INTEGRERING AV MILJÖ HÄ NSYN

INOM DEN

STATLIGA FÖ RVALTNINGEN

Sverige skall vara en pådrivande kraft

och ett fö regångsland i strävan att

skapa ett hållbart samhälle.

Ur regeringsfö rklaringen den 22 mars 1996

SOU 1996:112

Delbetänkande från

MILJÖ VÅ RDSBEREDNINGEN

Till Regeringen

Genom beslut den 26 januari 1995 gav regeringen Miljö vårdsberedningen (Jo 1968:A) genom tilläggsdirektiv (1995:22) i uppdrag att ägna sig åt att integrera miljö arbetet i samhällets olika sektorer. Beredningen har som lö pande uppdrag att under hela mandatperioden utreda, formulera och fö reslå konkreta åtgärder fö r att nå en hållbar samhällsutveckling. I detta ingår bland annat att verka fö r att frågan om miljö ansvar och miljö hänsyn kan integreras i samhällssektorerna och att fö reslå hur regeringens styrning av sektorsmyndigheterna kan utvecklas.

Miljö vårdsberedningens ledamö ter har utgjorts av riksdagsman Jan Bergqvist, ordfö rande, generaldirektö r Rolf Annerberg, statskonsulent Å sa Domeij, biolog Stefan Edman, museichef Dé siré e Edmar, vice riksbankschef Lars Heikensten, generaldirektö r Maria Norrfalk, rektor Thomas Rosswall, kommunalråd Elvy Sö derström, högskolerektor Christina Ullenius och miljö revisor Marja Widell.

I bilaga 4 i betänkandet finns en praktisk vägledning, ”Miljö arbete i statliga myndigheter”. Den ska även tryckas som en fristående skrift fö r att hjälpa myn-digheterna att mö ta de krav vi anser regeringen bö r ställa på dem. Vägled-ningen gö r det mö jligt fö r regeringskansliet och myndigheterna att tala samma språk och använda gemensamma begrepp.

Från Miljö vårdsberedningens kansli har deltagit kanslichef Lars-Erik Liljelund samt sekreterarna i utredningen expert Kristina Bovin (fram till 96-03-15) och därefter avdelningsdirektö r Peter Sö rngård, som fö rordnades som expert 96-01-08. Peter Sö rngård har också skrivit den praktiska vägledningen.

Till arbetet med vägledningen har varit knuten en referensgrupp i vilken med-verkat kansliråd Johan Appelberg, miljö chef Gunnar Granqvist, departements-råd Bengt Nordström, generaldirektö r Maria Norrfalk, revisionsdirektö r Lage Olofsson och miljö revisor Marja Widell.

Miljö vårdsberedningen ö verlämnar härmed sitt betänkande om integrering av miljö arbete inom statsfö rvaltningen. Betänkandet är ett delbetänkande som svar på det lö pande uppdrag beredningen har enligt ovan.

Stockholm juni 1996

Jan Bergqvist

/Lars-Erik Liljelund

Integrering av miljö hänsyn inom den statliga fö rvaltningen

Innehållsfö rteckning:
Utredningens huvudsakliga innehåll..................................................	3
Sammanfattning .................................................................................	4
Inledning ............................................................................................	5
Samhällssektorernas miljö ansvar och dess innebö rd..........................	7
Miljö hänsyn internationellt i offentlig verksamhet .............................	8
Allmänt .....................................................................................	9
Miljö revision ...........................................................................	10
Offentlig upphandling .............................................................	10
Integrering av miljö hänsyn inom statsfö rvaltningen idag .................	11
Dagsläget fö r miljö arbetet inom de statliga myndigheterna .....	13
Den statliga upphandlingen.....................................................	14
Å terrapportering och annan rapportering ................................	16
En effektivare styrning av statsfö rvaltningens miljö arbete ...............	17
Regeringens ansvar ..................................................................	19
Regeringens miljö policy fö r statliga myndigheter ....................	20
Regeringskansliets ansvar.........................................................	21
Myndigheternas miljö arbete ............................................................	23
Integrering av miljö arbetet ......................................................	25
Miljö anpassad statlig upphandling av varor och tjänster .................	27
Vad kan regeringen gö ra? ........................................................	31
Å terrapportering och annan redovisning .........................................	33
Riksrevisionsverkets roll ..........................................................	36
Fortsättning och kontinuitet.............................................................	38

Kommitté direktiv om miljö hänsyn ...................................................	40
Konsekvenser av framlagda fö rslag ..................................................	42
BILAGA 1 Modell fö r att bedöma miljö konsekvenser av	45
beslutsfö rslag .................................................................	45
BILAGA 2 Sammanfattning av resultatet från enkät om	47
statsfö rvaltningens hänsynstagande till miljö n...............	47
BILAGA 3 Fö rslag till ändring i lagen (1992:1528) om	49
offentlig upphandling ....................................................	49
BILAGA 4 Miljö arbete i statliga myndigheter .................................	51

Utredningens huvudsakliga innehåll

I betänkandet redovisar Miljö vårdsberedningen fö rslag till åtgärder och samlad strategi fö r att integrera miljö hänsyn inom regeringskansliet och statsfö rvalt-ningen till att bli en naturlig del av statens verksamhet. Staten och dess myndig-heter har stor betydelse fö r att driva på utvecklingen på miljö området och fö r samhällssektorernas miljö arbete.

