Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition 1997/98:71 föreslagna
ändringarna i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet m.fl. lagar.
Vidare behandlar utskottet tre motioner som väckts med anledning av
propositionen.
I propositionen föreslår regeringen bl.a. åtgärder som syftar till att stärka
tillsynen över börser. Förslagen syftar även till att stärka börsers oberoende
ställning i förhållande till bl.a. större ägare. Regler om ägarprövning och
lämplighetsprövning av företagsledningen i börser, auktoriserade
marknadsplatser och clearingorganisationer föreslås bli införda i lagen
(1992:543) om börs- och clearingverksamhet. Bestämmelserna motsvarar de som
redan gäller för bl.a. banker och värdepappersbolag. Vidare föreslås att det
skall ställas krav på att börser skall ha en disciplinnämnd för handläggning av
ärenden om överträdelser av börsens regler. Förbudet för en börs att låta
inregistrera eller notera sina aktier eller andra fondpapper vid den egna
marknadsplatsen föreslås bli lagfäst. I propositionen föreslås även ändringar
av de lagregler som anger vilka en börs får tillåta att delta direkt i handeln
vid börsen (börsmedlemmar). En börs skall enligt förslaget under vissa
förutsättningar få tillåta även andra juridiska personer än banker och
värdepappersbolag att bli börsmedlemmar. Detta gäller dock endast om
deltagandet i handeln sker för egen räkning. Samtliga ändringar föreslås träda
i kraft den 1 juli 1998.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Samtliga motioner avstyrks.
Till betänkandet har fogats tre reservationer.
Propositionen
I proposition 1997/98:71 föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingsverksamhet,
2. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),
3. lag om ändring i lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet,
4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
5. lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),
6. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.
Propositionens lagförslag återfinns i bilaga till betänkandet. Såvitt avser
förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och
clearingverksamhet har utskottet i 4 kap. 1 § tredje stycket rättat ett
skrivfel på så sätt att ordet ?bara? skjutits in efter ordet ?handel? och före
ordet ?om?.
Motionerna
1997/98:Fi9 av Carl B Hamilton m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att noggrant följa utvecklingen vad gäller övervakningen
av börsmedlemmar som handlar i egen räkning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att noggrant följa utvecklingen vad gäller skillnader i
förutsättningar för hushållens direktägande av aktier jämfört med
institutionellt ägande.
1997/98:Fi10 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett statligt ägande av den nya planerade marknadsplatsen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stimulera framkomsten av regionala marknadsplatser.
1997/98:Fi11 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag att andra aktörer än värdepappersinstitut skall kunna delta
i handeln vid börsen i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Bakgrund
En ny börslagstiftning trädde i kraft den 1 januari 1993. Lagen (1992:543) om
börs- och clearingverksamhet (LBC) ersatte då lagen (1979:749) om Stockholms
fondbörs. Den nya lagstiftningen innebar flera viktiga förändringar. Det legala
monopol på att organisera handel med fondpapper - främst aktier och
obligationer - som Stockholms fondbörs hade avskaffades. Börs-lagstiftningen
utvidgades samtidigt till att inbegripa handel med alla slag av finansiella
instrument. Därigenom kom bl.a. derivatinstrument såsom optioner och terminer
att omfattas.
Fri etableringsrätt och fri konkurrens mellan börser utgör två grundprinciper
i det nya regelverket. Kännetecknande är också att det är frivilligt att söka
börsauktorisation. Detsamma gäller också den något mindre reglerade
auktorisationsformen, auktoriserad marknadsplats, som infördes som ett
alternativ till börsauktorisation. Börsreformen innebar också att det öppnades
möjlighet för utländska banker och värdepappersföretag att bli börsmedlemmar.
Ett annat väsentligt inslag var att det skedde en harmonisering med EG:s regler
inom börsområdet.
Den nya börslagstiftningen kan beskrivas som ett ramverk där de viktigare
principerna finns i lagen. I flera frågor har den närmare regleringen
överlämnats till Finansinspektionen. Lagen förutsätter även att en del av den
regelskapande verksamheten sker genom självreglering hos börserna.
I samband med att LBC trädde i kraft ombildades Stockholms fondbörs till
aktiebolag. Stockholms Fondbörs AB (Fondbörsen) samt ytterligare två företag
har sökt och erhållit börsauktorisation i enlighet med den nya lagen. Dessa två
företag är OM Stockholm AB som även är auktoriserat som clearingorganisation
och Penningmarknadsinformation PMI AB (PMI). OM Stockholm AB organiserar handel
med derivatinstrument och PMI är verksamt på räntemarknaden. Vid sidan av de nu
nämnda börserna förekommer att börsliknande verksamhet drivs med stöd av
tillstånd enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Som exempel härpå kan
nämnas IM InnovationsMarknaden AB (IM) och Aktietorget i Norden AB, som kan
beskrivas som handelsplatser för aktier i små och medelstora tillväxtföretag.
