I detta betänkande behandlar utskottet fem motioner väckta under den allmänna
motionstiden 1997 om grundvattenskydd, kretsloppsanpassning av va-systemet samt
om avvittringens konsekvenser. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Tre reservationer har fogats till betänkandet.
Motionerna
I betänkandet behandlas de under den allmänna motionstiden 1997 väckta
motionerna
1997/98:Bo218 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att snarast utarbeta ny lagstiftning om va-system för en
ekologiskt hållbar utveckling,
1997/98:Bo404 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör ta
initiativ till att reda ut hur frågan om nybyggarnas rättigheter hanterats.
1997/98:Bo516 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utfasning av dagens vattentransportbaserade toalettsystem till
ett ekologiskt hållbart toalettsystem,
4. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i hälsoskyddslagen att den ger
utrymme för andra toalettlösningar än vattentransportbaserade.
1997/98:Bo543 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändring i va-lagen för att möjliggöra utveckling mot ett
närsaltkretslopp i enlighet med vad i motionen anförts.
1997/98:A455 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grundvattenfrågorna.
Utskottet
Grundvattenskydd
I motion 1997/98:A455 (fp) avhandlas olika frågor om de skärgårdsboendes
livsbetingelser. Bland de naturresursrelaterade problem som denna
befolkningskategori möter är tillgången till sött grundvatten av stor
betydelse. I motionens yrkande 13 förordas därför ett riksdagens
tillkännagivande till regeringen om vissa grundvattenfrågor. Motionärerna anser
att de förslag som lämnats i utredningen om en ny vattenadministration (SOU
1997:99) skall bli tillämpliga på skärgårdens vatten och att ett skärgårdens
vattenvårdsförbund bildas.
Det utredningsbetänkande som nämns i motionen är ett delbetänkande från
utredningen om avrinningsområden och behandlar främst frågan om inrättandet av
en avrinningsområdesbaserad vattenadministration. Motivet för detta förslag är
de krav som kan förväntas om EU antar föreliggande förslag till ett ramdirektiv
för vatten. I utredningen föreslås att Sverige delas in i cirka tio
avrinningsdistrikt bestående av flera avrinningsområden, kustområden med
direktavrinning till havet samt kustvattenområden. Regeringen har för avsikt
att presentera sin syn på utredningens förslag i den miljöpolitiska proposition
som är aviserad till april.
I sammanhanget bör även erinras att frågan om skärgårdarnas
dricksvattenproblem behandlades i Grundvattenutredningens delbetänkande
Reglering av vattenuttag ur enskilda brunnar (SOU 1994:97). Utredningen hade
bland annat till uppgift att presentera förslag till ändringar i lagstiftningen
som ger förutsättningar för att bättre bemästra problemen med överuttag och
därav följande vattenbrist, saltvatteninträngning och andra olägenheter.
Utredningen förordade främst lösningar genom frivilliga överenskommelser men
även vissa ändringar i hälsoskyddslagen som gick ut på att kommuner i syfte att
hindra uppkomst av olägenheter för människors hälsa skall ges möjlighet att
föreskriva krav på tillstånd eller anmälan för inrättande och användning av nya
grundvattentäkter i områden där knapphet på sött grundvatten råder eller kan
befaras uppkomma. Förslaget har sedermera arbetats in i miljöbalkspropositionen
(9 kap. 10 §).
Det i motionen använda begreppet vattenvårdsförbund omfattar olika ideella
sammanslutningar som ägnar sig åt vattenfrågor. Till dessa kan även de i lag
(1976:997) reglerade vattenförbunden räknas. Vattenvårdsförbundens aktiviteter
och framtida verksamheter diskuteras närmare i det slutbetänkande som i oktober
1997 avgavs av utredningen om avrinningsområden (Miljösamverkan i vattenvården,
SOU 1997:155). Vanligen ägnar sig dessa sammanslutningar åt den obligatoriska
recipientkontroll som regleras i miljöskyddslagen (1969:387) och mer sällan åt
vattenplanering och hushållningsfrågor. I utredningen föreslås att
vattenvårdsförbundens breda kunskaper bör kunna tas tillvara på ett bättre sätt
i kommunernas planeringsarbete. Utredningen föreslår därför att de görs till
obligatoriska remissinstanser.
