I detta betänkande behandlas förslagen i budgetpropositionen för år 1998 om
anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, jämte 43
motionsyrkanden. Riksdagen har den 20 november 1997 bestämt utgiftsramen för
utgiftsområdet till 1 178 052 000 kr.
Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag m.m. tillstyrks. Förslagen
innebär att kärnsäkerhets- och strålskyddsarbetet vid Statens
kärnkraftinspektion och Statens strålskyddsinstitut förstärks som en följd av
den s.k. energiöverenskommelsen och finansieras via avgifter från
kärnkraftföretagen. Utskottet anser i likhet med regeringen att prioriterade
områden i regeringens miljöarbete bör vara den biologiska mångfalden, som
prioriteras genom att medlen för investeringar i mark för naturvård och vård av
sådan mark behålls oförändrade. Medlen för miljöövervakning är också
oförändrade i avvaktan på förslag i 1998 års miljöpolitiska proposition. För
bidrag till kalkning av försurade sjöar och vattendrag beräknas 140 miljoner
kronor. De planerade besparingarna innebär för år 1998 en minskning med 195
miljoner kronor. Huvuddelen, 135 miljoner kronor, motsvaras av en indragning av
anslaget till miljö- och kretsloppsforskning. Indragningen bör väsentligen
kunna kompenseras med medel från Stiftelsen för miljöstrategisk forskning
(MISTRA). Medlen till sanering och återställning av miljöskadade områden
minskas. Vidare minskas medlen för bidrag till skoterleder och beräknas nu till
20 miljoner kronor i stället för 30 miljoner kronor för treårsperioden
1997-1999.
Utskottet föreslår i ett tillkännagivande att användningsområdet för anslaget
Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning,
den s.k. kretsloppsmiljarden, bör utvidgas så tillvida att ytterligare 20
miljoner kronor från anslaget skall användas för kalkning av sjöar och
vattendrag under år 1998. Vidare föreslås i ett tillkännagivande att i likhet
med tidigare år bör medel ur anslaget Visst internationellt miljösamarbete
beräknas för bidrag till vissa ideella miljöorganisationers internationella
verksamhet.
Till betänkandet har fogats 9 reservationer och 5 särskilda yttranden.
Propositionen
Proposition 1997/98:1 utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Regeringen (Miljödepartementet) har föreslagit
A Miljövård
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1998 för statens räkning
åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller
intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst
60 000 000 kr för budgetåret 1999,
2. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård enligt följande uppställning:
A 1 Statens naturvårdsverk; ramanslag; 268 104 000 kr,
A 2 Miljöövervakning m.m.; ramanslag: 85 452 000 kr,
A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag; ramanslag;
140 000 kr,
A 4 Investeringar och skötsel för naturvård; ramanslag; 291 473 000 kr,
A 5 Koncessionsnämnden för miljöskydd; ramanslag; 19 014 000 kr,
A 6 Kemikalieinspektionen; ramanslag; 80 011 000 kr,
A 7 Visst internationellt miljösamarbete; ramanslag; 37 762 000 kr,
A 8 Stockholms internationella miljöinstitut; obetecknat anslag;
12 000 000 kr,
B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.
B 1 Statens strålskyddsinstitut; ramanslag; 78 055 000 kr,
B 2 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader; ramanslag;
75 479 000 kr,
B 3 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning; ramanslag;
63 950 000 kr,
B 4 Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.; ramanslag; 26
752 000 kr.
Motionerna
1997/98:Jo220 av Maggi Mikaelsson och Hanna Zetterberg (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att av de medel som finns
anslagna under utgiftsområde 20 skall 2,2 miljoner kronor anslås till
Försurningssekretariatet, 2 miljoner kronor till Naturskyddsföreningen och
0,8 mil-joner kronor till Hembygdsförbundet.
1997/98:Jo709 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av kalkning, särskilt vad gäller vattendragen i Västsverige,
2. att riksdagen till anslaget A 3 Bidrag för kalkningsverksamhet för sjöar
och vattendrag, utgiftsområde 20, för budgetåret 1998 anslår 20 miljoner kronor
mer än regeringen eller således 160 miljoner kronor.
1997/98:Jo715 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen anslår ytterligare 50 miljoner kronor till Statens
naturvårdsverk med anledning av behovet av bibehållen kompetens m.m.
1997/98:Jo718 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kalkning av sjöar och
vattendrag.
1997/98:Jo726 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om redovisning, utvärdering och uppföljning av de olika anslagen
Investering för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning och
Program för omställning till hållbar utveckling,
10. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under
utgiftsområde 20 enligt Miljöpartiet de grönas förslag i tabell under punkt
10.3 i motionen
A 1 Statens naturvårdsverk268 000 145 000
A 3 Bidrag till kalkningsverk-140 000 100 000
samhet för sjöar och vattendrag
A 4 Investeringar och skötsel för292 000 700 000
naturvård
A 9 Nytt anslag: Miljö- och krets-- 50 000
loppsforskning
A 10Nytt anslag: Sanering och åter-- 200 000
ställning av miljöskadade områden
1997/98:Jo728 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag bör anslås under
budgetåret 1998 för kalkningsverksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att kalkade sjöar och vattendrag får fortsatt
kalkning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att även tidigare inte kalkade vatten kan börja kalkas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av kalkning för den biologiska mångfalden i många
vatten.
1997/98:Jo731 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kalkning,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöövervakningen.
1997/98:Jo743 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ändrade regler
så att länsstyrelserna kan använda en del av markanslaget till sin
administration i samband med arbetet att bilda naturreservat.
1997/98:Jo745 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att öka havsforskningsanslagen.
1997/98:Jo756 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöforskningen och miljöövervakningen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Reforsk.
1997/98:Jo757 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 1998 för statens räkning åta
sig ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning
i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 100 000 000 kr för
budgetåret 1999,
10. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag under utgiftsområde Allmän miljö- och naturvård anvisar anslagen enligt
uppställning:
A 1 Statens naturvårdsverk268 104 25 000
A 2 Miljöövervakning m.m. 85 452 10 000
A 3 Bidrag till kalkningsverksam-140 000 40 000
het för sjöar och vattendrag
A 4 Investeringar och skötsel för291 473 175 000
naturvård
1997/98:Jo759 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Västsverige prioriteras vid fördelningen av anslagen till
kalkning.
1997/98:Jo761 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av stöd till projekt Agenda 21 i sydöstra Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att medel till projektet anslås ur anslagsposten Visst
internationellt miljösamarbete.
1997/98:Jo775 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att anslagspost A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och
vattendrag skall ändra namn till A 3 Bidrag för verksamhet mot försurning av
sjöar och vattendrag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en ny anslagspost med namnet Bidrag till kommunala
miljörådgivare skall införas,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att anslaget Bidrag till kommunala miljörådgivare för budgetåret
1998 tilldelas 50 000 000 kr,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en ny anslagspost med namnet Akut forskning på miljöområdet
skall införas,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att anslaget Akut forskning på miljöområdet för budgetåret 1998
tilldelas 10 000 000 kr,
8. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
enligt uppställning:
A 1 Statens naturvårdsverk268 104 50 000
A 3 Bidrag till kalkningsverksam-140 000 60 000
het för sjöar och vattendrag
A 4 Investeringar och skötsel291 473 200 000
för naturvård
Akut miljöforskning, SNV - 10 000
Miljösanering - 200 000
Bidrag till miljörådgivning - 50 000
1997/98:Jo777 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad
fördelning på anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård för åren
1999 och 2000 enligt tabell:
A 1 Statens naturvårdsverk273 000278 000195 000245 000
A 3 Bidrag till kalkningsverk-
samhet för sjöar och140 00 140 000150 000 200 000
vattendrag
A 4 Investeringar och skötsel297 000240 000700 000850 000
för naturvård
A 9 Nytt anslag: Miljö- och- - 50 000 50 000
kretsloppsforskning
A 10Nytt anslag: Sanering och- -250 000 300 000
återställning av miljö-
skadade områden
1997/98:Jo781 av Ulf Björklund och Inger Davidson (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge bygderörelsens engagemang via Folkrörelserådet en
framträdande plats i arbetet för ett uthålligt samhälle,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att till Folkrörelserådet anvisa medel under en treårsperiod ur
kretsloppsmiljarden.
1997/98:Jo782 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att under A 1 Statens naturvårdsverk inom
utgiftsområde 20 anvisa ett anslag om 348 104 000 kr 1998 i enlighet med vad
som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att under A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för
sjöar och vattendrag inom utgiftsområde 20 anvisa ett anslag om 160 000 000 kr
1998 i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Jo784 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till information om bioteknik från Naturvårdsverkets anslag,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om användning av medel till kalkning av sjöar och vattendrag,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en anslagskredit till Naturvårdsverket för kalkningsinsatser,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning av Naturvårdsverkets organisation,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bibehållet bidrag till miljöorganisationerna,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om administrationen av bidraget till miljöorganisationerna.
1997/98:Jo785 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
9. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
enligt uppställning:
A 2 Miljöövervakning m.m. 85 452 20 000
A 3 Bidrag till kalkningsverksam-140 000 20 000
het för sjöar och vattendrag
A 4 Investeringar och skötsel för291 473 250 000
naturvård
1997/98:Bo528 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att återuppta de permanenta mätstationerna,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändrat system för utnyttjandet av markanslaget.
Utskottet
Inledning
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Utgiftsområdet omfattar frågor rörande biologisk mångfald och naturvård,
vatten- och luftvård, avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd, miljö- och
kretsloppsforskning, kemikaliekontroll, strålskydd och säkerhetsfrågor kopplade
till kärnkraften samt internationellt miljösamarbete. Utgiftsområdet omfattar
vidare utgifter för Statens naturvårdsverk, Koncessionsnämnden för miljöskydd,
Kemikalieinspektionen, Statens strålskyddsinstitut och Statens
kärnkraftinspektion.
Jordbruksutskottets beredningsområde omfattar utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård och 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.
Utskottet har i ett yttrande den 23 oktober 1997 till finansutskottet över
proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för år 1997 jämte motioner tillstyrkt
regeringens förslag till utgiftsramar inom beredningsområdet. Efter behandling
i finansutskottet har riksdagen genom beslut den 20 november 1997 bestämt
utgiftsramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård till
1 178 052 000 kr. Beslutet överensstämmer med regeringens förslag. Detta
innebär att huvuddelen av de motioner som berör enskilda anslag bör avslås på
den grunden att de inte ryms inom den beslutade utgiftsramen.
Anslagssparande och reservationer från föregående budgetår är relativt stora.
Huvuddelen förklaras av att medel för det femåriga programmet för
investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar inriktning
anvisades budgetåret 1995/96. I andra delar ligger förklaringen i fördröjning
av utbetalningar av beslutade forskningsprojekt och andra projektmedel.
Anslagssparandet på myndigheternas förvaltningsanslag beror till stor del på
vakanser och tidigare anslagssparande. Prognosen för innevarande budgetår visar
på ett minskat anslagssparande.
I förhållande till vad som redovisats i regeringens vårproposition har
utgiftsområdet ökats med 23,5 miljoner kronor för att förstärka kärnsäkerhets-
och strålskyddsarbetet. För år 1998 har ramen engångsvis ökats med 1,2 miljoner
kronor vilka anvisats under reservationsanslaget B13 Miljöinsatser i
Östersjöregionen för budgetåret 1993/94. Dessa medel hinner inte utbetalas före
utgången av år 1997. Vidare har utgiftsområdet för år 1999 tillförts
58 miljoner kronor genom att motsvarande belopp dragits in från anslaget
1995/96 A 8 Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt
hållbar riktning.
Propositionen
Regeringens förslag för år 1998 innebär att 933,8 miljoner kronor avsätts för
verksamhetsområdet Miljövård och 244,2 miljoner kronor för verksamhetsområdet
Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. Förslagen innebär att kärnsäkerhets- och
strålskyddsarbetet vid Statens kärnkraftinspektion och Statens
strålskyddsinstitut förstärks som en följd av den s.k. energiöverenskommelsen
och finansieras via avgifter från kärnkraftföretagen. De planerade
besparingarna innebär för år 1998 en minskning med 195 miljoner kronor.
Huvuddelen, 135 miljoner kronor, motsvaras av en indragning av anslaget till
miljö- och kretsloppsforskning. Indragningen bör väsentligen kunna kompenseras
med medel från Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA).
En proposition med förslag till miljöbalk med ikraftträdande den 1 januari
1999 avses läggas på riksdagens bord under senhösten 1997. Förslaget syftar
till en samordnad och skärpt miljölagstiftning och kommer att leda till vissa
förändringar i miljövårdens organisation.
En samlad miljöpolitisk proposition inför 2000-talet med förslag till bl.a.
nya och omarbetade miljömål läggs på riksdagens bord våren 1998.
Regeringen har i skrivelse 1997/98:13 Ekologisk hållbarhet presenterat en
lägesbeskrivning av arbetet för att föra Sverige mot målet ekologisk
hållbarhet. Regeringen anför i skrivelsen att Sverige skall vara en pådrivande
kraft och ett föregångsland för en ekologiskt hållbar utveckling. Det innebär
en helhetssyn på samhällsutvecklingen där hänsyn till ekologiska
förutsättningar förenas med en god ekonomisk, social och kulturell utveckling.
Regeringen anför att betydande vikt läggs vid åtgärder med positiva effekter på
näringslivsutveckling och sysselsättning.
Regeringen anför att de övergripande målen för ett ekologiskt hållbart
samhälle är att skydda miljön och människors hälsa, att använda jordens
resurser effektivt och att nå en tryggad försörjning. En delegation för en
ekologiskt hållbar utveckling tillsattes i januari 1997. Delegationen har i
enlighet med sitt uppdrag presenterat ett investeringsprogram för ekologiskt
hållbar utveckling samt en gemensam plattform för fortsatt arbete. Riksdagen
har godkänt huvudinriktningen för de lokala investeringsprogrammen samt att 5,4
miljarder kronor skall avsättas under perioden 1998-2000. För att nå ekologisk
hållbarhet krävs nya åtgärder inom samtliga politikområden. I samband med årets
budgetproposition presenteras ett handlingsprogram där en rad åtgärder
presenteras.
Under hösten 1997 och våren 1998 presenteras propositioner om bland annat
jordbruk, en ny trafikpolitik samt miljö inklusive nya miljömål för 2000-talet.
Mål- och resultatinformation
Regeringen anför att Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett
föregångsland för en ekologiskt hållbar utveckling.
På det nationella planet fokuseras arbetet allt mer på de diffusa utsläppen
och på miljöpåverkan från varor och ämnen som är spridda och har långsiktig
påverkan. På flera områden håller system med producentansvar på att ta form och
regeringens ambition är att producentansvar skall införas på ytterligare
områden. Utsläppen från trafiken och jordbruket av övergödande och försurande
ämnen är alltjämt ett problem. Flera av de nationella miljöproblemen orsakas
till betydande del av utsläpp och nedfall från Europa norr om Alperna och
Karpaterna. Arbetet inom EU och EU-utvidgningen har här stor betydelse.
Europeiska kommissionen har, efter svenskt initiativ, föreslagit en gemensam
strategi mot försurningen.
Staten och dess myndigheter har stor betydelse för att driva på utvecklingen
på miljöområdet och för samhällssektorernas miljöarbete. Som ett verktyg i
detta omställningsarbete införs miljöledningssystem i statsförvaltningen. I
december 1996 beslutade regeringen om ett pilotprojekt med 25 medverkande
myndigheter. Myndigheterna fick i uppdrag att under 1997 påbörja införandet av
miljöledningssystem, vilket är ett sätt att organisera och effektivisera sitt
miljöarbete. Att införa miljöledning innebär att en miljöutredning görs, dvs.
att myndighetens miljöstörande verksamhet inventeras, samt att en miljöpolicy
och ett handlingsprogram för fortsatt integrering av miljöhänsyn upprättas.
Dessutom skall myndigheterna se över möjligheter till miljöanpassad
upphandling. Med början år 1998 utvidgas pilotprojektet till att omfatta fler
myndigheter.
Regeringen anför att en viktig del av miljöpolitiken är att stimulera en ökad
resurseffektivisering. Begreppet faktor 10 - att resursanvändningen behöver bli
i genomsnitt 10 gånger effektivare de närmaste generationerna - har förts
fram för att framhålla nödvändigheten och möjligheterna i en ökad
resurseffektivisering och understryka vikten av att accelerera utvecklingen på
detta område. I Sveriges arbete med att nå ett ekonomiskt, socialt och
ekologiskt hållbart samhälle kan enligt regeringen begreppet faktor 10 fungera
som kompass och stimulera till nödvändigt nytänkande.
Regering och riksdag har satt upp 167 miljömål. Knappt hälften av de
uppföljda målen, 39 av 85, har antingen redan nåtts eller kommer att kunna nås
inom utsatt tid. Många av dessa mål är delmål eller etappmål på vägen mot en
viss miljökvalitet. Bland de miljömål som enligt Naturvårdsverkets uppföljning
nås eller redan har nåtts återfinns bl.a. mål som gäller ozonnedbrytande ämnen,
svenska svavel- och svaveldioxidutsläpp, arsenikutsläpp, klorblekmedel i
maskintvättmedel, återtagning av däck, en del dryckesförpackningar och
returpapper, utsläpp av kvicksilver och bly med flera metaller. Bland de mål
som verket då bedömde sannolikt inte skulle nås till utsatt tid återfinns bl.a.
målen som gäller koldioxidutsläpp, kväveoxider i tätorterna, kväveutsläpp till
vatten, källsortering, användning av handelsgödsel, grund-vattenkvalitet samt
stabila organiska ämnen. Regeringen anför att det bör poängteras att även vissa
andra mål är svåra att nå, t.ex. målen om biologisk mångfald. En fjärdedel av
de uppföljda målen har inte nåtts eller kommer inte att nås inom utsatt tid.
Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag nyligen föreslagit nya nationella
och sektorövergripande miljömål och revidering av de befintliga miljömålen.
Naturvårdsverket har i juni 1997 slutredovisat sitt uppdrag att utvärdera det
50-procentiga reduktionsmålet för utsläpp av kväve till havet. Rapporten
remissbehandlas för närvarande och regeringen avser behandla rapporten i den
miljöpolitiska propositionen år 1998.
