I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1997/98:62 Regio-
nal tillväxt - för arbete och välfärd samt Riksdagens revisorers förslag
(1997/98:RR8) angående regionalpolitiskt stöd efter EU-medlemskapet.
Utskottet tar i betänkandet också ställning till ett mycket stort antal motions-
yrkanden (ca 360) som väckts med anledning av propositionen respektive
kvarstår från den allmänna motionstiden 1997 eller som har föranletts av
revisorernas förslag.
Yttranden har inhämtats från utbildningsutskottet, trafikutskottet och nä-
ringsutskottet.
Avsnitt 1. Förutsättningar och mål
Regeringens förslag till mål och riktlinjer för regionalpolitiken respektive
den regionala näringspolitiken tillstyrks av arbetsmarknadsutskottet. De
hittillsvarande målen för regionalpolitiken om uthållig tillväxt, rättvisa och
valfrihet bör kvarstå oförändrade. Det övergripande målet för den regionala
näringspolitiken skall vara att utifrån de förutsättningar som finns i varje
region stimulera en hållbar ekonomisk tillväxt som kan bidra till fler och
växande företag och därmed ökad sysselsättning för både kvinnor och män.
Arbetsmarknadsutskottet ser positivt på regeringens strävanden att åstad-
komma regelförenklingar för att underlätta företagens verksamhet. Samtliga
motionsyrkanden rörande mål och riktlinjer för regionalpolitiken respektive
den regionala näringspolitiken avstyrks.
I ett tillkännagivande till regeringen anser utskottet att en utredning med
parlamentariskt inflytande bör tillsättas främst för att studera effekterna av
dagens regionalpolitik och för att utarbeta en strategi för regional balans.
Utredningsarbetet skall ha en bred inriktning och innefatta gles- och lands-
bygdsfrågor.
Avsnitt 2. Insatser av regionalpolitisk betydelse inom vissa
sektorer
Utskottet framhåller att landets infrastruktur för kommunikationer har myck-
et stor betydelse för den regionala utvecklingen. Att vägar, järnvägar, flyg
och andra transportmedel finns och fungerar väl är en förutsättning för att
hela Sverige skall leva och utvecklas. Utskottet betonar vidare vikten av att
postservicen håller god standard i hela landet.
Arbetsmarknadsutskottet understryker utbildningens betydelse för regional
utveckling. Propositionens förslag om distansutbildning tillstyrks av utskot-
tet. Regeringens förslag om distansutbildning innebär att den decentralisera-
de utbildningen och distansutbildningen skall byggas ut med minst 1 500
platser senast år 2000, i första hand inom stödområde 1. Vidare innebär
förslaget att en delegation och ett utvecklingscentrum för IT-baserad distans-
undervisning skall inrättas och placeras i Härnösand. Samtliga motionsför-
slag som tas upp i avsnittet avstyrks.
Avsnitt 3. Statlig verksamhet - helhetssyn och organisatoriska
förändringar
Utskottet anser att största möjliga regionalpolitiska hänsyn skall tas vid
utformningen av statlig verksamhet. Detta skall ske med beaktande av de
målkonflikter som finns mellan regionalt hänsynstagande och krav på effek-
tivitet i statlig verksamhet. Utskottet förordar att riksdagen avslår samtliga
motionsyrkanden som behandlas i avsnittet.
Avsnitt 4. Stödområden och regionalpolitiska företagsstöd
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om stödområden. Det innebär att
utskottet förordar att dagens system med två långsiktiga stödområden 1 och 2
samt tillfälliga stödområden skall kvarstå. Vidare bör regeringen, och inte
som i dag riksdagen, fortsättningsvis bestämma vilka områden som skall ingå
i de långsiktiga stödområdena. Riksdagen bör dock enligt utskottets uppfatt-
ning även i fortsättningen utöva ett inflytande över den nationella stödområ-
desindelningen. Inom de ramar som följer av EG:s regelsystem bör riksdagen
lägga fast huvudprinciper för stödområdesindelningen som regeringen skall
följa vid förhandlingar med kommissionen.
Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen om att stödformen regionalt
utvecklingslån skall upphöra och att statens lånefordringar överförs till Stif-
telsen Norrlandsfonden.
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag till vissa ändringar i
utformningen av transportbidraget. De lägsta bidragsnivåerna upphör i syfte
att reducera kostnaderna medan vissa områden ges högre bidragsnivåer.
Bidraget utvidgas till att även gälla sjötransporter.
Utskottet tillstyrker förslag till ändring i lagen om nedsättning av soci-
alavgifter. Vissa branscher skall inte längre vara ersättningsberättigade.
Samtliga motionsförslag som behandlas i avsnittet avstyrks.
Avsnitt 5. Glesbygds- och landsbygdsfrågor
Utskottet konstaterar att gles- och landsbygdspolitiken är en viktig del av
regionalpolitiken. Motionsförslag om skärgårdsfrågor, turism m.m. avstyrks
med hänvisning bl.a. till vidtagna eller planerade åtgärder.
Avsnitt 6. EG:s strukturfonder
Utskottet anser att Riksdagens revisorers förslag om regionalpolitiskt stöd
efter EU-medlemskapet till övervägande del tillgodoses med vad regeringen
anfört i propositionen. Revisorerna föreslår bl.a. ökad samordning mellan
nationella regionalpolitiska insatser och de insatser som genomförs inom
ramen för strukturfondsprogrammen. I avsnittet behandlas också motioner
om EG:s strukturfonder under innevarande och kommande programperioder.
Samtliga motionsförslag i avsnittet avstyrks.
Avsnitt 7. Det regionala utvecklingsarbetet
Utskottet delar regeringens uppfattning att det pågående arbetet med regio-
nala utvecklingsstrategier måste utvecklas.
När det gäller verksamheten vid Nationellt resurscentrum för kvinnor för-
utsätter arbetsmarknadsutskottet att en utvärdering sker efter den fortsatta
försöksverksamheten t.o.m. år 1999.
Samtliga motionsförslag som behandlas i avsnittet avstyrks. Det gäller
även de förslag som rör åtgärder i vissa län och regioner.
Avsnitt 8. Regional näringspolitik m.m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att anslaget A 1 Regionalpolitis-
ka åtgärder inom utgiftsområde 19 även skall få användas till s.k. såddfinan-
siering, en form av riskfinansiering.
I fråga om försöksverksamhet med friare användning av arbetsmarknads-
politiska medel anser utskottet att någon ytterligare sådan verksamhet, utöver
vad som aviserats i propositionen, inte bör komma till stånd förrän redan
beslutade eller aviserade försök har analyserats.
Förslagen i propositionen om regionala tillväxtavtal tillstyrks av arbets-
marknadsutskottet. Utskottet betonar att tillväxtavtalen bör samordnas med
kommande strukturfondsprogram.
Regeringens planer på regionala kompetensråd välkomnas av utskottet.
Råden bör kunna bidra till bättre balans mellan efterfrågan och utbud på
arbetskraft.
Samtliga motionsyrkanden, däribland ett stort antal yrkanden om friare an-
vändning av arbetsmarknadspolitiska medel, avstyrks av utskottet.
Reservationer
Totalt har 130 reservationer avgetts i ärendet, däribland många gemensam-
ma.
Företrädarna för fem partier - Centerpartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet,
Miljöpartiet och Kristdemokraterna - vänder sig i reservationer mot att riks-
dagen lämnar ifrån sig beslutsrätten om den långsiktiga stödområdesindel-
ningen och mot förslaget om socialavgifter.
I trepartireservationer från Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokrater-
na behandlas bl.a. mål och riktlinjer för den regionala näringspolitiken, regel-
förenklingar för företagen samt riskkapitalfrågor. Till detta kommer ett antal
tre- respektive tvåpartireservationer samt ett drygt hundratal reservationer
från de enskilda partiernas företrädare.
Ärendet
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1997/98:62 Regio-
nal tillväxt - för arbete och välfärd samt Riksdagens revisorers förslag
(1997/98:RR8) angående regionalpolitiskt stöd efter EU-medlemskapet.
Utskottet tar i betänkandet också ställning till ett mycket stort antal motions-
yrkanden (ca 360) som väckts med anledning av propositionen respektive
kvarstår från den allmänna motionstiden 1997 eller som har föranletts av
revisorernas förslag.
Yttranden har inhämtats från utbildnings-, trafik- och näringsutskotten.
I betänkandets bilaga 1 återfinns en förteckning över regeringens förslag till
riksdagen i propositionen 1997/98:62. Av samma bilaga framgår Riksdagens
revisorers förslag (1997/98:RR8). I denna bilaga återfinns också en förteck-
ning över samtliga motionsyrkanden i ärendet.
Utbildningsutskottets yttrande i ärendet framgår av betänkandets bilaga 2,
trafikutskottets av bilaga 3 och näringsutskottets av bilaga 4.
I bilaga 5 återfinns tre lagförslag.
Under ärendets beredning har utskottet mottagit skrivelser från organisatio-
ner och resurscentrum för kvinnor.
Disposition av betänkandet
I utskottsbetänkandets avsnitt 1 behandlas mål och riktlinjer för regionalpo-
litiken respektive för den regionala näringspolitiken. Med regionalpolitik
avses åtgärder inom alla politikområden riktade till geografiska områden
med regionalpolitiska problem. Den regionala näringspolitiken avser åtgär-
der på regional nivå som syftar till att samordna insatser inom olika statliga
politikområden med kommunala och andra medel i syfte att påverka nä-
ringslivets utveckling i en region.
Avsnitt 2 i betänkandet behandlar huvudsakligen vad som brukar benäm-
nas den stora regionalpolitiken, dvs. åtgärder av regionalpolitisk betydelse
som vidtas inom en lång rad samhällsområden. Som exempel på områden
som ingår i den stora regionalpolitiken kan nämnas infrastrukturfrågor, post-
frågor och utbildningsfrågor.
Avsnitt 3 ägnas åt frågan om regionalpolitiska hänsyn vid utformningen av
statlig verksamhet.
Betänkandets avsnitt 4 fokuserar främst på den lilla regionalpolitiken, allt-
så åtgärder till vilka medel anslås under utgiftsområde 19. Inom den lilla
regionalpolitiken utgör regionalpolitiska företagsstöd och medfinansiering av
EG:s strukturfondsprogram viktiga beståndsdelar. Frågor om stödområden
för de regionalpolitiska företagsstöden liksom vissa frågor rörande samban-
det mellan nationell regionalpolitik och EG:s strukturfondspolitik tas upp i
avsnittet.
I avsnitt 5 behandlas gles- och landsbygdspolitik, som i vissa avseenden
kan sägas utgöra en särskild del av regionalpolitiken, samt bl.a. skärgårdsfrå-
gor.
Frågor om EG:s strukturfonder behandlas i betänkandets avsnitt 6 och in-
nefattar bl.a. förenklad administration inom strukturfondsprogrammen re-
spektive utformningen av EU:s framtida struktur- och regionalpolitik. I av-
snittet tar utskottet upp Riksdagens revisorers förslag angående regionalpoli-
tiskt stöd efter EU-medlemskapet liksom propositionens redogörelse för
strukturfondspolitiken.
Avsnitt 7 avser regionalt utvecklingsarbete och regionala utvecklingsstra-
tegier, krav på särskilda insatser i vissa län och regioner samt verksamheten
vid resurscentrum för kvinnor.
I avsnitt 8, slutligen, står den regionala näringspolitiken i fokus. Regionala
tillväxtavtal, riskkapitalförsörjning, försöksverksamhet med friare använd-
ning av arbetsmarknadspolitiska medel och inrättande av regionala kompe-
tensråd är exempel på frågor som behandlas i avsnittet.
Utskottet
1. Förutsättningar och mål
Propositionen
Faktorer som påverkar regionalpolitiken och den regionala näringspolitiken
Regeringen konstaterar inledningsvis att förutsättningarna för att bedriva en
effektiv närings- och regionalpolitik har förändrats. De främsta orsakerna till
denna förändring är hårdare konkurrens till följd av tilltagande internationell
ekonomisk integration, snabbare teknisk utveckling och nya sätt att kommu-
nicera. Varor, tjänster, kapital och arbetskraft kan röra sig fritt över långa
avstånd. Kostnaderna för transporter och kommunikation har minskat.
Världshandeln ökar snabbare än produktionen och direktinvesteringarna ökar
ännu snabbare.
Den starkare ekonomiska integrationen drivs fram av snabb teknisk ut-
veckling och av att olika restriktioner och barriärer avskaffas. Det gäller
exempelvis sänkta tullar och borttagande av handelshinder. Den internatio-
nella konkurrensen har skärpts. Det är inte tillräckligt att utnyttja billiga
produktionsfaktorer eftersom det har skett en förskjutning från priskonkur-
rens till konkurrens baserad på kundanpassning och kvalitet.
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige och landets regioner är alltmer be-
roende av processer och politik på internationell nivå. Sverige påverkas bl.a.
av den liberalisering av världshandeln som sker inom ramen för Världshan-
delsorganisationen (WTO, World Trade Organization) samt genom medlem-
skapet i Europeiska unionen (EU).
När det sedan gäller näringslivets långsiktiga konkurrenskraft beror den
främst på företagens möjligheter och förmåga att vara innovativa och upp-
gradera sin kunskapsbas. Den nationella och regionala företagsmiljön spelar
en stor roll för näringslivets förutsättningar att utvecklas. Företagen är i ol
grad beroende av det lokala resursutbudet. Det är viktigt att alla typer av
företag kan erbjudas det nationella och regionala resursutbud som krävs för
att de skall kunna upprätthålla och stärka sin konkurrens- och utvecklings-
kraft.
Företag som är sammankopplade i täta nätverk, exempelvis s.k. industri-
ella kluster, arbetar ofta i en dynamisk och innovativ miljö där kunskap och
teknologi lätt överförs mellan företagen. Det svenska näringslivets utveck-
ling de närmaste årtiondena beror till stor del på om de industriella klustren
har förmåga att utvecklas och leda utvecklingen internationellt. En ökad
förståelse för hur samspelet mellan företagen och olika offentliga institutio-
ner fungerar kan ge värdefull insikt för närings- och regionalpolitiken.
En regional arbetsfördelning har varit en förutsättning för välfärdspolitiken
eftersom den främjat en hög nationell tillväxt. För att Sverige skall utvecklas
väl krävs att den mest kvalificerade produktionen klarar den internationella
konkurrensen. Det är viktigt att de expanderande näringarna har goda möj-
ligheter att växa och skapa sysselsättning. Endast vid en hög nationell eko-
nomisk tillväxt ökar också sysselsättningen i de svagare regionerna.
Naturliga förutsättningar, historiska omständigheter, enskild företagsamhet
och strukturomvandling har bidragit till en stor variation i näringslivsstruktu
ren mellan olika delar av landet. Detta gör att regionerna har väsentligt olika
förutsättningar när det gäller att utveckla näringslivet under 2000-talet.
Enligt regeringen har de senaste decennierna kännetecknats av betydande
förändringar på arbetsmarknaden. Strukturomvandlingen har betytt att nya
och delvis annorlunda näringslivsstrukturer har växt fram inom olika delar av
landet. Detta har i sin tur starkt påverkat den regionala befolknings- och
sysselsättningsutvecklingen. Under 1950- och 60-talen medförde struktur-
omvandlingen kraftigt minskad sysselsättning inom jord- och skogsbruket
samtidigt som sysselsättningen steg inom industrisektorn. De regionala oba-
lanserna ökade kraftigt. Under 1970- och 80-talen fortsatte sysselsättningen
att minska inom jord- och skogsbruket. Samtidigt skedde stora strukturför-
ändringar inom tillverkningsindustrin. Förändringarna innebar stora syssel-
sättningsbortfall inom vissa delar av landet. Dessa decennier kännetecknades
samtidigt av en mycket kraftig utbyggnad av den offentliga sektorn över hela
landet, vilken starkt bidragit till att upprätthålla en förhållandevis god regi
nal balans. Även inom den privata tjänstesektorn skedde en ökning av syssel-
sättningen och då främst under 1980-talet. Ökningen har dock i huvudsak
skett inom storstadsområdena och på större orter. Den har därför bidragit till
att den regionala obalansen har ökat.
Under 1990-talet har ett stort antal arbetstillfällen försvunnit. De krafti-
gaste minskningarna har skett inom tillverkningsindustrin och byggnadsin-
dustrin. Det har även skett en avsevärd nedgång inom handel och kommuni-
kation samt inom vård och omsorg. Minskningen av sysselsättningen var
under 1990-talets första år kraftig och relativt likartad inom flertalet län.
Därefter har det skett en viss återhämtning i samtliga län. Återhämtningen
har varit något större inom storstadslänen än inom övriga län.
Arbetslösheten har under 1990-talet ökat dramatiskt i de flesta delar av
landet. Mellan åren 1990 och 1997 har ökningen varit omkring 8 procenten-
heter. Ökningen uppstod huvudsakligen under perioden 1990-1994. Efter-
som sysselsättningsminskningen skedde främst inom tillverkningsindustrin
och byggnadsindustrin påverkades framför allt männens arbetsmarknad. Den
minskning av sysselsättningen som skett inom bl.a. den offentliga sektorn,
privata tjänster och handel under 1990-talet har i särskilt hög grad ökat kvin-
nornas arbetslöshet. Bland ungdomar har den kraftiga lågkonjunkturen inne-
burit att den öppna arbetslösheten har uppnått mycket höga nivåer. Inom
åldersgruppen 20-24 år är det i hela riket fråga om en ökning från knappt
3 % till närmare 13 % mellan åren 1990 och 1996. Inom stödområde 1 var
arbetslösheten år 1996 drygt 20 % och inom stödområde 2 omkring 16 %. I
de tillfälliga stödområdena uppgick ungdomsarbetslösheten till ca 14 %.
Utanför stödområdena uppgick den till ca 12 %. Den återhämtning som skett
när det gäller arbetslösheten under de senaste åren har framför allt kommit
storstadsregionerna till godo.
Befolkningstillväxten i Sverige har de senaste åren dämpats väsentligt.
Detta beror i första hand på en kraftigt minskad nettoinvandring och minska-
de födelsetal. Befolkningsutvecklingen skiljer sig åt mellan de olika länen.
Under perioden 1971-1997 har storstadslänens befolkning ökat med ca
11 %. Ökningen i Stockholms län har varit närmare 20 %. Skogslänens invå-
narantal har stagnerat vid 1970 års nivå. I övriga län har befolkningsökning-
en varit närmare 13 %.
Den förhållandevis balanserade befolkningsutvecklingen i de regionalpoli-
tiskt prioriterade delarna av landet under åren 1986-1994 berodde i stor
utsträckning på en betydande nettoinvandring av personer med flyktingbak-
grund och/eller anhöriganknytning. Under de senaste åren har denna typ av
nettoinvandring till de regionalpolitiskt prioriterade områdena praktiskt taget
upphört samtidigt som utflyttningen av svenska medborgare har ökat. Detta
förhållande har tillsammans med sjunkande födelsetal varit en av de vikti-
gaste orsakerna till det trendbrott mot en väsentligt mer ogynnsam befolk-
ningsutveckling som skett under perioden 1995-1997. Under perioden 1995-
1997 svarade de svenska medborgarna för omkring två tredjedelar av
skogslänens sammanlagda flyttningsunderskott. Motsvarande andel svenska
medborgare var endast en femtedel under perioden 1993-1994.
De mellanregionala flyttströmmarna får även betydande konsekvenser för
olika regioners åldersstruktur, vilket innebär att andelen äldre invånare ökar
skogslänen. Detta beror i första hand på att det är yngre människor som
flyttar. Kvinnorna flyttar i något större omfattning från skogslänen än vad
männen gör. När kvinnorna flyttar är de även yngre än männen.
Regeringen anser att de långsiktiga regionalpolitiska problemen kvarstår.
Den kraftiga minskningen av sysselsättningen och väsentligt höjd arbetslös-
het i de flesta delar av landet har bidragit till en befolkningsminskning inom
de regionalpolitiskt prioriterade regionerna de senaste åren. Denna minsk-
ning är enligt regeringen av sådan omfattning att den är ett allvarligt hot mot
en balanserad regional utveckling.
Som framgår av propositionens redogörelse har Närings- och teknikut-
vecklingsverket (NUTEK) delat in Sveriges 108 lokala arbetsmarknadsregi-
oner i sju grupper för att möjliggöra jämförelser mellan regioner med likarta-
de produktionsförutsättningar. Genom att jämföra regioner med likartade
produktionsförutsättningar kan man konstatera att regionerna visar olika
resultat i fråga om ekonomisk tillväxt samt produktivitets- och sysselsätt-
ningsutveckling. Dessa jämförelser tyder enligt regeringen på att det finns
stora skillnader inom regionalfamiljerna och att potentialen till förbättringar
är stor. Regeringen, som anser att denna metod kan vara ett användbart
verktyg i utvecklingsarbetet, avser att uppdra åt NUTEK att medverka till att
den förs ut i det regionala utvecklingsarbetet.
Mål
Regeringen föreslår i propositionen att de övergripande regionalpolitiska
målen om hållbar ekonomisk tillväxt, rättvisa och valfrihet skall ligga fast.
För att nå de regionalpolitiska målen skall åtgärder vidtas inom många olika
samhällsområden. De särskilda regionalpolitiska medlen skall utnyttjas mer
flexibelt (avsnitt 5 i propositionen).
Den regionala utvecklingen i varje län bör även i fortsättningen baseras på
länets långsiktiga regionala utvecklingsstrategi. Betydelsen av denna strategi
bör öka. Statens insatser bör framgå tydligare än i dag och samordnas bättre
med andra åtgärder. Sektorsövergripande näringspolitiska insatser skall i
ökad utsträckning föras ner till lokal och regional nivå. Regionalpolitiken
skall motverka regionala obalanser.
Förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, arbetsmarknadssituationen och
tillgången till service är ojämnt fördelade över landet. Genom den hårdare
konkurrens som följer av internationell ekonomisk integration har det blivit
allt viktigare för företagen att verka i konkurrenskraftiga miljöer. Varje regi
on bör byggas upp efter långsiktiga strategier, som utnyttjar dess styrkor och
minskar dess svagheter. Därvid bör man eftersträva att bygga upp miljöer
som gynnar företagstillväxt, främjar kunskapsutveckling och förbättrar män-
niskornas miljö.
En regional utvecklingsstrategi skall innefatta en helhetssyn på sam-
hällsutvecklingen där en god ekonomisk, social och kulturell utveckling kan
förenas med hänsyn till ekologiska förutsättningar och likvärdiga förutsätt-
ningar för kvinnor och män.
I takt med att kunskaper och förändringsförmåga får allt större betydelse
för tillväxt och sysselsättning ökar också regionernas och den lokala miljöns
betydelse. Tillsammans med omvärldsförändringar, såsom avreglering, inter-
nationalisering och ökad konkurrens, ställer detta allt högre krav på den
framtida näringspolitiken.
I propositionen redovisas riktlinjer för den regionala näringspolitiken. Med
begreppet avses näringspolitik som bedrivs på regional nivå, t.ex. inom ett
län. Åtgärderna syftar till att genom samordning av insatser inom olika stat-
liga politikområden (utgiftsområden) med kommunala och andra medel
påverka näringslivets utveckling i en region. Det övergripande målet för den
regionala näringspolitiken skall enligt propositionen vara att med utgångs-
punkt i den enskilda regionens förutsättningar stimulera en hållbar ekono-
misk tillväxt som kan bidra till fler och växande företag och därmed ökad
sysselsättning för både kvinnor och män (avsnitt 5 i propositionen).
Skälen till regionalpolitik
En politik för regional utjämning av levnadsförhållandena mellan olika delar
av Sverige och mellan olika orter i länen - regionalpolitiken - har utvecklats
som en del av välfärdssamhället.
Enligt regeringen står regionalpolitiken i dag inför minst lika stora utma-
ningar som när den infördes under 1960-talet. Då utgjorde den en reaktion på
en omfattande befolkningsutflyttning från skogslänen.
Regionalpolitik bedrivs av såväl samhällsekonomiska som fördelningspo-
litiska skäl. Den bidrar till ett effektivare utnyttjande av existerande resurs
samt till ökad valfrihet för enskilda människor i arbete och boende. Den
svenska regionalpolitiken har varit mer framgångsrik än den i andra länder
och har bidragit till den tradition av solidaritet och sammanhållning som
hittills präglat det svenska samhället.
Propositionen framhåller att det nu är nödvändigt att förstärka de regional-
politiska insatserna inom främst den stora regionalpolitiken.
Statens samlade resurser för regional utveckling
När det gäller statens samlade resurser för regional utveckling poängterar
propositionen att det regionala utvecklingsarbetet måste bygga på insikt i och
kunskap om statens samlade resurser för regional utveckling, vilka är statens
viktigaste styrmedel i det regionala utvecklingsarbetet. Ungefär 10 % av
statsbudgeten för budgetåret 1998 - ca 72 miljarder kronor - bedöms ha
särskild betydelse för den regionala utvecklingen. År 1997 var motsvarande
siffra ca 77 miljarder kronor.
Sammantaget omfattar statens samlade resurser för regional utveckling
omkring hundra anslag som administreras av ett 40-tal statliga organ på
central nivå och ett tiotal på regional nivå. Dessa resurser är en viktig del i
det regionala utvecklingsarbetet och bör redovisas tydligare. Dessa statliga
resurser bör samordnas i större utsträckning än i dag tillsammans med de
resurser som ställs till förfogande av kommuner och landsting. Detta bör ske
i samverkan med näringslivet. De nationella målen och prioriteringarna bör i
ökad utsträckning kompletteras med regionala.
Motioner
Mål och riktlinjer
Moderaterna presenterar i sin partimotion A20 (yrk. 1, 2 och 13) ett förslag
till omläggning av regionalpolitiken i fem led: 1) de för den regionala ut-
vecklingen mest skadliga förändringarna från senare år bör undanröjas, dvs.
beslut om energibeskattning och kärnkraftsavveckling, 2) företagsklimatet
bör förbättras genom skattesänkningar och förenklingar, 3) statligt stöd bör
lämnas till informationsteknisk infrastruktur i hela landet, 4) statlig upp-
handling bör ske av individualiserad distansutbildning, 5) bristen på utbildad
arbetskraft bör undanröjas genom kvalificerad eftergymnasial utbildning.
Enligt Moderaterna leder de förbättrade villkoren för företagen enligt fem-
punktsförslaget till att selektiva företagsstöd blir onödiga. Bidrag kan växlas
mot lägre skatter. Utöver en tillväxtfrämjande företagsmiljö menar Modera-
terna att vissa kompletterande men generella åtgärder kan sättas in för att
stärka utvecklingen i svaga regioner. Det skulle exempelvis kunna gälla krav
på att kommuner som erhåller skatteutjämningsbidrag skall vidta åtgärder för
att förbättra det lokala företagsklimatet och/eller avdragsrätt för den verklig
hyreskostnaden för personer som distansarbetar.
Centerpartiet konstaterar i sin partimotion A21 (yrk. 1, 2, 16, 17, 22, 28 och
42) att den regionala problembilden inger både oro och hopp. Befolknings-
omflyttningen är allvarlig samtidigt som det finns kreativitet och entusiasm
när det gäller den egna bygden. "Hela Sverige skall leva" måste vara led-
stjärnan för en politik som syftar till regional rättvisa och utveckling. Därfö
måste också ansvaret för den regionala utvecklingen bli tydligare. Center-
partiet anger en rad utgångspunkter för en ny regionalpolitik. Konkreta mål
för regionalpolitiken, överordnade målen för andra politikområden, måste
ställas upp. Den regionala och fysiska planeringen måste samordnas, den
lokala nivån stärkas och regionernas inflytande över den regionala planering-
en öka. Likvärdig service måste finnas tillgänglig över hela landet. Sektors-
politiken måste brytas och samordningen öka på alla nivåer. Centerpartiet
kräver också att lika förutsättningar skall skapas för kvinnor och män att leva
och bo på landsbygden och att människornas inflytande över lokalsamhället
blir större. Partimotionen pläderar vidare för förändringar i kommunala
skatteutjämningssystemet så att en bättre regional balans kan uppnås. Regel-
verket för företagande bör förbättras i syfte att underlätta verksamheten för
små och medelstora företag. Åtgärder bör vidtas för att underlätta tillkomsten
av tjänste- och kunskapsföretag. Arbetslöshetsförsäkringen måste utformas
så att den inte missgynnar deltidsarbetande - deltidsarbete är många gånger
det enda arbete som står till buds på mindre orter. Regionalpolitiken måste
präglas av ett nerifrån och upp-perspektiv. En fjärde planeringsnivå bör
införas utöver central, regional och lokal nivå.
Folkpartiet betonar i sin kommittémotion A33 (yrk. 1, 2 och 14) vikten av
lokal mobilisering. Partiet har sedan lång tid tillbaka förespråkat övergång
till mobiliseringspolitik. Målen för regionalpolitiken kan uppnås genom att
man satsar på den enskilda människan och hennes förmåga till skapande.
Fördelarna och styrkan hos varje enskild region kan endast tas till vara ge-
nom lokala initiativ. Mobilisering av lokala resurser sker inte genom politis-
ka beslut, men regionalpolitiken kan stödja och stimulera en utveckling.
Politiska åtgärder måste till för att underlätta små- och nyföretagande - små-
företagen har på många orter stor betydelse för livskraften i bygden. En
tillväxtfrämjande ekonomisk politik gynnar även småföretagandet.
Enligt Vänsterpartiet i partimotion A47 (yrk. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 18, 30 och
31) måste en kraftsamling till för att bryta utvecklingen mot ökade regionala
klyftor. En parlamentarisk utredning måste tillsättas för att se över regional-
politikens hittillsvarande effekter och förutsättningarna för regional balans.
Ett jämställdhetsperspektiv saknas i den regionalpolitiska propositionen och
måste integreras bättre i propositionsarbetet. Vänsterpartiet efterlyser ett me
aktivt och offensivt agerande från statens sida i dess egenskap av ägare. I vad
Vänsterpartiet benämner den "naturliga regionalpolitiken" bör man bygga på
varje regions förutsättningar. Vidareförädling, forsknings- och utvecklings-
arbete m.m., knutna till regionens naturtillgångar, måste i ökad utsträckning
etableras i regionen. Flyttlassen går i dag mot universitetsorter och storstä-
der, men utvecklingen kan vändas genom en politisk kraftsamling. Staten
kan skapa förutsättningar för återflyttande. Dagens utflyttningsorter får
minskade statsbidrag. En översyn behövs av dagens statsbidrags- och utjäm-
ningssystem för kommuner och landsting i syfte att åstadkomma ett mer
socialt träffsäkert system. Anslagsramarna för de särskilda regionalpolitiska
medlen bör utökas med ca 500 miljoner kronor för jämställdhetsinsatser och
bättre resurser för länsstrategierna. Kvinnorepresentationen i regionala be-
slutsgrupper bör uppgå till minst 40 %. Länsstyrelserna bör utarbeta en läns-
strategi för att säkra kvinnors rätt till arbete och rimliga livsvillkor.
Miljöpartiets motion A54 (yrk. 1, 2, 3, 4, 9, 10 och 20) redovisar de mål och
principer som enligt partiet skall prägla regionalpolitiken. Den regionala
självstyrelsen skall utökas genom folkvalda församlingar i regionerna - mer
makt, befogenheter och resurser bör flyttas från central till regional och loka
nivå. Ekonomisk och ekologisk balans i varje region skall minska stödbero-
endet. Allt regionalpolitiskt stöd bör utgå från principen om hjälp till själv-
hjälp. Den sociala ekonomin bör stärkas bl.a. genom byautvecklingsgrupper
och glesbygdsinitiativ. (Anm. Begreppet ´social ekonomi´ brukar användas
som samlingsnamn på verksamheter inom folkrörelsesektorn.) Kommun-
sektorn bör få ökade ekonomiska ramar. En ökad kommunal anknytning av
fastighetsskatten bör utredas liksom ett lämpligt sätt att kompensera glesbyg-
den för en kraftig bensinskattehöjning. Vidare pläderar Miljöpartiet för att
den del av det inomkommunala inkomst- och kostnadsutjämningssystemet
som avser kostnadsutjämning för kollektivtrafik bör avskaffas eftersom detta
omfördelar pengar från glesbefolkade landsdelar till storstadsregionerna.
Skogslän och glesbygd bör få bli försöksområden för fler arbeten inom den
privata tjänstesektorn.
Kristdemokraterna framhåller i sin kommittémotion A22 (yrk. 1, 7 och 10)
att ett välfärdssamhälle måste bygga på en samhällsekonomi i balans. En
framgångsrik ekonomisk politik får positiva effekter även på den regionala
utvecklingen. Den skapar också utrymme för särskilda regionalpolitiska
satsningar. En förutsättning för välfärdssamhället är en marknadsekonomi
som styrs av sociala och ekologiska hänsyn. Det är viktigt att alla människor
oavsett var de bor i landet har tillgång till arbete, service och en god miljö.
Regionalpolitikens uppgift är att bidra till att livskraftiga regioner kan ut-
vecklas i hela landet. Partiet förespråkar ökad kommunal och regional själv-
styrelse genom direktvalda regionala fullmäktige. Detta skulle ge ett ökat
ansvar för den regionala utvecklingen. Gynnsamma villkor för ny- och små-
företagande är viktiga för att de nya arbetstillfällena skall komma hela landet
till del. Regelverket för företagande måste förenklas, något som också 1998
års landsbygdsriksdag slagit fast.
I flerpartimotionen A32 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, m, kd, c) föreslås
en avreglering i tre steg av regelverket för företagande.
Sten Tolgfors (m) anser i motion A19 (yrk. 1 och 5) att den förtida kärn-
kraftsavvecklingen skall stoppas för att värna glesbygdens möjligheter. Vida-
re måste förutsättningarna för företagande stärkas.
Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (båda c) förespråkar i motion
A30 (yrk. 2) speciella insatser för att få till stånd billigare hushållstjänste
Siri Dannaeus (fp) hävdar i motion A58 (yrk. 1) att den viktigaste regional-
politiska insatsen är att skapa bättre villkor för företagande och företagare.
Enligt Sigge Godin m.fl. (fp) i motion A429 (yrk. 8) har förutsättningarna för
regionalpolitiken ändrats drastiskt i och med Sveriges EU-medlemskap. En
parlamentarisk utredning bör tillsättas med uppgift att se över hela regional-
politiken.
Motion A44 (yrk. 1) av Owe Hellberg (v) kräver en utredning om hur stats-
bidragen till kommuner och landsting skall fördelas.
Storstadsfrågor, Stockholmsfrågor
Sören Lekberg m.fl. (s) poängterar i motion A48 att det är viktigt för hela
Sverige att Stockholmsregionen kan utnyttja de fördelar som regionens stor-
lek, befolkningssammansättning och geografiska läge ger.
Kristina Nordström m.fl. (s) pekar i motion A446 (yrk. 1) på en rad uttryck
för segregationen och dess utveckling i Stockholm.
Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) pläderar i motion A458 (yrk. 1) för en politik som
låter Stockholmsregionen växa. Stockholmsregionen bör vara den naturliga
knutpunkten i en framväxande stark Östersjöregion.
Återföring av resurser till regioner
Flera motioner, däribland tre partimotioner, tar upp frågan om återförande av
vinster från vattenkraftsproduktion till de regioner där kraften utvunnits. Det
är Centerpartiet i motion A21 (yrk. 38), Vänsterpartiet i motion A47 (yrk.
35), Miljöpartiet i motion A54 (yrk. 25) samt Erik Arthur Egervärn (c) i
motion A401 som för fram krav med denna innebörd.
Miljöpartiet anser i motion A54 (yrk. 5) att en ökad kommunal anknytning
av fastighetsskatten bör utredas.
Kristdemokraternas kommittémotion A22 (yrk. 15) förespråkar att fastig-
hetsskatten, som nu skall belasta vattenkraftsstationer, växlas över till en
kommunal fastighetsavgift.
Bengt Hurtig (v) anser i motion A45 (yrk. 1 och 2) att det bör utredas om en
investeringsfond kan tillskapas genom att man tar ut produktionsskatt på
vattenkraftsanläggningar i Norrbotten. Vidare bör bygdeavgifterna ses över
och höjas.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet har i sitt yttrande till arbetsmarknadsutskottet tagit upp vis
frågor rörande mål och riktlinjer för regionalpolitiken. Utskottet begränsar
sig därvid till frågor som har samband med näringsutskottets beredningsom-
råde, dvs. främst närings- och energifrågor. Näringsutskottet yttrar sig vidare
över motionsyrkanden om förenkling av regler för företagande.
Näringsutskottet instämmer i regeringens förslag om övergripande regio-
nalpolitiska mål respektive mål för den regionala näringspolitiken. Utskottet
ser positivt på de utredningsinitiativ som presenteras i propositionen och som
avser regionalpolitikens hittillsvarande effekter på den regionala utveckling-
en och de framtida förutsättningarna för regional balans liksom på den plane-
rade utredningen om glesbygdens och landsbygdens framtida utvecklings-
möjligheter.
I sitt yttrande anser näringsutskottet att den regionala näringspolitiken
måste integreras såväl med den ekonomiska politiken som med andra politik-
områden. De allmänna förutsättningarna för företagande är goda. Låg infla-
tion, låg ränta och en stabil valuta gynnar investeringar och bidrar till att
stärka företagens konkurrenskraft i hela landet. Frågan om bättre och enklare
regler för småföretag är av utomordentligt stor vikt när det gäller möjlighe-
terna att skapa goda tillväxtförutsättningar.
När det gäller motionsyrkanden om vårdsektorn och s.k. hushållsnära
tjänster pekar näringsutskottet i sitt yttrande på att ett antal utredningar oc
insatser äger rum inom dessa områden. Utskottet hänvisar till sin redovisning
av pågående aktiviteter i betänkande 1997/98:NU10. I fråga om motionsyr-
kandet om att avbryta den planerade avvecklingen av kärnkraften hänvisar
näringsutskottet till sitt betänkande 1997/98:NU5.
När det gäller statliga företag anser näringsutskottet att staten har en bety-
delsefull roll som ägare av företag såväl inom basindustrierna som i andra
branscher. Ett statligt ägande är enligt utskottet motiverat av bl.a. sysselsät
nings- och regionalpolitiska skäl samt som en motvikt mot det privata nä-
ringslivet. Under våren 1998 kommer utskottet att behandla nya riktlinjer för
Telia AB:s verksamhet (prop. 1997/98:121) och Riksdagens revisorers för-
slag om statens roll som ägare av bolag (förs. 1997/98:RR9).
Utan att gå in i detalj på samtliga spörsmål som behandlas i motionerna
konstaterar näringsutskottet i nu berörd del av sitt yttrande att många krav
ligger i linje med pågående utveckling. Utskottet tillstyrker propositionen i
behandlad del och avstyrker motionerna A20 (m), A21 (c), A33 (fp), A47
(v), A54 (mp), A22 (kd), A32 (fp, m, c, kd), A19 (m) och A58 (fp) i berörda
delar.
När det gäller mål och riktlinjer tillstyrker Moderaternas, Kristdemokrater-
nas och Folkpartiets företrädare i en gemensam avvikande mening aktuella
förslag i Moderaternas, Kristdemokraternas och Folkpartiets parti- och
kommittémotioner samt i motion A19 (m). Centerpartiets representant till-
styrker i en avvikande mening berörda delar i Centerpartiets partimotion. I en
avvikande mening av Vänsterpartiets företrädare tillstyrks motsvarande delar
av Vänsterpartiets partimotion. Miljöpartiets representant i näringsutskottet
tillstyrker i en avvikande mening berörda förslag i Miljöpartiets partimotion.
Vad beträffar regelförenkling har näringsutskottet i betänkande
1997/98:NU10 behandlat motioner om avreglering inom företagsområdet
och därvid utförligt redovisat frågan liksom pågående utveckling. Utskottet
hänvisar till det aktuella betänkandet där uppgifter redovisas om bl.a. Småfö-
retagsdelegationens arbete.
Det är enligt näringsutskottet väsentligt att företagen har stabila spelregler
för att kunna planera framtida verksamhet och investeringar. Saneringen av
statsfinanserna har skapat förutsättningar för låga räntor och låg inflation.
Utskottet redovisar vissa uppgifter om av- och omregleringar under senare år
liksom pågående utredningsarbete rörande konkurrensregler och småföretag.
Småföretagsdelegationens arbete bereds för närvarande av regeringen vilket
välkomnas av näringsutskottet. De små företagens förutsättningar att hålla
sig informerade om regelverk på många olika områden måste enligt utskottet
beaktas. Näringsutskottet avstyrker motionerna A21 (c), A33 (fp) och A22
(kd) i berörda delar samt motion A32 (fp, m, c, kd).
Såvitt avser regelförenkling tillstyrker Moderaternas, Kristdemokraternas
och Folkpartiets företrädare i en gemensam avvikande mening motsvarande
förslag i Moderaternas, Kristdemokraternas och Folkpartiets parti- respektive
kommittémotioner samt i motion A32 (fp, m, c, kd), samtidigt som företrä-
darna anser att det behandlade förslaget i Centerpartiets partimotion i det
väsentliga kan anses tillgodosett. I en gemensam avvikande mening avstyr-
ker Vänsterpartiets och Miljöpartiets representanter berörda förslag ur Cen-
terpartiets, Kristdemokraternas och Folkpartiets parti- och kommittémotioner
samt i motion A32 (fp, m, c, kd). Centerpartiets representant tillstyrker i en
avvikande mening berörd del av Centerpartiets partimotion samt motion A32
(fp, m, c, kd).
Utskottets ställningstagande
Faktorer som påverkar regionalpolitiken och den regionala näringspolitiken
Innan utskottet behandlar regeringens förslag till övergripande regionalpoli-
tiska mål och de motioner som har beröring med denna fråga vill utskottet
kommentera de olika faktorer som kan påverka förutsättningarna för regio-
nalpolitiken och den regionala näringspolitiken.
När det gäller den internationaliserade ekonomins påverkan av möjlighe-
terna att bedriva regionalpolitik och näringslivets organisation och lokalise-
ring drar utskottet inte några andra slutsatser än de regeringen redogjort för.
Däremot vill utskottet i fråga om den regionala utvecklingen beröra de
problem som den nuvarande befolkningsutvecklingen innebär. Utskottet vill i
detta sammanhang hänvisa till en nyligen publicerat skrift, Från Glesbygd
till Storstad? En kunskapsöversikt om flyttströmmar. Skriften är initierad av
Svenska Kommunförbundet.
Som framgår av propositionen har det sedan 1960-talet skett förändringar i
mönstret på flyttströmmarna. Under 1960-talet skedde en stor nettoinflytt-
ning till storstadslänen och en stor nettoutflyttning från skogslänen. De övri-
ga länens nettoinflyttning var i stort sett obefintlig. Orsaken till dessa flyt
ningsströmmar var huvudsakligen omstruktureringar inom jord- och skogs-
bruk samt en ökad efterfrågan på arbetskraft inom industri- och tjänstesek-
torn i de större städerna.
Under 1970-talet uppstod en stor nettoutflyttning från storstadslänen. Den-
na utflyttning brukar i dagligt tal kallas "den gröna vågen". Utflyttningen
från storstadslänen var egentligen inte någon "reell" utflyttning från storstä-
derna till glesbygden. Nettoflyttningen berodde i stället på att minskningen
av inflyttningen gick snabbare än minskningen av utflyttningen. Utflyttning-
en från storstäderna skedde i stor utsträckning till storstädernas kranskom-
muner. De övriga länen hade under detta årtionde en positiv nettoinflyttning.
Under 1980-talet vände flyttningsströmmarna. Detta innebar att stor-
stadslänen fick en positiv nettoinflyttning och övriga län en nettoutflyttning.
Perioden 1986-1994 präglades, som framgår av propositionen, av en förhål-
landevis balanserad befolkningsutveckling även i de regionalpolitiskt priori-
terade delarna av landet. Denna utveckling förklaras i stor utsträckning av en
betydande nettoinvandring av personer med flyktingbakgrund och/eller s.k.
anhöriganknytning. En stor del av dessa invandrare har senare flyttat till
storstadslänen.
Under de senaste åren har som nämnts denna typ av nettoinvandring till de
regionalpolitiskt prioriterade områdena praktiskt taget upphört, samtidigt
som utflyttningen av svenska medborgare har ökat. Tillsammans med sjun-
kande födelsetal är detta förhållande en av de viktigaste orsakerna till det
trendbrott som skett mot en väsentligt mer ogynnsam befolkningsutveckling
under perioden. Under perioden 1993-1994 svarade de svenska medborgarna
för endast omkring en femtedel av skogslänens flyttningsunderskott.
Invandrares stora rörlighet har flera orsaker. En viktig förklaring är ålders-
sammansättningen i invandrargruppen. De flyttintensiva åldrarna 20-29 år är
överrepresenterade. En annan viktig förklaring är att en person som en gång
flyttat från sin uppväxtplats är mer benägen att återigen flytta än en person
som aldrig har brutit upp. En tredje förklaring kan vara den bristande förank-
ringen på arbetsmarknaden. Arbetet fungerar i de sistnämnda fallen inte som
någon återhållande eller styrande faktor. En annan tänkbar förklaring kan
vara den politiskt beslutade placeringsstrategin.
Perioden 1995-1997 förändrades mönstret. Andelen svenska medborgare
som flyttade från skogslänen ökade och kom, som påpekas i propositionen,
att utgöra omkring två tredjedelar av flyttningsunderskottet. Omflyttningen
har varit mycket stor under de senaste åren. Under år 1997 flyttade 195 000
personer över länsgränserna. Åldersprofilen hos de personer som flyttar har
förändrats väsentligt. Vid en jämförelse med år 1970 är flyttningsintensiteten
hos personer i åldrarna 20-25 mycket högre i dag, medan den minskat bland
personer över 25 år och deras medföljande barn. Både kvinnor och män
flyttar i störst utsträckning i åldrarna 20-22 år.
Ökningen beror i huvudsak på att människor flyttar för att studera. De
kommuner som har fått ett flyttningsöverskott är framför allt de som ligger i
de tre storstadsområdena eller är universitets- och högskoleorter. Ändringar i
folkbokföringslagen den 1 juli 1991, som innebar att det inte längre är möj-
ligt att som ensamstående student vara folkbokförd i föräldrahemmet trots att
man flyttat hemifrån, kan ha bidragit till den ökning som skett vid studieor-
terna. Vilken betydelse detta har haft för statistiken över flyttningsströmmar-
na är svårt att säga, men troligen är det en bidragande orsak till det registre
rade flyttningsöverskottet på universitets- och högskoleorter.
Enligt den förutnämnda skriften är det inte tillräckligt att det finns en hög-
skola på orten för att ungdomarna skall stanna. Från vissa högskoleorter
flyttar fler ungdomar än vad högskolan drar till sig. Exempel på sådana orter
är Vänersborg, Härnösand, Falun, Eskilstuna och Trollhättan. För att de
nyutexaminerade skall stanna kvar krävs att det finns forskarutbildning eller
kunskapsinriktade företag som suger upp denna grupp. Det är därför enligt
utskottets mening viktigt med ett väl fungerande samspel mellan universitet
och högskolor å ena sidan och näringsliv å den andra.
Den nu beskrivna utvecklingen visar enligt utskottet på ett framtida pro-
blem. Genom att ungdomarna flyttar från skogslänen kommer befolknings-
strukturen att förändras. I och med att det är fler kvinnor än män som flyttar
blir även könsfördelningen i de barnafödande åldrarna sned. I de drabbade
kommunerna blir resultatet en minskning av personer i de familjebildande
åldrarna.
Om mönstret från 1960- och 70-talen upprepas kan den nuvarande utflytt-
ningen följas av en återflyttning. I vilken omfattning framtidens högsko-
lestudenter kommer att återvända till sin hembygd efter avklarade studier är
dock mycket osäkert. Av studier där denna fråga undersökts framgår att
många är beredda att flytta tillbaka om de kan få ett i förhållande till sin
utbildning adekvat arbete. Slutsatsen av detta är att regionalpolitiken måste
utformas så att dessa personer kan finna arbeten på den ursprungliga hemor-
ten.
Utskottet vill påpeka att det även i de övriga länderna i Norden finns lik-
artade problem med utflyttningar från glesbygd till storstad.
Utskottet övergår nu till att behandla regeringens förslag till övergripande
mål för regionalpolitiken samt motioner rörande förutsättningar och mål för
regionalpolitiken.
Övergripande synpunkter
Regeringens proposition 1997/98:62 Regional tillväxt - för arbete och väl-
färd innehåller enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning en värdefull
beskrivning av förändrade villkor, hot och möjligheter som påverkar förut-
sättningarna för regional utjämning och utveckling i Sverige under de kom-
mande åren. Utifrån den analys som propositionen gör av villkoren för nä-
ringslivet och konkurrensförhållanden blir slutsatsen att politiken för regio-
nal utjämning och utveckling måste decentraliseras ytterligare. Regionerna
måste enligt utskottets uppfattning få ökat inflytande över prioriteringar och
medelsanvändning. En förstärkning av regionalpolitiken bör ske främst ge-
nom ökad tonvikt på den stora regionalpolitiken och genom utveckling av
den regionala näringspolitiken.
Förslagen i propositionen bygger enligt utskottets uppfattning på ett gedi-
get kunskapsunderlag. Utöver det utredningsarbete som har gjorts inom
Regeringskansliet har ett omfattande analysarbete utförts av NUTEK,
REKO-STAT-utredningen (SOU 1997:13), Glesbygdsverket, Konsument-
verket, Statskontoret samt av Utredningen om konkurrensneutralt transport-
bidrag (SOU 1997:94).
I parti- och kommittémotioner kritiseras propositionens förslag på en lång
rad punkter. Det förefaller dock som om dessa motionärer endast i mycket
begränsad utsträckning har upptäckt den betydande kunskapsbank som det
nyss nämnda utredningsmaterialet utgör.
När det gäller Moderaterna och Folkpartiet kan förslagen till åtgärder för
regional utjämning framför allt sägas bestå av krav på omfattande nedskär-
ningar av anslagen för detta ändamål, något som dock inte uttryckligen
framgår av motionerna A20 och A33. Där pläderas i stället i allmänna orda-
lag för förbättrat företagsklimat och i Folkpartiets fall också för lokal mobil
sering. Utskottet vill erinra om att Folkpartiet i samband med budgetbehand-
lingen för innevarande budgetår krävde nedskärningar av anslagen inom
utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling med 1 miljard kronor
eller ca 27 % av regeringens anslagsförslag. Moderaternas nedskärningsför-
slag uppgick till 635 miljoner kronor eller drygt 17 % av det föreslagna
anslaget (prop. 1997/98:1, utgiftsområde 19, bet. AU2, rskr. 128). Om inte
riksdagen hade avvisat dessa motionsförslag skulle de ha tvingat fram en
kraftigt sänkt ambitionsnivå när det gäller att underlätta utvecklingen i nä-
ringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden.
Enligt utskottets uppfattning bör Sverige, tvärtemot vad som skulle bli
fallet om man genomförde Moderaternas och Folkpartiets politik, fortsätta att
eftersträva likvärdiga levnadsvillkor i alla delar av landet. Den svenska poli-
tiken för regional utjämning och utveckling låter sig mycket väl förenas med
åtgärder för att underlätta företagandets villkor och att ta till vara medbor-
garnas engagemang på lokal nivå. Utskottet återkommer senare i betänkandet
till dessa frågor.
Regionalpolitisk utredning
Regeringen aviserar i propositionen i relativt allmänna ordalag att analyser
och utredningsarbete skall göras på flera områden. Bl.a. skall enligt proposi-
tionen en närmare analys ske av regionalpolitikens hittillsvarande effekter på
framför allt den regionala utvecklingen men även den ekonomiska tillväxten.
Likaså skall de framtida förutsättningarna att upprätthålla regional balans i
Sverige analyseras och glesbygdens och landsbygdens framtida utvecklings-
möjligheter utredas. I vilka former detta analys- respektive utredningsarbete
är tänkt att bedrivas framgår inte av propositionen.
De långsiktiga regionalpolitiska problemen är som framgått ovan oföränd-
rade. De senare åren har en betydande befolkningsminskning ägt rum i de
regionalpolitiskt prioriterade regionerna. För att vända utvecklingen krävs en
kraftsamling. I en utredning med parlamentariskt inflytande bör bl.a. effek-
terna av dagens regionalpolitik studeras. En strategi för regional balans bör
vidare utarbetas. Utredningsarbetet bör ha bred inriktning och bör bl.a. kunna
innefatta frågor om främjande och tillvaratagande av lokala resurser och om
stimulans av företagande och sysselsättning genom exempelvis företagsstöd,
riskkapital och/eller kompetensutveckling. Likaså bör utredningen kunna
behandla frågor om insatser av regionalpolitisk betydelse inom vissa sekto-
rer, exempel infrastruktur, postväsende och utbildning. Utredningsarbetet
skall även innefatta gles- och landsbygdsfrågor. Vad utskottet här anfört om
regionalpolitisk utredning bör med anledning av motionerna A47 (v) och
A429 (fp) i motsvarande delar ges regeringen till känna.
Utskottet vill i detta sammanhang nämna det fyraåriga forskningsprogram
rörande landsbygd och landsbygdsutveckling som tagit sin början under år
1998. Bakom forskningsprogrammet står Forskningsrådsnämnden, Bygg-
forskningsrådet, Glesbygdsverket, Institutet för regional forskning, Kommu-
nikationsforskningsberedningen samt Skogs- och jordbrukets forsknings-
nämnd.
De projekt som finansieras inom ramen för forskningsprogrammet kan ex-
empelvis avse långsiktiga frågor om sysselsättning, småföretagande och
miljö på landsbygden. Projekten kan således täcka ekonomiska, miljömässi-
ga, socio-ekonomiska och/eller kulturella aspekter på landsbygden och dess
befolkning. Exempel på andra forskningsområden inom programmet är fö-
retagande i och utanför de areella näringarna, hur IT och annan infrastruktur
påverkar landsbygdens utvecklingsmöjligheter samt omställningen mot en
hållbar utveckling. I forskningsprogrammet välkomnas också projekt som
syftar till att synliggöra såväl kvinnors som mäns speciella förutsättningar på
landsbygden, liksom forskning som rör frågor om demokratiska processer,
lokal utveckling samt makt och inflytande i landsbygdens utveckling.
Mål och riktlinjer för regionalpolitiken
Utskottet ansluter sig till de förslag rörande mål och riktlinjer som läggs fra
i propositionen. De mål för regionalpolitiken som riksdagen vid flera tillfäl-
len har ställt sig bakom skall således ligga fast. Målen för regionalpolitiken
skall alltså vara uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga l
nadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket. Detta mål avser vad som
brukar benämnas den stora regionalpolitiken.
Utskottet återkommer nedan till regeringens förslag om mål för den regio-
nala näringspolitiken.
Med anledning av yrkanden rörande jämställdhet i regionalpolitiken och
den regionala näringspolitiken i Vänsterpartiets i motion A47 finner utskottet
anledning att påpeka att det i det föreslagna målet för den regionala närings-
politiken (se nedan) uttryckligen sägs att målet skall omfatta både kvinnor
och män. På länsstyrelserna, som ju får en nyckelroll i arbetet med den nya
regionala näringspolitiken (se avsnitt 8 i betänkandet), ställs redan i dag kra
att de inom samtliga verksamhetsområden skall vidta åtgärder som främjar
ett jämställdhetsperspektiv. Detta framgår av länsstyrelsernas regleringsbrev.
I anslutning till verksamhetsmålet att främja jämställdhet ställs också krav på
återrapportering. Insatser och resultat skall redovisas och bedömas under
respektive verksamhetsgren. Statistik skall enligt regleringsbrevet redovisas
könsfördelad. Där detta inte är möjligt skall en motivering lämnas. Som
framgår av utskottets redovisning av jämställdhetskraven på länsstyrelserna
anser statsmakterna att regionalpolitiska åtgärder skall nå ut till båda könen
och att det i det regionala utvecklingsarbetet är viktigt att statistisk inform
tion finns uppdelad på kvinnor och män.
Utskottet instämmer i Vänsterpartiets uppfattning om vikten av ett jäm-
ställdhetsperspektiv i propositioner men menar att det viktigaste trots allt
måste vara att jämställdheten får ett genomslag i det fortlöpande regionala
utvecklingsarbetet, något som regleringsbrevets nyss nämnda krav bidrar till.
Mer statistik än i dag borde enligt utskottets uppfattning redovisas könsupp-
delad i propositioner. Det är också önskvärt att jämställdhetsanalyser blir mer
frekvent förekommande i regeringsförslag. Däremot anser utskottet att det är
att gå för långt att exempelvis kräva att all statistik skall redovisas könsupp
delad i propositioner.
I Vänsterpartiets motion föreslås som framgått ovan att de ekonomiska
ramarna för särskilda regionalpolitiska medel skall utökas med ca 500 miljo-
ner kronor för jämställdhetsåtgärder och medelstillskott för länsstrategierna.
Utskottet konstaterar att riksdagen under innevarande riksmöte redan har
avslagit ett förslag från Vänsterpartiet om att utöka ramen för utgiftsområde
19 Regional utjämning och utveckling med 400 miljoner kronor (prop.
1997/98:1, utgiftsområde 19, yttr. AU2y, bet. FiU1, rskr. 35).
Miljöpartiet anser att kommunsektorn bör få vidare ekonomiska ramar. Ett
sådant förslag har redan avslagits av riksdagen i samband med behandlingen
av budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1, utgiftsområde 25, bet.
FiU1, rskr. 35). Inte heller har partiets förslag om kraftigt höjda bensinskatt
fått något gehör i riksdagen. Utskottet kan därför inte finna någon anledning
att förorda en utredning av hur vissa grupper skulle få kompensation för
merkostnader till följd av ett sådant beslut.
Utan att precisera på vilket sätt det skulle ske vill Miljöpartiet verka för
nya arbetstillfällen inom tjänstesektorn genom försöksverksamhet i skogslän
och glesbygd. Utskottet menar för sin del att tillväxten inom tjänstesektorn
framför allt skall stimuleras genom goda generella villkor för företagande. I
sammanhanget vill utskottet emellertid peka på att NUTEK har i uppdrag att
bedriva aktiv uppsökande verksamhet mot tjänsteföretag i Stockholmsområ-
det angående en eventuell lokalisering i stödområdet.
Flera motioner tar som nämnts upp frågan om fördelning av makt och in-
flytande på olika organisatoriska nivåer. Centerpartiet vill i motion A21 att
regionalpolitiken skall präglas av ett nerifrån och upp-perspektiv. Miljöparti-
et anser i motion A54 att det är viktigt att mer makt, befogenheter och resur-
ser flyttas ner från central till regional och lokal nivå, medan Kristdemokra-
terna i motion A22 förespråkar ökad kommunal och regional självstyrelse
genom direktvalda regionala fullmäktige.
Rapporten Bygderörelsen i Sverige (Statens institut för regionalforskning,
SIR, 1998) konstaterar att den lokala nivån på senare år har kommit att spela
en allt större och viktigare roll i förhållande till nationalstaten. De lokala
utvecklingsgrupperna har med en betydande insats av eget ideellt arbete, eget
kapital, samhällsstöd och kreativitet utvecklat den lokala infrastrukturen med
bl.a. service, bostäder och arbete. Enligt rapporten pekar dock forskningsre-
sultaten framför allt på att bygderörelsen är en viktig "skapare" av lokal
identitet och en "förnyare" av lokal demokrati. Tillväxten i bygderörelsen har
varit mycket snabb. Från knappt 900 lokala utvecklingsgrupper år 1989 har
Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva utvecklats till ett nätverk med om-
kring 3 500 grupper år 1997.
Utskottet anser att denna utveckling talar för sig själv. Utan gynnsamma
omvärldsbetingelser hade den inte varit möjlig. Även om det som Centerpar-
tiet benämner nerifrån och upp-perspektivet kan utvecklas ytterligare existe-
rar detta redan i hög grad i regionalpolitiken. Det är också en viktig be-
ståndsdel i den nya regionala näringspolitiken. När det gäller motionsförsla-
gen om direktvalda regionala fullmäktige eller motsvarande vill utskottet
erinra om riksdagens ställningstagande i anslutning till beslutet om att införa
regionala självstyrelseorgan (prop. 1996/97:36, bet. KU4, rskr. 77). Riksda-
gen ansåg att förslag av denna karaktär bör prövas före valen år 2002 på
basis av erfarenheterna av försöksverksamheten med självstyrelseorgan.
I bl.a. Centerpartiets motion A21 föreslås åtgärder i syftet att underlätta
tillkomsten av kunskaps- och tjänsteföretag, exempelvis när det gäller s.k.
hushållsnära tjänster. Centerpartiet föreslår vidare ett skattefritt sparande f
att starta eget. Partiet lämnar som framgått ovan också förslag om att arbets-
löshetsförsäkringen skall utformas så att deltidsanställda inte missgynnas.
Flera olika åtgärder har på senare tid vidtagits i syfte att underlätta till-
komsten av bl.a. kunskaps- och tjänsteföretag. Framför allt är det, som ar-
betsmarknadsutskottet nyss framhållit, väsentligt att erbjuda goda generella
villkor för företagande. Också riktade åtgärder kan i vissa fall vara motivera-
de. När det gäller åtgärder inom tjänstesektorn, och då främst vårdområdet
och s.k. hushållsnära tjänster, hänvisar näringsutskottet i sitt yttrande till
redovisning av pågående utredningar och insatser i utskottets betänkande
1997/98:NU10. Inom arbetsmarknadsutskottets eget beredningsområde har
under innevarande riksmöte ett förlängt starta eget-bidrag införts för invand-
rare och en ny lag tillkommit om rätt till tjänstledighet för att starta och be
driva näringsverksamhet.
När det gäller villkoren i arbetslöshetsförsäkringen för deltidsarbetande har
regeringen i april 1998 tillsatt en utredning (dir. 1998:27) med uppgift att
bl.a. överväga om det bör göras förändringar i de nuvarande reglerna för rätt
till arbetslöshetsersättning för deltidsarbetande och personer med tillfälliga
arbeten. Syftet skall enligt utredningsdirektiven vara att stärka dessa perso-
ners ställning på arbetsmarknaden samtidigt som arbetslöshetsförsäkringens
karaktär av omställningsförsäkring bevaras. Näringsutskottet behandlar i sitt
yttrande det aktuella yrkandet i motion A21 och avstyrker därvid detta.
I fråga om Miljöpartiets krav i motion A54 om ekologisk grundsyn även i
regionalpolitiken vill utskottet erinra om att propositionens förslag till över
gripande mål för den regionala näringspolitiken uttryckligen anger att den
ekonomiska tillväxt som stimuleras genom insatserna skall vara hållbar.
Som nämnts ovan skall glesbygdens och landsbygdens framtida utveck-
lingsmöjligheter utredas. Ett av de områden som bör belysas i utredningen är
landsbygdens roll i omställningen mot ett ekologiskt hållbart samhälle. I
detta sammanhang vill utskottet också erinra om att ett av länsstyrelsernas
fyra verksamhetsmål är att inom samtliga verksamhetsgrenar främja en eko-
logiskt hållbar utveckling. I det övergripande målet för NUTEK, progra-
mområde Regional utjämning och utveckling, slås vidare fast att progra-
mområdet skall bidra till en balanserad regional utveckling som präglas av en
uthållig ekonomisk tillväxt. Utskottet behandlar i avsnitt 4 frågan om miljö-
hänsyn vid beviljande av regionalpolitiska företagsstöd.
Mot bakgrund av vad som här anförts avstyrker utskottet motionerna A20
(m), A21 (fp), A30 (c), A33 (fp), A47 (v), A54 (mp), A19 (m), A22 (kd) och
A58 (fp), i förekommande fall i berörda delar.
Mål och riktlinjer för den regionala näringspolitiken
Som tidigare framgått anser utskottet i likhet med regeringen att målet för
regionalpolitiken skall ligga fast. Utskottet ställer sig också bakom proposi-
tionens förslag till övergripande mål för den regionala näringspolitiken.
Detta mål skall således vara att utifrån de förutsättningar som finns i varje
region stimulera en hållbar ekonomisk tillväxt som kan bidra till fler och
växande företag och därmed ökad sysselsättning för både kvinnor och män.
Det faktum att inget parti har begärt avslag på regeringens förslag i denna del
tolkar utskottet som att det på denna punkt finns överensstämmelse i partier-
nas synsätt. Utskottet konstaterar i detta sammanhang att näringsutskottet i
sitt yttrande tillstyrker regeringens förslag rörande riktlinjer för regionalpo
tiken respektive den regionala näringspolitiken.
Utskottet har under innevarande riksmöte i betänkande 1997/98:AU2 re-
dovisat en rad andra mål med anknytning till regionalpolitik. I anslutning till
detta tillstyrkte utskottet ett förslag från regeringen om övergripande mål för
utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling (prop. 1997/98:1, ut-
giftsområde 19, bet. AU2, rskr. 128). Målet för utgiftsområde 19, som främst
skall vara att underlätta för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade omr
den att utvecklas så att det bidrar till att uppfylla målen för regionalpolitik
ligger enligt utskottets uppfattning väl i linje med det mål som nu föreslås fö
den regionala näringspolitiken.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna A20
(m), A33 (fp), A19 (m) och A22 (kd), i samtliga fall i berörd del.
Utskottet kan glädjande nog konstatera att det råder en bred politisk enig-
het om att den nationella och regionala företagsmiljön spelar en stor roll för
näringslivets förutsättningar att utvecklas. Propositionen redovisar en rad
olika aktiviteter som pågår i syfte att underlätta etablering och utveckling av
småföretag, främja utländska investeringar, export m.m. samt förenklingsåt-
gärder när det gäller företagande. I fråga om regelförändringar innehåller
näringsutskottets yttrande värdefull information om pågående verksamhet i
detta syfte. Arbetsmarknadsutskottet instämmer i näringsutskottets positiva
syn på den prövning som för närvarande görs av regeringen i fråga om möj-
ligheterna att förenkla regler och minska regelmängden.
Arbetsmarknadsutskottet vill i detta sammanhang också peka på att det re-
geringsförslag om regionala tillväxtavtal som behandlas i betänkandets av-
snitt 8 innefattar möjligheter till ökad flexibilitet i olika regelverk. I samb
med att tillväxtavtal utarbetas kommer de deltagande parterna att få möjlig-
het att lämna förslag som syftar till att öka flexibiliteten i befintliga regel
för tillväxt- och sysselsättningsfrämjande åtgärder. Förslag till förändringar
kan enligt propositionen handla om att flytta beslutsrätten över lån, bidrag
eller motsvarande från en aktör till en annan. Det kan också gälla justeringar
av villkoren för medelsanvändning. Berörda parter skall vara överens om
förslagen. Enligt regeringen är en övergripande ambition att tydliga mål i
ökad utsträckning skall ersätta detaljerade regler.
Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att motionerna A20
(m), A21 (c), A33 (fp), A22 (kd) och A32 (fp, m, kd, c) bör avslås, i före-
kommande fall i berörda delar.
Kommunsektorns statsbidrags- och utjämningssystem
Flera motioner föreslår som framgått ovan förändringar i kommunsektorns
statsbidrags- och utjämningssystem eller att sådana förändringar skall utre-
das. Dagens statsbidrags- och utjämningssystem trädde i kraft den 1 januari
1996. Redan dessförinnan tillkallades en parlamentariskt sammansatt kom-
mitté, Kommunala utjämningskommittén, med uppgift att följa upp och
utvärdera det nya systemet för kostnadsutjämning och lämna förslag till
förändringar för att förbättra systemets förmåga att skapa likvärdiga ekono-
miska förutsättningar för kommuner respektive landsting. Av kommitténs
direktiv framgår att den bör bedriva sitt arbete så att förslag till förändring
kan läggas fram för riksdagen i sådan tid att de kan träda i kraft år 2000. Mot
bakgrund av det utvärderingsarbete som pågår anser utskottet att motionerna
A21 (c), A47 (v), A54 (mp) och A44 (v) bör avslås av riksdagen i berörda
delar.
Storstadsfrågor
I några motioner behandlas en rad frågor som rör Stockholmsregionen. I
propositionen konstateras att genom den starka integrationen till följd av
nätverk och underleverantörssystem avgörs utvecklingen i de mer perifera
arbetsmarknadsregionerna ofta av utvecklingen i de större städerna och cent-
ralorterna. En gynnsam utveckling där får spridningseffekter till andra delar
av landet och skapar dessutom förutsättningar för omfördelning av resurser
mellan individer och regioner.
I fråga om segregation och utanförskap i storstäderna vill arbetsmarknads-
utskottet erinra om att utskottet i betänkande 1997/98:AU2 poängterat att
sådana företeelser måste motverkas och lokal utveckling stimuleras. Rege-
ringen har aviserat att en proposition om storstadsfrågor med tonvikt på
frågor som rör segregation i storstadsområdena skall föreläggas riksdagen i
maj 1998. Riksdagen kommer därmed att få tillfälle att ta ställning till åt-
gärdsförslag på dessa områden. Motion A48 (s) samt motionerna A446 (s)
och A458 (m) i berörda delar avstyrks av utskottet.
Återförande av vinster från vattenkraftsproduktion, m.m.
I propositionen redovisas beräkningar av storleken på de resurser som staten
tillför regionerna. Utskottet delar propositionens uppfattning att bättre infor
mation om de samlade resurser som står till buds för regionerna kan ligga till
grund för ökad samordning såväl mellan olika organ på det regionala och
lokala planet som mellan regionalt fördelade resurser som härrör från olika
politikområden. Utskottet utgår från att en vidareutveckling sker av arbetet
med att beräkna statens samlade resurser för regional utveckling så att upp-
gifterna kan brytas ner och öppet redovisas på regional nivå. Den informa-
tion som redovisas i propositionen avser föregående och innevarande bud-
getår. Det bör i det regionala planeringsarbetet vara av stort värde att få
tillgång till denna typ av information också avseende framtida resurser, ex-
empelvis kommande budgetår.
Med anledning av de motioner som tar upp frågan om återförande av
vinster från vattenkraftsproduktion, m.m. vill utskottet erinra om att riksda-
gen vid ett flertal tillfällen har avslagit motionsförslag av denna innebörd.
Det är bl.a. med hjälp av statens samlade resurser för regional utveckling
som en regional utjämning av livsvillkoren skall främjas. Utskottet vidhåller
mot denna bakgrund sin i tidigare sammanhang framförda uppfattning när
det gäller återföring av vinster från vattenkraft och avstyrker därmed motio-
nerna A21 (c), A47 (v) och A54 (mp) i berörda delar samt motion A401 (c).
Motionsförslagen om att växla över från statlig fastighetsskatt på vatten-
kraftsstationer till kommunal fastighetsavgift, om att till de regioner där
vattenkraften produceras återföra vinster, inkomster eller skatteinkomster
från vattenkraften, om ökad kommunal anknytning av fastighetsskatten och
om höjda bygdeavgifter är enligt utskottets synsätt varianter på samma tema
som de nyss behandlade motionerna. Motionerna A22 (kd), A45 (v) och A54
(mp) avstyrks därför i berörda delar.
2. Insatser av regionalpolitisk betydelse inom vissa
sektorer
2.1 Den kommunala ekonomin
Regeringen lämnar inte något förslag till riksdagsbeslut i detta avsnitt av
propositionen. Följande anförs dock. Kommuner och landsting intar en cen-
tral ställning i det svenska samhället. Kommuner och landsting svarar i dag
för en rad väsentliga samhällsuppgifter. Verksamheten i kommunerna och
landstingen har därmed mycket stor betydelse för att skapa likvärdiga lev-
nadsvillkor för alla. Kommunernas ekonomiska svårigheter, bl.a. orsakade av
ett stort antal tomma lägenheter, behandlas senare under våren med anled-
ning av den bostadspolitiska propositionen.
Några motioner har inte väckts med anknytning till den kommunala eko-
nomin.
2.2 Infrastrukturen för kommunikationer
I detta avsnitt behandlar utskottet IT- och telefrågor samt frågor som rör
vägar och järnvägar m.m.
Propositionen
Propositionen innehåller i denna del inte något förslag till riksdagsbeslut.
Bl.a. följande anges dock.
Regeringen bedömer att åtgärderna inom transportinfrastrukturen priorite-
ras bl.a. utifrån regional- och näringspolitiska utgångspunkter. Åtgärder inom
området vidtas kontinuerligt.
Regeringen anser att det ur regionalpolitisk synvinkel är av stor vikt med
väl fungerande tågförbindelser mellan Stockholm och Östersund. Regeringen
bedömer därför att snabbtågsanpassningen bör påskyndas. Inriktningen bör
vara att snabbtågstrafiken skall starta senast år 2002, vilket enligt propositi
nen innebär en tidigareläggning med fem år. Regeringen anger att den nya
myndigheten - Rikstrafiken - som föreslås i den transportpolitiska proposi-
tionen 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling bör verka för att
den interregionala persontrafiken på sträckan Stockholm-Östersund fortlö-
pande utvecklas och förbättras.
Enligt propositionen har riksväg 45 mellan Göteborg och Karesuando samt
vissa anslutande vägar stor betydelse för näringslivets och arbetsmarknadens
funktion i Norrlands inland. I Vägverkets förslag till nationell väghållnings-
plan ingår ombyggnad av riksväg 45 främst på vissa punkter i Dalarnas län. I
Västerbottens och Norrbottens län föreslås förstärkningsåtgärder och vissa
justeringar av befintlig väg. Kostnaden för de föreslagna åtgärderna är ca 650
miljoner kronor. Regeringen avser att tidigarelägga vissa av investeringsåt-
gärderna på riksväg 45 så att 80 % av dem kan utföras inom tre år.
Av propositionen framgår vidare att särskilda insatser kommer att göras
för upprustning och underhåll av vägnätet. Regeringen avser att tidigareläg-
ga åtgärder i de nationella och regionala planerna så att eftersatt underhåll
kan börja tas igen. Enligt propositionen kommer vidare rekonstruktionen av
vägnätet att forceras liksom satsningar göras på att höja bärigheten. Rege-
ringen bedömer att de planerade insatserna kommer att ha en särskild bety-
delse för Norrlandslänen.
Regeringen anger att E 4:s sträckning vid Sundsvall utgör en besvärlig
flaskhals för stora delar av vägtrafiken till och från norra Sverige. Det är
därför av stor vikt för hela vägtrafikstrukturen längs Norrlandskusten att
projekteringen av den nya förbifarten kan påbörjas snarast. För närvarande
planeras byggnationen i huvudsak komma att ske efter år 2007. Av proposi-
tionen framgår att regeringen avser att medverka till att förberedelsearbetet
kan fortsätta så att frågan om finansieringen kan behandlas i beslutet om den
nationella väghållningsplanen inför nästa planperiod som avser åren 2002-
2011.
När det gäller telefrågor och informationsteknik (IT) framgår av propositio-
nen att telekommunikationerna skall bidra till regional balans, att de skall
vara öppna och flexibla, att de skall bidra till ett effektivt resursutnyttjand
samhället samt att de i sig skall vara effektiva. Regeringen hänvisar bl.a. til
de insatser som fortlöpande görs för att utveckla och modernisera den infor-
mationstekniska infrastrukturen. Vidare anges att konkurrensen på markna-
den pressar ner priserna och medför ökade satsningar på nya produkter från
operatörernas sida. Mycket talar för att konkurrensen på marknaden kommer
att leda till att anknytningar kommer att byggas ut i stor omfattning via
ADSL, satellitkommunikation, elnät och fiberkabel. Regeringen bedömer att
den nya telelagen uppfyller höga krav på regionalt likvärdiga villkor. Rege-
ringen hänvisar vidare till att Post- och telestyrelsen har i uppdrag att åter-
rapportera konsekvenser av den tekniska och ekonomiska utvecklingen på
telemarknaden med avseende på tjänsteutbud, prisutveckling och servicegrad
för bl.a. olika regioner och abonnentkategorier. Därutöver skall särskilt mål-
uppfyllelsen av de regionala och sociala målen i telelagen redovisas.
Motioner
Allmänna frågor
Moderaterna menar i partimotion A20 att det behövs ett bättre beslutsun-
derlag för trafikpolitiken än det som presenterats i propositionen; bl.a. är
förslagen i stor utsträckning redan tillgodosedda i Vägverkets respektive
Banverkets planeringsarbete. Motionärerna anser att det presenterade be-
slutsunderlaget är så bristfälligt att de flesta av propositionens förslag bör
avslås i avvaktan på att konsekvensbeskrivningar utarbetas (yrk. 9).
Centerpartiet föreslår i partimotion A21 en utredning om införandet av ett
skatterättsligt "glesbygdsavdrag" för dem som har långa avstånd och reser
mycket och inte kan nyttja kollektivtrafiken (yrk. 8).
Vänsterpartiet efterlyser i motion A47 särskilda utredningsinsatser. Enligt
motionärerna bör vägarnas beskaffenhet i Norrlands inland utredas med
tanke på turismen. På järnvägsområdet föreslår motionärerna att en rad olika
järnvägsprojekt utreds närmare. Det gäller bl.a. en upprustning av Väster-
dalsbanan med banförlängning till Sälen, utbyggnad av Norrbotniabanan och
biltåg. En utredning bör vidare genomföras om behovet av vägar och järnvä-
gar och godsterminaler för att öka möjligheterna till ett utvecklat samarbete
inom Barentsregionen (yrk. 8 delvis).
Kristdemokraterna anser i motion A22 (yrk. 29) att transporternas betydelse
för landsbygdsturismen bör utredas. En analys av transportbehoven i områ-
den med litet underlag bör ligga till grund för förslag som kan ge perifera
områden samma möjligheter att utvecklas som mer tätbefolkade delar av
landet.
Vissa motioner tar upp frågor om järnvägen.
Tågförbindelserna mellan Stockholm och Östersund behandlas i motionerna
A18 (m) yrkande 3, A29 (c) yrkande 4, A31 (fp) yrkande 6, A33 (fp) yrkan-
de 4, A40 (s), A44 (v) yrkande 6 och A55 (s). Samtliga motionärer framhål-
ler vikten av att snabbtågsförbindelsen mellan Stockholm och Östersund
utvecklas och genomförs längs Norra stambanan, dvs. via Bollnäs och Ljus-
dal. I motionerna A31 yrkande 1 och A33 (fp) yrkande 4 framhålls även
vikten av att den aktuella tågtrafiken sker via Arlanda flygplats.
I fem motioner föreslås en tidigareläggning av dubbelspårsutbyggnaden
mellan Uppsala och Gävle på sträckan Älvkarleby-Bomansberget.
Vänsterpartiet förordar i motion A47 (yrk. 8 delvis) en tidigareläggning av
dubbelspår på banan Gävle-Uppsala på sträckan mellan Älvkarleby och
Bomansberget.
Owe Hellberg (v) redovisar i motion A44 motsvarande uppfattning och
framhåller att med nuvarande tågtrafik och planerad trafiktillväxt bör dubbel-
spårsutbyggnaden tidigareläggas (yrk. 7).
Rolf Dahlberg och Patrik Norinder (båda m) framhåller i motion A18 att
planerna på att bygga dubbelspåret Älvkarleby-Bomansberget först åren
2002-2004 stämmer dåligt överens med den förutsedda snabbtågstrafiken på
sträckorna Stockholm-Östersund och Stockholm-Sundsvall liksom med den
planerade regionala tågtrafiken mellan Uppsala och Gävle. Projektet föreslås
därför bli tidigarelagt och påbörjas i slutet av 1998 (yrk. 2).
Sven Bergström (c) konstaterar i motion A29 att enkelspåret på den aktu-
ella bansträckan redan i dag utgör en besvärande flaskhals för tågtrafiken.
Om inte projektet tidigareläggs kan knappast den planerade regionala tågtra-
fiken mellan Uppsala och Gävle startas som avsetts hösten 2000 (yrk. 5).
Lennart Rohdin (fp) betonar i motion A31 (yrk. 5) att en utbyggnad av
järnvägssträckan Bomansberget-Älvkarleby är central för hela regionens
framtida utveckling.
Andra ban- och trafikförslag på järnvägsområdet redovisas i följande motio-
ner.
Kristdemokraterna framhåller i kommittémotion A22 att Inlandsbanan på
sikt bör vidareutvecklas som en transportled i hela sin längd från Kristine-
hamn till Gällivare (yrk. 32). De menar vidare att en utbyggnad av Väster-
dalsbanan fram till Sälen är en framtidssatsning och förordar att detta projekt
bör övervägas noggrant. I detta sammanhang bör prövas att finansiera en
utbyggnad med EU-bidrag (yrk. 33).
Laila Bäck och Leo Persson (båda s) framhåller i motion A37 att Inlands-
banan är viktig för den tunga industrins transportbehov och för inlandskom-
munerna som en framtida gods- och transportjärnväg. Inlandsbanan utgör
också enligt motionärerna ett komplement för utvecklingen av turismen i
inlandet.
Kjell Ericsson (c) framhåller i motion A17 delvis att det krävs ytterligare
järnvägsinvesteringar i Värmland. Det gäller bl.a. upprustning och ökad
kapacitet på Värmlandsbanan samt på banan Mellerud-Kil-Karlstad.
Lennart Rohdin (fp) efterlyser i motion A31 ett närmare samarbete mellan
SJ och berörda kommuner inför tidtabellsomläggningar (yrk. 7).
Siri Dannaeus (fp) framhåller i motion A58 (yrk. 4) att goda kommunika-
tioner är viktiga för regional tillväxt. Det är därför viktigt att införandet a
snabbtågstrafik med X 2000-förbindelser inte sker på bekostnad av antalet
tågstopp.
I motion A41 av Leo Persson och Laila Bäck (båda s) anges att snabb-
tågstrafiken är mycket viktig och att den bör anpassas till att betjäna turis-
men. Detta betyder att tillgängligheten måste ökas och att vissa bansatsningar
till den svenska fjällvärlden måste komma till stånd, exempelvis till Säle-
nområdet.
Vissa motioner tar upp frågor med anknytning till vägnätet.
Centerpartiet föreslår i partimotion A21 en upprustning av grusvägnätet. Det
bör tillskapas en tioårig plan för hårdbeläggning av grusvägar med trafik med
mer än 150 fordon per dygn (yrk. 6). Partiet menar också att möjligheten att
få medel avsatta för bärighetshöjande åtgärder för enskilda vägar bör återin-
föras (yrk. 7).
Folkpartiet menar i kommittémotion A33 att vägnätet i bl.a. skogslänen
måste upprustas. Det skulle medföra minskade problem med tjällossningen
(yrk. 3).
I Miljöpartiets partimotion A54 föreslås att E 4:s och E 14:s sträckning
förbi Sundsvall utformas på ett billigare sätt än det regeringen och Vägverket
planerar (yrk. 12).
I motion A23 (yrk. 4) föreslår andre vice talman Görel Thurdin (c) ökade
satsningar på upprustning och underhåll av länsvägarna i Västernorrlands
län.
Barbro Andersson och Ingrid Andersson (båda s) förespråkar i motion
A12 en ny sträckning av E 4 mellan Uppsala och Mehedeby.
Axel Andersson m.fl. (s) föreslår i motion A56 en tidigareläggning av E 4:s
om- och utbyggnad på sträckan Enånger-Hudiksvall.
Elizabeth Nyström (m) framhåller i motion A59 vikten av en utbyggnad av
riksväg 45. Sträckan Göteborg-Trollhättan bör enligt motionären prioriteras.
Rolf Dahlberg och Patrik Norinder (båda m) föreslår i motion A18 att den
planerade ombyggnaden av E 4 sträckorna Uppsala-Älvkarleby respektive
Enånger-Hudiksvall tidigareläggs.
I motion A46 (yrk. 2) av Marianne Andersson (c) framförs att en tidigare-
läggning av resurser till vägarna i Dalsland bör ske.
Kjell Ericsson (c) pekar i motion A17 delvis på Värmlands behov av resur-
ser för olika väg projekt.
Några motioner avser övergripande frågor i vissa regioner.
Bengt Hurtig (v) tar i motion A45 upp frågor med anknytning till främst
Norrbotten. Han föreslår att Sveriges, Norges, Finlands och Rysslands kom-
munikationsministrar gemensamt utarbetar en plan och prioriteringsordning
för ett ekologiskt uthålligt kommunikationssystem i de delar av länderna som
kan kallas Barentsregionen (yrk. 4). Han framhåller vidare i motionen beho-
vet av åtgärder som stärker infrastrukturen - vägar, järnvägar och telekom-
munikation - i Norrbottens län (yrk. 3).
Per Westerberg (m) framhåller i motion A409 (yrk. 1) behovet av investe-
ringar i vägar och järnvägar i Södermanland.
Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) menar i motion A458 (yrk. 5) att det behövs en
ny politik för utbyggnad av Stockholmsregionens infrastruktur såvitt avser
flyg, tåg- och vägtrafik.
Ett par motioner tar upp frågor om Gotland.
Vänsterpartiet anser i partimotion A47 att Gotlandsborna måste ha lång-
siktiga och trygga förbindelser med fastlandet. Kravet på att staten tar över
driften av Gotlandstrafiken har åter aktualiserats (yrk. 9).
Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (båda s) pekar i motion A53 på
att kommunikationerna har stor betydelse för Gotlands utveckling och till-
växt.
Några motioner tar upp frågor om elektronisk kommunikation och teletjäns-
ter. Här betonas telesystemet och informationstekniken (IT) som en del av
landets infrastruktur.
Moderaterna framhåller i partimotion A20 som sin mening att till in-
frastruktur hör även de elektroniska kommunikationsmöjligheterna. Partiet
föreslår (yrk. 4) att staten utarbetar ett program för regional utbyggnad av
informationsteknisk infrastruktur.
Även Centerpartiet tar upp frågor om den elektroniska infrastrukturen. I
partimotion A21 framhålls att nya tekniska lösningar ger möjlighet till bättre
kommunikation. De s.k. ADSL-baserade tjänsterna för bredbandskommuni-
kation måste byggas ut (yrk. 4). Det behövs också en enhetstaxa för anslut-
ning till teletjänster (yrk. 5).
Centerpartiet anser i partimotion A460 (yrk. 19) att begreppet bastelefoni
bör vidgas till att omfatta fler tjänster än vad som gäller i dag. Partiet mena
också att allmänna samlingslokaler med möjligheter till avancerad datakom-
munikation breddar näringslivsstrukturen. Detta bör enligt partiet stödjas
(yrk. 38).
I Folkpartiets kommittémotion A33 (yrk. 6) framställs krav på en reform
som minskar antalet riktnummer i landet. Bakgrunden är att motionärerna
anser att Telias senaste taxeförändring visat sig drabba landets glesbefolkade
delar.
Vänsterpartiet betonar att alla skall kunna ha tillgång till IT. Partiet före-
slår i partimotion A47 (yrk. 10) en utredning för att ta reda på hur stora kost
naderna skulle bli för en utbyggnad av fibernät till alla företag och hushåll.
Kabeltevenätet bör dessutom flyttas från Telia AB så att bolaget inte lockas
att ta ut överpriser av hushåll som ligger avlägset till (yrk. 11).
Miljöpartiet menar i partimotion A54 (yrk. 11) att en landsomfattande en-
hetstaxa för telefon- och IT-tjänster bör tillskapas. Taxan bör utgå från sam-
ma principer som brevportot.
Andre vice talmannen Görel Thurdin (c) tar i motion A23 upp tillgången
till nättjänster. Hon menar att Telias ansvar för teleförbindelser skall omfatt
även datatrafik av högkapacitetsstandard, minst s.k. ISDN-förbindelse, och
att detta skall ske till enhetstaxa i hela landet (yrk. 3).
Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) lyfter i motion A35 fram behovet av bl.a.
bättre infrastruktur för IT-användning i Bergslagen.
Sten Tolgfors (m) pekar i motion A19 (yrk. 3) på betydelsen av informa-
tionsteknik för landets och regionernas ekonomiska tillväxt.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet har yttrat sig över de delar av propositionen och de motioner
som berör utskottets beredningsområde. Trafikutskottet avstyrker för sin del
samtliga motioner. Yttrandet återges i sin helhet i bilaga 3. Här refereras
trafikutskottets ställningstagande i de avseenden som nu är aktuella.
Allmänna frågor
Trafikutskottet anför inledningsvis som sin mening att propositionen inom
kommunikationsområdet redovisar en rad insatser som från regional- och
näringspolitiska utgångspunkter är angelägna.
När det gäller användningen av de medel som anvisats till investeringar
och underhåll av trafikens infrastruktur erinrar utskottet om innebörden av
riksdagens beslut år 1997 med anledning av regeringens proposition In-
frastrukturinriktning för framtida transporter (prop. 1996/97:53, bet.
1996/97:TU7, rskr. 174). Beslutet innebär bl.a. att medelsanvändningen sker
enligt ett samhällsekonomiskt planeringssystem där riksdagen fastställer
målen, infrastrukturinriktningen och de ekonomiska ramarna, medan plane-
ringen och beslutsfattandet för enskilda projekt kännetecknas av en långtgå-
ende decentralisering. Det betyder att regeringen fastställer Vägverkets och
Banverkets investeringsplaner och därmed har möjlighet att tidigarelägga
vissa investeringar som har särskild regionalpolitisk betydelse inom de ramar
som riksdagen tidigare har angett. Utskottet anser att denna rollfördelning är
ändamålsenlig och lämplig.
När det gäller motion A20 (m) anser utskottet att de åtgärder som rege-
ringen enligt propositionen avser vidta bidrar positivt till att skapa tillväxt
och regional balans i landets olika delar. Trafikutskottet menar därför för sin
del att riksdagen bör avslå motion A20 (m) yrkande 9.
I frågan om det behov av utredning som framförs i motion A47 (v) in-
stämmer trafikutskottet i att det finns en rad frågor som det är angeläget att
utreda inför den fortsatta planeringen av trafikens infrastruktur. Det plane-
ringssystem som riksdagen lagt fast ger dock enligt utskottets mening goda
förutsättningar för att en allsidig belysning. Något riksdagsinitiativ bedöms
därför inte nu vara erforderligt. Trafikutskottet avstyrker därför för sin del
motion A47 (v) yrkande 8 i denna del. Syftet med motionsyrkandet förutsätts
dock till väsentlig del komma att tillgodoses.
Järnvägar
Trafikutskottet berör i sitt yttrande över järnvägsfrågorna inledningsvis tåg-
förbindelserna mellan Stockholm och Östersund.
Trafikutskottet anser att det är angeläget att utveckla tågförbindelserna
mellan Stockholm och Östersund och ser därför positivt på vad regeringen
anför om att snabbtågstrafiken mellan Stockholm och Östersund bör tidiga-
reläggas med fem år.
Beträffande de motionsyrkanden som framhåller att tågtrafiken bör ske på
Norra stambanan via bl.a. Ljusdal och Bollnäs erinrar utskottet om att rege-
ringen i den transportpolitiska propositionen föreslår att en myndighet för
rikstrafikfrågor, Rikstrafiken, inrättas. Dess huvuduppgift skall vara att uti-
från ett kundorienterat helhetsperspektiv verka för att åstadkomma ett sam-
verkande kollektivtrafiksystem. Rikstrafiken skall kunna upphandla viss
regionalpolitiskt motiverad interregional persontrafik. Rikstrafiken bör också
verka för att den interregionala persontrafiken på sträckan Stockholm-Öster-
sund fortlöpande utvecklas och förbättras.
När det gäller de motioner som tar upp att den aktuella tågtrafiken bör an-
sluta till Arlanda flygplats erinras om att i den pågående järnvägsutbyggna-
den till Arlanda ingår utbyggnad av den s.k. norra böjen norr om Arlanda.
Det innebär att den långväga tågtrafiken på Norra stambanan, Ostkustbanan
och Dalabanan kan integreras med flygtrafiken.
När det gäller dubbelspår mellan Uppsala och Gävle anser trafiksutskottet,
sammanfattningsvis, att det inte bör ankomma på riksdagen att lägga fast när
enskilda järnvägsprojekt bör igångsättas. Det hänvisas till att den av motio-
närerna föreslagna fortsatta dubbelspårsutbyggnaden finns med i Banverkets
förslag till stomnätsplan för perioden 1998-2007 och att byggstart planeras i
slutet av perioden.
Vad gäller Inlandsbanan hänvisar trafikutskottet till riksdagens behandling
tidigare under riksmötet (prop. 1997/98:1 utg.omr. 22, bet. 1997/98:TU1,
rskr. 104). I sitt av riksdagen godkända betänkande framhöll trafikutskottet
att Inlandsbanan fyller en viktig funktion i det nationella godstransport-
systemet. Riksdagen beslutade att fortsatt statligt stöd skall utgå för verk-
samheten och att investeringar i Inlandsbanans infrastruktur kan finansieras
inom ramen för den av riksdagen beslutade regionala investeringsplanering-
en.
När det gäller förslag om ytterligare baninvesteringar på stomjärnvägar,
länsjärnvägar och på Inlandsbanan hänvisar trafikutskottet till det plane-
ringssystem som riksdagen tidigare har lagt fast.
Beträffande synpunkter på tåguppehåll framhåller utskottet främst att det
inte bör ankomma på riksdag och regering att ha synpunkter på sådana frå-
gor.
Och, slutligen, beträffande tidtabellsfrågor förutsätter trafikutskottet att et
nära informationsutbyte förekommer mellan trafikföretag och olika intres-
senter som exempelvis kommuner inför trafikomläggningar.
Trafikutskottets slutsats är att de aktuella motionerna inte påkallar någon
åtgärd från riksdagens sida.
Vägar
Trafikutskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget med ytterli-
gare insatser för upprustning och underhåll av vägnätet. De åtgärder som
anges i propositionen ligger vidare väl i linje med riksdagens infrastrukturbe-
slut år 1997 om bl.a. utökade satsningar för att åtgärda eftersatt underhåll på
vägnätet, rekonstruktion av vägar samt omfattande tjälsäkringsåtgärder. När
det gäller den närmare medelsfördelningen mellan län och olika vägar har
utskottet ingen erinran mot regeringens bedömning. Det betyder att särskilda
insatser bör avsättas för riksväg 45. I övrigt bör det ankomma på Vägverket
att inom de ramar som statsmakterna angett fördela de tillkommande resur-
serna för att bl.a. ta igen eftersatt underhåll. Det innebär också enligt utsko
tets bedömning att bristande vägunderhåll kan åtgärdas i Norrlandslänen men
även i vissa delar av södra Sverige. Riksdagen bör därför avslå samtliga nu
aktuella motionsyrkanden.
Beträffande motion A21 (c) yrkande 7, om särskilda medel för att förbättra
bärigheten på enskilda vägar, hänvisar trafikutskottet till att riksdagen tidig
re under riksmötet avslagit ett likartat yrkande, på grund av bl.a. att anslags
nivån till enskilda vägar efter en temporär neddragning återställts år 1997
(bet. 1997/98:TU1, rskr. 104). Utskottet, som förutsatt att anslagsnivån för
enskilda vägar i fortsättningen skulle vara stabil, har inte ändrat uppfattning
Beträffande utbyggnaden av E 4 förklarar utskottet att sträckorna Uppsala-
Mehedeby och Enånger-Hudiksvall finns med i Vägverkets förslag till na-
tionell plan för vägtransportsystemet 1998-2007. Det förslaget bereds för
närvarande av regeringen som kommer att fastställa planen senare i vår enligt
den planeringsprocess som riksdagen har lagt fast. Trafikutskottet anser att
det inte bör ankomma på riksdagen att besluta om när olika vägprojekt bör
genomföras. Trafikutskottet anser därför för sin del att riksdagen bör avslå
motionerna A12 (s), A18 (m) yrkande 1 och A56 (s).
När det gäller E 4:ans sträckning vid Sundsvall anför trafikutskottet att det
inte bör ankomma på regering eller riksdag att föregripa planeringsarbetet
och lägga fast den närmare planutformningen. Trafikutskottet avstyrker
därför för sin del motion A54 (mp) yrkande 12.
Gotlandstrafiken
Trafikutskottet redovisar som sin mening att färjetrafiken har en avgörande
betydelse för möjligheterna att skapa tillväxt och sysselsättning på Gotland.
Staten har också ett ansvar för att det finns en tillfredsställande trafikförsö
ning med färja till och från Gotland. Hög säkerhet, miljöanpassning samt
krav på att vägen till och från Gotland alltid skall vara öppen är vidare
grundläggande förutsättningar som lagts fast för trafiken.
Trafikutskottet förutsätter vidare att den långsiktiga medelsram som lagts
fast för färjetrafiken på Gotland tillsammans med andra insatser möjliggör att
trafiken kan vidareutvecklas så att regional tillväxt främjas på Gotland. Tra-
fikutskottet avstyrker för sin del de motioner som tar upp Gotlandstrafiken.
Teletjänster och IT
Trafikutskottet anger inledningsvis som sin mening att informationstekniken
har en avgörande betydelse för utvecklingsmöjligheterna i samhället. Grun-
den för en ökad IT-användning är en god infrastruktur. Det betyder att den
fysiska infrastrukturen spelar stor roll för vilket genomslag olika tillämp-
ningar av informationstekniken kan få i samhället. Trafikutskottet säger sig
därmed dela den grundsyn som kommer till uttryck i flera av motionerna om
att tillgången till effektiva och moderna telekommunikationer utgör en viktig
förutsättning för möjligheterna att uppnå en positiv regional utveckling. Det
är därför nödvändigt att se till att landets alla delar har tillgång till goda
telekommunikationer.
Utskottet förklarar att det för närvarande sker en snabb utbyggnad av tele-
och datasystemet. Arbete pågår också med att etablera en nationell bred-
bandsstruktur. Trafikutskottet tillägger att regeringen i 1998 års ekonomiska
vårproposition (1997/98:150) meddelat att man avser att tillsätta en särskild
utredare för att kartlägga behovet av infrastrukturutbyggnad för IT sett ur ett
regionalt och socialt perspektiv.
Beträffande de synpunkter som framförs i motionerna om en utvidgning av
begreppet bastelefoni - dvs. vad som enligt telelagen skall räknas som en s.k.
grundläggande samhällstjänst - framhåller trafikutskottet att den snabba
tekniska utvecklingen gör det nödvändigt att fortlöpande se över vilka tjäns-
ter som skall ingå i begreppet. En sådan anpassning följer också av det tele-
politiska målet om att alla, enskilda och myndigheter, i landets olika delar
skall ha tillgång till effektiva telekommunikationer. Vilken teknik som an-
vänds bör dock inte regleras eftersom en samhällsstyrning av tekniken kan
medföra felbedömningar och stora felinvesteringar.
De motioner som berör prissättning på teletjänster bemöts med en hänvis-
ning till det telepolitiska målet om att alla skall ha tillgång till teletjänst
likvärdiga villkor. Trafikutskottet förutsatte vidare i sitt av riksdagen god-
kända betänkande under förra riksmötet att regeringen noga uppmärksammar
prisutvecklingen och årligen rapporterar härom till riksdagen (bet.
1996/97:TU5, rskr. 201).
