I betänkandet behandlas proposition 1997/98:127 Statens ansvar på postområdet
och ca 50 motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen samt under
den allmänna motionstiden åren 1996 och 1997.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändringar i postlagen. Dessa
syftar dels till att på ett förbättrat sätt uppnå de postpolitiska målen, dels
till att anpassa lagen till ett nyligen beslutat EG-direktiv. Det innebär bl.a.
att det nuvarande begreppet grundläggande postservice i postlagen ändras till
samhällsomfattande posttjänst. Det övergripande målet skall liksom hittills
vara att alla skall kunna skicka och ta emot adresserade försändelser. Detta
mål skall kompletteras med ett servicemål som preciseras i lagtext,
tillståndsvillkor och avtal.
Paketbefordran föreslås inte längre utgöra postverksamhet. Tillstånd kom-mer
följaktligen inte längre att krävas för paketbefordran. Denna service kommer
dock även i fortsättningen att utgöra en del av den samhällsomfattande
posttjänsten.
Tillstånd att bedriva postverksamhet föreslås få förenas med villkor.
Tillståndsmyndigheten skall meddela de individuella tillståndsvillkor som
behövs, bl.a. för att säkerställa den samhällsomfattande posttjänsten.
Nuvarande prisreglering i avtalet mellan staten och Posten AB föreslås inte
få någon motsvarighet i det nya avtalet. Kravet på rabatterat porto för
privatpersoner slopas därmed, och ett förenklat redovisningskrav inrättas. I
stället föreslås ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om
ett pristak för postverksamhet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.
Det stora flertalet av motionsyrkandena behandlar utskottet i ett avsnitt av
betänkandet med rubriken Postpolitiska utgångspunkter. Yrkandena gäller frågor
såsom t.ex. statens ansvar för en fungerande postservice i alla delar av
landet, krav på tillstånd för den som vill utöva postverksamhet,
prisreglering, finansiering av den samhällsomfattande posttjänsten, möjligheten
att förena tillstånd med tilståndsvillkor för att säkerställa uppfyllelsen av
postpolitiska mål samt Posten AB:s konkurrens med andra operatörer på
postmarknaden. Åtskilliga motionsyrkanden gäller också regionalpolitiska
aspekter på Posten AB:s verksamhet. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Utskottet anser dock att syftet med flera av dem tillgodoses.
Till betänkandet är fogat tio reservationer och ett särskilt yttrande.
Propositionen
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1997/98: 127
att riksdagen
dels antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i postlagen (1993:1684),
2. lag om ändring i lagen (1974:610) om inrikes vägtransport,
3. lag om ändring i järnvägstrafiklagen (1985:192),
dels bemyndigar regeringen
4. att teckna avtal om preciserade servicemål för den samhällsomfattande
posttjänsten med den operatör som får till uppgift att
tillhandahålla
denna,
dels godkänner
5. vad regeringen föreslår om att kravet på rabatterade frimärken till hus-
hållen avskaffas,
6. vad regeringen föreslår om Post- och telestyrelsens roll och uppgifter.
Lagförslagen är fogade som bilaga 1 till betänkandet.
Motionerna
Motioner med anledning av propositionen
1997/98:T55 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samhällsomfattande posttjänst och behovet av en utredning om Postens
affärsområde Brevs ekonomiska struktur,
2. att riksdagen beslutar att tillståndsplikten för brevbefordran avskaffas i
enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prisreglering,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansieringen av den samhällsomfattande postservicen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det ej föreligger behov av att förena tillstånd med
tillståndsvillkor,
6. att riksdagen beslutar att Post- och telestyrelsens sektorsansvar även
skall inkludera ett konkurrensbefrämjande ansvar i enlighet med vad som anförts
i motionen.
1997/98:T56 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Posten skall konkurrera på samma villkor som andra företag på
marknaden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att frågan om Postens möjligheter till bankverksamhet skall ingå i
direktiven till utredningen om statens ansvar för en grundläggande betaltjänst
och kontantförsörjning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Posten måste ges garantier för att postnummersystemet, Postens
boxanläggningar och adressändringsregistret även i fortsättningen kommer att
tillhöra och disponeras av Posten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ägarens krav på samhällsomfattande service tydligt ställs i
skälig relation till ägarens avkastningskrav på Posten.
1997/98:57 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om servicenivå som övergripande mål i postlagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda servicemål för glesbygden,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om att avskaffa kravet på
rabattfrimärken för hushållen i statens avtal med Posten AB.
1997/98:T58 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den postala infrastrukturen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalpolitiska konsekvensanalyser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av rikstäckande kassaservice,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avgifter för permanent boende,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i avvaktan på resultatet av den av regeringen aviserade
utredningen om statens ansvar för en grundläggande betaltjänst och
kontantförsörjning, bör ingen minskning av antalet serviceställen med postala
betaltjänster genomföras.
Motioner från den allmänna motionstiden 1996
1996/97:T201 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av konkurrens på postmarknaden.
1996/97:T208 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Posten AB.
1996/97:T213 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avreglering av postmarknaden.
1996/97:T801 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (båda c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av åtgärder för att garantera och upprätthålla lagstiftningens krav om
oförändrad postservice på landsbygden.
1996/97:T804 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om garantier för att
postservicen på landsbygden inte försämras.
1996/97:A430 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tydligare krav skall ställas på Posten för att ge god service i
hela landet,
12. att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att undersöka vad den
ökade konkurrensen för Posten och dess många uppsägningar inneburit för
minskade möjligheter att fullgöra allmänhetens och riksdagens krav på god
service i hela landet.
Motioner från den allmänna motionstiden 1997
1997/98:T202 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av konkurrens på postmarknaden.
1997/98:T213 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konkurrensen på postmarknaden,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ny postlag.
1997/98:T217 av Karl Hagström m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stärka den politiska styrningen av Post- och telestyrelsen,
samtidigt som man stärker dess roll som övervakningsorgan.
1997/98:T801 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ny parlamentarisk utredning med regionalpolitisk inriktning, som
tar sikte på hur Posten AB skall kunna utveckla och förbättra sin verkliga
kärnverksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om postterminalen i Hässleholm.
1997/98:T802 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att gamla
ortnamn återigen skall kunna användas som postadresser.
1997/98:T806 av Marianne Jönsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att bevara
postterminalen i Hässleholm.
1997/98:T808 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Posten skall få möjlighet att använda lokala priser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att hänsyn skall tas till fördelningsmässiga faktorer vid
förläggning av postkontor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Postens kassaservice bör underlättas genom mer utspridd
förläggning av bidragsdagarna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att användning av Posten skall vara fördelaktig för både
myndigheterna och andra.
1997/98:T810 av Ola Karlsson och Ulla Löfgren (båda m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att statliga företag följer gällande lagar och regler,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kostnaderna för den rikstäckande postverksamheten.
1997/98:T811 av Per Westerberg m.fl. (m, fp, kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konkurrensen på postmarknaden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ny postlag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att analysera postmarknadens ekonomi och struktur.
1997/98:T812 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om postservice.
1997/98:T813 av Sivert Carlsson och Kjell Ericsson (båda c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att den tillsätter en parlamentarisk utredning
för analys av postmarknaden som helhet och av Posten AB:s ekonomiska utveckling
med sikte på bl.a. kärnverksamhet och övergripande målsättning.
1997/98:A457 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tydligare krav skall ställas på Posten att ge god service i hela
landet,
15. att riksdagen hos regeringen begär tillsättandet av en utredning för att
undersöka vad den ökade konkurrensen för Posten och dess många uppsägningar
inneburit för minskade möjligheter att fullgöra allmänhetens och riksdagens
krav på god service i hela landet.
1997/98:A460 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om differentierade priser för post- och kassaservice,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upphandling av postservice.
Utskottet
1 Nuvarande ordning
Nu gällande postpolitiska mål fastställdes av riksdagen hösten 1993 i samband
med att postlagen (1993:1684) antogs och beslut fattades om bolagisering av
Postverket (prop. 1993/94:38, bet. 1993/94:TU11, rskr. 1993/94:119) samt i
samband med att riksdagen hösten 1996 beslutade om ändringar i postlagen m.m.
(prop. 1995/96:218, bet. 1996/97:TU6, rskr. 1996/97:34).
Postlagen fastställer de övergripande målen för den rikstäckande post- och
kassaservicen. Det innebär att en rikstäckande brev- och paketbefordran skall
tillhandahållas, och enstaka brev och paket skall befordras till enhetliga och
rimliga priser. Vidare skall det finnas en kassaservice som innebär att man kan
skicka och ta emot betalningar till enhetliga priser. Staten har ansvaret att
säkerställa denna service. Så kan ske genom att staten uppdrar åt en eller
flera postoperatörer att medverka till att servicen upprätthålls.
Från den 1 mars 1994, då postlagen och bolagiseringen trädde i kraft, gäller
ett avtal mellan staten och Posten AB om en rikstäckande post- och
kassaservice, pristak för privatpersoners brevbefordran, skyldighet att mot
ersättning ta hänsyn till de handikappades behov samt att delta i
totalförsvarsplaneringen m.m. I avtalet görs bl.a. också vissa preciseringar av
nivån på den postservice som enligt postlagen skall täcka hela landet och som
därvid skall omfatta befordran av brev och andra adresserade försändelser upp
till 2 kilo samt paket, till enhetliga och rimliga priser. I normalfallet
skall alla ha tillgång till daglig postutdelning. Priset för befordran av
enstaka inrikes brev upp till 500 gram från privatpersoner får inte öka
snabbare än nettoprisindex.
I postlagen anges att regeringen själv eller genom en myndighet skall följa
utvecklingen på postområdet och bevaka att post- och kassaservicen motsvarar
samhällets behov.
Enligt postlagen skall den som vill bedriva postverksamhet söka tillstånd hos
den myndighet som regeringen bestämmer. Sökanden skall beviljas till-stånd om
han eller hon inte saknar förutsättningar att bedriva postverksamhet på sådant
sätt att rimliga krav på tillförlitlighet tillgodoses och att skyddet för
avsändarens och mottgarens personliga integritet upprätthålls.
Post- och telestyrelsen (PTS) är tillstånds- och tillsynsmyndighet på post-
området. Myndighetens uppgift är bl.a. att följa utvecklingen på postområdet
och bevaka att den grundläggande postservicen motsvarar samhällets behov.
2 Reformbehovet
I samband med de ändringar i postlagen som beslutades hösten 1996 uttalade
riksdagen (prop. 1995/96:218, bet. 1996/97:TU6, rskr. 1996/97:34) att
regeringen borde återkomma med en snar redovisning av vilka åtgärder som kan
behöva vidtas för att skapa garantier för att målet om en rikstäckande
postservice skall kunna uppfyllas.
Frågan behandlades i departementspromemorian Statens ansvar på post- och
betaltjänstområdet (Ds 1997:58), som ligger till grund för propositionen.
Regeringen framhåller att utvecklingen på postmarknaden, sedan postlagen
trädde i kraft, har aktualiserat frågan om nuvarande ordning är ändamålsenlig
för statens möjligheter att ta sitt ansvar för de samhällsomfattande tjänsterna
(det svenska begreppet för det i EG:s postdirektiv använda universal postal
service).
Regeringen framhåller i fråga om brevfordran att den delen av marknaden
präglas av en snabb tillväxt av elektroniska substitut till traditionell
brevbefordran. Paketmarknaden karakteriseras av betydande konkurrens i fråga om
pris, tjänsteinnehåll och servicenivå (såsom dörr-till-dörr-service,
leveranstider och alternativa utlämningsställen). Betaltjänsten har präglats av
en kraftig nedgång i antalet transaktioner på postkontoren. För Posten AB har
transaktionsvolymen minskat med 50 % på tio år. Det beror främst på den
tekniska utvecklingen, åtföljd av ett ändrat beteende hos kunderna.
EG:s reglering
Inom EU har - framhålls det i propositionen - den 15 december 1997 antagits
direktiv 97/67/EG, det s.k. postdirektivet. Medlemsstaterna skall senast den 21
januari 1999 sätta i kraft de bestämmelser som är nödvändiga för att följa
direktivet. Betaltjänst och kassaservice omfattas inte av direktivet.
Direktivet syftar till att införa harmoniserade bestämmelser om
samhällsomfattande posttjänster - universal postal service - och att förbättra
kvaliteten på postservicen inom den inre marknaden. Direktivet syftar också
till att säkerställa att marknaden liberaliseras gradvis och under
kontrollerade former.
I direktivet anges att varje medlemsland skall säkerställa en
samhällsomfattande posttjänst av bestämd kvalitet inom hela landet.
Samhällsomfattande posttjänst definieras som stadigvarande tillhandahållna
posttjänster av fastställd kvalitet inom hela territoriet till rimliga priser
för samtliga användare. Priserna skall därutöver vara kostnadsbaserade.
Medlemsstaterna får dock besluta att enhetlig taxa skall gälla, vilket inte
utesluter att den eller de som tillhandahåller den samhällsomfattande tjänsten
har rätt att ingå individuella avtal med kunden.
För att övervaka marknaden och servicen skall medlemsländerna inrätta
nationella tillsynsmyndigheter som är oberoende av de operatörer som
tillhandahåller tjänsterna. Regeringen framhåller att Post- och telestyrelsen
för-väntas spela en central roll vid direktivets genomförande, både genom
myndighetsbeslut och tillsyn. Detta innebär en utvidgning av PTS uppgifter,
som utskottet återkommer till.
3 Utvecklingen på postmarknaden
Vid ingången av år 1996 fanns det - framgår av propositionen - fyra verksamma
postoperatörer i Sverige, som var anmälda till PTS. Dessa var Posten AB, City
Mail AB i konkurs, SDR-gruppen AB (SDR) samt City och Financial Sweden AB.
Med nytt kapital från såväl utländska som svenska intressenter expanderade
det nya företaget City Mail Sweden AB under år 1996 och år 1997 sin verksamhet
till hela Storstockholm samt Göteborg och Malmö. Företaget täcker därmed ca 30
% av landets alla hushåll med utdelning av försorterade storsändningar, s.k.
industriell post.
SDR, vars huvudsakliga verksamhet är rikstäckande utdelning av oadresserad
direktreklam, distribuerar också en försiktigt växande volym adresserade
försändelser. City and Financial Sweden AB, som har bytt namn och numera heter
FDS Financial Distribution Services AB (FDS), förmedlar regelbundet post mellan
företag i Stockholm, främst inom finanssektorn, och mellan dessa företag och
motsvarande företag i utlandet. FDS verksamhet växer, och prognosen för antalet
hanterade försändelser år 1997 är 1 miljon.
