Enligt 12 kap. 1 § regeringsformen skall konstitutionsutskottet granska
statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet har
rätt att för detta ändamål få ut protokollen över besluten i regeringsärenden
och de handlingar som hör till ärendena.
Utöver konselj, regerings- och statsministerprotokoll har vid granskningen
funnits att tillgå material som tagits fram av utskottets kansli och, på
begäran av utskottet, inom Regeringskansliet. Väsentliga delar av detta
material återges i bilaga 1.1-5.2.
Såsom förutskickats i utskottets betänkande 1996/97:KU25 (s. 1) behandlas i
detta betänkande vissa administrativt inriktade granskningsuppgifter angående
regeringsarbetet.
Sammanfattning
Efter att under 1980-talet ha minskat i antal har de anställda i
Regeringskansliet nu sedan något år åter börjat bli fler. Utan att nu söka
urskilja de närmare anledningarna till ökningen noterar utskottet att den
tidigare utvecklingen i riktning mot en minskning av antalet anställda inte
längre tycks fortsätta. Utskottet anser det motiverat att som ett led i
kommande granskningar uppmärksamma de organisatoriska förutsättningarnas
betydelse för regeringsarbetet.
Utskottet har översiktligt granskat löneförhållandena för kvinnor och män i
Regeringskansliet. Granskningen har inte givit anledning till några uttalanden
från konstitutionella utgångspunkter.
Granskningen av regeringsprotokollen har visat att antalet regeringsärenden
fortsatt att minska under år 1996. De uppgick då till sammanlagt 10 241. Från
formell synpunkt har utskottet pekat på att vissa strykningar i protokollen
inte har bestyrkts på något särskilt sätt utöver att protokollen justerats.
Utskottet utgår från att den administrativa praxis som i detta hänseende
tillämpats i regeringsarbetet tas upp till övervägande i Regeringskansliet.
Utskottet har gått igenom regeringens behandling av riksdagens beslut på
grundval av den skrivelse från regeringen som lämnats till riksdagen avseende
i huvudsak tiden den 1 juli 1995-den 30 juni 1996.
Årets granskning av författningsutgivningen avser författningar kungjorda i
Svensk författningssamling under år 1996. Granskningen har fördjupats jämfört
med tidigare år. Utskottet konstaterar att andelen författningar som kommit ut
mindre än fyra veckor före ikraftträdandet har minskat något sedan föregående
år men fortfarande är oacceptabelt hög. För åtta särskilt granskade departement
kan utskottet konstatera att riksdagsbeslut många gånger fattats så sent att
möjligheterna att få ut en författning i tid i praktiken redan varit försuttna.
Utskottet understryker vikten av att komma till rätta med den ofta alltför sena
utgivningen av författningar och berör olika åtgärder som är möjliga för att nå
det syftet.
Utskottet har också gått igenom de propositioner som lämnats under riksmötet
1996/97 i syfte att granska regeringens remittering av lagförslag till
Lagrådet. Genomgången har bl.a. visat att skälen för att inte inhämta yttrande
från Lagrådet med något enstaka undantag redovisats tydligt och lättillgängligt
i propositionerna och med särskild rubrik. I budget- och vårpropositionerna har
redovisningen dock ännu inte funnit sina former. Enligt utskottets mening är
det angeläget att redovisningen också i dessa propositioner görs på ett
lättillgängligt sätt. Även vissa mindre brister i fråga om remitteringen och
redovisningen av skälen för att underlåta remisser har iakttagits under
granskningen. Med anledning av kritik som Lagrådet anfört mot beredningen av
vissa förslag framhåller utskottet vidare att det är angeläget att
bestämmelserna om beredning av regeringsärenden inte åsidosätts och även att
det av lagrådsremissen kan utläsas hur bestämmelserna om beredningsskyldighet
följts.
Utskottet har slutligen granskat registreringen av allmänna handlingar inom
Regeringskansliet med särskild hänsyn till vilken inverkan ny teknik har i
detta avseende. Granskningen har givit vid handen att det inom
Regeringskansliet finns en ordning för registrering av allmänna handlingar,
såväl vad gäller traditionella handlingar som elektroniska meddelanden, som
utgör en god grund för att registreringen skall fungera på ett
tillfredsställande sätt.
1 Regeringskansliet
Under en följd av år har konstitutionsutskottet i sina granskningsbetänkanden
redogjort för personalutvecklingen i Regeringskansliet. Uppmärksamheten har
därvid på senare år bl.a. riktats mot inslaget av politiskt tillsatta
tjänstemän och på jämställdhetsfrågor. Redogörelserna har grundats på
statistiska uppgifter som inhämtats från Regeringskansliet. Den senast
offentliggjorda redogörelsen avser förhållandena den 1 januari 1996 (1995/96:
KU30 s. 11 f.).
Sedan tredje kvartalet 1995 ger Regeringskansliets förvaltningsavdelning
varje kvartal ut en tryckt skrift med uppgifter beträffande tjänstgörande inom
Regeringskansliet. Den innehåller statistiska uppgifter om bl.a. antalet
anställda, antalet politiskt sakkunniga och antalet kvinnor och män inom skilda
personalkategorier. Även löneförhållanden för olika personalkategorier framgår
av skriften. Skriften gör det möjligt att i stora drag överblicka hur
Regeringskansliet utvecklas i fråga om personalens antal, sammansättning och
löneförhållanden.
Den nya möjlighet att följa personalutvecklingen inom Regeringskansliet som
har tillkommit genom förvaltningsavdelningens informationsskrift är allmänt
sett av ett betydande värde. Det är av vikt att kunna överblicka hur
personalförhållandena inom Regeringskansliet utvecklar sig.
Redovisningen gör emellertid inte utskottets återkommande granskning av
utvecklingen överflödig. Utskottet tar även i detta betänkande upp frågor om
personalutvecklingen i Regeringskansliet.
Granskningen avser i huvudsak Regeringskansliet utom Utrikesdepartementet.
Inte heller personalförhållandena inom kommittéväsendet berörs.
Utrikesförvaltningen och kommittéväsendet granskas för närvarande i annat
sammanhang av Riksdagens revisorer.
Som underlag för utskottets granskning har i första hand de uppgifter som
lämnats i Regeringskansliets informationsskrift tjänat. Utöver vad som framgår
av den har emellertid utskottet inhämtat vissa statistiska uppgifter om
politiskt tillsatta tjänstemän inom Regeringskansliet. Utskottet har också
inhämtat sådana uppgifter om uppdrag för tjänstemän i Regeringskansliet att som
företrädare för staten vara ledamot av företagsstyrelser och styrelser för
affärsverk.
Personal
Antalet tjänstgörande i Regeringskansliet exklusive UD uppgick den 31 december
1996 till 2 157 personer, en ökning med 167 sedan årets början. Flest anställda
hade Finansdepartementet med 351 personer, en ökning med 22 personer.
Förvaltningskontorets personal bestod av 377 personer, 58 fler än vid årets
början.
Den 30 juni 1997 var antalet tjänstgörande exklusive UD 2 233 personer.
Antalet hade alltså ökat med 76 sedan utgången av år 1996. Antalet anställda i
Finansdepartementet hade ökat med 6 till 357. Förvaltningsavdelningens
anställda uppgick till 396 personer, dvs. 19 fler än vid utgången av året
förut.
Utvecklingen inom Regeringskansliet som helhet kan överblickas om de
uppgifter som låg till grund för utskottets senast genomförda granskning av
personalutvecklingen jämförs med de nya uppgifter som nu blivit tillgängliga
genom den kvartalsvis utgivna redovisningen från Regeringskansliets
förvaltningsavdelning. En genomgång av uppgifterna om antalet anställda vid de
olika departementen (utom Utrikesdepartementet) och den avdelning inom
Regeringskansliet som numera benämns Regeringskansliets förvaltningsavdelning
visar följande om personalutvecklingen från den 1 januari 1996 till den 30 juni
1997.
1996-01-01 1997-06-30
Statsrådsberedningen 51 59 (+8)
Justitiedepartementet 150 159 (+9)
Försvarsdepartementet 116 113 (-3)
Socialdepartementet 158 157 (-1)
Kommunikationsdeparte- 92 103 (+11)
mentet
Finansdepartementet 329 357 (+28)
Utbildningsdepartementet 135 154 (+19)
Jordbruksdepartementet 97 106 (+9)
Arbetsmarknadsdeparte- 146 113 (-33)
mentet
Närings- och handels-
departementet 122 165 (+43)
Civildepartementet 90 - (-90)
Inrikesdepartementet - 150 (+150)
Miljödepartementet 129 130 (+1)
Kulturdepartementet 56 71 (+15)
Regeringskansliets 319 396 (+77)
förvaltningskontor/
Regeringskansliets
förvaltningsavdelning _____ _____ Summa:
1 990
2 233
När man bedömer sammanställningen bör hänsyn tas till de betydande
förändringar i departementsorganisationen som genomförts under år 1996. Inte
minst bör det beaktas att vissa frågor om export m.m. flyttats från
Utrikesdepartementet till Närings- och handelsdepartementet. En närmare
redogörelse för förändringarna finns i utskottets betänkande 1996/97:KU 25 (s.
11). Med beaktande av det som nu anförts kan det ändå noteras att antalet
anställda i Regeringskansliet utom Utrikesdepartementet ökat med 243 personer
( > 12 %) från den 1 januari 1996 till den 30 juni 1997.
Den nuvarande personalsituationen kan också betraktas mot bakgrund av
utvecklingen under en längre tid. Av utskottets tidigare granskningar framgår
att antalet anställda i Regeringskansliet år 1974 var omkring 1 250 personer.
Detta innebar att personalen hade ökat i antal med ca 90 % sedan år 1956. Den
största delen av ökningen hänförde sig till åren före 1967 eller i praktiken i
samband med genomförandet av den departementsreform som beslutades år 1965 (KU
1974:22 s. 4). Med ledning av senare granskningar kan översiktligt konstateras
att antalet anställda i Regeringskansliet utvecklat sig på följande sätt:
Politiskt tillsatta tjänstemän
(Granskningen omfattar i detta avsnitt även Utrikesdepartementet. I den
följande redogörelsen anges för enkelhetens skull hela tal, oavsett att det i
verkligheten kan vara fråga om personer som arbetar mindre än heltid och att
följaktligen fler personer kan vara anställda och antalet tjänstgörande
beräknat efter tjänstgöringens omfattning kan uppgå även till delar av hela
tal).
Vid utgången av år 1996 fanns inom Regeringskansliet 134 politiskt tillsatta
tjänstemän. Av dem var 1 ambassadör, 6 assistenter, 1 generaldirektör, 1
kabinettssekreterare, 4 planeringschefer, 66 politiskt sakkunniga, 23
pressekreterare, 4 sakkunniga, 25 statssekreterare och 3 biträden, bilaga 1.1.
Antalet politiskt tillsatta tjänstemän hade ökat med 7 sedan början av år 1996.
I juli 1997 var antalet 132, alltså något lägre än vid utgången av år 1996.
Det största antalet politiskt tillsatta tjänstemän finns i
Statsrådsberedningen. I juli 1997 var de 34 personer. Finansdepartementet hade
då 15, Arbetsmarknadsdepartementet 11 och Inrikesdepartementet 11 politiskt
tillsatta tjänstemän. Det minsta antalet fanns på Kulturdepartementet som hade
4 politiskt tillsatta tjänstemän. Justitie- , Försvars- och
Jordbruksdepartementen hade vardera 5 politiskt tillsatta tjänstemän.
Sedan hösten 1994 finns en överenskommelse mellan riksdagspartierna om
förmåner för statssekreterare i samband med regeringsskiften m.m. Regeringen
har lämnat en redogörelse för överenskommelsen i skrivelse 1994/95:225 till
riksdagen.
Anställningsvillkoren för politiskt sakkunniga och informationssekreterare
regleras i det s.k. politikeravtalet, som träffades i november 1997.
Jämställdhetsfrågor
Strävan efter jämställdhet mellan könen kommer på konstitutionell nivå till
uttryck i regeringsformen (1 kap. 2 §, 2 kap. 16 § och 11 kap. 9 § andra
stycket). På vanlig lagnivå gäller jämställdhetslagen (1991:433), som har till
ändamål att främja jämställdheten i arbetslivet. Lagen siktar till att
förbättra främst kvinnornas villkor i arbetslivet.
Konstitutionsutskottet har tidigare berört jämställdhetsfrågor i samband med
sin granskning av personalutvecklingen inom Regeringskansliet (1994/95:KU 30 s.
19). Utskottet har även i år tagit upp sådana frågor till behandling. Till
grund för granskningen ligger de uppgifter om personalförhållandena som framgår
av redovisningarna från Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Granskningen
avser förhållandena den 30 juni 1997 inom hela Regeringskansliet, inklusive UD.
Vissa uppgifter om anställningsförhållanden
Av förvaltningsavdelningens redovisning av personalförhållandena inom
Regeringskansliet framgår bl.a. medellöner och medianlöner för kvinnor och män
inom olika personalkategorier. I det följande återges vissa av dessa uppgifter.
Vad som anförs om löner avser medianlöner per månad.
I förvaltningsavdelningens redovisning upptas personal utan handläggande
uppgifter under rubriken Bas-personal. I denna personalkategori var männens
antal 244, kvinnornas 1 030. Männens lön var 14 700 kr, kvinnornas 16 000 kr.
Antalet departementssekreterare var 1 027. Av dem var 457 män och 570
kvinnor. Männens lön var 22 000 kr, kvinnornas 21 000 kr.
De rättssakkunnigas antal var 159, varav 84 var män och 75 kvinnor. Männens
lön var 26 000 kr, kvinnornas 27 000 kr.
Kansliråden var 217, varav 134 män och 83 kvinnor. Männens lön var 27 800 kr,
kvinnornas 27 400 kr.
Antalet departementsråd var 208. Av dem var 138 män och 70 kvinnor. Männens
lön var 34 500 kr, kvinnornas 35 050 kr.
Chefstjänstemän m.fl. var 37 till antalet, 29 män och 8 kvinnor. Männens lön
var 41 000 kr, kvinnornas 40 800 kr.
Styrelseuppdrag
Staten är som ägare representerad i styrelsen i åtskilliga företag. Det är
inte ovanligt att den statliga företrädaren är en tjänsteman i
Regeringskansliet. I aktiebolag är det i sådana fall vanligen fråga om att
statens ägarinflytande enligt beslut av regeringen utövas av chefen för ett
departement, och att departementschefen uppdragit åt en företrädare för staten
att vid bolagsstämman rösta för att departementstjänstemannen väljs in i
bolagets styrelse. Tjänstemannens uppgift att vara ledamot av bolagsstyrelsen
är i sådana fall nära förbunden med anställningen i departementet. Detsamma kan
sägas om sådana fall där tjänstemän är ledamöter av styrelsen för
affärsdrivande verk. Sådana ledamöter utses vanligen av regeringen.
Utskottet har begärt uppgifter från Regeringskansliet om antalet sådana
uppdrag som nämnts i det föregående och om hur arvodena för uppdragen fördelar
sig mellan kvinnor och män m.m. Uppgifterna framgår av bilagorna 1.2 och 1.3.
Utskottets bedömning
Efter att under 1980-talet ha minskat i antal har de anställda i
Regeringskansliet nu sedan något år åter börjat bli fler. Denna utveckling kan
givetvis ha flera orsaker. Uppenbart är att den högsta ledningen av
statsförvaltningen numera står inför ökande krav på flexibilitet i skilda
hänseenden. Regeringsformen lämnar också ett vitt utrymme för regeringen att
själv bestämma om formerna för sitt arbete och Regeringskansliets organisation.
Bakom detta ligger tanken att riksdagen genom anslagsmakten är tillförsäkrad
ett tillfredsställande inflytande (prop. 1973:90 s. 181).
Utan att nu söka urskilja de närmare anledningarna till att antalet anställda
i Regeringskansliet har ökat, noterar utskottet att den tidigare utvecklingen i
riktning mot en minskning av antalet anställda inte längre synes fortsätta.
Utskottet noterar vidare att förutsättningarna för riksdagens inflytande i
fråga om Regeringskansliets organisation inte har förblivit helt oförändrade
sedan regeringsformens tillkomst. Inte minst den nya organisation av
Regeringskansliet, som har genomförts från och med den 1 januari 1997 och som
innebär att hela Regeringskansliet är en enda myndighet, gör det som utskottet
tidigare uttalat motiverat att som ett led i kommande granskningar uppmärksamma
de organisatoriska förutsättningarnas betydelse för regeringsarbetet (jfr bet.
1996/97:KU 1 s. 16). I övrigt föranleder granskningen inte något uttalande av
utskottet i fråga om antalet anställda i Regeringskansliet.
Den granskning som utskottet har företagit lämnar visserligen inte underlag
för några mera ingående bedömningar av hur jämställdheten mellan könen kan
anses ha förverkligats inom Regeringskansliet. Den översiktliga bild av
löneförhållandena som har kommit fram ger emellertid intryck av en utveckling
som i sådant hänseende får anses gynnsam. I vart fall kan konstateras att det
från konstitutionella utgångspunkter inte finns anledning för utskottet att nu
göra några vidare uttalanden i frågan.
Utskottet avser att vid kommande granskning ta upp frågan om det finns risker
för jäv när tjänstemän i Regeringskansliet har uppdrag som ledamöter av
styrelser för statliga företag och affärsverk.
2 Regeringsprotokollen
2.1 Statistik
I bilaga 2.1 lämnas en redovisning i tabellform av antalet avgjorda
regeringsärenden och deras fördelning på ärendegrupper och departement under år
1996. Av tabellen framgår att det totala antalet ärenden år 1996 var 10 241.
År 1995 var antalet 11 691 och år 1994 var det 12 981. Regeringsärendena har
alltså minskat i antal med 1 450 under året och med 2 740 på två år. År 1993
var ärendeantalet nästan 14 000.
De största ärendegrupperna var under 1996 Dispens- och övriga partsärenden
(2 969), tjänsteärenden (1 919), regleringsbrev samt anslags- och
bidragsärenden (1 435) och författningar (1 403). Av dessa har tjänsteärendena
ökat med 43 sedan förra året, medan de övriga minskat, dispenser m.m. med 366,
regleringsbrev m.m. med 39 och författningar med 37 st. Av övriga förändringar
kan noteras att antalet överklaganden sedan föregående år minskat med 331, från
1 530 till 1 199.
Justitiedepartementet handlade under året det största antalet ärenden, 2 018,
varav 1 200 nådeärenden. Näst största antalet ärenden handlades av
Finansdepartementet med 1 133 ärenden, vilket likväl innebar en minskning med
51 sedan året förut.
Antalet B-protokollärenden inom UD har gått ned kraftigt sedan förra året,
från 566 till 107. Även om utskottet inte har några närmare uppgifter om
anledningen till detta, kan det antas att omläggningen från och med den 1
februari 1996 av förfarandet i ärenden om tillåtelse till utförsel av
strategiska produkter och om krigsmateriel har bidragit till den utveckling som
nu kan iakttas (jfr bet. 1995/96: KU 30 s. 10).
Redovisningen i denna del föranleder inte något uttalande från utskottet.
2.2 Formell granskning av regeringsprotokollen
I likhet med tidigare år har protokollen över samtliga regeringsbeslut under
föregående år infordrats från departementen. Protokollen har fortlöpande
levererats till utskottet under år 1996 och början av 1997. De har gåtts igenom
översiktligt inom utskottets kansli och senare återställts till departementen.
Den översiktliga genomgången har avsett de protokollerade besluten, inte de
handlingar som hör till besluten. Vid genomgången har uppmärksamheten varit
riktad främst mot den rättsliga grunden för besluten, handläggningen i
departementen samt beslutens utformning. Vid genomgången har iakttagelser
gjorts som meddelats berört departement.
Utskottets bedömning
Under granskningen har iakttagits att protokollen från regeringssammanträdena
ibland innehåller rättelser eller strykningar som gjorts för hand på
protokollsexemplaren av föredragningslistorna och som inte är signerade eller
särskilt bestyrkta på annat sätt än genom att protokollet är justerat. Något
skäl att betvivla protokollens autenticitet finns visserligen inte i något av
de fall som har iakttagits. Vid en granskning i efterhand ter sig den ordning
som tillämpats dock inte idealisk. Utskottet utgår ifrån att den administrativa
praxis som i det nu berörda hänseendet tillämpats i regeringsarbetet tas upp
till övervägande i Regeringskansliet.
Några andra frågor av sådan principiell vikt att de bör tas upp i
granskningsbetänkandet har inte uppmärksammats under granskningen.
3 Regeringens behandling av riksdagens skrivelser
Inledning
Sedan år 1961 lämnar regeringen redogörelser till riksdagen för vilka åtgärder
regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Redogörelsen
är knuten till de skrivelser i vilka riksdagen meddelar regeringen sina beslut.
Redovisningsperioden omfattar tiden den 1 juli-den 30 juni, dvs. sammanfallande
med det tidigare brutna budgetåret. Redogörelsen upptar samtliga
riksdagsskrivelser från det senaste riksmötet som är ställda till regeringen,
men även äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som
slutbehandlade av regeringen tas med.
Utöver själva redogörelsen för riksdagsskrivelsernas behandling har i de fyra
senaste årens skrivelser lämnats redovisningar av regelbeståndet och
regelregistreringen. Förra året utökades dessutom skrivelsen med en redogörelse
för det pågående reformarbetet avseende reglers kvalitet, språkvård och
information om regelverket (se skr. 1995/96:15 s. 5-7).
Årets redogörelse
Den nu aktuella redogörelsen (regeringens skrivelse 1996/97:15) avser
huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden den 1 juli 1995-den 30
juni 1996. För att underlätta riksdagsutskottens möjligheter att vid sitt
utvärderings- och uppföljningsarbete få en så aktuell bild som möjligt har
redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den
egentliga redovisningsperiodens utgång. Detta förfarande har använts om
riksdagsskrivelserna därigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade. På
samma sätt omfattar redovisningen även de åtgärder regeringen vidtog i
anslutning till den riksdagsskrivelse som överlämnades till regeringen med
anledning av riksdagens beslut under den period i juli 1996 då riksdagen var
samlad för behandling av propositionerna 1995/96:207 och 1995/96:222.
Skrivelsen tar upp 431 riksdagsskrivelser, varav 278 har avgetts under
budgetåret 1995/96, 64 under budgetåret 1994/95 och 89 under tidigare budgetår.
Skrivelserna redovisas i regeringens redogörelse departementsvis.
Det äldsta inte slutbehandlade ärendet är en skrivelse från maj 1986 (bet. LU
1985/86:32, rskr. 1985/86:293) och gäller producentskydd för sceniska och
musikaliska verk. I redogörelsen hänvisas till att frågan diskuteras vid
överläggningar med ansvariga departement i övriga nordiska länder och kommer
att övervägas ytterligare.
Utskottens granskning
Utskottet har berett övriga riksdagsutskott tillfälle att yttra sig över de
delar av skrivelsen som har samband med respektive utskotts beredningsområde.
Finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, utrikesutskottet,
jordbruksutskottet och näringsutskottet har yttrat sig, se bilagorna 3.1-3.5.
Övriga utskott har beslutat att avstå från att avge yttrande.
Konstitutionsutskottet får inledningsvis för egen del anföra följande.
Redogörelsen omfattar 39 riksdagsskrivelser om beslut på grundval av
betänkanden av konstitutionsutskottet. Nio av dessa skrivelser var inte
slutbehandlade när redogörelsen avlämnades; av dem är två äldre än två år och
fyra härrör från 1994/95. Resterande tre inte slutbehandlade riksdagsskrivelser
är från 1995/96.
Den äldsta inte slutbehandlade riksdagsskrivelsen, 1992/93:5, gäller
skyldighet för kommuner och landsting att publicera sina författningar.
Departementspromemorian Kommunala författningssamlingar (Ds 1995:7) har
remissbehandlats. I promemorian föreslogs bl.a. att det skall finnas en
författningssamling för varje kommun och landsting. Regeringen avsåg enligt
redogörelsen att återkomma till riksdagen i ärendet under våren 1997. Utskottet
kan konstatera att regeringen ännu inte lagt fram något förslag till riksdagen
med anledning av departementspromemorian men att regeringen i november 1996
tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att lämna förslag till ett moderniserat
rättsdatasystem. Detta anser inrikesminister Jörgen Andersson, enligt ett
interpellationssvar i april 1997, kunna vara ett led i att få de kommunala
författningarna mer överblickbara och tillgängliga.
Riksdagsskrivelse 1993/94:450 handlar om ytterligare åtgärder mot
barnpornografi. Barnpornografiutredningen överlämnade i mars 1997 betänkandet
Barnpornografifrågan, Innehavskriminalisering m.m. (SOU 1997:29) till
justitieministern. Utskottet har inhämtat att regeringen avser att i december
1997 till riksdagen överlämna en proposition i ämnet. Enligt regeringens
redogörelse framgår det av Rikspolisstyrelsens halvårsredovisning avseende
första halvåret 1996 att Rikskriminalen har inrättat en särskild
underrättelseenhet för att få en bättre överblick av dessa brott. Uppgifterna
delges landets polismyndigheter för att öka kunskaperna om dessa brott och för
att få till stånd bättre spanings- och utredningsarbete.
Riksdagsskrivelse 1994/95:193 gäller Riksdagens revisorers förslag angående
tillsyn - innebörd och tillämpning. Enligt regeringen bereds ärendet.
Regeringen avsåg att ta upp frågan i budgetpropositionen för 1998. Så skedde
inte utan enligt vad utskottet inhämtat avser regeringen att återkomma i
ärendet i en kommande förvaltningspolitisk proposition.
Riksdagsskrivelse 1994/95:219 handlar om utskottets uppföljning och
utvärdering av samhällsinformationen. Enligt regeringen bereds ärendet.
Samhällsguiden har uppdaterats under våren 1996. Inom departementet har
tillsatts Arbetsgruppen för Samhällsguiden (C 1996:A) som bl.a. skall se över
de organisatoriska frågorna avseende kommande uppdateringar. Enligt vad
utskottet inhämtat har Arbetsgruppen för samhällsguiden avslutat sitt arbete
samt avlämnat departementspromemorian Den digitala dialogen, utveckling av
samhällsguiden Ds 1997:12.
Riksdagsskrivelse 1994/95:243 handlar om åtgärder mot våldsskildringar m.m.
Kommittén om nya medier och grundlagarna m.m. (Ju 1994:13) hade bl.a. i uppdrag
att analysera tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens
tillämplighet på nya medier samt behovet av justeringar. Regeringen avser att
utreda frågan om filmcensur och Statens biografbyrås framtida inriktning.
Utskottet noterar att Mediekommittén i mars 1997 överlämnade sitt betänkande
Grundlagsskydd för nya medier (SOU 1997:49) till justitieministern.
Riksdagsskrivelse 1994/95:273 handlar om Valprövningsnämnden. Riksdagen gav
regeringen ett tillkännagivande om reglerna om Valprövningsnämndens
sammansättning. Frågan skulle enligt regeringens redogörelse komma att
behandlas i samband med de överväganden som skulle göras med anledning av
betänkandet Vallagen (SOU 1994:30). I proposition 1996/97:70 Ny vallag föreslog
regeringen bl.a. att ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till
landstings- och kommunfullmäktige skall prövas av en nämnd som utsetts av den
tidigare riksdagen. För övriga val skall nämndens prövning kunna ske i en
sammansättning som utsetts av den sittande riksdagen, dvs. en nämnd som är
aktuell vid det valet. Utskottet ansåg i betänkande 1996/97:KU16 att förslaget
tillgodosåg utskottets tidigare tillkännagivande om ändrade regler för
Valprövningsnämndens sammansättning och tillstyrkte förslaget. Riksdagen följde
utskottet.
Finansutskottet bilaga 3.1 konstaterar att åtta av riksdagsskrivelserna inom
utskottets beredningsområde anges som inte slutbehandlade, vilket innebär en
minskning i förhållande till föregående år med två stycken. Enligt utskottets
mening är det tillfredsställande att riksdagens beslut inom utskottets
ansvarsområde i allt väsentligt genomförts i rimlig tid. I betänkandet
1995/96:FiU14 behandlade utskottet frågan om en sammanslagning av
Penninglotteriet och Tipstjänst. När det gällde lokaliseringen av det nya
bolaget gjordes ett tillkännagivande till regeringen. Utskottet anförde bl.a.
?En inriktning bör vara att huvudkontoret med dess funktioner för den samlade
verksamheten lokaliseras till Visby. Det är också av stor vikt att en betydande
del av den totala verksamheten i övrigt skall bedrivas från Gotland så att
sysselsättningen på Gotland bevaras och förstärks vid en sammanslagning. Även i
fortsättningen bör verksamhet bedrivas i Sundbyberg, där styrelsen för
Tipstjänst nu har sitt säte och där bolagets huvudkontor är beläget. Utskottet
anser det naturligt att det på båda orterna kommer att finnas högkvalificerade
arbetsuppgifter.? Av regeringens redovisning framgår att det nya bolaget enligt
bolagsordningen skall ha sitt säte i Visby. Däremot framgår inte hur regeringen
avser efterkomma riksdagens uttalande i övrigt. Utskottet utgår ifrån att en
sådan redovisning kommer att lämnas i nästkommande redogörelse från regeringen.
Skatteutskottet bilaga 3.2 anför följande. Finansdepartementets ärende 16
avser ett tillkännagivande som beslutades av riksdagen under våren 1995 om en
skyndsam utvärdering av effekterna för kontrollverksamheten och
tullverksamheten i övrigt av organisationsförändringarna inom Tullverket i
samband med Sveriges anslutning till EU (rskr. 1994/95:240; prop. 1994/95:100
bil. 8, bet. 1994/95:SkU23 och 33). Enligt vad utskottet erfarit av
Regeringskansliet planeras en utvärdering bli igångsatt så snart som möjligt.
Utskottet utgår också ifrån att detta arbete kommer i gång utan ytterligare
dröjsmål. Beträffande Finansdepartementets ärende 1, som gäller införandet av
en avdragsrätt vid arvsbeskattningen för kostnader för vård och skötsel av
gravplats, vill utskottet erinra om att ärendet avser ett tillkännagivande till
regeringen som riksdagen på förslag av skatteutskottet - som i denna fråga var
enigt - beslutade om år 1989 (rskr. 1988/89:158; bet. 1988/89:SkU22 mom. 22).
Utskottet utgår ifrån att regeringen presenterar en lösning senast i samband
med kommande förslag till ny arvs- och gåvoskattelagstiftning som enligt
redogörelsen är att vänta nästa år. I övrigt föranleder, enligt
skatteutskottet, regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens
skrivelser inga vidare kommentarer.
Justitieutskottet bilaga 3.3 har gjort en genomgång av de åtgärder som
regeringen vidtagit innan skrivelserna ansetts slutbehandlade och utskottet har
inte funnit anledning till yttrande i denna del. Utskottet har också granskat
de åtgärder regeringen vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som ännu
inte är slutbehandlade. Inte heller i denna del föranleder granskningen något
yttrande från justitieutskottet.
Justitieutskottet påpekar att det vid motsvarande granskning förra året
anmärkte på att regeringen ansett två ärenden vara slutbehandlade trots att
åtgärder enligt utskottets mening ännu återstod. Det gällde dels
riksdagsskrivelse 1993/94:229 (prop. 1993/94:100 bil. 3; JuU19) Anslag till
polisväsendet, dels riksdagsskrivelse 1994/95:261 (prop. 1994/95:100 bil. 3,
JuU13) anslag till Brottsoffermyndigheten.
I sitt yttrande förra året anförde utskottet att riksdagens skrivelse nr 229
i den delen den avsåg en informationskampanj om ekobrott inte kunde anses
slutbehandlad. Orsaken var att den upplysnings- och informationskampanj som
riksdagen beslutat om ännu inte hade genomförts och att regeringen heller inte
hade fattat beslut om användningen av hela det belopp (10 miljoner kronor) som
riksdagen anvisat till kampanjen. Ärendet har inte återaktualiserats av
regeringen. Justitieutskottet konstaterar nu att en kampanj mot
ekobrottsligheten har inletts med åtgärder av skiftande slag som vänder sig
till olika grupper i samhället, inte minst till ungdomar. Emellertid har
regeringen ännu inte anvisat mer än 6 miljoner kronor av de medel som avsatts
för ändamålet. Ärendet kan enligt justitieutskottet ännu inte anses
slutbehandlat.