Vidare förekommer det att börsliknande verksamhet drivs under former som inte
anses tillståndspliktiga enligt lagen om värdepappersrörelse och där heller
inte auktorisation som börs har sökts enligt LBC. Ett sådant exempel är den
verksamhet som drivs av Stockholms Börsinformation AB (SBI).
I olika sammanhang har Fondbörsens integritet diskuterats. Bland annat har
anmärkts på Fondbörsens dubbla roller. Dessa består i att börsen, som drivs i
vinstsyfte, samtidigt som den skall locka till sig nya börsbolag (emittenter)
skall övervaka att dessa följer börsens regler och vid överträdelser bestraffa
bolagen. Som särskilt känsligt har framhållits Fondbörsens utövande av dessa
roller gentemot börsnoterade bolag som samtidigt har stora ägar-intressen i
börsen.
Mot bakgrund av bl.a. de då pågående diskussionerna mellan Fondbörsen och OM
Gruppen AB (OM) gav Finansdepartementet i december 1996 vice riksbankschefen
Stefan Ingves i uppdrag att undersöka hur en effektiv och konkurrenskraftig
framtida infrastruktur på den svenska finansmarknaden lämpligen kan se ut.
Uppdraget redovisades i en promemoria i mars 1997 (dnr Fi97/900).
I promemorian ställer sig Stefan Ingves positiv till en sammanslagning av
Fondbörsen och OM men han framhåller att det är viktigt att en sådan
sammanslagning vinner allmän acceptans i samhället. Därvid poängterar han
vikten av att en ny marknadsplats konstrueras så att integritet, neutralitet
och genomlysning uppnås. I detta syfte föreslås i promemorian att det i
lagstiftningen preciseras vilka krav som bör ställas på hanteringen av
disciplinärenden och marknadsövervakningen. Vidare föreslås att begränsningen
av vilka som får bli börsmedlemmar avskaffas och att möjligheterna till
direkthandel på börsen underlättas.
OM offentliggjorde den 28 november 1997 att företaget avsåg att lämna ett
offentligt uppköpserbjudande avseende aktierna i Fondbörsen. Erbjudandet har
fullföljts. Affären innebär att Fondbörsen nu är ett dotterbolag till OM.
Sammanslagningen medför en koncentration av börsverksamheten i Sverige. OM har
ett intresse som emittent vid Fondbörsen. Dessutom har flera av de större
ägarna i OM intressen som emittenter eller medlemmar vid någon av de två börser
Fondbörsen och OM Stockholm AB som ägs av OM Gruppen AB.
De förslag och bedömningar som gjorts i Stefan Ingves promemoria har, enligt
regeringens uppfattning, gett anledning att överväga ändringar i börs-
lagstiftningen. Sammanslagningen mellan Fondbörsen och OM har, enligt
regeringen, gett ytterligare anledning att se över börslagstiftningen i syfte
att stärka börsers integritet och upprätthålla förtroendet för svensk
börsverksamhet.
Börsmedlemskap
Gällande bestämmelser
Enligt 3 kap. 1 § lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet (LBC) får en
börs som medlemmar ha endast Riksbanken och värdepappersinstitut som bedriver
kommissionsverksamhet, förmedlingsverksamhet eller handel för egen räkning samt
utländska företag som har tillstånd att bedriva motsvarande verksamhet i sitt
hemland. För utländska företag som inte har sitt säte i ett land inom EES krävs
dessutom att de står under betryggande tillsyn i hemlandet. Ett generellt krav
på börsmedlemmar är att de har tillräckliga finansiella resurser och att de
även i övrigt är lämpliga att delta i handeln vid en börs.
Utgångspunkten för bestämmelsen om vilka som kan antas som börsmedlemmar är
att dessa måste motsvara högt ställda krav på kompetens och finansiella
resurser. Om dessa krav är uppfyllda, är förutsättningarna goda att de
värdepappersaffärer som görs upp vid börsen kan fullföljas. Detta skapar
trygghet i handeln och är ett av skälen till att börsmedlemskretsen har
begränsats till företag som driver vissa slag av värdepappersrörelse, dvs.
sådana företag som yrkesmässigt agerar som mellanhänder på
värdepappersmarknaden (jfr prop. 1991/92:113 s. 78).
