Utskottet behandlar i detta betänkande ett antal motioner om vatten- och
luftvård från allmänna motionstiden 1996 (78 yrkanden). Ett stort antal av
motionerna tar upp frågor som behandlats av utskottet i andra sammanhang under
mandatperioden. Samtliga motioner avstyrks med hänvisning till bl.a. tidigare
ställningstaganden och pågående arbete i departement, myndigheter och inom
utredningsväsendet. De motioner som utgör en upprepning av motioner som
behandlats tidigare under mandatperioden behandlas på ett förenklat sätt.
Till betänkandet har fogats sex reservationer och fyra särskilda yttranden.
Motionerna
1996/97:Jo701 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att proklamera Skagerrak och Kattegatt som nordiskt innanhav.
1996/97:Jo703 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om oljeletning i Skagerrak.
1996/97:Jo711 av Peter Weibull Bernström och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om krav på bränsleeffektivitet på
förbränningsmotorer i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Jo721 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av stöd för
och förebyggande skydd av Vättern som natur- och kulturområde och som
dricksvattentäkt.
1996/97:Jo723 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenskt initiativ för bildande av en Nordsjökommission,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om oljeutvinning i Skagerrak,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de svensk-norska gränsvattnen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dumpade stridsmedel och sänkta fartyg från andra världskriget,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om minskad kvävetillförsel till Västerhavet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statsbidrag till strandstädning i Göteborgs och Bohus och Hallands
län,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om våtmarker,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om minskade kväveoxidutsläpp från färjetrafiken,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om musselodlingar för att minska övergödningen i kustvattnen.
1996/97:Jo724 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av sanering av
Jungnerholmarna i Emån.
1996/97:Jo725 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att all tävlingsverksamhet med bil och motorcykel bör åläggas att
uppfylla för övrig bilism gällande miljökrav,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att all tävlingsverksamhet med bil och motorcykel bör åläggas
hårdare miljökrav än övrig bilism från år 2000,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att all tävlingsverksamhet med bil och motorcykel bör åläggas
nollutsläpp från år 2005.
1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förhandlingar rörande utfasningen av fossila bränslen,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skyldighet att tillhandahålla drivmedel med inblandning av
biobaserade bränslen,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om uthålligt utnyttjande av vattenresurser.
1996/97:Jo728 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i relevant lagtext att begreppet
elbil införs, med innebörden "fordon som huvudsakligen framförs medelst
elektriskt driven motor",
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statliga institutioner, verk och bolag och användande av elfordon,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöklassning av elbilar.
1996/97:Jo732 av Barbro Johansson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om behovet av
bullerfria miljöer i samhället.
1996/97:Jo733 av Pär-Axel Sahlberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skyddszoner vid
vattendrag.
1996/97:Jo734 av Pär-Axel Sahlberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning för att utröna orsakerna till kådflödet på gran,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gränsvärde vid kallstarter av bilar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statligt engagemang för att producera och distribuera
motoralkoholer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare åtgärder mot ammoniakutsläpp i gödselhanteringen.
1996/97:Jo736 av Erling Bager och Eva Flyborg (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att oljeletningen i Skagerrak stoppas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om krav på Norge att fullt ut uppfylla kraven om samråd i den nordiska
miljökonventionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en bredare konsekvensutredning av den planerade olje-
och gasutvinningen i Skagerrak.
1996/97:Jo737 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tysta områden bör tillskapas i skärgården.
1996/97:Jo738 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten att tillskapa vattenparlament enligt fransk modell
skall utredas,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om återskapande av våtmarker,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nya regler för spridning av stallgödsel,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljökvalitetsmål för metaller i fisk, andra levande organismer och
ytsediment i Östersjön,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regionvisa miljöatlaser som täcker hela Sveriges kust skall ha
redovisats senast den 1 januari 1998,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillskapandet av en marin databas.
1996/97:Jo742 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud för icke
katalysatorrenade bensin- och dieselbilar efter år 2002.
1996/97:Jo747 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjlighet för kommuner att förbjuda användning av båtmotorer i
mindre sjöar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om generellt förbud mot användande av båtmotorer i sjöar i områden med
höga natur- och kulturvärden.
1996/97:Jo748 av Christin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om växtförädlingens roll i arbetet med att ha en odling i balans,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling av nya metoder för att minska läckagen till våra
vattendrag från jordbruket,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta till vara urinen som en resurs.
1996/97:Jo749 av Bo Nilsson och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om problemen med kvicksilverutsläpp från krematorierna.
1996/97:Jo751 av Eva Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärdsplan för att uppnå
klimatmålen.
1996/97:Jo755 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för skydd
av Vättern.
1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det år 2010 inte skall tillåtas några fordon med hälsovådliga
utsläpp i städerna,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utsläppskrav på arbetsfordon.
1996/97:Jo760 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den svenska miljö- och kemikaliepolitiken för att det skall vara
möjligt att uppnå den fjärde Nordsjökonferensens mål,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ytterligare insatser bör göras i syfte att minska
närsaltbelastningen på Västerhavet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa ett system med miljöskatter på kväveutsläpp från
kommunala reningsverk,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om återskapande och nyskapande av våtmarker,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nya regler för spridning av stallgödsel,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljökvalitetsmål för metaller i fisk, andra levande organismer och
ytsediment,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kommunerna skall ges rätt att förbjuda storskalig överledning
av miljöfarligt avloppsvatten till reningsverk,
12. att riksdagen begär att regeringen bestämt tar avstånd från planerade
provborrningar i Skagerrak i enlighet med vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en fredning av Skagerrak,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning av katamaraners miljöpåverkan.
1996/97:Jo761 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nationellt
pilotprojekt.
1996/97:Jo763 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försök med överlåtbara
utsläppsrätter genom försök med en kvävebubbla över Stockholmsregionen.
1996/97:Jo769 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en nationell restaureringsplan för Emåns vattensystem samt medel
för densamma,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ytterligare medel till kommuner och regioner, för stöd
till nya och effektiva åtgärder i miljöarbetet och specifikt i arbetet för att
minska kväveläckaget,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering inom ramen för programmet för hållbar utveckling eller
inom ramen för programmet för samarbete och utveckling inom Östersjöregionen.
1996/97:Jo773 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att styra miljöinsatser till de åtgärder som ger bäst effekt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om strategisk vattenplanering.
1996/97:Jo774 av Chatrine Pålsson (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Kyrkfjärden är att betrakta som en del av riksintresset Emån,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att sanera Kyrkfjärden.
1996/97:Jo775 av Peter Weibull Bernström och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kommunerna bör få möjlighet att anlägga våtmarker i stället för
att bygga reningsverk.
1996/97:Jo778 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla verksamheter i skärgården bör bedrivas inom naturens ram.
1996/97:Jo781 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om oljeprospektering i
Skagerrak.
1996/97:Jo796 av Jan Jennehag (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stärka Naturvårdsverkets roll när det gäller samordning och
fördelning av resurser inom bullerforskningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Naturvårdsverkets förslag till riktlinjer för buller från
vägtrafik skall gälla som riktvärde i avvaktan på resultat av ytterligare
forskning.
1996/97:U815 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillvaratagande, stödjande och utvecklande i ett vidare
Östersjöperspektiv av det kvalificerade forsknings- och utvecklingsarbete som
nu bedrivs vid Högskolan i Kalmar beträffande Östersjömiljön,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den samordnande uppgift beträffande forskning om Östersjöns marina
miljö som bör tilldelas det marinbiologiska centret i Kalmar.
