Utskottet behandlar i detta betänkande budgetproposition 1997/98:1
utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar jämte motioner. Vidare behandlas
regeringens skrivelse 1997/98:23 Invandrings- och flyktingpolitiken, avsnitt 7
Mottagande av asylsökande och flyktingar m.m. samt motioner om hälso- och
sjukvård för asylsökande m.fl. och om ersättningen för kommunernas
flyktingmottagande.
Regeringen föreslår en ny anslagsstruktur för utgiftsområdet med utgångspunkt
i att regeringen i en särproposition föreslår att en ny myndighet för
integrationsfrågor inrättas med ansvar för integrationspolitiken. Ombudsmannen
mot etnisk diskriminering (DO) skall enligt förslaget inordnas i den nya
myndighetens organisation. Den nya myndigheten skall inrättas fr.o.m. den 1
juni 1998. Regeringen föreslår också att statsbidraget till Stiftelsen
invandrartidningen upphör efter den 30 april 1998.
Utskottet har i sitt betänkande 1997/98:SfU6 tillstyrkt inrättandet av den
nya myndigheten med den ändringen att DO inte skall ingå i organisationen.
Utskottet har i samma betänkande anfört att statsbidrag till Stiftelsen
invandrartidningen bör utges för hela 1998. I detta betänkande följer utskottet
upp dessa ställningstaganden såvitt avser ändringar i anvisade medel. Därvid
tillgodoses delvis en motion (kd). Det förlängda statsbidraget till Stiftelsen
invandrartidningen finansieras med en minskning av anslaget B 2 Särskilda
insatser i utsatta bostadsområden.
Utskottet tillstyrker propositionen i övrigt och avstyrker övriga motioner.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer och sex särskilda yttranden.
Propositionen
Proposition 1997/98:1
Regeringen har i proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för 1998, bilaga 4,
utgiftsområde 8, föreslagit riksdagen att
1. för budgetåret 1998 anvisa anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar enligt följande uppställning:
- A 1 Statens invandrarverk; ramanslag; 452 402 000 kr,
- A 2 Mottagande av asylsökande; ramanslag; 773 650 000 kr,
- A 3 Migrationspolitiska åtgärder; ramanslag: 313 289 000 kr,
- A 4 Utlänningsnämnden; ramanslag; 65 388 000 kr,
- A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden; ramanslag; 60 295 000 kr,
- A 6 Utresor för avvisade och utvisade; ramanslag; 83 210 000 kr,
- B 1 Integrationsmyndigheten; ramanslag; 45 376 000 kr,
- B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsområden; ramanslag; 200 000 000
kr,
- B 3 Integrationsåtgärder; ramanslag; 57 860 000 kr,
- B 4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande; ramanslag; 1 713 915 000
kr,
- B 5 Hemutrustningslån; ramanslag; 98 549 000 kr.
Skrivelse 1997/98:23
Regeringen har till riksdagen överlämnat skrivelse 1997/98:23 Invandrings- och
flyktingpolitiken.
Skrivelsen behandlas såvitt avser avsnitt 7 i detta betänkande och i övrigt i
ett senare betänkande.
Motionerna
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1997/98
1997/98:Sf609 av Kerstin Kristiansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
repatrieringsanläggning.
1997/98:Sf610 av Elver Jonsson och Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att den snabbt ser över statsbidragsvillkoren för
kommunerna i avsikt att underlätta och upprätthålla ett ekonomiskt statligt
ansvar för flyktingmottagningen.
1997/98:Sf616 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. (1) att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under
utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt Miljöpartiets förslag i
tabell,
1. (2) Integrationsmyndigheten, avvikelser från regeringens förslag 1998: -
45 miljoner kr
1. (3) B 3 Integrationsåtgärder, avvikelse från regeringens förslag 1998:
+ 37 miljoner kr.
2. (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar för åren 1999 och 2000 enligt tabell,
2. (2) B 1 Integrationsmyndigheten, avvikelse från regeringen 1999: - 76
miljoner kronor, avvikelse från regeringen 2000: - 84 miljoner kronor.
2. (3) B 3 Integrationsåtgärder, avvikelse från regeringen 1999: + 68
miljoner kronor, avvikelse från regeringen 2000: + 76 miljoner kronor.
1997/98:Sf617 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas
6. (1) att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslag under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt
uppställning:
6. (2) A 1 Statens invandrarverk, Regeringens förslag: 452 402 000,
Anslagsförändring: + 24 250 000
6. (3) B 1 Integrationsmyndigheten, Regeringens förslag: 45 376 000,
Anslagsförändring: -45 376 000
6. (4) B 3 Integrationsåtgärder, Regeringens förslag: 57 860 000,
Anslagsförändring: + 10 237 000
6. (5) B 4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, Regeringens förslag: 1
713 915 000, Anslagsförändring: + 1 000 000
6. (6) B 6 Nytt anslag: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
+ 9 889 000
1997/98:Sf620 av Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag på ett varaktigt utjämningssystem som fördelar
socialkostnaderna för utomnordiska medborgare i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1997/98:Sf621 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen anslår 427 402 000 kr för anslag A 1 Statens invandrarverk
för 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen anslår 607 650 000 kr för anslag A 2 Mottagande av
asylsökande 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen anslår 263 289 000 kr för anslag A 3 Migrationspolitiska
åtgärder 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen anslår 50 388 000 kr för anslag A 4 Utlänningsnämnden 1998 i
enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen anslår 50 295 000 kr för 1998 för anslag A 5 Offentligt
biträde i utlänningsärenden 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen anslår 52 210 000 kr för anslag A 6 Utresor för avvisade och
utvisade för 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag att anslå medel till anslag B 2
Särskilda insatser i utsatta bostadsområden 1998 i enlighet med vad som anförts
i motionen.
1997/98:Sf625 av Anders Ygeman och Carina Moberg (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av principerna för
fördelning av anslag för flyktingmottagandet,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av kriterierna för
fördelningen av ytterligare medel för kommuner med stor andel nyanlända
flyktingar.
1997/98:Sf627 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
(1) att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt
följande uppställning:
(2) A 1 Statens invandrarverk, Regeringens förslag: 452 402,
Anslagsförändring: + 10 000,
(3) A 2 Mottagande av asylsökande, Regeringens förslag: 773 650,
Anslagsförändring: + 300 000,
(4) A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden, Regeringens förslag:
60 295, Anslagsförändring: + 5 000,
(5) B 1 Integrationsmyndigheten, Regeringens förslag: 45 376,
Anslagsförändring: - 45 000,
(6) B 3 Integrationsåtgärder, Regeringens förslag: 57 860, Anslagsförändring:
+ 20 000,
(7) B 5 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, Regeringens förslag: 1 713
915, Anslagsförändring: + 300 000.
1997/98:So285 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flyktingars och asylsökandes situation inom hälso- och sjukvården.
1997/98:So304 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda hur asylsökande skulle kunna få rätt till samma sjukvård
som svenska medborgare,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla asylsökande som varit utsatta för fysiska och psykiska
övergrepp skall ha rätt till sakkunnig behandling på centrum för tortyrskadade
samt att det skall åligga varje landsting att inrätta sådana,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bättre information om sekretesslagstiftningen samt att förtydliga
sekretesslagstiftningen i enlighet med vad som anförts i motionen under punkt
2.5,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att se över LMA-boende barns vårdbehov,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda hur en person som är under anknytningsutredning och
befinner sig i Sverige skulle kunna ges fullgod sjukvård.
Motion väckt med anledning av skrivelse 1997/98:23 Invandrings- och
flyktingpolitiken
1997/98:Sf13 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Barnkommitténs förslag om undersökning av det medicinska
omhändertagandet av asylsökande skolbarn,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vuxna asylsökandes rätt till sjukvård,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör ge landstingen i uppdrag att kartlägga
omfattningen av behov av särskilt stöd för flyktingbarn som utsatts för
traumatiska upplevelser och att föreslå nödvändiga åtgärder,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Invandrarverket bör ges i uppdrag att ta fram ett åtgärdsprogram
för att medvetandegöra sin personal om den anmälningsskyldighet till
socialtjänsten som finns i vissa fall,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om borttagande av krav på dubbel straffbarhet vid könsstympning,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avsättande av en del av den statliga ersättningen till landstingen
till en särskild pott avsedd för vårdkostnader för asylsökande som tvingas söka
sjukvård anonymt,
14. att riksdagen hos regeringen begär en sådan översyn av sekretesslagen att
den som söker vård inte skall behöva riskera att tas i förvar och avvisas,
Motion väckt med anledning av proposition 1997/98:16 Sverige, framtiden och
mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik
1997/98:Sf8 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
12. att riksdagen till A 1 Invandrarverket (utgiftsområde 8) för budgetåret
1998 anvisar 10 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således
442 402 000 kr.
Utskottet
Utgiftsområde 8
Utgiftsområdet omfattar dels migrationspolitiken med frågor rörande
flyktingpolitik, invandringen till Sverige, mottagande av asylsökande,
utlänningars rätt att vistas här samt internationellt samarbete på det
migrationspolitiska området, dels invandrares integration med frågor rörande
invandrares introduktion och integration i Sverige, åtgärder mot
främlingsfientlighet, rasism och etnisk diskriminering samt ersättning till
kommunerna för deras flyktingmottagande. Utgiftsområdet består av
verksamhetsområdena migrationspolitik och integrationspolitik.
Rambeslut
Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag för budgetåret 1998 fastställt
ramen för utgiftsområde 8 till 3 863 934 000 kr (bet. 1997/98:FiU1, rskr.
