I betänkandet behandlas motioner om filmfrågor från allmänna motionstiden
hösten 1997.
Förslag som har samband med ett nytt filmavtal avstyrks med hänvisning bl.a.
till att regeringen inom kort skall tillsätta en filmpolitisk utredning, vars
arbete inte bör föregripas.
Med hänvisning till att riksdagen redan tidigare gett regeringen till känna
att Filminstitutet även i fortsättningen skall stödja visning av 16-mm-film
avstyrks ett motionsyrkande i frågan.
Ett motionsförslag om att utbyggnaden av regionala resurscentrum för film och
video skall syfta till att täcka hela landet avstyrks då regeringen i
kulturpropositionen hösten 1996 uttalat sig för att detta bör vara målet på
sikt.
Utskottet avstyrker även ett förslag om att regionala resurscentrum för film
och video skall tillåtas producera långfilm på grund av risken för att
statsbidraget inte skulle räcka för sitt egentliga stödändamål.
Ett motionsyrkande om att en utvecklingsfond skall inrättas för
filmproduktion avstyrks. Regeringens överväganden med anledning av betänkandet
Bidrag till fri svensk TV-produktion (SOU 1997:172) bör inte föregripas.
Utskottet konstaterar - med anledning av ett motionsförslag som avstyrks -
att Sverige genom sitt deltagande i EU verkar för att villkoren för
distribution och produktion av europeisk film och europeiska TV-program skall
förbättras.
Ett motionsförslag om att utvärdera vilka konsekvenser införandet av
mervärdesskatt på entréavgifterna till biografföreställningar har haft för
antalet biobesök avstyrks. Det ankommer på Filminstitutet att följa
utvecklingen av biljettpriset och antalet biobesök.
Fem reservationer och ett särskilt yttrande har fogats till betänkandet.
Motionerna
1997/98:Kr213 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett nytt filmavtal bör föreläggas riksdagen i sådan tid att det
kan behandlas under våren 1998,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den av tekniska orsaker nödvändiga övergången till nya
visningsformer vad gäller film inte får ske i sådan takt att vissa filmklubbar
och visningsorganisationer slås ut,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppbyggnaden av en regional struktur på filmens område,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regional filmproduktion.
1997/98:Kr268 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om EU:s medieprogram,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förhandsstöd och inte efterhandsstöd,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppdrag till Filminstitutet.
1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
66. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utvecklingsfond för svensk film,
69. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utvärdering av konsekvenserna av en mervärdesskatt på
entréavgifter till biografföreställningar.
1997/98:Kr306 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till produktion av svensk barnfilm.
Utskottet
Frågor om ett nytt filmavtal
Det statliga stödet på filmområdet uppgår år 1998 till nära 130 miljoner
kronor, varav 61,5 miljoner kronor avser stöd till svensk filmproduktion, ca
57,1 miljoner kronor filmkulturell verksamhet och 9 miljoner kronor regionala
resurscentrum för film och video. Vidare lämnas ett bidrag på drygt 2,2
miljoner kronor till Konstnärsnämndens filmstöd för produktion av kortfilm.
Genom 1993 års finansieringsavtal för Filminstitutet som träffades mellan
staten, film- och videobranscherna samt TV-företagen Sveriges Television och TV
4 stöder avtalsparterna - i varierande omfattning - filmproduktion samt vissa
andra ändamål som anges i avtalet, t.ex. utgivning och lansering av
kvalitetsfilm på video. Avtalet gäller för tiden den 1 januari 1993-31 december
1998. Riksdagen har godkänt de ekonomiska förpliktelser för staten som följer
med avtalet (prop. 1992/93:10, bet. 1992/93:KrU7, rskr. 1992/93:60). För
närmare detaljer om innehållet i 1993 års filmavtal - t.ex. då det gäller
produktionsstödets uppbyggnad - hänvisas till prop. 1992/93:10 bilaga 3 s. 54.
Regeringen har i budgetpropositionen för år 1998 sagt sig ha för avsikt att
förelägga riksdagen en proposition våren 1998 med utgångspunkt i ett nytt
filmavtal (prop. 1997/98:1 utgiftsområde 17 avsnitt 12.2).
