I detta betänkande behandlas ett antal motionsyrkanden om socialavgifter väckta
under den allmänna motionstiden år 1997.
Med anledning av en motion föreslår utskottet ett tillkännagivande om att
regeringen bör låta göra en kartläggning av systemet med vinstandelsstiftelser
för att utröna vilken betydelse dessa har för de anställdas inflytande i
företaget. Kartläggningen bör avse förekomsten av vinstandelsstiftelser,
sammansättningen av deras styrelser samt ekonomin i stiftelserna.
Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden.
Till betänkandet har fogats tio reservationer och sex särskilda yttranden.
Motionerna
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1997
1997/98:Sf222 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsrätt på
arbetsgivaravgiften inom detaljhandeln.
1997/98:Sf228 av Lilian Virgin och Britta Sundin (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda
möjligheterna till en lösning av problemet med sociala avgifter avseende arvode
till god man.
1997/98:Sf241 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, kd) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning av ideella ungdomsföreningars skyldighet att
betala socialavgifter.
1997/98:Sf244 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att den kommer med ett förslag om att införa
avgiftsbefrielse vad gäller arbetsgivaravgift på hushållstjänster och
hushållsnära tjänster.
1997/98:Sf251 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att slopa
arbetsgivaravgifterna för enklare hushållstjänster samt att införa s.k.
servicecheckar.
1997/98:Sf254 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att ändringar i lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster, ändringar i lagen (1962:381) om allmän
försäkring och ändringar i lagen (1981:691) om socialavgifter återställs till
den lydelse de hade innan särskild löneskatt infördes på vinstandelsstiftelser
i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen beslutar att 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring skall ges följande tillägg: ?Om arbetsgivaren är ett
fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag skall vid beräkningen inte
bortses från ersättning överstigande ½ basbelopp som stiftelsen lämnar till
sådan företagsledare eller delägare i företaget eller denne närstående person
som avses i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen ... ?
3. att riksdagen beslutar att 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring skall ges följande tillägg: ?Detta gäller dock endast om de
bidrag arbetsgivaren lämnat till stiftelsen varit avsedda att vara bundna under
minst tre kalenderår och att på likartade villkor tillkomma en betydande del av
de anställda samt att arbetsgivaren aktivt verkar för att styrelsen i
vinstandelsstiftelsen består av en majoritet av ledamöter från anställd
personal. Det åligger arbetsgivarens ansvar att visa på att aktiva åtgärder
vidtagits i syfte att få till stånd en styrelse med personalmajoritet ... ?.
1997/98:Sf263 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta ut avgifter till försäkringen på inkomster över 7,5
basbelopp.
1997/98:Sf265 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om uttag av egenavgifter på inkomster över 7,5
basbelopp enligt vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att egenavgifter som finansieringsform på sikt bör tas bort,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om egenavgifternas felaktiga fördelningsprofil,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om minskade skatteintäkter för kommuner och landsting.
1997/98:Sf266 av Ingbritt Irhammar och Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att även företag med säsongssysselsättning skall ha möjlighet att fullt ut
utnyttja den utökade nedsättningen av arbetsgivaravgifterna som riksdagen
införde under våren 1997.
1997/98:Sf274 av Åsa Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en regelöversyn i syfte att
underlätta tjänsteproduktion i hushållssektorn inom ramen för olika
organisationsformer.
1997/98:Sf285 av Krister Örnfjäder och Björn Ericson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
socialavgifter.
1997/98:Fi403 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare sänkning av
egenavgifterna åren 1999 och 2000 i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Jo228 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den säsongsanställda arbetskraften inom trädgårdsnäringen.
1997/98:N311 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mikroföretagen.
1997/98:Sk323 av Carl Erik Hedlund m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att ändra bestämmelserna angående skyldighet att
erlägga sociala avgifter i samband med förmånsbeskattning av personaloptioner i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sk326 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts under avsnitt 5.2 om en begränsad reducering av socialavgifterna.
1997/98:Sk737 av Lennart Brunander (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av möjligheterna att införa särskilda undantag för
erläggande av arbetsgivaravgifter för säsongsmässig skördearbetskraft,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en möjlighet till årlig avstämning beträffande den särskilda
nedsättningen av arbetsgivaravgiften som infördes våren 1997.
Utskottet
Allmänt om socialavgifter m.m.
Socialavgifter betalas enligt lagen (1981:691) om socialavgifter (SAL) i form
av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Den totala avgiftssumman innevarande
år är för arbetsgivare 28,55 % (28,58 % år 1999) av avgiftsunderlaget, varav
sjukförsäkringsavgift 7,90 % (7,93 % år 1999), tilläggspensionsavgift 6,40 %
och folkpensionsavgift 6,83 %. Avgifterna beräknas i princip på lönesumman.
En egenföretagare erlägger för närvarande socialavgifter med 26,77 % av
avgiftsunderlaget, varav sjukförsäkringsavgift 8,66 %, tilläggspensionsavgift
6,40 % och folkpensionsavgift 6,83 %. Avgifterna beräknas i princip på
inkomsten av annat förvärvsarbete.
Den som har inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete som är
pensionsgrundande betalade enligt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter
t.o.m. år 1997 sådana egenavgifter i form av en pensionsavgift om 1 % och en
sjukförsäkringsavgift om 4,95 %. En höjning av den allmänna egen-avgiften till
sjukförsäkringen till 5,95 % var beslutad fr.o.m. år 1998. Genom beslut av
riksdagen under hösten 1997 omvandlades den allmänna egenavgiften till
sjukförsäkringen fr.o.m. år 1998 till en allmän pensionsavgift som därmed
uppgår till 6,95 % (bet. 1997/98:FiU1, rskr. 1997/98:35). Samtidigt ändrades
rubriken till lagen 1994:1744 till lag om allmän pensionsavgift (SFS 1997:936).
Avgiften, som beräknas på inkomster som inte överstiger 7,5 basbelopp, är
avdragsgill vid taxeringen.
Arbetsgivare skall enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift för varje
år betala en allmän löneavgift med 4,48 % av underlaget, dvs. av arbetsgivaren
utgiven lön m.m.
På inkomst av passiv näringsverksamhet, som inte grundar rätt till
socialförsäkringsförmåner, betalas enligt lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster löneskatt som för år 1998 uppgår till
24,26 %. Sådan löneskatt betalas även på lön eller annan ersättning till
arbetstagare som vid årets ingång är 65 år eller äldre och på bidrag som en
arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse. Enligt lagen (1991:687) om
särskild löneskatt på pensionskostnader skall den som utfäst en tjänstepension
betala motsvarande avgift på kostnaden för pensionsutfästelsen.
Det reformerade ålderspensionssystemet
Riksdagen beslutade under våren 1994 om riktlinjer för en genomgripande
förändring av det allmänna ålderspensionssystemet (prop. 1993/94:250, bet.
1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439). Riktlinjerna grundar sig på en
överenskommelse mellan fem riksdagspartier (s, m, c, fp och kd).
Reformens syfte är att skapa ett system som är följsamt mot den
samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen. Det nya
ålderspensionssystemet skall omfatta såväl ett standardskydd enligt
inkomstbortfallsprincipen som ett grundskydd för dem som haft inga eller låga
förvärvsinkomster. Den inkomstgrundande ålderspensionen skall vara ett från
andra socialförsäkringar skilt system som finansieras med en särskild avgift.
Av avgiften - 18,5 % - skall huvuddelen användas för att finansiera utgående
pensioner inom ett fördelningssystem och resterande del sättas av till ett
premiereservsystem. Grundskyddet skall finansieras med skattemedel.
Enligt Pensionsarbetsgruppens förslag, som låg till grund för regeringens
riktlinjeproposition, skulle hälften av ålderspensionsavgiften eller 9,25 % tas
ut som en arbetsgivaravgift och hälften som en avdragsgill egenavgift som
betalas av den anställde. Förslaget förutsatte att det sker en avgiftsväxling
så att arbetsgivaravgiften reduceras och den avgift den enskilde skall betala
höjs med motsvarande belopp. För att detta skall kunna ske utan förlust för den
enskilde löntagaren skulle enligt förslaget det kostnadsutrymme som sänkta
arbetsgivaravgifter skapar användas till att höja bruttolönen. I
riktlinjepropositionen framhölls att en avgiftsväxling är förenad med
komplikationer bl.a. beroende på att en växling höjer bruttolönen som i sin tur
utgör underlag för förmåner och avgifter inom ålderspensionssystemet och i
andra system. Frågan om hur ålderspensionsavgiften slutligen skall tas ut
skulle enligt propositionen beredas vidare efter samråd mellan arbetsmarknadens
parter. Tveksamheten om en avgiftsväxling kan genomföras på ett för de enskilda
löntagarna neutralt sätt har därefter medfört att frågan blivit föremål för
ytterligare utredning.