Utredningen förslår även att de i lag reglerade vattenförbunden ges ett
bredare kompetensområde så att denna organisationsform blir tillämplig även
beträffande arbete med vattenkvalitetsförbättrande åtgärder. De förslag som
utredningen presenterar läggs på en principnivå då utredaren anser att de
exakta lagförändringar som förespråkas med nödvändighet måste anpassas till
miljöbalkens slutliga utseende och den följdlagstiftning den genererar.
Enligt vad utskottet erfarit pågår inom Regeringskansliet en översyn av
frågan om organisationen av vattenadministrationen. Regeringen avser att under
innevarande riksmöte redovisa sin syn på de förslag som presenterats av
utredningen om avrinningsområden. Något riksdagens tillkännagivande enligt
förslaget i motionen är därför enligt utskottets mening inte nödvändigt.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion 1997/98:A455 (fp)
yrkande 13 om en ny vattenadministration m.m.
Ekologiskt hållbara va-lösningar
I detta avsnitt behandlas motioner med förslag om miljöanpassning av va-system.
Enligt motion 1997/98:Bo516 (kd) bör dagens vattentransporterade
toalettsystem ses som en parentes. Riksdagen bör enligt motionens yrkande 3 ge
regeringen till känna att inriktningen bör vara att arbeta för en utfasning av
dagens vattentransportbaserade system och en övergång till ekologiskt hållbara
toalettsystem. Regeringen föreslås ge i uppdrag åt Naturvårdsverket att
utarbeta en strategi för detta systembyte. Motionärerna föreslår vidare att en
ändring görs i hälsoskyddslagens bestämmelser om avloppsanläggningar. Enligt
motionens yrkande 4 bör ändringen syfta till att ge utrymme åt andra
toalettlösningar än vattentransportbaserade. Även i motion 1997/98:Bo218 (kd)
yrkande 5 föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen i syfte att
tillskapa en va-lagstiftning för en ekologiskt hållbar utveckling. Mer
detaljerade krav på en ny kretsloppsanpassad va-lagstiftning återfinns i motion
1997/98:Bo543 (mp). Dels efterfrågas utökade möjligheter för villkorande av ny-
eller ombyggnad med att minst en viss andel av toalettavfallet källsorteras,
dels att en differentiering av va-taxor till förmån för källsorterande va-
system möjliggörs.
Yrkanden av liknande karaktär behandlades av utskottet under förra riksmötet
(1996/97:BoU12, s. 12 f.). Utskottet anförde då att det vid Naturvårdsverket
pågick ett arbete med inriktning mot kretsloppsanpassning av va-system och att
resultatet av detta arbete borde avvaktas. Naturvårdsverkets projekt
?Systemanalys-VA?, med i princip den inriktning mot ekologiskt anpassade va-
system som motionärerna efterfrågat, befinner sig nu i slutskedet. I projektet
har Naturvårdsverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska
Kommunförbundet, Svenska Vatten- och Avloppsföreningen samt fem kommuner
arbetat med att belysa miljömål, styrmedel och olika bedömningsverktyg som
skall kunna utgöra en grund för det fortsatta arbetet med att kretsloppsanpassa
va-systemen.
I en delredovisning till regeringen sommaren 1997 anförde Naturvårdsverket
bl.a. att en ökad miljö- och kretsloppsanpassning av va-systemen fordrar en
utbyggd samverkan över traditionella sektorsgränser såväl centralt som lokalt.
En slutsats av det hittillsvarande arbetet är också att de lokala
förutsättningarna är av avgörande betydelse för val av lösning.
Naturvårdsverkets projekt kommer att avslutas under våren 1998. Det kan
förutsättas att resultaten av projektet kommer få betydelse i det fortsatta
arbetet med att utveckla och introducera ekologiskt anpassade va-system.
Vidare förekommer satsningar på kretsloppsanpassning av va-system inom ramen
för projekt finansierade genom den s.k. kretsloppsmiljarden.
Demonstrationsanläggningar inom småskalig va-teknik tillhör den typ av projekt
som beviljats stöd. Som exempel kan nämnas att Sävsjö kommun får drygt 5
miljoner kronor för ekologisk va-behandling. Kommunen skall anlägga ett nytt
avloppsreningsverk där bland annat våtmark kommer att användas för
dagvattenbehandling.
