Utskottet behandlar i detta betänkande dels proposition 1997/98:111 Reformerad
förtidspension, m.m., dels proposition 1996/97:63 såvitt avser förslag till lag
om ändring i lagen om arbetslöshetsersättning. Dessutom behandlas motioner i
dessa frågor.
Utskottet behandlar vidare motioner från allmän motionstid som rör
sjukpenningregler för företagare och social trygghet för biståndsarbetare
respektive studerande.
I proposition 1997/98:111 föreslår regeringen en ändring i lagen om allmän
försäkring (AFL) som rör kriterier för rätt till hel förtidspension. I övrigt
föreslås i propositionen riktlinjer för en reformering av reglerna om
ersättning vid varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga.
Enligt dessa riktlinjer skall det även i det nya systemet finnas en särskild
form av ersättning för dem som drabbats av en medicinskt orsakad varaktig
nedsättning av arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Ersättning skall kunna
utges som en fjärdedels, halv, tre fjärdedels eller hel förmån till dess den
försäkrade fyller 65 år. En sådan inkomstrelaterad ersättning skall enligt
förslaget baseras på en uppskattning av den inkomst som den försäkrade skulle
ha haft om inte nedsättningen av arbetsförmågan inträffat. Till grund för denna
uppskattning skall användas inkomsterna åren närmast före pensionsfallet. Den
inkomstrelaterade ersättningen skall kompletteras med ett garantibelopp. För
dem som har inkomstrelaterad ersättning som är lägre än en garantinivå skall
garantibeloppet utges som utfyllnad upp till denna garanterade nivå. Om den
försäkrade saknar inkomstrelaterad ersättning skall ersättning utges med ett
belopp som motsvarar garantinivån. Det skall vidare finnas ett bostadsstöd som
komplement till förtidspension. Ersättningen skall i sin helhet vara
skattepliktig och förutsätter aktuell bosättning i Sverige. Vidare skall
garantibeloppet reduceras av utländsk pension.
Enligt riktlinjerna skall reglerna om förtidspension utformas så att de
stimulerar till återgång till arbetslivet och ett i övrigt aktivt liv. Rätten
till fortsatt förtidspension skall prövas då den försäkrade regelbundet och
under en längre tid uppvisat arbetsförmåga. Förtidspension skall vidare
påverkas av eventuella arbetsinkomster vid sidan av pensionen. I fråga om
ålderspensionsrätt vid förtidspension föreslås att den förtidspension som
täcker inkomstbortfallet vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga på grund av
medicinska orsaker skall grunda rätt till ålderspension.
Enligt regeringen är det i princip nödvändigt att det reformerade systemet
för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga kan börja tillämpas senast
i samband med införandet av det nya ålderspensionssystemet. Med hänsyn härtill
föreslås att det nya systemet skall träda i kraft den 1 januari 2001.
Utskottet tillstyrker, med ett klargörande av hur förslaget till riktlinjer
för ålderspensionsrätt för förtidspension bör tolkas, regeringens förslag till
riktlinjer.
När det gäller kriterier för rätt till hel förtidspension föreslås i
proposition 1997/98:111 att det formella kravet i 7 kap. 2 § AFL på
arbetsförmågans nedsättning för rätt till hel förtidspension ändras från ?helt
nedsatt? till ?helt eller i det närmaste helt nedsatt?. Därmed avses att
arbetsförmågan är nedsatt med minst sju åttondelar. Ändringen föreslås träda i
kraft den 1 januari 1999. Utskottet tillstyrker förslaget.
Samtliga motioner med anledning av proposition 1997/98:111 avstyrks.
Såvitt gäller förslaget i proposition 1996/97:63 att en försäkrad som uppbär
tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag vid arbetslöshet skall vara
berättigad till arbetslöshetsersättning föreslår utskottet att det avslås.
Utskottet hänvisar till att regeringen i 1998 års ekonomiska vårproposition
aviserat sin avsikt att i budgetpropositionen för år 1999 återkomma med förslag
som syftar till att hjälpa personer med tre fjärdedels förtidspension till en
varaktig sysselsättningslösning och som kan träda i kraft den 1 januari 1999.
Två motionsyrkanden avstyrks i anledning härav.
Övriga motioner avstyrks främst med hänvisning till pågående
beredningsarbete.
Till betänkandet har fogats 24 reservationer och två särskilda yttranden.
Propositionerna
Proposition 1997/98:111
I proposition 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m. har regeringen
(Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen
dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,
dels godkänner de riktlinjer som regeringen föreslår för en reformering av
reglerna om ersättning vid varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga (avsnitt
5, 6 och 9).
Proposition 1996/97:63
I proposition 1996/97:63 Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer och
administration, m.m. har regeringen (Socialdepartementet) föreslagit riksdagen
att anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring.
Propositionen har i övrigt behandlats i betänkande 1996/97:SfU12, rskr.
1996/97:273.
Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:111
1997/98:Sf29 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förslag på en reformerad förtidspension,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiell samordning mellan socialförsäkringen, hälso- och
sjukvården, kommunerna och arbetsförmedlingen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om företagshälsovårdens roll i den finansiella samordningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljning av de förändrade reglerna för rätt till hel
förtidspension.
1997/98:Sf30 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mer flexibla nivåer för förtidspension och sjukpenning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräkningsgrunden för inkomstrelaterad ersättning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering inom ett fonderat system.
1997/98:Sf31 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till inriktning av reformeringen
av reglerna om ersättning vid varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga enligt
vad i motionen anförts om att avvakta regeringens mer konkreta förslag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om redovisning av konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särregeln för hushållsarbete,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjlighet för låginkomsttagare att beviljas förtidspension efter 61
års ålder,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den inkomstrelaterade ersättningsnivån,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barnår som del i pensionsunderlaget,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en åldersberoende garantinivå för yngre som förtidspensioneras,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten att delta i ideell verksamhet och studier,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsskadeförsäkringen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om restarbetsförmågan.
1997/98:Sf32 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en helhetssyn i socialförsäkringarna (avsnitt 2),
2. att riksdagen, med avslag på regeringens förslag i tillämplig del, som sin
mening ger regeringen till känna att reformeringen av förtidspensionssy-stemet
bör syfta till att skapa en sammanslagen arbetslivsförsäkring i enlighet med
vad som föreslås i motionen (avsnitt 2.1),
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en samlad organisation av
social- och arbetsmarknadspolitiken på lokal nivå i enlighet med vad som
anförts i motionen (avsnitt 3),
4. att riksdagen, med avslag på regeringens förslag i tillämplig del, som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett enhetligt
grundskydd, i princip lika för alla, som grund för beräkning av
ersättningsnivån (avsnitt 4),
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utformning av grundskyddet
enligt de riktlinjer som anförts i motionen (avsnitt 4.1),
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en tillåten arvodesgräns för politiska uppdrag utan att pensionen
påverkas (avsnitt 5).
1997/98:Sf33 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inordna förtidspensionssystemet i en samordnad
trygghetsförsäkring som är arbetslivs- och ohälsorelaterad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om principerna för ett nytt förtidspensionssystem, baserat på
grundtrygghet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inte ompröva beviljad förtidspension efter 61 års ålder,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om företagare med restarbetsförmåga.
1997/98:Sf34 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en samlad ohälsoförsäkring,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en autonom ohälsoförsäkring,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering av ohälsoförsäkringen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Finansinspektionens kontrollerande funktion av en autonom
ohälsoförsäkring,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fondering av kapital för att klara svängningar i sjukskrivningen.
Motion väckt med anledning av proposition 1996/97:63
1996/97:Sf40 av Ragnhild Pohanka och Thomas Julin (mp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en person med restarbetsförmåga som frivilligt lämnar sin
anställning skall anses stå till arbetsmarknadens förfogande i enlighet med de
regler som gäller för övriga a-kasseförsäkrade.
Motion väckt under allmänna motionstiden 1996
1996/97:Sf617 av Christer Erlandsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att behålla barnbidrag och andra sociala förmåner i fyra år i
stället för i tre år.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1997
1997/98:Sf211 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att anpassa
sjukförsäkringssystemet så att nyföretagande i aktiebolagsform inte
otillbörligt missgynnas.
1997/98:Sf215 av Elizabeth Nyström och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av regler för sjukpenning för
företagare i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sf216 av Elver Jonsson och Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att den snabbt ser över villkoren för
småföretagares villkor vid sjukersättning i avsikt att åstadkomma ett
regelsystem som ger trygghet vid sjukdom och undviker hindrande moment för
småföretagens investeringar och nyanställningar.
1997/98:Sf268 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inkomsten skall
beräknas på samma sätt för den som har enskild firma i lagen (1962:381) om
allmän försäkring och i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.
1997/98:Sf287 av Kristina Nordström och Hans Hoff (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
samordning av reglerna i arbetslöshets- och sjukförsäkringarna.
1997/98:A272 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om trygghet för företagare.
1997/98:N306 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rättvisare regler i trygghetssystemen för egenföretagare.
1997/98:Ub710 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om social trygghet för studerande.
Utskottet
Gällande regler för rätt till förtidspension
Förtidspension utges enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) till
försäkrad, som fyllt 16 år, för tid före den månad, då han fyller 65 år, om
hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska
eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel och
nedsättningen kan anses varaktig. Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte
anses varaktig men kan den antas bli bestående för avsevärd tid, har den
försäkrade rätt till ett tidsbegränsat sjukbidrag.
Förtidspension/sjukbidrag utges som hel, tre fjärdedels, halv eller en
fjärdedels förmån, allt efter graden av nedsättningen av arbetsförmågan. För
rätt till hel förmån krävs att arbetsförmågan är helt nedsatt.
Sedan den 1 januari 1997 gäller i fråga om rätt till förtidspension, liksom
för sjukbidrag, att vid bedömning av i vad mån arbetsförmågan är nedsatt skall
beaktas den försäkrades förmåga att försörja sig själv genom sådant
förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, eller genom
annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. Bedömningen skall
göras efter samma grunder, oavsett arten av den föreliggande nedsättningen av
prestationsförmågan. Med inkomst av arbete likställs i skälig omfattning värdet
av hushållsarbete i hemmet.
Om det finns särskilda skäl för det får vid bedömningen av arbetsförmågans
nedsättning beaktas den försäkrades ålder samt den försäkrades
bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande
omständigheter. Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning skall vidare göras i
förhållande till ett heltidsarbete (prop. 1996/97:28, bet. 1996/97:SfU6, rskr.
1996/97:125).
Från och med den 1 januari 1997 har vidare de särskilda regler om
förtidspension som gällde för försäkrade som är 60 år eller äldre avskaffats
(prop. 1994/95:147, bet. 1994/95:SfU10, rskr. 1994/95:343).
Förtidspension enligt AFL kan utges från folkpensioneringen och försäkringen
för tilläggspension (ATP). Till förtidspension kan också utges särskilda
pensionsförmåner såsom bostadstillägg och pensionstillskott.
Hel förtidspension i form av folkpension utgör 90 % av basbeloppet för ogift
pensionär och 72,5 % av basbeloppet för en gift pensionär. Den som har låg
eller ingen ATP har rätt till pensionstillskott med sådant belopp att det
tillsammans med eventuell ATP uppgår till 111,5 % av basbeloppet. Basbeloppet
minskas i dessa fall med 2 %. Som nämns i det följande krävs för rätt till hel
folkpension antingen 30 år med ATP-poäng eller 40 bosättningsår. Även s.k.
framtida bosättningstid räknas därvid.
ATP utgör 60 % av basbeloppet minskat med 2 % multiplicerat med medeltalet av
pensionspoängen för de 15 bästa inkomståren.
Pensionspoängen utgör den pensionsgrundande inkomsten delad med det vid årets
ingång gällande förhöjda basbeloppet. Såväl inkomst av anställning som inkomst
av annat förvärvsarbete är pensionsgrundande till den del inkomsten överstiger
det vid årets ingång gällande basbeloppet. Vid beräkningen bortses från
inkomster som överstiger 7,5 basbelopp. Som inkomst anses även sjukpenning,
föräldrapenning m.m. För full ATP erfordras att pensionsgrundande inkomst
tillgodoräknats för minst 30 år. Som år för vilket pensionspoäng
tillgodoräknats likställs s.k. vårdår. Vårdår kan tillgodoräknas förälder som
under större delen av året vårdat barn som inte har fyllt tre år.
En förtidspension beräknas i vissa fall även på s.k. antagandepoäng, för
tiden från pensionsfallet fram till 65-årsåret. Antagandepoängen beräknas
antingen på den genomsnittliga pensionspoängen för samliga år fr.o.m. 16 år
fram till pensionstillfället, varvid man bortser från hälften av dessa år,
eller på genomsnittet av de två högsta pensionspoängen under de fyra åren
närmast före det år då pensionsfallet inträffade. Det för den försäkrade
fördelaktigaste alternativet används.
Förtidspension i form av folkpension och pensionstillskott finansieras sedan
den 1 januari 1998 med sjukförsäkringsavgiften (prop. 1997/98:1, bet.
1997/98:FiU1, rskr. 1997/98:35) och ATP-delen med tilläggspensionsavgiften.
Båda dessa avgifter betalas i form av arbetsgivar- och egenavgifter. ATP
finansieras dessutom med den allmänna pensionsavgiften.
Den som under ett beskattningsår har uppburit folkpension med minst 6 000 kr
kan vid taxeringen ha rätt till särskilt grundavdrag för folkpensionärer (SGA).
SGA utgör för gift skattskyldig 134 % och för övriga 151,5 % av basbeloppet
minskat med 2 %. SGA reduceras med 65 % av den del av pensionen som överstiger
avdragsbeloppet. Arbetsinkomster och privata pensionsförsäkringar m.m.
reducerar inte SGA. Sedan den 1 januari 1998 (taxeringsår 1999) gäller att SGA
reduceras även av arbetsskadelivränta som är samordnad med förtidspension
(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU1, rskr. 1997/98:35). Reglerna om SGA avses
slopas i samband med införandet av det nya ålderspensionssystemet.
Gällande regler vid flyttning till eller från Sverige
En försäkrad som är bosatt i Sverige har enligt 5 kap. 1 och 3 §§ AFL rätt till
förtidspension i form av folkpension om han eller hon tillgodoräknats ATP-poäng
för minst tre år, s.k. ATP-baserad folkpension. För rätt till hel förmån krävs
30 år med ATP-poäng. En försäkrad som är bosatt i Sverige kan enligt 5 kap. 1
och 5 §§ AFL få förtidspension i form av folkpension om han eller hon
tillgodoräknats bosättningstid i Sverige för minst tre år, s.k.
bosättningsbaserad folkpension. För rätt till hel förmån krävs i detta fall 40
år. Är tiden kortare än 30 respektive 40 år reduceras pensionen med 1/40
respektive 1/30 för varje år som fattas.
Såväl vad gäller den ATP-baserade folkpensionen som den bosättningsbaserade
kan för den som omfattas av förordning (EEG) 1408/71 kravet på minsta
försäkringstid uppfyllas genom sammanläggning med försäkringstid i annat
EU/EES-land. Dock måste ett år avse Sverige, dvs. minst ett år med ATP-poäng
respektive ett bosättningsår i Sverige krävs. Motsvarande kan gälla även för
personer som omfattas av en överenskommelse om social trygghet som Sverige
ingått med annan stat.
För andra än EU/EES-medborgare, vilka inte heller omfattas av en
överenskommelse som nyss nämnts, gäller krav dels på bosättning i Sverige, dels
på att vederbörande tillgodoräknats tre bosättningsår eller tre år med ATP-
poäng.
En svensk medborgare som är bosatt utomlands har enligt 5 kap. 1 § AFL rätt
till förtidspension från folkpensioneringen i förhållande till det antal år för
vilka han eller hon tillgodoräknats ATP-poäng. Det krävs därvid minst tre år
med ATP-poäng.
En EU/EES-medborgare, som tillgodoräknats tre år med ATP-poäng i Sverige, har
rätt att få svensk folkpension vid bosättning i annat EU/EES-land. Även här
gäller att sammanläggning av försäkringstider kan ske. Dock måste ett av åren
med ATP-poäng avse Sverige.
Av 5 kap. 9-10 §§ AFL framgår att folkpension i form av förtidspension utges
på grundval av den bosättningstid som kan tillgodoräknas den
pensionsberättigade t.o.m. året före pensionsfallet. Som bosättningstid
tillgodoräknas även tiden därefter t.o.m. det år då han eller hon uppnår 64 år
(framtida bosättningstid). Undantag från regeln att pensionsfallet måste ha
inträffat efter bosättningen i Sverige gäller om pensionsfallet inträffat före
18 års ålder. För en pensionsberättigad som är utländsk medborgare gäller detta
under förutsättning att han eller hon är bosatt i Sverige sedan minst fem år.
Enligt 5 kap. 16 § AFL får den som börjat uppbära folkpension men vars rätt
upphört till följd av bosättning utomlands även i fortsättningen uppbära
folkpension om regeringen för vissa fall så förordnar eller det med hänsyn till
omständigheterna skulle framstå som oskäligt att dra in pensionen.
Såvitt gäller rätt till ATP gäller enligt 1 kap. 3 § AFL att den som enligt
11 kap. 6 § tillgodoräknats pensionspoäng är försäkrad även om han inte längre
uppfyller förutsättningarna för att vara försäkrad enligt AFL. Alla personer,
oberoende av nationalitet, som fått pensionspoäng är således försäkrade för
ATP.
Det reformerade ålderspensionssystemet
Riksdagen beslutade under våren 1994 om riktlinjer för en genomgripande
förändring av det allmänna ålderspensionssystemet (prop. 1993/94:250, bet.
1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439). Riktlinjerna grundar sig på en
överenskommelse mellan fem riksdagspartier (s, m, c, fp och kd).
Reformens syfte är att skapa ett system som är följsamt mot den
samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen. Det nya
ålderspensionssystemet skall omfatta såväl ett standardskydd enligt
inkomstbortfallsprincipen som ett grundskydd för dem som haft inga eller låga
förvärvsinkomster. Den inkomstgrundande ålderspensionen skall vara ett från
andra socialförsäkringar skilt system som finansieras med en särskild avgift.