Regeringen redovisar i årets budgetproposition resultatinformation under
varje anslag, med vissa undantag.
Motionen
I motion Jo726 (mp) yrkas tillkännagivande om behovet av redovisning,
utvärdering och uppföljning av de olika anslagen Investering för främjande av
omställning i ekologiskt hållbar riktning och Program för omställning till
hållbar utveckling (yrkande 9). Under denna mandatperiod finns medel till tre
olika projekt med liknande inriktning. Under hösten 1995 anslogs 100 miljoner
kronor till Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt
hållbar riktning. Våren 1996 anslogs en miljard kronor till programmet Stöd
till investeringar för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Våren 1997
anslogs slutligen 5,4 miljarder till Investeringar för en ekologiskt hållbar
samhällsutveckling. Dessutom har man sparat på de olika stöden.
Utskottets överväganden
Utskottet instämmer i att målen för miljöpolitiken är att skydda människors
hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god hushållning
med naturresurser samt skydda natur- och kulturlandskap. De nu gällande målen
för strålskydd, kärnsäkerhet m.m. innebär att skydda människor, djur och miljö
mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning, att kraven på
säkerhet i kärnteknisk verksamhet tillgodoses och att Sveriges åtaganden för
att förhindra spridning av kärnvapen och obehörig befattning med kärnämne och
kärnavfall efterlevs.
Såsom regeringen anfört har Naturvårdsverket på regeringens uppdrag nyligen
föreslagit nya nationella och sektorövergripande miljömål och revidering av de
befintliga miljömålen. Verkets uppgift har också varit att biträda berörda
sektorsmyndigheter och aktörer för att samordna sektorsmyndigheternas förslag
till nya miljömål. Utskottet konstaterar att miljömålen kommer att behandlas i
den miljöpolitiska propositionen som regeringen avser att lägga fram våren
1998.
Regeringen anför att under 1995 gavs bidrag om 400 miljoner kronor till
upprustning av naturvårdsområden, åtgärder inom va-sektorn, efterbehandling av
gamla industriområden, bullersanering samt fjärrvärmeutbyggnad (prop.
1994/95:25, 1994/95:FiU1). Av dessa medel disponerade Naturvårdsverket 250
miljoner kronor för miljöinvesteringar, varav 100 miljoner kronor användes för
bidrag till åtgärder inom va-sektorn, 75 miljoner kronor för upprustning av
naturvårdsområden och 75 miljoner kronor för efterbehandling av förorenade
områden. Utskottet har inhämtat att Naturvårdsverket i en skrivelse till
Miljödepartementet den 25 mars 1997 har utvärderat bidragsgivningen.
Naturvårdsverket anför att de statliga investeringsbidragen inom VA-sektorn har
inneburit att investeringar i kommunala och industriella anläggningar har
tidigarelagts, och inom efterbehandlingsområdet samt naturvårdsområdet var
investeringssatsningarna nödvändiga för att över huvud taget få projekten till
stånd. Trots att alla projekt skulle vara avslutade senast den 31 december 1996
har vissa projekt gett långsiktiga sysselsättningseffekter. Naturvårdsverket
anser att investeringarna kommer att resultera i att utsläppen av kväve och
fosfor minskar, att förutsättningarna för att bevara den biologiska mångfalden
förbättras samt att spridningen av skadliga ämnen begränsas.
Under år 1996 avsattes ett investeringsbidrag om 100 miljoner kronor för
främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning (prop. 1994/95:100 bil.
15, bet. JoU14, rskr. 1994/95:257). Syftet med insatserna har varit tvåfaldigt,
dels att skapa sysselsättning, dels att förbättra miljön. Användningen av dessa
medel har numera utvärderats av Naturvårdsverket i rapport 4744. I denna anförs
att regeringen tillsatte en särskild delegation knuten till Naturvårdsverket,
Delegationen för ekologisk omställning, för att besluta om fördelning av
medlen. De anslagna medlen fördelades på sammanlagt 68 projekt som till
övervägande del handlade om avfall och avlopp. Ledande för delegationens beslut
om bidrag var om projekten hade idé- och teknikhöjd, om det fanns möjliga
spridningseffekter och om de gav positiva sysselsättningseffekter. Totalt
slutfördes 53 projekt, vilka fick bidrag på sammanlagt 71 miljoner kronor.
Omkring 26 miljoner kronor betalades aldrig ut, då 15 av de projekt som
beviljats bidrag inte kunde slutföras i enlighet med beslutade villkor. I
rapporten anförs att de positiva miljöeffekterna under själva projekttiden har
varit små, eftersom projekten i många fall bestått i att bygga upp anläggningar
som först efter projekttidens slut tagits i drift, men på längre sikt kan
betydande miljövinster komma att inhämtas. För de aktuella projekten gäller
detta främst inom områdena brutna kretslopp, avfall och restprodukter som
övergödning av mark och vatten. I rapporten anförs att för många projekt vore
det intressant att göra en uppföljning om fem år eller ännu längre fram i tiden
för att kunna avgöra de egentliga resultaten.
Regeringen anför vidare att ett femårigt program för stöd till investeringar
för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling, den s.k. kretsloppsmiljarden,
beslutades år 1996 (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96: 307).
Programmet syftar till att ge kommuner, företag och organisationer möjlighet
att pröva ny miljöteknik och nya metoder och därigenom driva på utvecklingen
mot ekologisk hållbarhet. Verksamheten har kommit i gång under våren och
regeringen har beslutat om de första investeringsbidragen.
Regeringen anför att en delegation för en ekologiskt hållbar utveckling
tillsattes i januari 1997. Delegationen har i enlighet med sitt uppdrag
presenterat ett investeringsprogram för ekologiskt hållbar utveckling samt en
gemensam plattform för fortsatt arbete. Riksdagen har godkänt huvudinriktningen
för de lokala investeringsprogrammen samt att 5,4 miljarder kronor skall
avsättas under perioden 1998-2000. Riktlinjer för ett treårigt stöd till lokala
investeringsprogram för ekologisk hållbarhet redovisas under utgiftsområde 18.
Utskottet har haft en särskild utfrågning med företrädare för
Miljödepartementet och Naturvårdsverket om de angivna anslagen. Utskottet
instämmer till stor del i vad som anförts i motion Jo726 yrkande 9 och anser
att regeringen bör följa upp och utvärdera användningen av de anslagna medlen.
Det kan vara lämpligt att redovisningen görs i samband med regeringens årliga
miljöskrivelse till riksdagen. Med det anförda är motion Jo726 (mp) yrkande 9 i
allt väsentligt tillgodosedd. Motionen bör inte föranleda någon ytterligare
åtgärd.
Miljövård (A)
Propositionen
Regeringen anför att på miljöområdet prioriteras den biologiska mångfalden
genom att medlen för investeringar i mark för naturvård och vård av sådan mark
behålls oförändrade. Medlen för miljöövervakning är också oförändrade i
avvaktan på förslag i 1998 års miljöpolitiska proposition. För bidrag till
kalkning av försurade sjöar och vattendrag beräknas 140 miljoner kronor.
De planerade besparingarna på miljöområdet innebär för år 1998 en minskning
med 195 miljoner kronor. Huvuddelen, 135 miljoner kronor, motsvaras av en
indragning av anslaget till miljö- och kretsloppsforskning. Indragningen bör
väsentligen kunna kompenseras med medel från Stiftelsen för miljöstrategisk
forskning (MISTRA). Medlen till sanering och återställning av miljöskadade
områden minskas samtidigt som möjligheter öppnas för kommunerna att få bidrag
till sådana investeringar via det lokala investeringsprogrammet för hållbar
utveckling. Det femåriga programmet för insamling av kvicksilver avslutas ett
år tidigare än planerat. Även denna förändring sker mot bakgrund av att
kommunerna kan få stöd till sådana åtgärder via det lokala
investeringsprogrammet. Bidragen till vissa ideella organisationers miljöarbete
minskas och bidragen till arbete med lokala Agenda 21 dras in. Vissa
möjligheter att erhålla bidrag kommer att finnas inom ramen för det lokala
investeringsprogrammet som ett led i arbetet med att vidareutveckla sådana
program efter år 1998. Vidare minskas medlen för bidrag till skoterleder och
beräknas nu till 20 miljoner kronor i stället för 30 miljoner kronor för
treårsperioden 1997-1999.
Klimatkonventionen möts i Kyoto i december 1997 för att underteckna ett
protokoll om minskningar av växthusgaser. Sverige har som medlem i EU medverkat
till att föreslå ett förhandlingsbud innebärande att alla industriländer bör
minska utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan och dikväveoxid med 15 %
mellan 1990 och 2010. Klimatfrågorna är ett prioriterat arbetsområde och har
klara kopplingar till arbetet med hållbar utveckling.
Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) har i oktober 1996 lämnat betänkandet
Hållbar utveckling i Sveriges skärgårdsområden (SOU 1996:153). Många av
förslagen innebär ett ansvar för lokala och regionala myndigheter att vidta
åtgärder inom ramen för befintlig lagstiftning. Regeringen kommer under hösten
1997 att uppdra till berörda centrala myndigheter och länsstyrelser att med
utgångspunkt i de länsvisa strategiprogrammen för regional miljö (STRAM) och i
samarbete med berörda kommuner och lokala organisationer m.m. utveckla,
fördjupa och förankra arbetet i regionala och lokala miljö- och
utvecklingsprogram för några av de större skärgårdsområdena. Regeringen kommer
därvid att ge Miljövårdsberedningen tilläggsdirektiv att följa och stimulera
arbetet med skärgårdsmiljöprogrammen åren 1998 och 1999 samt att senast år 2000
redovisa en utvärdering av det samlade miljöarbetet för att bedöma i vilken mån
miljö- och utvecklingsprogrammen bidragit till att nationella miljömål och
förpliktelser enligt internationella konventioner uppnås. Beträffande avgas-
och bullerkrav för fritidsbåtar har Europeiska kommissionen på svenskt
initiativ påbörjat ett arbete med att utarbeta ett direktivförslag till
gemensamma regler. Kommissionen arbetar med att utforma direktivförslaget
enligt det till kommissionen notifierade svenska lagförslaget innehållande
gränsvärden för avgaser och buller.
Den kommitté för översyn av kemikaliepolitiken (M 1996:02), som regeringen
tillsatte våren 1996, överlämnade sitt betänkande En hållbar kemikaliepolitik
(SOU 1997:84) den 16 juni 1997. Betänkandet innehåller förslag till nya mål för
kemikaliepolitiken som är avsedda att understödja och driva på arbetet mot en
hållbar utveckling. Kommittén föreslår att dessa mål skall utgöra grunden för
den politik Sverige skall driva nationellt, inom EU och internationellt.
Betänkandet har sänts på remiss under hösten och kommer att behandlas inom
ramen för den miljöproposition som regeringen avser att presentera för
riksdagen under våren 1998.
Riksdagen har vid behandlingen av statsbudgeten för budgetåret 1997
utgiftsområde 23 (bet. 1996/97:JoU1, rskr. 1996/97:113 och 114) tillkännagivit
att regeringen bör utarbeta en sammanhållen rovdjurspolitik som möjliggör en
helhetssyn på de biologiska, jaktliga och näringsmässiga frågorna. Enligt
riksdagen borde regeringen snarast återkomma till riksdagen med förslag om en
samlad rovdjurspolitik. Regeringen avser att inom kort utforma direktiv för en
utredning med den breda ansats som riksdagen angivit. Utredningen beräknas
redovisa sina förslag under år 1998.
A 1 Statens naturvårdsverk
Propositionen
Regeringen anför att genom omprioriteringar skall Naturvårdsverket skapa
utrymme för att genomföra ett aktionsprogram för biologisk mångfald. Regeringen
har i proposition 1996/97:75 lämnat sina ställningstaganden beträffande
aktionsplanen.
Regeringen har i budgetpropositionen för år 1997 beräknat 10 miljoner kronor
per år under en treårsperiod för bidrag till anläggande av skoterleder.
Verksamheten har nyligen startats. Mot bakgrund av behoven att minska statens
utgifter beräknar regeringen nu medlen för bidrag till skoterleder till 20
miljoner kronor i stället för 30 miljoner kronor för treårsperioden 1997-1999.
Anslaget för miljö- och kretsloppsforskning utgår fr.o.m. år 1998 och i
stället kommer huvuddelen av miljöforskningen att finansieras via Stiftelsen
för miljöstrategisk forskning (MISTRA).
Medlen till sanering och återställning av miljöskadade områden minskas
samtidigt som möjligheter öppnas för kommunerna att få bidrag till sådana
investeringar via det lokala investeringsprogrammet för hållbar utveckling.
Naturvårdsverkets roll på efterbehandlingsområdet kommer från och med år 1998
att bestå i att på central nivå vidmakthålla och uppdatera kunskapsläget
avseende efterbehandlingsbehov och insatser i landet samt följa det
internationella arbetet. Naturvårdsverket har ansvarat för tilldelningen av
medel för sanering och återställning av miljöskadade områden på regional och
lokal nivå. Inom ramen för det lokala investeringsprogrammet för ekologiskt
hållbar utveckling kan saneringsåtgärder ingå som en del av en
investeringsplan. Naturvårdsverkets kompetens på området är även framöver
viktig för att vidmakthålla och uppdatera kunskapsläget avseende
efterbehandlingsbehov och också följa det internationella arbetet på området.
Jordbruksverket har i samråd med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet
till regeringen redovisat ett förslag till program för uppföljning och
utvärdering av miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Genomförandet bygger på deltagande från ovan nämnda myndigheter. Regeringen
föreslår att medel avsätts inom utgiftsområde 23 för att genomföra det
föreslagna programmet. Naturvårdsverkets kostnader täcks inom ramen för de
medel som verket tidigare tilldelats för arbetsuppgifter inom miljöprogrammet.
Regeringen beräknar ramanslaget för år 1998 till 268 104 000 kr. Anslaget
beräknas preliminärt till 273 448 000 kr för år 1999 och till 277 819 000 kr
för år 2000.
Motionerna
I motion Jo715 (mp) yrkas att ytterligare 50 miljoner kronor anslås till
Statens naturvårdsverk för att tillgodose behovet av bibehållen kompetens
(yrkande 2 delvis).
I motion Jo726 (mp) yrkas att anslaget A 1 Statens naturvårdsverk utökas med
145 miljoner kronor utöver regeringens förslag, att 50 miljoner kronor utöver
regeringens förslag tilldelas ett nytt anslag Miljö- och kretsloppsforskning
samt att 200 miljoner kronor anslås på ett nytt anslag Sanering och
återställning av miljöskadade områden (yrkande 10 delvis). Naturvårdsverkets
anslag bör förstärkas för att tillgodose behovet av en bred kompetens inom
olika miljöområden, även spetskompetens. Det finns enligt motionärerna inga
garantier för att MISTRA i ett längre perspektiv tar ansvar för
miljöforskningen. Medel på anslaget E 1 Stöd till lokala investeringsprogram
för ekologisk hållbarhet får enligt motionen inte användas för inventeringar
och förundersökningar. Saneringar av gamla industriutsläpp, tippar m.m. är
mycket angelägna.
I motion Jo745 (mp) yrkas tillkännagivande om vikten av att öka
havsforskningsanslagen (yrkande 1). Under fem år har ett 60-tal forskare och
forskarstuderanden varit sysselsatta med att kartlägga de storskaliga
processerna och miljöeffekterna i Kattegatts och Skagerraks havsområden.
Arbetet finansierades av Naturvårdsverkets forskningsnämnd. Enligt motionärerna
krävs ökade satsningar på havsforskningen.
I motion Jo756 (m) yrkas tillkännagivande om miljöforskningen och
miljöövervakning (yrkande 5). Motionärerna anser att regeringens neddragning av
miljöforskningen och miljöövervakningen är oacceptabel. Vidare yrkas
tillkännagivande om avfallsforskningsinstitutet Reforsk, som finansierats
tillsammans av kommunerna, industrin och staten (yrkande 7). Motionärerna anför
att när regeringen via Naturvårdsverket stryper statens medfinansiering
fungerar verksamheten inte längre. Nedläggningen av Reforsk är främst ett slag
mot de små företagen som inte har egna forskningsresurser, vilket är olyckligt.
Staten bör ta initiativ till att Reforsk eller motsvarande verksamhet åter
byggs upp.
Motionärerna i motion Jo757 (kd) yrkar att anslaget A 1 Statens
naturvårdsverk utökas med 25 miljoner kronor utöver regeringens förslag
(yrkande 10 delvis). Dessa medel bör användas till utvärdering och uppföljning
av fattade beslut, vilket är en prioriterad uppgift för Naturvårdsverket.
I motion Jo775 (v) yrkas tillkännagivande om en ny anslagspost med namnet
Akut forskning på miljöområdet (yrkande 6). Vidare yrkas tillkännagivande om
vad som anförts i frågan om att anslaget för Akut forskning på miljöområdet
tilldelas 10 miljoner kronor (yrkande 7). I motionen anförs att
Naturvårdsverket endast när behov uppstår kan tilldelas medel för akut
forskning. Det bör finnas en post under utgiftsområde 20 för detta ändamål.
Denna post skall också kunna användas för miljörelaterad forskning som inte
ingår i MISTRA:s uppdrag. Vidare yrkas att anslaget A 1 Statens naturvårdsverk
utökas med 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag, att ett nytt anslag
Akut miljöforskning tilldelas 10 miljoner kronor och ett nytt anslag
Miljösanering tilldelas 200 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande
8 delvis). Naturvårdsverket har under de senaste åren haft samma besparingskrav
på sig som övriga myndigheter samtidigt som regeringen angett att miljöfrågorna
skall vara prioriterade. Verket är tongivande i miljöarbetet och en
förutsättning för kommuner och organisationer att arbeta aktivt med
miljöfrågor.
I motion Jo777 (mp) yrkas tillkännagivande att anslaget A 1 Naturvårdsverket
i den preliminära beräkningen för åren 1999 och 2000 utökas med 195 respektive
245 miljoner kronor, att ett nytt anslag A 9 Miljö- och kretsloppsforskning i
den preliminära beräkningen för åren 1999 och 2000 tilldelas 50 miljoner kronor
samt att ett nytt anslag A 10 Sanering och återställning av miljöskadade
områden tilldelas 250 respektive 300 miljoner kronor utöver regeringens förslag
för åren 1999 och 2000 (delvis).
