I betänkandet behandlar utskottet två motionsyrkanden som rör riksdagens beslut
om landbeskattning av sjömännen fr.o.m. den 1 januari 1998. Motionärerna anser
att den beslutade övergången till landbeskattning kan ge skatteskärpningar för
vissa grupper och yrkar att beslutet upphävs och att sjömansskatten behålls
under ytterligare några år. Utskottet avstyrker förslaget men föreslår en
justering av sjömännens landbeskattning som innebär att sjöinkomstavdraget och
skattereduktionen för sjömän i när- och fjärrsjöfart höjs med vardera 1 000 kr.
Vid betänkandet fogas en reservation (m, fp, kd).
Motionerna
1997/98:Sk704 av Lennart Brunander och Kjell Ericsson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skjuta upp beslutet att avskaffa sjömansskatten i minst tre år.
1997/98:T623 av Erling Bager (fp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bibehålla sjömansskatten.
Utskottet
Motionerna
I motionerna Sk704 yrkande 2 av Lennart Brunander och Kjell Ericsson (c) och
T623 yrkande 6 av Erling Bager (fp) begär motionärerna tillkännagivanden till
regeringen om att riksdagens beslut om landbeskattning för sjömännen fr.o.m.
den 1 januari 1998 skall skjutas upp. Enligt motionärerna kommer stora grupper
sjömän att drabbas av skattehöjningar vid övergången till landbeskattning.
Detta försämrar den svenska rederinäringens konkurrenskraft och medför en ökad
risk för utflyttning av tonnage. Enligt motionärerna kommer omläggningen mycket
olägligt eftersom andra länder som Norge och Nederländerna nu inför system som
ökar konkurrenskraften hos sina flottor.
Ställningstagande
Lagen om sjömansskatt tillkom 1958 som ett led i ett nordiskt samarbete och
syftade till en likformig beskattning av de nordiska sjömännen. Lagen har också
fyllt detta syfte under en period. Numera har dock sjömansskatten upphävts i
övriga nordiska länder.
I Sverige har frågan om en övergång till landbeskattning med särskilda avdrag
för sjömännen utretts sedan 1980-talet. Även om något förslag inte kunde läggas
fram under skattereformen klargjordes att det pågick ett arbete i syfte att
avskaffa sjömansskatten och i stället införa ett särskilt sjöinkomstavdrag
(prop. 1990/91:54). Arbetet med översynen av sjömansskatten redovisades
härefter i promemorian Beskattning av sjömän (Ds 1991:41), som har legat till
grund för beslutet att ersätta sjömansskatten med en landbeskattning med
sjöinkomstavdrag och skattereduktion (prop. 1995/96:227, bet. 1996/97:SkU3).
Bakom riksdagens beslut ligger ett önskemål om att så långt möjligt
upprätthålla skattereformens principer om en likformig beskattning. Sjömännens
inkomster och förmåner skall därför enligt riksdagens beslut följa de regler
som gäller för andra inkomsttagare.
Även med denna utgångspunkt har det emellertid varit nödvändigt att ta
särskilda hänsyn vid utformningen av sjömännens landbeskattning. De
konkurrensförhållanden som gäller för rederinäringen och de stöd som lämnas
till motsvarande näringar i andra länder har gjort det nödvändigt att vidta
särskilda åtgärder för att stärka den svenska rederinäringens konkurrenskraft.
Ett särskilt bidrag på 29 000 kr plus inlevererad sjömansskatt utgår för
närvarande till rederier som har svenska handelsfartyg i viss utrikes trafik.
Syftet är att sänka bemanningskostnaderna, och riksdagen har så sent som hösten
1996 fattat beslut om att bibehålla detta stöd ytterligare fem år (prop.
1996/97:1, bet. 1996/97:TU1). Vidare bidrar sjömansskattens låga nivå till att
ytterligare sänka bemanningskostnaderna.
Det har mot denna bakgrund varit nödvändigt att bibehålla en låg skattenivå
för sjömännen vid övergången till landbeskattning. Riksdagens beslut innebär
därför också att landbeskattningen kompletteras med ett särskilt
sjöinkomstavdrag och en skattereduktion för den som har sjöinkomst. Avdraget
och skattereduktionen fastställdes hösten 1996 till belopp som då bedömdes ge
ett statsfinansiellt neutralt utfall.