Av avgiften - 18,5 % - skall huvuddelen användas för att finansiera utgående
pensioner inom ett fördelningssystem och resterande del sättas av till ett
premiereservsystem. Grundskyddet skall finansieras med allmänna skattemedel.
I riktlinjepropositionen, vars förslag byggde på Pensionsarbetsgruppens
betänkande SOU 1994:20, anfördes bl.a. att det var av stor vikt att
förtidspensioneringens framtida anpassning till det reformerade
ålderspensionssy-stemet skyndsamt kunde avgöras. Pensionsarbetsgruppens förslag
om riktlinjer för en inkomstrelaterad förtidspension borde beredas vidare bl.a.
i anslutning till Sjuk- och arbetsskadeberedningens arbete. Enligt vad som
angavs i propositionen bör förtidspensioneringen inte ligga inom den allmänna
ålderspensioneringens ram, men frågan om den bör sammanföras med
sjukförsäkringen eller administrativt och finansieringsmässigt hanteras på
annat sätt borde beredas vidare. Det framhölls dock att förtidspension borde
kunna nybeviljas fram till 65 år och avlösas av ålderspension vid fyllda 65 år.
Frågan om hur ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga skall ansluta
till reglerna i det reformerade ålderspensionssystemet har därefter utretts
dels av Sjuk- och arbetsskadekommittén, dels av Förtidspensionsutredningen.
Förtidspensionsutredningen
Förtidspensionsutredningen har i betänkandet Ohälsoförsäkringen - Trygghet och
aktivitet (SOU 1997:166) lagt fram förslag om en ny utformning av ett system
för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom.
Utredningen föreslår en sammanhållen ohälsoförsäkring som innefattar alla
ersättningsfall vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Förslaget
innebär att förtidspensionen frikopplas från ålderspensionssystemet och i
stället förs samman med sjukförsäkringen.
Den inkomstrelaterade förtidspensionen skall baseras på en s.k.
antagandeinkomst som skall beräknas som medeltalet av de fyra bästa av de sex
senaste årens inkomster. Enligt en alternativ beräkningsregel för dem som på
grund av sjukdom, arbetslöshet eller föräldraledighet haft lägre inkomster
under minst tre av de sex åren skall pensionsunderlag för ytterligare högst
fyra år närmast före nämnda sex år kunna läggas till grund för beräkning av
antagandeinkomst. Ersättningen skall motsvara 65 % av antagandeinkomsten.
Utredningen har vidare föreslagit att utgående pensioner räknas upp med
motsvarande halva realinkomstutvecklingen fram till 60 års ålder. För tid
därefter föreslås att pensionerna skall följa den allmänna prisutvecklingen.
Den inkomstrelaterade ersättningen skall kompletteras med en garantinivå för
den som inte haft någon eller mycket liten inkomst åren före
förtidspensioneringen. Även garantinivån skall enligt förslaget räknas upp så
att de som får förtidspension på den nivån får del av tillväxten.
Utredningen har också föreslagit att förmånstaket i ohälsoförsäkringen skall
följa den framtida realinkomstutvecklingen samt att förtidspension skall grunda
rätt till ålderspension.
Det skall dessutom finnas möjligheter för den som är förtidspensionerad att
arbeta utan att pensionen dras in. Pensionen skall få reduceras med 80 % av
arbetsinkomsterna. Det skall också vara möjligt att studera upp till ett år med
bibehållen förtidspension.
Enligt utredningen skall det finnas tydligt definierade medicinska kriterier
för rätt till förtidspension. För rätt till hel förtidspension skall krävas att
arbetsförmågan är nedsatt med minst sju åttondelar till följd av sjukdom eller
funktionshinder.
Utredningen har också föreslagit införandet av en långtidssjukpenning som
skall ersätta långa sjukskrivningar och sjukbidrag. Långtidssjukpenningen skall
ge ersättning vid långvarig men inte bestående nedsättning av arbetsförmågan.
Den skall träda in efter ett års sjukskrivning och utges med 80 % av medeltalet
av de två bästa av de tre senaste årens inkomster. Även långtidssjukpenningen
skall innehålla en garantinivå.
Reformerad förtidspension (prop. 1997/98:111)
Allmänna principer för ett nytt förtidspensionssystem
Propositionen
I propositionen framhålls bl.a. att utformningen av den allmänna försäkringens
skydd vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga är av stor betydelse för många
individer samtidigt som systemet innehåller många komponenter.
Förtidspensionsutredningen har lämnat en del förslag som innehåller lösningar
även på detaljnivå. Enligt propositionen kan regeringen inte i alla delar
ställa sig bakom utredningens förslag, varför ytterligare beredning krävs innan
slutliga förslag kan läggas fram. Mot bakgrund härav läggs i propositionen fram
förslag till principer för hur ett nytt förtidspensionssy- stem skall utformas.
Det fortsatta beredningsarbetet kommer enligt regeringen att inriktas på den
närmare regleringen av förtidspension och ersättning för dem som har en
långvarig men inte varaktig nedsättning av arbetsförmågan. Detta
beredningsarbete kommer också att beröra sjukpenning.
Såvitt gäller jämställdhetsperspektivet kommer enligt propositionen detta att
beaktas i det fortsatta arbetet.
Regeringen konstaterar i propositionen att det finns ett behov av en särskild
form av förmån för individer som drabbas av en medicinskt grundad nedsättning
av arbetsförmågan som kan bedömas som varaktig. Individen har behov av
långsiktig ekonomisk trygghet i situationer då försörjningsförmågan blivit
nedsatt samtidigt som samhället har intresse av att motverka skadliga
konsekvenser som kan följa av att människor ställs utan möjligheter till egen
försörjning. Det föreslås därför att det liksom i dag skall finnas en särskild
form av ersättning för dem som drabbats av en medicinskt orsakad varaktig
nedsättning av arbetsförmågan. Vidare föreslås att utformningen av reglerna om
beräkning av ersättningen skall bygga på inkomstbortfallsprincipen.
Enligt regeringen är det, i synnerhet beträffande en varaktig ersättningsform
som förtidspension, nödvändigt att upprätthålla ett krav på en viss lägsta
gräns för arbetsförmågans nedsättning för att rätt till ersättning skall kunna
föreligga. Det är ofta förenat med stora svårigheter att konstatera smärre
nedsättningar av arbetsförmåga och i synnerhet att därutöver fastställa ett
tillräckligt samband med medicinska orsaker. Försäkringen är enligt regeringen
heller inte avsedd att täcka mindre variationer i fråga om fysisk eller psykisk
prestationsförmåga som kan följa av exempelvis naturligt åldrande. Med hänsyn
härtill föreslås att som förutsättning för ersättning skall gälla att
arbetsförmågan av medicinska orsaker är nedsatt med minst en fjärdedel.
Ersättningen skall även i fortsättningen kunna utges som en fjärdedels, halv,
tre fjärdedels eller hel förtidspension.
I det reformerade ålderspensionssystemet skall inte finnas någon fastställd
allmän pensionsålder vad gäller inkomstgrundad ålderspension. I stället skall
tillämpas en flexibel pensionsålder med möjlighet till uttag av inkomstgrundad
pension från 61 års ålder. För rätt till garantipension krävs dock enligt de av
riksdagen godkända riktlinjerna för reformering av ålderspensionssystemet att
den försäkrade fyllt 65 år. Enligt regeringens uppfattning innebär detta att
förtidspension bör kunna utges fram till dess att den försäkrade uppnått denna
ålder. I propositionen föreslås därför att ersättningen skall kunna utges till
dess den försäkrade fyller 65 år.
Det föreslås vidare att försäkringen skall innehålla en garanterad lägsta
nivå för dem som inte har haft några inkomster alls eller endast låga inkomster
under tiden före pensionsfallet. Den garanterade nivån bör säkerställa att alla
försäkrade som drabbas av sjukdom tillförsäkras en rimlig levnadsstandard som i
princip täcker alla normala konsumtionsbehov. För dem som har inkomstrelaterad
ersättning som är lägre än en garantinivå skall enligt förslaget
garantibeloppet utges som utfyllnad upp till denna garanterade nivå. Om den
försäkrade inte har rätt till inkomstrelaterad ersättning skall ersättning
utges med ett belopp som motsvarar garantinivån. I propositionen föreslås att
riksdagen skall godkänna de redovisade allmänna principerna.
Beträffande de ekonomiska konsekvenserna av förslaget till ett reformerat
förtidspensionssystem framhålls i propositionen att det avgörande är den
konstruktion som slutligen väljs. Såväl valet av beräkningsmodell för den
inkomstrelaterade ersättningen som konstruktionen och nivån på grundskyddet har
stor inverkan. Avsikten är enligt regeringen bl.a. att hantera den
överkompensation som dagens system kan innebära för vissa individer.
Överkompensationen beror på den korta beräkningsram som används för bestämning
av antagandepoäng i kombination med att antagandepoängen sedan nästan
uteslutande kan ligga till grund för ersättningen.
Motioner
Moderaterna
I motion Sf29 yrkande 1 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs ett
tillkännagivande om förslag på en reformerad förtidspension. Motionärerna anser
att det är anmärkningsvärt att regeringen inte har presenterat ett genomarbetat
förslag till ett reformerat förtidspensionssystem. Regeringen bör snarast
återkomma i frågan. Motionärerna anser det dock tillfredsställande att
regeringen tagit avstånd från Förtidspensionsutredningens förslag dels om en
evig rätt till förtidspension, dels om en rätt att arbeta eller studera utan
att detta påverkar rätten till förtidspension.
Centerpartiet
I motion Sf33 av Roland Larsson m.fl. (c) begärs i yrkandena 1 och 2
tillkännagivanden dels om att inordna förtidspensionssystemet i en samordnad
trygghetsförsäkring som är arbetslivs- och ohälosrelaterad, dels om principerna
för ett nytt förtidspensionssystem, baserat på grundtrygghet. Enligt
motionärerna skall en sådan trygghetsförsäkring ersätta dagens försäkringar vid
sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet och förtidspension. Den skall bestå av en
grundpenning, lika för alla, kompletterad med en inkomstrelaterad del vars
storlek är baserad på den inkomst man haft som företagare eller anställd.
Grundpenningen skall möjliggöra en rimlig levnadsstandard. En viktig
utgångspunkt är vidare att försäkringen skall innehålla incitament till arbete
och ett i övrigt aktivt liv.
Folkpartiet
I motion Sf34 av Sigge Godin m.fl. (fp) begärs i yrkandena 1 och 2
tillkännagivanden dels om en samlad ohälsoförsäkring, dels om en autonom
ohälsoförsäkring. Ohälsoförsäkringen skall enligt motionärerna innefatta
ersättning för långa och korta sjukdomsfall inklusive förtidspension. Den skall
vara frikopplad från statsbudgeten och ledas av en självständig styrelse
bestående av andra än riksdagsledamöter. Dessa skall ha det operativa ansvaret
för att försäkringens buffertfond hålls inom av riksdagen fastställda ramar.
I samma motion yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om finansiering av
ohälsoförsäkringen. Motionärerna anser att allmänna egenavgifter skall
finansiera förtidspensionsdelen av ohälsoförsäkringen liksom
sjukförsäkringsdelen och att avgifterna skall tas ut på inkomster upp till
taket på 7,5 lönebasbelopp. Därtill kommer enligt motionärerna en viss
finansiering med skattemedel. I yrkande 4 begär motionärerna ett
tillkännagivande om Finans-inspektionens kontrollerande funktion av en autonom
ohälsoförsäkring. Inspektionen skall enligt motionärerna granska den nya
ohälsoförsäkringen. I samma motion yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om
fondering av kapital för att klara svängningar i sjukskrivningen. Motionärerna
anser att en sjukförsäkringsfond bör byggas upp för att klara demografiska
förändringar.
Vänsterpartiet
I motion Sf31 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs i yrkande 1 avslag på
regeringens förslag till inriktning av reformeringen av reglerna om ersättning
vid varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga, i avvaktan på mer konkreta
förslag.
I samma motion yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om redovisning av
konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv. Motionärerna anser att regeringen
redan nu borde ha redovisat sådana konsekvenser, t.ex. vad gäller regleringen
av restarbetsförmågan och kriterierna för bedömning av arbetsskada och
förtidspension.
I yrkande 4 begär motionärerna ett tillkännagivande om möjlighet för
låginkomsttagare att beviljas förtidspension efter 61 års ålder. Motionärerna
befarar att det förhållandet att det i propositionen anges att förtidspension
inte är avsedd att täcka mindre variationer i fråga om fysisk och psykisk
prestationsförmåga som kan följa av t.ex. naturligt åldrande kan försvåra för
människor att få förtidspension. Om en låginkomsttagare vars kropp är utsliten
tvingas göra förtida uttag av ålderspension innebär det att han eller hon
resten av livet får nöja sig med en låg ålderspension.
Miljöpartiet
I motion Sf32 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begärs i yrkande 2 dels avslag på
propositionens förslag i tillämplig del, dels ett tillkännagivande om att
reformeringen av förtidspensionssystemet bör syfta till att skapa en
sammanslagen arbetslivsförsäkring. Arbetslivsförsäkringen bör träda in efter
två år av sjukdom och/eller arbetslöshet och utifrån en samlad bedömning av den
försäkrades hela situation lämna ersättning vid långvarig ohälsa och/eller
arbetslöshet.
I samma motion yrkande 3 begärs förslag till en samlad organisation av
social- och arbetsmarknadspolitiken på lokal nivå. Motionärerna anser att de
lokala arbetsförmedlingarna och försäkringskassorna bör kommunaliseras och slås
samman med delar av kommunernas socialtjänst till en gemensam organisation.
I yrkande 4 begär motionärerna dels avslag i tillämplig del, dels ett
tillkännagivande om ett enhetligt grundskydd, i princip lika för alla, som
grund för beräkning av ersättningsnivån.
I yrkande 5 begärs förslag till utformning av grundskyddet. Motionärerna
anser att grundskyddsnivån efter skatt för en ensamstående bör vara ca 7 200 kr
per månad.
Kristdemokraterna
I motion Sf30 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) begärs i yrkande 1 ett
tillkännagivande om mer flexibla nivåer för förtidspension och sjukpenning.
Motionärerna framhåller att uppdelningen i fyra nivåer i vissa fall skapar
mycket kraftiga marginaleffekter som direkt motverkar arbetslinjen. Den som
vill arbeta 60 % i stället för 50 % får i dag nöja sig med en fjärdedels
ersättning. Ur privatekonomisk synpunkt blir det således olönsamt att försöka
arbeta mer. Inte heller ur samhällsekonomisk synpunkt är en sådan ordning
rimlig.
I samma motion yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om finansiering inom ett
fonderat system. Motionärerna anser att om principerna om stabilitet och
långsiktig trovärdighet skall vara vägledande bör möjligheterna med ett
fonderat system som är skilt från statsbudgeten noga övervägas. Ett sådant
system kan leda till att arbetsgivaravgifterna inte behöver vara lika höga som
vid ett ofonderat system samtidigt som en fond fungerar som en buffert mot
oförutsedda förändringar.
Utskottets bedömning
Utskottet anser i likhet med regeringen att det även i framtiden bör finnas ett
ekonomiskt skydd vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och
funktionshinder. Människor som till följd av varaktiga sjukdomar eller
funktionshinder inte kan arbeta bör ha rätt till en långsiktig trygghet i fråga
om sin försörjning.
Även om regeringen inte har kunnat lägga fram ett detaljerat förslag om ett
nytt förtidspensionssystem är det viktigt att riksdagen inför behandlingen av
det nyss framlagda förslaget om ett reformerat ålderspensionssystem (prop.
1997/98:151-152) kan lägga fast att det skall finnas ett trygghetssystem vid
långvarig arbetsoförmåga, att detta skall bygga på inkomstbortfallsprincipen
med en garantinivå samt kunna utges till 65 års ålder. De riktlinjer som nu
presenterats är tillräckligt preciserade i dessa avseenden för att ge en god
uppfattning om det nya förtidspensionssystemet. Utskottet avstyrker med hänsyn
härtill motionerna Sf29 yrkande 1 och Sf31 yrkande 1.
Centerpartiet och Miljöpartiet har i sina respektive motioner förordat en
samordnad trygghetsförsäkring vid långvarig ohälsa och arbetslöshet baserad på
grundtrygghetsprincipen. Utskottet har i tidigare sammanhang, senast i sitt av
riksdagen godkända betänkande 1997/98:SfU1, uttalat sig för vissa principer som
bör vara vägledande för utformningen av socialförsäkringarna. Utskottet anförde
bl.a. att starka skäl talar för att det är staten som skall stå för
inkomstskyddet upp till en viss nivå och för ett grundläggande skydd vid
varaktig ohälsa för grupper som inte fått fotfäste på arbetsmarknaden.
Utskottet slog samtidigt fast att ett försäkringssystem som ersätter bortfall
av inkomst har stora fördelar framför försäkringar som bygger på en ren
grundtrygghetsprincip. I fråga om en samordnad försäkring vid sjukdom och
arbetslöshet ansåg utskottet att en renodling av de olika försäkringssystemen
är nödvändig för att tydliggöra gränserna för vad som bör ersättas från
socialförsäkringen respektive från andra trygghetssystem, t.ex.
arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och
anser liksom regeringen att en försäkring för skydd vid långvarigt nedsatt
arbetsförmåga på grund av sjukdom och funktionshinder bör tillhandahålla både
inkomsttrygghet och grundtrygghet. Med hänsyn härtill avstyrks motionerna Sf33
yrkandena 1 och 2 samt Sf32 yrkandena 2, 4 och 5. Även motion Sf32 yrkande 3
avstyrks med hänvisning främst till vad utskottet anfört om renodling av de
olika försäkringssystemen.
När det gäller kravet på en autonom försäkring noterar utskottet att Sjuk-
och arbetsskadekommittén i sitt slutbetänkande SOU 1996:113 (s. 542) lämnade
förslag om en sammanhållen redovisningsmodell med en fond men med en bibehållen
koppling till statsbudgeten. Enligt förslaget skall överskott kunna placeras av
ansvarig organisation och vid underskott lån kunna tas i Riksgäldskontoret
eller på kapitalmarknaden i övrigt. Kommitténs förslag har inte lett till
lagstiftning.
