Skatteutskottets betänkande
1997/98:SKU18

Vissa punktskattefrågor


Innehåll

1997/98
SkU18

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner som väckts under den
allmänna motionstiden hösten 1997. Yrkandena rör energibeskattning, vägtrafik-
beskattning, alkohol och tobak samt vissa övriga punktskattefrågor. Utskottet
avstyrker samtliga motioner.
Vid betänkandet har fogats 32  reservationer och nio särskilda yttranden.

Motionerna

1997/98:K715 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall hävda fortsatt undantag för reglerna om införsel
av alkoholdrycker från andra medlemsländer,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den svenska alkoholpolitiken.
1997/98:Sk325 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
30. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjda energiskatter för
1999 och 2000 i enlighet med vad som anförts i motionen,
36. att riksdagen hos regeringen begär förslag om överföring av fordonsskatt
till bensin- och dieselskatter i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sk326 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts under avsnitt 7 om energi- och miljöskatter,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts under avsnitt 7.2 om industrins energibeskattning.
1997/98:Sk602 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att förbättra
svensk konkurrenskraft och fri rörlighet mellan Sverige och Finland.
1997/98:Sk606 av Sivert Carlsson och Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av sänkt fordonsskatt för dieselbilar.
1997/98:Sk609 av Margareta E Nordenvall och Inger Koch (m) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att sänka bensinskatten.
1997/98:Sk613 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av avskaffad
vägtrafikskatt för traktorer som är äldre än 30 år.
1997/98:Sk619 av Stig Grauers (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om ett förenklat taxfreesystem.
1997/98:Sk623 av Patrik Norinder (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av råtalloljan.
1997/98:Sk634 av Olle Lindström och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att lågbeskattad dieselolja skall tillåtas i motorredskap för industrier och
kommersiell verksamhet.
1997/98:Sk635 av Leif Carlson och Nils Fredrik Aurelius (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
stegvis fortsatt anpassning av den svenska ölskatten så att likvärdiga
konkurrensvillkor gentemot omvärlden uppnås.
1997/98:Sk636 av Ulla Löfgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sänkta skatter.
1997/98:Sk649 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulans av mer
miljöanpassade, mindre fordon.
1997/98:Sk650 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en studie
avseende möjligheten att införa ett differentieringssystem för uttag av
miljöavgifter på drivmedel.
1997/98:Sk651 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att konsumentpriset avseende
tobak och alkohol anpassas till övriga EU.
1997/98:Sk652 av Ola Ström (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om skäl mot införande av en
särskild båtskatt.
1997/98:Sk683 av Birgitta Gidblom och Ulf Kero (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vägtrafikbeskattningen och glesbygden.
1997/98:Sk684 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att fordonsskatten likställs för äldre och nyare
dieselfordon,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lika beskattning av diesel- och bensinfordon,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjd skatt på diesel i
enlighet med vad anförts i motionen.
1997/98:Sk685 av Olle Lindström och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att ge privatpersoner rätt att köpa och föra in finsk röd olja för
uppvärmningsändamål.
1997/98:Sk686 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen tillsätter en utredning med uppgift att lämna förslag till en
differentierad skatt på fordonsbränslen i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1997/98:Sk687 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att i Skåne göra ett
fullskaleförsök, med en försöksperiod med momsbefrielse på biodrivmedel.
1997/98:Sk688 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatt på spillvärme.
1997/98:Sk689 av Elizabeth Nyström och Kent Olsson (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om avskaffande av produktionsskatten på el i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sk690 av Urban Ahlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattereglernas betydelse
för omställningen av energisystemet.
1997/98:Sk691 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att energitorv skall
undantas från koldioxidavgift under den övergångsperiod som energiomställningen
innebär.
1997/98:Sk692 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av fruktviner
och -drycker.
1997/98:Sk693 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om borttagande
av den skattefria försäljningen.
1997/98:Sk694 av Krister Örnfjäder (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av 45 § tullagen
(1994:1550).
1997/98:Sk695 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda
förutsättningarna för en obligatorisk produktionsavgift för svenskproducerade
trädgårdsprodukter.
1997/98:Sk696 av Peter Weibull Bernström och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av bekämpningsmedelsskatten med
inriktningen att inte miljövänliga bekämpningsmedel missgynnas i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1997/98:Sk697 av Per Lager och Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning om en särskild miljöavgift på engångsmaterial.
1997/98:Sk698 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering av föreslagna åtgärder genom införandet av
kväveoxidskatt.
1997/98:Sk699 av Agne Hansson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en likvärdig vägtrafikbeskattning av nya dieselbilar i förhållande
till bensindrivna bilar.
1997/98:Sk721 av Nils-Erik Söderqvist och Ingvar Johnsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
översynen av den framtida energibeskattningen.
1997/98:Sk722 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
skatt på olja för lantbruksföretag.
1997/98:Sk723 av Kjell Ericsson m.fl. (c,m,fp,kd) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
konkurrensneutral energibeskattning.
1997/98:Sk724 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att produktionsskatterna skall
avskaffas för den elintensiva industrin till den del elen används som råvara.
1997/98:Sk725 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om effektiviseringar av
vattenkraftverk.
1997/98:Sk726 av Sonja Fransson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att beslutet om kompensation
för bioeldad fjärrvärmeleverans till industrin verkställs.
1997/98:Sk727 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekonomiska problem i medlemsägda vindkraftföretag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om behovet av särskilda regler, t.ex. inom
skatteområdet, för medlemsägda vindkraftföretag.
1997/98:Sk728 av Ulf Kero m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om problemet med nybilsskatten på
dieseldrivna personbilar.
1997/98:Sk729 av Jarl Lander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett
miljöanpassat beskattningssystem för drivmedel till fordon.
1997/98:Sk730 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att snarast införa
ett system med differentierade drivmedelspriser i glesbygd utan utbyggd
kollektivtrafik, gärna med Jämtland som försökslän.
1997/98:Sk731 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattebefrielse för etanol
och metanol som drivmedel.
1997/98:Sk732 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om båtskatt.
1997/98:Sk733 av Krister Örnfjäder (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av
konsekvenserna vid förbud mot skattefri försäljning.
1997/98:Sk737 av Lennart Brunander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utjämning och likformning av växthusodlingens energibeskattning
inom hela gemenskapen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en återgång till enhetliga nedsättningsregler för växthusodlingens
koldioxidskatt genom generella skattesatser på respektive energislag.
1997/98:U505 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöskatter.
1997/98:So610 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regler för införsel av alkohol från annat EU-land.
1997/98:So655 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om punktskatterna på alkohol.
1997/98:Kr269 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
17. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om införande av
tomkassettskatt enligt vad i motionen anförts.
1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en kassettskatt där viss procent av inkomsterna fördelas av staten
efter kulturpolitiska mål.
1997/98:Kr517 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av reklamskatten i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:T202 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en reformering av den nuvarande drivmedels- och
fordonsbeskattningen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konsekvensen av borttagande av den skattefria försäljningen ombord
på fartyg.
1997/98:T213 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatter och förnybara bränslen.
1997/98:T216 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om båtskatt för fritidsbåtar.
1997/98:T232 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den totala bilbeskattningen bör sänkas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en klar redovisning av den trafikrelaterade beskattningen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att miljöanpassningen bör inriktas mot att få fram mera bränslesnåla
bilar.
1997/98:T605 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av
båtavgift/båtskatt.
1997/98:Jo219 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om återgång till grön diesel för jordbrukets
traktorer och redskap i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om elskatternas effekter
för jordbruket, dels i förhållande till övrig svensk industri, dels i
förhållande till danskt och övrigt europeiskt jordbruk i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1997/98:Jo229 av Sten Svensson och Lars Hjertén (m) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sänkt energiskatt i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Jo230 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om harmonisering av miljöavgifterna inom EU-området.
1997/98:Jo524 av Peter Weibull Bernström m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att svenskt
jordbruk befrias från de konkurrenshämmande kostnader som energiskatterna
utgör.
1997/98:Jo755 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fortsatta höjningar av bensinpriset är nödvändiga,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om system för kilometerskatt på vägtrafiken fr.o.m. år 2007.
1997/98:Jo756 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöskatter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utsläppsrelatering av energiskatterna.
1997/98:Jo784 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekonomiska styrmedel för att begränsa koldioxidutsläppen inom EU,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning av lagstadgat mål för inblandning av biobränsle i fossila
drivmedel.
1997/98:Jo785 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att regeringen arbetar i EU för en gemensam minsta
koldioxidskatt för medlemsländerna.
1997/98:N223 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad harmonisering av energibeskattningen mellan de
nordiska länderna,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fiskal energibeskattning endast skall ske i konsumtionsledet,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om koldioxidbeskattning,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internalisering av externa kostnader i energipriserna.
1997/98:N270 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tillverkning och användning av alternativa bränslen skall
gynnas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att biobaserade alternativa bränslen skall befrias från energi- och
koldioxidskatt,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dispens för skattebefrielse av etanol.
1997/98:N272 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stimulanser för industriellt mottryck.
1997/98:A403 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatteväxling från statlig fastighetsskatt på vattenkraftsstationer
till kommunal fastighetsavgift.
1997/98:A458 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inte genomföra några regionala bensinskattehöjningar eller
arbetsgivaravgiftshöjningar.

Utskottet

Energibeskattningsområdet
Utredningar m.m.
Inom Regeringskansliet pågår en översyn av energibeskattningens framtida
utformning. Till grund för översynen ligger riksdagens beslut i juni 1997 om
energipolitikens inriktning (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12), de
betänkanden som avlämnats av Skatteväxlingskommittén (SOU 1997:11) och
Alternativbränsleutredningen (SOU 1996:184) samt EU-kommissionens förslag om
ett nytt energibeskattningsdirektiv med bl.a. en utvidgning av skatteplikten
till alla fossila bränslen, biobränslen och el, KOM(97) 30.
Den övergripande uppgiften är att göra en i huvudsak lagteknisk översyn som
leder till ett ramverk för ett robust och väl fungerande
energibeskattningssystem. Ambitionen är att skapa ett enklare och mer
överskådligt system med en klarare uppdelning mellan skatternas fiskala och
miljöstyrande roller. Skatteväxlingskommittén har i sitt slutbetänkande
redovisat en ny energibeskattningsmodell där energiskatten, koldioxidskatten
och svavelskatten kompletteras med en trafik- och miljöskatt. Modellen innebär
kraftiga förändringar i förhållande till dagens system och utgör en
utgångspunkt för översynen.
Arbetsgruppen kommer att behandla utformningen av beskattningen för
industrin, trädgårds- och jordbruksnäringarna samt energiproduktionen inom
fjärr- och kraftvärmesektorerna. En fråga som kommer att tas upp är
beskattningen av biobränslen. En annan fråga är hur naturgasens miljöfördelar
jämfört med olja och kol skall beaktas i energibeskattningen. De
samhällsekonomiska konsekvenserna samt möjligheten att genom skattesystemet
styra mot de mål som uttalats i den energipolitiska propositionen kommer att
analyseras. Det rör sig bl.a. om biobränslenas konkurrenskraft.
Regeringen har i budgetpropositionen 1997/98:1 meddelat att även den
planerade omläggningen av produktionsskatten på kärnkraftsproducerad el till en
effektskatt ingår i arbetsgruppens översyn.
Arbetet beräknas pågå till senhösten 1998, med sikte på ett förslag till
riksdagen under våren 1999.
Energibeskattningens allmänna inriktning
Motionerna
I motion N223 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att koldioxidbeskattningen måste
bygga på en europeisk samordning eftersom effekten annars kan bli att
produktion flyttar till andra länder (yrkande 29) och att man bör vara
försiktig med att internalisera externa kostnader i energipriserna eftersom man
annars riskerar att hamna i en statlig prispolitik som leder till
ineffektivitet och misshushållning (yrkande 30). I motion Jo756 av Göte Jonsson
m.fl. (m) framhåller motionärerna att miljöskatter ger störst styreffekt på
problem som är lätta att åtgärda (yrkande 2) och att det är bättre att beskatta
utsläppen än själva energianvändningen. Motionärerna föreslår därför att
energiskatterna görs mer utsläppsrelaterade (yrkande 3).
I motion Jo784 yrkande 11 av Olof Johansson m.fl. (c) begär motionärerna ett
tillkännagivande om att regeringen bör intensifiera ansträngningarna att få
till stånd en gemensam koldioxidskatt inom EU. Om enighet inte kan nås bör
enligt motionärerna ändå de länder som förespråkar en sådan skatt binda sig för
en gemensam handlingslinje.
Också i motion Jo785 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) understryks att det är
viktigt att regeringen inom EU arbetar för en gemensam minsta koldioxidskatt
för medlemsländerna (yrkande 3). Samma motionärer begär i motion U505 ett
tillkännagivande om att beslut inom EU om ekonomiska styrmedel för en bättre
miljö inte bör kräva enhällighet (yrkande 6).
I motion Sk326 yrkande 35 av Johan Lönnroth m.fl. (v) anför motionärerna att
det är viktigt att Sverige skärper beskattningen på sådan produktion och
konsumtion som påverkar miljön negativt. Sverige bör dessutom verka
internationellt för införandet av minimiskatter och för höjda miljöskatter på
bl.a. koldioxid. I motion Sk691 av Lennart Beijer m.fl. (v) begärs ett
tillkännagivande om att energitorv skall fortsätta att vara undantagen från
koldioxidskatt under en omställningsperiod. I motion Sk688 begär samma
motionärer ett tillkännagivande om att spillvärme bör beskattas så att
kraftvärmeanläggningarnas effektivare energiomvandling gynnas.
I motion Sk325 yrkande 30 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) föreslår
motionärerna att energiskatten på olja och bensin höjs med 1 öre per kWh och
år.
I motion N272 yrkande 4 av Dan Ericsson (kd) begärs slutligen ett
tillkännagivande om att skattelagstiftningen måste utformas så att det blir
fördelaktigare att öka produktionen av el genom industriellt mottryck.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas syn när det gäller vikten av en hög ambitionsnivå
i fråga om beskattningen av koldioxidutsläpp. Sverige har också tillsammans med
några andra länder valt att ligga steget före vid beskattningen av
koldioxidutsläpp och tar på detta sätt ett särskilt ansvar för de globala
miljöproblem och risker som utsläppen av växthusgaser ger upphov till. Ett
viktigt inslag i denna strategi är att Sverige på ett aktivt sätt söker förmå
andra länder att följa efter och införa motsvarande ekonomiska styrmedel. En
sådan internationell beskattning är målet med Sveriges agerande på detta område
och skulle dessutom minska behovet av särskilda regler för den
konkurrensutsatta industrin i Sverige.
Inom EU har Sverige verkat för att minimiskattesatser skall införas också på
naturgas och kol och har tillsammans med andra länder sökt få till stånd en
lösning som innebär att nuvarande mineraloljedirektiv byggs ut till ett energi-
och koldioxidskattedirektiv. Dessa ansträngningar har nu lett till att EU-
kommissionen lagt fram ett förslag till nytt energibeskattningsdirektiv som
innebär en större flexibilitet än nuvarande regler vad avser möjligheterna till
skattedifferentieringar av bränslen utifrån miljöegenskaper. Skattebasen
utvidgas till att omfatta samtliga energiprodukter. Målsättningen är också att
alla energiprodukter skall omfattas av en positiv skattesats. Även om
biobränslen föreslås omfattas av skatteplikt kommer medlemsländerna att vara
fria att tillämpa reducerade skattesatser eller full skattebefrielse.
Kommissionens förslag är för närvarande föremål för överläggningar i en
arbetsgrupp under rådet. Även om de svenska ansträngningarna lett till att vi
nu har ett förslag som ligger i linje med de svenska önskemålen bör dock
svårigheterna att nå en överenskommelse som innebär ett åtagande att införa
positiva skattesatser inte underskattas.
Enligt utskottets mening driver Sverige aktivt frågan om en energi- och
koldioxidbeskattning i olika internationella fora och samarbetar härvid med
andra likasinnade länder. Utskottet utgår ifrån att ingen möda sparas för att
förmå andra länder att införa ekonomiska styrmedel av detta slag.
När det gäller beslut om miljöskatter har riksdagen förhållit sig avvaktande
till förslag om en övergång till majoritetsbeslut om miljöskatter inom EU (bet.
1996/97:UU13). Under regeringskonferensen 1996-1997 har det också visat sig att
det varit svårt att få gehör för en sådan förändring. Amsterdamfördraget
innebär att miljöfrågorna fått en ökad tyngd inom EU:s målformuleringar och att
miljögarantins tillämpning har säkrats genom flera klargöranden som
överensstämmer med de svenska önskemålen. Även formerna för beslut om åtgärder
för att uppnå miljömålen har ändrats. Europaparlamentet får en större roll i
lagstiftningsarbetet genom att samarbetsproceduren ersatts med en förenklad
medbeslutandeprocedur. Amsterdamfördraget innebär också att området för beslut
med kvalificerad majoritet utsträcks till nya områden. Frågan om en mer radikal
utvidgning av detta område liksom andra s.k. maktfördelningsfrågor, t.ex.
frågan om en ändrad röstviktning i rådet, sköts dock på framtiden. Riksdagen
kommer senare i vår att ta ställning till Amsterdamfördraget.
Med det anförda och med hänvisning till den pågående översynen av
energibeskattningen avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.
Värmeleveranser till industrin
Motionerna
I motion Sk690 av Urban Ahlin m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att
fjärrvärmebolagen har problem med att få industrin att ansluta sig till
fjärrvärmenätet eftersom skattereglerna gynnar oljeuppvärmning i industrin. I
motion Sk726 av Sonja Fransson (s) begärs ett tillkännagivande om vikten av att
en kompensation för bioeldad fjärrvärmeleverans till industrin snarast
beslutas.
Utskottets ställningstagande
Den lägre beskattningen av bränslen som används i industrin och växthusnäringen
och för leverans av värme till dessa näringar gör att skattebefrielsen för
biobränslen inte får fullt genomslag inom dessa sektorer. Särskilt när det
gäller värmeleveranser innebär detta nackdelar, eftersom värmeverk och
kraftvärmeverk i övrigt har goda förutsättningar för biobränsleanvändning.
Olika tekniker har under olika perioder kommit till användning för att säkra en
så stor användning av biobränslen som möjligt i dessa verk. Den 1 juli 1994
ersattes den lägre skatten på bränslen som använts för värmeleveranser till
industrin med ett schablonbidrag på 9 öre per kWh levererad värme. Bidraget
utgick oberoende av om beskattade eller obeskattade bränslen använts och
innebar således att biobränslenas skattefrihet fick fullt genomslag på området.
Sedan bidraget kommit att utnyttjas i en helt annan omfattning än avsett
återinfördes de äldre reglerna den 1 september 1996. Härvid instämde
skatteutskottet i regeringens bedömning att behovet av bibehållna
konkurrensförutsättningar för biobränslen i stället borde tillgodoses genom ett
särskilt stöd utanför skattesystemet för vissa biobaserade värmeleveranser.
Skatteutskottet underströk vikten av ett skyndsamt besked till näringen om
stödets utformning, så att de investeringsbeslut som fattas inte påverkas
negativt (prop. 1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31). Riksdagen har våren 1997 som
sin mening givit regeringen till känna att arbetet med att ta fram en lösning
borde påskyndas (bet. 1996/97:SkU16).
Den 1 juli 1997 har koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen
fördubblats. Koldioxidskatt erläggs med 50 % av den allmänna nivån upp till 0,8
% av försäljningsvärdet och därefter med 12 % av den allmänna nivån (prop.
1996/97:29, bet. 1996/97:FiU20). Riksdagen har under hösten justerat reglerna
så att skattenedsättning för värmeleveranser till industrin även erhålls enligt
0,8-procentsregeln (prop. 1997/98:18, bet. 1997/98:SkU6).
Även efter höjningen av industrins och växthusnäringens koldioxidskatt
kvarstår problemet med att biobränslen på detta område inte har samma
konkurrensfördel som på andra områden. Skatteväxlingskommittén har använt en
grundmodell där samma regler gäller för industrin, växthusnäringen samt
värmeproduktion och elproduktion och har räknat på olika nivåer för
koldioxidskatten inom denna sektor. Med en koldioxidskatt på 50 % av den
allmänna nivån bibehåller biobränslena sin konkurrenskraft i befintliga
anläggningar, men enligt kommitténs beräkningar krävs det ett
investeringsbidrag för att dessa bränslen också skall vara bästa val vid en
nyinvestering. En så hög koldioxidbeskattning inom denna sektor ger också
problem med beskattningen av kondensel. Skatteväxlingskommitténs överväganden
om biobränslenas konkurrenskraft utgör nu en del i det arbete med en översyn av
energiskatterna som pågår inom Finansdepartementet.
