Skatteutskottets betänkande 1997/98:SkU9

Utfärdande av F-skattsedel, m.m.

1997/98

SkU9

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag med några mindre justeringar i lagförslagen och avstyrker motionerna.

Vid betänkandet fogas en reservation (m, fp och kd).

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1997/98:33 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1.lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

2.lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.,

3.lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden,

4.lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

5.lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

6.lag om ändring i lagen (1997:356) om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

7.lag om ändring i lagen (1997:524) om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

8.lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

9.lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

10.lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

11.lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

12.lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

13.lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

14.lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,

15.lag om ändring i tullagen (1994:1550).

I propositionen föreslås att det skall bli lättare för den som startar näringsverksamhet att få en F-skattsedel.

Vidare föreslås vissa justeringar i skattebetalningslagen (1997:483) och därmed sammanhängande lagstiftning som riksdagen antog strax före sommaren. Dessa berör bl.a. reglerna för beräkning av ränta.

I propositionen föreslås dessutom att skatteregisterlagen (1980:343) ändras	1997/98:SkU9
så att uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi skall få registreras i
det centrala skatteregistret.
Slutligen föreslås vissa justeringar i lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.
Lagförslagen har – efter vissa rättelser – följande lydelse.

1997/98:SkU9

2.13Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 17 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5kap. 17 §1

I fråga om betalningsskyldighet för företrädare för skattskyldig som är juridisk person och som inte betalat in skatt i den tid och ordning som anges i 2 kap. 6-9 §§ samt 5 kap. 1 och 2 §§ gäller 12 kap. 6 § första, andra och fjärde styckena, 7 §, 12 § första stycket och 13 § skattebetalningslagen (1997:483).

Beskattningsmyndigheten beslutar om ansvar för delägare i handelsbolag enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag avseende skatt enligt denna lag.

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Den nya bestämmelsen skall dock inte tillämpas i mål om betalningsskyldighet för delägare i handelsbolag som anhängiggjorts före utgången av år 1997.

1Senaste lydelse 1997:492.

1997/98:SkU9

2.15 Förslag till lag om ändring i tullagen (1994:1550)

Härigenom föreskrivs att 38 § tullagen (1994:1550) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

38 §1

I fråga om betalningsskyldighet för företrädare för en tullskyldig som är juridisk person och som inte har betalat in tull i rätt tid och ordning gäller 12 kap. 6 § första, andra och fjärde styckena, 7 §, 12 § första stycket och 13 § skattebetalningslagen (1997:483).

Tullmyndigheten beslutar om ansvar för delägare i handelsbolag enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag avseende tull enligt denna lag.

Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet får indrivning ske i samma ordning som gäller för tull enligt 37 §.

__________

1Senaste lydelse 1997:505.

1997/98:SkU9

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1997/98:Sk24 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas

1.att riksdagen beslutar att reglerna för utfärdande av F-skattsedel ändras så att i princip alla som vill få F-skattsedel också får det,

2.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ändring av begreppet näringsverksamhet.

1997/98:Sk25 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att alla som ansöker om F-skattsedel skall få en sådan i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk26 av Kenth Skårvik m.fl. (fp,m,c,kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om erhållande av F-skattsedel.

1997/98:Sk27 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om erhållande av F- skattsedel.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1997

1997/98:Fi205 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

11.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om F-skattsedel.

1997/98:Sk624 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

12.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrade möjligheter att erhålla F-skattsedel.

1997/98:Sk735 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

11.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utfärdande av F-skattsedel.

1997/98:Sk738 av Kerstin Warnerbring och Kjell Ericsson (c) vari yrkas

2.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om F-skattsedel.

1997/98:Sk808 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reglerna vid beviljande av F-skattsedel.

1997/98:Sk809 av Nils Fredrik Aurelius (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svårigheter att få F-skattsedel inte förhindrar nyföretagare.

1997/98:Sk822 av Kenth Skårvik m.fl. (fp,m,c,kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om erhållande av F-skattsedel.

1997/98:Sk825 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) vari yrkas

1997/98:SkU9

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen	1997/98:SkU9
anförts om utfärdande av F-skattsedel.

4.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprättande av starta-eget-paket.

1997/98:N274 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

9.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utfärdande av F-skattsedel.