Enligt utskottets mening kan det inte komma i fråga att ändra beslutet om en
övergång till landbeskattning för sjömännen när mindre än en månad kvarstår
till ikraftträdandet. Eftersom mer än ett år gått sedan riksdagens beslut har
efterkommande reformer på skatteområdet medfört att en rekonstruktion av det
regelsystem som gäller sjömansskatten inte längre är en fråga om ett enkelt
upphävande av det tidigare beslutet. Enligt utskottets uppfattning skulle det
vara oansvarigt att upphäva beslutet i detta sena skede, och utskottet är
därför inte berett att tillstyrka motionärernas yrkanden om ett
tillkännagivande med denna inriktning.
Utskottet har med anledning av motionerna gjort en förnyad genomgång av de
kalkyler som ligger till grund för sjöinkomstavdraget och skattereduktionen och
har härvid beaktat de regler som kommer att gälla vid 1999 års taxering. Enligt
utskottets mening är det motiverat med en uppjustering av det sjöinkomstavdrag
och den skattereduktion som skall gälla för sjömän i närfart och fjärrfart inom
landskattesystemet med vardera 1 000 kr i syfte att hålla övergången neutral
för sjömännen som grupp. Avsikten är inte att genomföra en tillfällig jämkning
av reglerna i samband med övergången, utan den nivå som utskottet föreslår är
resultatet av en bedömning av vad som bör gälla för sjömännen mer permanent.
Utskottet föreslår att justeringen genomförs och lägger i hemställan fram de
förslag till lagändringar som är nödvändiga.
Den justering som utskottet föreslår i syfte att lägga beskattningen på en
för gruppen neutral nivå innebär inte att skatteskärpningar kan undvikas.
Skälet är att fördelningsprofilen inom sjömansskatten skiljer sig från den
fördelningsprofil som gäller inom landbeskattningen. Det är bl.a.
sjömansskattelagens regler om beskattning av engångsbelopp och den gradvis
ökande andelen sådana utbetalningar som har lett till att sjömän med höga
inkomster har fått en förhållandevis förmånlig beskattning. Eftersom den
fördelningsprofil som gäller inom landskattesystemet även bör gälla sjömännen -
om än på en lägre nivå - medför därför en neutralt utformad övergång att sjömän
i de nedre inkomstskikten får skattelättnader och att sjömän i de övre skikten
får skattehöjningar, i vart fall om de använt sig av möjligheten att sänka sin
skatt genom att ta ut en större del av inkomsten i form av engångsbelopp.
Det är enligt utskottets mening svårt att med en rimlig teknik anpassa
landskattereglerna så att de återspeglar de olika möjligheter som
sjömansskatten ger, och utskottet anser inte heller att en sådan mer
långtgående anpassning av sjömännens landskattesystem är förenlig med målet om
en likformig beskattning. Utgångspunkten bör vara att de regler och den
fördelningsprofil som gäller för övriga inkomsttagare också skall tillämpas på
sjömännen, även om det sker på en lägre nivå. När det gäller de
skatteskärpningar som kan inträffa i de högre inkomstskikten kan det också
framhållas att värnskatten i dess nuvarande utformning tillämpas sista gången
vid 1999 års taxering och att en skatteskärpning kan komma att begränsa sig
till det första året i landskattesystemet.
Utskottet är sammanfattningsvis medvetet om att systemet med utbetalningar av
lön i form av engångsbelopp bl.a. har berott på svårigheterna att rekrytera
befäl. Utskottet ser dock ingen möjlighet att nu särskilt kompensera de sjömän
som på grund härav får skattehöjningar vid övergången till landskatteregler.
Utskottet är alltså inte berett att nu tillstyrka ytterligare justeringar av
landskattereglerna men förutsätter att regeringen följer utvecklingen och vid
behov återkommer till riksdagen med de förslag till ändringar som bedöms
påkallade.
När det gäller rederinäringens konkurrenssituation har Utredningen (K
1997:01) om sjöfartens struktur- och kapitalsituation den 21 november lagt fram
ett delbetänkande där man föreslår en fördubbling av rederistödet. Regeringen
har också i ett beslut den 6 november 1997 (K 97/3309) redovisat sin bedömning
av den svenska sjöfartspolitiken och inriktningen på det fortsatta arbetet.