Utskottet berör vidare frågan om prisskillnader mellan glesbygd och tätort
när det gäller tillgång till ISDN-nätet. Trafikutskottet konstaterar att ISDN
erbjuds till ett fast pris i nästan hela landet och att Telia under senare år h
sänkt taxorna för ISDN väsentligt. Anslutningsavgifterna till ISDN-nätet blir
därmed i takt med moderniseringen av kommunikationsnätet alltmer likfor-
miga över hela landet. Dessutom kommer Telias utbyggnad av en bredbands-
struktur, som ger vida bättre kommunikationsmöjligheter än ISDN, att på-
börjas i de områden som ännu inte nåtts av AXE-utbyggnaden, dvs. främst i
glesbygdsområden.
Beträffande det motionsförslag som väckts om Telias verksamhet inom
kabeltelevision hänvisar trafikutskottet till kommande riksdagsbehandling
under våren av proposition 1997/98:121 Riktlinjer för Telia AB:s verksam-
het.
Önskemålet om en riktnummerreform, slutligen, bemöts med en hänvis-
ning till att regeringen i regleringsbrevet för år 1998 har gett Post- och tele
styrelsen i uppdrag att senast den 31 december 1998 redovisa principer för en
ny nummerplan, inklusive överväganden om riktnummerområden.
Trafikutskottet avstyrker mot denna bakgrund för sin del motionerna men
anger att syftet med flertalet motionsyrkanden förutsätts komma att tillgodo-
ses.
Utskottets ställningstagande
Infrastrukturen har en mycket stor betydelse för den regionala utvecklingen.
Att vägar, järnvägar, flyg och andra transportmedel finns och fungerar väl är
förutsättningen för att hela Sverige skall leva och utvecklas. Inte minst i
norra Sverige och i de delar av landet som ligger långt från storstadsregio-
nerna är transportbehovet grundläggande. Men också telekommunikationer
och de nu snabbt framväxande möjligheterna till elektroniska kommunika-
tioner har betydelse för utvecklingen. Utskottet vill understryka att staten hä
har ett ansvar.
Trafikutskottet har i sin bedömning av de motioner utskottet yttrat sig över
vägt samman de särskilda regionalpolitiska hänsyn som är nödvändiga med
andra ändamål på ett sätt som arbetsmarknadsutskottet ansluter sig till. Ut-
skottet instämmer alltså i de bedömningar och de slutsatser som kommit till
uttryck i trafikutskottets yttrande.
Detta innebär till en början att utskottet inte har några invändningar mot de
resonemang som förs i propositionen eller mot de planerade eller vidtagna
åtgärder som omtalas från regeringens sida.
Det innebär vidare att utskottet - på de skäl som trafikutskottet anfört -
avstyrker följande motioner:
1997/98:A12 av Barbro Andersson och Ingrid Andersson (båda s),
1997/98:A17 av Kjell Ericsson (c),
1997/98:A18 av Rolf Dahlberg och Patrik Norinder (båda m),
1997/98:A20 yrkandena 4 och 9 av Carl Bildt m.fl. (m),
1997/98:A21 yrkandena 3-7, 9 och 26 av Olof Johansson m.fl. (c),
1997/98:A22 yrkandena 9, 11, 32 och 33 av Dan Ericsson m.fl. (kd),
1997/98:A23 yrkandena 3 och 4 av andre vice talman Görel Thurdin (c),
1997/98:A29 yrkandena 4 och 5 av Sven Bergström (c),
1997/98:A31 yrkandena 5-7 av Lennart Rohdin (fp),
1997/98:A33 yrkandena 3, 4 och 6 av Elver Jonsson m.fl. (fp),
1997/98:A35 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s),
1997/98:A37 av Laila Bäck och Leo Persson (båda s),
1997/98:A40 av Rune Berglund och Mona Nyberg (båda s),
1997/98:A41 av Leo Persson och Laila Bäck (båda s),
1997/98:A44 yrkandena 6 och 7 av Owe Hellberg (v),
1997/98:A46 yrkande 2 av Marianne Andersson (c),
1997/98:A47 yrkandena 8-11 av Gudrun Schyman m.fl. (v),
1997/98:A53 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (båda s),
1997/98:A54 yrkandena 11-13 av Birger Schlaug m.fl. (mp),
1997/98:A55 av Axel Andersson m.fl. (s),
1997/98:A56 av Axel Andersson m.fl. (s),
1997/98:A58 yrkande 4 av Siri Dannaeus (fp),
1997/98:A59 av Elizabeth Nyström (m).
Några motioner som utskottet har att ta ställning till omfattas inte av trafiku
skottets yttrande.
Detta gäller till en början motion A21 (c) yrkande 8 om ett
"glesbygdsavdrag". Utskottet kan inte se att det finns behov av en sådan
utredning som motionärerna förespråkar. Yrkandet avstyrks därför.
I Kristdemokraternas motion A22 (yrk. 29) begärs en utredning om trans-
porternas betydelse för landsbygdsturism. Här kan hänvisas till vad trafikut-
skottet yttrat om det av riksdagen beslutade planeringssystemet i dessa frå-
gor. Systemet bedöms ge goda förutsättningar för en allsidig belysning av de
behov motionärerna uppehåller sig vid. Enligt utskottets mening är alltså en
utredning inte nödvändig. Yrkandet avstyrks därmed.
Beträffande motion A409 (m) om behovet av investeringar i vägar och
järnvägar i Södermanland, är det som trafikutskottet anfört om Vägverkets
ansvarsområde tillämpligt, inom de ramar som staten bestämt. Även det
yrkandet bör därför avslås.
Motionerna A460 (c) yrkandena 19 och 38 samt A19 (m) yrkande 3 tar
upp tele- och IT-frågor. Det trafikutskottet anfört om bl.a. en kommande
utredning om IT-frågor ur ett regionalt och socialt perspektiv har bärighet
även på dessa motionsyrkanden. De bör därför avslås.
Utskottet är avslutningsvis i detta avsnitt inte heller berett att ställa sig
bakom motionerna A458 (m) yrkande 5, som avser en ny politik för utbygg-
nad av Stockholmsregionens infrastruktur, och A45 (v) yrkandena 3 och 4,
som tar sikte främst på åtgärder i Norrbotten.
2.3 Flygtrafik
Propositionen
Propositionen innehåller i denna del inte något förslag till riksdagsbeslut.
Regeringen har i propositionen Transportpolitik för en hållbar utveckling
(prop. 1997/98:56) föreslagit ett särskilt statligt driftstöd till kommunala el
privatägda flygplatser fr.o.m. budgetåret 1999. Regeringen bedömer att det
nya stödet till driften av kommunala flygplatser innebär en långsiktigt hållbar
lösning för denna regionalpolitiskt viktiga trafik.
När det gäller utbyggnad av Luleå-Kallax flygplats bedömer regeringen att
en förlängning av rullbanan vid flygplatsen ger goda förutsättningar för
utveckling av internationell fraktflygverksamhet där. En sådan verksamhet
kan ge stora fördelar för den regionala utvecklingen i Norrbottens län och i
Barentsregionen, men bör även ses i ett nationellt, europeiskt och globalt
perspektiv. Regeringen avser därför att tillsätta en förhandlingsman som
tillsammans med de berörda myndigheterna skall ta fram en samlad finansie-
ringslösning för en utbyggnad av Luleå-Kallax flygplats. Avsikten är att ge
möjlighet till en utveckling av internationell fraktflygverksamhet med kring-
liggande verksamheter. Regeringen ämnar i ett första skede ställa 10 miljoner
kronor till förhandlingsmannens förfogande.
Regeringen anger vidare att den avser att medverka till en lösning av fi-
nansieringsfrågorna i samband med att en ny flygplats anläggs i Pajala i
Tornedalen.
Motioner
Centerpartiet påpekar att avregleringen av det svenska inrikesflyget medfört
färre turer och högre priser för mindre orter. Partiet anser i partimotion A21
(yrk. 9) att det bör införas ett system med statlig upphandling av sådana
flygtrafiktjänster som är regionalpolitiskt viktiga men kommersiellt mindre
intressanta. Finansieringen kan ske genom en avgift på övriga inrikes flygre-
sor.
I partimotion A54 (yrk. 13) uttrycker Miljöpartiet tveksamhet om det - med
hänsyn främst till miljön - är lämpligt med utökat fraktflyg via Luleå-Kallax.
Kristdemokraterna anser i kommittémotion A22 (yrk. 11) att det är bra att
regeringen planerar ett särskilt statligt driftstöd för kommunala eller privat
ägda flygplatser i skogslänen. Den föreslagna begränsningen av stödet till
enbart mål 6-området är dock onödig.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet har yttrat sig över de delar av propositionen och de motioner
som berör utskottets beredningsområde. Yttrandet återges i sin helhet i bilaga
3. Här återges trafikutskottets ställningstagande i den del som avser flygtrafi
ken.
- - -
Flygtrafikstöd
Beträffande motionerna A21 (c) och A22 (kd) om upphandling av flygtrafik
och stöd till flygplatser vill utskottet hänvisa till att regeringen i proposit
1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling har föreslagit ett nytt
stödsystem för vissa flygplatser och vidgade möjligheter för statlig upphand-
ling av bl.a. flygtrafik. Utskottet kommer senare i vår att behandla regering-
ens förslag jämte motioner. Trafikutskottet anser med hänvisning till den
förestående behandlingen av dessa frågor att riksdagen i detta sammanhang
bör avslå motionerna A21 (c) yrkande 9 och A22 (kd) yrkande 11.
Luleå-Kallax flygplats
Trafikutskottet anser i likhet med regeringen att en förlängning av rullbanan
vid Luleå-Kallax flygplats ger goda förutsättningar för utveckling av inter-
nationell fraktflygverksamhet. Utskottet ser därför positivt på att regeringen
avser att tillsätta en förhandlingsman med uppdrag att tillsammans med
berörda parter föreslå en samlad finansieringslösning. Beträffande motion
A54 (mp) vill utskottet hänvisa till att ur global synpunkt kan en omledning
av fraktflygstrafik mellan Europa och Asien via Luleå leda till sammantaget
förkortade flygvägar och därmed till positiva miljöeffekter. Trafikutskottet
avstyrker därmed för sin del motion A54 (mp) yrkande 13.
Pajala flygplats
Trafikutskottet konstaterar att Tornedalen är den enda region i landet varifrån
det tar mer än fyra timmar att ta sig till Stockholm. Enligt utskottets mening
skall transportsystemet främja en positiv regional utveckling genom att dels
utjämna skillnader i möjligheten för olika delar av landet att utvecklas, dels
motverka nackdelar av långa transportavstånd. Utskottet ser därför positivt
på att regeringen avser att medverka till en lösning av finansieringsfrågorna i
samband med anläggandet av en ny flygplats i Tornedalen.
- - -
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte någon annan uppfattning än trafikutskottet.
Det innebär till en början att de motioner som tar sikte på frågan om flyg-
trafikstöd bör avslås med tanke på den kommande riksdagsbehandlingen där
liknande frågor tas upp i ett samlat och principiellt perspektiv. Motionerna
A21 (c) yrkande 9 och A22 (kd) yrkande 11 avstyrks alltså.
Även motion A54 (mp) yrkande 13 som avser Luleå-Kallax flygplats av-
styrks, på de skäl som trafikutskottet anfört.
2.4 Postfrågor
Propositionen
Regeringen redovisar att en proposition inom kort kommer att läggas fram
med förslag till ändringar i den nuvarande postlagen. Ändringarna syftar dels
till att kunna säkerställa de postpolitiska målen på en marknad i utveckling,
dels till att anpassa lagstiftningen till det nyligen beslutade EG-direktivet
97/67/EG om gemensamma regler för utvecklingen av postservicen inom
gemenskapen. Den samhällsomfattande posttjänsten föreslås bli definierad
som ett övergripande mål för posttjänsten i landet. Det övergripande målet är
att alla, var man än bor och verkar i vårt land, skall kunna ta emot postför-
sändelser. Som servicemål anges att posttjänsten skall vara av god kvalitet.
Av propositionen framgår vidare att regeringens ambition att säkra höga krav
på likvärdiga villkor återspeglas bl.a. av det löpande uppdraget till Post- och
telestyrelsen att årligen rapportera förändringar i servicenivåerna på post-
och kassaservicen i landets alla delar.
Motioner
Centerpartiet betonar i partimotion A21 (yrk. 3) att det är viktigt med en väl
fungerande postservice i hela landet. Nedläggningar, indragningar av service
och olika villkor i skilda delar av landet är enligt motionen oacceptabelt. Om
inte en god postservice kan upprätthållas i landets mer glesbefolkade delar
bör servicen upphandlas av olika postföretag. Motionärerna betonar vidare
att lantbrevbärningen är en viktig del av servicen på landsbygden.
Även Kristdemokraterna framhåller, i kommittémotion A22 (yrk. 9), att det
är viktigt att det finns en fungerande postgång och postservice i hela landet -
även i glesbygd. Den senaste tidens utveckling mot allt sämre postservice
måste därför brytas. Enligt motionärerna bör i stället eventuella besparings-
krav i första hand klaras genom att lokaler samutnyttjas med andra verksam-
heter.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet har yttrat sig över de delar av propositionen och de motioner
som berör utskottets beredningsområde. De motioner som berörs är motio-
nerna A21 (c) yrkande 3 och A22 (kd) yrkande 9. Yttrandet återges i sin
helhet i bilaga 3. Här återges trafikutskottets ställningstagande i del som
avser postfrågor.
- - -
Trafikutskottet anser att en väl fungerande post- och kassaservice är ett vä-
sentligt inslag i en aktiv regionalpolitik. Regeringen har i proposition
1997/98:127 Statens ansvar på postområdet föreslagit ändringar i den nuva-
rande postlagen. Utskottet kommer senare i vår att behandla regeringens
förslag jämte motioner. I detta sammanhang kommer Postens betydelse för
den regionala utvecklingen att diskuteras och därmed de frågor som aktuali-
seras av motionärerna. Trafikutskottet anser med hänvisning till det anförda
och i avvaktan på den förestående behandlingen av dessa frågor att riksdagen
bör avslå motionerna A21 (c) yrkande 3 och A22 (kd) yrkande 9.
- - -
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar uppfattningen att en väl fungerande postservice i hela Sverige
är en viktig fråga inom regionalpolitiken. Det måste betonas att postservicen
skall hålla en god standard i hela landet. Enhetliga priser och säker distribu-
tion av försändelser till rimliga distributionstider i hela landet bör vara en
utgångspunkt för postens utveckling. Utskottet ser med oro på tendensen till
nedläggningar av postkontor i landet.
När Postverket, enligt riksdagens beslut, år 1993 ombildades till aktiebolag
upphörde posten att vara myndighet. Statens roll som ägare är nu att fast-
ställa de övergripande målen för Posten AB. Ansvaret för hur verksamheten
organiseras och att statens krav uppfylls ligger hos bolaget och dess styrelse.
Utskottet förutsätter att posten överväger lantbrevbärarens roll i ett regional
politiskt perspektiv.
När det gäller de motioner som nu är uppe till behandling delar utskottet
trafikutskottets uppfattning om att riksdagen bör avslå dessa i avvaktan på
den förestående behandlingen av regeringens proposition om postens ansvar.
Därmed avstyrks motionerna A21 (c) och A22 (kd) i berörda delar.
Det kan utöver vad som framgår av trafikutskottets yttrande nämnas att re-
geringen den 12 mars 1998 beslutat att tillsätta en särskild utredare vars
uppdrag är att utreda hur en grundläggande betaltjänst och kontantförsörjning
skall tillhandahållas och finansieras. Även behovet av ändringar i gällande
regelverk på postområdet skall utredas (dir. 1998:15). Utskottet noterar att
det i direktiven anges som grundläggande att alla, oavsett om det rör sig om
fysiska eller juridiska personer, skall kunna skicka och ta emot betalningar
och få tillgång till kontanter. Servicen skall således tillhandahållas oavsett
var man har sin fasta bostad eller fasta driftställe. Denna tillgänglighet best
enligt direktiven av flera olika komponenter, bl.a. geografisk täckning.
Utskottet utgår från att att utredaren noga beaktar de regionalpolitiska as-
pekterna i sitt uppdrag; detta följer också av regeringens direktiv till kom-
mittéer och särskilda utredare om regionalpolitiska konsekvenser (dir.
1992:50).
2.5 Utbildning - distansutbildning
Propositionen
Dagens och morgondagens arbetsmarknad kräver alltmer kvalificerad och
återkommande utbildning. Tillgången till utbildning på olika nivåer är viktig
för utvecklingen i landets alla delar. En breddning av utbudet bör därför
eftersträvas. Detta bör åstadkommas såväl inom ramen för de ordinarie ut-
bildningssystemen som med riktade insatser.
Det finns stora regionala olikheter i befolkningens utbildningsnivå. Av
dem som är lågutbildade eller endast har kortare gymnasieutbildning bor
många utanför de traditionella universitetsregionerna. Det är mot denna
bakgrund som regeringen har uppdragit åt högskolorna att särskilt främja
rekryteringen i regioner där utbildningsnivån är låg liksom bland grupper
med svag studietradition.
Högskolan har expanderat starkt de senaste åren. Under perioden 1997-
2000 tillförs högskolan sammanlagt 60 000 permanenta platser, varav
närmare två tredjedelar hittills har tillfallit mindre och medelstora högskolor
Riksdagen har vidare beslutat att tilldela samtliga högskolor permanenta och
förstärkta forskningsresurser.
Behovet av distansutbildning är stort och redan i dag studerar var tionde
student på distans. Samtliga universitet och högskolor har av regeringen fått i
uppdrag att prioritera och utöka utbudet av distansutbildning. Utredningen
om distansmetoder inom utbildningen (DUKOM) driver försöksverksamhet i
syfte att ta fram underlag för en framtida strategi för den samlade distansut-
bildningen i Sverige. Kommittén skall avlämna sina förslag i maj 1998.
De viktigaste delarna av gymnasieskolans utbildningar bör enligt proposi-
tionen göras tillgängliga via IT. När det gäller gymnasiestudier m.m. på
distans inom vuxenutbildningen bör målet vara att ge deltagare i kunskaps-
lyftet med behov av distansutbildning en möjlighet att oberoende av bostads-
ort få studera på samma villkor som övriga studerande.
Högskolans potential som regionalpolitisk resurs skall utnyttjas i större ut-
sträckning än hittills. Regeringen föreslår i propositionen att den decentrali-
serade utbildningen och distansutbildningen skall byggas ut med minst 1 500
platser senast fr.o.m. år 2000 (avsnitt 6.2.2.3 i propositionen). Platserna ska
användas dels för angelägen decentraliserad utbildning på orter främst inom
stödområde 1 och på långt avstånd från universitet eller högskola, dels för
IT-baserad distansundervisning inom områden som är särskilt angelägna ur
regionalpolitisk synvinkel och där utbildningen inte kan väntas komma till
stånd på annat sätt. Den decentraliserade utbildningen skall ha en tydlig
koppling till det lokala näringslivets behov. Regeringen begär riksdagens
godkännande av propositionens förslag till riktlinjer för en ökning av decent-
raliserad utbildning och distansutbildning.
Propositionen föreslår att en särskild delegation skall få i uppdrag att pla-
nera och genomföra verksamheten med IT-baserad distansundervisning.
Delegationen skall också stödja utvecklingen av distansutbildning baserad på
modern informationsteknik genom ett utvecklingscentrum som förläggs till
Härnösand (avsnitt 6.2.2.3 i propositionen). Delegationen skall förfoga över
platserna och på uppdrag av regeringen upphandla utbildningar hos högsko-
lorna. Regeringen begär riksdagens godkännande av att delegationen och
centrumet inrättas och av att det förläggs till Härnösand.
De totala resurserna för detta centrum kommer inledningsvis att uppgå till
ca 100 miljoner kronor. Av dessa tillskjuter Stiftelsen för kunskaps- och
kompetensutveckling (KK-stiftelsen) 50 miljoner under innevarande budget-
år avseende IT-utbildning för folkbildningens behov. För etablering av cent-
rumet kommer 50 miljoner kronor att avsättas för år 1999. Finansieringen
avseende år 1999 skall ske via anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder, pro-
grammet för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska projekt
inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling. Resursfrågorna
skall enligt regeringen behandlas i kommande budgetförslag till riksdagen.
Motioner
Moderaterna ser i partimotion A20 (yrk. 5) inget skäl att etablera något
statligt utvecklingscentrum för IT-baserad distansutbildning. Marknaden
kommer att svara för utvecklingen utan statlig medverkan. Distansutbildning
kan inte organiseras som konventionell utbildning. Staten bör i stället få
möjlighet att upphandla utbildningstjänster som inte erbjuds kommersiellt.
Detta bör ske genom att utbildningsmyndigheterna i öppen konkurrens upp-
handlar tjänster som respektive myndighet finner nödvändiga.
Centerpartiet förespråkar i partimotion A21 (yrk. 10-12 och 13) att ändring-
ar av studiestödssystemet i regionalpolitiskt syfte bör utredas. Vidare bör
högskolan ges i uppdrag att anordna utlokaliserad utbildning i speciellt ut-
satta kommuner med finansiering i särskild ordning eller med öronmärkta
medel inom resurstilldelningssystemet. Lärcentrum på landsbygden med
möjlighet till distansundervisning bör stimuleras och utvecklas. Såväl i mo-
tion A21 som i partimotion A460 (yrk. 20) för Centerpartiet fram krav på att
högskolornas resurstilldelningssystem ändras så att antalet distansutbild-
ningsplatser ökar.
Folkpartiet betonar i kommittémotion A33 (yrk. 7) utbildningens och dis-
tansundervisningens betydelse inom regionalpolitiken.
Vänsterpartiet anser i motion A47 (yrk. 12-15, 17 och 26) att regeringens
förslag om att inrätta ett utvecklingscentrum för distansundervisning i Här-
nösand bör avslås av riksdagen. Partiet förordar att resurstilldelningssystemet
för grundläggande högskoleutbildning modifieras så att distansutbildning
främjas. Vidare anser Vänsterpartiet att antalet platser i distansutbildning är
för snålt tilltaget och att en utbyggnad bör komma till stånd. Efter det att
Distansutbildningskommittén (DUKOM) presenterat sitt slutbetänkande bör
regeringen återkomma till riksdagen med förslag om uppdrag för delegatio-
nen för utvecklingscentrumet. Förslag med samma innebörd förs fram i
Vänsterpartiets motion Kr24 (yrk. 7). I motion A47 presenteras också förslag
om ökad satsning på mindre och medelstora högskolor. Särskilt viktigt är det
att högskolorna kan bygga upp fasta forskningsresurser. En utredning bör
göras om möjligheterna att reducera studielånen för högskoleutbildade som
flyttar till exempelvis stödområde 1.
Miljöpartiet anser i partimotion A54 (yrk. 14) att regionens högskola skall
ansvara för utbudet av distansundervisning i regionen. Detta erfordrar en
strategisk genomgång med kommunerna i upptagningsområdet av möjlighe-
terna att utveckla kvalificerad utbildning via IT eller på annat sätt.
Lena Sandlin m.fl. (s) lägger i motion A27 fram en rad förslag om förbätt-
rade utbildningsmöjligheter utanför högskoleorter m.m.
Göran Magnusson m.fl. (s) förespråkar i motion A50 (delvis) resurser till
ett distansutbildningscentrum i Norberg.
Agneta Brendt m.fl. (s) anser i motion A57 att ytterligare resurser bör till-
föras Gävleborgs län för utveckling av behovsanpassad distansutbildning.
Det finns enligt Per Westerberg (m) i motion A409 (yrk. 4) starka skäl att
överväga ytterligare satsningar på distansundervisning med hjälp av IT och
s.k. interaktiva skärmar.
Birgitta Hambraeus (c) pläderar i motion A24 för lokalt efterfrågestyrd
distansutbildning i hela landet.
Genom större satsningar på distansutbildning skulle enligt Ingbritt Irham-
mar och Margareta Andersson (båda c) i motion A427 (yrk. 2) möjligheter-
na öka för många kvinnor att vidareutbilda sig.
Margareta Andersson och Marianne Andersson (båda c) framför i motion
Kr28 (yrk. 3) krav på en långsiktigt hållbar finansiering för centrumet för
distansundervisning i Härnösand.
Siri Dannaeus (fp) betonar i motion A58 (yrk. 5) betydelsen för Sörmland
av utbildning och ytterligare satsning på högskolan i Eskilstuna.
Sigge Godin (fp) poängterar i motion A420 (yrk. 4) att det finns ett starkt
behov av ökad forskning vid Mitthögskolan.
Sigge Godin m.fl. (fp) pekar i motion A429 (yrk. 2) på utbildningens bety-
delse, bl.a. när det gäller de regionala högskolorna och behovet av att ut-
veckla distansmetodik för gymnasister. Av speciell betydelse för landsbyg-
den är att högskolorna tar sitt ansvar för distansutbildning.
Tanja Linderborg (v) föreslår i motion A43 att ett distansutbildningscent-
rum inrättas i Norberg.
Owe Hellberg (v) anser i motion A44 (yrk. 5) att det är kommunerna som
bör tillföras de medel som erfordras för att distansutbildningen vid universi-
tet och högskolor skall utökas. Kommunerna bör identifiera vilka utbildning-
ar som behövs för att stärka den lokala och regionala sysselsättningen.
Britt-Marie Danestig (v) förordar i motion Kr25 att delegationen och cent-
rumet för distansundervisning knyts till Linköpings universitet och förläggs
till Norrköping.
Eva Goës m.fl. (mp) begär i motion A60 (yrk. 1 och 2) att 1 miljon kronor
skall anslås till Kvinnouniversitet i Västernorrland för forskning samt 1
miljon kronor till drift och ekologisk ombyggnad av universitetet.
Utbildningsutskottets yttrande
När det gäller motionsyrkanden om utbildningens betydelse inom regional-
politiken anför utbildningsutskottet att riksdagens beslut om utbyggnad av
permanenta platser inom den högre utbildningen för perioden 1997-2000 har
grundats på samma uppfattning som kommit till uttryck i motionerna, nämli-
gen att den regionala utvecklingen gynnas av en höjd utbildningsnivå i be-
folkningen och ökad tillgänglighet till utbildning i respektive region. Därför
har en stor del av utbyggnaden skett i de mindre och medelstora högskolorna
i landet. Propositionen visar tydligt att regeringen inser vikten av distansut-
bildning, såväl på gymnasienivå som på högskolenivå. Utbildningsutskottet
påpekar i sammanhanget att försöksverksamhet pågår med modern lärlings-
utbildning i gymnasieskolan.
Utskottet avstyrker motionerna A33 (fp) och A429 (fp) i motsvarande de-
lar.
Utbildningsutskottet redovisar i sitt yttrande vissa uppgifter om uppbygg-
naden och utvecklingen av decentraliserad utbildning och distansutbildning
vid universitet och högskolor, däribland de krav som regeringen ställt på
lärosätena när det gäller omfattningen av distansutbildning samt fortbildning
och vidareutbildning.
I fråga om antalet platser för distansutbildning framhåller utskottet att re-
geringen inte har anmält någon avsikt att ta bort dagens krav på att lärosätena
skall bedriva distansutbildning i minst samma omfattning som tidigare. Lika-
så betonar utskottet att regeringen har för avsikt att vid behandlingen av
DUKOM:s kommande förslag behandla frågan om distansutbildningens
fortsatta utbyggnad inom högskolan liksom inriktningen på denna. De 1 500
platser som enligt regeringens förslag i propositionen skall avsättas för cen-
tral fördelning av IT-baserad distansutbildning avser områden som är särskilt
angelägna ur regionalpolitisk synpunkt och där utbildningen inte kan väntas
komma till stånd på annat sätt. Mot denna bakgrund anser utbildningsut-
skottet att det är naturligt att platserna i första hand fördelas till orter in
stödområde 1.
Utskottet utgår från att regeringen senast i budgetpropositionen kommer att
redovisa förslag om hur de år 2000 tillkommande platserna för grundläggan-
de högskoleutbildning skall fördelas. Dessförinnan bör inte riksdagen ta
ställning till platsfördelningen. När det gäller de motionsyrkanden som ar-
betsmarknadsutskottet behandlar i detta sammanhang avstyrker utbildnings-
utskottet motionerna A21 (c), A27 (s), A43 (v), A44 (v), A47 (v), A50 (s),
A409 (m) och A427 (c), i förekommande fall i berörda delar.
Beträffande delegationen och utvecklingscentrumet för IT-baserad distans-
undervisning tillstyrker utbildningsutskottet regeringens förslag. Utskottet
anser att det inte finns anledning för riksdagen att motsätta sig en placering
Härnösand och påpekar att det naturligtvis finns möjlighet för regeringen att
återkomma till riksdagen angående delegationens uppgifter efter det att
DUKOM har avlämnat sitt förslag. I fråga om central upphandling från dele-
gationens sida hänvisar utbildningsutskottet till propositionens skrivningar
bl.a. om att erfarenheterna får utvisa hur verksamheten bör vara organiserad
framgent. Utbildningsutskottet anser att riksdagen inte på förhand bör ta
ställning till vilka resurser delegationen och centrumet kommer att behöva på
sikt. Utbildningsutskottet avstyrker därmed motionerna A20 (m), A27 (s),
A47 (v), Kr24 (v), Kr25 (v) och Kr28 (c) i behandlade delar.
Utbildningsutskottet förutsätter att högskolans ansvar för distansutbildning
skall kvarstå och att den också i fortsättningen kommer att ha ansvar för
fortbildning och vidareutbildning. I högskolelagen finns fastslaget att varje
lärosäte skall samverka med det omgivande samhället. Därmed anser ut-
skottet att motion A54 (mp) i berörd del är tillgodosedd. Det finns inte längre
någon helt klar gräns mellan distansutbildning och decentraliserad utbild-
ning. Utskottet anser inte att behandlingen av DUKOM:s slutbetänkande och
överväganden om resurstilldelningssystemet bör föregripas. Mot denna bak-
grund avstyrker utbildningsutskottet motionerna A21 (c), A47 (v), A54 (mp)
och A460 (c), samtliga i berörda delar.
Utbildningsutskottet instämmer i regeringens uppfattning att det även i
fortsättningen bör vara ett lokalt ansvar att etablera och driva lokala studie-
centrum. Med hänvisning till att propositionen uttalar att SSV (Statens skolor
för vuxna) i samverkan med andra aktörer bör ge stöd till att utveckla sådana
centrum anser utskottet att motion A21 (c) i behandlad del är tillgodosedd.
Utbildningsutskottet förklarar sig inte berett att förorda ett generellt överfö
rande av medel från lärosätena till kommuner eller lokala utvecklingscent-
rum i syfte att genomföra distansutbildning eller utlokaliserad utbildning.
Motionerna A21 (c), A24 (c) och A57 (s), i förekommande fall i berörda
delar, avstyrks av utbildningsutskottet.
I fråga om forskningsresurser till mindre och medelstora högskolor kon-
staterar utbildningsutskottet att samtliga dessa lärosäten har tilldelats kraft
ökade och permanenta forskningsresurser genom riksdagsbeslut hösten 1996
och senare. Av budgetpropositionen framgick vidare att dessa högskolor
utöver anslagen på statsbudgeten också kunde påräkna medel från forsk-
ningsstiftelserna. Något underlag för att bedöma möjligheterna till ytterligare
resurser till mindre och medelstora högskolor finns inte för närvarande,
enligt utskottet. Mot denna bakgrund bör motion A47 (v) avstyrkas i be-
handlad del.
Med samma motivering föreslår utbildningsutskottet avslag på motionsför-
slag rörande fler utbildningsplatser till vissa lärosäten. Dessa förslag åter-
finns i de i detta avsnitt av betänkandet behandlade motionerna A50 (s) och
A58 (fp).
Regeringens aviserade förslag om nytt studiestödssystem bör avvaktas in-
nan riksdagen tar ställning till frågan om förändringar i studiestödssystemet i
regionalpolitiskt syfte. Utbildningsutskottet förordar avslag på motionerna
A21 (c) och A47 (v) i berörda delar.
Det bör enligt utbildningsutskottet ankomma på regeringen att ta ställning
till om Kvinnouniversitet i Västernorrland skall tilldelas statligt stöd. Motio
A60 avstyrks därmed av utbildningsutskottet.
Sex avvikande meningar finns fogade till yttrandet.
Folkpartiets företrädare i utbildningsutskottet tillstyrker i en avvikande
mening rörande utbildningens betydelse inom regionalpolitiken berörda delar
i Folkpartiets kommittémotion A33 och motion A429 (fp).
I en avvikande mening tillstyrker Centerpartiets representant i utskottet i
fråga om antalet platser i distansundervisning behandlade delar av Center-
partiets partimotion A21 och motion A427 (c), vad beträffar högskolans
ansvar Centerpartiets partimotioner A21 och A460 samt Vänsterpartiets
partimotion A47 i berörda delar, i fråga om lokala studiecentrum Centerpar-
tiets partimotion A21 i behandlad del och vad beträffar förändringar i studie-
stödssystemet i regionalpolitiskt syfte Centerpartiets partimotion A21 och
Vänsterpartiets partimotion A47 (v) i berörda delar.
Vänsterpartiets företrädare i utbildningsutskottet tillstyrker i en avvikande
mening såvitt avser antalet distansutbildningsplatser berört förslag i Väns-
terpartiets partimotion A47, i fråga om högskolornas ansvar för distansut-
bildningen behandlade förslag i Vänsterpartiets partimotion A47 samt Cen-
terpartiets förslag i partimotionerna A21 och A460, vad beträffar fasta forsk-
ningsresurser vid de mindre och medelstora högskolorna berörd del av
Vänsterpartiets partimotion A47 och i fråga om avskrivning av del av studie-
skulden för dem som bosätter sig i regionalpolitiskt prioriterade områden
Vänsterpartiets partimotion A47 och Centerpartiets partimotion A21 i be-
handlade delar.
Moderaternas företrädare i utskottet avstyrker i en avvikande mening rege-
ringens förslag om delegation och utvecklingscentrum och tillstyrker Mode-
raternas partimotion A20 i berörd del.
Vänsterpartiets och Miljöpartiets företrädare i utbildningsutskottet avstyr-
ker i en gemensam avvikande mening regeringens förslag om delegationen
och utvecklingscentrumet och tillstyrker Vänsterpartiets partimotioner A47
och Kr24, båda i behandlade delar.
Miljöpartiets företrädare i utskottet tillstyrker i en avvikande mening i frå-
ga om högskolans ansvar för distansutbildning Miljöpartiets partimotion
A54 i berörd del och i fråga om Kvinnouniversitetet i Västernorrland motion
A60 (mp).
Utskottets ställningstagande
Arbetsmarknadsutskottet väljer i denna del att behandla olika delfrågor rö-
rande distansutbildning m.m. enligt dispositionen i utbildningsutskottets
betänkande.
Arbetsmarknadsutskottet vill starkt betona utbildningens betydelse för re-
gional utveckling. Utskottet ansluter sig här till den bedömning som görs i
propositionen, nämligen att dagens och morgondagens arbetsmarknad kräver
alltmer kvalificerad och återkommande utbildning. Nya och kvalificerade
arbetsuppgifter tillkommer där högskoleutbildning krävs samtidigt som
okvalificerade arbetsuppgifter försvinner. I betänkandets avsnitt 8 behandlar
utskottet behovet av kompetensutveckling i anslutning till den nya regionala
näringspolitiken.
Också utbildningsutskottet betonar i sitt yttrande utbildningens betydelse
inom regionalpolitiken och avstyrker i sammanhanget motionerna A33 (fp)
och A429 (fp) i berörda delar. Arbetsmarknadsutskottet delar uppfattningen
att dessa yrkanden bör avslås.
När det gäller antalet platser för distansutbildning avstyrker arbetsmark-
nadsutskottet med samma motivering som utbildningsutskottet motionerna
A21 (c), A27 (s) (delvis), A43 (v), A44 (v), A47 (v), A50 (s) (delvis), A409
(m) och A427 (c), i förekommande fall i berörda delar. Arbetsmarknadsut-
skottet tillstyrker vidare regeringens förslag om att den decentraliserade
utbildningen och distansutbildningen skall byggas ut med minst 1 500 platser
senast år 2000, i första hand inom stödområde 1.
Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i likhet med utbildningsutskottet rege-
ringens förslag om inrättande av en delegation och ett utvecklingscentrum
för IT-baserad distansundervisning. Därvid delar arbetsmarknadsutskottet
den av utbildningsutskottet framförda uppfattningen att det inte finns skäl att
invända mot en placering i Härnösand. Arbetsmarknadsutskottet anser att
valet av placeringsort tillgodoser kravet på att delegationen bör vara förlagd
en miljö där distansutbildningen är en etablerad utbildningsform. Till detta
kommer, vilket framhålls av regeringen, att lokaliseringen innebär närhet till
en högskola som bl.a. arbetar med distansutbildning med hjälp av IT. När det
gäller delegationens uppgifter, central upphandling och framtida resursbehov
instämmer arbetsmarknadsutskottet i de synpunkter som redovisas i utbild-
ningsutskottets yttrande. I likhet med utbildningsutskottet anser arbetsmark-
nadsutskottet att motionerna A20 (m), A27 (s) (delvis), A47 (v), Kr24 (v),
Kr25 (v) och Kr28 (c) bör avslås av riksdagen, i förekommande fall i be-
handlade delar.
Arbetsmarknadsutskottet instämmer i den motivering som redovisats i ut-
bildningsutskottets yttrande rörande motionsförslag om högskolans ansvar
för distansutbildning. Utskottet instämmer därmed i utbildningsutskottets
uppfattning och avstyrker partimotionerna A21 (c), A47 (v), A54 (mp) och
A460 (c), i berörda delar.
I likhet med utbildningsutskottet instämmer arbetsmarknadsutskottet i re-
geringens uppfattning att det även i framtiden bör vara ett lokalt ansvar att
driva lokala studiecentrum. I och med att, som redovisas i propositionen,
SSV i samverkan med andra aktörer skall ge stöd till utveckling av sådana
centrum, anser såväl utbildningsutskottet som arbetsmarknadsutskottet att
motion A21 (c) är tillgodosedd i berörd del. Motionen avstyrks därmed. När
det gäller resursöverföringar från lärosäten till kommuner eller lokala studie-
centrum för att genomföra distansutbildning eller decentraliserad utbildning
avstyrker arbetsmarknadsutskottet med samma motivering som utbildnings-
utskottet förslag med denna innebörd. Det innebär att motionerna A24 (c)
och A57 (s) avstyrks av utskottet.
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande redovisat den kraftiga ökning som
skett de senaste åren när det gäller forskningsresurser till mindre och medel-
stora högskolor samt även lämnat information om förväntat resurstillskott till
dessa lärosäten genom forskningsstiftelserna. Varken utbildningsutskottet
eller arbetsmarknadsutskottet anser sig för närvarande ha något underlag för
att bedöma behovet av ytterligare resurser vid de mindre och medelstora
högskolorna. Motion A47 (v) avstyrks därför i berörd del i enlighet med
utbildningsutskottets förslag. Även motion A420 (fp) bör avslås i behandlad
del.
Arbetsmarknadsutskottet delar utbildningsutskottets uppfattning att även
motionerna A50 (s) och A58 (fp), i berörda delar, bör avslås av riksdagen.
De sistnämnda motionerna redovisar förslag om fler utbildningsplatser till
vissa lärosäten.
Motionsförslag om förändringar i studiestödssystemet i regionalpolitiskt
syfte avstyrks av utbildningsutskottet med motiveringen att regeringens avi-
serade förslag om nytt studiestödssystem bör avvaktas. Arbetsmarknadsut-
skottet instämmer i denna uppfattning och avstyrker således motionerna A21
(c) och A47 (v) i behandlade delar.
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande motiverat sitt förslag att motion A60
(mp) om statligt stöd till Kvinnouniversitetet i Västernorrland skall avslås av
riksdagen. Arbetsmarknadsutskottet instämmer i utbildningsutskottets upp-
fattning och avstyrker således motionen.
2.6 Kultur
Propositionen
Propositionens avsnitt om kulturfrågor innehåller inte något förslag till riks-
dagsbeslut. Regeringen framhåller dock som sin bedömning bl.a. följande.
Kulturen är en betydelsefull faktor för regional utveckling. En rik och sti-
mulerande kulturmiljö och ett rikt kulturutbud är viktiga konkurrensmedel i
fråga om en regions attraktivitet, både vad gäller val av lokaliseringsort för
näringslivets investeringar och enskilda personers val av bosättningsort. Det
finns dessutom småföretagsamhet med anknytning till kultursektorn, som i
många fall har goda förutsättningar att utvecklas inom glesbygdsområden.
Detta gäller inte minst kulturturismen.
En av regeringens visioner är att genom nyttjande av modern informa-
tionsteknik (IT) kunna överbrygga avståndet mellan regioner med olika
förutsättningar när det gäller tillgången till ett brett kulturutbud. I proposi
nen redovisas en pågående satsning på det digitala nationella nätverket Kul-
turnät Sverige. Denna informations- och kunskapsbas för kultur kan nås via
Internet och är avsedd att vara en mötesplats för konstnärer, kulturinstitutio-
ner och publik. Regeringen förutskickar också en kommande satsning på
utveckling av ny teknik som skall kunna öka tillgängligheten till främst det
institutionella kulturutbudet och det gemensamma kulturarvet. Regeringen
planerar för detta ändamål att under en treårig försöksperiod, med start under
1998, avsätta 30 miljoner kronor till lokala och regionala utvecklingsprojekt
inom kulturområdet. Avsikten är bl.a. att genom IT kunna göra överföringar
av olika former av kulturengagemang. Medlen skall fördelas till olika projekt
av Statens kulturråd.
Motioner
Folkpartiet anser i kommittémotion A33 (yrk. 8) att regionalpolitiska medel
bör kunna användas för kulturella insatser i landsbygd. Satsningen bör kunna
inrymmas inom länsanslagets ram för projektverksamhet.
Samma mening framförs i motion A429 (yrk. 3) av Sigge Godin m.fl. (fp).
Miljöpartiet föreslår i partimotion A54 en sysselsättningsfrämjande sats-
ning på byggnadsvård och byggnadshyttor (yrk. 15). Partiet anknyter också
till Sveriges tradition av folkbildning och folkrörelser och betonar att kul-
turminnesvård, kulturlandskapsvård och Agenda 21-arbete bör räknas som
folkbildning (yrk. 16).
Enligt Kristdemokraternas kommittémotion A22 bör myndigheters och
kommuners insatser på kulturområdet samordnas. Kommittén anser att mins-
kade anslag till länsmusiken är en felaktig nedskärningspolitik (yrk. 14).
Lennart Rohdin (fp) anför i motion A31 (yrk. 9) att de regionalpolitiska
stödmedlen bör kunna användas som stöd till den kulturella infrastrukturen,
t.ex. till länsmusiken.
Utskottets ställningstagande
Insatser inom kulturområdet är en betydelsefull del av det regionala utveck-
lingsarbetet. Det finns skäl att framhålla kulturens roll som bärare av
"kulturell infrastruktur" och som lokaliseringsfaktor. En ort eller region med
ett varierat och starkt kulturliv drar lättare till sig t.ex. företagande och t
rism. Kulturen har också stor betydelse för att motverka utflyttning och i
stället locka till sig människor för nyinflyttning till regioner. Inte minst fö
kvinnor spelar tillgängligheten till kultur en stor roll. Regionalpolitiska me-
del av olika slag kan därför mycket väl användas även för kulturella insatser.
Att kulturen spelar en betydelsefull roll inom regionalpolitiken stämmer
väl med de utgångspunkter regeringen redovisar i propositionen. Utskottet
ser med tillfredsställelse på den aviserade satsningen på ny teknik för lokala
och regionala utvecklingsprojekt. Enligt vad utskottet inhämtat under hand
räknar regeringen med att fatta beslut om uppdraget till Statens kulturråd
under våren 1998. Arbetet bör sedan kunna komma i gång under sommaren
och hösten. Utskottet förutsätter att denna satsning tillsammans med Kultur-
nät Sverige och annat arbete som pågår i dessa frågor kommer att innebära
ökad tillgänglighet och viktig kulturell utveckling för de orter som i dag har
ett mindre omfattande kulturellt utbud.
Länsstyrelserna disponerar över medel för den projektverksamhet som av-
ses i motion A33. Med de utgångspunkter som anges i förordningen
(1982:877) om regionalt utvecklingsarbete ankommer det på respektive
länsstyrelse att besluta om medlens användning. Länsstyrelserna har här
möjlighet att delta i finansieringen av kultursatsningar med projektmedel ur
anslaget för regionala utvecklingsinsatser. Det är givet - och föreskrivs också
i den nämnda förordningen - att länsstyrelsernas verksamhet bör samordnas
med andra aktörer. Här kan inskjutas att kulturella ändamål kan stödjas även
med medel ur de strukturfondsprogram som utarbetas med anledning av
EU:s strukturfonder.
Insatser för exempelvis byggnadsvård och stöd till länsmusiken kan ses
som regionalpolitiskt lämpliga ändamål. Dock är det ofrånkomligt att t.ex.
länsmusikens behov måste vägas mot behov på andra håll och att storleken
av stöd alltid måste bedömas mot bakgrund av bl.a. det statsfinansiella läget.
Utskottet erinrar om att riksdagen hösten 1997 ställt sig bakom förslag från
regeringen om minskat bidrag till länsmusiken (bet. 1997/98:KrU1, rskr. 99).
Det finns nu inte anledning att ändra på den bedömning som då gjordes.
Utskottet anser med det anförda att de motioner som nu behandlas är be-
svarade. Därmed avstyrks motionerna A22 (kd), A31 (fp), A33 (fp), A54
(mp) och A429 (fp) i berörda delar.
2.7 Arbetsmarknaden
Motioner
Kristdemokraterna anser i partimotion A22 att flyttningsbidraget bör avskaf-
fas (yrk. 16). Flyttningsbidragen motverkar enligt motionen möjligheterna
till arbete och boende i hela landet.
Ulf Björklund m.fl. (kd) motsätter sig i motion A403 (yrk. 10) sådana bi-
dragsformer som motverkar satsningar på arbetstillfällen och boende i gles-
bygd. Flyttningsbidragen anges som exempel på en sådan stödform.
Bengt Hurtig (v) anser i motion A45 att det åter bör bli möjligt att använda
arbetsmarknadsmedel för att i samfinansiering med det privata skogsbruket
få i gång verksamhet med skogsvård (yrk. 7). En intensifierad skogsvård
skulle skapa många arbetstillfällen, menar motionären.
Utskottets ställningstagande
Flyttningsbidrag i olika former är ett sedan länge etablerat stöd i svensk
arbetsmarknadpolitik. Det är en möjlighet för främst arbetslösa personer som
behöver resa för att söka eller tillträda arbete. Bland stödformerna finns även
bidrag till pendlingsresor, vilket ökar möjligheten att bo kvar i glesbygd. En
del av reglerna har en uttalat regionalpolitisk inriktning. Utskottet kan därfö
inte dela uppfattningen att flyttningsbidraget står i motsats till regionalpoli
ken. Motionerna A22 och A403 avstyrks därför i berörda delar.
I fråga om skogsvården vill utskottet framhålla att sådan verksamhet kan
förekomma inom ramen för de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Av
regleringsbrevet för Arbetsmarknadsverket framgår dessutom att stöd kan
lämnas för skogliga arbeten inom ramen för de s.k. otraditionella medlen.
Utskottet avstyrker motion A45.
2.8 Jordförvärvslagstiftning, strandskydd m.m.
Motioner
Centerpartiet förespråkar i kommittémotion A21 (yrk. 14, 40 och 43) en
översyn av jordförvärvslagen i syfte att stärka sambandet mellan ägande,
brukande och boende. Ett förslag bör läggas fram om sänkt fastighetsskatt.
Vidare bör kommunerna ges större frihet när det gäller regler om strand-
skydd.
Miljöpartiet anser i motion A54 (yrk. 18) att den avreglering och liberali-
sering av marklagstiftningen som skedde i början av 1990-talet lett till att
denna blivit uddlös och lätt att kringgå. Målet med marklagstiftningen måste
vara att öka sysselsättning och bosättning i glesbygden. Mot denna bakgrund
bör en översyn göras av hur jordförvärvslagstiftningen har fungerat.
Sigrid Bolkéus och Rune Berglund (båda s) hävdar i motion A13 att
strandskyddsbestämmelserna bör kunna luckras upp när det gäller glesbyg-
dens vidsträckta stränder så att det lokala näringslivet och fastboende kan
uppföra anläggningar, lokaler och bostäder i strandnära lägen. En utredning
om strandskyddet bör därför göras.
Vissa motionsyrkanden som rör fastighetsfrågor i skärgården behandlas i
avsnitt 5.
Utskottets ställningstagande
När det gäller yrkanden om översyn av jordförvärvslagstiftningen i motio-
nerna A21 och A54 vill arbetsmarknadsutskottet hänvisa till tidigare ställ-
ningstaganden från riksdagen under innevarande riksmöte (bet.
1997/98:BoU2). Bostadsutskottet har i det av riksdagen godkända betänkan-
det 1997/98:BoU2 funnit anledning att anta att man inom Jordbruksdeparte-
mentet har för avsikt att kontinuerligt följa upp tillämpningen och behovet av
förändringar när det gäller jordförvärvslagen. Bostadsutskottet, som anser att
det finns behov av en sådan uppföljning, har utgått från att en sådan görs
utan något särskilt tillkännagivande till regeringen om detta. Arbetsmark-
nadsutskottet ansluter sig till den bedömningen och avstyrker därför motio-
nerna A21 (c) och A54 (mp) i berörda delar.
Med anledning av yrkande i motion A21 om fastighetsbeskattningen kan
utskottet konstatera att regeringen nyligen tillsatt en parlamentarisk utred-
ning (dir. 1998:20) som skall se över fastighetsbeskattningen och bl.a. analy-
sera den skattemässiga neutraliteten mellan olika upplåtelseformer. Utred-
ningen skall även överväga om det finns något lämpligt sätt att förbättra
villkoren för fastboende i attraktiva kustområden och stimulera miljöinveste-
ringar.
Motionerna A21 och A13 behandlar strandskyddsfrågor. Frågor om
strandskyddets utformning behandlas för närvarande av jordbruksutskottet
med anledning av förslag i propositionen Miljöbalk (1997/98:45). Utskottet
inser att förhållandena ser olika ut i olika delar av landet men vill inte före
gripa jordbruksutskottets ställningstaganden och avstyrker därför de aktuella
yrkandena i motionerna A21 (c) och A13 (s).
3. Statlig verksamhet - helhetssyn och organisatori-
ska förändringar
Propositionen
Den statliga sektorn har genomgått stora förändringar under de senaste 10-
15 åren. Rationaliseringar har skett inom de flesta delsektorer och antalet
sysselsatta har minskat kraftigt. Förändringarna har bl.a. motiverats av nya
krav på verksamheterna och statens behov av besparingar. Nya organisa-
tionsformer har inneburit att vissa verksamheter har bolagiserats, privatise-
rats eller överförts till andra huvudmän.
Sammantaget har dessa förändringar påverkat den regionala fördelningen
av såväl statliga verksamheter som sysselsättning. Detta framgår av REKO-
STAT-utredningens betänkande Regionpolitik för hela Sverige (SOU
1997:13). Utredningen visar entydigt att dessa förändringar har lett till att a
fler statliga verksamheter har centraliserats, vilket främst beror på att allt
större planeringsregioner har införts.
Regeringen har vid flera tillfällen betonat den statliga sektorns betydelse
för regional utveckling. Samtidigt har regeringen påpekat bristen på helhets-
syn när nya organisationsstrukturer utformas i den statliga sektorn och dessa
har haft negativa konsekvenser på sysselsättningens regionala fördelning och
dessutom lett till att regional samordning försvårats.
Regeringen avser att förstärka uppföljningen av det regionala utfallet av
organisatoriska och sysselsättningsmässiga förändringar i den statliga sek-
torn. I anslutning till REKO-STAT-utredningens arbete genomfördes en
kartläggning av organisatoriska och sysselsättningsmässiga förändringar i
statlig sektor. Kartläggningen avser åren 1990, 1995 och 1996. Enligt propo-
sitionen skall kartläggningen kontinuerligt uppdateras. De myndigheter som
är organiserade regionalt och/eller lokalt bör fortlöpande rapportera planera-
de och genomförda organisatoriska förändringar. Genom uppgiftsinsamling-
en blir det lättare för den enskilda myndigheten att sätta in den egna verk-
samheten i ett regionalt perspektiv när nya organisationsstrukturer skall
utformas. På motsvarande sätt får länsstyrelserna en bättre överblick över
statliga verksamheter i det egna och angränsande län. Detta kan i sin tur
underlätta länsstyrelsens uppgift att svara för den regionala samordningen av
statlig verksamhet (se nedan). Också för beslut som fattas på central nivå och
som rör organisatoriska förändringar av statlig verksamhet kommer en för-
bättrad överblick att underlätta beslutsfattandet. Regeringen kommer senare
att ta ställning till de närmare formerna för uppföljningen.
Enligt propositionen skall kraven på myndigheterna att ta regionala hänsyn
tydligare preciseras i relevanta föreskrifter.
Myndigheterna lyder under de verksamhetskrav som regering och riksdag
beslutar om. I myndighetsstyrningen finns inbyggda målkonflikter. Verks-
förordningen (1995:1322) ställer krav på regionalpolitiska hänsynstaganden
från myndigheterna och på att de skall samarbeta med andra myndigheter.
Samtidigt ställs krav på att myndigheterna organiserar sig effektivt. I verks-
förordningen slås också fast att ledningen för en myndighet inte kan avkrävas
ansvar för mer än den egna verksamheten.
Länsstyrelserna har enligt förordningen (1982:877) om regionalt utveck-
lingsarbete ansvaret för den regionala samordningen av statlig verksamhet.
Förordningen reglerar hur övriga myndigheter skall förhålla sig gentemot
länsstyrelserna i frågor som rör utfallet av deras verksamhet på den regionala
nivån, exempelvis vid verksamhetsförändringar som påverkar sysselsättning
och/eller service.
Sammantaget har enligt propositionen de stora förändringarna av myndig-
hetsstyrningen som ägt rum under 1990-talet inneburit att olika statliga sek-
torer uppnått effektivitetsvinster samtidigt som länsstyrelsernas möjligheter
att svara för en effektiv regional samordning i viss mån gått förlorade. Mot
bakgrund av denna utveckling avser regeringen att förtydliga kravet på att
myndigheter skall ta regional hänsyn när verksamheten utformas. Detta skall
ske utan att verkscheferna fråntas sitt ansvar för myndighetens effektivitet
och ledning. Kravet på regionalt hänsynstagande bör bl.a. innebära att myn-
digheterna åläggs att samråda med andra myndigheter vid organisationsför-
ändringar. Det bör vidare leda till att förhållandet mellan myndigheterna och
länsstyrelsen klargörs och att myndigheterna på central nivå i ökad utsträck-
ning söker samverkanslösningar med andra myndigheter.
Regeringen avser vidare att se över förordningen (1982:877) om regionalt
utvecklingsarbete för att klargöra vilken typ av information som myndighe-
terna skall förse länsstyrelserna med för att dessa effektivt skall kunna arbet
långsiktigt med länets utveckling.
Riksdagen lade år 1990 fast vissa riktlinjer för lokalisering av statlig verk-
samhet. Där uttalas bl.a. att omlokalisering, men framför allt decentralise-
ring, är viktiga inslag i strävandena att åstadkomma en balanserad regional
utveckling inom landet. Riksdagen har vidare uttalat att frågor om lokalise-
ring av statlig verksamhet som är av större vikt eller på annat sätt av princi-
piell natur bör underställas riksdagen (bet. 1996/97:AU2, rskr. 106). I propo-
sitionen redovisar regeringen de åtgärder som vidtagits under år 1997 när det
gäller lokalisering av statlig verksamhet.
Motioner
Ökad helhetssyn på organisatoriska förändringar i statlig verksamhet
Samtliga partier utom Moderaterna betonar i sina motioner betydelsen av
helhetssyn, sektorssamordning eller styrning av statliga organ i syfte att få
till stånd större regionalt hänsynstagande. Motionsyrkanden av denna karak-
tär framställs också av en rad enskilda motionärer. I vissa motioner avses
främst sysselsättningseffekter, i andra effekter på service. I en tredje katego
preciseras inte kraven på det regionala hänsynstagandet närmare.
Centerpartiet anser i motion A21 (yrk. 33) att det sektorsövergripande ar-
betet måste stärkas och att största möjliga regionala och lokala samordning
måste ske i beslut om medel som går ut till olika regioner. Inom Regerings-
kansliet bör det inrättas ett organ som har övergripande ansvar för den regio-
nala utvecklingen. I motion A460 (yrk. 27 och 28) betonar Centerpartiet att
statsmakterna måste ta ett helhetsansvar för den regionala utvecklingen.
Direktiven till myndigheter, verk och bolag måste bli tydligare när det gäller
kraven på regionalpolitiskt ansvar. I verksamheter där staten har ett ägarin-
flytande måste regionalpolitiska hänsyn prioriteras. Beslut om förändrad
statlig organisation bör alltid föregås av en regionalpolitisk konsekvensana-
lys.
I kommittémotion A33 (yrk. 17) betonar Folkpartiet att det krävs breda
och noggranna konsekvensanalyser i verk och myndigheter samt samråd med
länsmyndigheter innan omstrukturering sker. I ökad utsträckning krävs hel-
hetssyn och tvärsektoriella avvägningar.
Enligt Miljöpartiet i motion A54 (yrk. 8) krävs en starkare styrning av
statliga verk och bolag så att inte dessa skall överge mindre orter och gles-
bygd vid neddragningar.
Kristdemokraterna anser i kommittémotion A22 (yrk. 2 och 4) att samord-
ning och helhetssyn måste vara vägledande för den statliga sektorspolitiken.
Regionalpolitiska konsekvensanalyser underlättar beslutsfattandet. I kom-
mittémotion A459 (yrk. 2) förespråkar partiet en bättre samordning av olika
myndigheters uppgifter så att förutsättningarna för arbetstillfällen i skärgår-
den stärks. I såväl motion A22 (yrk. 3) som motion A403 (yrk. 3) betonar
Kristdemokraterna att regionalpolitiska aspekter skall vägas in i beslutsfat-
tandet vid statligt ägarinflytande.
Eva Arvidsson m.fl. (s) anser i motion A440 att det av direktiven till statli-
ga myndigheter och verk bör framgå att en regionalpolitisk granskning skall
göras och samråd ske med andra berörda myndigheter innan beslut fattas
som har regionalpolitisk betydelse.
Lena Sandlin m.fl. (s) anser i motion A443 att uppsägningarna av statligt
anställda till följd av omstruktureringar inom den statliga sektorn står i mot-
satsförhållande till riksdagens beslut om främst jämställdhets- och regional-
politik.
Inger Lundberg m.fl. (s) vill i motion A16 (yrk. 2) att konsekvensstudier
skall genomföras av regionindelning hos statliga myndigheter, verk och
bolag.
Andre vice talman Görel Thurdin (c) poängterar i motion A416 (yrk. 1) att
regeringen måste ta ett ansvar för de olika regionerna i Sverige och bidra till
ett helhetsperspektiv vad gäller statlig service.
Sven Bergström (c) anser i motion A407 att det inte finns anledning att
centralisera verksamhet i statlig regi på det sätt som skett under senare år. I
stället borde statliga verk och myndigheter ta ansvar för regional balans och
god service. Verksamhet borde utlokaliseras till regioner och orter med oba-
lans på arbetsmarknaden.
Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (båda c) finner i motion
A427 (yrk. 1) anledning att se över den totala struktur som statliga myndig-
heter och verk har ur ett regionalpolitiskt perspektiv. Dagens politik leder ti
att främst kvinnornas arbetslöshet i avfolkningsbygder ökar.
Lennart Rohdin (fp) kräver i motion A31 (yrk. 8) att riksdagen skall ge
riktlinjer för hur den statliga servicen ute i landet skall organiseras.
I motion A58 (yrk. 3) anser Siri Dannaeus (fp) att länsstyrelsen bör ges
större möjlighet att samordna och påverka i samband med neddragning av
statlig verksamhet.
Sigge Godin m.fl. (fp) efterlyser i motion A429 (yrk. 7) mer helhetssyn och
tvärsektoriella avvägningar när det gäller statlig verksamhet och regionalpo-
litik. Det krävs breda och noggranna konsekvensanalyser innan omstrukture-
ringar görs.
Dan Ericsson (kd) anser i motion A424 (yrk. 1 och 2) att en delegation bör
tillsättas för att samordna beslutsfattande som berör statlig verksamhet i
Jämtlands län. Vidare bör en studie genomföras av hur olika grad av regio-
nalpolitiska hänsynstaganden vid beslutsfattandet i statliga verksamheter
påverkar utvecklingsmöjligheterna.
Omlokalisering av statlig verksamhet
Centerpartiet anser i motion A21 (yrk. 30 och 31) att de verk och myndig-
heter som har huvuddelen av sin verksamhet i storstadsområdena skall utreda
vilka verksamheter som kan utlokaliseras. Vidare bör nya verksamheter i
dotterbolag till affärsdrivande verk och statliga bolag i regel utlokaliseras.
Likartade förslag framförs av Centerpartiet i motion A460 (yrk. 29, 30, 31
och 32). Där förordar partiet att regeringen skall besluta i frågor som rör
flyttning från stödområde till icke stödområde av verksamhet vid statlig
myndighet eller verk. Samtliga verk och myndigheter som har sin huvudsak-
liga verksamhet i storstadsområdena bör utreda möjligheterna till utlokalise-
ring till stödområde. Det bör prövas om dotterbolag till affärsdrivande verk
och statliga bolag kan förläggas utanför storstäderna. Centerpartiet anser
vidare att det finns anledning att beakta ett tidigare förslag om att samtliga
branschforskningsinstitut skall utlokaliseras.
Enligt andre vice talman Görel Thurdin (c) i motion A416 (yrk. 6) bör
Härnösand prioriteras när statliga myndigheter omorganiseras eller lokalise-
ring av ny statlig verksamhet skall äga rum.
Agne Hansson och Sivert Carlsson (båda c) pläderar i motion A411 för att
tillkommande statlig verksamhet skall lokaliseras till Kalmar län.
Kerstin Kristiansson m.fl. (c) pekar i motion A414 (yrk. 2 och 3) på Här-
nösands behov av stöd för att hejda den negativa utvecklingen när statliga
myndigheter omorganiseras. Kommunens behov av arbetstillfällen bör enligt
motionärerna få högsta prioritet i kommande prövning av lokalisering av ny
statlig verksamhet.
Sigge Godin (fp) anser i motion A420 (yrk. 5) att de regionalpolitiska må-
len skall beaktas vid lokalisering av statlig verksamhet. Vid överväganden
om omlokalisering av hela eller delar av verksamheten borde regeringens
godkännande inhämtas när det kan bli aktuellt med flyttning från en ort inom
regionalpolitiskt stödområde till en annan ort inom eller utom stödområde.
Barbro Johansson m.fl. (mp) föreslår i kommittémotion A457 (yrk. 3) en
utredning om utlokalisering av statlig verksamhet till regionala centrum ute i
landet.
Eva Goës m.fl. (mp) föreslår i motion Fö216 (yrk. 10 och 14) att skatteför-
valtningen i första hand bör organiseras i en enhet för Jämtland och en för
Västernorrland. I andra hand anser motionärerna att skatteförvaltningen bör
förläggas till Härnösand. Med tanke på den negativa utvecklingen på arbets-
marknaden är det viktigt att statlig verksamhet utlokaliseras till Härnösand.
Utskottets ställningstagande
Helhetssyn på organisatoriska förändringar i statlig verksamhet
Av propositionen framgår att regeringen förbereder åtgärder som syftar till
ökad helhetssyn på organisatoriska förändringar i den statliga förvaltningen.
Regeringen avser att i föreskrifter precisera kravet på myndigheterna att ta
regionala hänsyn. Det gäller såväl kraven på länsstyrelserna som på övriga
myndigheter. Utskottet som välkomnar detta initiativ delar regeringens upp-
fattning att dessa åtgärder bör medföra att effektiva lösningar baserade på en
helhetssyn oftare kommer att kunna uppnås än vad som är fallet i dag.
Regeringen redovisar också i propositionen att en kontinuerlig uppföljning
skall ske av hur förändringar i den statliga sektorn påverkar regional organi-
sation och sysselsättning. Även till detta initiativ har utskottet en positiv
inställning och anser att en sådan uppföljning kommer att ge ett värdefullt
underlag för åtgärder som syftar till helhetssyn i statlig verksamhet.
En lång rad motioner betonar betydelsen av helhetssyn, sektorssamordning
eller styrning av statliga organ i syfte att få till stånd ett större regionalt
synstagande. Inte i något fall ens antyder dessa motioner att det finns en
målkonflikt mellan å ena sidan kraven på regionalt hänsynstagande och
balans och å den andra krav på effektivitet i den statliga verksamheten.
Utskottet anser att, med beaktande av de målkonflikter som finns, största
möjliga regionalpolitiska hänsyn måste tas vid utformningen av statlig verk-
samhet. Utskottet välkomnar därför som framgått ovan de åtgärder som
regeringen avser att vidta för att främja helhetssyn i statlig verksamhet. Mo-
tionerna A21 (c), A33 (fp), A22 (kd), A459 (kd), A440 (s), A443 (s), A16
(s), A407 (c), A427 (c), A58 (fp), A429 (fp) och A424 (kd), i förekommande
fall i berörda delar, avstyrks därmed.
Flera motioner för fram krav på att statliga myndigheter, verk och bolag skall
ha ett större regionalpolitiskt ansvar. När det gäller tillgången till service
redovisar regeringen i propositionen åtgärder som syftar till att utveckla
samordnade servicelösningar (se närmare i betänkandets avsnitt 5). Proposi-
tionen redovisar också att den utredning om glesbygdens framtida utveck-
lingsmöjligheter som regeringen avser att tillsätta skall se över bestämmelser
och avtal som reglerar statliga servicegivares åtaganden att verka för sam-
ordnade servicelösningar i gles- och landsbygdsområden. Syftet med en
sådan översyn är enligt propositionen bl.a. att tydligt söka belysa de målkon-
flikter som kan uppstå exempelvis då länsstyrelserna och självstyrelseorga-
nen skall utföra sin samordningsuppgift och överväga eventuella ändringar
av befintliga serviceåtaganden (se vidare i betänkandets avsnitt 5).
Frågan om statens roll som ägare av bolag behandlas för närvarande av
riksdagen. Riksdagens revisorer har nyligen lagt fram förslag (1997/98:RR9)
angående statens roll som ägare av bolag. Förslaget bygger på en granskning
av statens roll som ägare av majoritetsägda bolag (Riksdagens revisorers
rapport 1997/98:2). I rapporten för revisorerna ett principiellt resonemang
om mål och styrformer för statliga bolag. Rapporten behandlar således inte
specifika mål av exempelvis regionalpolitisk karaktär. Arbetsmarknadsut-
skottet finner emellertid att det principiella resonemanget är av intresse för
bedömning av frågan om ökat regionalpolitiskt hänsynstagande från statliga
bolag.
Revisorernas rapport konstaterar att de olika mål som regeringen har for-
mulerat för statliga bolag varierar påtagligt när det gäller tydlighet. Bara i
fåtal fall finns övergripande syften formulerade för bolagen, även i de fall
bolagen helt eller delvis har andra syften är rent kommersiella. För bolag
som har monopolställning och/eller har samhällsåtaganden ställs ibland, men
inte alltid, kvalitetskrav utöver de ekonomiska kraven.
I sin rapport efterlyste revisorerna mot denna bakgrund tydligare beskriv-
ningar av syftet med verksamheten och fler preciserade verksamhetsmål för i
första hand de bolag som helt eller delvis har andra mål än rent kommersiel-
la. De mål och krav som staten som ägare ställer på bolagen redovisas i dag i
många olika typer av dokument, bl.a. bolagsordning, ägardirektiv, avtal,
riksdagsbeslut, propositioner och i form av policyuttalanden från riksdagen.
Revisorerna föreslår att det för alla statliga bolag tydligt bör framgå av
bolagsordningen vad som är det övergripande syftet med verksamheten.
Detta är enligt revisorerna av särskild vikt när bolaget har helt eller delvis
andra mål än rent kommersiella. För bolag som helt saknar andra krav än
rent kommersiella bör detta tydligt framgå av bolagsordningen. Revisorerna
anser vidare att regeringen bör utforma gemensamma riktlinjer för styrningen
av de statliga bolagen. Riktlinjerna bör i första hand innehålla principiella
utgångspunkter och redovisas i en proposition till riksdagen.
Motionskraven om regionalpolitiska hänsynstaganden från statliga bolag
måste ses i ett vidare sammanhang och övervägas utifrån mer principiella
utgångspunkter. Arbetsmarknadsutskottet anser därför att riksdagens ställ-
ningstagande till Riksdagens revisorers förslag bör avvaktas och motionerna
A460 (c), A54 (mp), A22 (kd), A403 (kd), A416 (c) och A31 fp) avslås i
berörda delar.
Omlokalisering av statlig verksamhet
Regeringen har i propositionen redovisat nu gällande riktlinjer i fråga om
lokalisering av statlig verksamhet.
Utskottet har inte ändrat sin i tidigare betänkanden redovisade inställning
beträffande lokalisering och decentralisering av statlig verksamhet. I sam-
band med dessa överväganden har utskottet betonat att en ingående bedöm-
ning måste göras före denna typ av beslut liksom att en balanserad regional
utveckling måste eftersträvas. När det gäller de motionsyrkanden som går ut
på att statlig verksamhet bör förläggas till Härnösand bedömer utskottet att
propositionens förslag om att inrätta ett distansutbildningscentrum där åt-
minstone till en del bör kunna tillgodose motionärernas önskemål.
När det gäller Centerpartiets krav på utlokalisering av branschforsk-
ningsinstitut vill utskottet betona att det primära kravet för de företag från
olika håll i landet som anlitar eller samarbetar med industriforskningsinsti-
tuten måste vara att dessa har hög kompetens, inte att de är belägna på vissa
orter i landet. Flera av instituten är av verksamhetsmässiga skäl belägna i
Stockholm och Göteborg men av samma skäl finns också institut belägna i
exempelvis Luleå, Piteå, Skellefteå och Jönköping. För samtliga institut
gäller att nära kontakter med högskolan är av största betydelse. Mot bak-
grund av vad här har anförts avstyrker utskottet motionerna A21 (c), A460
(c), A416 (c), A411 (c), A414 (c), A420 (fp), A457 (mp) och Fö216 (mp), i
förekommande fall i berörda delar.
4. Stödområden och regionalpolitiska företagsstöd
4.1 Allmänt
Propositionen
Det behövs en ökad samordning mellan de särskilda regionalpolitiska medlen
och medel inom andra utgiftsområden. Uppföljningen av vissa stödformer
behöver förbättras. Effekterna av nedsatta socialavgifter bör utvärderas. I
anslutning till detta bör det belysas på vilket sätt staten bäst stödjer utveck
lingen av näringslivet i dessa utsatta regioner. Ytterligare förändringar i syf
att bl.a. öka effektiviteten i företagsstöden bör genomföras.
Motioner
Miljöpartiet anser i sin partimotion A54 (yrk. 21) att de 200 miljoner kronor
som regeringen vill tillföra Norrlandsfonden (se nedan) i stället bör användas
till mikrostöd till småföretagare.
Sigge Godin m.fl. (fp) betonar i motion A429 (yrk. 5) småföretagens bety-
delse för landsbygdens utveckling. Motionärerna anser att de stöd som kan
utges för s.k. mjuka investeringar i exempelvis marknadsföring också skall
kunna utbetalas vid tjänsteresor som görs av företagare eller anställda i
landsbygden. Om detta inte blir möjligt bör persontransportstödet återinföras.
Utskottets ställningstagande
Beslutanderätten över större delen av anslaget för regionalpolitiska åtgärder,
eller det s.k. länsanslaget, är i dag decentraliserad till länsstyrelserna resp
självstyrelseorganen som avgör hur medlen fördelas på olika stödformer,
exempelvis regionalt utvecklingsstöd, sysselsättningsbidrag och landsbygds-
stöd. Utskottet anser att denna decentralisering är av stort värde och bör
bibehållas. Därför kan inte utskottet se något skäl till att riksdagen skulle t
ställning till hur mycket medel som skall tillföras just stödformen lands-
bygdsstöd och då endast den del av stödformen som utgörs av s.k. mikrostöd
enligt 18 § förordningen (1994:577) om landsbygdsstöd och stöd till kom-
mersiell service. Till detta kommer att utskottet finner det oacceptabelt att
omfördela lånemedel på 200 miljoner kronor till att utgöra bidrag, vilket är
innebörden av Miljöpartiets förslag. Motion A54 (mp) avstyrks således i
berörd del.
En allmän strävan när det gäller de regionalpolitiska företagsstöden har
under de senaste åren varit att tona ner driftsstödens betydelse till förmån fö
investeringsstöd som kan ses som en mer offensiv stödform. Senaste gången
utskottet framhöll detta var i betänkande 1997/98:AU2. Denna princip bör
enligt utskottets uppfattning gälla även fortsättningsvis. Motion A429 bör
därmed avslås av riksdagen.
4.2 Stödområdesfrågor
Propositionen
För de regionalpolitiska företagsstöden, exklusive transportbidraget, finns för
närvarande tre olika stödområden. Två av dessa är långsiktiga områden,
benämnda stödområde 1 resp. 2, som omfattar ett stort geografiskt samman-
hängande område i norra och västra Sverige. Omfattningen av stödområdena
1 och 2 beslutas av riksdagen. Dessutom är vissa kommuner och delar av
kommuner inplacerade i s.k. tillfälligt stödområde. Omfattningen av detta
område beslutas av regeringen. Propositionen redovisar vilka kommuner och
delar av kommuner som för närvarande ingår i respektive stödområde.
Den regionalpolitiska stödformen landsbygdsstöd kan lämnas i stödområ-
dena men också i tätorter som omfattas av EG:s strukturfonders mål 2- och
mål 5b-program samt i glesbygds- och landsbygdsområden. De sistnämnda
områdena fastställs av länsstyrelserna.
Stödområdena 1 och 2 samt de tillfälliga stödområdena omfattar för närva-
rande ca 13 % av Sveriges befolkning. De ekonomiska stimulanserna varie-
rar i de olika stödområdena. De är högst i stödområde 1, näst högst i stödom-
råde 2 och minst i tillfälliga stödområden.
Riksdagen har i olika sammanhang uttalat att de regionalpolitiska resurser-
na bör koncentreras till de mest utsatta områdena samt att ett system med
stödområden bör vara stabilt. Det nuvarande stödområdessystemet har gällt
från 1990. Sedan dess har endast smärre ändringar gjorts i de olika område-
na. Stabiliteten i systemet har alltså varit god, vilket ligger i linje med rik
dagens uttalanden. Att få ändringar har gjorts är också ett uttryck för att de
regionalpolitiska problemen oftast är av mycket långsiktig karaktär.
Enligt EG:s statsstödsregler skall bl.a. alla regionalpolitiska stödområden i
medlemsländerna godkännas av EG-kommissionen. Kommissionen har
utfärdat ingående regler för vilka områden som kan godkännas som stödom-
råden för företagsstöd. Medlemsländerna måste i princip rätta sig efter dessa
regler.
EG-kommissionen har nyligen utfärdat nya riktlinjer för hur nationella re-
gionalpolitiska områden skall bestämmas i framtiden. De innebär bl.a. att
regionalpolitiska företagsstöd fr.o.m. år 2000 kommer att få lämnas i områ-
den som omfattar en mindre andel av befolkningen än för närvarande. I dag
bor ca 18,5 % av Sveriges befolkning inom regionalpolitiskt stödområde
(stödområde 1 och 2, tillfälligt stödområde samt det geografiska område där
transportbidrag kan lämnas). Enligt de kriterier som kommissionen har lagt
fast skulle Sveriges nationella regionalpolitiska stödområde i dagsläget en-
dast få omfatta 15,6 % av befolkningen. Huvudskälet till att Sverige fått ett
mycket lågt utfall i jämförelse med andra medlemsländer är att arbetslöshe-
ten är jämförelsevis jämnt fördelad över landet.
Kommissionen anser att det i framtiden skall råda bättre överensstämmelse
mellan nationella regionalpolitiska stödområden och områden som omfattas
av EG:s strukturfondsstöd. Denna uppfattning delas av regeringen. Enligt
regeringen är det angeläget med ett ökat samband mellan den nationella
regionalpolitiken och EG:s regional- och strukturpolitik. Genom ett sådant
samband kan en kraftsamling ske och viktiga synergieffekter uppnås. Detta
behöver dock inte tolkas alltför strikt. Eftersom en reformering av EG-
politiken på området just nu diskuteras och inriktning, resursfördelning m.m.
kommer att läggas fast under åren 1998 och 1999, bör enligt propositionen
behovet av samspel med den nationella regionalpolitiken beaktas under de
kommande förhandlingarna.
Frågor rörande samordning mellan nationell regionalpolitik och struktur-
fondsfrågor behandlas också i betänkandets avsnitt 6.
Regeringen föreslår att de delar av Sverige som har geografiska läges-
nackdelar och andra långsiktiga regionalpolitiska problem skall, liksom för
närvarande, vara inplacerade i två långsiktiga stödområden, benämnda 1 och
2. Även systemet med inplacering av områden med strukturomvandlings-
problem i tillfälliga stödområden bör enligt propositionen behållas (avsnitt
6.3.2 i propositionen). Riksdagen föreslås fatta beslut med denna innebörd.
Den nationella stödområdesindelningen bestäms numera av regler som ut-
färdas av EG-kommissionen. Varken regeringen eller riksdagen har enligt
propositionen annat än mycket begränsade möjligheter att påverka detta. I
propositionen föreslås därför att riksdagen beslutar att det bör vara en uppgif
för regeringen att avgöra vilka områden som skall ingå i de långsiktiga stöd-
områdena 1 och 2. Riksdagen bör dock, inom de ramar som följer av EG-
kommissionens regler, kunna lägga fast huvudprinciper för stödområdesin-
delningen som regeringen skall följa vid förhandlingar med kommissionen.
Huvudprincipen för stödområdena 1 och 2 bör enligt regeringens förslag
till riksdagen vara att de skall omfatta de från regionalpolitisk synpunkt mest
utsatta områdena, att de skall bedömas utifrån hur svåra de långsiktiga regio-
nalpolitiska problemen är och att de inte skall ändras för ofta. Regeringen
begär riksdagens godkännande av förslagen om stödområden.
Propositionen anser att stödområde 1 främst bör baseras på de geografiska
lägesnackdelarnas storlek. Stödområde 2 bör dels fungera som en övergångs-
zon från stödområde 1 till områden utanför stödområdena, dels innefatta
områden med andra långsiktiga regionalpolitiska problem. Propositionen
anger en rad faktorer som bör beaktas vid sammanvägning av de regionalpo-
litiska problemens svårighetsgrad. Det gäller befolkningsutveckling, befolk-
ningstäthet, andel äldre invånare, sysselsättningsutveckling, andel sysselsatta
inom offentlig sektor, sysselsättningsgrad för kvinnor och män, skattekraft,
utbildningsnivå och statliga transfereringar. Vid bedömningen framför allt av
tillfälliga stödområden bör också arbetslösheten spela en stor roll. Proposi-
tionen konstaterar att EG-kommissionen också använder bruttoregionprodukt
per capita som ett viktigt kriterium.
Det är nödvändigt att i större grad än hittills använda lokala arbetsmarkna-
der som grund för analyser av de regionalpolitiska problemens svårighets-
grad och för regionalpolitiska insatser. När nya områden för stöd av EG:s
strukturfonder läggs fast bör samband eftersträvas mellan dessa och de na-
tionella stödområdena.
Motioner
Den nationella stödområdesindelningen
En rad motioner tar upp frågor som stödområdesindelning. Centerpartiet och
Folkpartiet yrkar avslag på propositionens förslag om att regeringen och inte
som hittills riksdagen skall besluta om vilka områden som skall ingå i de
långsiktiga stödområdena 1 och 2. Kristdemokraterna är också kritiska mot
förslaget. Moderaterna anser att det i princip inte behövs någon nationell
stödområdesindelning. Vänsterpartiet finner det orimligt att EU skall ha ett
avgörande inflytande över svensk stödområdesindelning. Flertalet övriga
motioner innehåller förslag om ändrad inplacering i stödområden för län,
enskilda kommuner eller delar av kommuner.
Centerpartiets avslagsyrkande förs fram i motion A21 (yrk. 39).
Folkpartiets uppfattning att regeringsförslaget bör avslås förs fram i kom-
mittémotion A33 (yrk. 10 och 11). Folkpartiet anser vidare att placering i
tillfälligt stödområde endast bör få gälla under begränsad tid.
Moderaterna anser i motion A20 (yrk. 3) att en förändring av regionalpo-
litiken efter de huvudlinjer som partiet förespråkar skulle göra att behovet av
en nationell stödområdesindelning bortfaller. Stödområdesindelningen bör
ses över och göras så generell och enkel som möjligt.
Vänsterpartiet tar i motion A47 (yrk. 20) upp frågan om överensstämmelse
mellan nationella stödområden och områden som omfattas av EG:s struktur-
fondsinsatser. Partiet menar att även om det bör finnas en sådan överens-
stämmelse så är det orimligt att EU-byråkratin skall kunna avgöra vilka
områden i Sverige som kan beviljas nationella stöd. En sådan beslutsordning
innebär en oacceptabel inskränkning av den nationella beslutanderätten.
Kristdemokraterna finner det i kommittémotion A22 (yrk. 20 och 21) rim-
ligt att riksdagen av regeringen begär förslag om reviderad stödområdesin-
delning och inte, som föreslås i propositionen, överlämnar beslutsfattandet i
frågan till regeringen. Regeringen bör, när förhandlingarna med EU om nästa
programperiod för strukturfonderna är slutförda, redovisa ett samlat förslag
om ändrad stödområdesindelning. Regeringen bör särskilt granska inplace-
ringen av Norsjö kommun.
Lennart Rohdin (fp) anser i motion A31 (yrk. 3 och 4) att riksdagen även i
fortsättningen bör besluta om stödområdesindelning. En översyn bör göras
av stödområdesindelningen.
Bengt Hurtig (v) förordar i motion A45 (yrk. 8) att regeringen verkar för
att återställa nationellt självbestämmande över den svenska regionalpolitiken
och stödområdesindelningen.
Inplacering i stödområde av viss kommun eller visst område
Andre vice talman Görel Thurdin (c) lämnar i motion A23 (yrk. 2) förslag till
ändrad stödområdesindelning som berör hela eller delar av Ånge, Sollefteå,
Örnsköldsviks, Härnösands, Kramfors och Sundsvalls kommuner.
Lena Sandlin m.fl. (s) föreslår i motion A26 att Norsjö kommun permanent
inplaceras i stödområde 1.
Rune Berglund och Jörgen Persson (båda s) anser i motion A445 att de
församlingar i Östersunds och Krokoms kommuner som inte är inplacerade i
något stödområde bör inplaceras i stödområde 2.
Ola Sundell (m) anser i motion A404 (yrk. 1) att hela Jämtlands län bör få
utgöra stödområde.
Erik Arthur Egervärn (c) föreslår i motion A431 en försöksverksamhet i
Jämtlands län där hela länet utgör ett stödområde och där maximalt stöd
utgår.
Lennart Daléus och Andreas Carlgren (båda c) anser i motion A451 (yrk.
2) att vissa områden i Stockholms skärgård bör klassas som stödområde.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlar i andra delar av betänkandet, däribland avsnitten 3 och 8,
olika aspekter på den stora regionalpolitiken, alltså åtgärder av regionalpoli-
tisk betydelse som vidtas inom en lång rad samhällsområden och som ger de
grundläggande förutsättningarna för den regionala utvecklingen. I dessa
sammanhang betonar utskottet vikten av sektorsövergripande planering,
samordning och helhetssyn vilket förväntas ha gynnsamma effekter på ut-
vecklingen i alla delar av landet.
När det gäller den lilla regionalpolitiken, alltså åtgärder till vilka medel
anslås på statsbudgeten under utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling, utgör regionalpolitiska företagsstöd och medfinansiering av EG:s
strukturfondsprogram viktiga beståndsdelar. För de regionalpolitiska före-
tagsstöden, exklusive transportbidraget, finns som framgår ovan tre stödom-
råden, varav två långsiktiga.
Propositionens förslag till riksdagen om stödområden har redovisats ovan.
Förslaget kan något förenklat sägas bestå av tre delförslag. För det första
föreslås att dagens system med två långsiktiga stödområden 1 och 2 samt
tillfälliga stödområden skall kvarstå. För det andra föreslås att regeringen,
och inte som i dag riksdagen, fortsättningsvis bör bestämma vilka områden
som skall ingå i stödområdena 1 och 2. För det tredje lämnas förslag om
huvudprinciper för ställningstaganden om vilka områden som skall ingå i
stödområdena 1 och 2.
Centerpartiet i motion A21 och Folkpartiet i motion A33 anser som nämnts
att riksdagen även i fortsättningen bör besluta om vilka områden som skall
ingå i stödområdena 1 och 2. Varken Centerpartiet eller Folkpartiet utvecklar
i sina motioner skälen till avslagsyrkandena i denna del. Också Vänsterparti-
et och Kristdemokraterna är kritiska mot propositionens förslag i aktuell del.
När det gäller propositionens andra delförslag, att regeringen fortsättnings-
vis bör bestämma vilka områden som skall ingå i stödområdena 1 och 2,
anser utskottet att en orealistisk verklighetsuppfattning kommer till uttryck i
de nyss nämnda motionerna. Sverige är sedan år 1995 medlem i Europeiska
unionen och har i och med medlemskapet åtagit sig att följa EG:s regelsy-
stem, ett faktum som motionärerna förefaller blunda inför. Som uttryckligen
redovisas i propositionen bestäms den nationella stödområdesindelningen
numera av regler som utfärdas av EG-kommissionen. Varken regeringen
eller riksdagen har annat än mycket begränsade möjligheter att påverka detta.
Mot denna bakgrund finner utskottet att regeringens förslag i denna del är
konsekvent och logiskt. Också övriga delar av regeringens förslag tillstyrks
av utskottet. Således bör ett system med två långsiktiga stödområden 1 och 2
samt tillfälliga stödområden behållas. Vidare bör riksdagen godkänna de av
regeringen föreslagna huvudprinciperna för hur stödområdena 1 och 2 av-
gränsas. Utskottet tillstyrker således propositionens förslag (avsnitt 6.3.2) o
stödområden för företagsstöd. Detta hindrar enligt utskottets uppfattning inte
att riksdagen även i fortsättningen utövar ett inflytande över den nationella
stödområdesindelningen. Riksdagen bör således, inom de ramar som följer
av EG:s regelsystem, lägga fast huvudprinciper för stödområdesindelningen
som regeringen skall följa vid förhandlingar med kommissionen. Utskottet
återkommer nedan till dessa principer. Med hänvisning till vad som ovan
anförts avstyrker utskottet motionerna A20 (m) (delvis), A21 (c), A33 (fp),
A20 (m), A47 (v), A22 (kd), A31 (fp) och A45 (v) i berörda delar.
Både regeringen och Riksdagens revisorer (se betänkandets avsnitt 6) an-
ser att en ökad överensstämmelse bör eftersträvas mellan nationella stödom-
råden och områden som omfattas av EG:s strukturfondsstöd. Utskottet delar
uppfattningen att när nya områden för stöd från EG:s strukturfonder läggs
fast ökat samband bör eftersträvas mellan dessa områden och de nationella
stödområdena.
Utskottet förordar avslag på motionerna A20 (m) (delvis) och A31 (fp) om
att en översyn av stödområdesindelningen bör göras. Utskottet delar uppfatt-
ningen att stödområdesindelningen bör göras så enkel som möjligt. Motio-
nerna avslås i den mån de inte kan anses vara tillgodosedda med vad utskot-
tet anfört.
Någon specifik tidsgräns för inplacering i tillfälligt stödområde som före-
slås i motion A33 är utskottet inte berett att förorda. EG-kommissionens
beslut är redan tidsbegränsade. I konsekvens med utskottets uppfattning att
regeringen fortsättningsvis bör bestämma vilka områden som skall ingå i
stödområdena 1 och 2 avstyrker utskottet de motioner som innefattar förslag
om att viss kommun eller visst geografiskt område skall få utgöra stödområ-
de. Motionerna A33 (fp), A23 (c), A26 (s), A445 (s), A404 (m), A431 (c)
och A451 (c) avstyrks således av utskottet i berörda delar. Utskottet tillstyr-
ker regeringens förslag rörande stödområden (avsnitt 6.3.2 i propositionen).
Utskottet vill slutligen ta upp frågan om huvudprinciper för stödområdesin-
delningen. Utskottet delar regeringens uppfattning om att huvudprinciperna
för vilka områden som skall ingå i stödområdena 1 och 2 bör vara att de skall
omfatta de från regionalpolitisk synpunkt mest utsatta områdena. De bör
vidare bedömas utifrån hur svåra de långsiktiga regionalpolitiska problemen
är och de skall inte ändras för ofta. Bland de faktorer som bör beaktas vid
sammanvägningen av de regionalpolitiska problemens svårighetsgrad åter-
finns de faktorer som exemplifieras i propositionen, nämligen befolkningsut-
veckling, befolkningstäthet, andel äldre invånare, sysselsättningsutveckling,
andel sysselsatta inom offentlig sektor, sysselsättningsgrad för kvinnor och
män, skattekraft, utbildningsnivå och statliga transfereringar. Regeringen bör
till riksdagen redovisa vilken relativ betydelse olika faktorer tillmäts vid
sammanvägningen, alltså vilken fördelningsmodell som används.
Slutligen vill utskottet något beröra EG-kommissionens kriterier för hur
storleken på nationella regionalpolitiska stödområden bestäms. Som framgår
av propositionen baseras kriterierna på bruttoregionprodukt per capita och
arbetslöshet i olika regioner jämförda med nationella värden och värden för
hela regionen. I och med att Sverige har en i jämförelse med andra länder
framgångsrik regionalpolitik, vilket bl.a. medfört att arbetslösheten är regio-
nalt mer jämnt fördelad än i många andra medlemsländer i EU, missgynnas
Sverige av de nyss nämnda kriterierna. Det är enligt utskottet otillfredsstäl-
lande att kriterierna är utformade så att Sverige enligt dessa endast får ha
15,6 % av befolkningen i stödområden, vilket är mycket lågt i jämförelse
med andra medlemsländer. Utskottet anser därför att regeringen bör verka för
att kommissionens fördelningskriterier ändras.
4.3 Regionalt utvecklingsstöd
Propositionen
Regeringen föreslår att stödformen regionalt utvecklingslån skall upphöra.
Bakgrunden är följande. Regionalt utvecklingsstöd, dvs. regionalt utveck-
lingsbidrag och regionalt utvecklingslån, kan lämnas enligt förordningen
(1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd. Lånen beviljas av länsstyrel-
serna och av regionala självstyrelseorgan, NUTEK och regeringen. Stiftelsen
Norrlandsfonden bedriver i de fem norrlandslänen verksamhet med lån m.m.
som liknar de regionala utvecklingslånen. ALMI Företagspartner AB och
Stiftelsen Industrifonden bedriver en liknande låneverksamhet över hela
landet. ALMI vänder sig främst till mindre projekt och Industrifonden till
något större. Norrlandsfonden finansierar främst lån i ett segment däremel-
lan.
Riskfylld utlåning till små och medelstora företag kräver betydande kom-
petens. Denna kan lättare upprätthållas och vidareutvecklas av organ med
viss omfattning på sin verksamhet. De länsstyrelser och regionala självstyrel-
seorgan som beviljar regionala utvecklingslån är relativt små aktörer vad
gäller sådan utlåning. Det är också viktigt att småföretagen får tillgång till
"kompetent kapital", dvs. att finansiering kombineras med tillförsel av ökad
kompetens och kontakter. Mot denna bakgrund är det regeringens bedöm-
ning att antalet aktörer behöver minskas och att förutsättningar bör skapas för
kvarvarande aktörer att vidareutveckla sin verksamhet. Att regionala utveck-
lingslån upphör som stödform förenklar också det regionalpolitiska företags-
stödsystemet.
De lånebehov som för närvarande tillgodoses genom regionala utveck-
lingslån föreslås i fortsättningen täckas främst genom Norrlandsfonden och
ALMI:s regionala dotterbolag. För att inte möjligheterna att erhålla lånefi-
nansiering av regionalpolitiskt angelägna projekt i norra Sverige skall mins-
kas, behöver Norrlandsfondens kapital förstärkas. Denna förstärkning före-
slås ske genom att Norrlandsfonden får ett kapitaltillskott på 200 miljoner
kronor (se avsnitt 4.4).
Regeringen föreslår också att staten till Norrlandsfonden överför samtliga
utestående lokaliseringslån och regionala utvecklingslån, som har beviljats
och utbetalats enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företags-
stöd och tidigare gällande förordningar. Det skall vara en uppgift för rege-
ringen att efter värdering av lånen förhandla med Norrlandsfonden om er-
sättning till staten för dessa lån. Överlåtelsen medför att Norrlandsfonden bli
borgenär i förhållande till låntagarna, sedan dessa underrättats om överlåtel-
sen, och att fonden kommer att svara för förvaltningen av lånen.
Stiftelsens förvaltning av lånefordringar innebär myndighetsutövning i vis-
sa avseenden. Att överlämna sådan förvaltningsuppgift till ett enskilt organ
kräver stöd i lag. Regeringen föreslår därför, och eftersom verksamheten rör
allmänna medel, en ny lag - lag om rätt för Stiftelsen Norrlandsfonden att
besluta i frågor om förvaltningen av regionala utvecklingslån; se bilaga 5.
Eftersom den grundlagsfästa principen om handlingsoffentlighet bör gälla
även för stiftelsen i dess myndighetsutövande verksamhet, föreslås också en
ändring i sekretesslagen (1980:100). Enligt 1 kap. 8 § sekretesslagen kan
enskilda organ som anges i en särskild bilaga till lagen jämställas med myn-
digheter i fråga om rätten att ta del av allmänna handlingar. Regeringen
föreslår att Stiftelsen Norrlandsfonden tas upp i bilagan vad gäller stiftelsen
verksamhet med statligt reglerade lokaliseringslån och regionala utveck-
lingslån. Förslaget till ändring i sekretesslagen återfinns i bilaga 5 till det
betänkande.
Motioner
Centerpartiet föreslår i partimotion A21 (yrk. 34) att anslaget till småföreta-
garstöd höjs med 500 miljoner kronor.
Enligt Vänsterpartiet i motion A453 måste långsiktiga jämställdhetspro-
gram åtfölja företagsstödet. Företagsstöden bör fungera som en hävstång för
att en mindre segregerad arbetsmarknad kommer till stånd (yrk. 2). Även
företagens kvalitets- och miljöstandarder bör skärpas och aspekter av denna
karaktär bör vägas in i bedömningen av enskilda stödärenden (yrk. 3).
Enligt Owe Hellberg (v) bör det regionala utvecklingsstödet till företag i
tjänstesektorn och inom trädgårdsnäringen utvecklas (motion A44 yrkande
4).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte någon invändning mot förslaget att stödformen regionalt
utvecklingslån avskaffas. Som regeringen anför medför en sådan ändring en
förenkling i det regionalpolitiska företagsstödet som nu blir mer överskåd-
ligt. Utskottet godtar förslaget om kapitaltillskott till Stiftelsen Norrlands-
fonden. Utskottet ställer sig också bakom lagförslagen, dvs. en lag om Norr-
landsfonden och ändringen i sekretesslagen, dock med vissa smärre språkliga
justeringar. Utskottet föreslår därför att riksdagen antar dessa lagar. Förslag
om detta läggs fram i utskottets hemställan.
Centerpartiet anser i motion A21 att de medel som står till förfogande för
småföretagarstöd är alltför knappt tilltagna. Detta är dels en fråga om storle-
ken på vad som brukar kallas länsanslaget, inom anslaget A 1. Regionalpoli-
tiska åtgärder, dels en fråga om regionala prioriteringar. Det finns - allmänt
sett - inte underlag för annan mening än att den nuvarande medelsanvisning-
en på anslaget i och för sig är väl avvägd. Dessutom är småföretagsstöd,
enligt förordningen (1994:773) om småföretagsstöd, en av flera företagsin-
riktade åtgärder som länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan kan vidta
- allt utifrån de prioriteringar man gjort regionalt. Beslutanderätten över det
s.k. länsanslaget är således i dag decentraliserad till länsstyrelserna som
avgör hur medlen fördelas på olika stödformer, exempelvis regionalt utveck-
lingsstöd, småföretagsstöd och landsbygdsstöd. Utskottet anser att denna
decentralisering är av stort värde och bör bibehållas. Utskottet kan mot den
bakgrunden inte ställa sig bakom Centerpartiets yrkande. Det avstyrks därför.
Vänsterpartiet tar i motion A453 upp jämställdhets- och miljöaspekterna
när det gäller företagsstöd. Utskottet har inhämtat att NUTEK i en framställ-
ning under 1997 till Närings- och handelsdepartementet framfört liknande
synpunkter beträffande miljön. NUTEK har också framfört förslag om pro-
jekt med inriktning mot ökad jämställdhet.
Utskottet delar här uppfattningen att både jämställdhets- och miljöaspekter
har stor betydelse och att de bör kunna beaktas vid beslut i enskilda
stödärenden. Gällande bestämmelser utgör inte hinder mot att så sker; när det
gäller jämställdheten anger rent av förordningen (1990:642) om regionalpo-
litiskt företagsstöd som huvudregel att minst 40 % av det antal arbetsplatser
som tillkommer till följd av stödet skall förbehållas vartdera könet. Jäm-
ställdhets- och miljöaspekterna har alltså betydelse. Samtidigt måste påpekas
att det grundläggande syftet med de regionalpolitiska företagsstöden är att
skapa livskraftiga regioner genom att stimulera förnyelse och tillväxt i nä-
ringslivet, särskilt i utsatta regioner. Jämställdhets- och miljöaspekter bör
därför, anser utskottet, vägas in i den helhetsbedömning som alltid görs i ett
enskilt stödärende. Men dessa aspekter kan inte ha självständigt avgörande
betydelse i ärendena om företagsstöd eller över huvud taget om regionalpoli-
tiska stöd.
Inom Närings- och handelsdepartementet bereds för närvarande frågorna
om huruvida, och i så fall i vilken form, hänsyn till jämställdhets- och miljö-
aspekter skall föranleda ändringar i de författningar som styr företagsstöden.
Inom NUTEK pågår på regeringens uppdrag ett arbete med att försöka kon-
kretisera hur miljöaspekten skulle kunna påverka beslut i stödärenden. Och
när det gäller jämställdhet räknar enligt vad utskottet inhämtat under hand
regeringen med att under april månad lämna ett uppdrag till NUTEK som
innebär att i någon eller några kommuner i stödområdena ta fram pilotprojekt
i vilka företag och andra aktörer kan försöka utveckla nya vägar för att öka
antalet kvinnor i vissa branscher.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion A453 (v) i berörda
delar.
Motion A44 (v) tar sikte på dels regionala utvecklingsbidrag, dels regio-
nala utvecklingslån. När det gäller lånen har utskottet ovan tillstyrkt rege-
ringens förslag om avskaffande av stödformen. Motionen i den delen föran-
leder därför inte något ytterligare från utskottet.