Regeringen har sedermera i en lagrådsremiss föreslagit att den allmänna
pensionsavgiften fr.o.m. den 1 januari 1999 skall höjas till 8,47 % av
avgiftsunderlaget, vilket motsvarar 9,25 % av den pensionsgrundande inkomsten
samt att taket för uttag av den allmänna pensionsavgiften skall höjas till 8,19
inkomstbasbelopp. Uttaget av allmän pensionsavgift skall enligt vad som anges i
lagrådsremissen även i fortsättningen begränsas till pensionsgrundande
inkomster som högst kan uppgå till 7,5 inkomstbasbelopp. Detta innebär att
avgiftstaket uttryckt i termer av bruttoinkomst höjs från 7,5 till 8,19
inkomstbasbelopp. I lagrådsremissen föreslås vidare att avgiften till
ålderspension inom fördelningssystemet skall utgöra 16 % och inom
premiereservsystemet 2,5 %. En proposition om inkomstgrundad ålderspension är
aviserad till våren 1998.
Allmänna egenavgifter
Motioner
Johan Lönnroth m.fl. (v) begär i motion Sf263 yrkande 4 ett tillkännagivande om
att ta ut allmänna egenavgifter till sjukförsäkringen på inkomster över 7,5
basbelopp. Enligt motionärerna är systemet med allmänna egenavgifter
fördelningspolitiskt orättvist. Eftersom avgifter inte tas ut över 7,5
basbelopp samt är avdragsgilla innebär systemet en ren skattelättnad i högre
inkomstlägen jämfört med lägre inkomstlägen. Vidare anser motionärerna att
kommuner och landsting går miste om skatteintäkter.
I motion Sf265 av Johan Lönnroth m.fl. (v) begärs i yrkande 1 beslut om uttag
av allmänna egenavgifter på inkomster över 7,5 basbelopp. I samma motion
yrkandena 2-4 begär motionärerna tillkännagivanden om att allmänna egenavgifter
som finansieringsform på sikt bör tas bort, om avgifternas felaktiga
fördelningsprofil och om minskade skatteintäkter för kommuner och landsting.
I motion Fi403 yrkande 3 av Carl Bildt m.fl. (m) begärs förslag om
ytterligare sänkning av den allmänna egenavgiften i form av
sjukförsäkringsavgift åren 1999 och 2000. Motionärerna menar att avgiften bör
sänkas med 0,95 procentenheter år 1999 och med 2 procentenheter år 2000.
Avgiften är enligt motionärerna en ren skatt utan samband med sjukförsäkringens
kostnader.
Utskottets bedömning
Utskottet vill först erinra om att åtskilliga ändringar av socialavgifterna har
skett de senaste åren. Bl.a. har vid flera tillfällen avgiftsväxlingar skett
samt en förändrad struktur på socialavgifterna införts. Vidare har som redan
nämnts riksdagen beslutat att omvandla den allmänna egenavgiften till
sjukförsäkringen till en allmän pensionsavgift. Ytterligare förändringar av
socialavgifterna kan förutses, inte minst som en följd av införandet av ett
nytt ålderspensionssystem. Därtill kommer att regeringen i proposition
1994/95:25 har uttalat att det kan finnas skäl att ytterligare överväga det
samlade uttaget av allmänna egenavgifter när resultatet av Genomförandegruppens
arbete med att reformera ålderspensionssystemet föreligger.
När det gäller kravet på uttag av allmänna egenavgifter över 7,5 basbelopp
liksom frågan om avdragsrätt för allmänna egenavgifter har utskottet i tidigare
sammanhang behandlat liknande frågor. I det av riksdagen godkända betänkandet
1996/97:SfU13 anförde utskottet bl.a. att reglernas utformning samt det
förhållandet att låginkomsttagares marginalskatt är lägre än höginkomsttagares
leder till att skattelättnaden för låginkomsttagarna är mindre än för en
höginkomsttagare med en marginalskatt på 55 %. Utskottet ansåg, oaktat dessa
ofördelaktiga effekter, att den prövning av det samlade uttaget av allmänna
egenavgifter som enligt regeringen skall ske när resultatet av
Genomförandegruppens arbete föreligger borde avvaktas. Utskottet framhöll
vidare att frågan om uttag av allmänna egenavgifter över 7,5 basbelopp var
föremål för beredning inom Regeringskansliet med anledning av Sjuk- och
arbetsskadekommitténs förslag och att resultatet av detta arbete borde
avvaktas. Med det anförda avstyrktes motioner i ämnet.
Även i utskottets yttrande 1997/98:SfU1y till finansutskottet avstyrktes
liknande motionsyrkanden. Utskottet hänvisade åter till att frågan om avgifter
på inkomster över 7,5 basbelopp var föremål för beredning inom
Regeringskansliet.
Utskottet konstaterar att allmän egenavgift numera uttas enbart som en allmän
pensionsavgift avsedd att finansiera pensioner. Enligt vad som anges i den ovan
nämnda lagrådsremissen avser regeringen att föreslå att den allmänna
pensionsavgiften fr.o.m. den 1 januari 1999 höjs till 8,47 % av
avgiftsunderlaget. Utskottet vidhåller att resultatet av Genomförandegruppens
arbete bör avvaktas och avstyrker motionerna Sf263 yrkande 4 och Sf265
yrkandena 1-4. Även motion Fi403 yrkande 3 avstyrks med det anförda.
Nedsättning av socialavgifter
Gällande ordning
Sedan den 1 januari 1997 gäller enligt 2 kap. 5 a § SAL att en arbetsgivare vid
beräkning av arbetsgivaravgifter varje månad får göra avdrag med 5 % av
avgiftsunderlaget, dock högst 2 500 kr. Den 1 januari 1998 höjdes det högsta
belopp med vilket avdrag får göras till 3 550 kr. Vid beräkningen av
egenavgifter får avdrag göras med 5 % av avgiftsunderlaget, dock högst med 9
000 kr per år. Om flera arbetsgivare ingår tillsammans i en koncern, skall de
anses som en arbetsgivare. Avdraget skall i sådant fall i första hand göras av
moderföretaget. Om avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget får det
utnyttjas av dotterföretagen i den ordning moderföretaget bestämmer.
Motioner
I två motioner framhålls att reglerna om nedsättning av socialavgifter har
snedvridande effekter ur konkurrenssynpunkt.
Sigrid Bolkéus m.fl. (s) begär i motion Sf222 ett tillkännagivande om
avdragsrätt på arbetsgivaravgiften inom detaljhandeln. Motionärerna påpekar att
reglerna har utformats så att varje privatägd butik ges rätt till avdrag medan
t.ex. Konsum Gävleborg med sina 41 butiker bara får ett avdrag. Denna ordning
snedvrider enligt motionärerna konkurrensen, och konsekvenserna av
avdragsrätten bör därför snarast följas upp.
I motion Sf285 av Krister Örnfjäder och Björn Ericson (s) begärs ett
tillkännagivande om socialavgifter. Enligt motionärerna kan nedsättningen av
socialavgifter få snedvridande effekter, bl.a. inom detaljhandeln, beroende på
hur verksamheten är organiserad. Konsumentkooperationen bedriver det mesta av
verksamheten i ett fåtal juridiska personer medan ICA består av ett stort antal
juridiska organisationer. Beloppsgränsen bör enligt motionärerna räknas per
fast driftsställe eller arbetsställe i stället för per arbetsgivare.
Två motioner innehåller yrkanden som tar sikte på företag med säsongsanställd
arbetskraft.
I motion Sf266 av Ingbritt Irhammar och Eskil Erlandsson (c) begärs ett
tillkännagivande om att även företag med säsongssysselsättning skall ha
möjlighet att fullt ut utnyttja den utökade nedsättningen av
arbetsgivaravgifterna som beslutades våren 1997.
I motion Sk737 yrkande 4 av Lennart Brunander (c) begärs ett tillkännagivande
om en möjlighet till årlig avstämning beträffande den särskilda nedsättningen
av arbetsgivaravgiften som beslutades våren 1997. Motionären hänvisar till
finansutskottets betänkande 1996/97:FiU20 och anser att regeringen i enlighet
med vad finansutskottet uttalat snarast bör presentera ett förslag om en årlig
avstämning för att ge företag med säsongssysselsättning möjlighet att fullt ut
kunna utnyttja nedsättningen.