Under hösten 1996 anmälde ytterligare åtta företag att de bedrev
postverksamhet. Från och med den 1 januari 1997 krävs det - erinras det om i
propositionen - tillstånd från PTS för att få bedriva postverksamhet. Utöver de
tidgare anmälda postoperatörerna har ett drygt hundratal företag sökt och
beviljats sådant tillstånd. Av dessa har ett sjuttiotal påbörjat sin
verksamhet.
Den senast gjorda uppskattningen av marknadsandelar i Sverige bygger dels på
de uppgifter som Posten AB, City Mail och SDR lämnat till PTS rörande totala
antalet förmedlade adresserade försändelser under år 1996, dels på övriga 67
tillståndshavares prognoser för hur många brev de kommer att förmedla under år
1997.
-------------------------------------------------
|Operatör | Miljoner försändelser |
-------------------------------------------------
| | 1992 | 1996/97 |
-------------------------------------------------
|City Mail |* | 51,5 |
-------------------------------------------------
|SDR |* 12 | 4,7 |
-------------------------------------------------
|Övriga 67 st |* | 8-15 |
-------------------------------------------------
|Posten AB | 3 209 | 3 361 |
-------------------------------------------------
|Posten AB:s | 99,6 % | 97,9 % |
|andel | | |
-------------------------------------------------
Källa: PTS. Uppgifter för 1996/97 avser år 1996 för samtliga utom de 67 stycken
nya operatörer, där det är fråga om prognoser för år 1997. Av dessa har många
inte börjat sin verksamhet eftersom flertalet har fått tillstånd först under
våren 1997. För år 1992 gäller siffran 12 miljoner samtliga operatörer utom
Posten AB.
Tabellen visar att övriga 69 stycken postoperatörer med tillstånd inte tagit
några större volymer från Posten AB, vars marknadsandel utgör närmare 100 %.
Den volym postförsändelser som Posten AB hanterar har dessutom ökat med 152
miljoner mellan åren 1992 och 1996, dvs. Posten AB:s volym har ökat mer än vad
de övriga operatörerna tillsammans hanterat under ett år.
Om man i stället delar in marknaden efter olika försändelseslag - t.ex. den
distribution om vilken Posten AB och City Mail konkurrerar - får man dock en
annan bild, framhålls det i propositionen. Posten AB och City Mail konkurrerar
huvudsakligen om B-postsändningar i storstadsregioner. City Mails marknadsandel
är med denna definition av marknaden betydligt större än vad som beskrivs ovan.
4 Regeringens överväganden och förslag i fråga om ändringar i postlagen m.m.
4.1 Samhällsomfattande posttjänst
Regeringen föreslår att begreppet grundläggande postservice ändras till
samhällsomfattande posttjänst. De postpolitiska målen delas upp i övergripande
mål, som anges i postlagen, och i servicemål, som också anges i postlagen men
som preciseras genom tillståndsvillkor.Ytterligare preciseringar av statens
krav på servicenivåer säkerställs genom ett nytt avtal mellan staten och den
operatör som får till uppgift att tillhandahålla den samhällsomfattande
posttjänsten.
4.2 Definition av postverksamhet
Regeringen föreslår att paketbefordran tas bort ur begreppet postverksamhet.
Tillståndspliktig postverksamhet begränsas därmed till brevbefordran. Samtidigt
är möjligheten för privatpersoner, företag och organisationer att skicka paket
en viktig del av den posttjänst som staten skall ansvara för, betonar
regeringen. Därför skall paketbefordringstjänsten även fortsättningsvis ingå i
den samhällsomfattande posttjänsten.
4.3 Prisregleringen
Prismålet
Regeringen föreslår att EG-direktivets krav på taxor som grundar sig på
kostnaderna för samhällsomfattande posttjänst, och separat kostnadsredovisning
för operatörer som svarar för sådan, förs in i postlagen. Kravet på enhetliga
priser för försändelser som ingår i den samhällsomfattande posttjänsten
kvarstår. I lagtexten förtydligas dock att detta endast gäller enstaka
försändelser.
Pristak
Regeringen föreslår att ett bemyndigande för regeringen att föreskriva att
priser för tjänster som ingår i postverksamhet inte får överstiga vissa nivåer
skall ersätta nuvarande prisreglering i avtalet mellan staten och Posten AB.
Kravet i avtalet på Posten AB att erbjuda rabatterade frimärken till hushållen
avskaffas. Post- och telestyrelsen ges i uppdrag att löpande följa
prisutvecklingen samt att noga kontrollera att pristaket följs.
4.4 Finansieringen av den samhällsomfattande posttjänsten
Regeringen framhåller att dess avsikt är att Posten AB genom tillståndsvillkor
skall åläggas att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten utan
ersättning. Om förhållandena på postmarknaden förändras ytterligare, bör frågan
om ett finansieringssystem åter tas upp till diskussion. PTS bör ur denna
aspekt noga följa utvecklingen på postmarknaden och informera regeringen om
viktiga förändringar som sker.
4.5 Tillståndsreglering
Tillståndsprövning
Regeringen föreslår en bestämmelse i postlagen om att den som söker tillstånd
till postverksamhet skall visa att han eller hon har förutsättningar att driva
verksamheten.
Tillståndsvillkor
Regeringen föreslår att tillstånd att bedriva postverksamhet av
tillståndsmyndigheten skall få förenas med villkor som kan innefatta en
skyldighet
- att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst,
- att på visst sätt uppfylla krav på tillförlitlighet och integritetsskydd,
- att ta hänsyn till handikappades behov och
- att beakta totalförsvarets behov under höjd beredskap.
Tillståndsvillkoren skall vara tidsbegränsade. EG-direktivets krav på den
samhällsomfattande posttjänsten anges generellt i postlagen och säkerställs
genom tillståndsvillkor.
4.6 Post- och telestyrelsens roll och uppgifter
Regeringen föreslår att PTS får ett sektorsansvar på postområdet. Myndigheten
skall ha ett övergripande ansvar för att postmarknaden fungerar effektivt från
konsumentsynpunkt. Myndigheten får däremot inte någon generell
konkurrensfrämjande roll. Myndigheten får förena tillstånd med villkor inom de
områden som bestäms i postlagen. Genomförandet av EG-direktivet innebär att
myndigheten ges vidgade befogenheter på ett antal punkter.
4.7 Regeringens förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
dels antar i propositionen framlagda förslag till
1. lag om ändring i postlagen (1993:1684),
2. lag om ändring i lagen (1974:610) om inrikes vägtransport,
3. lag om ändring i järnvägstrafiklagen (1985:192),
dels bemyndigar regeringen
4. att teckna avtal om preciserade servicemål för den samhällsomfattande
posttjänsten med den operatör som får till uppgift att tillhandahålla denna,
dels godkänner
5. vad regeringen föreslår om att kravet på rabatterade frimärken till
hushållen avskaffas,
6. vad regeringen föreslår om Post- och telestyrelsens roll och uppgifter.
5 Samhällsomfattande betaltjänster
Regeringen framhåller att marknaden för kassatjänster genomgått betydande
förändringar under senare år och att statens ansvar inom området bör ses över.
En utredning kommer därför att tillsättas med uppgift att utreda statens ansvar
för en grundläggande betaltjänst och kontantförsörjning samt vilka krav som
skall ställas på dessa och hur de skall säkerställas.
6 Motionsförslag
6.1 Postpolitiska utgångspunkter
I motion 1997/98:T55 yrkande 1 framhåller Per Westerberg m.fl. (m) att
utgångspunkten för de nuvarande formuleringarna i postlagen såväl som för
regeringens förslag till ändringar i lagen är att det finns en
?samhällsservice? som måste garanteras av staten. Resonemanget bygger på -
säger motionärerna - en av Posten AB sedan länge hävdad merkostnad för
distribution i glesbygd. Bolaget tillhandahåller redan i dag - utan särskild
ersättning för detta - posttjänster i hela landet. Det är därför tveksamt om
staten, vad gäller postmarknaden, måste garantera rikstäckningen. Posten AB har
heller aldrig velat medverka till att klargöra kostnadsstrukturen inom
affärsområde Brev på ett sådant sätt att det gått att avgöra om det föreligger
någon merkostnad för viss postutdelning. Innan de faktiska omständigheterna
kring Posten AB:s kostnader är fastställda - av neutral utredare - bör en ny
postlag som tar sina utgångspunkter i att staten skall garantera en ?samhälls-
omfattande postservice? inte accepteras. Något behov av lagstiftning föreligger
inte för närvarande.
Motionärerna välkomnar (yrkande 2) regeringens förslag att postverksamhet
definitionsmässigt inte skall omfatta paketbefordran. Därmed avskaffas delvis
den tillståndsplikt som infördes fr.o.m. den 1 januari 1997 och som Moderata
samlingspartiet då motsatte sig. Motionärerna tillstyrker regeringens förslag
men framhåller att tillståndsplikten bör avskaffas även för den postverksamhet
som omfattar brevbefordran så att konkurrensen på postmarknaden underlättas.
Vidare noteras i m-motionen (yrkande 3) regeringens förslag att den bör
bemyndigas att införa ett pristak för de tjänster som ingår i postverksamheten
i stället för den nuvarande avtalsregleringen mellan staten och Posten AB. På
sikt med en väl fungerande marknad, där det råder konkurrens, finns det inte
behov av en sådan reglering, betonar motionärerna.
Med anledning av vad regeringen anför om att Posten AB genom
tillståndsvillkor skall åläggas att tillhandahålla den samhällsomfattande post-
tjänsten utan ersättning, framhålls också (yrkande 4) att behovet av en sådan
särreglering kan ifrågasättas. I dag bedriver bolaget en samhällsomfattande
posttjänst utan särskild ersättning. Den samhällsomfattande postservicen är i
sig ett starkt konkurrensmedel för Posten AB som med stor sannolikhet uppväger
den eventuella merkostnad som kan finnas inom de absolut mest glesbefolkade
områdena.
Motionärerna framhåller (yrkande 5) slutligen att de motsätter sig
regeringens förslag att tillstånd att bedriva postverksamhet skall få förenas
med villkor som kan innefatta vissa särskilda skyldigheter, såsom t.ex. en
samhällsomfattande posttjänst. De erinrar om sin ståndpunkt att det inte ännu
finns några belägg för att den samhällsomfattande postservicen måste garanteras
genom en särskild reglering. Därmed behövs inte heller några tillståndsvillkor
för att säkerställa en sådan posttjänst. Andra tillståndsvillkor som
regeringen föreslår behövs inte heller, betonar motionärerna.
I motion 1997/98:T56 ( yrkande 1) framhåller Karl-Erik Persson m.fl. (v) att
Posten AB och den service bolaget ger till befolkningen är av så stort värde
att lagstiftningen måste ge allt tänkbart stöd så att servicen skall kunna
behållas så länge det är möjligt utan alltför stora kostnader för samhället.
Det bör därför klart anges att det skall vara en uppgift för PTS att se till
att Posten AB får konkurrera på samma villkor som andra företag på marknaden.
I v-motionen anförs vidare (yrkande 3) att Posten AB förfogar över en
mycket viktig infrastruktur som är gemensam för oss alla. Det är mot den
bakgrunden märkligt, säger motionärerna, att PTS har uppfattningen att
postnummersystemet, Posten AB:s boxanläggningar och adressändringsregistret är
samhälleliga nyttigheter som är till för alla på lika villkor. Detta synsätt
bidrar till att slå undan fötterna för Posten AB och för dess möjligheter att
finnas kvar som rikstäckande postföretag.
I motionen framhålls också (yrkande 4) att Posten AB:s främsta uppgift inte
är att generera vinst utan att garantera god postal service i hela landet. Med
ett avkastningskrav hängande över sig blir det lätt så att Posten AB låter
ekonomin komma i första hand, på bekostnad av kunderna och personalen.
I motion 1997/98:T57 (yrkande 1) framhåller Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) att
det i högsta grad är befogat att staten garanterar en rimlig servicenivå som
ett övergripande mål för postverksamheten. Motionärerna säger att regeringens
förslag innebär att staten endast garanterar vissa posttjänster, men inte någon
servicenivå.
I motionen framhålls vidare (yrkande 2) att ambitionsnivån i fråga om
postservice i glesbygd måste höjas. Det innebär - betonar motionärerna - att
målet inte skall vara att antalet hushåll utan daglig utdelning inte skall öka,
utan i stället att antalet hushåll utan daglig utdelning skall minska.
I motion 1997/98:T58 framhåller Elving Andersson m.fl. (c) att det är olyckligt
att riksdagen inte i ett sammanhang kan ta ställning till ändringar i postlagen
och till frågor om den postala infrastrukturen. Tillgången till denna spelar
en viktig roll för andra aktörer och därmed för att få en fungerande
postmarknad. Motionärerna betonar att regeringen skyndsamt bör återkomma till
riksdagen med förslag i frågan.
I motionen framhålls också (yrkande 2) att postkontoren och
lantbrevbärarna svarar för en stor del av den grundläggande service som
landsbygden väl behöver. Försämringar av denna service slår många gånger hårt
mot möjligheterna att bo och verka i landet. Av denna anledning anser
Centerpartiet att beslut om förändrade verksamheter som exempelvis nedläggning
av postkontor, indragning av lantbrevbärarlinjer och portoförändringar alltid
skall föregås av regionalpolitiska konsekvensanalyser.
I motion 1997/98:T202 framhåller Carl Bildt m.fl. (m) att förutsättningarna för
en sund konkurrens inom postsektorn måste förbättras snabbt. Detta bör ske dels
genom att staten tar sitt ägaransvar för Posten AB och förhindrar fortsatt
missbruk av företagets dominerande ställning, dels genom att den postala
infrastrukturen tillhandahålls på ett konkurrensneutralt sätt.
I motion 1997/98:T801 framhåller Ingbritt Irhammar (c) att Posten AB, från att
ha varit ett vinstgivande företag med bra service och bra anseende hos
allmänheten, genom sin nuvarande ledning fått sin ekonomi radikalt försämrad.
Det har skett genom misslyckade tekniksatsningar, försämrad service och
satsningar på miljöförstörande flyg- och lastbilstrafik, säger motionären. En
parlamentarisk utredning med regionalpolitisk inriktning bör tillsättas, och
den bör inriktas på hur Posten AB skall kunna utveckla och förbättra sin
kärnverksamhet.