När det däremot gäller regionalt utvecklingsbidrag kan anföras att enligt
förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd kan stöd i dag
lämnas även till privat tjänsteverksamhet i vissa fall och till immateriella
("mjuka") investeringar. Frågan om en utvidgning i fråga om stödberättigade
branscher och investeringar har berörts av NUTEK i en skrivelse till rege-
ringen. Såsom framgår av budgetpropositionen för 1998 har regeringen be-
dömt att en sådan utvidgning skulle motverka andra viktiga mål med de
regionala utvecklingsbidragen. Enligt utskottets mening föreligger det nu inte
något behov av sådana ändringar som föreslås i motionen. Den avstyrks
därmed i sin helhet.
4.4. Stiftelsen Norrlandsfonden
Propositionen
Regeringen föreslår att Stiftelsen Norrlandsfonden genom ett kapitaltillskott
förstärks som risklånefinansiär i norra Sverige. Förstärkningen föreslås i
första hand ske genom ett kapitaltillskott på 280 miljoner kronor. Efter viss
tid skall en förnyad bedömning göras av hur kapitalbehovet utvecklar sig för
fonden.
Norrlandsfonden har inte fullgjort vissa inbetalningar till staten av stiftel-
sekapital. Statens fordran uppgår till 40 miljoner kronor för vardera åren
1996 och 1997. Regeringen föreslår nu att dessa inbetalningar från Norr-
landsfonden skall anses fullgjorda genom att 80 miljoner kronor avräknas
från det föreslagna kapitaltillskottet på 280 miljoner kronor. Därmed blir det
kapitaltillskott som kommer att tillföras fonden år 1999 netto 200 miljoner
kronor.
Regeringen avser att i budgetpropositionen för år 1999 återkomma till an-
slagsfrågorna.
Utskottets ställningstagande
Som angetts ovan (avsnitt 4.3) anser utskottet att regeringens förslag i de
delar som berör kapitaltillskottet och en delvis ny roll för Stiftelsen Norr-
landsfonden är väl övervägt. Riksdagen bör bifalla propositionen.
4.5 Nedsättning av socialavgifter
Bakgrund
Systemet med nedsatta socialavgifter regleras i lagen (1990:912) om nedsätt-
ning av socialavgifter. Det är en regionalpolitisk stödform vars syfte är att
kompensera främst näringslivet i Norrlands inland för bestående konkur-
rensnackdelar i form av liten lokal marknad, gleshet, ogynnsamma väder-
leksförhållanden och långa avstånd.
Lagen omfattar vissa angivna slag av verksamheter. I stödområde 1 om-
fattas fler verksamheter än i det övriga stödområdet. Nedsättningen är 8
procentenheter. Lagen är tidsbegränsad på det sättet att nedsättning sker
t.o.m. inkomståret 2000.
Propositionen
Stödformen är ännu inte godkänd av EG-kommissionen.
I överläggningar med kommissionen har regeringen accepterat kommis-
sionens förslag att företag som bryter eller utvinner mineraliska produkter
bör uteslutas från nedsättning, såvida inte liknande brytning eller utvinning
av mineraliska produkter även sker i andra regioner i Sverige. Ändring i
lagen föreslås i enlighet med detta.
I propositionen konstateras att utgifterna för stödet ökar successivt efter-
som nedsättningarna är direkt knutna till företagens lönesummor. För att
utgifterna för stödformen skall rymmas inom tillgängliga ramar föreslås vissa
begränsningar i de verksamheter som är berättigade till nedsättning. Stödet
för näringsgrenar som kan expandera, t.ex. industri- och tjänsteföretag med
vidareförädling av varor och tjänster, behålls. Däremot föreslås att jordbruk,
skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiske samt s.k. annan personlig service-
verksamhet inte längre skall ingå i systemet. Förslag om lagändring läggs
fram i enlighet med detta.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.
Regeringen avser att återkomma med de eventuella ytterligare förslag till
förändringar som kan föranledas av EG-kommissionens ställningstagande.
Regeringen kommer också att låta utvärdera stödformen.
Motioner
Samtliga oppositionspartier utom Moderaterna föreslår att regeringens för-
slag skall avslås helt eller delvis.
Helt avslag yrkas av Centerpartiet som i sin partimotion A21 (yrk. 35) anser
att förslaget är ologiskt. De nya arbetena kommer i första hand att skapas
inom den privata tjänstesektorn och den påverkas positivt om arbetskrafts-
kostnaderna minskas, t.ex. genom avgiftsnedsättningar. Vidare bidrar stöd-
formen till att minska de konkurrensnackdelar företagen har i Norrlands
inland.
Avslag i den del som avser jordbruk, skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och
fiske samt annan personlig serviceverksamhet yrkas av Folkpartiet i kom-
mittémotion A33 (yrk. 9). Yrkandet motiveras med att sänkta arbetsgivarav-
gifter är ett verksamt medel för att öka antalet arbeten. Partiet anser också a
de branscher som drabbas utgör en viktig faktor för att få människor att bo
kvar i glesbygden.
Avslag yrkas i denna del även av Vänsterpartiet, som i partimotion A47
(yrk. 23) påpekar att partiet vid ett flertal tillfället har betonat risken med
konservera gamla strukturer med regionalpolitiskt stöd. Denna stödform har
enligt partiet sådana risker inbyggda och partiet är därför positivt till den
utvärdering regeringen aviserat. Partiet anser att man bör invänta denna
utvärdering innan förändringar av stödformen genomförs.
Miljöpartiet, vars avslagsyrkande formellt omfattar hela regeringsförsla-
get, förklarar i partimotion A54 (yrk. 19) att den föreslagna förändringen vad
gäller jordbruk, skogsbruk, trädgårdsskötsel samt jakt och fiske innebär en
försämring för näringsgrenar som är viktiga delar i glesbygdens möjligheter
att forma en uppåtgående utvecklingsspiral. Förslaget vad gäller personliga
tjänster ser partiet som än mer märkligt eftersom utvecklingen inom tjänste-
sektorn anses vara avgörande för möjligheten att minska arbetslösheten.
Kristdemokraterna yrkar avslag på förslaget att stödet skall upphöra i vissa
branscher och menar i sin kommittémotion A22 (yrk. 12) att regeringens
hållning på detta område är rent destruktiv. Näringsgrenar som jordbruk,
trädgårdsskötsel, jakt och fiske samt personlig service måste ges förutsätt-
ningar att växa. I stället för att höja arbetsgivaravgifterna för jordbruksföre
tag borde skatterna här sänkas.
Som framgår av inledningen avvisar inte Moderaterna regeringens förslag
och de framställer inte heller något yrkande i denna del. Partiet uppger i
partimotion A20 att man vill att detta stödsystem skall vara kvar under den
tidsperiod som beslutet nu gäller, dvs. t.o.m. år 2000. De anser inte att några
förändringar av nedsättningsnivåerna är påkallade. Däremot utgår partiet från
att den branschavgränsning regeringen gör innebär att turismen även i fort-
sättningen skall omfattas av nedsättningen.
Andre vice talman Görel Thurdin (c) vänder sig i motion A23 (yrk. 6) mot
att nedsättningen skall upphöra för de angivna branscherna och anser att man
bör avvakta den utvärdering som skall genomföras innan några förändringar
genomförs i stödformen.
I motion A31 (yrk. 2) förklarar Lennart Rohdin (fp) att statsmakterna ger
felaktiga signaler genom att ta bort vissa näringsgrenar från stödformen.
Enligt motionären är det inte politikerna som skall avgöra var de nya arbete-
na i Norrlands inland skall skapas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen annan inställning än regeringen när det gäller avgräns-
ningen av nedsättning för verksamhet som avser gruvor och mineralbrott.
Reglerna bör i denna del anpassas till kommissionens förslag. Nedsättning
skall således medges endast om liknande brytning och utvinning sker även i
andra regioner i Sverige.
I fråga om ändringarna i övrigt instämmer utskottet i regeringens bedöm-
ning att det är angeläget att besparingarna utformas så att stödformens offen-
siva karaktär förstärks. Nedsättningen av socialavgifter bör koncentreras till
de delar av näringslivet som kan förväntas expandera, som industri- och
tjänsteföretag med vidareförädling av varor och tjänster. Utskottet ansluter
sig därför till förslaget att jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och
fiske samt "annan personlig serviceverksamhet" inte längre skall omfattas av
stödet. Det skall särskilt framhållas att stödformen kommer att finnas kvar i
flera branscher med anknytning till turism, t.ex. inom hotell, pensionat och
camping, restaurang och kaféverksamhet som bedrivs i kombination med
sådan verksamhet samt inom rekreationsverksamhet och kulturell service-
verksamhet med visst undantag. Det skall också framhållas att sådan "annan
personlig serviceverksamhet" som nu utesluts för närvarande är stödberätti-
gad endast i stödområde 1.
Utskottet avstyrker med detta motionerna A21, A22, A23, A31, A33, A47
och A54 i berörda delar.
4.6 Transportbidrag
Bakgrund
Transportbidrag regleras i förordningen (1980:803) om regionalpolitiskt
transportbidrag. Bidrag lämnas för transport från (uttransportbidrag) och till
(intransportbidrag) orter inom ett stödområde som utgörs av Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län samt delar av Gävleborgs,
Dalarnas och Värmlands län. Detta stödområde indelas i fem transportbi-
dragszoner, där zon 1 innebär lägst stödnivå. Bidraget kan avse godstrans-
porter på järnväg eller i yrkesmässig trafik på väg. Bidrag ges med mellan 5
och 45 % av transportkostnaderna och är beroende av avsändnings- eller
mottagningsortens belägenhet och av transportavståndet. Lägsta bidragsbe-
rättigade transportavstånd är 251 km. I princip förutsätter uttransportbidraget
att godset utgörs av hel- eller halvfabrikat som har undergått "en betydande
bearbetning" inom stödområdet medan intransportbidraget förutsätter att
godset utgörs av råvaror eller halvfabrikat som skall undergå en sådan bear-
betning hos mottagaren.
Enligt föreskrifter utges uttransportbidrag för sågade trävaror, även de som
endast genomgått måttlig vidareförädling. Undantagna är de s.k. bulksågver-
ken vid kusten. Definitionen av bulksågverk är kopplad till viss storlek på
produktionsvolymen och tillgång till hamn.
Propositionen
Regeringen föreslår vissa förändringar vad gäller zonindelning och nivåer på
transportbidraget. För att reducera kostnaderna skall transportbidragszon 1
upphöra samtidigt som kravet på lägsta transportavstånd höjs till 401 km.
Transportbidragszon 5 utvidgas till att omfatta Edsele, Junsele, Ramsele och
Ådals-Lidens församlingar i Sollefteå kommun samt f.d. Solbergs kyrkobok-
föringsdistrikt i Örnsköldsviks kommun, vilket enligt propositionen innebär
bättre överensstämmelse med de regionalpolitiska stödområdena.
Vidare föreslås förändringar för att stärka konkurrensneutraliteten mellan
de olika transportslagen. Transportbidraget utvidgas till att även omfatta
transportkostnader med fartyg till annan hamn på betydande avstånd från
ursprungshamnen, dvs. minst 400 km.
Den nuvarande uppdelningen mellan s.k. bulksågverk och andra sågverk
tas bort, och i stället införs en volymbegränsning inom zonerna 2 och 4 -
dvs. i Västernorrlands län och i kustkommuner och kustnära kommuner i
Norrbottens och Västerbottens län - för transport av oförädlade trävaror. För
förädlade trävaror lämnas transportbidrag utan begränsning.
För att stimulera till mer rationella transporter skall bidrag för landtrans-
porter till hamnar även kunna lämnas för transport till hamnar i grannländer.
Möjlighet ges att lämna bidrag till sådana särlösningar för vissa grupper av
företag som medför totalt sett lägre transportkostnader och bidrag.
För att öka småföretagens möjligheter att utnyttja bidraget avser regering-
en att sänka viktgränsen per sändning från 100 kg till 20 kg i zonerna 3 och
5, dvs. i huvudsak i delar av Norrlands inland. Det bör ankomma på rege-
ringen att i fortsättningen avgöra viktgränsen per sändning.
Regeringen bedömer att de föreslagna utvidgningarna kan finansieras ge-
nom de besparingar man förordar.
Motioner
Åtta motioner tar upp regeringens förslag om förändring av transportstödet. I
två av dem motsätter man sig förändringarna helt och hållet, i tre av motio-
nerna vänder man sig mot delar av förslagen och i lika många stöder man
förslagen i stort.
Miljöpartiet anser i kommittémotion A54 att hela förslaget om förändring av
transportstödet bör avslås (yrk. 24).
Motsvarande yrkande har Kristdemokraterna i sin kommittémotion A22
(yrk. 13).
Centerpartiet vänder sig i partimotion A21 mot vissa av de föreslagna för-
ändringarna. Partiet avvisar förslaget om transportbidrag för oförädlade
träråvaror inom kustkommunerna som enligt motionen står i strid med bidra-
gets syfte att stimulera till höjd förädlingsgrad inom bidragsområdet (yrk.
36). Partiet motsätter sig också att transportbidragszon 1 upphör och att
lägsta transportstödsavstånd höjs till 401 km (yrk. 37).
Även i två enskilda c-motioner avvisas delar av förslagen. Såväl andre vice
talman Görel Thurdin (c) i motion A23 (yrk. 8) som Sven Bergström (c) i
motion A29 (yrk. 3) avvisar förslaget om höjning av lägsta transportavstånd.
I den förstnämnda motionen yrkas dessutom avslag på förslaget om trans-
portstöd för oförädlade trävaror (yrk. 7) och i den sistnämnda på förslaget om
att transportbidragszon 1 skall upphöra (yrk. 2).
Folkpartiet stöder i sin kommittémotion A33 i stort regeringens förslag om
transportbidraget. Dock föreslår partiet ytterligare förändringar i zonindel-
ningen (yrk. 12). Vännäs kommun samt Burträsk, Jörn, Fällfors och Kalv-
träsk församlingar i Skellefteå kommun bör enligt motionen föras till zon 5
och Ånge kommun föras till zon 3.
Motsvarande ändringsförslag finns i motion A51 av Hans Stenberg m.fl.
(s).
Moderaterna anser i sin partimotion A20 att förslaget om att öppna trans-
portbidraget även för sjötransporter är bra, men påpekar att detta kan komma
att ändra regeringens lönsamhetskalkyler för Botniabanan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner det riktigt att transportbidragszonerna i så hög grad som
möjligt skall överensstämma med de regionalpolitiska stödområderna. De
utvidgningar av transportbidragszon 5 som regeringen föreslår är således
angelägna. Kostnadsökningarna bör finansieras inom anslaget, och en rimlig
besparing är att som regeringen föreslår att ta bort de lägsta stödnivåerna (5
%), eftersom de är av mindre betydelse för företagen.
Utskottet anser liksom regeringen att ambitionen bör vara att sträva mot
bidragssystem som inte snedvrider konkurrensen. De undantag som i dag
finns för bulksågverken att få transportstöd för oförädlade trävaror kan sned-
vrida konkurrensen. Regeringens förslag att i stället införa en volymbegräns-
ning lika för alla sågverk i zonerna 2 och 4 är därför välkommet. Sågverk i
zonerna 3 och 5 är fortfarande gynnade av transportbidraget då det där inte
finns några begränsningar och dessutom stödnivån är högre.
Utskottet tillstyrker även övriga delar av regeringens förslag om ändringar
av transportbidraget och anser därmed att motionerna A21, A22, A23, A29
och A54 bör avstyrkas i berörda delar.
Vad gäller motionsförslagen om att föra över ytterligare kommuner och
kommundelar till zon 5 respektive 3 gör utskottet bedömningen att detta inte
är möjligt inom gällande anslagsramar. Utskottet är därför inte berett att
tillstyrka dessa motionsförslag. Motionerna A33 i berörd del och A51 av-
styrks.
5. Glesbygds- och landsbygdsfrågor
Propositionen
Propositionen innehåller i denna del inte något förslag till riksdagsbeslut.
Regeringen lämnar dock en samlad redovisning av planerade insatser för
gles- och landsbygdens utveckling enligt följande.
Regeringen konstaterar att glesbygds- och landsbygdspolitiken är en viktig
del av regionalpolitiken. För att en ekonomisk tillväxtpolitik skall bli fram-
gångsrik är det nödvändigt att landets resurser tas till vara även i gles- och
landsbygd.
Särskilda åtgärder skall i första hand riktas mot glesbygdsområden och
mot skärgården.
Glesbygdsverket har avgett rapporten Förnyelsens landskap - bygdepolitik
för 2000-talet som bygger bl.a. på förslag från 1996 års landsbygdsriksdag
och ett brett samråd med Folkrörelserådet hela Sverige skall leva, byaut-
vecklare, kommuner och länsstyrelser. Glesbygdsverket har också under
1997 utarbetat ett förslag till Nationellt strategiskt handlingsprogram för
skärgården. Programmet anlägger en helhetssyn på utvecklingsmöjligheterna
i skärgården. Inom områdena Mark och vatten, Näringsliv och försörjning,
Bostäder, Service och kommunikationer samt Lokalt utvecklingsarbete före-
slås strategiska mål, delmål och åtgärder. Regeringen bedömer att det innan
en kraftfull och samordnad politik med utgångspunkt i programmet kan
utformas krävs en uppföljning och redovisning av vad som gjorts och vad
som ytterligare behöver göras. Regeringen har uppdragit åt Glesbygdsverket
att senast den 31 december 1998 lämna en sådan redovisning.
Utvecklingsinsatser i skärgården sker också inom ramen för EG:s struktur-
fondsprogram mål 5b Skärgården.
Statliga verksamheter i skärgården bör samordnas. Ny distansöverbryg-
gande teknik kan bidra till att förbättra skärgårdens förutsättningar, både vad
gäller offentlig verksamhet och näringsliv. Regeringen har därför uppdragit
åt Länsstyrelsen i Stockholms län att tillsammans med berörda förvaltningar
finna former för fortsatt och utvecklad statlig verksamhet i Stockholms skär-
gård.
Regeringen avser att tills vidare stödja Skärgårdarnas Riksförbund med en
halv miljon kronor årligen. Syftet är att fördjupa samverkan mellan olika
organisationer i skärgården.
Berörda länsstyrelser har i december 1997 fått regeringens uppdrag att
upprätta regionala miljö- och hushållningsprogram för landets större skär-
gårdsområden.
Att småföretagen utvecklas är viktigt för att skapa ny sysselsättning i gles-
bygd och landsbygd. Nyföretagande och kooperativt företagande bör stimu-
leras. Lånemöjligheterna för unga entreprenörer i vissa glesbygds- och
landsbygdsområden bör förbättras. Ett konkret åtgärdsprogram för att främja
kunskapsintensiv produktion i glesbygd och landsbygd bör utarbetas. Ytterli-
gare 5 miljoner kronor bör anslås för att främja export av svenska livsme-
delsprodukter. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer att användas för
småskalig turismutbildning, fiskevårdande åtgärder och för vidareutveckling
av ett nationellt trav- och galoppcentrum.
När det gäller kommersiell service och samhällsservice anger regeringen
att arbetet med att utveckla samordnade servicelösningar bör intensifieras.
Vidare planerar regeringen att medverka till att en databas skapas där föränd-
ringar i tillgången på service i gles- och landsbygd och konsekvenser av
sådana förändringar löpande kan följas upp och rapporteras. Regeringen
avser också att uppdra åt Konsumentverket att initiera projekt med innebörd
att öka samordningslösningar i varudistributionen. Dessutom anges att kvar-
varande hushåll med året-om-boende i gles- och landsbygd som i dag saknar
tillgång till elektricitet bör få en tillfredsställande elförsörjning.
Lokala initiativ är viktiga för att alla resurser skall kunna tas till vara.
Detta arbete bör understödjas och utvecklas på alla nivåer. Folkrörelserådet
Hela Sverige skall leva bör få resurser så att dess verksamhet kan utvecklas.
Ytterligare medel bör avsättas till Glesbygdsverket för LAG-gruppernas
verksamhet inom EG:s strukturfonder, gemenskapsinitiativet Leader II.
Regeringen förutskickar vidare en avsikt att i annat sammanhang lämna
direktiv till en utredning om glesbygdens och landsbygdens framtida utveck-
lingsmöjligheter. Områden som bör belysas är olika näringars roll för tillväxt
och sysselsättning på landsbygden, landsbygdens roll i omställningen till ett
ekologiskt hållbart samhälle, behov av kompetensutveckling, kvinnor och
ungdomars situation m.m.
Vidare bör bestämmelser och avtal som reglerar statliga servicegivares
åtaganden att verka för samordnade servicelösningar i gles- och landsbygds-
områden ses över. Syftet med en sådan översyn är bl.a. att tydligt söka belysa
de målkonflikter som kan uppstå i länsstyrelsernas och självstyrelseorganens
samordningsarbete och då överväganden görs om ändringar i gällande servi-
ceåtaganden.
Motioner
Några motioner tar upp allmänna frågor om gles- och landbygdspolitikens
inriktning.
Moderaterna föreslår i partimotion A20 (yrk. 7) en ny myndighetsorganisa-
tion för glesbygdsområdet. Glesbygdsverket och Folkrörelserådet bör enligt
motionen knytas till NUTEK.
Centerpartiet anser i partimotion A21 att NUTEK:s regionalpolitiska verk-
samhet och Glesbygdsverket bör sammanföras till ett sammanhållet regio-
nalpolitiskt verk. Detta skulle enligt motionen stärka landsbygdsfrågornas
ställning inom regionalpolitiken (yrk. 29).
Vänsterpartiet begär i partimotion A47 (yrk. 24) att en parlamentarisk ut-
redning om glesbygds- och landsbygdspolitiken tillsätts. Dess uppdrag bör
vara att se över handläggningen av landsbygdsstöd, kooperativt företagande,
samarbete mellan offentlig verksamhet, lokala föreningar och näringsliv,
m.m. Några utgångspunkter bör vara att det lokala inflytandet - "bygdens
initiativrätt" - skall öka och att myndigheternas roll bör inriktas på att göra
verktygen tillgängliga för de individer och företag i gles- och landsbygd som
möter det nya arbetslivet och framtidens marknader.
Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) påpekar i motion A39 att de nuvarande skatte-
reglerna vad gäller dubbel bosättning utgör ett hinder för distansarbete i
glesbygd. De anser att det behövs förändringar i skatte- och folkbokföring-
slagstiftningen för att möjliggöra distansarbete.
Flera motioner tar upp frågor om turism.
I partimotion A21 pekar Centerpartiet på att turism ger nya möjligheter för
landsbygden och att ökade satsningar kan generera ökad sysselsättning.
Partiet konstaterar dock att det finns flera problem för de mindre företagen
inom denna bransch. Samordningen mellan olika aktörer och myndigheter
inom turismen måste förbättras. Det är viktigt att utbildning och forskning
som bedrivs på detta område sker i dialog med mindre företag (yrk. 25). De
rigida bestämmelserna om vägskyltning bör ses över. Det måste bli lättare att
få sätta upp vägskyltar om lokala evenemang och sevärdheter (yrk. 26). Även
livsmedelslagstiftningen är ett hinder för många mindre företag. Den nuva-
rande lagstiftningen tar inte hänsyn till bl.a. mindre kaffestugor eller enklar
matställen. Det är enligt partiet inte rimligt att man har samma krav på dessa
företag som på stora restauranger. Lagstiftningen bör därför göras mer flexi-
bel inom detta område (yrk. 27).
Miljöpartiet framhåller i partimotion A54 (yrk. 17) att allemansrätten är
viktig. Allemansrätten ger möjlighet att erbjuda turister från andra länder
naturupplevelser. Det är dock viktigt att nyttjandet av allemansrätten inte
innebär onödiga skador på naturen.
Kristdemokraterna påpekar i motion A22 (yrk. 27 och 28) att den småska-
liga landsbygdsturismen inte har dragit någon större nytta av det regionalpo-
litiska stödet. Bondgårdsturism, sameturism osv. är goda exempel som bör
utvecklas. Detta bör lyftas upp på ett nationellt plan till ett programarbete
som ger bygdeturismen en profil. För att landsbygdsturismen skall utvecklas
krävs en målmedveten samordning mellan de olika intressenterna. Målsätt-
ningen bör enligt motionärerna vara att skapa förutsättningar för en ekolo-
giskt uthållig näring.
Kristdemokraterna framför motsvarande synpunkter även i kommittémo-
tion A403 (yrk. 13).
Några motioner tar upp kommersiell service och samhällsservice.
Centerpartiet föreslår i partimotion A21 (yrk. 32) att verksamheten med
medborgarkontor permanentas.
Centerpartiet menar vidare i partimotion A460 att allmänheten skulle kun-
na få bättre service om delar av olika myndigheters och verks funktioner
förlades till länsstyrelsen (yrk. 33). Detta skulle kunna minska de i dag ofta
långa avstånden.
Folkpartiet påpekar i kommittémotion A33 att regional utveckling bygger
på samverkan. Om statliga verk och myndigheter som post, arbetsförmedling
m.fl. och kommuner samverkar kan personal- och lokalkostnader pressas
ned. Biblioteks-, post- och apoteksverksamheten kan skötas i samarbete med
butiker i landsbygd. Det är viktigt att sådana förslag uppmuntras och prövas
och att de inte förhindras av traditionellt tänkande (yrk. 16).
Även Kristdemokraterna ser positivt på kommersiell service och samhälls-
service i nya samarbetsformer. Kommuner bör kunna avtala med lokala
näringsidkare, t.ex. att en lanthandlare skall tillhandahålla viss kommunal
service (kommittémotion A22, yrk. 19).
Sven Bergström (c) anför i motion A29 (yrk. 1) att det behövs en funge-
rande samhällsservice i alla regioner för att flyttlassen skall vända och hela
Sverige skall leva.
Några motioner tar upp frågor om lokalt utvecklingsarbete.
Miljöpartiet anser i partimotion A54 (yrk. 23) att insatser som stärker
byautvecklingsrörelsen kan hejda avfolkningen. I kommittémotion A457
begär partiet en utredning om vad EU inneburit respektive vad EMU-
medlemskap kan betyda för glesbygden (yrk. 6). Motionärerna framhåller
också att människor som i "underifrån-rörelser" försöker motverka effekter-
na av nedskärningar i offentlig och privat sektor behöver statens stöd (yrk.
12).
I kommittémotion A22 pekar Kristdemokraterna på ett behov av kommu-
nala och regionala landsbygdsprogram där byutvecklingsgrupper och byalag
ges en framträdande roll (yrk. 18) och ekonomiska resurser (yrk. 31). De
anser också att Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva och Skärgårdarnas
riksförbund bör tillförsäkras fasta resurser för sin fortsatta verksamhet (yrk.
30).
Samma mening om landsbygdsprogram, byutvecklingsgrupper och byalag
anges av Kristdemokraterna i kommittémotion A403 från den allmänna
motionstiden 1997 (yrk. 11 och 12).
Bengt Silfverstrand och Bo Nilsson (båda s) föreslår i motion A406 att
kommunerna åläggs att upprätta bygdeplaner för ökad service och tillväxt,
med övergripande mål för hela kommunen och detaljplaner för delar av
kommuner.
Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (båda c) anser att regional-
politiken bör ses ur ett kvinnoperspektiv och att Sverige bör satsa på lands-
bygdsutveckling, särskilt för landsbygdens kvinnors skull (motion A427, yrk.
5).
Sivert Carlsson och Agne Hansson (båda c) föreslår i motion A433 åtgär-
der för regional utveckling och sysselsättning i Kalmar län.
Olika skärgårdsfrågor tas upp i flera motioner.
Enligt Folkpartiets kommittémotion A33 måste de som bor och arbetar i
skärgården ha goda villkor. Skärgårdens utveckling och betydelse kräver att
företagande, skolor, kommunikationer och turism stimuleras (yrk. 15).
Samma mening framförs av Sigge Godin m.fl. (fp) i motion A429 från den
allmänna motionstiden 1997 (yrk. 4).
Vänsterpartiets partimotion A47 framhåller "ö-regionen" Gotland som en
del av skärgården (yrk. 25).
I Kristdemokraternas kommittémotion A22 (yrk. 22) - och i motion A459
(yrk. 1) av Dan Ericsson m.fl. (kd) från den allmänna motionstiden 1997 -
begärs en samlad, nationell skärgårdspolitik bl.a. när det gäller sysselsätt-
ningen och fiskenäringen. Kommittén anser också i motion A22 att statliga
myndigheter som är verksamma i skärgården måste samordna sina verksam-
heter. En möjlighet sägs vara att ett särskilt statligt skärgårdsråd inrättas f
samordningen (yrk. 23). Motionärerna anser också att begreppet "skärgård"
bör vidgas till att avse både fastlandsremsan i typiska skärgårdsområden och
öar med och utan broförbindelse (yrk. 24). De begär vidare nedsatt fastig-
hetsskatt (yrk. 25) och anser att regeringen i arbetet med jordförvärvslagstift
ningen skall presentera förslag som ger ökade möjligheter att vid fastig-
hetsöverlåtelser i skärgårdarna starkare hävda intresset av bosättning och
sysselsättning (yrk. 26).
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) framhåller i motion A405 att olika aktö-
rers agerande i skärgården i Stockholms län måste samordnas.
Lennart Daléus och Andreas Carlgren (båda c) vill i motion A451 att en
särskild "skärgårdslag" skall utredas. En sådan kunde innehålla regler bl.a.
om att staten måste förhandla med skärgårdens kommuner och andra aktörer
om verksamhetsförändringar. Lagen kunde också ange garantier för att post
och annan samhällsservice finns kvar i skärgården (yrk. 1).
Karin Pilsäter m.fl. (fp) instämmer i motion A455 (yrk. 1 och 4) i flera av
de synpunkter som framförts i Folkpartiets kommittémotion A33 (se ovan).
Motionärerna framhåller därutöver behovet av ett samordnat statligt ansvar
för att undvika att enskilda myndigheter drar ner på sina verksamheter med
långtgående effekter för skärgårdsregionen (yrk. 7). Vidare föreslår motionä-
rerna att reglerna för regionalpolitiskt stöd ändras så att stödet kommer även
skärgården till del (yrk. 8).
Sistnämnda förslag motsvaras av ett förslag i motion A456 av Karin Pil-
säter m.fl. (fp). Motionärerna framhåller att skärgården är en glesbygd och
begär att regeringen ändrar bedömningsgrunderna för vad som räknas som
glesbygd (yrk. 2).
Margareta E Nordenvall och Inger Koch (båda m) menar i motion Sk609
att fastighetsskatten bör sänkas och att fler arbetstillfällen och bättre kom-
munikationer behövs i skärgården (yrk. 1). De framhåller också att en natio-
nell skolpeng skulle innebära möjligheter att starta friskolor i skärgården
(yrk. 5).
Näringsutskottets yttrande om turism
Näringsutskottet har på arbetsmarknadsutskottets begäran yttrat sig i vissa
frågor. Yttrandet återges i sin helhet i bilaga 4. Här återges de delar som
avser turism.
Vissa kompletterande uppgifter
Beträffande tidigare riksdagsbeslut om medel och inriktning samt olika på-
gående insatser avseende turismen hänvisas till betänkande 1997/98:NU10.
Vidare kan nämnas att näringsminister Anders Sundström i februari 1998
besvarade en interpellation (1997/98:133) av Margareta Andersson (c) om
turistsatsningen i glesbygd. Det finns ingen bransch som staten har så stort
engagemang i som turistnäringen, framhöll näringsministern. Förutom regio-
nalpolitiska och andra insatser hänvisade näringsministern till att Sverige
tillsammans med EG tagit fram ett femårigt program på 1,2 miljarder kronor
i EG:s strukturfondsprogram för turismen. Enligt näringsministerns uppfatt-
ning bör besluten fattas ute i länen när det gäller det regionalpolitiska länsa
slaget och i beslutsgrupperna när det gäller strukturfondsprogrammen. Han
skulle dock vilja se ett starkare engagemang också från branschen. Denna har
enligt näringsministern inte svarat upp mot det avtal som finns mellan staten
och branschens företrädare. Han pekade vidare på extra engångssatsningar i
marknadsföring - 90 miljoner kronor - samt på mycket stora satsningar på
forskning och utveckling inom området.
Det kan nämnas att Glesbygdsverket har utarbetat ett handlingsprogram för
småskalig landsbygdsturism med rubriken En lönsam näring med en hållbar
utveckling (juli 1997). I programmet föreslås bl.a. framtagande av guideut-
bildningsprogram som är anpassade för landsbygdsturismen.
Näringsutskottets ställningstagande
Näringsutskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller
turistnäringens betydelse för regionerna, inte minst i glesbygden. Turismen
har en stor sysselsättningspotential i glesbygds- och landsbygdsområden och
spelar en viktig roll i arbetet med att stärka den regionala utvecklingen. Ett
näringsmässigt perspektiv på turismen kan främja näringen, men det får inte
stå i strid med en ekologiskt hållbar utveckling. Sverige har alla möjligheter
att utvecklas som turistland.
För att främja den småskaliga landsbygdsturismen anser näringsutskottet i
likhet med regeringen att utbildning av lokala resurspersoner och lokala
turistguider för upplevelseturism i gles- och landsbygden är en viktig insats.
Särskilda utbildningsplaner finns framtagna, varav en är anpassad för den
samiska ursprungsbefolkningen, redovisas det i propositionen. Näringsut-
skottet ser positivt på regeringens avsikt att till en kostnad om 4,6 miljoner
kronor på försök inrätta sådana utbildningar inom regionalpolitiskt priorite-
rade områden.
Med hänvisning till vad som anförts anser inte näringsutskottet att något
initiativ av riksdagen på dessa områden är erforderligt. Berörda motionsyr-
kanden avstyrks således.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ansluter sig till de allmänna utgångspunkter för gles- och lands-
bygdspolitiken som anges i propositionen. Det som redovisas där är en viktig
del av regionalpolitiken. Gles- och landsbygdspolitiken tar sikte på åtgärder
inom alla politikområden som riktas till gles- och landsbygdsområden. Bland
målen för dessa åtgärder märks särskilt intresset av att utveckla förutsätt-
ningar för människor att bo kvar i dessa områden. Åtgärderna bör vidare
inriktas mot att bidra till tillväxt och sysselsättning och mot att upprätthåll
viss kommersiell och offentlig service. Det lokala initiativet, dvs. förank-
ringen i regionen eller bygden, spelar en viktig roll för att de politiska besl
ten skall få ett faktiskt genomslag.
Skärgårdsfrågorna har stor betydelse. Det gäller både de bofastas villkor
och förutsättningarna för turism och annat företagande. Utskottet välkomnar
därmed regeringens avsikt att framöver rikta särskilda åtgärder mot gles-
bygdsområden och mot skärgården. Som framgått av redovisningen ovan
pågår också ett betydande arbete när det gäller skärgårdarnas utveckling och
förutsättningar. Utskottet återkommer till skärgårdsfrågor nedan i anslutning
till de närmare ställningstagandena till motionerna.
Ett par motioner berör frågan om myndighetsorganisationen för glesbygds-
frågor. I dag verkar Glesbygdsverket och delar av NUTEK delvis parallellt.
De båda myndigheterna samverkar också i vissa avseenden. Glesbygdsverket
har, enligt verkets instruktion, till uppgift att stödja utvecklingen och lämna
förslag till förbättringar med avseende på glesbygds- och landsbygdsbefolk-
ningens levnadsförhållanden i olika delar av landet. Tyngdpunkten ligger på
skogslänens inre delar och skärgårdsområdena. NUTEK har bl.a. att svara för
statliga insatser för att främja en balanserad regional utveckling och har
därvid att följa de regionalpolitiska målen.
Utskottet vill inte utesluta att en samordning av delar av NUTEK och
Glesbygdsverket skulle kunna stärka gles- och landsbygdsfrågornas ställning
eller ha andra positiva effekter. Det finns dock inte nu underlag för en säker
bedömning av detta. Organisatoriska förändringar bör övervägas i samband
med kommande analysarbete och utredning om gles- och landsbygden. Ut-
skottet förutsätter att regeringen, och de berörda myndigheterna, fortlöpande
överväger den framtida myndighetsorganisationen på området. Med detta
avstyrker utskottet motionerna A20 (m) och A21 (c) i berörda delar.
När det gäller motion A47 och yrkandet om en utredning beträffande gles-
och landsbygdspolitiken, konstaterar utskottet att regeringen i propositionen
förklarat att en utredning om detta kommer att tillsättas. Utskottet anser, som
framgår av avsnitt 1, att regeringen bör ges till känna att en utredning röran-
de regionalpolitik inklusive gles- och landsbygdsfrågor med ett parlamenta-
riskt inflytande bör tillsättas. Därmed behövs inte någon särskild utredning
om gles- och landsbygdsfrågor. I och med att utskottet ställer sig bakom
kraven på en regionalpolitisk utredning kan syftet med motion A47 (v) i nu
aktuell del anses vara tillgodosett. Motionen avstyrks därmed i berörd del.
Motion A39 (s) tar upp distansarbete och främst skattefrågor. Utredningen
om regleringen av distansarbete, som skall redovisa sitt uppdrag den 1 sep-
tember 1998, skall enligt direktiven föreslå de ändringar eller komplettering-
ar av lagstiftningen som erfordras samt de andra åtgärder som kan behövas. I
detta innefattas eventuella förslag till ändringar i skattelagstiftningen (dir.
1997:83). Utredningens arbete bör inte föregripas. Utskottet avstyrker därför
motionen.
Turistnäringen är viktig för utveckling och sysselsättning i i flera av de regi
onalpolitiskt prioriterade områdena, inte minst i glesbygden. Utskottet vill -
när det gäller de motioner som tar upp frågor om turismen - anknyta till vad
näringsutskottet anfört i sitt yttrande (se ovan och bilaga 4). Näringsutskotte
hänvisar till pågående eller planerade insatser för turismen och anger, sam-
manfattningsvis i den delen, som sin mening att något initiativ av riksdagen
inte är erforderligt.
Utskottet har inte någon annan uppfattning än näringsutskottet. Generellt
får sägas att den politik som regeringen för i dessa frågor ligger i linje med
mycket av det som efterfrågas i de nu aktuella motionerna. Åtgärder har
vidtagits eller planeras i de avseenden som nu framstår som viktiga. Exem-
pelvis kan de satsningar på infrastruktur som omnämns i propositionen -
särskilt vad avser vägnätet och vissa tågförbindelser i norra Sverige - ge
betydelsefulla verkningar för turistnäringen, inte minst i glesbygd. Här kan
också framhållas att Glesbygdsverket i juli 1997 lade fram ett handlingspro-
gram för småskalig landsbygdsturism med rubriken En lönsam näring med
en hållbar utveckling. I programmet föreslås bl.a. framtagande av guideut-
bildningsprogram som är anpassade för landsbygdsturismen.
Utskottet delar vidare motionärernas uppfattning om allemansrätten och
vikten av småskalig landsbygdsturism, men anser inte att något tillkännagi-
vande i dessa delar är påkallat. Här kan hänvisas till utskottets uttalanden
med anledning av motsvarande yrkande om småskalig turism i utskottets
betänkande 1996/97:AU2. Det kan också nämnas att frågor kring allemans-
rätten inom kort kommer att behandlas av riksdagen i samband med behand-
lingen av förslaget till ny miljöbalk.
När det särskilt gäller frågan i motion A21 (c) om livsmedelslokaler kan
konstateras att detta är en utpräglad myndighets- och tillsynsfråga enligt
livsmedelsförordningen (1971:807). Tillsynen utövas av behörig kommunal
nämnd. Bestämmelserna är också i hög grad harmoniserade inom EU. Utred-
ningen om livsmedelstillsyn (dir. 1997:25) redovisar sina förslag den 30 april
1998. I uppdraget ingår att föreslå lämpliga former för livsmedelstillsynen.
På grund av det anförda vill utskottet inte ställa sig bakom yrkandet om
ändringar i livsmedelslagstiftningen. - Här kan vidare hänvisas till jord-
bruksutskottets betänkande 1997/98:JoU14.
Beträffande motion A21 (c) om vägskyltar kan hänvisas till att riksdagen
tidigare under innevarande riksmöte behandlat ett flertal likartade motions-
yrkanden (bet. 1997/98: TU8, rskr. 1997/98:161). Av trafikutskottets betän-
kande framgår att inom Vägverket pågår en översyn av vägmärkesförord-
ningen som väntas bli klar senare i år. Enligt vad trafikutskottet erfarit över
väger Vägverket att tillåta vägskyltar för reklam o.d. i glesbygd och turistom-
råden i större utsträckning än för närvarande. Av betänkandet framgår också
att utskottet såg positivt på denna inriktning av översynen och att resultatet
av denna borde avvaktas. De berörda motionsyrkandena avstyrktes därmed
av trafikutskottet.
Utskottet förutsätter att det som ett resultat av den nämnda översynen
kommer att bli lättare att sätta upp vägskyltar för att utveckla olika näringar
på landsbygden. Detta skulle positivt stödja samhällets insatser för att för-
bättra den regionala balansen. Med hänvisning till det anförda anser utskottet
att riksdagen bör avslå motion A21 (c) yrkande 26. Syftet med motionsyr-
kandet förutsätts dock komma att tillgodoses.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A21 (c), A54 (mp) samt
A22 och A403 (kd).
När det gäller de motioner som tar upp frågor med anknytning till kommersi-
ell service och samhällsservice är, som framgått ovan, regeringens ambition
att intensifiera arbetet med att utveckla samordnade servicelösningar. Ut-
skottet instämmer i denna strävan. Det kan avse t.ex. samarbete mellan
kommuner och privatägda butiker eller mellan statliga myndigheter och
andra aktörer där det är lämpligt. De åtgärder som redovisas i propositionen
förefaller väl ägnade att åstadkomma fortsatt utveckling i en sådan riktning.
Det synes här inte råda några egentliga motsättningar mellan regeringens
politik och de meningar som företräds av motionärerna. Något särskilt initia-
tiv från riksdagen framstår inte som nödvändigt.
I motion A460 (c) föreslås att delar av myndigheters verksamhet förläggs
till länsstyrelserna. Länsstyrelserna har enligt förordningen (1982:877) om
regionalt utvecklingsarbete ansvaret för den regionala samordningen av
statlig verksamhet. Förordningen reglerar hur övriga myndigheter skall för-
hålla sig gentemot länsstyrelserna i frågor som rör utfallet av deras verksam-
het på den regionala nivån, exempelvis vid verksamhetsförändringar som
påverkar sysselsättning och/eller service. I propositionen anförs - som när-
mare framgår i avsnitt 3 i betänkandet - att kravet på regionalt hänsynsta-
gande bör innebära bl.a. att myndigheterna åläggs att samråda med andra
myndigheter vid organisationsförändringar. Det bör enligt vad som sägs i
propositionen leda till att förhållandet mellan myndigheterna och länsstyrel-
sen klargörs och att myndigheterna på central nivå i ökad utsträckning söker
samverkanslösningar med andra myndigheter.
När det så gäller yrkandet om att verksamheten med s.k. medborgarkontor
skall permanentas konstaterar utskottet att riksdagen under 1997 fattade
beslut om att försöksversamheten skall pågå till den 1 juli 2002. En arbets-
grupp inom Inrikesdepartementet följer arbetet. I det av riksdagen godkända
betänkandet 1996/97:KU9 antecknade konstitutionsutskottet att möjligheter-
na till ytterligare utvidgning av försöksverksamheten skulle tas upp i utvär-
deringsarbetet. Det finns enligt utskottets mening skäl att avvakta den utvär-
deringen innan riksdagen tar ställning till om verksamheten med medborgar-
kontor skall vara permanent eller ej.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A21 och A460 (c), A33
(fp), A22 (kd) och A29 (c) i de delar som nu avses.
Utskottet instämmer, när det gäller det lokala utvecklingsarbetet, i flera av d
synpunkter som framkommer i motionerna. Således är åtgärder för byaut-
veckling och uppmuntran till byalag av stor betydelse för gles- och lands-
bygden. Dessa frågor påkallar dock inte något initiativ från riksdagen. Rege-
ringen har beviljat Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva utökade resurser
för 1998 och har för avsikt att under kommande år bevilja rådet 9,5 miljoner
kronor årligen. Därmed är motion A22 (kd) i den delen tillgodosedd. Motio-
nerna A54 och A457 (mp), A22 och A403 (kd) och A247 (c) avstyrks med
det anförda i berörda delar. - Utskottet berör frågor om byautveckling även i
avsnitt 1.
Däremot vill utskottet på föreliggande underlag inte ställa sig bakom begäran
om kommunala bygdeplaner. När det gäller en utredning om konsekvenser
av medlemskapet i EU respektive EMU vill utskottet hänvisa till att sådana
utredningar gjorts. Här kan nämnas forskningsprogram hos Institutet för
regionalforskning (SIR) för perioden 1997-1999. Där analyseras särskilt EU-
medlemskapets regionala konsekvenser. För programområdet Kvinnor och
män i dialog om regionernas framtid finns ett separat forskningsprogram som
SIR publicerat i samarbete med NUTEC/NCR. Det är därför nu inte nödvän-
digt med en sådan utredning som motionärerna efterlyser. Särskilda åtgärder
för sysselsättning och utveckling i Kalmar län är vidare i första hand en fråga
för de regionala instanser som anförtrotts befogenheter på området. Motio-
nerna A406 (s), A457 (mp) och A433 (c) i berörda delar avstyrks med detta.
Slutligen i detta avsnitt tar utskottet ställning till de motioner som särskilt
avser skärgårdsfrågor.
Utskottet instämmer i det som anförs i motionerna A33, A429 och delar av
A455 (alla fp) om att de som bor och arbetar i skärgården måste ha goda
villkor. Som anförs i motionerna A22 och A459 (kd), och Sk609 yrkande 1
delvis (m) är också fiskerinäringen och tillgången till annan sysselsättning
viktig för dem som bor och verkar i skärgårdarna. Goda kommunikationer,
service, skolor och - som redan nämnts - en levande turism har också stor
betydelse för skärgårdens befolkning. Detta gäller både året om-boende och
de som bor och arbetar i skärgårdarna sommartid. Inriktningen av arbetet
med skärgårdsfrågorna måste vara den nu angivna. Något särskilt uttalande
om detta är dock inte nödvändigt. Motionerna avstyrks därför i berörda delar.
En motion tar upp frågan om effekterna av nedläggningar eller sammanslag-
ningar av offentliga verksamheter. Liknande frågor har behandlats flera
gånger i utskottet (se t.ex. bet. 1991/92:AU13 och bet. 1996/97:AU2). I detta
betänkande behandlas frågan närmare i avsnitt 3, till vilket hänvisas. Här kan
dock framhållas att regeringen i propositionen anger att kraven på att myn-
digheter skall ta regionala hänsyn framöver kommer att preciseras i före-
skrifter. Utskottet underströk särskilt hösten 1996 vikten av att beslut om
omstrukturering av statlig verksamhet föregås av kartläggning, analyser och
bedömningar från regionalpolitisk utgångspunkt. Denna ståndpunkt gäller
fortfarande. Det krävs en helhetssyn och långsiktighet i planeringen för att
servicen och sysselsättningen skall upprätthållas på god nivå. Eftersom ut-
skottet hösten 1996 föreslog ett tillkännagivande till regeringen beträffande
organisation och lokalisering av statlig verksamhet av den innebörden, vilket
också blev riksdagens beslut (rskr. 106), är det nu inte nödvändigt med nå-
gon riksdagens åtgärd i denna fråga. Utskottet utgår från att den angivna
ståndpunkten beaktas i de sammanhang frågan uppkommer.
Med detta avstyrker utskottet motion A455, yrkande 7 (fp).
Den nu behandlade frågan anknyter till behovet av att statliga myndigheter
och andra aktörer som är verksamma i skärgården samordnar sina verksam-
heter och samarbetar där så är möjligt och lämpligt. Detta tas upp i motio-
nerna A22 (kd) och A405 (m). Det nyss förda resonemanget om helhetssyn
och långsiktig planering är tillämpligt även här; det är viktigt att kortsiktig
lösningar inte tillgrips. Något särskilt initiativ är dock inte nödvändigt. Ut-
skottet är inte berett att ställa sig bakom att en ny myndighet inrättas för
samordningsändamål, såsom ett statligt skärgårdsråd. Motionerna bör därför
avslås.
Motionsyrkanden om ett vidgat skärgårdsbegrepp ur stödområdessynpunkt
avslogs av riksdagen våren 1995 och återigen hösten 1996. Utskottet anteck-
nade då att skärgården ses som en speciell typ av landsbygdsområde och att
länsstyrelserna för att främja en enhetlig praxis vid bedömningen av vilka
områden som utgör glesbygd eller landsbygd skall samråda med Glesbygds-
verket och de angränsande länens länsstyrelser. Utskottet anförde vidare som
sin mening att den länsvisa bedömningen och det redovisade samrådsförfa-
randet var en rimlig ordning. Utskottet har inte ändrat uppfattning. Motio-
nerna A456, A22, A47 och A451 i berörda delar avstyrks med detta. Det är -
som närmare behandlats på annan plats i detta betänkande - inte heller aktu-
ellt med ändringar av reglerna för regionalpolitiskt stöd (jfr avsnitt 4.2).
Motion A455 yrkande 8 avstyrks därför.
Utskottet ser inte något behov av att frågan om en särskild "skärgårdslag"
utreds. Inte heller det som i motion Sk609 anförs om en nationell skolpeng är
av den arten att utskottet vill ställa sig bakom det. Motionerna A451 yrkande
1 (c) och Sk609 yrkande 5 (m) avstyrks därför.
Frågor om översyn av jordförvärvslagstiftningen och fastighetsskatt be-
handlas i detta betänkande i avsnitt 2.8. Som där närmare redovisas har riks-
dagens bostadsutskott ansett att det finns behov av en uppföljning av hur
jordförvärvslagen tillämpas och en analys av om lagen behöver ändras. Bo-
stadsutskottet har också utgått från att en sådan uppföljning görs utan något
särskilt tillkännagivande till regeringen om detta. Arbetsmarknadsutskottet
ansluter sig till den bedömningen. Som också närmare anges i avsnitt 2.8 är
frågan om fastighetsbeskattningen för närvarande under utredning (dir.
1998:20). Utredningen skall bl.a. överväga om det finns något lämpligt sätt
att förbättra villkoren för fastboende i attraktiva kustområden. Utredningens
arbete bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till frågor om fastighets-
skatten för dem som bor i skärgården. Motionerna A22 yrkande 25 och 26
(kd) samt Sk609 yrkande 1 (m) delvis avstyrks med detta.
6. EG:s strukturfonder
I detta avsnitt behandlas dels regeringens proposition i den del den avser
EG:s strukturfonder, dels Riksdagens revisorers förslag angående regional-
politiskt stöd efter EU-medlemskapet.
6.1 Allmänt
Utskottet har i samband med behandlingen av regeringens budgetproposition
med förslag på utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling (bet.
1997/98:AU2) lämnat en relativt utförlig bakgrundsbeskrivning av EG:s
strukturfonder och förslag till förändringar som har diskuterats inför nästa
programperiod. Den information som ges där har fortfarande aktualitet.
Propositionen
Sveriges medlemskap i EU och möjligheter att ta del av den gemensamma
regional- och strukturpolitiken har inneburit en betydande ökning av resur-
serna för regionalt och lokalt utvecklingsarbete. En koncentration av insat-
serna bör eftersträvas.
Sverige bör inrikta sig på att inom ramen för en minskad totalbudget få ett
i relation till andra medlemsländer rättvist återflöde av strukturfondsmedel
och verka för en ökad decentralisering av programarbete m.m. för olika
regional- och strukturpolitiska åtgärder.
Åtgärderna bör inriktas på att åstadkomma regional balans, understödja
sysselsättningstillväxt, stärka konkurrenskraften hos främst småföretagen och
på kompetensutveckling.
Motionen
Moderaterna anför i motion A20 följande. Partiet konstaterar först att det
inte nödvändigtvis är så att en nationell medfinansiering av projekt som kan
få EU-stöd är den optimala användningen av de offentliga medlen. Partiet
anser att stödet från EG:s strukturfonder har starka selektiva drag. Karaktären
på EU-stödet strider därmed mot de principer Moderaterna förordar för en
politik som kan främja en allsidig utveckling i alla delar av Sverige. Starka
skäl talar för att Sverige skall ta emot resurser som vårt land har rätt till.
är viktigt att resurserna används på ett så generellt sätt som möjligt. På läng
sikt är det angeläget att genom ett målmedvetet arbete inom EU växla ut
stödet mot en motsvarande lägre svensk EU-avgift. Det regionala samarbetet
blir mest effektivt om det sker i varierande former och i enlighet med de
specifika behov samarbetet avser att tillgodose (yrk. 8).
Utskottets ställningstagande
Den gemensamma regional- och strukturpolitiken är det viktigaste instru-
mentet för att minska obalanserna och skillnaderna i ekonomisk utveckling
mellan regionerna i EU. På så sätt kan också en ökad grad av sammanhåll-
ning skapas i unionen. Minskade regionala skillnader är en nödvändighet om
alla regioner inom unionen till fullo skall kunna dra nytta av den gemen-
samma inre marknaden.
Utskottet delar regeringens uppfattning att en koncentration av insatserna i
EG:s struktur- och regionalpolitik bör ske till de ekonomiskt och socialt mest
eftersatta regionerna. Liksom regeringen förordar utskottet också att Sverige
strävar efter att inom en minskad totalbudget öka återflödet av struktur-
fondsmedel till landet.
Utskottet delar helt regeringens uppfattning om inriktningen av EG:s
struktur- och regionalpolitik. Motion A20 avstyrks i berörda delar.
6.2 Förenklad administration
Propositionen
Regeringen bedömer att strukturfondsprojekten givit goda erfarenheter och
att verksamheten med programmen har inneburit en vitalisering av det regio-
nala utvecklingsarbetet. Det är ännu för tidigt att dra några säkra slutsatser
om programmens effekter enligt de halvtidsutvärderingar som presenterats.
Utrymme för förbättringar finns dock vad gäller administrativa rutiner och
samspelet mellan de många berörda myndigheterna. De utvärderingar som
gjorts tar bl.a. upp behov av förändringar i roll- och ansvarsfördelningen
mellan olika myndigheter. Därför kan det finnas skäl till att redan under
innevarande period vidta förändringar. Regeringen kommer att ta initiativ till
att åstadkomma förenklingar och effektiviseringar av verksamheten.
Motioner
Flera motioner tar upp behovet av att förenkla administrationen runt EU:s
strukturfonder.
Centerpartiet menar i partimotion A21 att regelverket för EU:s struktur-
fonder är krångligt. Det är angeläget att eftersträva enklare och klarare regel
verk med färre nivåer (yrk. 41 delvis).
Folkpartiet pekar i kommittémotion A33 på behovet av att minska byrå-
kratin vid hanteringen av strukturfonderna (yrk. 13). Partiet menar att det
finns en fara att administrationen växer sig alltför stor, vilket kan verka
hämmande på en naturlig utveckling av småföretagandet.
Även Kristdemokraterna efterlyser i kommittémotion A22 en förenklad
administration och organisation för hanteringen av EG:s strukturfonder (yrk.
6).
I motion A23 föreslår andre vice talman Görel Thurdin (c) förenkling och
effektivisering av programadministrationen (yrk. 5). Länsstyrelserna bör få
överta utbetalning av strukturfondsmedel för att komma ifrån den i dag okla-
ra situationen när en myndighet beviljar stöd och en annan beslutar om ut-
betalning. På detta sätt skulle administrationen även vinna i effektivitet,
anser motionären.
Barbro Johansson (mp) anser i motion A11 (yrk. 2 och 7) att det måste bli
enklare att ansöka om strukturfondsmedel. Små organisationer och förening-
ar kan i dag ha svårt att sätta sig in i ansökningsförfarandet, som dessutom
kan variera beroende på vilken myndighet som är ansvarig.
Utskottets ställningstagande
Utskottet utgår från att regeringen gör de förändringar som den bedömer är
påkallade för att hanteringen av strukturfondsmedlen skall bli så effektiv som
möjligt. Utskottet anser dock att större förändringar i organisationen kring
strukturfondsarbetet bör vänta till nästa programperiod för åren 2000-2006.
Förändringar vad gäller exempelvis utbetalningsansvar måste också godkän-
nas av Europeiska kommissionen. Eftersom kommissionens förslag med
förändringar för nästa period, som presenteras i avsnitt 6.3 Strukturfonderna
- kommande programperiod, är relativt genomgripande kommer det mesta
att då behöva omprövas. Utskottet avstyrker därmed motionerna A11, A21,
A22, A23 och A33 i berörda delar.
6.3 Strukturfonderna - kommande programperiod
Bakgrund
EU-kommissionen har nyligen lämnat ett förslag till nytt regelverk för regio-
nal- och strukturpolitiken som skall gälla från år 2000. Kommissionens för-
slag är att strukturpolitiken koncentreras till de ekonomiskt mindre utveckla-
de länderna eller regionerna, att strukturfondsinsatserna effektiviseras samt
att regelverk, genomförande m.m. förenklas.
Antalet mål föreslås minska från nuvarande sju till tre och gemenskapsini-
tiativen från nuvarande tretton till tre. Av de föreslagna målen är två geogra-
fiska och ett horisontellt. De tre föreslagna gemenskapsinitiativen inriktas på
gränsöverskridande och transnationellt samarbete, landsbygdsutveckling
samt mänskliga resurser. Enligt kommissionens uppfattning bör omfattning-
en av de geografiska målen reduceras under programperioden från nuvarande
51 % till ca 35-40 % av folkmängden i unionens nuvarande medlemsländer.
Det nya mål 1 föreslås omfatta regioner med en BNP/invånare som är läg-
re än 75 % av EU-genomsnittet. Därutöver skall målet omfatta mycket peri-
fera regioner och nuvarande mål 6, dvs. regioner med mycket låg befolk-
ningstäthet. Ungefär två tredjedelar av fondmedlen föreslås gå till mål 1-
områden.
Det nya mål 2 föreslås omfatta regioner med stora behov av omstrukture-
ring till följd av deras ekonomiska och sociala situation. Det är fråga om
regioner där stora förändringar sker inom industri-, tjänste- och fiskesekto-
rerna samt landsbygdsområden på tillbakagång och stadsområden med om-
fattande sysselsättnings- och sociala problem. Enligt kommissionen kommer
stödet att omfatta 18 % av EU:s befolkning. I dag omfattas 26 % av mål 2
och mål 5b.
Det nya mål 3 föreslås omfatta områden utanför de geografiska målområ-
dena. Åtgärderna inriktas på att motverka negativa konsekvenser av ekono-
miska och sociala förändringar, utveckling av utbildningssystem och livs-
långt lärande samt bekämpning av arbetslöshet och social utslagning. Stöd
skall också kunna utgå för åtgärder som syftar till ett ökat deltagande av
kvinnor på arbetsmarknaden.
Medlemsländerna förhandlar för närvarande med kommissionen om det
nya regelverket. Enligt uppgift från Närings- och handelsdepartementet
förväntas rådet fatta beslut i frågan i höst eller under våren 1999.
Propositionen
Regeringen anser att EG:s regional- och strukturpolitik är mycket viktig. Den
ger ett betydande mervärde för EU och medlemsstaterna. Regeringen anslu-
ter sig till huvuddragen i det förslag som kommissionen lämnat men anser att
budgeten för strukturpolitiken bör minska. Regeringen är inriktad på att
stödja kommissionens ambitioner att koncentrera, effektivisera och förenkla
strukturpolitiken. Detta är inte minst viktigt mot bakgrund av den utvidgning
som kan förutsättas komma att påbörjas under nästa programperiod.
Enligt regeringen bör de regional- och strukturpolitiska åtgärderna inriktas
på att åstadkomma regional balans, understödja sysselsättningstillväxt, stärka
konkurrenskraften hos främst småföretagen och på kompetensutveckling.
EG:s regional- och strukturpolitik bör också medverka till en hållbar utveck-
ling och miljöanpassning genom bl.a. utvecklade miljöbedömningar samt till
lika möjligheter för kvinnor och män.
Sverige bör inrikta sig på att få ett i relation till andra medlemsländer rätt-
vist återflöde av strukturfondsmedel och medverka till en ökad decentralise-
ring av programarbete m.m. för olika regional- och strukturpolitiska åtgärder.
Vad gäller de förslag som kommissionen lämnat om nya mål för regional-
och strukturpolitiken verkar regeringen för att glesbefolkade regioner inom
mål 1 ges samma status som de länder eller regioner som kvalificerar sig
enligt kriteriet BNP/ invånare. Regeringen avser också att redovisa behov av
insatser inom ramen för det nya mål 2, däri inkluderat skärgårdsområdet,
samt att verka för att det nya mål 3 får en inriktning som innebär att det blir
ett verksamt medel för att öka förutsättningar för en långsiktig positiv syssel
sättningsutveckling och minskad arbetslöshet.
Enligt regeringens bedömning är det angeläget med ett ökat samband
mellan den nationella regionalpolitiken och EG:s regional- och strukturpoli-
tik. Behovet av samspel med den nationella regionalpolitiken bör beaktas
under de kommande förhandlingarna med kommissionen.
Riksdagens revisorer
Revisorerna menar att arbetet med kommande strukturfondsprogram i största
möjliga utsträckning bör samordnas med övrig planering för regional ut-
veckling. Även den geografiska avgränsningen av stödområden och målom-
råden bör samordnas i syfte att skapa enhetligare avgränsningar. Revisorerna
noterar att det regionala utvecklingsbidraget redan har integrerats i vissa
program. Revisorerna förutsätter att regeringen även inför kommande struk-
turprogram beaktar möjligheterna att integrera nationella stöd (yrk. 1).
Revisorerna föreslår att regeringen i förhandlingarna inför nästa program-
period utgår från att andelen EG-stöd i de svenska strukturfondsprogrammen
skall vara av samma omfattning som i andra jämförbara länder (yrk. 2).
I samband med revisorernas granskning har en jämförelse av olika plane-
ringsdokument från olika delar i landet gjorts. Jämförelsen visar att doku-
menten har ett likartat innehåll. Enligt revisorernas bedömning finns det risk
för att de särdrag för regional utveckling som kan finnas därmed inte upp-
märksammas. Revisorerna föreslår att regeringen uppmärksammar länssty-
relser och andra regionala och lokala organ på förhållandet att samma typer
av insatser planeras i stora delar av landet samt på konsekvenserna av en
sådan likformighet (yrk. 3).
En omfattande genomförandeorganisation har inrättas för mål 2-, mål 5b-
och mål 6-programmen, bl.a. har nya instanser i form av beslutsgrupper
inrättats. I beslutsgrupperna - där de formella besluten om EG-stöd fattas -
är majoriteten kommunala och landstingskommunala ledamöter. Närings-
livsorganisationer är inte representerade. Revisorerna föreslår att regeringen
inför nästa programperiod utarbetar förslag till alternativa beslutsformer som
under en försöksperiod kan tillämpas i några olika delar av landet. Part-
nerskapstanken bör även återspeglas i beslutande organ.
Ramprogram bör utnyttjas i större utsträckning. Det skulle underlätta för
de sökande både vad gäller ansökningsproceduren och frågan om att ordna
offentlig medfinansiering. Ramprogram kan också avlasta beslutsgrupper
och sekretariat (länsstyrelser) för bedömning av mindre enskilda projekt.
Slutligen pekar revisorerna på att utbetalningar av EG-stöd sker långsamt.
Enligt revisorerna finns det inte några formella hinder för delutbetalningar
eller utbetalningar i förskott. Trots detta sker utbetalningar enbart i eftersk
Revisorerna säger sig därför förutsätta att samtliga projektägare i samband
med att de beviljas EG-stöd får tydlig information om rutinerna för hur re-
kvisition och utbetalning av EG-stöd skall ske (yrk. 4).
Motionerna
Centerpartiet tar i motion A21 upp målområdesindelningen för EU:s struk-
turfonder. Partiet anser att de nuvarande sju målen torde kunna minskas. För
detta talar effektivitetsskäl och en strävan att minska administrationen och
öka insynen. Det är enligt partiet av vikt att de områden som i dag är föremål
för mål 6-stöd i likvärdig utsträckning kan erhålla stöd. En omdefiniering av
målen får inte heller innebära att förutsättningarna för de områden som i dag
omfattas av mål 2 och mål 5b försämras. Dessa områden bör även fortsätt-
ningsvis erhålla stöd. Regeringen har i förhandlingarna med kommissionen
föreslagit mindre stöd. Partiet motsätter sig det. Vidare är partiet emot att
införa kuststäderna i Norrland i stödområden. Det riskerar att dränera medel
från de områden som bäst behöver stöd för den lokala utvecklingen (yrk. 41
delvis).
Vänsterpartiet befarar i motion A47 att kommissionens nya kriterier för
målområdena kommer att medföra att en betydligt mindre andel av Sveriges
befolkning omfattas av nationella stödområden under programperioden
2000-2006 jämfört med nuvarande programperiod. Sveriges välfärdspolitik,
som framför allt genom kommunsektorn, det sociala transfereringssystemet
och arbetsmarknadspolitiken har utjämnat ekonomiska och sociala regionala
skillnader långt mer än i andra länder, kan medföra att Sverige tvingas bidra
till rikare länder som inte har tillämpat motsvarande solidariska regionalpoli-
tik. Det är därför viktigt att i förhandlingarna åstadkomma ett återflöde i
paritet med vad som gällt under innevarande period (yrk. 19). Partiet anser
också att det finns en risk att reglerna för nationell medfinansiering innebär
att stödmedel undandras från ordinarie regionalpolitiska verksamheter. Parti-
et vill att möjligheterna till privat medfinansiering i samband med närings-
livssatsningar utreds (yrk. 21). När målområdena förändras blir det alltmer
viktigt att regionerna tar ett regionalt helhetsansvar. Umeå och glesbygds-
kommunen Dorotea kommer t.ex. att hamna i samma målområde. Allt intres-
se får inte "tippa över" mot den starka kommunen Umeå (yrk. 22).
Miljöpartiet anser i motion A54 att reglerna för nationell medfinansiering
som förutsättning för stöd från EU:s strukturfonder leder till en för hög eko-
nomisk belastning för kommunerna. Partiet pekar på att små och fattiga
kommuner i glesbygden måste välja mellan att ta från en redan av stora
besparingar hårt ansatt kommunal ekonomi för att medfinansiera EU:s regio-
nalpolitik eller att avstå från projekt som kan ges stöd. Staten bör därför ta
större ansvar än hittills för att regionalpolitiken skall fungera (yrk. 26).
Dan Ericsson m.fl. (kd) anför i kommittémotion A22 att det är alarmerande
att det, som motionärerna uppfattar det, nu kommer information som tyder på
att Sverige kommer att mista en del av återflödet av EU-medel. Det är ytterst
angeläget att Sverige så långt som möjligt utnyttjar det regionalpolitiska stöd
från EU som kan komma i fråga (yrk. 5).
Eskil Erlandsson och Sivert Carlsson (båda c) menar i motion A34 att stöd
till mål 5b-området bör vara kvar. Mot bakgrund av att projekt inom målom-
rådet kommit i gång så sent är det alldeles för tidigt att föra en diskussion o
en förändring av målområdena. Effekterna av det nuvarande systemet är
ännu inte fullt mätbara.
Barbro Johansson (mp) anför i motion A11 följande. Det är inte nödvän-
digtvis så att en samordning med EU av nationella regionalpolitiska insatser
ger de bästa resultaten. Sverige måste kunna behålla en möjlighet att kunna
utvärdera behoven enligt nationella målblock. Om man vill öka lokalt och
regionalt inflytande kanske två parallella system ger största utdelningen (yrk.
1). Så mycket som möjligt av EU-stödet bör slussas via ramprogrammen
(yrk. 3). En översyn bör göras av nationella regler som förhindrar genomfö-
randet av bra projektidéer (yrk. 4). Regeringen bör möjliggöra förskottsut-
betalning av EG-stöd (yrk. 5). Den som ansöker om stöd bör kunna vara
säker på att stödet verkligen utbetalas om ett projekt godkänts (yrk. 6).
Utskottets ställningstagande
Liksom regeringen är utskottet positivt till det förslag som kommissionen
lämnat om en minskning av antalet målområden för EU:s regional- och
strukturpolitik. Detta skulle kunna effektivisera hanteringen av struktur-
fondsmedlen. Det skulle också innebära att strukturfondspolitiken geogra-
fiskt kan koncentreras till de ekonomiskt mindre utvecklade länderna och
regionerna. Utskottet delar också regeringens uppfattning att EU:s budgetan-
slag för regional- och strukturpolitiken bör minska, även det som ett led i
strävandena att uppnå bättre prioriteringar, förenklingar och effektivisering-
ar.
Det är visserligen för tidigt att i dag bedöma vilka konsekvenser en sådan
koncentration av målområdena innebär för svenskt vidkommande. Klart är
emellertid att kommissionen i sitt förslag till nytt regelverk för strukturfon-
derna låtit det nuvarande mål 6-området ingå i det nya mål 1-området. Detta
får anses ligga i linje med svenska intressen. Regeringen har i en s.k. posi-
tionspromemoria inför förhandlingar med kommissionen i juni förra året
angett som svensk ståndpunkt att även till mål 6-regionerna angränsande
kustområden bör ingå i det nya målområdet. Denna ståndpunkt har såvitt
utskottet kan bedöma ännu inte fått gehör hos kommissionen. Centerpartiet
har som framgått motsatt sig att kustområdena omfattas. Utskottet har tidiga-
re behandlat frågan om kustområdena och då uttalat en viss tveksamhet till
att dessa mer generellt skulle ingå i det nya målområdet 1. Utskottet motsatte
sig dock inte en sådan utökning förutsatt att samma kriterier används för
fördelning av strukturfondsmedel som för nuvarande mål 6. Detta skulle,
menade utskottet, tillföra norra Sverige mer strukturmedel. En sådan utvidg-
ning får inte innebära att man motverkar effektiva satsningar i de mest utsatta
delarna av landet. En differentiering bör dock ske mellan kust- och inland
beträffande typ av åtgärder och andelen strukturfondsmedel i enskilda pro-
jekt (bet. 1997/98:AU2). Utskottet har fortfarande samma uppfattning. Mo-
tionerna A21 yrkande 41 i motsvarande del och A47 yrkande 22 avstyrks
därför i den mån de inte tillgodosetts med vad utskottet anfört.
Möjligheterna att bedöma vad den nya avgränsningen av målområden kom-
mer att innebära för svensk del är än mindre beträffande de områden som i
dag omfattas av målen 2 och 5b. Som utskottet redogjort för i bakgrundsav-
snittet kommer, enligt kommissionens förslag, andelen av EU:s befolkning
som omfattas att minska från 26 % till 18 %. Utskottet har inledningsvis
uttalat sig positivt för en koncentration av strukturfondspolitiken till de län
der och regioner som är minst ekonomiskt utvecklade samt till att budgetan-
slaget för strukturpolitiken minskar. Detta innebär sannolikt att de geogra-
fiskt avgränsade målområdena även för svensk del kommer att reduceras.
Mot bakgrund av vad som sagts här anser sig utskottet inte kunna ställa sig
bakom yrkandena om att samtliga de regioner som i dag omfattas av mål 2
och mål 5b skall ingå i det nya målområdet. Utskottet avstyrker med det
anförda motionerna A21 yrkande 41 i motsvarande del och A34.
Om den inriktning av politiken som här förordats också innebär att EG-
stödet till Sverige i kronor räknat blir mindre är även det svårt att bedöma
innan förhandlingarna med kommissionen är slutförda. Vänsterpartiet har
yrkat att Sverige verkar för ett återflöde som står i paritet med vad som gällt
under innevarande period. Utskottet ställer sig inte bakom en sådan begäran.
Liksom regeringen och Riksdagens revisorer anser utskottet dock att den
svenska linjen i förhandlingar bör vara att återflödet av strukturfondsmedel,
inom ramen för en minskad totalbudget, skall öka. Något tillkännagivande
om detta förefaller inte behövas. Revisorernas yrkande 2 och motionerna
A47 yrkande 19 och A22 yrkande 5 bör enligt utskottet inte föranleda någon
riksdagens åtgärd. Vad beträffar det resonemang Vänsterpartiet i motion A47
i övrigt för angående frågan hur den nationella stödområdesindelningen
påverkas av kommissionens kriterier för målområden vill utskottet hänvisa
till vad som sagts ovan i avsnitt 4.2 Stödområdesfrågor.
Riksdagens revisorer har föreslagit en ökad samordning av de nationella
insatserna för regional utveckling med de insatser som genomförs inom
ramen för strukturfondsprogrammen. En sådan samordning skulle avse bl.a.
avgränsningen av stödområden. Det är också regeringens bedömning att en
sådan samordning är angelägen. Utskottet hänvisar i denna del till vad som
sagts tidigare i avsnitt 4.2 Stödområdesfrågor. Utskottet är också ense med
Riksdagens revisorer om att en samordning bör ske även vad gäller planering
för regional utveckling och samfinansiering. Utskottet ser därför positivt på
att regeringen uttalat att behovet av samspel med den nationella regionalpo-
litiken skall beaktas under de kommande förhandlingarna med kommissio-
nen. Vid en sådan samordning måste naturligtvis också den svenska lagstift-
ningen uppmärksammas. Något tillkännagivande i denna fråga förefaller
dock inte vara nödvändigt. Utskottet förordar att riksdagen lämnar Reviso-
rernas yrkande 1 och motion A11 yrkandena 1 och 4 utan vidare åtgärd.
Några motionärer oroas över att reglerna om nationell medfinansiering kan
komma att innebära att medel undandras från annan viktig offentlig verk-
samhet. En förutsättning för att stöd från EG:s strukturfonder skall beviljas ä
att det finns en nationell offentlig medfinansiering. Med nationella offentliga
medel avses såväl statliga som kommunala och landstingskommunala medel.
För vissa av målen svarar staten för hela eller delar av finansieringen. För de
horisontella målen anvisas medel över statsbudgeten. För projekt inom de
geografiska målområdena är medfinansieringen inte garanterad i förväg
genom avsatta medel. För dessa program är det de enskilda myndigheterna
som avgör om de vill finansiera projekt. För gemenskapsinitiativen Adapt
och Employment kan i dag även privata medel godtas som nationell medfi-
nansiering. Motsvarande möjlighet finns inte för övriga mål eller initiativ.
Enligt vad utskottet inhämtat från Närings- och handelsdepartementet får
inte, utan föregående förhandlingar med kommissionen, den nationella med-
finansieringen ersättas med privat sådan. För innevarande programperiod har
de flesta övervakningskommittéer beslutat om förändringar framfört allt
genom att öka strukturfondernas finansieringsandel. Detta innebär, enligt vad
som sägs i propositionen, att kravet på den nationella offentliga medfinansie-
ringen kommer att minska. I den s.k. positionspromemoria som utskottet
tidigare refererat till är det regeringens inställning att privat medfinansieri
bör kunna räknas in som en del i den offentliga medfinansieringen. Någon
utredning om privat medfinansiering förefaller därför inte behövas. Utskottet
är inte heller berett att ställa sig bakom yrkandet om ökad statlig andel av
den offentliga medfinansieringen. Utskottet avstyrker därför motionerna A47
yrkande 21 och A54 yrkande 26.
Riksdagens revisorer har som nämnts föreslagit att regeringen uppmärksam-
mar länsstyrelser och andra regionala och lokala organ på det förhållandet att
samma typer av insatser planeras i stora delar av landet samt att konsekven-
serna av detta kan bli att de särdrag för regional utveckling som kan finnas
inte uppmärksammas. S.k. övervakningskommittéer har ansvar för att följa
utvecklingen av strukturfondsprogrammen. Enligt uppgift som lämnas i
propositionen har på uppdrag av respektive övervakningskommitté en utvär-
dering skett av genomförandet fram till halvtid av pågående programperiod.
Programmen för de geografiska målen motsvarar enligt utvärderarna i stor
utsträckning den problembild som respektive region uppvisar. Ytterligare
utvärderingar kommer att göras efter programperiodens slut. Utskottet utgår
ifrån att erfarenheterna ifrån den nuvarande programperioden tas till vara vid
utformningen av nästa liksom vid behandlingen av kommande projektansök-
ningar. Även revisorernas yrkande 3 bör enligt utskottet lämnas utan vidare
åtgärd.
Vad gäller revisorernas förslag om nya beslutsformer, nya regler för admi-
nistration och utbetalning hänvisar utskottet till vad som sagts ovan under
avsnittet Förenklingar. Följande kan i detta sammanhang tilläggas. I propo-
sitionen har regeringen sagt sig vilja stimulera till en bred diskussion om
roll- och ansvarsfördelning mellan olika myndigheter liksom om medverkan
av andra aktörer. Detta får anses ligga i linje med vad revisorerna föreslagit
om att pröva olika beslutsmodeller i olika program.
Såväl Riksdagens revisorer som Barbro Johansson (mp) i motion A11 har
förordat en ökad andel s.k. ramprogram. De har också tagit upp frågor om
rutiner vid utbetalning av EG-stöd.
Av revisorernas rapport framgår att privata stödmottagare i flera fall kan ta
del av strukturfondsmedel indirekt via ramprogram. Stödet beviljas då for-
mellt till länsstyrelse, kommun eller annan offentlig aktör. En länsstyrelse
kan t.ex. söka EG-stöd för s.k. företagsstödsprogram (landsbygdsstöd eller
tillfälligt småföretagarstöd). Därefter kan företag hos länsstyrelsen söka t.ex
landsbygdsstöd. Länsstyrelsen står då som formell stödmottagare i beslutet
om EG-stöd men fyller ingen direkt funktion i de enskilda projekten. Liksom
regeringen är utskottet av den uppfattningen att ramprogram ger uppenbara
fördelar för företag genom att den offentliga medfinansieringen är ordnad
och genom att de inte behöver sätta sig in i ansökningsförfarandet för EG-
stöd.
I den nyss nämnda motionen framförs den synpunkten att de rutiner som i
dag tillämpas och som innebär att utbetalningar av EG-stöd endast sker i
efterhand bör ändras. Utskottet kan konstatera att det enligt Riksdagens
revisorers rapport inte finns några formella hinder mot att göra delbetalning-
ar eller utbetalningar i förskott, men att andra rutiner tillämpas i dag. Revis
rerna menar att utbetalningen av medel ur strukturfonderna går för långsamt.
Vad slutligen gäller prövningsförfarandet hos de myndigheter som sköter
utbetalningar av EG-stöd anges i revisorernas rapport att den utbetalande
myndigheten skall kontrollera att stödet är förenligt med gemenskapsreglerna
samt att det stämmer överens med det program på vilket stödbeslutet grun-
das. Om kontrollen visat att dessa villkor inte är uppfyllda får utbetalning
inte ske. Enligt revisorerna kan de fondansvariga myndigheternas kontroll
uppfattas som en överprövning av beslutsgruppens beslut. Det är därför
oklart vem som ansvarar för bifall till en ansökan i det fall den utbetalande
myndigheten inte bedömer att stöd får utbetalas. Utskottet delar den uppfatt-
ning som kommer till uttryck i motion A11 att det är olyckligt att ansvarsför-
delningen är oklar mellan berörda myndigheter.
Utskottet utgår från att även frågor om utbetalningsrutiner behandlas i de
diskussioner om administrativa rutiner som regeringen aviserat. Vid en sam-
lad bedömning av vad som sagts ovan anser utskottet inte att det är nödvän-
digt med något tillkännagivande till regeringen i dessa frågor. Revisorernas
yrkande 4 och motion A11 yrkandena 3, 5 och 6 bör därför lämnas utan
vidare åtgärd.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de förslag som revisorerna
lämnat om förändringar vad gäller EG:s strukturfonder till övervägande del
tillgodoses med vad regeringen anfört i propositionen. Som framgått delar
även utskottet i huvuddrag de synpunkter som revisorerna redovisat.
Utskottet noterar avslutningsvis att regeringen i 1998 års ekonomiska vår-
proposition (prop. 1997/98:150) redovisar innehållet i Europeiska revisions-
rättens rapport om iakttagelser som rätten gjort vid den årliga granskningen
av hur EU-budgeten genomförts. I rapporten konstateras en rad brister på
strukturfondsområdet. Bland annat uppmärksammas den bristfälliga defini-
tionen av programmens mål och innehåll samt brist på information om hur
åtgärderna fortskrider. I propositionen lämnas förslag till införande av regler
om tillsyn och kontroll av sådant strukturstöd som inte redan i dag omfattas
av en sådan reglering.
7. Det regionala utvecklingsarbetet
7.1 Regionala utvecklingsstrategier
Propositionen
Sveriges regioner har olika förutsättningar för sitt näringsliv. Detta beror
bl.a. på skillnader i natur och klimat, befolkningstäthet, infrastruktur, utbil
ningsnivå, historisk näringsstruktur och kulturell bakgrund.
Regeringen anser att varje region bör ges bättre förutsättningar att stimule-
ra utveckling utifrån sin unika näringslivskultur. En sådan utveckling kan
endast ske i nära samverkan mellan aktörerna i respektive region.
Det regionala utvecklingsarbetet bör också i framtiden baseras på en lång-
siktigt övergripande utvecklingsstrategi för varje län. Huvudsyftet med de
regionala utvecklingsstrategierna är att de skall utgöra underlag för olika
planeringsprocesser, t.ex. infrastrukturplaneringen. Strategiernas betydelse
växer och det pågående arbetet bör fördjupas. Länsstrategierna skall tas fram
i ett brett partnerskap. Därigenom skapas ett forum där regionens aktörer kan
diskutera framtidsfrågor.
Ansvaret för det regionala utvecklingsarbetet ligger primärt hos länsstyrel-
serna respektive självstyrelseorganen. Kopplingen mellan den regionala och
den centrala nivåns insatser bör enligt propositionen förstärkas med de regi-
onala utvecklingsstrategierna som grund.
Propositionen redovisar ett flertal samhällsområden där det regionala stra-
tegiarbetet utvecklas och pekar också på de insatser som görs inom ramen för
strukturfondsprogrammen. Regeringen anser att ansvaret för genomförande,
uppföljning och utvärdering av utvecklingsstrategin bör göras tydligare. För
att åstadkomma detta avser regeringen att lämna ytterligare riktlinjer för det
regionala utvecklingsarbetet så att frågor om prioritering, målbeskrivning,
finansiering, dokumentation, uppföljning och utvärdering kan förtydligas.
De regionala utvecklingsstrategierna skall utgöra grund för de regionala
tillväxtavtal som behandlas i betänkandets avsnitt 8.
Motioner
Ett par motionsyrkanden behandlar mer allmänna frågor rörande det regio-
nala utvecklingsarbetet medan ett drygt tjugotal yrkanden tar upp frågor som
rör utvecklingen i vissa län och regioner.
Allmänna frågor
Inger Lundberg m.fl. (s) vill i motion A16 (yrk. 1) ha stimulans till samver-
kan mellan olika län med nuvarande länsindelning som grund.
Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (båda c) anser i motion
A427 (yrk. 4) att det regionala utvecklingsarbetet bör utgå från länsvisa
utvecklingsplaner där kvinnornas situation blir särskilt belyst.
Åtgärder i vissa län och regioner
Utöver de motioner som behandlas nedan tas motioner som förespråkar
omlokalisering av statlig verksamhet till viss region eller kommun upp i
betänkandets avsnitt 3 medan skärgårdsfrågor behandlas i avsnitt 5.
Vänsterpartiet lägger i sin partimotion A47 (yrk. 34) fram ett förslag om
en satsning på förnyelse av Bergslagen. En fond på 200 miljoner kronor bör
inrättas för ändamålet.
Åke Gustavsson (s) föreslår i motion A14 (yrk. 1) stöd till utvecklingen på
det småländska höglandet.
Torgny Danielsson m.fl. (s) pekar i motion A36 på behovet av särskilda
åtgärder för utveckling av gränsregionen Arvika-Kongsvinger (Arko-
regionen).
Göran Magnusson m.fl. (s) förespråkar i motion A50 (delvis) ekonomiska
resurser till insatser i Köping, Kungsör och Arboga.
Reynoldh Furustrand m.fl. (s) vill i motion A52 att en större andel av sta-
tens regionalpolitiska medel skall komma Södermanland till del.
Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) pekar i motion A417 på en rad insatser som be-
hövs för att understödja en positiv utveckling i Malmöregionen.
Håkan Juholt m.fl. (s) presenterar i motion A419 en rad åtgärder för att
minska arbetslösheten i Kalmar län men också i riket.
Sten Östlund m.fl. (s) anser i motion A439 att den näringspolitik som be-
drivs i Västsverige skall inriktas på att utveckla både de företag som redan
finns i regionen och de nya företag som kan bli morgondagens arbetsgivare.
Annika Nilsson m.fl. (s) presenterar i motion A444 (delvis) en rad åtgärder
för att främja utvecklingen i Skåne län.
Per Westerberg (m) förespråkar i motion A409 (yrk. 2 och 3) länsöver-
skridande samarbete för Södermanlands del. I syfte att stimulera nyföreta-
gande måste länsstyrelsen svara för att det kommer till stånd starkare samar-
bete mellan länsstyrelsen, länsarbetsnämnden, Nyföretagarcentrum, ALMI,
handelskammare och företagare.
Bertil Persson m.fl. (m) förespråkar i motion A410 en lokalt förankrad
svensk-dansk utredning av en rad integrationsfrågor rörande Skåne-Själland.
Andre vice talman Görel Thurdin (c) anser i motion A416 (yrk. 2) att rege-
ringen snarast bör initiera en särskild analys av Västernorrlands län.
Sigge Godin (fp) pekar i motion A420 (yrk. 1, 2 och 3) på att Västernorr-
land under perioden 1980-1996 har haft den mest negativa befolkningsut-
vecklingen i landet och att detta påverkat servicen. Nyföretagandet måste
främjas och en ökad andel regionalpolitiska medel bör tillföras länet.
Elver Jonsson och Eva Eriksson (båda fp) betonar i motion T215 (yrk. 1,
10 och 11) att de gynnsamma förutsättningarna i Västsverige måste tas till
vara på ett bättre sätt för att uppnå delaktighet och balans i regionen. Upp-
märksamhet måste ägnas åt vissa svaga områden i länet och länsorganisatio-
nen utformas så att den kan ge stöd åt sådana områden.
Maggi Mikaelsson (v) lägger i motion A42 fram en rad förslag som syftar
till tillväxt i Västerbottens län.
Roy Ottosson (mp) presenterar i motion A454 (yrk. 1) en rad förslag för att
förbättra sysselsättningen i Västernorrland.
Holger Gustafsson (kd) förespråkar i motion A421 en decentraliserad för-
valtning inom det nya länet Västra Götaland.
Dan Ericsson (kd) pläderar i motion A425 för en samlad utvecklingsinsats
i Norrköping enligt en strategirapport från landshövdingen.
Utskottets ställningstagande
Regeringen lämnar i propositionen en redogörelse för pågående utvecklings-
arbete när det gäller regionala utvecklingsstrategier. Utskottet delar regering
ens uppfattning att det pågående arbetet bör fördjupas. Länsstrategierna bör
tas fram i ett brett partnerskap och måste vara väl förankrade på lokal och
regional nivå.
Med anledning av ett yrkande i motion A16 om stimulans till samverkan
mellan olika län med nuvarande länsindelning som grund vill utskottet ut-
trycka sitt fulla stöd för samarbete såväl mellan olika svenska regioner som
samarbete mellan svenska regioner och intilliggande regioner i grannländer-
na. Både de regionala utvecklingsstrategierna och de regionala tillväxtavtal
som behandlas främst i avsnitt 8 i betänkandet bör stimulera till sådant sam-
arbete.
När det gäller samarbete över regiongränser har de projekt som bedrivs
med stöd av strukturfondsmedel visat sig ha stor betydelse. Inom ramen för
olika strukturfondsprojekt bedrivs länsöverskridande verksamhet av bety-
dande omfattning. Det gäller exempelvis Interreg II-programmet för Öre-
sundsregionen där hittills ett femtiotal samarbetsprojekt har startats med stöd
från EG:s strukturfonder. Strukturfondsstödet har under innevarande pro-
gramperiod uppgått till ca 28 miljoner ecu. Inom ramen för den svensk-
danska Öresundsdelegationens verksamhet förbereds för närvarande en an-
sökan om att även under nästa programperiod för strukturfonderna erhålla
stöd för gränsregionalt samarbete. Med hänvisning till vad som här har an-
förts anser utskottet att några tillkännagivanden inte är påkallade med anled-
ning av motionerna A16 i berörd del och A410.
I motion A427 ställs krav på att det regionala utvecklingsarbetet bör utgå
från utvecklingsplaner där kvinnornas situation blir särskilt belyst. Som
utskottet har redovisat i avsnitt 1 finns redan i dag i regleringsbrevet för
länsstyrelserna krav på att dessa inom samtliga verksamhetsgrenar skall vidta
åtgärder som främjar ett jämställdhetsperspektiv. I anknytning till detta stäl-
ler regleringsbrevet också upp krav på återrapportering som innebär att insat-
ser och resultat skall bedömas under respektive verksamhetsgren. Könsför-
delad statistik skall redovisas. Utskottet utgår från att de riktlinjer som red
utfärdats för länsstyrelsernas jämställdhetssträvanden skall vara tillräckliga
för att tillgodose vad som förefaller vara motionärernas syfte. Med det sagda
avstyrker utskottet motion A427 (c) i aktuell del.
När det gäller förslaget om en särskild satsning på Bergslagen, vilket fram-
förs i Vänsterpartiets motion A47, vill utskottet peka på de insatser med stöd
av EG:s strukturfonder som pågår i området. Under programperioden 1995-
1999 tillförs Bergslagen ca 600 miljoner kronor via strukturfonds-
programmet mål 2 Bergslagen. Programmet omfattar insatser rörande
näringlivs- och kompetensutveckling samt lokal utveckling. Syftet med
insatserna är att främja sysselsättningen. Hittills har beslut fattats om ungef
hälften av medlen i programmet. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion A47 (v) i berörd del.
En lång rad motionsyrkanden rör förslag till åtgärder i län och regioner. I
vissa fall behandlas som nämnts ovan yrkanden av denna karaktär på andra
håll i betänkandet. Det gäller exempelvis distansutbildning i avsnitt 2 och
vissa frågor rörande omlokalisering av statlig verksamhet som tas upp i
avsnitt 3 och skärgårdsfrågor som behandlas i avsnitt 5.
Som framgått av avsnitt 1 beräknas statens samlade resurser för regional
utveckling under år 1998 uppgå till ca 72 miljarder kronor. Genom väl ut-
vecklade och genomförda länsstrategier kan dessa resurser användas på ett
effektivt sätt. Strategierna bör, som framhålls i propositionen, tas fram i ett
brett partnerskap och vara väl förankrade på lokal och regional nivå. På detta
sätt kommer varje region att få bättre förutsättningar att stimulera utveckling
och anpassningsförmåga utifrån sin ofta unika näringslivskultur.
Det är, vilket utskottet vill betona, i första hand de lokala och regionala or-
ganen som skall bedöma hur resurserna för regional utveckling skall använ-
das. När det gäller vissa av de förslag till åtgärder i län och regioner som
föreslås i motioner vill utskottet också peka på möjligheten att söka anslag
från det forskningsprogram rörande landsbygd och landsbygdsutveckling
som startat under 1998 (se avsnitt 1). Det gäller t.ex. projekt som rör företa-
gande, service och infrastruktur.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A14 (s), A36 (s), A42 (v),
A50 (s), A52 (s), A409 (m), A416 (c), A417 (s), A419 (s), A420 (fp), A421
(kd), A425 (kd), A439 (s), A444 (s), A454 (mp) och T215 (fp), i förekom-
mande fall i berörda delar.
7.2 Resurscentrum för kvinnor m.m.
Propositionen
Det behövs även i fortsättningen särskilda insatser för kvinnor inom regio-
nalpolitiken, både för att förstärka kvinnors situation på arbetsmarknaden
och för att tillvarata deras initiativ och kompetens i det regionala utveck-
lingsarbetet.
Av propositionen framgår att medel avsätts även för budgetåren 1998 och
1999 för att finansiera det nationella resurscentrumet för kvinnor (NRC) och
för att stödja regionala och lokala resurscentrum för kvinnor. För budgetåret
1998 har 3 miljoner kronor avsatts för NRC:s verksamhet. Regeringen avser
att anvisa motsvarande resurser även för år 1999. För stöd till projekt vid
regionala och lokala resurscentrum har regeringen under innevarande bud-
getår avsatt 16,5 miljoner kronor.
Två former av regionalpolitiska insatser är särskilt riktade till kvinnor. Det
gäller dels nätverket med resurscentrum, dels ett projekt med kvinnliga af-
färsrådgivare. Regeringen anser att NUTEK bör verka för samordning av
dessa verksamheter.
Motioner
Centerpartiet anser i motion A21 (yrk. 23 och 24) att verksamheten med ett
nationellt respektive regionala resurscentrum för kvinnor bör permanentas.
Det nationella resurscentrumets självständighet bör säkerställas.
Vänsterpartiet pläderar såväl i motion A47 (yrk. 27) som i motion A453
(yrk. 5) för heltidsanställda jämställdhetsexperter hos varje länsstyrelse. I
motion A47 (yrk. 28 och 29) föreslås att 2 miljoner kronor per län årligen
avsätts för regionala resurscentrum. För det centrala resurscentrumet bör 10
miljoner kronor per år avsättas.
Miljöpartiet vill enligt motion A54 (yrk. 22) ha bättre ekonomiska förut-
sättningar för regionala resurscentrum och för lokala kooperativa utveck-
lingscentrum.
Carin Lundberg m.fl. (s) förespråkar i motion A38 en samordning av nät-
verket med resurscentrum och de kvinnliga affärsrådgivarna.
Näringsutskottets yttrande
I sitt yttrande anser näringsutskottet (yttrandet återfinns i bilaga 4) att den
nya regionala näringspolitiken -liksom regionalpolitiken hittills - måste
uppmärksamma kvinnornas företagande. Näringsutskottet instämmer i rege-
ringens uppfattning att särskilda insatser genom verksamheten med resur-
scentrum bör göras under ytterligare en period. Utskottet förutsätter att en
utvärdering sker efter den fortsatta försöksverksamheten 1998 och 1999.
Också verksamhetsformer och resultat vid lokala och regionala resurscent-
rum bör redovisas. Näringsutskottet avstyrker berörda yrkanden i motionerna
A21 (c), A47 (v), A54 (mp) och A38 (s).
Moderaternas representanter i näringsutskottet avstyrker i en gemensam
avvikande mening Centerpartiets, Vänsterpartiets och Miljöpartiets partimo-
tioner i berörda delar samt motion A38 (s). Vänsterpartiet, Miljöpartiets och
Centerpartiets företrädare tillstyrker i en gemensam avvikande mening par-
timotionerna från Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i aktuella
delar. Företrädarna anser vidare att motion A38 får anses tillgodosedd i och
med detta. Folkpartiets företrädare avstyrker i en avvikande mening Center-
partiets, Vänsterpartiets och Miljöpartiets partimotioner i berörda delar samt
motion A38 (s).
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att resurser avsätts för fortsatt verksamhet vid NRC
under år 1998 och 1999. Därigenom kan NRC fortsätta stödja uppbyggnaden
och vidareutvecklingen av regionala och lokala resurscentrum för kvinnor.
Av NUTEK:s årsredovisning för 1997 framgår att effekten av arbetet inom
NRC är att satsningarna på regionala och lokala resurscentrum ökat avsevärt
under året. Antalet resurscentrum i landet ökade under år 1997 från 59 till
120. Verksamheten vid resurscentrum har enligt NUTEK bidragit till att
kvinnor startar eget företag eller påbörjar en process som kan leda till företa
gande, anställning eller utbildning. Vidare har enligt NUTEK verksamheten
vid NRC fått en fastare struktur genom att en styrelse har bildats med före-
trädare från regionala och lokala resurscentrum samt generaldirektörerna för
NUTEK och Glesbygdsverket.
I likhet med näringsutskottet instämmer arbetsmarknadsutskottet i rege-
ringens uppfattning att särskilda insatser genom verksamheten med resurs-
centrum bör göras under ytterligare en period. Arbetsmarknadsutskottet delar
också näringsutskottets uppfattning dels att en utvärdering bör äga rum efter
den fortsatta försöksverksamheten 1998 och 1999, dels att verksamheten vid
lokala och regionala resurscentrum redovisas. Därmed avstyrks motion A21
(c) i berörda delar.
Som nyss framgått fördubblades antalet resurscentrum under år 1997.
Denna tillväxt är imponerande och leder enligt utskottets uppfattning till
slutsatsen att ytterligare resurser inte behöver tillföras för närvarande.
När det gäller Vänsterpartiets krav i motion A47 om att medel bör avsättas
för NRC och regionala resurscentrum konstaterar utskottet att förslag från
Vänsterpartiet med denna innebörd redan har avslagits av riksdagen i anslut-
ning till behandlingen i budgetpropositionen (prop. 1997/98:1 Utgiftsområde
19, bet. AU2, rskr. 128). Av den regionalpolitiska propositionen framgår att
3 miljoner kronor har avsatts för det centrala resurscentrumet budgetåret
1998 och motsvarande resurser aviserats för 1999. Till detta kommer som
framgått ovan att 16,5 miljoner kronor under budgetåret 1998 avsatts för
projektstöd till regionala och lokala resurscentrum. Motion A47 (v) bör mot
denna bakgrund avslås.
Beträffande motionsförslag om medelstillskott till lokala kooperativa ut-
vecklingscentrum vill utskottet peka på att stödet till sådan verksamhet har
utökats högst väsentligt under innevarande budgetår. Anslaget till kooperati-
va utvecklingscentrum uppgår under budgetåret 1998 till 16,5 miljoner kro-
nor vilket innebär att anslaget har förstärkts med 10 miljoner kronor jämfört
med förra budgetåret (anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv).
Som nyss framgått finner utskottet inte anledning att förorda några ytterli-
gare medelsförstärkningar till resurscentrum. Med tanke på det kraftiga me-
delstillskottet till lokala kooperativa utvecklingscentrum under innevarande
budgetår är utskottet inte berett att förorda ytterligare medel till denna verk
samhet. Utskottet anser att motion A54 (mp) bör avslås av riksdagen i berörd
del.
Utskottet har i sin bedömning i avsnitt 1 i betänkandet redovisat de krav på
jämställdhetsarbete som ställs på länsstyrelserna. Dessa krav, som framgår av
regleringsbrevet, innebär bl.a. att länsstyrelserna inom samtliga verksam-
hetsområden skall vidta åtgärder som främjar ett jämställdhetsperspektiv.
Denna typ av verksamhetsmål kan enligt utskottet bedömas få långt större
effekter på det regionala jämställdhetsarbetet än om riksdagen skulle slå fast
att ett visst antal befattningshavare av en viss kategori - i detta fall jäm-
ställdhetsexperter - måste anställas av varje länsstyrelse. Målstyrning är
enligt utskottets uppfattning klart att föredra framför detaljreglering. Utskot
tet avstyrker därmed Vänsterpartiets motioner A47 och A453 i berörda delar.
