I betänkandet behandlas regeringens proposition 1997/98:86 Litteraturen och
läsandet jämte ett antal motioner, dels väckta med anledning av propositionen,
dels väckta under allmänna motionstiden hösten 1997.
Enligt regeringens förslag utvidgas det statliga stödet för utgivning av
litteratur med ett distributionsstöd. Förslaget innebär i huvudsak att de
förlag som erhåller stöd för sin utgivning skall tillhandahålla ett exemplar av
varje stödd titel för distribution till folkbibliotek och bokhandel. Varje
kommun och 100 bokhandlar föreslås få var sitt exemplar.
Regeringen föreslår också ett nytt stöd för läsfrämjande insatser bland barn
och unga samt en barnbokskatalog som riktar sig till föräldrar och till dem som
arbetar med barn och unga. Vidare föreslås att en katalog över utgivningsstödda
titlar skall ges ut i elektronisk form på Internet.
En förstärkning av kredit- och sortimentsstöden till bokhandeln föreslås.
Vidare byggs katalogdatorstödet till bokhandeln ut till ett mer omfattande IT-
stöd.
Stödet till kulturtidskrifter föreslås även omfatta ett stöd till kommunala
bibliotek för provprenumerationer på kulturtidskrifter och ett stöd till en
kulturtidskriftskatalog på Internet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag, dock med viss ändring då det
gäller stödet till kulturtidskrifter. Med anledning av ett motionsförslag anser
utskottet att stöd till inläsning av kulturtidskrifter på kassett i
fortsättningen inte skall vara förbehållet de kulturtidskrifter som går med
förlust utan att det även skall kunna lämnas till andra kulturtidskrifter om de
i övrigt uppfyller de krav som finns i bidragsförordningen och i Kulturrådets
föreskrifter för stödet.
Utskottet tillstyrker även ett motionsförslag som innebär att Kulturrådet
skall sprida kännedom om de möjligheter som finns att erhålla stöd för att
etablera arbetsplatsbibliotek.
Utskottet utgår från att det uppdrag rörande statistik på litteraturområdet
som regeringen avser att ge till Kulturrådet kommer att innebära att en
tillförlitlig och tydlig bild skall kunna ges av statens inkomster av
mervärdesskatt på detta område.
Till betänkandet har fogats tio reservationer.
Propositionen
Regeringen (Kulturdepartementet) har i proposition 1997/98:86 Litteraturen och
läsandet föreslagit att riksdagen godkänner regeringens förslag om
1. ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution av litteratur
(avsnitt 6),
2. inrättandet av ett nytt statligt stöd för läsfrämjande insatser (avsnitt
7),
3. ett utvidgat statligt stöd till bokhandeln (avsnitt 8),
4. ett utvidgat statligt stöd till kulturtidskrifter (avsnitt 9).
Motionerna
1997/98:Kr1 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag i proposition 1997/98:86 i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1997/98:Kr2 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om ett distributionsstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om läsfrämjande åtgärder,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning i syfte att visa hur mervärdesskatten på böcker kan
trappas av,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en omedelbar avveckling av mervärdesskatten på barnböcker,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om små förlag med kvalitetsinriktning,
6. att riksdagen beslutar att friskolor skall ha samma avdragsmöjligheter för
mervärdesskatt på böcker som de kommunala skolorna har.
1997/98:Kr3 av Johnny Ahlqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsplatsbibliotek.
1997/98:Kr4 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda effekterna av sänkt moms på litteratur som läsfrämjande
insats,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om läsfrämjande insatser för barn och ungdom,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd för utgivning och distribution av litteratur,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturtidskrifter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturporto.
1997/98:Kr5 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att Statens kulturråd bör få i uppdrag att inom ramen för
kulturtidskriftsstödet ge bidrag för viss utgivning av kassettversioner av
kulturtidskrifter med minst fem kassettprenumeranter oavsett om den tryckta
utgåvan av tidskriften erhåller eller ej erhåller statligt stöd.
1997/98:Kr6 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag
om kraftfullt sänkt bokmoms,
2. att riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag
till hur lokal bokhandel kan stödjas med Norge som förebild.
1997/98:Kr268 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett fungerande distributionsnät för tidskrifter.
1997/98:Kr292 av Elver Jonsson och Björn Ericson (fp, s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att främja ett allsidigt stöd till kulturtidskrifter m.m. i avsikt att främja
och stimulera mångfald och kvalitet.
Ärendets beredning
Under ärendets beredning har företrädare för Svenska Förläggareföreningen och
Sveriges Författarförbund uppvaktat utskottet om vissa förslag i propositionen.
Skrivelser i ärendet har ingetts av Synskadades Riksförbund och Östlings
bokförlag Symposion AB.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens förslag bygger i huvudsak på vad som föreslagits av Utredningen
om boken och kulturtidskriften i betänkandet Boken i tiden (SOU 1997:141).
I propositionen föreslås förstärkningar av de statliga insatserna inom
nuvarande utgivningsstöd, som byggs ut till att även omfatta
distributionsledet. De förlag som erhåller statligt stöd för sin utgivning
måste åta sig att tillhandahålla ett visst antal exemplar av varje
utgivningsstödd titel för distribution till folkbibliotek och bokhandel.
Regeringen bedömer att det nuvarande stödet för utgivning av litteratur bör
ökas med 17,8 miljoner kronor.
Vidare föreslås att ett stöd för läsfrämjande insatser skall införas. Det
innebär bl.a. att skolor, bibliotek, bokhandlar, folkrörelser,
ungdomsorganisationer, ideella föreningar m.fl. skall få möjlighet att ansöka
om bidrag till verksamheter som syftar till att främja läsning bland barn och
unga. Vidare föreslås att Kulturrådet skall få ansvar för produktion av en
barnbokskatalog över de barn- och ungdomsböcker som ges ut. Katalogen skall
tryckas samt finnas tillgänglig på Internet. Kulturrådet föreslås även få
särskilda medel för att producera en katalog på Internet över samtliga titlar
som erhåller utgivningsstöd. Regeringen bedömer att det bör anvisas 6,8
miljoner kronor för stödet för läsfrämjande insatser.
De nuvarande stöden till bokhandeln, nämligen sortimentsstödet och
kreditstödet, föreslås bli förstärkta. Vidare föreslås att det nuvarande
katalogdatorstödet till bokhandeln byggs ut och blir ett mer omfattande IT-
stöd. Regeringen bedömer att stödet till bokhandeln bör ökas men 2,5 miljoner
kronor.
Det nuvarande stödet till kulturtidskrifter föreslås i fortsättningen
innefatta ett stöd till kommunala bibliotek för provprenumerationer på
kulturtidskrifter. Vidare bör Kulturrådet tilldelas medel för att producera en
kulturtidskriftskatalog på Internet. Enligt regeringens bedömning bör stödet
till kulturtidskrifter ökas med 900 000 kronor.
Regeringen bedömer att Kulturrådet bör ges ett utvidgat uppdrag att följa
utvecklingen på litteratur- och kulturtidskriftsområdet genom att utveckla,
framställa och presentera statistik. Bidraget till Kulturrådet bör ökas med
2 miljoner kronor för uppdraget.
Förslaget från Utredningen om boken och kulturtidskriften om att ett
kulturpolitiskt undantag skall införas i konkurrenslagen (1993:20) bör enligt
regeringen bli föremål för ytterligare analys.
