Skatteutskottets betänkande
1997/98:SKU25

Beskattning av elpannor och vissa andra punktskattefrågor


Innehåll

1997/98
SkU25

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet de förslag som regeringen lagt fram i
proposition 1997/98:140 Beskattning av elpannor och vissa andra punkt-
skattefrågor. Utskottet avstyrker de motioner som väckts med anledning av
propositionen.
Vid betänkandet har fogats fyra reservationer (m, fp och kd).

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1997/98:140 att
riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
2. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,
3. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,
4. lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt.
I propositionen föreslås att förhöjd energiskatt för elektrisk kraft som
förbrukas i elpannor inom fjärrvärmesektorn skall tas ut under perioden den
1 november-den 31 mars, dvs. under den period då vattentillgången normalt sett
är låg och elpannorna därför inte har någon reglerande funktion.
I propositionen föreslås vidare vissa ändringar i lagen om skatt på energi
avseende beskattningsreglerna för finsk, rödmärkt olja. Sålunda föreslås att
även innehållet i normal fordonstank på fordonsslagen lastbil och buss skall
undantas från förbudet mot användning av sådan olja. En justering föreslås även
av reglerna för beskattning av finsk, rödmärkt olja som i Sverige förbrukas för
uppvärmningsändamål. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.
Bestämmelsen om röd olja i fordonstank på lastbil och buss skall dock tillämpas
redan fr.o.m. den 1 januari 1996.
I propositionen föreslås även ändringar i försäljningsskattelagen.
Ändringarna föranleds av ändringar i bilavgaslagstiftningen. Försäljnings-
skatten för lätta lastbilar och bussar i miljöklass 3 sätts ned till samma nivå
som för fordon i miljöklass 1 och 2. Försäljningsskatten för tunga fordon
slopas helt. För elbilar föreslås en fortsatt skattefrihet på tre år.
Ändringarna i försäljningsskattelagen föreslås träda i kraft den 1 oktober
1998. Bestämmelsen om elbilar föreslås dock tillämpas för tid fr.o.m. den 1
januari 1998.
Slutligen föreslås att spelskatt enligt lagen (1972:820) om skatt på spel
skall tas ut på varuspelsautomater. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1
juli 1998.
Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1997/98:Sk36 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1997/98:140 i den del som avser höjd skatt på elpannor.
1997/98:Sk37 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen avslår
förslaget om ändring i lagen om skatt på energi avseende elektriska pannor inom
fjärrvärmesektorn.
1997/98:Sk38 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget att införa förhöjd energiskatt för
elektrisk kraft som förbrukas i elpannor i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om privatpersoners och näringsidkares möjlighet att köpa och förbruka
varor fritt inom EU,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sänkt skatt på dieselolja som används i arbetsredskap,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag att införa spelskatt på
varuspelsautomater i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Skatt på elektrisk kraft till elpannor
I propositionen föreslår regeringen en åtgärd som syftar till att minska
användningen av elkraft i fjärrvärmesystemen under perioder då det är
miljömässigt och ekonomiskt motiverat att i stället använda andra energikällor.
Regeringens förslag innebär att den skattereduktion på 2,3 öre per kWh som
gäller för elektrisk kraft som används inom viss el-, gas-, värme- eller
vattenförsörjning slopas när det gäller elpannor i fjärrvärmenätet. Förslaget
gäller elkraft som används under månaderna november-mars varje år. Under denna
period skall således energiskatten på el som förbrukas i fjärrvärmepannor vara
densamma som för hushållen. I vissa Norrlandskommuner tillämpas en lägre
energiskatt än i övriga landet. Även här föreslås en minskning av reduktionen
med 2,3 öre per kWh. För att undvika gränsdragningsproblem mot mindre elpannor
föreslås en effektgräns på 2 MW installerad effekt.
I motion Sk38 yrkande 1 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs om avslag på
förslaget. En skattesats som är olika hög under olika delar av året medför
enligt motionärerna administrativa komplikationer för såväl användarna som
myndigheterna. Överskottskraft finns tillgänglig i olika grad under hela året
och ett hinder för användning av elpannor under viss tid leder därför till
resursslöseri. I motion Sk36 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) och Sk37
av Holger Gustafsson m.fl. (kd) framställs avslagsyrkanden på samma grunder.
