Socialutskottets betänkande

1997/98:SOU11

Folkhälsofrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1997/98
SoU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett femtiotal motionsyrkanden om folkhälsofrågor från
den allmänna motionstiden 1997.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Till betänkandet har fogats 20 reservationer.

Motionerna

1997/98:So204 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om en kartläggning av osteoporos i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1997/98:So207 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av metoder för
förebyggande av självmord hos unga.
1997/98:So219 av Tuve Skånberg och Rolf Åbjörnsson (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
nationell handlingsplan för att förebygga självmord bland barn och ungdomar.
1997/98:So241 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvidgat uppdrag för Kommittén för nationella hälsomål,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vidgade mål och riktlinjer för folkhälsoarbetet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett kvinnoperspektiv i forskning och analyser,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett tvärsektoriellt forskningsprogram om den sociala gemenskapens
betydelse för folkhälsan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sektorsöverskridande arbete i folkhälsoarbetet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nationell strategi för ett arbete kring folkhälsofrågorna,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunala folkhälsorapporter,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statistiskt underlagsmaterial för folkhälsoarbetet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hälsokonsekvensanalyser.
1997/98:So245 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkhälsoprogram vid
sjukdomar i rörelseorganen.
1997/98:So258 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förebyggande
hälsoarbete för de arbetslösa.
1997/98:So259 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om
ljudvolymsbegränsning på diskotek och konserter enligt Socialstyrelsens
rekommendationer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bedriva konsumentupplysning om ljud och hörselskador.
1997/98:So260 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning för att
minska samhällets kostnader och enskildas lidande till följd av fetmarelaterade
sjukdomar.
1997/98:So270 av Gullan Lindblad m.fl. (m, s, c, fp, v, mp, kd) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en kartläggning av osteoporos i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1997/98:So277 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att, i enlighet med vad i motionen anförts,
bastuklubbslagen tills vidare inte skall gälla,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, hos regeringen begär förslag till
sådan ändring av lagen (1987:375) om förbud mot s.k. bastuklubbar att
föreningsdrivna bastuklubbar tillåts.
1997/98:So285 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att hälsan är en klass- och könsfråga,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det förebyggande arbetet i vården.
1997/98:So289 av Lena Sandlin och Carina Moberg (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
tilläggsdirektiv om osteoporos till Folkhälsoutredningen.
1997/98:So302 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utsatta grupper,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om långsiktighet i det förebyggande arbetet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för att förebygga självmord,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om allergi,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att såväl primär- som sekundärprevention blir naturliga delar i
vården.
1997/98:So304 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att se över överrepresentationen av människor med annan kulturell
bakgrund som omhändertas i enlighet med smittskyddslagen.
1997/98:So306 av Inger Davidson m.fl. (kd, m, c, fp, v, mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till föräldrar, närstående och barn,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att elevvården, skolhälsovården och studenthälsovården måste
utvecklas,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det nationella programmet för självmordsprevention.
1997/98:So308 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att generell arbetstidsförkortning är en folkhälsofråga,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om principen "förorenaren betalar",
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att alla framtida nedskärningar av folkhälsoanslag skall
åtföljas av konsekvensbeskrivningar,
17. att riksdagen hos regeringen begär utredning om hur en försöksverksamhet
med att samordna det lokala folkhälsoarbetet skall kunna delfinansieras med
statliga projektmedel,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av ny forskning om sambanden kemikalier-miljö-hälsa,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försiktighetsprincipen.
1997/98:So316 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på vård av
överviktiga.
1997/98:So319 av Gudrun Lindvall och Eva Goës (mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade kunskaper om livsstilens betydelse för hälsa.
1997/98:So326 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av ett hälsoperspektiv och förebyggande insatser i
sjukvården,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förebyggande insatser och betydelsen av ökad utbildning av alla som
arbetar i sjukvården,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad forskning om prevention och hälsofrämjande insatser.
1997/98:So340 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att ett hälsoekologiskt synsätt genomsyrar den
livsstilsforskning som framöver initieras.
1997/98:So345 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skador,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Socialstyrelsen bör ta fram ett självmordsförebyggande program,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tvärsektoriellt arbete mot allergier,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tuberkulos,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om övervikt och fetma,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att förbättra folkhälsoarbetet i skolan,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att minska arbetslösheten för att förbättra hälsan,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om socialtjänsten, apoteken och folkhälsoarbetet,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om primärvårdens, kommunernas och frivilligorganisationernas roll i
folkhälsoarbetet,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare forskning kring folkhälsan.
1997/98:So801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skadeförebyggande program bland barn och ungdom.

Utskottet

Allmänt om folkhälsoarbetet

Inriktning, arbetssätt och finansiering m.m.
I motion So241 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvidgat uppdrag för
Kommittén för nationella hälsomål (yrkande 1). Motionärerna anser att
utgångspunkten för folkhälsoarbetet är att det skall genomsyra allt
samhällsarbete. Samhällsutvecklingen bör gå i riktning mot att människor ges
möjlighet att leva ett hälsosamt liv och att de politiska besluten grundas på
principen om en hållbar hälsoutveckling. Nationalräkenskaperna bör inkludera
positiva respektive negativa effekter på folkhälsan, dvs. ett hälsojusterat
BNP-mått. Det är enligt motionärerna viktigt att folkhälsoarbetet utgår från
den enskilde individen och dennes vilja samt att det inriktar sig på att öka
människors delaktighet. Ojämlikheten i hälsa har till betydande del sin grund i
människors olika möjlighet till inflytande över sina liv. Enligt motionärerna
bör kommittén för nationella hälsomål få i uppdrag att presentera en strategi
kring hållbar utveckling i ett hälsoperspektiv samt ange hur sektorsgränser
skall brytas och hur befintliga beslutssystem kan förändras. I samma motion
begärs ett tillkännagivande om vidgade mål och riktlinjer för folkhälsoarbetet
(yrkande 2). Motionärerna anser att ett målmedvetet folkhälsoarbete måste
innebära att grundläggande strukturer i samhället förändras och att människors
lika rätt och värde skall vara utgångspunkten. Ett decentraliserat samhälle har
bättre förutsättningar att ge människor inflytande och en överblickbar
närmiljö, vilket har stor betydelse för hälsoutvecklingen. Enligt motionärerna
skall folkhälsoarbetet inriktas på att minska de sociala och regionala
skillnaderna liksom skillnaden i hälsa mellan kvinnor och män. Folkhälsoarbetet
skall även inriktas på att utveckla mekanismer för social gemenskap och
integrering av funktioner i lokalsamhället eftersom människor i samhällen med
väl utvecklade sociala nätverk mår bättre. I motionen begärs vidare ett
tillkännagivande om sektorsöverskridande folkhälsoarbete (yrkande 6). För att
folkhälsoarbetet skall lyckas krävs enligt motionärerna att det sker på ett mer
genomgripande sektorsöverskridande sätt och i samarbete med lokala drivkrafter.
Alla beslutsnivåer måste vara beredda att göra insatser för att klarlägga
riskfaktorer och att ta ansvar för att förbättra miljön inom sina respektive
områden. Det lokala arbetet är centralt för att förebygga ohälsa. Individer,
föreningar, bostadsföretag, kommuner och landsting har alla möjlighet att
påverka och förbättra den lokala miljön, anförs det. Motionärerna yrkar även
ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om en nationell strategi för ett
arbete kring folkhälsofrågorna (yrkande 7). Motionärerna anser att det behövs
mer systematiska åtgärder från statens sida för att folkhälsoarbetet skall få
genomslag och hänvisar till arbetet med att minska tuberkulosen och Agenda 21-
arbetet. Enligt motionärerna måste den nationella nivån utforma liknande
strategier i folkhälsoarbetet, innehållande en nationell strategi som
innefattar mål för kommunalt genomförande samt en tidsplan. I motionen begärs
vidare ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om kommunala
folkhälsorapporter (yrkande 8). Motionärerna anser att varje kommun med jämna
mellanrum bör göra en folkhälsorapport över hälsosituationen bland invånarna i
kommunen. Detta skulle underlätta bedömningar för kommande politiska beslut för
en bättre folkhälsa, anförs det. Enligt motionärerna bör regeringen föra samtal
med Kommunförbundet om insatser på kommunal nivå. Slutligen yrkas att riksdagen
som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
hälsokonsekvensanalyser (yrkande 10). Motionärerna anser att metoder för
hälsokonsekvensanalyser bör utvecklas. Innan ett viktigt beslut fattas bör
enligt motionärerna en omfattande analys göras av vad det kan få för betydelse
för hälsoutvecklingen, motsvarande vad som i dag förekommer inom miljöarbetet.
I motion So285 av Johan Lönnroth m.fl. (v) yrkas att regeringen skall ges till
känna vad i motionen anförts om det förebyggande arbetet i vården (yrkande 4).
Enligt motionärerna bör folkhälsoarbetet prioriteras och följande områden
utvecklas: områdesbaserad bevakning av ohälsa där man följer hälsotillståndet
inom olika befolkningsgrupper och slår larm när sjukdomar och skador som har
samband med yttre faktorer ökar, arbete i syfte att kartlägga riskmiljöer
(exempelvis hälsofarliga arbetsplatser och lokaler, luftföroreningar, skadligt
buller), målinriktade insatser i syfte att förebygga stora folksjukdomar som
t.ex. cancer, allergier och diabetes, aktiv hälsoupplysning genom pedagogiska
metoder som når även socialt utsatta grupper, politiska åtgärder för att
garantera allas rätt till hälsa, arbete och försörjning (t.ex. genom att minska
arbetslösheten) samt politiska åtgärder på central nivå. Socialministerns
ansvarsområde är i dag så vittomfattande att folkhälsofrågorna knappast kan ges
prioritet. Motionärerna frågar därför om det inte är dags att tillsätta en
folkhälsominister med en liten stab av folkhälsovetenskapligt kompetenta
rådgivare kring sig. Den största fördelen med ett sådant system är att man
därigenom skulle föra in kunskaper i regeringen om hur olika åtgärder påverkar
folkhälsan. I dag görs enligt motionärerna inga analyser och
konsekvensbeskrivningar. Motionärerna anser vidare att det mot bakgrund av
genomförda nedskärningar, vars konsekvenser för olika grupper det saknas
forskning om, är hög tid att påbörja arbetet med en samhällsanalys över
levnadsförhållandena i Sverige.
I motion So345 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande av
vad i motionen anförts om åtgärder för att förbättra folkhälsoarbetet i skolan
(yrkande 10). Det är enligt motionärerna viktigt att skolans folkhälsoarbete
utformas utifrån den enskilda skolans behov och intressen och i nära samverkan
med andra sektorer i samhället och med ideella organisationer. Motionärerna
anser att hälsofostran (undervisning om sex- och samlevnad, kost, motion, lek
och idrott samt ANT) måste få ett tydligare och större utrymme på skolschemat.
Enligt motionärerna måste vidare fler insatser göras för en bättre skolmiljö,
t.ex. införande av en löpande rapportering av skador och psykosocial ohälsa
bland eleverna. Varje skola bör utarbeta ett hälsoprogram med målsättning att
skapa en bra arbetsmiljö för barn och lärare, anförs det. Motionärerna yrkar
vidare att regeringen skall ges till känna vad i motionen anförts om
socialtjänsten, apoteken och folkhälsoarbetet (yrkande 12). Socialtjänsten och
apoteken har enligt motionärerna möjlighet att förstärka hälso- och sjukvårdens
insatser på folkhälsoområdet. Förmågan hos socialtjänsten att fånga upp, förstå
och se tidiga varningssignaler behöver emellertid utvecklas och ämnet bör tas
upp i både grund- och vidareutbildning av personalen. Apotekens möjlighet att
förmedla kunskap om hur man kan förebygga olika hälsoproblem bör enligt
motionärerna utnyttjas i större omfattning och utvecklas vidare. I motionen
begärs även ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om primärvårdens,
kommunernas och frivilligorganisationernas roll i folkhälsoarbetet (yrkande
13). Hälso- och sjukvården har ett lagstadgat ansvar för folkhälsoarbetet.
Kommunernas arbete på området inriktas främst på allergi, droger och miljö. En
del av kommunerna har arbetat för att minska hälsoskillnaderna mellan olika
grupper och drygt hälften har inrättat någon form av hälsoråd. Motionärerna
anser att denna utveckling bör fortsätta i nära samarbete med landstingen.
Skolhälsovården har enligt motionärerna viktiga uppgifter. Neddragningen av
skolhälsovårdens resurser måste hejdas och eleverna ges tillgång även till
psykolog och kurator. Enligt motionärerna gör vidare de ideella
organisationerna ovärderliga insatser i folkhälsoarbetet. Det bör utredas hur
organisationsstödet till dessa bäst bör utformas och dimensioneras för att nå
högsta möjliga kostnadseffektivitet, anförs det.
I motion So308 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principen
?förorenaren betalar? (yrkande 4). Enligt motionärerna uppkommer kostnaderna
inom hälso- och sjukvården till betydande del av trafikolyckor,
miljöstörningar, missbruk av alkohol och tobaksanvändning. Motionärerna anser
att skatter och avgifter på dessa verksamheter och varor åtminstone skall
bekosta de samhällsekonomiska kostnader som de direkt eller indirekt orsakar.
En höjning av skatten på dessa områden innebär bl.a. att hälso- och
miljöfarliga verksamheter och varor blir dyrare och därmed sannolikt mindre
vanliga, anförs det. Enligt motionärerna medför detta på sikt lägre
vårdkostnader för samhället och en betydande folkhälsovinst för medborgarna. I
samma motion begärs ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om vikten av
att alla framtida nedskärningar av folkhälsoanslag skall åtföljas av
konsekvensbeskrivningar (yrkande 15). Enligt motionärerna präglas
folkhälsoarbetet på övergripande nivå av trender. För att undvika att fokus
plötsligt flyttas från en arena till en annan önskar motionärerna att alla
eventuella nedskärningar av övergripande folkhälsoanslag skall följas åt av
konsekvensbeskrivningar av vad som inte kommer att göras. I motionen yrkas
vidare att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur en
försöksverksamhet med att samordna det lokala folkhälsoarbetet skall kunna
delfinansieras med statliga projektmedel (yrkande 17). Inför 2000-talet är det
enligt motionärerna en angelägen uppgift att försöka utveckla ett nära
samarbete mellan primärvården, Agenda 21-arbetet och övrigt lokalt
folkhälsoarbete, exempelvis genom de folkbildande organisationerna.
Motionärerna anser att regeringen bör få i uppgift att utreda hur man i
projektform från statens sida skall kunna initiera, förankra och genomföra en
sådan lokal försöksverksamhet. Motionärerna begär även ett tillkännagivande av
vad i motionen anförts om försiktighetsprincipen (yrkande 20). Om något på goda
grunder bedöms eller misstänks vara hälsostörande skall detta undvikas, även om
någon fullständig vetenskaplig bevisning om störningen inte kan presteras.

Förebyggande folkhälsoarbete
I motion So326 av Birgitta Wistrand (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av ett
hälsoperspektiv och förebyggande insatser i sjukvården (yrkande 1). Motionären
påpekar att förebyggande insatser och ett hälsoperspektiv ofta saknas i
diskussionerna om sjukvårdens framtida inriktning. Fokus behöver flyttas från
sjukdom till hälsa och rehabilitering och från en viss sjukdom till person. Ur
ett sjukdomsperspektiv letar man efter enkla lösningar medan ett hälsoper-
spektiv handlar om anpassning, utveckling och långsiktighet. Den enskilda
människans handlingar och ansvar för sin egen hälsa sätts i centrum. I motionen
begärs vidare ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om förebyggande
insatser och betydelsen av ökad utbildning av alla som arbetar i sjukvården
(yrkande 2). Motionären anför att läkare visserligen är medvetna om
preventionens och livsstilens betydelse för hälsan men att de har en mycket
begränsad tilltro till sjukdomsförebyggande insatser. Dagens läkarutbildning
ägnar inte många timmar åt prevention. Enligt motionären borde alla som arbetar
inom sjukvården få ökade kunskaper på området.
I motion So302 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs tillkännagivanden av vad i
motionen anförts dels om långsiktighet i det förebyggande arbetet (yrkande 2),
dels om att såväl primär- som sekundärprevention blir naturliga delar i vården
(yrkande 10). Enligt motionärerna måste både den akuta vården och det
förebyggande arbetet prioriteras. Genom att bl.a. påverka sådana förhållanden
som sociala villkor, arbetsmiljö och levnadsvanor kan även mindre gynnade
gruppers hälsa främjas. Ofta tar det dock lång tid från det att människor
utsätts för olika risker, exempelvis arbetslöshet, till dess konsekvenserna för
folkhälsan kan mätas. Enligt motionärerna är det därför angeläget att arbeta
långsiktigt och målmedvetet. Uppföljande kontroller är viktiga såväl när det
gäller kvalitetsaspekter som vilka insatser som verkligen förbättrar hälsan.
Detta gäller både det förebyggande arbetet primärt och de förebyggande insatser
som sker i syfte att minska återfall hos personer som redan drabbats
(sekundärprevention).
I motion So319 av Gudrun Lindvall och Eva Goës (mp) begärs ett tillkännagivande
av vad i motionen anförts om ökade kunskaper om livsstilens betydelse för
hälsan (yrkande 4). Enligt motionärerna måste förebyggande hälsovård och
utbildning om livsstilens betydelse för hälsan byggas ut. De mänskliga
vinsterna av ett sådant arbete är mycket stora, anförs det.
I motion So340 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande av
vad i motionen anförts om vikten av att ett hälsoekologiskt synsätt genomsyrar
den livsstilsforskning som framöver initieras (yrkande 1). Motionärerna vill
att tyngdpunkten skall förskjutas från dagens traditionella skolmedicinska
behandling av människor som redan hunnit bli sjuka till en medveten förändring
av livsstil och miljö. Alternativmedicinsk forskning och alternativmedicinska
behandlingsformer bör i detta sammanhang kunna bli en sammanbindande länk,
anförs det.