Även inom ramen för regeringens satsning på lokala investeringsprogram för
stöd till ekologisk omställning och utveckling finns ansökningar inom va-
området. Flera kommuner har visat intresse, och bl.a. inom va-området finns
förslag på flera projekt som för tillbaka näringsämnen till kretsloppet.
Övergödda sjöar och vattendrag skall åtgärdas. Våtmarker skall anläggas.
Regeringen fattar under mars månad beslut om vilka kommuner som får de första
bidragen.
Beträffande den fråga om ändring av reglerna i hälsoskyddslagen som tas upp i
motion 1997/98:Bo543 (mp) bör erinras om det förslag till miljöbalk (prop.
1997/98:45) som för närvarande bereds inom riksdagen. I förslaget har
hälsoskyddslagens bestämmelser om avloppsvatten inarbetats och samordnats med
bestämmelserna om miljöfarlig verksamhet (se 9 kap. 7 §).
Hälsoskyddsbestämmelserna görs mindre detaljerade än nuvarande regler och ges
ett mer detaljerat innehåll i förordningar och myndighetsföreskrifter.
Innehållet i dessa utreds för närvarande av Miljöbalksutredningen. Ett
betänkande är att förvänta under våren 1998. Vidare överväganden om
utformningen av de reviderade bestämmelserna kommer alltså att kunna göras
under detta beredningsarbete.
Regeringen bereder även de förslag till ändringar i va-lagen som återfinns i
den översyn som gjordes av PBL-utredningen (SOU 1996:168). Bland de frågor
utredningen särskilt skulle pröva var möjligheten att anpassa avgifter och
taxor till miljö- och naturresursförhållanden. Utredningen ansåg att det i
gällande lagstiftning redan finns möjligheter till lokala lösningar och att det
mot den bakgrunden är för tidigt att ta upp frågan om en differentiering av
avgifter för att tillgodose intresset av lokala, kretsloppsanspassade va-
system.
Bostadsutskottet anser liksom motionärerna att stor vikt måste läggas vid
arbetet med att anpassa va-systemen till en långsiktigt hållbar utformning.
Detta gäller både för de befintliga systemen och för de helt nya system där
bästa tillgängliga miljöteknik kan väljas från början. Som motionärerna anför
finns behov av att ta fram mer kunskap på området och att utarbeta en strategi
för en miljöanpassning av va-systemen. Utskottet utgår ifrån att arbetet som
bedrivs vid Naturvårdsverket liksom de praktiska erfarenheter som förväntas
inom ramen för kretsloppsmiljarden och de lokala investeringsprogrammen kommer
att resultera i sådan kunskap. Resultatet av det pågående arbetet bör avvaktas.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet inte tillkännagivanden i
enlighet med motion 1997/98:Bo516 (kd) yrkandena 3 och 4 och motion
1997/98:Bo218 yrkande 5 vara erforderligt. Dessa motionsyrkanden avstyrks
således. En begäran om förslag till ny va-lagstiftning såsom föreslås i motion
1997/98:Bo543 (mp) kan inte heller anses erforderlig. Även beträffande detta
förslag finns anledning att avvakta pågående överväganden.
Avvittringen
I motion 1997/98:Bo404 (v) yrkas på ett riksdagens tillkännagivande om att
initiativ bör tas till en utredning av hur nybyggarnas rättigheter uppkomna i
samband med avvittringen har hanterats. Särskilt nämns frågan om jakt- och
fiskerättigheternas fördelning.
Avvittringen och dess konsekvenser behandlades ingående av riksdagen under
1989/90 års riksmöte. För en redogörelse om avvittringslagstiftningen hänvisas
till betänkandet 1989/90:BoU12 (s. 2-5). Bostadsutskottet som inhämtat
remissyttranden från vissa myndigheter och organisationer anförde då bl.a.:
Vad som framkommit i yttranden bl.a. från de rättsvårdande remissinstanserna
och vid utskottets beredning av ärendet ger inte belägg för att
avvittringsförrättningarna inte skulle ha verkställts i enlighet med de
bestämmelser som gällde. Inte heller finns stöd för uppfattningen att
avvittringshandlingarna saknas utom i något enstaka fall. Rättssäkerheten synes
ha varit väl tillgodosedd med de möjligheter som fanns för den enskilde att
bevaka sin rätt och att få en överprövning till stånd av de fastställda
utslagen och den slutliga utstakningen. I stort sett samtliga avvittringsutslag
ovan odlingsgränsen har varit föremål för sådana överprövningar.
