Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande dels förslag i
budgetpropositionen (prop. 1997/98:1) avseende utgiftsområde 18 -
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande - samt motioner väckta under
årets allmänna motionstid i anknytande frågor, dels proposition 1997/98:37
Fortsatt tillämpning av vissa bestämmelser om allmännyttiga bostadsföretag
jämte motioner.
Förslagen i budgetpropositionen avseende anslagsfördelning budgetåret 1998
för utgiftsområde 18 tillstyrks av utskottet. Motstående motionsyrkanden
avstyrks. Även vad gäller övriga förslag avseende utgiftsområde 18 föreslår
utskottet att riksdagen antar regeringens förslag och avstyrker motstående
motionsförslag.
Utskottet tillstyrker också proposition 1997/98:37 om tillämpning åren 1998
och 1999 av bestämmelserna om breddat ägande i allmännyttiga bostadsföretag och
om fortsatt räntestöd efter försäljning av sådana företag eller deras bostäder.
Ställningstagandena till de motionsförslag som inte direkt avser anslag för
budgetåret 1998 har till stor del skett mot bakgrund av att regeringen i
budgetpropositionen aviserat en bostadspolitisk proposition. Utskottet har
sedermera erfarit att regeringens avsikt är att avlämna propositionen till
riksdagen i början av år 1998. I flera frågor har utskottet därför hänvisat
till att ett bättre beslutsunderlag för mera långsiktiga ställningstaganden
kommer att föreligga inom en snar framtid.
När det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 för budgetåret 1997
- utskottets hemställan under moment 1 - har reservationer avgivits av
representanterna för Folkpartiet och Kristdemokraterna. Representanterna för
Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har avstått från att
delta i utskottets beslut i denna del. I särskilda yttranden har de redovisat
grunderna för sina ställningstaganden - att riksdagens redan fattade beslut
avseende statsbudgetens omfattning och ramarna för respektive utgiftsområde gör
att förutsättningar för ett genomförande av deras förslag inte längre
föreligger. Till betänkandet har totalt fogats 35 reservationer och 7 särskilda
yttranden.
Propositionerna
Regeringen har
dels i proposition 1997/98:1 - utgiftsområde 18 - föreslagit att riksdagen
1. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella
sambor,
2. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
3. antar förslaget till lag om försöksverksamhet med vidgad samordnad
länsförvaltning i Gotlands län,
4. antar förslaget till lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i
lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället,
5. godkänner målet att främja en ekologiskt hållbar utveckling inom
samhällsplanering och byggande (avsnitt 3.1),
6. godkänner regeringens förslag om sänkt bidragsandel i fråga om räntestöd
för reparation och underhåll av hyres- och bostadsrättshus (avsnitt 3.2),
7. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 disponera högst 20
miljoner kronor för bidrag till vissa åtgärder inom ramen för internationellt
samarbete på bygg- och bostadsområdet (avsnitt 3.2),
8. godkänner regeringens förslag om inriktning för de lokala
investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet (kapitel 8),
9. bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget Stöd till lokala inve-
steringsprogram för ekologisk hållbarhet, åta sig ekonomiska förpliktelser
innebärande åtaganden om högst 1 000 000 000 kronor under år 1999 och högst 1
000 000 000 kronor under år 2000,
10. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt följande
uppställning:
-------------------------------------------------------
|A 9 Bidrag till åtgärder | | |
|mot radon |ramanslag | 12|
| i bostäder | |000 |
-------------------------------------------------------
|A 10 Bostadsbidrag |ramanslag | 5 919|
| | |600 |
-------------------------------------------------------
|A 11 Bonusränta för |ramanslag | |
|ungdomssparande | |3 000 |
-------------------------------------------------------
|B 1 Geoteknik |ramanslag | 22|
| | |555 |
-------------------------------------------------------
|C 1 Länsstyrelserna m.m. |ramanslag | 1 646|
| | |031 |
-------------------------------------------------------
|C 2 Regionala |obetecknat | 12|
|självstyrelseorgan |anslag |680 |
-------------------------------------------------------
|D 1 Förvaltningskostnader | | |
|för |ramanslag | 416|
| Lantmäteriverket | |174 |
-------------------------------------------------------
|D 2 Statens va-nämnd |ramanslag | |
| | |5 349 |
-------------------------------------------------------
|E1 Stöd till lokala | | |
|investerings- |ramanslag | 800|
| program för | |000 |
|ekologisk hållbarhet | | |
-------------------------------------------------------
|Summa för utgiftsområdet | | 22 825|
| | |533 |
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
dels i proposition 1997/98:37 föreslagit att riksdagen godkänner vad
regeringen har förordat om fortsatt tillämpning av vissa bestämmelser om
allmännyttiga bostadsföretag.
Motionerna
I betänkandet behandlas
dels de under allmänna motionstiden 1997 väckta motionerna
1997/98:Bo201 av Carina Hägg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att boendet måste ses i ett
helhetsperspektiv.
1997/98:Bo202 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostadspolitikens inriktning,
2. att riksdagen beslutar om en snabbare avveckling av de äldre
räntesubventionerna parallellt med en sänkning av fastighetsskatten i enlighet
med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nyproduktionen av bostäder bör ske utan subventioner och
fastighetsskatt,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostadsbidragen,
8. att riksdagen beslutar att avskaffa bostadsbidraget till ungdomar under 29
år i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en samordning av
bostadsbidragen och andra socialpolitiskt motiverade insatser i enlighet med
vad som anförts i motionen,
21. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett bosparsystem i
enlighet med vad som anförts i motionen,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunala bostadsbolag.
1997/98:Bo203 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den framtida
boendepolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöaspekter på boendet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om investeringsbidrag i stället för eviga räntebidrag,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning av de hittillsvarande effekterna av ROT-avdraget,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder mot segregationen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avskrivningar på bostadsfastigheter,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad konkurrens och prispress på byggmarknaden,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statliga kreditgarantier.
1997/98:Bo204 av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av ungdomsboendesatsningar.
1997/98:Bo205 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om Kartvårdscentralen i Ånge.
1997/98:Bo206 av Ronny Olander m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av insatser för ett ökat byggande med sikte på ett
ekologiskt hållbart Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bygg- och boendepolitik.
1997/98:Bo207 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
strategi för att möta kostnadskrisen för kommunala bostadsföretag på sviktande
bostadsmarknader.
1997/98:Bo208 av Monica Green och Christina Axelsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av åtgärder för att pressa ner boendekostnaderna.
1997/98:Bo210 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att en utredning tillsätts beträffande frågan om inrättande av en fond
för kommunägda bostadsföretag i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Bo212 av Sinikka Bohlin och Helena Frisk (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
neutralitetsprincipen för olika boendeformer.
1997/98:Bo213 av Ulla Wester-Rudin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att sammanföra
ärendeområden inom bostadspolitiken till ett departement.
1997/98:Bo214 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
koloniträdgårdsverksamhetens utveckling som ett led i omställningen till det
ekologiskt hållbara samhället.
1997/98:Bo215 av Sören Lekberg och Cinnika Beiming (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
investeringsstöd för att främja tillkomsten av bostäder även för andra
kategorier ungdomar än studenter.
1997/98:Bo216 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt Miljöpartiets förslag
i tabell,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för åren 1999 och 2000
enligt tabell.
1997/98:Bo217 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av sänkta
boendekostnader i de s.k. krisårgångarna.
1997/98:Bo218 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om boendesegregationen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kristdemokratisk familje- och boendepolitik,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostadsfinansieringsfrågor,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett nytt bosparsystem att
presenteras i den bostadspolitiska propositionen under hösten,
9. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om bostadsbidrag (SFS
1993:737) att den samlade familjeinkomsten utgör grund för bostadsbidraget,
10. att riksdagen beslutar att den bidragsgrundande bostadsytan bestäms
enligt regeringens ursprungsförslag i proposition 1996/97:186, innebärande en
utökning med 10 m2 per boendekategori, jämfört med dagens regler,
11. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag beträffande kretsen
bostadsbidragsberättigade,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om planering och genomförande av ett projekt "ungdomsbostäder",
16. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag
anvisar anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande enligt uppställning:
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
-------------------------------------------------------
|A 2 Räntebidrag | 12 100 000 | -1 500|
|m.m. |000 |000 000 |
-------------------------------------------------------
|A 10 Bostadsbidrag | 5 919 600 | +1 195|
| |000 |000 000 |
-------------------------------------------------------
|Summa för | 22 825 533 | -305|
|utgiftsområdet |000 |000 000 |
-------------------------------------------------------
1997/98:Bo219 av Cinnika Beiming m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppsamling och bearbetning av statistik för gruppen ungdomar på
bostadsmarknaden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ny satsning så att ungdomar kan bygga sin egen bostad,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vad i motionen anförts om ungdomsbostadsbidraget,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den regionala synen på bostadsmarknaden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inleda en diskussion om hur en generationsväxling på
bostadsmarknaden skulle kunna genomföras.
1997/98:Bo220 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om premierat bosparande.
1997/98:Bo222 av Lena Sandlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en jämlik bostadspolitik.
1997/98:Bo223 av Dag Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att skapa ett
regionalt system för att täcka delar av kostnaderna för tomma lägenheter.
1997/98:Bo224 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 1 Boverket:
Förvaltningskostnader inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande, anslå 78 296 000 kr 1998 i enlighet med vad
som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Räntebidrag, inom
utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå
11 300 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 4 Statens bostadskreditnämnd:
Förvaltningskostnader höja avgiftsfinansieringen i enlighet med vad som anförts
i motionen,
4. att riksdagen beslutar att under anslaget A 5 Statens bostadskreditnämnd:
Garantiåtaganden inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande, höja avgiftsfinansieringen i enlighet med vad som anförts i
motionen,
5. att riksdagen beslutar att under anslaget A 10 Bostadsbidrag, inom
utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå 5
319 600 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar att under anslaget C 1 Länsstyrelserna m.m., inom
utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå 1
416 031 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar att under anslaget D 1 Förvaltningskostnader för
Lantmäteriverket, inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande, anslå 386 174 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
8. att riksdagen beslutar att anslaget E 1 Stöd till lokala investeringspro-
gram för ekologisk hållbarhet, inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande, utgår i enlighet med vad som anförts i
motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokala investeringsprogram.
1997/98:Bo225 av Marianne Andersson och Elving Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ökad lokal självstyrelse i utsatta bostadsområden.
1997/98:Bo226 av Sonja Fransson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av reglerna för bostadsbidrag.
1997/98:Bo227 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avveckla bostadsbidragen till ungdomar under 29 år,
2. att riksdagen beslutar om familjeinkomst som inkomstgräns i
bostadsbidragen i enlighet men vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar om ett avskaffande av ytbegränsningen och
garantinivån i bostadsbidragen i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar avskaffa reglerna där barnpension räknas in som
bidragsgrundande inkomst i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar sänka grundbidraget med 120 kr i enlighet med vad
som anförts i motionen,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett avskaffande av
bostadsbidragen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Bo228 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en utredning om möjligheterna att bygga en "grön" stad på en lämplig
plats i Sverige.
1997/98:Bo229 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att
kombinera ett bra boende till rimliga kostnader med ambitionen att uppnå ett
ekologiskt hållbart samhälle.
1997/98:Bo230 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren vid försäljningar
av kommunala bostadsföretag.
1997/98:Bo231 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tillsätta en utredning om en social bostadspolitik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om obligatoriska boendeplaneringsprogram,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring enligt vad i
motionen anförts om bostadsbidragen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett långsiktigt integrationsarbete.
1997/98:Bo232 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om byggsatsningar under åren 1999 och 2000,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilt stöd till kommunala bostadsföretag på svaga
bostadsmarknader,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bristande beslutsunderlag under anslag A 2,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den så kallade värnskatten kontra bostadsbidragen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändrade regler i bostadsbidragen under anslag A 10,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om besparingskraven på Lantmäteriverkets verksamhet under anslaget D 1,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stödet till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet
under anslaget E 1,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stödet för ombyggnation under anslaget E 2,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stödet till solvärmeanläggningar under anslaget E 3,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stödet till tillgänglighetsskapande åtgärder under anslaget E 4,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stödet till nybyggnation under anslaget E 5,
12. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag
anvisar anslagen under utgiftsområde 18 enligt uppställning ( i tusental
kronor):
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|A 10 Bostadsbidrag | | |
|(ram) |5 919 600 |+675 000 |
-------------------------------------------------------
|E 1 Stöd till lokala | | |
| | | |
|investeringsprogram | | |
| för ekologisk| | |
|hållbarhet |800 000 |-450 000 |
| (ram) | | |
-------------------------------------------------------
|E 2 | | |
|Investeringsstöd | | |
| ekologiskt | |+400 00 |
|byggande | | |
-------------------------------------------------------
|E 3 Investeringsstöd | | |
| | | |
|solvärmeanläggningar | |+40 000 |
-------------------------------------------------------
|E 4 Stimulansbidrag | | |
| | | |
|handikappanpassning | |+40 000 |
-------------------------------------------------------
|E 5 Stimulansbidrag | | |
| nybyggnation | | |
| | |+ 600 000 |
-------------------------------------------------------
|Summa för | | |
|utgiftsområdet |22 825 533 |+1 305 000 |
-------------------------------------------------------
1997/98:Bo301 av Liselotte Wågö m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en ytterligare
omfördelning av länsstyrelseanslaget genomförs, så att
verksamhetsförutsättningarna i olika län blir mer rättvisa.
1997/98:Bo302 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att
ytterligare omfördelning av länsstyrelseanslaget genomförs, så att
verksamhetsförutsättningarna i olika län blir mer rättvisa.
1997/98:Bo509 av Hans Hoff och Alf Eriksson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
insatser för ett ökat byggande med sikte på ett ekologiskt hållbart Sverige.
1997/98:Bo512 av Monica Green (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förnyelse av miljonprogramsområdena,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett ekologiskt kunskapslyft inom bygg- och bostadsbranschen.
1997/98:Bo513 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett program för att
förena ledig byggkapacitet med omställningen till ett ekologiskt uthålligt
samhälle.
1997/98:Bo523 av Ingbritt Irhammar och Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning kring kvinnors roll i stads- och regionplaneringen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten att välja var och hur man vill bo, även som äldre,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat lokalt beslutsfattande.
1997/98:Bo528 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslagsfördelningen till länsstyrelserna,
1997/98:Bo536 av Erling Bager (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att öka radonsaneringen,
2. att riksdagen till utgiftsområde 18 A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i
bostäder för budgetåret 1998 anvisar 20 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 32 000 000 kr,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om allergisanering,
5. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om att 300 miljoner kronor
ur ROT-bidragen får användas för allergisanering i offentliga lokaler.
1997/98:Bo539 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljning av Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) med förslag till
nationellt handlingsprogram för en miljö som leder till en hållbar
hälsoutveckling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningsinsatser inom området stadsmiljöns gestaltning och
mångfald med koppling till människors utveckling och hälsa,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning om grönområden i den byggda miljön,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för en bättre stadsmiljö i vissa särskilda områden,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om segregation och om ökat medborgaransvar för omsorg och andra sociala
funktioner i respektive stadsdel.
1997/98:Bo548 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om program för allergisanering och för luftvård,
1997/98:A203 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en utredning som belyser
konkurrensen inom byggsektorn.
1997/98:Fi510 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande enligt följande uppställning (i tusental
kronor):
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
------------------------------------------------------
|A 2 Räntebidrag | | |
| |12 100 000 |-2 000 000 |
------------------------------------------------------
|A 9 Bidrag till | | |
|åtgärder | | |
| mot radon i |12 000 |+20 000 |
|bostäder | | |
------------------------------------------------------
|A 10 Bostadsbidrag | | |
| |5 919 600 |-500 000 |
------------------------------------------------------
|E1 Stöd till lokala | | |
| | | |
|investeringsprogram | | |
| för ekologisk |800 000 |-800 000 |
|hållbarhet | | |
------------------------------------------------------
|Summa för | | |
|utgiftsområdet |22 825 533 |-3 280 000 |
------------------------------------------------------
1997/98:Jo523 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att prioritera radonsanering inom det ökade anslaget på 5,4
miljarder kronor för en ekologiskt hållbar utveckling,
1997/98:Jo775 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att 200 miljoner kronor skall avsättas för vardera åren 1998, 1999
och 2000 för sanering av miljöskadade områden och tas ur fonden för ekologisk
omställning,
1997/98:Jo784 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel till stöd för Agenda 21-arbete från anslaget till lokala
investeringsprogram för omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillfälligt nyttjande av medel ur anslaget till stöd för lokala
inve-steringsprogram för ekologisk hållbarhet till skydd av skogsmark,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel till sanering av miljöskadade områden.
1997/98:K529 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett upphävande av lagstiftningen som försvårar för kommuner som vill
sälja ut kommunala bostadsbolag,
1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
43. att riksdagen beslutar att minst 1 % av den totala investeringskostnaden
avsätts till estetisk utsmyckning vid infrastruktursatsningar, som byggande av
vägar och broar, och vid all ny- och ombyggnad av offentliga lokaler,
hyresbostäder och bostadsrätter som stöds med någon form av statligt stöd,
47. att riksdagen begär att regeringen ger länsstyrelsen i uppdrag att ge ökat
stöd till dem som vill ansöka om EU:s bidrag till bevarande av
odlingslandskapets kulturvärden,
1997/98:Sk734 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts under avsnittet Boende med valfrihet och möjligheter,
1997/98:So677 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
9. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för
bostadsbidrag enligt vad i motionen anförts om båda föräldrarnas rätt till
bostadsbidrag vid skilsmässa,
1997/98:So801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det kommande inomhusmiljöåret med ett tydligt barnperspektiv,
1997/98:So805 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om boendets villkor,
1997/98:T912 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen hos regeringen begär att Boverket får i uppdrag att utreda
IT:s betydelse för byggsektorn,
1997/98:Ub256 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sanering och ombyggnad av skolbyggnader och skolgårdar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att använda ROT-bidrag till allergisanering av lokaler där barn och
ungdomar vistas dagligen,
1997/98:Ub810 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att berörda parter bör se över det bostadsbehov som uppstår när
utbildningsplatserna vid högskolor och universitet kraftigt ökar,
dels de med anledning av proposition 1997/98:37 väckta motionerna
1997/98:Bo1 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag i proposition 1997/98:37 i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1997/98:Bo2 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen avslår
proposition 1997/98:37 Fortsatt tillämpning av vissa bestämmelser om
allmännyttiga bostadsföretag.
1997/98:Bo3 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
proposition 1997/98:37 i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Bo4 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen avslår
proposition 1997/98:37 Fortsatt tillämpning av vissa bestämmelser om
allmännyttiga bostadsföretag.
1997/98:Bo5 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om villkoren för den aviserade bostadspropositionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vad som bör tillföras den bostadspolitiska propositionen.
1997/98:Bo6 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag om förlängning av de särskilda bestämmelser om överlåtelser
av allmännyttiga bostadsföretag eller deras bostäder som gäller fram till
utgången av år 1997.
1997/98:Bo7 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen avslår proposition
1997/98:37.
Skrivelser m.m.
I ärendet har skrivelser inkommit från Byggforskningsrådet,
personalorganisationerna vid Länsstyrelsen i Skåne län samt Länsstyrelsen i
Skåne län.
Inför utskottet har upplysningar i ärendet lämnats av landshövdingen i Skåne
län, Lantmäteriverkets generaldirektör samt företrädare för
Inrikesdepartementet och Miljödepartementet.
Utskottet
Inledning
Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande förslag i budgetpropositionen
för år 1998 vad gäller utgiftsområde 18 samt motionsförslag från årets allmänna
motionstid. Förslagen avser dels anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18,
dels vissa övriga frågor om bostadsförsörjning m.m. I betänkandet behandlas
även regeringens proposition 1997/98:37 Fortsatt tillämpning av vissa
bestämmelser om allmännyttiga bostadsföretag jämte motioner.
Den nya ordning för budgetberedningen inom riksdagen som tillämpades första
gången under föregående riksmöte innebär bl.a. att riksdagen först tar
ställning till fördelningen av utgifterna i statsbudgeten på utgiftsområden.
Därefter tas ställning till anslagsfördelningen inom respektive utgiftsområde.
Vad gäller det utgiftsområde som bostadsutskottets beredningsansvar omfattar,
dvs. utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, har
riksdagen nyligen (den 20 november 1997) fastställt en utgiftsram om 22 825
533 000 kr för budgetåret 1998 (1997/98:FiU1, BoU1y). Det är således inom denna
ram som utskottet utifrån de framlagda förslagen i frågan har att föreslå en
anslagsfördelning. Riksdagen kommer därefter genom ett beslut att ta ställning
till de förslag till anslagsfördelningen för budgetåret 1998 som läggs fram i
detta betänkande.
Det bör påpekas att motionsförslagen som behandlas i detta betänkande avgavs
innan riksdagen tog ställning till utgiftsramens storlek. De riksdagsledamöter
som deltagit i utskottsbehandlingen av det nu framlagda betänkandet har under
beredningsarbetet haft möjlighet att, under vissa förutsättningar, lägga fram
nya förslag om anslagens storlek och fördelning. Utgångspunkten är därvid att
anslagsförslagen sammantaget måste hålla sig inom den av riksdagen fastställda
ramen för utgiftsområdet. Inget hindrar emellertid att de partier som fört fram
förslag om anslag vars sammanlagda storlek understiger den fastlagda ramen
vidhåller dessa förslag.
Betänkandet har disponerats så att först behandlas frågor om
anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 och därefter olika förslag om
bostadsförsörjningen m.m. som inte direkt innebär anslagsanspråk budgetåret
1998.
Det kan avslutningsvis erinras om att den bostadspolitiska utredningen
redovisade sitt slutbetänkande under föregående år (SOU 1996:156) och att
regeringen i budgetpropositionen har aviserat en bostadspolitisk proposition.
Utskottet har erfarit att regeringens avsikt är att propositionen skall
avlämnas i början av år 1998.
Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998
A 1 Boverket: Förvaltningskostnader
Boverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö och
hushållning med naturresurser, fysisk planering, byggande och boende. Verket
svarar också för den centrala administrationen av statligt bostadsstöd i form
av bidrag för finansiering av bostäder. Regeringen föreslår (punkt 10 i
motsvarande del) att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar ett ramanslag om
120 455 000 kr för verksamheten vid Boverket.
I motion 1997/98:Bo224 (m) yrkande 1 föreslås att Boverkets anslag för år
1998 reduceras med 42 159 000 kr i förhållande till regeringens förslag.
Motionärerna hänvisar till att ökad avreglering och ett större inslag av
marknadsekonomi minskar behovet av Boverkets verksamhet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för Boverket och
avstyrker det aktuella motionsyrkandet. Någon förändring av Boverkets uppgifter
under år 1998 som motiverar en anslagsminskning i enlighet med motionsförslaget
är inte aktuell. Det kan för övrigt konstateras att en nedskärning av den
omfattning som föreslås i motionen, genomförd med några månaders varsel,
knappast är förenlig med gällande arbetsrättsliga regler. Vad gäller eventuella
förändringar av den statliga bostadsadministrationen på längre sikt är frågan
för närvarande föremål för överväganden. Utredningen för översyn av
organisationen inom plan-, bygg- och bostadsväsendet avgav sommaren 1997 ett
delbetänkande i frågan (SOU 1997:90). Ett slutbetänkande kommer att presenteras
i dagarna.
A 2 Räntebidrag m.m.
Från anslaget till räntebidrag bekostas statliga räntesubventioner för ny- och
ombyggnad av bostäder och vissa andra bidrag bl.a. till underhålls- och
förbättringsåtgärder.
I budgetpropositionen (punkt 10 i motsvarande del) föreslås att riksdagen för
budgetåret 1998 anvisar ett ramanslag om 12 100 000 000 kr på anslaget
Räntebidrag m.m. Regeringens beräkning av anslagsbehovet utgår från att
riksdagen godkänner två förslag om åtgärder avseende anslagets utnyttjande. Det
ena av dessa förslag (punkt 6) avser sänkt bidragsandel i fråga om räntestöd
för reparation och underhåll av hyres- och bostadsrättshus, dvs. det s.k. RBF-
stödet. I det andra förslaget (punkt 7) begär regeringen ett bemyndigande att
under budgetåret 1998 få disponera högst 20 miljoner kronor för bidrag till
vissa åtgärder inom ramen för internationellt samarbete på bygg-och
bostadsområdet. I en partimotion från Vänsterpartiet, 1997/98:Bo232, framförs
vissa synpunker på den redovisning av underlaget för anslagsberäkningen som
finns i budgetpropositionen. Utskottet återkommer till denna fråga längre fram
i detta betänkande.
Förslaget om en ändring av bidragsvillkoren för RBF-stödet innebär att
stödnivån sänks med fem procentenheter från 20 till 15 %. Den lägre
bidragsandelen föreslås gälla bidrag som avser tiden efter den 1 januari 1998.
Åtgärden bedöms leda till en utgiftsminskning för räntebidraget med ca 75
miljoner kronor fr.o.m. 1998. Regeringens begäran om ett medelsbemyndigande för
internationellt samarbete motiveras bl.a. med behovet av insatser till följd av
Habitat II samt förberedelser för en europeisk bostadsmässa i Sverige. Dessa
två förslag i budgetpropositionen har inte i motioner eller vid utskottets
beredning av ärendet mött några invändningar. Utskottet tillstyrker således
punkterna 6 och 7 i budgetpropositionen.
Däremot har invändningar redovisats i tre motioner avseende regeringens
beräkning av anslagsbehovet för räntebidragen m.m. I motion 1997/98: Bo224 (m)
yrkande 2 föreslås anslaget minskas med 800 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag. På motsvarande sätt föreslås minskat anslag med 2 000
miljoner kronor i motion 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3 samt med 1 500 miljoner
kronor i motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 16, båda yrkandena i motsvarande
del. I alla tre motionerna hänvisas till att en snabbare avveckling av
räntebidragen möjliggörs bl.a. genom de förslag om sänkt fastighetsskatt som
respektive parti lagt fram och som behandlats i annat sammanhang.
Vad gäller motionsförslagen om besparingar på 800, 1 500 respektive 2 000
miljoner kronor kan utskottet konstatera att motionärerna inte redovisar några
egentliga förslag om hur besparingen skall tas ut. Det får dock förutsättas att
besparingar i denna storleksordning under kommande budgetår endast kan uppnås
genom snabba och kraftiga extra nedtrappningar av räntebidragen. Det bör i
sammanhanget erinras om att huvuddelen av de räntebidrag som för närvarande
utgår avser fastigheter i de s.k. krisårgångarna producerade kring 1990.
Kraftigt minskade bidrag till denna grupp av fastigheter riskerar givetvis att
ytterligare förvärra läget för många bostadsföretag, bostadsrättsföreningar och
enskilda hushåll som redan i dag har stora ekonomiska problem. Bostadsutskottet
konstaterade nyligen i sitt yttrande 1997/98:BoU1y till finansutskottet
avseende utgiftsramen för utgiftsområde 18 att besparingar av denna omfattning
riskerar leda till ökat behov av bostadsbidrag samt till ett ökat antal
konkurser inom bostadssektorn.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om
att det under anslagsposten Räntebidrag m.m. skall föras upp ett ramanslag om
12 100 miljoner kronor och avstyrker motstående förslag i motionerna
1997/98:Bo218 (kd) yrkande 16 i motsvarande del, 1997/98:Bo224 (m) yrkande 2
samt 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3 i motsvarande del.
A 4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader
Statens bostadskreditnämnds (BKN) huvudsakliga uppgift är att lämna statliga
kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder. Riksdagen beslutade hösten
1996 om en ny modell för hantering av statliga kreditgarantier (se prop.
1996/97:1, bet. 1996/97:FiU1). Den nya modellen innebär i princip att infriande
och administration av nya garantier skall finansieras genom avgifter.
Vad gäller BKN:s garantiverksamhet har regeringen gjort bedömningen att ett
anslag bör kvarstå för BKN:s förvaltningskostnader. Anslaget föreslås dock
endast användas för förvaltningskostnader som är hänförbara till ett
resultatområde benämnt Äldre garantier. Med äldre garantier avses enligt
propositionen garantier utfärdade t.o.m. år 1996. Regeringen föreslår (punkt 10
i motsvarande del) att 12 480 000 kr anvisas på anslaget för år 1998.
I motion 1996/97:Bo224 (m) yrkande 3 föreslås att anslaget skall upphöra och
att även administrationen av de äldre garantierna skall finansieras genom
avgifter.
Bostadsutskottet delar regeringens bedömning att ett särskilt anslag för
förvaltningskostnaderna för äldre garantier bör finnas kvar även under nästa
budgetår och tillstyrker den föreslagna anslagsnivån. Det fortsatta behovet av
anslaget efter år 1998 bör kunna prövas på nytt när ytterligare erfarenhet av
den nya modellen för statliga kreditgarantier vunnits. Motion 1997/98:Bo224 (m)
yrkande 3 avstyrks således.
I motionen föreslås även en avgiftshöjning fr.o.m. år 1999 för äldre
garantier. Utskottet behandlar detta yrkande nedan under avsnittet
Anslagsförslag som avser tiden efter budgetåret 1998.
A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till radon i småhus.
Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1988:372) om bidrag till åtgärder
mot radon i egnahem.
Regeringen föreslår att anslaget bestäms till 12 miljoner kronor för
budgetåret 1998 (punkt 10 i motsvarande del). Detta belopp motsvarar den
uppskattade faktiska anslagsbelastningen under innevarande år.
I tre motioner har föreslagits att anslaget bestäms till ett högre belopp än
vad regeringen förordat. En höjning av anslaget med 20 miljoner kronor i
förhållande till regeringsförslaget föreslås i motionerna 1997/98:Bo536 (fp)
yrkande 2 och 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3 i motsvarande del. I den förstnämnda
motionen lämnas även förslag om användningen av det utökade anslaget (yrkande
1). Motionärerna föreslår att den maximala bidragsnivån för det aktuella stödet
skall höjas från dagens nivå på 15 000 kr till 25 000 kr. Yrkandet innebär även
att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen bör framhålla att olika
åtgärder bör vidtas i syfte att öka omfattningen av radonsaneringarna.
Miljöpartiet framhåller i sin partimotion 1997/98:Bo216 att samhället måste
öka sina insatser vad gäller radonproblemet. I motionens yrkande 1 i
motsvarande del föreslås att anslaget räknas upp med 10 miljoner kronor för
budgetåret 1998 i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anser att
5 miljoner kronor bör satsas på byggnadsåtgärder och lika mycket på
radonsanering av dricksvatten.
Vad gäller det sistnämnda förslaget i mp-motionen om att 5 miljoner kronor
bör avsättas för radonsanering av dricksvatten vill utskottet erinra om att
riksdagen våren 1997 beslutade att 60 miljoner kronor av medel för
investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning
får användas till radonsanering av dricksvatten.
I frågan om radonsanering i bostadsbeståndet har utskottet vid ett flertal
tillfällen framhållit att detta bör vara en högt prioriterad verksamhet.
Utskottet förutsätter att de myndigheter som har ett ansvar inom området, bl.a.
Statens strålskyddsinstitut och Boverket, fortsätter sin verksamhet med att
informera om riskerna med radon och om möjligheterna att få bidrag till
saneringsåtgärder. En erfarenhet av de senaste årens insatser för att öka
åtgärderna mot radon är att bidraget inte ensamt kan stimulera till att alla
nödvändiga åtgärder vidtas. Informationsinsatser som leder till att berörda
fastighetsägare i högre grad uppmärksammar och prioriterar problemet kan ha väl
så stor betydelse.
Möjligheterna att förbättra villkoren för det statliga stödet på området
begränsas givetvis av de budgetrestriktioner som gör att återhållsamhet med
ökade utgifter måste tillämpas på alla områden. Även om utskottet delar
motionärernas syn på vikten av att erforderliga åtgärder mot radon vidtas bör
de aktuella motionsförslagen inte tillstyrkas. En sådan åtgärd förutsätter att
den ökade anslagsbelastning som därigenom uppkommer finansieras genom en
besparing under något annat anslag. Utskottet är inte berett att ställa sig
bakom en sådan omfördelning. Motionerna 1997/98:Bo216 (mp) yrkande 1 i
motsvarande del, 1997/98:Bo536 (fp) yrkandena 1 och 2 samt 1997/98:Fi510 (fp)
yrkande 3 i motsvarande del avstyrks således. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om att anslaget för bidrag till åtgärder mot radon i bostäder för
budgetåret 1998 fastställs till 12 miljoner kronor.
A 10 Bostadsbidrag
Riksdagen fattade våren 1996 beslut om vissa förändringar av bostads-bidragen
fr.o.m. den 1 januari 1997. Beslutet fattades framför allt mot bakgrund av att
de totala kostnaderna för bostadsbidragen under 1990-talets första hälft stigit
kraftigt. Förändringarna innebär bl.a. att
- ett nytt system för inkomstprövning införs med preliminärt bostadsbidrag som
sedan fastställs slutligt på grundval av taxeringen,
- individuella inkomstgränser tillämpas,
- den bidragsgrundande bostadsytan begränsas,
- det särskilda bidraget höjs för familjer med fyra eller flera barn i takt med
att flerbarnstilläggen fasas ut.
