I betänkandet behandlas 18 motionsyrkanden om olika forskningsfrågor inom
lantbruks- respektive miljöforskningens områden. Motionerna behandlas på ett
förenklat sätt och avstyrks med hänvisning främst till att riksdagens beslut om
mål och riktlinjer för forskningen numera avser treårsperioder. Det senaste
riksdagsbeslutet gäller för perioden 1997-1999.
Motionerna
1997/98:Jo219 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur en bättre samordning av
forskningsinsatserna kan komma till stånd i samverkan med näringslivet och
jordbruket i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av konsumentinriktad forskning.
1997/98:Jo224 av Björn Ericson och Dag Ericson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om trädgårdsforskning.
1997/98:Jo225 av Ulla Wester-Rudin och Ingegerd Wärnersson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
växtförädlingsforskningen vid Balsgård.
1997/98:Jo524 av Peter Weibull Bernström m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett nationellt program för
forskning och utveckling på livsmedelsområdet i enlighet med vad som anförts i
motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande livsmedelsforskningen i
enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokalisering av livsmedelsforskning.
1997/98:Jo525 av Ingbritt Irhammar och Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att forskningsresurser avsätts för att utröna antibiotikans påverkan
på flora, fauna och grundvatten.
1997/98:Jo602 av Peter Weibull Bernström och Bertil Persson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
gentekniskt resurscentrum i Alnarp.
1997/98:Jo603 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om längre lantmästarutbildningar.
1997/98:Jo604 av Sivert Carlsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad
skoglig utbildning och forskning i södra Sverige.
1997/98:Jo605 av Lars Hedfors och Monica Widnemark (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skoglig
forskning, utveckling och utbildning i Kronobergs län.
1997/98:Jo606 av Lars Björkman och Birgitta Wichne (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt
anslagsgivning till forskning kring Älvsborgssjukan.
1997/98:Jo607 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av del av
Lantbruksuniversitetets (SLU) utbildnings- och forskningsverksamhet till
Östergötland.
1997/98:Jo608 av Björn Ericson och Dag Ericson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av
forskning, utvecklingsarbete och rådgivning för fritidsodling.
1997/98:Jo715 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det nationella ansvaret för miljöforskningen.
1997/98:Jo750 av Barbro Johansson (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att forskning om riskerna med läderhantering och dess samband med
cancer bör initieras.
1997/98:Bo528 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om säkerställande av den marina miljöforskningen.
Utskottet
Riksdagens beslut om mål och riktlinjer för forskningen avser numera perioder
om tre år i taget. I proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle presenterade
regeringen förslag och riktlinjer för forskningspolitiken under åren 1997-1999.
Propositionen behandlades av berörda utskott under hösten 1996, och de delar
som tillhör jordbruksutskottets beredningsområde redovisas i betänkandena
1996/97:JoU1 (s. 50 f.) och 1996/97:JoU2 (s. 26 f.). Flera av de frågor som nu
tas upp i de aktuella motionerna behandlades även i samband med den
forskningspolitiska propositionen. På livsmedelsområdet föreligger numera ett
betänkande från utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion
(SOU 1997:167, En livsmedelsstrategi för Sverige). Betänkandet innehåller ett
särskilt avsnitt om forskning, utveckling och kompetenshöjning för
livsmedelsindustrins förnyelse och expansion. Förslag framläggs om ett samlat,
nationellt FoU-program inom livsmedelssektorn. Stiftelsen för miljöstrategisk
forskning (MISTRA) stöder vidare ett forskningsprogram, Mat 21, om sammanlagt
58 miljoner kronor under en fyraårsperiod. Syftet är att utveckla metoder för
produktion av livsmedel med hög miljökvalitet. Beträffande antibiotikans
påverkan på flora, fauna och grundvatten kan hänvisas till utredningen om
antimikrobiella fodertillsatser, som behandlar detta forskningsområde i ett
nyligen framlagt betänkande SOU 1997:133. Frågan behandlas även i
Naturvårdsverkets rapport 4660 Läkemedel i miljön. I proposition 1997/98:2
Hållbart fiske och jordbruk redovisas att Skogs- och jordbrukets forskningsråd
(SJFR) i samråd med näringen skall planera och genomföra ett treårigt
forskningsprogram för ekologisk jordbruks- och trädgårdsproduktion. Ett annat
och mer övergripande ämne som berörs i en av motionerna är det statliga
ansvaret för miljöforskningen. Också denna fråga har varit aktuell i utskottet,
bl.a. i samband med bildandet av MISTRA och i budgetprocessen under hösten 1997
(1997/98:JoU2 s. 15). I övrigt tar motionerna i huvudsak upp specificerade
forsknings- och resursfördelningsfrågor som delegerats till berörda
högskoleorgan och till de forskningsfinansierande organen.
Utskottet har mot angivna bakgrund inte ansett det nödvändigt att nu gå
närmare in på de olika sakfrågor som tas upp i motionerna.
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson
(m), Kaj Larsson (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson
(s), Carl G Nilsson (m), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Eva
Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Michael Hagberg (s), Berndt Sköldestig (s),
Marie Wilén (c), Lennart Fremling (fp) och Lena Klevenås (s).