1997/98:35).
Propositionen
Målen för migrationspolitiken är att i en värld präglad av ökad öppenhet,
samverkan och utbyte på alla områden verka för att migration till och från vårt
land kan ske i ordnade former samt att värna asylrätten och upprätthålla den
reglerade invandringen. Detta skall ske på ett sätt som svarar mot kraven på
öppenhet och utbyte och präglas av rättssäkerhet, humanitet och respekt för
individens mänskliga rättigheter.
Enligt vad som föreslås i proposition 1997/98:16 Sverige, framtiden och
mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik skall
integrationspolitikens mål vara lika rättigheter och möjligheter för alla
oavsett etnisk och kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap med samhällets
mångfald som grund samt en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig
respekt och tolerans och som alla oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och
medansvariga för.
För budgetåret 1998 genomförs inom utgiftsområdet besparingsåtgärder i
enlighet med vad som angavs i vårpropositionen. Dessa uppgår till 41 miljoner
kronor utöver tidigare beslutade neddragningar inom utgiftsområdet och avser
minskning av kommunersättningar vid flyktingmottagande och minskade
transportkostnader till följd av effektiviseringar.
För 1998 avser regeringen att prioritera en fortsatt modernisering av
handläggningen och prövningen av utlänningars rätt att vistas i Sverige. Vidare
skall Invandrarverkets roll stärkas och uppgifterna koncentreras på migrations-
och medborgarskapsfrågor samt Utlänningsnämnden ges ökade resurser för att
förkorta handläggningstiderna. Regeringen avser också att fortsätta satsningen
på åtgärder för att främja frivillig återvandring samt att förbättra och följa
upp prognoser inom utgiftsområdet.
De stora utgifterna inom utgiftsområdet avser mottagande av asylsökande och
statlig ersättning till kommunerna för flyktingar och vissa andra invandrare.
Sedan antalet asylsökande minskat har kostnaderna gått ner. Ersättningen till
kommunerna för äldre och handikappade invandrare ökar dock fortfarande.
Beräkningarna för utgiftsområdet baseras på att 13 350 personer antas söka asyl
under budgetåret 1998 och att 7 000 utlänningar årligen kommer att tas emot i
kommunerna och berättiga dessa till statlig ersättning.
I budgetpropositionen föreslås bl.a. en ny anslagsstruktur med utgångspunkt i
att regeringen i proposition 1997/98:16 föreslår att en ny myndighet för
integrationsfrågor inrättas med ansvar för att integrationspolitiska mål och
synsätt får genomslag på olika samhällsområden samt för att aktivt stimulera
integrationsprocessen i samhället. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO)
skall enligt förslaget inordnas i den nya myndighetens organisation. Vidare
skall enligt förslag i budgetpropositionen statsbidrag till Stiftelsen
invandrartidningen inte lämnas efter den 30 april 1998.
Regeringen föreslår följande medelsanvisning
A 1 Statens invandrarverk
Statens invandrarverk är central utlänningsmyndighet och ansvarar för
hanteringen av utlännings-, invandrar- och medborgarskapsfrågor i den mån
frågorna inte handläggs av någon annan myndighet. Verket skall utreda och pröva
ansökningar om visering, uppehållstillstånd, flyktingförklaring och
resedokument samt om svenskt medborgarskap. Vidare ansvarar verket för
mottagande av asylsökande, för överföring och mottagande av organiserat uttagna
flyktingar samt har ansvar för de utlänningar som tas i förvar enligt
utlänningslagen. Fr.o.m. den 1 juni 1998 kommer enligt förslaget i proposition
1997/98:16 en ny myndighet att vara central förvaltningsmyndighet för
integrationsfrågor. Dessa frågor flyttas därmed från Invandrarverket.
Uppgifter som avvecklas hos Invandrarverket, och som i fortsättningen kommer
att i oförändrad eller modifierad form ingå i Integrationsmyndighetens
ansvarsområde, motiverar att 59,3 miljoner kronor på helårsbasis räknas av från
anslaget A 1 och tillförs anslaget B 1 Integrationsmyndigheten. För budgetåret
1998 skall dock 30,05 miljoner kronor ligga kvar på anslaget A 1, eftersom
växlingen av ansvarsområde sker den 1 juni 1998 och Invandrarverket dessutom
kommer att ha avvecklingskostnader för myndigheten beroende dels på att antalet
asylsökande minskat, dels på förändringar av verkets verksamhetsuppgifter.
För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 452 402 000 kr.
A 2 Mottagande av asylsökande
Från anslaget finansieras Invandrarverkets mottagande av asylsökande och
personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Från anslaget bekostas även
asylsökandes resor från Sverige och kostnaderna för utlänningar som tagits i
förvar enligt utlänningslagen (1989:529). Under anslaget ryms fr.o.m.
budgetåret 1998 också ersättningen till kommunerna för den ersättning som ges
till vissa andra utlänningar än asylsökande medan de väntar på beslut om
uppehållstillstånd.
Regeringen utgår från antagandet att 11 500 personer är registrerade i
mottagandesystemet den 31 december 1997. Den genomsnittliga beläggningen
beräknas till 9 500 personer. När antalet personer i mottagandesystemet minskar
ökar dygnskostnaden per person till 205 kr.
För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 773 650 000 kr.
A 3 Migrationspolitiska åtgärder
Under anslaget finansieras systemet för kollektiv överföring av flyktingar
genom s.k. flyktingkvoter. Flyktingarna tas emot av kommunerna som för detta
erhåller statlig ersättning. Av medlen för kvotflyktingar genomförs även vissa
hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige. Staten kan också ge bidrag till
åtgärder för frivillig återvandring av personer som väljer att återvandra till
sitt ursprungliga hemland eller till annat bosättningsland. Genom en
tidsbegränsad förordning kan vissa utlänningar som inte får stanna kvar i
Sverige få bidrag i samband med utresan. Anhöriga till flyktingar i Sverige kan
få bidrag till resan hit om de vill förena sig med sina anhöriga i Sverige.
Medel anvisas även för att bekosta vissa migrationspolitiska projekt och
Sveriges deltagande i internationellt samarbete inom flykting- och
invandringsområdet. Likaså anvisas medel från detta anslag till Svenska röda
korsets efterforskningsenhet.
Regeringen anser att anslagsmedlen för år 1998 avseende mottagande av
kvotflyktingar liksom för innevarande budgetår bör få användas med viss
flexibilitet och motsvara kostnaderna för 1 840 överförda flyktingar.
För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 313 289 000 kr.
A 4 Utlänningsnämnden
Utlänningsnämnden prövar överklaganden av beslut som fattats av Invandrarverket
avseende avvisnings- och utvisningsärenden, ansökningar om uppehållstillstånd,
flyktingförklaring, resedokument och svenskt medborgarskap. Utlänningsnämnden
prövar även s.k. nya ansökningar om uppehållstillstånd. Fr.o.m. den 1 december
1997 tillförs nämnden uppgiften att pröva överklaganden beträffande offentliga
biträden i utlänningsärenden.
Regeringen anser att en översyn av Utlänningsnämndens arbetsformer och
resursanvändning är påkallad. En bedömning bör därvid göras av vilka åtgärder
som kan vidtas för att ytterligare förkorta handläggningstiderna. För att
stödja nämnden i ett sådant arbete och för att få ner ärendebalansen tillförs
anslaget 4 miljoner kronor fr.o.m. år 1998.
För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 65 388 000 kr.
A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden
Från anslaget skall bekostas de offentliga biträden som fr.o.m. den 1 december
1997 förordnas enligt 11 kap. utlänningslagen samt lagen (1996:1620) om
offentligt biträde.
För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 60 295 000 kr.
A 6 Utresor för avvisade och utvisade
Från anslaget finansieras resor ut ur landet för utlänningar som avvisats eller
utvisats enligt beslut av regeringen, Invandrarverket och Utlänningsnämnden med
stöd av utlänningslagen. Kriminalvårdens transporttjänst organiserar resor på
uppdrag av verkställande polismyndighet.
Antalet verkställigheter av avvisningsbeslut beräknas öka men resorna bör
kunna anordnas till förhållandevis låga kostnader.
För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 83 210 000 kr.
B 1 Integrationsmyndigheten
Integrationsmyndigheten skall enligt förslaget i proposition 1997/98:16 fr.o.m.
den 1 juni 1998 vara central förvaltningsmyndighet för integrationsfrågor. DO
skall ingå i den nya myndigheten men ha kvar en självständig ställning. En
organisationskommitté skall utreda den närmare organisationen av myndigheten,
dess ledningsform samt ge förslag till namn på myndigheten. Under budgetåret
1998 kommer Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och Integrationsmyndigheten
att ha delad dispositionsrätt till anslaget.
Uppgifter som avvecklas hos Invandrarverket, och som i fortsättningen kommer
att i oförändrad eller modifierad form ingå i Integrationsmyndighetens
ansvarsområde motiverar, som nämnts ovan under anslaget A 1, att 59,3 miljoner
kronor på helårsbasis räknas av från anslaget A 1 och tillförs anslaget B 1.
För budgetåret 1998 skall dock 30,05 miljoner kronor ligga kvar på anslaget A
1, eftersom växlingen av ansvarsområde sker den 1 juni 1998 och Invandrarverket
dessutom kommer att ha avvecklingskostnader.
Det tidigare anslaget B 3 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering avvecklas
och de medel som tidigare beräknats för ändamålet, 4 889 000 kr, förs i sin
helhet över till anslaget B 1. Ombudsmannen finansieras från det nya anslaget
även under tiden 1 januari - 30 maj 1998.