Mot bakgrund av att de beslutade förändringarna var så pass genomgripande
initierade bostadsutskottet och riksdagen en skyndsam utvärdering av effekterna
av de nya reglerna. Utvärderingen genomfördes av en arbetsgrupp inom
Socialdepartementet och presenterades för utskottet i februari 1997. På
grundval av analysen beslöt utskottet att med användande av sin initiativrätt
avge ett betänkande i frågan. Sammanfattningsvis anförde utskottet i det av
riksdagen godkända betänkandet att regeringen i 1997 års vårproposition borde
lämna riksdagen förslag till sådana förändringar i bostadsbidragen att
effekterna för de hushåll som fått vidkännas väsentliga förändringar mildrades.
De nya reglerna borde enligt utskottet träda i kraft redan under 1997.
Med anledning av bostadsutskottets och riksdagens uttalande lade regeringen i
1997 års ekonomiska vårproposition fram ett förslag till vissa ändrade regler
för bostadsbidragen. Ändringarna innebär att
- en lägsta nivå införs under vilken boendekostnaden inte skall reduceras på
grund av bostadsytans storlek,
- räntebidrag exkluderas från bidragsgrundande inkomst.
Bestämmelsen om ytnorm med garantinivå har trätt i kraft den 1 november 1997
och ändringen i fråga om räntebidragen träder i kraft den 1 januari 1998.
Regeringen anför i budgetpropositionen att de genomgripande regeländringar
som beslutats fr.o.m. år 1997 medför att utgifterna för bostadsbidragen under
de närmaste åren är svårprognostiserade. Risk för överskridande av anslaget
anges föreligga. Regeringen aviserar därför sin avsikt att noga följa
utgiftsutvecklingen.
Mot bakgrund av genomförda regeländringar och med hänsyn till i
budgetpropositionen framlagda förslag till förändringar i bostadsbidragen
fr.o.m. år 1998 föreslår regeringen att anslaget till bostadsbidrag skall föras
upp med 5 919 600 000 kr för budgetåret 1998 (punkt 10 i motsvarande del).
Två förslag till ändringar i reglerna för bostadsbidrag fr.o.m. den 1 januari
1998 läggs fram i budgetpropositionen. Det ena gäller bostadsbidrag till
homosexuella sambor och det andra det särskilda bidraget för familjer med fyra
eller flera barn.
Riksdagen har på förslag av bostadsutskottet vid flera tillfällen uttalat att
kretsen av bostadsbidragsberättigade bör utvidgas till att omfatta personer som
bor tillsammans och har hushållsgemenskap oavsett samlevnadsform. Denna fråga
utreds för närvarande inom ramen för en utvärdering av den s.k. sambolagen. I
avvaktan på resultatet av utredningens överväganden föreslår regeringen (punkt
1) att kretsen bidragsberättigade fr.o.m. den 1 januari 1998 utvidgas med
homosexuella sambor genom att bostadsbidragslagen tas in bland de lagar som
räknas upp i lagen (1987:813) om homosexuella sambor.
Från och med den 1 januari 1997 höjdes det särskilda bidraget inom
bostadsbidraget för de hushåll med flera barn som inte beviljades nya
flerbarnstillägg till barnbidraget. De hushåll som härigenom fick höjda bidrag
var hushåll med fyra eller flera barn. Regeringen föreslår i
budgetpropositionen (utgifts-område 12) att flerbarnstilläggen i barnbidraget
skall återinföras. Som en konsekvens härav föreslås att de särskilda bidragen
sänks till den nivå de hade före år 1997 för hushåll med fyra eller flera barn
(punkt 2).
I motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 16 i motsvarande del föreslås att
anslaget till bostadsbidrag skall ökas med 1 195 000 000 kr. Skälet till
anslagsökningen är de förslag till förbättringar av bostadsbidragen som förs
fram i samma motion. Förslagen innebär dels att den samlade familjeinkomsten
skall utgöra grund för bostadsbidrag - yrkande 9, dels att gränserna för den
bostadsbidragsgrundande bostadsytan skall höjas med 10 m2 för alla
hushållstyper - yrkande 10. I motionens yrkande 11 förordas dessutom att
regeringen skall återkomma till riksdagen med ett nytt förslag avseende kretsen
av bostadsbidragsberättigade. Enligt motionen bör diskussionen om att utvidga
kretsen bidragsberättigade föras i ett vidare sammanhang, varför ett förslag
från den pågående utredningen bör avvaktas.
Anslaget till bostadsbidrag bör enligt motion 1997/98:Bo224 (m) yrkande 5
minskas med 600 000 000 kr till 5 319 600 000 kr. Minskningen bör enligt
motionen åstadkommas genom att bostadsbidragen till ungdomar under 29 år
avvecklas. Förslag om avveckling av ungdomsbostadsbidragen förs dessutom fram i
motionerna 1997/98:Bo202 (m) yrkande 8 samt 1997/98:Bo227 (m) yrkande 1.
Förslag till ytterligare förändringar i bostadsbidragen läggs fram i motion
1997/98:Bo227 (m). Med hänvisning till effekterna av de genomförda
förändringarna i bostadsbidragen föreslås i motionen att den individuella
inkomstprövningen skall avskaffas - yrkande 2, att begränsningen av den
bostadsbidragsgrundande bostadsytan och den s.k. garantinivån skall tas bort -
yrkande 3 - samt att barnpension inte skall påverka den bostadsbidragsgrundande
inkomsten - yrkande 4. De förordade förändringarna i bidragen föreslås
finansierade genom att grundbidraget sänks med 120 kr - yrkande 5. Ett i
princip motsvarande förslag förs även fram i Moderata samlingspartiets
partimotion 1997/98:Bo202 yrkande 7.
Anslaget till bostadsbidrag bör enligt Vänsterpartiets partimotion 1997/98:
Bo232 yrkande 12 i motsvarande del ökas med 675 000 000 kr. Anslagsökningen bör
enligt motionens yrkande 5 användas till att förbättra bostadsbidragen. Det
föreslås ske bl.a. genom att det särskilda bidraget behålls oförändrat för
hushåll med fyra eller flera barn samt att bostadsbidragen förstärks för både
studerande och andra ungdomar. Motsvarande förslag till förbättringar av
bostadsbidragen förs även fram i partimotionen 1997/98:Bo231 (v) yrkande 4.
Enligt förslaget bör förändringarna gälla redan fr.o.m. år 1998.
Anslaget till bostadsbidrag bör enligt motion 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3 i
motsvarande del minskas med 500 000 000 kr. Enligt motionen beräknas
besparingen kunna uppnås genom att försäkringskassorna tilldelas ytterligare
resurser för att komma till rätta med missvisande eller felaktiga uppgifter som
leder till att för höga bostadsbidrag betalas ut.
De förändringar i bostadsbidragen som beslutades våren 1996 föranleddes i
första hand av den kraftiga ökning av utgifterna för bidragen som skedde i
början av 1990-talet. I första hand är det således statsfinansiella skäl som
föranlett en reformering av bostadsbidragen. Förändringarna bör naturligtvis
inte leda till oacceptabla konsekvenser för de hushåll som är i behov av stöd
för sitt boende. Det är också mot denna bakgrund som bostadsutskottet agerat så
att effekterna av de nya reglerna utvärderats och så att vissa ändringar i
reglerna för bostadsbidragen redan beslutats. De nya reglerna har varit i kraft
mindre än ett år. Det finns enligt utskottets mening därför anledning att även
fortsättningsvis noggrant följa effekterna av de nya reglerna. Frågan kan bl.a.
förväntas få ny aktualitet när de slutliga bostadsbidragen för första gången
fastställs i slutet av år 1998 sedan bidragshushållens taxeringar för
inkomståret 1997 blivit klara.
Den av regeringen framlagda anslagsberäkningen för bostadsbidragen utgår från
att de regler som nu gäller tillämpas också under budgetåret 1998. Även den
anslagsram för utgiftsområde 18 som utskottet och riksdagen nyligen ställt sig
bakom bygger på denna förutsättning. Till den del motionsförslagen innebär att
ramen för utgiftsområde 18 överskrids bör de sålunda avvisas. En annan
möjlighet är att göra en motsvarande besparing inom utgiftsområdet i övrigt.
Utskottet är inte berett förorda att en sådan omfördelning mellan anslagen inom
utgiftsområdet görs. Inte heller i övrigt är utskottet berett att ställa sig
bakom de i motionerna framlagda förslagen till ändringar i bostadsbidragen.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda partimotionerna
1997/98:Bo202 (m) yrkandena 7 och 8, 1997/98:Bo231 (v) yrkande 4 och
1997/98:Bo232 (v) yrkandena 5 och 12, detta yrkande i motsvarande del, samt
motionerna 1997/98:Bo218 (kd) yrkandena 9, 10 och 16, detta yrkande i
motsvarande del, 1997/98:Bo224 (m) yrkande 5, 1997/98:Bo227 (m) yrkandena 1-5
och 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3, detta yrkande i motsvarande del. Regeringens
förslag i vad avser anslaget A 10 Bostadsbidrag tillstyrks.
Regeringens förslag tillstyrks även i vad avser förslaget till lag om ändring
i lagen (1987:813) om homosexuella sambor. Utskottets ställningstagande innebär
att förslaget i motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 11 avstyrks.
Utskottet tillstyrker även förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737)
om bostadsbidrag.
De båda lagförslagen har som bilaga 3 fogats till betänkandet.
C 1 Länsstyrelserna m.m.
Riksdagen har tidigare beslutat (bet. 1996/97:KU4) om en försöksverksamhet med
vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län genom att föra in
länsarbetsnämnden och skogsvårdsstyrelsen i länsstyrelsens organisation.
Regeringen föreslår med hänvisning härtill att en särskild lag införs som
reglerar försöksverksamheten (punkt 3). Lagen innebär att länsstyrelsen i
Gotlands län kommer att omfattas av de regelsystem som i dag reglerar
skogsvårdsstyrelsens respektive länsarbetsnämndens verksamheter. Med hänvisning
härtill föreslår regeringen att de förvaltningsmedel som i dag disponeras av
Skogsvårdsstyrelsen Gotland förs över till länsstyrelseanslaget. I fråga om
förvaltningsmedlen för länsarbetsnämnden föreslås att medlen för 1998 fördelas
av Arbetsmarknadsstyrelsen enligt den modell som tillämpas vid fördelning av
förvaltningsresurser till länsarbetsnämnderna.
När det gäller det besparingskrav som ställts upp för länsstyrelsen i det nya
Västra Götalands län aviserar regeringen sin avsikt att genom omfördelning inom
utgiftsområdet sätta ned sparkravet till 30 miljoner kronor och att besparingen
skall vara uppnådd senast till år 2001.
Med hänvisning till tidigare beslut om besparingar och till
försöksverksamheten i Gotlands län m.m. föreslås i budgetpropositionen (punkt
10 i motsvarande del) att anslaget till länsstyrelserna för budgetåret 1998
skall föras upp med 1 646 031 000 kr. Sammantaget anges detta, jämfört med det
ursprungliga sparbetinget, innebära att anslaget tillförs 50 miljoner kronor
genom omfördelning inom utgiftsområde 18 och 4 358 000 kr från
förvaltningsmedel som i dag disponeras av Skogsvårdsstyrelsen. Vid
anslagsberäkningen har hänsyn dessutom tagits till att 12 680 000 kr föreslås
överförda till ett nytt anslag, C 2 Regionala självstyrelseorgan.
Anslaget till länsstyrelserna kan enligt motion 1997/98:Bo224 (m) yrkande 6
minskas med 230 miljoner kronor till 1 416 031 000 kr. Besparingen anges vara
möjlig genom de minskade uppgifter för länsstyrelserna som följer av andra
motionsförslag (m) om avregleringar på bostadsområdet liksom på andra
samhällsområden.
Landets länsstyrelser har under en rad av år haft att göra besparingar i
verksamheten. Även det förslag till anslag för budgetåret 1998 som regeringen
nu lägger fram innebär som en följd av tidigare beslut fortsatta besparingar.
Det framstår enligt utskottets mening mot bakgrund härav varken som lämpligt
eller knappast heller möjligt att nu genomföra ytterligare besparingar av den
storleksordning som förordas i motion 1997/98:Bo224 (m) yrkande 6. Motionens
förslag bygger dessutom på förutsättningen att delar av länsstyrelsernas
verksamhet kan rationaliseras som en följd av att andra motionsförslag (m)
genomförs - förslag som inte torde samla någon riksdagsmajoritet. Motionen
avstyrks.
Länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län sammanslogs den 1 januari
1997 till länsstyrelsen i Skåne län. Regeringen aviserar i budgetpropositionen
sin avsikt att till följd härav minska anslagsramen för det nya länet med 30
miljoner kronor. Det har från Länsstyrelsen i Skåne inför utskottet hävdats att
detta sparbeting bl.a. kan få till följd att länsstyrelsen inte kan fullgöra
ålagda uppgifter på ett rimligt och förväntat sätt och att ytterligare
nedskärningar kan tvingas fram. Länsstyrelsen i Skåne har också helt nyligen
tillskrivit regeringen i denna fråga. Frågan är sålunda under beredning i
regeringens kansli. Enligt vad utskottet erfarit avser också regeringen att
inom kort fatta ett beslut i ärendet.
Regeringens förslag till anslag till länsstyrelserna tillstyrks.
Förslaget till lag om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning
i Gotlands län tillstyrks av utskottet. Lagförslaget har som bilaga 3 fogats
till betänkandet.
Bostadsutskottet har tidigare uttalat (bet. 1994/95:BoU12) att det vid
fördelningen av länsstyrelseanslaget mellan olika länsstyrelser kunde finnas
anledning att ta hänsyn till länets befolkningsstorlek. I budgetpropositionen
redovisar regeringen att den för år 1998 har beslutat att omfördela anslaget
mellan länsstyrelserna varvid bl.a. befolkningsstorlek fått genomslag.
I tre motioner riktas invändningar mot hur anslaget till länsstyrelserna
fördelats mellan landets länsstyrelser. Det gäller motionerna 1997/98:Bo301
(m), 1997/98:Bo302 (s) samt 1997/98:Bo528 (fp) yrkande 1. I de två förstnämnda
motionerna hävdas att Hallands och Uppsala län, trots regeringens omfördelning
av anslaget, är missgynnade när det gäller resurstilldelningen. I den
sistnämnda motionen anförs att länsstyrelsen i Hallands län måste få en mera
rättvisande andel av anslaget.
Som framgår ovan har vid regeringens fördelning av länsstyrelseanslaget
mellan länsstyrelserna för år 1998 bl.a. befolkningsstorleken fått genomslag
som bostadsutskottet tidigare förordat. Trots regeringens upplägg kan det
möjligen hävdas att omfördelningen av anslaget mellan länsstyrelserna inte är
tillräckligt långtgående eller att fördelningen inte blir rättvisande ur andra
aspekter. Utskottet är dock inte berett att på de i motionerna angivna
grunderna nu förorda att fördelningen mellan länsstyrelserna ges en annan
utformning än den som regeringen redovisar i budgetpropositionen. Motionerna
1997/98:Bo301 (m), 1997/98:Bo302 (s) samt 1997/98:Bo528 (fp) yrkande 1 avstyrks
sålunda.
Det är enligt partimotion 1997/98:Kr270 (mp) yrkande 47 svårt för enskilda
att sätta sig in i EU:s bidragssystem. Det bör enligt motionen därför uppdras
åt länsstyrelserna att ge stöd och hjälp till dem som söker bidrag från EU för
bevarande av kulturlandskapets odlingsvärden.
Länsstyrelserna har redan i dag en rad administrativa uppgifter som följer av
Sveriges medlemskap i EU. Statsmakterna har bl.a. uppdragit åt länsstyrelserna
att svara för sekretariatsfunktionen till de beslutsgrupper som har att
genomföra EU:s strukturfondsprogram. Vid beräkningen av länsstyrelseanslaget
har också hänsyn tagits till detta förhållande. I den utsträckning
länsstyrelserna har ett ansvar för EU-bidrag av olika slag kan det sålunda
förutsättas att de tar detta ansvar utan något riksdagens särskilda
tillkännagivande härom. Motionen avstyrks.
D 1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket
Lantmäteriverket bildades den 1 janauari 1996 genom en sammanslagning av
dåvarande Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata.
Samtidigt inrättades i varje län statliga lantmäterimyndigheter genom
sammanslagning av tidigare fastighetsbildnings-, fastighetsregister- och
överlantmätarmyndigheter.
Sammanslagningen har inneburit betydande rationaliseringar inom
lantmäteriområdet. Under år 1996 har antalet anställda minskat med 145
personer. Inom fastighetsbildningsverksamheten beräknas minskningen till
ytterligare 400 personer bl.a. till följd av minskad uppdragsverksamhet.
Sammanlagt beräknas fortsatta rationaliseringar under åren 1997 och 1998
medföra personalreduceringar med totalt omkring 750 personer.
Regeringen bedömer att det är nödvändigt att fullfölja omorganisations- och
rationaliseringsarbetet. Samtidigt anges det vara viktigt att verksamheten kan
hålla den omfattning och kvalitet som är nödvändig för myndighetsutövningen och
så att samhällets behov av grundläggande landskaps- och fastighetsinformation
tillgodoses. Det är regeringens bedömning att de mål som lagts fast för
verksamheten kan nås trots ändrade organisatoriska, finansiella och
marknadsmässiga förutsättningar.
Mot bakgrund av pågående omorganisations- och rationaliseringsarbete och med
hänsyn tagen till en tidigare aviserad besparing om 75 miljoner kronor beräknar
regeringen anslaget för Lantmäteriverket till 416 174 000 kr för budgetåret
1998 (punkt 10 i motsvarande del).
Det är enligt motion 1997/98:Bo224 (m) yrkande 7 möjligt att öka
avgiftsfinansieringen av Lantmäteriverkets verksamhet. Med hänvisning härtill
föreslås att anslaget till verket skall minskas med 30 miljoner kronor till
386 174 000 kr.
De sparkrav som ställts upp för Lantmäteriverket bör enligt Vänsterpartiets
partimotion 1997/98:Bo232 yrkande 6 i motsvarande del lindras eller kunna
fördelas över en längre tid. Sådana åtgärder är enligt motionen nödvändiga för
att inte tvinga fram förhastade beslut som kan påverka verksamheten negativt.
Enligt motion 1997/98:Bo205 (fp) planeras besparingar vid kartvårdscentralen
i Ånge som skulle innebära att resurserna för kartlagning i framtiden blir
ytterst begränsade. Om besparingen skulle komma till stånd innebär den enligt
motionen att en såväl verksamhetsmässigt som regionalpolitiskt framgångsrik
satsning går till spillo.
Lantmäteriverkets verksamhet finansieras både genom anslag och avgifter. Den
avgiftsfinansierade verksamheten skall, med undantag för grundläggande
fastighets- och landskapsinformation, bedrivas med full kostnadstäckning. De
finansieringsprinciper som antogs av riksdagen våren 1995 (bet. 1994/95:BoU17)
innebär dessutom att användarna i ökad utsträckning skall bidra till
finansiering av kostnaderna för drift och utveckling av informationssystemen.
Sammantaget har detta lett till att den största delen av verksamheten vid
verket finansieras genom avgifter. För budgetåret 1997 beräknas sålunda
avgifternas andel av den totala budgetomslutningen komma att uppgå till 65 %.
En utgångspunkt för beslutet om en ny organisation för lantmäteri- och
fastighetsdataverksamheten var att uppdrag som kan skada förtroendet för
myndighetsutövningen skulle skiljas från det statliga lantmäteriet. Som ett
resultat härav har den fastighetsekonomiska uppdragsverksamheten redan
bolagiserats. Avsikten är dessutom att en bolagisering skall ske av den
fristående förlagsverksamheten och den kartografiska uppdragsverksamheten när
förutsättningar för detta föreligger. På sikt innebär detta att verket kommer
att få än mer renodlade myndighetsuppgifter jämfört med i dag.
Utskottet är med hänvisning till det nu anförda inte berett att ställa sig
bakom förslaget i motion 1997/98:Bo224 (m) yrkande 7 om att ytterligare öka
avgiftsuttaget för verksamheten vid Lantmäteriverket. Motionen avstyrks
sålunda.
Utskottet är inte heller berett att ansluta sig till förslaget i
Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 om hur besparingarna inom
Lantmäteriverket skall läggas ut. Enligt vad utskottet erfarit har
Lantmäteriverket hos regeringen aktualiserat frågan om en mera långsiktig
finansieringsplan för de besparingar som ålagts Lantmäteriverket. Verkets
generaldirektör har inför utskottet redovisat ett förslag till en sådan plan -
detta som en del i en redovisning av det pågående arbetet med en
omstrukturering av verksamheten vid verket. Det får enligt utskottets mening
förutsättas att de fortsatta övervägandena i frågan kommer att omfatta också de
synpunkter som förs fram i motionen utan något riksdagens tillkännagivande.
Vänsterpartiets partimotion 1997/98: Bo232 yrkande 6 såvitt nu är i fråga
avstyrks.
När det gäller frågan om den framtida verksamheten vid kartvårdscentralen i
Ånge vill utskottet erinra om den aktiva roll som bostadsutskottets föregångare
civilutskottet spelade för att få till stånd en centraliserad kartkonservering.
Till grund för utskottets ställningstagande låg bl.a. en oro för att delar av
det äldre kartmaterialet skulle gå förlorade till följd av förslitning m.m.
Även om det i dag finns delvis andra metoder att bevara äldre kartmaterial,
t.ex. i digital form, är det enligt utskottets mening viktigt att tillräckliga
resurser avsätts för att vårda det omfattande äldre kartmaterialet. Vid en
föredragning för utskottet har också Lantmäteriverkets generaldirektör uttalat
att verksamheten vid kartvårdscentralen i Ånge är av strategisk betydelse.
Samtidigt upplystes utskottet om att verksamheten kommer att ses över med
beaktande bl.a. av den nya teknik för datalagring av kartor som finns att
tillgå.
Även om det primärt är Lantmäteriverket som har ansvaret för genomförandet av
förändringarna inom organisationen får det enligt utskottets mening förutsättas
att stor hänsyn tas till den vikt som måste tillmätas den kartvårdande
verksamheten. Inrikesministern har också i ett helt nyligen avgivet skriftligt
svar på en fråga förutsatt att Lantmäteriverket i sin fortsatta bedömning väger
in centralens betydelse för sysselsättningen i Ånge. Utskottet delar denna
uppfattning. Det kan enligt utskottets mening mot bakgrund av det nu anförda
förutsättas att vad i motion 1997/98:Bo205 (fp) förordats om kartvårdscentralen
i Ånge kommer att i allt väsentligt beaktas utan något riksdagens särskilda
tillkännagivande. Motionen avstyrks.
Utskottets ställningstagande i denna del innebär att regeringens förslag
avseende anslag till Lantmäteriverkets förvaltningskostnader tillstyrks.
E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet
Regeringen föreslår att ett nytt anslag inrättas inom utgiftsområde 18 under
budgetåret 1998. Anslaget är avsett att finansiera det statsbidrag till lokala
investeringsprogram som aviserades i 1997 års ekonomiska vårproposition
(1997/98:150). Stödet är avsett att utgå under åren 1998-2000 med sammanlagt
5,4 miljarder kronor. Avsikten är att kommunerna upprättar lokala inve-
steringsprogram och ansöker om stöd för genomförandet av de åtgärder som ingår
i programmen. Regeringen avses fatta besluten om fördelningen av stödet mellan
kommunerna. I propositionen lämnas en redovisning av målen för stödet samt av
de urvalskriterier som kommer att tillämpas vid bedömningar av ansökningar.
Syftet med stödet anges bl.a. vara att stimulera till åtgärder som
- minskar miljöbelastningen,
- ökar effektiviteten i användningen av energi,
- ökar effektiviteten i användningen av andra naturresurser,
- gynnar användningen av förnybara råvaror,
- ökar återbruk och återvinning av resurser,
- bidrar till att den biologiska mångfalden bevaras och förstärks,
- bidrar till att förbättra cirkulationen av växtnäringsämnen.
Därutöver nämns särskilt att statsbidraget i första hand skall gå till
investeringsprojekt som bidrar till ökad sysselsättning. Vidare anges att i de
fall som investeringarna sker inom bostadsbebyggelsen kommer insatser i de s.k.
miljonprogramsområdena att prioriteras. Vad gäller villkoren i övrigt för
bidragen anges bl.a. att:
- endast kommuner får ansöka om stöd,
- kommunerna får fördela stödet vidare till olika lokala aktörer,
- den slutliga mottagaren av stödet behöver inte vara känd vid ansökan,
- stödet förutsätter att kommunen har utarbetat ett investeringsprogram,
- investeringsprogrammet skall redovisa bl.a. samband med översiktlig planering
samt påverkan på teknikutveckling, jämställdhetsarbetet och arkitektonisk
kvalitet,
- beräknad kostnad för projekten skall redovisas,
- konkurrensutsatt verksamhet ges högst 30 % stöd,
- påbörjade projekt inte ges stöd.
Regeringen underställer riksdagen fyra förslag avseende den nya stödformen.
Riksdagens föreslås godkänna inriktningen av de lokala investeringspro-grammen
för ekologisk hållbarhet (punkt 8). För budgetåret 1998 föreslås att 800
miljoner kronor anvisas under anslaget (punkt 10 i motsvarande del). Högst 30
miljoner kronor av anslaget avses användas för administration, utvärdering och
informationsinsatser m.m. Regeringen begär vidare ett bemyndigande att åta sig
ekonomiska förpliktelser innebärande åtaganden om högst 1 miljard kronor för
vart och ett av åren 1999 och 2000 (punkt 9). Slutligen föreslås att riksdagen
antar ett förslag till lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i
lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället
(punkt 4). Lagförslaget återges i bilaga 3 till detta betänkande. Som motiv för
lagförslaget hänvisar regeringen till de bestämmelser i kommunallagen
(1991:900) som i princip innebär att en kommuns åtgärder inte utan särskilt
lagstöd får ske i former som gynnar enskilda företag eller personer.
Frågor om de lokala investeringsprogrammen tas upp i ett antal motioner. I
två motioner yrkas avslag på hela satsningen. Två motioner innehåller förslag
om en begränsning av satsningen på lokala investeringsprogram. Övriga
motionsyrkanden avser förslag om att medlen skall användas för särskilda
ändamål.
Riksdagen bör enligt motion 1997/98:Bo224 (m) yrkandena 8 och 9 avslå
samtliga regeringens förslag avseende lokala investeringsprogram. Motionärerna
motiverar avslagsyrkandena med att Moderata samlingspartiet är motståndare till
en förtida avveckling av kärnkraften. Även ett förslag i motion 1997/98:Fi510
(fp) yrkande 3 i motsvarande del om avslag på regeringens anslagsförslag får
förstås som att regeringes förslag bör avslås i sin helhet. Satsningen på
lokala investeringsprogram anses av motionärerna vara ett utslag av
planekonomi.
I Miljöpartiets partimotion 1997/98:Bo216 (mp) yrkande 1 i motsvarande del
föreslås anslaget för stöd till lokala investeringsprogram reduceras med 150
miljoner kronor i förhållande till regeringsförslaget. Enligt motionen är
neddragningen avsedd att delvis finansiera den ökade satsning på
Naturvårdsverkets verksamhet som Miljöpartiet föreslagit i annat sammanhang.
Motionärerna framhåller vidare att satsningen på lokala investeringsprogram
inte får medföra att sysselsättningsaspekterna väger tyngre än miljöfrågorna
vid fördelningen av stödet.
Även i Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 föreslås ett reducerat
anslag och riktas viss kritik mot inriktningen av förslaget. I yrkande 12 i
motsvarande del föreslås att anslaget för budgetåret 1998 reduceras med 450
miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Neddragningen är enligt
motionen avsedd att bl.a. användas för ökat anslag till andra miljöändamål. I
yrkande 7 föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande om inriktningen av
stödet. Motionärerna är bl.a. kritiska mot att medelstilldelningen inom området
ökar så snabbt att en kontinuerlig erfarenhetsåterföring försvåras och att
gränsdragningen mot andra stödformer är oklar. Vidare vänder man sig mot att
medlen skall fördelas av regeringen i stället för av berörda myndigheter.
Enligt motionen finns det risk för att de lokala investeringsprogrammen ger en
snedvridning av konkurrensen och att de kan användas i politiskt syfte.
Fyra av de motioner som behandlar frågor om lokala investeringsprogram
innehåller förslag om att de medel som fördelas inom ramen för programmen bör
satsas på vissa särskilda områden.
I motion 1997/98:Bo214 (s) framhålls koloniträdgårdsverksamhetens betydelse i
arbetet med att sprida ett kretsloppstänkande i samhället. Motionärerna
föreslår därför att såväl nyanläggning av koloniträdgårdsområden som
miljöinvesteringar i befintliga områden bör kunna ges stöd genom de lokala
investeringsprogrammen.
Enligt motion 1997/98:Jo523 (mp) yrkande 4 är radonsanering av
dricksvattentäkter en åtgärd som bör prioriteras inom ramen för
investeringsprogrammen.
Centerpartiet föreslår i sin partimotion 1997/98:Jo784 att medel till
åtgärder inom tre områden anvisas inom ramen för satsningen på lokala
investeringsprogram. I yrkande 3 föreslås att 10 miljoner kronor per år av
medlen bör avsättas för arbetet med lokala Agenda 21-program. Enligt yrkande 27
bör medel från investeringsprogrammen tillfälligt kunna användas för skydd av
skogsmark i avvaktan på att en fond för ändamålet hunnit byggas upp. Slutligen
föreslås i centermotionens yrkande 33 att 50 miljoner kronor per år av medlen
för investeringsprogram bör avsättas för sanering av miljöskadade områden.
Även i Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Jo775 föreslås att medlen skall få
användas för sanering av miljöskadade områden. I yrkande 3 föreslås att 200
miljoner kronor per år under perioden 1998-2000 avsätts för detta ändamål.
Bostadsutskottet vill anföra följande vad gäller stödet till lokala
investeringsprogram för ekologisk hållbarhet.
Utskottet ser positivt på att regeringen bedömt det vara möjligt att
genomföra en offensiv satsning med den inriktning och omfattning som
föreslagits. Stödet bör kunna påskynda det lokala arbetet med ekologisk
omställning och utveckling inom ett brett område och bidra till att
sektorövergripande lösningar med denna inriktning kommer till stånd. Detta
möjliggör exempelvis att åtgärder i bostadsbeståndet kan kombineras med
infrastrukturella satsningar så att goda helhetslösningar uppnås. Vad gäller
satsningarna i bostadsbebyggelsen delar utskottet regeringens uppfattning att
åtgärder i s.k. miljonprogramsområden bör prioriteras.
Flera inslag i den förordade inriktningen av investeringsprogrammen kan
förväntas bidra till att goda effekter uppnås genom de investeringar som kommer
att ges stöd. Genom att stödet till rena investeringsåtgärder föreslås kunna
kombineras med stöd till informations- och folkbildningskampanjer skapas
förutsättningar för en bredare användarmedverkan vid introduktionen av nya
tekniska lösningar eller andra åtgärder. Vid prioriteringen mellan olika
insatser kan den lokala kunskapen tas till vara genom att kommunerna svarar för
ansökan och fördelning av medlen mellan olika projekt och aktörer. Den
förordade modellen för beredning av ansökningarna med en dialog mellan den
lokala, regionala och centrala nivån torde också ge nya förutsättningar för en
kunskapsspridning i båda riktningarna.
Utskottet har erfarit att intresset från kommunernas sida hittills visat sig
vara mycket stort för stödet till lokala investeringsprogram. Nästan samtliga
kommuner har inkommit med en intresseanmälan. Alla ansökningar om stöd kommer
därför knappast att kunna beviljas. Däremot är det viktigt att erfarenheterna
av de genomförda satsningarna kan komma alla till del. Utskottet delar således
regeringens bedömning att kunskapsspridning bör ingå som en viktig del i
satsningen på lokala investeringsprogram.
Samtidigt som den förordade beredningsmodellen har flera fördelar kan även,
som framhålls i vissa motioner, invändningar riktas mot förslaget. Vid en
traditionell bidragsgivning finns vanligen redan från början klart definierade
kriterier för vilken typ av åtgärder som är bidragsberättigade. Normalt gäller
också principen att stödet ges i den ordning som ansökningarna kommer in. När
regeringen nu föreslår att andra principer delvis skall gälla vid fördelningen
av stödet till lokala investeringsprogram är det givetvis av stor vikt att en
kontinuerlig uppföljning sker av såväl användningen av medlen som
erfarenheterna av den tillämpade modellen för beredning av ansökningar. Enligt
vad som anförs i propositionen avser regeringen också att ta initiativ till
uppföljning och utvärdering från denna utgångspunkt. Regeringen framhåller
vidare att man kontinuerligt avser följa hur stödet till lokala inve-
steringsprogram förhåller sig till andra närliggande satsningar, exempelvis den
s.k. kretsloppsmiljarden. Vid behov avses justeringar i gällande bestämmelser
kunna göras. Sammantaget anser utskottet att eventuella problem med den
beredningsmodell som avses gälla för investeringsprogrammen bör kunna hanteras
och successivt lösas på det sätt som regeringen förordar.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen bör ge sitt
bifall till regeringens förslag avseende stödet till lokala investeringsprogram
för ekologisk hållbarhet. Utskottet tillstyrker således förslagen om anslag för
budgetåret 1998, bemyndiganden avseende åren 1999 och 2000, inriktningen av
programmen samt förslaget om en lag för kommuner att ge stöd till åtgärder i
lokala investeringsprogram.
