I betänkandet behandlar utskottet motioner från den allmänna motionstiden 1997
med anknytning främst till beskattning av näringsverksamhet.
Motionerna avstyrks. Utskottet anser emellertid att ett antal yrkanden om
yrkesfiskarnas konkurrenssituation är tillgodosedda genom ett tidigare till-
kännagivande till regeringen i denna fråga.
Vid betänkandet har fogats 17 reservationer (m, c, fp, v, mp och kd) och fyra
särskilda yttranden (v, mp).
Motionerna
1997/98:Sk321 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att diskriminerande regler för fåmansföretagen bör slopas.
1997/98:Sk325 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
20. att riksdagen vid bifall på hemställanspunkt nr 18 hos regeringen begär
förslag om höjd skatt på juridiska personer (bolagsskatt) från 28 till 29 %
fr.o.m. inkomståret 1999.
1997/98:Sk326 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts under avsnitt 4 om behovet av internationell kontroll och minimi-
skatteregler,
21. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en skyndsam översyn av
skattereglerna för enskilda firmor och handelsbolag enligt vad i motionen
anförts under avsnitt 5,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts under avsnitt 5.1 om framtidsfonder,
24. att riksdagen hos regeringen begär förslag till investeringsbidrag på 2 %
av anskaffningskostnaden för inventarier enligt vad i motionen anförts under
avsnitt 5.2,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts under avsnitt 5.3 om rederinäringen,
27. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skatteförslag för
enskilda firmor och kommanditbolag/handelsbolag enligt vad i motionen anförts
under avsnitt 5.4,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts under avsnitt 5.5 om den effektiva bolagsskatten,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts under avsnitt 5.5 om minimiskattesats för bolagsskatten.
1997/98:Sk327 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
32. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om skatte-
avdrag för yrkesfiskare.
1997/98:Sk610 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag som underlättar överlåtelse av småföretag i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1997/98:Sk624 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar avskaffa särbestämmelsen för fåmansbolag avseende
anskaffning av egendom för delägares privata bruk i enlighet med vad som
anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar avskaffa särbestämmelsen avseende delägares in-
försäljning av onyttig lös egendom i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar avskaffa särbestämmelsen för fåmansbolag avseende
delägares försäljning till bolaget av egendom till överpris i enlighet med vad
som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att avskaffa särbestämmelsen för fåmansbolag av-
seende delägares utköp av egendom till underpris i enlighet med vad som anförts
i motionen,
6. att riksdagen beslutar att avskaffa särbestämmelserna för fåmansbolag
avseende nedskrivning av delägares lån i fåmansbolag i enlighet med vad som
anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar att avskaffa särbestämmelsen för fåmansbolag av-
seende delägares ränteförmåner i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar avskaffa särbestämmelsen för fåmansbolag avseende
hyra av lokaler, som ägs av delägare, i enlighet med vad som anförts i
motionen,
9. att riksdagen beslutar avskaffa särbestämmelserna för fåmansbolag avseende
familjemedlemmars inkomster i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen beslutar avskaffa särbestämmelsen för fåmansbolag avseende
avdragsrätt för pensionsförsäkring i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen beslutar avskaffa särbestämmelsen för fåmansbolag avseende
tantiem i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sk626 av Ulla Löfgren och Ola Karlsson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till
regelverk för att stödja "mjuka" framtidsbranscher.
1997/98:Sk627 av Jeppe Johnsson och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om yrkesfiskaravdrag, även för svenska
fiskare.
1997/98:Sk637 av Stig Grauers m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar ändra
kommunalskattelagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sk661 av Anna Åkerhielm och Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
sommararbetande ungdomar bör behandlas lika oberoende av arbetsgivare.
1997/98:Sk662 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, m, c, kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
slopande av dubbelbeskattning av aktier.
1997/98:Sk663 av Sten Svensson m.fl. (m, c, fp, kd) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till regler för beskattning av utdelning och
reavinst hos aktiva ägare till fåmansaktiebolag i enlighet med vad som anförts
i motionen.
1997/98:Sk664 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en möjlighet
att skjuta på reavinstbeskattningen vid återinvesteringar i onoterade företag.
1997/98:Sk666 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
avdragsmöjligheter vid företagande i hemmet.
1997/98:Sk667 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, m, c, kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lönebaserad reserveringsmöjlighet för mindre företag.
1997/98:Sk668 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteutjämning mellan
kalenderåren för egenföretagare.
1997/98:Sk669 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar om
införande av ett yrkesfiskaravdrag för svenska yrkesfiskare i enlighet med vad
som anförs i motionen.
1997/98:Sk670 av Ingrid Näslund och Åke Carnerö (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattevillkoren för svenska fiskare,
2. att riksdagen beslutar om sådan ändring av lagen att licensierade svenska
yrkesfiskare kan uppnå konkurrensneutralitet i skattehänseende i förhållande
till andra länder,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta ett fiskekonto.
1997/98:Sk676 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c, m, fp, v, mp, kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att regeringen bör se över reglerna om befrielse från arvsskatt för svenska
sektionen av Amnesty International och för Svenska Amnestyfonden.
1997/98:Sk677 av Inga Berggren m.fl. (m, c, fp, kd) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en utredning om förutsättningarna för slopande av
arvsskatten på arbetande kapital i onoterade företag i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1997/98:Sk698 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införandet av ett yrkesfiskeavdrag.
1997/98:Sk703 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett bättre klimat
för uppfinnare och innovatörer.
1997/98:Sk704 av Lennart Brunander och Kjell Ericsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att ge svensk rederinäring en god internationell kon-
kurrenskraft.
1997/98:Sk708 av Karl-Erik Persson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stimulera transportörer
som bidrar till minskad vägtrafik genom samordning/samkörning.
1997/98:Sk709 av Frank Lassen och Ann-Kristine Johansson (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att avdragsramen för representation sänks till 0 kr.
1997/98:Sk711 av Lisbet Calner (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i syfte att åstadkomma
konkurrensneutralitet mellan yrkesfiskare i Sverige och andra länder i vårt
närområde.
1997/98:Sk735 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att utreda möjligheterna till uppskov med bolagsskatten i
vissa fall,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av rätten till avdrag för företagare med hemmet som
arbetsplats.
1997/98:Sk736 av Sivert Carlsson och Elving Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) enligt
följande: Härigenom föreskrivs att punkt 29 av anvisningarna till 23 §
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse: "Yrkesfiskare som
innehar yrkesfiskarlicens och bedriver kust- eller havsfiske har rätt att göra
avdrag för påbörjad fiskedag vid fångstturer om minst tolv timmars varaktighet.
Med en fiskedag avses 24 timmar. Avdrag medges med ett belopp som per fiskedag
uppgår till 0,6 procent av det för beskattningsåret gällande basbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen (1963:381) om allmän försäkring. Avdrag kan maximalt medges
för 220 fiskedagar."
1997/98:Sk835 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att pröva införandet
av licensavgifter inom speciella branscher.
1997/98:Jo405 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om yrkesfiskaravdrag.
1997/98:N217 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, kd) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om enklare momsregler och minskad skattebelastning för småföretagen.
1997/98:N247 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det personliga ägandet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättande av utredning i syfte att förbättra möjligheterna till
generationsskiften.
1997/98:N274 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändringar i fåmansföretagsreglerna,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beskattning av royalty på patenterade uppfinningar.
