I betänkandet behandlas nio motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1996
rörande genetiskt modifierade organismer. Motionerna avser bl.a. märkning av
genmodifierade produkter och moratorium eller förbud mot avsiktlig utsättning
av genetiskt modifierade organismer.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks bl.a. med hänvisning till tidigare
ställningstaganden och pågående beredning i Regeringskansliet. Flera yrkanden
avstyrks av det skälet att de strider mot gällande rättsakter inom EU.
Till betänkandet fogas tre reservationer och två särskilda yttranden.
Motionerna
1996/97:Jo502 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till uppbyggande av genbanker och fältgenbanker,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kravet att den etiska paragrafen i den svenska
gentekniklagstiftningen får en internationell spridning,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett förtydligande av den
svenska gentekniklagen relaterat till EG-direktiven,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett tvåårigt moratorium för avsiktlig utsättning av genetiskt
modifierade organismer.
1996/97:Jo529 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag som innebär förbud mot
frisläppande av gentekniskt förändrade organismer,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en internationell konvention som förbjuder frisläppande av
gentekniskt förändrade organismer,
9. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag som medför förbud mot
genmanipulation av djur och växter enligt vad som i motionen anförts,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försäljning av genmanipulerade livsmedel och andra produkter,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om märkning av genmanipulerade produkter.
Utskottet
Inledning
Utskottet behandlade i april 1996 sju motionsyrkanden från allmänna
motionstiden 1995 rörande genetiskt modifierade organismer (1995/96:JoU11).
Som ett led i utskottets arbete med uppföljning och utvärdering behandlades
också frågan om ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter på
genteknikområdet. Utskottet föreslog vid behandlingen av motionsyrkandena två
tillkännagivanden, ett som avsåg ansvarsfördelningen mellan berörda
myndigheter m.m. och ett angående märkning av produkter som innehåller, består
av eller framställts av genetiskt modifierade organismer. Övriga
motionsyrkanden föreslogs lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Lagstiftningen om genetiskt modifierade organismer
Lagen (1994:900) om genetiskt modifierade organismer är tillämplig på
innesluten användning och avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade
organismer. Lagen är också tillämplig när produkter som innehåller eller
består av sådana organismer släpps ut på marknaden. Syftet med lagen är att
skydda människors och djurs hälsa och miljön samt att säkerställa att etiska
hänsyn tas vid verksamhet med genetiskt modifierade organismer. För all
verksamhet enligt lagen skall de åtgärder vidtas och den försiktighet iakttas
som behövs för att undvika negativa effekter på människors och djurs hälsa och
på miljön. Aktsamhetskravet innebär också att etiska hänsyn skall tas.
Enligt lagen krävs tillstånd för avsiktlig utsättning av genetiskt
modifierade organismer och för utsläppande på marknaden av en produkt som
innehåller eller består av sådana organismer. Tillstånd får lämnas endast om
den verksamhet som ansökan avser är godtagbar från hälso- och
miljöskyddssynpunkt och etiskt försvarbar. Ett tillstånd gäller längst i fem
år och får förenas med villkor. Tillståndskrav eller anmälningsskyldighet får
föreskrivas för innesluten användning av genetiskt modifierade organismer om
det behövs från hälso- eller miljöskyddssynpunkt. Enligt 13 och 14 §§
förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organismer krävs tillstånd
eller anmälan för att första gången ta i bruk en anläggning för verksamhet med
innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer.
Enligt 21 § förordningen om genetiskt modifierade organismer beslutar sju
olika myndigheter, nämligen Arbetarskyddsstyrelsen, Fiskeriverket, Statens
jordbruksverk, Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen, Läkemedelsverket och
Statens livsmedelsverk, på respektive område i frågor om tillsyn och tillstånd
till verksamhet med genetiskt modifierade organismer. De angivna myndigheterna
meddelar också på respektive område föreskrifter om den utredning som kan
läggas till grund för tillstånd till utsättning och om vilka uppgifter och
vilken dokumentation som en ansökan om tillstånd enligt 6 § lagen om genetiskt
modifierade organismer eller anmälan enligt 13 och 14 §§ förordningen skall
innehålla. En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som
behövs i enskilda fall för att föreskrifterna skall efterlevas.
