1997/98
NU6
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels 1997 års redogörelse för företag med statligt ägande, vilken har
överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse 1997/98:20,
dels två motioner som har väckts med anledning av skrivelsen.
Sammanfattning
Utskottet föreslår att redogörelsen för företag med statligt ägande läggs till
handlingarna utan ytterligare åtgärd. Samtidigt avstyrks dels en motion med
krav på att den årliga redogörelsen i fortsättningen skall kompletteras med en
redovisning för varje företag av syftet med det statliga ägandet, dels en
motion med begäran om att en statlig ägarpolicy skall utarbetas. Enligt
utskottets mening bör sådana frågor tas upp i näringspolitiska
princippropositioner eller i särskilda propositioner om statliga företag.
Motionerna följs upp i två reservationer (m, c, fp, kd; mp).
Skrivelsen
I regeringens skrivelse 1997/98:20 lämnas information om verksamheten i de
företag som under år 1996, eller motsvarande verksamhetsår, helt eller delvis
ägdes av staten. Vidare ingår i skrivelsen en sammanfattande redogörelse för
förvaltningen av statens företagsägande.
Motionerna
De motioner som väckts med anledning av skrivelsen är följande:
1997/98:N1 av Karin Falkmer m.fl. (m, c, fp, kd) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att komplettera
kommande skrivelser om de statliga företagen.
1997/98:N2 av Eva Goës (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att
kommande skrivelser om statliga företag kompletteras med redogörelser av
ägarpolicyn för statliga företag i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Skrivelsen
Sedan början av 1980-talet lämnar regeringen årligen till riksdagen en
redogörelse för företag med statligt ägande. Våren 1996 anmälde regeringen i en
proposition om aktiv förvaltning av statens företagsägande (prop. 1995/96: 141)
att den avsåg att utveckla och förbättra den årliga redogörelsen till
riksdagen. Bland annat skulle kompletteringar göras med sådana uppgifter om
omstruktureringar, försäljningar av aktier och nyemissioner som kommer att ske
med stöd av riksdagens lämnade bemyndigande. Vidare meddelades att regeringen
ämnade lämna bedömningar av den långsiktiga utvecklingen och redogöra för
aktuella övergripande ägarfrågor beträffande olika delar av den statligt ägda
företagsgruppen. Riksdagen kommer därmed att beredas tillfälle att årligen, mer
effektivt, kontrollera regeringens åtgärder och ta ställning till eventuella
förslag avseende den övergripande utvecklingen och inriktningen av statens
företagsägande, sades det i propositionen.
I likhet med föregående års redogörelse innehåller 1997 års redogörelse
information om förvaltningen av statens företagsägande och en beskrivning över
aktuella händelser och pågående aktiviteter uppdelat på respektive förvaltande
departement. Härutöver innehåller redogörelsen - på motsvarande sätt som
tidigare år - en inledande översikt över den statliga företagssektorn samt
beskrivningar av berörda företag och affärsverk. Dessutom finns ett
personregister över styrelseledamöter i bolagen.
Enligt de riktlinjer som riksdagen beslutade om våren 1996 (prop.
1995/96:141, bet. NU26) skall följande huvudprinciper gälla för förvaltningen
av statens företagsägande:
- Statligt ägda företag skall arbeta under krav på effektivitet, avkastning på
det kapital företaget representerar och strukturanpassning.
- Den som utövar förvaltningen av ett statligt ägt företag skall med
utgångspunkt i uppsatt verksamhetsmål aktivt följa företagets utveckling och
vidta erforderliga åtgärder för att företaget skall uppfylla kraven på
effektivitet, avkastning och strukturanpassning.
Härutöver beslutade riksdagen att bemyndiga regeringen att - med vissa givna
restriktioner - kunna minska statens ägande i åtta angivna företag, nämligen
Assi Domän AB, Celsius AB, Enator AB, Pharmacia & Upjohn Inc., SAQ Kontroll AB,
AB Svensk Exportkredit, SBL Vaccin AB och Lantbrukskredit AB. Motsvarande
bemyndiganden har tidigare lämnats beträffande bl.a. Nordbanken och Securum AB.