1997/98:A203 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en utredning om införandet
av s.k. självanställning.
1997/98:A272 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ny förenklad företagsform.
1997/98:A273 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om s.k. självanställning.
Utskottet
Bolagsskattens nivå, m.m.
Motionerna
I två motioner förordas höjd bolagsskatt för att skapa statsfinansiellt utrymme
för andra åtgärder. Enligt motion Sk325 yrkande 20 av Marianne Samuelsson m.fl.
(mp) skall bolagsskatten höjas till 29 % fr.o.m. inkomståret 1999 för att
finansiera slopad sambeskattning av förmögenhet. Vänsterpartiet vill enligt
motion Sk326 av Johan Lönnroth m.fl. införa s.k. framtidsfonder för
kompetensutveckling av personal och finansiera uppbyggnaden av sådana fonder
med höjd bolagsskatt (yrkande 22). I motionen yrkas att den effektiva
bolagsskatten skall höjas till vad som är normalt inom EU (yrkande 28), och att
Sverige inom EU bör verka för en minimiskattesats för bolagsskatten om 30 %
(yrkande 29). I motionen föreslås även särskilda skatteregler för rederi-
näringen som är likvärdiga med holländska regler (yrkande 26). Andra förslag i
samma motion är införande av ett investeringsbidrag i form av skattereduktion
på 2 % av anskaffningskostnaden för inventarier under fem år i mindre företag
(yrkande 24), och att egenavgifter inte skall tas ut på de första 50 000
kronorna av inkomsten i enskilda firmor, handelsbolag och kommanditbolag
(yrkande 27).
Utvidgade reserveringsmöjligheter tas upp i flera motioner. I motion Sk626 av
Ulla Löfgren och Ola Karlsson (m) yrkas att riksdagen skall stödja den
interaktiva underhållningsbranschen, genom bl.a. utökade reserverings-
möjligheter för företag i denna bransch. Bengt Harding Olson m.fl. (fp, m, c,
kd) föreslår i motion Sk667 en vinstreserveringsmöjlighet motsvarande 20 % av
lönesumman upp till 50 basbelopp för mindre företag. Enligt motion Sk704
yrkande 1 av Lennart Brunander och Kjell Ericsson (c) föreslås ett
återinförande av kontraktsavskrivning och fartygsfonder samt införande av s.k.
tonnageskatt efter mönster av holländska regler för att stärka den svenska
rederinäringens internationella konkurrenskraft.
Lars Leijonborg m.fl. (fp) vill i motion Sk735 yrkande 9 utreda möjligheterna
att medge nystartade bolag uppskov med bolagsskatten i nystartade företag så
länge utdelning inte sker. Syftet med förslaget är att underlätta för
tillväxtföretag under ett uppbyggnadsskede.
Utskottets ställningstagande
En av hörnstenarna i 1990-1991 års reform av företagsbeskattningen är en
kraftigt sänkt bolagsskattesats i kombination med starkt beskurna reserve-
ringsmöjligheter. Bolagsskattesatsen bestämdes genom skattereformen till 30 %.
En ny avvägning av bolagsskattesatsen, till nuvarande 28 %, gjordes i samband
med ändringar i företagsbeskattningen under år 1994 som innebar bl.a. att
skatteutjämningsreserven ersattes med periodiseringsfond och att Annell-
avdraget slopades. En annan viktig princip är att skattereglerna skall vara
neutrala och behandla olika typer av verksamheter på ett likformigt sätt.
Riksdagen har tidigare ställt sig avvisande till de förslag som Vänsterpar-
tiet nu har upprepat i motion Sk326 och som innefattar en skärpt bolagsskatt. I
motionen har inte anförts något som bör leda till att riksdagen ändrar sitt
tidigare ställningstagande till dessa förslag. Beträffande de åtgärder för
mindre företag som tas upp i motionen skall framhållas att villkoren för de små
och medelstora företagen har förbättrats genom flera olika riksdagsbeslut under
senare år. På skatteområdet märks lättnader i ägarbeskattningen fr.o.m. 1998
års taxering i syfte att främja investeringar i små och medelstora företag och
därmed skapa förutsättningar för nya jobb. Beskattningen av enskild
näringsverksamhet och handelsbolag har lindrats genom ändrade regler om
räntefördelning. För att stimulera nyanställningar och uppmuntra till
egenföretagande har socialavgifterna satts ned med 5 % av avgiftsunderlaget upp
till en viss nivå. Nedsättningen riktar sig främst till små och medelstora
företag även om lättnaderna kommer samtliga arbetsgivare och egenföretagare
till del. Som utskottet återkommer till i detta betänkande pågår nu också ett
brett utredningsarbete på företagsskatteområdet som kan förväntas leda till
ytterligare förbättringar för de mindre företagen.
I fråga om skattelättnader för rederiföretag, som har föreslagits i motion
Sk326 och även i motion Sk704, vill utskottet erinra om att ett återinförande
av kontraktsavskrivning och fartygsfonder skulle strida mot de principer som
skattereformen vilar på. Ändringar i företagsbeskattningen torde inte heller
kunna på något avgörande sätt förändra sjöfartens problem. Utredningen om
sjöfartens struktur- och kapitalsituation har i delbetänkandet SOU 1997:171
jämfört den svenskflaggade handelsflottans konkurrenskraft i förhållande till
andra EU-länder och Norge. Utredaren har föreslagit att rederistödet skall öka
från nuvarande 400 till 600 miljoner kronor 1998, vilket skulle medge en
höjning av bidraget för att täcka kostnaderna för sociala avgifter från nuva-
rande 29 000 kr per helårsanställd till 58 000 kr. Dessa frågor kommer riks-
dagen att ta ställning till i ett annat sammanhang.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk325 yrkande
20, Sk326 yrkandena 22, 24 och 26-29 och Sk704 yrkande 1. Beträffande frågan om
slopad sambeskattning, som nämns i motion Sk325, vill utskottet nämna att
motioner om förmögenhetsskatten behandlas av utskottet i betänkande
1997/98:SkU15.
Förslagen om utvidgade reserveringsmöjligheter i motion Sk667 och om uppskov
med bolagsskatt i motion Sk735 yrkande 9 har tidigare avslagits av riksdagen
med hänvisning till bl.a. genomförda lättnader i beskattningen av små och
medelstora företag. Utskottet avstyrker ånyo dessa motionsförslag liksom
förslaget i motion Sk626 om särskilda skattelättnader för underhåll-
ningsbranschen.
Ägarbeskattning
Motionerna
I motion Sk610 av Eva Björne (m) yrkas om utredning av möjligheten till
lättnader i beskattningen av den vinst som uppkommer när ägaren säljer sitt
företag. Förslaget syftar till att motverka att livskraftiga företag avvecklas
av skatteskäl i stället för att säljas.
I motion Sk662 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, m, c, kd) yrkas att riks-
dagen bör uttala sig för att dubbelbeskattningen av aktier slopas helt för alla
företag eller i vart fall till fullo för de onoterade företagen. Motionärerna
anför bl.a. att enkelbeskattning åstadkommer en önskvärd neutralitet i
beskattningen av avkastning på eget respektive lånat kapital.
Enligt motion Sk664 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd) bör - i syfte att
underlätta tillgången på riskkapital i nya företag - införas en möjlighet till
uppskov med reavinstbeskattning av aktier om vinsten återinvesteras i onoterade
företag.