Fråga om avslag på propositionen
Motionärerna bakom motion Kr1 (m) yrkar avslag på propositionen. Motionärerna
anser att uppgiften att väcka intresse för böcker och stimulans till läsning
skall vila på hemmet, förskolan och skolan. Bokproduktion och bokspridning är
uppgifter som bör kunna fungera utan marknadsingripanden. Vidare förordar
motionärerna - dock utan att framföra något formellt yrkande - en låg
mervärdesskattesats på böcker och kulturtidskrifter, när det samhällsekonomiska
utrymmet så medger.
Utskottet vill inledningsvis - i likhet med motionärerna - understryka att
det ligger ett stort ansvar på hemmet, förskolan och skolan då det gäller att
väcka och stimulera intresse för böcker och läsning. En av förskolans och
skolans viktigaste uppgifter är utan tvekan att ge alla barn god läsförmåga.
De satsningar som riksdagen beslutade om med anledning av förslag i
regeringens kulturproposition och i budgetpropositionen för år 1997 syftade
till att öka tillgången på litteratur vid folk- och skolbiblioteken för barn
och unga samt till att - engångsvis för år 1997 - initiera läsfrämjande
insatser, kampanjer, litteraturläger, m.m. för barn och unga (prop. 1996/97:3
s. 52-55 och prop. 1996/97:1 utgiftsområde 17 avsnitt 6.2, bet. 1996/97:KrU1 s.
74 och s.171, rskr. 1996/97:129). Ett nytt statligt stöd för läsfrämjande
insatser föreslås i den nu aktuella propositionen.
Då det gäller motionärernas synpunkter rörande bokproduktion och bokspridning
vill utskottet anföra följande. Enligt Svenska Förläggareföreningens
beräkningar uppgick den totala konsumtionen av allmänlitteratur under år 1996
till ca 3,9 miljarder kronor exklusive moms (4,1 miljarder kronor inklusive
moms) i konsumentvärde (se närmare härom i SOU 1997:141 s. 391). Statens
satsningar på litteraturområdet uppgick samtidigt till knappt 2 % av den
totala konsumtionen. Syftet med dessa satsningar på litteraturområdet är att
stimulera och stödja en bred utgivning av kvalitetslitteratur och att värna
kulturtidskriften och bokhandeln. Trots de - i förhållande till den totala
omsättningen på marknaden - hittillsvarande relativt begränsade statliga
insatserna har, enligt utskottets bedömning, det angivna syftet uppnåtts.
Insatserna har på ett verksamt sätt bidragit till att en kulturpolitiskt
angelägen bok- och kulturtidskriftsutgivning kommit till stånd och till att ett
spritt bokhandelsnät kunnat vidmakthållas.
Statens insatser på litteraturområdet bör enligt utskottets mening i
fortsättningen ha samma inriktning som hittills. Utskottet anser också att det
är väl motiverat att - som föreslås i propositionen - bygga ut de befintliga
stöden och att satsa på läsfrämjande åtgärder. Utskottet behandlar i det
följande detaljerna i de föreliggande propositionsförslagen och anknytande
motioner.
Med hänsyn till att motionärerna i motionstexten berör frågan om
mervärdesskattesatsen för böcker vill utskottet hänvisa till att utskottet i
ett senare avsnitt i detta betänkande, nämligen avsnittet Frågor om
mervärdesskatt, kommer att behandla ett antal motionsyrkanden som syftar till
att mervärdesskatten på böcker skall sänkas eller tas bort.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet avslagsyrkandet i motion
Kr1 (m).
Stöd för utgivning och distribution av litteratur (avsnitt 6)
I propositionen föreslås ett utvidgat statligt stöd för utgivning och
distribution av litteratur. Förslaget innebär att nuvarande utgivningsstöd
skall kompletteras med ett distributionsstöd (prop. s.17-22). De förlag som
erhåller statligt stöd för sin utgivning måste - enligt förslaget - åta sig att
tillhandahålla ett visst antal exemplar av varje utgivningsstödd titel för
distribution till folkbibliotek och bokhandel. Varje kommun föreslås få ett
exemplar av varje utgivningsstödd titel. Likaledes föreslås 100 bokhandlar få
var sitt exemplar av de utgivningsstödda titlarna. Förslaget innebär att
sammanlagt 270 000 volymer fördelas gratis till kommunerna och de 100
bokhandlarna. Distributionen skall ske via Kulturrådet. Förlagen kompenseras
för distributionen inom ramen för utgivningsstödet med 50 % av
förlagsnettopriset.
Regeringen föreslår att en upplagespärr skall införas som ett villkor i stöd-
ordningen för utgivnings- och distributionsstödet. Spärren innebär att
stödbeloppet reduceras med 50 % när en bok trycks i en förstaupplaga som
innebär att boken kan beräknas gå med vinst. Det grundläggande kravet på
kvalitet är oförändrat.
Grunderna för utgivningsstödet behålls i övrigt i huvudsak oförändrade. Vissa
förändringar föreslås dock. Stödet för litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk, som för närvarande lämnas i form av ett verksamhetsbidrag till
förlag, föreslås i fortsättningen bli ett titelstöd. Vidare inrättas ett
särskilt stöd för provöversättning till svenska. En särskild stödordning
inrättas för nya medier, som t.ex. cd-rom. Slutligen föreslås även ett stöd för
litterära evenemang som t.ex. poesi- och berättarfestivaler. Regeringen bedömer
att stödet för utgivning av litteratur bör ökas med 17,8 miljoner kronor.
I två motionsyrkanden behandlas frågor som rör regeringens förslag beträffande
utgivnings- och distributionsstödet.
I motion Kr4 (v) delar motionärerna regeringens uppfattning att
utgivningsstödet behöver kompletteras med ett distributionsstöd. Biblioteken
borde emellertid erhålla betydligt fler volymer än de 200 000 som anges i
propositionen, menar motionärerna. Vidare saknar de förslag till åtgärder då
det gäller spridning av nordisk litteratur och stöd till en nordisk bokkatalog.
Slutligen, menar motionärerna, bör regeringens förslag ställas mot effekten av
en eventuellt sänkt mervärdesskatt (yrkande 3).
Motionärerna bakom motion Kr2 (kd) anser att regeringens förslag till
utvidgning av utgivnings- och distributionsstödet bör avslås av riksdagen.
Enligt motionärerna bör biblioteken själva ta ansvar för hur de vill bygga ut
sina bokbestånd. Vidare bör staten inte styra vilka böcker bokhandeln skall
saluföra. Stödet är inte konkurrensneutralt, anför motionärerna (yrkande 1).
Medlen bör i stället användas för läsfrämjande insatser (yrkande 2). Denna
senare fråga behandlar utskottet i ett följande avsnitt.
I likhet med regeringen anser utskottet att det är angeläget att de
utgivningsstödda titlarna når ut till allmänheten. Bokutredningen har i sitt
betänkande visat att det finns brister i detta hänseende. Spridningen av de
utgivningsstödda titlarna bygger på förlagens möjligheter att sälja böckerna i
olika kanaler, till bokhandeln, bokklubbarna, varuhusen eller på annat sätt.
Utredningen har visat att det är mycket svårt i synnerhet för de små förlagen
att distribuera sina ibland smala titlar och att många bibliotek inte köper dem
(SOU 1997:141 s. 277).
Enligt utskottets uppfattning finns det inte anledning att - som föreslås i
motion Kr4 (v) - utöka det antal volymer, ca 200 000, som är avsedda för
folkbiblioteken. Utskottet utgår från att distributionsstödet - efter att det
har varit i kraft en tid - kommer att utvärderas och att regeringen, om den
finner det nödvändigt, kommer att föreslå riksdagen eventuella ändringar av
stödvillkoren.