I ärendet om anslag till Brottsoffermyndigheten uttalade justitieutskottet
bl.a. att en utvärdering av de senaste årens insatser på brottsofferområdet
borde göras (bet. 1994/95:JuU13). Regeringen tillsatte en utredning och ansåg
därmed ärendet färdigbehandlat. I förra årets yttrande till
konstitutionsutskottet anförde utskottet att skrivelsen bort föras upp som
slutbehandlat först när regeringen avlämnat en slutlig rapport och eventuella
förslag till riksdagen. Ärendet har inte återaktualiserats av regeringen.
Regeringen har i budgetpropositionen för 1997 i enlighet med utskottets
hemställan lämnat en rapport avseende det hittills utförda arbetet. Utredningen
skall vara avslutad den 1 september 1997. Enligt justitieutskottet bör ärendet
anses slutbehandlat först när regeringen redovisat resultatet av
utredningsarbetet till riksdagen. Detta kan ske antingen i en proposition om
det finns anledning till det eller i annat lämpligt sammanhang.
Justitieutskottet anser således att nu nämnda ärenden åter bör föras upp på
förteckningen över ärenden som ännu inte slutbehandlats.
Utrikesutskottet bilaga 3.4 som i sitt yttrande särskilt berört vissa
riksdagsskrivelser, anser att regeringens skrivelse i allt väsentligt ger en
god bild av regeringens åtgärder inom utrikesutskottets beredningsområde. I de
fall där kortare beskrivningar av åtgärderna givits har den kompletterande
information som inhämtats givit vid handen att ärendena - såvitt utskottet kan
bedöma - beretts på ett tillfredsställande sätt.
Jordbruksutskottet konstaterar beträffande riksdagsskrivelserna 1994/95:
291 och 1995/96:150 att ärendena bör anses som slutredovisade såvitt avser mom.
31 i betänkande 1994/95:JoU13 och mom. 2 i betänkande 1995/96:
JoU4. I övrigt föranleder regeringens redovisning inga kommentarer från
utskottets sida.
Näringsutskottet bilaga 3.5 konstaterar att av de 32 skrivelserna inom
näringsutskottets beredningsområde anges 10 vara ej slutbehandlade. Enligt
näringsutskottet föranleder dess granskning av de berörda skrivelserna inga
sakliga anmärkningar. Ett mindre slarvfel i regeringens skrivelse har
konstaterats. I registret anges riksdagsskrivelsen 1994/95:300 som
slutbehandlad trots att det av den tidigare texten framgår att den inte är det.
Utskottets bedömning
Regeringens årliga skrivelse med en redogörelse för behandlingen av riksdagens
skrivelser till regeringen ger information om vilka åtgärder som regeringen
vidtagit med anledning av riksdagens beslut. Som utskottet vid tidigare års
granskningar framhållit fyller den en viktig funktion i riksdagens
uppföljnings- och utvärderingsarbete. För den som vill följa den politiska
beslutsprocessen är den också av stort intresse. Den aktuella skrivelsen
omfattar mer än 400 riksdagsbeslut, vilket kan jämföras med föregående som
omfattade mer än 600 riksdagsbeslut.
I utvärderings- och uppföljningsarbetet tilldrar sig redogörelsen för
åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden till regeringen ett
särskilt intresse.
När det gäller regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivanden
underströk utskottet i betänkande 1994/95:KU30 s. 42 att utgångspunkten måste
vara att det önskemål som tillkännagivandet avser bör tillgodoses. Om det visar
sig föreligga omständigheter som hindrar ett genomförande eller om regeringen
gör en annan bedömning än riksdagen måste regeringen dock kunna underlåta att
vidta de åtgärder tillkännagivandet avser. En förutsättning borde då enligt
utskottet vara att regeringens bedömningar i detta avseende redovisas för
riksdagen.
Frågan om när en skrivelse skall anses slutbehandlad har diskuterats i
betänkande 1990/91:KU43. Utskottet uttalade då (s. 8) att riksdagsskrivelser
som innehåller framställningar till regeringen om att återkomma med förslag
eller att genomföra åtgärder inte bör anses slutbehandlade förrän de begärda
åtgärderna vidtagits eller de avsedda resultaten kan framvisas. Beträffande
utredningsuppdrag till regeringen ansåg utskottet att dessa kan anses
slutbehandlade när utredningen har tillsatts eftersom dessa uppdrag i regel
utan svårigheter kan följas upp via regeringens kommittéberättelse. I
betänkande 1993/94:KU30 s. 40 underströk utskottet att om riksdagen uttryckt
önskemål om utredning och förslag till riksdagen i ett visst fall är
skrivelsen inte slutbehandlad förrän förslag lämnats till riksdagen eller
riksdagen underrättats om att förslag inte kommer att lämnas.
Justitieutskottet har i sitt yttrande till konstitutionsutskottet påpekat att
utskottet vid föregående granskning anmärkte på att regeringen ansett två
ärenden vara slutbehandlade trots att åtgärder enligt utskottets mening ännu
återstod. Det gällde dels skrivelse 1993/94:229 Anslag till polisväsendet, dels
skrivelse 1994/95:261 Anslag till Brottsoffermyndigheten. Enligt
justitieutskottet kan ärendena ännu inte anses slutbehandlade och bör åter
föras upp på förteckningen över ärenden som ännu inte slutbehandlats.
Konstitutionsutskottet, som inte företagit någon närmare granskning av dessa
ärenden för egen del, finner inte skäl till någon annan bedömning än den som
justitieutskottet gjort. Inte heller beträffande utskottens i övrigt framförda
synpunkter finner konstitutionsutskottet skäl att göra en annan bedömning än
den som respektive utskott gjort.
Granskningen i denna del föranleder inte något annat uttalande från
konstitutionsutskottets sida. Regeringens skrivelse 1996/97:15 bör läggas till
handlingarna.
4 Författningsutgivningen
Inledning
I samband med den sedvanliga granskningen av författningsutgivningen framhöll
konstitutionsutskottet våren 1996 (bet. 1995/96:KU30 avsnitt 5) att utskottet
under flera år påpekat att andelen sena författningar är alldeles för hög och
att åtgärder bör vidtas för att bringa ned denna andel. Den fortsatt höga
andelen sena författningar visade att utskottets påpekanden inte hade lett till
önskat resultat. Utskottet ville därför markera att man i kommande granskningar
avsåg att närmare analysera författningsutgivningen. En aspekt som enligt
utskottet var av särskilt intresse i sammanhanget är till vem författningarna
riktar sig. Utskottet påpekade att det är av särskild vikt att författningar
som riktar sig till enskilda publiceras i god tid innan de träder i kraft.
Utskottet anförde vidare i granskningsbetänkandet våren 1996 att den
aviserade närmare analysen av författningsutgivningen också skulle komma att
omfatta EG:s förordningar.
I granskningsbetänkandet våren 1997 redovisade utskottet inte någon
granskning av författningsutgivningen under år 1996. Avsikten har i stället
varit att redovisa en mer fördjupad granskning av författningsutgivningen i ett
granskningsbetänkande under hösten 1997. En sådan granskning har nu företagits.
Denna granskning har dock inte omfattat publiceringen av EG:s förordningar.
Bakgrund
Gällande regler
Författningsbestämmelser
Enligt 8 kap. 19 § regeringsformen skall beslutad lag utfärdas av regeringen
utan dröjsmål och kungöras så snart det kan ske. Även förordningar skall
kungöras så snart det kan ske, om inte något annat föreskrivs i lag. I vissa
fall kan lagar med föreskrifter om riksdagen eller dess myndigheter utfärdas av
riksdagen.
Författningar som har beslutats av riksdagen, regeringen eller kyrkomötet eller
av en myndighet under regeringen, riksdagen eller kyrkomötet skall kungöras
enligt lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar (1 §).
I 3 § av den nyss nämnda lagen anges att för kungörande av författningar skall
bl.a. finnas Svensk författningssamling (SFS), författningssamlingar för
centrala myndigheter under regeringen, författningssamlingar för Riksdagens
förvaltningskontor och för förvaltningsmyndigheter under riksdagen samt en
författningssamling för varje län.
Enligt 4 § första stycket skall författning som utfärdas av regeringen kungöras
i SFS. Denna utges genom regeringens försorg.
I andra och tredje styckena föreskrivs undantag från vad som sägs i första
stycket.
I 13 § sägs att det av en författning skall framgå när den träder i kraft.
I författningssamlingsförordningen (1976:725) finns närmare bestämmelser om
kungörande i SFS och andra författningssamlingar. Enligt 4 § kommer SFS ut
varje vecka, om ej särskilda skäl föranleder annat.
Motivuttalanden m.m.
Utredningen om författningspublicering föreslog i sitt betänkande Bättre
överblick över lagar och andra bestämmelser (SOU 1973:23) bl.a. en lag om
kungörande av lagar och andra författningar. Utredningen föreslog härvid att
det i lagen skulle tas in en bestämmelse av innehåll att en författning, om
inte annat framgår av den, träder i kraft två veckor efter det att den enligt
därå meddelad uppgift getts ut från trycket i författningssamling som avses i
lagen. Denna bestämmelse skulle ersätta den då ännu gällande lagen (1894:44 s.
1) angående tiden för allmänna författningars trädande i kraft. I denna lag
stadgades att en i SFS införd lag eller annan allmän författning, för vilken
inte angetts någon tidpunkt för ikraftträdandet, skulle träda i kraft fyra
veckor efter den dag, då lagen eller författningen enligt därå meddelad uppgift
kommit ut från trycket.
Utredningen konstaterade att fyraveckorstiden tillkommit i en tid då
kommunikationerna var avsevärt sämre utvecklade än nu (s. 170). I de flesta
andra europeiska länder hade man en kortare frist. Enligt utredningen fanns det
nu skäl att förkorta tiden. Förslagsvis borde den sättas till två veckor. Under
den tiden borde författningarna ha nått fram till mottagarna. Utredningen
anmärkte härvid att SFS numera sänds ut varje vecka.
I proposition 1975/76:112 om kungörande av lagar och andra författningar
konstaterade föredragande statsrådet (s. 83) att det i författningar som tas in
i SFS regelmässigt anges på något sätt när författningar träder i kraft. Den
subsidiära fyraveckorsregeln i lagen angående tiden för allmänna författningars
trädande i kraft hade enligt föredragande statsrådet spelat ut sin roll och
borde därför upphävas. I stället borde med avseende på alla författningar
föreskrivas i lag att det skall framgå av författning när den träder i kraft.
En sådan ordning var väl motiverad från rättssäkerhetssynpunkt.
Vid riksdagsbehandlingen underströks i flera motioner vikten av att en
författning kan nå sina adressater i god tid före ikraftträdandet. Med
anledning härav anförde konstitutionsutskottet (KU 1975/76:51 s. 8) att som
allmän riktlinje bör gälla att en författning skall träda i kraft först efter
erforderligt rådrum för information om författningens innehåll m.m. Utskottet
förordade att planeringen av arbetet med nya lagar och andra författningar sker
med utgångspunkt i att om möjligt minst fyra veckor bör förflyta mellan en
författnings kungörande och dess ikraftträdande. Är detta ogörligt borde enligt
utskottet helst åtminstone två veckor skilja kungörandet och ikraftträdandet.
Kortare tid än en vecka borde endast kunna komma i fråga i undantagsfall.
Utskottet anförde vidare att till de absoluta minimikraven hör att en
författning skall kungöras på ett sådant sätt att möjlighet föreligger för
envar som berörs av författningen att ta del av författningens innehåll innan
den träder i kraft.
Riktlinjer för författningsskrivning inom Regeringskansliet
I den senaste upplagan av den s.k. Gröna boken, som innehåller riktlinjer för
författningsskrivningen, anger Statsrådsberedningen att tiden mellan det att en
författning kommer ut från trycket och författningens ikraftträdande bör vara
minst fyra veckor. Den bör endast i undantagsfall sättas kortare än två veckor.
Vissa frågor av betydelse för författningsutgivningen
Riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen
Genomgripande förändringar av den statliga budgetprocessen har gjorts under
senare år. I 3 kap. 2 § riksdagsordningen (RO) föreskrivs att budgetåret börjar
den 1 januari (SFS 1994:1473, 1993/94:TK2, KU18 samt 1994/95:KU2). Från och med
år 1997 sammanfaller det statliga budgetåret därmed med kalenderåret. Enligt
nämnda bestämmelse skall regeringen före budgetårets början avlämna en
proposition med förslag till statens inkomster och utgifter för det närmast
följande budgetåret (budgetpropositionen).
Enligt tilläggsbestämmelse 3.2.1 RO skall budgetpropositionen avlämnas senast
den 20 september. De år då riksdagsval hålls i september skall den dock
avlämnas senast en vecka efter riksmötets öppnande. Om det till följd av
regeringsskifte möter hinder att iaktta detta, skall budgetpropositionen
avlämnas inom tio dagar efter det att en ny regering tillträtt, dock senast den
15 november.
Från och med år 1996 kan riksdagen enligt 5 kap. 12 § RO genom lag besluta
att hänföra statsutgifter till utgiftsområden, den s.k. rambeslutsmodellen. Har
riksdagen fattat ett sådant beslut, skall den för det närmast följande
budgetåret genom ett särskilt beslut fastställa dels för varje utgiftsområde en
utgiftsram, som anger det belopp till vilket summan av de till utgiftsområdet
hörande utgifterna högst får uppgå, dels en beräkning av inkomsterna på
statsbudgeten.
I ett andra skede av riksdagsbehandlingen skall anslag eller andra utgifter i
staten fastställas genom ett särskilt beslut. Ett sådant beslut får inte fattas
innan beslut har fattats om en beräkning av statsutgifterna.
Genom tilläggsbestämmelsen 5.12.1 RO, som trädde i kraft den 1 april 1996,
har riksdagen beslutat att dela in den statliga budgeten i utgiftsområden (SFS
1996:158, 1995/96:TK2, KU21).
I tilläggsbestämmelse 3.2.1 tredje stycket RO finns närmare bestämmelser om
regeringens ekonomiska vårproposition. Om regeringen anser att en proposition
med förslag till riktlinjer för den framtida ekonomiska politiken och anslag
för löpande budgetår (ekonomisk vårproposition) bör behandlas under pågående
riksmöte, skall propositionen, om hinder inte möter, avlämnas senast den 15
april. Enligt RO föreligger inte någon skyldighet för regeringen att lämna en
sådan proposition.
Planering av propositions- och lagstiftningsarbetet
Enligt 3 kap. 3 § RO fastställer riksdagen på förslag av talmannen när
propositioner, som regeringen anser bör behandlas under pågående riksmöte,
senast skall avlämnas i de fall inte särskild tidpunkt föreskrivs i RO.
Av 3 kap. 4 § RO framgår dock att beslut enligt 3 § inte gäller 1) i fråga om
proposition varigenom regeringen enligt lag för prövning underställer riksdagen
en utfärdad förordning eller 2) om regeringen finner synnerliga skäl föreligga
att avlämna propositionen senare.
I 3 kap. 5 § RO sägs att regeringen bör avlämna sina propositioner på sådana
tider att anhopning av arbete hos riksdagen om möjligt förebyggs. Regeringen
skall samråda med talmannen härom.
Samrådet med talmannen går i praktiken till så att vid början av höstens och
vårens riksdagsarbete överlämnas en propositionsförteckning med uppgift om
vilka propositioner som är att vänta och vid vilka tidpunkter de beräknas
komma. Utskottet underrättas därefter fortlöpande under hand om de avvikelser
från förteckningen som departementen ser sig tvungna att göra.
Statsrådsberedningen har gett ut en handbok för propositionsarbetet i
Regeringskansliet (DsSB 1987:2). I denna handbok erinras om att det med hänsyn
till den detaljplanering som arbetsförhållandena i riksdagen kräver är viktigt
att tiderna i propositionsförteckningen hålls.
I handboken anges vissa riktvärden för riksdagsbehandlingen av en
proposition. Det erinras om att det efter att en proposition har avlämnats i
kammaren löper en motionstid om 15 dagar och att denna kan förlängas kring påsk
och de sammanträdesfria veckorna. Vidare anges att det i allmänhet tar minst
5-10 dagar från det att motionstiden gått ut till dess att ett ärende kan
föredras i utskottet (mera omfattande propositioner eller ärenden med ett stort
antal motionsyrkanden tar längre tid). Enligt handboken behövs därefter en tid
om 7-16 dagar för utarbetandet av själva betänkandet. Det anges att stora
propositionsärenden kan ta betydligt längre tid i anspråk, upp till en månad
eller mera. Ledamöterna behöver också viss tid att granska förslaget, sedan
detta sänts ut. Vidare anges att utskottskanslierna ofta måste räkna med en tid
av mer än 14 dagar från justering till bordläggning av ett ärende i kammaren.
Tidigare års granskningar
1993/94 års granskning
I samband med 1993/94 års granskning av författningsutgivningen (bet.
1993/94:KU30 avsnitt 6) redogjorde utskottet för en inom Justitiedepartementets
granskningsenhet upprättad promemoria. I denna redovisades en undersökning av
de författningar som under år 1992 kommit ut från trycket senare än två veckor
före ikraftträdandet. Departementet konstaterade att för huvuddelen av
författningarna var den sena utgivningen oacceptabel och måste åtgärdas. Som
tänkbara åtgärder för att komma till rätta med problemet föreslog departementet
ändring av tryckrutinerna, att ändra ikraftträdandedatum, att hålla extra
regeringssammanträden och att öka kraven på en realistisk tidsplanering av
propositions- och lagstiftningsarbetet. När det gällde det sistnämnda
konstaterade departementet att, eftersom man måste räkna med att tidsåtgången
mellan utfärdandet och den dag författningen kommer ut från trycket är tolv
dagar, innebär det att författningar som skall träda i kraft den 1 januari bör
utfärdas senast sista veckan i november för att uppfylla Statsrådsberedningens
riktlinjer om fyra veckor. Ett riksdagsbeslut borde enligt departementet därför
fattas senast onsdagen i denna vecka. För att detta skulle vara möjligt, med en
beräknad genomsnittstid om cirka en och en halv månad för utskottsbehandling
m.m., borde en proposition vara avlämnad under första hälften av oktober, helst
före den 10:e.
Utskottet konstaterade att granskningen av författningsutgivningen under år
1993 visade att antalet författningar som kommit ut mindre än två veckor före
ikraftträdandet, i jämförelse med år 1992, minskat från 49 % till 34 %.
Utskottet noterade denna minskning med tillfredsställelse men ville samtidigt
framhålla att antalet sent utkomna författningar fortfarande var alldeles för
högt.
Enligt utskottet borde de åtgärder som föreslogs i Justitiedepartementets
promemoria kunna bidra till att ytterligare minska andelen sent utgivna
författningar. Utskottet ansåg att framför allt vikten av en realistisk
tidsplanering av propositions- och lagstiftningsarbetet borde framhållas.
Därutöver konstaterade utskottet att det under året hade getts ut 33 s.k.
rättelseblad till tidigare utkomna författningar, vilket kunde jämföras med 17
år 1992. Utskottet erinrade om att författningsarbetet borde bedrivas med sådan
omsorg att behovet av rättelser minimeras.
I övrigt föranledde granskningen inget uttalande från utskottets sida.
1994/95 års granskning
I samband med 1994/95 års granskning (bet. 1994/95:KU30 avsnitt 7) konstaterade
utskottet att andelen sent utkomna författningar åter ökat under år 1994. Under
året hade ett ovanligt stort antal författningar kommit ut. Enligt utskottet
förklarade detta faktum i sig en del av den höga andelen sena författningar.
Även regeringsskiftet hösten 1994 och inträdet i EU årsskiftet 1994/95 kunde ha
bidragit till antalet sena författningar.
Utskottet erinrade om den under föregående år redovisade promemorian från
Justitiedepartementet och meddelade att utskottet inhämtat att det nu pågick
försöksverksamhet med heloriginal inom Regeringskansliet. Enligt
Justitiedepartementet borde tryckningen bli både billigare och snabbare med
heloriginal. Utskottet förutsatte att arbetet med att komma till rätta med
förseningarna i författningsutgivningen fortsatte.
Därutöver noterade utskottet att det under året getts ut 20 s.k. rättelseblad
till tidigare utkomna författningar, vilket kunde jämföras med 22 föregående
år.
Avslutningsvis ville utskottet erinra om att Sverige sedan den 1 januari 1995
var medlem i EU. Utskottet påpekade att medlemskapet innebär att
normgivningsmakt överlämnats till Europeiska gemenskaperna (EG), den
överstatliga delen av unionen. Normgivningen som av EU beslutas i form av
förordningar blir därmed direkt tillämplig rätt i Sverige. Utskottet
konstaterade att EG-förordningar träder i kraft uteslutande genom att
publiceras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (EGT).
I övrigt föranledde granskningen inget uttalande från utskottets sida.
1995/96 års granskning
I samband med 1995/96 års granskning (bet. 1995/96:KU30 avsnitt 5) konstaterade
utskottet att andelen författningar som kommit ut mindre än fyra veckor före
ikraftträdandet var oförändrat hög under år 1995. Utskottet noterade att
andelen författningar som kommit ut mindre än två veckor före ikraftträdandet
minskat något under år 1995 jämfört med år 1994. Utskottet framhöll att det i
riktlinjerna för författningsutgivningen hade lagts fast att tiden mellan det
att en författning kommer ut från trycket och författningens ikraftträdande
borde vara minst fyra veckor. Endast i speciella undantagsfall borde tiden
kunna vara mindre än två veckor. Utskottet ansåg att det inte var godtagbart
att ca 60 % av författningarna inte uppfyller de riktlinjer som skall gälla i
normala fall. Att omkring en tredjedel av författningarna under flera år kommit
ut mindre än två veckor före ikraftträdandet var enligt utskottet inte heller
acceptabelt. Utskottet anförde vidare att det var ett självklart minimikrav att
författningar inte kommer ut från trycket först efter ikraftträdandedatumet.
Utskottet konstaterade att det under flera år påpekat att andelen sena
författningar är alldeles för hög och att åtgärder bör vidtas för att bringa
ned denna andel. Den fortsatt höga andelen sena författningar visade att
utskottets påpekanden inte hade lett till önskat resultat. Utskottet ville
därför markera att man i kommande granskningar avsåg att närmare analysera
författningsutgivningen. En aspekt som enligt utskottet var av särskilt
intresse i sammanhanget var till vem författningarna riktar sig. Utskottet
ansåg att det var av särskild vikt att författningar som riktar sig till
enskilda publiceras i god tid innan de träder i kraft.
Vidare konstaterade utskottet att försöksverksamheten med heloriginal
fortsatt under det gångna året. Inom Regeringskansliet pågick också arbete som
syftade till att mer effektivt utnyttja modern informationsteknik. Detta kunde
enligt utskottet bidra till att förseningar i författningsutgivningen minskade.
Därutöver noterade utskottet att det under år 1995 hade getts ut 17 s.k.
rättelseblad till tidigare utgivna författningar, vilket kunde jämföras med att
det under 1994 gavs ut 20 rättelseblad.
Utskottet påpekade också att den normgivning som av EG beslutas i form av
förordningar efter Sveriges inträde i EU blir direkt tillämplig rätt i Sverige.
EG-förordningar träder i kraft uteslutande genom att publiceras i Europeiska
gemenskapernas officiella tidning. Utskottet anförde att den närmare analys av
författningsutgivningen som utskottet aviserat skulle komma att omfatta även
EG:s förordningar.
Vidare erinrade utskottet om att EG-direktiv är, med avseende på det resultat
som skall uppnås, bindande för varje medlemsstat till vilken det är riktat men
överlåter åt de nationella myndigheterna att bestämma form och
tillvägagångssätt för det nationella införlivandet. Enligt 18 a §
författningssamlingsförordningen skall, om en ny eller ändrad författning helt
eller delvis genomför EG-direktiv, en hänvisning till direktivet göras i den
författningssamling där författningen kungörs.
I övrigt föranledde granskningen inget uttalande från utskottets sida.
Årets granskning
Underlaget för utskottets granskning
Utskottets granskning grundas i första hand på en genomgång av Svensk
författningssamling för år 1996, som utförts inom utskottet. Vidare grundas
granskningen på vad som framgått av en från socialförsäkringsutskottet
överlämnad promemoria av den 16 maj 1997 från riksdagens utredningstjänst, en
promemoria av den 24 februari 1997 från Justitiedepartementet samt vissa
uppgifter som lämnats från Regeringskansliet i en promemoria av den 26 november
1997. Denna promemoria innehåller svar på frågor från utskottet om tiden för
utfärdande av vissa författningar och om den tid som gått åt för tryckningen av
vissa andra. De nu nämnda promemoriorna återfinns i bilagorna 4.1-4.3. Utöver
detta material bygger granskningen på vissa uppgifter om pågående
utredningsarbete rörande ett nytt rättsdatasy- stem som inhämtats muntligen av
utskottets kansli.
Den promemoria som upprättats av riksdagens utredningstjänst gäller
tidsmarginaler mellan riksdagsbeslut och ikraftträdande av lag. Den har
upprättats med anledning av ett uppdrag från socialförsäkringsutskottet och
bygger på en genomgång av de ändringar av lagen om allmän försäkring som
behandlats av socialförsäkringsutskottet från och med riksmötet 1975/76 till
mars 1997. Vid genomgången har uppgifter om datum för bordläggning i kammaren
av regeringens propositioner, riksdagsbesluten med anledning av propositionerna
och det datum då den nya lagstiftningen trätt i kraft noterats. Av
kartläggningen kan man enligt vad som anförs i promemorian utläsa följande:
* Tiden mellan riksdagsbeslut och ikraftträdande av lagändringar har minskat
under perioden. Minskningen är kraftig om man ser till genomsnittsuppgifter för
femårsperioder.
* Tidsmarginalen mellan proposition och ikraftträdande har minskat på samma
sätt.
* Tiden för riksdagens beredning av lagförslagen har varit relativt konstant
under hela perioden (i genomsnitt 71 dagar per ärende från bordläggning av
proposition till riksdagsbeslut).
De iakttagelser som gjorts under utredningstjänstens kartläggning redovisas i
promemorian på följande sätt i tabellform.
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|Period |Genomsnittligt antal dagar mellan |
-------------------------------------------------------
I promemorian understryks att varje lagstiftningsärende måste analyseras
närmare för sig, om man vill finna rättvisande förklaringar till de skiftande
tidsmarginaler som iakttagits vid kartläggningen. Utredningstjänstens
promemoria har inte varit avsedd att läsas som ett slutfört arbete.
Justitiedepartementets promemoria av den 24 februari 1997 gäller
författningsutgivningen i december 1996. Av promemorian framgår att 518
författningar kom ut från trycket den månaden (SFS 1139-1657). Drygt hälften av
författningarna (237) kom ut från trycket senare än två veckor före
ikraftträdandet. Av de sent utkomna författningarna var 71 lagar och 166
förordningar. Som särskilt anmärkningsvärt noterades att hela 132 författningar
med ikraftträdandedag den 1 januari 1997 kom ut från trycket så sent som den 30
december 1996 och alltså i praktiken inte var allmänhet och berörda myndigheter
till handa förrän efter ikraftträdandet.
I promemorian undersöks varför så många författningar kom ut för sent.
Undersökningen visar att några lagar borde ha kunnat utfärdas tidigare än vad
som skedde och att många förordningar borde ha kunnat trycklovas tidigare än
vad som gjordes. En tiondel av de sena författningarna hade sin grund i att
Regeringskansliet vid ingången av år 1997 ombildades till en myndighet. I
promemorian anförs att det i vart fall från rättssäkerhetssynpunkt inte är så
allvarligt att dessa författningar kom ut så sent. Som en anledning till att
många författningar kom ut sent anges i promemorian att riksdagen behandlade
många propositioner sent. Även om någon undersökning av om förordningarna hade
kunnat beslutas tidigare inte gjorts, synes enligt Justitiedepartementets
promemoria många av de sena förordningarna kunna härledas till samtidigt
utfärdade lagar eller till andra förslag i propositionerna.
I Justitiedepartementets promemoria berörs vidare vad som kan göras för att
författningarna skall komma ut i tid. Därvid anförs att de åtgärder som
föreslogs i departementets promemoria från år 1993 fortfarande är aktuella.
Åtgärderna kommenteras därefter närmare under huvudrubrikerna Tryckrutinerna,
Ändra datum för ikraftträdandet, Extra regeringssammanträden och En realistisk
tidsplanering. Som slutsatser anförs i promemorian att det är viktigt att inför
planeringen av riksdagens arbete även räkna in tidsåtgången mellan beslutet och
den dag författningen kommer ut från trycket. Denna tid är normalt 12 dagar,
men kan om extra trycklovsdagar och regeringssammanträden anordnas förkortas
till 7 dagar. Vidare anförs som viktigt att arbetet på departementen planeras
så att lagarna verkligen utfärdas utan dröjsmål och att de, liksom
förordningarna, kungörs så snart det kan ske.
Inriktningen
Med det nu angivna materialet som underlag har utskottets granskning först
inriktats på att, liksom under tidigare år, konstatera andelen ?sena?
författningar av det sammanlagda antalet författningar. En granskning har också
gjorts av antalet och andelen sena författningar på respektive departement.
Granskningen har därefter inriktats på att för ett antal departement, nämligen
Justitie-, Finans-, Kommunikations-, Försvars-, Social-, Utbildnings-,
Jordbruks- och Kulturdepartementen, skilja ut vilka ?sena? författningar som
utgörs av lagar respektive förordningar. Ett försök har också gjorts att bedöma
vilka ?sena? författningar som kan sägas ha någon betydelse för enskilda.
Författningar som utgör lagar torde endast i undantagsfall sakna betydelse för
enskilda. Bedömningen har därför främst tagit sikte på att bland förordningarna
skilja ut dem som på något sätt kan anses ha enskilda som adressat.
När det gäller lagarna har vidare noterats vissa i detta sammanhang viktiga
tidpunkter, nämligen datum för den underliggande propositionens ankomst till
riksdagen, datum för riksdagsbeslutet och för författningens utfärdande samt
datum då författningen kom ut från trycket (kungörandet).
Antal och andel sent utgivna SFS under år 1996
Under år 1996 kungjordes sammanlagt 1 657 författningar i SFS. Av dessa
kungörelser avser 27 antingen tillkännagivanden utan anknytning till något
departement eller författningar från Riksgäldskontoret och Statens
bostadskreditnämnd. Nämnda tillkännagivanden och författningar ingår inte i
följande redovisningar.