I motion 1997/98:T808 framhåller Karl-Erik Persson m.fl. (v) att bestämmelserna
i postlagen om enhetliga priser och Posten AB:s avtal med staten gör att
bolaget i dag helt saknar möjligheter att möta den lokala konkurrensen när det
gäller enstaka försändelser. Priset är det avgörande konkurrensmedlet, och om
Posten AB är utan möjlighet att konkurrera kan inte bolaget längre vara ett
alternativ för kunderna på de lokala marknaderna. Riksdagen bör enligt
motionärerna som sin mening ge regeringen till känna vad de anfört om att
Posten AB skall få möjlighet att använda lokala priser.
I motion 1997/98:T810 (yrkande 1) framhåller Ola Karlsson och Ulla Löfgren
(båda m) att Posten AB inte motsvarat de krav på moral och etik som skall
ställas på statliga företag. Lagen måste gälla alla, även Posten AB. Därför är
det oacceptabelt att bolaget fortsätter att bryta mot konkurrenslagen.
Regeringen bör se till att de statliga företagen följer gällande lagar och
regler.
I motionen framhålls vidare (yrkande 2) att Posten AB:s ledning under en
följd av år hävdat att merkostnaden för bolaget att vara en rikstäckande
operatör är 1 300 miljoner kronor. Nu har det efter en del utrednings- och
analysarbete arbete visat sig att det inte varit fråga om någon merkostnad
alls, säger motionärerna.
I motionerna 1997/98:T811 (yrkande 1) av Per Westerberg m.fl. (m, fp, kd) och
1997/98:T213 (yrkande 26) av Mats Odell m.fl. (kd) framhålls att vi i dag
endast ser början av de positiva effekterna av postmarknadens avreglering.
Posten AB är med 98 % av antalet försändelser fortfarande en gigant på
marknaden. För att marknadsmekanismerna skall fungera tillfredsställande måste
Konkurrensverkets auktoritet stå orubbad och Posten AB:s verksamhet renodlas.
Det senare är en förutsättning för konkurrensneutralitet på såväl postmarknaden
som alla de övriga marknader där Posten AB agerar.
I de nämnda motionerna framhålls vidare (yrkandena 2 resp. 27) att en
revidering av postlagen inte är motiverad innan konsekvenserna av nu gällande
lagstiftning fullt ut kunnat analyseras. Ansträngningar bör i stället göras för
att se till att lagen efterföljs, att Konkurrensverkets ställning förblir stark
och att konkurrenslagen efterlevs.
I motion 1997/98:T811 (m, fp, kd) framhålls också (yrkande 3) att en grund-
läggande förutsättning för en fungerande postmarknad är god kunskap om de
facto-monopolistens kostnadsstruktur. En första förutsättning för en fungerande
postmarknad är t.ex. att Riksdagens revisorer utreder Posten AB:s
kostnadsstruktur och relevansen hos de tidigare utredningarna.
I motion 1997/98:T812 framhåller Kristina Zakrisson m.fl. (s) att det i
postlagens definition av grundläggande postservice bör preciseras att service
skall ges fem dagar i veckan (som huvudregel). Undantag bör kunna medges, om
det innebär orimliga olägenheter för operatören.
I motion 1997/98:T813 framhåller Sivert Carlsson och Kjell Ericsson (båda c)
att det är uppenbart att den bild som Posten AB, den Öhrlingska utredningen och
Kommunikationsdepartementet vill ge av bolaget som ett företag i kris och av
Posten Brev som en hotad verksamhet inte stämmer. På basis av nu kända
uppgifter kan det inte vara förenligt med gällande konkurrenslagstiftning -
säger motionärerna - att huvudaktören Posten AB med 98 % av landets postmarknad
skall erhålla en särlagstiftning i syfte att utradera den konkurrens på 2 % som
nya, lokala postoperatörer utgör. Däremot finns det anledning att tillsätta en
parlamentarisk utredning för analys av postmarknaden som helhet och av Posten
AB:s ekonomiska utveckling med sikte på bl.a. kärnverksamhet och övergripande
målsättning.
I motion 1997/98:A460 (yrkande 13) framhåller Olof Johansson m.fl. (c) att
möjligheten till god post- och kassaservice är en förutsättning för en positiv
utveckling och tillväxt i hela landet. Alla måste garanteras denna till
enhetliga priser och med rimliga distributionstider, betonar motionärerna.
Geografiskt differentierad prissättning kan inte accepteras.
I c-motionen framhålls vidare (yrkande 14) att Posten AB måste ta sitt
regionalpolitiska ansvar. Om inte bolagets service i de mer glesbefolkade de-
larna kan upprätthållas, måste medel säkerställas för upphandling där andra
aktörer ges möjlighet att svara för denna service.
I motion 1996/97:T201 framhåller Carl Bildt m.fl. (m) att Posten AB måste våga
möta framtiden på kundernas villkor. Detta innebär en fullständig avreglering
av marknaden med öppenhet för största möjliga konkurrens. Fler postföretag ökar
effektiviteten och intresset att tillgodose kundernas önskemål.
I motion 1996/97:T208 framhåller Elving Andersson m.fl. (c) att det nya
sorterings- och transportsystem som Posten AB infört har lett till en
centralisering av verksamheten som hittills inte visat sig ge förbättrad
service. Om Posten AB:s servicemål inte uppnås i närtid, måste regeringen vidta
åtgärder, betonar motionärerna. Regeringen bör återkomma till riksdagen med
förslag till åtgärder.
I motion 1996/97:T213 framhåller Mats Odell m.fl. att Kristdemokraterna
tidigare under året (dvs. år 1996) agerat mot regeringens förslag att ta ett
steg tillbaka i utvecklingen och återreglera postmarknaden. Utvecklingen visar
tvärtom att konkurrensen snarast måste ges förutsättningar att öka.
I motion 1996/97:T801 framhåller Sivert Carlsson och Agne Hansson (båda c) att
lagstiftningen beträffande landets postservice inte får innebära att hushåll på
landsbygden diskrimineras och tvingas hämta sin post långt hemifrån,
alternativt tvingas betala en godtycklig summa för lagstadgad service.
Postlagen och avtalet mellan staten och Posten AB måste vara glasklara på den
punkten, betonar motionärerna.
I motion 1996/97:T804 framhåller Birgitta Carlsson (c) att regeringen, även om
Postverket har bolagiserats, genom ägardirektiv eller avtal måste kunna
garantera att postservicen inte får försämras.
I motionerna 1996/97:A430 och 1997/98:A457 framhåller Barbro Johansson m.fl.
(mp) att tendenserna mot nedläggning av allt fler postkontor och kraftigt
försämrad service inte är acceptabla. Posten AB har över hela landet infört
?post-i-butik?, vilket har inneburit att främst kvinnor har förlorat sina jobb
som postkassörskor. Riksdagen bör uttala tydligare krav på Posten AB om att en
god service skall finnas för hela landet, oavsett bostadsort.
I motionerna framhålls vidare att en utredning bör tillsättas för att
undersöka om den ökade konkurrensen inom postområdet lett till försämrade
möjligheter för Posten AB att tillgodose allmänhetens krav på god service i
hela landet. Om så visar sig vara fallet, kan det vara rimligt - säger
motionärerna - att genom avgifter från konkurrerande företag se till att dessa
kostnader fördelas över branschen i dess helhet.
6.2 Avgifter för lantbrevbäring
I motion 1997/98:T58 framhålls (yrkande 4) att vissa nya permanenta hushåll på
landsbygden har fått betala extra för att få posten hemkörd med
lantbrevbärare, eller för att ha postlådan i närheten av bostaden. Detta
strider mot postlagen, säger motionärerna, och detta har påtalats av
Centerpartiet och konstaterats av riksdagen.
6.3 Rabatterade frimärken till hushållen
I motion 1997/98:T57 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) yrkas att riksdagen
avslår regeringens förslag att kravet på rabatterade frimärken till hushållen
avskaffas. Visserligen finns det många hushåll som inte utnyttjar rabatten -
säger motionärerna - men de som gör det är tillräckligt många för att motivera
att rabatten skall finnas kvar.
6.4 Post- och telestyrelsens roll och uppgifter
I motion 1997/98:T55 av Per Westerberg m.fl. (m) utgår motionärerna från vad
regeringen anför om att Post- och telestyrelsen (PTS) bör få ett sektors-
ansvar på postområdet, och därmed ett övergripande ansvar för att postmarknaden
fungerar effektivt från konsumentsynpunkt, men inte någon generell
konkurrensfrämjande roll. Motionärerna betonar att sektorsansvaret för
postområdet bör inbegripa ett konkurrensbefrämjande ansvar för att
konsumenternas intressen på allvar skall kunna främjas.
I motion 1997/98:T217 framhåller Karl Hagström m.fl. (s) att den politiska
styrningen av Post- och telestyrelsen måste stärkas, samtidigt som man stärker
dess roll som övervakningsorgan.
6.5 Samhällsomfattande betaltjänster
I motion 1997/98:T56 framhåller Karl-Erik Persson m.fl. (v) att Posten AB bör
ges ökade möjligheter till bankverksamhet. Motionärerna anvisar två alternativ.
Det ena är att Posten AB ges större möjligheter att samarbeta med fler banker
och det andra är att bolaget får starta en egen bank.
I motion 1997/98:T58 av Elving Andersson m.fl. (c) framhålls (yrkande 3) att
det behövs en utredning om statens ansvar för en grundläggande betaltjänst. Det
bör dock understrykas, säger motionärerna, att den rikstäckande kassaservicen,
som innebär att alla skall ha möjlighet att verkställa och ta emot betalningar
till enhetliga priser, är en av de viktigaste förutsättningarna för
grundläggande service i hela landet.
I motionen framhålls vidare (yrkande 5) att ingen minskning av antalet
serviceställen med postala betaltjänster bör genomföras i avvaktan på
resultatet av utredningen.
I motion 1997/98:T808 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) framhålls (yrkande 2) att
hänsyn bör tas till fördelningsmässiga faktorer vid förläggning av postkontor.
Enligt motionärerna sker nedläggning av postkontor på ett fördelningsmässigt
orättvist sätt till nackdel för områden med många invandrare och äldre.
I motionen framhålls vidare (yrkande 3) att Posten AB:s kassaservice bör
underlättas genom mer utspridd förläggning av olika dagar då bidrag utbetalas.
I v-motionen anförs också (yrkande 4) att staten bör använda sitt eget
företag Posten AB till samordning och utskick i så stor utsträckning som
möjligt. Nu är det enligt motionärerna i alltför hög grad så att myndigheter,
kunder och andra helst ser att man inte använder postgirot.
6.6 Övriga motionsförslag
I motionerna 1997/98:T801 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) och 1997/98: T806 av
Marianne Jönsson m.fl. (s) behandlas Posten AB:s planer på att lägga ned
postterminalen i Hässleholm. Motionärerna motsätter sig en nedläggning och
framhåller att en sådan skulle vara mycket olycklig. Konse-kvenserna blir
mycket negativa, dels för postservicen i regionen, dels för miljön och för
förtroendet för Posten AB.
I motion 1997/98:T802 framhåller Marietta de Pourbaix-Lundin (m) att införandet
av postnummer har medfört att många gamla traditionsrika ortnamn har försvunnit
och därmed litet av känslan för hembygden, kommundelen eller lokalsamhället.
Postnummer kan i dagens högteknologiska samhälle inte vara nödvändiga för att
posten skall kunna sorteras rätt, säger motionären. Därför bör vi kunna få
tillbaka våra gamla ortnamn i postsammanhang.
7 Utskottets ställningstagande
7.1 Postpolitiska utgångspunkter
Samhällsomfattande posttjänst och tillståndsvillkor
Det är enligt utskottets mening av avgörande betydelse för såväl privatpersoner
som företag, organisationer och offentlig förvaltning att det finns en
fungerande postservice i alla delar av landet. Riksdagen har genom postlagen
fastställt att staten har ett ansvar för en rikstäckande post- och
kassaservice, vilket innebär att brev och paket samt betalningar kan nå alla,
oavsett adressort. I ett avtal mellan staten och Posten AB förbinder sig
bolaget att tillhandahålla en daglig och rikstäckande postservice.
Som framgår av vad utskottet anfört i det föregående åligger det Sverige att
såsom medlem av EU senast den 21 januari 1999 följa det s.k. postdirektivets
bestämmelser. Det innebär en skyldighet för oss att inom hela vårt land
säkerställa en samhällsomfattande posttjänst (universal postal service).
Samhällsomfattande posttjänst definieras som stadigvarande tillhandahållna
post-tjänster av fastställd kvalitet inom ett lands hela territorium till
rimliga priser.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är lämpligt att såsom i
postdirektivet definiera posttjänsten respektive servicenivån var för sig.
Härigenom öppnas möjlighet att diskutera alternativa servicenivåer. Det ger en
flexibel och långsiktigt hållbar definition av posttjänsten, kombinerad med en
servicenivå som kan ändras vid behov.
Det övergripande målet för posttjänsten - att alla skall kunna skicka och
ta emot adresserade postförsändelser - måste kompletteras med krav på den
servicenivå som skall erbjudas för tjänsten, dvs. ett servicemål. Som
regeringen framhåller bör servicekraven på den samhällsomfattande posttjänsten
i postlagen anges som att posttjänsten skall vara av god kvalitet och att det
skall finnas möjlighet för alla att få aktuella försändelser befordrade till
rimliga och, vad gäller enstaka försändelser, enhetliga priser.
Enligt postdirektivet får medlemsstaterna införa tillståndsförfaranden, och
tillstånden får förenas med villkor bl.a. beträffande skyldighet att
tillhandahålla samhällsomfattande tjänster och om krav på tjänsternas kvalitet,
tillgänglighet och utförande. Med stöd härav föreslår regeringen att det i
postlagen införs en bestämmelse om att tillstånd att bedriva postverksamhet får
förenas med villkor om skyldighet för tillståndshavare att t.ex. tillhandahålla
en samhällsomfattande posttjänst, att i verksamheten ta hänsyn till
handikappades behov av särskilda posttjänster och att beakta totalförsvarets
behov av posttjänster.
Utskottet anser i likhet med regeringen att fördelarna med att förena
tillstånden med villkor är flera. Det skapar exempelvis möjlighet att
differentiera kraven med hänsyn till bl.a. omfattningen av respektive operatörs
verksamhet. Tillståndsvillkor synes vidare vara ett smidigt sätt att
säkerställa EG-direktivets krav på en samhällsomfattande posttjänst och
servicenivå på denna. Genom villkoren kan alltså de allmänt hållna kraven i
postlagen beträffande den samhällsomfattande posttjänsten preciseras.