I den proposition som låg till grund för LBC uttalade föredragande statsrådet
att han inte var främmande för att göra börsmedlemskapet öppet även för andra
aktörer än sådana som har värdepappersrörelsetillstånd, förutsatt att dessa
uppfyllde nödvändiga krav i fråga om bl.a. kompetens och finansiella resurser.
Det konstaterades emellertid att detta avvek från vad som var normalt utomlands
och att det därför skulle kunna inverka menligt på det internationella
börssamarbetet. Bedömningen blev därför att den internationella utvecklingen
borde avvaktas innan det öppnades möjlighet för icke-finansiella investerare
att bli medlemmar vid börser i Sverige (jfr prop. 1991/92:113 s. 79).
Propositionen
Enligt regeringens uppfattning kan man fråga sig om internationella hänsyn
numera behöver tillmätas samma avgörande betydelse. Regeringen konstaterar att
det utomlands kan skönjas en attitydförändring vad gäller möjligheterna för
andra än banker och värdepappersföretag - framför allt olika typer av
institutionella placerare - att delta direkt i börshandel.
I propositionen anförs att det med dessa utgångspunkter finns anledning att
ifrågasätta om nuvarande begränsning av vilka som kan bli medlemmar vid en börs
är motiverad. Regeringen anser att det bör krävas ett skyddsvärt intresse som
inte marknadens aktörer kan förväntas beakta utan ingrepp från staten för att
det skall vara motiverat att i lag begränsa vilka som skall kunna bli medlemmar
vid en börs. Sett ur lagstiftarens synvinkel kan tillräckliga argument för att
hindra de svenska börserna från att anta medlemmar som uppfyller de
grundläggande krav som måste ställas för deltagande i handeln - men som inte
tillhör den nu favoriserade kretsen av aktörer - inte längre anses vara för
handen. Sakligt sett går det knappast heller att försvara den nuvarande
begränsningen av börsmedlemskretsen. Särskilt tydligt blir detta vid en
jämförelse med vad som gäller i fråga om direkt deltagande i
clearingverksamhet, som typiskt sett inrymmer betydligt större risker än själva
börshandeln. Inte heller möjligheten att delta som kontoförande institut i det
kontobaserade systemet hos Värdepapperscentralen VPC AB (VPC) är reserverad för
vissa angivna aktörer. I de fall börs- och clearingverksamhet är sammankopplad,
antingen inom samma företag eller uppdelad på skilda företag, finns det
fördelar för aktörerna med att direkttillträde kan nås till båda dessa led i en
värdepapperstransaktion. Än mer tydliga blir fördelarna om även möjligheten att
göra registreringar i VPC:s system räknas in. För de aktörer som ges möjlighet
att kunna delta i alla leden i transaktionskedjan - utan att behöva gå via en
mellanhand - finns förutsättningar att nedbringa kostnaderna.
Regeringen anser mot den nu beskrivna bakgrunden att det bör öppnas möjlighet
även för andra aktörer än banker och värdepappersföretag att bli medlemmar vid
en börs. Detta bör emellertid bara vara möjligt om handeln sker för egen
räkning. I övriga fall, dvs. vid handel för annans räkning, bör nuvarande
ordning behållas. Att handel för annans räkning är tillståndspliktig och skall
stå under tillsyn av Finansinspektionen följer för övrigt redan av
bestämmelserna i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.
Motionerna
I motion Fi9 av Carl B Hamilton m.fl. (fp) anförs att nya medlemmar som enbart
önskar handla för egen räkning inte automatiskt kommer att stå under tillsyn. I
samband med remissförfarandet har det uttryckts farhågor om att möjligheterna
att i praktiken genomföra en granskning av nya institutioner skulle vara
otillräckliga. Man har pekat på möjligheterna till motpartsrisker, dvs. att en
börsmedlem helt eller delvis inte skall kunna fullgöra sina åtaganden i samband
med köp och försäljning av aktier. Vidare har risken för bl.a. penningtvätt
påpekats. I motionen anförs vidare att möjligheten för institutionella ägare
att bli börsmedlemmar med en trolig sänkning av kostnaden för aktiehandel
rimligen kommer att innebära att enskilda personers direktägande av aktier
ytterligare kommer att diskrimineras på bekostnad av institutionellt ägande.
Folkpartiet motsätter sig inte den föreslagna utvidgningen av den möjliga
medlemskretsen. Motionärerna vill dock framhålla att det är angeläget att de
farhågor som framförts noga beaktas och inte nonchaleras. Motionärerna anser
att det föreligger ett behov av att dels noga följa utvecklingen vad gäller
övervakningen av börsmedlemmar som handlar för egen räkning, dels att noga
följa utvecklingen vad gäller skillnader i förutsättningar vad gäller
hushållens direktägande av aktier jämfört med institutionellt ägande.
