I betänkandet behandlar utskottet, inom den ram som riksdagen den 20 november
1997 beslutat om, regeringens budgetproposition med förslag om anslag på
utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling för budgetåret 1998. Ramen
för utgiftsområdet omfattar 3,6 miljarder kronor.
I betänkandet behandlas motioner som väckts under allmänna motionstiden och
som tar upp frågor rörande såväl den nationella regionalpolitiken som EG:s
strukturfonder.
Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken
Utskottet ser med oro på utvecklingen mot ökad regional obalans. Även om det
finns anledning att se positivt på de insatser som gjorts och planeras inom
utgiftsområdet varnar utskottet för orealistiska förväntningar på vad som kan
åstadkommas genom anslagen på området. Den ?stora? regionalpolitikens betydelse
betonas.
Utskottet anser att det övergripande målet för utgiftsområde 19 främst skall
vara att underlätta för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden
att utvecklas så att det bidrar till att uppfylla målen för den ?stora?
regionalpolitiken. Därigenom tillstyrks regeringens förslag.
Segregation och utanförskap i storstäderna måste motverkas och lokal
utveckling stimuleras. Med anledning av motionsyrkanden anser utskottet att ett
tillkännagivande bör riktas till regeringen med innebörden att frågor av denna
karaktär bör beaktas av regeringen. Senast i samband med vårpropositionen 1998
bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag i frågan.
När det gäller övervägandena kring EU:s regional- och strukturpolitik från år
2000 finner inte utskottet anledning att motsätta sig att det nuvarande mål 6-
området utökas med kustområdet, förutsatt att dagens principer för
medelsfördelning tillämpas. En differentiering mellan kust- och inland bör
göras beträffande typ av åtgärder och andelen strukturfondsmedel i enskilda
projekt. På denna punkt har Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna
avlämnat en gemensam reservation.
Utskottet förutsätter att regeringen på en rad områden återkommer med förslag
eller närmare information i den regionalpolitiska särproposition som aviserats.
Det gäller bl.a. hur regionalpolitiska aspekter skall kunna beaktas inom olika
utgiftsområden, sektorsfrågor, frågor om lokalisering av statlig verksamhet av
större vikt och om samband mellan nationell regionalpolitik och
strukturfondsfrågor, gles- och landsbygdspolitik samt resurscentrum för
kvinnor. Frågeställningar av denna karaktär behandlas också i en rad motioner.
En reservation från Centerpartiet behandlar resurscentrum för kvinnor.
Utöver de nämnda reservationerna har Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet,
Vänsterpartiet och Kristdemokraterna avlämnat reservationer rörande mål för och
allmän inriktning av regionalpolitiken.
Företagsstöd - enskilda stödformer
Regeringens förslag om ändringar i reglerna för landsbygdsstöd,
sysselsättningsbidrag, småföretagsstöd och stöd till kommersiell service
tillstyrks av utskottet. I motioner lämnas förslag som avser samtliga dessa
stödformer samt regionalt utvecklingsstöd och transportbidrag. Dessa
motionsförslag avslås av utskottet.
Miljöpartiet har avlämnat reservationer beträffande två stödformer.
Anslagsfrågor
I betänkandet behandlas de anslag som ryms inom den tidigare nämnda ramen för
utgiftsområde 19. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning. I ett utskottsinitiativ föreslås vidare att riksdagen beslutar
om ett beställningsbemyndigande. Genom bemyndigandet tillåts regeringen att
under 1998 ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska
åtgärder som innebär utgifter om högst 500 miljoner kronor under budgetåren
1999, 2000 och 2001.
Utskottet föreslår vidare ett tillkännagivande om uppdelning på
länsstyrelserna och de nya regionala självstyrelseorganen av kvarstående medel
med anledning av det s.k. landshövdingeuppdraget. Merparten av de återstående
medlen bör tillföras självstyrelseorganen.
I reservationer från Centerpartiet respektive Miljöpartiet behandlas
anslagsfrågor.
Propositionen
I budgetpropositionen för 1998, 1997/98:1 utgiftsområde 19, föreslår regeringen
att riksdagen
1. godkänner det övergripande målet för utgiftsområdet enligt vad regeringen
förordar (avsnitt 2.2),
2. godkänner regeringens förslag om landsbygdsstöd (avsnitt 4.2),
3. godkänner regeringens förslag om sysselsättningsbidrag (avsnitt 4.3),
4. godkänner regeringens förslag om småföretagsstöd (avsnitt 4.4),
5. godkänner regeringens förslag om stöd till kommersiell service (avsnitt
4.5),
6. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional
utjämning och utveckling enligt följande uppställning:
---------------------------------------------------------
| |Anslagstyp|Anslagsbelopp|
|Anslag | |(tusental|
| | |kr) |
---------------------------------------------------------
|A 1. |Regionalpolitiska åtgärder |ramanslag |1 597 517|
---------------------------------------------------------
|A 2. |Regionalpolitisk |ramanslag | 390 000|
| |låneverksamhet | | |
---------------------------------------------------------
|A 3. |Täckande av förluster på |ramanslag | 12 000|
| |grund av kreditgarantier | | |
| |inom regionalpolitiken | | |
---------------------------------------------------------
|A 4. |Ersättning för nedsättning |ramanslag | 415 000|
| |av socialavgifter | | |
---------------------------------------------------------
|A 5. |Transportbidrag |ramanslag | 336 000|
---------------------------------------------------------
|A 6. |Glesbygdsverket |ramanslag | 23 393|
---------------------------------------------------------
|A 7. |Statens institut för |ramanslag | 7 943|
| |regionalforskning | | |
---------------------------------------------------------
|A 8. |Europeiska regionala |ramanslag | 748 000|
| |utvecklingsfonden | | |
---------------------------------------------------------
|A 9. |Utgifter för lokalisering |reservations-|75 000|
| |av statliga ar- |anslag | |
| |betstillfällen till | | |
| |Söderhamn | | |
---------------------------------------------------------
|Summa | |3 604 853|
---------------------------------------------------------
Disposition av betänkandet
Riksdagen har den 20 november 1997 beslutat om fördelningen av utgifterna för
budgetåret 1998 på utgiftsområden (prop. 1997/98:1, bet. FiU1, rskr. 35). Genom
beslutet är ramarna för statsbudgetens utgiftsområden fastlagda. Som underlag
för finansutskottets ställningstagande beträffande ramen för utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling har arbetsmarknadsutskottet avlämnat
yttrandet 1997/98:AU2y.
I detta betänkande behandlas förslag i budgetpropositionen (1997/98:1) om
anslag under utgiftsområde 19 och därav föranledda motionsyrkanden.
Betänkandet är disponerat enligt följande. Inledningsvis behandlas mål och
allmän inriktning av regionalpolitiken. I samma avsnitt behandlas också vissa
frågor som rör organisation, samordning och sektorsansvar samt allmänna
stödområdes- och strukturfondsfrågor. I avsnitt som följer därefter tar
utskottet upp frågor rörande Glesbygdsverket, resurscentrum för kvinnor och
företagsstöd - enskilda stödformer. Slutligen behandlas anslag på utgiftsområde
19 för budgetåret 1998.
Motioner
De motioner som behandlas i utskottsbetänkandet framgår av bilaga 1 till
betänkandet.
Motionerna
1997/98:A273 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekonomiska förutsättningar för de nationella och de regionala
resurscentrumen.
1997/98:A299 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag i fråga om de regionalpolitiska
stödformerna i enlighet med vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under utgiftsområde 19
fastställa anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder till 1 152 517 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under utgiftsområde 19
fastställa anslaget A 4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter till
250 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
16. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under utgiftsområde 19
fastställa anslaget A 5 Transportbidrag till 311 000 000 kr i enlighet med vad
som anförts i motionen,
17. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under anslaget A 1
Regionalpolitiska åtgärder reservera 25 000 000 kr för utbildningssatsning i
enlighet med vad som anförts i motionen,
18. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under anslaget A 9
Europeiska regionala utvecklingsfonden reservera 25 000 000 kr i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1997/98:A309 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
5. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under
utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt Miljöpartiets förslag
i budgettabell 3,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag under utgiftsområde 19 Regional
utjämning och utveckling för budgetåren 1999 och 2000 enligt budgettabell 3,
1997/98:A402 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att åtgärder vidtas för att
utjämna de regionala skillnaderna i landet.
1997/98:A403 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för regionalpolitiken som
anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sektorernas ansvar för regionalpolitiken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regionalpolitiska konsekvensanalyser skall genomföras innan
beslut tas som får regionalpolitiska konsekvenser,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges regionalpolitiska målsättningar i EU,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidrag till kommunala flygplatser i skogslänen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändring av stödområdena,
15. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling enligt uppställning:
--------------------------------------------------------
|Anslag |Regeringens |Anslagsändring |
|(Tusental kr) |förslag | |
--------------------------------------------------------
|A 1 |1 597 517 |+90 000 |
|Regionalpolitiska | | |
|åtgärder | | |
--------------------------------------------------------
1997/98:A404 av Ola Sundell (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mål 6-områdets utvidgning.
1997/98:A408 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nationellt
resurscentrum för kvinnor skall vara ett självständigt fristående råd.
1997/98:A412 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
omförhandling med EU-kommissionen vad avser reglerna för stöd ur EU:s
strukturfonder, samt en därav betingad förändring av det svenska, nationella
stödområdet.
1997/98:A413 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resurscentrum,
2. att riksdagen hos regeringen begär att ekonomiska förutsättningar ges för
resurscentrum genom att öronmärkta medel reserveras för dem i regleringsbrevet
till länsstyrelsen och inryms under utgiftsområde 19 A Regional utjämning och
utveckling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nationellt resurscentrum som ett fristående råd eller en kommitté.
1997/98:A418 av Carina Moberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett nytt regionalpolitiskt synsätt på storstadsregionerna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samverkan inom regionalpolitiken.
1997/98:A422 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt stöd till
utvecklingen inom mål 5b-området sydöstra Sverige.
1997/98:A423 av Michael Stjernström m.fl. (kd, m, c, fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om EU:s strukturfonder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av administrativa förenklingar vad gäller regionalstöd.
1997/98:A426 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitikens
förutsättningar.
1997/98:A429 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det avgörande i att mobilisera lokala resurser,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utspädningen av de regionalpolitiska stöden,
1997/98:A432 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiskt
företagsstöd.
1997/98:A434 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det regionalpolitiska företagsstödet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 90 miljoner av
reservationsmedel bör användas i enlighet med vad som i motionen anförts i
avvaktan på en långsiktigt hållbar finansiering.
1997/98:A435 av Helena Frisk m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vidga kretsen av
företag som kan erhålla bidrag för byte av kyl- och frysanläggningar.
1997/98:A436 av Lena Sandlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om Transportbidragsutredningens
förslag till konkurrensneutralt transportbidrag.
1997/98:A441 av Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av snara åtgärder för
att kommuner och landsting utan alltför mycket krångel kan ta del av EU:s
strukturfonder.
1997/98:A442 av Lena Sandlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om sysselsättningsbidragets
förändrade förordning samt dess konsekvenser för turistnäringen.
1997/98:A444 av Annika Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen i
Skåneregionen.
1997/98:A446 av Kristina Nordström m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en statlig storstadspolitik för integration,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda en samverkan mellan olika åtgärder och system.
1997/98:A447 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en kraftfull
regionalpolitik och en utvecklad regional näringspolitik för att motverka
växande klyftor och skapa förutsättningar för tillväxt och sysselsättningar i
hela landet.
1997/98:A448 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den stora och lilla regionalpolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Glesbygdsverket.
1997/98:A449 av Rune Berglund och Jörgen Persson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
att omförhandla reglerna för sysselsättningsbidraget.
1997/98:A451 av Lennart Daléus och Andreas Carlgren (c) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär att den bör verka för Stockholms
skärgård i framtida förhandlingar om EU:s strukturfonder.
1997/98:A452 av Anders Ygeman (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av offentlig service i
storstädernas förorter.
1997/98:A453 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalpolitikens inriktning,
4. att riksdagen till landshövdingeuppdraget för budgetåret 1998 anvisar 390
000 000 kr under anslaget A 1,
6. att riksdagen till RRC:s verksamhet för budgetåret 1998 reserverar 48 000
000 kr under anslaget A 1,
7. att riksdagen till NRC:s verksamhet för budgetåret 1998 anvisar 10 000 000
kr,
8. att riksdagen med följande förändring i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling enligt uppställning:
-------------------------------------------------------
|Anslag | |Regeringens |Ändringsförslag|
|(Tusental kr) | |förslag | |
-------------------------------------------------------
|A 1 | |1 597 517 |+ 400 000 |
|Regionalpolitiska | | | |
|åtgärder (ram) | | | |
-------------------------------------------------------
|Summa | |3 604 853 |+ 400 000 |
-------------------------------------------------------
1997/98:A459 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett vidgat skärgårdsbegrepp.
1997/98:A460 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samhällets organisation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklad regionalpolitik,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det lokala engagemanget,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sektorisering,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förenkling av regelverk inom EG:s strukturfonder,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om strukturfonder och nationella stödområden,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förhandlingar om reformerad regional- och strukturpolitik,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att riksdagen i god tid före 1999 kan ta ställning till svenska
riktlinjer för framtida regional- och strukturpolitik,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalpolitisk samordning,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingsplaner,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om landsbygdsperspektivet,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel till de lokala utvecklingsgrupperna,
1997/98:A804 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det mindre landsbygdsstödet (det s.k. mikrostödet) bör kunna
sökas även av kvinnor i tätort,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att småföretagarstödet vid nyanställning bör höjas till 50 % för
kvinnor.
1997/98:Fi510 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen med följande ändring i förhållande till regeringens förslag
anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
enligt följande uppställning:
--------------------------------------------------------
|Anslag | Regeringens | Anslags-|
|(Tusental kr) | förslag | förändring|
--------------------------------------------------------
|A 1.Regionalpolitiska | 1 597 517 | -870 000|
|åtgärder | | |
--------------------------------------------------------
|A 2.Regionalpolitisk | 390 000 | -130 000|
|låneverksamhet | | |
--------------------------------------------------------
|Summa för utgiftsområdet | 3 604 853 | -1 000 000|
--------------------------------------------------------
1997/98:Sk321 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionala och lokala resurscentrum för kvinnor,
1997/98:N247 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnliga resurscentrum.
Utgiftsområde 19 för budgetåret 1998. Regeringens och motionärernas förslag
Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken
Mål och allmän inriktning
Propositionen
Regeringen bedömer att verksamheterna inom utgiftsområdet, främst genom stöd
till näringslivets utveckling, har bidragit till ökad sysselsättning och
ekonomisk tillväxt i regionalpolitiskt utsatta områden. Detta gynnar hela
landets ekonomi. Trots detta tenderar de regionala obalanserna att öka.
Varje regions möjligheter och förutsättningar måste tas till vara. Stora
regionala obalanser hämmar den potential för sysselsättning och tillväxt som
finns i hela landet. Ny teknik och ny kunskap innebär nya möjligheter. Den
regionala utjämningspolitiken måste även i fortsättningen drivas med kraft.
Närings- och regionalpolitiken inriktas för att möta de nya utmaningarna.
Företagsstöden görs mer flexibla för att bättre kunna anpassas till regionala
och lokala förutsättningar. Helhetsansvaret betonas. En stark strävan i den nya
regionala näringspolitik som regeringen håller på att genomföra är att
effektivare utnyttja befintliga organ och resurser inom olika samhällssektorer
genom bättre samverkan och helhetssyn.
Regeringen avser att i en regionalpolitisk proposition bl.a. närmare behandla
de framtida förutsättningarna samt mål och riktlinjer för regionalpolitiken. I
det sammanhanget kommer också ytterligare förslag som rör utgiftsområdet att
lämnas utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen.
Inom utgiftsområdet prioriteras under 1998 genomförandet i hela landet av
förslag som har kommit fram i arbetet med den nya tillväxtorienterade regionala
näringspolitiken. Det innebär bl.a. en ökad samordning mellan de olika statliga
åtgärder som har betydelse för näringslivets utveckling.
Regionalpolitiken inom EU har fört med sig ett mer utvecklat regionalt
partnerskap med ett ökat samarbete mellan olika intressenter i näringsliv och
samhälle.
Riksdagen har vid ett flertal tillfällen ställt sig bakom att målen för den
?stora? regionalpolitiken skall vara uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet
så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket.
Utgiftsområdet omfattar endast en mindre del av regionalpolitiken, den
?lilla? regionalpolitiken. Utvecklingen inom många andra utgiftsområden ger de
grundläggande förutsättningarna och är sammantaget mer betydelsefull för den
regionala utvecklingen än den ?lilla? regionalpolitiken.
Något övergripande mål för utgiftsområde 19 har hittills inte formulerats.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att det övergripande målet för
utgiftsområdet främst skall vara att underlätta för näringslivet i
regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas så att det bidrar till att
uppfylla målen för regionalpolitiken (avsnitt 2.2).
När det gäller uppföljning och utvärdering av verksamheten inom
utgiftsområdet konstaterar regeringen att länsstyrelsernas verksamhet med
regionalpolitiska företagsstöd och projekt i stort sett fungerar väl.
Företagsstöden har bidragit till nya arbetstillfällen i framför allt utsatta
län och regioner samt i glesbygdsområden. Kunskaperna om de regionalpolitiska
stödens effekter och effektivitet måste emellertid öka. Regeringen avser att
vidareutveckla resultatstyrningen av länsstyrelsernas verksamhet. För att
möjliggöra säkrare utvärderingar av stödens effekter är det även nödvändigt att
utveckla metoderna för detta.
I fråga om Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) verksamhet med
regionalpolitiska företagsstöd bedömer regeringen att myndigheten har
acceptabla handläggningstider. Stöden beräknas på ett tillfredsställande sätt
bidra till nya arbetstillfällen i de mest utsatta regionerna. För de större
projektområdena genomförs utvärderingar. NUTEK:s beskrivningar av hur
verksamheten bedrivs och av de uppnådda resultaten behöver dock enligt
propositionen kompletteras med ytterligare uppföljningar och utvärderingar
innehållande kvantitativa och kvalitativa data m.m.
Motioner
Ett flertal motioner tar upp frågor som rör mål för och inriktning av
regionalpolitiken. Bland dessa återfinns partimotioner från Centerpartiet och
Vänsterpartiet samt en kommittémotion från Kristdemokraterna. Andra motioner
behandlar bl.a. storstadsfrågor i regionalpolitiken, behovet av
konsekvensanalyser och betydelsen av att mobilisera krafterna på det lokala
planet.
Centerpartiet anser i motion A460 (yrk. 1-3 och 36) att samhällets organisation
i grunden måste förändras. Det lokala arbetet med att utveckla det egna
närområdet kräver att resurser och möjligheter kan hanteras lokalt.
Medborgarnas legitima rätt till inflytande över beslut som rör deras vardag
måste kunna tillgodoses. Utvecklande av och tillgång till service måste kunna
ske med närhet. Servicen måste vara av god kvalitet i hela landet för att
möjliggöra utveckling. Regionalpolitiken måste inriktas på de speciella
förutsättningarna i varje region och på vad som skapar möjligheter till
utveckling. Den nationella sammanhållningen är viktig för en balanserad
utveckling. Regionalpolitiken är inte till för att skifta ut bidrag till vissa
regioner utan skall i stället medverka till att alla regioner blir
utvecklingsregioner. Enligt Centerpartiets uppfattning är regionalpolitiken
inte främst en politik för särskilt utsatta glesbygdsområden utan i stället
syftar den till utveckling i alla regioner. Parollen ?Hela Sverige skall leva?
innebär en helhetssyn på samtliga landsändars utveckling. En utvecklad
regionalpolitik bidrar enligt Centerpartiet bättre till ett ekonomiskt och
ekologiskt ?lyft?, ökad sysselsättning, ökad demokrati och delaktighet för
alla. En politik som frigör krafterna på det lokala planet och leder till ökat
engagemang kan fördjupa demokratin. Landsbygdsperspektivet måste lyftas fram
som en viktig del av regionalpolitiken. Utvecklingen av den moderna landsbygden
måste ske med utgångspunkt i lokala förutsättningar och en decentraliserad
samhällsstruktur. Då kan landets samlade resurser bättre tas till vara.
Enligt Vänsterpartiet i motion A453 (yrk. 1) behövs en ny och kraftfull
regionalpolitik för att skapa regional rättvisa. Det statliga och nationella
ansvaret för att hela Sverige skall leva kan inte nog understrykas. Partiet
pekar i motionen på en lång rad frågor som har betydelse för den ?stora?
regionalpolitiken. Ett samlat grepp måste tas på mål och insatser på området.
Statliga åtgärder måste samordnas och den regionala näringslivsutvecklingen
förstärkas. Andra betydelsefulla frågor gäller effekterna av EU:s
strukturfonder och regelsystem för regional utveckling, frågor relaterade till
skatteutjämningssystemet, avregleringens effekter på infrastrukturen,
kommunikationernas utformning och finansiering samt frågan om differentierad
skatt på fordonsbränslen. Alltmer av regionalpolitiken måste enligt
Vänsterpartiet styras över till förnyande utvecklingsinsatser. Makt och
resurser måste få en mer jämlik fördelning. Utvecklingsprocessens
underifrånperspektiv måste framhävas starkare. Samhällelig och kommersiell
service måste garanteras över hela landet. Folkvalda församlingar bör kunna
överta mycket av den regionala utvecklingen och samordningen vilket kräver en
betydande omfördelning av resurser. Det fördelningspolitiska perspektivet måste
styra utvecklingen. EU:s bidragsregler skall inte styra prioriteringarna i den
svenska regionalpolitiken.
I kommittémotion A403 (yrk. 1 och 7) betonar Ulf Björklund m.fl. (kd) att
regionalpolitikens uppgift är att bidra till att utveckla livskraftiga regioner
i hela landet. Regionalpolitik får inte bara handla om det som kallas den
?lilla? regionalpolitiken, utan man måste i högsta grad ha en helhetssyn så att
den ?stora? regionalpolitiken har rätt inriktning. En felaktig syn på regionala
frågor kan inte justeras med regionalpolitiska stöd. Det är helheten i
politiken som är avgörande för om devisen ?Hela Sverige skall leva? skall kunna
förverkligas. För att skapa regional balans är det nödvändigt att
arbetsmarknadspolitiken och den ekonomiska politiken harmoniseras med
regionalpolitiken. Regional balans förutsätter vidare god infrastruktur som
bl.a. innefattar bidrag till kommunala flygplatser i skogslänen.
