I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsfördelning
inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utskottet tillstyrker också att
regeringen bemyndigas att överskrida dels anslaget för Räntor på statsskulden,
dels anslaget för Riksgäldskontorets provisionskostnader i den utsträckning som
erfordras för att regeringen skall kunna fullgöra sina betalningsåtaganden.
Till betänkandet har fogats ett särskilt yttrande.
Propositionen
I budgetpropositionen (1997/98:1) föreslår regeringen för utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m.
1. att riksdagen medger att regeringen, för att kunna fullgöra sina
betalningsåtaganden, får överskrida ramanslaget Räntor på statsskulden,
2. att riksdagen medger att regeringen, för att kunna fullgöra sina
betalningsåtaganden, får överskrida ramanslaget Riksgäldskontorets
provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning,
3. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m. enligt följande uppställning:
I motion 1997/98:Fi508 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) föreslår Miljöpartiet
de gröna
5. att riksdagen beslutar att på statsbudgeten för 1998 fördela anslagen på
utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. i enlighet med vad som anförts i
motionen,
6. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om beräknad fördelning på
anslag på utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. för budgetåren 1999 och 2000.
I motion 1998/99:Fi914 av Mats Odell m.fl. (kd) föreslår Kristdemokraterna
att riksdagen till A 1 Räntor på statsskulden för budgetåret 1998 anvisar
660 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således
197 755 000 000 kr.
Utskottet
Anslagen inom utgiftsområde 26 budgetåret 1998
Räntor på statsskulden
I den prognos som redovisas i budgetpropositionen räknar regeringen med att
utgifterna för räntor på statsskulden skall utvecklas enligt följande fram
t.o.m. år 2000.
Beräknade utgiftsmässiga räntor på statsskulden 1996-2000
Belopp i miljarder kronor
-------------------------------------------------------
| |199 | | | | |
-------------------------------------------------------
| |1996 |1997 |1998 |1999 |2000|
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|Räntor på lån i |94,4 |83,0 |78,3 |75,2 |72,6|
|svenska kronor | | | | | |
| | | | | | |
| | | | | | |
| | | | | | |
-------------------------------------------------------
|Räntor på lån i |23,3 |21,5 |20,6 |19,4 |18,2|
|utländsk valuta | | | | | |
-------------------------------------------------------
|Räntor på in- och | - | - | - | - | -|
|utlåning |16,6 | 3,5 | 2,4 | 0,7 | 1,1|
| | | | | | |
-------------------------------------------------------
|Över/underkurs vid | - | 0,5 | 0,4 | 0,5 | 0,1|
|emission | 1,5 | | | | |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|Summa räntor |99,6 |101,5 |96,9 |94,4 |90,0|
| | | | | - | |
| | | | |1,1 | |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|Valutaförluster/vinster|- | - | 2,0 | - | -|
|(-) | 6,1 | 9,0 | | 1,1 | 3,3|
| | | | | | |
-------------------------------------------------------
|Kursförluster/vinster|5,6 | 2,8 | 9,6 | 4,2 | 6,2|
|(-) | | | | | |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|Summa ränteutgifter |99,5 |95,3 |108,4 |97,4 |92,8|
| | | | | | |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
Den utgiftsmässiga redovisningen återspeglar den väntade belastningen på
statsbudgeten.
Om utgifterna i stället periodiseras får man en redovisning som återger
statsskuldsräntornas kostnadsmässiga utveckling. Vid en kostnadsmässig
redovisning periodiseras utgifter och inkomster till den period
resursförbrukningen sker. Så t.ex. ger nollkupongobligationer med nuvarande
redovisningsprinciper inte någon belastning på statsbudgeten förrän lånet
förfaller till inlösen, då å andra sidan samtliga ränteutgifter under lånets
hela löptid betalas ut. Så länge nollkuponglånen inte har förfallit till
inlösen kommer därför den faktiska räntebelastningen att underskattas. På
motsvarande sätt kan över- och underkurser i samband med emissioner av s.k.
benchmarklån - dvs. lån där kupongräntan avviker från marknadsräntan - ge en
skev bild av den verkliga räntebelastningen. Vid en kostnadsmässig redovisning
däremot anses räntan uppkomma under lånets hela löptid och fördelas därför ut
jämnt över denna.
Justeras utgifterna för statsskuldsräntor med hänsyn till dels över- och
underkurser vid emissioner, dels olika typer av nollkupongräntor erhålls i
stället följande beräknade kostnadsmässiga räntor på statsskulden.
