T202, 1996/97:T916, 1997/98:T221, 1997/98:T807
1997/98:T809 och 1997/98:A460 (alla c) framhålls att tillgången till god och
likvärdig service i hela landet är en förutsättning för att hela Sverige skall
kunna utvecklas. Begreppet bastelefoni föreslås därför breddas och innefatta
kommunikation med ISDN-kapacitet eller motsvarande. Vidare framhålls att kom-
mande tjänster som ADSL måste bli tillgängliga i hela landet. Infor-
mationsteknikens utbyggnad bör vara ett av huvudmålen på kommunika-
tionsområdet. Regeringen bör mot denna bakgrund noga följa Telias engagemang
för att sprida den modernaste tekniken över hela landet.
I motionerna 1996/97:A430 och 1997/98:A457 (båda mp) framhålls att en
modernisering av telenätet bör påskyndas i glesbygden. Som bakgrund anges att
telenätet blir en alltmer betydelsefull kommunikationsväg. Många tjänster
levereras via telenätet. Bra kvalitet och billiga tjänster på telenätet blir
därmed en allt viktigare konkurrensfaktor. Stora delar av Sverige har en
betydande nackdel på kommunikationsområdet jämfört med vad som gäller i
Stockholm. AXE-systemet är exempelvis i det närmaste helt utbyggt i Stockholm,
medan bara hälften av hushållen på flera ställen i övriga landet har tillgång
till systemet.
Prissättning
I motion 1997/98:T217 (s) framhålls att staten bör verka för att teletaxorna så
långt möjligt görs avståndsoberoende.
I motionerna 1997/98:T807, 1996/97:T916, 1997/98:A460 och 1997/98: N247 (alla
c) framhålls att en snabb utbyggnad av den elektroniska infra-strukturen måste
prioriteras. Därmed ges nya och spännande förutsättningar för en offensiv
utveckling. Denna utveckling måste understödjas med åtgärder som ytterligare
förbättrar tillgängligheten för alla på lika villkor. Anslutningsavgiften för
ISDN eller motsvarande bör vara densamma över hela landet. Det är därvid
viktigt att alla på telemarknaden verksamma aktörer solidariskt svarar för
finansieringen av ISDN-nätet. Vidare framhålls Telias ansvar för att en likvär-
dig prissättning kan upprätthållas på tele- och kommunikationstjänster i hela
landet.
Distanscentraler
I motion 1997/98:T815 (c) föreslås att en utbyggnad av distansarbetscentraler
stimuleras. Distanscentraler skall vara centrum där människor med distansarbete
får möjlighet att koppla upp sig till olika databaser, arbeta och träffas.
Enligt motionären kan detta få särskild betydelse för landsbygdens utveckling.
Mot denna bakgrund bör försök göras för att främja uppbyggnaden av
distanscentraler.
Domännamn
I motion 1997/98:T912 (v) anges att reglerna för utdelning av domänadresser på
Internet är odemokratiska och missgynnar bl.a. organisationer. Mot denna
bakgrund föreslås en ändring så att det blir demokratiska och inte ekonomiska
faktorer som avgör vem som skall få adressmässiga fördelar.
I motion 1997/98:T911 (kd) efterlyses en demokratisk kontroll över
tilldelningen av domännamn. En utredning bör därför tillsättas för att se vil-
ken myndighet som lämpligen bör ansvara för namnfrågan.
6.2 Utskottets ställningstagande
Marknads- och regleringsfrågor
Med anledning av de motionsyrkanden som väckts om bl.a. regleringen av
infrastrukturen på teleområdet och inrättandet av ett statligt databanverk vill
utskottet erinra om att infrastrukturen på kommunikationsområdet enligt den
nationella IT-strategin skall utvecklas till väl fungerande allmänna
plattformar för att stödja produktion, konsumtion, rekreation m.m. och
utveckling av nya tjänster. Målet är att erbjuda telekommunikationer som ger
användarna mångfald och valfrihet. Telekommunikationerna skall också bidra till
regional balans och ett effektivt resursutnyttjande i samhället.
I enlighet med handlingsprogrammet har telelagen tidigare i år förändrats
(prop. 1996/97:61, bet. 1996/97:TU5, rskr. 1996/97:201). Ändringarna avsåg
bl.a. att förtydliga de telepolitiska målen, att göra lagstiftningen mera kon-
kurrensneutral samt att anpassa den till EG-regelverket inför liberaliseringen
av telemarknaderna inom EU år 1998. I sammanhanget kan vidare nämnas att
utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande förutsatte att regeringen
bedriver ett omsorgsfullt arbete med uppföljning och utvärdering och för
riksdagen redovisar sina slutsatser härav.
Av den resultatbedömming som regeringen redovisar i budgetpro-positionen för
år 1998 framgår att Sverige har en tätposition på telemark-naden. Det gäller
såväl telefontäthet som tillgång till mobiltelefoni. Samtals-priserna är
samtidigt bland världens lägsta. Även andra serviceindikatorer visar att
Sverige har en ledande position i världen. Till detta kommer en mycket snabb
teknikutbyggnad som innebär att alla hushåll inom några år kan erbjudas
bredbandskommunikation. Utskottet vill vidare fästa uppmärk-samhet på att
marknaden på telekommunikationsområdet har stabiliserats de senaste åren geom
att flera avtal träffats om samtrafik mellan tele-operatörerna.
Samtrafikpriserna har samtidigt sjunkit väsentligt i pris. Vidare kan nämnas
att investeringar har påbörjats i med Telia konkurrerande upp-kopplingsnät.
Enligt utskottets mening finns det mot denna bakgrund inte skäl att ompröva
den grundläggande marknadsregleringen på kommunikations-området. Det betyder
att konkurrensen även fortsättningsvis bör betraktas som ett viktigt medel för
att uppfylla de telepolitiska målen. Samma villkor och samma förutsättningar
bör gälla för alla operatörer. Inriktningen bör vara att uppnå en väl
fungerande marknadssituation som gör det möjligt att utnyttja
telekommunikationer på ett aktivt sätt för att skapa tillväxt och
sysselsättning, utveckla välfärdssamhället och öka medborgarnas livskvalitet.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 1997/98:T202
(m), 1997/98:T213 (kd), 1997/98:T912 (v) och 1997/98:Fi209 (v) i nu behandlade
delar inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Dessa yrkanden
avstyrks följaktligen.
Telias medieverksamhet
Teknikutvecklingen på IT-området innebär att skillnaderna mellan olika former
av tele-, data- och massmediekommunikation minskar. Denna utveckling, som har
fått benämningen konvergens, påverkar naturligtvis även de olika branscherna
inom medie- och telekommunikationsområdet. Den internationella utvecklingen på
teleområdet gör att många teleoperatörer väljer att utvidga sina verksamheter
till närliggande affärsområden. Denna verksamhetsförändring betraktas som
affärsmässigt nödvändig och som en förutsättning för att olika moderna IT-
tjänster skall kunna införas.
Av regeringens skrivelse framgår att, mot bl.a. denna bakgrund, en särskild
utredare har tillkallats för att se över behovet av samordnad lagstiftning för
radio, TV och televerksamhet. Av utredarens direktiv framgår bl.a. att en
prövning skall göras av om det behövs ytterligare lagstiftning för att
säkerställa yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald inom området för
elektroniska informationstjänster samt för att motverka skadliga konkurrens-
begränsningar (dir. 1997:95).
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1996/97:T802 (fp)
i nu behandlad del.
Nätutbyggnad
Grunden för en ökad IT-användning i samhället är en god infrastruktur. Det
betyder att den fysiska infrastrukturen är av strategisk betydelse för vilket
genomslag olika tillämpningar av informationstekniken kan få i samhället.
Utskottet delar därmed den grundsyn som kommer till uttryck i motionerna,
nämligen att tillgången till effektiva och moderna telekommunikationer utgör en
viktig förutsättning för möjligheterna att uppnå en positiv regional
utveckling. Genom en väl utnyttjad informationsteknik kan hela vårt land
utvecklas.
När det gäller planerna för den fortsatta utbyggnaden av tele- och datasystemet
kan nämnas att AXE-systemet nu tillhandahålls inom alla telestationsområden med
mer än 2 000 abonnenter. De 4 % som vid årsskiftet 1996/1997 inte hade tillgång
till AXE motsvarar i absoluta tal ca 350 000 personer. Telia planerar att AXE
skall vara fullständigt utbyggt i slutet av år 1998. För närvarande är det i
princip möjligt att ansluta sig till ISDN inom alla riktnummerområden. I slutet
av år 1998 beräknas samtliga kunder kunna erbjudas ISDN.