1996/97:T224 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om programmet "Rädda Västervattnen" och miljöns betydelse för
Västsverige.
1996/97:T622 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högsta gräns för svavelhalt i fartygsbränsle.
Utskottet
Inledning
I detta betänkande behandlas 78 motionsyrkanden från allmänna motionstiden
1996 rörande vatten- och luftvård. Frågorna har även tagits upp i andra
sammanhang. Våren 1991 gjordes en så gott som heltäckande genomgång av de
miljöpolitiska frågorna i samband med behandlingen av den miljöpolitiska
propositionen. Mål och riktlinjer för den fortsatta miljöpolitiken
diskuterades, liksom hur de miljöpolitiska ambitionerna skall förverkligas
genom ett brett, integrerat och decentraliserat arbete. Riksdagens beslut
innebar bl.a. att skärpta regler infördes i naturvårdslagen om markavvattning,
biotopskydd och skydd för utrotningshotade arter. Beslutet innebar vidare att
fordon skall indelas i miljöklasser, till vilka knyts ett system med
ekonomiska styrmedel (prop. 1990/91:90, JoU30).
Regeringen har aviserat att man avser förelägga riksdagen en ny
miljöpolitisk proposition under våren 1998.
I regeringens skrivelse 1996/97:50 På väg mot ett ekologiskt hållbart
samhälle beskrivs nuläget inom olika samhällssektorer, pågående arbete i
relation till gällande miljömål och utvecklingen av miljöarbetet inom sektorn.
Skrivelsen har behandlats av utskottet i betänkande 1996/97:JoU11. Vidare har
regeringen under riksmötet avlämnat en skrivelse om Sveriges internationella
samarbete för hållbar utveckling. I den del som behandlades av
jordbruksutskottet redovisas det svenska miljösamarbetet inklusive svenska
strategier och ståndpunkter för de globala miljökonventionerna och
prioriterade delar av Agenda 21 (skr. 1996/97:2, JoU2).
Riktlinjerna för Sveriges miljösamarbete inom EU lades fram i regeringens
skrivelse 1994/95:167 och behandlades av utskottet i betänkande JoU23. De
områden som bör prioriteras enligt riktlinjerna är försurning och
klimatpåverkan, kemikalier och bekämpningsmedel, kretsloppsanpassning samt
biologisk mångfald och naturvård. Vad gäller försurningen pågår ett arbete som
initierats av Sverige med en särskild EU-strategi. Kommissionen antog i mars
1997 ett meddelande om detta till Europaparlamentet och rådet. Meddelandet har
diskuterats vid ministerrådsmötet i juni och skall utgöra underlag för de
rådsslutsatser som planeras att antas under år 1997. Under året kommer även
direktivförslagen om nya fordons- och bränslekrav (Auto/Oil) att behandlas i
rådet. Beträffande klimatpåverkan är Sverige drivande i det arbete som för
närvarande pågår med att ta fram en EU-position till förhandlingarna om ett
protokoll till FN:s klimatkonvention om utsläppsminskningar av växthusgaser.
Frågor om miljöarbetet inom EU behandlades senast i utskottets betänkande
1996/97:JoU20.
Vatten
Utskottets överväganden
Marina frågor
Regeringen anför i skrivelse 1996/97:2 Sveriges internationella samarbete för
hållbar utveckling att den svenska strategin för att skydda världshaven främst
tar sikte på att få till stånd regionala avtal. Det är på regional, nationell
och lokal nivå som man känner orsaken till problemen, som dessutom ofta
varierar mellan olika regioner. Sverige har prioriterat arbetet med skydd av
haven inom ramen för framför allt Nordsjökonferensen, Oslo-Pariskonventionen
(OSPAR) samt Helsingforskonventionen (HELCOM). Även det globala samarbetet är
enligt skrivelsen viktigt. Detta tydliggjordes bl.a. vid 1996 års möte med
FN:s kommission för hållbar utveckling, då frågan om skydd av oceanerna
särskilt behandlades. Vissa problem, t.ex. åtgärder mot spridning av stabila
organiska miljögifter, löses bäst genom globala åtgärder. Det globala
handlingsprogrammet för skydd av den marina miljön som antogs vid 1995 års
Washingtonkonferens bör enligt regeringen genomföras och följas upp inom alla
relevanta FN-organ och FN-program. Vidare anför regeringen att principen om
att förorenaren skall betala bör vara vägledande vid beslut om skydd av
oceanerna. Försiktighetsprincipen bör vara vägledande då vetenskapligt
material saknas eller är otillräckligt. Utskottet har ingen invändning mot den
strategi för skydd av världshaven som här redovisats och avstyrker därmed
motionerna Jo723 (c) yrkande 4 om föroreningar i de svensk-norska gränsvattnen
och T224 (fp) yrkande 11 om programmet Rädda Västervattnen och miljöns
betydelse för Västsverige. Utskottet utgår dock från att motionerna kan
beaktas inom ramen för det arbete som redovisats ovan.
Med hänvisning till Sveriges engagemang i bl.a. Nordsjökonferensen och Oslo-
Pariskonventionen avstyrks även motion Jo701 (fp) yrkande 2 om att proklamera
Skagerrak och Kattegatt som nordiskt innanhav. I den mån motionen berör
territoriella och havsrättsliga frågor hänvisar utskottet även till
utrikesutskottets betänkande 1995/96:UU17 och till den utredning som tillsatts
med uppgift att utvärdera gällande regler om ingripanden mot oljeutsläpp till
havs (dir. 1996:82).
I motion Jo738 (mp) yrkande 8 föreslås att möjligheten att skapa
vattenparlament enligt fransk modell skall utredas. I Naturvårdsverkets
rapport om effektrelaterade miljömål för havet har frågan om kväveutsläppen
från avrinningsperspektiv belysts. Avsikten är att optimera insatserna utifrån
eutrofieringssituationen i Sveriges kustområden. Regeringen har vidare utsett
en utredare som bl.a. har till uppgift att utarbeta ett administrativt system
för avrinningsområdesvis hantering av vattenanknutna miljö- och resursfrågor.
Utgångspunkten för detta arbete är förslag till miljökvalitetsnormer,
nitratdirektiv samt kommande krav i EU:s ramdirektiv för vatten. Utredaren har
avlämnat delbetänkandet En ny vattenadministration ( vatten är livet (SOU
1997:99) i vilket bl.a. föreslås att Sverige bör delas in i cirka tio
avrinningsdistrikt. Distrikten skall bestå av ett eller flera
avrinningsområden, kustområden med direktavrinning till havet samt kustvatten.
Inom varje distrikt bör man utse en fristående enhet vid en länsstyrelse till
ansvarig avrinningsmyndighet. Distrikten bör beskrivas och olika verksamheters
påverkan på vattenresurser bör analyseras. För varje avrinningsdistrikt bör
miljökvalitetsmål beslutas. Avrinningsmyndigheten bör ges ansvar för att ta
fram och fastställa åtgärdsplaner i syfte att uppnå relevanta
miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer. Åtgärdsplanerna bör vara bindande
för domstolar, kommuner och myndigheter. En avgift på utsläpp av förorenat
vatten bör införas för alla källor av betydelse. Avgiften bör avse såväl stora
som små punktkällor samt även diffusa källor såsom skogs- och jordbruk.
Intäkten från avgiften eller del av den bör vid behov användas för att
finansiera tillkommande arbete med vattenfrågorna och för att höja kvaliteten
i arbetet. Utöver detta bör avgiften användas för befrämjande av
miljösamverkan på det lokala planet. Utredningens förslag bereds för
närvarande i Miljödepartementet. Med hänvisning till det arbete som pågår
föreslås ingen vidare åtgärd med anledning av motionen.