I motion Jo782 (m) yrkas att anslaget A 1 Staten naturvårdsverk ökas med 80
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag (yrkande 1). Neddragning av
miljöforskning och miljöövervakning påverkar Sveriges kompetens på
miljöområdet.
Motionärerna i motion Jo784 (c) yrkar tillkännagivande om stöd till
information om bioteknik från Naturvårdsverkets anslag (yrkande 20). Det krävs
enligt motionen en folkbildningsinsats för att sprida kunskap om bioteknik.
Denna kan utföras av landets ideella organisationer. En sådan organisation har
bildats, Institutet för bioteknikinformation, IBIS. Vidare yrkas
tillkännagivande om behovet av att utreda Naturvårdsverkets organisation
(yrkande 34). Motionärerna anser att en förutsättningslös genomgång av verkets
uppdrag och organisation bör göras med syfte att säkerställa ett så effektivt
miljöarbete som möjligt.
Utskottets överväganden
Tidigare har redovisats att anslaget för miljö- och kretsloppsforskning utgår
fr.o.m. år 1998 och i stället kommer huvuddelen av miljöforskningen att
finansieras via Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA). MISTRA har
till ändamål att stödja forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö.
Regeringen anför att totalt sett har resurserna för miljöforskning vuxit under
de senaste åren trots nedskärningar av i första hand Naturvårdsverkets miljö-
och kretsloppsforskning och Skogs- och jordbrukets forskningsråds
miljörelaterade forskning. De nya resurserna har i första hand skjutits till av
MISTRA och EU, vilket inneburit att forskning om åtgärder och lösningar fått
större tyngd.
MISTRA beslutade i juni 1997 om en ram på 300 miljoner kronor för stöd till
miljöforskning under 1998 vilket är mer än en fördubbling av MISTRA:s stöd
under 1997. Beslutet innebär en viss ökning i förhållande till de samlade
anslagen från MISTRA och Naturvårdsverket under 1997. För åren 1999-2002 anger
MISTRA:s styrelse en planeringsram på respektive 280, 270, 250 och 250 miljoner
kronor per år. Utgiftsnivån kommer successivt att anpassas nedåt vilket svarar
mot den genomsnittliga långsiktiga avkastningen på kapitalet. MISTRA:s beslut
innebär vidare att statens del av den med näringslivet gemensamt finansierade
forskning som bedrivs via Stiftelsen Institutet för vatten- och
luftvårdsforskning (SIVL), upphör från år 1999. Regeringen anför att därefter
har SIVL möjlighet att få stöd för avgränsade projekt från MISTRA.
Utskottet har inhämtat att MISTRA vid styrelsemöte den 30 juni 1997 beslutat
att för år 1998 anslå bl.a. 12 miljoner kronor till projekt inom sådan miljö-
och kretsloppsforskning vid Naturvårdsverket som hälftenfinansierats med
näringslivet. Dessa medel utgår huvudsakligen till SIVL. Utskottet utgår från
att regeringen tar initiativ till en översyn av SIVL:s verksamhet och verkar
för en långsiktig finansiering av SIVL:s verksamhet även för tiden efter år
1998.
Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att en med näringslivet
samfinansierad forskning om näringslivets miljöfrågor är betydelsefull. Liksom
regeringen avser därför utskottet att följa frågan om den långsiktiga
finansieringen av denna forskning.
Regeringen anför att medlen till sanering och återställning av miljöskadade
områden minskas samtidigt som möjligheter öppnas för kommunerna att få bidrag
till sådana investeringar via det lokala investeringsprogrammet för hållbar
utveckling. Naturvårdsverkets roll på efterbehandlingsområdet kommer fr.o.m. år
1998 att bestå i att på central nivå vidmakthålla och uppdatera kunskapsläget
avseende efterbehandlingsbehov och insatser i landet samt följa det
internationella arbetet. Verket skall vidare fungera som kunskapsstöd via bl.a.
utbildningar till framför allt lokala men även regionala myndigheter samt ge
handräckningstjänster vid konkurser. Medel för verkets uppgifter på
efterbehandlingsområdet beräknas fr.o.m. år 1998 under förvaltningsanslaget.
Naturvårdsverket har ansvarat för tilldelningen av medel för sanering och
återställning av miljöskadade områden på regional och lokal nivå. Inom ramen
för det lokala investeringsprogrammet för ekologiskt hållbar utveckling kan
saneringsåtgärder ingå som en del av en investeringsplan.
Utskottet delar regeringens uppfattning att Naturvårdsverkets kompetens på
området även framöver är viktig för att vidmakthålla och uppdatera
kunskapsläget avseende efterbehandlingsbehov och också följa det
internationella arbetet på området.
Utskottet instämmer i den allmänna bedömningen i motionerna att
Naturvårdsverket är tongivande i miljöarbetet och en förutsättning för kommuner
och organisationer att arbeta aktivt med miljöfrågor samt att det är angeläget
att tillgodose behovet av en bred kompetens inom olika miljöområden på verket,
även spetskompetens.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslaget A
1 Statens naturvårdsverk. Utskottet tillstyrker med hänsyn till det
statsfinansiella läget också regeringens förslag rörande miljö- och
kretsloppsforskning samt sanering och återställning av miljöskadade områden.
Motionerna Jo715 (mp) yrkande 2 delvis, Jo726 (mp) yrkande 10 delvis, Jo757
(kd) yrkande 10 delvis, Jo775 (v) yrkandena 6, 7 och 8 delvis samt Jo782 (m)
yrkande 1 avstyrks. Utskottet konstaterar att motionerna går utöver den
beslutade utgiftsramen. Även motionerna Jo745 (mp) yrkande 1 och Jo756 (m)
yrkande 5 avstyrks med det anförda.
Utskottet finner inte anledning att redan nu gå in på någon detaljerad
bedömning av enskilda anslag för budgetåren 1999 och 2000. Motion Jo777 (mp)
delvis avstyrks.
När det gäller behovet av en översyn av Naturvårdsverket anförde utskottet
vid behandlingen av 1997 års budgetproposition att verkets förutsättningar att
säkerställa ett effektivt miljöarbete och att åstadkomma en effektiv användning
av anslagna medel kontinuerligt bör följas upp. Utskottet förutsatte därför att
regeringen ( utöver det arbete som redovisats om utveckling av
funktionsindelade verksamhetsmål ( på lämpligt sätt följer upp verksamheten
inom Naturvårdsverket. När det gäller frågan huruvida miljöforskningen bör vara
en del av Naturvårdsverkets verksamhet konstaterade utskottet att verket fått i
uppdrag att redovisa alternativa förslag till besparingar inom sitt
verksamhetsområde för budgetåren 1998 och 1999 och att regeringen i avvaktan på
denna redovisning preliminärt inte beräknat några anslag till den
forskningsverksamhet som administreras via Naturvårdsverket för dessa år.
Utskottet ville vidare erinra om att det även i övrigt på miljöområdet pågår en
omfattande utrednings- och utvärderingsverksamhet som kommer att få betydelse
för de fortsatta bedömningarna angående Naturvårdsverkets uppgifter och
organisation. Utskottet var därför inte berett att föreslå någon särskild
översyn av verket.
I budgetpropositionen för år 1998 anges att verksamhetsmålen för
Naturvårdsverket för budgetåret 1995/96 är indelade efter tretton miljöhot och
att det är svårt att utifrån verksamhetsmål i form av miljöhot dra slutsatser
om måluppfyllelse. Regeringen anför att verkets årsredovisning ger information
i dimensionerna miljöhot och funktioner. För innevarande år har målen
funktionsindelats. Vidare anförs att för att förbättra styrningen och
uppföljningsmöjligheterna av verket pågår arbete med att vidareutveckla
verksamhetsmålen samt prestationsmått nära knutna till dessa verksamhetsmål.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är svårt att utifrån
verksamhetsmål i form av miljöhot dra slutsatser om måluppfyllelse. Härutöver
har utskottet emellertid inte ändrat uppfattning i fråga om en översyn av
Naturvårdsverket. Enligt utskottets bedömning kommer den utrednings- och
utvärderingsverksamhet som pågår på miljöområdet inom ramen för arbetet med den
nya miljöbalken att ha betydelse för de fortsatta bedömningarna av
Naturvårdsverkets organisation. Utskottet är därför inte berett att nu föreslå
någon särskild översyn av Naturvårdsverket. Motion Jo784 (c) yrkande 34
avstyrks.
Staten genom Avfallsforskningsrådet, Närings- och teknikutvecklingsverket och
Överstyrelsen för civil beredskap har träffat ett avtal med stiftarna av
Reforsk (Svenska Kommunförbundet, Svenska Renhållningsverksföreningen och
Sveriges Industriförbund) om ett gemensamt program för tillämpad forskning och
utveckling för en kretsloppsanpassning av näringsliv och kommunal verksamhet.
Avfallsforskningsrådet, som numera är en del av Naturvårdsverket, gav under
tiden 1 juli 1992-31 december 1996 sammanlagt 5 miljoner kronor i stöd till
Reforsk. Utskottet har inhämtat att detta stöd numera har upphört. Mot bakgrund
av behovet av besparingar tillstyrker utskottet regeringens förslag rörande
miljöforskningen. Motion Jo756 (m) yrkande 7 avstyrks.
Enligt regeringens direktiv (dir. 1997:120) Biotekniken i samhället (
möjligheter och risker skall en kommitté tillkallas med uppgift att analysera
den moderna bioteknikens möjligheter och risker, bedöma långsiktiga
förändringseffekter av den moderna biotekniken samt lämna förslag till en
övergripande politik för området i ett internationellt perspektiv. Kommittén
skall genom ett öppet och utåtriktat arbetssätt främja debatt och diskussion om
frågor som rör den moderna biotekniken och dess konsekvenser för individen samt
analysera hur kunskaper, värderingar och andra faktorer formar attityder till
den moderna biotekniken. Kommitténs uppgift skall vara att bedöma behovet av
utbildning för att höja kunskapsnivån om bioteknik inom olika samhällssektorer,
bl.a. skall behovet av utbildning i skolan samt fort- och vidareutbildning av
olika yrkeskategorier som t.ex. lärare, vårdpersonal, journalister och
politiker. Utskottet föreslår i avvaktan på utredningsresultatet att motion
Jo784 (c) yrkande 20 avstyrks.
A 2 Miljöövervakning m.m.
Propositionen
Under detta anslag anvisas medel för miljöövervakning och för bidrag till vissa
ideella organisationers miljöarbete samt för bilavgasundersökningar.
Miljöövervakningen har som mål att beskriva tillståndet i miljön och dess
förändringar. Naturvårdsverkets miljöövervakningsnämnd fattar beslut om den
nationella miljöövervakningens inriktning och fördelar medel till denna. Inom
den nationella miljöövervakningen fördelas även medel för viss regional
miljöövervakning som specificeras i avtal med länsstyrelserna. En mindre andel
används också för internationellt miljöövervakningssamarbete.
Av Naturvårdsverkets årsredovisning framgår att verket genom sin
miljöövervakningsnämnd fördelat tillgängliga medel som också inkluderar medel
från en tillfällig strukturfond för den nationella och regionala
miljöövervakningen. Flera samnordiskt planerade övervakningsprogram har kunnat
genomföras under perioden delvis tack vare tillskott av medel från besparingar
inom andra delar av verket.
Ett samlat program för den framtida miljöövervakningens omfattning och
inriktning har på regeringens uppdrag utretts och redovisats av
Naturvårdsverket under år 1996 (rapport 4543-1). Med Naturvårdsverkets program
som underlag har regeringen tillkallat en särskild utredare som granskat dagens
miljöövervakning och utarbetat förslag till verksamhetens fortsatta inriktning,
omfattning, struktur och finansiering. Utredaren har överlämnat betänkandet
Övervakning av miljön (SOU 1997:34). Utredningen kommer att behandlas i den
miljöpolitiska propositionen som regeringen lämnar under våren 1998.
I avvaktan på närmare klarlägganden i uppdrag och arbeten enligt ovan anser
regeringen att medlen till miljöövervakningen för budgetåret 1998 bör beräknas
med det belopp som för 1997 avsatts för miljöövervakning. År 1999 räknar
regeringen preliminärt med en ökning med 6 miljoner kronor. Regeringen beräknar
vidare sammanlagt 3,5 miljoner kronor för bidrag till Internationella
försurningssekretariatet, Naturskyddsföreningen och Sveriges Hembygdsförbund
för visst arbete inom naturvård och miljöskydd.
För avgasverksamheten beräknas oförändrat anslag. En översyn av
finansieringen av bilavgasverksamheten m.m. kommer att göras under hösten 1997.
Regeringen avser återkomma till frågan i samband med vårpropositionen 1998.
Regeringen beräknar anslaget för år 1998 till sammanlagt 85 452 000 kr.
Anslagsnivån för 1999 och 2000 bör i avvaktan på närmare beredning av underlag
för beslut om den framtida miljöövervakningen preliminärt beräknas till 91 452
000 kr.
Motionerna
I motion Jo220 (v) yrkas tillkännagivande att av de medel som finns anslagna
under utgiftsområde 20 skall 2,2 miljoner anslås till Försurningssekretariatet,
2 miljoner kronor till Naturskyddsföreningen och 0,8 miljoner kronor till
Hembygdsförbundet.
I motion Jo731 (m) anförs att sambanden mellan miljöstörningar i haven och
näringstillförseln, utsläpp av miljöföroreningar samt naturliga variationer
måste klarläggas. Miljöövervakningen bör fortsätta i minst nuvarande omfattning
och den neddragning av övervakningen som främst sker på västkusten bör omprövas
(yrkande 15).
I motion Jo757 (kd) yrkas att anslaget tillförs 10 miljoner kronor utöver
regeringens förslag för bl.a. fortsatta medel till det lokala Agenda 21-arbetet
(yrkande 10 delvis). Härav bör 2 miljoner kronor öronmärkas till folkbildning i
bioteknik. I övrigt bör fördelningen av medel inom anslaget göras på ett sådant
sätt att Internationella försurningssekretariatet, Naturskyddsföreningen och
Sveriges hembygdsförbund tillförsäkras resurser så att man inte riskerar en
reducering av nuvarande nivå.
I motion Jo775 (v) yrkas tillkännagivande att en ny anslagspost med namnet
Bidrag till kommunala miljörådgivare skall införas (yrkande 4). Motionärerna
anför att det är viktigt att det finns experter och sakkunniga som kan hjälpa
till att svara på frågor eller ge tips och råd (yrkande 5). Kommuners ekonomi
är i dag ansträngd och utrymme saknas för den typen av hjälp. För att skapa
förtroende för kommunens och statens miljöarbete är en satsning på
miljörådgivare viktig. Vidare yrkas att anslaget Bidrag till miljörådgivning
tilldelas 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 8 delvis).
I motion Jo781 (kd) anförs att bygderörelsens engagemang via
Folkrörelserådet bör ges en framträdande plats i arbetet för ett uthålligt
samhälle (yrkande 1). Det lokala Agenda 21-arbetet och det arbete som bedrivs i
de lokala utvecklingsgrupperna har mycket gemensamt. Vidare yrkas
tillkännagivande om att Folkrörelserådet bör anvisas medel under en
treårsperiod ur kretsloppsmiljarden (yrkande 2). Folkrörelserådets verksamhet
skall bedrivas i enlighet med intentionerna bakom Agenda 21. Den växande
bygderörelsen kan bli en motor i arbetet med att bygga ett ekologiskt hållbart
samhälle. Med bidrag ur kretsloppsmiljarden vore det möjligt att ge näring åt
det folkliga utvecklingsarbete som pågår.
Motionärerna i motion Jo784 (c) yrkar tillkännagivande att under anslaget bör
ytterligare 1,5 miljoner kronor användas för bidrag till Internationella
försurningssekretariatet, Naturskyddsföreningen och Sveriges hembygdsförbund.
Dessa organisationer har ett mycket stort värde för miljöarbetet och den
miljöpolitiska debatten i landet (yrkande 35). Vidare föreslås att bidraget
administreras direkt av Miljödepartementet (yrkande 36).
I motion Jo785 (fp) yrkas att anslaget tillförs 20 miljoner kronor utöver
regeringens förslag (yrkande 9 delvis). Länsstyrelserna har i dag inte
tillräckligt med resurser för sin övervakande och miljövårdande verksamhet. Det
är särskilt viktigt att länsstyrelserna klarar bevakningen av olika
riksintressen som annars på kommunnivå lätt kan gå förlorade på grund av
bristande översikt.
Motionärerna i motion Bo528 (fp) anför att indragningen av de permanenta
mätstationerna på västkusten är ett allvarligt hot mot hela
miljöövervakningsarbetet, bl.a. genom att viktiga tidsserier bryts. De
permanenta mätstationerna bör återupptas (yrkande 5).
Utskottets överväganden
Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att miljöövervakningen är en
förutsättning för kunna följa upp tillståndet i miljön mot miljörelaterade mål.
Miljöövervakningen ger underlag för beslut om åtgärder och måste präglas av
långsiktighet och stabilitet. Miljöproblemen domineras i dag av en diffus
påverkan som är resultatet av flera sektorers verksamhet och av effekter från
deposition av långväga transporterade föroreningar. Internationell samverkan,
framför allt genom EU-medlemskapet, har medfört ökade krav på
miljöövervakningen.
Ett samlat program för den framtida miljöövervakningens omfattning och
inriktning har på regeringens uppdrag utretts och redovisats av
Naturvårdsverket under år 1996 (rapport 4543-1). I programmet har verket
presenterat ett förslag till en fortsatt utbyggnad av miljöövervakningen från
73 miljoner kronor år 1995 till 181 miljoner kronor år 2000. Med
Naturvårdsverkets program som underlag har regeringen tillkallat en särskild
utredare som granskat dagens miljöövervakning och utarbetat förslag till
verksamhetens fortsatta inriktning, omfattning, struktur och finansiering.
Utredaren har överlämnat betänkandet Övervakning av miljön (SOU 1997:34),
vilket omfattar den verksamhet som för närvarande finansieras med statliga
anslag till Naturvårdsverket och beslutas av verkets miljöövervakningsnämnd.