1997/98:N308 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas

3.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett betydligt enklare förfarande för att erhålla F-skatt- sedel.

Utskottet

Utfärdande av F-skattsedel

Propositionen

I propositionen föreslås en ändring i reglerna om utfärdande av F-skattsedel. Förslaget innebär att F-skattsedel skall utfärdas för den som vill få en sådan skattsedel och som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet. En förutsättning skall vara – förutom att omständighet som utgör grund för återkallelse av F-skattsedel inte får föreligga – att skattemyndigheten inte har skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas. Regeringens förslag är en uppmjukning av gällande regler, som förutsätter att den som ansöker om en F- skattsedel skall bedriva eller kan antas komma att bedriva näringsverksamhet.

En bakgrund till förslaget är att det i vissa fall kan råda osäkerhet om en verksamhet är så självständig att den kan anses som näringsverksamhet eller inte. I syfte att underlätta för egenföretagare i ett inledande skede bör enligt propositionen reglerna för att få F-skattsedel bli mer generösa.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts fyra motioner. Under den allmänna motionstiden har väckts ett antal motioner som också gäller utfärdande av F-skattsedel.

I Moderaternas partimotion Fi205 yrkande 11 av Carl Bildt m.fl. (m) och i motionerna Sk25 och Sk624 yrkande 12 av Bo Lundgren m.fl. (m) förordas en ordning som innebär att i princip alla som ansöker om F-skattsedel skall få en sådan, men att skattsedeln snabbt skall återkallas om den missbrukas. Enligt motion Sk808 av Margit Gennser (m) bör en F-skattsedel efter ansökan beviljas automatiskt till alla skattskyldiga som har inregistrerad firma. F- skattsedel bör enligt samma motion kunna beviljas även för vissa månader

och för viss säsong, dvs. för tid när företaget har arbetsuppgifter och

inkomster. I motion Sk809 av Nils Fredrik Aurelius (m) föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att reglerna om F-skattsedel inte får leda till krångel och godtycklig tillämpning och därigenom hindra nyföretagande.

I Folkpartiets partimotion Sk735 yrkande 11 av Lars Leijonborg (fp) och i motionerna Sk24 yrkande 1 och Sk825 yrkande 3 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) yrkas att reglerna i princip bör utformas så att alla som ansöker om F-skattsedel skall få en sådan om de inte har näringsförbud. Enligt yrkande 4 i den sistnämnda motionen bör det inrättas ett ”starta egetpaket” med blanketter och information för nya företagare, bl.a. ansökningsblankett för F-skattsedel. I motion Sk24 yrkande 2 förordas ett tillkännagivande till regeringen om att begreppet näringsverksamhet bör ändras för att s.k. levebrödsföretagare – t.ex. tjänstföretagare med små omkostnader och liten kundkrets – inte skall vägras F-skattsedel.

Enligt Kristdemokraternas partimotion N274 yrkande 9 av Alf Svensson m.fl. (kd) och i motion Sk27 av Mats Odell m.fl. (kd) skall principen vara att en F-skattsedel skall utfärdas om inte den sökande har näringsförbud. Vidare skall F-skattsedeln återkallas omedelbart om den missbrukas.

Också i motionerna Sk26 och Sk822 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c, kd) och i motion Sk738 yrkande 2 av Kerstin Warnerbring och Kjell Ericsson (c) yrkas att alla som ansöker om F-skattsedel bör få en sådan om de inte har näringsförbud samt att skattsedeln skall återkallas snabbt om den missbrukas eller om den skattskyldige efter viss tid inte kan anses bedriva näringsverksamhet. Enligt de två sistnämnda motionerna bör det också vara möjligt att ansöka om registrering av firmanamn och F-skattsedel på samma blankett. Ett enklare förfarande för att erhålla F-skattsedel förordas även i motion N308 yrkande 3 av Sivert Carlsson (c).

Utskottets ställningstagande

De regler om F-skattsedel som infördes den 1 april 1993 innebär en betydande förenkling i fråga om betalningsansvaret för skatter och sociala avgifter på ersättningar till uppdragstagare. En anledning till reformen var att det i vissa fall hade uppkommit osäkerhet om vem som hade betalningsansvaret. Detta kunde medföra allvarliga ekonomiska konsekvenser för enskilda personer som, ofta långt efter det att en ersättning hade betalats ut, drabbades av betalningsansvar för arbetsgivaravgifter och preliminär skatt på ersättningen. För att den enskilde skulle slippa att göra en ingående prövning infördes i stället ordningen att en F-skattsedel skall utfärdas efter en schablonmässig förhandsbedömning. F-skattsedeln fungerar som ett förhandsbesked från skattemyndigheten om hur den preliminära skatten och socialavgifterna skall betalas.

