I detta betänkande behandlas proposition 1997/98:142 om riktlinjer för Sveriges
arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska unionen. I
ärendet behandlas även 42 motionsyrkanden. Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner vad regeringen förordar om inriktningen av Sveriges ställningstagande
till jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU. Detta innebär bl.a. att
Sverige skall verka för en jordbruks- och livsmedelspolitik vars övergripande
mål är att främja ett brett och varierat utbud av säkra livsmedel till skäliga
priser, främja en hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion samt bidra till
global livsmedelssäkerhet.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Till betänkandet fogas 25 reservationer och 2 särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition 1997/98:142 att
riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inriktningen av Sveriges
ställningstagande till jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU
(avsnitt 4.3).
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens syfte är att lägga fast riktlinjer för Sveriges agerande för att
förändra jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU. Propositionen behandlar
mål och medel på lång sikt. Den gemensamma jordbrukspolitiken måste förändras.
Förändringsbehov finns även inom EG:s livsmedelslagstiftning.
I propositionen konstateras att det även i framtiden behövs en gemensam
politik på jordbruks- och livsmedelsområdet inom EU. Det motiveras av framför
allt tre skäl. En gemensam politik med likartade konkurrensvillkor är en
förutsättning för den inre marknaden för jordbruksprodukter inom EU. Det är EG-
kommissionens uppgift att bevaka att nationellt utformade åtgärder inte
snedvrider konkurrensen på denna marknad. En gemensam jordbruks- och
livsmedelspolitik motiveras också av effektivitetsskäl. Gemensamma regler
underlättar kontrollen av hur väl medlemsländerna följer principerna för en fri
och gemensam marknad, vilket således minskar administrationen och kostnaderna.
Slutligen ger en gemensam politik Sverige större möjligheter att driva höga
gemensamma krav på främst miljö-, djurskydds- och livsmedelsområdena.
Tre övergripande mål föreslås för jordbruks- och livsmedelspolitiken inom
EU. Målen förutsätter att jordbruks- och livsmedelsföretagens produktion skall
styras av konsumenternas efterfrågan. Vidare skall produktionen vara
långsiktigt hållbar från både ekologiska och ekonomiska utgångspunkter. EU
skall också medverka till global livsmedelssäkerhet, bl.a. genom att hävda
frihandelns principer även på livsmedelsområdet. För att nå dessa tre
övergripande mål krävs åtgärder som främjar bl.a. miljöanpassade
brukningsmetoder, djurhänsyn, landsbygdsutveckling och regional utveckling.
Regeringen föreslår att marknadsordningarna i den gemensamma
jordbrukspolitiken avvecklas. I framtiden bör politiken bygga på riktade
insatser för att säkerställa miljövärden, landsbygdens utveckling och vissa
regionala mål. En ny jordbruks- och livsmedelspolitik bör medföra lägre
samhällsekonomiska kostnader och på sikt lägre budgetkostnader. En reform av
den gemensamma jordbrukspolitiken bör underlätta för de central- och
östeuropeiska länderna att bli medlemmar i EU.
Motionerna
Motioner med anledning av propositionen
1997/98:Jo53 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att i förhandlingsarbetet om
reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik driva kravet om ett forcerat
borttagande av EG:s marknadsordningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att åkermarken i Sverige och Europa skall finnas tillgänglig för
livsmedelsproduktion,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att harmonisera skatter/avgifter på jordbruksområdet så att svenska
lantbrukare får med övriga EU-länder lika villkor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenska positioner vad gäller miljö- och djurskyddskrav i kommande
WTO-runda,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenska utgångspunkter för förhandlingarna om reformeringen av den
europeiska gemensamma jordbrukspolitiken,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda övergångsregler/åtgärder vid inlemmandet av öst- och
centraleuropeiska länder i EU-gemenskapen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i aktuella handlingar se till att inte Sverige missgynnas,
vilket föreliggande EU-kommissionsförslag innebär,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av ett särskilt
parlamentariskt förhandlingsråd för de fortsatta förhandlingarna om
reformeringen av CAP.
1997/98:Jo54 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetet med Agenda 2000,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konkurrensneutralitet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att frågan får tas upp till förnyad behandling efter det att EU
fattat beslut utifrån förslaget i Agenda 2000.
1997/98:Jo55 av Eva Eriksson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i EU skall driva att jordbruksprodukter kan konkurrera
på en fri världsmarknad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de nya medlemsländerna skall ha full anslutning till en
reformerad CAP,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att konkurrensutsätta livsmedels- och grossistmellanled,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i EU bör verka för att separata miljömål för jordbruket
skapas,
5. att riksdagen hos regeringen begär att en expertgrupp sammankallas för att
utreda vilka negativa miljöeffekter och miljökostnader som jordbrukspolitiken
genererar med utgångspunkt i EU:s miljömål,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tobakssubventionerna inom EU bör avskaffas.
1997/98:Jo56 av Siw Persson och Gudrun Lindvall (fp, mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bör verka för att djurskydd måste få en egen prioritet
och utgöra ett överordnat mål i EU:s framtida jordbrukspolitik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att artikel 39 i EG:s grundfördrag Romfördraget utökas med krav på
att särskilda hänsyn skall tas till djurskydd vid utformning av EU:s
jordbrukspolitik,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av artikel
39 i Romfördraget att varje beslut enligt EU:s marknadsordningar - liksom alla
andra beslut som kan få konsekvenser för djurskyddet - beaktar effekterna på
djurskyddet och utformas på ett sådant sätt att djurskyddet stärks,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förändringar i marknadsordningen snarast bör införas på en rad
områden för att uppnå strukturförändringar inom jordbruket till förmån för ett
gott djurskydd och god djurhälsa,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör inrätta ett EU-sekretariat för djurskydd.
1997/98:Jo57 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av jordbrukets
indelningsområden.
1997/98:Jo58 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen analyserar vilka delar av den
gemensamma jordbrukspolitiken som kan beslutas på nationell nivå,
2. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till att EU gör en
omprövning av vilka områden inom jordbruks- och livsmedelspolitiken som skall
vara totalharmoniserade respektive skall regleras med minimiregler,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att omställningen av den gemensamma jordbrukspolitiken inte får ske
på bekostnad av svenskt jordbruk och svensk livsmedelsproduktion,
4. att riksdagen begär att regeringens arbete i EU på jordbrukspolitikens
område årligen skall redovisas till riksdagen i särskild skrivelse,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa delmål till de övergripande målen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det måste vara möjligt för ett enskilt land att temporärt eller
permanent införa gränskontroll för att kontrollera att fastställda bestämmelser
efterlevs,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall verka för en förändring av artikel 39 i
Romfördraget,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regional självförsörjning.
1997/98:Jo59 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att komplettera målen för jordbruks- och livsmedelspolitiken inom
EU,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konkurrenslikställighet för svenskt jordbruk i förhållande till
konkurrentländerna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förankringen av strategin inför de kommande förhandlingarna om
Agenda 2000.
1997/98:Jo60 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att reformeringen av CAP måste leda till ett ekologiskt långsiktigt
hållbart jordbruk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett politiskt forum utöver jordbruksutskottet och EU-
nämnden där många av de detaljerade förslagen i Agenda 2000 kan diskuteras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av kunskap om hur och varför insekter, fåglar och andra arter
beroende av öppet landskap försvinner,
4. att riksdagen begär att regeringen driver frågan om förenkling och
reformering av CAP på ett sådant sätt att byråkratin, krånglet och
oöverskådligheten minskar.
Motioner från allmänna motionstiden 1997
1997/98:Jo237 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till rådgivning för ekologisk äggproduktion,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av stöd även till marknadsföring för de ekologiskt
producerade äggen.
1997/98:Jo241 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
9. att riksdagen antar som mål att 10 % av antalet värphöns i landet skall
klara kraven för ekologisk äggproduktion år 2000.
Motion med anledning av skrivelse 1997/98:60
1997/98:U26 av Bodil Francke Ohlsson m.fl. (mp)
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att Sverige verkar för ett förstärkt djurskydd inom EU.
Uppvaktningar
Utskottet har uppvaktats av representanter för LRF:s förhandlingsdelegation och
de ekologiska lantbrukarna.
Utskottet
Inledning
I juli 1997 presenterade EG-kommissionen sin strategi för en förstärkt och
utvidgad union. En viktig del rör EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP).
Förslagen i Agenda 2000 syftar till att öka jordbrukets konkurrenskraft genom
en ökad marknadsorientering med sänkta administrativa priser. Enligt
kommissionens förslag skall kompensation lämnas till jordbrukarna för att
dessa priser sänks. Ett inslag i Agenda 2000 är att det i samband med en
reform av den gemensamma jordbrukspolitiken införs åtgärder för att underlätta
jordbrukets anpassning till strukturförändringar och ökade insatser för
målinriktade miljöförbättrande åtgärder. Regional- och strukturåtgärderna inom
jordbrukssektorn och de s.k. kompletterande åtgärderna föreslås kopplas samman
till en integrerad landsbygdspolitik som komplement till den gemensamma
jordbrukspolitiken.
Den 18 mars 1998 konkretiserade kommissionen sitt utkast med ett antal
lagförslag som innebär en fördjupning och utveckling av det tidigare utkastet.
Enligt kommissionen bör den gemensamma jordbrukspolitiken reformeras bl.a. på
grund av att prisnivåerna inom EU och gällande åtaganden i
världshandelsorganisationen (WTO) annars riskerar att leda till att överskott
byggs upp, med ökande budgetkostnader som följd. EU förlorar därmed
marknadsandelar inom unionen och på världsmarknaden. En sådan utveckling kan
också leda till negativa sysselsättningseffekter. Kommissionens förslag rör
vissa jordbruksgrödor, som spannmål och oljeväxter, men också nötkött och
mjölk. Ett förslag till reform av olivoljesektorn presenteras. Därutöver
föreslår kommissionen en ny förordning för landsbygdsutveckling och en
horisontell förordning.
Kommissionen föreslår bl.a. sänkta interventionspriser, vilket till viss del
kompenseras med ökade direktbidrag. Genom förslaget avses det europeiska
jordbruket bli mer konkurrenskraftigt på världsmarknaden. Möjligheter att
exportera utan hinder av åtaganden i WTO öppnas. För spannmål föreslås en
sänkning med 20 % av det garanterade priset från år 2000. Jordbrukarna
kompenseras delvis genom en höjning av arealstödet. Avsikten är att det sänkta
garanterade priset också skall medföra sänkta marknadspriser. Detta innebär i
sin tur lägre produktionskostnader inom animaliesektorn, eftersom spannmål är
en viktig foderråvara. För nötkött föreslås att de garanterade priserna sänks
med 30 % och på mjölk med 15 % över tre respektive fyra år fr.o.m. år 2000.
Kompensation utgår genom att de nuvarande djurbidragen höjs. Ett bidrag för
mjölkkor införs. Vidare behålls stödet till ensilering av majs. Vid
utbetalning av djurbidragen föreslås att medlemsstaterna skall fördela en viss
del av stödet enligt nationella regler. Ett s.k. nationellt kuvert med en
klumpsumma reserveras för respektive medlemsland.
En sänkning av prisstöden som ersätts av ökade direkta ersättningar till
jordbrukarna betyder sammantaget att kostnaderna för EG:s budget under perioden
2000-2006 ökar. Samtidigt minskar kostnaderna för konsumenterna genom att
prissänkningarna slår igenom i konsumentledet.