Det anförda innebär vidare att utskottet avstyrker motionerna 1997/98: Bo216
(mp) yrkande 1 i motsvarande del, 1997/98:Bo224 (m) yrkandena 8 och 9,
1997/98:Bo232 (v) yrkandena 7 och 12, det sistnämnda i motsvarande del, samt
1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3 i motsvarande del.
Vad gäller motionsförslagen om att de medel som fördelas inom ramen för
programmen bör satsas på vissa särskilda områden anser utskottet att dessa inte
bör föranleda något tillkännagivande från riksdagen. Uttalanden i den riktning
som föreslås i motionerna skulle innebära att handlingsutrymmet vid
medelsfördelning redan från början begränsas. Däremot kan utskottet konstatera
att flera av förslagen om prioritering av vissa åtgärder synes ligga väl inom
ramen för de kriterier som regeringen anger kommer att beaktas vid bedömningen
av ansökningar. Det kan därför förutsättas att satsningar med de föreslagna
inriktningarna kan komma att beviljas stöd under förutsättning att de ingår i
de ansökande kommunernas lokala investeringsprogram.
Mot den redovisade bakgrunden avstyrker utskottet även motionerna
1997/98:Bo214 (s), 1997/98:Jo523 (mp) yrkande 4, 1997/98:Jo775 (v) yrkande 3
samt 1997/98:Jo784 (c) yrkandena 3, 27 och 33.
Övriga anslag i budgetpropositionen
Utskottet tar i detta avsnitt upp förslag till anslag m.m. i
budgetpropositionen som inte mött invändningar i motioner eller vid utskottets
behandling.
I Kalmar, Gotlands och Skåne län har en försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning inletts den 1 juli 1997. Syftet är att utveckla former för en
bättre demokratisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet. Försöket,
som är tänkt att pågå t.o.m. år 2002, innebär att ett regionalt
självstyrelseorgan i vart och ett av länen tar över det regionala
utvecklingsansvaret. För att finansiera förvaltningskostnaderna vid de
regionala självstyrelseorganen föreslås i budgetpropositionen att ett nytt
anslag C 2 Regionala självstyrelseorgan inrättas för år 1998. Medel till det
nya anslaget föreslås överförda från anslaget till länsstyrelserna. Enligt
förslaget skall för ändamålet anvisas ett obetecknat anslag om 12 680 000 kr.
I fråga om de anslag som inte behandlats ovan föreslås i budgetpropositionen
(punkt 10 i motsvarande del) att det för budgetåret 1998 skall anvisas till
A 3 Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsändamål m.m. ett ramanslag
om 8 000 000 kr,
A 5 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet ett ramanslag om
1 500 000 000 kr,
A 6 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader ett ramanslag om 22 779 000
kr,
A 7 Byggforskning ett ramanslag om 164 430 000 kr,
A 8 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador ett ramanslag om 60 000 000
kr,
A 11 Bonusränta för ungdomsbosparande ett ramanslag om 3 000 000 kr,
B 1 Geoteknik ramanslag om 22 555 000 kr,
D 2 Statens va-nämnd ett ramanslag om 5 349 000 kr.
Den av regeringen förordade anslagsfördelningen avseende de nu aktuella
anslagen, som alltså inte mött invändningar i motioner, tillstyrks av
utskottet.
Motionsförslag om nya anslag inom utgiftsområde 18
Utskottet har ovan tagit ställning till förslag avseende de anslag som finns
upptagna i budgetpropositionen inom utgiftsområde 18. I vissa motioner har det
dessutom föreslagits att ytterligare anslagposter med inriktning mot olika
områden skall inrättas inom utgiftsområdet. Utskottet redovisar nedan dessa
förslag och tar därefter ställning till dem i ett sammanhang.
Inrättandet av ett nytt anslag A 12 Allergisanering föreslås i Miljöpartiets
partimotion 1997/98:Bo216 yrkande 1 i motsvarande del. Under budgetåret 1998
föreslås anslaget bestämmas till 300 miljoner kronor. Medlen avses användas för
stöd till framför allt kommunernas arbete med s.k. allergisanering av skolor
och daghem. Motionärerna hänvisar till att satsningen kan finansieras genom att
det s.k. ROT-avdraget enligt deras mening inte bör förlängas i enlighet med
regeringens förslag i budgetpropositionen. Även i mp-motionen 1997/98:Bo548
hänvisas till det föreslagna nya anslaget för allergisanering. I motionens
yrkande 1 föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande till regeringen om
vikten av att åtgärder skyndsamt vidtas och att ett program för allergisanering
och luftvård inrättas.
Förslag om ett tillkännagivande om behovet att allergisanera bl.a. daghem och
skolor finns även i motion 1997/98:Bo536 (fp) yrkande 4. Motionären anser även
att 300 miljoner kronor bör satsas på allergisanering i stället för att
avsättas för s.k. ROT-avdrag (yrkande 5).
I Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 finns förslag om fyra nya
anslagsposter E 2-E 5 med följade innebörd.
E 2 Ombyggnadsstöd till ekologiskt byggande föreslås tillföras 400 miljoner
kronor för budgetåret 1998. Medlen avses användas för ombyggnader med ekologisk
inriktning, exempelvis allergisanering, energieffektiviseringar eller åtgärder
på va-sidan. Bidragsnivån föreslås vara 30 %, dock högst 100 000 kr per
bostadslägenhet (yrkandena 8 samt 12 i motsvarande del).
E 3 Stöd till solvärmeanläggningar föreslås tillföras 40 miljoner kronor för
budgetåret 1998. Motionärerna hänvisar till det stöd till solvärmeanläggningar
som kunde utgå t.o.m. år 1996 (yrkandena 9 samt 12 i motsvarande del).
E 4 Stöd till tillgänglighetsskapande åtgärder föreslås tillföras 40 miljoner
kronor för budgetåret 1998. Stödet är avsett att ges till åtgärder som
undanröjer enkla hinder för tillgängligheten, exempelvis avfasning av
trottoarkanter (yrkandena 10 samt 12 i motsvarande del).
E 5 Investeringsstöd för nyproduktion föreslås tillföras 600 miljoner kronor
för budgetåret 1998. Stödet avses riktas till flerbostadshusområden och
villkoras med miljökrav samt krav på hyrestak. Bidragsnivån föreslås bli 10 %,
dock högst 100 000 kr per lägenhet (yrkandena 11 samt 12 i motsvarande del).
Vad gäller de ovan återgivna motionsförslagen om nya anslagsposter inom
utgiftsområde 18 vill utskottet anföra följande.
Utskottets hittills redovisade ställningstaganden till de förslag om anslag
inom utgiftsområde 18 som finns upptagna i budgetpropositionen innebär att hela
den ram som riksdagen nyligen beslutat skall gälla för utgiftsområdet under
budgetåret 1998 redan är ianspråktagen. Beslut om att inrätta nya anslag
förutsätter därför en omfördelning inom utgiftsområdet vilket utskottet inte
ser tillräckliga skäl att föreslå. De aktuella motionerna kan således avstyrkas
redan på denna grund. Utskottet delar dock i stor utsträckning motionärernas
syn på vikten av att åtgärder vidtas inom de områden som förslagen avser. Det
bör understrykas att statligt stöd inom de aktuella områdena har utgått under
de senaste åren och att de nya satsningar som kommer att ske inom ramen för
lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet sannolikt kommer att
omfatta flera av de åtgärder som tas upp i motionerna. Vad gäller det statliga
stödet till ny- och ombyggnad av bostäder är detta en fråga som kan förväntas
bli behandlad i den aviserade bostadspolitiska propositionen.
Mot den redovisade bakgrunden avstyrker utskottet motionerna 1997/98:
Bo216 (mp) yrkande 1 i motsvarande del, 1997/98;Bo232 (v) yrkandena 8-12, det
sistnämnda i motsvarande del, 1997/98:Bo536 (fp) yrkandena 4 och 5 samt
1997/98:Bo548 (mp) yrkande 1.
Anslagsförslag som avser tiden efter budgetåret 1998
De förslag till anslagsfördelning m.m. som läggs fram i årets budgetproposition
avser budgetåret 1998 och omfattar sålunda inte tiden därefter. I flera
motioner förs däremot fram anslagsförslag som avser tiden efter budgetåret
1998.
I Miljöpartiets partimotion 1997/98:Bo216 yrkande 2 begärs ett riksdagens
godkännande av en i motionen beräknad fördelning av anslagen inom utgiftsområde
18 för budgetåren 1999 och 2000. Förslaget anknyter till den omfördelning
mellan anslagen som förordas i samma motion för budgetåret 1998. Det innebär
att motionärerna föreslår ökade anslag till radonbidrag och till bidrag till
allergisanering samtidigt som anslaget till lokala investeringsprogram minskas.
I Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 yrkande 1 föreslås att 2
miljarder kronor skall anslås vardera åren 1999 och 2000 för ombyggnadsstöd
till ekologiskt byggande och stöd till nyproduktion.
Utskottet har ovan avvisat ett motionsförslag (mp) om att för budgetåret 1997
anvisa ytterligare medel till radonbidrag och till bidrag till allergisanering
och samtidigt minska anslaget till lokala investeringsprogram. Vad som härvid
anförts gäller såvitt nu kan bedömas i allt väsentligt också det nu aktuella
förslaget avseende budgetåren 1999 och 2000. Förslaget i Miljöpartiets
partimotion 1997/98:Bo216 yrkande 2 avseende anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 budgetåren 1999 och 2000 avstyrks sålunda.
Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslaget i v-motionen.
Det finns enligt utskottets mening inte anledning att nu i sak ta ställning
till förslag med denna innebörd. Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232
yrkande 1 avstyrks således.
Förslag om anslag avseende budgetåren efter 1998 läggs även fram i motion
1997/98:Bo224 (m) yrkande 4. Motionärerna föreslår att BKN:s
kreditgarantiavgifter för s.k. äldre garantier (utfärdade före år 1997) höjs så
att inkomsterna från dessa ökar med 250 miljoner kronor per år fr.o.m. 1999.
I denna fråga vill utskottet göra följande klarläggande. Intäkterna från
avgifterna för s.k. äldre garantier beräknas enligt budgetpropositionen år 1999
uppgå till 90 miljoner kronor. Denna beräkning utgår i princip från en
garantiavgift på 0,5 % av det garanterade beloppet. En ökad intäkt till 340
miljoner kronor enligt motionärernas förslag skulle således rent teoretiskt
kräva en höjning av garantiavgiften till ca 2 %. Avgiften skulle alltså hamna
på en nivå som närmar sig en tredjedel av aktuell bostadslåneränta. Detta
skulle i sin tur sannolikt medföra att möjligheten till kreditgaranti genom BKN
inte längre utnyttjades för krediter som i dagsläget bedöms som säkra. Avgiften
för kvarvarande garantier skulle då behöva höjas ytterligare och leda till en i
många fall orimlig ekonomisk belastning för det bostadsbestånd som krediterna
avser. Slutsatsen blir således att motionärernas förslag i realiteten inte kan
anses genomförbart.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 1997/97:Bo224 (m) yrkande 4.
Beslutsunderlaget i budgetpropositionen
Vänsterpartiet har i sin partimotion 1997/98:Bo232 riktat kritik mot att
beslutsunderlaget i budgetpropositionen i vissa delar är otillräckligt. I
motionen föreslås att riksdagen i tillkännagivanden framför denna kritik till
regeringen. Kritiken gäller redovisningen under dels anslaget A 2 Räntebidrag
m.m. (yrkande 3), dels anslaget D 1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket
(yrkande 6 i motsvarande del).
Vad gäller räntebidragsanslaget anser motionärerna att det inte går att
utläsa ur propositionen vilka åtgärder som kommer att behöva vidtas för att
uppnå det redovisade sparmålet för anslaget. Motionärerna hänvisar till att ett
sparbeting engångsvis för budgetåret 1998 om 300 miljoner kronor är beslutat
men att regeringen endast redovisar en besparingsåtgärd motsvarande 75 miljoner
kronor. I fråga om anslaget för Lantmäteriverkets förvaltningskostnader gäller
kritiken att konsekvenserna av de föreslagna besparingarna och
personalminskningarna inte redovisas.
Bostadsutskottet har i olika sammanhang understrukit nödvändigheten av att
riksdagen ges ett godtagbart underlag för sina ställningstaganden. Detta gäller
givetvis generellt och inte enbart beslutsunderlaget i budgetpropositionen.
Bland de krav som självklart kan ställas på beslutsunderlaget är att det utan
svårighet går att utläsa hur olika medelsdispositioner hänger samman och vilka
beräkningsförutsättningar som gäller för ett anslagsförslag. Lika självklart är
att förslag som innebär stora förändringar för en myndighet bör följas av en
konsekvensbeskrivning och redovisningar av vilka verksamheter som kan komma att
påverkas.
Utskottet kan till viss del instämma i att budgetpropositionen uppvisar
brister i dessa avseenden på de områden som diskuteras i motionen. I samband
med beredningen av detta betänkande har dock kompletterande uppgifter inhämtats
i de aktuella sakfrågorna. Vad gäller räntebidragsanslaget har efter kontakter
med regeringskansliet klargjorts att hela det besparingsbeting på anslaget som
nämns i propositionen - uppgående till totalt 525 miljoner kronor för
budgetåret 1998 - bedöms bli tillgodosett i och med den besparing som följer av
ändrade regler för RBF-stödet i enlighet med regeringens förslag. Huvuddelen av
besparingsbetinget anses redan vara tillgodosett genom riksdagens beslut våren
1997 om ändrade regler för räntebidrag (prop. 1996/97:150, bet. FiU20, yttr.
BoU7y). Beträffande konsekvenserna av regeringens förordade besparingar på
verksamheten vid Lantmäteriverket har utskottet erhållit en redovisning av
verkets generaldirektör och företrädare för Regeringskansliet. Sakfrågorna om
räntebidragen och Lantmäteriverket har utskottet behandlat ovan.
Behov att inhämta kompletterande uppgifter i ett ärende finns inte sällan
även i sådana fall där kritik inte förts fram mot ett av regeringen redovisat
beslutsunderlag. I det aktuella fallet gör emellertid utskottet bedömningen att
beslutsunderlaget kunde varit tydligare och mer omfattande i flera avseenden. I
samband med beredningen av detta ärende har dessa synpunkter under hand
framförts till Regeringskansliet. Något behov av att i ett tillkännagivande
utöver vad som nu anförts ytterligare understryka utskottets bedömning kan
därför inte anses föreligga. Det får förutsättas att hänsyn tas till de
framförda synpunkterna i kommande propositioner.
Bostadsutskottet anser att partimotionen 1997/98:Bo232 (v) yrkandena 3 och 6,
det sistnämnda yrkandet i motsvarande del, inte nu bör föranleda någon
ytterligare åtgärd.
Bostadsförsörjningen
Inledning
Den svenska bostadsmarknaden har under de senaste åren genomgått betydande
förändringar. Förutsättningarna för bostadspolitik och bostadsförsörjning har
starkt påverkats av den samhällsekonomiska utvecklingen. Även
samhällsutvecklingen i övrigt har medfört ett behov av att se över
bostadspolitikens mål och medel. Det var också mot denna bakgrund som
regeringen våren 1995 tillsatte en parlamentarisk utredning med uppdrag att
göra en översyn av bostadspolitiken i vid bemärkelse.
Den bostadspolitiska utredningen avlämnade hösten 1996 sitt slutbetänkande
Bostadspolitik 2000 - från produktions- till boendepolitik (SOU 1996:156). De
överväganden och förslag som utredningen där presenterar omfattar bl.a.:
- målen för bostadspolitiken
- frågor om boendesegregation
- boende för olika hushållstyper
- kommunernas roll i bostadspolitiken
- bosparande
- bostadspolitikens administration
- statens stöd till bostadsproduktionen
- ekonomiska villkor för det befintliga bostadsbeståndet.
En bred politisk enighet har uppnåtts i utredningen. Representanterna från fem
av riksdagspartierna (s, c, fp, mp, kd) står helt bakom förslagen.
Vänsterpartiets representant har anslutit sig till huvuddelen av vad
utredningen föreslagit. Moderata samlingspartiets företrädare har reserverat
sig mot utredningens överväganden och förslag.
Utredningens förslag har remissbehandlats. I budgetpropositionen uttalar
regeringen sin avsikt att återkomma till riksdagen med en proposition.
Utskottet har, som framgår ovan, därefter erfarit att regeringen avser att
lämna en proposition om bostadspolitiken i början av år 1998.
Den bostadspolitiska utredningens förslag och den aviserade bostadspolitiska
propositionen har givetvis även påverkat bostadsutskottets arbete med de frågor
som behandlas i detta betänkande.
Bostadspolitikens allmänna inriktning och utformning
I budgetpropositionen redovisas de övergripande målen för utgiftsområde 18 på
följande sätt.
Att främja en ekologiskt hållbar utveckling inom samhällsplanering och
byggande.
Att utveckla instrumenten för samhällsplaneringen och ge denna en mer
sektorsövergripande karaktär.
Bostadspolitikens uppgift är att trygga alla människors behov av en god
bostad till rimlig kostnad och av en trygg närmiljö.
Regeringen föreslår att riksdagen tar ställning till målet att främja en
ekologiskt hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande (punkt 5). I
övrigt uppges de angivna målen stämma överens med de utgångspunkter som redan
tidigare gäller för samhällets insatser.
I budgetpropositionen lämnas inte någon motivering till att de övergripande
målen för utgiftsområde 18 bör kompletteras med målet att främja en ekologiskt
hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande. Någon sådan motivering
torde knappast heller erfordras. Det får enligt utskottets mening anses som
självklart att också byggande och boende måste präglas av miljömässiga hänsyn
och ett långsiktigt ekologiskt tänkande. Regeringens förslag tillstyrks.
Utskottet behandlar fortsättningsvis i detta avsnitt motioner som från mera
övergripande utgångspunkter tar upp frågor som ur olika aspekter avser
bostadspolitikens inriktning och utformning.
De boende bör enligt Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98: Bo202
yrkande 1 ges möjlighet att välja hur framtidens bostadsmarknad skall vara
utformad. Enligt motionen behöver det växa fram en bostadsmarknad där människor
är mer beroende av varandra än av staten. Det anges bl.a. innebära att dagens
många regleringar tas bort så att bostadsmarknaden tillåts fungera fritt.
Samtidigt skall enligt motionen de grupper som behöver stöd också få det.
Stödet bör dock vara så utformat att det i praktiken leder till positiva
resultat.
Bostadspolitiken är enligt Centerpartiets partimotion 1997/98:Bo203 yrkande 1
en väsentlig del av samhällets välfärdspolitik. Enligt motionen behövs det
därför en mångfald av olika bostäder och boendeformer så att människor fritt
kan välja bostad och bostadsort. En bostadpolitisk helhetssyn skall enligt
motionen utgå från att skapa kostnadsneutralitet mellan olika upplåtelseformer.
Vidare framhålls vikten av att bostadsstandarden är god samtidigt som fokus
enligt förslaget bör riktas mot sänkta boendekostnader och ett mera varierat
utbud. Även i motion 1997/98:Bo523 (c) yrkande 3 framhålls behovet av insatser
för att alla, även äldre, skall ges möjlighet att efter sina behov välja
bostadstyp och bostadsort.
Det finns enligt motion 1997/98:Bo206 (s) goda skäl att återigen använda
byggsektorn som en motor i samhällsekonomin. För att öka byggandet och minska
arbetslösheten behövs insatser bl.a. i form av ett ROT-program och stöd för
nyinvesteringar i bostäder. På lång sikt fordras enligt motionen ökat statligt
engagemang i form av såväl riktade som generella stöd som är
fördelningspolitiskt väl avvägda. Även i den till stora delar likalydande
motionen 1997/98:Bo509 (s) förs motsvarande förslag fram.
Sjunkande bostadslåneräntor har enligt motion 1997/98:Bo208 (s) lett till
sänkta boendekostnader för många hushåll. Framför allt anges det gälla boende i
egnahem. I krisårgångarnas bostadsrättsföreningar och hyreshusområden är
situationen fortfarande allvarlig. Trots räntenedgången finns det här
fortfarande risk för stora kostnadsökningar. Det finns enligt motionärerna
därför skäl att vidta åtgärder för de boende som inte automatiskt får del av de
sjunkande räntorna. Det kan enligt förslaget ske genom stöd till
krisårgångarna, minskad avtrappning av räntebidragen, förstärkta bostadsbidrag
eller sänkt fastighetsskatt för i första hand hyreshus.
Kapitalkostnadsvillkoren gynnar enligt motion 1997/98:Bo212 (s) i första hand
ägda bostäder. Den brist i neutraliteten mellan olika upplåtelseformer som
detta ger upphov till måste enligt motionen åtgärdas. I första hand föreslås
det ske genom förändringar i skattesystemet. Om detta inte visar sig möjligt är
det enligt motionen nödvändigt att på annat sätt kompensera boende i hyres- och
bostadsrätt för egnahemsägarnas ränteavdrag.
I motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 3 begärs ett riksdagens tillkännagivande
om utformningen av en kristdemokratisk bostadspolitik. Enligt motionen innebär
det att boendepolitiken skall ge valfrihet i boendet och att den skall ha som
utgångspunkt att människor skall kunna känna sig trygga i sitt boende.
Målsättningen anges vidare vara att politiken skall bidra till jämlika och
värdiga levnadsförhållanden för alla människor och särskilt främja en god
uppväxtmiljö för barn och ungdomar. Enligt motionen skall boendepolitiken
dessutom ingå som en del i en kristdemokratisk familjepolitik.
Ett stort antal svenska medborgare saknar enligt motion 1997/98:Bo222 (s)
bostad. Det anges därför vara en angelägen politisk uppgift att garantera alla
människor ett värdigt boende. Enligt motionen måste samhället ges medel och
möjligheter att kunna föra en social och jämlik bostadspolitik. Regeringen bör
därför lägga fram förslag i den bostadspolitiska propositionen om hur
bostadslösheten skall kunna elimineras och hur en jämlik bostadspolitik skall
kunna utformas.
En god bostadspolitik skall enligt motion 1997/98:Bo229 (s) skapa
förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader i en
stimulerande och trygg miljö. Vidare anförs att vi måste ha en miljömässigt
hållbar utveckling av bostadsområdena med balans mellan fastighetsägaren,
kollektivet och den enskilda människan. Ett ytterligare mål är enligt motionen
att skapa ekonomisk neutralitet mellan olika boendeformer.
Den hittillsvarande utvecklingen under 1990-talet hotar enligt
Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo231 den sociala bostadspolitiken. Trots
detta har inte den socialdemokratiska regeringen gjort någon analys av
situationen. Inte heller den bostadspolitiska kommittén tilläts enligt motionen
att göra en sådan analys. En ny utredning bör enligt förslaget därför
tillsättas. Utredningen skall enligt motionen göra en allsidig bedömning av
utvecklingen inom bostadssektorn och ge förslag som förnyar och utvecklar den
sociala bostadspolitiken - yrkande 1. För att få till stånd ett nytänkande inom
boendeplaneringen behövs enligt motionen dessutom ett tvärsektoriellt samarbete
mellan planerare, tekniker, miljöansvariga och socialtjänsten. Härutöver
fordras en nära samverkan mellan aktörerna på den lokala bostadsmarknaden. Krav
på obligatoriska kommunala boendeplaneringsprogram knutna till
översiktsplaneringen bör därför införas - yrkande 2.
Som en del i ett familjepolitiskt program förordas i motion 1997/98:So805
(mp) yrkande 7 ett tillkännagivande från riksdagen om boendets villkor. Enligt
motionen är en god bostad allas rättighet. Vidare uttalas att de boendes
deltagande i planeringen bör öka och att fastighetsskatten bör sänkas.
Med anledning av vad som i motionerna förordats beträffande bostadspolitikens
inriktning och utformning vill utskottet anföra följande.
Även om det grundläggande bostadspolitiska målet över tiden uttryckts i
formuleringar som varierat något har det till sitt sakliga innehåll varit
oförändrat under en stor del av efterkrigstiden. Traditionellt har målet
formulerats som att alla människor skall ha tillgång till en sund, rymlig,
välplanerad och ändamålsenligt utrustad bostad till ett rimligt pris. I årets
budgetproposition uttrycks det som att bostadspolitikens uppgift är att trygga
alla människors behov av en god bostad till rimlig kostnad och av en trygg
närmiljö. Oavsett den exakta formuleringen torde en bred enighet råda om målet
som sådant. De delade meningar som finns, och som har funnits, avser hur och
med vilka medel som målet skall uppnås.
Även om målet som sådant har legat fast under lång tid har
samhällsutvecklingen gjort det nödvändigt att över tiden precisera och utveckla
det grundläggande målet. Sådana konkretiseringar av målet har vid skilda
tillfällen kombinerats med en omprövning och förnyelse av de bostadspolitiska
medlen. Inte minst de senaste årens utveckling motiverar enligt utskottets
mening att målen för bostadspolitiken delvis kan behöva övervägas. Det är mot
den bakgrunden som utskottet ovan ställt sig bakom förslaget i
budgetpropositionen om att ett mål för för hela utgiftsområde 18, och då
naturligtvis också för det bostadspolitiska området, skall vara att främja en
ekologiskt hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande. Målet är ett
uttryck för den vikt som måste läggas vid att också de bostadspolitiska
insatserna står i överensstämmelse med de miljökrav som i dag måste ställas.
Den bostadspolitiska utredningen behandlar i sitt slutbetänkande målet för
bostadspolitiken - detta som en utgångspunkt för de förslag i övrigt som
utredningen för fram. Enligt utredningen bör det övergripande målet för
framtidens bostadspolitik fokuseras på de boende och allas rätt till ett hem.
Målet föreslås därför formulerat på följande sätt: ?Bostadspolitiken skall
skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader
i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön
skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en
god uppväxt för barn och ungdomar.?
Utredningen har också preciserat det övergripande målet inom tre
huvudområden. Det gäller planering och utveckling av boendet, boendets närmiljö
samt bostadens utformning. Utredningsförslaget bereds efter remissbehandling i
regeringens kansli. Det kan sålunda förutsättas att också de frågor om
bostadspolitikens inriktning och utformning som behandlas i de nu aktuella
motionerna i allt väsentligt kommer att behandlas i den aviserade
bostadspolitiska propositionen. Med avseende på den breda politiska enighet som
råder kring den bostadspolitiska utredningens förslag i denna del bör
propositionen enligt utskottets mening avvaktas. Som framgår ovan är ett
regeringsförslag nära förestående. I den mån förslagen i partimotionerna
1997/98:Bo202 (m) yrkande 1, 1997/98:Bo203 (c) yrkande 1 och 1997/98: Bo231 (v)
yrkandena 1 och 2 samt motionerna 1997/98:Bo206 (s), 1997/98: Bo208 (s),
1997/98:Bo212 (s), 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 3, 1997/98: Bo222 (s),
1997/98:Bo229 (s), 1997/98:Bo509 (s), 1997/98:Bo523 (c) yrkande 3 och
1997/98:So805 (mp) yrkande 7 inte kan anses tillgodosedda genom det nu anförda
avstyrks de av utskottet.
Allmännyttiga bostadsföretag
I detta avsnitt behandlar utskottet proposition 1997/98:37 om fortsatt
tillämpning av vissa bestämmelser om allmännyttiga bostadsföretag, sju motioner
väckta med inledning av propositionen samt sju motioner helt eller delvis om
kommunala bostadsföretag väckta under allmänna motionstiden 1997.
I propositionen föreslås riksdagen godkänna vad regeringen förordat om
fortsatt tillämpning av vissa bestämmelser om allmännyttiga bostadsföretag.
Bakgrund till regeringens förslag är sammanfattningsvis följande.
Riksdagen beslöt hösten 1996 (bet. 1996/97:BoU7) om särskilda bestämmelser
vid ägarförändringar och överlåtelser som rör de allmännyttiga bostadsföretagen
eller deras bostäder. Bestämmelserna redovisas i propositionen på följande
sätt.
- Till skillnad från tidigare kan ägandet i ett allmännyttigt företag breddas
utan att företagets ställning som allmännyttigt går förlorad. Det gäller så
länge som kommunen alltjämt har det bestämmande inflytandet över företaget.
- Upphör kommunens bestämmande inflytande över företaget skall
allmännyttigförklaringen återkallas och räntestöd inte längre lämnas för
företagets bostäder.
- Om företaget säljer eller på annat sätt avhänder sig mer än 25 % av det
bestånd av bostäder som företaget ägde den 11 oktober 1996 lämnas inte längre
räntestöd för vare sig de bostäder som överlåtits eller de som finns kvar i
företaget. Regeringen kan dock under vissa förutsättningar medge att
räntestöd ändå lämnas. Har företaget förlorat rätten till räntestöd för sina
kvarvarande bostäder skall förklaringen som allmännyttigt bostadsföretag
återkallas.
Bestämmelserna gäller ägarförändringar och överlåtelser som sker under tiden
den 12 oktober 1996-den 31 december 1997. De gäller företag som den 11 oktober
1996 hade ställning som allmännyttiga bostadsföretag eller som i låne- och
bidragshänseende jämställs med sådana företag.
Regeringens förslag är att de bestämmelser om överlåtelser av allmännyttiga
bostadsföretag m.m. som nu gäller skall tillämpas även i fråga om
ägarförändringar och överlåtelser som sker efter utgången av år 1997, dock
längst fram till utgången av år 1999.
En särskild utredare har haft i uppdrag att se över de förutsättningar och
villkor som gäller för att ett företag skall ha ställning som allmännyttigt
bostadsföretag. Utredaren har i betänkandet Allmännyttiga bostadsföretag (SOU
1997:81) lämnat sitt förslag. Det har remissbehandlats. I propositionen anförs
att regeringen bedömer att utredarens förslag rymmer frågor med betydande
lagstiftningsmässiga och finansiella komplikationer samt att förslagen i sina
ekonomiska delar har ett nära samband också med de frågor om bostadspolitiken
på längre sikt och om statens stöd till boendet som för närvarande bereds inom
Regeringskansliet.
Det är mot bakgrund av att ytterligare överväganden behövs med anledning av
utredarens förslag och remissbehandlingen av det som regeringen förordar att nu
gällande regler om överlåtelser av allmännyttiga bostadsföretag eller deras
bostäder skall förlängas längst t.o.m. utgången av år 1999.
I de med anledning av propositionen väckta motionerna 1997/98:Bo1 (m),
1997/98:Bo2 (kd), 1997/98:Bo3 (m), 1997/98:Bo4 (fp), 1997/98:Bo6 (c) och
1997/98:Bo7 (mp) yrkas avslag på regeringsförslaget. I samtliga motioner anförs
att reglerna om överlåtelse m.m. av allmännyttiga bostadsföretag innebär en
inskränkning av den kommunala självstyrelsen.
I vissa av motionerna hänvisar motionärerna till den avvisande inställning de
intog år 1996 när det gällde att införa de nu diskuterade bestämmelserna. I mp-
motionen anförs att en förlängning av bestämmelserna med två år visar att
regeringen inte avser att lämna några förslag av permanent karaktär avseende
regler för ägarförändringar av kommunala bostadsföretag.
I den under allmänna motionstiden väckta motionen 1997/98:K529 (fp) yrkande 2
läggs fram ett förslag som går ut på att de nuvarande reglerna för överlåtelser
m.m. av allmännyttiga bostadsföretag bör avvecklas.
Utskottet behandlade - som framgått ovan - år 1996 (bet. 1996/97:BoU7) ett
regeringsförslag om särskilda bestämmelser vid överlåtelser m.m. av
allmännyttiga bostadsföretag jämte motioner. Efter att ha konstaterat att den
bostadspolitiska målsättningen ur ett översiktligt perspektiv tidigare inte
föranlett invändningar i bostadsutskottet eller riksdagen anförde utskottet
följande beträffande de kommunala bostadsföretagen med anledning av den då
aktuella propositionen och motionerna (m, c, fp, kd) om avslag på
regeringsförslaget.
Som framgått av vad nu anförts finns uppenbarligen skilda uppfattningar om de
allmännyttiga bostadsföretagens roll när det gäller att förverkliga den
bostadspolitiska målsättningen. Om denna målsättning som sådan råder i
riksdagen närmast total enighet. Det synsätt som representeras av förslaget i
propositionen innebär ordagrant enligt propositionen bl.a. beträffande de
allmännyttiga bostadsföretagen ?att de kommunägda allmännyttiga
bostadsföretagen kom att bli ett av de mest centrala verktygen för kommunerna i
deras strävanden att utveckla en väl fungerande bostadsförsörjning som når alla
medborgare?. I regeringsförslaget anförs också att det finns goda skäl för en
kommun att i olika avseenden förändra och utveckla ett allmännyttigt
bostadsföretag. Starka och väl fungerande sådana företag är enligt
propositionen fortfarande en nödvändig tillgång.
- - -
Det andra synsättet - det som representeras av vissa motioner - innebär
antingen att kommunerna utan statlig inblandning själva är bäst skickade att
bedöma om ett breddat ägande eller försäljning av de allmännyttiga
bostadsföretagen bäst gagnar kommunens invånare eller att kommunerna över
huvud taget inte bör äga bostadsföretag.
Utskottet anser att det synsätt som legat till grund för regeringsförslaget
också är det som framöver bör väga tyngst när det gäller de allmännyttiga
bostadsföretagen. Utskottet har redovisat att den ordning regeringen nu
förespråkar föreslås tillämpas på ägarförändringar och överlåtelser som sker
under tiden den 12 oktober 1996 - den 31 december 1997 och att regeringen,
efter särskild utredning, ämnar återkomma till riksdagen med förslag till
permanenta bestämmelser i frågan. Enligt utskottets mening bör den i
propositionen temporära ordningen tillämpas under de förutsättningar som där
anges.