Kristdemokraterna är i kommittémotionen kritiska till att en regionalpolitisk
proposition kommer att presenteras under 1998 utan att en parlamentarisk
utredning behandlat frågan, detta trots att lämpligheten av en sådan utredning
markerades i arbetsmarknadsutskottets betänkande 1996/97:AU2. I avvaktan på
propositionen redovisar motionärerna mer principiella uppfattningar.
Olle Lindström (m) anser i motion A402 att åtgärder bör vidtas för att utjämna
de regionala skillnaderna i landet. Riksdag och regering bör göra noggranna
regionala konsekvensanalyser innan beslut fattas om förändringar i den statliga
politiken.
Carina Moberg m.fl. (s) förespråkar i motion A418 (yrk. 1 och 2) ett nytt
synsätt i regionalpolitiken. Ökad hänsyn måste tas till att förhållandena inom
regionerna kan skilja sig kraftigt åt. Till och med angränsande stadsdelar
eller kommundelar kan ha helt olika förutsättningar. Det är inte längre enbart
stora geografiskt sammanhängande områden som kan betecknas som problemområden
utan också delar av storstadsregionerna. Vid fördelning av de samlade
regionalpolitiska resurserna måste även sådana regioner kunna betraktas som
prioriterade områden. En viktig förutsättning för regional utveckling är att
decentraliseringen av statliga beslut fortsätter. Begreppet regionalpolitik
måste breddas. I dag är begreppet begränsat till den ?lilla? regionalpolitiken
som består av traditionell stödverksamhet riktad mot utsatta landsdelar och som
endast utgör en halv procent av omslutningen i statens budget inklusive
transfereringssystemen. En vidgning av begreppet regionalpolitik till att avse
den ?stora? regionalpolitiken innebär att det skall finnas en regionalpolitisk
ambition för den samlade omfördelning av resurser mellan regionerna som sker
via statens budget inklusive transfereringssystemen. Samverkan mellan central,
regional och lokal nivå är avgörande för resultatet och skall stärkas.
Näringspolitiska insatser, arbetsmarknadspolitik, bostadspolitik, utbildnings-
och forskningssatsningar samt investeringar i infrastruktur måste ske med
utgångspunkt i ett regionalt helhetsperspektiv. De regionalpolitiska stöden
måste förnyas och anpassas efter de regionala förutsättningarna.
Hans Stenberg m.fl. (s) poängterar i motion A426 att det är hög tid att vidta
konkreta åtgärder för att motverka de ökade regionala obalanserna, främst genom
att staten har en helhetssyn på sin verksamhet. Regionalpolitiska analyser
måste byggas in i beslutsfattandet på alla nivåer och ha långsiktig inriktning.
De regionala stödformerna måste ses över liksom indelningen i stödområden.
Förenklingar i systemen som rör EG:s strukturfonder måste genomföras omedelbart
och den svenska regionalpolitiken måste samordnas på ett bättre sätt med EU:s
regionalpolitik. En gemensam regionalpolitisk myndighet bör utredas.
Sigge Godin m.fl. (fp) förordar i motion A429 (yrk. 1) en förändring av
regionalpolitiken som innebär en övergång till det som motionärerna benämner
mobiliseringspolitik. Regionalpolitikens mål uppnås genom satsningar på den
enskilda människan och hennes förmåga till skapande. Mobilisering av lokala
resurser kan inte kommenderas fram genom politiska beslut, men
regionalpolitiken kan på olika sätt stödja, underlätta och stimulera
utveckling.
Kristina Nordström m.fl. (s) presenterar i motion A446 (yrk. 2 och 3) förslag
till en statlig storstadspolitik för integration. Inte bara kommunerna har
ansvar för att bryta segregationen i storstäderna. Också staten har ett stort
ansvar. En statlig storstadspolitik för integration måste utformas så att den
bl.a. innefattar bostads-, arbetsmarknads-, utbildnings- och Europapolitiken.
Samverkan mellan olika åtgärder samt mellan kommunala och statliga system bör
utredas. Alla kommuner, landsting, försäkringskassor och arbetsförmedlingar
måste få ett gemensamt uppdrag att tillsammans sätta medborgaren i centrum.
Monica Öhman m.fl. (s) betonar i motion A447 behovet av en kraftfull
regionalpolitik och en utvecklad regional näringspolitik för att motverka
växande klyftor och för att skapa förutsättningar för tillväxt och
sysselsättning i hela landet.
Leo Persson m.fl. (s) poängterar i motion A448 (yrk. 1) att det krävs en
medveten nationell regionalpolitisk styrning om möjligheterna att utveckla
företagsamhet och att bo i hela landet skall bli goda. Den regionalpolitiska
proposition som regeringen har aviserat bör på ett tydligt sätt behandla både
den ?stora? och den ?lilla? regionalpolitiken så att alla sektorsområden klart
inser sitt regionala ansvar.
Anders Ygeman (s) pläderar i motion A452 för bättre offentlig service i
storstädernas förorter. Genom att erbjuda rimlig offentlig service kan staten
ge draghjälp för civila insatser och ett utvecklat privat näringsliv och därmed
bidra till att bryta segregationen i förorterna.
Utskottets ställningstagande
Regional obalans
Utskottet ser med oro på utvecklingen mot ökad obalans. Så har exempelvis många
län haft en negativ befolkningsutveckling under perioden 1994-1996. Det gäller
i särskilt hög grad de län som omfattar stödområden. Arbetslösheten uppvisar
också betydande regionala skillnader vilket tydligt framgår av nedanstående
diagram med länsvisa uppgifter om andelen arbetslösa i procent av
arbetskraften. Också inom länen finns stora skillnader i arbetslöshet.
I AMS-rapporten Arbetsmarknadsutsikterna för 1998 som publicerades i slutet av
november 1997 konstateras att de regionala skillnaderna på arbetsmarknaden
ökat. Den sysselsättningsminskning som skedde från slutet av 1995 drabbade
framför allt skogslänen, men även flertalet övriga län. Storstadslänen undgick
däremot i stort sett en sysselsättningsnedgång.
Uppgången hittills under 1997 har enligt rapporten förstärkt arbetsmarknaden
i storstadslänen, framför allt i Stockholms län. Andra län med en kraftig
ökning av platstillströmningen är t.ex. Jönköpings och Skaraborgs län.
Skogslänens andel av antalet nyanmälda platser har minskat. Förbättringen av
konjunkturläget har följts av minskad arbetslöshet i samtliga län under hösten
1997.
Enligt AMS-rapporten väntas allmänt i landet en ökning av antalet sysselsatta
inom näringslivet, även om tillväxttakten bedöms variera, bl.a. beroende på den
regionala näringsstrukturen. När det gäller den offentliga sektorn väntas en
stabilisering i en stor del av landet, men i flera län förutses en fortsatt
minskning. Den förväntade expansionen inom privata tjänster, framför allt
uppdragssektorn, bedöms framför allt innebära nya arbetstillfällen i
storstadsområdena. För skogslänen väntas sammantaget i stort sett oförändrad
sysselsättning, men en fortsatt minskning förutses i några av dem.
Bedömningarna av arbetsmarknadsutvecklingen har enligt AMS blivit ljusare i
hela landet. Allmänt väntas en fortsatt ökning av efterfrågan på arbetskraft.
Sannolikt sker emellertid en fortsatt koncentration av arbetstillfällen i
landet.
Utskottet anser i likhet med regeringen att de åtgärder som bedrivs inom
verksamhetsområdet, främst genom stöd till näringslivets utveckling, har
bidragit till ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt i regionalpolitiskt
utsatta områden. Strävandena att effektivisera användningen av medel inom
området måste fortgå med oförminskad styrka. Utskottet anser att förslag som
läggs fram i årets budgetproposition innebär steg i rätt riktning men är
samtidigt övertygat om att det går att ytterligare effektivisera
medelsanvändningen. Satsningen på tillväxtorienterad regional näringspolitik
kan i sammanhanget nämnas som exempel.
Även om det alltså finns anledning att se positivt på de insatser som gjorts
och planeras inom området, vill utskottet samtidigt varna för orealistiska
förväntningar på vad som kan åstadkommas genom anslagen på utgiftsområdet. Det
är frågan om ett av de mindre utgiftsområdena i statsbudgeten. Verksamheten
inom en rad andra utgiftsområden har minst lika stor betydelse för
möjligheterna att uppnå regional utjämning och utveckling. Inom ramen för den
?stora? regionalpolitiken måste flera olika samhälleliga nivåer och
politikområden samverka i riktning mot sektorsövergripande lösningar som
kännetecknas av ett helhetsperspektiv. Insatser inom näringspolitiken och
arbetsmarknadspolitiken måste i likhet med utbildnings- och
forskningssatsningar samt investeringar i infrastruktur göras med utgångspunkt
i ett regionalt helhetsperspektiv. En felaktig grundsyn på regionala frågor kan
inte justeras med regionalpolitiska stöd.
Storstäderna och regionalpolitiken
Innan utskottet övergår till att behandla regeringens förslag till övergripande
mål för utgiftsområde 19, landsbygdsfrågor m.m., vill utskottet ta upp frågan
om regionalpolitiken och storstäderna, vilken bl.a. behandlas i motion A418
(yrk. 1 och 2). Motionärerna pekar där på att det inte längre är enbart stora
geografiskt sammanhängande områden som kan utgöra problemområden utan också
delar av storstadsregionerna. När de regionalpolitiska resurserna fördelas
måste även den senare typen av regioner kunna betraktas som prioriterade
områden, anser motionärerna. Också motionerna A446 och A452 tar upp frågor som
rör regionalpolitiken och segregationen i storstäderna.
Utskottet delar den oro som motionärerna ger uttryck för när det gäller
problemen i storstäderna.
Storstadskommittén (dir. 1995:35) betecknar i rapporten ?Delade städer?
situationen som allvarlig. Det handlar enligt kommittén om en sammantagen
ekonomisk, social, etnisk och demografisk segregation som har förstärkts under
senare år.
Rapporten har studerat segregationen sedan mitten av 1980-talet bl.a. med
statistiskt underlag från SCB. Enligt rapporten har segregationen funnits under
hela tidsperioden men blivit mer påtaglig under de senaste åren. Klyftan har
ökat mellan å ena sidan bostadsområden med mycket låg respektive extremt låg
inkomst och å den andra ?övriga bostadsområden´. Samtidigt har en utjämning
skett inom gruppen ?övriga bostadsområden´ som innefattar sex inkomstgrupper
alltifrån ?extremt hög inkomst´ till ?låg inkomst´. Segregation medför
utanförskap och ger upphov till onda cirklar av problem som förstärker
varandra. Detta leder till att människor blir utestängda från viktiga delar av
samhällslivet. Ännu är inte valdeltagandet i de ekonomiskt mest utsatta
områdena nere i 30 % men på väg dit, hävdar Storstadskommittén i sin rapport.
Ett 30-procentigt valdeltagande innebär att demokratin urholkas.
Utskottet anser att det finns starka skäl att vidta särskilda insatser för
att motverka omfattande arbetslöshet och utanförskap i delar av
storstadsregionerna. Här kan politiska insatser spela en viktig roll. Det
handlar ju, vilket Centerpartiet också framhåller i motion A460 (yrk. 2 och 3),
om att ta till vara den lokala utvecklingskraften och att regionalpolitiken
inriktas på att skapa möjligheter till utveckling. Inom den kommunala
verksamheten - såväl på landsbygden som i storstadsområdena - måste det lokala
engagemanget bättre tas till vara. Utskottet instämmer i uppfattningen att
regionalpolitiken skall bidra till att alla regioner blir utvecklingsregioner.
De allvarliga problemen med ökad segregation i storstäderna måste tas på
största allvar. Genom lokal mobilisering och samordnade insatser från
samhällets sida måste segregationens negativa effekter i de aktuella
storstadsområdena vändas till en positiv utveckling baserad på växande
arbetsmarknad och nyföretagande. Det gäller att åstadkomma goda levnadsvillkor.
Den offentliga servicen måste fungera. Arbetsmarknads- och utbildningspolitiska
insatser framstår som centrala när det gäller att uppnå regional utjämning. De
är också väsentliga för att motverka segregation och för att stimulera lokal
utveckling. Utskottet anser att det bör riktas ett tillkännagivande till
regeringen med innebörden att frågor rörande segregation och utanförskap i
storstäderna bör beaktas av regeringen som senast i samband med
vårpropositionen 1998 bör återkomma till riksdagen med förslag av denna
innebörd.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A418 (s), A446 (s), A452 (s)
samt A460 (c), i förekommande fall i berörda delar i den mån de inte kan anses
vara tillgodosedda med vad utskottet har anfört.
Övergripande mål för utgiftsområdet
Riksdagen har vid ett flertal tillfällen ställt sig bakom att målen för
regionalpolitiken skall vara uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet så att
likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket. Detta mål avser
vad som brukar benämnas den ?stora? regionalpolitiken.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att det övergripande målet för
utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling främst skall vara att
underlätta för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden att
utvecklas så att det bidrar till att uppfylla målen för regionalpolitiken.
Hittills har det inte funnits något övergripande mål fastslaget för det
aktuella utgiftsområdet.
Innan utskottet tar ställning till förslaget om övergripande mål för
utgiftsområdet finns det anledning att något beröra andra övergripande mål med
anknytning till regionalpolitik och som framgår av statsliggaren med
regleringsbrev för 1997.
Inom utgiftsområde 19 finns redan i dag övergripande mål fastslagna för
Glesbygdsverket resp. Statens institut för regionalforskning. Glesbygdsverket
skall enligt sitt övergripande mål ?verka för att förbättra
levnadsförhållandena och utvecklingsmöjligheterna för glesbygds- och
landsbygdsbefolkningen med tyngdpunkten i skogslänens inre delar samt i
skärgårdsområdena?. Det övergripande målet för Statens institut för
regionalforskning, SIR, är ?att initiera och samordna forskning på
regionalpolitikens område samt att se till att forskningsresultaten sprids och
blir tillgängliga för olika intressenter?.
I utgiftsområde 24 Näringsliv innefattas Närings- och
teknikutvecklingsverkets, NUTEK, verksamhet. NUTEK bedriver sin verksamhet
under fyra olika programområden varav ett benämns Regional utveckling. Det
övergripande målet för programmet är ?att bidra till en balanserad regional
utveckling som präglas av en uthållig ekonomisk tillväxt och ett högt
resursutnyttjande i hela landet. NUTEK skall bidra till att det offentliga
systemet för regional näringslivsutveckling fungerar effektivt?. Något
övergripande mål för utgiftsområde 24 finns inte enligt gällande regleringsbrev
och föreslås inte heller i budgetpropositionen.
Länsstyrelserna, som ingår i utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande, har som övergripande mål för sina insatser när
det gäller regionalekonomi och näringslivsutveckling samma övergripande mål som
slagits fast för den ?stora? regionalpolitiken, nämligen ?uthållig tillväxt,
rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna
i hela landet?. I årets budgetproposition föreslås ett övergripande mål för
utgiftsområde 18 där regionalpolitiken inte nämns.
Utskottet, som konstaterar att inga motioner har väckts med anledning av
förslaget till övergripande mål för utgiftsområde 19, tillstyrker regeringens
förslag. Utskottet vill understryka att för att mål- och resultatstyrningen
skall fungera krävs att övergripande mål, verksamhetsmål, återrapporteringskrav
m.m. kontinuerligt ses över och vidareutvecklas.
Andra övergripande regionalpolitiska frågor
I de motioner som tidigare refererats har flera partier och enskilda ledamöter
redovisat sin syn på prioriteringar inom regionalpolitiken.
Utskottet delar den uppfattning som förs fram i flera motioner där den
?stora? regionalpolitikens betydelse och vikten av en helhetssyn på de
regionalpolitiska insatserna betonas. Som utskottet har framhållit i tidigare
sammanhang har utvecklingen av den ?stora? regionalpolitiken avsevärt större
betydelse för den regionala utvecklingen än den ?lilla? regionalpolitiken.
I den regionalpolitiska särpropositionen avser regeringen att ta upp frågan
om den ?stora? regionalpolitiken och i anslutning till detta också spörsmål
kring utformningen av nya organisationsstrukturer inom statliga verksamheter.
När utskottet i ett senare betänkande behandlar dessa överväganden är avsikten
att utskottet också skall ta ställning till en rad motionsförslag som lagts
fram under den allmänna motionstiden och som ställer krav på regionalpolitiska
hänsyn inom statliga verksamheter. Utskottet återkommer dock nedan i avsnittet
Organisation, samordning och sektorsansvar till frågan om lokalisering av
statlig verksamhet.
Flera motioner poängterar vikten av en god samhällelig och kommersiell
service i hela landet liksom att kommunikationer och annan infrastruktur
fungerar och får tillräckligt samhälleligt stöd. Utskottet har i dessa
avseenden ingen annan uppfattning än motionärerna och anser att en väl
fungerande infrastruktur har stor regionalpolitisk betydelse. Utskottet
återkommer senare i betänkandet till förslag från regeringen om det statliga
stödet till kommersiell service.
I betänkandet 1996/97:AU2 konstaterade arbetsmarknadsutskottet att
osäkerheten och oklarheterna om den slutliga utformningen av det svenska
strukturfondssystemet kvarstår. I anslutning till detta bedömde utskottet att
en parlamentarisk utredning lämpligen borde genomföras om stora förändringar av
den nationella regionalpolitiken är påkallade. Utskottet utgick emellertid från
att regeringen, när resultatet av då pågående utredningsarbete hade analyserats
och konturerna i fråga om EG-systemets tillämpning i Sverige hade klarnat,
skulle vidta erforderliga åtgärder.
Någon utredning av den art som utskottet beskrev har inte tillsatts av
regeringen. Utskottet kan inte tolka detta på annat sätt än att regeringen
bedömer att tiden inte varit mogen för en utredning av denna karaktär.
Utskottet utgår från att regeringen i den kommande regionalpolitiska
propositionen utförligt analyserar de frågor som nyss nämnts och lägger fram
erforderliga förslag.
Arbetsmarknadsutskottet vill i detta sammanhang också ta upp frågan om
uppföljning och utvärdering av verksamheten inom utgiftsområde 19. Det är med
tillfredsställelse utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen gjort
flera uttalanden som visar att man fäster stor vikt vid att vidareutveckla mål-
och resultatstyrningen liksom att öka kunskaperna om de regionalpolitiska
stödens effekter och effektivitet. Utskottet finner anledning att i detta
sammanhang betona vikten av att ytterligare förbättra resultatredovisningen
avseende olika stödformer och att den i största möjliga utsträckning gör
jämförelser möjliga.
Med hänvisning till vad som ovan anförts tillstyrker utskottet propositionens
förslag (avsnitt 2.2) om mål för utgiftsområde 19 och avstyrker samtidigt
motionerna A460 (c), A453 (v), A403 (kd), A402 (m), A426 (s), A429 (fp), A447
(s) och A448 (s) i berörda avseenden.
Organisation, samordning och sektorsansvar
Propositionen
En mycket viktig uppgift för regeringen och olika myndigheter är att se till
att de regionalpolitiska aspekterna beaktas inom olika utgiftsområden.
Exempel på sektorer som på ett avgörande sätt positivt bidrar till den
regionala utvecklingen är skatteutjämningssystemet samt kommunikations- och
utbildningsväsendet. Verksamheterna inom dessa sektorer har varit väsentliga
för såväl den regionala balansen som den ekonomiska tillväxten i hela landet.
Utvecklingen inom de utsatta regionerna kan dock kräva en helhetssyn inom
ytterligare sektorer. Brister i helhetssynen vid t.ex. utformningen av nya
organisationsstrukturer inom statliga verksamheter medför att
besparingseffekten inom en enskild sektor kan motverkas av ökade utgifter inom
andra sektorer. Enligt regeringen kommer dessa frågor att behandlas närmare i
den regionalpolitiska särpropositionen.
Motioner
Centerpartiet anser i motion A460 (yrk. 5, 34, 35 och 37) att vi nu står inför
ett vägval när det gäller sektoriseringen i samhället. Dagens starka
sektorisering måste brytas på alla nivåer så att samverkan och samordning
underlättas samtidigt som det politiska inflytandet ökar. Regionalpolitiken
måste tydligare lyftas fram i Regeringskansliet. Först när den samordnas inom
samtliga politikområden går det att uppnå ordentliga resultat.
Regionalpolitiken måste enligt Centerpartiet vara enkel, begriplig och drivas
decentraliserat. Resurserna måste gå till det egentliga, utvecklingsinriktade
arbetet i stället för till onödig byråkrati och krångel. Medel till lokalt
utvecklingsarbete bör inte alltid kanaliseras via myndigheter utan bör kunna
slussas till exempelvis Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva. Medel bör
även kunna kanaliseras direkt till de lokala utvecklingsgrupperna.
Ulf Björklund m.fl. (kd) poängterar i kommittémotion A403 (yrk. 2 och 4) att
den statliga sektorspolitiken måste ta regionalpolitiska hänsyn. I statens
instruktioner för verksamheter i olika sektorer bör det framgå att man där
skall ha en helhetssyn där de regionala faktorerna vägs in i beslutsfattandet.
Kristdemokraterna anser att regionalpolitiska konsekvensanalyser bör upprättas
innan beslut fattas som kan leda till förändrade förutsättningar för områden
som är beroende av en aktiv regionalpolitik.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner anledning att poängtera att samverkan mellan central, regional
och lokal nivå måste stärkas. Den centrala nivån har ett övergripande ansvar
för att uppnå regional balans, men förmågan till samverkan mellan de olika
samhällsnivåerna är avgörande för resultatet. Det gäller att utforma
näringspolitiska insatser, arbetsmarknadspolitik, utbildnings- och
forskningspolitik samt investeringar i infrastruktur med utgångspunkt i ett
regionalt helhetsperspektiv.
Av betänkandets inledande avsnitt framgår att utskottet också finner det
lokala perspektivet på regionalpolitiken angeläget. Där betonas att den lokala
utvecklingskraften måste tas till vara. Ett av flera organ för att ta till vara
lokal utvecklingskraft är Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva. Utskottet
konstaterar att betydande belopp har kanaliserats till rådet på senare tid.
Enligt vad utskottet har erfarit har regeringen under de fyra senaste åren
lämnat drygt 23 miljoner kronor i stöd till Folkrörelserådet och dess
verksamhet.