Utöver förändringarna i de olika marknadsreglerna föreslås en ny förordning
om landsbygdsutveckling. Den omfattar jordbrukets struktur- och miljöfrågor,
kompletterande åtgärder samt åtgärder för att främja ekonomisk diversifiering
och sysselsättning på landsbygden. Olika stöd sammanförs, och förslaget
innebär även i övrigt vissa förenklingar.
Slutligen föreslås en s.k. horisontell förordning. Denna ger medlemsstaterna
möjlighet att förena miljövillkor med utbetalning av direktstöd. Om
jordbrukarna inte uppfyller dessa villkor kan stödet minskas eller dras in.
Vidare föreslår kommissionen i den horisontella förordningen att
medlemsländerna inom vissa gränser och med hänsyn till sysselsättningen i det
enskilda jordbruksföretaget skall ges möjlighet att justera de direkta
betalningar som utgår till varje jordbruksföretag, s.k. modulering. Båda dessa
åtgärder, miljövillkorade stöd och s.k. modulering, är frivilliga för
medlemsländerna. Medlemsländerna kan använda inbesparade medel till
miljöriktade stödåtgärder.
En gemensam politik på jordbruks- och livsmedelsområdet m.m.
Propositionen
En gemensam politik på jordbruks- och livsmedelsområdet
Enligt regeringens bedömning finns det även i fortsättningen behov av en
gemensam politik på jordbruks- och livsmedelsområdet. Det övergripande ansvaret
för politiken måste ligga på gemenskapsnivå. Den gemensamma jordbrukspolitiken
bör i enlighet med subsidiaritetsprincipen kunna kompletteras med åtgärder på
nationell nivå. En gemensam politik med likartade konkurrensvillkor är en
förutsättning för att den inre marknaden också skall fungera när det gäller
jordbruksproduktion. Det är EG-kommissionens uppgift att bevaka att nationellt
utformade åtgärder inte snedvrider konkurrensen på denna marknad. En gemensam
politik ger vidare Sverige större möjligheter att driva höga gemensamma krav på
främst miljö-, djurskydds- och livsmedelsområdena.
Motionerna
En gemensam politik på jordbruks- och livsmedelsområdet
Enligt motion Jo58 (v) bör regeringen analysera vilka delar av den gemensamma
jordbrukspolitiken som kan beslutas på nationell nivå. Utgångspunkten måste
vara att de mål som ställs upp och de medel som föreslås för jordbruk och
livsmedelsproduktion, regionalt, nationellt och globalt, kräver en gemensam
politik (yrkande 1). Vidare bör regeringen ta initiativ till att EU gör en
omprövning av vilka områden inom jordbruks- och livsmedelspolitiken som skall
vara totalharmoniserade och vilka områden som kan regleras med hjälp av
minimiregler (yrkande 2). Konsumenterna efterfrågar säkra livsmedel. Det måste
därför vara möjligt för ett enskilt land att av miljö- och hälsoskäl förbjuda
vissa livsmedelstillsatser, produktionsmetoder samt upprätthålla vissa
djurskyddskrav. Det måste också vara möjligt för ett enskilt land att temporärt
eller permanent införa gränskontroll för att kontrollera att fastställda
bestämmelser efterlevs (yrkande 6). I motion Jo60 (mp) framhålls att den
svenska regeringen måste driva kraven på reformering av CAP på ett sådant sätt
att byråkratin, krånglet och oöverskådligheten minskar (yrkande 4).
Djurskydd
Enligt motion Jo56 (fp, mp) måste artikel 39 i EG:s grundfördrag (Romfördraget)
utökas med ett krav på särskild hänsyn till djurskydd vid utformningen av den
gemensamma jordbrukspolitiken. Lantbrukets djur måste tillförsäkras en hög
djurskydds- och djurhälsostandard vid beslut enligt EU:s marknadsordningar
(yrkande 2). Vidare bör riksdagen hos regeringen begära förslag till sådan
ändring av berörd lagstiftning att varje beslut enligt EU:s marknadsordningar
liksom alla andra beslut som kan få konsekvenser för djurskyddet skall beakta
effekterna på djurskyddet och utformas på ett sådant sätt att djurskyddet
stärks (yrkande 3). Även i motion Jo58 (v) yrkande 7 framhålls att ingen hänsyn
tas till djurskyddet i EU:s skilda marknadsordningar. Regelsystemet är
producentorienterat och bidrar till att upprätthålla produktionssystem som
missgynnar djurskyddet. Det finns därför skäl att låta djurskyddet bli ett
prioriterat område inom EU. Detta kan bl.a. ske genom att artikel 39 i
Romfördraget utökas med ett tillägg som tillförsäkrar lantbrukets djur en hög
djurskydds- och djurhälsostandard.
Lika konkurrensvillkor
Enligt motion Jo53 (kd) yrkande 3 måste skatter och avgifter på
jordbruksområdet harmoniseras så att svenska lantbrukare får med övriga EU-
länder lika villkor. Även i motion Jo54 (m) uppmärksammas frågan om
konkurrensneutralitet. Enligt motionärerna arbetar det svenska jordbruket och
livsmedelssektorn under negativa konkurrensförhållanden i förhållande till
andra EU-länder. Det är angeläget att våra inhemska kostnader sänks. Främst
gäller det diesel- och elskatter samt avgifterna på handelsgödsel (yrkande 2).
Enligt motion Jo55 (fp) yrkande 3 råder bristande konkurrens i ytterligare led
inom livsmedelsproduktionen. Konkurrensen bland de livsmedels- och
grossistjättar som finns mellan producent och konsument måste öka. I motion
Jo59 (c) framhålls att svenskt jordbruk till stora delar klarat infasningen i
den gemensamma jordbrukspolitiken. Kvarvarande problem består främst i att
nationella beslut medför att svenskt jordbruk har höga produktionskostnader i
förhållande till konkurrenterna i övriga EU-länder. Regeringen måste återkomma
till riksdagen med förslag för att åstadkomma konkurrenslikställighet för
svenskt jordbruk i förhållande till konkurrentländerna inom EU (yrkande 2).
Utskottets överväganden
En gemensam politik på jordbruks- och livsmedelsområdet
Den gemensamma jordbrukspolitiken består i dag av en rad olika åtgärder såsom
interna marknadsprisstöd, direktstöd, gränsskydd, miljöstöd och
miljöbestämmelser. Vidare finns regional- och strukturstöd, bestämmelser om
djurhållning samt bestämmelser om växtskydd och växtodling. Med 1992 års reform
inleddes en process som lägger mindre vikt vid marknadsprisstöd och större vikt
vid direktstöd, miljöersättningar samt regional- och strukturstöd. Som
framhålls i propositionen har förutsättningarna för en gemensam jordbruks- och
livsmedelspolitik nu radikalt förändrats. En ändamålsenlig gemensam jordbruks-
och livsmedelspolitik kräver förnyelse. Utskottet delar regeringens bedömning
att det även i framtiden behövs en gemensam politik på detta område. En
gemensam politik med likartade konkurrensvillkor är en förutsättning för att
den inre marknaden också skall fungera när det gäller jordbruksproduktionen. En
sådan jordbruks- och livsmedelspolitik kan också motiveras av
effektivitetsskäl. Det finns flera exempel på problem och förutsättningar för
sektorn som är länderövergripande. Gemensamma regler minskar behovet av
kontroll mellan länderna och bör således minska administrationen och
kostnaderna. En gemensam politik ger vidare Sverige större möjligheter att
driva höga gemensamma krav på främst miljö-, djurskydds- och
livsmedelsområdena. Samtidigt bör uppmärksammas att även om det övergripande
ansvaret för politiken måste ligga på gemenskapsnivå kan olika riktade åtgärder
komma i fråga på nationell nivå. Sådana åtgärder kan avse insatser för att
förbättra eller bevara miljön och en god djurhållning i enlighet med den s.k.
subsidiaritetsprincipen. En gemensam politik på jordbruks- och
livsmedelsområdet innebär enligt utskottets mening bl.a. en prövning av på
vilken nivå den gemensamma politiken skall beslutas, vilka områden som skall
vara harmoniserade och möjligheterna att förenkla regelverket. Enligt
utskottets mening får syftet med motionerna Jo58 (v) yrkandena 1 och 2 och Jo60
(mp) yrkande 4 med det anförda anses tillgodosett.
Huvuddelen av EG:s rättsakter på livsmedelsområdet är harmoniserade. Det
innebär att det inte är tillåtet för ett medlemsland att ha avvikande
bestämmelser utom i vissa undantagsfall. Bestämmelserna på livsmedelsområdet
bygger, i likhet med tidigare gällande svenska bestämmelser, i stor
utsträckning på rekommendationer som utarbetats inom den internationella
organisationen Codex Alimentarius. De avser bl.a. märkning och hantering av
livsmedel, livsmedelsstandarder, livsmedelstillsatser och livsmedelskontroll.
Förändringar av den nuvarande livsmedelspolitiken har initierats av
kommissionen som år 1997 presenterade en grönbok om förändringar av
gemenskapens livsmedelslagstiftning. Av Sveriges yttrande över grönboken
framgår att Sverige bl.a. ser positivt på att åtgärder vidtas som syftar till
att förenkla lagstiftningen. Som utskottet framhållit ovan är en gemensam
politik med likartade konkurrensvillkor en förutsättning för att den inre
marknaden också skall fungera när det gäller jordbruks- och
livsmedelsproduktion. Samtidigt kan konstateras att en gemensam politik ger
Sverige större möjligheter att driva höga gemensamma krav på bl.a.
livsmedelsområdet. Med det anförda föreslår utskottet att motion Jo58 (v)
yrkande 6 lämnas utan vidare åtgärd.
Djurskydd
Som framhålls i motionerna Jo56 (fp, mp) och Jo58 (v) finns det inte någon
heltäckande gemensam EG-lagstiftning om djurskydd. Gemensamma direktiv på
djurskyddsområdet finns emellertid för transport av levande djur och skydd av
djur vid slakt och avlivning samt för uppfödning av kalvar, svin och värphöns.
Med undantag för de gemensamma reglerna om transport av levande djur är
djurskyddsdirektiven minimidirektiv, dvs. medlemsländerna får ha strängare krav
än vad som krävs i direktiven. Sverige har ofta strängare bestämmelser på
dessa områden. Som framhålls i propositionen ger en gemensam politik Sverige
större möjligheter att driva höga gemensamma krav på bl.a. djurskyddsområdet.
Vidare framgår av regeringens förslag beträffande de övergripande målen för
jordbruks- och livmedelspolitiken inom EU (se nedan) att Sverige skall verka
för en jordbruks- och livsmedelspolitik inom EU vars övergripande mål bl.a. är
att främja ett utbud av säkra livsmedel och en hållbar jordbruks- och
livsmedelsproduktion. Detta inbegriper bl.a. högt ställda krav på
djurhållningen som motiveras av etiska skäl, men också av konsumentskäl.
Utskottet är inte berett att i detta sammanhang föreslå något uttalande från
riksdagens sida med anledning av det i motionerna redovisade förslaget att
stärka djurskyddet genom en ändring av artikel 39 i EG:s grundfördrag,
Romfördraget. Det bör för övrigt framhållas att ett omfattande arbete ägt rum
inom EU, vilket nyligen resulterat i förslag om ändringar i grundfördraget
(prop. 1997/98:58, UU13). Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo56
(fp, mp) yrkande 2 och Jo58 (v) yrkande 7.
Mot bakgrund av det anförda avstyrks även motion Jo56 (fp, mp) yrkande 3.
