I betänkandet behandlas motioner väckta under allmänna motionstiden bl.a. om
den kommunala översiktsplaneringens utformning i syfte att underlätta
utbyggnaden av vindkraft samt motioner i vilka förordas att vissa områden bör
skyddas från vindkraftsetableringar.
Utskottet avstyrker samtliga motioner, de flesta av dem med motiveringen att
flera av de frågor som tas upp i dem kommer att belysas i en kommande utredning
om lokalisering av vindkraft samt med hänvisning till den pågående beredningen
av Plan- och byggutredningens förslag om vissa vindkraftsfrågor. Ett särskilt
yttrande (m, c, fp, mp, kd) har avgivits.
Motionerna m.m.
I detta betänkande behandlas motionerna
1997/98:Bo501 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en skyndsam utredning av vilka naturområden som av riksintresse måste
skyddas från vindmölleparker i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Bo531 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att införa
tillfälligt bygglov för vindkraftsanläggningar.
1997/98:Bo533 av Peter Weibull Bernström och Inga Berggren (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av klarare riktlinjer för vindkraft och
telekommunikationsmaster i kommunens översiktsplaner (yrkandet behandlas i
detta betänkande i vad avser riktlinjer för vindkraft, i övrigt behandlas det i
betänkande 1997/98:BoU5),
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag på hur vindkraft och
telekommunikationsmaster i större utsträckning kan omfattas av
miljökonsekvensbedömningar i känsliga miljöer (yrkandet behandlas i detta
betänkande i vad avser miljökonsekvensbedömningar för vindkraft, i övrigt
behandlas det i betänkande 1997/98:BoU5),
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett korrekt och fullt täckande samrådsförfarande,
speciellt vid uppförande av grupper av vindkraftverk (yrkandet behandlas i
detta betänkande i vad avser vindkraftverk, i övrigt behandlas det i betänkande
1997/98:BoU5).
1997/98:Bo535 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklade bygglov för små
vindkraftverk.
1997/98:Bo546 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en reviderad miljölagstiftning för underlättande av vindkraftens
utbyggnad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om klassning av vindkraften som riksintresse.
1997/98:N210 av Eva Björne (m) vari hemställs
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stor restriktivitet skall iakttas vid etablering för
vindkraftverk.
Muntlig information i ärendet har lämnats av företrädare för
Miljödepartementet, Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK, Boverket och
Länsstyrelsen i Gotlands län.
Uppgifter i anslutning till motionerna
Enligt 8 kap. 2 § första stycket 6 plan- och bygglagen (PBL) krävs bygglov för
att uppföra vindkraftverk, om vindturbinens diameter är större än två meter
eller om kraftverket placeras på ett avstånd från tomtgränsen som är mindre än
kraftverkets höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras på en
byggnad. Om frågan om uppförande av vindkraftverk har prövats i detaljplan, får
kommunen enligt 8 kap. 5 § första stycket besluta att bygglov inte krävs under
vissa angivna förutsättningar.
Uppförande av vindkraftverk kan kräva detaljplaneläggning. Enligt 5 kap. 1 §
första stycket 2 PBL krävs detaljplan för ny enstaka byggnad eller anläggning
vars användning får betydande inverkan på omgivningen, om tillkomsten av
byggnaden eller anläggningen inte kan prövas i samband med prövning av ansökan
om bygglov eller förhandsbesked. Detaljplan behöver dock inte upprättas i den
mån tillräcklig reglering har skett genom områdesbestämmelser. I PBL-
utredningens betänkande (SOU 1996:168, s. 465) föreslås emellertid en
förändring av PBL så att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) skall upprättas i
de fall områdesbestämmelser används för prövningen av tillkomsten av en byggnad
eller annan anläggning vars användning innebär en betydande påverkan på miljön,
hälsan eller hushållningen med naturresurser. PBL-utredningens förslag övervägs
för närvarande inom Regeringskansliet.
Enligt 5 kap. 18 § skall en detaljplan grundas på program, om det inte är
onödigt. Om detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller
andra anläggningar som innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller
hushållningen med naturresurser skall en MKB upprättas. Krav på program och MKB
gäller däremot inte vid antagande av områdesbestämmelser.
Enligt 4 kap. 1 § första stycket 8 naturresurslagen (NRL) omfattas uppförande
av gruppstationer för vindkraft med tre eller flera vindkraftsaggregat med en
sammanlagd uteffekt på minst 10 MW av tillståndsprövning av regeringen.