I motion Fi11 av Lars Tobisson m.fl. (m) anförs att merparten av förslagen i
propositionen är både rimliga och välkomna. Motionärerna anser dock att
regeringens förslag om en utvidgning av den krets av aktörer som av en börs kan
tillåtas att delta i handeln vid börsen är alltför långtgående. Flera
remissinstanser avstyrker detta förslag. I likhet med dessa remissinstanser
anser motionärerna att förslaget leder till ökade motparts- och systemrisker,
eftersom aktörer som inte står under tillsyn och som inte är underkastade bl.a.
krav på kapitaltäckning samt sundhets- och uppföranderegler tillåts bli
medlemmar vid en börs. Det kan heller inte uteslutas att förslaget leder till
kostnadsfördelar för sådana börsmedlemmar som inte står under tillsyn. På grund
av det anförda avstyrker motionärerna förslaget i denna del.
Utskottets ställningstagande
Den utvidgning av börsmedlemskretsen som regeringen föreslår motsvarar de
ändringar som år 1996 genomfördes för clearingmedlemmar och kontoförande
institut. I det lagstiftningsärendet uttalade näringsutskottet att reglerna för
clearingverksamhet och kontoföring borde vara utformade så att de, utan att
säkerhetsaspekterna efterges, på ett ändamålsenligt sätt kan möta utvecklingen
på de finansiella marknaderna. Vidare uttalade näringsutskottet att reglerna
bör bidra till en ökad konkurrens så att de svenska aktörerna har incitament
att anpassa verksamheten till internationella krav och marknadens förändringar.
Dessutom borde regleringen stå i överensstämmelse med den internationella
utvecklingen på de finansiella marknaderna. Mot den skisserade bakgrunden
ställde sig näringsutskottet positivt till regeringens förslag i proposition
1995/96:50 om förändrad lagstiftning i fråga om clearingverksamhet och
kontoföring. Riksdagen beslutade i enlighet med näringsutskottets förslag (jfr
bet. 1995/96:NU11 s. 6, rskr. 180).
En utvidgning av börsmedlemskretsen ligger således väl i linje med de
utgångspunkter för lagstiftningen som näringsutskottet gett uttryck för. Enligt
finansutskottets uppfattning gör sig skälen för en utvidgning än starkare
gällande om man beaktar att riskerna i handelsledet är ytterst begränsade
jämfört med de risker som föreligger i samband med clearingen och avvecklingen
av en värdepappersaffär. Som konstateras i propositionen har det även kunnat
skönjas en attitydförändring utomlands när det gäller vilka som bör få delta i
handeln vid en börs. Inte minst har frågan om de institutionella placerarnas
ökade betydelse vid börshandeln kommit att uppmärksammas. Det skäl som tidigare
talat mot att börsmedlemskretsen utvidgas, nämligen att det finns en viss risk
för att tilltron i utlandet till de svenska börserna kan påverkas negativt om
vi i Sverige avviker från den utomlands gällande ordningen, torde således inte
längre föreligga (jfr prop. 1991/92:113 s. 79).
Med anledning av vad som anförs i motionerna vill utskottet understryka att
förslaget innebär en möjlighet men inte någon skyldighet för börser att som
medlemmar anta andra företag än sådana som står under tillsyn. Utskottet vill
också betona att ett företag som vill bli börsmedlem måste uppfylla de
grundläggande krav som uppställs i 3 kap. 1 § LBC. I paragrafen anges att en
börs som medlemmar får ha Riksbanken, Riksgäldskontoret samt juridiska personer
som har en betryggande kapitalstyrka, ändamålsenlig organisation av
verksamheten, nödvändiga riskhanteringsrutiner, säkra tekniska system och i
övrigt är lämpliga att delta vid handeln vid börsen. Därtill kommer att
Finansinspektionen i sin egenskap av tillsynsmyndighet för börser kommer att få
ett stort inflytande över att de krav som ställs för börsmedlemskap ställs
tillräckligt högt. Om inspektionen anser att de krav en börs ställer för
medlemskap inte är godtagbara har således inspektionen skyldighet att ingripa.
Företag som inte står under tillsyn kommer enligt förslaget även att vara
skyldiga att lämna Finansinspektionen de uppgifter den begär rörande
verksamheten som börsmedlem. Det ligger också i börsers eget intresse att
ställa berättigade krav för medlemskap och att göra noggranna individuella
prövningar av ansökningar om medlemskap. Om det brister i dessa avseenden är
risken stor att detta får negativ inverkan på börsens trovärdighet och
attraktionskraft vilket även drabbar de aktörer som deltar i handeln.