En särskild nämnd, Gentekniknämnden, skall enligt 16 § lagen om genetiskt
modifierade organismer följa utvecklingen på genteknikområdet, bevaka de
etiska frågorna och ge råd om användningen av gentekniken. Nämnden har enligt
sin instruktion (1994:902) att genom rådgivande verksamhet främja en etiskt
försvarbar och säker användning av gentekniken så att människors och djurs
hälsa och miljön skyddas. Därvid skall beaktas att ett gott forskningsklimat
upprätthålls. Nämnden har också till uppgift att sprida kunskap om den
gentekniska utvecklingen.
I gentekniklagens förarbeten (prop. 1993/94:198 s. 61) anförs att
Gentekniknämnden har en övergripande övervakning på hela genteknikområdet och
ger råd om användning av gentekniken. Vidare anförs att Naturvårdsverket bör
ha ett centralt ansvar på området och att verkets medverkan och samordnade
insatser är viktiga, speciellt vid uppbyggandet av strategier och praxis
(prop. s. 38 och 55 f).
Gentekniknämnden skall yttra sig vid ansökningar om tillstånd för avsiktlig
utsättning eller utsläpp på marknaden av genetiskt modifierade organismer.
Tillsynsansvariga myndigheter skall även samråda med eller höra nämnden och
Naturvårdsverket i fråga om tillämpningsföreskrifter för gentekniklagen. En
myndighet skall samråda med Gentekniknämnden och Naturvårdsverket innan
myndigheten avgör ett ärende, om ärendet avser en ny eller tidigare oprövad
organism eller en utsättning av en organism med väsentligt annorlunda
förutsättningar än tidigare (8, 9 och 17 §§ genteknikförordningen).
Regeringen har i lagrådsremiss om miljöbalk föreslagit att bestämmelserna i
lagen om genetiskt modifierade organismer arbetas in i miljöbalken och anför
följande (lagrådsremissen s. 368): Miljöbalkens mål är enligt 1 kap. 1 §
miljöbalken att skydda människors hälsa och miljön. I sistnämnda uttryck
inbegrips enligt regeringen även djurpopulationers hälsa. Det är i den
betydelsen begreppet djurs hälsa används i gentekniklagen. En etisk dimension
är särskilt uttryckt i paragrafen genom att det anges att naturens skyddsvärde
och människans förvaltaransvar skall beaktas. Regeringen anför att det således
framgår klart att gentekniklagens båda syften väl ryms inom miljöbalkens mål.
Utskottets överväganden
Översyn av direktiv 90/220 m.m.
Kommissionen har i en rapport den 10 december 1996 gjort en översyn
(KOM(96)630) av rådets direktiv av den 23 april 1990 om avsiktlig utsättning
av genetiskt modifierade organismer i miljön (90/220/EEG). I rapporten anges
att målen för bedömningen enligt direktivet inte har klargjorts ordentligt.
Vidare saknas i direktivet en klassificering av risker och en koppling mellan
de administrativa förfarandena och de kända riskerna, vilket kan leda till
omständliga förfaranden vid frisläppanden som innebär låg risk. Kommissionen
konstaterar vidare att kopplingen mellan direktivets del B och C är svag,
vilket innebär att frisläppande i försökssyfte i enlighet med del B inte
alltid resulterar i relevanta data för den miljöbedömning som krävs för
marknadsintroduktion enligt del C. De administrativa förfarandena och systemet
för godkännande vid marknadsintroduktionen av produkter är krångliga. Vidare
saknas möjlighet att lösa konflikter genom samråd med en eller flera oberoende
vetenskapliga kommittéer, vilket lett till svårigheter vid genomförandet av
del C. Det innebär, enligt kommissionen, att den flexibilitet som är nödvändig
för teknisk anpassning saknas, vilket hindrar regelbunden uppdatering i takt
med vetenskapliga och tekniska framsteg. Kommissionen avser att under 1997
anta ett förslag till ändringar i direktivet. Samtidigt avser kommissionen
bl.a. att se till att de egna interna rutinerna tillämpas på ett effektivt
sätt så att beslut rörande produkter kan antas snabbt och effektivt.
Enligt artikel 13 i direktiv 90/220 skall kommissionen fatta ett beslut om
produktgodkännande om det inte är möjligt för medlemsstaternas representanter
att inom viss angiven tid komma överens i ett sådant ärende. I detta
förfarande biträds kommissionen av en kommitté, bestående av företrädare för
medlemsstaterna samt en företrädare för kommissionen som ordförande.
Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärd.
Kommittén skall yttra sig över förslaget inom viss tid. Yttrandet beslutas
med kvalificerad majoritet. Kommissionen antar förslaget om det tillstyrks av
kommittén. Om förslaget inte tillstyrks av kommittén inom viss tid skall
kommissionen föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet kan
tillstyrka förslaget genom beslut med kvalificerad majoritet. Om rådet
emellertid inte fattar beslut inom viss tid, anges att kommissionen själv
skall besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.