I motion Sk326 yrkande 25 av Johan Lönnroth m.fl. (v) begärs ett
tillkännagivande om en begränsad reducering av socialavgifterna. För att slippa
?läckage? till de stora företagen bör enligt motionärerna nedsättningen
begränsas till företag med högst tio anställda.
I motion N311 yrkande 4 av Birger Schlaug m.fl. (mp) begärs ett
tillkännagivande om att slopa arbetsgivaravgiften helt eller delvis för en
anställd. Det är enligt motionärerna ett stort steg att övergå från att vara
enmansföretagare till att driva ett företag med anställda. Frågan om att helt
eller delvis slopa arbetsgivaravgiften för denna situation bör utredas.
Utskottets bedömning
Frågan om snedvridning av konkurrensen bl.a. inom detaljhandeln uppmärksammades
i utskottets yttrande 1996/97:SfU1y till finansutskottet med anledning av
proposition 1996/97:21 Nedsättning av socialavgifter, m.m. Utskottet ansåg att
regeringen noga borde följa upp effekterna av de nya reglerna och, om så
erfordras för att motverka eventuella konkurrensproblem, överväga förslag till
möjliga åtgärder. Därmed avstyrktes ett motionsyrkande i ämnet. På förslag av
finansutskottet godkände riksdagen därefter regeringens förslag om nedsättning
av socialavgifter (1996/97:FiU1, rskr. 1996/97:53).
I samband med riksdagens behandling av proposition 1996/97:150 med förslag om
att utvidga rätten till nedsättning av socialavgifter fr.o.m. den 1 januari
1998 konstaterade finansutskottet (bet. 1996/97:FiU20) att den ifrågavarande
effekten var en direkt följd av att avdraget utformats för att ge en relativ
förbättring av de minsta företagens situation. Finansutskottet utgick från att
regeringen skulle följa vilka effekter avdraget kan få i konkurrenshänseende.
På förslag av finansutskottet godkände riksdagen propositionens förslag (rskr.
1996/97:284).
Socialförsäkringsutskottet anser att en sådan effekt av reglerna om
nedsättning av socialavgifter som angivits i motionerna inte är
tillfredsställande. För att närmare klarlägga om och på vilket sätt de aktuella
reglerna har negativa effekter från konkurrenssynpunkt finns det enligt
utskottet skäl att noga analysera och utvärdera reglerna och deras effekter
härvidlag. En sådan utvärdering kan lämpligen utföras av Riksdagens revisorer.
Utskottet avser därför att föreslå Riksdagens revisorer att inom ramen för sin
granskningsverksamhet göra en sådan utvärdering. Med det anförda får motionerna
Sf222 och Sf285 anses tillgodosedda.
När det gäller kravet på särskilda regler för företag med säsongsanställd
arbetskraft har utskottet i sitt yttrande 1996/97:SfU6y till finansutskottet
påpekat att konstruktionen med ett högsta avdrag per månad innebär att företag
med säsongsverksamhet endast kan utnyttja avdraget under den tid de har säsong,
dvs. de månader företaget betalat lön eller motsvarande. Vid frågans behandling
i finansutskottet (bet. 1996/97:FiU20) uttalade detta utskott att en sådan
ordning inte är tillfredsställande och förutsatte att regeringen skulle
överväga möjligheten att göra en årlig avstämning i efterhand.
Utskottet delar finansutskottets uppfattning i frågan och förutsätter att
regeringen, om det visar sig möjligt, lägger fram förslag med en sådan
inriktning. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf266 och Sk737
yrkande 4.
Beträffande frågan om att begränsa avdragsrätten till företag med högst tio
anställda har ett liknande yrkande behandlats i utskottets yttrande
1997/98:SfU1y till finansutskottet. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet i fråga
med hänvisning till att socialavgifter av främst administrativa skäl bör vara
lika för alla arbetsgivare och att en begränsning till enbart företag av viss
storlek skulle kunna innebära en kraftig marginaleffekt för ett företag som
utökar sin arbetsstyrka. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker
motion Sk326 yrkande 25.
Vad gäller kravet om slopad arbetsgivaravgift för en anställd bör som nyss
nämnts uttag av socialavgifter i princip vara lika för alla arbetsgivare.
Vidare är det enligt utskottet angeläget att så långt möjligt upprätthålla ett
samband mellan socialavgifter och de förmåner som utges från
socialförsäkringssy-stemen, dvs. att avgifter betalas för inkomster som är
förmånsgrundande. Därtill kommer även i detta fall att en särbehandling i
avgiftshänseende av företag med endast en anställd skulle kunna innebära en
kraftig marginaleffekt för ett företag som har behov av att utöka sin
arbetsstyrka. Mot bakgrund av vad nu anförts avstyrker utskottet motion N311
yrkande 4.
Idrottsverksamhet
Gällande ordning
Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall enligt 2 kap. 4 § och 3 kap. 5 § SAL
bortses bl.a. från ersättning till en och samme arbetstagare respektive från
ersättning för arbete för någon annans räkning om ersättningen under året inte
uppgått till 1 000 kr. I fråga om egenavgifter gäller dock inte detta om
ersättningen utgör inkomst av näringsverksamhet.
Även om ett anställningsförhållande inte föreligger skall enligt 1 kap. 2 §
andra stycket SAL den anses som arbetsgivare som utgett ersättning som bl.a.
enligt 3 kap. 2 § andra stycket eller 11 kap. 2 § andra stycket AFL är att
hänföra till inkomst av anställning.
Av 3 kap. 2 § andra stycket AFL framgår att man vid beräkning av
sjukpenninggrundande inkomst av anställning skall bortse från ersättning som
idrottsutövare får från sådan ideell förening som har till huvudsakligt syfte
att främja idrottslig verksamhet, om ersättningen från föreningen under året
inte kan antas uppgå till minst ett halvt basbelopp. I 11 kap. 2 § andra
stycket AFL hänvisas i fråga om pensionsgrundande inkomst till nyss nämnda
paragraf.
Ersättning som utges till en idrottsutövare är således under nyss angivna
förutsättningar befriad från avgiftsskyldighet om ersättningen under ett år
understiger ett halvt basbelopp. I övriga fall utgör det avgiftsfria beloppet
1 000 kr för ett år.
Motionen
I flerpartimotionen Sf241 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp och kd) begärs
utredning av ideella ungdomsföreningars skyldighet att betala socialavgifter.
Motionärerna framhåller att det finns en stor grupp ungdomar som inte söker sig
till idrottsrörelsen och att det särskilt gäller flickor. Flickorna söker sig i
stället till ungdomsföreningar som erbjuder dans, musik och teater. Det borde
enligt motionärerna vara naturligt att likabehandla flickornas fritidsutövande
med pojkarnas idrottsutövande. Motionärerna anser därför att även det övriga
föreningslivet som uppfyller kravet på allmännyttig förening bör omfattas av
samma regler som idrottsföreningarna.
Utskottets bedömning
Utskottet har tidigare haft att behandla frågor om att i avgiftssammanhang
likställa ersättning från en idrottsförening med ersättning från annan ideell
förening. I det av riksdagen godkända betänkandet 1990/91:SfU10 avstyrktes
motionsyrkanden om att ge även andra ideella föreningar än idrottsföreningar
rätt till avgiftsfrihet motsvarande ett halvt basbelopp. Utskottet anförde att
det förhållandet att förslaget om idrottsutövarnas halva basbelopp hade
godtagits inte kunde tas till intäkt för att göra ytterligare undantag. I samma
betänkande avstyrktes även yrkanden med innebörd att den avgiftsfria gränsen
för idrottsutövare skulle höjas till ett helt basbelopp. Utskottet anförde
bl.a. att redan en gräns på ett halvt basbelopp kan, om mer än en förening gett
ut ersättning, medföra en inte oväsentlig urholkning av den enskildes
pensionsskydd.
Utskottet finner främst med hänsyn till risken för urholkning av
pensionsskyddet för den enskilde inte skäl att frångå sin tidigare inställning
i fråga om avgiftsskyldigheten för andra ideella föreningar än
idrottsföreningar. Utskottet avstyrker därför motion Sf241.