I motion A38 förordas samordning mellan nätverket med resurscentrum
och de kvinnliga affärsrådgivarna. Utskottet konstaterar att regeringen i
propositionen uttrycker uppfattningen att NUTEK bör verka för en sådan
samordning och avstyrker därmed motion A38 (s) i den mån motionen inte
kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.
8. Regional näringspolitik m.m.
Detta avsnitt i utskottsbetänkandet innefattar dels frågor som i propositionen
behandlas under rubriken näringspolitiska frågor, dels frågor som i proposi-
tionen tas upp i avsnittet regional näringspolitik.
8.1 Allmänt
Propositionen
Näringspolitik handlar i dag i hög grad om att skapa bra produktionsbetingel-
ser för företagen. Omvärldsförändringarna (se betänkandets avsnitt 1) inne-
bär bl.a. att näringslivets konkurrenskraft i allt högre grad är beroende av
dess förmåga att kundanpassa produkter och tjänster. Detta kräver bl.a. tek-
nisk och annan kompetens liksom samarbete i nätverk mellan kund, produ-
cent och leverantör. Samtidigt erfordras större, ibland internationella, nätver
för att säkerställa kompetensförsörjningen.
Näringspolitiken syftar i första hand till att stödja de generella förutsätt-
ningarna för företagande. Ett stabilt och överskådligt regelverk, konkurrens
på lika villkor och väl fungerande marknader stärker drivkrafterna för till-
växt. Enligt propositionen bör huvuddragen i näringspolitiken vara att identi-
fiera och undanröja tillväxthinder, att bygga system för långsiktig kompe-
tensförsörjning samt att på ett effektivt och flexibelt sätt utnyttja och ut-
veckla samhällets resurser till förmån för såväl kvinnor som män.
Regeringen redovisar i propositionen en rad aktiviteter som bedrivs inom
ramen för näringspolitiken och som syftar till att underlätta etablering och
utveckling av småföretag, främja utländska investeringar, export, forskning
och utveckling samt väl fungerande konkurrens.
Den regionala näringspolitiken bör utvecklas. Utgångspunkten för detta
bör vara varje regions specifika möjligheter och förutsättningar. De statliga
resurser av näringslivsfrämjande karaktär som avsätts inom olika politikom-
råden bör samordnas och användas på ett effektivt sätt så att de olika regio-
nernas förutsättningar för tillväxt och sysselsättning blir så gynnsamma som
möjligt.
Det övergripande målet för den regionala näringspolitiken skall vara att
utifrån de förutsättningar som finns i varje region stimulera en hållbar eko-
nomisk tillväxt som kan bidra till fler och växande företag och därmed ökad
sysselsättning för både kvinnor och män (se betänkandets avsnitt 1).
Enligt propositionen omfattar statens samlade resurser för regional ut-
veckling drygt 70 miljarder kronor under budgetåret 1998 (se betänkandets
avsnitt 1). En del av dessa medel och de åtgärder som finansieras med hjälp
av dessa har en mer direkt påverkan på näringslivets utveckling. Regeringen
bedömer att användningen av sådana statliga resurser, benämnda det regio-
nala tillväxtkapitalet, i större utsträckning än för närvarande bör anpassas ti
det regionala och lokala näringslivets behov och förutsättningar.
Motion
Enligt Sten Tolgfors (m) i motion A19 (yrk. 2 och 4) bestäms många av de
faktorer som påverkar kommunernas långsiktiga konkurrenskraft och därmed
framtidsmöjligheter på det lokala planet. Motionären pekar på att kommu-
nalpolitikens betydelse blivit större när det gäller att främja goda villkor fö
företagande. Det är ett fel att tro att staten kan reglera fram tillväxt genom
nya regionala delegationer eller tillväxtavtal.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som i och för sig kan instämma i motionärens uppfattning att
kommunalpolitiken har betydelse för näringslivets utvecklingsförutsättning-
ar, delar inte alls motionärens pessimistiska syn på möjligheterna för staten
att bidra till goda förutsättningar för näringslivet att utvecklas. Tvärtom ans
utskottet att de åtgärder och förslag som presenteras i propositionen och som
syftar till att främja den nationella och regionala företagsmiljön kan komma
att få stor positiv betydelse för näringslivet. Utskottets tillförsikt bygger i
minst på att ett förbättrat samspel mellan företagen och olika offentliga in-
stitutioner kan väntas bli en följd av åtgärderna. Motion A19 (m) i berörda
delar bör enligt utskottets uppfattning avslås av riksdagen.
8.2 Livsmedelsindustri och jordbruk
Propositionen
Livsmedelsindustrin är Sveriges tredje största industrinäring och sysselsätter
direkt ca 60 000 personer. Till detta kommer indirekt sysselsättning. Enligt
regeringen behöver den svenska industrinära livsmedelsforskningen stärkas.
I utredningsbetänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167)
föreslås ett nationellt samlat forskningsprogram för industriell förnyelse och
kompetenshöjning inom livsmedelsföretagen samt kompetenshöjning röran-
de denna näring vid universitet och högskolor. Utredningen remissbehandlas
under våren 1998. Därefter avser regeringen att återkomma i budgetproposi-
tionen för år 1999 med ett eventuellt förslag till nationellt forskningsprogram
avseende näringen.
Motioner
Moderaterna lägger i motion A20 (yrk. 6) fram förslag till åtgärder för att
förbättra förutsättningarna för jordbruket och stärka livsmedelsindustrin.
Partiet anser att kartavgiften inte skall belasta livsmedelsnäringen. Denna
näring bör inte finansiera djurregistret. Fri handel med mjölkkvoter bör infö-
ras och reglerna för miljöstödet till jordbruket förenklas. Moderaterna mot-
sätter sig vidare aviserade förslag om en höjning av den s.k. skogsvårdsav-
giften liksom höjd elskatt och höjda avgifter på bekämpningsmedel.
Centerpartiet anser i motion A21 (yrk. 15) att konkurrenskraften hos
svensk jordbruksnäring och livsmedelsindustri måste stärkas. Regeringen bör
senast i budgetpropositionen för år 1999 återkomma med förslag i enlighet
med intentionerna i utredningen En livsmedelsstrategi för Sverige.
Kristdemokraterna förespråkar i kommittémotion A22 (yrk. 8) rättvisare
konkurrensförutsättningar för jordbruksnäringen. Bl.a. bör en sänkning ske
av sådana skatter, exempelvis el- och dieselskatter, som slår hårt mot näring-
en.
Utskottets ställningstagande
Samtliga frågor om jordbrukets avgiftsbelastning, konkurrensförhållanden
m.m. som tas upp i motionerna A20 och A22 har behandlats av riksdagen
under innevarande riksmöte i bl.a. betänkandena 1997/98:JoU3, JoU9 och
JoU21. Vissa frågor om konkurrensförhållanden kommer vidare att behand-
las under våren 1998 i anslutning till riksdagens ställningstagande till rikt-
linjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU.
Arbetsmarknadsutskottet finner varken skäl att frångå den bedömning som
gjorts tidigare under riksmötet av jordbruksutskottet och som godkänts av
riksdagen eller att föregripa den behandling som för närvarande pågår i jord-
bruksutskottet. Motionerna A20 (m) och A22 (kd) avstyrks därför i berörda
delar.
Som framgår av propositionen sker under våren 1998 remissbehandling av
förslagen i utredningsbetänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige. Utskot-
tet finner det högst rimligt att, som regeringen anger i propositionen, remiss-
behandlingen avvaktas innan eventuella förslag baserade på utredningen
läggs fram. När det gäller utredarens energiskatteförslag har utskottet erfarit
att detta kommer att behandlas inom ramen för den översyn av energiskatte-
systemet som nu genomförs. Utskottet anser att motion A21 (c) bör avstyrkas
i berörd del.
8.3 Riskfinansiering - såddkapital
Propositionen
Riskfinansiering har avgörande betydelse för att stimulera tillväxten i småfö-
retagssektorn och öka sysselsättningen. Inom närings- och regionalpolitiken
finns i dag flera olika typer av riskfinansiering som alla har till syfte att
komplettera de privata marknaderna för lån, garantier och egenkapitalför-
sörjning.
När det gäller tillgången till riskfinansiering i tidiga utvecklingsskeden av-
ser regeringen att under år 1998 ta ställning till resursbehovet och hur en
eventuellt ökad insats skall kunna finansieras. I propositionen lämnar rege-
ringen förslag till förändringar när det gäller den typ av riskfinansiering som
ofta går under benämningen såddkapital (se nedan).
Vissa småföretag har behov av stöd för att utarbeta prospekt för att söka
privat ägarkapital. NUTEK och andra statliga organ bör enligt propositionen
i ökad utsträckning genom bl.a. kontaktmöten förmedla privat ägarkapital
från riskkapitalbolag till små och medelstora företag. ALMI Företagspartner
AB bör erbjuda lån på fördelaktiga villkor till unga företagare. Medel för
sådana ungdomslån tillförs från EG:s strukturfonder för användning i de
områden som ingår i målen 5b och 6. ALMI bör intensifiera användningen
av lånegarantier för att öka småföretagens tillgång till lånekapital.
Inom ramen för anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder inom utgiftsom-
råde 19 har länsstyrelserna stor frihet att prioritera mellan olika ändamål.
Regeringen anser att det finns anledning att pröva ytterligare möjligheter att
vidga användningen av anslaget till att även omfatta viss riskfinansiering.
Propositionen föreslår därför att anslaget A 1 även skall kunna användas till
s.k. såddfinansiering i enlighet med förordningen (1995:1254) om statligt
stöd till teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverk-
samhet. I propositionen begärs riksdagens godkännande av detta förslag
(avsnitt 9.2).
Förslaget innebär att länsstyrelserna och, i försökslänen, självstyrelseorga-
nen ges möjlighet att disponera medel för detta ändamål. NUTEK har den
samlade nationella kompetensen inom området och är i dag den myndighet
som fattar beslut om såddfinansiering. I riktlinjerna för länsstyrelsernas
användning av medlen avser regeringen att närmare precisera NUTEK:s roll
i sådana beslut.
Motioner
Enligt Moderaterna i motion A20 (yrk. 11 och 12) leder inte regeringens
förslag i propositionen till en bättre fungerande riskkapitalmarknad. Partiet ä
tveksamt till regeringens uppfattning att ALMI bör intensifiera sin verksam-
het med garantilån och anser att ALMI inte helt bör gå över till sådan verk-
samhet. Regeringens förslag om användningen av anslaget för regionalpoli-
tiska åtgärder bör avslås.
Centerpartiet anser i motion A21 (yrk. 18, 19 och 20) att den regionala risk-
kapitalförsörjningen till de mindre företagen måste förbättras. För detta än-
damål bör ALMI tillföras ytterligare 400 miljoner kronor fram till år 2000.
Vidare bör ALMI tillföras 80 miljoner kronor i driftskapital. I syfte att för-
bättra den regionala riskkapitalförsörjningen bör bl.a. lokala mötesplatser
efter modellen med regionala aktietorg, innovationsmarknader etc. stimule-
ras. Detta kan göra det möjligt för lokala placerare att investera i lokala bo-
lag.
Vänsterpartiet finner i motion A47 (yrk. 32, 33 och 36) att dagens riskka-
pitalförsörjning behöver kompletteras med regionala fonder och börser.
Därigenom kan man få en garanti för att alla regioner har tillgång till riskka-
pital. Vänsterpartiet ser vidare positivt på NUTEK:s bidrag till småföretags-
börser i syfte att stimulera nya företag. Möjligheterna att vidga dessa insatse
till fler aktörer i landet bör undersökas. Det är angeläget att förutom NUTEK
även regionala organ får möjlighet att använda medel till såddfinansiering.
Denna ökade flexibilitet kan dock komma att motverkas av medelsbrist.
Siri Dannaeus (fp) pekar i motion A58 (yrk. 2) på vikten av att underlätta
för småföretagare, och då särskilt kvinnor, att anskaffa startkapital, exempel-
vis genom såddfinansiering.
Näringsutskottets yttrande
När det gäller riskkapitalförsörjning redovisar näringsutskottet i sitt yttrand
(återfinns i bilaga 4) vissa kompletterande uppgifter rörande statligt stöd til
börser som är inriktade på små företag.
Näringsutskottet instämmer i regeringens bedömning att tillgången till
riskfinansiering är av avgörande betydelse för att nå ökad tillväxt i småföre-
tagssektorn. Utskottet är positivt till att brister i det privata utbudet av ri
kapital kompenseras av statliga insatser av olika karaktär.
Med anledning av förslag om regionala fonder och börser i motion A47 (v)
pekar näringsutskottet bl.a. på att regeringen har vidtagit en rad åtgärder för
att öka tillgången till kapital och bredda marknadsplatserna. Utskottet av-
styrker motionen i aktuell del.
ALMI fullgör enligt näringsutskottet många viktiga funktioner när det
gäller växande småföretag. Det gäller bl.a. utlåningsverksamhet, garantigiv-
ning och satsningar på kvinnor. Utskottet anser att en utökad garantiverk-
samhet inom ALMI innebär att småföretagen tillförs större lånevolymer och
därmed bättre utvecklingsmöjligheter utan direkt ökade kostnader för staten.
Utskottet delar därmed inte uppfattningen i motion A21. Inte heller anser
näringsutskottet att pensionssystemets premiereserv bör användas för att
bygga upp regionala fonder. Berörda yrkanden i motion A21 (c) avstyrks
därmed av näringsutskottet.
Motion A20 (m) avstyrks i berörd del av näringsutskottet med hänvisning
till att utskottet förutsätter att ALMI har rutiner för att följa upp garantilå
I en gemensam avvikande mening rörande riskkapitalförsörjning tillstyrker
företrädarna för Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet förslaget i
Moderaternas partimotion i aktuell del. Representanterna för Vänsterpartiet
och Miljöpartiet tillstyrker i en gemensam avvikande mening berörda förslag
i Vänsterpartiets partimotion. Vidare tillstyrker Centerpartiets företrädare i
en avvikande mening Centerpartiets partimotion i berörda delar.
När det gäller förslag i motionerna A47 (v) och A58 (fp) om såddkapital
konstaterar näringsutskottet i sitt yttrande att de berörda yrkandena i bety-
dande utsträckning ligger i linje med regeringens förslag och utskottets upp-
fattning. Utskottet framhåller att det statliga stödet inom näringspolitiken bö
vara neutralt mellan olika företagsformer liksom mellan kvinnor och män.
Att uppmärksamma kvinnor som företagare och deras kapitalbehov kan
enligt näringsutskottet ses som en strävan mot neutralitet. När det gäller
farhågor om att länens anslagsutrymme är för litet pekar utskottet på betydel-
sen av att vinna erfarenheter även om volymerna till en början inte blir sär-
skilt stora. Näringsutskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyr-
ker motionerna A20 (m), A47 (v) och A58 (fp) i berörda delar.
I fråga om såddkapital tillstyrker Moderaternas företrädare i en avvikande
mening berört förslag i Moderaternas partimotion. I en gemensam avvikande
mening tillstyrker företrädarna för Miljöpartiet, Centerpartiet och Folkpartiet
förslag i motion A58 i behandlad del. Vänsterpartiets representant tillstyrker
i en avvikande mening berört förslag i Vänsterpartiets partimotion. Likaså
tillstyrker Kristdemokraternas representant i näringsutskottet i en avvikande
mening Kristdemokraternas förslag i behandlad del.
Utskottets ställningstagande
Arbetsmarknadsutskottet instämmer i likhet med näringsutskottet i regering-
ens uppfattning att ökad tillväxt i småföretagssektorn är starkt beroende av
tillgången till riskfinansiering. Brister i det privata utbudet av riskkapital
måste därför kompenseras av statliga insatser av olika karaktär.
Arbetsmarknadsutskottet anser liksom näringsutskottet att förslagen i mo-
tion A47 (v) om regionala fonder och börser bör avslås av riksdagen. Ar-
betsmarknadsutskottet ställer sig vidare i likhet med näringsutskottet avvi-
sande till förslagen i motion A21 (c) om att ALMI:s lånefond skall tillföras
ytterligare medel och att det nya pensionssystemets premiereserv skall an-
vändas för att bygga upp regionala fonder. Utskottet avstyrker motionen i
berörda delar. Även om det förslag i motion A21 (c) som avser tillförande av
driftskapital till ALMI inte behandlas i näringsutskottets yttrande anser ar-
betsmarknadsutskottet att yrkandet bör avslås.
Med samma motivering som framförs av näringsutskottet avstyrker ar-
betsmarknadsutskottet motion A20 (m) i aktuell del.
Utskottet övergår nu till att behandla motionsyrkandena om såddkapital. I
likhet med näringsutskottet konstaterar arbetsmarknadsutskottet att det finns
en betydande överensstämmelse mellan å ena sidan motionsyrkandena rö-
rande såddkapital och å den andra regeringens förslag och utskottets uppfatt-
ning. Utskottet instämmer i vad näringsutskottet anfört och tillstyrker propo-
sitionen i aktuell del samt avstyrker motionerna A20 (m), A47 (v) och A58
(fp) i berörda delar.
Enligt vad utskottet har erfarit innefattar ställningstaganden rörande
såddkapital många gånger såväl tekniskt som ekonomiskt komplicerade
överväganden. Utskottet vill därför peka på behovet av att tydligt precisera
NUTEK:s framtida roll i sammanhanget. Utskottet vill här göra en jämförel-
se med motiveringen till regeringens förslag om att stödformen regionalt
utvecklingslån skall upphöra (avsnitt 4 i betänkandet). I det sammanhanget
anförs som skäl för att avskaffa låneformen bl.a. att riskfylld utlåning till s
och medelstora företag kräver betydande kompetens, vilken enligt proposi-
tionen lättare kan upprätthållas och vidareutvecklas av organ med viss om-
fattning på sin kompetens.
8.4 Friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel, m.m.
Propositionen
På det arbetsmarknadspolitiska området har under år 1997 försöksverksam-
het bedrivits med regionalt och lokalt självbestämmande i 28 kommuner. I
försöksverksamheten söker man nya former för lokal samverkan mellan stat
och kommun för att effektivisera medelsanvändningen. Regeringen har nyli-
gen beslutat om försöksverksamhet i Skåne län med friare användning av
medel inom arbetsmarknadspolitikens ram. I propositionen redovisar rege-
ringen att den skall utvidga försöksverksamheten till ytterligare fyra län,
nämligen Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och Jämtlands län.
Motioner
I parti- och kommittémotioner från Centerpartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet
och Miljöpartiet framförs förslag om friare användning av arbetsmarknads-
politiska medel i hela landet. Också en rad enskilda motionärer pläderar för
sådan friare medelsanvändning. I flertalet fall rör det sig här om önskemål
om att ett visst län eller en viss region skall omfattas av försöksverksamhet.
Några motionärer är inriktade på försöksverksamhet med arbetstidsförkort-
ning respektive näringslivsutveckling. I en motion förespråkas en ekonomisk
frizon.
Enligt Centerpartiet i motion A21 (yrk. 21) borde den av regeringen föror-
dade försöksverksamheten med friare användning av arbetsmarknadspolitis-
ka medel utsträckas till att omfatta hela landet eller åtminstone de regional-
politiskt prioriterade områdena. Också de enskilda motionärerna Ingrid Ir-
hammar och Margareta Andersson (båda c) anser i motion A30 (yrk. 1) att
hela landet skall få bli "frizon" när det gäller användningen av arbetsmark-
nadsresurser.
Folkpartiet föreslår i kommittémotion A33 (yrk. 18) att alla län som så
önskar skall kunna bli frilän beträffande användning av arbetsmarknadspoli-
tiska medel.
Även Vänsterpartiet förordar i motion A47 (yrk. 37) att den friare använd-
ningen av arbetsmarknadspolitiska medel utvidgas till samtliga län. En förut-
sättning för detta är dock att de nationellt definierade målen för arbetsmark-
nadspolitiken kan tillgodoses. Den uppsjö av försöksverksamheter och frizo-
ner som nu finns bör ersättas av en systematisk reform där volymkravet tas
bort, regelverket liberaliseras och besluten kan fattas regionalt och lokalt.
Det är då viktigt att "frihetens ramar" klargörs när det gäller hur medel för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder och arbetslöshetsersättning skall få använ-
das. Vänsterpartiet påpekar att effekterna av en decentraliserad arbetsmark-
nadspolitik inte skall överdrivas.
Även Miljöpartiet anser i motion A54 (yrk. 6 och 7) att arbetsmarknads-
politiska medel bör få användas friare i samtliga län. Detta är viktigt för att
stärka den regionala och lokala självstyrelsen. Genom friare användning av
de arbetsmarknadspolitiska medlen kan också friårsprojektet som inleddes i
Trelleborg år 1996 genomföras i hela Sverige. För att detta skall bli möjligt
behöver dock regelverket modifieras.
Åke Gustavsson (s) bedömer i motion A14 (yrk. 2) att möjligheten att mer
flexibelt få använda arbetsmarknadspolitiska medel bör vara betydelsefull för
att minska arbetslösheten på småländska höglandet.
Enligt Hans Karlsson m.fl. (s) i motion A15 bör norra och västra delen av
Örebro län eller hela länet utses som ytterligare försöksområde för lokal
styrning av arbetsmarknadspolitiska medel.
Carin Lundberg m.fl. (s) vill i motion A25 att Västerbotten skall få bli för-
sökslän för friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel.
Magnus Johansson m.fl. (s) anser i motion A28 (yrk. 1) att Blekinge bör få
bli försökslän med ökat lokalt och regionalt självbestämmande inom arbets-
marknadspolitiken.
Sven-Erik Österberg m.fl. (s) argumenterar i motion A49 för en utvidgning
av antalet försökslän med friare användning av arbetsmarknadspolitiska
medel till att även omfatta Västmanlands, Örebro och Södermanlands län.
Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) anser i motion A438 att olika typer av för-
söksverksamhet bör kunna bedrivas i Värmland, exempelvis när det gäller
friare regelverk för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, en ny modell för
såddkapital, lärlingsverksamhet, utbildning och gränsöverskridande samar-
bete.
Margareta E Nordenvall och Inger Koch (båda m) pläderar i motion
Sk609 (yrk. 7) för att skärgården skall få bli en ekonomisk frizon.
Andre vice talman Görel Thurdin (c) anser i motion A23 (yrk. 1) att det är
synnerligen befogat att pröva en mer flexibel användning av arbetsmark-
nadspolitiska medel i Västernorrlands län.
Marianne Andersson (c) vill i motion A46 (yrk. 1) ha försöksverksamhet
med friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel i Västra Götalands
län.
Sven Bergström (c) förespråkar i motion A430 att starta eget-bidrag även
skall kunna utges till icke arbetslösa i Söderhamn. I motion A450 anser
samma motionär att Gävleborgs län bör blir försökslän för näringslivsut-
veckling.
Lennart Rohdin (fp) anser i motion A31 (yrk. 1) att det inte är tillräckligt
att Gävleborgs län ingår i den av regeringen aviserade utvidgningen av för-
söksverksamheten med friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel.
I länet borde också bedrivas försöksverksamhet med avskaffad arbetsgivar-
avgift för nyanställda ungdomar.
Siri Dannaeus (fp) pläderar i motion A58 (yrk. 6) för att antalet försökslän
med friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel utökas till att även
omfatta Södermanlands län.
Owe Hellberg (v) vill i motion A44 (yrk. 8) att förutsättningarna för ett
försök med sextimmarsdag i Ockelbo eller Ovanåkers kommuner skall utre-
das.
Bengt Hurtig (v) anser i motion A45 (yrk. 5) att Norrbotten eller stödom-
rådena 1 och 2 bör bli försöksområden med kortare arbetstid.
Bakgrund
Under år 1997 bedrevs försöksverksamhet med friare användning av arbets-
marknadspolitiska medel i 28 kommuner och kommundelar. För närvarande
bedrivs sådan försöksverksamhet i 19 kommuner och kommundelar samt
fr.o.m. den 1 mars 1998 även i Skåne län.
De medel som avsätts för försöksverksamheten får användas otraditionellt,
dvs. utan de begränsningar som finns för de olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna. I försöksverksamheten i kommuner och kommundelar gäller
Arbetsmarknadsverkets övergripande mål (effektmål) och verksamhetsmål.
Detta innebär bl.a. att försökskommunerna (motsv.) måste uppfylla det s.k.
volymmålet. Volymkravet innebär att ett angivet antal personer i genomsnitt
per månad skall delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller i yrkesinriktad
rehabilitering.
Försöksverksamheten i Skåne län får bedrivas utan att något volymmål
måste uppfyllas. Där krävs i stället att den reguljära sysselsättningen i länet
skall öka till riksgenomsnittet. Vidare skall den totala arbetslösheten i länet
minskas så att den vid försöksperiodens slut vid utgången av år 1999 högst
motsvarar riksgenomsnittet.
Utskottets ställningstagande
Enligt propositionen har regeringen för avsikt att utvidga pågående försöks-
verksamhet med friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel. Ut-
över de kommuner och kommundelar samt Skåne län där försöksverksamhet
i dag pågår kommer regeringen som framgått tidigare att utvidga försöks-
verksamheten till att även omfatta Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och
Jämtlands län.
I ett stort antal motioner föreslås som framgått ovan att försöksverksam-
heten med friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel skall utvid-
gas ytterligare, såväl geografiskt som innehållsmässigt.
Erfarenheterna från den hittillsvarande försöksverksamheten med friare
användning av arbetsmarknadspolitiska medel är goda på många håll, vilket
såväl utskottet som många motionärer erfarit. Enligt utskottet är det dock
viktigt att mer systematiska kunskaper inhämtas om effekterna av försöks-
verksamheten innan en ytterligare utvidgning kan övervägas. Utskottet vill i
sammanhanget peka på möjligheterna att förbättra effektiviteten i de arbets-
marknadspolitiska åtgärderna på andra sätt än genom den aktuella försöks-
verksamheten. Rimligen bör exempelvis ett förenklat åtgärdssystem och väl
fungerande arbetsförmedlingsnämnder leda till effektivitetsvinster.
Utöver pågående kommunförsök och den försöksverksamhet i Skåne län
som regeringen redan beslutat om anser utskottet att det för närvarande är
tillräckligt att utvidga försöksverksamheten till att omfatta de fyra län som
angivits i propositionen. I sammanhanget kan nämnas att bl.a. en rapport från
Riksrevisionsverket (RRV) ligger till grund för utskottets uppfattning.
Riksrevisionsverket har i slutrapporten Lokal samverkan i arbetsmark-
nadspolitiken (RRV 1997:58) redovisat resultatet av en uppföljning och
utvärdering av den försöksverksamhet kring lokal samverkan i arbetsmark-
nadspolitiken som regeringen beslutade om våren 1996. Studien har gjorts på
uppdrag av regeringen.
RRV:s studie avser försöksverksamheten fram till och med oktober 1997.
Resultaten fram till dess tyder enligt RRV på en högre effektivitet i försöks-
verksamheten än i de ordinarie arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Ett syfte
med försöken har varit att de skall främja aktivt arbetssökande och övergång
till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Enligt RRV:s studie har insat-
serna i försöksverksamheten lett till arbete i större utsträckning och till åte
gång till arbetslöshet i mindre utsträckning jämfört med ordinarie konjunk-
turberoende åtgärder. Samtidigt är den offentliga åtgärdskostnaden per delta-
gare något lägre än motsvarande kostnad för ordinarie statliga åtgärder.
De redovisade resultaten tyder enligt RRV på att en friare resursanvänd-
ning för arbetsförmedlingen underlättar lokal samverkan, vilket har medfört
ökad träffsäkerhet i åtgärdsinsatserna och därmed effektivare resursanvänd-
ning. Enligt RRV har emellertid försöksverksamheten haft en alltför begrän-
sad omfattning för att det skall vara möjligt att studera förekomsten av inlås-
ningseffekter, undanträngningseffekter och effekter på rörlighet, strukturom-
vandling och tillväxt. Det går därför inte, framhåller RRV, att utifrån resul-
taten från försöksverksamheten dra några säkra slutsatser om i vilken ut-
sträckning och på vilket sätt verksamhet med friare resursanvändning på
lokal nivå eventuellt bör utökas.
Enligt RRV kan man från resultaten av försöksverksamheten inte utan vi-
dare dra slutsatsen att försöksverksamheten bör utvidgas. Om beslut emel-
lertid skulle fattas om en generell möjlighet till friare resursanvändning bör
stor vikt läggas vid kontinuerlig uppföljning, betonar RRV.
Utskottet anser att någon ytterligare försöksverksamhet med friare an-
vändning av arbetsmarknadspolitiska medel än vad som redovisats i proposi-
tionen inte bör komma till stånd förrän mer omfattande analyser har gjorts av
redan beslutad eller aviserad verksamhet. Som framgått ovan är utskottet inte
berett att tillstyrka de motionsförslag om utvidgad försöksverksamhet eller
försöksverksamhet i andra områden än de av regeringen förordade. Mot
bakgrund av vad som här har anförts avstyrker arbetsmarknadsutskottet
motionerna A21 (c), A30 (c), A33 (fp), A47 (v), A54 (mp), A14 (s), A15 (s),
A25 (s), A28 (s), A49 (s), A438 (s) (delvis), A23 (c), A46 (c) och A58 (fp), i
förekommande fall i berörda delar.
Utskottet är inte heller berett att tillstyrka något av de förslag om olika ty-
per av försöksverksamhet o.d. respektive frizon som föreslås i motionerna
A31 (fp), A430 (c), A438 (s) (delvis), Sk609 (m), A44 (v) eller A45 (v).
Således avstyrks även dessa motioner.
8.5 Regionala tillväxtavtal, m.m.
Propositionen
Regeringen lägger i propositionen (avsnitt 9.3) fram förslag om att riksdagen
skall godkänna ett program för utarbetande av regionala tillväxtavtal. Nyck-
eln till ökad tillväxt och sysselsättning finns i företags och företagares för-
måga att vidareutveckla och förädla produkter, tjänster och idéer. Uppgiften
för staten och andra offentliga aktörer är bl.a. att medverka till att närings-
livsverksamheten får goda förutsättningar. För att främja tillväxt och syssel-
sättning krävs ökad anpassning till regionala och lokala förhållanden. Om
mer ansvar skall delegeras och möjligheterna till flexibla lösningar på regio-
nal och lokal nivå skall bli större ställs dock högre krav på mål- och resultat
styrning och på samordning av insatserna från olika aktörer.
Programmet med regionala tillväxtavtal syftar till ökad samverkan mellan
organ som arbetar med tillväxt- och sysselsättningsfrämjande åtgärder på
såväl lokal och regional som central nivå. Den viktigaste förutsättningen för
att bedriva en effektiv regional näringspolitik är enligt propositionen ett väl
fungerande samspel mellan å ena sidan näringslivets efterfrågan på rådgiv-
ning, kompetensförsörjning, riskfinansiering, investeringsstöd m.m. och å
den andra det serviceutbud som skilda offentliga aktörer erbjuder.
Regeringen avser att under våren 1998 erbjuda länsstyrelserna och, i för-
sökslänen, självstyrelseorganen, att initiera, driva och samordna arbetet med
regionala tillväxtavtal. Statliga myndigheter som bedriver tillväxt- och sys-
selsättningsfrämjande verksamhet kommer att få i uppdrag att medverka i
överläggningar kring avtalens innehåll, genomförande och finansiering.
Vidare kommer regeringen att ge organ som delvis finansieras med statliga
medel möjlighet att medverka i arbetet med tillväxtavtalen. En första uppgift
för de länsstyrelser respektive självstyrelseorgan som avser att vara med, är
att bjuda in det "regionala partnerskapet", dvs. näringsliv, kommuner,
landsting, stiftelser, handelskammare, fackföreningar, representanter från
lokala utvecklingsgrupper m.fl., att medverka i arbetet.
Tillväxtavtalen skall godkännas av regeringen. Regeringen bedömer att de
första avtalen kan träda i kraft den 1 januari 2000 och gälla i tre år. Tid-
punkten sammanfaller med inledningen på EG:s nästa strukturfondsperiod.
Enligt propositionen bör programarbetet beträffande strukturfondsprogram-
men kunna samordnas med utformningen av tillväxtavtal i berörda regioner.
Strukturfondsprogrammen behandlas närmare i utskottsbetänkandets avsnitt
6.
De regionala tillväxtavtalen skall utarbetas stegvis i tre etapper. Under den
första och andra etappen utförs en analys av regionens starka sidor och svag-
heter samt utarbetas ett utkast till program som bl.a. anger mål, prioritering-
ar, genomförande och möjlig finansiering. I samband med detta kommer
deltagande aktörer att ha möjlighet att lämna förslag till ändringar i regel-
verk, beslutsordningar m.m. i syfte att uppnå ökad flexibilitet vad avser
arbetssätt och medelsanvändning inom ramen för avtalen.
För de parter som har för avsikt att träffa tillväxtavtal som skall träda i
kraft år 2000 bör etapp ett och två genomföras under år 1998. Under den
tredje etappen genomförs förhandlingar mellan statens företrädare och övriga
aktörer om programmens slutliga innehåll och finansiering. Därefter sluts ett
regionalt tillväxtavtal som skall löpa under tre år. För tillväxtavtal som skal
träda i kraft år 2000 genomförs etapp tre under år 1999.
Motioner
Tre parti- eller kommittémotioner samt en enskild motion för fram yrkanden
rörande regionala tillväxtavtal. Moderaterna anser att regeringens förslag bör
avslås medan Kristdemokraterna reser invändningar främst mot bristen på
långsiktighet i avtalen. Vänsterpartiet är positivt till förslaget men vill ha
demokratisk förankring av avtalen på länsnivå. I detta sammanhang behand-
las också ett motionsyrkande om näringspolitiskt utvecklingsprogram.
Moderaterna anser i motion A20 (yrk. 10) som nyss nämnts att förslaget om
regionala tillväxtavtal bör avslås. Partiets främsta invändning är att den för-
handlingsprocess mellan län och centralstat som utgör sista steget i avtalets
tillkomst är så selektiv att den hotar själva grundvalen för en ekonomi med
förutsebara villkor. I stället för den generella stimulanspolitik som partiet
förespråkar riskerar tillväxtavtalen att leda till att Sverige sjunker ännu dju
pare ner i planeringskulturen.
Enligt Vänsterpartiet i motion A47 (yrk. 38) är förslaget om tillväxtavtal
ett steg i rätt riktning samtidigt som det illustrerar bristen på demokrati på
den regionala nivån. Länsstyrelserna förutsätts vara motor och samordnare
för avtalen utom i försökslänen där självstyrelseorganen skall ha denna
funktion. I stället behövs en demokratisk förankring där man tar tillvara den
lokala initiativkraften. Länsparlament borde enligt Vänsterpartiet vara den
naturliga politiska nivån i länen. I motion A44 (yrk. 3) framför Owe Hellberg
(v) likartade synpunkter när han föreslår att folkvalda bör vara i majoritet i
den organisation som skall ta fram tillväxtavtalen.
Kristdemokraterna anser i kommittémotion A22 (yrk. 17) att de regionala
tillväxtavtalen inte blir tillräckligt långsiktiga. Avtalen är endast tänkta at
gälla under treårsperioder. Osäkerheten om de framtida förutsättningarna för
att bedriva viss näringsverksamhet blir därmed betydande.
Bengt Hurtig (v) lägger i motion A45 (yrk. 6) fram förslag om ett närings-
politiskt utvecklingsprogram för Norrbotten.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet anser i sitt yttrande (bilaga 4) att regeringens förslag om
tillväxtavtal utgör ett led i en ny regional näringspolitik för tillväxt och sy
selsättning. Utskottet anser att förutom resultatet i form av ett underskrivet
tillväxtavtal utgör själva processen som leder fram till avtalet en viktigt del
en regional kraftsamling. Processen att utarbeta regionala tillväxtavtal kan ge
underlag för ett nytt tillväxtorienterat sätt att tänka i regionerna. Näringsut
skottet ser också positivt på att de deltagande aktörerna kommer att ha möj-
lighet att lämna förslag till ändringar i regelverk m.m. i syfte att uppnå ökad
flexibilitet i fråga om arbetssätt och medelsanvändning inom ramen för av-
talen.
Näringsutskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden rörande regionala
tillväxtavtal.
I en gemensam avvikande mening tillstyrker företrädarna för Moderaterna
och Folkpartiet förslaget i Moderaternas partimotion. Vänsterpartiets och
Miljöpartiets företrädare i utskottet tillstyrker i en gemensam avvikande
mening förslagen i Vänsterpartiets partimotion respektive motion A44 (v).
Kristdemokraternas kommittémotion tillstyrks i en avvikande mening av
partiets representant.
Utskottets ställningstagande
Arbetsmarknadsutskottet delar näringsutskottets positiva inställning till rege-
ringens förslag om regionala tillväxtavtal. Så som näringsutskottet framhåller
kan själva processen när avtalet utarbetas ha stor betydelse för den regionala
tillväxten. Den kan leda till att nya kontaktytor växer fram samt stimulera
nyföretagande och tillkomsten av nya arbetstillfällen. Arbetsmarknadsut-
skottet instämmer vidare i näringsutskottets positiva syn på möjligheterna att
lämna förslag om förenklingar i anslutning till utarbetandet av tillväxtavta-
len.
Påståendet i motion A22 (kd) att de regionala tillväxtavtalen inte skulle ha
en långsiktig karaktär förefaller utskottet något märkligt. Det måste närmast
ses som en självklarhet att de regionala tillväxtavtalen skall ses i ett långsi
tigt perspektiv. Utskottet förutsätter att det i många avtal kommer att ingå
delar som avser och ger effekter under betydligt längre tidrymder än enbart
den treåriga planerings- och genomförandeperioden. Det är enligt utskottet
önskvärt att de regionala tillväxtavtalen ses som en fortlöpande process och
där strikta avgränsningar mellan olika avtalsperioder undviks så långt möj-
ligt.
Utskottet vill i sammanhanget också peka på vikten av att de regionala till-
växtavtalen samordnas med kommande strukturfondsprogram. När det gäller
kraven i motionerna A47 och A44 om demokratisk förankring av tillväxt-
avtalen vill utskottet peka på sitt ställningstagande i betänkandets avsnitt 1
om direktvalda regionala fullmäktige eller motsvarande.
Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i likhet med näringsutskottet regering-
ens förslag om program för regionala tillväxtavtal (propositionens avsnitt
9.3). Motionerna A20 (m), A47 (v), A44 (v) och A22 (kd) avstyrks således.
Enligt utskottets uppfattning har förslaget om ett näringspolitiskt utveck-
lingsprogram som läggs fram i motion A45 många beröringspunkter med
förslaget om regionala tillväxtavtal. Flera av de idéer som motionären för
fram i sitt förslag skulle kunna inrymmas i ett regionalt tillväxtavtal. Utskot
tet är emellertid inte berett att tillstyrka motion A45 (v) utan anser att denn
bör avslås av riksdagen.
8.6 Regionala kompetensråd
Propositionen
Regeringen anser att den sysselsättnings- och tillväxtfrämjande verksamhe-
ten i varje län bör förstärkas med regionala kompetensråd. Rådens uppgift
skall vara att föreslå kort- och långsiktiga åtgärder med utgångspunkt från en
samlad bild av de regionala utbildningsbehoven. Genom att identifiera områ-
den där det råder eller befaras uppstå brist på arbetskraft skall flask-
halsproblem kunna motverkas.
I de regionala kompetensråden, som också skall bidra till ökad regional
samverkan, bör enligt propositionen ingå dels företrädare för näringsliv,
offentliga arbetsgivare och arbetstagarorganisationer, dels utbildningsanord-
nare som ansvarar för dimensionering av och inriktning på utbildningen.
Länsstyrelserna som har övergripande ansvar för sektorssamordning och
regional utveckling bör ingå i råden. I försökslänen innefattar detta även
självstyrelseorganen.
Regeringen avser att genom Arbetsmarknadsstyrelsen ge länsarbetsnämn-
derna i uppdrag att tillsammans med ovannämnda parter besluta om vilken
av dessa som skall ha till uppgift att samla relevanta aktörer till regionala
kompetensråd.
Motioner
Enligt Magnus Johansson m.fl. (s) i motion A28 (yrk. 2) bör i stället för
regionala kompetensråd möjligheten undersökas att förlägga verksamheten
till kommunala arbetsförmedlingsnämnder.
Owe Hellberg (v) förespråkar i motion A44 (yrk. 2) att varje län skall få ta
ställning till behovet av ett regionalt kompetensråd.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar regeringens planer på att förstärka den regionala sam-
verkan genom inrättandet av regionala kompetensråd. Genom förbättrade
kontakter mellan bl.a. arbetsmarknadens parter, arbetsmarknadsmyndigheter
och olika utbildningsanordnare bör bättre balans kunna uppnås mellan efter-
frågan och utbud på arbetskraft. Initiativet till att samla berörda aktörer ska
ligga på länsarbetsnämnden, men utformningen av de regionala kompetens-
råden lämnar utrymme för en rad regionala avgöranden. Motionerna A28 (s)
och A44 (v) avslås mot denna bakgrund i aktuella delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
Avsnitt 1
1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med
avslag på motionerna 1997/98:A19 yrkande 1 i motsvarande del,
1997/98:A20 yrkandena 1 i motsvarande del, 2 och 13 i motsvarande
del, 1997/98:A21 yrkandena 1, 16, 22, 28 och 42, 1997/98:A22 yr-
kandena 1 i motsvarande del och 7, 1997/98:A30 yrkande 2,
1997/98:A33 yrkandena 1 i motsvarande del, 2 i motsvarande del och
14, 1997/98:A47 yrkandena 2-6, 18, 30 och 31, 1997/98:A54 yrkan-
dena 1-4, 9 och 20 samt 1997/98:A58 yrkande 1 godkänner regering-
ens förslag om mål och riktlinjer för regionalpolitiken,
res. 1 (m)
res. 2 (c)
res. 3 (fp)
res. 4 (v)
res. 5 (mp)
res. 6 (kd)
2. beträffande utredning om regionalpolitiken
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A47 yrkande 1
och 1997/98:A429 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts om tillsättande av en utredning om regionalpolitiken,
3. beträffande mål och riktlinjer för den regionala näringspoli-
tiken
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med
avslag på motionerna 1997/98:A19 yrkandena 1 i motsvarande del
och 5, 1997/98:A20 yrkande 1 i motsvarande del, 1997/98:A22 yr-
kande 1 i motsvarande del samt 1997/98:A33 yrkande 1 i motsvarande
del godkänner regeringens förslag om mål och riktlinjer för den regi-
onala näringspolitiken,
res. 7 (m, fp, kd)
4. beträffande regelförenkling
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A20 yrkande 13 i motsvaran-
de del, 1997/98:A21 yrkande 17, 1997/98:A22 yrkande 10,
1997/98:A32 och 1997/98:A33 yrkande 2 i motsvarande del,
res. 8 (m, fp, kd)
res. 9 (c)
res. 10 (kd)
5. beträffande kommunsektorns statsbidrags- och utjämnings-
system
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkande 2, 1997/98:A44
yrkande 1, 1997/98:A47 yrkande 7 och 1997/98:A54 yrkande 10,
res. 11 (v)
res. 12 (mp)
6. beträffande storstadsfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A48, 1997/98:A446 yrkande
1 och 1997/98:A458 yrkande 1,
7. beträffande återförande av vinster från vattenkraftsproduk-
tion, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkande 38,
1997/98:A22 yrkande 15, 1997/98:A45 yrkandena 1 och 2,
1997/98:A47 yrkande 35, 1997/98:A54 yrkandena 5 och 25 samt
1997/98:A401,
res. 13 (c, v)
res. 14 (mp)
res. 15 (kd)
Avsnitt 2
8. beträffande bättre beslutsunderlag
att riksdagen avslår motion 1997/98:A20 yrkande 9,
res. 16 (m)
9. beträffande glesbygdsavdrag
att riksdagen avslår motion 1997/98:A21 yrkande 8,
res. 17 (c)
10. beträffande särskilda utredningsinsatser m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A22 yrkande 29 och
1997/98:A47 yrkande 8 i motsvarande del,
res. 18 (v)
res. 19 (kd)
11. beträffande tågförbindelsen Stockholm-Östersund
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A18 yrkande 3, 1997/98:A29
yrkande 4, 1997/98:A31 yrkande 6, 1997/98:A33 yrkande 4,
1997/98:A40, 1997/98:A44 yrkande 6 och 1997/98:A55,
res. 20 (c, fp)
12. beträffande dubbelspår
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A18 yrkande 2, 1997/98:A29
yrkande 5, 1997/98:A31 yrkande 5, 1997/98:A44 yrkande 7 och
1997/98:A47 yrkande 8 i motsvarande del,
res. 21 (v)
13. beträffande övriga järnvägsfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A17 i motsvarande del,
1997/98:A22 yrkandena 32 och 33, 1997/98:A31 yrkande 7,
1997/98:A37, 1997/98:A41, 1997/98:A58 yrkande 4 samt
1997/98:A409 yrkande 1 i motsvarande del,
res. 22 (fp)
res. 23 (kd)
14. beträffande vägar m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A12, 1997/98:A17 i motsva-
rande del, 1997/98:A18 yrkande 1, 1997/98:A21 yrkandena 6 och 7,
1997/98:A23 yrkande 4, 1997/98:A33 yrkande 3, 1997/98:A46 yrkan-
de 2, 1997/98:A54 yrkande 12, 1997/98:A56, 1997/98:A59 samt
1997/98:A409 yrkande 1 i motsvarande del,
res. 24 (c, v)
res. 25 (fp)
res. 26 (mp)
15. beträffande åtgärder i vissa regioner
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A45 yrkandena 3 och 4,
1997/98:A47 yrkande 9, 1997/98:A53 samt 1997/98:A458 yrkande 5,
res. 27 (v)
16. beträffande IT m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A19 yrkande 3, 1997/98:A20
yrkande 4, 1997/98:A21 yrkandena 4 och 5, 1997/98:A23 yrkande 3,
1997/98:A33 yrkande 6, 1997/98:A35, 1997/98:A47 yrkandena 10
och 11, 1997/98:A54 yrkande 11 samt 1997/98:A460 yrkandena 19
och 38,
res. 28 (m, fp)
res. 29 (c, mp)
res. 30 (v)
17. beträffande flygtrafik
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkande 9, 1997/98:A22
yrkande 11 och 1997/98:A54 yrkande 13,
res. 31 (c)
res. 32 (mp)
res. 33 (kd)
18. beträffande postfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkande 3 och
1997/98:A22 yrkande 9,
res. 34 (c, kd)
19. beträffande utbildningens betydelse för regional utveck-
ling
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A33 yrkande 7 och
1997/98:A429 yrkande 2,
res. 35 (fp)
20. beträffande ökning av decentraliserad utbildning och di-
stansutbildning
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med
avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 11, 1997/98:A27 i mot-
svarande del, 1997/98:A43, 1997/98:A44 yrkande 5, 1997/98:A47 yr-
kande 13, 1997/98:A50 i motsvarande del, 1997/98:A409 yrkande 4
och 1997/98:A427 yrkande 2 godkänner regeringens förslag om rikt-
linjer för ökning av decentraliserad utbildning och distansutbildning,
res. 36 (m)
res. 37 (c)
res. 38 (v)
21. beträffande delegation och utvecklingscentrum för IT-baserad di-
stansundervisning i Härnösand
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med
avslag på motionerna 1997/98:A20 yrkande 5, 1997/98:A27 i motsva-
rande del, 1997/98:A47 yrkandena 14 och 15, 1997/98:Kr24 yrkande
7, 1997/98:Kr25 samt 1997/98:Kr28 yrkande 3 godkänner regeringens
förslag om att inrätta en delegation och ett utvecklingscentrum för di-
stansutbildning baserad på modern informationsteknik i Härnösand,
res. 39 (m)
res. 40 (v)
22. beträffande högskolans ansvar för distansutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkande 12,
1997/98:A47 yrkande 12, 1997/98:A54 yrkande 14 och 1997/98:A460
yrkande 20,
res. 41 (c)
res. 42 (v)
res. 43 (mp)
23. beträffande lokala studiecentrum
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkande 13,
1997/98:A24 och 1997/98:A57,
res. 44 (c)
24. beträffande forskningsresurser till mindre och medelstora
högskolor, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A47 yrkande 17,
1997/98:A50 i motsvarande del, 1997/98:A58 yrkande 5 och
1997/98:A420 yrkande 4,
25. beträffande förändringar i studiestödssystemet
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkande 10 och
1997/98:A47 yrkande 26,
res. 45 (c)
26. beträffande kvinnouniversitetet i Västernorrland
att riksdagen avslår motion 1997/98:A60 yrkandena 1 och 2,
res. 46 (mp)
27. beträffande kulturfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A22 yrkande 14,
1997/98:A31 yrkande 9, 1997/98:A33 yrkande 8, 1997/98:A54 yrkan-
dena 15 och 16 samt 1997/98:A429 yrkande 3,
res. 47 (fp)
res. 48 (mp)
res. 49 (kd)
28. beträffande flyttningsbidrag
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A22 yrkande 16 och
1997/98:A403 yrkande 10,
res. 50 (kd)
29. beträffande arbetsmarknadsmedel för skogsvård
att riksdagen avslår motion 1997/98:A45 yrkande 7,
res. 51 (v)
30. beträffande jordförvärvslagstiftning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A13, 1997/98:A21 yrkandena
14, 40 och 43 samt 1997/98:A54 yrkande 18,
res. 52 (c)
res. 53 (mp)
Avsnitt 3
31. beträffande organisatoriska förändringar i statlig verksam-
het
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A16 yrkande 2, 1997/98:A21
yrkande 33, 1997/98:A22 yrkandena 2-4, 1997/98:A31 yrkande 8,
1997/98:A33 yrkande 17, 1997/98:A54 yrkande 8, 1997/98:A58 yr-
kande 3, 1997/98:A403 yrkande 3, 1997/98:A407, 1997/98:A416 yr-
kande 1, 1997/98:A424 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A427 yrkande 1,
1997/98:A429 yrkande 7, 1997/98:A440, 1997/98:A443,
1997/98:A459 yrkande 2, 1997/98:A460 yrkandena 27 och 28,
res. 54 (c, kd)
res. 55 (fp)
res. 56 (mp)
32. beträffande omlokalisering av statlig verksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkandena 30 och 31,
1997/98:A411, 1997/98:A414 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A416 yr-
kande 6, 1997/98:A420 yrkande 5, 1997/98:A457 yrkande 3,
1997/98:A460 yrkandena 29-32 samt 1997/98:Fö216 yrkandena 10
och 14,
res. 57 (c)
res. 58 (fp)
res. 59 (mp)
Avsnitt 4
33. beträffande allmänt om regionalpolitiska stödformer
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A54 yrkande 21 och
1997/98:A429 yrkande 5,
res. 60 (fp)
res. 61 (mp)
34. beträffande beslutanderätten om långsiktiga stödområ-
den
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med
avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 39, 1997/98:A22 yrkande
20, 1997/98:A31 yrkande 3, 1997/98:A33 yrkande 10, 1997/98:A45
yrkande 8 och 1997/98:A47 yrkande 20 godkänner regeringens förslag
att det fortsättningsvis skall vara en uppgift för regeringen att närmare
bestämma vilka områden som skall ingå i stödområdena 1 och 2,
res. 62 (c, fp, v, mp, kd)
35. beträffande principerna för stödområdesindelningen
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med
avslag på motionerna 1997/98:A20 yrkande 3, 1997/98:A22 yrkande
21 i motsvarande del, 1997/98:A31 yrkande 4 och 1997/98:A33 yr-
kande 11 godkänner regeringens förslag om principerna för stödområ-
desindelningen,
res. 63 (m)
res. 64 (kd)
36. beträffande ändrad stödområdesindelning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A22 yrkande 21 i motsvaran-
de del, 1997/98:A23 yrkande 2, 1997/98:A26, 1997/98:404 yrkande 1,
1997/98:A431, 1997/98:A445 och 1997/98:A451 yrkande 2,
res. 65 (kd)
37. beträffande förvaltningen av regionala utvecklingslån
m.m.
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande delar
dels antar de i propositionen enligt bilaga 5 framlagda förslagen till
a) lag om rätt för Stiftelsen Norrlandsfonden att besluta i frågor om
förvaltningen av regionala utvecklingslån,
b) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
dels godkänner regeringens förslag om regionalt utvecklingsstöd,
38. beträffande utveckling av det regionala utvecklingsstödet
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkande 34,
1997/98:A44 yrkande 4 och 1997/98:A453 yrkandena 2 och 3,
res. 66 (c)
res. 67 (v)
39. beträffande kapitaltillskott till Norrlandsfonden m.m.
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del godkän-
ner regeringens förslag om Stiftelsen Norrlandsfonden,
40. beträffande nedsatta socialavgifter i gruvnäringen m.m.
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med
avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 35 i motsvarande del och
1997/98:A54 yrkande 19 i motsvarande del, antar 6 § första stycket
punkt 1 i det av regeringen enligt bilaga 5 framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter,
41. beträffande nedsatta socialavgifter i jord- och skogsbruk
m.m.
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med
avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 35 i motsvarande del,
1997/98:A22 yrkande 12, 1997/98:A23 yrkande 6, 1997/98:A31 yr-
kande 2, 1997/98:A33 yrkande 9, 1997/98:A47 yrkande 23 och
1997/98:A54 yrkande 19 i motsvarande del antar 6 § första stycket
punkt 9 och 11 § i det av regeringen enligt bilaga 5 framlagda försla-
get till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialav-
gifter,
res. 68 (c, fp, v, mp, kd)
42. beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del antar det
av regeringen enligt bilaga 5 framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter i den mån det inte
omfattas av vad utskottet hemställt ovan,
43. beträffande ändringar av transportbidraget
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med
avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkandena 36 och 37,
1997/98:A22 yrkande 13, 1997/98:A23 yrkandena 7 och 8,
1997/98:A29 yrkandena 2 och 3 samt 1997/98:A54 yrkande 24 god-
känner regeringens förslag om transportbidrag,
res. 69 (c, mp, kd)
44. beträffande ytterligare förändringar i zonindelningen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A33 yrkande 12 och
1997/98:A51,
res.70 (fp)
Avsnitt 5
45. beträffande myndighetsorganisationen för glesbygdsfrå-
gor
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A20 yrkande 7 och
1997/98:A21 yrkande 29,
res. 71 (m)
res. 72 (c)
46. beträffande utredning om gles- och landsbygdspolitiken
att riksdagen avslår motion 1997/98:A47 yrkande 24,
res. 73 (v)
47. beträffande distansarbete och skattelagstiftningen
att riksdagen avslår motion 1997/98:A39,
48. beträffande turism
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkandena 25-27,
1997/98:A22 yrkandena 27 och 28, 1997/98:A54 yrkande 17 samt
1997/98:A403 yrkande 13,
res. 74 (c)
res. 75 (mp)
res. 76 (kd)
49. beträffande kommersiell service och samhällsservice
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkande 32,
1997/98:A22 yrkande 19, 1997/98:A29 yrkande 1, 1997/98:A33 yr-
kande 16 och 1997/98:A460 yrkande 33,
res. 77 (c)
res. 78 (fp)
res. 79 (kd)
50. beträffande byautveckling m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A22 yrkandena 18, 30 och
31, 1997/98:A54 yrkande 23, 1997/98:A403 yrkandena 11 och 12,
1997/98:A427 yrkande 5, samt 1997/98:A457 yrkande 12,
res. 80 (mp)
res. 81 (kd)
51. beträffande annat lokalt utvecklingsarbete m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A406 och 1997/98:A433 och
1997/98:A457 yrkande 6,
52. beträffande skärgårdspolitikens inriktning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A22 yrkande 22,
1997/98:A33 yrkande 15, 1997/98:A429 yrkande 4, 1997/98:A455
yrkandena 1 och 4, 1997/98:A459 yrkande 1 samt 1997/98:Sk609 yr-
kande 1 i motsvarande del,
res. 82 (m)
res. 83 (c, kd)
res. 84 (fp)
53. beträffande betydelsen av organisationen av statlig verk-
samhet
att riksdagen avslår motion 1997/98:A455 yrkande 7,
res. 85 (fp)
54. beträffande samordning av statlig verksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A22 yrkande 23 och
1997/98:A405,
res. 86 (kd)
55. beträffande vidgat skärgårdsbegrepp m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A22 yrkande 24,
1997/98:A47 yrkande 25, 1997/98:A455 yrkande 8 och 1997/98:A456
yrkande 2,
res. 87 (c, kd)
res. 88 (v)
56. beträffande övriga skärgårdsfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A22 yrkandena 25 och 26,
1997/98:A451 yrkande 1 samt 1997/98:Sk609 yrkandena 1 i motsva-
rande del och 5,
res. 89 (m)
res. 90 (c, fp, kd)
Avsnitt 6
57. beträffande inriktningen av EU:s struktur- och regionalpo-
litik
att riksdagen avslår motionen 1997/98:A20 yrkande 8,
res. 91 (m)
58. beträffande förenklad administration
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A11 yrkandena 2 och 7,
1997/98:A21 yrkande 41 i motsvarande del, 1997/98:A22 yrkande 6,
1997/98:A23 yrkande 5 och 1997/98:A33 yrkande 13,
res. 92 (c)
res. 93 (mp)
res. 94 (kd)
59. beträffande nuvarande mål 6
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkande 41 i motsvaran-
de del och 1997/98:A47 yrkande 22,
res. 95 (c, kd)
60. beträffande nuvarande mål 2 och 5b
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkande 41 i motsvaran-
de del och 1997/98:A34,
res. 96 (c, kd)
61. beträffande återflöde av medel
att riksdagen lämnar revisorernas förslag yrkande 2 samt motionerna
1997/98:A22 yrkande 5 och 1997/98:A47 yrkande 19 utan vidare åt-
gärd,
res. 97 (m, fp, kd)
res. 98 (v)
62. beträffande samordning av målområden m.m.
att riksdagen lämnar revisorernas förslag yrkande 1 samt motion
1997/98:A11 yrkandena 1 och 4 utan vidare åtgärd,
res. 99 (m, fp, kd)
res. 100 (mp)
63. beträffande offentlig medfinansiering
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A47 yrkande 21 och
1997/98:A54 yrkande 26,
res. 101 (v)
res. 102 (mp)
64. beträffande likriktning av projekten
att riksdagen lämnar revisorernas förslag yrkande 3 utan vidare åtgärd,
res. 103 (m, c, fp, kd)
res. 104 (v)
65. beträffande beslutsformer m.m.
att riksdagen lämnar revisorernas förslag yrkande 4 samt motion
1997/98:A11 yrkandena 3, 5 och 6 utan vidare åtgärd,
res. 105 (m, fp, kd)
res. 106 (mp)
Avsnitt 7
66. beträffande jämställdhetsperspektiv på utvecklingsplaner-
na
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A16 yrkande 1 och
1997/98:A427 yrkande 4,
67. beträffande satsningar i Bergslagen
att riksdagen avslår motion 1997/98:A47 yrkande 34,
res. 107 (v)
68. beträffande åtgärder i län och regioner
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A14 yrkande 1,
1997/98:A36, 1997/98:A42, 1997/98:A50 i motsvarande del,
1997/98:A52, 1997/98:A409 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A410,
1997/98:A416 yrkande 2, 1997/98:A417, 1997/98:A419,
1997/98:A420 yrkandena 1-3, 1997/98:A421, 1997/98:A425,
1997/98:A439, 1997/98:A444 i motsvarande del, 1997/98:A454 yr-
kande 1 samt 1997/98:T215 yrkandena 1, 10 och 11,
res. 108 (m)
res. 109 (mp)
69. beträffande resurscentrum för kvinnor m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkandena 23 och 24,
1997/98:A38, 1997/98:A47 yrkandena 27-29, 1997/98:A54 yrkande
22 samt 1997/98:A453 yrkande 5,
res. 110 (m) - motiv.
res. 111 (c, fp, mp)
res. 112 (v)
Avsnitt 8
70. beträffande kommunalpolitik och företagande
att riksdagen avslår motion 1997/98:A19 yrkandena 2 och 4,
71. beträffande livsmedelsindustri och jordbruk
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A20 yrkande 6, 1997/98:A21
yrkande 15 och 1997/98:A22 yrkande 8,
res. 113 (m)
res. 114 (fp, kd)
res. 115 (c)
72. beträffande såddfinansiering
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del, med an-
ledning av motionerna 1997/98:A47 yrkande 36 och 1997/98:A58 yr-
kande 2 samt med avslag på motion 1997/98:A20 yrkande 12 godkän-
ner regeringens förslag om användningen av anslaget Regionalpolitis-
ka åtgärder,
res. 116 (m)
res. 117 (fp, mp)
res. 118 (v)
73. beträffande riskkapitalförsörjning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A20 yrkande 11,
1997/98:A21 yrkandena 18-20 samt 1997/98:A47 yrkandena 32 och
33,
res. 119 (m, fp, kd)
res. 120 (v, mp)
res. 121 (c)
74. beträffande friare användning av arbetsmarknadspolitiska
medel m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A14 yrkande 2,
1997/98:A15, 1997/98:A21 yrkande 21, 1997/98:A23 yrkande 1,
1997/98:A25, 1997/98:A28 yrkande 1, 1997/98:A30 yrkande 1,
1997/98:A33 yrkande 18, 1997/98:A46 yrkande 1, 1997/98:A47 yr-
kande 37, 1997/98:A49, 1997/98:A54 yrkandena 6 och 7,
1997/98:A58 yrkande 6, 1997/98:A438 i motsvarande del och
1997/98:A450,
res. 122 (m) - motiv.
res. 123 (c, fp, kd)
res. 124 (v)
res. 125 (mp)
75. beträffande frizonsförsök m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A31 yrkande 1, 1997/98:A44
yrkande 8, 1997/98:A45 yrkande 5, 1997/98:A430, 1997/98:A438 i
motsvarande del och 1997/98:Sk609 yrkande 7,
res. 126 (m)
res. 127 (fp)
76. beträffande avslag på förslaget om regionala tillväxtav-
tal
att riksdagen avslår motionen 1997/98:A20 yrkande 10,
res. 128 (m)
77. beträffande program för regionala tillväxtavtal m.m.
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med
avslag på motionerna 1997/98:A22 yrkande 17, 1997/98:A44 yrkande
3, 1997/98:A45 yrkande 6 och 1997/98:A47 yrkande 38 godkänner
regeringens förslag om program för regionala tillväxtavtal,
res. 129 (fp, kd)
res. 130 (v, mp)
78. beträffande regionala kompetensråd
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A28 yrkande 2 och
1997/98:A44 yrkande 2.
Stockholm den 23 april 1998
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund
(s), Per Unckel (m), Berit Andnor (s), Ingvar Johnsson (s), Kent Olsson (m),
Martin Nilsson (s), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson
(s), Hans Andersson (v), Kristina Zakrisson (s), Christel Anderberg (m),
Barbro Johansson (mp), Michael Stjernström (kd) och Kjell Ericsson (c).
Reservationer
1. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)
anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,
delavsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken, bort ha följande
lydelse
Förväntningarna på regeringens sedan länge aviserade proposition om re-
gionalpolitik har varit stora på många håll i landet. En omfattande befolk-
ningsomflyttning har utsatt många landsdelar, inte minst Norrland, för bety-
dande påfrestningar. De förslag som nu lagts fram i propositionen kan dess-
värre knappast sägas innefatta något nytänkande på det regionalpolitiska
området. Det är enligt arbetsmarknadsutskottet uppenbart att regeringens
regionalpolitik har misslyckats.
En bred önskan om en utredning med parlamentarisk inriktning har non-
chalerats av regeringen. I stället har ett dåligt underbyggt och i stort sett
innehållslöst förslag lagts fram för riksdagen. Det är uppenbart att ett
gedige
kunskapsunderlag måste tas fram om det skall bli möjligt att utforma en
politik som kan få flyttlassen att vända. Utskottet har därför, som framgår
ovan, i betänkandet givit regeringen till känna att en regionalpolitisk utred-
ning med parlamentarisk inriktning bör tillsättas. Det är ett lyckligt besked
om utskottets samstämmiga kritik av regeringens regionalpolitik.
Utskottet finner inte anledning att här ytterligare behandla bristerna i rege-
ringens förslag utan konstaterar att förslaget inte kan läggas till grund för
e
framgångsrik regionalpolitik. I stället väljer utskottet att dra upp
riktlinjer
för en omläggning och modernisering av regionalpolitiken. Utskottet ställer
sig därmed bakom Moderaternas förslag i motion A20.
Utskottet anser att den utredning som, enligt riksdagens tillkännagivande,
skall tillsättas bör inrikta sitt arbete på att avveckla de selektiva
lösningar
den bidragspolitik som kännetecknar regeringens regionalpolitik. Dagens
konkurrenssnedvridande stödpolitik bör ersättas med en politik som innebär
generella skattesänkningar och andra åtgärder som kan främja företagstill-
växten i hela landet.
Omläggningen av politiken bör ske i fem led. För det första bör de regio-
nalt mest skadliga förändringarna från senare år undanröjas, för det andra
bör företagsklimatet förbättras, för det tredje bör en god informationsteknisk
infrastruktur byggas upp i hela landet, för det fjärde bör villkoren för
indivi
dualiserad utbildning på distans förbättras och för det femte bör bristen på
utbildad arbetskraft undanröjas.
Utskottet övergår här till att något närmare redogöra för sin uppfattning om
vart och ett av de fem leden i en omläggning av regionalpolitiken.
Först av allt måste de beslut undanröjas som inneburit de allvarligaste för-
sämringarna för den regionala utvecklingen. Redan för år 1999 bör enligt
utskottets uppfattning en rad åtgärder vidtas som närmare preciseras i motion
A20. Det gäller en sänkning av skatten på bensin, på diesel för arbetsredskap
samt av skatten på el. Vidare bör gränsen för reseavdrag sänkas och reseav-
dragen höjas.
För det andra måste åtgärder till för att underlätta företagsetableringar och
för att främja företagande. Här står enligt utskottets uppfattning skattesänk-
ningar i fokus, men även exempelvis lönebildningen måste förändras.
Dagens höga skatter på företagande och arbete medför stora problem för
etableringar och tillväxt. Skattesänkningar är enligt utskottets uppfattning
av
avgörande betydelse för regional utveckling. Skatten för låg- och medelin-
komsttagare, bl.a. sänkt kommunalskatt, måste prioriteras. Värnskatten skall
avskaffas i sin helhet. Beskattningen av företagets egna riskbärande kapital
lindras, skattereglerna för fåmansbolag förändras och fastighetsskatten suc-
cessivt avskaffas. Vidare måste förenklingar för företagen genomföras. På
detta område bildar förslagen från Småföretagsdelegationen en god grund för
förändringar. Också en modernisering av arbetsrätten är av betydelse i sam-
manhanget.
För det tredje måste krav ställas på den informationstekniska infrastruktu-
ren i hela landet. Investeringar måste göras även i områden där den kommer-
siella lönsamheten är otillräcklig. I sådana fall bör statligt stöd utges i
for
som säkerställer en utbyggnad i konkurrens. Tillgången till en god informa-
tionsteknisk infrastruktur kommer att få allt större betydelse för etablering
a
företag.
För det fjärde måste villkoren för individualiserad distansutbildning för-
bättras. I stället för att, som regeringen föreslagit, inrätta ett statligt
ins
bör staten få möjlighet att upphandla utbildningstjänster som inte erbjuds
kommersiellt. Distansutbildningen bör utvecklas i så individualiserade for-
mer som möjligt.
Det femte ledet i den politik som utskottet förordar innebär att bristen på
utbildad arbetskraft måste undanröjas. En kraftig utbyggnad av kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning måste till. I en första etapp måste utbyggna-
den omfatta sådan utbildning där det finns en mer akut arbetskraftsbrist i
regionen.
De förslag till förändringar i fem led som nyss redovisats bidrar, enligt ut-
skottets uppfattning, till en tillväxtfrämjande företagsmiljö i hela landet. I
stället för den traditionella regionalpolitikens olika bidragsformer bör
företa
gen ges generella villkor och ett gott företagsklimat i hela landet. Bidrag
bör
växlas mot sänkta skatter. Det kan emellertid övervägas om inte även vissa
kompletterande men generella åtgärder kan sättas in i syfte att stärka utveck-
lingen i svagare regioner. Bland de åtgärder som kan övervägas och som
redovisats i motion A20 (m) vill utskottet peka på möjligheten att kräva av
kommuner som erhåller skatteutjämningsbidrag att dessa lägger ut relevanta
delar av sin verksamhet på entreprenad. En annan åtgärd som kan övervägas
innebär att de minsta företagen i skogslänen befrias från merparten av dagens
regelverk.
Vad som här anförts om omläggning av regionalpolitiken i fem led och
andra åtgärder i syfte att skapa tillväxt och arbete bör enligt
arbetsmarknads-
utskottets uppfattning ges regeringen till känna. Detta innebär att motionerna
A20 (m) och A19 (m) tillstyrks i berörda delar. Propositionen avstyrks i
motsvarande del liksom övriga i sammanhanget anförda motioner.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A19 yrkande 1 i
motsvarande del och 1997/98:A20 yrkandena 1 i motsvarande del
samt 2 och 13 i motsvarande del samt med avslag på dels propositio-
nen i motsvarande del, dels motionerna 1997/98:A21 yrkandena 1, 16,
22, 28 och 42, 1997/98:A22 yrkandena 1 i motsvarande del och 7,
1997/98:A30 yrkande 2, 1997/98:A33 yrkandena 1 i motsvarande del,
2 i motsvarande del och 14, 1997/98:A47 yrkandena 2-6, 18, 30 och
31, 1997/98:A54 yrkandena 1-4, 9 och 20 samt 1997/98:A58 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,
delavsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken, fr.o.m. det stycke som
börjar med "Flera motioner tar", bort ha följande lydelse:
Den regionala utvecklingen går åt fel håll. Obalanserna mellan regionerna
ökar och den tydligaste konsekvensen är bristen på arbete i de mer glest
befolkade områdena. Befolkningsomflyttningen från mindre orter till större
är allvarlig. Regeringens förslag i den regionalpolitiska propositionen är
långtifrån tillräckliga.
Samtidigt finns det kreativitet och entusiasm när det gäller den egna byg-
den.
Att "hela Sverige skall leva" måste vara ledstjärnan för en politik som
syftar till regional rättvisa och utveckling. Därför måste också ansvaret för
den regionala utvecklingen bli tydligare. En ny regionalpolitik bör känne-
tecknas av bl.a. följande. Konkreta mål för regionalpolitiken skall vara över-
ordnade målen för andra politikområden. Den regionala och fysiska plane-
ringen måste samordnas, den lokala nivån stärkas och regionernas inflytande
över den regionala planeringen öka. Likvärdig service måste finnas tillgäng-
lig över hela landet. Sektorspolitiken måste brytas och samordningen öka på
alla nivåer. Lika förutsättningar skall tillskapas för kvinnor och män att
leva
och bo på landsbygden och människornas inflytande över lokalsamhället
måste bli större.
Vidare behövs förändringar i det kommunala skatteutjämningssystemet
som medför att en bättre regional balans kan uppnås. Befolkningsstrukturen
och befolkningsminskningen måste få större genomslag.
Företagsklimatet i landet måste förbättras. Stabilare och mer gynnsamma
villkor måste utformas för den privata sektorn, särskilt för de företag som
har
potential att växa. Det är i de små och medelstora företagen som de nya
arbetstillfällena kan förväntas komma till stånd. För att detta skall ske
måste
fler människor se det som naturligt att starta ett eget företag och
entreprenör
en måste vara väl ansedd i samhället. För att företagsklimatet ytterligare
skal
förbättras anser näringsutskottet att åtgärder bör prioriteras inom följande
områden: främjande av det personliga ägandet, administrativa förenklingar,
skattelagstiftning, kunskap och kompetens samt riskkapitalförsörjning. Dessa
åtgärder gynnar även den regionala utvecklingen.
Många av de moderna företagen är relativt oberoende av avstånd och läge i
landet eftersom de baserar sig på IT. Den nya regionala näringspolitiken kan
därför än mer än tidigare baseras på decentralisering. Inom IT-området kan
sysselsättningen förväntas öka, vilket bör gagna hela landet.
Företagsbeskattningen måste reformeras så att den bidrar till fler anställ-
ningar och underlättar för företagen att bygga upp ett eget kapital. Åtgärder
bör vidtas för att underlätta tillkomsten av tjänste- och kunskapsföretag. De
hushållsnära tjänsterna är värda att beakta i sammanhanget. Regler om skat-
tefritt sparande för den som vill "starta eget" är en möjlighet.
Arbetslöshets-
försäkringen måste utformas så att den inte missgynnar deltidsarbetande -
deltidsarbete är många gånger det enda arbete som står till buds på mindre
orter.
Regionalpolitiken måste präglas av ett nerifrån och upp-perspektiv. En
fjärde planeringsnivå bör införas utöver central, regional och lokal nivå.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A21 yrkandena 1, 16,
22, 28 och 42 samt med avslag på dels propositionen i motsvarande
del, dels motionerna 1997/98:A19 yrkande 1 i motsvarande del,
1997/98:A20 yrkandena 1 i motsvarande del, 2 och 13 i motsvarande
del, 1997/98:A22 yrkandena 1 i motsvarande del och 7, 1997/98:A30
yrkande 2, 1997/98:A33 yrkandena 1 i motsvarande del, 2 i motsva-
rande del och 14, 1997/98:A47 yrkandena 2-6, 18, 30 och 31,
1997/98:A54 yrkandena 1-4, 9 och 20 samt 1997/98:A58 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,
delavsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken, fr.o.m. det stycke som
börjar med "I parti- och kommittémotioner" och som slutar med "till dessa
frågor", bort ha följande lydelse:
Det regeringen anför om regionalpolitikens mål och inriktning är emeller-
tid inte tillräckligt.
Utskottet vill framhålla att politiska insatser endast i begränsad omfattning
kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor mellan olika regioner. I stället för
traditionell lokaliserings- och planeringspolitik behövs en mobiliseringspoli-
tik. Varje region och varje bygd har sin styrka och sina möjligheter. Dessa
kan tas till vara endast genom lokala initiativ - lokal mobilisering.
Regionalpolitiken bör utgå från den enskilda människan och hennes för-
måga till skapande. De politiska besluten skall stödja, underlätta och
stimule-
ra utveckling och lokal samverkan. Inte minst måste politiken underlätta för
små- och nyföretagande. På små orter och på landsbygden har småföretagen
ofta en stor betydelse för att skapa livskraft i bygden. En politik som gynnar
små företag är en politik som säkerställer möjligheter till utkomst i gles-
och
landsbygd. En sådan politik leder till - bl.a. - ökad sysselsättning och tryg-
gad välfärd i hela landet.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna A33 och A58 i berörda
delar.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A33 yrkandena 1
i motsvarande del, 2 och 14 samt 1997/98:A58 yrkande 1 och med av-
slag på dels propositionen i motsvarande del, dels motionerna
1997/98:A19 yrkande 1 i motsvarande del, 1997/98:A20 yrkandena 1 i
motsvarande del, 2 och 13 i motsvarande del, 1997/98:A21 yrkandena
1, 16, 22, 28 och 42, 1997/98:A22 yrkandena 1 i motsvarande del och
7, 1997/98:A30 yrkande 2, 1997/98:A47 yrkandena 2-6, 18, 30 och
31 samt 1997/98:A54 yrkandena 1-4, 9 och 20 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,
delavsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken, bort ha följande
lydelse
Enligt utskottet måste en kraftsamling till för att bryta utvecklingen mot
ökade regionala klyftor. Regeringen har tyvärr inte presenterat en hållbar
strategi för att uppnå regional balans. Utskottet återkommer till vad som
sagts tidigare om behovet av en regionalpolitisk utredning med parlamenta-
riskt inflytande. Här bör påpekas att hela arsenalen av regionalpolitiska fö-
retagsstöd bör utvärderas så att en regionalpolitisk inriktning byggd på
aktivt
stöd till regional utvecklingskraft kan åstadkommas, snarare än passiva
driftsbidrag.
Utskottet vill betona de statliga företagens och affärsverkens betydelse för
den regionala utvecklingen. Det är positivt att regeringen uppmärksammar
effekterna av nedskärningar inom affärsverk och att den anser att en samord-
ning måste ske så att nedskärningar inte slår för hårt mot vissa orter.
Utskot-
tet är dock av den uppfattningen att staten måste handla mer offensivt i denna
fråga. Regionalpolitiken bör också innefatta ett tydligt genusperspektiv.
Arbetet bör inriktas på förändringar av EG-finansierade regional- och struk-
turpolitiska åtgärder.
Utskottet ser en stark dominans av privat ägande i det svenska näringslivet.
Statligt ägande bör vara en rimlig motvikt till denna privata maktkoncentra-
tion. Affärsverk och bolag som Vattenfall och Telia bör förbli statliga och
utvecklas i rollen som kraftcentrum för teknologisk utveckling.
Som regeringen påpekar är det viktigt med hög tillväxt inom alla regioner.
De olika regionerna är beroende av varandra, i såväl stad som land. En sned-
vriden befolkningsutveckling kan leda till försämrad tillgänglighet vad gäller
statlig och kommunal service både på landsbygden och i tätorten.
Enligt utskottet bör också betonas vikten av kunskapsutveckling och tek-
nikförnyelse för att i dag utsatta regioner skall kunna hänga med i den inter-
nationella utvecklingen och i konkurrensen. Det s.k. underifrånperspektivet
bör vara gällande. En internationaliserad ekonomi betyder inte att den lokala
närvaron och miljön har blivit mindre viktig för det enskilda företaget och
dess anställda.
Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att en del i det som motionärer-
na kallar "den naturliga regionalpolitiken" måste vara att staten identifierar
varje regions specifika karaktär och agerar därefter. Allt färre människor
behövs i produktionen, och näringslivet måste därför breddas. Politiken bör
inriktas på att etablera förädling, utbildning, utvecklingsarbete, forskning,
administration och miljöteknik som är knutna till respektive regions natur-
tillgångar. Utskottet vill, liksom Vänsterpartiet, att en utredning utförs om
vilka omlokaliseringar som är möjliga enligt denna princip.
Vad gäller glesbygds- och landsbygdspolitiken vill utskottet peka på att det
för att vända utvecklingen i dessa delar krävs en långsiktig vision om ett
ekologiskt präglat och socialt öppet Norden. Landsortens möjligheter måste
lyftas fram mer än i dag. Det bör här upprepas att staten bör ta till vara
ner-
ifrån och upp-perspektivet. Det är först då man kan få en optimal och kreativ
användning av de offentliga resurserna.
Utskottet är kritiskt mot att Närings- och handelsdepartementet inte redo-
visar på vilket sätt mäns och kvinnors levnadsförhållanden skiljer sig åt i
den
regionalpolitiska propositionen. En icke könsuppdelad statistik riskerar att
skapa underlag för "könsblinda" politiska förslag som inte tar hänsyn till den
inbyggda bristen på jämställdhet mellan kvinnor och män. Utskottet betonar
att det är viktigt att all statistik är könsuppdelad i regeringens
propositione
Regeringen borde också i sina propositioner på ett tydligare sätt än hittills
redovisa förslagens konsekvenser för kvinnor och män.
Enligt utskottets uppfattning bör ca en halv miljard kronor avsättas till re-
gionalpolitiken för att tillgodose högre jämställdhetsambitioner inom politik-
området och för att finansiera tillväxten i länen inom ramen för länsstrategi-
erna.
Andelen kvinnliga företagare som får företagsstöd är vid vissa länsstyrel-
ser mindre än 10 %. Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att det regio-
nala företagsstödet bör riktas till kvinnor i lika stor omfattning som till
män
Kvinnorepresentationen i statliga myndigheter på regional nivå bör öka, och
utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att den bör uppgå till minst 40 %.
De förändringar som pågår i kommunerna där ansvar för social verksamhet
flyttas från kollektiva system till de enskilda familjerna påverkar kvinnor
och
män olika. Länsstyrelserna bör därför få i uppdrag att kartlägga och utveckla
en länsstrategi för att säkra kvinnors rätt till arbete och rimliga
livsvillkor
Utskottet tillstyrker med det anförda Vänsterpartiets motion A47 yrkandena
2-6, 18, 30, 31 och 35. Propositionen i motsvarande del liksom motionerna
A20, A21, A22, A30, A33, A54 och A58 avstyrks, i förekommande fall i
berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A47 yrkandena 2-6,
18, 30 och 31 samt med avslag på dels propositionen i motsvarande
del, dels motionerna 1997/98:A19 yrkande 1 i motsvarande del,
1997/98:A20 yrkandena 1 i motsvarande del, 2 och 13 i motsvarande
del, 1997/98:A21 yrkandena 1, 16, 22, 28 och 42, 1997/98:A22 yr-
kandena 1 i motsvarande del och 7, 1997/98:A30 yrkande 2,
1997/98:A33 yrkandena 1 i motsvarande del, 2 i motsvarande del och
14, 1997/98:A54 yrkandena 1-4, 9 och 20 samt 1997/98:A58 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Mål och förutsättningar,
delavsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken, bort ha följande
lydelse
Utskottet anser att följande mål och principer skall prägla regionalpoliti-
ken:
Utökad regional självstyrelse som syftar till att föra ner beslutsmakt till
folkvalda församlingar i regionerna.
En ekonomisk och ekologisk balans i varje region. Regionalpolitiken
syftar till att göra regionen allt mindre beroende av regionalekonomiskt
stöd.
Allt regionalpolitiskt stöd är baserat på principen "hjälp till självhjälp".
Försiktighet bör iakttas med regionalpolitiska sysselsättningsstöd av tra-
ditionell art. Alltför stor del av sådana satsningar har inte gett de utlovade
resultaten.
Satsning på särskilda regionalpolitiska medel såsom att utveckla nätverk,
individer, företagskultur, kompetensutveckling, kvinnors och de nya
svenskarnas företagande, teknikspridning till små och medelstora företag,
m.m.
Insatser inom forskning och utveckling enligt en övergripande plan. Här
är sambandet med de lokala högskolorna viktigt.
Ett stärkande av den sociala ekonomin genom bl.a. byutvecklingsgrupper
och glesbygdsinitiativ.
Miljöaspekterna skall vävas in så att regionalpolitiken bidrar till målet
om en ekologiskt hållbar ekonomi. Regionalekonomiska bidrag skall pri-
oriteras till sådana satsningar som omfattar miljöteknik och/eller är sär-
skilt sysselsättningsintensiva.
Förbättrad infrastruktur genom bl.a. satsning på ett upprustat järnvägsnät
i kombination med bättre småvägar men även genom att införa en lands-
omfattande enhetstaxa för telefon och IT.
Så långt som möjligt tillämpa principen om samband mellan boende och
brukande, vilket i sin tillämpning betyder att regionens invånare så långt
det är möjligt bör äga regionens produktionstillgångar.
Vid avreglering måste de regionalpolitiska aspekterna beaktas genom
lagstiftning, ekonomiska insatser eller på annat sätt så att en tillfredsstäl-
lande försörjning kan upprätthållas i alla delar av landet.
En stark offentlig verksamhet har kanske den allra största betydelsen i
befolkningssvaga delar av landet. Vid lokalisering av statlig verksamhet
skall regionalpolitiska aspekter beaktas.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A54 yrkandena 1-4, 9
och 20 och med avslag på dels propositionen i motsvarande del, dels
motionerna 1997/98:A19 yrkande 1 i motsvarande del, 1997/98:A20
yrkandena 1 i motsvarande del, 2 och 13 i motsvarande del,
1997/98:A21 yrkandena 1, 16, 22, 28 och 42, 1997/98:A22 yrkandena
1 i motsvarande del och 7, 1997/98:A30 yrkande 2, 1997/98:A33 yr-
kandena 1 i motsvarande del, 2 i motsvarande del och 14,
1997/98:A47 yrkandena 2-6, 18, 30 och 31 samt 1997/98:A58 yrkan-
de 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1)
Michael Stjernström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,
delavsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken, bort ha följande
lydelse
Regionalpolitikens uppgift är att bidra till livskraftiga regioner i hela lan-
det. Detta kräver en aktiv generell regionalpolitik där näringsliv och
offentli
sektor i glesbygd kompenseras för långa avstånd, små lokala marknader,
brist på utbildad personal, sämre kringservice etc. En effektiv
regionalpolitik
motverkar flaskhalsar i ekonomin under en konjunkturuppgång och minskar
sårbarheten i en nedgång. En regionalpolitik måste utformas som kan stoppa
flyttlassen och förhindra de negativa följder för olika landsdelar som avfolk-
ning medför och därmed lägga en bättre grund för en positiv utveckling i
hela landet.
De direkta anslagen till regionalpolitiken kan ha en stor betydelse för den
regionala utvecklingen om de satsas på rätt ställe i rätt tid. Dock är det
vikt
att regionalpolitik inte bara får handla om det som kallas "den lilla
regional-
politiken" utan den måste i högsta grad grundas på en helhetssyn så att det
som man kallar "den stora regionalpolitiken" har rätt inriktning. Detta visar
sig tydligt när den statliga servicen snabbt försämras och koncentreras till
länens och i ännu värre fall regionernas huvudorter.
Utskottet vill gärna understryka vikten av ökat kommunalt och regionalt
självstyre. Genom direktvalda regionala fullmäktige ökar kommunernas och
regionernas möjligheter att själva ta ansvar för sin utveckling. Enligt
subsidi
aritetsprincipen bör ansvaret för det regionala stödet framför allt finnas lo-
kalt.
Med det ovan anförda tillstyrker utskottet motion A22 i berörd del. Övriga
motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A22 yrkandena 1 i
motsvarande del och 7 samt med avslag på dels propositionen i mot-
svarande del, dels motionerna 1997/98:A19 yrkande 1 i motsvarande
del, 1997/98:A20 yrkandena 1 i motsvarande del, 2 och 13 i motsva-
rande del, 1997/98:A21 yrkandena 1, 16, 22, 28 och 42, 1997/98:A30
yrkande 2, 1997/98:A33 yrkandena 1 i motsvarande del, 2 i motsva-
rande del och 14, 1997/98:A47 yrkandena 2-6, 18, 30 och 31,
1997/98:A54 yrkandena 1-4, 9 och 20 samt 1997/98:A58 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Mål och riktlinjer för den regionala näringspolitiken
(mom. 3)
Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m),
Christel Anderberg (m) och Michael Stjernström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,
delavsnittet Mål och riktlinjer för den regionala näringspolitiken, de tre
första styckena, bort ha följande lydelse:
Sverige har sedan år 1970 fallit från tredje till artonde plats i industrilän-
dernas välståndsliga. Den svenska ekonomin växer långsammare än genom-
snittet för EU:s länder, och välståndsutvecklingen är svag.
Ett mer dynamiskt företagande och fler riktiga arbeten kräver insatser över
flera områden, i första hand i fråga om skatterna, arbetsmarknaden, Sveriges
engagemang i EU, energiförsörjningen och kunskapsutvecklingen. På samt-
liga dessa områden saknar regeringen ett alternativ som har förutsättningar
att fungera, såväl nationellt som på det regionala planet.
Enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning, vilken överensstämmer med
den som förs fram i motionerna A20 (m), A33 (fp) och A22 (kd), måste en
framsynt regional näringspolitik ta sin utgångspunkt i en genuin förståelse
för företagandets villkor.
Regeringens regionalpolitiska proposition klarar inte ens att kompensera
för de direkta försämringar för glesbygden och företag i glesbygd som rege-
ringen tagit initiativ till de senaste åren. Höjningen av bensin- och diesel-
skatterna samt höjningen av gränsen för reseavdrag är exempel på detta.
Höjningen av produktionsskatterna på el och den förtida avvecklingen av
kärnkraften är åtgärder som riskerar att leda till höjda elkostnader och
skapar
därtill betydande osäkerhet om de långsiktiga villkoren för investeringar i
industriell verksamhet i Sverige.
Ekonomins globalisering förstärker konkurrensen som svenska företag
möter. Informationstekniken fördjupar dynamiken i den ekonomiska och
samhälleliga utvecklingen. Samtidigt förbättrar informationstekniken förut-
sättningarna för företagande i hela landet och ger möjlighet till företagande
i
nya och växande branscher. Betydelsen av IT-utvecklingen för sysselsätt-
ningen i framtiden bör inte underskattas.
Det måste skapas goda generella villkor för företagande och ett gott före-
tagsklimat i hela landet. Det är totalt sett viktigare för den regionala
utveck
lingen än den traditionella regionalpolitiken. Utskottet tar här fasta på de
förslag som Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna presenterat i
flera olika sammanhang, förslag som har till syfte att öka förutsättningarna
för arbetslösa att få ordinarie arbeten. Här finns ingen motsättning mellan
storstäder och små orter. Särskilt viktigt är det att skapa förutsättningar
som
gör att små företag vill och kan bli större.
Ett allvarligt tecken på näringsklimatets tillstånd är att antalet egenföreta-
gare ökade fram till år 1995 för att sedan börja minska. Enligt ekonomen
Stefan Fölster minskade antalet företagare med 39 000 mellan åren 1995 och
1997.
Målet om att halvera den öppna arbetslösheten till sekelskiftet kommer
inte att kunna nås med nuvarande regeringspolitik. Enligt Konjunkturinstitu-
tets rapport från mars 1998 räknar man med en öppen arbetslöshet på 6 %
och en total arbetslöshet på 10,2 % (inklusive åtgärder) år 2000. Bara detta
är
ett skäl att lägga om kursen till ett samhälle som värnar om företag och före-
tagare. Sverige måste få ett mer företagsvänligt klimat än hittills. Småföre-
tagsdelegationens förslag bildar en god grund för radikala förenklingar.
En generell sänkning av skatten på arbete ökar de enskilda hushållens
möjligheter att också efterfråga tjänster. Fortfarande kvarstår emellertid så
stora skattekilar att någon nämnvärd effekt sannolikt inte uppkommer i detta
avseende. Det är därför nödvändigt att genomföra speciella åtgärder så att
skatten på arbete sänks kraftigt för tjänster med stort arbetsinnehåll,
tjänste
som efterfrågas av enskilda hushåll. Ett förslag till sådana åtgärder har
nyli-
gen presenterats av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och
Kristdemokraterna.
Med vad som här anförts tillstyrker arbetsmarknadsutskottet motionerna A19
(m), A20 (m), A22 (kd) och A33 (fp) i berörda delar. Propositionen i mot-
svarande del liksom övriga i sammanhanget behandlade motioner avstyrks i
berörda delar i den mån kraven inte tillgodoses genom utskottets ställnings-
tagande.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande mål och riktlinjer för den regionala näringspolitiken
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A19 yrkandena 1
i motsvarande del och 5, 1997/98:A20 yrkande 1 i motsvarande del,
1997/98:A22 yrkande 1 i motsvarande del samt 1997/98:A33 yrkande
1 i motsvarande del och med avslag på propositionen i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Regelförenkling (mom. 4)
Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m),
Christel Anderberg (m) och Michael Stjernström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,
delavsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken, de tre sista styckena
bo
ha följande lydelse:
I syfte att skapa tillväxt och sysselsättning är det viktigt att de små
företa-
gen kan växa. Därför måste befintliga tillväxthinder för småföretagandet
undanröjas.
Arbetsmarknadsutskottet delar uppfattningen som framförs i motion A32
(fp, m, c, kd) om att det finns ett stort antal aktörer som är ansvariga för
regionalpolitikens genomförande. Detta leder till att summan av de regionala
regelverken blir hämmande för näringslivet. Den regionala näringspolitiken
måste därför ha inslag av regelförenklingar, direkt riktade till de små
företa-
gen.
Det är nödvändigt att krånglet minimeras om företagen skall kunna ut-
vecklas. Småföretagsdelegationens förslag bildar en god grund för radikala
förenklingar.
Avsiktsförklaringen om avregleringsarbetet, daterad den 3 april 1998, från
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna
innebär att dessa partier är överens om att genomföra så gott som alla förslag
i betänkandet Bättre och enklare regler från Småföretagsdelegationen. Några
av de viktigaste förslagen är enklare registrering av företag, enklare själv-
deklaration för företagare, lättnader i uppgiftslämnandet, enklare
tullprocedu-
rer, patentskydd för enklare uppfinningar m.fl.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna A22 (kd), A32 (fp, m, c,
kd) och A33 (fp) i berörda delar. Motion A20 (m) ligger i linje med utskot-
tets ställningstagande. Det behandlade yrkandet i motion A21 (c) kan i det
väsentliga anses tillgodosett med arbetsmarknadsutskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande regelförenkling
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A20 yrkande 13 i
motsvarande del, 1997/98:A22 yrkande 10, 1997/98:A32 och
1997/98:A33 yrkande 2 i motsvarande del samt med avslag på motion
1997/98:A21 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
9. Regelförenkling (mom. 4)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,
delavsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken, avslutningsvis bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser vidare - i anslutning till Centerpartiets motioner i frågan -
att regelverket för företagande måste förbättras och förenklas för
näringslivet
i allmänhet och de små och medelstora företagen i synnerhet. Motion A21 i
den delen bör bifallas av riksdagen.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande regelförenkling
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A21 yrkande 17 samt
med avslag på motionerna 1997/98:A20 yrkande 13 i motsvarande
del, 1997/98:A22 yrkande 10, 1997/98:A32 och 1997/98:A33 yrkande
2 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad ut-
skottet anfört,
10. Regelförenkling (mom. 4)
Michael Stjernström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,
delavsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken, de tre sista styckena,
bort ha följande lydelse:
Utskottet kan glädjande nog konstatera att det råder en bred politisk enig-
het om att den nationella och regionala företagsmiljön spelar en stor roll för
näringslivets förutsättningar att utvecklas. För att de nya arbetstillfällena
skall komma hela landet till del är det viktigt att villkoren för ny- och
småfö
retagande är gynnsamma. Utskottet finner här anledning att vara missnöjd
med den politik som regeringen fört. Regelverket för företagande måste
förenklas. Detta bör ges regeringen till känna.
Med det ovan anförda tillstyrker utskottet motion A22 i berörd del. Övriga
motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande regelförenkling
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A22 yrkande 10 samt
med avslag på motionerna 1997/98:A20 yrkande 13 i motsvarande
del, 1997/98:A21 yrkande 17, 1997/98:A32 och 1997/98:A33 yrkande
2 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad ut-
skottet anfört,
11. Kommunsektorns statsbidrags- och utjämningssystem
(mom. 5)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,
delavsnittet Kommunsektorns statsbidrags- och utjämningssystem, bort ha
följande lydelse:
Obalanserna i den regionala utvecklingen har under senare tid ökat. Flytt-
lassen går mot universitetsorter och storstäder, även om det finns tecken på
att inflyttningen till Stockholm med omnejd har mattats. Antalet högskole-
platser har fördubblats under 90-talet vilket har betytt att många ungdomar
flyttar till högskoleorter. Staten kan dock bidra till en annan utveckling ge-
nom att skapa förutsättningar för en återflyttning till hemorten.
Statsbidragen
till kommunerna utges med lika mycket per invånare oberoende av kommu-
nens åldersprofil och ekonomiska förutsättningar. Hänsyn tas inte till kom-
munernas och landstingens olika förutsättningar att själva skapa en god ser-
vice och trygg välfärd. För att skapa likvärdiga villkor för landets kommuner
och landsting borde därför fördelningen av statsbidragen till kommunerna ses
över i en utredning. Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna A44
och A47 i berörda delar. Övriga i detta avsnitt behandlade motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande kommunsektorns statsbidrags- och utjämningssystem
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A44 yrkande 1
och 1997/98:A47 yrkande 7 samt med avslag på motionerna
1997/98:A21 yrkande 2 och 1997/98:A54 yrkande 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Kommunsektorns stadsbidrags- och utjämningssystem
(mom. 5)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,
delavsnittet Kommunsektorns statsbidrags- och utjämningssystem, bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser emellertid, i likhet med Miljöpartiet, att en faktor snarast
bör rättas till. Det inomkommunala inkomst- och kostnadsutjämningssys-
temet skall vara regionalpolitiskt neutralt. Vad gäller utjämning för kollek-
tivtrafik omfördelas dock resurser från glesbygd till storstadsregioner, trots
att dessa egentligen har lägre kostnader för kollektivtrafiken. Utskottet
anser
att denna felaktiga omfördelning måste rättas till, och systemet med kost-
nadsutjämning för kollektivtrafiken avskaffas. Regeringen bör lägga fram ett
förslag för riksdagen. Utskottet tillstyrker därmed motion A54 i berörd del.
Övriga motioner avstyrks i den mån de inte tillgodosetts med vad utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande kommunsektorns statsbidrags- och utjämningssystem
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A54 yrkande 10 samt
med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 2, 1997/98:A44 yr-
kande 1 och 1997/98:A47 yrkande 7 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
13. Återförande av vinster från vattenkraftsproduktion, m.m.
(mom. 7)
Hans Andersson (v) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,
delavsnittet Återförande av vinster från vattenkraftsproduktion, m.m., från
det stycke som börjar med "Med anledning av" bort ha följande lydelse:
Vinster på produktion av vattenkraft bör överföras till samhällsinveste-
ringar i de producerande länen. Motsvarande 1 öre per kWh från vattenkraft
producerad i de norra skogslänen skulle ge drygt 500 miljoner kronor per år.
Regeringen bör också se över bygdeavgifterna i syfte att undersöka om det är
möjligt att höja dem. Medlen används nu för näringslivsutveckling i kommu-
nerna, satsningar på infrastruktur och stöd till ideella föreningar. Utskottet
tillstyrker med det anförda motionerna A21 yrkande 38, A45 yrkandena 1
och 2 och A47 yrkande 35. Övriga motionsyrkanden som behandlas i detta
avsnitt avstyrks i den mån de inte tillgodosetts med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande återförande av vinster från vattenkraftsproduktion,
m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A21 yrkande 38,
1997/98:A45 yrkandena 1 och 2 samt 1997/98:A47 yrkande 35 och
med avslag på motionerna 1997/98:A22 yrkande 15, 1997/98:A54 yr-
kandena 5 och 25 samt 1997/98:A401 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
14. Återförande av vinster från vattenkraftsproduktion, m.m.
(mom. 7)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,
delavsnittet Återförande av vinster från vattenkraftsproduktion, m.m., i andra
och tredje styckena bort ha följande lydelse:
Med anledning av de motioner som tar upp frågan om återförande av
vinster från kraftproduktionen vill utskottet instämma i att detta är en
åtgärd
av stor betydelse. Regeringen bör återkomma med förslag till metod för
återföring av del av vattenkraftens inkomster till de regioner där kraftverken
är belägna. En ytterligare möjlighet att behålla resurserna lokalt är att öka
den kommunala anknytningen av fastighetsskatten. I den kommande utred-
ningen om fastighetsskatten bör möjligheten till en ökad kommunal anknyt-
ning av fastighetsskatten undersökas. Detta bör ges regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker därmed motion A54 i berörda delar. Övriga motioner
avstyrks i den mån de inte tillgodosetts med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande återförande av vinster från vattenkraftsproduktion,
m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A54 yrkandena 5 och
25 samt med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 38,
1997/98:A22 yrkande 15, 1997/98:A45 yrkandena 1 och 2,
1997/98:A47 yrkande 35 samt 1997/98:A401 som sin mening ger re-
geringen till känna vad utskottet anfört,
15. Återförande av vinster från vattenkraftsproduktion, m.m.