Lika konkurrensvillkor
Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion har i sitt
betänkande En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167) bl.a. konstaterat
att driftsöverskottet för det svenska jordbruket fortfarande är betydligt lägre
än i vissa konkurrentländer. För att få bättre ekonomiska möjligheter till
ökade investeringar och för en ökad investeringsvilja behöver det svenska
jordbruket ett ökat driftsöverskott. Enligt utredningen kan förbättringen bl.a.
åstadkommas genom att vissa kostnader för jordbruket minskas. När det gäller
den fortsatta beredningen av utredningens förslag har regeringen i ett svar på
en interpellation i riksdagen den 13 februari 1998 bl.a. anfört att utredarens
förslag beträffande energiskatterna kommer att behandlas inom ramen för den
översyn av energiskattesystemet som pågår inom Finansdepartementet.
Utredningsförslaget är remitterat.
Utskottet delar regeringens bedömning att en gemensam politik med likartade
konkurrensvillkor är en förutsättning för att den inre marknaden också skall
fungera när det gäller jordbruksproduktion. Det är EG-kommissionens uppgift att
bevaka att nationellt utformade åtgärder inte snedvrider konkurrensen på denna
marknad. Samtidigt kan olika riktade åtgärder komma i fråga på nationell nivå
för att bl.a. möjliggöra insatser för att förbättra eller bevara miljön och
främja en god djurhållning. I avvaktan på den fortsatta beredningen av den ovan
nämnda utredningens förslag föreslår utskottet att motionerna Jo53 (kd) yrkande
3, Jo54 (m) yrkande 2, Jo55 (fp) yrkande 3 och Jo59 (c) yrkande 2 nu lämnas
utan riksdagens vidare åtgärd.
En ny jordbruks- och livsmedelspolitik
Propositionen
Enligt regeringen måste den gemensamma jordbrukspolitiken på lång sikt i
grunden förändras. Begränsningar av produktionen och subventioner inom ramen
för marknadsordningarna bör avvecklas. Därigenom blir det möjligt att med
riktade åtgärder tillgodose det ökade behovet av regional
näringslivsutveckling, strukturinsatser, landsbygdsutveckling och
miljötjänster. Reformförslagen i jordbruksavsnittet i Agenda 2000 är ett led i
en sådan utveckling. En ny jordbruks- och livsmedelspolitik bör medföra lägre
samhällsekonomiska kostnader och på sikt lägre budgetkostnader. Regeringen
framhåller vidare att överväganden beträffande Sveriges agerande för att
förändra jordbruks- och livsmedelspolitiken som löpande behöver göras måste
behandlas i särskild ordning. I det arbetet är ett nära samarbete mellan
regeringen och riksdagen viktigt.
Motionerna
En ny jordbruks- och livsmedelspolitik
I motion Jo53 (kd) yrkas att riksdagen avvisar regeringens förslag om att i
förhandlingsarbetet om reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik driva
kravet på ett forcerat borttagande av EG:s marknadsordningar (yrkande 1).
Vidare framhålls att åkermarken i Sverige och i övriga Europa måste finnas
tillgänglig för livsmedelsproduktion. Mer miljövänliga och mer ekologiskt
riktiga brukningsmetoder innebär en minskad intensitet i jordbruksproduktionen.
Detta kräver en bibehållen brukningsareal. Även från ett globalt perspektiv är
det långsiktigt nödvändigt att bibehålla nuvarande åkermark (yrkande 2). När
det gäller de svenska utgångspunkterna för förhandlingarna om reformeringen av
den gemensamma jordbrukspolitiken uppmärksammas bl.a. betydelsen av lika
konkurrensvillkor. Dessutom framhålls att generella jordbruksersättningar bör
utgå i form av direktstöd till all åkermark inklusive vall, miljöstöd och
regionalstöd. Målsättningen att svenskt jordbruk skall ställas om till 10 %
ekologisk odling till år 2000 bör omsättas i tydliga mål för det gemensamma
europeiska jordbruket. Tydliga målsättningar för omställning av
jordbruksproduktionen till mer miljövänliga metoder bör fastställas på
europeisk nivå. För att stimulera den ekologiska odlingen skall kompensation
ges för minskat tärande på råvaruresurser, minskad miljöbelastning och
produktion av biologiskt fullvärdiga livsmedel. Svenska miljö- och
djurskyddsnormer skall utgöra miniminorm inom EU. Sverige bör också verka för
bl.a. harmoniserade miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel samt
likvärdiga villkor för animalieproduktionen (yrkande 5). Enligt motion Jo54 (m)
yrkande 3 är det viktigt att primärproduktionen finns kvar efter en reform.
EU:s livsmedelsförsörjning får inte riskeras. CAP skall i första hand omfatta
livsmedelsproduktion. Miljöersättningar och regionalt baserade ersättningar
skall ses som komplement. I regeringens förslag saknas långsiktiga mål för
jordbrukspolitiken och likaså hållbara konsekvensberäkningar. Om vi skall kunna
bidra till avreglering och marknadsanpassning av EU:s jordbrukspolitik är det
viktigt att analyser och förslag är hållbara och välgrundade. Frågan får tas
upp till förnyad behandling efter slutligt beslut utifrån Agenda 2000-
förslaget. Då har riksdagen ett bättre utgångsläge för mer konkreta
diskussioner vad gäller den fortsatta reformeringen av CAP. Enligt motion Jo55
(fp) är det angeläget att Sverige i det europeiska samarbetet för fram krav på
att tobakssubventionerna inom EU avskaffas (yrkande 6).
Agenda 2000 på kort sikt
I motion Jo53 (kd) konstateras att kommissionens förslag om reformering av den
gemensamma jordbrukspolitiken innebär att svenskt lantbruk skulle kunna tappa
mellan 700 och 800 miljoner kronor i ersättningar. Förslaget är så utformat att
Sverige missgynnas i förhållande till andra länder. Det måste nu ligga i
regeringens intresse att se till att rättvisa skapas så att inte svenska
lantbrukare får sämre konkurrensförhållande gentemot andra länder (yrkande 7).
Enligt motion Jo54 (m) yrkande 1 måste regeringen med kraft tillvarata svenska
intressen inom livsmedelssektorn i agendaförhandlingarna. I föreliggande
förslag missgynnas Sverige, särskilt när det gäller mjölk- och
nötköttsproduktion. Kompensationen för prissänkningar måste fördelas likvärdigt
mellan medlemsstaterna. Vidare bör beaktas behovet av likvärdig och användbar
fördelning av mjölkkvoter och referensår inom nötköttssektorn. Problemen med
majsensilage, oljeväxtodlingen i Sverige och grovfoderarealen måste lösas. I
motion Jo58 (v) yrkande 3 betonas att omställningen av den gemensamma
jordbrukspolitiken inte får ske på bekostnad av svenskt jordbruk och svensk
livsmedelsproduktion. Stora delar av det svenska jordbruket, framför allt de
små och medelstora mjölk- och animalieproducenterna, har uppenbara
lönsamhetsproblem. En omställning av den gemensamma jordbrukspolitiken måste
ske med inriktningen att utnyttja de fördelar som finns i den svenska
livsmedelsproduktionen.
Samråd m.m.
Enligt motion Jo53 (kd) yrkande 8 bör riksdagen hos regeringen begära förslag
beträffande inrättande av ett särskilt parlamentariskt förhandlingsråd för de
fortsatta förhandlingarna om reformeringen av CAP. I motion Jo58 (v) yrkande 4
föreslås att regeringens arbete i EU på jordbrukspolitikens område årligen
skall redovisas till riksdagen i en särskild skrivelse. Det sätt regeringen
valt att informera på ger intrycket av att man inte är intresserad av att få en
parlamentarisk debatt om inriktningen på regeringens agerande. Riksdagen måste
ges en möjlighet att följa upp regeringens agerande. Enligt motion Jo59 (c)
yrkande 3 borde regeringen koncentrera sitt arbete på att lägga fast en
strategi för hur Sverige, inom ramarna för Agenda 2000, skall agera för att
försvara svenska intressen i EU. Även i motion Jo60 (mp) yrkande 2 framhålls
behovet av ett politiskt forum utöver jordbruksutskottet och EU-nämnden där
många av de detaljerade förslagen i Agenda 2000 kan diskuteras.
Enligt motion Jo55 (fp) yrkande 5 bör en expertgrupp sammankallas för att
utreda vilka negativa miljöeffekter och miljökostnader som jordbrukspolitiken
genererar med utgångspunkt från EU:s miljömål. I motion Jo56 (fp, mp) yrkande
5 föreslås att regeringen inrättar ett EU-sekretariat för djurskydd. För att
Sverige skall kunna bedriva en effektiv politik på djurskyddsområdet inom EU
ställs krav på samordning och framförhållning.
Utskottets överväganden
En ny jordbruks- och livsmedelspolitik
EG-kommissionens strategi för EU:s utvidgning m.m., Agenda 2000, innebär bl.a.
stora förändringar i EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Förslagen syftar till
att öka jordbrukets konkurrenskraft genom en ökad marknadsorientering med
sänkta administrativa priser. Kompensation lämnas till jordbrukarna för att
dessa priser sänks. Ett inslag i Agenda 2000 är att det i samband med en
reform av den gemensamma jordbrukspolitiken införs åtgärder för att underlätta
jordbrukets anpassning till strukturförändringar och ökade insatser för
målinriktade miljöförbättrande åtgärder. Regional- och strukturåtgärderna inom
jordbrukssektorn och de s.k. kompletterande åtgärderna föreslås kopplas samman
till en integrerad landsbygdspolitik som komplement till den gemensamma
jordbrukspolitiken.
Utskottet anser i likhet med regeringen att den gemensamma jordbrukspolitiken
på lång sikt i grunden måste förändras. Nedan tillstyrker utskottet regeringens
förslag till övergripande mål för jordbrukspolitiken. Enligt utskottets mening
kan den svenska positionen när det gäller det fortsatta arbetet med en ny
jordbruks- och livsmedelspolitik ta sin utgångspunkt i detta förslag.
Jordbruks- och livsmedelsföretagens produktion skall styras av konsumenternas
efterfrågan. Vidare skall produktionen vara långsiktigt hållbar från såväl
ekologiska som ekonomiska utgångspunkter. EU skall också medverka till global
livsmedelssäkerhet, bl.a. genom att hävda frihandelns principer även på
livsmedelsområdet. Som framhålls i propositionen innebär regeringens förslag
till ny jordbruks- och livsmedelspolitik att marknadsordningarna successivt tas
bort samt att gränsskyddet avvecklas i takt med internationella handelsavtal.
En sådan successiv avveckling av marknadsordningarna skapar också utrymme för
insatser för att underlätta omställningen så att reformen kan genomföras under
socialt acceptabla former. En reform bör inriktas på att inom den gemensamma
marknaden skapa förutsättningar för näringen att agera på liknande villkor som
råder inom andra avreglerade branscher. En avveckling av marknadsordningarna
utan att det samtidigt vidtas riktade åtgärder för miljön, landsbygden och
särskilt utsatta regioner kan dock på kort sikt medföra en oacceptabel
minskning av sysselsättningen i framför allt norra Sverige och i
skogsbygderna. I likhet med regeringen anser utskottet det angeläget att vidta
särskilda åtgärder för att beakta sådana konsekvenser. Med det anförda får
syftet med motionerna Jo53 (kd) yrkandena 1, 2 och 5 samt Jo54 (m) yrkande 3
till stor del anses tillgodosett. Motionerna avstyrks i berörda delar.