Trädgårdsnäringen
Gällande ordning
Som redovisats i föregående avsnitt skall man vid bestämmande av
avgiftsunderlag bortse från ersättning till en och samme arbetstagare
respektive från ersättning för arbete för någon annans räkning om ersättningen
under året inte uppgått till 1 000 kr.
Av SAL följer att arbetsgivare har att betala avgifter på inkomster för
arbete utfört i Sverige.
Av 1 kap. 3 § AFL framgår att i princip endast personer som är bosatta i
Sverige har rätt till förmåner enligt AFL. Enligt förordning (EEG) nr 1408/71
omfattas enligt huvudprincipen den enskilde av lagstiftningen i den stat där
han eller hon förvärvsarbetar. Det innebär att för EU/EES-medborgare kan
bosättningskravet i 1 kap. 3 § AFL inte upprätthållas. Motsvarande kan gälla
även för personer som omfattas av en överenskommelse om social trygghet som
Sverige ingått med annan stat.
Motioner
Göte Jonsson m.fl. (m) begär i motion Jo228 yrkande 1 ett tillkännagivande om
den säsongsanställda arbetskraften inom trädgårdsnäringen. Motionärerna
framhåller bl.a. att odlarna tvingas betala fulla socialavgifter för utländsk
arbetskraft trots att dessa inte får tillgodogöra sig hela trygghetssystemet.
Frågan om nedsättning av sociala avgifter för säsongsanställd personal bör
enligt motionärerna utredas, liksom frågan om en höjning av den avgiftsfria
gränsen på 1 000 kr.
Lennart Brunander (c) begär i motion Sk737 yrkande 3 ett tillkännagivande om
en översyn av möjligheterna att införa särskilda undantag för erläggande av
arbetsgivaravgifter för säsongsmässig skördearbetskraft. För att likställa
svenska företag med företag inom EU bör enligt motionären arbetsgivaravgiften
för skolungdom och annan korttidsanställd säsongsarbetskraft inom
trädgårdsnäringen sättas ned kraftigt, förslagsvis genom att den avgiftsfria
gränsen för uttag av socialavgifter sätts till ett halvt basbelopp.
Utskottets bedömning
Frågan om arbetskraftskostnaderna i trädgårdsnäringen och dessas betydelse i
konkurrenshänseende har varit föremål för behandling av jordbruksutskottet. I
betänkande 1993/94:JoU22 anförde jordbruksutskottet att arbetskraftskostnaderna
- förutom kapital- och energikostnaderna - utgör de tyngsta kostnaderna i
trädgårdsföretagen. Jordbruksutskottet, som avstyrkte motions-yrkanden i ämnet,
ansåg bl.a. att det var angeläget att regeringen i det fortsatta arbetet
särskilt beaktade vad dessa kostnader innebär för de svenska
trädgårdsföretagens konkurrenskraft på en internationell marknad. Frågan var
aktuell även i jordbruksutskottets betänkande 1996/97:JoU13.
Jordbruksutskottet, som konstaterade att Sveriges EU-medlemskap i olika
avseenden hade ändrat förutsättningarna för den svenska trädgårdsnäringen,
ansåg att det fanns skäl att närmare analysera trädgårdsnäringens möjligheter
att konkurrera på likvärdiga villkor med motsvarande företag inom andra EU-
länder. Jordbruksutskottet förordade därför att motioner i frågan skulle
överlämnas till Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion för
vidare beredning. Detta blev också riksdagens beslut (rskr. 1996/97:76).
Utskottet noterar att nämnda utredning därefter i betänkandet En
livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167) har framhållit bl.a. att ett
kostnadsavlyft av en del av arbetsgivaravgiften för säsongsarbetskraft inom
trädgårdsodlingen, vid överväganden om möjliga selektiva branschåtgärder till
stöd för en enskild branschs konkurrenssituation, kan vara en sådan möjlig
åtgärd. Trädgårdsnäringens strukturella arbetskraftssituation och
konkurrenssituation är enligt utredningen så specifik att åtgärder kan
motiveras här utan att behöva skapa prejudikat för en bredare sektor av
näringslivet. Utredningen har emellertid inte lagt fram något preciserat
förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för trädgårdsnäringen. Betänkandet är för
närvarande föremål för beredning inom Regeringskansliet. Utskottet anser att
regeringens beredning av utredningens förslag bör avvaktas.
Som utskottet framhållit ovan bör man så långt möjligt upprätthålla ett
samband mellan socialavgifter och de förmåner som utges från
socialförsäkringssystemen. Det förhållandet att socialavgifter tas ut på
ersättningar som inte ger rätt förmåner är därför i princip inte
tillfredsställande. Rätten till förmåner är i huvudsak knuten till bosättning i
Sverige medan avgörande för om socialavgifter skall betalas här bl.a. är om
arbetet utförs i Sverige och huruvida arbetsgivaren är svensk eller inte. För
flertalet andra än EU/EES-medborgare som förvärvsarbetar i Sverige utan att
vara bosatta här innebär reglerna att de i princip inte är berättigade till
svenska socialförsäkringsförmåner trots att arbetsgivaren måste betala
socialavgifter.
Utskottet noterar att Utredningen om socialförsäkringens personkrets i
betänkandet En lag om socialförsäkringar (SOU 1997:72) har föreslagit att den
som arbetar i Sverige skall vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner, dvs.
förmåner avsedda att täcka inkomstförluster (t.ex. sjukpenning,
rehabiliteringsersättning, föräldrapenning över garantinivån och tillfällig
föräldrapenning). Betänkandet har remissbehandlats och är för närvarande
föremål för beredning inom Regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av
det pågående beredningsarbetet bör avvaktas.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo228 yrkande 1 och Sk737
yrkande 3.
Utskottet vill i övrigt tillägga att de särskilda reglerna om nedsättning av
socialavgifter innebär en lättnad även för företag inom trädgårdsnäringen.
Socialavgifter och hushållstjänster
Motioner
Åsa Stenberg m.fl. (s) begär i motion Sf274 ett tillkännagivande om en
regelöversyn i syfte att underlätta tjänsteproduktion i hushållssektorn inom
ramen för olika organisationsformer. För att öka utbud och efterfrågan på
privata tjänster riktade till hushållen bör enligt motionärerna frågan om
slopade arbetsgivar- och egenavgifter övervägas. Motionärerna framhåller att
eventuella regeländringar bör omfatta även kooperativ och ideella föreningar.
I motion Sf244 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c) begärs
förslag om att införa avgiftsbefrielse vad gäller arbetsgivaravgift på
hushålls-tjänster och hushållsnära tjänster. Enligt motionärerna behövs en
sådan avgiftsbefrielse för att göra ?svarta? privata hushållstjänster ?vita?
I motion Sf251 av Kenth Skårvik (fp) begärs ett tillkännagivande om behovet
av att slopa arbetsgivaravgifterna för enklare hushållstjänster samt att införa
s.k. servicecheckar. Motionären, som hänvisar till ett EU-projekt i Kungälv,
anser att en sådan ordning bör kunna leda till fler ?vita jobb? i
hushållssektorn.
Utskottets bedömning
Utskottet har i sitt yttrande 1997/98:SfU1y till finansutskottet avstyrkt ett
liknande yrkande. Utskottet hänvisade då till Tjänstebeskattningsutredningens
betänkande Skatter, tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17) med förslag bl.a.
om att slopa arbetsgivaravgifterna för företag som arbetar med hushållsnära
tjänster såsom städning (enbart riktade till privata konsumenter),
hårklippning, bilreparationer, taxi och restaurang. Enligt utskottet borde
regeringens beredning av utredningsförslaget avvaktas. Finansutskottet delade
denna uppfattning och ansåg att motionsyrkandet inte borde föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida. Detta blev också riksdagens beslut (bet.
1997/98:FiU1, rskr. 1997/98:35). Utskottet vidhåller sin tidigare inställning i
frågan och avstyrker motionerna Sf274, Sf244 och Sf251.
Utskottet vill tillägga att Storstadskommittén nyligen i sitt slutbetänkande
Tre städer - en storstadspolitik för hela landet (SOU 1998:25) har föreslagit
att regeringen utifrån de förslag som bl.a. Tjänstebeskattningsutredningen har
presenterat skall utarbeta ett förslag om hur hemservicetjänster kan utvecklas.
Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Socialavgifter på arvode till god man
Gällande ordning
Enligt 1 kap. 2 § första stycket SAL skall egenavgifter betalas av den som är
försäkrad enligt AFL och har inkomst av annat förvärvsarbete som avses i bl.a.