Regeringen prövar enligt 4 kap. 3 § NRL ärendet mot de grundläggande
hushållningsbestämmelser som återfinns i 2 kap. NRL och de särskilda
hushållningsbestämmelser för vissa områden i landet som återfinns i 3 kap. NRL.
Därutöver anges att tillstånd inte får medges om den aktuella anläggningen
strider mot allmänna planeringssynpunkter eller om kommunfullmäktige inte
tillstyrkt att tillstånd lämnas. Under vissa förutsättningar får dock
regeringen ge tillstånd i fråga om anläggning som sägs i 4 kap. 1 § första
stycket 8 även mot kommunens tillstyrkan.
Enligt 3 kap. 1 § NRL anges att områden uppräknade i 3 kap. 2-7 §§ NRL i sin
helhet är att betrakta som riksintressen för sina natur- och kulturvärden. I 3
kap. 3 § NRL anges dessutom att anläggningar som anges i 4 kap. 1 § NRL över
huvud taget inte får komma till stånd i vissa särskilt angivna kustområden.
Vindkraftverk kan även kräva prövning enligt naturvårdslagen (1964:822),
varvid MKB kan krävas, och lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
Vindkraftverk som skall lokaliseras till havet kräver tillstånd enligt
vattenlagen och härvid ställs krav på MKB.
I rapporten Etablering av vindkraft på land, sammanställd av Boverket
(Allmänna råd 1995:1) tillsammans med NUTEK och Naturvårdsverket, görs en
genomgång av de olika prövningar som måste göras innan beslut om etablering av
vindkraftverk kan fattas. Här framgår bl.a. att om ett aktuellt område är av
riksintresse för vindkraften och konkurrerar med annat riksintresse skall 2
kap. 10 § NRL tillämpas. Enligt detta lagrum skall företräde ges det ändamål
som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning. Är det aktuella
området av allmänt intresse för vindkraften och det motstående
markanvändningsintresset av riksintresse, får vindkraftsanläggningar inte komma
till stånd om det påtagligt skadar riksintresset. Sammalunda gäller då området
är av enskilt intresse för vindkraften.
I 5 kap. 1 § NRL anges att tillståndsansökningar enligt 4 kap. NRL skall
innehålla en MKB. Genom hänvisning till 4 kap. NRL omfattas viss etablering av
vindkraft av kravet på MKB. I princip likalydande bestämmelser återfinns i
miljöbalkspropositionen. För anläggningar med en effekt mellan 1 MW och 10 MW
krävs enligt miljöskyddsförordningen (1989:364) tillstånd av länsstyrelsen (B-
anläggningar). Anläggningar på upp till 10 MW prövas av länsstyrelsen. Större
anläggningar prövas enligt denna förordning av Koncessionsnämnden. Enligt
miljöbalksförslaget krävs tillstånd också av regeringen på motsvarande sätt som
i dag enligt 4 kap. NRL. Anläggningar på mellan 125 kW och 1 MW kräver anmälan
till kommunen. I tillstånds-ärenden, både hos Koncessionsnämnden och
länsstyrelsen, krävs MKB.
Naturvårdsverket har som ett led i utarbetandet av en miljöbalk gjort en
genomgång av den lista i miljöskyddsförordningen som reglerar
tillståndsplikten. Ett förslag till ändring av förordningen har överlämnats
till Miljödepartementet (Naturvårdsverkets rapport 4795). I detta förslag
förordas att regeringsprövning enligt miljöskyddslagen av vindkraftsaggregat
eller grupper av vindkraftsaggregat omfattande mer än 10 MW avskaffas.
Regeringens tillåtlighetsprövning av dessa anläggningar kvarstår dock i
miljöbalkspropositionen. Telekommunikationsmaster berörs ej i förslaget till
ändringar av miljöskyddsförordningens uppräkning av prövningspliktiga
verksamheter och nämns heller inte uttryckligen i miljöbalkspropositionen.
Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen, och som ett led i arbetet med
att ta fram en samlad miljölagstiftning, även upprättat en förteckning över
verksamheter som alltid kan antas medföra betydande miljöpåverkan och som
därför omfattas av krav på obligatorisk MKB (Naturvårdsverkets rapport 4792).