Ett servicemål som utgår från postdirektivet innebär, som regeringen
framhåller, att fler nya krav ställs utöver dem som i dag gäller i Sverige.
Det gäller exempelvis tömningstider och lokalisering av brevlådor samt
möjlighet att bedöma posttjänstens kvalitet genom öppen redovisning och uppnått
resultat. Servicemålet understryker att det är användarnas behov och önskemål
som skall sättas i centrum vid utformning av den posttjänst som staten skall
säkerställa. Samma basservice skall säkerställas i hela landet.
I likhet med regeringen anser utskottet att det servicemål som staten skall
ange för posttjänsten i hela landet skall vara en insamling minst fem dagar i
veckan av postförsändelser upp till 20 kilo. Utskottet ser positivt på
regeringens uttalade avsikt att i tillståndsvillkor fastställa att det skall
ske en tydlig anpassning av servicenivån till kundernas behov vad gäller
lokalisering av insamlingspunkter, regelbunden och tillförlitlig befordran,
lika behandling och publicering av kvalitetskrav. Utskottet finner det vidare
värdefullt att regeringen avser att ytterligare precisera servicemålet i ett
avtal mellan staten och den operatör som får till uppgift att tillhandahålla
den samhällsomfattande posttjänsten. Denne kommer för överskådlig tid att vara
Posten AB. I avtalet skall t.ex. anges att det antal hushåll som i dag saknar
daglig service inte får öka. Enligt vad utskottet erfarit finns det i dag
endast ca 1 500 svenska hushåll som inte har femdagarsservice. Med tanke på att
det är fråga om hushåll i extrem glesbygd - främst fjällvärlden och
ytterskärgården - finner utskottet den angivna målsättningen rimlig och
godtagbar.
Genom att staten i tillståndsvillkor säkerställer en basnivå för posttjänsten
som skall uppnås i hela landet, preciseras kravet i postlagen på att
posttjänsten skall vara av god kvalitet. I sammanhanget bör nämnas att Post-
och telestyrelsen enligt regeringen bör vara sektorsmyndighet inte bara, som
nu, på teleområdet utan också på postområdet. Med beaktande av det ansvaret
skall PTS bevaka att samhällsomfattande posttjänster finns att tillgå.
Bevakningen bör ske ur ett konsument- och regionalpolitiskt perspektiv och i
nära samarbete med Konsumentverket och Glesbygdsverket.
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen sålunda anför och finner
detta ägnat att tillgodose de krav på god postservice i glesbygd som framförs i
flera motioner.
Definition av postverksamhet och tillståndsprövning
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag att paketbefordran tas bort
ur begreppet postverksamhet och därmed undantas från kravet på tillstånd.
Eftersom brev allmänt sett anses vara särskilt skyddsvärda från inte-
gritetssynpunkt, är det enligt utskottets mening viktigt att brevbefordran
även fortsättningsvis omfattas av krav på tillstånd och därmed tillsyn av en
myndighet. Då det gäller paket finns det dock, som regeringen framhåller, skäl
som talar mot att ställa paketbefordran under sådan tillsyn.
Utskottet har inte heller någon erinran mot att tillståndsprövningen skärps
på det sätt som regeringen föreslår. Enligt nuvarande ordning skall tillstånd
till postverksamhet beviljas om sökanden inte saknar förutsättning att bedriva
postverksamhet på ett sätt som tillgodoser rimliga krav på tillförlitlighet
och, när det gäller brev, så att skyddet för avsändarnas och mottagarnas
personliga integritet upprätthålls. Ändringen innebär att tillstånd skall
beviljas endast om sökanden har förutsättning att bedriva postverksamhet på det
angivna sättet. Den föreslagna ändringen innebär enligt utskottets mening på
intet sätt något etableringshinder för en seriös sökande.
Enhetliga priser och pristak
Utskottet delar regeringens uppfattning att kravet på enhetliga priser för
försändelser som ingår i den samhällsomfattande postservicen skall kvarstå i
postlagen och att där uttryckligen skall anges att kravet endast gäller för
enstaka försändelser. Härutöver skall det stå operatörerna fritt att avtala om
priset för försändelser som lämnas för befordran på annat sätt än styckevis
och i sådan mängd att det innebär en enklare hantering för operatörerna.
Vidare har utskottet inte någon erinran mot vad regeringen anför om att
kravet på enhetliga priser inte hindrar en differentierad prissättning för
olika typer av tjänster för vilka det finns en differentierad kostnadsbild. En
tjänst som innebär t.ex. lokal befordran till en lägre kostnad kan således
erbjudas till ett lägre pris, under förutsättning att tjänsten erbjuds inom
hela landet och att priset för lokal befordran av enstaka försändelser är
enhetligt över hela landet.
Utskottet har inte heller någon erinran mot att nuvarande prisreglering i
avtalet mellan staten och Posten AB ersätts med ett bemyndigande för regeringen
att föreskriva att priset för tjänster som ingår i posverksamhet inte får
överstiga vissa nivåer.
Finansiering av den samhällsomfattande posttjänsten
Utskottet godtar vad regeringen anför om sin avsikt att genom tillståndsvillkor
ålägga Posten AB att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten utan
ersättning.
I sitt betänkande 1996/97:TU3 diskuterade utskottet möjligheten att
finansiera det som nu kallas den samhällsomfattande posttjänsten genom en
särskild avgift för samtliga postoperatörer som har tillstånd att bedriva
postverksamhet. Ett sådant finansieringssystem skulle behövas om Posten AB inte
längre var villig att tillhandahålla denna tjänst utan ersättning. Liknande
tankar har också framförts motionsledes. Mot bakgrund av det anförda noterar
utskottet regeringens avsikt att återkomma till riksdagen, om det skulle visa
sig att förhållandena på postmarknaden förändras i sådan omfattning att Posten
AB inte längre kan upprätthålla den samhällsomfattande servicen och att det
föreligger förutsättningar att låta marknadsaktörerna tillsammans finanssiera
servicen.
Den postala infrastrukturen
Utskottet konstaterar att den för konkurrensen på postmarknaden viktiga frågan
om den postala infrastrukturen inte behandlas i propositionen. Sedan
propositionen överlämnats till riksdagen har Post- och telestyrelsen till
regeringen på dess uppdrag överlämnat en rapport med titeln Postal
Infrastruktur - postnummer, eftersändning och postboxhantering. Rapporten
bereds för närvarande i Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av
beredningen är utskottet emellertid inte berett att förorda någon riksdagens
åtgärd i frågan.
Posten AB:s konkurrens med andra operatörer
I flera motioner framförs synpunkter på Posten AB:s agerande på postmarknaden.
Motionärerna utgår från den omständigheten att bolaget vid ett flertal
tillfällen varit part i mål och ärenden som handlagts inom ramen för
konkurrenslagens bestämmelser och framhåller att det är oacceptabelt att Posten
AB bryter mot konkurrenslagen. Staten måste ta sitt ägaransvar för Posten AB -
framhålls det - och se till att bolaget följer gällande lagar och därmed
förhindra att det fortsätter att missbruka sin dominerande ställning på
marknaden.
Utskottet erinrar om att riksdagen genom sitt beslut år 1993 (prop.
1993/94:38, bet. 1993/94:TU11, rskr. 1993/94:119) att ombilda Postverket till
ett av staten helägt aktiebolag också godkände förändringar i fråga om
statsmakternas styrning, insyn och kontroll. Posten AB borde så långt möjligt
verka under samma förutsättningar som vanliga aktiebolag. Det blev därmed en
uppgift för Posten AB:s styrelse att utforma mål och strategier för
verksamheten.
Posten AB har, vill utskottet framhålla, dels att se till bolagets bästa
enligt aktiebolagslagen och konkurrera med andra bolag, dels att tillhandahålla
en postservice till rimliga och enhetliga priser, även där detta är olönsamt.
Denna dubbla roll för Posten AB har medfört att nya situationer uppstått på det
konkurrensrättsliga området. Till detta kommer att den nya konkurrenslagen
trädde i kraft så sent som den 1 juli 1993, endast ett halvår efter
brevmonopolets upphörande. På en sådan marknad med nya förutsättningar, nya
aktörer och ny lagstiftning är det knappast ägnat att förvåna att viss
osäkerhet råder om inom vilka ramar det nya postbolaget kan agera. Flera
ärenden är sådana som Posten AB själv initierat genom att begära s.k. icke-
ingripande-besked.
Utredningar om postal verksamhet
Förslag om utredningar av olika slag av Posten AB:s verksamhet förekommer i
flera motioner. Sålunda framhålls i en m-motion att Riksdagens revisorer bör
utreda Posten AB:s kostnadsstruktur och relevansen hos tidigare utförda
utredningar. I en c-motion framhålls att regeringen bör tillsätta en
parlamentarisk utredning för analys av postmarknaden som helhet och av Posten
AB:s ekonomiska utveckling med sikte på bl.a. kärnverksamhet och övergripande
målsättning. I en annan c-motion framhålls att man bör tillsätta en
parlamentarisk utredning som tar sikte på hur Posten AB skall förbättra sin
verkliga kärnverksamhet. I två mp-motioner framhålls att man bör tillsätta en
utredning för att undersöka vad den ökade konkurrensen för Posten AB och dess
många uppsägningar inneburit i fråga om minskade möjligheter att fullgöra
allmänhetens och riksdagens krav på god service i hela landet.
Som framhålls i propositionen har konsultföretaget Öhrlings Coopers &
Lybrand, tillsammans med Kommunikationsdepartementet och Posten AB, nyligen
analyserat bolagets ekonomi och koncernens förutsättningar att även i framtiden
tillhandahålla en grundläggande post- och kassaservice. Vidare har, som nämnts
ovan, Post- och telestyrelsen nyligen framlagt en utredning i frågan om den
postala infrastrukturen. Slutligen har regeringen i mars i år beslutat om en
utredning om frågan om statens ansvar för en rikstäckande kassaservice enligt
postlagen. För sin del ser utskottet för närvarande inget behov av någon
ytterligare utredning.
Av utskottets nu redovisade ställningstaganden i frågor om postpolitiska ut-
gångspunkter följer att utskottet inte är berett att förorda någon riksdagens
åtgärd med anledning av följande motionsyrkanden: 1996/97:T201 (m) yrkande 27,
1996/97:T208 (c) yrkande 21, 1996/97:T213 (kd) yrkande 21, 1996/97:T801 (c),
1996/97:T804 (c), 1996/97:A430 (mp) yrkandena 11 och 12, 1997/98:T55 (m)
yrkandena 1-5, 1997/98:T56 (v) yrkandena 1, 3 och 4, 1997/98:T57 (mp) yrkandena
1 och 2, 1997/98:T58 (c) yrkandena 1 och 2, 1997/98:T202 (m) yrkande 23,
1997/98:T213 (kd) yrkandena 26 och 27, 1997/98:T801 (c) yrkande 1, 1997/98:T808
(v) yrkande 1, 1997/98:T810 (m), 1997/98:T811 (m fp, kd), 1997/98:T812 (s),
1997/98:T813 (c), 1997/98: A457 (mp) yrkandena 14 och 15 samt 1997/98:A460 (c)
yrkandena 13 och 14. Utskottet avstyrker följaktligen dessa yrkanden. Syftet
med flera av yrkandena torde dock få anses tillgodosett.
7.2 Avgifter för lantbrevbäring
Vad gäller den i motion 1997/98:T58 (c) yrkande 4 behandlade frågan om
avgifter för lantbrevbäring har utskottet erfarit att inom Posten AB gäller en
grundregel om att postlådor eller ansamlingar av postlådor bör förekomma med
en viss täthet utmed en väg som sticker av från lantbrevbärarens huvudväg. Om
kravet inte uppfylls, gäller som huvudregel att postlådan måste placeras utmed
brevbärarens huvudväg. För ett par år sedan införde Posten AB:s Malmöregion en
tämligen strikt tillämpning av grundregeln, som medförde att vissa hushåll
nödgades acceptera en sämre service än de var vana vid eller att betala en
ersättning till Posten AB för att få behålla sin service. Reaktionerna blev
starka, och Posten AB säger sig ha dragit lärdom av dem.
Utskottet vill för sin del betona vikten av en god postservice på landsbygden
och förutsätter att Post- och telestyrelsen ser till att de regler som Posten
AB tillämpar för lantbrevbäring tillgodoser det önskemålet.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet syftet med motionen
tillgodosett. Någon riksdagens åtgärd är sålunda inte erforderlig, varför
motionsyrkandet avstyrks.
7.3 Rabatterade frimärken till hushållen
Som en följd av att nuvarande prisreglering i i avtalet mellan staten och
Posten AB upphör, bör enligt regeringen kravet i avtalet på att Posten AB skall
erbjuda rabatterade frimärken till hushållen avskaffas. Avsikten är, som
nämnts, att pristaket skall ersättas med ett bemyndigande för regeringen att
föreskriva att priser för tjänster som ingår i postverksamhet inte får
överstiga vissa nivåer. I en förordning kommer regeringen att utforma ett
separat pristak som omfattar normalportot.
Utskottet godtar för sin del regeringens förslag att avskaffa
rabattfrimärkena till förmån för en ordning som sägs i praktiken innebära att
målgruppen för pristaket vidgas från enbart privatpersoner till att omfatta all
osorterad post som skickas som enstaka försändelser till normalporto. Av det
anförda följer att utskottet avstyrker motion 1997/98:T57 (mp) yrkande 3 enligt
vilket riksdagen bör avslå regeringens förslag.
7.4 Post- och telestyrelsens roll och uppgifter
Utskottet har, som framgått i det föregående, inte någon erinran mot vad
regeringen anför om sin avsikt att ge Post- och telestyrelsen ett sektorsansvar
även på postområdet, dvs. utöver nuvarande sektorsansvar på teleområdet.
Myndigheten får därmed ett övergripande ansvar för att postmarknaden fungerar
effektivt från konsumentsynpunkt. Postdirektivet innebär också, som framhålls i
propositionen, att PTS väntas spela en central roll vid dettas genomförande,
både genom myndighetsbeslut och tillsyn.
Vad utskottet nu anfört synes ägnat att tillgodose syftet med motion
1997/98:T217 (s) yrkande 3, vari framhålls att den politiska styrningen av PTS
bör stärkas samtidigt som man stärker dess roll som övervakningsorgan.
Motionsyrkandet torde därför inte behöva föranleda någon riksdagens åtgärd och
avstyrks följaktligen.