Även motion Jo773 (fp) yrkande 2 om strategisk vattenplanering avstyrks med
hänvisning till det anförda.
Inom ramen för HELCOM får trafikfrågorna en alltmer ökad betydelse och
uppmärksamhet. Vid det 17:e mötet med HELCOM i mars 1996 antogs en ny
rekommendation om minskade utsläpp från transportsektorn. I rekommendationen
anges att blyad bensin skall fasas ut så snart som möjligt och senast år 2000.
Regeringen anför i skrivelse 1996/97:50 att Sverige aktivt driver
förhandlingarna om ett protokoll för tungmetaller under Convention on long
range transboundary air pollution, Konventionen om långväga transport av
luftföroreningar, LRTAP. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna
Jo738 (mp) yrkande 15 och Jo760 (mp) yrkande 10 om miljökvalitetsmål för
metaller i bl.a. fisk i Östersjön.
En databas som samlar all miljöinformation rörande Östersjön är under
uppbyggnad. Denna kallas Baltic sea region outline information resources for
internet access (BALLERINA). Regeringen har bl.a. använt BALLERINA för att
föra ut information om det miljöministermöte som hölls i Saltsjöbaden i
oktober 1996. Visst finansiellt stöd för uppbyggnaden av BALLERINA har också
givits från svensk sida. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Jo738
(mp) yrkande 25 om tillskapande av en marin databas.
I samma motions yrkande 22 anförs att regionvisa miljöatlaser som täcker
hela Sveriges kust skall vara utarbetade senast den 1 januari 1998. Med
hänvisning till att ett svenskt miljönät, som skall vara i drift under år
1997, är under uppbyggnad i Naturvårdsverkets regi föreslås ingen ytterligare
åtgärd med anledning av motionsyrkandet.
Det svenska arbetet med att förbättra den marina miljön i Nordsjön fokuseras
på åtgärder för att minska utsläppen av miljögifter. Inom ramen för
Nordsjökonferensen har man formulerat målet att inom 25 år få ned utsläppen
till oskadliga nivåer eller nollnivåer. Naturvårdsverket har till regeringen
redovisat kostnadseffektiva åtgärder för att uppnå de tidigare uppsatta målen.
Verket har också haft i uppgift att föreslå ytterligare åtgärder mot utsläpp
av miljögifter. Det fortsatta Nordsjöarbetet kommer att ske inom ramen för en
speciell Nordsjökommitté, vars sekretariat handhas av Norge. Nästa
Nordsjökonferens kommer att äga rum i Norge åren 2000(2002. Frågorna om
utsläpp av kemikalier m.m. i den marina miljön har också ägnats betydande
uppmärksamhet av Kemikommittén (SOU 1997:84). Utskottet förutsätter att
regeringen även fortsättningsvis driver frågan om minskning av utsläppen av
miljögifter, såväl nationellt som internationellt, så att de uppsatta målen
kan uppnås. Motion Jo760 (mp) yrkande 1 om åtgärder för att uppnå den fjärde
Nordsjökonferensens mål torde i huvudsak vara tillgodosett med det anförda.
De svenska skärgårdarna har varit föremål för olika utredningar där förslag
rörande förutsättningar för boende och näringsverksamhet har belysts.
Miljövårdsberedningen presenterade under hösten 1996 sitt betänkande Hållbar
utveckling i landets skärgårdsområden (SOU 1996:153). Betänkandet har
remissbehandlats och bereds för närvarande i regeringskansliet. Enligt uppgift
arbetar Glesbygdsverket med ett handlingsprogram för de svenska skärgårdarna.
Detta sker i nära samverkan med de bofasta. En levande skärgård måste enligt
utskottets uppfattning inbegripa möjligheter för de bofasta att leva och
arbeta i skärgården med det mångsyssleri som det innebär. Den konkurrens som i
dag finns om mark- och vattenresurserna måste avvägas på ett sådant sätt att
möjligheterna till utkomst för de bofasta inte försvåras, samtidigt som
naturresurser och naturvärden skyddas. Med hänvisning till det anförda
avstyrks motion Jo778 (mp) yrkande 1 om hur verksamheter i skärgården bör
bedrivas.
Utskottet är inte berett att föreslå några preciserade uttalanden angående
den forskning som bedrivs vid Högskolan i Kalmar. Yrkandena 3 och 4 i motion
U815 (c) avstyrks.
Läckage av närsalter
Regeringen anför i skrivelse 1996/97:50 På väg mot ett ekologiskt hållbart
samhälle att ett antal handlingsprogram och utredningar som har återverkningar
på jordbrukets miljöpolitik kommer att presenteras under år 1997. Det gäller
bl.a. handlingsprogram för minskat växtnäringsläckage, minskad ammoniakavgång,
den tidigare nämnda utredningen om avrinningsområden samt förslag om
miljöövervakningens fortsatta inriktning. Vidare har en första utvärdering av
miljöprogrammet redovisats med förslag om hur detta skall förbättras. Mot
bakgrund av det omfattande underlag och de många åtgärdsförslag som regeringen
nu förfogar över avseende jordbrukets miljöpåverkan, avser regeringen att
återkomma till riksdagen med förslag om hur jordbruket ytterligare kan
miljöanpassas, utifrån principen om sektorsintegrerat miljöansvar. Denna
samlade redovisning avseende jordbrukssektorn planeras till hösten 1997. Med
hänvisning till det anförda avstyrks motionerna Jo734 (s) yrkande 4 om
ytterligare åtgärder mot ammoniakutsläpp i gödselhanteringen, Jo738 yrkande 11
och Jo760 yrkande 6 (båda mp) om nya regler för spridning av stallgödsel och
Jo748 (s) yrkandena 1 och 2 om växtförädlingens roll i arbetet med att ha en
odling i balans resp. nya metoder för att minska växtnäringsläckaget från
jordbruket.
I tilläggsdirektiv år 1994 fick Plan- och byggutredningen (M 1992:03) i
uppdrag att stärka sambanden mellan den kommunala översiktliga planeringen och
detaljplaneringen, särskilt med hänsyn till ökade miljökrav. Utredningen fick
samtidigt i uppdrag att se över VA-lagen. I uppdraget ingick att särskilt
pröva kommunens skyldighet att ordna vatten och avlopp, undersöka
möjligheterna att bättre samordna kommunens ansvar med den enskilde
fastighetsägarens i syfte att få till stånd ett bättre resursutnyttjande och
lokala kretsloppsbaserade lösningar samt överväga möjligheterna att anpassa
avgifter och taxa till miljö- och naturresursförhållanden. Utredningens
slutbetänkande Översyn av PBL och VA-lagen (SOU 1996:168) har remissbehandlats
och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Motion Jo760 (mp) yrkande 3
innehåller ett preciserat förslag om införande av ett system med miljöskatter
på kväveutsläpp från kommunala reningsverk. Med hänvisning till det arbete som
pågår med översyn av de regler som gäller för kommunala reningsverk föreslår
utskottet att motionen lämnas utan åtgärd i berörd del.
Med hänvisning till vad som ovan anförts föreslås heller ingen ytterligare
riksdagens åtgärd med anledning av motion Jo773 (fp) yrkande 1 om att styra
miljöinsatser till de åtgärder som ger bäst effekt.
Våren 1996 anvisade riksdagen 1 000 miljoner kronor för ett femårigt program
med investeringsbidrag för omställning till hållbar utveckling (prop.