I februari 1998 presenterade kommissionen ett förslag om hur den gemensamma
marknadsorganisationen för råtobak skall fungera i framtiden. Förslaget innebär
bl.a. att ett system för återköp av kvoter införs. Syftet är att underlätta för
den som till följd av reformen skulle kunna hamna i ekonomiska svårigheter att
frivilligt lämna sektorn. Den totala garantitröskeln minskas med motsvarande
kvantitet. Sverige har tidigare framfört den principiella ståndpunkten att
tobaksodling inte bör stödjas med medel ur EU-budgeten eftersom nyttjandet av
tobak är bevisat hälsofarligt. Förslaget innebär utöver möjlighet för den som
så önskar att lämna sektorn även att tobaksproduktionen minskar inom EU och
leder därmed till minskade budgetkostnader. Reformdiskussionerna pågår för
närvarande inom den särskilda jordbrukskommittén. Mot bakgrund av det anförda
föreslår utskottet att motion Jo55 (fp) yrkande 6 lämnas utan riksdagens vidare
åtgärd.
Agenda 2000 på kort sikt
Den 18 mars 1998 presenterade EG-kommissionen en fördjupning och utveckling av
det tidigare utkastet, Agenda 2000. Kommissionens ambition är att ett beslut
skall kunna tas före utgången av år 1998, dock senast före valet till
Europaparlamentet, som kommer att hållas i juni 1999. Utskottet har
inledningsvis kortfattat redogjort för innehållet i kommissionens förslag.
Som utskottet framhållit ovan bör marknadsordningarna i den gemensamma
jordbrukspolitiken på sikt avvecklas och den framtida politiken bör bygga på
riktade insatser för att säkerställa miljövärden, landsbygdens utveckling och
regionala mål. De direkta ersättningar som införs i syfte att kompensera
sänkningar av de garanterade priserna bör tidsbegränsas och avvecklas under
denna övergångsperiod. Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller det
fortsatta arbetet med Agenda 2000 såsom den redovisades i samband med att
riksdagen informerades om jordbruksdelen i förslaget den 26 mars 1998 (prot.
1997/98:87). Bl.a. framhöll regeringen betydelsen av att våra nationella
intressen kan hävdas och att reformarbetet bedrivs på ett sådant sätt att
svenskt jordbruk inte missgynnas. I de nationella intressena ingår då inte
enbart det svenska jordbruket, utan också de svenska konsumenterna. Det anförda
tillgodoser till stor del syftet med motionerna Jo53 (kd) yrkande 7, Jo54 (m)
yrkande 1 och Jo58 (v) yrkande 3. Utskottet föreslår därför att berörda
motionsyrkanden lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Samråd m.m.
Regeringen (jordbruksministern) har, utöver vad som anförts i propositionen, i
samband med ovan nämnda information till riksdagen, bl.a. framhållit betydelsen
av att regelbundet informera såväl jordbruksutskottet som EU-nämnden om det
fortsatta arbetet med Agenda 2000 och att detta arbete kan komma att behöva
intensifieras. Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller behovet
av samarbete mellan regeringen och riksdagen kring reformeringen av CAP. Det är
särskilt angeläget med avseende på de yttterligare förslag till förändringar
som presenterats i Agenda 2000 och som nyligen konkretiserats i kommissionens
förslag. Ett nära samarbete är nödvändigt för att man på bästa sätt skall kunna
ta till vara Sveriges intressen på detta område. Enligt vad utskottet erfarit
har regeringen nyligen bjudit in samtliga riksdagspartier att delta i en s.k.
referensgrupp inför det fortsatta förhandlingsarbetet om Agenda 2000. Med det
anförda föreslår utskottet att motionerna Jo53 (kd) yrkande 8, Jo58 (v) yrkande
4, Jo59 (c) yrkande 3 och Jo60 (mp) yrkande 2 lämnas utan riksdagens vidare
åtgärd. Motionerna avstyrks i berörda delar.
Utskottet är inte berett att i detta sammanhang föreslå att en expertgrupp
sammankallas för att utreda vilka negativa miljöeffekter och miljökostnader som
jordbrukspolitiken genererar med referens till EU:s miljömål. Därmed avstyrks
motion Jo55 (fp) yrkande 5.
Vidare avstyrks det i motion Jo56 (fp, mp) yrkande 5 framförda förslaget om
ett EU-sekretariat för djurskydd. Frågan tillhör regeringens exklusiva
ansvarsområde. Inom Jordbruksdepartementet har inrättats ett särskilt kansli
för EU-frågor inom departementets verksamhetsområde. Häri ingår givetvis även
djurskyddsfrågor.
Övergripande mål för jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU
Propositionen
Regeringen föreslår att Sverige skall verka för en jordbruks- och
livsmedelspolitik inom EU vars övergripande mål är att främja ett brett och
varierat utbud av säkra livsmedel till skäliga priser, främja en hållbar
jordbruks- och livsmedelsproduktion och bidra till global livsmedelssäkerhet.
Den framtida politiken måste utgå från konsumenternas efterfrågan och ge dem
bättre möjligheter att påverka inriktningen och storleken på produktionen av
livsmedel och andra jordbruksvaror. Vidare är det angeläget att förutsättningar
skapas för jordbruksföretag att agera på en konkurrensutsatt marknad där
konsumenterna kan lita på att den mat de äter kan konsumeras utan risk.
Marknadsmässiga och från konsumentsynpunkt skäliga priser bör också ingå som
ett mål i den framtida jordbrukspolitiken. I linje med överenskommelsen vid
FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio år 1992 skall Sverige inom EU
verka för att uppnå en hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion. I enlighet
med deklarationen från konferensen om livsmedelssäkerhet i Rom måste den
globala livsmedelssäkerheten förbättras. En reform av den gemensamma
jordbrukspolitiken är en förutsättning för att kunna bidra till detta mål.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den nu förordade inriktningen av
Sveriges ställningstagande till jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU.
Motionerna
Enligt motion Jo53 (kd) bör de svenska positionerna vad gäller miljö- och
djurskyddskrav klargöras i kommande WTO-runda. Det krävs en offensiv hållning
där det gäller att se till svenska och europeiska intressen vad gäller
jordbruksproduktionen och dess inriktning mot ett mer ekologiskt uthålligt
jordbruk, miljöaspekter och hållningen till animalieproduktion (yrkande 4).
Enligt motion Jo55 (fp) skall Sverige i EU driva linjen att jordbruksprodukter
kan konkurrera på en fri världsmarknad. Detta är en förutsättning för att
jordbrukaren skall kunna ges möjlighet och frihet att på likvärdiga villkor
konkurrera med sina produkter på en konkurrensutsatt marknad. Sverige måste,
förutom en frihandelslinje, också verka för att gränsskyddet sänks i enlighet
med GATT- och WTO-överenskommelserna (yrkande 1). Vidare yrkas att Sverige i EU
verkar för att separata miljömål för jordbruket skapas. De nuvarande åtgärderna
inom den gemensamma jordbrukspolitiken för att minimera jordbrukets
miljöbelastning är otillräckliga (yrkande 4). Enligt motion Jo56 (fp, mp)
yrkande 1 bör Sverige verka för att djurskyddet prioriteras och görs till ett
överordnat mål i EU:s framtida jordbrukspolitik. EU saknar ett gemensamt
regelverk för lantbrukets djur och inga som helst hänsyn tas till
djurskyddsaspekterna i EU:s skilda marknadsordningar. Vidare föreslås (yrkande
4) att marknadsordningen förändras på en rad områden så att
strukturförändringar inom jordbruket till förmån för ett gott djurskydd och en
god djurhälsa kan uppnås. Enligt motion Jo58 (v) är det beklagligt att
regeringen valt att försvaga KomiCAP-utredningens delmål för jordbrukspolitiken
genom att beskriva dem som bedömningar av hur en hållbar jordbruks- och
livsmedelspolitik skall främjas. De övergripande målen skall kompletteras med
utredningens delmål (yrkande 5). Enligt motionärerna bör regional
självförsörjning vara en utgångspunkt för hållbar jordbruks- och
livsmedelsproduktion. Genom att införa ett sådant mål skulle jordbruksnäringens
betydelse i skogs- och mellanbygder stärkas (yrkande 8). Även i motion Jo59 (c)
yrkas att målen för jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU kompletteras med
KomiCAP:s resterande förslag till grundläggande mål. Vidare bör det finnas en
övergripande målsättning med krav på rimliga förutsättningar för
jordbruksföretagens utveckling och lönsamhet (yrkande 1). I motion Jo60 (mp)
framhålls att reformeringen av CAP måste leda till ett ekologiskt långsiktigt
hållbart jordbruk som ger säkra livsmedel, främjar den biologiska mångfalden i
kulturlandskapet, skapar ett varierat odlingslandskap och minimerar
miljöbelastningen (yrkande 1). Vidare uppmärksammas behovet av kunskap om hur
och varför insekter, fåglar och andra arter beroende av öppet landskap
försvinner (yrkande 3). I motion U26 (mp) yrkande 9 betonas vikten av att
Sverige verkar för ett förstärkt djurskydd inom EU.
Enligt motion Jo57 (c) behövs en översyn av EU:s stödområdesindelning för
jordbruket. I norra Uppsala län bör bygden Hållnäs klassas som skogs- och
skärgårdsområde och inte som slättbygd. I två motioner från den allmänna
motionstiden 1997 uppmärksammas den ekologiska äggproduktionen. I Jo237 (mp)
yrkande 1 framhålls betydelsen av stöd till rådgivning för ekologisk
äggproduktion. Enligt motionären bör stöd även utgå till marknadsföring för de
ekologiskt producerade äggen (yrkande 2). I motion Jo241 (mp) yrkas att
riksdagen antar som mål att 10 % av antalet värphöns i landet skall klara
kraven för ekologisk äggproduktion år 2000 (yrkande 9).
Utskottets överväganden
Utskottet anser i likhet med regeringen att den framtida politiken måste utgå
från konsumenternas efterfrågan och ge dem bättre möjligheter att påverka
inriktningen och storleken på produktionen av livsmedel och andra
jordbruksvaror. Samtidigt är det angeläget att förutsättningar skapas för
jordbruksföretagen att agera på en konkurrensutsatt marknad. Därmed kan
jordbrukspolitiken övergå från att i huvudsak ha varit producentstyrd till att
främst styras av konsumenternas efterfrågan. De livsmedel som erbjuds
konsumenterna skall dessutom vara säkra från hälsosynpunkt. Det är företagens
uppgift att ansvara för att inte några livsmedel som kan skada människors hälsa
släpps ut på marknaden. Samhället bör dock genom lagstiftning formulera vissa
grundkrav avseende livsmedlens kvalitet. Vidare bör marknadsmässiga och från
konsumentsynpunkt skäliga priser ingå som ett mål för jordbrukspolitiken.