I februari 1998 beslutade samtliga ovan nämnda parter med undantag för
videobranschen att förlänga nu gällande avtal. Det förlängda avtalet skall
gälla fr.o.m. den 1 januari 1999 t.o.m. den 31 december 1999. Om parterna inte
före den 1 februari 1999 har kommit överens om ett nytt finansieringsavtal
skall avtalet gälla t.o.m. den 31 december 2000. Vissa mindre ändringar har
gjorts i det förlängda avtalet, främst avseende videostödet, som upphör att
utgå i och med att videobranschen inte längre är avtalspart. Vidare kan nämnas
att ett tillägg gjorts i 17 § som innebär att sådana anordnare av
biografföreställningar som inte är mervärdesskatteskyldiga erhåller stöd.
Kulturdepartementet har i samband med att avtalet förlängdes i ett
pressmeddelande meddelat att en särskild utredare skall lägga fram ett underlag
till den framtida filmpolitiken. Utskottet har inhämtat att regeringen avser
att informera riksdagen om det förlängda avtalet i en skrivelse.
I fyra motionsyrkanden behandlas frågor som har samband med ett nytt
filmavtal.
I motion Kr213 (c), som väcktes i september 1997, behandlas frågan om
tidpunkten för avlämnande av en filmpolitisk proposition. Motionärerna anser
att en proposition om frågor som rör ett nytt filmavtal bör föreläggas
riksdagen i sådan tid att den kan behandlas under våren 1998 (yrkande 8). I
annat fall är - menar motionärerna - risken stor att ett vakuum uppstår i
filmproduktionen, eftersom filmproducenterna kan ha svårt att planera sin
verksamhet innan avtalet godkänts av riksdagen.
Utskottet konstaterar att förutsättningarna för att regeringen skall
överlämna en filmpolitisk proposition till riksdagen under våren 1998 ändrats,
vilket också framgår av redovisningen i inledningen till detta avsnitt. Enligt
utskottets mening bör resultatet av den aviserade filmpolitiska utredningen -
liksom regeringens ställningstagande därtill - inte föregripas. Motionsyrkandet
avstyrks.
I motion Kr268 (v) behandlas filmproduktionsstödets konstruktion enligt nu
gällande filmavtal. Motionsförslaget syftar till att efterhandsstödet, som
bygger på en films kommersiella framgång, skall upphöra. I stället bör enbart
ett förhandsstöd som bygger på kvalitetskriterier finnas (yrkande 10).
Utskottet utgår från att frågan om produktionsstödets uppbyggnad kommer att
bli föremål för översyn inom ramen för den utredning om filmpolitiken som
regeringen inom kort skall tillsätta. Motionsyrkandet avstyrks därmed.
I motion Kr306 (kd) yrkas att minst hälften av produktionsstödet skall användas
för produktion av barnfilm (yrkande 13).
Utskottet avstyrkte yrkanden liknande det nu aktuella under föregående
riksmöte. Utskottet anförde då bl.a. att det av filmavtalet framgår att
Filminstitutets styrelse skall ansvara för att tillgodose behovet av värdefull
svensk filmproduktion genom att stöd ges till såväl långfilm som kortfilm.
Styrelsen skall också beakta behovet av dokumentärfilm och film riktad till
barn och ungdom (23 § i avtalet). Avtalet innehåller emellertid inte någon
bestämmelse som anger hur stor andel av produktionsstödet som skall användas
för barnfilm. Vidare erinrade utskottet om att det ankommer på Filminstitutet
att avgöra hur resurserna skall fördelas mellan olika filmgenrer. Det är -
menade utskottet - således inte en uppgift för riksdagen att ange en
procentsiffra för hur stor andel av stödmedlen som bör gå till produktion av
barnfilm. Utskottet utgick från att regeringen i god tid innan ett nytt
filmavtal träffas skulle pröva de olika stödformerna och stödvillkoren och
föreslå de förändringar som kan behövas (bet. 1996/97:KrU1 s. 99).
Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt. Motionsyrkandet avslås.
Motionärerna bakom motion Kr268 (v) föreslår att Filminstitutet skall få i
uppdrag att i samverkan med folkbiblioteken permanenta försöken att låna ut
klassiska filmverk till allmänheten (yrkande 11).
Den försöksverksamhet med videogram på folkbibliotek som motionsyrkandet
torde avse pågick under åren 1984-1986 på ett tjugotal bibliotek i landet.
