Kulturutskottets betänkande
1997/98:KRU13

Konstnärernas villkor


Innehåll

1997/98
KrU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1997/98:87 Konstnärernas
villkor jämte ett antal motioner, dels väckta med anledning av propositionen,
dels väckta under allmänna motionstiden hösten 1997.
I propositionen föreslås att ett statligt stöd införs för verksamhetsbidrag
till vissa utställare som huvudsakligen utan vinstsyfte bedriver en fortlöpande
utställningsverksamhet av samtida bild- och formkonst. Det nuvarande stödet
till organisationer och institutioner inom bild- och formområdet föreslås
utvidgas till att också omfatta stöd till kollektivverkstäder.
Vidare föreslås att en fonogramersättning införs till upphovsmän och utövande
konstnärer för folk- och skolbibliotekens utlåning av ljudupptagningar av
musikaliska verk samt musikalier. Medlen skall fördelas av
upphovsrättsorganisationerna STIM och SAMI. Med anledning härav föreslås lagen
(1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets
verksamhetsområde ändras.
Ett statligt bidrag till en tredje anställningsform inom teatern föreslås
införas under en försöksperiod på ett och ett halvt år. En förutsättning för
bidraget är att arbetsmarknadens parter sluter erforderliga avtal för
anställningsformen.
För att främja nyskriven svensk dramatik föreslås att ett statligt stöd
införs. Stödet inrättas för att stimulera fria teatergrupper, stads- och
länsteatrar liksom radio och TV att göra nybeställningar av dramatiska verk.
Vidare föreslås att det införs ett statligt stöd till en digital pjäsbank.
Tanken är att banken skall utvecklas till att innehålla allt från äldre
klassiker till nyskriven dramatik.
För arbetsförmedling vid centrumbildningarna föreslås att ett statligt stöd
inrättas under en försöksperiod på ett och ett halvt år.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Med anledning av ett motionsförslag föreslår utskottet att riksdagen gör ett
tillkännagivande till regeringen om att medel bör beräknas i
budgetpropositionen för år 1999, dels för dokumentation av svenska konstverk på
film, video och digitala medier, dels för en uppbyggnad av Stiftelsen Filmforms
organisation för distribution av film- och videokonst och rådgivning om sådan
konst.
Utskottet anför med anledning av ett motionsyrkande att utskottet utgår från
att regeringen medverkar till att frågan om ett rådgivningscenter för dansare
får sin lösning inom arbetsförmedlingsorganisationen.
Regeringen har i propositionen redovisat sin avsikt att i budgetpropositionen
beräkna medel för en förstärkning till främst centrumbildningarnas regionala
verksamhet. Inom ramen för denna medelsförstärkning bör enligt regeringen
utrymme skapas för stöd även till andra ideella föreningar med
arbetsförmedlande verksamhet än centrumbildningarna. Utskottet tillstyrker ett
motionsförslag som innebär att studieförbundens och Folkparkernas
förmedlingsverksamhet skall omfattas av detta stöd.
Utskottet föreslår, med anledning av en motion, att medel skall beräknas i
budgetpropositionen för år 1999 för ett nationellt centrum för folkmusik.
Till betänkandet har fogats tjugosju reservationer och tre särskilda
yttranden.

Propositionen

I proposition 1997/98:87 Konstnärernas villkor har regeringen
(Kulturdepartementet) föreslagit att riksdagen
dels antar regeringen förslag till
1. lag om ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom Kulturdepartementets verksamhetsområde,
dels godkänner
2. ett statligt stöd för verksamhetsbidrag till vissa utställare inom bild-
och formområdet (avsnitt 7.1),
3. att det statliga stödet till organisationer inom bild- och formområdet
utvidgas till att också omfatta stöd till kollektivverkstäder (avsnitt 7.1),
4. fonogramersättning för folk- och skolbibliotekens utlåning av
ljudupptagningar av musikaliska verk samt musikalier (8.1),
5. ett statligt bidrag till en tredje anställningsform inom teatern under en
försöksperiod (avsnitt 9.1),
6. ett statligt stöd för att främja nyskriven svensk dramatik (avsnitt 10.1),
7. ett statlig stöd till en digital pjäsbank (avsnitt 10.1),
8. ett statligt stöd för arbetsförmedling vid centrumbildningarna under en
försöksperiod (avsnitt 11.1).
Propositionens lagförslag återfinns som bilaga 1 till betänkandet.

Motionerna

1997/98:Kr7 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av högskoleutbildning med inriktning på ekonomi,
försäljning, marknadsföring och juridik kring musikproduktion,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utredning av förutsättningar för småföretag inom
musikbranschen samt Exportrådets roll i att stödja musikbranschen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Utrikesdepartementets roll för att stödja svensk musikexport.
1997/98:Kr8 av Karin Falkmer (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sänkt momssats för konstnärer och konstgallerier,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om undantag från momsdepositionskrav för gallerier när de ställer ut
utomeuropeisk konst.
1997/98:Kr9 av Barbro Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett
nationellt centrum för folkmusik i Sverige.
1997/98:Kr10 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om överlämnande av
förvaltningsuppgifter i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en bättre inriktning av stödet till konstnärer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationellt kulturutbyte,
4. att riksdagen i övrigt avslår regeringens förslag.
1997/98:Kr11 av Kjell Nordström och Jan Björkman (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
studieförbundens och folkparkernas förmedlingsverksamhet.
1997/98:Kr12 av Ingemar Josefsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknande av medel till Arkivet för ljud och bild för dokumentation
av konstverk på film, video och digitala medier,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknande av medel för distribution av och rådgivning om konstverk
på film, video och digitala medel.
1997/98:Kr13 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samverkan mellan amatörer och yrkesverksamma konstnärer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om överföring av medel från arbetsmarknadspolitiska åtgärder till
kultursektorn,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att öka marknaden för konstnärer i hela landet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om folkmusik, folkdans och mångkulturell musik,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett klarläggande av fortsättning och utvärdering av
försöksverksamheter inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utvärdering av bidragen till konstnärer inom bild- och form-
området,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att dela upp stödet till fria teatergrupper i verksamhetsbidrag och
turnéstöd.
1997/98:Kr14 av Lisbeth Staaf-Igelström och Ann-Kristine Johansson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av särskilda insatser för utveckling av Konstfrämjandet.
1997/98:Kr15 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om verksamhetsbidrag och turnéstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnors och mäns konstnärliga villkor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statligt stöd till verksamhetsbidrag till vissa utställare inom
bild- och formområdet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fonogramersättning från alla bibliotek,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till vissa musikändamål,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ny anställningsform,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rådgivningscenter för dansare,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om amatörkultur,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av regionala konstnärsråd,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om invandrargruppers möjlighet att verka på lika villkor.
1997/98:Kr16 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i tilläggsbudget för 1998 finansiera de presenterade selektiva
förslagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att försöket med statligt stöd för arbetsförmedling vid
centrumbildningarna utökas till tre år,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna underställs de
kulturpolitiska målen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att hänsyn tas till att endast organiserade konstnärer och
kulturarbetare gett synpunkter på de olika utredningarna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att minst 2 miljoner kronor avsätts redan nu i tilläggsbudget för
1998 till kollektivverkstäder,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att pengar ur den s.k. fonogramersättningen öronmärks till
folkmusik,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att dessa medel fördelas av Kulturrådet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att statligt stöd till en tredje anställningsform även bör omfatta
dans,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en försöksperiod för en tredje anställningsform bör omfatta tre
år i stället för ett och ett halvt år,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förslag till upprättande av ett centrum för rådgivning till dansares
yrkesbyte samt att medel anslås i tilläggsbudget för 1998,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förslag till ansvarsfördelning mellan de organisationer som har att
fördela medel vid internationella kulturutbyten,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att STIM/Svensk Musik får utökat uppdrag att hjälpa oskyddad musik
vid internationell marknadsföring,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturfestivalers betydelse för ökad förståelse människor emellan
och att gränsöverskridande möten bör uppvärderas.
1997/98:Kr17 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att som fristående enhet eller som avdelning vid arbetsförmedlingskontor
inrätta rådgivningscenter för dansare.
1997/98:Kr18 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att det vid kommande fördelning av statligt stöd för konstnärlig verksamhet
också bör anslås medel som av Folkrörelsernas Konstfrämjande kan fördelas till
konstfrämjandedistrikten.
1997/98:Kr19 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, v, mp, kd) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att ett rådgivningscenter för dansares yrkesbyte
tillskapas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att medel för inrättande och drift av ett rådgivningscenter anslås i
1999 års budget.
1997/98:Kr20 av Marianne Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslag till fria grupper,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av hur stödet till konstnärerna fördelas.
1997/98:Kr238 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturskaparnas villkor och bidragsreglernas utformning.
1997/98:Kr269 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mäns och kvinnors villkor inom konsten.
1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
11. att riksdagen begär att regeringen skall återkomma med ett förslag på ett
generellt konstnärstillägg,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla skall ha förslagsrätt till de nämnder som beslutar om
bidrag och ersättningar för konstnärer,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att centrumbildningarnas betydelse för kulturarbetarnas möjligheter
till arbetstillfällen belyses i kommande proposition om konstnärernas
ekonomiska villkor och att de i vårpropositionen ges ekonomisk förstärkning.
1997/98:Kr272 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelning av visningsersättning.
1997/98:Kr288 av Ingemar Josefsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda ett minskat
antal anslagsgivare till fria konstnärsutövare.
1997/98:Kr306 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödet till enskilda konstnärer i större utsträckning skall
knytas till särskilda projekt eller bestämda konstnärliga uppdrag.
Utredningar
Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen
I april 1997 tillsattes en särskild utredare med uppgift att kartlägga
omfattningen av konstnärernas arbetslöshet. Vidare skulle utredaren analysera
hur de nuvarande aktiva arbetsmarknadspolitiska insatserna för yrkesverksamma
konstnärer fungerar. Utredaren skulle därvid lämna förslag till hur de
arbetsmarknadspolitiska medel som riktas till konstnärer kan användas mer
effektivt inom ramen för redan befintliga stöd- och åtgärdssystem. I uppdraget
ingick även att närmare granska de s.k. centrumbildningarnas arbetsförmedlande
roll samt att lämna förslag till åtgärder som tydligare kan avgränsa den
mottagargrupp till vilken de arbetsmarknadspolitiska insatserna inom
kulturområdet riktas. Förslagen skulle ha sin utgångspunkt i de övergripande
nationella målen för arbetsmarknadspolitiken och kulturpolitiken. Utredningen
antog namnet Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen.
Betänkandet Arbete åt konstnärer (SOU 1997:183) överlämnades av utredningen i
december 1997. Utredningen pekar på den strukturella obalans som råder på den
konstnärliga arbetsmarknaden. Det främsta problemet är den närmast konstanta
överetableringen av icke kvalificerade konstnärer och de samhälleliga kostnader
som följer av detta. Ett skäl till denna obalans är omfattningen och
inriktningen på de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som har riktats mot
kulturområdet. Utredningen bedömer att ungefär en tredjedel av dem som är
inskrivna vid arbetsförmedlingarna som arbetslösa konstnärer i första hand
borde söka sin försörjning på den ordinarie arbetsmarknaden. Därmed skulle
möjligheterna för dessa personer att etablera sig på arbetsmarknaden öka
avsevärt. Samtidigt skulle utrymmet för etablerade konstnärer öka på
kulturarbetsmarknaden.
Konstnärsstödsutredningen
En särskild utredare tillsattes år 1996 med uppgift att lämna förslag till
utformningen av ett kulturpolitiskt grundat, generellt stöd till främst
konstnärliga och litterära egenföretagare. I uppdraget ingick även att redovisa
konstnärernas ekonomiska förhållanden. Utredningen antog namnet
Konstnärsstödsutredningen.
I december 1997 överlämnade utredningen betänkandet Generella konstnärsstöd
(SOU 1997:184). Utredaren har även överlämnat betänkandet Konstnärernas
verksamhetsinriktning och ekonomiska förhållanden (SOU 1997:190) som bygger på
en omfattande SCB- och enkätundersökning bland konstnärer. Utredningen har
kommit fram till att det i dagsläget inte finns förutsättningar för att införa
ett generellt konstnärsstöd, utan föreslår i stället åtgärder inom de olika
konstområdena i syfte att förstärka konstnärernas ekonomiska förhållanden.
Konstnärsersättningsutredningen
År 1996 tillsattes en särskild utredare med uppgift att utarbeta ett förslag
till regelsystem avseende en offentligrättslig avgift på vidareförsäljning av
icke upphovsrättsligt skyddad konst. Utredaren hade också till uppgift att
utreda formerna för ersättning till upphovsmän för utlåning av fonogram.
Utredningen antog namnet Konstnärsersättningsutredningen.
Utredningen överlämnade i augusti 1997 ett delbetänkande, En fond för unga
konstnärer (SOU 1997:106). Regeringen har bedömt att utredarens förslag saknade
förutsättningar att genomföras.
I oktober 1997 överlämnade utredningen slutbetänkandet Fonogramersättning
(SOU 1997:149).
Ärendets beredning
Kulturutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att avge yttrande
över propositionen jämte motioner. Arbetsmarknadsutskottet har avgett yttrande
1997/98:AU8y, vilket fogas till betänkandet som bilaga 2.
Under ärendets beredning har på kultur- och arbetsmarknadsutskottets begäran
information om konstnärers arbetsmarknad lämnats av Konstnärliga
arbetsmarknadsutredningens särskilda utredare Anders Forsman och sekreterare
Yvonne Gille.
Vidare har följande förbund och organisationer m.m. uppvaktat utskottet:
Amatörkulturens samrådsgrupp, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares
Samarbetsnämnd (KLYS), Svenska konstnärsförbundet, Svenska Teaterförbundet,
Teatercentrum och Teatrarnas Riksförbund.