Regeringens motiv för att föreslå en förlängning av de nu diskuterade
?överlåtelsereglerna? är, som framgått ovan, att ytterligare tid behövs för att
bereda betänkandet om de allmännyttiga bostadsföretagen samt att frågan i sina
ekonomiska delar har ett nära samband också med de frågor om bostadspolitiken
på längre sikt som för närvarande bereds inom Regeringskansliet.
Som utskottet konstaterat åtskilliga gånger tidigare och bl. a. år 1996 (bet.
1996/97:BoU7) vid sin behandling av de nu gällande reglerna för
ägarförändringar m.m. i de allmännyttiga bostadsföretagen är dessa företag
mycket betydelsefulla när det gäller att tillgodose alla medborgares rätt till
en god bostad. Allmännyttiga bostadsföretag är nödvändiga för ett
bostadsbyggande under demokratisk kontroll styrt utan enskilda vinstintressen.
Utskottet vidhåller denna uppfattning. Det kan å ena sidan i och för sig
hävdas att det hade varit önskvärt med att långsiktigt beslut om de
allmännyttiga bostadsföretagens roll i den framtida bostadspolitiken. Å andra
sidan kan rimligen inte kritik av större tyngd riktas mot det upplägg som
förespråkas i propositionen och som bl.a. innebär att frågan om dessa företag
bör ses i ett större bostadspolitiskt perspektiv. Utskottet har noterat att ett
sådant upplägg vunnit anslutning i motion 1997/98:Bo5 (v). I denna motion, som
utskottet behandlar nedan, diskuteras kommunernas bostadspolitiska ansvar och
de kommunala bostadsföretagens uppgifter på längre sikt.
Med hänvisning till vad i regeringsförslaget anförts om behovet av fortsatt
tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m. av allmännyttiga bostadsföretag
föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad regeringen i proposition
1997/98:37 förordat. De däremot ställda förslagen i motionerna 1997/98:Bo1 (m),
1997/98:Bo2 (kd), 1997/98:Bo3 (m), 1997/98:Bo4 (fp), 1997/98:Bo6 (c) och
1997/98:Bo7 (mp) om avslag på propositionen avstyrks alltså av utskottet. Även
förslaget i motion 1997/98:K529 (fp) yrkande 2 avstyrks. Denna motion, som
väcktes under allmänna motionstiden går ut på att de nuvarande
överlåtelsereglerna bör avskaffas.
I Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98:Bo202 yrkande 22 och i motion
1997/98:Sk734 (m) yrkande 3 föreslås ett riksdagens tillkännagivande till
regeringen av innebörd att kommunerna bör sälja sina bostadsbolag.
Motionerna går stick i stäv mot utskottets uppfattning om värdet av mångfald
när det gäller byggande, ägande och förvaltning av bostäder. Det är enligt
utskottets uppfattning förvånande att just företrädare för det parti som
motionärerna representerar för fram förslag som, om de genomförs, begränsar
konkurrens och valfrihet för de boende. I åtskilliga andra sammanhang brukar
motionärerna hävda just mångfald och valfrihet som något mycket positivt.
Motionsförslagen är dessutom så svepande och kategoriska att de rimligen inte
bör ligga till grund för ett seriöst ställningstagande i en viktig fråga.
Beslut om de kommunala bostadsföretagens vara eller icke vara är en fråga för
den kommunala nivån. En anslutning till motionärernas förslag om uttalanden
från riksdag och regering rimmar också dåligt med deras ovan framförda
uppfattning av innebörd att ingrepp av statsmakterna i den kommunala
självstyrelsen inte bör tolereras. Med det anförda avstyrker utskottet de båda
yrkandena om utförsäljning av allmännyttiga bostadsföretag.
I detta avsnitt återstår att behandla fem motioner i vilka föreslås olika
åtgärder för att stärka de allmännyttiga bostadsföretagens roll eller
aktualiseras att förslag om dessa företag bör föreläggas riksdagen i den
bostadspolitiska propositionen.
I Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 yrkande 2 föreslås ett riksdagens
tillkännagivande till regeringen om ett särskilt stöd till kommunala
bostadsföretag på svaga bostadsmarknader. I partimotionen anförs att de
kommunala bostadsbolagen är en grundbult i den sociala bostadspolitiken och att
staten och kommunerna gemensamt tagit ett ansvar för att skapa goda
förutsättningar för bostadsbyggandet. Motionärerna erinrar också om de problem
för vissa kommunala bostadsföretag som finns huvudsakligen på svaga
bostadsmarknader. För att stärka ekonomin hos dessa företag föreslår
motionärerna att 1 miljard kronor anslås vart och ett av åren 1999 och 2000 som
rekonstruktionsstöd för att skapa bättre soliditet för dem. I den med anledning
av proposition 1997/98:37 väckta motionen 1997/98: Bo5 (v) föreslås riksdagens
tillkännagivanden om innehållet i den proposition om bostadspolitiken som är
att vänta. Även i denna motion diskuteras de svårigheter som många av de
allmännyttiga bostadsföretagen brottas med. De förslag om satsningar på de
allmännyttiga bostadsföretagen som förs fram i motionen stämmer enligt
motionärerna väl överens med delar av den bostadspolitiska utredningens förslag
samt med förslagen i den ovan refererade utredningen (SOU 1997:81) om de
allmännyttiga bostadsföretagen.
Förslag om rekonstruktion av de allmännyttiga bostadsföretagen förs fram
också i motionerna 1997/98:Bo207 (s), 1997/98:Bo210 (s) och 1997/98: Bo230 (s).
Förslagen i dessa motioner bygger åtminstone delvis på förslag som av SABO:s
styrelse tillställts regeringen. Det gäller bl.a. förslaget i motion
1997/98:Bo210 om inrättande av en fond för att stödja krisdrabbade kommunägda
bostadsföretag.
Med anledning av de nu redovisade motionerna vill utskottet anföra följande.
Som utskottet tidigare konstaterat finns i riksdagen en relativt bred majoritet
som anser att de allmännyttiga bostadsföretagen spelar en viktig roll för att
förverkliga den sociala bostadspolitiken. Vad frågan nu gäller är inte att
överväga om dessa företag överhuvud taget bör ges möjligheter att även framöver
agera på lokala bostadsmarknader. Vad frågan gäller är i stället hur de skall
kunna möta dagens problem på en ur flera aspekter förändrad bostadsmarknad och
svara upp mot de delvis annorlunda förhållanden som den framtida
bostadspolitiken kan komma att innebära. Som också framgått ovan finns flera
förslag om dessa företag, förslag som bereds i regeringens kansli. Frågor om de
allmännyttiga bostadsföretagen har för regeringens bedömning aktualiserats av
den bostadspolitiska utredningen, av utredningen om de allmännyttiga
bostadsföretagen och av SABO:s styrelse.
I sak föreligger således ingen skillnad i uppfattningen mellan utskottet och
motionärerna beträffande de allmännyttiga bostadsföretagens roll och betydelse
i dag och framöver under den tid som rimligen kan överblickas. Inga skilda
uppfattningar finns heller om att i en kommande bostadspolitisk proposition
frågan om dessa företag bör aktualiseras.
Eftersom syftet med motionerna får anses komma att tillgodoses utan någon
riksdagens begäran därom bör de av motionärerna föreslagna tillkännagivandena
till regeringen nu kunna undvaras. Det finns alltså grundad anledning ta för
givet att i den bostadspolitiska propositionen, som avses avlämnas i början av
år 1998, kommer att övervägas kommunernas ansvar på området. Med det anförda
avstyrker utskottet bifall till motionerna 1997/98:Bo5 (v), 1997/98:Bo207 (s),
1997/98:Bo210 (s), 1997/98:Bo230 (s) och Vänsterpartiets partimotion
1997/98:Bo232 yrkande 2 om vissa förslag avseende de allmännyttiga
bostadsföretagen.
Vissa miljöaspekter på byggande och boende
Under denna rubrik behandlar utskottet ett antal motioner med förslag inriktade
på allmänna åtgärder för ett mer miljöanpassat byggande och boende. Det handlar
både om förslag som gäller den yttre miljön och mer hälsomiljöinriktade frågor.
Det bör framhållas att förslag med ett näraliggande innehåll även behandlas av
utskottet i andra sammanhang. I de överväganden om anslagsfördelningen under
budgetåret 1998 som utskottet redovisat inledningsvis i detta betänkande tas
flera sådana förslag upp. Det gäller exempelvis regeringens förslag om stöd
till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet och motionsförslag om
satsningar på allergisanering och ekologiskt inriktade byggåtgärder. Utskottet
avser också senare under riksmötet att i ett betänkande om egenskapskrav på
byggnader m.m. ta upp motionsförslag om bl.a. miljökrav som bör hävdas genom
byggregler.
Riksdagen föreslås i motion 1997/98:Bo201 (s) göra ett tillkännagivande om
att boendet måste ses i ett helhetsperspektiv. Motionären efterlyser en
samhällsutveckling som ger utrymme både för ett ekologiskt boende och för
social trygghet med möjlighet till möten över generationsgränser.
Byggsatsningar med ekologisk inriktning förespråkas i två s-motioner. I
motion 1997/98:Bo512 (s) yrkande 1 föreslås att Boverket, riksdagen,
kommunerna, byggföretagen och de boende gemensamt bidrar till förnyelsen av
miljonprogramsområdena. Vidare föreslår motionären att en delegation tillsätts
med uppgift att bidra till ett ekologiskt kunskapslyft inom bygg- och
bostadsbranschen - yrkande 2. I motion 1997/98:Bo513 (s) föreslås att ett nytt
program inrättas med uppgift att förena ledig byggkapacitet med omställningen
till ett ekologiskt hållbart samhälle.
Centerpartiet föreslår i sin partimotion 1997/98:Bo203 yrkande 2 att
riksdagen gör ett tillkännagivande om miljöaspekter på boendet. Motionärerna
diskuterar en rad angelägna frågor för ett mer miljöanpassat byggande och
boende; resurshushållning, återvinning, kretsloppsanpassning, kvalitetskrav på
bostäder, energihushållning, åtgärder mot sjuka hus m.m. I ytterligare två c-
motioner tas upp vissa särskilda boendemiljöfrågor. I partimotionen
1997/98:So801 (c) yrkande 11 föreslås att det s.k. Innemiljöåret bör ges ett
tydligt barnperspektiv. Innemiljöåret planeras av Folkhälsoinstitutet till år
1999. Motionärerna framhåller vikten av intensifierade ansträngningar för att
säkerställa en hälsosam innemiljö för alla barn. I motion 1997/98:Bo539 (c)
yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att Miljöhälsoutredningens
betänkande (SOU 1996:124) med förslag om ett nationellt handlingsprogram
snarast bör leda till att åtgärder vidtas. Bland de förslag som utredningen
redovisade år 1996 i sitt betänkande finns flera som är inriktade på
boendemiljön.
I Kristdemokraternas partimotion om skolpolitik 1997/98:Ub256 diskuteras
frågor om den fysiska arbetsmiljön för barn och ungdomar. Riksdagen föreslås
göra tillkännagivanden dels om vikten av att saneringar och ombyggnader av
skolor och skolgårdar kommer till stånd trots kommunernas kärva ekonomiska läge
(yrkande 3), dels om att bidrag till ROT-åtgärder i kommunerna bör användas för
allergisanering av lokaler där barn och ungdomar vistas dagligen (yrkande 4).
I detta avsnitt tas slutligen upp motion 1997/98:Bo228 (mp) om en ny grön
stad. Motionärerna förordar att ett fullskaleförsök genomförs med byggande av
en stad som redan från början är planerad utifrån all tillgänglig kunskap om
vad som är hållbart ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv.
Följande kan anföras i de aktualiserade frågorna om vissa miljöaspekter på
byggande och boende. Bostadsutskottet har under en lång följd av år starkt
betonat vikten av att åtgärder vidtas i syfte att uppnå en bra boendemiljö i
vid bemärkelse. Utskottet engagerade sig tidigt i frågor om s.k. sjuka hus och
har varit pådrivande i en rad frågor om byggnaders inomhusmiljö och
miljöriktigt byggande. Det är mot denna bakgrund glädjande att dessa frågor
under de senaste åren givits en allt större tyngd inom bostadspolitiken och
bland byggare, förvaltare och boende. Under senare år har också en rad åtgärder
vidtagits i syfte att både förbättra förhållandena i det befintliga
byggnadsbeståndet och påverka nytillkommande bebyggelse i önskvärd riktning.
Det bör emellertid understrykas att arbetet med att uppnå ett miljöriktigt
byggande och boende kan anses befinna sig i ett inledningsskede och att kraven
på ekologisk hållbarhet därför kontinuerligt behöver hävdas och utvecklas.
Bostadsutskottet delar således den syn på vikten av miljöfrågorna i boendet
som bildar utgångspunkt för förslagen i de återgivna motionerna. Utskottet ser
även positivt på flertalet av de förslag till åtgärder som diskuteras av
motionärerna. Det kan dock konstateras att förslagen i de flesta fallen närmast
innebär att riksdagen för regeringen skall understryka behovet av fortsatta
satsningar inom miljöområdet. Det finns emellertid skäl för uppfattningen att
regeringen redan delar utskottets och motionärernas bedömning i denna fråga.
Exempelvis är regeringens förslag i årets budgetproposition om stöd för lokala
investeringsprogram för ekologisk hållbarhet ett uttryck för detta.
Samsynen mellan regeringen och bostadsutskottet i boendemiljöfrågorna har
också inneburit att utskottets överväganden på området tagits som utgångspunkt
för omfattande uppdrag till Boverket. Under år 1995 behandlade utskottet ett
stort antal motionsyrkanden om miljöriktigt byggande och boende i vid
bemärkelse (se bet. 1994/95:BoU18 samt 1995/96:BoU1). Utskottets överväganden
resulterade i flera tillkännagivanden till regeringen om behovet av insatser
inom olika områden. Regeringen har därefter givit Boverket i uppdrag att
genomföra ett brett upplagt arbete med bl.a. den inriktning som utskottet
förordat. Resultaten av regeringsuppdragen kommer att slutredovisas i mars
1998. Bland de frågor som behandlas av Boverket finns exempelvis flertalet av
de frågor som diskuteras i partimotionen 1997/98:Bo203 (c). Vad gäller övriga
motionsyrkanden kan utskottet lämna följande kortfattade kommentarer.
Enligt vad som anförs i budgetpropositionen (utgiftsområde 9) avser
regeringen att under våren 1998 underställa riksdagen ett förslag till
nationellt handlingsprogram baserat på Miljöhälsoutredningens förslag.
Folkhälsoinstitutet har i förberedelsearbetet inför Innemiljöåret engagerat
ett stort antal myndigheter, däribland Boverket och Barnombudsmannen. Det får
förutsättas att frågor om barns innemiljö ges stor uppmärksamhet i detta
sammanhang. För detta talar att flera av de engagerade myndigheterna i sitt
arbete redan tidigare i stor utsträckning uppmärksammat frågor om barnens
bostads-, skol- och daghemsmiljö. Detta gäller inte minst Folkhälsoinstitutet
och Boverket.
Förslagen i kd-motionen om att sanering och ombyggnad av skollokaler bör ges
hög prioritet överenstämmer med utskottets syn på frågan. Flera olika statliga
stöd under de senaste åren har också haft denna inriktning.
Förslaget i mp-motionen om ett fullskaleförsök med byggande av en ekologisk
stad är intressant och tankeväckande. Möjligheterna att i dagens läge med
omfattande problem på bygg- och bostadsmarknaden finna byggherrar och
finansiering för ett projekt i denna storleksordning måste dock anses vara
starkt begränsade.
De förslag om sysselsättningsskapande satsningar med ekologisk inriktning
inom byggsektorn som förs fram i s-motioner sammanfaller till stor del med den
av regeringen förordade inriktningen av stödet till lokala investeringsprogram
för ekologisk hållbarhet. Avsikten är att insatser i s.k. miljonprogramsområden
kommer att ges en prioriterad ställning vid fördelning av stödet. Det kan
vidare förväntas att investeringssatsningarna kommer att ge ett betydande
tillskott av arbetstillfällen inom byggsektorn.
Det anförda innebär sammanfattningsvis att utskottet anser att tillräckliga
skäl inte nu föreligger för riksdagen att ställa sig bakom de i motionerna
förordade tillkännagivandena. Flertalet frågor kommer att uppmärksammas utan
ytterligare initiativ från riksdagen i dagsläget. Det finns givetvis även vad
gäller frågor om miljöaspekter på byggande och boende skäl att avvakta
förslagen i den bostadspolitiska propositionen. Därutöver kommer
slutredovisningen av Boverkets ovan nämnda uppdrag i början av nästa år ge
underlag för fortsatta överväganden.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 1997/98:Bo201
(s), 1997/98:Bo203 (c) yrkande 2, 1997/98:Bo228 (mp), 1997/98:Bo512 (s),
1997/98:Bo513 (s), 1997/98:Bo539 (c) yrkande 2, 1997/98:So801 (c) yrkande 11
samt 1997/98:Ub256 (kd) yrkandena 3 och 4 kan avstyrkas.
Åtgärder mot boendesegregation m.m.
I sex motioner som väckts under årets allmänna motionstid och som hänvisats
till bostadsutskottet förs fram förslag till åtgärder som syftar till att med
bostadspolitiskt inriktade åtgärder motverka boendesegregation och förbättra
boendemiljön. Problembeskrivningen i motionerna visar många gemensamma drag. I
motionerna diskuteras bl.a. frågor om brister i det offentliga och kommersiella
serviceutbudet, enahanda och slitna bostadsmiljöer, men även språkproblem,
brister i utbildningen, social utslagning och diskriminerande behandling i
olika avseenden. Motionsförslagen innebär i korthet följande.
Enligt Centerpartiets partimotion 1997/98:Bo203 yrkande 8 är en satsning på
utsatta bostadsområden i enlighet med det förslag som bostadspolitiska
utredningen lagt fram angelägen, men långt ifrån tillräcklig. Kompletterande
insatser inom andra politikområden måste enligt motionen därför till. Även i
motion 1997/98:Bo539 (c) yrkande 12 förs ett motsvarande förslag fram. En
förutsättning anges dock vara att åtgärderna bygger på en strategi för hur
berörda bostadsområden skall byggas om.
För att bryta segregationen fordras enligt motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande
1 åtgärder som leder till delaktighet och inflytande för de boende. Dessutom
fordras enligt motionen riktade insatser som leder till företagsetableringar
och till ökad sysselsättning.
De åtgärder som hittills vidtagits för att komma till rätta med problemen i
utsatta bostadsområden är enligt motion 1997/98:Bo225 (c) inte tillräckliga.
De behöver därför kompletteras med insatser som leder till ett decentraliserat
beslutsfattande som ger makt, inflytande och ansvar för de boende. Ett ökat
lokalt inflytandet som en väg att bryta segregationen i utsatta bostadsområden
förordas också i motionerna 1997/98:Bo523 (c) yrkande 5 samt 1997/98: Bo539 (c)
yrkande 15.
Hittillsvarande insatser för att motverka segregation har enligt
Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo231 yrkande 5 varit otillräckliga.
Ytterligare insatser, bl.a. i enlighet med vad bostadspolitiska utredningen
föreslagit, måste därför till. Dessutom förordas att definitionen av vad som är
ett utsatt bostadsområde skall förstärkas så att det klart framgår att det i
första hand är en klassfråga och inte en etnisk fråga.
Med anledning av vad som i motionerna förordats om utsatta bostadsområden
och om åtgärder för att motverka boendesegregation vill utskottet anföra
följande.
Regeringen har tidigare i höst, genom proposition 1997/98:16 Sverige,
framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik,
förelagt riksdagen ett förslag till mål och inriktning av den framtida
integrationspolitiken. Utan att några förslag läggs fram redovisar regeringen i
propositionen också sin bedömning av situationen och behovet av åtgärder i
utsatta bostadsområden. Propositionen har hänvisats till
socialförsäkringsutskottet som berett bl.a. bostadsutskottet tillfälle att
yttra sig över densamma jämte vissa motioner. I sitt yttrande (1997/98:BoU2y)
anför bostadsutskottet bl.a. följande.
Till grund för ställningstagandena i såväl proposition som motioner ligger att
Sverige i dag har ett segregerat boende. Förslagen utgår i första hand från
problemen i vissa bostadsområden där befolkningssammansättningen är sådan att
ett segregationsmönster har uppstått. Segregationen kan ha både sociala,
ekonomiska och etniska orsaker. Det segregerade boendet har dock under senare
år fått en alltmer etnisk dimension. Ofta är det fråga om bostadsområden i
utkanten av större städer där andelen invandrare är hög. I dessa områden
förekommer också en överrepresentation av bl.a. ensamstående föräldrar,
arbetslösa och personer med sociala problem. Sammantaget har detta lett till
att dessa bostadsområden i betydande utsträckning präglas av hög arbetslöshet,
låga inkomstnivåer, högt socialbidragsberoende, höga ohälsotal och hög
sjukfrånvaro m.m.
De problem som finns i de nu aktuella bostadsområdena har uppmärksammats
under en lång tid. Trots detta har de åtgärder som satts in oftast inte haft
tillräcklig effekt för att bryta en negativ utveckling mot ökad segregation och
en koncentration av olika former av ekonomiska och sociala problem till vissa
utsatta bostadsområden. Olika insatser för att förbättra situationen har
visserligen vidtagits såväl inom bostadspolitikens ram som inom andra
samhällssektorer, men de har uppenbarligen sällan varit tillräckliga. En
bidragande orsak till detta kan vara att åtgärderna inte varit nog samordnade,
inte ingått i en samlad strategi för ett bostadsområde med problem eller inte
upplevts som relevanta av de boende.
En stor majoritet i bostadsutskottet (s, c, fp, v, mp, kd) har också vid
flera tillfällen (senast bet. 1996/97:BoU1 s. 26-29) uttalat sig för vikten av
att söka lösningar på problemen som utgår från en samlad politik som även tar
fasta på de förutsättningar som gäller för varje enskilt bostadsområde.
Särskilt angeläget har det enligt utskottet varit att understödja de positiva
initiativ som redan tagits i de områden som i övrigt har de största problemen.
Det synes sålunda föreligga en bred politisk enighet vad gäller både
nödvändigheten av att bryta en negativ utveckling i vissa bostadsområden och
vikten av att såväl staten som kommunerna tar sitt ansvar för de åtgärder som
bedöms vara nödvändiga.
Det är mot bakgrund av utskottets tidigare ställningstaganden värdefullt att
det nu läggs fram ett förslag som avser den samlade integrationspolitiken.
Också i flertalet av de nu aktuella motionerna är utgångspunkten att de
insatser som görs skall ingå som en del i ett större sammanhang. Utskottet
delar denna uppfattning. Som utskottet tidigare framhållit är en helhetssyn som
syftar till att åstadkomma en samverkan mellan alla samhällssektorer en
förutsättning för att insatser på enskilda politikområden skall svara mot de
uppsatta övergripande målen. För att de bostadspolitiska åtgärderna skall leda
till minskad segregation och ökad integration måste de sålunda ha stöd i
insatser på en rad andra områden. Samtidigt är naturligtvis bostadspolitiskt
motiverade insatser i sig en viktig del i integrationssträvandena. En väg att
bryta den pågående segregeringen är att på olika sätt verka för en upprustning
av bostäder och bostadsmiljö i dessa områden. Åtgärder som enbart avser den
fysiska miljön är dock inte tillräckliga. Som framhålls i flera av motionerna
finns det dessutom behov av att på olika sätt öka de boendes reella inflytande.
Det är viktigt att ta till vara den kraft som kan utvecklas ur det lokala
engagemanget. Det är de boendes upplevelser och möjligheter till bestämmande
som är den viktigaste faktorn för att få en förändring till stånd. Exempel på
sådana åtgärder är de förändringar i skattelagstiftningen och
hyresförhandlingslagen för att främja hyresgästernas självförvaltning som
nyligen beslutats. Även insatser som riktar sig direkt till det enskilda
hushållet spelar en i detta sammanhang viktig roll. Det innebär bl.a. att
bostadsbidragen som ett viktigt bostadspolitiskt instrument måste vidmakthållas
och förstärkas i den takt som samhällets resurser medger.
Samlade bostadspolitiska insatser med den bredd och med den inriktning som
utskottet nu med anslutning till flera av motionerna förordat bör enligt
utskottets mening kunna utgöra ett av de viktigaste inslagen i strävandena att
komma till rätta med problemen i dagens utsatta bostadsområden. Enligt
bostadsutskottets mening bör dock inte de bostadspolitiska insatser som syftar
till att motverka segregation ses isolerat från andra insatser inom
bostadssektorn. Även om åtgärderna har det vällovliga syftet att förbättra
integrationen måste de naturligtvis stå i samklang med de övergripande målen
för bostadspolitiken. Utskottet vill erinra om att regeringen i
budgetpropositionen aviserat sin avsikt att förelägga riksdagen en
bostadspolitisk proposition. Det kan antas att flera av de förslag som den
bostadspolitiska utredningen lagt fram kommer att behandlas i propositionen.
Utredningen har bl.a. ägnat frågan om boendesegregation ett stort intresse. Det
framstår enligt utskottets mening därför som mindre lämpligt att nu förorda
vissa enskilda åtgärder före andra. Enligt utskottets mening bör ytterligare
överväganden i hithörande frågor anstå i avvaktan på det aviserade förslaget.
Vad en bred majoritet (s, c, fp, v, mp, kd) i utskottet för en kort tid sedan
anfört om att den bostadspolitiska propositionen bör avvaktas innan ställning
tas till vilka ytterligare åtgärder som erfordras för att komma till rätta med
problemen i utsatta bostadsområden och för att motverka segregation står fast.
Med det nu anförda får enligt utskottets mening partimotionerna 1997/98:Bo203
(c) yrkande 8 och 1997/98:Bo231 (v) yrkande 5 samt motionerna 1997/98:Bo218
(kd) yrkande 1, 1997/98:Bo225 (c), 1997/98:Bo523 (c) yrkande 5 och
1997/98:Bo539 (c) yrkandena 12 och 15 till stor del anses vara tillgodosedda.
Det kan också konstateras att företrädarna för de partier som står bakom dessa
motioner även står eniga bakom den bostadspolitiska utredningens förslag till
åtgärder mot boendesegregation.
Ungdomars boende
De särskilda frågor som har samband med ungdomars bostadsbehov tas upp i ett
antal motioner. Gemensamt för flera av dessa motioner är att de tar sin
utgångspunkt i en beskrivning av ungdomars svårigheter att komma in på
bostadsmarknaden. En stor grupp ungdomar bor kvar i föräldrahemmet trots att
man hellre önskar ett eget boende. Skälen till att ungdomarna bor kvar anses
främst vara begränsade ekonomiska resurser och bristande tillgång på lämpliga
bostäder. Mot bl.a. denna bakgrund redovisas ett antal förslag om åtgärder för
att förbättra villkoren för ungdomar på bostadsmarknaden.
I motion 1997/98:Bo204 (s) diskuteras en rad olika åtgärder som enligt
motionärerna skulle förbättra situationen såväl för ungdomar som för övriga
grupper. Bland önskvärda statliga insatser nämns en förstärkning av
bostadsbidragen och skattebefrielse av egna insatser genom självförvaltning.
Vidare anser motionärerna att kommunerna bör sänka sina avgifter och att
byggföretagen bör pressa kostnaderna. I övrigt efterfrågas en satsning på ökad
valfrihet vad gäller standard och servicenivå samt mer individuellt utformade
hyreslägenheter. Övervägandena i motionen föreslås ges regeringen till känna.
Även i motion 1997/98:Bo219 (s) föreslås flera olika åtgärder i syfte att
förbättra villkoren för ungdomars boende. Riksdagen föreslås göra
tillkännagivanden i följande frågor. En förbättrad uppsamling och bearbetning
av statistik som belyser ungdomars bostadssituation behövs - yrkande 1.
Åtgärder bör vidtas för att underlätta för ungdomar att bygga sina egna hem -
yrkande 2. En regional syn på bostadsmarknaden bör ligga till grund för
samhällets planering och prioriteringar - yrkande 4. En diskussion bör inledas
om hur en generationsväxling på bostadsmarknaden kan genomföras - yrkande 5. I
den sistnämnda frågan förordar motionärerna att en viss del av bostadsbeståndet
?öronmärks? för ungdomsboende.
Riksdagen bör enligt ett förslag i motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 14 ge
regeringen till känna att åtgärder bör vidtas för att öka utbudet av
ungdomsbostäder. Enligt motionärerna bör ungdomar ges ökade möjligheter att
delta i planering, byggande och förvaltning.
I motion 1997/98:Bo215 (s) hänvisas till det tillfälliga investeringsstöd på
10 % som t.o.m. år 1999 kan utgå för byggande av studentbostäder (se SFS
1996:1371). Motionärerna anser att ett investeringsstöd behövs för att främja
tillkomsten av bostäder även för andra kategorier ungdomar än studenter.
Centerpartiet föreslår i sin utbildningspolitiska partimotion 1997/98:
Ub810 yrkande 4 att krav på planering för studenternas ökade bostadsbehov bör
ställas på berörda parter i samband med att antalet utbildningsplatser vid
högskolor och universitet ökar kraftigt. Motionärerna föreslår att detta ges
regeringen till känna.
Utskottet vill anföra följande. Den bostadspolitiska utredningen har i sitt
slutbetänkande tagit upp frågor om ungdomars boende. De överväganden som
utredningen redovisar sammanfaller till stora delar med de frågor som tas upp i
de nu aktuella motionerna. En bred politisk samsyn råder således vad gäller
behovet att särskilt beakta ungdomars önskemål och behov på bostadsmarknaden.
Olika åtgärder har också vidtagits i detta syfte. Exempelvis kan som ovan
nämnts ett stöd utgå till studentbostäder. Vidare kan nämnas att Boverket har
ett uppdrag från regeringen att samla, utvärdera och aktivt sprida erfarenheter
och nya idéer kring billiga och bra ungdomsbostäder. En idéskrift i ämnet har
nyligen publicerats (Boverkets rapport 1997:3) och verket genomför för
närvarande en tävling för kommuner, fastighetsägare och hustillverkare att i
samarbete med ungdomar utforma förslag till åtgärder för att underlätta för
unga att komma in på bostadsmarknaden.
Det kan således konstateras att flertalet av de frågor som tagits upp i
motionerna är uppmärksammade i olika sammanhang. Det kan förväntas att
regeringen redovisar sin syn på hur ungdomarnas särskilda problem på
bostadsmarknaden bör hanteras i den bostadspolitiska propositionen. Som
framhållits av motionärerna bör givetvis hela ungdomsgruppens och inte enbart
studenternas bostadsbehov uppmärksammas i detta sammanhang.
Utskottet anser mot den redovisade bakgrunden att vidare överväganden i
frågan bör kunna anstå i avvaktan på den bostadspolitiska propositionen. Av
detta skäl avstyrker utskottet motionerna 1997/98:Bo204 (s), 1997/98:
Bo215 (s), 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 14, 1997/98:Bo219 (s) yrkandena 1, 2, 4
och 5 samt 1997/98:Ub810 (c) yrkande 4.
Bostadsfinansieringen på längre sikt
Utskottet har ovan tagit ställning till förslag om bostadsfinansieringen till
den del de avser åtgärder som kan påverka budgeten för år 1998. I detta avsnitt
skall behandlas sådana förslag som avser åtgärder på längre sikt eller mer
principiella ställningstaganden avseende det statliga ansvaret för
bostadsfinansieringsfrågorna.
I Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98:Bo202 yrkande 2 föreslås att
riksdagen beslutar om en snabbare avveckling av de äldre räntesubventionerna
parallellt med en sänkning av fastighetsskatten. Yrkandet innebär att takten i
räntebidragsavtrappningen för fastigheter byggda före år 1993 ökar. För
fastigheter i det s.k. Danellsystemet föreslås räntesubventionerna helt upphöra
när bidragsnivån nått ned till 30 %. Samtidigt befrias dessa fastigheter från
fastighetsskatt. I motionens yrkande 3 föreslås riksdagen göra ett
tillkännagivande med innebörden att för bostäder som nyproduceras fr.o.m. år
1999 bör varken subventioner eller fastighetsskatt utgå.
Även i motion 1997/98:B218 (kd) yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande med
innebörden att räntebidragssystemet på sikt bör avvecklas. Motionärerna
ifrågasätter det generella stödet till bostadsproduktionen och förordar i
stället ett selektivt system med riktade bidrag till stora hushåll med barn.
Centerpartiet tar i sin partimotion 1997/98:Bo203 upp flera frågor om
förändrade villkor för bostadsfinansieringen och föreslår riksdagen att göra
tillkännagivanden i enlighet med förslagen. I motionen riktas kritik mot det
nuvarande räntebidragssystemet som enligt motionärerna medverkat till en
högkostnadssituation för såväl staten som de enskilda hyresgästerna.
Motionärerna föreslår vad gäller nyproduktionen att räntebidragssystemet
ersätts av ett system med investeringsbidrag (yrkande 3). Investeringsbidragets
storlek föreslås bli konjunkturberoende och bidragsgivningen förutsätts kunna
rambegränsas. För fastigheter som redan erhåller subventioner enligt Danellsy-
stemet föreslås att bidragsnivån efter det att fastigheten nått 30-procents-
nivån årligen sänks med en procentenhet. Vidare föreslås i motionens yrkande 9
att en snabbare avskrivningstakt bör få tillämpas för bostadsfastigheter i
skattesammanhang. Den i dag normalt tillämpade nivån på 2 % årligt
värdeminskningsavdrag föreslås höjas till 3 %. I detta sammanhang skall också
motionens yrkande 11 behandlas som innebär att riksdagen bör uttala sitt stöd
för de förslag angående statlig kreditgaranti som den bostadspolitiska
utredningen lagt fram i sitt slutbetänkande (SOU 1996:156).