1995/96:222, FiU15). Programmet skall syfta till att skapa sysselsättning
främst genom kretsloppsanpassning av byggnader och teknisk infrastruktur.
Programmet skall omfatta åtgärder med sysselsättningsskapande,
teknikutvecklande och miljöförbättrande effekt bl.a. inom avfallsområdet, VA-
området samt inom byggsektorn. Ansökningar om investeringsbidrag skall enligt
förordning 1996:1378 om statligt investeringsbidrag för en ekologiskt hållbar
utveckling i första hand bedömas av respektive länsstyrelse. Riksdagen
beslutade vid samma tillfälle anvisa 1 000 miljoner kronor i syfte att under
en femårsperiod stärka samarbete och utveckling i Östersjöregionen. Medlen,
som bl.a. skall användas för att skydda miljön runt Östersjön, har tillförts
en fond som fördelas efter förslag från statsministerns Östersjöråd. Enligt
motion Jo769 (c) yrkande 3 bör de ovan nämnda programmen vara lämpliga
finansieringskällor för att pröva nya metoder för att restaurera Emån. Med
hänvisning till vad som här anförts om hur och av vilka instanser medlen skall
fördelas föreslår utskottet ingen åtgärd med anledning av motionen.
Med hänvisning till vad som ovan anförts om hur de medel som avsatts inom
ramen för programmet för omställning till hållbar utveckling skall användas
och fördelas avstyrks även motion Jo761 (c) om finansieringen av ett
nationellt pilotprojekt rörande kollektivtrafiksystem i Uppsala.
Utsläpp från båtmotorer
Kommunikationskommittén behandlar tämligen utförligt sjöfartens miljöproblem i
sitt betänkande Ny kurs i trafikpolitiken (SOU 1997:35). Kommittén redovisar
det internationella arbete som inom ramen för MARPOL pågår för att begränsa
svavel- och koldioxidutsläpp från sjöfarten samt den överenskommelse som under
år 1996 träffades mellan Sjöfartsverket, Sveriges hamn- och stuveriförbund
samt Sveriges redareförening om åtgärder för att sänka utsläppen av svavel och
kväveoxider från sjötrafiken. Enligt kommitténs bedömning är överenskommelsen
ett steg i rätt riktning mot en mer effektiv avgiftsstruktur inom sjöfarten
och en intressant lösning som tar fasta på de reella åtgärdskostnaderna i
sjöfarten. Det är viktigt att överenskommelsen fullföljs men att
Sjöfartsverkets åtaganden i överenskommelsen inriktas så att incitamenten
förstärks för att vidta åtgärder. Vidare anser kommittén att Sjöfartsverket
bör ges i uppdrag att utvärdera effekterna sedan överenskommelsen varit i bruk
några år. Sverige bör på det internationella planet arbeta för att motsvarande
överenskommelser för att minska utsläppen även införs i andra länder.
Kommitténs förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen har
aviserat att man avser att återkomma till riksdagen med en trafikpolitisk
proposition våren 1998. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna
Jo723 (c) yrkande 9 om minskade kväveoxidutsläpp från färjetrafiken och T622
(mp) yrkande 1 om högsta gräns för svavelhalt i fartygsbränsle.
Enligt vad utskottet erfarit arbetar Sjöfartsverket, inom ramen för det
nordiska sjösäkerhetsarbetet, för närvarande med en utredning om
katamaranernas miljöpåverkan. Detta torde i stor utsträckning tillgodose vad
som anförs i motion Jo760 (mp) yrkande 22 om katamaraners miljöpåverkan.
Motionen avstyrks med det anförda.
Luft
Utskottets överväganden
Drivmedel, m.m.
Av bilavgaslagen (1986:1386) och bilavgasförordningen (1991:1481) framgår att
tävlingsfordon som endast används på bana inte behöver vara registrerade och
därmed inte heller uppfylla gällande krav om avgasrening. Däremot sker en
prövning av verksamheten vid tävlingsanläggningar, huvudsakligen med tanke på
bulleremissionerna. Rallyfordon skall vara registrerade. Mot en avgift om
7 000 kr beviljas de dispens från kravet att de skall vara försedda med modern
avgasreningsutrustning. Totalt sett är utsläppen från tävlingsverksamheten
ganska låga trots att emissionerna är mycket höga räknat per fordon och
körsträcka. Även om fordonen skulle möta högt ställda avgaskrav torde
utrustningen ha begränsad effekt. Detta beror både på körsättet och på de
trimningar som görs av motorn, trimningar som till stor del slår ut
reningsfunktionerna. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Jo725
(mp) yrkandena 1 och 2 om vilka miljökrav som bör åläggas tävlingsverksamhet
med bil och motorcykel.
I motionens yrkande 3 föreslås att dylik verksamhet skall åläggas
nollutsläpp från och med år 2005. Utskottet anser i likhet med motionärerna
att åtgärder bör vidtas för att stimulera utvecklingen mot en mer
miljöanpassad bilism, men befarar att vad som föreslås i motionen skulle få
mycket begränsad effekt på de totala utsläppen. Motionen avstyrks i berörd
del.
Riksdagen beslutade hösten 1995 att miljöklassystemet enligt bilavgaslagen
skulle kompletteras med klasserna 1 E för elbilar och 1 H för hybridbilar
(prop. 1995/96:6, JoU6). Fordon som enbart drivs med batterier som laddas från
en stationär källa och som motsvarar beteckningen bil i fordonskungörelsen
förs till klass 1 E.
Miljövårdsberedningen har på regeringens uppdrag i betänkandet Integrering
av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen (SOU 1996:112) lagt fram
förslag om att bl.a. införa miljöledningssystem i statliga myndigheter.
Miljöledningssystem förekommer i allt större omfattning i det privata
näringslivet och innebär systematiserat miljöarbete, tydliga riktlinjer och
mål i bl.a. centrala styrdokument, klargjorda ansvarsförhållanden, rutiner för
uppföljning samt att resultatet redovisas i årsredovisningen. Regeringen har
utsett ett tjugotal pilotmyndigheter inom olika områden som skall inleda
utvecklingen av miljöledningssystem. Pilotmyndigheterna skall göra en
miljöutredning, ta fram förslag till en miljöpolicy samt påbörja och så långt
möjligt utarbeta en plan för fortsatt integration av miljöhänsyn i
myndighetens verksamhet.
Vad som här anförts torde i stor utsträckning tillgodose motion Jo728 (mp)
yrkandena 1(3 om införande av begreppet elbil i lagstiftningen, användande av
elfordon i statliga verk och bolag samt miljöklassning av elbilar. Ingen
åtgärd föreslås med anledning av motionen.
Med anledning av motion Jo734 (s) yrkande 1 om forskning för att utröna
orsakerna till kådflödet på gran vill utskottet anföra följande: SLU
presenterade år 1995 utredningen Barkdöd och vedskador hos granar med
kådflöde. Inget samband med markförsurning kunde då påvisas. Forskning om
barkskador fortsätter, bl.a. inom ramen för det treåriga MISTRA-projektet
Sustainable forestry in southern Sweden. Med hänvisning till det anförda
avstyrks motionen i berörd del.
Som nämnts i inledning till detta betänkande kommer under året de viktiga
direktivförslagen om nya fordons- och bränslekrav (Auto/Oil) att behandlas i
ministerrådet. Inom ramen för detta arbete prioriteras frågan om gränsvärden
vid kallstarter högt av Sverige. Det kan tilläggas att det för personbilar i
miljöklass 1 redan finns ett kallstartkrav (bilavgasförordningen,
SFS 1991:1481, bil. 4). Med hänvisning till det arbete som pågår avstyrks
motion Jo734 (s) yrkande 2 om gränsvärde vid kallstarter av bilar.