Etableringskostnaderna för den nya myndigheten beräknas till ca 4 miljoner
kronor.
Medel för uppföljning av den statliga ersättningen till kommunerna för
flyktingmottagande - 1 miljon kronor - förs till Integrationsmyndigheten efter
att tidigare ha finansierats över anslaget för kommunersättningar vid
flyktingmottagande. Statsbidraget till Stiftelsen Invandrartidningen, som
upphör efter den 30 april 1998, fördelas mellan anslagen B 1 och B 3. Av
tidigare beräknat statsbidrag på 15 355 000 kr skall 5 118 000 kr användas till
Stiftelsens verksamhet för perioden januari - april 1998 och finansieras inom
anslaget B 3. Resterande belopp som uppgår till 10 237 000 kr tillförs
Integrationsmyndigheten.
För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 45 376 000 kr.
B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsområden
Anslaget avser särskilda insatser för att främja utvecklingen i invandrartäta
och utsatta storstadsområden samt i bostadsområden med likartad situation.
I propositionen anförs att kommunernas utvecklingsarbete skall vara
långsiktigt. Ett övergripande syfte med stimulansbidraget är att ge utrymme för
uthålliga lokala processer. I tilläggsbudget för år 1997 har regeringen
föreslagit att 70 miljoner kronor på motsvarande anslag dras in, men en utökad
satsning på utsatta bostadsområden under åren 1998 och 1999 är angelägen.
Ambitionshöjningen bör kunna genomföras under en längre tidsperiod. Därför
föreslår regeringen en omfördelning av anslagsnivåerna för åren 1998 och 1999 i
förhållande till de nivåer som angavs i vårpropositionen. Därigenom kan medel
för utvecklingsarbete anslås också för år 2000 så att ett långsiktigt arbete
blir möjligt.
För att få ytterligare erfarenheter och effekter av de insatser som de tolv
utsedda kommunerna genomför, anser regeringen att några bostadsområden skall få
möjlighet att vidareutveckla sitt arbete i syfte att åstadkomma en varaktig
förbättring av situationen och kunna fungera som nationella exempel. En del av
anslaget bör även detta år avsättas för uppföljning, utvärdering och
erfarenhetsspridning. Även administrationen av bidragen finansieras från
anslaget.
För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 200 000 000 kr.
B 3 Integrationsåtgärder
Anslaget disponeras för åtgärder för att stimulera integrationsprocessen i
samhället samt för åtgärder som förebygger och motverkar diskriminering,
främlingsfientlighet och rasism. Vidare disponeras anslaget för
informationsinsatser samt för projekt med syfte att följa upp och utvärdera
samhällsutvecklingen mot bakgrund av samhällets etniska och kulturella
mångfald. Anslaget disponeras också för statsbidrag till invandrares
riksorganisationer samt till vissa samarbetsorgan för sådana
riksorganisationer. Vidare finansieras från anslaget bidrag till vissa
avgränsade projekt.
Medel från anslaget bör användas av Integrationsmyndigheten, bl.a. för att
stimulera dem som invandrat till ett ökat deltagande i samhällslivet samt för
att förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.
Vidare beräknas medel för vissa informationsinsatser i samband med invandrares
introduktion.
Statsbidragsgivningen till Stiftelsen Invandrartidningen skall upphöra efter
den 30 april 1998 då nuvarande avtal med stiftelsen löper ut. Av det tidigare
beräknade statliga stödet har 10 237 000 kr förts till Integrationsmyndigheten
medan 5 118 000 kr under anslaget B 3 skall användas till Stiftelsens
verksamhet under perioden 1 januari - 30 april 1998.
Till anslaget förs ca 8 miljoner kronor från utgiftsområde 17.
Regeringen avser att tillsätta en särskild utredare som i samråd med bl.a.
invandrarnas organisationer skall föreslå formerna för ett nytt bidragssystem.
Det nya systemet skall börja införas år 1999 och vara fullt genomfört år 2001.
Därför föreslås inga förändringar av statsbidragen till invandrares
riksorganisationer för år 1998.
För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 57 860 000 kr.
B 4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande
Anslaget disponeras för statsbidrag till kommuner och landsting enligt
förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.
Kommunmottagandet år 1998 bedöms omfatta 7 000 personer, inkluderande vissa
anhöriga till flyktingar samt flyktingar som överförts till Sverige efter
särskild uttagning, s.k. kvotflyktingar.
De kraftigt ökade ersättningarna till kommunerna för äldre och handikappade
flyktingar skall analyseras. Regeringen har beslutat att ge Invandrarverket i
uppdrag att kartlägga kommunmottagandet under 1990-talet och att i samband
härmed vidareutveckla sina anslagsprognoser. Verket skall speciellt analysera
mottagandet av äldre och handikappade flyktingar och vilka statliga
ersättningar till kommunerna som de närmaste åren kan förväntas för dessa
personkategorier vid tillämpning av nuvarande ersättningsregler. I uppdraget
ingår också att utreda om reglerna innebär viss överkompensation för
kommunerna. Föreligger sådan avser regeringen att efter överläggningar med
Svenska kommunförbundet vidta erforderliga korrigeringar i förordningen
(1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.
För att kunna möta utgiftsanspråken år 1998 omfördelas 100 miljoner kronor
från utgiftsområde 25, anslaget A 2 Bidrag till särskilda insatser i vissa
kommuner och landsting.
För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 1 713 915 000 kr.
B 5 Hemutrustningslån
Från anslaget finansieras räntesubventioner och avskrivningar för lån till
hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar.
Regeringen avser att se över regelverket för hemutrustningslån, bl.a. för att
se om det behöver anpassas till de förändringar av socialtjänstlagen som
genomförs den 1 januari 1998.
För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 98 549 000 kr.
Motionerna
Moderaterna
I motion Sf621 av Gullan Lindblad m.fl. (m) anförs att en besparing inom
utgiftsområdet är möjlig till följd av att allt färre flyktingar kommer till
Sverige. Därmed kan handläggningen av ärendena effektiviseras, vilket leder
till att vistelsetiden på flyktingförläggning minskar kraftigt. Det
förhållandet att lagstiftningen fr.o.m. den 1 januari 1997 blivit tydligare
underlättar Invandrarverkets prövning av asylärenden. Det minskade antalet
flyktingar motiverar också besparingar för Utlänningsnämnden och rättshjälpen.
Vidare kan utgifterna för utresor minskas, t.ex. om man använder
busstransporter i stället för flyg och har färre antal medföljande.
Motionärerna avvisar slutligen förslaget om medel för särskilda insatser i
utsatta bostadsområden och föreslår i stället en utredning av möjligheterna att
inrätta frizoner i t.ex. Botkyrka i syfte att åstadkomma mer avreglerade
ekonomiska aktiviteter.
Motionärerna föreslår i yrkandena 1-6 och 8 följande förändringar i
förhållande till regeringens förslag:
A 1 Statens invandrarverk - 25 miljoner kronor
A 2 Mottagande av asylsökande - 166 ?
A 3 Migrationspolitiska åtgärder - 50 ?
A 4 Utlänningsnämnden - 15 ?
A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden - 10 ?
A 6 Utresor för avvisade och utvisade - 31 ?
B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsomr. - 200 ?
Moderaterna lägger således fram förslag till anslag inom utgiftsområde 8 som
understiger regeringens förslag med sammanlagt 497 miljoner kronor.
Här noteras att Moderaterna i motion Sf4, som behandlats i betänkande
1997/98:SfU6, motsatt sig inrättandet av en särskild myndighet för
integrationsfrågor.
Folkpartiet
I motion Sf8 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 12 föreslås att till
anslaget A 1 Statens invandrarverk anvisas 10 miljoner kronor mindre än enligt
regeringens förslag. Motionärerna anser att behov av medel till Invandrarverket
för avvecklingskostnader saknas, bl.a. som en konsekvens av att man avvisar
förslaget att inrätta en ny myndighet för integrationsfrågor.
Här noteras även att Folkpartiet i samma motion motsätter sig förslaget om
inrättande av ny myndighet för integrationspolitiken och att statsbidraget till
Stiftelsen Invandrartidningen föreslås upphöra. Motionen har i dessa delar
behandlats av utskottet i betänkande 1997/98:SfU6.
Vänsterpartiet
I motion Sf627 av Johan Lönnroth m.fl. (v) anförs att motionärerna avvisar
förslaget att inrätta en ny integrationsmyndighet och anser att Invandrarverket
bör få ytterligare medel, 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag, för
uppgifter som bör ligga kvar på Invandrarverket, nämligen att medverka vid
nyanlända invandrares bosättning och att besluta om ersättning till kommunerna
för flyktingmottagandet. DO bör vara en självständig myndighet och tillföras
både fler uppgifter och mer resurser (ytterligare 5 miljoner kronor). Inte
heller bör Invandrartidningen läggas ner utan medel anvisas med 15 miljoner
kronor. Vidare måste man enligt motionärerna räkna med att om Sverige
respekterar sina internationella åtaganden kommer det att medföra ytterligare
utgifter både för mottagande av asylsökande och för statens ersättningar till
kommunerna. Därvid har beaktats att handläggningstiderna hos Invandrarverket
och Utlänningsnämnden bör kunna kortas och antalet personer i
mottagningssystemet därigenom minskas. För att säkerställa rättssäkerheten i
asylprövningsärenden krävs enligt motionärerna dessutom ytterligare medel till
rättshjälp i dessa ärenden.
Vänsterpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens
förslag:
A 1 Statens invandrarverk + 10 miljoner kronor
A 2 Mottagande av asylsökande + 300 ?
A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden + 5 ?
B 1 Integrationsmyndigheten - 45 ?
B 3 Integrationsåtgärder + 20 ?
B 4 Kommunersättningar vid flykt.mott. + 300 ?
Vänsterpartiet lägger således fram förslag till anslag inom utgiftsområde 8 som
överstiger regeringens förslag med 590 miljoner kronor.
Därtill begärs i motion Sf13 av Johan Lönnroth m.fl. (v) yrkande 13 ett
tillkännagivande om att en del av den statliga ersättningen till landstingen
bör avsättas till en särskild pott avsedd för vårdkostnader för asylsökande som
tvingas söka sjukvård anonymt.
Miljöpartiet
I motion Sf616 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) anförs att motionärerna
avvisar förslaget att inrätta en ny integrationsmyndighet. Motionärerna anser
att lokala initiativ för att stärka nytillkomna invånares delaktighet och
inflytande skall stimuleras lokalt. Medlen för den nya integrationsmyndigheten
bör därför överföras till anslaget B 3 Integrationsåtgärder.
Motionärerna anser att mångkulturell kompetens i kulturfrågor bör finnas kvar
även i fortsättningen och avvisar därför regeringens förslag om överflyttning
av vissa medel (8 miljoner kronor) från utgiftsområde 17.
Motionärerna föreslår i yrkande 1 följande förändringar i förhållande till
regeringens förslag:
B 1 Integrationsmyndigheten - 45 miljoner kronor
B 3 Integrationsåtgärder + 37 ?
Miljöpartiet lägger således fram förslag till anslag inom utgiftsområde 8 som
understiger regeringens förslag med 8 miljoner kronor.
Här noteras att Miljöpartiet i motion Sf9, som utskottet behandlat i
betänkande 1997/98:SfU6, begärt tillkännagivanden om att Invandrarverket skall
ha 30 miljoner kronor för integrationsavdelningen, att 15 miljoner kronor av
kostnaden för integrationsverket skall anvisas för utgivande av
Invandrartidningen samt att DO skall ha ett ökat anslag på 5 miljoner kronor.
Dessutom anges i motionen att pengarna som skulle satsas på ett
integrationsverk i stället skall föras över till kommunerna.
Kristdemokraterna
I motion Sf617 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) yrkande 6 anförs att
motionärerna avvisar förslaget att inrätta en ny integrationsmyndighet. DO bör
vara en självständig myndighet och tillföras medel motsvarande 1997 års anslag
plus en förstärkning på 5 miljoner kronor (under B 3). Stiftelsen
Invandrartidningen bör tillföras 10 237 000 kr för fortsatt utgivning av
tidningen under hela 1998. Dessutom tillförs 1 miljon kronor till B 4 som
uppföljningsmedel.
Motionärerna föreslår i yrkande 6 följande förändringar i förhållande till
regeringens förslag:
A 1 Statens invandrarverk + 24,25 miljoner kronor
B 1 Integrationsmyndigheten - 45,376 ?
B 3 Integrationsåtgärder + 10,237 ?
B 4 Kommunersättningar vid flykt.mott. + 1 ?
B 6 Ombudsmannen mot etnisk diskrim. + 9,889 ?
Kristdemokraterna lägger således fram förslag till anslag inom utgiftsområde 8
som sammantaget uppgår till samma belopp som regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Som redovisats i det föregående har riksdagen fastställt ramen för
utgiftsområde 8 till 3 453 088 kr för budgetåret 1998.
Regeringens förslag till anslagsstruktur och medelsanvisning grundar sig till
stora delar på förslag i proposition 1997/98:16. Utskottet har behandlat
propositionen i betänkande 1997/98:SfU6 och därvid föreslagit vissa
förändringar. Utskottet har tillstyrkt inrättandet av en ny myndighet för
integrationspolitiken men med den ändringen att DO inte skall inordnas i den
nya myndigheten. Detta får effekter på medelsanvisningen, enligt vad utskottet
nedan föreslår. Vad gäller statsbidraget till Invandrartidningen har utskottet
anfört att Invandrartidningen behöver något längre tid än vad regeringen
föreslår för att kunna anpassa sin verksamhet till de nya villkor som
borttagandet av statsstöd innebär. Utskottet anser därför att statsbidraget
till Invandrartidningen bör kvarstå under hela 1998. Härigenom undviks också
ett avbrott i den information tilll nyanlända som den nya myndigheten skall
handha. Utskottet vidhåller detta och föreslår nedan omfördelningar i budgeten
för att täcka en sådan förlängd avvecklingstid av statsbidraget. En motsvarande
minskning föreslås på anslaget B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsområden.
Utskottet vill i detta sammanhang kommentera medelsberäkningen för
Invandrarverket från den 1 juni 1998. I samband med behandlingen av proposition
1997/98:16 höll utskottet en offentlig utfrågning (en utskrift finns bilagd
betänkande 1997/98:SfU6). Vid utfrågningen påpekade Invandrarverkets
generaldirektör att man från Invandrarverkets sida anser att den nya
myndigheten helårsvis bör ha 43,5 miljoner kronor från Invandrarverkets medel i
stället för av regeringen beräknade 59,3 miljoner kronor. Den största
skillnaden i beräkningen beror på att regeringen anser att 19,7 miljoner kronor
av Invandrarverkets ?overheadkostnader? skall läggas på den nya myndigheten,
medan Invandrarverket anser att 6 miljoner är en rimlig summa och motsvarar den
procentandel av overheadkostnaderna som Invandrarverket fått vid övertagande av
uppgifter från polisen. Enligt generaldirektören leder besparingskraven till
att prövningsverksamheten måste minskas med 12 %, vilket leder till längre
handläggningstider i asylärenden och andra tillstånds-ärenden samt i
medborgarskapsärenden.
Utskottet konstaterar att regeringens förslag till beräkning av
administrationskostnaderna för Invandrarverkets integrationsverksamhet grundas
på förslag i betänkandet Lika möjligheter (SOU 1997:82) av Utredningen om
introduktion för nyanlända invandrare samt en ny myndighetsstruktur för det
integrationspolitiska området. Utredningen har bl.a. låtit Statskontoret bedöma
frågan. Av betänkandet framgår olika beräkningsmetoder som använts. Utskottet
har inga invändningar mot regeringens ställningstagande. Utskottet förutsätter
dock att regeringen på vanligt sätt noga följer utvecklingen av
handläggningstiderna i de olika ärendetyperna.
Vad gäller anslagsfrågorna i övrigt anser utskottet att anslagen bör beräknas
med utgångspunkt i det antal asylsökande respektive kommunmottagna flyktingar
m.fl. som regeringen angivit. Vad gäller medlen för särskilda insatser i
utsatta bostadsområden - utöver den minskning som följer av utskottets förslag
om finansiering av ett förlängt statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen
- anser utskottet det angeläget att medel finns tillgängliga för särskilda
satsningar i sådana bostadsområden. Utskottet vill också hänvisa till att ett
motionsyrkande om s.k. frizoner behandlats i betänkande 1997/98:SfU6 och
avstyrkts. Några ytterligare besparingar på utgifter för utresor för avvisade
och utvisade kan knappast ske. Utskottet noterar härvid att Utredningen om
verkställighet och kontroll i utlänningsärenden i betänkande SOU 1997:128 anser
att överföring av verksamheten med utrikes-transporter från Kriminalvårdens
transporttjänst till Invandrarverket inte bör ske.
Vad gäller motionsyrkandet från Vänsterpartiet om att en del av medlen för
hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl. bör avsättas för sådan vård för gömda
asylsökande anser utskottet att statlig ersättning av principiella skäl inte
bör utges för hälso- och sjukvård för den som håller sig undan verkställighet.
Däremot bör framhållas att sjukvårdshuvudmännen är skyldiga att lämna akut vård
när sådan erfordras. Utskottet kommer i följande avsnitt att utförligare
behandla motionsyrkanden om hälso- och sjukvård för utlänningar som håller sig
undan verkställighet.
I enlighet med det ovan anförda föreslår utskottet följande förändringar i
förhållande till regeringens förslag:
B 1 Integrationsmyndigheten
Av regeringen föreslagna medel minskas med 4 889 000 kr, avseende DO:s
verksamhet. Till B 1 bör således anvisas ett ramanslag på 40 487 000 kr.
B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsområden
Det förlängda statsbidraget till Stiftelsen Invandrartidningen finansieras
genom en minskning av anslaget B 2 med 10 237 000 kr. Till anslaget B 2 bör
således anvisas ett ramanslag på 189 763 000 kr.
B 3 Integrationsåtgärder
Till detta anslag förs ytterligare 10 237 000 kr. Av medlen skall 15 355 000 kr
avse statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen. Till B 3 skall således
anvisas ett ramanslag på 68 097 000 kr.
B 6 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
Under detta i förhållande till propositionen nya anslag anvisas medel för
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och Nämnden mot etnisk diskriminering.
Utskottet föreslår att till B 6 anvisas ett ramanslag på 4 889 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt. Med utskottets förslag till
medelsanvisning under B 3 bifalles delvis motion Sf617 yrkande 6. Utskottet
avstyrker motionerna i övrigt (Sf8 yrkande 12, Sf13 yrkande 13, Sf616 yrkande
1, Sf621 yrkandena 1-6 och 8 och Sf627), men konstaterar att syftet med flera
av motionerna delvis tillgodoses med de förändringar som utskottet föreslagit
avseende ett särskilt anslag för DO och ytterligare medel för
Invandrartidningen.