I budgetpropositionen betonas att en mycket viktigt uppgift för regeringen
och olika myndigheter är att se till att de regionalpolitiska aspekterna
beaktas inom olika utgiftsområden. Utskottet anser att den regionalpolitiska
särpropositionen närmare bör redovisa hur denna angelägna uppgift skall
utföras.
Som framgått ovan avser regeringen att i den regionalpolitiska
särpropositionen närmare ta upp frågor om lokalisering i samband med nya
organisationsstrukturer inom statliga verksamheter. Också sektorsfrågor kommer
att behandlas i propositionen.
Arbetsmarknadsutskottet vill med anledning av vad som anförts i motionerna om
lokalisering av statlig verksamhet erinra om utskottets förslag till
tillkännagivande förra hösten i betänkande 1996/97:AU2 som riksdagen senare
beslutat om. Utskottet uttryckte uppfattningen att frågor om lokalisering av
statlig verksamhet som är av större vikt eller på annat sätt av principiellt
intresse bör underställas riksdagen. Utskottet förutsätter att regeringen,
förutom i den årliga redovisningen för behandlingen av riksdagsskrivelser,
också i särpropositionen redovisar vilka åtgärder som har vidtagits med
anledning av tillkännagivandet.
Med det anförda avstyrks motionerna A460 (c) och A403 (kd) i berörda delar i
den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
Allmänna stödområdes- och strukturfondsfrågor
Allmänt om strukturfonder och målområden
Bakgrund
För närvarande finns sju mål för EG:s strukturfonder. Sex av dessa berör
Sverige varav tre avser insatser inom geografiskt avgränsade områden. De
sistnämnda är mål 2, 5b och 6. Utöver målen deltar Sverige i åtta
gemenskapsinitiativ. Inom dessa finns det flera program som är geografiskt
avgränsade. I flera fall avser initiativen samma regioner som de geografiskt
avgränsade målen.
Antalet geografiskt avgränsade målområden i Sverige är elva: fem mål 2-
områden, fem mål 5b-områden och ett mål 6-område. När avgränsningarna av
målområden gjordes i samband med att Sverige blev medlem i EU var det de
tidigare nationella prioriteringarna för regionalt stöd som utgjorde
utgångspunkt för hur målområdena avgränsades.
I meddelandet Agenda 2000 som lades fram av Europeiska kommissionen i juli
1997 behandlas bl.a. konsekvenserna av en utvidgning av EU. Kommissionen lägger
i meddelandet fram förslag om reformer inom flera politikområden, däribland
struktur- och regionalpolitik. På detta område föreslår kommissionen en större
koncentration av insatserna såväl geografiskt som när det gäller inriktningen
på åtgärderna. Effektiviteten måste förbättras bl.a. genom bättre kontroll,
uppföljning och utvärdering samt förenklingar. Närhetsprincipen betonas, alltså
att beslut fattas på den nivå där det är mest ändamålsenligt, liksom
partnerskap.
Antalet mål för strukturfonderna föreslås i Agenda 2000 minskas från dagens
sju till tre, varav två skall vara geografiskt avgränsade och ett mål omfatta
hela länder. De områden som omfattas av de nya geografiskt avgränsade målen
skall reduceras från dagens 51 % av EU:s befolkning till 35-40 %.
Enligt vad representanter för Näringsdepartementet informerat utskottet om
väntas riktlinjer för EU:s framtida struktur- och regionalpolitik bli antagna
vid Europeiska rådets möte i Luxemburg den 12-13 december 1997. Våren 1998
väntas kommissionen lägga fram förslag om nytt regelverk för strukturfonderna.
Där kommer man bl.a. att ange kriterier för prioritering av regioner,
åtgärdsinriktning och hur administrationen av fonderna skall gå till.
Kommissionens förslag till nytt regelverk förhandlas i och beslutas av
ministerrådet. När förhandlingarna är slutförda och ministerrådets beslut
föreligger kan det nationella arbetet starta inom ramen för det nya
strukturfondsprogrammet. Detta beräknas kunna ske i slutet av 1998 eller, om
förseningar uppstår, i början av 1999.
Den svenska regeringens ståndpunkter beträffande inriktningen av EU:s
regional- och strukturpolitik från år 2000 har inom EU:s organ redovisats vid
flera tillfällen. Redan innan Agenda 2000 presenterades klargjorde Sverige sina
positioner i frågan (promemoria från Närings- och handelsdepartementet 1997-06-
19). Regeringen föreslår följande huvudinriktning för EU:s regional- och
strukturpolitik:
* koncentration såväl vad gäller geografisk omfattning som antalet åtgärder
* effektivisering
* reducering av budgeten
* förenklingar beträffande program, genomförande m.m.
* bättre samordning av nuvarande strukturfonder och så lika regelverk för
dessa som möjligt
* radikal minskning av dels antalet mål från nuvarande sju till tre, dels
antalet gemenskapsinitiativ från fjorton till tre
* ökat inflytande för medlemsländerna när det gäller avgränsning av regioner
och utformning av program
Sverige anser att framtida insatser skall koncentreras till de ekonomiskt minst
utvecklade länderna och att budgeten bör minskas för perioden 2000-2006. Vidare
har Sverige uppfattningen att gemenskapsintresset tydligt skall definieras. Det
skall således klart framgå vilket mervärde som väntas uppstå till följd av den
gemensamma regional- och strukturfondspolitiken och vilka prioriteringar som
medlemsländerna har ett gemensamt intresse av och solidariskt vill verka för.
Regeringen konstaterade i positionspromemorian från juni 1997 att en
konsekvens av en reformerad regionalpolitik inom EU blir att det stöd som
Sverige i dag erhåller kommer att påverkas. Stödet till Sverige kommer att
minska. För Sveriges del kommer en reformering av strukturfondspolitiken att
innebära att ett antal val kommer att behöva göras, t.ex. mellan geografiskt
riktade insatser och nationella program för att lösa arbetslöshetsproblemen,
men också mellan regioner som i dag har strukturfondsprogram.
Som tidigare framgått föreslår Agenda 2000 tre nya mål för
strukturfondsprogrammen. Sverige stöder enligt positionspromemorian förslaget
om ett nytt mål 1 som skulle omfatta de ekonomiskt minst utvecklade länderna
och regionerna samt perifert belägna och glest befolkade regioner. Sverige
utgår från att de norra delarna av Sverige (nuvarande mål 6 samt kommuner i
kustområdet) vid inplacering i det nya mål 1 kommer att behandlas på ett med
övriga regioner inom det nya mål 1 likvärdigt sätt vad gäller typ av åtgärder,
nationella stöd etc.
Också förslaget om ett nytt mål 2 stöds av Sverige. Målet föreslås inriktat
på regioner med strukturomvandlingsproblem inom näringsgrenar som jord- och
skogsbruk, industri, servicenäringar, offentlig verksamhet etc. Det går enligt
regeringens bedömning inte att i dag säga vilka geografiska områden som skulle
kunna omfattas av ett nytt mål 2.
Förslaget till nytt mål 3 är inte geografiskt avgränsat utan är ett s.k.
horisontellt mål med inriktning på långsiktigt kvalificerad och
framtidsinriktad kompetensutveckling. Målet stöds av Sverige.
Propositionen
Regeringen avser att återkomma med ytterligare information om inriktning och
genomförande av strukturfondsprogrammen i en regionalpolitisk proposition.
EG:s strukturfonder har för innevarande programperiod förstärkts bl.a. för
att motverka de regionala obalanser inom Europeiska unionen som skapandet av
den inre marknaden bedöms kunna medföra. Genomförandet av EG:s
strukturfondsprogram innebär en kraftig förstärkning av regionalpolitiken.
Möjligheterna att effektivisera genomförandet av EG:s strukturfondsprogram
ses över.
Motioner
En rad motioner tar upp frågor som rör stödet från EG:s strukturfonder i dag
och i framtiden liksom samordningen med det nationella stödsystemet. Samtliga
motionärer representerar Moderaterna, Centern, Folkpartiet och
Kristdemokraterna. Bland motionerna återfinns också en fyrpartimotion.
Centerpartiet anser i partimotion A460 (yrk. 24-26) att antalet målområden bör
kunna reduceras. Det finns inget skäl att helt knyta möjligheterna att erhålla
medel från strukturfonder och gemenskapsinitiativ till nationella stödområden.
Dagens mål 6-område bör i framtiden få likvärdigt stöd. Förutsättningarna för
dagens mål 2- och mål 5b-områden får inte försämras. Stöden bör koncentreras
till de mest utsatta områdena. Regeringens agerande i förhandlingarna om
framtida strukturfonder har varit alltför passivt. Det måste bli kraftfullt och
ges högsta prioritet. Riksdagen bör i god tid före 1999 få ta ställning till
svenska riktlinjer för framtida regional- och strukturpolitik.
I kommittémotion A403 (yrk. 5) av Ulf Björklund m.fl. (kd) betonar motionärerna
att Sverige måste påverka utformningen av EU:s regionalpolitiska stöd så att de
ger alla människor oavsett var de bor tillgång till arbete, service och en god
miljö.
Enligt kommittémotion A459 (yrk. 3) av Dan Ericsson m.fl. (kd) bör Sverige
verka för ett vidgat skärgårdsbegrepp inom EU så att den nya programperioden
för strukturfondsprogrammen kan omfatta hela skärgården.
I fyrpartimotionen A423 (yrk. 1) av Michael Stjernström m.fl. (kd, m, c och fp)
pekar motionärerna på den byråkratiska rundgången av medel som betalas till EU
för att sedan komma tillbaka i form av bidrag från strukturfonderna.
Omfattningen av strukturfondernas mål och målområden bör ses över och
rundgången av medel begränsas.
Ola Sundell (m) hävdar i motion A404 (yrk. 2) att en utvidgning av mål 6-
området till att även omfatta Norrlandskusten skulle innebära försvagade
insatser i de regionalpolitiskt prioriterade områdena i inlandet.
Margareta Andersson m.fl. (c) pläderar i motion A422 för fortsatt stöd till
utvecklingen i mål 5b-området i sydöstra Sverige.
Sigge Godin m.fl. (fp) uttrycker i motion A429 (yrk. 6) oro över utspädningen
av de regionalpolitiska stöden till allt större områden. EU:s översyn av
målområdena får inte innebära att effektiva satsningar i de mest utsatta
delarna av landet motverkas.
Lennart Daléus och Andreas Carlgren (c) anser i motion A451 (yrk. 3) att
regeringen i förhandlingar om EG:s strukturfonder och regionalpolitik bör verka
för Stockholms skärgård.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att EG:s strukturfonder spelar en allt större roll för
regionalpolitiken.
Svensk regionalpolitik har utökats och fått delvis nya former efter EU-
inträdet. Detta konstaterar Riksdagens revisorer i en granskningsrapport om
stödgivningen för regional utveckling efter Sveriges EU-inträde. Granskningen,
som genomförts efter förslag från arbetsmarknadsutskottet, har inriktats på de
förändringar som EU-medlemskapet har inneburit för den nationella stödgivningen
vad gäller stödens inriktning och innehåll, finansiering, beslutsgång och
administration. Några av huvudpunkterna i rapporten Re-gionalpolitiskt stöd
efter EU-medlemskapet är följande:
* utgångspunkten bör vara att de strukturfondsmedel som Sverige har tilldelats
också skall utnyttjas
* inför nästa programperiod bör möjligheterna utnyttjas att erhålla en större
andel EG-stöd
* utformningen av programmen bör bli mindre detaljerad inför nästa
programperiod
* samordningen bör öka mellan nationella insatser och sådana insatser som
genomförs inom ramen för strukturfondsprogrammen
* ramprogram skulle kunna användas för att minska belastningen på
länsstyrelser och beslutsgrupper och för att underlätta ansökningsprocessen
för de sökande
* frågan om beslutsgruppernas roll, sammansättning och ansvar bör prövas inför
nästa programperiod
Enligt vad arbetsmarknadsutskottet har erfarit kommer remissbehandlingen av
granskningsrapporten att påskyndas. Därmed bör det bli möjligt för utskottet
att behandla revisorernas slutliga ställningstagande i frågan i anslutning till
att den regionalpolitiska särpropositionen behandlas.
Samtliga motioner som redovisas ovan - A460 (c), A403 (kd) A459 (kd), A423
(kd, m, c och fp), A404 (m), A422 (c), A429 (fp) och A451 (c) - kan direkt
eller indirekt sägas ta upp frågor som rör omfattningen av strukturfondernas
mål och målområden.
I fyrpartimotionen A423 förs krav fram på att göra en översyn av
strukturfondernas mål och målområden. När det gäller översyn av målen sker, som
framgått ovan, redan en sådan i anslutning till behandlingen av Agenda 2000-
förslaget. I ett senare skede av arbetet med att ta fram ett nytt
strukturfondsprogram för perioden 2000-2006 kommer också de geografiskt
avgränsade målområdena att ses över. Om antalet mål blir färre och
strukturfondernas budget minskar, vilket är förslag som regeringen förespråkar
och som utskottet inte har anledning att motsätta sig, måste rimligen i ett
senare skede de geografiskt avgränsade målområdena ses över och reduceras.
I dagsläget, när inte ens de nya strukturfondsmålen är fastlagda, är det dock
enligt utskottets uppfattning för tidigt att ta ställning till vilka
geografiska områden i Sverige som bör få stöd under nästa programperiod. I
fråga om dagens mål 6 konstaterar dock utskottet med tillfredsställelse att
regeringen anser att man kan utgå från att området skall ingå i det nya mål 1.
Utskottet vill dock i detta sammanhang uttrycka viss tveksamhet till
regeringens uppfattning att även kommunerna i kustområdet mer generellt skall
ingå i det nya mål 1. Utskottet vill inte motsätta sig en utökning med
kustområdet förutsatt att samma principer för fördelning av strukturfondsmedel
tillämpas som för nuvarande mål 6. Detta skulle tillföra norra Sverige mer
strukturfondsmedel. Vidare bör en differentiering mellan kust- och inland göras
beträffande typ av åtgärder och andelen strukturfondsmedel i enskilda projekt.
EU:s regionalpolitiska stöd måste, som motionärerna i A403 (kd) framhåller,
syfta till att jämna ut regionala obalanser i fråga om tillgång till arbete,
service m.m. Den aktuella översynen får inte, som framhålls i motion A429 (fp),
innebära att man motverkar effektiva satsningar i de mest utsatta delarna av
landet.
I motionerna A459 (kd) och A451 (c) krävs att skärgårdsfrågor skall
integreras i det nya strukturfondsprogrammet. I dag finns för Sveriges del ett
särskilt mål 5b-område Skärgården som omfattar 300 öar.
I EG:s nya strukturfondsprogram för perioden 2000-2006 väntas de enskilda
medlemsländernas inflytande öka när det gäller avgränsning av regioner och
utformning av program. Detta är också en inriktning som har starkt stöd från
den svenska regeringen. I och med att det nationella inflytandet väntas öka bör
detta också kunna leda till att den enskilda medlemsstaten får större
möjligheter än i dag att påverka om och i vilken omfattning skärgårdsområden
skall ingå i nationella målområden. Mot denna bakgrund anser utskottet att
motionerna A459 (kd) och A451 (c) bör avstyrkas.
Utskottet återkommer nedan till frågor om samordning mellan nationella
stödområden och målområden samt beslutsformer och administration kring
strukturfonderna.
Utskottet kan inte dela uppfattningen i motion A460 (c) om att regeringen
hittills agerat alltför passivt i förhandlingarna om framtida strukturfonder,
eftersom några förhandlingar ännu inte påbörjats. Utskottet vill dock framhålla
vikten av ett kraftfullt svenskt agerande i de kommande förhandlingarna.
Utskottet förutsätter att en mer ingående diskussion i de aktuella frågorna
kan föras i anslutning till behandlingen av den kommande särpropositionen
vilken bör kunna ske i god tid före 1999. Mot bakgrund av vad som ovan har
anförts avstyrker utskottet motionerna A460 (c), A403 (kd), A423 (kd, m, c och
fp), A404 (m), A422 (c) och A429 (fp) och i berörda delar i den mån de inte kan
anses vara tillgodosedda med vad utskottet anfört.
Samordning mellan nationella stödområden och målområden
Bakgrund
Under rubriken Allmänt om strukturfonder och målområden redovisas ovan vissa
uppgifter om målområden.
Målområdena omfattar betydligt fler personer än de områden som ingår i de
nationella stödområdena. Av tabellen nedan framgår i vilken utsträckning
målområde eller del av målområde också utgör nationellt stödområde. Ett kryss
visar att områdena eller delar av områdena sammanfaller.
Samband mellan målområden för EU:s strukturfondsmedel och Sveriges nationella
stödområden
-------------------------------------------------------
|Målområde |Stöd- |Stöd- |Tillfälligt|Ej |
| |område |område |stöd- |nationellt |
| |1 |2 |område |stödområde |
-------------------------------------------------------
|Mål 2 | | | | |
| | | | | |
|Norra | | | x | x |
|Norrlandskus- | | | | |
|ten | | | | |
-------------------------------------------------------
|Ångermanlands-| | | x | |
|kusten | | | | |
-------------------------------------------------------
|Bergslagen | | x | x | x |
-------------------------------------------------------
|Fyrstad | | | | x |
-------------------------------------------------------
|Blekinge | | | x | x |
-------------------------------------------------------
|Mål 5b | | | | |
-------------------------------------------------------
|Västerbotten/Gävle/ Dala|| | x | x |
-------------------------------------------------------
|Västra | | x | | x |
|Sverige | | | | |
-------------------------------------------------------
|Sydöstra | | | x | x |
|Sverige | | | | |
-------------------------------------------------------
|Gotland | | | | x |
-------------------------------------------------------
|Mål 6 | | | | |
-------------------------------------------------------
|Norrbotten | x | x | | |
-------------------------------------------------------
|Västerbotten | x | x | | |
-------------------------------------------------------
|Västernorrland| x | x | | |
-------------------------------------------------------
|Jämtland | x | x | | x |
-------------------------------------------------------
|Gävleborg | | x | | |
-------------------------------------------------------
|Dalarna | | x | | |
-------------------------------------------------------
|Värmland | | x | | |
-------------------------------------------------------
Källa: Riksdagens revisorer, 1997 och NUTEK, 1997.
Propositionen
Eftersom den regionalpolitiska problembilden inte har förändrats nämnvärt
föreslår regeringen i budgetpropositionen ingen ändring i
stödområdesindelningen. Regeringen avser att, som framgått tidigare, återkomma
med ytterligare information om inriktning och genomförande av
strukturfondsprogrammen i en regionalpolitisk proposition.
Motion
Axel Andersson m.fl. (s) förespråkar i motion A412 (delvis) förhandlingar med
EG-kommissionen i syfte att förändra reglerna för lokaliseringsbidraget enligt
vad som behandlas nedan under rubriken Regionalt utvecklingsstöd. En förändring
bör enligt motionärerna åtföljas av anpassning av den nationella
stödområdesindelningen så att de kommuner som ingår i EU:s olika målområden
också innefattas i det nationella stödsystemet.
Som framgått tidigare under rubriken Allmänt om strukturfonder och målområden
anser Centerpartiet i motion A460 att antalet målområden bör kunna reduceras
samt att det inte finns något skäl att helt knyta möjligheterna att erhålla
medel från strukturfonder och gemenskapsinitiativ till nationella stödområden.
Utskottets ställningstagande
Regeringen anser att en koordinering bör ske mellan EU-medlemsstaternas
prioriteringar i den nationella politiken och de insatser som sker genom EU.
Det kan t.ex. gälla avgränsningen av stödområden för nationella
regionalpolitiska stöd till företag och avgränsningen av områden för insatser
med strukturfondsmedel. Detta framgår av en den förut nämnda
positionspromemorian rörande Agenda 2000 (Närings- och handelsdepartementet
1997-06-19).
Frågan om samordning mellan nationella stödområden och målområden behandlas
vidare i rapporten Regionalpolitiskt stöd efter EU-medlemskapet som nyligen
publicerats av Riksdagens revisorer men som ännu inte har remissbehandlats. Som
framgått av den tidigare redovisningen av några av rapportens huvudförslag,
presenteras förslag om ökad samordning mellan nationella insatser och sådana
insatser som genomförs inom ramen för strukturfondsprogrammen. Det gäller både
stödformer, stödområden och planering av stödåtgärder för regional utveckling.
Utskottet är för närvarande inte berett att ta definitiv ställning i de
frågor som har aktualiserats i ovannämnda motioner. I avvaktan på ett slutligt
ställningstagande från Riksdagens revisorer under våren 1998 samt regeringens
överväganden i en regionalpolitisk särproposition anser utskottet att motion
A412 (s) bör avslås i berörd del.
Utskottet tar i avsnittet Regionalt utvecklingsstöd upp frågan om
medfinansiering av denna nationella stödform i strukturfondsprogram.
Beslutsformer och administration kring strukturfonderna
Propositionen
Arbetet med strukturfondsprogrammen har medfört stora administrativa för-
ändringar för den svenska regionalpolitiken.
Regionpolitiken inom EU har fört med sig ett mer utvecklat regionalt
partnerskap med ett ökat samarbete mellan olika intressenter i näringsliv och
samhälle. Möjligheterna att effektivisera genomförandet av EU:s
strukturfondsprogram ses över.
Motioner
Centerpartiet anser i partimotion A460 (yrk. 21) att reglerna kring
strukturfondsstöden är alltför detaljerade. Förenklingar i regelverken måste
göras för att uppnå bättre lokal anpassning och därmed större effektivitet.
Flerpartimotionen A423 (yrk. 2) av Michael Stjernström m.fl. (kd, m, c och fp)
hävdar att den nationella administrationen och beslutsformerna kring
strukturfondsmedlen bör ses över och förenklas.
Erling Bager (fp) förordar i motion A441 att åtgärder vidtas så att kommuner
och landsting utan alltför mycket krångel kan ta del av EG:s
strukturfondsmedel.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar till fullo motionärernas uppfattning om att byråkratin kring
strukturfondsstöden måste minska och regelsystemen bli enklare. Det är bl.a.
mot den bakgrunden som arbetsmarknadsutskottet initierat den granskning som
genomförts av Riksdagens revisorer rörande stödgivningen för regional
utveckling efter Sveriges inträde i EU och som har redovisats ovan.