Förtidspensionsutredningen har därefter (s. 463) konstaterat att det
reformerade ålderspensionssystemet är avsett att vara ett i finansiellt
hänseende autonomt system. Autonomin möjliggörs dels genom att förmånerna med
automatik anpassas till svängningar i den allmänna inkomstutvecklingen liksom
till förändringar i förväntad livslängd, dels genom att en buffertfond (AP-
fonden) utnyttjas för att reglera temporära över- eller underskott. Enligt
utredningens bedömning kan den form av förhållandevis långtgående autonomi som
avses gälla för ålderspensionen inte bli aktuell vad gäller sjukförsäkring
eller förtidspension. Bl.a. är den automatiska anpassning av förmåner till
förändringar i den försäkrade risken som en sådan autonomi förutsätter
svårförenlig med krav på stabilitet i försäkringsvillkoren. Ohälsoförsäkringen
bör enligt utredningen, i likhet med i dag, redovisas som en integrerad del av
statsbudgeten. Det finns dock skäl för att försäkringen redovisas på ett sådant
sätt att dess saldo, dvs. nettot mellan avgiftsintäkter och utbetalda förmåner
går att avläsa. En sådan redovisning av saldot inom sjukförsäkringen kan utgöra
en signal om att försäkringen tenderar att utvecklas mot finansiell obalans.
Det ger också en förståelse för behovet av eventuella ingrepp i
försäkringsvillkoren. Utredningen har föreslagit att sjukförsäkringen skall
utgöra en del av statsbudgeten och redovisas på ett sådant sätt att
försäkringens finansiering går att utläsa.
Utskottet delar utredningens bedömning att en sådan långtgående autonomi som
skall gälla för ålderspensionssystemet inte kan komma i fråga vare sig för
sjukförsäkringen eller förtidspensionssystemet. Utskottet kan därför inte
ställa sig bakom ett krav på en autonom försäkringslösning och avstyrker
motionerna Sf34 yrkandena 2 och 5 och Sf30 yrkande 3. Som en följd härav
avstyrks även motion Sf34 yrkande 4.
Enligt vad som anges i propositionen skall förtidspensionssystemets
inkomstrelaterade del finansieras genom en med sjukpenningen gemensam
arbetsgivaravgift (respektive egenavgift för egenföretagare). Utöver detta
tillkommer enligt propositionen ett behov av finansiering av garantibeloppet
genom allmänna skattemedel. Som nämnts ovan finansieras förtidspension i form
av folkpension och pensionstillskott sedan den 1 januari 1998 med
sjukförsäkringsavgiften som betalas av arbetsgivare och egenföretagare.
Utskottet anser inte att det finns skäl att föreslå riksdagen någon ändring
av detta förhållande och avstyrker därför motion Sf34 yrkande 3.
Utskottet vill tillägga att regeringen i proposition 1997/98:151 har uttalat
att ett syfte med den förändrade avgiftsstruktur som riksdagen beslutat om med
anledning av budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1, bet.
1997/98:FiU1, rskr. 1997/98:35) var att inom ramen för ett i princip oförändrat
avgiftsuttag skapa bättre samstämmighet mellan inkomster och utgifter bl.a. i
sjukförsäkringssystemet. Enligt regeringen är det förslag till ny
avgiftsstruktur som läggs fram i proposition 1997/98:151 ett ytterligare steg i
denna riktning. Regeringen föreslår också förändringar av vilka förmåner som
sjukförsäkringsavgiften skall finansiera för att därigenom förstärka
sjukförsäkringsavgiftens försäkringsmässiga struktur. Enligt regeringen bör
avgiftssatserna fastställas till en nivå som innebär att avgiftsintäkterna
räcker till för att finansiera de statliga ålderspensionsavgifter som skall
införas på en del av de förmåner som socialavgifterna skall finansiera. Någon
exakt samstämmighet mellan förväntade inkomster och utgifter för olika
socialförsäkringar har enligt regeringen inte eftersträvats. Smärre och
tillfälliga skillnader mellan inkomster och utgifter bör kunna finnas utan att
det föranleder justeringar av avgiftsnivån.
I proposition 1997/98:151 föreslås att, i avvaktan på ett reformerat system
för förtidspension och övergångsregler för förtidspensionärer som fått sin
ersättning beviljad innan det reformerade systemet träder i kraft,
förtidspension till förtidspensionärer som också har rätt till tilläggspension
finansieras med sjukförsäkringsavgiften. Folkpension i form av förtidspension
för förtidspensionärer som inte har tilläggspension föreslås finansieras med
allmänna skattemedel. Det föreslås vidare att sjukförsäkringsavgiften skall
finansiera tilläggspension i form av förtidspension. Ändringarna föreslås gälla
fr.o.m. den 1 januari 1999.
Utskottet noterar att det i propositionen anges att jämställdhetsperspektivet
kommer att beaktas i det fortsatta arbetet med ett reformerat
förtidspensionssystem. Utskottet har vid flera tillfällen haft anledning att
uttala sig i fråga om framför allt kvinnors rehabilitering och vikten av att
denna fråga uppmärksammas t.ex. i valet av en rehabiliteringsåtgärd (se bet.
1997/98:SfU1). Utskottet anser att det är ofrånkomligt att kvinnors och mäns
olika förutsättningar och behov även beaktas i samband med att ett nytt system
för förtidspensioner utformas. För att en granskning ur ett
jämställdhetsperspektiv skall fylla en rimlig funktion fordras emellertid att
det föreligger ett mer konkret förslag till ett nytt system. Mot bakgrund av
vad som anges i propositionen förutsätter utskottet att en granskning av det
kommande lagförslaget ur ett jämställdhetsperspektiv kommer att göras utan
något särskilt påpekande från riksdagens sida. Utskottet avstyrker bifall till
motion Sf31 yrkande 2.
Vad gäller möjligheterna att beviljas förtidspension efter 61 år konstaterar
utskottet att det i proposition 1993/94:250 med förslag till riktlinjer för det
nya ålderspensionssystemet har uttalats att förtidspension också i
fortsättningen bör kunna nybeviljas fram till 65 års ålder samt att en löpande
förtidspension bör kunna avlösas av ålderspension vid 65 års ålder. Med hänsyn
härtill anser utskottet att motion Sf31 yrkande 4 inte påkallar någon åtgärd
från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks därför.
Såvitt gäller kravet på mer flexibla nivåer för sjukpenning och
förtidspension konstaterar utskottet att det även i det reformerade
förtidspensionssystemet förutsätts att man vid bedömningen av rätt till
förtidspension skall utgå från arbetsförmågans nedsättning. Avsikten är således
inte att utforma den nya försäkringen som en renodlad försäkring för
inkomstbortfall, dvs. på samma sätt som arbetsskadeförsäkringen där
ersättningen utgör skillnaden mellan inkomsten som frisk och den inkomst som
man trots sjukdomen kan erhålla. Det är alltjämt arbetsförmågans nedsättning
som skall vara det primära och ett införande av ytterligare nivåer skulle
enligt utskottet leda till att bedömningen härav avsevärt försvåras. Med det
anförda avstyrker utskottet motion Sf30 yrkande 1.
Som redovisas i det följande anges i propositionen att frågan om ersättning
vid långvarigt men inte varaktigt nedsatt arbetsförmåga skall beredas vidare
med utgångspunkt bl.a. i att motsvarigheten till sjukbidrag i framtiden skall
tillhöra sjukpenningförsäkringen. Folkpartiets krav på en samlad
ohälsoförsäkring, som innefattar såväl långa som korta sjukdomsfall, inklusive
förtidspension, får därmed anses i huvudsak tillgodosett. Utskottet avstyrker
därför motion Sf34 yrkande 1.
Utskottet vill slutligen framhålla att det av propositionen framgår att
Förtidspensionsutredningen bedömt att förtidspensionen enligt förordning (EEG)
nr 1408/71 blir att räkna som en invaliditetsförmån enligt den s.k.
sjukförsäkringsmodellen, dvs. en förmån som kan utges till den som är aktuellt
försäkrad vid pensionsfallet, och vars storlek inte är beroende av
försäkringstider. För en person som arbetar i EU/EES-länder och hela tiden
omfattas bara av lagstiftningar enligt denna modell skall rätten till
invaliditetsförmåner avgöras enligt det lands lag som är tillämplig när
arbetsoförmågan uppstår. Om villkoren för rätt till förmånen är uppfyllda skall
förmånen utges enbart från den staten.
Om däremot en försäkrad, som arbetat i två eller fler länder, i minst ett
land har omfattats av en lagstiftning enligt vilken invaliditetsförmånernas
storlek är beroende av försäkrings- eller bosättningstider, blir reglerna i
förordningen om prorataberäkning (proportionering efter försäkringstid) och
samordning tillämpliga även för system av sjukförsäkringsmodell. För att en
invaliditetsersättning enligt sjukförsäkringsmodellen skall få verkan i
förhållande till EG-rätten fordras ett beslut av Europeiska unionens råd. I
propositionen framhålls att frågan får analyseras närmare i det fortsatta
beredningsarbetet.
Utskottet konstaterar att ett införande av en s.k. sjukförsäkringsmodell i
Sverige skulle innebära att ett system för förtidspension byggd på en helt ny
princip skulle införas. En konsekvens härav blir att en person som flyttar till
annat EU/EES-land för arbete och där insjuknar inte får rätt att uppbära en
inkomstrelaterad förtidspension från Sverige om vederbörande endast har
omfattats av lagstiftningar enligt denna modell. Utskottet förutsätter att
regeringen i det forsatta beredningsarbetet noga överväger konsekvenserna av
ett införande av ett system som bygger på en annan modell än en där pensionens
storlek är beroende av försäkringstider. Konsekvenserna av en övergång till en
riskförsäkring bör även belysas vad gäller personer som flyttar till eller från
länder utanför EU/EES.
Med detta påpekande tillstyrker utskottet regeringens förslag till allmänna
principer för en reformering av förtidspensionsreglerna.
Inkomstrelaterad ersättning
Propositionen
I propositionen föreslås dels att den inkomstrelaterade ersättningen skall
baseras på en uppskattning av den inkomst den försäkrade skulle ha haft om inte
nedsättningen av arbetsförmågan inträffat, dels att till grund för denna
uppskattning skall användas inkomsterna åren närmast före pensionsfallet.
Vidare föreslås att riksdagen godkänner nu redovisade förslag till riktlinjer
för en inkomstrelaterad ersättning.
Regeringen gör samtidigt följande bedömning. Den inkomstrelaterade
ersättningen bör vid hel förtidspension utgöra cirka 65 % av den uppskattade
inkomsten, upp till ett visst tak. Antalet inkomstår som skall ligga till grund
för beräkningen av den inkomstrelaterade ersättningen bör vara tillräckligt
stort för att ge ett stabilt inkomstunderlag som speglar den försäkrades
förvärvsförmåga och uppnådda inkomststandard. I förhållande till dagens
huvudregel för beräkning av antagandepoäng (de två bästa inkomståren av de
senaste fyra) bör antalet årsinkomster som beaktas i inkomstunderlaget vara
större. Det antal inkomstår som används bör dock begränsas så att endast den
aktuella inkomststandarden beaktas. Det bör övervägas på vilket sätt år med
tillfälligt låga eller höga inkomster skall hanteras i beräkningsunderlaget.
I det fortsatta arbetet bör också övervägas på vilket sätt ersättningen skall
indexeras. I detta sammanhang bör frågan om ersättningens anknytning till den
allmänna pris- och realinkomstutvecklingen hanteras och om en sådan bör vara
olika utformad beroende på förtidspensionärens ålder.
Motioner
I motion Sf31 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs i yrkande 5 ett
tillkännagivande om den inkomstrelaterade ersättningsnivån. Enligt motionärerna
är det för närvarande inte möjligt att ta ställning till om en nivå på 65 % är
tillräcklig för att åstadkomma en standardsäkring. Med de förändringar som
tidigare skett av reglerna för sjukpenninggrundande inkomst är det möjligt att
nivån bör ligga på 67 %. Bl.a. ingår inte längre den s.k. semesterlönefaktorn i
beräkningsunderlaget för sjukpenninggrundande inkomst. I samma motion yrkande 6
begär motionärerna ett tillkännagivande om barnår som del av
pensionsunderlaget. Motionärerna anser att barnår skall räknas med i
underlaget.
I motion Sf30 yrkande 2 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) begärs ett
tillkännagivande om beräkningsgrunden för inkomstrelaterad ersättning.
Motionärerna anser att ersättningen bör grundas på de sex förvärvsaktiva åren
närmast före pensionsfallet, med undantag för det bästa och det sämsta året.
Genom att räkna förvärvsaktiva år undviks problemet med att förtidspension ofta
föregås av omfattande sjukskrivning samtidigt som de som studerat efter att ha
arbetat ett antal år inte missgynnas. Motionärerna anser vidare att
pensionsgrundande belopp för barnår bör ingå i beräkningsunderlaget.
Utskottets bedömning
I propositionen läggs inte fram förslag till hur den inkomstrelaterade
förtidspensionen närmare skall beräknas och inte heller vilket inkomstunderlag
som skall användas. Av det skälet har regeringen hållit frågan om
ersättningsnivån öppen. I propositionen anges inte heller något om när rätten
till förtidspension skall inträda, dvs. när ett pensionsfall skall anses har
inträffat och om det - på sätt som föreslagits av Förtidspensionsutredningen -
skall finnas en möjlighet att beräkna underlaget med hänsyn tagen till att den
försäkrade före pensionsfallet kan ha perioder med t.ex. sjukdom, arbetslöshet
och studier. Utskottet, som inte vill föregripa den kommande beredningen,
förutsätter att dessa frågor kommer att ingående belysas i det fortsatta
beredningsarbetet. Utskottet anser att resultatet av detta beredningsarbete bör
avvaktas.
Såvitt gäller frågan om pensionsgrundande belopp för barnår skall inräknas in
underlaget för beräkning av förtidspensionen noterar utskottet att
Förtidspensionsutredningen har föreslagit att pensionsgrundande belopp för
barnår inte skall ingå i beräkningsunderlaget. I den nu aktuella propositionen
berörs inte denna fråga. Utskottet anser att det slutliga förslaget om
inkomstunderlaget bör avvaktas.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag om riktlinjer
för en inkomstrelaterad förtidspension och avstyrker motionerna Sf31 yrkandena
5 och 6 och Sf30 yrkande 2.
En åldersberoende garantinivå
Propositionen
I propositionen föreslås att förtidspensionen även fortsättningsvis skall
omfatta ett ekonomiskt skydd för dem som under tiden före pensionsfallet haft
låga eller inga förvärvsinkomster. Detta skydd skall enligt vad som anges i
propositionen utformas med utgångspunkt i en åldersberoende garantinivå och för
dem vars inkomstrelaterade förtidspension understiger garantinivån utges som en
utfyllnad upp till garantinivån. För dem som saknar inkomst-relaterad
förtidspension föreslås att en ersättning som motsvarar den garanterade nivån
skall utges. Skilda garantinivåer skall gälla för gifta respektive ogifta.
Liksom i nuvarande system skall det enligt förslaget finnas ett bostadsstöd
som komplement till förtidspension. Vidare skall ersättningen i sin helhet vara
skattepliktig på samma sätt som förvärvsinkomster och inkomstrelaterad
förtidspension.
För rätt till ersättning förutsätts aktuell bosättning i Sverige. Vidare
skall garantibeloppet reduceras av utländsk pension.
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner nu redovisade förslag till
riktlinjer för en åldersberoende garantinivå.
I propositionen görs samtidigt följande bedömning. Garantinivån bör för de
yngsta förtidspensionärerna bestämmas med hänsyn tagen till de inkomstnivåer
som i allmänhet gäller för ungdomar i motsvarande ålder. Från den nivå som
gäller för dessa åldersgrupper bör garantinivån i takt med ökad ålder
successivt stiga i anslutning till den inkomstutveckling som gäller allmänt i
samhället för motsvarande ålder för att vid en viss ålder i princip
överensstämma med den nivå som uppnås i dagens grundskydd i form av folkpension
och pensionstillskott. Hänsyn bör härvid tas till förändrade skatteregler. I
samband med övervägandena om indexering av den inkomst-relaterade ersättningen
bör också motsvarande överväganden ske avseende garantinivån.
Såvitt gäller förslaget att rätt till ersättning endast skall föreligga vid
bosättning i Sverige framhålls i propositionen att garantibeloppet i den av
regeringen förordade utformningen är en typ av förmån som till skillnad från
folkpensionen inte bör vara exportabel inom EU/EES-området eftersom förmånen
torde vara att anse som en s.k. minimiförmån enligt artikel 50 i förordning
(EEG) 1408/71. För att garantibeloppet inte skall behöva betalas ut inom hela
EU/EES fordras enligt vad som anges i propositionen ett enhälligt beslut av
Europeiska unionens råd om att förmånen skall tas upp i bilaga II a till
förordningen.
Med en bosättningsbaserad garantinivå kommer enligt regeringen försörjningen
av sjuka eller funktionshindrade invandrare att bli ett statligt ansvar.
Motion
I motion Sf31 yrkande 7 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande
om en åldersberoende garantinivå för yngre som förtidspensioneras. Motionärerna
ställer sig tvekande till idén om en ?ungdomsförtidspension? eftersom det i
propositionen inte anges vad som avses med de yngsta förtidspensionärerna.
Motionärerna vill redan nu framhålla att i skälig levnadsnivå måste räknas in
kostnader för t.ex. medicin och läkarbesök.
Utskottets bedömning
Utskottet anser liksom regeringen att en allmän försäkring mot inkomstbortfall
på grund av sjukdom eller funktionshinder måste omfatta hela befolkningen. För
att inte vissa grupper skall ställas utanför måste det därför finnas en
garanterad lägsta nivå. Utan en sådan skulle vissa grupper stå utan ekonomiskt
skydd vid långvarig sjukdom, t.ex. ungdomar med kortare förvärvsaktiv tid bakom
sig och invandrare som saknat förvärvsarbete i hemlandet eller endast haft
inkomster som inte beaktas vid beräkningen av inkomstrelaterad förtidspension i
Sverige. Utskottet anser därför att systemet för ersättning vid varaktigt
nedsatt arbetsförmåga skall kompletteras med en garantinivå.