I förslaget till miljöbalk föreslås att kraven på MKB utökas och skärps.
Ansökan om tillstånd enligt 17 kap. miljöbalksförslaget (motsvarar närmast 4
kap. NRL i nu aktuellt avseende) eller enligt föreskrifter utfärdade med stöd
av balken skall alltid innehålla en MKB. Detta innebär en utvidgning jämfört
med nuvarande rättsläge. Kraven på MKB enligt miljöbalken gäller oavsett om
miljöpåverkan kan antas bli betydande eller inte. Regeringen föreslås kunna
föreskriva att en MKB skall göras även i ansökningar om dispens enligt balken
eller i andra fall där det behövs för att kunna bedöma miljöpåverkan. Därutöver
föreslås att då en MKB upprättas för en verksamhet med betydande miljöpåverkan
skall en s.k. miljökonsekvensbedömning göras. Detta innebär bl.a. ett ökat
samrådsförfarande. Den som avser att utöva verksamhet som nu avses åläggs
nämligen att samråda med de statliga myndigheter, kommuner, organisationer samt
den allmänhet som kan antas bli berörd.
Det finns i dag omkring 300 vindkraftverk i drift i vårt land.
Vindkraftsproduktionen uppgick till ca 0,14 TWh el år 1996. Detta innebär en
ökning med ca 35 % från år 1995 och motsvarar cirka en promille av den totala
svenska elproduktionen under 1996. I samband med 1991 års energipolitiska
beslut (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40) infördes stöd under en
femårsperiod till investeringar i vindkraft. I Energikommissionens betänkande
konstateras att investeringsstödet hade gett resultat. För att stimulera en
fortsatt utbyggnad av ekologiskt uthållig elproduktion konstaterar regeringen i
den energipolitiska propositionen (prop. 1996/97:84) att investeringsbidrag bör
lämnas under ytterligare fem års tid. Regeringen föreslog ett bidrag med 15 %
av den totala investeringen för vindkraftverk med en eleffekt på minst 200 kW.
Detta blev också riksdagens beslut (bet. 1996/97:NU12, s. 61). Driftstöd utgår
för närvarande till vindkraft i form av den s.k. miljöbonusen som motsvarar
energiskatten på el. Miljöbonusen höjdes den 1 juli 1997 för både befintliga
och nya vindkraftverk som följd av den beslutade höjningen av skatten på el.
Miljöbonusen uppgår därmed till 13,8 öre per kWh jämfört med 9 öre när den
infördes. Det mål som angavs i regeringens energipolitiska proposition var en
ökad årlig elproduktion från landbaserad vindkraft med 0,5 TWh inom fem år. De
totala investeringarna för en sådan utbyggnad uppskattas till ca 2 miljarder
kronor.
Utskottet
Inledning
I vissa av de i detta betänkande behandlade motionerna tas upp frågor som ur
olika aspekter aktualiserar den lagstiftning som anses nödvändig och
erforderlig i samband med etablering av vindkraftverk. I andra motioner
föreslås åtgärder för att hindra att ur bevarandesynpunkt värdefulla miljöer
tas i anspråk för utbyggnad av vindkraft. I motionsförslagen tas upp
utformningen av plan- och bygglagen (PBL) och naturresurslagen (NRL) i syfte
att få till stånd en adekvat och smidig handläggning av ärenden om vindkraft.
Med utgångspunkt i motionsförslagen är det i detta betänkande inte aktuellt
att ta upp utbyggnaden av vindkraften som sådan eller frågan om vindkraftens
roll i energibalansen och om eventuellt statligt stöd till investeringar i
vindkraft. Dessa frågor har flera gånger tidigare under 1990-talet behandlats
av riksdagen.
Bygglov för uppförande av vindkraftverk m.m.