Bakom försöksverksamheten stod - förutom Filminstitutet - Bibliotekstjänst,
Sveriges Allmänna Biblioteksförening, Svenska Kommunförbundet, Sveriges
Television och Utbildningsradion. Kulturrådet bidrog med projektmedel till
enstaka bibliotek för att de skulle kunna delta i försöksverksamheten. Försöket
innebar att film på video endast fick användas internt, dvs. för visning inom
biblioteken och inom ramen för programverksamhet anordnad av biblioteken.
Numera är utlåning av film på video vanligt förekommande på landets
folkbibliotek. En kartläggning som nyligen gjorts av Filminstitutet visar t.ex.
att Bibliotekstjänst årligen säljer mer än 14 000 videokassetter till
folkbiblioteken för utlåning/uthyrning till enskilda (Film landet runt.
September 1997).
Utskottet vill tillägga att Filminstitutet i en rapport till regeringen
hösten 1997 föreslagit att - som ett komplement till videohandeln - särskilda
åtgärder bör vidtas för att stimulera folkbiblioteken till att öka innehavet av
film på video. Filminstitutet anser att det bör ankomma på institutets styrelse
att efter samråd med branschen utforma en lämplig stödordning (Underlag för
överläggningar om ett nytt filmavtal. Rapport från Svenska Filminstitutet).
Utskottet anser sig kunna förutsätta att frågan blir föremål för överväganden
av den av regeringen aviserade filmpolitiska utredningen.
Utskottet konstaterar att det inte finns någon anledning att föreslå något
riksdagens initiativ med anledning av den i motionen aktualiserade frågan.
Motionsyrkandet avstyrks.
I sammanhanget kan även nämnas att det stöd till produktion av kvalitetsfilm
på video som fördelas i enlighet med nu gällande filmavtal kommer att upphöra
fr.o.m. kommande årsskifte på grund av att videobranschen inte är avtalspart i
det förlängda filmavtalet.
Fråga om stöd till visningsorganisationer
Under föregående riksmöte behandlade utskottet ett yrkande om att stöd även
fortsättningsvis borde utgå till visning av 16-mm-film. I sammanhanget
redovisade utskottet bl.a. att 16-mm-filmen håller på att ersättas av 35-mm-
film i samband med att visningsorganisationerna och biograferna engagerat sig i
skolbiovisningar. Även video har kommit att ersätta smalfilmen på en rad olika
användningsområden. Videodistributionen har således blivit ett komplement till
filmdistributionen, medan 16-mm-filmen minskar, anförde utskottet. Vidare
konstaterade utskottet att den pågående utvecklingen innebär att utbudet av
liksom efterfrågan på 16-mm-film successivt minskar och att Filminstitutet
bl.a. mot den bakgrunden valt att prioritera 35-mm-film för visning på biograf.
Utskottet ansåg det vara naturligt att visningsverksamheten i landet förändras
i takt med att tekniken utvecklas och att Filminstitutets ställningstagande i
denna fråga syntes vara i takt med den tekniska utvecklingen. Utskottet kom
emellertid fram till att filmkulturellt stöd till verksamhet med 16-mm-film
skall kunna utgå även i fortsättningen, vilket riksdagen därefter som sin
mening gav regeringen till känna (bet. 1996/97:KrU1 s. 98, rskr. 1996/97:129).
Motionärerna bakom motion Kr213 (c) anser att de visningsorganisationer som
inte kan visa 35-mm-film inte skall missgynnas eller få sina bidrag nedskurna
(yrkande 9).
I budgetpropositionen för år 1998 redovisar regeringen att den inhämtat från
Filminstitutet att institutets stöd till filmvisning inom
visningsorganisationerna inte är öronmärkt för 16-mm-visningar resp. 35-mm-
visningar. Institutet har inte heller fattat något principiellt beslut om att
visningar av 16-mm-film inte skall vara stödberättigad verksamhet (prop.
1997/98:1 utgiftsområde 17 avsnitt 12.3).
Utskottet delar den uppfattning som ligger bakom motionen, nämligen att
visningsorganisationer som ännu inte har möjlighet att visa 35-mm-film inte
skall missgynnas vid bidragsfördelningen. Riksdagens tillkännagivande under
föregående riksmöte innebar som framgår av den i det föregående lämnade
redovisningen att Filminstitutet även i fortsättningen skall stödja visning av
16-mm-film. Enligt utskottets uppfattning är det inte motiverat att riksdagen
än en gång tar något initiativ i denna fråga. Motionsyrkandet avstyrks därför.
