Lagutskottets betänkande
1997/98:LU03

Den kooperativa företagsformen


Innehåll

1997/98
LU3

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1996/97:163 Den
kooperativa företagsformen. Propositionen innehåller förslag till vissa
ändringar i lagen om ekonomiska föreningar, i lagen om medlemsbanker samt i
lagen om statlig inkomstskatt. Förslagen gäller reglerna om de kooperativa
företagens organisation och kapitalförsörjning. Syftet är att stärka de
kooperativa företagens ställning och ge dem likvärdiga arbetsvillkor med andra
företag. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.
Vidare behandlas i betänkandet två motioner som har väckts med anledning av
propositionen.
I ärendet har inkommit en skrivelse från Kooperativa institutet. Vidare har
en utfrågning ägt rum med företrädare för Finansdepartementet.
Utskottet tillstyrker i huvudsak bifall till propositionen och avstyrker
motionerna. Vidare lägger utskottet fram förslag som innebär vissa lagtekniska
justeringar.

Propositionen

I proposition 1996/97:163 föreslår regeringen (Inrikesdepartementet) - efter
hörande av Lagrådet - att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
2. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Lagförslagen har intagits som bilaga 1 till betänkandet.

Motionerna

1996/97:L16 av Yvonne Ruwaida och Ronny Korsberg (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet att
skydda den kooperativa särarten.
1996/97:L17 av Marianne Carlström och Nils T Svensson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av ett fortsatt utredningsarbete kring företagskooperativa frågor.

Utskottet

Föreningar delas i juridiskt hänseende in i ekonomiska föreningar och ideella
föreningar. De ekonomiska föreningarna regleras i den sedan år 1988 gällande
lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (föreningslagen). Förutom
föreningslagen reglerar även lagen (1995:1570) om medlemsbanker verksamhet som
bedrivs i en ekonomisk förening. Sistnämnda lag ger en ekonomisk förening
möjlighet att bedriva bankverksamhet. Lagen om medlemsbanker är i stora delar
uppbyggd på samma sätt som föreningslagen. De skillnader som föreligger mellan
föreningslagen och lagen om medlemsbanker har sin grund i de särskilda
skyddsintressen som måste beaktas beträffande bankverksamhet.
En ekonomisk förening skall registreras. För registrering fordras att för-
eningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom
sådan ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar som konsumenter eller
andra förbrukare, som leverantörer eller med egen arbetsinsats eller genom att
begagna föreningens tjänster eller på annat liknande sätt (samhandel).
Föreningslagen ställer således som en förutsättning för registrering upp ett
krav på att verksamheten skall vara av kooperativ natur. Skälet för detta krav
på ett kooperativt inslag är att man har önskat undvika att föreningsformen
kommer till användning i rena kapitalplaceringssyften. Ett kooperativt företag
är en företagsform där de som nyttjar organisationen också äger och finansierar
denna samt tillgodogör sig resultatet av organisationens verksamhet i
förhållande till vars och ens deltagande. Associationsformen ekonomisk förening
har konstruerats för att vara särskilt lämplig för kooperativa företag.
De mest omfattande verksamhetsgrenarna av den svenska kooperationen finns
inom dagligvaruhandeln, lantbrukskooperationen och bostadskooperationen. Det
finns även kooperativ verksamhet med annan inriktning, t.ex. organisationer för
sparande och krediter liksom olika producentkooperativa verksamheter inom bl.a.
åkerinäringen. Arbetskooperativ är en typ av företag som under senare år,
liksom under tidigare perioder av hög arbetslöshet, har rönt ökat intresse.
Under det senaste decenniet har nya kooperativa företag bildats, framför allt
inom områden som traditionellt räknas till den offentliga sektorn. Exempel på
detta är kooperativ inom barnomsorg, äldreomsorg, tandvård, hälso- och sjukvård
samt grundskola. Inom den privata sektorn växer det fram nya branscher, som
t.ex. tjänsteföretag, service, turism, energi och miljö, där den kooperativa
företagsformen blir alltmer vanlig.
Våren 1994 behandlade näringsutskottet ett antal motioner rörande de
kooperativa företagens ställning i förhållande till övriga företagsformer.