På grund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag att det
skall öppnas möjligheter även för andra aktörer än banker och
värdepappersföretag att bli medlemmar vid en börs. Detta bör som regeringen
föreslagit bara vara möjligt om handeln sker för egen räkning. Vid handel för
annans räkning delar utskottet regeringens bedömning att den nuvarande
ordningen bör behållas. Utskottet förutsätter att varje företag som ansöker om
börsmedlemskap kommer att bli föremål för en mycket ingående och omsorgsfull
prövning. Detta gäller inte minst för företag som inte står under tillsyn. Med
hänvisning till de farhågor som motionärerna och några remissinstanser uttalat
vill utskottet framhålla att det är av största vikt att effekterna av den
utvidgning som nu föreslås noga följs.
På grund av det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi9 (fp) och Fi11 (m).
Förbud att inregistrera eller notera börsens egna aktier
Propositionen
Lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet (LBC) innehåller inte något
uttryckligt förbud mot att ett aktiebolag som bedriver börsverksamhet har
fondpapper som bolaget har emitterat, exempelvis aktier, inregistrerade eller
noterade vid den egna börsen. I förarbetena till lagen uttalades emellertid att
det skulle vara uppenbart olämpligt om det börsdrivande bolagets egna aktier
fick inregistreras vid börsen, eftersom det bl.a. åligger börsen själv att
besluta om avregistrering av aktier och om sanktioner mot bolag som inte
iakttar inregistreringsvillkoren (prop. 1991/92:113 s. 95 och 96).
Inregistrering eller notering av aktier i ett bolag som bedriver
börsverksamhet har flera väsentliga fördelar sett ur bolagets synvinkel. Sådana
åtgärder underlättar bolagets kapitalförsörjning och bidrar till en ökad
spridning av ägandet. Det finns i detta avseende inte någon anledning att låta
andra regler gälla för aktiebolag som bedriver börsverksamhet än för aktiebolag
i allmänhet. Utgångspunkten är därför att även ett sådant aktiebolag skall få
ha sina aktier inregistrerade eller noterade vid en börs eller annan
marknadsplats. Detsamma gäller andra fondpapper som har getts ut av bolaget.
När det gäller inregistrering eller notering vid den egna marknadsplatsen är
det emellertid annorlunda. För sådana situationer finns de betänkligheter som
anfördes i de ovan återgivna motivuttalandena. Dessa uttalanden har också
tillämpats i praktiken, och det har därför ansetts att ett förbud mot
inregistrering eller notering av börsens egna aktier har förelegat. Även om det
inte berördes i motiven torde detsamma gälla även andra fondpapper än aktier.
Regeringen anser att förbudet emellertid - för klarhetens skull - uttryckligen
bör framgå av lagtexten. Det bör också, för den händelse börsverksamheten drivs
av en ekonomisk förening, omfatta fondpapper som föreningen har gett ut.
Notering av fondpapper kan även ske vid en auktoriserad marknadsplats. Av
förtroendeskäl bör det även vara förbjudet för ett företag som driver en
auktoriserad marknadsplats att vid denna notera aktier eller andra fondpapper
som företaget har gett ut.
Under beredningsarbetet har åsikten förts fram att ett noteringsförbud bör
införas även för aktier eller andra fondpapper i företag som är moderföretag
till en börs. Som framgått ovan är Fondbörsen nu ett dotterbolag till OM
Gruppen AB. Ett noteringsförbud som omfattar även aktierna i moderbolag till
börser skulle därför innebära att OM tvingas notera sina aktier vid en utländsk
börs, eftersom aktierna för närvarande är noterade vid Fondbörsen. Mot bakgrund
av denna effekt anser regeringen att förtroendeaspekterna bör hanteras på annat
sätt. Enligt regeringens uppfattning kan detta ske genom att det införs
särskilda krav på hanteringen av disciplinärenden riktade mot moderföretag och
andra kvalificerade ägare i en börs (se nedan).
Motionen
I motion Fi10 av Johan Lönnroth m.fl. (v) anförs att Vänsterpartiet är positivt
till sammanslagningen mellan Fondbörsen och OM. Sammanslagningen måste
emellertid vinna acceptans i samhället, och den nya marknadsplatsen måste
konstrueras så att integritet, neutralitet och genomlysning uppnås. Det är då
ohållbart att enskilda privata företag som själva är viktiga aktörer på börsen
också är ägare av själva marknadsplatsen. Staten bör därför vara ensam ägare av
den nya handelsplatsen som bör bli en ?folkbörs? lika tillgänglig för alla.