Regional struktur och produktion
Frågor rörande regionala resurscentrum för film och video tas upp i två
motionsyrkanden.
Ett särskilt stöd till regionala resurscentrum för film och video infördes
fr.o.m. budgetåret 1997. Stödet utgår från anslaget Filmstöd under en särskild
anslagspost. Första året uppgick detta stöd till 4,5 miljoner kronor. För
innevarande budgetår har det räknats upp med 4,5 miljoner kronor till 9
miljoner kronor (prop. 1996/97:3 och 1996/97:1 utgiftsområde 17 avsnitt 12.2,
bet. 1996/97:KrU1 s. 100, rskr. 1996/97:129, prop. 1997/98:1 utgiftsområde 17
avsnitt 12.3, bet. 1997/98:KrU1 s. 106, rskr. 1997/98:87). År 1998 erhåller 12
resurscentrum statligt stöd, jämfört med 9 resurscentrum året innan.
Enligt de regler som gäller för stödet till regionala resurscentrum för film
och video skall medlen främst användas för verksamheter på filmområdet av och
för barn och ungdom såsom videoverkstäder, skolbio eller liknande, inklusive
fortbildning av lärare och annan personal som arbetar med dessa verksamheter,
samt andra verksamheter på det filmkulturella området såsom åtgärder för att
främja spridning och visning av värdefull kvalitetsfilm. Stödet kan även
användas för s.k. plantskolor för unga filmare inom film och video. I viss
begränsad utsträckning kan stödet därutöver användas för produktion och
distribution av kort- och dokumentärfilm (ur Statsliggaren för år 1998
utgiftsområde 17 s. 233).
Vidare utgår medel från anslagsposten för filmkulturell verksamhet till lokal
filmkulturell verksamhet för barn och ungdom samt lokalt arbete med video för
barn och ungdom i den mån stödet till regionala resurscentrum för film och
video inte kan tillgodose dessa verksamheters behov.
Motionärerna bakom motion Kr213 (c) anser att utbyggnaden av regionala
resurscentrum för film och video skall syfta till att så småningom täcka hela
landet. Vidare bör - anser motionärerna - de resurser som används för lokala
videoprojekt bland barn och ungdom överföras till resurscentrumen efter hand
som den regionala strukturen byggs ut (yrkande 10).
Utskottet vill understryka att resurserna för regionala resurscentrum för
film och video, som för närvarande uppgår till 9 miljoner kronor, i
budgetpropositionen för 1998 förutskickats öka ytterligare för år 1999. Därmed
torde det finnas möjlighet att redan under nästa år fortsätta utbyggnaden av
den regionala verksamheten i linje med förslaget i den aktuella motionen. Det
bör tilläggas att regeringen i kulturpropositionen hösten 1996 uttalade att
målet på sikt bör vara att etablera regionala resurscentrum över hela landet
(prop. 1996/97:3 s. 101).
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att en uppföljning görs av de
statligt stödda regionala och lokala verksamheterna. I kulturpropositionen
uttalade regeringen att det regionala stödet skall utvärderas kontinuerligt i
treårsintervaller. En första prövning bör kunna ske i samband med
Filminstitutets anslagsframställning för år 2000 (prop. 1996/97:3 s. 101).
Utskottet utgår från att Filminstitutet i anslutning härtill även ser över
andra stödformer som t.ex. stödet till lokalt arbete med video för barn och
ungdom. Utskottet anser att det inte finns skäl att föreslå att riksdagen skall
ta något initiativ i fråga om principerna för resursanvändningen i enlighet med
vad som förordats i den aktuella motionen.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr213 (c) yrkande 10.
I samma motion, Kr213 (c), yrkas att regionala resurscentrum skall tillåtas
producera såväl långfilm som kort- och dokumentärfilm (yrkande 11).
Utskottet avstyrkte under föregående riksmöte ett yrkande liknande det nu
aktuella. Utskottet pekade på att kostnaderna för produktion av långfilm är
avsevärt högre än kostnaderna för produktion av kort- och dokumentärfilm. Om
resurscentrumen skulle använda statsbidraget för produktion av långfilm skulle
bidraget till ett resurscentrum kunna förbrukas genom satsning på ett enskilt
långfilmsprojekt. Detta skulle, menade utskottet, innebära att syftet med
bidraget - nämligen att bl.a. stödja barns och ungas skapande med rörliga
bilder - inte skulle uppnås. Utskottet ansåg därför att det var motiverat att
användningen av bidragsmedlen begränsades så som regeringen föreslagit (bet.