I den nu presenterade utredningen SOU 1997:34 har utredaren strävat efter att
föreslå utrymme för vissa av de nya och angelägna delar av miljöövervakningen
som Naturvårdsverket pekat på. Som villkor för sådant utrymme gäller emellertid
att utredningen kan föreslå hur verksamheten kan finansieras. Enligt
utredningen är möjligheterna till finansiering av en ökad omfattning av
miljöövervakningen enligt Naturvårdsverkets program begränsade. Dock
konstaterar utredningen att ett miljöövervakningsprogram på en annan nivå än
den som Naturvårdsverket föreslagit fortfarande kan vara en värdefull del av
det samlade miljöarbetet och att miljöövervakningen måste inriktas mot de
miljömål statsmakterna sätter upp.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det bör göras en samlad bedömning
av miljöövervakningens omfattning och inriktning i samband med att målen och
inriktningen av den framtida miljöpolitiken läggs fast. Det är lämpligt att
regeringen återkommer i frågan i den samlade miljöpropositionen våren 1998.
Nationalkommittén för Agenda 21 har i sitt slutbetänkande Fem år efter Rio
(SOU 1997:105) redovisat det omfattande arbete som har bedrivits i Sverige och
lämnat förslag till strategier inför framtiden. I betänkandet redovisas vidare
den svenska nationalrapporten till ett extra möte med FN:s generalförsamling
(UNGASS) och exempel på lokalt Agenda 21-arbete på olika områden. Regeringen
kommer under hösten att ta ställning till hur det fortsatta Agenda-arbetet på
nationell nivå skall organiseras.
I juni 1997 hölls det extra mötet med FN:s generalförsamling (UNGASS) med
syfte att följa upp och utvärdera genomförandet av Agenda 21 på internationell,
nationell och lokal nivå. Vid mötet enades världens länder om ett nytt program
för genomförande av Agenda 21, ett handlingsprogram för hållbar utveckling
inför det 21:a århundradet.
Regeringen föreslår att bidragen till vissa ideella organisationers
miljöarbete minskas och att bidragen till arbete med lokala Agenda 21 dras in.
Vissa möjligheter att erhålla bidrag kommer att finnas inom ramen för det
lokala investeringsprogrammet som ett led i arbetet med att vidareutveckla
sådana program efter år 1998. Minskningen till de ideella organisationerna
innebär att regeringen beräknar sammanlagt 3,5 miljoner kronor för bidrag till
Internationella försurningssekretariatet, Naturskyddsföreningen och Sveriges
Hembygdsförbund för visst arbete inom naturvård och naturskydd. Utskottet anser
att regeringens förslag med hänsyn till det statsfinansiella läget är väl
avvägt.
Utskottet har ingen erinran mot övervägandena i propositionen och tillstyrker
regeringens förslag till ramanslag. Motionerna Jo757 (kd) yrkande 10 delvis,
Jo775 (v) yrkandena 5 och 8 delvis och Jo785 (fp) yrkande 9 delvis innebär att
utgiftsramen överskrids och avstyrks av utskottet. Även motion Jo775 (v)
yrkande 4 avstyrks med det anförda.
Motionerna Jo220 (v) och Jo784 (c) yrkande 35 innebär visserligen att vissa
satsningar bör göras inom utgiftsramen, men motionärerna anger inte vilka
verksamheter som därvid måste i motsvarande mån nedprioriteras. Motionerna
avstyrks.
Utskottet har ingen annan uppfattning än den som framförs i motion Jo781 (kd)
om att bygderörelsens engagemang via Folkrörelserådet bör ges en framträdande
plats i arbetet för ett uthålligt samhälle (yrkande 1). Motionärerna föreslår
att bidrag ur kretsloppsmiljarden skall medges för att ge näring åt det
folkliga utvecklingsarbete som pågår (yrkande 2). Enligt förordningen
(1996:1378) om statligt investeringsbidrag för en ekologiskt hållbar
samhällsutveckling kan statsbidrag lämnas till verksamheter eller åtgärder som
främjar en ekologiskt hållbar utveckling när det gäller byggnader och teknisk
infrastruktur. Bidrag får lämnas till verksamheter eller åtgärder som syftar
till att bl.a. minska total mängd genererat avfall, avskilja farligt avfall,
återanvända byggnadsmaterial, minska utsläpp av kväve och fosfor från
avloppsvatten eller separera avloppsvatten. Det i motionen föreslagna
användningsområdet torde inte omfattas av syftet med investeringsbidragen.
Motion Jo781 (kd) yrkandena 1 och 2 avstyrks.
I fråga om administrationen av bidrag till Hembygdsförbundet, Svenska
naturskyddsföreningen och Internationella försurningssekretariatet för bl.a.
informationsarbete, konferens- och programverksamhet inom naturvård och
miljöskydd anförde utskottet vid föregående års budgetbehandling (1996/97:JoU2
s. 15) att för budgetåret 1995/96 anslogs medel till de berörda
miljöorganisationerna under anslaget A 2 Bidrag till miljöarbete som disponeras
av Naturvårdsverket. Regeringen beslutade i regleringsbrevet om fördelningen av
de anslagna medlen på respektive organisation och föreskrev att
organisationerna skall lämna redovisning av bidragens användning till
Naturvårdsverket. Utskottet hade under hand inhämtat att någon förändring av
hanteringen inte planeras för budgetåret 1997.
Utskottet har inhämtat att inte heller för budgetåret 1998 planeras någon
förändring av hanteringen. Motion Jo784 (c) yrkande 36 avstyrks.
Miljöministern anförde den 21 maj 1997 i ett svar på fråga 1996/97:510 om en
forskningsstation vid Gullmarsfjorden att frågan om dess framtida arbete och
kompetens beror bl.a. av inriktningen på den miljöforskning och
miljöövervakning som Naturvårdsverket och MISTRA har att bedöma och prioritera
inom ramen för sina resurser. Det är Naturvårdsverket som är operationellt
ansvarigt för det nationella miljöövervakningsprogrammet. Även efter
neddragningen av tre intensivstationer på västkusten har Västerhavet enligt
Naturvårdsverket en väl fungerande miljöövervakning av den fria vattenmassan
jämfört med övriga havsområden. Miljöministern hänvisade till att frågan om den
framtida miljöövervakningens inriktning, omfattning, struktur och finansiering
nyligen har utretts och att regeringen avser att i samband med
miljöpropositionen närmare ange förutsättningarna för miljöövervakningen. Det
kommer dock även fortsättningsvis att vara Naturvårdsverket och där
miljöövervakningsnämnden som har ansvaret för hur resurserna skall användas för
den nationella miljöövervakningskontrollen. Med det anförda avstyrks motionerna
Jo731 (m) yrkande 15 och Bo528 (fp) yrkande 5.
A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag
Propositionen
Anslaget disponeras för statsbidrag för återställning av skador förorsakade av
försurande luftföroreningar. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen
(1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. Bestämmelserna
innebär att statsbidrag får lämnas till kalkning, biologisk återställning i
kalkade vatten samt till nödvändiga utredningar och undersökningar i samband
med kalkning eller biologisk återställning. Frågor om bidrag till
kalkningsverksamhet prövas av länsstyrelserna. Länsstyrelserna har redovisat
verksamheten som finansieras under detta anslag under budgetåret 1995/96.
Naturvårdsverket har överlämnat en sammanställning av länsstyrelsernas
redovisningar till regeringen. Utgiftsutvecklingen enligt Naturvårdsverkets
budgetprognos visar att anslaget inte kommer att förbrukas under innevarande
budgetår.
Regeringen anför att i dag kalkas ungefär 7 500 sjöar och 12 000 km
vattendrag. Dagens effektuppföljningsprogram visar att ungefär 90 % av
sjökalkningen och 80 % av vattendragskalkningen årligen uppnår verksamhetens
mål.
Av Sveriges sjöar och vattendrag är ca 20 % påtagligt försurade. Kalkning i
stor skala av sjöar och vattendrag har pågått sedan mitten av 1970-talet. Under
budgetåret 1995/96 omfattade kalkningsverksamheten 7 500 sjöar och 12 000 km
rinnande vatten. Målet med kalkningen har under de senaste tre budgetåren
uppnåtts i ca 90 % av de kalkade sjöarna och ca 80 % av vattendragen. De
biologiska effekterna har varit övervägande positiva även om vissa kalkningar
inte nått uppsatt mål.
Under de senaste åren har kalkningsanslaget varierat kraftigt från år till år
bl.a. beroende på stora anslagsreserver. Regeringen anser att det är viktigt
att kalkningsverksamheten ligger på en jämnare nivå och att anslaget utnyttjas
effektivt. Regeringen anser att kalkningsanslaget i fortsättningen skall vara
140 miljoner kronor per år. Under den närmaste tiden kommer dock verksamheten
att kunna ligga på en något högre nivå med hänsyn till innestående
reservationer på anslaget.
Regeringen beräknar anslaget för år 1998 till 140 000 000 kr. Anslaget för år
1999 och 2000 beräknas preliminärt till samma belopp.
Motionerna
I motion Jo709 (fp) yrkas tillkännagivande av att behovet av kalkning är stort,
särskilt i Västsverige (yrkande 1). Motionären yrkar att anslaget för kalkning
höjs med 20 miljoner kronor (yrkande 2).
I motion Jo718 (m) anförs att flera års investeringar i kalkning kastas
bokstavligen i sjön när kalkningen av försurningshotade sjöar och vattendrag
upphör. Kalkningen måste återställas till en sådan nivå att uppnådda resultat
inte äventyras.
I motion Jo726 (mp) yrkas att anslaget höjs med 100 miljoner kronor utöver
regeringens förslag (yrkande 10 delvis). Genom kalkningsverksamheten har en del
giftiga metaller bundits i sediment. Om kalkningen upphör kan dessa sediment
släppa sina lager av metaller och en metallchock för växter och djur bli
följden.
I motion Jo728 (mp) yrkas tillkännagivande att 100 miljoner kronor bör anslås
för kalkningsverksamhet utöver regeringens förslag (yrkande 1). Vidare påtalas
nödvändigheten av att kalkade sjöar och vattendrag får fortsatt kalkning
(yrkande 2). Minskning av kalkningsverksamheten innebär att de naturvärden som
mödosamt byggts upp går förlorade. Det är angeläget att även tidigare inte
kalkade vatten kan börja kalkas (yrkande 3). Studier utförda av
Konjunkturinstitutet, Fiskeriverket och Naturvårdsverket visar att kalkningen
är samhällsekonomiskt lönsam långt över dagens nivå. Vidare framhålls att
kalkning i många vatten är nödvändig för den biologiska mångfalden (yrkande 4).
Många vattenlevande organismer är känsliga för låga pH-värden, speciellt gäller
detta många av de rödlistade hotade arterna.
I motion Jo731 (m) anförs att försurningen, som orsakas av svaveldioxid och
kväveoxider, är ett av de allvarligaste hoten mot den svenska naturen.
Långsiktigt måste det försurande nedfallet av svavel- och kväveoxider minska
till en nivå under den gräns som naturen tål. Innan detta har skett måste det
allmänna bära ansvaret för att tillräckliga resurser satsas på kalkning av
försurade sjöar och vattendrag (yrkande 3).
I motion Jo757 (kd) yrkas att anslaget höjs med 40 miljoner kronor (yrkande
10 delvis). Det är samhällsekonomiskt lönsamt att kalka försurade sjöar och
vattendrag.
I motion Jo759 (s) framhålls att Västsverige bör prioriteras vid fördelningen
av anslagen till kalkning (yrkande 2). Mycket av de försurande nedfallen har
sitt ursprung i andra länder, men mycket förorsakar vi själva. I Västsverige
svarar vägtransporterna för ca 90 % av alla persontransporter och drygt 50 % av
all godsbefordran. Åtgärder måste till för att få en övergång till biologiska
bränslen som minskar både svavel och kväveutsläpp och motorerna måste göras
renare.
I motion Jo775 (v) yrkas att anslaget höjs med 60 miljoner kronor utöver
regeringens förslag (yrkande 8 delvis). Om nivån 140 miljoner kronor kvarstår
för kommande budgetår riskeras att pågående projekt måste läggas ned. Vidare
yrkas att anslaget A 3 skall ändra namn till Bidrag för verksamhet mot
försurning av sjöar och vattendrag (yrkande 2).
I motion Jo777 (mp) yrkas tillkännagivande att beräkningarna för åren 1999
och 2000 på anslaget bör höjas med 150 respektive 200 miljoner kronor utöver
regeringens förslag.
I motion Jo782 (m) yrkas att anslaget höjs med 20 miljoner kronor inom
utgiftsområde 20 (yrkande 2). Regeringen har de senaste åren minskat
kalkningsanslaget. Den nuvarande nivån medför enligt Naturvårdsverket att flera
sjöar kommer att få försurningsskador samt att tusentals fiskbestånd slås ut.
I motion Jo784 (c) yrkas tillkännagivande om användning av medel till
kalkning av sjöar och vattendrag (yrkande 29). Motionärerna föreslår att
40 miljoner kronor från anslaget Investeringsbidrag till främjande av
omställning i ekologiskt hållbar inriktning, den s.k. kretsloppsmiljarden,
används till kalkning av sjöar och vattendrag för att uppnå ekologisk
hållbarhet. Vidare yrkas tillkännagivande om att Naturvårdsverket bör beviljas
en anslagskredit om 50 miljoner kronor för kalkningsinsatser (yrkande 30). Det
torde inte råda någon tvekan om det långsiktiga behovet av kalkning, men
kalkningen kan variera över en längre period beroende på klimat och nederbörd.
I motion Jo785 (fp) yrkande 9 delvis yrkas att anslaget för kalkning höjs med
20 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Om omfattande besparingar görs
på anslagen till kalkningen riskerar årtionden av kalkningsinsatser att gå
förlorade genom en snabb återförsurning.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens uppfattning att det långsiktiga målet med det
svenska kalkningsprogrammet skall vara det nationella intresset att bevara den
biologiska mångfalden och att bibehålla förutsättningarna för utnyttjandet av
naturresurserna i sjöar och vattendrag.
Regeringen tillsatte hösten 1995 en särskild utredare för att se över
kalkningsverksamheten. Utredningen redovisade resultaten av sitt arbete i
betänkandet Kalkning av sjöar och vattendrag (SOU 1996:53).
Utifrån de förslag som Kalkningsutredningens betänkande presenterade fick
Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att till den 21 mars 1997 ta fram en
nationell plan för den statligt finansierade kalkningsverksamheten i sjöar och
vattendrag. Den skall, enligt direktiven, innehålla ett underlag med klara
objektsprioriteringar på nationell nivå med utgångspunkten att bevara den
biologiska mångfalden och bibehålla möjligheterna till nyttjande av sjöar och
vattendrag. I uppdraget ingick också att göra en översyn av
kalkningsverksamhetens framtida organisation, ekonomiska redovisningssystem,
m.m.
Naturvårdsverkets delrapport Nationell plan för kalkningsverksamheten, som
lämnades till regeringen den 25 mars 1997, innehåller grunden och kriterierna
för en bedömningsmall. Rapporten har remissbehandlats under sommaren 1997 och
remissinstansernas synpunkter kommer att ge Naturvårdsverket mer underlag inför
det fortsatta arbetet med objektsprioriteringen.
Naturvårdsverket redovisade den 1 september 1997 förslag till
kalkningsverksamhetens framtida organisation. Förslaget innebär att
Naturvårdsverket ges ökade möjligheter att styra verksamheten bl.a. genom att
ha större ansvar för kalkningens planering, uppläggning, genomförande samt ges
möjlighet att ompröva länsstyrelsens beslut. Länsstyrelsernas arbete kommer att
samordnas i regioner där de tillsammans tar fram en regional kalkningsplan. De
förordningsändringar som krävs redogör verket för i sin redovisning.
Naturvårdsverket föreslår också att det nuvarande bidragssystemet bibehålls med
85, 95 respektive 100 % statsbidrag samt att Skogsstyrelsens program för
markkalkning samordnas med verkets program för kalkning av sjöar och
vattendrag.
Naturvårdsverket har också utfört en undersökning av den samhällsekonomiska
nyttan av kalkningsverksamheten. Undersökningen om kalkningsverksamhetens
samhällsnytta visar att kalkning är samhällsekonomiskt lönsam. Varje satsad
krona är värd minst 1:50-2 kr, enligt Naturvårdsverkets undersökning.
Naturvårdsverket utformar för närvarande nya Allmänna råd för kalkning och
biologisk återställning för restaurering av försurningsskadade vatten.
Naturvårdsverket utvecklar också ett nytt dataregister för kalkning, biologisk
återställning och effektuppföljning. Utskottet delar regeringens uppfattning
att detta arbete bör underlätta handläggnings-, planerings- och
utvärderingsverksamheten samt förbättra möjligheterna till nationell
utvärdering.
Utskottet instämmer till stora delar i vad som anförts i flera motioner,
bl.a. Jo709 (fp) yrkande 2 och Jo785 (fp), om behovet av kalkning. Utskottet
delar också den syn som anläggs i motionerna Jo718 (m) och Jo728 (mp) yrkandena
2-4 om behovet av fortsatt kalkning i redan kalkade vatten och att kalkning i
många vatten är nödvändig för att bibehålla den biologiska mångfalden.
Naturvårdsverket anför i Nationell plan för kalkning av sjöar och vattendrag
att återförsurningseffekterna blir mest påtagliga, med höga metallhalter, i
starkt försurade områden där kalkning pågått under en längre tid. Enligt
Naturvårdsverket är det nödvändigt att följa upp effekterna av återförsurning i
de vatten där kalkningen avbryts. Utskottet utgår från att de framförda
synpunkterna beaktas i det fortsatta arbetet med objektsprioriteringen.
Utskottets förslag i bet. 1997/98:JoU9 innebär för övrigt att syftet med
motionerna Jo718 (m) och Jo728 (mp) yrkandena 2-4 i stor utsträckning
tillgodoses.
Utskottet delar vidare den uppfattning som framförs i motion Jo731 (m)
yrkande 3 att långsiktigt måste det försurande nedfallet av svavel- och
kväveoxider minska under den gräns som naturen tål. I mars 1997 antog
Europeiska kommissionen ett förslag om en gemensam strategi för att motverka
försurning. Strategin har utarbetats av kommissionen på svenskt initiativ.