3 kap. 2 a § AFL.
I 3 kap. 2 a § tredje stycket AFL anges att som inkomst av annat
förvärvsarbete räknas ersättning för arbete under förutsättning att
ersättningen betalas ut t.ex. till mottagare som har en A-skattsedel eller som
saknar skattsedel på preliminär skatt om ersättningen tillsammans med annan
ersättning för arbete från samma utbetalare under inkomståret kan antas komma
att understiga 10 000 kr och utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo
samt vad som utbetalats inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven
näringsverksamhet.
Motionen
Lilian Virgin och Britta Sundin (s) begär i motion Sf228 ett tillkännagivande
om att utreda möjligheterna till en lösning av problemet med sociala avgifter
avseende arvode till god man. Motionärerna framhåller att reglerna, som gäller
sedan den 1 april 1993, innebär att en god man, om arvodet understiger 10 000
kr, själv måste stå för de sociala avgifterna. Detta försvårar enligt
motionärerna rekryteringen av gode män. Enligt motionärerna är det
överförmyndaren som faställer arvodet till den gode mannen och avgör om det
skall betalas med den enskildes medel. Om arvodet inte skall betalas med den
enskildes eller ett dödsbos medel skall det betalas av kommunen. I sistnämnda
fall är det kommunen som erlägger socialavgifter.
Utskottets bedömning
Utskottet noterar att det i den ovan nämnda lagrådsremissen med förslag till
reformerade regler om inkomstgrundad ålderspension föreslås att regeln för
ersättningar under 10 000 kr förs över oförändrad till det nya
ålderspensionssystemet, dvs. till en ny lag om inkomstgrundad ålderspension. Av
lagrådsremissen framgår att regeln infördes i samband med tillkomsten av
reglerna om F-skattsedel och att den tar sikte på transaktioner mellan enskilda
personer. En eventuell förändring av den skatterättsliga systematiken bör,
enligt vad som anges i lagrådsremissen, inte ske utan att konsekvenserna härav
först utretts närmare. Eftersom en sådan utredning inte i första hand bör ske
inom ramen för pensionslagstiftningen föreslås i lagrådsremissen inte någon
ändring av den ifrågavarande bestämmelsen.
Utskottet konstaterar att den av motionärerna väckta frågan har generell
räckvidd och därför inte kan begränsas enbart till frågan om socialavgifter på
arvode till gode män. Det handlar i stället om uttag av skatter och social-
avgifter på uppdragsinkomster i allmänhet när uppdragstagare och uppdragsgivare
är enskilda personer. Utskottet delar därför regeringens uppfattning att en
eventuell ändring inte bör ske utan att konsekvenserna härav har utretts.
Eftersom regeringen har uppmärksammat frågan anser utskottet att motion Sf228
inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida.
Vinstandelsmedel
Gällande regler
Fr.o.m. den 1 januari 1997 tas särskild löneskatt ut på bidrag som en
arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse (prop. 1996/97:21, bet.
1996/97: FiU1, rskr. 1996/97:53). I propositionen framhölls att en av
grundtankarna bakom skattereformen är att alla typer av förvärvsinkomster skall
behandlas likformigt. I de fall inkomsterna grundar rätt till
socialförsäkringsförmåner tas socialavgifter ut. Beträffande inkomster som inte
grundar rätt till sådana förmåner begränsas uttaget till den särskilda
löneskatten. Det fanns enligt propositionen stora likheter mellan överföringar
till vinstandelsstiftelser och avsättningar till pension, för vilka det tas ut
särskild löneskatt. Vidare var det svårt att veta hur mycket av utbetalda medel
från en vinstandelsstiftelse som har sin grund i den anställdes eget arbete
respektive värdestegringen på andelen. Det föreslogs därför att särskild
löneskatt skulle tas ut på bidrag som en arbetsgivare lämnat till en
vinstandelsstiftelse. Detta blev också riksdagens beslut.
Vad beträffar utbetalning från en vinstandelsstiftelse gäller sedan den 1
januari 1993 för befrielse från att betala socialavgifter (i vissa fall
särskild löneskatt) att de bidrag som arbetsgivaren lämnat skall ha varit
avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår, tillkomma en betydande del
av de anställda och lämnas till dem på likartade villkor. Om dessa villkor inte
är uppfyllda eller om ersättning lämnas till bl.a. delägare eller
företagsledare i ett fåmansbolag gäller i princip inte sådan avgiftsfrihet.
Avgifter skall dock aldrig grundas på ersättning från en stiftelse som härrör
från bidrag som arbetsgivare lämnat under åren 1988-1991.
Motionen
Per Rosengren m.fl. (v) begär i motion Sf254 yrkande 1 beslut om att lagen om
särskild löneskatt m.fl. lagar återställs till den lydelse som gällde innan
särskild löneskatt infördes på vinstandelsstiftelser. Enligt motionärerna bör
arbetsgivares avsättningar till vinstandelsstiftelser befrias från särskild
löneskatt för att stödja och ytterligare utveckla anställdas inflytande och
delaktighet i företaget.
I samma motion, yrkande 2, begärs beslut om att socialavgifter inte skall
betalas på ersättning som utbetalats av en stiftelse till en företagsledare
eller en delägare i ett fåmansföretag under förutsättning att ersättningen
understiger ett halvt basbelopp. Enligt motionärerna är detta nödvändigt för
att underlätta införandet av vinstdelningssystem i fåmansbolag.
I yrkande 3 begär motionärerna beslut om att villkoren för avgiftsfrihet vid
utbetalning från en stiftelse skall utökas med krav på att arbetsgivaren skall
verka aktivt för att styrelsen i stiftelsen består av en majoritet av ledamöter
från anställd personal. Enligt motionärerna skall det åligga arbetsgivaren att
visa att aktiva åtgärder har vidtagits för att få till stånd en styrelse med
personalmajoritet.
Utskottets bedömning
Utskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande 1996/97:SfU13 avstyrkt
ett yrkande om att avskaffa den extra skattebelastningen på vinstandelssystem.
Utskottet ansåg att riksdagen borde vidhålla sitt tidigare ställningstagande
att särskild löneskatt skall tas ut på arbetsgivares bidrag till
vinstandelsstiftelse. Det fanns enligt utskottet inte heller skäl att föreslå
något tillkännagivande i frågan om det avgiftsuttag som belastar utbetalning
från en stiftelse.
Finansutskottet har i betänkande 1997/98:FiU1 behandlat motionsyrkanden om
att avskaffa den särskilda löneskatten på arbetsgivares bidrag till
vinstandelsstiftelse. Inte heller finansutskottet ansåg att det fanns skäl att
ompröva denna fråga och avstyrkte ifrågavarande yrkanden. Detta blev också
riksdagens beslut (rskr. 1997/98:35).
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning i frågan om uttag av särskild
löneskatt och avstyrker motion Sf254 yrkande 1.
Avsikten med vinstandelssystem är att göra de anställda delaktiga i
företagets resultat, öka produktiviteten, sprida det individuella ägandet i
företaget och öka känslan av samhörighet med företaget. Utskottet delar
uppfattningen i motion Sf254 att det är värdefullt att anställda får ett större
engagemang och större inflytande i det företag där de är anställda. För att
kunna bedöma vinstandelsstiftelsernas betydelse för de anställdas inflytande i
företaget anser utskottet att regeringen bör låta göra en kartläggning av
förekomsten av vinstandelsstiftelser, sammansättningen av deras styrelser samt
ekonomin i vinstandelsstiftelserna. Regeringen bör därefter återkomma till
riksdagen med en redovisning av kartläggningen. Utskottet föreslår att
riksdagen med anledning av motion Sf254 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
detta till känna.
Utskottet finner inte skäl att nu föreslå någon ändring av avgiftsuttaget vid
vinstandelsstiftelsens utbetalning till fåmansföretagare. Utskottet avstyrker
därför motion Sf254 yrkande 2.
Personaloptioner
Gällande ordning
En personaloption ger innehavaren rätt att förvärva aktier i arbetsgivarbolaget
eller i annat bolag i samma företagsgrupp, t.ex. moderbolaget. Personal-
optioner utges ofta av ett utländskt moderföretag till den svenska
arbetsgivaren.
Enligt 1 kap. 2 § första stycket SAL skall egenavgifter betalas av den som är
försäkrad enligt AFL och har inkomst av annat förvärvsarbete som avses bl.a. i
3 kap. 2 a § eller 11 kap. 3 § nämnda lag.