Priserna på jordbruksprodukter och livsmedel skall i första hand bestämmas av
utbud och efterfrågan på marknaden. I detta sammanhang bör även
tillgängligheten när det gäller viktigt information om t.ex. prisskillnader och
livsmedlens olika kvalitetsegenskaper uppmärksammas. Sverige bör vidare inom EU
verka för att en hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion uppnås. Som
framhålls i propositionen är jordbruks- och livsmedelssektorn viktig i
omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle, eftersom all jordbruks-
och livsmedelsproduktion förutsätter ett brukande av naturresurserna. En
ekologiskt hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion är en produktion som är
resursbevarande, miljöanpassad och etiskt godtagbar. Avslutningsvis delar
utskottet regeringens uppfattning att EU skall medverka till att förbättra den
globala livsmedelssäkerheten i enlighet med deklarationen från konferensen om
livsmedelssäkerhet i Rom. En reform av den gemensamma jordbrukspolitiken är en
förutsättning för att kunna bidra till detta mål. Därigenom ökar möjligheterna
för en ekonomisk utveckling och minskad fattigdom i u-länderna, vilket är en
viktig del av arbetet med att förbättra livsmedelssäkerheten. För att målet
skall uppnås bör EU inom jordbruks- och livsmedelssektorn verka för bl.a. en
ökad liberalisering av handeln på jordbruksområdet. Med det anförda föreslår
utskottet att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inriktningen av
Sveriges ställningstagande till jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU.
Därmed avstyrks motionerna Jo56 (fp, mp) yrkande 1, Jo58 (v) yrkande 5 och Jo59
(c) yrkande 1.
När det gäller möjligheterna att i EU driva en sådan linje att
förutsättningar skapas för jordbrukaren att på likvärdiga villkor konkurrera
med sina produkter på en konkurrensutsatt marknad vill utskottet anföra
följande. I likhet med regeringen anser utskottet att ett brett och varierat
utbud av säkra livsmedel till skäliga priser skall främjas genom en reform av
jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU. Detta skall ske med särskilt
avseende på successivt borttagande av EG:s marknadsordningar och en avveckling
av gränsskyddet med hänsyn till internationella åtaganden, konkurrenskraftiga
företag, ökad konsumenthänsyn och högt ställda krav för djurhållningen.
Gemenskapens nuvarande åtaganden inom Världshandelsorganisationen (WTO)
begränsar EU:s möjligheter att ge marknadsprisstöd och direktstöd. Hårda krav
på minskat stöd kommer dessutom med största sannolikhet att ställas av de andra
stora livsmedelsproducerande länderna i nästa förhandlingsrunda. Som framhålls
i propositionen måste jordbruks- och livsmedelsföretagen ges samma
förutsättningar som andra näringar att agera på marknadsmässiga villkor för
att nå de mål som föreslås. Konkurrensen behöver förbättras i jordbrukssektorns
samtliga led så att konsumenterna får tillgång till livsmedel med hög kvalitet
till så låga priser som möjligt. För att företagen skall kunna agera på
marknadsmässiga villkor krävs också att politiken är långsiktig och ger tydliga
och förutsägbara förutsättningar för företagen. Enligt utskottets bedömning är
syftet med motion Jo55 (fp) yrkande 1 med det anförda i allt väsentligt
tillgodosett. Yrkandet påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Beträffande delmålet en hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion delar
utskottet regeringens bedömning att en sådan inriktning främjas genom en reform
av jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU med den inriktning som redovisats
ovan. Som regeringen framhåller leder marknadsordningarna inom
jordbrukspolitiken till höga priser, vilket ger incitament till en mer intensiv
produktion än vad som hade varit fallet utan stöd. En sådan produktion medför
ökad risk för en större miljöbelastning bl.a. genom de stora insatserna av
gödsel- och bekämpningsmedel. Även artrikedomen i odlingslandskapet hotas. I
detta sammanhang bör även jordbrukets positiva bidrag till miljön
uppmärksammas. Det kan avse upprätthållandet av den biologiska mångfalden,
värdefulla kulturmiljöer och ett öppet odlingslandskap. Många djur och
växtarter är direkt beroende av kontinuerlig hävd av jordbruks- och betesmark
för sin överlevnad. En hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion bör därför
främjas genom krav på ökad miljöhänsyn med avseende på att bevara och främja
den biologiska mångfalden, värdefulla kulturmiljöer och ett varierat
odlingslandskap. Samma krav att hushålla med och bevara naturresurserna skall
ställas på jordbruket som på andra näringar.
Även åtgärder för landsbygdsutveckling bör vara ett viktigt komplement till
den framtida jordbrukspolitiken. Som anförs i propositionen kan åtgärder med
syfte att hjälpa jordbruksföretagen att utveckla nya konkurrenskraftiga
verksamheter eller en förbättrad struktur på företagen underlätta de
strukturförändringar som en reform av jordbrukspolitiken kan komma att medföra.
Åtgärderna för att utveckla landsbygden bör inom ramen för ett gemensamt
regelverk anpassas till nationella och regionala förhållanden.
De övergripande målen för EU:s regional- och strukturpolitik är att utjämna
skillnader mellan olika regioner. Utskottet delar regeringens bedömning att
jordbrukets strukturförändring samt livsmedelsindustrins och andra näringars
utveckling av ekonomiska, miljömässiga och sociala skäl även i fortsättningen
bör stödjas i de ekonomiskt minst utvecklade regionerna. Därmed kan
möjligheter skapas för nya arbetstillfällen, ekonomisk sammanhållning och en
långsiktigt hållbar utveckling även i regioner med sämre ekonomiska
produktionsförutsättningar. Åtgärderna bör anpassas till nationella och
regionala förhållanden inom ramen för ett gemensamt regelverk. Samordning bör
liksom i dag ske mellan jordbrukspolitiken och struktur- och regionalpolitiken.
Sverige bör verka för att åtgärderna utvärderas och övervakas i syfte att
motverka en snedvridning av konkurrensen. Finansieringen bör i första hand
delas mellan gemenskapen och berört medlemsland. Skäl kan även finnas till
enbart nationell finansiering. På samma sätt som konkurrenskraftiga företag är
en förutsättning för att uppnå ett brett och varierat utbud av säkra livsmedel
är de också en förutsättning för att uppnå en hållbar jordbruks- och
livsmedelsproduktion. De har bättre förutsättningar än andra företag att bära
kostnader för att i ökad omfattning anpassa sig till bl.a. rådande miljökrav.
I likhet med regeringen anser utskottet också att det är angeläget att verka
för att djurens situation inom EU förbättras. Detta kan uppnås genom en
animalieproduktion med höga djurskydds- och djurhälsokrav. Den svenska
djurskyddslagens målsättningar bör integreras i EU:s lagstiftning. Så långt som
möjligt bör harmoniserade lösningar eftersträvas eftersom nationella
särlösningar inte är förenliga med den inre marknadens syfte. Vidare är det med
hänsyn till konkurrensneutraliteten angeläget att beslutade minimiregler gäller
inom hela EU.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att den nu redovisade inriktningen
när det gäller reformeringen av den gemensamma jordbruks- och
livsmedelspolitiken i allt väsentligt sammanfaller med de krav och synpunkter
som framförs i motionerna Jo55 (fp) yrkande 4, Jo56 (fp, mp) yrkande 4, Jo58
(v) yrkande 8, Jo60 (mp) yrkandena 1 och 3 samt U26 (mp) yrkande 9. Berörda
motionsyrkanden bör därför inte föranleda någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida.
Utskottet delar i allt väsentligt de synpunkter som framförs i motion Jo53
(kd) yrkande 4 när det gäller de svenska positionerna inför den kommande
förhandlingsrundan inom Världshandelsorganisationen (WTO). De ovan redovisade
utgångspunkterna för en framtida hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion på
gemenskapsnivå bör enligt utskottets mening även kunna ligga till grund för en
offensiv svensk och europeisk hållning i de kommande förhandlingarna. Med det
anförda anser utskottet att motion Jo53 (kd) yrkande 4 kan lämnas utan
riksdagens vidare åtgärd.
Utskottet är inte berett att i detta sammanhang föreslå något uttalande med
anledning av de i motion Jo57 (c) framförda kraven på en översyn av EU:s
stödområdesindelning. Motionen avstyrks.
Som anförs i motionerna Jo237 (mp) och Jo241 (mp) utgår visst stöd till
rådgivning om ekologisk äggproduktion inom ramen för jordbrukets miljöprogram.
En konsulenttjänst finansieras delvis inom miljöprogrammet. Även framtagandet
av kursmaterial och stöd till dokumentation av olika projekt med inriktning på
ekologisk äggproduktion finansieras med sådana medel. I detta sammanhang bör
även behovet av utbildning och rådgivning om alternativa system för inhysning
av höns uppmärksammas. Medel för ändamålet kan disponeras från anslag E 3
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder. Enligt regleringsbrevet för
budgetåret 1998 avseende Statens jordbruksverk (beslut 1997-12-18) får högst
600 000 kr från anslaget användas till rådgivning och information för att
underlätta övergången till alternativa inhysningssystem för värphöns. Utskottet
gör avslutningsvis ingen annan bedömning än motionärerna när det gäller behovet
av resurser för att främja den ekologiska äggproduktionen. Framställda krav på
ytterligare medel och förslaget om ett mål för antalet värphöns inom den
ekologiska äggproduktionen får emellertid prövas i annat sammanhang. Med det
anförda föreslår utskottet att motionerna Jo237 (mp) yrkandena 1 och 2 samt
Jo241 (mp) yrkande 9 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
EU:s utvidgning
Propositionen
Enligt regeringen bör en utvidgning av EU till att omfatta även tio central-
och östeuropeiska länder samt Cypern prioriteras i det svenska EU-arbetet. En
reform av den gemensamma jordbrukspolitiken bör underlätta för de central- och
östeuropeiska länderna att bli medlemmar.
Motionerna
I motion Jo53 (kd) yrkande 6 uppmärksammas behovet av särskilda övergångsregler
och åtgärder vid inlemmandet av öst- och centraleuropeiska länder i EU-
gemenskapen. Dessa länders åkermark skall inte ses som ett problem utan som en
tillgång att använda i den gemensamma livsmedelsproduktionen. Övergångsreglerna
skall omfattas av principerna för en omställning till ekologiskt hållbart
jordbruk. Särskilda stimulansåtgärder bör övervägas för att få en övergång till
ekologiska brukningsmetoder i nytillträdande östeuropeiska länder. Enligt
motion Jo55 (fp) yrkande 2 skall de nya medlemsländerna ha full anslutning till
en reformerad gemensam jordbrukspolitik. Länderna måste därför få
förutsättningar att planera för ett reformerad CAP så att de inte använder den
nuvarande utformningen som referens när de genomför stora förändringar inom
sina respektive jordbrukssektorer.
Utskottets överväganden
Europeiska rådet tog vid sitt möte i Luxemburg i december 1997 det historiska
beslutet att inleda anslutningsprocessen med de s.k. kandidatländerna. När
förhandlingarna kan slutföras med respektive land beror på landets förmåga att
uppfylla de kriterier som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn
år 1993. Europeiska rådet fattade vid Luxemburgmötet även beslut om en
förstärkt förmedlemskapsstrategi för kandidatländerna i Central- och Östeuropa.
Syftet med detta är att underlätta kandidatländernas anpassning till unionens
regelverk. Denna strategi innebär bl.a. att alla former av stöd från unionen
till dessa länder kommer att samordnas inom ramen för ett partnerskap med vart
och ett av kandidatländerna. Förmedlemskapsstrategin kommer från år 2000 även
att omfatta visst stöd till jordbruket i kandidatländerna. I mars 1998
presenterade kommissionen sitt förslag till rådsförordning om gemenskapsstöd
för åtgärder inför anslutningen för jordbruk och landsbygdsutveckling i
kandidatländerna i Central- och Östeuropa under perioden före anslutningen (KOM
[1998] 153).
Utskottet anser i likhet med regeringen att det är angeläget att de central-
och östeuropeiska länderna blir fullvärdiga medlemmar så snart som möjligt.