Näringsutskottet uttalade därvid att det var helt oacceptabelt om
statsmakterna, genom utformning av regelsystem som missgynnar den kooperativa
företagsformen, åstadkommer en styrning bort från denna företagsform. Utskottet
föreslog bifall till de då aktuella motionerna och ett tillkännagivande från
riksdagen om att de kooperativa företagen skall behandlas likvärdigt med andra
företag. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (bet.
1993/94:NU15, rskr. 222).
I december 1994 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppdrag att
utreda om de kooperativa företagsformerna är missgynnade i jämförelse med andra
företagsformer och, om så är fallet, föreslå de ändringar i lagar och andra
författningar som behövs för att uppnå likvärdighet mellan olika företagsformer
(dir. 1994:149). Utredningen, som tog namnet Företagskooperativa utredningen,
överlämnade i februari 1996 betänkandet (SOU 1996:31) Attityder och
lagstiftning i samverkan. Betänkandet har remissbehandlats och ligger till
grund för förslagen i denna proposition.
I propositionen läggs fram förslag som avser att stärka de kooperativa
företagens ställning. Propositionen innehåller förslag till vissa ändringar i
lagen om ekonomiska föreningar, lagen om medlemsbanker och lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt.  Förslagen avser i första hand organisatoriska frågor och
frågor som rör kapitalförsörjningen.
Regeringen anför i propositionen att det i dag finns ett behov av nya företag
för att utveckla ny produktion och förädla redan existerande verksamheter.
Genomgripande strukturella förändringar har under senare år ändrat villkoren
för företagandet. Den tekniska utvecklingen, särskilt informationsteknikens
genombrott, har lett till en omfattande förnyelse av produkter och tjänster.
Enligt regeringen bör kooperationen ha goda möjligheter att i den
strukturomvandling som pågår finna nya former för sin verksamhet och även bidra
till att det skapas ny sysselsättning. Det finns enligt propositionen skäl att
tro att kooperativt företagande kan bli en ny närings- och
sysselsättningspolitisk kraft och att denna företagsform är särskilt lämpad för
att väcka intresse hos människor för att starta företag. Enligt regeringen är
det viktigt att den kooperativa företagsformen har samma förutsättningar och
möjligheter att verka som andra företagsformer. Den skillnad som finns mellan
kooperativa företag och andra företagsformer medför dock att en total
likställighet aldrig kan uppnås. I så fall skulle den kooperativa särarten inte
kunna bibehållas.
När det gäller de organisatoriska frågorna föreslås att en ekonomisk för-
ening skall kunna bedriva hela sin verksamhet i ett av föreningen helägt
dotterföretag. På senare år har det vuxit fram ett behov av att organisera
kooperativ verksamhet i nya strukturer, och enligt regeringens mening bör det
vara möjligt för en ekonomisk förening att ha en organisation där ägandet och
den kooperativa verksamheten kan läggas i olika juridiska personer, utan att
föreningen förlorar sin rättsliga status som ekonomisk förening.
Vidare föreslås vissa ändringar när det gäller reglerna om fusion. I dag är
ett beslut om fusion giltigt endast om det har biträtts av samtliga
röstberättigade eller om det har fattats på två på varandra följande
föreningsstämmor och på den senare stämman har biträtts av minst två
tredjedelar av de röstande. I propositionen föreslås att kravet på enhällighet
för att kunna fatta beslut om fusion i en ekonomisk förening och en medlemsbank
frångås. Ett beslut om fusion skall enligt förslaget kunna fattas om mer än nio
tiondelar av medlemmarna biträder beslutet.
När det gäller kapitalförsörjningen anser regeringen att gällande regler kan
försvåra för en förening att balansera behovet av att kvarhålla vinstmedel för
nödvändiga investeringar mot medlemmarnas krav på direkt avkastning på deras
eget engagemang. För att underlätta den ekonomiska föreningens
kapitalförsörjning föreslås att utdelningsbara vinstmedel skall få föras över
till medlemsinsatser, s.k. insatsemission, och att medlemmarna skall få
tillskjuta förlagsinsatser utan begränsning. Därutöver föreslås att
begränsningen för insatsutdelning slopas, vilket medför att en mer
marknadsmässig avkastning kan utgå på det kapital en medlem satsar i
föreningen. Syftet är att det skall bli mer attraktivt för medlemmar att
tillskjuta kapital i föreningen genom frivilliga insatser eller beslut om
insatsemission. Enligt regeringens mening går kännetecknet på kooperativt
företagande inte förlorat om marknadsmässig avkastning kan betalas på
medlemsinsatsen. Propositionen innehåller också förslag om att insatsutdelning
på insatser som inte utbetalats skall få lämnas till en avgången medlem.