Förfarandet innebär att om rådet inte agerar inom utsatt tid kan
kommissionen anta sitt förslag ändå. Bestämmelsen tolkas så att rådet måste
vara enhälligt för att ändra kommissionens förslag till åtgärd (se rådets
beslut av den 13 juli 1987 om närmare villkor för utövandet av kommissionens
genomförandebefogenheter, 87/373/EEG). Om kommissionens förslag till åtgärd
innebär att en produkt skall godkännas innebär förfarandet att rådet måste
vara enhälligt för att inte godkänna produkten.
I motion Jo502 (kd) yrkande 9 påtalas att kommissionen i januari 1997
godkänt att en genetiskt modifierad herbicidresistent majs fick släppas ut på
marknaden trots att flertalet medlemsländer röstade emot. Eftersom rådet vid
behandlingen av den herbicidresistenta majsen inte fattat beslut inom den tid
som anges i artikel 21 godkändes produkten av kommissionen trots att en
majoritet av medlemsstaterna röstat mot godkännande.
Parlamentet anförde i en resolution den 8 april 1997 att kommissionen visat
brist på ansvarstagande då den ensidigt fattade beslutet att tillåta
försäljning av herbicidresistent majs trots alla negativa uttalanden från de
flesta medlemsstaterna och Europaparlamentet. Parlamentet kräver i
resolutionen att förfarandena för att bevilja tillstånd för försäljning av
genetiskt modifierade produkter skall ses över så att de på ett riktigt sätt
återspeglar medlemsstaternas och Europaparlamentets demokratiskt uttryckta
åsikter.
Jordbruksministern förklarade i ett frågesvar den 26 februari 1997
(1996/97:309) och ett interpellationssvar den 10 april 1997 (1996/97:202) att
det enligt hennes uppfattning inte finns några skäl för att i likhet med
Österrike förbjuda införseln av den godkända produkten, dvs. herbicidresistent
majs, till Sverige.
Utskottet har i anslutning till motion Jo502 (kd) inhämtat att det aktuella
beslutsförfarandet är en av de frågor som kan komma att övervägas i den
kommande översynen av direktivet.
När det gäller de frågor i övrigt som behandlas i motionerna Jo502 (kd)
yrkande 9 och Jo529 (mp) yrkande 5 om ett moratorium respektive förbud mot
avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer har utskottet
tidigare framhållit följande (1995/96:JoU11 s. 11). Redan genom EES-avtalet
åtog sig Sverige att införliva två EG-direktiv, nämligen 90/219/EEG om
innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer, och 90/220/EEG
om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer. Sedan Sverige
blivit medlem i EU är direktiven, som utskottet i andra sammanhang påpekat,
bindande för varje medlemsstat enligt de förutsättningar som anges i artikel
189 i Romfördraget. De nu aktuella direktiven och den svenska lagstiftningen
innebär bl.a. att användningen av genetiskt modifierade organismer prövas från
fall till fall och att en tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och
förbud som behövs i enskilda fall för att t.ex. motverka hälso- och
miljöskador. Generella förbud av det slag och den omfattning som i övrigt
anges i motion Jo502 (kd) yrkande 9 om ett tvåårigt moratorium för avsiktlig
utsättning av genetiskt modifierade organismer och i motion Jo529 (mp) yrkande
5 om förbud mot frisläppande av gentekniskt förändrade organismer är enligt
utskottets mening inte förenliga med Sveriges åtaganden i detta hänseende.
Motionärerna har för övrigt inte angett vilken rättslig grund som ett sådant
riksdagsbeslut skulle vila på. Motionerna avstyrks.
Ett generellt förbud mot genmodifiering av djur och växter i enlighet med
motion Jo529 (mp) yrkande 9 förutsätter långtgående inskränkningar i
forskningen i en utsträckning som utskottet tidigare ansett oacceptabel
(jämför 1995/96:JoU11 s. 11). Frågan regleras enligt utskottets uppfattning på
ett tillfredsställande sätt i lagen om genetiskt modifierade organismer och i
rådets direktiv av den 23 april 1990 om innesluten användning av genetiskt
modifierade mikroorganismer resp. avsiktlig utsättning av genetiskt
modifierade organismer (90/219/EEG resp. 90/220/EEG). Motionen avstyrks.