Utgångspunkten bör vara att EU:s grundprinciper om en gemensam inre marknad och
en gemensam jordbrukspolitik även skall omfatta de nya medlemsländerna. En
östutvidgning försvåras med nuvarande jordbrukspolitik och understryker behovet
av att den gemensamma jordbrukspolitiken reformeras. För att underlätta en
utvidgning, men också för att underlätta de nya medlemsländernas förberedelser
och anpassning till ett EU-medlemskap, är det angeläget att reformerna
påbörjas så snart som möjligt. Övergångsåtgärder kan emellertid bli nödvändiga,
bl.a. eftersom det finns stora skillnader mellan kandidatländerna och EU.
Övergångsåtgärderna bör dock av bl.a. konkurrensskäl i största möjliga mån
begränsas. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo53 (kd) yrkande
6 och Jo55 (fp) yrkande 2 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en gemensam jordbruks- och livsmedelspolitik
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo58 yrkandena 1 och 2 samt
1997/98:Jo60 yrkande 4,
res. 1 (v)
res. 2 (mp)
2. beträffande nationell livsmedelskontroll m.m.
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo58 yrkande 6,
res. 3 (v)
3. beträffande djurskydd och ändring av Romfördraget
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo56 yrkande 2 och 1997/98:Jo58 yrkande
7,
res. 4 (v, mp)
4. beträffande djurskydd och EU:s marknadsordningar
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo56 yrkande 3,
res. 5 (mp)
5. beträffande lika konkurrensvillkor
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo53 yrkande 3, 1997/98:Jo54 yrkande 2,
1997/98:Jo55 yrkande 3 och 1997/98:Jo59 yrkande 2,
res. 6 (m)
res. 7 (c, fp)
6. beträffande en ny jordbruks- och livsmedelspolitik
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo53 yrkandena 1, 2 och 5 samt
1997/98:Jo54 yrkande 3,
res. 8 (m)
res. 9 (c)
7. beträffande EU:s tobakssubventioner
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo55 yrkande 6,
res. 10 (fp)
8. beträffande Agenda 2000 på kort sikt
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo53 yrkande 7, 1997/98:Jo54 yrkande 1
och 1997/98:Jo58 yrkande 3,
res. 11 (m)
res. 12 (c)
res. 13 (v)
9. beträffande samråd om Agenda 2000
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo53 yrkande 8, 1997/98:Jo58 yrkande 4,
1997/98:Jo59 yrkande 3 och 1997/98:Jo60 yrkande 2,
res. 14 (v)
res. 15 (mp)
10. beträffande en expertgrupp
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo55 yrkande 5,
11. beträffande ett EU-sekretariat för djurskydd
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo56 yrkande 5,
12. beträffande inriktningen av jordbruks- och livsmedelspolitiken
inom EU
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Jo56 yrkande 1, 1997/98:Jo58
yrkande 5 och 1997/98:Jo59 yrkande 1 godkänner vad regeringen förordar om
inriktningen av Sveriges ställningstagande till jordbruks- och
livsmedelspolitiken inom EU (avsnitt 4.3),
res. 16 (c)
res. 17 (v, mp)
13. beträffande konkurrens på en fri världsmarknad
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo55 yrkande 1,
14. beträffande hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo55 yrkande 4, 1997/98:Jo56 yrkande 4,
1997/98:Jo58 yrkande 8, 1997/98:Jo60 yrkandena 1 och 3 samt 1997/98:U26
yrkande 9,
res. 18 (fp)
res. 19 (v)
res. 20 (mp)
res. 21 (c) - motiv.
15. beträffande miljö- och djurskyddskraven i kommande WTO-runda
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo53 yrkande 4,
res. 22 (c, v, mp)
16. beträffande EU:s stödområdesindelning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo57,
17. beträffande ekologisk äggproduktion, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo237 och 1997/98:Jo241 yrkande 9,
res. 23 (mp)
18. beträffande EU:s utvidgning
att riksdagen att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo53 yrkande 6 och
1997/98:Jo55 yrkande 2.
res. 24 (c)
res. 25 (fp)
Stockholm den 5 maj 1998
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson
(s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine
Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun
Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Michael Hagberg (s).
Reservationer
1. En gemensam jordbruks- och livsmedelspolitik (mom. 1)
Maggi Mikaelsson (v) anför:
Regeringen bör analysera vilka delar av den gemensamma jordbrukspolitiken som
kan beslutas på nationell nivå. Utgångspunkten måste vara att de mål som ställs
upp och de medel som föreslås för jordbruk och livsmedelsproduktion, regionalt,
nationellt och globalt, kräver en gemensam politik. Vidare bör regeringen ta
initiativ till att EU gör en omprövning av vilka områden inom jordbruks- och
livsmedelspolitiken som skall vara totalharmoniserade och vilka områden som kan
regleras med hjälp av minimiregler. Vad här anförts med anledning av motion
Jo58 (v) yrkandena 1 och 2 bör ges regeringen till känna. Motion Jo60 (mp)
yrkande 4 avstyrks.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande en gemensam jordbruks- och livsmedelspolitik
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo58 yrkandena 1 och 2 samt med
avslag på motion 1997/98:Jo60 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
2. En gemensam jordbruks- och livsmedelspolitik (mom. 1)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Enligt min uppfattning måste den svenska regeringen driva kraven på reformering
av CAP på ett sådant sätt att byråkratin, krånglet och oöverskådligheten
minskar. Vad här anförts med anledning av motion Jo60 (mp) yrkande 4 bör ges
regeringen till känna. Motion Jo58 (v) yrkandena 1 och 2 avstyrks.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande en gemensam jordbruks- och livsmedelspolitik
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo60 yrkande 4 och med avslag på
motion 1997/98:Jo58 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
3. Nationell livsmedelskontroll m.m. (mom. 2)
Maggi Mikaelsson (v) anför:
Konsumenterna efterfrågar säkra livsmedel. Det måste därför vara möjligt för
ett enskilt land att av miljö- och hälsoskäl förbjuda vissa
livsmedelstillsatser, produktionsmetoder samt upprätthålla vissa
djurskyddskrav. Det måste också vara möjligt för ett enskilt land att temporärt
eller permanent införa gränskontroll för att kontrollera att fastställda
bestämmelser efterlevs. Vad här anförts med anledning av motion Jo58 (v)
yrkande 6 bör ges regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande nationell livsmedelskontroll m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo58 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Djurskydd och ändring av Romfördraget (mom. 3)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anför:
Ingen hänsyn tas till djurskyddet i EU:s skilda marknadsordningar.
Regelsystemet är producentorienterat och bidrar till att upprätthålla
produktionssystem som missgynnar djurskyddet. Det finns därför skäl att låta
djurskyddet bli ett prioriterat område inom EU. Detta kan bl.a. ske genom att
artikel 39 i Romfördraget utökas med ett tillägg som tillförsäkrar lantbrukets
djur en hög djurskydds- och djurhälsostandard. Vad här anförts med anledning av
motionerna Jo56 (fp, mp) yrkande 2 och Jo58 (v) yrkande 7 bör ges regeringen
till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande djurskydd och ändring av Romfördraget
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo56 yrkande 2 och
1997/98:Jo58 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
5. Djurskydd och EU:s marknadsordningar (mom. 4)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till sådan ändring av berörd
lagstiftning så att varje beslut enligt EU:s marknadsordningar liksom alla
andra beslut som kan få konsekvenser för djurskyddet skall beakta effekterna på
djurskyddet och utformas på ett sådant sätt att djurskyddet stärks. Vad här
anförts med anledning av motion Jo56 (fp, mp) yrkande 3 bör ges regeringen till
känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande djurskydd och EU:s marknadsordningar
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo56 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. Lika konkurrensvillkor (mom. 5)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
Det har länge stått klart att det svenska jordbruket och livsmedelssektorn
arbetat under negativa konkurrensförutsättningar i förhållande till andra EU-
länder och då framför allt i jämförelse med Danmark och Finland. Denna
situation har nu ytterligare bestyrkts genom utredningen En livsmedelsstrategi
för Sverige. Av utredningen framgår att den negativa konkurrenssituationen
beror på flera faktorer. De höga dieselskatterna, elskatterna och avgifterna på
handelsgödsel utgör den absolut största negativa konkurrensbelastningen. En
sänkning av kostnaderna på dessa tre områden måste därför prioriteras. Vad här
anförts med anledning av motionerna Jo53 (kd) yrkande 3 och Jo54 (m) yrkande 2
bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo55 (fp) yrkande 3 och Jo59 (c)
yrkande 2 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande lika konkurrensvillkor
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo53 yrkande 3 och
1997/98:Jo54 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1997/98:Jo55 yrkande
3 och 1997/98:Jo59 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
7. Lika konkurrensvillkor (mom. 5)
Lennart Daléus (c), Eva Eriksson (fp) och Lennart Brunander (c) anför:
Efter några års medlemskap i unionen kan man konstatera att svenskt jordbruk
till stora delar klarat infasningen i den gemensamma jordbrukspolitiken.
Problemen består främst i att nationella beslut medfört att svenskt jordbruk
har höga produktionskostnader i förhållande till konkurrenterna i övriga EU-
länder. Att så är fallet visas tydligt i utredningen En livsmedelsstrategi för
Sverige. Energiskatter och flera avgifter är betydligt högre för svenska bönder
än för deras kolleger i t.ex. Danmark och Finland. Svenskt jordbruk har gjort
valet att konkurrera med hög kvalitet på livsmedlen. Samtidigt innebär hög
kvalitet högre produktionskostnader. Regeringen måste återkomma till riksdagen
med förslag för att åstadkomma konkurrenslikställighet för svenskt jordbruk i
förhållande till konkurrentländerna inom EU. Vad här anförts med anledning av
motion Jo59 (c) yrkande 2 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo53 (kd)
yrkande 3, Jo54 (m) yrkande 2 och Jo55 (fp) yrkande 3 avstyrks i den mån de
inte kan anses tillgodosedda.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande lika konkurrensvillkor
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo59 yrkande 2 samt med avslag på
motionerna 1997/98:Jo53 yrkande 3, 1997/98:Jo54 yrkande 2 och 1997/98:Jo55
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. En ny jordbruks- och livsmedelspolitik (mom. 6)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
Det finns ett brett stöd för en reformering av jordbrukspolitiken inom EU.
Sverige skall verka för en avreglerad och förenklad jordbrukspolitik. Det
svenska jordbruket är med sin höga rationaliseringsgrad och sitt gedigna
kunnande konkurrenskraftigt. Detta förutsätter dock som vi tidigare påpekat,
att inhemska konkurrenshämmande kostnader och regler undanröjs.
Reformarbetet måste bedrivas utifrån de stora skillnader bl.a. beträffande
klimat och odlingsförhållanden, som finns när det gäller förutsättningarna att
bedriva jordbruk inom gemenskapen. I nu föreliggande förslag missgynnas Sverige
särskilt när det gäller mjölk- och nötköttsproduktionen. Obalanser som
missgynnar svenska och även finska bönder måste justeras. Kompensationen för
prissänkningar måste fördelas likvärdigt mellan medlemsstaterna så att inte
svenska bönder missgynnas. Det är också viktigt att beakta den korta tid
svenskt jordbruk haft på sig när det gäller anpassningen till den gemensamma
politiken. Även andra delar måste beaktas, bl.a. likvärdig och användbar
fördelning av mjölkkvoter, referensår inom nötköttssektorn, problemen med
majsensilage, oljeväxtodlingen i Sverige, grovfoderarealen, m.m.