För att sprida aktieägandet och stimulera till sparande i aktier bör enligt
motion N247 yrkande 1 av Olof Johansson m.fl. (c) dubbelbeskattningen som ett
första steg på sikt avskaffas även för andra företag än de onoterade. I
motionen yrkas om ett tillkännagivande till regeringen om vad motionärerna
anfört om det personliga ägandet.
Utskottets ställningstagande
Genom lagstiftning under hösten 1996 (prop. 1996/97:45, bet. 1996/97:SkU13),
som har kompletterats under våren 1997 (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20),
har riksdagen genomfört omfattande lättnader i beskattningen av utdelning och
reavinst på aktier i onoterade företag fr.o.m. 1998 års taxering.
Lagstiftningen skall främja investeringar i små och medelstora företag och
skapa nya arbetstillfällen i dessa företag.
Ett problem med en generellt utformad lättnad är att en sådan sannolikt
skulle bidra till att höja avkastningskravet på investeringar i små företag och
samtidigt få endast en mycket begränsad betydelse för de större företagens
investeringar. Härtill kommer den mycket betydande statsfinansiella kostnad som
en generell skattelättnad skulle innebära.
Enligt utskottets mening bör ytterligare ändringar i ägarbeskattningen inte
övervägas innan tillräckliga erfarenheter har vunnits av de lättnadsregler som
gäller fr.o.m. 1998 års taxering. Utskottet avstyrker följaktligen motionsyr-
kandena.
Särreglerna för fåmansföretag
Motionerna
I motion Sk321 yrkande 11 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) hemställs
att alla regler som verkar diskriminerande för fåmansföretag bör slopas. Enligt
motion Sk624 yrkandena 2-11 av Bo Lundgren m.fl. (m) skall riksdagen slopa
särbestämmelserna för fåmansbolag avseende anskaffning av egendom för delägares
privata bruk, delägares införsäljning av onyttig lös egendom, delägares
försäljning till bolaget av egendom till överpris, delägares utköp av egendom
till underpris, nedskrivning av delägares lån i fåmansbolag, delägares
ränteförmåner, hyra av lokaler som ägs av delägare, familjemedlemmars
inkomster, avdragsrätt för pensionsförsäkring och tantiem. I motion Sk661 av
Anna Åkerhielm och Jan Backman (m) yrkas att reglerna ändras så att lön till
sommararbetande ungdomar beskattas lika oberoende av om arbetsgivaren är en
närstående person eller inte. I motion Sk663 av Sten Svensson m.fl. (m, c, fp,
kd) yrkas om lättnader i beskattningen av utdelning och reavinst hos aktiva
ägare till fåmansaktiebolag. Enligt motion N274 yrkande 8 av Alf Svensson m.fl.
(kd) skall fåmansföretagsreglerna ändras med utgångspunkt från bl.a. att
beskattningen skall vara densamma som för delägare i större bolag.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet nyss nämnde har riksdagen beslutat om lättnader i ägarbe-
skattningen i onoterade företag fr.o.m. 1998 års taxering. Beslutet innebär att
utdelningar och reavinster på onoterade aktier delvis har undantagits från
beskattning, men också att den del av inkomsterna som kapitalbeskattas hos
aktiva delägare i företaget har utvidgats.
Beträffande de s.k. stoppregler som tas upp i motionerna - dvs. det särskilda
regelsystem som gäller för beskattning av fåmansföretag och som syftar till att
hindra att bolagsformen används för att undgå eller lindra beskattningen -
återstår ett arbete. För närvarande pågår utredningen om översyn av reglerna
för beskattning av fåmansföretag och delägare i sådana företag (dir. 1997:70)
som skall vara klar hösten 1998. Utskottet utgår ifrån att utredningsarbetet
kommer att leda till att regelsystemet kring de fåmansägda företagen förbättras
och förenklas. Utskottet anser därför att riksdagen bör avvakta resultatet av
detta arbete och avstyrker motionsyrkandena.
Enskild näringsverksamhet
Motionerna
I motion Sk326 yrkande 21 av Johan Lönnroth m.fl. (v) hemställs om en skyndsam
översyn av skattereglerna för enskilda firmor och handelsbolag i syfte att
förenkla reglerna. I motion Sk668 förordar Margit Gennser (m) ett system för
skatteutjämning för egenföretagare som kan utjämna skillnader i marginalskatt
mellan olika inkomstår. Enligt motion Sk835 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) bör
det prövas att införa licensavgifter i vissa branscher. I motion N217 yrkande 8
av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, kd) efterlyses enklare momsregler och minskad
skattebelastning för småföretag. Enligt motionerna A203 yrkande 4 och A272
yrkande 1 av Olof Johansson m.fl. (c) bör en enklare företagsform utredas, s.k.
självanställning. Ett liknande yrkande finns i motion A273 yrkande 4 av
Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c).
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har på senare tid beslutat om flera förbättringar i skattereglerna
för egenföretagare. Det senaste beslutet gällde en ändring i reglerna om
utfärdande av F-skattsedel för att underlätta för nystartade småföretag i ett
inledande skede. Tidigare har beskattningen av enskilda näringsidkare och
handelsbolag lindrats genom ändrade regler om räntefördelning. Egenavgifterna
har reducerats upp till en viss nivå fr.o.m. den 1 januari 1997. Det nya system
för redovisning och betalning av skatter och avgifter som gäller fr.o.m. den 1
januari 1998 kommer också att underlätta och förenkla arbetet i företagen.
Skattereglerna för egenföretagare behandlas för närvarande av Utredningen om
utvärdering och förenkling av skattereglerna för enskilda näringsidkare och
delägare i handelsbolag (Förenklingsutredningen, dir. 1996:78). Utredningen har
två huvuduppgifter, dels att överväga ett förenklat deklarations- och
redovisningsförfarande för de allra minsta företagen och redovisning av
mervärdesskatt, dels utreda möjligheterna till förenklingar i det befintliga
skattesystemet, dock utan att ge avkall på principen om neutralitet i
beskattningen av olika företagsformer. Särskilt reglerna om skatteberäkning för
ackumulerad inkomst samt räntefördelning och expansionsmedel bör ses över.
Utredningen bör enligt direktiven också analysera de blanketter och annat
hjälpmaterial som i dag finns tillgängliga för den skattskyldige när denne
skall fullgöra sin deklarationsskyldighet.
Förenklingsutredningen lämnade i slutet av förra året delbetänkandet SOU
1997:178 Enskilda näringsidkare - Översyn av skattereglerna. Utredningen har
därefter fått tilläggsdirektiv (dir. 1998:4). Enligt tilläggsdirektiven skall
utredningen redovisa och lämna ett lagförslag om hur en kontantredovisning
skulle kunna utformas för tjänsteföretag med mindre omsättning och utan
tillgångar av betydelse. Att beakta konsekvenserna för momsredovisningen av en
förenklad redovisning ingår i uppdraget liksom att överväga att helt eller
delvis slopa redovisningsskyldigheten enligt redovisningslagstiftningen för de
näringsidkare som tillämpar redovisning enligt kontantalternativet.
De frågor som har tagits upp i motionerna ligger enligt utskottets mening
väsentligen inom ramen för det pågående arbetet med skattereglerna för
småföretag, även om det finns inslag i några motioner som mer rör arbets-
marknadspolitiska frågeställningar, t.ex. vad gäller s.k. självanställning.
Vidare har ett förslag om s.k. licensavgift, som tas upp i en motion, lagts
fram av den s.k. Branschsaneringsutredningen (SOU 1996:172 och SOU 1997:111).