Vidare har Telia inlett ett arbete med att etablera en nationell
bredbandsstruktur. Detta sker dels genom att kabel-TV-näten digitaliseras, dels
genom att kapaciteten i kopparnätet ökas med hjälp av ADSL-teknik och annan ny
teknik. För kunderna innebär bredbandssatsningen inte bara ökad kapacitet utan
även tillgång till interaktiva tjänster, såsom utvecklat hemarbete och
höghastighetsanslutning till Internet. Denna satsning kommer enligt Telia att
innebära att 98 % av landets hushåll år 2004 har tillgång till
bredbandstjänster. Dessa hushåll kan då få kommunikationsmöjligheter som vida
överträffar dem som är möjliga via låghastighetsmodem eller vanlig ISDN-
anslutning.
Även utvecklingen på mobiltelefonområdet går snabbt. Enligt täckningskraven
för GSM-operatörerna skall tillståndshavaren vid utgången av år 1996 i huvudsak
ha täckt minst de vägar i Sverige som klassats som Europavägar samt tätorter
med mer än 10 000 invånare. För systemet NMT gäller att täckningen, med några
få undantag, skall vara landsomfattande. Mot bakgrund av den expansiva och
konkurrensutsatta marknaden för mobiltelefoni sker en fortsatt utbyggnad som
gör att den geografiska täckningen blir allt bättre.
Enligt utskottets mening utgör telekommunikationerna en väsentlig del av
landets infrastruktur. Det är därför nödvändigt att se till att landets alla
delar har tillgång till en god teleservice. Av de telepolitiska målen följer
också att utvecklingen mot ett ?rundare Sverige? skall fortsätta.
Beträffande de synpunkter som framförs i motionerna om en utvidgning av
begrepppet bastelefoni, dvs. vad som enligt telelagen skall inräknas som en
grundläggande samhällstjänst, vill utskottet framhålla att telemarknaden är
föränderlig. Den tekniska utvecklingen driver ständigt fram nya och bättre
produkter. Fler aktörer på marknaden sätter press på priserna och tvingar fram
nytänkande. En ökad internationalisering innebär också att telekom-
munikationerna inte längre är nationella utan globala. Av dessa skäl är det
svårt att under en längre tid låsa definitionen av vilka tjänster som skall
ingå i telelagens begrepp samhällsomfattande.
Utskottet har inget att erinra mot den nuvarande definitionen av
samhällsomfattande tjänster. Den överensstämmer också med den definition som
gjorts inom EU. Utskottet menar således att konsumenternas grund-läggande behov
av teletjänster därmed kan tillgodoses. Den snabba tekniska utvecklingen gör
det dock nödvändigt att fortlöpande se över vilka tjänster som skall ingå i
begreppet samhällsomfattande tjänster. En sådan anpassning följer också av det
telepolitiska målet om att alla, enskilda och myndigheter, i landets olika
delar skall ha tillgång till effektiva telekommunikationer.
Utskottet delar också regeringens uppfattning om vikten av att inte låsa fast
sig vid en viss teknik, t.ex. ISDN. Det är tjänsten som sådan som skall vara
samhällsomfattande. Vilken teknik som används skall inte regleras. En
samhällsstyrning av tekniken kan medföra felbedömningar och stora fel-
investeringar.
Utskottet anser med hänvisning till vad som anförts att de nu behandlade
yrkandena i motionerna till väsentlig del blir tillgodosedda. Något initiativ
från riksdagens sida är därför inte erforderligt. Motionerna 1996/97:T202 (c),
1996/97:T916 (c), 1996/97:A430 (mp), 1997/98:T1 (s), 1997/98:T217 (s),
1997/98:T221 (c), 1997/98:T807 (c), 1997/98:T809 (c), 1997/98:A457 (mp),
1997/98:A460 (c) och 1997/98:Ju218 (m) avstyrks därför av utskottet i nu
behandlade delar.
Prissättning
I ett internationellt perspektiv är telefonipriserna i Sverige bland världens
lägsta. Enligt utskottets mening är det angeläget att denna position kan
bibehållas såväl när det gäller traditionella tjänster som olika nya tjänster
på teleområdet. Enligt det telepolitiska målet följer också att alla skall få
tillgång till teletjänster på likvärdiga villkor.
I sitt av riksdagen godkända betänkande har utskottet tidigare i år
framhållit att om taxorna i t.ex. storstadsområdena skulle sjunka till följd av
effektiv konkurrens så får inte taxorna i andra regioner påtagligt släpa efter
utan de bör följa den genomsnittliga prisutvecklingen. Vidare angavs att för
att uppnå en tillfredsställande bevakning av målen om rimligt pris och om
likvärdiga villkor är det viktigt att prisutvecklingen på telefonitjänsten
följs ur ett konsumentperspektiv. Utskottet förutsatte därför att regeringen
noga uppmärksammar prisutvecklingen och årligen rapporterar härom till riks-
dagen (bet. 1996/97:TU5, rskr. 1996/97:201).
Som framhålls i flera motioner finns det prisskillnader mellan glesbygd och
tätort när det gäller tillgång till ISDN-nätet. Enhetliga abonnemangs- och
trafikavgifter tillämpas i hela landet men för anslutningsavgiften finns två
priszoner. För den ena zonen, där ISDN-nätet är utbyggt, tillämpas ett fast
pris och för den andra zonen ett högre pris baserat på kostnaden i det enskilda
fallet. Utskottet konstaterar att utbyggnaden av ISDN har gått snabbt under
senare år. I dag ingår ca 95 % av landets företag i det område där ISDN-nätet
är utbyggt. Motsvarande siffra för Telias samtliga kunder är 90 %.
Utbyggnaden fortsätter och ISDN kommer att integreras med AXE. Det innebär att
ISDN kommer att erbjudas till ett fast pris i nästan hela landet. I
sammanhanget kan vidare nämnas att Telia under senare år har sänkt taxorna för
ISDN väsentligt. Anslutningsavgifterna till ISDN-nätet blir därmed i takt med
moderniseringen av kommunikationsnätet allt mer likformiga över hela landet.
Dessutom kan nämnas att Telias utbyggnad av en bredbandsstruktur, som ger vida
bättre kommunikationsmöjligheter än ISDN, kommer att påbörjas i de områden som
ännu inte nåtts av AXE-utbyggnaden, dvs. främst glesbygdsområden.
Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att motionerna
1996/97:T916 (c), 1997/98:T217 (s), 1997/98:T807 (c), 1997/98:A460 (c) och
1997/98:N247 (c) i nu behandlade delar inte bör föranleda någon åtgärd från
riksdagen sida. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
Distanscentraler
Utskottet anser att tillgången till god informationsteknik har stor betydelse
för möjligheterna att skapa likvärdiga levnadsvillkor för medborgarna i hela
landet. Som framhålls i motion 1997/98:T815 (c) kan därmed en utbyggnad av
distansarbetscentraler vara betydelsefull för landsbygdens utveckling och
därmed för den regionala balansen.
Enligt vad utskottet erfarit pågår försök med distansarbetscentraler på olika
platser i landet. Som ett exempel kan nämnas att regeringen tidigare i år har
lämnat ekonomiskt stöd till projektet IT-värdshus i Blekinges tätorter. Syftet
med projektet är att genom IT-värdshus skapa tillgänglighet till
informationsteknik och olika nätbaserade tjänster för småföretag och breda
grupper i samhället.
Utskottet bedömer mot denna bakgrund att något särskilt tillkännagivande
från riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet avstyrker därför motion
1997/98:T815 (c) i denna del.
Domännamn
Den snabba tillväxten av Internet innebär att antalet namn och adresser på
Internet, domännamn, i Sverige ökar kraftigt. Det finns i dag omkring 50 000
namn och antalet nyregistreringar uppgår till ca 2 500 per månad. Namn- och
adresshanteringen har hittills fallit utanför gällande lagstiftning. I stället
är det branschen själv som byggt upp ett regelverk och en organisation för
ändamålet.
På regeringens uppdrag har Statskontoret nyligen i en utredning om den
svenska delen av Internet granskat hanteringen av domännamn.
Av utredningen framgår att den organisation som svarar för domännamns-
hanteringen nyligen har förändrats. Statskontoret anser att den nya
organisationen har förutsättningar att fungera bra och att regelverket för
hanteringen av domännamn är till fyllest. Statskontoret föreslår dock att en
särskild samrådsgrupp med deltagare från olika myndigheter knyts till
domännamnshanteringen. Statskontorets förslag remissbehandlas för närvarande.
Enligt utskottets mening finns det från samhällets sida skäl att nära följa
utvecklingen av domännamnshanteringen och agera om den nya lösningen inte
fungerar på ett tillfredsställande sätt. Utskottet anser mot denna bakgrund och
med hänsyn till pågående beredning av Statskontorets förslag att något särskilt
tillkännagivande från riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet avstyrker
därför motionerna 1997/98:T911 (kd) och 1997/98:T912 (v) i nu behandlade delar.