Bostadsutskottet konstaterade vidare att möjligheterna till missförstånd är
stora på grund av att frågorna kring avvittringarna är komplicerade. Utskottet
föreslog därför att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen skulle
begära att informationsinsatser om avvittringen skulle vidtas. Riksdagen följde
utskottet. En informationsskrift, Avvittringarna i lappmarkerna, gavs år 1991
ut av Justitiedepartementet. När det gäller jakt- och fiskerättigheter i
samband med avvittringsfrågor, som särskilt berörs i motionen, framgår av denna
skrift att den s.k. avvittringsstadgan inte innehåller några bestämmelser om
avvittringens följder för den bofasta befolkningens jakt- och fiskerätt. Högsta
domstolen har vid ett flertal tillfällen behandlat frågor om jakt- och
fiskerätt efter avvittringarna. De slutsatser man i informationsskriften drar
av de aktuella rättsfallen är att den rätt att jaga och fiska på kringliggande
mark som nybyggarna hade enligt äldre författningar inte gäller efter
avvittringen, såvida inte rätten förbehållits i avvittringsutslaget. Anspråk på
rätt till jakt och fiske på kronomark eller annans enskild mark grundad på
urminnes hävd eller med hänvisning till de förordningar som reglerade
kolonialisationen av Lappland som anförts av en del fastighetsägare, har som
regel inte godtagits av domstolarna.
Motioner om avvittringarna har även under senare år behandlats av
bostadsutskottet (1992/93:BoU12, s. 8 f., 1994/95:BoU1, s. 5 f.). I dessa
sammanhang har utskottet gjort bedömningen att frågor som i grunden rör
rättsliga förhållanden inte kan lösas på annat sätt än genom domstolsprövning.
Jordbruksutskottet behandlade under förra riksmötet ett avvittringsanknutet
yrkande avseende nybyggarnas fiske- och jakträttigheter (1996/97:Jo23 yrkande
10). I 1996/97:JoU15 konstaterar utskottet att Jordbruksverkets, Sametingets
och Naturvårdsverkets rapport Utvärderingen av småviltjakten och
handredskapsfisket ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen bereds i
Regeringskansliet. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet mot bakgrund av att
frågorna ansågs få sin belysning inför de ställningstaganden som regeringen
inom kort avsåg att redovisa för riksdagen.
Regeringen har sedermera givit Sametinget i uppdrag att utarbeta ett förslag
till förändringar av upplåtelsesystemet för rätt till småviltjakt och fiske på
statens mark ovanför odlingsgränsen. Uppdraget slutredovisas senast den 1 april
1998.
Avslutningsvis bör erinras att regeringen planerar att i april presentera av
riksdagen begärda förslag om hur den avvittringsrelaterade frågan om
äganderätten till ströängar skall hanteras.
Enligt utskottets uppfattning har något nytt inte framkommit i den aktuella
frågan som bör påkalla ett annat ställningstagande i frågan från riksdagens
sida. Några nya motiv till att tillsätta en utredning om avvittringens
konsekvenser för vissa enskilda fastighetsägares jakt- och fiskerättigheter har
enligt utskottets mening heller inte presenterats i motionen. Beträffande den
sistnämnda frågan bör regeringens ställningstagande med anledning av ovan
nämnda uppdrag till Sametinget avvaktas. Med hänvisning till det anförda
avstyrks motion 1997/98:Bo404 (v).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en ny vattenadministration m.m.
att riksdagen avslår motion 1997/98:A455 yrkande 13,
res. 1 (fp)
2. beträffande ekologiskt anpassade va-system
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo218 yrkande 5, 1997/98:Bo516
yrkandena 3 och 4 samt motion 1997/98:Bo543,
res. 2 (c, v, mp, kd)
3. beträffande avvittringens konsekvenser
att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo404.
res. 3 (v)
Stockholm den 19 februari 1998
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson
(s), Bengt-Ola Ryttar (s), Sten Andersson (m), Marianne Carlström (s), Rigmor
Ahlstedt (c), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe
Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kd), Carina
Moberg (s), Juan Fonseca (s) och Peter Weibull Bernström (m).