------------------------------------------------------
|Tid | Antal | Andel|
------------------------------------------------------
------------------------------------------------------
|mindre än fyra | 949 | 58 %|
|veckor före | | |
|ikraftträdandet | | |
------------------------------------------------------
------------------------------------------------------
|mindre än två veckor | 483 | 30 %|
|före ikraftträdandet | | |
------------------------------------------------------
------------------------------------------------------
|efter dagen för | 2 | 0 %|
|ikraftträdandet | | |
------------------------------------------------------
Antal utgivna författningar och andel sent utkomna författningar under perioden
1992-1996
-------------------------------------------------------
|År |Antal |4 veckor |2 veckor |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|1992 |1 777 |72 % |49 % |
-------------------------------------------------------
|1993 |1 750 |62 % |34 % |
-------------------------------------------------------
|1994 |2 093 |61 % |42 % |
-------------------------------------------------------
|1995 |1 730 |61 % |34 % |
-------------------------------------------------------
|1996 |1 630 |58 % |30 % |
-------------------------------------------------------
Antal och andel sent utgivna SFS under år 1996 fördelade på respektive
departement
---------------------------------------------------------
|Departement |Antal | Antal | 4 | 2|
| |totalt | sena | veckor | veckor|
---------------------------------------------------------
|Statsrådsberedningen| 1 | 0 | 0 % | 0 %|
---------------------------------------------------------
|Justitiedepartementet|310 | 139 | 45 % | 18 %|
---------------------------------------------------------
|Utrikesdepartementet| 41 | 27 | 66 % | 39 %|
---------------------------------------------------------
|Försvarsdepartementet| 90 | 62 | 69 % | 27 %|
---------------------------------------------------------
|Socialdepartementet| 157 | 98 | 62 % | 32 %|
---------------------------------------------------------
|Kommunikationsdep.| 101 | 38 | 38 % | 16 %|
---------------------------------------------------------
|Finansdepartementet| 410 | 251 | 61 % | 39 %|
---------------------------------------------------------
|Utbildningsdep. | 93 | 60 | 65 % | 23 %|
---------------------------------------------------------
|Jordbruksdep. | 64 | 53 | 83 % | 61 %|
---------------------------------------------------------
|Arbetsmarknadsdep.| 72 | 44 | 61 % | 31 %|
---------------------------------------------------------
|Kulturdepartementet| 64 | 50 | 78 % | 38 %|
---------------------------------------------------------
|Närings- och | | | | |
|handelsdepartementet| | | | |
| | 86 | 47 | 55 % | 30 %|
---------------------------------------------------------
|Inrikesdepartementet| 56 | 33 | 59 % | 23 %|
---------------------------------------------------------
|Civildepartementet| 28 | 11 | 39 % | 4 %|
---------------------------------------------------------
|Miljödepartementet| 57 | 36 | 63 % | 26 %|
---------------------------------------------------------
Fördelning av ?sena? författningar på lagar respektive förordningar
Som redovisats ovan har vid årets granskning vissa departement valts ut, där en
mer fördjupad granskning har gjorts. Denna har inriktats på att först och
främst skilja ut vilka sena författningar som utgörs av lagar respektive
förordningar. Hur denna fördelning ser ut för dessa departement redovisas
nedan.
-------------------------------------------------------
| |Antal sena | Lagar |Förordningar|
|Departement | förf. | | |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|Justitiedepartementet| 139 | 48 | 91|
-------------------------------------------------------
|Kommunikationsdep.| 38 | 8 | 30|
-------------------------------------------------------
|Finansdepartementet| 251 | 145 | 106|
-------------------------------------------------------
|Försvarsdepartementet| 62 | 7 | 55|
-------------------------------------------------------
|Socialdepartementet| 98 | 44 | 54|
-------------------------------------------------------
|Utbildningsdep. | 60 | 7 | 53|
-------------------------------------------------------
|Jordbruksdepartementet| 53 | 4 | 49|
-------------------------------------------------------
|Kulturdepartementet| 50 | 7 | 43|
-------------------------------------------------------
Författningar av betydelse för enskilda
Vid granskningen har också gjorts ett försök att av de sena författningarna
skilja ut vilka som kan sägas ha någon betydelse för enskilda. Nedan redovisas
hur dessa mer ?betydelsefulla? författningar fördelas på respektive
departement.
-------------------------------------------------------
|Departement |Antal sena |?Viktiga?|Lagar|Förordningar|
| |förf. | | | |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|Justitiedepartementet| 139 | 68 | 47 | 21|
-------------------------------------------------------
|Kommunikationsdep.| 38 | 22 | 7 | 15|
-------------------------------------------------------
|Finansdepartementet| 251 | 165 |134 | 31|
-------------------------------------------------------
|Försvarsdepartementet| 62 | 57 | 7 | 50|
-------------------------------------------------------
|Socialdepartementet| 98 | 91 | 43 | 48|
-------------------------------------------------------
|Utbildningsdep. | 60 | 57 | 7 | 50|
-------------------------------------------------------
|Jordbruksdep. | 53 | 48 | 4 | 44|
-------------------------------------------------------
|Kulturdepartementet| 50 | 48 | 7 | 41|
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
I anslutning till tabellen ovan kan noteras att det också finns förordningar
som visserligen inte har någon direkt betydelse för enskilda, men som ändå är
att anse som betydelsefulla i den meningen att de är av stor vikt för den
aktuella myndigheten. Som ett exempel på detta kan nämnas
myndighetsinstruktioner. Det får antas vara av betydelse för en myndighet att
den har möjlighet att ta del av ändringar i sin instruktion så att den i tid
kan inrätta sig efter dessa. På Justitiedepartementets område utgör 31
förordningar ändringar i myndighetsinstruktioner. På
Kommunikationsdepartementets område återfinns 7 förordningar som avser
ändringar i myndighetsintruktioner och på Finansdepartementets område uppgår
antalet till 24. På Försvarsdepartementet är antalet 23, på Socialdepartementet
18, på Utbildningsdepartementet 18, på Jordbruksdepartementet 5 och på
Kulturdepartementet 27.
Skrivelse från Statsrådsberedningen den 26 november 1997
Bakgrund
Av redogörelsen ovan framgår att det i Justitiedepartementets promemoria av den
24 februari 1997 anges att man inom Regeringskansliet räknar med att det behövs
ca 12 dagar för att efter riksdagsbeslutet hinna utfärda den aktuella
författningen, trycklova den och därefter få den tryckt. Granskningen av de
åtta särskilt utvalda departementen visar att en relativt stor mängd
författningar dock har kommit ut från trycket 20 dagar eller mer efter
riksdagsbeslutet. I vissa fall är det tryckandet av författningen som har tagit
tid, men förseningar hänför sig ibland också till själva utfärdandet. Detta har
föranlett utskottet att i en skrivelse till Regeringskansliet ställa frågor om
dels varför vissa angivna författningar inte utfärdats tidigare än vad som
skett, dels hur tidsåtgången för tryckningen av vissa angivna författningar kan
förklaras.
Skrivelsen
Från Statsrådsberedningen har den 26 november 1997 till utskottet lämnats en
skrivelse med redogörelser från de åtta departementen (Justitie-, För-svars-,
Social-, Kommunikations-, Finans-, Jordbruks- och Kulturdepartementen).
När det gäller förklaringar till varför utfärdandet av vissa författningar
har dröjt har i några fall angetts att fördröjningen inte i efterhand går att
förklara. I de flesta fall har en förklaring till fördröjningen lämnats. Som
förklaring har i några fall angetts att riksdagsskrivelsen har kommit den
ansvariga enheten på departementet sent till handa, t.ex. på grund av en
mellanliggande helg eller att skrivelsen har kommit in via ett annat
departement. I några fall har förseningen stått i samband med det
delningsförfarande som äger rum i Regeringskansliet när en av riksdagen
beslutad författning skall utfärdas. I något fall har utfärdandet dröjt
eftersom detta skulle ske samtidigt med utfärdandet av bl.a. en förordning, som
var föremål för politiska överläggningar. När det gäller sent utfärdade
förordningar har som förklaring i några fall angivits att man för utfärdandet
varit beroende av riksdagsbeslut, som fattats sent. I något fall har man för
utfärdandet varit beroende av ett godkännande från EG-kommissionen.
I redogörelserna från departementen har som förklaring för tidsåtgången för
tryckningen i några fall angetts att en mellanliggande helg har försenat
trycklovet. Som förklaringar har också angetts att det har skett något
missförstånd i samband med instruktionerna till tryckeriet eller att
ifrågavarande författning inte har kommit med i det häfte från tryckeriet som
den borde ha kommit med i. I något fall har angivits att tryckningen avsett
tjugo författningar som hörde samman, varför tryckningen har tagit längre tid.
I ett annat fall har angivits att tidsutdräkten möjligen kan ha berott på
anhopning av författningsändringar som skall träda i kraft vid halvårsskiftet.
I ett par fall har någon förklaring inte kunnat lämnas.
Utskottets bedömning
Årets granskning av författningsutgivningen avser författningar kungjorda i SFS
under år 1996. Som redovisats i det föregående har den i granskningsbetänkandet
1995/96:KU30 (avsnitt 5) aviserade granskningen av utgivna förordningar från EG
inte företagits under innevarande år. Utskottet avser att återkomma till denna
fråga i en senare granskning.
När det gäller författningsutgivningen under år 1996 konstaterar utskottet
att andelen författningar som kommit ut mindre än fyra veckor före
ikraftträdandet har minskat något sedan föregående år. Andelen sena
författningar är emellertid alltjämt oacceptabelt hög.
Den förordade tiden om fyra veckor mellan en författnings kungörande och dess
ikraftträdande är enligt utskottets mening i sig snävt tilltagen med tanke på
att den skall medge erforderligt rådrum för information om författningens
innehåll m.m. Detta rådrum är av stor betydelse för medborgarna, både för deras
eget handlande och vid deras kontakter med det allmänna. Att en författning
kommer ut senare än två veckor före ikraftträdandet kan därför inte accepteras
annat än i yttersta undantagsfall. Härvid konstaterar utskottet att andelen
författningar som kommit ut mindre än två veckor före ikraftträdandet
visserligen har minskat något sedan föregående år. Andelen utgör dock
fortfarande omkring en tredjedel av under året utgivna författningar. Detta är
enligt utskottets mening inte godtagbart. Under årets granskning har därutöver
noterats två författningar som har kommit ut efter ikraftträdandet.
Som redovisats ovan har under årets granskning valts ut åtta departement där
en fördjupad granskning har genomförts. Denna granskning har bl.a. givit vid
handen att en ungefärlig genomsnittstid för riksdagsbehandlingen av ett
lagstiftningsärende härrörande från dessa departement uppgår till 60- 80
dagar. Härvid kan nämnas att det i den promemoria från riksdagens
utredningstjänst, som upprättats på uppdrag av socialförsäkringsutskottet,
anges att tiden för riksdagens beredning av förslag om ändringar i lagen om
allmän försäkring i genomsnitt uppgår till 71 dagar. Siffran har varit relativt
konstant under den granskade perioden, fr.o.m riksmötet 1975/76 till mars 1997.
Vidare kan noteras att riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen, som skall
vara avlämnad senast den 20 september, har tagit ca 90 dagar i anspråk för hela
behandlingen. Riksdagens beslut om utgiftsramarna och beräkningen av
inkomsterna på statsbudgeten, dvs. beslutet i första skedet av
budgetbehandlingen, har fattats den 22 november. Anslagsbesluten har därefter
fattats av riksdagen under december månad. Tydligt är att denna handläggning
knappast lämnar tillräckligt utrymme för att författningar som är beroende av
riksdagens beslut och som skall träda i kraft vid årsskiftet skall komma ut i
tid. Inom riksdagen pågår för närvarande en utvärdering av den nya
budgetprocessen. Utskottet utgår ifrån att behovet av att komma till rätta med
den sena utgivningen av författningarna beaktas i det sammanhanget.
Granskningen av de särskilt utvalda departementen ger vidare vid handen att
flertalet riksdagsbeslut fattats så sent att möjligheterna att få ut en
författning i tid i praktiken redan vid denna tidpunkt är försuttna. Att finna
orsakerna till denna omständighet kräver en granskning av beredningen av varje
särskilt lagstiftningsärende. Någon sådan granskning har dock inte företagits
under innevarande år. I sammanhanget kan noteras att riksdagens
utredningstjänst i ovan nämnda promemoria påpekat att när det gäller
lagstiftningsärenden rörande lagen om allmän försäkring har tidsmarginalen
mellan en propositions bordläggning i riksdagen och lagförslagens
ikraftträdande minskat kraftigt om man ser till genomsnittsuppgifter för
femårsperioder.
Utskottet vill erinra om vad utskottet uttalade vid 1993/94 års granskning.
Vikten av en realistisk tidsplanering av propositions- och lagstiftningsarbetet
framhölls då särskilt. Den omständigheten att ett stort antal riksdagsbeslut
fattas alltför sent för att perioden om fyra veckor skall kunna iakttas ger
enligt utskottets mening vid handen att arbetet med tidsplaneringen bör
utvecklas. En betydelsefull faktor i detta sammanhang är samrådet mellan
Regeringskansliet och riksdagen. Ett närmare samråd med utskottens kanslier
inför planeringen och överlämnandet av varje proposition kan vara ett sätt att
få till stånd mera realistiska tidsplaner. Utskottet vill härvid framhålla att
det är av stor vikt att planeringen inom Regeringskansliet för en propositions
överlämnande till riksdagen och ifrågavarande författnings ikraftträdande sker
med hänsyn till att riksdagen skall få tillräckligt rådrum för beredning av
ärendet.
Mot bakgrund av den betydande vikt som bör läggas vid att författningarna
kommer ut i tid vill utskottet också betona att det i sista hand ankommer på
riksdagen själv att säkerställa att tillräcklig tid står till buds för att
utfärda och kungöra lagar. Om det står klart att en lag kan väntas komma ut
från trycket mindre än fyra veckor innan den enligt propositionen skall träda i
kraft, bör det under riksdagens beredning av ärendet allvarligt övervägas om
det från rättssäkerhetssynpunkt finns skäl att skjuta på ikraftträdandet.
Av Justitiedepartementets promemoria av den 24 februari 1997 framgår att man
inom Regeringskansliet räknar med att det behövs ca 12 dagar för att efter
riksdagsbeslutet hinna utfärda den aktuella författningen, trycklova den och
därefter få den tryckt. I samband med utskottets granskning har konstaterats
att en relativt stor mängd författningar har kommit ut från trycket 20 dagar
eller mer efter riksdagsbeslutet. I vissa fall är det tryckandet av
författningen som har tagit tid, men förseningar hänför sig ibland också till
själva utfärdandet. Av de redogörelser som utskottet har inhämtat från vissa
departement framgår att varierande förklaringar lämnas till varför denna typ av
förseningar har uppstått. I några fall har ingen förklaring kunnat lämnas.
Utskottet vill härvid erinra om att det i 8 kap. 19 § regeringsformen
föreskrivs att beslutad lag skall utfärdas av regeringen utan dröjsmål och
kungöras så snart det kan ske. Även förordningar skall enligt huvudregeln
kungöras så snart det kan ske. När det gäller de fall där förseningen stått i
samband med det delningsförfarande som äger rum i Regeringskansliet när en av
riksdagen beslutad författning skall utfärdas, vill utskottet framhålla att
utskottskanslierna bör ombesörja att justerade utskottsbetänkanden i
lagstiftningsärenden så snart som möjligt kommer den ansvariga enheten inom
Regeringskansliet till handa.
Regeringen beslutade den 28 november 1996 att tillsätta en arbetsgrupp med
uppgift att lämna förslag till ett nytt rättsdatasystem. Utskottet har under
sin granskning uppmärksammat detta. Arbetsgruppen väntas redovisa det slutliga
resultatet av sitt arbete i januari 1998.
För att komma till rätta med den sena utgivningen av författningarna kan det
komma att krävas åtgärder av skilda slag. Utskottets återkommande granskningar
av författningsutgivningen kan väntas fortsätta. Ett led i de ansträngningar
som måste till bör enligt utskottets mening vara att söka göra det lättare att
skaffa en årlig överblick över i vad mån författningarna kommit ut i tid.
Utskottet vill framhålla att det är önskvärt att ett nytt rättsdatasystem
utformas med hänsyn även till möjligheterna att kontrollera
författningsutgivningen från denna synpunkt.
Granskningen föranleder i övrigt inget uttalande från utskottets sida.
5 Regeringens remisser till Lagrådet
Gällande rätt
För att avge yttrande över lagförslag skall enligt 8 kap. 18 § regeringsformen
finnas ett lagråd, vari ingår domare i Högsta domstolen och Regeringsrätten. I
en särskild lag (1979:368) om Lagrådet finns bestämmelser om Lagrådets
sammansättning och arbetsformer. Lagrådet kan bestå av högst fyra avdelningar.
Regeringen bestämmer med hänsyn till arbetsbördan i Lagrådet om det skall bestå
av mer än en avdelning. Normalt skall varje lagrådsavdelning bestå av tre
ledamöter.
Beslut att inhämta yttrande från Lagrådet kan fattas av regeringen eller ett
riksdagsutskott.
Enligt 8 kap. 18 § andra stycket regeringsformen bör yttrande av Lagrådet
inhämtas innan riksdagen fattar beslut om
- grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i
ljudradio, television och vissa liknande överföringar, filmer, videogram och
andra upptagningar av rörliga bilder samt ljudupptagningar,
- lag om begränsningar av rätten att ta del av allmänna handlingar,
- lag som avses i 2 kap. 3 § andra stycket (integritetsskydd vid ADB-
registrering), 12 § första stycket, 17-19 §§ eller 22 § andra stycket
regeringsformen eller lag som ändrar eller upphäver sådan lag (de grundläggande
fri- och rättigheterna),
- lag om kommunal beskattning,
- lag som avses i 8 kap. 2 eller 3 § regeringsformen (lag om svenskt
medborgarskap och civilrättslig eller offentligrättslig lag som gäller
åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga
eller ekonomiska förhållanden),
- lag som avses i 11 kap. regeringsformen (rättskipning och förvaltning),
om lagen är viktig för enskilda eller från allmän synpunkt.
Det angivna gäller dock inte om Lagrådets hörande skulle sakna betydelse på
grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans
behandling så att avsevärt men skulle uppkomma.
Föreslår regeringen riksdagen att stifta lag i något av de ämnen som nyss
berörts och har Lagrådets yttrande inte inhämtats dessförinnan skall regeringen
samtidigt för riksdagen redovisa skälen härtill.
Att Lagrådet inte hörts över ett lagförslag utgör aldrig hinder mot lagens
tillämpning.
I Rättighetsskyddsutredningens betänkande Förstärkt skydd för fri- och
rättigheter (SOU 1978:34) och i propositionen 1978/79:195 om förstärkt skydd
för fri- och rättigheter m.m. görs vissa uttalanden om området för
lagrådsgranskningen. I propositionen anges (s. 65) att åtskilliga av de i 11
kap. regeringsformen avsedda lagarna kan ha stor principiell betydelse för
stora grupper av enskilda. Så är fallet med bl.a. lag om överlämnande av
myndighetsutövning till enskilt organ.
I propositionen diskuteras också undantagsbestämmelsernas tillämpning. Regeln
om att remittering kan underlåtas om Lagrådets hörande skulle sakna betydelse
på grund av frågans beskaffenhet sägs få sin innebörd främst genom regeln om
inriktningen av Lagrådets granskning.
Inriktningen av lagrådsgranskningen regleras i 8 kap. 18 § regeringsformen.
Lagrådet skall undersöka hur ett lagförslag förhåller sig till grundlagarna och
rättsordningen i övrigt, hur förslagets föreskrifter förhåller sig till
varandra samt hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav. Lagrådet
skall granska såväl om förslaget är så utformat att lagen kan antas tillgodose
angivna syften som vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.
Innebörden av den andra undantagsregeln - att Lagrådets yttrande inte behöver
inhämtas, om dess hörande skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så
att avsevärt men skulle uppkomma - sägs i propositionen i viss mån komma att
variera med omständigheterna. Är Lagrådets arbetsprogram ansträngt, kan det
vara nödvändigt att för den skull avstå från remiss dit. Det kan dock ibland
vara möjligt för en lagrådsavdelning att avbryta ett mer omfattande
granskningsarbete och låta ett mindre men brådskande lagförslag få företräde. I
andra fall kan det finnas en möjlighet att inrätta en lagrådsavdelning för
granskning av ett visst lagförslag eller en samling av förslag som det annars
skulle vara svårt att bereda plats för. Givetvis kan det också finnas förslag
som är så brådskande att yttrande av Lagrådet inte kan avvaktas ens om en
avdelning i och för sig skulle kunna ta upp ärendet till behandling utan
dröjsmål.
Konstitutionsutskottet har uttalat (bet. 1978/79:39 s. 15) att granskningen i
Lagrådet har setts som en garanti för att rättssäkerhetsintresset och kravet på
enhetlighet, konsekvens och klarhet iakttas. Som en annan utgångspunkt angavs
att granskningen uteslutande borde ägnas åt lagförslagets juridiska sida och
sålunda aldrig omfatta deras allmänna politiska grunder. Enligt utskottet kan
det nuvarande systemet för lagrådsgranskning karakteriseras som ett mellanting
mellan ett obligatoriskt system och ett system med helt fakultativ granskning.
Härigenom kunde man enligt utskottets mening helt undvika risken för att ett
uteblivet hörande av Lagrådet över ett förslag till lag leder till att lagen i
efterhand genom lagprövning kan åsidosättas i rättstillämpningen. Utskottet
underströk att det alltid i sista hand ankommer på riksdagen att avgöra om
Lagrådet skall höras över ett lagförslag eller inte. Enligt utskottet borde
systemet leda till att Lagrådet, inom ramen för sin kapacitet, får granska alla
de lagförslag som behöver dess granskning, men inga andra. Systemet innebär
enligt vad utskottet bedömde inte någon risk för att Lagrådet eller de högsta
dömande organen över huvud skall få politiskt inflytande.
Lagrådets tjänstgöring och sammansättning
Den 15 juni 1995 förordnade regeringen angående Lagrådets tjänstgöring och
sammansättning under den lagrådsperiod som inleddes hösten 1995 att Lagrådet
skulle bestå av två avdelningar. Den 29 augusti 1996 beslutade regeringen att
Lagrådet under tiden den 2-13 september 1996 skulle ha ytterligare två
avdelningar. Genom skilda beslut under hösten 1996 förordnades att Lagrådets
andra avdelning inte skulle tjänstgöra under tiden den 30 september-den 29
november 1996 samt den 9 december 1996-den 3 januari 1997. Den 16 januari 1997
och den 24 april 1997 beslutade regeringen att Lagrådet under tiden den 3-den
28 februari 1997 respektive den 5-den 16 maj 1997 skulle ha ytterligare en
avdelning, tredje avdelningen.
Tidigare utskottsgranskning
Utskottet har tidigare riktat kritik mot den då ofta förekommande
underhandsgranskningen hos Lagrådet (KU 1978/79:30 s. 7 f. KU1982/83:30 s. 9
KU1983/84:30 s. 6). Utskottet har vidare vid upprepade tillfällen understrukit
att skälen för att underlåta lagrådsremiss måste redovisas i de fall
lagförslagen ligger inom ramen för Lagrådets granskningsområde (bet.
KU1980/81:25 s. 7 och s. 54, bet. KU1981/82:35 s. 6, KU 1983/84:30 s. 6, KU
1984/85:35 s. 10, 1985/86:25 s. 7, KU 1986/87:33 s. 7). Det är inte
tillräckligt att bara återge den lagtext som åberopas för att inte höra
Lagrådet. Anser regeringen att den föreslagna föreskriften inte är viktig för
enskilda eller från allmän synpunkt bör detta klargöras och grunderna för
uppfattningen redovisas. Om regeringen menar att Lagrådets hörande skulle sakna
betydelse på grund av frågans beskaffenhet, skall regeringen motivera denna
bedömning om den inte framstår som självklar (bet. 1991/92:KU30 s. 16,
1992/93:KU30 s. 19, 1993/94:KU30 s.16, 1994/95:KU30 s. 33).
Utskottet har understrukit att när det gäller lagförslag som faller inom det
s.k. obligatoriska granskningsområdet är lagrådsgranskning huvudregel. För
undantag från lagrådsgranskning krävs särskilda skäl. Det saknas utrymme att
avstå från lagrådsremiss enbart av det skälet att en tilltänkt lagstiftning har
motsvarighet i tidigare lagstiftning (bet. 1991/92:KU 30 s. 14). Allmänna
hänvisningar till behovet av skyndsamhet får t.ex. inte urholka tillämpningen
av huvudregeln (bl.a. bet. 1988/89:30 s. 8.). Uppgift om vilket men som skulle
uppstå om lagstiftningsärendet fördröjdes bör enligt utskottet redovisas i
propositionen (1989/90:KU30 s. 18, 1990/91:KU30 s. 19, 1991/92:KU30 s. 16).
Utskottet har också framhållit att det är mycket angeläget att departementen
planerar sitt arbete på ett sådant sätt att arbetsbelastningen i Lagrådet inte
tillåts bli det avgörande skälet för att underlåta lagrådsremiss när sådan i
och för sig bör ske (bet. KU 1982/83:30 s. 9, KU 1985/86:25 s. 6).
Utskottets genomgång
Utskottet har regelbundet, senast våren 1995, granskat regeringens remittering
av lagförslag till Lagrådet och frågor som hänger samman med detta. Inom
utskottets kansli har nu företagits en genomgång av de propositioner som
lämnats under riksmötet 1996/97.
Det totala antalet propositioner med lagförslag var 121. Motsvarande antal
kalenderåren 1991-1994 var 155, 173, 166 respektive 178.
Av de 121 propositionerna låg 107 enligt regeringens uppfattning inom
Lagrådets granskningsområde, jämfört med 132 år 1991, 158 år 1992, 144 år 1993
och 150 år 1994. Lagförslag i 86 propositioner överlämnades till Lagrådet för
granskning, jämfört med 88 år 1993 och 91 år 1994.
Vissa lagförslag har remitterats till Lagrådet från riksdagsutskott. Det gäller
lagförslag i propositionerna 1996/97:22 Statliga stiftelser (lagutskottet),
1996/97:36 Den regionala samhällsorganisationen (konstitutionsutskottet),
1996/97:74 Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1998 av lantbruk
(skatteutskottet), 1996/97:150 såvitt avser förslag till lag om ändring i lagen
om arvsskatt och gåvoskatt (skatteutskottet) och 1996/97:151 i fråga om
beskattning av aktievinster i bolagssektorn (skatteutskottet).
Redovisningen i propositionerna av Lagrådets yttranden
Redovisningen av Lagrådets yttranden och i förekommande fall skälen för att
lagförslag inte blivit föremål för lagrådsgranskning har - bortsett från
budgetpropositionen och vårpropositionen - med något enstaka undantag skett i
ett särskilt avsnitt i enlighet med Statsrådsberedningens rekommendationer (PM
1990:4) att Lagrådets synpunkter tydligt skall framgå av propositionerna. Om
inte inledningsavsnittet är helt kort bör enligt rekommendationerna
underrubriken Lagrådet finnas. Under de avsnitt där Lagrådets synpunkter
behandlas måste dessa markeras typografiskt tydligt. Förslagsvis kan enligt
rekommendationerna Lagrådets synpunkter behandlas i ett eget stycke och ordet
Lagrådet kursiveras. I det avsnitt av propositionen som brukar rubriceras
upprättade lagförslag bör enligt Statsrådsberedningen anges vilka lagförslag
som granskats av Lagrådet.
I budgetpropositionen och vårpropositionen har redovisningen av skälen för
att underlåta remiss till Lagrådet inte varit lika tydlig. Skälen redovisas
ibland i löpande text och innehållsförteckningarna ger ingen vägledning om var
uppgifterna står att finna. Inget av lagförslagen, vilka återfinns i ett
flertal olika volymer, har remitterats till Lagrådet.
Avsaknad av skäl för att underlåta lagrådsgranskning
I några fall saknas motivering för att lagförslag, som faller inom ramen för
Lagrådets granskningsområde, inte remitterats dit.
I proposition 1996/97:1 Utgiftsområde 19 föreslogs en ändring i lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, ett förslag som inte har
remitterats till Lagrådet, och där skäl för att underlåta remiss inte har
kunnat återfinnas. Ändringarna är dock av enkel beskaffenhet och innebär att
ordet tio byts ut mot ordet åtta och att meningen ?Nedsättningen enligt första
stycket kan kombineras med nedsättning enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter? lades till.
Proposition 1996/97:69 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m. innehåller ett
förslag till ändring i föräldraledighetslagen (1995:584) som är föranlett av
rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra
säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen
fött barn eller ammar. Ändringen är dock av enkel beskaffenhet och innebär att
18 § kompletteras med orden ?eller 8 kap. 6 § fartygssäkerhetslagen (1988:49)?.
Tillämpningen av undantagsreglerna
Som skäl för att underlåta lagrådsgranskning kan åberopas frågans beskaffenhet
eller behovet av skyndsamhet. Frågans beskaffenhet har åberopats i 25
propositioner och skyndsamhet i 3 fall.
Frågans beskaffenhet
I flera av de propositioner där frågans beskaffenhet har åberopats för att
underlåta lagrådsremiss har de berörda lagändringarna karaktär av kortfattade
konsekvensändringar och dylikt. I de följande redovisas övriga propositioner
med lagförslag som ligger inom Lagrådets granskningsområde, men som inte
remitterats dit.
Proposition 1996/97:1 Budgetpropositionen
I budgetpropositionen föreslogs en rad lagändringar. Flera ändringar gäller
skatteområdet och ligger således, liksom vissa andra lagförslag, inom ramen för
Lagrådets granskningsområde. Till stor del är det bara fråga om sifferändringar
men när det gäller fastighetstaxeringslagen är det fråga om något mer utförliga
ändringar, som inte är helt okomplicerade. Enligt regeringen avsåg lagförslagen
ändrade skattesatser och andra justeringar av tekniskt sett enkel beskaffenhet.
Förslagen var därför enligt regeringens bedömning av sådan beskaffenhet att
Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
I propositionen föreslogs också ett särskilt utbildningsbidrag som skall
utgöra skattepliktig inkomst, något som föranledde ändringar i bl.a.
kommunalskattelagen och semesterlagen. Samtidigt gjordes en rättelse i
kommunalskattelagen. Innebörden av ändringsförslagen var enligt regeringen
sådan att ett yttrande av Lagrådet skulle sakna betydelse.
TV-avgiften och olika avgifter inom Biografbyråns verksamhet föreslogs
ändras. Eftersom det endast var fråga om beloppsändringar ansåg regeringen att
lagändringarna var av sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande inte behövde
inhämtas.
I propositionen föreslogs vissa ändringar i lagen (1994:2043) om vissa
besiktningsorgan på fordonsområdet. Med hänsyn till att lagförslaget innebar
ett bibehållande av den nuvarande ordningen med ensamrätt för vissa organ att
utföra kontrollbesiktningar och eftersom övriga ändringar endast var
redaktionella justeringar ansåg regeringen att Lagrådets hörande skulle sakna
betydelse.
Proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle
I propositionen föreslogs bl.a. en ändring i lagen (1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa fall med innebörd att lagen också skulle gälla för
Europeiska universitetsinstitutet. Regeringen gjorde, med beaktande av att
lagstiftningsfrågan var av enkel beskaffenhet, bedömningen att Lagrådets
hörande skulle sakna betydelse.
Proposition 1996/97:14 Vissa punktskattefrågor
Enligt propositionen var lagförslagen tekniskt sett av enkel beskaffenhet och
Lagrådets hörande skulle därför sakna betydelse.
Lagförslagen innebar att ordet bränsle byttes ut mot orden ?annat bränsle än
bensin?, att orden ?energiskatten på elektrisk kraft? lades till i en
bestämmelse om återbetalning samt en harmonisering av överklaganderegler.
Vidare kompletterades ordet ?motorredskap? med orden ?klass II? och en
bestämmelse om vilka fordon som belastas med försäljningsskatt kompletterades
med orden ?personbil som hänförs till miljöklass 3?. Ordet personbilar har
tagits bort från andra bestämmelser.
Proposition 1996/97:19 Beskattning av bilförmån, m.m.
Enligt propositionen har förslagen till ändringar i vissa paragrafer inte
granskats av Lagrådet. Dessa förslag är enligt regeringens mening emellertid av
enkel beskaffenhet och till sin karaktär i huvudsak närmast följdändringar.
Lagrådets hörande skulle därför sakna betydelse.
De aktuella lagändringarna gäller ett par kompletteringar med orden ?ränta
och avgift enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag?.
Vidare gäller det ett par ganska omfattande bestämmelser om skatterättslig
hemvist för anställda vid Europeiska universitetsinstitutet. En ändring som
gäller skatteavdrag innebär att den gällande schablonen ersattes med ett
schablonmässigt belopp på 1 kr 30 öre per kilometer.
Proposition 1996/97:26 Fortsatt giltighet av 1952 års tvångsmedelslag och lagen
om hemlig kameraövervakning
Lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel och lagen (1995:1506)
om hemlig kameraövervakning är tidsbegränsade lagar som regelbundet förlängs.