7 Näringslivsfrågor
7.1 Motionsförslag
I motion 1997/98:T906 (s) framhålls fördelarna med att främja nyetableringar i
Sverige av företagsformen Call Centers, dvs. företag som är specialiserade på
att erbjuda olika former av teleservice.
I motion 1996/97:T917 (kd) framhålls att arbetslivets organisation förändras
radikalt av IT. De stora monolitiska organisationerna bryts sönder eller
konkurreras ut av grupper av småföretag i samverkan. IT ger dessa små företag
storföretagens fördelar utan att belasta dem med deras nackdelar. Denna
omdaning från storskaligt till småskaligt förändrar de fundament den svenska
välfärdsstaten vilat på. En statlig utredning föreslås därför tillsättas som i
första hand kartlägger konsekvenserna av den utveckling som nu pågår och som
med rimlig säkerhet kan förväntas fortsätta de närmaste fem till tio åren.
Först när en sådan kartläggning föreligger bör man ta ställning till vilka
strukturella åtgärder som kan bli nödvändiga. I samma motion framhålls vidare
att inom IT-området bör särskild uppmärksamhet ägnas frågor om småföretagens
utveckling.
I motion 1997/98:T815 (c) behandlas s.k. virtuella företag med vilka man brukar
avse företag som tack vare användning av IT kan ha en liten kärna av egna
medarbetare och ett omfattande nätverk av olika fristående personer och
företag. Enligt motionärerna bör regelverket för denna nya företagsform ses
över.
I motion 1996/97:T916 (c) framhålls att en samlad satsning bör göras inom EU
för att gemensamt utveckla IT-området. Arbetet föreslås utgå från ett nytt
gemensamt institut lokaliserat till Sverige. Institutet skall utveckla
tillämpningen av informationstekniken, erbjuda kompetens och kunskap från hela
FoU-området och bevaka den internationella utvecklingen. Institutet skall
vidare anvisa strategiska val för FoU-politiken och ha kompetens och personella
resurser för att arbeta nära och tillsammans med industrin, de europeiska
medlemsstaternas administrationer, EU-kommissionen och forskargrupper i hela
EU.
7.2 Utskottets ställningstagande
Företagsutveckling
Enligt handlingsprogrammet för informationsteknikens användning skall
näringspolitiken medverka till att främja näringslivets och särskilt
småföretags IT-användning samt främja utvecklingen av en svensk programvaru-
och informationsindustri. Det skall ske bl.a. genom en breddad marknad via
offentliga och privata upphandlingar. Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK) och ALMI Företagspartner AB spelar också en viktig roll när det gäller
att främja småföretagens IT-användning. Vidare kan nämnas att länsstyrelserna i
ökad utsträckning uppmärksammar IT:s möjligheter i sitt arbete att med olika
regionalpolitiska medel främja en önskvärd utveckling. Det gäller bl.a. att
stimulera etablering av nya företag som verkar på tele- och
kommunikationsområdet. Utskottet förutsätter, att i syfte att skapa ökad
tillväxt och sysselsättning, en fortsatt prioritering sker av insatser som
främjar näringslivets och särskilt de små och medelstora företagens användning
av IT.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 1996/97: T917
(kd) och 1997/98:T906 (s) inte bör föranleda något initiativ från riksdagens
sida. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
Virtuella företag
Utskottet övergår därefter till den nya företagsformen, de s.k. virtuella
företagen. Utskottet bedömer att en ökad användning av informationsteknik
kommer att påverka organisationen av arbetet. Traditionella strukturer kan
därvid i många fall komma att ersättas av olika former av nätverk. Denna
organisationsförändring berör inte bara företag utan påverkar även strukturer
inom myndigheter och olika organisationer.
Bl.a. IT-kommissionen kommer noga att följa denna utveckling. I sammanhanget
kan vidare hänvisas till det rättsliga observatoriet som har till uppgift att
följa olika lagstiftningsfrågor med anledning av IT-utvecklingen.
Utskottet anser mot denna bakgrund att något särskilt tillkännagivande från
riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet avstyrker därför motionerna
1996/97:T917 (kd) och 1997/98:T815 (c) i nu behandlade delar.
Institut för IT-frågor
Beträffande förslaget om ett europeiskt institut för IT-frågor framgår av
regeringens skrivelse att denna fråga tidigare har diskuterats inom ramen för
arbetet med EU:s handlingsplan på IT-området. Frågan bedöms dock ännu inte vara
mogen inom unionen.
Utskottet förutsätter att regeringen aktivt följer den fortsatta hanteringen
av frågan om en eventuell gemensam europeisk myndighet på teleområdet. Enligt
utskottets mening är något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida inte
påkallat. Utskottet avstyrker därför motion 1996/97:T916 (c) i denna del.
8 Konsumentfrågor
8.1 Motionsförslag
I motion 1997/98:T4 (mp) efterlyses en utredning om konsumenternas förhållande
till IT-utvecklingen. Som motiv för en utredning anges att konsumenterna i dag
har svårt att kunna bedöma olika tjänster och produkter. Nya betalningssätt som
elektroniska pengar ställer också ökade krav på konsumentskydd.
8.2 Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening har informationstekniken stora möjligheter att
förbättra konsumenternas ställning på marknaden. Som uppmärksammas i motionen
väcker dock också IT-utvecklingen en rad nya frågor. Inom några år förväntas
exempelvis att ?den elektroniska marknadsplatsen? kommer att vara fullt
utvecklad. Därmed kan många varor och tjänster erbjudas via någon form av IT-
baserat system som t.ex. Internet. Det innebär att såväl konsumenternas
situation som strukturen på handelsområdet kan komma att förändras avsevärt.
I 1996 års nationella handlingsprogram för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik har inte konsumentområdet berörts särskilt.
Av regeringens skrivelse framgår dock att konsumentfrågorna för närvarande
övervägs och behandlas i en rad olika sammanhang. Det gäller även på
internationell nivå där utvecklingen på IT-området utifrån ett brett
konsumentperspektiv behandlas av bl.a. OECD, EU och Nordiska ministerrådet. I
IT-kommissionens uppdrag ingår också att lämna förslag till hur användarnas
intressen kan tas till vara inom ramen för en strävan att åstadkomma en så bred
användning av tekniken som möjligt. Vidare kan nämnas att det rättsliga
observatoritet tillsammans med Inrikesdepartementet och Swebizz tidigare i höst
genomfört en hearing om konsumentfrågor i informationssamhället.
Utskottet bedömer att den snabba tekniska utvecklingen gör att
konsumentfrågorna på IT-området kräver kontinuerlig bevakning för att en hög
nivå av konsumentskydd skall kunna skapas och bibehållas inom området. Mot
bakgrund av vad som redovisats om pågående insatser kan utskottet inte finna
annat än att konsumentfrågorna är väl uppmärksammade i det pågående arbetet på
både nationell och internationell nivå. Utskottet förutsätter också att
Konsumentverket och konsumentorganisationerna fortlöpande följer frågorna och
vidtar de åtgärder som är erforderliga för att tillgodose konsumenternas
berättigade krav på IT-området.
Utskottet konstaterar vidare att utgångspunkten för telepolitiken är att ge
konsumenterna tillgång till effektiva telekommunikationer till rimliga priser.
Utskottet vill vidare hänvisa till att Post- och telestyrelsen är
sektorsmyndighet på teleområdet. Det innebär att myndigheten har ett
övergripande ansvar för att telemarknaden fungerar effektivt från bl.a.
konsumentsynpunkt. För att uppnå en effektiv tillsyn har vidare förutsatts ett
utökat samarbete mellan Post- och telestyrelsen och Konsumentverket.
Utskottet anser mot denna bakgrund att något särskilt tillkännagivande från
riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet avstyrker därför motion 1997/98:T4
(mp) i denna del.
9 Miljö- och hälsofrågor
9.1 Motionsförslag
Resursförbrukning
I motion 1997/98:T4 (mp) framhålls att den dagliga praktiska användningen av IT
bör betonas mer inte minst med tanke på miljön. Vidare påtalas att i
regeringens skrivelse saknas en redogörelse över hur IT-användningen på
miljöområdet kan medverka till att minska resursförbrukningen i samhället.
Mobiltelefoners hälsorisker
Hälsorisker i samband med användning av mobiltelefoner och elektromagnetiska
fält uppmärksammas i fyra motioner.
I motion 1997/98:T803 (s) efterlyses en översyn av reglerna för användning av
mobiltelefoner.