Beräkningar av anslag åren 1998 och 1999
I motion Sf616 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) föreslår motionärerna ett
tillkännagivande om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 8 för åren
1999 och 2000 i enlighet med Miljöpartiets förslag (yrkande 2).
Utskottet anser inte att riksdagen bör beräkna medel på anslagsnivå för
budgetåren 1999 och 2000. Motionen avstyrks.
Mottagande av asylsökande och flyktingar m.m.
Skrivelsen
I skrivelsen redovisas bl.a. svensk invandrings- och flyktingpolitik och
invandringen till Sverige. Redovisningen avser i huvudsak år 1996. I vissa
avseenden redovisas också utvecklingen under år 1997. I avsnitt 7, som
behandlas i detta betänkande, redovisas uppgifter om mottagandet av asylsökande
under den tid asylansökan prövas samt det kommunala flyktingmottagandet.
Utskottet behandlar nedan ett flertal motioner som tar upp frågor som berörs i
detta avsnitt av skrivelsen, dvs. dels frågor om hälso- och sjukvård för
asylsökande m.fl., dels frågor med avseende på kommunernas kostnader för
flyktingmottagandet.
Hälso- och sjukvård för asylsökande
Enligt överenskommelse mellan regeringen och företrädare för
sjukvårdshuvudmännen gäller fr.o.m. den 1 januari 1997 och enligt förordning
(1996:1347) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande i
huvudsak följande.
- Landstinget skall ge vuxna asylsökande akut tand- och sjukvård samt sådan
vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, förlossningsvård,
preventivmedelsrådgivning, vård vid abort samt vård och åtgärder enligt
smittskyddslagen.
- Asylsökande barn (under 18 år) skall få samma hälso- och sjukvård samt
tandvård som barn bosatta i Sverige.
- Landstingen får schabloniserad åldersdifferentierad ersättning per
asylsökande.
- Ersättning lämnas inte för vård som ges till utlänningar som håller sig undan
verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning och som enligt lagen om
mottagande av asylsökande inte har rätt till bistånd.
Invandrarverket har i uppdrag att i samråd med Landstingsförbundet följa upp
tillämpningen av överenskommelsen.
En överenskommelse har också träffats mellan staten och Landstingsförbundet
om landstingens åtaganden och statens ersättning i samband med den hälso- och
sjukvård som lämnas till förvarstagna. Enligt överenskommelsen skall staten
efter ansökan lämna ersättning för de faktiska kostnaderna motsvarande den vård
som avses i den tidigare nämnda överenskommelsen.
Motioner
I motion Sf13 av Johan Lönnroth m.fl. (v) begärs tillkännagivanden i olika
frågor med anknytning till hälso- och sjukvård. Motionärerna anser att
begränsningen till endast akut sjukvård för vuxna asylsökande bör tas bort
(yrkande 9). Eftersom det kan dröja flera år innan en asylsökande vuxen kan få
besked i tillståndsärendet kan många sjukdomstillstånd förvärras under tiden.
Motionärerna hänvisar till att Socialstyrelsen i juni 1996 redovisade en
undersökning av hälso- och sjukvården för asylsökande och flyktingar. Enligt
undersökningen går barn som flyttar till Sverige efter spädbarnsåret miste om
grundläggande förebyggande insatser som erbjuds svenska barn. I enkäten
uttrycktes bl.a. oro över brister i hur asylsökande barn tas emot inom den
kommunala skolhälsovården. Motionärerna anser att Socialstyrelsen i enlighet
med vad Barnkommittén föreslagit i sitt betänkande SOU 1997:116 bör få i
uppdrag att undersöka det medicinska omhändertagandet av asylsökande skolbarn
(yrkande 8). Motionärerna anser vidare att regeringen bör ge landstingen i
uppdrag att kartlägga omfattningen av behov av särskilt stöd för flyktingbarn
som utsatts för traumatiska upplevelser och att föreslå nödvändiga åtgärder
(yrkande 10). Invandrarverket bör få i uppdrag att ta fram ett åtgärdsprogram
för att medvetandegöra sin personal om den anmälningsskyldighet till
socialtjänsten som finns i vissa fall, t.ex. vid misstankar om misshandel eller
andra missförhållanden för flyktingbarn (yrkande 11). Motionärerna anser att
könsstympning är ett så allvarligt brott att det bör undantas från kravet på
dubbel straffbarhet (yrkande 12). Slutligen anser motionärerna att riksdagen
bör begära en sådan översyn av sekretesslagen att den som söker vård inte skall
behöva riskera att tas i förvar och avvisas (yrkande 14).
Ett tillkännagivande om situationen inom hälso- och sjukvården för flyktingar
och asylsökande som håller sig gömda begärs även i motion So285 av Johan
Lönnroth m.fl. (v) yrkande 18. En möjlig lösning kan enligt motionärerna vara
att sådana förändringar görs i sekretesslagen att den som behöver vård inte
riskerar att tas i förvar och avvisas.
I motion So304 av Yvonne Ruwaida (mp) begärs ett tillkännagivande om en
utredning hur asylsökande skall kunna omfattas av samma rätt till sjukvård som
svenska medborgare (yrkande 1). Motionären anser att landstingens insatser vad
gäller sjukvård för asylsökande är bristfälliga. Vidare har hälso- och
sjukvårdspersonal känt att de enligt gällande lag inte har kunnat ta hand om
många asylsökande med mycket stora vårdbehov. I motionen begärs ett
tillkännagivande om att alla asylsökande som varit utsatta för fysiska och
psykiska övergrepp skall ha rätt till sakkunnig behandling på centrum för
tortyrskadade samt att det skall åligga varje landsting att inrätta sådana
(yrkande 2). Motionären begär också ett tillkännagivande om behovet av en
översyn av LMA-boende barns vårdbehov (yrkande 6). Enligt motionären får barn
som vistas på förläggning en god barnhälsovård. Det är dock oklart hur det
förhåller sig med barn som inte bor på förläggning. Det finns skäl att anta att
dessa barn kan ha en rad icke tillgodosedda vårdbehov. Bättre information om
sekretesslagstiftningen behövs samt förtydligande av sekretesslagstiftningen
med avseende på hälso- och sjukvård för gömda flyktingar (yrkande 5). Slutligen
begär motionären ett tillkännagivande av behovet av att utreda hur en person
som är under anknytningsutredning och befinner sig i Sverige skulle kunna ges
fullgod sjukvård (yrkande 7).
Utskottets bedömning
Utskottet anser inte att fullständig sjukvård behöver erbjudas vuxna
asylsökande, utan även fortsättningsvis skall den statliga ersättningen
begränsas till akut tand- och sjukvård och vård som inte kan anstå. Ersättning
utges dessutom för särskilt angivna vårdbehov såsom mödravård,
förlossningsvård, vård vid abort m.m. Med hänvisning till detta avstyrks
motionerna Sf13 yrkande 9 och So304 yrkande 1. Även yrkande 7 i motion So304
avstyrks av samma skäl.
Vad gäller sjukvård för utlänningar som håller sig undan verkställighet bör den
principiella inställningen enligt utskottets mening vara att statlig ersättning
inte skall utges för hälso- och sjukvård. Sjukvårdshuvudmännen är dock skyldiga
att lämna akut sjukvård till alla som vistas inom sjukvårdsområdet. Utskottet
förutsätter att såväl regeringen som Socialstyrelsen och sjukvårdshuvudmännen
noga följer tillämpningen av hälso- och sjukvårdslagen i detta avseende. Vad
gäller sekretessfrågan noterar utskottet att överenskommelsen som ingåtts
mellan staten och sjukvårdshuvudmännen innebär att varje vård-insats inte
behöver faktureras. I stället skall landstingens kostnader kompenseras genom en
schabloniserad ersättning per asylsökande. Utskottet vill dock erinra om att
Barnkommittén såväl i delrapporten Barnkommittén och utlänningslagen (SOU
1996:115) som i sitt huvudbetänkande Barnets bästa i främsta rummet (SOU
1997:116) tagit upp problemen med hälso- och sjukvård för barn i familjer som
håller sig undan verkställighet.
Barnkommittén anger att barn i dessa familjer av naturliga skäl inte får
kontakt med sjukvårdsenheterna vid flyktingförläggningarna. Inte heller
omfattas de av överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet, vilket
innebär att den vård som ges till sådana barn inte ersätts av staten. De
?gömda? barnen är följaktligen endast berättigade till akut sjukvård enligt
4 § hälso- och sjukvårdslagen. Kommittén har därför föreslagit att de svenska
bestämmelserna ändras så att gömda barn får samma rätt till hälso- och sjukvård
som svenska barn. Kommittén har samtidigt påpekat att en sådan ändring är
tämligen verkningslös eftersom barnen och deras föräldrar knappast vågar ta
kontakt med sjukvården på grund av risken att det i så fall röjs var de finns.
Hälso- och sjukvårdens personal är visserligen bundna av sekretess beträffande
enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden, om det inte står
klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller
henne närstående lider men. Om utlänningen, t.ex. i en ny ansökan, åberopar ett
intyg om sin eller barnets psykiska eller fysiska hälsa, är
sjukvårdsmyndigheten dock skyldig att på begäran av den myndighet som
handlägger ärendet lämna upplysningar som kan vara av betydelse i ärendet,
såsom patientjournalen. Vidare hindrar inte sekretess att en uppgift lämnas ut
till en myndighet om uppgiften behövs för delgivning. Om polisen behöver en
adressuppgift för delgivning av ett avvisningsbeslut, är man alltså inom hälso-
och sjukvården skyldig att lämna polisen den uppgiften.