Enligt utskottets mening är det önskvärt att en minskad elproduktion
balanseras genom en minskad användning av elkraft i fjärrvärmesystemen. Enligt
de prognoser som Energikommissionen redovisar är ett minskat utnyttjande av
elektrisk kraft i fjärrvärmenäten den anpassningsåtgärd som först tillgrips på
elmarknaden för att möta tendenser till elprisstegring. Den kan ske snabbt och
utan nyinvesteringar och väntas ske före andra åtgärder som t.ex. ett ökat
nyttjande av oljekondensanläggningar. Energikommissionens scenarier förutsatte
att användningen av elektrisk kraft skulle minska till följd av ökade elpriser
och på så sätt balansera en minskad elproduktion.
I fjärrvärmenätens pannor har den årliga förbrukningen av elkraft uppgått
till 3 TWh under de senaste åren. Enligt en preliminär bedömning från branschen
förbrukades ca 2 TWh elkraft inom fjärrvärmesektorn 1997.
Enligt utskottets mening har regeringens förslag en utformning som gör att
elanvändningen i fjärrvärmenäten kan minskas under de perioder då det är mest
ekonomiskt och miljömässigt motiverat med en sådan förändring. Undantaget för
sommarmånaderna har sin grund i att elpannorna då fyller en viktig reglerande
funktion, eftersom det normalt finns god tillgång på vattenkraft. På detta sätt
kan vattenkraft användas effektivt under våtår, då vattentillrinningen under
vårfloden annars inte kan tas till vara.
Enligt utskottets mening har regeringens förslag avpassats på ett sådan sätt
att det får en i huvudsak styrande effekt. Härigenom undviks att förändringen
ger upphov till en generell prisstegring på elkraft.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag i denna del och
avstyrker motionsyrkandena.
Användning av finsk, rödmärkt olja i lastbilar och bussar
I propositionen föreslår regeringen att förbudet mot användning av finsk,
rödmärkt olja i lastbilar och bussar slopas såvitt avser olja som förts in till
Sverige i normal bränsletank på dessa fordon. Förändringen föreslås gälla
retroaktivt  fr.o.m. den 1 januari 1996. I propositionen anförs att de finska
reglerna har en utformning som i praktiken hindrar användning av röd olja i
lastbilar och bussar, men att det inte finns något egentligt förbud.
Kommissionen anser visserligen att den finska regleringen medför att Finland
inte fullt ut genomfört oljedirektivets krav men är för den skull inte beredd
att godta att Sverige ensidigt kompenserar de brister som finns i de finska
reglerna och hävdar därför att enskilda som tankar röd olja i lastbilar och
bussar i Finland bör ha möjlighet att utan sanktioner köra över gränsen med
dessa. Regeringens förslag innebär att en sådan möjlighet nu öppnas.
I propositionen anförs att förslaget öppnar för förbrukning av röd olja i
lastbilar och bussar i Sverige och att detta kan leda till kontrollproblem.
Regeringen utesluter inte att det kan finnas anledning att vidta ytterligare
åtgärder och anser att det kan finnas skäl att överväga om ytterligare åtgärder
behöver vidtas sedan det klarlagts hur den finska lagstiftningen kommer att
vara utformad.
I motion Sk38 yrkande 3 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande
om att Sverige bör upphöra med dieselbeskattningen av bränsle för motorredskap
etc. och på så sätt harmonisera de svenska reglerna med såväl Finlands som
övriga EU-länders regler.
Utskottet har inte någon erinran mot regeringens förslag och tillstyrker
propositionen såvitt nu är i fråga.
När det gäller dieselbeskattning av motorredskap har denna sin grund i de
ökade miljökrav som måste ställas på trafiken och vikten av att undantag från
dessa krav inte görs för olika fordonskategorier. Arbetsfordonen hade tidigare
av olika skäl inte kommit att omfattas av kravet på användning av miljöklassat
drivmedel, och tillfälliga lösningar tillgreps för att komma till rätta med
detta förhållande. Beslutet att även arbetsfordon skall omfattas av kravet på
användning av högbeskattad miljöklassad dieselolja löste dessa problem.