Särskilda yttranden
1. Miljöforskningen m.m.
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
Som Moderata samlingspartiet framhållit i flera olika sammanhang finns det
starka skäl för Sverige att värna om miljöforskningen. På detta område har
regeringen drivit igenom en mycket kraftig minskning av de statliga anslagen.
Vi vidhåller de synpunkter som tidigare framförts angående de negativa
effekterna av regeringens forskningspolitik och hänvisar främst till
reservation 4 i betänkande 1997/98:JoU2 om statsbudgeten för budgetåret 1998,
utgiftsområde 20. Vi avstår från att reservera oss i detta sammanhang men
återkommer när frågan på nytt blir aktuell.
2. Miljöforskningen m.m.
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Miljöpartiet har i detta betänkande yrkanden från 2 motioner, dels om
miljöforskningen i stort, 1997/98:Jo715, dels om forskning kring risker med
läderhantering, 1997/98:Jo750. På grund av hur forskningsfrågorna hanteras
reserverar vi oss inte i detta betänkande, men avser att återkomma i andra
sammanhang i dessa viktiga frågor.
Vi väljer att här endast kort redogöra för det som framförts i motionerna.
Miljöforskningen - regeringens ansvar
MISTRA (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning), som tar över en del av
Naturvårdsverkets forskningsprojekt och är tänkt som ersättare vad gäller
stöden, är en stiftelse och inte en myndighet och har inte heller förbundit sig
att ta på sig hela ansvaret. Miljöpartiet anser att det är viktigt att riksdag
och regering behåller greppet om miljöforskningen. Vad händer vid nästa
miljökatastrof?
Det är inte längre frågan om utan när nya miljökatastrofer inträffar. Nästa
gång vi drabbas av plötsliga och omfattande, till synes oförklarliga, dödsfall
och sjukdomar i faunan och floran, gäller det att inte myndigheterna står
svarslösa inför allmänheten.
När larmen tidigare har gått har Naturvårdsverket genast kunnat starta
utredande forskning. Vi undrar vem som skall ta ansvaret nästa gång -
Naturvårdsverket eller MISTRA? Miljöpartiet har tidigare krävt och upprepar här
kravet på vikten av att staten inte frånhänder sig samordnings- och
utvecklingsansvaret, och bibehåller hög katastrofberedskap m.m. MISTRA skall,
enligt sina stadgar, stödja ?långsiktigt strategiskt inriktad och
problemlösande forskning?, men inget sägs om stöd till akuta och snabba
forskningsinsatser. Innebär det att Naturvårdsverket ändå får gå direkt till
regeringen och söka pengar?
En annan fråga som hänger i luften är vad som händer med den forskning som
Naturvårdsverket bedrivit tillsammans med IVL (Institutet för vatten- och
luftvårdsforskning) och som till hälften finansierats av näringslivet. Det har
t.ex. gällt att miljöanpassa transporter eller industriella
rengöringsprocesser.
Det finns alltså inga garantier för att MISTRA i ett längre perspektiv tar
ansvar för miljöforskningen. I dag finns forsknings- och utbildningsavdelningar
vid universitetet, som har tillkommit tack vare Naturvårdsverkets anslag. Den
verksamheten är så viktig att Utbildningsdepartementet borde ta över ansvaret
och skapa garantier för mer stabila arbetsförhållanden.
Miljöpartiet anser inte att situationen är acceptabel utan menar att det
måste finnas ett klarare statligt ansvar vad gäller svensk miljöforskning och
dess framtid.
Läder och miljön
Det läder som i dag används till bl.a. skor, skärp, jackor, möbler och väskor
innehåller en mängd ämnen som är skadliga för miljön och människor. Den typ av
garvning av läder, som i dag görs, använder sig av en hel del gifter, såsom
krom, färgämnen och konserveringsmedel.
Anställda inom läderindustrin, såsom skomakare, försäljare i skoaffärer och
konsumenter, riskerar att drabbas av cancer, allergier och hormonella
rubbningar.
Ämnen som är fastslagna som cancerogena är kromaterna, bensen, arsenik,
anilinfärgämnena och misstänkt cancerogena är klorfenoler och formaldehyd. Alla
dessa ämnen har använts eller används på många håll vid läderframställning.
Forskning om riskerna vid garvning och läderhantering behövs. Studier av
exponering av kemiska ämnen och av förekomst av cancer har gjorts på
Yrkesmedicinska kliniken i Lund och på anställda inom garveriindustrin.
Studierna härrör från tre stora, numera nedlagda, industrier. Förekomsten av
cancer jämfördes med förväntad förekomst och man fann fler fall av bl.a.
nasalcancer, myelom och sarkom än förväntat. Samband mellan läderdamm och
sarkom, lösningsmedel och lungcancer, samt läderdamm och cancer i
bukspottkörteln observerades.
Forskning kring hantering och användning av läder måste till för att undvika
ytterligare skador. Läder som bärs nära kroppen skall inte vara en fara för
hälsan och innebära så tydliga risker som nu är fallet.