Inom ramen för konventionen om biologisk mångfald beslutades vid andra
partsmötet i november 1995 att påbörja förhandlingar om ett protokoll till
konventionen om säker hantering av genetiskt modifierade organismer
(1995/96:JoU11 s. 14). Protokollet kommer att fokuseras på gränsöverskridande
miljöeffekter av genetiskt modifierade organismer, både vad gäller regler för
kontroll av export och krav på miljökonsekvensbeskrivningar av avsiktlig
utsättning i naturen som kan ha gränsöverskridande effekter. Enligt
partskonferensens beslut skall förhandlingarna vara avslutade senast år 1998.
Sverige har i internationella sammanhang drivit frågan om ett protokoll, och
avsikten med protokollet är att skapa internationella regler för en säker
hantering av gentekniken. Mot bakgrund av det pågående arbetet med
internationella regler om hantering av genetiskt modifierade organismer
avstyrks motion Jo529 (mp) yrkande 6 om en internationell konvention som
förbjuder frisläppande av gentekniskt förändrade organismer.
Enligt artikel 15 i direktiv 90/220 får medlemsstaterna inte hindra att
produkter som godkänts enligt direktivet släpps ut på marknaden. Innebörden av
den s.k. miljögarantin i artikel 100a.4 i Romfördraget är att om en
medlemsstat, efter det att rådet med kvalificerad majoritet har beslutat om en
harmoniseringsåtgärd, anser det nödvändigt att tillämpa nationella
bestämmelser som grundar sig på väsentliga behov eller som avser miljö- eller
arbetarmiljöskydd, skall den anmäla dessa bestämmelser till kommissionen.
Enligt artikeln skall kommissionen därefter bekräfta att en sådan åtgärd inte
utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta
handelshinder. Kommissionens beslut kan överklagas till EG-domstolen. Enligt
lagen om genetiskt modifierade organismer krävs tillstånd för att släppa ut en
produkt som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer på
marknaden. Sådant tillstånd får lämnas endast om den verksamhet som ansökan
avser är godtagbar från hälso- och miljöskyddssynpunkt och etiskt försvarbar.
Vidare vill utskottet understryka att frågan om marknadsföring av s.k. nya
livsmedel regleras i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97
av den 27 januari 1997 om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser, som
också redovisas i följande avsnitt om märkning av livsmedel. I förordningens
artikel 12 finns bestämmelser om vilka befogenheter som tillkommer
medlemsstaterna när det gäller att tillfälligt begränsa eller skjuta upp
handeln med livsmedel inom det egna territoriet. Ett sådant beslut förutsätter
bl.a. att medlemsstaten till följd av ny information m.m. har särskilda skäl
att anta att användningen av ett livsmedel medför risker för folkhälsan eller
miljön. I övrigt skall vissa procedurregler följas.
En förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i
medlemsstaterna. Ett svenskt försäljningsförbud i enlighet med motion Jo529
(mp) yrkande 10 är enligt utskottets mening oförenligt med de regler som här
redovisats. Motionen avstyrks även i denna del.
Nordiska genbanken, som är ett centrum för bevarande och användning av
växtgenetiska resurser i de nordiska länderna, har sin verksamhet förlagd till
Alnarp. Genbanken lyder under Nordiska ministerrådet och har bl.a. till
uppdrag att insamla, bevara och dokumentera genetiskt material, delta i
forskningssamarbete och förmedla information och service. Ett databaserat
informationssystem är under uppbyggnad inom genbanken. Verksamheten är i
huvudsak koncentrerad på arbete med stråsäd, frukt och bär, potatis,
rotfrukter, oljeväxter, trindsäd, vallväxter och grönsaker och sker i
samarbete med arbetsgrupper med deltagare från de nordiska länderna. För år
1996 var de sammanlagda intäkterna 10,3 miljoner kronor, varav 8,3 miljoner
kronor härrör från en budgetöverenskommelse med Nordiska ministerrådet. Andra
medel kan erhållas för särskilda projekt. Enligt en utvärdering som gjorts av
ministerrådet bedöms genbanken arbeta kostnadseffektivt och med stort utbyte i
förhållande till relativt begränsade budgetmedel (jfr 1996/97:JoU15 s. 38).
Utskottet har inhämtat att Nordiska genbanken som ett särskilt projekt har
bidragit med att bygga upp genbanksverksamhet i de baltiska länderna och i
södra Afrika. I departementspromemorian (Ds 1996:73) Biodiversitet och
framtida genpolitik har som ett underlag för regeringens överväganden
redovisats centrala frågeställningar i fråga om en svensk strategi avseende
växtgenetiska resurser. I promemorian föreslås bl.a. att en policykommitté för
genetiska resurser upprättas för diskussion av strategiska frågor såväl inom
landet som internationellt. Promemorian bereds nu inom Regeringskansliet.
Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i motion Jo502 (kd)
yrkande 3 om att det är angeläget att stödja uppbyggandet av genbanker. I
avvaktan på behandlingen av den gjorda utredningen och vad som övrigt anförts
saknas skäl att föreslå någon åtgärd med anledning av motionen. Motionen
avstyrks.
Märkning
Jordbruksutskottet uttalade vid 1996 års behandling av motioner rörande
genetiskt modifierade organismer (1995/96:JoU11 s. 14) att det grundläggande
kravet från svensk sida bör vara att det genom märkning tydligt framgår att en
produkt innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer. Utskottet
anförde att behovet av märkning är särskilt stort när det gäller livsmedel,
men även beträffande andra produkter är det rimligt att kräva märkning. Om ett
livsmedel framställts med hjälp av genetiskt modifierade organismer är det
enligt utskottets mening i de flesta fall angeläget att konsumenterna får
kännedom om detta förhållande genom märkning. Utskottet överlämnade till
regeringen att med utgångspunkt i det anförda närmare bestämma formerna för
och omfattningen av märkningskravet och förutsatte att märkningsfrågan skulle
föras framåt i internationella sammanhang.
En bestämmelse om märkning av produkter som innehåller eller består av
genetiskt modifierade organismer har nyligen förts in i rådets direktiv av den
23 april 1990 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i
miljön (90/220/EEG). Ändringen (97/25/EG) innebär att sökanden i ansökan om
godkännande av en produkt skall ge in ett förslag om märkning. I fråga om
produkter som släpps ut på marknaden i blandningar med organismer som inte
modifierats är det enligt bestämmelsen tillräckligt att ange att genetiskt
modifierade organismer kan förekomma i blandningen.
Utskottet har inhämtat att kommissionen avser att föreslå ett mer enhetligt
system för märkning av genetiskt modifierade produkter. Kommissionen
presenterade den 24 juli 1997 riktlinjer som innebär att produkter som består
av, innehåller eller härstammar från genetiskt modifierade organismer skall
märkas genom hela kedjan från producent till slutkonsument. Märkningen skall
enligt riktlinjerna förse konsumenterna med entydig, korrekt och objektiv
information om produktens innehåll.
Krav på märkning finns också i den tidigare nämnda förordningen om nya
livsmedel och nya livsmedelsingredienser. Enligt förordningen krävs bl.a.
hälsoriskvärdering och miljöriskbedömning innan ett nytt livsmedel kan
godkännas för att släppas ut på marknaden. Förordningen är bl.a. tillämplig på
livsmedel som framställts av genetiskt modifierade organismer men inte
innehåller några sådana organismer. Märkningskrav gäller om s.k. nya livsmedel
enligt förordningen innehåller ämnen som inte finns i en redan förekommande,
jämförbar produkt och som kan ha effekter på hälsan hos vissa
befolkningsgrupper eller om etiska betänkligheter kan framföras mot dessa
ämnen. Innehåller ett livsmedel genetiskt modifierade organismer skall detta
alltid anges.
Regeringen föreslår i lagrådsremiss om miljöbalk (s. 368) att den som
släpper ut en produkt som innehåller eller består av genetiskt modifierade
organismer på marknaden skall enligt vad regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer märka produkten. Detta gäller även om produkten är avsedd
för innesluten användning. Regeringen anför att det är rimligt att den som på
marknaden möter produkter som innehåller eller består av genetiskt modifierade
organismer alltid får vetskap om den genetiska modifieringen. Regeringen avser
att driva på utvecklingen inom EU i den riktningen. Regeringen anser att den
möjlighet som finns enligt gentekniklagen att i enskilda fall föreskriva om
märkning inte är tillräckligt, utan att det bör finnas ett allmänt krav på
märkning.
Det anförda tillgodoser i allt väsentligt motion Jo529 (mp) yrkande 11.
Motionen avstyrks.
Etiska bedömningar och sekretess
I lagen om genetiskt modifierade organismer anges att dess syfte är att skydda
människors och djurs hälsa och miljön samt säkerställa att etiska hänsyn tas
vid en sådan verksamhet som omfattas av lagen. Utskottet instämmer i vad som
anförs i motion Jo502 (kd) yrkande 5 om att den etiska dimensionen inom
gentekniken och den etiska bestämmelsen i den svenska lagstiftningen om
genetiskt modifierade organismer bör få internationell spridning.