Enligt motionens yrkande 3 är det fossila bränslet grundorsaken till det
stora försurningsbidraget från trafiken och den slutgiltiga lösningen kan
finnas i en övergång till biologiska bränslen. Staten bör därför öka sitt
engagemang vad gäller produktion och distribution av motoralkoholer.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande: Oavsett vilket
bränsle som används så bildas kväveoxider. Användningen av biobränslen kanske
ger något lägre utsläpp av kväveoxider, men skillnaden är inte så stor att de
löser försurningsproblemet. Däremot är en satsning på motoralkoholer motiverad
av en rad andra skäl. Biobränslen minskar utsläppen av växthusgaser, de är
förnybara och dessutom mindre giftiga än mineraloljor. Kommunikationskommittén
har i sitt slutbetänkande Ny kurs i trafikpolitiken (SOU 1997:35) lämnat
förslag till en introduktionsstrategi för biobränslen. Kommittén förordar att
låginblandning av motoralkohol skall genomföras i första hand genom frivilliga
åtgärder från drivmedelsbranschen. Parallellt med detta skall en lagstiftning
förberedas så att målet med introduktionen kan nås senast till år 2002.
Befrielse från koldioxid- och energiskatt bör införas för alla drivmedel från
förnybara energikällor. När tillräcklig tillgång finns på alternativa
drivmedel till konkurrenskraftiga priser bör energiskatten ökas stegvis till
att motsvara de externa effekter från drivmedlet som bör internaliseras.
Alternativbränsleutredningen har i sitt betänkande (SOU 1996:184) föreslagit
hur alternativa bränslen skall hanteras i förhållande till nuvarande
miljöklassystem för bränslen m.m. Utredningarnas förslag bereds för närvarande
i Regeringskansliet. Med hänvisning till det arbete som pågår föreslås
motionen lämnas utan vidare åtgärd i denna del.
Buller
Under senare år har bullerfrågan utretts vid ett flertal tillfällen. Våren
1994 behandlade riksdagen en handlingsplan mot buller (prop. 1993/94:215,
JoU31). De åtgärder som redovisades vid det tillfället har nyligen genomförts
eller håller på att genomföras. Länsstyrelserna utför för närvarande
inventeringar i syfte att undersöka var åtgärder bör vidtas för att minska
bullerstörningar i utemiljön. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion
Jo732 (mp) vari efterfrågas en utredning om behovet av bullerfria miljöer i
samhället.
I skrivelse 1993/94:175 Åtgärder mot buller i fjällområden och skärgårdar
presenterade regeringen sin syn på vad som bör göras för att minska
bullerstörningar i dessa områden, dvs. i stor utsträckning skapa bullerfria
miljöer. Skrivelsen behandlades av utskottet i betänkande 1993/94:JoU21. I
samband med behandlingen av prop. 1995/96:226 Hållbar utveckling i landets
fjäll-områden uttalade utskottet att man delade regeringens bedömning att det
kan finnas starka skäl att motverka bullerstörningar i skärgårdsområdena,
likaväl som i fjällområdena. Utskottet ansåg det därför angeläget att berörda
länsstyrelser överväger de begränsningar som är motiverade från bl.a. allmänna
naturvårds- och kulturmiljövårdssynpunkter. I likhet med regeringen framhöll
utskottet även vikten av att kommunerna får möjlighet att inrätta sådana
regleringsområden. För närvarande bereds inom Regeringskansliet även
betänkandet Hållbar utveckling i landets skärgårdsområden (SOU 1996:153) från
Miljövårdsberedningen där bullerstörningar utgör en utgångspunkt för
förslagen. Med hänvisning till det arbete som pågår föreslås ingen åtgärd med
anledning av motion Jo737 (mp) yrkande 5 i vilken föreslås att tysta områden
skall tillskapas i skärgården.
I prop. 1996/97:5 Forskning och samhälle föreslår regeringen bl.a.
prioriteringar för nästkommande forskningsperiod inom bl.a.
miljöforskningsområdet. I dessa förslag prioriterades inte bullerområdet. Mot
bakgrund av ökad kunskap om bullrets skadliga inverkan på människan,
bullerfrågornas komplexitet m.m. kan det finnas anledning att beakta behovet
av satsningar inom bullerforskningen. Frågan om gränsvärden för buller från
vägtrafik tillämpliga vid ny- eller väsentlig ombyggnad behandlades av
riksdagen våren 1994 (prop. 1993/94:215, JoU31). Naturvårdsverkets målnivåer
överensstämmer med de i beslutet angivna bullernivåerna. Med hänvisning till
det anförda avstyrks motion Jo796 (v) yrkandena 1 och 2 om att stärka
Naturvårdsverkets roll när det gäller bullerforskning samt vilka gränsvärden
för buller från vägtrafik som skall gälla.
I motion Jo747 (mp) yrkande 1 föreslås att kommunerna bör ges möjlighet att
förbjuda användning av båtmotorer i mindre sjöar. Med hänvisning till att
länsstyrelserna med stöd av naturvårdslagen och sjötrafikförordningen kan
begränsa eller förbjuda båttrafik i ett område avstyrks motionen i berörd del.
I motionens yrkande 2 föreslås ett generellt förbud mot användande av
båtmotorer i sjöar i områden med höga naturvärden. Utskottet instämmer i att
utsläpp av oförbrända kolväten utgör ett allvarligt problem för vattenmiljön.
Inom EU pågår för närvarande ett arbete med att ta fram ett direktivförslag
rörande avgas- och bullerkrav på motorer till småbåtar. Till grund för arbetet
ligger bl.a. en departementspromemoria från Miljödepartementet (Ds 1995:59) om
införande av avgas- och bullerkrav på bensin- och dieselmotorer till fartyg
med en skrovlängd om högst 24 m. Med hänvisning till det anförda föreslås
ingen ytterligare åtgärd med anledning av motionen.
Övrigt
Riksdagen har satt som mål att amalgamanvändningen inom vuxentandvården skall
vara avvecklad till år 1997 och inom barntandvården under år 1995.
Kemikalieinspektionen överlämnade i juni 1996 till regeringen en rapport om
hur avvecklingen fortskrider. Användningen av amalgam fram till den 1 juli
1995 ligger till grund för de siffror KemI redovisar i rapporten. Man beräknar
mot denna bakgrund att användningen av amalgam i barntandvården uppgick till
någon enstaka procent och inom vuxentandvården till 14 %. En fortsatt minskad
användning av amalgam inom tandvården pågår och användningen beräknas i stort
vara avvecklad inom något år. Mot denna bakgrund skulle en miljöavgift på
amalgamanvändningen, vilket föreslås i motion Jo749 (s) yrkande 1, inte få
avsedd verkan. Motionen avstyrks.
Frågor som behandlats vid tidigare tillfälle under valperioden
Utskottets överväganden
Utskottet behandlade under riksmötena 1995/96 och 1996/97 ett antal motioner
rörande bl.a. skydd och sanering av olika vattendrag, läckage av närsalter,
strandstädning, ersättning vid miljöskador och utsläpp av växthusgaser
(1995/96:JoU1, 1995/96:JoU2, 1995/96:JoU9 och 1996/97:JoU18).
Frågan om oljeletning i Skagerrak har behandlats av utskottet vid ett
flertal tillfällen, senast i betänkande 1995/96:JoU9 där följande anfördes.