I motion 1997/98:T804 (s) föreslås att en utredning tillsätts för att klargöra
om användandet av mobiltelefoner är farligt ur hälsosynpunkt.
I motion 1997/98:T814 (fp) framhålls att riskerna med mikrovågor gör att
utbyggnaden av digitala sändningar bör utredas med större kraft än hittills.
Digitala sändningar bör därför bromsas och stoppas tills det kommer fram säkra
bevis om deras ofarlighet.
Enligt motion 1997/98:T805 (mp) bör försiktighetsprincipen gälla vid exponering
av elektromagnetiska fält. Vidare föreslås att det på mobiltelefoner skall
finnas en text som varnar för alltför flitigt användande. Enligt motionen bör
också forskningen öka om såväl radiofrekventa fält som om interaktion mellan
elektriska fält i luftrummet. Vidare förordas att undantagsklausulen för
kontroll av apparater med en uteffekt på mindre än 7 W slopas.
9.2 Utskottets ställningstagande
Resursförbrukning
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T4 (mp) att en ökad
användning av IT kan bidra till minskad resursförbrukning i samhället.
Informationstekniken förbättrar därför möjligheterna att uppnå ett långsiktigt
hållbart samhälle. På transportområdet gäller exempelvis att även om inte
informationstekniken hittills resulterat i ett minskat resande ger IT
möjligheter att anpassa resandet på ett sätt som medför ett bättre utnyttjande
av den befintliga infrastrukturen.
Utskottet förutsätter att regeringen i samband med sin redovisning till
riksdagen av IT-politiken kommer att beskriva hur användningen av IT påverkar
resursförbrukningen i samhället. I avvaktan härpå avstyrker utskottet motion
1997/98:T4 (mp) i nu behandlad del. Syftet med motionsyrkandet förutsätts dock
komma att tillgodoses.
Mobiltelefoners hälsorisker
Enligt vad utskottet erfarit pågår ett omfattande internationellt och
nationellt arbete för att klarlägga eventuella hälsorisker med bl.a.
mobiltelefoni. Som exempel kan nämnas att Världshälsoorganisationen, WHO, sedan
år 1995 bedriver ett särskilt projekt rörande elektromagnetiska fält (EMF).
Projektet är planerat att löpa under fem år och målsättningen är att nå
internationell samsyn när det gäller värdering av hälsorisker förknippade med
elektromagnetiska fält. Projektet skall ses mot bakgrund av den stora oro som
finns bland allmänheten i många länder för hälsorisker från elektrisk och
kommunikationsteknisk utrustning som kraftledningar, mobiltelefoner, radio- och
radarsändare. Till projektet är knutet en rådgivande kommitté bestående av
företrädare för de länder som stöder projektet, bl.a. Sverige. I sammanhanget
kan nämnas att inom WHO har nyligen ett möte ägt rum om elektriska och
magnetiska fält. På mötet framgick att oron för skadeverkningar av fälten
tenderar att öka runt om i världen. Rapporter om aktuell forskning om
biologiska effekter och skadeverkningar ansågs dock vid mötet inte ge stöd för
denna oro.
Det kan vidare nämnas att inom EU har frågan behandlats vid ett
teleministermöte hösten 1996. Som underlag inför mötet hade en hälsogrupp
studerat eventuella hälsoeffekter i samband med användningen av mobiltelefoner.
Av rapporten framgick att expertgruppen inte fann anledning att befara att
mobiltelefoni innebär några hälsorisker. Expertgruppen ansåg dock att ett
omfattande studie- och forskningsprogram borde genomföras för att öka
kunskaperna. Vidare kan nämnas att i Sverige och Norge pågår en större
undersökning av eventuella hälsoeffekter av användande av mobiltelefoner.
Projektet innebär att en enkät har skickats ut till totalt 17 000 mobiltelefon-
användare. Enkäten består av frågor som baseras på de problem som användare
tidigare anmält, såsom huvudvärk, yrsel m.m. När det gäller mobiltelefoni kan
även nämnas att Strålskyddsinstitutet (SSI) har utrett strålningsförhållanden
kring basstationer där teleantennerna är uppsatta. SSI anser att basstationerna
inte innebär någon risk ur strålskyddssynpunkt.
Utskottet konstaterar att frågor om bl.a. mobiltelefoners eventuella
hälsoeffekter för närvarande ägnas stor uppmärksamhet. Med tanke på den snabba
spridningen av mobiltelefoner och olika IT-lösningar är det otillfredsställande
att många människor känner osäkerhet och fruktan inför teknikens eventuella
hälsoeffekter. Mot bakgrund av den kompetensuppbyggnad som sker och den
övervakning som görs av berörda myndigheter anser inte utskottet att riksdagen
nu bör ta något initiativ i frågan. Utskottet förutsätter att regeringen
fortsättningsvis kommer att lämna en redovisning av de insatser som görs på
området.
Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna 1997/98:T803 (s),
1997/98:T804 (s), 1997/98:T805 (mp) och 1997/98:T814 (fp).
10 Funktionshindrade och äldre
10.1 Motionsförslag
I motion 1997/98:T912 (v) anges att informationstekniken i möjligaste mån bör
bli tillgänglig för alla på samma sätt som posten och telefonen blivit en
naturlig del i vardagslivet. IT-kommissionens initiativ för ökad IT-använd-ning
bland äldre liksom Handikappinstitutets förslag till handlingsprogram är därför
välkomna. Enligt motionen bör dock ett större IT-projekt genomföras med
inriktning på äldre och funktionshindrade. Projektet bör göras inom ett
avgränsat geografiskt område och inriktas på att erbjuda äldre, förtids-
pensionärer och funktionshindrade tillgång till bl.a. datautrustning och
uppkoppling på Internet. Därmed kan informationsteknikens möjligheter
kartläggas samtidigt som de kritiska punkterna för en ökad IT-användning
identifieras.
I motion 1997/98:So403 (m) framhålls att IT-utvecklingen får en allt större
betydelse för funktionshindrade. Samtidigt gäller att det alltid kommer att
finnas människor som kommer att behöva stöd. En svaghet med IT-tekniken är att
den t.ex. hindrar många synskadade att ta del av utbudet på Internet. Det är
därför viktigt att forskningen och utvecklingen på IT-området intensifieras med
de funktionshindrade i allmänhet och de synskadade i synnerhet som en
prioriterad grupp. Vidare uppmärksammar motionen att det i dag saknas
handledare på landets hjälpmedelscentraler som kan bistå synskadade vid
datoranvändning. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till riksdagen med
förslag på hur denna brist kan avhjälpas. I motionen betonas vidare vikten av
att de funktionshindrade själva deltar i utvecklingen av nya program och ny IT-
teknik.
10.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att enligt målet för den nationella IT-strategin skall
allas lika möjligheter värnas så att informationstekniken blir ett medel för
ökad kunskap, demokrati och rättvisa. Av den nationella strategin följer vidare
att IT skall användas för att stödja grupper med särskilda behov. För att alla
människor skall kunna dra nytta av IT:s möjligheter och delta i
informationssamhället fordras därför enligt utskottets mening att kraven på
tillgänglighet och användbarhet både uppmärksammas och tillgodoses. Utskottet
vill vidare betona att för personer med svåra funktionshinder kan en ökad IT-
användning innebära helt nya möjligheter att leva ett aktivt och självständigt
liv.
För att ta till vara den stora potential som IT innebär har Handikapp-
institutet på regeringens uppdrag tidigare i år redovisat ett förslag till IT-
program med inriktning på äldre personer och funktionshindrade. I hand-
lingsprogrammet, som sammanlagt innehåller femton prioriterade åtgärder, ingår
bl.a. informationsinsatser, forsknings- och utvecklingsinitiativ, till-
lämpningsprogram för utveckling och förnyelse inom olika samhällsektorer,
utbildningsinsatser och en utbyggnad av bildtelefonitjänster. Handikapp-
institutet aner att de föreslagna åtgärderna i huvudsak bör kunna finansieras
inom ramen för ordinarie verksamhet och i enlighet med ansvars- och
finansieringsprincipen. Av regeringens skrivelse framgår att förslaget till
handlingsprogram för närvarande bereds inom Regeringskansliet.
Den av riksdagen fastställda nationella IT-strategin innebär att alla
människor skall kunna dra nytta av IT:s möjligheter. I samband med
riksdagsbeslutet förutsatte utskottet att det nationella programmet för IT-
användningen vidareutvecklades och förtydligades. Utskottet ser därför positivt
på att det nu finns ett underlag som gör det möjligt att utarbeta ett samlat
och målinriktat åtgärdsprogam inom området.