Skatteutskottet har redan i samband med att nioöringen avskaffades framhållit
att en utgångspunkt för denna åtgärd var att biobränslenas konkurrenssituation
inom värmesektorn inte skulle försämras och att en lösning måste tas fram
snabbt för att förhindra att de investeringsbeslut som fattas får en felaktig
inriktning. Då nioöringen genom sin konstruktion i realiteten utgjort ett
bidrag som borde redovisas på budgetens utgiftssida och då stödformen ger
betydligt bättre möjligheter att undvika oönskade företeelser, ansåg utskottet
att behovet av bibehållna  konkurrensförutsättningar borde tillgodoses genom
ett särskilt stöd utanför skattesystemet. Dessa uttalanden gjorde utskottet
våren 1996 (bet. 1995/96:SkU31). Våren 1997 har riksdagen på förslag av
utskottet som sin mening givit regeringen till känna att arbetet med att ta
fram en lösning utanför skattesystemet bör påskyndas (bet. 1996/97:SkU16).
Enligt utskottets mening är det viktigt att biobränslenas konkurrenssituation
inte försämras inom det område som har de bästa förutsättningarna för en ökad
biobränsleanvändning. Någon form av lösning måste därför utarbetas för de verk
som levererar värme till industrin. Utskottet är medvetet om att ett eventuellt
stöd på detta område kan behöva underställas kommissionen och att det därför
kan vara svårt att lägga fram ett förslag som kan genomföras omedelbart. Med
hänsyn till den tid som förflutit sedan nioöringen avskaffades anser utskottet
emellertid att det nu är angeläget att regeringen snarast för riksdagen
redovisar arbetet med att utforma en sådan lösning.
Det anförda bör riksdagen, med anledning av motionerna, som sin mening ge
regeringen till känna.
Energiskatt och fri rörlighet inom EU
Motionerna
I motion Sk685 av Olle Lindström och Karl-Gösta Svenson (m) begärs ett
tillkännagivande om att privatpersoner bör ha rätt att köpa och föra in finsk
röd olja för privata uppvärmningsändamål utan att behöva betala punktskatt i
både Finland och Sverige. I motion Sk602 av Olle Lindström (m) begärs ett
tillkännagivande om att regeringen snarast bör vidta åtgärder i syfte att ta
bort eller minska skatter och andra regleringar som snedvrider konkurrensen och
förhindrar den fria rörligheten mellan Sverige och Finland.
Utskottets ställningstagande
Såväl i Sverige som i Finland varierar beskattningen av olja efter
användningsområde. System med märkning av de lågbeskattade oljeprodukterna
tillämpas i båda länderna för att skattemässigt skilja på olja med skilda
användningsområden. Den finska regleringen medför att den lågbeskattade oljan
för uppvärmningsändamål är rödmärkt.
Gemenskapsrätten medger uttryckligen att olja som inköpts beskattad i en
annan medlemsstat kan beskattas på nytt i förbrukarlandet om oljan
transporteras med ovanliga transportsätt av enskilda individer eller för deras
räkning. Denna bestämmelse finns i artikel 9.3 av det s.k.
cirkulationsdirektivet (rådets direktiv 92/12/EEG). Med ovanliga transportsätt
avses enligt artikeln transport av bränslen på annat sätt än i fordons tankar
eller lämpliga reservdunkar liksom transport av flytande eldningsbränsle på
annat sätt än med tankar som används vid yrkesmässig handel. Om det i stället
rör sig om en oljeleverans till en näringsidkare i Sverige skall även i detta
fall skatt betalas i Sverige. Möjligheten finns dock, till skillnad från vad
som gäller för privatpersoner, att få återbetalning av den finska skatt som kan
ha betalats för oljan. Ett problem i detta sammanhang kan vara att finsk röd
olja inte kan grönfärgas och att olja som införs av privatpersoner därför
trafikbeskattas även om den är avsedd för uppvärmning. Frågan är för närvarande
föremål för överväganden inom Regeringskansliet.
Enligt utskottets mening utgör den fria handeln över gränserna en viktig
drivkraft till harmonisering av medlemsländernas regelsystem. När det gäller
transporter av eldningsolja talar emellertid säkerhetsskäl för att man bör
undvika att privatpersoner mer regelmässigt transporterar eldningsolja i
personbilar, på släpvagnar, etc. Som framgått har också de gemensamma reglerna
en utformning som gör att man kan komma till rätta med denna typ av ovanliga
transporter.
Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att tillstyrka någon ändring av
de svenska reglerna och avstyrker därför motionsyrkandena.
Medlemsägda vindkraftverk
Motionen
I motion Sk727 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) anför motionärerna att
beskattningen av överskott i vindkraftföretag kan ge upphov till problem
(yrkande 1) och att behovet av särskilda regler för vindkraftföretag, t.ex.
inom skatteområdet, bör utredas (yrkande 2). Enligt motionärerna kan
vindkraftföretag med långa avtal och fasta priser få svårigheter på grund av
den nyligen införda begränsningen av det avdragsgilla utrymmet för
konsumentkooperativ utdelning i konsumentkooperativa föreningar.
Utskottets ställningstagande
Sedan länge skiljer sig beskattningen av kooperativa företag från beskattningen
av aktiebolag. Lättnaderna i beskattningen är så långtgående att man kan säga
att kooperativa ekonomiska föreningar är enkelbeskattade. Enkelbeskattning
åstadkoms genom att föreningen har dels avdragsrätt för kooperativ utdelning,
dvs. återbäring eller efterlikvider på medlemmarnas köp eller försäljningar,
dels avdragsrätt för insatsutdelning, m.m.
Riksdagen har under hösten 1997 genomfört lättnader i beskattningen av de
kooperativa föreningarna. För de kooperativa föreningarna innebär riksdagens
beslut att den tidigare begränsningen av utrymmet för avdrag för
insatsutdelning, m.m. slopades helt. Bakgrunden är de lättnader på ägarnivå som
tidigare beslutats för aktiebolag och andra ekonomiska föreningar än de
kooperativa  (jfr prop. 1996/97:163, bet. 1997/98: LU3).
I samma ärende beslutade riksdagen om en begränsning av de
konsumentkooperativa föreningarnas avdrag för kooperativ utdelning. Ett problem
i de konsumentkooperativa föreningarna är att den kooperativa utdelningen
varken beskattas hos föreningen eller hos medlemmen, dvs. den utdelade vinsten
nollbeskattas. Detta är i och för sig rimligt om den kooperativa utdelningen
utgör en rabatt på gjorda inköp. Problemet är att det nollbeskattade utrymmet
kan användas för andra ändamål.  Medlemmarna i en konsumentkooperativ förening
skulle t.ex. kunna sätta in kapital hos föreningen. Räntan på detta kapital
ökar möjligheten till kooperativ utdelning och kan sedan föras vidare till
medlemmarna som en skattefri kooperativ utdelning. I proposition 1996/97:163
motiverades förslaget om en begränsning av utrymmet för kooperativ utdelning
med att det är viktigt att det skattefria området för kooperativa föreningar
inte utvidgas genom att reglerna om skattefrihet missbrukas.
Begränsningsregeln innebär att avdragsrätt föreligger upp till 80 % av
statslåneräntan multiplicerad med medlemmens omsättning och bygger på de
procentsatser som varit tillämpliga i Kooperativa förbundets verksamhet 1994.
Bestämmelsen tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1998.
Det bör understrykas att de utdelningar som det nu är fråga om har
bokslutskaraktär, dvs. de regleras efter beskattningsårets utgång. När det
gäller rabatter som lämnas till medlemmarna under beskattningsåret har
föreningarna samma möjlighet att göra avdrag som andra näringsidkare.
I ärendet förutsatte lagutskottet att regeringen noga följer vilka effekter
som den nya begränsningsregeln får och hur dessa kan komma att påverka de
kooperativa företagen.
Enligt utskottets mening har det inte framkommit något som talar  för att en
ändring eller komplettering av de nyligen beslutade reglerna skulle vara
motiverad. I likhet med lagutskottet förutsätter utskottet att regeringen
följer vilka effekter som den nya begränsningsregeln får och hur de kooperativa
företagen påverkas. Någon anledning till ett tillkännagivande till regeringen
med det innehåll som motionärerna önskar föreligger inte, och utskottet
avstyrker därför motionsyrkandena.
Industrins och växthusnäringens energiskatt
Motionerna
I motion N223 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att den viktigaste uppgiften på
energiskatteområdet är att få till stånd en ökad harmonisering av
energibeskattningen mellan de nordiska länderna. Ökande skillnader leder enligt
motionärerna till mindre effektivitet, samhällsekonomiska kostnader och
miljöpåverkan (yrkande 27). Fiskal energibeskattning bör enligt dessa
motionärer endast ske i konsumtionsledet (yrkande 28). I motion Sk689 av
Elizabeth Nyström och Kent Olsson (m) begärs ett förslag om avskaffande av
produktionsskatten på el. I motion Sk724 av Eva Björne (m) begärs ett
tillkännagivande om att produktionsskatterna på el skall avskaffas för den
elintensiva industrin till den del elen används som råvara.
I motion Sk737 av Lennart Brunander (c) anförs att den svenska växthus-
odlingen bör ha samma energiskatter som sina konkurrenter inom övriga EU
(yrkande 1). I avvaktan på en utjämning inom EU bör växthusodlingen få återgå
till en nedsättning genom generellt lägre skattesatser på respektive energislag
(yrkande 2). I motion Sk723 av Kjell Ericsson m.fl. (c,m,fp,kd) begärs ett
tillkännagivande om att tvätterier bör ha samma energiskatteregler som övrig
tillverkningsindustri. Ett allvarligt problem är också att tillverkarna av
engångsartiklar konkurrerar om samma kunder som tvättindustrin. Det är enligt
motionärerna ur miljösynpunkt tveksamt om man via energiskatten  subventionerar
engångsartiklar framför återanvändning .
I motion Sk326 yrkande 37 av Johan Lönnroth m.fl. (v) föreslås en elskatt för
industrin på 50 % av den allmänna nivån med en takregel för energiintensiv
industri.
I motion A403 av Ulf Björklund m.fl. (kd) anförs att den statliga
fastighetsskatten på vattenkraftsstationer bör växlas till kommunal
fastighetsavgift (yrkande 9).
I motion Sk721 av Nils-Erik Söderqvist och Ingvar Johnsson (s) begärs ett
tillkännagivande om att det är bra att regeringen behandlar frågan om
produktionsskatt på el inom ramen för en total översyn av energibeskattningen.
En mer långsiktig och hållbar beskattning utgör en viktig förutsättning för den
elintensiva industrins överlevnad. I motion Sk725 av Per Erik Granström m.fl.
(s) begärs ett tillkännagivande om att ökad vattenkraftsproduktion bör
stimuleras genom en omfördelning av fastighetsskatten som gynnar nybyggda
vattenkraftverk.
Utskottets ställningstagande
I den energiskattemodell som tagits fram av Skatteväxlingskommittén redovisas
olika metoder för beskattning av industrin som medger att de grundläggande
principerna för energibeskattningen upprätthålls samtidigt som industrin ges
rimliga arbetsförutsättningar. I princip arbetar man med olika former av
reducerad koldioxidskatt för industri, växthusnäring, värmeproduktion och
elproduktion i kombination med bidrag för biobränslen resp. kondensel.
Regeringen har i budgetpropositionen meddelat att även den planerade
omläggningen av produktionsskatten på kärnkraftsproducerad el till en
effektskatt ingår i översynen.
Enligt utskottets mening ingår frågor om utformningen av de regler som gäller
för industrin och växthusnäringen i den översyn som pågår inom
Finansdepartementet. Även gränsdragningen kring det område som bör ha en lägre
beskattning ingår i detta arbete. Utskottet anser att resultatet av detta
utredningsarbete nu bör avvaktas och avstyrker därför de aktuella motionerna.
Råtallolja
Motionen
I motion Sk623 av Patrik Norinder (m) begärs ett tillkännagivande om att
regeringen skyndsamt bör lägga fram ett förslag som innebär att användningen av
råtallolja som bränsle inte uppmuntras av de svenska skatte- och
avgiftsreglerna.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening medför en ökad konkurrenskraft för biobränslen
ofrånkomligen en ökad kostnadsnivå för de verksamheter som använder sig av
råvaror som har en alternativ användning som biobränsle. Frågan om en spärr mot
användning av råtallolja som bränsle har återkommande varit föremål för
riksdagsbehandling, och den s.k. nioöringen som tillämpades under perioden den
1 juli 1994-den 1 september 1996 (jfr ovan under rubriken Värmeleveranser till
industrin) innehöll också en sådan spärr. Förslag om en beskattning i de fall
då råtallolja används som bränsle har också utarbetats inom Regeringskansliet
och remissbehandlats (PM den 14 augusti 1997 om beskattning av råtallolja).
Ett annat biobränsle med en motsvarande problembild är spån.
Spånskiveindustrin har framfört önskemål om någon form av begränsning av
stimulansen för användning av spån som biobränsle. Även i fråga om detta
bränsle har det föreslagits att en beskattning skulle kunna lösa problemet.
Energiöverenskommelsen innebär att en omställning av energisystemet mot ökad
biobränsleanvändning skall genomföras. En sådan omställning medför också krav
på en anpassning inom andra sektorer. I den mån konkurrensen från energisektorn
ökar kan vissa näringar komma att få vidkännas en ökning av kostnaden för sina
råvaror. Det bör dock framhållas att en kostnadsökning inte alltid behöver
inverka negativt på näringens vinstmöjligheter och konkurrenskraft. Fler
faktorer måste beaktas. I fråga om råtalloljan gäller t.ex. att de företag som
använder råtalloljan som råvara säljer 40 % av volymen vidare som biobränsle
och att en förutsättning för att företagen skall få ett bra pris för detta
bränsle är att någon spärr mot eldning av restprodukten (beck) inte föreligger.
Näringsminister Anders Sundström har i ett svar på en skriftlig fråga
(1997/98:301) den 14 januari 1998 förklarat att det kan finnas anledning att
pröva den skattemässiga behandlingen av spån i ett sammanhang där en samlad
bedömning kan göras av den skattemässiga behandlingen av biobränslen.
Inom Regeringskansliet pågår överväganden bl.a. om råtallolja som används som
bränsle och om den skattemässiga behandlingen av biobränslen i allmänhet och
dess inverkan på berörda näringar. Enligt utskottets mening finns det skäl att
nu avvakta ett ställningstagande från regeringens sida. Utskottet avstyrker
motionsyrkandet.
Jordbrukets energiskatt, m.m.
Motionerna
I motion Jo219 yrkande 2 av Göte Jonsson m.fl. (m) anförs att en utredning om
elskatternas effekter för jordbruket, dels i förhållande till övrig svensk
industri, dels i förhållande till danskt och övrigt europeiskt jordbruk bör
genomföras. I motion Jo229 yrkande 3 delvis av Sten Svensson och Lars Hjertén
(m) begär motionärerna förslag som innebär att jordbruket får samma elskatt som
andra tillverkningsföretag. I motion Jo524 yrkande 1 av Peter Weibull Bernström
m.fl. (m) anförs att svenskt jordbruk bör befrias från de konkurrenshämmande
kostnader som energiskatterna utgör. I motion Sk636 yrkande 1 delvis av Ulla
Löfgren m.fl. (m) anförs att jordbruket bör få samma energiskatter på el och
bränslen som industrin.
I motion Sk722 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (c) begärs ett
tillkännagivande om att det är orimligt att fodertorkarna slipper skatt på den
olja som används samtidigt som ett lantbuk måste betala skatt i motsvarande
situation.
I motion Jo230 yrkande 4 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs ett
tillkännagivande om att Sverige i EU bör verka för en i alla länder lika
miljöavgift på kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.
Utskottets ställningstagande
Jordbrukets beskattning utgör en viktig del i den översyn av
energibeskattningens framtida utformning som nu pågår inom Finansdepartementet.
Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion har i december
1997 lagt fram betänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167).
Utredningen föreslår bl.a. att jordbruket i beskattningshänseende får samma
villkor som tillverkningsindustrin vad gäller el och eldningsolja. Detta medför
enligt utredningen kostnadsminskningar med sammanlagt ca 360 miljoner kronor
per år. Om övriga EU-länder inom två år inte höjer eller förändrar sina
produktionsskatter eller avgifter, såsom t.ex. beskattningen av dieselolja och
handelsgödsel, bör enligt utredningen de totala svenska produktionsskatterna
för jordbruket anpassas till de beskattningsnivåer som gäller i Sveriges
konkurrentländer.
De energiskatteförslag som lagts fram av utredningen kommer att behandlas
inom ramen för den pågående översynen av energibeskattningens framtida
utformning. Övriga förslag kommer att remissbehandlas tillsammans med de
finansieringsförslag som skall utarbetas.
Enligt utskottets mening bör resultatet av den pågående översynen av den
framtida energibeskattningen nu avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Vägtrafikområdet
Utredningar m.m.
Kommunikationskommittén (K 1995:01) har haft i uppdrag att utarbeta en
nationell plan för kommunikationerna i Sverige (dir. 1994:140 och dir.
1996:35). Avsikten är att denna plan skall utgöra underlag för ett nytt
trafikpolitiskt beslut våren 1998. Kommittén har i ett första delbetänkande
presenterat bl.a. en utvärdering av den gällande trafikpolitiken (SOU 1996:26).
Kommittén har vidare i ett andra delbetänkande redovisat principiella
överväganden rörande användningen av ekonomiska styrmedel inom vägtrafikområdet
(SOU 1996:165). I betänkandet analyserar kommittén hur koldioxidskatten,
energiskatten på drivmedel och den årliga fordonsskatten kan användas som
styrmedel. Kommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1997:35) redovisat förslag
till trafikpolitiska mål och trafikpolitiska principer för att åstadkomma en
effektiv transportförsörjning. För vägtrafiken föreslås följande förändringar.
*- Höjd koldioxidskatt så att priset på bensin stiger realt med 10 öre per år
till år 2020. Priset på diesel höjs i motsvarande grad.
*- Ingen förändring av energiskatten på bensin.
*- Höjd energiskatt på diesel för att internalisera de externa effekterna av
dieseldrivna personbilar. Detta beräknas kräva en höjning med 20-50 öre per
liter.
*- Energiskatterna för bensin och diesel bör även fortsättningsvis vara
differentierade efter drivmedlets miljökvalitet.
*- Ingen energiskatt på biodrivmedel under en lång introduktionstid.
*- En ändrad utformning av fordonsskatten på personbilar för att av
trafiksäkerhetsskäl styra mot en jämnare viktfördelning.
- Ändring av fordonsskatten på dieseldrivna personbilar så att inte nya
personbilar med bättre miljö- och säkerhetsegenskaper beläggs med högre skatt
än äldre bilar.
För den tunga trafiken räcker den höjda dieselskatten inte till för att
internalisera externa effekter. Det skulle krävas en mycket kraftig höjning av
fordonsskatten för att uppnå denna effekt. Sådana höjningar skulle drabba
svenskt näringsliv hårt, och en bedömning av vad som är rimligt måste därför
göras enligt kommittén. Fordonsskatten för lätta lastbilar bedöms dock kunna
höjas fullt ut. Detsamma gäller för bussar.
Trafikbeskattningsutredningen (Fi 1996:11) gör en översyn av beskattningen
som omfattar såväl lätta som tunga fordon (dir. 1996:37). Översynen
koncentreras till vad som är den lämpligaste avvägningen mellan
försäljningsskatt, fordonsskatt samt energi- och koldioxidskatt i syfte att
förbättra den samlade styreffekten med avseende på trafiksäkerhet och miljö.
Utredningens förslag tar sin utgångspunkt i de principöverväganden
Kommunikationskommittén lämnat i sitt delbetänkande om beskattning av
vägtrafiken (SOU 1996:165).
Trafikbeskattningsutredningen har i september 1997 lagt fram delbetänkandet
Bilen, miljön och säkerheten (SOU 1997:126). Utredningen anför att en
användning av försäljningsskatten för styrning efter miljöklass kräver en
ändring av EG-rätten och att en differentiering efter trafiksäkerhetsklass inte
kan genomföras eftersom det ännu inte finns något etablerat system för
indelning i sådana klasser. Beträffande fordonsskatten på personbilar och
motorcyklar föreslår utredningen att denna skall utgå per enhet i stället för
efter tjänstevikt. Det finns enligt utredningen inte några miljö- eller
trafiksäkerhetsskäl för en differentiering mellan olika lätta fordon och en
enhetsskatt medför betydande förenklingar. Enhetsskatten för bensindrivna
personbilar och för motorcyklar föreslås vara 1 100 kr. För dieseldrivna
personbilar föreslås en enhetsskatt på 4 200 kr (oberoende av årsmodell).