Motionerna
Två motioner har väckts med anledning av skrivelsen. I motion 1997/98:N1 (m, c,
fp, kd) anförs att det är en brist att syftet med det statliga ägandet i de
olika bolagen inte framgår av skrivelsen. Enligt motionärerna bör de skäl som
åberopades vid bildandet eller övertagandet av företagen kontinuerligt
redovisas och prövas. I motionen föreslås att kommande års redovisningar skall
kompletteras så att det för varje företag redovisas dels syftet med det
statliga ägandet, dels vad som gjorts under året och planeras under kommande år
för att uppfylla detta syfte.
En komplettering av den årliga redogörelsen med en redovisning av ägarpolicyn
för statligt ägda företag efterlyses i motion 1997/98:N2 (mp). Den statliga
företagssektorn tjänar flera viktiga ändamål, påpekar motionären. Hon indelar
de statliga företagen i fyra grupper - konkurrensutsatta företag,
monopolföretag, företag som arbetar med hälsofarliga substanser och företag som
inte kan komma till stånd på normala kommersiella villkor. För var och en av
dessa grupper borde staten utarbeta en företagspolicy. Dessutom borde det tas
fram en policy för varje enskilt statligt företag. Enligt motionären är
bristerna i statens sätt att ta ägaransvar så stora att frågan om statlig
ägarpolicy bör bli föremål för en parlamentarisk utredning.
Tidigare motionsbehandling
Med anledning av 1996 års redogörelse för de statliga företagen väcktes två
motioner av liknande innebörd som de nu aktuella. På utskottets förslag avslogs
motionerna av riksdagen. Utskottet (bet. 1996/97:NU6) anförde att frågor om
riktlinjer för och syftet med det statliga ägandet av företag bör tas upp i
näringspolitiska princippropositioner eller i särskilda propositioner om
statliga företag. Den årliga redogörelsen till riksdagen för de statliga
företagen är endast avsedd att ge en samlad översikt över denna del av
näringslivet, påpekade utskottet. Att regeringen regelmässigt skulle inleda
denna redogörelse med en principdeklaration i fråga om det statliga ägandet
eller för varje företag ange syftet med ägandet fann utskottet inte motiverat.
Motionen med krav på en redovisning av syftet med det statliga ägandet i
respektive bolag följdes upp i en reservation (m, c, fp, kd).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin uppfattning att frågor om riktlinjer för och syftet med
det statliga ägandet av företag bör tas upp i andra sammanhang än i den årliga
redogörelsen till riksdagen för de statliga företagen. Enligt utskottets mening
bör den nu aktuella skrivelsen läggas till handlingarna utan ytterligare
åtgärd. De två motionerna avstyrks med det sagda.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande redogörelse för företag med statligt ägande
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:N1 och 1997/98:N2 lägger
regeringens skrivelse 1997/98:20 till handlingarna.
res. 1 (m, c, fp, kd)
res. 2 (mp)
Stockholm den 6 november 1997
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer Eirefelt (fp),
Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Sylvia Lindgren (s), Mikael
Odenberg (m), Barbro Andersson (s), Marie Granlund (s), Dag Ericson (s),
Lennart Beijer (v), Nils-Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp),
Göran Hägglund (kd), Laila Bäck (s), Sten Tolgfors (m) och Roland Larsson (c).
Reservationer
1. Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson
(m), Göran Hägglund (kd), Sten Tolgfors (m) och Roland Larsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande bort ha följande lydelse:
Ordningen med en årlig redogörelse till riksdagen för de statliga företagen
infördes på förslag av regeringen i början av 1980-talet (prop. 1980/81:22,
bet. NU29). I samband med beslutet om denna ordning underströk utskottet
särskilt vad regeringen anfört i den aktuella propositionen om att redogörelsen
med vissa mellanrum skulle omfatta också en principdeklaration om det statliga
företagandets mål och riktlinjer samt en översiktlig framställning om i vad mån
uppställda mål uppnåtts.