Även om utskottet i likhet med motionerna A460 (c), A423 (kd, m, c och fp)
och A441 (fp) vill ha till stånd förenklingar av hanteringen av
strukturfondsstöd anser utskottet inte att något tillkännagivande till
regeringen kan anses nödvändigt, eftersom regeringen själv uppger att frågan
skall ses över. Med anledning av vad som anförs i motion A441 (fp) vill
utskottet poängtera att åtgärder mot byråkrati och krångel kring
strukturfonderna måste syfta till att underlätta hanteringen för såväl
offentliga som privata mottagare liksom för föreningar, stiftelser etc.
Motionerna avstyrks därmed i berörda delar.
Som tidigare redovisats räknar utskottet med att ta upp förslagen från
Riksdagens revisorer om regionalpolitiskt stöd efter EU-medlemskapet i samband
med behandlingen av den regionalpolitiska särpropositionen. Utskottet utgår
vidare från att regeringen i den regionalpolitiska propositionen redovisar de
åtgärder som vidtas eller planeras för att underlätta ärendehandläggningen i
anslutning till strukturfonderna och i förekommande fall lägger fram förslag
för riksdagen om hur förenklingar och effektivisering kan göras.
Glesbygdsverket
Bakgrund
Glesbygdsverket har enligt regleringsbrevet för 1997 haft i uppdrag att
analysera och bedöma effekterna av utvecklingen i glesbygds- och
landsbygdsområden samt att till regeringen lämna förslag till en
utvecklingsinriktad glesbygds- och landsbygdspolitik. Verket har våren 1997
överlämnat rapporten Förnyelsens landskap - bygdepolitik för 2000-talet till
regeringen. Rapporten innehåller förslag till en ny bygdepolitik med
prioriterade åtgärder för gles- och landsbygden. Regeringen har ännu inte tagit
ställning till förslagen.
Motion
Leo Persson m.fl. (s) tar i motion A448 (yrk. 2) upp frågan om förverkligande
av det förslag till modell för bygdepolitik med åtgärdsprogram som
Glesbygdsverket har överlämnat till regeringen. Motionärerna anser att
regeringen bör ge direktiv till bl.a. Glesbygdsverket att sätta i gång med
åtgärdsprogrammet i avvaktan på den regionalpolitiska propositionen.
Utskottets ställningstagande
Arbetsmarknadsutskottet anser att det är naturligt att ta ställning till den
framtida gles- och landsbygdspolitiken i anslutning till övriga
regionalpolitiska ställningstaganden i samband med behandlingen av den
aviserade regionalpolitiska särpropositionen. Utskottet anser mot denna
bakgrund att motion A448 (s) bör avslås i berörd del.
Organisation m.m. av resurscentrum för kvinnor
Propositionen
NUTEK:s projekt med kvinnliga affärsrådgivare och uppbyggande av ett nationellt
resurscentrum för kvinnor med motsvarighet på regional och lokal nivå är
betydelsefullt. Detta bör enligt regeringen tas till vara och utveckla den
resurs som kvinnor utgör i det regionala utvecklingsarbetet. Regeringen avser
att uppdra åt NUTEK att i samråd med Glesbygdsverket driva Nationellt
resurscentrum för kvinnor under ytterligare en period.
Motioner
Ett flertal motioner tar upp frågor rörande organisation och medel för cen-
tralt, regionala och lokala resurscentrum för kvinnor.
I detta sammanhang behandlas motioner som rör organisation m.m. av re-
surscentrum. Motionsförslag rörande medel till resurscentrum behandlas i
avsnittet Anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder.
Enligt Maud Björnemalm m.fl. (s) i motion A408 skall ett nationellt resurs-
centrum organiseras som ett självständigt fristående råd eller en kommitté med
en egen budget.
Eva Goës m.fl. (mp) hävdar i motion A413 (yrk. 1 delvis och 3) att en
förutsättning för ett framgångsrikt arbete är en samordnande organisation på
central nivå som skall arbeta med ett underifrånperspektiv med nätverk och
regionala resurscentrum som målgrupp. Frågan om en mer fristående placering av
det nationella resurscentrumet bör utredas. I styrelsen bör projektledaren ingå
liksom representanter från regionala och lokala resurscentrum samt
generaldirektörerna för NUTEK och Glesbygdsverket. En referensgrupp bör vidare
tillsättas.
Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c) anser i motion A273 (yrk. 11
delvis) att det nationella resurscentrumet skall vara en egen myndighet med ett
eget budgetansvar.
Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) konstaterar i motion Sk321 (yrk. 10
delvis) att länsstyrelserna är huvudmän för regionala resurscentrum för
kvinnor. Det nationella centrumet bör ha stödjande, samordnande, informativa
och administrativa funktioner. På motsvarande sätt som länsstyrelserna är
huvudmän för regionala resurscentrum bör kommunerna vara huvudmän för lokala
resurscentrum.
Utskottets ställningstagande
Enligt vad utskottet har inhämtat kommer regeringen i regleringsbrevet för 1998
att ta upp frågan om Nationellt resurscentrum för kvinnor och där ge NUTEK i
uppdrag att i samråd med Glesbygdsverket driva centrumet för ytterligare en
period. När det gäller verksamheten vid regionala och lokala resurscentrum för
kvinnor konstaterar utskottet att länsstyrelserna enligt regleringsbrevet för
budgetåret 1997 (utgiftsområde 18) skall uppmärksamma åtgärder för kvinnor. De
skall därvid medverka till att verksamheten vid resurscentrum för kvinnor kan
fortsätta.
Utskottet är i dagsläget inte berett att ta ställning till motionärernas
förslag om organisation m.m. av resurscentrum för kvinnor utan förutsätter att
regeringen tar upp frågan i den regionalpolitiska särpropositionen. Motionerna
A408 (s), A413 (mp), A273 (c) och Sk321 (m) avstyrks därmed i berörda delar.
Utskottet återkommer nedan under anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder till
frågan om medel för resurscentrum för kvinnor.
Företagsstöd - enskilda stödformer
Bakgrund
EG:s statsstödsregler reglerar stödpolitiken i medlemsstaterna. Medlemsländerna
kan bedriva en egen nationell regionalpolitik genom åtgärder, anpassningar och
stödinsatser. För statsstöd till näringsverksamhet gäller emellertid EG:s
regler för statlig stödgivning till näringslivet. Allt stöd till företag
inklusive stöd från strukturfonderna omfattas av EG:s statsstödsregler.
Huvudregeln är att allt statsstöd som snedvrider eller hotar att snedvrida
konkurrensen är förbjudet om det påverkar handeln mellan medlemsländerna.
Statsstöd är dock tillåtet om det t.ex. syftar till att främja den ekonomiska
utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det
råder allvarlig brist på sysselsättning. Stöd kan också tillåtas om det
underlättar utvecklingen av viss näringsverksamhet eller vissa regioner.
EG-kommissionen övervakar medlemsstaternas stödpolitik. Nya stöd och
ändringar i existerande stöd måste anmälas till och godkännas av kommissionen
som i och med detta reglerar hur den nationella stödgivningen får bedrivas.
Detta gäller i första hand stödområdenas omfattning, stödens utformning och
maximala bidragsnivåer. Vid EU-inträdet existerande stöd får tillämpas till
dess att kommissionen har lämnat besked om stödet. En ny stödform får dock inte
beviljas förrän kommissionen godkänt den.
Inför EU-medlemskapet bedömde den svenska regeringen att man skulle kunna
behålla den nationella regionalpolitiken vid sidan om strukturfondsprogrammen.
Strukturfondsmedlen skulle inte integreras med den nationella stödgivningen
utan utgöra ett komplement till denna.
Efter att Sverige blev medlem i EU kan landsbygdsstöd användas för
medfinansiering (samfinansieras med EG-stöd) i områden som berörs av målen 2,
5b och 6. Landsbygdsstöd kan också, om det ingår som delfinansiering, fr.o.m.
1997 beviljas till tätorter som omfattas av strukturfondsprogram.
Samfinansieringen med EG-stöd går till så att länsstyrelserna söker EG-stöd
inom ramen för strukturfondsprogrammen för sådana åtgärder som landsbygdsstödet
skall användas för. Därefter fördelas stöd enligt den förordning som gäller för
landsbygdsstöd. Följden blir att länsstyrelsernas medel för landsbygdsstöd ökar
utan att det påverkar omfattningen av övriga stödformer som finansieras via
länsanslaget. De som söker landsbygdsstöd kan beviljas EG-stöd utan att behöva
följa den procedur som föreskrivs för EG-ansökningar.
Möjligheterna till medfinansiering innebär som nämnts att de medel som
länsstyrelserna har avsatt för landsbygdsstöd kan utökas med EG-stöd. På
liknande sätt kan tillfälligt småföretagsstöd samfinansieras med EG-stöd i
målen 2 och 5b. Regionalt utvecklingsstöd (lokaliserings- och
utvecklingsbidrag) kan däremot inte med de regler som gäller i dag användas för
att samfinansiera strukturfondsprogram. Samtliga nationella stödformer har
alltså inte integrerats i hanteringen av strukturfondsstöden. Detta kan sägas
innebära att Sverige tillämpar två delvis skilda stödsystem.
Propositionen
Regeringen bedömer att de regionalpolitiska företagsstöden i huvudsak fungerar
väl och att de bidrar till att näringslivet utvecklas i de regionalpolitiskt
prioriterade områdena. Uppföljningen av vissa stödformer behöver förbättras.
Effekterna av nedsatta socialavgifter m.m. bör utvärderas. I det sammanhanget
bör också ställas frågan om möjligheterna att förbättra metoderna att mäta de
samhällsekonomiska effekterna av företagsstöden.
I samband med genomförandet av den nya regionala näringspolitiken bör
förändringar göras av de regionalpolitiska företagsstöden för att öka
möjligheterna att använda stöden flexibelt till många olika ändamål och därmed
öka effektiviteten i stödsystemen.
Regionalt utvecklingsstöd
Propositionen
Regeringen anser att det är otillfredsställande att inte villkoret att minst 40
% av det antal arbetsplatser som tillkommer till följd av det regionala
utvecklingsstödet skall förbehållas vardera könet uppnås. Regeringen avser
därför att ge NUTEK i uppdrag att finna nya vägar att uppnå detta mål.
Hänsyn till miljön skall tas vid beslut om stöd.
Motion
Axel Andersson m.fl. (s) hävdar i motion A412 (delvis) att när det gäller
företagsstöd till små och medelstora företag är endast landsbygdsstödet godkänt
och förhandlat med EG-kommissionen inom ramen för statsstödsreglerna. För
stödformen kan 30 % av de medel som länsstyrelsen beslutat om återsökas från
EG:s strukturfonder. Sverige bör enligt motionären begära en omförhandling med
kommissionen i syfte att även 30 % av lokaliseringsbidragen skall kunna
återsökas från EG:s strukturfonder.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill först ansluta sig till regeringens uppfattning att miljöaspekter
skall vägas in vid beslut om företagsstöd.
Gällande regler för hur nationellt regionalpolitiskt företagsstöd får
medfinansiera strukturfondsmedel har redovisats ovan. Där framgår att
landsbygdsstöd och tillfälligt småföretagsstöd för närvarande kan utgöra
medfinansiering i områden som berörs av vissa mål.
Utskottet har underrättats om att vid de möten med övervakningskommittéer för
olika målområden som äger rum i november-december 1997 tas frågan upp om
ytterligare nationella företagsstöd skall kunna medfinansiera programmen. För
mål 2 och mål 6 läggs då fram förslag om att göra regionalt utvecklingsstöd
medfinansieringsbart med dessa strukturfondsprogram. Stödet skall i första hand
användas för att medfinansiera s.k. mjuka investeringar och nylokaliseringar
inom de ramar som anges i respektive programdokument. Inget förslag av denna
karaktär läggs fram beträffande mål 5b.
Mot bakgrund av vad som här har redovisats avstyrks motion A412 (s) i berörd
del.
Landsbygdsstöd
Propositionen
Regeringen föreslår att regionalt utvecklingslån namnändras till landsbygdslån.
Den sammanlagda finansieringen med landsbygdsstöd (landsbygdsbidrag och
landsbygdslån) skall i fortsättningen uppgå till högst 70 % av stödunderlaget.
Landsbygdsstöd skall fortsättningsvis lämnas endast till små och medelstora
företag, med undantag för i det fall att stora företag medverkar i ett
samverkansprojekt tillsammans med små och medelstora företag.
Regeringen begär riksdagens godkännande av detta förslag (avsnitt 4.2).
Motion
Kommittémotion A804 (yrk. 10) av Barbro Johansson m.fl. (mp) pläderar för att
det mindre landsbygdsstödet, det s.k. mikrostödet, bör kunna sökas även av
kvinnor i tätort.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis framhålla att själva benämningen på stödformen -
landsbygdsstöd - indikerar att det är ett stöd som har regionalpolitiska
syften. Stödet kan enligt förordningen (1994:557) om landsbygdsstöd med vissa
undantag lämnas i stödområden, glesbygdsområden och landsbygdsområden.
Förordningen anger ramar för vad som skall anses vara ?glesbygd? respektive
?landsbygd? men i övrigt är det länsstyrelsen som definierar vad som ryms inom
de båda begreppen.
Ramarna för stödet ger, enligt Glesbygdsverkets och Konsumentverkets
gemensamma rapport Service i gles- och landsbygd, relativt stort utrymme för
variationer i tolkningen. I rapporten drar de båda myndigheterna slutsatsen att
en alltför stor andel av det stöd som ursprungligen var tänkt för perifera
områden med låg tillgänglighet i stället koncentreras till tätorter och områden
nära tätorter. Utskottet finner det olyckligt med en sådan utveckling. Den
leder enligt utskottets mening i riktning mot vad som skulle kunna betecknas
som en utspädning av landsbygdsstödet. Stödet bör även i fortsättningen vara
ett regionalpolitiskt stöd och inte utvecklas till ett mer generellt
näringspolitiskt stöd, vilket förefaller vara vad motionärerna förespråkar. För
det senare ändamålet finns en rad andra stödformer.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändringar i stödformen
landsbygdsstöd. Motion A804 (mp) avstyrks i berörd del.
Sysselsättningsbidrag
Propositionen
Syftet med den nuvarande stödformen sysselsättningsbidrag är att främja ökad
sysselsättning i stödområdena 1 och 2 genom att täcka en del av de ökade
kostnader som uppkommer i samband med nyanställningar.
Sysselsättningsbidraget lämnas i dag, med vissa undantag, utan särskild
behovsprövning, till företag som varaktigt ökar sin sysselsättning. Regeringen
föreslår att det i varje enskilt ärende rörande bidraget i fortsättningen skall
göras en prövning av om stödet är nödvändigt för att åstadkomma den avsedda
sysselsättningsökningen. Nuvarande bidragsbelopp skall betraktas som
maximinivåer och prövas i varje enskilt ärende.
Budgetpropositionen föreslår vidare att medel för sysselsättningsbidrag
fortsättningsvis skall anvisas som ett nytt ändamål under anslaget A 1
Regionalpolitiska åtgärder, vilket ytterligare ökar flexibiliteten i det
regionalpolitiska arbetet. Den föreslagna ändringen beräknas på sikt innebära
en besparing på 90 miljoner kronor per år. Även framdeles kommer enligt
regeringen de flesta beslut om sysselsättningsbidrag att fattas av
länsstyrelserna, men både regeringen och NUTEK skall i vissa fall kunna fatta
sådana beslut. Det bör enligt propositionen vara en uppgift för regeringen att
närmare utforma de nya bestämmelser som kan erfordras med anledning av detta
förslag.
Regeringen begär att riksdagen godkänner vad som föreslagits beträffande
sysselsättningsbidraget (avsnitt 4.3).
Som tidigare redovisats prövar EG-kommissionen nationella företagsstöd för
att bedöma om dessa står i överensstämmelse med EG:s statsstödsregler. I
samband med sådan prövning har kommissionen föreslagit lämpliga åtgärder för
att sysselsättningsbidraget skall överensstämma med statsstödsreglerna.
Förslagen innefattade krav på utbildning i samband med nyanställning, att
rekrytering i första hand skall ske av arbetslösa samt att bidraget endast
skall lämnas vid anställningar som gäller tills vidare. Dessa förändringar har
införts i förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd och trädde
i kraft den 15 juni 1997. EG-kommissionen har därefter godkänt
sysselsättningsbidraget.
Motioner
Fyra motioner pekar på konsekvenserna av de regeländringar som har gjorts
beträffande sysselsättningsbidraget. I tre av motionerna framförs krav på att
omförhandla eller återställa regler medan en motion vill utreda turistnäringens
situation och kompensera denna för olägenheter till följd av regeländringen.
Andre vice talman Görel Thurdin (c) förordar i motion A434 (yrk. 1 delvis) att
reglerna rörande sysselsättningsbidrag bör återställas.
Erik Arthur Egervärn (c) anser i motion A432 att regeringen bör omförhandla
reglerna för sysselsättningsbidraget med EG-kommissionen så att inte
turistnäringen med sitt säsongsberoende drabbas särskilt negativt.
Enligt Lena Sandlin (s) i motion A442 bör regeringen utreda turistnäringens
situation och kompensera näringen för nackdelarna med de ändrade reglerna
rörande sysselsättningsbidrag.
Även Rune Berglund och Jörgen Persson (s) pekar i motion A449 på behovet av att
omförhandla reglerna för sysselsättningsbidraget med EG-kommissionen.
Utskottets ställningstagande
När det gäller de regionalpolitiska företagsstöden har en allmän strävan de
senaste åren varit att tona ner driftsstödens betydelse till förmån för
investeringsstöd som kan ses som en mer offensiv stödform.
Vad beträffar sysselsättningsbidraget har utskottet erfarit att regeringen
förhandlat med EG-kommissionen i flera år om huruvida stödformen är förenlig
med EG:s statsstödsregler. Efter den ingående prövning som gjorts i dessa
förhandlingar har regeringen gjort bedömningen att de regelförändringar som
genomfördes sommaren 1997 (SFS 1997:208) var en förutsättning för att
kommissionen skulle godkänna stödformen såsom förenlig med statsstödsreglerna.
Utskottet, som utgår från att regeringen gjort en omsorgsfull prövning av
frågan, anser mot denna bakgrund att motionerna A434 (c), A432 (c) och A449 (s)
bör avstyrkas.
Vad beträffar motion A442 (s) vill utskottet peka på att regeringen under
senare år har tagit flera initiativ som gäller turistnäringen. Riksdagen
fattade våren 1995 beslut om inriktningen och utformningen av turistpolitiken.
På förslag av Turistdelegationen har riksdagen därefter under 1996 antagit ett
handlingsprogram för utveckling av svensk turism. För närvarande gör
Turistdelegationen på uppdrag av regeringen riktade studier av
förutsättningarna för utveckling av svensk turism. Uppdraget skall redovisas
senast den 1 februari 1998. Under den aktuella tidsperioden har regeringen
vidare satt av 90 miljoner kronor för internationell marknadsföring av Sverige
som turistland. Sammantaget finner utskottet att statsmakterna under de senaste
åren har satsat betydande resurser på att främja turistnäringen. Utskottet
föreslår mot denna bakgrund att motion A442 (s) avslås.
Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag om förändringar rörande
stödformen sysselsättningsbidrag.
Småföretagsstöd
Bakgrund
Riksdagen beslutade våren 1994 att överföra medel från arbetsmarknadspolitiska
åtgärder till länsstyrelserna för särskilda åtgärder för regional utveckling
och tillväxt (prop. 1993/94:140, bet. AU13, rskr. 366). Medlen skulle användas
för tillfälligt småföretagsstöd som regleras i förordningen (1994:773) om
tillfälligt småföretagsstöd. Vidare kunde medlen utgå till s.k. konsultcheckar
och andra företagsinriktade åtgärder. Under budgetåren 1994/95 och 1995/96 har
800 respektive 400 miljoner kronor överförts till länsstyrelserna för nämnda
åtgärder. Utöver dessa medel har regeringen i särskilda beslut åren 1996 och
1997 tilldelat länsstyrelserna ytterligare medel för småföretagsstöd under åren
1996, 1997 och 1998.
Propositionen
Tillfälligt småföretagsstöd skall inte längre vara en temporär åtgärd utan bör
ingå bland de företagsinriktade åtgärder som länsstyrelserna kan vidta.
Stödformen föreslås därför i fortsättningen benämnas småföretagsstöd.
Tillfälligt småföretagsstöd kan lämnas i hela landet till företag som uppfyller
vissa villkor. I propositionen begärs riksdagens godkännande av det framlagda
förslaget (avsnitt 4.4).
Det är otillfredsställande att det inte har varit möjligt att uppnå villkoret
att minst 40 % av det antal arbetsplatser som tillkommer till följd av stödet
skall förbehållas vartdera könet. Regeringen avser därför att uppdra till NUTEK
att finna nya vägar att uppnå detta mål.
Motion
I kommittémotion A804 (yrk. 11) föreslår Barbro Johansson m.fl. (mp) att
småföretagsstödets villkor om 40 % kvinnor vid nyanställning bör skärpas till
50 % (± 1 anställd).
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att en fristående utvärdering som gjorts av
Nordlandsforskning i Bodö och som redovisas i budgetpropositionen visar på
betydande effekter av verksamheten med tillfälligt småföretagsstöd,
konsultcheckar och andra företagsinriktade projekt.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att det tillfälliga
småföretagsstödet inte längre skall vara en temporär åtgärd utan bör ingå bland
andra företagsinriktade stödformer med benämningen småföretagsstöd. Några
ändringar av reglerna för stödformen är inte aktuella vilket exempelvis innebär
att småföretagsstödet även i fortsättningen kommer att kunna lämnas i hela
landet.
Som framgått ovan kan medel till särskilda åtgärder för regional utveckling
och tillväxt förutom till tillfälligt småföretagsstöd också lämnas till
konsultcheckar och andra företagsinriktade åtgärder.
När det ursprungliga programmet med särskilda åtgärder för regional
utveckling och tillväxt utformades våren 1994 sades det uttryckligen att
programmet skulle skapa möjligheter till tillväxtfrämjande insatser i hela
landet. Denna inriktning har också gällt i de beslut om särskilda åtgärder för
regional utveckling och tillväxt som beslutats sedan dess och som redovisas i
budgetpropositionens avsnitt 3.2.7.
Småföretagsstöd kommer även i framtiden att kunna lämnas i hela landet. Också
för vad som i åtgärdsprogrammen benämnts ?andra företagsinriktade åtgärder?
finns den möjligheten genom de medel för regional projektverksamhet som
finansieras via anslaget A 1.
Möjligheten att lämna konsultcheckar i hela landet bör enligt utskottets
uppfattning kvarstå i samband med den förändring som genomförs.