Utskottet anser att, såvitt gäller de gömda barnens situation, beredningen av
Barnkommitténs förslag i denna del bör avvaktas.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf13 yrkande 14, So285 yrkande
18 och So304 yrkande 5.
Utskottet vill tillägga att Barnkommittén påpekar att ersättning inte heller
lämnas för vård som ges till barn som har sökt uppehållstillstånd och av
särskilda skäl har medgetts rätt att vistas i landet medan ansökan prövas.
Utskottet vill här hänvisa till att utskottet i samband med behandlingen av
proposition 1993/94:94 Mottagande av asylsökande (bet. 1993/94:SfU11 s. 30)
förutsatte att i den mån barn tillhör gruppen anhöriga dessa skall erhålla vård
i samma omfattning som barn som hör till gruppen asylsökande.
Även flera av de övriga frågorna som tas upp i motionerna berörs i
Barnkommitténs huvudbetänkande.
Kommittén understryker vikten av att sjukvårdsenheter arbetar uppsökande och
aktivt för att identifiera flyktingbarn som har haft traumatiska upplevelser i
hemlandet. Samtliga sjukvårdsenheter inom flyktingmottagandet måste utveckla
samarbetet med sociala myndigheter. Kommittén hänvisar till att Socialstyrelsen
i två tidigare utredningar har påtalat behovet av att dessa barn erbjuds stöd
och i vissa fall barnpsykiatrisk behandling så snart som möjligt efter
ankomsten till Sverige.
Dessutom föreslås att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att undersöka
det medicinska omhändertagandet för asylsökande skolbarn.
Barnkommittén tar också upp frågor om könsstympning. Kommittén anger att
könsstympning av flickor är förbjuden och straffbar i Sverige. Den som bor i
Sverige och medverkar till att könsstympning utförs i ett annat land kan dömas
i svensk domstol om ingreppet är straffbart i det land där det utförs. Om
ingreppet däremot inte är straffbart i det land där det utförs kan ansvar inte
utdömas i Sverige. Kommittén anser att könsstympning är ett så allvarligt brott
att lagstiftningen bör skärpas och brottet undantas från kravet på dubbel
straffbarhet. Kommittén anser också att förebyggande insatser bör
intensifieras.
Vad gäller barns rätt till skydd mot våld och övergrepp inom familjen anförs
att det är ett problem att anmälningsskyldigheten mellan olika myndigheter när
barn far illa inte alltid fungerar. Detta bör uppmärksammas i de
handlingsplaner för genomförande av barnkonventionen som kommittén föreslår att
landets kommuner skall upprätta. Kommittén understryker också betydelsen av att
samtliga sjukvårdsenheter inom flyktingmottagandet utvecklar samarbete med
sociala myndigheter. Sådant regelbundet samarbete pågår på vissa håll i landet.
Enligt Socialstyrelsens undersökning hade samtliga sjukvårdsenheter under det
senaste året handlagt ärenden om barn som far illa i sina familjer, ofta med
misstanke om misshandel. Åtskilliga enheter har följt upp dessa familjer, men
utan något samarbete med sociala myndigheter och i stället enbart förlitat sig
på förläggningens egna resurser. Detta är formellt felaktigt eftersom
anmälningsplikten till socialtjänsten också gäller sjukvårdspersonal på
flyktingförläggningar. Kommittén anser vidare att regeringen snarast bör göra
en översyn av tillämpliga lagrum när det gäller vad som skall anses falla inom
det område som är sanktionerat med discipl-inpåföljd.
Utskottet konstaterar att flertalet av de frågor som tas upp i motionerna
omfattas av förslag från Barnkommittén. Enligt utskottets mening bör
beredningen av dessa förslag inom Regeringskansliet avvaktas. En utredning om
vård och stöd till barn och ungdom med psykiska problem (dir. 1995:75), skall
dessutom vara slutförd till årsskiftet. Utskottet vill särskilt understryka
vikten av att alla tänkbara åtgärder vidtas som kan förhindra eller motverka
könsstympning. Regeringen bör enligt utskottets mening noga överväga
möjligheterna att slopa kravet på dubbel straffbarhet så att könsstympning kan
bestraffas i Sverige även om den skett i ett land där den inte är straffbar.
Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om att utskottet i betänkande
1997/98:SfU6 om tortyrskadades behov har ansett att det är nödvändigt att
regeringen särskilt uppmärksammar dessa. Vidare har utskottet betonat vikten av
att det finns tillgång till erforderlig vård och rehabilitering för
tortyrskadade i hela landet.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf13 yrkandena 8 och 10 - 12
samt So304 yrkandena 2 och 6.
Kommunersättningar m.m.
Enligt det system för flyktingmottagande som infördes år 1985 är det kommunerna
som tar emot flyktingar och staten som har det övergripande ekonomiska
ansvaret. Kommunernas flyktingmottagande omfattar, förutom personer som
beviljats asyl eller uppehållstillstånd för skyddsbehövande, också dem som fått
stanna av humanitära skäl och även vissa anhöriga till flyktingar. Kommunerna
får statlig ersättning för mottagandet av flyktingar och vissa andra
utlänningar enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för
flyktingmottagande m.m. Kommunerna får en schablonersättning för varje mottagen
flykting och annan utlänning som omfattas av flyktingmottagandet. Dessutom
lämnas också viss annan ersättning. Från den 1 ja-nuari 1996 gäller ett nytt
utbetalningssystem för de statliga kommunersättningarna. Det nya systemet
innebär att utbetalningarna och fördelningen av schablonbidraget bättre
ansluter till när kostnaderna faktiskt uppstår för kommunerna.
- Grundersättning utges till alla kommuner som träffat överenskommelse med
Invandrarverket om mottagande (motsvarar ersättning för tre vuxna flyktingar).
- Schablonersättningen täcker kostnader för ekonomiskt bistånd m.m. och
kostnader för svenskundervisning för invandrare (sfi). För år 1997 utges
151 400 kr för flyktingar över 16 år och 92 900 kr för barn under 16 år.
Från och med den 1 januari 1993 har kommunerna, genom lagen (1992:1068) om
introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, getts
möjlighet att under en introduktionsperiod bevilja introduktionsersättning i
stället för socialbidrag till flyktingar m.fl. som omfattas av det kommunala
flyktingmottagandet. Genom förslag i proposition 1997/98:16, som utskottet
tillstyrkt, får kommunerna möjlighet att om särskilda skäl föreligger lämna
introduktionsersättning även till andra utlänningar än den personkrets som
kommunerna i dag får statlig ersättning för.
Motionerna
Peter Weibull Bernström (m) anser i motion Sf620 att regeringen bör lägga fram
förslag om ett varaktigt utjämningssystem som fördelar socialkostnaderna för
utomnordiska medborgare. Motionären menar att så länge flyktingarna är beroende
av samhället för sitt uppehälle måste hela det svenska skattekollektivet bära
kostnaderna. En enskild kommun skall inte tvingas bära så stor del av
kostnaderna över sin socialbudget, eftersom kommunen inte kan påverka
inflyttningen av sekundärflyktingar.
I motion Sf610 av Elver Jonsson och Erling Bager (fp) begärs att regeringen
snabbt ser över statsbidragsvillkoren för kommunerna i avsikt att underlätta
och upprätthålla ett ekonomiskt statligt ansvar för flyktingmottagningen.
Särskilt på grund av svårigheterna för invandrare och flyktingar att komma ut
på arbetsmarknaden har detta belastat kommunernas socialbudget mycket hårt.
I motion Sf625 av Anders Ygeman och Carina Moberg (s) begär motionärerna
förslag till ändring av principerna för fördelning av anslag för
flyktingmottagandet (yrkande 1). De statliga resurserna för flyktingmottagandet
måste bli mer flexibla och i större grad påverkas av de enskilda flyktingarnas
val av bostadsort. Motionärerna begär också förslag till ändring av kriterierna
för fördelningen av ytterligare medel för kommuner med stor andel nyanlända
flyktingar (yrkande 2).
Utskottets bedömning
Utskottet är väl medvetet om att systemet med kommunmottagande för vissa
kommuner inneburit stora problem. Detta har också tidigare påtalats av
utskottet (se senast bet. 1996/97:SfU2). Hur den statliga ersättningen täcker
kommunernas kostnader för flyktingmottagandet följs också fortlöpande upp.
Utskottet kan nämna att en arbetsgrupp med företrädare för
Inrikesdepartementet, Finansdepartementet, Arbetsmarknadsverket, Skolverket,
Invandrarverket och Kommunförbundet har avgivit rapporten Hur täcker den
statliga ersättningen kommunernas kostnader för flyktingar mottagna år 1992?
(Ds 1997:31). Arbetsgruppen anser att fortsatta undersökningar och analyser
behövs. Kommunförbundet har också nyligen redovisat en uppföljning av
flyktingar mottagna år 1991.
Utskottet vill i detta sammanhang dessutom framhålla betydelsen av den nya
integrationspolitik som följer av proposition 1997/98:16, vilken utskottet
behandlat i betänkande 1997/98:SfU6. Det integrationspolitiska arbetet skall
särskilt inriktas på att bl.a. ge stöd till individers egen försörjning. De
särskilda insatser som föreslås för nyanlända invandrare kommer enligt
utskottets mening att på sikt betydligt minska kommunernas kostnader för
flyktingmottagandet.
Mot bakgrund av vad som anförts avstyker utskottet motionerna Sf610, Sf620
och Sf625.