Motionärerna anför vidare att det pågår en regionalisering av
kapitalmarknaderna. De anser att det är viktigt att det uppstår regionala
marknadsplatser där regionens företag kan möta de av regionens sparare som vill
placera sina pengar i närmiljön. Beträffande regionala börser eller
auktoriserade marknadsplatser är det naturligt att dessa ägs av staten
och/eller av regionala självstyrelseorgan. Detta förutsätter också en
decentralisering av Finansinspektionens verksamhet så att den blir bättre
spridd över landet. Motionärerna anser att regeringen bör verka för att
uppkomsten av sådana regionala marknadsplatser stimuleras.
Utskottets ställningstagande
Som framgått ovan föreslår regeringen att förbudet för en börs att låta
inregistrera eller notera sina aktier eller andra fondpapper vid den egna
marknadsplatsen lagfästs.
Fri etableringsrätt och fri konkurrens mellan börser utgör två grundprinciper
i den nya börslagstiftningen. Utskottet har under innevarande vår behandlat en
motion med krav på att staten skall vara ägare till marknadsplatsen (jfr bet.
1997/98:FiU15). Riksdagen har på förslag från utskottet avslagit
motionsyrkandet med motiveringen att ett bifall till motionen skulle strida mot
de principer som ligger till grund för nuvarande börslagstiftning. Utskottet,
som alltjämt står bakom de överväganden som ligger till grund för nuvarande
börslagstiftning, finner inte anledning att föreslå någon ändring av riksdagens
tidigare ställningstagande.
Utskottet anser inte att det finns anledning för riksdagen att begära att
regeringen skall ta särskilda initiativ för att stimulera framkomsten av
regionala marknadsplatser. Utskottet ställer sig också tveksamt till den
decentralisering av Finansinspektionens verksamhet som motionen förutsätter.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker
motion Fi10 (v).
Lagförslagen i övrigt
Propositionen
I propositionen föreslås åtgärder som syftar till att stärka tillsynen över
börser. Dessutom syftar de förslag som lämnas till att stärka börsers oberoende
ställning i förhållande till bl.a. större ägare. Regler om ägarprövning och
lämplighetsprövning av företagsledningen i börser, auktoriserade
marknadsplatser och clearingorganisationer införs i lagen (1992:543) om börs-
och clearingverksamhet. Bestämmelserna motsvarar de som redan gäller för bl.a.
banker och värdepappersbolag.
Det ställs krav på att börser skall ha en disciplinnämnd för handläggning av
ärenden om överträdelser av börsens regler. För att nämnden, och ytterst
börsen, skall åtnjuta allmänhetens förtroende införs bestämmelser som avser att
säkerställa att nämnden har erforderlig kompetens och integritet. I detta syfte
föreslås också särskilda regler för börsers hantering av disciplinärenden som
rör företag som har ett kvalificerat innehav, dvs. direkt eller indirekt äger
minst 10 % av aktierna, i börsen. Dessutom ges regeringen eller, efter
vidaredelegation, Finansinspektionen en rätt att närmare föreskriva hur
börserna skall ordna sin marknadsövervakning. Det införs även en skyldighet för
börser att ge Finansinspektionen terminalåtkomst från egna lokaler till
börsernas marknadsövervakningssystem.
Propositionen innehåller också förslag om en lättnad i kraven för
börsnotering av optioner och terminer. Notering av sådana optioner och terminer
skall få ske inte bara om det existerar en betydande handel med tillförlitlig
kurssättning i den underliggande tillgången utan också om det av ett
börsprospekt eller annat prospekt framgår att en sådan handel avses ske inom
sex månader från offentliggörandet av prospektet.
För att underlätta för en börs att fullgöra sina skyldigheter enligt börs-
lagstiftningen och annan lagstiftning föreslås en ändring i sekretesslagens
bestämmelser. Ändringen innebär att Finansinspektionen utan hinder av sekretess
skall kunna lämna ut uppgifter i ett tillstånds- eller tillsynsärende till en
börs.
Det föreslås även ändringar i bestämmelsen om återkallelse av tillstånd för
börser, auktoriserade marknadsplatser och clearingorganisationer i de fall där
bolagets egna kapital understiger vissa i lagen angivna gränser. En liknande
bestämmelse för kreditmarknadsbolag föreslås bli upphävd.
Det föreslås också vissa ändringar i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.