1996/97:KrU1 s. 101).
Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt.
Utskottet vill - liksom vid föregående riksmöte - tillägga att de regionala
resurscentrumen bör vara oförhindrade att medverka i långfilmsproduktion under
förutsättning att finansiering sker på annat sätt än genom den här aktuella
stödformen.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandet.
Fråga om inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion
Motionärerna bakom motion Kr270 (mp) föreslår att en utvecklingsfond skall
bildas för att oberoende filmare skall kunna växa i sitt skapande och för att
svensk television skall kunna öka sin kvalitetsproduktion. Fonden skulle
exempelvis kunna utformas som en riskkapitalfond. Från fonden skulle medel
kunna utgå för att stödja svensk dramaproduktion, novellfilm, dokumentärfilm,
barn- och ungdomsproduktioner etc. Medel till fonden skulle - anförs det -
kunna tas från TV 4:s koncessionsavgift. Enligt motionsförslaget bör
möjligheterna att inrätta en utvecklingsfond utredas (yrkande 66).
Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte behandlat motionsyrkanden
liknande det nu aktuella. I betänkande 1997/98:KrU11 anförde utskottet
följande.
Genom pressmeddelande den 13 november 1997 aviserade regeringen att den avser
att föreslå ett särskilt permanent stöd till SVT på 75 miljoner kronor per år
för kvalificerad programproduktion såsom dokumentärer, dramatik och program för
barn och ungdom.
En särskild utredare har på regeringens uppdrag i december 1997 avgett
betänkandet Bidrag till fri svensk TV-produktion (SOU 1997:172). I betänkandet
behandlas frågor av det slag som de nu aktuella motionsyrkandena tar upp.
Utredaren föreslår att en fond skall inrättas med ändamålet att stödja svensk
kvalitetstelevision producerad utanför de sändande bolagen. Fonden föreslås bli
finansierad helt med statliga anslag och administrerad av en ny myndighet.
Medel ur fonden skall kunna utgå som produktionsstöd eller som
underlagsbefrämjande bidrag till TV-program inom genregrupperna kortfilm och
dokumentärer. Fonden bör enligt utredaren finansieras med medel ur TV 4:s
koncessionsavgift. Minst 75 miljoner kronor bör årligen avsättas för en treårig
försöksverksamhet, som därefter bör utvärderas. Betänkandet har inte
remitterats.
Utskottet konstaterar att motionärernas förslag aktualiseras i den nämnda
utredningen och anser att riksdagen därför inte bör föregripa regeringens
överväganden om stöd till kvalificerad TV-produktion med anledning av
utredningsförslaget. Utskottet avstyrker motionsyrkandena (bet. s. 16).
Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt. Motion Kr270 (mp) yrkande 66
avstyrks.
EU:s medieprogram
För att stödja film- och TV-industrin i Europa tillkom inom Europeiska unionen
(EU) år 1991 programmet Media 95, vilket så småningom kom att kallas Media I.
Ett av syftena med programmet var att minska USA:s dominans över det europeiska
biograf- och TV-utbudet. Media I efterträddes av ett nytt program, kallat Media
II, som löper fr.o.m. år 1996 t.o.m. år 2000. Programmets budget för
femårsperioden uppgår till 310 miljoner ecu, vilket motsvarar 2,6 miljarder
svenska kronor. Media II har tre huvudmål: distribution, utveckling och
utbildning. Inom Media II utdelas inte något produktionsstöd, vilket beror på
att Europarådet sedan år 1989 driver en fond för film- och TV-produktion,
Eurimages.
TV-direktivet, vanligen kallat TV utan gränser, antogs år 1989 och innehåller
regler om europeiskt programinnehåll, karenstider för sändning av biograffilm
m.m. Direktivet tillkom för att skydda den europeiska programindustrin mot den
amerikanska dominansen. (För en utförligare beskrivning av Media II-programmet
och TV-direktivet hänvisas till skriften EU-stöd till svensk kultur. Handbok
och exempelsamling 1998. Stockholm 1997.)