Enligt propositionen är erfarenheterna av reformen goda. Bestämmelserna kritiseras dock för att de ibland tolkas för restriktivt, bl.a. på det sättet att verksamhetens karaktär av näringsverksamhet ifrågasätts om inte tillräckligt många uppdragsgivare kan uppges. Den ändring som föreslås i propositionen innebär att bedömningen av en verksamhets karaktär i ett inledande skede skall bli mer generös. Utskottet anser att reglerna om utfärdande av F-skatt- sedel bör förenklas på detta sätt och avstyrker motionsförslagen om att F-

1997/98:SkU9

skattsedel skall kunna utfärdas för alla som ansöker om en sådan. Det måste	1997/98:SkU9
finnas en möjlighet för skattemyndigheten att vägra utfärda F-skattsedel i de
fall där det redan vid ansökningstillfället klart framgår att den uppgivna
verksamheten inte kan uppfylla kravet för att betraktas som näringsverksam-
het eller om det föreligger omständigheter som utgör grund för återkallelse
av F-skattsedel. I annat fall skulle många F-skattsedlar få återkallas redan
kort tid efter utfärdandet. En sådan ordning skulle bara skapa problem för de
påbörjade verksamheterna, för dem som nyttjar verksamheterna och för
skattemyndigheterna.
När det gäller begreppet näringsverksamhet framgår det av propositionen
att Riksskatteverket har startat ett projekt som syftar till att kartlägga nuva-
rande praxis särskilt med avseende på självständighetskriteriet. Detta arbete
skall vara klart den 15 april nästa år. Utskottet delar uppfattningen i proposi-
tionen att ett sådant arbete är angeläget. Eftersom en utredning pågår finns
det enligt utskottets mening inte någon anledning för riksdagen att, som
yrkas i en av motionerna, besluta om ett tillkännagivande till regeringen i
frågan.
Utskottet vill i sammanhanget också framhålla det arbete som pågår i olika
utredningar som gäller förutsättningarna för att driva småföretag och åstad-
komma enkla regler för dessa. Detta arbete omfattar bl.a. en utvärdering och
förenkling av skattereglerna för enskilda näringsidkare och delägare i
handelsbolag (dir. 1996:78) och åtgärder för att undanröja onödiga hinder för
etablering och tillväxt i småföretag (dir. 1996:70). De frågor om förenklingar
och information till nystartade företag som har tagits upp i några motioner
ligger enligt utskottets mening inom ramen för det pågående arbetet.
Utskottet vill betona vikten av bra och lättillgänglig information för nya
småföretagare, men det skall samtidigt framhållas att skatteförvaltningen gör
olika insatser för att stödja nya företagare och informera om skattereglerna.
Informationsträffar för nystartade företag anordnas regelbundet runt om i
landet. För att anmäla intresse för dessa träffar och för att beställa informa-
tion kan den intresserade utnyttja skatteförvaltningens servicetelefon (020-
567 000) som är öppen dygnet runt. Skatteinformation för företag finns även
på Riksskatteverkets hemsida på Internet (http://www.rsv.se). Där finns
Riksskatteverkets föreskrifter och rekommendationer liksom deklaration-
supplysningar, nyhetsblad, m.m. tillgängligt med möjlighet att söka i fulltext.
Beträffande den fråga om F-skattsedel för säsongsverksamhet som har
tagits upp i en av motionerna vill utskottet framhålla att riksdagens beslut om
en ny skattebetalningslag i våras (prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23)
innebär att säsongsföretag skall kunna få betala F-skatt och särskild A-skatt
enbart under den period som verksamheten pågår. Det motionären föreslår i
denna del är därför väsentligen tillgodosett.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet den lättnad i reglerna för utfär-
dande av F-skattsedel som föreslås i propositionen och avstyrker motionerna.