Mot bakgrund av den oro som finns inför Norges planer på provborrning efter
olja i Skagerrak begärde den svenska regeringen den 31 januari 1994 samråd med
den norska regeringen i enlighet med den nordiska miljökonventionen. I juni
1994 tog Stortinget ställning till den norska regeringens proposition om
petroleumverksamhet på kontinentalsockeln. I den har området för
undersökningsverksamhet begränsats. Dessutom skall den norska regeringen
genomföra en utredning om miljöeffekter av kemikalieutsläpp innan slutgiltigt
beslut tas. Ett sådant beslut kommer tidigast att fattas under år 1997. I ett
frågesvar den 25 oktober 1994 hänvisade miljöministern till den tidigare
regeringens begäran om samråd och framhöll bl.a. att tidsfristen skulle
utnyttjas för att göra en grundlig bedömning av de begärda kompletteringarna
och miljökonsekvenser för den svenska kusten av eventuella provborrningar.
Miljöministern underströk att den svenska regeringens begäran om samråd
kvarstod. Enligt vad utskottet har erfarit har Miljödepartementet fått ta del
av de kompletteringar som gjorts från norsk sida och ärendet bereds för
närvarande inom departementet. Vidare anförde utskottet bl.a. att oljeletning
i Skagerrak är en viktig fråga för såväl fisket som för miljövården. Utskottet
förutsatte att regeringen på lämpligt sätt håller riksdagen informerad om hur
ärendet utvecklas.
I betänkande 1995/96:JoU9 behandlade utskottet även frågor rörande drivmedel
och användning av biobaserade bränslen. Inga åtgärder föreslogs med anledning
av motionerna med hänvisning till det arbete som pågick inom regeringskansli,
myndigheter och utredningsväsende. I Trafik- och klimatkommitténs
slutbetänkande Klimatförändringar i trafikpolitiken (SOU 1995:64) lämnas
förslag till åtgärder för att reducera utsläppen av koldioxid och andra
klimatpåverkande gaser från transportsektorn. Riksdagen har beslutat att
koldioxidutsläppen från fossila bränslen i Sverige i enlighet med
klimatkonventionen bör stabiliseras år 2000 på 1990 års nivå för att därefter
minska. Flera olika prognoser visar att koldioxidutsläppen från
transportsektorn kommer att öka framöver om inga ytterligare åtgärder vidtas.
Kommittén anser att det trots snabbt stigande marginalkostnader finns flera
energibesparande åtgärder som kan vidtas inom transportsektorn till relativt
låga kostnader. Tills vidare bör gälla att koldioxidutsläppen från
transportsektorn åtminstone inte skall öka till år 2005. Ett generellt
styrmedel i form av en höjd koldioxidskatt bör enligt Trafik- och
klimatkommittén utgöra grunden i en strategi för att minska trafikens
koldioxidutsläpp. Kommittén lämnar även förslag på kompletterande styrmedel,
såsom ändring av reglerna för reseavdrag och beskattning av bilförmån.
I kommunikationskommitténs slutbetänkande Ny kurs i trafikpolitiken (SOU
1997:35) lämnas bl.a. förslag på nya trafikpolitiska mål. Kommittén föreslår
bl.a. styrmedel för att internalisera kostnaden för trafikens externa
effekter, t.ex. höjd koldioxidskatt och en ändrad fordonsskatt. Kommittén har
även lämnat förslag till en introduktionsstrategi för biobränslen. Regeringen
avser enligt skrivelse 1996/97:50 förelägga riksdagen en proposition med
förslag till nytt trafikpolitiskt beslut våren 1998. Kommunikationskommitténs
rapport kommer därvid att utgöra ett underlag. Som nämns i inledningen till
detta betänkande planerar EU att under år 1997 anta en strategi mot
försurningen. Detta arbete har initierats av Sverige. Under året kommer även
direktivförslagen om nya fordons- och bränslekrav (Auto/Oil) att behandlas i
ministerrådet.
Med hänvisning till det anförda och till utskottets principbeslut om
planeringen av motionsärenden inom valperioden avstår utskottet från att nu
mer utförligt i sak behandla motionerna Jo703 (fp), Jo711 (m), Jo721 (fp),
Jo723 (c) yrkandena 1, 3, 5, 6, 7, 8 och 10, Jo724 (c), Jo727 (c) yrkandena
22, 24 och 25, Jo733 (s), Jo736 (fp) yrkandena 1-3, Jo738 (mp) yrkande 10,
Jo742 (kd), Jo748 (s) yrkande 3, Jo751 (s), Jo755 (c), Jo759 (fp) yrkandena 18
och 19, Jo760 (mp) yrkandena 2, 5, 11, 12 och 13, Jo763 (fp), Jo769 (c)
yrkandena 1 och 2, Jo774 (kd) yrkandena 1 och 2, Jo775 (m) yrkande 4 och Jo781
(s).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande skydd av haven
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo723 yrkande 4 och 1996/97:T224
yrkande 11,
2. beträffande Skagerrak och Kattegatt
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo701 yrkande 2,
3. beträffande vattenparlament
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo738 yrkande 8,
4. beträffande strategisk vattenplanering
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo773 yrkande 2,
5. beträffande miljökvalitetsmål för Östersjön
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo738 yrkande 15 och
1996/97:Jo760 yrkande 10,
res. 1 (mp)
6. beträffande tillskapande av en marin databas
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo738 yrkande 25,
7. beträffande regionvisa miljöatlaser
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo738 yrkande 22,
res. 2 (mp)
8. beträffande utsläpp av miljögifter
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo760 yrkande 1,
res. 3 (mp)
9. beträffande verksamheter i skärgården
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo778 yrkande 1,
10. beträffande marinbiologiskt centrum i Kalmar
att riksdagen avslår motion 1996/97:U815 yrkandena 3 och 4,
11. beträffande jordbrukets miljöeffekter
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo734 yrkande 4, 1996/97:Jo738
yrkande 11, 1996/97:Jo748 yrkandena 1 och 2 och 1996/97:Jo760 yrkande 6,
12. beträffande miljöavgifter på kväveutsläpp från kommunala
reningsverk
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo760 yrkande 3,
res. 4 (mp)
13. beträffande styrning av miljöinsatser
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo773 yrkande 1,
14. beträffande medel för att restaurera Emån
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo769 yrkande 3,
15. beträffande ett nationellt pilotprojekt rörande
kollektivtrafiksytem
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo761,
16. beträffande sjöfartens miljöproblem
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo723 yrkande 9 och
1996/97:T622 yrkande 1,
17. beträffande katamaraners miljöpåverkan
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo760 yrkande 22,
18. beträffande utsläpp från bil- och motorcykeltävlingar
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo725 yrkandena 1 och 2,
res. 5 (mp)
19. beträffande avgaskrav för bil- och motorcykeltävlingar fr.o.m.