I 3 kap. 2 a § andra stycket AFL anges att vid beräkning av
sjukpenninggrundande inkomst skall som inkomst av annat förvärvsarbete också
anses ersättning som utgör skattepliktig inkomst av tjänst enligt
kommunalskattelagen (1928:370) och som, utan att anställningsförhållande
förelegat, utbetalats av av fysisk person bosatt utomlands eller utländsk
juridisk person.
Av 11 kap. 3 § AFL framgår att med inkomst av annat förvärvsarbete avses
bl.a. ersättning som utgör skattepliktig inkomst av tjänst enligt
kommunalskattelagen och som, utan att anställningsförhållande förelegat,
utbetalats av fysisk person bosatt utomlands eller utländsk juridisk person.
Vad nu sagts innebär att en person som, utan att anställningsförhållande
förelegat, erhåller en personaloption från en fysisk person bosatt utomlands
eller en utländsk juridisk person själv måste betala egenavgifter på
förmånsvärdet av optionen.
Motionen
I motion Sk323 yrkande 2 av Carl Erik Hedlund m.fl. (m) begärs beslut att ändra
bestämmelserna angående skyldighet att erlägga sociala avgifter i samband med
förmånsbeskattning av personaloptioner. Motionärerna anser att socialavgifter
alltid bör erläggas av arbetsgivaren, dvs. även i de fall utgivaren av
personaloptionerna är ett utländskt företag i samma koncern.
Utskottets bedömning
Frågan om ansvaret för erläggande av socialavgifter på personaloptioner
behandlas i departementspromemorian Beskattning av personaloptioner (Ds
1997:83). Däri föreslås bl.a. att ansvaret för socialavgifter som belöper på
ett förmånsvärde eller en ersättning skall åläggas arbetsgivaren om utgivaren
av förmånen/ersättningen är en fysisk person bosatt utomlands eller en utländsk
juridisk person som inte är arbetsgivare till den skattskyldige och
förmånen/ersättningen kan anses ha sin grund i den skattskyldiges anställning i
Sverige. Om en arbetsgivare saknas skall dock enligt förslaget den
förmånsberättigade själv betala egenavgifter på förmånsvärdet.
Promemorian är för närvarande förmål för beredning inom Regeringskansliet och
en proposition är aviserad till våren 1998.
Utskottet anser att motion Sk323 yrkande 2 får anses tillgodosedd med det
anförda och avstyrker därför motionsyrkandet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande allmänna egenavgifter
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf263 yrkande 4, 1997/98: Sf265
yrkandena 1-4 och 1997/98:Fi403 yrkande 3,
res. 1 (m)
res. 2 (v, mp)
2. beträffande nedsättning av socialavgifter för små företag
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk326 yrkande 25 och 1997/98:N311
yrkande 4,
res. 3 (v)
3. beträffande nedsättning av socialavgifter i övrigt
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf222, 1997/98:Sf266, 1997/98:Sf285 och
1997/98:Sk737 yrkande 4,
res. 4 (c)
4. beträffande idrottsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf241,
res. 5 (m, c, fp, kd)
5. beträffande trädgårdsnäringen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo228 yrkande 1 och 1997/98:Sk737
yrkande 3,
res. 6 (m, c)
6. beträffande hushållstjänster
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf244, 1997/98:Sf251 och 1997/98:Sf274,
res. 7 (m, fp, kd)
7. beträffande arvode till god man
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf228,
8. beträffande vinstandelsmedel
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sf254 yrkande 3 och med avslag på
motion 1997/98:Sf254 yrkandena 1-2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om en kartläggning av systemet med
vinstandelsstiftelser,
res. 8 (m, c, fp, kd)
res. 9 (v)
9. beträffande personaloptioner
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk323 yrkande 2.
res. 10 (m, fp)
Stockholm den 5 mars 1998
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Börje Nilsson
I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta
Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Lennart Klockare (s),
Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ulla Hoffmann
(v), Mona Berglund Nilsson (s), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kd),
Siw Wittgren-Ahl (s), Marina Pettersson (s), Åke Sundqvist (m) och Marietta de
Pourbaix-Lundin (m).
Reservationer
1. Allmänna egenavgifter (mom. 1)
Gullan Lindblad, Gustaf von Essen, Åke Sundqvist och Marietta de Pourbaix-
Lundin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna egenavgifter
börjar med ?Utskottet vill? och slutar med ?det anförda? bort ha följande
lydelse:
Utskottet konstaterar att åtskilliga ändringar av socialavgifterna har skett
de senaste åren. Bl.a. har vid flera tillfällen avgiftsväxlingar skett och en
förändrad struktur på socialavgifterna införts. Vidare har den allmänna egen-
avgiften till sjukförsäkringen, som numera är omvandlad till en allmän
pensionsavgift, höjts kraftigt de senaste åren trots att det med hänsyn till
sjukförsäkringens kostnader saknats behov av sådana höjningar. Den dåvarande
avgiften var därför att betrakta som en ren skatt utan samband med
sjukförsäkringens kostnader. Utskottet menar att det hade funnits utrymme att
sänka avgiften med sammanlagt 2,95 procentenheter. Omvandlingen av den allmänna
egenavgiften till sjukförsäkringen till en pensionsavgift, som enligt
utskottets mening inte borde ha genomförts, innebär att en reglering av det
tidigare för höga avgiftsuttaget därmed får ske på annat sätt inom
socialavgiftssystemet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande allmänna egenavgifter
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Fi403 yrkande 3 och med avslag
på motionerna 1997/98:Sf263 yrkande 4 och 1997/98:Sf265 yrkandena 1-4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Allmänna egenavgifter (mom. 1)
Ulla Hoffmann (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna egenavgifter
börjar med ?Utskottet vill? och slutar med ?det anförda? bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets mening är systemet med allmänna egenavgifter
fördelningspolitiskt orättvist. Eftersom avgifter inte tas ut över 7,5
basbelopp samtidigt som de är avdragsgilla innebär systemet en ren
skattelättnad i högre inkomstlägen jämfört med lägre inkomstlägen. Vidare leder
systemet till att kommuner och landsting går miste om viktiga och nödvändiga
skatteintäkter.
Vad gäller den inom ramen för det reformerade ålderspensionssystemet
planerade växlingen från arbetsgivaravgifter till allmänna egenavgifter noterar
utskottet att en av regeringen i proposition 1994/95:25 utlovad översyn av
systemet med allmänna egenavgifter ännu inte kommit till stånd. Utskottet anser
att den nämnda växlingen inte bör genomföras.
Mot bakgrund av vad nu anförts anser utskottet att allmänna egenavgifter som
finansieringsform på sikt bör tas bort. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande allmänna egenavgifter
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf263 yrkande 4 och
1997/98:Sf265 yrkandena 1-4 samt med avslag på motion 1997/98:Fi403
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Nedsättning av socialavgifter för små företag (mom. 2)
Ulla Hoffmann (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Nedsättning av
socialavgifter börjar med ?Beträffande frågan? och slutar med ?yrkande 25? bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att möjligheten till nedsättning av socialavgifter är en
viktig stimulans till de mindre företagen. Genom reglernas utformning kommer
dock en del av stödet även de stora och starka företagen till del. För att
slippa ?läckage? till de stora företagen och samtidigt ge stödet en tydligare
inriktning mot de mindre företagen anser utskottet att nedsättningen bör
begränsas till företag med högst tio anställda. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande nedsättning av socialavgifter för små företag
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk326 yrkande 25 och med avslag på
motion 1997/98:N311 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. Nedsättning av socialavgifter i övrigt (mom. 3)
Ingrid Skeppstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Nedsättning av
socialavgifter börjar med ?När det? och slutar med ?yrkande 4? bort ha följande
lydelse:
Den nedsättning av socialavgifter som införts för att stimulera
nyanställningar med inriktning på små och medelstora företag kan inte fullt ut
utnyttjas av företag med säsongssysselsättning, t.ex. trädgårdsföretag och
lantbruk. Utskottet anser att detta är otillfredsställande och att reglerna
härvidlag bör ändras. Med hänvisning till vad finansutskottet i betänkande
1996/97:FiU20 har uttalat i denna fråga anser utskottet att regeringen snarast
bör presentera ett förslag om en årlig avstämning i efterhand så att även
säsongsföretag får möjlighet att fullt ut utnyttja nedsättningen av
socialavgifter. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande nedsättning av socialavgifter i övrigt
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf266 och 1997/98:Sk737
yrkande 4 samt med avslag på motionerna 1997/98:Sf222 och 1997/98:Sf285
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Idrottsverksamhet (mom. 4)
Gullan Lindblad (m), Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin
(fp), Rose-Marie Frebran (kd), Åke Sundqvist (m) och Marietta de Pourbaix-
Lundin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Idrottsverksamhet
börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?motion Sf241? bort ha följande
lydelse:
Ersättning som utges till en idrottsutövare är under vissa förutsättningar
befriad från avgiftsskyldighet om ersättningen under ett år understiger ett
halvt basbelopp. Utskottet konstaterar att det finns en stor grupp ungdomar som
inte söker sig till idrottsrörelsen och att det särskilt gäller flickor.