Övriga frågor

1997/98:SkU9

Propositionen

I propositionen föreslås att uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi skall få registreras i det centrala skatteregistret. Uppgiften är nödvändig för att skattemyndigheten skall kunna sköta sin verksamhet, men det är oklart om registrering av delägare i enkla bolag och partrederier är möjlig med nuvarande regler.

Vidare föreslås en justering i reglementet för Allmänna pensionsfonden. Fördelningen av medel mellan andra och tredje fondstyrelsen skall utgå från arbetsgivarens avgiftsunderlag per år, dvs. arbetsgivarnas totala årslönesumma. Till andra fondstyrelsen skall de tilläggspensionsavgifter överföras som erläggs av arbetsgivare med en årslönesumma på minst 240 basbelopp. Årslönesumman skall avse det år som föregått inkomståret. Skälet till ändringen är att skattekontosystemet påverkar fördelningen mellan andra och tredje fondstyrelsen på så sätt att det kommer att bli svårt att fördela medlen på grundval av de månatliga redovisningarna.

Vissa justeringar föreslås också i skattebetalningslagen och följdändringar till skattebetalningslagen föreslås i en rad författningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte funnit anledning till någon erinran mot de nämnda förslagen i sak och tillstyrker propositionen i nämnda och övriga delar. Några detaljer bör emellertid justeras i de framlagda lagförslagen.

Ett förslag om ändring av ränteberäkningsregeln i 19 kap. 10 § skattebetalningslagen avser att den lägsta räntan, den s.k. basräntan, skall användas när det finns ett sammanlagt underskott på skattekontot som inte är större än

10 000 kr. Detta framgår inte klart av lagtexten. Det föreslagna nya andra stycket bör därför förtydligas på det sätt som framgår av utskottets hemställan.

Enligt skattebetalningslagen skall en A-skattsedel utfärdas enbart efter begäran. Detta innebär att flertalet skattskyldiga inte kommer att ha någon skattsedel. I 3 kap. 2 a § tredje stycket lagen om allmän försäkring finns en regel om att en arbets- eller uppdragsgivare under vissa förutsättningar inte skall behöva betala arbetsgivaravgift på belopp under 10 000 kr till en person som har A-skattsedel eller saknar skattsedel. Denna bestämmelse bör omfatta också den som betalar ut ersättning till den som har F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen även om F-skattsedeln inte har åberopats. Utskottet föreslår därför den ändring i det nämnda stycket som framgår av utskottets hemställan.

Vid tillkomsten av skattebetalningslagen överfördes uppbördslagens föreskrifter om dröjsmålsavgift till den nya särskilda lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift. Någon följdändring gjordes emellertid inte i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister. För att det skall vara möjligt att ta ut dröjsmålsavgift på för sent gjorda betalningar också efter den 1 januari 1998 föreslår utskottet att en hänvisning till lagen

Kostnadsränta påförs varje månad. Om bestämmelserna i 4, 5, 7 och 8 §§ medför att ränta skall beräknas efter en räntesats som är högre än basräntan, skall den högsta räntesatsen ersättas med en räntesats motsvarande basräntan på ett belopp upp till och med 10 000 kronor. Om den skattskyldige betalar en del av skatteskulden, skall den delen anses vara den på vilken den högsta kost-

nadsräntan skulle ha beräknats.

om dröjsmålsavgift förs in i 23 § lagen om särskild inkomstskatt för utom-	1997/98:SkU9
lands bosatta artister.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.beträffande utfärdande av F-skattsedel

att riksdagen godtar proposition 1997/98:33 i denna del och avslår motionerna 1997/98:Fi205 yrkande 11, 1997/98:Sk24 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Sk25, 1997/98:Sk26, 1997/98:Sk27, 1997/98:Sk624 yrkande 12, 1997/98:Sk735 yrkande 11, 1997/98:Sk738 yrkande 2, 1997/98:Sk808, 1997/98:Sk809, 1997/98:Sk822, 1997/98:Sk825 yrkandena 3 och 4, 1997/98:N274 yrkande 9 och 1997/98:N308 yrkande 3,

res. (m, fp, kd)

2.beträffande övriga frågor

att riksdagen godtar proposition 1997/98:33 i denna del,

3.beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt dels antar de ovan på s. 3–s. 35 återgivna förslagen till

1.lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) med den ändringen att 19 kap. 10 § erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Utskottets förslag

19kap.

