I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner i olika frågor
angående beskattningen av enskilda personer, m.m.
Utskottet avstyrker motionerna.
Till betänkandet har fogats 30 reservationer och fyra särskilda yttranden.
Motionerna
1997/98:Fi912 av Ingbritt Irhammar och Karin Israelsson (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändrade regler för underlag vid fastighetstaxering,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sänkning av fastighetsskatten från 1999,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskild beskattning av s.k. fallskärmar.
1997/98:Sk311 av Elving Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning av det framtida taxeringsförfarandet och underlaget för
fastighetsskatt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokala fastighetstaxeringsnämnder.
1997/98:Sk321 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en privat tjänstesektor för arbete i hemmen och att avdragsrätt för
sådana tjänster medges med 50 %.
1997/98:Sk324 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen avskaffar förmögenhetsskatten fr.o.m. 1999 i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1997/98:Sk325 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöinriktad
tjänstebilsbeskattning fr.o.m. 1999 på samma intäktsnivå som före omläggningen
1997,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skiktgränsen för statlig skatt 1999 förutom detta års ordinarie
höjning enligt gällande regler också bör höjas med ett belopp som motsvarar den
uteblivna höjningen 1997,
8. att riksdagen beslutar att statlig skatt fr.o.m. 1999 skall utgå med 25 %
på inkomstdelar som överstiger taket i egenavgifterna,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de allmänna
egenavgifterna bör sänkas med 0,5 procentenheter 1999 och med ytterligare 2
procentenheter 2000 som ett led i skatteväxling och sänkt arbetstid,
12. att riksdagen av regeringen begär förslag till förändring av
grundavdraget vid kommunal och statlig beskattning i enlighet med vad som
anförs i motionen,
17. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sänkta arbetsgivar- och
egenföretagaravgifter 1999 och 2000 i enlighet med vad som anförts i motionen,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en parlamentarisk utredning om fastighetsskatten,
34. att riksdagen beslutar att i princip fortsätta att växla sänkta skatter
på arbete mot höjda skatter på energi under åren 2001-2010 i enlighet med vad
som anförts i motionen,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om kompensation till glesbygden i samband med
skatteväxling.
1997/98:Sk326 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts under avsnitt 4.3 om överföring av fastighetsskatten till det kommunala
beskattningsområdet,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts under avsnitt 4.3 om Californiamodellen,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts under avsnitt 4.3 om bostadsrätter,
20. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om vad i
motionen anförts under avsnitt 4.3 om taxeringsvärden på fastigheter ägda av
allmännyttan,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts under avsnitt 7.1 om skatteväxling.
1997/98:Sk327 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en skatteväxling för miljön och jobben.
1997/98:Sk601 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas
1. att riksdagen med ändring av tidigare beslut avskaffar den tillfälliga
reduktionen av fastighetsskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att på sikt avskaffa
fastighetsskatten i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att ersätta
fastighetstaxeringen med skatt per kvadratmeter boyta i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1997/98:Sk603 av Stig Grauers (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att åtgärder, i syfte att spara
energi för uppvärmning av bostäder, skall undantas från övrigt underlag för
fastställande av taxeringsvärden.
1997/98:Sk605 av Elizabeth Nyström och Lars Björkman (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till kapitalavdrag i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1997/98:Sk608 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning för deltagande i
självförvaltning för hyresgäster och bostadsrättshavare.
1997/98:Sk609 av Margareta E Nordenvall och Inger Koch (m) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att på sikt avskaffa
fastighetsskatten i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sk614 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
Taiwans representationskontor vad avser mervärdesskatt och punktskatter skall
betraktas som "utländsk beskickning".
1997/98:Sk616 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om regler för tillfälligt arbete, dubbel bosättning m.m. i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sk617 av Carl Erik Hedlund (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
flygbolagsanställda bosatta utomlands skall medges undantag från att påföras
förmånsvärde för rabatterade flygbiljetter i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1997/98:Sk618 av Tuve Skånberg och Rolf Åbjörnsson (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att utreda fastighetstaxeringen för fastboende i attraktiva kustområden.
1997/98:Sk620 av Michael Stjernström (kd) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastighetsskatt på
tomträttsmark.
1997/98:Sk621 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag att en månad utan skatt kan bli verklighet för alla
löntagare i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sk628 av Inger René och Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till avveckling av sambeskattning gällande
förmögenheter i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sk629 av Nils Fredrik Aurelius (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att skattekilarna inom den privata tjänstesektorn
elimineras,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att reducera förmånsbeskattningen av familjetjänster.
1997/98:Sk630 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
treårsgränsen för avdragsrätt för dubbelt boende avskaffas i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1997/98:Sk631 av Peter Weibull Bernström och Jan Backman (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att gifta par och sambor likställs i förmögenhetsskattehänseende.
1997/98:Sk632 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om avskaffad sambeskattning av förmögenhet i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sk633 av Peter Weibull Bernström och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i värderingsunderlaget för
fastighetstaxeringen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sk638 av Marie Granlund och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
utvärdering av konsekvenserna av den nya gränsgångarregeln mellan Sverige och
Danmark.
1997/98:Sk639 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av reglerna för reavinstbeskattning av fastigheter i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sk640 av Monica Widnemark (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av
reglerna för fastighetsbeskattningen.
1997/98:Sk641 av Christina Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det lokala
inflytandet vid fastighetstaxeringen.
1997/98:Sk642 av Märta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokal förankring av
fastighetstaxeringen.
1997/98:Sk653 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att bringa ner skattekilen på arbete för att möjliggöra
nya privata tjänstearbeten,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av
kommunalskattelagen och andra berörda lagar så att avdrag på kommunalskatten
för tjänstearbete blir möjligt i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sk654 av Holger Gustafsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ny
skattereform.
1997/98:Sk655 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att underlätta LETS,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om behovet av en särskild
skattelag för LETS.
1997/98:Sk656 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär sådan ändring av skattelagstiftningen i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1997/98:Sk657 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda en avdragsrätt för
pensionssparande som är knutet till livstiden, inte till kalenderåret.
1997/98:Sk658 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av ett
startkonto för innovatörer.
1997/98:Sk659 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattereduktion vid köp av
hushållstjänster.
1997/98:Sk660 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
bilar som är arbetsredskap i näringsverksamhet.
1997/98:Sk665 av Sten Svensson och Lars Hjertén (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering
av nuvarande system med realisationsvinstbeskattning vid försäljning av
jordbruksfastighet.
1997/98:Sk671 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en på sikt generellt sänkt fastighetsskatt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om strandtomt och strandnära tomt samt om begreppet normaltomt vid
fastighetstaxeringen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förmögenhetsskatten på sikt måste avvecklas.
1997/98:Sk672 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om fastighetsskatten på
permanentbostäder i skärgården och i andra för fritidsboende attraktiva
områden.
1997/98:Sk673 av Åke Carnerö och Fanny Rizell (kd) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av
fastighetstaxeringen för fastboende i attraktiva områden.
1997/98:Sk674 av Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att begränsningsregeln får användas vid beräkning av
fastighetsskatten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fastighetsskatten på sikt skall avskaffas.
1997/98:Sk675 av Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tomträttslig mark undantas från fastighetsbeskattning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fastighetsskatten på sikt avskaffas.
1997/98:Sk698 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjerna för den framtida
skattepolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sk700 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en svensk servicecheckmodell,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge RSV i uppdrag att ta fram en servicecheckmodell.
1997/98:Sk701 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av att LETS-verksamhet stimuleras,
2. att riksdagen beslutar att regeringen skall återkomma med förslag till
skatteregler för LETS-verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sk702 av Eva Goës och Per Lager (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda särskild beskattning av s.k. fallskärmsavtal,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda hur avgångsvederlag drabbar vanliga löntagare.
1997/98:Sk705 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att återinföra en fast gräns på 15 bisamhällen under vilken skattskyldighet
inte föreligger.
1997/98:Sk706 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slopad tidsbegränsning för
rätten till avdrag för fördyrade levnadskostnader vid dubbel bosättning.
1997/98:Sk707 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av ett
skatteavdrag för dem som inte har tillgång till kollektivtrafik.
1997/98:Sk710 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information till
bostadsrättshavare och villaägare om gällande regler för beskattning.
1997/98:Sk712 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering och översyn
av tekniken för att fastställa taxeringsvärdet för en fastighet.
1997/98:Sk713 av Andreas Carlgren och Lennart Daléus (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vidta åtgärder för att lindra situationen för fastboende i
områden attraktiva för fritidsboende,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att återinföra de lokala fastighetstaxeringsnämnderna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den s.k. belägenhetsfaktorn,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om värdeområdesindelningen vid fastighetstaxeringen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åldersinverkan och tabellnivå vid fastighetstaxeringen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om begreppet normaltomt vid fastighetstaxeringen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om separering av fastigheter för permanentboende- respektive
fritidsboendeändamål vid fastighetstaxeringen.
1997/98:Sk714 av Per Erik Granström och Ingemar Josefsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att ge kommuner möjligheter att få en bättre kostnadsfördelning för sin
service.
1997/98:Sk734 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts under avsnittet Att kunna leva på sin lön.
1997/98:Sk735 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ansvarsfulla skattesänkningar,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en grön skatteväxling.
1997/98:U627 av Michael Stjernström m.fl. (kd, m, c, fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Taiwan.
1997/98:U702 av Elver Jonsson och Anne Wibble (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljning av gränsgångares problem i avsikt att främja ökad
rörlighet och smidigt "vardagsumgänge" över landgränserna.
1997/98:Sf305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att höja avdragsrätten för frivilliga pensionsförsäkringar från
nuvarande 0,5 till 1,5 basbelopp.
1997/98:So407 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om skatteavdrag från
kommunalskatten alternativt införande av voucher för service och omvårdnad i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Stiftelsen Framtidens kultur generellt skall skattebefrias.
1997/98:Ub204 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att införa skattereduktion
för styrkta barnomsorgskostnader i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Ub212 av Olle Lindström (m) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avdragsrätt för styrkta
barnomsorgskostnader i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring i gällande skattelagstiftning i syfte att stimulera
föräldraaktivitet vid kommunala förskolor.
1997/98:Ub810 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett nytt system med kompetenskonto bör utredas snarast.
1997/98:T231 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning av avdrag eller kompensation för långa avstånd till
basservice.
1997/98:T335 av Peter Eriksson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utredning om ett särskilt glesbygdsavdrag i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1997/98:Jo244 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning och åtgärder för att lösa vad i motionen anförts om
fastighetsöverlåtelser.
1997/98:Jo757 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatteväxling.
1997/98:N217 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, kd) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en privat tjänstesektor för arbete i hemmen snarast bör komma
till stånd.
1997/98:N272 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fastighetstaxeringen.
1997/98:N311 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattesystem som utvecklar näringslivet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förnyelse av näringslivet.
1997/98:A203 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatteväxling.
1997/98:A236 av Lennart Brunander (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en
skatteväxling för att möjliggöra framväxten av det nya kretsloppsanpassade
samhället.
1997/98:A428 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om progressiva skatter.
1997/98:A455 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fastighetsskatt och fastighetstaxering för bofasta i skärgården.
1997/98:A458 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av sänkta skatter för att få fart på tillväxten och utöka
den enskildes frihet.
1997/98:A459 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad fastighetsbeskattning
i syfte att undanröja de orimliga effekterna för skärgårdsboende.
1997/98:A804 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheterna att gynna kommuner och landsting via skatteväxling.
1997/98:A806 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en expansion av den privata tjänstesektorn,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att minimera fattigdomsfällor och marginaleffekter.
1997/98:Bo202 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar avveckla fastighetsskatten i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1997/98:Bo203 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ränteavdragen och en schablonintäktsmodell för beskattningen av
bostadsrätter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fastighetsskatten.
1997/98:Bo218 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas
6. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av fastighetstaxeringsfrågor
vid miljöinvesteringar så att ekonomiska incitament för fastighetsägaren skapas
vid åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fastighetsskatten.
Utskottet
Inledning
I samband med budgetpropositionen i höstas behandlade riksdagen ett flertal
motioner rörande skattepolitikens inriktning, allmänna skattelättnader eller
skatteskärpningar, fördelningspolitik, skatteväxling och annat som i första
hand rör beskattningen av enskilda personer. Motionerna behandlades i finansut-
skottets betänkande 1997/98:FiU1, efter yttrande från skatteutskottet (SkU1y),
och finansutskottets förslag godtogs av riksdagen. Flertalet av de motioner som
utskottet nu tar upp i detta betänkande har likartad karaktär men har bedömts
sakna ett direkt samband med de frågor som finansutskottet behandlar i sitt
budgetbetänkande.
Skattepolitikens inriktning, skatteuttaget m.m.
Motionerna
I motion Sk698 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas (yrkande 1) att riksdagen
antar riktlinjer för den framtida skattepolitiken. Motionen berör olika frågor
på skatteområdet men gäller framför allt skattesänkningar i syfte att uppnå
ökad tillväxt och sysselsättning och en ekologisk skatteväxling mellan
höjningar av energi- och miljöskatter för att skapa utrymme för sänkningar av
inkomstskatter och fastighetsskatten. En skatteväxling av detta slag krävs från
samma håll även i motionerna A203 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkande 1 och
A236 av Lennart Brunander (c) yrkande 2.
Från Moderaternas sida kvarstår sedan i höstas tre motioner med krav på all-
männa skattelättnader. I motion Sk734 av Gunnar Hökmark (m) yrkas skatte-
sänkningar i syfte att de flesta skall kunna leva på sin lön (yrkande 1). I
motion A458 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkas skattesänkningar för
stockholmarna för att få fart på tillväxten och för att utöka den enskildes
frihet (yrkande 4). Vidare yrkas i motion Sk621 av Marietta de Pourbaix-Lundin
(m) att man inför en skattefri månad för alla löntagare.
I motion Sk735 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas en ?grön? skatteväxling i
syfte bl.a. att finansiera ansvarsfulla skattesänkningar (yrkandena 14 och 15).
I motion A806 framhåller Lars Leijonborg m.fl. (fp) också vikten av att
minimera fattigdomsfällor och marginaleffekter vid beskattningen (yrkande 13).
Alf Svensson m.fl. (kd) yrkar i motionerna Sk327 yrkande 16 och Jo757 yrkande
5 att en skatteväxling genomförs för att främja miljön och jobben. Holger
Gustafsson (kd) begär i motion Sk654 ett riksdagsuttalande till förmån för en
skattereform med väsentligt lägre skattenivåer i syfte bl.a. att minimera
incitamenten för skattebrott.
Miljöpartiet yrkar i motion Sk325 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) en
kraftig skatteväxling med skatteskärpningar framför allt på miljö- och energi-
beskattningsområdet, förkortad arbetstid, sänkta socialavgifter för
arbetsgivare och egenföretagare och lättnader i inkomstskatten i normala
inkomstlägen (yrkandena 7, 8, 11, 12, 17, 34 och 35). I motion N311 av Birger
Schlaug m.fl. (mp) yrkandena 2 och 8 begärs ett riksdagsuttalande till förmån
för ett skattesystem som utvecklar och förnyar näringslivet. I motion A804
begär Barbro Johansson m.fl. (mp) ett uttalande om möjligheterna att gynna
kommuner och landsting via skatteväxling (yrkande 3).
Från Vänsterpartiets sida återstår efter höstens behandling bl.a. yrkande 36
i motion Sk326 av Johan Lönnroth m.fl. (v) angående en skatteväxling för sänkt
inkomstskatt och höjd skatt på energi och miljöskadlig konsumtion.
Några motioner syftar framför allt till att underlätta en framväxt av den
privata tjänstesektorn. Yrkanden som syftar till skattelättnader genom avdrag
eller skattereduktion för tjänster i hemmen eller andra åtgärder för att
nedbringa skattekilarna inom den privata tjänstesektorn framställs bl.a. i
motionerna Sk321 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) yrkande 5, Sk629 av
Nils Fredrik Aurelius (m) yrkandena 1 och 2, Sk653 av Sten Tolgfors (m)
yrkandena 1 och 2, So407 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkande 5, N217 av Gullan
Lindblad m.fl. (m, fp, kd) yrkande 13 och Sk659 av Elving Andersson (c). Motion
Sk700 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) har samma syfte och inriktar
sig på att åstadkomma en svensk servicecheckmodell (yrkandena 1 och 2). Även
motion A806 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 9 syftar till åtgärder för
att uppnå en expansion av den privata tjänstesektorn.
