I betänkandet behandlas regeringens proposition 1997/98:110 Frysförvaring av
befruktade ägg samt tre motioner som väckts med anledning av propositionen.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att förvaringstiden i fryst
tillstånd av befruktade ägg från människa förlängs från ett till fem år.
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1998. Motionerna avstyrks.
I betänkandet finns en reservation.
Propositionen
I proposition 1997/98:110 föreslår regeringen (Socialdepartementet) att
riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:115) om
åtgärder i forsknings- eller behandlingssyfte med befruktade ägg från människa.
Lagförslaget fogas till betänkandet som bilaga.
Motionerna
1997/98:So12 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1997/98:110,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett helhetsgrepp när det gäller frågor som rör befruktning utanför
kroppen.
1997/98:So13 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen avslår
proposition 1997/98:110 Frysförvaring av befruktade ägg.
1997/98:So14 av Anita Persson (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att ändra 3 § och 5 § lagen om åtgärder i
forsknings- eller behandlingssyfte med befruktade ägg från människa i enlighet
med vad som anförts i motionen om dispens,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om äggdonation och surrogatmammor.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att förvaringstiden i fryst tillstånd av befruktade
ägg från människa förlängs från ett till fem år. Ändringen föreslås träda i
kraft den 1 juli 1998.
Nuvarande reglering m.m.
De allmänna förutsättningarna för att utföra befruktning utanför kroppen
regleras i lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen. Enligt lagen får
sådan behandling i syfte att avla barn endast utföras på en kvinna som är gift
eller sambo och endast med makens eller sambons sperma. Ett ägg som befruktas
utanför kroppen får endast föras in i den kvinna som ägget härrör ifrån. En
förutsättning är vidare att mannen skriftligen samtycker till befruktningen.
Den tid ett befruktat ägg får förvaras i fryst tillstånd regleras i lagen
(1991:115) om åtgärder i forsknings- eller behandlingssyfte med befruktade ägg
från människa. Enligt förarbetena till lagen (prop. 1990/91:52 s. 33) finns
inte anledning att göra skillnad mellan olika ändamål för vilka befruktade ägg
får förvaras i fryst tillstånd. Enligt lagen får ett befruktat ägg förvaras i
fryst tillstånd i högst ett år. Om det finns synnerliga skäl får
Socialstyrelsen för särskilda fall medge att tiden förlängs (5 §).
Socialstyrelsens beslut får överklagas hos kammarrätten (7 §). Till synnerliga
skäl räknade Socialstyrelsen, när dispensansökningarna började komma in under
år 1992, endast sådant som inträffat under pågående behandling och som lett
till att den inte kunnat avslutas inom ett år. Flertalet av de ansökningar om
förlängd frystid som under denna tid prövades av Socialstyrelsen var enligt
propositionen föranledda av önskemål om att skaffa ytterligare barn genom
befruktning utanför kroppen.
I några prejudicerande domar år 1993 medgav Regeringsrätten att tiden för
förvaring av befruktade ägg i fryst tillstånd skulle få förlängas. I domskälen
angav Regeringsrätten att det som motiverat lagstiftningens restriktiva
hållning till förlängd frystid gällde en förvaring i forskningssyfte. När
syftet var barnalstring borde det finnas ett inte obetydligt utrymme för att
beakta humanitära aspekter.
Enligt propositionen medger Socialstyrelsen numera som regel förlängning av
förvaringstiden med ett år och vid förnyad ansökan med ytterligare ett år. I
praktiken tillämpas således en treårsgräns.
Statens medicinsk-etiska råd fick år 1994 regeringens uppdrag att i samråd
med den medicinska professionen göra en översyn av vissa frågor om befruktning
utanför kroppen. Medicinsk-etiska rådet överlämnade år 1995 rapporten
Assisterad befruktning. Rapporten har remissbehandlats.
Rådet anser att frystiden för befruktade ägg bör kunna förlängas från
nuvarande ett till fem år.
Socialstyrelsen har tillsammans med företrädare för Svensk förening för
obstetrik och gynekologi och Svenska Barnläkarföreningen startat en uppföljning
av barn som fötts efter befruktning utanför kroppen (IVF-behandling). Studien
beräknas vara klar under hösten 1998.
Förlängning av frystiden
Propositionen
Regeringen föreslår att befruktade ägg får förvaras i fryst tillstånd under
högst fem år.
Den föreslagna förlängningen av frystiden föranleder ändring i 3 § lagen
(1991:115) om åtgärder i forsknings- eller behandlingssyfte med befruktade ägg
från människa. Lagändringen bör enligt propositionen träda i kraft den 1 juli
1998 och få genomslag även i de fall där frysförvaringen påbörjats före denna
tidpunkt. Datum för äggens infrysning bör således genomgående bilda
utgångspunkt för den nya femårstidens beräkning. Någon särskild
övergångsbestämmelse behövs inte för att lagändringen skall få denna verkan i
pågående förvaringsfall.
I propositionen anges att anhållan om förlängd frystid oftast sker genom
behandlande klinikers medverkan. Frystiden förlängs vanligen med ett år i
sänder. Enligt nuvarande praxis medges en sammanlagd frystid av tre år. År 1993
inkom drygt 150 ansökningar om förlängd frystid. För år 1996 uppgick antalet
till drygt 800 och för år 1997 ungefär 1 300. Dispensansökningarna innebär
enligt propositionen ett stort administrativt arbete, såväl på klinik- nivå som
inom Socialstyrelsens rättsliga råd.