Utskottet delar också regeringens uppfattning att PTS liksom tidigare inte
skall ha någon generell konkurrensbefrämjande roll på postområdet. Den rollen
bör enligt utskottets mening även i fortsättningen innehas av Konkurrensverket.
Av det sagda följer att utskottet avstyrker motion 1997/98:T55 (m) yrkande 6
enligt vilket riksdagen bör besluta att PTS sektorsansvar även skall omfatta
ett konkurrensbefrämjande ansvar i konsumenternas intresse.
Regeringens förslag - att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om PTS
roll och uppgifter - tillstyrks.
7.5 Regeringens lagförslag m.m.
Av utskottets ställningstagande ovan till frågor om postpolitiska
utgångspunkter följer att utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om
ändring i postlagen. Rubrikerna Tillståndsvillkor och Tillhandahållande av
samhällsomfattande posttjänst i lagförslaget bör dock få tillägget ?m.m.?.
Vidare tillstyrker utskottet förslagen till lag om ändring i lagen (1974:610)
om inrikes vägtransport och i järnvägstrafiklagen (1985:192). De båda
sistnämnda ändringsförslagen gäller följdändringar. Samtliga lagändringar
träder i kraft den 1 juli 1998.
Av det angivna ställningstagandet följer också att utskottet tillstyrker
regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att teckna avtal om
preciserade servicemål för den samhällsomfattande posttjänsten med den operatör
som får till uppgift att tillhandahålla denna.
7.6 Samhällsomfattande betaltjänster
I likhet med regeringen anser utskottet att staten även i framtiden bör ansvara
för att en välfungerande och ur konsumenternas synvinkel säker betaltjänst
finns i landet. Regeringen har den 12 mars 1998 fastställt direktiv (dir.
1998:15) för en utredning om statens ansvar för en grundläggande betaltjänst
och kontantförsörjning. Bakgrunden till detta utredningsuppdrag, som skall vara
slutfört senast den 31 december 1998, är som nämnts att marknaden för
kassatjänster genomgått betydande förändringar på senare år. Utredaren skall
bl.a.
Ð inom ramen för en analys av de krav som skall ställas på en grundläggande
betaltjänst och kontantförsörjning i landet bedöma vilket ansvar staten bör
ha för dessa tjänster och på vilken servicenivå dessa funktioner bör
tillhandahållas med hänsyn till kostnaderna för olika alternativ,
Ð föreslå alternativ till hur statens ansvar för betaltjänsten och
kontantförsörjningen i landet långsiktigt kan uppfyllas och anpassas i takt
med förändringar i kundernas efterfrågan av dessa funktioner och den nya
tekniken på området,
Ð analysera ett eventuellt behov av upphandling av betaltjänst och
kontantförsörjning och föreslå hur riktlinjer för en sådan upphandling kan
läggas fast.
I avvaktan på resultatet av utredningen avstyrker utskottet följande motions-
yrkanden:
- 1997/98:T56 (v) yrkande 2, om att Posten AB:s möjligheter till bankverksamhet
skall ingå i direktiven för ifrågavarande utredning,
- 1997/98:T58 (c) yrkande 3, vari framhålls att den rikstäckande kassaservicen
är en av de viktigaste förutsättningarna för grundläggande service i hela
landet och således spelar en viktig roll för den regionala och lokala
utvecklingen,
- 1997/98:T808 (v) yrkande 2, vari framhålls att kassaservicen inte får
försämras på ett fördelningsmässigt orättvist sätt och att hänsyn måste tas
till fördelningsmässiga faktorer vid förläggning av postkontor,
- 1997/98:T808 (v) yrkande 4, om behovet av åtgärder så att bl.a. myndigheter
använder postgirot i större utsträckning än nu.
Enligt motion 1997/98:T58 (c) yrkande 5 bör ingen minskning av antalet
serviceställen med postala betaltjänster genomföras i avvaktan på resultatet av
utredningen i fråga.
Enligt ett pressmeddelande från Posten AB den 6 maj 1998 har den tekniska
utvecklingen medfört att antalet in- och utbetalningar över kassadiskarna
minskat med närmare 80 % sedan 1979. I avvaktan på en långsiktig lösning sägs
Posten AB ha beslutat om resultatförbättrande åtgärder som kan genomföras på
kort sikt i syfte att bemästra den minskning på drygt 20 % som väntas ske i år
och nästa år. Utgångspunkten är därvid att servicenivån skall upprätthållas
genom oförändrat antal serviceställen, till följd av en fortsatt övergång till
t.ex. ?post-i-butik?, och att nödvändiga förändringar skall ske på ett
acceptabelt sätt för personalen.
Utskottet finner det för sin del angeläget att Posten AB:s rationaliseringar
och organisationsförändringar genomförs på ett socialt ansvarsfullt sätt.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet syftet med motionsyrkandet
tillgodosett. Det bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och
avstyrks följaktligen.
Enligt motion 1997/98:T808 (v) yrkande 3 bör Posten AB:s kassaservice
underlättas genom en ökad spridning av de dagar då förmåner enligt
socialförsäkringssystemen utbetalas.
Motionärernas önskemål tillgodoses, enligt vad utskottet erfarit, i mycket
stor utsträckning genom att utbetalning av pensioner är spridd på flera dagar
i månaden och genom att barnbidragen utbetalas den 20 i varje månad, dvs. i god
tid före lönebetalningar. Yrkandet kan därför lämnas utan åtgärd och avstyrks
med det sagda.
7.7 Övriga frågor
Frågan om en planerad nedläggning av en postterminal i Hässleholm behandlas i
två motioner och besvarades också av kommunikationsministern i riksdagen den 1
april i år. Hon erinrade därvid om de former som gäller för statens styrning av
Posten AB och framhöll att beslut i en sådan fråga som en nedläggning av
serviceterminalen i Hässleholm, och av andra serviceterminaler som nämndes i
sammanhanget, ankom på bolaget och dess styrelse. Utskottet gör för sin del
ingen annan bedömning och avstyrker därför motionerna 1997/98:T801 (c) yrkande
2 och 1997/98:T806 (s), i vilka båda framhålls att terminalen inte bör läggas
ned.
Posten AB delar inte, enligt vad utskottet erfarit, den i motion 1997/98:T802
(m) uttalade uppfattningen att postnummer skulle kunna undvaras och posten
ändå kunna sorteras rätt, inom rimlig tid. Användningen av postnummer behöver
enligt utskottets mening inte innebära att gamla traditionsrika och välkända
ortnamn försvinner. Utskottet, som inte är berett att förorda att
postnummersystemet överges, avstyrker motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande postpolitiska utgångspunkter
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T201 yrkande 27, 1996/97: T208 yrkande
21, 1996/97:T213 yrkande 21, 1996/97:T801, 1996/97: T804, 1996/97:A430
yrkandena 11-12, 1997/98:T55 yrkandena 1-5, 1997/98:T56 yrkandena 1, 3-4,
1997/98:T57 yrkandena 1-2, 1997/98: T58 yrkandena 1-2, 1997/98:T202
yrkande 23, 1997/98: T213 yrkandena 26-27, 1997/98:T801 yrkande 1,
1997/98:T808 yrkande 1, 1997/98:T810, 1997/98:T811, 1997/98:T812,
1997/98:T813, 1997/98: A457 yrkandena 14-15, 1997/98:A460 yrkandena 13-14,
res. 1 (m, fp)
res. 2 (c)
res. 3 (v)
res. 4 (mp)
2. beträffande avgifter för lantbrevbäring
att riksdagen avslår motion 1997/98:T58 yrkande 4,
res. 5 (c, fp, v, mp)
3. beträffande rabatterade frimärken till hushållen
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:T57 yrkande 3 godkänner vad
regeringen föreslår om att kravet på rabatterade frimärken till hushållen
avskaffas,
res. 6 (mp)
4. beträffande Post- och telestyrelsens roll och uppgifter
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:T55 yrkande 6 och 1997/98:T217
yrkande 3 godkänner vad regeringen föreslår därom,
res. 7 (m)
5. beträffande regeringens lagförslag m.m.
att riksdagen
dels antar regeringens förslag till
a) lag om ändring i postlagen (1993:1684) med de ändringarna att
rubrikerna närmast före 5 b § och 7 a § får tillägget ?m.m.?,
b) lag om ändring i lagen (1974:610) om inrikes vägtransport,
c) lag om ändring i järnvägstrafiklagen (1985:192),
dels med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att teckna
avtal om preciserade servicemål för den samhällsomfattande posttjänsten
med den operatör som får till uppgift att tillhandahålla denna,
res. 8 (m, fp)
6. beträffande samhällsomfattande betaltjänster
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:T56 yrkande 2, 1997/98:T58 yrkandena 3
och 5 samt 1997/98:T808 yrkandena 2-4,
res. 9 (c)
res. 10 (v)
7. beträffande postterminalen i Hässleholm
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:T801 yrkande 2 och 1997/98: T806,
8. beträffande postnummersystemets upphörande
att riksdagen avslår motion 1997/98:T802.
Stockholm den 26 maj 1998
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg
(s), Jarl Lander (s), Per Erik Granström (s), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder
(s), Sivert Carlsson (c), Hans Stenberg (s), Birgitta Wi-strand (m), Kenth
Skårvik (fp), Monica Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lena Sandlin (s), Elisa
Abascal Reyes (mp), Christina Axelsson (s) och Ulla Löfgren (m).
Reservationer
1. Postpolitiska utgångspunkter (mom. 1)
Per Westerberg (m), Tom Heyman (m), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp)
och Ulla Löfgren (m) anser
dels att den del av utskottet yttrande som på s. 17 börjar med ?Det är? och på
s. 21 slutar med ?anses tillgodosett? bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening av avgörande betydelse för såväl
privatpersoner som företag, organisationer och offentlig förvaltning att det
finns en väl fungerande postservice i alla delar av landet. Den främsta
drivkraften för att uppnå en väl fungerande postmarknad ur konsumentsynpunkt är
konkurrens. Avregleringen av postmarknaden under den borgerliga regeringstiden
våren 1994 har visat sig vara rätt och reformen har inneburit stora
samhällsvinster i form av lägre priser, förbättrad kvalitet och avsevärda
effektiviseringsvinster hos Posten AB.
Den positiva utvecklingen har dock hindrats av Posten AB genom dess agerande
för att bevara sin marknadsdominans och bolagets återkommande överträdelser av
konkurrenslagstiftningen. Utskottet har i och för sig förståelse för att på en
ny öppen marknad, med nya förutsättningar, nya aktörer och en ny lagstiftning,
osäkerhet kan råda om inom vilka ramar Posten AB kan agera. Bolaget har dock
blivit en av Konkurrensverkets viktigaste ?kunder?. Sedan juli 1992 har
Konkurrensverket haft mer än 100 ärenden som berört Posten AB. Det visar att
Posten AB inte uppträtt med den etik som man kan kräva av ett statligt bolag.
Konkurrensverket har också bedömt att Posten AB:s agerande går längre än vad
som kan anses vara ett naturligt bemötande av konkurrens från nytillträdande
företag.
Utskottet vill därför klargöra att det i ett rättssamhälle är nödvändigt att
lagar följs och respekteras. Särskilt viktigt är det att de statliga företagen
följer lagarna. Det är därför förvånande att Posten AB under en följd av år
upprepade gånger brutit mot konkurrenslagen och motverkat statsmakternas klara
viljeinriktning att skapa en ökad mångfald inom postområdet. Regeringens
ointresse att använda sitt ägarinflytande till att klargöra för Posten AB:s
ledning att bolaget måste uppträda etiskt vittnar också om brister i det
politiska ledarskapet. Enligt utskottets mening bör därför regeringen ta sitt
ägaransvar och tillse att Posten AB fortsättningsvis följer gällande lagar och
regler och tillämpar ett betryggande respektavstånd från lagstiftningens
utmarker.
Utskottet har i samband med beredningen av detta ärende från Konkurrensverket
mottagit uppgifter om vissa beslut av verket som berör Posten AB. Uppgifterna
återfinns i bilaga 2 (s. 47-50).
När det gäller postmarknadens reglering anser utskottet att stabila
spelregler behövs som möjliggör att en sund konkurrensmiljö utvecklas. Det
betyder bl.a. att den postala infrastrukturen i form av postnummer,
eftersändning och postboxhantering måste tillhandahållas på ett
konkurrensneutralt sätt. Den rådande situationen, som innebär att Posten AB har
ca 98 % av postmarknaden och samtidigt ett dominerande inflytande över de
gemensamma funktionerna på postområdet, understryker vikten av att snara
insatser görs för att främja uppkomsten av en postmarknad som kännetecknas av
mångfald och konkurrens. Utskottet anser mot denna bakgrund att
Konkurrensverkets ställning bör stärkas. Ett problem som utskottet härvid
uppmärksammat är att en rad instanser under längre tid haft stora svårigheter
att få en rättvisande bild av var Posten AB:s kostnader och intäkter egentligen
uppstår. Tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen har exempelvis förvägrats
information och Konkurrensverket har inte givits tillräckligt underlag inför
sina beslut. Posten AB:s informationsmonopol och ovillighet att ge en
fullständig bild av verksamheten upplevs därför i högsta grad som bekymmersam.
Enligt utskottets mening är det en grundläggande förutsättning för en
fungerande postmarknad att tillsynsmyndigheterna kan agera på ett fullgott
beslutsunderlag och att de har insyn i Posten AB:s kostnadsstruktur. Det bör
ankomma på regeringen att genom sitt ägaransvar klargöra att Posten AB så långt
möjligt bör bistå tillsynsmyndigheterna i deras angelägna verksamhet att
utveckla en väl fungerande postmarknad.
Utskottet kan i sammanhanget konstatera att de utredningar och analyser som
hittills redovisats om Posten AB och dess kostnadsstruktur har en rad brister.
Som redovisas i flera motioner råder oklarhet bl.a. om den merkostnad som
Posten AB sedan länge hävdat finns för distribution i glesbygd. Enligt
utskottets mening är det viktigt att en väl fungerande samhällsomfattande
posttjänst finns i hela landet. Behovet av en särreglering kan dock
ifrågasättas med hänsyn till att den samhällsomfattande postservicen är ett
starkt konkurrensmedel för Posten AB som redan i dag tillhandahåller denna
tjänst utan särskild ersättning. Bolagets affärsområde Brev går med kraftig
vinst och det finns inga belägg för att staten måste garantera denna service
genom en särskild reglering.