Utskottet

Fråga om avslag på propositionen och nytt förslag m.m.
I propositionen lägger regeringen fram förslag som skall förbättra
konstnärernas villkor. Inriktningen av statens insatser för konstnärerna som de
presenterades av regeringen i propositionen om kulturpolitik (prop. 1996/97:3)
står fast. Avsikten är att skapa sådana villkor för de professionella
konstnärerna att de kan basera sin försörjning på ersättning för utfört
konstnärligt arbete. Förslagen syftar dels till att förstärka ersättningarna
för utfört arbete, dels till att stimulera konstnärernas arbetsmarknad så att
en ökad efterfrågan uppstår. En ökad efterfrågan leder, enligt regeringen, till
ökade arbetsmöjligheter och därmed ökade inkomster.
En rad förstärkningar av statens stödinsatser förordas. Regeringen avser att
återkomma med förslag för budgetåret 1999 i budgetpropositionen hösten 1998.
Inom bild- och formområdet avser regeringen att i budgetpropositionen föreslå
en förstärkning för att öka utställningsmöjligheterna. Dessutom föreslås att
det införs en ny stödordning för vissa utställare av bild- och formkonst.
Vidare förordar regeringen att befintliga ersättningar och bidrag till
konstnärer inom bild- och formområdet förstärks.
Inom ton- och musikområdet föreslås en ny stödordning för ersättning till
upphovsmän och utövande konstnärer för bibliotekens utlåning av musikfonogram
(fonogramersättning). Vidare förordas att stöden till fria musikgrupper och
fonogramutgivning ökas. Regeringen förordar också att bidragen till lokala och
regionala teater-, dans- och musikinstitutioner samt till Svenska rikskonserter
höjs för kommande budgetår, bl.a. för att öka antalet beställningar av
tonsättares och kompositörers verk. Dessutom förordas en förstärkning av
bidragen till konstnärer inom tonområdet.
Inom scen- och filmområdet föreslås att bidrag till en tredje
anställningsform inom teatrarna införs under en försöksperiod. Regeringen
förordar också förstärkt stöd till fria teater- och dansgrupper. Ytterligare
insatser för dansen förordas, liksom ökat stöd till produktion av kortfilm.
Inom ordområdet föreslås två nya stödformer, nämligen dels stöd för att
främja nyskriven svensk dramatik, dels stöd till en digital pjäsbank.
Slutligen föreslås i propositionen att ett stöd för arbetsförmedling vid
centrumbildningarna införs under en försöksperiod. Regeringen förordar också
ökat verksamhetsbidrag till centrumbildningarna och till det internationella
kulturutbytet.
Motionärerna bakom motion Kr10 (m) yrkar avslag på propositionen (yrkandena 1
och 4).
Motionärerna lägger fram förslag om en annan inriktning av åtgärder för att
förbättra konstnärernas situation än vad regeringen föreslagit. Motionärerna
anser att regeringen med sina förslag inte vidtar någon konkret åtgärd för att
komma till rätta med den överetablering som finns bland de konstnärligt
verksamma och påpekar att regeringen inte redovisat hur den avser att begränsa
mottagargruppen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom kulturområdet. Vidare
konstaterar motionärerna att många konstnärer är småföretagare, och att de
därigenom möter samma problem som många andra småföretagare i andra branscher
med t.ex. höga skatter, byråkrati och krångliga regler för bl.a.
momsinbetalningar. Motionärerna lägger även synpunkter på de olika
kulturområden som tagits upp i propositionen. De anger hur inriktningen i
stället bör vara, t.ex. beträffande utställningsverksamhet och
visningsersättning inom bild- och formområdet, beträffande fonogramersättning
och fonogramutgivning inom ton- och musikområdet samt beträffande en tredje
anställningsform vid teatern inom scen- och filmområdet (yrkande 2).
Även i motionerna Kr238 (m) yrkande 5 och Kr272 (m) yrkande 9, från den
allmänna motionstiden hösten 1997, läggs förslag fram om inriktningen av
konstnärsstöd motsvarande vissa av förslagen i motion Kr10, bl.a. angående
bidragsreglernas utformning och vissa skattefrågor. Motionärerna anser också
att den individuella visningsersättningen bör fördelas på ett sådant sätt att
alla yrkesverksamma konstnärer som uppfyller rimliga kvalitetskrav skall kunna
komma i fråga för ersättning. Dessutom anser de att medlen skall fördelas av
Konstnärsnämnden och inte som nu av upphovsrättsorganisationen Bildkonst
Upphovsrätt i Sverige (BUS).
Som utskottet inledningsvis redovisat angav regeringen i kulturpropositionen
hösten 1996 (prop. 1996/98:3) sin syn på syftena med statens stöd till
konstnärerna och fastslog att huvudlinjen måste vara att konstnärerna skall
kunna leva på ersättningen för sitt arbete. De statliga bidragen skulle endast
ses som ett komplement. Vissa förslag om förstärkning av det statliga stödet
till konstnärerna förelades riksdagen i kulturpropositionen och
budgetpropositionen för budgetåret 1997 (prop. 1996/97:1). Regeringen ansåg att
vissa frågor rörande konstnärernas villkor borde belysas närmare genom
ytterligare analyser och utredningar utöver dem som redan gjorts inom
utredningen om konstnärernas villkor (SOU 1990:39) och Kulturutredningen (SOU
1995:84). Regeringen aviserade de olika nya utredningar inom området som skulle
tillsättas. Resultaten av tre av dessa utredningar ligger nu till grund för den
föreliggande propositionen, nämligen Konstnärliga arbetsmarknadsutredningens
betänkande Arbete åt konstnärer (SOU 1997:183), Konstnärsstödsutredningens
betänkande Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184) och
Konstnärsersättningsutredningens betänkande Fonogramersättning (SOU 1997:149).
En kortfattad beskrivning av utredningarnas uppdrag och slutsatser framgår ovan
under rubriken Utredningar.
Utskottet kan således konstatera att ett omfattande utredningsarbete
beträffande olika aspekter på konstnärernas villkor pågått under avsevärd tid.
Utskottet anser att riksdagens ställningstaganden till dessa frågor inte bör
fördröjas genom ytterligare utredningar och beredningsarbete inom
Regeringskansliet. Den ytterligare förbättring av villkoren som konstnärerna
länge väntat på bör nu påbörjas genom att riksdagen tar ställning till de
förslag som regeringen lagt fram i proposition 1997/98:87. Utskottet tar i
följande avsnitt av betänkandet ställning till detaljerna i regeringens
förslag. Mot denna bakgrund är det inte aktuellt för riksdagen att göra några
tillkännagivanden om inriktningen på ett sådant fortsatt beredningsarbete som,
enligt de nu aktuella motionsyrkandena, bör läggas till grund för utarbetandet
av ett nytt förslag från regeringen.
Utskottet tar i detta sammanhang upp vad som anförs i propositionen och
motion Kr10 (m) om regeringens avsikt att ge Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) i
uppdrag att begränsa de oetablerade konstnärernas tillgång till såväl aktiva
som passiva arbetsmarknadsåtgärder riktade mot kulturarbetsmarknaden.
Arbetsmarknadsutskottet anför i sitt yttrande bl.a. följande. Från rent
arbetsmarknadspolitiska synpunkter är det helt orealistiskt att den konstanta
överetableringen av konstnärer fortgår. Det är inte samhället som skall besluta
över enskildas yrkesval, men samhället skall knappast heller med allmänna
resurser behöva stödja enskilda personer i deras orealistiska ambitioner att
etablera sig eller stanna kvar inom ett visst yrke. En aktiv
arbetsmarknadspolitik innebär att en arbetslös person som inte direkt kan få
arbete skall erbjudas en utbildning eller en annan lämplig åtgärd i syfte att
personen skall få ett reguljärt arbete. Strävan skall vara att arbetet kan ge
långsiktig egen försörjning. Den som är arbetslös skall i princip vara
tillgänglig för hela arbetsmarknaden. Reglerna ger inte den enskilde rätt att
inskränka sitt arbetsutbud till ett visst yrkesområde. När
arbetsmarknadspolitiska åtgärder beslutas skall man särskilt beakta att
åtgärderna inte tränger undan ordinarie arbetstillfällen eller skapar
inlåsningseffekter. Som den svenska arbetsmarknaden är utformad borde den
förhindra åtminstone en långvarig överetablering inom ett visst yrke.
Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen har dock dragit den slutsatsen att
arbetsmarknadspolitiken och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna tvärtom
bidragit till att upprätthålla obalansen på konstnärsområdet. Dessa effekter är
inte godtagbara från vare sig kulturpolitiska eller arbetsmarknadspolitiska
synpunkter. Enligt arbetsmarknadsutskottets mening måste det i första hand till
ett ändrat arbetssätt hos arbetsmarknadsmyndigheterna. Arbetsmarknadsutskottet
välkomnar därför att åtgärder nu skall vidtas för att komma till rätta med
problemet.
Kulturutskottet delar arbetsmarknadsutskottets uppfattning och anser att det
är motiverat att regeringen på grundval av resultaten från den Konstnärliga
arbetsmarknadsutredningens arbete uppdrar åt AMS att vidta åtgärder i enlighet
med vad som anförs i propositionen.
När det gäller motionärernas yrkande i motion Kr272 (m) om den individuella
visningsersättningen har regeringen - utan att förelägga riksdagen något
förslag - bedömt att stödet till den individuella visningsersättningen bör
förstärkas. Regeringen har för avsikt att återkomma till frågan i
budgetpropositionen för år 1999. Utskottet anser att beredningen inom
Regeringskansliet i fråga om den individuella visningsersättningen inte bör
föregripas genom att riksdagen nu gör ett uttalande i frågan.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr10 (m) yrkandena
1 och 4 om avslag på propositionen och motionerna Kr10 (m) yrkande 2, Kr238 (m)
yrkande 5 och Kr272 (m) yrkande 9 om nya förslag från regeringen med den
inriktning som anges i motionerna.
Inriktningen på statens insatser för konstnärerna (avsnitt 4)
Regeringen anser, som redovisats inledningsvis, att statens insatser för
konstnärerna bör förstärkas och inriktas på att skapa sådana villkor för de
professionella konstnärerna att de kan basera sin försörjning på ersättning för
utfört konstnärligt arbete. Vidare anser regeringen, i likhet med
Konstnärsstödsutredningen, att det i dagsläget inte finns förutsättningar för
att införa ett generellt konstnärsstöd, utan föreslår i stället åtgärder inom
de olika konstområdena i syfte att förstärka konstnärernas ekonomiska
förhållanden. Det är enligt regeringen effekten, inte formen, som bör vara
utslagsgivande vid valet av insatser. Insatserna bör enligt regeringen syfta
till att kompensera låga intäkter av konstnärlig verksamhet samt till att
minska de yrkesverksamma konstnärernas beroende av icke-konstnärliga
försörjningsarbeten och därigenom medverka till att stimulera konstnärligt
skapande. Det är, enligt regeringen, angeläget att de insatser som föreslås i
propositionen nyttjas för att undanröja rådande skillnader i villkor mellan män
och kvinnor inom konstnärsyrket.
I en motion från den allmänna motionstiden, motion Kr270 (mp), förespråkar
motionärerna övergång till ett generellt konstnärstillägg, som skall utgå till
konstnärer inom alla konstformer och stimulera till förnyat skapande. Riksdagen
bör göra ett tillkännagivande till regeringen i frågan (yrkande 11).
Utskottet har ingen annan uppfattning än den regeringen redovisat i den nu
föreliggande propositionen beträffande generellt konstnärsstöd vilket även
behandlas i konstnärsstödsutredningens betänkande Generella konstnärsstöd (SOU
1997:184). Utskottet anser således att något sådant tillkännagivande som begärs
i motionen inte bör göras. Motion Kr270 (mp) yrkande 11 avstyrks.
I motionerna Kr15 (v) yrkande 2 och Kr269 (v) yrkande 28 framhåller
motionärerna vikten av att statliga kulturpengar fördelas på ett rättvist sätt
mellan kvinnor och män. I den förstnämnda motionen efterlyser Vänsterpartiet
statistik och underlag för hur regeringens förslag kan komma att påverka män
och kvinnor. Motionärerna anser att en konsekvensanalys skall tas med i
budgetpropositionen för år 1999 där det framgår hur olika stöd kan påverka
kvinnor och män olika.
Regeringen konstaterar i propositionen att det finns skillnader mellan
manliga och kvinnliga konstnärers förutsättningar på den konstnärliga
arbetsmarknaden. Som utskottet redovisat anser regeringen det därför angeläget
att de insatser som föreslås i propositionen nyttjas för att undanröja rådande
skillnader i villkor mellan kvinnor och män inom konstnärsyrket. Mot denna
bakgrund förutsätter utskottet att det vid fördelningen av statliga kulturmedel
görs bedömningar av hur de olika stöden kan påverka kvinnor och män olika.
Utskottet avstyrker motionerna Kr15 (v) yrkande 2 och Kr269 (v) yrkande 28.
Enligt motion Kr13 (c) bör tyngdpunkten i de kommande åtgärderna läggas på att
öka marknaden för konstnärligt arbete i hela landet (yrkande 3).
Riksdagen uttalade hösten 1996 att det var motiverat med en skyndsam
utredning om fördelningen av kulturresurserna i landet (bet. 1996/97:KrU1,
rskr. 1996/97:129). Mot den bakgrunden redovisade Kulturdepartementet i
budgetpropositionen för år 1998 en preliminär kartläggning av den statliga
kulturbudgetens regionala fördelning, vilken i första hand byggde på uppgifter
från Statens kulturråd. Berörda myndigheter har därefter i regleringsbreven för
budgetåret 1998 fått ett återrapporteringskrav att redovisa det regionala
utfallet av det statliga kulturstödet att ligga till grund för den fortsatta
analysen vid Kulturrådet och inom Kulturdepartementet.
Utskottet utgår från att regionala aspekter ingår i övervägandena, när de
tillkommande resurser som aviseras i den nu aktuella propositionen skall
fördelas. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Kr13 (c)
yrkande 3.
Motionärerna bakom motion Kr16 (mp) anser att hänsyn vid medelsfördelningen bör
tas till att de icke organiserade konstnärernas synpunkter inte återspeglas i
de remissyttranden som inkommit från organisationer (yrkande 4).
Motionärerna redovisar i motionen inte vilka slag av synpunkter som skulle
saknas i de avgivna remissyttrandena. Det får dock förutsättas att de
organisationer som avgivit remissyttranden sammantaget har lyckats redovisa
övergripande och generella synpunkter på konstnärers villkor som är
representativa för konstnärernas situation oavsett om de är organiserade eller
inte. Motion Kr16 (mp) yrkande 4 avstyrks.
Konstnärer inom bild- och formområdet (avsnitt 7)
Verksamhetsbidrag till vissa utställare m.m. (avsnitt 7.1)
Regeringen föreslår att det införs ett nytt statligt stöd i form av
verksamhetsbidrag till vissa utställare som huvudsakligen utan vinstsyfte
bedriver en fortlöpande utställningsverksamhet av samtida bild- och formkonst.
I propositionen anges att det finns en grupp utställare av bild- och formkonst
i landet vars utställningsverksamhet kan betecknas varken som konstmuseum eller
som galleri. Inriktningen på verksamheten är sällan rent kommersiell;
utställarna saknar egna samlingar och har i regel ambitioner utöver den rena
utställningsverksamheten. Dessa utställare utgör enligt regeringen ett mycket
viktigt komplement till de fasta institutionerna och till gallerierna.
Verksamheten präglas många gånger av djärvhet, experiment och
gränsöverskridande i förhållande till mer traditionella konstformer.
Utställarna bidrar på detta sätt till att föra den konstnärliga utvecklingen
framåt. De finansierar sin verksamhet till stor del med hjälp av bidrag från
sponsorer och tillfälliga projektstöd. Den ekonomiska grunden för verksamheten
är således mycket instabil, och det är mot denna bakgrund som regeringen
föreslår att ett statligt stöd till sådana verksamheter skall inrättas. Enligt
regeringens bedömning är det endast ett mindre antal utställare som i dag
skulle kunna bli aktuella för stöd. Regeringen ger i propositionen fem exempel
på verksamheter med den aktuella inriktningen som uppmärksammats under senare
år. Stödet föreslås införas år 1999.
Enligt motion Kr15 (v) bör även biblioteken kunna komma i fråga för det nya
verksamhetsbidraget till vissa utställare, under förutsättning att de
fortlöpande bedriver utställningsverksamhet av samtida bild- och formkonst
(yrkande 3).
Utskottet anser i likhet med regeringen att ett statligt stöd i form av ett
verksamhetsbidrag bör införas till vissa utställare inom bild- och formområdet,
vilka bidrar till att föra den konstnärliga utvecklingen framåt. Utskottet
delar inte motionärernas uppfattning att ändamålet med det nya bidraget bör
utvidgas så att även biblioteken omfattas av förslaget. En sådan utvidgning
skulle kräva stora resurser och även medföra en ändrad inriktning av stödet
jämfört med de av regeringen redovisade intentionerna. Med hänsyn härtill
avstyrker utskottet motion Kr15 (v) yrkande 3 och tillstyrker regeringens
förslag om ett statligt stöd för verksamhetsbidrag till vissa utställare inom
bild- och formområdet. Utskottet vill i sammanhanget nämna att i betänkandet