Det ställs krav på marknadsövervakning även hos värdepappersinstitut som
organiserar handel i finansiella instrument. Regeringen, eller den myndighet
regeringen bestämmer, ges rätt att meddela föreskrifter om
marknadsövervakningen. Dessutom undantas företag som tillhandahåller
finansiella tjänster uteslutande till andra företag inom samma koncern från
krav på tillstånd enligt lagen om värdepappersrörelse. Vidare ändras den
bestämmelse som säger att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
Finansinspektionen skall föreskriva risknivåer för värdepappersbolags och
svenska bankinstituts innehav av finansiella instrument. Ändringen innebär att
det skall finnas en möjlighet men ingen skyldighet att föreskriva sådana
risknivåer.
Dessutom föreslås att det i klargörande syfte görs vissa ändringar i
insiderlagen (1991:1342). Dessa ändringar gäller förbudet mot korttidshandel
och Finansinspektionens frågerätt.
Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.
De förslag som lämnas i propositionen torde, enligt regeringens uppfattning,
sammantaget leda till ett ökat resursbehov för Finansinspektionen. Förslagen
innebär till att börja med att det uppkommer vissa initiala kostnader under
1998 i anslutning till att de föreslagna lagändringarna träder i kraft.
Regeringen avser att ta ställning till dessa kostnader i tilläggsbudgeten för
innevarande år. Förslagen kan emellertid också komma att leda till ett behov av
ökade resurser för inspektionen på längre sikt. Frågan om inspektionens
långsiktiga resursbehov kommer att behandlas i samband med den övergripande
översyn som senare kommer att ske av inspektionens verksamhet.
Utskottet hemställer
1. beträffande börsmedlemskap
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Fi9 och 1997/98:Fi11 antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543)
om börs- och clearingverksamhet såvitt avser 3 kap. 1 och 1 a §§,
res. 1 (m)
res. 2 (fp, kd)
2. beträffande förbud att inregistrera eller notera börsens egna
aktier
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Fi10 antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och
clearingverksamhet såvitt avser 4 kap. 1 a §,
res. 3 (v)
3. beträffande lagförslagen i övrigt
att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
dels lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet i
den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan,
dels lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),
dels lag om ändring i lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet,
dels lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
dels lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),
dels lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.
Stockholm den 2 april 1998
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Sören Lekberg (s), Lars Tobisson
(m), Bo Nilsson (s), Lennart Hedquist (m), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson
(s), Fredrik Reinfeldt (m), Carl B Hamilton (fp), Susanne Eberstein (s), Johan
Lönnroth (v), Kristina Nordström (s), Mats Odell (kd), Sven-Erik Österberg (s),
Göran Lindblad (m), Ronny Korsberg (mp) och Andreas Carlgren (c).
Reservationer
1. Börsmedlemskap (mom. 1) (m)
Lars Tobisson, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Göran Lindblad (alla m)
anser
dels att utskottets ställningstagande under rubriken Börsmedlemskap bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att regeringens förslag i detta avseende är alltför
långtgående. Flera remissinstanser avstyrker förslaget. I likhet med dessa
remissinstanser anser utskottet att förslaget leder till ökade motparts- och
systemrisker, eftersom aktörer som inte står under tillsyn och som inte är
underkastade bl.a. krav på kapitaltäckning samt sundhets- och uppföranderegler
tillåts bli medlemmar vid en börs. Det kan heller inte uteslutas att förslaget
leder till kostnadsfördelar för sådana börsmedlemmar som inte står under
tillsyn.
På grund av det anförda ställer sig utskottet bakom yrkandet i motion Fi11
(m) och avstyrker regeringens förslag i denna del. Motion Fi9 (fp) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande börsmedlemskap
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi11 avslår motion 1997/98:Fi9 och
det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1992:543) om börs- och clearingverksamhet såvitt avser 3 kap. 1 och 1 a
§§,
2. Börsmedlemskap (mom. 1) (fp, kd)
Carl B Hamilton (fp) och Mats Odell (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande under rubriken Börsmedlemskap som börjar
med ?En utvidgning av? och slutar med ?Fi9 (fp) och Fi11 (m)? bort ha följande
lydelse:
Den nu föreslagna utvidgningen av börsmedlemskretsen ligger visserligen i
linje med de utgångspunkter för lagstiftningen som riksdagen tidigare gett
uttryck för (bet. 1995/96:NU11, rskr. 180). Nya medlemmar som enbart önskar
handla för egen räkning kommer emellertid inte automatiskt att stå under
tillsyn. I samband med remissförfarandet har det uttryckts farhågor om att
möjligheterna att i praktiken genomföra en granskning av nya institutioner
skulle vara otillräckliga. Man har pekat på möjligheterna till motpartsrisker,
dvs. att en börsmedlem inte skall kunna fullgöra sina åtaganden i samband med
köp och försäljning av aktier. Vidare har risken för bl.a. penningtvätt
påpekats. Möjligheten för institutionella ägare att bli börsmedlemmar med en
trolig sänkning av kostnaden för aktiehandel kommer rimligen att innebära att
enskilda personers direktägande av aktier ytterligare kommer att diskrimineras
på bekostnad av institutionellt ägande.