Beträffande regeringens förslag om tillstånd för posthantering anser
utskottet att postbranschen i princip inte är annorlunda än andra branscher och
att den inte heller är i behov av att en statlig myndighet på förhand skall
bedöma vilka förutsättningar ett företag har att lyckas med sin affärsidé.
Enligt utskottets mening bör därför tillståndsplikten avskaffas för befordran
av brev. Beträffande prisreglering vill utskottet framhålla att det på sikt,
med en väl fungerande marknad, där det råder konkurrens, inte behövs någon
reglering.
När det gäller krav på tillförlitlighet och integritetsskydd vill utskottet
klargöra att motsvarande önskemål ställs av konsumenter på många företag inom
olika branscher utan att någon särskild statlig reglering anses nödvändig.
Rent praktiskt regleras detta genom avtal mellan den som köper och den som
säljer tjänsten samt via konsumentlagstiftningen. Det betyder att behovet av en
särskild reglering för just postbranschen kan ifrågasättas. Utskottet vill
vidare peka på att krav på hänsyn till handikappades behov och beaktande av
totalförsvarets behov vid höjd beredskap inte behöver regleras med särskilda
tillståndsvillkor. I likhet med vad som gäller för andra branscher kan regler
för att tillgodose dessa behov fastställas i lag.
Enligt utskottets mening bör det ankomma på regeringen att för riksdagen
skyndsamt redovisa förslag till en ny postreglering i enlighet med de
utgångspunkter som ovan angetts.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna 1996/97:T201 (m),
1996/97:T213 (kd), 1997/98:T55 (m), 1997/98:T202 (m), 1997/98:T213 (kd),
1997/98:T810 (m), 1997/98:T811 (m, fp, kd) tillstyrks i nu behandlad del, bör
av riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer
att motionerna 1996/97:T208 (c), 1996/97:T801 (c), 1996/97: T804 (c),
1996/97:A430 (mp), 1997/98:T56 (v), 1997/98:T57 (mp), 1997/98: T58 (c),
1997/98:T801 (c), 1997/98:T808 (v), 1997/98:T812 (s), 1997/98: T813 (c),
1997/98:A457 (mp) och 1997/98:A460 (c) avstyrks i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande postpolitiska utgångspunkter
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T201 yrkande 27, 1996/97:T213
yrkande 21, 1997/98:T55 yrkandena 1-5, 1997/98: T202 yrkande 23,
1997/98:T213 yrkandena 26-27, 1997/98:T810 samt 1997/98:T811 och med
avslag på motionerna 1996/97:T208 yrkande 21, 1996/97:T801, 1996/97:T804,
1996/97:A430 yrkandena 11-12, 1997/98:T56 yrkandena 1, 3-4, 1997/98:T57
yrkandena 1-2, 1997/98:T58 yrkandena 1-2, 1997/98:T801 yrkande 1, 1997/98:
T808 yrkande 1, 1997/98:T812, 1997/98:T813, 1997/98:A457 yrkandena 14-15
och 1997/98:A460 yrkandena 13-14 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
2. Postpolitiska utgångspunkter (mom. 1)
Sivert Carlsson (c) anser
dels att den del av utskottet yttrande som på s. 17 börjar med ?Det är? och på
s. 21 slutar med ?anses tillgodosett? bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening av avgörande betydelse för såväl
privatpersoner som företag, organisationer och offentlig förvaltning att det
finns en fungerande postservice i alla delar av landet. Möjligheten till god
post- och kassaservice är också en förutsättning för en positiv utveckling och
tillväxt i hela landet. Alla måste därför garanteras denna service till
enhetliga priser och rimliga distributionstider. Geografiskt differentierad
prissättning kan därför inte accepteras. För att klara en positiv regional
utveckling måste vidare denna grundläggande postservice utvecklas.
Utskottet anser att det därför är olyckligt att riksdagen inte i ett
sammanhang kan ta ställning till förändringar i postlagen och frågor om den
postala infrastrukturen, dvs. postboxar, adressändringar och postnummersystem.
Tillgången till denna infrastruktur spelar en viktig roll för andra aktörer och
därmed för möjligheten att få en fungerande postmarknad. Enligt utskottets
mening bör regeringen skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om hur den
postala infrastrukturen kan tillhandahållas på konkurrensneutrala villkor.
Utskottet vill vidare klargöra att den service som erhålls via post- och
kassatjänster är av stort värde för den regionala utvecklingen. Försämringar av
denna service slår många gånger hårt mot möjligheterna att bo och verka i hela
landet. Av denna anledning anser utskottet att beslut om förändrade
verksamheter som exempelvis nedläggning av postkontor, indragningar av
lantbrevbärarlinjer och portoförändringar skall föregås av regionalpolitiska
konsekvensanalyser. I detta sammanhang bör Posten AB tillsammans med andra
aktörer alltid överväga om och hur andra lösningar som exempelvis samordning
med andra verksamheter kan genomföras så att servicen bibehålls. Det bör även i
detta sammanhang understrykas vikten av att antalet fasta hushåll utan tillgång
till daglig postutdelning inte får öka.
Utskottet konstaterar att flera skiljaktiga bedömningar och analyser under
senare år har redovisats om postmarknaden. Vidare finns det en rad frågor som
inte belysts tillräckligt. Det gäller exempelvis definition och diskussion om
Posten AB:s kärnverksamhet, analys av Postkoncernens femtiotal olika bolag,
betydelsen av Posten AB:s sponsringsverksamhet, påståenden om den s.k.
olönsamma glesbygdsdistributionen, vad försorterad datorproducerad
posthantering kommer att medföra, hur mycket priskriget med andra
postoperatörer har kostat, möjliga rationaliseringsvinster genom bl.a.
installation av fastighetsboxar m.m. Utskottet anser mot denna bakgrund att en
parlamentarisk utredning bör tillsättas för att analysera postmarknaden och
Posten AB:s ekonomi och som bl.a. skall klarlägga företagets kärnverksamhet och
övergripande målsättning. I avvaktan på att detta utredningsarbete slutförts
och förslag till en ny reglering av postmarknaden utformats enligt de
utgångspunkter som ovan angetts har utskottet ingen erinran mot regeringens
lagförslag och mot att regeringen bemyndigas att teckna avtal om preciserade
servicemål för den samhällsomfattande posttjänsten.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna 1996/97:T208,
1996/97:T801, 1996/97:T804, 1997/98:T58, 1997/98:T801 (c), 1997/98: T813 och
1997/98:A460 (samtliga c) tillstyrks i nu behandlad del, bör av riksdagen ges
regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer att motionerna
1996/97:T201 (m), 1996/97:T213 (kd), 1996/97:A430, 1997/98: T55 (m),
1997/98:T56 (v), 1997/98:T57 (mp), 1997/98:T202 (m), 1997/98: T213 (kd),
1997/98:T808 (v), 1997/98:T810 (m), 1997/98:T811 (m, fp, kd), 1997/98:T812 (s)
och 1997/98:A457 (mp) avstyrks i nu behandlad del. Syftet med flera
motionsyrkanden förutsätts dock komma att tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande postpolitiska utgångspunkter
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T208 yrkande 21, 1996/97:T801,
1996/97:T804, 1997/98:T58 yrkandena 1-2, 1997/98: T801 yrkande 1,
1997/98:T813 och 1997/98:A460 yrkandena 13-14 samt med avslag på
motionerna 1996/97:T201 yrkande 27, 1996/97: T213 yrkande 21, 1996/97:
A430 yrkandena 11-12, 1997/98:T55 yrkandena 1-5, 1997/98:T56 yrkandena 1,
3-4, 1997/98:T57 yrkandena 1-2, 1997/98:T202 yrkande 23, 1997/98:T213
yrkandena 26-27, 1997/98:T808 yrkande 1, 1997/98:T810, 1997/98:T811,
1997/98: T812 och 1997/98:A457 yrkandena 14-15 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Postpolitiska utgångspunkter (mom. 1)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottet yttrande som på s. 17 börjar med ?Det är? och på
s. 21 slutar med ?anses tillgodosett? bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening av avgörande betydelse för såväl
privatpersoner som företag, organisationer och offentlig förvaltning att det
finns en fungerande postservice i alla delar av landet. Det är därför
nödvändigt att Posten AB får möjlighet att konkurrera på samma villkor som
andra postföretag. Det avgörande konkurrensmedlet, om Posten AB skall kunna
vara ett alternativ för kunderna på de lokala marknaderna, är priset. Enligt
utskottets mening bör därför Posten AB få sätta lokala priser anpassade till
lokala förutsättningar. Utan denna möjlighet till prissättning beskärs
samhällets möjligheter att ställa krav på samhällsomfattande service.
Utskottet konstaterar vidare att Posten AB förfogar över en mycket viktig
infrastruktur på postområdet som är gemensam egendom. Det är mot den bakgrunden
märkligt att Post- och telestyrelsen anser att postnummersystemet, Posten AB:s
boxanläggningar och adressändringsregistret är samhälleliga nyttigheter som är
till för alla på lika villkor. Detta synsätt bidrar till att undergräva Posten
AB:s möjligheter att finnas kvar som ett rikstäckande postföretag. Utskottet
anser för sin del att Posten AB:s service till befolkningen är av så stort
värde att lagstiftningen måste utformas så att denna service kan upprätthållas
utan stora kostnader för samhället. Posten AB bör därför ges garantier för att
den postala infrastrukturen även i fortsättningen tillhör och disponeras av
bolaget. Det bör vidare klargöras att Post- och telestyrelsen fortsättningsvis
skall verka för att Posten AB får konkurrera på samma villkor som andra företag
på marknaden.
Utskottet vill även framhålla att Posten AB:s främsta uppgift inte är att
generera vinst, utan att garantera god service i hela landet. Med gällande
statliga avkastningskrav riskerar den kortsiktiga företagsekonomiska
lönsamheten att komma i första hand på bekostnad av kunder och personal. För år
1997, som för Posten AB:s personal inneburit fortsatta neddragningar och för
kunderna ytterligare nedläggningar av postkontor, har exempelvis företaget
redo-visat en ekonomisk avkastning på eget kapital på 21 %. Detta resultat
överträffar vida ägarens krav om 12 % i avkastning. Utskottet anser mot denna
bakgrund att ägarens krav på samhällsomfattande service bör tydliggöras i
relation till de avkastningskrav som finns för Posten AB.
Utskottet vill avslutningsvis erinra om att de strukturella förändringar som
påverkar Posten AB till stor del är föranledda av beslut i riksdagen. Mot den
bakgrunden bör staten ta ett större ansvar för de kraftiga personalförändringar
som t.ex. är ett resultat av nedläggningar av postkontor. Detta kan ske genom
att staten skjuter till medel för att möjliggöra en anständig neddragning av
personal eller att lagstiftningen ger Posten AB sådana möjligheter att
företagets ekonomi kan förbättras.
Utskottet anser mot denna bakgrund att regeringen för riksdagen skyndsamt bör
redovisa förslag till en ny reglering av postmarknaden i enlighet med de
postpolitiska riktlinjer som ovan angetts. I avvaktan på denna redovisning har
utskottet ingen erinran mot regeringens lagförslag och mot att regeringen
bemyndigas att teckna avtal om preciserade servicemål för den
samhällsomfattande posttjänsten.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna 1997/98:T56 och
1997/98:T808 (båda v) tillstyrks i nu behandlad del, bör av riksdagen ges
regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer att motionerna
1996/97:T201 (m), 1996/97:T208 (c), 1996/97:T213 (kd), 1996/97:T801 (c),
1996/97:T804 (c), 1996/97:A430 (mp), 1997/98:T55 (m), 1997/98:T57 (mp),
1997/98:T58 (c), 1997/98:T202 (m), 1997/98:T213 (kd), 1997/98:T801 (c),
1997/98:T810 (m), 1997/98:T811 (m, fp, kd), 1997/98:T812 (s), 1997/98: T813
(c), 1997/98:A457 (mp) och 1997/98:A460 (c) avstyrks i nu behandlad del. Syftet
med flera motionsyrkanden förutsätts dock komma att tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande postpolitiska utgångspunkter
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:T56 yrkandena 1, 3-4 och
1997/98:T808 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1996/97:T201 yrkande
27, 1996/97:T208 yrkande 21, 1996/97:T213 yrkande 21, 1996/97:T801,
1996/97:T804, 1996/97:A430 yrkandena 11-12, 1997/98:T55 yrkandena 1-5,
1997/98:T57 yrkandena 1-2, 1997/98:T58 yrkandena 1-2, 1997/98:T202
yrkande 23, 1997/98: T213 yrkandena 26-27, 1997/98:T801 yrkande 1,
1997/98:T810, 1997/98:T811, 1997/98:T812, 1997/98:T813, 1997/98:A457
yrkandena 14-15 samt 1997/98:A460 yrkandena 13-14 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Postpolitiska utgångspunkter (mom. 1)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottet yttrande som på s. 17 börjar med ?Det är? och på
s. 21 slutar med ?anses tillgodosett? bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening nödvändigt att staten tar ett betydande
ansvar på postområdet. I och med att konkurrensen på postmarknaden ökar skärps
kraven på att lagstiftningen på postområdet förmår att tillvarata de intressen
som får svårare att hävda sig på en fri marknad. Utskottet motsätter sig därför
regeringens förslag att begränsa det övergripande målet för postpolitiken till
att endast avse den tjänst som skall garanteras utan att närmare ange
servicevillkor. Enligt utskottets mening är det i högsta grad befogat att
staten även fortsättningsvis garanterar en rimlig servicenivå som ett
övergripande mål. För att säkerställa en kvalitetshöjning och avhjälpa den
otillfredsställande situation som i dag råder bör vidare mer tydliga servicemål
anges, särskilt för glesbygden. Det gäller bl.a. en höjning av ambitionsnivån
för postutdelning. Utgångspunkten bör vara att alla fasta hushåll har samma
servicenivå beträffande mottagning av de adresserade försändelser som omfattas
av postlagen. Det innebär att målet inte skall vara att antalet hushåll utan
daglig utdelning inte skall öka, utan i stället att antalet hushåll utan daglig
utdelning skall minska.
Utskottet bedömer mot denna bakgrund att nedläggningen av alltfler postkontor
och den kraftigt försämrade servicen inte är acceptabel. Utskottet vill också
framhålla att genom att Posten AB i hela landet avvecklat postkontor och infört
?post i butik?, har främst kvinnor förlorat arbetstillfällen. Riksdagen bör
därför uttala tydligare krav på Posten AB att en god service skall finnas i
hela landet oavsett bostadsort. Utskottet har vidare uppmärksammat att Posten
AB:s distributionssystem med postväskor inte alltid fungerar eftersom
försändelserna riskerar att skadas.