Utskottet
Det kan konstateras att skattekvoten har höjts i Sverige som en del av sane-
ringen av de offentliga finanserna. Att dessa finanser nu har förbättrats
innebär emellertid inte att det finns utrymme för skattelättnader av den art
och omfattning som föreslås i flertalet motioner. Möjligheterna till ett ökat
skatteuttag är också starkt begränsade. Utskottet anser nu liksom tidigare att
det utrymme som står till buds i första hand skall gå till ändamål som bäst
gynnar en rättvis fördelning och mest bidrar till tillväxt och ökad
sysselsättning och till dem som burit de tyngsta bördorna i saneringen av de
gemensamma finanserna. Kraven på skattelättnader har fått stå tillbaka för
satsningar på att betvinga arbetslösheten, förbättra skolan, vården och
omsorgen, höjda barnbidrag m.m. och förbättringar för de sämst ställda
pensionärerna och på att förbättra företagsklimatet, dvs. åtgärder som syftar
till att på bästa sätt gynna en rättvis fördelning och bidra till tillväxt och
ökad sysselsättning.
De åtgärder som kan vara aktuella på skatteområdet är alltså begränsade.
Utformningen av inkomstskatten på förvärvsinkomster har betydelse såväl från
fördelningssynpunkt som för incitamenten för arbete, utbildning och sysselsätt-
ning. Som anförs i budgetpropositionen är det angeläget att begränsa
skatteuttaget på arbete och att undvika alltför höga marginaleffekter för
flertalet. Regeringen avser att i vårpropositionen lägga fram förslag som
innebär att den nuvarande s.k. värnskatten begränsas till en mindre grupp. När
ekonomiskt utrymme föreligger bör man enligt regeringens uppfattning söka
uppfylla ambitionen att den statliga inkomstskatten endast skall beröra 15 % av
dem som har förvärvsinkomster. Frågan om skattesänkningar i normala
inkomstlägen kommer också att prövas mot möjliga finansieringsvägar och med
hänsyn till den inverkan åtgärderna kan ha på sysselsättning och arbetslöshet.
I detta sammanhang bör noteras att regeringen fortsätter sitt arbete med de
viktiga skatteväxlingsfrågorna, och samtliga de frågor som tas upp i olika
motioner rörande utvecklingen av tjänstesektorn omfattas enligt vad utskottet
erfarit av de överväganden som pågår på detta område.
I likhet med finansutskottet i höstas (FiU1 s. 126) kan utskottet också
konstatera att villkoren för företag och företagande förbättrats avsevärt under
de senaste åren, trots att även företagen har fått bidra till saneringen av de
offentliga finanserna. Inriktningen har varit att på olika sätt förbättra
villkoren för mindre och medelstora företag genom konkreta åtgärder av olika
slag, och regeringen bedriver ett brett arbete för att förenkla regler och
rutiner framför allt för småföretagare och andra mindre arbetsgivare. Med
anledning av vad som anförs i en del av motionerna vill utskottet också erinra
om att energiskatterna och vägtrafikbeskattningen ses över bl.a. med
utgångspunkt i riksdagens beslut om energipolitiken 1997 och med syfte att
förbättra styreffekterna för trafiksäkerhet och miljö.
Några särskilda riktlinjer för regeringen utöver vad som följer av riksdagens
beslut i höstas behövs inte enligt utskottets uppfattning. I avvaktan på
resultatet av de överväganden som pågår kan det inte heller anses aktuellt med
några detaljändringar i de aktuella skattefrågorna. Utskottet avstyrker alltså
motionerna i dessa delar.
Fallskärmsavtal m.m.
Motionerna
Motionerna Fi912 av Ingbritt Irhammar och Karin Israelsson (c) yrkande 7 och
Sk702 av Eva Goës och Per Lager (mp) yrkande 1 innehåller krav på en särskild
beskattning av höga avgångsvederlag (s.k. fallskärmar). Yrkande 2 i den sist-
nämnda motionen går ut på att få en utredning om hur avgångsvederlag drabbar
vanliga löntagare. Ett annat yrkande som riktar sig mot alltför höga chefslöner
framställs i motion A428 av Johan Lönnroth m.fl. (v) och innebär att inkomst-
skatten inte får urholkas (yrkande 2).
Utskottet
Vid sin behandling av motsvarande frågor förra året (1996/97:SkU15) instämde
utskottet i uppfattningen att de kraftiga avgångsvederlag som utgår till
personer i en redan gynnad ekonomisk ställning är stötande och höll med
motionärerna i deras kritik mot företeelsen som sådan. På grund av
definitionsproblem och andra tekniska svårigheter är det dock mycket
komplicerat att ingripa mot beteenden av detta slag genom åtgärder på
skatteområdet. Vad utskottet anförde förra året innebär att regeringen bör
uppmärksamma frågan och så långt som möjligt utnyttjar de andra vägar som finns
för att komma till rätta med problemen. Med tanke på de påfrestningar som under
en följd av år drabbat åtskilliga grupper i samhället och de
fördelningspolitiska målsättningar som gäller för regeringens arbete utgår
utskottet från att regeringen fortlöpande följer utvecklingen och på lämpligt
sätt ingriper mot illojala handlingsmönster av detta slag.
Eftersom syftet med motionerna bör tillgodoses på annat sätt än genom åtgär-
der vid beskattningen avstyrker utskottet motionerna.
Fastighetsskatten
Motionerna
I ett tjugotal motioner från företrädare från samtliga riksdagspartier riktas
en mer eller mindre långtgående kritik mot fastighetsskatten och konsekvenserna
av fastighetstaxeringen. Motionerna innehåller yrkanden om avveckling av
skatten, sänkning av skatteuttaget, olika omläggningar av bostadsbeskattningen
och en övergång till ett annat underlag för skatten än fastighetstaxeringen.
Kritiken mot fastighetstaxeringsreglerna syftar bl.a. till att mildra
situationen för fastboende i skärgården, i andra attraktiva områden och i
storstäderna och till att undvika effekter som motverkar energisparande eller
andra ekologiskt motiverade investeringar. De aktuella frågorna tas upp i
motionerna Sk640, Sk641 och Sk642 från Socialdemokraternas sida, Sk603, Sk633,
Sk601, Sk609 yrkande 2, Sk674, Sk675 yrkande 2 och Bo202 yrkande 4 från
Moderaterna, Sk311 yrkandena 1 och 2, Sk671 yrkandena 1 och 2, Sk672, Fi912
yrkandena 5 och 6, Bo203 yrkandena 4 och 6 och Sk713 yrkandena 1-7 från
Centern, A455 yrkande 5 och Sk712 från Folkpartiet, Sk326 yrkandena 18-20 från
Vänsterpartiet, Sk325 yrkande 25 från Miljöpartiet och Sk618, Sk673, N272
yrkande 1, A459 yrkande 4 och Bo218 yrkandena 6 och 15 från Kristdemokraterna.
Utskottet
Finansutskottet framhöll i höstas vid sin behandling av olika motioner rörande
fastighetsskatten och fastighetstaxeringen att de grundläggande principerna för
denna beskattning borde ligga fast. Samtidigt anförde finansutskottet att de
dramatiskt höjda taxeringsvärdena inom vissa kustnära områden och skärgårds-
områden medfört problem i synnerhet för de fastboende i dessa områden. Med
anledning av en motion från Centerpartiets sida underströk finansutskottet
vikten av att arbetet inom Fastighetstaxeringsutredningen (Fi 1997:07, dir.
1997:37), som skall vara klar före utgången av 1998 med sin genomgripande
analys av samtliga faktorer som har inflytande på taxeringsvärdena, bedrivs
skyndsamt och att frågan om bedömningen av lägesfaktorerna och deras betydelse
för taxeringen ges särskild prioritet. Enligt finansutskottet borde utredaren
så snart som möjligt, helst under första halvåret 1998, presentera resultatet
av sina överväganden när det gäller lägesfaktorerna och frågan om ett utökat
lokalt inflytande över fastighetstaxeringen med sikte på att uppnå förändringar
av nuvarande taxeringssystem med giltighet fr.o.m. 1998. Finansutskottets
uppfattning godtogs av riksdagen som med anledning av motionen riktade ett
tillkännagivande till regeringen av denna innebörd. Utskottet finner det
alltjämt angeläget att arbetet fullföljs så att de taxeringsvärden som gäller
för 1998 påverkas.
Jämsides med arbetet inom Fastighetstaxeringsutredningen har en särskild
arbetsgrupp inom Finansdepartementet genomfört en fördjupad analys av frågan om
underlaget för fastighetstaxeringen. Resultatet av detta arbete har nyligen
lagts fram i promemorian Fastighetsskatt - alternativa underlag m.m. (Ds
1998:3). I promemorian redovisas utifrån ett ekonomiskt perspektiv förhållandet
mellan fastighetsskatten och kapitalbeskattningen i övrigt och vissa fördel-
ningseffekter och andra konsekvenser av olika alternativ.
Inom Finansdepartementet övervägs nu frågan om en parlamentarisk utredning om
de olika alternativ som står till buds. Enligt utskottets mening är det
värdefullt om den kritik som har riktats mot fastighetsskatten i olika hänseen-
den och möjligheterna att uppnå förbättringar snabbt kan belysas inom ramen för
en sådan utredning. Syftet bör vara att allsidigt belysa fördelar och nackdelar
med olika tänkbara alternativ i en strävan att uppnå breda politiska lösningar
av dessa viktiga frågor. I sammanhanget vill utskottet framhålla att det i dag
inte finns utrymme för generella sänkningar av fastighetsskatten. Eventuella
framtida sänkningar av fastighetsskatten måste vägas mot andra angelägna
skattelättnader eller reformer. I utredningens uppdrag bör däremot ingå att
pröva om speciella skäl talar för särskilda lättnader för begränsade
kategorier, t.ex. den bofasta skärgårdsbefolkningen, och att avväga
lämpligheten härav mot behovet av andra angelägna åtgärder.
Utskottet utgår från att regeringen snarast kommer att tillsätta en
parlamentarisk utredning med denna inriktning. Vid sidan härav bör
Fastighetstaxeringsutredningen skyndsamt fullfölja sitt uppdrag enligt de
intentioner som utskottet nyss har redovisat. Det anförda innebär enligt
utskottets mening att syftet med de aktuella motionerna helt eller delvis kan
anses tillgodosett. Utskottet avstyrker alltså motionerna i dessa delar.
Tomträtt
Motionerna
Motionerna Sk620 av Michael Stjernström (kd) och Sk675 av Peter Weibull
Bernström (m), yrkande 1, går ut på att fastighetsskatten på tomträttsmark
skall tas ut av kommunen, dvs. fastighetsägaren, och inte av tomträttshavaren.
I sitt yttrande 1996/97:SkU1y till finansutskottet anförde utskottet att det
inte fanns skäl för att ändra den nuvarande ordningen. Utskottet grundade sin
uppfattning på att en sådan omläggning bör medföra en motsvarande höjning av
tomträttsavgälden. I annat fall rubbas de ekonomiska förutsättningar som ligger
till grund för tomträttsavtalet. Även av andra skäl är förslaget olämpligt, och
utskottet avstyrker alltså dessa yrkanden.
Förmögenhetsskatten
Motionerna
I motion Sk324 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att förmögenhetsskatten avskaffas
gradvis fr.o.m. 1998 (yrkande 3) och i motion Sk671 av Agne Hansson och Sivert
Carlsson (c) ett principbeslut om att avveckla denna skatt på sikt (yrkande 3).
I motionerna Sk628 av Inger René och Karin Falkmer (m) och Sk632 av Marietta de
Pourbaix-Lundin (m) begär motionärerna förslag om avveckling av
sambeskattningen av förmögenheter. Motion Sk631 av Peter Weibull Bernström och
Jan Backman (m) går ut på att gifta par inte skall sambeskattas.
Utskottet
Olika yrkanden om att avveckla förmögenhetsskatten och om att slopa sam-
beskattningen av förmögenhet prövades senast i höstas i samband med budget-
behandlingen i höstas. Finansutskottet (FiU1 s. 151) i likhet med
skatteutskottet avstyrkte motionerna med hänvisning till tidigare ställnings-
tagande att behålla denna från fördelningspolitisk och statsfinansiell synpunkt
viktiga skatt. Skatteutskottet vidhåller denna uppfattning. När det gäller
detaljutformningen kan utskottet i och för sig instämma i att det från
jämställdhetssynpunkt och av andra skäl kan framstå som önskvärt att slopa
sambeskattningen av förmögenhet. Det finns dock skäl även för att behålla
sambeskattningen. Som utskottet framhöll i sitt betänkande 1996/97:SkU20 s. 38
förebygger reglerna att en förmögenhet av rena skatteskäl delas upp inom en
familj. Utskottet anser att reglerna inte bör utformas på ett sätt som leder
till åtgärder av detta slag. Därtill kommer att en slopad sambeskattning leder
till ett betydande skattebortfall, och det finns i dagens läge inte något
utrymme för en sådan åtgärd.
Utskottet avstyrker således de aktuella motionerna.
Byte av varor och tjänster
Motionerna
Motionerna Sk655 av Johan Lönnroth m.fl. (v) yrkandena 1 och 2 och Sk701 av Kia
Andreasson m.fl. (mp) yrkandena 1 och 2 går ut på att befria bytesringar och
deras medlemmar från beskattning för de vanligtvis ganska små värden som bytena
avser.
Utskottet
Byte av varor och tjänster i organiserade former skall i princip beskattas, och
undantag från dessa principer skulle medföra besvärliga gränsdragningsproblem.
Utskottet har tidigare år avstyrkt likartade yrkanden, bl.a. i betänkandena
1996/97:SkU15 och 1996/97:SkU24. Vad som nu anförs i motionerna utgör enligt
utskottets uppfattning inte skäl för en annan ståndpunkt. Utskottet avstyrker
alltså motionerna.
Bisamhällen
Motionen
I motion Sk705 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson (kd) yrkas att inkomster
av upp till 15 bisamhällen inte bör beskattas.
Utskottet
1991 års skattereform innebar att även inkomster av hobbybetonad verksamhet i
princip skall beskattas. Om verksamheten drivs som en hobby och i liten skala
kan emellertid avdragsrätten för omkostnader medföra att något belopp att
beskatta inte återstår. I sådana fall finns det dock ett undantag för
omsättningar som under ett år inte uppgår till 30 000 kr. Utskottet är inte
berett att ompröva tidigare ställningstaganden i dessa frågor utan avstyrker
motionen.
Självförvaltning av hyreshus
Motionen
I motion Sk608 av Sten Andersson (m) yrkas att ersättning på upp till ca 9 000
kr per år till hyresgäster och bostadsrättshavare för deltagande i
självförvaltning skall undantas från beskattning.
Utskottet
Våren 1997 infördes ett särskilt undantag från beskattning för inkomst i form
av hyresrabatter till hyresgäster och bostadsrättshavare som deltar i s.k.
självförvaltning av hyreshus. Enligt utskottets uppfattning finns det inte skäl
för att nu göra ändringar i detta beslut. Rent allmänt gäller att
kontantersättningar för arbetsinsatserna skall beskattas i vanlig ordning.
Utskottet avstyrker alltså motionen.
Föräldraaktivitet vid kommunala förskolor
Motionen
Yrkande 1 i motion Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) innebär att skatte-
reglerna skall ändras för att stimulera föräldraaktivitet vid kommunala
förskolor.
Utskottet
Vid sin behandling av motsvarande fråga våren 1997 (1996/97:SkU15 s. 1) anförde
utskottet att frågan rörde gränsdragningen mellan vad som är skattepliktig
tjänsteinkomst och vad som inte är skattepliktigt. Utskottet utgick från att
Riksskatteverket och regeringen skulle uppmärksamma även denna fråga i sina
överväganden rörande tjänstebeskattningen och ansåg att resultatet av de pågå-
ende övervägandena borde avvaktas. Vad som anförs i motionen utgör inte något
nytt som bör föranleda någon annan ståndpunkt, och utskottet avstyrker alltså
motionen.