år 2005
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo725 yrkande 3,
20. beträffande användning av elbilar m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo728 yrkandena 1-3,
21. beträffande utredning om orsakerna till kådflöde på gran
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo734 yrkande 1,
22. beträffande gränsvärde vid kallstarter av bilar
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo734 yrkande 2,
23. beträffande produktion och distribution av motoralkoholer
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo734 yrkande 3,
24. beträffande utredning om behovet av bullerfria miljöer
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo732,
25. beträffande tysta områden i skärgården
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo737 yrkande 5,
26. beträffande bullerforskning, m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo796 yrkandena 1 och 2,
27. beträffande möjlighet för kommuner att införa förbud mot
användning av båtmotorer
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo747 yrkande 1,
res. 6 (v, mp)
28. beträffande generellt förbud mot användning av båtmotorer i
vissa områden
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo747 yrkande 2,
29. beträffande miljöavgift på amalgam
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo749 yrkande 1,
30. beträffande vatten- och luftvårdsfrågor som behandlats tidigare
under mandatperioden
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo703, 1996/97:Jo711,
1996/97:Jo721, 1996/97:Jo723 yrkandena 1, 3, 5, 6, 7, 8 och 10,
1996/97:Jo724, 1996/97:Jo727 yrkandena 22, 24 och 25, 1996/97:Jo733,
1996/97:Jo736, 1996/97:Jo738 yrkande 10, 1996/97:Jo742, 1996/97:Jo748
yrkande 3, 1996/97:Jo751, 1996/97:Jo755, , 1996/97:Jo759 yrkandena 18 och
19, 1996/97:Jo760 yrkandena 2, 5, 11, 12 och 13, 1996/97:Jo763,
1996/97:Jo769 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Jo774, 1996/97:Jo775 yrkande 4
och 1996/97:Jo781.
Stockholm den 2 september 1997
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson
(s), Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v),
Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c),
Michael Hagberg (s), Peter Weibull Bernström (m) och Lennart Fremling (fp).
Reservationer
1. Miljökvalitetsmål för Östersjön (mom. 5)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ?Inom ramen?
och på s. 9 slutar med ?i Östersjön? bort ha följande lydelse:
Koncentrationerna av metaller i levande organismer och ytsediment i
Östersjön får inte tillåtas öka ytterligare. Kunskaperna om metallernas
biologiska effekter är mycket bristfälliga och utskottet föreslår därför att
följande miljökvalitetsmål införs. För skydd av människors hälsa och
hushållning med naturresurser får halten kvicksilver i fisk inte överstiga 0,5
mg/kg färskvikt. För skydd av biologisk mångfald får halten av metaller i
levande organismer och ytsediment i havet inte öka från 1990 års nivåer. På
många håll i landet släpps tungmetaller ut, utsläpp som kan leda till förhöjda
halter i mark- och vattenområden. Källan kan vara punktutsläpp, läckage från
produkter eller läckage från avfallsdeponier och förorenade områden. Därför
finns det anledning att minska utsläppen av alla metaller, även andra än de
mest miljöbelastande metallerna - bly, kadmium och kvicksilver. Därför bör man
sätta upp regionala eller lokala mål för utsläpp av metaller. Vad utskottet
här anfört med anledning av motionerna Jo738 yrkande 15 och Jo760 yrkande 10
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande miljökvalitetsmål för Östersjön
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo738 yrkande 15 och
1996/97:Jo760 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Regionvisa miljöatlaser (mom. 7)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ?I samma? och
slutar med ?av motionsyrkandet? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det mycket viktigt att ha god beredskap vid
olyckssituationer. Fortfarande saknas regionvisa s.k. miljöatlaser för delar
av Sveriges kust. Dessa miljöatlaser är ett operativt hjälpmedel när det
gäller beslut om insatser och hur dessa skall inriktas för att begränsa
skadorna vid olje- och kemikalieolyckor vid Sveriges kust. Miljöatlasen
redovisar också områden som är speciellt skyddsvärda. Arbetet med att ta fram
regionvisa miljöatlaser måste intensifieras så att det senast den 1 januari
1998 finns sådana atlaser som täcker hela Sveriges kust. Vad utskottet här
anfört med anledning av motion Jo738 yrkande 22 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande regionvisa miljöatlaser
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo738 yrkande 22 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Utsläpp av miljögifter (mom. 8)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ?Det svenska?
och slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse:
Vid den fjärde Nordsjökonferensen i juni 1995 enades miljöministrarna om att
kontinuerligt minska utsläpp, emissioner och förluster av farliga kemiska
ämnen till Nordsjön. Målet är att inom 25 år få ned utsläppen till oskadliga
nivåer eller nollnivåer. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att den
svenska miljö- och kemikaliepolitiken skärps för att det skall vara möjligt
att uppnå den fjärde Nordsjökonferensens mål. Vad utskottet här anfört med
anledning av motion Jo760 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande utsläpp av miljögifter
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo760 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Miljöavgifter på kväveutsläpp från kommunala reningsverk (mom. 12)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?I
tilläggsdirektiv? och slutar med ?berörd del? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör ett system med miljöskatter på
kväveutsläpp från kommunala reningsverk införas. Systemet bör vara utformat så
att det står kommunerna fritt att välja metod för kvävereningen. Skatten
skulle stimulera kommunerna att bygga ut kapaciteten för kvävereduktion. De
kommuner som väljer att anlägga våtmarker eller installerar lokalt
omhändertagande av fekalier och urin bör få miljöskatten reducerad i
förhållande till den reningseffekt som våtmarken beräknas ge. För att
uppmärksamma allmänheten på att den nya tekniken för urin- och
fekalieseparerande toaletter finns och fungerar bör satsningar göras på
demonstrationsanläggningar. Vad utskottet här anfört med anledning av motion
Jo760 yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande miljöavgifter på kväveutsläpp från kommunala reningsverk
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo760 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Utsläpp från bil- och motorcykeltävlingar (mom. 18)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Av
bilavgaslagen? och slutar med ?och motorcykel? bort ha följande lydelse:
Miljökraven vid biltävlingar är betydligt lägre än vad som gäller för övrig
fordonstrafik. Enligt utskottets uppfattning bör all tävlingsverksamhet med
bil och motorcykel uppfylla för övrig bilism gällande miljökrav. Framtida
skärpningar av miljörelaterade regler för fordon bör automatiskt gälla även
för tävlingsfordon. Fr.o.m. år 2000 bör tävlingsverksamhet med bil och
motorcykel bli miljödrivande genom att den åläggs strängare miljökrav än övrig
bilism. Endast fönybara bränslen utan tillsats av oktanhöjande medel o.d. bör
tillåtas för drift. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo725
yrkandena 1 och 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande utsläpp från bil- och motorcykeltävlingar
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo725 yrkandena 1 och 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Möjlighet för kommuner att införa förbud mot användning av båtmotorer
(mom. 27)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?I motion? och
slutar med ?berörd del? bort ha följande lydelse:
Tystnad börjar bli en bristvara i Sverige, även utanför tätorter. Buller av
bilar, flygplan och andra motorer tränger långt in i områden som borde vara
tysta. Sverige är ett land med många mindre sjöar. Hit söker sig människor för
bad och rekreation. Tystnad, det vill säga inget motorbuller, borde kunna råda
här i större utsträckning än vad som gäller i dag eftersom roddbåt och kanot
klarar nödvändiga transporter. I dag är det länsstyrelsen som enligt
sjötrafikförordningen kan förbjuda båtmotorer på en sjö efter samråd med
Sjöfartsverket, kommunen och polisen. Enligt utskottets uppfattning bör
kommunerna ges möjlighet att förbjuda båtmotorer i sjöar med en yta mindre än
en kvadratkilometer. Därmed skulle drygt 92 % av alla sjöar i Sverige omfattas
av förslaget. Huruvida de än så länge mycket ovanliga elmotorerna skall
omfattas av eventuella förbud bör varje kommun få avgöra. Vad utskottet här
anfört med anledning av motion Jo747 (mp) yrkande 1 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande möjlighet för kommuner att införa förbud mot användning
av båtmotorer
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo747 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Verksamheter i skärgården (mom. 9)
Maggi Mikaelsson (v) anför:
Jag anser att regeringen snarast borde lägga förslag till riksdagen om en
hållbar utveckling i skärgården. Det finns en offentlig utredning.