Riksdagen kommer senare i vår att behandla en proposition med anledning av
vissa förslag som Förenklingsutredningen har lagt fram. Utskottet anser att det
finns anledning av avvakta propositionen och avstyrker motionerna.
Yrkesfiskare
Motionerna
I motionerna Sk327 yrkande 32 av Alf Svensson m.fl. (kd), Sk627 av Jeppe
Johnsson och Ingvar Eriksson (m), Sk637 av Stig Grauers m.fl. (m), Sk669 av
Erling Bager m.fl. (fp), Sk698 yrkande 3 av Olof Johansson m.fl. (c), Sk736
yrkande 1 av Sivert Carlsson och Elving Andersson (c), Jo405 yrkande 3 av Göte
Jonsson m.fl. (m), Sk670 yrkande 1-3 av Ingrid Näslund och Åke Carnerö (kd) och
Sk711 av Lisbet Calner (s) behandlas de svenska yrkesfiskarnas ekonomiska
villkor i förhållande till fiskare i konkurrentländerna. Med hänvisning främst
till danska skatteregler tas i motionerna upp frågan om skattelättnader för
yrkesfiskare.
Utskottets ställningstagande
Vid behandlingen av motsvarande motionsyrkanden hösten 1996 förutsatte
utskottet (bet. 1996/97:SkU13) att regeringen så snart som möjligt skulle
slutföra en pågående beredning av frågan om yrkesfiskarnas konkurrenssituation
i förhållande till grannländerna och därefter återkomma till riksdagen med
förslag som tillgodoser motionärernas krav på konkurrensneutralitet. Utskottet
förordade ett tillkännagivande till regeringen med detta innehåll. Riksdagen
följde utskottet.
Regeringen har därefter tillkallat en särskild utredare med uppgift att kart-
lägga och analysera det svenska yrkesfiskets långsiktiga konkurrensförut-
sättningar och konkurrensvillkor i den förändrade situation som medlemskapet i
Europeiska unionen innebär. Utredningen skall jämföra konkurrens-
förutsättningarna gentemot våra främsta konkurrentländer, även i fråga om
skattevillkoren. Den nuvarande politikens effekter på svensk fiskenäring och
effekter på statsfinansiella utgifter samt sysselsättning skall belysas. Utred-
ningen skall vara klar senast den 29 maj 1998.
Utskottet förutsätter att regeringen, när den nu pågående utredningen har
avslutat sitt arbete, påskyndar den fortsatta beredningen av frågan och där-
efter skyndsamt återkommer till riksdagen med ett förslag som i enlighet med
vad riksdagen tidigare har uttalat tillgodoser motionärernas krav på konkur-
rensneutralitet. Utskottet anser att motionerna är tillgodosedda genom det
tidigare tillkännagivandet och vad utskottet nu anfört om den fortsatta
beredningen av frågan och avstyrker dessa.
Royalty m.m.
Motionerna
I motion Sk703 av Kjell Ericsson m.fl. (c) yrkas om ett tillkännagivande till
regeringen om ett bättre klimat för uppfinnare och innovatörer. På skatteom-
rådet föreslår motionärerna att det skall införas uppfinnarkonto och skatte-
lättnader på royalty. I motion N274 yrkande 12 av Alf Svensson m.fl. (kd)
hemställs att skattefrihet skall införas under de två första åren då royalty
utgår på patenterade uppfinningar.
Utskottets ställningstagande
De tidigare nämnda beslutade skattelättnaderna för små och medelstora företag
fr.o.m. 1998 års taxering bör enligt utskottets mening kunna leda till
förbättringar för t.ex. nya kunskaps- och innovationsföretag genom att de
lättare kan hävda sig på riskkapitalmarknaden. Däremot bör särskilda lättnader
som tar sikte på vissa typer av verksamheter inte genomföras. Ett förslag om
skattefrihet under begränsad tid för royaltyinkomster har tidigare föreslagits
av Innovationsutredningen (SOU 1993:84), men har inte ansetts vara aktuella att
genomföra. Motionsförslag om skattelättnader för royalty och patenterade
uppfinningar har även avslagits av riksdagen i samband med behandlingen av
utgiftsramar och beräkningen av statsinkomsterna för budgetåren 1997 och 1998
(bet. 1996/97:FiU1 och bet. 1997/98:FiU1). Beträffande
patentintrångsförsäkring, som tas upp i motion Sk703, vill utskottet nämna att
beredning av denna fråga pågår i Regeringskansliet. En annan sak som tas upp i
samma motion är att skolan skall undervisa mera om innovationer och
företagande. Skatteutskottet får hänvisa till vad utbildningsutskottet vid den
senaste riksdagsbehandlingen av liknande frågor anförde om bl.a. behovet av att
gymnasieskolans utbildningar inriktas mer mot entreprenörskap (bet.
1996/97:UbU13, s. 24).
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk703 och N274
yrkande 12.
Vissa avdragsfrågor
Motionerna
I motion Sk666 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kd) hemställs om
utvidgade avdragsmöjligheter när en fastighet eller en lägenhet används för
både privat boende och för lokaler för näringsverksamhet. Enligt motion Sk735
yrkande 18 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) bör rätten till avdrag för företagare
med hemmet som arbetsplats ses över.
I motion Sk708 av Karl-Erik Persson (v) yrkas om skattelättnader för
transportörer som bidrar till minskad vägtrafik genom att samordna transporter.
I motion Sk709 av Frank Lassen och Ann-Kristine Johansson (s) yrkas att
representationsavdraget för måltider skall slopas.
Utskottets ställningstagande
Utredningen om översyn av reglerna för beskattning av fåmansföretag och
delägare i sådana företag (dir. 1997:70) skall i samband med att stoppreglerna
för fåmansbolag ses över också se över bl.a. de bestämmelser om avdrag i
näringsverksamheten för hyra av egen eller närståendes lokal som gäller för
enskilda näringsidkare. Utskottet anser att resultatet av utredningsarbetet bör
avvaktas och avstyrker följaktligen motionerna Sk666 och Sk735 yrkande 18.
Beträffande förslaget om samordnade transporter i motion Sk708 anser
utskottet att regler som medger t.ex. ett högre avdrag än vad som motsvarar
faktiska kostnader i verksamheten skulle komma i konflikt med intresset av
neutralitet i skattesystemet och skulle dessutom medföra kontrollproblem för
skattemyndigheterna. Utskottet avstyrker motionen.
Representationsavdraget för måltider har sänkts, dels hösten 1995 till 180
kr, dels hösten 1996 till 90 kr. Utskottet finner inte skäl att nu överväga en
ytterligare förändring i representationsavdraget och avstyrker motion Sk709.
Kontroll av kapitalinkomster
Motionen
I motion Sk326 yrkande 11 av Johan Lönnroth m.fl. (v) förordas en utvidgad
internationell kontroll av kapitalinkomster och att Sverige inom EU verkar för
en minimiskattesats på sådana inkomster.
Utskottets ställningstagande
Vid en tidigare behandling av motsvarande motionsyrkande framhöll utskottet
(bet. 1996/97:SkU15) att majoriteten bland EU-länderna visat ett starkt
intresse för att säkerställa en beskattning av sparandet och att Sverige har
ägnat stora ansträngningar åt att få till stånd ett uppgiftslämnande på gemen-
skapsnivå som liknar det som vi har i Sverige. Vi har också lyckats få över-
enskommelser med olika länder men det har ännu inte varit möjligt att uppnå en
enighet om ett gemensamt kontrollsystem. Utskottet betonade enhälligt att
Sverige kommer att fortsätta sina ansträngningar i denna riktning.