Flickorna söker sig i stället till ungdomsverksamhet som erbjuder dans, musik
och teater. Det borde enligt utskottet vara naturligt att likabehandla
flickornas fritidsutövande med pojkarnas idrottsutövande. Utskottet anser
därför att även det övriga föreningslivet som uppfyller kravet på allmännyttig
förening bör omfattas av samma regler som idrottsföreningarna. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande idrottsverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf241 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Trädgårdsnäringen (mom. 5)
Gullan Lindblad (m), Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von Essen (m), Åke Sundqvist
(m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Trädgårdsnäringen
börjar med ?Frågan om? och slutar med ?inom trädgårdsnäringen? bort ha följande
lydelse:
Inom den yrkesmässigt bedrivna trädgårdsodlingen sysselsätts årligen ett
stort antal personer under skördearbetet. Under en begränsad tid skall stora
volymer av t.ex. jordgubbar och äpplen skördas. Det är i regel svårt och i
vissa fall helt omöjligt att klara detta arbete med svensk arbetskraft, varför
odlarna i stor utsträckning måste lita till arbetskraft från andra länder men
även till skolungdomar. Trots att dessa inte kan tillgodogöra sig hela
trygghetssystemet måste odlarna betala fulla socialavgifter för denna
arbetskraft. När man jämför arbetskraftskostnaderna för skördearbetskraft i
Sverige med kostnaderna i EU-länderna kan man konstatera att
arbetsgivaravgifterna för säsongsanställd personal i det flesta EU-länderna är
kraftigt reducerad. Eftersom detta innebär en betydande konkurrensfaktor bör
enligt utskottets mening en översyn göras av möjligheterna till nedsättning av
arbetsgivaravgifterna eller till särskilda undantag för erläggande av sådana
avgifter för säsongsmässig skördearbetskraft. I vart fall bör frågan om en
höjning av den avgiftsfria gränsen på 1 000 kr utredas. Vad utskottet anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande trädgårdsnäringen
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Jo228 yrkande 1 och
1997/98:Sk737 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. Hushållstjänster (mom. 6)
Gullan Lindblad (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Rose-Marie Frebran
(kd), Åke Sundqvist (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Socialavgifter och
hushållstjänster börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?och Sf251? bort ha
följande lydelse:
Den omfattande arbetslösheten påverkar statsbudgeten både i form av kostnader
för arbetslösheten och i form av minskade skatteintäkter. Arbetslösheten
innebär dessutom stora påfrestningar för de drabbade personerna. Undersökningar
har visat att efterfrågan på hushållstjänster är mycket stor men att även
priskänsligheten vad gäller sådana tjänster är stor. Är det ?vita? priset för
högt köps tjänsterna på den ?svarta? marknaden eller utförs av individen själv.
För att reducera den s.k. dubbla skattekilen, när höga skatter skall betalas
med redan skattade pengar, och därmed skapa förutsättningar för en expansion
inom den privata tjänstesektorn bör enligt utskottet arbetsgivaravgifter inte
tas ut på sedvanliga hushållstjänster såsom städning, trädgårdsarbete och icke-
subventionerad barn- och äldreomsorg. Dessutom bör en skattereduktion införas
för den som köper tjänsten. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande hushållstjänster
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf244, 1997/98:Sf251 och
1997/98:Sf274 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
8. Vinstandelsmedel (mom. 8)
Gullan Lindblad (m), Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin
(fp), Rose-Marie Frebran (kd), Åke Sundqvist (m) och Marietta de Pourbaix-
Lundin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Vinstandelsmedel börjar
med ?Utskottet har? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening innebär möjligheten att göra avsättningar till vin-
standelsstiftelser att såväl de anställdas arbetsglädje och motivation som
förståelsen för näringslivets villkor ökar. Utskottet anser att det
förhållandet att särskild löneskatt generellt tas ut på en arbetsgivares bidrag
till en vinst-andelsstiftelse minskar förekomsten av vinstandelssystem. Av
detta skäl bör enligt utskottet särskild löneskatt slopas på arbetsgivares
avsättningar till vinstandelsstiftelser. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande vinstandelsmedel
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sf254 yrkande 1 och med avslag på
motion 1997/98:Sf254 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
9. Vinstandelsmedel (mom. 8)
Ulla Hoffmann (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Vinstandelsmedel börjar
med ?Utskottet har? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:
Avsikten med vinstandelssystem är att göra de anställda delaktiga i
företagets resultat, öka produktiviteten, sprida det individuella ägandet i
företaget och öka känslan av samhörighet med företaget. Utskottet delar
uppfattningen i motion Sf254 att det är värdefullt att anställda får ett större
engagemang och större inflytande i det företag där de är anställda.
Enligt utskottets mening innebär det förhållandet att särskild löneskatt tas
ut på arbetsgivares bidrag till vinstandelsstiftelser att intresset för
avsättningar till stiftelserna minskar. Detta verkar i sin tur hämmande på de
anställdas inflytande i företaget. Utskottet anser därför att riksdagen bör
överväga att slopa den särskilda löneskatten på arbetsgivares bidrag till
vinstandelsstiftelser. Vid införandet av särskild löneskatt på sådana bidrag
beräknades åtgärden ge ökade skatteintäkter på ca 100 miljoner kronor. Frågan
om hur ett slopande av den särskilda löneskatten på arbetsgivares bidrag skall
finansieras bör därför utredas. Utskottet anser att regeringen bör återkomma
till riksdagen med ett samlat förslag i frågan.
Eftersom vinstandelsstiftelsernas betydelse för de anställdas inflytande i
företaget även kan bero bl.a. på styrelsernas sammansättning finns det enligt
utskottet skäl att närmare utreda i vad mån och i så fall på vilket sätt en
förändring härvidlag är befogad för att ytterligare utveckla de anställdas
möjligheter till inflytande. Utskottet anser att nämnda utredning bör omfatta
också denna fråga.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande vinstandelsmedel
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sf254 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om ett finansierat förslag att
slopa den särskilda löneskatten på arbetsgivares bidrag till
vinstandelsstiftelser,
10. Personaloptioner (mom. 9)
Gullan Lindblad (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Åke Sundqvist (m)
och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Personaloptioner börjar
med ?Frågan om? och slutar med ?därför motionsyrkandet? bort ha följande
lydelse:
En person som erhåller en personaloption från ett moderbolag i utlandet måste
själv betala egenavgifter på förmånsvärdet av optionen. Den svenske
arbetsgivaren har ingen rapporteringsskyldighet eftersom det är en annan
juridisk person (moderbolaget) som utgivit personaloptionen samt något
anställningsförhållande mellan moderbolaget och den i Sverige skattskyldige
inte föreligger. Den nuvarande ordningen är både administrativt tungrodd och
innebär betydande kontrollsvårigheter. Utskottet anser att det ur såväl den
enskildes som skattemyndighetens synpunkt är mest praktiskt om de sociala
avgifterna alltid betalas av arbetsgivaren, dvs. även i de fall utgivaren av
personaloptionerna är ett utländskt företag i samma koncern. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande personaloptioner
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sk323 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Allmänna egenavgifter (mom. 1)
Rose-Marie Frebran (kd) anför:
För budgetåret 1998 har Kristdemokraterna motsatt sig riksdagens beslut att
omvandla den allmänna egenavgiften i form av sjukförsäkringsavgift till en
allmän pensionsavgift. Riksdagens beslut var olyckligt, eftersom de fem
partierna bakom pensionsuppgörelsen genom Genomförandegruppen arbetade vidare
med frågan om finansieringen av det reformerade pensionssystemet.