Utskottet ser inte någon anledning att nu göra ett särskilt undantag för denna
fordonskategori och avstyrker därför motionsyrkandet.
Användning av finsk, rödmärkt olja för uppvärmning
I propositionen föreslås att finsk, rödmärkt olja som i Sverige används för
uppvärmningsändamål eller för drift av stationära motorer skall beskattas som
eldningsolja. Av kontrollskäl föreslås att den högre skattesatsen även
fortsättningsvis skall tas ut när skattskyldigheten inträder och att
mellanskillnaden skall återbetalas till den som visar att oljan förbrukats för
uppvärmning eller drift av stationära motorer.
I motion Sk38 yrkande 2 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande
om att privatpersoner och näringsidkare bör ha möjlighet att köpa och fritt
förbruka varor inom EU. Det skall vara möjligt att köpa beskattad finsk röd
olja och använda denna i Sverige utan att detta skall föranleda ny svensk
beskattning.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag och
tillstyrker därför propositionen i denna del.
När det gäller den svenska beskattningen av olja som köpts i beskattat skick
i t.ex. Finland lämnar oljedirektivet utrymme för en sådan när det gäller s.k.
ovanliga transporter. Härigenom undviks att skatteskillnader mellan länderna
leder till att enskilda transporterar farliga ämnen i egna tankar, dunkar etc.
Enligt utskottets mening finns det skäl att söka undvika denna typ av
skattemotiverade transporter. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
Skatt på varuspelsautomater
I propositionen föreslås att lagen om skatt på spel utvidgas till att omfatta
även sådana varuspelsautomater som kräver tillstånd enligt lotterilagen och att
skatten tas ut med 1 500 kr per automat och månad.
I propositionen anförs att varuspelsautomaterna har ökat betydligt i antal.
Den största delen varuspelsautomater är numera elektroniska automater som till
stor del påminner om de s.k. enarmade banditerna. Skillnaden är att automaten
inte betalar ut några vinster i pengar utan i varor. Tillstånden till dessa
varuspelsautomater innehas i huvudsak av privatägda spelföretag, restauranger,
kasinoföretag och bingoserviceföretag. Ett antal ideella organisationer
bedriver också spel på varuspelsautomater i samband med bingospel.
En utgångspunkt för nuvarande lotterilag är enligt vad som anförs i
propositionen att spel- och lotteriverksamheten i allt väsentligt bör vara
förbehållen staten, hästsporten och folkrörelserna. Endast i undantagsfall och
inom vissa väl avgränsade områden har kommersiella intressen accepterats när
det gäller lotteri- och spelverksamhet. Ett sådant område är restaurang-
kasinospel. Dessa spel får bedrivas av kommersiella företag. I gengäld tar
staten ut en punktskatt på dessa spel. När nu varuspelsautomaterna ökat i
omfattning och i huvudsak bedrivs av kommersiella företag anser regeringen att
en punktskatt bör tas ut även för dessa.
En översyn av lotterilagstiftningen pågår för närvarande. I utredarens
uppdrag ingår bl.a. att se över lotterilagens automatbegrepp. En tydlig
definition av vad som är att anse som varuspelsautomat skall tas fram. När
lotterilagen förtydligas på detta sätt kan antalet varuspelsautomater förväntas
minska ytterligare.
I motion Sk38 yrkande 4 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställer motionärerna om
avslag på förslaget om spelskatt på varuspelsautomater eftersom det enligt
motionärerna innebär försämrade möjligheter för ideella föreningar att
finansiera sin verksamhet.
Enligt skatteutskottets mening gör den av regeringen redovisade utvecklingen
med en ökad användning av varuspelsautomater som i huvudsak bedrivs av kommer-
siella intressenter att en punktskatt bör tas ut även på dessa spel.
Det är viktigt att skapa en enkel och rak beskattning av varuspelsautomaterna
på samma sätt som redan i dag gäller för restaurangkasinospelen. Skatten bör
därför knytas till tillståndsplikten och gälla oberoende av vem som anordnar
spelet. Härav följer att samtliga typer av varuspelsautomater bör bli föremål
för beskattning och att något undantag för ideella föreningar inte bör
tillskapas.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker
motionsyrkandet.