Utskottet vidhåller sitt tidigare uttalande och anser att syftet med motionen
är tillgodosett med vad utskottet anfört om inställningen från svensk sida i
denna fråga. Utskottet avstyrker därför motionen i denna del.
Arvs- och gåvoskatt
Motionerna
I motion Sk676 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c, m, fp, v, mp, kd) yrkas om en
översyn av reglerna om befrielse från arvsskatt för den svenska sektionen av
Amnesty International och för Svenska Amnestyfonden.
I motion Sk677 av Inga Berggren m.fl. (m, c, fp, kd) hemställs att förut-
sättningarna för slopande av arvsskatten på arbetande kapital i onoterade
företag utreds.
I motion N247 yrkande 4 av Olof Johansson m.fl. (c) förordas med hänvisning
till arvs- och gåvoskattereglerna att problemen vid generationsskiften skall
utredas.
Utskottets ställningstagande
Arvsskattefriheten är snävare än gåvoskattefriheten. Inom ramen för en teknisk
översyn föreslogs i SOU 1987:62 att arvsskattefriheten skulle utvidgas till att
omfatta alla organisationer som är befriade från gåvoskatt. Frågorna om arvs-
och gåvoskatten är inte färdigberedda och överväganden om nya regler pågår i
Finansdepartementet. För att underlätta generationsskiften av
företagsförmögenhet finns regler om en reducering till 30 % av substansvärdet
vid arvsbeskattningen och vid gåvobeskattningen under vissa förutsättningar. I
det nämnda utredningsbetänkandet har föreslagits vissa ändringar i dessa
regler. Utskottet anser att den pågående beredningen av arvs- och gåvoskatten
bör avvaktas och avstyrker motionerna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bolagsskattens nivå, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 20, 1997/98: Sk326
yrkandena 22, 24 och 26-29, 1997/98:Sk626, 1997/98:Sk667, 1997/98:Sk704
yrkande 1 och 1997/98:Sk735 yrkande 9,
res. 1 (m) - motiv.
res. 2 (fp)
res. 3 (v)
res. 4 (mp)
2. beträffande ägarbeskattning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk610, 1997/98:Sk662, 1997/98:Sk664 och
1997/98:N247 yrkande 1,
res. 5 (m, c, fp, kd)
3. beträffande särreglerna för fåmansföretag
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk321 yrkande 11, 1997/98: Sk624
yrkandena 2-11, 1997/98:Sk661, 1997/98:Sk663 och 1997/98:N274 yrkande 8,
res. 6 (m, fp, kd)
4. beträffande enskild näringsverksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk326 yrkande 21, 1997/98: Sk668,
1997/98:Sk835, 1997/98:N217 yrkande 8, 1997/98:A203 yrkande 4,
1997/98:A272 yrkande 1 och 1997/98:A273 yrkande 4,
res. 7 (m, fp, kd) - motiv.
res. 8 (c)
5. beträffande yrkesfiskare
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk327 yrkande 32, 1997/98: Sk627,
1997/98:Sk637, 1997/98:Sk669, 1997/98:Sk670 yrkandena 1-3, 1997/98:Sk698
yrkande 3, 1997/98:Sk711, 1997/98:Sk736 yrkande 1 och 1997/98:Jo405
yrkande 3,
res. 9 (m, c, fp, kd)
6. beträffande royalty m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk703 och 1997/98:N274 yrkande 12,
res. 10 (m)
res. 11 (kd)
7. beträffande samordnade lastbilstransporter
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk708,
8. beträffande arbetslokal i egen bostad
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk666 och 1997/98:Sk735 yrkande 18,
res. 12 (m, fp, kd)
9. beträffande representation
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk709,
res. 13 (m) - motiv.
res. 14 (mp)
10. beträffande kontroll av kapitalinkomster
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk326 yrkande 11,
res. 15 (v)
11. beträffande arvsskattefrihet för vissa organisationer
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk676,
res. 16 (fp, mp, kd)
12. beträffande arvs- och gåvoskatt vid generationsskiften
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk677 och 1997/98:N247 yrkande 4.
res. 17 (m, c, fp, kd)
Stockholm den 10 februari 1998
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),
Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn
Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v), Ulla
Wester (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd),
Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp).
Reservationer
1. Bolagsskattens nivå, m.m. (mom.1, motiveringen)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med ?En av? och på s. 7 slutar med ?för underhållningsbranschen? bort ha
följande lydelse:
Trots att bolagsskatten i dag ligger på en rimlig nivå kan företagandet inte
expandera på det sätt som behövs för att skapa tillväxt och trygga välståndet.
På skatteområdet är det i första hand nivån på beskattningen av arbete och
kapital som hindrar att tillväxten tar ordentlig fart. Kostnaderna för att ut-
veckla företag och att anställa fler medarbetare måste sänkas avsevärt, inte
minst för att stimulera en expansion av tjänstesektorn genom tillkomsten av
många nya småföretag.
De förslag som har lagts fram i motionerna Sk325 och Sk326 skulle leda till
ett skärpt skatteuttag inom företagssektorn och skapa ytterligare försämringar
i företagsklimatet. Utskottet avstyrker dessa förslag.
Utskottet har förståelse för de förslag i syfte att underlätta för rederinä-
ringen som har lagts fram i motionerna Sk326 yrkande 26 och Sk704 yrkande 1.
Sjöfartens problem är emellertid så stora att åtgärder inom före-
tagsbeskattningen inte skulle vara tillräckliga. Sjöfartens struktur- och kapi-
talsituation utreds för närvarande och riksdagen skall i ett annat sammanhang
ta ställning till dessa frågor. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna
Sk326 yrkande 26 och Sk704 yrkande 1. Även motionerna Sk626, Sk667 och Sk735
yrkande 9 avstyrks.
2. Bolagsskattens nivå, m.m. (mom.1)
Isa Halvarsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?En av? och på
s. 7 slutar med ?för underhållningsbranschen? bort ha följande lydelse:
En rad åtgärder behövs inte minst på skatteområdet för att ta tillvara männi-
skors idéer och initiativkraft och därigenom skapa förutsättningar för en
period av stabil tillväxt i samhällsekonomin. Till stor del gäller det sats-
ningar för att stimulera till nyföretagande inom tjänstesektorn och tillkomsten
av många nya småföretag. Beskattningen av arbete och kapital måste sänkas.
Förslagen i motionerna Sk325 och Sk326 skulle generellt leda till skärpt
beskattning av företagandet och bör därför avslås.
Nya snabbväxande företag avstår ofta från utdelningar och styrelsearvoden för
att kunna satsa allt på snabb tillväxt. Dessvärre bromsas denna ibland av stora
skattebetalningar. Enligt utskottets mening bör en utredning tillsättas med
uppdrag att granska möjligheterna av att genomföra förslaget i motion Sk735
yrkande 9 om att nya företag skulle få uppskov med bolagsskatten så länge inga
utdelningar sker. Det skulle underlätta situationen för denna typ av företag
som Sverige måste få många av under kommande år. Utskottet tillstyrker motion
Sk735 yrkande 9. Utskottet avstyrker motion Sk667 men vill framhålla att de
problem kring tjänsteföretagens expansion som tas upp i motionen naturligtvis
skulle minska med en sådan uppskovslösning som förordas i motion Sk735.