Vid remissbehandlingen av Miljöbalksutredningens betänkande (SOU 1996:103)
Miljöbalken påtalade en remissinstans att EG-direktivet saknar uttryckliga
regler om etiska bedömningar. Regeringen redovisar detta i lagrådsremiss om
miljöbalk (s. 368) och anför att EG-direktivets syfte är att skydda människors
hälsa och miljön och att en prövning utifrån detta syfte omöjligen kan göras
frikopplat från hänsynstagande till moraliska normer och miljöetik. Utskottet
utgår från att regeringen verkar för att denna uppfattning accepteras i
internationella sammanhang. Motion Jo502 (kd) yrkande 5 avstyrks i den mån det
inte kan anses tillgodosett med det anförda.
Enligt artikel 19 i direktiv 90/220/EEG om avsiktlig utsättning av genetiskt
modifierade organismer får vissa uppgifter inte hållas hemliga. Det gäller
beskrivning av aktuella genetiskt modifierade organismer, anmälarens namn och
adress, utsättningens syfte samt platsen för utsättningen, metoder och planer
för övervakning av aktuella genetiskt modifierade organismer och för
nödsituationer samt analysen av förutsebara effekter, framför allt eventuella
patogena eller ekologiskt skadliga effekter. Artikeln har genom punkt 91 i
bilagan till sekretessförordningen (1980:657) införlivats i svensk
lagstiftning. Enligt denna bestämmelse gäller sekretess för utredning,
tillståndsgivning och tillsyn enligt lagen (1994:900) om genetiskt modifierade
organismer och förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organismer.
Sekretess gäller dock inte om intresset av allmän kännedom om förhållanden som
rör människors och djurs hälsa, miljön eller ett liknande allmänintresse har
sådan vikt att uppgifterna bör lämnas ut. Sekretess gäller inte i övrigt
beslut i ärenden eller i ärenden om tillstånd och anmälan för en beskrivning
av de genetiskt modifierade organismerna, syftet med verksamheten och platsen
för denna, metoder vid och planer för övervakning av de genetiskt modifierade
organismerna och för nödsituationer samt bedömningar av de effekter av
verksamheten som kan förutses. Med det anförda är motion Jo502 (kd) yrkande 8
om de svenska sekretessbestämmelserna i relation till EG-direktivet enligt
utskottets uppfattning tillgodosedd. Motionen avstyrks.
Myndighetsfrågor
Som nämnts i inledningen av utskottets överväganden behandlade
jordbruksutskottet i april 1996 ett antal motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden år 1995. Som ett led i utskottets arbete med uppföljning och
utvärderingen behandlades också frågan om ansvarsfördelningen mellan berörda
myndigheter på genteknikområdet, och utskottet anordnade en utfrågning
angående myndighetshanteringen av ärenden rörande genetiskt modifierade
organismer. Utskottet konstaterade (1995/96:JoU11 s. 12) att behovet av
samordning mellan de sju tillsynsmyndigheterna och de två samrådsmyndigheterna
är stort. En rapport angående arbetsfördelningen mellan berörda myndigheter på
genteknikområdet hade utarbetats av utskottet med biträde av Riksdagens
revisorers kansli. I rapporten gavs ett antal exempel på att
ansvarsfördelningen mellan myndigheterna inte är helt klar och att det i något
fall kan övervägas om inte störst kompetens för en viss fråga finns hos en
annan myndighet än den som utpekas som ansvarig enligt genteknikförordningen.
Utskottet hade inhämtat att de nio myndigheter som ansvarar för
gentekniklagens tillämpning hade bildat en grupp för samordning inom
genteknikområdet. Utskottet uttalade att regeringen bör göra en översyn av
ansvarsfördelningen mellan de i genteknikförordningen utpekade myndigheterna.
Syftet med översynen bör vara att åstadkomma en klarare och mer ändamålsenlig
organisation på myndighetssidan.
Regeringen anför i lagrådsremiss om miljöbalk (s. 371) att en samrådsgrupp
har bildats med deltagande av såväl de sju tillsynsansvariga myndigheterna som
de två samordnande myndigheterna. Gruppen är forum för information, diskussion
och erfarenhetsutbyte i fråga om både ansvarsfördelning, föreskrifter och
internationellt arbete inom genteknikens område. Miljöbalksutredningen anför i
sitt betänkande (SOU 1996:103 s. 394) att det samlade intrycket är att en
översyn av regeringens förordning i berörda delar bör övervägas. Enligt
Miljöbalksutredningen erfordras inte någon ändring i lag för de förändringar
som översynen kan leda till. Miljöbalksutredningen avser återkomma med förslag
innefattande förordningsöversyn i denna del i ett senare betänkande.