Fordonsskatten bör för närvarande inte differentieras efter miljö- eller
säkerhetsklass eftersom det inte är klarlagt att en sådan beskattning är
förenlig med EG:s bilavgasdirektiv.
Beträffande fordonsskatten på tunga fordon föreslår
Trafikbeskattningsutredningen att denna inte förändras på annat sätt än som
följer av det nyligen införda Eurovinjettsystemet (prop. 1997/98:12, bet.
1997/98:SkU7). Kommunikationskommitténs förslag om en differentiering av
fordonsskatten med hänsyn till användningsområde bör inte genomföras. Energi-
och koldioxidbeskattningen av vägtrafiken behandlas inte av
Trafikbeskattningsutredningen.
Alternativbränsleutredningen har i betänkandet Bättre klimat, miljö och hälsa
med alternativa drivmedel (SOU 1996:184) konstaterat att metanol och etanol av
biobaserat ursprung, MTBE, ETBE, RME och biogas, medför klart mindre påverkan
på klimatet jämfört med olja och bensin. Utredningen föreslår hel befrielse för
etanol i blandningar och att miljöklassen bedöms efter ingående komponenter upp
till 5 % inblandning av RME och upp till 15 % inblandning av etanol.
I budgetpropositionen redovisade regeringen att principerna för beviljande av
pilotprojektsdispenser avseende etanol kommer att ändras. Regeringen anser att
det finns skäl att vidta åtgärder för att främja en bredare introduktion av
biobränslen som fordonsbränslen och bedömer att det under en betydande tid
kommer att behövas skattelättnader i syfte att tillförsäkra biobränslen en
tillräcklig kostnadsfördel i förhållande till fossila bränslen. En mer
långsiktig och stabil försörjning med etanol kräver enligt regeringen att
efterfrågan är tillräckligt omfattande för att kunna ge utrymme för en inhemsk
tillverkning. De nya dispensprinciperna syftar till en sådan förändring.
De nya principerna innebär att inblandad bioetanol även befrias från
energiskatt och att etanoldelen i ETBE befrias från koldioxid- och energiskatt.
För de närmaste två åren (1998 och 1999) bedöms skattebortfallet som
marginellt. På längre sikt kan skattebefrielsen för etanoldelen i ETBE medföra
ett skattebortfall på 1 miljard kronor (Budgetpropositionen för 1998, Förslag
till statsbudget, finansplan, m.m. s 173-174).
Regeringen har aviserat att en proposition om transportpolitiken läggs fram
våren 1998.
Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning
Motionerna
I motion T202 yrkande 2 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att bensinskatten bör
sänkas med 25 öre per liter med inriktning på fortsatta sänkningar. Bensin-
skatten skall enligt motionärerna vara enhetlig i landet. När fritt cabotage
införs den 1 juli 1998 är det viktigt att fordonsskatten för lastbilar och
dieselskatten sänks. I motion T232 av Per Westerberg m.fl. (m) begärs också ett
tillkännagivande om att den totala bilbeskattningen bör sänkas (yrkande 3).
Vidare bör enligt motionärerna den trafikrelaterade beskattningen vara tydlig
(yrkande 4) och miljöanpassningen inriktas mot att få fram mera bränslesnåla
bilar (yrkande 5). I motion Sk609 yrkande 6 av Margareta E Nordenvall och Inger
Koch (m) anförs att skärgårdsborna har långa transportvägar och höga
transportkostnader och att varje höjning av bensinskatten därför slår hårt mot
skärgårdsborna. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att det är av
största vikt att bensinskatten sänks.
I motion Jo784 yrkande 21 av Olof Johansson m.fl. (c) begärs en utredning om
ett lagstadgat mål för inblandning av biobränsle i fossila drivmedel, och i
motion Sk731 av Birgitta Hambraeus (c) begärs ett tillkännagivande om att
etanol och metanol som drivmedel skall vara skattebefriade.
I motion Jo755 av Johan Lönnroth m.fl. (v) framhåller motionärerna att
fortsatta höjningar av bensinpriset är nödvändiga (yrkande 2) och begär ett
tillkännagivande om att ett system för kilometerskatt på vägtrafiken bör
införas fr.o.m. år 2007 (yrkande 7). I motion N270 av Karl-Erik Persson m.fl.
(v) anför motionärerna att tillverkning och användning av alternativa bränslen
skall gynnas (yrkande 1) genom att biobaserade alternativa bränslen befrias
från energi- och koldioxidskatt (yrkande 2) och genom att dispens för
skattebefrielse av etanol lämnas generöst så att drivmedelsskatten på etanol
tas bort (yrkande 9).
I motion Sk649 av Eva Goës m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att en
stimulans bör införas för mer miljöanpassade, mindre fordon genom ändrad
tjänstebilsbeskattning, höjd skatt på fossila drivmedel, statlig inköpspolitik,
differentierad fordonsskatt, stimulans för förnybara bränslen samt regler om
maxförbrukning, m.m. inom EU. I motion Sk325 yrkande 36 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) begärs förslag om att den senast genomförda fordonsskattehöjningen
skall växlas till höjd skatt på drivmedel.
I motion T213 yrkande 7 av Mats Odell m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande
om att en introduktion av biobränslen bör ske genom låginblandning i
konventionella bränslen och genom utveckling av rena alkoholmotorer. Det är
viktigt att skatter inte hindrar en sådan utveckling. Miljöeffekterna bör dock
enligt motionärerna vara kända innan en skattebefrielse beslutas.
I motion Sk687 av Tuve Skånberg (kd) begärs ett tillkännagivande om att ett
fullskaleförsök med momsbefrielse på biodrivmedel bör genomföras i Skåne.
I motion Sk683 av Birgitta Gidblom och Ulf Kero (s) begärs ett
tillkännagivande om att höjd fordonsskatt och höjd bensinskatt slår hårdare mot
glesbygdsbilisten än andra och att de bör kompenseras med en fördubbling av
dagens glesbygdsrabatt. Trafikbeskattningsutredningen bör enligt motionärerna
få i uppdrag att se också på denna variant av hänsynstagande till
glesbygdsborna.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening pågår sedan flera år ett utredningsarbete som syftar
till att riksdagen under år 1998 skall fatta ett nytt trafikpolitiskt beslut.
Kommunikationskommittén har i en serie betänkanden lagt fram förslag till
riktlinjer för en ny trafikpolitik, och Trafikbeskattningsutredningen har i ett
delbetänkande tagit upp vissa beskattningsfrågor som har anknytning till
området. Biobränslenas roll inom trafikområdet har analyserats av
Alternativbränslekommittén. Utredningsförslagen har remissbehandlats på
sedvanligt sätt, och inom Regeringskansliet pågår nu överväganden med anledning
av förslagen och remissutfallet. Regeringen har aviserat att en
transportpolitisk proposition kommer att läggas fram i vår.
Den övervägande delen av de motionsyrkanden som läggs fram tar sikte på en
långtgående skattebefrielse för biobränslen som används som drivmedel antingen
rena eller i kombination med diesel eller bensin. Enligt utskottets mening är
biobränslen i dag skattefria, och skattebefrielsen gäller sedan den 1 januari
1998 även etanol i blandning. Någon anledning att göra tillkännagivanden till
regeringen om behovet av en skattebefrielse för biobränslen finns det därför
inte.
När det gäller övriga yrkanden om höjning respektive sänkning av
trafikbeskattningen och om olika mer preciserade önskemål om styrning är detta
frågor som enligt utskottets mening bör anstå till dess regeringen tagit
ställning till de utredningsförslag som lagts fram i dessa frågor.
Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.
Dieseldrivna personbilar
Motionerna
I motion Sk606 av Sivert Carlsson och Eskil Erlandsson (c) begärs ett
tillkännagivande om en sänkning av fordonsskatten för dieseldrivna personbilar.
I motion Sk699 yrkande 1 av Agne Hansson (c) anförs att vägtrafikbeskattning av
nya dieselbilar och bensinbilar bör vara likvärdig.
I motion Sk684 av Per Rosengren m.fl. (v) föreslås att riksdagen beslutar om
en enhetlig fordonsskatt för dieseldrivna personbilar (yrkande 1). Enligt
motionärerna finns det varken miljöskäl eller ekonomiska skäl att beskatta
personbilar på olika sätt. Dieseldrivna personbilar bör därför beskattas på
samma sätt som de bensindrivna personbilarna (yrkande 2). Motionärerna föreslår
att energiskatten på diesel fördubblas så att den motsvarar energiskatten på
bensin (yrkande 3).
I motion Sk728 av Ulf Kero m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att det
inte är rimligt att fordonsskatten på nya dieselpersonbilar är fyra gånger så
hög som på bensindrivna bilar.
Utskottets ställningstagande
När kilometerskatten ersattes med dieselskatt medförde hänsynen till den tunga
trafikens konkurrensförutsättningar att beskattningen av diesel sattes till en
lägre nivå än den som gäller för bensin. För att få en balans när det gäller
personbilar genomfördes en femdubbling av fordonsskatten för dieseldrivna
personbilar. Eftersom det rörde sig om en kraftig ökning begränsades denna till
kommande års modeller. För 1993 och tidigare års modell stannade höjningen vid
en fördubbling, (prop. 1992/93:124, bet. 1992/93:SkU13). Riksdagens beslut
sommaren 1996 att slopa försäljningsskatten för personbilar i stimulanssyfte
finansierades med en höjning av fordonsskatten med 50 % den 1 oktober 1996.
Denna höjning begränsades dock till 15 % för dieselfordon av årsmodell 1994 och
senare, (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15). Genom beslutet har en viss
utjämning av fordonsskatten på nya och gamla dieseldrivna personbilar skett.
Fordonsskatten på en ny dieseldriven personbil uppgår i dag till 2 245 kr
(900 kg). För en dieseldriven personbil med en årsmodellsbeteckning som är 1993
eller äldre är fordonsskatten dock 1 172 kr. Fordonsskatten för en motsvarande
bensindriven bil är 585 kr.
Både Kommunikationskommittén och Trafikbeskattningsutredningen har lagt fram
förslag om att skillnaden i fordonsskatt mellan nya och äldre dieseldrivna
personbilar skall jämnas ut.
Enligt utskottets mening bör regeringens ställningstagande till de
utredningsförslag som lagts fram i dessa frågor nu avvaktas. Utskottet
avstyrker motionsyrkandena.
Regional differentiering
Motionerna
I motion A458 yrkande 6 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) begärs ett
tillkännagivanden om att regionala bensinskattehöjningar eller
arbetsgivaravgiftshöjningar inte skall genomföras i Stockholm.
I motion Sk730 av Erik Arthur Egervärn (c) begärs ett tillkännagivande om att
försök med en regionalt differentierad drivmedelsskatt bör genomföras, gärna
med Jämtland som försökslän.
I motion Sk686 av Bengt Hurtig m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att
en utredning om en differentierad skatt på fordonsbränslen till fördel för
glesbygdsbor bör genomföras.
I motion Sk650 av Leo Persson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om
behovet av en studie av möjligheten att ta ut drivmedelsskatt efter
befolkningstäthet, tillgång till kollektivtrafik och med särskild
bosättningsrabatt i glesbygd. I motion Sk729 av Jarl Lander m.fl. (s) begärs
ett tillkännagivande om behovet av en regionalt differentierad drivmedelsskatt.
Utskottets ställningstagande
Frågan om en regional drivmedelsbeskattning har bl.a. behandlats i
Vägtullsutredningens (K 1994:03) slutbetänkande Finansieringslösningar för
Göteborgs- och Dennisöverenskommelserna (SOU 1995:82). Utredningen konstaterar
att energiskatten i huvudsak tas ut när bränslet lämnar de stora oljebolagens
depåer och att man måste skapa regler som gör det möjligt att vid beskattningen
ta hänsyn till och kontrollera var drivmedlet skall användas. Skatten måste
omfatta samtliga drivmedel som levereras inom regionen, även drivmedel som
säljs på marinor och till industrin och jordbruket. Vidare måste
uppbördsrutinerna ändras och detta ger enligt utredningen ett väsentligt
merarbete. För att komma till rätta med skatteundandraganden och fusk och för
att motverka att systemet utnyttjas på ett inte avsett sätt krävs att det
införs olika former av förbud och sanktioner. Det är enligt vad utredningen
redovisar inte omöjligt att kontrollera och övervaka systemet på ett
tillfredsställande sätt, men detta förutsätter att berörda myndigheter ges
resursförstärkningar. Det är dock enligt utredningen oundvikligt att
gränshandel uppkommer och att konkurrensen snedvrids. Utredningen konstaterade
sammanfattningsvis att det är enklare att hantera en regional fordonsskatt än
en regional bensinskatt och att varken en regional fordonsskatt eller en
regional drivmedelsskatt kan generera de medel som krävs för att finansiera
Göteborgsöverenskommelsen.
Kommunikationskommittén konstaterar i sitt slutbetänkande att behovet av en
variation i skatteuttaget mellan tätort och landsbygd bör lösas genom att
drivmedelsskatterna inom vägtrafiken bestäms med hänsyn till effekterna för
landsbygdstrafiken och att sedan särskilda styrmedel av lokal karaktär läggs
ovanpå den nationella nivån för att klara tätortsproblemen.
När det gäller behovet av särskild finansiering för byggandet av Södra länken
i Stockholm har numera en överenskommelse träffats mellan Stockholm stad,
Stockholms läns landsting och staten som gör att det inte längre är aktuellt
med bilavgifter eller andra regionala avgifter. Regeringen har därför
återkallat Vägverkets och Riksskatteverkets utredningsuppdrag om miljöstyrande
avgiftssystem i Stockholm. Regeringen har aviserat att en proposition om vissa
trafikfrågor i Stockholm kommer att avlämnas den 27 februari 1998.
Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.
Traktorer och motorredskap
Motionerna
I motion Jo219 yrkande 1 av Göte Jonsson m.fl. (m) begär motionärerna ett
beslut om en återgång till grön diesel för jordbrukets traktorer och redskap. I
motion Jo229 yrkande 3 delvis av Sten Svensson och Lars Hjertén (m)  begärs
förslag om en sänkning av dieselskatten inom jordbruket. I motion Sk634 av Olle
Lindström och Karl-Gösta Svenson (m) begärs ett tillkännagivande om att
jordbruk, skogsbruk, industri och andra kommersiella verksamheter skall
tillåtas använda grön olja i sina motorredskap och andra arbetsfordon. I motion
Sk636 yrkande 1 delvis av Ulla Löfgren m.fl. (m) anförs att skatten på diesel
för lantbrukstraktorer och andra arbetsfordon bör sänkas.
Utskottets ställningstagande
Beslutet om användning av högbeskattad, miljöklassad dieselolja i
jordbrukstraktorer, terminaltraktorer, motorredskap och terrängfordon fattades
våren 1995, (prop. 1994/95:203, bet. 1994/95:SkU28). De nya reglerna skulle i
huvudsak träda i kraft den 1 oktober 1995. Sedan övergången föranlett problem
för lantbrukare med stora lager obeskattad dieselolja förlängdes fristen ett år
till den 1 oktober 1996 för dessa. Ett villkor var att en särskild lagerskatt
erlades, (bet. 1995/96:SkU1).
Enligt utskottets mening medför de ökade miljökraven på motordrivna fordon
att det blir allt viktigare att inte vissa kategorier lämnas utanför.
Arbetsfordonen hade tidigare av olika skäl inte kommit att omfattas av kravet
på användning av miljöklassat drivmedel, och tillfälliga lösningar måste
tillgripas för att komma till rätta med detta förhållande. Beslutet att även
arbetsfordon skall omfattas av kravet på användning av högbeskattad miljö-
klassad dieselolja löste dessa problem. Utskottet ser inte någon anledning att
nu göra ett särskilt undantag för denna fordonskategori och avstyrker därför
motionsyrkandena.
Veterantraktorer
Motionen
I motion Sk613 av Sivert Carlsson (c) begärs ett tillkännagivande om att även
traktorer som är 30 år eller äldre bör vara befriade från fordonsskatt.
Utskottets ställningstagande
Motorcyklar, personbilar, lastbilar och bussar av äldre modell är sedan den 1
januari 1985 befriade från fordonsskatt. Bestämmelsen syftar till att göra det
lättare att inneha veteranfordon, (prop. 1983/84:178, bet. 1983/84:SkU40).
Befrielsen avsåg ursprungligen fordon av 1950 års modell eller äldre. Den 1
juli 1994 infördes en rullande trettioårsgräns, (prop. 1993/94:181, bet.
1993/94:SkU27).
Frågan om en skattebefrielse för veteranfordon har också varit aktuell under
hösten 1997 i samband med införandet av vägavgifter för tunga fordon. De tunga
veteranfordon som varit befriade från fordonsskatt omfattas trots detta av de
nya vägavgifter som tas ut fr.o.m. den 1 januari 1998 (prop. 1997/98:12, bet.
1997/98:SkU7).
Regeringen har den 29 januari 1998 beslutat om tilläggsdirektiv till
Trafikbeskattningsutredningen (dir 1998:7). Utredningen skall se över de
skatteregler som gäller för veteranfordon och särskilt redovisa hur dessa
förslag förhåller sig till gällande EG-regler. Översynen genomförs bl.a. med
anledning av att det framkommit ett behov av en översyn i samband med att väg-
avgifterna för tunga fordon infördes. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag
senast den 30 oktober 1998.
Utskottet har i samband med införandet av en rullande trettioårsgräns för
veteranbilar avslagit yrkanden om en utvidgning av skattebefrielsen till
traktorer, husvagnar och släpvagnar med hänvisning bl.a. till att undantaget
tillkommit efter diskussioner med olika företrädare för fordonshobbyn och en
prövning av de problem som en 30-årsgräns kunde ge upphov till och att avsikten
således inte har varit att uppställa någon allmän regel om befrielse från
fordonsskatt för fordon som är äldre än trettio år. Utskottet har också vid
senare tillfällen haft anledning att mot denna bakgrund avstyrka förslag om en
skattebefrielse för äldre traktorer (bet. 1996/97:SkU16).
Med hänsyn till att bestämmelserna om skattebefrielser för veteranfordon nu
ses över anser utskottet att resultatet av översynen bör avvaktas innan
ställning tas till frågan om en förändring av dessa regler. Utskottet avstyrker
därför motionsyrkandet.
Alkohol och tobak
Utredningar m.m.
Sverige har i förhandlingarna om EU-medlemskap fått en treårig övergångsperiod
fram till den 1 januari 1998 under vilken en reducerad skattesats fick
tillämpas för folköl med en alkoholhalt som inte överstiger 3,5 volymprocent. I
syfte att förstärka stimulansen för en övergång till alkoholsvagare drycker och
motverka den ökande gränshandeln genomfördes dock en omläggning till en
enhetlig ölskatt redan den 1 januari 1997. Samtidigt höjdes alkoholgränsen för
nollbeskattat öl från 2,25 volymprocent till den övre gränsen inom EU för
tillämpning av reducerade skatter på öl, dvs. 2,8 volymprocent. För att uppnå
en oförändrad konsumtionsvolym av ren alkohol höjdes också skatten på sprit med
2 %  (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97: FiU1).
1995 års skatteflyktskommitté har i betänkandet Punktskattekontroll av
alkohol, tobak mineralolja, m.m. (SOU 1997:86) lagt fram förslag som syftar
till att skapa ett system för effektiv punktskattekontroll avseende alkohol,
tobak och mineralolja. Förslagen omfattar både den yrkesmässiga hanteringen och
införseln för privat bruk.
Regeringen har aviserat att en proposition om förbättrad kontroll av vissa
punktskattepliktiga varor kommer att avlämnas den 12 mars.
Alkohol- och tobaksbeskattningens allmänna inriktning
Motionerna
I motion Sk635 av Leif Carlson och Nils Fredrik Aurelius (m) begärs ett
tillkännagivande om att en stegvis fortsatt anpassning av den svenska ölskatten
bör genomföras så att likvärdiga konkurrensvillkor gentemot omvärlden uppnås
till år 2000. I motion Sk651 av Sten Andersson (m) begärs ett tillkännagivande
om att de höga punkskatterna på alkohol och tobak bör sänkas så att
konsumentpriset anpassas till övriga EU.
I motion So655 yrkande 7 av Thomas Julin m.fl. (mp) anförs att folkölsgränsen
bör sänkas från 2,8 till 2,25 volymprocent.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening finns det inte något skäl att minska ambitionerna med
den svenska alkoholpolitiken därför att man inom EU har en annan syn än Sverige
på dessa frågor. Den svenska alkoholpolitiken bygger på en insikt om att en fri
försäljning av alkohol till låga priser i längden ger oacceptabla konsekvenser
och på ett åtagande att gemensamt och på ett ansvarsfullt sätt söka få till
stånd en rimlig begränsning av tillgängligheten och en minskning av
konsumtionen.