Utskottet är inte berett att, som föreslås i samma motion, Kr4 (v), förorda
att övriga nordiska länders bokutgivning skall omfattas av det svenska
distributionsstödet. Utskottet erinrar i sammanhanget om att det inom ramen för
det nordiska samarbetet finns en stödordning för att främja en ökad utgivning
av värdefull nordisk litteratur i översättning i andra nordiska länder. En
särskild stödordning för att främja nordiskt samarbete på folkbiblioteksområdet
finns också.
Utskottet är inte heller berett att - som motionärerna bakom motion Kr4 (v)
föreslår - ta initiativ till en jämförelse mellan regeringens här aktuella
förslag och de effekter som kan förväntas om mervärdesskatten på böcker skulle
sänkas. Utskottet kommer längre fram i detta betänkande att behandla
motionsförslag om sänkt mervärdesskatt.
Utskottet anser vidare att det inte finns någon anledning att, som
motionärerna bakom motion Kr2 (kd), befara en inskränkning i folkbibliotekens
ansvar då det gäller uppbyggnaden av boksamlingarna. Som framgår av
propositionen bör utgångspunkten för förslaget vara att länsbiblioteken i
samarbete med kommunbiblioteken fritt skall få disponera och fördela titlarna
(prop. s. 19). Kommunerna torde således själva få avgöra på vilket av kommunens
folkbibliotek som titlarna skall placeras och hur biblioteken skall använda
titlarna i sin verksamhet.
Då det gäller distributionen av de utgivningsstödda titlarna till bokhandeln
- en fråga som också berörs i motion Kr2 (kd) - erinrar utskottet om att
utgivningsstödet är ett efterhandsstöd. Det innebär att böckerna inte längre är
nyutgivna då de levereras till bokhandeln. Med tanke på att efterfrågan i
bokhandeln i allmänhet är störst när böckerna är nya torde regeringens förslag
inte innebära någon risk för konkurrenssnedvridning eller styrning att tala om
för bokhandelns del. Genom propositionsförslaget kan böckerna få ett längre liv
i bokhandeln än vad som nu är fallet, något som utskottet anser vara mycket
angeläget.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och
avstyrker motionerna Kr2 (kd) yrkande 1 och Kr4 (v) yrkande 3.
AB Seelig & Co är både distributör och grossist inom bokbranschen. Ett stort
antal förlag anlitar Seelig som distributör och har sina böcker i deposition
hos företaget (Bokdepån). Seelig har också ett eget grossistlager (Boklagret).
Vidare har Seelig ett bokinformationssystem, som innebär att alla titlar som
lagerförs automatiskt kommer in i Seeligs katalogregister. På så sätt har
användarna - bokhandeln, biblioteken, skolorna m.fl. - möjlighet att få
bibliografisk information om de lagerförda titlarna, dvs. de titlar som
distribueras från Bokdepån eller Boklagret. Även titlar som inte lagerförs utan
som beställs direkt från förlagen, s.k. supplementtitlar, erbjuds plats i
katalogregistret. Bokförlagen betalar vissa avgifter till Seelig, beroende på
vilka tjänster som de vill ha.
I en motion, Kr2 (kd), behandlas frågan om behovet av stöd till små förlag med
kvalitetsinriktning så att de kan presentera sina titlar i Seeligs
katalogdatabas. Regeringen bör - menar motionärerna - undersöka hur stort
behovet är av ett sådant stöd och därefter återkomma till riksdagen med förslag
(yrkande 5).
Utskottet delar den uppfattning som ligger till grund för motionsförslaget,
nämligen att det är angeläget att små förlag med kvalitetsinriktning stöds. Det
utgivnings- och distributionsstöd som redovisats i det föregående torde i hög
grad också komma den i motionen åsyftade kvalitetsutgivningen från de små
förlagen till godo. Utskottet är inte berett att därutöver ta initiativ till
någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsförslaget. Yrkandet avstyrks
därför.
Stöd för läsfrämjande åtgärder (avsnitt 7)
I propositionen (s. 23-25) föreslås att ett nytt statligt stöd för läsfrämjande
insatser skall inrättas.
Ett stöd för läsfrämjande verksamhet liknande det som på försök prövades
under år 1997 föreslås nu få en permanent form. Särskilda medel bör för
ändamålet finnas tillgängliga för Kulturrådet. Förskolor, skolor, bibliotek,
bokhandlar, folkrörelser, föräldraföreningar, folkbildningsförbund,
ungdomsorganisationer, invandrarorganisationer m.fl. ideella föreningar kommer
därmed att få möjlighet att ansöka om bidrag till verksamheter som syftar till
att främja läsning bland barn och unga.
Regeringen anser att en barnbokskatalog utgör ett viktigt led i arbetet med
att sprida kännedom om de barn- och ungdomsböcker som ges ut. Därför bör
särskilda statliga medel anvisas för produktion och distribution av en
barnbokskatalog som vänder sig till både föräldrar och till dem som arbetar med
barn och unga. Den sakkunskap som finns hos Kulturrådet bör utnyttjas för
produktion och urval. Katalogen, som skall ges ut i tryckt form och finnas
tillgänglig på Internet, är avsedd att vara en handledning och locka till
läsning. Den bör få största möjliga spridning till bibliotek, bokhandlar,
förskolor, skolor, lärar- och bibliotekarieutbildningar, studieförbund m.fl.
Kulturrådet bör även få särskilda medel för att producera en katalog på
Internet över samtliga titlar, ca 700, som erhåller statligt utgivningsstöd.
Katalogen bör vara attraktiv och stimulerande och innehålla korta uppgifter om
författare, översättare m.m. Därmed kan en bred presentation göras av denna
kvalitetslitteratur till bokhandel, bibliotek och press.
Regeringen bedömer att det bör anvisas 6,8 miljoner kronor för stödet för
läsfrämjande insatser.
Motionärerna bakom motion Kr2 (kd) anser att de medel som regeringen avsett för
ett distributionsstöd i stället bör satsas på läsfrämjande insatser.
Föräldrarna och hemmet spelar den allra viktigaste rollen för att väcka barns
läsintresse. Motionärerna önskar därför att en riksomfattande kampanj som
vänder sig direkt till föräldrarna skall initieras. Vidare bör speciella
insatser göras för att nå barn med lässvårigheter (yrkande 2).
Utskottet vill inledningsvis understryka att regeringens förslag till
läsfrämjande åtgärder är en välkommen markering av läsningens och litteraturens
betydelse för såväl barn som vuxna. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av
de förslag som rör barns förhållande till litteraturen. Det är enligt
utskottets uppfattning ytterst angeläget att barn lär sig att umgås med böcker
och litteratur och att goda läsvanor grundläggs tidigt. Det är också av största
betydelse att barn på ett tidigt stadium får uppleva den glädje som det innebär
att få lyssna till högläsning och den tillfredsställelse som det innebär att på
egen hand ha läst en hel bok. Det är viktigt att barn inser att läsning är
något lustbetonat och att förmågan att läsa också öppnar vägen till kunskap och
självkännedom och bidrar till att utveckla den språkliga förmågan.
Vad utskottet anfört kan synas vara självklarheter. Men signaler finns om att
läsandet minskar bland de yngre barnen. Försäljningen av barn- och
ungdomsböcker gick ner under åren 1990-1994. Det råder också hård konkurrens
från andra medier om barnens tid. De satsningar på läsfrämjande åtgärder som
föreslås i propositionen är därför glädjande.