Regeringen anför i lagrådsremissen att den därmed lämnar frågan tills vidare.
Utbildningsministern anförde den 12 mars 1997 (prot. 1996/97:77) i en då
aktuell debatt angående bioteknik att regeringen avser att på ett lämpligt
sätt se över hela bioteknikens möjligheter, fördelar, potentiella risker och
problem. Det skall enligt utbildningsministern också innebära att man bedömer
den nuvarande myndighetsstrukturen och tittar på dessa frågor både ur ett
forskningsperspektiv och med hänsyn tagen till ekonomiska och andra aspekter.
Han anförde också att man naturligtvis också skall se på de potentiella risker
som hade belysts i debatten. Utskottet har inhämtat att frågan om en utredning
av frågor om genetiskt modifierade organismer fortfarande övervägs inom
Regeringskansliet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande moratorium eller förbud mot avsiktlig utsättning av
genetiskt modifierade organismer
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo502 yrkande 9 och 1996/97:Jo529
yrkande 5,
res. 1 (v, mp)
2. beträffande förbud mot genmodifiering av djur och växter
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo529 yrkande 9,
res. 2 (mp)
3. beträffande en konvention som förbjuder frisläppande av genetiskt
modifierade organismer
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo529 yrkande 6,
res. 3 (mp)
4. beträffande försäljning av genetiskt modifierade produkter
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo529 yrkande 10,
5. beträffande stöd till att bygga upp genbanker
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo502 yrkande 3,
6. beträffande märkning av genetiskt modifierade produkter
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo529 yrkande 11,
7. beträffande internationell spridning av en etisk bestämmelse
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo502 yrkande 5,
8. beträffande offentliga uppgifter
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo502 yrkande 8.
Stockholm den 2 september 1997
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson
(s), Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v),
Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c),
Michael Hagberg (s), Peter Weibull Bernström (m) och Lennart Fremling (fp).
Reservationer
1. Moratorium eller förbud mot avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade
organismer (mom. 1)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "När det" och
slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Redan genom EES-avtalet åtog sig Sverige att införliva två EG-direktiv,
nämligen rådets direktiv av den 23 april 1990 om innesluten användning av
genetiskt modifierade mikroorganismer (90/219/EEG) och om avsiktlig utsättning
av genetiskt modifierade organismer (90/220/EEG). Sedan Sverige blivit medlem
i EU är direktiven bindande för varje medlemsstat enligt de förutsättningar
som anges i artikel 189 i Romfördraget. De aktuella direktiven och den svenska
lagstiftningen innebär bl.a. att användningen av genetiskt modifierade
organismer prövas från fall till fall och att en tillsynsmyndighet får meddela
de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att t.ex. motverka
hälso- och miljöskador. Enligt svensk lag krävs tillstånd för avsiktlig
utsättning av genetiskt modifierade organismer.
Utskottet anser att utplacering av genetiskt manipulerade djur, växter och
organismer i naturen medför speciella problem. Människor i hela världen är i
dag rädda för viruset hiv, vars spridningsvägar och effekter vi känner
tämligen väl, men vars ursprung vi inte känner till. Trots detta står bolag i
kö för att släppa ut manipulerade virus och organismer som man vet tämligen
litet om. Det finns liten kännedom om spridningsvägar eller effekter. Till
skillnad från kemikalierevolutionen innebär genrevolutionen att levande
produkter sprids i naturen, vilket innebär att det blir svårt att utreda
konsekvenserna ( de kan föröka sig, förflytta sig och låta gener överföras
till andra arter. De kan medföra stora skador som inte går att förutsäga eller
reparera. Trycket på att plantera ut genmanipulerade växter är stort eftersom
insatt kapital måste förräntas. Utskottet anser mot denna bakgrund att
frisläppande av genmodifierade djur, växter och andra organismer bör
förbjudas. Utrymmet för nationella särregler på detta område är emellertid
begränsat. Regeringen bör därför inom Europeiska unionen verka för att ett
förbud mot frisläppande av genetiskt förändrade organismer införs. Vad
utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Jo529 yrkande 5 som sin
mening ge regeringen till känna. Motion Jo502 yrkande 9 avstyrks, i den mån
den inte tillgodoses genom utskottets förslag.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande moratorium eller förbud mot avsiktlig utsättning av
genetiskt modifierade organismer
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo529 yrkande 5 och med avslag
på motion 1996/97:Jo502 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
2. Förbud mot genmodifiering av djur och växter (mom. 2)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Ett generellt"
Genmanipulerade växter och djur kan visserligen föra med sig goda egenskaper
för människan ( ibland t.o.m. utan att ett enskilt djur lider. Utskottet anser
emellertid att regeringen bör verka för ett förbud mot genmanipulation på (
förutom människor ( även djur och växter. Förbudet bör gälla i första hand
fram till dess att en folklig debatt om gentekniken uppmärksammat lagstiftarna
på vad människor anser om genmanipulation och de risker som finns. Vad
utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Jo529 yrkande 9 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande förbud mot genmodifiering av djur och växter
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo529 yrkande 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. En konvention som förbjuder frisläppande av genetiskt modifierade
organismer (mom. 3)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Inom ramen"
och slutar med "förändrade organismer" bort ha följande lydelse:
Inom ramen - - -(=utskottet)- - - hantering av gentekniken.