Barnomsorg
Motionerna
Motionerna Ub204 av Margareta E Nordenvall (m) yrkande 4 och Ub212 av Olle
Lindström (m) yrkande 2 innehåller krav på skattereduktion för styrkta
barnomsorgskostnader.
Utskottet
Kostnader för barn, resor till barndaghem och liknande skall enligt gällande
principer inte beaktas vid beskattningen. Utskottet, som prövat denna fråga
senast i sitt yttrande till finansutskottet i höstas, vidhåller denna
ståndpunkt och avstyrker motionen.
Tjänstebilar m.m.
Motionerna
I motion Sk325 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkande 6 begär motionärerna
förslag till en miljöinriktad tjänstebilsbeskattning fr.o.m. 1999 på samma
intäktsnivå som före omläggningen 1997. Motionärerna vänder sig bl.a. mot att
de lättnader i förmånsbeskattningen som genomfördes 1997 finansierades genom
att inte räkna upp skiktgränsen för statlig inkomstskatt.
I motion Sk660 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kd) vänder sig motio-
närerna mot att de nya reglerna innebär ökade krav på resejournaler, vilket
leder till en ökad administration, risk för fusk och svårigheter med
kontrollen. När det gäller bilar som utgör arbetsredskap i näringsverksamhet
anser motionärerna att de bör undantas från förmånsbeskattning om de endast i
mindre omfattning används privat och att man bör ta större hänsyn till det
faktiska värdet av förmånen.
Utskottet
De lättnader i beskattningen av bilförmåner som genomfördes hösten 1996 (prop.
1996/97:19, SkU1y, FiU1) skall ses mot bakgrund av att tidigare regler i
allmänhet visats leda till för höga förmånsvärden. Samtidigt utformades
reglerna på ett från miljösynpunkt lämpligare sätt än tidigare, bl.a. genom att
förmånstagaren i princip själv skall betala kostnaderna för drivmedel för
privatkörning. Med anledning av de frågor om miljöanpassning av bilar som
tagits upp i vissa motioner hänvisade utskottet till den översyn som pågår
rörande vägtrafikens samlade beskattning i syfte att förbättra den samlade
styreffekten med avseende på trafiksäkerhet och miljö (dir. 1996:37).
Utskottet vidhåller på det hela taget att de genomförda ändringarna är väl
avvägda och finner inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av motion
Sk325. Utskottet avstyrker alltså motionen i denna del.
Med anledning av vad som anförs i motion Sk660 vill utskottet framhålla att
reglerna medger jämkning för bilar som är att betrakta som arbetsredskap och
att reglerna också innebär frihet från förmånsbeskattning när bilen endast i
ringa omfattning använts för privat bruk. Dessa frågor behandlas utförligt i
Riksskatteverkets rekommendationer i ämnet (RSV S1997:16 och S 1996:35).
Motionärerna har enligt utskottets uppfattning inte påvisat att dessa regler är
otillräckliga. Utskottet avstyrker därför även denna motion.
Glesbygdsavdrag och liknande
Motionerna
I motion Sk707 av Elving Andersson (c) yrkas ett särskilt skatteavdrag för dem
som inte har tillgång till kollektivtrafik. Yrkande 1 i motion T231 av Elving
Andersson m.fl. (c) innehåller krav på en utredning om avdrag eller kompensa-
tion för dem som har långa avstånd till basservice. Yrkande 1 i motion T335 av
Peter Eriksson (mp) har liknande innebörd och innefattar krav på ett särskilt
glesbygdsavdrag.
Utskottet
Enligt utskottets uppfattning bör skattereglerna i möjligaste mån utformas
generellt för hela landet, och utskottet kan inte instämma i att det finns skäl
till särskilda kostnadsavdrag för landsbygden. Det anförda innebär att
utskottet avstyrker dessa motioner.
Ökade levnadskostnader
Motionerna
I motionerna Sk616 begär Bo Lundgren m.fl. (m), Sk630 av Karin Falkmer (m) och
Sk706 av Lennart Fremling (fp) förslag om nya avdragsregler för ökade
levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort, vid dubbel bosättning
m.m. Motionärerna anser att reglerna försvårar för den som söker arbete utanför
bostadsorten och att reglerna behöver anpassas till den allt snabbare samhälls-
utvecklingen.
Utskottet
En översyn av avdraget för ökade levnadskostnader pågår sedan november 1997 (Fi
1997:17, dir. 1997:128). De frågor som tas upp i motionerna ingår i direktiven
för utredningen. Uppdraget skall i den delen redovisas senast den 15 maj 1998.
Enligt utskottets uppfattning bör resultatet av utredningsarbetet avvaktas,
och utskottet avstyrker därför motionerna.
Förmån av flygresor
Motionen
I motion Sk617 av Carl Erik Hedlund (m) yrkas att flygbolagsanställda som är
bosatta utomlands skall medges undantag från de nya regler som gäller för
beskattningen av förmåner av fria flygresor mellan bostaden och arbetsorten.
Bakgrunden till motionen är att den som är anställd hos ett flygbolag med sta-
tionering här i landet men som är bosatt utomlands inte kan erhålla avdrag för
sina resor mellan bostaden och stationeringsorten på det sätt som gäller för
den som är bosatt här i landet.
Utskottet
Vid sin behandling av motsvarande fråga förra året anförde utskottet
(1996/97:SkU15 s. 13) att den som beskattas här i landet enligt lagen om sär-
skild inkomstskatt för utomlands bosatta visserligen inte är berättigad till
avdrag för resor mellan bostaden i utlandet och stationeringsorten i Sverige.
Som utskottet då framhöll beror detta på att beskattningen sker enligt en
schablon som innebär att skatten utgår enligt en låg skattesats - 25 % - och
beräknas på bruttoinkomsten. I allmänhet leder detta till att skatten totalt
sett blir lägre än om den skulle ha beräknats på samma sätt som för den som är
bosatt här i landet. Utskottet vill - lika litet som förra året - bestrida att
en schablon av detta slag kan slå på ett annat sätt i det enskilda fallet. I
fjol fann utskottet emellertid att det inte fanns tillräckliga skäl för att
ompröva denna fråga, och det har inte nu framkommit något nytt som bör
föranleda en annan bedömning. Utskottet avstyrker alltså motionen.
Engångsbelopp från försäkringskassan
Motionen
I motion Sk656 av Roland Larsson (c) yrkas att skattereglerna för retroaktiva
engångsbelopp ändras så att socialnämnderna kan få tillbaka vad de har utgivit
i förskott på det retroaktiva beloppet. Av motionen framgår bl.a. att
socialnämnden kan lämna förskott till en person som väntar på beslut om
förtidspension eller annan förmån från försäkringskassan och förena förskottet
med återbetalningsskyldighet. När förmånen sedan utbetalas retroaktivt
återbetalas förskottet direkt till socialnämnden, efter skatteavdrag. I
motionen påtalas att nettobeloppet efter skatt normalt sett inte täcker de
förskott som har utgått, eftersom preliminärskatten på retroaktiva
engångsbelopp i allmänhet är förhållandevis hög. Enligt motionen har det i
sådana fall visat sig svårt att återkräva förskottet, vilket i praktiken kan
leda till att den skattskyldige fått ersättning både från försäkringskassan och
från socialnämnden för samma tid.
Utskottet
Utskottet vill inte bestrida att preliminärskatten på engångsbelopp i vissa
fall kan försvåra för socialnämnden att ograverat få tillbaka hela det belopp
som socialnämnden har utbetalat i förskott till någon som väntar på beslut om
pension eller annan förmån från försäkringskassan. Enligt vad utskottet
inhämtat skulle det emellertid vara alltför komplicerat att utforma och
tillämpa särskilda regler för preliminärskatten i en sådan udda situation som
det här är fråga om. Svårigheterna sammanhänger inte endast med att den
skattskyldige kan ansöka om jämkning av preliminärskatten för den del av året
som återstår efter utbetalningen av engångsbeloppet. Därtill kommer att
återbetalningskravet i vissa situationer måste prövas av länsstyrelsen, som
enligt sociallagstiftningen skall bedöma socialnämndens krav ur olika aspekter.
Enligt utskottets uppfattning har motionären inte påvisat att frågan - sett i
ett större perspektiv - har så väsentlig betydelse för kommunerna att det kan
anses motiverat med en närmare utredning. Utskottet anser alltså att det saknas
tillräckliga skäl för en översyn av reglerna och avstyrker alltså motionen.
Pensionssparande
Motionerna
I motion Sk657 av Margit Gennser (m) yrkas en utredning om en avdragsrätt för
pensionssparande som är knutet till livstiden, inte till kalenderåret. Vidare
yrkas i motion Sf305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), yrkande 9, att
avdragsrätten för pensionsförsäkringar höjs från 0,5 till 1,5 basbelopp.
Utskottet
Avdragsrätten för pensionsförsäkringspremier begränsades år 1995 från i all-
mänhet ett basbelopp till ett halvt basbelopp som ett led i EU-finansieringen
(prop. 1994/95:203, SkU28). Åtgärden beräknades ge en förstärkning på 800
miljoner kronor år 1998 och vidtogs i stället för tidigare planer på en
finansiering genom fastighetsskatt på jordbruk. Begränsningen av
avdragsbeloppet och avdragsreglernas utformning i övrigt skall också ses mot
bakgrund av att reglerna är avsedda för ett långsiktigt pensionssparande och
att det i särskilda fall finns möjligheter till en utökad avdragsrätt. Enligt
utskottets tidigare bedömning var det rimligt att avdragsrätten trappades ned
till en mer välavvägd nivå. Nu saknas det utrymme för att återgå till den
tidigare avdragsnivån eller att utöka avdragsrätten på det sätt som föreslås i
motion Sk657. Utskottet avstyrker alltså motionerna.
Startkonto, kompetenskonto
Motionerna
I motion Sk658 av Dan Ericsson m.fl. (kd) yrkas ett riksdagsuttalande om att
införa ett startkonto för innovatörer. Avsikten är att uppfinnare och andra
skall kunna göra avsättningar till ett särskilt konto för att kunna samla
startkapital för innovationer.
I motion Ub810 begär Olof Johansson m.fl. (c) en utredning av ett nytt system
med kompetenskonton som skall skapa möjligheter till rimlig ekonomisk för-
sörjning under en utbildningstid mitt i livet (yrkande 18).
Utskottet
Utskottet har i sitt betänkande 1996/97:SkU15 avstyrkt likartade yrkanden med
hänvisning bl.a. till att utskottet inte kunde ställa sig bakom allmänna
önskemål om skattelättnader i form av skattefria kontoavsättningar. Samtidigt
har utskottet framhållit att det finns ett egentligt behov av att utjämna
beskattningen mellan olika beskattningsår endast om det annars kan bli fråga om
väsentliga skillnader i beskattningen av betydande belopp. Av dessa skäl
avstyrker utskottet motion Sk658.
De kompetenskonton som förespråkas i motion Ub810 ingår i ett komplicerat
system för att trygga en rimlig ekonomisk försörjning under en utbildningstid
mitt i livet. Som motionärerna själva framhåller är förslaget förenat med
uppenbara problem, och utskottet är inte berett att nu pröva förslaget utan en
föregående bedömning från arbetsmarknads- och utbildningspolitiska utgångs-
punkter. Utskottet avstyrker alltså även detta yrkande.
Sparavdrag för barn
Motionen
I motion Sk605 begär Elizabeth Nyström och Lars Björkman (m) förslag till
kapitalavdrag för barn för att man skall slippa problem i samband med beskatt-
ningen av småbelopp och i stället uppmuntra barnen att spara pengar på bank.
Utskottet
Utskottet har vid sin tidigare behandling av likartade yrkanden (senast i
betänkande 1993/94:SkU20) haft förståelse för syftet att uppnå förenklingar men
har med tanke på den statsfinansiella situationen avstyrkt de motionsyrkanden
som framställts på denna punkt. Samtidigt har utskottet anfört att de tekniska
problemen med denna fråga borde kunna tas upp av Skattebetalningsutredningen
(Fi 1993:07). Utredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1996:100 del A s. 261)
belyst svårigheterna att genomföra förbättringar genom att ändra på bankernas
avdragsskyldighet för preliminär skatt och deras skyldighet att lämna kontroll-
uppgifter. Samtidigt har utredningen konstaterat att det nya
skattekontosystemet innebär att något betalningskrav inte kommer att riktas mot
den som har ett underskott på skattekontot på mindre än 100 kr och att detta
delvis avhjälper bristerna i den nuvarande ordningen.
Utredningens redogörelse för dessa frågor visar enligt utskottets mening att
det för närvarande inte kan anses motiverat att nu fortsätta ansträngningarna
att uppnå ytterligare förbättringar. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motionen.
Reavinst på fastigheter m.m.
Vinstberäkningen i huvuddrag
1990 års skattereform innebar skärningar av beskattningen av reavinster på
fastigheter. I princip skall det verkliga inköpspriset anses som anskaffnings-
kostnader, utan indexuppräkning, med tillägg för förbättringskostnader efter
förvärvet. I fråga om fastigheter som förvärvats före 1952 får man dock ta upp
anskaffningsvärdet till 150 % av taxeringsvärdet 1952. De nya reglerna innehöll
s.k. takregler som begränsade skatten till en viss andel av försäljningspriset,
högst 9 eller 18 % för privatbostäder och högst 27 % för näringsfastigheter.
De uppskovsregler som gällt i fråga om bostadsbyten slopades. - I samband med
att uppskovsreglerna återinfördes 1993 (prop. 1993/94:45, SkU11) ersattes
takreglerna av att beskattningen begränsades till en del av den beräknade
vinsten, 50 % för privatbostäder och 90 % för näringsfastigheter. - Enligt
övergångsbestämmelser i skattereformen får man i fråga om försäljningar som
sker senast den 31 december 1999 som anskaffningsvärde ta upp det
omkostnadsbelopp som skulle ha gällt vid en försäljning den 31 december 1990,
dvs. med indexuppräkning t.o.m. det året, ökat med förbättringskostnader efter
1990. Hela den vinst som har beräknats på detta sätt skall tas upp till
beskattning.
Motionerna
I motion Sk639 av Bo Lundgren m.fl. (m) begär motionärerna en översyn av
reglerna för beskattningen av realisationsvinster på fastigheter. I motionen
anförs bl.a. att reglerna tillhör det mest komplicerade i skattesystemet och
leder till en rättsosäkerhet och nyckfulla resultat. Slopandet av
övergångsregeln vid årsskiftet leder i många fall till en avsevärt högre
skattebelastning än tidigare, vilket i sin tur kan leda till skattebetingade
försäljningar och återköp i syfte att konservera dagens skattefria
omkostnadsbelopp. Enligt motionärerna är det därför nödvändigt att omgående se
över reavinstreglerna för att skapa rimliga regler som kan tillämpas under lång
tid.
I motion Sk665 av Sten Svensson och Lars Hjertén (m) yrkas en utvärdering av
beskattningen av reavinster vid försäljning av jordbruksfastigheter. Motionen
riktar sig mot de s.k. återläggningsreglerna som innebär att värdeminsknings-
avdrag som återvinns vid en försäljning skall beskattas i inkomstslaget
näringsverksamhet och på så sätt kan utsättas för en väsentligt högre
skattebelastning än reavinsten i övrigt.
Motion Jo244 av Lennart Brunander m.fl. (c) går ut på att lösa de enligt
motionärernas uppfattning orimliga konsekvenser som uppstår genom att de
särskilda övergångsreglerna upphör att gälla fr.o.m. sekelskiftet (yrkande 4).
Enligt motion Sk710 av Rigmor Ahlstedt (c) bör bostadsrättshavare och
villaägare få information om att man bör spara på kvitton.
Utskottet
Med anledning av vad som anförts i motionerna vill utskottet i likhet med förra
året (1996/97:SkU15) erinra om att skattesatsen för realisationsvinster och
andra kapitalinkomster genom skattereformen sänkts till 30 % från en i
allmänhet väsentligt högre nivå och att - som framgår av redogörelsen ovan -
endast en del av vinsten på en fastighetsförsäljning skall beskattas. De
ändringar som har genomförts även i andra hänseenden måste bedömas mot denna
bakgrund. I motionerna har inte åberopats några nya omständigheter som bör
föranleda att reglerna nu omprövas. Vidare anser utskottet att det är allmänt
känt att man bör spara på kvitton bl.a. med tanke på
realisationsvinstbeskattningen och att det inte behövs några särskilda åtgärder
från utskottets sida i denna informationsfråga. Utskottet avstyrker alltså
motionerna.