1997/98:KrU7 (s. 3-4) behandlas frågan om folkbiblioteken som
utställningslokaler.
Regeringen föreslår att det nuvarande stödet till organisationer och
institutioner inom bild- och formområdet utvidgas till att omfatta också stöd
till kollektivverkstäder.
Utskottet delar regeringens bedömning att kollektivverkstäderna är ett
viktigt bidrag till konstnärernas möjligheter att försörja sig på sin konst.
Utskottet föreslår därför att riksdagen godkänner regeringens förslag att
utvidga det statliga stödet till organisationer inom bild- och formområdet till
att omfatta också stöd till kollektivverkstäder.
Regeringen gör - utan att nu förelägga riksdagen något förslag - följande
bedömning. Stödet till organisationer inom bild- och formområdet bör
förstärkas. Inom ramen för anslagsökningen bör medel lämnas för det nya stödet
till kollektivverkstäder, liksom ökat verksamhetsbidrag till Folkrörelsernas
Konstfrämjande och ökat stöd till de konstfrämjande organisationerna för
utställningsersättning. Regeringen har för avsikt att lämna förslag om detta i
budgetpropositionen för år 1999.
I motionerna Kr14 (s) och Kr18 (fp) konstateras att den verksamhet som de
regionala organen - distrikten - inom Folkrörelsernas Konstfrämjande bedriver
numera i större utsträckning än tidigare måste finansieras med
försäljningsintäkter. Motionärerna anser därför att Folkrörelsernas
Konstfrämjande bör ges ekonomiska förutsättningar att förmedla statsbidrag till
distrikten.
I sitt budgetbetänkande (1997/98:KrU1 s. 93) föreslog utskottet att
regeringen för budgetåret 1999 skulle beräkna medel för ett ökat stöd till
Folkrörelsernas Konstfrämjande bl.a. mot bakgrund av att organisationen är i
ett uppbyggnadsskede och med hänsyn till angelägenheten av att den
konstbildande verksamheten når ut till breda folkgrupper i hela landet.
Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 1997/98:97). Utskottet anser att det
är angeläget att Folkrörelsernas Konstfrämjande ges förutsättningar till en
regional utveckling. Utskottet anser dock att regeringens förslag i kommande
budgetproposition inte bör föregripas. Motionerna Kr14 (s) och Kr18 (fp)
avstyrks därför.
Ersättningar och bidrag till konstnärer (avsnitt 7.2)
Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande
bedömning. Konstnärsnämnden bör få disponera ytterligare medel för ersättningar
och bidrag till konstnärer inom bild- och formområdet. Dessutom bör den
individuella visningsersättningen förstärkas. Regeringen har för avsikt att
lämna förslag i angivna hänseenden i budgetpropositionen för år 1999.
Motionärerna bakom motionerna Kr13 (c) yrkande 6 och Kr20 (c) yrkande 2 anser
att en översyn av stödet till bild- och formkonstnärer bör göras. De framhåller
vikten av att fördelningen av stödet sker på ett rättvist sätt och att bidragen
ges till de konstnärer av hög kvalitet som behöver dem mest. Dessutom
ifrågasätter motionärerna om stöden inte borde vara av en mer generell
karaktär. Den individuella visningsersättningen har varit omdebatterad.
Stödformen bör därför utvärderas.
Riksdagen beslutar om den totala volymen på olika former av konstnärsstöd och
ger vissa riktlinjer för verksamheten. Statsmakterna överlåter till de
bidragsutdelande instanserna, där en bred kunskap om det konstnärliga området
är representerad, att utforma reglerna för konstnärsstödet utifrån de av
riksdagen givna målen och riktlinjerna. Kvalitetsaspekten är självfallet en av
de grundläggande faktorerna vid besluten om stipendier m.m. Utskottet vill här
också peka på den översyn av konstnärsstödet som nyligen gjorts av
Konstnärsstödsutredningen, Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184). Utredningen
kom fram till att det i dagsläget inte finns förutsättningar att införa ett
generellt konstnärsstöd utan föreslog i stället åtgärder inom de olika
konstområdena i syfte att förstärka konstnärernas ekonomiska förhållanden.
Regeringen har anslutit sig till utredningens bedömning. Utskottet har ingen
annan uppfattning. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna
Kr13 (c) yrkande 6 och Kr20 (c) yrkande 2.
Stödet till de enskilda konstnärerna bör enligt motion Kr306 (kd) i större
utsträckning knytas till särskilda projekt eller bestämda konstnärliga uppdrag
som att utsmycka daghem, skolor, sjukhus, bibliotek m.m. (yrkande 6).
Utskottet har tidigare behandlat liknande motioner (bet. 1996/97:KrU1).
Utskottet avslog då motionerna. Utskottets motivering var bl.a. att de
principer som länge styrt det statliga konstnärsstödet är att riksdagen
beslutar om den totala volymen på olika former av konstnärsstöd och ger vissa
mål och riktlinjer för verksamheten, medan utformningen av reglerna för
konstnärsstödet utifrån de av riksdagen givna målen och riktlinjerna överlåts
till de bidragsutdelande instanserna. Utskottet tog också upp att Statens
konstråd har till uppgift att utsmycka även andra gemensamma miljöer än sådana
som ägs av staten, t.ex. skolor.
Utskottet anser liksom tidigare att det inte bör ankomma på riksdagen att
göra några ställningstaganden då det gäller frågan om den närmare utformningen
av reglerna för konstnärsstödet. Utskottet avstyrker därmed motion Kr306 (kd)
yrkande 6.
Konstnärer inom ton- och musikområdet (avsnitt 8)
Fonogramersättning (avsnitt 8.1)
Regeringen föreslår att det införs en ersättning till upphovsmän och utövande
konstnärer för folk- och skolbibliotekens utlåning av musikaliska verk på
fonogram (fonogramersättning). Fonogramersättningen skall enligt regeringen
omfatta även utlåning av musikalier. Medlen föreslås fördelas av
upphovsrättsorganisationerna Föreningen Svenska Tonsättares Internationella
Musikbyrå (STIM) och Föreningen Svenska Artisters och Musikers
Intresseorganisation (SAMI). Ersättningen föreslås införas år 1999.
Att fördela statens medel innebär en myndighetsutövning. Med hänsyn till
regeringens förslag att låta STIM och SAMI fördela fonogramersättningen måste
en ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom
Kulturdepartementets verksamhetsområde göras. Regeringen föreslår därför en
sådan ändring.
I motion Kr15 (v) vill motionärerna ha en utvidgning av den föreslagna
ersättningen till att omfatta utlåning på alla bibliotek som omfattas av
bibliotekslagen (yrkande 4).
Utskottet delar regeringens bedömning att en fonogramersättning bör införas.
Utskottet anser vidare att en ersättningsordning för utlåning av musikfonogram
bör utformas i likhet med vad som gäller i fråga om biblioteksersättningen.
Skälet härför är att biblioteksersättningen utgår enligt en etablerad
ersättningsordning som fungerat väl. Mot denna bakgrund anser utskottet att
fonogramersättningen inte bör utvidgas - utöver regeringens förslag - till att
omfatta alla de bibliotek som anges i motionen. Motion Kr15 (v) yrkande 4
avstyrks.
Motionärerna bakom motion Kr16 (mp) anser att en viss del av medlen för
fonogramersättningen måste öronmärkas för folkmusik eftersom folkmusiken ofta
saknar upphovsmän och därför inte skulle erhålla någon ersättning (yrkande 6).
I propositionen anges att syftet med den nu föreslagna ersättningen är att
den skall vara en kompensation till den enskilde upphovsmannen och utövande
konstnären för den utlåning som görs av deras verk och prestationer. Utskottet
anser att en utvidgning av ändamålet inte bör göras. Motion Kr16 (mp) yrkande 6
avstyrks därför.
Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen godkänner vad regeringen
föreslår om fonogramersättning för folk- och skolbibliotekens utlåning av
ljudupptagningar av musikaliska verk samt musikalier.
Enligt motion Kr16 (mp) bör fonogramersättningen fördelas av Kulturrådet
(yrkande 7).
Utskottet delar regeringens bedömning att medlen skall fördelas av STIM och
SAMI. Dessa upphovsrättsorganisationer har enligt utskottets mening stor
erfarenhet av hur man effektivt inkasserar och fördelar ersättningar till
rättighetshavare. Utskottet tillstyrker att en ändring görs i den ovan angivna
lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets
verksamhetsområde. Motion Kr16 (mp) yrkande 7 avstyrks.
Stöd till vissa musikändamål (avsnitt 8.2)
Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande
bedömning. Bidragen till fria musikgrupper, arrangerande musikföreningar,
lokala och regionala teater-, dans- och musikinstitutioner samt STIM-Svensk
Musik bör ökas. Vidare bör stödet till produktion och distribution av fonogram
förstärkas. Konstnärsnämnden bör få disponera ökade medel för bidrag till
konstnärer inom tonområdet. Svenska rikskonserter bör få ökat bidrag för
kompositionsbeställningar och konsertproduktioner med frilansmusiker.
Regeringen har för avsikt att lämna förslag i angivna hänseenden i
budgetpropositionen för år 1999.
Motionärerna bakom motion Kr15 (v) anser att Kulturrådets bidrag till de fria
musikgrupperna bör delas upp i två anslagsposter, ett verksamhetsbidrag och ett
turnéstöd. Härigenom kan, enligt motionärerna, de fria grupperna få en
stabilare grund för en långsiktig verksamhet. Dessutom skulle enligt
motionärerna arrangörerna inte belastas med höga resekostnader och
traktamentsersättningar (yrkande 1 i här berörd del).
Utskottet anser det viktigt att, som regeringen anger, det ökade stödet till
fria musikgrupper framför allt skall användas till att täcka turnékostnader.
Utskottet anser emellertid att bidraget till de fria musikgrupperna inte bör
delas upp på två anslagsposter. En sådan uppdelning skulle med hänsyn till de
skiftande förhållanden som råder skapa svårigheter vid bidragsgivningen. Med
hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Kr15 (v) yrkande 1 i här
aktuell del.
I motion Kr15 (v) föreslår motionärerna att även andra än Svenska rikskonserter
och Konstnärsnämnden bör ges stöd för att förmedla kontakter mellan arrangörer
och konstnärer (yrkande 5).
Utskottet erinrar om att det i propositionen aviserade utökade stödet till
Rikskonserter och Konstnärsnämnden avser beställningar av verk från tonsättare
och kompositörer. Behandlingen av regeringens kommande förslag i
budgetpropositionen om ökat bidrag till Konstnärsnämnden och Svenska
rikskonserter för bl.a. kompositionsbeställningar bör inte föregripas. När det
gäller den i motionen berörda frågan om att ge stöd för att förmedla kontakter
mellan arrangörer och konstnärer inom ton- och musikområdet vill utskottet
erinra om att riksdagen hösten 1997 beslöt om ökat stöd till arrangerande
musikföreningar och att en höjning av bidraget är aviserad även för budgetåret
1999 (bet. 1997/98:KrU1 s. 85 och 86, rskr. 1997/98:97). Motion Kr15 (v)
yrkande 5 avstyrks.
Konstnärer inom scen- och filmområdet (avsnitt 9)
En tredje anställningsform inom teatern (avsnitt 9.1)
Regeringen föreslår att ett statligt bidrag till en tredje anställningsform
inom teatern införs under en försöksperiod på ett och ett halvt år. En
förutsättning för bidraget är enligt regeringen att arbetsmarknadens parter
sluter erforderliga avtal för anställningsformen. Förslaget i propositionen
innebär att staten under vissa förutsättningar skall ge bidrag till en
försöksverksamhet där ett aktiebolag bildas och där frilansande skådespelare
anställs. Bakgrunden är att teatrarnas ekonomiska problem har lett till att
allt fler skådespelare blir beroende av arbetslöshetsersättningen för sin
försörjning, och syftet är att avlasta arbetslöshetskassan, förbättra
frilansande skådespelares trygghet samt att öka den konstnärliga friheten.
Försöksverksamheten avses bli finansierad inom utgiftsområde 14 (Arbetsmarknad
och arbetsliv) och starta år 1999.
Motionärerna bakom motion Kr16 (mp) föreslår att försöksverksamheten med den
nya anställningsformen skall omfatta även dansområdet (yrkande 8).
Samma motionärer föreslår att försöksperioden bör förlängas till tre år
(yrkande 9).
Arbetsmarknadsutskottet anför i sitt yttrande att det är välbekant att
arbetslöshetsförsäkringen på teaterområdet i hög grad fungerat som en
yrkesförsäkring som ger inkomstutfyllnad för de frilansande. Enligt Utredningen
om ersättning vid arbetslöshet och omställning (SOU 1996:150), den s.k. ARBOM-
utredningen, täcks inte bara kostnader för stillestånd av försäkringen utan
även förberedelsearbete och träning, vilket gagnar både kulturarbetarna och de
som engagerar dem. Det är enligt utredningen t.ex. vedertagen praxis att
repetitionsarbete i fria grupper bekostas av arbetslöshetsförsäkringen fram
till fyra veckor före premiär. Mot denna bakgrund ser arbetsmarknadsutskottet
positivt på att man söker finna former för att förbättra de strukturella
problemen. Arbetsmarknadsutskottet konstaterar att den försöksverksamhet som nu
föreslås synes förutsätta ett inte obetydligt statligt stöd. På sikt kan det
enligt arbetsmarknadsutskottet inte vara arbetsmarknadspolitiken som skall
belastas av branschens problem. Om man av kulturpolitiska skäl vill stötta
verksamheten vid teatrarna bör det snarare enligt arbetsmarknadsutskottet vara
ett ansvar för kulturpolitiken. I propositionen presenteras förslaget ytterst
kortfattat, och det är därför enligt arbetsmarknadsutskottet svårt att bilda
sig någon uppfattning om vad försöksverksamheten kommer att innebära närmare.
Arbetsmarknadsutskottet förutsätter att de närmare föreskrifter som regeringen
avser att utfärda ges ett sådant innehåll att den verksamhet som kommer att
stödjas blir acceptabel från bl.a. arbetsrättsliga och arbetsmarknadspolitiska
synpunkter. Arbetsmarknadsutskottet anser att en försöksverksamhet på ett och
ett halvt år är en kort tid, särskilt med tanke på att syftet är att stärka
anställningstryggheten. Efter en så kort tid kan det vara svårt att dra säkra
slutsatser av värdet av verksamheten. Med hänsyn till den ganska stora insatsen
från statens sida är det dock enligt arbetsmarknadsutskottet inte rimligt med
ekonomiska utfästelser för en längre tid. Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker
regeringens förslag med de reservationer som nu nämnts.
Kulturutskottet har inte några invändningar mot de bedömningar som
arbetsmarknadsutskottet - främst utifrån arbetsmarknadspolitiska utgångspunkter
- gjort av regeringens förslag. Kulturutskottet anser att det, mot bakgrund av
den situation med ekonomiska problem som många teaterinstitutioner befinner sig
i och den svåra arbetsmarknadssituationen för många frilansande skådespelare,
är värdefullt att pröva nya metoder under en försöksperiod även om den är kort.
Kulturutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet,
regeringens förslag att under en försöksperiod på ett och ett halvt år ge
statligt bidrag till en tredje anställningsform. Utskottet anser vidare, i
likhet med regeringen, att försöksverksamheten bör omfatta endast
teaterområdet. Motion Kr16 (mp) yrkandena 8 och 9 avstyrks därmed.
Motionärerna bakom motion Kr13 (c) begär ett klarläggande av vad som händer då
försöksverksamheten med den tredje anställningsformen är slut och hur och när
regeringen avser att genomföra en utvärdering av verksamheten (yrkande 5 i
berörd del).
I motion Kr15 (v) anser motionärerna att, om försöket med den tredje
anställningsformen faller väl ut, den bör omfatta flera områden än
teaterområdet (yrkande 6).
I propositionen anges att det föreslagna bidraget till den tredje
anställningsformen bör utvärderas efter ett år av AMS i samråd med Statens
kulturråd, Konstnärsnämnden och arbetsmarknadens parter på området. Vad som
händer efter försöksverksamheten är självfallet beroende av utfallet av
utvärderingen. Resultatet av utvärderingen bör enligt utskottet inte
föregripas. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr13 (c)
yrkande 5 i här berörd del och Kr15 (v) yrkande 6.
Stöd till vissa teater-, dans- och filmändamål (avsnitt 9.2)
Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande
bedömning. Bidraget till fria teater- och dansgrupper bör förstärkas. Vidare
bör ökade medel anvisas för att främja dans i hela landet. Regeringen anser
dessutom att Konstnärsnämnden bör få disponera ytterligare medel för stöd till
kortfilmsproduktion. Regeringen har för avsikt att lämna förslag i angivna
hänseenden i budgetpropositionen för år 1999.
Motionärerna bakom motionerna Kr13 (c) yrkande 7 och Kr15 (v) yrkande 1 i här
berörd del anser att Kulturrådets bidrag till de fria teater- och dansgrupperna
bör delas upp i två anslagsposter, ett verksamhetsbidrag och ett turnéstöd.
Utskottet anser det viktigt att, som regeringen anger, det ökade stödet till
fria teater- och dansgrupper främst inriktas på att underlätta turnerandet och
på konstnärlig utveckling. Utskottet anser emellertid att bidraget till de fria
teater- och dansgrupperna inte bör delas upp på två anslagsposter. En sådan