Reservationer
1. En ny vattenadministration m.m. (mom. 1)
Erling Bager (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ?Enligt vad? och
slutar med ?ny vattenadministration m.m.? bort ha följande lydelse:
De skärgårdsboendes färskvattenförsörjning är en fundamental förutsättning
för möjligheterna att vidmakthålla ett livskraftigt året-runt-boende i våra
skärgårdsområden. Utskottet anser att ytterligare ansträngningar måste göras i
syfte att främja hushållningen med sött grundvatten i våra kustområden.
De förslag som presenterats av utredningen om avrinningsområden avseende
upprättandet av en ny myndighetsstruktur för vattenadministration är ett steg i
rätt riktning. Eu:s stränga regler för skydd av såväl grund- som ytvatten har i
och med den föreslagna nyordningen större förutsättningar att få genomslag i
praktiken vilket utskottet såväl på kort sikt som ur ett långsiktigt
hushållningsperspektiv anser gagna hanteringen av skärgårdens
dricksvattenförsörjningsproblem.
De skärgårdsboendes problem med sin dricksvattenförsörjning kan emellertid
inte enbart överlåtas åt den föreslagna avrinningsområdesbaserade
vattenadministrationen. Med tanke på att kustvattenområdena enligt förslaget
endast kommer att utgöra en del av ett avrinningsdistrikt som även omfattar
stora fastlandsområden, befarar utskottet att skärgårdens problem inte ges den
uppmärksamhet som erfordras. Ett sätt att råda bot på denna brist är att den
föreslagna vattenadministrationen kompletteras med möjligheten att skapa
särskilda samverkansorgan i områden där allvarliga förorenings- eller
vattenhushållningsproblem förekommer. Det är utskottets mening att något eller
några skärgårdsområden där problem med färskvattenförsörjningen är särskilt
påtagliga skulle kunna fungera som lämpliga pilotområden för tillskapandet av
vattenvårdsförbundsliknande sammanslutningar i vilka särskilt uppmärksammas hur
problemet med brist på sött grundvatten skall hanteras. Sammanslutningarna bör
grunda sig på frivillighet men deras verksamhet bör stimuleras genom särskilt
avsatta medel.
Utskottet är medvetet om det beredningsarbete som för närvarande bedrivs inom
Regeringskansliet med anledning av den aktuella sakfrågan. Det är dock enligt
utskottets uppfattning nödvändigt att med särskild pregnans lyfta fram de
skärgårdsboendes vattenförsörjningproblem. Det är därför motiverat att
riksdagen med anledning av vad som anförs i motion 1997/98:A455 (fp) yrkande 13
ge regeringen till känna vad i motionen anförts om att de förslag om en ny
vattenadministration m.m. som lämnats av utredningen om avrinningsområden
skyndsamt skall genomföras i skärgårdsområdena och att ett skärgårdens
vattenvårdsförbund bildas.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande en ny vattenadministration m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A455 yrkande 13 som sin mening
ger riksdagen till känna vad utskottet anfört.
2. Ekologiskt anpassade va-system (mom. 2)
Rigmor Ahlstedt (c), Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kd)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med
?Bostadsutskottet anser? och på s. 5 slutar med ?pågående överväganden? bort ha
följande lydelse:
I ett fungerande kretsloppssamhälle är vattnets cirkulation genom
samhällskroppen särskilt viktig att beakta. De system som skapas för produktion
av dricksvatten och avloppsvatten måste präglas av en helhetssyn. Lineära
lösningar där samhällsansvaret i allt väsentligt ofta upphör i och med att den
mer eller mindre renade slutprodukten släpps ut i en naturlig recipient måste
undvikas. Det är angeläget att samhället tydligt ger uttryck för en ambition
att skapa och vidmakthålla idén om ett kretsloppsstänkande. Såväl
administrativa som ekonomiska styrmedel bör användas i syfte att främja
användande av kretsloppsbaserade lösningar. Möjligheter att villkora ny- eller
ombyggnad med att viss andel av toalettavfallet källsorteras eller att
differentierade va-taxor till förmån för källsorterande system tillämpas är
möjliga handlingsalterantiv som närmare bör utvärderas.