Miljöpartiet föreslår i partimotion 1997/98:Kr270 yrkande 43 att riksdagen
bör fatta ett principbeslut med innebörden att minst 1 % av den totala inve-
steringskostnaden avsätts till estetisk utsmyckning. Kravet föreslås gälla vid
byggande av såväl bostäder som infrastrukturanläggningar och lokaler i den mån
investeringarna ges någon form av statligt stöd.
I två motioner föreslås åtgärder särskilt inriktade på den del av
bostadsbeståndet som under de senaste åren drabbats av ekonomiska problem.
Enligt motion 1997/98:Bo217 (s) föreligger ett stort behov att sänka
boendekostnaderna i de s.k. krisårgångarna, dvs. bostäder byggda runt år 1990.
Motionärerna anser att riksdagen bör uppmana regeringen att i arbetet med den
bostadspolitiska propositionen beakta att en långsammare avtrappning av
räntebidragen och ett uppskov med infasningen i fastighetsskattesystemet skulle
ge lindring för drabbade hushåll i detta bostadsbestånd. I motion 1997/98:Bo223
(s) föreslås att en utredning genomförs om ett regionalt system för att täcka
en del av de kostnader som vissa bostadföretag har för tomma lägenheter.
Systemet skulle enligt motionärerna kunna utformas så att samtliga
bostadsföretag i en region avsätter pengar till en gemensam fond. När det
uppstår tomma lägenheter skulle fonden kunna träda in och betala exempelvis
halva hyreskostnaden.
Bostadsutskottet har i olika sammanhang redovisat sin principiella
inställning i flera av de frågor som tas upp i de ovan återgivna motionerna.
Det gäller exempelvis frågor om sambanden mellan statens stöd genom räntebidrag
och fastighetsskattenivån. Utskottet anser emellertid att det inte finns skäl
att nu, när en bostadpolitisk proposition är nära förestående, utveckla sin syn
på dessa frågor. Det finns anledning att avvakta regeringens konkreta förslag
om bostadsfinansieringen på längre sikt och föra den vidare diskussionen med
dessa förslag som utgångspunkt.
Den bostadspolitiska utredningen redovisade i sitt slutbetänkande förslag i
ett flertal frågor med betydelse för den framtida bostadsfinansieringen.
Utskottet kan bl.a. konstatera att de tre yrkanden i Centerpartiets partimotion
som tagits upp här i huvudsak sammanfaller med de förslag som utredningen i
bred politisk enighet förde fram. Även den fråga om satsningar på estetisk
utsmyckning som tas upp i Miljöpartiets partimotion behandlades i utredningens
slutbetänkande. Det får således anses givet att regeringen i arbetet med den
kommande propositionen överväger de aktualiserade frågorna och i förekommande
fall lämnar förslag till riksdagsbeslut.
Utskottet förutsätter vidare att övervägandena och förslagen i propositionen
kommer att omfatta frågor om förutsättningarna för bostadsfinansieringen såväl
för bostadsbeståndet som för nyproduktionen. Detta torde innebära att ett
bättre underlag kommer att föreligga för att ta ställning till förslag om
åtgärder med betydelse för bl.a. de bostadsföretag som under de senaste åren
drabbats av ekonomiska svårigheter.
Det anförda innebär att utskottet anser att riksdagens ställningstagande till
de aktuella motionsförslagen bör kunna anstå i avvaktan på regeringens förslag
i frågan. Av detta skäl avstyrker utskottet partimotionerna 1997/98:Bo202 (m)
yrkandena 2 och 3 samt 1997/98:Kr270 (mp) yrkande 43 och motionerna
1997/98:Bo203 (c) yrkandena 3, 9 och 11, 1997/98:Bo217 (s), 1997/98:Bo218 (kd)
yrkande 7 samt 1997/98:Bo223 (s).
Bosparande
Förslag om införande av ett bosparsystem lämnas i tre motioner.
Sparandet till egen bostad bör enligt Moderata samlingspartiets partimotion
1997/98:Bo202 yrkande 21 stimuleras. Utöver de fördelar ett bosparande innebär
för det enskilda hushållet vid förvärv av en bostad ger det enligt motionen en
stabilisering av bostadsmarknaden. Ett bosparande som bygger på ett system med
statlig kreditgaranti bör därför införas i enlighet med det förslag som lades
fram i betänkandet (SOU 1994:121) Bosparande.
Det är enligt motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 8 viktigt att lära ungdomar
bospara. Enligt motionen bör det därför övervägas om ungdomsbosparandet kan
utvecklas för att bli mera attraktivt och kanske övergå till ett allmänt
bosparande utan åldersgräns. Ett i detta sammanhang intressant alternativ anges
vara det förslag till bosparsystem som lagts fram av Bofrämjandet och som
bygger på den tyska ordningen med särskilda bosparkassor.
Även i motion 1997/98:Bo220 (c) förordas att ett bosparande efter tysk
förebild skall införas. Enligt motionen skulle ett premierat bosparande bl.a.
minska behovet av det generella stödet till boendet och på sikt medverka till
att sänka fastighetsskatten.
Utmärkande för den svenska bostadsmarknaden har under en lång tid varit att
bostadsinvesteringar till helt övervägande del finansierats med lånat kapital.
Behovet av en ökad egen insats har dock uppmärksammats allt mer. Den föregående
regeringen tillsatte en utredning om ett nytt statligt premierat bosparsystem.
Utredningen har redovisat sina förslag i betänkandet Bosparande (SOU 1994:121).
Förslagen innebär i korthet att sparandet kopplas till ett statligt
kreditgarantisystem för förvärv av småhus eller bostadsrätt. Frågan om
bosparande har också behandlats av den bostadspolitiska utredningen. Enligt
utredningen har det inte kunnat visas att statliga sparpremier leder till ett
ökat nysparande. Något förslag om sparstimulanser förs därför inte fram i
utredningens slutbetänkande. Däremot förordar utredningen att bl.a.
konsumentskyddet för spararna stärks. I övrigt bör det enligt utredningen
lämnas åt kreditmarknadens aktörer att i eget intresse informera om och
marknadsföra bosparande liksom att premiera spararna.
Det kan förutsättas att även frågan om bosparande kommer att övervägas i
arbetet med den bostadspolitiska propositionen. Förslagen i partimotionen
1997/98:Bo202 (m) yrkande 21 samt motionerna 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 8 och
1997/98:Bo220 (c) avstyrks.
Bostadsbidragen på längre sikt
Utskottet har ovan behandlat förslag som avser reglerna för bostadsbidragen för
år 1998 och det anslagsbehov som kan beräknas för detta år. I flera motioner
läggs fram förslag som avser utformningen av bostadsbidragen på något längre
sikt. Förslagen avser såväl en mera genomgripande reformering av
bostadsbidragen som enskildheter i dagens bidragssystem.
I Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98:Bo202 yrkande 9 förordas att
bostadsbidragen skall samordnas med övriga socialpolitiska åtgärder. Enligt
motionen ger en sådan samordning en helhetssyn på den ekonomiska situationen
för de berörda som är eftersträvansvärd. Samtidigt förbättras enligt förslaget
förutsättningarna för att på sikt växla dagens bidrag mot sänkta skatter. Även
förslaget i motion 1997/98:Bo227 (m) yrkande 6 har anknytning till förslaget i
partimotionen. Enligt motionen bör bostadsbidragen ersättas med ett system med
avdrag på skatten.
Ungdomsbostadsbidraget är enligt motion 1997/98:Bo219 (s) ett mycket
träffsäkert stöd. Det bör enligt motionens yrkande 3 därför ges regeringen till
känna att bidragen måste finnas kvar även i framtiden.
Enligt motion 1997/98:Bo226 (s) har föräldraansvaret i dag i praktiken
utsträckts till att omfatta också barn som är myndiga och gått ut gymnasiet men
som bor hemma. Mot bakgrund härav förordas att en översyn görs av reglerna för
bostadsbidragen så att stödet tillfaller dem som har störst behov.
Höjda bostadsbidrag var enligt Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 (v)
yrkande 4 en förutsättning för skattereformen. När nu värnskatten försvinner
bör bostadsbidragen enligt motionen därför höjas.
Med anledning av vad som i motionerna föreslagits om utformningen av
bostadsbidragen på längre sikt vill utskottet anföra följande.
I och med ingången av år 1997 har, som framgår ovan, betydande ändringar
gjorts i reglerna för bostadsbidragen. Även om förändringarna till stor del
vidtagits av statsfinansiella skäl medför de i grunden att utgående
bostadsbidrag får anses bli mera rättvisande. Till en betydande del uppkommer
den beräknade besparingen genom att ett nytt system för inkomstprövning införs.
Systemet innebär att ett preliminärt bidrag betalas ut som sedan justeras med
hänsyn till den taxerade inkomsten för bidragsåret. I denna del innebär sålunda
de nya reglerna ingenting annat än att bidragen anpassas till hushållets
verkliga inkomst som den kommer till uttryck vid taxeringen. Samtidigt är de
fulla effekterna av det nya inkomstprövningssystemet ännu inte kända. Som
utskottet anfört ovan finns det därför anledning att även fortsättningsvis
noggrant följa effekterna av de nya reglerna. Frågan får ny aktualitet när de
slutliga bostadsbidragen för första gången fastställs i slutet av år 1998.
Först vid denna tidpunkt blir det möjligt att på ett mera heltäckande sätt
överblicka utfallet för bidragshushållen av de nya reglerna för
bostadsbidragen.
För att bostadsbidragen skall få en riktig utformning med avseende på de mål
de är avsedda att uppfylla fordras att de fortlöpande ses över så att de kan
anpassas till samhällsutvecklingen. Varje sådan översyn bör enligt utskottets
mening grundas på att bostadsbidragen skall svara mot bostadspolitiska mål,
dvs. de skall ge möjlighet för resurssvaga hushåll att efterfråga goda och
tillräckligt rymliga bostäder. Utformningen av bostadsbidragen bör sålunda även
fortsättningsvis vägledas av bostadspolitiska hänsyn.
En väsentlig roll vid bestämningen av bostadsbidragen spelar naturligtvis
utvecklingen av löner och boendekostnader. När det gäller boendekostnaderna
påverkas dessa bl.a. av den allmänna prisutvecklingen, ränteläget och av
förändringar i samhällets stöd till byggande och boende i övrigt. Det innebär
enligt utskottets mening att den aviserade bostadspolitiska propositionen, som
bl.a. kan förutsättas innehålla förslag om bostadsfinansieringens utformning,
bör avvaktas innan ställning tas till bostadsbidragens framtida utformning.
Partimotionerna 1997/98:Bo202 (m) yrkande 9 och 1997/98: Bo232 (v) yrkande 4
samt motionerna 1997/98:Bo219 (s) yrkande 3, 1997/98:Bo226 (s) och
1997/98:Bo227 (m) yrkande 6 avstyrks.
För att förbättra bostadsbidragen för familjer som berörs av skilsmässor
föreslås i Vänsterpartiets partimotion 1997/98:So677 yrkande 9 att båda
föräldrarna skall ges rätt till bostadsbidrag vid skilsmässa.
Till de föräldrar som inte bor tillsammans men har gemensam vårdnad utgår den
bostadsanknutna delen av bidraget till båda föräldrarna. Den icke
bostadsanknutna delen, det s.k. särskilda bidraget, tillfaller dock endast den
förälder hos vilken barnet är folkbokfört. Bostadsutskottet och riksdagen har
tidigare vid flera tillfällen avvisat motionsförslag om att fullt bidrag skall
utgå till båda föräldrarna (senast bet. 1996/97:BoU1 s. 35). Vad utskottet
härvid anfört om att det inte finns tillräckliga skäl att ändra reglerna för
bostadsbidrag vid skilsmässa står fast. Vänsterpartiets partimotion 1997/98:
So677 yrkande 9 avstyrks med hänvisning härtill.
Byggnadsforskningens inriktning m.m.
Utskottet behandlar i detta avsnitt tre motionsyrkanden med förslag till
prioritering av statens insatser på byggforskningens område.
Det krävs enligt motion 1997/98:Bo523 (c) yrkande 2 ökad forskning om
kvinnors roll i stads- och regionplanering. Enligt motionen har hittills i
huvudsak männen bestämt inriktningen av forskningen kring samhällsplanering och
boende. Ett helhetsperspektiv som också inkluderar kvinnors kunskaper och
erfarenheter saknas därför.
Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller vikten
av att jämställdhetsaspekterna på den fysiska planeringen lyfts fram såväl i
forskningen som i den praktiska verksamheten. En självklar strävan bör givetvis
vara att såväl kvinnors som mäns behov och förutsättningar beaktas i all
forskning där jämställdhetsaspekterna har relevans. Trots att de formella
hindren för jämställdhet numera i stor utsträckning är undanröjda präglas
fortfarande delar av vardagslivet ofta av förhållanden och strukturer som
utgått från ett manligt perspektiv. Samtidigt kan utskottet konstatera att
detta problem, åtminstone vad gäller frågor om fysisk planering, under senare
tid ägnats allt större uppmärksamhet. Byggforskningsrådet stöder t.ex. flera
projekt med inriktning mot kvinnoperspektiv på översiktlig planering. Under
1996 har dessutom en omfattande kunskapsöversikt avseende
jämställdhetsaspekterna på fysisk planering och byggd miljö publicerats.
Uppdraget har redovisats i en rapport från Boverket (1996:4). I rapporten
föreslås bl.a. att kommunförsök med statligt stöd genomförs för att utveckla
metoder som integrerar jämställdhet i fysisk planering och
bebyggelseutformning. Detta förslag har även den bostadspolitiska utredningen
ställt sig bakom.
Med avseende på att de frågor som tas upp i motion 1997/98:Bo523 (c) yrkande
2 har aktualiserats hos regeringen genom såväl Boverkets rapport som
bostadspolitiska utredningens ställningstagande får det förutsättas att behovet
av ytterligare insatser för jämställdheten i den fysiska planeringen kommer att
övervägas utan något riksdagens tillkännagivande därom. Motionsyrkandet
avstyrks med hänvisning till det anförda.
Den koppling som finns mellan människors hälsa och stadsmiljöns estetiska
utformning är enligt motion 1997/98:Bo539 (c) förbisedd. Senare tids forskning
har enligt motionen dokumenterat ett påtagligt samband mellan miljöns
gestaltning och vår hälsa. Ytterligare forskningsinsatser på området anges dock
vara nödvändiga - yrkande 3. I motionen betonas dessutom grönyteforskningens
strategiska betydelse för att uppnå en miljöanpassad stadsutveckling. Enligt
motionen behöver kunskaperna fördjupas bl.a. om hur parker och natur kan
bibehållas och utvecklas och vilken betydelse de har för människors hälsa -
yrkande 10.
Det är naturligtvis viktigt att byggforskningen ges en sådan inriktning att
den täcker in så många aspekter på byggande och boende som möjligt. Det innebär
bl.a. att byggforskningen kan behöva breddas och ges ett mera tvärvetenskapligt
perspektiv. Ett forskningsprogram under rubriken ?Människor i byggd miljö? som
ägnas åt människans grundläggande behov i miljön pågår också. Även om det inom
programmet inte finns något enskilt projekt som gör en direkt koppling mellan
boendemiljö och människors hälsa kan programmet enligt utskottet ses som ett
första steg mot en forskning med den inriktning som förordas i motion
1997/98:Bo539 (c) yrkande 3. Vid Lantbruksuniversitetet pågår dessutom ett
projekt med temat ?psykiska och psykosomatiska effekter av grönområden i
städer?. Utskottet är mot bakgrund härav inte nu berett ställa sig bakom
förslaget i motionen, varför det avstyrks.
Även det som ibland kallas ?grönyteforskning?, dvs. forskningen om grön-
områden i den byggda miljön, är ett exempel på att det som ingår i begreppet
byggforskning har breddats. Insikten om att det måste finnas tillgång till
gröna ytor i våra städer och samhällen har funnits länge, men insikten om den
stora vikt som dessa ?oaser? har för miljön och för vårt välbefinnande har
successivt vuxit fram. Vid Lantbruksuniversitetet pågår också ett antal
forskningsprojekt kring teman som ?grönstruktur och stadsutveckling? samt ?hur
används parken??. Som redovisats ovan pågår dessutom ett projekt som avser att
beskriva psykiska och psykosomatiska effekter av grönområden i städer.
Resultatet av pågående forskningsinsatser bör avvaktas. Med det anförda
avstyrks förslaget i motion 1997/98:Bo539 (c) yrkande 10.
Vissa övriga frågor
Ökad konkurrens inom bygg- och bostadssektorn kan enligt Centerpartiets
partimotion 1997/98:Bo203 yrkande 10 bidra till att sänka boendekostnaderna och
öka effektiviteten. Det är enligt motionen därför angeläget att resultatet av
byggkostnadsdelegationens förslag kan bidra till att sänka
produktionskostnaderna. Om så inte blir fallet måste enligt motionen
korrigerande åtgärder, t.ex. ändringar i konkurrenslagstiftningen, vidtas.
Även i motion 1997/98:A203 (c) yrkande 8 förordas att konkurrenssituationen
inom byggsektorn ses över. Enligt motionen bör det ske genom att en utredning
tillsätts.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av konkurrens inom bygg-
och bostadssektorn. Som framhålls i motionerna är en väl fungerande konkurrens
en av förutsättningarna för effektivitet och prispress. Det är också mot denna
bakgrund som det ingår i byggkostnadsdelegationens uppgifter att verka för en
långsiktigt ökad konkurrens på byggmarknaden. Inom delegationen pågår också
planeringen av en utredning om bl.a. konkurrenssituationen på den svenska
byggmarknaden. Den övergripande uppgiften för byggkostnadsdelegationen är att i
samarbete med byggsektorns aktörer arbeta för långsiktigt sänkta produktions-
och förvaltningskostnader för bostäder. Det innebär att delegationen även på en
rad andra sätt skall initiera och främja åtgärder som leder till sänkta
kostnader i bygg- och bostadssektorn.
Som redovisats ovan har insatser med den inriktning som förordats i
Centerpatiets partimotion 1997/98:Bo203 yrkande 10 samt motion 1997/98: A203
(c) yrkande 8 redan initierats. Ett tillkännagivande i enlighet med
motionsförslagen kan enligt utskottets mening därför inte anses erforderligt.
Skattereduktion, s.k. ROT-avdrag, kan medges för byggnadsarbete på
bostadshus. Riksdagen har nyligen fattat beslut om att förlänga möjligheten för
sådant avdrag till att även omfatta år 1998. I Centerpartiets partimotion
1997/98:Bo203 yrkande 5 föreslås att det bör genomföras en utredning om ROT-
avdragets effekter. Motionärerna själva gör bedömningen att ROT-avdraget
hittills haft en positiv inverkan på byggbranschen och bl.a. bidragit till att
begränsa användningen av s.k. svart arbetskraft.
Utskottet delar motionärernas bedömning att ROT-avdraget hittills givit
positiva effekter inom byggbranschen. Att även regeringen och riksdagen har
denna uppfattning torde framgå av det nyligen fattade beslutet att förlänga
möjligheten till ROT-avdrag. En tidigare genomförd utvärdering av 1993 års ROT-
program, där ROT-avdrag ingick som en viktig del, bekräftar också denna bild.
Utskottet har inte tillräckligt underlag att bedöma behovet av en ytterligare
utvärdering av ROT-avdragets effekter men förutsätter att en sådan kan komma
till stånd i lämpligt sammanhang även utan ett riksdagens tillkännagivande i
frågan. Tillräckliga skäl att tillstyrka motion 1997/98: Bo203 (c) yrkande 5
kan inte anses föreligga.
En förutsättning för en slagkraftig och effektiv bostadspolitik är enligt
motion 1997/98:Bo213 (s) att samtliga ärenden som berör bostadsområdet samlas i
ett departement. Den splittring av frågorna på flera olika departement som i
dag finns gör det enligt motionen bl.a. svårt att få till stånd en samordning
av bostadspolitikens generella och selektiva åtgärder.
I mitten av 1970-talet samlades bostadsfrågorna i vid mening i ett
bostadsdepartement. Vid årsskiftet 1991/92 avvecklades bostadsdepartementet och
ärendena fördelades på sju olika departement. Denna splittring väckte kritik
från många håll och inte minst från bygg- och bostadssektorn. Sedan en ny
regering tillträdde hösten 1994 har dock arbetet i regeringens kansli bl.a. när
det gäller bostadsfrågorna omorganiserats. Det innebär att i dag har frågor om
bostadsfinansiering, byggforskning samt plan- och byggfrågor förts till
Inrikesdepartementet. Trots att flera för bostadspolitiken väsentliga frågor
sålunda sammanförts i ett departement ligger ansvaret för så viktiga frågor som
bostadsbidragen samt hyres- och bostadsrättslagstiftningen i andra departement.
Det kan enligt utskottets mening mot bakgrund härav finnas anledning att
överväga att ytterligare koncentrera handläggningen av de bostadspolitiska
frågorna till ett statsråd och ett departement. En motsvarande samlad
handläggning tillämpas sedan lång tid inom riksdagen.
Även om det är regeringen som har att bestämma hur den vill organisera
sitt arbete finns det enligt utskottets mening anledning att betona vikten av
att i regeringsarbetet bostadsfrågorna ges en sammanhållen behandling. Som
anförs i motion 1997/98:Bo213 (s) skapar en sådan ordning bättre
förutsättningar för en effektiv bostadspolitik. Den omorganisation som gjordes
år 1994 är enligt utskottets mening därför ett steg i rätt riktning. Genom att
i ett andra steg ge inrikesministern ansvaret också för bl.a. bostadsbidrag och
hyrespolitik skulle en sammanhållen organisation av bostadsfrågorna skapas
liknande den som fanns i dåvarande bostadsdepartementet. Utskottet är dock med
hänsyn till att frågan om regeringsarbetets organisation är en fråga för
regeringen inte berett att ställa sig bakom förslaget i motion 1997/98:Bo213
(s) om ett riksdagens tillkännagivande till regeringen.
Som en del i ett samlat förslag om informationstekniken förordas i Vän-
sterpartiets partimotion 1997/98:T912 yrkande 8 att Boverket skall få i uppdrag
att utreda informationsteknikens betydelse för byggsektorn. Enligt motionen kan
tekniken användas bl.a. för att dokumentera det befintliga byggnadsbeståndet
och för att rationalisera byggandet.
Det är naturligtvis viktigt att modern teknik som IT kommer till användning
inom byggsektorn. Frågan om en IT-utveckling inom byggsektorn har
uppmärksammats av Boverket bl.a. genom inrättandet av en särskild tjänst med
ansvar inom verket för sådana teknikfrågor. Samtidigt ökar användningen av IT-
baserade system redan i dag inom bygg- och bosektorn. Det gäller t.ex. IT-
baserade marknader för såväl nytt som begagnat byggmaterial och kommuner som
har IT-dokumenterat sina byggbestånd ur bl.a. tillgänglighetssynpunkt.
Utvecklingen inom området är mycket snabb och dynamisk. Uppbyggnaden av
informationsstrukturerna måste enligt utskottets mening därför tillåtas ske
stegvis och i huvudsak i decentraliserade former. Det måste därför anses som
tveksamt om ett större samlat grepp ger ett sådant underlag för beslut om
framtida satsningar som motionärerna eftersträvar. Det kan förutsättas att
frågorna om IT-användningen inom bygg- och bosektorn kontinuerligt får
nödvändig uppmärksamhet förutom av regeringen och Boverket också av övriga
aktörer inom sektorn. Ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med
förslaget i motion 1997/98:T912 (v) yrkande 8 kan enligt utskottets mening mot
bakgrund härav inte anses erforderligt.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret
1998
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 18 och med
avslag på de i bilaga 1 upptagna motionerna
dels antar de i bilaga 3 till detta betänkande fogade förslagen till
a. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,
b. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
c. lag om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands
län,
d. lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i lokala
investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället,
dels godkänner vad i propositionen förordats om sänkt bidragsandel i fråga
om räntestöd för reparation och underhåll av hyres- och bostadsrättshus,
dels bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 disponera högst 20
miljoner kronor för bidrag till vissa åtgärder inom ramen för
internationellt samarbete på bygg- och bostadsområdet,
dels godkänner vad i propositionen förordats om inriktning för de lokala
investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet,
dels bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget Stöd till lokala
investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, åta sig ekonomiska för-
pliktelser innebärande åtaganden om högst 1 000 000 000 kr under år 1999
och högst 1 000 000 000 kr under år 2000,
dels för budgetåret 1998 anvisar anslagen inom utgiftsområde 18 enligt vad
som i bilaga 2 angivits som utskottets förslag,
res. 1 (fp)
res. 2 (kd)
2. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren
1999 och 2000
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo216 yrkande 2 samt 1997/98:Bo232
yrkande 1,
res. 3 (mp)
3. beträffande höjning av garantiavgiften
att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo224 yrkande 4,
res. 4 (m)
4. beträffande beslutsunderlaget i budgetpropositionen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo232 yrkandena 3 och 6, det sistnämnda
yrkandet i motsvarande del,
res. 5 (v)
5. beträffande målen för utgiftsområde 18
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 18 godkänner
vad i propositionen förordats om målet att främja en ekologiskt hållbar
utveckling inom samhällsplanering och byggande,
6. beträffande bostadspolitikens inriktning och utformning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo202 yrkande 1, 1997/98: Bo203 yrkande
1, 1997/98:Bo206, 1997/98:Bo208, 1997/98:Bo212, 1997/98:Bo218 yrkande 3,
1997/98:Bo222, 1997/98:Bo229, 1997/98: Bo231 yrkandena 1 och 2,
1997/98:Bo509, 1997/98:Bo523 yrkande 3 samt 1997/98:So805 yrkande 7,
res. 6 (m)
7. beträffande fortsatt tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m.
av allmännyttiga bostadsföretag
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:37 godkänner vad där
förordats samt avslår motionerna 1997/98:Bo1, 1997/98:Bo2, 1997/98:Bo3,
1997/98:Bo4, 1997/98:Bo6, 1997/98:Bo7 och 1997/98: K529 yrkande 2,
res. 7 (m, c, fp, kd)
res. 8 (mp)
8. beträffande utförsäljning av de allmännyttiga bostadsföretagen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo202 yrkande 22 och 1997/98:Sk734
yrkande 3,
res. 9 (m)
9. beträffande vissa förslag avseende de allmännyttiga
bostadsföretagen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo5, 1997/98:Bo207, 1997/98:Bo210,
1997/98:Bo230 och 1997/98:Bo232 yrkande 2,
res. 10 (m) - motiv.
res. 11 (fp, kd) - motiv.
res. 12 (v)
10. beträffande vissa miljöaspekter på byggande och boende
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo201, 1997/98:Bo203 yrkande 2,
1997/98:Bo228, 1997/98:Bo512, 1997/98:Bo513, 1997/98: Bo539 yrkande 2,
1997/98:So801 yrkande 11 samt 1997/98:Ub256 yr-kandena 3 och 4,
res. 13 (m) - motiv.
res. 14 (c)
res. 15 (mp)
res. 16 (kd)
11. beträffande åtgärder för att motverka boendesegregation
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo203 yrkande 8, 1997/98: Bo218
yrkande 1, 1997/98:Bo225, 1997/98:Bo231 yrkande 5, 1997/98:Bo523 yrkande 5
samt 1997/98:Bo539 yrkandena 12 och 15,
res. 17 (m) - motiv.
12. beträffande ungdomars boende
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo204, 1997/98:Bo215, 1997/98:Bo218
yrkande 14, 1997/98:Bo219 yrkandena 1, 2, 4 och 5 samt 1997/98:Ub810
yrkande 4,
res. 18 (m) - motiv.
res. 19 (c)
res. 20 (kd)
13. beträffande bostadsfinansieringen på längre sikt
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo202 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Bo203
yrkandena 3, 9 och 11, 1997/98:Bo217, 1997/98: Bo218 yrkande 7,
1997/98:Bo223 samt 1997/98:Kr270 yrkande 43,
res. 21 (m)
res. 22 (c)
res. 23 (mp)
res. 24 (kd)
14. beträffande bosparande
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo202 yrkande 21, 1997/98: Bo218
yrkande 8 samt 1997/98:Bo220,
res. 25 (m)
res. 26 (c, mp, kd)
15. beträffande bostadsbidragen på längre sikt
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo202 yrkande 9, 1997/98: Bo219 yrkande
3, 1997/98:Bo226, 1997/98:Bo227 yrkande 6 samt 1997/98:Bo232 yrkande 4,
res. 27 (m)
res. 28 (v)
16. beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa
att riksdagen avslår motion 1997/98:So677 yrkande 9,
res. 29 (v)
17. beträffande jämställdhetsaspekterna på den fysiska planeringen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo523 yrkande 2,
res. 30 (c, fp, v, mp)
18. beträffande boendemiljö och människors hälsa
att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo539 yrkande 3,
res. 31 (c)
19. beträffande forskningen om grönområden i den byggda miljön
att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo539 yrkande 10,
res. 32 (c)
20. beträffande konkurrens på byggmarknaden
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo203 yrkande 10 samt 1997/98:A203
yrkande 8,
res. 33 (c)
21. beträffande en utredning om ROT-avdragets effekter
att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo203 yrkande 5,
res. 34 (c)
22. beträffande ett bostadsdepartement
att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo213,
res. 35 (m, fp, kd) - motiv.
23. beträffande IT-utveckling inom byggsektorn
att riksdagen avslår motion 1997/98:T912 yrkande 8.
Stockholm den 25 november 1997
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing1 (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson
(s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson1 (m), Rigmor
Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe
Hellberg1 (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren1 (m), Per Lager1 (mp), Ulf
Björklund (kd), Carina Moberg (s) och Peter Weibull Bernström1 (m).
1 Ledamoten har ej deltagit i beslutet under moment 1
Reservationer
1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 (mom. 1)
Erling Bager (fp) anser
dels att utskottets yttrande vad gäller de nedan angivna avsnitten bort ha
följande lydelse:
A 2 Räntebidrag
vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Vad gäller?
och slutar med ?motsvarande del?:
Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1997/98:Fi510 (fp) om en besparing
på räntbidragsanslaget. Inriktningen på erforderliga åtgärder bör vara sådan
att besparingen främst tas ut i den del av bostadsbeståndet som gynnas av den
sänkning av fastighetsskatten som samtidigt bör genomföras. Utskottets
ställningstagande innebär att även övriga motionsförslag om besparingar på
anslaget kan anses vara väl tillgodsedda.
Vad utskottet anfört innebär att anslaget för Räntebidrag m.m. bör
fastställas till ett belopp som är 2 000 miljoner lägre än vad regeringen
förordat.
A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ?I frågan?
och slutar med ?12 miljoner kronor?:
Utskottet instämmer i vad som anförs om behovet av åtgärder mot radon i
bostäder i motion 1997/98:Bo536 (fp). Som framhålls i denna motion bör olika
åtgärder vidtas för att öka aktiviteten på området. Det bör bl.a. prövas att
införa ett system med intyg från kommunerna om att ett hus inte ligger i ett
riskområde och inte är uppfört med ett radonavgivande material. Vidare bör
krävas att kommunerna mer strikt tillämpar de gränser för sanitär olägenhet som
Socialstyrelsen fastställt.
Av största vikt är givetvis att de bostäder där höga radonhalter uppmätts
snarast åtgärdas. Det statliga bidraget utgör en viktig och nödvändig stimulans
för att påverka de berörda fastighetsägarna att vidta nödvändiga åtgärder. De
förbättrade bidragsvillkor som gällde under den borgerliga regeringstiden
resulterade i att antalet åtgärdade bostäder påtagligt ökade. För att åter öka
saneringstakten bör bidragsvillkoren ändras i enlighet med förslaget i fp-
motionen. Det maximala bidraget bör således återställas från 15 000 kr till den
nivå som den tidigare regeringen införde, dvs. 25 000 kr.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion 1997/98:Bo536 (fp) bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet gör vidare
bedömningen att anslaget för bidrag till åtgärder mot radon i bostäder med den
ordning för bidragsverksamheten som förordats bör räknas upp med 20 miljoner
kronor i förhållande till regeringens förslag i enlighet med förslagen i
motionerna 1997/98:Bo536 (fp) och 1997/98:Fi510 (fp). Detta innebär att även
vad i motion 1997/98:Bo216 (mp) förordats angående radonbidrag till viss del
får anses vara tillgodosett.
A 10 Bostadsbidrag
vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?De
förändringar? och på s. 20 slutar med?om bostadsbidrag?:
Förslaget i motion 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3 i motsvarande del om att
minska anslaget till bostadsbidrag med 500 000 000 kr tillstyrks av utskottet.
Som framhålls i motionen kan en besparing av denna storleksordning uppnås genom
att försäkringskassorna tilldelas ytterligare resurser för att komma till rätta
med missvisande eller felaktiga uppgifter som leder till att för höga
bostadsbidrag betalas ut.