Förslag om inrättande av en garantifond för stöd till audiovisuell produktion
lämnades år 1995 av EU-kommissionen. Kommissionens förslag har kritiserats och
reviderats på flera punkter. I regeringens skrivelse 1997/98:60 redovisas att
Sverige har ställt sig negativt till förslaget bl.a. mot bakgrund av att
finansieringen av bidraget från EG-budgeten inte är klar och att TV-sektorn
inte omfattas av förslaget. Förslaget har överlämnats till det brittiska
ordförandeskapet med uppdrag att särskilt analysera frågor kring distribution
av filmproduktioner (skr. s. 183).
Förslaget i motion Kr268 (v) syftar till att villkoren för den europeiska film-
och TV-produktionen skall förbättras. Det är - framhåller motionärerna -
angeläget att Sverige tillsammans med andra europeiska länder ökar spridningen
av svensk film och svenska TV-program (yrkande 8).
Utskottet konstaterar att Sverige genom sitt deltagande i EU deltar i och
verkar för att villkoren skall förbättras för distribution och produktion av
europeisk film och europeiska TV-program i enlighet med syftet bakom motion
Kr268 (v).
Det bör i sammanhanget tilläggas att utskottet noterat att det avtal inom
ramen för OECD om multilaterala investeringar (Multilateral Agreement on
Investments, MAI) som för närvarande är föremål för förhandling även berör
kultur- och mediesektorn. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning och
media inom Europaparlamentet har tidigare i år i ett yttrande till utskottet
för externa ekonomiska förbindelser framfört farhågor beträffande
konsekvenserna av tillämpningen av det multilaterala avtalet, bl.a. då det
gäller klausulen om likabehandling av utländska och inhemska företag samt
klausulen om mest gynnad nation. Likabehandling skulle i detta fall innebära
att tredje land, som har egna blomstrande audiovisuella industrier, skulle få
tillgång till EU:s och medlemsländernas stödsystem som t.ex. Media II, vilket
skulle upphäva det ursprungliga syftet med dessa program. Utskottet för kultur,
ungdomsfrågor, utbildning och media har därför understrukit att ingenting får
äventyra EU:s eller dess medlemsstaters frihet att ta initiativ för att främja
och stödja kulturell och språklig mångfald nu eller i framtiden och hävdar att
en villkorslös avreglering av kulturindustrin kommer att motverka
kulturpolitikens egentliga mål. Om grundprinciperna för det multilaterala
avtalet om investeringar, dvs. principerna om likabehandling av utländska och
inhemska företag och om mest gynnad nation, tillämpas på kultursektorn kommer
detta att direkt underminera verksamheten inom EU:s olika initiativ för
kultursektorn och den audiovisuella sektorn (Betänkande med Europaparlamentets
rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna inom ramen för
OECD om ett multilateralt avtal om investeringar, A4-0073/98).
I en interpellationsdebatt i riksdagen har kulturministern nyligen redovisat
att en majoritet av EU:s kulturministrar är överens om att kultur- och
mediesektorn behöver ett särskilt skydd eller undantag i MAI-avtalet. Inom EU-
kretsen diskuteras olika alternativ för hur kultur- och medieområdet kan
behandlas i avtalet (prot. 1997/98:88).
Utskottet utgår från att regeringen i det fortsatta förhandlingsarbetet har
som utgångspunkt att syftet med nuvarande stödprogram på kultur- och
medieområdet inom EU inte skall riskera att motverkas.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr268 (v) yrkande
8.
Konsekvenser av mervärdesskatt på biografavgifterna
Som ett led i Sveriges anpassning till EG:s mervärdesskatteregler är
biografbiljetter fr.o.m. den 1 juli 1996 belagda med 6 % mervärdesskatt, vilket
är den lägsta svenska mervärdesskattesatsen. I proposition 1995/96:191 anförde
regeringen bl.a. att den i sina beräkningar av effekterna av att införa
mervärdesskatt på entréavgifterna kommit fram till att en skattesats på 6 % är
kostnadsneutral för branschen, en bedömning som delades av filmbranschen.
Enligt regeringens bedömning torde därför införandet av mervärdesskatt inte
behöva medföra någon större förändring av biljettpriserna (prop. s. 7).
I en motion, Kr270 (mp), föreslås att en utvärdering skall göras av vilka
konsekvenser införandet av mervärdesskatt på entréavgifterna till
biografföreställningar har haft för antalet biobesök (yrkande 69).