Som framhålls i propositionen har de genomsnittliga förvärvsinkomsterna och
levnadsstandarden en i förhållande till den allmänna inkomstutvecklingen
stigande tendens upp till 30-årsåldern. Med hänsyn härtill kan det enligt
utskottets mening vara befogat med en lägre garanterad förtidspensionsnivå för
de allra yngsta. En uppräkning bör dock ske successivt med stigande ålder.
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motionen att ersättningen även
för de allra yngsta bör ligga på en rimlig nivå. Utskottet anser emellertid att
den fortsatta beredningen av frågan bör avvaktas och avstyrker därför motion
Sf31 yrkande 7.
Som framgår av det föregående kan folkpension enligt nuvarande regler
utbetalas i annat EU/EES-land om en medborgare i sådant land bosätter sig där.
Detsamma gäller pensionstillskott. Vidare kan en svensk medborgare uppbära
folkpension också vid bosättning utanför EU/EES-området i förhål-lande till
antalet år med ATP-poäng. Med nuvarande regler finns under vissa
förutsättningar även möjlighet att bevilja en person som är bosatt utanför
EU/EES-området dispens från kravet på bosättning i Sverige. Med de nu
föreslagna reglerna kommer det inte att vara möjligt att uppbära förtidspension
enligt garantinivån vid bosättning utanför Sverige, såvitt avser EU/EES-området
under förutsättning att Europeiska unionens råd enhälligt godkänner detta.
Vilken den ekonomiska situationen blir i det enskilda fallet beror då på hur
trygghetssystemet är utformat i det nya landet. Utskottet förutsätter
emellertid att effekterna härav kommer att analyseras i samband med den
fortsatta beredningen av ärendet.
Utskottet ser dock positivt på det förhållandet att förslaget om en
garantinivå innebär att ansvaret för försörjningen av sjuka eller
funktionshindrade invandrare flyttas från kommunerna till staten. Frågan om hur
den ekonomiska tryggheten för vissa äldre invandrare, som på grund av de
reformerade reglerna får förtidspension enligt garantinivån, skall få sin
försörjning tryggad fr.o.m. 65 år har dock ännu inte fått sin lösning. I
proposition 1997/98:113 gör regeringen bedömningen att frågan skall utredas av
den särskilde utredare som har i uppdrag att se över vissa frågor som gäller
bl.a. socialtjänstlagen (1980:620).
Utskottet, som i övrigt inte har något att erinra mot regeringens förslag,
tillstyrker därför förslaget om riktlinjer för en åldersberoende garantinivå.
Stimulans till återgång i arbetslivet och ett aktivt liv
Gällande regler
Rehabiliteringsersättning kan enligt reglerna i 22 kap. AFL under vissa
förutsättningar utges när en försäkrad, vars arbetsförmåga till följd av
sjukdom är nedsatt med minst en fjärdedel, deltar i en arbetslivsinriktad
rehabilitering. Rehabiliteringsersättning består av rehabiliteringspenning, som
utges med 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten, och ett särskilt bidrag.
Enligt 7 kap. 3 § AFL omfattas den som har förtidspension/sjukbidrag av
reglerna om rehabilitering och rehabiliteringsersättning. Av
Riksförsäkringsverkets allmänna råd 1997:4 Bedömning av rätt till
förtidspension/sjukbidrag framgår att rehabiliteringsersättning kan utges i
form av särskilt bidrag till den som uppbär hel pension.
Enligt 16 kap. 7 § AFL skall förtidspension dras in eller minskas om
arbetsförmågan väsentligt förbättras. I nämnda allmänna råd rekommenderas att
detta sker först när det kan konstateras att den försäkrade har förmåga att
skaffa sig inkomst av arbete för framtiden, varmed avses minst sex månader.
Innan dess får pensionen betalas ut parallellt med lönen. I de flesta fall bör
detta, enligt vad som anges i de allmänna råden, kunna ske under högst två-tre
månader.
Enligt 4 § kungörelsen (1962:394) med vissa bestämmelser rörande ansökan om
pension enligt AFL m.m. kan en försäkrad - om förtidspensionen dragits in eller
minskats på grund av att vederbörande börjat förvärvsarbeta - återfå pensionen
genom ett förenklat förfarande under förutsättning att ansökan görs inom fem år
och förvärvsarbetet har upphört.
Propositionen
I motsats till Förtidspensionsutredningen anser regeringen att möjligheterna
att ompröva förtidspension bör finnas kvar. Rätten till förtidspension bör dock
inte ifrågasättas på ett alltför tidigt stadium och enbart av det skälet att
förtidspensionären börjar arbeta. Regelbundet heltidsarbete och korta
tillfälliga arbetsinsatser bör bedömas olika. Vidare bör ideellt arbete,
politiska uppdrag och studier som är av den omfattningen som yrkesverksamma
utför på sin fritid, liksom i dag, inte föranleda att rätten till pension
ifrågasätts. Studier bör enligt propositionen ses som ett av flera sätt att
möjliggöra återgång i arbete respektive ett mer aktivt liv i övrigt men
förmågan att klara studier måste, i likhet med förmåga att utföra andra
aktiviteter, beaktas.
Mot bakgrund härav föreslås i propositionen att reglerna om förtidspension
skall utformas så att de stimulerar till återgång till arbetslivet och ett i
övrigt aktivt liv. Rätten till fortsatt förtidspension skall prövas då den
försäkrade regelbundet och under en längre tid uppvisat arbetsförmåga.
Förtidspension skall vidare påverkas av eventuella arbetsinkomster vid sidan av
pensionen.
I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna nu redovisade
riktlinjer för förändrade regler för förtidspension.
Motioner
I motion Sf33 yrkande 3 av Roland Larsson m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande
om att inte ompröva beviljad förtidspension efter 61 års ålder. Enligt
motionärerna bör det göras en rimlig bedömning av nödvändigheten att ompröva en
förtidspension i förhållande till förtidspensionärens ålder. För en person som
närmar sig den normala ålderspensionen bör förtidspension inte omprövas.
I motion Sf31 yrkande 8 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett
tillkännagivande om möjligheten att delta i ideell verksamhet och studier.
Motionärerna anser det positivt om förtidspensionärer i rehabiliteringssyfte
får studera eller på annat sätt prova olika verksamheter. Detta är nödvändigt
för att det inte skall uppstå inlåsningseffekter i systemet.
Utskottets bedömning
Vad först gäller kravet i motion Sf33 att inte ompröva en beviljad
förtidspension efter 61 års ålder anser utskottet att det inte är lämpligt att
införa en sådan begränsning. Om en förtidspensionär har fått sin arbetsförmåga
väsentligt förbättrad eller har arbetsinkomster av en storlek som bör påverka
förtidspensionen bör enligt utskottets mening förmånen omprövas oavsett
pensionstagarens ålder. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf33 yrkande
3.
Som redan nämnts framhålls i propositionen att ideellt arbete, politiska
uppdrag och studier som är av den omfattningen som yrkesverksamma utför på sin
fritid inte bör föranleda att rätten till pension ifrågasätts. Utskottet anser
med hänsyn härtill att motion Sf31 yrkande 8 i allt väsentligt får anses
tillgodosedd. Motionsyrkandet avstyrks därför.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om riktlinjer för
förändrade regler för förtidspension.
Ålderspensionsrätt vid förtidspension
Propositionen
Som framhålls i propositionen utbetalas enligt nuvarande regler ålderspension
till en försäkrad med samma belopp som tidigare utbetalats i förtidspension.
Undantag gäller för personer som saknar ATP eller har ATP som understiger nivån
på pensionstillskottet eftersom pensionstillskott till förtidspension är högre
än pensionstillskott till ålderspension. Pensionstillskott till förtidspension
utges med högst 111,5 % av basbeloppet sedan detta minskats med 2 %, och
pensionstillskott till ålderspension utges med högst 55,5 % av basbeloppet
minskat på samma sätt.
Även om förtidspensionerna inte längre skall vara en del av
ålderspensionssystemet är det enligt vad som anges i propositionen viktigt att
kopplingen mellan ålders- och förtidspension i viss mån bibehålls. Bl.a. är det
enligt propositionen en viktig fråga hur den enskildes inkomster förändras vid
övergången från förtidspension till ålderspension.
I propositionen föreslås att den förtidspension som täcker inkomstbortfallet
vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska orsaker skall grunda
rätt till ålderspension. Vidare föreslås att riksdagen skall godkänna förslaget
till riktlinjer för ålderspensionsrätt vid förtidspension.
Samtidigt görs bedömningen att också frågan om ålderspensionsrätten för
förtidspensionärer med garantibelopp skall behandlas vid den närmare
utformningen av ålderspensionsrätten vid inkomstrelaterad förtidspension.
Utskottets bedömning
Enligt regeringens förslag skall den förtidspension som täcker
inkomstbortfallet grunda rätt till ålderspension. Ålderspensionsrätt baserad på
en förmån som i sin tur är beräknad utifrån en kompensationsgrad motsvarande ca
65 % av en antagen inkomst kan enligt utskottets mening leda till en alltför
låg ålderspension för den som av medicinska skäl inte har kunnat fortsätta sitt
förvärvsarbete. Utskottet noterar dock att det på annan plats i propositionen
(s. 68) anges att det förhållandet att ålderspensionsrätten på den
inkomstrelaterade förtidspensionen tillgodoräknas på den antagna inkomsten kan
sägas motsvara dagens förhållanden. Mot bakgrund härav anser utskottet att de
föreslagna riktlinjerna bör tolkas så att det inte endast är det utgående
beloppet som skall vara ålderspensionsgrundande. Utifrån en sådan tolkning har
utskottet inget att erinra mot regeringens förslag om riktlinjer för
ålderspensionsrätt för förtidspension. Utskottet biträder därför förslaget.
Ersättning vid långvarigt men inte varaktigt nedsatt arbetsförmåga
Enligt vad som anförs i propositionen anser regeringen, i likhet med
Förtidspensionsutredningen, att utgångspunkten för ett nytt system vid
långvarigt nedsatt arbetsförmåga skall vara att den försäkrade ges möjlighet
till aktiv rehabilitering och återkommande chanser till återgång i arbetslivet.
Regeringen delar också uppfattningen att det finns många fördelar med en i
princip enhetlig ersättning under hela sjukdomstiden vid långvarigt nedsatt
arbetsförmåga som dock inte blir varaktig men anser att det finns många frågor
kvar att utreda. Utredningsbehovet gäller bl.a. principiella frågor som
utformningen av ersättningsunderlaget, övergången från vanlig sjukpenning samt
bostadsstödsfrågan.
Enligt propositionen är vidare konsekvenserna för olika grupper och individer
av Förtidspensionsutredningens förslag om beräkning av långtidssjukpenningen
utifrån ett historiskt underlag (medeltalet av det två bästa av de tre senaste
årens inkomst) svåra att överblicka. Därtill finns många detalj- och
följdfrågor som behöver utredas vidare, t.ex. kopplingen till sjuklönelagen och
olika kombinationer av partiell arbetsoförmåga.
I propositionen görs därför bedömningen att frågan om ersättning vid
långvarigt men inte varaktigt nedsatt arbetsförmåga bör beredas vidare samt att
detta beredningsarbete också bör omfatta den vanliga sjukpenningen i de delar
denna berörs. En utgångspunkt för det fortsatta arbetet bör därvid - som ett
led i betoningen av aktivitet och rehabilitering - vara att det som i dag är
sjukbidrag i framtiden skall höra till sjukpenningförsäkringen.
Vidare bör det enligt vad som anges i propositionen finnas ett grundskydd för
den som inte har kvalificerat sig för en inkomstrelaterad ersättning. Eftersom
den som får sjukpenning inte samtidigt kan erhålla bostadstillägg till
pensionärer är vidare bostadsstödsfrågan en viktig del i det fortsatta
utredningsarbetet.
Utskottet noterar att frågan om ersättning vid långvarigt men inte varaktigt
nedsatt arbetsförmåga inte har föranlett några motionsyrkanden.
Kriterier för rätt till hel förtidspension
Gällande regler
Före den 1 juli 1993 kunde förtidspension/sjukbidrag utges som hel, två
tredjedels eller halv förmån. Rätt till hel förtidspension förelåg om
arbetsförmågan var nedsatt i sådan grad att intet eller endast en ringa del
återstod. Därmed avsågs att arbetsförmågan var nedsatt med minst fem
sjättedelar.
Fr.o.m. den 1 juli 1993 krävs enligt 7 kap. 2 § AFL för rätt till hel
förtidspension att arbetsförmågan är helt nedsatt. Om arbetsförmågan inte är
helt nedsatt men nedsatt med minst tre fjärdedelar utges tre fjärdedels
förtidspension. Är arbetsförmågan nedsatt i mindre grad men med minst hälften
utges halv förtidspension. I övriga fall då arbetsförmågan är nedsatt med minst
en fjärdedel utges en fjärdedels förtidspension.
Inom ramen för hel förmån accepteras enligt Riksförsäkringsverkets allmänna
råd 1997:4 om bedömning av rätt till förtidspension/sjukbidrag ett visst mått
av ideellt arbete liksom mycket små inkomster. I de nämnda råden rekommenderas
försäkringskassan att vid bedömningen av arbetsförmågan bortse från
arbetsinkomst som understiger lägsta sjukpenninggrundande inkomst, dvs. 24 % av
basbeloppet. I de allmänna råden rekommenderas vidare att försäkringskassan
bortser från aktiviteter som kan jämställas med sådana fritidsaktiviteter som
en yrkesverksam person i normalfallet utför på sin fritid.
Propositionen
I propositionen framhålls att det kan vara mycket svårt att avgöra huruvida
nedsättningen av arbetsförmågan är fullständig eller om det kvarstår någon
mindre arbetsförmåga. Såsom kravet för hel förtidspension för närvarande är
uttryckt i AFL skall arbetsförmågan vara nedsatt med 100 %. Ett sådant krav kan
enligt propositionen leda till mindre rimliga resultat, och det kan också på
grund av de svåra bedömningarna befaras öka risken för bristande enhetlighet i
tillämpningen. Enligt regeringen bör kravet i 7 kap. 2 § AFL för rätt till hel
förtidspension vara att arbetsförmågan är nedsatt med minst sju åttondelar. I
propositionen föreslås därför att det formella kravet på arbetsförmågans
nedsättning för rätt till hel förtidspension ändras från ?helt nedsatt? till
?helt eller i det närmaste helt nedsatt?. Ändringen föreslås träda i kraft den
1 januari 1999.
Såvitt gäller de ekonomiska konsekvenserna av förslaget anges i propositionen
att i december 1997 ca 8 500 personer uppbar tre fjärdedels förtidspension och
att det absoluta flertalet av dessa bedöms ha en återstående arbetsförmåga som
motsvarar närmare 25 %. Förslaget bör enligt regeringen få som övervägande
konsekvens, inte att de som i dag har tre fjärdedels förtidspension efter
förändringen får hel ersättning, utan att en del av dem som i dag uppbär hel
ersättning ges möjlighet att utnyttja en liten återstående arbetsförmåga i
t.ex. ideellt eller politiskt arbete utan att det formella kravet för rätt till
förtidspensionen ifrågasätts.
Motioner
I motion Sf29 yrkande 4 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs ett
tillkännagivande om uppföljning av de förändrade reglerna för rätt till hel
förtidspension. Enligt motionärerna kommer det även med den nya regeln att
uppstå gränsdragningsproblem i fråga om vad som fordras för rätt till hel
förtidspension. Om sådana problem uppstår bör regeringen återkomma med förslag
på åtgärder.
I motion Sf32 yrkande 6 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begärs ett
tillkännagivande om en tillåten arvodesgräns för politiska uppdrag utan att
pensionen påverkas. Motionärerna anser att en gräns - t.ex. ett basbelopp per
år - bör bestämmas för tillåtet arvode innan förtidspension ifrågasätts eller
reduceras.
Utskottets bedömning
Utskottet har vid flera tillfällen haft anledning att behandla motionsyrkanden
med krav på att mildra reglerna för rätt till hel förtidspension bl.a. för att
öppna möjlighet att delta i arvoderade verksamheter, senast i betänkande
1997/98:SfU1. I nämnda betänkande avstyrktes ett motionsyrkande med hänvisning
bl.a. till att Förtidspensionsutredningens förslag var föremål för beredning
inom Regeringskansliet. Redan i det av riksdagen godkända betänkandet
1993/94:SfU12 ansåg utskottet att det fanns anledning för regeringen att noga
följa utvecklingen av de ändrade förtidspensionsnivåerna och återkomma med
förslag om tillämpningen ändå skulle bli sådan att handikappade personer på
grund av reglerna inte får möjlighet att delta i samhällslivet. Detta gavs
regeringen till känna.
Utskottet, som välkomnar det nu framlagda förslaget, delar uppfattningen i
motion Sf29 att effekterna av det nya förslaget bör följas upp. Emellertid
förutsätter utskottet att detta sker utan särskilt påpekande från riksdagens
sida. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker
motion Sf29 yrkande 4. Även motion Sf32 yrkande 6 avstyrks eftersom det varken
är möjligt eller lämpligt att ange en fast beloppsgräns.
Övriga kriterier för rätt till förtidspension
Gällande ordning
Som nämnts i det föregående gäller sedan den 1 januari 1997 i fråga om rätt
till förtidspension/sjukbidrag att man, vid bedömning av i vad mån
arbetsförmågan är nedsatt, skall beakta den försäkrades förmåga att försörja
sig själv genom sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på
arbetsmarknaden, eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den
försäkrade. Endast vid särskilda skäl får beaktas andra faktorer såsom ålder
och bosättningsförhållanden. Att värdet av hushållsarbete i hemmet i skälig
omfattning likställs med inkomst av arbete har också nämnts ovan.
Propositionen
I samband med att kriterierna för rätt till ersättning ändrades framhöll
regeringen att det var viktigt att den pågående renodlingen av de olika
trygghetssystemen följdes upp. Riksförsäkringsverket fick i maj 1997 uppdraget
att i samråd med Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialstyrelsen följa upp
effekterna av de nya kriterierna för rätt till ersättning. Uppdraget skall
enligt vad som anges i propositionen redovisas under mars månad 1998.
Mot bakgrund härav görs i propositionen bedömningen att nuvarande regler om
kriterier för rätt till ersättning bör gälla tills vidare i avvaktan på
resultatet av den nämnda uppföljningen.