Propositionen i övrigt
I övrigt föreslås att försäljningsskatten för lätta lastbilar och bussar i
miljöklass 3 sänks till den nivå som i dag gäller för fordon i miljöklass 1 och
2. Vidare föreslås att försäljningsskatten för tunga fordon slopas helt. Bak-
grunden är att miljökraven i dagens miljöklass 2 blir obligatoriska den
1 oktober och att det inte finns någon ytterligare inom EU fastställd kravnivå.
I propositionen föreslås vidare att försäljningsskattebefrielsen för elfordon
förlängs ytterligare tre år att gälla även under perioden 1998-2000.
Slutligen föreslås att bestämmelsen om skattefrihet i lagen (1991:1482) om
lotteriskatt ändras från att avse det av staten ägda bolag som äger aktierna i
Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst till att avse AB Svenska Spel
samt att skattefriheten från lotteriskatt utvidgas till att omfatta även
helägda dotterbolag till AB Svenska Spel.
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens
förslag och tillstyrker därför propositionen även i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande skatt på elektrisk kraft till elpannor
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:140 i denna del och med
avslag på motionerna 1997/98:Sk36, 1997/98:Sk37 och 1997/98:Sk38 yrkande 1
godtar vad utskottet anfört i denna del,
res. 1 (m, fp, kd)
2. beträffande finsk rödmärkt olja i lastbilar och bussar
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:140 i denna del och med
avslag på motion 1997/98:Sk38 yrkande 3 godtar vad utskottet anfört i
denna del,
res. 2 (m)
3. beträffande finsk rödmärkt olja för uppvärmning
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:140 i denna del och med
avslag på motion 1997/98:Sk38 yrkande 2 godtar vad utskottet anfört i
denna del,
res. 3 (m)
4. beträffande skatt på varuspelsautomater
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:140 i denna del och med
avslag på motion 1997/98:Sk38 yrkande 4 godtar vad utskottet anfört i
denna del,
res. 4 (m)
5. beträffande propositionen i övrigt
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:140 i denna del godtar vad
utskottet anfört i denna del,
6. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av vad utskottet anfört och hemställt och med
bifall till proposition 1997/98:140 i denna del antar de vid propositionen
fogade förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
2. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor-don,
3. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,
4. lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt.
Stockholm den 28 april 1998
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm
(s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s),
Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Karin Pilsäter
(fp), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v), Ulla Wester (s), Jan-Olof Franzén
(m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd) och Carl Erik Hedlund (m).

Reservationer

1. Skatt på elektrisk kraft till elpannor (mom. 1)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Karin Pilsäter (fp), Jan-Olof
Franzén (m), Holger Gustafsson (kd) och Carl Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Regeringen föreslår att en förhöjd energiskatt skall tas ut för elektrisk kraft
som förbrukas i elpannor inom fjärrvärmesektorn under perioden den
1 november-den 31 mars. Det är den period då vattentillgången är låg och
elpriset därför högt med följden att elpannorna inte används. Eftersom skatten
skall införas under den period då pannorna normalt inte används kommer
skattehöjningen inte att medföra annat än en marginell ökning av
skatteintäkterna för statskassan. Däremot kommer det faktum att skattesatsen är
olika hög under olika delar av året att medföra ökade kostnader för att
administrera systemet, vilket RRV har påpekat i sitt remissyttrande. Även
företagen som skall betala skatten får ökade administrativa kostnader.
Regeringens förslag att hindra användningen av avkopplingsbara elpannor i
fjärrvärmesystemen leder inte heller till en ökad hushållning med el. Snarare
blir fallet det motsatta, eftersom elpannorna är viktiga från just
resurshushållningssynpunkt. De utnyttjas i dag för att ta vara på det överskott
av vattenkraft som alltid kommer att finnas under vissa år och perioder, främst
vår och sommar. Hindras användningen av elpannorna blir resultatet ett ökat
resursslöseri genom att överskottsvatten tappas förbi vattenkraftverken, utan
att energin tas till vara. Om elpannorna, genom ett formellt beslut eller genom
straffbeskattning, fasas ut ur fjärrvärmesystemen blir dessutom alternativet
att i stället producera motsvarande energimängd genom förbränning av främst
olja. Därmed får åtgärden också negativa konsekvenser för vår miljö.