Enligt regeringens mening är frågan av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande
skulle sakna betydelse.
Proposition 1996/97:39, 43 och 44 Dubbelbeskattningsavtal
Dubbelbeskattningsavtalen är överenskommelser med andra länder till undvikande
av att skatt på samma inkomster tas ut av båda länderna. Avtalen innehåller
ingående och omfattande regler som bl.a. gäller förhållandet mellan staterna,
men huvudsakligen är det fråga om regler som berör kommunalskattelagens regler
och andra ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden. Avtalen ligger därför i
princip inom ramen för Lagrådets granskning.
Regeringen motiverade underlåtenheten att remittera avtalen till Lagrådet med
att avtalen endast innebär en inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som
annars skulle föreligga. Regeringen ansåg på grund härav och på grund av
förslagets beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Proposition 1996/97:40 Försäljning av aktier i Stadshypotek AB
I propositionen föreslogs några mindre justeringar av bestämmelser i
bankrörelselagen och lagen om värdepappersrörelse, vilka inte blivit föremål
för lagrådsgranskning. Det var fråga om rättelser av hänvisningar som av
förbiseende blivit felaktiga.
Proposition 1996/97:45. Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora
företag
I propositionen föreslogs en ändring i taxeringslagen som inte granskats av
Lagrådet. Ändringen avsåg ett förtydligande som innebar att ett undantag från
skattetillägg inte gäller när oriktig uppgift har kunnat rättas med ledning av
viss kontrolluppgift. Ändringen innebar att det gjordes en hänvisning till en
viss paragraf i lagen om självdeklaration och kontrolluppgift. Enligt
regeringen skulle på grund av ändringens enkla beskaffenhet Lagrådets hörande
sakna betydelse.
Proposition 1996/97:59 Ändringar i lagen (1973:1199) om ersättning från
internationella oljeskadefonden
I propositionen föreslås att en ändring i 1971 års konvention om upprättande av
internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja
skulle införlivas i svensk rätt genom en ändring i lagen om ersättning från den
internationella oljeskadefonden. Genom ändringen infördes vissa ytterligare
sjösäkerhetskrav som villkor för utbetalning av ersättning från fonden till
fartygsägare.
Enligt regeringen hade de lagförslag som lades fram i propositionen sin grund
i 1971 års fondkonvention som godkänts av riksdagen. Ändringen innebar endast
att den befintliga uppräkningen i bilaga till lagen av vissa konventioner
kompletterades med ytterligare en konvention. Lagrådets hörande skulle därför
enligt regeringen sakna betydelse.
Proposition 1996/97:70 Ny vallag
Förutom förslag till ny vallag innehåller propositionen en rad lagförslag,
bl.a. en lag om röstlängdsregister som innehåller 11 paragrafer. Denna
sistnämnda lag samt vissa andra lagförslag som är följdändringar till vallagen
ligger inom ramen för Lagrådets granskningsområde. Med hänsyn till att dessa
förslag endast innebar mindre anpassningar till förslaget om vallag fann
regeringen att förslaget saknade betydelse.
Datainspektionen hade ifrågasatt behovet av att ha ett röstlängdsregister vid
sidan av det centrala aviseringsregistret men hade också anfört att de
uppgifter som behövs typiskt sett inte är av särskilt integritetskänslig
karaktär.
Proposition 1996/97:74 Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1998 av
lantbruk
I propositionen föreslogs ändringar i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
Lagtexten är ofta av teknisk karaktär och ganska svårtillgänglig. Enligt
regeringen innebär lagförslagen dock endast marginella och tekniska
förändringar inom ett redan befintligt system och därför av sådan beskaffenhet
att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagförslaget remitterades av
skatteutskottet till Lagrådet, som hade en rad synpunkter.
Proposition 1996/97:85 Frågor om mätning m.m. på elmarknaden
I propositionen föreslogs bl.a. en ny regel i ellagen som föreskriver ett tak
på högst 2 500 kronor för de kostnader som nätföretagen får debitera
konsumenter med låg elförbrukning för timregistrerande mätutrustning och dess
installation.
Enligt regeringen innebar den dåvarande lagstiftningen att nätägaren skulle
debitera elkonsumenten för kostnaderna för en mätare och dess installation i
utgångspunkten hos en elkonsument. Det förslag som regeringen lade fram innebar
att ett visst maximibelopp för denna debitering fastställdes beträffande vissa
elkonsumenter. Kostnader som överstiger detta belopp skulle i stället i
fortsättningen komma att ingå i den gemensamma eltariffen i stället för att
debiteras den enskilde elkonsumenten. Vidare föreslog regeringen att en
föreskrift om återbetalning av vissa belopp till en elkonsument i samband med
att han flyttar inte skall omfatta de elkonsumenter som endast får debiteras
nyssnämnda maximibelopp. Förslaget var, enligt regeringens uppfattning, av
sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Proposition 1996/97:98 Höjd lotteriskatt
I propositionen föreslogs att skattesatsen för lotteriskatt skulle höjas från
35 till 36 %. Vidare föreslogs att lotteriskatt skulle tas ut på insatserna
efter avdrag för den faktiska utdelningen till vinnarna i stället för på
insatserna efter avdrag för vinster enligt fastställd vinstplan.
Enligt regeringen avsåg lagförslaget ändrad skattesats och andra justeringar
av tekniskt sett enkel beskaffenhet. Förslaget var enligt regeringens bedömning
därför av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Proposition 1996/97:105 Kommunal samverkan
Förslaget till lag om ändringar i kommunallagen krävde inte att yttrande
inhämtades från Lagrådet annat än i fråga om vissa bestämmelser om överklagande
i 10 kap. Flertalet bestämmelser hade dock överförts oförändrade från annan lag
och de nya bestämmelser som skulle införas utgjorde enligt regeringen bara
konsekvensändringar på grund av att gemensamma nämnder inrättades. Förslaget
innebär ingen ändring av vad som då gällde enligt förvaltningsprocesslagen.
Regeringen ansåg därför att det på grund av bestämmelsernas art skulle sakna
betydelse att höra Lagrådet.
Proposition 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i
Västsverige
Lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning
hade tidigare granskats av Lagrådet på konstitutionsutskottets initiativ (bet.
1996/97:KU4). De nu föreslagna ändringarna innebar att försöksverksamheten
under åren 1999-2002 skall genomföras även i Västergötlands län m.m. Regeringen
gjorde bedömningen att de ändringar som nu föreslogs i lagen var av så enkel
beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. De lagändringar som
föreslogs i övrigt var enligt regeringen ändringar som följer som en konsekvens
av länsammanläggningen och var av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande
även i dessa fall skulle sakna betydelse. Ändringarna innebar i huvudsak att
ordet ?landstingsfullmäktige? ersatte orden ?landstinget eller, om i länet
finns kommun som ej ingår i landstingskommun, av landstinget och
kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som Länsstyrelsen bestämmer
efter befolkningstalen?.
Proposition 1996/97:122 Finsk, rödmärkt olja i motordrivna fordon
I propositionen föreslogs att förbudet mot användning av finsk, rödmärkt olja i
motordrivna fordon slopades såvitt avser motorredskap, traktorer och
personbilar. Ändringen föreslogs begränsad till att avse olja som förts in i
Sverige i normal bränsletank på de nämnda fordonsslagen. Lagförslagen var
enligt regeringen av så lagtekniskt enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande
skulle sakna betydelse.
Proposition 1996/97:150 Vårpropositionen
I propositionen lades fram förslag till ett trettiotal lagar inom olika
områden, bl.a. skatteområdet. Fastighetsskatten på markvärdet av
vattenkraftverk föreslogs sänkas med 1,21 procentenheter, energiskatten höjas
med 1,4 öre per kWh, den generella koldioxidskatten för industrin och
växthusnäringen höjas med 0,7 % och tobaksskatten höjas med 29 %. Dessa
lagförslag liksom övriga förslag på skatteområdet - bortsett från en ändring i
lagen om arvsskatt och gåvoskatt - innebar huvudsakligen sifferändringar eller
andra enkla förändringar. Enligt regeringen var lagförslagen i allt väsentligt
av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Beträffande
lagen om arvsskatt och gåvoskatt se under rubriken Behovet av skyndsamhet.
Proposition 1996/97:165 Vissa ändringar i TV-avgiftssystemet
Enligt regeringen gav den då gällande lagstiftningen visst utrymme för den
betalningsskyldige att betala TV-avgift på andra tider och på annat sätt än vad
huvudregeln stadgar under förutsättning att ett avtal med denna innebörd
träffats mellan Radiotjänst i Kiruna AB och den avgiftsskyldige
(försöksverksamhet med särskilt betalningssätt). I propositionen föreslogs att
denna möjlighet permanentades. Samtidigt blev, i enlighet med vad Lagrådet
tidigare förordat (se prop. 1988/89:18), TV-avgiftslagens regler om
påminnelser, försenings- och tilläggsavgifter samt verkställighet tillämpliga
också vid detta betalningssätt. Vidare föreslog regeringen att det inte längre
skulle krävas skriftlig anmälan om att TV-innehav upphört. Dessutom innebar
ändringarna att ordet hans byttes ut mot hans eller hennes samt att begreppet
rundradiosändningar ersattes med ordet sändningar. De föreslagna ändringarna
var enligt regeringen av enkel och okomplicerad beskaffenhet som permanentar
eller leder till förenklingar för den enskilde. Mot denna bakgrund och eftersom
förslaget rörande förvaltningen av avgiftsmedlen faller utanför Lagrådets
granskningsområde var, enligt regeringens uppfattning, förslagen av sådan
beskaffenhet att Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse. Regeringen hade
därför inte inhämtat yttrande från Lagrådet.
Behovet av skyndsamhet
Behov av skyndsamhet har i tre fall åberopats som skäl för att underlåta
lagrådsgranskning. De men som befarats har i något fall redovisats. I två fall
har Lagrådsgranskning senare skett i samband med riksdagsbehandlingen.
Proposition 1996/97:47 Ändringar i lagen om revisorer
I propositionen föreslogs en komplettering av övergångsbestämmelserna till
lagen (1995:528) om revisorer. Revisionsbolag som var godkända eller
auktoriserade enligt äldre bestämmelser skulle enligt då gällande bestämmelser
anses som registrerade revisionsbolag. Förslaget innebar att sådana
registrerade revisionsbolag vars registrering gick ut före eller går ut under
år 1998 skulle anses registrerade till utgången av år 1998. En ändring
föreslogs också vad avser tidpunkten för ikraftträdande av beslut om avslag vad
gäller godkännande, auktorisation eller registrering. Det framlagda förslaget
var enligt regeringen i och för sig sådant att Lagrådets yttrande borde
inhämtas. Regeringen fann ett snabbt ikraftträdande av de föreslagna
ändringarna särskilt angeläget. Lagrådets hörande skulle enligt regeringens
uppfattning fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle
uppkomma. Ändringarna föreslogs i avvaktan på resultatet av en översyn av
bestämmelserna i revisorslagen som reglerar ägandet i revisionsbolagen.
Revisorsnämnden hade framfört att en översyn brådskar men att noggranna
överväganden krävdes.
Proposition 1996/97:150 Vårpropositionen
I propositionen föreslogs bl.a. en lag om ändring i lagen om arvsskatt och
gåvoskatt. Ändringsförslaget gällde beskattningen av gåva i form av insättning
på barnkonto. Enligt regeringen var dock ändringen av sådan karaktär att
Lagrådets yttrande normalt borde inhämtas. En lagrådsgranskning i denna del
skulle emellertid innebära att ett förslag inte skulle kunna lämnas i sådan tid
att det vore möjligt att klarlägga i vilken omfattning gåvobeskattning skulle
äga rum. Med hänsyn till att Lagrådets hörande skulle fördröja
lagstiftningsfrågans behandling borde därför enligt regeringen Lagrådets
yttrande inte inhämtas. Lagrådsgranskning skedde senare efter remiss av
skatteutskottet. Lagrådet hade inte någon erinran.
Proposition 1996/97:151 Beskattning av aktievinster i bolagssektorn.
Enligt regeringen hade det på senare tid uppmärksammats att en uppskovsregel
kunde ha utnyttjats på sådant sätt och i en sådan omfattning att det var
motiverat med ett omedelbart ingripande. Lagrådets hörande skulle fördröja
lagstiftningsfrågan så att avsevärt men skulle uppkomma. Lagrådsgranskning
skedde senare efter remiss av skatteutskottet. Lagrådet föreslog förtydliganden
på ett par punkter.
Regeringens beaktande av Lagrådets synpunkter
I 28 propositioner har regeringen lagt fram lagförslag, som i inte oväsentlig
mån avviker från vad Lagrådet föreslagit. Nämnas kan också att det är vanligt
förekommande att det efter lagrådsgranskningen görs redaktionella ändringar i
lagtexten.
Proposition 1996/97:9 Ny rättshjälpslag
Lagrådets synpunkter omfattar elva sidor i propositionen.
Lagrådet anförde att det vore av värde att under inledande bestämmelser ta in
bestämmelser om att det för handläggning av vissa ärenden om rättshjälp finns
en rättshjälpsmyndighet och att det för prövning av överklaganden i vissa fall
finns en rättshjälpsnämnd. Regeringen ansåg emellertid att en sådan bestämmelse
skulle ge ett något missvisande intryck eftersom Rättshjälpsmyndigheten och
Rättshjälpsnämnden i fortsättningen endast skulle komma att fatta beslut i
begränsad omfattning och föreslog därför att sådana bestämmelser inte skulle
tas in i lagen.
Lagrådet föreslog också en viss bestämmelse mot bakgrund av att den
föreslagna regleringen inte sällan kunde få ekonomisk betydelse för
bodelningsförrättaren. Regeringen instämde i att den föreslagna regleringen
inte var helt tillfredsställande. Enligt regeringens mening var de angivna
nackdelarna dock inte så allvarliga att de borde medföra att staten alltid
skall betala bodelningsförrättarens ersättning. Regeringen vidhöll därför sitt
förslag.
Proposition 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur- och utbildningsområdet
I en paragraf föreskrevs undantag från skatteplikt på idrottsområdet. Lagrådet
föreslog en utformning av paragrafen som regeringen inte tog in i förslaget
till riksdagen. Enligt regeringen var avsikten med den föreslagna regeln bl.a.
att den skulle utgöra definition av idrottsområdet. Regeringen ansåg med hänsyn
till kopplingen mellan denna regel och bestämmelsen om tillämplig skattesats i
en annan paragraf att den i remissen föreslagna utformningen var att föredra.
Lagrådet föreslog också en annan lydelse av en paragraf om skattesatserna för
mervärdesskatt för att klargöra att transport i skidliftar inte avsågs.
Regeringen ansåg att transport i skidliftar liksom dittills var att se som
personbefordran och således inte som en tjänst varigenom någon bereds tillfälle
att utöva idrottslig verksamhet. Ett uttalande av denna innebörd har också
gjorts i författningskommentaren till en annan paragraf. Något särskilt
angivande i lagtexten om detta förhållande ansåg regeringen inte nödvändigt.
Proposition 1996/97:21 Nedsättning av socialavgifter m.m.
I propositionen föreslogs en nedsättning av socialavgifterna, vilket aviserats
i tidigare propositioner och ingick som ett led i regeringens strävan att
stimulera nyanställningar och uppmuntra egenföretagande. Vid beräkning av
arbetsgivaravgifter föreslogs att arbetsgivare skulle få göra avdrag med högst
2 500 kr per månad, och vid beräkning av egenavgifter föreslogs den försäkrade
få göra avdrag med högst 9 000 kr per år. Vidare föreslogs att en särskild
löneskatt skulle tas ut på bidrag som en arbetsgivare lämnar till vinst-
andelsstiftelse.
I yttrande den 10 september 1996 uttalade sig Lagrådet, som granskade förslag
till lag om ändring i lagen om socialavgifter och lag om ändring i lagen om
självdeklaration och kontrolluppgifter, kritiskt mot beredningen av ärendet.
Tillfälle syntes enligt Lagrådet inte ha lämnats sammanslutningar eller
enskilda att yttra sig i saken. Det saknades också upplysningar om vilka
synpunkter som under hand inhämtats från Riksskatteverket och
Riksförsäkringsverket. Med tanke på att lagförslagen syntes kunna ge upphov
till problem av såväl principiell som praktisk natur rådde det enligt Lagrådets
mening inget tvivel om att ett mer omfattande informationsinhämtande hade varit
av värde. Lagrådets slutsats var att beredningen av ärendet svårligen uppfyllde
de krav som uppställs i 7 kap. 2 § regeringsformen. Vidare framhöll Lagrådet
att lagrådsremissen inte innehöll någon diskussion om vilken effekt
nedsättningen av avgiftsuttaget kunde få för nyanställningar och
egenföretagande. Såvitt Lagrådet kunde finna kunde förslaget inte annat än
undantagsvis påverka sysselsättningen. Lagrådet anlade också synpunkter på den
föreslagna koncernregeln. Lagrådet framhöll avslutningsvis i de allmänna
synpunkterna att kritik således kunde riktas mot det sätt varpå regeringen
berett ärendet. Det framstod vidare enligt Lagrådet som uppenbart att ett
genomförande av förslaget skulle komma att ge upphov till betydande
tillämpningsproblem. Till detta kom att det inte heller framstod som sannolikt
att lagförslagen mer än marginellt kom att tillgodose de syften som regeringen
angivit. De anförda bristerna var enligt Lagrådets uppfattning sammantagna av
så allvarlig natur att den föreslagna nedsättningen av socialavgifter inte
borde genomföras. Lagrådet avstyrkte de remitterade lagförslagen.
I propositionen kommenterade regeringen närmare Lagrådets ställningstagande
och framhöll att regeringen mot bakgrund av det svåra sysselsättningsläget i
mitten av juni 1996 aviserat en rad förslag som syftar till att halvera
arbetslösheten till år 2000. Enligt regeringens bedömning var det av mycket
stor vikt att förslaget om nedsättning av socialavgifter m.m. kunde träda i
kraft redan den 1 januari 1997. Någon sedvanlig remissbehandling har inte varit
möjlig eftersom det varit nödvändigt att utarbeta en proposition som kunde
lämnas till riksdagen redan i september 1996 för riksdagsbehandling under
hösten. Synpunkter har i stället under arbetets gång inhämtats från
Riksskatteverket och Riksförsäkringsverket. Verkens synpunkter har i allt
väsentligt beaktats. Regeringen ansåg mot den bakgrunden att behövliga
upplysningar och yttranden inhämtats från berörda myndigheter. Vid bedömningen
av behovet av att genom ett sedvanligt remissförfarande lämna enskilda och
sammanslutningar tillfälle att yttra sig måste frågans karaktär och den korta
tid som stått till buds för utarbetandet av förslaget beaktas. Dessutom tillkom
att regeringens ställningstagande om nedsättning och ramarna för nedsättningen
tillkännagivits redan genom proposition 1995/96:222 Vissa åtgärder för att
halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96,
finansiering m.m. och därför varit känt en längre tid. Berörda näringar har
således sedan länge haft möjlighet att komma in med synpunkter på förslagets
utformning. Eventuella synpunkter hade, eftersom regeringens ställningstagande
i juni varit tämligen detaljerat och vilat på en bred politisk överenskommelse,
endast kunnat ta sikte på detaljutformningen av förslaget. Regeringen ansåg vid
en samlad bedömning att propositionen borde överlämnas till riksdagen. Frågan
om ytterligare beredning fick prövas av riksdagen.
Regeringen har beaktat Lagrådets synpunkter på lagtexten.
Proposition 1996/97:22 Statliga stiftelser
Lagrådet ville inledningsvis uttala förståelse för de rättspolitiska skäl som
ligger bakom det remitterade förslaget till lag om ändring i stiftelselagen.
Även om åtgärder kunde behöva vidtas var det emellertid självklart att
åtgärderna inte fick stå i strid med regeringsformen eller Europakonventionen.
Vidare måste ändringarna vara förenliga med det stiftelserättsliga systemet i
stort. Efter ingående diskussion om rådighetsinskränkningar och förhållandet
till grundlagen ansåg Lagrådet sammanfattningsvis när det gäller frågan om det
remitterade förslagets grundlagsenlighet att övervägande skäl talar för att det
inte förelåg någon konflikt gentemot 2 kap. 18 § regeringsformen. Saken måste
emellertid bedömas som tveksam. Redan detta kunde åberopas som ett skäl mot att
förslaget genomförs.
Inte heller utgjorde Europakonventionen enligt Lagrådets mening något hinder
mot att det remitterade förslaget lades till grund för lagstiftning. Något som
emellertid enligt Lagrådet väckte betänkligheter var de skillnader i
regelsystemet som kom att finnas mellan olika typer av stiftelser, om förslaget
genomfördes. De regler som föreslogs i fråga om statliga och kommunala
stiftelser avvek på väsentliga punkter från de principer som gällde på
stiftelseområdet. Lagrådet utvecklade sina synpunkter i detta avseende och
framhöll som sin mening att förslaget inte borde läggas till grund för
lagstiftning. Ett alternativ värt att pröva vore enligt Lagrådet att nöja sig
med att genomföra bestämmelsen i 6 kap. 4 a § första stycket punkt 1 och alltså
begränsa regeringens möjligheter att påverka stiftelseförordnanden till att
avse sådana frågor som anges i 6 kap. 1 § första stycket 2-29.
I propositionen lämnades endast förslag till 6 kap. 4 a § stiftelselagen och
togs inte upp något förslag till särskilda bestämmelser om ändring eller
upphävande av föreskrifter i stiftelseförordnanden för stiftelser som bildats
av en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun. Förslaget i propositionen
omfattade således endast stiftelser som har bildats av staten. I propositionen
föreslogs inte heller några särskilda bestämmelser om ändring av föreskrifter i
stiftelseförordnandet som avser stiftelsens ändamål.
Proposition 1996/97:29 Höjning av koldioxidskatten för industrin och
växtnäringen
I propositionen föreslogs att koldioxidskatten skulle fördubblas för industrin
och växthusnäringen. Dessutom förslogs vissa skattelättnader i energiintensiv
verksamhet.
Lagrådet konstaterade att lagförslaget inte varit föremål för sedvanlig
remissbehandling och att utformningen av författningsförslaget skett i samråd
med Riksskatteverket. Därutöver hade synpunkter endast under hand inhämtats
från Sveriges industriförbund som avstyrkt förslaget. Bestämmelserna i
lagförslaget var enligt Lagrådet i vissa avseenden sådana att Lagrådets
granskning, utan en närmare belysning av de problem som kan uppstå, inte hade
kunnat ske på det sätt som är önskvärt. Det gällde särskilt reglerna om
nedsättning av koldioxidskatten och övergångsbestämmelserna. Lagrådet
ifrågasatte vidare det lämpliga i att för lagrådsgranskning överlämna ett
förslag, vars slutliga utformning och genomförande var beroende av utfallet av
EG-institutionernas granskning. Väl kunde en sådan ordning vara försvarbar när
det rörde sig om lagförslag där det är av stor vikt att ett genomförande kan
ske vid en bestämd tidpunkt. I lagrådsremissen angavs som enda skäl för att
lämna en proposition innan EG-institutionernas granskning var slutförd att det
var angeläget att de tilltänkta förändringarna kunde träda i kraft så snart som
möjligt. Vad som gjorde detta så angeläget utvecklas dock inte.
Regeringen uttalade att den redan under våren 1995 aktualiserat en
fördubbling av koldioxidskatten för industrin och i en proposition därefter
under hösten 1995 aviserat en sådan skattehöjning i förening med
nedsättningsregler för energiintensiv industri. Lagförslaget i sin helhet blev
offentligt i och med att regeringen under våren 1996 anmält de tilltänkta
förändringarna till kommissionen. Berörda näringar hade således under en längre
tid haft möjlighet att komma in med synpunkter på förslagets utformning. Så
hade också skett, såväl muntligen som skriftligen, i icke obetydlig
utsträckning. Med hänsyn till dessa omständigheter fick kravet på beredning
enligt regeringens mening anses tillgodosett och förslaget lades, eftersom
Lagrådet inte hade haft synpunkter av lagteknisk art, fram för riksdagen.
Proposition 1996/97:45 Lättnad i ägarbeskattningen av små och medelstora
företag
Förslaget syftade bl.a. till att stimulera investeringar i små och medelstora
företag. Lagrådet sade sig sakna förutsättningar att bedöma i vad mån de
angivna syftena kunde antas bli tillgodosedda, men fann anledning kommentera
den lagtekniska utformningen av förslaget. Lagrådet anslöt sig till
Riksskatteverkets synpunkter under remissbehandlingen att förslaget skulle vara
alltför komplicerat och skulle medföra högst betydande informations-,
hanterings- och kontrollproblem för skatteförvaltningen. Reglerna skulle bli
svåra att förstå och tillämpa för skatteförvaltningen. Lagrådet framhöll att
redan då var de bestämmelser som rör företagsbeskattning i vissa avseenden
mycket svårtillgängliga. Detta gäller bl.a. de speciella reglerna för aktiva
aktieägare i fåmansföretag. Att nu ytterligare öka regelsystemets komplexitet
ingav starka betänkligheter. Lagrådet konstaterade att regeringen hänvisat till
att Skattelagskommittén arbetade med en mera systematisk översyn av
inkomstskatteförfattningarna, men framhöll att även med beaktande av att de
föreslagna reglerna efter en tid kunde komma att förtydligas var reglerna så
svårtillgängliga att det starkt kunde ifrågasättas om de borde föranleda
lagstiftning.
Lagrådet föreslog ändå vissa förtydliganden i lagtexten, vilka i allt
väsentligt följdes av regeringen.
Propositionen 1996/97:65 Ändringar i kreditupplysningslagen
Lagrådet föreslog att ordet villkor i en bestämmelse om att Datainspektionen
får meddela villkor för hur ett företags kreditupplysningsverksamhet skall
bedrivas skulle ersättas med ordet föreskrifter. Regeringen diskuterade de båda
ordens användning och framhöll att avsikten inte varit att ge Datainspektionen
någon normgivningsrätt. I klargörande syfte omformulerades dock bestämmelsen
något med anledning av vad Lagrådet anfört.
Proposition 1996/97:117 Ny förmögenhetsskattelagstiftning
Med de utgångspunkter som valts i remissen fick förslaget enligt Lagrådets
uppfattning anses ha fått en i huvudsak godtagbar utformning, även om
tillämpningsproblem inte skulle kunna undvikas. När det gäller sambeskattningen
konstaterade Lagrådet att det i remissen inte närmare utvecklats vilken
omfattning en illegal skatteplanering skulle kunna få om särbeskattning
infördes vid förmögenhetsbeskattningen. Lagrådet framhöll att det från
grundläggande systematisk synpunkt är otillfredsställande att - när nu
inriktningen var att stifta en helt ny lag av modernt snitt - ta över regler om
sambeskattningen från 1947 års lag som i detta hänseende byggde på
samlevnadsförhållanden som var väsentligt mindre varierade till formerna än i
dagens samhälle.
I ytterligare ett avseende kunde det enligt Lagrådet finnas skäl att beröra
ett av remissens förslag från principiell synpunkt, nämligen när det gällde den
lösning som valts i fråga om förmögenhetsbeskattningen av marknadsnoterade
aktier. Efter en beskrivning av motiven för förslaget erinrade Lagrådet om att
förmögenhetens slopande för svenska aktier som inte var marknadsnoterade skedde
som ett provisorium inför den då planerade avvecklingen av förmögenhetsskatten.
Föredragande statsrådet hade då framhållit att den valda lösningen inte kunde
försvaras i ett längre perspektiv.
Enligt Lagrådet syntes det vara svårt att komma ifrån att förslagets
konsekvenser kunde te sig som skäligen godtyckliga. För svenska börsaktier, som
registreras på Stockholms fondbörs A-lista, innebar förslaget att de skulle
beskattas med utgångspunkt i 100 % av börsvärdet medan de börsaktier som
noteras på OTC- och O-listan helt frikallades från förmögenhetsskatteplikt.
Förslaget syntes inte invändningsfritt från det grundläggande intresset av att
lika fall behandlas lika och neutralt. Med hänsyn till det anförda förutsatte
Lagrådet att de praktiska konsekvenserna av den schablonisering som föreslogs
noga följdes. Om detta visat sig bli otillfredsställande, borde en viss
beredskap finnas att se efter om de intressen som låg till grund för förslaget
kunde tillgodoses genom en reglering av annat slag än den föreslagna. Lagrådet
pekade också på de praktiska problem som fanns när det gäller utländska
marknadsnoterade aktier. Lagrådet lämnade inte förslag till justeringar i
lagtexterna.
Enligt propositionen vägde skälen för förmögenhetsskattebefrielse tyngre än det
motstående intresset av att marknadsnoterade aktier beskattades på ett
likformigt sätt. Vidare var den enda möjlighet som stod till buds att göra en
åtskillnad mellan aktier som är noterade på OTC- och O-listorna respektive
aktier som har kvalificerat sig för och inregistrerats på A-listan.
Alternativet var enligt regeringen att alla aktier blev skattepliktiga. Den
gjorda gränsdragningen var enligt regeringen den mest ändamålsenliga.
Proposition 1995/96:121 Systembrister och missbruk inom
socialförsäkringssystemen
I propositionen föreslogs ett antal lagändringar som var avsedda att förbättra
de allmänna försäkringskassornas utrednings- och kontrollmöjligheter i
försäkrings- och bidragsärenden. Bl.a. föreslogs att en allmän försäkringskassa
för att bedöma om någon har rätt till de ersättningar som betalas ut av
försäkringskassan får dels göra förfrågan hos den enskilde eller någon annan
som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter, dels besöka den försäkrade. Om
den försäkrade vägrar att ta emot besök skulle försäkringskassan få dra in
eller sätta ned ersättningen om omständigheterna motiverade det. Motsvarande
regler föreslogs i princip införas inom hela försäkrings- och bidragsområdet.
Lagrådet ansåg att regeringsformens bestämmelser om skydd mot husrannsakan
måste vara åtminstone analogt tillämpliga på sådana undersökningsåtgärder som
avsågs. Intresset av att motverka missbruk av socialförsäkrings- och
bidragssystemet var enligt Lagrådet utan tvekan ett sådant ändamål som var
godtagbart från de synpunkter som anges i 2 kap. 12 § regeringsformen
(ändamålet måste vara godtagbart i ett demokratiskt samhälle och får aldrig gå
utöver det ändamål som föranlett det). Det måste emellertid enligt Lagrådet
anses tvivelaktigt om det var väl förenligt med nämnda lagrum att, som skett i
förslaget, ge föreskrifterna en avfattning som legitimerar en generellt eller
stickprovsmässigt inriktad kontroll utan åtminstone någon individualiserad
prövning i det särskilda ärendet. Lagrådet ansåg att paragrafen i fråga borde
kompletteras på ett sådant sätt att det skulle komma att stå klart att en
prövning i det särskilda fallet förutsattes. Lagrådet föreslog att bestämmelsen
om besök utformades så att besök bara blir tillåtet om det kan antas vara av
väsentlig betydelse för utredningen.
Regeringen gjorde bedömningen att besök hos en försäkrad som ett led i en
utrednings- eller kontrollåtgärd i ett ersättningsärende förutsätter att det
finns sakliga skäl för åtgärden. Skälen kan vara individuella och föreligga i
det enskilda ärendet. När det gäller besök som kontrollåtgärd kan det
emellertid också finnas skäl som generellt talar för att besök genomförs i en
viss typ av ärenden inom ramen för samlad insats. Även sådana generella skäl
borde enligt regeringens mening kunna läggas till grund för beslut om besök,
vilket därmed enligt regeringen torde bli vad Lagrådet kallar generellt eller
stickprovsmässigt inriktade. Det finns då inte något underlag för ett antagande
i varje särskilt fall att besöket kommer att bli av väsentlig betydelse för
utredningen. Däremot kan sådana besök, och än mer vetskapen hos allmänheten om
att de kan förekomma, vara av väsentlig betydelse när det gäller att inskärpa
vikten av att lämna korrekta uppgifter.
