Skatteutskottets betänkande
1997/98:SKU06

Utvidgade möjligheter till inköp mot försäkran enligt lagen om skatt på energi, m.m.


Innehåll

1997/98
SkU6

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1997/98:18 om utvidgade
möjligheter till inköp mot försäkran enligt lagen om skatt på energi, m.m. och
avstyrker en med anledning av propositionen väckt motion.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1997/98:18 att
riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
2. lag om ändring i lagen (1997:479) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt
på energi,
3. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter.
I propositionen föreslås ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi som
innebär att ett försäkranssystem införs för växthusnäringen. Dessutom lämnas
förslag till förfaranderegler för systemet med preliminära besked om tillämplig
skattesats enligt den s.k. 0,8-procentsregeln i lagen om skatt på energi.
Vidare föreslås att ett försäkranssystem införs för båtar som används i
yrkesmässigt fiske. I anslutning därtill föreslås att förbudet att använda
märkt olja begränsas till båtar som inte används i sådant fiske.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionen
1997/98:Sk15 av Lennart Brunander och Lennart Daléus (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
återgång till enhetliga nedsättningsregler för växthusodlingens koldioxidskatt
genom generella skattesatser på respektive energislag.

Utskottet

Ett försäkranssystem för växthusnäringen, m.m.
Propositionen
I propositionen föreslås en permanentning av det försäkranssystem som gör det
möjligt för växthusnäringen att få sin nedsättning av energi- och koldi-
oxidskatten redan vid inköp av bränslet. Vidare utvidgas systemet så att man
vid nedsättningen även kan beakta ett eventuellt preliminärt beslut om
ytterligare nedsättning med anledning av den s.k. 0,8-procentsregeln. För
industrin införs en möjlighet att få ett sådant beslut beaktat vid de
kvartalsvisa återbetalningarna av erlagd skatt.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.
Motionen
I motion Sk15 av Lennart Brunander och Lennart Daléus (c) anför motionärerna
att den nedsättningsmöjlighet (0,8-procentsregeln) som införts för industrin
och växthusnäringen i samband med att koldioxidskatten höjdes till 50 % av den
nominella skattesatsen ger upphov till problem inom växthusnäringen.
Växthusföretag som slutförädlar en produkt har höga försäljningsvärden men kan
trots detta ha låga förädlingsvärden till följd av att inköpskostnaden för
produktionsmaterial som blomsterlök, småplantor, halvfabrikat och liknande är
hög. Genom att nedsättningen är knuten till försäljningsvärdet går dessa
företag många gånger miste om sin nedsättning. En riktigare och rättvisare
regel är enligt motionärerna att grunda beskattningen eller skattenedsättningen
på företagets förädlingsvärde. Nedsättningssystemet innebär också att företag
med samma produktion men med olika uppvärmningssystem, dvs. olika energikällor,
kan erhålla olika skattekostnad eftersom EU:s minimiskattenivåer endast gäller
för mineraloljor och inte för naturgas. Företag i naturgasbältet gynnas därmed
särskilt av nedsättningssystemet. Vidare innebär nedsättningssystemet betydande
administrativa problem eftersom det är svårt att inom växthusodlingen med dess
mångskiftande kulturinriktning och produktionsuppläggning fastställa ett till
energianvändningen relevant omsättnings- eller försäljningsvärde. Motionärerna
anför att dessa problem bäst löses genom en återgång till enhetliga
nedsättningsregler för växthusodlingen genom generella skattesatser för
respektive energislag och hemställer att riksdagen som sin mening ger
regeringen det anförda till känna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte någon erinran mot regeringens förslag och tillstyrker därför
propositionen i denna del.
När det gäller motionärernas önskemål om en återgång till tidigare regler för
växthusnäringen finns det enligt utskottets mening inte anledning att överväga
någon form  av generell återgång till en lägre koldioxidbeskattning för
tillverkningsindustrin eller växthusnäringen. De nedsättningar som gäller i dag
innebär att någon energiskatt inte erläggs för bränsle och att koldioxidskatt
utgår med 50 % av nominellt belopp. Någon elskatt tas inte heller ut. Till
dessa nedsättningar kommer så den särskilda nedsättningsregeln som innebär en
ytterligare sänkning av skatteuttaget på den del av energiskattekostnaden som
överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet.
Den särskilda nedsättningsregeln är ett uttryck för ambitionen att
upprätthålla en hög generell koldioxidbeskattning och samtidigt bibehålla så
goda villkor för industrin och växthusnäringen att den internationella
konkurrenskraften inte försvagas. Nedsättningsregeln kan medföra att
skatteuttaget hamnar på en så låg nivå att EU:s minimiskatteregler underskrids
och den kompletteras därför av särskilda spärregler som förhindrar att detta
inträffar. Sverige har inte någon möjlighet att ensidigt frångå EU:s
minimiskatteregler. Inom EU finns emellertid en allmän insikt om att frånvaron
av minimiregler för vissa bränslen utgör ett allvarligt problem genom att den
ger upphov till konkurrenssnedvridningar och begränsar möjligheten att
upprätthålla en ur miljö- och resurssynpunkt nödvändig beskattning på bl.a.
mineraloljeområdet. Det pågår också ett arbete som syftar till att komma till
rätta med denna brist i EU:s regelsystem.
När det gäller de administrativa problemen och önskemålet om en övergång till
förädlingsvärde finns det bl.a. av kontrollskäl anledning att knyta
nedsättningen till en faktor som är så enkel att kontrollera och beräkna som
möjligt. En övergång till förädlingsvärde skulle öka komplikationsgraden
betydligt både för de enskilda näringsidkarna och för myndigheterna och skulle
dessutom ge helt andra möjligheter att ställa om produktionen så att vissa
delar blir energiintensiva. Utskottet är därför inte berett att förorda en
övergång till förädlingsvärde som grund för nedsättningen. När det gäller de
administrativa problemen finns det enligt utskottets mening anledning att
erinra om att de nya reglerna endast har tillämpats några månader inom
växthusnäringen.
Av det anförda framgår att utskottet inte är berett att tillstyrka ett till-
kännagivande till regeringen med det innehåll som motionärerna önskar, och
utskottet avstyrker därför motionen.
Propositionen i övrigt
I propositionen förelås vidare att 0,8-procentsregeln skall kunna beaktas vid
värmeleveranser till industri och växthusnäring, att systemet med preliminära
besked om skattesats får en klarare lagreglering och att yrkesfiskare får en
generell en möjlighet till skattenedsättning vid inköp av bränsle.  Även dessa
regler föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.
Utskottet har inte heller funnit någon anledning till erinran mot dessa
förslag från regeringens sida och tillstyrker därför propositionen även i dessa
delar.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande ett försäkranssystem för växthusnäringen, m.m.
att riksdagen godtar proposition 1997/98:18 i denna del och avslår motion
1997/98:Sk15,
2. beträffande värmeleveranser, yrkesfiskare, m.m.
att riksdagen godtar proposition 1997/98:18 i denna del,
3. beträffande lagförslagen
att riksdagen med bifall till proposition 1997/987:18 i denna del och till
följd av vad utskottet anfört och hemställt antar de vid propositionen
fogade förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
2. lag om ändring i lagen (1997:479) om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi,
3. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter.
Stockholm den 18 november 1997
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm
(s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s),
Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Per Rosengren (v),
Ulla Wester-Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Lars U
Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m) och Karin
Pilsäter (fp).