Kristdemokraterna anser att det har funnits utrymme att under år 1998 sänka
den allmänna egenavgiften med två procentenheter. Det skulle dels ha gett
löntagare i vanliga inkomstlägen en viktig ökning av konsumtionsutrymme, dels
ha inneburit behövliga tillskott i form av skatteintäkter i kommuner och
landsting.
2. Nedsättning av socialavgifter för små företag (mom. 2)
Ragnhild Pohanka (mp) anför:
Det är enligt Miljöpartiets uppfattning ett stort steg - både ekonomiskt och
psykologiskt - att övergå från att vara enmansföretagare till att driva ett
företag med anställda. Ett sätt att underlätta för en enmansföretagare att våga
anställa är att helt eller delvis slopa arbetsgivaravgiften för en anställd. Vi
anser att för- och nackdelar med en sådan reform bör utredas.
3. Nedsättning av socialavgifter i övrigt (mom. 3)
Gullan Lindblad, Gustaf von Essen, Åke Sundqvist och Marietta de Pourbaix-
Lundin (alla m) anför:
Moderaterna motsatte sig redan från början den alltför begränsade nedsättningen
av socialavgifterna eftersom en nedsättning med 5 % av en mycket liten del av
avgiftsunderlaget inte får någon egentlig effekt. Reglerna är dessutom
olyckligt utformade då de kan leda till en snedvridning av konkurrensen. En
sådan snedvridning kan uppstå genom att man strävar efter en uppdelning av
existerande verksamhet på flera företag. Enligt vår mening bör reglerna
antingen slopas eller omarbetas i grunden. Eftersom utskottsmajoriteten avser
att låta Riksdagens revisorer göra en utvärdering av reglerna avstår vi för
närvarande från att reservera oss.
4. Nedsättning av socialavgifter i övrigt (mom. 3)
Sigge Godin (fp) anför:
Folkpartiet, som gärna ser att socialavgifterna sänks, anser att en nedsättning
med 5 % av en mindre del av avgiftsunderlaget är alltför begränsad och i
grunden felaktigt utformad. Motivet bakom de sänkta socialavgifterna kan inte
ifrågasättas eftersom avsikten varit att stimulera nyanställningar. För att en
åtgärd av detta slag skall få den eftersträvade effekten måste emellertid
avgifterna sänkas med sex procentenheter och samtidigt riktas mot den privata
tjänstesektorn, dvs. den sektor av ekonomin där de s.k. skattekilarna på arbete
är särskilt hämmande. Dessutom är det enligt vår uppfattning nödvändigt att
helt slopa arbetsgivaravgifterna på enklare hushållstjänster. Eftersom frågan
har avgörande betydelse för bekämpningen av den alltför stora arbetslösheten
avser vi att återkomma vid lämpligt tillfälle.
5. Hushållstjänster (mom. 6)
Ingrid Skeppstedt (c) anför:
Arbetslösheten är ett stort och allvarligt problem som måste bekämpas med alla
medel. Att befria privata hushållstjänster från skatt har länge ansetts vara
ett sätt att återskapa ?pigjobb?. Enligt Centerpartiets uppfattning är det i
stället en väg att erkänna att det arbete som kvinnor utfört utan betalning i
alla tider också går att värdera på en marknad. Hushållstjänsterna utförs i dag
av den enskilde själv, som ?svart jobb? eller inte alls. Genom att slopa
arbetsgivaravgifterna på privata hushållstjänster är det enligt vår mening
möjligt både att skapa nya arbetstillfällen och att omvandla ?svarta jobb? till
?vita?. En sådan ordning leder dessutom till förbättrad ekonomi för kommunerna
eftersom ?vita jobb? genererar skatteintäkter. Vi anser vidare att övriga
hushållsnära tjänster som t.ex. trädgårdsarbete bör få slopade
arbetsgivaravgifter upp till en viss lönesumma, förslagsvis 300 000 kr.
Eftersom frågan om slopade arbetsgivaravgifter på hushållstjänster har
uppmärksammats i olika utredningsförslag förutsätter vi att den kommer att
aktualiseras inom en relativt snar framtid.
6. Hushållstjänster (mom. 6)
Ulla Hoffmann (v) anför:
Vänsterpartiet står bakom utskottsmajoritetens beslut att avstyrka
motionsyrkanden om slopade arbetsgivaravgifter på hushållstjänster.
Vi ställer oss dock inte avvisande till sänkta arbetsgivaravgifter i sig. Vi
har bl.a. föreslagit att delar av den privata personalintensiva tjänstesektorn
ges sänkta arbetsgivaravgifter för att förhindra uppsägningar och stimulera
till nyanställningar i sektorer som inte fullt ut har lönebärkraft. Det handlar
då om etablerade branscher som arbetar mot en bred marknad, där de anställda
erbjuds avtalsenliga löner och utvecklingsmöjligheter i arbetet. Att
subventionera hushållstjänster leder till att man skapar en ?sekundär?
arbetsmarknad med starka inlåsningseffekter för den enskilde arbetstagaren i
stället för att rikta resurser till och erbjuda arbete i offentlig sektor.
Vi är inte heller motståndare till att människor efterfrågar och köper
hushållstjänster. I dag kan vem som helst köpa städning av etablerade städbolag
likaväl som man kan köpa service av bilen. Vi anser dock att samhället inte
skall använda skattemedel till att subventionera hushållstjänster till friska
så länge behoven av mer pengar till vård av gamla, sjuka eller fattiga är
oändliga.
Utvärderingen av det s.k. Humlan-projektet i Kungälv, som bedrivits inom
ramen för ett EU-projekt, visar att det finns en marknad för hushållstjänster
om kostnaden härför begränsas till ca 62 kr per timme. Intresset för tjänsterna
avtar eller upphör helt om priset höjs till 100 kr per timme. Enligt
utvärderingen är den verkliga timkostnaden 180-200 kr i timmen. För att det
skall finnas en marknad för hushållstjänster måste staten således lämna en
subvention med 120-140 kr i timmen.
Redan i dag är kvinnors arbete undervärderat; det märks inte minst på de låga
lönerna inom vård och omsorg. Om privata hushållstjänster befrias från skatt
och socialavgifter leder detta till att en sektor där kvinnor dominerar
arbetsmarknaden ytterligare värderas ned. Det räcker med andra ord inte med
låga löner utan arbetet skall dessutom subventioneras. Om man kan betala flera
hundra kronor för att serva bilen borde man kunna betala vad det kostar för att
få hemmet städat.
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1
Motionerna..........................................1
Utskottet...........................................3
Allmänt om socialavgifter m.m.....................3
Det reformerade ålderspensionssystemet............4
Allmänna egenavgifter.............................5
Motioner........................................5
Utskottets bedömning............................5
Nedsättning av socialavgifter.....................6
Gällande ordning................................6
Motioner........................................6
Utskottets bedömning............................7
Idrottsverksamhet.................................9
Gällande ordning................................9
Motionen........................................9
Utskottets bedömning............................9
Trädgårdsnäringen................................10
Gällande ordning...............................10
Motioner.......................................10
Utskottets bedömning...........................10
Socialavgifter och hushållstjänster..............12
Motioner.......................................12
Utskottets bedömning...........................12
Socialavgifter på arvode till god man............12
Gällande ordning...............................12
Motionen.......................................13
Utskottets bedömning...........................13
Vinstandelsmedel.................................13
Gällande regler................................13
Motionen.......................................14
Utskottets bedömning...........................14
Personaloptioner.................................15
Gällande ordning...............................15
Motionen.......................................16
Utskottets bedömning...........................16
Hemställan.......................................16
Reservationer......................................17
1. Allmänna egenavgifter (mom. 1)................17
2. Allmänna egenavgifter (mom. 1)................18
3. Nedsättning av socialavgifter för små företag (mom. 2)19
4. Nedsättning av socialavgifter i övrigt (mom. 3)19
5. Idrottsverksamhet (mom. 4)....................19
6. Trädgårdsnäringen (mom. 5)....................20
7. Hushållstjänster (mom. 6).....................21
8. Vinstandelsmedel (mom. 8).....................21
9. Vinstandelsmedel (mom. 8).....................22
10. Personaloptioner (mom. 9)....................22
Särskilda yttranden..............................23
1. Allmänna egenavgifter (mom. 1)................23
2. Nedsättning av socialavgifter för små företag (mom. 2)23
3. Nedsättning av socialavgifter i övrigt (mom. 3)23
4. Nedsättning av socialavgifter i övrigt (mom. 3)24
5. Hushållstjänster (mom. 6).....................24
6. Hushållstjänster (mom. 6).....................24