En viktig utgångspunkt för reformarbetet skall vara att
livsmedelsproduktionen är en viktig del av EU:s näringsliv och av dess kultur.
Det är därför viktigt att såväl primärproduktion som industri finns kvar efter
en reform och kan dra nytta av den öppnade världsmarknad som kommer att bli
följden av såväl redan genomförda som kommande förhandlingar i WTO. Ambitionen
skall vara att europeiska livsmedel skall vara vinnare på världsmarknaden efter
ytterligare avregleringar.
En annan viktig utgångspunkt är att EU:s livsmedelsförsörjning inte får
riskeras. Om avregleringar och liberaliseringar sker i ungefär samma takt i
samtliga större producentområden finns enligt vår mening ingen större risk för
att EU:s produktion drastiskt skulle minska. Om däremot en snabb och ensidig
avreglering genomförs är risken uppenbar att andra världsdelars jordbrukare och
industrier blir de enda vinnarna. Någon form av korrektiv bör dock alltid
finnas om produktionen skulle nå en kritisk nedre gräns.
En tredje utgångspunkt är att CAP i första hand och primärt skall omfatta
livsmedelsproduktionen. Särskilda satsningar såsom miljöersättningar och
regionalt baserade ersättningar skall ses som komplement till CAP.
Erfarenheterna från andra områden visar att måluppfyllelsen blir dålig om många
mål ska lösas inom samma politik. Det betyder att särskild miljöpolitik och
regionalpolitik skall ligga utanför CAP. Självklart skall jordbruk bedrivas
inom ramen för en hållbar utveckling och omfattas av samma miljöhänsyn som
andra verksamheter och lika självklart skall regionalpolitiken
(strukturfonderna) också omfatta jordbruksföretag.
Miljöfrågorna är viktiga, såväl för jordbruket som för andra verksamheter.
Det finns i detta sammanhang anledning att understryka det positiva i det
miljöarbete som bedrivs inom den svenska jordbruksnäringen. Även om denna höga
miljöambition kan leda till högre kostnader för de svenska producenterna ger
den också konkurrensfördelar, vilket gör att detta positiva miljöarbete kan
fortsätta inom ramen för näringens ansvar.
Frågor som gäller särskilt bevarande av miljövärden, och som inte kan rymmas
inom ramen för den normala konkurrensutsatta jordbruksdriften, skall ligga vid
sidan av CAP och därmed också ersättas på särskilda grunder. Från moderat sida
har vi hela tiden förespråkat fullt utnyttjande av de särskilda
miljöersättningar, som Sverige förhandlat sig till i samband med EU-
anslutningen. Vi anser att dessa ersättningar är bra, och det har visat sig att
utnyttjandet av dessa ersättningar gett mycket positiva effekter för bevarande
av miljö och naturvärden samt biologisk mångfald i det öppna kultur- och
odlingslandskapet. Dessa medel skall ses som ersättning till brukarna för
utfört miljöarbete baserat på gemensamma intressen Vi har samtidigt starkt
kritiserat det komplicerade inhemska regelverket, som enligt vår uppfattning
måste bli föremål för omfattande förenklingar.
Det är vidare angeläget att djurskyddsfrågorna drivs målmedvetet inom EU och
att acceptabla minimiregler kan komma till stånd så fort som möjligt. Detsamma
gäller synen på kadavermjöl och antibiotika, vilket också måste beaktas vid
kommande WTO-förhandling.
I propositionen tas frågan om östutvidgningen upp till belysning. Vi har den
uppfattningen att frågan om östutvidgningen måste ses och bedömas i ett vidare
perspektiv. Den gemensamma jordbrukspolitiken är en viktig fråga i detta
sammanhang, men samtidigt får inte frågan om östutvidgningen helt knytas till
frågan om den gemensamma jordbrukspolitiken och CAP-diskussionen. En sådan
ensidig koppling kan försvåra arbetet med östutvidgningen.
Vi delar regeringens uppfattning att den gemensamma jordbrukspolitiken skall
ligga fast och att en renationalisering av jordbrukspolitiken, liksom en
utveckling mot olika ersättningsregler för små och stora brukningsenheter,
skulle vara olycklig för EU-samarbetet. I regeringens förslag saknar vi dock
långsiktiga mål för jordbrukspolitiken och likaså konsekvensanalyser.
Om vi på ett positivt sätt skall kunna bidra till avreglering och
marknadsanpassning av EU:s jordbrukspolitik är det viktigt att våra analyser
och förslag är hållbara och välgrundade, detta inte minst utifrån den
historiska bakgrund som de tidigare medlemsländerna har i fråga om den
gemensamma jordbrukspolitiken.
Enligt vår mening måste frågan om en ny jordbruks- och livsmedelspolitik tas
upp till förnyad behandling efter slutligt beslut utifrån Agenda 2000-
förslaget. Då har riksdagen ett bättre utgångsläge för mer konkreta
diskussioner vad gäller den fortsatta reformeringen av CAP. Vad här anförts med
anledning av motion Jo54 (m) yrkande 3 bör ges regeringen till känna. Motion
Jo53 (kd) yrkandena 1, 2 och 5 avstyrks i den mån den inte kan anses
tillgodosedd.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande en ny jordbruks- och livsmedelspolitik
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo54 yrkande 3 och med avslag på
motion 1997/98:Jo53 yrkandena 1, 2 och 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
9. En ny jordbruks- och livsmedelspolitik (mom. 6)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:
Enligt vår mening bör Sverige i förhandlingsarbetet om reformeringen av EU:s
gemensamma jordbrukspolitik inte driva kravet på ett forcerat borttagande av
EG:s marknadsordningar. Vi motsätter oss därför regeringens förslag i denna
del. Åkermarken i Sverige och i övriga Europa måste finnas tillgänglig för
livsmedelsproduktion. Mer miljövänliga och mer ekologiskt riktiga
brukningsmetoder innebär en minskad intensitet i jordbruksproduktionen. Detta
kräver en bibehållen brukningsareal. Även från ett globalt perspektiv är det
långsiktigt nödvändigt att behålla nuvarande åkermark. När det gäller de
svenska utgångspunkterna för förhandlingarna om reformeringen av den gemensamma
jordbrukspolitiken bör bl.a. betydelsen av lika konkurrensvillkor
uppmärksammas. Dessutom bör generella jordbruksersättningar utgå i form av
direktstöd till all åkermark inklusive vall, miljöstöd och regionalstöd.
Målsättningen att svenskt jordbruk skall ställas om till 10 % ekologisk odling
till år 2000 bör omsättas i tydliga mål för det gemensamma europeiska
jordbruket. Tydliga målsättningar för omställning av jordbruksproduktionen till
mer miljövänliga metoder bör fastställas på europeisk nivå. För att stimulera
den ekologiska odlingen skall kompensation ges för minskad miljöbelastning och
produktion av biologiskt fullvärdiga livsmedel. Svenska miljö- och
djurskyddsnormer skall utgöra miniminorm inom EU. Sverige bör också verka för
bl.a. harmoniserade miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel samt
likvärdiga villkor för animalieproduktionen. Vad här anförts med anledning av
motion Jo53 (kd) yrkandena 1, 2 och 5 bör ges regeringen till känna. Motion
Jo54 (m) yrkande 3 avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande en ny jordbruks- och livsmedelspolitik
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo53 yrkandena 1, 2 och 5 samt
med avslag på motion 1997/98:Jo54 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
10. EU:s tobakssubventioner (mom. 7)
Eva Eriksson (fp) anför:
Enligt min mening är det angeläget att Sverige i det europeiska samarbetet för
fram krav på att tobakssubventionerna inom EU avskaffas. Detta bör riksdagen,
med anledning av motion Jo55 (fp) yrkande 6, som sin mening ge regeringen till
känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 7 bort
ha följande lydelse:
7. beträffande EU:s tobakssubventioner
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo55 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
11. Agenda 2000 på kort sikt (mom. 8)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
Enligt vår mening måste regeringen med kraft tillvarata svenska intressen inom
livsmedelssektorn i agendaförhandlingarna. I föreliggande förslag missgynnas
Sverige, bl.a. när det gäller mjölk- och nötköttsproduktion. Kompensationen för
prissänkningar måste fördelas likvärdigt mellan medlemsstaterna. Vidare bör
beaktas behovet av likvärdig och användbar fördelning av mjölkkvoter och
referensår inom nötköttssektorn. Problemen med majsensilage, oljeväxtodlingen i
Sverige och grovfoderarealen måste också lösas. Vad här anförts med anledning
av motion Jo54 (m) yrkande 1 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo53
(kd) yrkande 7 och Jo58 (v) yrkande 3 avstyrks i den mån de inte kan anses
tillgodosedda.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande Agenda 2000 på kort sikt
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo54 yrkande 1 och med avslag på
motionerna 1997/98:Jo53 yrkande 7 och 1997/98:Jo58 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
12. Agenda 2000 på kort sikt (mom. 8)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:
Kommissionens förslag om reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken
innebär att svenskt lantbruk skulle kunna förlora betydande belopp i EU-
ersättningar. Förslaget är så utformat att Sverige missgynnas i förhållande
till andra länder. Det måste nu ligga i regeringens intresse och skyldighet att
se till att rättvisa skapas så att inte svenska lantbrukare får ytterligare
sämre konkurrensförhållanden gentemot andra länder. Vad här anförts med
anledning av motion Jo53 (kd) yrkande 7 bör ges regeringen till känna.
Motionerna Jo54 (m) yrkande 1 och Jo58 (v) yrkande 3 avstyrks i den mån de inte
kan anses tillgodosedda.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande Agenda 2000 på kort sikt
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo53 yrkande 7 och med avslag på
motionerna 1997/98:Jo54 yrkande 1 och 1997/98:Jo58 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
13. Agenda 2000 på kort sikt (mom. 8)
Maggi Mikaelsson (v) anför:
Omställningen av den gemensamma jordbrukspolitiken får inte ske på bekostnad av
svenskt jordbruk och svensk livsmedelsproduktion. Stora delar av det svenska
jordbruket, framför allt de små och medelstora mjölk- och
animalieproducenterna, har uppenbara lönsamhetsproblem. En omställning av den
gemensamma jordbrukspolitiken måste ske med inriktningen att utnyttja de
fördelar som finns i den svenska livsmedelsproduktionen. Vad här anförts med
anledning av motion Jo58 (v) yrkande 3 bör ges regeringen till känna.