Skillnader i hälsa
I motion So285 av Johan Lönnroth m.fl. (v) yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hälsan är en klass- och
könsfråga (yrkande 2). Enligt motionärerna är de växande klyftorna mellan olika
grupper av människor ett stort folkhälsoproblem. Ohälsan följer ett
klassmönster. Dödligheten bland industriarbetare är mycket större än bland
akademiker och än högre för de utslagna arbetslösa. Hälsan har enligt
motionärerna också ett könsperspektiv. Vissa sjukdomar drabbar kvinnor mer än
män och tvärtom. Hälsa och sjukdomstillstånd mäts enligt manlig norm, och
kvinnors hälsoproblem uppmärksammas inte tillräckligt. Enligt motionärerna
visar undersökningar att kvinnors hälsa är sämre i dag än år 1993 medan det
bland männen inte finns några sådana förändringar. Det kanske mest allvarliga,
menar motionärerna, är att de sociala klyftorna förs vidare till nästa
generation genom att barn och ungdomar nekas en bra uppväxt och en god
utbildning. Kampen för en bättre folkhälsa är en ideologisk kamp och ett
gemensamt ansvar, anförs det.
I motion So302 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande av
vad i motionen anförts om utsatta grupper (yrkande 1). Enligt Socialstyrelsens
Folkhälsorapport 1997 har hälsan förbättrats för flertalet svenskar, dock inte
för alla grupper i samhället. Barns och ungdomars levnadsvanor har förändrats i
negativ riktning. Skillnader förekommer mellan män och kvinnor, olika sociala
grupper och mellan regioner. Enligt motionärerna är det viktigt att ta hänsyn
till dessa signaler i folkhälsoarbetet. Motionärerna menar att hälsopolitisk
hänsyn måste tas i all samhällsplanering och att kunskap är ett nyckelord.

Bakgrund och tidigare behandling
Utskottet behandlade senast olika folkhälsofrågor i betänkande 1997/98: SoU2
Vissa hälso- och sjukvårdsfrågor (s. 16 f.). På s. 22-28 i betänkandet ges en
bred bakgrundsbeskrivning, vartill hänvisas. Utskottet vidhöll sin uppfattning
att folkhälsoarbetet bör intensifieras och inriktas mot de mest utsatta
grupperna. Utskottet uttryckte ånyo sin oro över uppgifterna om de ökande
skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället samt vidhöll vikten av
att uppgifterna följs upp och analyseras av sjukvårdshuvudmännen och ansvariga
statliga myndigheter. Utskottet konstaterade att inställningen i vissa motioner
i stort överensstämde med den samlade bedömningen i Folkhälsorapporten samt att
motionsyrkanden om olika folkhälsofrågor och förebyggande insatser rymdes inom
direktiven för den parlamentariska Kommittén för nationella folkhälsomål.
Vidare pågick arbete inom olika statliga kommittéer. Utskottet utgick från att
regeringen noga följer utvecklingen och initierar de insatser som krävs för att
utjämna de sociala skillnaderna i hälsa. Utskottet ansåg inte att det behövdes
något initiativ från riksdagens sida och avstyrkte samtliga motioner. Riksdagen
följde utskottet.
Motionsyrkanden om att belägga alkoholdrycker, teknisk sprit och tobak med
särskilda avgifter eller skatter i syfte att bekosta förebyggande insatser och
olika hälso- och sjukvårdsverksamheter har varit föremål för riksdagens
behandling vid ett flertal tillfällen. Såväl socialutskottet som
skatteutskottet har avstyrkt yrkanden om specialdestinering av skatter och
avgifter, se bl.a. betänkandena 1997/98:SoU7 och 1996/97:SkU17.
År 1984 anslöt sig Sverige till Världshälsoorganisationens, WHO, hälsopolitiska
strategi Hälsa för alla år 2000. Vart tredje år utvärderar medlemsländerna
hälsosituationen med avseende på uppfyllelsen av dessa mål. Den senaste
utvärderingen genomfördes under hösten/vintern 1996/97 och rapporterades till
WHO i mars 1997. I oktober 1997 utkom en svensk, något uppdaterad, version av
rapporten, Folkhälsoarbetets utveckling i Sverige (Ds 1997:62).
Som ett första mål anges att skillnaderna i hälsotillstånd mellan länder och
mellan befolkningsgrupper inom länderna skall ha minskat med minst 25 % år
2000. Enligt rapporten är det inte troligt att målet skall kunna uppnås till år
2000.
Ett annat mål för år 2000 är att alla medlemsländer då skall ha utvecklat och
förverkligat tvärsektoriella program som främjar hälsosamma levnadsvanor och
ger medborgarna möjligheter att delta i policyutveckling och genomförande.
Enligt rapporten har Sverige här gjort goda framsteg. Det finns en tydlig
ökning av flersektoriell policyutveckling och samarbete över sektorsgränserna.
Processen går mot en helhetssyn på folkhälsa både på nationell, regional och
lokal myndighetsnivå, anförs det.
År 2000 skall vidare alla arenor för socialt liv och aktiviteter, som den
egna staden eller kommunen, skolan, arbetsplatsen, grannskapet och hemmet, i
ökad utsträckning erbjuda möjligheter för att främja hälsa. Enligt rapporten
har man under de senaste åren på olika samhällsnivåer kunnat se en tydlig trend
att skapa hälsofrämjande program som bygger mera på arenatänkandet än att
inrikta sig på enskilda riskfaktorer och sjukdomar. Bl.a. är hälsoupplysningen
i skolan under stark utveckling med idén om hälsofrämjande skolor som modell.
Ett annat av WHO:s mål är att lättillgänglig och effektiv utbildning om
hälsofrämjande insatser skall finnas i alla medlemsstater. Målet kan uppnås
genom att bl.a. utbilda alla som är verksamma inom hälso- och sjukvården i
hälsofrämjade insatser. Enligt rapporten har nya program i folkhälsa startats
vid sjuksköterskeutbildningarna, och det finns också program för filosofie
magister-examen i folkhälsovetenskap.
År 2000 skall det också finnas fortgående insatser i alla medlemsstater för
att främja och stödja sunda levnadsvanor genom bl.a. balanserad kost och
lämplig fysisk aktivitet och andra positiva hälsobeteenden.
I årets budgetproposition (1997/98:1) anges att Folkhälsoinstitutets (FHI)
arbete med att minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen
har förstärkts. Arbetet med att utveckla hälsokonsekvensbeskrivningar inför
politiska beslut har också intensifierats. Institutets stöd vid
folkhälsoarbetet på lokal och regional nivå har bl.a. bestått i att bidra till
att öka folkhälsokompetensen hos strategiska aktörer och i att stötta
utvecklingen av lokala folkhälsoprogram. Regeringen anser att FHI ytterligare
bör sträva efter att förstärka sin roll som kunskapscentrum och
metodutvecklare, bl.a. genom att stimulera och stötta andra att bedriva ett
aktivt folkhälsoarbete. Enligt regeringen bör inte minst de frivilliga
organisationernas kompetens och engagemang tas till vara. Ekonomiskt stöd till
dessa organisationers arbete bör ges fortsatt hög prioritet, anförs det.
I budgetpropositionen anges vidare som en prioritering för utgiftsområde 9
att ett genderperspektiv skall ingå i all verksamhet. Förslag och verksamheter
skall analyseras utifrån båda könens behov och förutsättningar i syfte att höja
kvaliteten och effektiviteten, sägs det.
Enligt regeringen har åtgärder för att förbättra folkhälsan fortsatt hög
prioritet, inte minst insatser riktade mot barn och ungdom och mot de grupper
som är utsatta för de största hälsoriskerna.
Inom EU pågår folkhälsoprogram vad avser cancer, aids och vissa andra
smittsamma sjukdomar, narkotika samt hälsofrämjande aktiviteter. Ett gemensamt
ställningstagande beträffande ett program för hälsoövervakning är antaget medan
program avseende sällsynta sjukdomar samt förebyggande av personskador
respektive miljörelaterade sjukdomar är under beredning.
Kommittén om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation, HSU 2000,
har nyligen avlämnat delbetänkandet En tydligare roll för hälso- och sjukvården
i folkhälsoarbetet (SOU 1997:119). Kommittén anser att en av grundvalarna för
ett framgångsrikt folkhälsoarbete är att det finns tydliga och övergripande mål
och strategier formulerade på den nationella nivån, som vägledning för och
prioritering mellan insatser av olika samhällssektorer och samhällsnivåer.
Eftersom dessa övergripande mål saknas i dag, betonar HSU vikten av det uppdrag
som Kommittén för nationella folkhälsomål har.
Kommittén betonar att hälso- och sjukvården har en viktig funktion i
folkhälsoarbetet såsom kunskapsproducent och kunskapsförmedlare. Kommittén
poängterar vidare att förebyggande insatser är en skyldighet för sektorns alla
delar och nivåer, dvs. såväl primärvård, innefattande kommunal hälso- och
sjukvård, som övrig specialistvård. De förebyggande insatserna bör ses som
integrerade delar av den dagliga verksamheten.
Kommittén framhåller särskilt vikten av att värna resurser som har betydelse
för hälsoutvecklingen bland barn och unga, bl.a. genom MVC, BVC,
skolhälsovården och ungdomsmottagningarna. Kommittén ser allvarligt på
nedskärningarna inom skolhälsovården.
Vidare anförs att kommunerna har ett betydande sjukvårdsansvar och att man på
ett bättre sätt än i dag bör ta till vara de möjligheter som finns att arbeta
förebyggande.
I betänkandet betonas vidare att folkhälsoarbetet är en verksamhet som måste
bedrivas långsiktigt och som därför kräver ett uthålligt stöd i form av bl.a.
tydligt formulerade mål och övergripande handlingsprogram eller strategier.
Förutom att staten måste ange tydliga mål och följa upp arbetet krävs det klara
riktlinjer från den regionala och lokala politiska nivån för att ge
verksamheten stadga och för att man skall kunna prioritera insatserna på ett
genomtänkt sätt. Det är också viktigt att man på den regionala och lokala nivån
följer upp arbetet och samlat beskriver de initiativ som tas, anförs det.
Kommittén anser att folkhälsoaspekter bör synliggöras inom olika sektorer
genom att skapa system och ekonomiska incitament som medger att
folkhälsofrågorna beaktas. I detta sammanhang framhålls särskilt behovet av att
utveckla och sprida metoder för hälsokonsekvensbeskrivningar. Kommittén
konstaterar att ett sådant arbete pågår på regional och nationell nivå men
menar att det behöver intensifieras. Enligt HSU har det kommunala engagemanget
i folkhälsoarbetet ökat på senare år, liksom det organiserade samarbetet mellan
bl.a. kommuner och landsting i dessa frågor. En viktig väg för att stärka
folkhälsoaspekternas ställning är tvärsektoriell samverkan. Kommittén välkomnar
därför den pågående utvecklingen mot utökat samarbete i lokala hälsoråd mellan
bl.a. kommuner och landsting.
Som en av förutsättningarna för att folkhälsoarbetet skall vinna legitimitet
bland medborgarna anger kommittén att det bedrivs med målet att minska
ojämlikheten i hälsa. Hälso- och sjukvården måste lägga ner omsorg på att
konkret formulera vilka bidrag sektorn kan ge i detta avseende.
Betänkandet är för närvarande under remissbehandling.
I Miljöhälsoutredningens betänkande Miljö för en hållbar hälsoutveckling (SOU
1996:124) läggs bl.a. fram förslag till ett handlingsprogram, vari presenteras
tio övergripande riktlinjer för arbetet med att minska de miljörelaterade
hälsoriskerna samt mål och åtgärdsinriktningar på olika områden.
Vad gäller riktlinjerna för det nationella miljöhälsoarbetet föreslås bl.a.
att försiktighetsprincipen bör tillämpas. Utredningen påpekar att FN:s
konferens om miljö och utveckling (Riokonferensen 1992) anslöt sig till denna
princip, som innebär att åtgärder bör vidtas när misstankar finns om miljö-
eller ohälsopåverkan även om bevis för befarad, ogynnsam utveckling inte
föreligger. Utredningen förelår som en annan riktlinje för miljöhälsoarbetet
att producenterna och ägarna skall vidta de försiktighetsmått som behövs för
att förhindra ohälsa. Vidare bör hälsokonsekvensbedömningar göras av större
politiska beslut, såväl på nationell som regional och lokal nivå.
Regeringen har för avsikt att under våren 1998 förelägga riksdagen ett
förslag till nationellt handlingsprogram för att minska den miljörelaterade
ohälsan.
I propositionen Ändring i socialtjänstlagen (1996/97:124) betonas betydelsen av
tidig upptäckt och tidiga insatser inom socialtjänsten för att förebygga och
motverka ett mer omfattande behov av vård och stöd enligt lagen. I
propositionen framhålls även vikten av kontinuerlig utbildning och
kompetensutveckling av personalen inom socialtjänsten.
I proposition 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor föreslår
regeringen att ämnet idrott och hälsa i grundskolan utökas med 40 timmar till
500 timmar. Behovet av förstärkt undervisning i ämnet motiveras av
folkhälsoskäl.
Barnkommittén behandlar i sitt huvudbetänkande Barnets bästa i främsta rummet
(SOU 1997:116) bl.a. förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar och
belyser därvid barnhälsovården, skolhälsovården och ungdomsmottagningarna.
Kommittén föreslår bl.a. att skollagen skall kompletteras med nationella mål
och en rikstäckande basnivå för skolhälso- och elevvård samt framhåller vikten
av att det i det dagliga förebyggande arbetet i skolan finns annan kompetens än
den rent medicinska, dvs. skolpsykologer och kuratorer.