När det gäller det förslag som läggs fram i motion A804 (mp) delar utskottet
regeringens uppfattning att det är otillfredsställande att villkoret om att
minst 40 % av nytillkommande arbetsplatser skall förbehållas vartdera könet,
inte kan uppnås. Trots att villkoret, som innefattar vissa möjligheter till
undantag, har funnits i mer än 20 år uppgår andelen kvinnor i företag som har
beviljats regionalt utvecklingsstöd endast till ca 30 %. Att i detta läge,
såsom motionärerna i A804 föreslår, höja villkoret från 40 % till 50 %, bedömer
utskottet i dagsläget som orealistiskt. I stället måste inriktningen vara att
få praktiskt genomslag för bestämmelsen som den ser ut i dag. Utskottet kommer
med intresse att ta del av NUTEK:s förslag om hur den befintliga regeln skall
omsättas i praktiken. Med det anförda avstyrks den aktuella motionen.
Stöd till kommersiell service
Propositionen
I budgetpropositionen föreslår regeringen att avskrivningslånet namnändras till
investeringsbidrag.
Investeringsbidrag skall fortsättningsvis kunna lämnas med högst 85 % av
utgifterna för vissa investeringar i sådana dagligvarubutiker och
drivmedelsanläggningar som har ett väl utbyggt utbud av grundläggande
servicefunktioner. Servicebidrag skall fortsättningsvis kunna lämnas med högst
200 000 kr till sådana verksamheter.
Investeringsbidrag skall i fortsättningen kunna lämnas med högst 50 % av
utgifterna för vissa utbildningsåtgärder för butiksägare och anställda. Inve-
steringslån skall upphöra. Regionalt utvecklingslån namnändras till
landsbygdslån. Hemsändningsbidraget föreslås förbättras bl.a. genom att det
fortsättningsvis skall kunna lämnas med högst 30 kr per hushåll och
inköpstillfälle förutsatt att respektive kommun bidrar med ett minst lika stort
belopp. I särskilda fall skall bidraget kunna uppgå till högst 45 kr.
Regeringen begär att riksdagen godkänner vad som har föreslagits beträffande
stöd till kommersiell service (avsnitt 4.5).
Fr.o.m. den 1 juli 1994 utökades möjligheterna till avskrivningslån till
investeringar som genomförs för att uppfylla krav som har ålagts verksamheten
genom föreskrifter i lag eller förordning. Den ökade stödmöjligheten syftar
bl.a. till att underlätta för butiker och bensinstationer att ersätta
miljöfarliga köldmedier i kyl- och frysanläggningar samt för att förse
bensinanläggningar med utrustning för bensinåtervinning.
Motion
Helena Frisk m.fl. (s) anser i motion A435 att kretsen av företag som kan
erhålla bidrag för byte av kyl- och frysanläggningar bör vidgas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till förändringar i reglerna för stöd
till kommersiell service. Utskottet noterar att underlaget till förslaget har
tagits fram gemensamt av Glesbygdsverket och Konsumentverket samt att
remissinstanserna överlag har varit positiva till utredningsförslaget. Såvitt
utskottet kan bedöma innebär regeringens förslag en effektivisering av stödet
till kommersiell service samtidigt som det ryms inom ramen för anslaget A 1.
När det gäller motion A435 konstaterar utskottet att en av förutsättningarna
för glesbygdens fortlevnad och utveckling är att det finns en rimlig
försörjning med dagligvaror och drivmedel. Stödet till kommersiell service
skall bidra till att glesbygdens invånare och konsumenter har tillgång till ett
väl utbyggt nät av livsmedelsbutiker och bensinstationer. Syftet med stödet är
alltså inte i första hand att det skall utgöra ett företagsstöd. För detta
ändamål finns andra regionalpolitiska stödformer. Mot denna bakgrund avvisar
utskottet en utvidgning av den karaktär som motion A435 (s) föreslår och anser
därmed att motionen bör avslås.
Transportbidrag
Propositionen
I avvaktan på fortsatta överläggningar med EG-kommissionen om transportbidraget
anser regeringen att bidraget skall behållas oförändrat. Regeringen tar därför
inte ställning till transportbidragsutredningens betänkande Konkurrensneutralt
transportbidrag (SOU 1997:94).
Vid de överläggningar angående nedsatta socialavgifter som pågår med EG-
kommissionen och som redovisas i budgetpropositionen (inledningen till avsnitt
4) har kritik framkommit från kommissionen mot den nuvarande utformningen av
stödformen. Kommissionen har bl.a. föreslagit att nedsättningen av
socialavgifter bör omvandlas till indirekt transportbidrag och samordnas med
denna stödform.
Motion
Lena Sandlin (s) fäster i motion A436 uppmärksamhet på
Transportbidragsutredningens förslag till konkurrensneutralt transportbidrag
och pekar på bristande konkurrensneutralitet mellan olika transportslag och en
snedvridning av transportarbetet, vilket i sin tur leder till brister i
resursanvändningen.
Utskottets ställningstagande
Enligt vad utskottet har erfarit kommer regeringen att i den regionalpolitiska
särpropositionen behandla frågan om transportbidrag. Utskottet anser att
propositionen bör avvaktas och avstyrker därmed motion A436 (s).
Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998
Allmänna frågor
Inledning
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under
utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt den uppställning som
framgår av bilaga 2. Sammanlagt tas nio anslag upp under utgiftsområdet.
Regeringens förslag innebär vissa ändringar i anslagsstrukturen jämfört med
tidigare ordning, vilket framgår under respektive anslagsrubrik. Av
uppställningen i bilaga 2 framgår också motionsförslag rörande anslagen.
Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande (1997/98:AU2y) till
finansutskottet tillstyrkt regeringens förslag till ram för utgiftsområde 19.
Riksdagen har genom beslut (1997/98:FiU1, rskr. 35) anslutit sig till vad
arbetsmarknadsutskottet och finansutskottet förordat. Utgiftsramen för
budgetåret 1998 har genom riksdagsbeslutet fastslagits till 3 605 miljoner
kronor.
Motioner
Per Unckel m.fl. (m) betonar i kommittémotion A299 (yrk. 3) att det för att
uppfylla målen med regionalpolitiken är nödvändigt att främja företagens
utveckling. En rad besparingar, bl.a. på det regionalpolitiska området, krävs
för att genomföra Moderaternas politik för företagande, arbete och utveckling,
vilken enligt partiet skapar förutsättningar för att de aktuella regionerna
skall kunna växa av egen kraft. Goda möjligheter till utbildning är en viktig
del i detta, och en betydande kunskapssatsning till stöd för regional
utveckling bör genomföras så att tillgången till utbildning ökar på orter som i
dag har ett begränsat utbud. Kommuner och landsting bör mer aktivt än i dag
delta i medfinansieringen av strukturfondsprojekt.
Miljöpartiets förslag i partimotion A309 (yrk. 5 och 6) sammanfaller med
propositionens. Partiet vill avvakta en regionalpolitisk särproposition.
Annika Nilsson m.fl. (s) förespråkar i motion A444 (delvis) att hanteringen av
det s.k. landshövdingeuppdraget läggs över på de regionala självstyrelseorganen
efter 1998.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen annan uppfattning än Moderaterna i kommittémotion A299 om
att det är nödvändigt att främja företagens utveckling om målen med
regionalpolitiken skall kunna uppfyllas. Det är också en huvudinriktning i
utformningen av den nya närings- och regionalpolitiken. Företagsstöden görs mer
flexibla för att bättre kunna anpassas till regionala och lokala
förutsättningar. Likaså instämmer utskottet i Moderaternas uppfattning att goda
möjligheter till utbildning är en viktig del i regionalpolitiken. Detta kommer
tydligt till uttryck i den särskilda statliga vuxenutbildningssatsning som går
under benämningen kunskapslyftet och där medel utgår till minst 100 000
helårsplatser per år från hösten 1997. Denna satsning innebär stora
resurstillskott för utbildning i hela landet. Utbildningsutskottet föreslår i
betänkande 1997/98:AU1 att ytterligare 10 000 platser anordnas inom
kunskapslyftet. Något riksdagsbeslut har ännu inte fattats i frågan.
Även om utskottet alltså i allmänna termer instämmer i motionärernas
uppfattning har utskottet ingen förståelse för hur detta bäst skulle kunna
uppnås med sänkta regionalpolitiska anslag. Utskottet är för närvarande inte
berett att ta ställning till frågan om kommuner och landsting mer aktivt bör ta
del i medfinansieringen av strukturfondsprojekt. På denna punkt bör den
regionalpolitiska särpropositionen avvaktas. Utskottet avstyrker således motion
A299 (m) i berörd del.
Utskottet noterar att förslagen från Miljöpartiet i motion A309 inte innebär
några avvikelser i förhållande till regeringens förslag.
Utskottet återkommer nedan till motion A309 (mp) och anslaget i avsnittet
Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på
utgiftsområde 19.
Regionala självstyrelseorgan
Utskottet övergår nu till att behandla motion A444 (s). Utskottet tar därvid
inte upp de delar av motionen som avser bl.a. kulturfrågor, Östersjösamarbete,
näringspolitiska insatser, livsmedelsfrågor, infrastruktur m.m., utan behandlar
i detta sammanhang endast frågan om huruvida de medel som avsatts med anledning
av det s.k. landshövdingeuppdraget skall få disponeras av regionala
självstyrelseorgan. Övriga delar av motionen avser utskottet att behandla i ett
senare betänkande med anledning av den regionalpolitiska propositionen.
Verksamheten med regionala självstyrelseorgan regleras genom lagen
(1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning. I de
försökslän som omfattas av försöksverksamheten - Kalmar, Gotlands och Skåne län
- skall självstyrelseorganet från länsstyrelsen överta ansvaret för det
sektorsövergripande arbetet med att utarbeta en strategi för länets långsiktiga
utveckling enligt förordningen (1982:877) om regionalt utvecklingsarbete (det
regionala utvecklingsansvaret).
I budgetpropositionen har regeringen, vilket redovisas nedan, angivit för
vilka ändamål medel från anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder avses
tillföras de regionala självstyrelseorganen.
I det s.k. landshövdingeuppdraget fick landshövdingarna hösten 1996 i uppdrag
att samordna regionala åtgärder för ökad tillväxt och sysselsättning. En första
rapport skulle inlämnas till regeringen senast den 15 december 1996. Regeringen
har därefter bedömt landshövdingarnas förslag bl.a. med avseende på deras
påverkan på sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten i länen, graden av
samverkan mellan aktörer samt jämställdhetsaspekter och fördelat medel till
länen samt NUTEK utifrån detta. För samtliga län har t.o.m. 1998 sammantaget
363 miljoner kronor fördelats med anledning av landshövdingeuppdraget genom
regeringsbeslut den 26 september 1996 och den 13 mars 1997. De aktuella medlen
finns upptagna på det under tolfte huvudtiteln på tilläggsbudget för budgetåret
1995/96 upptagna reservationsanslaget A 16 Program för småföretagsutveckling,
förnyelse och tillväxt.
Enligt vad utskottet har erfarit bereds inom Regeringskansliet för närvarande
frågan om uppdelning till länsstyrelser respektive regionala självstyrelseorgan
av kvarstående medel på anslaget A 16. Utskottet anser att det i detta
sammanhang är väsentligt att beakta det regionala utvecklingsansvar som enligt
lag ålagts självstyrelseorganen. En utgångspunkt för de fortsatta övervägandena
rörande fördelning av eventuella kvarvarande medel från anslaget måste mot
denna bakgrund vara att merparten av de återstående medlen bör tillföras
självstyrelseorganen. Detta bör ges regeringen till känna. Motion A444 i berörd
del får därmed anses besvarad med vad utskottet anfört och avstyrks därmed.
Anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder
Propositionen
Anslagets ändamål, anslagsberäkning m.m.
Regeringen föreslår att medel från detta anslag fr.o.m. budgetåret 1998 skall
få anvisas till följande ändamål:
* regionala utvecklingsbidrag,
* lån till privata regionala investmentbolag,
* landsbygdsbidrag,
* stöd till kommersiell service,
* småföretagsstöd,
* sysselsättningsbidrag,
* regional och central projektverksamhet,
* medfinansiering av strukturfondsprogram,
* vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till strukturfondsprogram m.m.,
* uppföljning och utvärdering samt
* viss central utvecklingsverksamhet m.m.
Det främsta syftet med att två nya ändamål, sysselsättningsbidrag respektive
småföretagsstöd, föreslås bli finansierade med medel från anslaget är att
större flexibilitet i de regionalpolitiska åtgärderna därigenom kan uppnås.
Sysselsättningsbidrag finansieras t.o.m. budgetåret 1997 via ett särskilt
anslag (anslaget A 5 Sysselsättningsbidrag) medan tillfälligt småföretagsstöd
finansieras inom ramen för ett program för särskilda åtgärder för regional
utveckling och tillväxt. Förändringar beträffande de båda stödformerna har
behandlats tidigare i betänkandet.
Riksdagen beslutade våren 1997 (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr.
1996/97:284) att medel från anslaget A 1 skulle få användas även för vissa
utgifter för beslutsgrupper knutna till strukturfondsprogram. Avsikten med
regeringens förslag var emellertid att medel även skall få användas för
administrationskostnader till följd av vissa länsstyrelsers uppdrag som fond-
ansvarig myndighet för Interreg II A-program. Regeringen har därför beslutat
att medel från anslaget av berörda länsstyrelser skall kunna användas för
sådana administrationskostnader. Eftersom riksdagens ställningstagande på denna
punkt enligt regeringen inte varit tydligt anmäler regeringen i
budgetpropositionen det något utökade användningsområdet för anslaget A 1.
För budgetåret 1998 föreslår regeringen beträffande anslaget A 1 ett
ramanslag på 1 598 miljoner kronor.
Regionala självstyrelseorgan
Huvuddelen av anslaget A 1 beräknas komma att användas av länsstyrelserna,
eller i vissa fall regionala självstyrelseorgan, för företagsstöd och
medfinansiering av strukturfondsprogram.
Till följd av riksdagens beslut om försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning (prop. 1996/97:36, bet. KU4, rskr. 77) skall fr.o.m.
budgetåret 1998 självstyrelseorganen i Kalmar, Gotlands och Skåne län bl.a.
överta ansvaret för att utarbeta regionala utvecklingsstrategier och för
huvuddelen av de regionalpolitiska åtgärdsmedel som berörda länsstyrelser
disponerar i nuvarande system.
Huvuddelen av de medel regeringen fördelar till respektive län skall enligt
riksdagens beslut i tillämpliga delar tillföras självstyrelseorganet för
följande ändamål:
* regionala utvecklingsbidrag
* landsbygdsbidrag
* stöd till kommersiell service
* småföretagsstöd
* regional projektverksamhet
* medfinansiering av strukturfondsprogram
* vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till strukturfondsprogram samt
* uppföljning och utvärdering
För ändamålet regional projektverksamhet bör enligt regeringen gälla att även
länsstyrelserna i berörda län tilldelas vissa medel för att kunna bedriva
projekt för bl.a. regional näringspolitik.
För ändamålet uppföljning och utvärdering bör gälla att självstyrelseorganen
disponerar vissa medel för uppföljning av enskilda projekt medan berörda
länsstyrelser tilldelas medel för att göra statlig uppföljning av genomförda
åtgärder.
Detta innebär att även länsstyrelserna i de län som omfattas av regionala
självstyrelseorgan bör disponera vissa medel från anslaget A 1. NUTEK och
regeringen bör liksom i dag disponera en viss del av anslaget för central
utvecklingsverksamhet m.m.
Det bör enligt budgetpropositionen även fortsättningsvis vara en uppgift för
regeringen att fördela anslaget mellan länen och utfärda de föreskrifter som
behövs. Vid fördelningen av medel mellan länen bör som hittills de regionala
problemens svårighetsgrad utgöra den huvudsakliga fördelningsnyckeln. Behovet
av medfinansiering av åtgärder inom strukturfondsprogrammen och behovet för det
nya ändamålet sysselsättningsbidrag bör särskilt beaktas vid
medelsfördelningen.
Medel för resurscentrum för kvinnor
Som redovisats ovan under avsnittet Organisation m.m. av resurscentrum för
kvinnor anser regeringen att NUTEK:s projekt med kvinnliga affärsrådgivare och
resurscentrum för kvinnor är betydelsefullt. Regeringen avser att uppdra åt
NUTEK att i samråd med Glesbygdsverket driva Nationellt resurscentrum för
kvinnor under ytterligare en period.
Motioner
En rad motioner tar upp frågor som rör anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder.
Moderaterna och Folkpartiet vill i kommittémotioner minska anslaget.
Vänsterpartiet vill i stället öka det vilket också föreslås av
Kristdemokraterna i en kommittémotion. Flera motionärer vill öronmärka eller på
annat sätt säkerställa medel till resurscentrum för kvinnor. Vidare framläggs
förslag om att återställa regeländringar för sysselsättningsbidraget, vilket
får anslagskonsekvenser. Slutligen finns förslag om hantering av A 1-medel i
regionala självstyrelseorgan.
Per Unckel m.fl. (m) förordar i kommittémotion A299 (yrk. 14 och 17) att
anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder fastställs till 1 153 miljoner kronor,
dvs. 445 miljoner kronor lägre än regeringens förslag. Den regionala
utbildningssatsning som Moderaterna förespråkar bör genomföras som ett projekt
inom ramen för EG:s strukturfonder. Redan för 1998 bör 25 miljoner kronor av
anslaget A 1 reserveras för satsningen, föreslår motionärerna.
Centerpartiet anser i motion N247 (yrk. 13) att erfarenheterna av verksamheten
med kvinnliga resurscentrum är mycket goda och att medel bör säkerställas så
att verksamheten får fortsätta.
Anne Wibble m.fl. (fp) föreslår i kommittémotion Fi510 (yrk. 4 delvis) att
anslaget A 1 fastställs till 870 miljoner kronor mindre än regeringens förslag.
Vänsterpartiet vill enligt motion A453 (yrk. 4, 6, 7 och 8) ge en kraftig
impuls till det regionala utvecklingsarbete för ökad tillväxt och
sysselsättning som planeras inom ramen för det s.k. landshövdingeuppdraget och
föreslår att ytterligare 390 miljoner kronor skall anvisas till detta under
anslaget A 1. Fördelningen av medlen bör följa de regionalpolitiska
prioriteringarna så att län med svagare utvecklingskraft och lägre
utbildningsnivå prioriteras. För regionala resurscentrum för kvinnor bör 48
miljoner kronor per år avsättas under anslaget och för det nationella
resurscentrumet 10 miljoner kronor. Totalt föreslås en ökning av anslaget A 1
med 400 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag.
Ulf Björklund m.fl. (kd) avvisar i kommittémotion A403 (yrk. 14 och 15)
regeringens förslag till besparing på 90 miljoner kronor för regionalpolitiska
insatser och tillför därför motsvarande belopp. De medel som tillförs kan
enligt partiet användas för att förändra stödområdesindelningen. Därvid bör
situationen för Norsjö kommun särskilt beaktas.
Andre vice talman Görel Thurdin (c) är i motion A434 (yrk. 1 delvis och 2)
kritisk mot vad motionären anser vara en kraftfull neddragning av anslaget till
regionalpolitiska åtgärder. Enligt motionären bör regeringen återställa
regelförändringarna rörande sysselsättningsbidraget inom det regionalpolitiska
företagsstödet. För att finansiera den uteblivna besparingen bör 90 miljoner
kronor av reservationsmedel användas under budgetåret 1998 i avvaktan på en
långsiktigt hållbar finansiering av de regionalpolitiska åtgärderna.
Eva Goës m.fl. (mp) pekar i motion A413 (yrk. 1 delvis och 2) på betydelsen av
resurscentrum för kvinnor. Motionärerna anser att öronmärkta regionalpolitiska
medel måste avsättas till regionala resurscentrum i regleringsbrev.
Näringsdepartementet bör diskutera med andra departement om möjligheterna till
projekt i samverkan med regionala resurscentrum med varierande medfinansiering
i länen.
Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c) anser i motion A273 (yrk. 11
delvis) att de regionala resurscentrumen via regleringsbrev till
länsstyrelserna skall garanteras ekonomiska förutsättningar för att utföra ett
konstruktivt arbete.
Enligt Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) i motion Sk321 (yrk. 10 delvis)
måste regionala resurscentrum ges ekonomiska förutsättningar genom öronmärkta
medel från NUTEK i samråd med Glesbygdsverket. Kommunerna bör vara huvudmän för
lokala resurscentrum via regionalpolitiska medel.
Utskottets ställningstagande
Anslagets ändamål, anslagsberäkning, resurscentrum för kvinnor, m.m.
Regeringen har i budgetpropositionen lämnat förslag om till vilka ändamål medel
från anslaget A 1 fortsättningsvis skall få lämnas. Förslaget innebär att
ytterligare två stödformer skall finansieras via anslaget:
sysselsättningsbidrag respektive småföretagsstöd. Inga motioner har haft
invändningar mot förslaget. Det tillstyrks också av utskottet.
Enligt utskottets uppfattning skulle de drastiska neddragningar av anslaget
A 1 som föreslås av Moderaterna i motion A299 respektive Folkpartiet i
kommittémotion Fi510 innebära ett kraftigt bakslag för strävandena mot regional
utjämning och utveckling. Folkpartiets förslag innebär att betydligt mer än
hälften av dagens anslag skall skäras bort. Med en så kraftig nedskärning
skulle länsorganens möjligheter att stödja den nya regionala näringspolitiken
dramatiskt försämras. Även Moderaternas nedskärningsförslag skulle enligt
utskottets uppfattning innebära en allvarlig åderlåtning av möjligheterna till
regionalpolitiska insatser. Förutsättningarna för att genomföra en ny regional
näringspolitik skulle kraftigt försämras. Utskottet kan därför inte tillstyrka
motionerna A299 (m) respektive Fi510 (fp) i berörda delar.
Utskottet, som anser att regeringens förslag till medelsanvisning är väl
avvägt, kan inte heller ansluta sig till Vänsterpartiets eller
Kristdemokraternas förslag till anslagsökningar i partimotion A453 respektive
kommittémotion A403. I motion A403 (kd) har motionärerna i sitt anslagsyrkande
tillfogat krav på att Norsjö skall inplaceras i annat stödområde och att en
ändrad stödområdesindelning skall utredas. Utskottet är i avvaktan på den
regionalpolitiska särpropositionen inte berett att ta ställning till förslag om
ändrade stödområden.