Frågor med anknytning till sjöfartens struktur- och kapitalsituation har
tagits upp i motionerna Sk326 yrkande 26 och Sk704 yrkande 1. Problemen för
sjöfarten utreds för närvarande och kommer att behandlas i ett annat
sammanhang. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden och även motion Sk626.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande bolagsskattens nivå, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk735 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om uppskov med
bolagsskatten för nystartade företag och avslår motionerna 1997/98:Sk325
yrkande 20, 1997/98:Sk326 yrkandena 22, 24 och 26-29, 1997/98:Sk626,
1997/98:Sk667 och 1997/98:Sk704 yrkande 1.
3. Bolagsskattens nivå, m.m. (mom.1)
Per Rosengren (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?En av? och på
s. 7 slutar med ?för underhållningsbranschen? bort ha följande lydelse:
Den effektiva bolagsskatten i Sverige är låg vid en internationell jämförelse.
I enlighet med vad som anförs i motion Sk326 bör den effektiva bolagsskatten i
Sverige på sikt höjas till vad som är normalt inom EU, och Sverige bör verka
för en minimiskattesats inom EU på minst 30 %. Mot bakgrund av att EU har
godkänt att Holland fortsätter att skattebefria rederinäringen bör emellertid
en särlösning väljas för dessa företag även i Sverige. Av konkurrensskäl bör
svenska rederier ges likvärdiga regler.
En höjning av bolagsskatten till en nivå om 30 % kan beräknas ge Sverige
ökade skatteintäkter på ca 3,2 miljarder kronor. Omkring 2,0 miljarder kronor
bör avsättas till en framtidsfond för företags kompetensutveckling av personal.
Medel skall kunna sökas och bidrag medges i form av en skattereduktion.
Det är viktigt att stärka de mindre företagens roll i den svenska ekonomin.
Det gäller att få i gång nya företag, men också att skapa förutsättningar för
existerande företag att utvecklas. I enlighet med förslagen i motion Sk326 bör
det införas ett investeringsavdrag för småföretag och nya regler om att
egenavgifter inte skall tas ut på de första 50 000 kronorna.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion Sk326 yrkandena
22, 24 och 26-29. Såvitt gäller höjd bolagsskattesats är därmed även motion
Sk325 yrkande 20 tillgodosedd. Utskottet avstyrker motionerna Sk626, Sk667,
Sk704 yrkande 1 och Sk735 yrkande 9.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande bolagsskattens nivå, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk326 yrkandena 22, 24 och 26-29
hos regeringen begär att den lägger fram förslag om investeringsbidrag och
om egenavgifter för småföretag i enlighet med motion 1997/98:Sk326 och som
sin mening ger regeringen till känna vad som i samma motion anförts om
framtidsfonder, bolagsskattens nivå och skatteregler för rederinäringen
och avslår motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 20, 1997/98:Sk626,
1997/98:Sk667, 1997/98: Sk704 yrkande 1 och 1997/98:Sk735 yrkande 9.
4. Bolagsskattens nivå, m.m. (mom.1)
Ronny Korsberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?En av? och på
s. 7 slutar med ?för underhållningsbranschen? bort ha följande lydelse:
Bolagsskatten bör höjas med en procentenhet till 29 %. Denna åtgärd skapar ett
statsfinansiellt utrymme för ett senare beslut om slopad sambeskattning av
förmögenhet, vilket i sin tur bör kunna bidra till att öka tillgången på
riskkapital och stimulera ett breddat sparande och ägande i svenskt näringsliv.
Utskottet tillstyrker motion Sk325 yrkande 20.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande bolagsskattens nivå, m.m.
att riksdagen med bifall till 1997/98:Sk325 yrkande 20 hos regeringen begär
förslag om höjd bolagsskatt i enlighet med motionen och avslår motionerna
1997/98:Sk326 yrkandena 22, 24 och 26-29, 1997/98: Sk626, 1997/98:Sk667,
1997/98:Sk704 yrkande 1 och 1997/98:Sk735 yrkande 9.
5. Ägarbeskattning (mom. 2)
Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof
Franzén (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson
(fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ?Genom lag-
stiftning? och slutar med ?följaktligen motionsyrkandena? bort ha följande
lydelse:
Den lättnad i dubbelbeskattningen av bolagsinkomster som införts i Sverige är
begränsad till onoterade företag. Enligt utskottets mening finns det skäl för
att nu gå vidare och införa regler som i princip avskaffar dubbelbeskattningen
i alla företag. De nya reglerna skall utformas i enlighet med de regler som
gällde under år 1994 och som infördes på initiativ av den dåvarande borgerliga
regeringen. Det får ankomma på regeringen att lägga fram ett förslag om
beskattning av ägarkapital i enlighet med vad som här anförts. Utskottet
tillstyrker därmed de motioner som har väckts i denna fråga.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ägarbeskattning
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk610, 1997/98:Sk662,
1997/98:Sk664 och 1997/98:N247 yrkande 1 hos regeringen begär att den
återkommer till riksdagen med ett förslag om generellt slopad
dubbelbeskattning i enlighet med vad som ovan anförts.
6. Särreglerna för fåmansföretag (mom. 3)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger
Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ?Som utskottet?
och på s. 9 slutar med ?avstyrker motionsyrkandena? bort ha följande lydelse:
Det är angeläget att eliminera de tillväxthämmande inslag som nuvarande
diskriminerande särregler för fåmansföretag utgör. Utgångspunkten för en reform
måste vara att delägare i fåmansföretag skall beskattas på samma sätt som
delägare i icke fåmansägda företag. Utskottet anser därför att alla s.k.
stoppregler för fåmansföretag skall slopas. Vidare skall utdelning till få-
mansföretagaren beskattas som inkomst av kapital, om ägaren har tagit ut lön
som minst motsvarar den som en anställd kollega i samma yrke har. Utskottet
föreslår att riksdagen med anledning av de motioner som har väckts rörande
förbättrade villkor för de fåmansägda företagen begär av regeringen att den
återkommer till riksdagen med förslag till lagstiftning i enlighet med det
anförda som skall kunna tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1999.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande särreglerna för fåmansföretag
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk321 yrkande 11,
1997/98:Sk624 yrkandena 2-11, 1997/98:Sk661, 1997/98:Sk663 och
1997/98:N274 yrkande 8 hos regeringen begär förslag till ändrade regler
för beskattning av fåmansföretag i enlighet med vad utskottet anfört.
7. Enskild näringsverksamhet (mom. 4, motiveringen)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger
Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp)anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ?Riksdagen har? och på s. 10
slutar med ?avstyrker motionerna? bort ha följande lydelse:
Den eftersträvade kraftiga ökningen av antalet småföretag motverkas inte bara
av skatternas nivå utan också av dåliga villkor i övrigt för företagande. Hit
hör bl.a. det omfattande regelverk och annat krångel som framför allt många
småföretag drabbas av. Det har blivit för svårt att bli företagare och för
tungt att klara företagandets påfrestningar. Dessa hinder måste elimineras om
den tillväxtpotential som finns i ett ökat tjänsteföretagande skall kunna tas
till vara. Det måste bli betydligt enklare både att driva företag som alter-
nativ till att vara anställd och att driva småföretag med anställda. Det är
nödvändigt att på allvar ta itu med det krångel som finns med nuvarande regler.