Utskottets bedömning
Enligt utskottet måste folkhälsoarbetet prioriteras på alla samhällsnivåer och
inom samtliga sektorer, från skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och
frivilligorganisationer till myndigheter på lokal, regional och nationell nivå.
Utskottet vill betona vikten av samverkan över sektorsgränserna och av att
aktörerna på området har erforderlig kompetens. Utskottet ser mycket positivt
på att det kommunala engagemanget liksom samverkan mellan kommuner och
landsting i folkhälsoarbetet ökar. Flertalet av de riktlinjer för
folkhälsoarbetet som tas upp i motionerna So241, So285, So345 och So308
innefattas i de mål som anges i WHO:s hälsopolitiska strategi och som Sverige
åtagit sig att uppfylla. Flera framsteg i riktning mot dessa mål har också
gjorts. Flera av motionsyrkandena ryms även inom direktiven för Kommittén för
nationella folkhälsomål. Enligt utskottet har kommittén en mycket viktig
uppgift när det gäller att formulera strategier för folkhälsoarbetet för att på
så sätt få en struktur i och vägledning för verksamheterna. Motionärernas
åsikter står i stort i överensstämmelse även med Miljöhälsoutredningens
betänkande, vilket enligt uppgift kommer att ligga till grund för det kommande
nationella handlingsprogrammet för att minska miljörelaterade hälsorisker.
Såväl HSU 2000 som Miljöhälsoutredningen har framhållit vikten av
hälsokonsekvensbeskrivningar. Arbetet med att utveckla och sprida metoder
härför pågår på regional och nationell nivå, bl.a. vid Folkhälsoinstitutet.
Utskottet finner sammantaget att motionerna So241 (c) yrkandena 1-2, 6-8 och
10, So285 (v) yrkande 4, So345 (fp) yrkandena 10, 12 och 13 samt So308 (mp)
yrkandena 15, 17 och 20 i huvudsak är tillgodosedda och att de på den grunden
bör avslås.
Utskottet finner inte skäl att frångå sitt tidigare ställningstagande att en
specialdestinering av inkomster för vissa ändamål bör undvikas. Motion So308
(mp) yrkande 4 avstyrks därför.
Större kunskap hos befolkningen om folksjukdomars orsaker och utbredning, ökad
medvetenhet om samhällsförhållandenas och levnadsvanornas betydelse för hälsan
och ett fortsatt intensifierat hälsofrämjande och förebyggande arbete är enligt
utskottet förutsättningar för att folkhälsan successivt skall förbättras.
Hälso- och sjukvården har här en viktig funktion. HSU 2000 betonar vikten av
förebyggande insatser inom hälso- och sjukvården och av att folkhälsoarbetet
bedrivs långsiktigt. Ett av WHO:s hälsopolitiska mål som Sverige åtagit sig att
uppfylla handlar om kompetensutveckling för att främja hälsa, om att lägga vikt
vid ett brett synsätt som omfattar levnadsvanor och utbildning i hälsofrämjande
insatser för alla som är verksamma inom hälso- och sjukvården. I årets
budgetproposition anges att kompetensutveckling av hälso- och
sjukvårdspersonalen skall ges hög prioritet. Utskottet ser positivt på att
bl.a. nya program i folkhälsa startats vid vårdhögskolorna och förutsätter att
denna utveckling fortsätter. Enligt utskottets mening är motionerna So326 (m)
yrkandena 1 och 2, So302 (kd) yrkandena 2 och 10, So319 (mp) yrkande 4 och
So340 (mp) yrkande 1 i huvudsak tillgodosedda och avstyrks därför.
Av Folkhälsorapporten 1997 framgår att det genomgående kvarstår stora
skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper i Sverige och att tendenser
finns att vissa skillnader ökar. Utskottet vill åter igen uttrycka sin oro över
dessa uppgifter och vidhåller att folkhälsoarbetet med inriktning på de mest
utsatta grupperna bör intensifieras. Enligt årets budgetproposition har
åtgärder för att förbättra folkhälsan, inte minst för de mest utsatta
grupperna, fortsatt hög prioritet. Folkhälsoinstitutets arbete med att minska
skillnaderna i hälsa har förstärkts. I direktiven till Kommittén för nationella
folkhälsomål nämns att det är nödvändigt att uppmärksamma och minska
skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska och etniska grupper, mellan
geografiska områden och mellan könen. Även HSU 2000 har betonat att
folkhälsoarbetet måste bedrivas med målet att minska ojämlikheten i hälsa.
Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen och initierar de
insatser som krävs för att utjämna skillnaderna i hälsa. Något tillkännagivande
från riksdagens sida med anledning av motionerna So285 (v) yrkande 2 och So302
(kd) yrkande 1 behövs inte enligt utskottets mening. Motionerna avstyrks.

Folkhälsoforskning m.m.

Motionerna
I motion So241 av Olof Johansson m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande av vad i
motionen anförts om ett kvinnoperspektiv i forskning och analyser (yrkande 3).
Det föreligger skillnader i hälsa mellan kvinnor och män och deras problem är
olika. Enligt motionärerna krävs därför ökade insatser för att uppmärksamma och
förbättra kvinnors ogynnsamma hälsoutveckling. Analyser av och forskning kring
hälsoutvecklingen har ofta begränsats till specifika kvinnosjukdomar och
psykiska problem. Folkhälsoarbetet måste enligt motionärerna vidgas för att
belysa kvinnors situation ur andra perspektiv. Motionärerna yrkar även att
regeringen ges till känna vad i motionen anförts om ett tvärsektoriellt
forskningsprogram om den sociala gemenskapens betydelse för folkhälsan (yrkande
5). Motionärerna anser att det nu bör initieras ett omfattande
forskningsprogram om den sociala gemenskapens betydelse för folkhälsan. Det
behövs ny kunskap om social integration och vilka mekanismer som påverkar
människors livsvillkor och levnadssätt. Forskningsprogrammet bör enligt
motionärerna utgå från mikroperspektivet, familjen, de sociala nätverken och
den yttre närmiljöns betydelse för människors hälsa. Programmet bör omfatta
idéhistoriker, sociologer, medicinare, antropologer m.m. för att ge den
tvärsektoriella kunskap som efterfrågas, anförs det. Motionärerna begär också
ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om statistiskt underlagsmaterial
för folkhälsoarbetet (yrkande 9). Beslutet att folk- och bostadsräkningen inte
längre skall genomföras kommer enligt motionärerna att få betydande
konsekvenser för forskningen om människors hälsa och dess bestämningsfaktorer.
Motionärerna anser att det vore av värde att en motsvarande undersökning
genomfördes, för att ge ett heltäckande underlagsmaterial i folkhälsoarbetet.
I motion So345 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande av
vad i motionen anförts om ytterligare forskning kring folkhälsan (yrkande 15).
Uppgifterna om sjuklighet och hälsoproblem i öppenvården är enligt motionärerna
ofullständiga och måste förbättras. Det behövs forskning kring barns fysiska
och psykiska hälsa, riskfaktorer bakom vissa stora folksjukdomar,
könsperspektivet när det gäller ohälsa, arbetslöshetens konsekvenser för hälsan
samt vad som etablerar barns och ungdomars levnadsvanor. Det behövs vidare
studier som belyser både hälso- och sjukvårdens och de samhällsinriktade
åtgärdernas betydelse för folkhälsan uttryckt i såväl mänskliga som
hälsoekonomiska termer. Enligt motionärerna bör folkhälsoforskning prioriteras
av forskningsråden och forskningsstiftelserna.
I motion So308 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ny
forskning om sambanden kemikalier-miljö-hälsa (yrkande 18). Patienter med
oklara diagnoser och s.k. diffusa besvär behandlas enligt motionärerna ofta
kränkande trots att besvären kan vara uttryck för en genomgripande påverkan på
flera organ, t.ex. en allmän förgiftning eller annan störning av kroppens
funktioner på den molekylära nivån. Enligt motionärerna bör den forskning som
saknas för att diffusa besvär skall kunna förklaras även för försäkringskassan
prioriteras. Det kan handla om forskning kring sambandet mellan miljö,
kemikalier och hälsa.
I motion So326 av Birgitta Wistrand (m) begärs ett tillkännagivande av vad i
motionen anförts om behovet av ökad forskning om prevention och hälsofrämjande
insatser (yrkande 3). Forskning om förebyggande insatser prioriteras ned eller
dras in i ekonomiskt trängda lägen, anförs det. Den som vill satsa på forskning
på området har svårt att få anslag. Enligt motionären är det angeläget att
kunskaperna om förebyggande insatser ökar och att en satsning på forskning om
prevention sker.

Bakgrund och tidigare behandling
I Folkhälsorapport 1997 redovisar Socialstyrelsen vissa områden på vilka det
föreligger behov av data och/eller forskning. Bl.a. anges som ett problem att
det saknas en nationell öppenvårdsregistrering av allvarlig sjuklighet. Vidare
anförs att samkörning av olika register med folk- och bostadsräkningen varit en
av de relativt få möjligheterna att belysa sociala skillnader i hälsa och att
detta därför i framtiden blir mycket svårt om inte motsvarande uppgifter kan
samlas in på annat sätt. Även vad gäller uppföljning av barns psykiska och
fysiska hälsa samt riskfaktorer för vissa stora folksjukdomar saknas det
underlag. Enligt rapporten bör studier som belyser arbetslöshetens konsekvenser
för hälsan prioriteras under kommande år. Forskning om såväl hälso- och
sjukvårdens som mer samhällsinriktade åtgärders betydelse för folkhälsan behövs
också, liksom forskning kring vad som påverkar etableringen av barns och
ungdomars levnadsvanor, anges det.
Även i rapporten Folkhälsoarbetets utveckling i Sverige betonas att de framtida
möjligheterna att övervaka och analysera ojämlikheten i hälsan kommer att bli
begränsade om ingen ny folk- och bostadsräkning görs inom en snar framtid och
inga alternativa lösningar framkommer för att samla tillförlitlig information
om socioekonomisk bakgrund för befolkningen.
I proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle anför regeringen att behovet av
forskningsbaserad kunskap är stort inom hela det socialpolitiska området mot
bakgrund av de stora förändringar som sker i samhället. Folkhälsa utgör därvid
ett centralt forskningsområde, anförs det. Den svenska folkhälsoforskningen
håller enligt regeringen mycket hög klass. Tillgången till epidemiologiska och
longitudinella register av mycket hög kvalitet ger unika förutsättningar till
bredd och kontinuitet.
Enligt regeringen är det angeläget att fördjupa analyserna om vilka faktorer
som bestämmer ohälsans sociala fördelning samt om åtgärder för att överbrygga
hälsoklyftor i samhället. I propositionen anförs att det är viktigt att få en
klar bild av hur barns hälsa utvecklats, inom vilka områden det finns en
positiv utveckling respektive var problemen finns, vilka orsakerna är till
skillnader i hälsotillståndet mellan barn med olika socioekonomisk bakgrund
m.m. Det är enligt regeringen viktigt med en kontinuerlig och bred forskning om
barns villkor, särskilt om utsatta barns villkor. Regeringen framhåller att det
är angeläget att ett genusperspektiv i ökad utsträckning införs i forskningen.
Det är vidare viktigt att följa vilka effekterna av den ökade arbetslösheten är
och att analysera mekanismerna bakom sambanden mellan arbetslöshet och
försämrad hälsa.
Regeringen påpekar att det svenska forskningssystemet med många finansiärer
medför ett stort behov av samarbete över råds- och sektorsgränser. Förstärkt
samverkan mellan myndigheterna behövs bl.a. när det gäller forskning om
ojämlikhet i hälsa, varför en särskild samverkansgrupp bör inrättas.
I betänkande 1996/97:SoU6 Forskning inom Socialdepartementets verksamhetsområde
behandlades propositionen 1996/97:5 samt motioner om bl.a. folkhälsoforskning.
Utskottet avstyrkte bl.a. yrkanden om forskning kring ojämlikhet i hälsa med
motiveringen att de var tillgodosedda. Motionsyrkanden om forskning kring barns
hälsa avstyrktes med hänvisning till att regeringen redan uppmärksammats på
behovet av forskning på området.
Enligt regleringsbrevet för budgetåret 1997 avseende Socialvetenskapliga
forskningsrådet (SFR) skall rådet under 1997 i samråd med berörda forskningsråd
och övriga organ utarbeta ett nationellt forskningsprogram för forskning om
ojämlikhet i hälsa. Av budgetpropositionen framgår att detta arbete skall
fortsätta under 1998.
Med anledning av vad Barnpsykiatrikommittén föreslog i betänkandet Röster om
barns och ungdomars psykiska hälsa (SOU 1997:8) har regeringen givit
Socialstyrelsens epidemiologiska centrum i uppdrag att studera
förutsättningarna för ett system för mätning av barns psykiska hälsa.
Riksdagen beslutade år 1995 att det skall genomföras registerbaserade folk- och
bostadsräkningar. De uppgifter som tidigare samlats in genom traditionella
folk- och bostadsräkningar med utskick av blanketter till alla hushåll och
fastighetsägare vart femte år i fortsättningen kan tas in genom befintliga
register när statsmakterna så beslutar (prop. 1995/96:90, bet. 1995/96:FiU6,
rskr. 1995/96:117). Förutsättningen för att kunna genomföra registerbaserade
folk- och bostadsräkningar är att det byggs upp ett lägenhetsregister. Ett
yrkesregister planeras också. Med registerbaserade folk- och bostadsräkningar
kan statistiken framställas betydligt oftare än vad som gjorts hittills.
Riksdagsbeslutet innefattade en provverksamhet i två kommuner. Resultatet
från verksamheten är positivt. Under förutsättning att tidsplanen håller är det
möjligt för Statistiska centralbyrån att genomföra en första registerbaserad
folk- och bostadsräkning under år 2001.
I årets budgetproposition anges att Folkhälsoinstitutets arbete med att minska
skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper har förstärkts. Bl.a. har olika
samarbetssamtal tecknats mellan FHI och svenska forskningsinstitutioner för att
öka kunskapen om ohälsans sociala samband samt översätta resultaten till
förslag på konkreta strategier/insatser för att förbättra hälsans villkor bland
utsatta grupper.
I propositionen anges vidare att forskningen vid Statens institut för
psykosocial miljömedicin (IPM) bl.a. inriktats på sambandet mellan arbetstider,
säkerhet och hälsa. Forskningen har även fokuserats på de sociala relationerna
under arbete och fritid. Studier har visat att brister i de sociala nätverken
kan medföra ökad risk för ohälsa och för tidig död. Vidare bedrivs forskning
vad gäller sambandet mellan arbetslöshet och självmordsbenägenhet.
I betänkandet En tydligare roll för hälso- och sjukvården i folkhälsoarbetet
konstaterar HSU 2000 att den vetenskapliga utvecklingen inom både
folkhälsovetenskap och biomedicin är snabb och att kunskap som vilar på båda
dessa ansatser stärker folkhälsoarbetet. Enligt kommittén bör därför staten
stödja framväxten av tvärvetenskapliga utbildningar och forskningsmiljöer där
olika vetenskapliga discipliner kan mötas och utveckla det
folkhälsovetenskapliga området.
Miljöhälsoutredningen föreslår som en riktlinje för det nationella
miljöhälsoarbetet att forskning och utveckling om miljörelaterade hälsorisker
bör förstärkas.

Utskottets bedömning
I forskningspropositionen 1996/97:5 anförs att folkhälsoforskningen i Sverige
är av mycket hög kvalitet och att det är ett centralt forskningsområde mot
bakgrund av de stora omvälvningarna i samhället. Regeringen framhåller vikten
av forskning om bl.a. skillnaderna i hälsa, barns hälsa och arbetslöshetens
effekter på hälsan. I propositionen betonas vidare att ett genusperspektiv i
större omfattning bör införas i forskningen. Regeringen har genom bl.a.
Folkhälsorapporten 1997 och Miljöhälsoutredningens betänkande uppmärksammats på
behovet av forskning på flera av de områden som nämns i motionerna. Ett
nationellt forskningsprogram rörande ojämlikhet i hälsa är under utarbetande.
Studier av hur sociala relationer inverkar på hälsan pågår också redan. Något
tillkännagivande till regeringen med anledning av motionerna So241 (c)
yrkandena 3 och 5, So345 (fp) yrkande 15, So308 (mp) yrkande 18 samt So326 (m)
yrkande 3 behövs enligt utskottets uppfattning inte. Motionerna avstyrks
därför.
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion So241 (c) yrkande 9 om vikten av
statistik och annat underlagsmaterial i folkhälsoarbetet. Folk- och
bostadsräkningar kommer att göras även i fortsättningen, dock i den nya
registerbaserade formen. Med ett sådant system uppnås bl.a. den fördelen att
statistik på hushållsnivå kan framställas i princip kontinuerligt. Utskottet
avstyrker motionen.