Slutmålet är att försurningen skall minska till en nivå som naturen tål, dvs.
att kritiska belastningar inte skall överskridas någonstans inom unionen. Ett
delmål i kommissionens förslag innebär att den areal där den kritiska
belastningen i dag överskrids skall minskas med minst 50 % till år 2010. Det
innebär att antalet hektar där den kritiska belastningen överskrids skall
halveras, jämfört med ett referensscenario där redan beslutade åtgärder räknas
in. För svensk del innebär det långtgående förbättringar. År 1990 var ca 23 %
av Sveriges yta utsatt för mera försurat regn än vad naturen tål. Med redan
beslutade åtgärder samt de åtgärder som föreslås i försurningsstrategin kommer
endast 1,6 % av Sveriges yta att vara utsatt för försurat regn över den
kritiska belastningen år 2010.
Utskottet anser att det är angeläget att regeringen arbetar aktivt både
nationellt och internationellt med att få till stånd en minskning av de
försurande utsläppen.
Regeringen anför att under de senaste åren har kalkningsanslaget varierat
kraftigt från år till år, bl.a. beroende på stora anslagsreserver. Utskottet
delar regeringens uppfattning att det är viktigt att kalkningsverksamheten
ligger på en jämnare nivå och att anslaget utnyttjas effektivt.
Regeringen föreslår att kalkningsanslaget i fortsättningen skall vara 140
miljoner kronor per år. Vidare anförs att under den närmaste tiden kommer
verksamheten att kunna ligga på en något högre nivå med hänsyn till innestående
reservationer. Utskottet instämmer i vad som anförs i flera motioner om att
anslaget för kalkning bör bibehållas på en sådan nivå att sjöar och vattendrag
kan kalkas i tillräcklig omfattning. Den framtida nivån på kalkningsanslaget
bör i avvaktan på pågående utredningar inte anges nu. Utskottet anser att den
framtida anslagsnivån bör diskuteras först vid nästa års budgetbehandling.
Regeringen anför att under den närmaste tiden kommer kalkningsverksamheten
att kunna ligga på en något högre nivå än den regeringen föreslagit med
anledning av innestående reservationer. Mot bakgrund av den osäkerhet som råder
om storleken på innestående reservationer och för att inte riskera att
kalkningen skall minska i omfattning under det kommande budgetåret anser
utskottet att 20 miljoner kronor utöver regeringens förslag bör användas för
kalkning under år 1998.
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Jo784 (c) att för att uppnå
målet om ekologisk hållbarhet talar starka skäl för att medel från anslaget
Investeringsbidrag till främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning,
den s.k. kretsloppsmiljarden, skall kunna användas för kalkning av sjöar och
vattendrag (yrkande 29). Utskottet anser att användningsområdet för anslaget
Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning,
den s.k. kretsloppsmiljarden, bör utvidgas så till vida att 20 miljoner kronor
från det angivna anslaget skall användas för kalkning av sjöar och vattendrag
under år 1998.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Jo718 (m),
Jo728 (mp) yrkandena 2-4, Jo731 (m) yrkande 3 och Jo784 (c) yrkande 29 som sin
mening ge regeringen till känna.
Motionerna Jo709 (fp) yrkande 2, Jo726 (mp) yrkande 10 delvis, Jo728 (mp)
yrkande 1, Jo757 (kd) yrkande 10 delvis, Jo775 (v) yrkande 8 delvis, Jo782 (m)
yrkande 2 och Jo785 (fp) yrkande 9 delvis innebär att det ordinarie anslaget
för kalkning skall höjas med varierande belopp. Dessa motioner bör formellt
avslås på den grunden att de inte ryms inom den beslutade utgiftsramen.
Utskottet anför i betänkande 1997/98:JoU9 i ett tillkännagivande till
regeringen att utskottet instämmer i en mer övergripande bedömning att kalkning
och åtgärder för att minska övergödning av sjöar är exempel på åtgärder som
måste fortgå i oförminskad omfattning. Regeringen bör därför i
budgetpropositionen för år 1999 lägga fram förslag om medelstilldelning till
kalkning som innebär att verksamheten kan fortgå i oförminskad omfattning i de
sjöar och vattendrag som är av betydelse för fisket och den biologiska
mångfalden.
Utskottet finner dock inte skäl att nu bestämma storleken på anslagen för
kommande budgetår. Motion Jo777 (mp) delvis avstyrks.
Utskottet har ingen annan uppfattning än den som framförs i motion Jo709 (fp)
yrkande 1 om att behovet av kalkning är stort. Utskottet instämmer även i vad
som framförs i motion Jo759 (s) att en stor del av de försurande nedfallen har
sitt ursprung i andra länder, men att vi själva förorsakar en stor del. När det
gäller Västsverige konstaterar utskottet att regeringen utgår från att redan
kalkade vatten i de mest försurningsdrabbade områdena i sydvästra Sverige i
stor utsträckning kommer att återkalkas. Det anförda bör till stor del
tillgodose syftet med motionerna Jo709 (fp) yrkande 1 och Jo759 (s) yrkande 2.
Motionerna avstyrks.
Regeringen anför att under de senaste åren har kalkningsanslaget varierat
kraftigt från år till år, bl.a. beroende på stora anslagsreserver. Utskottet
delar regeringens uppfattning att det är viktigt att kalkningsverksamheten
ligger på en jämnare nivå och att anslaget utnyttjas effektivt.
Enligt 6 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen tillfälligt
överskrida ett ramanslag genom att ta i anspråk en anslagskredit motsvarande
högst 10 % av anvisat anslag. Tillgängliga medel under följande år reduceras
med ett belopp motsvarande ianspråktagen anslagskredit. Utskottet har inhämtat
att frågan om anslagskredit kan komma att övervägas om behov av en kredit på
kalkningsanslaget uppstår för år 1999 och framåt. Såsom regeringen anfört
kommer verksamheten under den närmaste tiden att kunna ligga på en något högre
nivå än anslaget med hänsyn till innestående reservationer. Motion Jo784 (c)
yrkande 30 avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med det anförda.
Enligt motion Jo775 (v) bör anslagsrubriceringen ändras till ?Bidrag för
verksamhet mot försurning av mark, sjöar och vattendrag? (yrkande 2). Syftet
med motionen synes vara att även andra åtgärder än kalkning bör vara
bidragsberättigade. Detta syfte uppnås inte i första hand genom en ändring av
anslagsrubriceringen. De närmare villkor som gäller för ett anslag anges i
regleringsbrevet och, i förekommande fall, i en särskild förordning. Enligt
förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag är
både kalkning och biologisk återställning bidragsberättigade. Riksdagen saknar
således anledning att bifalla motion Jo775 (v) yrkande 2.
A 4 Investeringar och skötsel för naturvård
Propositionen
Från anslaget betalas förvärv av mark i syfte att bevara den biologiska
mångfalden genom att skydda särskilt värdefulla naturområden. De
naturvårdsobjekt i statens ägo som förvärvas med medel från anslaget redovisas
på naturvårdsfonden, vilken förvaltas av Naturvårdsverket. Från anslaget
betalas vidare ersättning till markägare för intrång i pågående markanvändning
enligt naturvårdslagen (1964:822) samt enligt 86 och 122 §§ byggnadslagen i
dess lydelse intill den 1 januari 1965. Vidare kan från anslaget bidrag lämnas
till kommuner och kommunala stiftelser för skydd av värdefulla naturområden.
Dessutom får anslaget användas för utrednings-, förhandlings- och
värderingskostnader i samband med säkerställande av värdefulla naturområden.
Bidrag för naturvårdsåtgärder från EU:s fond LIFE redovisas under anslaget.
Största delen av anslaget för innevarande budgetår beräknas bli förbrukat.
Reservationen avser nästan helt tidigare beviljade LIFE-medel.
För skötsel av naturreservat m.m. använder Naturvårdsverket för närvarande
delar av förvaltningsanslaget A 1 Statens naturvårdsverk. Medlen fördelas i
huvudsak länsvis efter redovisade behov från länsstyrelserna. Under år 1997
används 75 miljoner kronor för sådana skötselåtgärder. Många av de områden som
inköps kräver betydande insatser för att områdenas naturvärden skall kunna
bevaras eller områdena restaureras till den karaktär som man vill eftersträva.
Åtgärderna kan vara av engångskaraktär eller ske med varierande tidsmellanrum.
Behoven av sådana åtgärder kan variera högst betydande mellan olika år. För att
skapa ökat samband mellan markförvärv och skötselåtgärder föreslår regeringen
att de medel som tidigare anvisats för skötselåtgärder under
förvaltningsanslaget A 1 Statens naturvårdsverk överförs till anslaget A 4
Investeringar och skötsel för naturvård.
Regeringen föreslår att personalkostnader, som är knutna till anslagets
verksamhet, fortsättningsvis helt bör belasta verkets förvaltningsanslag. Med
anledning härav förs 1 miljon kronor över till verkets förvaltningsanslag.
Under budgetåret 1995/96 säkerställde Naturvårdsverket drygt 35 000 hektar
mark, i första hand genom förvärv. I huvudsak har förvärven gällt skog av olika
typer såsom urskogar, ädellövskogar och skogs/myrmosaikområden. Satsningarna
har, liksom tidigare år, framför allt syftat till att bevara den biologiska
mångfalden och naturvärden i övrigt. Den areal som säkerställdes under det
första halvåret av budgetåret 1997 uppgår till 7 500 hektar. Genomsnittskostnad
per hektar är ungefär den dubbla jämfört med tidigare år. Den högre kostnaden
beror huvudsakligen på att förvärvad skogsmark är av produktivare slag - och
därmed dyrare - än den skogsmark som förvärvats under tidigare år.
Regeringen anför att i arbetet med skydd av olika naturtyper är skyddet av
skogsmiljöer sedan flera år särskilt uppmärksammat. Miljövårdsberedningen har i
betänkandet Skydd av skogsmark (SOU 1997:97 och 98) bedömt behovet och formerna
av skydd av skogsmark för att bevara den biologiska mångfalden. Rapporterna
remissbehandlas för närvarande. Vidare har Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen
i uppdrag att fortlöpande utvärdera den nya skogspolitikens effekter på den
biologiska mångfalden. De båda verken har också regeringens uppdrag att
utvärdera återväxtens kvalitet och skyddet av skogsmark. Regeringen avser att
under år 1998 återkomma till riksdagen med sina ställningstaganden i dessa
frågor.
Vid sidan av det statliga arbetet pågår diskussioner om certifiering av det
svenska skogsbruket i en partssammansatt arbetsgrupp med representanter för
skogsbruk och naturvårdsorganisationer. Under första halvåret 1997 ombildades
gruppen, bl.a. ingår inte Skogsägarnas riksförbund. Utifrån vissa
internationella grundprinciper har gruppen redovisat ett förslag till svensk
standard för ett miljöanpassat skogsbruk. Regeringen anför att beträffande
skogsbolagen sker inom den s.k. ekologiska landskapsplaneringens ram arbete som
kan innebära att skogsbruket begränsas helt eller delvis under viss tid.
Sverige har hittills anmält 1 263 områden att ingå i det europeiska nätverket
av skyddade områden - Natura 2000. Naturvårdsverket har i uppdrag att senast
den 15 november 1997 i samarbete med länsstyrelserna lämna förslag till
regeringen på ytterligare områden som kan anmälas till nätverket.
Sverige har genom Naturvårdsverket möjlighet att ansöka om bidrag från EU:s
fond LIFE för naturvårdsåtgärder. Under år 1997 har EU beviljat
Naturvårdsverket 27 miljoner kronor till två projekt. Eftersom projekten är
fleråriga kommer endast mindre delar av dessa medel att förbrukas under
budgetåret 1997. Medlen skall huvudsakligen användas för markförvärv men till
mindre del även till skötselåtgärder. För tidigare budgetår har EU beviljat
medel om tillsammans ca 50 miljoner kronor. För år 1998 uppskattas LIFE-projekt
kunna erhålla bidrag om ca 25 miljoner kronor. Regeringen beräknar medel
motsvarande detta bidrag under anslaget. Motsvarande belopp beräknas under
inkomsttiteln 6911 Övriga bidrag från EG.
Regeringen bör som tidigare bemyndigas att under löpande budgetperiod ikläda
staten ekonomiska förpliktelser för utgifter som skall betalas under
nästkommande budgetperiod. Bemyndigandet bör uppgå till 60 miljoner kronor för
utgifter som skall betalas år 1999.
Regeringen beräknar anslaget till 291 473 000 kr för år 1998. För år 1999
beräknas anslaget till 297 130 000 kr. I avvaktan på regeringens översyn av
ramen för utgiftsområdet för år 2000 beräknas anslaget preliminärt till
239 780 000 kr för år 2000.
Motionerna
I motion Jo726 (mp) yrkas att anslaget påförs 700 miljoner kronor utöver
regeringens förslag (yrkande 10 delvis). De medel som anslås förslår inte och i
brist på medel tvingas länsstyrelserna i dag ge klartecken till avverkning
trots beräkningar att urskogen och många av de hotade arterna är utrotade inom
fem år om avverkningarna fortgår i nuvarande takt.
I motion Jo743 (m) påtalas behovet av ändrade regler så att länsstyrelserna
kan använda en del av markanslaget till sin administration i samband med
arbetet att bilda naturreservat. Länsstyrelserna har under senare år ålagts
sparkrav i en sådan utsträckning att det ofta inte varit möjligt att
säkerställa de nödvändiga administrativa insatserna.
Motionärerna i motion Jo757 (kd) yrkar ytterligare 175 miljoner kronor utöver
regeringens förslag (yrkande 10 delvis). I dag är ca 1 % produktiv skogsmark
nedanför den s.k. skogsodlingsgränsen avsatt som reservat. Den arealen bör på
sikt öka till minst 5 %. Vidare yrkas att regeringen bemyndigas att under 1998
för statens räkning åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av
eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om
högst 100 miljoner kronor för budgetåret 1999 (yrkande 9). Det krävs mer medel
för detta ändamål än vad regeringen föreslår.
I motion Jo775 (v) yrkas att anslaget utökas med 200 miljoner kronor utöver
regeringens förslag (yrkande 8 delvis). I Sverige är endast 0,8 % av den
produktiva skogsmarken nedanför fjällkedjan skyddad i reservat eller liknande,
trots att det är nedanför fjällkedjan som den största mängden rödlistade arter
finns. Fattigare länder är ofta bättre på detta. Nästan 10 % av den tropiska
regnskogen är skyddad.
I motion Jo777 (mp) anförs att 700 respektive 850 miljoner kronor bör
beräknas på anslagen för åren 1999 och 2000.
I motion Jo785 (fp) yrkas att anslaget bör utökas med 250 miljoner kronor
utöver regeringens förslag (yrkande 9 delvis). Det finns många unika
naturområden som är akut hotade, där det omgående krävs en kraftig engångs-
insats. Det är framför allt stora områden av s.k. gammelskog som står på spel.
Riksdagen har tidigare ställt sig bakom ett uttalande att 5 % av den produktiva
skogsmarken nedanför det fjällnära området kan behöva skyddas i reservat.
I motion Bo528 (fp) föreslås ett ändrat system för utnyttjandet av
markanslaget (yrkande 7). I förhållande till kustlandskap är arealen skyddad
naturskog och myr liten. Den fortsatta verksamheten hotas nu av länsstyrelsens
brist på resurser för säkerställande. Systemet bör ändras så att
länsstyrelserna får utnyttja 2-3 % av beviljat markanslag för att täcka
administrationskostnader i samband med säkerställandet.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens uppfattning att anslaget till markförvärv är ett av
naturvårdspolitikens viktigaste instrument för att bevara den biologiska
mångfalden. Utskottet anser därför att det trots det statsfinansiella läget är
angeläget att behålla en hög ambitionsnivå på detta område.
Regeringen anför att under budgetåret 1995/96 säkerställde Naturvårdsverket
drygt 35 000 hektar mark, i första hand genom förvärv. I huvudsak har förvärven
gällt skog av olika typer såsom urskogar, ädellövskogar och skogs/myrmosaik-
områden. Satsningarna har liksom tidigare år framför allt syftat till att
bevara den biologiska mångfalden och naturvärden i övrigt. Den areal som
säkerställdes under det första halvåret av budgetåret 1997 uppgår till 7 500
hektar. Genomsnittskostnaden per hektar är ungefär den dubbla jämfört med
tidigare år. Den högre kostnaden beror huvudsakligen på att förvärvad skogsmark
är av produktivare slag - och därmed dyrare - än skogsmark som förvärvats under
tidigare år.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om fördelning på anslaget A 4
Investeringar inom miljöområdet. Motionerna Jo726 (mp) yrkande 10 delvis, Jo757
(kd) yrkande 10 delvis, Jo775 (v) yrkande 8 delvis och Jo785 (fp) yrkande 9
delvis avstyrks. Motionerna ryms inte inom den beslutade utgiftsramen.
Utskottet finner inte anledning att redan nu ta ställning till enskilda
anslag för budgetåren 1999 och 2000. Motion Jo777 (mp) avstyrks.
Regeringen bör som tidigare bemyndigas att under löpande budgetperiod ikläda
staten ekonomiska förpliktelser för utgifter som skall betalas under
nästkommande budgetperiod. Utskottet delar regeringens uppfattning att
bemyndigandet bör uppgå till 60 miljoner kronor för utgifter som skall betalas
år 1999. Med det anförda avstyrks motion Jo757 (kd) yrkande 9.
I motionerna Jo743 (m) och Bo528 (fp) yrkande 7 anförs att länsstyrelserna
bör få använda en del av markanslaget till sin administration i samband med
arbetet att bilda naturreservat. Utskottet konstaterar att medel för skötsel av
naturreservat m.m. tidigare har belastat Naturvårdsverkets anslag A 1 Statens
naturvårdsverk. Medlen har fördelats i huvudsak länsvis efter redovisade behov
från länsstyrelserna. Under år 1997 används 75 miljoner kronor för sådana
skötselåtgärder. För att skapa ökat samband mellan markförvärv och
skötselåtgärder föreslår regeringen i årets budgetproposition att de medel som
tidigare anvisats för skötselåtgärder under förvaltningsanslaget A 1 Statens
naturvårdsverk överförs till anslaget A 4 Investeringar och skötsel för
naturvård. Bakgrunden är att många av de områden som inköps kräver betydande
insatser för att områdenas naturvärden skall kunna bevaras eller för att
områdena skall kunna restaureras till den karaktär som man vill eftersträva.