Beräknade utgifts- och kassamässiga räntor på statsskulden 1996-2000
Belopp i miljarder kronor
Motionerna
Miljöpartiet de gröna framhåller i motion Fi508 att partiets budgetförslag för
1998 och beräkningar för 1999 och 2000 innebär ungefär samma lånebehov och
därmed också samma utgifter för statsskuldsräntor som i regeringens förslag.
Miljöpartiet de gröna föreslår att anslagen på utgiftsområdet under 1998 skall
fördelas på det sätt som redovisas i motionen (yrkande 5). Denna fördelning
överensstämmer helt med regeringens förslag. Motionärerna föreslår också att
riksdagen skall godkänna vad som sägs i motionen om den beräknade fördelningen
på anslag inom utgiftsområdet under budgetåren 1999 och 2000 (yrkande 6). Även
denna fördelning överensstämmer helt med regeringens förslag.
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi914 att anslaget förs upp med ett 660
miljoner kronor lägre belopp under 1998 än vad regeringen föreslagit.
Kristdemokraterna har i annat sammanhang föreslagit att statliga företag skall
säljas ut för 26 miljarder kronor under 1998, vilket motionärerna förutsätter
skall ge en räntevinst på 800 miljoner kronor redan detta år. Partiet har också
föreslagit att företags inbetalning av mervärdesskatt skall senareläggas till
den tidpunkt som tidigare gällde, vilket å andra sidan väntas ge en varaktig
ränteförsämring med 140 miljoner kronor.
Oförutsedda utgifter
På statsbudgeten har sedan länge funnits ett särskilt anslag för oförutsedda
utgifter. Anslaget får tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje
särskilt fall för vissa närmare angivna ändamål. Utgifterna skall därvid i
princip vara av så brådskande art att ett förslag inte hinner underställas
riksdagen, och de skall dessutom inte heller kunna täckas av andra medel som
står till regeringens förfogande.
I propositionen redovisas vilka ändamål anslaget Oförutsedda utgifter bör få
användas till under nästa budgetår. Där föreslås också att regeringen i
efterhand skall anmäla till riksdagen vilka utgifter som har belastat anslaget.
Under innevarande budgetår hade fram till budgetpropositionens avlämnande
inte några medel tagits i anspråk eller utbetalats från detta anslag.
Regeringen föreslår att anslaget för Oförutsedda utgifter förs upp med 10
miljoner kronor under 1998.
Riksgäldskontorets provisionskostnader
Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med utlandsupplåningen har
hittills redovisats som en del av anslaget A 9 Riksgäldskontoret: Kostnader för
upplåning och låneförvaltning på utgiftsområde 2. Enligt regeringen har
Riksgäldskontoret alltid möjlighet att begära ytterligare medel på
tilläggsbudget om anvisade medel inte skulle räcka till. Denna ordning är
emellertid mindre lämplig för upplåningsbeslut som ofta är av sådan karaktär
att det inte är möjligt att avvakta den jämförelsevis långsamma beslutsprocess
som gäller vid beredningen av tilläggsbudgetförslag. Regeringen ser
provisionskostnaderna för utlandsupplåningen som räntenära och föreslår därför
att dessa utgifter flyttas till utgiftsområde 26. Därmed skapas bättre
incitament för en kostnadseffektiv förvaltning av statsskulden, framhåller
regeringen.
De provisionskostnader som berörs av förslaget är försäljnings-, inlösen- och
förvaltningsprovisioner samt kreditavgifter i samband med upplåning på den
internationella kapitalmarknaden. Regeringen beräknar medelsbehovet för detta
ändamål till 700 miljoner kronor under 1998.
Genom att anslaget knyts till utgiftsområde 26 kommer dessa utgifter inte att
omfattas av utgiftstaket.
Utskottets ställningstagande
På förslag av finansutskottet har riksdagen nyligen ställt sig bakom
regeringens förslag till utgiftsramar för 1998. Riksdagen har därmed också
beslutat att utgifterna på utgiftsområde 26 Räntor på statsskulden m.m. inte
får överstiga 109 125 miljoner kronor.