Motionerna Jo53 (kd) yrkande 7 och Jo54 (m) yrkande 1 avstyrks i den mån de
inte kan anses tillgodosedda.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande Agenda 2000 på kort sikt
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo58 yrkande 3 och med avslag på
motionerna 1997/98:Jo53 yrkande 7 och 1997/98:Jo54 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
14. Samråd om Agenda 2000 (mom. 9)
Maggi Mikaelsson (v) anför:
Enligt min mening ger regeringens agerande när det gäller Agenda 2000 intrycket
av att man inte är intresserad av att få en parlamentarisk debatt om
inriktningen på det fortsatta förhandlingsarbetet. Regeringens arbete i EU på
jordbrukspolitikens område bör årligen redovisas till riksdagen i en särskild
skrivelse. Riksdagen måste ges en möjlighet att följa upp regeringens agerande
på detta område. Detta bör riksdagen, med anledning av motion Jo58 (v) yrkande
4, som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo53 (kd) yrkande 8,
Jo59 (c) yrkande 3 och Jo60 (mp) yrkande 2 avstyrks i den mån de inte kan anses
tillgodosedda.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 9 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande samråd om Agenda 2000
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo58 yrkande 4 och med avslag på
motionerna 1997/98:Jo53 yrkande 8, 1997/98:Jo59 yrkande 3 och 1997/98:Jo60
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
15. Samråd om Agenda 2000 (mom. 9)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Enligt min mening finns det ett behov av ett politiskt forum utöver
jordbruksutskottet och EU-nämnden där många av de detaljerade förslagen i
Agenda 2000 kan diskuteras. Detta bör riksdagen, med anledning av motion Jo60
(mp) yrkande 2, som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo53 (kd)
yrkande 8, Jo58 (v) yrkande 4 och Jo59 (c) yrkande 3 avstyrks i den mån de inte
kan anses tillgodosedda.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 9 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande samråd om Agenda 2000
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo60 yrkande 2 och med avslag på
motionerna 1997/98:Jo53 yrkande 8, 1997/98:Jo58 yrkande 4 och 1997/98:Jo59
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
16. Inriktningen av jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU (mom. 12)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:
Enligt vår mening bör målen för jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU
kompletteras med KomiCAP:s resterande förslag till grundläggande mål. Vidare
bör det finnas en övergripande målsättning med krav på rimliga förutsättningar
för jordbruksföretagens utveckling och lönsamhet. Vad här anförts med anledning
av motion Jo59 (c) yrkande 1 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo56
(fp, mp) yrkande 1 och Jo58 (v) yrkande 5 avstyrks i den mån de inte kan anses
tillgodosedda.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande inriktningen av jordbruks- och livsmedelspolitiken inom
EU
att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med anledning av motion
1997/98:Jo59 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1997/98:Jo56 yrkande
1 och 1997/98:Jo58 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
17. Inriktningen av jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU (mom. 12)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anför:
Enligt vår mening är det beklagligt att regeringen valt att försvaga KomiCAP-
utredningens delmål för jordbrukspolitiken genom att beskriva dem som
bedömningar av hur en hållbar jordbruks- och livsmedelspolitik skall främjas.
De övergripande målen skall kompletteras med utredningens delmål. Det är av
särskild betydelse att djurskyddet uppmärksammas i detta sammanhang eftersom EU
saknar ett gemensamt regelverk för lantbrukets djur. Inga som helst hänsyn tas
heller till djurskyddsaspekterna i EU:s skilda marknadsordningar. Vad här
anförts med anledning av motionerna Jo56 (fp, mp) yrkande 1 och Jo58 (v)
yrkande 5 bör ges regeringen till känna. Motion Jo59 (c) yrkande 1 avstyrks i
den mån den inte kan anses tillgodosedd.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande inriktningen av jordbruks- och livsmedelspolitiken inom
EU
att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med anledning av motionerna
1997/98:Jo56 yrkande 1 och 1997/98:Jo58 yrkande 5 samt med avslag på
motion 1997/98:Jo59 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
18. Hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion (mom. 14)
Eva Eriksson (fp) anför:
Enligt min mening måste Sverige i EU verka för att separata miljömål för
jordbruket skapas. De nuvarande åtgärderna inom den gemensamma
jordbrukspolitiken för att minimera jordbrukets miljöbelastning är
otillräckliga. Detta bör riksdagen, med anledning av motion Jo55 (fp) yrkande 4
som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo56 (fp, mp) yrkande 4,
Jo58 (v) yrkande 8, Jo60 (mp) yrkandena 1 och 3 samt U26 (mp) yrkande 9
avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 14 bort
ha följande lydelse:
14. beträffande hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo55 yrkande 4 och med avslag på
motionerna 1997/98:Jo56 yrkande 4, 1997/98:Jo58 yrkande 8, 1997/98:Jo60
yrkandena 1 och 3 samt 1997/98:U26 yrkande 9 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
19. Hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion (mom. 14)
Maggi Mikaelsson (v) anför:
Enligt min mening bör regional självförsörjning vara en utgångspunkt för
hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion. Genom att införa ett sådant mål
skulle jordbruksnäringens betydelse i skogs- och mellanbygder kunna stärkas.
Vad här anförts med anledning av motion Jo58 (v) yrkande 8 bör ges regeringen
till känna. Motionerna Jo55 (fp) yrkande 4, Jo56 (fp, mp) yrkande 4, Jo60 (mp)
yrkandena 1 och 3 samt U26 (mp) yrkande 9 avstyrks.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 14 bort
ha följande lydelse:
14. beträffande hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo58 yrkande 8 och med avslag på
motionerna 1997/98:Jo55 yrkande 4, 1997/98:Jo56 yrkande 4, 1997/98:Jo60
yrkandena 1 och 3 samt 1997/98:U26 yrkande 9 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
20. Hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion (mom. 14)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Enligt min mening måste marknadsordningen förändras på en rad områden så att
strukturförändringar inom jordbruket till förmån för ett gott djurskydd och en
god djurhälsa kan uppnås. Sverige måste på alla berörda områden verka för ett
förstärkt djurskydd inom EU. Vidare måste en reformering av CAP leda till ett
ekologiskt långsiktigt hållbart jordbruk som ger säkra livsmedel, främjar den
biologiska mångfalden i kulturlandskapet, skapar ett varierat odlingslandskap
och minimerar miljöbelastningen. Jag vill i detta sammanhang bl.a. peka på
behovet av kunskap om hur och varför insekter, fåglar och andra arter beroende
av öppet landskap försvinner. Vad här anförts med anledning av motionerna Jo56
(fp, mp) yrkande 4, Jo60 (mp) yrkandena 1 och 3 samt U26 (mp) yrkande 9 bör ges
regeringen till känna. Motionerna Jo55 (fp) yrkande 4 och Jo58 (v) yrkande 8
avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 14 bort
ha följande lydelse:
14. beträffande hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo56 yrkande 4, 1997/98:Jo60
yrkandena 1 och 3 och 1997/98:U26 yrkande 9 samt med avslag på motionerna
1997/98:Jo55 yrkande 4 och 1997/98:Jo58 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
21. Hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion (mom. 14, motiveringen)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ?Beträffande
delmålet? och slutar med ?andra näringar? bort ha följande lydelse:
En hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion bör främjas genom krav på ökad
miljöhänsyn med avseende på att bevara och främja den biologiska mångfalden,
värdefulla kulturmiljöer och ett varierat odlingslandskap.
22. Miljö- och djurskyddskraven i kommande WTO-runda (mom. 15)
Lennart Daléus (c), Maggi Mikaelsson (v), Gudrun Lindvall (mp) och Lennart
Brunander (c) anför:
De svenska positionerna vad gäller miljö- och djurskyddskrav bör bli en del i
kommande WTO-runda. Det krävs en offensiv hållning där det gäller att se till
svenska och europeiska intressen vad gäller jordbruksproduktionen och dess
inriktning mot ett mer ekologiskt uthålligt jordbruk, miljöaspekter och
hållningen till animalieproduktion. Detta bör riksdagen, med anledning av
motion Jo53 (kd) yrkande 4, som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 15 bort ha
följande lydelse:
15. beträffande miljö- och djurskyddskraven i kommande WTO-runda
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo53 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
23. Ekologisk äggproduktion, m.m. (mom. 17)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Enligt min mening måste behovet och betydelsen av stöd till rådgivning för
ekologisk äggproduktion uppmärksammas. Jag anser att stöd även bör utgå till
marknadsföring för de ekologiskt producerade äggen. Vidare bör riksdagen anta
som mål att 10 % av antalet värphöns i landet skall klara kraven för ekologisk
äggproduktion år 2000. Vad här anförts med anledning av motionerna Jo237 (mp)
yrkandena 1 och 2 samt Jo241 (mp) yrkande 9 bör ges regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 17 bort
ha följande lydelse:
17. beträffande ekologisk äggproduktion, m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo237 och 1997/98:Jo241
yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
24. EU:s utvidgning (mom. 18)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:
Enligt vår mening måste behovet av särskilda övergångsregler och åtgärder vid
inlemmandet av öst- och centraleuropeiska länder i EU-gemenskapen
uppmärksammas. Dessa länders åkermark skall inte ses som ett problem utan som
en tillgång att använda i den gemensamma livsmedelsproduktionen.
Övergångsreglerna skall omfattas av principerna för en omställning till
ekologiskt hållbart jordbruk. Detta bör riksdagen, med anledning av motion Jo53
(kd) yrkande 6, som sin mening ge regeringen till känna. Motion Jo55 (fp)
yrkande 2 avstyrks.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 18 bort ha
följande lydelse:
18. beträffande EU:s utvidgning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo53 yrkande 6 och med avslag på
motion 1997/98:Jo55 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
25. EU:s utvidgning (mom. 18)
Eva Eriksson (fp) anför:
Enligt min mening skall de nya medlemsländerna ha full anslutning till en
reformerad gemensam jordbrukspolitik. Länderna måste därför få förutsättningar
att planera för en reformerad CAP så att de inte använder den nuvarande
utformningen som referens när de genomför stora förändringar inom sina
respektive jordbrukssektorer. Detta bör riksdagen, med anledning av motion Jo55
(fp) yrkande 2, som sin mening ge regeringen till känna. Motion Jo53 (kd)
yrkande 6 avstyrks.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 18 bort
ha följande lydelse:
18. beträffande EU:s utvidgning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo55 yrkande 2 och med avslag på
motion 1997/98:Jo53 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts.
Särskilda yttranden
1. Inriktningen av jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU m.m.
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
Vi har i en omfattande reservation under avsnittet ?En ny jordbruks- och
livsmedelspolitik? redovisat vår syn beträffande inriktningen av jordbruks- och
livsmedelspolitiken inom EU (mom. 12), miljö- och djurskyddskraven i kommande
WTO-runda (mom. 15) och EU:s utvidgning (mom. 18). Vi hänvisar till denna
reservation när det gäller de övriga berörda momenten.
2. Konkurrens inom livsmedelsproduktionen
Eva Eriksson (fp) anför:
Det är viktigt att, som för vilken annan företagare som helst, skapa
förutsättningar, möjlighet och frihet för jordbrukaren att på likvärdiga
villkor konkurrera med sina produkter på en konkurrensutsatt marknad. Det finns
dock ytterligare ett viktigt led som i större utsträckning måste
konkurrensutsättas. Det är mellanleden, dvs. de livsmedels- och grossistjättar
som finns mellan producent och konsument. Konkurrensen inom livsmedels- och
distributionsbranschen måste öka.
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1
Propositionen.......................................1
Propositionens huvudsakliga innehåll................1
Motionerna..........................................2
Motioner med anledning av propositionen 2
Motioner från allmänna motionstiden 1997 5
Motion med anledning av skrivelse 1997/98:60 5
Uppvaktningar.......................................5
Utskottet...........................................5
Inledning 5
En gemensam politik på jordbruks- och livsmedelsområdet m.m. 7
Propositionen 7
Motionerna 7
Utskottets överväganden 8
En ny jordbruks- och livsmedelspolitik 10
Propositionen 10
Motionerna 11
Utskottets överväganden 13
Övergripande mål för jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU 15
Propositionen 15
Motionerna 15
Utskottets överväganden 16
EU:s utvidgning 20
Propositionen 20
Motionerna 20
Utskottets överväganden 20
Hemställan 24
Reservationer......................................24
Särskilda yttranden................................35