Åtgärderna kan vara av engångskaraktär eller ske med varierande tidsmellanrum.
Behoven av sådana åtgärder kan variera högst betydande mellan olika år.
Regeringen föreslår samtidigt att personalkostnader knutna till verksamhet på
anslaget A 4 Investeringar och skötsel för naturvård fortsättningsvis helt
skall belasta Naturvårdsverkets förvaltningsanslag. Utskottet har inhämtat att
avsikten med dessa dispositioner är att renodla användningen av medlen på
anslaget A 4 Investeringar och skötsel för naturvård. Dessa skall kunna
användas för skötsel av inköpta naturreservat, men skall inte belastas med
personalkostnader.
Riksrevisionsverket (RRV) har inom ramen för sin effektivitetsrevision
granskat länsstyrelsernas miljövårdsarbete under förändrade finansiella
förutsättningar och redovisat resultatet i rapporten (RRV 1997:47)
Länsstyrelsernas miljövårdsarbete i förändring. I rapporten anförs att
handläggarresurserna för reservatbildningsarbetet har minskat på många
länsstyrelser under det senaste budgetåret. RRV bedömer att många av
länsstyrelsernas miljövårdsenheter har svårt att upprätthålla de nationella
målsättningarna för reservatbildning. RRV föreslår att en del av
markförvärvsmedlen avsätts till länsstyrelsernas administrativa kostnader.
Utskottet har inhämtat att rapporten för närvarande övervägs i
regeringskansliet.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts och i avvaktan på resultatet av
övervägandena avstyrks motionerna Jo743 (m) och Bo528 (fp) yrkande 7.
A 5-A 8 Övriga miljöanslag
Propositionen
Koncessionsnämnden för miljöskydd är en central förvaltningsmyndighet med
huvudsaklig uppgift att pröva frågor rörande miljöfarlig verksamhet enligt
miljöskyddslagen. Nämnden har vidare en viktig roll i beredningen av ärenden
som prövas av regeringen enligt 4 kap. lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m.m. En jämförelse mellan budget och utfall 1995/96 visar att
anslaget inte utnyttjats fullt ut. Anslagssparandet beräknas minska till år
1998.
Av årsredovisningen framgår att prövotidsärendena och antalet beslut som
överklagas av länsstyrelserna har ökat. Ärendenas omfattning och svårighetsgrad
varierar starkt. Liksom andra rättsprövande myndigheter har Koncessionsnämnden
svårt att finna mätbara kvalitetsmått för rättssäkerheten. Regeringen bedömer
att effektiviteten i verksamheten är tillfredsställande.
Mot denna bakgrund beräknar regeringen anslaget år 1998 för
Koncessionsnämnden för miljöskydd till 19 014 000 kr. Regeringen har i
lagrådsremiss om en miljöbalk föreslagit att nämnden upphör den 1 januari 1999
då nämndens verksamhet förs över till domstolsväsendet. I avvaktan på
regeringens proposition om en miljöbalk och riksdagens beslut beräknar
regeringen preliminärt anslaget för år 1999 till 19 605 000 kr och för år 2000
till 19 917 000 kr.
Kemikalieinspektionen (KemI) är central förvaltningsmyndighet för ärenden om
hälso- och miljörisker med kemiska produkter i den mån frågorna inte handläggs
av någon annan myndighet. Kemikalieinspektionens övergripande uppgift är att
arbeta för att minska riskerna för skador på människa och miljö från kemiska
ämnen och produkter.
Kemikalieinspektionens verksamhet finansieras huvudsakligen genom avgifter.
Kemikalieinspektionens årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en
sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås.
Sveriges medlemskap i EU innebär att en dominerande del av inspektionens
verksamhet ligger inom ramen för EU:s arbete med kemikalier. EU-medlemskapet
har inneburit kraftigt ökade insatser inom områdena klassificering/märkning,
förhandsanmälan av nya ämnen och EU:s arbete med begränsning av vissa kemiska
ämnen. Kemikalieinspektionens insatser bidrar till att för Sverige prioriterade
kemikaliefrågor uppmärksammas inom EU.
Kemikalieinspektionens arbete med att öka kemikaliesäkerheten till skydd för
hälsa och miljö både nationellt och inom EU bör för nästa år i huvudsak
bedrivas med samma inriktning som hittills.
Regeringen beräknar anslaget för år 1998 till 80 011 000 kr. Anslaget
beräknas preliminärt till 78 329 000 kr för år 1999 och 79 731 000 kr år 2000.
Anslaget A 7 Visst internationellt miljösamarbete disponeras för utgifter för
Sveriges deltagande i vissa internationella organisationer och för
internationellt samarbete inom Miljödepartementets ansvarsområde. Anslaget
belastas även av utgifter för bidrag och medlemsavgifter enligt Sveriges
åtaganden inom internationella miljökonventioner och avtal. Från anslaget
betalas kostnader för deltagande i vissa möten inom ramen för internationella
miljökonventioner och avtal, möten inom ramen för FN-systemet och inom
organisationer såsom OECD, ECE, Europarådet samt miljösamarbetet i fråga om
Arktis. Vidare betalas från anslaget vissa kostnader för bilateralt
miljösamarbete. Förenta nationernas miljöfond inrättades genom beslut av 1972
års generalförsamling för att inom ramen för FN:s miljöprogram (UNEP) helt
eller delvis finansiera kostnaderna för nya miljövårdsinitiativ inom FN:s olika
organ. Fondens användning står under överinseende av FN:s miljöstyrelse.
Sveriges årliga bidrag till miljöfonden belastar anslaget.
Det internationella miljösamarbetet kommer fortsatt att vara betydelsefullt
och resurskrävande.
Under 1998 kommer bl.a. Sveriges deltagande vid FN:s miljöstyrelses möte,
FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD) samt möten inom ramen för det
internationella konventionsarbetet att kräva särskilda resurser.
Den 28 november 1996 inrättade regeringen ett Agenda 21-sekretariat för
Östersjörådet (dir. 1996:99). Sekretariatet skall koordinera och initiera
insatser och utarbeta förslag så att innehåll och utformning av en Agenda 21
uppfyller målet om hållbar utveckling i regionen. Arbetet skall vara slutfört
senast den 1 juli 1998. Regeringen beräknar kostnaderna under 1998 till 1 200
000 kr, som finansieras genom indragning av det under fjortonde
huvudtiteln uppförda reservationsanslaget B 13 Miljöinsatser i Östersjöregionen
från budgetåret 1993/94.
Anslaget för år 1998 beräknas till 37 762 000 kr. För år 1999 beräknas
anslaget till 36 562 000 kr och för år 2000 likaledes till 36 562 000 kr.
Under anslaget A 8 Stockholms internationella miljöinstitut redovisas
utgifterna för statens stöd till Stockholms internationella miljöinstitut (SEI)
(prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU23, rskr. 1987/88:373). Staten finansierar
för närvarande ca 30 % av SEI:s verksamhet. SEI:s huvudsakliga uppgifter är att
initiera, genomföra och föra ut resultat av studier och forskning vad gäller
värdering och utveckling av miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt
relaterad miljöstyrning och strategier för en hållbar utveckling.
SEI har förutom sitt huvudkontor i Stockholm tre övriga kontor, ett i Boston,
ett i York och ett i Tallinn. SEI har byggt upp en internationellt erkänd
verksamhet och utvecklat forskningen inom områden som är relevanta för de
globala miljöproblemen. Institutet har inriktat sin verksamhet på bl.a.
energistudier, klimatfrågor, bioteknik, ekonomi med etik och miljövärden.
Regeringen beräknar anslaget till 12 000 000 kr för 1998. För åren 1999 och
2000 beräknas samma belopp.
Motionen
I motion Jo761 (c) påtalas behovet av stöd till projekt Agenda 21 i sydöstra
Sverige (yrkande 1). Vidare yrkas tillkännagivande att medel till projektet
Agenda 21 i sydöstra Sverige anslås ur anslaget Visst internationellt
miljösamarbete (yrkande 2). Under senare år har svenska lokala och regionala
företrädare samarbetat i miljöfrågor med kolleger i ?Gröna hörnet? av
Östersjöregionen (sydöstra Sverige, nordöstra Polen, Kaliningradenklaven och
Litauen). Ett regionalt Agenda 21-projekt utarbetas.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under anslagen
A5-A8.
Utskottet har inhämtat att från anslaget A 8 Visst internationellt
miljöarbete har tidigare utgått medel till ideella miljöorganisationers
internationella verksamhet. Utskottet anser att medel ur anslaget skall utgå
till dessa organisationer även för år 1998. Vad utskottet anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen anför att en Agenda 21 för Östersjöregionen håller på att
utarbetas av en internationell arbetsgrupp, som skall presentera ett förslag
till aktionsplan under första halvåret 1998. Prioriterade områden är enligt
direktiven uthållig utveckling inom jordbruk, energi, fiske, skogsbruk,
industri, turism och transporter. Detta arbete torde i stor utsträckning
tillgodose syftet med motion Jo761 (c) yrkandena 1 och 2. Motionen avstyrks.
Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. (B)
Propositionen
Mot bakgrund av energipropositionen (prop. 1996/97:84), som bl.a. innebär
avställning av en reaktor år 1998, behöver SSI:s och SKI:s tillsyn på kärn-
energiområdet öka i omfattning för att säkerställa ett bra skydd av personal,
allmänhet och miljö. Verksamhetsområdet tillförs därför ytterligare 23,5
miljoner kronor fr.o.m. år 1998.
I energipropositionen (prop. 1996/97:84) betonas vikten av att säkerheten kan
upprätthållas i den nya situation som uppstår i och med avställningen av en
reaktor år 1998. Detta medför krav på ökade insatser från SKI och SSI.
Motivationen, engagemanget och uppmärksamheten hos personalen vid
kärnkraftverken måste vidmakthållas på en hög nivå trots den påfrestning en
avställning innebär. Myndigheterna måste överväga särskilda tillsynsinsatser
och beredas tillfälle att förstärka sin kompetens och sina resurser för att
övervaka att säkerheten vidmakthålls under hela driftperioden. De senaste årens
säkerhetsrelaterade händelser vid kärnkraftverken, behovet av skärpt
kontrollverksamhet när reaktorerna blir äldre samt kraftföretagens aviserade
renoveringar och moderniseringar indikerar vidare att antalet ärenden och deras
grad av komplexitet kommer att öka framöver. På kärnavfallsområdet väntas
kraven på SKI:s och SSI:s tillsynsverksamhet öka i takt med att planeringen av
den slutliga avfallshanteringen efter hand övergår i konkretare åtgärder.
Regeringen förutser mot denna bakgrund en ökad arbetsbelastning och därmed
ett ökat resursbehov hos SKI och SSI. Det är viktigt att de båda myndigheterna
har resurser till tillsynsverksamhet och forskning samt till
kompetensutveckling och internationellt erfarenhetsutbyte. Samhällets insyn och
statens övergripande ansvar för kärnsäkerheten måste upprätthållas.
Myndigheterna bör ha resurser för att behålla och anställa specialistkompetens
på området. De resursförstärkningar som behövs bör finansieras med höjda
avgifter för kärnkraftsföretagen.
Statens strålskyddsinstitut (SSI) övervakar strålskyddet vid de kärntekniska
anläggningarna vid behandling och lagring av kärnavfall och använt kärnbränsle
samt utövar tillsyn däröver. SSI kontrollerar att utsläpp till luft och vatten
under normaldrift hålls inom fastställda gränser. SSI utövar också tillsyn av
sådan verksamhet med joniserande strålning som ligger utanför kärnenergisektorn
och av verksamhet med icke-joniserande strålning. Dit hör t.ex. verksamhet på
sjukhus, forskningsinstitutioner och annan industriell verksamhet än kärnkraft
liksom kontroll av naturlig strålning. SSI har en beredskap för rådgivning och
information vid kärntekniska olyckor inom eller utom landet.
Institutets verksamhet finansieras delvis via avgifter enligt förordningen
1976247 om vissa avgifter till Statens strålskyddsinstitut.
SSI bör fr.o.m. år 1998 tillföras ytterligare 5,5 miljoner kronor för att
förstärka tillsynen av strålskyddet i samband med att den första reaktorn
ställs av och för att möta de därigenom ökade kraven på kärnavfallsområdet.
Regeringen beräknar anslaget B 1 till 78 055 000 kr för år 1998. För åren
1999 och 2000 beräknas utgifterna under anslaget B 1 till 80 178 000 kr
respektive 82 306 000 kr.
Statens kärnkraftinspektion (SKI) övervakar säkerheten vid de svenska
kärntekniska anläggningarna. SKI utövar också tillsyn över behandling och
lagring av kärnavfall vid kärnkraftverken, lagring av använt kärnbränsle i det
centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (CLAB) i Oskarshamn samt
slutförvaring av kärnavfall i slutförvaret för låg- och medelaktivt avfall
(SFR-I) i Forsmark. SKI handhar även sådana uppgifter kring hantering av
kärnämne och kärnteknisk utrustning som följer av Sveriges internationella
åtaganden om icke-spridning av kärnvapen m.m. och i den utsträckning dessa
uppgifter inte handhas av Europeiska kommissionen. SKI utövar vidare tillsyn
över reaktorinnehavarnas program för att hantera och slutförvara använt
kärnbränsle och kärnavfall och för att riva kärnkraftverken, samt över
avsättning och användning av medel inom det statliga finansieringssy-
stem som skall täcka kostnaderna härför.
SKI:s verksamhet finansieras via avgifter enligt förordningen (1991:739) om
vissa avgifter till Statens kärnkraftinspektion.
RRV har i sin utvärdering av SKI:s årsredovisning angett att en tydligare
målhierarki och utvecklade verksamhetsmål skulle öka möjligheten att följa upp
verksamheten. SKI har på regeringens uppdrag sett över verksamhetsmålen med
detta syfte och har återrapporterat till regeringen i frågan under år 1997.
SKI:s årsredovisning visar att myndigheten i huvudsak har levt upp till
uppsatta mål. Visst långsiktigt arbete såsom föreskriftsarbete och
kärnsäkerhetsforskning har dock på grund av resursskäl inte kunnat utföras i
önskvärd omfattning. SKI har på regeringens uppdrag sett över verksamhetsmålen
för att klarställa inriktningen av och ambitionsnivån för myndighetens
verksamhet i förhållande till omvärlden. De nya verksamhetsmålen införs fr.o.m.
år 1998. Regeringen har i energipropositionen konstaterat att SKI behöver ökade
resurser för att de överenskomna målen och ambitionsnivån skall kunna
uppfyllas. SKI har också återrapporterat till regeringen om hur SKI agerat i
förhållande till de rekommendationer i betänkandet (SOU 1996:73) som under
våren 1996 lades fram av den internationella granskningsgrupp som granskade
tillsynsverksamheten vid SKI och SSI. Regeringen konstaterar att
granskningsgruppens rekommendationer i allt väsentligt har blivit tillgodosedda
genom SKI:s åtgärder i förening med regeringens förslag om ökade resurser för
myndigheten.
SKI bör fr.o.m. år 1998 tillföras ytterligare 10 miljoner kronor för att
förstärka tillsynen av kärnsäkerheten i samband med att den första reaktorn
ställs av och för att möta de därigenom ökade kraven på kärnavfallsområdet.
SKI:s anslag för kärnsäkerhetsforskning bör fr.o.m. år 1998 tillföras
ytterligare 8 miljoner kronor med anledning av att den första reaktorn ställs
av och för att möta de därigenom ökade kraven på kärnavfallsområdet. Regeringen
beräknar anslagen B 2 respektive B 3 till 75 479 000 kr respektive 63 950 000
kr för år 1998. För åren 1999 och 2000 beräknas utgifterna under anslaget B 2
till 77 690 000 kr respektive 79 963 000 kr och under anslaget B 3 till
65 251 000 kr respektive 66 636 000 kr.
Från anslaget B 4 Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.
betalas kostnader, i amerikanska dollar och österrikiska schilling, för
deltagande i internationellt samarbete på kärnenergiområdet, såsom Sveriges
reguljära medlemsavgift i Internationella atomenergiorganet (IAEA), bidraget
till IAEA:s Technical Assistance and Cooperation Fund samt kostnader i samband
med övrigt internationellt kärnsäkerhetssamarbete.
Regeringen beräknar att anslaget för år 1998 bör vara 26 752 000 kr. För åren
1999 och 2000 beräknas en oförändrad anslagsnivå.
Enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) är en
innehavare av tillstånd till kärnteknisk verksamhet skyldig att svara för att
allt i verksamheten uppkommet kärnavfall och använt kärnbränsle hanteras och
slutförvaras på ett säkert sätt och att den anläggning i vilken verksamheten
bedrivs avvecklas och rivs på ett säkert sätt, sedan verksamheten har upphört
(10 §). Enligt lagen (1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för
använt kärnbränsle m.m. skall innehavaren av en kärnkraftsreaktor årligen, så
länge reaktorn är i drift, erlägga en avgift samt ställa säkerheter till staten
för att säkerställa att medel finns tillgängliga för att betala kostnader för
hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och visst radioaktivt avfall,
avveckling och rivning av reaktoranläggningar och forskning på kärn-
avfallsområdet.
Avgiftsmedlen förvaltas av en fond benämnd Kärnavfallsfonden. Fondens medel
skall enligt finansieringslagen placeras på konto i Riksgäldskontoret. Vid
utgången av år 1996 var Kärnavfallsfondens marknadsvärde
20 831 miljoner kronor (17 939 miljoner kronor enligt de förvaltningsregler som
1995 gällde enligt finansieringslagen).