Med dagens regler måste de befruktade äggen förstöras efter ett års förvaring
om dispens inte kan erhållas. Det par som av något medicinskt skäl måste göra
ett uppehåll i behandlingsförsöken kan ha svårt att förstå att nedfrysta
befruktade ägg inte får användas när ett år har gått utan att man i stället
måste börja om hela behandlingsproceduren med hormonstimulering etc. Detsamma
kan gälla par som vill starta en ny behandlingsomgång för att få ytterligare
barn.
Ett ytterligare skäl som talar för en förlängning av frystiden till fem år är
således att de föräldrar som vill ha fler barn skulle hinna göra tillräckligt
många försök att inleda en ny graviditet utan att ytterligare hormonstimulering
skulle behöva göras.
I propositionen anförs vidare att i enskilda fall bör en möjlighet till
undantag från den i lagen angivna tidsgränsen alltjämt finnas. Det i gällande
lag angivna villkoret för dispens torde med en femårsgräns genomgående kunna
tolkas så restriktivt som är brukligt när uttrycket ?synnerliga skäl? används i
lagtext.
Motionerna
I motion So12 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) yrkas avslag på propositionen
(yrkande 1). Motionärerna begär ett tillkännagivande till regeringen om att det
behövs ett helhetsgrepp när det gäller frågor som rör befruktning utanför
kroppen (yrkande 2). Frågan om frysning av ägg är mycket svår och det krävs en
fördjupad diskussion om de etiska och medicinska konsekvenserna innan ett
ställningstagande kan göras, heter det i motionen.
I motion So13 av Karin Israelsson (c) begärs också att riksdagen skall avslå
propositionen. Motionären anser att vi fortfarande känner till för lite om de
eventuella negativa effekter som en lång frysförvaring av ett ägg kan innebära
på den individ som sedan föds. Risken med detta förfarande är enligt motionären
att vi hela tiden tänjer på gränserna.
I motion So14 av Anita Persson (s) begärs att riksdagen ändrar 3 och 5 §§ i
enlighet med vad som sägs i motionen om dispens (yrkande 1). Motionären
ansluter sig dock med stor tveksamhet till förslaget att förlänga frystiden
till fem år men utan möjlighet till förlängning av tiden genom dispens. Stor
försiktighet måste råda vid manipulerande av mänskligt liv. Det är enligt
motionären viktigt att de gränser som finns i dag beträffande
provrörsbefruktning upprätthålls så att inte äggdonation och surrogatmammor
kommer i fråga. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna (yrkande 2).
Hänsyn måste tas till det blivande barnets utveckling och rättigheter och inte
bara till mannens och kvinnans önskan om att bli föräldrar, heter det i
motionen.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens bedömning att frystiden för befruktade ägg bör
förlängas från nuvarande ett år till fem år. Utskottet delar också bedömningen
att möjligheten för Socialstyrelsen att för särskilda fall medge att frystiden
förlängs om det finns synnerliga skäl till detta, bör finnas kvar.
Förslaget om förlängd frystid för befruktade ägg är en klart avgränsad fråga
som enligt utskottets mening kan behandlas fristående från de olika
frågeställningar som aktualiseras i So12 (kd) yrkande 2 och So14 (s) yrkande 2.
Statens medicinsk-etiska råd har tillsatts av regeringen med uppgift att belysa
medicinsk-etiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv. Rådet skall
bevaka och diskutera den medicinska forskning, diagnostik och behandling som är
särskilt känslig för den mänskliga integriteten och som på sikt kan vara ett
hot mot människovärdet. Rådet skall i dessa frågor också fungera som en länk
mellan vetenskap, folkopinion och politiker. I rapporten Assisterad befruktning
(1995), vilken ligger till grund för propositionen, behandlades flera olika
frågeställningar om befruktning utanför kroppen.
Utskottet tillstyrker förslaget till ändring i lagen (1991:115) om åtgärder i
forsknings- eller behandlingssyfte med befruktade ägg från människa.
Samtliga motioner avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:So12, 1997/98:So13 och
1997/98:So14 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1991:115) om åtgärder i forsknings- eller behandlingssyfte med befruktade
ägg från människa.
res. 1(kd)
Stockholm den 16 april 1998
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo
Karlsson (s), Hans Karlsson (s), Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson (s),
Roland Larsson (c), Conny Öhman (s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm (fp),
Mariann Ytterberg (s), Stig Sandström (v), Christin Nilsson (s), Birgitta
Wichne (m), Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kd) och Catherine Persson (s).
Reservation
Chatrine Pålsson (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 4 börjar med ?Utskottet
delar? och slutar med ?motioner avstyrks? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar bedömningen i motion So12 (kd) att frågan om frysning av
befruktade ägg från människa är mycket svår och att det därför krävs en
fördjupad diskussion om de etiska och medicinska konsekvenserna av den
föreslagna ändringen innan ett ställningstagande kan göras. Utskottet anser att
ett helhetsgrepp bör tas över olika frågor i samband med assisterad
befruktning. I avsaknad av en sådan fördjupad beredning bör riksdagen med
bifall till motionerna So12 (kd) och So13 (c) avslå propositionen. Motion So14
(s) avstyrks.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:So12 och 1997/98: So13
samt med avslag på motion 1997/98:So14 avslår proposition 1997/98:110
Frysförvaring av befruktade ägg.