Utskottet ansluter sig till denna uppfattning och instämmer sålunda i vad som
sägs i motion 1997/98:N1 (m, c, fp, kd) om att den årliga redogörelsen för
statliga företag bör kompletteras med en redovisning av syftet med det statliga
ägandet i respektive bolag. Därigenom ges riksdagen tillfälle att fortlöpande
pröva de skäl som låg till grund för bildandet eller övertagandet av bolaget i
fråga. Enligt utskottets uppfattning bör det vidare av redogörelsen framgå vad
som gjorts och vad som planeras för att syftet med det statliga ägandet skall
uppnås. Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ställa sig bakom vad
utskottet nu anfört. Därigenom blir nyssnämnda motion tillgodosedd. Utskottet
avstyrker däremot motion 1997/98:N2 (mp). Utskottet föreslår slutligen att
regeringens nu aktuella skrivelse läggs till handlingarna utan ytterligare
åtgärd.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
beträffande redogörelse för företag med statligt ägande
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N1 och med avslag på motion
1997/98:N2
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels lägger regeringens skrivelse 1997/98:20 till handlingarna.
2. Eva Goës (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör - i enlighet med vad som sägs i motion
1997/98:N2 (mp) - en ägarpolicy utarbetas för de statliga företagen. Som
framhålls i motionen kan de statliga företagen indelas i följande grupper
beroende på syftet med det statliga ägandet:
- konkurrensutsatta företag,
- monopolföretag,
- företag som arbetar med hälsofarliga substanser,
- företag som inte kan komma till stånd på normala kommersiella villkor.
Det är uppenbart att dessa grupper av företag tjänar olika ändamål och att
statens policy för företagen skiljer sig åt. Utskottet anser alltså att det för
var och en av dessa grupper skall utarbetas en ägarpolicy, som skall framgå av
den årliga redogörelsen för de statliga företagen. Därigenom ges riksdagen och
allmänheten möjlighet att vid behov diskutera förändringar av det statliga
ägandet. Förutom de generella policydeklarationerna bör det vidare, menar
utskottet, för varje viktigare statligt företag tas fram en enskild
företagspolicy.
Regeringen bör tillkalla en parlamentarisk utredning med uppgift att utarbeta
förslag till ägarpolicy utifrån vad utskottet här har anfört. Därmed skulle
motion 1997/98:N2 (mp) bli helt tillgodosedd. Ett uttalande av riksdagen om en
sådan utredning ligger delvis i linje med vad som begärs i motion 1997/98:N1
(m, c, fp, kd). Utskottet föreslår härutöver att regeringens nu aktuella
skrivelse läggs till handlingarna utan ytterligare åtgärd.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
beträffande redogörelse för företag med statligt ägande
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N2 och med anledning av motion
1997/98:N1
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels lägger regeringens skrivelse 1997/98:20 till handlingarna.
Särskilt yttrande
Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson
(m), Göran Hägglund (kd), Sten Tolgfors (m) och Roland Larsson (c) anför:
Vi vill erinra om vår tidigare framförda uppfattning beträffande statliga
företag. Statens främsta uppgift inom näringspolitiken är att ange generella
ramar och regelsystem för företagens verksamhet. Det arbete som påbörjades
under den borgerliga regeringen med att minska statens företagsägande bör
därför fortsätta. Med en privatisering av statliga företag uppnås en tydligare
ägarroll, kommersiellt mer kompetenta företag och en ökad aktiespridning. De
försäljningar som gjordes under den borgerliga regeringen inbringade till
statskassan sammanlagt ca 23 miljarder kronor (exklusive försäljning av aktier
i Nordbanken), vilket minskade statens upplåningsbehov med motsvarande belopp.
Försäljningarna ledde också till en spridning av aktieägandet till grupper som
inte tidigare innehaft aktier.