Sveriges medlemskap i EU och en ökad internationell rörlighet ställer nya
krav på alkoholpolitiken. EG:s regelsystem för hantering av punktskattepliktiga
varor har visat sig kräva ytterligare förändringar i det svenska regelverket
för att en säker kontrollnivå skall kunna upprätthållas. Skatteflyktskommittén
har därför lagt fram förslag om förbättringar. Ett förslag från regeringen kan
väntas senare i vår. Även med en god kontroll måste man emellertid räkna med
att utvecklingen mot en ökad internationalisering och rörlighet gör att
alkoholpolitiken med tiden kan komma att få ett ändrat innehåll både vad gäller
mål och instrument. Något skäl att nu genomföra en allmän anpassning av den
svenska prisnivå till vad som gäller inom EU finns det emellertid inte.
Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.
Alkoläsk
Motionerna
I motion Sk692 av Alf Eriksson m.fl. (s) tar motionärerna upp beskattningen av
fruktviner med en alkoholhalt under 10 volymprocent. Motionärerna framhåller
att de svenska skattereglerna i detta fall inte gör någon skillnad på drycker
där alkoholhalten uppkommit genom jäsning och drycker där alkoholhalten delvis
uppkommit genom tillsats av ren alkohol. Enligt motionärernas mening bör
fruktviner där alkoholhalten i huvudsak uppkommit genom tillsats av alkohol
inte beskattas som fruktvin. I stället bör dessa beläggas med den högre
skattesats som gäller för sprit. Motionärerna begär ett tillkännagivande av
denna innebörd.
Utskottets ställningstagande
Socialförsäkringsutskottet har i sitt betänkande 1997/98:7 om alkoholfrågor
redovisat de åtgärder som vidtagits i fråga om alkoläsken.
I likhet med regeringen och motionärerna ser utskottet med oro på den
omfattande försäljningen av den s.k. alkoläsken särskilt bland ungdomar. Olika
åtgärder måste vidtas för att komma till rätta med försäljningen. Utskottet är
positivt till att socialministern fört upp frågan om begränsningar i
marknadsföring och försäljning av alkoläsk på EU-nivå. Att de svenska förslagen
har mottagits positivt från flera hälsoministrar är tillfredsställande, och det
är ytterst angeläget att frågan drivs vidare med oförminskad styrka från
svenskt håll. Det är också menar utskottet angeläget att få producenter och
distributörer att ta sitt ansvar. I detta sammanhang kan noteras att frågan om
näringslivsstöd till bryggerier som bl.a. tillverkar alkoläsk är ifrågasatt och
diskuteras inom Regeringskansliet. Regeringen har också nyligen tillsatt en
särskild kommitté med uppgift att verka för samarbete mellan olika företag,
branschorganisationer, försäkringsbolag, berörda myndigheter m.fl. när det
gäller alkoholförebyggande arbete. Systembolagets möjligheter att avvisa
produkter med hänvisning till bl.a. produktens förpackning, marknadsföring och
produktinformation kommer att tas upp av den utredare som har regeringens
uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna om marknadsföring av
alkoholdrycker - - -
Socialutskottet har ånyo behandlat frågan i betänkande 1997/98:SoU14 Vissa
alkoholfrågor. I betänkandet konstaterar socialutskottet att
detaljhandelsförsäljningen av alkoläsk minskat kraftigt under senare tid.
Enligt  uppgift från Systembolaget har försäljningen på Systembolaget gått ned
med 49,5 % jämfört med försäljningen under oktober 1996.
Utskottet har förståelse för önskemålen om att kunna använda skattereglerna
för att komma till rätta med det aktuella problemet. De svenska skattereglerna
överensstämmer emellertid på denna punkt med det EG-direktiv som reglerar
beskattningen av alkoholdrycker, och det krävs därför att det inom EG fattas
ett enhälligt beslut om en ändring av det aktuella direktivet. Enligt vad
utskottet erfarit har socialministern inom EG redan väckt frågan om en höjning
av skattesatsen för alkoläsken.
Som framgår av det anförda har regeringen redan uppmärksammat problemet med
alkoläsken och snabbt vidtagit nödvändiga åtgärder, bl.a. genom att väcka
frågan om en ändring av skattereglerna inom EG. Det finns således inte någon
anledning att uppmärksamma regeringen på denna möjlighet, och utskottet
avstyrker därför de aktuella motionsyrkandena.
Införsel
Motionerna
I motion So610 yrkande 13 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begär motionärerna ett
tillkännagivande om att Sverige bör höja gränsen för införsel till 30 liter öl,
10 liter vin och 2 liter sprit den 1 januari 1998, fördubbla mängden den 1
januari 1999 och helt slopa kvoterna den 1 januari 2000.
I motion K715 yrkande 8 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att Sverige bör
hävda fortsatt undantag för reglerna om införsel av alkoholdrycker från andra
medlemsländer.
Utskottets ställningstagande
Enligt EG-reglerna får den som reser mellan EU-länder medföra minst 10 liter
sprit, 90 liter vin, 110 liter öl och 800 cigaretter utan att betala skatt i
införsellandet om varorna inköpts beskattade i en annan EU-stat och är avsedda
för privat konsumtion.
Vid förhandlingarna om medlemskap i EU uppnådde Sverige och Finland ett
undantag från EG-reglerna för att kunna behålla strängare införselregler.
Danmark har sedan tidigare ett liknande undantag. Med stöd av undantaget har
Sverige begränsat den införsel som får ske utan att den resande betalar skatt
till 1 liter starksprit eller 3 liter starkvin, 5 liter annat vin och 15 liter
starköl. För tobaksvaror gäller undantaget 300 cigaretter eller någotdera av
150 cigariller, 75 cigarrer eller 400 gram röktobak. I dessa kvoter ingår varor
som har beskattats i annat EU-land och varor som har inköpts taxfree under
resan.
Det undantag från EG-reglerna som Sverige har uppnått i fråga om privat-
införsel av alkohol och tobak är enligt den svenska inställningen inte
tidsbestämt. Vid utgången av år 1996 skulle emellertid en översyn ske. Enligt
kommissionens uppfattning vid överläggningar i slutet av år 1996 skall det
svenska undantaget upphöra den 30 juni år 2000 då kommissionen skall ha lagt
fram en rapport om den fortsatta tillämpningen. Sverige hävdar dock fortfarande
att det inte finns någon bestämd tidsgräns. Danmark och Finland har accepterat
att tillämpa EG:s införselregler fr.o.m. den 31 december år 2003. Enligt en
protokollsanteckning senareläggs Danmarks och Finlands avvecklingsdatum om
Sverige vid nästa förhandlingsomgång får en senareläggning av avvecklingen.
Enligt utskottets mening har det svenska undantaget från EG:s regler om
införsel betydelse för möjligheterna att upprätthålla en hög prisnivå på
alkoholdrycker. Som anförs i motion  K715 är det därför viktigt att Sverige
fortsätter att hävda detta undantag. Någon anledning till ett tillkännagivande
till regeringen i saken finns det emellertid inte.
Utskottet avstyrker med det anförda såväl det aktuella yrkandet i motion K715
som motionsyrkandet om ett successivt avskaffande av det svenska undantaget.
Taxfree
Motionerna
I motion T202 yrkande 17 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att de höga svenska
skatterna inte kan behållas i längden och att taxfreeförsäljningens ekonomiska
värde för rederierna därför kommer att minska med tiden. Motionärerna begär
dock ett tillkännagivande om att övergångstiden för slopad taxfree bör
förlängas för att ge specialtonnage en rimlig avskrivningstid. I motion Sk693
av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (m) begärs ett tillkännagivande om att en
slopad taxfreeförsäljning kan ge försämrade kommunikationer, ökade
transportkostnader och dessutom leda till att transporter via tredjeland
gynnas. Sverige bör därför enligt motionärerna verka för en senareläggning av
avskaffandet.
I motion K715 yrkande 17 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att EU-
kommissionen nyligen har bekräftat att beslutet att avskaffa
taxfreeförsäljningen ligger fast och har uppmanat medlemsländerna att påbörja
förberedelserna för att den tullfria försäljningen upphör. Den svenska
regeringen bör enligt motionärerna följa denna uppmaning.
I motion Sk733 av Krister Örnfjäder (s) begärs ett tillkännagivande om att
konsekvenserna vid slopad skattefri försäljning bör utredas.
Utskottets ställningstagande
Regler om skattefri försäljning ombord på fartyg och flygplan som går från
Sverige till ett annat EU-land finns i mervärdesskattelagen och
provianteringsförordningen (1994:1694). Enligt dessa regler begränsas den
skattefria försäljningen till alkoholdrycker och tobaksvaror samt andra varor
till ett sammanlagt värde av 800 kr. I den nordiska trafiken är varorna inom
beloppsramen begränsade till vissa skönhetsmedel och sötsaker. De kvantiteter
alkoholdrycker och tobaksvaror som skattefritt får säljas ombord till varje
resenär på fartyg och flygplan som avgår från Sverige till ett annat EU-land
överensstämmer - med undantag för starköl - med de kvantitetsgränser som gäller
vid införsel från tredje land, nämligen dels 1 liter sprit eller 2 liter
starkvin eller 2 liter mousserande vin, dels 2 liter vin, dels 2 liter starköl.
Därutöver får man ta in 200 cigaretter eller motsvarande. I färjetrafiken
mellan Sydsverige och vissa danska hamnar samt på flyget mellan Malmö och
Köpenhamn gäller ytterligare begränsningar liksom i färjetrafiken mellan vissa
hamnar i Bohuslän och Norge.
Den taxfreeförsäljning som förekommer vid resor med flyg och färjor inom
gemenskapen grundar sig på en övergångsordning som gör det möjligt för EU:s
medlemsländer att t.o.m. den 30 juni 1999 undanta viss försäljning av varor
ombord på fartyg och flygplan från beskattning. Sjöfartsverket har gjort en
konsekvensutredning för svenska färjelinjer av att den skattefria försäljningen
upphör den 1 juli 1999.
Kommissionären Mario Monti har den 24 september riktat en uppmaning till de
näringsidkare som bedriver taxfree-försäljning att påbörja sina förberedelser
inför ett slopande av denna möjlighet den 1 juli 1999.
Beträffande de motionsyrkanden som har väckts om tidsbegränsningen av
taxfreehandeln inom EU vill utskottet hänvisa till den utredning som har
gjorts. Det är naturligtvis viktigt att konsekvenserna av den förändring som
sker den 1 juli 1999 uppmärksammas av kommissionen. Denna fråga har också
tagits upp från svensk sida vid ett möte med EU:s transportministerråd i slutet
av förra året. Utskottet avstyrker de aktuella motionsyrkandena.
Taxfree vid hemkomsten
Motionerna
I motion Sk619 av Stig Grauers (m) begärs ett tillkännagivande om att ett
förenklat taxfreesystem bör införas där utlandsresenärer får möjlighet att köpa
taxfree vid hemkomsten.
Också i motion Sk694 av Krister Örnfjäder (s) begärs ett tillkännagivande av
denna innebörd.
Utskottets ställningstagande
Regeringen har den 18 december 1997 tillsatt en särskild utredare med uppgift
att göra en översyn av förfarandereglerna för punktskatter m.m. (dir 1997:152).
Utredaren skall bl.a. lägga fram förslag till åtgärder för kontroll av
proviantering för skattefri försäljning och förbrukning ombord på
transportmedel och i det sammanhanget göra en allmän översyn av förordningen
(1994:1694) om viss proviantering m.m. samt analysera EG:s regler på
taxfreeområdet och bestämmelserna i den nordiska
provianteringsöverenskommelsen. Vidare skall utredaren med anledning av att
taxfreehandeln i EU-intern trafik skall upphöra den 1 juli 1999 lägga fram
förslag till hur försäljningen av beskattade varor ombord på transportmedel
skall hanteras skattemässigt. Sistnämnda frågor skall behandlas med förtur och
redovisas senast den 1 oktober 1998. Utredningsarbetet i övrigt skall vara
avslutat senast den 1 december 1999.
Enligt utskottets mening finns det skäl att avvakta resultatet av den översyn
av de aktuella reglerna som nu pågår. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Övriga punktskatter
Bekämpningsmedelsskatt på ättika
Motionerna
I motion Sk696 av Peter Weibull Bernström och Ingvar Eriksson (m) begärs ett
tillkännagivande om en översyn av bekämpningsmedelsskatten med inriktningen att
miljövänliga bekämpningsmedel som ättika inte skall missgynnas.
Utskottets ställningstagande
Miljöminister Anna Lindh har i svar på fråga 1997/98:101 om biologiskt
nedbrytbara produkter anfört följande.
Tuve Skånberg har frågat mig när konkreta åtgärder kan träda i kraft för att
tillse att bekämpningsmedelsskatten ges en utformning så att biologiskt
nedbrytbara produkter - som t.ex. ogräsättika - inte missgynnas jämfört med
kemiska preparat. I denna fråga har jag samrått med skatteministern.
Bekämpningsmedelsskatt skall enligt lag (1984:410) om skatt på
bekämpningsmedel, erläggas med 20 kr för varje helt kilo verksam beståndsdel i
bekämpningsmedlet. Relaterandet till mängden verksam substans medför att
bekämpningsmedel som måste spridas i höga doser för att göra verkan, t.ex.
ättika, missgynnas i förhållande till bekämpningsmedel som är verksamma i låga
doser.
Denna fråga bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Det gäller dock att
finna en lösning som inte skapar nya problem, eftersom det bl.a. inte går att
särskilja biologiskt nedbrytbara produkter från övriga kemiska
bekämpningsmedel.
Då frågan om en förändring av bekämpningsmedelsskatten på ättika bereds inom
Regeringskansliet finns det enligt utskottets mening inte någon anledning till
ett tillkännagivande om behovet av en utredning av denna fråga.
Motionsyrkandet avstyrks.
Reklamskatten
Motionen
I motion Kr517 yrkande 7 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) anför
motionärerna att reklamskatten ger upphov till snedvridningar i sin nuvarande
form och bör avskaffas. Detta skulle enligt motionärerna bl.a. gynna idrotten
som i dag erlägger skatt för den reklam som säljs av föreningar och förbund.
Utskottets ställningstagande
1996 års reklamskatteutredning har haft i uppdrag att undersöka möjligheterna
att utvidga reklamskatten till i dag skattefria områden och att förenkla
beskattningsreglerna, särskilt vad beträffar beskattningen av reklamtrycksaker,
i syfte att underlätta tillämpningen och administrationen av skatten. Vidare
har det varit utredningens uppgift att analysera om reklamskatten kan anses
förenlig med gemenskapsrätten.
Översynen har enligt utredningen lett fram till den entydiga slutsatsen att
reklamskatten bör avskaffas, SOU 1997:53 Avskaffa reklamskatten! Utredningen
anför att reklambeskattningen såväl genom sin grundkonstruktion som
omvärldsutvecklingen kommit att framstå som ett omodernt och orättvist system
för att ta ut skatt. Utredningens analys av bristerna i reklamskattelagen visar
också att det inte är godtagbart att behålla en sådan beskattning. I den från
neutralitetssynpunkt viktigaste frågan - en utvidgning av beskattningen till
reklamen i TV och radio - saknas det enligt utredningens uppfattning
förutsättningar för en rättvis och i övrigt godtagbar lösning. Skälet härtill
är främst problemet med att åstadkomma en effektiv beskattning av den reklam
som når Sverige från utlandet.
Enligt utskottets mening bör regeringens ställningstagande till utredningens
förslag avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
En båtskatt
Motionerna
I motion Sk652 av Ola Ström (fp) anför motionären att båtägare  inte är mer
välbeställda än andra och att en jämförelse mellan båt- och med
fastighetsinnehav lika gärna kan leda till slutsatsen att fastighetsskatten bör
sänkas. Motionären begär ett tillkännagivande om att en båtskatt inte bör
införas.
I motion T216 yrkande 5 av Johan Lönnroth m.fl. (v) anförs att en båtskatt
bör införas och finansiera sjösäkerhetsarbete och kostnader för det rörliga
friluftslivet.
I motion Sk732 av Bengt Kronblad m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att
en båtskatt för fritidsbåtar snarast bör utredas, och i motion T605 yrkande 2
av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) anförs att regeringen bör lägga
fram ett förslag om införande av båtskatt.
Utskottets ställningstagande
Frågan om ett obligatoriskt fritidsbåtsregister har behandlats i riksdagen vid
flera tidigare tillfällen. Under åren 1988 t.o.m. 1993 fanns ett sådant
register. En majoritet i riksdagen beslutade i ett tillkännagivande till
regeringen i mars 1995 att regeringen borde överväga om de fördelar som ett
fritidsbåtsregister innebär från sjösäkerhets- och ordningssynpunkt motiverar
att det statliga fritidsbåtsregistret återinförs (bet. 1994/95:TU12). I maj
samma år prövade skatteutskottet yrkanden om båtskatt. Utskottet hänvisade till
det tidigare tillkännagivandet och uttalade att regeringen i samband med
övervägandena om ett fritidsbåtsregister också skulle pröva frågan om en
båtskatt (bet. 1994/95:SkU28).
Regeringen uppdrog under år 1995 åt en särskild utredare att närmare belysa
vilka kostnader fritidsbåtstrafiken orsakar samhället och överväga hur dessa
kostnader skall betalas. Utredaren har i betänkande SOU 1996:170 föreslagit att
ett statligt register över fritidsbåtar återinförs. Utredaren har avvisat en
särskild båtskatt med hänvisning till att samhällets intäkter från båtlivet
enligt utredningens beräkningar vida överstiger kostnaderna.
I budgetpropositionen 1997/98:1 Utgiftsområde 22 (volym 12) s. 44 framhåller
regeringen att det finns motiv för ett statligt åtagande i frågan. Detta
åtagande bör enligt regeringen genomföras i nära samråd med sektorns
intressenter, företrädesvis den folkrörelse som båtfolket utgör men även
exempelvis försäkringsbranschen. Regeringen säger sig därför ämna återkomma
till riksdagen med ett konkret förslag till hur en allmän registrering av
fritidsbåtar skall genomföras. Förslagen bör även innehålla det som i
utredningsbetänkandet anförs om fritidsbåtstrafikens kostnadsansvar.
Enligt utskottets mening bör regeringens aviserade förslag nu avvaktas och
utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.
En skatt på engångsartiklar
Motionen
I motion Sk697 av Per Lager och Yvonne Ruwaida (mp) begärs ett tillkännagivande
om att alla icke snabbt nedbrytbara artiklar av engångskaraktär, ofta baserade
på fossil olja eller olika metallegeringar, borde ersättas. En möjlig väg att
gå är enligt motionärerna att införa en särskild miljöavgift på
engångsmaterial. Det bör utredas på vilka grunder, och efter vilken skala och
storlek, en sådan miljöskatt skulle kunna användas.
Utskottets ställningstagande
Avfallsskatteutredningen redovisade i betänkande SOU 1994:114 olika tänkbara
typer av skatter och avgifter på avfall. Efter remissbehandling av betänkandet
tillsattes en ny utredning i mars 1995, Deponiskatteutredningen, som har lämnat
betänkandet SOU 1996:139 Skatt på avfall.
I den ekonomisk-politiska propositionen 1995/96:222, som riksdagen har
behandlat tidigare (bet. 1995/96:FiU15), framhålls att en deponiskatt är ett
viktigt miljöpolitiskt instrument för att minska mängden avfall som deponeras.
Enligt regeringens uttalanden i propositionen är det angeläget att en sådan
skatt kan införas så snart som de närmare förutsättningarna härför har
klarlagts. Såväl hushållsavfall som bygg- och industriavfall skall enligt
propositionen omfattas av skatten. Skatten beräknas börja tas ut under år 1998.
Enligt utskottets mening finns det med hänsyn till det pågående arbetet med
att införa en avfallsskatt inte skäl att dessutom överväga att införa en
särskild skatt på engångsartiklar. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
En avgift på trädgårdsprodukter
Motionen
I motion Sk695 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) begärs ett tillkännagivande om
att förutsättningarna för en produktionsavgift på svenskproducerade
trädgårdsprodukter bör utredas. Avgiften skall enligt motionären användas för
branschens gemensamma insatser, som forskning och säljfrämjande åtgärder.
Bakgrunden är att trädgårdsnäringen i andra EU-länder har en motsvarande avgift
som används för att tillgodose gemensamma ändamål.
Utskottets ställningstagande
Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion har i december 1997
lagt fram betänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167).
Utredningen redovisar att det i Danmark och Nederländerna finns lagstadgade
system för uttag av produktionsavgifter inom trädgårdssektorn och att
avgifterna finansierar fonder som används för näringens gemensamma behov. För
att trygga den svenska trädgårdsnäringens behov av utvecklingsinsatser föreslår
utredningen att staten anvisar 15 miljoner kronor per år under en femårsperiod
att användas som en kollektiv resurs för branschens gemensamma utveckling.