Olika folkhälsoproblem

Motionerna
I motion So302 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande av
vad i motionen anförts om allergi (yrkande 4). Enligt motionärerna drabbas
minst en tredjedel av alla barn, ungdomar och vuxna av allergiska sjukdomar i
någon form. Allergier och annan överkänslighet kostar samhället minst 5,6
miljarder kronor om året. Motionärerna anser därför att det krävs rejäla
insatser inom forskning, utbildning och information för att vända trenden och
stoppa ökningen av allergier. Det förutsätter strategier som genomsyrar olika
områden samt konkreta handlingsplaner, anförs det. Statistik från
Folkhälsoinstitutet tyder på att nästan 40 % av eleverna i skolan är
allergiker. Motionärerna kräver att en ?skolans allergiutredning? skall
tillsättas, vilken skall utreda vad som gjorts och vad som kan göras för att
förebygga allergier bland skoleleverna.
I motion So345 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) yrkas att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om tvärsektoriellt arbete mot
allergier (yrkande 4). Folkhälsoinstiutet driver ett särskilt allergiprogram,
där bl.a. också Apoteksbolaget medverkat i aktiviteten astma-allergiåret.
Motionärerna anser det viktigt att denna satsning fortsätter. Arbetet måste
bedrivas tvärsektoriellt eftersom allergiproblemen inte kan lösas enbart inom
hälso- och sjukvårdssektorn.
I motion So270 av Gullan Lindblad m.fl. (m, s, c, fp, v, mp, kd) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en kartläggning av osteoporos i enlighet med vad
som anförts i motionen. Motionärerna anför att osteoporos är ett växande
folkhälsoproblem. Varje år drabbas 70 000 svenskar av frakturer på grund av
skelettskörhet. Sjukdomen innebär oftast ett livslångt lidande. Enligt
motionärerna uppskattas enbart höftfrakturerna kosta samhället mer än 2,5
miljarder kronor årligen. Motionärerna anser att insatser mot osteoporos måste
prioriteras. Forskningen behöver intensifieras och kunskaperna hos allmänheten,
medier, sjukvårdspolitiker och hälso- och sjukvårdspersonalen måste förbättras.
Möjligheterna att förebygga sjukdomen måste tas till vara. Motionärerna anser
att det behövs en kartläggning av den nuvarande situationen i landet när det
gäller osteoporos. Kartläggningen bör bl.a. belysa pågående forskning, hur
sjukdomen uppmärksammas och behandlas samt den utbildning som ges på området.
Kartläggningen bör även innehålla en ekonomisk analys av de totala
samhällskostnaderna samt utmynna i förslag och rekommendationer om hur
sjukdomen skall kunna förebyggas, diagnostiseras och behandlas, anförs det.
I motion So204 av Margareta E Nordenvall (m) framförs ett likalydande yrkande.
I motion So289 av Lena Sandlin och Carina Moberg (s) begärs ett
tillkännagivande av vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv om osteoporos
till Folkhälsoutredningen. Enligt motionärerna är det av mycket stor vikt att
osteoporos beaktas i folkhälsoarbetet. Riksdagen bör ge regeringen till känna
att det föreligger ett behov av att sjukdomen beaktas av Folkhälsoutredningen
och att det därför krävs tilläggsdirektiv till utredningen.
I motion So245 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkhälsoprogram vid
sjukdomar i rörelseorganen. Motionärerna påpekar att sjukdomar i rörelsorganen
är ett stort problem både för de drabbade och för samhällsekonomin i stort.
Samhällskostnaden för reumatiska sjukdomar är ca 50 miljarder kronor i 1994 års
penningvärde. Mot denna bakgrund är det enligt motionärerna mycket angeläget
att det i Sverige snarast möjligt utarbetas ett folkhälsoprogram för sjukdomar
i rörelseorganen. Det danska Sundhetsministeriets handlingsprogram
?Handlingsplan for forebyggelse af muskel- og skeletsygdomme? kan tjäna som
föredöme, anförs det.
I motion So260 av Margareta Andersson m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande av
vad i motionen anförts om en utredning för att minska samhällets kostnader och
enskildas lidande till följd av fetmarelaterade sjukdomar. Motionärerna påpekar
att ca 250 000 personer i Sverige lider av fetma och att 30 % av befolkningen
lider av övervikt. Kraftig övervikt är inte bara ett hälsoproblem utan kan
också leda till diskriminerande behandling. Enligt motionärerna förorsakas
samhället betydande kostnader på grund av fetmarelaterade sjukdomar, dels för
vård, dels för sjukfrånvaro. Det är enligt motionärerna angeläget att människor
som drabbas av problem med fetma bemöts med respekt och att samhället lägger
ned ökade insatser på att förebygga problemen i stället för att vårda i
efterhand. En god början vore att utreda hur folkhälsoarbetet kan motverka
fetma och hur vårdande insatser kan förstärkas.
I motion So316 av Lennart Brunander (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på vård av
överviktiga. Även denna motionär tar upp de följdsjukdomar som övervikt leder
till, de stora samhällskostnaderna härför och det enskilda lidandet. Motionären
anser att mer intresse behöver riktas mot de överviktigas problem. Primärvården
måste informera och skapa kontakt för en förebyggande vård och behandling,
vilket arbete måste börja redan i skolan. Landstingen måste, eventuellt genom
omprioriteringar, tillföra primärvården de resurser som krävs för att de som är
överviktiga och finns i riskzonen skall kunna nås. Enligt motionären bör
Socialstyrelsen ges i uppdrag att utforma råd och riktlinjer för hur
verksamheten skall utvecklas.
I motion So345 (fp) begärs ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om
övervikt och fetma (yrkande 8). Motionärerna påpekar att kostvanor grundläggs i
tidig ålder. Det är därför viktigt att man förutom information till barn,
ungdomar och föräldrar om lämplig kost också bättre utnyttjar skolmåltiderna
som ett pedagogiskt verktyg och inte ser dem som ett besparingsobjekt.
Motionärerna konstaterar att matvanorna i hög grad styrs av pris,
marknadsföring, tillgänglighet osv. och anser därför att en tydlig
folkhälsoprofil bör införas i jordbruks- och livsmedelspolitiken. De
regleringar och subventioner som i hög grad styr den inhemska
jordbruksproduktionen inriktas primärt mot att finansiellt stödja producenterna
och inte folkhälsoarbetet. Det måste enligt motionärerna bli en ändring på
detta.
I motion So345 (fp) begärs ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om
tuberkulos (yrkande 7). Enligt motionärerna har Sverige varit i stort sett
förskonat från tuberkulos under åtskilliga år. År 1995 nyregisterades
emellertid sjukdomen hos 564 personer. Tuberkulossituationen bland flyktingar
och invandrare som kommit till Sverige motsvarar den som var här i landet för
30 år sedan. I Östeuropa och Spanien ökar sjukdomen. Enligt motionärerna är det
viktigt att utlandsresenärer uppmärksammas på problemet och att Sverige aktivt
deltar i den internationella kampen mot tuberkulos.
I motion So306 av Inger Davidson m.fl. (kd, m, c, fp, v, mp) begärs ett
tillkännagivande av vad i motionen anförts om stöd till föräldrar, närstående
och barn (yrkande 1). Enligt motionärerna har barnens psykiska hälsa försämrats
dramatiskt. En trygg självkänsla är enligt motionärerna en bas för psykisk
hälsa och en faktor som kan förebygga självmord. Viktiga förutsättningar för
utvecklingen av självkänsla är stabila vuxenkontakter under uppväxtåren. Både
små och äldre barn behöver en daglig och trygg kontakt. Under tonåren är den
psykiska omvårdnaden mycket viktig. Föräldrar, närstående och barn kan ibland
behöva utomståendes hjälp för att klara av problemen. Motionärerna anser det
vara angeläget att alla kommuner kan tillhandahålla sådan professionell hjälp.
I motionen yrkas vidare att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att elevvården, skolhälsovården och
studenthälsovården måste utvecklas (yrkande 6). Enligt motionärerna har de
ekonomiska nedskärningarna på vissa håll inneburit att skolsköterskan och
skolpsykologen fått allt mindre tid med varje elev eller, i värsta fall, att
tjänsterna helt dragits in. Skolsköterskan kan fånga upp signaler och hjälpa
eleven vidare till skolpsykologen, som har en betydelsefull uppgift när det
gäller att hjälpa barn och unga i svåra situationer. Motionärerna anser det
viktigt att barn och unga som befinner sig i kris uppmärksammas och får adekvat
hjälp. I detta sammanhang får inte betydelsen hos bl.a. skolsköterskor och
skolpsykologer förringas. Motionärerna begär även ett tillkännagivande av vad i
motionen anförts om det nationella programmet för självmordsprevention (yrkande
8). Eftersom programmet är det första i sitt slag är det enligt motionärerna av
stor betydelse att det får en nationell spridning på alla berörda nivåer i
samhället. Målsättningen bör därför vara att det skall antas av riksdagen och
därmed få formell status som ett nationellt program, anförs det.
I motion So207 av Barbro Westerholm (fp) begärs ett tillkännagivande av vad i
motionen anförts om utveckling av metoder för förebyggande av självmord hos
unga. Det självmordsförebyggande arbetet måste enligt motionären rikta sig dels
till föräldrarna, dels till skolpersonalen. I USA har utvecklats särskilda
skolprogram som består av rutiner för omhändertagande av elever i riskzonen,
handlingsplan vid inträffade självmord/självmordsförsök, utbildning av
skolpersonal och föräldrar, lektioner för elever samt samarbete med
hjälpinsatser. Motionären anser att arbetssättet bör prövas även i Sverige men
att det inte bör specifikt inriktas på självmordsproblematik utan vara av mer
generell, stödjande karaktär.
Liknande synpunkter har framförts i motion So345 (fp) (yrkande 3).
I motion So302 (kd) begärs ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om
insatser för att förebygga självmord (yrkande 3). Motionärerna påpekar att de
personer som gjort ett första självmordsförsök anses löpa tio gånger så hög
risk som andra att senare avlida på grund av självmord. Motionärerna anser det
därför oerhört angeläget att det finns resurser och möjligheter att följa upp
de patienter som nyligen gjort ett självmordsförsök och de som går med
allvarliga självmordstankar eller av andra skäl bedöms vara i riskzonen. Det är
viktigt att behovet av vårdpersonal lyfts fram och att en ordentlig uppföljning
och kontakt sker för att undvika återfall, anförs det. Motionärerna vill även
framhålla vikten av att det nationella programmet för självmordsprevention
sprids på alla berörda nivåer i samhället. För att programmet skall få en
formell status som nationellt program anses även i denna motion att det skall
antas av riksdagen.
I motion So219 av Tuve Skånberg och Rolf Åbjörnsson (kd) begärs ett
tillkännagivande av vad i motionen anförts om en nationell handlingsplan för
att förebygga självmord bland barn och ungdomar. Motionärerna påpekar att
Sverige länge haft en oförändrad och hög frekvens av självmord bland ungdomar.
Det måste enligt motionärerna ses som oerhört angeläget att ge
Folkhälsoinstitutet i uppdrag att sammanställa en nationell handlingsplan för
att förebygga självmord bland i synnerhet barn och unga.
I motion So345 (fp) begärs ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om
behovet av att minska arbetslösheten för att förbättra hälsan (yrkande 11).
Enligt motionärerna innebär arbetslösheten hälsorisker. Övergången från
arbetlöshetsbidrag till socialhjälp och risken för en mycket sämre ekonomi
oroar många arbetslösa. Känslan av att inte vara behövd samt passiviseringen
och isoleringen ökar vidare risken för psykiska besvär, hjärt- och
kärlsjukdomar och missbruk, anförs det.
I motion So258 av Per Erik Granström m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande av
vad i motionen anförts om förebyggande hälsoarbete för de arbetslösa. Trots
undersökningar som talar för att de arbetslösa har en sämre hälsosituation än
den övriga befolkningen saknar denna grupp tillgång till förebyggande insatser,
exempelvis tobaksavvänjning och regelbundna hälsoundersökningar som kommer de
flesta inom den arbetande befolkningen till del i form av företagshälsovård.
Enligt motionärerna talar starka skäl för att genom förebyggande hälsoarbete
förbättra de arbetslösas situation. Ansvaret för denna verksamhet bör lämpligen
kunna läggas på arbetsförmedlingsnämnderna, menar motionärerna.
I motion So308 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkas att regeringen ges till
känna vad i motionen anförts om att generell arbetstidsförkortning är en
folkhälsofråga (yrkande 2). Ett enkelt sätt att höja människors uppfattning om
sin livskvalitet är enligt motionärerna att låta alla som önskar förkorta sin
arbetstid. Det ger piggare arbetstagare, närvarande föräldrar/anhöriga,
engagerade medborgare och fler arbetstillfällen, anförs det. Motionärerna menar
att en generell arbetstidsförkortning i högsta grad är en folkhälsofråga. Det
är inte konstruktivt att vissa arbetar mer än vad de orkar samtidigt som andra
inte får hjälpa till. Över 100 000 arbetstillfällen har försvunnit inom vård
och omsorg under den senaste tioårsperioden, vilket bl.a. inneburit att
omvårdnaden inte längre kan säkras.
I motion So801 av Olof Johansson m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande av vad i
motionen anförts om skadeförebyggande program bland barn och ungdom (yrkande
12). Hälso- och sjukvården måste enligt motionärerna aktivt bidra till att, i
samarbete med kommuner och frivilliga organisationer, minska
olycksfallsskadorna. Det gäller särskilt för de barn som i dag löper störst
risk att skadas och dödas i olika typer av olyckor, dvs. de som kommer från
socialt mindre privilegierade familjer och bostadsområden. Generella
miljöinriktade insatser som obligatorisk cykelhjälm, simundervisning för alla
barn, systematiskt skadeförebyggande insatser i skolan och på
fritidsanläggningar är enligt motionärerna därvid av stor betydelse. Enligt
motionärerna är det angeläget att systematiska skadeförebyggande program för
barn och ungdom finns i alla landsting före år 2000.
I motion So345 (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen i övrigt anförts om skador (yrkande 2). Skador är enligt
motionärerna den vanligaste dödsorsaken bland barn, ungdom och yngre vuxna.
Varje år inträffar ca 1,4 miljoner personskador i Sverige, varav ca 2 400 med
dödlig utgång. Barnsäkerhetsarbetet måste enligt motionärerna drivas
tvärsektoriellt och involvera föräldrar, personal inom barnomsorg,
fritidsverksamhet och skola, trafikansvariga m.fl. Motionärerna anser att varje
kommun bör ha ett program för hur man skall förebygga att barn kommer till
skada och för hur man skall kunna följa skadeutvecklingen hos barn. Insatserna
för att åstadkomma en hög frivillig användning av cykelhjälm bör intensifieras
och utvecklas så att alla cyklister nås. Förbättrad körkortsutbildning och
speciella ungdomskörkort samt en generell skärpning med helnykterhet i trafiken
skulle enligt motionärerna ha stor effekt på trafik-olyckorna bland ungdomar.
Genom en mer heltäckande rapportering av alla trafikolyckor skulle man få ett
bättre underlag för trafiksäkerhetsarbetet, anförs det vidare.
I motion So259 av Kia Andreasson m.fl. (mp) yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till lag om ljudvolymsbegränsning på diskotek och konserter
enligt Socialstyrelsens rekommendationer (yrkande 1). Socialstyrelsen ger
rekommendationer för maximala ljudnivåer vid konserter och diskotek. Enligt
motionärerna följs sällan rekommendationerna, ingen ställs till ansvar och få
tar frågan på allvar. Den moderna ljudtekniken gör att ljudtoppar på 130-140
dBA kan förekomma vid konserter. Ljudnivån är många gånger så hög att risk
föreligger både för tillfälliga och permanenta hörselnedsättningar och/eller
tinnitus. Smärtgränsen för örat är 125 dBA. Ljudnivån vid musik-evenemang bör
enligt motionärerna ligga på maximalt 90-100 dBA. Det är enligt motionärerna
oerhört viktigt att ungdomar skyddas för det livslånga lidandet som en
hörselskada innebär och att en lag om volymbegränsning införs. I samma motion
yrkas ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om att bedriva
konsumentupplysning om ljud och hörselskador (yrkande 3). Enligt motionärerna
måste Socialstyrelsen bedriva sådan konsumentupplysning.