De förslag i propositionen som syftar till att underlätta den ekonomiska
föreningens kapitalförsörjning avser även medlemsbanker. I fråga om
medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar föreslår regeringen vidare att en
medlems rätt att få tillbaka sina insatser görs beroende av att utbetalning kan
ske med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna.
Slutligen innehåller propositionen förslag om att avdragsrätten för
kooperativ utdelning begränsas för konsumentkooperativa föreningar i
skattelagstiftningen. Sålunda föreslås ändringar i lagen om statlig
inkomstskatt som innebär att avdrag skall medges för kooperativ utdelning med
ett belopp som motsvarar statslåneräntan vid utgången av november året före
beskattningsåret minskad med 2 procentenheter multiplicerad med medlemmarnas
omsättning med föreningen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.
Utskottet delar regeringens uppfattning att kooperativa företag utgör en
betydelsefull sektor i svenskt näringsliv. Deras omsättning i relation till BNP
har beräknats till 8 %, och den kooperativa omsättningen i relation till den
privata konsumtionen har angetts till 14 %. Utskottet har ingen annan
uppfattning än regeringen att kooperativa företag har goda möjligheter att i
den strukturomvandling som för närvarande pågår finna nya former för sin
verksamhet och även bidra till att det skapas nya arbeten. Den kooperativa
företagsformen är också lämpad att väcka intresse hos människor för att starta
företag. Enligt utskottets mening är det därför viktigt att den kooperativa
företagsformen ges samma rättsliga förutsättningar och möjligheter att verka
som andra företagsformer och att regelverken inte missgynnar kooperativa
företag. I sammanhanget måste emellertid beaktas de grundläggande skillnader
som finns mellan kooperativa företag och andra företagsformer, vilka innebär
att en total likställighet aldrig kan uppnås.
Enligt utskottet är det mot bakgrund av det anförda positivt att regeringen
nu efterkommit riksdagens begäran och lägger fram förslag som avser att stärka
de kooperativa företagens ställning såväl organisatoriskt som beträffande
kapitalförsörjningen. De förslag som framläggs i propositionen tillgodoser i
huvudsak det behov av lagändringar som enligt utskottets mening föreligger.
Utskottet kan därför i stort ansluta sig till förslagen.
Vad gäller förslaget till ändringar i 2 § 8 mom. första stycket lagen om
statlig inkomstskatt anser utskottet att en mer ändamålsenlig utformning av
begränsningsregeln är att avdrag medges för kooperativ utdelning med högst ett
belopp som motsvarar 80 % av statslåneräntan vid utgången av november andra
året före taxeringsåret multiplicerad med medlemmarnas omsättning med
föreningen. Med en sådan utformning av begränsningsregeln skulle vissa
progressiva effekter vid förändringar i statslåneräntans storlek kunna
undvikas. Vidare får paragrafen därigenom en lydelse som, i fråga om tidpunkten
för bestämmande av räntesatsen, överensstämmer med de av riksdagen tidigare i
år beslutade ändringarna i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning
(jfr prop. 1996/97:12, bet. SkU7). Paragrafen bör enligt utskottets mening
erhålla den lydelse som framgår av bilaga 2. Utskottet förutsätter att
regeringen noga följer vilka effekter som den nya begränsningsregeln får och
hur dessa kan komma att påverka de kooperativa företagen.
Utskottet övergår därmed till att behandla de två motioner som har väckts med
anledning av propositionen. Marianne Carlström och Nils T Svensson (s) begär i
motion L17 ett tillkännagivande om behovet av fortsatt utredningsarbete kring
företagskooperativa frågor. Enligt motionärernas mening är regeringens förslag
alltför begränsat såvitt avser de organisatoriska frågorna. Motionärerna
hänvisar till Företagskooperativa utredningen, vars förslag var mer långtgående
än regeringens, bl.a. när det gäller möjligheten att registrera s.k.
medlemsfrämjande föreningar. Vidare påpekas i motionen att HSB Riksförbund
föreslagit att kooperativ verksamhet även skall få bedrivas i bolag som ägs av
flera ekonomiska föreningar. Olika former för kooperativt samarbete över
gränserna bör enligt motionärerna också belysas.