uppdelning skulle med hänsyn till de skiftande förhållanden som råder skapa
svårigheter vid bidragsgivningen. Med hänsyn till det anförda avstyrker
utskottet motionerna Kr13 (c) yrkande 7 och Kr15 (v) yrkande 1 i här aktuell
del.
I motion Kr12 (s) anges att Stiftelsen Filmform är Sveriges äldsta verksamma
organisation för att visa och bevara oberoende film- och videokonst. Staten ger
stöd för produktion av experimentell film- och videokonst. Däremot finns det
enligt motionärerna betydande svårigheter att få till stånd distribution av
den. Stiftelsen har för avsikt att bygga upp en egen organisation för
distribution av film- och videokonst och rådgivning till museer och bibliotek
om sådan konst. För denna verksamhet bör enligt motionärerna medel beräknas i
budgetpropositionen för år 1999 (yrkande 2). Dokumentationen av svenska
konstverk på film, video och digitala medier är enligt motionärerna
bristfällig. För detta ändamål har under åren 1996 och 1997 ett nära samarbete
ägt rum mellan Arkivet för ljud och bild (ALB) och Stiftelsen Filmform.
Målsättningen med den dokumentation som skett har varit att den skall användas
för forskning inom film- och konstvetenskap och för att sprida information om
den experimentella filmen som konstyttring. För att möjliggöra ett fortsatt
samarbete bör under fem år 600 000 kronor beräknas årligen (yrkande 1).
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att visa och
bevara experimentell film- och videokonst. Ett hundratal av de viktigaste
svenska experimentella filmerna har överförts från 16 mm-format till video
genom samarbete mellan ALB och Stiftelsen Filmform. Utskottet ser positivt
såväl på det samarbete som skett som på tanken att bygga upp en organisation
för rådgivning och distribution när det gäller film- och videokonst. Regeringen
bör i budgetpropositionen för år 1999 beräkna medel för dessa ändamål. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr12 (s) som sin
mening ge regeringen till känna.
I motionerna Kr15 (v) yrkande 7, Kr16 (mp) yrkande 10 i här berörd del, Kr17
(fp) och Kr19 (c, m, v, mp, kd) yrkande 1 föreslår motionärerna att ett
rådgivningscenter bör inrättas för dansare. Syftet med centret skall enligt
motionärerna vara att dansarna skall kunna få stöd för att finna en ny
yrkesinriktning efter danskarriären, som i allmänhet slutar redan i åldern
mellan 35 och 45 år. I motion Kr17 (fp) anförs att ett rådgivningscenter skulle
kunna organiseras t.ex. som en fristående enhet eller som en avdelning - kallad
rådgivningscenter för dansare - inom något arbetsförmedlingskontor.
Arbetsmarknadsutskottet konstaterar i sitt yttrande att utskottet de två
senaste åren behandlat liknande motionsförslag, senast hösten 1997 (bet.
1997/98:AU1). I korthet har arbetsmarknadsutskottets ställningstaganden varit
följande. Dansarna är en yrkesgrupp med mycket speciella förhållanden.
Karriären är kort och koncentrerad och i allmänhet fysiskt och psykiskt
krävande. Det är inte förvånande om många får problem i samband med sitt
yrkesbyte, som kan uppfattas som påtvingat. Stöd kan behövas inte bara i fråga
om yrkesval, utan även när det gäller allmänt rådgivande eller kurativa
insatser. Det är viktigt med förebyggande insatser under utbildningen och under
karriären, och det ligger ett stort ansvar på dansarnas egna organisationer och
de institutioner där dansarna är anställda. När yrkesbytet är ett faktum har
arbetsmarknadsmyndigheterna sitt ansvar att hjälpa till inom ramen för den
befintliga arbetsförmedlingsverksamheten. Det är en fördel om förmedlaren har
kännedom om gruppens speciella förhållanden, men det är inte realistiskt att
bygga upp en särskild organisation för denna yrkesgrupp. Det är viktigt med
vidgade kunskaper så att särskilda behov kan tillgodoses. Det viktigaste är
emellertid att rådgivning och kunskap lämnas om hela arbetsmarknaden så att
inte perspektivet snävas in i onödan. Stödåtgärder utöver detta kan lämnas
efter individuell prövning.
Arbetsmarknadsutskottet anför i sitt yttrande att utskottet inte har ändrat
uppfattning i frågan men tillägger att ingenting hindrar t.ex. att
arbetsförmedlingarna anställer särskilda handläggare inom ramen för
tillgängliga resurser.
Kulturutskottet delar motionärernas uppfattning att särskilda åtgärder måste
vidtas för att underlätta för dansarna att finna nya yrkesvägar när
danskarriären är slut. Frågan bör lösas med utnyttjande av den befintliga
arbetsförmedlingsorganisationen genom att, inom ramen för tillgängliga
resurser, en eller flera särskilda handläggare anställs för ändamålet. På så
sätt skapas en form av rådgivningscenter inom arbetsförmedlingsorganisationen.
Med tanke på att yrkeskåren ännu är förhållandevis liten torde det inte vara
möjligt, eller ens lämpligt, att anordna sådan rådgivningsverksamhet på mer än
ett eller två ställen i landet. Koncentrationen av dansare till
storstadsområdena talar också för detta. Utskottet vill särskilt betona att
rådgivning till dansare kräver en speciell kunskap om dansares utbildning,
arbetssituation och kvalifikationer, vilket måste beaktas vid valet av
handläggare.
Utskottet förutsätter således, mot bakgrund av det anförda, att regeringen
medverkar till att frågan får sin lösning inom arbetsförmedlingsorganisationen
utan att riksdagen gör ett sådant uttalande som begärs i motionerna. Utskottet
avstyrker motionerna Kr15 (v) yrkande 7, Kr16 (mp) yrkande 10 i här aktuell
del, Kr17 (fp) och Kr19 (c, m, v, mp, kd) yrkande 1.
Utskottet avstyrker motion Kr16 (mp) yrkande 10 i vad avser motionärernas
förslag att medel för ett rådgivningscenter bör anvisas på tilläggsbudet för år
1998, och motion Kr19 (c, m, v, mp, kd) yrkande 2, där motionärerna föreslår
att medel för inrättande och drift av ett rådgivningscenter bör beräknas för år
1999.
Konstnärer inom ordområdet (avsnitt 10)
Stöd för att främja nyskriven svensk dramatik m.m. (avsnitt 10.1)
Regeringen föreslår att ett statligt stöd införs för att främja nyskriven
svensk dramatik. Stödet föreslås införas år 1999. Stödet inrättas för att
stimulera fria teatergrupper, stads- och länsteatrar liksom radio och TV att
göra nybeställningar av dramatiska verk. Härigenom ges dramatikerna bättre
möjlighet att försörja sig på utfört konstnärligt arbete.
I motion Kr20 (c) framhåller motionärerna vikten av att de fria grupperna
skall ha en särskild andel av stödet att söka bidrag från när det gäller
beställning av ny svensk dramatik (yrkande 1).
Utskottet vill här erinra om att, som anförts ovan, regeringens avsikt är att
stödet skall inrättas för att stimulera bl.a. de fria teatergrupperna att göra
nybeställningar av dramatiska verk. Enligt utskottets bedömning bör inte en
viss bestämd andel avsättas för de fria grupperna, utan styrelsen för Sveriges
författarfond bör, på grundval av de ansökningar som inkommit, göra en
kvalitetsbedömning. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet regeringens
förslag och avstyrker motion Kr20 (c) yrkande 1.
Regeringen föreslår vidare att det införs ett statligt stöd till en digital
pjäsbank. Tanken är att banken skall utvecklas till att innehålla allt från
äldre klassiker till nyskriven dramatik, även sådana arbeten som ännu ej
uppförts. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Förmedling av konstnärers arbete och internationellt kulturutbyte (avsnitt 11)
Centrumbildningar (avsnitt 11.1)
I propositionen föreslås att det införs ett statligt stöd för arbetsförmedling
vid centrumbildningarna under en försöksperiod på ett och ett halvt år. Stödet
föreslås införas år 1999. Bakgrunden är den utvärdering som utförts av
Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen och som visar att man vid
centrumbildningarna med små resurser på ett mycket bra sätt lyckats förmedla
konstnärers arbete. Med hjälp av stödet skall centrumbildningarna kunna
anställa arbetsförmedlare. Försöksverksamheten avses bli finansierad inom
utgiftsområde 14 (Arbetsmarknad och arbetsliv).
Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande inte haft någon invändning mot
förslaget.
Motionärerna bakom motion Kr16 (mp) anser att försöksverksamheten bör
utsträckas till tre år (yrkande 2).
Utskottet anser att den unika kunskap som centrumbildningarna har inom sina
respektive konstarter och om de konstnärer som är aktiva inom dem måste tas
till vara. Likaså måste de betydande kontaktnät som centrumbildningarna har mot
arrangörer och den icke-kommersiella marknaden utnyttjas. Mot denna bakgrund
välkomnar utskottet regeringens förslag om ett statligt stöd för
arbetsförmedling vid centrumbildningarna.
Utskottet anser att tiden för försöksverksamheten, ett och ett halv år, kan
vara väl knapp men är ändå inte berett att föreslå en förlängning. Det kan
ligga ett värde i att snabbt få utvärderingsresultat att lägga till grund för
beslut om huruvida verksamheten skall permanentas. Med hänsyn till det anförda
tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandet.
I en motion från den allmänna motionstiden, motion Kr270 (mp), anser
motionärerna att centrumbildningarnas betydelse för kulturarbetarnas
möjligheter till arbetstillfällen bör belysas när regeringen lägger fram sina
förslag om konstnärernas villkor och att centrumbildningarna bör ges ekonomisk
förstärkning i 1998 års ekonomiska vårproposition (yrkande 13).
I och med det förslag som regeringen nu lagt fram om ett stöd för
arbetsförmedling vid centrumbildningarna får motionen anses vara tillgodosedd i
ifrågavarande hänseende. Utskottet anser i likhet med regeringen att
erforderliga medel bör beräknas i budgetpropositionen för år 1999. Med hänsyn
till det anförda avstyrker utskottet motion Kr270 (mp) yrkande 13.
Motionärerna bakom motion Kr13 (c) vill ha ett klarläggande av vad som händer
då försöksverksamheten hos centrumbildningarna är slut och hur och när
regeringen avser att genomföra en utvärdering av verksamheten (yrkande 5 i här
aktuell del).
Utskottet vill här erinra om att det i propositionen anges att det föreslagna
stödet efter ett år bör utvärderas av AMS i samråd med Statens kulturråd och
Konstnärsnämnden. Vad som händer efter försöksverksamheten är självfallet
beroende av utfallet av utvärderingen. Utvärderingen bör enligt utskottet inte
föregripas. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Kr13 (c)
yrkande 5 i här berörd del.
Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - bedömningen att
Statens kulturråd bör få disponera ytterligare medel för verksamhetsbidrag till
centrumbildningarna för att i första hand stärka verksamheten på regional nivå.
Inom ramen för en sådan medelsförstärkning bör enligt regeringen utrymme skapas
för stöd även till andra ideella föreningar med arbetsförmedlande verksamhet.
I motion Kr11 (s) föreslår motionärerna att även studieförbundens och
Folkparkernas förmedlingsverksamhet skall omfattas av de nya stödformerna.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att studieförbunden och
Folkparkerna, med sina breda kontaktnät, bör erhålla bidrag för sin
arbetsförmedlande verksamhet från de tillförda medlen. Vad utskottet här anfört
bör riksdagen med anledning av motion Kr11 (s) som sin mening ge regeringen
till känna.
Stöd till internationellt kulturutbyte (avsnitt 11.2)
Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande
bedömning. Statens kulturråd, Konstnärsnämnden, Svenska rikskonserter och STIM-
Svensk Musik bör få disponera ytterligare medel för internationellt
kulturutbyte. Regeringen har för avsikt att lämna förslag om detta i
budgetpropositionen för år 1999.
I motion Kr16 (mp) anser motionärerna att en ansvarsfördelning saknas mellan de
olika organisationer som har att fördela de ytterligare medel som enligt
regeringens bedömning bör anvisas till internationellt kulturutbyte för
budgetåret 1999. Motionärerna anser att regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag om en sådan fördelning (yrkande 11).
I propositionen anges att det internationella kulturutbytet handhas av ett
flertal aktörer. Inom Kulturdepartementets ansvarsområde nämns Statens
kulturråd, Konstnärsnämnden, Svenska rikskonserter och STIM-Svensk Musik. Även
Svenska Institutet nämns i propositionen som handläggare av frågor om bidrag
till internationellt kulturutbyte. Institutet har till uppgift att sprida
kunskap om Sverige i utlandet och att svara för utbyte med andra länder inom
kultur, utbildning, forskning och samhällsliv i övrigt. Regeringens bedömning
går ut på att Statens kulturråd i ökad utsträckning skall verka för lanseringen
av svensk dramatik i utlandet, att Konstnärsnämnden skall vidareutveckla det
inrättade internationella ateljécentret IASPIS, att Svenska rikskonserter skall
lansera svenska sångare och musiker inom det internationella musiklivet och att
STIM-Svensk Musik skall marknadsföra ny svensk musik och dess upphovsmän.
Av Statens kulturråds årsredovisning för år 1997 framgår att Kulturrådets
bidragsgivning i huvudsak koncentreras till yrkesverksamma konstnärsgrupper.
Enskilda personer som ansöker om bidrag hänvisas till Svenska Institutet eller
Konstnärsnämnden.
Utskottet anser att något sådant uttalande av riksdagen som begärs i motionen
inte är påkallat. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Kr16 (mp)
yrkande 11.
I samma motion, Kr16 (mp), anges vidare att motionärerna anser att STIM-Svensk
Musiks uppdrag bör utökas till att marknadsföra även oskyddad musik, såsom
folkmusik och äldre tiders musik (yrkande 12).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet erinra om följande. STIM-
Svensk Musik har till uppgift att marknadsföra tonsättare och deras verk.
Uppgiften är inriktad endast på skyddad musik.
Till Svenska rikskonserters övergripande mål hör bl.a. att verka för att
svenskt musikliv berikas genom ökade kontakter med andra länder. Verksamheten
omfattar även oskyddad musik.
Av regeringens regleringsbrev för budgetåret 1998 framgår att ett mål för
Svenska rikskonserter, när det gäller svensk och internationell
konsertproduktion och musikförmedling, är att fortsätta att prioritera insatser
för musikformer med svag institutionell förankring, t.ex. folkmusik. Svenska
rikskonserter skall vidare enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav
redovisa bl.a. sin internationella konsertverksamhet under de tre senaste åren.
Redovisningen bör, enligt regleringsbrevet, ske genrevis eller på annat sätt
som belyser målinriktningen.
Utskottet vill vidare erinra om att även Statens kulturråd och Svenska
Institutet disponerar medel för internationellt kulturutbyte och lansering av
svensk musik utomlands.
Mot bakgrund av det anförda delar utskottet inte motionärernas uppfattning
att STIM-Svensk Musiks uppdrag bör utökas till att omfatta även oskyddad musik.
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Kr16 (mp) yrkande 12.
Motionärerna framhåller i samma motion, Kr16 (mp), att kulturfestivalers
betydelse för integration och för ökad förståelse människor emellan bör
uppvärderas (yrkande 13).
Riksdagen beslöt hösten 1996 om sju mål för en nationell kulturpolitik. Ett
av målen är att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika
kulturer inom landet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att kulturfestivaler, i likhet med
mycket annat internationellt och nationellt utbyte inom kulturen, skapar en
större förståelse människor emellan och att denna förståelse är viktig. Det är,
enligt utskottets mening, en självklar kulturpolitisk uppgift för aktörerna på
kulturområdet att bidra till att människor med olika etnisk och kulturell
bakgrund kan mötas och ge impulser åt varandra. Utskottet anser inte att något
sådant uttalande av riksdagen som begärs i motionen är påkallat. Utskottet
avstyrker därför motion Kr16 (mp) yrkande 13.
Anslagsfrågor m.m.
I propositionen anger regeringen att lämnade förslag och bedömningar ryms inom
en total ram för år 1999 på 69 miljoner kronor, varav 35 miljoner kronor avser
tidsbegränsade insatser för bl.a. försöksverksamheter inom
Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde. Av den totala ramen har regeringen,
enligt propositionen, för avsikt att i budgetpropositionen för år 1999 bl.a.
föreslå följande fördelning: ca 13 miljoner kronor till konstnärer på bild- och
formområdet, ca 18 miljoner kronor till konstnärer på ton- och musikområdet och
ca 21 miljoner kronor till konstnärer på scen- och filmområdet.
Motionärerna bakom motion Kr16 (mp) föreslår att medel till de förslag om
selektiva stöd som läggs fram i propositionen bör anvisas på tilläggsbudget för
år 1998 (yrkande 1). Motionärerna anser vidare att regeringen på tilläggsbudget
för år 1998 bör föreslå minst två miljoner kronor till stöd till
kollektivverkstäder (yrkande 5).