Miljöproblemen är väl kända. Det krävs en skärpt reglering i skärgården till
skydd för flora, fauna och människor. I jämförelse med åtgärder för en hållbar
utveckling i landets fjällområden, som behandlades av riksdagen hösten 1996,
är delar av den svenska skärgården utsatt för ett betydligt hårdare slitage av
människor och fordon, främst båtar.
2. Vatten- och luftvårdsfrågor som behandlats tidigare under valperioden (mom.
30)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Eva Björne och Peter Weibull Bernström (alla m)
anför:
Med anledning av att utskottet vad gäller motionerna 1996/97:Jo711 och
1996/97:Jo775 använt sig av s.k. förenklad behandling äger vi inte rätt att
reservera oss, men vi vill gällande motion Jo711 gällande att växthuseffekten
enligt en så gott som enig forskarvärld framstår som den viktigaste globala
miljöfråga vi för närvarande har att lösa. Världssamfundet har enats om att
stabilisera och därefter minska utsläppen av koldioxid, som är den dominerande
växthusgasen.
Eftersom det största nettobidraget i Sverige av koldioxid till atmosfären
kommer från trafiksektorn måste strävan fortsatt vara att ytterligare minska
dessa utsläpp. Ett sätt kan vara att maximera koldioxidutsläppen från fossilt
bränsle motsvarande en energiförbränning av 0,5 liter bensin per körd mil
eller per tidsenhet. Förbränning därutöver bör vara baserad på förnybara
bränslen. Detta skulle stimulera såväl framtagandet av energieffektivare
motorer som förnybara bränslen. Förslaget bör kunna göras skatteneutralt och
införas i takt med att nya motorer och förnybara bränslen blir tillgängliga.
Vad gäller förslagen i motion 1996/97:Jo755 om anläggning av våtmarker anser
vi att dessa utgör en god metod att kostnadseffektivt minska kväveutsläppen
och också uppnå kvävemålet. Vi hävdar också att anläggningar av dammar och
skyddszoner längs vattendrag tillsammans med våtmarksområden, förutom att de
är kostnadseffektiva, också skapar attraktiva miljöer för flora och fauna.
Vi anser att dessa anläggningar bör kunna medfinansieras av EU-medel avsedda
för miljöförbättringar.
3. Vatten- och luftvårdsfrågor som behandlats tidigare under valperioden (mom.
30)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:
I utskottets betänkande behandlas motioner från Centerpartiet om åtgärder för
att stimulera övergången från fossila till biobaserade bränslen, liksom
motionskrav på en utredning om ett uthålligt nyttjande av våra vattenresurser.
Detta är för oss viktiga frågor, men eftersom utskottet inte gått in i någon
direkt behandling av dessa motionsyrkanden har vi inte reserverat oss.
Frågorna är aktuella och vi kommer att på olika sätt arbeta för att de krav vi
ställer i våra motioner skall infrias.
4. Vatten- och luftvårdsfrågor som behandlats tidigare under valperioden (mom.
30)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
I motion Jo760 Västerhavet belyses de problem som finns i området.
Miljöhoten mot Västerhavet är fortfarande överhängande och det är bråttom
med insatser. På flera områden tycks miljöhoten ha förvärrats, bl a har
forskarna funnit total syrebrist i Gullmarsfjordens djuphålor. Experiment
visar att kväve fortfarande begränsar den primära produktionen i havet så gott
som året runt och i de flesta områdena. Stora mängder kväve och fosfor
tillförs Västerhavet via vattendragen.
Åtgärdsgrupp Väst bildades 1981 med uppgift att sammanställa belastningen av
närsalter, organisk substans och miljögifter på Västerhavet, samordna
recipientkontrollen i kustvatten samt föreslå och samordna åtgärder. Under
1995 genomförde åtgärdsgruppen en uppföljning av hur de åtgärder som
föreslagits för att minska belastningen av kväve och fosfor på Västerhavet
genomförts. Undersökningen visar att problemen långt ifrån är lösta.
I motionen föreslås att ytterligare insatser bör sättas in för att minska
närsaltbelastningen på Västerhavet. Vi föreslår också att stora arealer
våtmarker bör återskapas och nyskapas.
I motionen belyses även miljöfarliga avlopp. Ett stort problem med dagens
avloppssystem är att hushållens avlopp blandas med miljöfarliga avlopp från
industrier och verkstäder och dagvatten. Vi föreslår att kommunerna ges rätt
att förbjuda storskalig överledning av miljöfarligt avloppsvatten till
kommunala reningsverk.
Prospektering och borrning efter olja i Skagerrak utgör fortfarande ett hot
mot havet. Sedan beslutet i norska stortinget den 13 juni 1994 om
provborrningar efter olja och gas i Skagerrak har ingenting hänt som ser ut
att kunna hejda dessa. Sveriges regering har utan framgång begärt regelrätta
samråd. Konsekvensbeskrivningar har producerats, men inga nya fakta har
framkommit som på något sätt förändrar hållningen bland kommunerna runt
Skagerrak eller regeringens inställning. Miljödepartementet har haft
invändningar mot den preliminära slutrapporten som kom under sommaren 1996.
Norge har att sammanställa en slutrapport, som skall sändas ut på remiss till
bl a berörda kommuner.
Provborrningarna och den eventuella - förväntade - utvinningsverksamheten
utgör en alltför stor fara för havet och för kusterna. Den svenska regeringen
bör ta bestämt avstånd från de provborrningar, som den norska regeringen
planerat att dela koncessioner på under våren 1997.
Miljöpartiet anser att det är dags att föreslå en ?fredning? av Skagerrak
och Kattegatt vad gäller borrningar efter olja och gas. Den svenska regeringen
bör ta upp diskussioner med våra grannländer genom exempelvis Nordiska Rådet i
syfte att uppnå en sådan överenskommelse. Eftersom denna motion behandlas
förenklat vill vi i Miljöpartiet de gröna på detta sätt framföra våra
synpunkter och avser att återkomma i dessa viktiga frågor i annat sammanhang.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................6
Inledning 6
Vatten 7
Utskottets överväganden 7
Marina frågor 7
Läckage av närsalter 10
Utsläpp från båtmotorer 11
Luft 12
Utskottets överväganden 12
Drivmedel, m.m. 12
Buller 13
Övrigt 14
Frågor som behandlats vid tidigare tillfälle under valperioden 15
Utskottets överväganden 15
Hemställan 16
Reservationer........................................18
1. Miljökvalitetsmål för Östersjön (mom. 5) 18
2. Regionvisa miljöatlaser (mom. 7) 19
3. Utsläpp av miljögifter (mom. 8) 19
4. Miljöavgifter på kväveutsläpp från kommunala reningsverk (mom. 12)
20
5. Utsläpp från bil- och motorcykeltävlingar (mom. 18) 20
6. Möjlighet för kommuner att införa förbud mot användning av
båtmotorer (mom. 27)
21
Särskilda yttranden..................................21
1. Verksamheter i skärgården (mom. 9) 21
2. Vatten- och luftvårdsfrågor som behandlats tidigare under
valperioden (mom. 30)
22
3. Vatten- och luftvårdsfrågor som behandlats tidigare under
valperioden (mom. 30)
22
4. Vatten- och luftvårdsfrågor som behandlats tidigare under
valperioden (mom. 30)
22