Utskottet förutsätter att de frågor som uppmärksammas i de aktuella
motionerna kommer att behandlas inom ramen för detta programarbete. Utskottet
förutsätter vidare att resultatet av åtgärdsprogrammet kommer att redovisas i
samband med de fortsatta årliga avrapporteringarna av den nationella IT-
strategin.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 1997/98:T912
(v) och 1997/98:So403 (m) i nu behandlade delar inte bör föranleda något
initiativ från riksdagens sida. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
11 Transportfrågor
11.1 Motionsförslag
I motionerna 1996/97:T213 och 1997/98:T213 (båda kd) framhålls att utvecklingen
på telematikområdet med all sannolikhet kommer att påtagligt förändra
situationen inom hela vägtrafikområdet under de närmaste åren. Det är därför
angeläget att regeringen tar ett samlat grepp över informationsteknikens
användning i det svenska transportsystemet. Mycket tyder nämligen på att de
samhällsekonomiska vinsterna är påtagliga vid investeringar i
transportinformatik. Det gäller framför allt avancerade trafiksignaler,
motorvägsstyrning och bättre störningsplanering. På trafiksäkerhetsområdet
bedöms den största effekten uppnås genom införande av system med obligatorisk
dynamisk hastighetsanpassning. Antalet personskador kan därmed minska med mer
än hälften. Transportinformatiken kan också bidra till miljöförbättringar. Den
största effekten erhålls med automatiska betalsystem. Enligt motionerna är det
uppenbart att trafikinformatiken innebär att politiker framöver kommer att ha
helt nya och betydligt mer effektiva instrument i sin hand för att nå de
trafikpolitiska målen. De största samhällsvinsterna genom effektiv användning
av trafikinformatik kan göras i storstäderna. Inrättande av en speciell
organisation för vägtrafikledning, som är demokratiskt förankrad, synes därför
vara en nödvändighet. Mot denna bakgrund framhålls att det är ytterst angeläget
att regeringen tar ett samlat grepp över IT-användningen inom transportområdet.
11.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att transportinformatiken kommer att vara ett viktigt
trafikpolitiskt medel. Utskottet delar därför motionärernas bedömning att en
ökad IT-användning inom transportområdet innebär större möjligheter att både
öka effektiviteten och förbättra säkerheten i trafiksystemet. Förbättrad
trafikledning som bygger på moderna IT-lösningar innebär också att mer gods och
personer kan transporteras med mindre resurser. En ökad användning av
informationsteknik påverkar därmed de grundläggande förutsättningarna för hela
transportsystemet. Såväl transportmönster som former för att organisera och
leda transporter förändras exempelvis påtagligt med en ökad IT-användning.
I samband med den parlamentariska översyn som nyligen skett av
trafikpolitiken har också informationstekniken uppmärksammats (Kommu-nikations-
kommitten, SOU 1997:35, Ny kurs i trafikpolitiken). I samman-hanget kan vidare
nämnas att Delegationen för transporttelematik har lämnat ett förslag på en
övergripande plan för hur transportinformatiken skall införas i landet
(Transportinformatik för Sverige, SOU 1996:186). Förslaget bereds för
närvarande av regeringen och kommer att redovisas i förslaget till riksdagen
våren 1998 om den framtida trafikpolitiken.
I avvaktan på regeringens förslag till ett nytt trafikpolitiskt beslut bör
motionerna inte föranleda något initiativ från riksdagens sida. Utskottet
avstyrker därför motionerna 1996/97:T213 och 1997/98:T213 (båda kd).
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse
1997/98:19 Utvecklingen i informationssamhället till handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande IT-politiska utgångspunkter
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T201 yrkande 26, 1997/98: T909,
1997/98:T912 yrkande 11, 1997/98:Fi209 yrkande 12 och 1997/98:K333
yrkandena 11, 13 och 18,
res. 1 (m, fp)
res. 2 (v)
2. beträffande miljömål
att riksdagen avslår motion 1997/98:T912 yrkande 7,
res. 3 (v, mp)
3. beträffande rättsliga utgångspunkter
att riksdagen avslår motion 1996/97:T917 yrkandena 2, 6 och 9,
4. beträffande digitala signaturer
att riksdagen avslår motion 1997/98:T815 yrkande 10,
5. beträffande kryptering
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T911, 1996/97:T916 yrkande 7,
1996/97:T917 yrkande 11 och 1997/98:T908,
res. 4 (c)
6. beträffande bekämpning av barnpornografi m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T916 yrkande 8 och 1996/97: T917
yrkandena 1 och 10,
res. 5 (c, v)
7. beträffande SÄPO:s IT-användning
att riksdagen avslår motion 1997/98:T4 yrkande 5,
res. 6 (mp)
8. beträffande elektroniska dokument
att riksdagen avslår motion 1996/97:T917 yrkande 26,
9. beträffande distansarbete
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T916 yrkande 6 och 1997/98: T815
yrkande 7,
10. beträffande skattebortfall
att riksdagen avslår motion 1997/98:T815 yrkande 12,
11. beträffande uppföljning av utbildning
att riksdagen avslår motion 1997/98:T4 yrkandena 1 och 2,
res. 7 (mp)
12. beträffande elevers integritet
att riksdagen avslår motion 1997/98:T4 yrkande 3,
res. 8 (mp)
13. beträffande samhällsinformation
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T916 yrkande 1, 1996/97: T917 yrkandena
5, 22-24 och 27 samt 1997/98:T3,
res. 9 (m, c, fp)
14. beträffande offentlig förvaltning
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T917 yrkandena 7-8, 13, 25 och 28 samt
1997/98:T815 yrkandena 6 och 8,
15. beträffande kulturfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T917 yrkande 29 och 1997/98:T2,
16. beträffande marknads- och regleringsfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:T202 yrkande 24, 1997/98: T213 yrkande
25, 1997/98:T912 yrkandena 3 och 4 samt 1997/98: Fi209 yrkande 13,
res. 10 (m)
res. 11 (v)
17. beträffande Telias medieverksamhet
att riksdagen avslår motion 1996/97:T802,
res. 12 (fp)
18. beträffande nätutbyggnad
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T202 yrkande 5, 1996/97: T916 yrkande
9 i denna del, 1996/97:A430 yrkande 10, 1997/98:T1, 1997/98:T217 yrkande
9, 1997/98:T221 yrkande 4, 1997/98:T807 i denna del, 1997/98:T809,
1997/98:A457 yrkande 13, 1997/98:A460 yrkandena 15 och 17 i denna del samt
1997/98:Ju218 yrkande 2,
res. 13 (c)
19. beträffande prissättning
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T916 yrkande 9 i denna del,
1997/98:T217 yrkande 10, 1997/98:T807 i denna del, 1997/98:A460 yrkandena
16, 17 i denna del och 18 och 1997/98:N247 yrkande 7,
res. 14 (c)
20. beträffande distanscentraler
att riksdagen avslår motion 1997/98:T815 yrkande 5,
res. 15 (c)
21. beträffande domännamn
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:T911 yrkande 2 och 1997/98: T912
yrkande 5,
res. 16 (v)
22. beträffande företagsutveckling
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T917 yrkande 3 och 1997/98: T906,
23. beträffande virtuella företag
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T917 yrkande 4 och 1997/98: T815
yrkande 9,
24. beträffande institut för IT-frågor
att riksdagen avslår motion 1996/97:T916 yrkande 2,
res. 17 (c)
25. beträffande konsumentfrågor
att riksdagen avslår motion 1997/98:T4 yrkande 6,
res. 18 (mp)
26. beträffande resursförbrukning
att riksdagen avslår motion 1997/98:T4 yrkande 4,
27. beträffande mobiltelefoners hälsorisker
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:T803, 1997/98:T804 1997/98:T805 och
1997/98:T814,
res. 19 (mp)
28. beträffande funktionshindrade och äldre
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:T912 yrkande 2 och 1997/98: So403
yrkandena 3 och 4,
res. 20 (m, c, fp)
res. 21 (v)
29. beträffande transportfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T213 yrkande 14 och 1997/98:T213
yrkande 14,
30. beträffande regeringens skrivelse 1997/98:19 Utvecklingen i
informationssamhället
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1997/98:19 till handlingarna.
Stockholm den 6 november 1997
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg
(s), Jarl Lander (s), Per Erik Granström (s), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder
(s), Sivert Carlsson (c), Hans Stenberg (s), Birgitta Wi-strand (m), Kenth
Skårvik (fp), Monica Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lena Sandlin (s), Lars
Björkman (m), Elisa Abascal Reyes (mp) och Christina Axelsson (s).