Bakgrund och tidigare behandling
I Folkhälsorapport 1997 redovisas under rubriken Folksjukdomar bl.a. allergi,
rörelseorganens sjukdomar (lumbago, ischias, seninflammation, muskelvärk,
reumatiska sjukdomar, artros) och tuberkulos.
Allergiska besvär visar en stadig ökning i alla åldrar under de senaste
decennierna. Undersökningen av levnadsförhållanden (ULF) 1988/89 visade att
drygt en tredjedel av befolkningen i åldern 16-84 år hade någon form av allergi
eller annan överkänslighet. Enligt en studie synes allergiförekomsten ha ökat
kraftigt både hos förskolebarn och skolbarn och fördubblats under en
tioårsperiod. Någon form av allergi rapporteras nu föreligga hos mellan 20 och
40 % av barnen. Även om någon del av ökningen kan bero på större medvetenhet om
symtom så är det, enligt rapporten, mycket som talar för att ökningen i stort
är reell.
Det finns enligt rapporten fortfarande stora brister i vår kunskap om vad som
orsakar sjukdomar i rörelseorganen. Sjukdomarna orsakar betydande lidande och
handikapp och är den sjukdomsgrupp som kräver flest sjukskrivningsdagar, flest
långa sjukskrivningar och flest förtidspensioner. I åldern 16-84 år lider ca
15 % av männen och ca 20 % av kvinnorna av någon sjukdom i rörelseorganen.
Vad gäller tuberkulos anges att sjukdomen kräver mellan 3 och 4 miljoner liv
i världen varje år. Under det senaste decenniet har i genomsnitt 550 nya fall
av aktiv tuberkulos per år registrerats i Sverige. År 1995 nyregistrerades
emellertid sjukdomen hos 564 personer, varav 56 % var födda utomlands. På många
håll, bl.a. i Östeuropa, ökar andelen patienter med tuberkelbakterier som är
resistenta mot flera läkemedel och som kan vara farliga smittkällor. Enligt
rapporten ger situationen i Sverige för närvarande knappast anledning till oro,
trots det tillskott av tuberkulos som flyktingströmmen medfört. På grund av
situationen i Östeuropa finns dock anledning att på nytt ta risken för
tuberkulos på allvar.
Enligt folkhälsorapporten är övervikt och fetma betydande riskfaktorer för
allmänt hälsotillstånd, sjuklighet och dödlighet. Kraftigt överviktiga har
betydligt oftare symtom som trötthet, värk och nedsatt rörelseförmåga än
normalviktiga. Övervikt och framför allt kraftig övervikt är ett tilltagande
folkhälsoproblem i västvärlden. Enligt ULF var 36,2 % av männen och 36,2 %
av kvinnorna i Sverige överviktiga år 1988/89. Andelen överviktiga ökar
stadigt. Oroväckande är enligt rapporten att vikten ökar mer än längden bland
skolbarnen.
I rapporten anges att dödligheten i självmord minskat sedan 1980 men att
självmordsförsöken ökat något sedan 1992. År 1995 registrerades 1 813 självmord
i Sverige. I åldersgruppen 15-24 år tog 17 män och 7 kvinnor per 100 000
personer livet av sig. Antalet allvarliga självmordsförsök uppskattas till
mellan 18 000 och drygt 29 000 för 1995.
Enligt vetenskapliga studier påverkar arbetslösheten hela ohälsopanoramat:
från hälsobeteende, symptom på och sociala effekter av sjukdom till kliniskt
diagnostiserbar ohälsa och död. En sammanställning av internationella studier
kring arbetslöshetens effekter på hälsan pekar på ett starkt samband mellan
arbetslöshet och hälsoutfall. Studier från Danmark visar på negativa
hälsoeffekter av arbetslöshet för såväl de drabbade som deras barn. Norska
undersökningar visar att psykiska besvär ökar med arbetslöshetens längd. Enligt
folkhälsorapporten är dock effekterna på hälsan av dagens arbetslöshet inte
helt självklara. Eftersom Sverige har haft en ganska kort erfarenhet av hög
strukturell arbetslöshet har det heller inte funnits tillräckligt långa
uppföljningstider för forskningen att belysa konsekvenserna.
Av folkhälsorapporten framgår vidare att den psykiska arbetsmiljön påverkats
av ökande arbetslöshet och risker för permittering eller uppsägning. Detta har
ökat risken för psykiska eller psykosociala problem. Mycket tyder också på att
alltfler arbetande känner negativ stress, dvs. en fysiologisk påfrestning när
krav och förväntningar inte stämmer överens med vad han eller hon förmår och
kan. Känslan av att ha för mycket att göra och andra former av stress i arbetet
har samband med psykosociala besvär som sömnsvårigheter, olust inför att gå
till jobbet och svårigheter att koppla av arbetet på fritiden, anförs det.
År 1995 inträffade ca 1,4 miljoner personskador till följd av olyckor samt
drygt 2 400 dödsfall, varav de flesta i trafiken. Dödligheten i olycksfall
bland barn i Sverige är låg. Olyckor är ändå den vanligaste dödsorsaken bland
barn och ungdomar upp till 24 år. Totalt avled 66 barn under 14 år av skador
efter olyckshändelse under 1995. Vanligast är att barn omkommer i
trafikolyckor.
Ett av målen i WHO:s hälsopolitiska strategi Hälsa för alla år 2000 är att
antalet dödsfall, skador och handikapp till följd av olyckshändelser skall
reduceras med 25 % till år 2000. Det nationella skadeprogrammet vid FHI liksom
flera regionala och lokala hälsopolitiska program arbetar för att uppnå detta
mål.
Enligt rapporten Folkhälsoarbetets utveckling i Sverige kommer målet troligen
att uppfyllas. Den allmänna minskningen av olycksfall och skador under de
senaste åren är enligt rapporten resultatet av tvärsektoriellt organiserade
förebyggande och hälsofrämjande åtgärder på lokal, regional och nationell nivå.
År 1996 hade enligt rapporten 80 kommuner lokala program för skadeförebyggande
åtgärder och ca 30 kommuner planerade sådana program. Sex landsting har
utvecklat länsövergripande program. Sju kommuner har hittills utnämnts till ?En
säker och trygg kommun? och nya kommuner utses fortlöpande.
Senast i betänkande 1997/98:SoU2 Vissa hälso- och sjukvårdsfrågor behandlade
utskottet motioner om allergi. Utskottet vidhöll sin tidigare redovisade
inställning att den ökande förekomsten av allergier inger oro. Såväl det
förebyggande arbetet som vården och behandlingen av de allergisjuka bör ges
ökad uppmärksamhet liksom forskning och långsiktigt kompetensuppbyggande i
övrigt på området, anfördes det. Utskottet påpekade att verksamheter bedrivs i
bred skala för att på olika sätt försöka förebygga allergi och lindra dess
verkningar samt anförde att bl.a. primärvården här har en viktig uppgift.
Enligt utskottet behövdes inte något initiativ från riksdagens sida med
anledning av motionerna, varför dessa avstyrktes.
I proposition 1996/97:60 anger regeringen vissa principer och riktlinjer för
prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna redovisas som fyra
breda prioriteringsgrupper med kliniska exempel. Som skäl mot att i stället
upprätta prioriteringslistor som preciserar sjukdomstillstånd (diagnos/be-
handling) anförde regeringen att sådana lätt blir rigida eftersom diagnos och
terapi ständigt förändras, att sjukdomar kan yttra sig på olika sätt och att de
kan variera i svårighetsgrad hos en och samma patient vid olika tidpunkter.
I betänkande 1996/97:SoU14 ställde sig utskottet bakom de riktlinjer för
prioriteringar inom hälso- och sjukvården som regeringen föreslagit i
proposition 1996/97:60. Utskottet behandlade vidare motioner om insatser mot
olika sjukdomar, bl.a. yrkanden om en kartläggning av osteoporos. Utskottet
anförde därvid följande:

I ett flertal motioner från den allmänna motionstiden berörs vikten av insatser
mot olika sjukdomar. Utskottet har under senare år i liknande fall regelmässigt
uttalat att utskottet inte ställer sig bakom motionskrav om att satsningar bör
göras på vissa sjukdomar eller att vården av dessa bör organiseras på visst
sätt. Att bedöma sådana frågor är enligt utskottet i första hand en fråga för
sjukvårdshuvudmännen. Socialstyrelsen skall vid behov tillhandahålla underlag
för bedömningarna. Utskottet har även på senare år hänvisat till
Prioriteringsutredningens arbete.
De riktlinjer som regeringen lägger fram i propositionen och som utskottet
nyss ställt sig bakom låter sig inte förena med någon ?lista? där vissa
sjukdomar generellt prioriteras före andra. Det som tas upp i motionerna får
enligt utskottets mening bedömas med ledning av de föreslagna principerna och
riktlinjerna. Därutöver erinrar utskottet om att en del utredningsarbete som
berör de sjukdomar som tas upp i motionsyrkandena redan redovisats eller pågår
t.ex. inom Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU-rapport 127 om
mätning av bentäthet) och Utredningen om bemötande av kvinnor och män inom
hälso- och sjukvården (SOU 1996:133). Utskottet har också erfarit att
Läkemedelsverket i samarbete med Statens legemiddelkontroll i Norge nyligen har
utfärdat rekommendationer för behandling av osteo-poros. Vidare pågår en
utredning om kvinnors hälsa inom EU-kom-missionen. Hösten 1996 presenterades en
första delrapport i Dublin. I direktiven för Nationella folkhälsokommittén
(dir. 1995:158) berörs också vissa frågeställningar. Utskottet vill också
erinra om att det i överenskommelsen om vissa ersättningar till
sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1997 uttalas som ett gemensamt syfte för
parterna att fortsätta utvecklingsarbetet med att fastställa nationella
riktlinjer för ytterligare diagnoser eller sjukdomstillstånd, utöver diabetes,
där det finns konsensus om adekvata metoder för diagnostik och
behandlingsåtgärder. Utskottet utgår således ifrån att de olika sjukdomsgrupper
som nu behandlas, men även andra diagnoser och sjukdomstillstånd, kan komma att
övervägas i det nämnda utvecklingsarbetet.
Utskottet ansåg att motionerna var i huvudsak tillgodosedda och avstyrkte dem
därför. Riksdagen följde utskottet.
Folkhälsoinstitutet har avslutat en särskild utredning om behovet av forskning
om allergi. Det konstaterades att hitintills blygsamma belopp satsats på
allergiforskning, i synnerhet sådan som är av betydelse för prevention. Som led
i en långsiktig strategi engagerades en forskargrupp för inventering av
forskningsfronten och av behovet av forskning samt med uppdraget att föreslå en
plan för uppbyggnad av allergiforskningen i Sverige. Forskargruppen avlämnade
sin rapport i slutet av 1995.
FHI anger i sin fördjupade anslagsframställning 1997-1999 att den mest
utsatta gruppen inom Allergiprogrammet är barnen vars allergier fortsätter att
öka. I Allergiprogrammets långsiktiga strategi prioriteras därför barn och
primärprevention med inriktning på en minskning av barns allergier med 25 %
år 2010. Insatser för att öka kunskapen hos berörda yrkesgrupper liksom
tvärvetenskapligt arbetssätt kommer fortsatt att utvecklas i samarbete med
myndigheter, organisationer, utbildningsväsende och näringsliv, anförs det.
År 1994 avsatte regeringen 250 miljoner i en särskild stiftelse för allergi-
och vårdforskning, Vårdalstiftelsen. Stiftelsen har enligt stadgarna att främja
forskning och forskarutbildning inom vård- och allergiområdet. Stiftelsen
räknar med att kunna dela ut 30-40 miljoner kronor per år genom olika former av
forskningsstöd.
Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) skall utveckla, värdera och
förmedla kunskaper om psykosociala risksituationer, riskgrupper och
riskreaktioner. Verksamheten omfattar målinriktad forskning samt utbildning,
dokumentation och information. Resultaten av forskningsverksamheten skall vara
praktiskt tillämpbara inom det sociala området, inom hälso- och
sjukvårdsområdet och inom arbetsmarknadsområdet. Verksamheten vid IPM är
uppdelad i olika enheter, bl.a. Centrum för suicidforskning och prevention som
arbetar med forskning och metodutveckling, epidemiologisk bevakning,
information och undervisning. I förra årets budgetproposition (1996/97:1)
angavs att kunskapsspridningen är helt central i institutets verksamhet och att
ett fortsatt utvecklingsarbete därför borde bedrivas dels för att bättre nå ut
med kunskapen, dels för att bättre kunna redovisa och utvärdera effekterna av
denna del av verksamheten. Budgetåret 1996/97 anslogs 500 000 kr särskilt för
att bl.a. öka kunskapsspridningen vid myndigheten.
Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet bildade 1994 i samarbete med Centrum
för suicidforskning och prevention ett Nationellt råd för självmordsprevention,
som tagit fram ett nationellt program för självmordsprevention.
Centrum för suicidforskning och prevention har för avsikt att varje år
anordna en nationell konferens för samtliga som arbetar med
självmordsprevention. Syftet med konferensen är att starta ett nationellt
nätverk för självmordsprevention.
I slutet av 1980-talet initierades ett nationellt skadeprogram. Programmet
bygger på ett tvärsektoriellt engagemang på lokal, läns- och central nivå och
en nära samverkan mellan statliga myndigheter, vetenskapliga institutioner,
frivilliga organisationer och insatser inom ramen för primär- och
landstingskommunal verksamhet. Folkhälsoinstitutet ansvarar för utveckling och
samordning av programmet. Det finns även regionala och lokala program för att
förebygga skador. Bl.a. har i flera län hälsopolitiska handlingsprogram
utarbetats inom skadeområdet i samverkan på regional och kommunal nivå.
FHI har i samarbete med bl.a. Vägverket, NTF, Konsumentverket och olika
forskningsinstitutioner bildat en nationell s.k. hjälminitiativgrupp.
Verksamhet i syfte att öka användningen av cykelhjälm pågår enligt FHI på bred
front även i övrigt, bl.a. ute i kommunerna.
År 1994 lade Vägverket, Rikspolisstyrelsen och Svenska Kommunförbundet fram ett
nationellt trafiksäkerhetsprogram för perioden 1995-2000. Trafiknykterhet utgör
ett av de tio reformområdena i programmet. Vägverkets arbete inom reformområdet
under 1996 omfattade insatser med inriktning mot ungdomar som en av två
huvudmålgrupper.
I hälsoskyddslagen (1982:1080) regleras de åtgärder som kan krävas av
fastighetsägare eller nyttjanderättshavare för att förebygga eller undanröja
sanitär olägenhet, dvs. en störning som kan vara skadlig för människors hälsa
och som inte är ringa eller helt tillfällig. Bedömningen av om åtgärder skall
vidtas mot sanitär olägenhet görs av den nämnd som skall fullgöra kommunens
uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet.
Socialstyrelsens rekommendation för bedömning av sanitär olägenhet vid höga
ljudnivåer, exempelvis på diskotek och konserter, är 100 dBA för ekvivalent
ljudnivå (kontinuerligt buller) och 115 dBA för maximal ljudnivå (SOSFS
1996:7). I de allmänna råden anges att Socialstyrelsen har valt att behandla de
föreslagna nivåerna som rekommendationer och inte som riktvärden, för att på så
sätt möjliggöra för miljö- och hälsoskyddsnämnderna att planera åtgärder mot
höga ljudnivåer.
I den senaste budgetpropositionen (1997:98:1) anges att regeringens viktigaste
uppgift är att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Målet är att den
öppna arbetslösheten skall halveras från 8 % 1994 till 4 % år 2000. På lång
sikt är målet full sysselsättning. En av principerna inom
arbetsmarknadspolitiken är att utsatta grupper som långtidsarbetslösa,
arbetshandikappade och ungdomar skall prioriteras.
I proposition 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor föreslås bl.a.
att skolmåltiderna inom det obligatoriska skolväsendet skall vara kostnadsfria.
Regeringen uttalar att det är av stor vikt att skolhuvudmännen även i
fortsättningen tillhandahåller kostnadsfria skolmåltider. Det är inte möjligt
att i lag föreskriva vad en skolmåltid skall bestå av men för eleverna är det
viktigt att de får näringsriktiga måltider, anförs det. Enligt propositionen
utarbetar Statens livsmedelsverk för närvarande en vägledning för
skolmåltiderna.
I proposition 1996/97:137 Nollvisionen och det trafiksäkra samhället föreslås
en ny inriktning av trafiksäkerhetsarbetet med utgångspunkt i den s.k.
nollvisionen. Det långsiktiga målet skall vara att ingen skall dödas eller
skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet.
Nollvisionen förutsätter att ansvaret för trafiksäkerheten delas mellan
trafikanterna och de s.k. systemutformarna, dvs. bl.a. väghållare och de som
ansvarar för yrkesmässiga vägtransporter. Enligt propositionen kommer en
utredning att tillsättas i syfte att bl.a. klargöra hur det allmännas och
näringslivets ansvar för trafiksäkerheten kan och bör preciseras. Regeringen
framhåller vidare att Vägverket, polisen och kommunerna i huvudsak bör verka
för bl.a. att berörda beslutsfattare inom privat och offentlig sektor
stimuleras till att ta ett ökat ansvar för trafiksäkerheten.
Regeringen betonar att nyblivna bilförare uppvisar betydligt högre
olycksrisker jämfört med erfarna förare och anser bl.a. att en hög och jämn
utbildningsnivå bör eftersträvas för nya trafiklärare. Förutsättningarna för
att introducera en körkortsutbildning i etapper där körkortsaspiranten ges
möjlighet att erhålla erfarenhet av bilkörning under förhållandevis säkra
former bör utredas, anförs det vidare.
Riksdagen har antagit förslagen i propositionen (rskr. 1997/98:11).
I Miljöhälsoutredningens betänkande SOU 1996:124 anges allergi som en av de
sjukdomar som kan vara miljörelaterade. Ökningen av allergiförekomsten i den
industrialiserade delen av västvärlden misstänks enligt betänkandet bl.a. bero
på brister i inomhusmiljön, främst fukt och försämrad ventilation. Som mål för
miljökvalitet anges i betänkandet att bristfällig ventilation och höga
radonhalter i bostäder, skolor och förskolor skall åtgärdas och att ingen
ofrivilligt skall utsättas för tobaksrök.
I betänkandet anges vidare att skador till följd av olyckshändelser är ett av
de största folkhälsoproblemen. Enligt utredningen visar erfarenheterna att
möjligheterna att förebygga skador är stora. Under de senaste tio åren har den
totala dödligheten i olycksfallsskador minskat med ca 10 %. Speciellt
framgångsrikt har arbetet varit med att minska dödsolycksfall bland barn.
Utredningen föreslår att hälso- och sjukvården bör registrera inträffade
skadefall inklusive olycksplats och händelseförlopp, att det nationella
skadeprogrammet bör få fortsatt stöd samt att kommunen bör bevaka
olycksfallsrisker i boende- och fritidsmiljö samt vid behov tillse att åtgärder
vidtas mot sådana risker.
Barnpsykiatriutredningen (S 1995:06) har i uppdrag att utreda vården och stödet
till barn och ungdomar med psykiska problem. Utredningen skall bl.a. definiera
gruppen barn och ungdomar med psykiska problem, redogöra för och analysera hur
olika samhällsinstanser arbetar med denna grupp samt föreslå åtgärder för att
förbättra samarbetet mellan främst hälso- och sjukvården och socialtjänsten. I
uppdraget ingår även att överväga och föreslå olika insatser för att förebygga
uppkomsten av psykiska problem och för att förebygga att psykiska problem, om
de väl uppstått, inte fördjupas och befästs.
Kommittén har avgivit delbetänkandet Röster om barns och ungdomars psykiska
hälsa (SOU 1997:8). I betänkandet anges att den samlade bilden av förekomsten
av psykiska problem hos barn är svårtolkad samt att allvarliga oklarheter också
råder i fråga om utvecklingen över tid i Sverige. Kommittén föreslog mot
bakgrund härav att Socialstyrelsen skulle få i uppdrag att utarbeta en modell
för systematisk bevakning och analys av barns och ungdomars psykiska hälsa.
I huvudbetänkandet, som skall avlämnas senast den 31 december 1997, avser
kommittén att behandla bl.a. socialtjänstens roll och ansvar, samarbetsfrågor
samt samhällets ansvar och möjligheter att förebygga psykiska problem hos barn
och ungdomar.
Regeringen har som tidigare nämnts med anledning av kommitténs förslag givit
Socialstyrelsens epidemiologiska centrum i uppdrag att studera
förutsättningarna för ett system för mätning av barns psykiska hälsa.
HSU 2000 anför i betänkandet En tydligare roll för hälso- och sjukvården i
folkhälsoarbetet att kommittén ser allvarligt på nedskärningar inom
skolhälsovården mot bakgrund av rapporterna om en ökning av antalet barn och
ungdomar med psykosociala och psykosomatiska problem. Resurserna inom den
förebyggande barn- och skolhälsovården bör därför värnas, särskilt i socialt
mindre gynnade områden, anförs det.
Även Barnkommittén har i sitt huvudbetänkande behandlat förebyggande arbete
riktat till barn och ungdomar. Kommittén framhåller vikten av att skolkuratorer
och skolpsykologer finns tillgängliga i det dagliga förebyggande psykosociala
arbetet i skolan.
Kommittén konstaterar att förekomsten av allergier hos barn och ungdomar ökat
dramatiskt. Det kan enligt kommittén inte accepteras att barn riskerar att bli
sjuka av att vistas i offentliga lokaler som skolor, daghem och fritidshem. Den
lagstiftning som reglerar obligatorisk ventilationskontroll måste efterlevas i
alla delar av landet, anförs det. Kommittén understryker vikten av att
regeringen prioriterar denna fråga.
Arbetstidskommittén har haft i uppdrag att bl.a. analysera de långsiktiga
konsekvenserna av alternativa arbetstidsförkortningar och att undersöka på
vilket sätt flexibla arbetstidsregler kan införas i svensk lagstiftning,
däremot inte att föreslå en generell arbetstidsförkortning. I slutbetänkandet
Arbetstid, längd, förläggning och inflytande (SOU 1996:145) anges att det inte
kan uteslutas att en arbetstidsförkortning skulle kunna ge ett bidrag till att
minska arbetslösheten och även påverka jämställdheten mellan män och kvinnor.
Vad gäller sambandet mellan kortare arbetstid och hälsa har emellertid ytterst
få studier genomförts, och de forskningsresultat som finns är inte entydiga och
ofta av dålig kvalitet. Det är därför omöjligt att dra några slutsatser i detta
avseende, anförs det. Betänkandet har remissbehandlats.
Enligt uppgift från Arbetsmarknadsdepartementet kommer en proposition baserad
på Arbetstidskommitténs betänkande och med förslag till bl.a. en ny
arbetstidslag att presenteras för riksdagen i mars 1998. För närvarande
föreligger inte några planer på att i propositionen föreslå en generell
arbetstidsförkortning, dvs. att den ordinarie arbetstiden skall vara lägre än
40 timmar i veckan.