I motion L16 av Yvonne Ruwaida och Ronny Korsberg (mp) anförs att nu
framlagda förslag beträffande den kooperativa företagsformen är bra och
efterlängtade. De förslag i propositionen som syftar till att öka möjligheten
till kapitaluppbyggnad kan dock, enligt motionärernas mening, innebära en risk
att incitamenten att driva ett kooperativt företag förändras på så sätt att
företaget i första hand används för att förränta kapital. Enligt motionärerna
bör utvecklingen noga följas så att man i tid kan vidta förändringar om detta
skulle behövas. I motionen begärs ett tillkännagivande om behovet av att skydda
den kooperativa särarten.
Med anledning av motionerna vill utskottet erinra om att Kooperativa rådet,
som varit ett samrådsorgan för regeringen i kooperativa frågor, ombildades
genom regeringens beslut den 18 september 1997. I uppdraget till rådet ingår
numera, förutom att vara regeringens rådgivande organ i kooperativa frågor, att
medverka vid genomförande av olika insatser i syfte att stärka utvecklingen av
kooperativa företag. En av rådets uppgifter är att bevaka den kooperativa
företagsformens ställning i relation till andra företagsformer, bl.a. när det
gäller finansieringsfrågor och utveckling av associationsformen.
Utskottet förutsätter att de frågor som tas upp i motion L17 kommer att bli
föremål för behandling i Kooperativa rådet. Något initiativ från riksdagens
sida med anledning av motion L17 är, enligt utskottets mening, inte behövligt.
Motionen avstyrks.
Vad härefter gäller motion L16 erinrar utskottet om att en ekonomisk för-
ening, till skillnad från övriga företagsformer, inte har något eget
vinstsyfte. I stället syftar verksamheten till att, genom medlemmarnas
deltagande, skapa en fördel i medlemmarnas egna verksamheter. De i
propositionen framlagda lagförslagen innebär ingen ändring i dessa avseenden.
De nya reglerna har endast betydelse när det gäller möjligheten att utveckla
verksamheten och tillgodoser ett uppenbart behov av att förbättra de ekonomiska
föreningarnas kapitalförsörjning. Utskottet förutsätter att de spörsmål som tas
upp i motion L16 bevakas av Kooperativa rådet i den mån det är erforderligt.
Något tillkännagivande eller annan åtgärd från riksdagens sida med anledning av
motionen kan, enligt utskottets mening, inte anses erforderligt. Utskottet
avstyrker bifall till motionen.
Under ärendets beredning har uppmärksammats att en redigering bör ske även i
8 kap. 13 § föreningslagen. Riksdagen beslutade i april 1997 om ändringar i
andra och tredje styckena nämnda paragraf (prop. 1996/97:114, bet. FiU26, rskr.
214, SFS 1997:457). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 1997.  Med
anledning av proposition 1996/97:100 beslutade riksdagen i maj 1997 om vissa
ändringar i paragrafens fjärde stycke. Ändringarna träder i kraft den 1
november 1997 (bet. 1996/97:SkU23, rskr. 276, SFS 1997:533). I sistnämnda
lagstiftningsärende blev de av riksdagen tidigare under våren beslutade
ändringarna inte beaktade, varför en redaktionell ändring av paragrafens andra
och tredje stycken bör ske. Även i paragrafens fjärde stycke är en redaktionell
ändring påkallad. 8 kap. 13 § föreningslagen bör sålunda ändras i enlighet med
det av utskottet i bilaga 3 framlagda lagförslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande lagen om ekonomiska föreningar
att riksdagen
dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar,
dels beslutar att 8 kap. 13 § lagen (1987:667) om ekonomiska för-
eningar skall erhålla ändrad lydelse i enlighet med Utskottets förslag i
bilaga 3,
dels beslutar om sådan ändring av ingressen till regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar som föranleds
härav,
2. beträffande övriga lagförslag
att riksdagen antar regeringens förslag till
dels lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
dels lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med den
ändringen att 2 § 8 mom. skall erhålla den i bilaga 2 som Utskottets
förslag betecknade lydelsen,
3. beträffande fortsatt utredningsarbete
att riksdagen avslår motion  1996/97:L17,
4. beträffande den kooperativa särarten
att riksdagen avslår motion  1996/97:L16.