I motion 1997/98:Bo533 (m) yrkande 1 i motsvarande del lämnas förslag om att
kommuner och länsstyrelser till sina översiktsplaner skall foga klarare
riktlinjer för utbyggnadsmöjligheterna av vindkraften som vägledning för
markägare, allmänhet och sökande. I motionens yrkande 3 i motsvarande del
föreslås regelförändringar som innebär att samrådsförfarandet fullgörs på ett
korrekt och adekvat sätt jämte att fastighetsägare inom ett tillräckligt stort
område betraktas som sakägare liksom att framförda synpunkter under samrådet
beaktas. Särskilt framhålls att markägaren skall informeras på ett tidigare
stadium och ifrågasätts om information endast skall kunna lämnas genom annons i
lokalpressen eller genom anslag särskilt med tanke på delårsboende grannar. I
motion 1997/98:Bo531 (c) föreslås att bygglov för vindkraftverk skall kunna
tidsbegränsas, förslagsvis till 25-35 år med möjlighet till förlängning. Syftet
med förslaget är att bygglovsbeslut för vindkraftverk avsevärt skall
underlättas. I motion 1997/98:Bo535 (c) föreslås att gårdssnurror, dvs. små
vindkraftverk som täcker den egna energiförbrukningen, utanför planlagda
områden skall befrias från kravet på bygglov och ersättas med en
anmälningsplikt. Generella regler bör i stället införas avseende tillåtet
buller samt avstånd till vägar och andra fastigheter. I motion 1997/98:N210 (m)
yrkande 3 föreslås att stor restriktivitet skall gälla för etablering av
vindkraftverk och att områden med skyddsvärden helt skall undantas från
utbyggnad.
Även om energipolitiska skäl talar för att en utbyggnad av vindkraften är
angelägen motiverar detta förhållande enligt utskottets mening inte att
bygglovsprövningen av vindkraftverk sker i annan ordning än vad som gäller för
andra anläggningar. Uppförandet av vindkraftverk har ofta en påtaglig inverkan
på landskapsbilden. Störande ljud kan också uppkomma när verken är i drift även
om detta vanligen är ett mindre problem. Dessutom fordras att vissa
säkerhetsavstånd upprätthålls med avseende på risken för isbildning m.m. Såväl
säkerhetsaspekter som omsorgen om landskapsbilden talar enligt utskottets
mening för att vindkraftverk även fortsättningsvis bör bygglovsprövas.
Också Plan- och byggutredningen har i sina överväganden avseende vindkraften
i den kommunala planeringen kommit fram till att uppförandet av vindkraftverk
inte skall särregleras. I första hand bör en aktiv översiktsplanering bedrivas.
Utredningen förordar således att PBL:s vanliga regelsystem skall tillämpas
också för vindkraftsetableringar (SOU 1996:168). Av utredningens förslag om att
vissa generella möjligheter till undantag från detaljplanekravet skall tas bort
(5 kap. 1 § första stycket 2) följer dock att detaljplan eller
områdesbestämmelser kommer att erfordras i större utsträckning än i dag.
Samtidigt anför utredningen att det är möjligt att genom detaljplanen minska
bygglovsplikten eller helt bygglovsbefria tillkomsten av vindkraftverk. PBL-
utredningens förslag är föremål för beredning inom Regeringskansliet.
Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen inom kort att tillkalla en
utredare med uppgift att utveckla underlag för beslut om tillstånd till
lokalisering av vindkraft i Sverige. I utredningen skall bl.a. övervägas hur
översiktsplanerna enligt PBL skall utformas så att tillståndsgivningen enligt
olika lagar och i olika instanser kan grundas på ett gemensamt beslutsunderlag.
Vad nu redovisats om vissa utredningsinsatser samt om beredningen av PBL-
utredningens förslag innebär enligt utskottets uppfattning att syftet med de nu
behandlade motionerna får i allt väsentligt anses tillgodosett. Ett
tillkännagivande med anledning av motionerna bör därmed kunna undvaras.
Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motionerna
1997/98:Bo531 (c), 1997/98:Bo533 (m) yrkandena 1 och 3, dessa båda yrkanden i
motsvarande delar, 1997/98:Bo535 (c) och 1997/98:N210 (m) yrkande 3 om bygglov
m.m. vid etablering av vindkraft.
Vindkraften som riksintresse m.m.
I detta avsnitt behandlas motioner om vindkraft med anknytning främst till NRL.
I motion 1997/98:Bo546 (c) yrkande 1 föreslås ett riksdagens tillkännagivande
om en reviderad miljölagstiftning för att underlätta utbyggnad av vindkraft.
Motionärerna anser att vissa förändringar i de lagar som reglerar naturvården,
skyddet av landskapsbilden, kulturminnesvården, strandskyddet och det rörliga
friluftslivet är nödvändiga för att underlätta etablering av vindkraftverk. I
samma motions yrkande 2 föreslås att vindkraften klassas som riksintresse.