Utskottet delar regeringens bedömning att förslag om erforderliga medel bör
framläggas i budgetpropositionen för år 1999. Med hänsyn härtill avstyrker
utskottet motion Kr16 (mp) yrkandena 1 och 5.
Motionärerna bakom motion Kr16 (mp) anser det som en självklarhet att de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för konstnärer bör vara underställda de
kulturpolitiska målen och inte bara anpassas till dem (yrkande 3).
I motion Kr13 (c) anser motionärerna att kulturen inte bör främjas genom
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Medel bör därför överföras från
arbetsmarknadsområdet till kultursektorn (yrkande 2).
Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande anfört bl.a. följande. De
arbetsmarknadspolitiska satsningar som gjorts har lett till att oetablerade
konstnärer kunnat stanna kvar i sitt yrke trots att de inte haft konstnärliga
uppdrag mellan åtgärderna. Detta har bidragit till en ?amatörisering? som lett
till att de etablerade konstnärernas arbetsmarknad kan ha försämrats. Dessa
effekter är enligt utskottets mening inte godtagbara vare sig från
kulturpolitiska eller arbetsmarknadspolitiska synpunkter. För att komma till
rätta med detta måste det enligt arbetsmarknadsutskottets mening i första hand
handla om ett ändrat arbetssätt hos arbetsmarknadsmyndigheterna. En rätt
tillämpad arbetsmarknadspolitik motverkar en överetablering av konstnärer och
därmed också ett kulturutbud som inte svarar mot det kulturpolitiskt
motiverade. De kulturpolitiska och arbetsmarknadspolitiska målen skall därför,
enligt arbetsmarknadsutskottet, inte behöva ställas mot varandra.
Kulturutskottet delar arbetsmarknadsutskottets bedömning att med en rätt
tillämpad arbetsmarknadspolitik skall de kulturpolitiska och
arbetsmarknadspolitiska målen inte behöva ställas mot varandra.
Satsningarna till förmån för konstnärerna bör fortsatt ske i samverkan. Med
hänsyn härtill avstyrks motion Kr16 (mp) yrkande 3.
Frågan om resurser till de i propositionen föreslagna åtgärderna avses
föreläggas riksdagen i budgetpropositionen för budgetåret 1999. Det blir då
tillfälle för riksdagen att ta ställning till bl.a. frågan om under vilket
utgiftsområde som medel skall beräknas för de olika satsningarna. Med hänsyn
till det som anförts avstyrks motion Kr13 (c) yrkande 2.
Vissa myndighetsfrågor m.m.
I motion Kr288 (s) anser motionären att det statliga stödet till kulturgrupper
inte borde fördelas av många olika organ. Enligt motionären är det både mer
rationellt och mer tillfredsställande ur kulturskaparnas och arrangörernas
synvinkel att samordna resurserna. Frågan om myndighetsstrukturen bör enligt
motionären utredas.
Utskottet uttalade så sent som i höstas att mångfalden och förnyelsen inom
kulturområdet främjas av att statligt stöd fördelas av ett antal från varandra
fristående instanser såsom Kulturrådet, Konstnärsnämnden med
Bildkonstnärsfonden och olika arbetsgrupper, Riksantikvarieämbetet, Svenska
institutet och Svenska Filminstitutet (bet. 1997/98:KrU1 s. 65).
Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga och avstyrker därmed
motion Kr288 (s).
Motionärerna bakom motion Kr270 (mp) anser att alla, organisationer såväl som
enskilda, skall ha förslagsrätt till de nämnder som beslutar om bidrag till
konstnärer, däribland Konstnärsnämndens styrelse. Motionärerna påpekar att
långt ifrån alla konstnärer är organiserade, och även de som valt att stå
utanför organisationerna måste kunna få föra fram sina åsikter (yrkande 12).
I dag utser regeringen dels fem ledamöter i Konstnärsnämndens styrelse efter
förslag av KLYS, dels sju ledamöter i Bildkonstnärsfonden efter förslag av KRO
(tre ledamöter), Svenska konsthantverkare och Industriformgivare (två
ledamöter), Svenska Tecknare (en ledamot) och Svenska Fotografernas Förbund (en
ledamot).
Utskottet behandlade en liknande motion hösten 1996 (bet. 1996/97:KrU1) och
uttalade då bl.a. att utskottet självfallet utgår från att organisationerna,
utifrån sina kunskaper om konstnärerna, låter kompetensen vara en helt
avgörande faktor vid nomineringarna. Utskottet framhöll vidare att det givetvis
står regeringen fritt att göra en självständig bedömning av de nominerade när
den utser styrelserna. Utskottet förutsatte också att regeringen, när den utser
styrelserna, tar till vara den kunskap och kompetens som finns hos konstnärer
och andra även utanför de nominerande organisationerna.
Utskottet vill understryka att regeringen vid sin bedömning inte är bunden av
de personer som har nominerats. Regeringen har att fritt avgöra vem som är mest
lämpad för uppdraget. Det kan tilläggas att regeringen, vid åtminstone ett
tillfälle, har tillsatt en person som föreslagits av någon annan än av de
nominerande organisationerna. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
motion Kr270 (mp) yrkande 12.
För vägledning åt arrangörsledet vid valet av kultur anser motionärerna bakom
motion Kr15 (v) att regionala konstnärsråd skall inrättas. Råden skall bestå av
representanter från arrangörsledet och kulturarbetare (yrkande 9).
I propositionen redovisar regeringen dels förslag, dels bedömningar som går
ut på att underlätta för arrangörer vid valet av kultur. Regeringen lägger, som
tidigare nämnts, fram ett förslag om en s.k. tredje anställningsform där
parterna föreslås bilda ett aktiebolag. Bolaget skall bl.a. bedriva
artistförmedlingsverksamhet. Regeringen lägger dessutom fram ett förslag om att
införa ett statligt stöd för arbetsförmedling vid centrumbildningarna. Vidare
gör regeringen den bedömningen att stödet till arrangerande musikföreningar bör
förstärkas kraftigt. En förmedlingsagentur för dansare, Dans-Produktion-Service
(DPS), drivs på försök av Stiftelsen Dansens Hus. Regeringen gör bedömningen
att denna försöksverksamhet bör fortgå under ytterligare tre år och har för
avsikt att avsätta medel för detta ändamål. Med hänsyn till de av regeringen
föreslagna åtgärderna avstyrker utskottet motion Kr15 (v) yrkande 9.
Momsfrågor
I motion Kr8 (m) kräver motionärerna att konstnärers och konstgalleriers
försäljning av konst samt konstgalleriernas försäljningsprovision skall
beskattas med 6 %. Motionärerna åberopar dels kulturpolitiska skäl, dels den
oförmånliga konkurrenssituationen i förhållande till ideella organisationer som
kan sälja och förmedla konst skattefritt (yrkande 1).
Skatteutskottet har nyligen behandlat ett liknande motionsyrkande (bet.
1997/98:SkU17). I korthet var skatteutskottets ställningstagande följande.
Utskottet erinrade inledningsvis om att det enligt EG-reglerna saknas möjlighet
att införa en reducerad skattesats i vad gäller just galleriers försäljning av
konstverk i allmänhet. Vad gäller skattenivån på konstnärernas försäljning av
egna konstverk finns visserligen möjligheten att sänka skattesatsen till 6 %.
Detta kräver dock enligt EG-reglerna att också mervärdesskatten vid import av
konstverk, samlarföremål och antikviteter sänks till 6 %. Utskottet ansåg att
frågan därför endast kan övervägas i ett sådant vidare sammanhang. Enligt vad
utskottet hade erfarit hade frågan om skattesatsen vid försäljning av konstverk
aktualiserats i en skriftlig framställning till Regeringskansliet som ännu inte
hade färdigbehandlats. Regeringens prövning av frågan borde enligt utskottets
mening avvaktas. Skatteutskottet avstyrkte därför motionen.
Kulturutskottet är inte av någon annan åsikt än skatteutskottet. Motion Kr8
(m) yrkande 1 avstyrks därför.
I samma motion yrkande 2 och i motion Kr10 (m) yrkande 3 tas frågan om temporär
import av konst upp. Motionärerna yrkar att momsdepositionen för konst som
införs temporärt för utställningsändamål från länder utanför EU skall
avskaffas.
Vid import av konstverk, samlarföremål och antikviteter utgår moms med 12 %.
Om importen avser föremål från länder utanför EU och syftar till att visa
föremålen på utställning kräver tullmyndigheten en momsdeposition av
motsvarande storlek.
Ett liknande motionsyrkande har nyligen behandlats av skatteutskottet (bet.
1997/98:SkU17). Skatteutskottet erinrade om att de bestämmelser som
motionärerna kritiserar är bestämmelser av tillämpningskaraktär som
Generaltullstyrelsen utfärdar.
Kulturutskottet har inhämtat att Generaltullstyrelsen i samband med en
översyn av föreskrifterna har för avsikt att ändra dessa. Ändringen går ut på
att medge undantag från skyldigheten av ställa säkerhet för mervärdesskatt för
konstverk som inte är avsedda för försäljning när dessa anmäls till förfarandet
temporär import av konst för ett galleri, museum eller liknande icke-
kommersiell institution som inte är registrerad för mervärdesskatt. Ett beslut
om föreskrifternas innehåll beräknas föreligga i juli månad i år.
Med hänsyn till vad som således upplysts är någon åtgärd från riksdagens sida
inte påkallad. Utskottet avstyrker därför motionerna Kr8 (m) yrkande 2 och Kr10
(m) yrkande 3.
Övrigt
Vissa musikfrågor
I motion Kr7 (m) framhåller motionärerna att kompositören, musikern och
artisten i det lilla företaget ofta har svårt att få tillgång till nödvändig
kompetens för att föra ut sin produktion på marknaden i Sverige, men framför
allt i utlandet. Motionärerna anser att staten bör medverka till att göra det
lättare för konstnärerna genom att organisera högskoleutbildning för den som
skall arbeta med försäljning och marknadsföring av musikproduktion (yrkande 1).
Utskottet vill erinra om att det är högskolorna som själva bestämmer
innehållet i utbildningarna och vilka program de vill ha. Det kan också påpekas
att det i dag i många utbildningar inom kulturområdet ingår såväl ekonomi som
marknadsföring. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Kr7 (m)
yrkande 1.
I samma motion yrkande 2 anser motionärerna att musikbranschens ställning bör
bli starkare inom Näringsdepartementets område. Regeringen bör enligt
motionärerna ges i uppdrag att utreda vilka speciella förutsättningar som råder
inom branschen, och hur man på bästa sätt kan skapa förutsättningar för att ta
till vara den potential som finns bland alla småföretagare på musikområdet.
Vidare anser motionärerna att Exportrådet bör ges i uppdrag att tydligare lyfta
fram musikföretagen i samband med satsningar som görs utomlands.
Utskottet har inhämtat att Exportrådet under det senaste halvåret lagt ner
resurser på att kartlägga hur exporten av svensk populärmusik i alla dess
former ser ut. Rådet har vidare inlett ett samarbete med bl.a. STIM, SAMI och
Export Music Sweden för att bygga upp ett kontaktnät.
Utskottet anser att något sådant uttalande av riksdagen som begärs i motionen
inte är påkallat. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Kr7 (m) yrkande
2.
I motionen yrkas vidare att Utrikesdepartementets utlandspersonal bör
underlätta och främja svensk musikexport (yrkande 3).
Utskottet vill erinra om att Utrikesdepartementets uppgift utomlands är att -
i vid bemärkelse - främja svenska intressen utomlands. I uppdraget ingår även
att förmedla svensk kultur. Av budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1
utg.omr. 5) framgår att resurserna för informations- och kulturverksamhet genom
de svenska utlandsmyndigheterna, på grund av det statsfinansiella läget, är
begränsade. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Kr7 (m)
yrkande 3.
Utskottet har även tidigare under våren 1998 behandlat frågan om svensk
musikexport (bet. 1997/98:KrU4).
Folkmusik m.m.
Motionärerna bakom motion Kr13 (c) anser att större vikt bör läggas vid
folkmusik, folkdans och mångkulturell musik såväl vid fördelning av
arrangörsstöd som vid sammansättning av rådgivande organ (yrkande 4).
Utskottet föreslog i höstas, i sitt av riksdagen godkända betänkande, en
medelsökning på 3,8 miljoner kronor till arrangerande musikföreningar (bet.
1997/98:KrU1). Utskottet angav då särskilt att arrangörer av folkmusik och
mångkulturell musik skulle få en viss förstärkning. I den nu behandlade
propositionen gör regeringen bedömningen att en ytterligare kraftig
förstärkning av stödet till arrangerande musikföreningar bör göras även år
1999. Regeringens förslag bör inte föregripas. Med hänsyn härtill avstyrker
utskottet motion Kr13 (c) yrkande 4.
I motion Kr9 (s) föreslår motionärerna att riksdagen skall göra ett
tillkännagivande till regeringen om behovet av ett nationellt centrum för
folkmusik i Sverige.
Utskottet har tidigare i år behandlat liknande motionsyrkanden och då
redogjort utförligt för verksamheten vid Eric Sahlström-institutet i Tobo (bet.
1997/98:KrU4) som också nämns i den nu aktuella motionen. Utskottet betonade
vikten av att folkmusiken, folksången och folkdansen kan bevaras, utvecklas och
föras vidare till kommande generationer. Utskottet uttalade vidare att
folkmusiken är en mycket betydelsefull och variationsrik del av musiklivet i
hela landet, som engagerar både amatörer och professionella, både unga och
gamla. Ett institut som inriktar sig på folkmusiken i hela dess bredd och i
synnerhet på pedagogisk verksamhet kunde därvid enligt utskottet bli
betydelsefullt. Utskottet avstyrkte dock motionerna.
Utskottet har vid sina förnyade överväganden om betydelsen av att
folkmusiken, folksången och folkdansen bevaras och utvecklas funnit att värdet
och behovet av ett nationellt centrum för folkmusik motiverar att stöd lämnas
till ett sådant centrum. Regeringen bör därför i budgetpropositionen för år
1999 beräkna medel för ändamålet. Vad utskottet anfört bör riksdagen med
anledning av motion Kr9 (s) som sin mening ge regeringen till känna.
Amatörkultur
Motionärerna bakom motion Kr13 (c) betonar vikten av samspelet mellan amatörer
och professionella och anser att definitionen av konstnärligt arbete bör
innefatta samverkan mellan dessa grupper. Motionärerna anser det också
angeläget att företrädare för amatörerna ges samma möjlighet till initiativ
till samverkan som kulturinstitutionerna (yrkande 1).
I motion Kr15 (v) anser motionärerna att regeringen bör överväga att stöd
till beställningar av kompositioner och dramatiska verk skall utformas på ett
sådant sätt att amatörkulturlivets behov kan tillgodoses och samverkansformer
kan utvecklas och fördjupas mellan amatörkulturlivet och etablerade tonsättare
och dramatiker (yrkande 8).
I propositionen anges att avsikten med de av regeringen framlagda förslagen
är att skapa sådana villkor för de professionella konstnärerna att de kan
basera sin försörjning på ersättning för utfört konstnärligt arbete.
Utskottet vill erinra om att ett av de kulturpolitiska målen är att alla
skall få möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser
samt till eget skapande. Folkbildningens betydelse i arbetet för att
förverkliga kulturpolitikens mål markeras genom att regeringen i proposition
1997/98:115 Folkbildning föreslår ett nytt syfte med statsbidraget till
folkbildningen, nämligen att statsbidraget skall bidra till att bredda
kulturintresset i samhället, till ökad delaktighet i kulturlivet, till
kulturupplevelser samt till eget skapande (bet. 1997/98:KrU17). Utskottet vill
vidare framhålla att statligt stöd lämnas till tjänster som länskonstnärer.
Syftet med detta stöd är att höja kvaliteten inom amatörkulturen och att
stimulera barns och ungdomars intresse för konst och kultur. En del av det
statliga stödet till regionala teater-, dans- och musikinstitutioner utgår i
form av riktade bidrag. Dessa bidrag skall bl.a. gälla arbete för att nå nya
publikgrupper och samverkan mellan professionella och amatörer. Mot bakgrund av
det anförda avstyrks motionerna Kr13 (c) yrkande 1 och Kr15 (v) yrkande 8.
Invandrarkultur
Motionärerna bakom motion Kr15 (v) pekar på att invandrare behöver stöd, råd
och praktisk hjälp för att bilda föreningar för att på så sätt kunna söka
kulturstöd och verka på lika villkor som svenskar i kulturlivet. Ett sätt att
bidra till detta är, enligt motionärerna, att ge ökade anslag till t.ex.
centrumbildningar och studieförbund för att på så vis ge dessa organisationer
möjlighet att hjälpa invandrargrupper att bilda föreningar (yrkande 10).
Ett av målen för kulturpolitiken är att främja internationellt kulturutbyte
och möten mellan olika kulturer inom landet. Utskottet har tidigare påpekat att
det faktum att ett världskulturhus etableras i Stockholm inte får medföra att
andra kulturinstitutioner minskar sina strävanden att spegla landets
mångfasetterade kultur och underlåter att ta ansvar för att deras egen
verksamhet verkligen vänder sig till alla befolkningsgrupper i landet (bet.
1996/97:KrU1). Utskottet vidhåller detta och vill understryka att
centrumbildningarna och studieförbunden utifrån förutsättningarna och villkoren
för sin verksamhet självfallet bör stödja alla befolkningsgrupper i hela
landet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion Kr15 (v) yrkande 10.