Stockholm den 21 oktober 1997
På lagutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Anita Persson (s), Bengt Kronblad
(s), Rolf Dahlberg (m), Carin Lundberg (s), Rune Berglund (s), Stig Rindborg
(m), Karin Olsson (s), Eva Arvidsson (s), Henrik S Järrel (m), Bengt Harding
Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja Linderborg (v), Anders Ygeman (s),
Tomas Högström (m), Yvonne Ruwaida (mp) och Birgitta Carlsson (c).
Propositionens lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
-------------------------------------------------------
|Regeringens förslag        |Utskottets förslag       |
--------------------------------------------------------
|                                                      |
|                          2  §[1]                     |
-------------------------------------------------------
|8  mom. Har en kooperativ  | 8 mom. Har en kooperativ|
|förening av vinsten av den |förening av vinsten av den|
|kooperativa  verksamheten  |kooperativa  verksamheten|
|lämnat    rabatt    eller  |lämnat    rabatt    eller|
|pristillägg i förhållande  |pristillägg i förhållande|
|till   gjorda  köp  eller  |till   gjorda  köp  eller|
|försäljningar,     medges  |försäljningar,     medges|
|avdrag      för     denna  |avdrag      för     denna|
|utdelning. Om en förening  |utdelning. Om en förening|
|har   medlemmar  som  får  |har   medlemmar  som  får|
|skattefri utdelning enligt |skattefri utdelning enligt|
|3 § 7 mom. första stycket  |3 § 7 mom. första stycket|
|och  det inte är fråga om  |och  det inte är fråga om|
|endast   enstaka   sådana  |endast   enstaka   sådana|
|medlemmar,         medges  |medlemmar,         medges|
|föreningen   avdrag   med  |föreningen   avdrag   med|
|högst      ett     belopp  |högst      ett     belopp|
|motsvarande                |motsvarande              |
|statslåneräntan       vid  |80       procent       av|
|utgången av november året  |statslåneräntan       vid|
|före     beskattningsåret  |utgången av november andra|
|minskad      med      två  |året  före  taxeringsåret|
|procentenheter             |multiplicerad  med summan|
|multiplicerad  med summan  |av medlemmarnas omsättning|
|av medlemmarnas omsättning |med föreningen.          |
|med föreningen.            |                         |
--------------------------------------------------------
|En  kooperativ förening har också rätt till avdrag för|
|utdelning  som  lämnas  i  förhållande  till inbetalda|
|insatser   enligt   lagen   (1987:667)  om  ekonomiska|
|föreningar.   I   fråga   om   andra    insatser    än|
|förlagsinsatser medges emellertid inte avdrag till den|
|del det utdelade beloppet tillfaller någon som enligt 7|
|§  8 mom.  inte är skattskyldig för utdelningen. Avser|
|denna  del  av   utdelningen   högst   10  procent  av|
|utdelningen  på  annat  än  förlagsinsatser   är  dock|
|utdelningen i sin helhet avdragsgill.                 |
| Är   en  ekonomisk  förening  direkt  eller  indirekt|
|centralorganisation  för  kooperativa  föreningar, har|
|centralorganisationen, även om den inte  är kooperativ|
|enligt åttonde-tionde styckena nedan, rätt till avdrag|
|för  utdelning  på förlagsinsatser. Är föreningen  ett|
|förvaltningsföretag  enligt  7  § 8 mom. andra stycket|
|skall det avdragsgilla beloppet minskas med den del av|
|utdelningen    som    föranlett    frikallelse    från|
|skattskyldighet enligt nämnda stycke.                 |
| Avdrag för utdelning skall avse det  räkenskapsår som|
|utdelningen hänför sig till.                          |
| Avdrag   medges   endast   om  föreningen  visar  att|
|förutsättningar  för  avdrag  föreligger.  Yrkande  om|
|avdrag skall göras på särskild blankett enligt formulär|
|som Riksskatteverket fastställer.                     |
| Sparbank   får   göra   avdrag   för   bidrag    till|
|Sparbankernas säkerhetskassa.                         |
--------------------------------------------------------
|Sparbankernas   säkerhetskassa  får  göra  avdrag  för|
|utdelning till sparbankerna.                          |
| En ekonomisk förening  är i beskattningshänseende att|
|anse såsom kooperativ, om  den  är  öppen  och  i sina|