Utredningen anser det rimligt att trädgårdsnäringen ges ett avgörande
inflytande över dessa medels användning inom fastställda generella ramar.
Särskild vikt bör enligt utredningen fästas vid programområdena FoU och
marknads- och exportfrämjande verksamhet. Någon finansiering som motsvarar de
danska och holländska avgifterna föreslår utredningen emellertid inte.
Enligt utskottets mening är frågan om särskilda fonder för trädgårdsnäringens
gemensamma behov och även frågan om hur dessa skall finansieras nu aktuell inom
Regeringskansliet. Regeringens ställningstagande till dessa frågor bör nu
avvaktas, och utskottet är därför inte berett att tillstyrka ett
tillkännagivande till regeringen i frågan. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
En kassettskatt
Motionerna
I motion Kr269 yrkande 17 av Johan Lönnroth m.fl. (v) begärs en utredning om
införande av en tomkassettskatt till stöd för de delar av kulturlivet som
drabbas av piratkopiering och för folkkultur utan egentlig upphovsman.
I motion Kr270 yrkande 15 av Birger Schlaug m.fl. (mp) anförs att en
kassettskatt bör fördelas av staten efter kulturpolitiska mål till stöd för
bl.a. folkmusiken.
Utskottets ställningstagande
I promemorian Ds 1996:61 Kassettersättning m.m. föreslås att en särskild
kassettersättning till upphovsmän införs. Ersättningen skall betalas av
näringsidkare som tillverkar eller importerar anordningar (kassettband m.m.)
som möjliggör kopiering. Ersättningens storlek skall var fastställd i lag och
föreslås uppgå till 2 öre per möjlig inspelningsminut med ett tak på 6 kr per
anordning. Ersättningen skall betalas till en förvaltande organisation som
fördelar medlen till upphovsmän vars skyddade verk sänds ut i radio eller
television eller ges ut på anordningar genom vilka de kan återges. En
motsvarande ersättningsrätt finns i flertalet EU-länder.
Enligt utskottets mening har frågan om en tomkassettskatt utretts och är nu
föremål för  överväganden inom Regeringskansliet. Regeringens ställningstagande
bör avvaktas och utskottet avstyrker därför de aktuella motionsyrkandena.
En kväveoxidskatt
Motionen
I motion Sk698 yrkande 6 av Olof Johansson m.fl. (c) begärs ett
tillkännagivande om att en kväveoxidskatt på 5 kr per kg ger 200 miljoner
kronor per år och kan finansiera återställda regler för vinstandelsstiftelser,
ändrade regler för lägesfaktor etc.
Utskottets ställningstagande
Enligt lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid
energiproduktion utgår en miljöavgift för utsläpp av kväveoxider från
förbränningsanläggningar för el- och värmeproduktion.
Avgiften beräknas för pannor i vilken varmvatten, hetvatten, ånga eller het
olja framställs för byggnadsuppvärmning, elproduktion eller användning i
industriella processer, gasturbiner och stationära förbränningsmotorer. Avgift
tas ut för enheter med en uppmätt, nyttiggjord energiproduktion under
redovisningsperioden av minst 25 gigawattimmar per kalenderår. Avgiften uppgår
till 40 kr per kg utsläppt kväveoxid. Avgiftsbeloppen återbetalas till de
avgiftsskyldiga i proportion till mängden nyttiggjord energi (prop.
1989/90:141, bet. 1989/90:JoU24). Den nedre gränsen sänktes till 25
gigawattimmar (prop. 1993/94:150, bet. 1993/94:JoU32).
Enligt utskottets mening är det inte aktuellt att utvidga den nuvarande
kväveoxidavgiften till en skatt. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande energibeskattningens allmänna inriktning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 30, 1997/98:Sk326 yrkande
35, 1997/98:Sk688, 1997/98:Sk691, 1997/98:U505 yrkande 6, 1997/98:Jo756
yrkandena 2 och 3, 1997/98:Jo784 yrkande 11, 1997/98:Jo785 yrkande 3,
1997/98:N223 yrkandena 29 och 30 samt 1997/98:N272 yrkande 4,
res. 1 (m)
res. 2 (fp)
res. 3 (v)
res. 4 (mp)
res. 5 (kd)
2. beträffande värmeleveranser till industrin
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk690 och 1997/98:Sk726 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande energiskatt och fri rörlighet inom EU
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk602 och 1997/98:Sk685,
res. 6 (m)
4. beträffande medlemsägda vindkraftverk
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk727 yrkandena 1 och 2,
res. 7 (mp)
5. beträffande industrins och växthusnäringens energiskatt
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk326 yrkande 37, 1997/98:Sk689,
1997/98:Sk721, 1997/98:Sk723, 1997/98:Sk724, 1997/98:Sk725, 1997/98:Sk737
yrkandena 1 och 2, 1997/98:N223 yrkandena 27 och 28 samt 1997/98:A403
yrkande 9,
res. 8 (m)
res. 9 (v)
res. 10 (kd)
6. beträffande råtallolja
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk623,
7. beträffande jordbrukets energiskatt, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk636 yrkande 1 delvis, 1997/98:Sk722,
1997/98:Jo219 yrkande 2, 1997/98:Jo229 yrkande 3 delvis, 1997/98:Jo230
yrkande 4 och 1997/98:Jo524 yrkande 1,
res. 11 (m)
res. 12 (kd)
8. beträffande vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 36, 1997/98:Sk609 yrkande
6, 1997/98:Sk649, 1997/98:Sk683, 1997/98: Sk687, 1997/98:Sk731,
1997/98:T202 yrkande 2, 1997/98:T213
yrkande 7, 1997/98:T232 yrkandena 3-5, 1997/98:Jo755 yrkandena 2 och 7,
1997/98:Jo784 yrkande 21 och 1997/98:N270 yrkandena 1, 2 och 9,
res. 13 (m)
res. 14 (c)
res. 15 (v)
res. 16 (mp)
res. 17 (kd)
9. beträffande dieseldrivna personbilar
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk606, 1997/98:Sk684 yrkandena 1-3,
1997/98:Sk699 yrkande 1 och 1997/98:Sk728,
res. 18 (m)
10. beträffande regional differentiering
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk650, 1997/98:Sk686, 1997/98:Sk729,
1997/98:Sk730 och 1997/98:A458 yrkande 6,
res. 19 (m)
res. 20 (v)
11. beträffande traktorer och motorredskap
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk634, 1997/98:Sk636 yrkande 1 delvis,
1997/98:Jo219 yrkande 1 och 1997/98:Jo229 yrkande 3 delvis,
res. 21 (m)
12. beträffande veterantraktorer
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk613,
res. 22 (m)
13. beträffande alkohol- och tobaksbeskattningens allmänna
inriktning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk635, 1997/98:Sk651 och 1997/98:So655
yrkande 7,
res. 23 (m)
14. beträffande alkoläsk
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk692,
15. beträffande införsel
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K715 yrkande 8 och 1997/98:So610
yrkande 13,
res. 24 (kd)
16. beträffande taxfree
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk693, 1997/98:Sk733, 1997/98:K715
yrkande 17 och 1997/98:T202 yrkande 17,
res. 25 (m)
res. 26 (kd)
17. beträffande taxfree vid hemkomsten
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk619 och 1997/98:Sk694,
res. 27 (m)
18. beträffande bekämpningsmedelsskatt på ättika
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk696,
res. 28 (m)
19. beträffande reklamskatten
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr517 yrkande 7,
res. 29 (m)
20. beträffande en båtskatt
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk652, 1997/98:Sk732, 1997/98:T216
yrkande 5 och 1997/98:T605 yrkande 2,
res. 30 (m, fp)
res. 31 (v)
21. beträffande en skatt på engångsartiklar
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk697,
22. beträffande en avgift på trädgårdsprodukter
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk695,
23. beträffande en kassettskatt
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr269 yrkande 17 och 1997/98:Kr270
yrkande 15,
res. 32 (mp)
24. beträffande en kväveoxidskatt
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk698 yrkande 6.
Stockholm den 10 februari 1998
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),
Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn
Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v), Ulla
Wester (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd),
Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp).

Reservationer

1. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Sverige skall dra nytta av alla de resurser som står till folkhushållets
förfogande. Riksdagens energibeslut våren 1997 är mot den bakgrunden djupt
olyckligt. De energipolitiska riktlinjer som antogs skadar Sverige som
industrination. Särskilt allvarligt är beslutet om att påbörja en förtida
avveckling av kärnkraften. Det innebär en kapitalförstöring som saknar
motstycke i historien och som kommer att medföra välfärdsförluster. Miljön
skadas och det blir svårare att bekämpa arbetslösheten.
Klimatfrågan är det största miljöproblemet och en global överlevnadsfråga för
mänskligheten. Därför måste Sverige bedriva en offensiv klimatpolitik och
fullgöra sina internationella åtaganden på området. Koldioxidbeskattningen kan
stödja klimatpolitiken genom att medverka till en begränsning av utsläppen från
fossila bränslen. Den förutsätter dock åtminstone en europeisk samordning,
eftersom effekten annars blir att produktion flyttar till andra länder. Man bör
också vara försiktig med att internalisera miljökostnader i energipriset
eftersom man riskerar att hamna i ett slags statlig prispolitik som leder till
ineffektivitet och sämre resurshushållning.
Miljöskatter bör ses som ett komplement till miljöpolitiken. En avvägning
mellan miljöskatter och andra medel, såsom administrativ reglering, förbuds-
lagstiftning, informationsinsatser etc. måste göras. Miljöskatterna är mest
effektiva när de riktas mot miljöproblem som är relativt lätta att åtgärda.
När det gäller de befintliga energiskatterna finns det utrymme för en
omfördelning så att skatterna blir mer utsläppsrelaterade och mindre beroende
av energiinnehållet. Skatt på energi bör, i den utsträckning det skall
förekomma, tas ut proportionellt mot energiinnehållet. I dag är exempelvis
energiskatten lägre på kol än på olja, vilket inte är motiverat.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 1 hemställt:
1. beträffande energibeskattningens allmänna inriktning
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:N223 yrkandena 29 och 30 och
1997/98:Jo756 yrkandena 2 och 3 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk325
yrkande 30, 1997/98:Sk326 yrkande 35, 1997/98:Sk688, 1997/98:Sk691,
1997/98:U505 yrkande 6, 1997/98: Jo784 yrkande 11, 1997/98:Jo785 yrkande 3
och 1997/98:N272 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts.
2. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Energisystemets utformning har en avgörande inverkan på såväl den lokala som
den globala miljön. Ineffektiva och säkerhetsmässigt undermåliga kol- och
kärnkraftverk i bl.a. Öst- och Centraleuropa innebär enorma miljöproblem. En
fortsatt ökning av förbränning av kol i Indien och Kina riskerar att öka
växthuseffekten. Energisystemet måste därför ställas om globalt för att bli
ekologiskt hållbart. Energiframställning genom fossila bränslen som kol, olja
och naturgas samt kärnkraften skall fasas ut ur energisystemet och ersättas av
ekologiskt hållbara energikällor, som inte förorsakar skadliga utsläpp eller
avfall och inte förbrukar ändliga resurser. Samtliga fossila bränslen kommer av
naturliga skäl att utgöra parenteser i mänsklighetens energiförsörjning.
Omställningen måste dock ske med hänsyn till andra viktiga samhällsmål.
Tillgången på energi till konkurrenskraftiga priser är avgörande för välfärden.
En successiv omställning av energisystemet är därför att föredra framför
kortsiktiga beslut som leder till snabba och kraftiga energiprishöjningar.
Kortsiktiga beslut riskerar att kullkasta förutsättningarna för viktiga delar
av industrin, försämra sysselsättning och välfärd, urholka de offentliga
finanserna och försvåra för hushållen.
Förnybara energislag måste ges tid för att utvecklas och erbjudas till
konkurrenskraftiga priser. Med ekonomiska styrmedel kan man sätta pris på
miljöförstöringen från de fossila energikällorna. Ekologiskt hållbar energi och
teknik som t.ex. biobränsle, solenergi, vindkraft och värmepumpar ges därmed en
ökad konkurrenskraft.
EU är ett unikt samarbete mellan femton av Europas stater, ett samarbete som
dock, genom sina omfattande avtal med omgivningen, berör så gott som alla. Det
innebär att det finns en enorm politisk kraft samlad för att ta tag i de
riktigt svåra och gränsöverskridande miljöfrågorna. Det kräver dock att den
svenska regeringen driver på för att föra upp de avgörande miljöfrågorna på
EU:s dagordning.
På EU-nivå bör möjligheterna att införa en europeisk koldioxidavgift finnas.
Det innebär i praktiken att avgifter på miljöförstöring inte skall undantas
från övriga miljöbeslut när det gäller möjligheten att fatta majoritetsbeslut.
Detta är en central uppgift om det skall vara möjligt att uppnå målen om
minskade koldioxidutsläpp i vår del av världen. Denna avgift skulle med fördel
kunna växlas mot att skatten på t.ex. arbete sänks.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 1 hemställt:
1. beträffande energibeskattningens allmänna inriktning
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Jo785 yrkande 3 och
1997/98:U505 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1997/98: Sk325 yrkande
30, 1997/98:Sk326 yrkande 35, 1997/98:Sk688, 1997/98:Sk691, 1997/98:Jo756
yrkandena 2 och 3, 1997/98:Jo784 yrkande 11, 1997/98:N223 yrkandena 29 och
30 samt 1997/98:N272 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts.
3. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1)
Per Rosengren (v) har
dels anfört följande:
Hela samhället måste inriktas mot effektivare användning av el- och
värmeenergi. För att det skall bli en positiv utveckling på detta område är det
nödvändigt att förändra energiskattesystemet i grunden. Det är viktigt att
Sverige skärper skattebelastningen på sådan produktion och konsumtion som
påverkar miljön negativt.
Det vore klokt att se över produktionsskatterna på vattenkraft och kärnkraft,
och det bör i alla lägen vara fördelaktigt att använda ekologiskt hållbara
energislag, som bioenergi, vind, vatten och torv. Även spillvärmen från olika
processer är intressant. I dag beskattas den spillvärme som används för
uppvärmning av bostäder och lokaler. Den spillvärme som går ut i havet eller
luften beskattas inte. Detta är givetvis ett dåligt system. I varje fall
innebär den nya inriktningen av energipolitiken att detta system inte längre
kan anses rationellt.
Vänsterpartiet anser att det är dags att beskatta även den spillvärme som i
dag inte används. Ett sådant system gynnar kraftvärmeanläggningar och ger stora
delar av industrin incitament att bättre ta till vara sin överskottsvärme.
Cementfabriken i Slite samt massafabriken i Mönsterås har kommit långt vad
gäller denna utveckling. Vi förutsätter att energiskattesystemet kommer att
genomgå en ganska omfattande förändring och att frågan om beskattning av
spillvärmen kommer att ingå i kommande beredningsarbete.
Sverige bör också internationellt t.ex. inom FN och EU verka för
minimiskattesatser och höjda miljöskatter, bl.a. på koldioxidutsläpp.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda till känna.
dels under moment 1 hemställt:
1. beträffande energibeskattningens allmänna inriktning
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk326 yrkande 35,
1997/98:Sk688 och 1997/98:Sk691 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk325
yrkande 30, 1997/98:U505 yrkande 6, 1997/98:Jo756 yrkandena 2 och 3,
1997/98:Jo784 yrkande 11, 1997/98:Jo785 yrkande 3, 1997/98:N223 yrkandena
29 och 30 samt 1997/98:N272 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.
4. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
För det fortsatta arbetet med att utveckla en skatteväxlingsmodell är det
viktigt att försöka precisera mer tydliga principer och en genomtänkt struktur
för de energirelaterade skatterna. Dessa bör få en starkt ökad betydelse som
styrmedel mot ett kretsloppssamhälle samtidigt som de svarar för en ökad andel
av finansieringen av offentlig verksamhet.
Motiven och sättet att beräkna den s.k. energiskatt som i dag tas ut med
varierande belopp på både fossila bränslen och elektricitet behöver preciseras.
Motivet för energiskatten bör vara att befrämja en allmän hushållning med
energiresurser oavsett energislag och användningsområde. Att det finns en sådan
allmän energiskatt som är oberoende av graden av farliga miljöutsläpp blir
viktigt i en framtid när energiförsörjningen till allt större del baseras på
förnyelsebara och miljövänliga energislag. Eftersom även tillgången på sådan
energi är begränsad blir det nödvändigt att hålla nere den allmänna
energiförbrukningen, vilket bör vara en av energiskattens uppgifter.
Energiskatten garanterar därmed också att det finns en långsiktig skattebas i
energiförbrukningen även den dag när den i huvudsak grundas på förnyelsebara
och miljövänliga energislag. Med hänsyn till syftet med skatten bör den på sikt
utgå som en enhetlig skatt per kWh oberoende av energislag och användare.
Energiskatten föreslås preliminärt höjd med 1 öre/kWh varje år fr.o.m. 1998 så
att den når nivån 20 öre/kWh år 2010.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 1 hemställt:
1. beträffande energibeskattningens allmänna inriktning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sk325 yrkande 30 och med avslag
på motionerna 1997/98:Sk326 yrkande 35, 1997/98: Sk688, 1997/98:Sk691,
1997/98:U505 yrkande 6, 1997/98:Jo756 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Jo784
yrkande 11, 1997/98:Jo785 yrkande 3, 1997/98:N223 yrkandena 29 och 30 samt
1997/98:N272 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
5. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1)
Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande:
Långsiktigt skall Sveriges energiförsörjning baseras på inhemska förnybara
energikällor och bränslen. På så sätt byggs det ekologiskt uthålliga energi-
systemet. Industri och hushåll skall tillförsäkras säkra elleveranser till
fortsatt konkurrenskraftiga och rimliga priser. Utfasningen av såväl fossila
bränslen som kärnkraft ur energisystemet är den stora energipolitiska utmaning
som vårt land står inför. Strävan skall vara att möjliggöra en successiv
utfasning av kärnkraftsreaktorer genom att el sparas bort och el från förnybara
energikällor tillkommer. Fossila bränslen skall också kunna ersättas av
förnybara bränslen när det gäller uppvärmning. Den första kärnkraftsreaktorn
kan fasas ut när vi tillfört och/eller sparat in motsvarande el. Tillförseln
skall baseras på förnybar elproduktion.
För att förhindra en utveckling med ökande koldioxidutsläpp måste alla
länder, också Sverige, ta ansvar för att hejda utsläppen av koldioxid och
snabbt minska desamma. Varken inom energi- eller transportsektorn kan vi
tillåta ökade utsläpp utan tvärtom måste ett kraftfullt handlingsprogram
upprättas som minskar utsläppen. Det handlar om utfasning av fossilbränslen i
såväl energiproduktionen som transportsektorn, begränsning av metanavgång,
åtgärder för att öka kolbindningen samt återvinning och lagring av koldioxid.
Centralt för energibeskattningen är att de energislag som innebär
miljöpåfrestningar på ett tydligare sätt skall bära sina kostnader. Den
förnybara energi- och elproduktionen måste få ekonomiska incitament för att
långsiktigt kunna stå för en växande andel av Sveriges energiförsörjning.
Industriellt mottryck kommer att bli än mer betydelsefullt för energibalansen
när utfasningen av kärnkraft påbörjas. Skattelagstiftningen måste utformas så
att det blir fördelaktigare att öka produktionen av el på detta sätt. Det kan
vara möjligt att via bonussystem eller andra skatteåtgärder stimulera denna
utveckling ytterligare.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 1 hemställt:
1. beträffande energibeskattningens allmänna inriktning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N272 yrkande 4 och med avslag på
motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 30, 1997/98:Sk326 yrkande 35,
1997/98:Sk688, 1997/98:Sk691, 1997/98:U505 yrkande 6, 1997/98:Jo756
yrkandena 2 och 3, 1997/98:Jo784 yrkande 11, 1997/98:Jo785 yrkande 3 och
1997/98:N223 yrkandena 29 och 30 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts.
6. Energiskatt och fri rörlighet inom EU (mom. 3)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Genomförandet av den inre marknaden innebär att privatpersoner skall ha
möjlighet att köpa och förbruka varor fritt inom EU. Skattereglerna har också
anpassats till dessa krav, och den som så önskar kan i dag normalt köpa t.ex.
kapitalvaror i ett annat EU-land och föra dem med sig hem utan att detta
föranleder någon beskattning. En inre marknad utan gränshinder och med god
funktion ökar konkurrensen och ekonomins effektivitet och bidrar till en
harmonisering av medlemsländernas skatteregler.