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslagen B
1(B 4.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1997/98:Jo709 yrkande 2, 1997/98:Jo715 yrkande 2, 1997/98:Jo726 yrkande
10, 1997/98:Jo728 yrkande 1, 1997/98:Jo757 yrkande 10, 1997/98:Jo775
yrkandena 4-8, 1997/98:Jo782 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Jo785 yrkande 9
anvisar anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområdet enligt utskottets
förslag i bilaga 1,
2. beträffande preliminär fördelning på anslag inom utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård för budgetåren 1999 och 2000
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo777,
res. 1 (mp)
3. beträffande bidrag till vissa miljöorganisationer
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo220 och 1997/98:Jo784 yrkande 35,
res. 2 (c, fp, v, mp)
4. beträffande uppföljning av vissa anslag
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo726 yrkande 9,
5. beträffande havsforskning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo745 yrkande 1,
res. 3 (mp)
6. beträffande miljöforskningen och miljöövervakningen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo756 yrkande 5,
res. 4 (m)
7. beträffande översyn av Naturvårdsverket
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo784 yrkande 34,
res. 5 (c)
8. beträffande Reforsk
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo756 yrkande 7,
res. 6 (m)
9. beträffande information om bioteknik
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo784 yrkande 20,
res. 7 (c, mp)
10. beträffande Folkrörelserådet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo781 yrkandena 1 och 2,
11. beträffande administration av bidrag till miljöorganisationer
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo784 yrkande 36,
12. beträffande neddragning av anslag för miljöövervakning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo731 yrkande 15,
res. 8 (m)
13. beträffande mätstationer på västkusten
att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo528 yrkande 5,
14. beträffande medel till kalkning från programmet för omställning
till hållbar utveckling
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo718, 1997/98: Jo728
yrkandena 2-4, 1997/98:Jo731 yrkande 3 och 1997/98:Jo784 yrkande 29 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. beträffande behovet av kalkning, särskilt i Västsverige
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo709 yrkande 1 och 1997/98:Jo759
yrkande 2,
16. beträffande anslagskredit för kalkningsinsatser
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo784 yrkande 30,
17. beträffande rubriken på anslaget A 3 Bidrag till
kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo775 yrkande 2,
18. beträffande ekonomiska förpliktelser för kommande budgetår i
samband med förvärv av värdefulla naturområden
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Jo757 yrkande 9 bemyndigar
regeringen att under år 1998 för statens räkning åta sig ekonomiska
förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i
värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 60 000 000 kr för
budgetåret 1999,
19. beträffande kostnader för administration hos länsstyrelser
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo743 och 1997/98:Bo528 yrkande 7,
res. 9 (m)
20. beträffande bidrag till vissa ideella miljöorganisationers
internationella verksamhet
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. beträffande Agenda 21 i sydöstra Sverige
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo761 yrkandena 1 och 2.
Stockholm den 20 november 1997
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m),
Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Ann-Kristine
Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun
Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Lennart Fremling (fp).
Reservationer
1. Preliminär fördelning på anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård för budgetåren 1999 och 2000 (mom. 2)
Gudrun Lindvall (mp) anför att anslagen för utgiftsområde 20 för åren 1999 och
2000 bör beräknas enligt tabell:
A 1 Statens naturvårdsverk273 000278 000195 000245 000
A 3 Bidrag till kalkningsverk-
samhet för sjöar och140 00 140 000150 000 200 000
vattendrag
A 4 Investeringar och skötsel297 000240 000700 000850 000
för naturvård
A 9 Nytt anslag: Miljö- och- - 50 000 50 000
kretsloppsforskning
A 10Nytt anslag: Sanering och- -250 000 300 000
återställning av miljö-
skadade områden
Detta bör riksdagen med anledning av motion Jo777 (mp) som sin mening ge
regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande preliminär fördelning på anslag inom utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård för budgetåren 1999 och 2000
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo777 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
2. Bidrag till vissa miljöorganisationer (mom. 3)
Lennart Daléus (c), Maggi Mikaelsson (v), Gudrun Lindvall (mp), Lennart
Brunander (c) och Lennart Fremling (fp) anför:
Under anslaget A 2 Miljöövervakning beräknar regeringen att sammanlagt 3,5
miljoner kronor skall användas för bidrag till Internationella
försurningssekretariatet, Naturskyddsföreningen och Sveriges hembygdsförbund
för visst arbete inom naturvård och miljöskydd. Detta är en medelsminskning på
1,5 miljoner kronor.
Dessa organisationer har ett stort värde för miljöarbetet och den
miljöpolitiska debatten i landet. Därför är det viktigt att
miljöorganisationerna även i framtiden får möjlighet att hålla sig med egen
expertkompetens i viktiga miljö- och naturvårdsfrågor. Vi anser att i vissa
frågor har miljöorganisationerna varit mer styrande än både regeringen och
riksdag, exempelvis när det gäller att få människor att handla miljövänligt.
Det finns också en uttalad vilja från statsmakten att frivilliga organisationer
skall ha en viktig roll att spela i samhällsdebatten. Allt kan dock inte
baseras på frivillighet och enskilda människors engagemang. Därför bör de medel
som avsätts till dessa tre organisationer ur anslaget för miljöövervakning
bibehållas på 5 miljoner kronor per år, genom omfördelning inom anslaget. Detta
bör riksdagen med anledning av motionerna Jo720 (v) och Jo784 (c) yrkande 15
som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande bidrag till vissa miljöorganisationer
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo220 och 1997/98:Jo784
yrkande 35 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
3. Havsforskning (mom. 5)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Under fem år har ett 60-tal forskare och forskarstuderande varit sysselsatta
med att kartlägga de storskaliga processerna och miljöeffekterna i Kattegatt
och Skagerraks havsområden. Arbetet, vars slutrapport kom i oktober 1996,
benämns Västerhavsprojektet och finansierades av Naturvårdsverkets
forskningsnämnd. Enligt forskarnas rapport förvärras situationen för Kattegatt
och Skagerrak. Under de senaste 20 åren har halterna av kväve och fosfor bara
ökat. Stora mängder kväve transporteras in från södra Nordsjön. Gödningen
påverkar ekosystemen genom ökad produktion av plankton, som i sin tur orsakar
syrgasbrist vid bottnarna. Under den senaste tioårsperioden har också mängden
fintrådiga och snabbväxande grönalger ökat drastiskt i Bohusläns grunda vikar.
Numera är mellan 30 och 40 % av de grunda områdena täckta av alger sommartid.
Just dessa platser är viktiga ?barnkammare? och skafferi för fiskar och
kräftdjur. De senaste 20 åren har vidare syrekoncentrationen i Kattegatts och
östra Skagerraks djupvatten minskat betydligt.
Regeringen bör ta till sig forskarnas resultat. Vi anser att
havsforskningsanslagen bör ökas samt att hårdare krav måste till, nationellt
och internationellt, för att minimera giftiga utsläpp. Dessutom föreslår vi
ytterligare insatser för att minska närsaltsbelastningen. Detta bör riksdagen
med anledning av motion Jo745 (mp) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till
känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande havsforskning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo745 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
4. Miljöforskningen och miljöövervakningen (mom. 6)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
Regeringen har drivit igenom en mycket kraftig minskning av anslagen till
miljöforskningen. Även anslagen till teknisk forskning har minskats kraftigt.
Neddragningarna är en följd av regeringens forskningspolitik. Inför 1998 har
Naturvårdsverkets forskningsnämnd inga medel. Den effekt- och riskrelaterade
miljöforskningen, dvs. forskning kring människors och djurs hälsa och
fortbestånd samt påverkan på växter, står inför en särskilt omfattande
minskning. Inför 1998 kommer de totala tillgängliga budgetmedlen för effekt-
och riskrelaterad miljöforskning att minska med minst 1/3 i förhållande till
1997 års budget.
Det finns flera skäl för Sverige att värna om miljöforskningen, nämligen att
Sverige behöver forskarkompetens inom miljöområdet, vilket ökar universitetens
kapacitet att utbilda studenter på grund- och forskarutbildningsnivå. Sverige
har vidare ett försprång inom miljöforskningen som vi behöver försvara och som
kan ge fördelar i framtiden. Fortsatta miljöinsatser för Östersjön kan också
underlättas.
Vi anser att neddragningarna av den svenska nationella miljöövervakningen är
lika drastiska som inom miljöforskningen. All miljöövervakning avseende den
fria vattenmassan på västkusten kommer att upphöra. Därmed avbryts viktiga
mätserier om närsalter, klorofyll och planktonförekomst i havsvattnet. En
långsiktig miljöövervakning är oundgänglig för att skilja naturliga
miljöförändringar från sådana förändringar som människan orsakar. Detta bör
riksdagen med anledning av motion Jo756 (m) yrkande 5 som sin mening ge
regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande miljöforskningen och miljöövervakningen
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo756 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
5. Översyn av Naturvårdsverket (mom. 7)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:
I en krympande offentlig ekonomi är det nödvändigt att de resurser som ställs
till förfogande används så kostnadseffektivt som möjligt. Naturvårdsverket har
till uppgift att vara en samlande och pådrivande kraft i miljöarbetet. Verket
skall dessutom svara för uppföljning och utvärdering av såväl det nationella
som det internationella miljöarbetet. Under senare tid har verkets arbete
genomgått snabba tyngdpunktsförskjutningar, bl.a. till följd av det svenska EU-
medlemskapet. Det finns enligt vår mening behov av en förutsättningslös
genomgång av Naturvårdsverkets uppdrag och organisation med syfte att
säkerställa att ett så effektivt miljöarbete som möjligt och effektiv
användning av verkets anslagna medel kan uppnås. En särskild utredare bör
utreda vilka eventuella organisationsförändringar av verksamheten som bör
genomföras för att nå bästa möjliga resultatuppfyllelse. Detta bör riksdagen
med anledning av motion Jo784 (c) yrkande 34 som sin mening ge regeringen till
känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande översyn av Naturvårdsverket
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo784 yrkande 34 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
6. Reforsk (mom. 8)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
Avfallsforskningsinstitutet Reforsk finansieras av kommunerna, industrin och
staten och när nu regeringen via Naturvårdsverket stryper statens
medfinansiering fungerar verksamheten inte längre. Nedläggningen av Reforsk är
främst ett slag mot de små företagen som inte har egna forskningsresurser,
vilket är olyckligt. Staten bör ta initiativ till att Reforsk eller motsvarande
verksamhet åter byggs upp. Detta bör riksdagen med anledning av motion Jo756
(m) yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande Reforsk
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo756 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
7. Information om bioteknik (mom. 9)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) samt Gudrun Lindvall (mp) anför:
Biotekniken kommer att påverka vardagen för de flesta människor. Det innebär
att de allra flesta människor kommer att behöva en viss grundkunskap om vad
bioteknik är och vad den kan användas till. Under de närmaste åren krävs en
bred och mångsidig forskningsinsats rörande dessa frågor. Den bitvis förvirrade
diskussion som utbrutit i samband med marknadsföringen av de första
genmodifierade livsmedlen visar tydligt på detta informationsbehov. Denna
verksamhet kan med fördel utföras av landets ideella organisationer. En sådan
organisation har bildats, Institutet för bioteknikinformation (IBIS). Vi
föreslår att 3 miljoner kronor anslås för detta ändamål under år 1998 från
anslaget A 1 Statens naturvårdsverk, inom oförändrad ram. Detta bör riksdagen
med anledning av motion Jo784 (c) yrkande 20 som sin mening ge regeringen till
känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 9 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande information om bioteknik
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo784 yrkande 20 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
8. Neddragning av anslag för miljöövervakning (mom. 12)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
Sambanden mellan miljöstörningar i haven och näringstillförseln, utsläpp av
miljöföroreningar samt naturliga variationer måste klarläggas.
Miljöövervakningen bör fortsätta i minst nuvarande omfattning, och den
neddragning av övervakningen som främst sker på västkusten bör omprövas. Detta
bör riksdagen med anledning av motion Jo731 (m) yrkande 15 som sin mening ge
regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande neddragning av anslag för miljöövervakning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo731 yrkande 15 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
9. Kostnader för administration hos länsstyrelser (mom. 19)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
Länsstyrelserna har under senare år ålagts sparkrav i en sådan utsträckning att
det ofta inte varit möjligt att säkerställa de nödvändiga administrativa
insatserna för säkerställandearbetet. Det leder till stora problem med att
skapa önskvärda naturreservat, trots att det i slutskedet finns medel att
bekosta själva reservatet. Inför nästa år ökar sparkraven på länsstyrelserna,
vilket accentuerar problemen. Reglerna borde ändras så att länsstyrelserna får
använda en mindre del av markanslaget för att täcka sina
administrationskostnader i samband med säkerställandet av naturreservat. En
sådan ordning tillämpas på vissa andra områden, t.ex. kalkningsverksamheten.
Detta bör riksdagen med anledning av motionerna Jo743 (m) och Bo528 (fp)
yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 19 bort ha
följande lydelse:
19. beträffande kostnader för administration hos länsstyrelser
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo743 och 1997/98:Bo528
yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
Särskilda yttranden
1. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m) och Eva Björne (m)
anför:
Den 20 november 1997 beslutade riksdagens majoritet bestående av
Socialdemokraterna och Centerpartiet om ramar för de olika utgiftsområdena. Vi
kan av formella skäl inte vidhålla våra anslagsyrkanden i en reservation och
väljer därför att i ett särskilt yttrande redovisa vår politik som berör
utgiftsområde 20.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar
till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt
växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt
samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för
steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra
bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk
självständighet.
Vi har totalt sett föreslagit en långtgående växling från subventioner och
bidrag till kraftiga skattesänkningar för alla, främst låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av
gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att
på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara
gemensamma.
Regeringen är på väg att minska satsningarna på viktiga områden inom
miljöpolitiken. Anslagen till miljöforskning, miljöövervakning samt kalkning av
försurningshotade sjöar och vattendrag minskar, samtidigt som utsläppen är på
väg att öka till följd av den planerade förtida kärnkraftsavvecklingen.
Neddragningarna påverkar Sveriges kompetens på miljöområdet, möjligheterna att
få inflytande i det internationella miljöarbetet samt möjligheterna att på sikt
exportera kunnande och teknik inom miljöområdet. Vi avvisar besparingarna på
dessa områden.
Naturvårdsverket borde därför tillföras 80 miljoner kronor för att i största
möjliga utsträckning bibehålla omfattningen av Sveriges satsningar på
miljöforskning och miljöövervakning. Fördelningen av medlen inom dessa områden
bör överlåtas på Naturvårdsverket. Vi har sålunda föreslagit att anslaget A 1
Statens naturvårdsverk ökas med 80 miljoner kronor jämfört med regeringens
förslag.
Regeringen har de senaste åren minskat kalkningsanslaget. Den nuvarande nivån
medför enligt Naturvårdsverket att flera sjöar kommer att få försurningsskador
samt att tusentals fiskbestånd slås ut. Vi har föreslagit att anslaget A 3
Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag ökas med 20 miljoner
kronor jämfört med regeringens förslag. Det är bra att utskottet nu enigt
föreslår att kalkningsanslaget skall öka till den nivå som vi föreslagit, även
om vi hade en annan finansiering i motionsförslaget.
Regeringen har aviserat och föreslagit att avgifterna, och därmed även
statsbudgetens anslag, till Statens strålskyddsinstitut och Statens
kärnkraftinspektion skall ökas med 5,5 respektive 18 miljoner kronor i samband
med den planerade förtida avvecklingen av Barsebäcksverket. Vi har i en motion
föreslagit att avvecklingen inte skall genomföras, vilket också innebär att
ovanstående avgifter och anslag inte bör ökas så som regeringen aviserat och
föreslagit.
2. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:
Vi vill erinra om de yrkanden beträffande bl.a. resurser avseende ökade
möjligheter till skydd av skogsmark som behandlas i annat utskott. På samma
sätt erinrar vi om våra yrkanden avseende stöd till Agenda 21-arbete och stöd
till sanering av miljöskadade områden, vilka också behandlas i ett annat
utskott.
Det är glädjande att kalkningsverksamheten genom utskottets ställningstagande
nu kan ges ett ökat stöd i förhållande till regeringens förslag. Därmed
tillgodoses också vårt krav avseende anslagskrediter för kalkningsverksamheten.
Genom det nu aktuella ställningstagandet från utskottet ges regeringen
möjlighet att till kommande budgetår återkomma med en bedömning av behov av och
förslag till kalkningsinsatser i enlighet med vad vi tidigare föreslagit.
3. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.
Lennart Fremling (fp) anför:
Folkpartiet liberalernas förslag till budget för 1998 har temat ?jobb, vård och
skola? och innebär i sina huvuddrag sänkta skatter för företagande och tillväxt
med utgiftsökningar framför allt när det gäller vård och omsorg men även för
utbildning, bistånd, miljö och rättssäkerhet. En utförligare redovisning finns
i reservationerna nr 1 och 29 i betänkande 1997/98:FiU1. För utgiftsområde 20
föreslog vi en utgiftsram om 290 miljoner kronor utöver Socialdemokraternas och
Centerpartiets förslag. Av vår motion 1997/98: Jo785 framgår att det finns
angelägna ändamål inom utgiftsområdet som inte kan tillgodoses inom den av
regeringen föreslagna utgiftsramen som riksdagen nu har fastställt genom sitt
beslut den 20 november 1997.
Vi ville satsa 250 miljoner kronor ytterligare för markinköp för att värna om
den biologiska mångfalden i de unika naturområden som är hotade, framför allt
när det gäller s.k. gammelskog. Vi ville också satsa 20 miljoner kronor
ytterligare på miljöövervakning, bl.a. för att länsstyrelserna skulle få bättre
resurser.
Dessutom ville vi satsa 20 miljoner kronor ytterligare på åtgärder mot
försurning. Glädjande nog har jordbruksutskottet enats om att
användningsområdet för den s.k. kretsloppsmiljarden bör utvidgas så att 20
miljoner kronor skall användas för kalkning under 1998. Därmed hamnar anslaget
för 1998 just på den nivå som vi yrkat på i vår partimotion.
Eftersom vårt förslag till utgiftsram har avslagits av riksdagen i
budgetprocessens första steg är vi nu förhindrade att fullfölja våra
anslagsyrkanden.