|angelägenheter tillämpar lika rösträtt.               |
|                                                      |
|                                                      |
--------------------------------------------------------
|                                                      |
| För  att  en  förening skall anses vara öppen fordras|
|inte bara att den enligt sina stadgar är berättigad att|
|när som helst anta  nya  medlemmar, utan också att den|
|faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och|
|en,  som är bosatt inom föreningens  verksamhetsområde|
|eller tillhör dess angivna verksamhetskrets, förbinder|
|sig att  följa  föreningens stadgar och beslut och som|
|därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra|
|till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna|
|syfte. Den omständigheten,  att  styrelsen eller annat|
|föreningsorgan      äger      rätt      att      pröva|
|inträdesansökningarna  och  avvisa sådana sökande, som|
|inte besitter nu nämnda kvalifikationer för medlemskap,|
|betar inte föreningen dess egenskap  av  öppen.  I det|
|fall  att  en förening säljer till utomstående kan den|
|som regel inte  utan  att  förlora  sin öppna karaktär|
|vägra att motta som medlem någon som kan visa, att han|
|brukar  köpa  förnödenheter  genom  föreningen.  Anser|
|föreningens  styrelse  emellertid,  att   vederbörande|
|köpare  på grund av rent personliga förhållanden  inte|
|kan beviljas  medlemskap  -  i  en  stor förening, som|
|säljer till utomstående, är det omöjligt  att  i varje|
|fall inskränka försäljningen till personer, som skulle|
|vara  önskvärda som medlemmar - så bör föreningen  för|
|att anses  såsom  öppen ha skyldighet att i ekonomiskt|
|hänseende jämställa honom med medlem, det vill säga ge|
|honom  samma återbäring  på  köpta  varor  som  medlem|
|erhåller.                                             |
| Kooperativa  föreningars centralorganisationer är att|
|anse såsom öppna, även om inträde beviljas blott sådana|
|lokala föreningar, som fyller av centralorganisationen|
|uppställda krav  på  stadgar,  skötsel  och  ekonomisk|
|soliditet,  och  även om endast ett enda företag  inom|
|varje område antas  såsom  medlem. Vad angår kravet på|
|lika rösträtt så berövas en  centralorganisation  inte|
|dess  kooperativa  karaktär,  om rösträtten bland dess|
|förstahandsmedlemmar,   föreningarna,   utövas   efter|
|föreningarnas medlemsantal.                           |
--------------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse 1995:1626.
Av utskottet framlagt förslag till ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse[2]1      |Utskottets förslag       |
-------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
|                       8 kap.                         |
| 13  §                                                |
--------------------------------------------------------
|Revisorerna  skall  för  varje  räkenskapsår  avge  en|
|revisionsberättelse till föreningsstämman. Berättelsen|
|skall  överlämnas till föreningens styrelse senast två|
|veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna|
|skall inom  samma  tid  till  styrelsen  återlämna  de|
|redovisningshandlingar som har överlämnats till dem.  |
-------------------------------------------------------
|Revisionsberättelsen skall | Revisionsberättelsen    |
|innehålla ett uttalande om |skall    innehålla    ett|
|huruvida årsredovisningen  |uttalande   om   huruvida|
|har   upprättats   enligt  |årsredovisningen      har|
|denna  lag  eller, i fall  |upprättats  enligt  denna|
|som avses i 9 kap. 15 och  |lag  eller,  i  fall  som|
|16 §§,             enligt  |avses  i 9 kap. 15-17 §§,|
|årsredovisningslagen       |enligt         tillämplig|
|(1995:1554).   Innehåller  |årsredovisningslag.      |
|inte     årsredovisningen  |Innehåller           inte|
|sådana  upplysningar  som  |årsredovisningen   sådana|
|skall lämnas enligt 9 kap. |upplysningar   som  skall|
|eller, i fall som avses i  |lämnas   enligt   9  kap.|
|9 kap.   15   och  16 §§,  |eller, i fall som avses i|
|enligt   årsredovisnings-  |9 kap.  15-17 §§,  enligt|