Enligt utskottets mening bör regeringen mot denna bakgrund återkomma till
riksdagen med mer preciserade mål och riktlinjer för postpolitiken samt
redovisa finansieringsförslag i den mån de postpolitiska målen inte kan nås
genom konkurrens och ökad service. Utskottet anser vidare att en utredning bör
tillsättas för att undersöka om den ökade konkurrensen inom postområdet lett
till försämrade möjligheter för Posten AB att fullgöra allmänhetens krav på god
service i hela landet. Om så är fallet kan det vara rimligt att genom avgifter
från konkurrerande företag tillse att dessa kostnader fördelas över branschen i
sin helhet.
Utskottet anser att regeringen för riksdagen skyndsamt bör redovisa förslag
till en ny reglering av postmarknaden i enlighet med de postpolitiska
riktlinjer som ovan angetts. I avvaktan på denna redovisning har utskottet
ingen erinran mot regeringens lagförslag och mot att regeringen bemyndigas att
teckna avtal om preciserade servicemål för den samhällsomfattande post-
tjänsten.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna 1996/97:A430,
1997/98:T57 och 1997/98:A457 (samtliga mp) tillstyrks i nu behandlad del, bör
av riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer
att motionerna 1996/97:T201 (m), 1996/97:T208 (c), 1996/97:T213 (kd),
1996/97:T801 (c), 1996/97:T804 (c), 1997/98:T55 (m), 1997/98:T56 (v),
1997/98:T58 (c), 1997/98:T202 (m), 1997/98:T213 (kd), 1997/98:T801 (c),
1997/98:T808 (v), 1997/98:T810 (m), 1997/98:T811 (m, fp, kd), 1997/98:T812 (s),
1997/98:T813 (c) och 1997/98:A460 (c) avstyrks i nu behandlad del. Syftet med
flera motionsyrkanden förutsätts dock komma att tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande postpolitiska utgångspunkter
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:A430 yrkandena 11-12,
1997/98:T57 yrkandena 1-2 och 1997/98:A457 yrkandena 14-15 samt med avslag
på motionerna 1996/97:T201 yrkande 27, 1996/97:T208 yrkande 21,
1996/97:T213 yrkande 21, 1996/97:T801, 1996/97:T804, 1997/98:T55 yrkandena
1-5, 1997/98:T56 yrkandena 1, 3-4, 1997/98:T58 yrkandena 1-2, 1997/98:T202
yrkande 23, 1997/98:T213 yrkandena 26-27, 1997/98:T801 yrkande 1, 1997/98:
T808 yrkande 1, 1997/98:T810, 1997/98:T811, 1997/98:T812, 1997/98:T813 och
1997/98:A460 yrkandena 13-14 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Avgifter för lantbrevbäring (mom. 2)
Sivert Carlsson (c), Kenth Skårvik (fp), Karl-Erik Persson (v) och Elisa
Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ?Vad gäller?
och slutar med ?motionsyrkandet avstyrks? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en väl fungerande lantbrevbäring är av grundläggande
betydelse för landsbygden, för den regionala utvecklingen och för möjligheterna
att uppnå de postpolitiska målen. I 1 § postlagen stipuleras: ?I landet skall
det finnas en rikstäckande postservice som innebär att brev... och paket kan nå
alla oavsett adressort.? Trots tydligheten i gällande lagstiftning har dock
många fått betala för att få sin post hemburen. Utskottet anser för sin del att
det inte är acceptabelt att hushåll på landsbygden som ligger utanför ordinarie
lantbrevbärarlinje diskrimineras och tvingas hämta sin post kilometervis
hemifrån, alternativt tvingas betala en godtycklig summa för lagstadgad
service. En levande landsbygd med expansiva framtidsnäringar behöver snarare en
utökad service än en försämrad sådan.
Utskottet vill vidare framhålla att olika projekt pågår på flera håll där
lantbrevbärare även står för annan service. Enligt utskottets mening är denna
utveckling väl värd att stödja och utveckla. För många äldre på landsbygden är
det en trygghet att lantbrevbärare dagligen kommer förbi deras hem. Om inte
Posten AB:s service i de mer glest befolkade delarna av landet kan
upprätthållas måste medel säkerställas för upphandling där andra aktörer ges
möjlighet att svara för denna service.
Utskottet anser mot denna bakgrund att det bör ankomma på regeringen att i
tillståndskravet för Posten AB meddela sådana villkor att lantbrevbäringen kan
tryggas och vidareutvecklas utan att landsbygdsbefolkningen tvingas betala
extra för den postservice som de har rätt till.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion 1997/98:T58 (c) yrkande 4
tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande avgifter för lantbrevbäring
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T58 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Rabatterade frimärken till hushållen (mom. 3)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ?Utskottet
godtar? och slutar med ?regeringens förslag? bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att även om många hushåll i dag inte utnyttjar Posten
AB:s erbjudanden om att köpa rabatterade frimärken så finns det ändå ett stort
antal människor som använder sig av rabattsystemet. Trots att hushållens
portokostnader i genomsnitt är förhållandevis låga så spelar rabattfrimärkena
en väsentlig roll för viktiga grupper i samhället. Utskottet avstyrker därför
regeringens förslag om att slopa kravet på Posten AB att tillhandahålla
hushållen rabatterade frimärken. Det bör ankomma på regeringen att i
tillståndskravet för Posten AB meddela sådana villkor att erbjudanden om
rabatterade frimärken till hushållen tryggas.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion 1997/98:T57 (mp) yrkande 3
tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande rabatterade frimärken till hushållen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T57 yrkande 3 och med avslag på
regeringens förslag om att kravet på rabatterade frimärken till hushållen
avskaffas som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Post- och telestyrelsens roll och uppgifter (mom. 4)
Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Ulla Löfgren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ?Utskottet har?
och slutar med ?uppgifter - tillstyrks? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att propositionens beskrivning av Post- och telestyrelsens
roll och arbetsuppgifter på ett tydligt sätt åskådliggör regeringens bristande
insikt om hur en väl fungerande postmarknad uppstår. Som klargörs i motion
1997/98:T55 (m) är konkurrens den främsta drivkraften för att förverkliga en
väl fungerande marknad ur konsumentsynpunkt. Utskottet anser mot denna bakgrund
att Post- och telestyrelsens sektorsansvar för postområdet bör vidgas till att
innefatta ett ansvar för att, i samråd med Konkurrensverket, bevaka och aktivt
främja konkurrensen och lösa de konkurrensproblem som kan uppstå på
postmarknaden.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion 1997/98:T55 (m) yrkande 6
tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottet avstyrker
motion 1997/98:T217 (s) i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande Post- och telestyrelsens roll och uppgifter
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T55 yrkande 6, med anledning av
regeringens förslag om Post- och telestyrelsens roll och uppgifter samt
med avslag på motion 1997/98:T217 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
8. Regeringens lagförslag m.m. (mom. 5)
Per Westerberg (m), Tom Heyman (m), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp)
och Ulla Löfgren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ?Av utskottets?
och på s. 23 slutar med ?tillhandahålla denna? bort ha följande lydelse:
I reservation 1 redovisas vilka utgångspunkter som enligt Moderaterna och
Folkpartiet bör gälla för postpolitiken. I reservationen begärs också att
regeringen återkommer till riksdagen med förslag till ny lagstiftning i
enlighet med dessa utgångspunkter. Av detta ställningstagande följer att
riksdagen bör avslå regeringens lagförslag liksom förslaget om bemyndigande för
regeringen att teckna avtal om preciserade servicemål för den
samhällsomfattande posttjänsten med den operatör som får till uppgift att
tillhandahålla denna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande regeringens lagförslag m.m.
att riksdagen
dels avslår regeringens förslag till
a) lag om ändring i postlagen (1993:1684),
b) lag om ändring i lagen (1974:610) om inrikes vägtransport,
c) lag om ändring i järnvägstrafiklagen (1985:192),
dels avslår regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att teckna
avtal om preciserade servicemål för den samhällsomfattande posttjänsten
med den operatör som får till uppgift att tillhandahålla denna,
9. Samhällsomfattande betaltjänster (mom. 6)
Sivert Carlsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ?I avvaktan?
och på s. 24 slutar med ?det sagda? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Posten AB:s kassaservice har grundläggande betydelse för
den regionala utvecklingen och för möjligheterna att uppnå de postpolitiska
målen. Utskottet anser därför att det utredningsarbete som regeringen initierat
för att klarlägga statens ansvar för en grundläggande betaltjänst och
kontantförsörjning är betydelsefullt. Inom ramen för utredningsarbetet skall
enligt direktiven behandlas en rad frågor om Posten AB:s framtida kassaservice.
Trots att utredningsarbetet skall vara slutfört redan den 31 december 1998 har
dock Posten AB aviserat att den har för avsikt att lägga ned ett stort antal
postkontor.
Utskottet vill med anledning härav understryka vikten av att kassatjänster
tillhandahålls i hela landet. Den rikstäckande kassaservicen, som innebär att
alla skall ha möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga
priser, är en av de viktigare förutsättningarna för möjligheterna att uppnå en
grundläggande samhällsservice i hela landet. Det är därför viktigt att
eventuella förändringar i Posten AB:s servicenät sker varsamt och grundas på
ett allsidigt beslutsunderlag som innehåller regionala konsekvensanalyser.
Utskottet vill vidare erinra om att arbetsmarknadsutskottet tidigare i vår, i
sitt av riksdagen godkända betänkande om Regional tillväxt - för arbete och
välfärd, har uttalat att utskottet ser med oro på tendensen till nedläggningar
av postkontor i landet (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11, rskr. 1997/98:
204). Trafikutskottet delar arbetsmarknadsutskottets bedömning. Enligt ut-
skottets mening bör därför i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet om
betaltjänst och kassaförsörjning ingen minskning ske av antalet serviceställen
med postala betaltjänster.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion 1997/98:T58 (c) tillstyrks
i nu behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets
ställningstagande följer att motionerna 1997/98:T56 och 1997/98:T808 (båda v)
avstyrks i nu behandlad del. Syftet med motionsyrkandena förutsätts dock delvis
komma att tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T58 yrkandena
avslag på motionerna 1997/98:T56 yrkande 2 och 1997/98: T808 yrkandena 2-4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Samhällsomfattande betaltjänster (mom. 6)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ?I avvaktan?
och på s. 24 slutar med ?det sagda? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Posten AB:s möjligheter och förutsättningar att klara en
framtida rikstäckande kassaservice när kundernas efterfrågan förändras är en
viktig samhällsfråga som måste lösas. Utskottet ser därför positivt på det
utredningsarbete som regeringen initierat för att klarlägga hur statens ansvar
för en grundläggande betaltjänst och kontantförsörjning bör utformas.
Direktiven för utredningsarbetet är dock alltför begränsade och alltför
defensivt utformade. Enligt utskottets mening bör en utgångspunkt för
utredningen vara att pröva vilka möjligheter det finns att trygga och
vidareutveckla Posten AB:s betydelsefulla samhällsservice. En sådan möjlighet
skulle kunna vara att Posten AB ges ökade möjligheter att bedriva
bankverksamhet. Detta skulle kunna ske genom att bolaget ges vidgade mandat att
samverka med fler banker eller får befogenhet att starta en egen bank.
Utskottet vill vidare framhålla att möjligheten att erbjuda en god
kassaservice påverkas av hur arbetsbelastningen fördelas. Under vissa dagar och
perioder av månaden är belastningen på kassaservice mycket hög, medan den
ibland är mycket låg. Staten bör därför medverka till att främja en jämnare
arbetsbelastning på postkontoren genom att sprida ut förläggning av t.ex.
bidragsdagar. Staten bör även verka för att användningen av Posten AB:s
tjänster skall vara så fördelaktig som möjligt för både myndigheter och andra.
Genom att staten använder sitt eget företag till samordning och utskick i så
stor utsträckning som möjligt kan fördelar uppstå såväl för myndigheterna som
för Posten AB. Enligt utskottets mening bör vidare klargöras att förändringar i
kassaservicen inte utformas på ett sådant sätt att fördelningsmässigt orättvisa
konsekvenser uppstår för exempelvis invandrartäta områden eller områden med
många äldre.
Utskottet anser mot denna bakgrund att utredningen om statens ansvar för en
grundläggande betaltjänst och kontantförsörjning bör ges tilläggsdirektiv i
enlighet med vad som ovan angetts. I avvaktan på resultatet av
utredningsarbetet bör ingen minskning ske av antalet serviceställen med postala
betaltjänster. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna
1997/98:T56 och 1997/98:T808 (båda v) tillstyrks i nu behandlad del, bör av
riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer att
motion 1997/98:T58 (c) avstyrks i nu behandlad del. Syftet med motionsyrkandena
förutsätts dock komma att tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande samhällsomfattande betaltjänster
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:T56 yrkande 2 och 1997/98:T808
yrkandena 2-4 och med avslag på motion 1997/98:T58 yrkandena 3 och 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Avgifter för lantbrevbäring (mom. 2)
Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Ulla Löfgren (alla m) anför:
Oavsett hur postdistributionen kommer att vara organiserad i framtiden är det
viktigt att fastslå vikten av en fungerande postdistribution i hela landet.
Postlagens 1 § är tydlig när det gäller målen för rikstäckande postservice.
Trots detta har det visat sig att tilllämpningen kan vålla stridigheter. Vi
vill därför betona vikten av att Post- och telestyrelsen ser till att Posten AB
har regler för postservice som är tydliga och ändamålsenligt utformade.
Samtidigt som dessa måste vara lätta att tolka för kunden måste de medge
möjlighet för Posten AB att utveckla olika servicekoncept tillsammans med andra
aktörer. Vad som föreskrivs för Posten AB skall givetvis gälla även för annan
operatör.
Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)
Förslag till lag om ändring i lagen (1974:610) om inrikes vägtransport
Förslag till lag om ändring i järnvägstrafiklagen (1985:192)
Ett urval av Konkurrensverkets beslut som berör Posten AB
Bilaga till reservation 1
Konkurrensverket har sedan juli 1992 haft mer än 100 ärenden som berört Posten.
Dessa ärenden är av skiftande slag, dvs. såväl klagomål från privatpersoner och
företag som ansökningar om icke-ingripandebesked där Posten önskat få ett visst
förfarande prövat. Nedan följer ett urval av viktigare beslut som berör Posten.