Repatrieringsanläggning
I motion Sf609 av Kerstin Kristiansson m.fl. (s) anförs att överföring och
utveckling av kunskap är en effektiv biståndsinsats. De som bäst känner till
behoven i sina hemländer är flyktingarna och invandrarna själva. I stället för
en passiv väntan kan de ges en utbildning i biståndsarbete, katastrofhjälp m.m.
Efter utbildningen kan de fungera som biståndsarbetare i sina egna hemländer.
Motionärerna anser att det är angeläget att åstadkomma en tydligare koppling
mellan flyktingpolitik och biståndspolitik. I Kramfors finns möjligheter att
förverkliga dessa idéer genom att på försök starta en s.k.
repatrieringsanläggning. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom.
Utskottet har tidigare behandlat liknande motioner. I sitt betänkande
1996/97:SfU2 hänvisade utskottet till att den svenska migrationspolitiken skall
ses som en helhet, som omfattar flykting-, invandrings-, invandrar- och
återvändandepolitik samt innefattas i utrikes-, säkerhets-, handels- och
biståndspolitiken. Utskottet ansåg att en helhetssyn måste prägla dessa
politikområden. Enligt utskottets mening borde riksdagen dock inte anlägga
några synpunkter på frågan om en eventuell repatrieringsanläggning i Kramfors.
Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motion Sf609.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar
a) att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1997/98:Sf617
yrkande 6 anvisar anslagen inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
för budgetåret 1998 enligt utskottets förslag i bilaga,
b) att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf8 yrkande 12, 1997/98:Sf13
yrkande 13, 1997/98:Sf616 yrkande 1, 1997/98:Sf621 yrkandena 1-6 och 8 och
1997/98:Sf627,
2. beträffande budgetåren 1999 och 2000
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf616 yrkande 2,
3. beträffande sjukvård för vuxna asylsökande
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf13 yrkande 9 och 1997/98:
So304 yrkandena 1 och 7,
res. 1 (v, mp)
4. beträffande sjukvård för gömda utlänningar
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf13 yrkande 14, 1997/98:
So285 yrkande 18 och 1997/98:So304 yrkande 5,
res. 2 (v, mp)
5. beträffande hälso- och sjukvård för barn
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf13 yrkandena 8, 10 och 11 och
1997/98:So304 yrkandena 2 och 6,
res. 3 (v, mp)
6. beträffande könsstympning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf13 yrkande 12,
7. beträffande kommunersättningar
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf610, 1997/98:Sf620 och
1997/98:Sf625,
res. 4 (fp)
8. beträffande skrivelsen
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1997/98:23 i denna del till
handlingarna,
9. beträffande repatrieringsanläggning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf609.
Stockholm den 2 december 1997
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Börje Nilsson
I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta
Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Margit Gennser (m),
Lennart Klockare (s), Sven-Åke Nygårds (s), Sigge Godin (fp), Ronny Olander
(s), Ulla Hoffmann (v), Mona Berglund Nilsson (s), Ulf Kristersson (m),
Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kd), Åke Sundqvist (m) och Karin
Israelsson (c).
Reservationer
1. Sjukvård för vuxna asylsökande (mom. 3)
Ulla Hoffmann (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Hälso- och sjukvård för
asylsökande som börjar med ?Utskottet anser inte? och slutar med ?samma skäl?
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att begränsningen till endast akut sjukvård för vuxna
asylsökande bör tas bort. Eftersom det kan dröja upp till flera år innan en
asylsökande vuxen kan få besked i tillståndsärendet kan många
sjukdomstillstånd
förvärras under tiden. Därtill kommer att landstingens insatser vad gäller
sjukvård för asylsökande är bristfälliga. Utskottet anser också att personer
som är under anknytningsutredning och befinner sig i Sverige bör ha rätt till
fullgod sjukvård.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande sjukvård för vuxna asylsökande
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf13 yrkande 9 och
1997/98:So304 yrkandena 1 och 7 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
2. Sjukvård för gömda utlänningar (mom. 4)
Ulla Hoffmann (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Hälso- och sjukvård för
asylsökande som börjar med ?Vad gäller sjukvård? och slutar med ?yrkande 5?
bort ha följande lydelse:
Utlänningar som håller sig gömda vågar ofta inte anlita sjukvården eftersom
de då riskerar att vårdgivaren lämnar ut uppgifter om honom eller henne till
t.ex. Invandrarverket. Särskilt allvarligt är detta när det gäller barn, något
som uppmärksammats av Barnkommittén. Utskottet begär därför sådan översyn av
sekretesslagen att den som söker vård inte skall behöva riskera att tas i
förvar och avvisas.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande sjukvård för gömda utlänningar
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf13 yrkande 14,
1997/98:So285
yrkande 18 och 1997/98:So304 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
3. Hälso- och sjukvård för barn (mom. 5)
Ulla Hoffmann (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Hälso- och sjukvård för
asylsökande som börjar med ?Med det? och slutar med ?och 6? bort ha följande
lydelse:
Socialstyrelsen redovisade i juni 1996 en undersökning av hälso- och
sjukvården för asylsökande och flyktingar. Enligt undersökningen går barn som
flyttar till Sverige efter spädbarnsåret miste om grundläggande förebyggande
insatser som erbjuds svenska barn. I enkäten uttrycktes bl.a. oro över brister
i hur asylsökande barn tas emot inom den kommunala skolhälsovården. Utskottet
anser att Socialstyrelsen i enlighet med vad Barnkommittén föreslagit i sitt
betänkande SOU 1997:116 bör få i uppdrag att undersöka det medicinska
omhändertagandet av asylsökande skolbarn. Utskottet anser också att det behövs
en översyn av LMA-boende barns vårdbehov. Även om det finns brister i hälso-
och sjukvården för barn som vistas på förläggning finns det anledning befara
att situationen är sämre för asylsökande barn som bor i eget boende.
Barnkommittén konstaterar i sitt betänkande att Socialstyrelsen i två
tidigare utredningar påtalat behovet av att flyktingbarn som har haft
traumatiska upplevelser i hemlandet erbjuds stöd och i vissa fall
barnpsykiatrisk behandling så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige.
Utskottet, som konstaterar att några förbättringar trots detta inte skett,
anser att regeringen bör ge landstingen i uppdrag att skyndsamt kartlägga
omfattningen av behov av särskilt stöd för flyktingbarn som utsatts för
traumatiska upplevelser och att föreslå nödvändiga åtgärder. Alla asylsökande,
såväl barn som vuxna, som varit utsatta för fysiska och psykiska övergrepp,
skall ha rätt till sakkunnig behandling på centrum för tortyrskadade. Det
skall
enligt utskottets mening åligga varje landsting att inrätta sådana. Dessutom
bör Invandrarverket få i uppdrag att ta fram ett åtgärdsprogram för att
medvetandegöra sin personal om den anmälningsskyldighet till socialtjänsten
som
finns i vissa fall, t.ex. vid misstankar om misshandel eller andra
missförhållanden för flyktingbarn.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande hälso- och sjukvård för barn
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf13 yrkandena 8, 10 och 11
och 1997/98:So304 yrkandena 2 och 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
4. Kommunersättningar (mom. 7)
Sigge Godin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Kommunersättningar m.m.
som
börjar med ?Utskottet är? och slutar med ?och Sf625? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i enlighet med motion Sf610 att regeringen snabbt bör se över
statsbidragsvillkoren för kommunerna i avsikt att underlätta och upprätthålla
ett ekonomiskt statligt ansvar för flyktingmottagningen. Särskilt på grund av
svårigheterna för invandrare och flyktingar att komma ut på arbetsmarknaden
har
detta belastat kommunernas socialbudget mycket hårt.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande kommunersättningar
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf610 och med anledning av
motionerna 1997/98:Sf620 och 1997/98:Sf625 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Ulf Kristersson och Åke Sundqvist (alla m)
anför:
Den 20 november beslutade riksdagens majoritet bestående av Socialdemokraterna
och Centerpartiet att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena
i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 1998.
Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens utgifter på
utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag
syftar
till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt
växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt
samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för
steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra
bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk
självständighet.
Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till
kraftiga skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma insatser
och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår
också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som skall vara
gemensamma.
Rättsväsendet måste fungera tillfredsställande och försvaret skall vara så
starkt att Sverige kan försvaras.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 20 november valt en
annan inriktning av politiken, väljer vi att i detta särskilda yttrande
redovisa den del av vår politik som berör utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar.
Vi föreslår anslag inom utgiftsområdet som understiger regeringens förslag med
sammanlagt 497 miljoner kronor.
Vi anser att besparingar inom utgiftsområdet är möjliga till följd av att
allt färre flyktingar kommer till Sverige. Därmed kan handläggningen av
ärendena effektiviseras, vilket leder till att vistelsetiden på
flyktingförläggning minskar kraftigt. Det förhållandet att lagstiftningen
fr.o.m. den 1 januari 1997 blivit tydligare underlättar Invandrarverkets
prövning av asylärenden. Det minskade antalet flyktingar motiverar också
besparingar för Utlänningsnämnden och rättshjälpen. Vidare kan utgifterna för
utresor minskas, t.ex. om man använder busstransporter i stället för flyg och
har ett färre antal medföljande. Vi avvisar förslaget om medel för särskilda
insatser i utsatta bostadsområden och föreslår i stället en utredning av
möjligheterna att inrätta frizoner i t.ex. Botkyrka i syfte att åstadkomma mer
avreglerade ekonomiska aktiviteter. Vi avvisar också inrättandet av en
särskild
myndighet för integrationsfrågor.