Då det gäller förslaget i motion Kr2 (kd) vill utskottet erinra om att
utskottet i det föregående tillstyrkt regeringens förslag till ett
distributionsstöd. Utskottet är således inte berett att tillstyrka en sådan
omfördelning av resurserna mellan stödändamålen, som föreslås i motion Kr2
(kd). Vidare utgår utskottet från att det inom ramen för det av regeringen
föreslagna stödet till läsfrämjande insatser kommer att - som motionärerna
föreslår - finnas stora möjligheter att rikta särskilda insatser mot de barn
som har lässvårigheter. Likaledes bör det inom ramen för stödet vara möjligt
att initiera kampanjer och andra läsfrämjande åtgärder som berörts i det
föregående.
Utskottet vill tillägga att utskottet har noterat att regeringen anser att
Kulturrådet i sitt arbete med barnbokskatalogen bör kunna utnyttja den
sakkunskap som finns hos Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet och andra för
att ge katalogen ett så professionellt innehåll och en så tilltalande
utformning som möjligt (prop. s. 25). Utskottet vill i sammanhanget understryka
vikten av att Kulturrådet aktivt verkar för att katalogen uppmärksammas av
bibliotekarier, bokhandlare, lärare, folkbildare m.fl. Det bör t.ex. vara
möjligt för rådet att i samarbete med de nämnda grupperna åstadkomma olika
aktiviteter för att uppnå syftet med katalogen, nämligen att locka barn att
läsa.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag
och avstyrker motion Kr2 (kd) yrkande 2.
Stöd till bokhandeln (avsnitt 8)
I propositionen föreslås ett utvidgat statligt stöd till bokhandeln (prop. s.
26-27). Sortimentsstödet och kreditstödet föreslås bli förstärkta. Enligt
regeringen är det en viktig förutsättning för den mindre bokhandelns överlevnad
att den utnyttjar den nya tekniken och de funktioner som informationstekniken
ger möjligheter till. Vissa bokhandlar har i dag inte möjlighet att inom ramen
för sin verksamhet klara utökade ekonomiska åtaganden. Därför bör - menar
regeringen - det nuvarande katalogdatorstödet byggas ut och förändras till ett
mer omfattande IT-stöd. Det nya stödet innebär att den mindre bokhandeln får
möjlighet att söka bidrag till kostnader för investering i dator, abonnemang
och programvaror. Regeringen bedömer att stödet till bokhandeln bör ökas med
2,5 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
I en motion, Kr6 (mp), föreslås att regeringen skall lägga fram förslag till
riksdagen om hur den lokala bokhandeln skall kunna stödjas med Norge som
förebild (yrkande 2). Motionärerna framhåller att många kommuner i Sverige har
minskat sina inköp i bokhandeln till förmån för direktinköp från förlag eller
inköp via en läromedelscentral. I Norge måste kommunerna köpa läromedel genom
sin lokala bokhandel, anförs det. Vidare - påpekar motionärerna - har Norge
inte någon bokmoms.
Utskottet erinrar om den grundlagsfästa principen om kommunal självstyrelse
och om att kommunernas befogenheter regleras av kommunallagen (1991:900), lagen
om offentlig upphandling (1992:1528) och konkurrenslagen (1993:20). Utskottet
är inte berett att i strid med de grundläggande principerna i de nämnda lagarna
förorda lagändringar i syfte att styra kommunernas läromedelsinköp. Utskottet
vill emellertid framhålla följande. Lagen om offentlig upphandling ger ett
utrymme för kommunerna att även ta hänsyn till andra faktorer än priset (se 1
kap. 22 §). Självfallet är det viktigt att kommunerna, då de tar fram
upphandlingsunderlag, överväger behovet och önskvärdheten av bl.a. kvalificerad
service och lagerhållning. Om sådana krav ställs, har den lokala bokhandeln i
många fall goda möjligheter att hävda sig vid avgörandet av
upphandlingsärendet.
Utskottet, som i det följande behandlar frågor om mervärdesskatt, anser att
det inte heller i övrigt finns skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med
anledning av motionen. Effekterna av förstärkningarna och utvidgningen av
bokhandelsstödet bör inte föregripas. Motionsyrkandet avstyrks således.
Stöd till kulturtidskrifter (avsnitt 9)
I propositionen föreslås ett utvidgat statligt stöd till kulturtidskrifter
(prop. s. 28-31). Kulturtidskriftsstödet, som administreras av Kulturrådet,
lämnas i form av produktionsstöd och utvecklingsstöd. Regeringen avser att ge
Kulturrådet utökade möjligheter att omfördela medlen mellan de två
stödformerna.
Med hänvisning till sitt ansvar för s.k. utsatta grupper ger Kulturrådet i
dag stöd till utgivning av ett 20-tal kulturtidskrifter på kassett. De
tidskrifter som har kommit i fråga är sådana som erhållit kulturtidskriftsstöd
till sin tryckta utgåva och som kunnat visa att de har minst fem
kassettprenumeranter. För människor med lässvårigheter är kassettutgivningen av
största vikt. Regeringen anser att Kulturrådet även i fortsättningen inom ramen
för kulturtidskriftsstödet bör bidra till viss utgivning av kassettversioner av
tidskrifter som erhåller kulturtidskriftsstöd. Det bör - anförs det - ankomma
på regeringen att utforma närmare föreskrifter för utgivningen.
Mot bakgrund av att många kulturtidskrifter under senare år har vidkänts ett
stort prenumerationsbortfall föreslår regeringen att det inom ramen för det
statliga kulturtidskriftsstödet skall inrättas ett statligt prenumerationsstöd,
som syftar till att kommunala bibliotek årligen skall erbjudas att teckna en
provprenumeration på fem av de kulturtidskrifter som erhållit statligt
tidskriftsstöd och som biblioteken tidigare inte prenumererat på.
Kulturrådet bör tilldelas särskilda medel för att producera en
kulturtidskriftskatalog på Internet. I detta arbete skall bl.a. ingå att svara
för underhåll och utveckling av katalogen. De tidskrifter som erhåller statliga
bidrag bör obligatoriskt ingå i katalogen.
Regeringen beräknar att stödet till kulturtidskrifter bör förstärkas med
900 000 kronor.
I motion Kr5 (fp) behandlas en fråga som rör principerna för stödet.
Motionärerna erinrar om att produktionsstödet till kulturtidskrifter är ett
förlustbidrag. En konsekvens härav är att de som önskar en kassettversion av en
tidskrift endast får tillgång till tidskrifter som går med förlust, såvida inte
kassettutgivningen bekostas av utgivaren eller någon annan än staten. Denna
regel kan begränsa möjligheten för synskadade och andra läsare som är beroende
av kassettversionen att få del av kulturtidskriftsutbudet, menar motionärerna.
Stöd bör därför utgå för viss utgivning av kassettversioner av
kulturtidskrifter med minst fem prenumeranter, oavsett om den tryckta utgåvan
erhåller stöd eller inte.
Motionärerna bakom motion Kr4 (v) anser att regeringens förslag, då det
gäller stöd för provprenumerationer till biblioteken och stöd till en
kulturtidskriftskatalog på Internet, är bra men att förslagen borde ha ställts
mot effekterna av sänkt mervärdesskatt på kulturtidskrifter (yrkande 4).
Utskottet vill med anledning av förslaget i motion Kr5 (fp) anföra följande.