Motioner
I motion Sf33 yrkande 4 av Roland Larsson m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande
om företagare med restarbetsförmåga. Motionärerna anser att företagare så långt
möjligt bör jämställas med arbetstagare vid prövning av arbetsförmåga och
rehabiliteringsbehov.
I motion Sf31 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs i yrkande 3 ett
tillkännagivande om särregeln för hushållsarbete. Motionärerna förutsätter att
regeringen i likhet med Förtidspensionsutredningen anser att denna regel skall
tas bort. I samma motion, yrkande 10, begärs ett tillkännagivande om
restarbetsförmågan. Enligt motionärerna erbjuds knappast längre några
?restarbets-tillfällen? vare sig av privata eller offentliga arbetsgivare. Det
är därför nödvändigt att införa en modifierad äldreregel vid förtidspension.
När det gäller steg för steg-modellen anser motionärerna att reglerna bör
mildras för den som inte har anknytning till arbetsmarknaden.
I motion Sf32 yrkande 1 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begärs ett
tillkännagivande om en helhetssyn i socialförsäkringarna. Motionärerna anser
att hänsyn måste tas till människans hela situation och att renodling som metod
inte har mycket med verkligheten att göra.
Utskottets bedömning
Utredningen om företagares rätt till ersättning från arbetslöshets- och
socialförsäkring har i betänkandet Företagare med restarbetsförmåga (SOU
1998:34) föreslagit att en företagares arbetsförmåga skall prövas inte enbart
mot nuvarande arbetsuppgifter utan även mot möjligheten att erhålla andra
arbetsuppgifter i den egna näringsverksamheten innan bedömningen görs mot annat
på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Betänkandet är för närvarande
föremål för remissbehandling till den 26 juni 1998, och utskottet anser att
resultatet härav bör avvaktas. Med hänsyn härtill avstyrks motion Sf33 yrkande
4.
Förtidspensionsutredningen har föreslagit ett slopande av den särskilda
regeln att i skälig omfattning likställa värdet av hushållsarbete i hemmet med
inkomst av arbete. I propositionen berörs inte denna fråga. Eftersom
utformningen av ett reformerat förtidspensionssystem är föremål för fortsatt
beredning förutsätter utskottet att frågan kommer att övervägas i det
sammanhanget. Utskottet anser att regeringens kommande förslag bör avvaktas och
avstyrker motion Sf31 yrkande 3.
Vad gäller kravet på införandet av en modifierad äldreregel har utskottet i
sitt av riksdagen godkända betänkande 1996/97:SfU12 avstyrkt ett liknande
motionsyrkande. Utskottet hänvisade då till sitt betänkande 1996/97:SfU1, vari
utskottet anförde bl.a. att regeringens förslag om ändrade kriterier för rätt
till sjukpenning och förtidspension innebär att det skall finns utrymme för att
ta rimlig hänsyn till individuella förhållanden, t.ex. ålder och
bosättningsförhållanden, och att en sammanvägning av sådana faktorer, där
åldersfaktorn bör väga tyngst, i begränsad omfattning skall kunna påverka
bedömningen av den försäkrades förmåga att försörja sig själv genom arbete.
Utskottet förutsatte att en grundlig och allsidig uppföljning och analys
snarast skulle komma till stånd och ansåg att det inte fanns skäl att föreslå
riksdagen att en modifierad äldreregel skulle införas. Utskottet, som noterar
att det ovan nämnda uppföljningsuppdraget kommer att redovisas i slutet av
april 1998, vidhåller sitt tidigare ställningstagande. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Sf31 yrkande 10.
Beträffande kravet att hänsyn skall tas till människans hela situation vid
bedömning av arbetsförmågans nedsättning har ett liknande yrkande behandlats av
utskottet i betänkande 1997/98:SfU1. Utskottet avstyrkte mo-tionsyrkandet i
fråga, bl.a. med hänvisning till nyss redovisade möjligheter att i det enskilda
fallet väga in även andra omständigheter, t.ex. ålder och
bosättningsförhållanden, samt till de möjligheter till helhetssyn som en
fördjupad samverkan ger. Utskottet vidhåller tidigare ställningstagande i
frågan och avstyrker motion Sf32 yrkande 1.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Propositionen
Såvitt gäller frågan om ikraftträdande framhålls i propositionen att en av de
viktigaste uppgifterna i arbetet med reformeringen av systemet för ersättning
vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga är att anpassa förtidspensionssystemet,
inklusive sjukbidragen, till det reformerade ålderspensionssystemet. Det
innebär bl.a. att en klar åtskillnad av systemen måste genomföras beträffande
såväl reglerna om ersättningarnas beräkning som finansieringen av respektive
förmån. Enligt propositionen är det i princip nödvändigt att det reformerade
systemet för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga kan börja
tillämpas senast i samband med införandet av det nya ålderspensionssystemet. De
första utbetalningarna av den reformerade ålderspensionen skall ske först
fr.o.m. den 1 januari 2001.
Med hänsyn till den ytterligare beredning som krävs innan ett färdigt förslag
till reformerat system för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga kan
läggas fram samt med beaktande av behovet av rimlig tid för riksdagsbehandling
föreslår regeringen att det nya systemet skall träda i kraft den 1 januari
2001.
När det gäller övergångsbestämmelser föreslås i propositionen att personer
födda år 1938 eller senare som vid ikraftträdandet av det nya systemet för
ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga har ersättning i form av
förtidspension skall få denna omvandlad till förtidspension i det reformerade
systemet. Den omräknade förtidspensionen skall därefter behandlas på samma sätt
som de förtidspensioner som beviljas efter ikraftträdandet. För en
förtidspensionär som har ATP skall enligt förslaget summan av folkpensionens
huvudförmån och ATP omvandlas till inkomstrelaterad förtidspension. Till den
vars ersättning efter omräkning till inkomstrelaterad förtidspension inte når
upp till garantinivån föreslås att garantibelopp skall utges motsvarande
mellanskillnaden. För att kompensera för avskaffandet av det särskilda
grundavdraget (SGA) föreslås vidare att det vid sidan av garantibeloppet skall
utges en särskild övergångsvis ersättning till vissa förtidspensionärer.
Såvitt gäller personer födda åren 1936 och 1937 som har beviljats
förtidspension före ikraftträdandet eller beviljas denna förmån därefter skall
enligt propositionens förslag i princip nuvarande folkpensions- och ATP-regler
gälla för beräkningen av förmånens storlek. Enligt regeringens bedömning bör
dessa personer tillgodoräknas ålderspensionsrätt enligt i princip nuvarande
regler.
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner nu redovisade förslag till
riktlinjer för ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är nödvändigt att det nya
förtidspensionssystemet kan träda i kraft senast den 1 januari 2001. Utskottet
noterar att regeringen framhållit att beredningsarbetet måste ske bl.a. med
beaktande av behovet av rimlig tid för riksdagsbehandling. För att så skall
kunna ske bör enligt utskottets bedömning en kommande proposition föreläggas
riksdagen i sådan tid att beslut kan fattas senast under våren 2000. Även
socialförsäkringsadministrationens och de försäkrades behov av skäligt rådrum
behöver beaktas. Med detta påpekande tillstyrker utskottet regeringens förslag
till riktlinjer för ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.
Finansiell samordning
Gällande ordning
Enligt lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning
mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst får en
försäkringskassa och ett landsting tillsammans med en eller flera kommuner inom
samma landsting bedriva gemensam försöksverksamhet (SOCSAM). Lagen är
tidsbegränsad t.o.m. år 2000.
Fram till årsskiftet 1997/98 bedrevs försöksverksamhet enligt lagen
(1992:863) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan
socialförsäkring och hälso- och sjukvård (FINSAM).
Enligt 18 kap. 5 § AFL gäller sedan den 1 januari 1998 att försäkringskassan
får träffa överenskommelse med kommun, landsting och länsarbetsnämnd om att
samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga
resurser. Vissa medel har ställts till försäkringskassans förfogande för detta
ändamål. Genom motsvarande ändringar i socialtjänstlagen (1980:620) och hälso-
och sjukvårdslagen (1982:763) får kommuner och landsting sluta avtal med
varandra samt med försäkringskassan och länsarbetsnämnden (prop. 1997/98:1,
bet. 1997/98:SfU1, rskr. 1997/98:111).
Motion
I motion Sf29 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs i yrkande 2 ett
tillkännagivande om finansiell samordning mellan socialförsäkringen, hälso- och
sjukvården, kommunerna och arbetsförmedlingen. Motionärerna anser att det bör
införas en lagstadgad skyldighet för dessa huvudmän att samarbeta i
rehabiliteringsärenden. Enligt motionärerna förekommer det att människor
förtidspensioneras bl.a. av det skälet att de olika huvudmännen inte
samarbetar. I samma motion, yrkande 3, begärs ett tillkännagivande om
företagshälsovårdens roll i den finansiella samordningen. Motionärerna menar
att företagshälsovården har en viktig funktion att fylla i detta samarbete.
Utskottets bedömning
I december 1997 beslöt riksdagen att fr.o.m. den 1 januari 1998 införa
möjlighet för försäkringskassan att träffa överenskommelse med kommun,
landsting och länsarbetsnämnd om att samverka i syfte att uppnå en effektivare
användning av tillgängliga resurser. I samband med utskottets behandling av
lagförslagen avstyrktes motioner med krav på att FINSAM-modellen permanentas
och införs i hela landet. Utskottet ansåg dock att det var angeläget att de
redovisade insikterna om förbättrad metodutveckling och effektivare
administration från FINSAM-försöken tas till vara och får genomslag i det
utvecklade samverkansarbetet. Utskottet framhöll samtidigt att det var
angeläget att resultatet av samverkansarbetet systematiskt följs upp och
utvärderas och att de kunskaper och erfarenheter som en fördjupad samverkan ger
upphov till förmedlas till de berörda parterna. Utskottet ansåg därför att
regeringen i 1999 års budgetproposition bör återkomma till riksdagen med en
redovisning av det inledande årets samverkansarbete och i det sammanhanget göra
en samlad bedömning av de medel som behövs för samverkan.
I förnyelsen av den framtida socialförsäkringen måste enligt utskottets
mening behovet av samordning och samsyn mellan myndigheterna ur medborgarnas
perspektiv tillgodoses. Människor med sammansatta problem kan annars hamna
mellan olika myndigheter och mellan olika ersättningssystem eftersom
problembilden ofta berör flera myndigheters ansvarsområden. Alltför ofta
riskerar människor att hamna mellan olika regelverk, t.ex. vad gäller åtgärder
för rehabilitering och ersättning vid sjukdomsfall.
Utskottet anser att det inte i första hand är en fråga om resurser. I stället
handlar det om att skapa klara mål ur ett medborgarperspektiv för
myndigheternas verksamhet och nödvändiga samverkan. Målet måste alltid vara att
den enskilde så långt möjligt skall kunna återgå i arbete. Det bör finnas
gemensamma övergripande mål för den del av välfärdssystemet som berör dem som
är i förvärvsaktiva åldrar.
Utskottet anser att det alltid bör åligga myndigheterna att samverka i syfte
att stödja personer som är i behov av särskilda insatser. Det förutsätter
särskilda strukturella samverkansmodeller eller en mera direkt organisatorisk
samordning mellan myndigheterna. Dagens system är otillräckligt och leder inte
sällan till suboptimering. Resultatet blir otillräckliga insatser för den
enskilde och onödigt höga kostnader för det allmänna. Erfarenheterna från
FINSAM-försöken, bl.a. i Eskilstuna, bekräftar detta.
Utskottet vill återigen betona vikten av att det sker en systematisk
uppföljning och utvärdering av den nya formen med fördjupad samverkan. En sådan
skall enligt vad som nämnts ovan också ske med redovisning i samband med 1999
års budgetproposition. Inte minst viktigt är därvid att de kunskaper som sådan
samverkan ger upphov till tas tillvara och förmedlas vidare till de berörda
samverkansparterna, framför allt på lokal nivå. Enligt utskottet är det också
angeläget att det nya sättet att arbeta får genomslag på alla nivåer i de
berörda myndigheterna/organisationerna.
Av regleringsbrevet för budgetåret 1998 avseende Riksförsäkringsverket och de
allmänna försäkringskassorna framgår att Riksförsäkringsverket i samverkan med
Arbetsmarknadsstyrelsen, Socialstyrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen skall
utveckla program för gemensamma utbildningsinsatser såvitt avser samverkan inom
rehabiliteringsområdet. Programmen skall redovisas senast den 2 juni 1998.
Med det anförda vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande och
avstyrker motion Sf29 yrkande 2.
En arbetsgrupp under Arbetsmarknadsdepartementet har i
departementspromemorian Företagshälsovård - En resurs i samhället (Ds 1998:17)
lämnat förslag som syftar till att integrera företagshälsovården i
arbetsmiljöarbetet på den enskilda arbetsplatsen och att ta till vara dess
resurser ur ett samhälleligt perspektiv. Arbetsgruppen har bl.a. gjort
bedömningen att en systematisk samverkan bör komma till stånd mellan
företagshälsovården, försäkringskassan och den offentliga hälso- och
sjukvården. Arbetsgruppens förslag är för närvarande föremål för
remissbehandling till den 30 juni 1998. Utskottet anser att resultatet härav
bör avvaktas och avstyrker även motion Sf29 yrkande 3.
Arbetsskadebegreppet
Gällande ordning
Med arbetsskada förstås enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring skada
till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Med annan
skadlig inverkan avses inverkan av en faktor som med hög grad av sannolikhet
kan ge upphov till en sådan skada som den försäkrade har. Skadan skall anses
vara orsakad av den skadliga inverkan om övervägande skäl talar för det.
Före den 1 januari 1993 var det tillräckligt att en arbetsmiljöfaktor
sannolikt kunde ge upphov till en skada för att skadlig inverkan i arbetet
skulle anses föreligga. Vidare gällde en presumtion för orsakssamband mellan
skadlig inverkan i arbetet och den försäkrades skada.
Motion
I motion Sf31 yrkande 9 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande
om arbetsskadeförsäkringen. Motionärerna, som kräver ett klargörande av
arbetsskadeförsäkringens roll i den nya förtidspensioneringen, anser att
arbetsskadebegreppet och bevisregeln skall återställas till vad som gällde före
den 1 januari 1993. Med de skärpta reglerna har man enligt motionärerna
definierat bort kvinnors arbetsskador.
Utskottets bedömning
Arbetsskadeutredningen 1997 har nyligen avlämnat betänkandet Den framtida
arbetsskadeförsäkringen (SOU 1998:37). Utredningen har haft i uppdrag att
analysera de senaste årens förändringar i arbetsskadeförsäkringen i syfte att
se över frågan om försäkringen ger en tillfredsställande trygghet för den som
drabbas av arbetsskada. Utredningen har sammanfattningsvis funnit att
arbetsskadeförsäkringen inte längre kan anses ge en tillfredsställande trygghet
för den som drabbas av en arbetsskada. Utredningen har emellertid inte funnit
skäl att föreslå någon annan ändring av arbetsskadebegreppet och bevisregeln än
att precisera att trakasserier och mobbning är en typ av skadlig inverkan som
inte skall falla in under lagens undantagsbestämmelse. Däremot anser
utredningen att ansträngningar i stället bör göras för att åstadkomma en bättre
tillämpning av de nuvarande reglerna. Utredningen framhåller bl.a. att kravet
på en noggrann utredning är särskilt stort när det gäller svårbedömda
sjukdomar. Utredningen föreslår vissa åtgärder för en snabbare och säkrare
handläggning, t.ex. att besluten i dessa ärenden koncentreras till endast någon
eller några socialförsäkringsnämnder i varje försäkringskassa och att läkarnas
utbildning i försäkringsmedicin förbättras.
Utredningen presenterar också viss statistik som visar att kvinnor något
oftare än män drabbas av arbetssjukdomar. Å andra sidan råkar män oftare än
kvinnor ut för olycksfall i arbetet. Utredningen framhåller att den
uppstramning av bevisreglerna som infördes år 1993 endast har betydelse för
arbetssjukdomarna och att den på det sättet kan ha fått stor inverkan på
kvinnornas möjlighet att få ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Enligt
utredningen är det möjligt att kriterierna för bedömning av skadlig inverkan
skall vara olika för kvinnor och män och att frågan bör tas upp bl.a. vid de
konsensuskonferenser som utredningen föreslår skall hållas bl.a. med läkare och
jurister som deltagare. Frågan bör också beaktas i de allmänna beskrivningar
över de vetenskapliga bedömningarna på i arbetsskadesammanhang särskilt
svårbedömda områden som Riksförsäkringsverket enligt utredningen bör ge ut till
ledning för försäkringskassornas bedömningar.
Utredningens förslag är för närvarande föremål för remissbehandling till den
2 juni 1998. Utskottet anser att resultatet av remissbehandlingen bör avvaktas
och avstyrker motion Sf31yrkande 9.
En fjärdedels restarbetsförmåga vid förtidspension/sjukbidrag (prop.
1996/97:63)
Gällande ordning
Som redan nämnts kan förtidspension/sjukbidrag utges med hel, tre fjärdedels,
halv och en fjärdedels förmån.
Enligt 9 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring gäller att en
försäkrad har rätt till ersättning om han eller hon är arbetsför och
oförhindrad att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar
varje arbetsdag och i genomsnitt 17 timmar i veckan. Motsvarande bestämmelse
återfanns i de sedan den 1 januari 1998 upphävda lagarna (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring respektive (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.
Av Arbetsmarknadsstyrelsens föreskrifter (AMSFS 1997:13) följer att en person
med tre fjärdedels förtidspension/sjukbidrag inte kan erhålla
arbetslöshetsersättning.
En person som uppbär tre fjärdedels sjukpenning kan däremot erhålla
arbetslöshetsersättning motsvarande en fjärdedel under förutsättning att han
eller hon uppfyller arbetsvillkoret i 12 § lagen om arbetslöshetsförsäkring
samt söker ett heltidsarbete. Det förhållandet att en person är sjukskriven
anses i det fallet som ett tillfälligt hinder.