Utskottet anser, såsom tidigare har framhållits (reservation 1), att förbud
bör införas mot frisläppande av genmodifierade djur, växter och andra
organismer. Regeringen bör mot den bakgrunden aktivt verka för en konvention
som förbjuder frisläppande av genmodifierade djur, växter och andra
organismer. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Jo529
yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande en konvention som förbjuder frisläppande av genetiskt
modifierade organismer
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo529 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Myndighetsfrågor
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:
Det är uppenbart att regeringen har hanterat hela frågan om gentekniken och
dess användning med stor valhänthet. Upprepade gånger har genom beslut i
riksdagen, i frågor, i interpellationer och i särskilt anordnade debatter
ställts krav på en samlad och offensiv hantering. Regeringen måste nu samla
sig till att utarbeta en sammanhållen syn på hantering av gentekniken och dess
användning.
2. Försäljning och märkning av genetiskt modifierade organismer
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna är starkt kritiskt till den försäljning av
genmodifierade livsmedel som nu sker. Vi anser inte att grödor anpassade till
olika kemikalieindustriers bekämpningsmedel vare sig leder till ett hållbart
jordbruk, är positiva för miljön eller ger oss säkra livsmedel. Sojabönor
anpassade till bekämpningsmedlet Roundup Ready eller majs anpassad till Basta
passar inte i ett ekologiskt hållbart samhälle.
Eftersom godkännandet i EU av dessa produkter knappast kan anses motsvara de
mest elementära krav på demokrati - där produkten blir godkänd om inte hela
ministerrådet enigt säger nej - anser vi att försäljning av genmodifierade
livsmedel och andra produkter skall vara förbjuden i Sverige. Detta skall
gälla oavsett regelverk som beslutas inom EU, där utsläpp på marknaden redan
skett. Trycket att få ut produkter på marknaden är stort.
Miljöpartiet de gröna inser att EU och dess direktiv gör det omöjligt för
Sverige att i dag driva en självständig politik på detta område. Det är mycket
beklagligt. Vi avser att återkomma i denna fråga i alla sammanhang där så är
möjligt.
Eftersom det i dag inte är möjligt för Sverige att förbjuda den
genmanipulerade maten att nå våra hyllor är en märkning det minsta
konsumenterna kan begära. Den så omhuldade marknaden kan inte fungera och
konsumenter kan inte utnyttja möjligheten att välja om adekvat märkning
saknas. Den märkning som föreslagits i EU i det s.k. novel food-direktivet
anser vi inte ger den möjligheten. Miljöpartiet de gröna avser att återkomma i
frågan.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................2
Inledning 2
Lagstiftningen om genetiskt modifierade organismer 2
Utskottets överväganden 3
Översyn av direktiv 90/220 m.m. 3
Märkning 7
Etiska bedömningar och sekretess 8
Myndighetsfrågor 9
Hemställan 10
Reservationer........................................11
1. Moratorium eller förbud mot avsiktlig utsättning av genetiskt
modifierade organismer (mom. 1)
11
2. Förbud mot genmodifiering av djur och växter (mom. 2) 12
3. En konvention som förbjuder frisläppande av genetiskt modifierade
organismer (mom. 3)
12
Särskilda yttranden..................................12
1. Myndighetsfrågor 12
2. Försäljning och märkning av genetiskt modifierade organismer 13