Ett motionsförslag om en reviderad miljölagstiftning för att underlätta
utbyggnad av vindkraft behandlades av utskottet våren 1997 (bet. 1996/97:
BoU10). Utskottet avstyrkte yrkandet med hänvisning till att Plan- och
byggutredningens ovan nämnda slutbetänkande Översyn av PBL och va-lagen
(1996:168) var under beredning i regeringens kansli. I slutbetänkandet
behandlas, som framgått ovan, nämligen frågan om vindkraften i den kommunala
planeringen. Utskottet förutsatte att regeringen, när pågående beredning av i
betänkandet aktualiserade frågor avslutats, kommer att lämna riksdagen ett
förslag till de ändringar i PBL som regeringen anser motiverade. Utskottet
anförde också att frågan får anses ha anknytning till det arbete som pågår med
att skapa en miljöbalk och att resultatet av båda dessa beredningar borde
avvaktas. Miljöbalkspropositionen ligger för närvarande på riksdagens bord
medan PBL-utredningen fortfarande är föremål för beredning inom
Regeringskansliet.
Även frågan om att klassa vindkraften som ett riksintresse behandlades av
utskottet under 1996/97. I det ovannämnda utskottsbetänkandet anfördes att
vindkraften i praktiken redan i dag anges som riksintresse. Markområden av
riksintresse för energiproduktion regleras i NRL (2 kap. 8 §). Vindkraft ingår
i den samlade beteckningen energiproduktion. Utskottet erinrade också om att
NUTEK i december 1996 i dokumentet Riksintresse för vindkraft redovisat en
länsvis förteckning över områden lämpliga för vindkraft. I dokumentet anges de
förutsättningar som ett för vindkraft riksintressant område bör uppfylla.
Vidare anförs att NUTEK givit SMHI i uppdrag att genomföra en
vindkraftskartering för södra Sverige.
Den ovan refererade SMHI-karteringen är nu slutförd och redovisas som
länsvisa delrapporter. Varje länsstyrelse i de berörda länen har sedermera fått
i uppdrag av NUTEK att tillsammans med berörda kommuner göra regionala
inventeringar av områden av riksintresse för vindkraften. Detta är ett arbete
som för närvarande pågår och som förväntas resultera i ett kunskapsunderlag som
fortsättningsvis kan utgöra grund för det vidare planeringsarbetet för
vindkraftsetableringar på lokal och regional nivå i södra Sverige. Konstateras
bör även att NRL enligt förslaget till miljöbalk i princip överförs utan
ändringar till miljöbalken. Detta innebär att områden lämpade för
vindkraftsproduktion även fortsättningsvis kan klassas som riksintressen för
energiproduktion och därefter vägas mot andra eventuella konkurrerande
riksintressen i berörda områden.
Det är avsikten att i den ovannämnda utredningen om lokalisering av
vindkraft, som kommer att tillkallas inom kort, skall behandlas även vissa av
de frågor som aktualiserats i den nu behandlade c-motionen. Denna omständighet
tillsammans med den att PBL-utredningens förslag om vissa vindkraftsfrågor för
närvarande bereds i regeringens kansli innebär enligt utskottets mening att
förslagen i motionen kommer att uppmärksammans utan någon riksdagens
uttryckliga begäran därom.
Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motion 1997/98: Bo546
(c) om viss översyn av miljölagstiftningen för att underlätta vindkraftens
utbyggnad m.m.
I motion 1997/98:Bo501 (m) föreslås att riksdagen hos regeringen begär en
skyndsam utredning av vilka naturområden av riksintresse som måste skyddas från
vindmölleparker. I motionen nämns särskilt de fria horisonterna längs kusterna
på Gotland och Öland, vid Österlen, Falsterbonäset, Kullen och Bjärehalvön.
Utskottet anser att de allmänna och särskilda hushållningsbestämmelser som
återfinns i NRL:s andra och tredje kapitel, med föreslagen motsvarighet i
miljöbalken, väl avgränsar sådana områden som särskilt måste värnas mot
vindkraftsetableringar. Dessutom kan konstateras att samtliga de områden som
motionären nämner finns angivna som riksintressen för sina naturvärden i 3 kap.