Propositionen
I propositionen framhålls att sedan införandet av en fjärdedels respektive tre
fjärdedels förtidspension/sjukbidrag har problem uppmärksammats med bristande
överensstämmelse med reglerna på arbetsmarknadsområdet. Från
arbetslöshetsförsäkringen kan ersättning lämnas till den som har ett
arbetsutbud på minst 17 timmar per vecka. Detta krav har lett till att den som
uppbär tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag inte är berättigad till
ersättning vid arbetslöshet. 25 % av en normal heltidsarbetstid motsvarar
enligt vad som anges i propositionen ett arbetsutbud på cirka 8-10 timmar per
vecka.
De sedan den 1 januari 1997 gällande kriterierna för rätt till sjukpenning
och förtidspension innebär enligt propositionen att det blir fler personer som
kommer att bedömas ha en restarbetsförmåga. En person som är arbetslös och som
av den anledningen har svårigheter att ta till vara sin restarbetsförmåga på
arbetsmarknaden bör därför, i likhet med vad som i dag gäller vid sjukpenning,
ha rätt att uppbära 25 % arbetslöshetsersättning i kombination med
förtidspension och sjukbidrag under tid då han eller hon söker sådant arbete,
även om arbetsutbudet understiger 17 timmar i veckan.
Mot denna bakgrund föreslås att en försäkrad som uppbär tre fjärdedels
förtidspension eller sjukbidrag vid arbetslöshet skall vara berättigad till
arbetslöshetsersättning. Det skall dock enligt förslaget krävas att den sökande
är arbetsför och oförhindrad att åta sig ett arbete för en arbetsgivares
räkning som i arbetstid motsvarar en fjärdedel av det som betecknas som
heltidsarbete enligt tillämpligt kollektivavtal inom den bransch där han eller
hon tidigare varit anställd. Den som frivilligt lämnar sin anställning skall
enligt propositionen inte anses stå till arbetsmarknadens förfogande och därmed
inte få någon arbetslöshetsersättning.
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.
Motioner
I motion 1996/97:Sf40 yrkande 7 av Ragnhild Pohanka och Thomas Juhlin (mp)
begärs ett tillkännagivande med innebörd att en person med restarbetsförmåga
som frivilligt lämnar sin anställning skall anses stå till arbetsmarknadens
förfogande i enlighet med de regler som gäller för övriga
arbetslöshetsförsäkrade. Motionärerna anser att samma karensregler skall gälla
för personer med restarbetsförmåga som för helt arbetsföra.
I motion Sf287 av Kristina Nordström och Hans Hoff (s) begärs ett
tillkännagivande om en samordning av reglerna i arbetslöshets- och
sjukförsäkringarna. Enligt motionärerna kan en arbetslös person som är
sjukskriven till tre fjärdedelar och har en fjärdedels restarbetsförmåga inte
stämpla för arbetslöshetsersättning eller kontant arbetsmarknadsstöd (KAS)
motsvarande 25 %.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att personer med en
restarbetsförmåga ges möjlighet att utnyttja denna på arbetsmarknaden. För att
åstadkomma detta är det dock enligt utskottet nödvändigt att särskilda åtgärder
vidtas eftersom möjligheten för denna grupp att erhålla ett arbete motsvarande
en fjärdedels arbetsförmåga i många fall annars måste bedömas som liten. En
åtgärd som endast innebär en rätt att erhålla en fjärdedels
arbetslöshetsersättning får enligt utskottets uppfattning sannolikt inte den av
regeringen eftersträvade effekten.
Regeringen har emellertid i 1998 års ekonomiska vårproposition (prop.
1997/98:150, s. 103) uttalat att försäkringskassan bör få ansvaret för att i
samverkan med arbetsförmedling och arbetsmarknadsinstitut, Samhall AB eller
annan aktör hjälpa personer med tre fjärdedels förtidspension till en varaktig
sysselsättningslösning. I första hand bör dessa personer prövas mot den
ordinarie arbetsmarknaden, eventuellt med hjälp av lönebidrag. Om någon annan
lösning inte kan hittas skall en plats i Samhall AB garanteras. Enligt vad som
anges i vårpropositionen avser regeringen att i budgetpropositionen för år 1999
återkomma med förslag, som kan träda i kraft den
1 januari 1999.
Mot bakgrund av vad nu anförts anser utskottet att det föreliggande förslaget
i proposition 1996/97:63 inte bör genomföras. Utskottet föreslår därför att
förslaget om ändring i 9 § lagen om arbetslöshetsförsäkring avslås. I den mån
motion 1996/97:Sf40 yrkande 7 inte tillgodosetts med det anförda avstyrks
motionsyrkandet i fråga.
Vad gäller frågan om rätt att få en fjärdedels arbetslöshetsersättning
samtidigt med tre fjärdedels sjukpenning konstaterar utskottet att det med
nuvarande regler inte finns något hinder för detta. Utskottet avstyrker därför
motion Sf287.
Sjukpenningregler för egenföretagare m.m.
Gällande ordning
Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är den årliga inkomst i pengar som en
försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete, antingen som
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på
annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete).
För egenföretagare utgör den skatterättsligt bestämda nettointäkten underlag
för SGI. SGI får dock inte räknas högre än som motsvarar skälig avlöning för
liknande arbete för annans räkning, s.k. jämförelseinkomst (3 kap. 2 § AFL). Om
företagaren under en följd av år redovisat en lägre skatterättslig nettointäkt
än vad som svarar mot skälig avlöning för liknande arbete skall SGI beräknas
med ledning av de tre senaste årens taxering. Under ett uppbyggnadsskede får
SGI beräknas till ett högre belopp än vad som framgår av nettointäkten.
För den som arbetar i eget fåmansaktiebolag beräknas SGI som för andra
anställda, dvs. inkomstunderlaget beräknas i princip på uppburen kontantlön.
Speciell beräkning av SGI under ett uppbyggnadsskede kan inte heller göras. I
ett fåmansaktiebolag står bolaget för sjuklönen. Arbetsgivare vars lönekostnad
under ett år inte överstiger 130 basbelopp kan teckna försäkring mot kostnader
för sjuklön.
Socialavgifter erläggs enligt lagen (1981:691) om socialavgifter i form av
arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Aktiebolag betalar arbetsgivaravgifter,
varav sjukförsäkringsavgiften är 7,93 % (7,90 % för år 1998). Övriga
egenföretagare betalar egenavgifter, varav sjukförsäkringsavgiften är 8,66 %
(vid 3 dagars karens 7,48 % och vid 30 dagar 6,30 %).
Näringsidkare har under vissa förutsättningar möjlighet att göra avsättning
till expansionsmedel. Expansionsmedlen kan återföras vid ett senare tillfälle.
Vid beräkning av SGI respektive BGI (bidragsgrundande inkomst som fastställs
för den som söker bostadsbidrag) behandlas expansionsmedel olika. BGI skall
ökas respektive minskas med belopp motsvarande avsatta respektive återförda
expansionsmedel medan avsatta belopp inte blir sjukpenninggrundande eller
pensionsgrundande förrän de återförs, beskattas och avgiftsbeläggs som inkomst
av näringsverksamhet.
Motioner
I motion Sf211 av Jan Backman (m) begärs ett tillkännagivande om att anpassa
sjukförsäkringssystemet så att nyföretagande i aktiebolagsform inte
otillbörligt missgynnas. Motionären anser att det inte är rimligt att
sjukförsäkringssystemen skall styra en företagares val av företagsform.
Reglerna för SGI och sjuklön bör därför ändras så att den som väljer att starta
rörelse i aktiebolagsform inte ges sämre villkor än andra egenföretagare.
Elizabeth Nyström och Ingvar Eriksson (m) begär i motion Sf215 förslag till
ändring av reglerna för sjukpenning för företagare. I motionen anförs att
dagens regler om sjukpenning för småföretagare är komplicerade och
svårtillgängliga. Motionärerna anser bl.a. att regeln om s.k. jämförelseinkomst
bör tas bort och att förutsebara regler som är neutrala till val av
företagsform bör införas.
I motion Sf216 av Elver Jonsson och Bengt Harding Olson (fp) begärs att
regeringen snabbt ser över villkoren för småföretagares rätt till
sjukersättning i avsikt att åstadkomma ett regelsystem som ger trygghet vid
sjukdom och undviker hindrande moment för småföretagarens investeringar och
nyanställningar.
I motion N306 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om rättvisare regler i trygghetssystemen för egenföretagare
(yrkande 4). I motionen anförs att företagare i fåmansaktiebolag har ett sämre
inkomstskydd i uppbyggnadsskedet än övriga egenföretagare. Vidare anges att
dagersättningen för en egenföretagare beräknas utslagen på 365 dagar medan en
anställd får inkomsten utslagen på årsarbetstiden, 260 dagar. Motionärerna
anser att dessa och andra diskriminerande regler i socialförsäkringssystemet
bör ses över.
Olof Johansson m.fl. (c) begär i motion A272 ett tillkännagivande om trygghet
för företagare (yrkande 5). I motionen anförs att det blir allt vanligare att
människor i stället för att vara löneanställda får sin huvudsakliga försörjning
via egen rörelse. Motionärerna anser därför att det är viktigt att samma
trygghet gäller för löneanställda som för egenföretagare.
I motion Sf268 av Karin Pilsäter (fp) begärs ett tillkännagivande om att
inkomsten skall beräknas på samma sätt i lagen om allmän försäkring och lagen
om bostadsbidrag för den som har enskild firma. Motionären anser att det inte
är rimligt att avsatta expansionsmedel ingår i inkomsten vid beräkning av
bostadsbidrag men inte vid beräkning av sjukpenning, föräldrapenning och
pension.
Utskottets bedömning
Utredningen för översyn av inkomstbegreppet inom bidrags- och
socialförsäkringssystemen (IBIS) behandlar i sitt betänkande Förmån efter
inkomst - Samordnat inkomstbegrepp för bostadsstöden och nya
kvalifikationsregler för rätt till sjukpenninggrundande inkomst (SOU 1997:85)
bl.a. de frågor som tas upp i motionerna.
Utredningen föreslår att SGI för en näringsidkare i princip skall bestämmas
utifrån inkomsten av verksamheten enligt det senaste taxeringsbeslutet. Är de
taxerade inkomsterna mycket ojämna bör det dock vara möjligt att på samma sätt
som enligt dagens regler använda de senaste tre taxeringarnas genomsnittliga
inkomster. Utredningen föreslår att reglerna om s.k. jämförelseinkomst skall
tas bort. Det skulle förstärka sambandet mellan förmåner och avgifter och
försäkringskassans arbete skulle underlättas, anser utredningen. Utredningen
föreslår vidare att sjukpenningförsäkringen under ett uppbyggnadsskede skall
vara neutral i förhållande till den företagsform som verksamheten startas i.
Samma regler skall alltså gälla för den som startar eget företag i
aktiebolagsform som för övriga egenföretagare. SGI skall beräknas till lägst
motsvarande den SGI som skulle ha beräknats om sjukfallet inträffat omedelbart
innan den försäkrade började arbeta i verksamheten. Den som startar egen
verksamhet i ett fåmansaktiebolag föreslås dock själv svara för sjuklön under
sjuklöneperioden. Slutligen föreslår utredningen att för den som startar egen
verksamhet med s.k. starta-eget-bidrag får SGI inte beräknas till lägre belopp
än en inkomst som motsvarar grundbidraget i arbetslöshetsförsäkringen.
IBIS-utredningen föreslår att nuvarande regler om bl.a. expansionsmedel i
bostadsbidragssystemet skall tas bort.
Den s.k. AGRA-utredningen föreslår i delbetänkandet Högkostnadsskydd mot
sjuklönekostnader (SOU 1997:142) att nuvarande försäkring mot kostnader för
sjuklön upphör och att ett högkostnadsskydd införs. Enligt utredningens förslag
skall ett litet företag med höga sjuklönekostnader kunna ansöka om ersättning
från försäkringskassan för den del av kostnaden som överstiger ?riksandelen?.
Utskottet har tidigare vid ett flertal tillfällen behandlat olika
motionsyrkanden om beräkning och fastställande av SGI. Yrkandena har avstyrkts
med hänvisning till att pågående beredning borde avvaktas. Senast uttalade
utskottet, i betänkande 1997/98:SfU1 om anslag inom socialförsäkringsområdet,
att en tidigare aviserad proposition med förslag om ändring av reglerna för
sjukpenninggrundande inkomst borde avvaktas.
Utskottet anser att frågan om hur SGI-reglerna och ett eventuellt
högkostnadsskydd för sjuklönekostnader skall utformas bör avgöras i samband med
att förslag härom föreläggs riksdagen. Utskottet avstyrker motionerna Sf211,
Sf215, Sf216, N306 yrkande 4 och A272 yrkande 5.
Även frågan om s.k. expansionsmedel bör ingå i inkomsten eller inte vid
beräkning av olika förmåner bör avgöras i samband med kommande förslag.
Utskottet avstyrker även motion Sf268.
Barnbidrag m.m. vid biståndsarbete
Gällande ordning
Av folkbokföringslagen (1991:481) följer att den som kan antas tillbringa sin
dygnsvila utanför landet under minst ett år skall avregistreras från
folkbokföringen som utflyttad.
Av 1 kap. 3 § AFL framgår att en försäkrad som lämnar Sverige fortfarande
skall anses bosatt här om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år.
Barnbidrag utgår enligt lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag till barn som
är bosatta i riket. Lämnar barnet Sverige anses det bosatt här om
utlandsvistelsen är avsedd att vara längst sex månader. Undantag görs dock
bl.a. för medföljande barn till en person som är anställd i utlandet av svenska
kyrkan, ett svenskt trossamfund, ett organ som är knutet till ett sådant
förbund eller en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet.
Dessa skall fortfarande anses bosatta i Sverige om utlandsvistelsen är avsedd
att vara längst tre år.
Vad gäller folkpension anges i 5 kap. 6 § AFL att som bosättningstid i
Sverige tillgodoräknas tid under vilken en svensk medborgare av svenska kyrkan,
ett svenskt trossamfund, ett organ som är knutet till ett sådant samfund eller
en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet varit sänd till
ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning. För tid efter år 1992
gäller dock detta endast om utlandsvistelsen varat längst tre år i följd.
För sjukpenning och föräldrapenning gäller för samma grupp att SGI vid
återkomsten till Sverige skall fastställas till lägst det belopp som gällde
omedelbart före utlandsvistelsen om denna varat högst tre år (3 kap. 5 b § och
4 kap. 9 § AFL). Vid beräkning av kvalifikationstiden för föräldrapenning
bortses från tiden för utlandsvistelsen.
Motion
I motion 1996/97:Sf617 av Christer Erlandsson m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande om att biståndsarbetare bör få behålla barnbidrag och andra
sociala förmåner i fyra år i stället för i tre år (yrkande 1). Motionärerna
anser att ett undantag på fyra år bättre skulle stämma överens med de
kontraktstider som oftast gäller för biståndsarbetare, dvs. två år med två års
förlängning.
Utskottets bedömning
I regeringens proposition 1997/98:152 Garantipension, m.m. föreslås att en
treårsregel motsvarande den som i dag gäller för tid efter 1992 i 5 kap. 6 §
AFL bör gälla även för tillgodoräknande av försäkringstid för garantipension.
Regeringen anför i propositionen att det finns visst fog för remissinstansernas
kritik mot treårsgränsen och uppfattningen att regeln bör anpassas till de
kontraktstider som vanligen gäller. Regeringen anser dock med hänsyn till
önskemålet om att socialförsäkringens olika delar bör vara enhetliga att frågan
om en ändring av treårsregeln bör övervägas i samband med beredningen av
förslaget till en ny socialförsäkringslag.
I propositionen 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m. uttalar
regeringen att övervägande skäl talar för att i reglerna för pensionsgrundande
inkomst inte införa någon särreglering för grupperna biståndsarbetare och
missionärer.
Utredningen om socialförsäkringens personkrets har i betänkandet En lag om
socialförsäkringar (SOU 1997:72) föreslagit att biståndsarbetare m.fl. som för
enskilda organisationer tjänstgör utomlands i utvecklingsländer skall vara
försäkrade i Sverige såvitt avser den bosättningsbaserade försäkringen, om de
har väsentlig anknytning till Sverige.
Utskottet anser, i likhet med vad regeringen anför i propositionen om
garantipension, att det är väsentligt att begreppet bosättningstid respektive
försäkringstid i de olika delarna av socialförsäkringen är enhetligt. En samlad
översyn av socialförsäkringen i detta avseende har genomförts och utredningens
förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör
kommande förslag avvaktas. Utskottet avstyrker därför motion 1996/97:Sf617
yrkande 1.
Social trygghet för studerande
Gällande ordning
Den allmänna försäkringen omfattar bosatta i riket som är inskrivna hos
försäkringskassan. Sjukpenning utges om den sjukpenninggrundande inkomsten
(SGI) uppgår till minst 24 % av basbeloppet. SGI grundar sig på inkomst av
anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete. För studier med studiestöd
och i vissa andra fall gäller s.k. SGI-skyddad tid, dvs. SGI får sänkas till
lägst vad den skulle ha varit innan den försäkrade avbröt sina studier. En
studerande behåller studiemedlen under sjukdom, frånvaro på grund av vård av
sjukt barn och vård av närstående eller annan liknande anledning. Den som har
inkomster av arbete har dessutom rätt till s.k. studie-stöds-SGI som grundar
sig på arbetsinkomsten. Är sjukperioden längre än 30 dagar kan lånedelen som
avser tiden fr.o.m. trettionde dagen skrivas av.
Föräldrapenning utges för förälder som varit inskriven hos försäkringskassan
minst 180 dagar före den dag för vilken föräldrapenningen skall utbetalas.
Föräldrapenningen utgör lägst 60 kr per dag eller med de vanliga
kvalifikationsvillkoren ett belopp motsvarande sjukpenningen.
Den som förvärvsarbetar är försäkrad för arbetsskada enligt lagen om
arbetsskadeförsäkring (LAF). Försäkringen gäller även den som genomgår
utbildning i den mån utbildningen är förenad med särskild risk för arbetsskada
(bl.a. arbetsmarknadsutbildning). Vidare gäller försäkringen, för vissa i
regeringens föreskrifter uppräknade elevkategorier, vid praktiska moment som
stämmer överens med eller liknar vanligt förvärvsarbete.