Utskottets bedömning
Utskottet ser allvarligt på den ökande förekomsten av allergier och annan
överkänslighet. Utskottet vidhåller att såväl det förebyggande arbetet som
vården och behandlingen av de allergisjuka bör ges ökad uppmärksamhet, liksom
forskning och långsiktigt kompetensuppbyggande i övrigt. Sedan länge pågår på
bred front verksamheter med syfte att förebygga allergi och lindra dess
verkningar. Utskottet utgår vidare från att allergier kommer att tas upp såväl
av Kommittén för nationella hälsomål som i det kommande nationella
handlingsprogrammet för att minska den miljörelaterade ohälsan. Något initiativ
av riksdagen med anledning av motionerna So302 (kd) yrkande 4 och So345 (fp)
yrkande 4 behövs inte. Utskottet avstyrker motionerna.
När det gäller motionsyrkanden om satsningar på vissa sjukdomar vidhåller
utskottet att det i första hand är sjukvårdshuvudmännen som har att bedöma
dessa frågor. Utskottet vill åter framhålla att de riktlinjer för
prioriteringar inom hälso- och sjukvården som riksdagen ställt sig bakom inte
låter sig förena med att generellt prioritera vissa sjukdomar före andra. Det
som tas upp i motionerna So270 (m, s, c, fp, v, mp, kd), So204 (m), So289 (s),
So245 (s), So260 (c), So316 (c) och So345 (fp) yrkandena 7 och 8 bör enligt
utskottets mening bedömas inom det enskilda landstinget med ledning av de
principer och riktlinjer för prioritering som fastställts. Socialstyrelsen
skall vid behov tillhandahålla underlag för bedömningarna. Utskottet vill
därutöver erinra om det utredningsarbete som redan redovisats eller pågår,
t.ex. inom SBU, Läkemedelsverket och Kommittén för nationella folkhälsomål samt
i enlighet med överenskommelsen om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen
m.m. för år 1997. Riksdagen bör enligt utskottet inte göra något
tillkännagivande med anledning av motionerna. Motionerna avstyrks.
Enligt utskottet är det självfallet mycket angeläget att på alla sätt förebygga
självmord. Barnpsykiatriutredningen kommer i sitt huvudbetänkande bl.a. att
föreslå olika insatser för att förebygga uppkomst och försämring av psykiska
problem hos barn och ungdomar. Såväl HSU 2000 som Barnkommittén har framhållit
att det förebyggande psykosociala arbetet genom kuratorer och psykologer i
skolan bör värnas. Centrum för suicidforskning och prevention arbetar på bred
front, bl.a. genom att anordna undervisning om självmordsprevention för
personal inom bl.a. hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolan. Utskottet
förutsätter att arbetet med att förebygga självmord och psykisk ohälsa
fortsätter och att det nationella programmet för självmordsprevention sprids
till alla berörda. Enligt utskottets mening behövs inte något tillkännagivande
till regeringen. Motionerna So306 (kd, m, c, fp, v, mp) yrkandena 1, 6 och 8,
So207 (fp), So345 (fp) yrkande 3, So302 (kd) yrkande 3 och So219 (kd) avstyrks
därför.
Internationell forskning visar på ett samband mellan arbetslöshet och ohälsa.
Svenska studier pågår också på området och bör enligt regeringen prioriteras.
Regeringen har som sin viktigaste uppgift angivit att öka sysselsättningen och
minska arbetslösheten. Motion So345 (fp) yrkande 11 får enligt utskottet anses
tillgodosedd och avstyrks därför. Även motion So258 (s) avstyrks.
Enligt Arbetstidskommitténs slutbetänkande kan några säkra slutsatser rörande
sambandet mellan kortare arbetstid och förbättrad hälsa inte dras på grundval
av de studier som hittills genomförts på området. Riksdagen bör enligt
utskottet inte göra något tillkännagivande till regeringen med anledning av
motion So308 (mp) yrkande 2. Motionsyrkandet avstyrks.
Den totala dödligheten i olycksfallsskador har minskat med 10 % under det
senaste decenniet. Särskilt framgångsrikt har arbetet varit med att minska
dödsolycksfall bland barn. WHO:s mål att minska antalet dödsfall, skador och
handikapp till följd av olyckshändelser med 25 % till år 2000 kommer troligen
att uppfyllas. Skadeförebyggande verksamheter pågår på bred front i landet,
bl.a. genom det nationella tvärsektoriella skadeprogrammet. Det finns såväl
kommunala som regionala program för skadeförebyggande åtgärder. Omfattande
insatser pågår för att öka säkerheten i trafiken, bl.a. i det nationella
trafiksäkerhetsprogrammet. Trafiksäkerhetsarbetet skall fortsättningsvis ha sin
utgångspunkt i den s.k. nollvisionen. Miljöhälsoutredningen har presenterat
flera förslag till skadeförebyggande åtgärder. Utskottet förutsätter att skador
såsom folkhälsoproblem kommer att belysas både i det nationella
handlingsprogrammet för att minska den miljörelaterade ohälsan och av Kommittén
för nationella folkhälsomål. Utskottet utgår vidare från att det
skadeförebyggande arbetet kommer att fortsätta och utvecklas utan något
tillkännagivande till regeringen i frågan. Motionerna So801 (c) yrkande 12 och
So345 (fp) yrkande 2 får anses i huvudsak tillgodosedda och avstyrks därför.
En alltför hög ljudnivå på diskotek eller konserter kan utgöra risk för
hörselnedsättning eller tinnitus. Åtgärder mot sanitära olägenheter i form av
hög ljudnivå kan vidtas med stöd av hälsoskyddslagen. Utskottet anser det inte
nödvändigt att införa särskild lagstiftning om ljudvolymsbegränsning på
diskotek och konserter och avstyrker därför motion So259 (mp) yrkandena 1 och
3.

Utvärdering av smittskyddslagen m.m.

Motionerna
I motion So277 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) begärs dels att riksdagen beslutar
att, i enlighet med vad i motionen anförts, bastuklubbslagen tills vidare inte
skall gälla (yrkande 1), dels att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, hos
regeringen begär förslag till sådan ändring av lagen att föreningsdrivna klubba
tillåts (yrkande 2). Motionärerna konstaterar att den pågående utvärderingen av
smittskyddslagen även kommer att behandla bastuklubbslagen. Med hänsyn till den
fortgående hivepidemins allvarliga karaktär anser motionärerna att en lagändrin
inte kan vänta. I avvaktan på Smittskyddskommitténs betänkande föreslår de
därför att bastuklubbslagen tills vidare inte skall gälla.
I motion So304 av Yvonne Ruwaida (mp) begärs ett tillkännagivande till
regeringen med innebörden att Smittskyddskommittén borde undersöka vilka
människor som tvångsisolerats med stöd av smittskyddslagen (yrkande 14). Enligt
motionärens uppfattning har människor med utländsk kulturell bakgrund varit
överrepresenterade i sammanhanget.

Tidigare behandling
Utskottet har nyligen behandlat en motion liknande So277, nämligen i betänkande
1997/98:SoU2, vartill hänvisas. I betänkandet redovisas tillkomsten av den s.k.
bastuklubbslagen samt direktiven för Smittskyddskommittén (dir. 1996:68).
Utskottet ansåg att riksdagen inte borde föregripa regeringens kommande förslag
på området. Motionen avstyrktes. Riksdagen följde utskottet.
Enligt direktiven skall kommittén också utvärdera bestämmelserna om
tvångsåtgärder samt genomgående uppmärksamma och analysera frågor kring
rättssäkerheten för den enskilde.

Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller sin inställning att riksdagen inte bör föregripa regeringen
kommande förslag på området. Motionerna So277 (mp) yrkandena 1 och 2 samt So304
(mp) yrkande 14 avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande folkhälsoarbetets inriktning och organisation
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So241 yrkandena 1, 2, 6-8 och 10,
1997/98:So285 yrkande 4, 1997/98:So308 yrkandena 15, 17 och 20 samt
1997/98:So345 yrkandena 10, 12 och 13,
res. 1 (c)
res. 2 (fp)
res. 3 (v)
res. 4 (mp)
2. beträffande skatte- och avgiftshöjningar för hälsofarliga
verksamheter
att riksdagen avslår motion 1997/98:So308 yrkande 4,
res. 5 (mp)
3. beträffande förebyggande arbete
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So302 yrkandena 2 och 10, 1997/98:So319
yrkande 4, 1997/98:So326 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:So340 yrkande 1,
res. 6 (m, mp, kd)
4. beträffande skillnader i hälsa
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So285 yrkande 2 och 1997/98:So302
yrkande 1,
res. 7 (kd)

5. beträffande folkhälsoforskning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So241 yrkandena 3 och 5, 1997/98:So308
yrkande 18, 1997/98:So326 yrkande 3 och 1997/98:So345 yrkande 15,
res. 8 (m)
res. 9 (fp, kd)
res. 10 (c)
res. 11 (mp)
6. beträffande statistiskt underlagsmaterial i folkhälsoarbetet
att riksdagen avslår motion 1997/98:So241 yrkande 9,
res. 12 (c)
7. beträffande allergi
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So302 yrkande 4 och 1997/98:So345
yrkande 4,
res. 13 (fp, kd)
8. beträffande vissa sjukdomar
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So204, 1997/98:So245, 1997/98:So260,
1997/98:So270, 1997/98:So289, 1997/98:So316 och 1997/98:So345 yrkandena 7
och 8,
res. 14 (m, mp)
res. 15 (fp)
9. beträffande självmordsprevention
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So207, 1997/98:So219, 1997/98:So302
yrkande 3, 1997/98:So306 yrkandena 1, 6 och 8 samt 1997/98:So345 yrkande
3,
res. 16 (fp, mp, kd)
10. beträffande arbetslöshet och ohälsa
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So258 och 1997/98:So345 yrkande 11,
res. 17 (fp)
11. beträffande generell arbetstidsförkortning som en
folkhälsofråga
att riksdagen avslår motion 1997/98:So308 yrkande 2,
res. 18 (v, mp)
12. beträffande skador till följd av olycksfall
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So345 yrkande 2 och 1997/98:So801
yrkande 12,
res. 19 (c, fp, mp)
13. beträffande en lag om ljudvolymsbegränsning
att riksdagen avslår motion 1997/98:So259 yrkandena 1 och 3,
res. 20 (mp)
14. beträffande utvärdering av smittskyddslagen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So277 yrkandena 1 och 2 och
1997/98:So304 yrkande 14.

Stockholm den 4 december 1997

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo
Karlsson (s), Hans Karlsson (s), Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö (m),
Marianne Jönsson (s), Conny Öhman (s), Barbro Westerholm (fp), Mariann
Ytterberg (s), Stig Sandström (v), Christin Nilsson (s), Birgitta Wichne (m),
Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kd), Annika Jonsell (m) och Kerstin
Warnerbring (c).