Mot denna bakgrund, och då det pågår en översyn av hela energibeskattningen,
anser vi i likhet med flertalet remissinstanser att förslaget inte bör
genomföras.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande skatt på elektrisk kraft till elpannor
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk36, 1997/98:Sk37 och
1997/98:Sk38 yrkande 1 avslår proposition 1997/98:140 i denna del.
2. Finsk rödmärkt olja i lastbilar och bussar (mom. 2)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(all m) har
dels anfört följande:
Det svenska kravet på användning av högbeskattad dieselolja i arbetsfordon som
används i jordbruk, skogsbruk, industri och andra kommersiella verksamheter
innebär en kraftig och omotiverad fördyring för dessa verksamheter. Trots att
det rör sig om arbetsfordon som används i produktion utanför det allmänna
vägnätet belastas de med samma skatter som de fordon som använder vägnätet
fullt ut.
Den svenska trafikbeskattningen av arbetsfordon har inte någon motsvarighet
inom EU. Flertalet EU-länder har i likhet med Finland inte något krav på
användning av högbeskattad olja i motorredskap, jordbrukstraktorer etc. EU:s
regler föreskriver endast att högbeskattad olja skall användas i vägtrafik.
Beslut har nu fattats om ett gemensamt system för märkning av lågbeskattad
olja. Även enligt detta direktiv begränsar sig kravet på användning av den
högbeskattade oljan till fordon som är avsedda för vägtrafik. Kommissionen
arbetar för närvarande med att ta fram ett lämpligt märkämne.
Enligt vår mening bör bränsle för arbetsredskap i Sverige beskattas på samma
sätt som i flertalet övriga EU-länder. De svenska företagen skall inte behöva
konkurrera på villkor som på denna punkt är väsentligt sämre än de som gäller
för företag inom övriga EU-länder. Svenska företag som använder maskiner i sin
verksamhet skall inte behöva köra in i Finland och tanka för att på det sättet
få tillgång till bränsle på samma villkor som de finska företagarna.
Skatter som snedvrider konkurrensen gentemot omvärlden och bidrar till ökad
gränshandel är inte förenliga med ett bra företagarklimat och medför att
arbetstillfällen försvinner från vårt land. Grunden för den konkurrenssnedvrid-
ning som de svenska företagarna utsätts för är i första hand att Sverige i
motsats till övriga EU-länder trafikbeskattar motorredskap, jordbrukstraktorer
och andra fordon som främst används utanför vägnätet. Det skulle vara ett
framsteg för EU om Sverige upphörde med sin extrabeskattning av motorredskapen
och anslöt sig till vad som gäller inom andra länder.
Enligt vår mening bör ett första steg vara att trafikbeskattningen av
arbetsredskap slopas. Införandet av ett gemensamt märkningssystem leder till en
ökad harmonisering på detta område. Härigenom minskar Sveriges möjligheter att
upprätthålla en skattenivå på det lågbeskattade området som väsentligt avviker
från vad som gäller i andra länder. På detta sätt kan en ytterligare
harmonisering av företagens konkurrensvillkor på detta område uppnås.
Vi föreslår att trafikbeskattningen av dieselbränsle för motorredskap slopas
snarast. Regeringen bör härvid överväga om förslaget kan utformas på ett sådant
sätt att stimulansen för användning av den bästa miljöklassade dieseloljan
bibehålls. Möjligheten att uppställa ett krav på att den grönfärgade olja som
används i denna typ av fordon skall vara miljöklass 1 bör undersökas. Det
anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vi har ingen invändning mot den begränsade förändring som regeringen föreslår
när det gäller möjligheten att fritt köra över gränsen med lastbil och buss som
tankats med röd finsk olja.
dels vid moment 2 hemställt
2. beträffande finsk rödmärkt olja i lastbilar och bussar
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk38 yrkande 3 och med anledning
av proposition 1997/98:140 i denna del godtar regeringens förslag i denna
del och som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
3. Finsk rödmärkt olja för uppvärmning (mom. 3)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(all m) har
dels anfört följande:
Regeringen föreslår som en anpassning till gemenskapsrätten att finsk, rödmärkt
olja som förs in till Sverige och används för uppvärmning skall beskattas med
den lägre svenska skattesatsen. Den som har förbrukat den införda oljan för
uppvärmning eller drift av stationära motorer föreslås således få ansöka om att
få tillbaka mellanskillnaden mellan den höga och låga svenska
energiskattesatsen.