Regeringen var medveten om att det handlade om en åtgärd som kunde upplevas
som integritetskränkande men framhöll att det inte var fråga om en
tvångsåtgärd, även om det kunde sägas ligga ett indirekt tvång i att en vägran
att ta emot besöket kunde leda till indragning av en ersättning, om
omständigheterna i övrigt motiverar det. Det fick också observeras hur
jämförelsevis begränsad räckvidd bestämmelserna hade. Den lagreglerade åtgärden
gällde bara sammanträffandet med den enskilde, inte tillträde till bostaden
eller rätt att undersöka den. Under dessa omständigheter ansåg regeringen att
intresset av att kunna använda generellt beslutade insatser i form av besök för
att motverka överutnyttjande av försäkring och bidrag är tillräckligt starkt
för att motivera den olägenhet en sådan ordning innebär för de försäkrade.
Proposition 1995/96:128 Ny växtförädlarlag
Lagrådet ansåg i fråga om en paragraf att det i klarhetens intresse var
motiverat med en bestämmelse motsvarande artikel 16 (1) (i) i
växtförädlarkonventionen. Enligt regeringen kunde emellertid en sådan regel
skapa missförstånd angående bestämmelsens generella tillämplighet inom
immaterialrätten. Med andra ord fanns det risk för det felaktiga motsatsslutet
att en annan ordning skulle gälla på patentområdet, där en uttrycklig
lagbestämmelse saknas. Det man skulle vinna i klarhet när det gällde
växtförädlarrätt skulle man förlora i fråga om patent. Med hänsyn härtill
föreslog regeringen inte någon bestämmelse av det slag Lagrådet förordat.
Beträffande en annan paragraf (3 kap. 2 §) föreslog Lagrådet en annan lydelse
i förtydligande syfte. Regeringen följde inte förslaget utan fann det motiverat
att välja en sådan utformning som stämde nära överens med konventionstexten.
Lagrådet hade också vissa synpunkter på formuleringen av
övergångsbestämmelserna som delvis inte följdes av regeringen med åberopande av
att det aktuella uttrycket tidigare använts i lagstiftningsärenden.
Proposition 1996/97:130 Registrering av fartyg
Lagrådet ansåg att det fanns anledning att överväga om det inte för vissa
undantagsfall behövdes någon särskild tidsspärr eller motsvarighet till en
annan reglering som finns i lagen. Enligt regeringen skulle detta emellertid
kunna få till följd att ett fartyg avregistreras från det svenska
skeppsregistret utan att vara registrerat i något annat lands register och då
bli statslöst. Regeringen följde därför inte Lagrådets förslag på denna punkt.
Proposition 1996/97:131 Prövningstillstånd i hovrätt
Lagrådet diskuterade inledningsvis omständigheter som talade mot att nu ta
ställning till en så omfattande reform som den föreslagna men hade i princip
ingen erinran mot det föreslagna systemet med ett generellt krav på
prövningstillstånd i hovrättsprocessen. På de i remissen angivna skälen kunde
det enligt Lagrådet antas att den föreslagna ordningen var förenlig med de
internationella konventioner som Sverige anslutit sig till, och den kom inte
heller i konflikt med svenska grundlagsbestämmelser.
Lagrådet uttalade att den föreslagna formuleringen av ändringsdispensen på
ett avsevärt bättre sätt än den dåvarande gav uttryck för grundtanken att
prövningstillstånd inte skall vägras i de fall där tingsrättens avgörande är
materiellt felaktigt. Lagrådet föreslog dock en viss ändring av utformningen av
ändringsdispens som skulle medföra att det inte skulle finnas behov av
granskningsdispens. Regeringen ansåg dock att Lagrådets förslag var mindre
tydligt och lättillämpat än det remitterade förslaget.
Lagrådet föreslog vidare en generell regel i rättegångsbalken i fråga om
översändande av handling till statlig myndighet, som regeringen ansåg alltför
långtgående. I övrigt godtog regeringen Lagrådets förslag.
Proposition 1996/97:133 Domstols sammansättning m.m.
Enligt Lagrådet tedde det sig mindre tillfredsställande att i dåvarande skede
av domstolsväsendets reformering ta ställning på grundval av ett underlag som
var inriktat enbart på en förhållandevis avgränsad fråga och inte närmare
belyste vilken betydelse den föreslagna lösningen fick, sett i ett större
sammanhang. Som exempel nämndes att det i remissen inte ens redovisats eller
getts synpunkter på att det nyligen föreslagna systemet med generellt krav på
prövningstillstånd i hovrätt torde leda till en inte oväsentlig beskärning av
nämndemannamedverkan i andra instans. Lagrådet bedömde dock att det inte
framkommit något som från de aspekter Lagrådet främst hade att beakta utgjorde
hinder mot att genomföra förslagen. Lagrådet hade dock synpunkter i några
detaljbetonade frågor. I ett par avseenden avvek regeringens förslag från
Lagrådets.
Proposition 1996/97:154 Kapitalförluster och organisationskostnader vid
beskattningen, m.m.
Lagrådet ifrågasatte om det mot bakgrund av allmänna principer fanns ett behov
av en särskild bevisregel. Regeringen vidhöll dock sitt förslag med ingående
motivering.
Proposition 1996/97:155 Enhetlig registerlagstiftning på
socialförsäkringsområdet, m.m.
Lagrådet berörde frågan om huruvida det som får registreras i de elektroniska
akterna bör uttryckas som ?handlingar? eller ?uppgifter?. Enligt Lagrådet kunde
användning av begreppet handling i detta sammanhang vålla missför-stånd.
Lagrådet förordade därför att det i lagen i övrigt använda begreppet uppgift
användes även i det aktuella sammanhanget. Enligt regeringens mening fanns det
påtagliga fördelar med att använda begreppet handling för att ange det som får
registreras enligt särregleringen om elektroniska akter. Att föremålet för
särregleringen om ekonomiska akter i lagförslaget uttrycks som handlingar
motiverades främst av att en sådan lösning erbjuder en lämplig avgränsning
mellan de uppgifter i registret som omfattas av särregleringen och övriga
uppgifter. I flera avseenden föreslogs särskilda begränsningar för hanteringen
av de förstnämnda uppgifterna, och dessa måste därför kunna identifieras i
registren. Att det till följd av missförstånd om begreppen i detta sammanhang
skulle uppstå olägenheter av sådan betydelse att det skulle uppväga fördelarna
bedömde regeringen inte som sannolikt.
Proposition 1996/97:167 Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet
Lagrådet ifrågasatte om det var lämpligt att vidta lagstiftningsåtgärder enligt
remissförslaget med utgångspunkt i en miljöskyddsreglering som kunde komma att
upphävas inom kortare tid genom införandet av en ny miljöbalk. Enligt
regeringen fanns det inte anledning att tro att det efter miljöbalkens
ikraftträdande skulle komma att bli nödvändigt att göra annat än mindre
korrigeringar i årsredovisningslagen.
I lagrådsremissen hade föreslagits att bestämmelser om skyldighet att lämna
miljörelaterad information skulle införas även i de särskilda
redovisningslagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag respektive
försäkringsföretag. Lagrådet ansåg att frågan om det finns tillräckliga skäl
att genomföra de föreslagna ändringarna behövde övervägas ytterligare.
Regeringen motiverade sin ståndpunkt och vidhöll förslaget i denna del.
Dessutom föreslog Lagrådet en ändring i en paragraf, som i huvudsak godtogs
regeringen.
Proposition 1996/97:170 Reformerad skatteflyktslag
Lagrådet framförde tveksamheter mot förslaget men ville inte motsätta sig det.
Lagrådet hänvisade i frågan om grundlagsenligheten till tidigare
lagrådsgranskningar. Lagrådet framhöll att det är en nästan olöslig uppgift att
utforma en verksam generalklausul så att det blir möjligt för den enskilde att
i varje situation avgöra om klausulen är tillämplig på ett visst använt eller
planerat förfarande. Det måste godtas att skatteflyktsreglerna blir tämligen
allmänt hållna och att det inte alltid med säkerhet kan förutses om de i ett
enskilt fall kommer att tillämpas eller inte. I en viss fråga ifrågasatte
Lagrådet om lagtexten uppfyllde kraven på tydlighet men ansåg att den
föreslagna bestämmelsen fick anses ge mera vägledning än den dåvarande
bestämmelsen. Lagrådets synpunkter kommenterades av regeringen.
Utskottets bedömning
Utskottets genomgång har bl.a. visat att skälen för att inte inhämta yttrande
från Lagrådet med något enstaka undantag redovisats tydligt och lättillgängligt
i propositionerna och med särskild rubrik. I budget- och vårpropositionerna har
redovisningen dock ännu inte funnit sina former. Enligt utskottets mening är
det angeläget att redovisningen också i dessa propositioner görs på ett
lättillgängligt sätt.
I ett fåtal fall saknas en redovisning av skälen för att inte inhämta
yttranden från Lagrådet. Även om det här är fråga om lagändringar av enkel
beskaffenhet vill utskottet understryka att skälen för att underlåta att
inhämta yttrande från Lagrådet skall redovisas när det gäller förslag till lag
som ligger inom ramen för Lagrådets granskningsområde.
När det gäller de lagförslag som inte har granskats av Lagrådet och där skäl
för underlåtelsen redovisats framstår det enligt utskottets mening i vissa fall
som om en lagrådsgranskning skulle ha kunnat tillföra lagstiftningsärendet
synpunkter av värde. Det gäller bl.a. ändringar i fastighetstaxeringslagen
(prop. 1996/97:1 och 74), vilka angetts vara av teknisk karaktär.
Bestämmelserna är just på grund av sin tekniska karaktär inte helt
lättillgängliga och en lagrådsgranskning skulle ha haft ett värde, i vart fall
när det gäller proposition 1996/97:74. Denna proposition remitterades också
till Lagrådet av skatteutskottet.
Behovet av skyndsamhet har åberopats i tre fall och det avsevärda men en
fördröjning skulle föra med sig framgår i vart fall indirekt av
bakgrundsbeskrivningen. Det skulle dock enligt utskottets mening vara en fördel
om det avsevärda men som befarades genomgående på ett klart och tydligt sätt
hade redovisats under rubriken Lagrådet.
När det gäller inkorporering av internationella överenskommelser som
dubbelbeskattningsavtal kan det inte bortses från att regleringarna ofta är
svårtillgängliga och i för sig skulle ha behövt bli föremål för
lagrådsgranskning. Överenskommelserna är emellertid resultatet av förhandlingar
med andra länder, och detta kan utgöra ett hinder mot att beakta i och för sig
värdefulla synpunkter från Lagrådet. Utskottet är mot denna bakgrund inte
berett att nu göra en annan bedömning än regeringen när det gäller inhämtande
av yttrande från Lagrådet i dessa lagstiftningsärenden.
När de gäller Lagrådets synpunkter kan konstateras att Lagrådet i ett par fall
kritiserat beredningen av ärendet med utgångspunkt från beredningsskyldigheten
i 7 kap. 2 regeringsformen. Det gäller proposition 1996/97:21 Nedsättning av
socialavgiften m.m., där Lagrådet också ifrågasatte om syftet med
bestämmelserna skulle kunna uppnås och proposition 1996/97:29 Höjning av
koldioxidskatten för industrin och växtnäringen. - Enligt 7 kap. 2 §
regeringsformen skall vid beredningen av regeringsärenden behövliga
upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter och i den
omfattning som behövs skall tillfälle lämnas sammanslutningar och enskilda att
yttra sig. Utskottet vill med anledning av Lagrådets kritik framhålla att det
självfallet är angeläget att dessa bestämmelser inte åsidosätts och även att
det av lagrådsremissen kan utläsas hur bestämmelserna om beredningsskyldighet
följts.
Det kan konstateras att regeringen i de flesta fall följt Lagrådets
synpunkter och när så inte skett ingående motiverat sina ställningstaganden.
I några fall har Lagrådet avstyrkt förslagen. Det gäller proposition
1996/97:21 Nedsättning av socialavgifter m.m., där de remitterade förslagen
avstyrktes, proposition 1996/97:22 Statliga stiftelser, där Lagrådet ansåg att
förslaget inte borde läggas till grund för lagstiftning, och proposition
1996/97:167 Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet, där Lagrådet
föreslog att vissa lagförslag borde övervägas ytterligare. Beträffande
proposition 1996/97:22 Statliga stiftelser gäller att lagrådsyttrandet ledde
till en annan utformning i förslaget till riksdagen. Mot bakgrund av att
Lagrådets funktion endast är rådgivande saknas enligt utskottets mening
anledning att ifrågasätta regeringens beslut att lägga fram de aktuella
propositionerna. Utskottet vill dock rent allmänt understryka vikten av att
Lagrådets centrala ställning i lagstiftningsarbetet inte urholkas.
6 Registrering av handlingar inom Regeringskansliet och den nya tekniken
Ärendet
I samband med utskottets granskning under riksmötet 1994/95 av regeringens
nominering av svenska befattningshavare vid EU:s institutioner (bet.
1994/95:KU30, avsnitt 26) konstaterade utskottet att det hade kommit fram klara
brister i registreringen av handlingar hos Utrikesdepartementet. Detta var
också uppfattningen hos dem som hade frågats ut i granskningsärendet. Utskottet
anförde att de bristfälligheter som såväl utskottet som Utrikesdepartementet
konstaterat inte nu föranledde något ytterligare uttalande av utskottet.
Utskottet uttalade att det avsåg att senare återkomma till en mer systematisk
granskning av registrering av handlingar inom Regeringskansliet och av vilken
inverkan användningen av ny teknik har i detta avseende.
Till konstitutionsutskottet har vidare den 22 september 1997 kommit in en
granskningsanmälan, bilaga 5.1. I anmälan framhålls att det är viktigt att det
finns ett väl fungerande system för den administrativa hanteringen av den
inkommande och utgående elektroniska posten för regeringen och
Regeringskansliet. Anmälaren pekar på att offentlighetsprincipen skall kunna
gälla även för den post som skickas elektroniskt. Säkerhet skall också råda för
att post verkligen kommer fram till rätt mottagare. Konstitutionsutskottet bör
därför granska regeringens administrativa hantering av den elektroniska posten
med särskild inriktning på hur man klarar kraven på allmänna handlingars
offentlighet.
Från Statsrådsberedningen har inhämtats en promemoria upprättad inom
Regeringskansliets förvaltningsavdelning, bilaga 5.2.
Gällande regler
Allmänna handlingar
Enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, TF, skall varje svensk medborgare
till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ha rätt
att ta del av allmänna handlingar.
Med allmän handling förstås framställning i skrift eller bild eller en
upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med
tekniskt hjälpmedel om handlingen förvaras hos myndigheten och är att anse som
inkommen till eller upprättad hos myndigheten (2 kap. 3 § första stycket TF).
I 2 kap. 5 § TF anges att med myndighet likställs i detta kapitel riksdagen,
kyrkomötet och beslutande kommunal församling.
En handling anses vara inkommen så snart den anlänt till myndigheten eller
kommit behörig befattningshavare till handa (2 kap. 6 § TF). Med behörig
befattningshavare åsyftas sådan tjänsteman hos myndigheten, som antingen har
till särskild uppgift att motta handlingar enligt föreskrifter härom i
arbetsordning eller instruktion - t.ex. registrator - eller eljest ta
befattning med det mål eller ärende till vilket handlingen hör (Bohlin,
Allmänna handlingar s. 112) .
Enligt 2 kap. 7 § första stycket TF anses en handling vara upprättad när den
har expedierats. Har den inte expedierats, anses den upprättad när det ärende
till vilket handlingen hör har slutbehandlats hos myndigheten. Om handlingen
inte hör till ett visst ärende, anses den upprättad när den har justerats av
myndigheten eller på annat sätt färdigställts.
I 2 kap. 7 § andra stycket anges vissa undantag i förhållande till vad som
gäller enligt första stycket. Bland annat sägs att diarium, journal samt sådant
register eller annan förteckning som förs fortlöpande anses upprättade, när
handlingen har färdigställts för anteckning eller införing.
Minnesanteckningar anses i regel inte vara allmänna handlingar, om de inte tas
om hand för arkivering (2 kap. 9 § första stycket TF). Med minnesanteckning
förstås föredragningspromemorior och andra anteckningar som görs under
beredningen av ett ärende och som inte tillför ärendet några sakuppgifter.
I regel anses inte heller utkast eller koncept till en myndighets beslut vara
allmänna handlingar, om de inte tas om hand för arkivering (2 kap. 9 § andra
stycket TF).
Elektroniska allmänna ?handlingar?
Begreppet ?handling? innefattar inte endast pappershandlingar utan även
upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med
tekniskt hjälpmedel. Den avgörande skillnaden brukar sägas vara att begreppet
handling i traditionell miljö tar sikte på bäraren av informationen medan de
IT-baserade motsvarigheterna avser själva informationsinnehållet (SOU 1997:39
s. 471). Det finns inte något originalexemplar av en upptagning. Varje
?exemplar? som görs läsbart t.ex. på en bildskärm eller i en utskrift håller
lika hög kvalitet. Man brukar därför i stället tala om originalinnehåll.
Det är också möjligt att ta fram de befintliga uppgifterna i helt nya
konstellationer. Sådana sammanställningar brukar kallas potentiella handlingar.
Upptagningar anses förvarade hos en myndighet om de är tillgängliga för
myndigheten med tekniska hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för
överföring i sådan form att de kan läsas, avlyssnas eller uppfattas på annat
sätt (2 kap. 3 § andra stycket TF).
Det har inte någon betydelse om lagringen av data faktiskt sker i myndighetens
lokaler eller om myndigheten bara har tillgång till data via uppkoppling. Denna
tillgänglighetsprincip innebär att varje konstellation av sakligt
sammanhängande uppgifter är att betrakta som en handling och skall vara
tillgänglig för envar i samma utsträckning som för myndigheten själv (SOU
1988:64 s. 88). En sådan upptagning anses tillgänglig om den kan tas fram genom
rutinbetonade åtgärder (prop. 1990/91:60 s. 29). Detta gäller oavsett om
myndigheten själv använder viss funktion i datorprogrammet eller ej.
I 2 kap. 10 § TF finns en särskild regel som innebär att en handling inte är
allmän hos en myndighet som förvarar den enbart som ett led i teknisk
bearbetning eller lagring för annans räkning. Regeln har tillkommit särskilt
med tanke på upptagningar för automatisk databehandling, men är tillämplig även
i fråga om konventionella handlingar.
En upptagning anses inkommen till myndigheten när någon annan har gjort den
tillgänglig för myndigheten så att den kan läsas, avlyssnas eller uppfattas på
annat sätt (2 kap. 6 § första stycket TF). Det kan t.ex. gälla uppgifter som
kommer in till en myndighet via elektronisk post. Att en upptagning anses
allmän så snart den har gjorts tillgänglig för myndigheten innebär också att
handlingen anses inkommen så fort någon behörig tjänsteman kan ?ta fram?
uppgiften i en form som går att uppfatta med mänskliga sinnen.
Ingen av bestämmelserna i TF om upprättade handlingar - 2 kap. 7 § och 9 § -
tar särskilt sikte på handlingar som utgör tekniska upptagningar. Samma regler
gäller för dessa som för traditionella handlingar. Register som förs
fortlöpande med ADB och där uppgifter kontinuerligt förs in eller ändras anses,
precis som register i pappersform, upprättade redan när registren tas i bruk (2
kap. 7 § andra stycket 1 TF).
Pågående beredning av frågor om IT m.m.
En nationell IT-strategi
I mars 1996 överlämnade regeringen propositionen 1995/96:125 Åtgärder för att
bredda och utveckla användningen av informationsteknik till riksdagen.
Regeringen redovisade i propositionen förslag till mål för en övergripande
nationell IT-strategi. Därvid lämnade regeringen förslag till prioriterade
statliga uppgifter samt redovisade ett handlingsprogram för att bredda och
utveckla användningen av informationsteknik.
I propositionen angav regeringen bl.a. att inom rättsordningen var ett prio-
riterat rättsområde ett regelverk för elektronisk dokumenthantering. Regeringen
konstaterade att elektronisk dokumenthantering inom förvaltningen blev allt
vanligare samtidigt som det saknades en fungerande rättslig reglering. Inom tre
år skulle det, enligt regeringen, finnas en generell rättslig reglering för
elektronisk dokumenthantering, inbegripet elektroniska signaturer inom
förvaltningen.
Riksdagen godkände regeringens förslag till mål och prioriterade uppgifter
för en nationell IT-strategi (bet. 1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282).
IT-utredningens betänkande
Regeringen beslutade i maj 1994 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag
att utarbeta de förslag till rättslig reglering som kunde behövas i samband med
inrättandet av s.k. elektroniska anslagstavlor och för användningen av
elektroniska dokument inom både förvaltningen och näringslivet (dir. 1994:42).
Utredaren avlämnade sitt betänkande Elektronisk dokumenthantering (SOU 1996:40)
i mars 1996.
I betänkandet behandlas bl.a. vissa praktiska frågor med anledning av den
snabba övergången till elektronisk post. Utredaren lämnar härvid förslag på nya
bestämmelser i bl.a. förvaltningslagen om inkommande elektroniska handlingar.
Som huvudregel föreslås gälla att handlingar som överförs elektroniskt skall
anses ha kommit in till en myndighet när data som representerar handlingen har
nått myndighetens tekniska funktion för att ta emot e-post. Detta avses gälla
oberoende av om denna funktion är placerad direkt i myndighetens
informationssystem eller om ett förmedlingsföretag tillhandahåller tjänsten så
att ?brevlådan? finns hos förmedlaren. Bestämmelserna föreslås kompletteras med
vissa undantagsregler som i huvudsak motsvarar gällande rätt, samt med
föreskrifter om rätt för myndigheter att anlita annan för teknisk bearbetning
av elektroniska handlingar så att de kan läsas eller annars uppfattas.
Datalagskommitténs förslag
Datalagskommittén avlämnade under mars 1997 sitt slutbetänkande Integritet
Offentlighet Informationsteknik (SOU 1997:39). Kommittén har haft i uppdrag att
analysera hur EG-direktivet om skydd för personuppgifter skall införlivas i
svensk lagstiftning samt lägga fram förslag till en ny lag på området.
Kommittén har vidare haft i uppdrag att se över reglerna i 2 kap. TF om
medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar (dir. 1995:91).
När det gäller den sistnämnda delen av uppdraget föreslår kommittén bl.a. att
det centrala begreppet i offentlighetsprincipen skall vara ?allmän uppgift? i
stället för ?allmän handling?. Begreppet uppgift är teknikneutralt och
sekretesslagen bygger redan nu på det.
Vidare föreslår kommittén att begreppet handling skall finnas kvar i lagen
som en ?förvaringsplats? för uppgifter. Kommittén anför att en handling har ett
bestämt innehåll, nämligen det innehåll som den som en gång skrev handlingen
gav den. Det har ingen betydelse om handlingen har formen av ett papper eller
om den finns i digital form. Sådana förvaringsplatser som inte är handlingar
kallar kommittén databaser. Uppgifter kan alltså finnas antingen i handlingar
eller i databaser.
Kommittén påpekar att det på 1970-talet infördes en bestämmelse som innebär
att allt som är tekniskt tillgängligt för en myndighet anses förvarat hos
denna. Kommittén konstaterar att en sådan regel inte går att tillämpa i en
modern IT-miljö där snart sagt allt är ?tekniskt tillgängligt?, t.ex. via
Internet. En förutsättning för att offentlighetsprincipen skall fungera i
praktiken är enligt kommittén att gränserna mellan myndigheterna upprätthålls.
Kommittén föreslår att begreppet förvar återfår sin egentliga betydelse, men
att den får innefatta även elektroniskt förvar. Myndighetens skyldighet att
lämna ut allmänna uppgifter skall alltså omfatta sådana uppgifter som den
förvarar, antingen rent fysiskt (på papper eller på en cd-romskiva, diskett
eller hårddisk) eller logiskt ( i ett elektroniskt arkiv som tillhör
myndigheten).
Kommittén föreslår vidare en utvidgning av offentlighetsprincipen när det
gäller utlämnandet av allmänna uppgifter. Enligt kommitténs förslag bör
offentlighetsprincipen även omfatta en rätt att få ut allmänna uppgifter i
elektronisk form.
Regeringen beslutade den 30 oktober 1997 att överlämna en lagrådsremiss till
Lagrådet som innehåller förslag till en personuppgiftslag. I lagrådsremissen
anför regeringen att frågan om en anpassning av 2 kap. TF till den nya tekniken
kräver ytterligare överväganden. Regeringen kommer inom en snar framtid att ta
ställning till hur frågan lämpligen skall beredas vidare.
Sekretesslagens regler om registrering av handlingar
För att underlätta tillgängligheten till allmänna handlingar ges i 15 kap.
sekretesslagen vissa föreskrifter om registrering av handlingar. Syftet med
bestämmelserna är att garantera allmänhetens rätt att få tillgång till allmänna
handlingar.
När en allmän handling har kommit in till eller upprättats hos en myndighet
skall handlingen registreras utan dröjsmål (15 kap. 1 § första stycket). I
fråga om allmänna handlingar för vilka sekretess inte gäller, får registrering
underlåtas om handlingarna i stället hålls ordnade så att det utan svårighet
kan fastställas om en handling har kommit in eller upprättats. En ovillkorlig
registreringsskyldighet omfattar således endast handlingar för vilka sekretess
gäller.
Som ett generellt undantag från vad som sägs i första stycket gäller att
handlingar som uppenbarligen är av ringa intresse för en myndighets verksamhet
varken behöver registreras eller på annat sätt hållas lättillgängliga.
I 15 kap. 2 § första stycket anges de minimikrav som måste uppfyllas vid
registrering av allmänna handlingar. Av registret skall framgå 1) datum då
handlingen kom in eller upprättades, 2) diarienummer eller annan beteckning som
åsatts handlingen, 3) i förekommande fall från vem handlingen har kommit in
eller till vem den har expedierats samt 4) i korthet vad handlingen rör. Enligt
15 kap. 2 § andra stycket skall dock uppgift enligt första stycket 3) eller 4)
utelämnas eller särskiljas om det behövs för att registret i övriga delar skall
kunna företes för allmänheten.
Vidare sägs i 15 kap. 2 § tredje stycket att regeringen beträffande vissa
register får föreskriva att föreskriften i andra stycket inte skall tillämpas,
om denna annars skulle omfatta flertalet i registret upptagna handlingar.
I 15 kap. 13 § sägs att om upptagning för automatisk databehandling förs in i
ett ADB-register, som är tillgängligt för flera myndigheter för överföring i
läsbar form, är endast den myndighet som gör införingen registreringsskyldig
enligt 1 §.
Gällande regler för registrering av handlingar inom Regeringskansliet
Enligt 49 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet
skall det i varje departement för registrering av allmänna handlingar finnas
ett eller flera diarier som förs med hjälp av ADB.
Vidare sägs att ett diarium bara får innehålla sådana uppgifter som anges i
15 kap. 2 § SekrL och uppgifter som i övrigt behövs för ärendets beredning.
I departementen har enligt den nyss angivna bestämmelsen expeditionschefen
tillsyn över diarieföringen. För UD gäller dock att tillsynen åligger den
tjänsteman som bestäms i en arbetsordning. Inom Statsrådsberedningen har
rättschefen denna uppgift och inom Regeringskansliets förvaltningsavdelning den
som är kansliarkivarie.
I 50 § sägs att handlingar som rör EU och samarbetet inom unionens olika organ
skall, utom i Utrikesdepartementet, registreras i ett särskilt diarium som förs
med hjälp av ADB. Handlingar i ärenden som väntas leda till beslut vid
regeringssammanträde skall dock även vara registrerade i departementets
huvuddiarium.
Promemorior från Statsrådsberedningen
Inledning
I en promemoria från Statsrådsberedningen (PM 1982:3) lämnas upplysningar och
råd om registrering av allmänna handlingar i Regeringskansliet. Promemorian har
provisoriskt reviderats i februari 1990, bl.a. med anledning av utvecklingen på
ADB-området. En ny revidering pågår och skall avslutas under hösten 1997.
Vidare har i Statsrådsberedningen framställts en PM som särskilt behandlar
frågor rörande elektronisk post och allmänna handlingar (PM 1995-11-30). Även
denna PM revideras under hösten 1997.
Innehållet i PM 1982:3 om registrering av handlingar i allmänhet
I PM 1982:3 konstateras inledningsvis att det i Regeringskansliet förekommer en
mångfald av handlingar. Hänsyn kan inte tas till alla de typer av handlingar
som kan bli aktuella. Förhållandena i de olika departementen varierar dessutom
i hög grad. Den registreringsteknik som tillämpas kan också skifta. De
synpunkter på hanteringen av allmänna handlingar som ges i promemorian kan
därför inte i alla delar passa i samtliga departement.
I promemorian konstateras vidare att med hänsyn till önskvärdheten av största
möjliga enhetlighet inom Regeringskansliet bör avvikelser från
Statsrådsberedningens råd dock bara göras om förhållandena i departementet
påkallar det.
I fråga om registreringen framhålls i promemorian att det är nödvändigt att
allmänna handlingar som kommer direkt till något statsråd eller någon
tjänsteman omedelbart överlämnas till den registrerande tjänstemannen i alla de
fall då registrering skall ske. Handlingen bör därvid vara försedd med en av
mottagaren signerad uppgift om vilken dag han tog emot handlingen. Också
utgående allmänna handlingar och sådana framställda handlingar som är allmänna
fastän de inte har gått ut skall tillställas den registrerande tjänstemannen i
fall där registrering skall ske.
I promemorian ges vidare exempel på typer av handlingar som i enlighet med 15
kap. 1 § första stycket SekrL varken behöver registreras eller hållas ordnade
på särskilt sätt, eftersom de uppenbarligen är av ringa betydelse för
departementens verksamhet. Som exempel nämns bl.a. pressklipp och statistiska
meddelanden.
Promemorian innehåller också exempel på lämpliga kategorier av allmänna
handlingar för vilka sekretess inte gäller som - i stället för att registreras
- får hållas ordnade på ett lättillgängligt sätt. Bland annat nämns
regeringsprotokoll, ärendeförteckningar (utan beslutsmening till
regeringssammanträden) samt riksdagens föredragningslistor och meddelanden från
kammarkansliet.
Vad gäller formen för registreringen konstateras i promemorian att inom den
ram som sekretesslagstiftningen och förordningen (1996:1515) med instruktion
för Regeringskansliet drar upp står det i princip varje departement fritt att
lägga upp registreringen av allmänna handlingar på det sätt som framstår som
mest ändamålsenligt för departementets del.
Vissa riktlinjer kan, dock enligt promemorian, ställas upp. För att
möjligheten till överblick över departementens handlingar och ärenden skall bli
tillfredställande från allmänhetens synpunkt bör antalet diarier i varje
departement inte vara större än vad som från interna administrativa synpunkter
är nödvändigt. Departementen bör sträva efter att ha så få diarier som möjligt.
T.ex. bör alla sådana skrivelser till eller från ett statsråd som är allmänna
handlingar registreras i det departementsdiarium till vilket skrivelsen hör på
grund av sitt ämne och inte i ett särskilt statsrådsdiarium.
Sådana inkomna handlingar genom vilka ett ärende väcks bör enligt promemorian
alltid registreras i ett diarium. Om dagboksblad förs i ett ärende behöver dock
skriftväxlingen under ärendets handläggning inte redovisas i diariet utan kan
redovisas på dagboksbladet. Det bör emellertid inte förekomma att vissa
allmänna handlingar i ett diariefört ärende inte registreras alls utan bara
hålls ordnade. Enligt promemorian bör det beslut varigenom ett uppkommet ärende
avslutas noteras i diariet så att detta ger upplysning om vilka ärenden som
avgjorts och vilka som står öppna.
Vidare anges i promemorian att vad gäller initiativärenden bör den handling
som först får karaktären av allmän handling registreras i ett diarium. I övrigt
gäller vad som sagts om registreringen i ärenden som väckts genom en inkommen
handling.