Reservationer

1. Folkhälsoarbetets inriktning och organisation (mom. 1)
Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 13 börjar med ?Flertalet
av? och slutar med ?bör avslås? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet bör folkhälsoarbetet genomsyra allt samhällsarbete. De
politiska besluten skall grundas på principen om en hållbar hälsoutveckling och
människor ges möjlighet att leva ett hälsosamt liv. Ekonomisk tillväxt behöver
inte innebära någon förbättrad social utveckling, speciellt inte om stora
grupper av befolkningen inte får del av de växande resurserna.
Nationalräkenskaperna bör därför enligt utskottets mening inkludera positiva
respektive negativa effekter på folkhälsan, dvs. ett hälsojusterat BNP-mått.
Utskottet vill framhålla vikten av att folkhälsoarbetet utgår från den enskilde
individen och dennes vilja. Det måste finnas en rimlig avvägning mellan det som
anses folkhälsopolitiskt motiverat och människans önskan. En av de
grundläggande förutsättningarna för ett lyckat folkhälsoarbete är att människor
har makt över sin vardag och ser möjligheter till förändringar. En betydande
del av ojämlikheterna i hälsa grundar sig just på att människor har olika
möjligheter till inflytande över sina egna liv. Ett decentraliserat samhälle
har enligt utskottets mening bättre förutsättningar att ge människor inflytande
och en överblickbar närmiljö, vilket minskar risken för ohälsa. Mekanismer och
funktioner i det lokala samhället kan fungera som drivkrafter i
folkhälsoarbetet. Enligt utskottet måste folkhälsoarbetet få en sådan självklar
del i samhällsarbetet som miljöarbetet har i dag. Det handlar om att förändra
strukturer, om att ge människor makt över sina liv och om en målmedveten
strategi från samhällets sida. Alla människor, institutioner och organisationer
måste vara en del i detta arbete.
Folkhälsoarbetet bör enligt utskottets mening inriktas på följande sätt.
Skillnaden i hälsoutveckling hos olika grupper kan förklaras med att människor
har olika levnadsbetingelser. De sociala skillnaderna i befolkningen måste
därför minska. De stora regionala skillnaderna i hälsa mellan människor i olika
landsdelar och inom län och städer måste också minska. Även ojämlikheten i
hälsa mellan kvinnor och män måste enligt utskottet bli mindre. Det krävs ökade
insatser för att uppmärksamma och förbättra kvinnors ogynnsamma
hälsoutveckling. Folkhälsoarbetet skall också inriktas på att utveckla
mekanismer för social gemenskap och integrering av funktioner i lokalsamhället.
Ensamhet, osäkerhet och utanförskap skapar dåliga miljöer som har en negativ
påverkan på människors fysiska och psykiska hälsa. Ofta är det enkla mekanismer
eller träffpunkter som gör att människor känner ökad trivsel och därmed mår
bättre.
Ett lyckat folkhälsoarbete kräver enligt utskottets mening fler aktörer och
mer genomgripande sektorsöverskridande arbete. Alla beslutsnivåer måste vara
beredda att göra insatser för att klarlägga riskfaktorer och för att förbättra
miljön inom sitt ansvarsområde. Utskottet vill betona vikten av arbetet på
lokal nivå. Enskilda individer, föreningar, bostadsföretag, kommuner och
landsting har alla möjlighet att påverka och förbättra den lokala miljön.
Enligt utskottet behövs det emellertid också mer systematiska åtgärder från
statens sida för att folkhälsoarbetet skall få genomslag. Den nationella nivån
har ett ansvar att utveckla strategier för preventiva åtgärder för enskilda
sjukdomar och för att förändra grundläggande strukturer som påverkar
folkhälsan. Enligt utskottet bör det på nationell nivå utformas strategier
liknande dem som gjordes för Agenda 21-arbetet och som innefattar mål för
kommunalt genomförande och en tidsplan. Utskottet anser vidare att kommunerna
med jämna mellanrum bör ta fram folkhälsorapporter som belyser hälsosituationen
bland kommuninvånarna. Det skulle underlätta bedömningarna i politiska beslut
rörande folkhälsofrågor. Regeringen bör inleda samtal med kommunförbundet om
sådana insatser på kommunal nivå. Utskottet vill också betona vikten av att det
före viktiga beslut görs en omfattande analys av vad beslutet kan få för
betydelse för hälsoutvecklingen, motsvarande vad som redan i dag görs på
miljöområdet. Metoder för hälsokonsekvensanalyser bör utvecklas.
Enligt utskottet bör Kommittén för nationella folkhälsomål ges i uppdrag att
presentera en strategi kring hållbar utveckling i ett hälsoperspektiv samt
presentera hur sektorsgränser skall brytas och hur befintliga beslutssystem kan
förändras.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen ge regeringen till känna med anledning
av motion So241 (c) yrkandena 1-2, 6-8 och 10. Övriga motioner under avsnittet
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande folkhälsoarbetets inriktning och organisation
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So241 yrkandena 1-2, 6-8 och 10
och med avslag på motionerna 1997/98:So285 yrkande 4, 1997/98:So345
yrkandena 10, 12 och 13 samt 1997/98:So308 yrkandena 15, 17 och 20 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Folkhälsoarbetets inriktning och organisation (mom. 1)
Barbro Westerholm (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 13 börjar med ?Utskottet
ser? och slutar med ?bör avslås? bort ha följande lydelse:
Kommunernas folkhälsoarbete inriktas främst på allergi, droger och miljö samt
även mot att minska hälsoskillnaderna mellan olika grupper i befolkningen.
Utskottet ser mycket positivt på att kommunerna inrättar olika former av
hälsoråd och anser att denna utveckling bör fortsätta i nära samarbete med
landstingen. Kommunerna ansvarar för skolhälsovården som enligt utskottet
fyller en viktig uppgift. Utskottet anser att den neddragning på området som
skett på en del håll måste hejdas. Med hänsyn till elevernas ökade efterfrågan
på psykologiskt stöd bör förutom läkare och sköterska även psykolog och kurator
finnas tillgängliga inom skolhälsovården.
Skolans folkhälsoarbete måste bygga på engagemang hos skolpersonalen,
eleverna och föräldrarna. Det är enligt utskottet viktigt att arbetet utformas
utifrån den enskilda skolans lokala behov och intressen och i nära samverkan
med andra sektorer i samhället samt ideella organisationer. Enligt utskottet
måste hälsofostran, dvs. undervisning om sex- och samlevnad, kost, motion och
ANT, få ett större och tydligare utrymme på skolschemat. Sex- och
samlevnadsundervisningen kan utvecklas vidare och utskottet anser det angeläget
att den inte utsätts för några nedskärningar. Skolans arbetsmiljö, i både
fysisk och psykosocial mening, måste ägnas större uppmärksamhet. Enligt
utskottet bör skolorna löpande rapportera skador och psykosocial ohälsa bland
eleverna samt utarbeta hälsoprogram med målsättningen att skapa en bra
arbetsmiljö för barn och lärare.
Socialtjänsten och apoteken kan förstärka hälso- och sjukvårdens insatser i
folkhälsoarbetet genom att verksamheterna i stor utsträckning möter samma
människor. Socialtjänsten kan hindra att sociala problem leder till ohälsa.
Kunskapen inom socialtjänsten att se och förstå tidiga varningssignaler behöver
emellertid utvecklas. Utskottet anser att detta är ett viktigt område att ta
upp i utbildningen av socialtjänstens personal. Apoteken har genom sin stora
kontaktyta goda möjligheter att förmedla kunskap om hur man kan förebygga olika
hälsoproblem, vilket såväl landstingen som Folkhälsoinstitutet och
Socialstyrelsen har utnyttjat. Detta slags samarbete bör enligt utskottet ske i
än större utsträckning och utvecklas vidare.
Enligt utskottet gör de ideella organisationerna, t.ex.
nykterhetsorganisationer, yrkesföreningar mot tobak, föreningar för olika
patientgrupper, stu-dieförbund, Friskis och Svettis m.fl., ovärderliga insatser
i folkhälsoarbetet. Det organisationsstöd som utgår till dessa sammanslutningar
är mycket begränsat i relation till vad de utför. Utskottet anser därför att
det bör utredas hur organisationsstödet till ideella organisationer inom detta
område bäst bör utformas och dimensioneras för att nå högsta
kostnadseffektivitet.
Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motion So345 (fp) yrkandena 10
och 12-13 ges regeringen till känna. Övriga motioner under avsnittet avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande folkhälsoarbetets inriktning och organisation
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So345 yrkandena 10, 12 och 13 och
med avslag på motionerna 1997/98:So241 yrkandena 1-2, 6-8 och 10,
1997/98:So285 yrkande 4 och 1997/98:So308 yrkandena 15, 17 och 20 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Folkhälsoarbetets inriktning och organisation (mom. 1)
Stig Sandström (v) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 13 börjar med ?Flertalet
av? och slutar med ?bör avslås? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet är det angeläget att följa hälsotillståndet inom olika
grupper av befolkningen och slå larm om de sjukdomar och skador som har samband
med yttre faktorer ökar. Arbetet i syfte att kartlägga riskmiljöer som
exempelvis hälsofarliga arbetsplatser och lokaler, luftföroreningar och
skadligt buller bör utvecklas, liksom målinriktade insatser i syfte att
förebygga stora folksjukdomar såsom cancer, allergier och diabetes. Utskottet
vill betona vikten av mödra- och barnhälsovårdens, skolhälsovårdens och
ungdomsmottagningarnas arbete. Hälsoupplysningen bör bedrivas aktivt och med
pedagogiska metoder så att den når även socialt utsatta grupper, t.ex. grupper
med språksvårigheter. Vidare bör enligt utskottets mening politiska åtgärder
vidtas för att garantera allas rätt till hälsa, arbete och försörjning. Det är
viktigt att undanröja arbetslösheten eftersom den är en grogrund för bl.a.
fysisk och psykisk ohälsa.
Det råder i dag oklarhet om det politiska ansvaret för folkhälsofrågor på
central nivå. Formellt är socialministern högsta ansvarig, men hennes an-
svarsområde är i dag så vittomfattande att folkhälsofrågorna knappast kan ges
prioritet. Enligt utskottet bör en folkhälsominister tillsättas. Det behövs
mottagare på de politiska nivåerna som har nödvändig tid och kompetens att ta
till vara den enorma kunskap om hälsan och dess bestämningsfaktorer som finns
inom hälso- och sjukvården. Folkhälsoministern bör förutom folkhälsofrågorna
ansvara för exempelvis handikappolitiken samt frågor om hjälpmedelsförsörjning,
rehabilitering och arbetsliv. En sådan anordning skulle bl.a. medföra en bättre
central samordning av folkhälsoarbetet och en bättre helhetssyn samt att
regeringen får större kunskaper om hur olika åtgärder påverkar folkhälsan.
Utskottet ser allvarligt på att det i dag sällan görs konsekvensbeskrivningar
inför politiska beslut. Mot bakgrund av de nedskärningar som genomförts och
vars konsekvenser det saknas forskning om, bör enligt utskottets mening en
samhällsanalys över levnadsförhållandena i Sverige göras.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna
med anledning av motion So285 (v) yrkande 4. Övriga motioner under avsnittet
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande folkhälsoarbetets inriktning och organisation
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So285 yrkande 4 och med avslag på
motionerna 1997/98:So241 yrkandena 1-2, 6-8 och 10, 1997/98:So308
yrkandena 15, 17 och 20 och 1997/98:So345 yrkandena 10, 12 och 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Folkhälsoarbetets inriktning och organisation (mom. 1)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 13 börjar med ?Flertalet
av? och slutar med ?bör avslås? bort ha följande lydelse:
Den ekonomiska utvecklingen, och därmed fördelningspolitiken, är enligt
utskottet av strategisk betydelse ur ett folkhälsoperspektiv. Det finns i dag
stor anledning att ur en folkhälsoekonomisk synvinkel diskutera och analysera
förändringar av skatte- och transfereringssystem samt effekten av olika
lönepolitiska strategier. Folkhälsoarbete på en övergripande nivå präglas av
trender. För att undvika att fokus plötsligt förflyttas från en arena till en
annan anser utskottet att alla eventuella nedskärningar av övergripande
folkhälsoanslag skall följas av konsekvensbeskrivningar.
Utskottet anser att det är angeläget att ett nära samarbete sker mellan
primärvården, Agenda 21-arbetet, de folkbildande organisationerna och övrigt
lokalt folkhälsoarbete. Ett sådant samarbete kan lokalt skapa utrymme för en
fruktbar dialog runt folkhälsofrågor i människors vardag. Enligt utskottets
mening bör regeringen utreda hur man i projektform från statens sida skall
kunna initiera, förankra och genomföra en sådan lokal försöksverksamhet.
Försiktighetsprincipen innebär att om något på goda grunder bedöms eller
misstänks vara hälsostörande skall det undvikas, även om någon fullständig
vetenskaplig bevisning om hälsofarligheten inte kan presteras. Denna princip
måste enligt utskottet beaktas även inom hälso- och sjukvården.
Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motion So308 (mp) yrkandena 15,
17 och 20 ges regeringen till känna. Övriga motioner under avsnittet avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande folkhälsoarbetets inriktning och organisation
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So308 yrkandena 15, 17 och 20
samt med avslag på motionerna 1997/98:So241 yrkandena 1-2, 6-8 och 10,
1997/98:So285 yrkande 4 och 1997/98:So345 yrkandena 10, 12 och 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Skatte- och avgiftshöjningar för hälsofarliga verksamheter (mom. 2)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 13 börjar med ?Utskottet
finner? och slutar med ?yrkande 4 avstyrks därför? bort ha följande lydelse:
En betydande del av kostnaderna för hälso- och sjukvård kan hänföras till
trafikolyckor, miljöstörningar, alkoholmissbruk och tobaksanvändning. Enligt
utskottets mening bör skatter och avgifter inom dessa verksamheter och på dessa
varor användas för att betala de samhällsekonomiska kostnader som de direkt
eller indirekt orsakar. En höjning av skatten på dessa områden bör ske inom
ramen för en skatteväxling där skatten på främst arbete sänks. Genom detta
system tryggas delvis den framtida finansieringen av hälso- och sjukvården. Det
innebär också att hälso- och miljöfarliga verksamheter och varor blir dyrare
och därmed sannolikt mindre vanliga. På sikt medför systemet lägre
vårdkostnader och en betydande folkhälsovinst för medborgarna.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So308 (mp)
yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande skatte- och avgiftshöjningar för hälsofarliga verksamheter
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So308 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Förebyggande arbete (mom. 3)
Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp),
Chatrine Pålsson (kd) och Annika Jonsell (m) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 13 börjar med ?HSU 2000?
och slutar med ?och avstyrks därför? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet är det viktigt att förebyggande insatser liksom
hälsoperspektivet uppmärksammas i diskussionerna om sjukvårdens framtida
inriktning. Det är bättre att försöka förebygga och undvika skador där så är
möjligt, än att enbart reparera de skador som redan uppkommit. Den enskilde
slipper därmed lidande och ohälsa och samhället sparar resurser. Många studier
visar att äldre oftast ges enbart omvårdnad, inte förebyggande eller
rehabiliterande insatser. Enligt utskottet är detta både inhumant och
resursslösande. En ökad fokusering på hälsa och rehabilitering behövs och den
enskilda människans handlingar och ansvar måste sättas i centrum. Hälsan har
även samband med grundläggande värderingar och kulturmönster. I dag ser inte
alla sambandet mellan den egna livsstilen och hur de mår. Utskottet anser det
mycket angeläget att människor uppmuntras att ta ansvar för sin hälsa.
Enligt utskottets mening är det viktigt att alla som arbetar inom sjukvården
får ökade kunskaper om förebyggande åtgärder. Då dagens läkarutbildning inte
ägnar många timmar åt prevention har även läkarna behov av ökade kunskaper om
preventionens och livsstilens betydelse för hälsan.
Utskottet anser det viktigt att det förebyggande arbetet sker långsiktigt och
målmedvetet samt att uppföljande kontroller görs av insatsernas kvalitet och
effekter på folkhälsan.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna So302 (kd)
yrkandena 2 och 10, So319 (mp) yrkande 4, So326 (m) yrkandena 1 och 2 och So340
(mp) yrkande 1 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande förebyggande arbete
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:So302 yrkandena 2 och 10,
1997/98:So319 yrkande 4, 1997/98:So326 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:So340
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Skillnader i hälsa (mom. 4)
Chatrine Pålsson (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14 börjar med ?Enligt
årets? och slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande lydelse:
Utskottet vill betona vikten av att signalerna om ojämlikhet i hälsa mellan
olika befolkningsgrupper beaktas i folkhälsoarbetet. Hälsopolitisk hänsyn måste
enligt utskottet tas i all samhällsplanering. Kunskap är därvid ett nyckelord.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So302 (kd)
yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna. Motion So285 (v) yrkande 2
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande skillnader i hälsa
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So302 yrkande 1 och med avslag på
motion 1997/98:So285 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

8. Folkhälsoforskning (mom. 5)
Sten Svensson, Liselotte Wågö, Birgitta Wichne och Annika Jonsell (alla m)
anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 17 börjar med ?I
forskningspropositionen? och på s. 18 slutar med ?avstyrks därför? bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottet är kunskaperna otillräckliga om vilka förebyggande insatser
som är effektiva och vilka åtgärder i preventivt syfte som är möjliga att
utföra. I ekonomiskt trängda lägen nedprioriteras emellertid ofta forskning om
förebyggande insatser och den som vill satsa på forskning på området har svårt
att få anslag. Utskottet ser allvarligt på detta och anser att
Folkhälsoinstitutet och andra aktörer inom området bör studera vilka preventiva
insatser som har bäst effekt och är lättast att genomföra.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So326 (m)
yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner under
avsnittet avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande folkhälsoforskning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So326 yrkande 3 och med avslag på
motionerna 1997/98:So241 yrkandena 3 och 5, 1997/98:So308 yrkande 18 och
1997/98:So345 yrkande15 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

9. Folkhälsoforskning (mom. 5)
Barbro Westerholm (fp) och Chatrine Pålsson (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 17 börjar med ?I
forskningspropositionen? och på s. 18 slutar med ?avstyrks därför? bort ha
följande lydelse:
I Sverige förs statistisk över dödligheten i olika sjukdomar och över vilka
sjukdomar som föranleder sjukhusvård. Uppgifterna om sjuklighet och
hälsoproblem i öppenvården är emellertid ofullständiga och måste enligt
utskottets mening förbättras. Utskottet ser allvarligt på att SCB:s
undersökningar om levnadsförhållanden (ULF) begränsats på grund av
besparingskrav. Detta kommer att försvåra möjligheterna att analysera vissa
utsatta gruppers hälsoproblem och hur de kan avhjälpas. Enligt utskottet behövs
bättre kunskaper om barns fysiska och psykiska hälsa liksom om vilka
riskfaktorer som ligger bakom vissa stora folksjukdomar. Könsperspektivet när
det gäller ohälsa har inte heller blivit föremål för ingående forskning.
Kunskaperna om arbetslöshetens konsekvenser för hälsan är också ofullständiga.
Vidare behövs forskning kring vad som påverkar etableringen av barns och
ungdomars levnadsvanor. Utskottet anser även att studier behövs som belyser
såväl hälso- och sjukvårdens som samhällsinriktade åtgärders betydelse för
folkhälsan, uttryckt i såväl mänskliga som hälsoekonomiska termer. Enligt
utskottet är folkhälsoforskning ett prioriterat område, vilket bör beaktas av
forskningsråden och forskningsstiftelserna.
Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motion So345 (fp) yrkande 15 ges
regeringen till känna. Övriga motioner under avsnittet avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande folkhälsoforskning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So345 yrkande 15 och med avslag
på motionerna 1997/98:So241 yrkandena 3 och 5, 1997/98:So308 yrkande 18
och 1997/98:So326 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