8. Enskild näringsverksamhet (mom. 4)
Rolf Kenneryd (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ?De frågor? och
slutar med ?avstyrker motionerna? bort ha följande lydelse:
De frågor som har tagits upp i motionerna ryms till stor del inom det pågående
arbetet med att skapa bättre regler för enskilda näringsidkare. Utskottet
konstaterar emellertid att i några av motionerna tas upp frågeställningar som
rör arbetsmarknadspolitiska frågor som regeringen bör uppmärksamma i det
pågående arbetet med att skapa bättre regler för enskilda näringsidkare. Det
gäller förslagen i motionerna A203 yrkande 3, A272 yrkande 1 och A273 yrkande 4
om att utreda en enklare företagsform för unga företagare, s.k.
självanställning med schabloniserade kostnadsavdrag och schabloniserade skatter
och avgifter. Riksdagen bör i enlighet med förslagen i dessa motioner begära en
utredning av utformningen av en sådan enklare företagsform.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande enskild näringsverksamhet
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:A203 yrkande 4, 1997/98:A272
yrkande 1 och 1997/98:A273 yrkande 4 hos regeringen begär att en enklare
företagsform utreds i enlighet med vad anförts i motionerna och avslår
motionerna 1997/98:Sk326 yrkande 21, 1997/98:Sk668, 1997/98:Sk835,
1997/98:N217 yrkande 8.
9. Yrkesfiskare (mom. 5)
Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof
Franzén (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson
(fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?Vid behand-
lingen? och på s. 11 slutar med ?avstyrker dessa? bort ha följande lydelse:
Vid behandlingen av motionsyrkanden med samma innehåll hösten 1996 uttalade
riksdagen att regeringen skulle lägga fram ett förslag som löser problemet med
att våra svenska yrkesfiskare inte kan konkurrera på samma villkor som
yrkesfiskare i våra grannländer. I Danmark har införts ett yrkesfiskaravdrag
som är väsentligt större än det avdrag för ökade levnadskostnader som medges
enligt de svenska reglerna. Utskottet anser det vara anmärkningsvärt att
regeringen inte har gjort något annat i denna fråga än att tillsätta en
utredning först ett år efter riksdagens tillkännagivande. Enligt utskottets
mening bör riksdagen begära av regeringen att den lägger fram ett förslag om
ett särskilt yrkesfiskaravdrag i sådan tid att det kan behandlas under
innevarande riksmöte. Utskottet förutsätter att yrkesfiskaravdraget utformas i
enlighet med de danska reglerna. Detta innebär samtidigt att det ur ett EU-
perspektiv troligen inte finns något hinder att införa ett yrkesfiskaravdrag i
Sverige. Eftersom ett sådant avdrag torde vara att jämställa med offentligt
stöd i Romfördragets mening förutsätter utskottet emellertid att regeringen
snabbt informerar kommissionen om lagstiftningen.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen med anledning
av samtliga här behandlade motioner bör begära att regeringen lägger fram ett
lagförslag om ett yrkesfiskaravdrag.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande yrkesfiskare
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk327 yrkande 32,
1997/98:Sk627, 1997/98:Sk637, 1997/98:Sk669, 1997/98:Sk670 yrkandena 1-3,
1997/98:Sk698 yrkande 3, 1997/98:Sk711, 1997/98: Sk736 yrkande 1 och
1997/98:Jo405 yrkande 3 hos regeringen begär att den återkommer till
riksdagen med ett förslag till yrkesfiskaravdrag i enlighet med danska
regler i sådan tid att riksdagen kan besluta i frågan under det
innevarande riksmötet.
10. Royalty m.m. (mom. 6)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ?De tidigare?
och slutar med ?yrkande 12? bort ha följande lydelse:
Uppfinnare och innovatörer skall kunna verka i en positiv miljö. Det kan de
inte i dag. Skattereglerna bör ändras så att uppfinnare och innovatörer skall
kunna ta upp royalty som utgår från patent under inkomst av kapital och
därigenom få ett reducerat skatteuttag på sådana inkomster.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande royalty m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:N274 yrkande 12 och
1997/98:Sk703 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts om royaltyinkomster.
11. Royalty m.m. (mom. 6)
Holger Gustafsson (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ?De tidigare?
och slutar med ?yrkande 12? bort ha följande lydelse:
Sverige har en onormalt stor export av patent och uppfinningar som exploateras
av andra länder. För att det skall bli mer attraktivt att i stället använda
patent och uppfinningar vid produktion i Sverige bör royaltyinkomster befrias
från skatt under de två första åren. Därefter bör inkomsterna behandlas som
kapitalinkomster i skattehänseende. Riksdagen bör begära ett förslag av
regeringen med ett sådant innehåll.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande royalty m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N274 yrkande 12 och med anledning
av motion 1997/98:Sk703 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts om royaltyinkomster.
12. Arbetslokal i egen bostad (mom. 8)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger
Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ?Utredningen
om? och slutar med ?yrkande 18? bort ha följande lydelse:
Möjligheterna att utnyttja hemarbete har förbättrats med teknikens utveckling
och nya företag startas inte sällan med hemmet som bas. Nuvarande
schablonmässiga regler om avdrag för arbetslokal i egen bostad kan emellertid
ge ett oförmånligare resultat i förhållande till om arbetslokal förhyrts i en
annan fastighet. Den pågående översynen bör leda till nya regler som förhindrar
att ett företagande diskrimineras bara för att det utförs i lokaler eller andra
utrymmen i anslutning till den egna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande arbetslokal i egen bostad
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk666 och 1997/98:Sk735
yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts
om avdrag för arbetslokal i egen bostad.
13. Representation (mom. 9, motiveringen)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar
med ?Representationsavdraget för? och slutar med ?motion Sk709? bort ha
följande lydelse:
Den tidigare genomförda reduceringen av avdragsramen för representation från
180 till 90 kr per person och måltid riskerar att motverka sitt syfte av flera
skäl. Restaurangnäringen är en väsentlig del av den privata tjänstesektorn, med
en lönsamhetsnivå som gör branschen mycket känslig för denna typ av
förändringar. Denna sektor är personalintensiv och genererar många
arbetstillfällen. Sannolikt kommer många företag att i stället genomföra
representation i egna lokaler med egen personal. Eftersom neddragningen av
representationsavdraget kan komma att i väsentlig grad minska förutsättningarna
för branschen att bibehålla respektive skapa nya arbetstillfällen bör
avdragsramen i stället återställas till den tidigare nivån.
14. Representation (mom. 9)
Ronny Korsberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
?Representationsavdraget för? och slutar med ?motion Sk709? bort ha följande
lydelse:
Den låga nivån för representationsavdraget för måltidsutgifter, 90 kr per
måltid, torde i de flesta fall täcka endast en mindre del av den totala kostnad
för en måltid som är vanlig vid representation. Ett så litet avdrag har för-
modligen ett mycket begränsat värde för den som utför representationen. Det
skapar också ett extra administrationsarbete genom att räkningar i de flesta
fall får klyvas i två delar, ett avdragsgillt och ett icke avdragsgillt belopp.
Eftersom representation i grunden avser privata levnadsomkostnader, är det både
principiellt riktigt och praktiskt lika bra att nu ta steget fullt ut och helt
avskaffa representationsavdraget. Detta leder också till en ytterligare stats-
finansiell besparing. Motion Sk709 tillstyrks därför. Det bör emellertid an-
komma på regeringen att lägga fram ett lagförslag.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande representation
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sk709 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts om slopat representationsavdrag
för måltider.