E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet
vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ?Bostads-
utskottet vill? och på s. 28 slutar med ?3, 27 och 33?:
Bostadsutskottet avstyrker regeringens förslag om det nya stödet till lokala
investeringsprogram för ekologisk hållbarhet i dess helhet. En rad invändningar
kan riktas mot den föreslagna stödformen. Den riskerar att leda till en
snedvridning av konkurrensen och den innebär ett slumpmässigt stöd till
enskilda kommuner och företag. Invändningar kan också riktas mot den föreslagna
beredningsordningen för stödet. Eftersom regeringen skall fördela stödet kan
misstankar uppstå att även politiska överväganden väglett bidragsfördelningen.
Vad utskottet anfört i denna fråga innebär således att riksdagen med
anledning av motionerna 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3 i motsvarande del samt
1997/98:Bo224 (m) yrkandena 8 och 9 avslår regeringsförslagen i denna del.
Övriga motionsyrkanden som behandlats i detta avsnitt avstyrks.
Motionsförslag om nya anslag inom utgiftsområde 18
vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ?Utskottets
hittills? och på s. 30 slutar med ?yrkande 1?:
Bostadsutskottet anser att starka skäl talar för förslaget i motion
1997/98:Bo536 (fp) att 300 miljoner kronor skall anslås till allergisanering i
stället för att avsättas till s.k. ROT-avdrag. Utskottet kan dock med ett
beklagande konstatera att riksdagen nyligen beslutat att bifalla regeringens
förslag om en förlängning av ROT-avdraget till att gälla även under år 1998.
Något ekonomiskt utrymme för ett allergisaneringsanslag finns därigenom inte
längre. Det finns dock anledning att åter aktualisera frågan i annat
sammanhang. Övriga motionsyrkanden om nya anslag avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo224 yrkandena 8 och 9,
1997/98:Bo536 yrkandena 1, 2, 4 och 5 samt 1997/98:Fi510 yrkande 3 och
proposition 1997/98:1 utgiftsområde 18 samt med avslag på övriga i bilaga
1 upptagna motioner
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
beträffande besparingar på anslaget till räntebidrag för budgetåret 1998,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
radonbidrag,
dels antar de i bilaga 3 till detta betänkande fogade förslagen till
a. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,
b. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
c. lag om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands
län,
dels avslår det i bilaga 3 till detta betänkande fogade förslaget till lag
om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i lokala
investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället,
dels godkänner vad i propositionen förordats om sänkt bidragsandel i fråga
om räntestöd för reparation och underhåll av hyres- och bostadsrättshus,
dels bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 disponera högst 20
miljoner kronor för bidrag till vissa åtgärder inom ramen för
internationellt samarbete på bygg- och bostadsområdet,
dels inte godkänner vad i propositionen förordats om inriktning för de
lokala investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet,
dels inte lämnar regeringen det begärda bemyndigandet i fråga om
ramanslaget Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet,
dels för budgetåret 1998 anvisar anslagen inom utgiftsområde 18 enligt vad
som i bilaga 2 angivits som förslaget i reservation 1,
2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 (mom. 1)
Ulf Björklund (kd) anser
dels att utskottets yttrande vad gäller de nedan angivna avsnitten bort ha
följande lydelse:
A 2 Räntebidrag m.m.
vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Vad gäller?
och slutar med ?motsvarande del?:
Bostadsutskottet instämmer i vad som i motion 1997/98:Bo218 (kd) anförs om
bostadsfinansieringsfrågor. Det finns således starka skäl att ifrågasätta det
generella stödet till bostadsproduktionen. På sikt bör systemet med räntebidrag
avvecklas. Avvecklingen kan under budgetåret 1998 inledas genom en snabbare
nedtrappning av räntebidraget med 1,5 miljarder kronor kombinerat med en
sänkning av fastighetsskattenivån till 1,5 %.
Den formella frågan om fastighetsskattenivån bereds inte i bostadsutskottet.
Inom utskottets beredningsområde faller emellertid frågan om anslaget för
Räntebidrag m.m. Utskottet tillstyrker, med hänvisning till det ovan anförda,
anslagsförslaget i kd-motionen och avstyrker regeringens förslag. Anslaget bör
således för budgetåret 1998 fastställas till ett belopp som är 1 500 miljoner
kronor lägre än vad regeringen förordat. Utskottets ställningstagande innebär
att även motionsförslag (m) respektive (fp) om besparingar på räntebidragen
till stor del får anses vara tillgodosedda.
A 10 Bostadsbidrag
vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?De
förändringar? och på s. 20 slutar med?om bostadsbidrag?:
Bostadsbidragen är fördelningspolitiskt sett det mest effektiva sättet att
tillförsäkra också lågavlönade, barnfamiljer och studenter en rimlig
bostadsstandard. Den målsättning som satts upp för bostadsbidragen - att
hushåll med barn skall kunna efterfråga en bostad där varje barn har ett eget
rum - ligger i princip fast. De besparingar som beslutats dels år 1995, dels år
1996 har emellertid inneburit ett trendbrott när det gäller stödet till
barnfamiljerna. Tillsammans med övriga besparingar som drabbar barnfamiljerna
får försämringarna i bostadsbidragen katastrofala följder för många familjer.
Totalt drabbas vissa hushåll av bidragsminskningar på 2 000 kr per månad.
Framför allt är det två av de ändringar i bidragsreglerna som trätt i kraft
fr.o.m. 1997 som drabbar barnfamiljerna. Det gäller dels införandet av
individuella inkomstgränser, dels begränsningen av den bidragsgrundande
bostadsytan. I enlighet med förslaget i motion 1997/98:Bo218 (kd) bör därför
den samlade familjeinkomsten ånyo läggas till grund för bostadsbidraget.
Dessutom bör de ytgränser som i dag gäller för oreducerat bidrag höjas med 10
m2 för alla hushållstyper.
Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit en vidgning av kretsen
bidragsberättigade till att omfatta homosexuella sambor. Bostadsutskottet och
riksdagen har tidigare uttalat att kretsen bostadsbidragsberättigade bör
omfatta personer som bor tillsammans och har hushållsgemenskap oavsett
samlevnadsform. Med avseende härpå måste den nu föreslagna utvidgningen anses
alltför snäv. Dessutom har en sittande utredning till uppgift att överväga hur
den av bostadsutskottet förordade vidgningen av bostadsbidragskretsen skall
kunna åstadkommas. Ett beslut i denna fråga bör enligt utskottets mening därför
anstå i avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete. I enlighet med
förslaget i motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 11 bör sålunda regeringens
förslag avslås i denna del. Även förslaget till ändring i bostadsbidragslagen
bör avslås.
Utskottet tillstyrker med det nu anförda förslagen i motion 1997/98:Bo218
(kd) yrkandena 9, 10 och 16. Regeringens förslag avstyrks. I den mån övriga
motionsyrkanden inte kan anses tillgodosedda genom utskottets
ställningstaganden avstyrks de av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo218 yrkandena 9-11 och 16 samt
proposition 1997/98:1 utgiftsområde 18 och med avslag på övriga i bilaga 1
upptagna motioner
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
beträffande besparingar på anslaget till räntebidrag för budgetåret 1998,
dels avslår de i bilaga 3 till detta betänkande fogade förslagen till
a. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,
b. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
dels antar de i bilaga 3 till detta betänkande fogade förslagen till
a. lag om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands
län,
b. lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i lokala
investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället,
dels godkänner vad i propositionen förordats om sänkt bidragsandel i fråga
om räntestöd för reparation och underhåll av hyres- och bostadsrättshus,
dels bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 disponera högst 20
miljoner kronor för bidrag till vissa åtgärder inom ramen för
internationellt samarbete på bygg- och bostadsområdet,
dels godkänner vad i propositionen förordats om inriktning för de lokala
investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet,
dels bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget Stöd till lokala
investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, åta sig ekonomiska
förpliktelser innebärande åtaganden om högst 1 000 000 000 kr under år
1999 och högst 1 000 000 000 kr under år 2000,
dels för budgetåret 1998 anvisar anslagen inom utgiftsområde 18 enligt vad
som i bilaga 2 angivits som förslaget i reservation 2,
3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren 1999 och 2000 (mom. 2)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ?Utskottet har?
och slutar med ?avstyrks således? bort ha följande lydelse:
Som framhålls i Miljöpartiets partimotion 1997/98:Bo216 är det angeläget med
en fortsatt allergisanering som också kan slutföras i samtliga daghem, skolor,
bostäder och andra lokaler som i dag har en undermålig inomhusmiljö. På samma
sätt är det viktigt att radonsanering genomförs i de bostäder m.m. där
radonhalten är för hög. De insatser på detta område som förordats för år 1998
måste enligt utskottets mening därför följs upp också under budgetåren 1999
och 2000. Hur arbetet skall bedrivas åren därefter får övervägas när resultaten
av de nu förordade åtgärderna kan överblickas.
Mot bakgrund av det nu anförda bör enligt utskottets mening 300 miljoner
kronor anvisas över ett nytt anslag till bidrag till allergisanering för vart
och ett av budgetåren 1999 och 2000. För samma budgetår bör till bidrag till
radonsanering anvisas 22 miljoner kronor, dvs. 10 miljoner kronor mer än vad
regeringen beräknat.
Vad utskottet nu med anslutning till Miljöpartiets partimotion 1997/98: Bo216
yrkande 2 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Förslaget i Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 yrkande 1 av-styrks i den
mån det inte kan anses tillgodosett med vad utskottet nu anfört.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren 1999
och 2000
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo216 yrkande 2 och med avslag
på motion 1997/98:Bo232 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
4. Höjning av garantiavgiften (mom. 3)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull
Bernström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ?I denna? och
slutar med ?yrkande 4? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas bedömning att kostnaderna för även de äldre
garantierna i högre utsträckning bör kunna finansieras genom en höjning av
garantiavgiften för dessa. Förslaget i motion 1997/98:Bo224 (m) yrkande 4
tillstyrks således.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande höjning av garantiavgiften
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo224 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Beslutsunderlaget i budgetpropositionen (mom. 4)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ?Bostads-
utskottet har? och på s. 32 slutar med ?ytterligare åtgärd? bort ha följande
lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i den kritik mot beslutsunderlaget i
budgetpropositionen som förs fram i Vänsterpartiets partimotion. Det är inte
rimligt att riksdagen underställs en proposition där det finns stora brister i
redovisningen av olika anslag. Under anslaget Räntebidrag är det exempelvis ur
propositionen näst intill omöjligt att utläsa hur regeringen menar att olika
sparbeting skall uppfyllas. I fråga om anslaget till Lantmäteriverket redovisas
inte alls hur en föreslagen besparing skall genomföras och vilka konsekvenser
detta får för verksamheten.
Utskottet anser att bristerna bör påtalas för regeringen och att det bör
framföras ett krav på att bättre underlag för riksdagens beslut redovisas i
fortsättningen. Detta bör riksdagen med anledning av förslagen i motion
1997/98: Bo232 (v) ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande beslutsunderlaget i budgetpropositionen
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo232 yrkandena 3 och 6, det
sistnämnda yrkandet i motsvarande del, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
6. Bostadspolitikens inriktning och utformning (mom. 6)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull
Bernström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ?Även om?och på
s. 36 slutar med ?av utskottet? bort ha följande lydelse:
Bostadsmarknaden har under lång tid utmärkts av omfattande regleringar,
långtgående subventionssystem och en uttalad politisk styrning. Effekterna av
denna politik framträder i dag också med all önskvärd tydlighet i form av höga
boendekostnader, ett extremt lågt nybyggande, obalanser på bostadsmarknaden, en
växande illegal marknad för hyreskontrakt och en tilltagande segregation. Det
är därför nu hög tid att dra lärdom av de gångna årens bostadspolitiska misstag
och forma en ny och långsiktigt hållbar bostadspolitik där den boende ställs i
centrum.
Den framtida bostadspolitiken bör, som framhålls i Moderata samlingspartiets
partimotion 1997/98:Bo202, i stället grundas på valfrihet och syfta till ett
bra boende till en så låg kostnad som möjligt. Det innebär att boendet bör
utvecklas utifrån människors egna önskemål och vilja i stället för politiska
planer. Utvecklingen måste gå i riktning mot fasta och stabila spelregler och
ett marknadsekonomiskt funktionssätt där bostadsutbudet styrs av efterfrågan i
stället för av politiska regleringar.
Som ett led i strävandena att nå de nu i korthet relaterade bostadspolitiska
målen bör bl.a.
- bostadssubventionerna avvecklas i takt med att fastighetsskatten tas bort,
- ett bosparsystem införas,
- tomträttsinstitutet avskaffas,
- bostadsrättens ställning stärkas,
- ägarlägenheter införas,
- det ursprungliga bruksvärdessystemet återupprättas,
- kommunernas roll begränsas samt
- det kommunala ägandet av bostadsföretag avvecklas.
Vad utskottet nu med anslutning till Moderata samlingspartiets partimotion
1997/98:Bo202 yrkande 1 anfört om bostadspolitikens utformning och inriktning
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande bostadspolitikens inriktning och utformning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo202 yrkande 1 och med avslag på
motionerna 1997/98:Bo203 yrkande 1, 1997/98:Bo206, 1997/98:Bo208,
1997/98:Bo212, 1997/98:Bo218 yrkande 3, 1997/98: Bo222, 1997/98:Bo229,
1997/98: Bo231 yrkandena 1 och 2, 1997/98: Bo509, 1997/98:Bo523 yrkande 3
samt 1997/98:So805 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. Fortsatt tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m. av allmännyttiga
bostadsföretag (mom. 7)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp),
Inga Berggren (m), Ulf Björklund (kd) och Peter Weibull Bernström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ?Som
utskottet? och på s. 39 slutar med ?bör avskaffas? bort ha följande lydelse:
I en reservation (m, c, fp, kd) till betänkandet 1996/97:BoU7 i vilket de nu
gällande överlåtelsereglerna behandlades anfördes följande.
Det råder förvisso delade meningar om de allmännyttiga bostadsföretagens
nuvarande och framtida roll som ett instrument för bostadspolitiken. I de
motioner från (m), (fp), (c) och (kd) i vilka yrkas avslag på regeringens
förslag finns emellertid en bred samsyn på ansvarsfördelningen mellan staten
och kommunerna när det gäller de kommunala bostadsföretagen. Utskottet vill
punktvis redovisa motiven i motionerna på följande sätt.
Ett genomförande av regeringens förslag innebär
-att kommunala bostadsföretag diskrimineras och inte tillåts verka på samma
villkor som privata,
-att hyresgästerna hos de kommunala bostadsföretagen kommer i en sämre
position än hyresgästerna hos privata bostadsföretag om de allmännyttiga
bostadsföretagen förlorar sitt räntestöd,
-ett faktiskt intrång i det kommunala självstyret,
-att ombildning från hyresrätt till bostadsrätt försvåras eller förhindras,
-att nödvändiga och väl motiverade omstruktureringar av de kommunala
bostadsföretagen inte kommer att kunna genomföras.
Att regeringen och motionärerna har helt olika syn på var och av vem besluten
om en eventuell omstrukturering av de allmännyttiga bostadsföretagen skall
fattas torde stå helt klart.
Utskottet finner det liksom motionärerna naturligt att besluten fattas av
ägarna till dessa företag, nämligen kommunerna, medan regeringen tydligen de
facto anser sig bättre skickad än företagens ägare att fatta dessa beslut. Ett
synsätt som bygger på ett ?centralt beslutsfattande? går på tvärs mot den
ordning som statsmakterna i andra sammanhang hävdar och som innebär att
besluten skall fattas så nära dem som möjligt som är berörda därav. Det borde
inte råda någon tvekan om att ärenden som rör de allmännyttiga
bostadsföretagens ägarprofil bäst kan bedömas i ett kommunalpolitiskt
perspektiv och inte mot bakgrund av någon mer eller mindre ?ideologisk
centralistisk doktrin?.
Vad i den nu redovisade reservationen anförts är alltjämt aktuellt. Argumenten
i reservationen har, under den period de nu gällande överlåtelsereglerna varit
i kraft, snarast tilltagit i styrka. I en utvärdering av försäljning av
kommunala bostadsföretag som utredningen om de allmännyttiga bostadsföretagen
(SOU 1997:81) tagit initiativet till framgår bl.a. att genomförda
försäljningar inte i något fall påverkat utbudet av hyreslägenheter på den
lokala bostadsmarknaden. Endast tre procent av de sålda lägenheterna har
omvandlats till bostadsrätter.
I de nu aktuella motionerna från företrädare för m, c, fp och kd yrkas avslag
på regeringens förslag till förlängning under 1998 och 1999 av
överlåtelsereglerna. Vad i dessa motioner föreslagits är i hög grad motiverat.
Motionerna 1997/98:Bo7 (mp) och 1997/98:K529 (fp) yrkande 2 får delvis anses
tillgodosedda med vad nu anförts. Vad i propositionen föreslagits bör alltså
inte godkännas av riksdagen.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande fortsatt tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m. av
allmännyttiga bostadsföretag
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Bo1, 1997/98:Bo2,
1997/98:Bo3, 1997/98:Bo4, 1997/98:Bo6, med anledning av motionerna
1997/98:Bo7 och 1997/98:K529 yrkande 2 samt med avslag på proposition
1997/98:37 inte godkänner vad där förordats,
8. Fortsatt tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m. av allmännyttiga
bostadsföretag (mom. 7)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ?Som utskottet?
och på s. 39 slutar med ?bör avskaffas? bort ha följande lydelse:
Som tidigare anförts bl.a. i betänkanden (se bl.a. bet. 1996/97:BoU7) från
bostadsutskottet vill Miljöpartiet förstärka och utveckla det kommunala
självstyret och stödet till utsatta människor.
Det var mot denna bakgrund motiverat att, som en tillfällig lösning, i
avvaktan på beredningen av bl.a. den bostadspolitiska utredningens förslag om
kommunernas roll i bostadspolitiken hösten 1996 införa vissa regler beträffande
överlåtelser av allmännyttiga bostadsföretag.
Drygt ett år har gått sedan de nu gällande reglerna beslöts och sedan den
bostadspolitiska utredningen avgav sitt betänkande i vilket också behandlades
frågor om de allmännyttiga bostadsföretagen. Utredningen konstaterade att
kommunerna har en nyckelroll i bostadspolitiken med ansvar för viktiga
bostadsfrågor. I sammanhanget betonades dessa företags betydelse för att skapa
ett gott boende i befintliga boendemiljöer och särskilt deras roll vid
utvecklingsarbete i utsatta bostadsområden.
Som anförs i motion 1997/98:Bo7 (mp) borde det finnas möjligheter för
regeringen att - om den så önskat - lägga förslag om de kommunala
bostadsföretagen hösten 1997 eller i den bostadspolitiska propositionen som ju
avses lämnas till riksdagen i början av år 1998. Ett sådant upplägg skulle
kunna motivera en kortare förlängning - ca 6 månader - av de nu gällande
särskilda ?överlåtelsereglerna? för dessa företag. Det är enligt utskottets
mening inte godtagbart med den förlängning om två år som regeringen föreslår.
Sammanfattningen av vad nu anförts innebär en tillstyrkan av motion
1997/98:Bo7 (mp). Syftet med de motioner från (m), (c), (fp) och (kd) som
väckts med anledning av propositionen för anses tillgodosedda med vad nu
anförts liksom den under allmänna motionstiden väckta motionen 1997/98:K529
(fp) yrkande 2. Förslaget i proposition 1997/98:37 bör alltså inte godkännas av
riksdagen.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande fortsatt tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m. av
allmännyttiga bostadsföretag
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Bo7, med anledning av motionerna
1997/98:Bo1, 1997/98:Bo2, 1997/98:Bo3, 1997/98:Bo4, 1997/98:Bo6 och
1997/98:K529 yrkande 2 samt med avslag på proposition 1997/98:37 inte
godkänner vad där förordats,
9. Utförsäljning av de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 8)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull
Bernström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med ?Motionerna
går? och slutar med ?allmännyttiga bostadsföretag? bort ha följande lydelse:
I Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98:Bo202 redovisas de negativa
effekter kommunala bostadsbolag har för att bostadsmarknaden skall kunna
fungera väl.
Den kommunala sektorn har ansvaret för viktiga gemensamma åtaganden.
Landstingen har i dag huvudansvaret för att medborgarna erbjuds en bra och väl
fungerande sjukvård. Primärkommunerna har ansvaret för att barn och ungdomar
erbjuds en grundläggande utbildning i grundskola och gymnasieskola, att
möjligheten till omsorg för de äldre fungerar, för barnomsorg, för
socialtjänsten och för lokal infrastruktur och räddningsverksamhet. Till detta
kommer ytterligare åligganden som gäller miljö och hälsoskydd.
Fastighetsförvaltning och därmed jämställd verksamhet kan dock ej betraktas som
en kommunal kärnverksamhet. I många kommuner riskerar dessutom kommunala
fastighetsbolag, framför allt bostadsbolag som verkar på svaga
bostadsmarknader, att tränga ut annan primärkommunal verksamhet som skola och
äldreomsorg. Detta är en mycket allvarlig utvecklingstendens som snarast bör
åtgärdas. I hög grad kan kommunerna redan i dag påbörja avvecklingen av sitt
engagemang i bostadsbolagen.
Det finns inget som tyder på att bostadssituationen har förvärrats eller att
hyrorna skulle vara systematiskt högre i de bostadsområden som har
privatiserats. Tvärtom har utredningen (SOU 1997:81) om de allmännyttiga
bostadsföretagen visat att de boende är mycket nöjda med de nya ägarna.
Tillgänglig statistik visar dessutom att privata förvaltare är mer
kostnadseffektiva än motsvarande kommunala. Hyresgästerna tjänar alltså på lång
sikt på att lägenhetsbeståndet går över i privat ägo.
Verksamhet i kommunala bolag innebär en risk för att en kommun, i strid med
kommunallagen, ägnar sig åt affärsverksamhet som snedvrider konkurrensen på en
marknad där lokala småföretag skulle kunna utvecklas. Således motverkas
mångfald, valfrihet och konkurrens. Konkurrensverket har lyft fram detta
problem. På senare tid har en rad kommunala koncerner bildats där avancerad
skatteplanering bedrivs för att på artificiell väg uppnå den skattebefrielse
som man ändå skulle ha om man bedrev verksamheten som kommunal förvaltning.
Kommunerna bör mot denna bakgrund sälja sina fastigheter och bostadsbolag.
Det innebär att kapital kan frigöras och riktas till mer angelägna kommunala
verksamheter än bostadsägande. Försäljningen kan ske antingen till de boende om
de vill överta fastigheten i form av en bostadsrättsförening eller som enskilt
ägda lägenheter eller också till privata företag. En övergång till bostadsrätt
eller ägarlägenhet skall dock ske på ett sådant sätt att ingen mot sin vilja
tvingas förvärva sin lägenhet.
I motionen konstateras bl.a. att ett genomförande av de regler som ovannämnda
utredning föreslår binder kommunerna vid sin egendom utan full förfoganderätt.
Förslaget innebär att en kommun som säljer ett kommunalt bostadsföretag eller
delar av det skall få en minskning av det generella statsbidraget.
Statsbidraget skall minskas med hälften av skillnaden mellan försäljningspriset
och anskaffningsvärdet. Detsamma skall gälla om en kommun säljer aktier i ett
fastighetsbolag så att kommunens inflytande understiger 51 % av rösterna.
Utskottet har ovan redovisat innebörden av de nu gällande reglerna om
överlåtelser m.m. av de kommunala bostadsföretagen. Den anslutning som gjorts
till m-, c-, fp- och kd-motionerna innebär avslag på proposition 1997/98:37 om
förlängning i två år av denna reglering.
I en situation där bostadsmarknaden uppenbarligen har stora problem att
fungera, där många lägenheter står outhyrda, där bostadsbyggandet minskar även
i kommuner med behov av nya bostäder och där många kommunala bostadsföretag
står på ruinens brant, läggs förslag som hindrar kommunerna att finna lösningar
som kan vara till gagn såväl för de boende som för skattebetalarna. Ett
genomförande av sådana förslag är orimligt och står i direkt strid med
hyresgästernas intressen.
Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag som underlättar
en utförsäljning av kommunala bostadsföretag. Det bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Vad nu anförts är en anslutning till Moderata
samlingspartiets partimotion 1997/98:Bo202 yrkande 22 och till motion
1997/98:Sk734 (m) yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande utförsäljning av de allmännyttiga bostadsföretagen
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo202 yrkande 22 och
1997/98:Sk734 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
10. Vissa förslag avseende de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 9,
motiveringen)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull
Bernström (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med
?Med anledning? och slutar med ?allmännyttiga bostadsföretagen? bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i vissa m-motioner som behandlats tidigare i
detta avsnitt om att åtgärder bör vidtas som underlättar försäljning av
kommunala bostadsföretag. Det innebär att det saknas anledning att i sak ta
ställning till förslag i s- och v-motioner som går stick i stäv mot denna
inställning. Dessa motioner bör därför avslås av riksdagen.
11. Vissa förslag avseende de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 9,
motiveringen)
Erling Bager (fp) och Ulf Björklund (kd) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 40 börjar med ?Med anledning? och slutar med ?allmän-nyttiga
bostadsföretagen? bort ha följande lydelse:
Som anförs bl.a. i motionerna 1997/98:Bo2 (kd) och 1997/98:Bo4 (fp) kan på
goda grunder ifrågasättas om kommunerna verkligen skall driva affärsverksamhet
över huvud taget. Den verklighet vi i dag ser har givit oss rätt. Vad gäller de
kommunala bostadsföretagen har många kommuner ekonomiska bekymmer, bl.a. därför
att de genom dessa kommit att dras in i vidlyftiga och för kommuninvånarna
kostsamma affärer. Inte minst de många drastiska nedskärningarna i kommunerna
har tydliggjort behovet av satsningar på kommunernas primära uppgifter, dvs.
vård, skola och omsorg. Utskottet delar uppfattningen i de ovannämnda
motionerna från (fp) och (kd).
I de i detta avsnitt behandlade s- och v-motionerna förs fram förslag som om
de genomförs innebär ytterligare åtaganden för staten beträffande de
allmännyttiga bostadsföretagen. Eftersom förslagen i dessa motioner går stick i
stäv med det synsätt som bör prägla kommande beslut avseende dessa företag
avstyrkes de av utskottet.
12. Vissa förslag avseende de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 9)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med ?Med anledning?
och slutar med ?allmännyttiga bostadsföretagen? bort ha följande lydelse:
Som anförs i Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 är de kommunala
bostadsbolagen en grundbult i den sociala bostadspolitiken, vars portalparagraf
är allas rätt till en god bostad till en rimlig kostnad. Genom en
uppgiftsfördelning mellan stat och kommun, där kommunerna planerat och byggt
och där staten bidragit med att skapa goda förutsättningar för byggandet, har
Sverige en i jämförelse med övriga länder mycket god boendestandard. I takt med
att staten reducerar sitt ansvar ökar boendekostnaderna och alltfler hushåll
tvingas byta till mindre bostäder och efterfrågan sjunker. Skattereformen har
dessutom bidragit till att höja boendekostnaderna. De ligger i dag på mer än 30
% av disponibel inkomst. Arbetslösheten har naturligtvis sin betydelse för
detta, liksom den budgetsanering av statens finanser som pågår.
Bostadsmarknaden blir tudelad, med tomma lägenheter på svaga bostadsmarknader
och en svag men dock synlig efterfrågan i storstadsområden och på vissa
högskoleorter. Kommunala bostadsföretag som finns inom svaga bostadsmarknader
har en svår position. Detta innebär inte sällan att kommunen som ägare till
bostadsbolaget har svårt att uppfylla kravet på ägartillskott av kapital när
resultatet av verksamheten visar på ett underskott. Dessa bostadsföretag finns
i ca 70 kommuner med en sammanlagd befolkning på 1 miljon invånare. De har
tillsammans ca 85 000 lägenheter, vilket motsvarar 8 % av det totala beståndet
hos de kommunala bostadsföretagen, 45 % av marknadsandelen och 11 % av
vakansgraden 1994-1996. Det är framför allt befolkningsmässigt små kommuner i
norra Sverige och i mellersta Sveriges inland som har svaga bostadsmarknader.
Under 1990-talet har mycket hänt som påverkar dessa förhållanden och antalet
tomma lägenheter har ökat kraftigt. Hyresgäströrelsen har gått ut med ett
nollbud inför 1998 års hyresförhandlingar, vilket verkar rimligt med tanke på
de höga boendekostnaderna. Eftersom de kommunala bostadsföretagen är
hyresledande bör regeringen aktivt verka för att detta mål skall kunna
realiseras. För att underlätta hyresförhandlingarna bör 1 miljard kronor anslås
för år 1999 och 1 miljard kronor för år 2000 som ett rekonstruktionsstöd för
att skapa bättre soliditet för dessa företag. Kommunala bostadsföretag ska på
samma villkor som bostadsrättsföreningar och privata bostadsföretag kunna bli
föremål för rekonstruktion.
Vad i den nu refererade partimotionen anförts bör vara en av utgångspunkterna
för en fortsatt social bostadspolitik när regeringen utformar den aviserade
bostadspolitiska propositionen. Det bör erinras om att Vänsterpartiet för år
1998 bl.a. föreslagit ett investeringsstöd för nyproduktion av bostäder samt
ombyggnadsstöd till ekologiskt byggande. Även dessa satsningar kommer de
allmännyttiga bostadsföretagen till godo.
Även genomförande av de förslag som förs fram i s-motionerna 1997/98: Bo207,
1997/98:Bo210 och 1997/98:Bo230 bl.a. om olika modeller för att rekonstruera
krisdrabbade allmännyttiga bostadsföretag bör verksamt bidra till att företagen
ges rimliga möjligheter att ta de bostadspolitiska ansvar de bör ha.
Också i den bostadspolitiska utredningens slutbetänkande och i v-
reservationen till det tas upp kommunernas och de kommunala bostadsföretagens
roll i bostadspolitiken. Det gäller bl.a. frågor om obligatoriska
boendeplaneringsprogram för att förbättra den lokala bostadsmarknadens
funktionssätt samt kommunernas insatser för att bryta segregationen i utsatta
bostadsområden. Dessa frågor har tagits upp också i Vänsterpartiets partimotion
1997/98:Bo231 som behandlas i andra avsnitt i detta betänkande.
Vad utskottet nu med anledning av v- och s-motionerna anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande vissa förslag avseende de allmännyttiga bostadsföretagen
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo5, 1997/98: Bo207,
1997/98:Bo210, 1997/98:Bo230 och 1997/98:Bo232 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10, motiveringen)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull
Bernström (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med
?Bostadsutskottet delar? och på s. 42 slutar med ?inom byggsektorn? bort utgå.
14. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10)
Rigmor Ahlstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ?Bostads-
utskottet delar? och på s. 43 slutar med ?kan avstyrkas? bort ha följande
lydelse:
Även om ett arbete med att miljöanpassa boendet nu inletts på flera områden
finns skäl att understryka vikten av att ytterligare åtgärder snabbt kommer
till stånd. I Centerpartiets partimotion 1997/98:Bo203 redovisas ett flertal
åtgärder som bör ges hög prioritet i fortsättningen. Utskottet anser att
riksdagen med anledning av denna motion genom ett tillkännagivande bör
understryka behovet av ytterligare insatser med bl.a. följande inriktning.
Regeringen bör ta initiativ som kan påskynda utvecklingsarbetet vad gäller
resurshushållning, källsortering och återanvändning. Olika miljöbestämmelser
bör revideras i takt med att ny kunskap om miljöfarliga ämnen och metoder kan
inhämtas. Kvalitetskrav på bostäder bör införas, bl.a. genom en form av
varudeklaration (VDN-märkning). Vidare bör ett system för miljö- och
energideklaration av bostäder utvecklas. Kraven på miljöanpassade bostäder bör
givetvis kunna hävdas fullt ut i nyproduktionen. Det är emellertid angeläget
att åtgärder också vidtas i det befintliga bostadsbeståndet. Ett riktat
statligt stöd för ombyggnads- och upprustningsåtgärder i
miljonprogramsförorterna bör införas.
Utskottet ställer sig också bakom förslagen i övriga c-motioner som behandlas
i detta avsnitt. I tillkännagivandet bör således med anledning av motion
1997/98:Bo539 (c) yrkande 2 understrykas att regeringen snarast bör lämna ett
förslag till riksdagen baserat på Miljöhälsoutredningens betänkande. Vidare bör
ges regeringen till känna vad i partimotionen 1997/98:So801 (c) yrkande 11
anförts om att Innemiljöåret bör ges ett tydligt barnperspektiv. Det är som
anförs i denna motion nödvändigt att stora ansträngningar görs för att
säkerställa en hälsosam innemiljö för alla barn.
Även övriga motionsförslag som behandlas i detta avsnitt bör positivt kunna
prövas av regeringen. Utskottet vill därvid särskilt framhålla förslaget i mp-
motionen 1997/98:Bo228 om ett försök med en ?grön stad?.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande vissa miljöaspekter på byggande och boende
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo203 yrkande 2,
1997/98:Bo228, 1997/98:Bo539 yrkande 2 och 1997/98:So801 yrkande 11 samt
med avslag på motionerna 1997/98:Bo201, 1997/98:Bo512, 1997/98:Bo513 och
1997/98:Ub256 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
15. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ?Bostads-
utskottet delar? och på s. 43 slutar med ?kan avstyrkas? bort ha följande
lydelse:
Bostadsutskottet vill understryka att i princip samtliga motionsförslag som
tagits upp i detta avsnitt har en inriktning som utskottet i huvudsak kan
ställa sig bakom. Förslag om satsningar med delvis motsvarande inriktning har
utskottet haft att ta ställning till i olika sammanhang. Exempelvis har ett mp-
förslag om ett särskilt anslag för allergisanering av bl.a. skolor behandlats i
budgetavsnittet i detta betänkande. Utskottet kommer senare i år i ett särskilt
betänkande också att ta upp mer konkreta förslag om bl.a. införande av
oberoende miljövärderingssystem och ett system för miljökontroll av byggnader.