Enligt utskottets uppfattning finns det anledning att göra viss ändring av
principerna för bidragsgivningen till kassettversionen av kulturtidskrifterna.
Utskottet har vid sina överväganden i likhet med motionärerna bakom motion Kr5
(fp) konstaterat att utgångspunkten för kulturtidskriftsstödet - och därmed
också för stödet till utgivning av kassettversionen - är att tidskriften går
med förlust. Utskottet accepterar denna utgångspunkt då det gäller stöd för den
tryckta upplagan. Då det gäller stödet för kassettversionen bör emellertid
utgångspunkten vara en annan. Bidraget för kassettversionen bör - bl.a. mot
bakgrund av de läshandikappades behov - i fortsättningen även kunna utgå till
kulturtidskrifter som går med vinst och således inte erhåller statligt stöd
till den tryckta upplagan. I övrigt bör de uppfylla de krav som finns i
bidragsförordningen och i Kulturrådets föreskrifter för stödet. Kravet på minst
fem prenumeranter bör gälla även i fortsättningen.
Utskottet är - då det gäller förslaget i motion Kr4 (v) - inte berett att ta
initiativ till en jämförelse mellan regeringens här aktuella förslag om
kulturtidskriftsstödet och de effekter som kan förväntas om mervärdesskatten på
kulturtidskrifter skulle sänkas. Utskottet kommer - som nämnts i det föregående
- längre fram i detta betänkande att behandla motionsförslag om sänkt
mervärdesskatt.
Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot regeringens förslag.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr5 (fp),
med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion Kr4 (v) yrkande 4
som sin mening ge regeringen till känna.
Motionärerna bakom motion Kr268 (v) framhåller att kulturtidskrifterna har
svårigheter att nå ut till läsarna. Upplagorna är små och de samlade intäkterna
för försäljning uppväger inte de kostnader som finns för att producera och
distribuera tidskrifterna. Ett fungerande distributionsnät för
kulturtidskrifter behöver därför byggas upp (yrkande 5).
Syftet med det statliga kulturtidskriftsstödet är att garantera en värdefull
mångfald i kulturtidskriftsutbudet. Som redovisats i det föregående syftar
några av förslagen i propositionen till att förbättra informationen om
kulturtidskrifterna. Genom att folkbiblioteken ges möjlighet att
gratisprenumerera på tidskrifter kan de lånas och läsas av presumtiva
prenumeranter. Den omständigheten att tidskriftskatalogen i fortsättningen
kommer att ges ut på Internet kan komma att innebära att en ny och betydligt
större publik nås av information om kulturtidskrifterna än vad som hittills
varit möjligt med den tryckta katalogen. Utskottet konstaterar att här nämnda
åtgärder kan innebära att efterfrågan på kulturtidskrifterna ökar. Därmed torde
även tidskrifternas intäkter på sikt förbättras. Enligt utskottets uppfattning
bör effekterna av de föreslagna åtgärderna först utvärderas innan det finns
anledning att överväga behovet av andra stödåtgärder. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
I en motion behandlas frågan om Kulturrådets handläggning av
kulturtidskriftsstödet.
Motionärerna bakom motion Kr292 (fp, s) anför att begränsad tillgång på medel
och - ibland - svårighet att hävda optimal rättvisa gör att en del tidskrifter
inte erhåller något tidskriftsstöd. Motionärerna anser att det finns anledning
för riksdagen att påpeka vikten av att långtgående rättvisa eftersträvas vid
fördelningen av statliga medel. Kulturtidskriftsstödet bör vara ett allsidigt
stöd som syftar till att främja och stimulera kvalitet.
Under föregående riksmöte avstyrkte utskottet ett snarlikt motionsyrkande.
Utskottet hänvisade då till att Kulturrådets tillämpningsföreskrifter till
stödförordningen anger att stödet syftar till en bred utgivning av kvalitativt
högtstående tidskrifter av betydelse för den kulturella, sociala och ekonomiska
debatten eller med väsentlig analys och presentation inom de skilda
konstarternas områden. Vidare skall stödet främja hög kvalitet och mångsidigt
utbud av åsikter och behandlade ämnen (Kulturrådets författningssamling 1994:2,
numera ersatt av 1997:12 innehållande motsvarande regler på här aktuellt
område). Utskottet framhöll att det ankommer på Kulturrådet att göra
avvägningar utifrån angivna stödkriterier och inom ramen för stödet.
Självfallet är det alltid en grannlaga uppgift att fördela stöd på ett rättvist
sätt. Kulturrådet har att i sin stödhantering iaktta allmänna
förvaltningsrättsliga principer, anförde utskottet (bet. 1996/97:KrU1 s. 69).
Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt. Motion Kr292 (fp, s) avstyrks.
Förbättrad statistik på litteratur- och tidskriftsområdet
(avsnitt 10)
Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande
bedömning.
Kulturrådet bör ges ett utvidgat uppdrag att följa utvecklingen på
litteratur- och kulturtidskriftsområdet genom att utveckla, framställa och
presentera statistik (prop. s. 32-33). Statistiken bör omfatta handeln med
böcker i vid bemärkelse, dvs. bokutgivning, tidskriftsutgivning, bokprisindex,
hushållens läsvanor och inköp av böcker samt fördjupad biblioteksstatistik,
liksom en redovisning av bokhandelns situation vad gäller sortiment och
lönsamhet. Hit hör också statistik över strukturen för bokförlag, bokhandel och
bokklubbar, liksom bokförlagens försäljning i olika kanaler. Bidraget till
Kulturrådet bör ökas med 2 miljoner kronor för det utvidgade uppdraget.
Utskottet har under beredningen av regeringens proposition konstaterat att
det råder osäkerhet om storleken på statens inkomster av mervärdesskatten på
böcker och kulturtidskrifter. Utskottet utgår från att det uppdrag som
regeringen avser att ge till Kulturrådet bl.a. kommer att innebära att
statistiken för den totala försäljningen av böcker och kulturtidskrifter blir
tillförlitlig och att en tydlig bild därmed kan ges av statens inkomster av
mervärdesskatt på detta område.
Ett kulturpolitiskt undantag i konkurrenslagen (avsnitt 11)
Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande
bedömning.
Utredningen om boken och kulturtidskriften har föreslagit att en bestämmelse
skall införas i konkurrenslagen (1993:20) som undantar avtal mellan företag,
som tillgodoser viktiga kulturella ändamål och som främjar tillkomst,
distribution och försäljning av böcker från förbudet mot konkurrensbegränsande
samarbete mellan företag.
Enligt regeringens bedömning bör frågan bli föremål för fortsatt analys.
Frågor om mervärdesskatt
Förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker har tagits upp i fem motionsyrkanden.
I motion Kr4 (v) anförs att det finns skäl att utreda vilka läsfrämjande
effekter som sänkt mervärdesskatt på böcker skulle få. En skattereduktion
skulle antingen kunna göras stegvis ner till 6 % eller också skulle skatten på
en viss kategori litteratur som t.ex. barn- och ungdomslitteratur kunna sänkas
till 6 % (yrkande 1). I samma motion anförs att den bästa läsfrämjande insatsen
för barn och ungdom skulle vara att sänka skatten och därmed priset på böcker
(yrkande 2).
Motionärerna bakom motion Kr2 (kd) anser att frågan om sänkt mervärdesskatt
på böcker skall utredas i syfte att införa en avtrappning av skatten (yrkande
3). I samma motion krävs - som ett första steg - att mervärdesskatten på
barnböcker avskaffas redan nu (yrkande 4).