När det gäller handlingar som varken ger upphov till eller ingår i ärenden
kan enligt promemorian dessa läggas ad acta utan att något formellt beslut
meddelas. Uppgift om att handlingarna läggs ad acta bör omgående tillställas
registratorn för anteckning i diariet.
I promemorian påpekas att registreringen av handlingar som hänför sig till
det internationella samarbetet erbjuder särskilda problem, bl.a. med hänsyn
till att de i regel är skrivna på ett främmande språk. En möjlighet anges vara
att departementet låter diarieföra ett ärende för varje internationellt organ
som en skrivelse erhålls från. Inkomna och expedierade handlingar registreras
däremot på dagboksblad i ärendena på respektive enhet. Ärendena registreras som
avslutade vid årets slut. En annan möjlighet är att man lägger upp ett ärende
för en viss konferens eller för ett visst internationellt organs hela
verksamhetstid. Sådana ärenden registreras som avslutade i diariet när
konferensen har ägt rum eller när organets verksamhet har upphört.
I promemorian framhålls att en uppgift som har förts in i ett diarium i
princip inte får utplånas. En förutsättning för att en redan införd felaktig
uppgift skall få ändras är därför att den felaktiga uppgiften fortfarande är
klart avläsbar (jfr. KU 1982/83:12). Från denna princip torde undantag få göras
när det gäller rena misskrivningar. I linje med nämnda princip torde gälla att
en diarieförd handling inte får förstöras annat än då det finns stöd för det i
någon författning om t.ex. gallring av arkivhandlingar.
Promemorian behandlar också frågan om registrering av handlingars
överlämnande till ett annat departement. Härvid konstateras bl.a. att om en
till ett visst departement inkommen handling, som är registrerad där,
överlämnas till ett annat departement, finns det ibland - nämligen om det är
fråga om ett regeringsärende - ingen skyldighet enligt sekretesslagen att
registrera handlingen i det andra departementet. Av ordningsskäl och för att få
överblick över de olika departementens arbetssituation bör en omregistrering
dock alltid ske.
I promemorian konstateras vidare att det i sådana departement där
registreringen av allmänna handlingar sker i flera olika register kan vara
lämpligt att det på registratorskontoret finns ett anslag som anger vilka olika
register som finns i departementet. I varje fall bör all personal på
registratorskontoret känna till saken och på förfrågan kunna lämna allmänheten
korrekta upplysningar i ämnet. Enligt promemorian bör det lämpligen också
finnas ett anslag som anger vilka kategorier allmänna handlingar som inte
registreras utan bara hålls ordnade och var handlingarna finns tillgängliga för
granskning. I varje fall bör även i detta avseende all personal på
registratorskontoret på begäran kunna lämna korrekta upplysningar.
Innehållet i PM 1995-11-30 om registrering av elektronisk post
I en promemoria med särskilda riktlinjer för hanteringen av elektronisk post
(PM 1995-11-30) anförs följande vad gäller inkommande meddelanden (avsnitt
1.1). Ett meddelande som kommer in till ett departement via elektronisk post
från en myndighet eller en enskild person utanför departementet är förvarat hos
departementet, när meddelandet gjorts tillgängligt för departementet i sådan
form att det kan läsas, avlyssnas eller uppfattas på annat sätt.
När det gäller utgående meddelanden anges i promemorian att ett meddelande
som har sänts med elektronisk post från ett departement till en extern adressat
i regel anses expedierat och har därmed blivit en allmän handling.
I promemorian ges vidare exempel på meddelanden som sänds eller tas emot med
elektronisk post och som inte blir allmänna handlingar. Som exempel nämns
interna meddelanden som sänds eller tas emot inom Regeringskansliet, delningar
samt meddelanden som någon får eller sänder enbart som ledamot i en
partistyrelse eller något annat partiorgan eller i en bolagsstyrelse, där
meddelandet uteslutande avser mottagaren respektive avsändaren i den
egenskapen. Därutöver nämns som exempel en ADB-upptagning som ingår i en
myndighets bibliotek, t.ex. en sökning i Rättsbanken eller en
informationssökning via Internet utan samband med ett enskilt ärende.
I fråga om kraven på allmänna handlingar framhålls i promemorian att ett
externt meddelande som tas emot eller skickas via elektronisk post och som är
en allmän handling måste, precis som traditionella handlingar, vara
tillgängligt för allmänheten. När någon begär ett meddelande utlämnat skall det
kunna läsas hos myndigheten eller lämnas ut i utskrift. Ett meddelande som
begärs utlämnat skall hållas tillgängligt genast eller så snart det är möjligt.
Sekretessprövningen skall kunna göras på vanligt sätt innan meddelandet lämnas
ut. Dessa krav innebär att man måste ha en god överblick över vilka meddelanden
som finns och hanteras genom elektronisk post. I promemorian påpekas att SekrL
ställer krav på att myndigheter som använder ADB skall ha en ?god
offentlighetsstruktur?.
Vad gäller registrering av meddelanden som kommit via elektronisk post och
som utgör allmänna handlingar påpekas i promemorian att alla sådana meddelanden
skall föras över till registratorn. Efter överföringen finns det från
offentlighetssynpunkt inga krav på mottagaren att spara meddelanden i sin
dator.
I promemorian anges att uppgifter för vilka sekretess gäller inte skall
hanteras i systemet för elektronisk post. Kommer ett meddelande med sådana
uppgifter in till ett departement skall det självfallet diarieföras. Men
därefter skall meddelandet tas ut ur systemet och hanteras i pappersform på
sedvanligt sätt. Inte heller meddelanden som innehåller integritetskänsliga
uppgifter skall hanteras i datorsystemet. De tas ut på papper och raderas
sedan. Som exempel på integritetskänsliga uppgifter nämns information som utgör
ett omdöme eller innehåller värderande upplysningar om en enskild person.
PM från Regeringskansliets förvaltningsavdelning
I en promemoria om extern elektronisk post i Regeringskansliet upprättad den 13
november 1997 inom Regeringskansliets förvaltningsavdelning anges bl.a.
följande. De programvaror som används för såväl intern som elektronisk post är
Team Links Mail och c.c.Mail. Som överföringsprotokoll för den externa posten
används i huvudsak Transmission Control Protocol and Internet Protocol (TCP/IP)
och standarden x.400. För det s.k. personregistret Regeringspost används
programvaran First Class.
För den externa e-posten gäller att Team Links Mail samt First Class
genererar automatiska loggningsfiler som visar när och till vem eller från vem
ett meddelande sänts. Under förutsättning att den som avsänder ett meddelande
angivit vad meddelandet handlar om återges även denna uppgift (helt eller
delvis). Motsvarande funktion finns inte för c.c.Mail. Detta innebär att det
ännu inte finns tekniska förutsättningar för att logga extern e-post som går
via UD:s c.c.Mail (t.ex. från representationen i Bryssel eller andra
utlandsmyndigheter).
I promemorian erinras om att samma bestämmelser som gäller för övrig
hantering av post till eller från Regeringskansliet gäller rent generellt för
hanteringen av e-post. Promemorian hänvisar härvid till Statsrådsberedningens
PM 1982:3 och PM den 30 november 1995 (se ovan). Vidare anges att
Regeringskansliets förvaltningsavdelning i september 1997 har givit ut en
?lathund?, Till dig som använder e-post i Regeringskansliet, med upplysningar
om hur e-posten skall hanteras vad gäller diarieföring, sekretess m.m. I
?lathunden? framhålls särskilt att e-posten inte är avsedd att användas för
privat bruk. I promemorian anförs vidare att förvaltningsavdelningen har
utbildat alla som har fått tillgång till e-post i tjänsten och därvid upplyst
om reglerna för diarieföring.
När det gäller de loggningsfiler som Team Links Mail automatiskt genererar
anges i promemorian att en sådan i sig är en allmän handling och skall enligt
gällande regler (SB:s PM 1995) dagligen skrivas ut på papper och sparas. Den
utgör inte ett diarium utan är bara till för att underlätta sökandet efter
handlingar som hanteras via e-posten. Loggningslistan erbjuder medier och
allmänhet en insyn i e-posttrafiken. Vidare anges i promemorian att
loggningslistan skall granskas av registratorn under överinseende av
expeditionschefen och undersökas hur den förhåller sig till diariet. Ansvaret
för att meddelanden som är allmänna handlingar och som enligt gällande regler
skall diarieföras åvilar den som tar emot eller upprättar dem.
Expeditionscheferna och registratorerna kan numera även ta del av
loggningsfilen direkt på sin skärm.
I promemorian anges därutöver att även First Class har en automatisk
loggningsfunktion. Den tas dock inte ut på papper, utan finns bara i systemet
och måste läsas på skärmen.
Enligt promemorian har särskilda gallringsregler för såväl meddelanden som
loggningsfiler utfärdats av kansliarkivarien (Regeringskansliets protokoll
1997-06-30, § 19) med stöd av 59 § förordningen (1996:1515) med instruktion för
Regeringskansliet.
För meddelanden som genom sitt innehåll eller sin funktion har tillfällig
eller ringa betydelse gäller att de skall gallras när de inte behövs för
regeringens eller Regeringskansliets verksamhet. För e-postmeddelanden vars
innehåll förts över till annat format eller annan databärare gäller också att
de skall gallras när de inte behövs för regeringens eller Regeringskansliets
verksamhet. Detsamma gäller för inkomna e-postmeddelanden som kommit in och som
inte är underskrivna. De skall gallras under förutsättning att en handling med
samma innehåll och med originalunderskrift har kommit in senare. I promemorian
anges vidare att för loggningsfiler och loggningslistor gäller att de skall
gallras när de inte längre behövs för versamheten, dock tidigast efter två
månader.
Enligt promemorian utgör den e-post som går under beteckningen
personregistret Regeringspost ett särproblem. Ändamålet med registret, som
inrättades efter regeringens beslut den 16 januari 1997, skall vara att lagra
och återsöka meddelanden som utväxlas med regeringen via elektronisk post och
att utgöra stöd för diarieföringen och den administrativa hanteringen i övrigt
av dessa meddelanden. Ett ändamål är också att göra meddelandena åtkomliga för
allmänheten via terminal eller på annat medium för automatisk databehandling.
Meddelandena hanteras via programvaran First Class. Systemet åstadkommer ett
eget diarium. Meddelanden som omfattas av sekretess eller som innehåller
uppgifter som på grund av sitt innehåll normalt skulle föranleda en sådan
åtgärd som avses i 8 eller 9 § datalagen (1973:289) skall, om uppgiften inte
ingått i en allmän handling, överföras till pappersutskrift och gallras från
registret. De tas bort från systemet och förs över till Fövaltningsavdelningens
diarium. Övriga uppgifter i systemet ligger kvar tills vidare. De är inte
gallringsbara enligt de gallringsregler som angetts ovan. Systemet innehåller
till dags dato ca 10 000 registrerade e-postmeddelanden.
I promemorian anges vidare att från och med november månad 1997 överförs
systemet Regeringspost till den av Regeringskansliet fastställda Windows NT-
miljön. I samband med överflyttningen sker förbättringar som bland annat
innebär att samtliga departements registratorer ges sökmöjlighet i fulltext.
Avsikten är att inom kort hos Regeringskansliets centralarkiv (forskarsalen)
placera datorutrustning så att allmänheten där kan ta del av innehållet i
personregistret Regeringspost.
När det gäller arkivering anges i promemorian bl.a. följande. Den inkomna
och/eller upprättade e-posten som inte skall gallras enligt gällande regler tas
om hand för arkivering. Det innebär att om ett meddelande hör till ett
regerings- eller regeringskansliärende skall det arkiveras tillsammans med
övriga handlingar i ärendet (i formella akter eller dossiéer).
Om meddelandet inte hör till något särskilt ärende skall det arkivläggas i
särskild ordning, t.ex. i en årsakt för handlingar som läggs ad acta eller i en
upprättad dossié.
Arkiveringen sker enligt de föreskrifter om arkivbildning m.m. som
kansliarkivarien beslutat (1997-07-04, Regeringskansliets protokoll, § 20) med
stöd av 59 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet.
Avslutningsvis anges i promemorian att det inom Regeringskansliet för
närvarande förs en diskussion avseende system för elektronisk post. I samband
med bl.a. denna diskussion har frågan väckts huruvida det skulle vara möjligt
att en handläggare på sin skärm automatiskt skulle få frågan om ett
elektroniskt meddelande är av den arten att det skall diarieföras. Ett
meddelande skulle inte kunna tas emot eller sändas utan svar på frågan.
Nuvarande e-postsystem har dock inte de tekniska förutsättningarna för ett
sådant förfaringssätt. Vid ett eventuellt byte av e-postsystem år 1998 kommer
emellertid frågan att beaktas.
Utskottets bedömning
Utskottet vill inledningsvis framhålla att ett väl utformat regelsystem för hur
allmänna handlingar skall registreras eller på annat sätt hållas ordnade är en
förutsättning för att principen om allmänna handlingars offentlighet skall
kunna fungera i praktiken. En annan förutsättning är goda kunskaper om
regelsystemet hos dem som har att hantera allmänna handlingar. Vad som nu sagts
gör sig inte minst gällande i en situation där myndigheter i allt större
utsträckning börjar använda sig av extern elektronisk post.
Utskottet konstaterar att det inom Statsrådsberedningen har upprättats
promemorior som innehåller upplysningar och råd dels allmänt om registrering av
allmänna handlingar i Regeringskansliet, dels särskilt om elektronisk post och
allmänna handlingar. Promemoriorna revideras under hösten 1997.
Genom granskningen har vidare inhämtats att Regeringskansliets
förvaltningsavdelning i september 1997 har givit ut en ?lathund? för den som
använder e-post i Regeringskansliet. ?Lathunden? innehåller upplysningar om hur
e-posten skall hanteras vad gäller diarieföring, sekretess m.m.
Förvaltningsavdelningen har också utbildat alla som har fått tillgång till e-
post i tjänsten och därvid upplyst om reglerna för diarieföring. I detta
sammanhang kan också noteras att de programvaror, med ett undantag, som inom
Regeringskansliet valts för den elektroniska posten genererar loggningsfiler
som också erbjuder insyn i ?e-posttrafiken?.
Enligt utskottets mening ger granskningen vid handen att det inom
Regeringskansliet finns en ordning för registrering av allmänna handlingar,
såväl vad gäller traditionella handlingar som elektroniska meddelanden, som
utgör en god grund för att registreringen skall fungera på ett
tillfredsställande sätt.
Granskningen föranleder i övrigt inget uttalande från utskottets sida.
Utskottet
Hemställan
Utskottets anmälan
Resultatet av den i det föregående redovisade granskningen av statsrådens
tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning samt av regeringens
skrivelse 1996/97:15 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser
till regeringen m.m. får utskottet härmed för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 4 december 1997
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina
Rönnung (s), Anders Björck (m), Axel Andersson (s), Birger Hagård (m), Barbro
Hietala Nordlund (s), Birgitta Hambraeus (c), Pär-Axel Sahlberg (s), Jerry
Martinger (m), Mats Berglind (s), Kenneth Kvist (v), Frank Lassen (s), Inger
René (m), Peter Eriksson (mp) och Bo Könberg (fp).
SAKREGISTER
till konstitutionsutskottets granskningsbetänkanden 1971-1996/97
AB Volvo och Procordia AB, affären mellan1990/91:30 s. 94
Adoption, utredning om kostnaderna kring1985/86:33 s. 69
Affärsbankernas stöd till forskning....1986/87:33 s. 69
Aidsdelegationen, formen för reglering av verksamhet i1991/92:30 s. 22
Akademiska sjukhuset - vissa anslagsfrågor1981/82:35 s. 41
Aktievinstbeskattning, befrielse från......1973:20 s. 6
........................................1974:22 s. 27
Algeriet, viss kreditutfästelse avseende1984/85:35 s. 38
Allmänna arvsfonden, utdelning ur......1989/90:30 s. 94
Allmänna förlaget.........................1975:12 s. 29
Allmänna handlingar, principer för registrering av1988/89:30 s. 14
Amalgamsanering.......................1996/97:25 s. 177
Angola, bistånd till...................1975/76:50 s. 37
Anslagsfrågor, vissa...................1991/92:30 s. 76
....................................1992/93:30 s. 115
.....................................1996/97:25 s. 12
Anställningsförordningen, ändring i....1985/86:25 s. 45
Apoteksbolaget AB......................1995/96:20 s. 42
Arbetskraft till biståndsprojektet Bai Bang1982/83:30 s. 43
.....................................1983/84:30 s. 44
Arbetsmarknadskonflikten
1980.................................1980/81:25 s. 23
1986.................................1986/87:33 s. 53
ARE-bolagen, upphandling av konsulttjänster från i
samband med oljebesparingskampanjen.......1974:22 s. 41
Arlandabanan, beredningen av regeringsärende1994/95:30 s. 171
Arvode för utredningsuppdrag (vissa TV-kassettfrågor)1974:22 s. 39
ASSI i Karlsborg, avveckling av en pappersmaskin vid1991/92:30 s. 70
Assi Domän AB
arbetsgrupp för granskning av aktietilldelningen1994/95:30 s. 164
försäljning av statligt ägda aktier.1994/95:30 s. 144
Asylärenden, se Utlänningsärenden
Atle Förvaltnings AB:s köp av aktier i vissa
riskkapitalbolag......................1995/96:30 s. 134
Automat- och roulettspel, tillsyn och kontroll av1973:20 s. 15
Avgångsvederlag till vissa direktörer i Nordbanken1994/95:30 s. 88
Avlyssning med anledning av mordet på Olof Palme1990/91:30 s. 42
Avtalsförhandlingarna på lärarområdet..1989/90:30 s. 63
B3LA-projektet.........................1978/79:30 s. 27
Bai Bang, biståndsprojektet............1982/83:30 s. 43
.....................................1983/84:30 s. 44
Bankkrisen, vissa frågor
Fondkommissionärsfirman Alfred Berg..1994/95:30 s. 98
Nordbanksfrågor......................1994/95:30 s. 84
Gota-koncernen, Trygg-Hansa SPP Holding1994/95:30 s. 96
ordförande i bankrörelsen............1994/95:30 s. 98
Barn- och ungdomsdelegationen, medelsutdelning
genom..................................1991/92:30 s. 78
Basbeloppet, ändrade regler för........1980/81:25 s. 52
Bastionen..............................1981/82:35 s. 35
Begravningsplats, lagskydd av invigd...1975/76:50 s. 49
Belöning, utfästelse av................1987/88:40 s. 65
Bemyndigande
inrättande av Stiftelsen framtidens kultur1994/95:30 s. 216
privatisering........................1993/94:30 s. 79
Bemyndiganden i normgivningshänseende
från riksdagen.........................1975/76:50 s. 39
......................................1983/84:30 s. 5
.....................................1985/86:25 s. 10
.....................................1986/87:33 s. 12
.....................................1987/88:40 s. 10
.....................................1989/90:30 s. 17
.....................................1990/91:30 s. 28
.....................................1991/92:30 s. 21
.....................................1992/93:30 s. 24
Bengbulan, särskilda s.k. jämställdhetspengar
till filmen...........................1995/96:30 s. 143
Bensinransoneringen 1973..................1974:22 s. 20
Beredningen av regeringsärenden.........1977/78:35 s. 3
......................................1984/85:35 s. 8
......................................1985/86:25 s. 7
......................................1989/90:30 s. 9
Arlandabanan........................1994/95:30 s. 171
ett tredje järnvägsspår över Riddarholmen1995/96:30 s. 147
högskolor i stiftelseform...........1993/94:30 s. 173
Berglingfallet, regeringens befattning med1987/88:40 s. 43
Beskattning av aktievinster, befrielse från1973:20 s. 6
........................................1974:22 s. 27
Beslutsbefogenhet för överdirektören vid Statens
invandrarverk.........................1994/95:30 s. 221
Beslutsform vid medelsutdelning till särskilda
jämställdhetsåtgärder..................1991/92:30 s. 78
Beslutsformer i regeringen..............1980/81:25 s. 4
Beslutsmotiveringar, allmänt hållna....1990/91:30 s. 17
.....................................1991/92:30 s. 24
Besvärsrätt för organisationer.............1972:26 s. 9
Besvärsärenden, regeringens handläggning av1974:22 s. 31
........................................1975:12 s. 33
......................................1975/76:50 s. 5
.....................................1979/80:50 s. 14
Besvärsärendenas omfattning och utvecklingen av
antalet ärenden........................1975/76:50 s. 74
Betygssystemet för grundskola och gymnasium1972:26 s. 15
Bevakningstjänster i Stockholms tunnelbana,
upphandling av.........................1987/88:40 s. 65
Bibelkommissionen, flyttning av från Utbildnings-
departementet till Civildepartementet..1983/84:30 s. 44
Bibliotekspersonal, utbildningen av.......1972:26 s. 15
Bildtaffären (Carl Bildts resa till USA våren 1983)1983/84:30 s. 29
Bilindustrin, regeringens kontakter med1994/95:30 s. 137
Bistånd till
Angola...............................1975/76:50 s. 37
Estland..............................1991/92:30 s. 49
Indonesien...........................1987/88:40 s. 64
Kuba och Vietnam.....................1996/97:25 s. 81
Sri Lanka (Kotmaleprojektet).........1981/82:35 s. 25
vissa radarinstallationer...........1996/97:25 s. 111
Zimbabwe-Rhodesia, befrielserörelser i1979/80:50 s. 34
Biståndsavtal, befogenhet att underteckna vissa1994/95:30 s. 255
Biståndsfrågor.........................1991/92:30 s. 77
Biståndskontorschef, utseende av......1993/94:30 s. 149
Biståndsprojektet Bai Bang.............1982/83:30 s. 43
.....................................1983/84:30 s. 44
Biståndsverksamheten, planer för..........1975:12 s. 10
BITS, svensk hjälp till skogsindustrin m.m. i Polen1992/93:30 s. 56
Blekingen AB, direktiv till statens företrädare1991/92:30 s. 69
Blockbetygen...........................1982/83:30 s. 39
Bodströmaffären, UD:s rutiner vid kontakter
med massmedia..........................1984/85:35 s. 29
Bofors export av Robot 70..............1985/86:25 s. 31
Bofors medverkan vid uppförandet av fabrik i Iran1985/86:25 s. 32
Bolagsfrågor, vissa....................1991/92:30 s. 69
.....................................1995/96:30 s. 42
Bomullsföretag - avtal mellan staten och svenska
bomullsföretag.........................1978/79:30 s. 40
Bostadsarrende, översyn av bestämmelserna1993/94:30 s. 172
Bostadsdepartementet, handläggningstider i1990/91:30 s. 40
Bostadsdepartementets handläggning av vissa
förvaltningsärenden....................1989/90:30 s. 85
BPA och algeriska staten, tvist mellan.1984/85:35 s. 38
Brev till Rysslands president om ubåtskränkningar1994/95:30 s. 107
Brofjordenfrågan (byggandet av oljeraffinaderi)1971:34 s. 19
Bromma, regeringens handläggning av fråga om
jetdrivna flygplan på.................1993/94:30 s. 162
Brottmål, nåd i............................1972:26 s. 7
.....................................1989/90:30 s. 34
.....................................1993/94:30 s. 55
Budgetpropositionen
1982/83, ändring av belopp i.........1982/83:30 s. 44
1990/91, utbildningsanslag...........1990/91:30 s. 25
avlämnandet av.......................1989/90:30 s. 21
Bulltofta.................................1973:20 s. 16
Burma
krigsmaterielexport till.............1990/91:30 s. 54
.....................................1991/92:30 s. 59
vapenexport till.....................1983/84:30 s. 40
.....................................1991/92:30 s. 59
Byggnadslagstiftningen, tillämpning och
handläggningstider.....................1977/78:35 s. 18
.....................................1978/79:30 s. 19
.....................................1980/81:25 s. 28
.....................................1982/83:30 s. 41
.....................................1989/90:30 s. 83
Cancun, internationell konferens i.....1981/82:35 s. 40
Carnegie Fondkommission AB, PK-bankens förvärv av1988/89:30 s. 88
Cavefors, Bo, Klassiker och Förlag AB, kreditgaranti till1980/81:25 s. 71
Celsius Industrier AB, privatisering av1993/94:30 s. 93
Cementmonopolet - fusionen mellan Cementa AB
och AB Gullhögens bruk....................1974:22 s. 41
Chilensk familj, utvisning av..........1981/82:35 s. 41
Clearingfonden, bidrag från för oljeprodukter1975/76:50 s. 40
Cogéma och Svensk Kärnbränsleförsörjning (SKBF),
avtal mellan...........................1980/81:25 s. 68
Crownair AB, skyldighet för statliga myndigheter
att anlita................................1974:22 s. 40
Cuba - viss skriftväxling mellan Cubas premiärminister
Fidel Castro och statsminister Olof Palme.1975:12 s. 17
Danmark och vissa gränsdragningsförhandlingar1983/84:30 s. 31
Datafrågor, regeringens handläggning av1975/76:50 s. 38
.....................................1983/84:30 s. 21
.....................................1985/86:25 s. 22
Datainspektionens styrelse, sammansättningen av1985/86:25 s. 25
Dataregister i Regeringskansliet.......1989/90:30 s. 17
Datasaab - Tercasaffären...............1981/82:35 s. 21
Datorer för försvaret, upphandling av.....1973:20 s. 19
Datorlingvistik, utnämning av professor i vid
Universitetet i Uppsala................1989/90:30 s. 82
Decentralisering av beslutanderätt.........1972:26 s. 6
.........................................1973:20 s. 5
Dentala material, kontroll och tillsyn över1990/91:30 s. 87
Departementen, organisation och arbetsformer1974:22 s. 3
.........................................1975:12 s. 4
......................................1976/77:44 s. 8
......................................1978/79:30 s. 5
......................................1982/83:30 s. 5
......................................1984/85:35 s. 5
......................................1986/87:33 s. 4
......................................1987/88:40 s. 4
......................................1988/89:30 s. 5
......................................1989/90:30 s. 6
......................................1991/92:30 s. 7
Departementstjänstemän i statliga företag, utseende av1971:34 s. 19
Devalveringen
1977.................................1977/78:35 s. 28
1982.................................1982/83:30 s. 33
Diarieföringen i departementen............1974:22 s. 29
........................................1975:12 s. 17
.................................1975/76:50 s. 36, 49
.....................................1978/79:30 s. 38
.....................................1984/85:35 s. 15
.....................................1988/89:30 s. 17
Diarieföringen i Regeringskansliet..1983/84:30 s. 9, 30
Direktavvisningar till Polen under 19901990/91:30 s. 71
Dispens från Sydafrikalagen............1980/81:25 s. 60
Dispens från tätbebyggelseförbud.....1982/83:30 s. 321
Dispensfrågor, allmänt.....................1971:34 s. 9
DIVAD (vapenexport till USA)...........1982/83:30 s. 24
Domartjänst, tjänstledighet från viss..1984/85:35 s. 54
Domartjänster, tillsättning av ordinarie1990/91:30 s. 78
Domstolsverket - tjänsteförslagsnämnden1975/76:50 s. 48
se Tjänstetillsättningar.............1987/88:40 s. 59
Domänverkets s.k. Italienaffärer.......1982/83:30 s. 26
Drivmedelsransonering, beslut om införande av1974:22 s. 20
EES, information till riksdagen.......1994/95:30 s. 116
EG-frågor
ansökan om EG-medlemskap.............1991/92:30 s. 46
beredningen av det europeiska integrationsarbetet1989/90:30 s. 96
insyn i..............................1990/91:30 s. 32
regeringens förberedelser för rekrytering till tjänster
inom EG/EU-institutioner............1993/94:30 s. 148
Elavbrottet december 1983, kraftledningar i
östra Svealand.........................1983/84:30 s. 42
EMU:s tredje fras, olika regeringars uttalanden1995/96:30 s. 127
Energipolitiken........................1976/77:44 s. 32
.....................................1977/78:35 s. 26
.....................................1978/79:30 s. 26
.....................................1980/81:25 s. 68
.....................................1986/87:33 s. 78
Entledigande av högre tjänsteman i Regeringskansliet1984/85:35 s. 57
Entledigande av landshövdingen i Kopparbergs län1974:22 s. 39
Entledigande av ledamot i Utrikesdepartementets
antagningsnämnd (Hugo Lindgren)........1984/85:35 s. 31
Ersättning, enskilt fall
Tony Bodmark.........................1976/77:44 s. 38
Evald Hallisk.......................1994/95:30 s. 100
Halvar Alvgard.......................1991/92:30 s. 85
Ersättning för personskada på grund av brott1974:22 s. 25
Ersättningssystemet för vuxentandvård, proposition om1994/95:30 s. 34
Estland, oljebistånd till..............1991/92:30 s. 49
Etablering för tillverkning av oljeutvinningsplattformar1975:12 s. 32
Etableringsrätt för läkare, besvär angående1979/80:50 s. 37
.....................................1979/80:52 s. 13
Etnografiskt centralmuseum i Göteborg.1996/97:25 s. 140
EU-avtalet, Broschyren................1994/95:30 s. 133
EU-frågor
allmänna handlingar..................1995/96:30 s. 27
regeringens organisation.............1995/96:30 s. 26
vissa regeringsuttalanden...........1995/96:30 s. 122
EU-handlingar, utlämnande av..........1994/95:30 s. 135
EU-medlemskap
konsekvensutredningar inför.........1994/95:30 s. 121
information till hushållen inför....1994/95:30 s. 128
medel för informationsinsatser......1992/93:30 s. 129
medel för informationsinsatser inför
folkomröstningen....................1994/95:30 s. 131
EU-nämnden, justitieministerns samråd med1996/97:25 s. 129
EU:s institutioner, nomineringen av svenska
befattningshavare vid.................1994/95:30 s. 236
Europakommissionen - sekretessen i
förlikningsförhandlingar...............1986/87:33 s. 69
Expeditionsministärs befogenheter och
sammansättning.........................1989/90:30 s. 10
Export av Viggenplanet, viss garantiutfästelse1976/77:44 s. 39
Export av örlogsfartyget Göta Lejon till Chile1973:20 s. 19
Exportfrämjande åtgärder...............1984/85:35 s. 34
Exportkontrollrådet, tillsättning av ledamöter1995/96:30 s. 61
Exportkreditgarantier (Algeriet, Nicaragua,
Vietnam m.fl. länder)............1973:20 s. 19, 25, 193
.......................................1974:12 s. 196
.............................1984/85:35 s. 33, 35, 38
Falsterbo - Fotevikens våtmarksområde, bevarande av1989/90:30 s. 84
Familjepolitiken, vissa frågor.........1975/76:50 s. 49
Fastighetsstrukturen i skogsmark, viss försöksverksamhet1972:12 s. 29
Fermaffären
se även Handhavandet av viss hemlig handling1983/84:30 s. 30
FFV, se Förenade fabriksverken
Finansinspektionen, byte av chef......1993/94:30 s. 139
Fjällnära skogar.......................1986/87:33 s. 84
Flygplanskapningen på Bulltofta...........1973:20 s. 16
Flygplats, regeringens beslut att medge polismyndighet
rätt att mot ersättning utföra säkerhetskontroll på1993/94:30 s. 173
Flygtrafik, koncession för.............1985/86:25 s. 37
Flyguppvisningar, försvarsministerns och
Försvarsdepartementets roll i.........1993/94:30 s. 118
Flyktingar via Tyska demokratiska republiken (DDR)1985/86:25 s. 28
Flyktingpolitiken......................1992/93:30 s. 93
FN-alliansen, krigsmateriel till länder som deltog i1990/91:30 s. 59
FN:s konvention om barnets rättigheter.1995/96:30 s. 94
Fond för stöd till industriellt utvecklingsarbete1974:22 s. 29
Forskarutbildningens meritvärde - regeringens
åtgärder med anledning av riksdagens beslut1984/85:35 s. 24
Forskningsstiftelser, utbildningsministerns åtgärder1994/95:30 s. 233
Frågor och interpellationer............1977/78:35 s. 16
.....................................1979/80:50 s. 13
.....................................1980/81:25 s. 19
Främmande fartyg, avvisande av på svenskt
territorialvatten.........................1975:12 s. 32
Fyren Märket - gränsdragning mellan Sverige
och Finland............................1982/83:30 s. 23
Fållan, arbetsplan för Nynäsvägen.........1973:20 s. 18
Fältsjukhus, det svenska...............1990/91:30 s. 60
Förenade fabriksverken (FFV)
export av vapen......................1983/84:30 s. 40
krigsmaterielexport..................1990/91:30 s. 49
.....................................1991/92:30 s. 52