De svenska reglerna uppställer i dag oöverstigliga hinder för de
privatpersoner som vill föra in finsk röd olja för andra ändamål än drift av
motordrivna fordon. Den privatperson som vill använda finsk röd olja för att
värma sin villa i Sverige måste i dag betala både finsk och svensk punktskatt.
Dessutom tas svensk punktskatt ut efter den nivå som gäller för oljor som
används för fordonsdrift. Denna dubbelbeskattning gör att det i praktiken inte
är möjligt för privatpersoner att köpa finsk röd olja och använda den för
uppvärmning i Sverige.
De svenska reglerna på detta område står enligt vår mening i strid med
principen om konsumenternas fria tillgång till den gemensamma inre marknaden.
På samma sätt som när det gäller andra varor måste det vara möjligt för en
person att köpa finsk olja och föra in den till Sverige för eget bruk, t.ex.
för uppvärmning av sin villa. Om det finns prisskillnader som beror på skatten,
utgör inte detta ett skäl att förbjuda och hindra den enskilde. I stället måste
problemet lösas genom en harmonisering av skattereglerna.
Regeringen bör enligt vår mening snarast återkomma med ett förslag som
innebär att det bör bli möjligt för privatpersoner att köpa och föra in finsk
röd olja för uppvärmningsändamål.
Också företagare får betala dubbel punktskatt på eldningsoljan. Visserligen
har de en teoretisk möjlighet att begära återbetalning av den låga finska
skatten men detta löser inte problemet med den felaktiga svenska beskattningen.
Ett förslag måste därför även ge företagarna rimliga möjligheter att köpa
eldningsolja där den är billigast.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 3 hemställt:
3. beträffande energiskatt och fri rörlighet inom EU
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk602 och 1997/98:Sk685 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
7. Medlemsägda vindkraftverk (mom. 4)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Allt fler vindkraftverk byggs och installeras i Sverige. Många av dem ägs och
drivs i kooperativ form; en vanlig företagsform är ekonomisk förening.
Genom den struktur som elmarknaden har i dag är det inte helt lätt att få
verksamheten att fungera ekonomiskt i harmoni med de skatteregler som finns.
Problem uppstår beroende på hur finansieringen ser ut, hur stort överskottet
blir och vilka avtal man har med kraftleverantörer. Eftersom vindkraften är ett
komplement till annan elkraft är vindkraftägarna naturligtvis även kunder hos
någon annan kraftleverantör. Denne svarar för fakturering och administration
samt räknar ut hur stor andel av den levererade kraften som kommer från
kundernas eget vindkraftverk. Modellen för hur detta ser ut skiljer sig åt från
fall till fall.
Då många vindkraftverk drivs av andra skäl än ekonomiska, kan problem uppstå
vid beskattning av resultatet. Det är inte ovanligt att verken drivs av
miljöskäl och för att man önskar vara självförsörjande med elenergi. Det är
inte heller ovanligt att medlemmarna lånar ut pengar räntefritt till
investeringen i form av insatser. Beroende på vilket avtal föreningen har med
kraftleverantören/köparen kan ett betydande överskott uppkomma. Det finns en
rad varianter på detta som ger upphov till olika problem.
I den här typen av verksamhet, där ekonomiska intressen blandas med
miljöintressen och ideella intressen, blir beskattningsreglerna en form av
"tvångströja". Ur samhällsekonomisk synvinkel är det inte säkert att detta är
det bästa. Miljö- och självförsörjningsaspekterna borde väga lika tungt. Det
vore därför angeläget med en utredning angående behovet av särskilda regler,
t.ex. inom skatteområdet, för medlemsägda (kooperativa) energianläggningar. En
sådan utredning bör genomföras. Det är viktigt att lagstiftningen inte hindrar
utbyggnaden av vindkraften utan att den i stället stimulerar till fortsatta
satsningar.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 4 hemställt:
4. beträffande medlemsägda vindkraftverk
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk727 yrkandena 1 och 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
8. Industrins och växthusnäringens energiskatt (mom. 5)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Statens uppgift är att fastställa ramar och villkor som medför att hushåll och
företag ges långsiktigt hållbara spelregler.
Vi anser att riksdagen skyndsamt skall anta nya energipolitiska riktlinjer
som innebär att energibeskattningen görs konkurrensneutral. Endast
miljöstyrande skatter och avgifter bör användas i produktionsledet, och den
fiskala beskattningen skall ske på ett konkurrensneutralt sätt i
konsumtionsledet. De särskilda produktionsskatterna på vattenkraft och
kärnkraft skall således slopas. Det är viktigt att alla styrmedel utformas på
ett sätt som gör dem kostnadseffektiva.
En viktig uppgift på energiskatteområdet är vidare att få till stånd en ökad
harmonisering av energibeskattningen mellan de nordiska länderna. Ökande
skillnader och olika beskattningsprinciper mellan länderna hotar effektiviteten
på den gemensamma, nordiska elmarknaden. Det innebär att de samlade
produktionsresurserna utnyttjas mindre effektivt, vilket leder till
samhällsekonomiska kostnader och en ökad miljöpåverkan.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 5 hemställt:
5. beträffande industrins och växthusnäringens energiskatt
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N223 yrkandena 27 och 28, med
anledning av motionerna 1997/98:Sk689 och 1997/98:Sk724 och med avslag på
motionerna 1997/98:Sk326 yrkande 37, 1997/98:Sk721, 1997/98:Sk723,
1997/98:Sk725, 1997/98:Sk737 yrkandena 1 och 2 samt 1997/98:A403 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
9. Industrins och växthusnäringens energiskatt (mom. 5)
Per Rosengren (v) har
dels anfört följande:
När det gäller energibeskattningen är det viktigt att inkomstförstärkningarna
också tas ut i företagssektorn och inte endast från hushållen. I nuvarande
ekonomiska situation måste åtgärder som gynnar en efterfrågeökning i samhället
prioriteras.
Industrin erlägger i dag inte någon energiskatt på el eller bränslen.
Regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att industrin blir
skattskyldig för elskatt till en nivå som motsvarar hälften av hushållens
elskatt. Detta måste kombineras med en takregel för den energiintensiva
industrin.
På sikt bör ett mer ändamålsenligt energiskattesystem utformas. Ett system
som på sikt tryggar energitillförseln till industrin och som samtidigt tar
hänsyn till de miljömål som uppställs. Vänsterpartiet är berett att delta i en
utformning av de framtida energiskatterna med en sådan inriktning.
Vad ovan anförts angående industrins energibeskattning bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels under moment 5 hemställt:
5. beträffande industrins och växthusnäringens energiskatt
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk326 yrkande 37 och med avslag på
motionerna 1997/98:Sk689, 1997/98:Sk721, 1997/98:Sk723, 1997/98:Sk724,
1997/98:Sk725, 1997/98:Sk737 yrkandena 1 och 2, 1997/98:N223 yrkandena 27
och 28 samt 1997/98:A403 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.
10. Industrins och växthusnäringens energiskatt (mom. 5)
Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande:
I och med att vattenkraftsskatten gjorts om till en fastighetsskatt
aktualiseras ett kristdemokratiskt förslag som skulle gynna de
vattenkraftsproducerande länen. Förslaget är att fastighetsskatten, som nu
belastar vattenkraftsstationer, växlas över till en kommunal fastighetsavgift.
Detta skulle i ett slag bli en mycket kraftfull regionalpolitisk insats för de
län som producerar el baserad på vattenkraft.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 5 hemställt:
5. beträffande industrins och växthusnäringens energiskatt
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A403 yrkande 9 och med avslag på
motionerna 1997/98:Sk326 yrkande 37, 1997/98:Sk689, 1997/98:Sk721,
1997/98:Sk723, 1997/98:Sk724, 1997/98:Sk725, 1997/98:Sk737 yrkandena 1 och
2 samt 1997/98:N223 yrkandena 27 och 28 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.
11. Jordbrukets energiskatt, m.m. (mom. 7)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Alla tillverkande företag har lägre energiskatt än privatpersoner. Men alla
företagare behandlas inte lika. Lantbrukare som producerar vår mat behandlas
som privatpersoner när de debiteras skatt på elenergi som används i deras
lantbruksföretag. Ett lantbruksföretag som tillverkar sitt eget foder har
alltså högre energiskatt vid denna produktion än vad ett
fodertillverkningsföretag har. Detsamma gäller skatten på eldningsolja. Ett
lantbruksföretag får betala högre skatt på olja som används vid torkning av
spannmål än vad de företag gör som tar emot och torkar spannmål.
Skånskt jordbruk ser av naturliga skäl det danska jordbruket som en stark
konkurrent som leverantör till livsmedelsindustrin. De naturliga
förutsättningarna är jämförbara, men det svenska jordbruket har flera
konkurrensnackdelar som en följd av politiska beslut. De svenska
energiskatterna ger en ökad kostnadsbelastning, bl.a. i köttproduktionen. Den
kan beräknas till cirka 50 öre per kg griskött. Därav utgörs 35 öre per kg av
ökade kostnader för foderproduktionen. Energiskatter finns också i Danmark men
är avdragsgilla i momsberäkningen och utgör därför ingen belastning i Danmark
(SOU 1997:25).
Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion har numera
konstaterat att det krävs kraftfulla åtgärder för att stärka lönsamheten i det
svenska jordbruket och har föreslagit att jordbruket i beskattningshänseende
skall få samma villkor som tillverkningsindustrin vad gäller el och
eldningsolja (SOU 1997:167).
Vi anser att det är viktigt riksdagen snabbt får ta ställning till förslaget.
Regeringen bör skyndsamt remissbehandla förslaget och återkomma med förslag
till åtgärder.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 7 hemställt:
7. beträffande jordbrukets energiskatt, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk636 yrkande 1 delvis,
1997/98:Jo219 yrkande 2, 1997/98:Jo229 yrkande 3 delvis och 1997/98:Jo524
yrkande 1 och med anledning av motionerna 1997/98:Sk722 och 1997/98:Jo230
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
12. Jordbrukets energiskatt, m.m. (mom. 7)
Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande:
Att EU har en gemensam jordbrukspolitik visar på ett tydligt sätt betydelsen av
livsmedelsproduktionen. Det är också helt nödvändigt att lika villkor gäller
för jordbrukare inom EU-området. En harmonisering av avgifter/skatter på
jordbruksområdet är nödvändig för att svenska jordbrukare skall kunna
konkurrera med andra EU-länder på lika villkor.
Svenska miljö- och djurskyddsnormer bör vara en miniminorm för det europeiska
jordbruket. Sverige bör i EU med kraft verka för en harmonisering av
miljöavgifter på kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel samt för likvärdiga
villkor för animalieproduktionen.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 7 hemställt:
7. beträffande jordbrukets energiskatt, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Jo230 yrkande 4 och med anledning
av motionerna 1997/98:Sk636 yrkande 1 delvis, 1997/98:Sk722, 1997/98:Jo219
yrkande 2, 1997/98:Jo229 yrkande 3 delvis och 1997/98:Jo524 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
13. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Varje trafikgren bör så långt möjligt med hänsyn till internationell konkurrens
bära sina egna kostnader, inklusive påverkan på miljön. Då kommer hänsynen till
miljön att öka samtidigt som behovet av styrande regler minskar. Nya
motorkonstruktioner, ny förbränningsteknik, nya bränslen och mer
bränsleeffektiva fordon kan medföra stora förbättringar från miljösynpunkt. Det
är angeläget att ekonomiska och administrativa styrmedel inte motverkar utan i
stället underlättar och stimulerar sådana förändringar.
Vägtrafikens kostnader och intäkter har med åren blivit ett osedvanligt
rörigt och osammanhängande system. Inget tydligt samband finns mellan trafikens
nyttjande av infrastrukturen eller påverkan på miljön, vilket lett till en
kraftig beskattning. En harmonisering av trafikbeskattningen bör ske inom EU,
framför allt vad avser nyttotrafiken.
För enskilda människors välfärd är goda kommunikationer avgörande. Goda
kommunikationer underlättar arbetspendling och är ett väsentligt inslag för en
god livskvalitet och ökar möjligheterna att kombinera en god boendemiljö med en
bred arbetsmarknad. Utan bilen skulle många människor varken ha fungerande
arbetsliv eller socialt liv. Särskilt viktig är bilen för boende i glesbygd,
barnfamiljer och för dem som har ett aktivt fritidsliv. Transporternas
betydelse för en bredare arbetsmarknad och minskad arbetslöshet är kraftigt
underskattad.
För att underlätta för hushållen föreslår vi att den höjning av skatten på
bensin med 25 öre som regeringen genomförde den 1 juli 1997 återtas. Vi avvisar
vidare bestämt alla idéer om en fortsatt årlig ökning av bensinskatten med 10
öre. Ytterligare bensinskattesänkningar bör genomföras. Bensinskatten skall
vara enhetlig i hela landet.
Den teknikutveckling som pågår i alla biltillverkande länder kommer att
resultera i mer energieffektiva fordon. Ett etappmål kan vara en familjebil med
en bränsleförbrukning på ca 0,4 liter/mil. Detta uppnår man genom att
vidareutveckla och produktionsanpassa material och komponenter. Bilismens
miljöpåverkan är heller inte statisk. I takt med att bilparken moderniseras,
reduceras miljöpåverkan. I dag sköts ca 60 % av transportarbetet med
avgasrenade bilar. Därigenom har också utsläppen minskat betydligt jämfört med
när de första beräkningarna rörande bilismens miljökonsekvenser gjordes. Det är
hög tid att bedömningar avseende de olika transportslagens samhällsekonomiska
påverkan görs mot bakgrund av effekterna av ny reningsteknik och av de
samhällsekonomiska intäkterna.
En effektiv och miljövänlig åkerinäring är viktig för landet. Höga skatter på
fordon och dieselbränsle och högre personalkostnader för svenska åkare innebär
stora konkurrensnackdelar gentemot många andra europeiska åkerier. Sverige har
en av de äldsta lastbilsflottorna, och den fasta fordonskostnaden är näst högst
i Europa. Dieselkostnaden inkl. skatt är en av de högsta. Endast 6 % av
lastbilstransporterna är mer än 30 mil långa. Den 1 juli 1998 införs fritt s.k.
cabotage i Europa. Detta innebär att utländska buss- och lastbilsflottor fritt
kan konkurrera i hela Europa. Därmed är risken uppenbar att svenska åkerier,
med sina högre löne- och skattekostnader samt strängare miljökrav, förlorar
uppdrag. Detta leder i sin tur till att åkerier lägger ner, går i konkurs eller
i vissa fall flaggar ut till andra länder som en sista åtgärd för att överleva.
Konsekvenserna av detta blir, förutom en försvagning av svenskt näringsliv, att
miljön påverkas negativt. Fordonsbeskattningen måste harmoniseras med
omvärlden.
Ett viktigt steg har tagits genom Sveriges anslutning till
Eurovinjettsystemet, men reglerna har här fått en utformning som lett till
kraftiga försämringar för vissa svenska fordonskategorier (jfr bet.
1997/98:SkU7). För den svenska åkerinäringen har dock anslutningen utgjort en
nödvändig åtgärd för att något förbättra konkurrenskraften.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 8 hemställt:
8. beträffande vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk609 yrkande 6, 1997/98:T202
yrkande 2 och 1997/98:T232 yrkandena 3-5 och med avslag på motionerna
1997/98:Sk325 yrkande 36, 1997/98:Sk649, 1997/98:Sk683, 1997/98:Sk687,
1997/98:Sk731, 1997/98:T213 yrkande 7, 1997/98:Jo755 yrkandena 2 och 7,
1997/98:Jo784 yrkande 21 och 1997/98:N270 yrkandena 1, 2 och 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
14. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8)
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Trafikens avgaser hotar människors hälsa och flera ekosystem som har avgörande
betydelse för kretsloppssamhället. Ambitionen måste vara att ersätta
miljöskadliga bränslen med miljövänliga. Därför måste systemet med miljö-
klassning av bränslen utvecklas och ekonomiska styrmedel användas.
För att biobränslena skall kunna introduceras och konkurrera på marknaden
krävs det ofta försöksverksamhet samt miljödifferentierade skatter. Den
skattebefrielse för biobränsleanvändning som Centerpartiet och regeringen har
kommit överens om och som nu genomförts är ett viktigt steg i denna utveckling.
För att öka användningen av förnybar energi i trafiksektorn krävs det,
förutom ekonomiska styrmedel, även tydliga mål. Inom andra sektorer har
uppställda mål haft stor betydelse för utvecklingen. Det finns nu anledning att
överväga om inte ett lagstadgat mål för inblandning av biobränsle, t.ex. etanol
och RME, bör införas. Detta bör utredas skyndsamt.
Vad ovan sagts om lagstadgat mål för inblandning av biobränsle i fossila
bränslen bör ges regeringen till känna.
dels under moment 8 hemställt:
8. beträffande vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Jo784 yrkande 21, med anledning av
motionerna 1997/98:Sk731 och 1997/98:N270 yrkandena 1, 2 och 9 och med
avslag på motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 36, 1997/98:Sk609 yrkande 6,
1997/98:Sk649, 1997/98:Sk683, 1997/98:Sk687, 1997/98:T202 yrkande 2,
1997/98:T213 yrkande 7, 1997/98:T232 yrkandena 3-5 och 1997/98:Jo755
yrkandena 2 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
15. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8)
Per Rosengren (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet har i sin budgetmotion föreslagit att bensinpriset skall höjas
med 15 öre för 1998, och under kommande år skall höjningar av priset successivt
ske detta för att påskynda teknikutveckling och produktion som gör
fossilbränsledrivna fordon mer bränslesnåla, allt för att minska utsläppen.
Medeldistansen för en personbil ligger runt 1 500 mil/år, och
bensinförbrukningen ligger på ca 0,8 liter per mil. En höjning av bensinpriset
med 15 öre/liter ger då en ökad kostnad på i genomsnitt 180 kr per år.
Många menar att höjningar av bensinpriset drabbar människor med låga
inkomster och glesbygdsbor hårdast, vilket är sant. Dock kan inte denna höjning
ensamt belasta hushållens ekonomi på ett så dramatiskt sätt som Motormännens
Riksförbund och andra hävdar. Det är en kombination av andra politiska beslut,
som minskat hushållens ekonomiska utrymme, som drabbar hårdast.
Fortsatta höjningar av bensinpriset är nödvändiga. Vänsterpartiet kommer att
fortsätta att driva frågan om höjt bensinpris av främst tre skäl. Det ena är
att vi tror att bensinpriset är en av de viktigaste faktorerna för att få fram
bensinsnåla bilar på marknaden. Det andra är att oavsett om vi kör med
bensinsnålare bilar så måste alla typer av transporter mer och mer föras över
från vägar till järnväg och sjöfart. Det tredje är att vi helt enkelt måste
köra mindre bil i framtiden.
Användningen av alternativa bränslen ökar. Både producenter och konsumenter
har fått upp ögonen för att det finns alternativ till fossila bränslen som går
minst lika bra att använda. Detta är mycket bra, men det går för trögt. Vi
anser att det är statens uppgift att påskynda utvecklingen i rätt riktning
genom att på olika sätt gynna tillverkning och användning.
Ett effektivt sätt att påverka är genom ekonomiska styrmedel. Priset är
oftast helt avgörande i valet mellan två eller flera i övrigt likvärdiga
produkter. En individ vars bil kan drivas med antingen bensin eller etanol utan
att det märks någon skillnad i själva körningen väljer förmodligen det bränsle
som är billigast. Eftersom en stor del av bränslepriserna är skatt kan man med
hjälp av olikheter i beskattningen styra användningen. Biobränslen är och skall
vara befriade från energi- och koldioxidskatt.
Etanol är inget långsiktigt hållbart alternativ, men det är ett klart bättre
alternativ än fossila bränslen och kan därför med fördel användas under en
övergångsperiod. Enligt EG:s direktiv skall normalt allt fordonsbränsle
beskattas likvärdigt, men det finns möjlighet att ge dispens för projekt som
syftar till att utveckla mer miljövänliga bränslen. Sådan dispens har
regeringen gett företaget Agroetanol AB. Det har fått tillstånd att skattefritt
producera 50 000 kubikmeter etanol om året under tio år. Skattebefrielsen
gäller i första hand 1999-2003, men regeringen utgår från att den kan förlängas
i två treårsperioder. Vänsterpartiet ser positivt på detta projekt, och vi ser
gärna att regeringen är generös och aktiv vid utdelning av dispenser av detta
slag.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 8 hemställt:
8. beträffande vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N270 yrkandena 1, 2 och 9 samt
1997/98:Jo755 yrkandena 2 och 7 samt med avslag på motionerna
1997/98:Sk325 yrkande 36, 1997/98:Sk609 yrkande 6, 1997/98:Sk649,
1997/98:Sk683, 1997/98:Sk687, 1997/98:Sk731, 1997/98:T202 yrkande 2,
1997/98:T213 yrkande 7, 1997/98:T232 yrkandena 3-5 och 1997/98:Jo784
yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

16. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Riksdagens beslut att höja fordonsskatten när bilaccisen slopades innebar att
en fast kostnad för bilägarna byttes mot en annan. Jag anser att så mycket som
möjligt av beskattningen i stället skall ligga på rörliga skatter som utgår i
förhållande till hur mycket bilen används. Den nyligen genomförda höjningen av
fordonsskatten bör därför föras över till den del av beskattningen av bensin
och dieselolja som är avsedd för att bekosta vägväsendet. Regeringen bör
återkomma med förslag om detta.