Motionärerna bakom motion Kr6 (mp) anser att en kraftigt sänkt mervärdesskatt
på böcker skulle gynna bokläsandet. Regeringen bör - yrkas det - återkomma till
riksdagen med förslag i detta hänseende (yrkande 1).
Motionsyrkanden liknande de nu aktuella har tidigare under våren 1998
avstyrkts av skatteutskottet, som framhållit att det inte finns något
statsfinansiellt utrymme för att sänka momsen på böcker och tidskrifter till
någon av de lägre skattesatser som tillämpas i Sverige. Att sänka momsen på
bara vissa böcker skulle dessutom - menade skatteutskottet - skapa praktiska
problem och gränsdragningssvårigheter (bet. 1997/98:SkU17).
Kulturutskottet intar samma ståndpunkt som skatteutskottet. Motionsyrkandena
avstyrks.
I motion Kr2 (kd) hävdas att kommunala skolor har möjlighet att göra avdrag för
ingående mervärdesskatt på läromedel, en rätt som de fristående skolorna
saknar. Förslaget i motionen syftar till att också de fristående skolorna skall
ha sådan avdragsrätt (yrkande 6).
Enligt mervärdesskattelagen (1994:200) föreligger det inte någon skatteplikt
för den verksamhet som bedrivs vid kommunala skolor och av andra av det
allmänna erkända utbildningsanordnare (3 kap. 8 §). De har som en följd härav
inte heller någon rätt att dra av ingående mervärdesskatt.
Olika system för konkurrenskorrigering avseende kommunernas och landstingens
kostnader för ingående mervärdesskatt har förekommit sedan skattereformen
genomfördes år 1991. Fr.o.m. år 1996 bygger systemet på kommunal
självfinansiering. Kommuner och landsting gör inbetalningar till de för
ändamålet hos Riksgäldskontoret inrättade mervärdesskattekontona, ett för
kommunernas räkning och ett för landstingens räkning. Kommunerna och
landstingen har, efter ansökan, rätt till ersättning från kontona för ingående
mervärdesskatt som inte dragits av enligt mervärdesskattelagen. Bestämmelse
härom finns i 5 § lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och
landsting. (Se även redovisning i prop. 1995/96:64 s. 52 f.) Eftersom systemet
för konkurrenskorrigering finansieras av kommunerna, innebär det inte någon
skatteförmån för dem.
Kommunerna finansierar skolväsendet. Regeringen har i proposition 1995/96:200
förutsatt att kommunerna beaktar att den fristående skolan har vissa högre
kostnader till följd av skillnaden i huvudmannaskap, t.ex. när det gäller
mervärdesskatt.
En kommitté har tillsatts för att följa utvecklingen av kommunernas
bidragsgivning till fristående grundskolor under läsåren 1997/98 och 1998/99.
Enligt sina direktiv skall kommittén kartlägga och analysera olika kommuners
resursfördelningssystem och belysa effekterna av tillämpningen, såväl för
fristående skolor som för kommunerna. Kommittén skall slutredovisa sitt uppdrag
senast den 1 oktober 1999 (dir. 1997:55).
Då det gäller motionsyrkandet vill utskottet anföra följande.
Skatteutskottet, som under föregående riksmöte behandlade ett motionsyrkande
liknande det nu aktuella, fann att något riksdagens uttalande inte var påkallat
(bet. 1996/97:SkU6 s. 32). Kulturutskottet utgår vid sin bedömning från att
kommittén för uppföljning av resursfördelning till fristående grundskolor i
sitt arbete även analyserar i vad mån kommunerna i sin bidragsgivning beaktar
friskolornas högre kostnader, t.ex. då det gäller mervärdesskatt.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr2 (kd) yrkande
6.
Behov av information om bidragen till arbetsplatsbibliotek
Förslaget i motion Kr3 (s) syftar till att Kulturrådet skall sprida information
om de stödformer som finns hos Kulturrådet för etablerande av
arbetsplatsbibliotek.
I motionen konstateras att intresset för arbetsplatsbibliotek inte är
särskilt stort och att flera arbetsplatsbibliotek har lagts ner. En av
anledningarna är - menar motionären - att flera anslagsändamål förts samman
under ett gemensamt anslag i statsbudgeten, nämligen Kulturrådets anslag för
utvecklingsändamål och att många kommuner därför inte längre känner till
möjligheten att ansöka om bidrag till arbetsplatsbibliotek från anslaget.
Arbetsplatsbibliotek nämns inte heller i anslutning till anslagsposten för
Kultur i arbetslivet. Enligt motionären är arbetsplatsbiblioteken viktiga i det
läsfrämjande arbetet för barn, ungdom och vuxna.
Enligt förordningen (1996:1608) om statsbidrag till folkbibliotek får
statsbidrag lämnas till kostnader för etablering av arbetsplatsbibliotek. Medel
för ändamålet utgår från anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (utgiftsområde 17).
Bidrag fördelas engångsvis till projekt av utvecklingskaraktär.
Av den promemoria med information om statsbidrag till folkbibliotek som
Kulturrådet sänt ut till kommunerna framgick tidigare att medel kan sökas för
etablering av arbetsplatsbibliotek. Någon sådan upplysning finns inte i de
anvisningar som gäller för år 1998.
Utskottet delar den uppfattning som ligger till grund för motionen, nämligen
att arbetsplatsbiblioteken spelar en viktig roll för att öka läsintresset både
bland arbetstagarna och indirekt deras barn och för att skapa närhet till
böckerna. Det är därför angeläget att kommunerna får kännedom om den möjlighet
som finns att erhålla stöd från Kulturrådets medel för utveckling av
folkbiblioteksverksamheten. Ett tillvägagångssätt vore att Kulturrådet även i
fortsättningen presenterar denna stödmöjlighet i informationen till kommunerna.
Även andra möjligheter att sprida kännedom om stödet bör kunna övervägas, t.ex.
på Kulturrådets hemsida och i den utåtriktade verksamhet som bedrivs av rådet.
På samma sätt bör de möjligheter lyftas fram som finns för organisationer,
främst studieförbund och fackförbund, och andra bidragsberättigade att inom
ramen för Kultur i arbetslivet erhålla projektmedel för arbetsplatsbibliotek.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr3 (s) som sin
mening ge regeringen till känna.
Kulturporto
Motionärerna bakom motion Kr4 (v) framhåller att ett av kulturtidskrifternas
problem är att postbefordran tar en allt större del av deras budget. Staten bör
därför förhandla fram ett lågt kulturporto som bör omfatta distributionen av
tidskrifter och föreningspost (yrkande 5).
I propositionen redovisas att regeringen i proposition 1997/98:127 Statens
ansvar på postområdet föreslagit att den nuvarande prisregleringen av
posttjänster skall reformeras i grunden, eftersom den inte återspeglar
postlagens krav på enhetliga och rimliga priser för alla. Det bör finnas
möjligheter för staten att ingripa om prissättningen är orimligt hög. Därför
föreslås ett bemyndigande för regeringen att föreskriva att priser för tjänster
som ingår i postverksamheten inte får överstiga vissa nivåer. Det föreslagna
bemyndigandet ger möjlighet att vid behov reglera prissättningen för t.ex.
befordran av vissa tidningar och tidskrifter (prop. s. 7).