Kommunernas beskattningsrätt, m.m.
Motionerna
I motion Sk326 av Johan Lönnroth m.fl. (v) yrkande 16 begär motionärerna en
utredning om att överföra fastighetsskatten till det kommunala beskattnings-
området. Enligt motionen finns det flera skäl som talar för en sådan ordning,
t.ex. att det är kommunerna som svarar för den infrastruktur som krävs för att
en fastighet skall kunna användas. Vidare yrkas i motion Sk714 av Per Erik
Granström och Ingemar Josefsson (s) ett riksdagsuttalande om att kommunerna bör
få möjligheter till en bättre kostnadsfördelning och kunna få intäkter för sin
service inte bara från kommunens egna invånare utan också från företagen och de
fritidsboende.
Utskottet
Som utskottet anförde förra året (1996/97:SkU15) är frågan om kommunernas
möjligheter att få intäkter för sin service gentemot företagen och de fritids-
boende något som beaktas inom ramen för den kommunala skatteutjämningen och
inom det utredningsarbete som bedrivs av kommittén om uppföljning och
utveckling av det nya utjämningssystemet för kommuner och landsting.
Kommunernas ekonomiska problem kan till väsentlig del lösas inom ramen för
detta arbete. Utskottet har också erinrat om att Plan- och byggutredningen i
sitt betänkande SOU 1996:168 föreslagit ändringar i plan- och
bygglagstiftningen och va-lagen för att förbättra kommunernas möjligheter att
ta ut avgifter för olika ändamål. Frågorna bereds för närvarande inom
Inrikesdepartementet.
Finansutskottet har senast i sitt betänkande 1997/98:FiU3 avstyrkt likartade
motionsyrkanden.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionerna.
Stiftelsen Framtidens kultur
Motionen
I motion Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkas ett riksdagsuttalande om
Stiftelsen Framtidens kultur bör skattebefrias (yrkande 8).
Utskottet
Stiftelse- och föreningsskattekommittén har genomfört en översyn av skatte-
reglerna för stiftelser och ideella föreningar (SOU 1995:53), och de framställ-
ningar om skattebefrielse för olika stiftelser som har inkommit under senare
tid har fått vila i avvaktan på regeringens prövning av utredningens förslag.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.
Dubbelbeskattningsavtal m.m.
Motionerna
I motion Sk638 av Marie Granlund och Lars-Erik Lövdén (s) begär motionärerna
ett riksdagsuttalande om att den nya gränsgångarregeln mellan Sverige och
Danmark bör utvärderas. I motion U702 begär Elver Jonsson och Anne Wibble (fp),
yrkande 4, ett riksdagsuttalande om att regeringen bör följa upp gränsgångares
problem i avsikt att främja ökad rörlighet och smidigt vardagsumgänge över
landgränserna. Yrkandet riktar sig närmast mot de problem som uppstått i
samband med gränspassager till och från Finland och Norge.
Utskottet
Enligt det nya Nordiska dubbelbeskattningsavtalet och ett särskilt avtal med
Danmark har den tidigare gränsgångarregeln upphört att gälla i förhållande till
Danmark. Detta innebär i princip att gränsgångare i Öresundsregionen i
fortsättningen skall beskattas i verksamhetslandet. Enligt en särskild
övergångsbestämmelse kommer emellertid de tidigare reglerna fortfarande att
gälla för dem som tidigare behandlats som gränsgångare och som fortsätter att
uppfylla de villkor som gällt för tillämpningen av dessa regler.
Vid sin behandling av dessa frågor förra året uppmärksammade utskottet de
kommunalekonomiska konsekvenser som ändringarna kunde väntas medföra här i
landet (1996/97:SkU12). Enligt utskottets bedömning skulle dessa effekter i
huvudsak komma att utjämnas mellan alla Sveriges kommuner inom ramen för
gällande regler om skatteutjämning. Utskottet utgick ifrån att regeringen
skulle komma att följa utvecklingen i Öresundsregionen uppmärksamt och vid
behov återkommer till riksdagen med de förslag som kan erfordras. Utskottet
förutsatte också att regeringen fortsätter de förhandlingar som förts med
Danmark om att förbättra möjligheterna att få in skatt från gränsgångarna.
Utskottet ansåg att det för tillfället inte fanns tillräckliga skäl för någon
särskild åtgärd från riksdagens sida i dessa frågor.
Vad som nu har anförts i motion Sk638 innebär inte något nytt som bör
föranleda en annan bedömning. Utskottet avstyrker alltså denna motion.
De problem som tas upp i motion U702 sammanhänger med de tillämpnings-
svårigheter som uppstått på grund av att man i Finland tar ut en hög försälj-
ningsskatt på bilar medan vi i Sverige inte har någon sådan skatt. Motsvarande
gäller i viss mån även i förhållande till Norge. Dessa skiljaktigheter har lett
till ej acceptabla förhållanden, till en särskild kontroll av biltrafiken
mellan Sverige och Finland och till konflikter mellan pendlare och de finska
myndigheterna. Enligt vad utskottet erfarit har de överläggningar som har förts
mellan de båda länderna medfört förbättringar. Utskottet förutsätter att man
skall kunna uppnå en tillfredsställande lösning av problemen.
Eftersom de frågor som har tagits upp i motion U702 redan har uppmärksammats
av regeringen finner utskottet att någon åtgärd från riksdagens sida inte
erfordras med anledning av motionen. Utskottet avstyrker alltså även motion
U702 yrkande 4.
Taiwan
Motionerna
I motion Sk614 av Isa Halvarsson (fp) yrkas beslut om att Taiwans representa-
tionskontor i Sverige skall betraktas som utländsk beskickning vid bedömningen
av frågor rörande moms och punktskatter. Vidare yrkas i motion U627 av Michael
Stjernström m.fl. (kd, m, c, fp) ett riksdagsuttalande om behovet av ett
dubbelbeskattningsavtal med Taiwan (yrkande 3).
Utskottet
I sitt betänkande 1996/97:SkU5 avstyrkte utskottet ett likartat motionsyrkande
eftersom Sverige inte ännu erkänt Taiwan som en självständig stat.
I höstas prövades frågorna på nytt av utrikesutskottet (1997/98:UU1) som
också avstyrkte motionerna. Utrikesutskottet konstaterade att Sverige följer en
ett-Kina-politik, vilket innebär att Sverige inte erkänner Taiwan som en
suverän stat. Enligt utrikesutskottets uppfattning lade detta inga hinder i
vägen för livaktiga kontakter av icke-officiell natur inom en rad områden.
Däremot var det enligt utrikesutskottets uppfattning inte möjligt att
tillerkänna Taiwans representation samma villkor som tillkommer utländska
beskickningar i Sverige. Utrikesutskottets betänkande godkändes av riksdagen.
Med hänsyn till de principer som ligger till grund för riksdagens nyligen
fattade beslut i dessa frågor avstyrker utskottet även de aktuella motionerna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande skattepolitikens inriktning, skatteuttaget
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk325 yrkandena 7 och 8, 11 och 12,
17, 34 och 35, 1997/98:-ttSk326 yrkande 36, 1997/98:-Sk327 yrkande 16,
1997/98:-Sk621, 1997/98:-Sk654, 1997/98:-Sk698 yrkande 1, 1997/98:-Sk734
yrkande 1, 1997/98:-Sk735 yrkandena 14 och 15, 1997/98:-Jo757 yrkande 5,
1997/98:-N311 yrkandena 2 och 8, 1997/98:-A203 yrkande 1, 1997/98:-A236
yrkande 2, 1997/98:-A458 yrkande 4, 1997/98:-A804 yrkande 3 och 1997/98:-
A806 yrkande 13,
res. 1 (m)
res. 2 (c)
res. 3 (fp)
res. 4 (v)
res. 5 (mp)
res. 6 (kd)
2. beträffande tjänstesektorn
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk321 yrkande 5, 1997/98:-Sk629
yrkandena 1 och 2, 1997/98:-Sk653 yrkandena 1 och 2, 1997/98:-Sk659,
1997/98:-Sk700, 1997/98:-So407 yrkande 5, 1997/98:-N217 yrkande 13 och
1997/98:-A806 yrkande 9,
res. 7 (m, fp, kd)
3. beträffande fallskärmsavtal m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Fi912 yrkande 7, 1997/98:-Sk702 och
1997/98:-A428 yrkande 2,
res. 8 (v)
res. 9 (mp)
4. beträffande fastighetsskattens nivå
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Fi912 yrkande 6, 1997/98:-Bo202
yrkande 4 i denna del och 1997/98:-Bo203 yrkande 6 i denna del,
res. 10 (m)
res. 11 (c, fp, mp, kd)
5. beträffande inriktningen av bostadsbeskattningen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Fi912 yrkande 5, 1997/98:-Sk311
yrkandena 1 och 2, 1997/98:-Sk325 yrkande 25, 1997/98:-Sk326 yrkandena
18-20, 1997/98:-Sk601, 1997/98:-Sk603, 1997/98:-Sk609 yrkande 2, 1997/98:-
Sk618, 1997/98:-Sk633, 1997/98:-Sk640, 1997/98:-Sk641, 1997/98:-Sk642,
1997/98:-Sk671 yrkandena 1 och 2, 1997/98:-Sk672, 1997/98:-Sk673,
1997/98:-Sk674, 1997/98:-Sk675 yrkande 2, 1997/98:-Sk712, 1997/98:-Sk713,
1997/98:-N272 yrkande 1, 1997/98:-A455 yrkande 5, 1997/98:-A459 yrkande 4,
1997/98:-Bo202 yrkande 4 i denna del, 1997/98:-Bo203 yrkande 4 och yrkande
6 i denna del samt 1997/98:-Bo218 yrkandena 6 och 15,
res. 12 (m)
res. 13 (fp, mp, kd)
res. 14 (v)
6. beträffande tomträtt
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk620 och 1997/98:-Sk675 yrkande 1,
7. beträffande förmögenhetsskatten
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk324 yrkande 3, 1997/98:-Sk628,
1997/98:-Sk631, 1997/98:-Sk632 och 1997/98:-Sk671 yrkande 3,
res. 15 (m)
res. 16 (c)
res. 17 (fp, kd)
8. beträffande byte av varor och tjänster
att riksdagen avslår motionerna1997/98:-Sk655 och 1997/98:-Sk701,
res. 18 (mp)
9. beträffande bisamhällen
att riksdagen avslår motion 1997/98:-Sk705,
res. 19 (mp, kd)
10. beträffande självförvaltning av hyreshus
att riksdagen avslår motion 1997/98:-Sk608,
11. beträffande föräldraaktivitet vid kommunala förskolor
att riksdagen avslår motion 1997/98:-Ub807 yrkande 1,
res. 20 (mp)
12. beträffande barnomsorg
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Ub204 yrkande 4 och 1997/98:Ub212
yrkande 2,
13. beträffande tjänstebilar m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk325 yrkande 6 och 1997/98:-Sk660,
res. 21 (mp)
14. beträffande glesbygdsavdrag och liknande
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk707, 1997/98:-T231 yrkande 1 och
1997/98:-T335 yrkande 1,
res. 22 (mp)
15. beträffande ökade levnadskostnader
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk616, 1997/98:-Sk630 och 1997/98:-
Sk706,
16. beträffande förmån av flygresor
att riksdagen avslår motion 1997/98:-Sk617,
res. 23 (m)
17. beträffande engångsbelopp från försäkringskassan
att riksdagen avslår motion 1997/98:-Sk656,
18. beträffande pensionssparande
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk657 och 1997/98:-Sf305 yrkande 9,
res. 24 (fp)
19. beträffande startkonto, kompetenskonto
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk658 och 1997/98:-Ub810 yrkande 18,
res. 25 (c)
res. 26 (kd)
20. beträffande sparavdrag för barn
att riksdagen avslår motion 1997/98:-Sk605,
21. beträffande reavinst på fastigheter m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk639, 1997/98:-Sk665, 1997/98:-Sk710
och 1997/98:-Jo244 yrkande 4,
res. 27 (m)
22. beträffande kommunernas beskattningsrätt, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk326 yrkande 16 och 1997/98:Sk714,
res. 28 (v)
23. beträffande Stiftelsen Framtidens kultur
att riksdagen avslår motion 1997/98:-Kr270 yrkande 8,
res. 29 (mp)
24. beträffande dubbelbeskattningsavtal m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk638 och 1997/98:-U702 yrkande 4,
25. beträffande Taiwan
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk614 och 1997/98:-U627 yrkande 3.
res. 30 (m, fp, kd)
Stockholm den 10 februari 1998
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm
(s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s),
Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Inger Lundberg
(s), Ulla Wester (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger
Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m), Isa Halvarsson (fp) och Marie Engström
(v).
Reservationer
1. Skattepolitikens inriktning, skatteuttaget m.m. (mom. 1 - m)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Moderata samlingspartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken och skatte-
politiken redovisas i fem partimotioner av Carl Bildt m.fl. (m) - motionerna
Fi202 Förnyelsen av Sverige, Fi205 Företagande, arbete och utveckling, Fi206
Sverige kan bättre, Fi403 En social skattepolitik och Bo202 Bostadspolitik för
valfrihet och mångfald. Motionerna innehåller förslag till en nödvändig förny-
else av Sverige och inriktas på
( en reform för arbete och företagande
( en reform för att det skall gå att leva på sin lön
( en reform för trygghet i förändringen, där det offentliga prioriterar
kärnuppgifterna.
Motionerna innehåller konkreta förslag till skatte- och avgiftssänkningar på
ca 36 miljarder kronor år 1998, ca 55 miljarder kronor år 1999 och drygt 79
miljarder kronor år 2000, framför allt i fråga om arbetsinkomster och
stimulanser för tjänstesektorn, företagande, kapitalbildning och enskilt
sparande. Marginalskattereformen återställs och marginalskatterna sänks
ytterligare för i huvudsak låg- och medelinkomsttagare. Bland åtgärderna ingår
en statlig finansiering av väsentligt lägre kommunalskatter. Bland åtgärderna
ingår höjt grundavdrag, grundavdrag för barn och avdrag för barnomsorg. På
företagsbeskattningens område föreslås lättnader bl.a. i form av slopad
dubbelbeskattning, lindringar av spärreglerna för fåmansbolag och en avveckling
av förmögenhetsbeskattningen. Vi föreslår också en skattereduktion med 50 % för
vissa hushållstjänster och ett permanent avdrag för reparation och underhåll av
egna bostäder i syfte att skapa arbetstillfällen genom att stimulera hushållens
efterfrågan på tjänster av detta slag. På andra områden föreslås
skattelättnader genom att återgå till tidigare regler om
dieseloljebeskattningen av arbetsredskap, att inkomster av royalty på patent
skall beskattas som kapitalinkomst och att den särskilda löneskatten på
vinstandelsmedel skall avskaffas. Vi yrkar också en återgång till tidigare
principer i fråga om förfallodagar och inbetalningstider för skatter och
mervärdesskatt i syfte att undanröja beslutade försämringar. Skatten på
kapitalinkomster sänks successivt till 25 % och möjligheterna till
pensionssparande förbättras genom att återställa avdragsrätten till 1
basbelopp. Motionerna innehåller också krav på en avveckling av
fastighetsskatten och en omläggning av bostadsbeskattningen. Förslag läggs fram
även i andra mer detaljbetonade skattefrågor. Åtgärderna finansieras fullt ut
genom ändrade regler för transfereringar, minskade subventioner och
effektiviseringar. Förslagen skapar förutsättningar för tillväxt, ökad
sysselsättning och förbättrat budgetsaldo.
De förslag som har lagts fram i många andra motioner från Moderata
samlingspartiets sida har samma inriktning som de nämnda partimotionerna.
Gemensamt för förslagen är att undanröja eller begränsa de negativa effekter
som regeringens skattepolitik har medfört i olika hänseenden. Till de detaljer
som bör ses över hör t.ex. de begränsningar i avdragsrätten för
representationskostnader till 90 kr som regeringen genomdrivit med verkan
fr.o.m. 1997. Åtgärden har undergrävt restaurangbranschens lönsamhet och
förmåga att överleva och har lett till konkurser, ökad arbetslöshet för de
restauranganställda och nackdelar bl.a. för turistindustrin.