-------------------------------------------------------
|1993-05- |Marknadsdomstolen förbjuder Posten, genom|
|02 |ett interimistiskt beslut, att tillämpa en|
| |ny prissättning av ePost, då denna|
| |prissättning innefattar underprissättning,|
| |kopplingsförbehåll och prisdiskriminering.|
| |Förbudet förenas med ett vite om fem|
| |miljoner kronor. (Ärende dnr 300/93 och|
| |A2/93.) Den 4 juni 1993 avslår|
| |Marknadsdomstolen Postens överklagande av|
| |domstolens interimistiska beslut. |
-------------------------------------------------------
| | |
|1994-05- |I Privpak-ärendet (dnr 152/94) fann|
|30 |Konkurrensverket att Posten Distribution AB|
| |i strid med KL tillämpade en kombination av|
| |helkundsklausuler, årsvolymbaserad|
| |rabattsättning och årsvolymbaserade|
| |årsbonussystem. Konkurrensverket åla-de|
| |Posten Distribution vid vite att upphöra med|
| |förfaranden som innebar överträdelser av|
| |förbudet i 19 § KL. Vidare väcker|
| |Konkurrensverket för första gången talan om|
| |utdömande av konkurrensskadeavgift till|
| |följd av Postens tillämpning av dessa|
| |förfaranden (dnr 1173/94). |
-------------------------------------------------------
| | |
|1994-11- |I ärende dnr 479/93 konstaterade|
|02 |Konkurrensverket att Posten tillämpade en|
| |s.k. ?russinplockarklausul? med innebörden|
| |att en kund kunde påräkna en prishöjning om|
| |CityMail anlitades för delar av kundens|
| |distributionsbehov, dock utan att avtals-|
| |konstruktionen innehöll någon information om|
| |den prismässiga konsekvensen om kunden tog|
| |detta steg. I beslutet framhöll verket att|
| |om Posten önskar tillämpa en lägre prisnivå|
| |i en viss del av landet jämfört med övriga|
| |landet måste det framgå i avtalen med kunder|
| |vilka priser som tillämpas i resp. region.|
| |Förfarandet att tillämpa|
| |russinplockarklausulen, utan att ge|
| |information om priskonsekvensen av att inte|
| |anlita Posten för hela sitt behov, fann|
| |Konkurrensverket utgöra missbruk. |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|1994-12- |SDR-ärendet (dnr 451/94) berörde problemet|
|09 |att detta företag både är kund och|
| |konkurrent till Posten. Konkurrensverket|
| |fann att Posten tillämpat ett|
| |prissättningssystem där priset för|
| |glesbygdsdistribution var beroende av|
| |huruvida en kund även köpte distribution i|
| |tätort från Posten i en viss omfattning.|
| |Denna koppling mellan tätorts- och|
| |gelsbygdsdistribution innebar bl.a. att SDR|
| |som kund till Posten fick sämre villkor i|
| |jämförelse med andra kunder som köpte|
| |glesbygdsdistribution. Konkurrensverket fann|
| |att Postens förfaranden i detta avseende|
| |utgjorde missbruk av dominerande ställning|
| |och ålade därför vid vite Posten att upphöra|
| |med förfarandet. |
-------------------------------------------------------
| | |
|1995-02- |Konkurrensverket meddelar icke-|
|03 |ingripandebesked avseende tillämpande av|
| |prisjusteringsklausul i avtal rörande|
| |posttjänster (dnr 1417/94). Av den|
| |prisbilaga som refereras till i klausulen|
| |framgår inte bara det genomsnittliga priset|
| |för en kund utan också vilka priser som|
| |tillämpas i Stockholmsområdet resp. övriga|
| |landet. Konkurrensverket fann att så länge|
| |som Posten enbart möter konkurrens i|
| |Stockholmsområdet (10, 11, 12 och 16) kan|
| |inte förfarandet anses strida mot förbudet i|
| |19 § KL. |
-------------------------------------------------------
| | |
|1995-05- |Konkurrensverket ålägger Posten vid vite av|
|19 |10 miljoner kronor att upphöra att tillämpa|
| |s.k. russinplockarklausuler i offerter till|
| |kunder (dnr 366/95). |
-------------------------------------------------------
| | |
|1995-06- |Konkurrensverket konstaterar att Posten|
|06 |missbrukat sin dominerande ställning genom|
| |att tillämpa trohetsklausuler i|
| |distributionsavtal rörande tidskrifter (dnr|
| |414/94). |
-------------------------------------------------------
| | |
|1995-12- |Konkurrensverket ålägger Posten vid vite av|
|22 |femtio miljoner kronor att inte erbjuda|
| |eller avtala om distribution av B-post-|
| |tidningar som delas ut i postnummerområdena|
| |10, 11, 12 och 16 till de priser som enligt|
| |Postens beslut om prisförändringar den 31|
| |augusti 1995 skulle gälla för tiden fr.o.m.|
| |den 1 januari 1996 för distribution av|
| |sådana tidningar. Verket fann i beslutet att|
| |Posten genom underprissättning överträtt|
| |förbudet i 19 § KL. (dnr 682/95) |
| | |
| |Konkurrensverket meddelar icke-|
| |ingripandebesked för förfarandena att Posten|
| |har en särskild exemplaravgift för|
| |posttidningar som delas ut i|
| |postnummerområdena 10, 11, 12 och 16 och en|
| |annan exemplaravgift för posttidningar som|
| |delas ut i andra områden och att Posten|
| |tillämpar volymrabatter per|
| |inlämningstillfälle som innebär att volymer|
| |posttidningar till Stockholm och till övriga|
| |landet inte sammanräknas vid rabattgivning|
| |(dnr 1309/95). |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|1996-06- |Posten inkommer med en ansökan om icke-|
|04 |ingripandebesked för Postens planerade|
| |förfarande att utvidga tillämpningen av|
| |konstruktionen att ha särskilt porto för|
| |post till vissa områden och normalporto för|
| |post till alla andra områden (dnr 601/96). |
-------------------------------------------------------
| | |
|1996-06- |Konkurrensverket återkallar beslutet om|
|27 |icke-ingripandebesked meddelat den 3|
| |februari 1995 i ärende med dnr 1417/94 (dnr|
| |637/96). Beslutet är ej överklagat av|
| |Posten. |
-------------------------------------------------------
| | |
|1996-10- |Konkurrensverket avslår ansökan om icke-|
|08 |ingripandebesked i ärende med dnr 601/96.|
| |Vidare återkallar verket beslutet om icke-|
| |ingripandebesked meddelat den 22 december|
| |1995 i ärende med dnr 1309/95 (dnr 843/96).|
| |Beslutet om återkallelse har vunnit|
| |lagakraft. Slutligen har CityMail i|
| |skrivelse den 13 augusti hemställt|
| |att Konkurrensverket vid vite ålägger Posten|
| |att dels upphöra med tillämpningen av olika|
| |porton mellan Stockholmsområdet och övriga|
| |Sverige, dels inte börja tillämpa eller|
| |avisera olika porton mellan olika områden i|
| |övriga Sverige. Konkurrensverket finner mot|
| |bakgrund av de beslut som fattas denna dag|
| |inte för närvarande anledning att vidta|
| |några ytterligare åtgärder i detta ärende|
| |(dnr 967/96). |
-------------------------------------------------------
| | |
|1996-10- |Posten aviserar den 11 oktober om en|
|31 |zonindelad prissättning som innebär att|
| |olika rabatt ges för utdelning till tre|
| |olika zoner. Posten inkommer med en ansökan|
| |om icke-ingripande-besked för förfarandet,|
| |dvs. den zonindelade prissättningen (dnr|
| |1129/96). |
-------------------------------------------------------
| | |
|1996-11- |Konkurrensverket ålägger interimistiskt|
|01 |Posten vid vite av 50 milj.kr. att inte|
| |tillämpa den zonindelade prissättning som|
| |framgår av pressmeddelande av den 11 oktober|
| |(dnr 1074/96). |
-------------------------------------------------------
| | |
|1996-11- |Posten aviserar den 4 november om en ny|
|05 |zonindelad prissättning som innebär att|
| |samma rabatt ges för utdelning i hela|
| |zonområdet. Posten inkommer med en ansökan|
| |om icke-ingripandebesked för förfarandet,|
| |dvs. den nya zonindelade prissättningen (dnr|
| |1143/96). |
-------------------------------------------------------
| | |
|1996-11- |Slutligt beslut dnr 1074/96 med samma|
|22 |innebörd som i det interimistiska beslutet|
| |den 1 november. |
-------------------------------------------------------
| | |
|1996-11- |Konkurrensverket ålägger interimistiskt|
|26 |Posten vid vite av 50 milj.kr. att inte|
| |tillämpa den nya zonrabatt som aviserats|
| |genom pressmeddelande av den 4 november (dnr|
| |1142/96). |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|1996-12- |Stockholms tingsrätt beslutar att åläggandet|
|03 |tills vidare inte skall gälla i beslut med|
| |dnr 1074/96 (inhibition). |
-------------------------------------------------------
| | |
|1996-12- |Marknadsdomstolen upphäver tingsrättens|
|17 |beslut om inhibition, varför åläggandet som|
| |meddelades den 22 november alltjämt gäller|
| |fram till dess ärendet slutligen har|
| |avgjorts av domstol (MD A 14/96). |
-------------------------------------------------------
| | |
|1996-12- |Slutligt beslut dnr 1142/96. Posten åläggs|
|19 |att inte tillämpa dels den nya zonrabatt som|
| |aviserats genom pressmeddelande av den 4|
| |november, dels annan prissättning av|
| |väsentligen samma karaktär som zonrabatten.|
| |Åläggandet förenades inte med vite. |
-------------------------------------------------------
| | |
|1997-02- |Konkurrensverket avslår ansökningarna om|
|25 |icke-ingripande-besked i ärendena rörande|
| |zonprissättningarna (dnr 1129/96 och|
| |1143/96). |
-------------------------------------------------------
| | |
|1997-07- |Konkurrensverket fann att Postens förfarande|
|03 |att i avtal införa en s.k. strukturklausul|
| |utgjorde ett missbruk av dominerande|
| |ställning. Posten gjorde ett åtagande att|
| |inte använda klausulen eller någon ny form|
| |av strukturklausul i framtida avtal eller|
| |offerter samt att informera samtliga kunder|
| |som har en sådan klausul i avtal om att|
| |denna inte gäller. Mot denna bakgrund fann|
| |Konkurrensverket att det inte förelåg|
| |förutsättningar att meddela ett åläggande|
| |(dnr 246/97). |
-------------------------------------------------------
| | |
|1997-10- |Konkurrensverket meddelar icke-|
|13 |ingripandebesked för vissa principer för|
| |andra postoperatörers tillgång till Postens|
| |postboxanläggningar (dnr 389/96). |
-------------------------------------------------------
| | |
|1997-12- |Stockholms tingsrätt ålägger Posten Sverige|
|23 |AB att betala 3,8 milj.kr. i|
| |konkurrensskadeavgift (Ä 8-1264-94). Posten|
| |har medgivit Konkurrensverkets yrkande (jmfr|
| |verkets beslut i Privpak-ärendet dnr 152/94|
| |och 1173/94). |
-------------------------------------------------------
| | |
|1998-03- |Stockholms tingsrätt fastställer i slutligt|
|11 |beslut Konkurrensverkets beslut av den 8|
| |oktober 1996 (dnr 601/96) och den 22|
| |november 1996 (1074/96). Däremot upphäver|
| |tingsrätten beslutet den 19 december 1996|
| |(dnr 1142/96). (De sammanlagda ärendena Ä 8-|
| |126-96, Ä 8-151-96 och Ä 8-7-97.) De två|
| |sistnämnda besluten är överklagade till|
| |Marknadsdomstolen. |
-------------------------------------------------------
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1
Propositionen.......................................2
Motionerna..........................................2
Motioner med anledning av propositionen...........2
Motioner från den allmänna motionstiden 1996......3
Motioner från den allmänna motionstiden 1997......4
Utskottet...........................................6
1 Nuvarande ordning...............................6
2 Reformbehovet...................................6
EG:s reglering..................................7
3 Utvecklingen på postmarknaden...................7
4 Regeringens överväganden och förslag i fråga om ändringar i postlagen
m.m. 9
4.1 Samhällsomfattande posttjänst...............9
4.2 Definition av postverksamhet................9
4.3 Prisregleringen.............................9
4.4 Finansieringen av den samhällsomfattande posttjänsten9
4.5 Tillståndsreglering........................10
4.6 Post- och telestyrelsens roll och uppgifter10
4.7 Regeringens förslag till riksdagsbeslut....10
5 Samhällsomfattande betaltjänster...............11
6 Motionsförslag.................................11
6.1 Postpolitiska utgångspunkter...............11
6.2 Avgifter för lantbrevbäring................15
6.3 Rabatterade frimärken till hushållen.......15
6.4 Post- och telestyrelsens roll och uppgifter15
6.5 Samhällsomfattande betaltjänster...........16
6.6 Övriga motionsförslag......................16
7 Utskottets ställningstagande...................17
7.1 Postpolitiska utgångspunkter...............17
7.2 Avgifter för lantbrevbäring................21
7.3 Rabatterade frimärken till hushållen.......22
7.4 Post- och telestyrelsens roll och uppgifter22
7.5 Regeringens lagförslag m.m.................22
7.6 Samhällsomfattande betaltjänster...........23
7.7 Övriga frågor..............................24
Hemställan.......................................25
Reservationer......................................26
1. Postpolitiska utgångspunkter (m, fp)..........26
2. Postpolitiska utgångspunkter (c)..............29
3. Postpolitiska utgångspunkter (v)..............30
4. Postpolitiska utgångspunkter (mp).............32
5. Avgifter för lantbrevbäring (c, fp, v, mp)....33
6. Rabatterade frimärken till hushållen (mp).....33
7. Post- och telestyrelsens roll och uppgifter (m)33
8. Regeringens lagförslag m.m. (m, fp)...........33
9. Samhällsomfattande betaltjänster (c)..........33
10. Samhällsomfattande betaltjänster (v).........33
Särskilt yttrande..................................33
Avgifter för lantbrevbäring (m)..................33
Bilaga 1
Propositionens lagförslag..........................33
Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)33
Förslag till lag om ändring i lagen (1974:610) om inrikes vägtransport33
Förslag till lag om ändring i järnvägstrafiklagen (1985:192)33
Bilaga 2
Ett urval av Konkurrensverkets beslut som berör Posten
AB...................47
Bilaga till reservation 1.....................33