Synen på avloppsvattnet måste förändras mot ett resurstänkande där såväl dess
värmeenergiinnehåll, innehåll av näringsämnen som vattnet i sig tillvaratas.
Den i dagsläget dominerande inställningen om att avloppsvatten är en i huvudsak
värdelös restprodukt måste mönstras ut. Staten har här ett stort pedagogiskt
ansvar. Ett ansvar som kan axlas bland annat genom ökade satsningar på sådan
miljövänlig resursbevarande teknik som förmultningstoaletter och
urinavskiljande toalettsystem.
Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att arbetet med att
kretsloppsanpassa dagens i huvudsak vattentransportbaserade va-system
påskyndas. En utdragen utredningsprocess av olika handlingsalternativ bör
undvikas. Utskottet tvingas tyvärr konstatera att regeringen ännu inte
presenterat den sedan tidigare aviserade propositionen om va-lagen och därför
heller inte presenterat ett helhetsgrepp på de i motionerna aktualiserade va-
frågorna. Till detta bör fogas att den utredning av va-lagen som delvis skall
ligga till grund för propositionen saknar den grad av kretsloppsorienterat
nytänkande som efterfrågas i motionerna.
Utskottet anser det också viktigt att det nya kretsloppstänkandet får ett
brett genomslag i den nya miljöbalken, inte minst inom va-området. Den i
jämförelse med den nuvarande miljö- och hälsoskyddslagstiftningen minskade
detaljeringsgraden i 9 kap. miljöbalken måste i det fortsatta arbetet med att
skapa förordningar och föreskrifter knutna till det aktuella kapitlet ge ett
vidgat utrymme för den typ av miljöanpassade va-system som motionärerna
efterfrågar.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet det motiverat att riksdagen
ger regeringen till känna att det fortsatta arbetet med en proposition om va-
lagen bör ta sin utgångspunkt i vad som anförs i motionerna 1997/98:Bo516 (kd)
yrkandena 3 och 4, 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 5 samt motion 1997/98:Bo543 (mp)
om ekologiskt anpassade va-system. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ekologiskt anpassade va-system
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo516 yrkandena 3 och 4,
1997/98:Bo218 yrkande 5 samt motion 1997/98:Bo543 ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
3. Avvittringens konsekvenser (mom. 3)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?Enligt
utskottets? och slutar med ?motion 1997/98:Bo404 (v)? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning råder, trots vad som angivits ovan, inte sällan
en besvärande oklarhet om nybyggarättlingarnas rättigheter i södra Lappland.
Varken de utredningar, informationsinsatser eller den domstolspraxis som
utvecklats kan anses ha skapat klarhet i frågan om avvittringsförrättningarnas
genomförande och om innebörden av de rättigheter som tillskapats genom dessa
förrättningar.
Frågan om vem som har rätten till jakt- och fiske ovan odlingsgränsen är en
av de frågor som inte är tillfredsställande klarlagd. Det är enligt utskottets
mening djupt olyckligt att nybyggarättlingar och samer tvingas uppleva att det
man uppfattar som rättigheter baserade på den fortfarande gällande
avvittringsstadgan eller på urminnes hävd mer eller mindre helt urholkats med
dagens lagstiftning och hur den tillämpats.
Mot denna bakgrund är det enligt utskottets mening angeläget att riksdagen
tar förnyade och mer kraftfulla initiativ för att den aktuella frågan skall
klarläggas. Tidigare informationsinsatser har uppenbarligen inte varit till
fyllest vilket ytterligare motiverar såväl en fördjupad utredning av frågorna
som en bred insats för att klara ut eventuella missuppfattningar. Frågor om
avvittringens konsekvenser är, som angivits ovan, av mycket komplex natur
vilket kan ha bidragit till en bristande överensstämmelse mellan statens och
olika befolkningens syn på frågan.
Med hänvisning till vad som anförs i motion 1997/98:Bo404 (v) om
avvittringens konsekvenser anser utskottet det väl motiverat att riksdagen som
sin mening till regeringen ger till känna att frågan om nybyggarnas rättigheter
närmare utreds.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande avvittringens konsekvenser
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo404 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,