Genomförandet av den inre marknaden innebär att privatpersoner skall ha
möjlighet att köpa och förbruka varor fritt inom EU. Skattereglerna har också
anpassats till dessa krav, och den som så önskar kan i dag normalt köpa t.ex.
kapitalvaror i ett annat EU-land och föra dem med sig hem utan att detta
föranleder någon beskattning. En inre marknad utan gränshinder och med god
funktion ökar konkurrensen och ekonomins effektivitet och bidrar till en
harmonisering av medlemsländernas skatteregler.
De svenska reglerna uppställer i dag oöverstigliga hinder för de
privatpersoner som vill föra in finsk röd olja för andra ändamål än drift av
motordrivna fordon. Den privatperson som vill använda finsk röd olja för att
värma sin villa i Sverige måste i dag betala både finsk och svensk punktskatt.
Dubbelbeskattningen gör att det i praktiken inte är möjligt för privatpersoner
att köpa finsk röd olja och använda den för uppvärmning i Sverige, inte ens med
regeringens förslag att förbrukaren skall få tillbaka mellanskillnaden mellan
den höga och den låga svenska energiskatten.
De svenska reglerna på detta område står enligt vår mening i strid med
principen om konsumenternas fria tillgång till den gemensamma inre marknaden.
På samma sätt som när det gäller andra varor måste det vara möjligt för en
person att köpa finsk olja och föra in den till Sverige för eget bruk, t.ex.
för uppvärmning av sin villa. Om det finns prisskillnader som beror på skatten,
utgör inte detta ett skäl att förbjuda och hindra den enskilde. I stället måste
problemet lösas genom en harmonisering av skattereglerna.
Regeringen bör enligt vår mening snarast återkomma med ett förslag som
innebär att det blir möjligt för privatpersoner att köpa och föra in finsk röd
olja för uppvärmningsändamål utan att behöva betala svensk skatt.
Också företagare får betala dubbel punktskatt på eldningsoljan. Visserligen
har de en teoretisk möjlighet att begära återbetalning av den låga finska
skatten men detta löser inte problemet med den felaktiga svenska beskattningen.
Ett förslag måste därför även ge företagarna rimliga möjligheter att köpa
eldningsolja där den är billigast.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vi har ingen invändning mot den mindre lindring av den svenska beskattningen
som regeringen föreslår.
dels vid moment 3 hemställt
3. beträffande finsk rödmärkt olja för uppvärmning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk38 yrkande 2 och med anledning
av proposition 1997/98:140 i denna del godtar regeringens förslag i denna
del och som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
4. Skatt på varuspelsautomater (mom. 4)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(all m) har
dels anfört följande:
En skatt på varuspelsautomater försämrar de ideella föreningarnas möjligheter
att finansiera sin verksamhet, och det hade enligt vår mening varit möjligt att
finna en utformning som inte på detta sätt försämrar för många ideella
föreningar.
Mot denna bakgrund anser vi att förslaget bör avslås.
dels vid moment 4 hemställt:
4. beträffande skatt på varuspelsautomater
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk38 yrkande 4 avslår proposition
1997/98:140 i denna del.

Innehållsförteckning

Utskottet..........................................12
Skatt på elektrisk kraft till elpannor...........12
Användning av finsk, rödmärkt olja i lastbilar och bussar13
Användning av finsk, rödmärkt olja för uppvärmning14
Skatt på varuspelsautomater......................14
Propositionen i övrigt...........................15
Hemställan.......................................16
Reservationer......................................17
1. Skatt på elektrisk kraft till elpannor (m, fp, kd)17
2. Finsk rödmärkt olja i lastbilar och bussar (m)18
3. Finsk rödmärkt olja för uppvärmning (m).......19
4. Skatt på varuspelsautomater (m)...............20