2 § NRL. Närmare avgränsningar av olika områdens naturvärden samt erforderliga
avvägningar mot andra riksintressen görs av respektive länsstyrelse. Nämnas bör
även att det i den ovan nämnda regionala inventeringen av riksintresse för
vindkraft skall göras undantag för områden med förordnanden som nationalparker
(4 § naturvårdslagen), naturreservat (7 och 11 §§ NVL) djurskyddsområden (14 §
NVL) och naturvårdsområden (19 § NVL).
Även beträffande förslaget i motion 1997/98:Bo501 (m) finns anledning att
hänvisa till det kommande utredningsarbetet om lokalisering av vindkraft. Det
kan nämligen på goda grunder förutsättas att dessa överväganden ger ytterligare
underlag för att bedöma de av motionären aktualiserade frågorna. Även det nu
behandlade motionsförslaget om skydd för vissa områden mot etablering av
vindkraftverk får anses i allt väsentligt tillgodosett utan någon riksdagens
begäran därom. Motionen bör alltså avslås av riksdagen.
I motion 1997/98:Bo533 (m) yrkande 2 anförs i motsvarande del att riksdagen
bör begära förslag hos regeringen om hur vindkraftverk i större utsträckning
kan omfattas av MKB.
Redovisningen ovan (s. 2 - 4) av gällande regler för när MKB skall upprättas
vid etablering av vindkraftverk och byggnader av betydande miljöpåverkan, ger
vid handen att lagstiftningen redan i dag i viss utsträckning ställer sådana
krav som motionärerna efterlyser. Skärpta krav på MKB och
miljökonsekvensbedömningar finns dessutom i det förslag till miljöbalk som för
närvarande behandlas av riksdagen. Ett tillkännagivande enligt förslaget i
motion 1997/98:Bo533 (m) yrkande 2 i motsvarande del om krav i större
utsträckning på MKB vid etablering av vindkraftverk kan inte anses tjäna något
reellt syfte. Motionsförslaget avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bygglov m.m. vid etablering av vindkraft
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo531, 1997/98:Bo533 yrkandena 1 och
3, båda i motsvarande delar, 1997/98:Bo535 och 1997/98:N210 yrkande 3,
2. beträffande viss översyn av miljölagstiftningen för att underlätta
vindkraftens utbyggnad m.m.
att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo546,
3. beträffande skydd för vissa områden mot etablering av
vindkraftverk
att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo501,
4. beträffande MKB vid etablering av vindkraft
att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo533 yrkande 2 i motsvarande del.
Stockholm den 20 januari 1998
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson
(s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson (m), Lars
Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe
Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf
Björklund (kd), Juan Fonseca (s) och Eskil Erlandsson (c).
Särskilt yttrande
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Inga
Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kd) och Eskil Erlandsson (c)
anför:
De i detta betänkande behandlade motionerna om vindkraft har uppenbarligen haft
den effekten att regeringen nu insett behovet av att ta frågan på större allvar
än vad som tidigare tycks varit fallet. Som framgår av motionerna är frågan om
etablering av vindkraft komplicerad. Å ena sidan hävdas att olika åtgärder bör
vidtas för att underlätta utbyggnaden av vindkraften, å den andra att vissa
natur- och kulturvärden och andra bevarandeintressen måste vägas in i ett
tidigt skede och på ett adekvat sätt för att inte rasera eller i varje fall
negativt påverka värdefulla miljöer. Båda dessa aspekter tas upp i motionerna
och förslag lämnas till hur konflikter om användningen av mark och vatten kan
lösas t.ex. genom klarare riktlinjer för hur frågan kan behandlas i de
kommunala översiktsplanerna, hur bygglovsprövningen skall utformas samt hur
olika slag av riksintressen skall hävdas.
I och för sig är de frågor som tas upp i motionerna så viktiga att de skulle
kunnat föranleda ett riksdagens tillkännagivande till regeringen. Som utskottet
emellertid anför får syftet med motionerna anses tillgodosett genom att en
utredning inom kort tar sig an frågan om lokalisering av vindkraft. Skulle
denna utredningsinsats och den efterföljande beredningen inte bli av den
kvalitet som rimligen kan begäras finns anledning att återkomma i ärendet.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Motionerna m.m........................................1
Uppgifter i anslutning till motionerna...............2
Utskottet.............................................5
Inledning...........................................5
Bygglov för uppförande av vindkraftverk m.m.........5
Vindkraften som riksintresse m.m....................6
Hemställan..........................................8
Särskilt yttrande (m, c, fp, mp, kd)..................9