Motion
Inger Davidson m.fl. (kd) begär i motion Ub710 ett tillkännagivande om social
trygghet för studerande (yrkande 12). Motionärerna anser att studenter bör ha
rätt till i princip samma grundtrygghet som förvärvsarbetande. I första hand
bör de generella systemen omfatta även studenter och ge dem samma skydd som
andra. En översyn av systemen, vad gäller t.ex. arbetsskada, pension,
föräldraförsäkring och sjukförsäkring, bör enligt motionärerna genomföras.
Utskottets bedömning
Förslag om ett nytt ålderspensionssystem, som får betydelse även för
studerande, behandlas för närvarande i riksdagen.
I proposition 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m. gör regeringen
den bedömningen att pensionsrätt för studier med studiemedel bör kunna
tillgodoräknas inom ramen för det reformerade ålderspensionssyste-met fr.o.m.
år 1995. Regeringen anser emellertid att den närmare utformningen bör övervägas
i samband med beredningen av det nya studiestödssystemet.
I regeringens proposition 1997/98:152 Garantipension, m.m. föreslås att
möjlig tid för tillgodoräknande av försäkringstid för garantipension skall
begränsas till åldrarna 25-64 år. Därutöver får försäkringstid räknas mellan 16
och 24 år för de år den pensionsberättigade tjänat minst ett inkomstbasbelopp.
Regeringen anför i propositionen att för det fall studiemedlen i framtiden blir
beskattade och därmed höjs bör övervägas en höjning av inkomstgränsen till två
inkomstbasbelopp.
Arbetsskadeutredningen föreslår i sitt betänkande Den framtida
arbetsskadeförsäkringen (SOU 1998:37) att den som genomgår sådan utbildning som
syftar till yrkesutbildning, dvs. inte sådana studier som bedrivs som hobby
eller i rent allmänbildande syfte, skall omfattas av arbetsskadeförsäkringen.
Något krav på att eleven utför arbete som stämmer överens med eller till sin
art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete skall inte ställas.
Studiestödsutredningen anger i betänkandet Sammanhållet studiestöd (SOU
1996:90) att utgångspunkten för förslagen har varit att det nya studie-stödet,
som föreslås ersätta studiemedel, svux och svuxa, skall vara ett uteslutande
utbildningspolitiskt motiverat studiesocialt stöd. Särskilda behov under
studietiden bör enligt utredningens uppfattning i första hand mötas genom
åtgärder inom andra förmånssystem. Utredningen föreslår inte några förändringar
av sjukförsäkringsskyddet, men anför att en särskild översyn av bestämmelserna
om rätt till studiestöd under sjukdom är befogad.
Enligt uppgift kommer en proposition om studiestödet att avlämnas under nästa
riksmöte.
I Regeringskansliet bereds för närvarande förslag om dels socialförsäkringens
personkrets, dels inkomstbegreppet inom socialförsäkringen, dels
arbetsskadeförsäkringen. Utskottet anser att behandlingen av dessa förslag
liksom den proposition om studiestödet som aviserats bör avvaktas. Med hänsyn
härtill avstyrker utskottet motion Ub710 yrkande 12.
Hemställan
Utskottet hemställer
1.beträffande avslag på proposition 1997/98:111
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf31 yrkande 1,
res. 1 (v)
2. beträffande allmänna principer för ett reformerat
förtidspensionssystem
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf29 yrkande 1, 1997/98:Sf30
yrkandena 1 och 3, 1997/98:Sf31 yrkande 4, 1997/98:Sf32 yrkandena 2-5,
1997/98:Sf33 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Sf34 godkänner de i proposition
1997/98:111 föreslagna riktlinjerna (avsnitt 5.1),
res. 2 (m, kd)
res. 3 (c)
res. 4 (fp)
res. 5 (v)
res. 6 (mp)
3. beträffande jämställdhetsperspektiv
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf31 yrkande 2,
res. 7 (v)
4. beträffande inkomstrelaterad ersättning
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf30 yrkande 2 och 1997/98:Sf31
yrkandena 5 och 6 godkänner de i proposition 1997/98:111 föreslagna
riktlinjerna (avsnitt 5.2),
res. 8 (v)
res. 9 (kd)
5. beträffande en åldersberoende garantinivå
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Sf31 yrkande 7 godkänner de i
proposition 1997/98:111 föreslagna riktlinjerna (avsnitt 5.3),
res. 10 (v)
6. beträffande omprövning av förtidspension
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf33 yrkande 3,
res. 11 (c)
7. beträffande stimulans till ett aktivt liv
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf31 yrkande 8,
res. 12 (v)
8. beträffande kriterier för rätt till hel förtidspension
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf29 yrkande 4 och
1997/98:Sf32 yrkande 6 antar regeringens förslag i proposition 1997/98:111
till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
res. 13 (m)
res. 14 (mp)
9. beträffande företagare med restarbetsförmåga
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf33 yrkande 4,
res. 15 (m, c, fp, kd)
10. beträffande värdet av hushållsarbete
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf31 yrkande 3,
res. 16 (v)
11. beträffande modifierad äldreregel
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf31 yrkande 10,
res. 17 (v, mp)
12. beträffande helhetssyn
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf32 yrkande 1,
res. 18 (mp)
13. beträffande finansiell samordning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf29 yrkande 2,
res. 19 (m, fp, mp, kd)
14. beträffande företagshälsovårdens roll
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf29 yrkande 3,
res. 20 (m)
15. beträffande arbetsskadebegreppet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf31 yrkande 9,
res. 21 (v)
16. beträffande riktlinjer i övrigt för ett reformerat
förtidspensionssystem
att riksdagen godkänner vad regeringen i övrigt anfört om riktlinjer i
proposition 1997/98:111,
17. beträffande en fjärdedels restarbetsförmåga
att riksdagen avslår proposition 1996/97:63 såvitt avser förslaget till
lag om ändring i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och
motionerna 1996/97:Sf40 yrkande 7 och 1997/98:Sf287,
18. beträffande sjukpenningregler för egenföretagare m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf211, 1997/98:Sf215, 1997/98:Sf216,
1997/98:N306 yrkande 4 och 1997/98:A272
yrkande 5,
res. 22 (m, c, fp, kd)
19. beträffande expansionsmedel
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf268,
res. 23 (m, fp, kd)
20. beträffande barnbidrag m.m. vid biståndsarbete
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf617 yrkande 1,
21. beträffande social trygghet för studerande
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub710 yrkande 12.
res. 24 (kd)
Stockholm den 28 april 1998
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Börje Nilsson
I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta
Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Margit Gennser (m),
Lennart Klockare (s), Ingrid Skeppstedt (c), Sven-Åke Nygårds (s), Gustaf von
Essen (m), Sigge Godin (fp), Ronny Olander (s), Ulla Hoffmann (v), Ulf
Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kd) och Marina
Pettersson (s).
Reservationer
1. Avslag på proposition 1997/98:111 (mom. 1)
Ulla Hoffmann (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna principer för
ett nytt förtidspensionssystem börjar med ?Utskottet anser? och slutar med
?yrkande 1? bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig i princip bakom de riktlinjer till ett reformerat
förtidspensionssystem som regeringen redovisat i propositionen. Enligt
utskottet är det dock svårt att ta ställning till regeringens förslag eftersom
det mesta återstår att utreda. Att fylla riktlinjerna med innehåll har
hänskjutits till en expertutredning. Utskottet anser att regeringen snarast bör
återkomma till riksdagen med ett detaljerat förslag till ett nytt
förtidspensionssystem. Riksdagen bör i avvaktan härpå avslå propositionen. Vad
utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på proposition 1997/98:111
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 1
dels avslår proposition 1997/98:111,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Ulf Kristersson
(m) och Rose-Marie Frebran (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna principer för
ett nytt förtidspensionssystem börjar med ?När det? och slutar med ?yrkande 4?
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är anmärkningsvärt att regeringen inte har
presenterat ett genomarbetat förslag till ett reformerat förtidspensionssystem.
Inte minst med hänsyn till att många människor kommer att leva i ovisshet om
vad som skall hända med deras pensioner och deras ekonomiska trygghet.
Utskottet anser att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett väl
utrett förslag om ett nytt förtidspensionssystem.
Om principerna om stabilitet och långsiktig trovärdighet skall vara
vägledande för det nya förtidspensionssystemet bör enligt utskottets mening
möjligheterna med ett fonderat system som är skilt från statsbudgeten noga
övervägas. Ett sådant system kan leda till att arbetsgivaravgifterna inte
behöver vara lika höga som vid ett ofonderat system, samtidigt som en fond
fungerar som en buffert mot oförutsedda förändringar.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande allmänna principer för ett reformerat
förtidspensionssystem
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf29 yrkande 1 och
1997/98:Sf30 yrkande 3 och med anledning av proposition 1997/98:111
(avsnitt 5.1) och motionerna 1997/98:Sf30 yrkande 1 och 1997/98:Sf34
yrkande 5 samt med avslag på motionerna 1997/98:Sf31 yrkande 4,
1997/98:Sf32 yrkandena 2-5, 1997/98:Sf33 yrkandena 1 och 2 och
1997/98:Sf34 yrkandena 1-4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)
Ingrid Skeppstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna principer för
ett nytt förtidspensionssystem börjar med ?Centerpartiet och? och slutar med
?olika försäkringssystemen? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att förtidspensionssystemet skall inordnas i en samordnad
trygghetsförsäkring som är arbetslivs- och ohälsorelaterad och bygger på
grundtrygghetstanken. Enligt utskottet bör en sådan trygghetsförsäkring ersätta
dagens försäkringar vid sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet och förtidspension.
Den skall bestå av en grundpenning, lika för alla, kompletterad med en
inkomstrelaterad del vars storlek skall baseras på inkomsten som företagare
eller anställd. Grundpenningen skall möjliggöra en rimlig levnadsstandard. En
viktig utgångspunkt är vidare att försäkringen skall innehålla incitament till
arbete och ett i övrigt aktivt liv. Enligt utskottet finns det mycket att vinna
på en sammanhållen försäkring eftersom en sådan ökar förutsättningarna för de
individer som befinner sig i gränslandet mellan olika ersättningsformer. Vad
utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande allmänna principer för ett reformerat
förtidspensionssystem
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf33 yrkandena 1 och 2 och med
anledning av proposition 1997/98:111 (avsnitt 5.1) samt med avslag på
motionerna 1997/98:Sf29 yrkande 1, 1997/98:Sf30 yrkandena 1 och 3,
1997/98:Sf31 yrkande 4, 1997/98:Sf32 yrkandena 2-5, och 1997/98:Sf34 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)
Sigge Godin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna principer för
ett nytt förtidspensionssystem börjar med ?När det? och slutar med ?yrkande 1?
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet bör det finnas en samlad ohälsoförsäkring som skall
innefatta såväl ersättning för långa och korta sjukdomsfall som
förtidspensioner. Ohälsoförsäkringen bör vara autonom, dvs. frikopplas från
statsbudgeten och ledas av en självständig styrelse bestående av andra än
riksdagsledamöter. Styrelsen skall ha det operativa ansvaret för att
försäkringens buffertfond hålls inom av riksdagen fastställda ramar.
Utskottet anser vidare att allmänna egenavgifter skall finansiera
förtidspensionsdelen av ohälsoförsäkringen liksom sjukförsäkringsdelen samt att
avgifterna skall tas ut på inkomster upp till taket på 7,5 lönebasbelopp.
Därtill fordras enligt utskottet en viss finansiering med skattemedel för att
täcka kostnaderna för personer som blivit sjuka eller skadats innan de kommit
ut i yrkeslivet. Enligt utskottets mening bör inkomster och avgifter
harmonisera för att åstadkomma ett större mått av försäkringsmässighet.
Utskottet anser också att den nya ohälsoförsäkringen skall granskas av
Finansinspektionen och att en sjukförsäkringsfond skall byggas upp för att
klara demografiska förändringar. Ändringar i avgifter och förmåner skall endast
få ske av försäkringsmässiga skäl.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande allmänna principer för ett reformerat
förtidspensionssystem
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf34 och med anledning av
proposition 1997/98:111 (avsnitt 5.1) och motion 1997/98:Sf30 yrkande 3
samt med avslag på motionerna 1997/98:Sf29 yrkande 1, 1997/98:Sf30 yrkande
1, 1997/98:Sf31 yrkande 4, 1997/98:Sf32 yrkandena 2-5 och 1997/98:Sf33
yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
5. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)
Ulla Hoffmann (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna principer för
ett nytt förtidspensionssystem börjar med ?Vad gäller? och slutar med ?avstyrks
därför? bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att det i propositionen anges att förtidspension inte är
avsedd att täcka mindre variationer i fråga om fysisk och psykisk
prestationsförmåga, som kan följa av t.ex. naturligt åldrande. Utskottet
befarar att en sådan tolkning kan försvåra för människor att få förtidspension.
Om en låginkomsttagare vars kropp är utsliten tvingas göra förtida uttag av
ålderspension innebär det att han eller hon resten av livet får nöja sig med en
låg ål-derspension. Det bör därför enligt utskottets mening göras tydligt att
förtidspension i dessa fall skall kunna beviljas fram till 65 år. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande allmänna principer för ett reformerat
förtidspensionssystem
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 4 och med anledning
av proposition 1997/98:111 (avsnitt 5.1) samt med avslag på motionerna
1997/98:Sf29 yrkande 1, 1997/98:Sf30 yrkandena 1 och 3, 1997/98:Sf32
yrkandena 2-5, 1997/98:Sf33 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Sf34 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)
Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna principer för
ett nytt förtidspensionssystem börjar med ?Centerpartiet och? och slutar med
?olika försäkringssystemen? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att reformeringen av förtidspensionssystemet bör syfta till
att skapa en sammanslagen arbetslivsförsäkring. Försäkringen bör träda in efter
två år av sjukdom och/eller arbetslöshet och utifrån en samlad bedömning av den
försäkrades hela situation lämna ersättning vid långvarig ohälsa och/eller
arbetslöshet. Enligt utskottets mening bör vidare ersättningen vid långvarig
ohälsa och arbetslöshet utformas som ett enhetligt grundskydd, som skall vara i
princip lika för alla och oberoende av tidigare inkomst.
I linje härmed anser utskottet att det bör skapas en samlad organisation för
social- och arbetsmarknadspolitiken på lokal nivå. Dagens organisation innebär
en olycklig splittring eftersom samma person kan vara aktuell hos flera
myndigheter. De lokala arbetsförmedlingarna och försäkringskassorna bör därför
kommunaliseras och slås samman med delar av kommunernas socialtjänst till en
gemensam organisation. Enligt utskottets mening finns det mycket att vinna med
en sådan sammanslagning. Samordningen och effektiviteten i den totala
organisationen kan förbättras, och berörda personer kan få en snabbare och mer
mänsklig service. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag
härom.
Regeringen bör vidare återkomma med förslag om en nivå för grundskyddet som
efter skatt för en ensamstående bör uppgå till ca 7 200 kr per månad.
Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande allmänna principer för ett reformerat
förtidspensionssystem
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf32 yrkandena 2-5 och med
anledning av proposition 1997/98:111 (avsnitt 5.1) samt med avslag på
motionerna 1997/98:Sf29 yrkande 1, 1997/98:Sf30 yrkandena 1 och 3,
1997/98:Sf31 yrkande 4, 1997/98:Sf33 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Sf34
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Jämställdhetsperspektiv (mom. 3)
Ulla Hoffmann (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna principer för
ett nytt förtidspensionssystem börjar med ?Utskottet noterar? och slutar med
?yrkande 2? bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att riksdagen har att ta ställning till hur ett
framtida förtidspensionssystem skall utformas utan att det gjorts en analys av
vilka konsekvenserna blir för kvinnor respektive för män. Enligt utskottets
mening hade förslag till reglering av t.ex. restarbetsförmågan och kriterier
för bedömning av arbetsskada och förtidspension behövt belysas ur ett
jämställdhetsperspektiv innan riksdagen lägger fast riktlinjer för ett
reformerat system. Utskottet anser att regeringen redan nu borde ha redovisat
konsekvenserna ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande jämställdhetsperspektiv
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Inkomstrelaterad ersättning (mom. 4)
Ulla Hoffmann (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Inkomstrelaterad
ersättning börjar med ?I propositionen? och slutar med ?yrkande 2? bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det för närvarande inte är möjligt att ta ställning till
om det är tillräckligt för att åstadkomma en standardsäkring att
ersättningsnivån för den inkomstrelaterade ersättningen bestäms till 65 %. Med
de förändringar som tidigare skett av reglerna för sjukpenninggrundande inkomst
är det möjligt att nivån bör ligga på 67 %. Bl.a. ingår inte längre den s.k.
semesterlönefaktorn i beräkningsunderlaget för sjukpenninggrundande inkomst.