Finansutskottet har alltså tidigare tillstyrkt regeringens förslag till
beräkning av ramnivån. Även i övrigt har utskottet inte något att erinra mot
regeringens förslag till medelsberäkning, ej heller mot de villkor som enligt
regeringen bör förknippas med utnyttjandet av anslaget för oförutsedda
utgifter. Utskottet tillstyrker således den föreslagna anslagsfördelningen inom
utgiftsområdet, och eftersom förslagen i motion Fi508 (mp) därmed är
tillgodosedda bör motionen inte föranleda någon ytterligare åtgärd. Det
bakomliggande budgetförslag som lagts fram av Kristdemokraterna har avvisats av
riksdagen den 20 november 1997 (FiU1). Motionärernas förslag till
medelsberäkning avvisas därför av utskottet.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag (yrkande 3) samt
avstyrker motionerna Fi508 (mp) yrkandena 5 och 6 samt Fi914 (kd).
Bemyndigande att överskrida vissa anslag
Regeringen får enligt ett nyligen lämnat bemyndigande (1997/98:FiU1,
s. 212-213) överskrida de ramanslag riksdagen har anvisat för 1998, förutsatt
att vissa villkor är uppfyllda. Bl.a. skall riksdagsbeslut om anslag på
tilläggsbudget inte hinna inväntas och överskridandet skall rymmas inom det
fastställda utgiftstaket för staten.
Detta bemyndigande omfattar inte anslaget för räntor på statsskulden, ej
heller anslaget för Riksgäldskontorets provisionskostnader vilka båda ligger
utanför utgiftstaket. Enligt den ordning som gäller fr.o.m. 1997 har i stället
ett särskilt bemyndigande knutits till anslaget för statsskuldsräntor. För att
säkerställa att regeringen alltid kan fullgöra sina åtaganden gentemot
långivarna är därvid rätten att överskrida detta anslag beloppsmässigt
obegränsad.
I propositionen föreslår regeringen att ett motsvarande bemyndigande också
lämnas för anslaget Riksgäldskontorets provisionskostnader.
Utskottets ställningstagande
Finansutskottet biträder regeringens förslag (yrkandena 1 och 2).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslagen inom utgiftsområde 26 budgetåret 1998
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 26 yrkande 3
samt med avslag på motionerna 1997/98:Fi508 yrkandena 5 och 6 och
1997/98:Fi914 för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m. på det sätt som framgår av utskottets förslag i
appendix till hemställan,
2. beträffande bemyndigande att överskrida vissa anslag
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 26 yrkandena
1 och 2 medger att regeringen, för att kunna fullgöra sina
betalningsåtaganden, får överskrida ramanslagen Räntor på statsskulden och
Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och
skuldförvaltning.
Stockholm den 4 december 1997
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Lisbet Calner
(s), Lennart Hedquist (m), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Fredrik
Reinfeldt (m), Susanne Eberstein (s), Johan Lönnroth (v), Kristina Nordström
(s), Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kd), Sven-Erik Österberg (s), Göran
Lindblad (m), Karin Pilsäter (fp), Tom Heyman (m) och Bengt Kronblad (s).
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till
anslagsfördelning.
Företrädaren för Kristdemokraterna har avgivit särskilt yttrande.
Anslagen inom utgiftsområde 26 budgetåret 1998 (mom. 1) (kd)
Mats Odell (kd) anför:
Kristdemokraterna har i motion Fi215 redovisat ett budgetalternativ för 1998
som innefattar fullt ut finansierade skattesänkningar på ca 30 miljarder
kronor. I vårt budgetalternativ föreslår vi också försäljning av statlig
egendom samt andra åtgärder som under 1998 väntas leda till en
engångsförstärkning av statens inkomster på netto 14 miljarder kronor, ett
tillskott som vi anser bör användas för att amortera av statsskulden. Med
hänsyn härtill har vi utgått från att belastningen på anslaget Räntor på
statsskulden kommer att bli 660 miljoner kronor lägre under 1998.
Den 20 november beslutade riksdagens majoritet företrädd av socialdemokrater
och centerpartister att fastställa ekonomiska ramar för olika utgiftsområden
för 1998 och avvisade därvid vårt budgetalternativ. Vi vidhåller självfallet
våra förslag men anser med hänsyn härtill att det inte är meningsfullt att nu
fullfölja vårt förslag på anslagsnivå.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................2
Anslagen inom utgiftsområde 26 budgetåret 1998......2
Räntor på statsskulden............................2
Oförutsedda utgifter..............................3
Riksgäldskontorets provisionskostnader............4
Finansutskottets ställningstagande................4
Bemyndigande att överskrida vissa anslag............4
Finansutskottets ställningstagande................5
Hemställan..........................................5
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 26 Statsskulds-
räntor m.m............................................6
Särskilt yttrande
Anslagen inom utgiftsområde 26 budgetåret 1998 (mom. 1) (kd)7