10 §

Om bestämmelserna i 4, 5, 7 och 8 §§ medför att ränta skall beräknas efter en räntesats som är högre än basräntan, skall den högsta räntesatsen ersättas med en räntesats motsvarande basräntan på ett belopp upp till och med sammanlagt 10 000 kronor. Om den skattskyldige betalar en del av skatteskulden, skall den delen anses vara den på vilken den högsta kostnadsräntan skulle ha beräknats.

Kostnadsränta beräknas – – – har preskriberats.

2.lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.,

3.lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden,

4.lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

5.lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

6.lag om ändring i lagen (1997:356) om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

7.lag om ändring i lagen (1997:524) om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

8.lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

9.lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den ändringen att 3 kap. 2 a § erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Utskottets förslag

3kap. 2 a §

Vid beräkning av – – – sådan inkomst. Vid beräkning av – – – tredje meningen.

Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut

1.till mottagare som har en F-skattsedel antingen när ersättningen bestäms eller när den betalas ut,

2. till mottagare som har en A-				2. till mottagare som har en A-
skattsedel	eller	som	saknar	skattsedel eller en F-skattsedel med
skattsedel på preliminär skatt om				villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetal-
ersättningen tillsammans med annan				ningslagen		(1997:483)	eller	som
ersättning för arbete från samma				saknar skattsedel på preliminär skatt
utbetalare	under inkomståret kan			om	ersättningen tillsammans			med
antas komma att understiga 10 000				annan ersättning för arbete från
kronor och utbetalaren är en fysisk				samma utbetalare under inkomståret
person eller ett dödsbo samt vad som				kan	antas	komma att	understiga
utbetalats inte utgör utgift i en av				10 000 kronor och utbetalaren är en
utbetalaren	bedriven	näringsverk-		fysisk person eller ett dödsbo samt
samhet,				vad som utbetalats inte utgör utgift i
				en av utbetalaren bedriven närings-
				verksamhet,

3.till delägare i handelsbolag av bolaget,

4.till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av grupperingen.

Om i fall som avses i tredje		Om i fall som avses i tredje
stycket 1 mottagaren har en F-skatt-		stycket 1 mottagaren har en F-skatt-
sedel med villkor enligt 4 kap. 9 §		sedel med villkor enligt 4 kap. 9 §
skattebetalningslagen	(1997:483),	skattebetalningslagen, räknas ersätt-
räknas ersättningen som inkomst av		ningen som inkomst av annat för-
annat förvärvsarbete bara om F-		värvsarbete bara om F-skattsedeln
skattsedeln skriftligen åberopas.		skriftligen åberopas.

10.lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

11.lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

12.lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

13.lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

14.lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,

15.lag om ändring i tullagen (1994:1550).

dels antar följande av utskottet upprättade

1997/98:SkU9

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt		1997/98:SkU9
för utomlands bosatta artister m.fl.
Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta artister m.fl. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

23 §

I fråga om särskild inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs om ansvar för skatt i 12 kap., om utredning i skatteärenden i 14 kap., om skattetillägg och förseningsavgift i 15 kap., om anstånd med inbetalning av skatt i 17 kap., om indrivning i 20 kap., om omprövning i 21 kap., om överklagande i 22 kap. och om övriga bestämmelser i 23 kap. skattebetalningslagen (1997:483). Vad som där sägs om arbetsgivare skall då gälla den som är redovisningsskyldig enligt 14 § denna lag och vad som där sägs om skattemyndighet skall gälla Skattemyndigheten i Dalarnas län. Med skattedeklaration avses enligt denna lag redovisning enligt 14 §.

I 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring finns bestämmelser om skyldighet för arbetsgivare att lämna särskild kontrolluppgift för beräkning av pensionsgrundande inkomst.

Om särskild inkomstskatt inte betalas inom den tid som anges i 14 §, skall dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift.

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter tillämpas fortfarande i fråga om särskild inkomstskatt hänförlig till tiden före 1998.

Vidare hemställer utskottet att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 25 november 1997

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v), Ulla Wester-Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Lars U Granberg (s), Carl Erik Hedlund (m), Karin Pilsäter (fp) och Michael Stjernström (kd).