Reservationer
1. IT-politiska utgångspunkter (mom. 1)
Per Westerberg (m), Tom Heyman (m), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp)
och Lars Björkman (m) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Utskottet
delar? och på s. 12 slutar med ?behandlade delar? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening har Sverige oklara IT-mål. Strävan måste vara att
öka den nationella konkurrenskraften och därmed tillväxten. IT-satsningen kan
aldrig lyckas utan att motivationen är stark. Satsningar på både använd-ning
av
och utbildning i IT är därför viktiga på alla nivåer. Avgörande är att
reglering och monopolisering av utvecklingen förhindras. Beträffande lag-
stiftningen bör en anpassning ske till nya medier men lagarna får inte
utformas
så att IT-utvecklingen förhindras. Mot denna bakgrund bör ett mer målmedvetet
lagstiftningsarbete genomföras som bl.a. bygger på att IT-området är
internationellt till sin karaktär. Vidare bör gälla att IT tas i bruk i syfte
att underlätta småföretagens utveckling.
En öppenhet bör även gälla för en snabb utveckling av medier och
medietjänster genom digitala kabelnät och satellitsändningar. Därmed kan
Sverige få en infrastruktur för datakommunikation som är världsledande. Det
bör
vara självklart att alla statliga organ har en strategi för IT-användning som
en viktig del i sitt informationsuppdrag till medborgarna. Regeringen bör
därför skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag till samlade riktlinjer
för information och användning av Internet för kommunikation med medborgarna.
Härvid måste behovet av transparens beaktas, konflikten mellan säkerhet och
öppenhet samt regler för diarieföring.
Enligt utskottets mening har den nuvarande IT-kommissionen förlorat sin
kraft. Behovet av ledning för Sveriges utnyttjande av IT är dock stort.
Framför
allt är det tre uppgifter som bör sättas i förgrunden. Den första gäller
skolans tillgång till informationstekniken. Den andra frågan gäller att den
offentliga förvaltningen skall göras effektivare och öppnare. Den tredje
uppgiften gäller att klara sekelskiftesövergången på ett kompetent och
ansvarsfullt sätt. Enligt utskottets mening bör därför kommissionen ersättas
av
ett organ med ett entydigt mandat och nödvändiga resurer för att inspirera och
leda Sveriges användning av informationstekniken.
Utskottet anser att det är angeläget att det fortsatta reformarbetet på
teleområdet inriktas mot ökad avreglering. Genom avreglering och kon-kurrens
skapas de bästa och billigaste tjänsterna för den enskilde kon-sumenten. Detta
är av stor betydelse bl.a. för informationsteknikens fortsatta utveckling och
för möjligheterna att skapa nya arbetstillfällen.
Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motionerna 1996/97:T201 och
1997/98:K333 (båda m) i denna del tillstyrks, bör av riksdagen ges rege-ringen
till känna. Av utskottets ställningstagande följer vidare att motionerna
1997/98:T912 och 1997/98:Fi209 (båda v) i nu behandlad del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande IT-politiska utgångspunkter
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T201 yrkande 26 och
1997/98:K333 yrkandena 11, 13 och 18 och med avslag på motionerna
1997/98:T909, 1997/98:T912 yrkande 11 samt 1997/98:Fi209 yrkande 12 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. IT-politiska utgångspunkter (mom. 1)
Karl-Erik Persson (v) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?När det? och
slutar med ?behandlade delar? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör Sverige ta initiativ till en konferens i Förenta
nationernas regi för att lägga upp riktlinjerna för hur IT inte enbart skall
bli en teknik för de redan rika länderna. Det är en moralisk skyldighet att
möjliggöra tillgång och användning av IT även i de fattiga länderna. På en
sådan konferens bör diskuteras hur ett gemensamt regelverk för hela världen
kan
se ut, ett globalt kodex.
Utskottet anser vidare att kraftfulla åtgärder bör vidtas så att IT-
utvecklingen kommer hela samhället till godo. Det betyder att den kunskap som
tas fram genom forsknings- och utvecklingsinsatser med stöd bl.a. av statliga
anslag bör spridas så att alla ges tillgång till modern informa-tionsteknik.
Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motionerna 1997/98:T912 och
1997/98:Fi209 (båda v) i denna del tillstyrks, bör av riksdagen ges
rege-ringen
till känna. Av utskottets ställningstagande följer vidare att motionerna
1996/97:T201 och 1997/98:K333 (båda m) i nu behandlad del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande IT-politiska utgångspunkter
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:T912 yrkande 11 och
1997/98:Fi209 yrkande 12 och med avslag på motionerna 1996/97: T201
yrkande 26, 1997/98:T909 och 1997/98:K333 yrkandena 11, 13 och 18 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Miljömål (mom. 2)
Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes ( mp) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Beträffande
yrkandet? och slutar med ?behandlad del? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den nationella IT-strategin mer tydligt bör inriktas mot
att förbättra miljön. Mot denna bakgrund bör den nationella IT-strategin
tillföras målet att främja och påskynda utvecklingen av ett ekologiskt
uthålligt samhälle.
Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T912 (v) i denna
del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande miljömål
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T912 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Kryptering (mom. 5)
Sivert Carlsson (c) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Utskottet
anser? och på s. 16 slutar med ?behandlade delar? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en satsning bör göras på utveckling av starka sä-
kerhetslösningar för IT-samhället både för skydd av den personliga
integriteten
och företags/organisationers känsliga information. Det är vidare angeläget att
regler och tillstånd för krypterade meddelanden ses över utifrån krav på såväl
öppenhet som säkerhet och integritet för enskilda och företag. Enligt
utskottets mening bör en EU-kampanj genomföras kring dessa frågor eftersom
detta inte är ett enskilt svenskt problemområde.
Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motionerna 1996/97:T911 (c) och
1996/97:T916 (c) i denna del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till
känna. Av utskottets ställningstagande följer vidare att motionerna
1996/97:T917 (kd) och 1997/98:T908 (s) i nu behandlad del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande kryptering
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T911 och 1996/97: T916
yrkande 7 och med anledning av motionerna 1996/97:T917 yrkande 11 och
1997/98:T908 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
5. Bekämpning av barnpornografi m.m. (mom. 6)
Sivert Carlsson (c) och Karl-Erik Persson (v) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?I likhet? och
slutar med ?att tillgodoses? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget att kraftfulla åtgärder vidtas för att stoppa
spridning via Internet av bl.a. barnpornografi. Som framhålls i motion
1996/97:T916 (c) är svenska bestämmelser av begränsad räckvidd då det räcker
att någon utanför landets gränser tillhandahåller materialet. Vidare kan det
uppstå problem om det exempelvis lagts in stötande och kränkande bilder och
information på någons hemsida utan dennes medgivande eller vetskap.
Spridningen
av barn-, vålds- och vanlig pornografi samt rasistiska budskap via databaser
och Internet gör problemen globala, och den nationella lagstiftningen har
därmed begränsad räckvidd.
Mot denna bakgrund krävs internationella överenskommelser för att motverka
spridandet av våld, pornografi och rasism. Sverige bör därför aktivt arbeta
internationellt, i första hand inom EU, för att nå detta syfte.
Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1996/97:T916 (c) i denna
del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets
ställningstagande följer vidare att syftet med motion 1996/97:T917 (kd) i nu
behandlad del tillgodoses varför yrkandet avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande bekämpning av barnpornografi m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T916 yrkande 8 och med avslag på
motion 1996/97:T917 yrkandena 1 och 10 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
6. SÄPO:s IT-användning (mom. 7)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ?Enligt
utskottets? och slutar med ?behandlad del? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget att uppföljningen fortsättningsvis omfattar
även SÄPO:s IT-användning. Med tanke på den kontroll från samhällets sida som
finns när det gäller SÄPO:s telefonavlyssning är nuvarande brist på
demokratisk
insyn vid användning av digitala spaningsmetoder både otill-fredsställande och
ologiskt. Det bör ankomma på regeringen att snarast återkomma till riksdagen
med den efterlysta redovisningen.
Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T4 (mp) i nu
behandlad del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande SÄPO:s IT-användning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T4 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Uppföljning av utbildning (mom. 11)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?Utskottet
konstaterar att utbildningsområdet? och slutar med ?behandlad del? bort ha
följande lydelse:
Utskottet konstaterar att utbildningsområdet har mycket stor betydelse i
arbetet med att utveckla informations- och kunskapssamhället. Det är därför
nödvändigt att en noggrann och allsidig utvärdering görs av insatserna inom
detta område. Regeringens redovisning av IT-användningen i skolväsendet är
dock
otillfredsställande. Med hänsyn till det nationella IT-målet om att föra in
kunskaper om IT och dess användningsområden på alla nivåer i utbild-
ningsväsendet inom tre år anser utskottet därför att uppföljningen måste
förstärkas. Som framhålls i motion 1997/98:T4 (mp) bör här särskilt granskas
eventuella skillnader i IT-användningen inom olika utbildningsinriktningar.
Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T4 (mp) i nu
behandlad del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande uppföljning av utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T4 yrkandena 1 och 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Elevers integritet (mom. 12)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?Utskottet
konstaterar att det? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att elever bör ha rätt till integritet i samband med sin IT-
användning. Det bör ankomma på regeringen att se till att så sker.
Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T4 (mp)
tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande elevers integritet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T4 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Samhällsinformation (mom. 13)
Per Westerberg (m), Tom Heyman (m), Sivert Carlsson (c), Birgitta Wistrand
(m),
Kenth Skårvik (fp) och Lars Björkman (m) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ?Utskottet
konstaterar? och slutar med ?behandlade delar? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att alla medborgare oavsett var de bor i landet bör ges
tillgång till rätts- och samhällsinformation på ett enhetligt och
lättillgängligt sätt - en digital allemansrätt. Riksdag och regering har
därför
ett gemensamt ansvar för att utreda hur ett svenskt elektroniskt rätts- och
samhälls-informationssystem kan utformas. Alla myndigheter bör tillhandahålla
sina föreskrifter i elektronisk form. Även kommunernas regelverk bör göras
tillgängliga i denna typ av system.
Åtgärder bör vidare vidtas för att främja en ökad spridning av Internet i
bostäder med nätanknutna persondatorer och terminaler som tillhandahålls på
offentliga platser som bibliotek och skolor. Enligt utskottets mening bör
möjligheterna undersökas för att erbjuda e-postadresser och
Internet-anknytning
till alla medborgare.
Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motionerna 1996/97:T916 (c) i
denna del och 1997/98:T3 (fp) tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till
känna. Av utskottets ställningstagande följer vidare att syftet med motion
1996/97:T917 (kd) i denna del torde tillgodoses varför yrkandet avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande samhällsinformation
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T916 yrkande 1 och 1997/98:T3
samt med avslag på motionerna 1996/97:T917 yrkandena 5, 22-24 och 27 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Marknads- och regleringsfrågor (mom. 16)
Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m)
anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?Med
anledning?
och på s. 26 slutar med ?avstyrks följaktligen? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det angeläget att telemarknaden öppnas för
ytterligare konkurrens. Utskottet anser det angeläget att det fortsatta
reform-
arbetet på teleområdet inriktas mot ökad avreglering. Genom avreglering och
konkurrens skapas de bästa och billigaste tjänsterna för den enskilde
konsumenten. Detta är av stor betydelse bl.a. för informationsteknikens fort-
satta utveckling och för möjligheterna att skapa nya arbetstillfällen.
Utskottet anser vidare att frågan om Telias accessnät måste ges en permanent
lösning så att en väl fungerande telemarknad kan uppstå. Telias accessnät bör
därför särskiljas från Telias övriga verksamhet på ett sådant sätt att det
inte
råder någon osäkerhet om att accessnätet upplåts på lika villkor för samtliga
teleoperatörer. Därmed underlättas monopolregleringen samtidigt som
konkurrenstrycket ökar på Telia. Separeringen av accessnätet behöver dock inte
förhindra en fortsatt koncernstruktur.
Utskottet anser att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med
förslag till organisatorisk förändring i enlighet med vad som nu har anförts.
Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T202 (m) i denna
del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets
ställningstagande följer vidare att syftet med motion 1997/98:T213 (kd) i nu
behandlad del tillgodoses till väsentlig del. Utskottet avstyrker motionerna
1997/98:T912 (v) och 1997/98:Fi209 (v) i nu behandlade delar.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande marknads- och regleringsfrågor
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:T202 yrkande 24 och
1997/98:T213 yrkande 25 samt med avslag på motionerna 1997/98: T912
yrkandena 3 och 4 och 1997/98:Fi209 yrkande 13, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Marknads- och regleringsfrågor (mom. 16)
Karl-Erik Persson (v) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?Med
anledning?
och på s. 26 slutar med ?avstyrks följaktligen? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att infrastrukturen är en samhällelig angelägenhet. Till
infrastrukturen hör ett fungerande nät för tele- och datakommunikation.
Kommunikationernas stora betydelse för utvecklingen inom både näringsliv och
offentlig verksamhet visar sig allt tydligare. Det är därför viktigt att bra
förbindelser erbjuds i hela landet. Enligt utskottets mening bör därför staten
ta ett starkare ansvar för utvecklingen genom bildandet av statens
databanverk.
Därmed kan de telepolitiska målen uppfyllas på ett effektivt och
ändamålsenligt
sätt.
Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motionerna 1997/98:T912 (v) och
1997/98:Fi209 (v) i denna del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till
känna. Utskottet avstyrker motionerna 1997/98:T202 (m) och 1997/98: T213 (kd)
i
nu behandlade delar.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande marknads- och regleringsfrågor
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:T912 yrkandena 3 och 4 samt
1997/98:Fi209 yrkande 13 och med avslag på motionerna 1997/98:T202 yrkande
24 och 1997/98:T213 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
12. Telias medieverksamhet (mom. 17)
Kenth Skårvik (fp) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ?Teknik-
utvecklingen på? och slutar med ?behandlad del? bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att Telia, utan beslut från riksdag eller regering,
bygger upp en omfattande medieverksamhet. Grundtanken i Telias medie-satsning
tycks vara att man vill åstadkomma en vertikal integration, dvs. att ägandet
av
kablar skall kompletteras med en omfattande verksamhet som fyller kablarna med
innehåll. Telias expansion på medieområdet innebär att ett nytt och
dominerande
statligt mediebolag håller på att växa fram. Enligt utskottets mening är detta
från principiella utgångspunkter oroande. Telia har genom sin omfattande
mediesatsning fått en olycklig dubbelroll. Ur yttrandefrihetssynpunkt är det
ytterst vanskligt med statlig styrning av vilken information som skall
förmedlas. Genom sin storlek riskerar Telia att få en sådan dominans att
mångfalden hotas. Satsningen innebär också ett stort risktagande med statliga
medel eftersom konkurrensen är mycket hård och branschen mycket dynamisk.
Enligt utskottets mening bör därför Telias medieverksamhet försäljas eller
avvecklas.
Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1996/97:T802 (fp)
tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande Telias medieverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T802 som sin mening ger
regeringen
till känna vad utskottet anfört,
13. Nätutbyggnad (mom. 18)
Sivert Carlsson (c) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ?Beträffande
de? och på s. 28 slutar med ?behandlade delar? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är väl fungerande och effektiva tele- och
datakommunikationer en avgörande förutsättning för möjligheterna att uppnå
regional balans. Det betyder att god service och valfrihet måste finnas i hela
landet. Begreppet bastelefoni bör därför breddas och möjliggöra kommu-nikation
med ISDN-kapacitet, eller motsvarande. Det innebär att överförings-kapacitet
för bild- och datakommunikation bör innefattas i begreppet sam-hällsomfattande
tjänster. Enligt utskottets mening bör det ankomma på regeringen att snarast
återkomma till riksdagen med en närmare precisering av hur de
samhällsomfattande teletjänsterna bör utvidgas. Vidare bör kommande tjänster
som ADSL bli tillgängliga i hela landet. Enligt utskottets mening bör infor-
mationsteknikens utbyggnad ingå som ett av huvudmålen på
kommunikationsområdet.
Regeringen bör noga följa Telias engagemang för att sprida den modernaste
tekniken över hela landet.
Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motionerna 1996/97:T202,
1996/97:T916, 1997/98:T221, 1997/98:T807, 1997/98:T809, 1997/98:A460 (alla c)
i
denna del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottet
avstyrker motionerna 1996/97:A430 (mp), 1997/98:T1 (s), 1997/98:T217 (s),
1997/98:A457 (mp) och 1997/98:Ju218 (m) i nu behandlade delar.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande nätutbyggnad
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T202 yrkande 5, 1996/97:T916
yrkande 9 i denna del, 1997/98:T221 yrkande 4, 1997/98:T807 i denna del,
1997/98:T809, 1997/98:A460 yrkandena 15 och 17 i denna del samt med avslag
på motionerna 1996/97:A430 yrkande 10, 1997/98:T1, 1997/98:T217 yrkande 9,
1997/98:A457 yrkande 13 och 1997/98:Ju218 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Prissättning (mom. 19)
Sivert Carlsson (c) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ?Som
framhålls?
och slutar med ?avstyrks följaktligen? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en snabb utbyggnad av den elektroniska infrastrukturen
måste prioriteras. Detta ger nya och goda förutsättningar för tillväxt och
sysselsättning i landets olika delar. Anslutningsavgiften för ISDN varierar
dock starkt över landet. I större orter där ISDN är utbyggt är anslut-
ningsavgiften knappt 2 000 kr exklusive mervärdesskatt. Utanför dessa större
orter kan kostnaden variera från detta belopp upp till 100 000 kr. I gles-
bygden kan kostnaden närma sig 500 000 kr. Enligt utskottets mening bör ISDN
eller motsvarande göras tillgänglig för alla på lika villkor, dvs. anslut-
ningsavgiften bör vara densamma över hela landet. Det är därvid viktigt att
alla på telemarknaden verksamma aktörer solidariskt svarar för finansie-ringen
av ISDN-nätet. Vidare bör Telia enligt utskottets mening åläggas att
upprätthålla en likvärdig prissättning på tele- och kommunikationstjänster i
hela landet.
Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motionerna 1996/97:T916,
1997/98:T807, 1997/98:A460, 1997/98:N247 (alla c) i denna del tillstyrks, bör
av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottet avstyrker motion
1997/98:T217
(s) i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande prissättning
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T916 yrkande 9 i denna del,
1997/98:T807 i denna del, 1997/98:A460 yrkandena 16, 17 i denna del och 18
och 1997/98:N247 yrkande 7 samt med avslag på motion 1997/98:T217 yrkande
10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Distanscentraler (mom. 20)
Sivert Carlsson (c) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ?Utskottet
bedömer? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att denna verksamhet med distansarbetscentraler bör utvidgas
för att stimulera till en ökad IT-användning i samhället. Försök bör därför
göras med att inrätta ett antal distanscentraler på landsbygden.
Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T815 (c) i denna
del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande distanscentraler
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T815 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Domännamn (mom. 21)
Karl-Erik Persson (v) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ?Enligt
utskottets? och slutar med ?behandlade delar? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att från samhällets sida är den nuvarande organisationen för
tilldelning av domännamn klart otillfredsställande. Det bör vara demokratiska
och inte ekonomiska faktorer som avgör hur tilldelningen av elektroniska namn
sker. Enligt utskottets mening bör det därför ankomma på regeringen att
snarast
redovisa för riksdagen hur verksamheten bör regleras.
Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T912 (v) i denna
del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets
ställningstagande följer vidare att syftet med motion 1997/98:T911 (kd) i nu
behandlad del tillgodoses. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande domännamn
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T912 yrkande 5 och med anledning
av motion 1997/98:T911 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
17. Institut för IT-frågor (mom. 24)
Sivert Carlsson (c) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ?Utskottet
förutsätter? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Sverige aktivt bör driva förslaget om att ett nytt
gemensamt institut på IT-området bör inrättas och lokaliseras till Sverige.
Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1996/97:T916 (c) i denna
del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande institut för IT-frågor
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T916 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Konsumentfrågor (mom. 25)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med ?Utskottet
bedömer? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är konsumentfrågorna av stor betydelse. Erfa-
renheterna hittills påvisar dock att konsumenterna har en svag ställning på
IT-
området. Det gäller bl.a. möjligheterna att kunna bedöma olika tjänster och
produkter. Nya betalningssätt som elektroniska pengar ställer också ökade krav
på konsumentskydd. Andra frågor som bör ses över är konsu-mentens ställning i
förhållande till operatörerna och en standard för vad konsumenten har rätt
till
beträffande produktbeskrivning och konsumentupplysning. Med tanke på
teletjänsternas speciella karaktär är det dessutom extra viktigt att
konsumentens ställning på marknaden i fråga om information och möjlighet till
klagomål klargörs. Utskottet anser det därför angeläget att en utredning
tillsätts om konsumenternas förhållande till IT-utvecklingen.
Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T4 (mp)
tillstyrks i nu behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande konsumentfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T4 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Mobiltelefoners hälsorisker (mom. 27)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med ?Utskottet
konstaterar? och slutar med ?och 1997/98:T814 (fp)? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser mot denna bakgrund att försiktighetsprincipen skall gälla vid
exponering av elektromagnetiska fält. Enligt utskottets mening bör vidare
forskningen öka om såväl radiofrekventa fält som om interaktion mellan
elektriska fält i luftrummet. Utskottet anser dessutom att den nuvarande
undantagsklausulen för kontroll av apparater med en uteffekt på mindre än 7
W
bör slopas. Mobiltelefoner bör vidare förses med en text som varnar för
alltför
flitigt användande. Utskottet förutsätter att regeringen snarast kommer att
lämna en redovisning av de insatser som görs för att klarlägga hälso-riskerna
på området och regeringens bedömning härav.
Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T805 (mp) delvis
tillstyrks i nu behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av
utskottets ställningstagande följer vidare att motionerna 1997/98: T803 (s),
1997/98:T804 (s), och 1997/98:T814 (fp) i nu behandlad del avstyrks. Syftet
med
dessa motioner förutsätts dock komma att tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande mobiltelefoners hälsorisker
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T805 och med avslag på motionerna
1997/98:T803, 1997/98:T804 och 1997/98:T814 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
20. Funktionshindrade och äldre (mom. 28)
Per Westerberg (m), Tom Heyman (m), Sivert Carlsson (c), Birgitta Wistrand
(m),
Kenth Skårvik (fp) och Lars Björkman (m) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ?Utskottet
förutsätter? och slutar med ?avstyrks följaktligen? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening finns dock, som framhålls i motion 1997/98:So403
(m), alltid människor som trots all teknik även fort-sättningsvis kommer att
behöva stöd. En svaghet med IT-tekniken är att den t.ex. hindrar många
synskadade att ta del av utbudet på Internet. Det är därför viktigt att
forskningen och utvecklingen på IT-området intensifieras med de
funktionshindrade i allmänhet och de synskadade i synnerhet som en prioriterad
grupp. Ett hinder är i dag bristen på handledare på landets
hjälpmedelscentraler som kan bistå synskadade vid datoranvändning. Regeringen
bör därför skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag på hur denna brist
kan avhjälpas. Utskottet förutsätter därmed även att den fråga som
uppmärksammas
i motion 1997/98:So403 (m) kommer att behandlas inom ramen för detta
programarbete.
Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:So403 (m) i nu
behandlad del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av
utskottets ställningstagande följer att motion 1997/98:T912 (v) i nu behandlad
del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande funktionshindrade och äldre
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So403 yrkandena 3 och 4 samt med
avslag på motion 1997/98:T912 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
21. Funktionshindrade och äldre (mom. 28)
Karl-Erik Persson (v) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Utskottet
förutsätter" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:
Utskottet förutsätter därmed även att den fråga som uppmärksammas i motion
1997/98:T912 (v) kommer att behandlas inom ramen för detta programarbete.
Enligt utskottets mening bör dock ett större IT-projekt genomföras med
inriktning på äldre och funktionshindrade. Projektet bör utföras inom ett
avgränsat geografiskt område och inriktas på att erbjuda äldre,
förtidspensionärer och funktionshindrade tillgång till bl.a. erforderlig
datautrustning och uppkoppling på Internet. Därmed kan informations-teknikens
möjligheter kartläggas samtidigt som de kritiska punkterna för en ökad
IT-användning identifieras.
Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T912 (v) i nu
behandlad del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av
utskottets ställningstagande följer vidare att motion 1997/98:So403 (m) i nu
behandlad del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande funktionshindrade och äldre
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T912 yrkande 2 och med avslag på
motion 1997/98:So403 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Telias medieverksamhet (mom. 17)
Elisa Abascal Reyes (mp) anför:
Jag anser i likhet med motionärerna till motion 1997/98:T802 (fp) att Telias
satsning på medieområdet är oroväckande ur demokratisk synpunkt. Det är som
framhålls i reservation 12 riktigt att Telia genom sin omfattande
mediesatsning
fått en ?olycklig dubbelroll?, Miljöpartiet de gröna förordar mångfald på
medieområdet och motsätter sig att informationsutbudet, framför allt när
syftet
är kommersiellt, sker från statens sida från ett närmast monopolliknande
företag. Jag instämmer även i reservantens uppfattning att Telia utvecklat sin
medieverksamhet utan något som helst beslut från riksdag och regering. Däremot
är jag inte beredd att instämma i slutsatsen att Telias medieverksamhet bör
försäljas eller avvecklas. En försäljning skulle antagligen inte innebära
någon
större vinst för mångfalden med tanke på den utveckling som nu sker på
mediemarknaden med allt större och allt färre enheter. En avveckling av
verksamheten torde vara den lämpligaste lösningen, men detta skulle också
kunna
innebära en stor och onödig kapitalförstöring som det är svårt att motivera
samt antagligen en minskad service till många medborgare, varför Miljöpartiet
i
detta skede - i brist på tillräckligt underlag - inte är beredda att förorda
denna åtgärd. Dock avser vi att återkomma i frågan.
Innehållsförteckning