(mom. 7)
Michael Stjernström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,
delavsnittet Återförande av vinster från vattenkraftsproduktion, m.m., fr.o.m.
det stycke som börjar med "Med anledning av" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i de motioner som pläderar för att återföra vinsterna
från vattenkraftsproduktion till de regioner där kraften utvunnits. Detta är
en
kraftfull regionalpolitisk insats för de delar av Norrland där älvarna
exploate
rats. Utskottet delar Kristdemokraternas uppfattning att ett lämpligt sätt att
säkerställa denna återföring är att införa en kommunal fastighetsavgift på
vattenkraftssproduktion, som ersätter den statliga fastighetsskatten på
vatten-
kraftstationer. Detta kommer att innebära ett betydande tillskott till de kom-
muner som producerar vattenkraft. Detta bör ges regeringen till känna. Med
hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motion A22 i berörd del. Övriga
motioner avstyrks i den mån de inte tillgodosetts med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande återförande av vinster från vattenkraftsproduktion,
m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A22 yrkande 15 samt
med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 38, 1997/98:A45 yr-
kandena 1 och 2, 1997/98:A47 yrkande 35, 1997/98:A54 yrkandena 5
och 25 samt 1997/98:A401 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
16. Bättre beslutsunderlag (mom. 8)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)
anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen för kom-
munikationer fr.o.m. det stycke som börjar med "Trafikutskottet har" och
t.o.m. meningen "Carl Bildt m.fl. (m)," bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen inte beskriver konse-
kvenserna av sina förslag eller hur de skall finansieras. Regeringen har i
stället utnyttjat möjligheten att föra medel mellan anslagen för vägar och
järnvägar utan att höra riksdagen. Moderaterna, Folkpartiet, Vänsterpartiet,
Miljöpartiet och Kristdemokraterna motsatte sig att regeringen fick denna
möjlighet. Om regeringen genom omfördelningar bestämmer hur i stort sett
hela utgiftsramen används ter sig riksdagens behandling av enskilda anslag
som tämligen meningslös. Det betyder också att riksdagens kontrollmakt
försvagas. Regeringens tidigareläggningar motsvaras vidare av att andra
utbyggnadsprojekt senareläggs eller att medel som reserverats för andra
angelägna samhällsprojekt förbrukas. Regeringen bortser därmed från det
faktum att man bara kan använda varje krona en gång. Enligt utskottets me-
ning är därför regeringens beslutsunderlag så bristfälligt att ett bättre
under
lag bör tas fram. I avvaktan på att så sker bör de av regeringen nu aviserade
åtgärderna inte genomföras.
Utskottet anser därför för sin del att riksdagen bör bifalla motion A20 (m) i
behandlad del.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande bättre beslutsunderlag
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A20 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Glesbygdsavdrag (mom. 9)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen för kom-
munikationer, fr.o.m. det stycke som börjar med "Trafikutskottet har", bort
ha följande lydelse:
Utskottet instämmer till stor del i vad trafikutskottet anfört i sitt
yttrande.
Men en regionalpolitiskt viktig aspekt måste särskilt framhållas. De som bor
långt från områden med stora satsningar på allmänna kommunikationer och
annan infrastruktur måste kompenseras för de kostnader som de långa av-
stånden och den minskade valfriheten innebär. På landsbygden måste man ha
bil. Ett skatterättsligt avdrag vars storlek beror på avstånd och tillgång
till
basservice bör utredas, ett "glesbygdsavdrag" för dem som inte har tillgång
till kollektivtrafik.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande glesbygdsavdrag
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A21 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Särskilda utredningsinsatser m.m. (mom. 10)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt.2.2 Infrastrukturen för kom-
munikationer, i de fem första styckena, bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i Vänsterpartiets motion A47
att det finns en rad frågor som det är angeläget att utreda inför den
fortsatta
planeringen av trafikens infrastruktur. Det gäller bl.a. en upprustning av
Västerdalsbanan med banförlängning till Sälen, utbyggnad av Norrbotniaba-
nan, bil- och järnvägar i Norrland och förhållandet båt/flyg i Gotlandstrafi-
ken. Möjligheterna till statliga subventioner till Gotlandstrafiken samt beho-
vet av järnvägar, vägar och godsterminaler för att öka samarbetet inom Ba-
rentsregionen bör också utredas.
Utskottet tillstyrker med det anförda motion A47 yrkande 8 i motsvarande
del. Utskottet delar trafikutskottets uppfattning att motion A22 yrkande 29
bör avslås.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande särskilda utredningsinsatser m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A47 yrkande 8 i mot-
svarande del och med avslag på motion 1997/98:A22 yrkande 29 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Särskilda utredningsinsatser m.m. (mom. 10)
Michael Stjernström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen för kom-
munikationer fr.o.m. det stycke som börjar med "Trafikutskottet har" bort
ha följande lydelse:
Utskottet finner anledning att instämma i motionsyrkandet från Kristde-
mokraterna om en utredning om transporternas betydelse för landsbygdstu-
rismen. I glesbebyggda områden kan ofta bristen på transporter hindra en
utveckling av turismen. Motion A22 tillstyrks därmed i berörd del. Övriga
motioner avstyrks i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande särskilda utredningsinsatser m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A22 yrkande 29 och
med avslag på motion 1997/98:A47 yrkande 8 i motsvarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Tågförbindelsen Stockholm-Östersund (mom. 11)
Elver Jonsson (fp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen
för kommunikationer som börjar med "Trafikutskottet har" och slutar med
"Elizabeth Nyström (m)" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer till stor del i vad trafikutskottet anfört i sitt
yttrande.
Men enligt utskottets mening bör det klarläggas att tågtrafiken mellan Stock-
holm och Östersund skall ske längs Norra stambanan via bl.a. Ljusdal och
Bollnäs. Tågtrafiken bör även ansluta till Arlanda flygplats så att den lång-
väga tågtrafiken på bl.a. Norra stambanan kan integreras med den nationella
och internationella flygtrafiken vid Arlanda. Utskottet förutsätter generellt
a
tågen gör uppehåll på ett sådant sätt att tågtrafikens regionalpolitiska
fördel
till fullo kan utnyttjas.
Utskottet tillstyrker därför samtliga motioner som rör frågan om Norra
stambanan. Det gäller motionerna A18 (m) yrkande 3, A29 (c) yrkande 4,
A31 (fp) yrkande 6, A33 (fp) yrkande 4, A40 (s), A44 (v) yrkande 6 och A55
(s).
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande tågförbindelsen Stockholm-Östersund
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A18 yrkande 3,
1997/98:A29 yrkande 4, 1997/98:A31 yrkande 6, 1997/98:A33 yrkan-
de 4, 1997/98:A40, 1997/98:A44 yrkande 6 och 1997/98:A55 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Dubbelspår (mom. 12)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets hemställan i avsnitt 2.2 Infrastruktur för kommunika-
tioner, i den del det avser dubbelspår mellan Uppsala och Gävle, bort ha
följande lydelse:
En tidigareläggning av utbyggnaden av dubbelspår på banan Gävle-
Uppsala mellan Älvkarleby och Bomansberget bör utredas. Utskottet tillstyr-
ker motion A47 yrkande 8 i motsvarande del. Övriga motioner, A18, A29,
A31, A33, A40, A44 och A55, avstyrks i den mån de inte är tillgodosedda
med det anförda.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande dubbelspår
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A44 yrkande 7 och
med avslag på motionerna 1997/98:A18 yrkande 2, 1997/98:A29 yr-
kande 5, 1997/98:A31 yrkande 5 och 1997/98:A47 yrkande 8 i mot-
svarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
22. Övriga järnvägsfrågor (mom. 13)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen
för kommunikationer som börjar med "Trafikutskottet har" och slutar med
"Elizabeth Nyström (m)" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer till stor del i vad trafikutskottet anfört i sitt
yttrande.
Men enligt utskottets mening bör det när det gäller persontrafiken på tåg
särskilt markeras att förändringar i tidtabeller och trafikens turtäthet är en
viktig angelägenhet för de berörda kommunerna. Här krävs ett nära samar-
bete mellan SJ och kommunerna. Detta är viktigt inte minst för allmänhetens
tilltro till SJ.
Utskottet tillstyrker med det anförda motion A31 (fp) yrkande 7.
Tågförbindelserna spelar över huvud taget en betydelsefull roll inom regio-
nalpolitiken. Men t.ex. X 2000-förbindelser utan tågstopp vid stationerna ger
ingen regional utveckling. Exempel från bl.a. Mälarbanan visar att detta är en
angelägen fråga.
Utskottet tillstyrker med det anförda motion A58 (fp) yrkande 4.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande övriga järnvägsfrågor
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A31 yrkande 7
och 1997/98:A58 yrkande 4 samt med avslag på motionerna
1997/98:A17 i motsvarande del, 1997/98:A22 yrkandena 32 och 33,
1997/98:A37, 1997/98:A41 och 1997/98:A409 yrkande 1 i motsva-
rande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-
fört,
23. Övriga järnvägsfrågor (mom. 13)
Michael Stjernström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen för kom-
munikationer fr.o.m. det stycke som börjar med "Trafikutskottet har" bort
ha följande lydelse:
Utskottet vill särskilt framhålla två angelägna projekt. Dessa är en utveck-
ling av Inlandsbanan till en transportled hela sträckan mellan Kristinehamn
och Gällivare samt en utbyggnad av Västerdalsbanan fram till Sälen. Ut-
skottet tillstyrker därmed motion A22 i berörd del. Övriga motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande övriga järnvägsfrågor
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A22 yrkandena 32
och 33 samt med avslag på motionerna 1997/98:A17 i motsvarande
del, 1997/98:A31 yrkande 7, 1997/98:A37, 1997/98:A41,
1997/98:A58 yrkande 4 och 1997/98:A409 yrkande 1 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Vägar m.m. (mom. 14)
Hans Andersson (v) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen för kom-
munikationer i den del som börjar med "Trafikutskottet har" och slutar med
"Yrkandet avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer till stor del i vad trafikutskottet anfört i sitt
yttrande.
Dock måste det framhållas att stora områden i Sverige har en bristfällig
infrastruktur. Detta gäller inte minst det glesare vägnätet i norra Dalsland
oc
de s.k. skogslänen.
I Sverige finns också 2 000 mil grusväg som inte är hårdbelagd. Det bör
tillskapas en plan för hårdbeläggning av vägar med trafik på 150 fordon per
dygn eller mer. Inom tio år bör de vägarna vara hårdbelagda.
Det enskilda vägnätet är viktigt för både allmänheten och näringslivet, inte
minst turismen. En utveckling med fler avstängda enskilda vägar är olycklig
för tillgängligheten. Därför bör ersättningsnivån till de enskilda väghållarna
hållas på minst oförändrad nivå. Möjligheten att få del av medel som avsatts
för bärighetshöjande åtgärder bör återinföras (det s.k. bärighetsanslaget).
I övriga delar ansluter sig utskottet till vad trafikutskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande vägar m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A17 i motsvaran-
de del och 1997/98:A21 yrkandena 6 och 7 samt med avslag på mo-
tionerna 1997/98:A12, 1997/98:A18 yrkande 1, 1997/98:A23 yrkande
4, 1997/98:A33 yrkande 3, 1997/98:A46 yrkande 2, 1997/98:A54 yr-
kande 12, 1997/98:A56, 1997/98:A59 samt 1997/98:A409 yrkande 1 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskot-
tet anfört,
25. Vägar m.m. (mom. 14)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen för
kommunikationer i den del som börjar med "Trafikutskottet har" och slutar
med "Elizabeth Nyström (m)" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer till stor del i vad trafikutskottet anfört i sitt
yttrande.
Men särskilt när det gäller vägnätet i skogslänen vill utskottet framhålla att
vägunderhållet länge har varit eftersatt. Särskilt besvärligt har det varit
för
näringslivets transporter; t.ex. när det gäller virkestransporter har
tjälloss-
ningen vållat stora problem och kostnader. Problemen är speciellt stora i
Jämtland och området söderut t.o.m. Dalsland. Det är därför angeläget att
vägarna i dessa län förbättras så snart som möjligt. Det bör ankomma på
regeringen att vidta erforderliga åtgärder för att förbättra vägstandarden.
Utskottet anser därför att riksdagen bör bifalla motion A33 (fp) yrkande 3.
Övriga motioner som nu behandlas bör avslås av de skäl som trafikutskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande vägar m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A33 yrkande 3 samt
med avslag på motionerna 1997/98:A12, 1997/98:A17 i motsvarande
del, 1997/98:A18 yrkande 1, 1997/98:A21 yrkandena 6 och 7,
1997/98:A23 yrkande 4, 1997/98:A46 yrkande 2, 1997/98:A54 yrkan-
de 12, 1997/98:A56, 1997/98:A59 samt 1997/98:A409 yrkande 1 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskot-
tet anfört,
26. Vägar m.m. (mom. 14)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen för kom-
munikationer fr.o.m. andra stycket bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer alltså i de bedömningar och de slutsatser som kommit
till uttryck i trafikutskottets yttrande utom på några punkter. Den ena gäller
frågan om förbifarten vid Sundsvall. Utskottet instämmer här med Miljöpar-
tiet i att det billigare alternativet bör väljas med en västlig förbifart.
Dett
ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion A54 i berörd
del.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande vägar m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A54 yrkande 12 och
med avslag på motionerna 1997/98:A12, 1997/98:A17 i motsvarande
del, 1997/98:A18 yrkande 1, 1997/98:A21 yrkandena 6 och 7,
1997/98:A23 yrkande 4, 1997/98:A33 yrkande 3, 1997/98:A46 yrkan-
de 2, 1997/98:A56, 1997/98:A59 samt 1997/98:A409 yrkande 1 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskot-
tet anfört,
27. Åtgärder i vissa regioner (mom. 15 )
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen för kom-
munikationer, i det stycke som börjar med "Utskottet vill avslutningsvis",
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i detta sammanhang poängtera att främjandet av infrastruktu-
ren inte bara får ses som en nationell fråga. Infrastrukturen i norra Sverige
och i Barentsregionen måste t.ex. ses som en helhet. Det sedan länge rådande
förhållandet att transporter i regionen huvudsakligen sker i nord-sydlig rikt-
ning och inte i öst-västlig riktning fortsätter bl.a. på grund av brister i
in-
frastrukturen. Det existerande järnvägsnätet måste enligt utskottet
förstärkas,
och Sverige bör i EU driva frågan om stöd till en järnväg längs Norrlands-
kusten med fortsatta förbindelser mot Murmansk och Archangelsk, om möj-
ligt som ett TEN-projekt med EU-stöd.
Det bör övervägas om någon form av vägavgift skall införas liksom en
vägförbindelse mellan nordvästra Ryssland, med hamnar på Norges Atlant-
kust via Haparanda och Luleå.
Datakommunikationen är svagt utvecklad och nyttjandet av datakommuni-
kation är mycket dyrt i Ryssland. Förbättringsåtgärder i detta avseende bör
vidtas.
Kommunikationsministrarna i de länder som ingår i området bör utarbeta
en gemensam plan och prioritetsordning för att bygga ett ekologiskt uthålligt
kommunikationssystem i regionen. Vad utskottet nu sagt bör ges regeringen
till känna, och utskottet tillstyrker därmed motion A45 yrkande 4. Utskottet
ställer sig dock inte bakom motionerna A45 yrkande 3 och A458 yrkande 5.
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen för kom-
munikationer, i styckena 4 och 5 i den del de avser Gotlandstrafiken, bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser det viktigt att klarlägga att invånarna på Gotland ges lång-
siktiga och trygga förbindelser med fastlandet. De tidningsuppgifter som
redovisats om att rederiet Nordström & Thulin kräver ersättning av staten på
fler hundra miljoner kronor för den tidigare färjetrafiken på Gotland visar
att
det förmodligen skulle vara billigare för staten att själv ta över och driva
färjetrafiken på Gotland. Motion A47 yrkande 9 tillstyrks med det anförda.
Motionerna A45, A53 och A458 avstyrks i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande åtgärder i vissa regioner
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A45 yrkande 4
och 1997/98:A47 yrkande 9 samt med avslag på motionerna
1997/98:A45 yrkande 3, 1997/98:A53 och 1997/98:A458 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. IT m.m. (mom. 16)
Elver Jonsson (fp) samt Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och
Christel Anderberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen
för kommunikationer som börjar med "Trafikutskottet har" och slutar med
"Elizabeth Nyström (m)" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer till stor del i vad trafikutskottet anfört i sitt
yttrande.
Det bör dock framhållas att IT-utvecklingen spelar en avgörande roll för
näringslivets utveckling och då särskilt för etableringen av snabbväxande
företag. Därför behövs en informationsteknisk infrastruktur med hög överfö-
ringskapacitet. Normalt sett klarar marknadens aktörer att bygga ut denna
kapacitet. De mer utsatta delarna av Sverige, som de inre delarna av Norr-
land, har dock dålig elektronisk överföringskapacitet. Mot denna bakgrund
föreslås att staten utarbetar ett program för regional utbyggnad av informa-
tionsteknisk infrastruktur. Det kan ske bl.a. genom att staten genom upp-
handling gör det lättare för privata intressenter att bygga ut nätkapaciteten.
En annan möjlighet är att staten delfinansierar en viss utbyggnad som staten
tar ansvar för, genomför och finansierar. Efter det att utbyggnaden genom-
förts kan projektet privatiseras helt eller delvis. Programmet för att skapa
en
god informationsteknisk infrastruktur bör ses tillsammans med Moderata
samlingspartiets förslag att erbjuda alla skolor möjligheter till goda kommu-
nikationsmöjligheter med IT. Regeringen bör utan dröjsmål redovisa det
begärda investeringsprogrammet så att ett slutligt riksdagsbeslut kan fattas
före 1998 års utgång.
Utskottet delar vidare den uppfattning som framförs i motion A33 (fp) att
det är viktigt att glesbygden erbjuds väl utbyggda och fungerande kommuni-
kationer till rimligt pris. Telias senaste taxeförändring visade sig dock
drabb
landets glesbefolkade delar. Det visar enligt utskottets mening att det nu är
dags för en riktnummerreform i Sverige med syfte att minska antalet rikt-
nummerområden.
Utskottet tillstyrker med det sagda motionerna A20 (m) yrkande 4 och A33
(fp) yrkande 6.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande IT m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A20 yrkande 4
och 1997/98:A33 yrkande 6 samt med avslag på motionerna
1997/98:A19 yrkande 3, 1997/98:A21 yrkandena 4 och 5, 1997/98:
A23 yrkande 3, 1997/98:A35, 1997/98:A47 yrkandena 10 och 11,
1997/98:A54 yrkande 11 samt 1997/98:A460 yrkandena 19 och 38
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
29. IT m.m. (mom. 16)
Barbro Johansson (mp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen för kom-
munikationer, i den del som börjar med "Trafikutskottet har" och slutar
med "bör därför avslås", bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer till stor del i vad trafikutskottet anfört i sitt
yttrande.
men beträffande teletjänster måste framhållas att den elektroniska in-
frastrukturen och tillgången till teletjänster inte får begränsas till de
störr
orterna. Utbyggnaden av s.k. ADSL-baserade tjänster och bredbandskom-
munikation måste ske och påskyndas i hela landet. En enhetstaxa för anslut-
ning bör införas. En enhetstaxa bör också gälla för telefontjänster.
God service och valfrihet måste gälla för hela landet. Telekommunikatio-
nernas begrepp bastelefoni bör därför breddas till att omfatta fler tjänster
än
vad som gäller i dag.
På många håll i landet utvecklas allmänna samlingslokaler till moderna
"IT-stugor" med avancerad datautrustning som används bl.a. för utbildning.
Detta är värt att uppmärksammas och stödjas.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande IT m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A21 yrkandena 4
och 5, 1997/98:A54 yrkande 11 och 1997/98:A460 yrkandena 19 och
38 i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1997/98:A19
yrkande 3, 1997/98:A20 yrkande 4, 1997/98:A23 yrkande 3,
1997/98:A33 yrkande 6, 1997/98:A35 samt 1997/98:A47 yrkandena
10 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-
fört,
30. IT m.m. (mom. 16)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2. Infrastrukturer för kom-
munikationer, i den del det avser telekommunikationer och informations-
teknik, bort ha följande lydelse:
Arbetsmarknadsutskottet anser att hela befolkningen bör få tillgång till IT.
Regeringen bör därför ge Telia AB i uppdrag att utreda vad en utbyggnad av
fibernät till alla företag och hushåll skulle kosta. För att främja
utbyggnaden
av nätet föreslås att ROT-bidrag skall kunna ges. Enligt utskottet finns det
vidare en risk för att Telia kommer att utnyttja sin dominans på området för
kabelnät för TV till att ta ut överpriser av marknaden. Mot denna bakgrund
bör Telias verksamhet inom kabeltelefoni organiseras i ett eget separat bolag
eller alternativt överflyttas till Svenska kraftnät. Utskottet tillstyrker
därf
motion A47 yrkandena 10 och 11. Övriga i detta avsnitt behandlade motioner
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande IT m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A47 yrkandena 10
och 11 samt med avslag på motionerna 1997/98:A19 yrkande 3,
1997/98:A20 yrkande 4, 1997/98:A21 yrkandena 4 och 5,
1997/98:A23 yrkande 3, 1997/98:A33 yrkande 6, 1997/98:A35,
1997/98:A54 yrkande 11 samt 1997/98:A460 yrkandena 19 och 38
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Flygtrafik (mom. 17)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.3 Flygtrafik bort ha
följande
lydelse:
Utskottet instämmer till stor del i vad trafikutskottet anfört i sitt
yttrande.
När det gäller motion A21 (c), som tar upp erfarenheterna av inrikesflygets
avreglering, måste det emellertid framhållas att orterna med många resande
har varit vinnarna och de mindre orterna har fått bära ökade kostnader och
sämre service. För att motverka detta bör det finns ett system där staten upp-
handlar de flygtrafiktjänster som är regionalpolitiskt viktiga men kommersi-
ellt mindre intressanta. Detta kan finansieras med en avgift på övriga inrikes
flygresor.
För att klara en positiv regional utveckling måste den grundläggande ser-
vicen utvecklas. Oavsett var människor valt att bosätta sig måste dessa funk-
tioner garanteras.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande flygtrafik
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A21 yrkande 9 samt
med avslag på motionerna 1997/98:A22 yrkande 11 och 1997/98:A54
yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-
fört,
32. Flygtrafik (mom. 17)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.3 Flygtrafik, fr.o.m. andra
stycket, bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer alltså i de bedömningar och de slutsatser som kommit
till uttryck i trafikutskottets yttrande, utom på några punkter. En fråga
gälle
Kallax flygplats. Miljöpartiet ställer sig tveksamt till ett utökat trafikflyg
Kallax flygplats.
Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion
A54 i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande flygtrafik
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A54 yrkande 13 samt
med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 9 och 1997/98:A22
yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-
fört,
33. Flygtrafik (mom. 17)
Michael Stjernström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avnitt 2.3 Flygtrafik bort ha följande
lydelse:
Utskottet ansluter sig till trafikutskottets ställningstagande förutom vad
gäller särskilt statligt driftstöd för flygplatser. Utskottet instämmer här
med
Kristdemokraterna i att en inskränkning till mål 6-området inte är påkallad.
Motion A22 tillstyrks därmed i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande flygtrafik
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A22 yrkande 11 samt
med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 9 och 1997/98:A54
yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-
fört,
34. Postfrågor (mom. 18)
Michael Stjernström (kd) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.4 Postfrågor i det stycke
som
börjar med "När det gäller" bort ha följande lydelse:
Möjligheten till god post- och kassaservice är en förutsättning för en posi-
tiv utveckling och tillväxt i hela landet. Alla måste garanteras denna till
enhetliga priser och med rimliga distributionstider. Geografiskt
differentierad
prissättning kan ej accepteras. Detta bör ges regeringen till känna.
I 1 § postlagen stipuleras: "I landet skall det finnas en rikstäckande post-
service som innebär att brev och paket kan nå alla oavsett adressort." Trots
tydligheten i lagstiftningen har många fått betala för att få sin post
hemburen
Det är inte acceptabelt att hushåll på landsbygden diskrimineras och tvingas
hämta sin post kilometervis hemifrån, alternativt tvingas betala en godtycklig
summa för lagstadgad service.
Även den övriga utvecklingen inom postområdet inger oro. På flera håll
genomförs indragningar av service vad gäller utdelning av post på landsbyg-
den. Posten måste ta sitt regionalpolitiska ansvar. Om inte Postens service i
de mer glest befolkade delarna kan upprätthållas måste medel säkerställas för
upphandling där andra aktörer ges möjlighet att svara för denna service.
Eventuella besparingskrav får i stället klaras av genom samutnyttjande av
lokaler. Detta bör ges regeringen till känna.
Lantbrevbäringen står för en viktig del av servicen på landsbygden och
måste säkerställas. På flera håll pågår olika projekt där lantbrevbärare även
står för annan service. Vi anser att denna utveckling är värd att stödja och
utveckla. För många äldre på landsbygden är det en trygghet att lantbrevbä-
rare dagligen kommer förbi deras hem. Även projekten med post i butik har
fallit väl ut. Det visar sig att både postservicen och lanthandeln har kunnat
räddas tack vare samordning.
Utskottet tillstyrker med detta motionerna A21 och A22 i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande postfrågor
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A21 yrkande 3
och 1997/98:A22 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
35. Utbildningens betydelse för regional utveckling (mom. 19)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.5 Utbildning - distansut-
bildning, i det stycke som börjar med "Också utbildningsutskottet", bort ha
följande lydelse:
Utskottet ser det emellertid som en brist att det fortfarande saknas en flexi-
bel och väl utvecklad lärlingsutbildning. En sådan bör finnas som ett eget
program i gymnasieskolan, och skolan och arbetslivet bör dela på ansvaret
för utbildningen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i
enlighet härmed. Utskottet anser också att distansmetodik bör utvecklas inte
bara för gymnasiala studier för vuxna utan också för elever i gymnasiesko-
lan, så att de själva kan välja inriktning för sina studier utan att för den
sk
vara hänvisade till tröttsamma bussresor till närmaste gymnasieort.
Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
A33 yrkande 7 och A429 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande utbildningens betydelse för regional utveckling
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A33 yrkande 7
och 1997/98:A429 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
36. Ökning av decentraliserad utbildning och distansutbildning
(mom. 20)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)
anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.5 Utbildning - distansut-
bildning, rörande antalet platser för distansutbildning, bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser i likhet med motion A409 (m) att det finns skäl att övervä-
ga ytterligare satsningar på distansundervisning med hjälp av IT. En sådan
satsning kan emellertid inte ske på det oflexibla sätt som regeringen
föreslår.
Avancerad distansutbildning är till sin karaktär mycket flexibel. De insatser
som det finns skäl att förorda, utöver en utbyggnad av infrastrukturen, måste
ta hänsyn till den speciella karaktär distansutbildningen har. Utskottet delar
regeringens bedömning om ett nödvändigt resurstillskott, men vill alltså se
en mer ändamålsenlig användning av resurserna. Detta bör med anledning av
regeringens förslag om antal platser för distansutbildning ges regeringen till
känna. Motion A409 tillstyrks således i berörd del medan regeringens förslag
avstyrks. Övriga motioner avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda
med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande ökning av decentraliserad utbildning och distansut-
bildning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A409 yrkande 4 och
med avslag på dels propositionen i motsvarande del, dels motionerna
1997/98:A21 yrkande 11, 1997/98:A27 i motsvarande del,
1997/98:A43, 1997/98:A44 yrkande 5, 1997/98:A47 yrkande 13,
1997/98:A50 i motsvarande del och 1997/98:A427 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
37. Ökning av decentraliserad utbildning och distansutbildning
(mom. 20)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.5 Utbildning - distansut-
bildning bort ha följande lydelse:
Vid fördelningen av de år 2000 tillkommande 15 000 högskoleplatserna
anser utskottet att särskild vikt bör läggas vid satsningar på
distansutbildnin
Att som regeringen sätta antalet platser för distansundervisning till bara
1 500 är en alltför låg ambitionsnivå. Utskottet föreslår riksdagen att med
bifall till motionerna A21 yrkande 11 och A427 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad här har anförts.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande ökning av decentraliserad utbildning och distansut-
bildning
att riksdagen med anledning av dels propositionen i motsvarande del,
dels motionerna 1997/98:A21 yrkande 11 och 1997/98:A427 yrkande
2 samt med avslag på motionerna 1997/98:A27 i motsvarande del,
1997/98:A43, 1997/98:A44 yrkande 5, 1997/98:A47 yrkande 13,
1997/98:A50 i motsvarande del samt 1997/98:A409 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
38. Ökning av decentraliserad utbildning och distansutbildning
(mom. 20)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.5 Utbildning - distansut-
bildning, i det stycke som börjar med "När det gäller antalet", bort ha föl-
jande lydelse:
Det är angeläget med en utbyggnad av distansutbildning och decentralise-
rad utbildning i linje med regeringens förslag. Utskottet anser dock att
antale
distansutbildningsplatser borde vara minst det dubbla. Detta bör ges rege-
ringen till känna. Motion A47 yrkande 13 tillstyrks därför. Motionerna A21,
A27, A43, A44, A50, A409 och A427 avstyrks, i förekommande fall i berör-
da delar.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande ökning av decentraliserad utbildning och distansut-
bildning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A47 yrkande 13 samt
med avslag på dels propositionen i motsvarande del, dels motionerna
1997/98:A21 yrkande 11, 1997/98:A27 i motsvarande del, 1997/98:
A43, 1997/98:A44 yrkande 5, 1997/98:A50 i motsvarande del,
1997/98:A409 yrkande 4 och 1997/98:A427 yrkande 2 som sin me-
ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
39. Delegation och utvecklingscentrum för IT-baserad
distansundervisning i Härnösand (mom. 21)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)
anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.5 Utbildning - distansut-
bildning, rörande delegation och utvecklingscentrum för IT-baserad distans-
undervisning bort ha följande lydelse:
Informationstekniken har kapacitet att, oavsett utbildningsstadium, erbjuda
den enskilde utbildning på villkor som denne själv definierar. Utbudet av
utbildningar på nätet kommer att kunna bli mycket stort. Utskottet är, i
likhet
med Moderaterna i motion A20, övertygat om att marknaden kommer att
kunna stå för en betydande del av utvecklingen utan statlig medverkan under
förutsättning att infrastrukturen är väl utbyggd. Därför anser utskottet att
riksdagen inte skall godkänna inrättandet av ett statligt utvecklingscentrum
för IT-baserad distansutbildning. Utbildningsmyndigheterna bör i öppen
konkurrens upphandla de tjänster som respektive myndighet finner nödvän-
diga som komplement till det som tillhandahålls utan statens medverkan. De
av regeringen föreslagna resurserna för utvecklingscentrum respektive plat-
ser bör i stället utgöra en del i myndigheternas upphandlingskapacitet. Ut-
skottet instämmer i Moderaternas uppfattning i motion A20 behandlad del
och anser att riksdagen med bifall till motion A20 i berörd del bör avslå
regeringens förslag om delegation och utvecklingscentrum. Övriga i sam-
manhanget upptagna motioner bör avslås i berörda avseenden i den mån de
inte tillgodoses med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande delegation och utvecklingscentrum för IT-baserad
distansundervisning i Härnösand
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A20 yrkande 5 och
med avslag på dels propositionen i motsvarande del, dels motionerna
1997/98:A27 i motsvarande del, 1997/98:A47 yrkandena 14 och 15,
1997/98:Kr24 yrkande 7, 1997/98:Kr25 samt 1997/98:Kr28 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
40. Delegation och utvecklingscentrum för IT-baserad
distansundervisning i Härnösand (mom. 21)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.5 Utbildning - distansut-
bildning, i det stycke som börjar med "Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker",
bort ha följande lydelse:
Distansutbildningskommittén har haft 100 miljoner kronor av statliga me-
del att fördela på ett hundratal projekt som bedrivits av eller i samarbete
med
kommunala skolor, Statens skolor för vuxna, universitet och högskolor m.m.
Regeringens förslag att etablera ett särskilt utvecklingscentrum för att
stödja
utvecklingen av distansutbildning får anses vara en naturlig fortsättning på
Distansutbildningskommitténs arbete. Utskottet delar dock Vänsterpartiets
uppfattning att kommitténs slutbetänkande bör avvaktas innan formerna för
ett sådant centrum och dess placering beslutas.
Enligt regeringens förslag skall ledningen för utvecklingscentrumet upp-
dras åt en delegation med företrädare för högskolan och folkbildningen.
Delegationen skall få i uppdrag att lämna förslag till inriktning och fortsatt
finansiering av verksamheten. Utskottet menar att det kan finnas skäl att ge
delegationen uppdrag utöver det som gäller samverkan mellan folkbildning
och högskola inom IT-området och distansutbildning. Det finns anledning att
skapa forum även för samarbete när det gäller annan utbildning för vuxna på
gränsen mellan gymnasium och högskola. Större möjligheter borde komma
till stånd exempelvis för samverkanskurser på folkhögskolor, kurser som ger
högskolepoäng. Mot bakgrund av det anförda bör motion A47 yrkandena 14
och 15 tillstyrkas. Regeringens förslag om en framtida placering av ett ut-
vecklingscentrum till Härnösand avstyrks liksom motionerna A20 yrkande 4,
A27 yrkande 27 i motsvarande del, Kr24 yrkande 7, Kr25 och Kr28 yrkande
3.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande delegation och utvecklingscentrum för IT-baserad
distansundervisning i Härnösand
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A47 yrkandena 14
och 15 samt med avslag på dels propositionen i motsvarande del, dels
motionerna 1997/98:A20 yrkande 5, 1997/98:A27 i motsvarande del,
1997/98:Kr24 yrkande 7, 1997/98:Kr25 samt 1997/98:Kr28 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
41. Högskolans ansvar för distansutbildning (mom. 22)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.5 Utbildning - distansut-
bildning rörande högskolans ansvar för distansutbildning bort ha följande
lydelse:
Det bör ingå i högskolans ansvar att även anordna utlokaliserad utbildning.
Regeringen kan ge detta som ett särskilt uppdrag. Utbildningen kan finansie-
ras antingen i särskild ordning eller med öronmärkta resurser inom resurstill-
delningssystemet. Resurstilldelningssystemet måste ses över så att distansut-
bildningen underlättas. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till
motio-
nerna A21 yrkande 12 och A460 yrkande 20 och med anledning av motion
A47 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna vad här har anförts.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande högskolans ansvar för distansutbildning
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A21 yrkande 12,
1997/98:A47 yrkande 12 och 1997/98:A460 yrkande 20 samt med av-
slag på motion 1997/98:A54 yrkande 14 som sin mening ger regering-
en till känna vad utskottet anfört,
42. Högskolans ansvar för distansutbildning (mom. 22)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.5 Utbildning - distansut-
bildning, i det stycke som börjar med "Arbetsmarknadsutskottet instämmer",
bort ha följande lydelse:
En modifiering av resurstilldelningssystemet till grundläggande högskole-
utbildning för att främja distansutbildning är angelägen och brådskande. Den
nuvarande ordningen är snarast ägnad att hämma högskolornas benägenhet
att ta sitt ansvar för distansutbildningen. Detta bör ges regeringen till
känna
Utskottet tillstyrker med det anförda motion A47 yrkande 12. Utskottet av-
styrker motionerna A21 yrkande 12, A54 yrkande 14 och A460 yrkande 20.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande högskolans ansvar för distansutbildning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A47 yrkande 12 samt
med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 12, 1997/98:A54 yr-
kande 14 och 1997/98:A460 yrkande 20 som sin mening ger regering-
en till känna vad utskottet anfört,
43. Högskolans ansvar för distansutbildning (mom. 22)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.5 Utbildning - distansut-
bildning, rörande högskolans ansvar för distansutbildning, bort ha följande
lydelse:
Regeringens satsning på de mindre och medelstora högskolorna är ett vik-
tigt medel för att skapa regional tillväxt. Utskottet finner det här angeläget
understryka att regionens högskola själv tar ansvar för utbudet av distans-
undervisning i sin region.
Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion
A54 i berörd del. Övriga motioner avstyrks i den mån de inte tillgodosetts
med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande högskolans ansvar för distansutbildning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A54 yrkande 14 samt
med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 12, 1997/98:A47 yr-
kande 12 och 1997/98:A460 yrkande 20 som sin mening ger regering-
en till känna vad utskottet anfört,
44. Lokala studiecentrum (mom. 23)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.5 Utbildning - distansut-
bildning rörande lokala studiecentrum bort ha följande lydelse:
När det gäller lokala studiecentrum behöver mer göras för att stimulera och
utveckla sådana centrum på landsbygden med möjlighet till distansutbild-
ning. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A21
yrkande 13 som sin mening ger regeringen detta till känna.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande lokala studiecentrum
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A21 yrkande 13 samt
med avslag på motionerna 1997/98:A24 och 1997/98:A57 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
45. Förändringar i studiestödssystemet (mom. 25)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.5 Utbildning - distansut-
bildning rörande förändringar i studiestödssystemet bort ha följande lydelse:
Frågan om förändringar i studiestödssystemet i regionalpolitiskt syfte har
inte utretts av Studiestödsutredningen. Det finns inte någon anledning för
riksdagen att nu avstå från att begära en sådan utredning. Riksdagen bör
bifalla motionerna A21 yrkande 10 och motion A47 yrkande 26 i den delen.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande förändringar i studiestödssystemet
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A21 yrkande 10
och 1997/98:A47 yrkande 26 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
46. Kvinnouniversitetet i Västernorrland (mom. 26)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i 2.5 Utbildning - distansutbildning,
rörande kvinnouniversitet i Västernorrland, bort ha följande lydelse:
Utskottet finner anledning att instämma i yrkanden av Eva Goës m.fl. (mp)
om medel till Kvinnouniversitetet i Västernorrland. Riksdagen begär att
regeringen anslår 1 miljon kronor till forskning vid Kvinnouniversitetet samt
1 miljon kronor till drift och underhåll av universitetsbyggnaderna. Utskottet
tillstyrker därmed motion A60.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande kvinnouniversitetet i Västernorrland
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A60 yrkandena 1 och
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
47. Kulturfrågor (mom. 27)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.6 Kultur, fr.o.m. det stycke
som börjar med "Länsstyrelserna disponerar", bort ha följande lydelse:
Även om således vissa insatser för kulturella ändamål redovisas i proposi-
tionen vill utskottet särskilt understryka vikten av att regionalpolitiska
mede
används för kulturella insatser i landsbygd. Sådana satsningar bör kunna
inrymmas inom länsanslagets ram för projektverksamhet.
I landets mer glest befolkade delar spelar ett levande och rikt kulturliv en
särskilt stor roll för den lokala utvecklingen och mobiliseringen. De regio-
nalpolitiska stödmedlen bör därför användas för att stödja den kulturella
infrastrukturen. Musiklivet och det allmänna kulturlivet skulle med sådana
medel erhålla ett väsentligt tillskott och en god stimulans. Länsmusiken är
ett
utmärkt exempel på verksamhet värd stöd.
Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna A31, A33 och A429 i be-
rörda delar.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande kulturfrågor
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A31 yrkande 9,
1997/98:A33 yrkande 8 och 1997/98:A429 yrkande 3 samt med av-
slag på motionerna 1997/98:A22 yrkande 14 och 1997/98:A54 yrkan-
dena 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
48. Kulturfrågor (mom. 27)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.6 Kultur bort ha följande
lydelse:
Regeringen betonar att en rik och stimulerande kulturmiljö och ett rikt
kulturutbud är viktiga konkurrensmedel för en regions attraktivitet. Utskottet
finner här anledning att instämma i Miljöpartiets krav om att regeringen som
en följd av detta borde presentera en satsning inom byggnadsvården. För
många småföretag skulle detta innebära en betydande sysselsättningsökning.
Vidare vill utskottet betona att kulturminnesvård, kulturlandskapsvård och
Agenda 21-arbete bör uppmuntras inom folkbildningsorganisationerna. Detta
bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion A54 i
berörd del. Övriga motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande kulturfrågor
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A54 yrkandena 15
och 16 samt med avslag på motionerna 1997/98:A22 yrkande 14,
1997/98:A31 yrkande 9, 1997/98:A33 yrkande 8 och 1997/98:A429
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-
fört,
49. Kulturfrågor (mom. 27)
Michael Stjernström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.6 Kultur, i fjärde stycket
fr.o.m. andra meningen och i femte stycket, bort ha följande lydelse:
De särskilda kulturmedel som regeringen nu avsätter bör enligt utskottets
mening komma länsmusiken till del. Med hänsyn till det anförda tillstyrker
utskottet motion A22 i berörd del. Övriga motioner avstyrks i den mån de
inte tillgodosetts med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande kulturfrågor
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A22 yrkande 14 och
med avslag på motionerna 1997/98:A31 yrkande 9, 1997/98:A33 yr-
kande 8, 1997/98:A54 yrkandena 15 och 16 samt 1997/98:A429 yr-
kande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
50. Flyttningsbidrag (mom. 28)
Michael Stjernström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.7 Arbetsmarknaden, i första
stycket, bort ha följande lydelse:
Utskottet delar Kristdemokraternas uppfattning att flyttningsbidraget bör
avskaffas. Denna stödform uppmuntrar till att flytta från glesbygd och mot-
verkar därför de regionalpolitiska målen om att öka möjligheterna till arbete
och boende i hela landet.
Utskottet tillstyrker därför motionerna A22 och A403 i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande flyttningsbidrag
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A22 yrkande 16
och 1997/98:A403 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
51. Arbetsmarknadsmedel för skogsvård (mom. 29)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.7 Arbetsmarknaden, i det
stycke som börjar med "I fråga om skogsvården", bort ha följande lydelse:
En intensifierad skogsvård skulle ge tiotusentals nya dagsverken. Enligt
utskottet bör det därför vara möjligt att använda arbetsmarknadsmedel, i
samfinansiering med det privata skogsbruket, för att få i gång skogsvårds-
verksamhet. Arbetsmarknadsmedel bör också kunna användas för att stödja
stamkvistning. Som ett villkor för att få stöd bör gälla att åtgärdsplaner,
som
bl.a. tar upp miljöaspekter, upprättas. Motion A45 yrkande 7 tillstyrks
därför.
dels att utskottets hemställan under 29 bort haft följande lydelse:
29. beträffande arbetsmarknadsmedel för skogsvård
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A45 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
52. Jordförvärvslagstiftning m.m. (mom. 30)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.8 Jordförvärvslagstiftning,
strandskydd m.m., bort ha följande lydelse:
Fastighetsskatten bör sänkas. Och kommunerna bör ges större frihet när
det gäller reglerna om strandskydd.
dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande jordförvärvslagstiftning m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A21 yrkandena 14, 40
och 43 och med avslag på motionerna 1997/98:A13 och 1997/98:A54
yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-
fört,
53. Jordförvärvslagstiftning m.m. (mom. 30)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.8 Jordförvärvslagstiftning,
strandskydd m.m., i första stycket bort ha följande lydelse:
Utskottet ser med oro på utvecklingen med att spekulationsförvärven av
skogsfastigheter ökat kraftigt. Målet med marklagstiftningen måste vara att
öka sysselsättning och bosättning i glesbygden. En översyn och analys av hur
lagstiftningen avseende jordförvärv fungerat måste inledas. Detta bör ges
regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion A54 i berörd del.
Övriga motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande jordförvärvslagstiftning m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A54 yrkande 18 och
med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkandena 14, 40 och 43 samt
1997/98:A13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
54. Organisatoriska förändringar i statlig verksamhet (mom. 31)
Michael Stjernström (kd) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 3. Statlig verksamhet - hel-
hetssyn och organisatoriska förändringar fr.o.m. den del som börjar "En
lång rad motioner" bort ha följande lydelse:
Statsmakten måste ta ett helhetsansvar för den regionala utvecklingen.
Tydligare direktiv till myndigheter, verk och bolag beträffande deras regio-
nalpolitiska ansvar måste utformas. I verksamheter där staten har ett ägarin-
flytande måste regionalpolitiska hänsyn prioriteras.
För att ge tillräcklig tyngd åt resursfördelningen inom den stora regional-
politiken bör en regionalpolitisk samordning ske. Beslut om förändrad orga-
nisation måste alltid föregås av en regionalpolitisk konsekvensanalys.
Förändringar bör också ske inom Regeringskansliet. Statsrådet med ansvar
för regionalpolitiken bör få en starkare ställning. Ett särskilt organ inom
Regeringskansliet bör samordna regionalpolitiken. Det anförda innebär att
motionerna A21, A22 och A460 tillstyrks i berörda delar. Övriga i samman-
hanget behandlade motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande organisatoriska förändringar i statlig verksamhet
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A21 yrkande 33,
1997/98:A22 yrkandena 2-4 och 1997/98:A460 yrkandena 27 och 28
samt med avslag på motionerna 1997/98:A16 yrkande 2, 1997/98:A31
yrkande 8, 1997/98:A33 yrkande 17, 1997/98:A54 yrkande 8,
1997/98:A58 yrkande 3, 1997/98:A403 yrkande 3, 1997/98:A407,
1997/98:A416 yrkande 1, 1997/98:A424 yrkandena 1 och 2,
1997/98:A427 yrkande 1, 1997/98:A429 yrkande 7, 1997/98:A440,
1997/98:A443 samt 1997/98:A459 yrkande 2 som sin mening ger re-
geringen till känna vad utskottet anfört,
55. Organisatoriska förändringar i statlig verksamhet (mom. 31)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 3. Statlig verksamhet - hel-
hetssyn och organisatoriska förändringar, i delavsnittet Helhetssyn på
organisatoriska förändringar, fr.o.m. den del som börjar med "En lång rad
motioner" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill betona att myndigheterna och de statliga verken skall med-
verka till att de regionalpolitiska målen förverkligas. Kortsiktiga
rationalise
ringar och besparingsiver är inte förenligt med detta. Deras verksamhet bör i
stället präglas av helhetssyn och tvärsektoriella avvägningar, och beslut om
omstruktureringar och liknande bör föregås av breda och noggranna kon-
sekvensanalyser. Innebörden av detta är att de statliga verken och myndig-
heterna har - och måste axla - ett regionalpolitiskt ansvar.
Vid nedläggningar och neddragningar av statlig verksamhet måste länssty-
relsen ges större möjligheter att samordna och påverka.
Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna A31, A33, A58 och A429
i berörda delar.
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 3. Statlig verksamhet - hel-
hetssyn och organisatoriska förändringar, i samma delavsnitt, i det stycke
som börjar med "Motionskraven om", bort ha följande lydelse:
Riksdagen måste ge tydliga riktlinjer för hur den statliga servicen ute i
landet skall organiseras. Domstolar och statliga myndigheter måste fortsatt
finnas nära människorna. Centralisering är inte en god lösning. Den statliga
servicen måste ses i ett perspektiv "underifrån" - från människorna.
dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande organisatoriska förändringar i statlig verksamhet
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A31 yrkande 8,
1997/98:A33 yrkande 17, 1997/98:A58 yrkande 3 och 1997/98:A429
yrkande 7 samt med avslag på motionerna 1997/98:A16 yrkande 2,
1997/98:A21 yrkande 33, 1997/98:A22 yrkandena 2-4, 1997/98:A54
yrkande 8, 1997/98:A403 yrkande 3, 1997/98:A407, 1997/98:A416
yrkande 1, 1997/98:A424 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A427 yrkande
1, 1997/98:A440, 1997/98:A443, 1997/98:A459 yrkande 2 samt
1997/98:A460 yrkandena 27 och 28 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
56. Organisatoriska förändringar i statlig verksamhet (mom. 31)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 3 Statlig verksamhet -
helhets-
syn och organisatoriska förändringar, delavsnittet Helhetssyn på organi-
satoriska förändringar i statlig verksamhet, såvitt avser sista stycket, bort
h
följande lydelse:
Det stora antalet motionsyrkanden som framhåller att statliga myndigheter
skall ta regionalpolitiska hänsyn ger dock utskottet anledning att ta frågan
under övervägande. Utskottet anser att riksdagen bör ge regeringen till känna
att tydligare direktiv skall ges till statliga verk och bolag för att dessa
in
skall överge mindre orter och glesbygd. Utskottet tillstyrker därmed motion
A54 i berörd del. Övriga motioner avstyrks i den mån de inte tillgodosetts
med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande organisatoriska förändringar i statlig verksamhet
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A54 yrkande 8 samt
med avslag på motionerna 1997/98:A16 yrkande 2, 1997/98:A21 yr-
kande 33, 1997/98:A22 yrkandena 2-4, 1997/98:A31 yrkande 8,
1997/98:A33 yrkande 17, 1997/98:A58 yrkande 3, 1997/98:A403 yr-
kande 3, 1997/98:A407, 1997/98:A416 yrkande 1, 1997/98:A424 yr-
kandena 1 och 2, 1997/98:A427 yrkande 1, 1997/98:A429 yrkande 7,
1997/98:A440, 1997/98:A443, 1997/98:A459 yrkande 2 samt
1997/98:A460 yrkandena 27 och 28 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
57. Omlokalisering av statlig verksamhet (mom. 32)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 3. Statlig verksamhet - hel-
hetssyn och organisatoriska förändringar, delavsnittet Omlokalisering av
statlig verksamhet, fr.o.m. den del som börjar "När det gäller", bort ha föl-
jande lydelse:
Regeringen måste ha en kraftfull plan för utlokalisering av statliga verk,
myndigheter och bolag. Alla verk och myndigheter bör ha som uppdrag att
förlägga åtminstone 10 % av sin verksamhet till stödområden.
Frågor om omorganisation och/eller omlokalisering av verksamhet inom
statliga verk och myndigheter från prioriterade områden (stödområden) till
områden utanför stödområdena skall alltid hänskjutas till regeringen för
avgörande.
Regeringen bör vidare uppdra till samtliga verk och myndigheter som har
sin huvudsakliga verksamhet i storstadsområdena att utreda vilka verksam-
heter som kan utlokaliseras till stödområdet. Detta bör ges regeringen till
känna. Åtgärder av detta slag är också angelägna med tanke på den neddrag-
ning som skett inom statlig sektor under senare år.
Flera affärsdrivande verk och statliga bolag har startat dotterbolag; exem-
pelvis kan nämnas att både Telia och Posten under senare år startat ett antal
nya bolag. Även denna typ av nya verksamheter skall underställas regional-
politiska hänsynstaganden. Det skall alltid prövas om nya verksamheter kan
förläggas utanför storstäderna.
I 1987 års regionalpolitiska utredning framfördes förslag om att samtliga
branschforskningsinstitut skulle utlokaliseras. Förslaget ledde då inte till
någon åtgärd. Utskottet anser att förslaget är väl värt att beakta. Lokalise-
ringen av dessa institut är inte direkt beroende av en särskild ort, varför en
utlokalisering bör kunna ske.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande omlokalisering av statlig verksamhet
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A21 yrkandena
30 och 31 samt 1997/98:A460 yrkandena 29-32 och med avslag på
motionerna 1997/98:A411, 1997/98:A414 yrkandena 2 och 3,
1997/98: A416 yrkande 6, 1997/98:A420 yrkande 5, 1997/98:A457
yrkande 3 samt 1997/98:Fö216 yrkandena 10 och 14 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
58. Omlokalisering av statlig verksamhet (mom. 32)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 3. Statlig verksamhet - hel-
hetssyn och organisatoriska förändringar, i delavsnittet Omlokalisering av
statlig verksamhet, fr.o.m. den mening som börjar med "Mot bakgrund hä-
rav", bort ha följande lydelse:
Det som nu sagts hindrar dock inte att riksdagen uttalar att beslut om om-
lokalisering av statliga verk skall ske med beaktande av de regionalpolitiska
målen. Inför överväganden om omlokalisering av myndigheter som ligger
inom ett stödområde bör regeringens godkännande inhämtas.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande omlokalisering av statlig verksamhet
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A420 yrkande 5 samt
med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkandena 30 och 31,
1997/98:A411, 1997/98:A414 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A416 yr-
kande 6, 1997/98:A457 yrkande 3, 1997/98:A460 yrkandena 29-32
samt 1997/98:Fö216 yrkandena 10 och 14 som sin mening ger rege-
ringen till känna vad utskottet anfört,
59. Omlokalisering av statlig verksamhet (mom. 32)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 3. Statlig verksamhet - hel-
hetssyn och organisatoriska förändringar, delavsnittet Omlokalisering av
statlig verksamhet, i andra stycket, bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det krävs en översyn av statens prioriteringar vid utlo-
kalisering av statliga verk eller vid omorganisation. En utredning om utloka-
lisering av statlig verksamhet till regionala centrum ute i landet bör
tillsätt
Utredningen bör särskilt beakta möjligheterna att i högre grad än för närva-
rande ta till vara de resurser som finns i Västernorrlands län, både vad
gäller
humankapital och naturresurser. Detta bör ges regeringen till känna. Utskot-
tet tillstyrker därmed motionerna A457 och Fö216 i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande omlokalisering av statlig verksamhet
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A457 yrkande 3
och 1997/98:Fö216 yrkandena 10 och 14 samt med avslag på motio-
nerna 1997/98:A21 yrkandena 30 och 31, 1997/98:A411,
1997/98:A414 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A416 yrkande 6, 1997/98:
A420 yrkande 5 samt 1997/98:A460 yrkandena 29-32 som sin me-
ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
60. Allmänt om regionalpolitiska stödformer (mom. 33)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 4. Stödområden och regional-
politiska företagsstöd, i delavsnittet Allmänt, i det stycke som börjar med
"En allmän strävan", bort ha följande lydelse:
Behovet av persontransporter är ofta mycket stort för småföretagare på
landsbygden. De stödformer som utgår för s.k. mjuka investeringar borde
därför kunna användas för småföretagares och anställdas tjänsteresor i lands-
bygden. Ett alternativ är att persontransportstödet återinförs.
Utskottet tillstyrker med detta motion A429 (yrk. 5).
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:
33. beträffande allmänt om regionalpolitiska stödformer
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A429 yrkande 5 samt
med avslag på motion 1997/98:A54 yrkande 21 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
61. Allmänt om regionalpolitiska stödformer (mom. 33)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 4. Stödområden och regional-
politiska företagsstöd, delavsnittet Allmänt, i första stycket, bort ha
följand
lydelse:
Utskottet anser, i likhet med Miljöpartiet, att regionalpolitiska företagsstöd
bör riktas till tillväxtföretag. Mogna branscher skall ha mindre eller inget
stöd alls. 200 miljoner kronor motsvarande kapitaltillskottet till Norrlands-
fonden bör i stället ges direkt som mikrostöd till företagare. Detta bör ges
regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion A54 i berörd del.
A429 avstyrks i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:
33. beträffande allmänt om regionalpolitiska stödformer
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A54 yrkande 21 och
med avslag på motion 1997/98:A429 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
62. Beslutanderätten om långsiktiga stödområden (mom. 34)
Elver Jonsson (fp), Hans Andersson (v), Barbro Johansson (mp), Michael
Stjernström (kd) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 4. Stödområden och regional-
politiska företagsstöd, delavsnittet Stödområdesfrågor, fr.o.m. den mening
som börjar med "När det gäller propositionens andra delförslag" t.o.m. den
som slutar med "och A45 (v) i berörda delar", bort ha följande lydelse:
När det gäller propositionens andra delförslag anser utskottet att förslaget
om att regeringen fortsättningsvis bör bestämma vilka områden som skall
ingå i stödområdena 1 och 2 bör avslås av riksdagen. Riksdagen bör även
framgent avgöra vilka områden som skall ingå i långsiktiga stödområden.
Enligt utskottets uppfattning är den långsiktiga stödområdesindelningen en
fråga av sådan vikt att det inte är rimligt att riksdagen lämnar ifrån sig be-
slutsrätten till regeringen. Avgöranden i en så viktig fråga som denna bör
enligt utskottets uppfattning inte ske enbart efter förhandlingar mellan rege-
ringen och EU-organ. Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen bör
avslå regeringens förslag i behandlad del. Motionerna A21 (c), A33 (fp),
A47 (v), A22 (kd), A31 (fp) och A45 (v) tillstyrks därmed, i samtliga fall i
berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:
34. beträffande beslutanderätten om långsiktiga stödområden
att riksdagen med med bifall till motionerna 1997/98:A21 yrkande 39,
1997/98:A22 yrkande 20, 1997/98:A31 yrkande 3, 1997/98:A33 yr-
kande 10, 1997/98:A45 yrkande 8 och 1997/98:A47 yrkande 20 avslår
propositionen i motsvarande del,
63. Principerna för stödområdesindelningen (mom. 35)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)
anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt avsnitt 4. Stödområden och
regionalpolitiska företagsstöd, delavsnittet Stödområdesfrågor, i den del
som börjar med "När det gäller" och slutar med "vad utskottet anfört", bort
ha följande lydelse:
Regionalpolitiken bör enligt utskottets uppfattning förändras på ett sådant
sätt att behovet av en nationell stödområdesindelning bortfaller. Endast stöd-
områden knutna till EG:s strukturfonder bör finnas kvar liksom områden för
generellt transportstöd och nedsatta socialavgifter. Utskottet anser i likhet
med Moderaterna i motion A20 att riksdagen hos regeringen bör begära
förslag om en mer enhetlig stödområdesorganisation som kännetecknas av en
så generell och enkel utformning som möjligt. Det bör ankomma på rege-
ringen att pröva hur speciella gränsdragningsfrågor lämpligen skall lösas.
Vad som här anförts av utskottet bör ges regeringen till känna. Utskottet
tillstyrker därmed motion A20 (m). Övriga i sammanhanget upptagna motio-
ner avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande principerna för stödområdesindelningen
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A20 yrkande 3 och
med avslag på dels propositionen i motsvarande del, dels motionerna
1997/98:A22 yrkande 21 i motsvarande del, 1997/98:A31 yrkande 4
och 1997/98:A33 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
64. Principerna för stödområdesindelningen (mom. 35)
Michael Stjernström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 4. Stödområden och regional-
politiska företagsstöd, delavsnittet Stödområdesfrågor i femte och sjätte
styckena, bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker det första av regeringens delförslag, att systemet med
två långsiktiga stödområden samt tillfälliga stödområden behålls. Det andra
delförslaget om att regeringen i fortsättningen får besluta om stödområden
tillstyrks inte. Av detta följer att det tredje delförslaget inte längre är
akt
Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande principerna för stödområdesindelningen
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A22 yrkande 21 i
motsvarande del och med avslag på dels propositionen i motsvarande
del, dels motionerna 1997/98:A20 yrkande 3, 1997/98:A31 yrkande 4
och 1997/98:A33 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
65. Ändrad stödområdesindelning (mom. 36)
Michael Stjernström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 4. Stödområden och regional-
politiska företagsstöd, delavsnittet Stödområdesfrågor i den del som börjar
med "I konsekvens med" och slutar med "i berörda delar", bort ha följande
lydelse:
I avvaktan på ett samlat förslag anser utskottet Norsjö vara ett exempel på
en kommun som drabbats hårt genom att stödområdesgränsen mellan stö-
dområde 1 och 2 lagts så att denna kommun missgynnats. För denna kom-
mun bör detta rättas till snarast. Utskottet bifaller motion A22 i berörda
delar. Övriga motioner avstyrks i den mån de inte tillgodosetts med vad
utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:
36. beträffande ändrad stödområdesindelning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A22 yrkande 21 i
motsvarande del och med avslag på motionerna 1997/98:A23 yrkande
2, 1997/98:A26, 1997/98:A404 yrkande 1, 1997/98:A431, 1997/98:
A445 och 1997/98:A451 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
66. Utveckling av det regionala utvecklingsstödet m.m.
(mom. 38)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 4.3 Regionalt utvecklingsstöd
i
det stycke som börjar med "Centerpartiet anser" bort ha följande lydelse:
De medel som i dag finns inom ramen för den lilla regionalpolitiken är
välmotiverade men alltför knappa. Resurserna för regional utveckling och
utjämning måste utökas. Utskottet anser att anslaget till småföretagarstöd -
s.k. Hörnlundpengar - bör höjas med 500 miljoner kronor fr.o.m. år 1999.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande utveckling av det regionala utvecklingsstödet m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A21 yrkande 34 och
med avslag på motionerna 1997/98:A44 yrkande 4 och 1997/98:A453
yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ut-
skottet anfört,
67. Utveckling av det regionala utvecklingsstödet m.m.
(mom. 38)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 4.3 Regionalt utvecklingsstöd,
från det stycke som börjar med "Vänsterpartiet har" och slutar med "i sin
helhet", bort ha följande lydelse:
Det råder en sned könsfördelning när det gäller företagsstöd. I stället borde
företagsstödet kunna fungera som en "hävstång" för att åstadkomma en
mindre könssegregerad arbetsmarknad. Det borde därför upprättas långsikti-
ga jämställdhetsprogram för företagsstödet. Utskottet tror, liksom Vänster-
partiet, att krav på godkända och fungerande jämställdhetsplaner skulle kun-
na ha effekt både på lång och kort sikt i detta avseende.
Vid bedömningen av enskilda stödärenden bör inte bara jämställdhetsas-
pekten utan också kvalitets- och miljöstandarden i företagen vägas in. Sådana
certifieringsmetoder som t.ex. ALMI använder borde kunna användas vid
denna kvalitets- och miljöbedömning och fungera som en stimulans för fö-
retagen.
De regionala utvecklingsbidragen och utvecklingslånen ges i dag i första
hand för investeringar i byggnader och maskiner samt i vissa fall för immate-
riella investeringar i produktutveckling, marknadsföring, utbildning, m.m.
Utskottet menar att stöd även till företag i tjänstesektorn bör utvecklas,
lik-
som till trädgårdsnäringen. Företag som vill starta sådan verksamhet ställs
utanför nuvarande stödsystem. Utskottet tillstyrker motionerna A44 och
A453 i berörda delar. Motion A21 yrkande 34 avstryks.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande utveckling av det regionala utvecklingsstödet m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A44 yrkande 4
och 1997/98:A453 yrkandena 2 och 3 samt med avslag på motion
1997/98:A21 yrkande 34 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
68. Nedsatta socialavgifter i jord- och skogsbruk m.m.
(mom. 41)
Elver Jonsson (fp), Hans Andersson (v), Barbro Johansson (mp), Michael
Stjernström (kd) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 4.5 Nedsättning av
socialavgif-
ter bort ha följande lydelse:
I fråga om ändringarna i övrigt instämmer utskottet med de motionärer
som anser att näringsgrenarna jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel samt
jakt och fiske är av vital betydelse för glesbygden. Förutsättningarna för
dessa näringsgrenar och för det som i lagen avses med "annan personlig
serviceverksamhet" bör därför inte försämras. Utskottet avstyrker regering-
ens förslag att dessa näringsgrenar inte längre skall omfattas av systemet med
nedsatta socialavgifter. Därmed tillstyrks motionerna A21, A22, A33, A47
och A54 i motsvarande delar. Övriga i sammanhanget behandlade motioner
får anses tillgodosedda i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:
41. beträffande nedsatta socialavgifter i jord- och skogsbruk m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A21 yrkande 35 i
motsvarande del, 1997/98:A22 yrkande 12, 1997/98:A23 yrkande 6,
1997/98:A31 yrkande 2, 1997/98:A33 yrkande 9, 1997/98:A47 yrkan-
de 23 och 1997/98:A54 yrkande 19 i motsvarande del dels avslår pro-
positionen i motsvarande del, dels som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
69. Ändringar av transportbidraget (mom. 43)
Barbro Johansson (mp), Michael Stjernström (kd) och Kjell Ericsson (c)
anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 4.6 Transportbidrag fr.o.m.
det
stycke som börjar med "Utskottet anser" bort ha följande lydelse:
Syftet med transportbidrag är bl.a. att stimulera höjd förädlingsgrad inom
transportbidragsområdets näringsliv. Mot bakgrund av det ändamålet är det
inte rimligt att som regeringen föreslå att även oförädlade råvaror från kust-
kommunerna skall ha rätt till bidrag. Vidare är förslaget om att transportbi-
dragszon 1 skall upphöra oacceptabelt. Detsamma gäller förslaget om att
lägsta transportstödsavstånd skall vara 401 kilometer. Utskottet anser att
propositionen bör avslås i denna del, vilket innebär att motionerna A21, A22
och A54 tillstyrks. Övriga motioner med avslagsyrkanden får anses tillgodo-
sedda.
dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:
43. beträffande ändringar av transportbidraget
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A21 yrkandena
36 och 37, 1997/98:A22 yrkande 13, 1997/98:A23 yrkandena 7 och 8,
1997/98:A29 yrkandena 2 och 3 samt 1997/98:A54 yrkande 24 avslår
propositionen i motsvarande del,
70. Ytterligare förändringar i zonindelningen (mom. 44)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 4.6 Transportbidrag i det
sista
stycket bort ha följande lydelse:
Utöver vad nu sagts bör ytterligare förändringar i zonindelningen ske på så
sätt att även Vännäs kommun, Burträsk, Jörn, Fällfors och Kalvträsk försam-
lingar förs till zon 5 och Ånge kommun förs till zon 3. På detta sätt undgår
de
mindre köpsågverken i inlandet att drabbas av försämringar i förhållande till
de stora bolagen vid kusten.
Utskottet tillstyrker med detta motion A33 yrkande 12.
dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:
44. beträffande ytterligare förändringar i zonindelningen
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A33 yrkande 12 och
med avslag på motion 1997/98:A51 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
71. Myndighetsorganisationen för glesbygdsfrågor (mom. 45)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)
anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 5. Glesbygds- och landsbygds-
frågor rörande myndighetsorganisationen bort ha följande lydelse:
Gles- och landsbygdspolitiken tar sikte på åtgärder inom alla områden som
riktas till gles- och landsbygdsområden. Det gäller bl.a. frågor med anknyt-
ning till näringslivsutveckling men också frågor som rör de särskilda förhål-
landen som uppkommer till följd av det glesa boendet, långa avstånd och
små marknader.
Två myndigheter, Glesbygdsverket och NUTEK, har i dag myndighets-
uppgifter på glesbygdsområdet. Glesbygdsverket arbetar med frågor rörande
regional utveckling i glesbygder. Myndighetens verksamhet är därmed i
princip inriktad på näringslivsutveckling även om arbetet med detta sker
under hänsynstagande till de speciella förhållanden som råder i glesbygd och
på landsbygd. NUTEK:s ansvarsområde innefattar en rad områden med
anknytning till näringslivsutveckling: teknikfrågor, småföretagsutveckling,
finansiering, energifrågor och frågor rörande regional utveckling. Förutom
de båda myndigheterna finns Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva, som
består av drygt 50 folkrörelseorganisationer och som bl.a. bevakar frågor av
betydelse för landsbygden, sprider erfarenheter av lokalt utvecklingsarbete
på landsbygden samt anordnar konferenser, seminarier och utbildningar.
Enligt uppgifter från länsstyrelsehåll leder den nyss nämnda uppdelningen
på två myndigheter till onödigt dubbelarbete.
Utskottet anser att en ny myndighetsorganisation på glesbygdsområdet bör
utredas. Enligt utskottets uppfattning vore det naturligt att knyta Glesbygds-
verkets verksamhet till NUTEK. Genom att integrera de båda myndigheterna
kan den verksamhet som riktas till gles- och landsbygden bli effektivare.
Verksamheten inom Glesbygdsverket kan liksom i dag bedrivas i Östersund
men under NUTEK:s huvudmannaskap. Utskottet vill i sammanhanget peka
på att det vore naturligt att Folkrörelserådets verksamhet ingick som en del
av den integrerade glesbygdsfunktionen i Östersund.
Enligt utskottets uppfattning skulle en förändrad myndighetsorganisation
av denna karaktär medföra att glesbygdsfrågornas ställning stärks. En ny
organisation i Östersund skulle vidare kunna generera ytterligare arbetstill-
fällen i kommunen om andra delar av NUTEK:s verksamhet förlades dit.
Utskottet anser att ett tillkännagivande bör riktas till regeringen med denna
innebörd. Vad utskottet här anfört innebär att berörd del av motion A20 (m)
tillstyrks medan behandlad del av motion A21 (c) avstyrks i den mån den
inte kan anses vara tillgodosedd med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:
45. beträffande myndighetsorganisationen för glesbygdsfrågor
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A20 yrkande 7 och
med avslag på motion 1997/98:A21 yrkande 29 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
72. Myndighetsorganisationen för glesbygdsfrågor (mom. 45)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 5. Glesbygds- och landsbygds-
frågor i det stycke som börjar med "Utskottet vill inte" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att landsbygdsfrågornas ställning skulle stärkas om
NUTEK:s regionalpolitiska verksamhet flyttades till ett sammanhållet
"regionalpolitiskt verk" tillsammans med Glesbygdsverket. Motion A20 i
denna del är med detta tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:
45. beträffande myndighetsorganisationen för glesbygdsfrågor
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A21 yrkande 29 och
med avslag på motion 1997/98:A20 yrkande 7 som sin mening ger re-
geringen till känna vad utskottet anfört,
73. Utredning om gles- och landsbygdspolitiken (mom. 46)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 5. Gles- och landsbygdsfrågor,
i det stycke som börjar med "När det gäller motion A47", bort ha följande
lydelse:
Regeringen har tyvärr inte lämnat förslag i propositionen som innebär att
utvecklingen för de mest utsatta bygderna kan vändas. Regeringen hänvisar
till att den avser att tillsätta en utredning om gles- och landsbygdens
framtid
utvecklingsmöjligheter. Enligt utskottet är det dock angeläget att en utred-
ning i dessa frågor har parlamentarisk förankring.
En sådan parlamentarisk utredning bör i sitt arbete ha som utgångspunkt
att lyfta fram landsortens möjligheter och inte dess problem. Utskottet tänker
här på sådana kvaliteter som omnämns i Vänsterpartiets motion, såsom t.ex.
den goda kvaliteten inom skola och barnomsorg, ett bra förenings- och fri-
tidsutbud, små avstånd mellan förtroendevalda och invånare, natur nära
bostaden m.m.
En sådan utredning som utskottet förordar bör utmynna i att den nya poli-
tiker- och planerarrollen utvecklas. Kommunerna bör också uppmuntras till
att i bred samverkan med bygderepresentanter och lokalt näringsliv upprätta
och genomföra kommunala landsbygdsprogram. Det bör övervägas om
länsanslagen kan användas för att stimulera en sådan process. Redan i grund-
skolan bör den entreprenörsanda som finns i många gles- och landsbygder tas
till vara genom ökat samarbete med näringslivet. Utskottet anser också att
resurser ur de s.k. miljömiljarderna bör avsättas till bygder, vilkas utveck-
lingsstrategier bygger på en långtgående kretsloppsanpassning. Det bör också
undersökas om FoU-resurser kan avsättas för att utveckla dels småskaliga
kretsloppssystem, dels bioteknisk småskalig produktion. Boverket bör sti-
mulera till ekologiskt boende på landet. Vidare bör jordförvärvslagen liksom
strandskyddet bli föremål för en genomgripande översyn. Möjligheterna till
att överföra handläggningen av landsbygdsstödet till kommunal nivå bör ses
över. Kooperativt företagande och mikroföretagande bör få ökad uppmärk-
samhet, detta eftersom de attraherar kvinnor. Statliga myndigheter och de
statliga affärsverken bör ha ett tydligare ansvar för att lägsta garanterade
servicenivå upprätthålls och för att delta i samordnade lösningar. Byskolorna
bör också stödjas för att bromsa nedläggningsvågen. Utskottet tillstyrker
motion A47 yrkande 24.
dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:
46. beträffande utredning om gles- och landsbygdspolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A47 yrkande 24 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
74. Turism (mom. 48)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 5. Glesbygds- och landsbygds-
frågor, i den del som börjar med "När det särskilt gäller" och slutar med
"A403 (kd)", bort ha följande lydelse:
Utskottet anser - i anslutning till partimotion A21 från Centerpartiet - att
turismen innebär stora möjligheter för landsbygden och att ökade satsningar
kan generera ökad sysselsättning. Det finns dock flera problem för de mindre
företagen inom denna bransch. Samordningen mellan olika aktörer och myn-
digheter inom turismen måste förbättras. Det är viktigt att utbildning och
forskning som bedrivs på detta område sker i dialog med mindre företag. De
stelbenta bestämmelserna om vägskyltning bör ses över. Det måste bli lättare
att få sätta upp vägskyltar om lokala evenemang och sevärdheter. Även livs-
medelslagstiftningen är ett hinder för många mindre företag. Den nuvarande
lagstiftningen tar inte hänsyn till bl.a. mindre kaffestugor eller enklare
mat-
ställen. Det är enligt utskottets mening inte rimligt att man har samma krav
på dessa företag som på stora restauranger. Lagstiftningen bör därför göras
mer flexibel inom detta område.
Utskottet tillstyrker med det anförda motion A21 i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:
48. beträffande turism
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A21 yrkandena 25-27
och med avslag på motionerna 1997/98:A22 yrkandena 27 och 28,
1997/98:A54 yrkande 17 samt 1997/98:A403 yrkande 13 som sin me-
ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
75. Turism (mom. 48)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 5. Glesbygds- och landsbygds-
frågor, rörande turismnäringen, bort ha följande lydelse:
Utskottet delar vidare motionärernas uppfattning vad gäller vikten av små-
skalig landsbygdsturism men anser inte att något tillkännagivande i denna
del är påkallat. Vad gäller allemansrätten delar utskottet synen på det kom-
mersiella utnyttjandet som den uttrycks i proposition 1997/98:45 Miljöbalk.
En sedvanerätt som allemansrätten måste hela tiden värnas. Förutsättningen
för många former av turism är allemansrätten, vare sig den nyttjas personligt
eller i grupp. Regionalpolitiskt är följaktligen allemansrätten av avgörande
betydelse. Detta bör ges regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker med det ovan anförda motion A54 i berörd del. Övriga
motioner avstyrks i den mån de inte tillgodosetts med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:
48. beträffande turism
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A54 yrkande 17 och
med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkandena 25-27,
1997/98:A22 yrkandena 27 och 28 samt 1997/98:A403 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
76. Turism (mom. 48)
Michael Stjernström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 5. Glesbygds- och landsbygds-
frågor, rörande turismnäringen, bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till näringsutskottets uppfattning utom vad gäller be-
hovet av åtgärder för bygdeturism. Utskottet vill här instämma i yrkanden
från Kristdemokraterna. En utveckling av den småskaliga turismen på lands-
bygden kan bli en betydande sysselsättningsfaktor i framtiden. För att lands-
bygdsturismen skall kunna utvecklas på ett positivt sätt krävs en målmedvet-
en satsning mellan olika intressenter. Ett nationellt program med bl.a. plan
för marknadsföring och produktutveckling bör tas fram. Detta bör ges rege-
ringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motionerna A22 och A403 i
berörda delar. Övriga motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:
48. beträffande turism
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A22 yrkandena
27 och 28 samt 1997/98:A403 yrkande 13 och med avslag på motio-
nerna 1997/98:A21 yrkandena 25-27 och 1997/98:A54 yrkande 17
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
77. Kommersiell service och samhällsservice m.m. (mom. 49)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 5. Glesbygds- och landsbygds-
frågor i den del som börjar med "I motion A60" och slutar med "som nu
avses" bort ha följande lydelse:
En strävan är att ge allmänheten så god service som möjligt. Den nuvaran-
de regionindelningen har i många fall medfört långa avstånd till nödvändig
service. För att uppnå en högre grad av service kunde delar av verks och
myndigheters verksamhet förläggas till länsstyrelserna.
Dessutom bör verksamheten med de s.k. medborgarkontoren/samhällets
hus permanentas. Verksamheten har varit så framgångsrik att det inte längre
är nödvändigt med försöksverksamhet.
dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:
49. beträffande kommersiell service och samhällsservice m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A21 yrkande 32
och 1997/98:A460 yrkande 33 samt med avslag på motionerna
1997/98:A22 yrkande 19, 1997/98:A29 yrkande 1 och 1997/98:A33
yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-
fört,
78. Kommersiell service och samhällsservice m.m. (mom. 49)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 5. Glesbygds- och landsbygds-
frågor i den mening som börjar med "Något särskilt initiativ" och i det
stycke där motion A33 avstyrks bort ha följande lydelse:
Inte desto mindre framstår det för utskottet som om de goda intentionerna
inte omsätts i praktik i önskvärd utsträckning. Den logiska följden av den
samsyn som finns på området är därför att riksdagen - på det sätt Folkpartiet
begärt - ger regeringen till känna att regional utveckling bygger på samver-
kan, i enlighet med vad som anges i motion A33.
dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:
49. beträffande kommersiell service och samhällsservice m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A33 yrkande 16 och
med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 32, 1997/98:A22 yr-
kande 19, 1997/98:A29 yrkande 1 och 1997/98:A460 yrkande 33 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
79. Kommersiell service och samhällsservice m.m. (mom. 49)
Michael Stjernström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 5. Glesbygds- och landsbygds-
frågor, rörande kommersiell service och samhällsservice, bort ha följande
lydelse:
I ett avseende finner utskottet det dock angeläget att framhålla initiativ
från
Kristdemokraterna vad gäller service i glesbygd.
En väl fungerande samhällsservice är av största vikt för landsbygdens ut-
veckling. För att säkerställa detta måste nya former av tillhandahållande av
service utvecklas. Kommunerna och staten bör kunna avtala med lokala
näringsidkare om tillhandahållande av service som apotek, post, försäkrings-
kassa och kommunal service. Målet måste vara att finna gemensamma lös-
ningar som är till gagn för såväl den enskilde näringsidkaren som fortsatt
boende i glesbygd.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion A22 i berörd del. Övriga mo-
tioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:
49. beträffande kommersiell service och samhällsservice m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A22 yrkande 19 och
med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 32, 1997/98:A29
yrkande 1, 1997/98:A33 yrkande 16 och 1997/98:A460 yrkande 33
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
80. Byautveckling m.m. (mom. 50)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 5. Glesbygds- och landsbygds-
frågor, rörande det lokala utvecklingsarbetet, fr.o.m. tredje meningen, bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att särskilda insatser måste göras för att underlätta och
stärka byautvecklingsrörelsen. Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet
tillstyrker därmed motion A54 i berörd del. Övriga motioner avstyrks i den
mån de inte tillgodosetts med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande lydelse:
50. beträffande byautveckling m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A54 yrkande 23 och
med avslag på motionerna 1997/98:A22 yrkandena 18, 30 och 31,
1997/98:A427 yrkande 5, 1997/98:A403 yrkandena 11 och 12 samt
1997/98:A457 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
81. Byautveckling m.m. (mom. 50)
Michael Stjernström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 5. Glesbygds- och landsbygds-
frågor, rörande det lokala utvecklingsarbetet m.m., den mening som börjar
med "Motionerna A54", bort ha följande lydelse:
Utskottet vill gärna framhålla det arbete som redan i dag görs av byalag
och utvecklingsgrupper. Dessa grupper bör få del av offentliga resurser för
sitt viktiga arbete att formulera landsbygdsprogram. Detta bör ges regeringen
till känna. Utskottet tillstyrker därmed motionerna A22 och A403. Övriga
motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande lydelse:
50. beträffande byautveckling m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A22 yrkandena
18, 30 och 31 samt 1997/98:A403 yrkandena 11 och 12 och med av-
slag på motionerna 1997/98:A54 yrkande 23, 1997/98:A427 yrkande
5 och 1997/98:A457 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
82. Skärgårdspolitikens inriktning (mom. 52)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)
anser
dels att den del av utskottets ställningstagande rörande Skärgårdspolitikens
inriktning som börjar med "Något särskilt uttalande" och slutar med "därför i
berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att detta med anledning av motion Sk609 (m) bör ges rege-
ringen till känna. Motionen tillstyrks således i behandlad del. Berörda delar
av övriga i sammanhanget upptagna motioner avstyrks i den mån de inte kan
anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:
52. beträffande skärgårdspolitikens inriktning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sk609 yrkande 1 i
motsvarande del och med avslag på motionerna 1997/98:A22 yrkande
22, 1997/98:A33 yrkande 15, 1997/98:A429 yrkande 4, 1997/98:A455
yrkandena 1 och 4 samt 1997/98:A459 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
83. Skärgårdspolitikens inriktning (mom. 52)
Michael Stjernström (kd) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 5. Glesbygds- och landsbygds-
frågor, rörande skärgårdsfrågor, fr.om. "Något särskilt uttalande" t.o.m.
"berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla vikten av att en nationell skärgårdspolitik formule-
ras. Underlag finns redan i form av ett strategiskt handlingsprogram från
Glesbygdsverket. Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker
därmed motionerna A22 och A459 i berörda delar. Övriga motioner avstyrks
i den mån de inte tillgodosetts med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:
52. beträffande skärgårdspolitikens inriktning
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A22 yrkande 22
och 1997/98:A459 yrkande 1 samt med avslag på motionerna
1997/98:A33 yrkande 15, 1997/98:A429 yrkande 4, 1997/98:A455
yrkandena 1 och 4 samt 1997/98:Sk609 yrkande 1 i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
84. Skärgårdspolitikens inriktning (mom. 52)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 5. Glesbygds- och landsbygds-
frågor i den mening som börjar med "Något särskilt uttalande" och den
följande meningen bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med detta ha sagt att skärgården är en av vårt lands största
tillgångar. Arbetet med skärgårdens utveckling måste fortsätta. Rätt politiska
beslut kan undanröja hinder för en positiv utveckling och stimulera enskilda
initiativ och lokal mobilisering. I enlighet med vad nu sagts tillstyrker ut-
skottet motionerna A33, A429 och A455 (alla fp) i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:
52. beträffande skärgårdspolitikens inriktning
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A33 yrkande 15,
1997/98:A429 yrkande 4 och 1997/98:A455 yrkandena 1 och 4 samt
med avslag på motionerna 1997/98:A22 yrkande 22, 1997/98:A459
yrkande 1 och 1997/98:Sk609 yrkande 1 i motsvarande del ger rege-
ringen till känna vad utskottet anfört,
85. Betydelsen av organisationen av statlig verksamhet (mom.
53)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 5. Glesbygds- och landsbygds-
frågor i det stycke som börjar med "En motion tar upp" bort ha följande
lydelse:
Behovet av samordnade statliga insatser i skärgården, liksom nära samver-
kan mellan stat, kommun och landsting, har länge varit uppenbart. I den s.k.
TAK-förordningen som tillkom i början av 1980-talet gavs länsstyrelserna ett
samordningsansvar. Statliga myndigheter som avsåg att genomföra föränd-
ringar i sin verksamhet längs kusterna blev skyldiga att meddela länsstyrel-
sen, som skulle bedöma samhällseffekterna och om så krävdes vidta nödvän-
diga åtgärder. Genom brist på anslag samt förändringar i styrningen av de
statliga verken har förordningen upphört att gälla. Nu senast räknar Sjöfarts-
verket med att spara 30 miljoner kronor på indragningarna på Söderarm,
Sandhamn och Landsort. Men dessa indragningar görs utan konsekvensana-
lyser av hur de drabbar annan statlig eller landstingskommunal och primär-
kommunal verksamhet. Indragningarna vid de tre nämnda lotsplatserna på-
verkar kustbevakningens, polisens, sjöräddningens, militärens m.fl. arbete.
Detta har med all tydlighet visat att behovet av samordning kvarstår. Rege-
ringen bör förordna om att återge länsstyrelserna deras tidigare samordnings-
ansvar, för att undvika samhällsekonomisk suboptimering i myndigheternas
agerande. I en kommande organisation med länsstyrelsernas regionala ansvar
överfört till landstingen eller andra regionala beslutsorgan måste givetvis de
statliga verken ges direktiv att samverka med dessa på motsvarande sätt.
dels att utskottets hemställan under 53 bort ha följande lydelse:
53. beträffande betydelsen av organisationen av statlig verksamhet
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A455 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
86. Samordning av statlig verksamhet (mom. 54)
Michael Stjernström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 5. Glesbygds- och landsbygds-
frågor rörande samordning av statlig verksamhet, från och med "Något
särskilt initiativ" till och med "bör därför avslås" bort ha följande lydelse:
Flera statliga myndigheter är beroende av att det finns boende i skärgår-
den. En bättre samordning måste komma till stånd mellan de olika myndig-
heternas uppgifter.
Ett särskilt statligt skärgårdsråd med denna uppgift bör inrättas. Detta bör
ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion A22 i berörd
del. Motion A405 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:
54. beträffande samordning av statlig verksamhet
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A22 yrkande 23 och
med avslag på motion 1997/98:A405 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
87. Vidgat skärgårdsbegrepp m.m. (mom. 55)
Michael Stjernström (kd) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 5. Glesbygds- och landsbygds-
frågor, rörande vidgat skärgårdsbegrepp, bort ha följande lydelse:
Begreppet skärgård bör vidgas till att gälla såväl skärgårdsremsan i typiska
skärgårdsområden som öar med och utan broförbindelse. Detta bör ges rege-
ringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion A22 i berörd del. Övri-
ga motioner avstyrks i den mån de inte tillgodosetts med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande lydelse:
55. beträffande vidgat skärgårdsbegrepp m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A22 yrkande 24 samt
med avslag på motionerna 1997/98:A47 yrkande 25, 1997/98:A455
yrkande 8 och 1997/98:A456 yrkande 2 som sin mening ger regering-
en till känna vad utskottet anfört,
88. Vidgat skärgårdsbegrepp m.m. (mom 55)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 5. Glesbygds- och landsbygds-
frågor, rörande vidgat skärgårdsbegrepp från det som börjar med
"Motionsyrkanden om" och slutar med "A451 i berörda delar avstyrks med
detta", bort ha följande lydelse:
Utskottet är förvånat över att regeringen i diskussionerna om skär-
gårdsproblemen inte nämner ö-regionen Gotland. Vad gäller Gotland vill
utskottet särskilt peka på jordbrukets betydelse för landsbygden, en mycket
viktig del av Gotlands näringsliv. Gotland bör bli en "fri region", och dess
transportproblem måste lösas t.ex. genom subventioner av Gotlandstrafiken.
Utskottet tillstyrker med det anförda motion A47 yrkande 25. Motionerna
A22 yrkande 24, A455 yrkande 8 och A456 yrkande 2 avstyrks i den mån de
inte tillgodosetts med vad utskottet anfört,
dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande lydelse:
55. beträffande vidgat skärgårdsbegrepp m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A47 yrkande 25 och
med avslag på motionerna 1997/98:A22 yrkande 24, 1997/98:A455
yrkande 8 och 1997/98:A456 yrkande 2 som sin mening ger regering-
en till känna vad utskottet anfört,
89. Övriga skärgårdsfrågor (mom. 56)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)
anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 5. Gles- och lands-
bygdsfrågor som börjar med "Inte heller det som" och slutar med "yrkande
5 (m) avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i påståendet i motion Sk609 att en nationell skolpeng
är särskilt viktig i skärgården. Införandet av en nationell skolpeng skulle
gör
det möjligt för ö-bor att själva bilda en friskola för sina barn, oberoende av
kommunens inställning i frågan. Utskottet anser därför att riksdagen bör
begära förslag från regeringen om införande av en statlig skolpeng i enlighet
med vad här anförts. Detta bör med anledning av motion Sk609 (m) i berörd
del ges regeringen till känna. Motion Sk609 tillstyrks därmed i berörd del
medan övriga motioner avstyrks i behandlade delar.
dels att den del av utskottets ställningstagande som börjar med "Som också
närmare anges" och slutar med "delvis avstyrks med detta" bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar uppfattningen att den främsta anledningen till att en ny av-
folkningsvåg i skärgården har börjat är kombinationen av rullande fastig-
hetstaxering och höjd fastighetsskatt. Det stora intresset för skärgården har
kraftigt drivit upp fastighetspriser och taxeringsvärden vilket drabbat
fastbo-
ende skärgårdsbor med låg inkomst och rikedom på papperet. I framtiden blir
det ännu svårare för ungdomar att stanna kvar och bosätta sig i skärgården.
Utskottet anser att ett successivt slopande av fastighetsskatten skulle
medföra
att möjligheterna att bo kvar i skärgården blev väsentligt förbättrade för
skärgårdsbor som i generationer varit bosatta där. Vad här anförts om fastig-
hetsskatten bör med anledning av nyss nämnda motion ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:
56. beträffande övriga skärgårdsfrågor
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sk609 yrkandena 1 i
motsvarande del och 5 samt med avslag på motionerna 1997/98:A22
yrkandena 25 och 26 samt 1997/98:A451 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
90. Övriga skärgårdsfrågor (mom. 56)
Elver Jonsson (fp), Michael Stjernström (kd) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 5. Glesbygds- och landsbygds-
frågor, fr.o.m. den del som börjar med "Arbetsmarknadsutskottet ansluter
sig", bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med Kristdemokraterna om behovet av att se över
fastighetsbeskattningen i skärgården. Riksdagen bör hos regeringen begära
förslag om ändrad fastighetsbeskattning i syfte att undanröja de orimliga
effekterna av skärgårdsboende. Utskottet vill även framhålla nödvändigheten
av att stärka boende- och sysselsättningsintresset vid fastighetsöverlåtelser
i
skärgårdarna. Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker där-
med motion A22 i berörda delar. Övriga motioner avstyrks i den mån de inte
tillgodosetts med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:
56. beträffande övriga skärgårdsfrågor
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A22 yrkandena 25
och 26 samt med avslag på motionerna 1997/98:A451 yrkande 1 och
1997/98:Sk609 yrkandena 1 i motsvarande del och 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
91. Inriktningen av EU:s struktur- och regionalpolitik
(mom. 57)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)
anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 6.1 Allmänt bort ha följande
lydelse:
Genom Sveriges medlemskap i EU har vårt land fått tillgång till unionens
gemensamma strukturfonder. Det innebär ett väsentligt resurstillskott, bl.a.
till regionala utvecklingsinsatser. Bidrag från strukturfonderna måste medfi-
nansieras med i princip motsvarande resurser från stat, landsting och kom-
muner.
Utskottet vill liksom Moderaterna i motion A20 peka på att Riksdagens
revisorer påtalat att det inte nödvändigtvis är så att medfinansiering av pro-
jekt utgör ett optimalt sätt att använda nationella offentliga medel. Om det
inte finns projektidéer som bedöms kunna leda till bra projekt är det enligt
revisorerna bättre att använda de offentliga medlen till reguljära insatser.
Vidare vill utskottet erinra om att Riksdagens revisorer också har konstate-
rat att hanteringen av nationella medel och strukturfondsmedel inte har inte-
rerats i nämnvärd utsträckning. På exempelvis regional nivå har detta med-
fört dubbelarbete och fördyrad planering.
Stödet från EG:s strukturfonder har starkt selektiva drag. Utskottet in-
stämmer i Moderaternas uppfattning att strukturfondsstödets utformning
därmed strider mot den politik som såväl partiet som utskottet förordar för
att
en allsidig utveckling i alla delar av Sverige skall kunna komma till stånd.
Sverige skall ta emot de resurser som vårt land har rätt till. Det är
samtidigt
viktigt att resurserna används på ett så generellt sätt som möjligt. Utskottet
delar Moderaternas uppfattning att det är angeläget att pröva möjligheten att
sänka den svenska EU-avgiften mot att stödet reduceras i motsvarande ut-
sträckning.
Utskottet vill, i likhet med Moderaternas partimotion, markera att det finns
anledning att välkomna EU:s ambitioner att vidga det regionala samarbetet i
Europa. Däremot bör, som Moderaterna anför, inga nya politiska beslutsni-
våer med beskattningsrätt få bli en följd av sådant samarbete.
Utskottet, som tillstyrker motion A20 (m) i berörd del, anser att vad som
här anförts om inriktningen på EU:s struktur- och regionalpolitik bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande lydelse:
57. beträffande EU:s struktur- och regionalpolitik
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A20 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
92. Förenklad administration (mom. 58)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 6.2 Förenklad administration,
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regelverket för EU:s nuvarande strukturfonder är
krångligt. Sverige bör därför sträva efter enklare och klarare regelverk med
färre nivåer. Även den omfattande byråkratin i dessa sammanhang bör mot-
verkas. Programadministrationen måste förenklas; då blir den också mer
effektiv.
dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse:
58. beträffande förenklad administration
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A21 yrkande 41 i
motsvarande del och 1997/98:A23 yrkande 5 samt med avslag på mo-
tionerna 1997/98:A11 yrkandena 2 och 7, 1997/98:A22 yrkande 6 och
1997/98:A33 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
93. Förenklad administration (mom. 58)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 6.2 Förenklad administration
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att åtgärder bör vidtas för att förenkla regelverket runt
hanteringen av strukturfonderna. Speciellt behöver behovet av ett enklare
ansökningsförfarande uppmärksammas för att små företag och organisationer
lättare skall kunna ansöka om stöd. Dessutom bör det vara möjligt att sam-
ordna ansökningsrutiner för projekt som faller under de fyra centrala myn-
digheterna NUTEK, AMS, Jordbruksverket och Fiskeriverket. Detta bör ges
regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion A11 i berörda
delar. Övriga motioner avstyrks i den mån de inte tillgodosetts med vad
utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse:
58. beträffande förenklad administration
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A11 yrkandena 2 och
7 samt med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 41 i motsva-
rande del, 1997/98:A22 yrkande 6, 1997/98:A23 yrkande 5 och
1997/98:A33 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
94. Förenklad administration (mom. 58)
Michael Stjernström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 6.2 Förenklad administration
bort ha följande lydelse:
Sverige måste utnyttja EU:s regionalpolitiska stöd så långt som möjligt.
Kommunerna måste i samverkan med länsstyrelser och andra regionala
organ finna former för ett effektivt samarbete. Under de första åren av pro-
gramperioden har det funnits vissa problem med krångliga regler och oklara
ansvarsförhållanden. Det är angeläget att organisation och administration nu
ses över så att projekten kan bedrivas så effektivt som möjligt. Detta bör ges
regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion A22 i berörd del.
Övriga motioner avstyrks i den mån de inte tillgodosetts med vad utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse:
58. beträffande förenklad administration
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A22 yrkande 6 samt
med avslag på motionerna 1997/98:A11 yrkandena 2 och 7,
1997/98:A21 yrkande 41 i motsvarande del, 1997/98:A23 yrkande 5
och 1997/98:A33 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
95. Nuvarande mål 6 (mom. 59)
Michael Stjernström (kd) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 6.3 Strukturfonderna - kom-
mande programperiod, i det stycke som börjar med "Det är visserligen",
bort ha följande lydelse:
Sverige i egenskap av EU-medlem måste påverka utformningen av de re-
gionalpolitiska stöden i EU. Stöden skall ha samma syfte som de regionalpo-
litiska stöden i Sverige, nämligen att ge alla människor oavsett var de bor
tillgång till arbete, service och en god miljö. Utskottet delar regeringens
uppfattning att en koncentration av strukturfondssatsningarna till de mest
utsatta delarna av landet erfordras.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla vikten av att regeringen agerar
på ett kraftfullt sätt i förhandlingarna med EU rörande det framtida struktur-
fondsprogrammet så att Sverige inte går miste om möjligheter till stöd för
regional utjämning och utveckling.
Vad gäller förslaget till omfattning av ett nytt mål 1-område är det enligt
utskottets mening nödvändigt att hela det nuvarande mål 6-området omfattas.
Utskottet anser det dock vara fel att även kommunerna i kustområdet mer
generellt skall ingå i det nya mål 1. Utskottet anser att det behövs ett
samlat
ställningstagande till vilka geografiska områden i Sverige som skall omfattas
av de nya målområdena. Här måste avvägningar göras så att stöden koncen-
treras till de mest utsatta områdena.
Detta bör ges regeringen till känna. Motion A21 yrkande 41 i berörd del
får anses ligga i linje med vad utskottet anfört, och den tillstyrks därför.
Motion A47 yrkande 22 avslås i den mån den inte kan anses tillgodosedd
med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 59 bort ha följande lydelse:
59. beträffande nuvarande mål 6
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A21 yrkande 41 i
motsvarande del och med avslag på motion 1997/98:A47 yrkande 22
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
96. Nuvarande mål 2 och 5b (mom. 60)
Michael Stjernström (kd) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 6.3 Strukturfonderna - kom-
mande programperiod, i det stycke som börjar med "Möjligheterna att
bedöma", bort ha följande lydelse:
Bidragen från mål 5b har utgjort grunden för ett stort antal utvecklings-
projekt i delar av bland annat Småland, Östergötland, Öland, Bohuslän,
Dalsland och Värmland. Stödet inom målområde 5 har uppmuntrat och bi-
stått företag och organisationer i dessas utveckling av nya strukturer för
sysselsättningen i regionen.
De nuvarande målen för EG:s strukturfonder har endast fungerat i tre till
fyra år i Sverige. Först från år 1997 har arbetet med strukturfondsprogam
kommit i gång ordentligt. Det är därför för tidigt att förändra målen och
områdena för stöd från aktuella fonder. Fortsatt stöd bör därför utgå för
utvecklingen inom såväl mål 2- som mål 5b-områdena. Utskottet tillstyrker
med det anförda motionerna A34 och A21 yrkande 41 i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 60 bort ha följande lydelse:
60. beträffande nuvarande mål 2 och 5b
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A21 yrkande 41 i
motsvarande del och 1997/98:A34 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
97. Återflöde av medel (mom. 61)
Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m),
Christel Anderberg (m) och Michael Stjernström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 6.3 Strukturfonderna - kom-
mande programperiod, i det stycke som börjar med "Om den inriktning",
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Riksdagens revisorers förslag är väl avvägt och bör be-
aktas av regeringen.
Möjligheterna att erhålla större andel EG-stöd under nästkommande pro-
gramperiod bör övervägas, vilket också framhållits av Riksdagens revisorer.