Enligt vad som redovisats ovan har utskottet erfarit att regeringen i
regleringsbrevet för 1998 kommer att ge NUTEK i uppdrag att i samråd med
Glesbygdsverket driva Nationellt resurscentrum för kvinnor ytterligare en
period. När det gäller verksamheten vid de regionala och lokala resurscentrumen
har utskottet ovan redovisat vilka bestämmelser i frågan som under innevarande
budgetår finns i regleringsbrevet för länsstyrelserna. NUTEK har undersökt hur
finansieringen av den regionala verksamheten har utvecklats. En enkät till alla
länsstyrelser visar att resurserna har ökat, främst tack vare EU-medel. Även om
flera centrum har lagts ner, har andra startat. Det finns minst ett
resurscentrum i varje län.
I flera motioner - N247 (c), A453 (v), A413 (mp), A273 (c) och Sk321 (m) -
yrkas att medel skall reserveras för resurscentrum för kvinnor. Utskottet vill
peka på att det för berörda organ finns klart utsagt att ett jämställd-
hetsperspektiv skall integreras i beslutsprocesserna. Som redan framhållits
förutsätter utskottet att regeringen tar upp frågan om resurscentrum för
kvinnor i den regionalpolitiska särpropositionen.
Utskottet ställer sig inte heller bakom förslaget i motion A299 (m) om medel
till en regional utbildningssatsning utan anser som tidigare anförts att en
sådan kommer till stånd genom den särskilda vuxenutbildningssatsning som
genomförs under benämningen kunskapslyftet. I och med att utskottet har
avstyrkt förslaget i motion A434 (c) om att återställa tidigare gällande regler
för sysselsättningsbidraget finns enligt utskottets uppfattning inget skäl att
i detta sammanhang bifalla motionen i den del som avser finansiering av
förslaget.
Som framgått ovan beslutade riksdagen våren 1997 att medel från anslaget A 1
skulle få användas även för vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till
strukturfondsprogram. Innebörden av riksdagens beslut var även att medel från
anslaget A 1 skulle få användas för ersättning till länsstyrelser för deras
övertagande av de fondförvaltande centrala verkens uppgifter beträffande vissa
Interreg II A-program.
Beställningsbemyndigande
I tilläggsbudgeten för budgetåret 1997 (prop. 1997/98:1, yttr. AU3y, bet.
FiU11, rskr. 46) beslutade riksdagen att regeringen skulle bemyndigas att under
budgetåret 1997 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med
regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter om högst 500 miljoner kronor
under budgetåren 1998, 1999 och 2000.
Arbetsmarknadsutskottet förordar därför med stöd av sin initiativrätt att
riksdagen beslutar om ett bemyndigande även för budgetåret 1998. Utskottet
anser att regeringen bör bemyndigas att, i fråga om ramanslaget A 1
Regionalpolitiska åtgärder, låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i
samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter om högst 500
miljoner kronor under budgetåren 1999, 2000 och 2001.
Sammanfattning beträffande anslaget A 1
Som framgått tidigare ansluter sig utskottet till regeringens förslag till
medelsanvisning på anslaget A 1. Samtliga motioner - A299 (m), N247 (c), Fi510
(fp), A453 (v), A403 (kd), A434 (c), A413 (mp), A273 (c) och Sk321 (m) -
avstyrks i berörda delar. Förslagen är anslagspåverkande. Utskottet återkommer
till motionerna och anslaget nedan i avsnittet Sammanfattande bedömning av
budgetförslagen och medelsanvisning inom utgiftsområde 19.
Anslaget A 2 Regionalpolitisk låneverksamhet
Propositionen
Över anslaget anvisas för närvarande medel för regionala utvecklingslån som
beviljas av länsstyrelserna, NUTEK och regeringen. Räntor, avbetalningar och
andra återbetalningar på lånen tillförs numera andra inkomsttitlar. För
budgetåret 1998 föreslås ett ramanslag på 390 miljoner kronor. Motsvarande
anslag har för budgetåret 1997 benämningen Regionala utvecklingslån.
Motion
Anne Wibble m.fl. (fp) föreslår i kommittémotion Fi510 (yrk. 4 delvis) att
anslaget A 2 minskas med 130 miljoner kronor i förhållande till regeringens
förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare kommenterat Folkpartiets förslag till minskning av
anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder som utskottet anser skulle medföra en
dramatisk försämring. Utöver den nedskärningen föreslår partiet i motion Fi510
också en kraftig reducering av anslaget A 2 Regionalpolitisk låneverksamhet. Om
Folkpartiets förslag genomfördes skulle detta enligt utskottets uppfattning
innebära väsentligt försämrade lånemöjligheter för vissa företag inom
stödområdet. Det gäller de företag där upplåning i samband med inve- steringar
inte kan ske på den allmänna lånemarknaden.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion Fi510 (fp) i berörd del.
Förslaget är anslagspåverkande. Utskottet, som biträder regeringens förslag
till medelsanvisning, återkommer till motionen och anslaget nedan i avsnittet
Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på
utgiftsområde 19.
Anslaget A 3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom
regionalpolitiken
Propositionen
Anslaget disponeras av Glesbygdsverket för infrianden av kreditgarantier för
lån som lämnats av länsstyrelserna före den 1 januari 1997. Därefter har
samtliga system med kreditgarantier inom regionalpolitiken upphört.
Regeringen föreslår ett ramanslag på 12 miljoner kronor för budgetåret 1998.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens medelsberäkning under anslaget. Utskottet
återkommer till anslaget nedan i avsnittet Sammanfattande bedömning av
budgetförslagen och medelsanvisning på utgiftsområde 19.
Anslaget A 4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter
Propositionen
Från anslaget, som disponeras av Riksförsäkringsverket (RFV), täcks bortfall av
avgiftsinkomster till följd av tillämpningen av lagen (1990:912) om nedsättning
av socialavgifter. Enligt lagen skall den procentsats, efter vilken
arbetsgivaravgifter och egenavgifter sammanlagt beräknas, sättas ned t.o.m.
utgiftsåret 2000 för verksamheter inom vissa näringsgrenar som bedrivs i
stödområde 1 och delar av stödområde 2. Från och med 1997 är nedsättningen åtta
procentenheter.
Regeringen avser att låta utvärdera effekterna av systemet med nedsatta
socialavgifter. Utvärderingen bör enligt propositionen också belysa på vilket
sätt staten bäst stimulerar näringslivets utveckling i de regionalpolitiskt
mest utsatta områdena - genom nedsatta socialavgifter eller andra driftsstöd,
stöd i samband med investeringar och etableringar och/eller med förbättrad
samhällelig infrastruktur.
Som tidigare redovisats har EG-kommissionen vid pågående överläggningar om
nedsatta socialavgifter uttryckt kritik mot den nuvarande utformningen av
stödformen. Kommissionen har bl.a. föreslagit att nedsättningen av
socialavgifter bör omvandlas till indirekt transportbidrag och samordnas med
denna stödform.
För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 415 miljoner kronor.
Motion
Per Unckel m.fl. (m) anser i kommittémotion A299 (yrk. 15) att anslaget A 4 bör
fastställas till 250 miljoner kronor, dvs. 165 miljoner kronor mindre än
regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Från och med budgetåret 1997 har en besparing gjorts på stödformen ersättning
för nedsättning av socialavgifter i och med att nedsättningen har minskats från
tio till åtta procentenheter. I budgetpropositionen aviserar regeringen som
framgått ovan en utvärdering av stödformen.
Moderaternas förslag skulle innebära en drastisk nedskärning av stödformen.
Betydande negativa konsekvenser skulle uppstå. Utskottet avstyrker därför
motion A299 (m) i berörd del. Utskottet anser att resultatet av utvärderingen
bör inväntas och tillstyrker i avvaktan på denna regeringens förslag till
medelsberäkning. Utskottet återkommer till motionen och anslaget nedan i
avsnittet Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på
utgiftsområde 19.
Anslaget A 5 Transportbidrag
Propositionen
Över anslaget, som disponeras av NUTEK, anvisas medel för transportbidrag
enligt förordningen (1980:803) om regionalpolitiskt transportbidrag.
Motsvarande anslag har för budgetåret 1997 beteckningen A 6.
Bidragsnivåerna i transportbidraget har 1997 sänkts med fem procentenheter i
samtliga transportbidragszoner.
Kunskapen om transportmarknaden i stödområden är enligt regeringen
bristfällig. Därför bör medel avsättas för utvärdering av transportbidraget och
för fortsatta studier av transportmarknaden i stödområden.
Regeringen föreslår för budgetåret 1998 ett ramanslag på 336 miljoner kronor.
Motion
Per Unckel m.fl. (m) anser i kommittémotion A299 (yrk. 16) att anslaget A 5 bör
fastställas till 311 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor mindre än
regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Bidragsnivåerna i transportbidraget har som tidigare framgått sänkts under
1997. Enligt vad utskottet har erfarit kommer regeringen vidare att i den
regionalpolitiska särpropositionen behandla frågan om transportbidrag. Mot
denna bakgrund anser utskottet att Moderaternas förslag till anslagsminskning i
motion A299 i berörd del bör avvisas. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsberäkning. Utskottet återkommer till motionen och anslaget nedan i
avsnittet Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på
utgiftsområde 19.
Anslaget A 6 Glesbygdsverket
Propositionen
Övergripande mål för Glesbygdsverket är att förbättra levnadsförhållandena och
utvecklingsmöjligheterna för glesbygds- och landsbygdsbefolkningen.
Tyngdpunkten i detta arbete skall ligga i skogslänens inre delar samt i
skärgårdsområdena. Verket skall utveckla sin roll som samordnare av glesbygds-
och landsbygdsinsatser. Det skall svara för sekretariatsuppgifter åt
övervakningskommittéer för EG-kommissionens strukturfondsprogram för mål 5b och
gemenskapsinitiativet Leader II. Motsvarande anslag har för budgetåret 1997
beteckningen A 7.
RRV bedömer att årsredovisningen för Glesbygdsverket i allt väsentligt är
rättvisande.
Regeringen föreslår för budgetåret 1998 ett ramanslag på 23,4 miljoner
kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens medelsberäkning under anslaget. Utskottet
återkommer till anslaget nedan i avsnittet Sammanfattande bedömning av
budgetförslagen och medelsanvisning på utgiftsområde 19.
Anslaget A 7 Statens institut för regionalforskning
Propositionen
Övergripande mål för Statens institut för regionalforskning, SIR, är att
initiera och samordna forskning inom regionalpolitikens område samt att se till
att forskningsresultaten blir tillgängliga för olika intressenter. Motsvarande
anslag har för budgetåret 1997 beteckningen A 8.
RRV bedömer att årsredovisningen för SIR i allt väsentligt är rättvisande.
Regeringen föreslår för budgetåret 1998 ett ramanslag på 7,9 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens medelsberäkning under anslaget. Utskottet
återkommer till anslaget nedan i avsnittet Sammanfattande bedömning av
budgetförslagen och medelsanvisning på utgiftsområde 19.
Anslaget A 8 Europeiska regionala utvecklingsfonden
Propositionen
Anslaget disponeras av NUTEK och vissa länsstyrelser för utbetalningar från
EG:s regionalfond. Det motsvaras av en inkomstpost på statsbudgetens
inkomstsida. Regionalfonden är en av EG:s fyra fonder som delfinansierar 23
utvecklingsprogram för strukturfondernas mål 2, 5b och 6 samt vissa av de s.k.
gemenskapsinitiativen. Innevarande programperiod löper för Sveriges del från
1995 t.o.m. 1999. De sista utbetalningarna beräknas ske under 2001. Motsvarande
anslag har för budgetåret 1997 beteckningen A 9.
Regeringen föreslår för budgetåret 1998 ett ramanslag på 748 miljoner kronor.
Motion
Per Unckel m.fl. (m) anser i kommittémotion A299 (yrk. 18) att 25 miljoner
kronor bör reserveras under anslaget A 9 Europeiska regionala utvecklingsfonden
för en av Moderaterna föreslagen regional utbildningssatsning. I
motionsyrkandet anges med vad som uppenbarligen är en felskrivning att det
aktuella anslagsnumret är A 9.
Utskottets ställningstagande
Arbetsmarknadsutskottet godtar den medelsberäkning som regeringen gjort under
anslaget A 8. Utskottets synpunkter på insatser av den karaktär som föreslås i
Moderaternas motion har tidigare avvisats av utskottet med hänvisning till
satsningarna inom kunskapslyftet. Motion A299 (m) avstyrks därför i berörd del.
Utskottet återkommer till motionen och anslaget nedan i avsnittet
Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på
utgiftsområde 19.
Anslaget A 9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till
Söderhamn
Propositionen
Riksdagen har beslutat att verksamheten vid Hälsinge flygflottilj, F 15, skall
läggas ned före den 1 januari 1999 (prop. 1996/97:4, bet. FöU4, rskr. 109-112).
Nedläggningen av verksamheten innebär att den redan ansträngda
sysselsättningssituationen i kommunen försämras kraftigt. Med hänsyn till detta
har regeringen bl.a. beslutat att lokalisera 350 statliga arbetstillfällen till
Söderhamn. En särskild utredare har tillkallats för att lämna förslag till
åtgärder (dir. 1996:83).
Regeringen föreslår för budgetåret 1998 ett reservationsanslag på 75 miljoner
kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens medelsberäkning under anslaget. Utskottet
återkommer till anslaget nedan i avsnittet Sammanfattande bedömning av
budgetförslagen och medelsanvisning på utgiftsområde 19.
Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på
utgiftsområde 19
Utskottets ställningstagande
Utskottets förslag till anslag överensstämmer med regeringens förslag.
Arbetsmarknadsutskottet anser med hänvisning till vad utskottet anfört ovan att
riksdagen med avslag på motionerna enligt bilaga 3 för budgetåret 1998 skall
anvisa medel under utgiftsområdet i enlighet med regeringens förslag till
anslag vilket framgår av bilaga 2.
Utskottet anser vidare att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna vad utskottet ovan i avsnittet Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret
1998 under rubriken Allmänna frågor, anfört om uppdelning till länsstyrelser
respektive regionala självstyrelseorgan av kvarstående medel med anledning av
det s.k. landshövdingeuppdraget på det under tolfte huvudtiteln på
tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 upptagna reservationsanslaget A 16
Program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt.
Utskottet anser slutligen att riksdagen skall bemyndiga regeringen att, i fråga
om ramanslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder, låta staten ta på sig ekonomiska
förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter om
högst 500 miljoner kronor under budgetåren 1999, 2000 och 2001.
Utskottet
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande
1, samt med anledning av motionerna 1997/98:A418 yrkandena 1 och 2,
1997/98:A446 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A452 samt 1997/98:A460 yrkandena 2
och 3 och med avslag på motionerna 1997/98:A402, 1997/98:A403 yrkandena
1, 2, 4 och 7, 1997/98:A404 yrkande 2, 1997/98:A412 i motsvarande del,
1997/98:A422, 1997/98:A423 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A426, 1997/98:A429
yrkande 1, 1997/98:A441, 1997/98:A447, 1997/98:A448 yrkande 1,
1997/98:A453 yrkande 1, 1997/98:A460 yrkandena 1, 5, 21, 34 -37,
dels godkänner det som i propositionen förordats om övergripande mål för
utgiftsområde 19,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
regionalpolitiken och storstäderna,
res. 1 (m)
res. 2 (c) - delvis
res. 3 (fp)
res. 4 (v)
res. 5 (kd) - delvis
2. beträffande allmänt om strukturfonder och målområden
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A403 yrkande 5 1997/98:A460 yrkandena
24-26 och 1997/98:A429 yrkande 6,
res. 6 (c, fp, kd)
3. beträffande Skärgården och strukturfonderna
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A451 yrkande 3 och 1997/98:A459 yrkande
3,
res. 5 (kd) - delvis
4. beträffande Glesbygdsverket
att riksdagen avslår motion 1997/98:A448 yrkande 2,
5. beträffande Organisation m.m. av resurscentrum för kvinnor
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A273 yrkande 11 i motsvarande del,
1997/98:A408, 1997/98:A413 yrkandena 1 i motsvarande del och 3 samt
1997/98:Sk321 yrkande 10 i motsvarande del,
res. 2 (c) - delvis
6. beträffande regionalt utvecklingsstöd
att riksdagen avslår motion 1997/98:A412 i motsvarande del,
7. beträffande landsbygdsstöd
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 2
samt med avslag på motion 1997/98:A804 yrkande 10 godkänner vad som
förordats i propositionen om landsbygdsstöd,
res. 7 (mp) - delvis
8. beträffande sysselsättningsbidrag
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 3
samt med avslag på motionerna 1997/98:A432, 1997/98:A434 yrkande 1 i
motsvarande del, 1997/98:A442 och 1997/98:A449 godkänner vad som förordats
i propositionen om sysselsättningsbidrag,
9. beträffande Småföretagsstöd
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 4
samt med avslag på motion 1997/98:A804 yrkande 11 godkänner vad som
förordats i propositionen om småföretagsstöd,
res. 7 (mp) - delvis
10. beträffande stöd till kommersiell service
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 5
samt med avslag på motion 1997/98:A435 godkänner vad som förordats i
propositionen om stöd till kommersiell service,
11. beträffande transportbidrag
att riksdagen avslår motion 1997/98:A436,
13. beträffande anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998
att riksdagen
a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om medel
till regionala självstyrelseorgan,
b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 låta staten ta på sig
ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som
innebär utgifter om högst 500 000 000 kr under budgetåren 1999, 2000 och
2001 (anslag A 1 Regionalpolitiska åtgärder),
c) med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 6 samt
med anledning av motion 1997/98:309 yrkande 5, anvisar anslag enligt
följande uppställning:
1 000-tal kronor
-------------------------------------------------------
|A. Regional utjämning och utveckling |
------------------------------------------------------
|1 |Regionalpolitiska åtgärder (ram) | 1 597|
| | | 517|
------------------------------------------------------
|2 |Regionalpolitisk låneverksamhet (ram) |390 000|
------------------------------------------------------
|3 |Täckande av förluster på grund av |12 000|
| |kreditgarantier inom | |
| |regionalpolitiken(ram) | |
------------------------------------------------------
|4 |Ersättning för nedsättning av |415 000|
| |socialavgifter (ram) | |
------------------------------------------------------
|5 |Transportbidrag (ram) |336 000|
------------------------------------------------------
|6 |Glesbygdsverket (ram) |23 393|
------------------------------------------------------
|7 |Statens institut för regionalforskning | 7|
| |(ram) | 943|
------------------------------------------------------
|8 |Europeiska regionala utvecklingsfonden |748 000|
| |(ram) | |
------------------------------------------------------
|9 |Utgifter för lokalisering av statliga | 75 000|
| |arbetstillfällen till Söderhamn | |
| |(reservationsanslag) | |
------------------------------------------------------
| |Summa | 3 604|
| | | 853|
------------------------------------------------------
d) avslår de i bilaga 3 upptagna motionsyrkandena.
res. 8 (c)
res. 9 (mp)
Stockholm den 27 november 1997
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund
(s), Per Unckel (m), Berit Andnor (s), Ingvar Johnsson (s), Kent Olsson (m),
Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson
(s), Hans Andersson (v), Kristina Zakrisson (s), Christel Anderberg (m), Barbro
Johansson (mp), Dan Ericsson (kd) och Paavo Vallius (s).
Reservationer
1. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken (mom. 1)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg alla (m) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet Mål för och allmän inriktning
av regionalpolitiken bort ha följande lydelse:
Utskottet är kritiskt mot att regeringen inte, som tidigare ställts i utsikt,
lagt fram en regionalpolitisk särproposition under hösten 1997. Det är
anmärkningsvärt att regeringen inte tidigare under mandatperioden kunnat lägga
fram en sammanhållen regionalpolitik utan gör detta under periodens absoluta
slutskede. Utskottet anser vidare att det är djupt beklagligt att någon
parlamentarisk utredning rörande regionalpolitiken inte har tillsatts av
regeringen, trots att utskottet i betänkande 1996/97:AU2 uttalade sig till
förmån för en sådan.
I budgetpropositionen 1997/98:1 utgiftsområde 19 hänvisar regeringen
återkommande till den regionalpolitiska särpropositionen som regeringen avser
att lägga under våren. Mot denna bakgrund finner utskottet för närvarande inte
anledning att gå in i detalj i vad som gäller beträffande åtgärder och allmän
inriktning av regionalpolitiken utan återkommer till detta i samband med
behandlingen av den aviserade regionalpolitiska särpropositionen. I detta
sammanhang redovisar utskottet endast vissa principiella uppfattningar.
För att uppfylla målen med regionalpolitiken är det nödvändigt att främja
företagens utveckling. Den politik för företagande och arbete som Moderata
samlingspartiet förordar skapar förutsättningar för att regioner skall kunna
växa av egen kraft.
Svensk regionalpolitik har historiskt försökt lösa problem genom att styra
resurser till utsatta orter, regioner eller företag. Åtgärderna har syftat till
att försöka eliminera komparativa nackdelar i landets olika delar. På kort sikt
har vissa positiva effekter kunnat utläsas av åtgärderna. I ett längre
perspektiv finns det visserligen exempel på att regionalpolitiska insatser
varit av värde, men generellt sett har dock nackdelarna varit betydande. Den
befintliga näringslivsstrukturen har konserverats i stället för att förnyas så
att den kunnat möta föränderliga krav från omvärlden. Ny kontinuerligt
stödberoende verksamhet har etablerats. Företagslokaliseringar som inte är
marknadsmässiga har medfört snedvriden konkurrens.
För den regionalpolitik som utskottet förordar måste utgångspunkten vara att
de förutsättningar och företräden som olika regioner har skall tas till vara.
Regionalpolitiken måste ses i ett större sammanhang där alla åtgärder inom
olika politikområden är sammanhållna och ger effekter för tillväxt och
utveckling i hela Sverige.
Målet för regionalpolitiken måste enligt utskottets uppfattning göras
tydligare och mer stringent. Utgångspunkten skall inte som i dag vara att
företagsamhet kan växa sig stark först och främst genom olika stödformer. Målet
för regionalpolitiken bör vara att skapa förutsättningar för olika regioners
och människors möjligheter till utveckling och därigenom bidra till nationell
tillväxt och internationell konkurrenskraft.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att det övergripande målet för
verksamheten under utgiftsområdet främst skall vara att underlätta för
näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas så att det
bidrar till att uppfylla målen för regionalpolitiken. Utskottet ser positivt på
ett mål av denna innebörd men finner i avvaktan på en regionalpolitisk
särproposition inte anledning att ta ställning till förslaget. Utskottet anser
att ett ställningstagande till ett övergripande mål bör göras i anslutning till
behandlingen av särpropositionen då utskottet också räknar med att ta upp en
rad andra viktiga frågor rörande regional utjämning och utveckling.