Reservation

Utfärdande av F-skattsedel (mom. 1)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Carl Erik Hedlund (m), Karin Pilsäter (fp) och Michael Stjernström (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ”De regler” och på s. 39 slutar med ”avstyrker motionerna” bort ha följande lydelse:

Regeringen har uppmärksammat att reglerna kring utfärdanden av F-skatt- sedlar är ett hinder för människor som är beredda att satsa på företagande, men har tyvärr misslyckats att lösa problemet. Med förslaget i propositionen kommer man inte tillrätta med den praxis som utvecklats hos skattemyndigheterna. I 21 § kommunalskattelagen definieras näringsverksamhet som ”självständigt bedriven förvärvsverksamhet”. Myndigheterna tolkar av allt att döma detta alltför snävt och godtyckligt.

Kriterierna för avslag på en ansökan om F-skattsedel verkar nästan som avpassade för att stoppa en modern tjänsteföretagare. Den som vill bli egen företagare bör t. ex. inte ha färre än fem kunder, ha en liten ekonomisk risk eller bedriva en verksamhet av ”allmän karaktär”. I praktiken innebär dessa regler att tusentals människor som planerat att ta steget till eget företagande aldrig fått chansen, oavsett hur kommersiellt gångbara idéer de haft. Ingen vet heller hur många som avstått från att ens söka en F-skattsedel efter ett muntligt förhandsbesked från skattemyndigheterna. För var och en av dessa individer har myndighetens ”nej” inneburit att framtidsplanerna — eller i värsta fall den sista chansen till egen försörjning — kastats omkull. Vart och ett av dem är dessutom ett misslyckande för ett land som skulle behöva en våg av nyföretagande för att komma tillrätta med massarbetslösheten.

Mycket av det regelverk som omgärdar företagandet i dag är anpassat till stora, tillverkande och kapitalintensiva företag. Detta rimmar illa med de nya, mindre tjänsteföretag som växer fram — och som skulle kunna vara många fler om företagarklimatet i Sverige vore bättre.

Även om några fler blivande företagare skulle beviljas F-skattsedel med regeringens förslag så riskerar de sedan att bli av med den vid taxeringen. Det kan t ex visa sig att de, enligt skattemyndighetens uppfattning, har ”för liten ekonomisk risk” eller för ”få kunder”.

Krånglet med F-skatten måste avskaffas. Förutom att ett konkret hinder för nyföretagandet i Sverige därmed rivs, så måste en sådan åtgärd också ses som ett led i arbetet med att förändra attityderna till företagandet. Den som vill bli sin egen ska mötas av en bejakande och positiv attityd.

Människor måste själva få avgöra om de vill ta risker eller inte, om de är beredda att avstå från tryggheten i en anställning till förmån för frihet och ansvar i ett företagande — eller rent krasst få en möjlighet till försörjning som inte står till buds på annat sätt.

För att uppnå en verklig förändring krävs att begreppet näringsverksamhet ändras så att en ny praxis kan utvecklas. I princip bör ingen vägras F-skattse- del i andra fall än om personen i fråga har näringsförbud, eller då det finns

1997/98:SkU9

något annat lika avgörande skäl mot att utfärda F-skattsedel eller för återkallelse av en sådan. Det bör ankomma på regeringen att skyndsamt återkomma till riksdagen med de lagändringar som behövs.

Om människor som inte har erfarenhet från att driva egna företag skall våga starta egna verksamheter måste de få möjlighet att på ett enkelt sätt skaffa sig kunskap om allt det som är viktigt att tänka på inför företagarstarten. En samlad och enkel information måste vara tillgänglig hos myndigheter, på posten och på Internet.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1.beträffande utfärdande av F-skattsedel

att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:33 i denna del och motionerna 1997/98:Fi205 yrkande 11, 1997/98:Sk24 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Sk25, 1997/98:Sk26, 1997/98:Sk27, 1997/98:Sk624 yrkande 12, 1997/98:Sk735 yrkande 11, 1997/98:Sk738 yrkande 2, 1997/98:Sk808, 1997/98:Sk809, 1997/98:Sk822, 1997/98:Sk825 yrkandena 3 och 4, 1997/98:N274 yrkande 9 och 1997/98:N308 yrkande 3 hos regeringen begär förslag om utfärdande av F-skattsedel i enlighet med vad som anförts ovan.

Gotab, Stockholm 1997

1997/98:SkU9