15. Kontroll av kapitalinkomster (mom. 10)
Per Rosengren (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Vid en? och på
s. 13 slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse:
Kapital är en lättrörlig skattebas. Genom internationella transaktioner och
skatteplanering kan kapitalägare styra beskattningen dit skatten är så låg som
möjligt. Detta gör att det är viktigt att Sverige i internationella sammanhang
och inom EU aktivt verkar för bättre samordning och kontroll av skatte-
undandragande. Vissa framgångar har nåtts hittills men mycket återstår. Ett
verksamt instrument vore att inom EU få till stånd en minimiskattesats för
kapitalbeskattningen. Utskottet tillstyrker förslaget i motion Sk326 om ett
tillkännagivande till regeringen i frågan.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande kontroll av kapitalinkomster
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk326 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts angående behovet av
internationell kontroll och minimiskatteregler.
16. Arvsskattefrihet för vissa organisationer (mom. 11)
Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd) och Isa Halvarsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ?Arvs-
skattefriheten är? och slutar med ?i Finansdepartementet? bort ha följande
lydelse:
För mer än tio år sedan föreslog arvs- och gåvoskattekommittén i betänkandet
SOU 1987:62 att alla allmännyttiga organisationer som var befriade från enbart
gåvoskatt skulle bli befriade också från arvsskatt. Under flera år har
hänvisats till beredningen av detta förslag när olika frågor om arvs- och
gåvoskatt behandlas i riksdagen. Hithörande frågor anses fortfarande vara under
beredning i Regeringskansliet. Regeringen har emellertid inte preciserat när
ändringar kan komma att presenteras för riksdagen. Enligt utskottets mening bör
den fråga om arvsskatt som tas upp i motion Sk676 nu lösas med det snaraste.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande arvsskattefrihet för vissa organisationer
att riksdagen med anledning av 1997/98:Sk676 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts om arvsskatten för allmännyttiga
organisationer.
17. Arvs- och gåvoskatt vid generationsskiften (mom. 12)
Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof
Franzén (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson
(fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ?För att? och
slutar med ?avstyrker motionerna? bort ha följande lydelse:
Arvs- och gåvoskatten skapar ofta problem vid generationsskiften i familje-
företag. För att undvika skattens effekter vidtas inte sällan företagsekono-
miskt omotiverade åtgärder, vilket i sin tur hämmar både företaget och den
ekonomiska tillväxten i stort. Reglerna måste utformas så att arbetande kapital
kan hållas intakt även vid arvsskiften. En särskild utredning bör tillsättas i
syfte att undanröja de skattemässiga hindren för generationsskiften i familje-
företag.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande arvs- och gåvoskatt vid generationsskiften
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk677 och 1997/98:N247
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om
utredning av arvs- och gåvoskatten vid generationsskiften i företag.
Särskilda yttranden
1. Särreglerna för fåmansföretag (mom. 3)
Per Rosengren (v) anför:
Det är viktigt att skattereglerna utformas så att de inte hindrar tillkomsten
av nya småföretag och nya jobb i småföretag. Reglerna får däremot inte innebära
att ägarna via företaget drar av levnadskostnader som löntagare inte har en
chans att få avdrag för. Det är inte möjligt att skapa ett system som inte
innehåller några spärrar mot sådant missbruk. Regler som eventuellt inte fyller
någon funktion bör emellertid tas bort. Vad som är möjligt att göra kommer att
visa sig när det pågående utredningen är klar.
2. Enskild näringsverksamhet (mom. 4)
Per Rosengren (v) anför:
De enskilda näringsidkarna har länge varit en skattemässigt missgynnad
företagargrupp i förhållande till aktiebolagen. De förändringar som genomförts
för att likställa de olika företagsformerna i skatteavseende har emellertid
inneburit ett mycket krångligt system för enskilda firmor och, inte minst, för
handelsbolagen.
Vänsterpartiet anser att enkelhet i skattesystemet går före absolut millime-
terrättvisa. Det är därför nödvändigt att införa enklare regler för enskilda
firmor och handelsbolag.
3. Yrkesfiskare (mom. 5)
Per Rosengren (v) och Ronny Korsberg (mp) anför:
Riksdagen uttalade hösten 1996 att regeringen måste se till att lösa frågan om
bristande konkurrensneutralitet mellan de svenska yrkesfiskarna och
yrkesfiskarna i grannländerna. Den utredning som nu tillsatts skall se över
alla viktiga delar av denna problematik. Det är bra, men vi är förvånade över
att regeringen har satt i gång detta arbete så sent som ett år efter riksdagens
tillkännagivande. Detta måste regeringen nu reparera genom att se till att ett
förslag som tillgodoser kravet på konkurrensneutralitet arbetas fram och
presenteras för riksdagen extra skyndsamt.
4. Arbetslokal i egen bostad (mom. 8)
Ronny Korsberg (mp) anser:
Med hänsyn till att förutsättningarna för att utföra arbetsuppgifter i hemmet
sannolikt kommer att öka mycket drastiskt under de närmaste åren är det viktigt
att undersöka hur detta bör inverka på möjligheterna att få avdrag för
kostnader för att anpassa hemmiljön till nya krav och för de löpande kostna-
derna för hemarbetet. Jag utgår ifrån att frågan blir allsidigt belyst i den
utredning som nu ser över nuvarande avdragsregler.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................5
Bolagsskattens nivå, m.m. 5
Ägarbeskattning 7
Särreglerna för fåmansföretag 8
Enskild näringsverksamhet 9
Yrkesfiskare 10
Royalty m.m. 11
Vissa avdragsfrågor 12
Kontroll av kapitalinkomster 12
Arvs- och gåvoskatt 13
Hemställan 13
Reservationer........................................15
1. Bolagsskattens nivå, m.m. (mom.1, motiveringen) - m 15
2. Bolagsskattens nivå, m.m. (mom.1) - fp 15
3. Bolagsskattens nivå, m.m. (mom.1) - v 16
4. Bolagsskattens nivå, m.m. (mom.1) - mp 17
5. Ägarbeskattning (mom. 2) - m, c, fp, kd 17
6. Särreglerna för fåmansföretag (mom. 3) - m, fp, kd 18
7. Enskild näringsverksamhet (mom. 4, motiveringen) - m, fp, kd 19
8. Enskild näringsverksamhet (mom. 4) - c 19
9. Yrkesfiskare (mom. 5) - m, c, fp, kd 19
10. Royalty m.m. (mom. 6) - m 20
11. Royalty m.m. (mom. 6) - kd 21
12. Arbetslokal i egen bostad (mom. 8) - m, fp, kd 21
13. Representation (mom. 9, motiveringen) - m 21
14. Representation (mom. 9) - mp 22
15. Kontroll av kapitalinkomster (mom. 10) - v 22
16. Arvsskattefrihet för vissa organisationer (mom. 11) - fp, mp, kd 23
17. Arvs- och gåvoskatt vid generationsskiften (mom. 12) - m, c, fp, kd
23
Särskilda yttranden..................................24
1. Särreglerna för fåmansföretag (mom. 3) - v 24
2. Enskild näringsverksamhet (mom. 4) - v 24
3. Yrkesfiskare (mom. 5) - v, mp 24
4. Arbetslokal i egen bostad (mom. 8) - mp 24