Enligt utskottets mening finns det starka skäl för att ersätta betydande
delar av dagens regionalpolitik med en målmedveten satsning på kunskap. Syftet
skall vara att erbjuda utbildningsmöjligheter också på mindre orter belägna
framför allt i dagens mål 6-område.
Utskottet konstaterar att EG:s strukturfonder spelar en allt större roll för
regionalpolitiken. Detta förstärker nödvändigheten av att i grunden reformera
den svenska regionalpolitiken.
När det gäller övervägandena kring ett nytt strukturfondsprogram för pe-
rioden 2000 - 2006 kommer också de geografiskt avgränsade målområdena att ses
över. I fråga om dagens mål 6-område vill utskottet uttrycka tveksamhet till
regeringens uppfattning att även kommunerna i kustområdet mer generellt skall
ingå i det nya mål 1. Utskottet vill i detta sammanhang peka på AMS bedömning
av arbetsmarknadsutsikterna för 1998, enligt vilken sysselsättningen i
skogslänen kommer att bli svag medan nya arbetstillfällen kommer att uppstå i
något större städer som exempelvis Luleå och Piteå. En generell utökning av
målområdet till befolkningstäta kustområden skulle kunna få negativa
konsekvenser för det norrländska inlandet och svaga kustkommuner som exempelvis
Nordanstig. Vid en samlad bedömning skulle regeringens förslag dessutom riskera
att medföra negativa konsekvenser i utsatta områden i andra delar av landet
genom att tillgängliga resurser ianspråktas i det nya målområdet.
Utskottet kan i princip ansluta sig till den uppfattning som förs fram i
motion A404 av Ola Sundell (m), nämligen att en utvidgning av nuvarande mål 6-
området till att omfatta Norrlandskusten skulle innebära försvagade insatser i
de regionalpolitiskt prioriterade områdena i inlandet. Vid det slutliga
ställningstagandet rörande Sveriges hållning i förhandlingarna om
strukturfondernas användning, som det ankommer på regeringen att utforma, är
det av betydelse att de tre nya strukturfondsmålen liksom de geografiskt
avgränsade målområdena ses tillsammans. Ställningstagandet i fråga om nya mål 1
får exempelvis inte undergräva viktiga intressen inom nya mål 2 respektive mål
3.
Med anledning av att några motioner tar upp frågor som rör regionalpolitiken
och segregation i storstäderna vill utskottet anföra följande.
Enligt utskottets mening är utgångspunkten för regionalpolitiken inom
utgiftsområde 19 att åstadkomma en bra miljö för utveckling av näringslivet.
Utskottet vill mot denna bakgrund uttrycka stark tveksamhet till att göra en
sammankoppling mellan regionalpolitik å ena sidan och storstadsfrågor å den
andra. Det är enligt utskottets uppfattning tveksamt om sådana frågor hör hemma
i den inriktning på regional näringspolitik som regeringen förespråkar.
Vad utskottet anfört med anledning av motion A404 (m) och propositionens
förslag om övergripande mål för utgiftsområdet bör ges regeringen till känna.
Övriga i sammanhanget anförda motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken
att riksdagen med anledning av dels proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19
yrkande 1, dels motion 1997/98:A404 yrkande 2 samt med avslag på
motionerna 1997/98:A402, 1997/98:A403 yrkandena 1, 2, 4 och 7,
1997/98:A412 i motsvarande del, 1997/98:A418 yrkandena 1 och 2,
1997/98:A422, 1997/98:A423 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A426, 1997/98:A429
yrkande 1, 1997/98:A441, 1997/98:A446 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A447,
1997/98:A448 yrkande 1, 1997/98:A452, 1997/98:A453 yrkande 1, samt
1997/98:A460 yrkandena 1-3, 5, 21 och 34-37 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
2. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken och Organisation m.m. av
resurscentrum för kvinnor (mom. 1 och 5)
Elving Andersson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande
lydelse:
Mål och allmän inriktning
Andra övergripande regionalpolitiska frågor (mom. 1)
Utskottet anser att det i detta sammanhang finns anledning att ta upp ett antal
frågor som Centerpartiet behandlar i motion A460 och som rör samhällets
organisation. Utskottet delar Centerpartiets uppfattning att samhällets
organisation måste förändras i grunden:
* det lokala arbetet med att utveckla det egna närområdet kräver att resurser
och möjligheter kan hanteras lokalt;
* medborgarnas legitima rätt att få inflytande över beslut som rör deras
vardag måste kunna tillgodoses;
* utvecklande av och tillgång till service måste kunna ske enligt
närhetsprincipen. För att möjliggöra utveckling i hela landet krävs också
att servicen är av god kvalitet i hela landet.
Landsbygdsperspektivet måste vidare lyftas fram som en viktig del av
regionalpolitiken. Utskottet delar här den uppfattning som förs fram av
Centerpartiet i motion A460. Landsbygdens resurser och tillväxtmöjligheter
måste tas till vara. Landsbygdsområden skall enligt utskottet ses som re-
sursområden. Den moderna landsbygden måste utvecklas utifrån lokala
förutsättningar. En decentraliserad samhällsstruktur underlättar hushållning
med naturresurser och innebär att landets samlade ekonomiska resurser bättre
kan tas till vara.
Organisation, samordning och sektorsansvar (mom. 1)
(avser tredje och fjärde styckena samt sista stycket som ersätts med följande
text)
I konsekvens med den ökade tonvikt på lokalt utvecklingsarbete som utskottet
förespråkar anser utskottet att medel för sådant utvecklingsarbete inte alltid
bör kanaliseras via myndigheter. Utskottet instämmer i Centerpartiets
uppfattning i motion A460 att mer medel bör kunna slussas till exempelvis
Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva. För att nå större effekter av insatta
resurser anser utskottet vidare att medel även bör kunna ställas till
förfogande och kanaliseras direkt till de lokala utvecklingsgrupperna.
Sektoriseringen i samhället har ökat i sådan utsträckning att vi står inför
ett vägval rörande samhällets organisation. Utskottet anser i likhet med
Centerpartiet i motion A460 att sektoriseringen måste brytas på alla nivåer så
att samverkan och samordning underlättas samtidigt som det politiska
inflytandet ökar. Därmed ökar också möjligheterna att ta hänsyn till att
förutsättningarna varierar i olika delar av landet.
Som utskottet nyss anfört måste sektoriseringen i samhället brytas. Vidare
bör en bättre samordning än i dag eftersträvas när det gäller medel för
arbetsmarknadspolitik, näringspolitik, infrastruktur och regionalpolitiska
satsningar. Utskottet instämmer i Centerpartiets uppfattning i motion A460 att
mesta möjliga regionala och lokala samordning skall eftersträvas. Det är
angeläget att förändringar sker inom Regeringskansliet så att regionalpolitiken
tydligare lyfts fram. Det regionalpolitiska arbetet måste genomsyra och
samordnas inom alla politikområden för att goda resultat skall kunna uppnås.
Regionalpolitiken måste kännetecknas av enkelhet, begriplighet och
decentralisering. Knappa resurser för att genomföra nationell politik och
regionalt utvecklingsarbete får inte åtföljas av ett alltmer komplicerat
regelverk, betungande administration och krav på detaljerad återrapportering.
Utskottet instämmer till fullo i Centerpartiets uppfattning i motion A460 att
det är av synnerlig vikt att resurser går till det egentliga,
utvecklingsinriktade arbetet i stället för till onödig byråkrati och krångel.
Vad utskottet här anfört om samhällets organisation, landsbygdsperspektiv i
regionalpolitiken, lokala utvecklingsgrupper, sektorisering, samordningsfrågor
och decentralisering m.m. bör ges regeringen till känna. Motion A460 tillstyrks
i berörda delar. Övriga i sammanhanget upptagna motioner avstyrks.
Organisation m.m. av resurscentrum för kvinnor (mom. 5)
(avser andra och tredje stycket som ersätts med följande text)
Utskottet anser att det är dags att ta ställning till frågan om organisation
m.m. av det nationella resurscentrumet för kvinnor. Det finns ett stort behov
på såväl nationellt som regionalt och lokalt plan av nationella stödinsatser
för att fullfölja det påbörjade arbetet vid olika resurscentrum. Utskottet
instämmer i den uppfattning som förs fram i motion A273 (c) om att det
nationella resurscentrumet skall vara en egen myndighet med ett eget
budgetansvar. Detta bör ges regeringen till känna. Med vad som här anförts
tillstyrker utskottet således motion A273 i berörd del. Motion A408 avstyrks i
den mån den inte kan anses vara tillgodosedd med vad utskottet anfört. Övriga i
sammanhanget upptagna motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken att
riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande
1, samt med anledning av motionerna 1997/98:A418 yrkandena 1 och 2,
1997/98:A446 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A452 samt 1997/98:A460 yrkandena
1, 2, 3, 5 och 34-37 och med avslag på motionerna 1997/98:A402,
1997/98:A403 yrkandena 1, 2, 4 och 7, 1997/98:A404 yrkande 2, 1997/98:A412
i motsvarande del, 1997/98:A422, 1997/98:A423 yrkandena 1 och 2,
1997/98:A426, 1997/98:A429 yrkande 1, 1997/98:A441, 1997/98:A447,
1997/98:A448 yrkande 1, 1997/98:A453 yrkande 1, 1997/98:A460 yrkande 21,
dels godkänner det som i propositionen förordats om övergripande mål för
utgiftsområde 19,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
regionalpolitiken och storstäderna,
dels som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om
samhällets organisation, landsbygdsperspektiv i regionalpolitiken, lokala
utvecklingsgrupper, sektorisering, samordningsfrågor och decentralisering
m.m.,
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande Organisation m.m. av resurscentrum för kvinnor att
riksdagen med anledning av motion 1997/98:A273 yrkande 11 i motsvarande
del och med avslag på motionerna 1997/98:A408, 1997/98:A413 yrkandena 1 i
motsvarande del och 3 samt 1997/98:Sk321 yrkande 10 i motsvarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken (mom. 1)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande
lydelse:
Mål och allmän inriktning -
andra övergripande regionalpolitiska frågor (mom. 1)
Målet för regionalpolitiken måste vara att öka den enskildes möjligheter att
fritt välja arbete och bostadsort. Politiska insatser kan endast i begränsad
omfattning utjämna skillnaderna i levnadsvillkor mellan olika delar av landet.
I stället bör regionalpolitiken utformas så att olika bygders och regioners
unika förutsättningar att skapa goda levnadsvillkor tas till vara. Utskottet
instämmer här i de förslag rörande regionalpolitikens mål och allmänna
inriktning som förs fram i motion A429 (fp). Det är dags för en övergång till
mobiliseringspolitik: regionalpolitikens mål uppnås genom satsning på den
enskilda människan och hennes förmåga till skapande.
De unika möjligheter som finns i varje region kan endast tas till vara genom
lokala initiativ. Mobilisering av lokala resurser kan inte kommenderas fram
genom politiska beslut men regionalpolitiken kan på olika sätt stödja,
underlätta och stimulera utveckling. En politik som underlättar
decentralisering, små- och nyföretagande samt lokal samverkan blir av
fundamental betydelse.
Den regionala balansen är enligt utskottets uppfattning starkt beroende av
låga räntenivåer och ett investeringsvänligt klimat. Den ekonomiska politiken
måste ge goda förutsättningar för företagande, annars blir de regionalpolitiska
stödformerna verkningslösa och bygder och regioner kan inte utvecklas.
Utskottet delar uppfattningen i motion A429 (fp) om att den regionala
utvecklingen i dag hotas av regeringens bristande insikt om vilka
förutsättningar som krävs för livskraftiga småföretag. Så länge riskkapital
dubbelbeskattas, extra arbetsinsatser medför hög marginalskatt och
arbetsmarknaden kännetecknas av dålig flexibilitet till följd av föråldrade
regler kan de regionalpolitiska medlen inte bidra till resursmobilisering.
Utskottet anser att vad som här har anförts om mål för regionalpolitiken och
mobilisering av resurser bör ges regeringen till känna. Motion A429 (fp)
tillstyrks i berörd del medan övriga i sammanhanget upptagna motioner avslås.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken att
riksdagen med anledning av motion 1997/98:A429 yrkande 1 samt med avslag
på dels proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 1, dels motionerna
1997/98:A402, 1997/98:A403 yrkandena 1, 2, 4 och 7, 1997/98:A404 yrkande
2, 1997/98:A412 i motsvarande del, 1997/98:A418 yrkandena 1 och 2,
1997/98:A422, 1997/98:A423 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A426, 1997/98:A441,
1997/98:A446 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A447, 1997/98:A448 yrkande 1,
1997/98:A452, 1997/98:A453 yrkande 1, samt 1997/98:A460 yrkandena 1 - 3,
5, 21, 34-37 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
4. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken (mom. 1)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande
lydelse:
De regionala obalanserna ökar. Detta är en följd av regionala effekter inom
olika samhällssektorer orsakade av både marknadskrafter och den övergripande
ekonomiska politiken. Utskottet konstaterar i likhet med Vänsterpartiet i
motion A453 att målen för den stora regionalpolitiken, som i grunden avgör
utvecklingsmöjligheter och levnadsvillkor i landet, inte har nåtts. Skall
arbetslösheten minska och välfärd och valfrihet kunna uppnås i hela Sverige
krävs politiska krafttag.
Regeringen aviserar att den uppskjutna regionalpolitiska propositionen på ett
samlat sätt skall behandla mål och riktlinjer liksom insatser för att samordna
statliga åtgärder och höja effektiviteten i arbetet. Vidare aviseras initiativ
för att förstärka den regionala näringslivsutvecklingen.
Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att det finns ytterligare en rad
viktiga frågor rörande regionalpolitikens inriktning som måste behandlas i en
särproposition. Effekterna av EG:s strukturfonder och regelsystem för regional
utveckling måste klargöras. Frågor relaterade till skatteutjämningssytemet
kommer också att vara aktuella. Avregleringens effekter på infrastrukturen
liksom kommunikationernas utformning och finansiering är av största betydelse i
ett regionalt perspektiv. Även frågan om en differentierad skatt på
fordonsbränslen måste lösas.
Utskottet instämmer i Vänsterpartiets uppfattning att de
vattenkraftsproducerande länen bör ges en återbäring som främjar investeringar
och förnyelse i näringslivet. Den statliga regionaliseringens effekter i länen
måste underordnas en samlad strategi som tar regionalpolitiska hänsyn. Alltmer
av regionalpolitiken måste styras över till förnyande utvecklingsinsatser från
de snarast konserverande passiva driftsstöden. Makt och resurser måste få en
jämlik fördelning i förhållande till kvinnors och mäns situation.
Utvecklingsprocessens underifrånperspektiv måste framhävas starkare.
Samhällelig och kommersiell service måste garanteras över hela landet. Också
här delar utskottet Vänsterpartiets uppfattning och konstaterar att det i
grunden är fråga om det demokratiska systemets regionala legitimitet. Folkvalda
församlingar bör kunna överta mycket av den regionala utvecklingen och
samordningen. Detta kräver en betydande omfördelning av resurser.
Utskottet anser i likhet med Vänsterpartiet att det statliga och nationella
ansvaret för att hela Sverige skall leva inte nog kan understrykas.
Kapitalismens ekonomiska drivkrafter tar inga regionala hänsyn. Här måste det
fördelningspolitiska perspektivet styra utvecklingen. Det regionala
perspektivet måste komma till tydligare uttryck i statsbudgeten. Staten bör
inte heller överlämna så mycket beslutsbefogenheter till EU som nu sker. Det är
inte EU:s bidragsregler som skall styra prioriteringarna i den svenska
politiken för regional utveckling.
Med hänsyn till vad som här har anförts anser utskottet att det i avvaktan på
en regionalpolitisk särproposition inte finns anledning att nu ta ställning
till regeringens förslag om övergripande mål för utgiftsområdet. Vad utskottet
anfört med anledning av motion A453 (v) och propositionens förslag om
övergripande mål för utgiftsområdet bör ges regeringen till känna. Övriga i
sammanhanget anförda motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken att
riksdagen med anledning av motion 1997/98:A453 yrkande 1 samt med avslag
på dels proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 1, dels motionerna
1997/98:A402, 1997/98:A403 yrkandena 1, 2, 4 och 7, 1997/98:A404 yrkande
2, 1997/98:A412 i motsvarande del, 1997/98:A418 yrkandena 1 och 2,
1997/98:A422, 1997/98:A423 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A426, 1997/98:A429
yrkande 1, 1997/98:A441, 1997/98:A446 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A447,
1997/98:A448 yrkande 1, 1997/98:A452 samt 1997/98:A460 yrkandena 1-3, 5,
21 och 34-37 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
5. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken och Skärgården och
strukturfonderna (mom. 1 och 3)
Dan Ericsson (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande
lydelse:
Mål och allmän inriktning
Andra övergripande regionalpolitiska frågor (mom. 1)
I de motioner som tidigare refererats har flera partier och enskilda ledamöter
redovisat sin syn på prioriteringar inom regionalpolitiken.
Utskottet vill i detta sammanhang särskilt framhålla vad Kristdemokraterna
framhåller i kommittémotionen A403, nämligen att regionalpolitikens uppgift är
att bidra till att utveckla livskraftiga regioner i hela landet. För att skapa
regional balans måste arbetsmarknadspolitiken och den ekonomiska politiken
harmoniseras med regionalpolitiken. Utskottet instämmer i motionens uppfattning
att en effektiv regionalpolitik med målsättningen att hela Sverige skall leva
motverkar att ?flaskhalsar? uppstår i ekonomin i en konjunkturuppgång och
minskar sårbarheten vid en konjunkturnedgång.
En grundläggande förutsättning för att regional balans skall uppnås i Sverige
är att infrastrukturen är väl utbyggd. Detta är av fundamental betydelse för
ett livskraftigt näringsliv, tillgång till arbete och god service.
Transportsystemen måste vara effektiva om näringslivet i hela Sverige skall
vara konkurrenskraftigt. På denna punkt har regeringens politik inneburit
försämringar i förhållande till den ambitiösa investeringspolitik för ett
utbyggt regionalt vägnät som fyrklöverregeringen stod för.
Telekommunikationerna måste hålla en hög standard så att modern
informationsteknologi kan utnyttjas för att effektivisera näringsliv,
utbildningsväsende och offentlig förvaltning. Detta skapar nya möjligheter att
utveckla glesbygdsregioner och att decentralisera verksamheter och lokalisera
företag i glesbygd.
Utskottet vill i detta sammanhang särskilt peka på den neddragning som har
gjorts på anslaget till kommunala flygplatser i skogslänen och som påtalas i
motion A403 (kd). Utskottet finner det allvarligt att neddragningen hårt har
drabbat just sådana regioner som är beroende av aktiv regionalpolitik. Det är
angeläget att det aktuella anslaget snarast höjs och att de kommunala
flygplatserna i skogslänen ges långsiktigt hållbara förutsättningar. Detta bör
ges regeringen till känna. Motion A403 (kd) tillstyrks således i berörd del.
Övriga motioner avstyrks.
Organisation, samordning och sektorsansvar (mom. 1)
(avser texten från andra stycket)
Utskottet instämmer i Kristdemokraternas uppfattning i kommittémotion A403 att
den statliga sektorspolitiken måste ta regionalpolitiska hänsyn. Samordning
måste ske över sektorsgränserna. I statens instruktioner för verksamheten inom
olika sektorer bör framgå att man skall ha en helhetssyn där regionala faktorer
vägs in vid beslutsfattandet.
Innan beslut fattas som påtagligt kan komma att förändra förutsättningarna i
områden som är beroende av en aktiv regionalpolitik bör regionalpolitiska
konsekvensanalyser göras. Utskottet instämmer också på denna punkt i
Kristdemokraternas ställningstaganden i kommittémotion A403. Regionalpolitiska
konsekvensanalyser kan underlätta vid avgöranden där man med utgångspunkt från
en helhetssyn skall väga in regionala faktorer i beslutsfattandet.
Vad utskottet här anfört om organisation, samordning och sektorsansvar med
anledning av motion A403 (kd) bör ges regeringen till känna.
Allmänt om strukturfonder och målområden (mom. 3)
(avser texten om skärgården och strukturfonderna i nionde stycket)
Utskottet instämmer i den uppfattning som kommer till uttryck i motion A459
(kd) och anser att den svenska regeringen bör verka för en vidgning av
skärgårdsbegreppet inom EU så att strukturfondsprogrammet för perioden
2000-2006 kan omfatta hela skärgården. Också i motion A451 (c) framförs
uppfattningen att regeringen bör verka för skärgården - i detta fall Stockholms
skärgård - i förhandlingar om EG:s strukturfonder. I den kristdemokratiska
kommittémotionen anförs att begreppet skärgård bör vidgas till att gälla såväl
fastlandsremsan i typiska skärgårdsområden som öar både med och utan
broförbindelse. Utskottet delar denna uppfattning.
Med hänsyn till vad som här anförts vill utskottet poängtera vikten av ett
kraftfullt agerande från regeringens sida när det gäller skärgårdsfrågorna
såväl i förestående överläggningar och förhandlingar om strukturfondsprogrammet
för perioden 2000-2006 som i kommande nationella överväganden med anledning av
ett nytt strukturfonds-program.
Vad som här har anförts om stödområdes- och strukturfondsfrågor bör ges
regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motionerna A459 (kd) och
A451 (c) i berörda delar. Övriga i sammanhanget upptagna motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken att
riksdagen med anledning av motion 1997/98:A403 yrkandena 1, 2, 4 och 7
samt med avslag på dels proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 1,
dels motionerna 1997/98:A402, 1997/98:A404 yrkande 2, 1997/98:A412 i
motsvarande del, 1997/98:A418 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A422,
1997/98:A423 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A426, 1997/98:A429 yrkande 1,
1997/98:A441, 1997/98:A446 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A447, 1997/98:A448
yrkande 1, 1997/98:A452, 1997/98:A453 yrkande 1 samt 1997/98:A460
yrkandena 1-3, 5, 21 och 34-37 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande Skärgården och strukturfonderna att riksdagen med anledning
av motionerna 1997/98:A451 yrkande 3 och 1997/98:A459 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Allmänt om strukturfonder och målområden (mom. 2)
Elver Jonsson (fp), Elving Andersson (c) och Dan Ericsson (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande
lydelse:
Allmänt om strukturfonder och målområden
(avser texten i sjätte och sjunde samt tionde, elfte och tolfte styckena)
Som framgått ovan pågår en översyn av strukturfondernas mål i anslutning till
behandlingen av Agenda 2000-förslaget. I ett senare skede av arbetet med att ta
fram ett nytt strukturfondsprogram för perioden 2000-2006 kommer också de
geografiskt avgränsade målområdena att ses över. Utskottet anser, vilket också
framhålls i motionerna A460 (c) och A429 (fp), att satsningarna måste
koncentreras till de mest utsatta delarna av landet.