Vi har i motion Sf621 lagt fram förslag till medelsanvisning. Till följd av
bl.a. förändringar som olika ställningstaganden med anledning av proposition
1997/98:16 föranleder, t.ex. att Invandrartidningen bör tillföras ytterligare
ca 10 miljoner kronor, anser vi slutligen att följande förändringar borde
göras
i förhållande till regeringens förslag:
A 2 Mottagande av asylsökande - 166 miljoner kronor
A 3 Migrationspolitiska åtgärder - 50 ?
A 4 Utlänningsnämnden - 10 ?
A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden - 10 ?
A 6 Utresor för avvisade och utvisade - 31 ?
B 1 Integrationsmyndigheten - 45,3 ?
B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsomr. - 200 ?
B 3 Integrationsåtgärder + 10 ?
B 6 Ombudsmannen mot etnisk diskr. + 5 ?
2. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)
Sigge Godin (fp) anför:
Folkpartiet liberalernas förslag till budget för 1998 har temat ?jobb, vård,
skola? och innebär i sina huvuddrag sänkta skatter för företagande och
tillväxt
med utgiftsökningar framför allt när det gäller vård och omsorg men även för
utbildning, bistånd, miljö och rättssäkerhet (för en utförligare redovisning
se
reservationerna nr 1 och 29 i betänkande 1997/98:FiU1). Vårt förslag till
utgiftsram för utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar - som var 10 miljoner
kronor mindre än Socialdemokraternas och Centerpartiets förslag - har
emellertid avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg. Då
Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg inte
meningsfullt att fullfölja våra anslagsyrkanden. Vi redovisar därför i detta
särskilda yttrande vårt budgetförslag för utgiftsområde 8.
Folkpartiet anser att till anslaget A 1 Statens invandrarverk bör anvisas 10
miljoner kronor mindre än enligt regeringens förslag. En sådan minskning kan
ske eftersom behov av medel till Invandrarverket för avvecklingskostnader
saknas, bl.a. som en konsekvens av att vi avvisar förslaget att inrätta en ny
myndighet för integrationsfrågor. Vi anser också att statsbidraget till
Stiftelsen Invandrartidningen skall fortsätta.
3. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)
Ulla Hoffmann (v) anför:
Vänsterpartiet föreslår anslag inom utgiftsområde 8 som överstiger regeringens
förslag med 590 miljoner kronor.
Vänsterpartiet avvisar förslaget att inrätta en ny integrationsmyndighet och
anser att Invandrarverket bör få ytterligare 10 miljoner kronor för uppgifter
som bör ligga kvar på Invandrarverket, nämligen att medverka vid nyanlända
invandrares bosättning och att besluta om ersättning till kommunerna för
flyktingmottagandet. DO bör vara en självständig myndighet och tillföras både
fler uppgifter och mer resurser (ytterligare 5 miljoner kronor). Inte heller
bör Invandrartidningen läggas ner utan ytterligare ca 10 miljoner kronor
anvisas under anslaget B 3. Vidare måste man räkna med att om Sverige
respekterar sina internationella åtaganden kommer det att medföra ytterligare
utgifter både för mottagande av asylsökande och för statens ersättningar till
kommunerna. Därvid har beaktats att handläggningstiderna hos Invandrarverket
och Utlänningsnämnden bör kunna kortas och antalet personer i
mottagningssystemet därigenom minskas. För att säkerställa rättssäkerheten i
asylprövningsärenden krävs dessutom ytterligare medel till rättshjälp i dessa
ärenden.
Vänsterpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens
förslag:
A 1 Statens invandrarverk + 10 miljoner kronor
A 2 Mottagande av asylsökande + 300 ?
A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden + 5 ?
B 1 Integrationsmyndigheten - 45 ?
B 3 Integrationsåtgärder + 10 ?
B 4 Kommunersättningar vid flykt.mott. + 300 ?
B 6 Ombudsmannen mot etnisk diskr. + 10 ?
Vi anser dessutom att under anslaget A 2 bör avsättas särskilda medel för
vårdkostnader för asylsökande som tvingas söka sjukvård anonymt. De
förhållanden som nu råder för hälso- och sjukvård för asylsökande som fått
avslag på sin asylsökan och gömmer sig är nämligen inte värdiga en stat som
gör
anspråk på att vara grundad på civiliserade och humanitära principer. Många av
de gömda personerna kan inte vända sig till sjukvården eftersom de är rädda
att
vårdgivaren skall kontakta Invandrarverket för att kontrollera vem som skall
betala för vården eller för att de debiteras höga avgifter som de inte har råd
att betala. Det förekommer att sjukvårdsgivaren efter en förlossning kräver
kvinnan på full betalning för vården. Aborter anses inte som akut sjukvård och
det har förekommit att sjukhus krävt 10 000 kr i förskottsbetalning av gömda
asylsökande kvinnor som av sociala skäl inte kunnat fortsätta graviditeten.
Den
förebyggande mödravården betraktas inte till någon del som akut sjukvård och
gömda kvinnor får därmed ingen tillgång till denna. De nu rådande
förhållandena
kommer självfallet att i vissa fall leda till svåra konsekvenser, t.o.m.
dödsfall t.ex. i samband med illegala aborter som drivs fram av nuvarande
regler. Det står också i strid med barnkonventionen att gömda barn inte har
tillgång till sjukvård. Vi anser således att en del av den statliga
ersättningen för asylsökandes sjukvård bör avsättas till en särskild pott för
att täcka vårdkostnader för dessa asylsökande.
4. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)
Ragnhild Pohanka (mp) anför:
Miljöpartiet anser att inom utgiftsområde 8 bör anvisas medel som understiger
regeringens förslag med 8 miljoner kronor.
Miljöpartiet avvisar förslaget att inrätta en ny integrationsmyndighet. Vi
anser att lokala initiativ för att stärka nytillkomna invånares delaktighet
och
inflytande skall stimuleras lokalt. Av de beräknade medlen för den nya
myndigheten bör, som vi nu sammanfattar vår inställning, 27 miljoner kronor
användas för Invandrarverkets integrationsavdelning och för integrationsarbete
i kommunerna. Dessutom bör DO:s verksamhet förstärkas och DO tillföras nära 10
miljoner kronor, dvs. en förstärkning med 5 miljoner kronor i förhållande till
i dag. Vi anser också att statsbidraget till Invandrartidningen bör fortsätta.
Vi delar utskottsmajoritetens uppfattning att anslaget B 2 Särskilda insatser
i
utsatta bostadsområden bör minska med drygt 10 miljoner kronor för att
finansiera statsbidraget till Stiftelsen Invandrartidningen under budgetåret
1998.
Eftersom mångkulturell kompetens i kulturfrågor bör finnas kvar även i
fortsättningen avvisar vi regeringens förslag om överflyttning av 8 miljoner
kronor från utgiftsområde 17.
Vi anser dessutom att under anslaget A 2 bör avsättas särskilda medel för
vårdkostnader för asylsökande som tvingas söka sjukvård anonymt.
5. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)
Rose-Marie Frebran (kd) anför:
Riksdagens majoritet har redan beslutat om ramar för samtliga utgiftsområden i
den statliga budgeten. Därigenom har en politisk inriktning lagts fast som
inte
överensstämmer med kristdemokratisk syn. Vi redovisar därför våra förslag inom
utgiftsområde 8 enbart i detta särskilda yttrande.
Kristdemokraterna föreslår att sammanlagt lika mycket anvisas inom
utgiftsområde 8 som regeringen föreslagit.
Kristdemokraterna avvisar förslaget att inrätta en ny integrationsmyndighet.
Istället bör Invandrarverket tillföras ca 24 miljoner kronor för sin
integrationsverksamhet. Vi anser också att DO bör vara en självständig
myndighet och tillföras medel motsvarande 1997 års anslag plus en förstärkning
på 5 miljoner kronor. Stiftelsen Invandrartidningen bör under anslaget B
3 tillföras 10 237 000 kr för fortsatt utgivning av tidningen under hela 1998.
Dessutom tillförs 1 miljon kronor till anslaget B 4 som uppföljningsmedel.
Vi föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag:
A 1 Statens invandrarverk + 24,25 miljoner kronor
B 1 Integrationsmyndigheten - 45,376 ?
B 3 Integrationsåtgärder + 10,237 ?
B 4 Kommunersättningar vid flykt.mott. + 1 ?
B 6 Ombudsmannen mot etnisk diskrim. + 9,889 ?
6. Kommunersättningar (mom. 7)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Ulf Kristersson och Åke Sundqvist (alla m)
anför:
I motion Sf620 tas problemen med de höga socialkostnaderna för utomnordiska
medborgare upp. Eftersom en del av kommunernas kostnader består av
socialbidrag
till äldre invandrare som inte har rätt till folkpension vill vi erinra om att
riksdagen redan under hösten 1992, när intjänandereglerna för folkpension
beslutades, beställde en utredning av de problem som finns och som kan
uppkomma
när det gäller försörjningen av invandrade ålderspensionärer som inte har rätt
till folkpension eller endast kommer att kunna få en reducerad sådan pension.
Utredningen borde också undersöka möjliga lösningar för dessa gruppers
försörjningsskydd på ålderdomen på annat sätt än genom socialbidrag. Någon
redovisning av detta uppdrag har ännu inte kommit från regeringen. Utskottet
har så sent som denna dag i sitt betänkande 1997/98:SfU1 behandlat motioner i
frågan.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Belopp i 1000-tals kronor