10. Folkhälsoforskning (mom. 5)
Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 17 börjar med ?I
forskningspropositionen? och på s. 18 slutar med ?avstyrks därför? bort ha
följande lydelse:
Arbetsmiljön i Sverige är internationellt sett bra. Ohälsa på grund av
förhållandena på arbetsplatsen är mindre förekommande här än i andra jämförbara
länder. En orsak till detta är den mycket medvetna satsningen som gjorts för
att förbättra arbetsmiljön. Enligt utskottet bör nu en motsvarande strategisk
satsning göras på livet utanför arbetsplatsen, med utgångspunkt i det sociala
livets stödpunkter: familjen, de sociala nätverken och närmiljön. Utskottet
anser att ett omfattande forskningsprogram bör initieras om den sociala
gemenskapens betydelse för folkhälsan. Det behövs ny kunskap om social
integration och om vilka mekanismer som påverkar människors livsvillkor och
levnadssätt. Forskningsprogrammet bör enligt utskottet utgå från
mikroperspektivet och ha till syfte att belysa familjens, de sociala nätverkens
och den yttre närmiljöns betydelse för människors hälsa. Programmet bör vara
tvärsektoriellt och omfattas av idéhistoriker, sociologer, medicinare,
antropologer m.fl.
Skillnaderna i hälsa grundar sig ofta på klasskillnader vilket fått till
följd att kvinnoperspektivet i folkhälsoarbetet glömts bort. Analyser av och
forskning kring hälsoutvecklingen har ofta begränsats till specifika
kvinnosjukdomar och psykiska problem. Enligt utskottets mening måste
folkhälsoarbetet vidgas för att belysa kvinnors situation ur andra perspektiv.
Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motion So241 (c) yrkandena 3 och
5 ges regeringen till känna. Övriga motioner under avsnittet avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande folkhälsoforskning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So241 yrkandena 3 och 5 och med
avslag på motionerna 1997/98:So308 yrkande 18, 1997/98:So326 yrkande 3 och
1997/98:So345 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

11. Folkhälsoforskning (mom. 5)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 17 börjar med ?I
forskningspropositionen? och på s. 18 slutar med ?avstyrks därför? bort ha
följande lydelse:
Det finns otaliga exempel på att patienter med oklara diagnoser och s.k.
diffusa besvär behandlas kränkande och inte tas på allvar. Ofta omfattas dessa
personer inte av sjukförsäkringssystemet eftersom de inte får någon erkänd
diagnos. Utskottet vill påpeka att diffusa besvär kan bero på en genomgripande
påverkan på flera organ i kroppen, t.ex. en allmän förgiftning eller annan
störning av kroppens funktioner på den molekylära nivån. Enligt utskottet bör
den forskning som saknas för att s.k. diffusa symptom skall kunna förklaras
även för försäkringskassan prioriteras. Det kan handla om forskning kring
sambanden mellan miljö, kemikalier och hälsa.
Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motion So308 (mp) yrkande 18 ges
regeringen till känna. Övriga motioner under avsnittet avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande folkhälsoforskning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So308 yrkande 18 och med avslag
på motionerna 1997/98:So241 yrkandena 3 och 5, 1997/98:So326 yrkande 3 och
1997/98:So345 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

12. Statistiskt underlagsmaterial i folkhälsoarbetet (mom. 6)
Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 18 börjar med ?Folk- och
bostadsräkningar? och slutar med ?avstyrker motionen? bort ha följande lydelse:
Det statistiska underlag som folk- och bostadsräkningarna utgjort har enligt
utskottet varit ett ovärderligt material för folkhälsoarbetet. Om inte
motsvarande uppgifter tas fram inom en snar framtid kommer det att få betydande
konsekvenser för forskningen om människors hälsa och dess bestämningsfaktorer.
Utskottet anser det mycket angeläget att det förberedelsearbete som pågår för
att kunna genomföra de nya registerbaserade folk- och bostadsräkningarna
påskyndas.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So241 (c)
yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande statistiskt underlagsmaterial i folkhälsoarbetet
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So241 yrkande 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Allergi (mom. 7)
Barbro Westerholm (fp) och Chatrine Pålsson (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 30 börjar med ?Sedan länge?
och slutar med ?avstyrker motionerna? bort ha följande lydelse:
Allergiproblemen kan inte lösas enbart inom hälso- och sjukvården. Utskottet
anser det därför viktigt att arbetet bedrivs tvärsektoriellt. Det krävs
strategier som genomsyrar olika områden samt konkreta handlingsplaner. De stora
allergiproblemen i skolorna är enligt utskottets mening oacceptabla. Elever med
svåra allergibesvär drabbas såväl fysiskt som genom att inte kunna tillgodogöra
sig undervisningen. Enligt utskottet måste attityderna förändras och respekten
öka för dem som lider av allergi. De ideella föreningarna har här en viktig
uppgift som kunskapsspridare. Utskottet anser att en skolans allergiutredning
bör tillsättas för att studera vad som gjorts och vad som kan göras för att
förebygga allergier bland skoleleverna.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna So302 (kd)
yrkande 4 och So345 (fp) yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande allergi
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:So302 yrkande 4 och
1997/98:So345 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

14. Vissa sjukdomar (mom. 8)
Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp)
och Annika Jonsell (m) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 30 börjar med ?När det? och
slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motionerna So204, So270 och So289 om att
osteoporos är ett växande folkhälsoproblem som måste prioriteras. Sjukdomen
orsakar ett stort enskilt lidande och enorma samhällskostnader. Enligt
utskottet behöver forskningen intensifieras och kunskaperna om sjukdomen bland
vårdpersonal, allmänhet, media och sjukvårdspolitiker förbättras. Varje läkare
som behandlar vuxna patienter bör ha grundläggande kunskaper om
osteoporossjukdomens förekomst och riskfaktorer samt känna till möjligheterna
till profylax och behandling. Eventuell förekomst av osteoporos bör utredas hos
alla patienter med frakturer. Utskottet vill vidare framhålla betydelsen av att
ta till vara möjligheterna att förebygga osteoporos, med början redan hos barn
och ungdomar och senare genom menopausrådgivning och förebyggande av
fallolyckor.
Enligt utskottets mening bör en kartläggning genomföras av den nuvarande
situationen vad gäller osteoporos, bl.a. av pågående forskning, hur osteoporos
och risken för frakturer uppmärksammas och behandlas inom vården, förekomsten
av bentäthetsmätare samt patienternas situation. Det är också väsentligt att en
ekonomisk analys görs av de totala samhällskostnaderna som sjukdomen medför.
Kartläggningen bör enligt utskottet utmynna i förslag och rekommendationer om
hur osteoporos skall kunna förebyggas, diagnostiseras och behandlas.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motionerna So204 (m)
och So270 (m, s, c, fp, v, mp, kd) och med anledning av motion So289 (s) som
sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner under avsnittet avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande vissa sjukdomar
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:So204 och 1997/98:So270, med
anledning av motion 1997/98:So289 och med avslag på motionerna
1997/98:So245, 1997/98:So260, 1997/98:So316 och 1997/98:So345 yrkandena 7
och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Vissa sjukdomar (mom. 8)
Barbro Westerholm (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 30 börjar med ?När det? och
slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande lydelse:
Sverige har i stort sett varit förskonat från tuberkulos under åtskilliga år
men nu har den gynnsamma trenden vänt. Nuvarande situation innebär dock inte
något omedelbart hot mot Sverige. Utskottet anser det viktigt att resenärer
till de länder som är särskilt drabbade av tuberkulos uppmärksammas på
problemet samt att Sverige aktivt deltar i den internationella kampen mot
sjukdomen.
Andelen överviktiga i Sverige ökar. Enligt utskottet är preventiva insatser
med syfte att påverka människors levnadsvanor angelägna på detta område.
Eftersom kostvanorna grundläggs i tidig ålder är det viktigt att barn, ungdomar
och föräldrar får information om lämplig kost samt att skolmåltiderna används
som ett pedagogiskt verktyg i det förebyggande arbetet. Teorier om sunda
matvanor får större genomslagskraft om de tillämpas praktiskt i
skolbespisningarna. Utskottet kan vidare konstatera att människors matvanor i
hög grad styrs av externa faktorer som pris, marknadsföring och tillgänglighet.
De regleringar och subventioner som styr den inhemska jordbruksproduktionen
inriktas primärt mot att finansiellt stödja producenterna och inte
folkhälsoarbetet. Utskottet anser att det måste bli en ändring på detta och att
en tydlig folkhälsoprofil bör införas i den svenska jordbruks- och
livsmedelspolitiken.
Vad utskottet nu anfört bör med bifall till motion So345 (fp) yrkandena 7 och
8 och med anledning av motionerna So260 (c) och So316 (c) ges regeringen till
känna. Övriga motioner under avsnittet avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande vissa sjukdomar
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So345 yrkandena 7-8, med anledning
av motionerna 1997/98:So260 och 1997/98:So316 samt med avslag på
motionerna 1997/98:So204, 1997/98:So245, 1997/98:So270 och 1997/98:So289
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Självmordsprevention (mom. 9)
Barbro Westerholm (fp), Thomas Julin (mp) och Chatrine Pålsson (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 30 börjar med ?Enligt
utskottet? och slutar med ?(kd) avstyrks därför? bort ha följande lydelse:
Utskottet är allvarligt oroat över de höga självmordssiffrorna i synnerhet
bland unga och anser det mycket angeläget att på alla sätt försöka hindra att
självmord och självmordsförsök begås. Det är viktigt att alla kommuner kan
tillhandahålla professionell hjälp till dem som mår psykiskt dåligt samt råd
och stöd till deras familjer. Skolan har en viktig roll i det
självmordsförebyggande arbetet och över huvud taget när det gäller barn och
ungdomar med psykiska problem. Det är mycket viktigt att barn och unga som
befinner sig i kris uppmärksammas och får adekvat hjälp. I detta sammanhang har
skolsköterskan och skolpsykologen stor betydelse. Skolsköterskan kan fånga upp
de första signalerna och om så behövs hjälpa eleven vidare till skolpsykologen.
Denne kan i sin tur ge stöd och hjälp i svåra situationer och eventuellt
remittera vidare till t.ex. barnpsykolog. Enligt utskottet bör en
försöksverksamhet inledas med särskilda program i skolorna för mentalt
förebyggande hälsovård innehållande bl.a. rutiner för omhändertagande av elever
i riskzon, handlingsplan vid inträffade självmord eller självmordsförsök samt
utbildning av skolpersonal, föräldrar och elever. Det är viktigt att metoden
utvärderas innan den kan införas generellt.
De personer som gjort ett första självmordsförsök anses löpa tio gånger så
stor risk som andra att senare avlida på grund av självmord. Enligt utskottet
är det därför mycket angeläget att det finns resurser och möjligheter att följa
upp de patienter som nyligen gjort ett självmordsförsök och de som har
allvarliga självmordstankar eller av andra skäl bedöms vara i riskzonen.
Vårdpersonalen har här en mycket viktig uppgift.
Enligt utskottet är det av stor vikt att det nationella programmet för
självmordsprevention sprids på alla berörda nivåer i samhället. Utskottet anser
att det därför bör antas av riksdagen och därmed få formell status som ett
nationellt program.
Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande självmordsprevention
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:So207, 1997/98:So219,
1997/98:So302 yrkande 3, 1997/98:So306 yrkandena 1, 6 och 8 samt
1997/98:So345 yrkande 3 dels antar det av Nationella rådet för
självmordsprevention utarbetade nationella programmet för
självmordsprevention dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

17. Arbetslöshet och ohälsa (mom. 10)
Barbro Westerholm (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 30 börjar med
?Internationell forskning? och slutar med ?(s) avstyrks? bort ha följande
lydelse:
Arbetslöshet har negativa effekter på hälsan. Många arbetslösa oroar sig för
sin ekonomi och för att behöva be om socialhjälp. Känslan av att inte längre
vara behövd liksom den passivisering och isolering som kan bli följden av att
inte ha något arbete att gå till ökar vidare risken för psykiska besvär, hjärt-
och kärlsjukdomar och missbruk. Inte minst mot denna bakgrund är det enligt
utskottet mycket angeläget att arbetslösheten minskar.
Vad utskottet anfört bör med anledning av motion So345 (fp) yrkande 11 ges
regeringen till känna. Motion So258 (s) avstyrks,
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande arbetslöshet och ohälsa
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So345 yrkande 11 och med avslag
på motion 1997/98:So258 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

18. Generell arbetstidsförkortning som en folkhälsofråga (mom. 11)
Stig Sandström (v) och Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 31 börjar med ?Enligt
Arbetstidskommitténs? och slutar med ?Motionsyrkandet avstyrks? bort ha
följande lydelse:
Ett sätt att höja människors livskvalitet vore enligt utskottet att låta alla
som önskar det förkorta sin arbetstid. Det skulle ge friskare arbetstagare,
närvarande föräldrar och anhöriga, engagerade medborgare och fler
arbetstillfällen. Enligt utskottet är det inte konstruktivt att en del arbetar
mer än vad de orkar samtidigt som andra går arbetslösa. Över 100 000
arbetstillfällen har försvunnit inom vård och omsorg under den senaste
tioårsperioden, vilket fått till följd att omvårdnaden om människor inte längre
kan garanteras. Enligt utskottets uppfattning är därför en generell
arbetstidsförkortning i högsta grad en folkhälsofråga.
Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande generell arbetstidsförkortning som en folkhälsofråga
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So308 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Skador till följd av olycksfall (mom. 12)
Barbro Westerholm (fp), Thomas Julin (mp) och Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 31 börjar med
?Skadeförebyggande verksamheter? och slutar med ?avstyrks därför? bort ha
följande lydelse:
Utskottet ser positivt på detta men anser att det fortfarande finns mycket
kvar att göra. Det finns fortfarande en markant överrisk för de barn som kommer
från socialt mindre privilegierade familjer och bostadsområden att skadas eller
dödas i olyckor. Det krävs enligt utskottet ökad uppmärksamhet och
intensifierade insatser för att även dessa barn skall kunna uppnå den relativt
låga risk för olycksfallsskador som föreligger för andra barn. Arbetet för att
förebygga skador bland barn måste enligt utskottet drivas tvärsektoriellt och
involvera föräldrar, personal inom barnomsorg, fritidsverksamheter och skola,
trafikansvariga m.fl. Vidare är det angeläget att hälso- och sjukvården,
kommuner och frivilliga organisationer samverkar i det skadepreventiva arbetet.
Generella miljöinriktade insatser som obligatorisk användning av cykelhjälm,
simundervisning som når alla barn samt systematiskt skadeförebyggande insatser
i skolan och på fritidsanläggningar är därvid av stor betydelse. Utskottet
anser att varje kommun och landsting bör upprätta systematiska program för det
skadeförebyggande arbetet bland barn och unga.
När det gäller arbetet med att förebygga skador bland vuxna anser utskottet
att insatserna för att åstadkomma en hög användning av cykelhjälm på frivillig
väg måste intensifieras och utvecklas så att man når alla cyklister. Enligt
utskottets mening skulle en förbättrad körkortsutbildning och speciella
ungdomskörkort samt krav på helnykterhet i trafiken ha stor effekt på trafik-
olyckorna bland ungdomar. Stora brister föreligger enligt utskottet vidare när
det gäller gångtrafikanternas säkerhet. En mer heltäckande rapportering av alla
trafikolyckor skulle ge ett bättre underlag för trafiksäkerhetsarbetet.
Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande skador till följd av olycksfall
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:So345 yrkande 2 och
1997/98:So801 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

20. En lag om ljudvolymsbegränsning (mom. 13)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 31 börjar med ?Utskottet
anser? och slutar med ?och 3? bort ha följande lydelse:
Socialstyrelsens rekommendationer för bedömning av sanitär olägenhet vid höga
ljudnivåer följs emellertid sällan, ingen ställs till ansvar och få tar frågan
på allvar. Utskottet anser att det är viktigt att skydda ungdomar mot det
livslånga lidande som en hörselskada innebär. Eftersom nuvarande bestämmelser
inte ger detta skydd är det enligt utskottets mening nödvändigt att införa en
lag om ljudvolymsbegränsning på diskotek och konserter enligt Socialstyrelsens
rekommendationer. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett
sådant lagförslag. Enligt utskottet är det vidare angeläget att Socialstyrelsen
bedriver konsumentupplysning om ljud och hörselskador.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande en lag om ljudvolymsbegränsning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So259 yrkandena 1 och 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................4
Allmänt om folkhälsoarbetet.........................4
Bakgrund och tidigare behandling..................9
Utskottets bedömning.............................13
Folkhälsoforskning m.m.............................14
Bakgrund och tidigare behandling.................15
Utskottets bedömning.............................17
Olika folkhälsoproblem.............................18
Bakgrund och tidigare behandling.................23
Utskottets bedömning.............................30
Utvärdering av smittskyddslagen m.m. ..............31
Utskottets bedömning.............................32
Hemställan.........................................32
Reservationer........................................34