Utskottet anser det vidare vara närmast självklart att barnår skall ingå i
pensionsunderlaget, dvs. grunda rätt till förtidspension. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande inkomstrelaterad ersättning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkandena 5 och 6 och med
anledning av proposition 1997/98:111 (avsnitt 5.2) och motion 1997/98:Sf30
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Inkomstrelaterad ersättning (mom. 4)
Rose-Marie Frebran (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Inkomstrelaterad
ersättning börjar med ?I propositionen? och slutar med ?yrkande 2? bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att den inkomstrelaterade ersättningen bör grundas på de sex
förvärvsaktiva åren närmast före pensionsfallet, med undantag för det bästa och
det sämsta året. På det sättet undgår man problemet med topp- respektive
bottenår. Genom att räkna förvärvsaktiva år undviks problemet med att
förtidspension ofta föregås av en omfattande sjukskrivning samtidigt som
personer som studerat efter att ha arbetat ett antal år inte kommer att
missgynnas. Utskottet anser vidare att pensionsgrundande belopp för barnår bör
ingå i beräkningsunderlaget för förtidspension. Vad utskottet anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande inkomstrelaterad ersättning
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf30 yrkande 2 och
1997/98:Sf31 yrkande 6 och med anledning av proposition 1997/98:
111 (avsnitt 5.2) samt med avslag på motion 1997/98:Sf31 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. En åldersberoende garantinivå (mom. 5)
Ulla Hoffmann (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet En åldersberoende
garantinivå börjar med ?Som framhålls? och slutar med ?yrkande 7? bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det svårt att ta ställning till regeringens
förslag om en ?ungdomsförtidspension? eftersom det i propositionen inte anges
vad som menas med de yngsta förtidspensionärerna. Bl.a. av detta skäl ställer
sig utskottet tveksamt till förslaget om en åldersberoende förtidspension. Även
om det i propositionen anges att den ekonomiska garantin för denna grupp bör
ligga på en skälig levnadsnivå vill utskottet redan nu framhålla att i skälig
levnadsnivå måste räknas in kostnader för t.ex. medicin och läkarbesök.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande en åldersberoende garantinivå
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 7 och med anledning
av proposition 1997/98:111 (avsnitt 5.3) som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
11. Omprövning av förtidspension (mom. 6)
Ingrid Skeppstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Stimulans till återgång
i arbetslivet och ett aktivt liv börjar med ?Vad först? och slutar med
?yrkande 3? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör förändringar i förtidspensionen, såvitt gäller
dem som redan uppbär förtidspension, ske på ett sätt som inte leder till stora
omställningsproblem. Därför bör det göras en rimlig bedömning av nödvändigheten
att ompröva en förtidspension i förhållande till förtidspensionärens ålder. För
en person som närmar sig den normala ålderspensionen bör förtidspensionen inte
omprövas. En rimlig åldersgräns kan enligt utskottets mening vara ca 61 år. Vad
utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande omprövning av förtidspension
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf33 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Stimulans till ett aktivt liv (mom. 7)
Ulla Hoffmann (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Stimulans till återgång
i arbetslivet och ett aktivt liv börjar med ?Som redan? och slutar med
?avstyrks därför? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att förtidspensionärer i rehabiliteringssyfte bör få studera
eller på annat sätt i trygghet prova olika verksamheter. Detta är nödvändigt
för att det inte skall uppstå inlåsningseffekter i systemet. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande stimulans till ett aktivt liv
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Kriterier för rätt till hel förtidspension (mom. 8)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Kriterier för rätt till
hel förtidspension börjar med ?Utskottet, som? och slutar med ?fast
beloppsgräns? bort ha följande lydelse:
Ett av de i propositionen redovisade skälen till den föreslagna ändringen i 7
kap. 2 § AFL är att det funnits en viss risk för godtycklighet vid bedömningen
av rätt till hel förtidspension. Enligt utskottet finns det risk för att det
även med den nya regeln kommer att uppstå gränsdragningsproblem i fråga om vad
som fordras för rätt till hel förtidspension. Om sådana problem uppstår bör
regeringen återkomma med förslag till åtgärder. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande kriterier för rätt till hel förtidspension
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf29 yrkande 4 och med avslag på
motion 1997/98:Sf32 yrkande 6
dels antar regeringens förslag i proposition 1997/98:111 till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Kriterier för rätt till hel förtidspension (mom. 8)
Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Kriterier för rätt till
hel förtidspension börjar med ?Utskottet, som? och slutar med ?fast
beloppsgräns? bort ha följande lydelse:
Utskottet ser positivt på regeringens förslag till ändring i 7 kap. 2 § AFL
men anser att den föreslagna gränsen, som innebär att arbetsförmågan skall vara
nedsatt med minst sju åttondelar, är för snävt satt. Enligt utskottets mening
bör den tillåtna arvodesgränsen för politiska uppdrag bestämmas till ett visst
belopp, t.ex. ett basbelopp per år, innan förtidspension ifrågasätts eller
reduceras. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande kriterier för rätt till hel förtidspension
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf32 yrkande 6 och med avslag på
motion 1997/98:Sf29 yrkande 4
dels antar regeringens förslag i proposition 1997/98:111 till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Företagare med restarbetsförmåga (mom. 9)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von
Essen (m), Sigge Godin (fp), Ulf Kristersson (m) och Rose-Marie Frebran (kd)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Övriga kriterier för
rätt till förtidspension börjar med ?Utredningen om? och slutar med ?yrkande 4?
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att företagare så långt möjligt bör jämställas med
arbetstagare vid prövning av arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov.
Utredningen om företagares rätt till ersättning från arbetslöshets- och
socialförsäkring har i betänkandet Företagare med restarbetsförmåga (SOU
1998:34) föreslagit att en företagares arbetsförmåga skall prövas inte enbart
mot nuvarande arbetsuppgifter utan även mot möjligheten att erhålla andra
arbetsuppgifter i den egna näringsverksamheten innan bedömningen görs mot annat
på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Om detta förslag genomförs
skulle resultatet bli att företagare och arbetstagare likställs fullt ut vid
prövningen av rätt till sjukpenning och förtidspension. Utskottet anser att
utredningens förslag bör göras till föremål för lagstiftning. Detta bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande företagare med restarbetsförmåga
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf33 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Värdet av hushållsarbete (mom. 10)
Ulla Hoffmann (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Övriga kriterier för
rätt till förtidspension börjar med ?Förtidspensionsutredningen har? och slutar
med ?yrkande 3? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med Förtidspensionsutredningen att särregeln för
hushållsarbete - att värdet av hushållsarbete i hemmet i skälig omfattning
skall likställas med inkomst av arbete - bör slopas. Utskottet noterar att
frågan inte berörts i proposition 1997/98:111 men förutsätter att regeringen
delar denna uppfattning. Utskottet förutsätter också att regeringen återkommer
med ett förslag om att slopa nämnda regel i samband med den kommande
propositionen om ett nytt förtidspensionssystem. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande värdet av hushållsarbete
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Modifierad äldreregel (mom. 11)
Ulla Hoffmann (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Övriga kriterier för
rätt till förtidspension börjar med ?Vad gäller ? och slutar med ?yrkande 10?
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening har de skärpta kriterierna för rätt till bl.a.
förtidspension medfört att människor med en restarbetsförmåga inte längre får
ersättning från socialförsäkringen. Eftersom det knappast erbjuds några
?restarbetstillfällen? vare sig av privata eller offentliga arbetsgivare är det
nödvändigt att införa en modifierad äldreregel vid förtidspension. Vidare bör
reglerna mildras för den som inte har anknytning till arbetsmarknaden. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande modifierad äldreregel
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Helhetssyn (mom. 12)
Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Övriga kriterier för
rätt till förtidspension börjar med ?Beträffande kravet? och slutar med
?yrkande 1? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den nuvarande inriktningen mot att renodla olika
försäkringar är en teoretisk konstruktion som inte har mycket med verkligheten
att göra. Resultatet härav blir ofta att människor med mångfasetterade problem
bollas mellan försäkringskassa, sjukvård, arbetsförmedling och sociala
myndigheter. Detta är ofta förödande för individerna som berörs samtidigt som
det är ineffektivt och resurskrävande för myndigheterna. Enligt utskottet måste
hänsyn i stället tas till människans hela situation. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande helhetssyn
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf32 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Finansiell samordning (mom. 13)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin
(fp), Ulf Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kd)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Finansiell samordning
börjar med ?I december? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:
Det förekommer att människor förtidspensioneras bl.a. av det skälet att de
olika huvudmännen för socialförsäkringen, hälso- och sjukvården, kommunerna och
arbetsförmedlingen inte samarbetar. För att förhindra en sådan ordning anser
utskottet att det bör införas en lagstadgad skyldighet för dessa huvudmän att
samarbeta i rehabiliteringsärenden.
Utskottet anser visserligen att den ökade möjligheten att samverka för att
förbättra rehabiliteringen som kommuner, landsting, försäkringskassor och
länsarbetsnämnd numera har är ett steg i rätt riktning. Den naturliga och
självklara utgångspunkten i alla former av rehabilitering bör dock vara ett
organiserat samarbete mellan de nämnda huvudmännen. Erfarenheterna av FINSAM
och andra liknande projekt har enligt utskottet på ett tydligt sätt visat att
effekterna av ett organiserat samarbete i de flesta fall har varit mycket
positiva för såväl den enskilde individen som samhället i stort i form av
minskat mänskligt lidande och minskade kostnader.
Frivilliga försök till finansiell samordning har på ett antal håll i landet
inte visat sig fungera beroende på motstånd från en eller flera av de instanser
som varit aktuella. Mot denna bakgrund anser utskottet att det i lag måste slås
fast att de nämnda huvudmännen skall samarbeta såväl organisatoriskt som
finansiellt. Utskottet anser också att kostnaderna för sjukpenning bör ingå i
denna finansiella samordning.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande finansiell samordning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf29 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Företagshälsovårdens roll (mom. 14)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Finansiell samordning
börjar med ?En arbetsgrupp? och slutar med ?yrkande 3? bort ha följande
lydelse:
Kommuner, landsting, försäkringskassor och arbetsförmedling bör få samarbeta
i rehabiliteringsärenden såväl organisatoriskt som finansiellt. Utskottet anser
att företagshälsovården har en viktig funktion att fylla i detta samarbete och
därför bör ges en roll i samarbetet. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande företagshälsovårdens roll
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf29 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Arbetsskadebegreppet (mom. 15)
Ulla Hoffmann (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Arbetsskadebegreppet
börjar med ?Arbetsskadeutredningen 1997? och slutar med ?yrkande 9? bort ha
följande lydelse:
Generellt sett drabbas kvinnor av arbetssjukdomar och män av arbets-
olycksfall. Bl.a. beror detta förhållande på att kvinnorna är i majoritet inom
vård- och serviceyrken, där många drabbas av förslitningsskador. Med den
skärpning som skett av arbetsskadebegreppet, som har störst betydelse för
arbetssjukdomarna, har man enligt utskottet i princip definierat bort kvinnors
arbetsskador. Detta är inte tillfredsställande och utskottet anser därför att
arbetsskadebegreppet och bevisregeln skall återställas till vad som gällde före
den 1 januari 1993. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande arbetsskadebegreppet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Sjukpenningregler för egenföretagare m.m. (mom. 18)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von
Essen (m), Sigge Godin (fp), Ulf Kristersson (m) och Rose-Marie Frebran (kd)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Sjukpenningregler för
egenföretagare m.m. börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?yrkande 5? bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att reglerna inom trygghetssystemet för företagare i dag är
både komplicerat och svårtillgängligt. Det måste förenklas för att skapa ett
bättre klimat för småföretagarna och för att komma till rätta med den rätts-
osäkerhet som råder. Regelsystemet måste också vara förutsebart och utformas så
att det inte hindrar investeringar och nyanställningar. Det är, enligt
utskottets mening, inte rimligt att olika regler gäller vid bl.a. beräkningen
av sjukpenninggrundande inkomst och utgivande av sjuklön för den som har ett
fåmansägt aktiebolag och för övriga egenföretagare. De olika reglerna inom
trygghetssystemen bör vara neutrala i förhållande till företagsformen. En
person som väljer att starta en egen verksamhet skall inte missgynnas enbart på
grund av valet av företagsform. Att starta ett eget företag får heller aldrig
innebära att den sociala tryggheten går förlorad. Utskottet anser att
regeringen snarast bör återkomma med förslag i enlighet med vad utskottet
anfört. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande sjukpenningregler för egenföretagare m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sf211, 1997/98: Sf215,
1997/98:Sf216, 1997/98:N306 yrkande 4 och 1997/98:A272 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Expansionsmedel (mom. 19)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin
(fp), Ulf Kristersson (m) och Rose-Marie Frebran (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Sjukpenningregler för
egenföretagare m.m. börjar med ?Även frågan? och slutar med ?motion Sf268? bort
ha följande lydelse:
För enskild firma finns möjlighet att avsätta expansionsmedel, vilka
beskattas då de återförs. Vid beräkningen av inkomstunderlaget för beräkning av
sjukpenning, föräldrapenning och pension görs avdrag för avsatta
expansionsmedel, medan den inkomst som ligger till grund för beräkning av
bostadsbidrag räknas före sådan avsättning. Vid beräkningen av den enskilde
företagarens inkomst betraktas sålunda avsatta expansionsmedel olika i lagen om
allmän försäkring och lagen om bostadsbidrag. Enligt utskottets mening är det
rimligt att ett och samma inkomstbegrepp används. En ändring bör därför komma
till stånd. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande expansionsmedel
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf268 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Social trygghet för studerande (mom. 21)
Rose-Marie Frebran (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Social trygghet för
studerande börjar med ?I regeringskansliet? och slutar med ?yrkande 12? bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Ub710 att studerande bör ha rätt till
i princip samma grundtrygghet som förvärvsarbetande. I första hand bör de
generella systemen omfatta även studerande. Särlösningar bör tillgripas endast
i undantagsfall. Vad gäller reglerna för beräkning av pensionsrätt för studier
inom det reformerade ålderspensionssystemet utgår utskottet från att regeringen
i samband med beredningen av det nya studiestödssystemet ser till att reglerna
utformas så att de ger ett gott pensionsskydd för studietiden. Vidare bör
givetvis de studerandes situation beaktas vid pågående översyn av
socialförsäkringens personkrets, inkomstbegreppet inom bidrags- och
socialförsäkringssystemet samt arbetsskadeförsäkringen. Därutöver bör enligt
utskottets mening en särskild översyn med sikte på just studerande genomföras
som även omfattar bl.a. föräldraförsäkring och sjukförsäkring. Vad utskottet
anfört om en särskild översyn bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande social trygghet för studerande
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub710 yrkande 12 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)
Rose-Marie Frebran (kd) anför:
Kristdemokraterna anser att den nuvarande uppdelningen i fyra nivåer för rätt
till förtidspension och sjukpenning i vissa fall skapar mycket kraftiga
marginaleffekter som direkt motverkar arbetslinjen. Den som vill arbeta 60 %
istället för 50 % får i dag nöja sig med en fjärdedels ersättning. Ur privat-
ekonomisk synpunkt blir det således olönsamt att försöka arbeta mer. Inte
heller ur samhällsekonomisk synpunkt är en sådan ordning rimlig. Vi anser
därför att det bör införas mer flexibla nivåer för rätt till sjukpenning och
förtidspension.
2. Inkomstrelaterad ersättning (mom. 4)
Ulla Hoffmann (v), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kd) anför:
Vi anser att barnår bör inräknas i pensionsunderlaget, dvs. grunda rätt till
förtidspension, och vill med detta särskilda yttrande gemensamt understryka
vikten härav. Vi motsätter oss således att Förtidspensionsutredningens förslag
att pensionsgrundande belopp för barnår inte skall ingå i beräkningsunderlaget
genomförs. Frågan har även tagits upp i två reservationer ovan av
Vänsterpartiet respektive Kristdemokraterna (reservationerna 8 och 9).
I proposition 1997/98:111 framlagt lagförslag
I proposition 1996/97:63 framlagt lagförslag
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1
Propositionerna.....................................2
Proposition 1997/98:111 2
Proposition 1996/97:63 2
Motionerna..........................................3
Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:111 3
Motion väckt med anledning av proposition 1996/97:63 4
Motion väckt under allmänna motionstiden 1996 5
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1997 5
Utskottet...........................................6
Gällande regler för rätt till förtidspension 6
Gällande regler vid flyttning till eller från Sverige 7
Det reformerade ålderspensionssystemet 8
Förtidspensionsutredningen 9
Reformerad förtidspension (prop. 1997/98:111) 10
Allmänna principer för ett nytt förtidspensionssystem 10
Propositionen 10
Motioner 11
Utskottets bedömning 14
Inkomstrelaterad ersättning 17
Propositionen 17
Motioner 18
Utskottets bedömning 18
En åldersberoende garantinivå 19
Propositionen 19
Motion 20
Utskottets bedömning 20
Stimulans till återgång i arbetslivet och ett aktivt liv 21
Gällande regler 21
Propositionen 21
Motioner 22
Utskottets bedömning 22
Ålderspensionsrätt vid förtidspension 22
Propositionen 22
Utskottets bedömning 23
Ersättning vid långvarigt men inte varaktigt nedsatt arbetsförmåga 23
Kriterier för rätt till hel förtidspension 24
Gällande regler 24
Propositionen 24
Motioner 25
Utskottets bedömning 25
Övriga kriterier för rätt till förtidspension 26
Gällande ordning 26
Propositionen 26
Motioner 26
Utskottets bedömning 27
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 28
Propositionen 28
Utskottets bedömning 28
Finansiell samordning 29
Gällande ordning 29
Motion 29
Utskottets bedömning 29
Arbetsskadebegreppet 31
Gällande ordning 31
Motion 31
Utskottets bedömning 31
En fjärdedels restarbetsförmåga vid förtidspension/sjukbidrag (prop.
1996/97:63) 32
Gällande ordning 32
Propositionen 32
Motioner 33
Utskottets bedömning 33
Sjukpenningregler för egenföretagare m.m. 34
Gällande ordning 34
Motioner 35
Utskottets bedömning 36
Barnbidrag m.m. vid biståndsarbete 37
Gällande ordning 37
Motion 37
Utskottets bedömning 37
Social trygghet för studerande 38
Gällande ordning 38
Motion 38
Utskottets bedömning 39
Hemställan 39
Reservationer......................................42
1. Avslag på proposition 1997/98:111 (mom. 1) 42
2. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)
42
3. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)
43
4. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)
43
5. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)
44
6. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)
45
7. Jämställdhetsperspektiv (mom. 3) 46
8. Inkomstrelaterad ersättning (mom. 4) 46
9. Inkomstrelaterad ersättning (mom. 4) 47
10. En åldersberoende garantinivå (mom. 5) 47
11. Omprövning av förtidspension (mom. 6) 47
12. Stimulans till ett aktivt liv (mom. 7) 48
13. Kriterier för rätt till hel förtidspension (mom. 8) 48
14. Kriterier för rätt till hel förtidspension (mom. 8) 49
15. Företagare med restarbetsförmåga (mom. 9) 49
16. Värdet av hushållsarbete (mom. 10) 50
17. Modifierad äldreregel (mom. 11) 50
18. Helhetssyn (mom. 12) 51
19. Finansiell samordning (mom. 13) 51
20. Företagshälsovårdens roll (mom. 14) 52
21. Arbetsskadebegreppet (mom. 15) 52
22. Sjukpenningregler för egenföretagare m.m. (mom. 18) 53
23. Expansionsmedel (mom. 19) 53
24. Social trygghet för studerande (mom. 21) 54
Särskilda yttranden................................54
1. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)
54
2. Inkomstrelaterad ersättning (mom. 4) 55
Lagförslagen i
propositionen...................................................................
...56