|lagen,  skall revisorerna  |tillämplig               |
|ange   detta   och  lämna  |årsredovisningslag, skall|
|behövliga upplysningar  i  |revisorerna ange detta och|
|sin berättelse, om det kan |lämna           behövliga|
|ske.                       |upplysningar     i    sin|
| Har  revisorerna vid sin  |berättelse,  om  det  kan|
|granskning   funnit   att  |ske.                     |
|någon     åtgärd    eller  |                         |
|försummelse    som    kan  | Har  revisorerna vid sin|
|föranleda                  |granskning   funnit   att|
|ersättningsskyldighet      |någon     åtgärd    eller|
|ligger en styrelseledamot  |försummelse    som    kan|
|eller       verkställande  |föranleda                |
|direktören till last eller |ersättningsskyldighet    |
|att   en  styrelseledamot  |ligger en styrelseledamot|
|eller       verkställande  |eller       verkställande|
|direktören  på annat sätt  |direktören till last eller|
|har handlat i  strid  mot  |att   en  styrelseledamot|
|denna  lag  eller, i fall  |eller       verkställande|
|som avses i 9 kap. 15 och  |direktören  på annat sätt|
|16 §§,                mot  |har  handlat  i strid mot|
|årsredovisningslagen eller |denna  lag  eller, i fall|
|mot  stadgarna, skall det  |som    avses   i   9 kap.|
|anmärkas  i  berättelsen.  |15-17 §§,  mot tillämplig|
|Revisionsberättelsen skall |årsredovisningslag  eller|
|även     innehålla    ett  |mot  stadgarna, skall det|
|uttalande   i  frågan  om  |anmärkas  i  berättelsen.|
|ansvarsfrihet         för  |Revisionsberättelsen skall|
|styrelseledamöterna   och  |även     innehålla    ett|
|verkställande direktören.  |uttalande   i  frågan  om|
|Revisorerna  kan  även  i  |ansvarsfrihet         för|
|övrigt    i   berättelsen  |styrelseledamöterna   och|
|anteckna  de upplysningar  |verkställande direktören.|
|som  de  önskar   meddela  |Revisorerna  kan  även  i|
|medlemmarna.               |övrigt    i   berättelsen|
|                           |anteckna de  upplysningar|
|                           |som  de  önskar   meddela|
|                           |medlemmarna.             |
--------------------------------------------------------
|I  revisionsberättelsen  skall   också   anmärkas   om|
|revisorerna funnit att för-                           |
|eningen inte har fullgjort sin skyldighet             |
| 1. att göra skatteavdrag enligt skattebetalningslagen|
|(1997:483),                                           |
| 2.  att anmäla sig för registrering enligt 3 kap. 2 §|
|skattebetalningslagen,                                |
| 3. att lämna skattedeklaration enligt 10 kap. 9 eller|
|10 § skattebetalningslagen, eller                     |
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse          | Utskottets förslag      |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|4. att  i rätt tid betala  | 4. att i rätt tid betala|
|skatter och  avgifter som  |skatter  och avgifter som|
|omfattas  av  1  och 2 §§  |omfattas  av 1 kap. 1 och|
|skattebetalningslagen.     |2 §§                     |
|                           |skattebetalningslagen.   |
--------------------------------------------------------
|Om  revisionsberättelsen  innehåller anmärkning om att|
|föreningen inte har fullgjort  någon  sådan skyldighet|
|som  avses  i  fjärde  stycket  1-4, skall revisorerna|
|genast   sända   in   en   avskrift   av   den    till|
|skattemyndigheten.                                    |
| Revisionsberättelsen    skall   innehålla   särskilda|
|uttalanden  om fastställande  av  balansräkningen  och|
|resultaträkningen    samt    om   det   förslag   till|
|dispositioner  beträffande  föreningens   vinst  eller|
|förlust som har lagts fram i förvaltningsberättelsen. |
| I en moderförening skall revisorerna avge en särskild|
|revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall|
|första-tredje och sjätte styckena tillämpas.          |
| Om  anmälan har gjorts enligt 8 § tredje eller  femte|
|stycket,  skall revisor till revisionsberättelsen foga|
|avskrift av anmälningen.                              |
--------------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[2]:1 Senaste lydelse 1997:533.