Givetvis kan inte staten kommendera fram mindre och mer miljöanpassade fordon
från Volvo, inte heller utifrån bedömningen att det vore företagsekonomiskt
riktigt. Däremot kan staten stimulera fram fordon som är mer miljöanpassade än
andra. Detta har staten också gjort, med skatterabatter för katalysatorrenade
bilar under en övergångsperiod innan katalysatorn blev lagkrav. Sedan följde
miljöklassningen av fordon, som med sina fel och brister ändå är ett styrmedel
för att gynna miljömässigt bättre fordon. Olika stimulansåtgärder för elbilar
finns också.
Andra statliga åtgärder går i motsatt riktning. Det tydligaste exemplet är
den nya tjänstebilsbeskattningen som, jämfört med det tidigare systemet, klart
gynnar stora, bränsleslukande och miljöförstörande fordon.
Staten har också vid ett par viktiga tillfällen visat en alltför stor
passivitet.
Den har i början av nittiotalet hjälpt Saab med en fabrik i Malmö som kort
senare övergavs, medan ny teknik inte stimulerats. Svenska CAT, Clean Air
Transport, tog fram en elhybridbil som vann Los Angeles upphandlingstävling.
Endast i sammanhanget mindre belopp fattades för att serietillverkning skulle
kunna börja, och lediga, lämpliga lokaler fanns. Men staten förhöll sig passiv
och företaget gick i konkurs. Också den uppmärksammade svenska elbilen Solon
gick i konkurs efter endast få tillverkade bilar.
Miljöpartiet föreslår att riksdag och regering stimulerar utvecklingen av mer
miljöanpassade, mindre fordon på följande sätt:
? Ändra tjänstebilsbeskattningen så att miljövänligare fordon stimuleras.
Miljöpartiet, SNF och andra har konkreta förslag på detta.
? Stärk beskattningen av fossila bränslen för att kraftigare stimulera de
förnyelsebara bränslena och energisnåla fordon.
? Utnyttja sitsen som stor inköpare av fordon för att, med efterfrågan på
miljövänliga fordon, stimulera utvecklingen.
? Ha kvar minst dagens differentiering av fordonsbeskattning med hänsyn till
vikt, för att stimulera val av lättare och bränslesnålare fordon.
? Stimulera utvecklingen av förnyelsebara bränslen samt eldrift för fordon
med riktat forskningsstöd och liknande.
? Var pådrivande i EU för regler om maximiförbrukning, hårdare avgaskrav etc.
och verka också i EU för bättre beskattningsregler för fossila bränslen.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 8 hemställt:
8. beträffande vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk325 yrkande 36 och
1997/98:Sk649, med anledning av motionerna 1997/98:Sk731 och 1997/98:N270
yrkandena 1, 2 och 9 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk609 yrkande 6,
1997/98:Sk683, 1997/98:Sk687, 1997/98:T202 yrkande 2, 1997/98:T213 yrkande
7, 1997/98:T232 yrkandena 3-5, 1997/98:Jo755 yrkandena 2 och 7 och
1997/98:Jo784 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
17. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8)
Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande:
Transportsektorn är i dag helt beroende av fossila drivmedel. 1995 användes
totalt ca 10,5 miljoner kubikmeter fossila drivmedel, varav 6 miljoner
kubikmeter bensin och 3 miljoner kubikmeter diesel.
Beroendet av fossila bränslen skapar en mängd problem. Ett stort problem är
att de inte varar för evigt; med nuvarande kända tillgångar och förbrukning
räcker oljan i knappt 40 år. Visserligen upptäcks nya fyndigheter, men
samtidigt ökar världens användning av fossila bränslen i samma takt. Utifrån
den kristdemokratiska förvaltarskapstanken är det inte försvarbart att
mänskligheten under några få generationer förbrukar alla oljetillgångar utan
att ta hänsyn till kommande generationers behov av att kunna använda oljan till
något mer kvalificerat än att elda upp den.
Det andra stora problemet är den växthuseffekt som förbränningen av de
fossila bränslena ger upphov till och som enligt samstämmiga forskare är ett av
vår tids största miljöhot. Förbränningen av fossila bränslen ger ett
nettoutsläpp av koldioxid som hotar vårt klimat. Vi riskerar att få
ökenutbredning i vissa områden och ökad nederbörd i andra. I värsta fall skulle
växthuseffekten, om den ändrade Golfströmmens lopp, paradoxalt nog kunna ge
arktiskt klimat i Nordvästeuropa. Forskarna menar att i-ländernas
koldioxidutsläpp måste minskas med minst 60 % inom de närmaste 10 åren för att
växthuseffekten skall kunna motverkas.
Ett tredje stort problem är att vårt extrema oljeberoende gör oss beroende av
andra länders oljeproduktion, t.ex. arabiska länder i det politiskt oroliga
Mellanöstern. Även om vi kan köpa vår olja i vår närmiljö, från t.ex. Norge,
har den gigantiska oljehandeln negativa effekter på vår handelsbalans.
Det är nödvändigt att transportsektorns oljeanvändning minskar, t.ex. genom
förbättrad energieffektivitet, energisparande och användning av förnybara
drivmedel som kraftigt minskar nettoutsläppen av koldioxid. För att kunna
konkurrera med fossila bränslen måste dock biobränslen befrias från skatt under
en relativt lång introduktionstid. Samhällsekonomiskt kompenseras detta mer än
väl genom inkomstskatter från ökad sysselsättning, minskade kostnader för
arbetslöshet och andra skatteintäkter.
Miljö- och hälsovinster samt minskad sårbarhet och bättre handelsbalans får
man på köpet. En annan viktig fördel är att biodrivmedlen är förnybara och inte
tar slut. De viktigaste biodrivmedlen som är möjliga att producera och använda
i full skala i Sverige redan idag är etanol, biogas och rapsmetylester (RME).
Skåne med sina vidsträckta åkrar har kanske landets bästa möjligheter att
både producera råvarorna och förädla dem till drivmedel. Ur såväl nationell som
regional synvinkel vore det utomordentligt värdefullt att göra ett
fullskaleförsök i Skåne med biodrivmedel, nu när mindre försök som etanol till
bussarna i Lund eller rapsolja i Knisslinge slagit väl ut. Spannmålsetanol
tillverkas redan i industriell skala i skånska Nöbbelöv, en produkt som i dag
enbart används som dryckessprit. En omläggning av produktionen helt eller
delvis till biodrivmedel skulle dessutom ha alkoholpolitiska fördelar.
Sverige har mycket goda förutsättningar att framställa förnybara drivmedel
för fordon, och detta även vid ett samtida stort uttag av biobränslen för att
ersätta kärnkraftsproducerad el. En introduktion av biobränslen bör ske både
genom inblandning av några få procent i konventionella bränslen (så kallad
låginblandning) och genom att utveckla nya motorer som kan drivas med ren
alkohol. Låginblandning av största möjliga halt som klaras utan modifieringar i
befintliga motorer ger omedelbart en marknad för inhemsk produktion i stor
skala. Då skapas också förutsättningar för en introduktion av fordon med ren
alkoholdrift.
Det är viktigt att skatter och andra pålagor inte hindrar utvecklingen av
alternativa bränslen. Staten måste medverka till att stimulera marknaden på
detta område. Det är dock viktigt att de alternativa bränslenas miljöeffekter
är klarlagda innan skattebefrielse godkänns.
Tydliga mål bör fastställas för att utvecklingen skall drivas i rätt riktning
och för att öka aktörernas möjlighet att arbeta med god framförhållning. Ett
tydligt mål bör vara att minst hälften av alla bilar år 2010 drivs med annat än
fossila bränslen. En tydlig strategi för hur detta mål skall nås bör utarbetas.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 8 hemställt:
8. beträffande vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:T213 yrkande 7 och
1997/98:Sk687 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 36,
1997/98:Sk609 yrkande 6, 1997/98:Sk649, 1997/98:Sk683, 1997/98:Sk731,
1997/98:T202 yrkande 2, 1997/98:T232 yrkandena 3-5, 1997/98:Jo755
yrkandena 2 och 7, 1997/98:Jo784 yrkande 21 och 1997/98:N270 yrkandena 1,
2 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
18. Dieseldrivna personbilar (mom. 9)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Dieselmotorer har en lägre bränsleförbrukning än bensinmotorer av motsvarande
storlek. I allmänhet kan sägas att dieselmotorn har ca 25 % högre verkningsgrad
än bensinmotorn. Om man tar i beaktande hela processen från framställningen av
dieselolja t.o.m. att den är förbränd i motorn och jämför detta med en
bensinmotor är koldioxidutsläppet 22 % lägre för dieseln. Detta gäller dagens
moderna motorer och utvecklingen mot ännu snålare dieselmotorer går snabbt
framåt.
Rent allmänt är det önskvärt att Sveriges bilpark förnyas och föryngras. En
sådan förnyelse är bra och önskvärd ur trafiksäkerhetssynpunkt och ur
miljösynpunkt. Den höga årliga fordonsskatten missgynnar emellertid de nya
dieselbilarna och motverkar en sådan utveckling.
Enligt vår mening bör den höga fordonsskatten på dieselfordon sänkas så att
inte nya moderna dieselbilar missgynnas på det sätt som i dag sker.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 9 hemställt:
9. beträffande dieseldrivna personbilar
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk606 och med avslag på
motionerna 1997/98:Sk684 yrkandena 1-3, 1997/98:Sk699 yrkande 1 och
1997/98:Sk728 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
19. Regional differentiering (mom. 10)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
I Stockholmsregionen bor 20 % av landets befolkning. Regionen svarar för 25 %
av BNP och för 26 % av statens inkomster av inkomst-, företags-, fastighets-
och förmögenhetsskatterna. En skattehöjningssanering likt den som regeringen
genomfört sedan valet 1994 slår alltså hårdare i Stockholmsregionen än i andra
delar av landet. Relativt fler har drabbats av skattehöjningar, läggs därtill
dessutom det faktum att ekonomin är som mest kapitaliserad och "vit" i
Stockholmsregionen förstärker detta intrycket.
Det kostar mer att köpa och äga bostad i Stockholmsregionen. De höga priserna
driver upp taxeringsvärdena vilket i sin tur fördyrar fastighetsskatten.
Bilanvändandet i Stockholmsregionen är lika utbrett och lika nödvändigt som i
andra delar av landet. Därför slår bensinskattehöjningar hårt även i Stockholm.
Tankar på att regionalt införa höjda bensinskatter alternativt höjda
arbetsgivaravgifter måste avvisas. Stockholmsregionen får inte betraktas som en
mjölkkossa. Stockholmarna behöver sänkta skatter för att kunna leva på sina
löner och för att möjliggöra att fler arbeten utvecklas i privata företag.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 10 hemställt:
10. beträffande regional differentiering
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A458 yrkande 6 och med avslag på
motionerna 1997/98:Sk650, 1997/98:Sk686, 1997/98:Sk729 och 1997/98:Sk730
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
20. Regional differentiering (mom. 10)
Per Rosengren (v) har
dels anfört följande:
De ökade skatterna på fordonsbränslen kan ge upphov till regionalpolitiska
problem för skogslänen och glesbygden även om skattehöjningarna är
miljöpolitiskt välmotiverade. Särskilt för lågavlönade kan höjningarna vara
kännbara. Höjda reseavdrag i självdeklarationen för bilresor till och från
arbetet löser inte glesbygdens reseproblem. Långt ifrån alla nödvändiga resor
är arbetsresor. För många är det bara möjligt att bo kvar i glesbygd om bilen
kan användas för transporter till tätorter för arbete och för fritidsresor.
Ofta saknas också kollektivtrafik helt.
En differentierad skatt på fordonsbränslen med lägre skatt i
glesbygdsregioner och högre i storstadsregioner skulle kunna bidra till att
minska biltrafiken där kollektivtrafik finns som alternativ och samtidigt
minska problemen för glesbygdsbor. Differentieringen bör vara utformad så att
statens inkomster av drivmedelsskatten behålls.
Det finns enligt min mening skäl att närmare undersöka möjligheterna att
genomföra en differentiering av drivmedelsskatten. Regeringen bör få i uppdrag
att skyndsamt utreda denna fråga.
dels under moment 10 hemställt:
10. beträffande regional differentiering
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sk686 och med avslag på
motionerna 1997/98:Sk650, 1997/98:Sk729, 1997/98:Sk730 och 1997/98:A458
yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
21. Traktorer och motorredskap (mom. 11)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Det svenska kravet på användning av högbeskattad dieselolja i arbetsfordon som
används i jordbruk, skogsbruk, industri och andra kommersiella verksamheter
innebär en kraftig och omotiverad fördyring för dessa verksamheter. Trots att
det rör sig om arbetsfordon som används i produktion utanför det allmänna
vägnätet belastas de med samma skatter som de fordon som använder vägnätet
fullt ut.
Den svenska trafikbeskattningen av arbetsfordon har inte någon motsvarighet
inom EU. Flertalet EU-länder har i likhet med Finland inte något krav på
användning av högbeskattad olja i motorredskap, jordbrukstraktorer etc. EU:s
regler föreskriver endast att högbeskattad olja skall användas i vägtrafik.
Beslut har nu fattats om ett gemensamt system för märkning av lågbeskattad
olja. Även enligt detta direktiv begränsar sig kravet på användning av den
högbeskattade oljan till fordon som är avsedda för vägtrafik. Kommissionen
arbetar för närvarande med att ta fram ett lämpligt märkämne.
Enligt vår mening bör bränsle för arbetsredskap i Sverige beskattas på samma
sätt som i flertalet övriga EU-länder. De svenska företagen skall inte behöva
konkurrera på villkor som på denna punkt är väsentligt sämre än de som gäller
för företag inom övriga EU-länder. Svenska företag som använder maskiner i sin
verksamhet skall inte behöva köra in i Finland och tanka för att på det sättet
få tillgång till bränsle på samma villkor som de finska företagarna. Skatter
som snedvrider konkurrensen gentemot omvärlden och bidrar till ökad gränshandel
är inte förenliga med ett bra företagarklimat och medför att arbetstillfällen
försvinner från vårt land.
Grunden för den konkurrenssnedvridning som de svenska företagarna utsätts för
är i första hand att Sverige i motsats till övriga EU-länder trafikbeskattar
motorredskap, jordbrukstraktorer och andra fordon som främst används utanför
vägnätet. Det skulle vara ett framsteg för EU om Sverige upphörde med sin
extrabeskattning av motorredskapen och anslöt sig till vad som gäller inom
andra länder. Enligt vår mening bör ett första steg nu vara att
trafikbeskattningen av arbetsredskap slopas.
Införandet av ett gemensamt märkningssystem leder till en ökad harmonisering
på detta område. Härigenom minskar Sveriges möjligheter att upprätthålla en
skattenivå på det lågbeskattade området som väsentligt avviker från vad som
gäller i andra länder. På detta sätt kan en ytterligare harmonisering av
företagens konkurrensvillkor på detta område uppnås.
Vi föreslår att trafikbeskattningen av dieselbränsle för motorredskap slopas
snarast. Regeringen bör härvid överväga om förslaget kan utformas på ett sådant
sätt att stimulansen för användning av den bästa miljöklassade dieseloljan
bibehålls. Möjligheten att uppställa ett krav på att den grönfärgade olja som
används i denna typ av fordon skall vara miljöklass 1 bör undersökas.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 11 hemställt:
11. beträffande traktorer och motorredskap
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk634, 1997/98: Sk636 yrkande
1 delvis, 1997/98:Jo219 yrkande 1 och 1997/98:Jo229 yrkande 3 delvis som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
22. Veterantraktorer (mom. 12)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Befrielsen från fordonsskatt för personbilar, lastbilar, bussar och motorcyklar
som är 30 år eller äldre gör det möjligt att ha hobbyfordon på rimliga villkor.
Motivet är att dessa äldre fordon endast används som hobbyfordon och därvid
körs korta sträckor för uppvisning och klubbutflykter.
Någon anledning att undanta traktorer från denna skattebefrielse finns
egentligen inte. Veterantraktorer lockar många människors intresse. Gamla
traktorer renoveras och visas upp på samma sätt som äldre bilar och
motorcyklar. Liksom dessa körs även äldre traktorer endast korta sträckor och
de används inte heller i praktiskt dagligt bruk.
Det är enligt utskottets mening rimligt att äldre traktorer befrias från
fordonsskatt på samma sätt som personbilar, lastbilar, bussar och motorcyklar.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 12 hemställt:
12. beträffande veterantraktorer
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk613 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
23. Alkohol- och tobaksbeskattningens allmänna inriktning (mom. 13)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
De höga svenska punktskatterna på tobak och alkohol utgör ett hot mot seriösa
småföretagare vilka inte har någon möjlighet att konkurrera med de priser som
baseras på smuggling. Dessa skatter är och har alltid varit ett incitament för
husbehovssmuggling eller köp och konsumtion av smugglade varor i mer eller
mindre avancerade former bland många medborgare. Verksamheten är förvisso
olaglig, men då lagstiftningen oftast varit oförankrad i det stora
medborgarkollektivet med undantag för illegal narkotikainförsel, har
myndigheterna närmast tvingats acceptera smugglingen. I ett läge där svenska
priser på tobak och alkohol kraftigt skiljer sig från övriga EU:s ser
välorganiserade brottssyndikat möjlighet att tjäna stora pengar på smuggling av
dessa varor, med en allt grövre brottslighet som följd.
Dessutom kan de som bor nära Danmark och Tyskland genom resor till dessa
länder göra stora förtjänster på fullt lagliga inköp av tobak och alkohol.
Detta pekar på att svenska punktskatter bör harmoniseras med i första hand
EU:s. De senaste punktskattehöjningarna på tobak och alkohol är tydliga exempel
på att staten inte får in de pengar man kalkylerat med. Förvisso görs beslag,
ibland stora sådana, vid försök till smuggling av tobak och alkohol. Dock tyder
all erfarenhet på att majoriteten av smugglingsförsöken lyckas och gjorda
undersökningar visar på att smugglad tobak och alkohol konsumeras i stor
omfattning. De höga punktskatterna bör sänkas och anpassas till den nivå som
gäller för EU. Sker inte detta kommer smugglingen inte att minska, utan i
stället öka.
Den svenska bryggerinäringen sysselsätter ca 3 700 personer direkt och
påverkar sysselsättningen för mångdubbelt fler. Bryggerinäringen måste ses som
en förädlingsindustri inom livsmedelsbranschen och bör åtnjuta med utländska
konkurrenter likvärdiga villkor för sin verksamhet. På så sätt kan en
industrigren ges möjlighet till naturlig utveckling och svenska
arbetstillfällen försvaras.
Det svenska EU-inträdet har drastiskt tillspetsat branschens
konkurrenssituation då den svenska ölskatten påtagligt avvikit från omvärldens
och fortfarande gör det. Den 1 januari 1997 sänktes skatten på öl starkare än
2,8 volymprocent till 1:47 kr per volymprocent i syfte att motverka den ökande
gränshandeln. Även med det nya skatten kvarstår en betydande skillnad jämfört
med t.ex. Danmark. Detta påverkar allvarligt branschens överlevnadsmöjligheter
på sikt.
För Sverige är införseln över gränsen från våra grannländer av störst
betydelse, dels för att den redan har en stark tradition, dels därför att
reglerna tillåter en införsel av 15 liter öl per person från annat EU-land.
Gränshandeln har enligt vår mening nu antagit sådana proportioner att det är
nödvändigt att vidta motverkande åtgärder. Den genomförda skatteförändringen
har varit otillräcklig för att den önskade effekten på gränshandeln skall
uppnås. Med en, även efter sänkningen, kvarstående ogynnsam skatteskillnad kan
införseln i bästa fall beräknas stagnera på nuvarande nivå. Erfarenheterna från
gränshandeln mellan Danmark och Tyskland och England och Frankrike bestyrker
att en gränshandel av denna storleksordning uppkommer om skatteskillnaden är
mer än försumbar.
Möjligheten bör nu prövas att genom ytterligare skattesänkning komma åt de
skisserade missförhållandena vad gäller konkurrens och okontrollerad införsel
utan att det stimulerar till ytterligare ökning av alkoholintaget per capita.