uppgifter rörande.......................1972:26 s. 14
Föreningsverksamhet i myndighets lokal....1974:22 s. 38
Företagsdemokrati vid organisationsförändringar i
statsförvaltningen........................1973:20 s. 12
Förmögenhetsinnehav, statsråds
.....................................1983/84:30 s. 36
.....................................1992/93:30 s. 42
....................................1993/94:30 s. 157
....................................1994/95:30 s. 202
.................................1996/97:25 s. 28, 30
Förordning om rätt för vissa asylsökande att få
stanna i Sverige......................1994/95:30 s. 209
Förordning, utfärdande av i visst fall (behörighet
att utöva yrke inom hälso- och sjukvård)1986/87:33 s. 13
Försvarsbeslut, utlämnande av underlag rörande
kommande..............................1994/95:30 s. 245
Försvarsfrågor, vissa..................1991/92:30 s. 59
Försvarsväsendet, krediter för investeringar i
rationaliseringssyfte inom................1976:12 s. 30
Förvaltningsbeslut, normgivning genom..1990/91:30 s. 29
Förvaltningsbyggnaden Bastionen........1981/82:35 s. 35
Förvaltningsmyndigheterna, internationella
överenskommelser.......................1992/93:30 s. 29
Förvaltningsärende, återtagande av återkallelse i1987/88:40 s. 60
Förvar av barn, asylsökande............1990/91:30 s. 70
Garantiutfästelse (export av Viggenplanet)1976/77:44 s. 39
GATT - notifiering till om jordbrukspolitiken1989/90:30 s. 102
GATT - rapport om Sveriges handelspolitik1996/97:25 s. 137
Gemensamma EES-kommittén, information till riks-
dagens EES/EFTA-delegation och utskott före beslut i1994/95:30 s. 116
Generaldirektörer - utnämningar av åren 1976-19861986/87:33 s. 66
Gota-koncernen, statsrådets kontakter med
Trygg-Hansa SPP Holding................1994/95:30 s. 96
Gramma AB, Utbildningsdepartementets anlitande av1994/95:30 s. 80
Granskningsexemplar av tryckt skrift till
Universitetsbiblioteket i Umeå............1974:22 s. 37
........................................1975:12 s. 33
Gryt, sambandscentralen i..............1986/87:33 s. 81
Gränsdragningsförhandlingar med Danmark1983/84:30 s. 31
Guldmynt, prägling av.....................1973:20 s. 19
Gulfkriget, Sverige och................1990/91:30 s. 57
Göta Lejon, försäljning till Chile........1973:20 s. 19
Hallisk, Evald, ersättningsanspråk....1994/95:30 s. 100
Handelsförbudet mot Sydafrika, undantag från1992/93:30 s. 118
Handhavandet av viss hemlig handling (Fermaffären)1984/85:35 s. 14
Handläggningsfrågor, utlänningslagen...1990/91:30 s. 74
Handläggningstider
i Bostadsdepartementet...............1990/91:30 s. 40
i Regeringskansliet, viss ansökan förfallen1990/91:30 s. 17
i utlänningsärenden..................1990/91:30 s. 64
Hastighetsbegränsningar, beslut om vissa1989/90:30 s. 106
Herbicidresistent raps, utlämnande av
EU-handlingar om......................1994/95:30 s. 135
Hornborgasjön, restaurering av.........1987/88:40 s. 62
Hylte Bruk, utbyggnaden av................1972:26 s. 15
Hälso- och miljöfarliga varor, tillämpning av lagen om1981/82:35 s. 39
Hälso- och sjukvårdsfrågor.............1990/91:30 s. 85
sjukvård i krig......................1986/87:33 s. 76
Högskolan för lärarutbildning, lokalisering av1992/93:30 s. 39
Högskoleplatser, utökning av antalet..1992/93:30 s. 115
Högskolor i stiftelseform, regeringens beredning1993/94:30 s. 173
Hörnefors massafabrik, utvärdering ....1981/82:35 s. 11
IB-affären.................................1974:22 s. 6
Idrottshögskolan i Stockholm, anslag till1992/93:30 s. 117
Inbjudan till Kinas president.........1996/97:25 s. 123
Indien, krigsmaterielexport till.......1991/92:30 s. 59
Indonesien, bistånd till...............1987/88:40 s. 64
Indonesien, krigsmaterielexport till..1993/94:30 s. 130
Industridepartementet - särskilda delegationer inom1978/79:30 s. 37
Industridepartementet och Statens industriverk1979/80:30 s. 37
Information till riksdagen i EES-frågor1994/95:30 s. 116
Informationsinsatser inför folkomröstningen om
svenskt EU-medlemskap.................1994/95:30 s. 128
Informationsinsatser om europeisk integration,
medel för.............................1992/93:30 s. 129
Injektionslagen, ändring i.............1985/86:25 s. 45
Inlandsbanan, beslut om................1991/92:30 s. 72
Internationell konferens i Cancun......1981/82:35 s. 40
Internationella studentfonden i Genève.1980/81:25 s. 66
Internationella överenskommelser
förvaltningsmyndigheternas 1992-1993.1992/93:30 s. 29
genomgång 1985-1986..................1988/89:30 s. 19
genomgång 1987-1990..................1991/92:30 s. 33
publicering..........................1991/92:30 s. 36
regler och praxis vid ingåendet av.......1975:12 s. 7
.....................................1988/89:30 s. 19
.....................................1991/92:30 s. 33
Interpellationer och frågor............1977/78:35 s. 16
.....................................1979/80:50 s. 13
.....................................1980/81:25 s. 19
Interpol, utseende av rådgivare vid (Holmér)1989/90:30 s. 81
Invandrarverket, beslutsbefogenhet för överdirektören1994/95:30 s. 221
Investeringsavgift, befrielse från för oprioriterade byggen1971:34 s. 19
Irak, krigsmaterielexport till.........1990/91:30 s. 55
Irak, sanktionerna mot.................1991/92:30 s. 50
Iraks president, statsministerns brev till1990/91:30 s. 60
Iran, krigsmaterielexport till.........1991/92:30 s. 58
Iranier, utbildning av i Sverige.......1984/85:35 s. 47
Japanska bilar, import av..............1988/89:30 s. 90
JAS-projektet
politiskt sammansatt kommission efter haveriet år 19891993/94:30 s. 110
redovisning till riksdagen 1986-1988 av den
tekniska utvecklingen...............1993/94:30 s. 111
vissa frågor med anknytning till....1993/94:30 s. 109
Jordbrukspolitiska frågor, stråförkortningsmedel
och spannmålsbeslut................1987/88:40 s. 63, 64
Jordförvärvslagens tillämpning i visst fall1985/86:25 s. 35
.....................................1989/90:30 s. 89
Journalistmiddagen med utrikesminister Lennart
Bodström, UD:s rutiner vid kontakter med massmedia1984/85:35 s. 29
Jugoslavien, krigsmaterielexport till..1991/92:30 s. 57
Justitiedepartementet, information från angående ny
vårdnadslagstiftning 1976..............1977/78:35 s. 32
Justitiekanslern, förordning med instruktion för1984/85:35 s. 56
Jämställdhetsfrågor, Regeringskansliet m.m.1983/84:30 s. 20
.....................................1984/85:35 s. 19
.....................................1985/86:25 s. 20
.....................................1986/87:33 s. 56
.....................................1988/89:30 s. 69
.....................................1994/95:30 s. 19
Jämställdhetsombudsmannen, förordning med
instruktion för........................1984/85:35 s. 56
Jämställdhetsåtgärder, beslutsform vid medelsutdelning1991/92:30 s. 78
Järnförädling AB i Hälleforsnäs, stöd till1978/79:30 s. 32
Jäv för statsråd.......................1978/79:30 s. 36
.....................................1981/82:35 s. 38
.....................................1992/93:30 s. 42
.....................................1995/96:30 s. 30
.................................1996/97:25 s. 28, 30
Kalmar Varv AB, statligt stöd till.....1980/81:25 s. 64
Kapitalbeskattningen, förslag till höstriksdagen 1975
om ändring i...........................1975/76:50 s. 49
Kapningen av ett svenskt flygplan på Bulltofta1973:20 s. 16
Karolinska sjukhuset, fråga om remiss av utredningen
om överförande av huvudmannaskapet för sjukhuset till
Stockholms läns landsting..............1979/80:50 s. 34
Kashmir, regeringens åtgärder med anledning av
kidnappning ...........................1991/92:30 s. 48
Kockum Construction AB, bidrag till....1981/82:35 s. 37
Kockums AB, anslag till................1986/87:33 s. 83
Kollektiva försäkringar, regeringsbeslut om1984/85:35 s. 52
Kollektivanslutning till politiskt parti1975/76:50 s. 31
Kommittédirektiv, visst...............1996/97:25 s. 186
Kommittésekreterare, tillsättning av..1992/93:30 s. 108
Kommittéväsendet..........................1972:26 s. 11
........................................1975:12 s. 20
.....................................1975/76:50 s. 18
.....................................1976/77:44 s. 11
.....................................1992/93:30 s. 10
.....................................1993/94:30 s. 11
.....................................1994/95:30 s. 22
.................................1995/96:30 s. 12, 21
.....................................1996/97:25 s. 32
Kommundelningar (Botkyrka, Vaxholm, Vara,
Norsjö, Vännäs)........................1981/82:35 s. 32
Kommunikationsdepartementets handläggning av
ett överklagat beslut av Vägverket......1993/94:30 s. 8
Kommunministern - vissa uttalanden angående
delning av kommuner....................1977/78:35 s. 31
Koncessioner för vissa kraftledningar i östra Svealand1983/84:30 s. 42
Konjunkturstimulerande åtgärder, förslag till1974:22 s. 23
Konsekvensanalyser i propositioner.....1990/91:30 s. 23
.....................................1993/94:30 s. 41
Konsekvensutredningarna inför ett svenskt
EU-medlemskap.........................1994/95:30 s. 121
Konseljbeslut
motivering av...........................1972:26 s. 10
offentliggörande av......................1971:34 s. 5
.........................................1972:26 s. 2
.........................................1973:20 s. 3
Konsulttjänster
upphandling av i samband med energi-
besparingskampanjen 1973................1974:22 s. 41
Regeringskansliets upphandling.......1994/95:30 s. 43
upphandling 1992......................1992/93:30 s. 8
upphandling åren 1990-1993...........1994/95:30 s. 66
Utbildningsdepartementets upphandling
åren 1992-1994.......................1994/95:30 s. 79
Konsumentombudsmannen, förordning med
instruktion för........................1984/85:35 s. 56
Kooperativa rådet, formen för reglering av
verksamhet i...........................1991/92:30 s. 22
Kotmaleprojektet i Sri Lanka, bistånd till1981/82:35 s. 25
Kraftledningar i östra Svealand, koncession för1983/84:30 s. 42
Kreditgaranti till Bo Cavefors Klassiker och Förlag AB1980/81:25 s. 71
Kreditupplysningslagen, tillämpningen av1984/85:35 s. 57
Krigsmateriel till länder som deltog i FN-alliansen1990/91:30 s. 59
Krigsmaterielexport
AB Bofors export av Robot 70.........1985/86:25 s. 31
AB Bofors medverkan vid uppförandet och driften
av en fabrik i Iran..................1985/86:25 s. 32
bakgrund, m.m........................1987/88:40 s. 14
.....................................1988/89:30 s. 23
.....................................1989/90:30 s. 38
.....................................1990/91:30 s. 48
.....................................1991/92:30 s. 52
befogenhet att underteckna vissa samarbetsavtal1994/95:30 s. 225
den rådgivande nämndens roll i krigsmateriel-
exportfrågor.........................1985/86:40 s. 31
.....................................1995/96:30 s. 57
FFV:s affärer........................1990/91:30 s. 49
.....................................1991/92:30 s. 52
FFV:s s.k. Englandsavtal.............1987/88:40 s. 24
.....................................1991/92:30 s. 55
följdleveranser......................1996/97:25 s. 39
godkännande av licenstillverkningsavtal,
samarbetsavtal och komponentleveranser1995/96:30 s. 65
krigsmaterielbegreppet...........1987/88:40 s. 34, 42
medborgarkommissionens rapport.......1989/90:30 s. 38
meddelade domar......................1991/92:30 s. 54
Nobelkrut............................1990/91:30 s. 48
organisationen för tillstånd.........1995/96:30 s. 56
praxisutvecklingen...................1996/97:25 s. 39
till Burma...........................1983/84:30 s. 40
.....................................1990/91:30 s. 54
.....................................1991/92:30 s. 59
till Chile - örlogsfartyget Göta Lejon..1973:20 s. 19
till Gulfstaterna....................1996/97:25 s. 78
till Indien......................1987/88:40 s. 27, 37
.....................................1989/90:30 s. 53
.....................................1991/92:30 s. 59
till Indonesien......................1980/81:25 s. 71
.....................................1986/87:33 s. 40
.................................1987/88:40 s. 33, 41
....................................1993/94:30 s. 130
.....................................1996/97:25 s. 63
till Irak............................1990/91:30 s. 55
till Iran............................1986/87:33 s. 50
.....................................1991/92:30 s. 58
till Iran - patrullbåtar.............1987/88:40 s. 35
till Jugoslavien.....................1991/92:30 s. 57
till Oman............................1995/96:30 s. 74
till Pakistan........................1975/76:50 s. 45
till Singapore.......................1986/87:33 s. 32
till Storbritannien (de s.k. Englandsavtalen)1987/88:40 s. 24, 36
tillstånds- och kontrollfrågor...1987/88:40 s. 20, 40
.....................................1989/90:30 s. 41
till Thailand........................1990/91:30 s. 50
....................................1993/94:30 s. 136
till USA - luftvärnssystemet DIVAD
(Division Air Defence)...............1982/83:30 s. 24
till USA - lyftkranar................1987/88:40 s. 35
till Västra Gulfstaterna............1993/94:30 s. 133
Krigspropaganda, lagstiftning mot.........1971:34 s. 19
Krisuppgörelserna i september 1992....1993/94:30 s. 172
Kronförsvaret.........................1996/97:25 s. 173
Kränkning av svenskt farvatten............1975:12 s. 32
Kränkning av svenskt luftrum den 9 augusti 19841984/85:35 s. 27
Kvinnliga präster - fråga om prästvigning av kvinnor1972:26 s. 143
Kärnbränsle, utförsel av använt........1982/83:30 s. 25
Kärnenergi - import och export av klyvbara
radioaktiva produkter..................1986/87:33 s. 79
.....................................1988/89:30 s. 86
Kärnkraftsfrågan.......................1976/77:44 s. 32
.....................................1977/78:35 s. 25
.....................................1978/79:30 s. 26
.....................................1980/81:25 s. 68
.................................1982/83:30 s. 14, 25
.....................................1984/85:35 s. 51
.....................................1986/87:33 s. 79
Kärnkraftsreaktorer, laddning av.......1984/85:35 s. 51
Kärnvapenfri zon i Europa..............1982/83:30 s. 14
Körkort, dispens rörande indragning av.....1971:34 s. 9
Lagrådet, remisser till....................1972:26 s. 6
........................................1973:20 s. 10
........................................1974:22 s. 28
........................................1975:12 s. 21
.....................................1975/76:50 s. 19
.....................................1976/77:44 s. 15
......................................1977/78:35 s. 8
......................................1978/79:30 s. 7
......................................1979/80:50 s. 7
......................................1980/81:25 s. 6
......................................1981/82:35 s. 6
......................................1982/83:30 s. 8
......................................1983/84:30 s. 6
.....................................1984/85:35 s. 10
......................................1985/86:25 s. 5
......................................1986/87:33 s. 6
......................................1987/88:40 s. 7
......................................1988/89:30 s. 8
.....................................1989/90:30 s. 18
.....................................1990/91:30 s. 18
.....................................1991/92:30 s. 12
.....................................1992/93:30 s. 12
.....................................1993/94:30 s. 12
.....................................1994/95:30 s. 25
Lagrådet, underhandsföredragning i......1982/83:30 s. 8
......................................1983/84:30 s. 6
.....................................1984/85:35 s. 11
.....................................1991/92:30 s. 16
.....................................1992/93:30 s. 18
.....................................1993/94:30 s. 24
.....................................1994/95:30 s. 31
Lagrådet, utskottsremiss om ersättningssystemet
för vuxentandvård......................1994/95:30 s. 34
Lagrådet, utskottsremisser till........1984/85:35 s. 11
.....................................1991/92:30 s. 17
.....................................1992/93:30 s. 18
.....................................1993/94:30 s. 24
.....................................1994/95:30 s. 32
Lagrådets synpunkter, regeringens beaktande av1993/94:30 s. 22
Landshövding i Norrbottens län, utnämning av1992/93:30 s. 112
Ledamotskap i UD:s antagningsnämnd
(Hugo Lindgren)........................1984/85:35 s. 31
Lekmannainslaget i länsstyrelserna........1972:26 s. 15
LKAB-aktier
försäljning..........................1991/92:30 s. 69
till teknikbrostiftelserna..........1993/94:30 s. 172
Lokalisering av det nya Plan- och bostadsverket1987/88:40 s. 55
Lottförsäljningsautomat, regeringens beslut
om tillstånd......................... 1995/96:30 s. 139
Läkemedelsindustridelegationen, direktiv till1975/76:50 s. 48
Länsbostadsdirektör i Blekinge län, utnämning av1989/90:30 s. 81
Länsläkarorganisationens avveckling....1981/82:35 s. 38
Länsstyrelses styrelse, val av ledamöter till1976/77:44 s. 41
Lärarkonflikten hösten 1989............1989/90:30 s. 63
Löner och arvoden till ledningarna i de
statliga bolagen......................1994/95:30 s. 168
Löntagarfondernas styrelser, val till..1984/85:35 s. 56
Löntagarfondsmedel, upprättande av stiftelser1994/95:30 s. 217, 229
Massmedierna, departementens uppgiftslämnande till1983/84:30 s. 45
Massmedierna, rådet för mångfald......1994/95:30 s. 250
Materielbeställningar 1990 och 1991 till militära
försvaret..............................1991/92:30 s. 59
Medbestämmandelagen (MBL)
förberedelser för tillämpningen av på den
offentliga sektorn...................1976/77:44 s. 25
tillämpningen av vid högre tjänstetillsättningar1979/80:50 s. 25
vid beredningen av regeringsärenden..1978/79:30 s. 13
.....................................1983/84:30 s. 14
vid organisationsförändringar i statsförvaltningen1973:20 s. 12
Medborgarskapsärenden.....................1972:26 s. 15
.........................................1973:20 s. 8
Militära flygplan, regleringen av luftvärdighet m.m.1993/94:30 s. 114
Militära försvaret, materielbeställningar 1990 och 19911991/92:30 s. 59
Militära underrättelsetjänsten, regeringens kontroll1990/91:30 s. 34
Mordet på statsminister Olof Palme
kontakter med åklagarna..............1988/89:30 s. 57
kontakterna mellan regeringen och spaningsledningen1986/87:33 s. 17
.....................................1988/89:30 s. 55
ny organisation av mordutredningen...1986/87:33 s. 20
olovlig avlyssning...................1990/91:30 s. 42
regeringens kontakter med den s.k.
Ebbe Carlsson-affären................1988/89:30 s. 47
regeringens åtgärder.................1986/87:33 s. 14
.....................................1987/88:40 s. 10
.................................1988/89:30 s. 24, 34
telefonavlyssning på kriminalvårdsanstalt1988/89:30 s. 39
Motorvägsbygget mellan Stenungsund och Ljungskile1988/89:30 s. 80
Musikaliska akademiens bibliotek, tillsättning av
vikariat som överbibliotekarie.....1980/81:25 s. 15, 18
Myndighets anslagsanvändning, begränsning i1971:34 s. 19
Myndighets rätt att meddela föreskrifter, begränsningar i1971:34 s. 19
Myndighets skyldighet att vid trycksaksframställning
samråda med Allmänna förlaget.............1975:12 s. 29
Myndighetsutövning i tillfälliga organ under regeringen1992/93:30 s. 27
Märket, Fyren - gränsdragning mellan Sverige
och Finland............................1982/83:30 s. 23
Naturvården inom de svenska fjällområdena1986/87:33 s. 84
NCB, stöd till.........................1980/81:25 s. 54
.....................................1982/83:30 s. 26
NJA, regeringens åtgärder..............1977/78:35 s. 23
Nobelkrut, krigsmaterielexport.........1990/91:30 s. 48
Nominering av svenska befattningshavare vid EU:s
institutioner.........................1994/95:30 s. 236
Nongrata-förklaring av utländsk diplomatisk personal1986/87:33 s. 64
.....................................1989/90:30 s. 17
se även Rysk regeringsdelegation, besök av
Nordbanken
avtal om avgångsvederlag.............1994/95:30 s. 88
grundläggande information............1994/95:30 s. 84
ledningsfrågor i.....................1990/91:30 s. 93
nyemission i, m.m....................1991/92:30 s. 61
statens stöd.........................1994/95:30 s. 85
utövande av statens ägande...........1994/95:30 s. 90
Nordisk passkontrollöverenskommelse....1979/80:50 s. 24
......................................1979/80:52 s. 1
Nordiska bataljonens uppgifter i Bosnien, ÖB:s
pressmeddelande om den................1995/96:30 s. 112
Nordiskt musikkonservatorium...........1979/80:50 s. 36
Normgivning genom förvaltningsbeslut...1990/91:30 s. 29
Normgivningsmakten, regeringens utövning av 1979/80:50 s. 11
.....................................1980/81:25 s. 13
......................................1983/84:30 s. 5
.....................................1987/88:40 s. 10
.....................................1988/89:30 s. 13
.....................................1990/91:30 s. 28
.....................................1991/92:30 s. 21
.....................................1992/93:30 s. 24
.....................................1993/94:30 s. 33
Norra Länken..........................1996/97:25 s. 160
Norrbottens järnverk - regeringens åtgärder1977/78:35 s. 23
Norrländska Skogsägares Cellulosa AB (NCB), stöd till1980/81:25 s. 54
.....................................1982/83:30 s. 26
Norrmalmstorgsdramat, augusti 1973........1974:22 s. 17
Notifieringen till GATT om jordbrukspolitiken1989/90:30 s. 102
Nyemission i Nordbanken m.m............1991/92:30 s. 61
se även Nordbanken
Nyemission i UV Shipping...............1988/89:30 s. 91
Nynäsvägen, arbetsplan för................1973:20 s. 18
Nåd i brottmål..........................1981/82:35 s. 8
.....................................1989/90:30 s. 34
.....................................1993/94:30 s. 55
Näringsfrihetsombudsmannen, instruktion för1984/85:35 s. 56
Näringshjälp, Arbetsmarknadsstyrelsens handläggning
av visst ärende...........................1974:22 s. 40
Närradioverksamhet, kulturministerns uttalanden om1992/93:30 s. 127
Nödsituationer, regler för regeringens handlande i1973:20 s. 16
.....................................1975/76:50 s. 32
Ockupationen av västtyska ambassaden i Stockholm1975/76:50 s. 32
Offentliga utredningar....................1972:26 s. 11
........................................1975:12 s. 20
.....................................1975/76:50 s. 18
.....................................1976/77:44 s. 11
Offentlighet och sekretess, tillämpning av reglerna1990/91:30 s. 30
Oljebistånd till Estland m.m...........1991/92:30 s. 49
Oljekrisen 1973-1974......................1974:22 s. 20
Oljetransit AB, försäljning av statens aktier i1986/87:33 s. 84
Oljeupphandling i Iran.................1984/85:35 s. 45
Oljeutvinningsplattformar, etablering för tillverkning av1975:12 s. 32
Ombudsmannainstitutioner under regeringen1984/85:35 s. 56
Onkologi, radiologisk, beslut om.......1984/85:35 s. 24
Pakistan, vapenexport till.............1975/76:50 s. 45
Parlamentarismen och regeringens beslutsformer1980/81:25 s. 4
Partiledaröverläggningar................1990/91:30 s. 8
Partnerskap för fred (PFF), svensk medverkan
i samarbetet inom.....................1995/96:30 s. 101
Pensionsarbetsgruppen, statsrådet Bo Könbergs
ledning av............................1994/95:30 s. 207
Personalkontroll, vid kommendering av värnpliktiga1991/92:30 s. 60
Personalkontrollfråga - tjänstetillsättningsärende
vid Tullverket.........................1984/85:35 s. 52
Personalkontrollsystemets tillämpning..1986/87:33 s. 74
.....................................1987/88:40 s. 47
Personalpolitik, statlig...............1990/91:30 s. 80
Personalsituationen i Regeringskansliet
årsskiftet 1990/91...................1990/91:30 s. 11
årsskiftet 1991/92....................1991/92:30 s. 9
årsskiftet 1992/93....................1992/93:30 s. 8
årsskiftet 1993/94....................1993/94:30 s. 9
årsskiftet 1994/95...................1994/95:30 s. 19
årsskiftet 1995/96...................1995/96:30 s. 11
Personregister, upprättande av (Reader's Digest AB)1975/76:50 s. 256
PK-bankens förvärv av Carnegie fondkommission AB1988/89:30 s. 88
Plan- och bostadsverket, lokalisering av1987/88:40 s. 55
Polen
direktavvisningar till under 1990....1990/91:30 s. 71
svensk hjälp till skogsindustrin m.m.1992/93:30 s. 56
Polisingripanden i september 1989, VM-kvalmatchen
i fotboll..............................1990/91:30 s. 84
Politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet1994/95:30 s. 21
.....................................1995/96:30 s. 11
Post- och järnvägsterminal till Solna, lokalisering av1976/77:44 s. 34
Posten, lön till VD...................1994/95:30 s. 169
Pressmeddelande
Nordiska bataljonen.................1995/96:30 s. 112
rörande portot......................1996/97:25 s. 193
Prisregleringslagen, tillämpningen av....1971:34 s. 112
........................................1973:20 s. 18
Prisstoppet
1970....................................1971:34 s. 19
1973....................................1973:20 s. 18
Privatiseringen av Celsius Industrier AB1993/94:30 s. 93
Privatiseringen av statliga företag....1993/94:30 s. 79
Procordia AB, affären mellan AB Volvo och1990/91:30 s. 94
....................................1992/93:30 s. 127
Propositioner, konsekvensanalyser......1990/91:30 s. 23
.....................................1993/94:30 s. 41
Propositionernas redovisning av lagrådsyttrandena 1993/94:30 s. 14
.....................................1994/95:30 s. 26
Propositionsavlämnandet till riksdagen....1971:34 s. 17
........................................1975:12 s. 24
.....................................1975/76:50 s. 26
.....................................1976/77:44 s. 21
.....................................1977/78:35 s. 10
......................................1978/79:30 s. 8
......................................1979/80:50 s. 7
......................................1980/81:25 s. 7
......................................1981/82:35 s. 6
.....................................1982/83:30 s. 13
......................................1983/84:30 s. 7
.....................................1984/85:35 s. 12
.....................................1985/86:25 s. 12
.....................................1986/87:33 s. 10
......................................1987/88:40 s. 9
.....................................1988/89:30 s. 11
.....................................1989/90:30 s. 21
.....................................1990/91:30 s. 21
.....................................1991/92:30 s. 18
................................1992/93:30 s. 19, 130
Prägling av guldmynt......................1973:20 s. 19
Publicering av regeringsbeslut........1975/76:50 s. 256
Radiologisk onkologi, beslut om........1984/85:35 s. 24
Raineraffären, utnämning av statsråd...1983/84:30 s. 34
Reader's Digest AB - tillstånd för upprättande av
centralt personregister...............1975/76:50 s. 256
Regelbeståndet och regelregistreringen.1992/93:30 s. 33
.....................................1993/94:30 s. 30
Regeringens beaktande av Lagrådets synpunkter1993/94:30 s. 22
Regeringens befogenhet att överlämna vissa museala
tillgångar som gåvor......................1975:12 s. 18
Regeringens handlande i nödsituationer....1973:20 s. 16
.....................................1975/76:50 s. 32
Regeringens kontakter med bilindustrin1994/95:30 s. 137
Regeringens kontroll av säkerhetspolisens verksamhet
se säkerhetspolisens (Säpo) verksamhet
Regeringens normgivningsbemyndiganden,
registrering av........................1993/94:30 s. 33
Regeringens rätt att ingå överenskommelse med
annan stat eller med mellanfolklig organisation1988/89:30 s. 19
.....................................1991/92:30 s. 33
Regeringens sammansättning och regeringsarbetets
organisation ...........................1985/86:25 s. 1
......................................1986/87:33 s. 4
......................................1989/90:30 s. 6
......................................1990/91:30 s. 6
......................................1991/92:30 s. 7
.....................................1992/93:30 s. 7
.....................................1993/94:30 s. 6
....................................1994/95:30 s. 13
......................................1995/96:30 s. 8
Regeringens tillämpning av 3 kap. 2 § tredje stycket
riksdagsordningen.......................1980/81:25 s. 8
Regeringens tillämpning av svensk lag i förhållande
till FN:s konvention om barnets rättigheter1995/96:30 s. 94
Regeringens utnyttjande av anslag som står till
regeringens egen disposition...........1996/97:25 s. 12
Regeringens utnämningspolitik
se även Tjänstetillsättningar och Utnämning av
statsråd till visst ämbete...........1988/89:30 s. 73
.....................................1996/97:25 s. 36
Regeringsarbetet den 1/3-13/3 1986.....1986/87:33 s. 16
Regeringsarbetets organisation..........1990/91:30 s. 6
......................................1991/92:30 s. 7
......................................1992/93:30 s. 7
......................................1993/94:30 s. 6
....................................1994/95:30 s. 13
......................................1995/96:30 s. 8
Regeringsbeslut
den språkliga utformningen av........1991/92:30 s. 25
rättelse av..........................1991/92:30 s. 26
om utlämning, utformningen av........1990/91:30 s. 13
publicering av.......................1975/76:50 s. 14
Regeringskansliet
kostnadsansvaret för resor företagna av statsråd
och politiskt tillsatta tjänstemän..1994/95:30 s. 215
politiskt tillsatta tjänstemän......1993/94:30 s. 18
.....................................1994/95:30 s. 21
revisionen...........................1995/96:30 s. 24
statistik och andra redovisningar....1989/90:30 s. 14
.....................................1990/91:30 s. 11
......................................1991/92:30 s. 9
......................................1992/93:30 s. 8
.....................................1993/94:30 s. 9
.....................................1994/95:30 s. 19
.....................................1995/96:30 s. 11
Regeringskansliets organisation och arbetsformer1974:22 s. 3
.........................................1975:12 s. 4
......................................1976/77:44 s. 8
......................................1978/79:30 s. 5
......................................1982/83:30 s. 5
......................................1984/85:35 s. 5
......................................1986/87:33 s. 4
......................................1987/88:40 s. 4
......................................1988/89:30 s. 5
......................................1989/90:30 s. 6
......................................1991/92:30 s. 7
.....................................1992/93:30 s. 8
.....................................1993/94:30 s. 6
.....................................1994/95:30 s. 13
......................................1995/96:30 s. 8
.................................1996/97:25 s. 11, 19
Regeringsprotokoll, formell granskning.1993/94:30 s. 7
....................................1994/95:30 s. 16
.....................................1995/96:30 s. 10
Regeringsskiftet
1976..................................1976/77:44 s. 4
1978..................................1978/79:30 s. 3
1979..................................1979/80:50 s. 4
1981..................................1981/82:35 s. 3
1982..................................1982/83:30 s. 3
1986 (med anledning av statsminister Olof Palmes död)1985/86:25 s. 3
1990..................................1989/90:30 s. 7
1991..................................1991/92:30 s. 5
1994.................................1994/95:30 s. 10
1996..................................1996/97:25 s. 8
Regeringsuttalanden i vissa EU-frågor.1995/96:30 s. 122
Regeringsärenden, handläggning enligt 7 kap.