Hemställan

Utskottet hemställer
Avslag på propositionen
1. beträffande fråga om avslag på propositionen och nytt förslag
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr10 yrkandena 1, 2 och 4,
1997/98:Kr238 yrkande 5 och 1997/98:Kr272 yrkande 9,
res. 1 (m)
Inriktningen på statens insatser för konstnärerna
2. beträffande generellt konstnärstillägg
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 11,
res. 2 (mp)
3. beträffande kvinnor och män
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr15 yrkande 2 och 1997/98:Kr269
yrkande 28,
4. beträffande konstnärligt arbete i hela landet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr13 yrkande 3,
res. 3 (c)
5. beträffande icke organiserade konstnärer
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr16 yrkande 4,
res. 4 (mp)
Konstnärer inom bild- och formområdet
6. beträffande verksamhetsbidrag till vissa utställare
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Kr15 yrkande 3 godkänner regeringens
förslag om ett statligt stöd för verksamhetsbidrag till vissa utställare
inom bild- och formområdet,
res. 5 (v)
7. beträffande kollektivverkstäder
att riksdagen godkänner regeringens förslag om att det statliga stödet till
organisationer inom bild- och formområdet utvidgas till att också omfatta
stöd till kollektivverkstäder,
8. beträffande Folkrörelsernas Konstfrämjande
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr14 och 1997/98:Kr18,
9. beträffande översyn av stödet till bild- och formkonstnärer
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr13 yrkande 6 och 1997/98:Kr20 yrkande
2,
10. beträffande stöd till enskilda konstnärer
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr306 yrkande 6,
res. 6 (kd)
Konstnärer inom ton- och musikområdet
11. beträffande fonogramersättning
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Kr15 yrkande 4 och 1997/98:Kr16
yrkande 6 godkänner regeringens förslag om fonogramersättning för folk-
och skolbibliotekens utlåning av ljudupptagningar av musikaliska verk samt
musikalier,
res. 7 (v)
res. 8 (mp) - delvis
12. beträffande överlämnande av förvaltningsuppgifter
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Kr16 yrkande 7 antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde,
res. 8 (mp) - delvis
13. beträffande turnéstöd till fria musikgrupper
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr15 yrkande 1 i denna del,
res. 9 (v)
14. beträffande förmedling av kontakter mellan arrangörer och
konstnärer
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr15 yrkande 5,
Konstnärer inom scen- och filmområdet
15. beträffande en tredje anställningsform inom teatern
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Kr16 yrkandena 8 och 9 godkänner
regeringens förslag om ett statligt bidrag till en tredje anställningsform
inom teatern under en försöksperiod,
res. 10 (v, mp)
16. beträffande utvärdering av den tredje anställningsformen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr13 yrkande 5 i denna del och
1997/98:Kr15 yrkande 6,
res. 11 (v)
17. beträffande turnéstöd till fria teater- och dansgrupper
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr13 yrkande 7 och 1997/98:Kr15 yrkande
1 i denna del,
res. 12 (c, v)
18. beträffande experimentell film- och videokonst
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr12 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. beträffande rådgivningscenter för dansare
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr15 yrkande 7, 1997/98:
Kr16 yrkande 10 i denna del, 1997/98:Kr17 och 1997/98:Kr19 yrkande 1,
20. beträffande medel för ett rådgivningscenter för dansare
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr16 yrkande 10 i denna del och
1997/98:Kr19 yrkande 2,
Konstnärer inom ordområdet
21. beträffande nyskriven svensk dramatik
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Kr20 yrkande 1 godkänner regeringens
förslag om ett statligt stöd för att främja nyskriven svensk dramatik,
res. 13 (c)
22. beträffande digital pjäsbank
att riksdagen godkänner regeringens förslag om ett statligt stöd till en
digital pjäsbank,
Centrumbildningarna
23. beträffande centrumbildningarna
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Kr16 yrkande 2 godkänner regeringens
förslag om ett statligt stöd för arbetsförmedling vid centrumbildningarna
under en försöksperiod,
res. 14 (mp)
24. beträffande ekonomisk förstärkning till centrumbildningarna
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 13,
25. beträffande utvärdering av verksamheten med arbetsförmedling vid
centrumbildningarna
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr13 yrkande 5 i denna del,
26. beträffande bidrag till studieförbundens och Folkparkernas
förmedlingsverksamhet
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr11 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 15 (c, mp)
Stöd till internationellt kulturutbyte
27. beträffande ansvarsfördelning mellan institutioner
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr16 yrkande 11,
res. 16 (mp)
28. beträffande oskyddad musik
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr16 yrkande 12,
res. 17 (mp)
29. beträffande kulturfestivalers betydelse för integration
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr16 yrkande 13,
Anslagsfrågor m.m.
30. beträffande medel på tilläggsbudget
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr16 yrkandena 1 och 5,
31. beträffande arbetsmarknadspolitiska åtgärder underställda de
kulturpolitiska målen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr16 yrkande 3,
res. 18 (mp)
32. beträffande medel från arbetsmarknadsområdet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr13 yrkande 2,
res. 19 (c)
Vissa myndighetsfrågor m.m.
33. beträffande myndighetsstruktur
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr288,
34. beträffande förslagsrätt till Konstnärsnämndens styrelse m.m.
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 12,
res. 20 (m, c, fp, mp, kd)
35. beträffande regionala konstnärsråd
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr15 yrkande 9,
res. 21 (v)
Momsfrågor
36. beträffande beskattning vid försäljning av konst
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr8 yrkande 1,
res. 22 (m)
37. beträffande temporär import av konst
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr8 yrkande 2 och 1997/98:Kr10 yrkande
3,
res. 23 (m)
Övrigt
38. beträffande högskoleutbildning för försäljning och marknadsföring
av musikproduktion
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr7 yrkande 1,
39. beträffande småföretagare på musikområdet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr7 yrkande 2,
res. 24 (m)
40. beträffande svensk musikexport
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr7 yrkande 3,
res. 25 (m)
41. beträffande folkmusik, folkdans och mångkulturell musik
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr13 yrkande 4,
42. beträffande nationellt centrum för folkmusik
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr9 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
43. beträffande amatörkultur
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr13 yrkande 1 och 1997/98:Kr15 yrkande
8,
res. 26 (c, v)
44. beträffande invandrarkultur
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr15 yrkande 10.
res. 27 (v)
Stockholm den 14 maj 1998
På kulturutskottets vägnar
Elisabeth Fleetwood
I beslutet har deltagit: Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders
Nilsson (s), Leo Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s), Marianne
Andersson (c), Monica Widnemark (s), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp),
Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Annika Nilsson (s), Ewa
Larsson (mp), Fanny Rizell (kd), Lars Lilja (s) och Elizabeth Nyström (m).