Vad gäller ekonomiskt stöd till miljösatsningar i bl.a. miljonprogramsområdena
förväntar sig utskottet förslag i den aviserade bostadspolitiska propositionen.
Utskottet har därför valt att i detta sammanhang endast närmare överväga två av
de i detta avsnitt redovisade yrkandena. Följande förslag bör föranleda ett
tillkännagivande till regeringen.
Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1997/98:Bo228 (mp) om att en
utredning bör genomföras om möjligheterna att bygga en ?grön stad? där alla
kunskaper om vad som är hållbart ur ett social, ekologiskt och ekonomiskt
perspektiv redan från början beaktats. Som motionärerna anför skulle ett sådant
projekt kunna skapa en nytändning inom hela byggbranschen och stimulera
stadsplanerare, arkitekter, byggnadsingenjörer och många fler till att utveckla
nya idéer med det socialt och miljömässigt riktiga som ledstjärna. Projektet
skulle sannolikt också bli mycket internationellt uppmärksammat och kunna
generera liknande satsningar i andra länder.
Utskottet tillstyrker också förslaget i motion 1997/98:So801 (c) yrkande 11
om att Innemiljöåret bör ges ett tydligt barnperspektiv. Innemiljöfrågorna
behöver uppmärksammas i flera olika avseenden. En riktig utgångspunkt för i
princip alla åtgärder på området är att utgå från barnens perspektiv. Det som
är bra för barnen är också bra för alla andra.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande vissa miljöaspekter på byggande och boende
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo228 och 1997/98:So801
yrkande 11 samt med avslag på motionerna 1997/98:
Bo201, 1997/98:Bo203 yrkande 2, 1997/98:Bo512, 1997/98:Bo513,
1997/98:Bo539 yrkande 2 och 1997/98:Ub256 yrkandena 3 och 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10)
Ulf Björklund (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ?Bostads-
utskottet delar? och på s. 43 slutar med ?kan avstyrkas? bort ha följande
lydelse:
Huvuddelen av motionerna som behandlas i detta avnitt innehåller överväganden
som utskottet i princip kan ställa sig bakom. Utskottet väljer dock att i detta
sammanhang endast föreslå riksdagen att föra ett av förslagen vidare till
regeringen i ett tillkännagivande. Utskottet tillstyrker förslagen i
Kristdemokraternas partimotion 1997/98:Ub256 yrkandena 3 och 4 om att sanering
och ombyggnad av skolbyggnader bör ges hög prioritet och att stöd till
kommunerna för ROT-åtgärder i första hand inriktas på allergisanering av
lokaler där barn och ungdomar vistas dagligen.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande vissa miljöaspekter på byggande och boende
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub256 yrkandena 3 och 4 samt med
avslag på motionerna 1997/98:Bo201, 1997/98:
Bo203 yrkande 2, 1997/98:Bo228, 1997/98:Bo512, 1997/98:Bo513,
1997/98:Bo539 yrkande 2 och 1997/98:So801 yrkande 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Åtgärder för att motverka boendesegregation (mom. 11, motiveringen)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull
Bernström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med ?Regeringen
har? och på s. 45 slutar med ?mot boendesegregation? bort ha följande lydelse:
Grundorsakerna till de problem som i dag finns i vissa utsatta bostadsområden
står att finna i den socialdemokratiska bostadspolitiken från 1960- och 70-
talen. Under denna period bedrevs en starkt centraliserad bostadspolitik där
staten bestämde finansieringsförutsättningarna och kommunerna den fysiska
utformningen av bostadsområdena. Dessutom äger kommunala bostadsföretag
huvuddelen av de hyresbostäder som tillkom under denna period. Det är också i
dessa s.k. miljonprogramsområden som de största problemen finns i dag.
Problemen beror delvis på att kommunerna i många fall låtit politiska
överväganden gå före kravet på en professionell fastighetsförvaltning.
Resultatet har blivit eftersatt underhåll och en i olika avseenden negativ
utveckling i detta bostadsbestånd.
Vad som nu erfordras för att komma till rätta med dagens problem och för att
undvika att nya problemområden skapas är en avreglering av bostadsmarknaden. En
avreglering ger förutsättningar för ett mer varierat utbud av bostäder. Nya
former för förvaltning och ägande av bostäderna bör öppnas. För att möjliggöra
ett varierat utbud är det nödvändigt att en försäljning av de kommunala
bostadsbolagen inleds. Ett viktigt inslag i avregleringen är dessutom att få
till stånd en samordning av bostadsbidrag med socialpolitiken i övrigt. Till
detta kommer nödvändiga åtgärder som bl.a. innebär att ge bättre möjligheter
för invandrare och flyktingar att arbeta, leva och bo i vårt land. En av de
viktigaste åtgärderna är att sänka skatterna så att människor kan efterfråga de
bostäder de önskar.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda motionerna
1997/98:Bo203 (c) yrkande 8, 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 1, 1997/98: Bo225 (c),
1997/98:Bo231 (v) yrkande 5, 1997/98:Bo523 (c) yrkande 5 samt 1997/98:Bo539 (c)
yrkandena 12 och 15.
18. Ungdomars boende (mom. 12, motiveringen)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull
Bernström (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med
?Utskottet vill? och på s. 47 slutar med ?yrkande 4? bort ha följande lydelse:
Utskottet ser inte skäl att utforma en särskild bostadspolitik för unga.
Målet bör i stället vara att ge förutsättningar för en väl fungerande
bostadsmarknad för alla. Generella åtgärder med denna inriktning kan dock
förväntas ge resultat som särskilt kommer att gynna unga som söker sin första
bostad. Bostadspolitiken bör bl.a. inriktas på att ge förutsättningar för en
ökad rörlighet på bostadsmarknaden och ett mer varierat bostadsutbud med allt
från billiga smålägenheter till mer påkostade bostäder. Vidare skulle ett
bosparande kopplat till en statlig kreditgaranti stimulera ungdomar till
regelbundet sparande och underlätta köp av bostad. Förslag med den förordade
inriktningen har under årets allmänna motionstid förts fram i motioner från
Moderata samlingspartiet. De motioner med förslag om åtgärder för ett särskilt
ungdomsboende som behandlats i detta avsnitt avstyrks av utskottet.
19. Ungdomars boende (mom. 12)
Rigmor Ahlstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med ?Det kan? och
på s. 47 slutar med ?yrkande 4? bort ha följande lydelse:
Även om frågor om ungdomsboende uppmärksammats av den bostadspolitiska
utredningen och av Boverket finns det enligt utskottets mening anledning att
ytterligare understryka de särskilda behov av bostäder som uppstår när antalet
utbildningsplatser ökar på befintliga högskoleorter eller när nya högskolor
etableras. Stat och kommun har i dessa fall ett gemensamt socialt ansvar. I ett
tidigt skede måste berörda parter, dvs. kommun, högskola och representanter för
studenterna, planera för det ökade bostadsbehov som uppstår till följd av att
studenter flyttar till orten.
Vad utskottet nu med anledning av Centerpartiets partimotion 1997/98:Ub810
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I fråga om övriga
motionsförslag om ungdomars boende bör den bostadspolitiska propositionen
avvaktas.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande ungdomars boende
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub810 yrkande 4 och med avslag på
motionerna 1997/98:Bo204, 1997/98:Bo215, 1997/98: 218 yrkande 14 samt
1997/98:Bo219 yrkandena 1, 2, 4 och 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
20. Ungdomars boende (mom. 12)
Ulf Björklund (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med ?Det kan? och
på s. 47 slutar med ?yrkande 4? bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i detta sammanhang särskilt lyfta fram det förslag som förs
fram i motion 1997/98:Bo218 (kd) om genomförande av ett ungdomsbostadsprojekt.
Det är således angeläget att kommunerna tillsammans med ungdomarna själva
försöker öka utbudet av särskilda ungdoms- och genomgångsbostäder. Ungdomarna
bör också ges möjlighet att aktivt delta i såväl planering, byggande som
förvaltning. Som anförs i kd-motionen kan det vara lämpligt att
Ungdomsstyrelsen och Boverket tillsammans får regeringens uppdrag att
vidareutveckla projekt med denna inriktning.
Vad utskottet ovan med anledning av motion 1997/98:Bo218 (kd) anfört bör
riskdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande ungdomars boende
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:218 yrkande 14 och med avslag på
motionerna 1997/98:Bo204, 1997/98:Bo215, 1997/98:Bo219 yrkandena 1, 2, 4
och 5 samt 1997/98:Ub810 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
21. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull
Bernström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ?Bostads-
utskottet har? och slutar med ?1997/98:Bo223 (s)? bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i den analys av effekterna av statliga
subventioner till bostadsbyggande som redovisas i Moderata samlingspartiets
partimotion 1997/98:Bo202. Det räntebidragssystem som tillämpades fram till år
1993 medförde dels en orimlig belastning på statsbudgeten, dels att
bostadsmarknaden inte fungerade på önskvärt sätt. Bostadskonsumenterna saknade
incitament att hålla nere kostnaderna och en obalans uppstod mellan utbud och
efterfrågan. Genom det s.k. Danell-systemet inledde den dåvarande borgerliga
regeringen år 1993 en successiv avveckling av räntebidragssy-stemet och införde
regler som sänkte lånekostnaderna och fördelade kreditriskerna på ett mer
rimligt sätt mellan staten och låntagaren.
Det är nu nödvändigt att gå vidare i reformeringsarbetet och utforma en
långsiktigt hållbar bostadspolitik utan subventioner och politisk intervention.
I stället bör utrymme för boendekostnaderna skapas genom sänkta skatter på
arbete, företagande och sparande. Möjligheter bör även skapas för en större
egen kapitalinsats genom ett nytt system för bosparande.
Avvecklingen av de statliga subventionerna till bostadsfinansiering bör
genomföras enligt följande riktlinjer. För de fastigheter som har stöd enligt
det räntebidragssystem som tillämpades före år 1993 bör minskningen fortgå som
nu, men med ökad hastighet. Detta möjliggörs genom samtidigt sänkt
fastighetsskatt. De fastigheter som får stöd enligt Danell-systemet bör, när
bidragsnivån nått ned till 30 %, befrias från fastighetsskatt samtidigt som den
kvarvarande subventionen avvecklas. För nyproducerade fastigheter bör
fastighetsskatten avskaffas och inga subventioner utgå. Denna reform bör kunna
träda i kraft från och med år 1999.
Vad utskottet nu med anledning av partimotionen 1997/98:Bo202 (m) yrkandena 2
och 3 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I den mån
övriga motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt inte kan anses vara
tillgodosedda med det anförda avstyrks de.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande bostadsfinansieringen på längre sikt
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo202 yrkandena 2 och 3 samt med
avslag på motionerna 1997/98:Bo203 yrkandena 3, 9 och 11, 1997/98:Bo217,
1997/98:Bo218 yrkande 7, 1997/98:Bo223 och 1997/98:Kr270 yrkande 43 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13)
Rigmor Ahlstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ?Bostads-
utskottet har? och slutar med ?1997/98:Bo223 (s)? bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet anser att det finns skäl att avvakta med mer konkreta
ställningstaganden till bostadsfinansieringens långsiktiga utformning tills
riksdagsbehandlingen av den aviserade bostadspolitiska propositionen i början
av år 1998. Utskottet anser dock att riksdagen i ett tillkännagivande redan nu
bör erinra om vissa av de förslag som i bred politisk enighet fördes fram av
den bostadspolitiska utredningen. Av tillkännagivandet bör framgå att riksdagen
förväntar sig förslag med den inriktning som förordats i Centerpartiets
partimotion 1997/98:Bo203 yrkandena 3, 9 och 11.
Regeringens proposition bör således innehålla förslag som innebär att det
nuvarande räntebidragssystemet ersätts med ett investeringsbidrag.
Investeringsbidragets storlek kan göras konjunkturberoende och bidragsgivningen
kan rambegränsas. Subventionerna enligt Danellsystemet kan trappas av enligt en
modell som innebär att bidragsnivån efter det att fastigheten nått 30-
procentsnivån årligen sänks med en procentenhet.
Vidare bör den bostadspolitiska utredningens förslag om de statliga
kreditgarantierna föras vidare till riksdagen för beslut. Detta förslag innebär
bl.a. att kreditgarantin skall kunna utökas när vissa miljöåtgärder vidtas och
att vissa tröskeleffekter skall minskas.
Avslutningsvis bör regeringen ta fasta på den bostadspolitiska utredningens
förslag om att en högre avskrivningstakt skall tillåtas för bostadsfastigheter.
En höjning av avskrivningstakten från dagens 2 % till 3 % skulle leda till ökad
soliditet i bostadsföretagen.
Övriga motionsyrkanden som behandlats i detta avsnitt bör inte nu föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande bostadsfinansieringen på längre sikt
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo203 yrkandena 3, 9 och 11 samt
med avslag på motionerna 1997/98:Bo202 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Bo217,
1997/98:Bo218 yrkande 7, 1997/98:Bo223 och 1997/98:Kr270 yrkande 43 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ?Bostads-
utskottet har? och slutar med ?1997/98:Bo223 (s)? bort ha följande lydelse:
I avvaktan på förslagen i den bostadspolitiska propositionen om
bostadsfinansieringen på längre sikt tar utskottet nu endast upp en av de
frågor som aktualiserats i de aktuella motionsyrkandena för sakbehandling.
Utskottet anser att riksdagen bör ställa sig bakom förslaget i Miljöpartiets
partimotion 1997/98:Kr270 yrkande 43 om estetisk utsmyckning i samband med
byggprojekt.
Förslaget i motionen innebär att riksdagen genom ett principbeslut skall
understryka att minst 1 % av den totala investeringskostnaden skall avsättas
vid infrastruktursatsningar samt ny- och ombyggnad av offentliga lokaler och
hyres- och bostadsrättslägenheter som ges någon form av statligt stöd.
Riksdagens ställningstagande i denna fråga bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande bostadsfinansieringen på längre sikt
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr270 yrkande 43 och med avslag
på motionerna 1997/98:Bo202 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Bo203 yrkandena 3,
9, och 11, 1997/98:Bo217, 1997/98:
Bo218 yrkande 7 samt 1997/98:Bo223 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
24. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13)
Ulf Björklund (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ?Bostads-
utskottet har? och slutar med ?1997/98:Bo223 (s)? bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i den syn på bostadsfinansieringsfrågorna som
redovisas i motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 7. I praktiken subventionerar
staten i dag boendet för betalningsstarka hushåll i attraktiva lägen på orter
med tillväxt. Det är sannolikt att bostäder i dessa lägen kan byggas även utan
statliga subventioner. Ur fördelningspolitisk synvinkel är det mycket tveksamt
att med generellt produktionsstöd subventionera boendet för betalningsstarka
hushåll och i tillväxtregionerna. Räntebidragssystemet bör därför på sikt
avvecklas. Detta bör ges regeringen till känna.
Vad i övrigt gäller bostadsfinansieringsfrågan bör beredningen av den
bostadspolitiska propositionen avvaktas. Övriga motionsförslag i detta avsnitt
avstyrks av detta skäl.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande bostadsfinansieringen på längre sikt
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo218 yrkande 7 och med avslag på
motionerna 1997/98:Bo202 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Bo203 yrkandena 3, 9,
och 11, 1997/98:Bo217, 1997/98:
Bo223 samt 1997/98:Kr270 yrkande 43 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
25. Bosparande (mom. 14)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull
Bernström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med ?Utmärkande
för? och slutar med ?(c) avstyrks? bort ha följande lydelse:
I de flesta länder spelar det personliga sparandet en avgörande roll vid
förvärv av en bostad. I Sverige har det däremot bara krävts en mycket liten
egen insats av förvärvaren. Även om detta har bidragit till att göra det
lättare att skaffa en bostad har de senaste årens utveckling visat att det
gjort det desto svårare för många människor att behålla bostaden. Den stora
lånebörda som följer av en låg kontantinsats gör den boende mycket utsatt för
räntehöjningar. Det har också visat sig att många bostadsköpare fått ekonomiska
svårigheter när räntorna stigit. En ökad egen insats kan naturligtvis motverka
detta och bidra till en bättre ekonomisk stabilitet för den enskilde och en
stabilare bostadsmarknad för samhället. Det finns enligt utskottets mening mot
bakgrund härav starka skäl som talar för att förutsättningarna för ett
långsiktigt bosparande bör förbättras.
I betänkandet Bosparande (SOU 1994:121) läggs fram ett förslag till bosparande.
Förslaget innebär att sparandet skall stimuleras genom en statlig
kreditgaranti. Sparare som regelbundet bosparar i någon av de sparformer som
erbjuds på marknaden, således även sparande i särskilda bosparkassor, skall
kunna kvalificera sig för en statlig kreditgaranti i samband med köp av eget
hem eller bostadsrätt. Enligt utskottets mening skulle en sådan garanti kunna
ge den stimulans som nu erfordras för att få till stånd ett erforderligt
bosparande. Utskottet delar sålunda vad som i Moderata samlingspartiets
partimotion 1997/98:Bo202 anförts om att utredningsförslaget nu bör genomföras.
Det bör därför ankomma på regeringen att snarast vidta de åtgärder som
erfordras för ett genomförande.
Vad utskottet nu med anledning av förslaget i Moderata samlingspartiets
partimotion 1997/98:Bo202 yrkande 21 anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. I den mån övriga motionsyrkanden inte kan anses
tillgodosedda med det anförda avstyrks de av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande bosparande
att riksdagen med anledning av 1997/98:Bo202 yrkande 21 och med avslag på
motionerna 1997/98: Bo218 yrkande 8 samt 1997/98:Bo220 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. Bosparande (mom. 14)
Rigmor Ahlstedt (c), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med ?Utmärkande
för? och slutar med ?(c) avstyrks? bort ha följande lydelse:
De senaste årens utveckling på bostadsmarknaden har tydligt illustrerat
nackdelarna med en alltför låg egen insats vid bostadsförvärv. Den som
finansierar en stor del av sitt bostadsförvärv med lån blir naturligtvis mera
känslig för förändringar i ränteläget och andra ekonomiska faktorer som
påverkar boendekostnaderna. Vad som på sikt erfordras är därför en ökad egen
insats. En sådan ökning förutsätter att bosparandet ökar. Som framhålls i de
båda motionerna 1997/98:Bo218 (kd) samt 1997/98:Bo220 (c) måste därför ett
premierat bosparande införas. Utskottet delar sålunda uppfattningen i de båda
motionerna att ett bosparande motsvarande t.ex. det system med särskilda
bosparkassor som finns i Tyskland bör tillskapas. I detta system kvalificerar
sig spararen för lån till låg ränta genom ett regelbundet sparande. På sikt
skulle ett sådant system bidra till väsentligt höjda egna insatser och
därigenom också till minskade kapitalkostnader genom att lånen löper med lägre
ränta än andra lån. De statsutgifter i form av premier som skulle uppkomma i
systemet balanseras bl.a. av de sänkta ränteavdrag som skulle följa av de lägre
räntorna.
Vad utskottet nu med anslutning till motionerna 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 8
samt 1997/98:Bo220 (c) anfört om ett premierat bosparande bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. I den mån övriga motionsförslag inte kan anses
tillgodosedda med det nu anförda avstyrks de av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande bosparande
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98: Bo218 yrkande 8 och
1997/98:Bo220 samt med avslag på motion 1997/98:Bo202 yrkande 21 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Bostadsbidragen på längre sikt (mom. 15)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull
Bernström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med ?I och? och på
s. 51 slutar med ?6 avstyrks? bort ha följande lydelse:
Dagens bostadsbidrag är ett tydligt exempel på den rundgång som präglar
statens agerande gentemot familjer och enskilda. Ett högt skattetryck på
boendet har drivit upp bostadskostnaderna samtidigt som inkomstbeskattningen
lämnar alltför lite kvar av lönen för den enskilde att leva på. Bostadsbidragen
har därför blivit ett nödvändigt instrument för att motverka de effekter som de
höga skatterna orsakar. Åtgärder måste enligt utskottets mening därför vidtas
för att växla dagens bidrag mot sänkt skatt. Målet bör självfallet vara att den
enskilde skall kunna leva på sin lön utan att vara beroende av bidrag. Som ett
led i denna utveckling bör en samordning av bostadsbidragen och övriga
socialpolitiska åtgärder komma till stånd. Den helhetssyn som detta ger över
den ekonomiska situationen för de berörda hushållen är som framhålls i de båda
m-motionerna en nödvändig förutsättning för att den nu förordade växlingen av
bidrag mot sänkt skatt skall kunna inledas.
Vad utskottet nu med anslutning till Moderata samlingspartiets partimotion
1997/98:Bo202 yrkande 9 samt motion 1997/98:Bo227 (m) yrkande 6 anfört om
samordning av bostadsbidragen och övrigt socialpolitiskt stöd bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande bostadsbidragen på längre sikt
att riksdagen med anledning av 1997/98:Bo202 yrkande 9 och motion 1997/98:Bo227
yrkande 6 samt med avslag på motionerna 1997/98: Bo219 yrkande 3,
1997/98:Bo226 och 1997/98:Bo232 yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
28. Bostadsbidragen på längre sikt (mom. 15)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med ?I och? och på
s. 51 slutar med ?6 avstyrks? bort ha följande lydelse:
Statens utgifter för bostadsbidragen ökade kraftigt under 1990-talets första
hälft. Den största anledningen till detta är att bostadsbidragen skulle
kompensera de resurssvaga hushållen för effekterna av skattereformen. Därefter
har dock bidragsreglerna förändrats i flera steg, så att utgifterna nu beräknas
till mindre än 6 miljarder kronor. Denna besparing har dock tillkommit på
bekostnad av att många redan utsatta hushåll fått kraftigt reducerade bidrag
eller att de helt mist sina bidrag. Detta är naturligtvis helt oacceptabelt.
Vad som i första hand erfordras är därför omedelbara regeländringar som ger
förbättringar för de värst drabbade hushållen redan fr.o.m. år 1998. Förslag
med denna inriktning har också lagts fram i Vänsterpartiets partimotion
1997/98: Bo232. Utskottet har ovan ställt sig bakom dessa förslag.
Även om dessa åtgärder är ett steg i rätt riktning är de på sikt inte
tillräckliga. De hushåll som inte kunnat tillgodogöra sig skattelättnader som
en följd av skattereformen måste tillförsäkras bostadsbidrag som gör det
möjligt för dem att bo på ett bra sätt. Inte minst gäller detta mot bakgrund av
att värn-skatten nu ser ut att tas bort eller kommer att tas ut i betydligt
högre inkomstlägen än i dag. De inkomstförstärkningar som detta ger för de
berörda hushållen får inte mötas med stora besparingar för de hushåll med låga
inkomster som uppbär bostadsbidrag. I stället måste situationen för
bostadsbidragshushållen förbättras genom att bostadsbidragen förstärks i
enlighet med förslaget i Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 yrkande 4.
Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande bostadsbidragen på längre sikt
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo232 yrkande 4 och med avslag på
motionerna 1997/98:Bo202 yrkande 9, 1997/98: Bo219 yrkande 3,
1997/98:Bo226 samt 1997/98:Bo227 yrkande 6 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
29. Bostadsbidrag vid skilsmässa (mom. 16)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ?Till de? och
slutar med ?hänvisning härtill? bort ha följande lydelse:
Varje år berörs 20 000-25 000 barn av att deras föräldrar skils. Med avseende
på de svårigheter som följer för barnen av detta finns det all anledning för
samhället att stödja både barn och föräldrar i denna situation. Utskottet delar
förslaget i Vänsterpartiets familjepolitiska motion om att rätten till fullt
bostadsbidrag bör omfatta båda föräldrarna vid skilsmässa.
Det är naturligtvis viktigt att barnen efter en separation har möjlighet att
upprätthålla en tät och naturlig kontakt med båda sina föräldrar. Det
förutsätter bl.a. att föräldrarna efter skilsmässan har råd med var sin bostad
som är tillräckligt stor för att medge att barnen vistas hos dem. För att
tillförsäkra föräldrarna detta bör därför bostadsbidragsreglerna ändras så att
det s.k. särskilda bidraget utgår till båda föräldrarna efter en skilsmässa. En
sådan regeländring skulle också lösa de problem som i dag kan uppstå som en
följd av folkbokföringsreglerna. Det händer att barn där föräldrarna har
gemensam vårdnad inte får folkbokföras på den nya adress dit den ena föräldern
flyttat - detta trots att barnet till övervägande del vistas hos denna
förälder. En följd av detta är att den förälder där barnet i realiteten bor
inte får fullt bostadsbidrag, medan den förälder där barnet vistas en mindre
del av tiden får detta.
Vad utskottet nu med anslutning till Vänsterpartiets familjepolitiska motion
1997/98:So677 yrkande 9 anfört om bostadsbidragen vid skilsmässa bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So677 yrkande 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Jämställdhetsaspekterna på den fysiska planeringen (mom. 17)
Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ?Utskottet har?
och slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar vad som i motion 1997/98:Bo523 (c) yrkande 2 anförs om
behovet av att bredda underlaget för samhällsplaneringen. Kvinnoperspektivet
har alltför länge negligerats i den fysiska planeringen och vid utformningen av
bostäder. Detta har bidragit till att bostadsområden har byggts med brister i
olika avseenden. Det kan handla om att barnens behov inte tillräckligt beaktats
eller att kollektivtrafiken inte utformats på ett bra sätt. Opraktiskt
utformade bostäder, för få grönytor och mötesplatser är andra exempel på
brister i planeringen som sannolikt delvis beror på att kvinnornas erfarenheter
inte tillräckligt beaktats. Det är mot denna bakgrund nödvändigt att formerna
för den fysiska planeringen läggs om så att inte misstagen upprepas i
framtiden. Detta kan ske på olika sätt, bl.a. genom att kvinnoorganisationerna
blir remissinstanser i planfrågor. Det är också nödvändigt att ta fram mer
kunskap om hur kvinnornas erfarenheter skall tas till vara i stads- och
regionplaneringen. Forskningen inom detta område bör därför förstärkas.
Utskottets överväganden om forskningen avseende jämställdhetsaspekterna på
den fysiska planeringen bör riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo523 (c)
yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande jämställdhetsaspekterna på den fysiska planeringen
att riksdagen med anledning av 1997/98:Bo523 (c) yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Boendemiljö och människors hälsa (mom. 18)
Rigmor Ahlstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med ?Det är? och
slutar med ?det avstyrks? bort ha följande lydelse:
Den hittillsvarande forskningen om sambandet mellan den byggda miljön och vår
hälsa har till helt övervägande del avsett hur olika miljöfaktorer påverkar vår
fysiska hälsa. En forskning med detta innehåll är också ett betydelsefullt led
i strävandena att eliminera eller åtminstone minska de hälsoproblem m.m. som
beror på vår närmiljö. Som framhålls i motion 1997/98: Bo539 (c) är dock ett i
detta sammanhang förbisett forskningsområde vilka effekter den byggda miljöns
estetiska utformning har på vår fysiska och psykiska hälsa. De få
forskningsresultat som finns på området visar dock att det finns ett påtagligt
samband mellan gestaltningen av närmiljön och barns utveckling och hälsa. Det
finns enligt utskottets mening skäl att intensifiera forskningen på området. I
enlighet med förslaget i motion 1997/98:Bo539 (c) bör sålunda
forskningsinsatser med denna inriktning prioriteras vid fördelning av
tillgängliga forskningsmedel. Vad utskottet nu med anledning av motionens
yrkande 3 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande boendemiljö och människors hälsa
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo539 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
32. Forskningen om grönområden i den byggda miljön (mom. 19)
Rigmor Ahlstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med ?Även det? och
slutar med ?yrkande 10? bort ha följande lydelse:
Forskningen kring parker och grönområden i vår byggda miljö - s.k.
grönyteforskning - är av strategisk betydelse för att uppnå en miljöanpassad
stadsutveckling. Kunskaperna om hur parker och natur kan bibehållas och
utvecklas behöver därför fördjupas. Det bör enligt utskottets mening ske genom
att grönyteforskningen koncentreras till Byggforskningsrådet. I samband därmed
bör rådet tilldelas ytterligare resurser bl.a. genom att medel överförs från de
andra forskningsorgan som i dag stöder forskning på området. Exempel på
forskningsområden som härvid förtjänar att uppmärksammas är hur grönytorna kan
bidra till en hållbar stadsmiljöutveckling efter kretsloppsprinciper,
betydelsen av grönområden och parker för människors hälsa och välbefinnande
samt hur skötseln kan ske så att kostnaderna sänks utan att områdenas
skönhetsvärden minskar.
Vad utskottet nu med anslutning till motion 1997/98:Bo539 (c) yrkande 10
anfört om ?grönyteforskning? bör riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande forskningen om grönområden i den byggda miljön
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo539 yrkande 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
33. Konkurrens på byggmarknaden (mom. 20)
Rigmor Ahlstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med ?Utskottet
delar? och på s. 53 slutar med ?anses erforderligt? bort ha följande lydelse:
Samtidigt som den svenska bostadsproduktionen ligger på sin lägsta nivå i
modern tid fortsätter produktionskostnaderna att ligga på en hög nivå. Detta
förhållande visar enligt utskottets mening på ett tydligt sätt att konkurrensen
på området inte fungerar tillfredsställande. Vad som erfordras är därför
åtgärder som bidrar till att ge förutsättningar för en konkurrens på lika
villkor på marknaden. Som framhålls i Centerpartiets partimotion 1997/98:Bo203
är det angeläget att byggkostnadsdelegationen i sitt arbete tar sådana
initiativ m.m. att konkurrensen kan förbättras och så att
produktionskostnaderna därmed kan sänkas. Det innebär bl.a. att erforderliga
utredningsinsatser måste genomföras skyndsamt och följas av förslag till
åtgärder.
Vad utskottet nu med anledning av Centerpartiets partimotion 1997/98: Bo203
yrkande 10 samt motion 1997/98:A203 (c) yrkande 8 förordat om att åtgärder för
att förbättra konkurrensen på byggmarknaden m.m. bör riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande konkurrens på byggmarknaden
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo203 yrkande 10 och
1997/98:A203 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
34. En utredning om ROT-avdragets effekter (mom. 21)
Rigmor Ahlstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med ?Utskottet
delar? och slutar med ?anses föreligga? bort ha följande lydelse:
Som anförs i Centerpartiets partimotion 1997/98:Bo203 torde ROT-avdraget
bidragit till att delar av den ?svarta? arbetsmarknaden omvandlats till laglig
verksamhet. Det är dock angeläget att få denna bild bekräftad och att även i
övrigt genomföra en systematisk genomgång av ROT-avdragets effekter. Riksdagen
bör därför i enlighet med förslaget i c-motionen begära att regeringen låter
genomföra en utredning med denna inriktning. Detta bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande en utredning om ROT-avdragets effekter
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo203 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
35. Ett bostadsdepartement (mom. 22, motiveringen)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Erling Bager (fp), Inga Berggren (m), Ulf
Björklund (kd) och Peter Weibull Bernström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med ?I mitten? och
på s. 54 slutar med ?till regeringen? bort ha följande lydelse:
Hur ärendefördelningen skall göras mellan olika departement och olika
statsråd är en fråga som regeringen självständigt har att avgöra. Ett
riksdagens tillkännagivande i frågan bör av principiella skäl därför inte komma
i fråga. Motion 1997/98:Bo213 (s) avstyrks.
Särskilda yttranden
1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull
Bernström (m) anför:
Den 20 november beslutade riksdagens majoritet bestående av socialdemokrater
och centerpartister att fastställa ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster
avseende 1998. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens
utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar
till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt
växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt
samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för
steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra
bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk
självständighet.
Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till
kraftiga skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma insatser
och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår
också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 20 november om ramar
för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken, deltar vi
inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 18
(dvs. moment 1 i hemställan till detta betänkande). I detta särskilda yttrande
redovisar vi emellertid kortfattat den del av vår politik som berör
utgiftsområde 18.
För budgetåret 1998 förordar vi i vår parti- respektive kommittémotion
besparingar i förhållande till regeringsförslaget på de anslag som redovisas
nedan. Vi vill i sammanhanget erinra om att besparingarna på bl.a.
räntebidragen och bostadsbidragen har kompenserats genom förslag om sänkningar
av fastighetsskatten och andra skatter. Dessa frågor behandlas dock inte av
bostadsutskottet. Huvudsyftet med våra förslag är att minska den statliga
regleringen av bostadssektorn och öka inflytandet för den enskilde. Dagens
statliga styrning genom stöd, bidrag och olika regelverk skall alltså ersättas
med ett system där det är den boendes önskemål och behov som i första hand blir
bestämmande. I korthet innebär våra förslag avseende utgiftsområde 18 följande.
A 1 Boverket
Vi anser att den avreglering av bostadsmarknaden som den förra borgerliga
regeringen inledde bör fullföljas. Förslag med denna inriktning har lagts fram
i motioner från Moderata samlingspartiet. En avreglering kommer också radikalt
att minska behovet av den verksamhet som bedrivs vid Boverket. Under budgetåret
1998 är det enligt vår mening möjligt att minska anslaget till verket med drygt
42 miljoner kronor.
A 2 Räntebidrag m.m.