3 § andra meningen regeringsformen.....1991/92:30 s. 25
......................................1993/94:30 s. 7
Regeringsärendenas antal, utvecklingen av..1971:34 s. 2
.........................................1972:26 s. 2
.........................................1973:20 s. 2
.........................................1974:22 s. 2
.........................................1975:12 s. 3
......................................1981/82:35 s. 2
......................................1983/84:30 s. 3
......................................1984/85:35 s. 4
......................................1985/86:25 s. 4
......................................1986/87:33 s. 5
......................................1987/88:40 s. 6
......................................1988/89:30 s. 6
.....................................1989/90:30 s. 16
.....................................1990/91:30 s. 12
.....................................1991/92:30 s. 11
.....................................1992/93:30 s. 11
.....................................1993/94:30 s. 6
....................................1994/95:30 s. 15
......................................1995/96:30 s. 9
Regeringsärendenas beredning
......................................1977/78:35 s. 3
......................................1984/85:35 s. 8
......................................1985/86:25 s. 7
......................................1989/90:30 s. 9
i fråga om Arlandabanan.............1994/95:30 s. 171
Regionalpolitiskt stöd.................1977/78:35 s. 32
.....................................1985/86:25 s. 41
Regleringsbrev, expediering av............1971:34 s. 18
Regleringsbrev för budgetåret 1981/82..1982/83:30 s. 44
Rekrytering till tjänster inom EG/EU-institutioner1993/94:30 s. 148
Religionsundervisning, befrielse från.....1972:26 s. 15
........................................1973:20 s. 19
Remissbehandling av besvärsärenden........1974:22 s. 31
........................................1975:12 s. 33
......................................1975/76:50 s. 5
.....................................1979/80:50 s. 14
Remissförfarande, beslutsmotiveringar,
handläggning av........................1990/91:30 s. 14
Remissyttranden i propositioner, redovisningen av1972:26 s. 12
........................................1973:20 s. 11
Resning, möjlighet till i ärende som avgjorts av
regeringen.............................1980/81:25 s. 15
Revision i Regeringskansliet...........1995/96:30 s. 24
Riddarholmen, beredning av frågan om byggandet av
ett tredje järnvägsspår...............1995/96:30 s. 147
Riksbanken, samråd med regeringsföreträdare om
penningpolitiken.......................1991/92:30 s. 80
Riksbanksfullmäktige, dröjsmål vid tillsättning av
ordförande................................1975:12 s. 31
Riksdagens bemyndiganden i normgivningshänseende,
redovisning av.........................1975/76:50 s. 39
......................................1983/84:30 s. 5
.....................................1985/86:25 s. 10
.....................................1986/87:33 s. 12
.....................................1987/88:40 s. 10
.....................................1989/90:30 s. 17
.....................................1990/91:30 s. 28
.....................................1991/92:30 s. 21
.....................................1992/93:30 s. 24
.....................................1993/94:30 s. 31
Riksdagens privatiseringsbemyndigande, regeringens
handläggning med anledning av..........1993/94:30 s. 79
Riksdagens skrivelser, regeringens behandling av1971:34 s. 20
.........................................1972:26 s. 5
........................................1973:20 s. 14
........................................1974:22 s. 29
........................................1975:12 s. 26
.....................................1975/76:50 s. 31
.....................................1976/77:44 s. 24
.....................................1977/78:35 s. 15
.....................................1978/79:30 s. 13
.....................................1979/80:50 s. 27
......................................1979/80:52 s. 1
.....................................1980/81:25 s. 26
.....................................1981/82:35 s. 10
......................................1983/84:30 s. 4
.....................................1984/85:35 s. 22
.....................................1985/86:25 s. 39
.....................................1986/87:33 s. 78
.....................................1987/88:40 s. 60
.....................................1988/89:30 s. 23
.....................................1989/90:30 s. 24
.....................................1990/91:30 s. 38
.....................................1991/92:30 s. 27
.....................................1992/93:30 s. 31
....................................1993/94:30 s. 33
....................................1994/95:30 s. 38
.....................................1995/96:30 s. 16
Riksdagsledamots tjänstledighet från statlig befattning1985/86:25 s. 46
Riksdagsordningen 3 kap. 2 § tredje stycket,
regeringens tillämpning av..............1980/81:25 s. 8
Riktlinjer för yrkesmässig trafik.........1975:12 s. 32
ROT-verksamheten, regeringens åtgärder med
anledning av riksdagens beslut.........1992/93:30 s. 40
Rutiner för avvisande av främmande fartyg på
svenskt territorialvatten.................1975:12 s. 32
Rysk regeringsdelegation, besök av.....1991/92:30 s. 49
Rysslands president, brev om utbåtskränkningar till1994/95:30 s. 107
Rådet för exportkontrollfrågor.........1995/96:30 s. 57
Rådet för mångfald inom massmedierna..1994/95:30 s. 250
Rådgivande nämnden/Exportkontrollrådet.1995/96:30 s. 57
Rättspsykiatriska undersökningar.......1988/89:30 s. 74
Rörelsehindrade elevers gymnasiestudier1988/89:30 s. 93
Saab-Scania AB, tillstånd att anlägga en bilindustri
på Kockums område i Malmö..............1987/88:40 s. 61
Samarbetsavtal på krigsmaterielområdet, befogenhet
att underteckna.......................1994/95:30 s. 225
Samer, utbildningsministerns sammanträffande med1992/93:30 s. 56
Samhällsägda utvecklingsbolag, inrättande av1980/81:25 s. 26
Sammansatt finans- och skatteutskott -
handläggningen av skattefrågor.........1975/76:50 s. 49
Samråd mellan regeringsföreträdare och Riksbanken
om penningpolitiken....................1991/92:30 s. 80
Sanktionerna mot Irak..................1991/92:30 s. 50
SAS - de s.k. frikorten................1977/78:35 s. 29
Schein, Harry - arvode för utredningsuppdrag1974:22 s. 39
Sekretesskyddad handling, landstings utlämnande av
till statlig myndighet....................1974:22 s. 39
Sekretesslagens tillämpning i Utrikes- och Försvars-
departementen..........................1985/86:25 s. 15
.....................................1988/89:30 s. 17
.....................................1990/91:30 s. 30
Serafimerlasarettet
placering av medicinska forskartjänster vid
nedläggning..........................1979/80:50 s. 35
portalbyggnader, överlåtelse till Stockholms
kommun...............................1982/83:30 s. 37
Sjuk- och tandvårdsersättning.........1996/97:25 s. 177
Sjukjournaler, utlämnande av från landstings-
kommunalt organ till statlig myndighet (besvärsärende)1974:22 s. 39
Sjukvårdsfrågor, hälso- och............1990/91:30 s. 85
Skadestånd till en f.d. handelssekreterare1975:12 s. 32
Skeppsankaret AB, direktiv till statens företrädare1991/92:30 s. 69
Skogsbrukares trygghetsförsäkring......1984/85:35 s. 25
Skogsindustrin m.m. i Polen, svensk hjälp till1992/93:30 s. 56
Skoimporten, inskränkningar i..........1975/76:50 s. 37
Skolbyggen, lånetillstånd för finansiering av1971:34 s. 20
Skolöverstyrelsen
Birgitta Ulvhammars förordnande som
generaldirektör......................1981/82:35 s. 36
Slopandet av beteckningen Kunglig i namnet på
statliga myndigheter......................1975:12 s. 31
Småbåtshamn, våtmarkskonvention om.....1989/90:30 s. 86
Socialdepartementet, regeringsprotokoll1994/95:30 s. 18
Socialutredningen, direktiv till.......1976/77:44 s. 41
Socionomutbildningen och vuxenutbildningen,
vissa frågor..............................1972:26 s. 15
Sovjetunionen, uppgift om svensk underrättelse-
verksamhet på 1950-talet...............1994/95:30 s. 99
Spannmålsbeslut, 1985 års..............1987/88:40 s. 64
Spannmålshandeln, reglering av underskott i1985/86:25 s. 41
Språkgranskning av vissa UD-dokument...1983/84:30 s. 33
SSAB - vissa frågor rörande den ekonomiska upp-
görelsen i samband med bildandet av Svenskt Stål AB1982/83:30 s. 36
Stadsplan
för kvarteret Bryggeriet i Lund......1980/81:25 s. 31
för kvarteret Triangeln i Malmö......1985/86:25 s. 43
Stasidokument, regeringens agerande i frågan om att
utfå vissa handlingar från myndigheter i annat land1993/94:30 s. 166
Statens konstmuseer, regeringens handläggning av
fråga om bevakning och säkerhet vid...1993/94:30 s. 171
Statens strålskyddsinstitut
handläggning av skrivelse från.......1978/79:30 s. 39
utseende av styrelse................1995/96:30 s. 151
Statens stöd till Nordbanken...........1994/95:30 s. 85
Statlig personalpolitik................1990/91:30 s. 80
Statliga företag
förhållandet till regeringen.........1995/96:30 s. 35
försäljning av aktier i Assi Domän AB1994/95:30 s. 144
löner och arvoden till ledningarna..1994/95:30 s. 168
privatiseringen av...................1993/94:30 s. 79
ägandet av Nordbanken................1994/95:30 s. 90
Statliga verk och företag, statstjänstemän som
styrelseledamöter i.......................1971:34 s. 19
........................................1972:26 s. 13
.....................................1986/87:33 s. 71
Statsföretag AB, ledningen av.............1971:34 s. 19
.....................................1982/83:30 s. 26
Statsminister Bildts
anförande ?Sverige och de baltiska länderna?
den 17 november 1993................1993/94:30 s. 153
brev till Rysslands president.......1994/95:30 s. 107
uttalande i fråga om sovjetiska spionerianklagelser1994/95:30 s. 99
Statsminister Carlssons brev till Iraks president1990/91:30 s. 60
Statsminister Palmes brevväxling med
Kubas premiärminister.....................1975:12 s. 17
.....................................1975/76:50 s. 36
Statsråd
innehav av värdepapper...............1992/93:30 s. 42
....................................1993/94:30 s. 157
jäv för..............................1978/79:30 s. 36
.....................................1981/82:35 s. 38
.....................................1992/93:30 s. 42
.....................................1995/96:30 s. 30
.................................1996/97:25 s. 28, 30
kontakter med Gotakoncernens huvudägare
Trygg-Hansa SPP Holding..............1994/95:30 s. 96
vissa uttalanden.....................1991/92:30 s. 43
...........................1992/93:30 s. 93, 104, 127
.....................................1993/94:30 s. 60
...................................1994/95:30 s. 244
....................................1995/96:30 s. 122
Statsråd och politiskt tillsatta tjänstemän i Regerings-
kansliet, konstnadsansvaret för resor.1994/95:30 s. 215
Statsrådens tjänsteresor...............1985/86:25 s. 47
Statsråds beslutanderätt...............1976/77:44 s. 12
......................................1977/78:35 s. 5
Statsråds förmögenhetsinnehav..........1983/84:30 s. 36
.....................................1992/93:30 s. 42
....................................1993/94:30 s. 157
....................................1994/95:30 s. 202
.....................................1996/97:25 s. 28
Statsrådsberedningen, uttalande av ang. boken
Industrispionage.......................1984/85:35 s. 30
Statsrådsgrupperna, de nya..............1990/91:30 s. 7
Statsrådsprotokoll, offentliggörande av....1971:34 s. 3
Statsrådsprotokoll, redovisning av innehåll i1974:22 s. 2
.........................................1975:12 s. 3
Stiftelsen framtidens kultur
bemyndigande att inrätta............1994/95:30 s. 216
utbyte av styrelseledamöter.........1994/95:30 s. 230
Stiftelser, agerande mot vissa........1994/95:30 s. 229
Strategiska produkter..................1995/96:30 s. 56
Stråförkortningsmedel, användning av...1987/88:40 s. 63
Strålskyddsinstitutet, utseende av styrelse1995/96:30 s. 151
Studiestödsförordningen avseende Nordiskt
musikkonservatorium....................1979/80:50 s. 36
Stålverk 80-projektet..................1976/77:44 s. 28
.....................................1977/78:35 s. 23
Svensk författningssamling (SFS), utgivningen av1971:34 s. 15
........................................1974:22 s. 33
........................................1975:12 s. 22
.....................................1975/76:50 s. 20
.....................................1976/77:44 s. 17
.....................................1977/78:35 s. 12
.....................................1978/79:30 s. 10
......................................1979/80:50 s. 8
......................................1980/81:25 s. 9
......................................1981/82:35 s. 8
......................................1983/84:30 s. 8
.....................................1984/85:35 s. 13
.....................................1985/86:25 s. 14
......................................1986/87:33 s. 9
......................................1987/88:40 s. 7
......................................1988/89:30 s. 9
.....................................1989/90:30 s. 19
.....................................1990/91:30 s. 20
.....................................1991/92:30 s. 20
.....................................1992/93:30 s. 21
.....................................1993/94:30 s. 26
....................................1994/95:30 s. 36
.....................................1995/96:30 s. 13
Svensk kustfart, utländska fartyg i...1989/90:30 s. 101
Svensk medverkan i samarbetet inom Partnerskap
för fred (PFF)........................1995/96:30 s. 101
Svenska Dagbladet - tryckfrihet och sekretess1983/84:30 s. 33
Svenska Dagbladet, tryckfrihetsåtal mot1986/87:33 s. 73
Svenska fältsjukhuset..................1990/91:30 s. 60
Sverige och Gulfkriget.................1990/91:30 s. 57
Sveriges lantbruksrepresentation i utlandet1974:22 s. 29
Sveriges Radio AB, vissa frågor.......1992/93:30 s. 130
Sveriges Radio-koncernen, ordförande och styrelse-
ledamöter inom.........................1991/92:30 s. 80
Sveriges turistråd.....................1991/92:30 s. 76
Swedish Ordnance AB, bildandet av......1991/92:30 s. 71
Sydafrika, undantag från handelsförbudet1992/93:30 s. 118
Sydafrikalagen, dispens från...........1980/81:25 s. 60
Säkerhetsfrågor, regeringens befattning med1987/88:40 s. 47
.....................................1991/92:30 s. 60
Säkerhetsfrågor, skrivelse om vissa...1993/94:30 s. 173
Säkerhetskontroll på flygplats, regeringens beslut att
medge polismyndighet rätt att mot ersättning utföra1993/94:30 s. 173
Säkerhetspolisens (Säpo) verksamhet
betr. sjukvårdsförvaltningen i Göteborg1975/76:50 s. 42
regeringens kontroll av..............1978/79:30 s. 33
.....................................1979/80:50 s. 34
.....................................1982/83:30 s. 41
.....................................1988/89:30 s. 60
Säkerhetspolitiska frågor, statsminister Bildts
agerande i vissa.......................1994/95:30 s. 99
Särskilda organ för utredning, rådgivning och
förvaltning............................1995/96:30 s. 21
Södra Skogsägarna AB, statligt engagemang i1984/85:35 s. 48
Tandläkarutbildning för iranier........1984/85:35 s. 47
Tandvårdstaxan - tillämpningen av tandvårdsförsäkringen1975:12 s. 30
.....................................1990/91:30 s. 90
Taxitrafiken i Lerum...................1979/80:50 s. 37
......................................1979/80:52 s. 6
TCO-konflikten våren 1985..............1985/86:25 s. 17
Teknikbrostiftelserna, tillförandet av LKAB-aktier1993/94:30 s. 173
Tekofrågor, regeringens handläggning av med
anledning av riksdagsbeslut............1981/82:35 s. 11
TELUB-ärendet - utbildning i Sverige av
libyska medborgare.....................1979/80:50 s. 30
......................................1979/80:52 s. 4
.....................................1980/81:25 s. 31
.....................................1981/82:35 s. 39
Terroristbestämmelser, utvisning enligt1990/91:30 s. 72
Terroristlagstiftningen, tillämpningen av1975/76:50 s. 43
.....................................1977/78:35 s. 32
.....................................1980/81:25 s. 70
.....................................1984/85:35 s. 15
Terrängkörningslagen - bemyndigande till regeringen1975/76:50 s. 39
Thailand, krigsmaterielexport till.....1990/91:30 s. 50
....................................1993/94:30 s. 136
Tillfälliga organ under regeringen, myndighets-
utövning i.............................1992/93:30 s. 27
Tillståndsplikt enligt miljöskyddslagen i fråga om
vägar och flygplatser..................1975/76:50 s. 31
Tjeckoslovakiska medborgare, utvisning av1986/87:33 s. 64
Tjernobylkatastrofen 1986..............1986/87:33 s. 51
Tjänstebrev och distribution av visst informations-
material från intresseorganisation........1975:12 s. 32
Tjänsteman i flygvapnet, överförande av till
disponibilitet.........................1985/86:25 s. 47
Tjänstetillsättningar m.m.
biståndskontorschef.................1993/94:30 s. 149
Domstolsverket.......................1975/76:50 s. 48
.....................................1987/88:40 s. 59
dröjsmål i fråga om tillsättning av viss landshövding1974:22 s. 39
generaldirektör vid Skolöverstyrelsen1981/82:35 s. 36
EG/EU-institutioner, rekrytering till tjänster inom1993/94:30 s. 148
Finansinspektionen, byte av chef....1993/94:30 s. 139
generaldirektörer åren 1976-1986.....1986/87:33 s. 66
kommittésekreterare.................1992/93:30 s. 108
krigsmaterielinspektör...............1995/96:30 s. 58
landshövding i Norrbottens län......1992/93:30 s. 112
ledamöter i Exportkontrollrådet......1995/96:30 s. 61
politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet1993/94:30 s. 10
.....................................1995/96:30 s. 11
kyrkliga tjänster.......................1972:26 s. 15
lektor i organisk kemi vid Lunds universitet
(Hellmers-ärendet)...................1975/76:50 s. 49
.....................................1976/77:44 s. 41
.....................................1981/82:35 s. 42
länsbostadsdirektör i Blekinge län...1989/90:30 s. 81
medbestämmandelagens tillämpning vid tillsättning
av högre tjänster....................1979/80:50 s. 25
ordförande i Riksbanksfullmäktige.......1975:12 s. 31
Postverket...........................1984/85:35 s. 56
professor i datorlingvistik vid Universitetet i Uppsala1989/90:30 s. 82
professor i musikvetenskap vid Lunds universitet1986/87:33 s. 68
.....................................1987/88:40 s. 60
regeringens praxis i förhållande till jämställdhetslagen1983/84:30 s. 20
.....................................1984/85:35 s. 19
Regeringsrätten......................1987/88:40 s. 59
rådgivare vid Interpol, m.m..........1989/90:30 s. 81
skoldirektör i Lomma.................1979/80:50 s. 35
Tullverket...........................1984/85:35 s. 52
styrelse för Statens strålskyddsinstitut1995/96:30 s. 151
styrelseledamöter, Vägverket och
Trafiksäkerhetsverket...............1992/93:30 s. 113
universitetslektor i fysik vid Lunds universitet1986/87:33 s. 67
utlandsmyndigheter, svenska, chefer för1987/88:40 s. 57
verkschefer..........................1986/87:33 s. 66
.....................................1987/88:40 s. 57
.....................................1988/89:30 s. 73
.....................................1989/90:30 s. 79
.....................................1990/91:30 s. 77
verkställande direktör i Svensk Bilprovning AB1985/86:25 s. 35
vikariat som överbibliotekarie vid Musikaliska
akademiens bibliotek..........1980/81:25 s. 15, s. 18
Tjänstledighet från viss domartjänst...1984/85:35 s. 54
Tobaksrökning, åtgärder mot...............1971:34 s. 20
.....................................1976/77:44 s. 40
Trafiksäkerhetsverket, utnämning av styrelse-
ledamöter i...........................1992/93:30 s. 113
Trafiktillstånd för viss busstrafik....1975/76:50 s. 46
se även Yrkestrafikförordningen
Trav- och galoppskolans framtida lokalisering1995/96:30 s. 153
Tredje spåret över Riddarholmen.......1995/96:30 s. 147
Triangeln i Malmö, stadsplan för.......1985/86:25 s. 43
Trygg-Hansa SPP Holding, statsråds kontakter 1994/95:30 s. 96
Trygghetsförsäkring för skogsbrukare...1984/85:35 s. 25
Tulltaxa, rättelse i lagen om..........1981/82:35 s. 40
Tätbebyggelseförbud, undantag från.....1980/81:25 s. 31
.....................................1982/83:30 s. 41
Ubåt 137 - grundstötning i Blekinge skärgård1981/82:35 s. 12
Ubåtsincidenten i Gåsefjärden..........1981/82:35 s. 12
Ubåtsincidenten i Hårsfjärden..........1982/83:30 s. 23
Ubåtskränkningar, brev till Rysslands president1994/95:30 s. 109
Ubåtsskyddskommissionen
diarieföringen av det s.k. Fermbrevet1983/84:30 s. 30
ledamoten Carl Bildts resa till USA..1983/84:30 s. 29
UD:s antagningsnämnd, visst ledamotskap i1984/85:35 s. 31
UD:s rutiner vid kontakter med massmedier1984/85:35 s. 29
Umeå universitetsbibliotek, granskningsexemplar
av tryckt skrift till.....................1974:22 s. 37
........................................1975:12 s. 33
Underrättelse- och säkerhetsfrågor, vissa1991/92:30 s. 60
se även Personalkontroll och Värnpliktiga
Underrättelseverksamhet mot Sovjetunionen
på 1950-talet..........................1994/95:30 s. 99
Ungdomslagen, tillämpningen av.........1983/84:30 s. 43
Uppgiftslämnande till massmedierna.....1983/84:30 s. 45
Upphandlingsfrågor
ARE-bolagen.............................1974:22 s. 41
av datorer för försvaret................1973:28 s. 19
bevakningstjänster i Stockholms tunnelbana1987/88:40 s. 65
Crownair AB.............................1974:22 s. 40
konsulttjänster.........................1974:22 s. 41
.....................................1994/95:30 s. 43
Regeringskansliets riktlinjer..........1994/95:30 s. 47
Utbetalning av visst skadestånd till f.d. handelssekreterare1975:12 s. 32
Utbildningsanslag i budgetpropositionen 1990/911990/91:30 s. 25
Utbildningsdepartementet
administration.......................1995/96:30 s. 24
.....................................1996/97:25 s. 16
anlitande av Gramma AB...............1994/95:30 s. 80
anslagsfrågor.......................1992/93.30 s. 115
regeringsprotokoll...................1994/95:30 s. 17
upphandling av konsulttjänster.......1994/95:30 s. 79
Utbåtskränkningar, brev till Rysslands president1994/95:30 s. 109
?Utflaggningsärende? - tillstånd till överlåtelse av fartyg1979/80:50 s.
32
Utlandssvenskarnas rösträtt............1975/76:50 s. 47
Utlämnande av underlag rörande kommande
försvarsbeslut........................1994/95:30 s. 245
Utlämning, utformningen av regeringsbeslut om1990/91:30 s. 13
Utländska fartyg i svensk kustfart....1989/90:30 s. 103
Utländskt fastighetsförvärv............1983/84:30 s. 43
Utlänningsnämnden, förordnande av ledamöter i1991/92:30 s. 83
Utlänningsärenden
angående de s.k. Åselefamiljerna.....1995/96:30 s. 97
asylsökande från Bosnien.............1993/94:30 s. 75
asylsökande från republiken Makedonien1994/95:30 s. 209
avvisning av vissa peruanska medborgare1992/93:30 s. 103
.....................................1993/94:30 s. 70
avvisningsbeslut av asylsökande med såväl
bosniskt som kroatiskt medborgarskap.1995/96:30 s. 91
barns rättigheter....................1990/91:30 s. 69
behandlingen av asylansökningar från kosovoalbaner1993/94:30 s. 77
direktavvisningar till Polen under 19901990/91:30 s. 71
förvar av barn.......................1987/88:40 s. 53
.....................................1990/91:30 s. 70
.....................................1990/91:30 s. 74
handläggningstider...................1982/83:30 s. 10
.....................................1984/85:35 s. 15
.....................................1987/88:40 s. 50
.....................................1988/89:30 s. 63
.....................................1989/90:30 s. 72
.....................................1990/91:30 s. 64
invandrarministern, visst uttalande..1987/88:40 s. 55
.....................................1992/93:30 s. 93
Invandrarverket, regeringens kontakter med1992/93:30 s. 93
medborgarskap............................1973:20 s. 7
regeringens praxis i asylärenden.....1990/91:30 s. 65
.....................................1993/94:30 s. 64
Schengenavtalet.....................1992/93:30 s. 103
terroristbestämmelserna..............1987/88:40 s. 52
.....................................1988/89:30 s. 66
.....................................1990/91:30 s. 72
tillämpningen av utlänningslagen.....1977/78:35 s. 32
.....................................1979/80:50 s. 20
......................................1979/80:52 s. 1
.....................................1980/81:25 s. 70
.....................................1982/83:30 s. 10
.....................................1983/84:30 s. 11
.....................................1984/85:35 s. 15
....................................1996/97:25 s. 166
utländskt medborgarskap, befrielse från1990/91:30 s. 75
utvisningsärenden, praxis i..........1987/88:40 s. 50
.....................................1988/89:30 s. 64
.....................................1989/90:30 s. 74
viseringspraxis......................1989/90:30 s. 77
vissa handläggningsfrågor............1990/91:30 s. 74
visumplikt, införande av.............1992/93:30 s. 93
Utnämning av statsråd till visst ämbete
(Ove Rainer till justitieråd)..........1983/84:30 s. 34
Utnämning av verkställande direktörer.1992/93:30 s. 114
Utnämningar av generaldirektörer och verkschefer m.fl.
se Tjänstetillsättningar
Utnämningar, ordinarie domartjänster...1990/91:30 s. 78
Utnämningspolitik, regeringens.........1995/96:30 s. 52
Utrednings- och remissväsendet............1972:26 s. 11
........................................1975:12 s. 20
.....................................1975/76:50 s. 18
.....................................1976/77:44 s. 11
Utrikesdepartementets organisation.........1975:12 s. 5
Utrikesdepartementets rutiner vid kontakter med
massmedierna...........................1984/85:35 s. 29
Utrikesfrågor, vissa...................1991/92:30 s. 46
Utrikesförvaltningen
extra utbetalning till anställda....1996/97:25 s. 168
Utrikesnämnden
regeringens information.............1996/97:25 s. 118
vissa frågor rörande.................1975/76:50 s. 36
Uttalanden av statsråd
ifrågasatt överensstämmelse med regeringens
uppfattning..........................1993/94:30 s. 63
om rättsavgöranden...................1993/94:30 s. 61
statsminister Bildt om viss underrättelseverksamhet1994/95:30 s. 102
utrikesminister Lena Hjelm-Wallén om veto-
rätten inom EU......................1995/96:30 s. 122
vissa uttalanden.....................1991/92:30 s. 43
...........................1992/93:30 s. 93, 104, 127
....................................1994/95:30 s. 244
.....................................1995/96:30 s. 38
..........................1996/97:25 s. 126, 189, 197
Utvisning enligt terroristbestämmelserna1990/91:30 s. 72
Utvisning på grund av brott............1983/84:30 s. 11
UV Shipping, fördelning av aktier i samband
med nyemission.........................1988/89:30 s. 91
Vapenexport
se Krigsmaterielexport
Vapenvägrare - nåd i brottmål...........1981/82:35 s. 8
Varvsfrågor
Kockums AB, visst anslag till........1986/87:33 s. 83
statligt stöd till Öresundsvarvet, Kalmar Varv AB
och Kockum Construction AB...........1980/81:25 s. 63
.....................................1981/82:35 s. 37
Vellinge kommun, omläggning av väg 100 i1989/90:30 s. 86
Verksamhetstid för 1979 års kyrkomötes
utredningsnämnd........................1979/80:50 s. 36
Verkschefers bisysslor.................1986/87:33 s. 72
Verkschefsfrågor
Datainspektionen - Socialstyrelsen -
Riksrevisionsverket..................1985/86:25 s. 33
Verksledningsbeslutet och myndighetsinstruktionerna1989/90:30 s. 32
Verkställande direktörer, utnämning av1992/93:30 s. 114
Vetebiståndet till svältande länder....1975/76:50 s. 47
Vietnam och viss skuldreglering........1984/85:35 s. 43
Viggenplanet, export av och garantifrågor1976/77:44 s. 39
Villkorslagen, tillämpningen av........1978/79:30 s. 26
Viseringsfrågor inom UD................1988/89:30 s. 22
VM-kvalmatchen i fotboll, polisingripanden
i september 1989 i.....................1990/91:30 s. 84
Volvo AB och Procordia AB, affären mellan1990/91:30 s. 94
....................................1992/93:30 s. 127
Volvo-Renaultaffären..................1994/95:30 s. 137
Volvoärendet - principavtal mellan AB Volvo och den
norska staten om bildandet av svensk-norsk koncern1978/79:30 s. 29
Vuxentandvård, ersättningssystemet för.1994/95:30 s. 34
Vuxenutbildningen och socionomutbildningen1972:26 s. 15
Vårdhemmet Majgården i Gnesta, kommunikations-
ministerns engagemang i................1992/93:30 s. 55
Våtmarkskonvention om småbåtshamn och omläggning
av väg 100 i Höllviken i Vellinge kommun1989/90:30 s. 86
Väganslag, disposition av..............1976/77:40 s. 40
Vägomläggning vid Sätra i Skaraborgs län,
arbetsplan för.........................1985/86:25 s. 47
Vägverket, tillsättande av styrelseledamöter i1992/93:30 s. 113
Vägverket, överklagat beslut av.........1993/94:30 s. 8
Värdepapper, statsråds innehav av ....1992/93:30 s. 42
....................................1994/95:30 s. 202
Värnpliktiga
personalkontroll i samband med kommendering av1991/92:30 s. 60
regeringsbeslut att avbryta pågående försök med
förkortad grundutbildning av.........1991/92:30 s. 60
regeringsbeslut om mobiliserings- och förpläg-
nadstjänst..........................1993/94:30 s. 170
Värnpliktsvägrare - nåd i brottmål......1981/82:35 s. 8
Västra Gulfstaterna, krigsmaterielexport till1993/94:30 s. 133
Västtyska ambassaden, ockupation av i april 19751975/76:50 s. 32
Yrkesmässig trafik med buss, riktlinjer för1975:12 s. 32
Yrkestrafikförordningen - Försvarets civilförvaltnings
dispens från reglerna i (försöksverksamhet betr. fria
värnpliktsresor med chartrade bussar)..1975/76:50 s. 46
Åselefamiljerna, regeringens handläggning av
utlänningsärendet......................1995/96:30 s. 97
Äldreomsorgens organisation, hälso- och sjukvård1990/91:30 s. 85
ÖB:s pressmeddelande om den nordiska bataljonens
uppgifter i Bosnien...................1995/96:30 s. 112
Öresundsbron
beslutsunderlag för....................1991/92:30 s. 74
fast förbindelse över..................1990/91:30 s. 95
redovisning till riksdagen av de ekonomiska
förutsättningarna för.................1994/95:30 s. 191
Öresundsvarvet i Landskrona, fråga om nedläggning1980/81:25 s. 63
Överläggningar med partiledarna.........1990/91:30 s. 8
Innehållsförteckning
Inledning.............................................1
Sammanfattning........................................1
1 Regeringskansliet...................................2
2 Regeringsprotokollen................................7
2.1 Statistik.......................................7
2.2 Formell granskning av regeringsprotokollen......8
3 Regeringens behandling av riksdagens skrivelser.....8
4 Författningsutgivningen............................14
5 Regeringens remisser till Lagrådet.................28
6 Registrering av handlingar inom Regeringskansliet och den nya tekniken49
Utskottets anmälan...................................60
Bilagor 1.1 5.2......................................61
Sakregister 1971 1996/97............................168