Våra partimotioner och andra motioner från vår sida i dessa skattefrågor har
med några undantag tagits upp av finansutskottet i samband med budgetproposi-
tionen i höstas och har avslagits av riksdagen. Vi avser att återkomma till
dessa viktiga frågor i samband med den vårproposition som regeringen lägger
fram inom kort. En del yrkanden från vår sida på skatteområdet kvarstår dock
att behandla och skall nu tas upp av skatteutskottet, bl.a. under olika
rubriker i detta betänkande. Innan vi går in på dessa yrkanden vill vi här
sammanfatta några bedömningar som ligger till grund för vår skattepolitik.
Regeringen har drivit upp skattetrycket i Sverige till allt högre nivåer.
Ingenstans i den fria världen är de enskilda människorna så beroende av
politikers värderingar och beslut för sin ekonomiska standard och för sin
sociala trygghet som i Sverige. De som är hänvisade till bidrag för sin
vardagsförsörjning saknar verkliga möjligheter att själva förbättra sin
situation. En ökad egen insats omöjliggörs för en del av att man saknar arbete
och för andra av att marginaleffekterna av en ökad arbetsinsats ofta är närmast
konfiskatoriska.
Det höga totala skattetrycket kan få rent absurda konsekvenser. Så drabbas
t.ex. även personer med låga inkomster av en beskattning på mer än 60 % av den
totala lönekostnaden. Många jobb slås ut därför att de blir så dyra att ingen
har råd att betala dem. Den höga beskattningen på arbete förorsakar särskilt
stora problem när det gäller tjänster som skulle kunna efterfrågas av
hushållen. Människor tvingas att övergå från produktiv verksamhet till
bidragsberoende. De många skatterna med direkt negativa effekter på
företagandet förstärker problemen. Sedan 1994 har regeringen genomfört
skattehöjningar på ca 80 miljarder kronor som till en betydande del riktat sig
mot företagen och försvårat expansion och nyanställningar. Av budgetpropositio-
nen framgår också att det enligt regeringen inte är aktuellt att sänka de allt
högre marginalskatterna. Regeringen anser tvärtom att den ?tillfälliga? s.k.
värnskatten, som enligt tidigare planer skulle upphöra vid utgången av
inkomståret 1998, bör permanentas genom ett nytt fast steg i skalan.
Skattetrycket i Sverige har i en internationaliserad värld fått alltmer
negativa effekter och har lett till att många företagare emigrerat med sin
kompetens, sitt entreprenörskap och sin inspirationsförmåga. Den nya
förmögenhetsskattelag som antogs av riksdagen våren 1997 leder vidare i denna
negativa utveckling och har medfört en mängd problem som dessutom har
förstärkts genom ändringar som regeringen genomdrev i höstas i form av
ytterligare snedvridningar mellan olika aktieägare. Vi vidhåller att denna
skatt måste avvecklas.
Om massarbetslösheten och den sjunkande sysselsättningen skall kunna hävas
krävs det enligt vår uppfattning ett program för förändring där företagande och
initiativkraft står först på dagordningen. Företagen måste få verkliga
möjligheter att växa om de skall kunna ge riktiga och trygga jobb. En sådan
utveckling kan åstadkommas endast genom en djupgående och snabb förbättring av
företagandets villkor och en ökad frihet för människor att själva forma sitt
liv. Den politik som vi lägger fram har denna inriktning.
Till de motionsyrkanden från vårt håll, som återstår efter riksdagsbehandlingen
i höstas, hör yrkande 1 i motion Sk734 av Gunnar Hökmark (m) med krav på ett
riksdagsuttalande om att Sverige behöver en skattepolitik som gör att allt fler
får så mycket kvar efter det att skatten är betald att de kan stå på egna ben
och känna en trygghet i den personliga välfärden. I motion A458 av Fredrik
Reinfeldt m.fl. (m) konstateras att drygt 25 % av statens inkomster av inkomst-
, företags-, fastighets- och förmögenhetsskatterna härrör från
Stockholmsregionen och att de senaste årens skattehöjningar slagit hårt i detta
område. Motionärerna vänder sig bl.a. mot tanken på regionala höjningar av
bensinskatten eller arbetsgivaravgifterna, och de vänder sig också mot de
negativa effekter som den regionala skatteutjämningen inneburit i
Stockholmsområdet. Motionen utmynnar i krav på ett tillkännagivande om behovet
av sänkta skatter för att få fart på tillväxten och öka den enskildes frihet.
Som framgår av den tidigare redogörelsen anse vi att skattepolitiken måste
läggas om så att fler skall kunna leva på sin lön och så att man kan få fart på
tillväxten och öka den enskildes frihet. Vi delar alltså motionärernas
uppfattning och tillstyrker motionerna i dessa delar.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande skattepolitikens inriktning, skatteuttaget
m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:-Sk734 yrkande 1 och 1997/98:-
A458 yrkande 4 och med avslag på övriga motionsyrkanden som behandlas i
detta moment som sin mening ger regeringen till känna vad som här har
anförts om att skattepolitiken måste läggas om så att fler skall kunna
leva på sin lön och så att man kan få fart på tillväxten och öka den
enskildes frihet.
2. Skattepolitikens inriktning, skatteuttaget m.m. (mom. 1 - c)
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
I motionerna Sk698 yrkande 1 och A203 yrkande 1 av Olof Johansson m.fl. (c)
lägger Centerpartiet fram riktlinjer för en skattepolitik för ökad tillväxt och
sysselsättning, en ekologisk skatteväxling och ett stort antal betydelsefulla
detaljändringar för ökad välfärd och rättvisa. Centerns politik skapar utrymme
för att successivt sänka skattetrycket under nästa period, utan att äventyra
människors vardagliga behov av offentlig service. Dessa skattesänkningar måste
vara finansierade från början och hållas inom ramen för en balanserad budget.
Risken med skattesänkningar som skall betalas med s.k. dynamiska effekter är
att dessa inte uppstår omedelbart och att statens finanser på kort sikt drabbas
hårt. Det utrymme som kommer att bli tillgängligt för skattesänkningar under
nästa mandatperiod bör framför allt utnyttjas för sänkt skatt på låga och
medelstora inkomster, sänkta arbetsgivaravgifter, sänkt ägarbeskattning,
avveckling av värnskatten och - på sikt - avskaffad förmögenhetsskatt.
Fastighetsskatten tas upp i andra motioner som behandlas under särskilda
rubriker i detta betänkande. De nu nämnda motionerna berör också en annan
viktig del av Centerpartiets skattepolitik, nämligen att göra skatterna till
ett viktigt instrument i det ekologiska lyftet. Detta innebär att
skattestrukturen bör utformas så att reglerna ingår som ett led i miljö- och
energipolitiken och kan bidra till en strukturomvandling där ett nytt Sverige
växer fram med avancerad teknik som motsvarar miljöns krav. Dessa synpunkter
framhålls också i motion A236 av Lennart Brunander (c), yrkande 2.
Riksdagen bör med bifall till motionerna Sk698, A203 och A236 i dessa delar
som sin mening ge regeringen till känna vad som här har anförts om skattepoli-
tikens inriktning fr.o.m. 1999.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande skattepolitikens inriktning, skatteuttaget
m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:-Sk698 yrkande 1, 1997/98:-
A203 yrkande 1 och 1997/98:-A236 yrkande 2 samt med avslag på övriga
motionsyrkanden som behandlas i detta moment som sin mening ger regeringen
till känna vad som här har anförts rörande skattepolitikens inriktning
fr.o.m. 1999.
3. Skattepolitikens inriktning, skatteuttaget m.m. (mom. 1 - fp)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Den ekonomiska politik som Folkpartiet lade fram i höstas och de skattefrågor
som ingår i denna politik har i väsentliga delar behandlats i samband med bud-
getpolitiken. En del frågor återstår dock och kommer att behandlas av skatte-
utskottet bl.a. i detta betänkande. Innan jag går in på de aktuella yrkandena
från vår sida vill jag sammanfatta några av Folkpartiets synpunkter på dessa
frågor och de åtgärder på skatteomådet som vi då föreslog.
Folkpartiets förslag innehöll omfattande åtgärder för att skapa bättre före-
tagsklimat och fler jobb genom företagande. Vår ekonomiska politik handlar om
att förändra själva strukturen i svensk ekonomi så att högkonjunkturerna blir
högre och längre och lågkonjunkturerna grundare och kortare än med den nuva-
rande politiken. En högre och uthålligare tillväxt krävs för att
massarbetslösheten ska besegras. En uthållig tillväxt skapas genom bra och
stabila företagarvillkor, genom en politik för social sammanhållning, genom
öppenhet mot omvärlden och genom hänsyn till naturens villkor.
Sedan hösten 1994 har mängder av företagsfientliga beslut fattats, inte minst
genom kraftiga skattehöjningar. Som bara några exempel på detta kan nämnas
bl.a. högre arbetsgivaravgifter, värnskatt, återinförd dubbelbeskattning av
aktieutdelningar, orimliga regler för momsinbetalning och skatt på industri-
lokaler.
Som ett resultat av regeringens politik har Sverige ett av världens högsta
skattetryck och det högsta skatteuttaget på arbete bland jämförbara länder.
Både skatternas nivå och deras utformning bidrar till att hämma människors
vilja - och praktiska möjligheter - att starta och driva företag. De höga
skatterna ställer till med mycket stor skada i den privata tjänsteproduktionen
genom att de hindrar tillkomsten av nya jobb. Folkpartiet anser att ett samlat
skatteuttag över 50 % är oförenligt med en dynamisk och växande ekonomi. Dagens
höga skattetryck leder också till en hög skattebelastning på de stora och breda
skattebaserna, dvs. de inkomstskikt där majoriteten av befolkningen befinner
sig. Kombinationen av höga inkomstskatter, avtrappningsregler i bostads-
bidragen, differentierade dagistaxor, m.m. leder till totala marginaleffekter
på upp till 80 % som drabbar barnfamiljerna. Detta är en ohållbar situation.
Viktigt är att snabbt sänka de skatter som är mest skadliga för tillväxt och
sysselsättning. Det gäller skatter på arbete och den skattebelastning på
sparande och kapital som försämrar förutsättningarna för investeringar och
tillgång till riskkapital. Ett avskaffande av dubbelbeskattningen på
aktieutdelningar är därför viktig liksom att sänka och på sikt avskaffa
förmögenhetsskatten. Förenklingar i systemen och sänkta skatter för fåmans-
företag är andra viktiga inslag. Vi vill också utreda lättnader i bolagsskatten
för tillväxtföretag.
Sammanlagt förslog Folkpartiet att skatterna sänkas med nära 30 miljarder
kronor. Därtill kommer en sänkning av inkomstskatten med ca 10 miljarder kronor
som motsvaras av höjda försäkringspremier inom arbetslöshetsförsäkringen och
därför mest har karaktären av växling. Skattesänkningarna är i princip nästan
helt koncentrerade på att skapa förutsättningar för fler jobb. Ungefär 23
miljarder kronor avser lägre skatt på arbete. Resten avser bl.a. skattesänk-
ningar för att förbättra försörjningen med riskkapital. Enligt regeringens
kalkyler finns vid sekelskiftet ett ?utrymme? på 20 miljarder kronor. Om detta
utrymme skulle komma att realiseras, vilket är mer sannolikt och kan ske tidi-
gare med vår politik, anser vi att huvuddelen bör användas till skattelättnader
för låg- och medelinkomsttagare. Inräknat alla våra förslag torde vi kring
sekelskiftet ha nått ner till ett skattetryck kring 46 %.
En skattepolitik med den nämnda inriktningen lades fram i motionerna Fi212
och Sk735 av Lars Leijonborg m.fl. (fp). Motionerna innebar bl.a. att skatte-
reformen återupprättas med en återgång till en marginalskatt på högst 50 % och
med viktiga skattesänkningar för att få en positiv utveckling och en minskad
arbetslöshet. Bland skatteförslagen ingick också sänkt fastighetsskatt till 1,5
% och ytterligare lättnader till bl.a. permanentboende i attraktiva
fritidsområden. En höjd avdragsrätt för sparande i privata pensionsförsäkringar
ingick också bland förslagen. Åtgärderna skulle finansieras med besparingar med
samma belopp som skattesänkningarna, bl.a. på olika former av företagsstöd.
Våra förslag avslogs av riksdagen. En del av våra yrkanden återstår dock att
behandla. Under den aktuella rubriken behandlas motion Sk735 av Lars Leijonborg
m.fl. (fp) yrkandena 14 och 15 om ansvarsfulla skattesänkningar och en grön
skatteväxling. Vidare begär Lars Leijonborg m.fl. (fp) i motion A806 yrkande 13
ett uttalande om att man bör uppmärksamma de fattigdomsfällor som uppstår genom
höga marginalskatter och inkomstprövade bidrag och avgifter till framför allt
barnomsorgen.
Som anförs i motionen är de alltför höga marginaleffekterna utvecklings-
hämmande för den enskilde och därmed också för samhället. Dessa fattigdoms-
fällor bör minimeras inte endast genom att sänka marginalskatterna utan också
genom att öka det generella och minska det selektiva inslaget i
familjepolitiken. Vad som här har anförts bör riksdagen med bifall till motion
A406 yrkande 13 som sin mening ge regeringen till känna.
I den förstnämnda motionen framhålls att skattesänkningar inte får medföra
underskott i de offentliga finanserna och att det tvärtom är nödvändigt med ett
visst överskott i finanserna så länge som statsskulden överstiger 20 % av BNP.
Sänkt skatt måste därför finansieras med sänkta statsutgifter. När det gäller
skatteväxlingsproblematiken framhåller motionärerna att det är viktigt att kon-
kurrerande länder går fram i ungefär samma takt och att EU kan ses som ett
effektivt instrument för att lösa gränsöverskridande problem genom beslut om
gemensamma miljöskatter. Motionärerna noterar också att effektiva miljöskatter
leder till att de miljöfarliga verksamheterna - och därmed också skattebaserna
- minskar, vilket reducerar möjligheten att finansiera andra skattesänkningar
annat än temporärt.
Vi delar motionärernas uppfattning även i dessa frågor och anser att rege-
ringen vid utformningen av sina förslag bör beakta vad som här har anförts.
Med det anförda tillstyrker vi motion Sk735 i aktuella delar.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande skattepolitikens inriktning, skatteuttaget
m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:-Sk735 yrkandena 14 och 15 och
1997/98:-A806 yrkande 16 och med avslag på övriga motionsyrkanden som
behandlas i detta moment som sin mening ger regeringen till känna vad som
här har anförts om ansvarsfulla skattesänkningar och grön skatteväxling
och om vikten av att minimera s.k. fattigdomsfällor.
4. Skattepolitikens inriktning, skatteuttaget m.m. (mom. 1 - v)
Marie Engström (v) har
dels anfört följande:
Bland de motionsyrkanden som utskottet behandlar i detta sammanhang finns
yrkande 36 i motion Sk326 av Johan Lönnroth m.fl. (v) om en skatteväxling för
sänkt inkomstskatt och höjd skatt på energi och miljöskadlig konsumtion. De
frågor som tas upp i motionen ingår som ett av leden i den skattepolitik som
Vänsterpartiet lade fram i höstas i samband med behandlingen av budgetproposi-
tionen. Vänsterpartiet återkommer till den ekonomiska politiken i annat
sammanhang. Med anledning av det aktuella yrkandet bör dock framhållas att det
av flera skäl är viktigt att genomföra en sådan skatteväxling som motionärerna
förordar. Som framgår av motionen kan åtgärder av detta slag bidra till att
finansiera önskvärda sänkningar av skatten på arbete och samtidigt styra pro-
duktion och konsumtion i banor som gynnar hushållning med energi och natur-
resurser och motverkar sådant som är negativt för miljön. Skatteväxlingen måste
emellertid ses i ett samhällsekonomiskt sammanhang som tar hänsyn till syssel-
sättnings- och fördelningspolitiska effekter.
Enligt Skatteväxlingskommitténs slutbetänkande Skatter, miljö och syssel-
sättning (SOU 1977:11) skulle en selektiv skatteväxling, där arbetsgivar-
avgifterna sänks i de sektorer som har störst potential för ökad
sysselsättning, ha större möjligheter att minska arbetslösheten och öka
välfärden än generella skattelättnader. Som exempel nämndes då tjänstesektorn.