Av den kartläggning om spridningen i hela landet av biograffilm m.m., som
Filminstitutet gjorde år 1997 och som nämnts i det föregående, framgår att
antalet biobesök sjunkit från 1990/91, då publiken uppgick till 15 702 408
personer, till 1995/96, då publiken uppgick till 15 214 883 personer (Film
landet runt).
Utskottet har från Filminstitutet inhämtat att antalet biobesök år 1996
uppgick till 15 399 830. Motsvarande siffra för år 1997 uppgår till 15 209 926,
vilket är en minskning med 1 %.
Vidare har utskottet inhämtat att det genomsnittliga biljettpriset uppgick
till
- 62 kronor i december 1995,
- 67 kronor i december 1996 och
- 65 kronor i december 1997.
Enligt Filminstitutet bör stor försiktighet iakttas vid bedömningen av
orsakerna till utvecklingen av besökssiffrorna och biljettpriserna. Institutet
anser dock att - i den mån biljettpriset ökat - detta inte beror på införandet
av mervärdesskatt utan på ökade lönekostnader och nyinvesteringar i
biograferna.
Utskottet konstaterar att mindre än två år hunnit förflyta sedan
entréavgifterna belades med mervärdesskatt. Det är därför inte möjligt att nu
avläsa någon trend eller långt mindre dra någon slutsats då det gäller
mervärdesskattens eventuella påverkan på antalet biobesök. Utskottet nöjer sig
därför med att konstatera att antalet biobesökare synes vara stabilt över
tvåårsperioden samt att de påvisade variationerna på biljettpriset kan bero på
en sådan faktor som hur många barnfilmer - med lägre biljettpriser - resp.
vuxenfilmer - med högre biljettpriser - som råkar ha haft premiär under det
gångna året. Det bör enligt utskottets uppfattning ankomma på Filminstitutet
att kontinuerligt följa utvecklingen av biljettpriset och antalet biobesök och
att rapportera eventuella förändringar till regeringen. Enligt utskottets
mening bör motionsyrkandet - med hänvisning till det anförda - inte föranleda
någon riksdagens åtgärd. Det avstyrks.
Utskottet vill i sammanhanget tillägga att - som redovisats inledningsvis i
detta betänkande - det förlängda filmavtalet innehåller en ny bestämmelse som
innebär att föreningsägda biografer, vilka saknar avdragsmöjlighet för ingående
mervärdesskatt, fr.o.m. år 1999 kommer att erhålla kompensation till följd av
de högre kostnader som de åsamkas på grund av att biografbiljetterna belagts
med mervärdesskatt (avtalet 17 §).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande tidpunkten för avlämnande av en filmpolitisk
proposition
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr213 yrkande 8,
2. beträffande filmproduktionsstödets konstruktion
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr268 yrkande 10,
res. 1 (v)
3. beträffande produktion av barnfilm
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr306 yrkande 13,
res. 2 (kd)
4. beträffande utlåning av klassiska filmverk till allmänheten
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr268 yrkande 11,
res. 3 (v)
5. beträffande stöd till visningsorganisationer
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr213 yrkande 9,
6. beträffande utbyggnaden av regionala resurscentrum för film och
video
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr213 yrkande 10,
7. beträffande långfilmsproduktion vid regionala resurscentrum
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr213 yrkande 11,
res. 4 (c)
8. beträffande inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 66,
res. 5 (mp)
9. beträffande EU:s medieprogram
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr268 yrkande 8,
10. beträffande konsekvenser av mervärdesskatt på biografavgifterna
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 69.
Stockholm den 23 april 1998
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson
(s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Monica
Widnemark (s), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Charlotta L Bjälkebring
(v), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd), Elizabeth Nyström (m), Christina
Pettersson (s), Rune Berglund (s), Eva Arvidsson (s) och Lars Hjertén (m).
Reservationer
1. Filmproduktionsstödets konstruktion (mom. 2)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Frågor om ett nytt
filmavtal som börjar med ?Utskottet utgår? och slutar med ?avstyrks därmed?
bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion Kr268 (v) ifrågasätter utskottet
konstruktionen av det nuvarande stödet till filmproduktion, som innebär att
kommersiellt framgångsrika filmer erhåller ett efterhandsstöd. Utskottet har
därför kommit fram till att den utredning om den framtida filmpolitiken som
regeringen inom kort skall tillsätta bör utgå från att produktionsstödet i
framtiden enbart skall vara ett förhandsstöd som bygger på kvalitetskriterier.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr268 (v)
yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande filmproduktionsstödets konstruktion
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr268 yrkande 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Produktion av barnfilm (mom. 3)
Fanny Rizell (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Frågor om ett nytt
filmavtal som börjar med ?Utskottet avstyrkte? och slutar med ?Motionsyrkandet
avslås? bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion Kr306 (kd) vill utskottet framhålla
vikten av att hög kvalitet upprätthålls i svensk barnfilmsproduktion. Utskottet
anser därför att den utredning om den framtida filmpolitiken som regeringen
inom kort skall tillsätta i sitt arbete skall utgå från att minst hälften av
stödet för filmproduktion skall gå till produktion av barnfilm av hög kvalitet.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr306 (kd)
yrkande 13 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande produktion av barnfilm
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr306 yrkande 13 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Utlåning av klassiska filmverk till allmänheten (mom. 4)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Frågor om ett nytt
filmavtal som börjar med ?Numera är? och slutar med ?Motionsyrkandet avstyrks?
bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna bakom motion Kr268 (v) att
det kan vara svårt att få tag på kvalitetsfilm hos de kommersiella
videouthyrarna. Därför bör - som föreslagits i en rapport från Filminstitutet
till regeringen - en särskild stödordning utformas för att stimulera
folkbiblioteken till att öka sina innehav av kvalitetsfilm och filmklassiker på
video. Den utredning om den framtida filmpolitiken som inom kort skall
tillsättas av regeringen bör få i uppdrag att lämna förslag i detta hänseende.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr268 (v)
yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande utlåning av klassiska filmverk till allmänheten
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr268 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Långfilmsproduktion vid regionala resurscentrum (mom. 7)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Regional struktur och
produktion som börjar med ?Utskottet avstyrkte? och slutar med ?avstyrks
motionsyrkandet? bort ha följande lydelse:
Utskottet har vid sina överväganden kommit fram till att det är angeläget att
professionell långfilm kan produceras även på regional nivå. Det är därför
rimligt att - som föreslås i motion Kr213 (c) - de regionala resurscentrumen
för film och video i fortsättningen får möjlighet att använda de statliga
bidragsmedlen även för långfilmsprojekt.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr213 (c)
yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande långfilmsproduktion vid regionala resurscentrum
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr213 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion (mom. 8)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Fråga om inrättande av
en utvecklingsfond för filmproduktion som börjar med ?Utskottet har? och slutar
med ?66 avstyrks? bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion Kr270 (mp) anser utskottet att det
finns starka skäl att inrätta en utvecklingsfond i syfte att stödja svensk
filmproduktion. Sedan motionen väcktes har en särskild utredare överlämnat
förslag till regeringen som ligger i linje med motionsförslaget (Bidrag till
fri svensk TV-produktion, SOU 1997:172). Regeringen bör med det snaraste
förelägga riksdagen förslag i denna fråga.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr270 (mp)
yrkande 66 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 66 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion (mom. 8)
Marianne Andersson (c) anför:
Jag erinrar om att företrädare för Centerpartiet i en kommittémotion, K310 (c),
väckt under allmänna motionstiden hösten 1997, föreslagit att regeringen
snarast skall lämna förslag till riksdagen om att inrätta en fristående fond
för att främja kvalitetsproduktion för TV (yrkandena 13 och 14). I samma motion
uttalades att kvalitetsproduktionen av TV-filmer skulle kunna finansieras med
intäkter från den ökade TV-reklamen. Motionen har behandlats i kulturutskottets
betänkande 1997/98:KrU11.
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1
Motionerna..........................................1
Utskottet...........................................2
Frågor om ett nytt filmavtal......................2
Fråga om stöd till visningsorganisationer.........4
Regional struktur och produktion..................5
Fråga om inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion7
EU:s medieprogram.................................7
Konsekvenser av mervärdesskatt på biografavgifterna9
Hemställan.......................................10
Reservationer......................................12
1. Filmproduktionsstödets konstruktion (mom. 2), (v)12
2. Produktion av barnfilm (mom. 3), (kd).........12
3. Utlåning av klassiska filmverk till allmänheten (mom. 4), (v)12
4. Långfilmsproduktion vid regionala resurscentrum (mom. 7), (c)13
5. Inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion (mom. 8), (mp)13
Särskilt yttrande..................................15
Inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion (mom. 8), (c)15