Utskottet motsätter sig inte den föreslagna utvidgningen av den möjliga
medlemskretsen. Utskottet vill dock framhålla att det är angeläget att de
farhågor som framförts noga beaktas och inte får nonchaleras. Utskottet anser
att det föreligger ett behov av att regeringen noga följer utvecklingen dels
vad gäller övervakningen av börsmedlemmar som handlar för egen räkning, dels
vad gäller skillnader i förutsättningar för hushållens direktägande av aktier
jämfört med institutionellt ägande. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Fi9 (fp) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
På grund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag att det
skall öppnas möjligheter även för andra aktörer än banker och
värdepappersföretag att bli medlemmar vid en börs under förutsättning att
handeln sker för egen räkning. Vid handel för annans räkning bör, som
regeringen föreslagit, den nuvarande ordningen bibehållas. Motion Fi11 (m)
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande börsmedlemskap
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Fi11 antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och
clearingverksamhet såvitt avser 3 kap. 1 och 1 a §§ samt med anledning av
motion 1997/98:Fi9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
3. Förbud att inregistrera eller notera börsens egna aktier (mom. 2) (v)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att utskottets ställningstagande under rubriken Förbud att inregistrera
eller notera börsens egna aktier bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är väsentligt att förbudet
för en börs att låta inregistrera eller notera sina aktier eller andra
fondpapper vid den egna marknadsplatsen lagfästs. Detta är emellertid inte
tillräckligt.
Utskottet ser visserligen positivt på sammanslagningen mellan Fondbörsen och
OM men sammanslagningen måste vinna acceptans i samhället, och den nya
marknadsplatsen måste konstrueras så att integritet, neutralitet och
genomlysning uppnås. Enligt utskottets uppfattning är det då ohållbart att
enskilda privata företag som själva är viktiga aktörer på börsen också är ägare
av själva marknadsplatsen. Staten bör därför vara ensam ägare av den nya
handelsplatsen som bör bli en ?folkbörs? lika tillgänglig för alla.
I propositionen framhålls med rätta att internationaliseringen leder till att
mindre börser måste samarbeta med andra för att överleva, vilket bl.a. gäller
för börserna i de nordiska länderna. Men samtidigt pågår en regionalisering av
kapitalmarknaderna. Utskottet anser att det också är viktigt att det uppstår
regionala marknadsplatser där regionens företag kan möta de av regionens
sparare som vill placera sina pengar i närmiljön. Regeringen bör därför verka
för att uppkomsten av sådana regionala marknadsplatser stimuleras. Beträffande
regionala börser eller auktoriserade marknadsplatser är det naturligt att dessa
ägs av staten och/eller av regionala självstyrelseorgan. Detta förutsätter
också en decentralisering av Finansinspektionens verksamhet så att den blir
bättre spridd över landet.
På grund av det anförda bifaller utskottet regeringens förslag. Vad utskottet
anfört bör riksdagen med bifall till motion Fi10 (v) som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande förbud att inregistrera eller notera börsens egna aktier
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi10 antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och
clearingverksamhet såvitt avser 4 kap. 1 a § samt som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
Regeringens lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och
clearingverksamhet
2 Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827)
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
finansieringsverksamhet
4 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
5 Förslag till lag om ändring i insiderlagen (1990:1342)
6 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1
Propositionen.......................................1
Motionerna..........................................2
Utskottet...........................................2
Bakgrund 2
Börsmedlemskap 4
Förbud att inregistrera eller notera börsens egna aktier 7
Lagförslagen i övrigt 9
Hemställan 11
Reservationer
1. Börsmedlemskap (mom. 1) (m) 12
2. Börsmedlemskap (mom. 1) (fp, kd) 12
3. Förbud att inregistrera eller notera börsens egna aktier
(mom. 2) (v) 13
Bilaga
Regeringens lagförslag.............................15
1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och
clearingverksamhet 15
2 Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827) 29
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
finansieringsverksamhet 32
4 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 34
5 Förslag till lag om ändring i insiderlagen (1990:1342) 36
6 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse 38