Debatten kring Tjänstebeskattningsutredningens förslag i betänkandet Skatter,
tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17) visar dock på stora gränsdrag-
ningsproblem med en särbehandling av vissa branscher. Som framhålls i motionen
krävs det ytterligare beredning av denna fråga.
Vad som här har anförts rörande skatteväxling bör riksdagen med bifall till
motion Sk326 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande skattepolitikens inriktning, skatteuttaget
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Sk326 yrkande 36 och med avslag
på övriga motionsyrkanden som behandlas i detta moment som sin mening ger
regeringen till känna vad som här har anförts rörande frågan om
skatteväxling.
5. Skattepolitikens inriktning, skatteuttaget m.m. (mom. 1 - mp)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Miljöpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken har
presenterats i motion Fi219 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp), som i motion
Sk325 också har utformat detaljerade förslag på skatteområdet i enlighet med
dessa riktlinjer. Motion Fi219 och de delar av motion Sk325 som berör
inkomstberäkningarna för 1998 har tagits upp av finansutskottet i samband med
budgetbehandlingen i höstas. Vad skatteutskottet nu behandlar under den
aktuella rubriken är bl.a. miljöpartiets förslag i huvudsakliga delar rörande
skattepolitiska åtgärder för år 1999 och senare.
Miljöpartiets förslag innebär att grundläggande fel i Sveriges ekonomi skall
rättas till genom en grön ekonomisk politik som på skatteområdet innebär en
skatteväxling från skatt på arbete till skatt på energi, råvaror och utsläpp. I
motionerna Sk325 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) och N311 av Birger Schlaug
m.fl. (mp) förordas också bättre villkor för små och medelstora företag och en
mer solidarisk fördelning av tillgångar och besparingar. Miljöpartiets
skattepolitik innebär att skattetrycket minskar med 1 % av BNP till år 2000 och
sedan ligger kvar på denna nivå under en överblickbar framtid. Den
skatteväxling som vi föreslår med lägre skatt på arbete och högre skatt på
energi, utsläpp och råvaruförbrukning omfattar 25 miljarder kronor t.o.m. år
2000 och 100 miljarder kronor inom 15 år. Förändringarna innebär bl.a. att
värnskatten behålls från en något högre inkomstnivå, att grundavdraget höjs för
lågavlönade och att arbetsgivaravgifterna och de allmänna egenavgifterna sänks.
Vår politik omfattar även ändringar av fastighetsskatten som behandlas under en
särskild rubrik i detta betänkande.
Våra förslag innebär att en nödvändig omläggning av den ekonomiska politiken
genomförs med sikte på att radikalt minska arbetslösheten och miljöproblemen.
Grundläggande och långsiktiga förändringar av ekonomins funktionssätt måste
genomföras för att utarmningen av naturresurserna och de ökade kostnaderna för
miljöförstöringen skall kunna stoppas. En grön skattereform där beskattningen
av arbete minskar och i stället skatterna på energi och miljöstörande utsläpp
höjs är en avgörande förutsättning för att miljöinriktade investeringar och
satsningar skall kunna ge avsedd effekt på sikt. Åtgärderna innebär också att
små och medelstora företag kan expandera och i ökad omfattning bidra till en
positiv utveckling.
För att vrida utvecklingen i rätt riktning yrkar jag bifall till motionerna
Sk325 och N311 i aktuella delar.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande skattepolitikens inriktning, skatteuttaget
m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:-Sk325 yrkandena 7 och 8, 11
och 12, 17, 34 och 35 och 1997/98:-N311 yrkandena 2 och 8 och med avslag
på övriga motionsyrkanden som behandlas i detta moment begär förslag från
regeringen om en sådan omläggning av skattepolitiken som här har
förordats.
6. Skattepolitikens inriktning, skatteuttaget m.m. (mom. 1 - kd)
Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande:
I samband med riksdagen ställningstaganden i höstas till den ekonomiska politi-
ken krävde vi att skattepolitiken läggs om för att sänka det totala
skattetrycket. De skattebelastningar på arbete, sparande och kapitalbildning
som försämrar förutsättningarna för företagande och investeringar måste
avskaffas. Som vi då framhöll är det synnerligen riskabelt att låta
skattetrycket överskrida nivån 50 % av BNP, vilket emellertid är vad som skett
sedan regimskiftet hösten 1994. Vi betonade också vikten av specifika
skattesänkningar för att förbättra företagsklimatet, särskilt för mindre och
medelstora företag inom tjänstesektorn, och underströk behovet av sådana
skattesänkningar som gör det möjligt för fler människor att leva på sin lön.
Där ingick också sänkt fastighetsskatt, en fråga som vi återkommer till senare
i detta betänkande.
Till de motioner från vårt håll, som återstår efter riksdagsbehandlingen i
höstas, hör Sk327 yrkande 16 och Jo757 yrkande 5 av Alf Svensson m.fl. (kd) och
Sk654 av Holger Gustafsson (kd) med allmänna krav på skattesänkningar med den
inriktning som vi nyss har angivit och med uttalanden om vissa besparingar och
om skatteväxling som ett led i finansieringen. Andra motioner från vårt håll
som framför allt inriktar sig på nödvändigheten av att på olika sätt nedbringa
skattekilarna inom den privata tjänstesektorn och andra åtgärder för att få
fram en expansion inom denna sektor behandlas i nästa reservation.
Vi vidhåller vår uppfattning att skattepolitiken måste läggas om och att det
krävs kraftiga skattesänkningar - omedelbart och på sikt - för att sätta fart
på Sverige och skapa en bättre tillväxt och fler riktiga arbetstillfällen.
Riksdagen bör med anledning av de här angivna motionerna hos regeringen begära
förslag om skyndsamma åtgärder i denna riktning.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande skattepolitikens inriktning, skatteuttaget
m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:-Sk327 yrkande 16, 1997/98:-
Sk654 och 1997/98:-Jo757 yrkande 5 och med avslag på övriga motionsyrkan-
den som behandlas i detta moment som sin mening ger regeringen till känna
vad som här har anförts om skattepolitikens inriktning.
7. Tjänstesektorn (mom. 2 - m, fp, kd)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger
Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Vid budgetbehandlingen i höstas anförde Moderaternas, Folkpartiets och Krist-
demokraternas företrädare i finansutskottet i en gemensam reservation (FiU1
reservation 1 i denna del) att särskilda insatser krävs för en expansion i den
privata tjänstesektorn, särskilt i fråga om tjänster till enskilda hushåll, som
påverkas mycket negativt av de stora skattekilarna på arbete. Enligt
reservationen borde en rejäl belysning av samtliga de förslag i denna riktning
som finns i debatten genomföras. I avvaktan härpå föreslogs att
arbetsgivaravgifter inte skall tas ut för sedvanliga hushållstjänster som
exempelvis städning, trädgårdsarbete och icke-subventionerad barn- och
äldreomsorg. Vidare föreslogs att en skattereduktion skall införas för den som
köper tjänsten. Förslaget var menat som ett provisorium under 1998 som skulle
fullföljas med permanenta regler fr.o.m. 1999.
Vi anser att regeringen skyndsamt bör lägga fram förslag av den angivna
innebörden. Därmed tillgodoses de aktuella motionsyrkandena om sådana åtgärder.
Vad som här har anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 2 hemställt
2. beträffande tjänstesektorn
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:-Sk321 yrkande 5, 1997/98:-
Sk629 yrkandena 1 och 2, 1997/98:-Sk653 yrkandena 1 och 2, 1997/98:-Sk659,
1997/98:-Sk700, 1997/98:-So407 yrkande 5, 1997/98:-N217 yrkande 13 och
1997/98:-A806 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som
här har anförts om åtgärder för expansion av tjänstesektorn.
8. Fallskärmsavtal m.m. (mom. 3 - v)
Marie Engström (v) har
dels anfört följande:
I motion A428 tar Johan Lönnroth m.fl. (v) upp den kraftiga kritik som från
många håll riktats mot att chefslönerna under 1980-talets överhettning drivits
upp till oetiskt hög nivå. Denna alltför höga lönenivå består fortfarande -
trots insikten om många överdrifter - och fortsätter till och med att öka,
tillsammans med häpnadsväckande fallskärmsavtal och andra förmåner. Kritiken
återfinns bl.a. i en rapport från Socialdemokraterna om ?Öppenhet, Tydlighet,
Rimlighet?, som är ett viktigt dokument i debatten kring fallskärmar, fiffel
och fusk. I motionen föreslås flera åtgärder med denna utveckling, bl.a. att
orimliga löner och andra ersättningar inom den statliga sektorn skall
omförhandlas och att regeringen bör föra samtal med det privata näringslivet om
åtgärder för att begränsa förmånerna bland toppchefer och andra höga
befattningshavare i det privata näringslivet till en etiskt hållbar nivå. Ett
av kraven i motionen går ut på att progressiviteten i beskattningen, som gör
höga ersättningar mindre värdefulla, inte bör urholkas och att regeringen bör
iaktta detta vid utformningen av sina skattepolitiska förslag.
Även yrkande 7 i motion Fi912 av Ingbritt Irhammar och Karin Israelsson (c)
och motion Sk702 av Eva Goës och Per Lager (mp) vänder sig mot denna
utveckling. De förslag som läggs fram i dessa motioner riktar sig särskilt mot
många alltför generösa fallskärmsavtal för dessa grupper och innebär att
beskattningen av sådana förmåner bör skärpas. Med tanke på de alltför stora
gränsdragningsproblem som detta skulle innebära kan jag inte ställa mig bakom
dessa förslag.
Enligt min uppfattning bör riksdagen ansluta sig till det aktuella förslaget
i Vänsterpartiets motion A428. Därmed tillgodoses till väsentlig del även de
angivna förslagen i motionerna Fi912 och Sk702.
dels vid mom. 3 hemställt
3. beträffande fallskärmsavtal m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-A428 yrkande 2 och med anledning
av motionerna 1997/98:-Fi912 yrkande 7 och 1997/98:-Sk702 som sin mening
ger till regeringen känna vad som här har anförts om att progressionen i
beskattningen bör upprätthållas så att värdet av alltför höga chefslöner
begränsas.
9. Fallskärmsavtal m.m. (mom. 3 - mp)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Motion Sk702 av Eva Goës och Per Lager (mp) går ut på att genomföra en särskild
beskattning av de s.k. fallskärmsavtalen. Yrkande 7 i motion Fi912 av Ingbritt
Irhammar och Karin Israelsson (c) och yrkande 2 i motion A428 av Johan Lönnroth
m.fl. (v) har samma inriktning. Bakgrunden till motionerna är en berättigad
kritik mot de kraftiga avgångsvederlag som i många fall utgår till personer som
haft chefspositioner, samtidigt som andra drabbats av besparingar och
nedskärningar inom den offentliga sektorn. Därtill kommer att förmånliga avtal
av detta slag i realiteten kan ha inneburit att olämpliga chefer blivit
särskilt belönade.
Det är ett rimligt krav att man ingriper mot dessa ersättningar genom
särskilda beskattningsregler, och det finns praktiska lösningar på de
gränsdragningsproblem som kan anses föreligga.
Ett annat förslag i motion Sk702 innebär att man också bör utreda hur
avgångsvederlag drabbar vanliga löntagare. Som anförs i denna motion är
avgångsvederlagen också en billig form för företagen att bli av med ej önsk-
värda, lågavlönade personer. Enligt motionen kan konsekvenserna i sådana fall
bli att den avskedade arbetstagaren förlorar sin rätt till ersättning från
försäkringskassan och tvingas gå raka vägen till socialen. Det är motiverat att
utreda hur man kommer till rätta med utslagningsproblemen i denna situation.
dels vid mom. 3 hemställt
3. beträffande fallskärmsavtal m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Sk702 och med anledning av
motionerna 1997/98:-Fi912 yrkande 7 och 1997/98:-A428 yrkande 2 hos
regeringen begär en utredning om en särskild beskattning av kraftiga
fallskärmsavtal till ledande befattningshavare och om de
utslagningsproblem som kan uppstå i samband med blygsamma avgångsvederlag
till vanliga löntagare.
10. Fastighetsskattens nivå (mom. 4 - m)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
I motionerna Fi912 av Ingbritt Irhammar och Karin Israelsson (c) yrkande 6,
Bo202 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 6 och Bo203 av Olof Johansson m.fl. (c)
yrkande 6 krävs bl.a. att fastighetsskatten på bostäder sänks från 1,7 till1,5
% av taxeringsvärdet. Som framgår av de olika skatteförslagen i samband med
budgetbehandlingen i höstas ingår en sänkning till 1,5 % också i Folkpartiets,
Miljöpartiets och Kristdemokraternas skattepolitik. Bakgrunden till dessa
yrkanden är bl.a. att höjningen av skatteuttaget från 1,5 till 1,7 % fr.o.m.
inkomståret 1996 i kombination med höjda taxeringsvärden har inneburit en
kraftigt ökad belastning för många boende. Skärpningarna har enligt vår upp-
fattning lett till alltför stora olägenheter. Eftersom många har drabbats hårt
bör man så snart som möjligt återgå till 1,5 %. Denna lägre procentsats bör
alltså tillämpas fr.o.m. 1998, dvs. normalt sett för hela det innevarande
beskattningsåret.
I ett flertal motioner krävs även andra åtgärder beträffande bostadsbeskatt-
ningen. Vi återkommer till dessa frågor i en särskild reservation rörande
inriktningen av bostadsbeskattningen.
dels vid mom. 4 hemställt
4. beträffande fastighetsskattens nivå
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Bo202 yrkande 4 i denna del och
med anledning av motionerna 1997/98:-Fi912 yrkande 6 och 1997/98:-Bo203
yrkande 6 i denna del antar följande
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1052) om statlig fastighetsskatt
Härigenom föreskrivs att procenttalet 1,7 i 3 § första stycket lagen (1994:-
1052) om statlig fastighetsskatt skall bytas ut mot procenttalet 1,5.
-------
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1998 och tillämpas första gången vid 1999
års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsskatt
för beskattningsår som påbörjats före utgången av juni 1996.
11. Fastighetsskattens nivå (mom. 4 - c, fp, mp, kd)
Rolf Kenneryd (c), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd) och Isa
Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
I motionerna Fi912 av Ingbritt Irhammar och Karin Israelsson (c) yrkande 6
Bo202 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 6 och Bo203 av Olof Johansson m.fl. (c)
yrkande 6 krävs bl.a. att fastighetsskatten på bostäder sänks från 1,7 till1,5
% av taxeringsvärdet. Som framgår av de olika skatteförslagen i samband med
budgetbehandlingen i höstas ingår en sänkning till 1,5 % också i Folkpartiets,
Miljöpartiets och Kristdemokraternas skattepolitik. Bakgrunden till dessa
yrkanden är att höjningen av skatteuttaget från 1,5 till 1,7 % fr.o.m.
inkomståret 1996 i kombination med höjda taxeringsvärden har inneburit en
kraftigt ökad belastning för många boende. Skärpningarna har enligt vår
uppfattning lett till så stora olägenheter att man nu bör återgå till
procentsatsen 1,5. Åtgärden leder till ett skattebortfall på 2,5 miljarder
kronor och bör inte påverka den statsbudget som har fastställts för 1998.
Nedsättningen bör alltså införas med verkan fr.o.m. den 1 januari 1999.
I ett flertal motioner krävs även andra åtgärder beträffande bostadsbeskatt-
ningen. Vi återkommer till dessa frågor i särskilda reservationer rörande
inriktningen av bostadsbeskattningen.
dels vid mom. 4 hemställt
4. beträffande fastighetsskattens nivå
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:-Fi912 yrkande 6 och 1997/98:-
Bo203 yrkande 6 i denna del och med anledning av motion 1997/98:-Bo202
yrkande 4 i denna del antar följande
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1052) om statlig fastighetsskatt
Härigenom föreskrivs att procenttalet 1,7 i 3 § första stycket lagen (1994:-
1052) om statlig fastighetsskatt skall bytas ut mot procenttalet 1,5.
-------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången vid
2000 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighets-
skatt för beskattningsår som påbörjats före utgången av juni 1997.