Avsikten är bl.a. att den kartläggning som genomförts av Utredningen om
sjöfartens struktur- och kapitalsituation skall ligga till grund för ett beslut
om erforderliga åtgärder. Inriktningen är att man snabbt skall pröva
förutsättningarna för att reducera bemanningskostnaderna och i regeringens
beslut redovisas också flera olika åtgärder. Enligt utskottets bedömning medför
en övergång till landbeskattning inte någon försämring av möjligheterna att
finna lösningar på detta område.
Med det anförda föreslår utskottet att såväl sjöinkomstavdraget som
skattereduktionen höjs med 1 000 kr i när- och fjärrsjöfart och att
motionsyrkandena avslås.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande sjömännens beskattning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk704 yrkande 2 och 1997/98:T623
yrkande 6 och antar följande
1. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att 49 § kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse
enligt lagen (1996:1331) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
-------------------------------------------------------
| 49[1] § |
-------------------------------------------------------
|Skattskyldig som uppburit | Skattskyldig som|
|sjöinkomst under ett helt |uppburit sjöinkomst under|
|år medges sjöinkomstavdrag |ett helt år medges|
|med 34 000 kronor vid |sjöinkomstavdrag med 35|
|anställning på svenskt |000 kronor vid anställning|
|handelsfartyg som går i |på svenskt handelsfartyg|
|närfart och med 35 000 |som går i närfart och med|
|kronor vid anställning på |36 000 kronor vid|
|svenskt handelsfartyg som |anställning på svenskt|
|går i fjärrfart. |handelsfartyg som går i|
| |fjärrfart. |
-------------------------------------------------------
|Skattskyldig som uppburit sjöinkomst under en del av|
|ett år medges sjöinkomstavdrag med en|
|trehundrasextiofemtedel av belopp som anges i första|
|stycket för varje dag under vilken sjöinkomst|
|uppburits. |
-------------------------------------------------------
|Sjöinkomstavdraget avrundas nedåt till helt hundratal|
|kronor. |
-------------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse 1996:1331.
2. Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 11 § skattebetalningslagen (1997:483) skall
ha följande lydelse.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
-------------------------------------------------------
| 11 kap. |
| 11 § |
-------------------------------------------------------
|Skattereduktion medges en skattskyldig för underskott|
|av kapital enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om|
|statlig inkomstskatt. Skattereduktionen skall uppgå|
|till 30 % av den del av underskottet som inte|
|överstiger 100 000 kronor och 21 % av resten. |
-------------------------------------------------------
|Skattskyldig som haft | Skattskyldig som haft|
|sjöinkomst enligt punkt 1 |sjöinkomst enligt punkt 1|
|av anvisningarna till 49 § |av anvisningarna till 49 §|
|kommunalskattelagen (1928: |kommunalskattelagen (1928:|
|370) under ett helt år |370) under ett helt år|
|medges skattereduktion med |medges skattereduktion med|
|8 000 kronor vid |9 000 kronor vid|
|anställning på svenskt |anställning på svenskt|
|handelsfartyg som går i |handelsfartyg som går i|
|närfart och med 13 000 |närfart och med 14 000|
|kronor vid anställning på |kronor vid anställning på|
|svenskt handelsfartyg som |svenskt handelsfartyg som|
|går i fjärrfart. |går i fjärrfart.|
|Skattskyldig som haft |Skattskyldig som haft|
|sjöinkomst under en del av |sjöinkomst under en del av|
|ett år medges |ett år medges|
|skattereduktion med en |skattereduktion med en|
|trehundrasextiofemtedel av |trehundrasextiofemtedel av|
|det belopp som anges i |det belopp som anges i|
|föregående mening för |föregående mening för|
|varje dag med sjöinkomst. |varje dag med sjöinkomst.|
-------------------------------------------------------
|Skattereduktion sker i första hand för sjöinkomst och|
|därefter för underskott i kapital. Skattereduktion|
|sker endast i fråga om kommunal inkomstskatt, statlig|
|inkomstskatt och statlig fastighetsskatt. |
-------------------------------------------------------
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
res. (m, fp, kd)
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 27 november 1997
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),
Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn
Ericson (s), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v), Ulla Wester-Rudin (s), Jan-
Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd), Lars U Granberg
(s), Carl Erik Hedlund (m), Inga Berggren (m) och Karin Pilsäter (fp).