Regeringen bör enligt utskottets uppfattning i förhandlingarna inför nästa
programperiod utgå från att andelen EG-stöd i de svenska strukturfondspro-
grammen skall vara av samma omfattning som i andra jämförbara medlems-
länder. Revisorernas yrkande 2 tillstyrks. Motionerna A22 yrkande 5 och
A47 yrkande 19 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad
utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse:
61. beträffande återflöde av medel
att riksdagen med anledning av revisorernas förslag yrkande 2 och
med avslag på motionerna 1997/98:A22 yrkande 5 och 1997/98:A47
yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-
fört,
98. Återflöde av medel (mom. 61)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 6.3 Strukturfonderna kom-
mande programperiod, i det stycke som börjar med "Om den inriktning",
bort ha följande lydelse:
Utskottet återkommer till vad som tidigare sagts i avsnittet om stödområ-
desfrågor och om EG-kommissionens kriterier för hur storleken på nationella
regionalpolitiska stödområden bestäms. Dessa baseras som sagt på bruttore-
gionprodukt per capita och arbetslöshet i olika regioner, jämförda med natio-
nella värden och värden för hela regionen. En tillämpning av dessa kriterier
skulle få till följd att endast 15,6 % av Sveriges befolkning omfattas av na-
tionella stödområden under programperioden åren 2000-2006. Detta innebär
att Sverige missgynnas i förhållande till andra medlemsländer trots att Sveri-
ge har försämrat sin BNP per invånare och trots att landet fått vidkännas
ökade regionala obalanser. En orsak till att detta blir effekten är att
Sverige
välfärdspolitik har utjämnat ekonomiska och sociala regionala skillnader
långt mer än vad andra länder gjort. Detta betyder att Sverige tvingas bidra
till rikare länder som inte velat tillämpa en solidarisk regional fördelnings-
politik. Utskottet delar därför Vänsterpartiets uppfattning att det är en
vikti
rättvisefråga att regeringen i förhandlingarna med kommissionen verkar för
att åstadkomma ett återflöde i paritet med vad som gällt under innevarande
period. Utskottet tillstyrker med det anförda motionen A47 yrkande 19. I den
mån de inte tillgodosetts med vad utskottet anfört avstyrks revisorernas yr-
kande 2 och motion A22 i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse:
61. beträffande återflöde av medel
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A47 yrkande 19 och
med avslag på dels revisorernas förslag yrkande 2, dels motion
1997/98:A22 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
99. Samordning av målområden m.m. (mom. 62)
Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m) , Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m),
Christel Anderberg (m) och Michael Stjernström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 6.3 Strukturfonderna - kom-
mande programperiod, i det stycke som börjar med "Riksdagens revisorer
har föreslagit en ökad", bort ha följande lydelse:
Utskottet delar Riksdagens revisorers uppfattning att det är angeläget att de
nationella insatserna för regional utveckling i största möjliga utsträckning
samordnas med de insatser som genomförs inom ramen för struktur-
fondsprogrammen. Utskottet tillstyrker revisorernas yrkande 1. Motion A11
avstyrks i berörda delar i den mån den inte tillgodosetts med vad utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 62 bort ha följande lydelse:
62. beträffande samordning av målområden m.m.
att riksdagen med anledning av revisorernas förslag yrkande 1 och
med avslag på motion 1997/98:A11 yrkandena 1 och 4 som sin me-
ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
100. Samordning av målområden m.m. (mom. 62)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 6.3 Strukturfonderna - kom-
mande programperiod, rörande ökad samordning bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att revisorernas förslag bör avslås vad gäller en totalsam-
ordning mellan EU:s regionalpolitiska insatser och nationella regionalpolitis-
ka insatser. Utskottet anser vidare att en översyn bör göras av den nationella
lagstiftning som innebär hinder för genomförande av projektidéer. Detta bör
ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion A11 i berörda
delar.
dels att utskottets hemställan under 62 bort ha följande lydelse:
62. beträffande samordning av målområden m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A11 yrkandena 1 och
4 dels avslår revisorernas förslag yrkande 1, dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
101. Offentlig medfinansiering (mom. 63)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 6.3 Strukturfonderna - kom-
mande programperiod, från det som börjar med "I den s.k. positionspro-
memorian" till det som slutar med "A54 yrk. 26", bort ha följande lydelse:
Många kommuner inom stödområden befinner sig bl.a. på grund av ar-
betslöshet i ett bekymmersamt läge, och det finns risk för att en direkt jakt
p
EU-stöd till olika projekt uppstår. För att kommunerna skall klara av den
medfinansiering som är en förutsättning för att medel från strukturfonderna
skall betalas ut, finns en risk att medel tas från annan viktig verksamhet i
kommunerna. Även om kravet på den nationella medfinansieringen kommer
att minska genom att andelen strukturfondsmedel ökar måste sådana tenden-
ser som utskottet nu talar om motverkas. Enligt utskottet bör möjligheterna
till utökad privat medfinansiering utredas.
dels att utskottets hemställan under 63 bort ha följande lydelse:
63. beträffande offentlig medfinansiering
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A47 yrkande 21 och
med avslag på motion 1997/98:A54 yrkande 26 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
102. Offentlig medfinansiering (mom. 63)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 6.3 Strukturfonderna - kom-
mande programperiod, rörande nationell medfinansiering, bort ha följande
lydelse:
Utskottet instämmer med yrkandet från Miljöpartiet om att staten bör ta ett
ökat ansvar för den nationella medfinansieringen vid strukturfondsprojekt.
Små kommuner i glesbygden har sällan möjligheter att avsätta resurser till
dessa projekt, trots att det skulle vara angeläget. Utskottet anser att
regerin
en bör återkomma till riksdagen med förslag rörande ökad statlig medfinan-
siering för utnyttjande av EU:s regionala fonder. Utskottet tillstyrker därmed
motion A54 i berörd del. Övriga motioner avstyrks i den mån de inte tillgo-
dosetts med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 63 bort ha följande lydelse:
63. beträffande offentlig medfinansiering
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A54 yrkande 26 och
med avslag på motion 1997/98:A47 yrkande 21 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
103. Likriktning av projekten (mom. 64)
Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m),
Christel Anderberg (m), Michael Stjernström (kd) och Kjell Ericsson (c)
anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 6.3 Strukturfonderna - kom-
mande programperiod, i det stycke som börjar med "Riksdagens revisorer
har som nämnts", bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att även revisorernas förslag vad gäller utformningen av
strukturfondsprogrammen är väl avvägt.
Programmen bör innehålla tydliga prioriteringar. Själva utformningen av
programmen bör dock vara mindre detaljerad än vad som är fallet i dag.
Utskottet instämmer i vad revisorerna anfört om att regeringen bör uppmärk-
samma länsstyrelser och andra regionala och lokala organ på förhållandet att
samma typer av insatser planeras i stora delar av landet samt på konsekven-
serna av en sådan likformighet. Utskottet tillstyrker därför revisorernas för-
slag i yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under 64 bort ha följande lydelse:
64. beträffande likriktning av projekten
att riksdagen med anledning av revisorernas förslag yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
104. Likriktning av projekten (mom. 64)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 6. 3 Strukturfonderna - kom-
mande programperiod, i det stycke som börjar med "Riksdagens reviso-
rer", bort ha följande lydelse:
Riksdagens revisorer har som nämnts föreslagit att regeringen uppmärk-
sammar länsstyrelser och andra regionala och lokala organ på det förhållan-
det att samma typer av insatser planeras i stora delar av landet samt att
konsekvenserna av detta kan bli att de särdrag för regional utveckling som
kan finnas inte uppmärksammas. Detta innebär enligt utskottets mening en
reell risk för likriktning och att olika regioners särdrag och speciella
förut-
sättningar inte uppmärksammas i erforderlig utsträckning.
Regeringen bör därför - på det sätt Riksdagens revisorer föreslår - upp-
märksamma länsstyrelser och andra regionala och lokala organ på detta. Att
riksdagen ställer sig bakom detta kan underlätta en regional anpassning av
insatserna.
dels att utskottets hemställan under 64 bort ha följande lydelse:
64. beträffande likriktning av projekten
att riksdagen med anledning av revisorernas förslag yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
105. Beslutsformer m.m. (mom. 65)
Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m),
Christel Anderberg (m) och Michael Stjernström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 6.3 Strukturfonderna - kom-
mande programperiod, från det stycke som börjar med "Vad gäller reviso-
rernas förslag om nya beslutsformer", bort ha följande lydelse:
I enlighet med revisorernas förslag anser utskottet att alternativa besluts-
former bör utformas och under en försöksperiod tillämpas i olika delar av
landet. Exempelvis kan man på försök låta näringslivsrepresentanter ingå i
beslutsgrupperna. Ramprogram bör utnyttjas i ökad utsträckning.
Bland övriga angelägna förslag från revisorerna ingår bl.a. att frågan om
rekvisition av stöd bör uppmärksammas av beslutsgrupperna. Projektägarna
bör regelbundet rekvirera beslutade medel. Regeringen bör inför nästa pro-
gramperiod utarbeta förslag till alternativa beslutsformer som under en för-
söksperiod kan tillämpas i några olika delar av landet. Vidare bör part-
nerskapstanken återspeglas även i beslutade organ.
Utskottet förordar att riksdagen bifaller Riksdagens revisorers förslag i yr-
kande 4. Detta bör ges regeringen till känna. De i denna fråga framförda
motionsyrkandena avslås i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad
utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 65 bort ha följande lydelse:
65. beträffande beslutsformer m.m.
att riksdagen med anledning av revisorernas förslag yrkande 4 och
med avslag på motion 1997/98:A11 yrkandena 3, 5 och 6 som sin me-
ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
106. Beslutsformer m.m. (mom. 65)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 6.3 Strukturfonderna - kom-
mande programperiod, rörande nya beslutsformer, nya regler för administ-
ration och utbetalning, i det stycke som börjar med "Utskottet utgår från"
och slutar med "6 avstyrks därför", bort ha följande lydelse:
Utskottet menar att det finns anledning att ge regeringen till känna att den
största möjliga delen av EU-stöden bör fördelas via ramprogram samt att
möjligheterna bör utredas till en lösning av de likviditetsproblem som upp-
står på grund av ej utbetalt stöd vid beviljat projekt. Utskottet tillstyrker
därmed motion A11 i berörda delar. Revisorernas förslag får i motsvarande
del anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 65 bort ha följande lydelse:
65. beträffande beslutsformer m.m.
att riksdagen med anledning av revisorernas förslag yrkande 4 och
motion 1997/98:A11 yrkandena 3, 5 och 6 som sin mening ger rege-
ringen till känna vad utskottet anfört,
107. Satsningar i Bergslagen (mom. 67)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 7.1 Regionala utvecklingsstra-
tegier, i det stycke som börjar med "När det gäller förslaget", bort ha
följan-
de lydelse:
Bergslagen i Mellansverige är en geografiskt sammanhängande region som
omfattar delar av sex län vilkas residensstäder samtliga ligger utanför
Bergslagsområdet. Strukturomvandlingen har drabbat regionen hårt. Proble-
men kan avläsas på många sätt, bl.a. genom negativ befolkningsutveckling,
ålderssammansättning, mycket hög arbetslöshet, högt ohälsotal med stor
omfattning av förtidspensioneringar samt låg utbildningsnivå.
Utvecklingen för regionen har alltså varit negativ trots att den ligger nära
expansiva områden med en diversifierad arbetsmarknad. Avstånden är inte
heller särskilt stora och regionen har ett stort antal mindre orter med goda
industriella traditioner. Natur- och kulturbygd med goda förutsättningar för
turism finns i hela området.
I Bergslagen saknas dock resurser och samordning för att utveckla ett de-
centraliserat, hållbart och mindre sårbart näringsliv. Det behövs ett mer ut-
vecklat utbildningssystem, som tar till vara regionens speciella fördelar.
Kompletterande investeringar behövs i järnvägar och telekommunikation. En
bred kompetensutveckling behövs också för stora delar av befolkningen i
detta område.
Utskottet befarar att Bergslagen hamnar i kläm mellan Norrlandsfondens
verksamhetsområde och ALMI/Industrifondens verksamhet. Utskottet delar
därför Vänsterpartiets uppfattning att det bör inrättas en fond för utveckling
av infrastruktur och investeringar, nyföretagande och kompetenshöjande
insatser också i detta område. Utskottet anser att 200 miljoner kronor bör
avsättas till fonden. Utskottet tillstyrker med det anförda motion A47 yrkan-
de 34.
dels att utskottets hemställan under 67 bort ha följande lydelse:
67. beträffande satsningar i Bergslagen
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A47 yrkande 34 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
108. Åtgärder i län och regioner (mom. 68)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)
anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 7.1 Regionala utvecklingsstra-
tegier, i det stycke som börjar med "När det gäller samarbete", bort ha föl-
jande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis betona vikten av att det regionala utvecklings-
arbetet inte enbart avser den egna regionen utan att det också inriktas på
frågor som rör samarbete mellan svenska regioner respektive intilliggande
regioner i grannländerna. Här kan integrationen Skåne-Själland nämnas som
ett intressant exempel som bör föranleda en särskild studie.
Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn står färdig år 2000. Nu
startar också med stöd av EU-medel planering för en järnvägstunnel Hel-
singborg-Helsingör. Dessa projekt påverkar självfallet integration mellan
Skåne och Själland. Utskottet anser att konsekvenserna av integrationen
måste analyseras i tid så att förutsättningar skapas för Skåne-Själland att
bli
en internationellt konkurrenskraftig tillväxtregion. Utskottet instämmer i
motion A410 (m) att en rad frågor bör behandlas i en sådan utredning. Det
gäller exempelvis behovet av gemensam fysisk planering, gränsöverskridan-
de infrastruktur, universitetens samordning och samverkan samt den gemen-
samma marknadens behov av regeländringar.
Vad som här anförts med anledning av motion A410 (m) bör enligt ut-
skottet ges regeringen till känna. Motionen tillstyrks således medan övriga i
sammanhanget behandlade motioner avstyrks i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 68 bort ha följande lydelse:
68. beträffande åtgärder i län och regioner
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A410 och med avslag
på motionerna 1997/98:A14 yrkande 1, 1997/98:A36, 1997/98:A42,
1997/98:A50 i motsvarande del, 1997/98:A52, 1997/98:A409 yrkan-
dena 2 och 3, 1997/98:A416 yrkande 2, 1997/98:A417, 1997/98:
A419, 1997/98:A420 yrkandena 1-3, 1997/98:A421, 1997/98:A425,
1997/98:A439, 1997/98:A444 i motsvarande del, 1997/98:A454 yr-
kande 1 samt 1997/98:T215 yrkandena 1, 10 och 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
109. Åtgärder i län och regioner (mom. 68)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 7.1 Regionala utvecklingsstra-
tegier avslutningsvis bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det finns anledning att se över möjligheterna att skapa
bättre förutsättningar för en positiv utveckling av sysselsättningen i Väster-
norrland. Möjliga åtgärder skulle kunna vara att sänka normalarbetstiden,
utöka resurserna till kommunsektorn och en skatteväxling från arbete till
energi. Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed mo-
tion A454 i berörd del. Övriga i sammanhanget behandlade motioner av-
styrks.
dels att utskottets hemställan under 68 bort ha följande lydelse:
68. beträffande åtgärder i län och regioner
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A454 yrkande 1 och
med avslag på motionerna 1997/98:A14 yrkande 1, 1997/98:A36,
1997/98:A42, 1997/98:A50 i motsvarande del, 1997/98:A52,
1997/98:A409 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A410, 1997/98:A416 yr-
kande 2, 1997/98:A417, 1997/98:A419, 1997/98:A420 yrkandena 1-
3, 1997/98:A421, 1997/98:A425, 1997/98:A439, 1997/98:A444 i mot-
svarande del samt 1997/98:T215 yrkandena 1, 10 och 11 som sin me-
ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
110. Resurscentrum för kvinnor m.m. (mom. 69, motiveringen)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)
anser att utskottets ställningstagande rörande 7.2 Resurscentrum för kvin-
nor m.m. bort ha följande lydelse:
För arbetsmarknadsutskottet är det en självklarhet att kvinnors kompetens
tas till vara i samhället och att människors insatser värderas lika, oavsett
kö
Därför delar utskottet inte regeringens bedömning att det även fortsättnings-
vis krävs särskilda insatser för kvinnor inom regionalpolitiken. Ansträng-
ningarna bör i stället inriktas på att återskapa en fungerande arbetsmarknad.
Generella strukturförändringar vad gäller förbättringar av företagsklimatet,
den informationstekniska infrastrukturen och satsningar på kvalificerad
yrkesutbildning skall komma alla människor på landsbygden och i glesbygd
till godo - kvinnor som män. Detta ligger i linje med den allmänt vedertagna
principen om s.k. mainstreaming.
Utskottet avvisar därför regeringens förslag till fortsatta satsningar på ett
nationellt resurscentrum för kvinnor. Denna form av central styrning har i
praktiken inte visat sig tillföra arbetet inom de regionala resurscentrumen
mycket positivt. Utifrån de speciella förutsättningar och behov som finns i
varje region bör dessa efter egna bedömningar få utveckla verksamheten.
Utvecklingen bör ske med en större inriktning på företagen än som är möjligt
med de av regeringen fastställda delmålen för projektet.
Med det anförda avstyrker arbetsmarknadsutskottet motionerna A21 (c),
A47 (v), A54 (mp), A453 (v) och A38 (s), i förekommande fall i berörda
delar.
111. Resurscentrum för kvinnor m.m. (mom. 69)
Elver Jonsson (fp), Barbro Johansson (mp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 7.2 Resurscentrum för kvin-
nor m.m. bort ha följande lydelse:
Bildandet av ett nationellt resurscentrum (NRC) och regionala resurs-
centrum är en regionalpolitisk åtgärd men skall också ses som en jämställd-
hetspolitisk åtgärd. Verksamheten vid landets olika resurscentrum drivs
genom ett underifrånperspektiv och man utgår från kvinnors behov. Det har
nu visat sig finnas ett starkt behov - både på det nationella samt de
regionala
och lokala planen - att det påbörjade arbetet fullföljs. Medel bör därför ga-
ranteras för verksamheten; långsiktighet och fasta spelregler är nödvändiga.
Mer resurser måste satsas på kvinnors företagande. Resurscentrumverk-
samheten är en viktig åtgärd i detta sammanhang. Med hänsyn till de hittills-
varande goda resultaten bör man redan nu kunna införliva resurscentrum-
verksamheten som ett permanent inslag i den regionala näringspolitiken.
Det nationella resurscentrumet bör vara en offensiv organisation som dels
stöder och samordnar regionala och lokala resurscentrum, dels sprider infor-
mation. En mer fristående ställning för det nationella resurscentrumet bör
övervägas.
Även regionala resurscentrum på länsnivå bör permanentas och vidareut-
vecklas genom att särskilda medel avsätts på länsnivå.
Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker utskottet motionerna A21
(c), A47 (v) och A54 (mp) i aktuella delar. Även motion A38 (s) får anses
tillgodosedd genom utskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 69 bort ha följande lydelse:
69. beträffande resurscentrum för kvinnor m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A21 yrkandena
23 och 24, 1997/98:A38, 1997/98:A47 yrkandena 28 och 29, 1997/98:
A54 yrkande 22 samt med avslag på motionerna 1997/98:A47 yrkan-
de 27 och 1997/98:A453 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
112. Resurscentrum för kvinnor m.m. (mom. 69)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 7.2 Resurscentrum för kvin-
nor m.m., i det stycke som börjar med "När det gäller", bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att 2 miljoner kronor per län
bör avsättas årligen för att säkerställa verksamheten i regionala resurs-
centrum (RRC). Motsvarande 48 miljoner kronor skall reserveras för dessa
verksamheter under anslaget A1 Regionalpolitiska åtgärder.
NRC skall stimulera tillväxtorienterade utvecklingsprojekt med ett tydligt
jämställdhetsperspektiv. Regeringen har föreslagit att försöksverksamheten
med NRC skall fortsätta under 1998 och 1999. Utskottet anser dock att verk-
samheten måste garanteras en långsiktig finansiering för att det skall vara
möjligt att planera och genomföra projekt med såväl långsiktiga som kort-
siktiga målsättningar. Ett och ett halvt år är för kort tid. Utskottet delar
Vänsterpartiets uppfattning att 10 miljoner kronor årligen bör anslås för att
garantera kvinnor åtminstone en viss del av de regionalpolitiska medlen.
Utskottet tillstyrker med det anförda motion A47 yrkandena 28 och 29.
dels att utskottets ställningstagande i samma avsnitt, i det stycke som börjar
med "Utskottet har i sin bedömning", bort ha följande lydelse:
Under senare år har ett antal länsstyrelser minskat sina resurser och har
inte som tidigare en jämställdhetsexpert på heltid. Jämställdhetsexperterna
arbetar nu över flera län. De minskade resurserna kan tyvärr inte förklaras
med ett minskat behov av sådana experter. Det handlar i stället om en ned-
prioritering av jämställdhet. Enligt utskottets mening bör det finnas en jäm-
ställdhetsexpert på heltid på varje länsstyrelse.
Experterna bör ges utökade befogenheter och resurser genom att tilldelas
en tillsynsfunktion. Tillsynen bör avse huruvida företag som får regionalt
företagsstöd har jämställdhetsplan. Experten bör också medverka till att
jämställdhetsmärka företag, universitet, kommuner och andra offentliga
institutioner i länet. Utskottet tillstyrker med det anförda Vänsterpartiets
motioner A47 yrkandena 27-29 och A453 yrkande 5. Motionerna A21 och
A38 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 69 bort ha följande lydelse:
69. beträffande resurscentrum för kvinnor m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A47 yrkandena
27-29 och 1997/98:A453 yrkande 5 samt med avslag på motionerna
1997/98:A21 yrkandena 23 och 24, 1997/98:A38 samt 1997/98:A54
yrkande 22 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-
fört,
113. Livsmedelsindustri och jordbruk (mom. 71)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)
anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 8.2 Livsmedelsindustri och
jordbruk, i första stycket, bort ha följande lydelse:
Omkring en femtedel av alla företag finns inom jordbruks-, skogsbruks-
och fiskenäringarna. De ger värdefulla tillskott till Sveriges ekonomi och har
stor betydelse för glesbygden och landsbygden.
Arbetsmarknadsutskottet instämmer i Moderaternas uppfattning i motion
A20 att den bästa jordbrukspolitiken är en sund småföretagarpolitik som gör
det lättare att driva företag, sänker skatter och avgifter och som minskar
byråkratin. Utskottet avvisar de förslag om ytterligare pålagor på jord-
bruksnäringen som aviserats av regeringen på senare tid, exempelvis skatt på
jordbruksmark, återinförande av s.k. skogsvårdsavgift och höjd elskatt. Ut-
skottet anser att de förslag som läggs fram i motion A20 (m) och som syftar
till att stärka livsmedelsnäringen är väl avvägda. Detta innebär att utskottet
stöder uppfattningen att kartavgiften inte skall belasta livsmedelsnäringen,
näringen bör inte finansiera djurregistret. Vidare bör fri handel med mjölk-
kvoter införas och reglerna för miljöstödet till jordbruket förenklas. Vad som
här sagts innebär att ett tillkännagivande med denna innebörd bör riktas till
regeringen. Motion A20 tillstyrks i berörd del och övriga i sammanhanget
upptagna motioner avstyrks i behandlade delar i den mån de inte kan anses
tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande lydelse:
71. beträffande livsmedelsindustri och jordbruk
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A20 yrkande 6 och
med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 15 och 1997/98:A22
yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-
fört,
114. Livsmedelsindustri och jordbruk (mom. 71)
Elver Jonsson (fp) och Michael Stjernström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 8.2 Livsmedelsindustri och
jordbruk, i första stycket, bort ha följande lydelse:
Utskottet finner här anledning att instämma i ett yrkande från Kristdemo-
kraterna vad gäller rättvisare konkurrensförutsättningar för jordbruksnäring-
en. Basen för sysselsättning och boende på landsbygden är konkurrenskrafti-
ga jordbruks- och livsmedelsföretag. Skatter som ur konkurrenssynpunkt slår
hårt mot dessa företag bör därför sänkas. Exempel på detta är el och diesel-
beskattningen. Detta bör ges regeringen till känna. Motion A22 tillstyrks
därmed. Motion A20 avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med vad ut-
skottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande lydelse:
71. beträffande livsmedelsindustri och jordbruk
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A22 yrkande 8 samt
med avslag på motionerna 1997/98:A20 yrkande 6 och 1997/98:A21
yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-
fört,
115. Livsmedelsindustri och jordbruk (mom. 71)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 8.2 Livsmedelsindustri och
jordbruk i det stycke som börjar med "Som framgår" bort ha följande lydel-
se:
Sverige har - i jämförelse med våra konkurrentländer - högre skatter och
avgifter. Detta måste åtgärdas. Utskottet, som har tagit del av betänkandet En
livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167), anser att intentionerna bak-
om de förslag som där anges måste genomföras. Utskottet tillstyrker motion
A21 i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande lydelse:
71. beträffande livsmedelsindustri och jordbruk
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A21 yrkande 15 och
med avslag på motionerna 1997/98:A20 yrkande 6 och 1997/98:A22
yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-
fört,
116. Såddfinansiering (mom. 72)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)
anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 8.3. Riskfinansiering -
såddkapital bort ha följande lydelse:
Enligt arbetsmarknadsutskottets mening är såddfinansiering en ytterst vik-
tig finansieringsfas för små tekniska innovationsföretag. I propositionen
föreslår regeringen att anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder även fortsätt-
ningsvis skall kunna användas till såddfinansiering och att länsstyrelserna
respektive självstyrelseorganen ges möjlighet att disponera medel för detta
ändamål. Utskottet anser dock att denna uppgift inte bör åvila länsstyrelser-
na. Hantering av såddfinansiering bör ske där särskild kompetens för detta
finns samlad. I motion A20 (m) yrkas avslag på regeringens förslag om
användningen av anslaget för regionalpolitiska åtgärder.
Med det sagda tillstyrker utskottet det berörda yrkandet i motion A20 (m)
och avstyrker propositionen i denna del samt övriga i sammanhanget be-
handlade motionsyrkanden.
dels att utskottets hemställan under 72 bort ha följande lydelse:
72. beträffande såddfinansiering
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A20 yrkande 12 avslår
dels propositionen i motsvarande del, dels motionerna 1997/98:A47
yrkande 36 och 1997/98:A58 yrkande 2,
117. Såddfinansiering (mom. 72)
Elver Jonsson (fp) och Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 8.3 Riskfinansiering - såddka-
pital i det stycke som börjar med "Utskottet övergår nu" bort ha följande
lydelse:
Utskottet övergår nu till att behandla motionsyrkandena om såddkapital.
Här noterar utskottet att det finns en betydande överensstämmelse mellan
motionsyrkandena och regeringens hållning. Emellertid är detta inte tillräck-
ligt. Det är väl känt att småföretagare - särskilt kvinnor - har särskilda
svå-
righeter att anskaffa startkapital, t.ex. på den öppna kreditmarknaden. På
detta sätt hålls nyföretagande tillbaka och, ytterst, nya jobb. Utskottet
anser
att statliga insatser måste till för att kompensera dessa brister i det
privata
utbudet. Här kan riskkapital, såddkapital, komma till god användning och
nytta för regional utveckling.
Med detta tillstyrker utskottet motion A58 yrkande 2. Övriga i smman-
hanget behandlade motioner avstyrks i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan under 72 bort ha följande lydelse:
72. beträffande såddfinansiering
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del, med an-
ledning av motion 1997/98:A58 yrkande 2 och med avslag på motio-
nerna 1997/98:A20 yrkande 12 och 1997/98:A47 yrkande 36 dels
godkänner regeringens förslag om användningen av anslaget Regio-
nalpolitiska åtgärder, dels som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
118. Såddfinansiering (mom. 72)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 8.3 Riskfinansiering - såddka-
pital i det stycke som börjar med "Utskottet övergår nu" bort ha följande
lydelse:
Arbetsmarknadsutskottet ser i likhet med vad som görs i motion A47 (v)
positivt på regeringens förslag att låta länsstyrelserna och i försökslänen
självstyrelseorganen disponera medel från det regionalpolitiska anslaget till
såddkapital för riskfylld finansiering till unga teknikföretag. Dock befarar
utskottet att det kan vara svårt att realisera förslaget med hänsyn till det
snäva anslagsutrymmet inom länsstyrelserna. Ramen för såddkapital bör
således utökas. Detta bör ges regeringen till känna.
Med det sagda tillstyrker utskottet motion A47 (v) i aktuell del. Däremot
bör inte det berörda yrkandet i motion A58 (fp) leda till något initiativ av
riksdagen. Motion A20 (m) avstyrks i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 72 bort ha följande lydelse:
72. beträffande såddfinansiering
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del, med an-
ledning av motion 1997/98:A47 yrkande 36 och med avslag på motio-
nerna 1997/98:A20 yrkande 12 och 1997/98:A58 yrkande 2 dels god-
känner regeringens förslag om användningen av anslaget Regionalpo-
litiska åtgärder, dels som sin mening ger regeringen till känna vad ut-
skottet anfört,
119. Riskkapitalförsörjning (mom. 73)
Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m),
Christel Anderberg (m) och Michael Stjernström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 8.3 Riskfinansiering - såddka-
pital i den del som börjar med "Arbetsmarknadsutskottet anser liksom" och
slutar med "i aktuell del" bort ha följande lydelse:
Grunden för en väl fungerande riskkapitalförsörjning är att dubbelbeskatt-
ningen på avkastningen av riskkapital avvecklas. Därtill kommer bl.a. att
förmögenhetsskatten och beskattningen på arbete måste sänkas och att spa-
rande bör uppmuntras. Om goda förutsättningar ges för utvecklande av ef-
fektiva riskkapitalmarknader behöver inte en statlig myndighet som NUTEK
agera mäklare av kapital.
Norrlandsfonden är i dag en dominerande finansiär för många företag i
norra Sverige. Fonden fyller enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning en
viktig roll för näringslivet i norr.
Utskottet anser däremot att det finns anledning till tveksamhet när det gäl-
ler regeringens önskan om en intensifierad användning av lånegarantier hos
ALMI. Risken är att ALMI drar på sig problem genom att man inte har di-
rektkontakt med de projekt som får lånegarantier. ALMI får t.ex. exempel
inga tidiga signaler om att ett bolag börjar släpa efter med betalningarna.
ALMI bör därför inte helt gå över till garantilåneverksamhet.
Därmed tillstyrker arbetsmarknadsutskottet motion A20 (m) i denna del.
De aktuella yrkandena i motionerna A21 (c) och A47 (v) avstyrks däremot
av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 73 bort ha följande lydelse:
73. beträffande riskkapitalförsörjning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A20 yrkande 11 samt
med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkandena 18-20 samt
1997/98:A47 yrkandena 32 och 33 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
120. Riskkapitalförsörjning (mom. 73)
Hans Andersson (v) och Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 8.3 Riskfinansiering - såddka-
pital i den del som börjar med "Arbetsmarknadsutskottet anser liksom" och
slutar med "yrkandet bör avslås" bort ha följande lydelse:
Arbetsmarknadsutskottet instämmer i vad som sägs i motion A47 (v) om
att regeringens förslag på riskkapitalområdet går i rätt riktning men behöver
kompletteras med stöd till regionala fonder och börser för att alla regioner
skall kunna få tillgång till riskkapital. Motion A47 (v) tillstyrks således i
berörda delar. De aktuella yrkandena i motionerna A20 (m) och A21 (c)
avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 73 bort ha följande lydelse:
73. beträffande riskkapitalförsörjning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A47 yrkandena 32
och 33 samt med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkandena 18-20
och 1997/98:A20 yrkande 11 och som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
121. Riskkapitalförsörjning (mom. 73)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 8.3 Riskfinansiering - såddka-
pital i den del som börjar med "Arbetsmarknadsutskottet ställer sig" och
slutar med "yrkandet bör avslås" bort ha följande lydelse:
ALMI har en viktig roll för den regionala riskkapitalförsörjningen, särskilt
när det gäller de mindre företagen. Med hänsyn till vikten av att de små
företagen kan växa instämmer arbetsmarknadsutskottet med motionärerna i
att ALMI:s resurser måste anpassas till efterfrågan på riskkapital. Såväl
driftskapital som ytterligare medel till lånefonden bör tillföras ALMI. Rege-
ringen bör i samband med budgetpropositionen för år 1999 återkomma med
ett sådant förslag.
Utskottet anser i likhet med vad som sägs i motion 1997/98:A21 (c) också
att den regionala riskkapitalförsörjningen ytterligare kan förbättras. Rege-
ringen bör ta initiativ som gör det möjligt att använda det nya pensionssy-
stemets premiereserv för att bygga upp regionala fonder. Vidare bör lokala
mötesplatser som exempelvis regionala aktietorg eller innovationsmarknader
stimuleras. Målet är att lokala placerare skall kunna investera i lokala före-
tag. Med detta tillstyrks motion A21 i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan under 73 bort ha följande lydelse:
73. beträffande riskkapitalförsörjning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A21 yrkandena 18-20
och med avslag på motionerna 1997/98:A20 yrkande 11 och
1997/98:A47 yrkandena 32 och 33 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
122. Friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel,
m.m. (mom. 74, motiveringen)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)
anser att utskottets ställningstagande i avsnitt 8.4 Friare användning av
arbetsmarknadspolitiska medel, m.m. fr.o.m. det stycke som börjar med
"Erfarenheterna från" bort ha följande lydelse:
Enligt propositionen avser regeringen att besluta att, utöver den försöks-
verksamhet med friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel som
redan pågår, även Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och Jämtlands län skall
omfattas av sådan försöksverksamhet. Försöksverksamhetens främsta kän-
netecken är att något krav på en viss volym på de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna inte kommer att ställas. Dessutom kan medlen för arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder disponeras på ett friare sätt.
Moderaterna har under lång tid kraftfullt pläderat för ett avskaffande av
volymmålet, vilket regeringen i sin tur motsatt sig. Enligt utskottet, som i
likhet med Moderaterna anser att volymmålet bör tas bort, innebär den i
propositionen aviserade försöksverksamheten att regeringen underkänner sin
egen arbetsmarknadspolitik där volymmålet har utgjort en central kompo-
nent.
Utskottet instämmer emellertid också i Moderaternas uppfattning att en
utökning av antalet frilän men utan förändring av själva arbetsmarknads-
politiken kan leda till att arbetsmarknadspolitiken blir oklar och till en
utvä
på den kommunala socialtjänsten. Därmed skulle den i allt mindre grad kun-
na fullgöra sin huvuduppgift, nämligen att underlätta arbetsmarknadens
funktionssätt. I stället finns det risk för att det uppstår vad som ibland
kall
en tredje arbetsmarknad, präglad av ständigt bidragsberoende. Försöksverk-
samheten bör i enlighet med Moderaternas förslag utgå och i stället ersättas
av en total reformering av arbetsmarknadspolitiken så att den i framtiden
innefattar ett fåtal effektiva åtgärder. I stället för att ha ett mål inriktat
viss volym åtgärdsplaceringar bör målet vara att så många människor som
möjligt får arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
123. Friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel,
m.m. (mom. 74)
Elver Jonsson (fp), Michael Stjernström (kd) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 8.4 Friare användning av
arbetsmarknadspolitiska medel, m.m. fr.o.m. det stycke som börjar med
"Erfarenheterna från" bort ha följande lydelse:
Erfarenheterna från den hittillsvarande försöksverksamheten med friare
användning av arbetsmarknadspolitiska medel är goda på många håll, vilket
såväl utskottet som många motionärer erfarit. Enligt utskottet är den naturli-
ga fortsättningen nu att gå vidare, inte att avvakta. Med det anförda ställer
s
utskottet bakom vad som sägs i motionerna A21, A33 och A58 i dessa delar.
Övriga motioner i detta avsnitt avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande lydelse:
74. beträffande friare användning av arbetsmarknadspolitiska me-
del, m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A21 yrkande 21,
1997/98:A33 yrkande 18 och 1997/98:A58 yrkande 6 samt med av-
slag på motionerna 1997/98:A14 yrkande 2, 1997/98:A15,
1997/98:A23 yrkande 1, 1997/98:A25, 1997/98:A28 yrkande 1,
1997/98:A30 yrkande 1, 1997/98: A46 yrkande 1, 1997/98:A47 yr-
kande 37, 1997/98:A49, 1997/98:A54 yrkandena 6 och 7, 1997/98:
A438 i motsvarande del samt 1997/98:A450 som sin mening ger rege-
ringen till känna vad utskottet anfört,
124. Friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel,
m.m. (mom. 74)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 8.4 Friare användning av
arbetsmarknadspolitiska medel, i det stycke som börjar med "Utskottet
anser", bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringens höga volymkrav vad gäller personer i åt-
gärder och detaljregleringen kring de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
försvårar den regionala och lokala planeringen.
Det är viktigt att utveckla ett större regionalt och lokalt självbestämmande
inom arbetsmarknadspolitiken. Det handlar enligt utskottet om att avskaffa
volymmålet, minska hindrande detaljregler i åtgärdsarsenalen, disponera a-
kassans försörjningsmedel mer aktivt och utöka de otraditionella medlen. På
detta sätt kan stödet till den arbetslöse individualiseras samtidigt som det
bl
lättare att mobilisera lokala aktörer och ta till vara olika förutsättningar i
arbetslivet.
Utan särskild motivering aviserar regeringen att fyra av skogslänen skall
ges möjlighet att bedriva decentraliserad försöksverksamhet. Utskottet anser
dock, liksom Vänsterpartiet, att den friare användningen av medel inom
arbetsmarknadspolitikens ram bör utvidgas till samtliga län och inte begrän-
sas till fyra godtyckligt utvalda län. Motion A47 tillstyrks i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande lydelse:
74. beträffande friare användning av arbetsmarknadspolitiska me-
del, m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A47 yrkande 37 samt
med avslag på motionerna 1997/98:A14 yrkande 2, 1997/98:A15,
1997/98:A21 yrkande 21, 1997/98:A23 yrkande 1, 1997/98:A25,
1997/98:A28 yrkande 1, 1997/98:A30 yrkande 1, 1997/98:A33 yrkan-
de 18, 1997/98:A46 yrkande 1, 1997/98:A49, 1997/98:A54 yrkandena
6 och 7, 1997/98:A58 yrkande 6, 1997/98:A438 i motsvarande del och
1997/98:A450 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
125. Friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel,
m.m. (mom. 74)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 8.4 Friare användning av
arbetsmarknadspolitiska medel, m.m. bort ha följande lydelse:
Utskottet välkomnar regeringens förslag om en friare användning av de
arbetsmarknadspolitiska medlen. Dock finner utskottet ingen anledning till
att detta skall begränsas endast till de län som regeringen föreslår. Alla län
som så önskar bör få möjlighet att delta i försöksverksamheten med en friare
användning. Genom denna friare användning bör det också bli möjligt att
genomföra den s.k. Trelleborgsmodellen i hela landet. Denna innebär i kort-
het att en person tar ledigt ett år med 85 % ersättning från arbetslöshetser-
sättningen medan en arbetslös övertar anställningen med avtalsenlig lön.
Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion A54 i
berörda delar. Övriga motioner avstyrks i den mån de inte tillgodosetts med
vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande lydelse:
74. beträffande friare användning av arbetsmarknadspolitiska me-
del, m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A54 yrkandena 6 och
7 och med avslag på motionerna 1997/98:A14 yrkande 2,
1997/98:A15, 1997/98:A21 yrkande 21, 1997/98:A23 yrkande 1,
1997/98:A25, 1997/98:A28 yrkande 1, 1997/98:A30 yrkande 1,
1997/98:A33 yrkande 18, 1997/98:A46 yrkande 1, 1997/98:A47 yr-
kande 37, 1997/98:A49, 1997/98:A58 yrkande 6, 1997/98:A438 i
motsvarande del och 1997/98:A450 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
126. Frizonsförsök m.m. (mom. 75)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)
anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 8.4 Friare använd-
ning av arbetsmarknadspolitiska medel, m.m., i det stycke som börjar
med "Utskottet är inte heller", bort ha följande lydelse:
I motion Sk609 (m) framläggs ett, enligt utskottets uppfattning, intressant
förslag om införande av en ekonomisk frizon i skärgården. En frizon i skär-
gården omfattande öar utan fast landförbindelse skulle enligt utskottets upp-
fattning kunna innefatta en långtgående avreglering av arbetsmarknaden,
slopad fastighets- och förmögenhetsskatt, sänkta inkomst- och företagsskat-
ter samt andra skattesänkningar i syfte att stimulera nyföretagande och till-
växt i regionen. Till detta kommer att en frizon av detta slag skulle kunna
betraktas som en övergångsform för ett genomförande på sikt av motsvaran-
de ekonomiska politik i hela landet. Utskottet instämmer i uppfattningen i
motion Sk609 att grundprinciperna för en ekonomisk frizon måste vara att
man kan leva på sin lön, att en övergång från bidrag till avdrag kan ske, att
onödiga hinder inte reses vid start av eget företag och att en statlig
skolpeng
införs så att barnfamiljer kan bo kvar i skärgården. Möjligheten att införa en
frizon i skärgården bör alltså prövas.Vad som här anförts med anledning av
motion Sk609 i behandlad del bör ges regeringen till känna. Övriga i sam-
manhanget behandlade motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 75 bort ha följande lydelse:
75. beträffande frizonsförsök m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sk609 yrkande 7 och
med avslag på motionerna 1997/98:A31 yrkande 1, 1997/98:A44 yr-
kande 8, 1997/98:A45 yrkande 5, 1997/98:A430 och 1997/98:A438 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskot-
tet anfört,
127. Frizonsförsök m.m. (mom. 75)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 8.4 Friare användning av
arbetsmarknadspolitiska medel, m.m., i det stycke som börjar med
"Utskottet är inte heller", bort ha följande lydelse:
Det är inte bara skogslänen som har en problemfylld arbetsmarknad. Även
andra län kan bli hjälpta genom att bli frilän. Alla län som så önskar bör få
bli s.k. frilän.
Utskottet tillstyrker motion A31 i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 75 bort ha följande lydelse:
75. beträffande frizonsförsök m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A31 yrkande 1 samt
med avslag på motionerna 1997/98:A44 yrkande 8, 1997/98:A45 yr-
kande 5, 1997/98:A430, 1997/98:A438 i motsvarande del och
1997/98:Sk609 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
128. Avslag på förslaget om regionala tillväxtavtal, m.m.
(mom. 76)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)
anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 8.5 Regionala tillväxtavtal,
m.m. bort ha följande lydelse:
Arbetsmarknadsutskottet anser i likhet med vad som sägs i motion A20
(m) att regeringens förslag om tillväxtavtal bör avslås av riksdagen.
Regeringens förkärlek för selektiva lösningar och bidragspolitik är nedslå-
ende. Trots att de företag som skall skapa de nya jobben begär att en konkur-
renssnedvridande stödpolitik skall ersättas med en generell skattesänknings-
politik framhärdar regeringen i att det är just selektiv bidragspolitik som
äve
i fortsättningen skall utgöra ryggraden i regionalpolitiken. Planbyråkrati och
politisk styrning är ingen framkomlig väg för att skapa ekonomisk tillväxt
och nya jobb.
I beskrivningen av tillväxtavtalens möjligheter är regeringen orealistisk.
De resurser varje län i praktiken kommer att kunna förhandla om är långt
mindre än vad regeringen vill ge sken av. Avsikten är uppenbar, nämligen att
söka ge intryck av att stora summor plötsligt står till regionernas
förfogande.
Tillväxtavtalen är bara ett sätt att gruppera om de statliga bidragspåsarna.
Under de två åren som tillväxtavtalen skulle utarbetas skulle dessutom stor
osäkerhet råda bland företagare och investerare om vilka villkor som skulle
komma att gälla under de närmaste åren. Detta skulle leda till att nysatsning-
ar skulle försvåras i väntan på att reglerna skulle bli kända.
Utskottet anser för sin del att en ekonomi med förutsebara villkor är en
förutsättning för ett expanderande näringsliv. Sverige behöver en generell
stimulanspolitik och mindre av detaljreglering av näringslivet. Tillväxtavta-
len uppfyller inte dessa krav.
Med det anförda tillstyrker arbetsmarknadsutskottet motion A20 (m) i be-
handlad del och föreslår att regeringens proposition avslås i denna del. Övri-
ga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 76 bort ha följande lydelse:
76. beträffande avslag på förslaget om regionala tillväxtavtal, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A20 yrkande 10 avslår re-
geringens förslag om regionala tillväxtavtal,
129. Program för regionala tillväxtavtal, m.m. (mom. 77)
Elver Jonsson (fp) och Michael Stjernström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 8.5 Regionala tillväxtavtal,
m.m. bort ha följande lydelse:
I denna fråga instämmer utskottet med den uppfattning som framförs i nä-
ringsutskottets yttrande, avvikande mening 21. Tillväxtavtalen är ett nytt
sätt
att ta till vara resurserna i länet men innebär att man helt bortser från
föret
gens behov av långsiktighet. Ett tillväxtavtal är enligt regeringens förslag
endast tänkt att gälla under en treårsperiod. Utskottet anser att regeringen
bö
överväga förslaget på nytt och återkomma till riksdagen med ett mera lång-
siktigt förslag. Bland annat bör regeringen i detta sammanhang också lämna
förslag på de regler som den anser bör ändras för att större flexibilitet
skall
uppnås. Detta bör ges regeringen till känna. Med det sagda tillstyrker ut-
skottet motion A22 i berörd del. Övriga motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 77 bort ha följande lydelse:
77. beträffande program för regionala tillväxtavtal, m.m.
att riksdagen med anledning av dels motion 1997/98:A22 yrkande 17,
dels propositionen i motsvarande del samt med avslag på motionerna
1997/98:A44 yrkande 3, 1997/98:A45 yrkande 6 och 1997/98:A47 yr-
kande 38 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-
fört,
130. Program för regionala tillväxtavtal, m.m. (mom. 77)
Hans Andersson (v) och Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 8.5 Regionala tillväxtavtal,
m.m., i den del som börjar med "Utskottet vill i sammanhanget", bort ha
följande lydelse:
Enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning, vilken överensstämmer med
vad som i denna del anförs i motionerna A44 (v) och A47 (v), är tillväxtav-
talen ett intressant förslag. Processen att arbeta fram de regionala
tillväxtav
talen ser utskottet som en viktig utvecklingsfråga. Tillväxtavtalen måste
komma till stånd genom ett underifrånperspektiv, där också länets befolkning
kan göra sina synpunkter hörda. Den föreslagna organisationen - med läns-
styrelser och självstyrelseorgan - visar de brister på demokrati som finns på
den regionala nivån. Med tillväxtavtalen ökas den regionala nivåns betydel-
se. En demokratiutveckling mot länsparlament blir alltmer nödvändig enligt
utskottets mening.
Med det sagda tillstyrker utskottet motionerna A44 (v) och A47 (v) i be-
rörda delar. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 77 bort ha följande lydelse:
77. beträffande program för regionala tillväxtavtal, m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A44 yrkande 3
och 1997/98:A47 yrkande 38 och propositionen i motsvarande del och
med avslag på motionerna 1997/98:A22 yrkande 17 och 1997/98:A45
yrkande 6 dels godkänner regeringens förslag om program för regio-
nala tillväxtavtal, dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)
anför:
På en rad områden som behandlas i utskottsbetänkandet redovisar Modera-
terna i reservationer sitt förslag till alternativ regionalpolitik och
regional
näringspolitik. Betänkandets utformning, som bl.a. innebär en riklig före-
komst av hänvisningar och sammankopplingar mellan olika avsnitt, skulle
kunna ge upphov till ytterligare ett antal moderata reservationer. För att
inte
än mer öka textmängden och försvåra överblicken över betänkandet har vi
dock valt att avstå från den senare typen av reservationer. Där hänvisningar i
texten görs till förslag som Moderaterna i annat sammanhang motsätter sig
gäller självklart dessa avstyrkanden.
2. Resurscentrum i samband med kvinnors företagande
Elver Jonsson (fp) anför:
Sverige har en lägre andel kvinnliga egenföretagare än andra jämförbara
länder. För att bredda kvinnors arbetsmarknad och stimulera kvinnligt före-
tagande krävs det ett flertal åtgärder, bl.a. att man tillåter privata
alternat
inom offentlig sektor.
Bildandet av ett nationellt resurscentrum (NRC) och regionala resurscent-
rum är en regionalpolitisk åtgärd men skall också ses som en jämställdhets-
politisk åtgärd. Verksamheten vid landets olika resurscentrum drivs genom
ett underifrånperspektiv och man utgår från kvinnors behov. Det har nu visat
sig finnas ett starkt behov - både på det nationella samt de regionala och
lokala planen - av att det påbörjade arbetet fullföljs. Medel bör därför ga-
ranteras för verksamheten; långsiktighet och fasta spelregler är nödvändiga.
Mer måste satsas på kvinnors företagande. Resurscentrumverksamheten är
en viktig åtgärd i detta sammanhang. Med hänsyn till de hittillsvarande goda
resultaten bör man redan nu kunna införliva denna verksamhet som ett per-
manent inslag i den regionala näringspolitiken.
Det nationella resurscentrumet bör vara en offensiv organisation, som dels
stöder och samordnar regionala och lokala resurscentrum, dels sprider infor-
mation. En mer fristående ställning för det nationella resurscentrumet bör
övervägas. Det måste vara en förutsättning att regeringen agerar med tillbör-
lig skyndsamhet i dessa frågor.
Även regionala resurscentrum på länsnivå bör permanentas och vidareut-
vecklas genom att särskilda medel avsätts på länsnivå.
3. Turism
Elver Jonsson (fp) samt Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och
Christel Anderberg (alla m) anför:
Turistnäringen är sysselsättningsintensiv och har stor betydelse i många
regioner, inte minst i glesbygden. Näringen spelar en viktig roll i arbetet
med
att komma till rätta med massarbetslösheten.
För att förbättra situationen för turistnäringen, som är en arbetskraftsinten-
siv bransch med relativt lågt löneläge, skulle en sänkning av skatten på ar-
bete vara mycket betydelsefull. Vidare bör likvärdiga konkurrensförhållan-
den råda för olika kategorier av aktörer. Kommuner och ideella föreningar
bör inte, genom de speciella regler och möjligheter som gäller för dessa båda
kategorier, kunna konkurrera ut privata företag. Det behövs också ett sektors-
övergripande arbetssätt, där alla berörda instanser på lokal och regional nivå
samverkar för att skapa förutsättningar för en lönsam turistnäring. Ett område
där en bättre samordning skulle behövas är regler för kontroll och tillsyn
inom turistområdet. Vissa myndighetskontroller som inte kräver specialkom-
petens skulle kunna samordnas. Inspektionstätheten bör också anpassas till
om problem har uppstått eller inte.
Riksdagen bör anmoda regeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad
som här har anförts, vilket också ligger i linje med uppfattningen i motioner-
na 1997/98:A20 (m) och 1997/98:A22 (kd).
4. Riskkapitalförsörjning
Elver Jonsson (fp), Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel
Anderberg (alla m) samt Michael Stjernström (kd) anför:
Grunden för en väl fungerande riskkapitalförsörjning är att dubbelbeskatt-
ningen på avkastningen av riskkapital avvecklas. Därtill kommer bl.a att
förmögenhetsskatten och beskattningen på arbete måste sänkas och att spa-
rande bör uppmuntras. Om goda förutsättningar ges för utvecklande av ef-
fektiva riskkapitalmarknader behöver inte en statlig myndighet som NUTEK
agera mäklare av kapital.
Norrlandsfonden är i dag en dominerande finansiär för många företag i
norra Sverige. Fonden fyller enligt näringsutskottets uppfattning en viktig
roll för näringslivet i norr.
Det finns anledning till tveksamhet när det gäller regeringens önskan om
en intensifierad användning av lånegarantier hos ALMI. Risken är att ALMI
drar på sig problem genom att man inte har direktkontakt med de projekt som
får lånegarantier. ALMI får till exempel inga tidiga signaler om att ett bolag
börjar släpa efter med betalningarna. ALMI bör därför inte helt gå över till
garantilåneverksamhet.
5. Flyttningsbidraget
Kjell Ericsson (c) anför:
Flyttningsbidraget kan ha negativa effekter i vissa fall. Dessa överväger de
fördelar som finns. Bidraget bör därför avskaffas.
6. Den nationella stödområdesindelningen
Hans Andersson (v) anför
Mycket talar i och för sig för att det bör finnas en överensstämmelse mellan
nationella stödområden och områden i vilka EU:s strukturfonder verkar för
att åstadkomma en effektiv planering grundad på en gemensam regional
strategi. Jag menar dock att det är orimligt att EU skall kunna avgöra vilka
områden i Sverige som kan beviljas nationellt stöd eller hur stödet skall
utformas. Regeringen har nyligen utfärdat en förordning som förbjuder att
regionalt utvecklingsstöd utbetalas inom de områden i Sverige som godkänts
av EG-kommissionen som strukturomvandlingsområden. Detta innebär en
oacceptabel inskränkning i den nationella beslutanderätten till men för den
regionala utvecklingen. Enligt utskottet måste regeringen agera för att subsi-
diaritetsprincipen tillämpas på den nationella regionalpolitikens område.
7. Nedsatta socialavgifter
Hans Andersson (v) anför:
Det finns enligt min uppfattning en risk för att gamla strukturer konserveras
med regionalpolitiskt stöd. Nedsättning av de sociala avgifterna är ett exem-
pel på ett sådant stöd. Det är därför positivt att regeringen beslutat om en
utvärdering av tillväxt- och sysselsättningseffekter genom stödet samt att
man också beslutat jämföra stödet med övriga regionalpolitiska stödformer
och andra statliga åtgärder, riktade till näringslivet i Norrlands inland. Jag
har dock svårt att förstå varför regeringen innan denna utvärdering är klar
föreslår att jordbruk, skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiske samt annan
personlig serviceverksamhet inte längre skall omfattas av stödformen.
8. Återflöde av strukturfondsmedel
Michael Stjernström (kd) anför:
Sverige måste i egenskap av medlem i EU påverka utformningen av de regi-
onalpolitiska stöden. Jag upprepar det jag anfört i reservation nr att EU-
stödet skall ha samma syfte som det nationella regionalpolitiska stödet inom
Sverige - nämligen att ge alla människor oavsett var de bor förutsättningar
för arbete, service och en god miljö.
Sveriges inriktning vid förhandlingarna med EU inför medlemskapet var
att skapa goda möjligheter till återflöde från strukturfonderna för att på så
sätt förstärka de nationella satsningarna. Jag tycker att det är oroande att
de
nu kommer signaler som tyder på att Sverige kan komma att gå miste om en
del av det stöd som ges i dag. Den svenska regeringen måste med all kraft
värna svenska intressen i denna fråga.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut
I proposition 1997/98:62 föreslår regeringen att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om ned-
sättning av socialavgifter (avsnitt 2.1),
2. antar regeringens förslag till lag om rätt för Stiftelsen Norrlandsfonden
att besluta i frågor om förvaltningen av regionala utvecklingslån (avsnitt
2.2),
3. antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
(avsnitt 2.3),
4. godkänner regeringens förslag om mål och riktlinjer för regionalpoliti-
ken respektive för den regionala näringspolitiken (avsnitt 5),
6. godkänner regeringens förslag om riktlinjer för ökning av decentralise-
rad utbildning och distansutbildning (avsnitt 6.2.2.3),
7. godkänner regeringens förslag om att inrätta en delegation och ett ut-
vecklingscentrum för distansutbildning baserad på modern informationstek-
nik i Härnösand (avsnitt 6.2.2.3),
8. godkänner regeringens förslag om stödområden för företagsstöd (avsnitt
6.3.2),
9. godkänner regeringens förslag om regionalt utvecklingsstöd (avsnitt
6.3.3),
10. godkänner regeringens förslag om Stiftelsen Norrlandsfonden (avsnitt
6.3.4),
11. godkänner regeringens förslag om transportbidrag (avsnitt 6.3.6),
12. godkänner regeringens förslag om användningen av anslaget för Regi-
onalpolitiska åtgärder (avsnitt 9.2),
13. godkänner regeringens förslag om program för regionala tillväxtavtal
(avsnitt 9.3).
Förteckning över motioner väckta med anledning av proposi-
tion 1997/98:62
1997/98:A12 av Barbro Andersson och Ingrid Andersson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om vikten av en ny sträckning av E 4 genom Uppsala län.
1997/98:A13 av Sigrid Bolkéus och Rune Berglund (s) vari yrkas att riksda-
gen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
utredning om strandskyddet.
1997/98:A14 av Åke Gustavsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till utvecklingen på Småländska höglandet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att medge försök med ökat lokalt självbestämmande inom ar-
betsmarknadspolitiken på Småländska höglandet.
1997/98:A15 av Hans Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utse ytterliga-
re områden för lokal styrning av arbetsmarknadspolitiska medel.
1997/98:A16 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de nuvarande länens roll i en framtida regional utveckling av
Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ingående studier av konsekvenserna av den genom-
förda regionindelningen av statliga myndigheter, verk och bolag.
1997/98:A17 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att nödvändi-
ga resurser tilldelas Värmland för åtgärdande av de angivna projekten.
1997/98:A18 av Rolf Dahlberg och Patrik Norinder (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tidigareläggning av ombyggnationen av E 4-sträckorna Uppsala-
Älvkarleby och Enånger-Hudiksvall,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tidigareläggning av dubbelspåret Älvkarleby-Bomansberget,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att snabbtågsförbindelsen Stockholm-Östersund skall gå över
stambanan/Atlantbanan på sträckan Gävle-Östersund.
1997/98:A19 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den förtida avvecklingen av kärnkraften,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om glesbygdens framtidsmöjligheter och nivån på bensin- och diesel-
skatterna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om informationsteknikens betydelse för landets och regionernas
ekonomiska tillväxt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunalpolitikens betydelse för att säkra goda möjligheter för
företagande,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att stärka förutsättningarna för företagande.
1997/98:A20 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utgångspunkterna för regionalpolitiken,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en växling av de selektiva
företagsstöden mot skattesänkningar i enlighet med vad som anförts i motio-
nen,
3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av stödområdesindelning-
en i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett system för investe-
ringar i informationsteknisk infrastruktur i enlighet med vad som anförts i
motionen,
5. att riksdagen beslutar om en utbyggnad av distansutbildning med hjälp
av informationsteknik i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om villkoren för jordbruket,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ny myndighetsorgani-
sation på glesbygdsområdet i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om EU:s strukturfonder,
9. att riksdagen hos regeringen begär ett bättre beslutsunderlag i fråga om
trafikpolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen avslår regeringens förslag om s.k. tillväxtavtal i enlighet
med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riskkapitalförsörjning,
12. att riksdagen avslår regeringens förslag om användningen av anslaget
för Regionalpolitiska åtgärder i enlighet med vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om övriga åtgärder i syfte att skapa tillväxt och arbete.
1997/98:A21 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mål för den regionala utvecklingen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar av det kommunala skatteutjämningssystemet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om väl fungerande postservice i hela landet,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att regeringen skyndsamt
skall återkomma med förslag om en snabb utbyggnad av ASDL,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en enhetstaxa för anslutning till teletjänster,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en tioårig plan för hård-
beläggning av grusvägar med trafik på 150 fordon per dygn eller mer,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att enskilda vägar även fortsättningsvis skall få del av anslaget
fö
bärighetshöjande åtgärder,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att låta utreda frågan om
ett glesbygdsavdrag för dem som inte kan utnyttja kollektivtrafik,
9. att riksdagen hos regeringen begär att den snarast återkommer till riks-
dagen med förslag till ett system för statlig upphandling av
flygtrafiktjänster
i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om förändringar av studiestödssystemet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad tillgång till högskoleplatser för distansutbildning,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utlokaliserad utbildning till utsatta kommuner,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utveckla lärcentrum på landsbygden med möjlighet till dis-
tansundervisning,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av jordförvärvslagen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jordbrukets och livsmedelsindustrins konkurrensvillkor,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reformering av företagsbeskattningen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbättrat och förenklat regelverk för företag och företagare,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett ökat anslag till ALMI:s lånefond,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att anslå ytterligare 80 miljoner kronor till ALMI:s driftskapital,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionala fonder,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en friare användning av de arbetsmarknadspolitiska medlen,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att underlätta för tjänste- och kunskapsföretag,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att permanenta och vidareutveckla kvinnliga resurscentrum på
länsnivå,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att permanenta och säkerställa självständigheten för det nationella
kvinnliga resurscentrumet,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av förbättringar av samordningen mellan olika aktörer
och myndigheter inom turismen,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av nuvarande regler för skyltning i anslutning till väg,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad flexibilitet i lagstiftningen om livsmedelshantering,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen av arbetslöshetsförsäkringen,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett sammanhållet "regionalpolitiskt" verk,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utlokalisering av statliga verk, myndigheter och bolag,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalpolitiska hänsynstaganden till statliga bolag och affärs-
drivande verk,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att permanenta verksamheten med medborgarkontor,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stärka samordningen för regional utveckling,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att öka anslaget till småföretagarstöd med 500 miljoner kronor,
35. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändringar i lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter,
36. att riksdagen avslår förslaget om transportstöd för oförädlade träråva-
ror,
37. att riksdagen avslår förslaget om att transportbidragszon 1 skall upphö-
ra liksom förslaget om att lägsta transportstödsavstånd höjs till 401 kilome-
ter,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vinsterna från vattenkraften,
39. att riksdagen avslår förslaget att regeringen skall ges rätt att besluta
om
vilka orter som skall ingå i stödområden,
40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sänkt fastighetsskatt,
41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om EU:s strukturfonder och målområden,
42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en fjärde planeringsnivå,
43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om strandskydd.
1997/98:A22 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för regionalpolitiken som
anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sektorernas ansvar för regionalpolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen till statens representanter i statliga verk, myndig-
heter och bolag tydligt skall anvisa att man skall väga in regionalpolitiska
aspekter i beslutsfattandet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regionalpolitiska konsekvensanalyser skall genomföras innan
beslut fattas som får regionalpolitiska konsekvenser,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges regionalpolitiska målsättningar i EU,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förenklad administration och organisation för hanteringen av
EU:s strukturfonder,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad kommunal och regional självstyrelse för ett ökat ansvar för
den regionala utvecklingen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rättvisare konkurrensförutsättningar för jordbruksnäringen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om postservice i hela landet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förenkla regelverket för företagande,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det särskilda statliga driftsstödet för kommunala eller privat ägda
trafikflygplatser,
12. att riksdagen avslår förslaget om att nedsättningen av socialavgifter i
vissa branscher skall upphöra,
13. att riksdagen avslår regeringens förslag till förändring av transportbi-
draget,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelningen av de kulturpolitiska medlen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatteväxling från statlig fastighetsskatt på vattenkraftsstationer
till kommunal fastighetsavgift,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avskaffa flyttbidraget,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om långsiktighet beträffande regionala tillväxtavtal,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om landsbygdsutveckling och byalagens betydelse för denna,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingen av nya samarbetsformer som gör att kommunal
service kan beställas från lokala näringsidkare,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att riksdagen skall ha beslutsmakten vad gäller stödområdena,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändring av stödområdena,
22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en nationell skärgårds-
politik för utveckling av Sveriges skärgårdar,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordning av statliga verksamheter i skärgården,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett vidgat skärgårdsbegrepp,
25. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad fastighetsbe-
skattning i syfte att undanröja de orimliga effekterna för skärgårdsboende,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att stärka boende- och sysselsättningsintresset
vid fastighetsöverlåtelse i skärgårdarna,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av ett nationellt förhållningssätt för utvecklandet
av bygdeturismen,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheterna att utveckla den småskaliga turismen,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning som belyser transporternas betydelse för lands-
bygdsturismen,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att säkra fasta statliga resurser till Folkrörelserådet och det
sär-
skilda skärgårdsrådet,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kanalisering av resurser till utvecklingsgrupper och byalag,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vidareutveckling av Inlandsbanan,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om initiativ för investeringar i Västerdalsbanan/Sälenbanan.
1997/98:A23 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Västernorrlands län skall omfattas av propositionens förslag
om mer flexibel användning av arbetsmarknadspolitiska medel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Ånge och Sollefteå kommuner och Anundsjö, Björna, Skor-
peds och Trehörningsjö församlingar i Örnsköldsviks kommun förs till stöd-
område 1 och att Härnösands och Kramfors kommuner, Örnsköldsviks
kommun utom Anundsjö, Björna, Skorpeds och Trehörningsjö församlingar
samt Holms, Lidens och Stöde församlingar i Sundsvalls kommun förs till
stödområde 2,
3. att riksdagen beslutar att Telias ansvar för teleförbindelser skall omfatta
även datatrafik av högkapacitetsstandard, dock minst s.k. ISDN-förbindelse,
till enhetstaxa,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökade satsningar på vägarna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att snarast vidta de förändringar som aviseras i propositionen,
6. att riksdagen avslår förslaget om slopande av nedsättning av socialav-
gifter för vissa branscher,
7. att riksdagen avslår förslaget om transportstöd för oförädlade träråvaror,
8. att riksdagen avslår förslaget om att lägsta transportstödsavstånd höjs
till
401 kilometer.
1997/98:A24 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalt efterfrå-
gestyrd distansutbildning för hela landet.
1997/98:A25 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen framförts om Västerbotten
som frizon för arbetsmarknadspolitiska medel.
1997/98:A26 av Lena Sandlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin me-
ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att permanent in-
placera Norsjö kommun i stödområde 1.
1997/98:A27 av Lena Sandlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin me-
ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättringar av
utbildningsmöjligheter utanför högskoleorter m.m.
1997/98:A28 av Magnus Johansson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att göra Blekinge till ett försökslän med ökat regionalt och lokalt
självbestämmande inom arbetsmarknadspolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de regionala kompetensråden.
1997/98:A29 av Sven Bergström (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om väl fungerande samhällsservice,
2. att riksdagen avslår förslaget om att transportbidragszon 1 skall upphö-
ra,
3. att riksdagen avslår förslaget om att lägsta transportstödsavstånd höjs
till
401 kilometer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att snabbtågen skall trafikera även Norra stambanan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tidigareläggning av sträckan Älvkarleby-Bomansberget.
1997/98:A30 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att göra hela landet till en "frizon",
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbilligande av hushållstjänster.
1997/98:A31 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att göra Gävleborgs län till ett frilän för nya ungdomsjobb,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta bort nedsatta sociala avgifter i Norrlands inland,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att riksdagen skall besluta om inplacering i stödområden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillfällig inplacering i stödområden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnaden av järnvägssträckan Bomansberget-Älvkarleby,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tidigareläggningen av snabbtågsanpassningen mellan Stockholm
och Östersund längs Norra stambanan liksom anknytningen till Arlandaba-
nan,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bättre samråd mellan SJ och berörda kommuner vad avser föränd-
ringar av turtäthet och tidtabeller,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för hur den statliga servicen ute i landet organiseras,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de regionalpolitiska stödmedlens användning för att stödja den
kulturella infrastrukturen.
1997/98:A32 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, m, c, kd) vari yrkas att riks-
dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förenkling och förbättring av regelverk för företag.
1997/98:A33 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lokal mobilisering skall vara huvudinriktningen i den regio-
nalpolitiska inriktningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att politiken snarast bör läggas om i en riktning som skapar fler
jobb genom företagande,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en upprustning av vägnätet för att minska tjälloss-
ningsproblemen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om snabbtågsanpassningen mellan Östersund och Stockholm,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en riktnummerreform inom teleområdet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningens betydelse inom regionalpolitiken,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturen och regionalpolitiken,
9. att riksdagen avslår regeringens förslag om att sänkta socialavgifter i
stödområdet inte längre skall gälla för jordbruk, skogsbruk, trädgårdsskötsel,
jakt och fiske samt annan personlig serviceverksamhet,
10. att riksdagen avslår regeringens förslag om att regeringen skall få av-
göra vilka områden som skall placeras in i stödområden,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att placering i tillfälligt stödområde bör ske under en begränsad
tid,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar i zonindelningen för transportstöd,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att byråkratin vid administration av EU-stöd m.m. skall minskas,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om småföretagens betydelse för utvecklingen inom landsbygden och
glesbygden,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skärgården och dess betydelse och utveckling,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samverkans betydelse för regional utveckling,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statliga verk och myndigheters roll för att de regionalpolitiska
målen skall förverkligas,
18. att riksdagen beslutar att alla län som önskar skall kunna bli frilän vad
avser användandet av arbetsmarknadspolitiska medel.
1997/98:A34 av Eskil Erlandsson och Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riks-
dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
fortsatt stöd till utvecklingen inom mål 5b-området sydöstra Sverige.
1997/98:A35 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av särskilda åtgärder för utveckling av Bergslagen.
1997/98:A36 av Torgny Danielsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av sär-
skilda åtgärder för utveckling av ARKO-regionen.
1997/98:A37 av Laila Bäck och Leo Persson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Inlandsba-
nan.
1997/98:A38 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionala och
lokala resurscentrum för att främja kvinnors företagande.
1997/98:A39 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av för-
ändringar av skatte- och folkbokföringslagstiftningen för att långsiktigt möj-
liggöra distansarbete i glesbygd.
1997/98:A40 av Rune Berglund och Mona Nyberg (s) vari yrkas att riksda-
gen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
snabbtågförbindelse Stockholm-Östersund.
1997/98:A41 av Leo Persson och Laila Bäck (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om snabbtåg till
de svenska fjällen.
1997/98:A42 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regional tillväxt i
Västerbottens län.
1997/98:A43 av Tanja Linderborg (v) vari yrkas att riksdagen som sin me-
ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distansutbildnings-
centrum i Norberg.
1997/98:A44 av Owe Hellberg (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de generella statsbidragen till kommuner och landsting,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda kompetensråd i varje län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om organisationen runt utarbetandet av regionalt tillväxtavtal,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de regionala utvecklingsbidragen och de regionala utvecklingslå-
nen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om villkoren för distansutbildningen i Gävleborgs län,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kravet på SJ att med snabbtåg trafikera sträckan Stockholm-Ös-
tersund, via Bollnäs-Ljusdal, när utbyggnaden av sträckan är färdigställd,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tidigarelägga utbyggnaden av dubbelspåret på sträckan Gamla
Uppsala-Gävle, bandelen Älvkarleby-Bomansberget,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda försök med sextimmarsdag i Ockelbo eller Ovanåkers
kommuner.
1997/98:A45 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om produktionsskatt på vattenkraft i syfte att skapa en investerings-
fond i Norrbottens län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av möjligheterna att öka bygdeavgifterna enligt vat-
tenlagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att stärka infrastrukturen i Norrbottens län,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om plan och prioriteringsordning för ett uthålligt kommunikations-
system i Barentsregionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försöksverksamhet med kortare arbetstid i stödområdena,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett näringspolitiskt utvecklingsprogram i Norrbottens län,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om användningen av arbetsmarknadsmedel i skogsbruket,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nationellt inflytande över regionalpolitiken och stödområdesin-
delningen.
1997/98:A46 av Marianne Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om friare användning av arbetsmarknadsmedel i Västra Götaland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tidigareläggning av resurser till vägarna i Dalsland.
1997/98:A47 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning om regi-
onalpolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om könsuppdelad statistik,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhetsanalyser,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om staten och de statliga företagen,
5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om "den naturliga regi-
onalpolitiken" i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flyttlasspolitiken,
7. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om statsbidragen till
kommunerna i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsningar på kommunikationer,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Gotlandstrafiken,
10. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om kostnaderna för en
utbyggnad av fibernäten till företag och hushåll i enlighet med vad som
anförts i motionen,
11. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om hur kabeltevenätet
kan flyttas från Telia i enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att modifiera resurstilldelningssystemet för grundläggande hög-
skoleutbildning,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om antalet platser i distansutbildningen och inriktningen,
14. att riksdagen avslår regeringens förslag om att inrätta ett utvecklings-
centrum för distansutbildning i Härnösand i enlighet med vad som anförts i
motionen,
15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om uppdrag för utvecklings-
centrumet i enlighet med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur de små och medel-
stora högskolornas roll skall stärkas i enlighet med vad som anförts i motio-
nen,
18. att riksdagen beslutar enligt de riktlinjer om ekonomiska ramar för de
särskilda regionalpolitiska medlen i enlighet med vad som anförts i motio-
nen,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om EU:s strukturfondspolitik,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den nationella beslutanderätten och EU,
21. att riksdagen hos regeringen begär en utredning kring möjligheten till
privat medfinansiering i samband med EU:s strukturfonder i enlighet med
vad som anförts i motionen,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringen om målområdena,
23. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen om
nedsättning av socialavgifter i enlighet med vad som anförts i motionen,
24. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning om
glesbygds- och landsbygdspolitiken i enlighet med vad som anförts i motio-
nen,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Gotland som öregion,
26. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om reducering av stu-
dielånen för högskoleutbildade i enlighet med vad som anförts i motionen,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhetsexperter,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalresurscentrum och finansieringen,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering av nationellt resurscentrum,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnors representation i regionala beslutsorgan,
31. att riksdagen beslutar att ge länsstyrelserna i uppdrag att kartlägga och
utveckla en länsstrategi för kvinnor i enlighet med vad som anförts i motio-
nen,
32. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om frågan om regio-
nala fonder i enlighet med vad som anförts i motionen,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokala börser,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Bergslagen,
35. att riksdagen beslutar att 1 öre per kWh från vattenkraften i Norrland
skall återföras till de producerande länen i enlighet med vad som anförts i
motionen,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering av såddfinansieringen,
37. att riksdagen beslutar att samtliga län får använda arbetsmarknadspoli-
tiska medel friare i enlighet med vad som anförts i motionen,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillväxtavtalen och demokratin.
1997/98:A48 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpoliti-
ken.
1997/98:A49 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvidgning
av antalet försökslän beträffande en friare hantering av medel inom arbets-
marknadspolitikens ram.
1997/98:A50 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna behovet av ökade ekonomiska resurser till
länsstyrelsen för utvecklingsinsatser i Köping och Kungsör och till fortsätt-
ning av Utvecklingscentrum i Arboga samt resurser för distansutbildnings-
centrum i Norberg.
1997/98:A51 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om transportstöd.
1997/98:A52 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
stöd för Södermanlands utveckling.
1997/98:A53 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om kommunikationernas betydelse för Gotlands utveckling och tillväxt.
1997/98:A54 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mål och principer för regionalpolitiken (avsnitt 1),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad Miljöpartiet
anfört i motionen angående miljötänkande och ekologisk grundsyn även i
regionalpolitiken (avsnitt 2),
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regional demokrati (avsnitt 3),
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade ekonomiska ramar för kommunsektorn (avsnitt 4),
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunal anknytning av fastighetsskatten,
6. att riksdagen beslutar att alla län, inte bara de speciellt utvalda, skall
g
rättigheter till friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel,
7. att riksdagen av regeringen begär förslag till sådana regeländringar att
friår kan införas i enlighet med vad som anförts i motionen (avsnitt 5),
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en starkare styrning och att tydligare direktiv skall krävas av
statliga verk och bolag för att dessa inte skall överge mindre orter och gles-
bygd (avsnitt 6),
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda olika möjligheter att kompensera för höga transport-
kostnader i glesbygd (avsnitt 7),
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avskaffande av kost-
nadsutjämningen för kollektivtrafik i enlighet med vad som anförts i motio-
nen (avsnitt 7),
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en landsomfattande enhetstaxa för telefon och IT-tjänster av
samma princip som för postverkets porto (avsnitt 7),
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbifart vid Sundsvall (avsnitt 7.1),
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Kallax flygplats (avsnitt 7.2),
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om distansundervisning (avsnitt 8),
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om byggnadsvården (avsnitt 9.1),
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kulturminnesvård, kulturlandskapsvård och Agendaarbete bör
uppmuntras inom folkbildningsorganisationerna (avsnitt 9.5),
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om allemansrätten (avsnitt 9.6),
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn och analys av hur lagstiftningen avseende jordförvärv
fungerat (avsnitt 10),
19. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att göra områden med nedsatta socialavgifter till försöksområden
för fler jobb inom det privata tjänsteområdet (avsnitt 11.1),
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att 200 miljoner kronor motsvarande kapitaltillskottet till Norr-
landsfonden i stället skall ges direkt, som mikrostöd till småföretagare (av-
snitt 11.2),
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionala resurscentrum m.m. (avsnitt 11.3),
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om byautvecklingsgrupper (avsnitt 11.4),
24. att riksdagen avslår regeringens förslag om transportbidrag,
25. att riksdagen hos regeringen begär förslag till metod för återföring av
del av vattenkraftens inkomster till de regioner där kraftverken är belägna,
26. att riksdagen, i enlighet med vad i motionen anförts, hos regeringen
begär förslag till en ökad statlig medfinansiering för utnyttjande av EG:s
regionalpolitiska fonder (avsnitt 12).
1997/98:A55 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sträckningen av
snabbtågsförbindelsen Stockholm-Östersund.
1997/98:A56 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tidigarelägg-
ning av E 4:ans om- och utbyggnad sträckan Enånger-Hudiksvall.
1997/98:A57 av Agneta Brendt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en modell för
behovsanpassad distansutbildning.
1997/98:A58 av Siri Dannaeus (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att politiken snarast bör läggas om i en riktning som skapar fler
jobb genom företagande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att underlätta för småföretagare och då särskilt för
kvinnor att anskaffa startkapital,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
sagts om länsstyrelsens samordningsroll vid neddragningar av statliga verk-
samheter och engagemang i regionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av tågstopp,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningens betydelse,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Södermanland bör bli ett frilän vad avser användandet av
arbetsmarknadspolitiska medel.
1997/98:A59 av Elizabeth Nyström (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en snabb start av
utbyggnaden av riksväg 45 på sträckan Göteborg-Karlstad och att man i
första hand prioriterar sträckan Göteborg-Trollhättan.
1997/98:A60 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen anslår 1 miljon kronor till forskning i
enlighet med vad som i motionen anförts,
2. att riksdagen begär att regeringen anslår 1 miljon kronor till drift och
ekologisk ombyggnad i enlighet med vad som anförts i motionen.
Förslag från Riksdagens revisorer
1997/98:RR8 vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna i
avsnitt 2.1 anfört om ökad samordning mellan nationella insatser och insatser
inom ramen för strukturfondsprogram,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna i
avsnitt 2.2 anfört om EG-stöd och nationell offentlig medfinansiering,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna i
avsnitt 2.3 anfört om planering för regionala utvecklingsinsatser,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna i
avsnitt 2.4 anfört om beslutsformer, administration och utbetalning av EG-
stöd.
Motion väckt med anledning av Riksdagens revisorers förslag
1997/98:A11 av Barbro Johansson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avslå förslag om en total samordning mellan EU:s regionalpo-
litiska insatser och nationella regionalpolitiska insatser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att få till stånd ett enklare ansökningsförfarande,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att största möjliga del av EU-stöden bör fördelas via ramprogram,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en översyn bör göras av den nationella lagstiftning som inne-
bär hinder för genomförandet av projektidéer,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen utreder möjligheter till lösning av likviditets-
problem som uppstår före utbetalning av EU-stöd,
6. att riksdagen begär att regeringen utreder möjligheter till lösning av
problem som uppstår på grund av ej utbetalt stöd vid beviljat projekt,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att samordna ansökningsrutiner för projekt som faller under de
fyra centrala myndigheterna NUTEK, AMS, Jordbruksverket och Fiskeriver-
ket.
Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:115
1997/98:Kr24 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett utvecklingscentrum för att stödja utvecklingen av distansut-
bildning.
1997/98:Kr25 av Britt-Marie Danestig (v) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om delegation och
centrum för distansutbildning.
1997/98:Kr28 av Margareta Andersson och Marianne Andersson (c) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering av centrumet för distansutbildning i Härnösand.
Förteckning över motioner väckta under allmänna motionstiden
1997
1997/98:A401 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återförande av
vinstmedel från vattenkraftsproduktion till bygder och län där vattenkraften
produceras.
1997/98:A403 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att statens representanter i statliga verk, myndigheter och bolag
skall väga in regionalpolitiska aspekter i beslutsfattandet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att slopa bidragsformer som motverkar satsningar på arbetstill-
fällen och boende i glesbygd,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om landsbygdsutveckling,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om byalagens betydelse för landsbygdsutveckling,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett nationellt programarbete för bygdeturism.
1997/98:A404 av Ola Sundell (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Jämtlands län som ett stödområde.
1997/98:A405 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av samordning av skärgårdsfrågor i Stockholms län.
1997/98:A406 av Bengt Silfverstrand och Bo Nilsson (s) vari yrkas att riks-
dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en samlad bygdepolitik.
1997/98:A407 av Sven Bergström (c) vari yrkas att riksdagen som sin me-
ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att
statliga
verk och myndigheter tar sitt ansvar för regional balans och god service till
medborgarna i hela vårt land.
1997/98:A409 av Per Westerberg (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om investeringar i vägar och järnvägar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om länsindelningen och länsövergripande samarbete,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om framgångsrikt nyföretagande och näringslivsutveckling,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade möjligheter till effektiv distansundervisning.
1997/98:A410 av Bertil Persson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av
integrationsmöjligheter i regionen Skåne-Själland.
1997/98:A411 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riks-
dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utlokalisering av statlig verksamhet till Kalmar län.
1997/98:A414 av Kerstin Kristiansson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Härnösands behov av stöd för att hejda den negativa utvecklingen
när statliga myndigheter omorganiseras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Härnösands behov av ersättningsjobb, vilket bör få högsta priori-
tet i kommande prövning av lokalisering av ny statlig verksamhet.
1997/98:A416 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att beslut om statlig service i en region måste fattas utifrån ett
helhetsperspektiv,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en analys av Västernorrlands län bör initieras och att förslag
bör läggas som förbättrar den regionala utvecklingen där,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Härnösand som stödområde och dess behov bör prioriteras när
statliga myndigheter omorganiseras eller nya verksamheter utlokaliseras.
1997/98:A417 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att
främja sysselsättningen i Malmöområdet.
1997/98:A419 av Håkan Juholt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av insat-
ser för att bringa ned arbetslösheten i Kalmar län.
1997/98:A420 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den negativa befolkningsutvecklingen i Västernorrland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunernas ekonomiska möjligheter att klara grundläggande
kommunala uppgifter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Västernorrlands näringsliv och arbetsmarknad,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad forskning vid Mitthögskolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalpolitiska hänsyn vid omlokalisering av statlig verksam-
het.
1997/98:A421 av Holger Gustafsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en decentralise-
rad förvaltning inom Västra Götaland.
1997/98:A424 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättande av en särskild delegation för samordnande av besluts-
fattandet som berör statlig verksamhet med bäring på Jämtland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att genomföra en utvecklingsstudie för Jämtlands län.
1997/98:A425 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samlad insats för
utvecklingsåtgärder i Norrköping.
1997/98:A427 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av utvecklingen inom statliga myndigheter och bolag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om decentraliserad utbildning och distansutbildning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om länsvisa utvecklingsplaner, som belyser kvinnornas situation,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsning på landsbygdsutveckling.
1997/98:A429 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningens betydelse för den regionala utvecklingen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturella insatser i landsbygden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skärgårdens betydelse och utveckling,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om småföretagens betydelse för landsbygdens utveckling,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de statliga verken och myndigheternas regionalpolitiska ansvar,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en parlamentarisk utredning i syfte att se över hela
regionalpolitiken.
1997/98:A430 av Sven Bergström (c) vari yrkas att riksdagen som sin me-
ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av starta-
eget-stöd i Söderhamn.
1997/98:A431 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiska
stödområden i Jämtlands län.
1997/98:A433 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riks-
dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
åtgärder för regional utveckling och sysselsättning i Kalmar län.
1997/98:A438 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Värm-
land som friförsökslän för framtiden.
1997/98:A439 av Sten Östlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
näringspolitik för ett hållbart Västsverige.
1997/98:A440 av Eva Arvidsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om direktiv till
statliga myndigheter och verk om samrådsskyldighet med andra berörda
myndigheter innan beslut fattas.
1997/98:A443 av Lena Sandlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens omvända
regionalpolitik.
1997/98:A444 av Annika Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen i
Skåneregionen.
1997/98:A445 av Rune Berglund och Jörgen Persson (s) vari yrkas att riks-
dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inplacering i stödområde 2 av Östersunds och Krokoms kommuner avseende
de församlingar som inte är inplacerade i något stödområde.
1997/98:A446 av Kristina Nordström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingen i Stockholmsregionen.
1997/98:A450 av Sven Bergström (c) vari yrkas att riksdagen som sin me-
ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att låta Gävleborgs
län bli ett försökslän för näringslivsutveckling.
1997/98:A451 av Lennart Daléus och Andreas Carlgren (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förslag till en särskild lagstiftning, enligt modellen
"skärgårdslag",
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vissa områden i Stockholms skärgård bör klassas som stödom-
råde.
1997/98:A453 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om företagsstöd och krav på jämställdhetsplaner,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om företagsstöd och förbättrad kvalitets- och miljöstandard,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhetsexperter i varje länsstyrelse.
1997/98:A454 av Roy Ottosson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bättre förutsättningar för en positiv utveckling av
sysselsättningen
i Västernorrland.
1997/98:A455 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om småföretagandets roll för en levande skärgård,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samverkan mellan myndigheter, verk och bolag med kommunala
och privata intressenter för en samlad service,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordning av statligt ansvar,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelning av regionalpolitiska resurser.
1997/98:A456 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skärgården som glesbygd.
1997/98:A457 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om utlokalisering av statlig verksamhet till regionala
centrum ute i landet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om vad EU-medlemskapet har inneburit för gles-
bygden och vad ett eventuellt medlemskap i EMU kommer att betyda för
glesbygden,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående lokala gruppers behov av stöd utan styrning.
1997/98:A458 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en politik som låter Stockholmsregionen växa,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en ny politik för utbyggnaden av Stockholmsregio-
nens infrastruktur.
1997/98:A459 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en samlad politik för ut-
veckling av Sveriges skärgårdar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordningsansvar för statliga verksamheter i skärgården.
1997/98:A460 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bastjänster,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om distansutbildning och decentraliserad utbildning,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om direktiv om regionalpolitisk hänsyn,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalpolitisk konsekvensanalys,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omorganisation och/eller omlokalisering,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utlokalisering till stödområden,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dotterbolag inom affärsdrivande verk och statliga bolag,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utlokalisering av branschforskningsinstitut,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förlägga delar av myndigheters och verks funktioner till läns-
styrelserna,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om allmänna samlingslokaler.
1997/98:Sk609 av Margareta E Nordenvall och Inger Koch (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förbättra den bofasta skärgårdsbefolkningens villkor,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att införa en statlig skol-
peng i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skärgården bör ges möjlighet att bilda en ekonomisk frizon.
1997/98:Fö216 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens prioriteringar vid utlokalisering av statliga verk eller
om-
organisation,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta till vara de resurser som finns i länet, både humankapital
och naturresurser.
1997/98:T215 av Elver Jonsson och Eva Eriksson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av utveckling och allsidig balans i det nya västsvenska
länet Västra Götalands län,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den inre funktionen stimuleras med ett rationellt upplägg som
även i övrigt gynnar också svaga ytterområden i länet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att landskapet Dalsland särskilt uppmärksammas.
Utbildningsutskottets yttrande
1997/98:UbU6y
Regional tillväxt - för arbete och välfärd
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har den 19 mars 1998 berett bl.a. utbildningsut-
skottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1997/98:62 Regional till-
växt - för arbete och välfärd jämte motioner, i de delar som propositionen
och motionerna berör vederbörande utskotts beredningsområde.
Utbildningsutskottet begränsar sig i det följande till avsnitt 6.2.2.3 i
propos
tionen och därtill anknytande motioner. Det innebär att utskottet tar upp
motionerna 1997/98:A20 (m), A21 (c), A24 (c), A27 (s), A33 (fp), A42 (v),
A43 (v), A44 (v), A47 (v), A48 (s), A50 (s), A52 (s), A54 (mp), A57 (s),
A58 (fp) och A60 (mp), alla väckta med anledning av propositionen. Ut-
skottet behandlar i yttrandet också motionerna 1997/98:A409 (m), A427 (c),
A429 (fp) och A460 (c), som väcktes under allmänna motionstiden 1997 och
som arbetsmarknadsutskottet avser att behandla tillsammans med propositio-
nen. Vidare yttrar sig utbildningsutskottet över vissa yrkanden i motionerna
1997/98:Kr24 (v), Kr25 (v) och Kr28 (c), väckta med anledning av proposi-
tion 1997/98:115 Folkbildning och remitterade till kulturutskottet. Dessa
yrkanden, som närmast anknyter till proposition 62, har av kulturutskottet
överlämnats till utbildningsutskottet. Utbildningsutskottet har denna dag
beslutat att med eget yttrande lämna dem vidare till arbetsmarknadsutskottet.
Regeringens förslag
Regeringen gör i propositionen bedömningen att tillgången till utbildning på
olika nivåer är viktig för utvecklingen i landets alla delar. En breddning av
utbudet bör därför eftersträvas. Detta bör enligt regeringen åstadkommas
såväl inom ramen för de ordinarie utbildningssystemen som med riktade
insatser.
Regeringen vill förstärka och bredda insatserna som görs inom kunskaps-
lyftet. En enskild kommun kan ibland vara ett för litet underlag för att kunna
tillgodose alla olika önskemål om vuxenutbildning. För att ytterligare utjäm-
na obalansen i möjligheter till utbildning beroende på regionala och lokala
förutsättningar har regeringen initierat ett pedagogiskt utvecklingsarbete vid
Statens skolor för vuxna (SSV) och avsatt 13 miljoner kronor för detta. En
särskild projektgrupp har tillsatts med uppgift att utveckla ett antal IT-
baserade studiepaket på gymnasienivå. Målet är att i alla kommuner erbjuda
tillgång till ett större antal gymnasiekurser än vad som erbjuds i de lokala
utbildningsanordnarnas normala utbud. Det kan uppstå tillfällen då det lokalt
inte finns tillgång till kvalificerade handledare för all utbildning som görs
tillgänglig inom ramen för kunskapslyftet. Det bör då finnas möjligheter att
anlita pedagogiska resurser eller ämnesresurser från annan plats i landet. Ett
nätverk för att vägleda till och samordna sådana resurser bör därför enligt
regeringen etableras. Ansvaret för utveckling och drift av ett sådant system
bör åvila SSV, som också bör erbjuda en grundläggande handledarutbild-
ning. SSV bör också stödja utvecklingen av lokala studiecentrum som drivs
av kommuner, av folkbildningen eller av näringslivet på arbetsplatser. Det
avses ske genom att gemensamma riktlinjer och kriterier för etablerandet av
sådana centrum utformas och genom att goda exempel sprids. Denna uppgift
anser regeringen att SSV bör genomföra i samverkan med andra berörda
aktörer, bl.a. folkbildningen, högskolan och andra utbildningsanordnare.
På högskoleområdet vill regeringen öka tillgången till decentraliserad ut-
bildning och distansutbildning. Dessa typer av utbildning skall byggas ut
med minst 1 500 platser senast år 2000. Resurser inom denna ram skall enligt
regeringen utnyttjas dels för decentraliserad högskoleutbildning som anord-
nas på orter som ligger långt från högskoleorter, dels för IT-baserad distans-
undervisning inom områden som är särskilt angelägna ur regionalpolitisk
synvinkel och som inte kan väntas komma till stånd på annat sätt. Den de-
centraliserade utbildningen skall svara mot behov på en lokal arbetsmarknad
som inte kan tillgodoses på annat sätt och ha en tydlig koppling till det
lokal
näringslivets behov. Därför bör i första hand orter inom stödområde 1 kom-
ma i fråga.
Planering och genomförande av verksamheten med IT-baserad distansut-
bildning föreslås ske genom en särskild delegation, som skall disponera
resurserna och förfoga över platserna och på uppdrag av regeringen upp-
handla utbildningar bland högskolorna. I delegationen skall i första hand
företrädare för högskolan och folkbildningen ingå.
För att stödja utvecklingen av distansutbildning baserad på modern infor-
mationsteknik föreslår regeringen att ett särskilt utvecklingscentrum etable-
ras. Där skall utbildningsanordnare - såväl inom universitet och högskolor
som inom folkbildningen - kunna få stöd och hjälp i samband med sina
projekt. Centrumet skall också kunna ha en egen produktion av generellt
användbara IT-läromedel. Regeringen begär riksdagens godkännande av att
delegationen och centrumet inrättas och av att centrumet förläggs till Härnö-
sand.
Centrumet finansieras inledningsvis genom att Stiftelsen för kunskap och
kompetensutveckling (KK-stiftelsen) tillskjuter 50 miljoner kronor och att
regeringen ur budgeten för år 1999 för utgiftsområde 19 Regional utjämning
och utveckling avsätter 50 miljoner kronor. Regeringen avser att återkomma
till resursfrågorna m.m. i kommande budgetförslag.
Utredningen om distansmetoder inom utbildningen (DUKOM) arbetar på
förslag till en strategi som långsiktigt främjar utvecklingen inom hela landet
av de möjligheter till distansutbildning som den moderna informationstekni-
ken erbjuder. DUKOM skall lämna sina förslag i maj 1998. Regeringen avser
att vid behandlingen av DUKOM:s förslag återkomma till omfattningen av
den fortsatta utbyggnaden av distansutbildningen inom högskolornas utbild-
ningsutbud liksom dess inriktning. Därvid kan det bl.a. bli aktuellt att ta
ställning till om modifieringar behövs i resurstilldelningssystemet för
grundläggande högskoleutbildning med hänsyn till målet att främja di-
stansutbildning.
Motionerna
Allmänt
I motionerna 1997/98:A33 (fp) yrkande 7 och 1997/98:A429 (fp) yrkande 2
begärs ett tillkännagivande till regeringen om utbildningens betydelse inom
regionalpolitiken. Motionärerna framhåller att utbildningsnivån hos befolk-
ningen är allt viktigare för att en region skall kunna hävda sig och
utvecklas.
Högre utbildning måste bli tillgänglig för fler, vilket kan åstadkommas ge-
nom distansutbildning. Det är speciellt viktigt för landsbygden att högsko-
lorna tar sitt ansvar för distansundervisning. Första årets högskolestudier i
många ämnen kommer enligt motionärerna på sikt att kunna bedrivas med
distansmetodik. De regionala högskolorna är viktiga för att Folkpartiets mål
att minst hälften av en årskull skall gå vidare till högre utbildning skall
kun
nås. På gymnasienivå saknas enligt motionärerna en flexibel och väl utveck-
lad lärlingsutbildning. Distansmetodik bör enligt deras mening utvecklas
även för gymnasister.
Högskolan
Antalet platser för distansundervisning ifrågasätts i flera motioner. Enligt
Centerpartiet i motion 1997/98:A21 är 1 500 platser en alltför låg ambitions-
nivå (yrk. 11). Motionärerna anser att resurstilldelningssystemet till högsko-
lorna bör förändras så att det ökar tillgången till distansutbildningsplatser.
Vänsterpartiet anser enligt motion 1997/98:A47 yrkande 13 att behovet
realistiskt torde vara minst det dubbla mot vad regeringen föreslagit. I mo-
tionen sägs också att det är angeläget att ett mer omfattande område får del
av distansutbildningen. (Utskottet uppfattar motionen så att därmed avses
inriktningen på stödområde 1.)
Även motion 1997/98:A427 (c) yrkande 2 - väckt under allmänna mo-
tionstiden och alltså innan den nu aktuella propositionen lades fram - tar upp
behovet av att i större utsträckning än nu satsa på distansutbildning, vilket
enligt motionärerna går att lösa med dagens IT-hjälpmedel.
Några motioner med inriktning på en viss region tar också upp frågan om
platsantalet för decentraliserad utbildning och distansutbildning. I motion
1997/98:A42 (v) påtalas att Umeå universitet har planerat för långt fler plat-
ser i distansutbildning än vad som ryms inom ramen 1 500 för hela landet.
Regeringen bör enligt motionären återkomma i vårpropositionen med ytterli-
gare platser. I motion 1997/98:A27 (s) föreslås att regeringen prioriterar
Umeå universitet vid fördelningen av de 1 500 platserna. Motion 1997/98:
A44 (v) tar i yrkande 5 upp behoven i Gävleborgs län av utökad distansut-
bildning (300 platser per år i tre år). Motionärerna är kritiska mot
regeringen
förslag att de riktade insatserna i första hand skall gå till orter inom
stödom
råde 1. De menar också att det är kommunerna som bör tillföras de medel
som behövs för en ökad distansutbildning på högskolenivå. I motion
1997/98:A409 (m) - som väcktes under allmänna motionstiden - sägs att det
för Sörmlands del finns skäl att överväga ytterligare satsningar på distansun-
dervisning med hjälp av IT (yrk. 4). Motion 1997/98:A50 (s) pläderar för
Västmanland, där ett distansutbildningscentrum enligt motionärerna bör
etableras i Norberg. Sistnämnda förslag framförs också i motion
1997/98:A43 (v). Utskottet uppfattar motionärerna så att de avser ett lokalt
studiecentrum för distansstudier.
Moderata samlingspartiet och Vänsterpartiet och vissa enskilda motionärer
framför invändningar mot regeringens förslag om en delegation och ett ut-
vecklingscentrum för distansundervisning.
Enligt Moderaternas motion 1997/98:A20 yrkande 5 bör riksdagen besluta
om en utbyggnad av distansutbildning med hjälp av IT, men det skall ske
med utgångspunkten att marknaden kommer att stå för utvecklingen utan
statlig medverkan. Den statliga uppgiften bör enligt motionärerna definieras
så att utbildning som inte tillhandahålls på marknaden stimuleras fram ge-
nom statligt bistånd. De medel som regeringen vill använda för centrumet
och för platser i IT-baserad distansutbildning bör i stället utgöra en resurs
f
utbildningsmyndigheterna att i öppen konkurrens upphandla de tjänster som
de finner nödvändiga.
Vänsterpartiet skriver i motion 1997/98:A47 att man bör invänta
DUKOM:s slutbetänkande innnan formerna för utvecklingscentrumet och
dess placering beslutas. Därför yrkar motionärerna avslag på regeringens
förslag att inrätta centrumet i Härnösand (yrk. 14). Det finns vidare skäl att
överväga att ge delegationen ytterligare uppdrag, utöver det som regeringen
angett i propositionen. Det finns anledning, menar motionärerna, att skapa
forum även för samarbete när det gäller annan utbildning för vuxna på grän-
sen mellan gymnasium och högskola än bara IT-baserad distansutbildning
(yrk. 15). De vill att regeringen skall återkomma med förslag till uppdrag för
delegationen, när DUKOM har presenterat sitt slutbetänkande. Samma för-
slag framförs i Vänsterpartiets motion 1997/98:Kr24 yrkande 7.
I motion 1997/98:A27 (s) föreslås att delegationens uppgifter koncentreras
till att stimulera utveckling och användande av IT. Förslaget att införa en
central upphandlare är ett tankefel, skriver motionären. Enligt motion
1997/98:Kr25 (v) bör delegationen och utvecklingscentrumet knytas till
Linköpings universitet och förläggas till Norrköping. Vid Linköpings univer-
sitet finns redan viktiga resurser för vuxenutbildning, nämligen en professur
i
vuxenpedagogik, ett nationellt program för folkbildningsforskning (MIMER)
och utbildning och fortbildning av folkhögskollärare. En hållbar finansiering
av centrumet måste finnas, sägs det i motion 1997/98:Kr28 (c) yrkande 3.
Regeringen bör återkomma med förslag till en långsiktig finansiering på
minst samma nivå som den initiala.
Högskolans ansvar för distansutbildning och decentraliserad utbildning tas
upp i några motioner.
Centerpartiet hävdar i motion 1997/98:A21 att högskolan bör ges ett sär-
skilt uppdrag att anordna utlokaliserad utbildning i utsatta kommuner (yrk.
12). Motionärerna anser också att resurstilldelningssystemet måste ses över
så att decentraliserad utbildning och distansutbildning underlättas. Sistnämn-
da förslag framförs också i Centerpartiets motion 1997/98:A460, som väck-
tes under allmänna motionstiden (yrk. 20). Modifiering av resurstilldelnings-
systemet för att främja distansutbildning är enligt Vänsterpartiet i motion
1997/98:A47 angelägen och brådskande (yrk. 12). Miljöpartiet hävdar i
motion 1997/98:A54 att regionens högskola själv skall ta ansvar för utbudet
av distansundervisning i sin region (yrk. 14).