I Moderata samlingspartiets motioner föreslås att besparingar på räntebidragen
genomförs kombinerat med en fastighetsskattesänkning. En sådan omställning kan
påbörjas omedelbart och ligger väl i linje med den långsiktiga omläggning av
bostadspolitiken som även i övrigt måste genomföras. Besparingen på 800
miljoner kronor uppnås genom att avtrappningstakten ökar för räntebidraget till
fastigheter som uppbär stöd enligt de före år 1993 gällande bidragsvillkoren.
A 4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader
Bostadskreditnämndens administrationskostnader för nya garantiåtaganden
finansieras genom avgifter. Vi anser att motsvarande ordning också borde
tillämpas för äldre garantier. Detta leder till att anslaget för
bostadskreditnämndens förvaltningskostnader blir obehövligt och ger en
besparing på statsbudgeten med över 12 miljoner kronor.
A 10 Bostadsbidrag
Den självklara utgångspunkten är naturligtvis att varje människa som har
heltidsarbete skall kunna leva på sin inkomst. Det innebär bl.a. att den som
betalar skatt inte skall behöva vara beroende av bidrag och att den som behöver
bidrag inte heller skall betala skatt. På sikt bör alltså bostadsbidragen
avskaffas och ersättas med avdrag på skatten. I avvaktan på att en sådan mera
rationell ordning kan införas finns det enligt vår mening anledning att justera
de regler som i dag gäller för bidragen.
Moderata samlingspartiet har under en rad av år föreslagit att
ungdomsbostadsbidragen skall avvecklas. Vi vidhåller denna uppfattning. Det
innebär att en besparing på 600 miljoner kronor kan göras på anslaget till
bostadsbidrag.
De ändringar i reglerna för bostadsbidragen som trädde i kraft den 1 januari
1997 har tyvärr visat sig få exakt de negativa konsekvenser för många hushåll
som vi tidigare varnat för. Redan förra hösten föreslog vi också i en motion
att reglerna skulle ses över i vissa väsentliga avseenden. På en enda av dessa
punkter har regeringen gått oss till mötes. Det gäller dubbelräkningen av
räntebidragen som upphör fr.o.m. år 1998. Detta är dock inte tillräckligt. Som
föreslås i motioner från Moderata samlingspartiet bör följande ändringar träda
i kraft redan år 1998.
- hushållsinkomsten skall ligga till grund för bostsadsbidraget,
- ytnormen avskaffas samt
- barnpension skall inte ingå i den bidragsgrundande inkomsten om den inte kan
användas för att täcka del av bostadskostnaden.
För att inte ytterligare söka statens utgifter bör de regeländringar vi
föreslår finansieras inom bostadsbidragssystemet. Det kan förslagsvis ske genom
att de utgående bostadsbidragen minskas med 120 kr per månad för alla
bidragstagare.
C 1 Länsstyrelserna
Under den förra moderatledda regeringen påbörjades en process mot en ökad
avreglering. Denna förändring har nu inte bara avstannat, utan den har genom
alla s.k. återställare i stället börjat gå bakåt. Det finns enligt vår mening
därför all anledning att genomföra avregleringar på bl.a. det
bostadsadministrativa området. Den effektivisering av verksamheten som detta
ger upphov till innebär att betydande besparingar kan göras på anslaget redan
för nästa budgetår. Vi har i vår motion om anslagsfördelningen för
utgiftsområde 18 beräknat besparingen till 230 miljoner kronor.
D 1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket
Även om Lantmäteriverket redan i dag finansierar en betydande del av sin
verksamhet genom avgifter är det vår bedömning att det finns utrymme för en
ökad avgiftsfinansiering inom verkets ansvarsområde. Denna ökning bör dock inte
komma till stånd genom att avgifterna ökas på de tjänster m.m. som verket i dag
erbjuder, utan den bör i första hand ske genom avgiftsbeläggning av tjänster
som i dag inte är belagda med avgift. En förutsättning för att dessa tjänster
skall kunna avgiftsbeläggas är att avgiften står i rimlig relation till den
nytta brukaren har av den. Genom en sådan ökad avgiftsfinansiering bör
anslagsbehovet för verket bli 30 miljoner kronor lägre än vad regeringen räknat
med.
E 1 Stöd till investeringsprogram
Vi avvisar helt detta nya stöd på över 5 miljarder kronor för perioden
1998-2000 varav 800 miljoner kronor för nästa budgetår. Investeringsprogrammen
är ett uttryck för traditionell socialdemokratisk bidragspolitik som riskerar
att snedvrida konkurrensen och leda till dyra felinvesteringar. Stödet kan
också ses som en del i det batteri av nya bidragsformer som s-regeringen sett
sig tvungen att införa i samband med beslutet om förtida avveckling av
kärnkraften. Moderata samlingspartiet som motsatt sig detta beslut avvisar
självfallet även den misshushållning med statliga medel som bidragen riskerar
att leda till.
2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 - inriktningen av
de lokala investeringsprogrammen
Rigmor Ahlstedt (c) anför:
Centerpartiet står tillsammans med regeringen bakom de förslag som lagts fram i
budgetpropositionen. Detta gäller givetvis även anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 och förslaget att inrätta ett stöd till lokala
investeringsprogram för ekologisk hållbarhet. I vår partimotion 1997/98:Jo784
har vi emellertid lagt fram vissa kompletterande förslag om inriktningen av
stödet till lokala investeringsprogram. Vi föreslår således att 10 miljoner
kronor årligen bör avsättas för arbetet med lokala Agenda 21-program och att 50
miljoner kronor per år används för sanering av miljöskadade områden. Dessutom
anser vi att medel från investeringsprogrammen tillfälligt bör kunna användas
för skydd av skogsmark i avvaktan på att en fond för ändamålet hunnit byggas
upp.
Eftersom förslagen om användningen av medlen för de lokala
investeringsprogrammen av utskottet behandlas i avsnittet om
anslagsfördelningen för budgetåret 1998 (moment 1 i hemställan) har det inte
varit möjligt för mig att reservera mig till förmån för vår partimotion och
samtidigt delta i utskottsmajoritetens ställningstagande till
anslagsfördelningen i övrigt. Jag vill dock understryka att vi vidhåller den
förordade användningen av medlen för lokala investeringsprogram. Det kan också
noteras att utskottet gör bedömningen att förslagen om att prioritera vissa
åtgärder inom ramen för investeringsprogrammen synes ligga väl i linje med de
kriterier som ställts upp för bedömningen av ansökningar om medel. Jag
förutsätter därför att lokalt Agenda 21-arbete, sanering av miljöskadade
områden samt skydd av skogsmark kommer att kunna ges stöd såsom föreslås i
Centerpartiets partimotion.
3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998
Owe Hellberg (v) anför:
Jag har avstått från att delta i utskottets beslut om anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 för budgetåret 1998. Även under förra årets budgetbehandling
såg jag mig tvungen att avstå från att delta i motsvarande beslut. Mitt
ställningstagande beror på att riksdagens nya ordning för budgetberedning har
gjort det omöjligt för mig att avge en reservation till förmån för de förslag
till anslagsfördelning som finns redovisade i Vänsterpartiets partimotion
1997/98:Bo232. Beredningsordningen innebär att jag för att avge reservation
måste lägga fram ett helt nytt förslag om anslagsfördelningen som utgår från
regeringens sparförslag inom bostadsutskottets beredningsområde. Detta är inte
möjligt eftersom Vänsterpartiet förordar en annan fördelningspolitisk profil på
besparingarna på statsbudgeten. Vårt ekonomisk-politiska förslag om
statsbudgeten för år 1998 ger således utrymme för vissa angelägna
bostadspolitiska satsningar.
Vänsterpartiet stod från början ensamt i sin kritik mot beslutet att införa
de former för beredningen av budgeten som tillämpades för första gången under
förra hösten. Det har visat sig att våra invändningar mot nyordningen varit
befogade. Kritiken mot den nya beredningsordningen har successivt tilltagit
sedan föregående år. Riksdagsledamöter från flera andra partier instämmer
numera i vår bedömning.
Invändningar kan riktas mot budgetberedningsprocessen i en rad avseenden.
Genom att riksdagen fattar beslut om budgeten i två steg - först bestäms ett
utgiftstak för respektive utgiftsområde och därefter anslagsfördelningen inom
utgiftsområdet - kommer i praktiken förslag om satsningar inom respektive
utgiftsområde som går utöver regeringens förslag inte i sak att prövas i
fackutskotten. Denna ordning är givetvis helt otillfredsställande. Det är inte
rimligt att flera partier i praktiken ställs utanför möjligheten att få sina
anslagsförslag prövade av riksdagen. Det kan för övrigt noteras att i detta
betänkande har förutom Vänsterpartiet och Miljöpartiet även Moderata
samlingspartiet funnit det meningslöst att delta i utskottets budgetbeslut.
Detta trots att riksdagens beredningsordning möjliggör för Moderaterna att
hävda sina förslag i en reservation eftersom man vill spara ännu mer än
regeringen på utgiftsområde 18.
Vad gäller beredningsprocessen i bostadsutskottet har dessutom riksdagens
beslut om utgiftsramar måst föregripas. De preliminära ställningstagandena i
utskottet till olika anslagsförslag har således skett under förutsättning av
att regeringens förslag om utgiftstak skall gälla - detta trots att riksdagen
vid utskottets beredning av anslagsfördelningen ännu inte hade fattat beslut i
frågan. Riksdagsbeslutet i frågan fattades visserligen före justeringen av
detta betänkande, men efter att det faktiska beredningsarbetet i
bostadsutskottet avslutats.
Mot den redovisade bakgrunden deltar jag således inte i utskottets beslut
under moment 1 i hemställan. Jag vill i stället hänvisa till det sammanhållna
och fullt ut finansierade förslag om anslagsfördelning som finns redovisat i
Vänsterpartiets partimotion. Sammanfattningsvis innebär detta förslag följande
vad avser de olika anslagen inom utgiftsområde 18.
A 10 Bostadsbidrag
De förändringar i reglerna för bostadsbidragen som trädde i kraft vid ingången
av år 1997 har för många hushåll inneburit helt oacceptabla försämringar. Det
är också av denna anledning som Vänsterpartiet vill öka på anslaget till
bostadsbidrag med 675 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att kunna
förstärka bidragen för de mest utsatta hushållen. I Vänsterpartiets partimotion
1997/98:Bo232 presenteras också ett förslag till hur detta skall åstadkommas
redan fr.o.m. år 1998. Förslaget har i korthet följande huvudpunkter.
- det särskilda bidraget behålls oförändrat också för familjer med fyra eller
flera barn,
- hushåll där den ene studerar och saknar annan inkomst än studiebidraget blir
bidragsberättigade på samma villkor som ensamstående med barn samt
- bostadsbidrag skall kunna utgår till alla studerande som har rätt till
studie-medel oavsett ålder.
Utöver dessa förbättringar måste bostadsbidragen dessutom ses över med avseende
på möjligheterna att förbättra dem för de ungdomar som har låga inkomster och
inte studerar. Dessutom måste möjligheterna att justera upp bidragen med hänsyn
till att löne- och hyresutvecklingen ses över - detta för att inte urholka
värdet av bidragen ytterligare. Översynen måste ske skyndsamt så att
erforderliga regeländringar kan träda i kraft redan år 1998.
E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet
Vänsterpartiet välkomnar givetvis initiativ om stöd till åtgärder som ökar den
ekologiska hållbarheten i samhället. Vi har under en följd av år verkat för att
sådana åtgärder skall komma till stånd i stor skala och lägger även i år fram
ett flertal förslag med denna inriktning. Vår principiella inställning till
satsningar inom området innebär emellertid inte att vi okritiskt ställer oss
bakom varje förslag om stöd till ekologiska satsningar. När det gäller
regeringens förslag om stöd till lokala investeringsprogram finns det skäl att
rikta kritik mot de föreslagna formerna för stödet. De invändningar mot
regeringsförslaget som vi har fört fram i vår partimotion är i korthet
följande.
För att finansiera stödet till investeringsprogrammen har man gjort
neddragningar av andra anslag till miljöåtgärder. Detta är givetvis inte
acceptabelt. Satsningen på den nya stödformen görs utan att erfarenheterna av
tidigare närliggande satsningar hunnit tas till vara. Det är dessutom oklart
hur de nya bidragen kommer att få användas i förhållande till andra stöd
(krets-loppsmiljarden, energibidragen, EU-fonder m.m.).
Vi vänder oss också mot att stödet skall fördelas av regeringen i stället för
av de myndigheter som har kompetens inom området. Detta kan i värsta fall leda
till stora felsatsningar eller till att stödet används i politiska syften. Det
finns också risk för att regeringens fördelningsmodell för stödet leder till
snedvridning av konkurrensen och till att kommunernas förmåga att framställa en
omfattande projektansökan tillmäts för stor betydelse.
Den föreslagna modellen för stödet kan också ha vissa fördelar. Vi tycker att
det kan finnas skäl att pröva regeringsförslaget, fast i betydligt mindre
skala. I vår partimotion har vi därför föreslagit att anslaget räknas ned och
att mer pengar i stället satsas på andra angelägna miljösatsningar. Vi har
bl.a. förordat att medlen skall omfördelas till de miljösatsningar inom
byggsektorn som beskrivs nedan. En sådan tydligare styrning av medlens
fördelning är antagligen nödvändig för att garantera att bygg- och
bostadssektorn skall få del av miljösatsningarna i tillräcklig omfattning.
Motionsförslag om nya anslag inom utgiftsområde 18
Under denna rubrik har utskottsmajoriteten behandlat och avstyrkt förslag från
Vänsterpartiet om fyra nya stödformer inom mycket angelägna områden. Avslaget
motiveras med att medel för satsningarna inte finns. I motioner från
Vänsterpartiet har det emellertid redovisats hur utrymme för stöden kan skapas
genom bl.a. olika omdisponeringar. Jag vidhåller därför att det under
budgetåret 1998 hade varit fullt möjligt att inrätta följande stödformer som
finns utförligare beskrivna i vår partimotion 1997/98:Bo232:
Ombyggnadsstöd till ekologiskt byggande inom en ram av 400 miljoner kronor
för budgetåret 1998. Stödet skulle användas till en rad åtgärder i syfte att
medverka till en utveckling mot ekologiskt hållbara boendemiljöer. Det kan
gälla allergisanering, utbyte av miljöfarliga byggmaterial eller ej
återvinningsbara material, energieffektivisering, åtgärder på va-sidan m.m.
Stödet var avsett att hanteras av en myndighet som har kompetens på området,
nämligen Boverket. Därigenom undviks de risker för felsatsningar och politiska
avvägningar som finns vad gäller de lokala investeringsprogrammen.
Stöd till solvärmeanläggningar inom en ram av 40 miljoner kronor för
budgetåret 1998. Vi anser att det finns starka skäl för ett fortsatt statligt
stöd på detta område. Solvärmeanläggningarna utgör en mycket miljövänlig
uppvärmningsform. Tekniken är under utveckling och kan om några år lämna ett
betydande bidrag i arbetet med att minska koldioxidutsläppen.
Stöd till tillgänglighetsskapande åtgärder inom en ram av 40 miljoner kronor
för budgetåret 1998. Boverket har utrett och lämnat förslag om hur man med
enkla åtgärder kan förbättra tillgängligheten för människor med
funktionshinder: Regeringen har emellertid ännu inte velat ta något inititativ
till att åtgärderna kommer i gång. Vi anser att det behövs ett stimulansbidrag
till enklare åtgärder, avfasning av trottoarkanter m.m. Detta är naturligtvis
ingen långsiktig lösning på tillgänglighetsproblemet utan vi förutsätter att
regeringen återkommer med ett lagförslag i frågan.
Investeringsstöd för nyproduktion inom en ram av 600 miljoner kronor för
budgetåret 1998. Stödet behövs för att en produktion av flerbostadshus skall
komma i gång på de orter där behoven är som störst. Dagens låga nivå på
nyproduktionen leder både till bostadsbrist och till att kompetensen inom
byggbranschen riskerar att försvinna. Som villkor för stödet bör krav ställas
på miljöriktigt utförande och att ett hyrestak införs.
4. Anslagfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998
Per Lager (mp) anför:
Miljöpartiets förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 18 framgår av
vår partimotion 1997/98:Bo216. Den anslagsfördelning som vi har förordat
förutsätter emellertid en större ram för utgiftsområdet än vad regeringen
föreslagit i budgetpropositionen.
Riksdagen har nyligen beslutat att fastställa regeringens förslag om
utgiftsram. Den nya beredningsordningen för budgetarbetet innebär i detta fall
att jag antingen måste föreslå en ny anslagsfördelning som ligger inom den ram
som riksdagen fastställt, eller avstå från att delta i utskottets beslut om
anslagen för budgetåret 1998.
Jag har inte funnit det möjligt att inom den alltför snäva ram som nu
beslutats för utgiftsområdet föreslå en ny anslagsfördelning. Av detta skäl
avstår jag alltså från att delta i utskottets anslagsbeslut (moment 1). I
stället redogör jag nedan kortfattat för de ändringsförslag för utgiftsområde
18 som vi lagt fram i vår partimotion.
A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
Vi har i vår partimotion 1997/98:Bo216 föreslagit att 10 miljoner kronor extra
skall satsas på radonsanering nästa år. Det är inte rimligt att kända
radonfällor tillåts vara kvar trots att det sedan länge är klarlagt att radon i
byggnader och i dricksvatten varje år leder till ett stort antal människors för
tidiga död. Vi tycker att det är hög tid att ta radonproblemet på större
allvar.
E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet
Vi tycker att det är bra att regeringen lägger fram ett förslag om en större
satsning på åtgärder med ekologisk inriktning. Två invändningar kan dock göras.
Den ena är att sysslesättningsfrågorna verkar vara en viktig utgångspunkt när
man skall fördela stödet. Miljöpartiet anser att de miljömässiga övervägandena
självklart skall avgöra vad man skall satsa på. Den andra invändningen är att
den nya stödformen tilldelas stora resurser samtidigt som nedskärningar görs på
de ordinarie anslagen till olika miljöåtgärder. Vi har därför föreslagit att
anslaget för investeringsprogrammen minskas något och att medel i stället förs
över till Naturvårdsverket och den verksamhet som verket stöder.
Motionsförslag om nya anslag inom utgiftsområde 18
I detta avsnitt i betänkandet behandlas vårt förslag om ett anslag på 300
miljoner kronor för allergisanering. Tyvärr avstyrker utskottet förslaget.
Detta är mycket beklagligt eftersom behovet av åtgärder i framför allt ?sjuka?
skolor och daghem är mycket stort. Omsorgen om barnens hälsa borde gå före allt
annat. Vi kommer därför att fortsätta att kräva ökade satsningar på barnens
hälsa och miljö.
5. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren 1999 och 2000
Owe Hellberg (v) anför:
Vänsterpartiet har i sin partimotion 1997/98:Bo232 föreslagit att medel skall
avsättas under 1998 för bl.a. ett ombyggnadsstöd till ekologiskt byggande och
ett investeringsstöd för nyproduktion. I samma motion finns även ett förslag
om att riksdagen skall fatta ett beslut om att 2 miljarder kronor skall
avsättas vardera åren 1999 och 2000 för insatser på dessa områden. Vad gäller
budgetåren efter 1998 har jag emellertid valt att inte nu föra vårt förslag
vidare i en reservation. Eftersom en bostadspolitisk proposition har utlovats
till början av år 1998 finns det skäl att avvakta med de långsiktiga
ställningstagandena till riksdagsberedningen av denna. I detta sammanhang
kommer Vänsterpartiet däremot självklart hävda sin principiella inställning att
ett statligt stöd till bostadsproduktionen behövs även efter år 1998.
6. Bostadspolitikens inriktning och utformning
Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kd)
anför:
När den bostadspolitiska utredningen tillsattes gavs den en parlamentarisk
sammansättning för att om möjligt skapa en bred majoritet kring de förslag som
utredningen skulle arbeta fram. Detta lyckades också så till vida att de sex
riksdagspartier som vi företräder (s, c, fp, v, mp, kd) står bakom väsentliga
delar av utredningens slutbetänkande. Sedan utredningsarbetet avslutades hösten
1996 har vi i vårt agerande på det bostadspolitiska området haft som en
förutsättning att en bostadspolitisk proposition med utredningens förslag som
grund skulle föreläggas riksdagen inom en snar framtid. Vi har därför varit
återhållsamma med att lägga fram förslag på områden där vi i utredningen varit
eniga. Vårt tålamod har dock prövats genom att en proposition har låtit vänta
på sig. Regeringens passivitet har helt enkelt gjort det nödvändigt att föra
fram förslag på flera områden som omfattas av utredningens slutbetänkande -
detta bl.a. för att försöka påskynda regeringens arbete. Under arbetet med
utskottets betänkande har det emellertid framkommit att regeringen nu avser att
i början av 1998 avlämna en bostadspolitisk proposition. Även om kritik i och
för sig kan riktas mot att arbetet tagit alltför lång tid är det samtidigt bra
att klarhet om tidsplanen nu vunnits.
Med avseende på den samstämmighet som råder kring bostadspolitiska
utredningens förslag och till att en proposition baserad på detta förslag är
nära förestående har vi nu avstått från att föra våra förslag om
bostadspolitikens inriktning och utformning m.m. vidare. I sak står vi dock
fast vid våra ståndpunkter. När det gäller vissa detaljfrågor har vi i
förekommande fall från de olika partierna valt att lyfta fram dessa genom
reservationer. Det är vår avsikt att återkomma till de mera övergripande
bostadspolitiska frågorna när den aviserade propositionen förelagts riksdagen.
7. Bostadsförsörjningen
Owe Hellberg (v) anför:
Bostadspolitikens inriktning och utformning
När den bostadspolitiska utredningen tillsattes var den uttalade målsättningen
att den skulle lägga fram ett förslag som hade en så stor uppslutning som
möjligt. Det var också av detta skäl som den gavs en parlamentarisk
sammansättning. I utredningen skapades också en bred majoritet genom att utöver
Vänsterpartiet ytterligare fem av riksdagens partier (s, c, fp, mp, kd) står
bakom väsentliga delar av utredningens slutbetänkande. Sedan utredningsarbetet
avslutades hösten 1996 har Vänsterpartiet i sitt agerande på det
bostadspolitiska området utgått från att en bostadspolitisk proposition med
utredningens förslag som grund skulle föreläggas riksdagen inom en snar
framtid. Vi har från vår sida därför varit återhållsamma med att lägga fram
förslag på områden där utredningen varit enig. Regeringens oförmåga har dock
gjort att en proposition har dröjt på ett helt oacceptabelt sätt. Det har
därför varit nödvändigt att föra fram förslag på flera områden som omfattas av
utredningens slutbetänkande - detta bl.a. för att försöka påskynda regeringens
arbete. Under arbetet med utskottets betänkande har det emellertid framkommit
att regeringen nu avser att i början av 1998 avlämna en bostadspolitisk
proposition. Även om kritik i och för sig kan riktas mot att arbetet tagit
alltför lång tid är det samtidigt bra att klarhet om tidsplanen nu vunnits.
Med avseende på den samstämmighet som råder kring bostadspolitiska
utredningens förslag och till att en proposition baserad på detta förslag är
nära förestående har jag nu avstått från att föra våra förslag om
bostadspolitikens inriktning och utformning m.m. vidare. I sak står jag dock
fast vid de ståndpunkter som kommer till uttryck i Vänsterpartiets partimotion
1997/98: Bo231. I fråga om bostadspolitikens utformning och inriktning innebär
det bl.a. att jag anser en ny bostadssocial utredning bör tillsättas och att
krav på obligatoriska kommunala boendeplaneringsprogram knutna till
översiktsplaneringen skall införas. I flera s-motioner förs också fram förslag
som ligger i linje med de bostadspolitiska strävanden som jag och
Vänsterpartiet står för. Det gäller förslaget i motionerna 1997/98:Bo206 (s)
och 1997/98:Bo509 (s) om ett nytt ROT-program och stöd till nyinvesteringar,
förslaget i motion 1997/98:Bo212 (s) om att kompensera bonde i hyres- och
bostadsrätt för egnahemsägarnas ränteavdrag samt förslaget i motion
1997/98:Bo222 (s) om att den bostadspolitiska propositionen skall innehålla
förslag om hur bostadslösheten skall kunna elimineras och hur en jämlik
bostadspolitik skall utformas.
Det är min och Vänsterpartiets avsikt att återkomma till de mera övergripande
bostadspolitiska frågorna när den aviserade propositionen förelagts riksdagen.
När det gäller vissa detaljfrågor har jag dock i några fall valt att lyfta fram
dessa genom reservationer.
Åtgärder för att motverka boendesegregation
Det är enligt min mening ställt utom allt tvivel att det behövs kraftiga
insatser från samhället för att komma till rätta med de problem som i dag finns
i utsatta bostadsområden. De åtgärder som hittills vidtagits har uppenbarligen
inte varit tillräckliga. Det är därför bra att regeringen i årets
budgetproposition föreslår att 500 miljoner kronor skall avsättas för stöd till
utveckling av utsatta bostadsområden under perioden 1998-2000. Enligt min
mening är dock detta stöd bara att betrakta som ett första steg. Jag vill
erinra om att Bostadspolitiska utredningen konstaterar att åtgärder som
förbättrar levnadsvillkoren i utsatta bostadsområden måste ges högsta prioritet
inte bara inom bostadspolitiken, utan inom alla politikområden. Utredningen
lämnar också ett förslag om att staten skall stödja kommunala
utvecklingsprogram för utsatta bostadsområden genom ett bidrag som motsvarar
hälften av kostnaden för programmen. Stöden för utvecklingsprogrammen skall
enligt förslaget finansieras med medel från flera politikområden.
Bostadspolitiken föreslås bidra med 500 miljoner kronor per år under
treårsperioden 1998-2000 och med 1 miljard kronor per år under den följande
tioårsperioden 2001-2010. Utredningens förslag innebär sålunda att medel
tillförs våra utsatta bostadsområden i en helt annan utsträckning än vad som nu
är fallet. Jag har i mitt ställningstagande till de nu aktuella förslagen
utgått från att bostadspolitiska utredningens förslag - som alltså stöds av en
bred majoritet av riksdagens partier - kommer att föreläggas riksdagen i den
nära förestående bostadspolitiska propositionen.
Bosparande
Det är min och Vänsterpartiets uppfattning att det är viktigt att få till stånd
ett ett ökat bosparande. En förutsättning för ett premierat bosparande är dock
att det knyts till alla upplåtelseformer. Det innebär att också den som bor i
hyresrätt skall kunna få lägre boendekostnad genom ett eget bosparande i samma
utsträckning som den som bor i bostads- eller äganderätt.
ROT-avdragets effekter
Det är mycket tveksamt om ROT-avdraget har haft de positiva effekter som det
tillskrivs i bl.a. den c-motion som utskottet behandlar i detta avsnitt.
Visserligen kan det ha bidragit till att en del byggåtgärder flyttat över från
den svarta sektorn, men samtidigt rymmer själva avdragskonstruktionen i sig
risker för andra former av fusk. Det finns således indikationer på att icke
avdragsgilla materialkostnader i fakturor brukar förvandlas till avdragsgilla
arbetskostnader. Det är också olyckligt att stödformen hanteras av
skattemyndigheterna som inte har tillräcklig kompetens i byggfrågor. Ett
statligt stöd till ROT-åtgärder borde i stället hanteras av en myndighet med
sådan kompetens, nämligen Boverket. Stödet borde också riktas bättre mot
särskilt angelägna åtgärder och kombineras med olika miljökrav. Det kunde i och
för sig finnas skäl att i en utvärdering få dessa invändningar mot ROT-avdraget
belysta. I första hand bör den bostadspolitiska propositionens förslag när det
gäller ombyggnadsstödets utformning och omfattning efter år 1998 avvaktas.
Ett bostadsdepartement
Utskottsmajoritetens ställningstagande ger enligt min mening klart uttryck för
att de bostadspolitiska frågorna bör samlas inom ett departement. Förslaget
avvisas endast på den rent formella grunden att regeringsarbetets organisation
är en fråga för regeringen. I sak är det sålunda min och utskottets uppfattning
att bostadsfrågorna i vid mening snarast bör samlas hos ett ansvarigt statsråd.
Jag har därför förutsatt att regeringen kommer att agera för att åstadkomma
detta. På samma sätt som riksdagen håller samman dessa frågor i ett utskott -
bostadsutskottet - bör sålunda regeringen föra dem till ett departement.
Härigenom skulle den samstämmighet i ärendebehandlingen mellan riksdag och
regering som bör eftersträvas öka.
Förteckning över de motioner som i hemställan mom. 1 åberopas i utskottets
förslag respektive i reservationerna 1 (fp) och 2 (kd)
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till
anslagsfördelning.
Beloppen anges i 1 000-tal kronor. Anslaget C 2 är ett obetecknat anslag,
övriga anslag är ramanslag.
Ledamöterna m, v resp. mp har avstått från att delta i beslutet om
anslagsfördelning. Motiven för detta redovisas i deras särskilda yttranden.
Regeringens av utskottet tillstyrkta lagförslag
1. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor
2. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
3. Förslag till lag om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i
Gotlands län
4. Förslag till lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i lokala
investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället
Innehåll
Sammanfattning........................................1
Propositionerna.......................................2
Motionerna............................................3
Skrivelser m.m.......................................13
Utskottet............................................13
Inledning..........................................13
Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 199814
A 1 Boverket: Förvaltningskostnader..............14
A 2 Räntebidrag m.m..............................14
A 4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader16
A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder....16
A 10 Bostadsbidrag...............................17
C 1 Länsstyrelserna m.m..........................20
D 1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket...22
E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet24
Övriga anslag i budgetpropositionen..............28
Motionsförslag om nya anslag inom utgiftsområde 1829
Anslagsförslag som avser tiden efter budgetåret 199830
Beslutsunderlaget i budgetpropositionen............31
Bostadsförsörjningen...............................32
Inledning........................................32
Bostadspolitikens allmänna inriktning och utformning33
Allmännyttiga bostadsföretag.....................36
Vissa miljöaspekter på byggande och boende.......40
Åtgärder mot boendesegregation m.m...............43
Ungdomars boende.................................45
Bostadsfinansieringen på längre sikt.............47
Bosparande.......................................49
Bostadsbidragen på längre sikt...................49
Byggnadsforskningens inriktning m.m..............51
Vissa övriga frågor..............................52
Hemställan.........................................54
Reservationer........................................58
1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 (mom. 1)
(fp) 58
2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 (mom. 1)
(kd) 60
3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren 1999 och 2000
(mom. 2) (mp) 62
4. Höjning av garantiavgiften (mom. 3) (m).........63
5. Beslutsunderlaget i budgetpropositionen (mom. 4) (v)63
6. Bostadspolitikens inriktning och utformning (mom. 6) (m)64
7. Fortsatt tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m. av
allmännyttiga bostadsföretag (mom. 7) (m, c, fp, kd)
65
8. Fortsatt tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m. av
allmännyttiga bostadsföretag (mom. 7) (mp).........66
9. Utförsäljning av de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 8) (m)67
10. Vissa förslag avseende de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 9,
motiveringen) (m)
69
11. Vissa förslag avseende de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 9,
motiveringen) (fp, kd)
69
12. Vissa förslag avseende de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 9)
(v) 69
13. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10,
motiveringen) (m)..................................71
14. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10) (c)71
15. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10) (mp)72
16. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10) (kd)73
17. Åtgärder för att motverka boendesegregation (mom. 11, motiveringen)
(m) 73
18. Ungdomars boende (mom. 12, motiveringen) (m)...74
19. Ungdomars boende (mom. 12) (c).................74
20. Ungdomars boende (mom. 12) (kd)................75
21. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13) (m)75
22. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13) (c)76
23. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13) (mp)77
24. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13) (kd)78
25. Bosparande (mom. 14) (m).......................78
26. Bosparande (mom. 14) (c, mp, kd)...............79
27. Bostadsbidragen på längre sikt (mom. 15) (m)...80
28. Bostadsbidragen på längre sikt (mom. 15) (v)...80
29. Bostadsbidrag vid skilsmässa (mom. 16) (v).....81
30. Jämställdhetsaspekterna på den fysiska planeringen (mom. 17) (c, fp,
v, mp) 82
31. Boendemiljö och människors hälsa (mom. 18) (c).82
32. Forskningen om grönområden i den byggda miljön (mom. 19) (c)83
33. Konkurrens på byggmarknaden (mom. 20) (c)......84
34. En utredning om ROT-avdragets effekter (mom. 21) (c)84
35. Ett bostadsdepartement (mom. 22, motiveringen) (m, fp, kd)85
Särskilda yttranden..................................85
1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 (m)85
2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 -
inriktningen av de lokala investeringsprogrammen (c)
88
3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 (v)88
4. Anslagfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 (mp)91
5. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren 1999 och 2000
(v) 93
6. Bostadspolitikens inriktning och utformning (c, fp, mp, kd)93
7. Bostadsförsörjningen (v)........................94
Bilaga 1: Förteckning över de motioner som i hemställan mom. 1 åberopas i
utskottets förslag respektive i reservationerna 1 (fp) och 2 (kd)
97
Bilaga 2: Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande...98
Bilaga 3: Regeringens av utskottet tillstyrkta lagförslag100
1. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om homo-
sexuella sambor...................................100
2. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag102
3. Förslag till lag om försöksverksamhet med vidgad samordnad
länsförvaltning i Gotlands län
103
4. Förslag till lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i
lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i
samhället
104