Utskottet delar uppfattningen i motion A403 (kd) att Sverige i egenskap av
EU-medlem måste påverka utformningen av de regionalpolitiska stöden i EU.
Stöden skall ha samma syfte som de regionalpolitiska stöden i Sverige, nämligen
att ge alla människor oavsett var de bor tillgång till arbete, service och en
god miljö. För att detta skall vara möjligt erfordras en koncentration av
strukturfondssatsningarna till de mest utsatta delarna av landet.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla vikten av att Sveriges regering
agerar på ett offensivt sätt i överläggningar och förhandlingar rörande det
framtida strukturfondsprogrammet. Det är angeläget att regeringen, som
framhålls i motion A460 (c), agerar med största kraft inför förhandlingarna om
en reformerad regional- och strukturfondspolitik så att Sverige inte går miste
om möjligheter till stöd för regional utjämning och utveckling. Utgångspunkten
för det svenska agerandet måste vara att riksdagen i god tid före 1999 skall
kunna ta ställning i de aktuella frågorna.
När det gäller dagens mål 6-område konstaterar utskottet att regeringen anser
att man kan utgå från att området skall ingå i det i Agenda 2000 föreslagna nya
mål 1. Utskottet vill i detta sammanhang uttrycka tveksamhet till regeringens
uppfattning att även kommunerna i kustområden mer generellt skall ingå i det
nya mål 1. Utskottet anser att det behövs ett samlat ställningstagande till
vilka geografiska områden i Sverige som skall omfattas av de nya målområdena.
Här måste avvägningar göras så att stöden koncentreras till de mest utsatta
områdena.
Vad som här har anförts om stödområdes- och strukturfondsfrågor bör ges
regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motionerna A460 (fp), A403
(kd) och A429 (fp) i berörda delar. Övriga i sammanhanget upptagna motioner
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande allmänt om strukturfonder och målområden att riksdagen med
anledning av motionerna 1997/98:A403 yrkande 5, 1997/98:A460 yrkandena 24-
26 och 1997/98:A429 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. Landsbygdsstöd och Småföretagsstöd (mom. 7 och 9)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande
lydelse:
Landsbygdsstöd (mom. 7)
Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning i kommittémotion A804 om att stöd och
åtgärder som beaktar kvinnors tillvägagångssätt vid och former för företagande
måste förbättras och utvecklas. Det s.k. mikrostödet inom ramen för
landsbygdsstödet bör utvecklas och även kunna sökas av kvinnor utanför
landsbygden. Utskottet anser att det vore en fördel om detta kunde ske i
samarbete med en bank som är intresserad av att förbättra formerna för
låntagande utifrån kvinnors behov.
Motion A804 (mp) tillstyrks i berörd del vilket bör ges regeringen till
känna. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om ändringar i
stödformen landsbygdsstöd.
Småföretagsstöd (mom. 9)
(avser sista stycket som ersätts med följande text)
Utskottet anser att det är dags att höja ambitionsnivån när det gäller kraven
på kvotering när företag erhåller småföretagsstöd. Utskottet instämmer i
Miljöpartiets krav i kommittémotion A804 att småföretagsstödets kvoterade
villkor om 40 % kvinnor vid nyanställning bör skärpas till 50 % (± 1 anställd).
Den aktuella motionen tillstyrks.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande landsbygdsstöd att riksdagen
dels med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 2
godkänner vad som förordas i propositionen om landsbygdsstöd,
dels med anledning av motion 1997/98:A804 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande Småföretagsstöd att riksdagen
dels med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 4
godkänner vad som förordas i propositionen om småföretagsstöd.
dels med anledning av motion 1997/98:A804 yrkande 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13)
Elving Andersson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande
lydelse:
Anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder
Anslagets ändamål, anslagsberäkning, resurscentrum för kvinnor, m.m.
(avser femte stycket som ersätts med följande text)
I flera motioner, däribland A273 (c), yrkas att medel skall avsättas för
resurscentrum för kvinnor. Utskottet instämmer i den uppfattning som förs fram
i motion A273 (c), nämligen att de regionala resurscentrumen via regleringsbrev
till länsstyrelserna bör garanteras ekonomiska förutsättningar att utföra ett
konstruktivt arbete. Detta bör ges regeringen till känna.
Sammanfattning beträffande anslaget A 1
Som framgått tidigare ansluter sig utskottet till regeringens förslag till
medelsanvisning på anslaget A 1. Motion A273 (c) tillstyrks i berörd del.
Motion A413 (mp) avstyrks i berörd del i den mån den inte kan anses
tillgodosedd med vad utskottet anfört. Övriga motioner avstyrks. Förslagen är
anslagspåverkande. Utskottet återkommer till motionerna och anslaget nedan i
avsnittet Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning inom
utgiftsområde 19,
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998
att riksdagen
a)-c) = utskottet,
dels med anledning av motion 1997/98:A273 yrkande 11 i motsvarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om medel för
resurscentrum för kvinnor,
dels avslår de övriga i bilaga 3 upptagna motionsyrkandena.
9. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande
lydelse:
Allmänna frågor
(avser tredje stycket som ersätts med följande text)
Utskottet instämmer i Miljöpartiets uppfattning i motion A309 att, i avvaktan
på en regionalpolitisk proposition, inga förändringar bör göras av regeringens
förslag till anslag på utgiftsområdet. Motionen tillstyrks således i berörd
del.
Utskottet återkommer nedan till motion A309 (mp) och anslaget i avsnittet
Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på
utgiftsområde 19.
Anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder
Anslagets ändamål, anslagsberäkning, resurscentrum för kvinnor, m.m.
(avser femte stycket som ersätts med följande text)
I flera motioner, däribland A413 (mp), yrkas att medel skall reserveras för
resurscentrum för kvinnor. Utskottet instämmer i den uppfattning som förs fram
i motion A413 (mp), nämligen att regionala resurscentrum måste ges ekonomiska
förutsättningar att verka genom att öronmärkta medel från utgiftsområde 19
avsätts i regleringsbrev till länsstyrelserna.
Sammanfattning beträffande anslaget A 1
Som framgått tidigare ansluter sig utskottet till regeringens förslag till
medelsanvisning på anslaget A 1. Motionerna A309 (mp) och A413 (mp) tillstyrks
i berörda delar. Motion A273 (c) i berörd del avstyrks i den mån den inte kan
anses vara tillgodosedd med vad utskottet anfört. Övriga motioner avstyrks.
Förslagen är anslagspåverkande. Utskottet återkommer till motionerna och
anslaget nedan i avsnittet Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och
medelsanvisning inom utgiftsområde 19.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998
att riksdagen
a)-c) = utskottet,
dels med anledning av motion 1997/98:A309 yrkande 6 godkänner följande
beräkning av fördelning på anslag under utgiftsområde 19 för åren 1999 och
2000.
Miljoner kronor
--------------------------------------------------------
| | |Beräknat |Beräknat|
| | | 1999 |2000 |
--------------------------------------------------------
|A. Regional utjämning och utveckling |
--------------------------------------------------------
|1 |Regionalpolitiska åtgärder |1 623,5 |1 623,5|
| |(ram) | | |
--------------------------------------------------------
|2 |Regionalpolitisk låneverksamhet | 390 |390 |
| |(ram) | | |
--------------------------------------------------------
|3 |Täckande av förluster på grund | 11 | 10 |
| |av kreditgarantier inom | | |
| |regionalpolitiken(ram) | | |
--------------------------------------------------------
|4 |Ersättning för nedsättning av | 410 |430 |
| |socialavgifter (ram) | | |
--------------------------------------------------------
|5 |Transportbidrag (ram) | 336 |336 |
--------------------------------------------------------
|6 |Glesbygdsverket (ram) | 24 |24,6 |
--------------------------------------------------------
|7 |Statens institut för | 8,1 |8,3 |
| |regionalforskning (ram) | | |
--------------------------------------------------------
|8 |Europeiska regionala | 782 |462 |
| |utvecklingsfonden (ram) | | |
--------------------------------------------------------
|9 |Utgifter för lokalisering av | 0 | 0 |
| |statliga | | |
| |arbetstillfällen till Söderhamn | | |
| |(reservationsanslag) | | |
--------------------------------------------------------
| |Summa | 3 585 |3 284 |
--------------------------------------------------------
dels med anledning av motion 1997/98:A413 yrkande 1 i motsvarande del och
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
resurscentrum för kvinnor,
dels avslår de övriga i bilaga 3 upptagna motionsyrkandena.
Särskilda yttranden
1. Parlamentarisk utredning (mom.1)
Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m), Hans
Andersson (v), Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp) och Dan Ericsson
(kd) anför:
Vi anser att det är djupt beklagligt att någon parlamentarisk utredning om
regionalpolitiken inte har tillsatts av regeringen, trots att
arbetsmarknadsutskottet i betänkande 1996/97:AU2 uttalade sig till förmån för
en sådan.
Vi är vidare kritiska mot att regeringen inte, som tidigare ställts i utsikt,
lagt fram en regionalpolitisk särproposition under hösten 1997. Först under
mandatperiodens absoluta slutskede väntas regeringen åstadkomma ett samlat
regionalpolitiskt förslag. Vi tolkar detta som att de regionalpolitiska
frågorna har låg dignitet i regeringens arbete.
2. Beslutsformer och administration kring strukturfonderna (mom. 1)
Elver Jonsson (fp) anför:
Genom medlemskapet i Europeiska unionen har Sverige fått möjlighet att ta del
av EG:s strukturfonder för regionalt utvecklingsarbete. Under innevarande
budgetperiod för strukturfonderna som löper t.o.m. 1999 får Sverige ta i
anspråk ca 13 miljarder kronor av fondmedlen.
När nu halva tiden gått av budgetperioden är kritiken tämligen omfattande mot
det sätt på vilket Sverige har hanterat strukturfonderna. Hanteringen har
kännetecknats av centralism. Staten har i princip gjort upp programmen utan
medverkan av de aktörer som programmen omfattar, dvs. kommuner och landsting.
Även genomförandet sköts till stor del av statliga företrädare.
Till detta kommer att programmen präglas av tung administration vilket leder
dels till att många avstår från att söka medel, dels till att endast en ringa
del av de medel som Sverige får ta i anspråk har betalats ut. Risken är att
Sverige får mindre medel i nästa budgetperiod för strukturfonderna eftersom vi
med all sannolikhet inte kommer att kunna utnyttja de pengar som vi har
förhandlat oss till.
Jag anser i likhet med motionären i A441 (fp) att åtgärder omgående måste
vidtas så att kommuner och landsting utan alltför mycket krångel kan ta del av
EG:s strukturfonder.
3. Beställningsbemyndigande (mom. 13)
Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m), Hans
Andersson (v), Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp) och Dan Ericsson
(kd) anför:
Vi anser att regeringens förslag om att riksdagen skall bemyndiga regeringen
att budgetåret 1998 disponera 500 miljoner kronor inom ramen för anslaget A 1
Regionalpolitiska åtgärder bör avslås. Riksdagen har redan i samband med
tilläggsbudget 2 för budgetåret 1997 fattat ett beslut av motsvarande innebörd
vilket våra partier också var starkt kritiska till. Nu föreslås ytterligare ett
beslut om beställningsbemyndigande trots att det underlag som förelagts
riksdagen också denna gång är ofullständigt och otydligt.
Frågan om beställningsbemyndiganden har kommit på riksdagens bord till följd
av förhastade och illa genomtänkta beslut från regeringens sida och inte genom
rationella överväganden om hur regionalpolitiken skall bedrivas på ett
långsiktigt och rationellt sätt. Den bristfälliga hanteringen från regeringens
sida skapar stora problem för den regionalpolitiska verksamheten i många län.
4. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg alla (m) anför:
Den 20 november 1997 beslutade riksdagens majoritet bestående av
socialdemokrater och centerpartister att fastställa ekonomiska ramar för de
olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens
inkomster avseende 1998. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av
statens utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar
till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt
växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt
samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för
steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra
bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk
självständighet.
Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till
omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi om de människor som är i störst behov av gemensamma
insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation.
Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 20 november om ramar
för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken, deltar vi
inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 19.
För budgetåret 1998 betonar vi i vår kommittémotion 1997/98:A299 att det för
att uppfylla målen med regionalpolitiken är nödvändigt att främja företagens
utveckling. Den politik för företagande och arbete vi föreslår skapar
förutsättningar för att de aktuella regionerna skall kunna växa av egen kraft.
Goda möjligheter till utbildning är en viktig del i detta. Mot denna bakgrund
föreslår vi moderater en betydande kunskapssatsning som stöd för regional
utveckling.
Sveriges EU-medlemskap har inneburit att den nationella regionalpolitiken har
tillförts betydande medel från EG:s strukturfonder. För medfinansiering finns
medel avsatta inom bl.a. de s.k. länsanslagen. Vi anser att det är angeläget
att kommuner och landsting deltar mer aktivt än i dag när det gäller
medfinansiering.
Enligt vår uppfattning bör anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder
fastställas till 1 153 miljoner kronor. I budgetpropositionen föreslås att
stödformen sysselsättningsbidrag finansieras via anslaget A 1. Enligt
företagsstödsutredningens betänkande (SOU 1996:69) ges inga belägg för att
detta stöd direkt och positivt skulle kunna styra företagens beteende och i det
korta perspektivet leda till en ökning av antalet anställda. Vi anser att
stödformen bör avskaffas. Andra regionalpolitiska insatser gör större nytta. Vi
vänder oss också mot förslaget om beställningsbemyndigande som bygger på ett
ofullständigt och otydligt underlag.
I avvaktan på en utvärdering av den tidsbegränsade stödformen nedsättning av
socialavgifter bör en viss reducering ske av anslaget A 4 Ersättning för
nedsättning av socialavgifter. Anslaget bör fastställas till 250 miljoner
kronor.
Vi förordar att transportstödet kvarstår som kompensation för långa avstånd
men anser att det är möjligt att reducera den totala bidragsvolymen. Anslaget
A 5 Transportbidrag bör fastställas till 311 miljoner kronor.
Som vi framhållit ovan anser vi att delar av dagens regionalpolitik bör
ersättas med en målmedveten satsning på kunskap. Den regionala
utbildningssatsning vi föreslår bör genomföras som ett projekt inom ramen för
EG:s strukturfonder. Redan 1998 bör 25 miljoner kronor reserveras från vardera
anslagen A 1 Regionalpolitiska åtgärder respektive A 8 Europeiska regionala
utvecklingsfonden.
5. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13)
Elver Jonsson (fp) anför:
Från Folkpartiets sida har vi uppfattningen att skattesänkningar är angelägna,
främst på arbete, som en del i omedelbara insatser för fler arbetstillfällen
genom företagande. Skattesänkningarna bör finansieras fullt ut. Den största
besparingen bör göras på s.k. selektiva företagsstöd, däribland
regionalpolitiska företagsstöd. Totalt anser vi att anslagen på utgiftsområdet
bör minskas med 1 miljard kronor per år under den kommande treårsperioden.
I stället för den tonvikt på stöd som kännetecknar dagens regionalpolitik
anser jag att det är dags för övergång till en mobiliseringspolitik. Satsningar
måste göras på den enskilda människan och hennes förmåga till skapande. Jag
förordar en politik som underlättar decentralisering, små- och nyföretagande
samt lokal samverkan. En sådan politik leder till fler arbetstillfällen genom
företagande och ökar den enskildes möjligheter att fritt välja arbete och
bostadsort.
6. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13)
Hans Andersson (v) anför:
Från Vänsterpartiets sida vill vi ge en kraftig impuls till det regionala
utvecklingsarbete för ökad tillväxt och sysselsättning som planeras inom ramen
för det s.k. landshövdingeuppdraget. Den regionala och lokala förankringen är
avgörande för att åstadkomma en förnyelse av näringslivet. Konkreta projekt som
stimulerar samverkan mellan kommuner, högskolor och företag är av särskild
betydelse. I sammanhanget bör också nämnas stöd till upprättande av nätverk
mellan mindre företag för att underlätta export och marknadsföring liksom
projekt för teknik- och kompetensspridning. Vidare bör program som inriktas på
kvinnors näringsverksamhet och kooperativt nyföretagande särskilt uppmärksammas
liksom initiativ som stöder invandrares företagsutveckling.
Fördelningen av medel bör följa de regionalpolitiska prioriteringarna så att
län med svagare utvecklingskraft och lägre utbildningsnivå prioriteras.
Jämställdhetskriteriet måste uppfyllas och stor vikt bör läggas på projektens
inverkan på miljön. Från Vänsterpartiets sida anser vi att ytterligare 390
miljoner kronor skall anvisas på anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder för
användning inom ramen för det s.k. landshövdingeuppdraget.
Sammanlagt 48 miljoner kronor bör enligt vårt parti reserveras för regionala
resurscentrum för kvinnor under anslaget A 1. Det bör vara regeringens uppgift
att fördela medlen med hänsyn tagen till de strukturförändringar som på senare
tid skett inom länsorganisationen.
Det nationella resurscentrumet för kvinnor måste ges garanterat utrymme att
kunna planera och genomföra sina projekt med såväl kort- som långsiktiga
målsättningar. Detta gäller oavsett vilken organisatorisk lösning som väljs.
Mot denna bakgrund föreslår vi från Vänsterpartiets sida att verksamheten skall
tillföras 10 miljoner kronor per år med början 1998. Totalt anser vårt parti
att anslaget A 1 skall tillföras 400 miljoner kronor mer jämfört med
regeringens förslag för budgetåret 1998.
7. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13)
Dan Ericsson (kd) anför:
Från Kristdemokraternas sida avvisar vi regeringens föreslagna besparing på 90
miljoner kronor avseende regionalpolitiska insatser. De medel som tillförs
enligt vårt budgetalternativ kan användas för att förändra
stödområdesindelningen enligt följande riktlinjer.
Gällande stödområdesgränser har funnits under lång tid. Den nuvarande
stödområdesindelningen återspeglar inte de stora förändringar som har skett
under senare år när det gäller arbetsmarknaden i stödområden och angränsande
områden. EG:s strukturfonder har också påverkat situationen. Från
Kristdemokraternas sida anser vi att riksdagen bör begära ett förslag från
regeringen om reviderad stödområdesindelning.
Norsjö kan anföras som exempel på en kommun som har drabbats särskilt hårt av
att gränsen mellan stödområdena 1 respektive 2 har fastställts så att denna
kommun missgynnats. Vi anser att regeringen omgående bör granska Norsjös
situation och lägga fram förslag som innebär att den för kommunen ofördelaktiga
inplaceringen i stödområde rättas till.
Från kristdemokratiskt håll har vi uppfattningen att inplacering i stödområde
skall kunna ske av sådana delar av landet som har särskilda lägesnackdelar och
andra regionalpolitiska problem. Det är också viktigt att det finns möjlighet
till inplacering i tillfälligt stödområde för regioner som drabbas av problem i
samband med kraftig strukturomvandling.
Som framgått ovan bör de medel som enligt vårt budgetförslag tillförs
anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder användas för att förändra
stödområdesindelningen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................2
Disposition av betänkandet............................3
Motioner..............................................3
UTSKOTTET.............................................4
Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken....4
Mål och allmän inriktning...........................4
Regional obalans................................8
Storstäderna och regionalpolitiken.............11
Övergripande mål för utgiftsområdet............12
Andra övergripande regionalpolitiska frågor....13
Organisation, samordning och sektorsansvar.........14
Allmänna stödområdes- och strukturfondsfrågor......15
Allmänt om strukturfonder och målområden.......15
Samordning mellan nationella stödområden och målområden20
Beslutsformer och administration kring strukturfonderna22
Glesbygdsverket......................................23
Organisation m.m. av resurscentrum för kvinnor.......24
Företagsstöd enskilda stödformer...................25
Regionalt utvecklingsstöd..........................26
Landsbygdsstöd.....................................27
Sysselsättningsbidrag..............................28
Småföretagsstöd....................................30
Stöd till kommersiell service......................31
Transportbidrag....................................32
Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998.......33
Allmänna frågor....................................33
Anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder............35
Anslaget A 2 Regionalpolitisk låneverksamhet.......41
Anslaget A 3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom
regionalpolitiken 41
Anslaget A 4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter42
Anslaget A 5 Transportbidrag.......................43
Anslaget A 6 Glesbygdsverket.......................43
Anslaget A 7 Statens institut för regionalforskning44
Anslaget A 8 Europeiska regionala utvecklingsfonden44
Anslaget A 9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till
Söderhamn 45
Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på
utgiftsområde 19
45
Utskottet............................................47
Hemställan.........................................47
Reservationer........................................49
1. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken (mom. 1), (m)50
2. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken och Organisation
m.m. av resurscentrum för kvinnor (mom. 1 och 5), (c)
52
3. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken (mom. 1), (fp)54
4. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken (mom. 1), (v)55
5. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken och Skärgården och
strukturfonderna (mom. 1 och 3), (kd)
57
6. Allmänt om strukturfonder och målområden (mom. 2), (fp, c, kd)59
7. Landsbygdsstöd och Småföretagsstöd (mom. 7 och 9), (mp)60
8. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13), (c)61
9. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13), (mp)61
Särskilda yttranden..................................64
1. Parlamentarisk utredning (mom.1), (fp, m, v, mp, kd)64
2. Beslutsformer och administration kring strukturfonderna (mom. 1),
(fp) 64
3. Beställningsbemyndigande (mom. 13), (fp, m, v, mp, kd)64
4. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13), (m)65
5. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13), (fp)66
6. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13), (v)67
7. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13), (kd)67
Motionerna...........................................69
Utgiftsområde 19 för budgetåret 1998. Regeringens och motionärernas
förslag 74
Av utskottet avstyrkta motionsyrkanden (mom. 13) i hemställan75