Kommuner eller lokala studiecentrum bör enligt några motioner tilldelas
resurserna för distansutbildning, för att utifrån de lokala behoven kunna
upphandla utbildningen hos högskolor. Detta hävdas i motion 1997/98:A57
(s), som handlar om Gävleborgs län, och i motion 1997/98:A24 (c), som
handlar om Dalarna och om nätverket NITUS (Nätverksgruppen för IT-
baserad utbildning genom lokala studiecentra). För att säkerställa att det
lokalt efterfrågestyrda perspektivet lyfts fram bör enligt den sistnämnda
motionen NITUS och Siljansutbildarna AB ingå i den av regeringen före-
slagna delegationen. Centerpartiet framhåller i motion 1997/98:A21 folk-
bildningens roll och säger att mer behöver göras för att stimulera och ut-
veckla lärcentrum på landsbygden med möjlighet till distansutbildning (yrk.
13).
Vänsterpartiet begär i motion 1997/98:A47 att regeringen skall återkomma
med förslag till utveckling av fasta forskningsresurser vid de mindre och
medelstora högskolorna (yrk. 17).
Fler utbildningsplatser till vissa lärosäten föreslås i flera motioner. Enligt
motion 1997/98:A48 (s) måste dimensioneringen av högre utbildning i
Stockholmsregionen öka. Utbildningens betydelse för Sörmland framhålls i
motion 1997/98:A58 (fp), där motionären påpekar att högskolesatsningen i
Eskilstuna behöver förstärkas så att den kommer hela länet till godo. I mo-
tion 1997/98:A52 (s) sägs att för att uppnå den utbildningsnivå som Sörm-
lands län behöver måste Mälardalens högskola tilldelas 1 000 nya utbild-
ningsplatser per år de närmaste fem åren. Samma förslag, men med sikte på
Västmanlands län, framförs i motion 1997/98:A50 (s).
Studiestöd
Centerpartiet och Vänsterpartiet föreslår i motionerna 1997/98:A21 yrkande
10 respektive 1997/98:A47 yrkande 26 att man skall utreda frågan om för-
ändringar i studiestödssystemet i regionalpolitiskt syfte, t.ex. så att de som
flyttar till regionalpolitiskt prioriterade områden kan få en del av sina
studi
lån avskrivna.
Övrigt
Kvinnouniversitetet i Västernorrland bör enligt motion 1997/98:A60 (mp)
tilldelas 1 miljon kronor för forskning (yrk. 1) och 1 miljon kronor till
drift
och ekologisk ombyggnad av de hus som förvärvats från landstinget (yrk. 2).
Kvinnouniversitetet vill utbilda, medvetandegöra och synliggöra kvinnorna i
länet och stödja och föra ut forskning där det kvinnliga perspektivet har en
framträdande roll. Utan bidrag från staten har enligt motionärerna de arbets-
lösa kvinnorna inte råd att förverkliga sina drömmar och skapa sin egen
framtid i bygden genom verksamheten i Kvinnouniversitetet.
Utbildningsutskottets bedömning
Allmänt
Utskottet noterar att regeringen inte har lagt fram något förslag till
riksdage
angående utbildning på gymnasienivå. Inte heller i de motioner som väckts
med anledning av propositionen finns några förslag i den delen. Utskottet vill
dock uttrycka sin tillfredsställelse med att det - som framgår av propositio-
nen - nu pågår arbete med att göra de viktigaste delarna av gymnasieskolans
utbildningar tillgängliga via IT och därmed åtkomliga även på små orter i
glesbygderna.
Beträffande de synpunkter på utbildningens betydelse inom regionalpoliti-
ken som läggs fram i motionerna 1997/98:A33 och 1997/98:A429 vill ut-
skottet anföra följande
Den utbyggnad av den högre utbildningen med permanenta platser som
riksdagen beslutat om för perioden 1997-2000 har varit grundad på samma
övertygelse som motionärerna har om vikten för olika regioner av en höjd
utbildningsnivå i befolkningen och om nödvändigheten att göra utbildning
lättare tillgänglig i respektive regioner. En stor del av utbyggnaden har
därfö
förlagts till de mindre och medelstora högskolorna ute i landet. Den nu aktu-
ella propositionen är ett tydligt exempel på att regeringen inser betydelsen
av
distansutbildning, såväl på gymnasienivå som på högskolenivå. Försöksverk-
samhet pågår med en modern lärlingsutbildning i gymnasieskolan (se prop.
1997/98:1 utg.omr.16, bet. UbU1, rskr. 108 och SFS 1997:762).
Utbildningsutskottet anser mot den bakgrunden att det inte finns anledning
att göra det tillkännagivande som motionärerna föreslår och att arbetsmark-
nadsutskottet därför bör avstyrka motionerna 1997/98:A33 yrkande 7 och
1997/98:A429 yrkande 2.
Högskolan
Inom universitet och högskolor förekommer sedan länge distansundervis-
ning. Läsåret 1996/97 studerade drygt 28 400 personer i högskoleutbildning
på distans vid något lärosäte i landet (källa: Högskoleverkets NU-databas).
Decentraliserad (även kallad utlokaliserad) utbildning har funnits inom uni-
versitet och högskolor ännu tidigare än distansundervisning. Därmed menas
kurser med undervisning i vanliga former, men där undervisningen äger rum
på annan ort än den där lärosätet är beläget. Det finns inte någon rikstäckan-
de statistik över den nuvarande omfattningen av decentraliserad utbildning.
På senare år har distansundervisning ofta kombinerats med viss lärarledd
undervisning på olika orter utanför högskoleorten. Utbudet av distansutbild-
ning och decentraliserad utbildning bestäms av varje lärosäte. På senare år
har flera lärosäten slutit sig samman i konsortier för distansutbildning.
Regeringen har de senaste åren i regleringsbreven till lärosätena föreskrivit
att de skall bedriva distansutbildning samt fortbildning och vidareutbildning
i
minst samma omfattning som tidigare. Av deras årsredovisningar skall fram-
gå antalet studenter som under budgetåret har deltagit i sådan utbildning.
Distansutbildningen finansieras av lärosätenas ordinarie anslag för grundut-
bildning. Detsamma gäller kurser för fortbildning och vidareutbildning,
antingen de anordnas på högskoleorten eller på annan ort. Lärosätena får
ersättning av staten per helårsstudent och per helårsprestation i sådan
utbild-
ning med samma belopp som för vanlig utbildning på högskoleorten.
När det gäller antalet platser för distansutbildning vill utskottet framhålla
a
regeringen inte har anmält någon avsikt att ta bort lärosätenas nuvarande
åliggande att bedriva sådan i minst samma omfattning som tidigare. Rege-
ringen avser också att i samband med behandlingen av DUKOM:s komman-
de förslag återkomma till omfattningen av den fortsatta utbyggnaden av
distansutbildningen inom högskolornas utbildningsutbud liksom till dess
inriktning. De 1 500 platser som regeringen nu föreslår skall avsättas för
fördelning centralt skall gälla IT-baserad distansutbildning inom områden
som är särskilt angelägna ur regionalpolitisk synpunkt och där utbildningen
inte kan väntas komma till stånd på annat sätt. Inom den angivna ramen skall
också kunna finansieras decentraliserad utbildning som svarar mot behov på
en lokal arbetsmarknad som inte kan tillgodoses på annat sätt. Utbildningsut-
skottet anser det naturligt att det då är orter inom stödområde 1 som skall
komma i första hand. Riksdagen har godkänt att den grundläggande högsko-
leutbildningen åren 1999 och 2000 skall byggas ut med 15 000 platser vart-
dera året (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100; prop. 1997/98:1
utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 108). För år 1999 har de tillkommande platser-
na redan fördelats på lärosäten. Utskottet utgår från att regeringen senast i
nästa budgetproposition kommer att redovisa förslag till hur de år 2000 till-
kommande platserna skall fördelas. Det är inte lämpligt att riksdagen dess-
förinnan tar ställning till hur många platser som skall tilldelas vissa
lärosät
Mot bakgrund av det utskottet nu redovisat finns det enligt utbildningsut-
skottets mening inte någon anledning att göra några tillkännagivanden i
enlighet med motionerna 1997/98:A21 yrkande 11, 1997/98:A27 i denna del,
1997/98:A42, 1997/98:A43, 1997/98:A44 yrkande 5, 1997/98:A47 yrkande
13, 1997/98:A50, 1997/98:A409 yrkande 4 eller 1997/98:A427 yrkande 2.
Arbetsmarknadsutskottet bör alltså avstyrka dessa yrkanden.
När det gäller delegationen och utvecklingscentrumet för IT-baserad distans-
undervisning anser utbildningsutskottet att arbetsmarknadsutskottet bör
tillstyrka regeringens förslag. Utbildningsutskottet delar inte Moderaternas
uppfattning att marknaden kommer att stå för utvecklingen av sådan utbild-
ning utan statlig medverkan, i synnerhet inte när det gäller de utbildningsbe-
hov som den tilltänkta delegationen skall tillgodose. Det finns enligt utskot-
tets mening ingen anledning för riksdagen att motsätta sig att centrumet
placeras i Härnösand. Självfallet har regeringen möjlighet att återkomma till
riksdagen beträffande delegationens uppgifter sedan DUKOM har avlämnat
sitt förslag och ärendet har beretts av regeringen. Riksdagen har dock inte
anledning att särskilt begära detta nu. När det gäller central upphandling
från
delegationens sida vill utskottet peka på vad regeringen skriver om att former
för samverkan och deltagande bör skapas med bl.a. distansutbildningskon-
sortierna inom högskolan och att erfarenheterna efter hand får visa hur verk-
samheten bör vara organiserad på sikt. Riksdagen bör enligt utskottets me-
ning inte på förhand ta ställning till vilken resursram som delegationen och
centrumet kommer att behöva i ett fortvarighetstillstånd.
Med det anförda förordar utbildningsutskottet att arbetsmarknadsutskottet
avstyrker motionerna 1997/98:A20 yrkande 5, 1997/98:A27 i denna del,
1997/98:A47 yrkandena 14 och 15, 1997/98:Kr24 yrkande 7, 1997/98:Kr25
och 1997/98:Kr28 yrkande 3.
Som nämnts i det föregående avser regeringen att återkomma till frågan om
omfattningen av den fortsatta utbyggnaden av distansutbildningen inom
högskolornas utbildningsutbud. Utskottet utgår från att högskolan även
framdeles kommer att ha ansvar för distansutbildning och att dess ansvar för
fortbildning och vidareutbildning också kommer att bestå. Att varje lärosäte
skall samverka med det omgivande samhället är numera fastslaget i högsko-
lelagen (1 kap. 2 §). Utskottet anser att motion 1997/98:A54 yrkande 14
därmed är tillgodosedd. Det finns inte längre någon otvetydig gräns mellan
distansutbildning och decentraliserad utbildning. Regeringens beredning av
DUKOM:s slutbetänkande och överväganden om resurstilldelningssystemet
bör enligt utskottets mening inte föregripas.
Med hänvisning till det nu anförda förordar utbildningsutskottet att ar-
betsmarknadsutskottet avstyrker motionerna 1997/98:A21 yrkande 12,
1997/98:A47 yrkande 12, 1997/98:A54 yrkande 14 och 1997/98:A460 yr-
kande 20.
Betydelsen av lokala studiecentrum i kommunerna lyfts fram av regeringen i
propositionen. Liksom regeringen anser utskottet att det även i fortsättningen
bör vara ett lokalt ansvar att etablera och driva sådana. I propositionen (s.
9
f.) sägs att SSV i samverkan med andra berörda aktörer, bl.a. folkbildningen,
högskolan och andra utbildningsanordnare, bör arbeta med att i olika former
ge stöd för att utveckla sådana centrum. Enligt utskottets mening är motion
1997/98:A21 yrkande 13 därmed tillgodosedd. Utskottet är inte berett att
förorda att medel för genomförande av distansutbildning eller utlokaliserad
utbildning av statsmakterna generellt styrs över från lärosätena till kommu-
ner eller lokala studiecentrum.
Utbildningsutskottet förordar mot bakgrund av det anförda att arbetsmark-
nadsutskottet avstyrker motionerna 1997/98:A21 yrkande 13, 1997/98:A24
och 1997/98:A57.
Genom riksdagens beslut hösten 1996 har samtliga mindre och medelstora
högskolor tilldelats kraftigt ökade och permanenta forskningsresurser (prop.
1996/97:1 utg.omr.16, bet. UbU1, rskr. 100). I budgeten för år 1998 ökades
dessa resurser ytterligare, och regeringen redovisade i budgetpropositionen
att dessa högskolor utöver anslagen på statsbudgeten kunde påräkna bety-
dande medel från forskningsstiftelserna (prop. 1997/98:1 utg.omr. 16, bet.
UbU1, rskr. 108). Hur stora resurser som ytterligare kan tilldelas de mindre
och medelstora högskolorna i framtiden måste bedömas i perspektivet av
tillgängliga totala resurser och av de skilda behoven inom utbildnings- och
forskningsområdet som helhet. Något underlag för detta föreligger inte nu.
Utbildningsutskottet anser mot denna bakgrund att arbetsmarknadsutskot-
tet bör avstyrka motion 1997/98:A47 yrkande 17.
Av samma skäl förordar utskottet också att arbetsmarknadsutskottet avstyr-
ker motionerna 1997/98:A48, 1997/98:A50, 1997/98:A52 och 1997/98:A58
om fler utbildningsplatser till vissa lärosäten.
Studiestöd
Frågan om förändringar i studiestödssystemet i regionalpolitiskt syfte är
enligt utskottets mening för tidigt väckt. Regeringen har aviserat ett förslag
under nästa riksmöte till nytt studiestödssystem. Detta bör avvaktas innan
riksdagen tar någon ställning till om förändringar i linje med vad som förut-
skickas i motionerna 1997/98:A21 yrkande 10 och 1997/98:A47 yrkande 26
skall utredas.
Utbildningsutskottet anser således att arbetsmarknadsutskottet bör avstyrka
de nämnda motionsyrkandena.
Övrigt
Utskottet anser inte att riksdagen har underlag för att ta ställning till om
Kvinnouniversitetet i Västernorrland skall tilldelas statligt stöd. Det bör
enligt utskottets mening ankomma på regeringen att efter ansökan från Kvin-
nouniversitetet pröva frågan och avgöra inom vilket utgiftsområde och från
vilket anslag ett sådant stöd i så fall bör lämnas. Utskottet har inhämtat att
någon ansökan om stöd från Kvinnouniversitetet i Västernorrland inte har
inkommit till Utbildningsdepartementet. Däremot har Kvinnouniversitetet
med stöd från Länsstyrelsen och Länsarbetsnämnden i Västernorrland ge-
nomfört två EU-projekt för att stärka arbetslösa kvinnor. En utvärdering av
ett av dessa projekt genomförs för närvarande och skall redovisas i maj till
Länsstyrelsen. En ansökan om medel för nya sådana projekt har nyligen
behandlats av regeringen efter handläggning i Arbetsmarknadsdepartementet.
Regeringens beslut har ännu inte expedierats.
Utbildningsutskottet förordar att arbetsmarknadsutskottet avstyrker motion
1997/98:A60 yrkandena 1 och 2.
Stockholm den 15 april 1998
På utbildningsutskottets vägnar
Beatrice Ask
I beslutet har deltagit: Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Eva
Johans-
son (s), Ingegerd Wärnersson (s), Agneta Lundberg (s), Torgny Danielsson
(s), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig
(v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar
Goude (mp), Inger Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Catharina Elm-
säter-Svärd (m) och Marie Wilén (c).
Avvikande meningar
1. Ola Ström (fp) anför:
I en allmän mening råder det enighet mellan regeringen, utskottsmajoriteten
och Folkpartiet om utbildningens betydelse inom regionalpolitiken. Jag anser
emellertid att det är en brist att det fortfarande saknas en flexibel och väl
utvecklad lärlingsutbildning. En sådan bör finnas som ett eget program i
gymnasieskolan, och skolan och arbetslivet bör dela på ansvaret för utbild-
ningen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet
härmed. Jag anser också att distansmetodik bör utvecklas inte bara för gym-
nasiala studier för vuxna utan också för elever i gymnasieskolan, så att de
själva kan välja inriktning för sina studier utan att för den skull tvingas
til
tröttsamma bussresor till närmaste gymnasieort. Vad jag här har anfört anser
jag att arbetsmarknadsutskottet bör föreslå riksdagen att med anledning av
motionerna 1997/98:A33 yrkande 7 och 1997/98:A429 yrkande 2 som sin
mening ge regeringen till känna.
2. Marie Wilén (c) anför:
Vid fördelningen av de år 2000 tillkommande 15 000 högskoleplatserna
anser jag att särskild vikt bör läggas vid satsningar på distansutbildning.
Att
som regeringen sätta antalet platser för distansundervisning till bara 1 500
är
enligt min mening en alltför låg ambitionsnivå. Jag anser att arbetsmark-
nadsutskottet bör föreslå riksdagen att med bifall till motionerna 1997/98:
A21 yrkande 11 och 1997/98:A427 yrkande 2 som sin mening ge regeringen
till känna vad jag här har anfört.
Det bör ingå i högskolans ansvar att även anordna utlokaliserad utbildning.
Regeringen kan ge detta som ett särskilt uppdrag. Utbildningen kan finansie-
ras antingen i särskild ordning eller med öronmärkta resurser inom resurstill-
delningssystemet. Resurstilldelningssystemet måste ses över så att distansut-
bildningen underlättas. Jag förordar att arbetsmarknadsutskottet föreslår
riksdagen att med bifall till motionerna 1997/98:A21 yrkande 12 och
1997/98:A460 yrkande 20 och med anledning av motion 1997/98:A47 yr-
kande 12 som sin mening ge regeringen till känna vad jag här har anfört.
När det gäller lokala studiecentrum anser jag att mer behöver göras för att
stimulera och utveckla sådana centrum på landsbygden med möjlighet till
distansutbildning. Detta anser jag att arbetsmarknadsutskottet bör föreslå
riksdagen att med bifall till motion 1997/98:A21 yrkande 13 som sin mening
ge regeringen till känna.
Frågan om förändringar i studiestödssystemet i regionalpolitiskt syfte har
inte utretts av Studiestödsutredningen. Jag anser inte att det finns någon
anledning för riksdagen att nu avstå från att begära en sådan utredning. Detta
förordar jag att arbetsmarknadsutskottet föreslår riksdagen att med bifall
till
motion 1997/98:A21 yrkande 10 och med anledning av motion 1997/98:A47
yrkande 26 som sin mening ge regeringen till känna.
3. Britt-Marie Danestig (v) anför:
Det är angeläget med en utbyggnad av distansutbildning och decentraliserad
utbildning i linje med regeringens förslag. Jag anser dock att antalet di-
stansutbildningsplatser är alltför snålt tilltaget. Det borde snarare vara
mins
det dubbla. Detta anser jag att arbetsmarknadsutskottet bör föreslå riksdagen
att som sin mening ge regeringen till känna med bifall till motion
1997/98:A47 yrkande 13 och med anledning av regeringens förslag.
Jag anser att en modifiering av resurstilldelningssystemet till grundläggan-
de högskoleutbildning för att främja distansutbildning är angelägen och
brådskande. Den nuvarande ordningen är snarast ägnad att hämma högsko-
lornas benägenhet att ta sitt ansvar för distansutbildningen. Vad jag här har
anfört förordar jag att arbetsmarknadsutskottet föreslår riksdagen att ge
rege-
ringen som sin mening till känna med bifall till motion 1997/98:A47 yrkande
12 och med anledning av motionerna 1997/98:A21 yrkande 12 och 1997/98:
A460 yrkande 20.
Riksdagen bör enligt min mening begära att regeringen återkommer med
förslag till utveckling av fasta forskningsresurser vid de mindre och medel-
stora högskolorna. Det är nödvändigt att satsa på dessa högskolor för att
satsningar i glesbygd skall ge utdelning. Jag förordar alltså att arbetsmark-
nadsutskottet tillstyrker motion 1997/98:A47 yrkande 17.
Med hänsyn till glesbygdens behov av ett allsidigt näringsliv och fler kun-
skapsintensiva företag anser jag att tanken på avskrivning av del av studie-
skulden för dem som bosätter sig i regionalpolitiskt prioriterade områden,
t.ex. i stödområde 1, är intressant. Den utreddes inte i Studiestödsutredning-
en, som avses ligga till grund för regeringens aviserade förslag till nytt
stu
diestödssystem. Därför finns det enligt min mening ingen anledning att riks-
dagen nu avstår från att begära att den utreds. Således förordar jag att ar-
betsmarknadsutskottet tillstyrker motionerna 1997/98:A21 yrkande 10 och
1997/98:A47 yrkande 26.
4. Beatrice Ask (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och
Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:
Informationstekniken har kapacitet att, oavsett utbildningsstadium, erbjuda
den enskilde utbildning på villkor som denne själv definierar. Utbudet av
utbildningar på nätet kommer att kunna bli mycket stort. Vi är övertygade
om att marknaden kommer att stå för utvecklingen utan statlig medverkan.
Därför anser vi att riksdagen inte skall godkänna inrättandet av ett statligt
utvecklingscentrum för IT-baserad distansutbildning. Utbildningsmyndighe-
terna bör i öppen konkurrens upphandla de tjänster som respektive myndig-
het finner nödvändiga. De av regeringen föreslagna resurserna för utveck-
lingscentrum respektive platser bör i stället utgöra en del i myndigheternas
upphandlingskapacitet. Vi anser att arbetsmarknadsutskottet bör föreslå
riksdagen att med avslag på regeringens förslag om delegation och utveck-
lingscentrum och med bifall till motion 1997/98:A20 yrkande 5 som sin
mening ge regeringen till känna det vi här har anfört.
5. Britt-Marie Danestig (v) och Gunnar Goude (mp) anför:
Vi anser att det finns skäl att invänta DUKOM:s slutbetänkande innan for-
merna för utvecklingscentrumet och dess placering beslutas och uppdraget
till delegationen definieras. Riksdagen bör nu avslå förslaget att placera
utvecklingscentrumet i Härnösand. Regeringen bör återkomma med förslag
om uppdrag till delegationen när DUKOM har presenterat sitt slutbetänkan-
de. Vad vi nu har anfört anser vi att arbetsmarknadsutskottet bör föreslå
riksdagen att med avslag på regeringens förslag och med bifall till motioner-
na 1997/98:A47 yrkandena 14 och 15 samt 1997/98:Kr24 yrkande 7 ge rege-
ringen som sin mening till känna.
6. Gunnar Goude (mp) anför:
Liksom regeringen anser jag att en satsning på de mindre och medelstora
högskolorna är ett viktigt medel för att skapa regional tillväxt. En alltför
intim koppling mellan högskolan och näringslivets kortsiktiga intressen bör
dock undvikas. Regionens högskola skall själv ta ansvar för utbudet av
distansutbildning i sin region. Det fordrar en strategisk genomgång tillsam-
mans med kommunerna i upptagningsområdet av möjligheterna att utveckla
en kvalificerad utbildning via IT-lösningar eller i andra former. Det jag nu
har sagt anser jag att arbetsmarknadsutskottet bör föreslå riksdagen att med
bifall till motion 1997/98:A54 yrkande 14 ge regeringen som sin mening till
känna.
Jag anser att Kvinnouniversitetet i Västernorrland är ett lovvärt exempel
på initiativkraft hos människorna i en region som sedan länge har varit utsatt
för nedgång i befolkning och sysselsättning. Fortfarande finns det mycket
kvar av gamla värderingar som gör att kvinnor hålls tillbaka. Riksdagen bör
enligt min mening ställa sig bakom förslaget i motion 1997/98:A60 om me-
del till Kvinnouniversitetet. Arbetsmarknadsutskottet bör alltså tillstyrka
motionen.
Trafikutskottets yttrande
1997/98:TU3y
Regional tillväxt - för arbete och välfärd
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet beslöt den 19 mars 1998 att bereda utbildningsut-
skottet, trafikutskottet respektive näringsutskottet tillfälle att avge
yttrand
över proposition 1997/98:62 Regional tillväxt - för arbete och välfärd i de
delar som berör respektive utskotts beredningsområde jämte de motioner
som kan komma att väckas med anledning av propositionen i motsvarande
delar.
I detta yttrande behandlar trafikutskottet avsnitt 6.2.2.2 Infrastrukturen för
kommunikationer i propositionen utom den del som rör Botniabanan vilken
överlämnats till trafikutskottet och som kommer att behandlas i trafikutskot-
tets betänkande 1997/98:TU10 Transportpolitik för en hållbar utveckling.
Vidare behandlar utskottet följande motionsyrkanden:
1997/98:A12 av Barbro Andersson och Ingrid Andersson (båda s),
1997/98:A17 av Kjell Ericsson (c),
1997/98:A18 av Rolf Dahlberg och Patrik Norinder (båda m),
1997/98:A20 yrkandena 4 och 9 av Carl Bildt m.fl. (m),
1997/98:A21 yrkandena 3-7, 9 och 26 av Olof Johansson m.fl. (c),
1997/98:A22, yrkandena 9, 11, 32 och 33, av Dan Ericsson m.fl. (kd),
1997/98:A23 yrkandena 3 och 4 av andre vice talman Görel Thurdin (c),
1997/98:A29 yrkandena 4 och 5, av Sven Bergström (c),
1997/98:A31 yrkandena 5-7 av Lennart Rohdin (fp),
1997/98:A33 yrkandena 3, 4 och 6 av Elver Jonsson m.fl. (fp),
1997/98:A35 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s),
1997/98:A37 av Laila Bäck och Leo Persson (båda s),
1997/98:A40 av Rune Berglund och Mona Nyberg (båda s),
1997/98:A41 av Leo Persson och Laila Bäck (båda s),
1997/98:A44 yrkandena 6 och 7 av Owe Hellberg (v),
1997/98:A46 yrkande 2 av Marianne Andersson (c),
1997/98:A47 yrkandena 8-11 av Gudrun Schyman m.fl. (v),
1997/98:A53 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (båda s),
1997/98:A54 yrkandena 11-13 av Birger Schlaug m.fl. (mp),
1997/98:A55 av Axel Andersson m.fl. (s),
1997/98:A56 av Axel Andersson m.fl. (s),
1997/98:A58 yrkande 4 av Siri Dannaeus (fp),
1997/98:A59 av Elizabeth Nyström (m).
1 Beslutsunderlag och utredningsinsatser
1.1 Motionsförslag
Carl Bildt m.fl. (m) riktar i motion A20 invändningar mot propositionens
beslutsunderlag på trafikområdet och konstaterar att de föreslagna åtgärderna
redan i stor utsträckning ingår i trafikverkens ordinarie investeringsplaner.
Motionärerna påtalar vidare att propositionen inte innehåller någon kon-
sekvensbeskrivning av hur förslagen skall finansieras. Enligt motionen har
regeringen utnyttjat möjligheten att föra medel mellan anslagen för vägar och
järnvägar utan att höra riksdagen. Riksdagens kontrollmakt har därmed
minskat. Motionärerna anser att det presenterade beslutsunderlaget är så
bristfälligt att de flesta av propositionens förslag bör avslås i avvaktan på
a
konsekvensbeskrivningar utarbetas.
Gudrun Schyman m.fl. (v) efterlyser i motion A47 särskilda utredningsinsat-
ser. Enligt motionärerna bör vägarnas beskaffenhet i Norrlands inland utre-
das med tanke på turismen. På järnvägsområdet föreslår motionärerna att en
rad olika järnvägsprojekt utreds närmare. Det gäller bl.a. en upprustning av
Västerdalsbanan med banförlängning till Sälen, utbyggnad av Norrbotniaba-
nan och biltåg. En utredning bör vidare genomföras om behovet av vägar och
järnvägar och godsterminaler för att öka möjligheterna till ett utvecklat sam-
arbete inom Barentsregionen.
1.2 Trafikutskottets ställningstagande
Beslutsunderlag
Trafikutskottet anser att regeringen inom kommunikationsområdet redovisar
en rad angelägna insatser som den avser att genomföra utifrån regional- och
näringspolitiska utgångspunkter. Enligt utskottets mening är det värdefullt
att
riksdagen får möjlighet att ta del av regeringens planer och bedömningar för
att ytterligare stärka trafiksystemets funktion och förbättra tillgängligheten
att förutsättningarna för regional utveckling och utjämning förbättras.
När det gäller användningen av de medel som anvisats till investeringar
och underhåll av trafikens infrastruktur vill utskottet erinra om innebörden
av
riksdagens beslut år 1997 med anledning av regeringens proposition In-
frastrukturinriktning för framtida transporter (1996/97:53, bet. 1996/97:TU7,
rskr. 1996/97:174). Beslutet innebär bl.a. att medelsanvändningen sker enligt
ett samhällsekonomiskt planeringssystem där riksdagen fastställer målen,
infrastrukturinriktningen och de ekonomiska ramarna medan planeringen och
beslutsfattandet för enskilda projekt kännetecknas av en långtgående decent-
ralisering. Det betyder att regeringen fastställer Vägverkets och Banverkets
investeringsplaner och därmed har möjlighet att tidigarelägga vissa investe-
ringar som har särskild regionalpolitisk betydelse inom de ramar som riksda-
gen tidigare har angett. Utskottet anser att denna rollfördelning är ändamåls-
enlig och lämplig.
Trafikutskottet vill vidare erinra om att regeringen för år 1998 har fått en
begränsad möjlighet att föra anslagsmedel mellan vägar och järnvägar (prop.
1997/98:1 utg.omr. 22, bet. 1997/98:TU1, rskr. 1997/98:104). Utskottet
framhöll i detta sammanhang att det är viktigt att värna riksdagens ställning
när det gäller anvisning av anslag till olika ändamål. Utskottet ansåg dock
att
det, med hänvisning till att riksdagen nyligen hade fattat beslut om
tioårspla-
ner för investeringar i och underhåll av vägar och järnvägar, var svårt att
beräkna behovet av anslagsmedel för nästa budgetår. Av dessa skäl borde
regeringen detta år i begränsad utsträckning få föra över medel mellan väg-
och järnvägsanslag. Utskottet förutsatte att regeringen för riksdagen skulle
redovisa hur anslagen använts.
I enlighet med detta beslut har regeringen den 19 mars 1998 beslutat att
omföra ca 750 miljoner kronor från Banverket till Vägverket. Av regeringens
beslut framgår att medlen skall användas för tidigareläggningar av väghåll-
ningsåtgärder enligt den nationella väghållningsplanen och länsplaner för
regional transportinfrastruktur samt för tidigareläggning av investeringar i
kollektivtrafikanläggningar, förbättring av miljö och trafiksäkerhet och ökad
tillgänglighet till kollektivtrafiken i enlighet med regionala planer. Enligt
regeringsbeslutet skall Vägverket särskilt prioritera åtgärder på riksväg 45
samt åtgärder som medför höjd bärighet på vägnätet, rekonstruktion och
förbättring av vägnätet samt ökat beläggningsunderhåll.
Enligt utskottets mening är det värdefullt att det omfattande anslagsspa-
randet inom Banverket, som uppgick till drygt 2 miljarder kronor vid ut-
gången av år 1997, genom regeringens beslut omförts till för samhället an-
gelägna insatser i vägnätet som kan starta redan under pågående år. De åt-
gärder som regeringen enligt propositionen avser vidta bidrar positivt till
att
skapa tillväxt och regional balans i landets olika delar. Trafikutskottet
anser
därför för sin del att riksdagen bör avslå motion A20 (m) yrkande 9.
Särskilda utredningsinsatser
Trafikutskottet delar den uppfattning som framförs i motion A47 (v) att det
finns en rad frågor som det är angeläget att utreda inför den fortsatta plane-
ringen av trafikens infrastruktur. Genom det planeringssystem som riksdagen
lagt fast ges enligt utskottets mening goda förutsättningar för att en
allsidig
belysning skall kunna ske av olika trafikfrågor. Något riksdagsinitiativ be-
döms därför inte nu vara erforderligt. Trafikutskottet avstyrker därför för
sin
del motion A47 (v) yrkande 8 i denna del. Syftet med motionsyrkandet förut-
sätts dock till väsentlig del komma att tillgodoses.
2 Vägar
2.1 Regeringens bedömning
Enligt propositionen har riksväg 45 mellan Göteborg och Karesuando samt
vissa anslutande vägar stor betydelse för näringslivets och arbetsmarknadens
funktion i Norrlands inland. Riksväg 45 har dock inte i konkurrensen med
andra mer trafikerade stråk framgångsrikt kunnat attrahera vare sig nationella
investeringsmedel utifrån lönsamhetskriteriet eller EU-bidrag. I Vägverkets
förslag till nationell väghållningsplan ingår ombyggnad av riksväg 45 främst
på vissa punkter i Dalarnas län med början vid länsgränsen mot Värmlands
och Jämtlands län. I Västerbottens och Norrbottens län föreslås en delvis
annan strategi med förstärkningsåtgärder och vissa justeringar av befintlig
väg. Kostnaden för de föreslagna åtgärderna är ca 650 miljoner kronor. Av
propositionen framgår att regeringen avser att tidigarelägga vissa av investe-
ringsåtgärderna på riksväg 45 så att 80 % av dem kan utföras inom tre år.
Av propositionen framgår vidare att särskilda insatser kommer att göras för
upprustning och underhåll av vägnätet. Regeringen avser tidigarelägga åt-
gärder i de nationella och regionala planerna så att eftersatt underhåll kan
börja tas igen. Enligt propositionen kommer vidare rekonstruktionen av
vägnätet att forceras liksom satsningar göras på att höja bärigheten. Rege-
ringen bedömer att de planerade insatserna kommer att ha en särskild bety-
delse för Norrlandslänen.
Regeringen anger att E 4:ans sträckning vid Sundsvall utgör en besvärlig
flaskhals för stora delar av vägtrafiken till och från norra Sverige. Det är
därför av stor vikt för hela vägtrafikstrukturen längs Norrlandskusten att
projekteringen av den nya förbifarten kan påbörjas snarast. För närvarande
planeras byggnationen i huvudsak komma att ske efter år 2007. Av proposi-
tionen framgår att regeringen avser att medverka till att förberedelsearbetet
kan fortsätta så att frågan om finansieringen kan behandlas i beslutet om den
nationella väghållningsplanen inför nästa planperiod för perioden 2002-
2011.
2.2 Motionsförslag
Önskemål om ökade insatser för upprustning och underhåll av vägnätet i
olika delar av landet framförs i ett flertal motioner.
I motion A21 av Olof Johansson m.fl. (c) framhålls att det finmaskiga
vägnätet utgör en viktig förutsättning för näringslivet. För att investeringar
större transportförbindelser skall få avsedd effekt krävs att hela vägnätet
har
en tillfredsställande standard. Mot denna bakgrund föreslås att en tioårig
plan
läggs fast för att hårdbelägga grusvägar som har en trafikintensitet på 150
fordon per dygn eller mer. Centerpartiet anser vidare att de enskilda vägarna
skall återfå möjligheten att få del av medel avsatta för bärighetshöjande
åtgärder, det s.k. bärighetspaketet.
Elver Jonsson m.fl. (fp) påtalar i motion A33 att vägunderhållet länge har
varit eftersatt i skogslänen. Speciellt har problemen varit stora i
Västernorr-
lands och Jämtlands län beroende på att det i dessa län finns färre riksvägar
än på andra håll. Det är därför angeläget enligt motionärerna att vägarna i
dessa län förbättras så snart som möjligt.
Kjell Ericsson (c) betonar i motion A17 att det är väsentligt att vägarna i
Värmland förbättras. Den i propositionen nämnda upprustningen av riksväg
45 föreslås därför utsträckas till att även ske inom Värmlands län. Enligt
motionen behöver också E 18 förbättras på vissa sträckor. Det gäller exem-
pelvis mellan Töcksfors och Hån, nära den norska gränsen. Andra viktiga
vägar som bedöms delvis ha för låg standard är riksvägarna 61, 62 och 63. I
motionen påtalas vidare vikten av att länets grusvägar rustas upp och hård-
beläggs.
Andre vice talman Görel Thurdin (c) anger i motion A23 att eftersatt
vägunderhåll orsakar trafikanterna i Västernorrlands län stora merkostnader.
De planeringsramar som lagts fast för upprustning och underhåll räcker inte
till för att inhämta det eftersläpande underhållet på länets vägar ens på tio
å
För att vägarna i Västernorrland skall kunna få en standard som stämmer
överens med trafikflödet krävs därför att medel destineras direkt till länet
utöver de medel som tillförs genom den ordinarie vägplaneringen.
I motion A46 av Marianne Andersson (c) anges att Dalsland är det land-
skap som trots sin begränsade geografiska storlek har den största andelen
grusvägar utanför skogslänen. Problemen med avstängningar under tjälloss-
ningen har funnits i många år, och kraven på förbättringar är mycket starka.
Om regeringen skall leva upp till begreppet regional tillväxt måste enligt
motionären ett skogslän som Dalsland tillföras ökade resurser för att avhjälpa
de mest akuta bristerna i vägnätet.
Beträffande riksväg 45 framhåller Elizabeth Nyström (m) i motion A59 att
den högtrafikerade delen av inlandsvägen spelar en avgörande roll för före-
tag och sysselsättning i de norra delarna av Älvsborg. För bilindustrins ut-
vecklingsmöjligheter krävs snabba och säkra transporter såväl till de svenska
biltillverkarna i Göteborg och Trollhättan som till Göteborgs hamn och
Landvetters flygplats. Mot denna bakgrund föreslås att utbyggnaden av riks-
väg 45 på sträckan Göteborg-Karlstad påskyndas och att i första hand
sträckan Göteborg-Trollhättan prioriteras.
Birger Schlaug m.fl. (mp) behandlar i motion A54 E 4:ans sträckning vid
Sundsvall. Enligt motionärerna kan kostnaden för projektet nedbringas om
man i stället för en högbro väljer en billigare västlig förbifart som
föresprå-
kas av flera politiska partier, en bred folklig opinion och företrädare för
inlandet.
I tre motioner framhålls att den planerade fortsatta utbyggnaden av E 4 från
Uppsala längs södra Norrlandskusten bör tidigareläggas.
Barbro Andersson och Ingrid Andersson (båda s) anger i motion A12 att
E 4:ans sträckning genom Uppsala län utgör en flaskhals i förbindelserna
med norra Sverige. Den nuvarande vägsträckningen är dessutom olycksdrab-
bad och förorsakar miljöproblem för de omkringboende. Enligt motionärerna
är det därför angeläget att en utbyggnad av sträckan Uppsala-Mehedeby
snarast kommer till stånd.
Rolf Dahlberg och Patrik Norinder (båda m) påtalar i motion A18 att E 4
är landets viktigaste vägtrafikled. Sträckan Uppsala-Älvkarleby har dock en
undermålig standard för att vara Europaväg. Motionärerna föreslår därför att
utbyggnaden av vägsträckningen Uppsala-Mehedeby tidigareläggs två år till
år 1998. Vidare föreslås att vägsträckan Enånger-Hudiksvall påbörjas år
1999.
Axel Andersson m.fl. (s) framhåller i motion A56 att den pågående ut-
byggnaden av E 4 på sträckan Söderhamn-Enånger beräknas bli klar under
1999 eller tidigt under 2000. Genom att tidigarelägga den fortsatta utbyggna-
den av vägetappen Enånger-Hudiksvall kan hela sträckan Söderhamn-Hu-
diksvall åtgärdas i ett sammanhang.
Olof Johansson m.fl. (c) framhåller i motion A21 att många mindre turistfö-
retag i dag hindras att sätta upp vägskyltar. Ett stelbent resonemang om att
trafiksäkerheten försämras vid skyltning har på många håll resulterat i att
företagen i stället ställer upp bilar eller kärror med text. Motionärerna
efter
lyser därför en översyn av nuvarande reglering med ambitionen att underlätta
uppsättning av vägskyltar om lokala evenemang och sevärdheter.
2.3 Trafikutskottets ställningstagande
Upprustning och underhåll av vägnätet
Trafikutskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget med
ytterli-
gare insatser för upprustning och underhåll av vägnätet. De åtgärder som
anges i propositionen ligger vidare väl i linje med riksdagens
infrastrukturbe-
slut år 1997 om bl.a. utökade satsningar för att åtgärda eftersatt underhåll
på
vägnätet, rekonstruktion av vägar samt omfattande tjälsäkringsåtgärder. När
det gäller den närmare medelsfördelningen mellan län och olika vägar har
utskottet ingen erinran mot regeringens bedömning. Det betyder att särskilda
insatser bör avsättas för riksväg 45. I övrigt bör det ankomma på Vägverket
att inom de ramar som statsmakterna angett fördela de tillkommande resur-
serna för att bl.a. ta igen eftersatt underhåll. Det innebär också enligt
utsko
tets bedömning att bristande vägunderhåll kan åtgärdas i Norrlandslänen men
även i vissa delar av södra Sverige. Riksdagen bör därför avslå samtliga nu
aktuella motionsyrkanden. Det gäller motionerna A17 (c) i denna del, A21
(c) yrkande 6, A23 (c) yrkande 4, A33 (fp) yrkande 3, A46 (c) yrkande 2
och A59 (m). Syftet med flertalet motionsyrkanden torde dock till väsentlig
del komma att tillgodoses.
Beträffande motion A21 (c) yrkande 7, om särskilda medel för att förbättra
bärigheten på enskilda vägar, vill trafikutskottet hänvisa till den
riksdagsbe-
handling som ägt rum av ett likartat motionsyrkande tidigare under riksmötet
(mot. 1997/98:T352 (c), bet. 1997/98:TU1 s. 45, rskr. 1997/98:104). Av
trafikutskottets betänkande framgår att anslagsnivån till enskilda vägar har,
efter en temporär neddragning, återställts år 1997 samt att en smärre an-
slagsökning därefter skett. Vidare redovisas i betänkandet att det särskilda
anslag som motionärerna hänvisar till för bärighetshöjande åtgärder har
utbetalats under en tioårsperiod som nu löpt till ända. Utskottet förutsatte
också att anslagsnivån för enskilda vägar i fortsättningen skulle vara stabil.
Mot denna bakgrund avstyrktes det aktuella motionsyrkandet. Trafikutskottet
har inte ändrat uppfattning och anser för sin del att riksdagen bör avslå mo-
tion A21 (c) yrkande 7.
Utbyggnad av E 4 från Uppsala längs södra Norrlandskusten
Beträffande utbyggnaden av E 4 från Uppsala längs södra Norrlandskusten
konstaterar trafikutskottet att de två vägprojekten som behandlas i motioner-
na, nämligen utbyggnad av sträckorna Uppsala-Mehedeby och Enånger-
Hudiksvall, ingår i Vägverkets förslag till nationell plan för vägtrans-
portsystemet 1998-2007. Vägverkets förslag bereds för närvarande av rege-
ringen som kommer att fastställa den senare i vår enligt den planeringspro-
cess som riksdagen har lagt fast. Trafikutskottet anser att det inte bör an-
komma på riksdagen att besluta om när olika vägprojekt bör genomföras.
Trafikutskottet anser därför för sin del att riksdagen bör avslå motionerna
A12 (s), A18 (m) yrkande 1 och A56 (s).
E 4:ans sträckning vid Sundsvall
E 4:ans nuvarande sträckning vid Sundsvall medför enligt trafikutskottets
uppfattning både avsevärda effektivitetsförluster och dåliga miljöförhållan-
den. Det är därför angeläget att lämpliga åtgärder vidtas för att lösa proble-
men med genomfartstrafiken. Det bör dock inte ankomma på regering eller
riksdag att föregripa planeringsarbetet och lägga fast den närmare planut-
formningen. Trafikutskottet avstyrker därför för sin del motion A54 (mp)
yrkande 12.
Vägskyltning
Beträffande motion A21 (c) om vägskyltar vill trafikutskottet hänvisa till att
riksdagen tidigare under innevarande riksmöte behandlat ett flertal likartade
motionsyrkanden (bet. 1997/98:TU8, rskr. 1997/98:161). Av trafikutskottets
betänkande framgår att inom Vägverket pågår en översyn av vägmärkesför-
ordningen som väntas bli klar senare i år. Enligt vad utskottet erfarit
övervä-
ger Vägverket att tillåta vägskyltar för reklam o.d. i glesbygd och
turistområ-
den i större utsträckning än för närvarande. Av betänkandet framgår att ut-
skottet såg positivt på denna inriktning av översynen och ansåg att resultatet
av denna borde avvaktas varför berörda motionsyrkanden avstyrktes.
Trafikutskottet förutsätter att det som ett resultat av den nämnda översynen
kommer att bli lättare att sätta upp vägskyltar för att utveckla olika
näringar
på landsbygden och därmed också positivt stödja samhällets insatser för att
förbättra den regionala balansen. Med hänvisning till det anförda anser ut-
skottet för sin del att riksdagen bör avslå motion A21 (c) yrkande 26. Syftet
med motionsyrkandet förutsätts dock komma att tillgodoses.
3 Järnvägar
3.1 Regeringens bedömning
Regeringen anser att det ur regionalpolitisk synvinkel är av stor vikt med väl
fungerande tågförbindelser mellan Stockholm och Östersund. Regeringen
bedömer därför att snabbtågsanpassningen bör påskyndas. Inriktningen bör
vara att snabbtågstrafiken skall starta senast år 2002, vilket enligt
propositi
nen innebär en tidigareläggning med fem år. Regeringen anger att den i den
transportpolitiska propositionen (prop. 1997/98:56 Transportpolitik för en
hållbar utveckling) föreslagna myndigheten Rikstrafiken bör verka för att
den interregionala persontrafiken på sträckan Stockholm-Östersund fortlö-
pande utvecklas och förbättras.
3.2 Motionsförslag
Tågförbindelserna mellan Stockholm och Östersund
Tågförbindelserna mellan Stockholm och Östersund behandlas i motionerna
A18 (m), A29 (c), A31 (fp), A33 (fp), A40 (s), A44 (v) och A55 (s). Samtli-
ga motionärer framhåller vikten av att snabbtågsförbindelsen mellan Stock-
holm och Östersund utvecklas och sker längs Norra stambanan, dvs. via
Bollnäs och Ljusdal. I några motioner framhålls även vikten av att den aktu-
ella tågtrafiken sker via Arlanda flygplats.
Dubbelspår mellan Uppsala och Gävle
I fem motioner föreslås en tidigareläggning av dubbelspårsutbyggnaden
mellan Uppsala och Gävle på sträckan Älvkarleby-Bomansberget.
Rolf Dahlberg och Patrik Norinder (båda m) framhåller i motion A18 att
planerna på att bygga dubbelspåret Älvkarleby-Bomansberget först åren
2002-2004 stämmer dåligt överens med den förutsedda snabbtågstrafiken på
sträckorna Stockholm-Östersund och Stockholm-Sundsvall liksom med den
planerade regionala tågtrafiken mellan Uppsala och Gävle. Projektet föreslås
därför tidigareläggas och påbörjas i slutet av 1998.
Sven Bergström (c) konstaterar i motion A29 att enkelspåret på den aktu-
ella bansträckan redan i dag utgör en besvärande flaskhals för tågtrafiken.
Om inte projektet tidigareläggs kan knappast den planerade regionala tågtra-
fiken mellan Uppsala och Gävle startas som avsetts hösten 2000.
Lennart Rohdin (fp) betonar i motion A31 att en utbyggnad av järnvägs-
sträckan Bomansberget-Älvkarleby är central för hela regionens framtida
utveckling.
Gudrun Schyman m.fl. (v) förordar i motion A47 en tidigareläggning av
dubbelspår på banan Gävle-Uppsala på sträckan mellan Älvkarleby och
Bomansberget.
Owe Hellberg (v) redovisar i motion A44 motsvarande uppfattning och
framhåller att med nuvarande tågtrafik och planerad trafiktillväxt bör dubbel-
spårsutbyggnaden tidigareläggas.
Övriga järnvägsfrågor
Andra ban- och trafikförslag på järnvägsområdet redovisas i följande motio-
ner.
Kjell Ericsson (c) framhåller i motion A17 att det krävs ytterligare järn-
vägsinvesteringar i Värmland. Det gäller bl.a. upprustning och ökad kapaci-
tet på Värmlandsbanan samt på banan Mellerud-Kil-Karlstad.
Laila Bäck och Leo Persson (båda s) framhåller i motion A37 att Inlands-
banan är viktig för den tunga industrins transportbehov och för inlandskom-
munerna som en framtida gods- och transportjärnväg. Inlandsbanan utgör
också enligt motionärerna ett komplement för utvecklingen av turismen i
inlandet.
Lennart Rohdin (fp) efterlyser i motion A31 ett närmare samarbete mellan
SJ och berörda kommuner inför tidtabellsomläggningar.
Siri Dannaeus (fp) framhåller i motion A58 att bra kommunikationer är
viktiga för regional tillväxt. Det är därför viktigt att införandet av snabb-
tågstrafik med X 2000-förbindelser inte sker på bekostnad av antalet tåg-
stopp.
Dan Ericsson m.fl. (kd) bedömer i motion A22 att en utbyggnad av Väs-
terdalsbanan fram till Sälen är en framtidssatsning och förordar att detta
projekt övervägs noggrant. I detta sammanhang bör prövas att finansiera en
utbyggnad med EU-bidrag. Motionärerna framhåller vidare att Inlandsbanan
på sikt bör vidareutvecklas som en transportled i hela sin längd från Kristi-
nehamn till Gällivare.
I motion A41 av Leo Persson och Laila Bäck (båda s) anges att snabb-
tågstrafiken är mycket viktig och att den bör anpassas till att betjäna turis-
men. Detta betyder att tillgängligheten måste ökas och att vissa bansatsningar
till den svenska fjällvärlden måste komma till stånd, exempelvis till Sälen-
området.
3.3 Trafikutskottets ställningstagande
Tågförbindelserna mellan Stockholm och Östersund
Av Banverkets förslag till ny stomnätsplan för tidsperioden 1998-2007
framgår att den tidigare påbörjade kapacitetsförstärkningen och snabbtågsan-
passningen av Norra stambanan och Mittbanan skall fortsätta. Målet är att
restiden mellan Stockholm och Östersund skall kunna reduceras från dagens
ca 6 timmar till ca 4 timmar och 20 minuter. Trafikutskottet anser att det är
angeläget att utveckla tågförbindelserna mellan Stockholm och Östersund.
Utskottet ser därför positivt på vad regeringen anför om att snabbtågstrafiken
mellan Stockholm och Östersund bör tidigareläggas med fem år.
Beträffande de motionsyrkanden som framhåller att tågtrafiken bör ske på
Norra stambanan via bl.a. Ljusdal och Bollnäs vill utskottet erinra om att i
den transportpolitiska propositionen föreslås att en myndighet för rikstrafik-
frågor, Rikstrafiken, inrättas med huvuduppgift att utifrån ett kundorienterat
helhetsperspektiv verka för att åstadkomma ett samverkande kollektivtrafik-
system. I de fall det inte finns förutsättningar att kommersiellt driva en
viss
interregional trafik, eller att trafiken inte kan upprätthållas i
länstrafikans
rigas regi, bör Rikstrafiken kunna upphandla viss regionalpolitiskt motiverad
interregional persontrafik. När det gäller Rikstrafikens verksamhet har rege-
ringen i den nu aktuella propositionen klargjort att Rikstrafiken bör verka
för
att den interregionala persontrafiken på sträckan Stockholm-Östersund fort-
löpande utvecklas och förbättras.
När det gäller de motioner som tar upp att den aktuella tågtrafiken bör an-
sluta till Arlanda flygplats vill utskottet erinra om den pågående järnvägsut-
byggnaden till Arlanda. I detta projekt ingår utbyggnad av den s.k. norra
böjen norr om Arlanda så att den långväga tågtrafiken på Norra stambanan,
Ostkustbanan och Dalabanan kan integreras med flygtrafiken.
Något riksdagens initiativ med anledning av motionerna A18 (m) yrkande
3, A29 (c) yrkande 4, A31 (fp) yrkande 6, A33 (fp) yrkande 4, A40 (s), A44
(v) yrkande 6 och A55 (s) är därmed inte erforderligt. Riksdagen bör därför
avslå samtliga nu aktuella motionsyrkanden. Syftet med de aktuella motions-
yrkandena förutsätts dock komma att tillgodoses.
Dubbelspår mellan Uppsala och Gävle
Av Banverkets förslag till stomnätsplan för perioden 1998-2007 framgår att
den av motionärerna föreslagna fortsatta dubbelspårsutbyggnaden mellan
Uppsala och Gävle ingår med byggstart i slutet av planeringsperioden. Ban-
verkets förslag bereds för närvarande av regeringen enligt den planeringspro-
cess som riksdagen har lagt fast. Trafikutskottet anser att det inte bör an-
komma på riksdagen att lägga fast när enskilda järnvägsprojekt bör igång-
sättas. Trafikutskottet anser därför för sin del att riksdagen bör avslå
motio-
nerna A18 (m) yrkande 2, A29 (c) yrkande 5, A31 (fp) yrkande 5, A44 (v)
yrkande 7 och A47 (v) yrkande 8 i denna del.
Övriga järnvägsfrågor
Med anledning av de motioner som väckts om Inlandsbanan vill trafikut-
skottet hänvisa till riksdagens behandling tidigare under riksmötet av olika
frågor om Inlandsbanan (prop. 1997/98:1 utg.omr. 22, bet. 1997/98:TU1,
rskr. 1997/98:104). I sitt av riksdagen godkända betänkande framhöll trafik-
utskottet att Inlandsbanan fyller en viktig funktion i det nationella
godstrans
portsystemet. Riksdagen beslutade att fortsatt statligt stöd skall utgå för
verksamheten och att investeringar i Inlandsbanans infrastruktur kan finansi-
eras inom ramen för den av riksdagen beslutade regionala investeringsplane-
ringen.
När det gäller de förslag som redovisas om ytterligare baninvesteringar på
stomjärnvägar, länsjärnvägar och på Inlandsbanan vill trafikutskottet hän-
visa till det planeringssystem som riksdagen tidigare har lagt fast.
Beträffande synpunkter på tåguppehåll vill trafikutskottet klargöra att en
viktig konkurrensfördel för järnvägen gentemot flyget är möjligheten att
förstärka resandeunderlaget på olika relationer genom att göra uppehåll på
mellanliggande stationer. Vidare kan nämnas att den tekniska utvecklingen
på järnvägsområdet går mot lättare fordonsmateriel som är snabbare och
effektivare. Genom bättre prestanda kan den samlade tidsåtgången för tågup-
pehåll reduceras. Trafikutskottet vill vidare framhålla att det inte bör an-
komma på riksdag och regering att ha synpunkter på frågor om tåguppehåll.
Slutligen beträffande tidtabellsfrågor förutsätter trafikutskottet att ett
nära
informationsutbyte förekommer mellan trafikföretag och olika intressenter
som exempelvis kommuner inför trafikomläggningar.
Med hänvisning till vad som nu anförts bör de aktuella motionerna inte
påkalla någon åtgärd från riksdagens sida. Trafikutskottet avstyrker
följaktli-
gen för sin del motionerna A17 (c) i denna del, A22 (kd) yrkandena 32 och
33, A31 (fp) yrkande 7, A37 (s), A41 (s) och A58 (fp) yrkande 4.
4 Flygtrafik
4.1 Regeringens bedömning
Regeringen konstaterar att flyget i många regioner med dålig alternativ tra-
fikförsörjning spelar en avgörande roll för näringslivets möjligheter att
verka
på en större marknad. För privatresenärerna och turismen, särskilt i de mer
avlägsna regionerna, har flyget också stor betydelse. Regeringen anser att det
nya stöd till driften av kommunala flygplatser som införs år 1999 innebär en
långsiktigt hållbar lösning för denna regionalpolitiskt viktiga trafik.
Regeringen bedömer att en förlängning av rullbanan vid Luleå-Kallax flyg-
plats ger goda förutsättningar för utveckling av internationellt fraktflyg med
anknytande verksamheter vid flygplatsen. En sådan verksamhet kan ge stora
fördelar för den regionala utvecklingen i Norrbottens län och i Barentsregio-
nen, men bör även ses i ett nationellt, europeiskt och globalt perspektiv.
Regeringen avser därför att tillsätta en förhandlingsman som tillsammans
med de berörda myndigheterna skall ta fram en samlad finansieringslösning
för en utbyggnad av Luleå-Kallax flygplats i avsikt att ge möjlighet till en
utveckling av internationell fraktflygverksamhet med kringliggande verk-
samheter. Regeringen ämnar att i ett första skede avsätta 10 miljoner kronor
till förhandlingsmannens förfogande.
Av propositionen framgår vidare att regeringen avser medverka till en lös-
ning av finansieringsfrågorna i samband med anläggandet av en ny flygplats i
Pajala i Tornedalen.
4.2 Motionsförslag
Olof Johansson m.fl. (c) framhåller i motion A21 att erfarenheterna från
avregleringen av den svenska inrikes flygtrafiken visar tydligt hur orter med
stort resandeunderlag har varit vinnarna. Där har den ökade konkurrensen
inneburit bättre service och lägre priser. På andra, mindre orter har utveck-
lingen varit den omvända. Särskilt gäller detta i Norrlands inland men även
på andra orter är effekterna betydande. Motionärerna föreslår därför att ett
system införs för statlig upphandling av flygtrafiktjänster som är regionalpo-
litiskt viktiga men kommersiellt mindre intressanta. Finansieringen av en
sådan upphandling kan ske genom att en avgift tas ut på övriga inrikes flyg-
resor.
Dan Ericsson m.fl. (kd) påtalar i motion A22 att regeringens tidigare reduce-
ring av anslaget till drift av kommunala flygplatser i skogslänen drabbade
regioner som är beroende av en aktiv regionalpolitik. Motionärerna välkom-
nar därför det förslag som finns i den transportpolitiska propositionen om att
införa ett nytt särskilt statligt driftstöd. Den föreslagna avgränsningen av
stödet till att gälla mål 6-området anses dock obehövlig.
Birger Schlaug m.fl. (mp) påtalar i motion A54 att en ökad satsning på lång-
väga fraktflyg är tveksam från miljöpolitiska utgångspunkter. Flyg är ett
extremt energikrävande och kraftigt miljöförstörande sätt att frakta gods som
bara bör användas för särskilda transporter. Med hänsyn till att regeringen i
den transportpolitiska propositionen framhåller att flyget skall betala sina
fulla miljökostnader bedömer motionärerna det som tveksamt att utöka frakt-
flyget via Kallax flygplats. Till detta kommer de problem som uppstår för
närliggande bebyggelse vid en utbyggnad av flygplatsen.
4.3 Trafikutskottets ställningstagande
Flygtrafikstöd
Beträffande motionerna A21 (c) och A22 (kd) om upphandling av flygtrafik
och stöd till flygplatser vill utskottet hänvisa till att regeringen i
proposit
1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling har föreslagit ett nytt
stödsystem för vissa flygplatser och vidgade möjligheter för statlig upphand-
ling av bl.a. flygtrafik. Utskottet kommer senare i vår att behandla regering-
ens förslag jämte motioner. Trafikutskottet anser med hänvisning till den
förestående behandlingen av dessa frågor att riksdagen i detta sammanhang
bör avslå motionerna A21 (c) yrkande 9 och A22 (kd) yrkande 11.
Luleå-Kallax flygplats
Trafikutskottet anser i likhet med regeringen att en förlängning av rullbanan
vid Luleå-Kallax flygplats ger goda förutsättningar för utveckling av inter-
nationell fraktflygverksamhet. Utskottet ser därför positivt på att regeringen
avser att tillsätta en förhandlingsman med uppdrag att tillsammans med
berörda parter föreslå en samlad finansieringslösning. Beträffande motion
A54 (mp) vill utskottet hänvisa till att ur global synpunkt kan en omledning
av fraktflygstrafik mellan Europa och Asien via Luleå leda till sammantaget
förkortade flygvägar och därmed till positiva miljöeffekter. Trafikutskottet
avstyrker därmed för sin del motion A54 (mp) yrkande 13.
Pajala flygplats
Trafikutskottet konstaterar att Tornedalen är den enda region i landet
varifrån
det tar mer än fyra timmar att ta sig till Stockholm. Enligt utskottets mening
skall transportsystemet främja en positiv regional utveckling genom att dels
utjämna skillnader i möjligheten för olika delar av landet att utvecklas, dels
motverka nackdelar av långa transportavstånd. Utskottet ser därför positivt
på att regeringen avser att medverka till en lösning av finansieringsfrågorna
i
samband med anläggandet av en ny flygplats i Tornedalen.
5 Gotlandstrafiken
5.1 Motionsförslag
Gudrun Schyman m.fl. (v) noterar i motion A47 att enligt tidningsuppgifter
kräver rederiet Nordström & Thulin ersättning av staten på flera hundra
miljoner kronor för den tidigare färjetrafiken på Gotland. Enligt motionärer-
na skulle staten förmodligen kunna köpa de gamla Gotlandsfärjorna för dessa
pengar. Därmed har Vänsterpartiets tidigare förslag om att staten bör ta över
och driva färjetrafiken på Gotland fått förnyad aktualitet. Motionärerna
framhåller vidare att invånarna på Gotland bör veta att långsiktiga och trygga
förbindelser erbjuds.
Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (båda s) påtalar i motion A53 att
Gotland har ett särskilt utsatt läge inte minst vad gäller kommunikationer.
Det gotländska näringslivet har exempelvis under större delen av året bara en
möjlighet per dygn att med en hastighet på 30 km i timmen transportera sina
varor till en nordlig eller sydlig fastlandshamn. Enligt motionärerna är det
därför oroande att färjetrafiken på Gotland skall inrymmas i en oförändrad
ekonomisk ram när transportsystemen moderniseras på fastlandet. Skall
regional tillväxt främjas på Gotland måste kommunikationerna till och från
regionen kunna förbättras i likhet med vad som gäller på fastlandet.
5.2 Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet anser att färjetrafiken har en avgörande betydelse för möjlig-
heterna att skapa tillväxt och sysselsättning på Gotland. Staten har också ett
ansvar för att det finns en tillfredsställande trafikförsörjning med färja
till
och från Gotland. Hög säkerhet, miljöanpassning samt krav på att vägen till
och från Gotland alltid skall vara öppen är vidare grundläggande förutsätt-
ningar som lagts fast för trafiken.
Utskottet har erfarit att en uppgörelse har träffats mellan staten och den ti-
digare koncessionsinnehavaren för färjetrafiken, AB Nordström & Thulin.
Regeringen avser att i 1998 års budgetproposition redovisa uppgörelsens
innehåll och ersättningens finansiering. Utskottet konstaterar att enligt det
nya avtal som träffats mellan staten och Destination Gotland om färjetrafiken
på Gotland ingår inga särskilda ersättningsvillkor vid en eventuell framtida
avyttring av fartygen som används i koncessionstrafiken.
Trafikutskottet förutsätter att den långsiktiga medelsram som lagts fast för
färjetrafiken på Gotland tillsammans med andra insatser möjliggör att trafi-
ken kan vidareutvecklas så att regional tillväxt främjas på Gotland. Trafikut-
skottet avstyrker för sin del motionerna A47 (v) yrkande 9 och A53 (s).
6 Telekommunikationer och informationsteknik
6.1 Regeringens bedömning
Av propositionen framgår att telekommunikationerna skall bidra till regional
balans, att de skall vara öppna och flexibla, att de skall bidra till ett
effek
resursutnyttjande i samhället samt att de i sig skall vara effektiva.
Regering-
en hänvisar bl.a. till de insatser som fortlöpande görs för att utveckla och
modernisera den informationstekniska infrastrukturen. Vidare anges att kon-
kurrensen på marknaden pressar ner priserna och medför ökade satsningar på
nya produkter från operatörernas sida. Mycket talar för att konkurrensen på
marknaden kommer att leda till att anknytningar kommer att byggas ut i stor
omfattning via ADSL, satellitkommunikation, elnät och fiberkabel. Rege-
ringen bedömer att den nya telelagen uppfyller höga krav på regionalt likvär-
diga villkor. Regeringen hänvisar vidare till att Post- och telestyrelsen har
uppdrag att återrapportera konsekvenser av den tekniska och ekonomiska
utvecklingen på telemarknaden med avseende på tjänsteutbud, prisutveckling
och servicegrad för bl.a. olika regioner och abonnentkategorier. Därutöver
skall särskilt måluppfyllelsen av de regionala och sociala målen i telelagen
redovisas.
6.2 Motionsförslag
Carl Bildt m.fl. (m) framhåller i motion A20 att IT-utvecklingen spelar en
avgörande roll för näringslivets utveckling och då särskilt för etableringen
av
snabbväxande företag. Därför behövs en informationsteknisk infrastruktur
med hög överföringskapacitet. Normalt sett klarar marknadens aktörer att
bygga ut denna kapacitet. De mer utsatta delarna av Sverige, som de inre
delarna av Norrland, har dock dålig elektronisk överföringskapacitet. Mot
denna bakgrund föreslås att staten utarbetar ett program för regional utbygg-
nad av informationsteknisk infrastruktur. Det kan ske bl.a. genom att staten
genom upphandling gör det lättare för privata intressenter att bygga ut nätka-
paciteten. En annan möjlighet är att staten delfinansierar en viss utbyggnad
som staten tar ansvar för, genomför och finansierar. Efter det att utbyggna-
den genomförts kan projektet privatiseras helt eller delvis. Programmet för
att skapa en god informationsteknisk infrastruktur bör enligt motionen ses
tillsammans med Moderata samlingspartiets förslag att erbjuda alla skolor
möjligheter till goda kommunikationsmöjligheter med IT. Enligt motionen
bör regeringen utan dröjsmål redovisa det begärda investeringsprogrammet
så att ett slutligt riksdagsbeslut kan fattas före 1998 års utgång.
I motion A21 av Olof Johansson m.fl. (c) framhålls att Centerpartiets krav
sedan tidigare på en enhetstaxa för ISDN-anslutning ligger fast. Basutbudet,
dvs. det utbud som skall tillhandahållas även på icke kommersiella grunder,
bör vidare utvidgas så att större befolkningsgrupper ges möjlighet att
utnyttja
avancerade teletjänster. Den tekniska utvecklingen på teleområdet går rela-
tivt snabbt, men för tillfället bedöms det mest effektiva och sannolika vara
at
öka kapaciteten på redan befintliga nät. Genom bl.a. nya tekniker som ADSL
(Assymetric Digital Subscriber Line) och VDSL (Very high Digital Sub-
scriber Line) kan bredbandskommunikation ske via accessnätet. Utbyggna-
den av ny teknik för avancerade tjänster föreslås därför ske i hela landet.
För
att få en snabb utbyggnad bör enligt motionen vidare övervägas att införa
enhetstaxa för anslutning. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen
med förslag om hur en snabb utbyggnad av ADSL kan genomföras.
Andre vice talman Görel Thurdin (c) beskriver i motion A23 att kostnads-
skillnaderna för att utnyttja modern teleteknik kan vara betydande mellan
landets olika delar. Mot denna bakgrund föreslås att Telias ansvar för tele-
förbindelser utvidgas till att omfatta även datatrafik av högkapacitetsstan-
dard, dock minst s.k. ISDN-förbindelse till enhetstaxa. I det fall Telias
ansva
utan större olägenheter inte kan utsträckas till att omfatta denna typ av ser-
vice anges att länsstyrelserna i berörda län bör ges möjlighet att inom ramen
för det regionalpolitiska företagsstödet och landsbygdsstödet finansiera vissa
investeringar i telenätet.
Elver Jonsson m.fl. (fp) betonar i motion A33 att i glesbygden är väl utbygg-
da och fungerande kommunikationer till rimligt pris av mycket stor betydelse
för kontakterna med omvärlden. Telias senaste taxeförändring visade sig
dock drabba landets glesbefolkade delar. Det visar enligt motionärerna att det
nu är dags för en riktnummerreform i Sverige med syfte att minska antalet
riktnummerområden.
I motion A35 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) nämns att i det handlings-
program som kommunerna och landstingen i Bergslagen tagit fram inför
millennieskiftet har en kraftfull IT-satsning genom nätinvesteringar och
stödjande struktur pekats ut som viktiga åtgärder för att förbättra regionens
företagsklimat. Motionärerna påtalar vidare att Bergslagen ligger efter i
datoranvändningen vilket understryker vikten av att regionens informations-
tekniska infrastruktur förstärks.
Gudrun Schyman m.fl. (v) erinrar i motion A47 om att Vänsterpartiet under
senare år betonat vikten av att hela befolkningen får tillgång till IT. Rege-
ringen föreslås därför ge Telia AB i uppdrag att utreda vad en utbyggnad av
fibernät till alla företag och hushåll skulle kosta. För att främja
utbyggnaden
av nätet föreslås att ROT-bidrag skall kunna ges. Enligt motionärerna finns
det vidare en risk för att Telia kommer att utnyttja sin dominans på området
för kabelnät för TV till att ta ut överpriser av marknaden. Mot denna bak-
grund förslås att Telias verksamhet inom kabeltelefoni organiseras i ett eget
separat bolag eller alternativt överflyttas till Svenska kraftnät.
I motion A54 av Birger Schlaug m.fl. (mp) föreslås att en landsomfattande
enhetstaxa införs för telefon- och IT-tjänster motsvarande vad som gäller på
postområdet.
6.3 Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet anser att informationstekniken har en avgörande betydelse för
utvecklingsmöjligheterna i samhället. Grunden för en ökad IT-användning är
en god infrastruktur. Det betyder att den fysiska infrastrukturen spelar stor
roll för vilket genomslag olika tillämpningar av informationstekniken kan få
i samhället. Trafikutskottet delar därmed den grundsyn som kommer till
uttryck i flera av motionerna om att tillgången till effektiva och moderna
telekommunikationer utgör en viktig förutsättning för möjligheterna att upp-
nå en positiv regional utveckling.
Det är därför nödvändigt att se till att landets alla delar har tillgång till
g
da telekommunikationer. Av de telepolitiska målen följer också att utveck-
lingen mot ett rundare Sverige skall fortsätta. Enligt det övergripande
telepo-
litiska målet gäller således att enskilda och myndigheter i landets olika
delar
skall ha tillgång till effektiva telekommunikationer. Sådana kommunikatio-
ner skall bidra till regional balans, de skall vara öppna och flexibla, de
skal
bidra till ett effektivt resursutnyttande i samhället samt i sig vara
effektiva
Inom ramen för det övergripande målet finns tre specifika mål formulerade,
nämligen att var och en skall ha möjlighet att till ett rimligt pris utnyttja
telefonitjänster, att alla skall få tillgång till teletjänster på likvärdiga
vi
och att telekommunikationerna skall vara uthålliga och tillgängliga under
kriser och krig.
Som regeringen redovisar i propositionen pågår för närvarande en snabb
utbyggnad av tele- och datasystemet. Arbete pågår också med att etablera en
nationell bredbandsstruktur. Detta sker dels genom att kabel-TV-näten digi-
taliseras, dels genom att kapaciteten i kopparnätet ökas med hjälp av ADSL-
teknik och annan ny teknik. För kunderna innebär bredbandssatsningen inte
bara ökad kapacitet utan även tillgång till interaktiva tjänster, såsom
utveck-
lat hemarbete och höghastighetsanslutning till Internet.
Trafikutskottet vill vidare tillägga att regeringen i 1998 års ekonomiska
vårproposition (1997/98:150) meddelat att man avser att tillsätta en särskild
utredare för att kartlägga behovet av infrastrukturutbyggnad för IT sett ur
ett
regionalt och socialt perspektiv.
Beträffande de synpunkter som framförs i motionerna om en utvidgning av
begreppet bastelefoni, dvs. vad som enligt telelagen skall inräknas som en
grundläggande samhällstjänst, vill trafikutskottet framhålla att telemarkna-
den är föränderlig. Den tekniska utvecklingen driver ständigt fram nya och
bättre produkter. Fler aktörer på marknaden sätter press på priserna och
tvingar fram nytänkande. En ökad internationalisering innebär också att
telekommunikationerna inte längre är nationella utan globala. Av dessa skäl
är det svårt att under en längre tid låsa definitionen av vilka tjänster som
skall ingå i telelagens begrepp samhällsomfattande tjänster.
Trafikutskottet har för sin del inget att erinra mot den nuvarande definitio-
nen av samhällsomfattande tjänster. Den överensstämmer också med den
definition som gjorts inom EU. Därmed kan konsumenternas grundläggande
behov av teletjänster tillgodoses. Den snabba tekniska utvecklingen gör det
dock nödvändigt att fortlöpande se över vilka tjänster som skall ingå i be-
greppet samhällsomfattande tjänster. En sådan anpassning följer också av det
telepolitiska målet om att alla, enskilda och myndigheter, i landets olika
dela
skall ha tillgång till effektiva telekommunikationer. Vilken teknik som an-
vänds bör dock inte regleras eftersom en samhällsstyrning av tekniken kan
medföra felbedömningar och stora felinvesteringar.
Beträffande de motioner som berör prissättning på teletjänster vill trafikut-
skottet hänvisa till att av det telepolitiska målet följer att alla skall ha
ti
till teletjänster på likvärdiga villkor. I sitt av riksdagen godkända
betänkand
under förra riksmötet framhöll trafikutskottet att om taxorna i t.ex.
storstads
områdena skulle sjunka till följd av effektiv konkurrens så får inte taxorna i
andra regioner påtagligt släpa efter, utan de bör följa den genomsnittliga
prisutvecklingen. Vidare angavs att för att uppnå en tillfredsställande bevak-
ning av målen om rimligt pris och om likvärdiga villkor är det viktigt att
prisutvecklingen på telefonitjänsten följs ur ett konsumentperspektiv. Trafik-
utskottet förutsatte därför att regeringen noga uppmärksammar prisutveck-
lingen och årligen rapporterar härom till riksdagen (bet. 1996/97:TU5, rskr.
1996/97:201).
Som uppmärksammas i några motioner finns det prisskillnader mellan gles-
bygd och tätort när det gäller tillgång till ISDN-nätet. Enhetliga abonne-
mangs- och trafikavgifter tillämpas i hela landet, men för anslutningsavgiften
finns två priszoner. För den ena zonen, där ISDN-nätet är utbyggt, tillämpas
ett fast pris och för den andra zonen ett högre pris baserat på kostnaden i
det
enskilda fallet. Trafikutskottet konstaterar att utbyggnaden av ISDN har gått
snabbt under senare år. Det innebär att ISDN erbjuds till ett fast pris i
nästa
hela landet. I sammanhanget kan vidare nämnas att Telia under senare år har
sänkt taxorna för ISDN väsentligt. Anslutningsavgifterna till ISDN-nätet blir
därmed i takt med moderniseringen av kommunikationsnätet alltmer likfor-
miga över hela landet. Dessutom kan nämnas att Telias utbyggnad av en
bredbandsstruktur, som ger vida bättre kommunikationsmöjligheter än ISDN,
kommer att påbörjas i de områden som ännu inte nåtts av AXE-utbyggnaden,
dvs. främst i glesbygdsområden.
Beträffande det motionsförslag som väckts om Telias verksamhet inom
kabeltelevision vill trafikutskottet hänvisa till att regeringen i proposition
1997/98:121 Riktlinjer för Telia AB:s verksamhet har föreslagit att Telia AB
bör ges möjlighet att arbeta inom hela telekommunikationsområdet i vid
mening och erbjuda produkter i hela vidareförädlingskedjan med undantag
av produktion av programinnehåll på medieområdet. Verksamhet utanför
denna huvudinriktning får endast bedrivas som komplettering och med be-
aktande av de affärsrisker det innebär och med de lönsamhetskrav som därför
bör ställas. Näringsutskottet kommer att behandla propositionen senare i vår.
Slutligen beträffande det motionsledes framförda önskemålet om en rikt-
nummerreform vill utskottet hänvisa till att regeringen i regleringsbrevet för
år 1998 har gett Post- och telestyrelsen i uppdrag att redovisa principer för
e
ny nummerplan, inklusive överväganden om riktnummerområden. Uppdra-
get skall redovisas senast den 31 december 1998.
Trafikutskottet avstyrker mot denna bakgrund för sin del motionerna A20
(m) yrkande 4, A21 (c) yrkandena 4 och 5, A23 (c) yrkande 3, A33 (fp)
yrkande 6, A35 (s), A47 (v) yrkandena 10 och 11 samt A54 (mp) yrkande
11. Syftet med flertalet motionsyrkanden förutsätts dock komma att tillgodo-
ses.
7 Postfrågor
7.1 Regeringens bedömning
Regeringen redovisar att inom kort kommer en proposition att läggas fram
med förslag till ändringar i den nuvarande postlagen. Ändringarna syftar dels
till att kunna säkerställa de postpolitiska målen på en marknad i utveckling,
dels till att anpassa lagstiftningen till det nyligen beslutade EG-direktivet
97/67/EG om gemensamma regler för utvecklingen av postservicen inom
gemenskapen. Den samhällsomfattande posttjänsten föreslås definieras som
ett övergripande mål för posttjänsten i landet. Det övergripande målet är att
alla, var man än bor och verkar i vårt land, skall kunna ta emot postförsän-
delser. Som servicemål anges att posttjänsten skall vara av god kvalitet. Av
propositionen framgår vidare att regeringens ambition att säkra höga krav på
likvärdiga villkor återspeglas bl.a. av det löpande uppdraget till Post- och
telestyrelsen att årligen rapportera förändringar i servicenivåerna på post-
och kassaservicen i landets alla delar.
7.2 Motionsförslag
Olof Johansson m.fl. (c) framhåller i motion A21 att god post- och kassaser-
vice är en av förutsättningarna för att utveckling och tillväxt skall kunna
uppnås i hela landet. En väl fungerande postservice måste därför garanteras
till enhetliga priser och rimliga distributionstider. Kan inte en god postser-
vice upprätthållas i landets mer glesbefolkade delar bör servicen upphandlas
av olika postföretag. Motionärerna betonar vidare att lantbrevbärningen är en
viktig del av servicen på landsbygden. Postens avsikt att ta ut en särskild
avgift för de hushåll som ligger utanför ordinarie lantbrevbärningslinjer är
därför oacceptabel liksom planerna på att lägga ner 1 100 postkontor. Rege-
ringen uppmanas mot denna bakgrund att medverka till att Posten tar ansvar
för en bra postservice i hela landet.
Dan Ericsson m.fl. (kd) begär i motion A22 att människors och företags
tillgång till postservice skall säkerställas även i glesbygd. Den senaste
tiden
utveckling mot allt sämre postservice måste därför brytas. Enligt motionärer-
na bör i stället eventuella besparingskrav i första hand klaras genom att lo-
kaler samutnyttjas med andra verksamheter.
7.3 Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet anser att en väl fungerande post- och kassaservice är ett vä-
sentligt inslag i en aktiv regionalpolitik. Regeringen har i proposition
1997/98:127 Statens ansvar på postområdet föreslagit ändringar i den nuva-
rande postlagen. Utskottet kommer senare i vår att behandla regeringens
förslag jämte motioner. I detta sammanhang kommer Postens betydelse för
den regionala utvecklingen att diskuteras och därmed de frågor som aktuali-
seras av motionärerna. Trafikutskottet anser med hänvisning till det anförda
och i avvaktan på den förestående behandlingen av dessa frågor att riksdagen
bör avslå motionerna A21 (c) yrkande 3 och A22 (kd) yrkande 9.
Stockholm den 21 april 1998
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Per Westerberg (m), Håkan
Strömberg (s), Jarl Lander (s), Per Erik Granström (s), Tom Heyman (m),
Krister Örnfjäder (s), Hans Stenberg (s), Birgitta Wistrand (m), Karl-Erik
Persson (v), Lena Sandlin (s), Lars Björkman (m), Elisa Abascal Reyes (mp),
Christina Axelsson (s), Claes-Göran Brandin (s), Sven Bergström (c) och
Torsten Gavelin (fp).
Avvikande meningar
1. Beslutsunderlag
Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla
m) anser att den del av trafikutskottets yttrande i avsnitt 1 som börjar med
"Trafikutskottet anser" och slutar med "A20 (m) yrkande 9" bort ha följande
lydelse:
Trafikutskottet konstaterar att regeringen i propositionen inte beskriver
konsekvenserna av sina förslag eller hur de skall finansieras. Regeringen har
i stället utnyttjat möjligheten att föra medel mellan anslagen för vägar och
järnvägar utan att höra riksdagen. Moderata samlingspartiet, Folkpartiet,
Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna och Kristdemokraterna motsatte sig att
regeringen fick denna möjlighet. Om regeringen genom omfördelningar
bestämmer hur i stort sett hela utgiftsramen används ter sig riksdagens be-
handling av enskilda anslag som tämligen meningslös. Det betyder också att
riksdagens kontrollmakt försvagas. Regeringens tidigareläggningar motsva-
ras vidare av att andra utbyggnadsprojekt senareläggs eller att medel som
reserverats för andra angelägna samhällsprojekt förbrukas. Regeringen bort-
ser därmed från det faktum att man bara kan använda varje krona en gång.
Enligt trafikutskottets mening är därför regeringens beslutsunderlag så brist-
fälligt att ett bättre beslutsunderlag bör tas fram. I avvaktan på att så sker
de nu av regeringen aviserade åtgärderna inte genomföras.
Trafikutskottet anser därför för sin del att riksdagen bör bifalla motion A20
(m) yrkande 9.
2. Särskilda utredningsinsatser
Karl-Erik Persson (v) anser att den del av trafikutskottets yttrande i avsnitt
som börjar med "Trafikutskottet delar" och slutar med "att tillgodoses" bort
ha följande lydelse:
Trafikutskottet delar den uppfattning som framförs i motion A47 (v) att det
finns en rad särskilda utredningsfrågor som bör studeras. På järnvägsområdet
gäller det bl.a. en upprustning av Västerdalsbanan med banförlängning till
Sälen, utbyggnad av Norrbotniabanan, biltåg samt behovet av järnvägar,
vägar och godsterminaler för att öka möjligheterna till ett utvecklat samar-
bete inom Barentsregionen. Vägarnas beskaffenhet i Norrlands inland bör
även studeras med tanke på utvecklingen av turismen.
Av det anförda följer att trafikutskottet för sin del anser att riksdagen bör
bifalla motion A47 yrkande 8 (v) i denna del.
3. Upprustning och underhåll av vägnätet
Karl-Erik Persson (v) och Sven Bergström (c) anser att den del av trafikut-
skottets yttrande i avsnitt 2 som börjar med "Trafikutskottet delar" och
slutar
med "A21 (c) yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser att det finmaskiga vägnätet utgör en viktig förutsätt-
ning för näringslivet. För att investeringar i större transportförbindelser
ska
få avsedd effekt krävs att hela vägnätet har en tillfredsställande standard.
Mot denna bakgrund bör en tioårig plan läggas fast för att hårdbelägga lan-
dets grusvägar som har en trafikintensitet på 150 fordon per dygn eller mer.
Vidare bör de enskilda vägarna återfå möjligheten att få del av medel avsatta
för bärighetshöjande åtgärder, det s.k. bärighetspaketet.
Trafikutskottet anser därför för sin del att riksdagen bör bifalla motion A21
(c) yrkandena 6 och 9. Av utskottets ställningstagande följer att motionerna
A17 (c) i denna del, A23 (c) yrkande 4, A33 (fp) yrkande 3, A46 (c) yrkande
2 och A59 (m) avstyrks. Syftet med flertalet motionsyrkanden förutsätts dock
komma att tillgodoses.
4. Upprustning och underhåll av vägnätet
Torsten Gavelin (fp) anser att den del av trafikutskottets yttrande i avsnitt
2
som börjar med "Trafikutskottet delar" och slutar med "del komma att tillgo-
doses" bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser att vägunderhållet länge har varit eftersatt i skogslä-
nen. Speciellt har problemen varit stora i Jämtland och området söderut
t.o.m. Dalsland. Det är därför angeläget att vägarna i dessa län förbättras så
snart som möjligt. Det bör ankomma på regeringen att vidta erforderliga
åtgärder för att förbättra vägstandarden.
Trafikutskottet anser därför för sin del att riksdagen bör bifalla motion A33
(fp) yrkande 3. Av utskottets ställningstagande följer att motionerna A17 (c)
i denna del, A21 (c) yrkande 6, A23 (c) yrkande 4, A46 (c) yrkande 2 och
A59 (m) avstyrks. Syftet med flertalet motionsyrkanden förutsätts dock
komma att tillgodoses.
5. E 4:ans sträckning vid Sundsvall
Elisa Abascal Reyes (mp) anser att den del av trafikutskottets yttrande i
avsnitt 2 som börjar med "E 4:ans nuvarande" och slutar med "A54 (mp)
yrkande 12" bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet bedömer att kostnaden för projektet E 4:ans sträckning vid
Sundsvall kan nedbringas väsentligt om man i stället för en högbro väljer en
billigare västlig förbifart. Detta alternativ förespråkas också av flera
politi
partier, en bred folklig opinion och av företrädare för inlandet. Det bör an-
komma på regeringen att i samband med fastställelsen av den nationella
planen för vägtransportsystemet klarlägga att den fortsatta vägplaneringen
bör inriktas på en västlig förbifart. Av utskottets ställningstagande följer
at
riksdagen bör bifalla motion A54 (mp) yrkande 12.
6. Tågförbindelserna mellan Stockholm och Östersund
Sven Bergström (c) och Torsten Gavelin (fp) anser att den del av trafikut-
skottets yttrande i avsnitt 3 som börjar med "Beträffande de" och slutar med
"att tillgodoses" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör det klarläggas att tågtrafiken på den aktuella
relationen skall ske längs Norra stambanan via bl.a. Ljusdal och Bollnäs.
Tågtrafiken bör även ansluta till Arlanda flygplats så att den långväga
tågtra-
fiken på bl.a. Norra stambanan kan integreras med den nationella och inter-
nationella flygtrafiken vid Arlanda. Utskottet förutsätter generellt att tågen
gör uppehåll på ett sådant sätt att tågtrafikens regionalpolitiska fördelar
til
fullo kan utnyttjas.
Trafikutskottet tillstyrker därför för sin del samtliga motioner. Det gäller
motionerna A18 (m) yrkande 3, A29 (c) yrkande 4, A31 (fp) yrkande 6, A33
(fp) yrkande 4, A40 (s), A44 (v) yrkande 6 och A55 (s).
7. Flygtrafikstöd
Sven Bergström (c) anser att den del av trafikutskottets yttrande i avsnitt 4
som börjar med "Beträffande motionerna" och slutar med "A22 (kd) yrkande
11" bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser att erfarenheterna från avregleringen av den svenska
inrikes flygtrafiken tydligt visar hur orter med stort resandeunderlag har
vari
vinnarna. Där har den ökade konkurrensen inneburit bättre service och lägre
priser. På andra, mindre orter har utvecklingen varit den omvända. Särskilt
gäller detta i Norrlands inland, men även på andra orter är effekterna bety-
dande. Enligt utskottets mening bör därför ett system införas för statlig upp-
handling av flygtrafiktjänster som är regionalpolitiskt viktiga men kommer-
siellt mindre intressanta. Finansieringen av en sådan upphandling kan ske
genom att en avgift tas ut på övriga inrikes flygresor. Det bör ankomma på
regeringen att snarast ta fram ett förslag på hur ett stödsystem enligt de an-
givna riktlinjerna kan utformas.
Trafikutskottet tillstyrker därför för sin del motion A21 (c) yrkande 9. Av
utskottets ställningstagande följer att motion A22 (kd) yrkande 11 avstyrks.
8. Luleå-Kallax flygplats
Elisa Abascal Reyes (mp) anser att den del av trafikutskottets yttrande i
avsnitt 4 som börjar med "Trafikutskottet anser" och slutar med "A54 (mp)
yrkande 13" bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser att en ökad satsning på långväga fraktflyg är tveksam
från miljöpolitiska utgångspunkter. Flyg innebär ett extremt energikrävande
och kraftigt miljöförstörande sätt att frakta gods som bara bör användas för
särskilda transporter. Med hänsyn till att flyget inte betalar sina fulla
miljö
kostnader är det tveksamt att utöka fraktflyget via Kallax flygplats. Till
dett
kommer de problem som uppstår för närliggande bebyggelse vid en utbygg-
nad av flygplatsen. Trafikutskottet tillstyrker därför för sin del motion A54
(mp) yrkande 13.
9. Gotlandstrafiken
Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser att den del av
trafikutskottets yttrande i avsnitt 5 som börjar med "Trafikutskottet anser"
och slutar med "yrkande 9 och A53 (s)" bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser det viktigt att klarlägga att invånarna på Gotland ges
långsiktiga och trygga förbindelser med fastlandet. De tidningsuppgifter som
redovisats om att rederiet Nordström & Thulin kräver ersättning av staten på
flera hundra miljoner kronor för den tidigare färjetrafiken på Gotland visar
på att det förmodligen skulle vara billigare för staten att själv ta över och
driva färjetrafiken på Gotland.
Trafikutskottet tillstyrker därför för sin del motion A47 (v) yrkande 9 och
avstyrker motion A53 (s). Syftet med yrkandet blir dock till väsentlig del
tillgodosett.
10. Telekommunikationer och informationsteknik
Per Westerberg (m), Tom Heyman (m), Birgitta Wistrand (m), Lars Björk-
man (m) och Torsten Gavelin (fp) anser att den del av trafikutskottets yttran-
de i avsnitt 6 som börjar med "Trafikutskottet anser" och slutar med "att
tillgodoses" bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser att IT-utvecklingen spelar en avgörande roll för nä-
ringslivets utveckling och då särskilt för etableringen av snabbväxande före-
tag. Därför behövs en informationsteknisk infrastruktur med hög överfö-
ringskapacitet. Normalt sett klarar marknadens aktörer att bygga ut denna
kapacitet. De mer utsatta delarna av Sverige, som de inre delarna av Norr-
land, har dock dålig elektronisk överföringskapacitet. Mot denna bakgrund
föreslås att staten utarbetar ett program för regional utbyggnad av informa-
tionsteknisk infrastruktur. Det kan ske bl.a. genom att staten genom upp-
handling gör det lättare för privata intressenter att bygga ut nätkapaciteten.
En annan möjlighet är att staten delfinansierar en viss utbyggnad som staten
tar ansvar för, genomför och finansierar. Efter det att utbyggnaden genom-
förts kan projektet privatiseras helt eller delvis. Programmet för att skapa
en
god informationsteknisk infrastruktur bör ses tillsammans med Moderata
samlingspartiets förslag att erbjuda alla skolor möjligheter till goda kommu-
nikationsmöjligheter med IT. Regeringen bör utan dröjsmål redovisa det
begärda investeringsprogrammet så att ett slutligt riksdagsbeslut kan fattas
före 1998 års utgång.
Trafikutskottet delar vidare den uppfattning som framförs i motion A33
(fp) att det är viktigt att glesbygden erbjuds väl utbyggda och fungerande
kommunikationer till rimligt pris. Telias senaste taxeförändring visade sig
dock drabba landets glesbefolkade delar. Det visar enligt utskottets mening
att det nu är dags för en riktnummerreform i Sverige med syfte att minska
antalet riktnummerområden.
Trafikutskottet tillstyrker därför för sin del motionerna A20 (m) yrkande 4
och A33 (fp) yrkande 6 medan motionerna A21 (c) yrkandena 4 och 5, A23
(c) yrkande 3, A35 (s), A47 (v) yrkandena 10 och 11 samt A54 (mp) yrkande
11 avstyrks. Syftet med flertalet motionsyrkanden förutsätts dock komma att
tillgodoses.
11. Telekommunikationer och informationsteknik
Sven Bergström (c) anser att den del av trafikutskottets yttrande i avsnitt 6
som börjar med "Trafikutskottet anser" och slutar med "att tillgodoses" bort
ha följande lydelse:
Enligt trafikutskottets uppfattning är väl fungerande och effektiva tele- och
datakommunikationer en avgörande förutsättning för möjligheterna att uppnå
regional balans. Informationsteknikens utbyggnad bör därför ingå som ett av
huvudmålen på kommunikationsområdet. Det betyder att god service och
valfrihet måste finnas i hela landet. Begreppet bastelefoni bör därför breddas
och möjliggöra kommunikation med ISDN-kapacitet, eller motsvarande på
likvärdiga villkor. Det innebär att överföringskapacitet för bild- och data-
kommunikation bör innefattas i begreppet samhällsomfattande tjänster. En-
ligt utskottets mening bör det ankomma på regeringen att snarast återkomma
till riksdagen med en närmare precisering av hur de samhällsomfattande
teletjänsterna bör utvidgas. Vidare bör kommande tjänster som ADSL bli
tillgängliga i hela landet. Utbyggnaden av ny teknik för avancerade tjänster
bör därför ske i hela landet. För att få en snabb utbyggnad bör övervägas att
införa enhetstaxa för anslutning. Regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag om hur en snabb utbyggnad av ADSL kan genomföras.
Trafikutskottet tillstyrker därför för sin del motionerna A21 (c) yrkandena
4 och 5 samt A23 (c) yrkande 3 medan motionerna A20 (m) yrkande 4, A33
(fp) yrkande 6, A35 (s), A47 (v) yrkandena 10 och 11 samt A54 (mp) yrkan-
de 11 avstyrks. Syftet med flertalet motionsyrkanden förutsätts dock komma
att tillgodoses.
12. Telekommunikationer och informationsteknik
Karl-Erik Persson (v) anser att den del av trafikutskottets yttrande i avsnitt
som börjar med "Trafikutskottet anser" och slutar med "att tillgodoses" bort
ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser att hela befolkningen bör få tillgång till IT. Regering-
en bör därför ge Telia AB i uppdrag att utreda vad en utbyggnad av fibernät
till alla företag och hushåll skulle kosta. För att främja utbyggnaden av
nätet
föreslås att ROT-bidrag skall kunna ges. Enligt utskottet finns det vidare en
risk för att Telia kommer att utnyttja sin dominans på området för kabelnät
för TV till att ta ut överpriser av marknaden. Mot denna bakgrund bör Telias
verksamhet inom kabeltelefoni organiseras i ett eget separat bolag eller
alter-
nativt överflyttas till Svenska kraftnät.
Trafikutskottet tillstyrker därför för sin del motion A47 (v) yrkandena 10
och 11 medan motionerna A20 (m) yrkande 4 och A33 (fp) yrkande 6, A21
(c) yrkandena 4 och 5, A23 (c) yrkande 3, A35 (s) och A54 (mp) yrkande 11
avstyrks. Syftet med flertalet motionsyrkanden förutsätts dock komma att
tillgodoses.
13. Postfrågor
Sven Bergström (c) anser att den del av trafikutskottets yttrande i avsnitt 7
som börjar med "Trafikutskottet anser" och slutar med "A22 (kd) yrkande 9"
bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser att en väl fungerande post- och kassaservice är ett vä-
sentligt inslag i en aktiv regionalpolitik. Det betyder att en god post- och
kassaservice är en av förutsättningarna för att utveckling och tillväxt skall
kunna uppnås i hela landet. Postservicen måste därför enligt utskottets me-
ning garanteras till enhetliga priser och rimliga distributionstider. Kan inte
god postservice upprätthållas i landets mer glesbefolkade delar bör servicen
upphandlas av olika postföretag. Enligt trafikutskottets mening är lantbrev-
bärningen en viktig del av servicen på landsbygden. Postens handlande att ta
ut en särskild avgift för de hushåll som ligger utanför ordinarie lantbrevbär-
ningslinjer är därför oacceptabel. Postens planer på att lägga ner 1 100 post-
kontor kan inte heller accepteras. Trafikutskottet anser mot denna bakgrund
att det bör ankomma på regeringen att vidta åtgärder som medverkar till att
Posten tar ansvar för en bra postservice i hela landet.
Trafikutskottet tillstyrker därför för sin del motion A21 (c), yrkande 3
medan motion A22 (kd) yrkande 9 avstyrks. Syftet med motionsyrkandet
förutsätts dock komma att tillgodoses.
Särskilt yttrande
Utbyggnad av järnvägssystemet
Elisa Abascal Reyes (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna har i motion T40, som behandlas av trafikutskottet
senare i vår, begärt att ramen för investeringar i stomjärnvägar för perioden
1998-2007 höjs väsentligt till 78 miljarder kronor. Vårt förslag innebär att
en
rad järnvägsprojekt som är angelägna ur regionalpolitisk synpunkt kan ge-
nomföras. Det innebär i Norrland bl.a. en utbyggnad av stambanan på övre
Norrland, Botniabanan och Ostkustbanan. Därmed kan järnvägens konkur-
renskraft för godstrafik stärkas samtidigt som personresandet på tåg kan öka.
Av vår motion framgår att den ökade satsningen på järnvägsinvesteringar
finansieras bl.a. genom en nedskärning med i storleksordningen 80 % av
ramen för väginvesteringar.
Näringsutskottets yttrande
1997/98:NU6y
Regional tillväxt - för arbete och välfärd
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge
yttrande
över proposition 1997/98:62 om regional tillväxt - för arbete och välfärd
jämte motioner som väckts med anledning av propositionen, i de delar pro-
positionen och motionerna berör näringsutskottets beredningsområde.
Med anledning av propositionen har två skrivelser inkommit till näringsut-
skottet, nämligen från Sveriges Redareförening respektive Kommunförbun-
det Gävleborg.
Näringsutskottet tillstyrker propositionen i berörd del och avstyrker här
behandlade motionsyrkanden. Till yttrandet har fogats 21 avvikande mening-
ar.
Propositionen
Näringsutskottet behandlar i detta yttrande följande förslag till riksdagsbe-
slut:
4. (delvis) att riksdagen godkänner regeringens förslag om mål och rikt-
linjer för regionalpolitiken respektive för den regionala näringspolitiken
(avsnitt 5),
12. att riksdagen godkänner regeringens förslag om användningen av an-
slaget för regionalpolitiska åtgärder (avsnitt 9.2),
13. att riksdagen godkänner regeringens förslag om program för regionala
tillväxtavtal (avsnitt 9.3).
Motionerna
Näringsutskottet yttrar sig över yrkanden i elva motioner. De berörda motio-
nerna är följande:
1997/98:A19 av Sten Tolgfors (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den
förtida avvecklingen av kärnkraften,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om in-
formationsteknikens betydelse för landets och regionernas ekonomiska till-
växt,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av att stärka förutsättningarna för företagande.
1997/98:A20 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1. (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utgångspunkterna för regionalpolitiken,
10. avslår regeringens förslag om s.k. tillväxtavtal i enlighet med vad som
anförts i motionen,
11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
riskkapitalförsörjning,
12. avslår regeringens förslag om användningen av anslaget för regional-
politiska åtgärder i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:A21av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1. (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om mål för den regionala utvecklingen,
17. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förbättrat och förenklat regelverk för företag och företagare,
18. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
ökat anslag till ALMI:s lånefond,
20. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
regionala fonder,
22. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
åtgärder för att underlätta för tjänste- och kunskapsföretag,
23. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
permanenta och vidareutveckla kvinnliga resurscentrum på länsnivå,
24. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
permanenta och säkerställa självständigheten för det nationella kvinnliga
resurscentrumet,
25. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av förbättringar av samordningen mellan olika aktörer och myndig-
heter inom turismen.