Reservationer

1. Fråga om avslag på propositionen och nytt förslag m.m. (mom. 1)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Fråga om avslag på
propositionen och nytt förslag m.m. som börjar med ?Utskottet kan? och slutar
med ?i motionerna? bort ha följande lydelse:
Utskottet har vid sina överväganden funnit avgörande skäl som talar mot att
förslagen i propositionen skall genomföras.
Utskottet anser framför allt att regeringen med sina förslag inte vidtar
någon konkret åtgärd för att komma till rätta med den överetablering som finns
bland de konstnärligt verksamma och vill påpeka att regeringen inte redovisat
hur den avser att begränsa mottagargruppen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder
inom kulturområdet.
Utskottet förordar i stället en annan inriktning av åtgärderna.
Många konstnärer är småföretagare. I likhet med motionärerna anser utskottet
det angeläget att förutsättningarna för företagande i Sverige förbättras t.ex.
beträffande skatter, byråkrati och krångliga regler för bl.a.
momsinbetalningar. Sådana förbättringar gynnar också konstnärernas verksamhet.
Ett bra sätt att stimulera inköp och beställningar av etablerade konstnärer
är, enligt utskottet, att tillåta företag och institutioner att göra avdrag i
bokföringen för konst och konsthantverk som inköps till deras lokaler eller
beställs till utförande i en lokal.
Utskottet lägger i det följande synpunkter på de olika kulturområden som
tagits upp i propositionen.
Inom bild- och formområdet delar utskottet regeringens uppfattning att det
finns en utställningsverksamhet som bör kunna komma i fråga för stöd, även i
andra former än projektstöd. De oprecisa kriterier som regeringen föreslår kan
dock enligt utskottet inte accepteras. Utskottet anser att Kulturrådet bör ges
i uppdrag att föreslå vilka regler som skall gälla. I likhet med regeringen
anser utskottet att kollektivverkstäder, på samma sätt som
konsthantverkskooperativ för konsthantverkare, kan vara en kostnadsbesparande
samarbetsform för yrkesverksamma konstnärer. Utskottet ställer sig positivt
till att förslag om medel för ändamålet läggs fram i nästa budgetproposition.
Utskottet anser att visningsersättningens nuvarande utformning bör ändras. En
utvärdering i enlighet med vad som anförs i motionerna bör göras.
Beträffande ton- och musikområdet anser utskottet det positivt att regeringen
går vidare när det gäller tillämpningen av EU-direktivet om uthyrnings- och
utlåningsrättigheter. Enligt utskottets uppfattning, som delas av motionärerna,
bör frågan om vem som skall fördela utlåningsersättningen övervägas
ytterligare. Utskottet har den uppfattningen att en satsning på arrangörsstödet
ger den bästa effekten för att sprida möjligheterna att lyssna till levande
musik.
Vad sedan gäller scen- och filmområdet är utskottet inte helt övertygat om
det rationella i att införa en så kallad tredje anställningsform inom teatern.
Det finns, enligt utskottets mening, för närvarande på olika håll i landet
intressanta initiativ för att öka anställningstryggheten för skådespelare och
samtidigt öka flexibiliteten i teatrarnas repertoarplanering. Ett exempel är
det samarbete som inletts mellan Östgötateatern, Jönköpings länsteater och
Länsteatern i Örebro under arbetsnamnet Tre teatrar. Utskottet anser att
effekterna av dessa initiativ bör utvärderas innan några nya försök inleds.
Enligt utskottets uppfattning är en viktig åtgärd för att komma till rätta med
överetableringen att minska utbildningen av skådespelare. Överetableringen,
speciellt i Stockholm, gör att man dessutom, enligt utskottet, borde överväga
en mer prestationsberoende stödform, t.ex. i proportion till sålda biljetter.
Det stöd som avses främja dans i hela landet bör, enligt utskottet, utformas på
samma sätt som det ovan nämnda musikstödet, dvs. det är i första hand de lokala
arrangörerna som skall ges möjlighet att täcka de ökade turnékostnaderna.
I fråga om försök med arbetsförmedlande verksamhet vid centrumbildningarna
stöder utskottet regeringens förslag. Utskottet anser dock att inte bara de
existerande centrumbildningarna skall kunna komma i fråga för uppdraget. Det
bör enligt utskottet inte finnas några hinder mot att även företag som är
engagerade i personaluthyrningsverksamhet i andra branscher får del av stödet.
Sammanfattningsvis anser utskottet riksdagen med bifall till motion Kr10 (m)
yrkandena 1 och 4, med anledning av motionerna Kr10 (m) yrkande 2, Kr238 (m)
yrkande 5 och Kr272 (m) yrkande 9 samt med avslag på regeringens förslag som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inriktningen på
ett fortsatt utrednings- och beredningsarbete med sikte på att riksdagen
snarast skall föreläggas nytt förslag om konstnärsstöd m.m.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande fråga om avslag på propositionen och nytt förslag m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr10 yrkandena 1 och 4, med
anledning av motionerna 1997/98:Kr10 yrkande 2 och 1997/98:
Kr238 yrkande 5 och 1997/98:Kr272 yrkande 9 samt med avslag på regeringens
förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Generellt konstnärstillägg (mom. 2)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Inriktningen på statens
insatser för konstnärerna (avsnitt 4) som börjar med ?Utskottet har? och slutar
med ?yrkande 11 avstyrks? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr270 (mp) att ett
generellt konstnärstillägg som bygger på konstnärlig aktivitet bör införas som
skall utgå till konstnärer inom alla konstformer och stimulera till förnyat
skapande.
Grundtanken med ett konstnärstillägg är enligt utskottet, och som
motionärerna framhåller, att det är bättre att stärka fler konstnärers
förutsättningar att överleva på arbetsmarknaden än att sysselsätta ett fåtal i
åtgärdsprogram. Finansieringen bör, enligt utskottet, ske genom att AMS-medel
för åtgärdsprogram tas i anspråk. Genom att bearbeta Konstnärsstödsutredningens
skiss till generellt stöd borde regeringen ha kunnat lägga fram förslag i
frågan redan i den nu föreliggande propositionen. Då så inte har skett anser
utskottet att riksdagen med anledning av motion Kr270 (mp) yrkande 11 som sin
mening bör ge regeringen till känna att regeringen snarast bör återkomma till
riksdagen med förslag om ett generellt konstnärstillägg.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande generellt konstnärstillägg
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr270 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Konstnärligt arbete i hela landet (mom. 4)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Inriktningen på statens
insatser för konstnärerna (avsnitt 4) som börjar med ?Utskottet utgår? och
slutar med ?yrkande 3? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att tyngdpunkten, vid fördelningen
av de aviserade resurserna, bör ligga i att öka marknaden för konstnärligt
arbete i hela landet. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av
motion Kr13 (c) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande konstnärligt arbete i hela landet
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr13 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Icke organiserade konstnärer (mom. 5)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Inriktningen på statens
insatser för konstnärerna (avsnitt 4) som börjar med ?Motionärerna redovisar?
och slutar med ?4 avstyrks? bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i likhet med motionärerna bakom motion Kr16 (mp) framhålla att
de olika utredningarna liksom regeringen baserar sina slutsatser endast på
synpunkter från fackligt organiserade konstnärer. Utskottet anser att det vid
medelsfördelningen måste beaktas att alla konstnärer inte är fackligt anslutna
och att deras synpunkter på konstnärsstödet saknas i underlaget. Vad utskottet
anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr16 (mp) yrkande 4 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande icke organiserade konstnärer
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr16 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Verksamhetsbidrag till vissa utställare (mom. 6)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Verksamhetsbidrag till
vissa utställare m.m. (avsnitt 7.1) som börjar med ?Utskottet anser? och slutar
med ?som utställningslokaler? bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion Kr15 (v) anser utskottet att
biblioteken, som besöks av många, är lämpliga lokaler för utställningar. Här
kan nya publikgrupper nås, vilket medverkar till att stimulera efterfrågan på
konstnärligt arbete. Utskottet anser att regeringen i budgetpropositionen för
år 1999 skall väga in även bibliotekens möjlighet att få verksamhetsbidrag
under förutsättning att de fortlöpande ställer ut samtida bild- och formkonst.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr15 (v) yrkande 3
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande verksamhetsbidrag till vissa utställare
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1997/98:Kr15
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Stöd till enskilda konstnärer (mom. 10)
Fanny Rizell (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Ersättningar och bidrag
till konstnärer (avsnitt 7.2) som börjar med ?Utskottet anser? och slutar med
?yrkande 6? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som förordas i motion Kr306 (kd) att
konstnärernas kunnande bör tas i anspråk i hela samhället. En väg bör vara att
i större utsträckning ersätta nuvarande inkomststöd med utsmyckningsuppdrag i
projekt i daghem, skolor, sjukhus, bibliotek m.m. Regeringen bör utforma ett
sådant system och förelägga riksdagen förslag om en ändring av det nuvarande
stödsystemet i enlighet härmed. Vad utskottet anfört bör riksdagen med
anledning av motion Kr306 (kd) yrkande 6 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande stöd till enskilda konstnärer
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr306 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Fonogramersättning (mom. 11)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Fonogramersättning
(avsnitt 8.1) som börjar med ?Utskottet delar? och slutar med ?samt musikalier?
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens bedömning att en fonogramersättning bör införas.
Utskottet anser liksom motionärerna i motion Kr15 (v) att den föreslagna
ersättningen för utlåning skall utvidgas i förhållande till regeringens förslag
och innefatta samtliga bibliotek som omfattas av bibliotekslagen.
Motionärerna bakom - - - (=utskottet 9 rader) - - - avstyrks därför.
Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen med anledning av
regeringens förslag och motion Kr15 (v) yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande fonogramersättning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1997/98:Kr15
yrkande 4 samt med avslag på motion 1997/98:Kr16 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Fonogramersättning och överlämnande av förvaltningsuppgifter (mom. 11
och 12)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Fonogramersättning
(avsnitt 8.1) som börjar med ?I propositionen? och slutar med ?7 avstyrks? bort
ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion Kr16 (mp) att en viss del
av medlen för fonogramersättning bör öronmärkas för folkmusik. I annat fall
skulle folkmusiken, som är en ständigt skapande musikform, missgynnas på grund
av att en upphovsman oftast saknas. Riksdagen bör med anledning av regeringens
förslag och yrkande 6 i motionen som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört.
Enligt motion Kr16 (mp) - - - (=utskottet 2 rader) - - - (yrkande 7).
Medlen för fonogramersättningen bör enligt utskottets mening, och som
motionärerna framhåller, fördelas av Kulturrådet och inte av SAMI och STIM som
regeringen föreslår.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr16 (mp) yrkande
7 och med avslag på regeringens förslag som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 11 och 12 bort ha följande lydelse:
11. beträffande fonogramersättning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1997/98:Kr16
yrkande 6 samt med avslag på motion 1997/98:Kr15 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. beträffande överlämnande av förvaltningsuppgifter
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr16 yrkande 7 och med avslag på
regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
9. Turnéstöd till fria musikgrupper (mom. 13)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Stöd till vissa
musikändamål (avsnitt 8.2) som börjar med ?Utskottet anser? och slutar med
?aktuell del? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr15 (v) att bidraget
till de fria musikgrupperna bör delas upp i två anslagsposter, ett
verksamhetsbidrag och ett turnéstöd. Genom att inrätta två separata konton kan
verksamheten, enligt utskottets mening, avsevärt utvecklas och få en stabil
grund att bedriva långsiktig verksamhet på, med kulturell kvalitet som mål. Vad
utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr15 (v) yrkande 1 i
denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande turnéstöd till fria musikgrupper
att riksdagen med anledning av motion1997/98:Kr15 yrkande 1 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. En tredje anställningsform inom teatern (mom. 15)
Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Den tredje
anställningsformen inom teatern (avsnitt 9.1) som börjar med ?Kulturutskottet
har? och slutar med ?avstyrks därmed? bort ha följande lydelse:
Kulturutskottet anser i likhet med regeringen att ett statligt bidrag till en
tredje anställningsform inom teatern bör införas under en försöksperiod.
Utskottet anser dock, i likhet med motionärerna bakom motion Kr16 (mp), att
försöksperioden bör utsträckas till tre år. En försöksperiod på ett och ett
halvt år är en alltför kort tid för att kunna dra säkra slutsatser av värdet av
verksamheten. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr16
(mp) yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande en tredje anställningsform inom teatern
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr16 yrkande 9 och med anledning
av regeringens förslag och motion 1997/98:Kr16 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Utvärdering av den tredje anställningsformen m.m. (mom. 16)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken En tredje
anställningsform inom teatern (avsnitt 9.1) som börjar med ?I propositionen?
och slutar med ?yrkande 6? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr15 (v) att om det
efter en utvärdering visar sig att försöken med en tredje anställningsform inom
teatern faller väl ut, möjlighet bör ges till en sådan anställningsform även
inom andra kulturområden. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av
motion Kr15 (v) yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande utvärdering av den tredje anställningsformen m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr15 yrkande 6 och med avslag på
motion 1997/98:Kr13 yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
12. Turnéstöd till fria teater- och dansgrupper (mom. 17)
Marianne Andersson (c) och Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Stöd till vissa teater-,
dans och filmändamål (avsnitt 9.2) som börjar med ?Utskottet anser? och slutar
med ?aktuell del? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motionerna Kr13 (c) och Kr15
(v) att bidraget till de fria teater- och dansgrupperna bör delas upp i två
anslagsposter, ett verksamhetsbidrag och ett turnéstöd. En ökning av stödet kan
i annat fall, enligt utskottets mening, leda till tvister om hur stödet skall
fördelas och användas. Att skilja stöden åt underlättar även prissättningen och
avtal med köpare av gruppernas tjänster. Vad utskottet anfört bör riksdagen med
anledning av motionerna Kr13 (c) yrkande 7 och Kr15 (v) yrkande 1 i här aktuell
del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande turnéstöd till fria teater- och dansgrupper
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Kr13 yrkande 7 och
1997/98:Kr15 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
13. Nyskriven svensk dramatik (mom. 21)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Stöd för att främja
nyskriven svensk dramatik m.m. (avsnitt 10.1) som börjar med ?Utskottet vill?
och slutar med ?yrkande 1? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion Kr20 (c) att en särskild
andel av stödet skall avsättas för bidrag till de fria grupperna när det gäller
beställningar av ny svensk dramatik. Vad utskottet anfört bör riksdagen med
anledning av motion Kr20 (c) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande nyskriven svensk dramatik
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1997/98:Kr20
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Centrumbildningarna (mom. 23)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Centrumbildningar
(avsnitt 11.1) som börjar med ?Utskottet anser att tiden? och slutar med
?avstyrker motionsyrkandet? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr16 (mp) att
försöksperioden, ett och ett halvt år, bör utsträckas till tre år. Efter en så
kort tid som ett och ett halvt år kan det enligt utskottets mening vara svårt
att dra säkra slutsatser av värdet av verksamheten. Vad utskottet anfört bör
riksdagen med bifall till motion Kr16 (mp) yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande centrumbildningarna
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr16 yrkande 2 och med anledning
av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
15. Bidrag till studieförbundens och Folkparkernas förmedlingsverksamhet
(mom. 26)
Marianne Andersson (c) och Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Centrumbildningar
(avsnitt 11.1) som börjar med ?Utskottet anser i likhet? och slutar med ?till
känna? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att riksdagen nu skall besluta
att även studieförbunden och Folkparkernas förmedlingsverksamhet skall omfattas
av de nya stödformerna innan det är klargjort hur stora resurser som skall
ställas till verksamhetens förfogande. Detta skulle kunna leda till att
utrymmet för centrumbildningarnas verksamhet skulle minskas på ett olyckligt
sätt. Motion Kr11 (s) avstyrks därför.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande bidrag till studieförbundens och Folkparkernas
förmedlingsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr11,
16. Ansvarsfördelning mellan institutioner (mom. 27)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Stöd till
internationellt kulturutbyte (avsnitt 11.2) som börjar med ?Utskottet anser?
och slutar med ?yrkande 11? bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion Kr16 (mp) anser utskottet att
regeringen bör återkomma med förslag till ansvarsfördelning mellan de olika
organisationer som har att fördela medel till internationellt kulturutbyte. Vad
utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr16 (mp) yrkande 11 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande ansvarsfördelning mellan institutioner
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr16 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Oskyddad musik (mom. 28)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Stöd till
internationellt kulturutbyte (avsnitt 11.2) som börjar med ?Utskottet vill med?
och slutar med ?yrkande 12? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr16 (mp) att STIM-
Svensk Musik skall ges i uppdrag att även marknadsföra oskyddad musik, såsom
folkmusik och äldre tiders musik. Det är enligt utskottet, och som motionärerna
betonar, viktigt att en samordning sker vid marknadsföringen av svensk musik
internationellt. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion
Kr16 (mp) yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande oskyddad musik
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr16 yrkande 12 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder underställda de kulturpolitiska målen
(mom. 31)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Anslagsfrågor m.m. som
börjar med ?Satsningarna till? och slutar med ?yrkande 3? bort ha följande
lydelse:
Kulturutskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr16 (mp) att de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för konstnärer inte bara bör anpassas till
de kulturpolitiska målen utan även underställas dem. Anledningen till
utskottets bedömning är att vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskar
konstnärernas möjligheter att försörja sig på sitt yrke. Detta innebär att
konstnärerna inte får utöva sitt konstnärliga värv utan tvingas avstå till
förmån för en tillfällig försörjningsmöjlighet. Vad utskottet anfört bör
riksdagen med bifall till motion Kr16 (mp) yrkande 3 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande arbetsmarknadspolitiska åtgärder underställda de
kulturpolitiska målen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr16 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Medel från arbetsmarknadsområdet (mom. 32)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Anslagsfrågor m.m. som
börjar med ?Frågan om? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion Kr13 (c) anser utskottet att - i
stället för att stödja kulturen genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder -
kultursektorn bör ges ökade resurser att fördela utifrån kulturpolitiska
utgångspunkter genom en överföring av medel från arbetsmarknadsområdet.
Härigenom skulle man stärka ett aktivt och levande kulturliv ute i landet samt
skapa arbete för en del av de kulturarbetare som nu uppbär stöd. Vad utskottet
anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr13 (c) yrkande 2 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande medel från arbetsmarknadsområdet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr13 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Förslagsrätt till Konstnärsnämndens styrelse m.m. (mom. 34)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Marianne Andersson (c), Jan
Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd) och
Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Vissa myndighetsfrågor
m.m. som börjar med ?Utskottet vill? och slutar med ?yrkande 12? bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att vissa organisationers förslagsrätt till Konstnärsnämndens
och Bildkonstnärsfondens styrelser inte bör finnas kvar. Regeringen bör vara
helt obunden när den tillsätter dessa styrelser och kunna hämta
styrelseledamöter både bland dem som är organiserade och dem som valt att stå
utanför olika organisationer. Det bör inte få finnas minsta tvivel om att
styrelserna är helt obundna av olika intresseorganisationer i sin verksamhet
och att deras ledamöter är tillsatta endast utifrån sin kunskap och kompetens.
Detta bör inte hindra att regeringen rådgör med och inhämtar synpunkter från
KLYS och de enskilda organisationer som företräder olika konstnärskategorier
eller att Konstnärsnämndens och Bildkonstnärsfondens styrelser har
överläggningar med organisationer som företräder konstnärer. Vad utskottet
anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr270 (mp) yrkande 12 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:
34. beträffande förslagsrätt till Konstnärsnämndens styrelse m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr270 yrkande 12 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Regionala konstnärsråd (mom. 35)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Vissa myndighetsfrågor
m.m. som börjar med ?I propositionen? och slutar med ?yrkande 9? bort ha
följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion Kr15 (v) anser utskottet att nya
former för arrangörsstöd skyndsamt måste byggas upp för att prioritera
eftersatta kulturområden som barnkultur, folkmusik, mångkultur och amatörkultur
samt de fria konstnärsutövarna. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
en modell med regionala konstnärsråd bör prövas. Genom dessa konstnärsråd ges
arrangörsledet möjlighet till vägledning i valet av kultur. Vad utskottet
anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr15 (v) yrkande 9 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande regionala konstnärsråd
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr15 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Beskattning vid försäljning av konst (mom. 36)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Momsfrågor som börjar
med ?Kulturutskottet är? och slutar med ?avstyrks därför? bort ha följande
lydelse:
Konstgallerierna utför en viktig kulturgärning som har väsentlig betydelse
för både konstnärerna och den konstintresserade allmänheten. En viktig åtgärd
för att underlätta för konstnärerna att kunna leva på sin verksamhet är att
förbättra momsvillkoren när konstnärers verk säljs på gallerier. Momsregler av
olika slag försvårar emellertid galleriernas möjlighet att bedriva sin
verksamhet. Momssatsen för en tavla som säljs genom lagerförsäljning från ett
konstgalleri ligger på 25 %, vartill kommer en avgift på 5 % för ?droit de
suite?. Ideella organisationer kan däremot förmedla och sälja konst utan
momspålägg och denna skillnad när det gäller momsregler mellan gallerier och
ideella organisationer försämrar givetvis galleriernas konkurrenssituation.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att detta inte är rättvist.
Reglerna får den konsekvensen att en tavla som säljs genom ett galleri blir
avsevärt dyrare än om samma tavla säljs genom en konstförening som ställer ut i
exempelvis Folkets hus. Regeringen bör undersöka möjligheterna att finna en
godtagbar lösning på problemet och därefter återkomma till riksdagen med
förslag i frågan.
En första åtgärd som regeringen bör vidta är att förelägga riksdagen förslag
om en sänkning av momsen vid konstnärernas egna överlåtelser av konstverk till
6 %. EG-reglerna medger en lägre skattesats än den normala för sådan
försäljning i det fall även momsen på importerade konstverk m.m. reduceras.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr8 (m) yrkande 1
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:
36. beträffande beskattning vid försäljning av konst
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr8 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Temporär import av konst (mom. 37)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Momsfrågor som börjar
med ?Med hänsyn? och slutar med ?yrkande 3? bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motionerna Kr8 (m) och Kr10 (m) innebär kravet på
momsdeposition vid tullhantering i samband med temporär import av konst, som
kommer från något land utanför EU och som skall visas på utställning i Sverige,
ett hinder för gallerier i Sverige att visa god och intressant konst från olika
delar av världen. Galleriernas internationella verksamhet försvåras, trots att
denna verksamhet ligger helt i linje med det av riksdagen fastlagda
internationaliseringsmålet för kulturpolitiken. Enligt utskottets uppfattning
skall gallerierna inte tvingas att till staten förskottera stora belopp för
konst, som är avsedd att visas upp för en konstintresserad allmänhet på
utställningar. Främst drabbas små, ambitiösa gallerier i landsorten som
bedriver sin verksamhet med knappa marginaler. Det är viktigt att konst från
alla delar av världen kan visas och ses även utanför storstadsområdena.
Utskottet är medvetet om att Generaltullstyrelsen har för avsikt att ändra
föreskrifterna vad gäller temporär import av konst, men innehållet i det
eventuella beslutet är ännu inte klart. Regeringen bör därför vidta åtgärder
för att lösa de påtalade problemen. Utskottet föreslår därför att riksdagen med
anledning av motionerna Kr8 (m) yrkande 2 och Kr10 (m) yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:
37. beträffande temporär import av konst
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Kr8 yrkande 2 och
1997/98:Kr10 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
24. Småföretagare på musikområdet (mom. 39)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Vissa musikfrågor som
börjar med ?Utskottet anser? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen bör låta utreda hur
man på bästa sätt kan skapa förutsättningar för att ta till vara den potential
som finns bland småföretagarna på musikområdet. Vidare bör utredningen belysa
de speciella förutsättningar som råder inom musikbranschen. Exportrådet bör,
enligt utskottets uppfattning, ges i uppdrag att tydligare lyfta fram
musikföretagen i samband med satsningar som görs utomlands t.ex. vid MIDEM i
Frankrike, som är världens största årliga möte för musikbranschen.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr7 (m) yrkande 2
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:
39. beträffande småföretagare på musikområdet
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr7 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Svensk musikexport (mom. 40)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Vissa musikfrågor som
börjar med ?Utskottet vill? och slutar med ?yrkande 3? bort ha följande
lydelse:
Utskottet vill betona att de svenska beskickningarnas uppdrag att underlätta
och främja svensk export i större utsträckning än hittills bör inriktas även på
den snabbväxande musikindustrin. Dess ekonomiska betydelse motiverar att den
behandlas som andra mera etablerade näringslivsgrenar i samband med de
exportsatsningar som genomförs.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr7 (m) yrkande 3
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande svensk musikexport
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr7 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. Amatörkultur (mom. 43)
Marianne Andersson (c) och Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Amatörkultur som börjar
med ?Utskottet vill? och slutar med ?yrkande 8? bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motionerna Kr13 (c) och Kr15 (v) anser
utskottet det angelägen att betona vikten av samspelet mellan amatörer och
professionella. Samverkan mellan professionella kulturutövare och amatörer
stärker, enligt utskottets uppfattning, båda grupperna. Det är vidare enligt
utskottet viktigt att amatörkulturen ges möjlighet till initiativ till
samverkan. Regeringen bör därför överväga frågan och återkomma till riksdagen
med förslag om att stöd till beställningar av kompositioner och dramatiska verk
skall utformas på ett sådant sätt att amatörkulturlivets behov kan tillgodoses
och samverkansformer kan utvecklas och fördjupas mellan amatörkulturlivet och
etablerade tonsättare och dramatiker. Vad utskottet anfört bör riksdagen med
anledning av motionerna Kr13 (c) yrkande 1 och Kr15 (v) yrkande 8 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:
43. beträffande amatörkultur
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Kr13 yrkande 1 och
1997/98:Kr15 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
27. Invandrarkultur (mom. 44)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Invandrarkultur som
börjar med ?Ett av? och slutar med ?yrkande 10? bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion Kr15 (v) anser utskottet att stöd, råd
och praktisk hjälp bör ges till invandrare för att underlätta för dem att bilda
föreningar. På så sätt underlättar man för invandrare att verka på lika villkor
som svenskar i kulturlivet. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av
motion Kr15 (v) yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:
44. beträffande invandrarkultur
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr15 yrkande 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Översyn av stödet till bild- och formkonstnärer (mom. 9)
Marianne Andersson (c) anför:
Jag har avstått från att reservera mig till förmån för motionerna Kr13 (c) och
Kr20 (c) om en översyn av stödet till bild- och formkonstnärer med tanke på att
konstnärsstödet nyligen utretts från flera olika aspekter. Jag kommer dock att
mycket noga följa utvecklingen av hur stödet fördelas och om det sker på ett
rättvist sätt till de konstnärer av hög kvalitet som behöver det mest.
2. Utvärdering av den tredje anställningsformen m.m. (mom. 16)
Elisabeth Fleetwood (m) och Marianne Andersson (c) anför:
Vi ställer oss bakom regeringens förslag att införa ett statligt stöd till en
tredje anställningsform inom teatern under en försöksperiod på ett och ett
halvt år. Vi vill ändå peka på att tiden, ett och ett halvt år, är väl kort med
tanke på att det är en tidigare inte prövad verksamhet som snabbt skall starta
och finna sin form. Utvärderingen skall påbörjas redan ett år efter starten.
Det kan vara svårt att dra säkra slutsatser av värdet av försöksverksamheten
efter en så kort tid.
3. Utvärdering av verksamheten med arbetsförmedling vid centrumbildningarna
(mom. 25)
Marianne Andersson (c) och Fanny Rizell (kd) anför:
Vi ställer oss bakom regeringens förslag att införa ett statligt stöd för
arbetsförmedling vid centrumbildningarna under en försöksperiod på ett och ett
halvt år. Vi vill ändå peka på att tiden, ett och ett halvt år, är väl kort med
tanke på att det kan vara svårt att dra säkra slutsatser av värdet av
försöksverksamheten efter en så kort tid. Det finns dock en tidigare verksamhet
vid centrumbildningarna av detta slag som kanske kan användas för en
jämförelse.

Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1992:318) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde skall införas
två nya paragrafer, 4 och 4 a §§, av följande lydelse.
4 §1 Föreningen Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM) prövar
frågor om fördelning av statliga medel till upphovsmän på musikområdet för
utlåning av deras verk genom det allmänna biblioteksväsendet.
4 a § Föreningen Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI)
prövar frågor om fördelning av statliga medel till utövande konstnärer på
musikområdet för utlåning genom det allmänna biblioteksväsendet av verk som de
har medverkat i.
______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.












1 Förutvarande 4 § upphävd genom 1994:305.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1997/98:AU8y
Konstnärernas villkor
Till kulturutskottet
Inledning
Kulturutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1997/98:87 Konstnärernas villkor och de motioner som väckts med
anledning av propositionen och rör arbetsmarknadsutskottets beredningsområde.
Arbetsmarknadsutskottet kommer i detta yttrande huvudsakligen att uppehålla
sig vid frågan om konstnärernas situation på arbetsmarknaden och om
förhållandet mellan arbetsmarknadspolitiken och konstnärsyrket. Utskottet
kommer även att något kort beröra regeringsförslagen om en s.k. tredje
anställningsform inom teatern och om statligt stöd för arbetsförmedling vid
centrumbildningarna. Slutligen kommenteras motionsförslagen om ett
rådgivningscentrum för yrkesdansare. Utskottet avstår från att ta ställning
till de enskilda motionsförslagen.
En bakgrund till de förslag som läggs fram i propositionen är den s.k.
Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen (SOU 1997:183). Utredningsuppdraget var
att göra en översyn av arbetsmarknadspolitiken i förhållande till
konstnärsyrket och att analysera den obalans som råder på den konstnärliga
arbetsmarknaden. I betänkandet finns förslag som inte behandlas i
propositionen.
Konstnärerna och arbetsmarknaden m.m.
Konstnärernas arbetsmarknad inom kultursektorn avviker från de förutsättningar
som arbetsmarknadspolitiken utgår från. Om fast anställning är det vanliga på
arbetsmarknaden i stort, är arbetena inom kultursektorn oftast tillfälliga och
säsongsbetonade. Det råder en långvarig och strukturell obalans mellan utbud
och efterfrågan på arbetskraft. Koncentrationen av konstnärer är särskilt
påtaglig i storstadsområdena. En stor del av dem kan inte betraktas som
arbetstagare utan är egenföretagare. Konstnärerna har låga inkomster av sitt
konstnärliga arbete. I genomsnitt kommer endast omkring en femtedel av deras
inkomster från sådant arbete. Även den sammanlagda bruttoinkomsten är låg, 80 %
av genomsnittet för befolkningen. Lågkonjunkturen förvärrade situationen
ytterligare för många av konstnärerna eftersom deras möjligheter att hämta
försörjning på annat håll minskade.
Konstnärerna är som yrkesgrupp relativt liten. Konstnärliga
arbetsmarknadsutredningen uppskattar antalet till ca 25 000 personer, vilket
motsvarar ca 0,6 % av arbetskraften. Till följd av den höga arbetslösheten -
enligt utredningen var 19 000 konstnärssökande inskrivna vid arbetsförmedlingar
under 1996 - är kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken i form av kontantstöd
vid arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder betydande. Som redovisas
i propositionen har för år 1998 ca 40,6 miljarder kronor avsatts för
arbetslöshetsersättningen (till följd av antaganden om lägre arbetslöshet
föreslås ett 4,2 miljarder kronor lägre belopp i tilläggsbudgeten), varav 975
miljoner kronor avser konstnärliga yrkesutövare. Det är ett belopp som kraftigt
överstiger vad som motsvarar konstnärernas andel av arbetskraften. Även
kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder är betydande. Av drygt 20
miljarder kronor (viss ökning föreslås i tilläggsbudgeten) beräknas ca 425
miljoner kronor belöpa på aktiva åtgärder för konstnärer. Statens utgifter för
konstnärernas arbetslöshet kan alltså för i år beräknas till omkring 1,3
miljarder kronor.
Arbetsmarknadsutskottet delar regeringens uppfattning att utredningen på ett
övertygande sätt pekat på den strukturella obalans som råder på den
konstnärliga arbetsmarknaden. Utskottet ser också den konstanta
överetableringen av konstnärer och de samhälleliga kostnader som följer av den
som det främsta problemet. Även från rent arbetsmarknadspolitiska synpunkter
kan man finna det oacceptabelt att detta förhållande fortgår. Samhället skall
inte besluta över enskildas yrkesval, men det skall knappast heller med
allmänna resurser behöva stödja enskilda personer i deras orealistiska
ambitioner att etablera sig eller stanna kvar inom ett visst yrke. En aktiv
arbetsmarknadspolitik innebär att en arbetslös person som inte direkt kan få
arbete skall erbjudas en utbildning eller en annan lämplig åtgärd i syfte att
personen skall få ett reguljärt arbete. Insatser som kommer i fråga är
platsförmedling, vägledning, yrkesinriktad rehabilitering och olika
åtgärdsprogram. Strävan skall vara att arbetet kan ge långsiktig egen
försörjning. Den som är arbetslös skall i princip vara tillgänglig för hela
arbetsmarknaden. För att vara berättigad till arbetslöshetsersättning skall den
arbetslöse stå till arbetsmarknadens förfogande, vilket bl.a. innebär att vara
beredd att anta lämpligt arbete. Reglerna ger inte den enskilde rätt att
inskränka sitt arbetsutbud till ett visst yrkesområde. När
arbetsmarknadspolitiska åtgärder beslutas skall man särskilt beakta att
åtgärderna inte tränger undan ordinarie arbetstillfällen eller skapar
inlåsning.
Som den svenska arbetsmarknadspolitiken är utformad borde den förhindra
åtminstone en långvarig överetablering inom ett visst yrke. De slutsatser som
dragits av utredaren, och som regeringen ansluter sig till, är emellertid att
arbetsmarknadspolitiken och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna tvärtom
bidragit till att upprätthålla obalansen på konstnärsområdet. Det har skett
genom den stora omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och genom
att de riktats just mot kulturområdet.
Som utvecklats av utredaren och i propositionen har de stora
arbetsmarknadspolitiska satsningarna lett till ett kulturutbud som saknar
koppling till de kulturpolitiska målen och som annars inte skulle ha funnits.
Oetablerade konstnärer har kunnat stanna kvar i yrket trots att de inte haft
konstnärliga uppdrag mellan åtgärderna. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
har bidragit till en ?amatörisering?. De etablerade konstnärernas arbetsmarknad
kan ha försämrats. Dessa effekter är enligt utskottets mening inte godtagbara
vare sig från kulturpolitiska eller arbetsmarknadspolitiska synpunkter.
Utskottet välkomnar att åtgärder nu skall vidtas för att komma till rätta med
problemet.
Som det beskrivs i propositionen skall det ske genom att ?begränsa de
oetablerade konstnärernas tillgång till såväl aktiva som passiva
arbetsmarknadsåtgärder riktade mot kulturarbetsmarknaden?. AMS skall få
regeringens uppdrag att vidta sådana åtgärder. Utskottet förutsätter att detta
inte skall ske på det sätt som ifrågasatts i den moderata kommittémotionen,
dvs. att en del av det arbetsmarknadspolitiska anslaget för konstnärerna tas
bort. Att direkt avskära vissa kategorier arbetssökande från möjligheten till
arbetslöshetsersättning eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder är ingen
framkomlig väg.
Enligt arbetsmarknadsutskottets mening måste det i första hand handla om ett
ändrat arbetssätt hos arbetsmarknadsmyndigheterna. En sökande som bedöms sakna
förutsättningar att få en fast förankring på kulturarbetsmarknaden måste få
hjälp att hitta alternativa arbetsområden genom aktiv vägledning från
arbetsförmedlingens sida och genom utbildning. Att ett sådant arbetssätt kommer
att ställa stora krav på förmedlingarna är klart. Många av konstnärerna har
säkert en stark yrkesidentitet och en bindning till kulturen.
Vägledningsinsatserna förutsätter en bred kunskap om arbetsmarknaden och om
olika utbildningsvägar. Individuella handlingsplaner bör enligt utskottets
mening kunna underlätta arbetet och öka förutsättningarna för ett bra resultat
för den enskilde.
Det finns anledning att se positivt på möjligheterna med tanke på den klara
förbättring av läget på arbetsmarknaden som nu sker med ökande antal lediga
platser. I ett sådant arbetsmarknadsläge blir det en mycket viktig uppgift för
arbetsförmedlingarna att se till att arbetsgivare kan få arbetskraft till
lediga platser. Utskottet kan i sammanhanget notera att AMS i dagarna gått ut
med en uppmaning till de anställda inom verket att när det nu börjar ljusna på
arbetsmarknaden se till att arbetslösa finns tillgängliga för arbete.
Arbetsmarknadsutskottet har dessutom fått intrycket att det numera finns en
ganska god insikt på arbetsförmedlingarna om de problem som utredaren och
propositionen behandlar.
Utskottet ställer sig bakom den allmänna inriktningen i propositionen att
begränsa de oetablerade konstnärernas tillgång till såväl aktiva som passiva
arbetsmarknadsåtgärder riktade mot kulturarbetsmarknaden.
I några motioner begärs riksdagsuttalanden om att de arbetsmarknadspolitiska
målen skall vara underordnade de kulturpolitiska målen. Arbetsmarknadsutskottet
anser för sin del att de båda målen inte skall behöva ställas mot varandra. Som
redan utvecklats bör en på rätt sätt tillämpad arbetsmarknadspolitik motverka
en överetablering av konstnärer och därmed ett kulturutbud som inte svarar mot
det kulturpolitiskt motiverade.
Förslagen i propositionen går ut på att på olika sätt öka efterfrågan på
kulturarbetsmarknaden genom förstärkningar av statens stödinsatser på olika
kulturområden. Finansiering skall under nästa budgetår delvis ske inom
utgiftsområde 14 (Arbetsmarknad och arbetsliv). Som utskottet bedömer det kan
det dröja innan de föreslagna åtgärderna får mera betydande positiva
budgeteffekter på det arbetsmarknadspolitiska området. Man kan således inte
utgå från att de ökade kostnaderna för konstnärsstöd omedelbart kompenseras av
minskade kostnader för arbetslösheten.
En tredje anställningsform inom teatern
Förslaget i propositionen innebär att staten under vissa förutsättningar skall
ge bidrag till en försöksverksamhet som består i att ett aktiebolag bildas där
frilansande skådespelare anställs. Teatrarnas ekonomiska problem har lett till
att allt fler skådespelare blir beroende av arbetslöshetsersättningen för sin
försörjning. Syftet är att avlasta arbetslöshetskassan, att öka de frilansande
skådespelarnas trygghet och att öka den konstnärliga friheten. Förslaget
benämns ?en tredje anställningsform? inom teatern. Utskottet antar att därmed
åsyftas en anställningsform vid sidan av tillsvidareanställning och viss-
tidsanställning.
För utskottet är det välbekant att arbetslöshetsförsäkringen på teaterområdet
i hög grad fungerar som en yrkesförsäkring som ger inkomstutfyllnad för de
frilansande. Enligt den s.k. ARBOM-utredningen (SOU 1996:150) täcks inte bara
kostnader för stillestånd av försäkringen utan även förberedelsearbete och
träning, vilket gagnar både kulturarbetarna och dem som engagerar dem. Det är
enligt utredningen t.ex. vedertagen praxis att repetitionsarbete i fria grupper
bekostas av arbetslöshetsförsäkringen fram till fyra veckor före premiär.
Arbetsmarknadsutskottet ser mot denna bakgrund positivt på att man söker
finna former för att förbättra de strukturella problemen. Den försöksverksamhet
som nu föreslås synes förutsätta ett inte obetydligt statligt stöd. På sikt kan
det inte vara arbetsmarknadspolitiken som skall belastas av branschens problem.
Om man av kulturpolitiska skäl vill stötta verksamheten vid teatrarna bör det
snarare vara ett ansvar för kulturpolitiken.
Propositionen presenterar förslaget ytterst kortfattat, och det är därför
svårt att bilda sig någon uppfattning om vad försöksverksamheten kommer att
innebära närmare. Inte minst det förhållandet att försöksverksamheten skall
konstrueras med anställningar som saknar mycket av det som vanligen
kännetecknar ett anställningsförhållande väcker ett antal frågor av olika slag.
I propositionen sägs det att regeringen kommer att utfärda närmare föreskrifter
om villkoren för bidraget. Utskottet förutsätter att föreskrifterna ges sådant
innehåll att den verksamhet som kommer att stödjas blir acceptabel från bl.a.
arbetsrättsliga och arbetsmarknadspolitiska synpunkter.
Den föreslagna försöksperioden på ett och ett halvt år förefaller i och för
sig kort, särskilt med tanke på att syftet är att stärka
anställningstryggheten. Efter en så kort tid kan det vara svårt att dra säkra
slutsatser av värdet av verksamheten. Med hänvisning till den ganska stora
insatsen från statens sida är det emellertid rimligt att ekonomiska utfästelser
inte görs för en längre tid.
Arbetsmarknadsutskottet anser att regeringens förslag bör kunna tillstyrkas,
dock med de nu angivna reservationerna.
Centrumbildningarna
Regeringens förslag i denna del innebär att det under 1999 införs ett statligt
stöd för arbetsförmedling vid centrumbildningarna under en försöksperiod på ett
och ett halvt år. Bakgrunden är den utvärdering som utförts av Konstnärliga
arbetsmarknadsutredningen och som visar att man vid centrumbildningarna på ett
mycket bra sätt lyckas förmedla konstnärers arbete med små resurser. Med hjälp
av stödet skall centrumbildningarna kunna anställa arbetsförmedlare.
Försöksverksamheten, som skall pågå under ett och ett halvt år, föreslås bli
finansierad på utgiftsområde 14 (Arbetsmarknad och arbetsliv).
Arbetsmarknadsutskottet har inget att invända mot förslaget.
Rådgivningscentrum för yrkesdansare
I kulturutskottets ärende finns ett antal motioner som avser s.k.
rådgivningscentrum för dansare. I motionerna föreslås att ett sådant centrum
inrättas, i några av dem föreslås även medelsanvisning för ändamålet. Förslagen
anknyter till Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen som föreslår att medel
avsätts för att upprätta ett rådgivningscenter för dansare vid AF Kultur i
Stockholm. Syftet är att dansarna skall kunna få stöd för att finna en ny
yrkesinriktning efter danskarriären, som i allmänhet slutar redan i åldern
mellan 35 och 45 år.
Arbetsmarknadsutskottet har i samband med budgetbehandlingen de två
föregående åren tagit ställning till liknande motionsyrkanden (senast i
1997/98:AU1). Motionerna har avstyrkts, men utskottet har uttryckt förståelse
för den bakgrund som finns till förslagen.
I korthet har arbetsmarknadsutskottets inställning varit följande. Dansarna
är en yrkesgrupp med mycket speciella förhållanden. Karriären är kort och
koncentrerad och i allmänhet fysiskt och psykiskt krävande. Det är inte
förvånande om många får problem i samband med sitt yrkesbyte, som kan uppfattas
som påtvingat. Stöd kan behövas inte bara i fråga om yrkesval, utan även av
allmänt rådgivande eller kurativt slag. Utskottet har framhållit vikten av
förebyggande insatser under utbildningen och under karriären och betonat det
ansvar som ligger på dansarnas egna organisationer och de institutioner där
dansarna är anställda. När yrkesbytet är ett faktum har
arbetsmarknadsmyndigheterna sitt ansvar att hjälpa till inom ramen för den
befintliga arbetsförmedlingsverksamheten. Arbetsmarknadsutskottet har
framhållit att det är en fördel om förmedlaren har kännedom om gruppens
speciella förhållanden, men har inte sett det som realistiskt att bygga upp en
särskild organisation för denna yrkesgrupp. Vikten av vidgade kunskaper har
betonats, så att särskilda behov kan tillgodoses. Det viktigaste har emellertid
ansetts vara att rådgivning och kunskap lämnas om hela arbetsmarknaden så att
inte perspektivet snävas in i onödan. Stödåtgärder utöver detta kan lämnas
efter individuell prövning.
Arbetsmarknadsutskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga, men vill
för tydlighetens skull tillägga att ingenting hindrar t.ex. att
arbetsförmedlingarna anställer särskilda handläggare inom ramen för
tillgängliga resurser.
Stockholm den 22 april 1998
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Berit Andnor
(s), Ingvar Johnsson (s), Martin Nilsson (s), Laila Bjurling (s), Patrik
Norinder (m), Hans Andersson (v), Kristina Zakrisson (s), Christel Anderberg
(m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kd), Paavo Vallius (s), Christer
Erlandsson (s), Ulf Melin (m) och Kjell Ericsson (c).
Avvikande meningar
1. Rådgivningscentrum för yrkesdansare
Hans Andersson (v), Barbro Johansson (mp) och Kjell Ericsson (c) anser att
arbetsmarknadsutskottets yttrande i avsnittet Rådgivningscentrum för
yrkesdansare, från och med tredje stycket bort ha följande lydelse:
Dansare tvingas ofta byta yrke redan i unga år. De fysiska kraven sätter en
tydlig gräns vid ca 40 års ålder. Skador, en socialt instabil situation med
dåligt försäkringsskydd och de fåtaliga arbetstillfällena kan i många fall
framtvinga ett byte redan tidigare. Som sägs i flerpartimotionen Kr19 är
dansarna av flera skäl ofta dåligt förberedda för sitt yrkesbyte. Det krävs en
speciell kunskap om dansarnas utbildning, arbetssituation och kvalifikationer
för att ge råd till dem vid yrkesutbyte. Med en aktiv vägledning kan deras
kompetens och erfarenhet tas till vara även vid ett nytt yrkesval.
Omställningstiden kan kortas ned, vilket innebär att kostnaderna för
sjukskrivning och arbetslöshetsersättning minskar.
Arbetsmarknadsutskottet har i samband med budgetbehandlingen hösten 1996
resp. 1997 avstyrkt motionsyrkanden om ett rådgivningscentrum för yrkesdansare,
men uttryckt förståelse för den bakgrund som finns till förslagen. Utskottet
noterar att Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen tidigare i år lagt fram
förslag om ett sådant rådgivningscentrum och om medel för ändamålet. Mot
bakgrund även av de goda internationella erfarenheterna anser utskottet att
tiden nu är mogen att inrätta ett rådgivningscentrum. Som föreslås i motionen
bör medel avsättas i budgetpropositionen för år 1999 för detta ändamål.
Detta innebär att arbetsmarknadsutskottet anser att motion Kr19 bör
tillstyrkas. Motionerna Kr15 yrkande 7, Kr16 yrkande 10 och Kr17 får anses
tillgodosedda med det anförda, de senare i motsvarande delar.
2. Rådgivningscentrum för yrkesdansare
Elver Jonsson (fp) anser att arbetsmarknadsutskottets yttrande i avsnittet
Rådgivningscentrum för yrkesdansare, från och med tredje stycket bort ha
följande lydelse:
Yrkesdansare med fast anställning pensioneras i åldrarna 41-44 år. Det är
inte ovanligt att de tvingas avbryta sin karriär vid ännu lägre ålder. Den s.k.
Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen föreslog att ett särskilt
rådgivningscentrum skulle inrättas för yrkesdansarna. Ett motsvarande förslag
saknas i propositionen. Det krävs speciell kunskap om dansarnas utbildning,
arbetssituation och kvalifikationer för att bra rådgivning skall kunna ges. Som
sägs i motion Kr17 är det önskvärt att det åtminstone någonstans i landet finns
personal med specialinriktning på dansare. Enligt utskottets mening kan ett
rådgivningscentrum inrättas antingen genom en fristående enhet eller genom en
särskild avdelning på ett arbetsförmedlingskontor. Arbetsmarknadsutskottet
anser att regeringen bör utreda vilket alternativ som är det bästa och
återkomma till riksdagen med förslag.
Det anförda innebär att arbetsmarknadsutskottet anser att motion Kr17 bör
tillstyrkas. Motionerna Kr15 yrkande 7, Kr16 yrkande 10 och Kr19 får anses
väsentligen tillgodosedda med det anförda.
Särskilda yttranden
1. Konstnärerna och arbetsmarknaden
Patrik Norinder, Christel Anderberg och Ulf Melin (alla m) anför:
Statens kostnader för arbetsmarknadspolitiskt stöd till konstnärerna är
omfattande. I inte obetydlig omfattning lämnas stöd till konstnärer som inte är
etablerade. Den nuvarande arbetsmarknadspolitiken stödjer kultur som kanske
inte borde stödjas på kulturpolitiska grunder.
I propositionen görs det en koppling mellan de nya kulturpolitiska stöd som
införs och denna överetablering. Tanken tycks vara att de nya stödformerna
skall minska överetableringen och statens kostnader till följd av den. Vi kan
dock inte finna några förslag som verkligen leder till att man kommer till
rätta med problemen.
Vi delar uppfattningen i motion Kr10 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) att det
inte är vare sig önskvärt eller möjligt att införa någon form av näringsförbud
på kulturområdet. Däremot är det inte rimligt att alla som vill ägna sig åt
konstnärlig verksamhet skall ha rätt till offentligt finansierat stöd. En
huvudtanke i propositionen är att, som det uttrycks, begränsa de oetablerade
konstnärernas tillgång till såväl aktiva som passiva åtgärder riktade mot
kulturarbetsmarknaden. Vi finner det anmärkningsvärt att regeringen inte
redovisar hur detta skall ske utan endast hänvisar till att AMS skall få
uppdraget att vidta sådana åtgärder.
Undersysselsatta eller arbetslösa konstnärer måste vara beredda att sadla om
eller i vart fall att delvis ägna sig åt ett arbete som kan ge försörjning. Den
som saknar förutsättningar att verka i ett konstnärligt yrke skall inte kunna
påräkna statligt finansierat stöd för att stanna kvar där.
Vi kan liksom motionärerna i Kr10 konstatera att många konstnärer är
småföretagare. Här liksom i övrigt gäller att statens roll måste vara att
underlätta och förbättra förutsättningarna för företagande i Sverige.
Slutligen skall sägas att en stor del av de problem som Konstnärliga
arbetsmarknadsutredningen belyser inte skulle ha uppkommit om inriktningen på
arbetsmarknadspolitiken hade varit en annan. Moderata samlingspartiet förordar
en politik som sätter kvalitet före kvantitet. Arbetsmarknadsåtgärderna skall
leda till riktiga arbeten och får inte sättas in enbart för att den arbetslöse
skall kvalificera sig för ytterligare ersättningsperioder i
arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsmarknadsutbildningen skall inriktas mot
områden där det råder brist på arbetskraft.
2. Centrumbildningarna
Patrik Norinder, Christel Anderberg och Ulf Melin (alla m) anför:
Det är viktigt med effektiva former för arbets- och uppdragsförmedling inom
det konstnärliga området. Därför kan vi tillstyrka regeringsförslaget om att
resurser förs över till centrumbildningarna för stöd för arbetsförmedling.
Liksom Moderaterna i motion Kr10 anser vi dock att inte bara de existerande
centrumbildningarna skall kunna komma i fråga för uppdraget. Det bör inte
finnas några hinder mot att även företag som är engagerade i
personaluthyrningsverksamhet i andra branscher får del av stödet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1
Propositionen.......................................2
Motionerna..........................................2
Utredningar.........................................6
Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen............6
Konstnärsstödsutredningen.........................7
Konstnärsersättningsutredningen...................7
Ärendets beredning..................................7
Utskottet...........................................8
Fråga om avslag på propositionen och nytt förslag m.m.8
Inriktningen på statens insatser för konstnärerna (avsnitt 4)11
Konstnärer inom bild- och formområdet (avsnitt 7)12
Verksamhetsbidrag till vissa utställare m.m. (avsnitt 7.1)12
Ersättningar och bidrag till konstnärer (avsnitt 7.2)14
Konstnärer inom ton- och musikområdet (avsnitt 8)15
Fonogramersättning (avsnitt 8.1)...............15
Stöd till vissa musikändamål (avsnitt 8.2).....16
Konstnärer inom scen- och filmområdet (avsnitt 9)17
En tredje anställningsform inom teatern (avsnitt 9.1)17
Stöd till vissa teater-, dans- och filmändamål (avsnitt 9.2)18
Konstnärer inom ordområdet (avsnitt 10)..........20
Stöd för att främja nyskriven svensk dramatik m.m. (avsnitt 10.1)20
Förmedling av konstnärers arbete och internationellt kulturutbyte
(avsnitt 11) 21
Centrumbildningar (avsnitt 11.1)...............21
Stöd till internationellt kulturutbyte (avsnitt 11.2)22
Anslagsfrågor m.m................................24
Vissa myndighetsfrågor m.m.......................25
Momsfrågor.......................................26
Övrigt...........................................27
Vissa musikfrågor..............................27
Folkmusik m.m..................................28
Amatörkultur...................................28
Invandrarkultur................................29
Hemställan.......................................30
Avslag på propositionen........................30
Inriktningen på statens insatser för konstnärerna30
Konstnärer inom bild- och formområdet..........30
Konstnärer inom ton- och musikområdet..........30
Konstnärer inom scen- och filmområdet..........31
Konstnärer inom ordområdet.....................31
Centrumbildningarna............................32
Stöd till internationellt kulturutbyte.........32
Anslagsfrågor m.m..............................32
Vissa myndighetsfrågor m.m.....................32
Momsfrågor.....................................33
Övrigt.........................................33
Reservationer......................................34
1. Fråga om avslag på propositionen och nytt förslag m.m. (mom. 1),(m)34
2. Generellt konstnärstillägg (mom. 2),(mp)......35
3. Konstnärligt arbete i hela landet (mom. 4),(c)36
4. Icke organiserade konstnärer (mom. 5),(mp)....36
5. Verksamhetsbidrag till vissa utställare (mom. 6),(v)37
6. Stöd till enskilda konstnärer (mom. 10),(kd)..37
7. Fonogramersättning (mom. 11),(v)..............37
8. Fonogramersättning och överlämnande av förvaltningsuppgifter (mom. 11
och 12),(mp)
38
9. Turnéstöd till fria musikgrupper (mom. 13),(v)39
10. En tredje anställningsform inom teatern (mom. 15),(v, mp)39
11. Utvärdering av den tredje anställningsformen m.m. (mom. 16),(v)40
12. Turnéstöd till fria teater- och dansgrupper (mom. 17),(c, v)40
13. Nyskriven svensk dramatik (mom. 21),(c)......40
14. Centrumbildningarna (mom. 23),(mp)...........41
15. Bidrag till studieförbundens och Folkparkernas förmedlingsverksamhet
(mom. 26),(c, mp)
41
16. Ansvarsfördelning mellan institutioner (mom. 27),(mp)42
17. Oskyddad musik (mom. 28),(mp)................42
18. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder underställda de kulturpolitiska
målen (mom. 31),(mp)
42
19. Medel från arbetsmarknadsområdet (mom. 32),(c)43
20. Förslagsrätt till Konstnärsnämndens styrelse m.m. (mom. 34),(m, c,
fp, mp, kd) 43
21. Regionala konstnärsråd (mom. 35),(v).........44
22. Beskattning vid försäljning av konst (mom. 36),(m)44
23. Temporär import av konst (mom. 37),(m).......45
24. Småföretagare på musikområdet (mom. 39),(m)..46
25. Svensk musikexport (mom. 40),(m).............46
26. Amatörkultur (mom. 43),(c, v)................47
27. Invandrarkultur (mom. 44),(v)................47
Särskilda yttranden................................48
1. Översyn av stödet till bild- och formkonstnärer (mom. 9),(c)48
2. Utvärdering av den tredje anställningsformen m.m. (mom. 16),(1 m, c)
48
3. Utvärdering av verksamheten med arbetsförmedling vid
centrumbildningarna (mom. 25),(c, kd)
48
Bilagor
Bilaga 1 Propositionens lagförslag .............49
Bilaga 2 Arbetsmarknadsutskottets yttrande 1997/98:AU8y 50