12. Inriktningen av bostadsbeskattningen (mom. 5 - m)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Som framhålls i motion Bo202 av Carl Bildt m.fl. (m) har fastighetsskatten fått
helt absurda effekter. Denna skatteform bör avvecklas i den ordning som före-
slås i motionen (yrkande 4). I ett första steg bör skatten sänkas till 1,5 % av
taxeringsvärdet fr.o.m. den 1 januari 1998. Denna åtgärd har vi nyss föreslagit
i en särskild reservation. Skatteuttaget bör sedan stegvis sänkas ytterligare
med 0,1 procentenhet per år ned till nivån 1,2 %. Vidare bör underlaget för
skatten begränsas genom att ta upp markvärdet endast till hälften och genom att
införa ett tak för att eliminera de stötande effekter som fastighetstaxeringen
annars kan medföra i vissa fall. För en del fastighetsägare begränsas
bostadskostnader också av vårt förslag att slopa förmögenhetsskatten. Vi
föreslår också att reglerna ändras så att krisårgångarna i hyresbeståndet inte
skall drabbas av höjd fastighetsskatt.
På sikt bör fastighetsskatten avvecklas helt. För att behålla den allmänna
symmetrin i beskattningen och motverka risken för att rätten till avdrag för
ränteutgifter ifrågasätts bör en beräknad schablonintäkt för egna bostäder tas
upp till beskattning som kapitalinkomst. Denna kapitalinkomst bör beräknas till
en väsentligt lägre nivå än vad som motsvarar dagens fastighetsskatt. Vårt för-
slag är att ta upp intäkten till 4 % av det taxerade byggnadsvärdet. Att endast
byggnadsvärdet räknas med i beskattningsunderlaget gör att förslaget i genom-
snitt leder till ett skatteuttag på 0,8 % av hela taxeringsvärdet.
Långsiktigt måste skattesystemet inom bostadsmarknaden förändras i syfte att
åstadkomma neutralitet i beskattningen av olika upplåtelseformer och att suc-
cessivt minska beskattningen av boendet som helhet. Enligt Moderata samlings-
partiets uppfattning bör skattesystemet inte vara konstruerat så att det gynnar
eller missgynnar vissa boendeformer. Hushållens val av bostad måste kunna ske
utifrån andra grunder än vad som är mest fördelaktigt från skattesynpunkt.
Vad vi här har anfört innebär att bostadsbeskattningen skyndsamt bör ses över
enligt vad som föreslås i motion Bo202 (yrkande 4 i denna del). Översynen bör
också belysa de frågor på detta område som tas upp i motionerna Sk601, Sk603,
Sk609, Sk633 och Sk675 från vårt håll. I den mån övriga motioner på detta
område inte därmed är tillgodosedda bör de avslås av riksdagen.
dels vid mom. 5 hemställt
5. beträffande inriktningen av bostadsbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Bo202 yrkande 4 i denna del, med
anledning av motionerna 1997/98:Sk601, 1997/98:-Sk603, 1997/98:Sk609,
1997/98:-Sk633 och 1997/98:Sk675 med avslag på övriga motionsyrkanden som
behandlas i detta moment som sin mening ger regeringen till känna vad som
här har anförts om en ändrad inriktning av bostadsbeskattningen.
13. Inriktningen av bostadsbeskattningen (mom. 5 - fp, mp, kd)
Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd) och Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Vi har i en gemensam reservation fullföljt våra krav om en omedelbar sänkning
av fastighetsskattens till 1,5 % av taxeringsvärdet. Vid sidan härav kräver vi
också andra ändringar i bostadsbeskattningen. Vi delar regeringens nu redovi-
sade uppfattning att en särskild parlamentarisk utredning bör tillsättas för
att se över utformningen av denna beskattning på något längre sikt. Vi anser
att det är av särskild vikt att reglerna omformas så att vissa grupper inte
längre drabbas på det sätt som nu är fallet, t.ex. fastboende i attraktiva
skärgårdsområden. Vidare bör miljöförbättringar inte längre straffas med
olämpliga skärpningar av beskattningen. Det är inte troligt att Fastighets-
taxeringskommittén inom ramen för de målsättningar som gäller för kommitténs
utredningsuppdrag kan utforma förslag som i tillräcklig grad tillgodoser dessa
krav. Frågorna bör därför ingå i det nu planerade utredningsuppdraget liksom
också frågan om att på sikt avskaffa fastighetsskatten i dess nuvarande form.
Vad som här har anförts bör riksdagen med anledning av de aktuella motionerna
som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 5 hemställt
5. beträffande inriktningen av bostadsbeskattningen
att riksdagen med anledning av de motionsyrkanden som behandlas i detta moment
som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om en
utredning av bostadsbeskattningen.
14. Inriktningen av bostadsbeskattningen (mom. 5 - v)
Marie Engström (v) har
dels anfört följande:
För att eliminera de problem som uppstår i och med dagens fastighetstaxe-
ringsmodell för bostadsbeskattningen bör man enligt Vänsterpartiets uppfattning
överväga att övergå till den s.k. Californiamodellen. Denna modell går ut på
att man som basvärde använder sig av den senaste köpeskillingen som sedan
räknas upp med en årlig koefficient. Som anförs i motion Sk326 av Johan
Lönnroth m.fl. (v), yrkande 18, kan denna modell t.ex. innebära en skälig
lösning på de aktuella problemen för dem som bor permanent i områden där en hög
efterfrågan på fastigheter för fritidsändamål driver upp priserna och därmed
också höjer taxeringsnivån för de fast bosatta.
En särskild fråga som Vänsterpartiet tar upp är det faktum att de enskilda
bostadsrätterna helt är undantagna från fastighetsbeskattningen, frånsett den
skatt som bostadsrättsföreningen betalar. Det gäller trots att bostadsrätterna
många gånger har mycket höga marknadsvärden och överlåts för höga köpeskil-
lingar. Bostadsrätterna är också förmånliga objekt när det gäller att komma
undan förmögenhetsbeskattning. I motion Sk326 yrkande 19 för vi fram tanken att
California-modellen också skulle kunna inbegripa bostadsrätter. För att undvika
dubbelbeskattning bör man samtidigt överväga att undanta bostadsrättsföreningar
från skatt.
När det gäller många allmännyttiga bostadsföretag konstateras i vår motion
att många taxeringsvärden ligger långt över det reella marknadsvärdet.
Speciellt tydligt är detta i de kommuner där antalet tomma lägenheter är stort.
Som föreslås i motionen (yrkande 20) bör frågorna utredas i syfte att undvika
att allmännyttan drabbas av de särskilda problem som detta kan medföra.
Vad som här har anförts bör riksdagen med bifall till motion Sk326 i dessa
delar som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 5 hemställt
5. beträffande inriktningen av bostadsbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Sk326 yrkandena 18-20 och med
avslag på övriga motionsyrkanden som behandlas i detta moment som sin
mening ger regeringen till känna vad som här har anförts angående en
omläggning av bostadsbeskattningen till Californiamodellen och om en
utredning av de allmännyttiga bostadsföretagens särskilda skatteproblem i
vissa områden med tomma lägenheter.
15. Förmögenhetsskatten (mom. 7 - m)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Den nya förmögenhetsskattelag som riksdagen antog våren 1997 leder till en
negativ utveckling av företagsklimatet och medför en mängd problem. I höstas
såg sig regeringen nödsakad att genomdriva avsevärda ändringar i den nya lag-
stiftningen, och dessa ändringar medför starka snedvridningar mellan olika
aktieägare. Vi vidhåller vår uppfattning att denna skatt bör slopas så snart
som möjligt och yrkar bifall till yrkande 3 i motion Sk324 av Bo Lundgren m.fl.
(m). Detta innebär att regeringen som första steg i en avveckling av
förmögenhetsskatten skyndsamt skall lägga fram lagförslag som innebär att
sambeskattningen avskaffas 1998, att gränsen för skatteplikt samtidigt höjs
till 1,2 miljoner kronor och att den nyinförda regeln om skatteplikt för aktier
som avregistrerats från börsens A-lista slopas.
De yrkanden om att avveckla förmögenhetsskatten och att slopa sambeskatt-
ningen av förmögenhet som framställs i motion Sk671 och i motionerna Sk628,
Sk631, Sk632 och Sk671 yrkande 3 skulle få verkningar först på längre sikt.
dels vid mom. 7 hemställt
7. beträffande förmögenhetsskatten
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Sk324 yrkande 3 och med anledning
av övriga motionsyrkanden som behandlas i detta moment begär att
regeringen skyndsamt lägger fram förslag till avveckling av
förmögenhetsskatten i enlighet med vad som här har anförts.
16. Förmögenhetsskatten (mom. 7 - c)
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
I motion Sk324 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 3 yrkas att förmögenhetsskatten
slopas stegvis fr.o.m. 1998 och i motion Sk671 av Agne Hansson och Sivert
Carlsson (c) yrkande 3 att den avvecklas på sikt. I motionerna Sk628 av Inger
René och Karin Falkmer (m), Sk631 av Peter Weibull Bernström och Jan Backman
(m) och Sk632 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) yrkas att sambeskattningen av
förmögenhet skall slopas. Det sistnämnda förslaget överensstämmer med den
ståndpunkt som vi har redovisat senast i samband med budgetbehandlingen i
höstas. Vi tillstyrker alltså dessa motioner. Däremot finns det inte något
utrymme för att nu besluta om att avskaffa förmögenhetsskatten. Vi avstyrker
därför yrkande 3 i motion Sk324 av Bo Lundgren m.fl. (m).
dels vid mom. 7 hemställt
7. beträffande förmögenhetsskatten
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:-Sk628, 1997/98:-Sk631 och
1997/98:-Sk632 och med avslag på övriga motionsyrkanden som behandlas i
detta moment som sin mening ger regeringen till känna vad som här har
anförts om att förmögenhetsskatten bör avvecklas på sikt och att
regeringen som ett led i en sådan avveckling bör lägga fram förslag om att
slopa sambeskattningen av förmögenhet.
17. Förmögenhetsskatten (mom. 7 - fp, kd)
Holger Gustafsson (kd) och Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Motion Sk671 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) yrkande 3 innebär att
förmögenhetsbeskattningen bör avvecklas på sikt. I motionerna Sk628 av Inger
René och Karin Falkmer (m), Sk631 av Peter Weibull Bernström och Jan Backman
(m) och Sk632 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) yrkas att sambeskattningen av
förmögenhet skall slopas. Förslagen i de sistnämnda motionerna överensstämmer
med den ståndpunkt som vi har redovisat i olika motioner senast i samband med
budgetbehandlingen i höstas. Vi tillstyrker alltså dessa motioner. Däremot
finns det inte något utrymme för att nu besluta om att avveckla
förmögenhetsskatten. Vi avstyrker därför yrkande 3 i motion Sk671 och yrkande 3
i motion Sk324 av Bo Lundgren m.fl. (m).
dels vid mom. 7 hemställt
7. beträffande förmögenhetsskatten
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk628, 1997/98:-Sk631 och
1997/98:-Sk632 och med avslag på övriga motionsyrkanden som behandlas i
detta moment begär att regeringen lägger fram förslag om att slopa
sambeskattningen av förmögenhet.
18. Byte av varor och tjänster (mom. 8 - mp)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Bytesringar och liknande arrangemang är ett exempel på hur man kan förbättra
sammanhållningen inom vissa områden och aktivera hyresgästerna. Bytesringar,
eller med en engelsk term Local Exchange and Trade System, är ett system för
att kunna byta varor eller tjänster med varandra, och dessa system kan vara
informella eller mer eller mindre utvecklade med bokföring av de tillgångar och
skulder som verksamheten inneburit för deltagarna. Risken är att bra initiativ
i denna riktning uteblir på grund av krångel med beskattning av de vanligtvis
ganska små värden som bytena rör sig kring.
Som anförs i motionerna Sk701 av Kia Andreasson m.fl. (mp) och Sk655 av Johan
Lönnroth m.fl. (v) bör frågan om beskattningen av bytesringar utredas i syfte
att underlätta verksamhet av detta slag. Jag yrkar alltså bifall till motio-
nerna.
dels vid mom. 8 hemställt
8. beträffande byte av varor och tjänster
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:-Sk655 och 1997/98:-Sk701 som
sin mening ger regeringen till känna att frågan om beskattningen av
bytesringar utreds i syfte att underlätta verksamhet i denna form.
19. Bisamhällen (mom. 9 - mp, kd)
Ronny Korsberg (mp) och Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande:
Förslaget i motion Sk705 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson (kd) om att
biodlare som inte har mer än 15 bisamhällen skall undantas från beskattning för
denna verksamhet motiveras av att den som har en mer begränsad verksamhet av
detta slag knappast kan uppnå någon lönsamhet. Enligt vad som gäller efter 1990
års skattereform omfattas emellertid också hobbybetonad verksamhet av en allmän
princip om skattskyldighet även för helt obetydliga belopp. I praktiken har
detta medfört en redovisningsskyldighet och ett sådant krångel att ett stort
antal medlemmar lämnat Sveriges Biodlares riksförbund och att myndigheternas
påtvingade klåfingrighet, som inte inneburit några nya skatteintäkter, lett
till att Sveriges behov av pollinerande bin blivit kraftigt eftersatt. Denna
utveckling medför också en fara för att oorganiserade bisamhällen utvecklas
till smitthärdar för allvarliga bisjukdomar.
Som anförs i motionen är det en enkel och adekvat lösning att återinföra en
fast gräns på 15 bisamhällen så att den som inte har en mer omfattande verk-
samhet än så undantas från bokföringsskyldighet och skatteplikt för denna
hobby. Det kan inte antas att åtgärden leder till något skattebortfall att tala
om, och skattemyndigheterna kan på detta sätt frigöra resurser till något mer
meningsfyllt. Motionärernas förslag bör alltså genomföras.
dels vid mom. 9 hemställt
9. beträffande bisamhällen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Sk705 som sin mening ger
regeringen till känna vad som här har anförts om att återinföra en fast
nedre gräns på 15 bisamhällen för skattskyldighet för biodling.
20. Föräldraaktivitet vid kommunala förskolor (mom. 11 - mp)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
I fristående förskolor i föräldraregi kan personalen avlastas vissa
arbetsuppgifter som utförs av föräldrarna själva, och de ekonomiska vinsterna
härav är så stora att avgifterna, trots lägre bidrag, kan hållas lägre än vid
de kommunala förskolorna. För att ge föräldrarna vid de kommunala förskolorna
samma möjlighet som föräldrakooperativen redan har bör, som anförs i motion
Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp), värdet av föräldrars arbete vid alla former
av föräldraaktiva förskolor undantas från beskattning. Även blygsamma
föräldrainsatser kan medföra att kommunen får lägre kostnad per barn, att
barnomsorgstaxan blir lägre och att barnen får väsentligt förbättrad omsorg.
Skattelagstiftningen bör alltså ändras så att den ekonomiska vinsten av
föräldrarnas arbete inte beskattas som lön eller skattepliktig förmån vid en
eventuell reduktion av barnomsorgsavgiften.
Motionen bör bifallas i denna del.
dels vid mom. 11 hemställt
11. beträffande föräldraaktivitet vid kommunala förskolor
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Ub807 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad som här har anförts om skattefrihet för
nedsättning av barnomsorgsavgiften i föräldraaktiva förskolor.
21. Tjänstebilar m.m. (mom. 13 - mp)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
De lättnader i tjänstebilsbeskattningen som har genomförts fr.o.m. 1997
finansierade genom att inte räkna upp skiktgränsen för statlig inkomstskatt.
Detta betyder i praktiken att alla som betalar statlig inkomstskatt på sina
förvärvsinkomster får betala för att ett fåtal skall få åka tjänstebil
billigare. Som anförs i motion Sk325 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) var
detta ett orimligt beslut som belyser nackdelarna med lättnaderna i tjänste-
bilsbeskattningen. I motionen begär Miljöpartiet förslag från regeringen om nya
regler för tjänstebilsförmån att gälla fr.o.m. 1999. De nya reglerna bör ha en
klar miljöinriktning och ge intäkter som minst motsvarar nivån före den senaste
omläggningen. I samband med dessa ändringar bör skiktgränsen för statlig
inkomstskatt uppräknas med ett belopp som motsvarar den uteblivna höjningen
1997. Miljöpartiets yrkanden i dessa hänseenden bör alltså bifallas.
dels vid mom. 13 hemställt
13. beträffande tjänstebilar m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Sk325 yrkande 6 och med avslag på
övriga motionsyrkanden som behandlas i detta moment som sin mening ger
regeringen till känna vad som här har anförts om nya regler för
beskattningen av förmånsbilar.