Propositionen om statens ansvar på postområdet kommer att senare under våren
behandlas i trafikutskottet. Kulturutskottet anser att trafikutskottets
beredning av frågan inte bör föregripas. Motionsyrkandet avstyrks således.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande fråga om avslag på propositionen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr1,
res. 1 (m)
2. beträffande ett utvidgat statligt stöd för utgivning och
distribution av litteratur
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Kr2 yrkande 1 och 1997/98:Kr4
yrkande 3 godkänner regeringens förslag,
res. 2 (v)
res. 3 (kd)
3. beträffande stöd till små förlag med kvalitetsinriktning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr2 yrkande 5,
4. beträffande inrättandet av ett nytt statligt stöd för läsfrämjande
insatser
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Kr2 yrkande 2 godkänner regeringens
förslag,
res. 4 (kd) - villk. 3
5. beträffande ett utvidgat statligt stöd till bokhandeln
att riksdagen godkänner regeringens förslag,
6. beträffande förslag om hur den lokala bokhandeln skall kunna
stödjas
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr6 yrkande 2,
res. 5 (mp)
7. beträffande ett utvidgat statligt stöd till kulturtidskrifter
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr5, med anledning av regeringens
förslag och med avslag på motion 1997/98:Kr4 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. beträffande distributionsnät för kulturtidskrifter
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr268 yrkande 5,
res. 6 (v)
9. beträffande Kulturrådets handläggning av kulturtidskriftsstödet
att riksdagen avslår motion 1997/98:292,
10. beträffande förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr2 yrkandena 3 och 4, 1997/98:Kr4
yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Kr6 yrkande 1,
res. 7 (v)
res. 8 (mp)
res. 9 (kd)
11. beträffande fristående skolors avdragsrätt
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr2 yrkande 6,
12. beträffande information om bidragen till arbetsplatsbibliotek
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
13. beträffande kulturporto
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr4 yrkande 5.
res. 10 (v)
Stockholm den 29 april 1998
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit
Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s),
Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Jan Backman (m), Carl-Johan
Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Ewa Larsson (mp),
Fanny Rizell (kd), Lena Klevenås (s), Lars Lilja (s) och Elizabeth Nyström (m).
Reservationer
1. Fråga om avslag på propositionen (mom. 1)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)
anser
dels att utskottets yttrande under rubriken Fråga om avslag på propositionen
som börjar med ?De satsningar? och slutar med ?motion Kr1 (m)? bort ha följande
lydelse:
Utskottet har vid sina överväganden funnit avgörande skäl som talar mot att
förslagen i propositionen skall genomföras.
Utskottet vänder sig bl.a. mot förslaget att införa ett distributionsstöd för
de redan tidigare utgivningsstödda titlarna. Ett genomförande av förslaget
skulle innebära att böckernas aktualitet skulle ha gått förlorad då de
slutligen - förhållandevis lång tid efter sin utgivning - levereras till
bibliotek och bokhandel. Av samma skäl ifrågasätter utskottet förslaget att
införa en katalog över de litteraturstödda titlarna. Vidare konstaterar
utskottet att ett genomförande av distributionsstödet skulle medföra
kostnadsökningar för biblioteken och risk för godtycke vid urvalet av de 100
bokhandlar som skulle få del av stödet.
Enligt utskottets uppfattning finns det inte något skäl för riksdagen att
anvisa särskilda medel för att producera en katalog över kulturtidskrifter på
Internet. Aktörer på marknaden torde kunna lösa denna uppgift utan statlig
inblandning under förutsättning att det finns behov av en sådan katalog.
Utskottet vill vidare understryka att ansvaret för att väcka intresse för
böcker bör vila på hemmet, förskolan och skolan samt att bokproduktion och
bokspridning bör fungera utan statligt marknadsingripande.
Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen med bifall till motion Kr1
(m) bör avslå regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande fråga om avslag på propositionen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr1 avslår regeringens förslag,
2. Ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution av litteratur
(mom. 2)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att utskottets yttrande under rubriken Stöd för utgivning och distribution
av litteratur som börjar med ?Enligt utskottets? och slutar med ?yrkande 3?
bort ha följande lydelse:
Utskottet har i likhet med motionärerna bakom motion Kr4 (v) funnit att det
är angeläget att antalet volymer som skall distribueras till folkbiblioteken
utökas väsentligt. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med
förslag i denna fråga.
Vidare är det med tanke på den nordiska gemenskapen viktigt att regeringen -
som föreslås i samma motion - snarast lämnar förslag till hur ett stöd skall
utformas dels för distribution av nordisk litteratur, dels för en katalog över
nordisk litteratur.
Utskottet anser också liksom motionärerna bakom motion Kr4 (v) att regeringen
skall göra en jämförelse mellan de effekter som kan förväntas av regeringens
här aktuella förslag och de effekter som kan förväntas om mervärdesskatten på
böcker skulle sänkas.
Utskottet anser - - - (= utskottet 17 rader) - - - mycket angeläget.
Vad utskottet sålunda anfört om utgivning och distribution av litteratur bör
riksdagen med bifall till motion Kr4 (v) yrkande 3, med anledning av
regeringens förslag och med avslag på motion Kr2 (kd) yrkande 1 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution
av litteratur
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr4 yrkande 3, med anledning av
regeringens förslag och med avslag på motion 1997/98:Kr2 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution av litteratur
(mom. 2)
Fanny Rizell (kd) anser
dels att utskottets yttrande under rubriken Stöd för utgivning och distribution
av litteratur som börjar med ?I likhet? och slutar med ?yrkande 3? bort ha
följande lydelse:
Utskottet har vid sina överväganden i likhet med motionärerna bakom motion
Kr2 (kd) funnit att starka skäl talar för att regeringens förslag att utvidga
utgivningsstödet med ett distributionsstöd bör avslås av riksdagen.
Ett genomförande av förslaget skulle innebära en hård styrning av vad
medborgarna skall läsa och ett brott mot konkurrensneutraliteten. Det bör i
sammanhanget påpekas att långt ifrån alla kvalitetsböcker erhåller
utgivningsstöd och att de därmed inte heller skulle ha möjlighet att erhålla
distributionsstöd om regeringens förslag förverkligades.
Vidare anser utskottet att det inte är en uppgift för staten att avgöra vilka
böcker som folkbiblioteken skall ha i sina samlingar. Det bör även
fortsättningsvis ankomma på biblioteken att själva ansvara för hur deras
bokbestånd skall byggas upp. Utskottet kan inte heller ställa sig bakom
förslaget att 100 bokhandlar skall få del av distributionsstödet, bl.a. mot
bakgrund av att många kommuner saknar bokhandel.
Utskottet avstyrker de förslag som framförs i motion Kr4 (v) yrkande 3.
Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen med bifall till motion Kr2
(kd) yrkande 1 bör avslå regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution
av litteratur
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr2 yrkande 1 avslår regeringens
förslag och motion 1997/98:Kr4 yrkande 3,
4. Inrättandet av ett nytt statligt stöd för läsfrämjande insatser (mom. 4)
Under förutsättning av bifall till reservation 3
Fanny Rizell (kd) anser
dels att utskottets yttrande under rubriken Stöd för läsfrämjande insatser som
börjar med ?Vad utskottet? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna bakom motion Kr2 (kd) att större
satsningar bör göras på läsfrämjande insatser, främst bland barn. Genom att
stimulera barns intresse för böcker och läsning, bl.a. med sagostunder på
biblioteken, i förskolan och i skolan, kommer efterfrågan på böcker att öka.