4. Medel till kalkning från programmet för omställning till hållbar utveckling
Maggi Mikaelsson (v) anför:
Vänsterpartiet har i budgetmotionen anvisat ett anslag för kalkning som ligger
60 000 kr utöver regeringens förslag. Det skulle innebära att kalkningsanslaget
sammantaget uppgår till 200 000 kr under kommande budgetår, vilket får anses
som ett minimum. I utskottsbehandlingen har majoritet kunnat nås endast genom
att en mindre summa omfördelas från den s.k. kretsloppsmiljarden. Jag är
principiellt negativ till att använda dessa medel till kalkning, men då behovet
av höjda anslag är absolut nödvändigt har jag accepterat förfarandet i detta
fall. Det är dock viktigt att påpeka att den nu föreslagna höjningen av
anslaget, från 140 000 kr till 160 000 kr inte kommer att vara tillräcklig för
de behov som finns. Detta är en följd av den budget som Centerpartiet och den
socialdemokratiska regeringen varit överens om.
5. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Regeringen säger sig ha ambitionen att skapa ett ekologiskt hållbart Sverige.
Det är en stor uppgift som kommer att kräva stora resurser, en annan syn på
ekonomin än i dag och ett politiskt mod. Det är en nödvändig satsning för
barnen. I Miljöpartiets budgetmotion visar vi hur vi vill att en grön budget
skall gestalta sig. Vi anser inte att de grundläggande förändringar som krävs
för en hållbar utveckling finns i regeringens förslag. Det är viktigt att nå
full sysselsättning, att lösa miljöproblemen och att skapa ett socialt hållbart
samhälle.
I Miljöpartiet de grönas budgetförslag satsas därför totalt 1 195 miljoner
kronor på miljösatsningar utöver regeringens förslag inom utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård för budgetåret 1998. Vi vill fördela dem enligt
följande:
* Vi vill öka anslaget A 1 Statens naturvårdsverk med 145 miljoner kronor
utöver regeringens förslag för 1998. På så sätt kompenseras vi inte bara för
de nedskärningar, ca 75 miljoner kronor, som drabbat verket under denna
mandatperiod utan börjar utöka kompetens och möjligheter. För år 1999 vill vi
satsa 195 miljoner kronor och år 2000 anslås 245 miljoner kronor, allt utöver
regeringens förslag, varav 20 miljoner kronor överförs från Vägverkets
administrationsanslag till Naturvårdsverket för hantering av klimatfrågor per
år. På Naturvårdsverket skall finnas en bred kompetens inom olika miljöområden,
även spetskompetens. Det skall finnas medel att knyta internationellt erkänt
kunniga miljöengagerade människor till verket, att satsa på inventeringar,
undersökningar, åtgärder m.m. för att komma i gång med mycket som man vet
behöver göras för att komma till rätta med miljöproblem. I dag finns inte det -
man kan inte ens bibehålla status quo när det gäller försurningen t.ex. Vi vill
att Naturvårdsverket skall ges möjligheter att bli den offensiva myndighet som
behövs om långsiktigt hållbar ekologisk omställning skall kunna inledas.
* Vi vill förstärka anslaget A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet i sjöar och
vattendrag med 100 miljoner kronor för 1998 utöver regeringens förslag. På så
sätt klaras dagens kalkningsverksamhet och det finns en möjlighet att rädda den
biologiska mångfalden i flera vatten. Konsekvenserna av ett kalkningsanslag på
regeringens nivå 140 miljoner kronor är förödande. Enligt Naturvårdsverkets
rapport kommer det att innebära att man inte ens kan klara att kalka de sjöar
och vattendrag som kalkas i dag. För 1997 används knappt 180 miljoner kronor.
En återförsurning med åtföljande metallutsläpp av t.ex. aluminium, som finns
bundet i sedimenten om pH inte blir för lågt, kan innebära ekologisk kollaps
för de tidigare räddade vatten. I dag kalkas endast 45 % av de vatten som är i
behov. Det biologiska behovet har beräknats till 600 miljoner kronor om året. I
dag kalkas endast hälften av de sjöar, som skulle behöva kalkning.
Kalkningen är nödvändig för att bibehålla de arter i sjöar och vattendrag som
är känsliga för sjunkande pH-värden. Många av dessa känsliga arter är sådana
som Artdatabanken tagit upp som hotade. Enligt Naturvårdsverket kan
konsekvensen av ett nedbantat kalkningsbidrag bli att ca 3 000 fiskbestånd slås
ut, 100 populationer av den hotade flodkräftan försvinner, flera fjällnära
vatten blir helt fisktomma och tungmetallhalterna i den akvatiska miljön liksom
kvicksilverhalten i fisk stiger. Nedskärningarna innebär dessutom svåra
avvägningar av vilka landsdelar, vattenmiljöer, djurarter eller
djurpopulationer som skall prioriteras. Kalkningsverksamheten måste fortsätta i
alla vatten som kalkas i dag och även utökas till nya vatten. Försurningen är
fortfarande en realitet.
* Miljöpartiet de gröna vill förstärka anslaget A 4 Investeringar och skötsel
för naturvård med 700 miljoner kronor utöver regeringens förslag för 1998 för
att kunna spara de sista ur- och naturskogarna och på sikt kunna skydda 10 % av
den produktiva skogsmarken nedanför skogsodlingsgränsen. Den biologiska
mångfalden i Sveriges skogar befinner sig i kris. Mindre än 5 % av våra skogar
är ur- eller naturskogar. Många innehåller arter som är unika för världen. Det
mesta ligger ovanför den s.k. skogsodlingsgränsen, och endast 0,8 % nedanför
skogsodlingsgränsen är skyddad trots att det finns 1 662 hotade arter, framför
allt lavar och mossor, som hotas av det moderna skogsbruket. Trots kunskaper
avverkas ur- och naturskogar med akut hotade arter. Det minsta man kan begära
är att de 120 000 ha urskog som fortfarande finns kvar skyddas. Miljöpartiet de
gröna kräver avverkningsstopp i dessa skogar.
Det är en skam för landet att Sveriges regering inte anser sig ha råd att
spara ens det värdefullaste man har. Sverige är medlem i den internationella
naturvårdsunionen IUCN, som föreslagit att 10 % av alla representativa
naturtyper skall bevaras för att säkerställa biologisk mångfald.
Vi anser att 10 % av den produktiva skogsmarken nedanför skogsodlingsgränsen
måste skyddas och att det är bråttom att skydda de första 5 procenten. I år har
samma begäran framförts från Naturskyddsföreningen och Miljövårdsberedningen.
Men regeringen ökar dock inte anslagen med en krona.
Även våtmarker, ädellövskogar m.fl. hotade biotoper behöver avsättas som
naturreservat. En del av de marker med höga biologiska värden, som fått stöd
inom systemet för NOLA riskerar att förlora stödet i framtiden. De är inte
klassade som jordbruksmark och kan därför inte komma i fråga för stöd inom
jordbrukets miljöstöd. Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att utreda vilka
dessa marker är och erbjuda stöd inom anslaget.
* För att ha kvar en del av den strategiska miljöforskningen på
Naturvårdsverket vill vi skapa ett nytt anslag A 9 Miljö- och
kretsloppsforskning och där anslå 50 miljoner kronor för vartdera av åren 1998,
1999 och 2000. Vi anser att det alltid kommer att finnas behov av medel till
forskning utöver det stiftelsen MISTRA kan bistå med. I dag fattas ca 50
miljoner kronor till miljöövervakning och akuta insatser. MISTRA skall, enligt
sina stadgar, stödja ?långsiktigt strategiskt inriktad och problemlösande
forskning?, men inget sägs om stöd till akuta och snabba forskningsinsatser,
inte heller till riskforskning om de nya GMO-grödorna, en forskning som saknas
i dag.
Naturvårdsverket kan inte med regeringens neddragningar upprätthålla ansvaret
för miljöövervakning och akuta insatser. Miljöpartiet har i många sammanhang
och i flera år krävt en större satsning på miljöforskningen. I årets budget
föreslår vi att 50 miljoner kronor avsätts till Naturvårdsverket för att ge
myndigheten möjlighet att inte helt tappa styrfart vad gäller
forskningsinsatser och kanske därmed också få möjlighet att upprätthålla
kompetensen.
* Vi vill skapa ett nytt anslag A 10 Sanering och återställande av
miljöskadade områden. Menar man allvar med ekologisk hållbarhet och att börja
betala av miljöskulden måste dessa ofta dyra, komplicerade och tidsödande
projekt prioriteras. Kompetensen på Naturvårdsverket och länsstyrelserna måste
bibehållas och utnyttjas för detta arbete och för att sätta de planer som finns
i verket. För år 1998 avsätter vi 200 miljoner kronor, medel vi vet behövdes
för detta år men inte anslogs.
Det finns många miljöskadade områden i Sverige, där gifter läcker till
naturen, ca 2 000 platser enligt Naturvårdsverkets lista. Det finns kvicksilver
och andra tungmetaller, kreosot och stabila organiska kemikalier som vi vet
kommer att läcka ut och påverka det levande och även oss själva om inget görs.
En förutsättning för att vara på väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle måste
vara att eliminera de ?miljöbomber?, som i dag läcker gifter. De riskerar att
spridas och ta sig in i näringskedjorna och situationen kan förvärras och
saneringen fördyras.
En beräknad kostnad för att klara av saneringarna av ?miljöbomberna? är minst
20 miljarder kronor. De objekt där man har startat saneringen, t.ex. Turingeån
och sjön Turingen i Södertälje kommun, som är förorenade av kvicksilver, visar
att kostnaden ofta blir större än beräknat. Under mandatperioden 1988-1991
anslogs 150 miljoner kronor, vilka beräknades räcka till fem objekt. De räckte
till två, däribland Järnsjön i Emåns vattensystem, där en sanering av PCB
genomfördes. Naturvårdsverket begärde 210 miljoner kronor för 1997 till projekt
som kunde påbörjas då. Man fick 19 miljoner kronor, dvs. mindre än 10 %. I år
har anslaget tagits bort helt med motivering att det nya investeringsanslaget E
1 Stöd till ekologisk omställning och utveckling öppnats för detta ändamål.
Miljöpartiet de gröna föreslår att 200 miljoner kronor anslås utöver
regeringens budgetförslag för budgetåret 1998 för sanering och återställande av
miljöskadade områden. För budgetåret 1999 beräknas utöver regeringens förslag
250 miljoner kronor och för budgetåret 2000 300 miljoner kronor.
Inom det nya investeringsanslaget får medel dock inte gå till inventeringar
och förundersökningar. Det innebär att det angelägna arbete som
Naturvårdsverket och länsstyrelserna, i samarbete med kommuner naturligtvis,
bedrivit under många år nu avslutas. Saneringar av gamla industriutsläpp,
tippar m.m. är oerhört angelägna eftersom varje års fördröjning innebär att mer
av gifterna kommer ut i naturen, hamnar i näringskedjorna där de gör skada och
i många fall också i oss själva och våra barn.
För att klara denna nödvändiga satsning omfördelar vi 150 miljoner kronor för
år 1998, 300 miljoner kronor för år 1999 och 600 miljoner kronor för år 2000
från anslaget E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet
till utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Resten, 1 025 miljoner
kronor, tas via andra omfördelningar. Det är dags att mena allvar med orden.
Det är dags att omsätta dem i handling.
Anslag Regeringens Anslags- Miljöpartiets
förslag tkr
förändring tkr förslag tkr
199819981998
A 1 Statens naturvårds-268 000 145 000 413 000
verk
A 3 Bidrag till kalknings-140 000100 000 240 000
verksamhet för sjöar
och vattendrag
A 4 Investeringar och292 000 700 000 992 000
skötsel för natur-
vård
A 9 Nytt anslag: Miljö- - 50 000 50 000
och kretsloppsforsk-
ning
A 10Nytt anslag: Sanering- 200 000 200 000
och återställning av
miljöskadade områden
Eftersom Miljöpartiet de gröna gör en helt annan fördelning av ramarna för de
olika utgiftsområdena kommer vårt förslag för utgiftsområde 20 Allmän natur-
och miljövård att ligga 1 195 miljoner kronor över den ram som majoriteten i
riksdagen enats om. På grund av budgetprocessen kan vi därför endast uttrycka
våra synpunkter i ett särskilt yttrande.
Använd ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken!
Miljöpartiet har i flera sammanhang drivit åsikten att den ekonomiska politiken
måste användas till att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle. Ekonomiska
styrmedel skapar incitament för utveckling av miljöteknik och kan användas för
att snabba på processen att bli av med t.ex. farliga kemikalier. I
Miljöpartiets motion om skattepolitiken ges en rad förslag till ekonomiska
styrmedel i miljöpolitiken. Vi anser att en långtgående skatteväxling måste
komma till stånd och att trafiken måste betala sitt fulla samhällsekonomiska
kostnadsansvar.
* Vi anser att det är dags att skatteväxla. Vi föreslår en successiv växling
av skatt på arbete mot höjda miljöskatter. Fram till år 2010, då också
kärnkraften förutsätts ha helt avvecklats, föreslås totalt 100 miljarder kronor
ha skatteväxlats. Dessa skatteförändringar medför prisförändringar som gynnar
miljöanpassat beteende hos såväl enskilda som företag.
* Den svenska miljöskulden beräknades 1992 till minst 260 miljarder kronor med
en årlig ökningstakt på ca 7 miljarder kronor (se SOU 1992:58). Den OECD-
rapport om svensk miljövård som kom under 1996 visar att Sverige har stora
brister inom framför allt naturvården - detta pekar på att miljöskulden
fortfarande ökar. Miljöpartiet anser att miljöskuldsökningen skall upphöra
senast 1999 och därefter minskas. Det kräver långtgående miljökrav,
miljöanpassning av skattesystemet och betydande satsningar på miljön inom både
offentlig och privat sektor.
* De övergripande ekologiska aspekterna på ekonomin måste ges betydligt större
tyngd i den ekonomiska politiken. Det är inte rimligt att förvänta sig att
miljöpolitiken ensam kan klara de mer grundläggande orsakerna till den
omfattande resursförstöringen, utarmningen och förgiftningen av miljön.
Miljöproblemen är inte marginella fenomen som kan fixas av någon eftersläpande
städpatrull. De är tvärtom grundläggande problem som handlar om
förutsättningarna för vår försörjning och ekonomi. Den ekonomiska politiken
måste därför läggas om till en långsiktigt hållbar kretsloppsekonomi.
Miljöanpassningen av ekonomin innebär emellertid inte bara begränsningar.
Tvärtom innebär den också stora möjligheter till fler arbetstillfällen och på
sikt bevarat välstånd. Det är t.o.m. så att utan en miljöanpassning av ekonomin
löper vi i Sverige mycket stor risk att på lång sikt rasera praktiskt taget
alla möjligheter till välstånd. Sverige måste sträva efter en kvalitativ
tillväxt som mål för den ekonomiska politiken.
Även på kort sikt öppnar en miljöanpassning av den ekonomiska politiken stora
möjligheter. Miljökraven måste ses som en av de viktigaste drivkrafterna för en
hållbar ekonomisk utveckling. De skapar ett förändringstryck som leder till
effektivare och mer ekonomisk användning av både naturresurser och arbetskraft.
Miljöbranschen är i sig en viktig tillväxtbransch med stora och växande
möjligheter i framtiden. Genom en s.k. grön skatteväxling skapas
förutsättningar för minskad miljöskuld, ökad livskvalitet och fortsatt välfärd.
Miljöpartiet har en grön vision om en värld med ren luft, ren jord och rent
vatten. En värld där miljöutrymmet är rättvist fördelat och där alla människor
lever ekologiskt hållbart. Vi ser fram emot den utvecklingen och vill skynda på
den. Med vetskapen om att omställningen förestår har vi alla fördelar av att
starta utvecklingen, även storskaligt. Det kräver att vi integrerar ett
ekologiskt tänkande i våra ekonomiska modeller. Det kräver att vi vågar prova
nya vägar och ser möjligheterna i det nya som måste komma. Det kräver politiskt
mod att ompröva gamla värderingar och gamla lösningar. Det kräver att vi
ifrågasätter det kemikaliesamhälle vi har i dag och vågar se samband mellan
sjukdomar som allergi och miljöförstöring. Kort sagt, massor av förändringar
krävs och förhoppningsvis ger de alla en bättre livskvalitet och långsiktig
hållbarhet i framtiden. Och en möjlighet till ett rättvist miljöutrymme för
alla. Det är vi i den rika världen som måste finna modellen för detta framtida
samhälle. Det är vi som i dag tar för oss för mycket per capita.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 20 - Allmän miljö- och
naturvård
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till
anslagsfördelning.
Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................2
Proposition 1997/98:1 utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård2
A Miljövård.........................................2
B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m......................2
Motionerna............................................2
Utskottet.............................................7
Inledning...........................................7
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård......7
Propositionen.....................................7
Mål- och resultatinformation......................8
Motionen.........................................10
Utskottets överväganden..........................10
Miljövård (A)......................................12
Propositionen....................................12
A 1 Statens naturvårdsverk.........................13
Propositionen....................................13
Motionerna.......................................14
Utskottets överväganden..........................15
A 2 Miljöövervakning m.m...........................18
Propositionen....................................18
Motionerna.......................................19
Utskottets överväganden..........................20
A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag23
Propositionen....................................23
Motionerna.......................................23
Utskottets överväganden..........................25
A 4 Investeringar och skötsel för naturvård........28
Propositionen....................................28
Motionerna.......................................30
Utskottets överväganden..........................31
A 5 A 8 Övriga miljöanslag.........................32
Propositionen....................................32
Motionen.........................................34
Utskottets överväganden..........................34
Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. (B)....................35
Propositionen....................................35
Utskottets överväganden..........................37
Hemställan.........................................37
Reservationer........................................39
1. Preliminär fördelning på anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård för budgetåren 1999 och 2000 (mom. 2)
39
2. Bidrag till vissa miljöorganisationer (mom. 3)..40
3. Havsforskning (mom. 5)..........................40
4. Miljöforskningen och miljöövervakningen (mom. 6)41
5. Översyn av Naturvårdsverket (mom. 7)............42
6. Reforsk (mom. 8)................................42
7. Information om bioteknik (mom. 9)...............43
8. Neddragning av anslag för miljöövervakning (mom. 12)43
9. Kostnader för administration hos länsstyrelser (mom. 19)44
Särskilda yttranden..................................44
1. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.44
2. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.45
3. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.46
4. Medel till kalkning från programmet för omställning till hållbar
utveckling 46
5. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.47
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård 52
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård regeringens förslag och
motionsförslagen 53