1997/98:A22 av Dan Ericsson m.fl. (kd) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1. (delvis) godkänner de allmänna riktlinjer för regionalpolitiken som an-
förts i motionen,
10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
förenkla regelverket för företagande,
17. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
långsiktighet beträffande regionala tillväxtavtal,
27. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
nödvändigheten av ett nationellt förhållningssätt för utvecklandet av bygde-
turismen,
28. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
möjligheterna att utveckla den småskaliga turismen.
1997/98:A32 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, m, c, kd) vari yrkas att riks-
dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förenkling och förbättring av regelverk för företag.
1997/98:A33 av Elver Jonsson m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1. (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att lokal mobilisering skall vara huvudinriktningen i den regionalpolitiska
inriktningen,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
politiken snarast bör läggas om i en riktning som skapar fler jobb genom
företagande,
14. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
småföretagens betydelse för utvecklingen inom landsbygden och glesbygden.
1997/98:A38 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionala och
lokala resurscentrum för att främja kvinnors företagande.
1997/98:A44 av Owe Hellberg (v) såvitt gäller yrkandet (3) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organi-
sationen runt utarbetandet av regionalt tillväxtavtal.
1997/98:A47 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att riks-
dagen
1. (delvis) hos regeringen begär en parlamentarisk utredning om regional-
politiken i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
staten och de statliga företagen,
28. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
regionalresurscentrum och finansieringen,
29. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
finansiering av nationellt resurscentrum,
32. hos regeringen begär en utredning om frågan om regionala fonder i en-
lighet med vad som anförts i motionen,
33. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lokala börser,
36. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
finansiering av såddfinansieringen,
38. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
tillväxtavtalen och demokratin.
1997/98:A54 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att riksda-
gen
1. (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om mål och principer för regionalpolitiken (avsnitt 1),
22. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
regionala resurscentrum m.m. (avsnitt 11.3).
1997/98:A58 av Siri Dannaeus (fp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
politiken snarast bör läggas om i en riktning som skapar fler jobb genom
företagande,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av att underlätta för småföretagare och då särskilt för kvinnor att
anskaffa startkapital.
Näringsutskottet
Inledning
I proposition 1997/98:62 om regional tillväxt - för arbete och välfärd lägger
regeringen fram förslag om en förstärkt regionalpolitik, en ny regional nä-
ringspolitik samt förslag och bedömningar i fråga om olika åtgärder. Ett antal
av de åtgärder som tas upp i propositionen har betydelse för näringslivets
utveckling i olika delar av landet. Näringsutskottet begränsar emellertid sitt
yttrande till vissa övergripande frågor rörande mål och riktlinjer för regio-
nalpolitiken och den regionala näringspolitiken, riskkapital och s.k. såddfi-
nansiering, regelförenkling för näringslivet, resurscentrum i samband med
kvinnors företagande, turism samt regionala tillväxtavtal. Näringsutskottet
har nyligen behandlat flera av de här aktuella frågorna och återger därför
endast i korthet de tidigare ställningstagandena. I övrigt hänvisas till
betän-
kandena i berörda frågor.
Näringsutskottet anordnade den 26 mars 1998 en offentlig utfrågning om
de större företagens villkor i Sverige. Bland annat togs upp företagsledares
syn på Sverige, internationaliseringen inom näringslivet och näringsklimatet.
Vissa av de behandlade områdena har beröringspunkter med det i yttrandet
ingående frågorna.
Därtill kan informeras om att talmanskonferensen den 4 mars 1998 beslu-
tade att föreslå riksdagen att den 1 oktober 1998 föra över utgiftsområde 19
om regional utjämning och utveckling samt regionalpolitiska frågor i övrigt
från arbetsmarknadsutskottets till näringsutskottets beredningsområde. För-
slaget har tillsammans med andra förslag om förändringar i riksdagsordning-
en remitterats till konstitutionsutskottet för beredning under våren 1998.
Regeringens förslag
I proposition 1997/98:62 lägger regeringen fram förslag till mål och
riktlinjer
dels för regionalpolitiken, dels för en ny regional näringspolitik.
Regionalpolitiken måste i fortsättningen bedrivas med än större kraft för
att stödja utvecklingen i de regioner som är särskilt utsatta och ge dem
förut-
sättningar för utveckling och tillväxt som är mer likvärdiga dem i andra
regioner, sägs det i propositionen.
Utgångspunkten för den regionala näringspolitiken är att den ekonomiska
tillväxten i Sverige kan öka genom att den tillväxtpotential som finns i alla
regioner bättre tas till vara genom att näringspolitiken regionaliseras och
anpassas till lokala och regionala förutsättningar. Genom kontinuerliga om-
världsförändringar, teknikutveckling, näringslivets internationalisering m.m.
ökar behovet av att varje region utnyttjar sina förutsättningar och därigenom
stärker sin konkurrenskraft. Regeringen föreslår därför att en regional nä-
ringspolitik utvecklas med det övergripande målet att utifrån de förutsätt-
ningar som finns i varje region stimulera en hållbar ekonomisk tillväxt som
kan bidra till fler och växande företag och därmed ökad sysselsättning för
både kvinnor och män. Bakgrunden är bl.a. betydande befolkningsminsk-
ningar, främst i de s.k. skogslänen.
Regeringen föreslår att de övergripande regionalpolitiska målen om hållbar
tillväxt, rättvisa och valfrihet skall ligga fast.
Förslagen och bedömningarna vad gäller den regionala näringspolitiken är
följande.
Regeringen föreslår ett trestegsprogram för utarbetande av regionala till-
växtavtal. Avtalen skall kunna gälla fr.o.m. år 2000 och ge regionerna möj-
lighet att ange bl.a. hur en ökad flexibilitet i medelsanvändningen bör upp-
nås. Som ett steg mot ökad flexibilitet avser regeringen att bedriva en för-
söksverksamhet med friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel i
Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och Jämtlands län. För att ytterligare öka
flexibiliteten i de regionalpolitiska medlen föreslår regeringen att anslaget
f
regionalpolitiska åtgärder skall få användas till riskfinansiering i form av
s.
såddkapital. I anslutning till den regionala näringspolitiken redovisas olika
riskkapitalfrågor. Bland annat föreslås Norrlandsfonden få ett
kapitaltillskott
på 200 miljoner kronor. Vidare aviseras att regionala kompetensråd skall
inrättas i varje län som ett led i att förbättra samspelet mellan
utbildningsvä
sende och arbetsmarknad.
Beträffande EG:s strukturfonder redovisas i propositionen genomförandet
av pågående program samt det aktuella läget vad gäller inriktningen av EG:s
regional- och strukturpolitik från år 2000. Regeringen aviserar vidare ett
antal konkreta insatser inom glesbygds- och landsbygdspolitiken.
Mål och riktlinjer
Propositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 5) att de övergripande regionalpolitiska målen
om hållbar ekonomisk tillväxt, rättvisa och valfrihet skall ligga fast.
Åtgärde
föreslås inom många olika samhällsområden. Ett av skälen bakom regering-
ens förslag är att tillväxtförutsättningar, arbetstillfällen m.m. är ojämnt
för
delade i landet, framhålls det. Regionalpolitiken syftar till att motverka
såda
na regionala obalanser. De regionalpolitiska stöden är inriktade på att minska
olika hinder som föreligger för företagens utveckling, sägs det i propositio-
nen. De särskilda regionalpolitiska medlen bör därför enligt regeringen ut-
nyttjas mer flexibelt. Dock måste detta ske inom ramen för Sveriges interna-
tionella förpliktelser, i första hand statsstödsreglerna inom EG.
Regeringen gör bedömningen att det regionala utvecklingsarbetet även i
fortsättningen bör baseras på en långsiktig utvecklingsstrategi för varje län.
Statens insatser bör synliggöras och samordnas bättre med andra åtgärder,
anför regeringen.
För den regionala näringspolitiken föreslår regeringen följande övergri-
pande mål. Utifrån de förutsättningar som finns i varje region skall en
hållbar
ekonomisk tillväxt stimuleras. En sådan utveckling kan bidra till fler och
växande företag och därmed ökad sysselsättning för både kvinnor och män.
För att bättre svara mot det framväxande kunskapssamhällets förutsätt-
ningar anser regeringen att bl.a. utbildnings-, forsknings-, kommunikations-,
arbetsmarknads-, kultur-, miljö- och näringspolitiken bör få en tydligare
regional uppgift. Det statliga regionala tillväxtkapitalet (se avsnittet
Region
näringspolitik) bör därför, enligt regeringen, samordnas bättre och i ökad
utsträckning vara tillgängligt för beslut på den regionala nivån.
Vidare informerar regeringen om att den avser att låta analysera regional-
politikens hittillsvarande effekter på framför allt den regionala utvecklingen
men även på t.ex. den ekonomiska tillväxten samt de framtida förutsättning-
arna för att upprätthålla regional balans i Sverige. Regeringen ämnar också
tillsätta en utredning med uppgift att belysa glesbygdens och landsbygdens
framtida utvecklingsmöjligheter. Vidare bör uppföljningen av vissa stödfor-
mer förbättras. Regeringen avser exempelvis att låta utvärdera effekterna av
nedsatta socialavgifter och i samband härmed även belysa på vilket sätt
staten effektivast stöder utvecklingen av näringslivet i de mest utsatta
regio-
nerna.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion 1997/98:A20 framhålls att politikens
uppgift är att bidra till att villkoren för företagsetableringar och tillväxt
ä
internationellt konkurrenskraftiga i hela landet. För att få effekt måste för-
bättringar i företagsvillkoren gälla lika för alla. För att få till stånd en
ut
veckling mot välstånd är det enligt motionärerna ett oeftergivligt krav att
fle
kan ges möjlighet att arbeta i företagen. Sverige behöver ett bättre före-
tagsklimat för att kunna möta de nya utmaningarna. Framför allt måste förut-
sättningar skapas för små företag att växa sig större, sägs det i motionen. En
allsidig utveckling av hela Sverige är beroende av att de olika delarna kan
understödja varandra. Såväl beslut på nationell nivå som på kommunal nivå
påverkar villkoren för företagsetableringar och tillväxt.
Centerpartiet anför i motion 1997/98:A21 att regionalpolitiken måste ses
som ett medel att skapa likvärdiga möjligheter till utveckling och tillväxt i
stället för att betraktas som bidragspolitik. En politik för utveckling i hela
landet är en politik som bygger på decentralisering. Varje regions unika
förutsättningar och möjligheter måste tas till vara. Enligt motionärerna måste
även förhållandena inom tillväxtregionerna uppmärksammas. Enklare regler
för mindre företag, minskat byråkratiskt krångel och bättre samordning mel-
lan olika samhällssektorer är lika viktigt i hela landet. Investeringar i
human
kapital måste värderas efter samma principer som investeringar i realkapital.
Även inom vårdområdet och s.k. hushållsnära tjänster finns en stor syssel-
sättningspotential, vilket motionärerna anser bör ges regeringen till känna.
I kommittémotion 1997/98:A33 från Folkpartiet liberalerna framhålls att
regionalpolitiken måste utformas så att olika bygders och regioners unika
förutsättningar att skapa goda levnadsvillkor tas till vara. Motionärerna
före-
språkar en övergång till en mobiliseringspolitik där man satsar på den enskil-
da människan. Tyngdpunkten skall ligga i decentralisering, nyetableringar,
småföretag och lokal samverkan. Det avgörande för olika regioner är, enligt
motionärerna, att den ekonomiska politiken skapar goda betingelser för fö-
retagande och företagare. Politiken bör snarast läggas om i en riktning som
syftar till att skapa fler jobb genom företagande.
Vänsterpartiet begär i motion 1997/98:A47 att en parlamentarisk utredning
om regionalpolitiken tillsätts. Motionärerna menar att regeringens proposi-
tion saknar en väl genomarbetad politisk strategi för både den "stora" och
den "lilla" regionalpolitiken och att en kraftsamling måste till för att bryta
utvecklingen mot ökade regionala klyftor. Vidare bör mer av jämställdhets-
perspektiv genomsyra regional- och glesbygdspolitiken och resurser från EU
återföras till Sverige på ett mer rättvist sätt. Vänsterpartiet betonar de
stat
företagens och affärsverkens betydelse. Statligt ägande kan vara en rimlig
motvikt till den privata maktkoncentrationen i Sverige, sägs det i motionen.
Statligt ägande anses främst motiverat inom strategiska sektorer av näringsli-
vet.
Enligt vad som sägs i Miljöpartiet de grönas motion 1997/98:A54 är det
viktigt att politiken formas så nära människorna som möjligt. Motionärerna
anser att det, för att utveckla en ökad självtillit, krävs en decentralisering
beslut till regionala organ. Utökat regionalt självstyre förordas. Den gröna
regionalpolitiken syftar till att göra regionen allt mindre beroende av regio-
nalekonomiskt stöd genom en omställning till ekonomisk och ekologisk
balans i varje region. Dock bör det enligt motionärerna satsas på regionalpo-
litiska medel, t.ex. för att främja nätverk, företagskultur, kompetensutveck-
ling, kvinnors och nya svenskars företagande och teknikspridning.
I kommittémotion 1997/98:A22 från Kristdemokraterna understryks att ett
välfärdssamhälle kräver en samhällsekonomi i balans med en väl fungerande
marknadsekonomi. Marknadsekonomin måste styras av sociala och ekolo-
giska hänsyn. Utifrån sociala synpunkter är det viktigt att alla människor
oavsett var de bor i landet har tillgång till arbete, service och god miljö.
De
regionala näringspolitikens uppgift är att bidra till att utveckla
livskraftiga
regioner i hela landet. I huvudsak krävs en aktiv, generell regionalpolitik
där
näringsliv och offentlig sektor kompenseras för nackdelar som långa avstånd
etc. En generell politik som är inriktad på ett bättre företagarklimat,
tillväx
och nya jobb skapar de bästa förutsättningarna för ökad sysselsättning även i
svagare regioner.
I motion 1997/98:A19 (m) framhålls att många orter i glesbygd för sin
framtid är beroende av elintensiv industri. Denna industri har svårt att klara
den stora osäkerhet som energiuppgörelsen bäddar för i fråga om framtidens
energisystem och elpriser, sägs det. Att stoppa förtidsavvecklingen av kärn-
kraften är centralt för den som vill värna om glesbygdens möjligheter. Vidare
anser motionären att det finns ett tydligt samband mellan investeringarna i IT
(informationsteknik) och tillväxt i ekonomin och i sysselsättningen. Infor-
mationstekniken kan kompensera för avstånd och ge bättre förutsättningar
för företagande på mindre orter. Det betonas i motionen att inga regionalpo-
litiska åtgärder kan kompensera ett bristfälligt näringsklimat. Av 53 nyligen
undersökta länder ligger Sverige på plats 41 vad gäller arbetsmarknadens
funktionssätt, hävdar motionären och anför att en avreglering är nödvändig
för att skapa förutsättningar för nya och växande småföretag och därmed för
nya jobb.
Enligt vad som sägs i motion 1997/98:A58 (fp) bör politiken snarast läggas
om i en riktning som skapar fler jobb genom företagande. Den viktigaste
insatsen är därför att ge företagande och företagare bättre villkor, bl.a.
geno
regelförenkling.
Vissa kompletterande uppgifter
Näringsutskottet har helt nyligen behandlat vissa näringspolitiska frågor. I
det av riksdagen godkända betänkandet 1997/98:NU10 redovisar näringsut-
skottet sin syn på hur näringspolitiken allmänt bör inriktas och utformas. När
det gäller yrkanden om kapitalförsörjning, kvinnors företagande m.m. hänvi-
sar näringsutskottet i betänkandet till olika åtgärder som statsmakterna
vidta-
git och till det arbete som pågår på olika områden. I reservationer (m, fp,
kd;
c; v; mp) presenteras respektive partiers uppfattning om hur näringspolitiken
bör utformas. Näringsutskottet framhåller vikten av bättre och enklare regler
för småföretag när det gäller möjligheterna att skapa goda tillväxtförutsätt-
ningar för dessa företag. Initiativ av riksdagen i den frågan efterlyses i
rese
vationer (m, fp, kd; c; mp). I betänkandet tas även upp frågor om statliga
företag, tjänstesektorn och turismen.
Företrädare i näringsutskottet för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet li-
beralerna och Kristdemokraterna har vid utskottssammanträde den 27 mars
1998 - med hänvisning till utfallet av näringsutskottets offentliga utfrågning
om de större företagens villkor i Sverige dagen före - föreslagit ett
utskotts-
initiativ. Detta syftar till att begära skyndsamma förslag från regeringen
till
förändringar rörande regelverk, skatte- och utbildningspolitiken m.fl. frågor
av betydelse för Sverige som företagarnation. Näringsutskottet har tidigare i
dag beslutat att avslå förslaget om utskottsinitiativ. Företrädarna i
näringsut
skottet för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemo-
kraterna har reserverat sig mot beslutet.
Beträffande de särskilda frågor som tas upp i motionerna kan följande in-
formation redovisas.
I december 1997 tillstyrkte näringsutskottet i sitt betänkande 1997/98:NU5
regeringens förslag till en lag om kärnkraftens avveckling - avslag på försla-
get yrkades i en reservation (m, fp, kd). Riksdagen biföll förslaget.
När det gäller IT-frågornas betydelse för landets och regionernas ekono-
miska tillväxt finns ny information i rapporten Företagsledares syn på nä-
ringsklimatet i Sverige (B 1998:3) från Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK). I denna rapport redovisas hur företagsledare ser på sysselsätt-
ningen under de närmaste fem åren. 85 % av företagsledarna i IT-branschen
säger att de har planer på att nyrekrytera. Av rapporten framgår att ett
viktig
hinder för expansion i Sverige tycks vara företagens problem att rekrytera
kvalificerad arbetskraft. Problemen förefaller vara störst för IT-företagen,
dä
90 % för närvarande har svårt att klara rekryteringen.
IT-kommissionens rapport 1/98 (SOU 1998:19) innehåller en genomgång
av lokala och regionala IT-projekt. En slutsats är att IT håller på att bli en
nisch som många kommuner ser som en ytterst intressant tillväxtmarknad.
Många regionala aktörer har dock noterat att det råder stora svårigheter att
rekrytera olika experter inom IT-sektorn. Konkurrensen mellan arbetsgivarna
är hård, och kommunerna har svårt att erbjuda samma lönemässiga villkor
som den privata sektorn. Vidare påpekas att den arbetsmarknadspolitiska
åtgärden datortek sällan är samordnad med näringspolitiskt motiverade insat-
ser och övriga IT-aktiviteter i länet.
Näringsutskottets ställningstagande
Näringsutskottet begränsar sitt yttrande till de mål- och riktlinjefrågor som
har samband med näringsutskottets beredningsområde, dvs. i huvudsak nä-
rings- och energipolitiken. Sådana inslag i motionsyrkandena som direkt
avser exempelvis skattefrågor eller sociala frågor tar näringsutskottet inte
ställning till.
Hållbar ekonomisk tillväxt, rättvisa och valfrihet bör vara de övergripande
regionalpolitiska målen. Vidare har näringsutskottet inget att erinra mot att
den regionala näringspolitiken skall syfta till en hållbar ekonomisk tillväxt
i
alla regioner, fler och växande företag samt ökad sysselsättning för både
kvinnor och män. Näringsutskottet ser i framtiden en möjlighet att utveckla
medlen för att nå dessa mål och pröva nya angreppssätt. Som nämnts i det
föregående föreligger det ett förslag att näringsutskottet från och med hösten
1998 blir det riksdagsutskott som skall bereda regionalpolitiska frågor.
Mot den angivna bakgrunden ser näringsutskottet positivt på att regional-
politikens hittillsvarande effekter på den regionala utvecklingen samt de
framtida förutsättningarna för regional balans skall analyseras. Vidare kan
den planerade utredningen om glesbygdens och landsbygdens framtida ut-
vecklingsmöjligheter bidra till ökade insikter om olika näringars roll för
tillväxt och sysselsättning. Även den planerade utvärderingen av hur staten
effektivast kan stödja utvecklingen av näringslivet i de mest utsatta
regioner-
na ser näringsutskottet som en värdefull grund.
Den inriktning i näringslivsfrågor som nyligen förordats av näringsutskot-
tet i betänkande 1997/98:NU10 innebär att näringspolitikens främsta uppgift
är att bidra till en hållbar ekonomisk tillväxt och därmed till en ökad
välfärd
Den medverkar också till att minska arbetslösheten. Vidare framhålls att
näringspolitiken måste ses mot bakgrund av den ekonomiska politik som
förs. Den allmänna strategin bygger på att kunniga människor, ett gott före-
tagsklimat och en omställning till ekologisk hållbarhet stärker Sverige. Hu-
vuddelen av sysselsättningsökningen under de kommande åren bör ske i den
privata sektorn. Sverige skall ha fler företagare, växande företag och ett mer
kunskapsinriktat företagande. Näringsutskottet ser det som en central del av
näringspolitiken att företagen har stabila spelregler och att företagen kan
räkna med låga räntor och låg inflation.
Denna inriktning bör nu även få en regional innebörd. Den regionala nä-
ringspolitiken måste integreras såväl med den ekonomiska politiken som
med andra politikområden. Näringsutskottet instämmer i regeringens be-
dömning att de olika politikområdena måste samverka bättre. Dessutom bör
statens insatser synliggöras mer och samordnas med andra åtgärder. Den
regionala näringspolitiken bör bygga på de olika regionernas unika förutsätt-
ningar. Näringsutskottet delar regeringens uppfattning att de särskilda regio-
nalpolitiska medlen skall utnyttjas flexibelt.
De allmänna förutsättningarna för företagande är goda. Låg inflation, låg
ränta och en stabil valuta gynnar investeringar och bidrar till att stärka
före
tagens konkurrenskraft i hela landet. Frågan om bättre och enklare regler för
småföretag är, enligt näringsutskottets mening, av utomordentligt stor vikt
när det gäller möjligheterna att skapa goda tillväxtförutsättningar. Att
småfö-
retagen kan växa sig starka ger också möjligheter till en mer differentierad
arbetsmarknad, vilket har betydelse för att såväl kvinnor som män skall
kunna finna sysselsättning.
Betydelsen av tjänstesektorn för att få till stånd en ökad sysselsättning tas
upp i en motion. Särskilt pekar motionärerna på vårdsektorn och s.k. hus-
hållsnära tjänster. På detta område pågår ett antal olika utredningar och
insat
ser, vilka redovisas i betänkande 1997/98:NU10. Näringsutskottet hänvisar
till detta betänkande. Beträffande motionsyrkandet om avbrytande av den
planerade avvecklingen av kärnkraften erinrar näringsutskottet om de syn-
punkter och den bakgrundsbeskrivning i övrigt som lämnades i betänkande
1997/98:NU5 i december 1997. Näringsutskottets inställning till statliga
företag är liksom tidigare att staten har en betydelsefull roll som ägare av
företag inom såväl basindustrierna som andra branscher. Ett statligt ägande
är motiverat av bl.a. sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl samt som en
motvikt till det privata näringslivet. Näringsutskottet vill tillägga att
utsko
senare under våren 1998 kommer att behandla dels nya riktlinjer för Telia
AB:s verksamhet (prop. 1997/98:121), dels Riksdagens revisorers förslag om
statens roll som ägare av bolag (förslag 1997/98:RR9).
Näringsutskottet har ingen annan uppfattning än den som redovisas i mo-
tion 1997/98:A19 (m) vad gäller betydelsen av IT-området för tillväxt och
sysselsättning. IT är enligt näringsutskottets uppfattning en strategisk hörn-
sten i det nya näringslivet. Nya arbetstillfällen uppstår både i IT-branschen
som sådan och i näringslivet till följd av en bred tillämpning av IT-baserade
produktionsprocesser.
Utan att gå in i detalj på samtliga de spörsmål som behandlas i motionerna
konstaterar näringsutskottet att många krav ligger i linje med en pågående
utveckling. Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker näringsutskottet
propositionen i behandlad del och avstyrker motionerna 1997/98:A19 (m),
1997/98:A20 (m), 1997/98:A21 (c), 1997/98:A22 (kd), 1997/98:A33 (fp),
1997/98:A47 (v), 1997/98:A54 (mp) och 1997/98:A58 (fp), samtliga i berör-
da delar.
Näringspolitik
Propositionen
Regeringen gör i propositionen (avsnitt 8) den bedömningen att näringspoli-
tik i dag i hög grad handlar om att skapa bra produktionsbetingelser för fö-
retagen. De näringspolitiska utgångspunkterna är att i första hand stödja de
allmänna förutsättningarna för företagsamhet. Att säkerställa ett stabilt och
överskådligt regelverk, främja konkurrens på lika villkor och att främja olika
marknaders funktionssätt stärker enligt regeringens mening drivkrafterna för
tillväxt. Huvuddragen i näringspolitiken bör vara att identifiera och undan-
röja tillväxthinder, att bygga system för långsiktig kompetensförsörjning
samt att utnyttja och utveckla samhällets resurser till förmån för såväl kvin-
nor som män.
Vidare anser regeringen att det är en viktig uppgift för näringspolitiken att
verka för positiva attityder till företagande och entreprenörskap. Att den
internationella konkurrensen inom näringslivet tilltar innebär enligt
regering-
en ökade krav på anpassning och omställning. Bland annat måste markna-
derna för arbetskraft och kapital fungera så effektivt och flexibelt som möj-
ligt.
I propositionen beskrivs olika verksamheter, bl.a. inom ALMI Företags-
partner AB och NUTEK, vilka syftar till att underlätta etablering och ut-
veckling av småföretag inom ramen för näringspolitiken. Den av regeringen i
oktober 1996 tillsatta Småföretagsdelegationen överlämnade i december
1997 rapporten Bättre och enklare regler (SOU 1997:186). Delegationen har
enligt regeringen gett ett viktigt bidrag till arbetet med att förenkla och
mo-
dernisera regelverket för småföretagen. Flera av förslagen kräver dock ytter-
ligare beredning, sägs det i propositionen.
Vidare redogörs i propositionen för designområdet samt för främjandet av
utländska investeringar i Sverige genom organisationen Invest in Sweden
Agency (ISA).
Regeringen redovisar också olika frågor om riskfinansiering i propositio-
nen. Enligt regeringens bedömning kan statliga insatser i vissa fall kompen-
sera för brister i det privata utbudet av riskfinansiering. Bland annat finns
d
behov av ökade resurser för riskfylld finansiering till unga teknikföretag,
s.k
såddkapital. Regeringen aviserar att den senare under år 1998 kommer att ta
ställning till denna fråga inklusive finansieringen. Vidare har vissa småföre-
tag behov av stöd för att utarbeta prospekt i syfte att söka privat
ägarkapital
NUTEK och andra statliga organ bör enligt vad som sägs i propositionen i
ökad utsträckning förmedla privat ägarkapital från riskkapitalbolag till små
och medelstora företag. Regeringen anser också att ALMI bör erbjuda för-
delaktiga lån till unga företagare samt intensifiera användningen av lånega-
rantier i syfte att öka småföretagens tillgång på lånekapital.
I det följande redovisas motioner och vissa kompletterande uppgifter upp-
delat på olika näringspolitiska frågor. Näringsutskottets ställningstagande
redovisas under respektive avsnitt.
Riskkapitalförsörjning
Motionerna
I partimotionen 1997/98:A20 (m) tas upp olika frågor om riskfinansiering,
bl.a. regeringens bedömning om önskvärdheten av ökad lånegarantiverksam-
het från ALMI. Motionärerna befarar att en ökad garantigivning skulle med-
föra att ALMI:s direktkontakt med företagen försvinner, eftersom garantin
ges till en finansiär som i sin tur lånar ut till företagen.
Centerpartiet framhåller i motion 1997/98:A21 att den regionala riskkapi-
talförsörjningen för de mindre företagen måste förbättras. För att ALMI på
ett bättre sätt skall kunna svara upp mot efterfrågan på riskkapital bör
ytterl
gare medel tillföras. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
om ökade resurser till ALMI:s lånefond. I motionen föreslås vidare att rege-
ringen skall ta inititativ som gör det möjligt att använda det nya pensions-
systemets premiereserv för att bygga upp regionala fonder.
Vänsterpartiet framhåller i motion 1997/98:A47 att de finansieringsformer
som finns i dag behöver kompletteras med regionala fonder och börser för att
få en garanti att alla regioner kan få tillgång till riskkapital. Alla
regioner
behöver sina marknadsplatser. En möjlighet är att upprätta regionala fonder,
som har större lokalkännedom och - som motionärerna hoppas - en större
uthållighet i investeringarna. I motionen föreslås vidare att det undersöks om
NUTEK:s bidrag med medel till småföretagsbörser kan vidgas till fler aktö-
rer ute i landet.
I motion 1997/98:A54 (mp) framhålls vikten av att företagen får en ökad
lokal anknytning. Utan yrkande i saken pekar motionärerna på möjligheten
att nå detta genom regionala börser.
Vissa kompletterande uppgifter
Näringsutskottet har som tidigare nämnts nyligen behandlat olika näringspo-
litiska frågor, bl.a. rörande kapitalförsörjningsområdet, i betänkande
1997/98:NU10, till vilket nu hänvisas.
NUTEK disponerar 5 miljoner kronor i statliga medel för att bl.a. stödja
börser som är inriktade på små företag. För närvarande är tre företag kvalifi-
cerade att få ta del av stödet. Stödformen innebär att NUTEK bidrar med
100 000 kr till börserna för varje nytt företag som noteras på listorna.
Hälfte
av beloppet skall användas till det nya bolagets avgifter till
marknadsplatsen.
Villkoret för att marknadsplatserna skall få behålla pengarna är att de får
Finansinspektionens godkännande som auktoriserade marknadsplatser.
NUTEK räknar med tre godkända aktörer och minst 45 nynoterade små
bolag före den 31 december 1999.
Näringsutskottets ställningstagande
Näringsutskottet instämmer i bedömningen att tillgången till riskfinansiering
är av avgörande betydelse för att nå ökad tillväxt i småföretagssektorn. Av
särskild vikt för småföretagen är s.k. kompetent kapital, där kapitalet
åtföljs
av nätverk, kontakter, idéer om arbetssätt m.m. för att omsätta en innovation
till en produkt på marknaden.
Näringsutskottet ser positivt på att olika brister i det privata utbudet av
riskfinansiering kompenseras av statliga insatser. Det kan röra sig om till
exempel bristande tillgänglighet regionalt, brist på kapital till unga
entrepre
nörer eller brist på kapital i tidigt skede av innovationer.
Regionala fonder och börser tas upp i motion 1997/98:A47 (v). Näringsut-
skottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller önskvärd-
heten att riskkapital finns tillgängligt i hela landet. Enligt
näringsutskottet
mening har regeringen vidtagit ett antal olika åtgärder för att öka tillgången
på kapital och bredda marknadsplatserna. Vidare håller marknadsplatser för
aktier i små företag på att utvecklas med stöd från NUTEK. Med hänvisning
till vad som anförts avstyrker näringsutskottet motion 1997/98:A47 (v) i
aktuella delar.
Enligt näringsutskottets mening fullgör ALMI många viktiga funktioner
när det gäller växande småföretag, bl.a. utlåningsverksamhet, garantigivning
och satsningar på kvinnor. Med en utökad garantiverksamhet inom ALMI
kan småföretagen tillföras större lånevolymer och därmed bättre utveck-
lingsmöjligheter utan direkt ökade kostnader för staten. När det gäller beho-
vet av utökade resurser till ALMI har utskottet således en annan uppfattning
än den som framförs i motion 1997/98:A21 (c). Inte heller anser näringsut-
skottet att pensionssystemets premiereserv bör användas för att bygga upp
regionala fonder. De aktuella yrkandena i motion 1997/98:A21 (c) avstyrks.
Beträffande synpunkterna i motion 1997/98:A20 (m) på ALMI:s kontakter
med de företag som får lånegarantier utgår näringsutskottet från att ALMI:s
rutiner är sådana att garantilånen kan följas upp. Därmed avstyrks motion
1997/98:A20 (m) i denna del.
Regelförenkling
Motionerna
Centerpartiet framhåller i motion 1997/98:A21 att företagsklimatet i Sverige
måste förbättras. Förenklingar i lagar och regler är ett prioriterat område.
Et
alltför omfattande regelverk är en av de mest hämmande faktorerna för de
mindre företagen.
I motion 1997/98:A33 (fp) tas småföretagens betydelse för landsbygden
upp. Småföretagen tyngs i dag av skatter, krångel, byråkrati och en lagstift-
ning som är illa anpassad till deras verksamhetsformer, anser motionärerna.
Kristdemokraterna betonar i motion 1997/98:A22 att det är nödvändigt att
förenkla regelverket för företagande. Nya arbetstillfällen på landsbygd och i
glesbygd måste i huvudsak tillkomma inom småföretagen.
Även i motion 1997/98:A32 (fp, m, c, kd) redovisas behov av förenkling
och förbättring av regelverk för företag. Motionärerna beklagar att Småföre-
tagsdelegationens förenklingsförslag inte har kunnat beaktas i den regional-
politiska propositionen. I motionen föreslås en avregleringsmekanism, bestå-
ende av tre steg. I första steget gäller det att begränsa utfärdandet av nya
lagar, i det andra att tillskapa rimliga regler och i det tredje handlar det
om
att avveckla onödiga regler vid årlig kontroll. För att genomföra avregle-
ringsarbetet bör ett avregleringskontor inrättas som stabsfunktion till rege-
ringen.
Moderata samlingspartiet framhåller i motion 1997/98:A20 att krånglet
måste minimeras för att företagen skall kunna utvecklas. Småföretagsdelega-
tionens förslag bildar en god grund för radikala förenklingar. Även arbets-
rätten bör förenklas.
Vissa kompletterande uppgifter
Näringsutskottet har i tidigare nämnda betänkande 1997/98:NU10 också
behandlat motioner om avreglering inom företagsområdet. Där ges en utför-
lig redovisning av frågan och den utveckling som pågår. Bland annat lämnas
uppgifter om Småföretagsdelegationens arbete. Näringsutskottet hänvisar till
detta betänkande.
Företrädare i riksdagen för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberaler-
na och Kristdemokraterna har den 3 april 1998 avgett en avsiktsförklaring
om hur de vill hantera avregleringsfrågorna om de kommer i regeringsställ-
ning efter valet hösten 1998. Partierna är överens om att alla regler som
berör
företagare skall granskas i syfte att förenkla och minska regelmassan under
mandatperioden. Småföretagsdelegationens förslag i betänkandet Bättre och
enklare regler skall genomföras omgående.
Bedömningar av det svenska företagsklimatet har på senare tid gjorts såväl
internationellt som av NUTEK.
OECD har nyligen redovisat sin senaste bedömning av Sverige (OECD
Economic Surveys, Sweden, 1998). Därvid berörs även vissa frågor om
tillväxtpotential och regelförenkling. I OECD:s sammanfattande bedömning
ges Sverige ett gott betyg beträffande budgetbalans, låg inflation och låga
räntor m.m. Däremot anser OECD att det behövs initiativ för att främja nä-
ringsklimatet. Avregleringsprocessen går ganska långsamt fram utom när det
är fråga om särskilda branscher, t.ex. telekommunikationer. Effektiviteten
hos de stora multinationella företagen skiljer sig markant från de små företa-
gen som uppenbarligen inte kan växa till medelstorlek eller därutöver, säger
OECD. Företagandet hämmas bl.a. av skatter och regleringar. Det finns inte
separata bestämmelser för små och mellanstora företag, påpekar OECD och
efterlyser nya initiativ på området.
Vidare har det kanadensiska konsultföretaget KPMG undersökt nä-
ringsklimatet i 42 städer, varav 27 i Kanada och Förenta staterna och 15 i
fem europeiska länder. Karlskoga, Göteborg och Malmö är de svenska städer
som har undersökts. Sverige hamnar totalt sett på andra plats efter Kanada
med rimliga arbetskostnader, låg energikostnad och konkurrenskraftig nivå
på företagsbeskattningen.
På uppdrag av Närings- och handelsdepartementet har NUTEK, som tidi-
gare berörts, gjort en undersökning av näringslivsklimatet i Sverige. Därvid
har NUTEK låtit intervjua 242 av de 500 omsättningsmässigt största företa-
gen i Sverige om deras syn på näringsklimatet. 31 % av företagen anser att
näringslivsklimatet förbättrats, 46 % tycker att det är oförändrat och 20 %
säger att det har blivit sämre under de senaste tre-fyra åren (Företagsledares
syn på näringsklimatet i Sverige, NUTEK B1998:3). Företagsledarna har
också fått jämföra förutsättningarna i Sverige med andra länder på en rad
viktiga områden. 7 % av alla företagsledarna ansåg att förhållandena var bäst
i Sverige. Av företagsledarna i de företag som har mer än hälften av alla
anställda utomlands - och som därmed kan antas ha goda förutsättningar att
göra direkta jämförelser med andra länder - bedömer 65 % att det är bäst
utomlands. Undersökningen ägde rum i november 1997.
I 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150) aviseras att
småföretagsperspektivet än mer kommer att sättas i centrum. När Småföre-
tagsdelegationen har lagt sitt slutliga förslag avser regeringen att
presentera
ett program för regelförenkling innehållande bl.a. ett system för att säker-
ställa att effektiva konsekvensanalyser görs av hur olika förslag påverkar
småföretagen. Vidare aviseras ett generellt direktiv för utredningsväsendet
om att småföretagens speciella förutsättningar skall beaktas. I syfte att för-
bättra villkoren för företagande föreslås i vårpropositionen vissa nya åtgär-
der, bl.a. på skatteområdet.
Näringsutskottets ställningstagande
Enligt näringsutskottets uppfattning är det väsentligt att företagen har
stabil
spelregler för att kunna planera framtida verksamhet och investeringar. Detta
är en central del i ett gott näringsklimat. Den sanering av statsfinanserna
som
genomförts i samarbete mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet har
skapat förutsättningar för låga räntor och låg inflation. Detta arbete har
fått
ett gott betyg av OECD.
Näringsutskottet vill också peka på att ett antal av- och omregleringar har
genomförts de senaste tio åren i syfte att skapa konkurrens på olika markna-
der i Sverige - bl.a. i fråga om inrikesflyget, postdistributionen och teleom-
rådet. För de mera perifera regionerna har förändringarna i vissa fall lett
til
försämringar i tillgängligheten av kommersiell och offentlig service, medan
mer centrala regioner ofta kunnat dra nytta av den ökade konkurrensen i
form av ökad valfrihet och lägre priser.
Näringsutskottet har noterat att regeringen har tillsatt en interdepartemen-
tal arbetsgrupp för att säkerställa att tillämpningen av konkurrensreglerna
inte förhindrar sådan samverkan mellan småföretag som kan vara av nytta för
konsumenterna och samhällsekonomin. Arbetsgruppen skall redovisa sitt
uppdrag senast den 1 november 1998.
Småföretagsdelegationens förslag angående regelförenkling bereds för
närvarande av regeringen. Näringsutskottet ser positivt på att regeringen
prövar möjligheterna att förenkla reglerna och minska regelmängden för
företagen. De små företagens förutsättningar att hålla sig informerade om
regelverk på många olika områden måste beaktas. Med hänvisning till vad
som anförts avstyrker näringsutskottet motionerna 1997/98:A21 (c),
1997/98:A22 (kd), 1997/98:A33 (fp) i berörda delar samt motion
1997/98:A32 (fp, m, c, kd).
Resurscentrum i samband med kvinnors företagande
Motionerna
Centerpartiet kräver i motion 1997/98:A21 att mer måste satsas på kvinnors
företagande, bl.a. på kvinnliga resurscentrum. Centrum på länsnivå bör enligt
motionärerna permanentas och vidareutvecklas. Det nationella centrumet bör
vara en offensiv och viktig aktör gentemot myndigheter och organisationer.
Detta centrum, som nu ligger inom NUTEK, bör också permanentas samti-
digt som dess självständighet bör garanteras, anser motionärerna.
I motion 1997/98:A47 (v) anförs att länsstyrelsen är huvudman för regio-
nala resurscentrum och därför bör ansvara för basverksamheten. Kommuner-
na bör på motsvarande sätt vara huvudmän för lokala resurscentrum. Väns-
terpartiet anser att 2 miljoner kronor per län årligen bör avsättas för
regiona
resurscentrum. Motionärerna föreslår vidare att det nationella resurscentru-
met garanteras en långsiktig finansiering. Det är rimligt, sägs det i
motionen,
att 10 miljoner kronor anslås årligen för att garantera att kvinnor åtminstone
får en viss del av de regionalpolitiska medlen.
Miljöpartiet begär i motion 1997/98:A54 att regionala resurscentrum ges
bättre ekonomiska förutsättningar. För att nå framgång bör det också finnas
en samordnande organisation på central nivå. Även länens lokala kooperativa
utvecklingscentrum (LKU) bör enligt motionärerna stärkas.
Enligt vad som anförs i motion 1997/98:A38 (s) är det viktigt med en sam-
ordning av de insatser som riktas mot kvinnor, speciellt resurscentranätverket
och verksamheten med kvinnliga affärsrådgivare. Tydligare rollfördelning
och klarare riktlinjer för aktörer på lokal, regional och central nivå
efterfrå
gas.
Moderata samlingspartiet ställer sig i motion 1997/98:A20 avvisande till
fortsatta satsningar på ett nationellt resurscentrum för kvinnor. Enligt
motio-
närerna visar erfarenheten att effekterna av projekten ofta är tämligen ytliga
och kortvariga. Något yrkande framställs emellertid inte i frågan. I motionen
sägs vidare att det är en självklarhet att kvinnors kompetens tas tillvara i
samhället och att människors insatser värderas lika oavsett kön. Därför delas
inte regeringens bedömning att det även i fortsättningen krävs särskilda
insatser för kvinnor inom regionalpolitiken.
Vissa kompletterande uppgifter
Enligt regleringsbrev för utgiftsområde 19, Regional utjämning och utveck-
ling, får NUTEK disponera högst 3 miljoner kronor till förvaltningskostnader
för nationellt resurscentrum för kvinnor. Vidare skall NUTEK avsätta lägst
16,5 miljoner kronor till projekt för regionala och lokala resurscentrum för
kvinnor. Medlen skall användas till att stödja tillväxtorienterat utvecklings-
arbete med inriktning på näringsliv och sysselsättning. En förutsättning är
att
det finns medfinansiering från länsstyrelserna m.fl. med minst 50 %.
Beträffande lokala kooperativa utvecklingscentrum (LKU), som finns i
varje län, utökas för innevarande år stödet till information och rådgivning om
den kooperativa företagsformen med 10 miljoner kronor till ett anslag på
16,5 miljoner kronor (inom utgiftsområde 24, Näringsliv).
Uppgifter om kvinnors företagande och de olika insatser som görs på detta
område har lämnats i betänkande 1997/98:NU10, till vilket hänvisas.
Det kan nämnas att näringsminister Anders Sundström i mars 1998 svara-
de på fråga (1997/98:560) om kvinnligt företagande av Eva Flyborg (fp). I
sitt svar berörde näringsministern bl.a. NUTEK:s uppdrag att stödja upp-
byggnaden av lokala och regionala resurscentrum för kvinnor. Stöd till pro-
jekt skall användas för tillväxtinriktat utvecklingsarbete med inriktning på
näringsliv och sysselsättning, framhöll statsrådet och betonade att häri ingår
kvinnors företagande som en naturlig del.
Näringsutskottets ställningstagande
Enligt näringsutskottets mening måste den nya regionala näringspolitiken -
liksom regionalpolitiken hittills - uppmärksamma kvinnors företagande. I
propositionen nämns två insatser som framför allt riktar sig till kvinnor,
nämligen resurscentranätverket och verksamheten med kvinnliga affärsråd-
givare. NUTEK bör enligt regeringens uppfattning arbeta för att finna lös-
ningar som gör att dessa båda insatser i större utsträckning än hittills sam-
ordnas.
Enligt vad som sägs i propositionen har verksamheten med resurscentrum
för kvinnor gett goda resultat. För lokala och regionala resurscentrum
tillförs
under innevarande budgetår nya väsentliga resurser. Näringsutskottet in-
stämmer i regeringens bedömning att särskilda insatser bör göras under ännu
en period. Med hänsyn till att det fortfarande är fråga om en försöksverk-
samhet med nationellt resurscentrum under åren 1998 och 1999 förutsätter
näringsutskottet att verksamheten utvärderas därefter. Verksamhetsformer
och resultat vid lokala och regionala resurscentrum bör också redovisas.
Med det anförda avstyrker näringsutskottet de aktuella yrkandena i motio-
nerna 1997/98:A21 (c), 1997/98:A47 (v), 1997/98:A54 (mp) och
1997/98:A38 (s).
Turism
Motionerna
Enligt partimotion 1997/98:A21 (c) ger turismen nya möjligheter för lands-
bygden. Bristen på samordning mellan olika aktörer och myndigheter är dock
ett stort hinder, anförs det i motionen. Vidare behöver små företag mer kun-
skaper om bl.a. marknadsföring. Enligt motionärerna bör utbildning och
forskning på turismområdet ske i dialog med de mindre företagen.
Kristdemokraterna framhåller i motion 1997/98:A22 att den småskaliga
landsbygdsturismen inte har dragit någon större nytta av det regionalpolitiska
stödet. Bondgårdsturism, sameturism osv. är goda exempel som bör utveck-
las. Detta bör lyftas upp på ett nationellt plan till ett programarbete som
ger
bygdeturismen en profil. För att landsbygdsturismen skall utvecklas krävs en
målmedveten samordning mellan de olika intressenterna. Målsättningen bör
enligt motionärerna vara att skapa förutsättningar för en ekologiskt uthållig
näring.
Även Moderata samlingspartiet och Miljöpartiet tar i sina partimotioner
1997/98:A20 respektive 1997/98:A54 upp turismens betydelse, dock utan att
framställa några yrkanden. I den förstnämnda motionen framhålls att turis-
men är en av de branscher som skulle kunna förbättra sysselsättningssitua-
tionen i många av de mest utsatta regionerna och att det först på senare tid
har lagts ett mera näringsmässigt perspektiv på turismen. Enligt Miljöpartiet
är turismen i dag världens största och mest expansiva näring. Dock får inte
en ökad turism innebära att natur- och kulturvärden exploateras ovarsamt,
påpekas det.
Vissa kompletterande uppgifter
Beträffande tidigare riksdagsbeslut om medel och inriktning samt olika på-
gående insatser avseende turismen hänvisas till betänkande 1997/98:NU10.
Vidare kan nämnas att näringsminister Anders Sundström i februari 1998
besvarade en interpellation (1997/98:133) av Margareta Andersson (c) om
turistsatsningen i glesbygd. Det finns ingen bransch som staten har så stort
engagemang i som turistnäringen, framhöll näringsministern. Förutom regio-
nalpolitiska och andra insatser hänvisade näringsministern till att Sverige
tillsammans med EG tagit fram ett femårigt program på 1,2 miljarder kronor
i EG:s strukturfondsprogram för turismen. Enligt näringsministerns uppfatt-
ning bör besluten fattas ute i länen när det gäller det regionalpolitiska
länsa
slaget och i beslutsgrupperna när det gäller strukturfondsprogrammen. Han
skulle dock vilja se ett starkare engagemang också från branschen. Denna har
enligt näringsministern inte svarat upp mot det avtal som finns mellan staten
och branschens företrädare. Han pekade vidare på extra engångssatsningar i
marknadsföring - 90 miljoner kronor - samt på mycket stora satsningar på
forskning och utveckling inom området.
Det kan nämnas att Glesbygdsverket har utarbetat ett handlingsprogram för
småskalig landsbygdsturism med rubriken En lönsam näring med en hållbar
utveckling (juli 1997). I programmet föreslås bl.a. framtagande av guideut-
bildningsprogram som är anpassade för landsbygdsturismen.
Näringsutskottets ställningstagande
Näringsutskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller
turistnäringens betydelse för regionerna, inte minst i glesbygden. Turismen
har en stor sysselsättningspotential i glesbygds- och landsbygdsområden och
spelar en viktig roll i arbetet med att stärka den regionala utvecklingen. Ett
näringsmässigt perspektiv på turismen kan främja näringen, men det får inte
stå i strid med en ekologiskt hållbar utveckling. Sverige har alla möjligheter
att utvecklas som turistland.
För att främja den småskaliga landsbygdsturismen anser näringsutskottet i
likhet med regeringen att utbildning av lokala resurspersoner och lokala
turistguider för upplevelseturism i gles- och landsbygden är en viktig insats.
Särskilda utbildningsplaner finns framtagna, varav en är anpassad för den
samiska ursprungsbefolkningen, redovisas det i propositionen. Näringsut-
skottet ser positivt på regeringens avsikt att till en kostnad om 4,6 miljoner
kronor på försök inrätta sådana utbildningar inom regionalpolitiskt priorite-
rade områden.
Med hänvisning till vad som anförts anser inte näringsutskottet att något
initiativ av riksdagen på dessa områden är erforderligt. Berörda motionsyr-
kanden avstyrks således.
Regional näringspolitik
Flexibel användning av medel på regional nivå
Propositionen
Regeringen tar i propositionen (avsnitt 9.1-9.2) upp begreppet det regionala
tillväxtkapitalet. Med detta avses de "statliga resurser som mer direkt syftar
till att förbättra förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning". För en
betydande del av det regionala tillväxtkapitalet fattas beslut om användning-
en på den regionala och den lokala nivån. För andra delar tas besluten cent-
ralt men de konkreta åtgärderna genomförs regionalt eller lokalt. För budget-
åren 1997 och 1998 finns det enligt regeringens bedömning inom de aktuella
politikområdena cirka 13 miljarder kronor som kan sägas tillhöra det regio-
nala tillväxtkapitalet. Häri ingår exempelvis inom de arbetsmarknadspolitis-
ka och regionalpolitiska områdena medel för vuxenutbildning samt medel
inom jordbruks-, teknik-, miljö- och småföretagspolitikområdena. För fler-
talet län låg tillväxtkapitalet år 1997 i intervallet 200-250 miljoner kronor.
Enligt regeringens bedömning finns det, som tidigare nämnts, behov av
ökade resurser för riskfylld finansiering till unga teknikföretag, s.k.
såddka-
pital. Regeringen föreslår därför att anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder
fortsättningsvis även skall kunna användas till såddfinansiering i enlighet
med förordningen (1995:1254) om statligt stöd till teknisk forskning, indust-
riellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet.
Ytterligare steg mot mer flexibel medelsanvändning på regional nivå avi-
seras inom arbetsmarknadspolitikens ram.
Motionerna
I motion 1997/98:A20 (m) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om
användningen av anslaget för regionalpolitiska åtgärder.
I Vänsterpartiets motion 1997/98:A47 välkomnas i princip regeringens
förslag att länsstyrelserna respektive självförvaltningsorganen ges möjlighet
att disponera det regionalpolitiska anslaget också till såddkapital för
riskfyl
finansiering till unga teknikföretag. Dock befarar motionärerna att förslaget
knappast kan realiseras med nuvarande utomordentligt snäva anslagsutrym-
me inom länen.
Även i motion 1997/98:A58 (fp) påtalas att det behövs bättre möjligheter
att genom såddfinansiering stötta just de mindre företagen. Särskilt bör
enligt
motionären kvinnornas möjligheter att skaffa startkapital underlättas.
Kristdemokraterna kommer enligt sin motion 1997/98:A22 att redovisa sitt
alternativ för såddfinansieringen i samband med 1998 års ekonomiska vår-
proposition.
Vissa kompletterande uppgifter
Förutom de svenska kapitalförsörjningsinstituten har Europeiska kommissio-
nen på olika sätt uppmärksammat behovet av insatser för att öka tillgången
på ägarkapital i småföretagen. Kommissionen har i januari 1998 lagt fram
förslag för rådet om nya åtgärder för finansiellt stöd till innovativa och
sys-
selsättningsskapande små och medelstora företag. Förslagen inbegriper bl.a.
en riskkapitalfond och en ny garantimekanism för små och medelstora före-
tag. Finansieringen av dessa initiativ avses ske bl.a. via EG:s budget. Det
kan
förväntas att rådet fattar beslut senare under våren 1998. Svenska företag har
i princip samma möjlighet som företag i övriga EU att direkt och indirekt få
del av dessa insatser.
Näringsutskottets ställningstagande
Näringsutskottet anser i likhet med regeringen att en fungerande kapitalför-
sörjning är en viktig del av en regional näringspolitik. Även om det inte kan
sägas vara någon egentlig brist på riskkapital i allmänhet, tycks det råda
bris
på riskkapital ute i landet och brist på aktörer som är beredda att ta risken
a
investera i företag som befinner sig i tidiga skeden av sin utveckling.
Näringsutskottet konstaterar att de aktuella yrkandena i motionerna
1997/98:A47 (v) och 1997/98:A58 (fp) i betydande utsträckning ligger i linje
med regeringens förslag och näringsutskottets uppfattning. Näringsutskottet
vill liksom tidigare framhålla att lika väl som det statliga stödet inom nä-
ringspolitiken bör vara neutralt mellan olika företagsformer bör det också
vara neutralt mellan kvinnor och män. Att uppmärksamma kvinnor som
företagare och deras kapitalbehov kan ses som en del i strävandena att åstad-
komma en sådan neutralitet. I Vänsterpartiets motion 1997/98:A47 redovisas
farhågor att förslaget inte får avsedda effekter på grund av att volymen inte
är tillräckligt stor. Även om volymen till en början inte blir särskilt stor
fö
utsätter näringsutskottet att viktiga erfarenheter kan vinnas för framtiden.
Med det anförda tillstyrker näringsutskottet propositionen i denna del och
avstyrker motionerna 1997/98:A20 (m), 1997/98:A47 (v) och 1997/98:A58
(fp) i berörda delar.
Regionala tillväxtavtal
Propositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 9.3) att riksdagen godkänner ett program för
utarbetande av regionala tillväxtavtal. Syftet är att åstadkomma en bättre
samverkan mellan de organ som arbetar med tillväxt- och sysselsättningsfrå-
gor på lokal, regional och central nivå. En första uppgift för de
länsstyrelser
respektive självstyrelseorgan som avser att vara med är att bjuda in det
"regionala partnerskapet", dvs. näringsliv, kommuner, landsting, stiftelser,
handelskammare, fackföreningar m.fl. att medverka.
De regionala tillväxtavtalen skall enligt regeringen utarbetas stegvis i tre
etapper. Etapperna 1 och 2 avser analys av regionernas styrkor och svagheter
respektive framtagande av utkast till program. Dessa etapper bör enligt vad
som sägs i propositionen genomföras under år 1998. Under den tredje etap-
pen, år 1999, genomförs förhandlingar mellan statens företrädare och övriga
aktörer om programmets slutliga innehåll och finansiering. Därefter sluts ett
regionalt tillväxtavtal, som skall godkännas av regeringen. De första avtalen
beräknas träda i kraft år 2000.
Regeringen framhåller vidare behovet av en bättre regional balans mellan
utbud och efterfrågan på arbetskraft. Det är viktigt att snabbare än i dag
kunna identifiera de områden där en brist på arbetskraft kan uppstå och att
vidta åtgärder. Regeringen anser därför att s.k. regionala kompetensråd bör
etableras.
Motionerna
I partimotion 1997/98:A20 (m) avvisas regeringens förslag om regionala
tillväxtavtal. Processen under vilken avtalen skall utarbetas leder till
osäker
het och därmed risker för den som skall investera, anser motionärerna. Den
allvarligaste invändningen är dock att förhandlingsprocessen mellan län och
centralstat i det sista steget är så selektiv att den hotar själva grundvalen
f
en ekonomi med förutsebara villkor, sägs det i motionen. I stället för en
generell stimulanspolitik riskerar tillväxtavtalen att leda till att Sverige
sj
ker ännu djupare ner i planeringskulturen.
Även i motion 1997/98:A22 (kd) befaras att regeringen bortser från företa-
gares behov av långsiktighet. Motionärerna ställer frågan om vem som är
beredd att starta en ny verksamhet på villkor som bara gäller i tre år. Det
krävs långsiktiga förutsättningar om målet är långsiktig tillväxt- och syssel-
sättningsökning, påpekas det.
Vänsterpartiet anför i motion 1997/98:A47 att regionala tillväxtavtal är ett
steg i rätt riktning men att det finns brister i den demokratiska förankringen
på den regionala nivån. Det är otidsenligt att länsstyrelserna skall handha
utvecklandet av tillväxtavtal, anför motionärerna och erinrar om att Vänster-
partiet tidigare har fört fram idéer om inrättande av länsparlament som den
naturliga politiska nivån i länen.
I motion 1997/98:A44 (v) framhålls att tillväxtavtalen måste få ett underi-
frånperspektiv. Det är enligt motionären viktigt att länets befolkning får
sina
synpunkter hörda. Länets kommuner och landsting måste få en betydande
roll liksom även de nya självstyrelseorganen.
Näringsutskottets ställningstagande
Enligt näringsutskottets uppfattning är regeringens förslag om tillväxtavtal
ett led i en ny regional näringspolitik för tillväxt och sysselsättning.
Föruto
resultatet i form av ett underskrivet tillväxtavtal anser näringsutskottet att
själva processen att komma fram till avtalet är en viktig del i en regional
kraftsamling. Som näringsutskottet ser saken kan processen att arbeta fram
regionala tillväxtavtal ge underlag för ett nytt tillväxtorienterat sätt att
tä
de olika regionerna. Näringsutskottet ser positivt på att de deltagande aktö-
rerna kommer att ha möjlighet att lämna förslag till ändringar i regelverk
m.m. i syfte att uppnå ökad flexibilitet vad avser arbetssätt och medelsan-
vändning inom ramen för avtalen.
Med det anförda tillstyrks propositionen i aktuell del och avstyrks motio-
nerna 1997/98:A20 (m), 1997/98:A22 (kd), 1997/98:A44 (v) och 1997/98:
A47 (v) i berörda delar.
Stockholm den 15 april 1998
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Karin Falkmer (m), Sylvia
Lindgren (s), Mikael Odenberg (m), Barbro Andersson (s), Marie Granlund
(s), Chris Heister (m)*, Dag Ericson (s), Lennart Beijer (v), Ola Karlsson
(m)**, Eva Goës (mp) Göran Hägglund (kd), Laila Bäck (s), Hans Hoff (s),
Sten Tolgfors (m), Alf Eriksson (s), Kerstin Warnerbring (c) och Eva Fly-
borg (fp).
*) Har deltagit i avsnitten under regional näringspolitik
**) Har ej deltagit i avsnitten under regional näringspolitik
Avvikande meningar
1. Mål och riktlinjer
Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägg-
lund (kd), Sten Tolgfors (m) och Eva Flyborg (fp) anser att den del av nä-
ringsutskottets ställningstagande i avsnittet om mål och riktlinjer som börjar
med "Hållbar ekonomisk" och slutar med "berörda delar" bort ha följande
lydelse:
Sverige har sedan år 1970 fallit från tredje till artonde plats i industrilän-
dernas välståndsliga. Den svenska ekonomin växer långsammare än genom-
snittet för EU:s länder, och välståndsutvecklingen är svag.
Ett mer dynamiskt företagande och fler riktiga arbeten kräver insatser över
flera områden, i första hand i fråga om skatterna, arbetsmarknaden, Sveriges
engagemang i EU, energiförsörjningen och kunskapsutvecklingen. På samt-
liga dessa områden saknar regeringen ett alternativ som har förutsättningar
att fungera, såväl nationellt som på det regionala planet.
Enligt näringsutskottets uppfattning, vilken överensstämmer med den som
förs fram i motion 1997/98:A20 (m), 1997/98:A33 (fp) och 1997/98:A22
(kd), måste en framsynt regional näringspolitik ta sin utgångspunkt i en
genuin förståelse av företagandets villkor.
Regeringens regionalpolitiska proposition klarar inte ens att kompensera
för de direkta försämringar för glesbygden och företag i glesbygd som rege-
ringen tagit initiativ till de senaste åren. Höjningen av bensin- och diesel-
skatterna samt höjningen av gränsen för reseavdrag är exempel på detta.
Höjningen av produktionsskatterna på el och den förtida avvecklingen av
kärnkraften är åtgärder som riskerar att leda till höjda elkostnader och
skapar
därtill betydande osäkerhet om de långsiktiga villkoren för investeringar i
industriell verksamhet i Sverige.
Ekonomins globalisering förstärker konkurrensen som svenska företag
möter. Informationstekniken fördjupar dynamiken i den ekonomiska och
samhälleliga utvecklingen. Samtidigt förbättrar informationstekniken förut-
sättningarna för företagande i hela landet och ger möjlighet till företagande
i
nya och växande branscher. Betydelsen av IT-utvecklingen för sysselsätt-
ningen i framtiden bör inte underskattas.
I stället för den traditionella regionalpolitikens olika bidragsformer bör fö-
retagen ges generella villkor och ett gott företagsklimat i hela landet.
Bidrag
bör växlas mot sänkta skatter. Här finns ingen motsättning mellan storstäder
och små orter. Särskilt viktigt är det att skapa förutsättningar som gör att
sm
företag vill och kan bli större.
Ett allvarligt tecken på näringsklimatets tillstånd är att antalet egenföreta-
gare ökade fram till år 1995 för att sedan börja minska. Enligt ekonomen
Stefan Fölster minskade antalet företagare med 39 000 mellan åren 1995 och
1997.
Målet om att halvera den öppna arbetslösheten till sekelskiftet kommer
inte att kunna nås med nuvarande regeringspolitik. Enligt Konjunkturinstitu-
tets rapport från mars 1998 räknas med en öppen arbetslöshet på 6 % och en
total arbetslöshet på 10,2 % (inklusive åtgärder) år 2000. Bara detta är ett
skäl att lägga om kursen till ett samhälle som värnar om företag och företaga-
re. Sverige måste få ett mer företagsvänligt klimat än hittills. Småföretags-
delegationens förslag bildar en god grund för radikala förenklingar.
En generell sänkning av skatten på arbete ökar de enskilda hushållens
möjligheter att också efterfråga tjänster. Fortfarande kvarstår emellertid så
stora skattekilar att någon nämnvärd effekt sannolikt inte uppkommer i detta
avseende. Det är därför nödvändigt att genomföra speciella åtgärder så att
skatten på arbete sänks kraftigt för tjänster med stort arbetsinnehåll och som
efterfrågas av enskilda hushåll. Ett förslag till sådana åtgärder har nyligen
presenterats av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Krist-
demokraterna.
Med det sagda tillstyrker näringsutskottet motionerna 1997/98:A19 (m),
1997/98:A20 (m), 1997/98:A22 (kd) och 1997/98:A33 (fp) i berörda delar.
Övriga behandlade motioner avstyrks i aktuella delar i den mån kraven inte
tillgodoses genom näringsutskottets ställningstagande.
2. Mål och riktlinjer
Kerstin Warnerbring (c) anser att den del av näringsutskottets ställningsta-
gande i avsnittet om mål och riktlinjer som börjar med "Den inriktning" och
slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Stabilare och mer gynnsamma villkor måste utformas för den privata sek-
torn, särskilt för de företag som har potential att växa. Det är i de små och
medelstora företagen som de nya arbetstillfällena kan förväntas komma till
stånd. För att detta skall ske måste fler människor se det som naturligt att
starta ett eget företag och entreprenören måste vara väl ansedd i samhället.
För att företagsklimatet ytterligare skall förbättras anser näringsutskottet
at
åtgärder bör prioriteras inom följande områden: främjande av det personliga
ägandet, administrativa förenklingar, skattelagstiftning, kunskap och kom-
petens samt riskkapitalförsörjning. Dessa åtgärder gynnar även den regionala
utvecklingen.
Näringsutskottet instämmer i vad som sägs i motion 1997/98:A21 (c) om
att den nya regionala näringspolitiken måste innehålla mer än de punktinsat-
ser som föreslås i regeringens proposition. Den regionala näringspolitiken
bör ha ett tydligt mål om utveckling i hela Sverige, vilket överordnas alla
politikområden. Den bör omdanas till ett instrument för att skapa likvärdiga
möjligheter till utveckling och tillväxt i alla regioner. Enklare regler för
mindre företag, minskat byråkratiskt krångel och bättre samordning mellan
olika samhällssektorer är inte bara glesbygdsfrågor utan lika viktiga för hela
landet. Företagande och företagare bör uppmuntras med hänsyn till deras
betydelse för sysselsättning och välfärd.
Bristen på arbete är den tydligaste konsekvensen av den nuvarande regio-
nala obalansen. För att öka tillväxt och sysselsättning är utvecklingen inom
tjänstesektorn av avgörande betydelse. Även inom andra sektorer ökar tjäns-
te- eller kunskapsinnehållet i produktionen. Många av de moderna företagen
är relativt oberoende av avstånd och läge i landet eftersom de baserar sig på
IT. Den nya regionala näringspolitiken kan därför än mer än tidigare baseras
på decentralisering. Inom IT-området kan sysselsättningen förväntas öka,
vilket bör gagna hela landet. Även inom vårdsektorn och sektorn för s.k.
hushållsnära tjänster finns enligt näringsutskottets mening en stor
sysselsätt-
ningspotential.
Varje region är unik. En regions förutsättningar och möjligheter måste tas
till vara bl.a. genom ett stort lokalt självbestämmande.
Med det sagda tillstyrker näringsutskottet motion 1997/98:A21 (c) i berör-
da delar. Övriga behandlade motioner avstyrks i aktuella delar i den mån
kraven inte tillgodoses genom näringsutskottets ställningstagande.
3. Mål och riktlinjer
Lennart Beijer (v) anser att den del av näringsutskottets ställningstagande i
avsnittet om mål och riktlinjer som börjar med "Den inriktning" och slutar
med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Enligt näringsutskottets mening har staten ett övergripande ansvar för nä-
ringspolitiken, vilket kräver att staten tar vissa initiativ. Näringslivet har
inte den erforderliga uthålligheten. Näringsutskottet vill också betona att
försämrade arbetsrättsliga regler eller svaga fackföreningar inte är någon
framkomstväg.
Näringsutskottet instämmer med motion 1997/98:A47 (v) att en kraftsam-
ling måste till för att bryta utvecklingen mot ökade regionala klyftor. Enligt
näringsutskottets uppfattning har regeringen inte lyckats formulera en tro-
värdig strategi för att uppnå en hållbar utveckling och regional balans. De
hittillsvarande regionalpolitiska målen om social och ekonomisk rättvisa och
balanserad tillväxt har inte infriats. Regeringen avser nu att låta analysera
regionalpolitikens hittillsvarande effekter på framför allt den regionala ut-
vecklingen samt de framtida förutsättningarna för regional balans. Mot den
tidigare angivna bakgrunden ser näringsutskottet positivt på en sådan analys.
En utredning med bred parlamentarisk förankring bör tillsättas. Hela arsena-
len av regionalpolitiska företagsstöd bör utvärderas i syfte att åstadkomma en
regionalpolitik baserad på aktivt stöd till regional utvecklingskraft snarare
ä
på passiva driftsbidrag. Vidare bör ett tydligt genusperspektiv ingå i en
sådan
analys.
Alla regioner är beroende av hög tillväxt. Även om staten kan bidra med
ett antal verktyg måste den viktigaste kraften dock komma från regionen
själv. Underifrånperspektivet måste vara vägledande.
Näringsutskottet vill i detta sammanhang betona de statliga företagens och
affärsverkens betydelse. Näringsutskottet ser det som önskvärt med ett nä-
ringsliv med olika ägarformer: privat, kooperativt och samhällsägt. Eftersom
det svenska näringslivet domineras av starkt koncentrerat privat ägande kan
statligt ägande vara en rimlig motvikt. Anställda i statliga företag kräver
inflytande över sina arbetsplatser, men de kräver också engagerade och akti-
va ägare.
Med det sagda tillstyrker näringsutskottet motion 1997/98:A47 (v) i berör-
da delar. Övriga behandlade motioner avstyrks i aktuella delar i den mån
kraven inte tillgodoses genom näringsutskottets ställningstagande.
4. Mål och riktlinjer
Eva Goës (mp) anser att den del av näringsutskottets ställningstagande i
avsnittet om mål och riktlinjer som börjar med "Den inriktning" och slutar
med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Enligt näringsutskottets mening är det politikens roll att underlätta fram-
växten av det goda - i bemärkelsen ekologiska och hållbara - näringslivet.
Mångfald, dynamik, kreativitet och delaktighet är nyckelord för en sådan
utveckling. Det skall vara företagsekonomiskt lönsamt att göra det som är
långsiktigt hållbart. Ett framtida näringsliv måste vara en del av ett funge-
rande samhälle, inte något som befinner sig vid sidan om den sociala och
ekologiska verkligheten.
Näringsutskottet delar uppfattningen som framförs i motion 1997/98:A54
(mp) om att den nya regionala näringspolitiken ställer krav på aktiva insatser
inom många olika politikområden. Staten har ett viktigt ansvar, men det är
också väsentligt att politiken formas så nära människorna som möjligt. För
att utveckla en ökad självtillit krävs en decentralisering av beslut till
regio
nala organ som kan ta ökat ansvar för den lokala utvecklingen.
Den gröna regionala näringspolitiken syftar till att göra regionerna allt
mindre beroende av stöd. Ekonomisk och ekologisk balans bör uppnås i varje
enskild region.
De traditionella regionalpolitiska stöden i de utsatta regionerna har inte
gett de utlovade resultaten och bör hanteras med försiktighet. I stället bör
satsningar göras på medel som innebär utveckling av nätverk, individer,
företagskultur, kompetensutveckling, kvinnors och nya svenskars företagan-
de etc.
Miljöaspekterna skall vävas in så att regionalpolitiken och den regionala
näringspolitiken bidrar till målet om en ekologiskt hållbar ekonomi. Sådana
satsningar som omfattar miljöteknik och/eller är särskilt
sysselsättningsinten-
siva skall prioriteras. En önskvärd satsning gäller en landsomfattande en-
hetstaxa för telefon och IT.
Med det sagda tillstyrker näringsutskottet motion 1997/98:A54 (mp) i be-
rörd del. Övriga behandlade motioner avstyrks i aktuella delar i den mån
kraven inte tillgodoses genom näringsutskottets ställningstagande.
5. Riskkapitalförsörjning
Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägg-
lund (kd), Sten Tolgfors (m) och Eva Flyborg (fp) anser att den del av nä-
ringsutskottets ställningstagande i avsnittet om riskkapitalförsörjning som
börjar med "Näringsutskottet ser" och slutar med "denna del" bort ha följan-
de lydelse:
Grunden för en väl fungerande riskkapitalförsörjning är att dubbelbeskatt-
ningen på avkastningen av riskkapital avvecklas. Därtill kommer bl.a. att
förmögenhetsskatten och beskattningen på arbete måste sänkas och att spa-
rande bör uppmuntras. Om goda förutsättningar ges för utvecklande av ef-
fektiva riskkapitalmarknader behöver inte en statlig myndighet som NUTEK
agera mäklare av kapital.
Norrlandsfonden är i dag en dominerande finansiär för många företag i
norra Sverige. Fonden fyller enligt näringsutskottets uppfattning en viktig
roll för näringslivet i norr.
Näringsutskottet anser däremot att det finns anledning till tveksamhet när
det gäller regeringens önskan om en intensifierad användning av lånegaranti-
er hos ALMI. Risken är att ALMI drar på sig problem genom att man inte
har direktkontakt med de projekt som får lånegarantier. ALMI får till exem-
pel inga tidiga signaler om att ett bolag börjar släpa efter med
betalningarna.
ALMI bör därför inte helt gå över till garantilåneverksamhet.
Därmed tillstyrker näringsutskottet motion 1997/98:A20 (m) i denna del.
De aktuella yrkandena i motionerna 1997/98:A21 (c) och 1997/98:A47 (v)
avstyrks däremot av näringsutskottet.
6. Riskkapitalförsörjning
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser att den del av näringsutskottets
ställningstagande i avsnittet om riskkapitalförsörjning som börjar med
"Näringsutskottet ser" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet instämmer i vad som sägs i motion 1997/98:A47 (v) om
att regeringens förslag på riskkapitalområdet går i rätt riktning men behöver
kompletteras med stöd till regionala fonder och börser för att få en garanti
at
alla regioner kan få tillgång till riskkapital. Motion 1997/98:A47 (v)
tillstyr
således i berörda delar. De aktuella yrkandena i motionerna 1997/98:A20 (m)
och 1997/98:A21 (c) avstyrks av näringsutskottet.
7. Riskkapitalförsörjning
Kerstin Warnerbring (c) anser att den del av näringsutskottets ställningsta-
gande i avsnittet om riskkapitalförsörjning som börjar med "Näringsutskottet
ser" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet anser i likhet med vad som sägs i motion 1997/98:A21 (c)
att den regionala riskkapitalförsörjningen ytterligare kan förbättras. Rege-
ringen bör ta initiativ som gör det möjligt att använda det nya pensionssys-
temets premiereserv för att bygga upp regionala fonder. Vidare bör lokala
mötesplatser som exempelvis regionala aktietorg eller innovationsmarknader
stimuleras. Målet är att lokala placerare skall kunna investera i lokala före-
tag.
ALMI har en viktig roll för den regionala riskkapitalförsörjningen, särskilt
när det gäller de mindre företagen. Med hänsyn till vikten av att de små
företagen kan växa instämmer näringsutskottet med motionärerna i att
ALMI:s resurser måste anpassas till efterfrågan på riskkapital. Såväl
driftskapital som ytterligare medel till lånefonden bör tillföras ALMI. Rege-
ringen bör i samband med budgetpropositionen för år 1999 återkomma med
ett sådant förslag.
Med det sagda tillstyrker näringsutskottet motion 1997/98:A21 (c) i berör-
da delar. De aktuella yrkandena i motionerna 1997/98:A20 (m) och
1997/98:A47 (v) avstyrks av näringsutskottet.
8. Regelförenkling
Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägg-
lund (kd), Sten Tolgfors (m) och Eva Flyborg (fp) anser att näringsutskottets
ställningstagande i avsnittet om regelförenkling bort ha följande lydelse:
I syfte att skapa tillväxt och sysselsättning är det viktigt att de små
företa-
gen kan växa. Därför måste befintliga tillväxthinder för småföretagandet
undanröjas.
Näringsutskottet delar uppfattningen som framförs i motion 1997/98:A32
(fp, m, c, kd) om att det finns ett stort antal aktörer som är ansvariga för
regionalpolitikens genomförande. Detta leder till att summan av de regionala
regelverken blir hämmande för näringslivet. Den regionala näringspolitiken
måste därför ha inslag av regelförenklingar, direkt riktade till de små
företa-
gen.
Det är nödvändigt att krånglet minimeras om företagen skall kunna ut-
vecklas. Småföretagsdelegationens förslag bildar en god grund för radikala
förenklingar.
Avsiktsförklaringen om avregleringsarbetet, daterad den 3 april 1998, från
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna
innebär att dessa partier är överens om att genomföra så gott som alla förslag
i betänkandet Bättre och enklare regler från Småföretagsdelegationen. Några
av de viktigaste förslagen är enklare registrering av företag, enklare själv-
deklaration för företagare, lättnader i uppgiftslämnandet, enklare
tullprocedu-
rer, patentskydd för enklare uppfinningar m.fl.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1997/98:A22 (kd),
1997/98:A32 (fp, m, c, kd) och 1997/98:A33 (fp) i berörda delar. Motion
1997/98:A20 (m) ligger i linje med utskottets ställningstagande. Det be-
handlade yrkandet i motion 1997/98:A21 (c) kan i det väsentliga anses till-
godosett med näringsutskottets ställningstagande.
9. Regelförenkling
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser att näringsutskottets ställnings-
tagande i avsnittet om regelförenkling bort ha följande lydelse:
Enligt näringsutskottets uppfattning är det väsentligt att företagen har sta-
bila spelregler för att kunna planera framtida verksamhet och investeringar.
Detta är en central del i ett gott näringsklimat. En viktig förutsättning är
lå
inflation och därmed låga räntor. Enligt utskottets mening har emellertid
inflationsbekämpningen drivits för långt. Denna politik hämmar hemma-
marknadens tillväxt och därmed sysselsättningen. Näringsutskottet vill också
peka på att de av- och omregleringar som genomförts de senaste tio åren i
syfte att skapa konkurrens på olika marknader, bl.a. vad gäller inrikesflyget,
järnvägskommunikationerna, postdistributionen, teleområdet och eldistribu-
tionen, många gånger har lett till försämringar i tillgänglighet av
kommersiell
och offentlig service. Det behövs en översyn av konsekvenserna av dessa av-
och omregleringar. Näringsutskottet har noterat att regeringen har tillsatt en
interdepartemental arbetsgrupp för att säkerställa att tillämpningen av kon-
kurrensreglerna inte förhindrar sådan samverkan mellan småföretag som kan
vara av nytta för konsumenterna och samhällsekonomin. Arbetsgruppen skall
redovisa sitt uppdrag senast den 1 november 1998.
Småföretagsdelegationens förslag angående regelförenkling bereds för
närvarande av regeringen. Näringsutskottet ser positivt på att regeringen
prövar möjligheterna att förenkla reglerna och minska regelmängden för
företagen. De små företagens situation bör särskilt beaktas.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker näringsutskottet motionerna
1997/98:A21 (c), 1997/98:A22 (kd), 1997/98:A33 (fp) i berörda delar samt
motion 1997/98:A32 (fp, m, c, kd).
10. Regelförenkling
Kerstin Warnerbring (c) anser att näringsutskottets ställningstagande i av-
snittet om regelförenkling bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet delar uppfattningen som framförs i motion 1997/98:A21
(c) om att företagsklimatet i Sverige måste förbättras. Det är nödvändigt att
politiken inriktas på att skapa goda förutsättningar för ett småskaligt
diversi
fierat näringsliv. Särskilda insatser för mindre företag måste ske parallellt
med att det bedrivs en generell näringspolitik som bidrar till goda
betingelser
för företagande. En småföretagsorienterad politik gynnar näringsutveckling-
en på landsbygden och förbättrar de regionala arbetsmarknaderna. Förenk-
lingar i lagar och regler är ett prioriterat område, eftersom det nuvarande
alltför omfattande regelverket är en av de mest hämmande faktorerna för de
mindre företagen. I Småföretagsdelegationens betänkande återfinns ett antal
förslag som kan tjäna som underlag för förenklingsarbetet.
Näringsutskottet delar även den uppfattning som framförs i motion
1997/98:A32 (fp, m, c, kd) om att det finns ett stort antal aktörer som är
ansvariga för regionalpolitikens genomförande. Detta leder till att summan
av de regionala regelverken blir hämmande för näringslivet. För att uppnå en
effektiv avreglering måste nya metoder prövas. Motionens förslag om en
trestegsmodell är en lösning som bör övervägas. I första steget begränsas
stiftandet av nya lagar på området, i andra steget görs problem- och kon-
sekvensanalyser av existerande regler och i det tredje steget avvecklas onö-
diga regler vid en årlig genomgång.
Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1997/98:A21 (c) i aktuell del
samt motion 1997/98:A32 (fp, m, c, kd). Övriga behandlade yrkanden kan i
viss utsträckning anses tillgodosedda genom näringsutskottets ställningsta-
gande.
11. Resurscentrum i samband med kvinnors företagande
Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Ola Karlsson och Sten Tolgfors (alla m)
anser att näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om resurscentrum i
samband med kvinnors företagande bort ha följande lydelse:
För näringsutskottet är det en självklarhet att kvinnors kompetens tas till
vara i samhället och att människors insatser värderas lika oavsett kön. Därför
delar utskottet inte regeringens bedömning att det även fortsättningsvis krävs
särskilda insatser för kvinnor inom regionalpolitiken. Ansträngningarna bör i
stället inriktas på att återskapa en fungerande arbetsmarknad. Säkerligen
kommer generella strukturförändringar vad gäller förbättringar av före-
tagsklimatet, den informationstekniska infrastrukturen och satsningar på
kvalificerad yrkesutbildning alla människor på landsbygden och i glesbygden
till godo - kvinnor som män. Detta ligger i linje med den allmänt vedertagna
principen om s.k. mainstreaming.
Näringsutskottet avvisar därför regeringens förslag till fortsatta satsningar
på ett nationellt resurscentrum för kvinnor. Denna form av central styrning
har i praktiken inte visat sig tillföra arbetet inom regionala resurscentrum
mycket positivt. Utifrån de speciella förutsättningar och behov som finns i
varje region bör dessa efter egna bedömningar få utveckla verksamheten.
Utvecklingen bör ske med en större inriktning på företagen än som är möjligt
med de av regeringen fastställda delmålen för projektet.
Med det anförda avstyrker näringsutskottet de aktuella yrkanden i motio-
nerna 1997/98:A21 (c), 1997/98:A47 (v), 1997/98:A54 (mp) och 1997/98:
A38 (s).
12. Resurscentrum i samband med kvinnors företagande
Lennart Beijer (v), Eva Goës (mp) och Kerstin Warnerbring (c) anser att
näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om resurscentrum i samband
med kvinnors företagande bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet anser att mer måste satsas på kvinnors företagande. Re-
surscentrumverksamheten är en viktig åtgärd i detta sammanhang. Med
hänsyn till de hittillsvarande goda resultaten bör man redan nu kunna införli-
va denna verksamhet som ett permanent inslag i den regionala näringspoliti-
ken.
Det nationella resurscentrumet bör vara en offensiv organisation, som dels
stöder och samordnar regionala och lokala resurscentrum, dels sprider infor-
mation. En mer fristående ställning för det nationella resurscentrumet bör
övervägas.
Även regionala resurscentrum på länsnivå bör permanentas och vidareut-
vecklas genom att särskilda medel på länsnivå avsätts.
Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker näringsutskottet motionerna
1997/98:A21 (c), 1997/98:A47 (v) och 1997/98:A54 (mp) i aktuella delar.
Även motion 1997/98:A38 (s) får anses tillgodosedd genom näringsutskot-
tets ställningstagande.
13. Resurscentrum i samband med kvinnors företagande
Eva Flyborg (fp) anser att näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om
resurscentrum i samband med kvinnors företagande bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet har noterat att Sverige har en lägre andel kvinnliga egen-
företagare än andra jämförbara länder. För att bredda kvinnors arbetsmark-
nad och stimulera kvinnligt företagande krävs det ett flertal åtgärder, bl.a.
a
man tillåter privata alternativ inom offentlig sektor.
Bildandet av ett nationellt resurscentrum (NRC) och regionala resurscent-
rum är en regionalpolitisk åtgärd men skall också ses som en jämställdhets-
politisk åtgärd. Verksamheten vid landets olika resurscentrum drivs genom
ett underifrånperspektiv och man utgår från kvinnors behov. Det har nu visat
sig finnas ett starkt behov - både på det nationella och på de regionala och
lokala planen - att det påbörjade arbetet fullföljs. Medel bör därför garante-
ras för verksamheten; långsiktighet och fasta spelregler är nödvändiga. Vad
näringsutskottet anfört bör ges regeringen till känna.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker näringsutskottet motionerna
1997/98:A21 (c), 1997/98:A38 (s), 1997/98:A47 (v) och 1997/98:A54 (mp) i
aktuella delar i den mån yrkandena inte tillgodoses genom näringsutskottets
ställningstagande.
14. Turism
Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägg-
lund (kd), Sten Tolgfors (m) och Eva Flyborg (fp) anser att näringsutskottets
ställningstagande i avsnittet om turism bort ha följande lydelse:
Turistnäringen är sysselsättningsintensiv och har stor betydelse i många
regioner, inte minst i glesbygden. Näringen spelar en viktig roll i arbetet
med
att komma till rätta med massarbetslösheten.
För att förbättra situationen för turistnäringen, som är en arbetskraftsinten-
siv bransch med relativt lågt löneläge, skulle en sänkning av skatten på ar-
bete vara mycket betydelsefull. Vidare bör likvärdiga konkurrensförhållan-
den råda för olika kategorier av aktörer. Kommuner och ideella föreningar
bör inte, genom de speciella regler och möjligheter som gäller för dessa båda
kategorier, kunna konkurrera ut privata företag. Det behövs också ett sektors-
övergripande arbetssätt, där alla berörda instanser på lokal och regional nivå
samverkar för att skapa förutsättningar för en lönsam turistnäring. Ett område
där en bättre samordning skulle behövas är regler för kontroll och tillsyn
inom turismområdet. Vissa myndighetskontroller som inte kräver special-
kompetens skulle sålunda kunna samordnas. Inspektionstätheten bör också
anpassas till om problem har uppstått eller inte.
Riksdagen bör anmoda regeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad
som här har anförts, vilket också ligger i linje med uppfattningen i motioner-
na 1997/98:A20 (m) och 1997/98:A22 (kd).
Med det anförda tillstyrker näringsutskottet de aktuella yrkandena i motion
1997/98:A22 (kd). Yrkandet i motion 1997/98:A21 (c) avstyrks i den mån
det inte tillgodoses genom näringsutskottets ställningstagande.
15. Turism
Kerstin Warnerbring (c) anser att näringsutskottets ställningstagande i av-
snittet om turism bort ha följande lydelse:
Som anförs i motionerna 1997/98:A21 (c) och 1997/98:A22 (kd) finns det
samordningsproblem mellan olika myndigheter och aktörer på turistområdet
som ännu inte är lösta. Det krävs en målmedveten samordning för att den
småskaliga landsbygdsturismen skall kunna utvecklas i landets olika regio-
ner. Eftersom små företag har mindre möjligheter och ofta sämre kunskaper
om marknadsföring behövs särskild kompetensuppbyggnad på detta område.
Regeringens insatser på detta område är inte tillräckliga.
Med det anförda tillstyrker näringsutskottet motion 1997/98:A21 (c) i ak-
tuell del. De berörda yrkandena i motion 1997/98:A22 (kd) avstyrks i den
mån de inte tillgodoses genom näringsutskottets ställningstagande.
16. Flexibel användning av medel på regional nivå
Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Chris Heister och Sten Tolgfors (alla m)
anser att den del av näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om
flexibe
användning av medel på regional nivå som börjar med "Näringsutskottet
konstaterar" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Enligt näringsutskottets mening är såddfinansiering en ytterst viktig finan-
sieringsfas för små tekniska innovationsföretag. I propositionen föreslår
regeringen att anslaget A 1 för regionalpolitiska åtgärder även fortsättnings-
vis skall kunna användas till såddfinansiering och att länsstyrelserna (själv-
styrelseorganen) ges möjlighet att disponera medel för detta ändamål. Nä-
ringsutskottet anser dock att denna uppgift inte bör åvila länsstyrelserna.
Hantering av såddfinansiering bör ske där särskild kompetens för detta finns
samlad. I motion 1997/98:A20 (m) yrkas avslag på regeringens förslag om
användningen av anslaget för regionalpolitiska åtgärder.
Med det sagda tillstyrker näringsutskottet det berörda yrkandet i motion
1997/98:A20 (m) och avstyrker propositionen i denna del samt även de aktu-
ella yrkandena i motionerna 1997/98:A47 (v) och 1997/98:A58 (fp).
17. Flexibel användning av medel på regional nivå
Eva Goës (mp), Kerstin Warnerbring (c) och Eva Flyborg (fp) anser att den
del av näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om flexibel användning
av medel på regional nivå som börjar med "Näringsutskottet konstaterar" och
slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet vill i likhet med vad som sägs i motion 1997/98:A58 (fp)
framhålla svårigheten för de små företagen att skaffa kapital såväl till
starte
av företaget som till expansion. Kvinnor visar sig ofta mer försiktiga än män
i sitt företagande, bl.a. genom att endast låna ett minimibelopp och starta i
liten skala. Även för kvinnliga företagare med tekniska innovationer krävs
det bättre möjligheter i form av såddfinansiering. Detta bör ges regeringen
till känna.
Med det sagda tillstyrker näringsutskottet motion 1997/98:A58 (fp) i aktu-
ell del. Däremot bör inte det berörda yrkandet i motion 1997/98:A47 (v) leda
till något initiativ av riksdagen. Motion 1997/98:A20 (m) avstyrks i aktuell
del.
18. Flexibel användning av medel på regional nivå
Lennart Beijer (v) anser att den del av näringsutskottets ställningstagande i
avsnittet om flexibel användning av medel på regional nivå som börjar med
"Näringsutskottet konstaterar" och slutar med "berörda delar" bort ha följan-
de lydelse:
Näringsutskottet ser i likhet med vad som görs i motion 1997/98:A47 (v)
positivt på regeringens förslag att låta länsstyrelserna och i försökslänen
självstyrelseorganen disponera medel från det regionalpolitiska anslaget till
såddkapital för riskfylld finansiering till unga teknikföretag. Dock befarar
näringsutskottet att det kan vara svårt att realisera förslaget med hänsyn
till
det snäva anslagsutrymmet inom länsstyrelserna. Ramen för såddkapital bör
således utökas. Detta bör ges regeringen till känna.
Med det sagda tillstyrker näringsutskottet motion 1997/98:A47 (v) i aktuell
del. Däremot bör inte det berörda yrkandet i motion 1997/98:A58 (fp) leda
till något initiativ av riksdagen. Motion 1997/98:A20 (m) avstyrks i aktuell
del.
19. Regionala tillväxtavtal
Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Chris Heister (m), Sten Tolgfors
(m) och Eva Flyborg (fp) anser att näringsutskottets ställningstagande i av-
snittet om regionala tillväxtavtal bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet anser i likhet med vad som sägs i motion 1997/98:A20
(m) att regeringens förslag om tillväxtavtal bör avslås av riksdagen.
Regeringens förkärlek för selektiva lösningar och bidragspolitik är nedslå-
ende. Trots att de företag som skall skapa de nya jobben begär att en konkur-
renssnedvridande stödpolitik skall ersättas med en generell skattesänknings-
politik framhärdar regeringen i att det är just selektiv bidragspolitik som
äve
i fortsättningen skall utgöra ryggraden i regionalpolitiken. Planer och
politis
styrning är ingen framkomlig väg för att skapa ekonomisk tillväxt.
I beskrivningen av tillväxtavtalens möjligheter är regeringen orealistisk.
De resurser varje län anses kunna förhandla om visar sig omfatta långt
mycket mer än vad som i realiteten är förhandlingsbart. Avsikten är uppen-
bar, nämligen att söka ge intryck av att stora summor plötsligt står till
regio
nernas förfogande.
Tillväxtavtalen är bara ett sätt att gruppera om de statliga bidragspåsarna.
De förefaller vara en olämplig väg också i praktiken. Under de två åren som
tillväxtavtalen skulle utarbetas skulle stor osäkerhet råda bland företagare
och investerare om vilka villkor som skulle komma att gälla under de när-
maste åren. Detta skulle leda till att alla nysatsningar skulle upphöra i
vänta
på att reglerna skulle bli kända.
Näringsutskottet anser för sin del att en ekonomi med förutsebara villkor är
en förutsättning för ett expanderande näringsliv. Sverige behöver en generell
stimulanspolitik och mindre av detaljreglering av näringslivet. Att skapa nya
planer och politiska instanser går på tvärs med detta.
Med det anförda tillstyrker näringsutskottet motion 1997/98:A20 (m) i
aktuell del och föreslår att regeringens proposition avslås i denna del.
Övriga
motionsyrkanden avstyrks.
20. Regionala tillväxtavtal
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser att näringsutskottets ställnings-
tagande i avsnittet om regionala tillväxtavtal bort ha följande lydelse:
Enligt näringsutskottets uppfattning, vilken överensstämmer med vad som
i denna del anförs i motionerna 1997/98:A44 (v) och 1997/98:A47 (v), är
tillväxtavtalen ett intressant förslag. Processen att arbeta fram de regionala
tillväxtavtalen ser näringsutskottet som en viktig utvecklingsfråga. Tillväxt-
avtalen måste komma till stånd genom ett underifrånperspektiv, där också
länets befolkning kan göra sina synpunkter hörda. Den föreslagna organisa-
tionen - med länsstyrelser och självstyrelseorgan - visar på de brister på
demokrati som finns på den regionala nivån. Med tillväxtavtalen ökas den
regionala nivåns betydelse. En demokratiutveckling mot länsparlament blir
alltmer nödvändig enligt näringsutskottets mening.
Med det sagda tillstyrker näringsutskottet motionerna 1997/98:A44 (v) och
1997/98:A47 (v) i aktuella delar. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
21. Regionala tillväxtavtal
Göran Hägglund (kd) anser att näringsutskottets ställningstagande i avsnittet
om regionala tillväxtavtal bort ha följande lydelse:
I denna fråga instämmer näringsutskottet i den uppfattning som framförs i
motion 1997/98:A22 (kd). Tillväxtavtalen är ett nytt sätt att ta till vara
resu
serna i länet men innebär att man helt bortser från företagens behov av lång-
siktighet. Ett tillväxtavtal är enligt regeringens förslag endast tänkt att
gäl
under en treårsperiod. Näringsutskottet anser att regeringen bör överväga
förslaget på nytt och återkomma till riksdagen med ett mera långsiktigt för-
slag. Bland annat bör regeringen i detta sammanhang också lämna förslag på
de regler som den anser bör ändras för att uppnå större flexibilitet.
Med det sagda tillstyrker näringsutskottet motion 1997/98:A22 (kd) i aktu-
ell del. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
Lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om
nedsättning av socialavgifter
Härigenom föreskrivs att 6 och 11 §§ lagen (1990:912) om nedsättning
av socialavgifter1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 §2
Inom stödområdet är följande verksamheter stödberättigade:
1. gruvor och mineralbrott, med
undantag för malmgruvor,
1. andra gruvor och mineralbrott
än malmgruvor, om liknande bryt-
ning eller utvinning även sker i andra
regioner i Sverige,
2. tillverkning, med undantag av tillverkning inom massa- och pappersin-
dustri samt järnverk, stålverk och ferrolegeringsverk,
3. produktionsvaruinriktad partihandel,
4. uppdrags-, uthyrnings- och reparationsverksamhet,
5. hotell-, pensionats- och cam-
pingverksamhet eller
5. hotell-, pensionats- och cam-
pingverksamhet,
6. restaurang- och kaféverksamhet som bedrivs i kombination med hotell-,
pensionats- eller campingverksamhet,
7. renhållnings-, städnings- och tvätteriverksamhet,
8. rekreationsverksamhet och kul-
turell serviceverksamhet, med un-
dantag av biblioteksverksamhet,
8. rekreationsverksamhet och kul-
turell serviceverksamhet, med un-
dantag av biblioteksverksamhet,
eller
9. jord- och skogsbruk, trädgårds-
skötsel, jakt och fiske,
10. verksamhet som bedrivs av
ideella, kulturella och religiösa orga-
nisationer, samt intresseorganisatio-
ner,
11. annan personlig service-
verksamhet, med undantag av verk-
samhet vid varmbadhus.
9. verksamhet som bedrivs av ide-
ella, kulturella och religiösa organi-
sationer samt intresseorganisationer.
__________
1Lagen omtryckt 1994:548.
2Senaste lydelse 1995:894.
11 §
Inom stödområdet är följande verksamheter stödberättigade:
1. uppdrags- och uthyrningsverksamhet,
2. hotell-, pensionats- och cam-
pingverksamhet eller
2. hotell-, pensionats- och cam-
pingverksamhet,
3. restaurang- och kaféverksamhet som bedrivs i kombination med hotell-,
pensionats- eller campingverksamhet,
4. skidliftsverksamhet som bedrivs
fristående eller i kombination med
restaurang- eller kaféverksamhet,
4. skidliftsverksamhet som bedrivs
fristående eller i kombination med
restaurang- eller kaféverksamhet.
5. jord- och skogsbruk,
trädgårdsskötsel, jakt och fiske.
_______
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser tid
före ikraftträdandet.
Förslag till lag om rätt för Stiftelsen Norrlandsfonden att
besluta i frågor om förvaltningen av regionala utvecklingslån
Härigenom föreskrivs följande.
Enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen får Stiftelsen
Norrlandsfonden fatta beslut som innebär myndighetsutövning i frågor om
förvaltningen av regionala utvecklingslån och lokaliseringslån som beslutats
enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd eller mot-
svarande äldre bestämmelser.
_____________
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att bilagan till sekretesslagen (1980:100)3 skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Bilaga4
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfri-
hetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga
delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den
mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamhe-
ten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författ-
ningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har
uppdragits åt organet.
Organ Verksamhet
Stiftelsen Innovationscentrum all verksamhet
Stiftelsen Svenska institutet all verksamhet
Föreslagen lydelse Bilaga
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfri-
hetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga
delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den
mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamhe-
ten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författ-
ningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har
uppdragits åt organet.
Organ Verksamhet
Stiftelsen Innovationscentrum all verksamhet
Stiftelsen Norrlandsfonden förvaltning av statligt reglerade
regionala utvecklingslån och lokali-
seringslån som beslutats enligt för-
ordningen (1990:642) om regional-
politiskt företagsstöd eller motsva-
rande äldre bestämmelser (SFS
1998:000)
3 Lagen omtryckt 1992:1474.
4 Senaste lydelse 1997:958.
Stiftelsen Svenska institutet all verksamhet
____________
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Ärendet 5
Disposition av betänkandet 5
Utskottet 6
1. Förutsättningar och mål 6
2. Insatser av regionalpolitisk betydelse inom vissa sektorer 25
2.1 Den kommunala ekonomin 25
2.2 Infrastrukturen för kommunikationer 25
2.3 Flygtrafik 36
2.4 Postfrågor 38
2.5 Utbildning distansutbildning 39
2.6 Kultur 47
2.7 Arbetsmarknaden 48
2.8 Jordförvärvslagstiftning, strandskydd m.m. 49
3. Statlig verksamhet helhetssyn och organisatoriska förändringar 51
4. Stödområden och regionalpolitiska företagsstöd 58
4.1 Allmänt 58
4.2 Stödområdesfrågor 59
4.3 Regionalt utvecklingsstöd 64
4.4. Stiftelsen Norrlandsfonden 67
4.5 Nedsättning av socialavgifter 67
4.6 Transportbidrag 70
5. Glesbygds- och landsbygdsfrågor 73
6. EG:s strukturfonder 84
6.1 Allmänt 84
6.2 Förenklad administration 85
6.3 Strukturfonderna kommande programperiod 86
7. Det regionala utvecklingsarbetet 94
7.1 Regionala utvecklingsstrategier 94
7.2 Resurscentrum för kvinnor m.m. 97
8. Regional näringspolitik m.m. 101
8.1 Allmänt 101
8.2 Livsmedelsindustri och jordbruk 102
8.3 Riskfinansiering såddkapital 103
8.4 Friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel, m.m. 106
8.5 Regionala tillväxtavtal, m.m. 110
8.6 Regionala kompetensråd 113
Hemställan 114
Reservationer 126
Särskilda yttranden 204
Bilagor
Bilaga 1
Regeringens förslag till riksdagsbeslut 207
Förteckning över motioner väckta med anledning av proposition
1997/98:62 207
Förslag från Riksdagens revisorer 222
Motion väckt med anledning av Riksdagens revisorers förslag 222
Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:115 223
Förteckning över motioner väckta under allmänna motionstiden
1997 223
Bilaga 2 Utbildningsutskottets yttrande 230
Bilaga 3 Trafikutskottets yttrande 242
Bilaga 4 Näringsutskottets yttrande 266
Bilaga 5 Lagförslag 300