Vidare bör, som föreslås i samma motion, särskilda insatser göras för barn med
lässvårigheter. Riksomfattande läsfrämjande kampanjer som vänder sig till
föräldrarna bör initieras för att uppmärksamma läsandet i hemmen.
Utskottets ställningstagande i här aktuellt avseende leder fram till
slutsatsen att de medel som regeringen avsett för distributionsstödet i stället
bör användas för läsfrämjande verksamhet (jfr reservation 3).
Vad utskottet sålunda anfört om läsfrämjande insatser bör riksdagen med
bifall till motion Kr2 (kd) yrkande 2 och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande inrättandet av ett nytt statligt stöd för läsfrämjande
insatser
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr2 yrkande 2 och med anledning av
regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
5. Förslag om hur den lokala bokhandeln skall kunna stödjas (mom. 6)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att utskottets yttrande under rubriken Stöd till bokhandeln som börjar med
?Utskottet erinrar? och slutar med ?avstyrks således? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr6 (mp) att åtgärder
utöver dem som regeringen här föreslagit bör vidtas för att stödja den lokala
bokhandeln. Därvid bör regeringen undersöka bl.a. de stödprinciper som
tillämpas i Norge och som redovisats i det föregående. Regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med förslag i denna fråga.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr6 (mp)
yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande förslag om hur den lokala bokhandeln skall kunna stödjas
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr6 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Distributionsnät för kulturtidskrifter (mom. 8)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att utskottets yttrande under rubriken Stöd till kulturtidskrifter som
börjar med ?Syftet med? och slutar med ?utskottet motionsyrkandet? bort ha
följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion Kr268 (v) konstaterar utskottet att
kulturtidskrifterna har svårigheter att nå ut till presumtiva läsare. Sålunda
har lösnummerförsäljningen i det närmaste upphört. Läsarna hänvisas till att
prenumerera på tidskrifterna i stället. Bristerna i distributionen gör att
upplagorna minskar. Mot den angivna bakgrunden anser utskottet att regeringen
snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till hur ett fungerande
distributionsnät för kulturtidskrifterna skall kunna byggas upp.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr268 (v)
yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande distributionsnät för kulturtidskrifter
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr268 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker (mom. 10)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att utskottets yttrande under rubriken Frågor om mervärdesskatt som börjar
med ?Motionsyrkanden liknande? och slutar med ?Motionsyrkandena avstyrks? bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna bakom bl.a. motion Kr4 (v) yrkande 1 att
starka skäl talar för att de läsfrämjande effekterna av sänkt mervärdesskatt på
böcker skall utredas. Utskottet delar också den uppfattning som framkommer i
yrkande 2 i samma motion, nämligen att en sänkt mervärdesskatt på böcker synes
vara den bästa åtgärden för att öka bokinköpen och stimulera till läsning.
Regeringen bör därför snarast tillsätta en utredning med uppgift att lägga fram
förslag i enlighet med vad som framförs i motionen.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr4 (v)
yrkandena 1 och 2 och med anledning av motionerna Kr2 (kd) yrkandena 3 och 4
och Kr6 (mp) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr4 yrkandena 1 och 2 och med
anledning av motionerna 1997/98:Kr2 yrkandena 3 och 4 och 1997/98:Kr6
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker (mom. 10)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att utskottets yttrande under rubriken Frågor om mervärdesskatt som börjar
med ?Motionsyrkanden liknande? och slutar med ?Motionsyrkandena avstyrks? bort
ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att bokläsandet påtagligt gynnats i de länder som
kraftigt sänkt mervärdesskatten på böcker. Utskottet anser liksom motionärerna
bakom motion Kr6 (mp) att det inte är rimligt att Sverige även fortsättningsvis
skall behålla nuvarande höga mervärdesskatt på böcker. Regeringen bör därför
snarast återkomma till riksdagen med förslag till en betydande sänkning av
denna skatt.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr6 (mp)
yrkande 1, med anledning av motionerna Kr2 (kd) yrkande 3 och Kr4 (v) yrkandena
1 och 2 samt med avslag på motion Kr2 yrkande 4 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr6 yrkande 1, med anledning av
motionerna 1997/98:Kr2 yrkande 3 och 1997/98:Kr4 yrkandena 1 och 2 samt
med avslag på motion 1997/98:Kr2 yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
9. Förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker (mom. 10)
Fanny Rizell (kd) anser
dels att utskottets yttrande under rubriken Frågor om mervärdesskatt som börjar
med ?Motionsyrkanden liknande? och slutar med ?Motionsyrkandena avstyrks? bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna bakom motion Kr2 (kd) yrkande 3 att
starka skäl talar för att en avtrappning av mervärdesskatten bör genomföras.
Regeringen bör därför snarast tillsätta en utredning med uppgift att lägga fram
förslag i enlighet med vad som föreslås i motionen.
Utskottet delar också den uppfattning som framkommer i yrkande 4 i samma
motion, nämligen att mervärdesskatten på barnböcker med det snaraste skall
avskaffas. Regeringen bör därför redan i höst återkomma till riksdagen med
förslag i frågan.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr2 (kd)
yrkandena 3 och 4 och med anledning av motionerna Kr4 (mp) yrkandena 1 och 2
och Kr6 (mp) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr2 yrkandena 3 och 4 och med
anledning av motionerna 1997/98:Kr4 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Kr6
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Kulturporto (mom. 13)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att utskottets yttrande under rubriken Kulturporto som börjar med ?I
propositionen? och slutar med ?avstyrks således? bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (reservation 6) konstaterat att
kulturtidskrifterna har svårigheter att nå ut till sina läsare. En anledning
härtill är - som motionärerna bakom motion Kr4 (v) framhåller - de höga
kostnaderna för postbefordran. Utskottet anser liksom motionärerna i den
aktuella motionen att det är angeläget att staten i sina förhandlingar med
Posten AB förhandlar fram ett kulturporto som till en låg kostnad skall få
användas för distribution av tidskrifter och föreningspost.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr4 (v)
yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande kulturporto
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr4 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1
Propositionen.......................................2
Motionerna..........................................2
Ärendets beredning..................................3
Utskottet...........................................3
Propositionens huvudsakliga innehåll 3
Fråga om avslag på propositionen 4
Stöd för utgivning och distribution av litteratur (avsnitt 6) 5
Stöd för läsfrämjande åtgärder (avsnitt 7) 7
Stöd till bokhandeln (avsnitt 8) 9
Stöd till kulturtidskrifter (avsnitt 9) 10
Förbättrad statistik på litteratur- och tidskriftsområdet (avsnitt 10)
12
Ett kulturpolitiskt undantag i konkurrenslagen (avsnitt 11) 12
Frågor om mervärdesskatt 13
Behov av information om bidragen till arbetsplatsbibliotek 14
Kulturporto 15
Hemställan 15
Reservationer......................................17
1. Fråga om avslag på propositionen (mom. 1), (m) 17
2. Ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution av
litteratur (mom. 2), (v) 17
3. Ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution av
litteratur (mom. 2), (kd) 18
4. Inrättandet av ett nytt statligt stöd för läsfrämjande insatser
(mom. 4), (kd) 19
5. Förslag om hur den lokala bokhandeln skall kunna stödjas (mom. 6),
(mp) 19
6. Distributionsnät för kulturtidskrifter (mom. 8), (v) 20
7. Förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker (mom. 10), (v) 20
8. Förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker (mom. 10), (mp) 21
9. Förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker (mom. 10), (kd) 21
10. Kulturporto (mom. 13), (v) 22