Det finns sannolikt utrymme för en stegvis sänkning av ölskatten till en med
utlandet mer konkurrenskraftig nivå utan att statens totala inkomster minskar
eller att risken för ökad alkoholkonsumtion stiger.
Regeringen bör snarast analysera effekterna av en sådan anpassning av den
svenska alkoholbeskattningen. Härvid bör beaktas att en stegvis sänkning till
nivån i våra konkurrentländer förtar en stor del av de psykologiska mekanismer
som annars leder till en stor försäljningsökning om sänkningen genomförs i ett
steg.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 13 hemställt:
13. beträffande alkohol- och tobaksbeskattningens allmänna inriktning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk635, med anledning av motion
1997/98:Sk651 och med avslag på motion 1997/98:So655 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
24. Införsel (mom. 15)
Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande:
Vid förhandlingen om medlemskap i EU fick Sverige, Danmark och Finland en
rättighet att ha mer restriktiva regler för införsel av bl.a. alkoholdrycker än
medlemsstaterna i övrigt. Kristdemokraterna anser att Sverige skall hävda ett
fortsatt undantag.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 15 hemställt:
15. beträffande införsel
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:K715 yrkande 8 och med avslag
på motion 1997/98:So610 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.
25. Taxfree (mom. 16)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Enligt EG-beslut kommer all skattefri försäljning inom EU att förbjudas den 1
januari 1999, vilket naturligtvis måste innebära ett allvarligt inkomstbortfall
för svenska rederier. För stora delar av den svenska rederinäringen har
sidoinkomster i form av skattefri försäljning varit av stor betydelse. Man kan
konstatera att den svenska alkoholpolitiken, baserad på den s.k.
totalkonsumtionsprincipen, paradoxalt nog bidragit till att ge Sverige billiga
och effektiva sjökommunikationer med våra grannländer.
Den fria rörligheten av varor och tjänster inom EU gör det dock naturligt att
den skattefria försäljningen nu avskaffas. Sveriges medlemskap i EU gör också
att man ändå kunde räkna med att den extremt höga svenska alkoholbeskattningen
inte skulle kunna upprätthållas i framtiden, vilket gradvis skulle komma att
minska den skattefria försäljningens ekonomiska värde för de svenska
rederierna.
När den skattefria försäljningen upphör kan resultatet bli försämrade
kommunikationer och ökade transportkostnader för svenska företag samt höjda
priser för konsumenterna. Strävan nu bör vara att förlänga övergångstiden för
att ge rederierna en rimlig avskrivningstid för sitt specialtonnage.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 16 hemställt:
16. beträffande taxfree
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk693 och 1997/98:T202 yrkande
17, med anledning av motion 1997/98:Sk733 och med avslag på motion
1997/98:K715 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
26. Taxfree (mom. 16)
Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande:
Under Sveriges medlemskapsförhandlingar med EU var Kristdemokraterna som ett av
regeringspartierna pådrivande för att få ett förhandlingsresultat som
möjliggjorde en fortsatt restriktiv alkoholpolitik. Resultatet blev att
Systembolaget fick vara kvar som enda tillåten detaljhandelsförsäljare och att
de nya resebestämmelserna innebar en begränsad ökning av den ranson
alkoholhaltiga drycker som resenärer fick ta in i Sverige. Med det färdiga
resultatet ansåg Kristdemokraterna att det fanns rimliga möjligheter att även i
fortsättningen bedriva en meningsfull restriktiv alkoholpolitik. Läget
förmörkas dock i dag av att regeringen, bl.a. på grund av omfattande
neddragningar av tullpersonalen, har tappat kontrollen över gränserna. Det har
bl.a. medfört en omfattande smuggling av illegal alkohol.
Kommissionen har nyligen bekräftat att beslutet att avskaffa
taxfreeförsäljningen inom flyget och på färjor 1999 ligger fast.
Medlemsländernas regeringar uppmanas att omedelbart börja förberedelserna för
att upphöra med den tullfria försäljningen. Det är viktigt att den svenska
regeringen fullföljer sin del av avtalet.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 16 hemställt:
16. beträffande taxfree
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk693 och med avslag på motionerna
1997/98:Sk733, 1997/98:K715 yrkande 17 och 1997/98: T202 yrkande 17 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
27. Taxfree vid hemkomsten (mom. 17)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Möjligheten att tillåta köp av vin, sprit och tobak taxfree vid hemkomsten från
utlandsresa har länge diskuterats. Tyvärr har inget sådant beslut fattats. Nu
har frågan åter aktualiserats. Bakgrunden till detta är dels att man vill
förenkla och snabba på embarkeringen och debarkeringen av planen. Otympliga och
ömtåliga plastpåsar med drycker blir då tidsödande att hantera inne i
flygplanen.
Dels vill man öka passagerarnas säkerhet och komfort. Vid upprepade
tillfällen har flaskor trillat ned när de placerats på de övre hyllorna. De
utgör därmed en påtaglig risk för passagerarna. Tar man därtill hänsyn till att
det totalt kan röra sig om flera hundra liter som inkräktar på utrymmet inses
lätt att detta är ett problem som bör lösas.
En förenkling av taxfreereglerna som innebär att utlandsresenärer gavs
möjlighet att köpa vin, sprit och tobak på flygplatsen vid hemkomsten skulle
undanröja ovanstående problem.
På flera platser har ett sådant förenklat system sedan länge tillämpats med
stor framgång. Som exempel kan nämnas Moskva, Singapore och Island.
Det är svårt att tänka sig att Systembolaget skulle ha några invändningar mot
förslaget. Enligt uppgift har inte heller Tullverket något att invända mot en
förenkling av detta slag.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 17 hemställt:
17. beträffande taxfree vid hemkomsten
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk619 och med anledning av motion
1997/98:Sk694 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
28. Bekämpningsmedelsskatt på ättika (mom. 18)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
I sökandet efter mindre giftiga och mindre miljöbelastande bekämpningsmedel har
ättika lanserats som ogräsmedel med en brännande effekt. Ättika skulle i viss
utsträckning kunna ersätta andra preparat och bekämpningsmetoder.
Nedbrytningsprodukterna vatten och koldioxid är ofarliga för människa och
miljö. Dock kan det antas att det har en viss försurande effekt.
Ättika beläggs liksom andra preparat med bekämpningsmedelsskatt när den säljs
som bekämpningsmedel. Eftersom skatten tas ut på mängd aktiv substans fördyras
användningen av ättikan oproportionerligt mycket i förhållande till andra
preparat. Detta har medfört att ättikan inte har kunnat introduceras i större
utsträckning.
Som bekämpningsmedelsskatten är utformad förhindrar den introduktion av nya
och miljövänligare alternativ.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 18 hemställt:
18. beträffande bekämpningsmedelsskatt på ättika
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk696 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
29. Reklamskatten (mom. 19)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Idrottsrörelsen liksom andra ideella organisationer påverkas såväl direkt som
indirekt av det höga skatteuttaget i Sverige. Indirekt leder ett högt
skatteuttag till mindre marginaler för medborgarna och därmed sämre
förutsättningar att frivilligt bidra till föreningarnas verksamhet. Till det
kommer de direkta effekterna av skatter på spel och verksamheten i
föreningarna.
Den borgerliga regeringen slopade under förra mandatperioden den skatt som
togs ut på bingospel. I flera avseenden förenklades skattereglerna. Genom de
sänkningar av mervärdesskatten på hotell och persontransporter som genomfördes,
minskade kostnaderna för resor och inkvartering vid olika former av turneringar
och tävlingar.
De kraftiga skattehöjningar på arbete som genomförts av den
socialdemokratiska regeringen drabbar i hög grad även idrotten. Vår inriktning
i skattepolitiken innebär kraftigt sänkta skatter på arbete vilket gynnar
idrotten.
Reklamskatt tas i dag ut på olika former av reklam som säljs av
idrottsföreningar och -förbund. Det gäller bl.a. annonser i programblad,
arenareklam m.m. Enligt vår mening bör reklamskatten slopas med tanke på de
snedvridningar den och dess utformning medför.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 19 hemställt:
19. beträffande reklamskatten
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr517 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
30. En båtskatt (mom. 20)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Carl Erik
Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Vi motsätter oss regeringens planer på införande av både obligatoriskt
båtregister och en eventuell båtskatt.
I likhet med en miljon båtägare, Datainspektionen och Sjöfartsverket anser vi
att återinförande av ett statligt, obligatoriskt båtregister inte är motiverat
av vare sig olycksskäl eller miljöskäl.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 20 hemställt:
20. beträffande en båtskatt
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sk652 och med avslag på
motionerna 1997/98:Sk732, 1997/98:T216 yrkande 5 och 1997/98:T605 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
31. En båtskatt (mom. 20)
Per Rosengren (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet har tidigare krävt införandet av en båtskatt, och riksdagen har
ställt sig bakom detta krav. Regeringen har dock inte redovisat förslag i
enlighet med detta riksdagsbeslut. Vänsterpartiet vidhåller sitt krav på
införandet av en båtskatt, i första hand för att finansiera sjösäkerhetsarbete
och kostnader för det rörliga friluftslivet.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 20 hemställt:
20. beträffande en båtskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk652, 1997/98: Sk732,
1997/98:T216 yrkande 5 och 1997/98:T605 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
32. En kassettskatt (mom. 23)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Musikindustrin har länge krävt en avgift eller skatt för att kompenseras för
det intäktsbortfall som sker för varje cd som kopieras till kassett. Men att
uteslutande fördela inkomsterna från kassettavgiften efter försäljningslistor
slår oerhört fel. Även om den musik som ligger på hitlistorna rimligtvis också
är den som kopieras flitigast, används en stor del av kassetterna till musik
som aldrig når några försäljningslistor. Ett system där musiker tvingas betala
en avgift när de spelar in egen musik, och där avgiften uteslutande går till
ett "kommersiellt toppskikt", är därför fel och motarbetar den kulturella
mångfald som väl ändå eftersträvas.
Det aktuella förslaget (Ds 1996:61) går ut på att STIM fördelar avgiften (2
öre/minut) bland de "ersättningsberättigade". Detta är att alltför mycket
inrikta sig på att tillfredsställa musikindustrins önskemål och innebär att
ingenting kommer folkmusiken eller andra icke STIM-anslutna till del. Det är
mycket olyckligt, inte minst som folkmusiken står tomhänt sedan Svensk
folkmusikfond lades ner 1994, efter att Sveriges Radio slutat betala in medel
med hänvisning till att "de kommersiella radiostationerna" inte betalade
någonting.
Kassettersättningen är ett ypperligt tillfälle att kunna ge förnyat stöd till
folkmusiken. I flera andra länder är systemet gjort så att en viss procent av
inkomsterna fördelas kulturpolitiskt, i Danmark går 33,3 % till gemensamma
ändamål, i Finland hela 60 %. Även i Sverige bör kassettavgiften fördelas av
staten efter kulturpolitiska mål.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 23 hemställt:
23. beträffande en kassettskatt
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 15 och med anledning
av motion 1997/98:Kr269 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.
Särskilda yttranden
1. Värmeleveranser till industrin (mom. 2)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) anför:
Värmekompensationen på 9 öre per kWh infördes den 1 juli 1994 för att
möjliggöra användning av biobränslen när värme levereras till industrin.
Kompensationen har visat sig vara ett bra instrument för att gynna miljön.
Värmeverken har byggt ut sina leveranser av biobränslebaserad värme, och på
flera orter har värmekompensationen också utgjort en förutsättning för att
bygga värmeverk, eftersom underlaget av leveranser till hushållen varit för
litet.
Nioöringen avskaffades den 1 september 1996 sedan det visat sig att det
förekom juridiska ombildningar inom industrin som endast syftade till
kompensation för redan existerande värmeproduktion. Ombildningarna hade fått en
så stor volym att man inte kunde bibehålla reglerna oförändrade. Den lösning
som valdes var att helt lyfta ut nioöringen ur skattesystemet i avsikt att den
skulle ersättas med ett bidrag. Något förslag om ett sådant bidrag har ännu
inte presenterats, och vi är ense med majoriteten om att regeringen nu bör
redovisa sitt arbete med dessa frågor.
Vi vill med detta yttrande klargöra att vi anser att det är olyckligt att man
inriktat arbetet på ett bidragssystem. Som framhölls från moderat håll redan
när nioöringen avskaffades har en stimulans via skattelagstiftningen en helt
annan långsiktighet och stadga än ett bidrag. Vi anser att en värmekompensation
via skattelagstiftningen bör utgöra ett förstahandsalternativ vid regeringens
fortsatta överväganden.
2. Råtallolja (mom. 6)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) anför:
Arizona Chemicals bedriver verksamhet i Sandarne i Söderhamn. Råvaran är
råtallolja, som är en biprodukt vid tillverkning av sulfatpappersmassa.
Råtalloljan kan användas som bränsle och har egenskaper liknande eldningsolja.
Massaindustrin, men även kommunala värmeverk, använder råtallolja som bränsle.
Regeringen har infört skatter och avgifter på energi vars effekt är att
uppmuntra till användning som bränsle av icke skattebelagda substanser/råvaror
t.ex. råtallolja. Eftersom den tillverkade mängden råtallolja bestäms av
produktionen av massa, samt Arizona Chemical anpassat sin produktionskapacitet
till den tillgängliga mängden råtallolja, blir verksamheten omedelbart drabbad
av om råtalloljan används som bränsle.
Koldioxidskatten som år 1993, under den borgerliga regeringen, reducerades
från över 1 000 kronor per ton till 260 kronor per ton på grund av de
skatteproblem som uppstod bl.a. för råtalloljeindustrin, höjdes per den 1 juli
1997 till över 550 kronor per ton. Detta är ett kraftfullt ekonomiskt
incitament för att råtalloljan skall eldas i stället för att användas som
råvara till vidareförädling.
Om inte regeringen ändrar sin högskattepolitik måste det tolkas som att
regeringen anser att råtalloljan skall anses vara ett bränsle och ej en råvara
för förädling. Slutsatsen blir att den verksamhet som Arizona Chemical bedriver
ej har en framtid i Sverige och att ägarna tvingas att ta konsekvenserna av
detta. Omedelbara konsekvenser av detta kan bli att lokalisera/omlokalisera
jobb som inte behövs i Söderhamn. Arizona Chemical har cirka 200 anställda i
Söderhamn.
Vi vill med detta yttrande ytterligare understryka vikten av att regeringen
skyndsamt lägger fram ett förslag som gör att användningen av råtallolja som
bränsle ej uppmuntras och utgår ifrån att näringsministern har för avsikt att
redovisa sina överväganden i vårpropositionen.
3. Dieseldrivna personbilar (mom. 9)
Isa Halvarsson (fp) anför:
Regeringens trafikpolitiska proposition avlämnas inom kort. Folkpartiet avser
att återkomma i samlat sammanhang med vårt förslag till trafikpolitiken,
inklusive vägtrafikens beskattning.
4. Införsel (mom. 15)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) anför:
När Sverige blev medlem i EU framhöll Moderata samlingspartiet att vår
alkoholpolitik först och främst är en nationell angelägenhet. Vad gäller
reglerna för införsel av alkohol och tobak uppnåddes en tidsmässig kompromiss
som i korthet innebar att Sverige erhöll samma begränsning av rätten till
införsel som Danmark redan erhållit. Begränsningen skulle tas upp till förnyad
prövning hösten 1996. Så skedde också, varvid Sverige erhöll en ny tidsfrist
fram till den 30 juni år 2000.
I samband med förhandlingarna med kommissionen hösten 1996 föreslog Gullan
Lindblad m.fl. (m) att Sverige skulle genomföra en successiv avveckling av
begränsningen.
Eftersom Sverige nu har kommit överens med de övriga medlemsländerna att få
ha kvar undantaget ograverat till år 2000, anser vi att den successiva
avveckling som förordades tidigare bör inledas i samband med att undantaget
skall omförhandlas, med målet att Sverige får samma införselregler som gäller
för övriga EU-medlemmar. Detta ger oss en god möjlighet att se över den svenska
alkoholpolitiken och göra eventuella nödvändiga justeringar av den.
5. En skatt på engångsartiklar (mom. 21)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) anför:
Vi avstyrker förslaget om en skatt på engångsartiklar. När det gäller det
väntade förslaget om en avfallsskatt återkommer vi till denna fråga när det
föreligger ett förslag från regeringen.
6. En avgift på trädgårdsprodukter (mom. 22)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) anför:
Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion har i sitt
betänkande En livsmedelsstrategi för Sverige visat att det svenska jordbruket
bär en skattebörda som inte har någon motsvarighet i våra konkurrentländer och
har föreslagit en utjämning. Kostnaden har beräknats till närmare en halv
miljard kronor. För trädgårdsnäringens del har utredningen bl.a. föreslagit att
staten under en övergångsperiod på fem år skall anvisa 15 miljoner kr per år
som en kollektiv resurs.
Mot den angivna bakgrunden finns det enligt vår mening inte något skäl att
överväga att införa en särskild produktionsavgift på trädgårdsprodukter. Vi är
därför ense med majoriteten om att det aktuella motionsyrkandet skall
avstyrkas.
7. En kväveoxidskatt (mom. 24)
Rolf Kenneryd (c) anför:
Kväveoxidskatten finansierar Centerpartiets förslag om slopad löneskatt på
vinstandelar och om ändringar i fastighetstaxeringen i syfte att förbättra
situationen för fastboende i attraktiva områden. Sedan dessa förslag fallit vad
gäller år 1998 är frågan om en kväveoxidskatt inte längre aktuell. Vi
återkommer emellertid med dessa förslag.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................8
Energibeskattningsområdet 8
Energibeskattningens allmänna inriktning 9
Värmeleveranser till industrin 10
Energiskatt och fri rörlighet inom EU 12
Medlemsägda vindkraftverk 13
Industrins och växthusnäringens energiskatt 14
Råtallolja 15
Jordbrukets energiskatt, m.m. 16
Vägtrafikområdet 17
Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning 19
Dieseldrivna personbilar 21
Regional differentiering 22
Traktorer och motorredskap 23
Veterantraktorer 24
Alkohol och tobak 25
Alkohol- och tobaksbeskattningens allmänna inriktning 25
Alkoläsk 26
Införsel 27
Taxfree 28
Taxfree vid hemkomsten 29
Övriga punktskatter 30
Bekämpningsmedelsskatt på ättika 30
Reklamskatten 30
En båtskatt 31
En skatt på engångsartiklar 32
En avgift på trädgårdsprodukter 32
En kassettskatt 33
En kväveoxidskatt 34
Hemställan 34
Reservationer........................................37
1. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1 m) 37
2. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1 fp) 38
3. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1 v) 39
4. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1 mp) 40
5. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1 kd) 40
6. Energiskatt och fri rörlighet inom EU (mom. 3 m) 41
7. Medlemsägda vindkraftverk (mom. 4 mp) 42
8. Industrins och växthusnäringens energiskatt (mom. 5 m) 43
9. Industrins och växthusnäringens energiskatt (mom. 5 v) 44
10. Industrins och växthusnäringens energiskatt (mom. 5 kd) 44
11. Jordbrukets energiskatt, m.m. (mom. 7 m) 45
12. Jordbrukets energiskatt, m.m. (mom. 7 kd) 46
13. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8 m) 46
14. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8 c) 48
15. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8 v) 48
16. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8 mp) 49
17. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8 kd) 51
18. Dieseldrivna personbilar (mom. 9 m) 52
19. Regional differentiering (mom. 10 m) 53
20. Regional differentiering (mom. 10 v) 54
21. Traktorer och motorredskap (mom. 11 m) 54
22. Veterantraktorer (mom. 12 m) 55
23. Alkohol- och tobaksbeskattningens allmänna inriktning
(mom. 13 m) 56
24. Införsel (mom. 15 kd) 57
25. Taxfree (mom. 16 m) 58
26. Taxfree (mom. 16 kd) 58
27. Taxfree vid hemkomsten (mom. 17 m) 59
28. Bekämpningsmedelsskatt på ättika (mom. 18 m) 60
29. Reklamskatten (mom. 19 m) 60
30. En båtskatt (mom. 20 m, fp) 61
31. En båtskatt (mom. 20 v) 61
32. En kassettskatt (mom. 23 mp) 62
Särskilda yttranden..................................62
1. Värmeleveranser till industrin (mom. 2 m) 62
2. Råtallolja (mom. 6 m) 63
3. Dieseldrivna personbilar (mom. 9 fp) 64
4. Införsel (mom. 15 m) 64
5. En skatt på engångsartiklar (mom. 21 m) 64
6. En avgift på trädgårdsprodukter (mom. 22 m) 64
7. En kväveoxidskatt (mom. 24 c) 65