Reservation
Sjömansskatten
Karl-Gösta Svenson (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Inga Berggren (m) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Handelsflottan har under 1997 minskat under svensk flagg. Detta trots att
riksdagen beslutat om en långsiktig politik och konkurrensutjämnande villkor
för den svenska handelsflottan. Orsaken till minskningen är att
konkurrensförhållandena mellan EU-länderna dramatiskt har förändrats under
slutet av 1996 och 1997. EU:s riktlinjer för statligt stöd har givit
möjligheter till att skapa förutsättningar för sjöfartsnäringen att minska sina
kostnader för de ombordanställda och för bolagen. Länder som Holland och Norge
har nya regelverk som innebär mycket gynnsammare utvecklingsmöjligheter med
lägre kostnadsnivåer för den nationella flottan.
Riksdagen har beslutat att sjömansskatten skall avskaffas från och med den 1
januari 1998. Eftersom reglerna i andra länder ändras kommer de att kraftigt
avvika från vad som gäller i Sverige och då uppstår problem. Vissa grupper
sjömän kommer att få stora skattehöjningar vid övergången och det finns en risk
för att många ombordanställda flyttar till andra länder och tar anställning på
båtar där. Denna omläggning genomförs samtidigt som andra länder, t.ex. Norge
och Nederländerna, inför system som gör deras flottor mer konkurrenskraftiga.
Att i det läget försämra svensk sjöfarts konkurrenskraft med ett slopande av
sjömansskatten är klart olämpligt och kan leda till brist på svenska sjöbefäl
och utflaggning.
Riksdagens beslut om en övergång till landbeskattning för sjömännen är inte
neutral vad gäller sjömännens nettoinkomster. Detta är också anledningen till
att parterna inom näringen protesterat mot beslutet och velat diskutera
förändringar. Det har hela tiden stått klart att parterna är beredda att
medverka till en lösning som ger ett neutralt utfall även för individerna.
Trots detta har regeringen inte velat diskutera några förändringar i beslutet.
Utskottets majoritet har nu i elfte timmen valt att genomföra en justering av
sjömännens landskatteregler som något förbättrar läget. Trots att man varit
medveten om att parterna vill ha en lösning som ger ett neutralt utfall för
individerna har man inte brytt sig om att ens diskutera de förslag som parterna
lagt fram. I stället har man på samma sätt som regeringen valt att hålla fast
vid den ursprungliga modellen. Kritiken kvarstår därför. I en bransch som är
utsatt för ett hårdnande konkurrenstryck som bl.a. tar sig uttryck i förmånliga
villkor för de anställda och rederierna är det utmanande att utsätta en viktig
grupp inom näringen för skattehöjningar som kan komma att uppgå till flera
tusen kronor per månad. Den justering som utskottet föreslår ger en
förbättring på ca 1 500 kronor per år.
Vi anser att det finns en god möjlighet att ändra beslutet om en övergång
till landsbeskattning på ett sådant sätt att man undviker de negativa
effekterna för näringen. Parterna har förklarat sig beredda att ställa upp på
lösningar med en statsfinansiellt neutral utformning. Regeringen bör nu
utarbeta en ny modell för sjömännens landbeskattning i samråd med parterna och
härefter återkomma till riksdagen med ett förslag om nya regler.
För att undvika att de enskilda sjömännen utsätts för kraftiga
inkomstförändringar måste beslutet om en övergång till landbeskattning den 1
januari 1998 skjutas upp. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till
riksdagen med förslag till de lagändringar som behövs.
Det anförda bör riksdagen med anledning av de aktuella motionerna som sin
mening ge regeringen till känna.
dels hemställt
beträffande sjömännens beskattning
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk704 yrkande 2 och
1997/98:T623 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts om att sjömansskatten skall behållas tills vidare och i avvaktan
på att regeringen återkommer med ett förslag som kan accepteras av alla
parter inom rederinäringen.