22. Glesbygdsavdrag och liknande (mom. 14 - mp)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
I motion T335 av Peter Eriksson (mp) framhålls att man genom politiska beslut
bör göra det möjligt för människor att bo kvar i glesbygden, eftersom gles-
bygden bidrar till betydande värden och kan utgöra en viktig bas för att bygga
ett långsiktigt uthålligt samhälle. I motionen diskuteras olika metoder för att
begränsa merkostnaderna för dem som bor kvar i glesbygden. En smidig åtgärd är
enligt motionen att införa någon form av glesbygdsavdrag vid beskattningen. Jag
instämmer i uppfattningen att regeringen bör utreda frågan om hur ett sådan
avdrag lämpligen bör utformas för att förbättra möjligheterna att bo kvar och
verka i glesbygden.
Motionerna Sk707 av Elving Andersson (c) och T231 av Elving Andersson m.fl.
(c) går i samma riktning och bör beaktas i utredningsarbetet.
dels vid mom. 14 hemställt
14. beträffande glesbygdsavdrag och liknande
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-T335 yrkande 1 och med anledning
av övriga motionsyrkanden som behandlas i detta moment som sin mening ger
regeringen till känna vad som här har anförts om en utredning av frågan om
ett glesbygdsavdrag.
23. Förmån av flygresor (mom. 16 - m)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Riksdagen fattade under riksmötet 1995/96 beslut om en ny individuell
beskattningsmodell för flygbolagsanställdas förmån att köpa flygresor till
rabatterade priser. En invändning mot det nya systemet var att de rabatterade
biljetterna också användes för att flyga mellan bostadsorten och stationerings-
orten och att det skulle vara oskäligt att ta upp värdet av sådana resor till
beskattning. I skatteutskottets betänkande 1995/96:SkU25 våren 1996 kommenteras
denna invändning med att visserligen skall reseförmånen även i dessa fall
beskattas men att avdrag medges för dessa resor i den mån kostnaderna
tillsammans med andra sådana resekostnader överstiger 6 000 kr.
En liten grupp flygbolagsanställda omfattas emellertid inte av dessa regler,
och det är de som är bosatta utomlands med tjänstgöring i svenska flygbolag.
Dessa personer beskattas i Sverige enligt lagen om särskild skatt för utlands-
bosatta. Detta innebär bl.a. att dessa källbeskattas och inte har
deklarationsrätt vare sig för inkomster eller förmåner och således inte kan
yrka avdrag för resor till och från arbetet.
Den flygbolagsanställde påförs ett förmånsvärde varje gång han flyger mellan
bostadsorten och stationeringsorten. I praktiken förekommer det fall där det är
fråga om många och långa resor, vilket leder till en beskattning av mycket höga
förmånsvärden. Eftersom en avdragsrätt saknas innebär detta att beskattningen
blir oskäligt hög.
Som framhålls i motion Sk617 av Carl Erik Hedlund (m) är det en liten grupp
personer som berörs av detta, och skattebortfallet för staten blir helt
försumbart om en resa per arbetsperiod till och från hemmet och orten för
arbetets påbörjande inte påfördes något förmånsvärde. För den enskilde
medborgaren och i den allmänna rättsuppfattningen skulle det däremot framstå
som en rättvis och rimlig åtgärd.
Våren 1996 skrev skatteutskottet, som var medvetet om att de nya reglerna
kunde skapa problem, att regeringen och Riksskatteverket noga bör följa erfa-
renheterna av den praktiska tillämpningen och föreslå de justeringar av
reglerna som kan visa sig motiverade. Trots att stora olägenheter har uppkommit
i de aktuella fallen har regeringen ändå underlåtit att lägga fram förslag till
de justeringar som behövs. Vad som behövs är att reglerna kompletteras så att
den som omfattas av lagen om särskild inkomstskatt för utlandsbosatta undantas
från förmånsbeskattning av en resa per arbetsperiod till och från bostadsorten
och arbetsorten. Vi tillstyrker motionärernas förslag om ett sådant undantag.
De nya reglerna bör tillämpas fr.o.m. inkomståret 1999, och regeringen bör
skyndsamt lägga fram förslag till den lagändring som behövs.
dels vid mom. 16 hemställt
16. beträffande förmån av flygresor
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Sk617 begär att regeringen
skyndsamt lägger fram förslag till ett sådant undantag från
förmånsbeskattning av flygresor som har angivits i reservationen.
24. Pensionssparande (mom. 18 - fp)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Våren 1995 halverades avdragsrätten för privata pensionsförsäkringar från 1
till 0,5 basbelopp. För dem som kommer ut sent i arbetslivet och har hyggliga
inkomster innebär denna begränsning att det blivit svårt och ibland omöjligt
att genom frivilliga försäkringar bygga upp en sammanlagd årlig pension som
står i en rimlig proportion till årslönen under den yrkesaktiva tiden. Som
anförs i motion Sf305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) finns det tvärtom anledning
att utvidga avdragsrätten utöver den tidigare nivån i och med att det nya
pensionssystemet successivt träder i kraft. Det finns anledning att anta att
många av dem som har haft högre inkomster under de senaste 10-15 åren av
yrkeslivet än vad de tidigare har haft kommer att vilja komplettera de allmänna
pensionerna och avtalspensionerna med privata försäkringar. Pensionsreformen
leder därför sannolikt till ett ökat intresse för privata kompletteringar. Vi
instämmer därför i motionärernas förslag att avdragsgränsen bör höjas och att
en nivå på 1,5 basbelopp är lämplig för detta syfte.
dels vid mom. 18 hemställt
18. beträffande pensionssparande
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Sf305 yrkande 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad som här har anförts om att avdragsrätten för
pensionsförsäkringspremier bör höjas från nuvarande 0,5 till 1,5
basbelopp.
25. Startkonto, kompetenskonto (mom. 19 - c)
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Ub810 kommer Sverige enligt vissa prognoser att ha närmare
900 000 personer i någon form av reguljär utbildning strax efter sekelskiftet.
Siffran kan tyckas exceptionell, men det är mycket som tyder på att Sverige
kommer att ha ca 20 % av arbetskraften i utbildning framöver.
För att långsiktigt skapa möjligheter för mer återkommande utbildning kommer
det att behövas ett kompletterande finansieringssystem, bl.a. på grund av att
studiestödet är för lågt för många som har byggt upp en viss ekonomisk
standard. Ett nytt finansieringssystem måste ge möjligheter till en rimlig eko-
nomisk försörjning under en utbildningstid mitt i livet. Det förslag som
Centerpartiet lägger fram i motion Ub810 om individuella kompetenskonton är ett
sådant finansieringssystem. Förslaget innebär att ansvaret delas mellan arbets-
tagare, arbetsgivare och samhälle och baseras på ett samhällskontrakt som
ställer kunskaps- och kompetensutveckling i centrum.
dels vid mom. 19 hemställt
19. beträffande startkonto, kompetenskonto
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Ub810 yrkande 18 och med avslag
på motion 1997/98:-Sk658 som sin mening ger regeringen till känna vad som
här har anförts om en skyndsam utredning angående ett nytt system med
kompetenskonto.
26. Startkonto, kompetenskonto (mom. 19 - kd)
Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande:
I motion Sk658 av Dan Ericsson m.fl. (kd) anförs att många som i dag arbetar
ute i näringslivet genom åren säkerligen har haft idéer om uppfinningar som av
ekonomiska skäl inte har förverkligats. Därmed har vårt land gått miste om de
möjligheter till utveckling och arbetstillfällen som dessa idéer kan ha
inneburit. Som anförs i motionen måste det vara en väsentlig uppgift att finna
former för att frigöra denna resurs.
Motionärerna föreslår att man skall införa en möjlighet att avsätta en del av
sin lön till ett räntelöst konto hos Riksbanken för att på några år kunna samla
ett startkapital för att kunna förverkliga sin innovation. Efter en femårstid
skall man kunna pröva möjligheten att bli innovatör och då kunna använda
kapitalet på startkontot för omkostnader av olika slag i den nya verksamheten.
De medel som sätts av till kontot skall beskattas när de börjar användas.
Jag instämmer i uppfattningen att förslaget bör prövas som ett i raden av
idéer om hur vi på bästa sätt skall ta vara på de innovationer som ännu inte är
förverkligade.
dels vid mom. 19 hemställt
19. beträffande startkonto, kompetenskonto
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Sk658 och med avslag på motion
1997/98:-Ub810 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad som
här har anförts om att inrätta ett startkonto för innovatörer.
27. Reavinst på fastigheter m.m. (mom. 21 - m)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk639 tillhör reavinstreglerna det mest komplicerade i det
svenska skattesystemet. Reglerna har ändrats vid ett flertal tillfällen, och
ändringarna har givit olika signaler vad gäller krav på deklarationsunderlag.
Att redovisa en korrekt reavinstberäkning är, särskilt efter en lång tids
innehav av en fastighet, förenat med stora svårigheter. 1990 års skattereform
innebar så kraftiga skärpningar av reavinstbeskattningen att särskilda
övergångsregler infördes fram till det kommande sekelskiftet. Dessa ändringar,
i förening med ytterligare skärpningar som har genomförts efter skattereformen,
kan drabba många mycket hårt, särskilt om de förvärvat sin fastighet för lång
tid sedan. Som reglerna har utformats kan de leda till skattebetingade
transaktioner för att kringgå reglerna.
Enligt vår uppfattning är det nödvändigt att omgående se över
reavinstreglerna för fastigheter. Det gäller att skapa en lösning som kan
tillämpas under lång tid. Utredningssvårigheterna för långa innehav måste
beaktas särskilt, och reglerna bör utformas på ett sätt som begränsar
beskattningen i olika situationer till en rimlig nivå.
Vad som här har anförts bör riksdagen med bifall till motion Sk639 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 21 hemställt
21. beträffande reavinst på fastigheter m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Sk639 och med avslag på övriga
motionsyrkanden som behandlas i detta moment som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts i reservationen om en översyn av
reavinstbeskattningen vid försäljning av fastigheter.
28. Kommunernas beskattningsrätt, m.m. (mom. 22 - v)
Marie Engström (v) har
dels anfört följande:
I många länder ingår fastighetsskatten i den kommunala skattebasen. Enligt
Vänsterpartiets uppfattning finns det flera skäl som talar för en sådan
ordning. Det är t.ex. kommunerna som svarar för den infrastruktur som krävs för
att en fastighet skall kunna användas. Riksdagen bör därför - med bifall till
motion Sk326 i denna del - som sin mening ge regeringen till känna att det bör
utredas om fastighetsskatten kan överföras till det kommunala
beskattningsområdet.
dels vid mom. 22 hemställt
22. beträffande kommunernas beskattningsrätt, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Sk326 yrkande 16 och med avslag
på motion 1997/98:Sk714 begär en utredning om överföring av
fastighetsskatten till det kommunala beskattningsområdet.
29. Stiftelsen Framtidens kultur (mom. 23 - mp)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Stiftelsen Framtidens kultur har instiftats av medel ur löntagarfonderna, och
styrelsen är utsedd av riksdagen. Stiftelsen lämnar stöd till olika projekt som
har varaktig betydelse för kulturlivet. Bidragen utgår i allt väsentligt till
institutioner och föreningar men i särskilda fall även i form av skattefria
stipendier till enskilda personer.
Ideella föreningar som har kulturell karaktär är i allmänhet befriade från
inkomstbeskattning. Motsvarande regler gäller inte för stiftelser. Här krävs
att stiftelsen antingen är upptagen i den s.k. katalogen över undantagna
institutioner eller att den uppfyller vissa särskilt angivna ändamål, som
ansetts tillräckligt ?allmännyttiga?. Hit hör inte kulturen. Den översyn som
Stiftelse- och föreningsskattekommittén (SOU 1995:53) genomfört beträffande
dessa ålderstigna regler bör snarast redovisas för riksdagen. Det är angeläget
att dagens värderingar snarast får genomslag i lagstiftningen och att
stiftelser som - i likhet med Stiftelsen Framtidens kultur - tillgodoser
angelägna kulturella ändamål skattebefrias. Regeringen bör skyndsamt lägga fram
förslag i denna riktning.
Vad som här har anförts bör riksdagen med bifall till motion Kr270 yrkande 8
som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 23 hemställt
23. beträffande Stiftelsen Framtidens kultur
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Kr270 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad som här har anförts om skattebefrielse för
Stiftelsen Framtidens kultur.
30. Taiwan (mom. 25 - m, fp, kd)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger
Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Taiwan tillerkänner Exportrådets kontor i Taipei en status på hög nivå med en
skattefrihet och viseringsrätt som är likvärdig med diplomatiska representa-
tioner. Motsvarande uppgifter fullgörs i Sverige av Taiwans representations-
kontor i Stockholm, som i realiteten fungerar som en utländsk ambassad.
Mot bakgrund av det ständigt växande utbytet mellan Sverige och Taiwan bör
Sverige som en gest av goodwill ge Taiwans kontor i Stockholm en skattemässig
likabehandling med den som -Exportrådets kontor får i Taipei. Det är också
viktigt att skapa ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Taiwan, inte
minst för att underlätta för de svenska företag som är verksamma där och för de
taiwanesiska företag som är intresserade av att investera i Sverige. Att vi
saknar formella diplomatiska förbindelser med Taiwan utgör inte något hinder
mot att lösa dessa frågor på ett praktiskt sätt, t.ex. såsom har skett i
Tyskland, Frankrike och Österrike beträffande Taiwans representationskontor i
dessa länder och i dubbelbeskattningsavtal mellan Taiwan och Australien och
Kanada.
Regeringen bör skyndsamt vidta de åtgärder som behövs för att lösa dessa
frågor. Vad som här har anförts bör riksdagen med bifall till motionerna som
sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 25 hemställt
25. beträffande Taiwan
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:-Sk614 och 1997/98:U627
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts
om behovet av att lösa frågorna om skattefrihet för Taiwans
representationskontor och om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Taiwan.
Särskilda yttranden
1. Förmögenhetsskatten (mom. 7 - v)
Marie Engström (v) anför:
I Vänsterpartiets skattepolitik ingår att förmögenhetsskatten skärps och
förbättras i olika hänseenden. Enligt vår uppfattning kan frågan om
sambeskattningen av förmögenheter omprövas som ett led i en sådan
skattepolitik. De aktuella förslagen om slopad sambeskattning har en annan
inriktning, och vi kan inte ställa oss bakom dessa förslag.
2. Förmögenhetsskatten (mom. 7 - mp)
Ronny Korsberg (mp) anför:
Miljöpartiet är inte berett att slopa förmögenhetsskatten utan en föregående
utredning för att se om man kan lösa problemen med denna skatt eller om skatten
kan slopas och ersättas av andra skatter. Sambeskattningen av förmögenheter bör
enligt vår uppfattning slopas, men detta bör ske i kombination med en höjning
av bolagsskatten. Vi återkommer till dessa frågor i annat sammanhang. Det
anförda innebär att vi inte nu kan ställa oss bakom de aktuella förslagen på
förmögenhetsskattens område.
3. Barnomsorg (mom. 12 - m)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) anför:
Kraven i motionerna Ub204 och Ub212 om skattereduktion för styrkta barn-
omsorgskostnader är kopplade till andra yrkanden i motionerna. Dessa yrkanden
har behandlats i utbildningsutskottets betänkande 1997/98:UbU5 (mom. 2, 10 och
18) och har avslagits av riksdagen. Enligt vår uppfattning finns det inte
anledning att nu gå in närmare på motionärernas förslag i aktuella delar.
Frågan om avdrag för kostnader för barnomsorg ingår i våra skattepolitiska
motioner, och vi återkommer till denna fråga i annat sammanhang.
4. Pensionssparande (mom. 18 - m)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) anför:
Avdragsgränsen för pensionsförsäkringspremier bör enligt vår uppfattning återgå
till 1 basbelopp, och vi återkommer till denna fråga i annat sammanhang. Vi har
alltså inte något särskilt yrkande med anledning av de aktuella motionerna.