Vi lämnar i betänkandet fö rslag till hur regeringen bö r tydliggö ra och konkreti-sera myndigheternas miljö arbete och hur det bö r fö ljas upp samt hur myndig-heterna konkret måste gå till väga fö r att inordna miljö arbetet sin verksamhet. Vi fö reslår också en strategi fö r hur regeringskansliet ska få denna process att fortgå även framdeles. Fö rslagen innebär också att staten aktivt ska arbeta fö r att skapa en marknad fö r miljö anpassade produkter genom att stärka en miljö - anpassad offentlig upphandling. En sådan får en viktig pådrivande effekt på industrin.

Sammanfattning

Varje statlig myndighet	bö r ha	ett	generellt miljö ansvar enligt
verksfö rord-ningens 7 §	inskrivet i	sin	instruktion. Regeringen bö r

genom regleringsbreven fö r samtliga departementsområden tydliggö ra innehållet i detta ansvar och fast-ställa en generell miljö policy fö r alla statliga myndigheter med ö vergripande riktlinjer fö r deras miljö arbete.

Fö r budgetåret 1997 bö r några myndigheter (pilotmyndigheter) inom varje de-partementsområde via regleringsbreven få i uppdrag att gö ra en miljö utred-ning, fastställa en miljö policy samt ta fram en plan fö r att fortsätta integrera miljö arbetet utifrån sin policy.

Pilotmyndigheterna inom varje	departementsområde bö r	genom
regleringsbre-ven fö r 1997 få	i uppdrag att redovisa	om de

miljö anpassat sin upphandling, vilka svårigheter de då stö tt på och ge

fö rslag till lö sningar. Naturvårdsverket bö r	i sitt	regleringsbrev fö r
1997 få i uppdrag att, tillsammans med	Nämnden fö r		offentlig
upphandling och Kemikalieinspektionen,	utbilda	berö rda	statliga

myndigheters och regeringskansliets upphandlare samt att under 1998 gö ra en fö rsta utvärdering av hur den offentliga upphandlingen har miljö anpassats.

Regeringen bö r på basis av erfarenheterna ö verväga att fö reslå riksdagen en ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling som bemyndigar rege-ringen att fö reskriva om närmare regler fö r hur miljö hänsyn ska tas vid upp-handlingen.

Inom regeringskansliet bö r skapas en interdepartemental arbetsgrupp under led-ning av Stadsrådsberedningen. Den ska ta till vara erfarenheterna från pilot-myndigheterna samt hålla ihop, utveckla och fullfö lja statsfö rvaltningens integ-rering av miljö arbetet.

Varje departement måste ta ett aktivt eget ansvar fö r att åtgärda, driva på och fö lja upp miljö arbetet i samverkan med andra berö rda delar av regeringskans-liet. Regeringskansliet måste fö regå med gott exempel och t.ex. miljö anpassa sin upphandling.

Statliga myndigheter bö r i sin årsredovisning till regeringen redovisa

resultatet	av	sitt	miljö arbete	och Riksrevisionsverket	(RRV) bö r
granska	denna		redovis-ning	och myndighetens	miljö arbete.
Utformningen		av	en sådan redovisning bö r växa fram successivt.

Därfö r bö r de ovan nämnda pilotmyndigheterna även få i uppdrag att redovisa miljö arbetet i årsredovisningarna i samråd med RRV. På basis av erfarenheterna bö r regeringen ändra i fö rordningen (1993:134) om års-redovisning och anslagsframställan.

Riksrevisionsverket bö r via regleringsbreven fö r 1997 få i uppdrag att bö rja bygga upp sin kompetens fö r att bedriva miljö revision och att samarbeta med pilotmyndigheterna om hur resultat från miljö arbete bö r redovisas i årsredo-visningarna.

Sektorsmyndigheter som saknar krav på att avge en sektorsrapport om miljö -arbetet bö r få ett sådant krav via regleringsbreven med start 1997.

Regeringen bö r utforma ett miljö direktiv som ger kommitté er och utredningar i uppdrag att väga in och beskriva konsekvenserna fö r miljö n av sina fö rslag.

Inledning

Miljö arbetet har varit framgångsrikt på många områden, stö rre punktutsläpp har åtgärdats och miljö situationen har fö rbättrats på många håll i Sverige. Det åter-står ändå mycket att gö ra fö r att minska belastningen på miljö n till nivåer som är långsiktigt hållbara.

Miljö problemen har ändrat karaktär. Från bö rjan var de främst orsakade av stö rre punktkällor. Det var lokala problem som kunde åtgärdas med krav på reningsutrustning och processändringar. Nu är källorna till utsläppen många och mindre, och produkter och varor utgö r allt mer betydelsefulla källor till sprid-ning av fö rorenande ämnen.

Orsakerna till miljö problemen är i stor utsträckning invävda i

samhällsstruktu-ren, vilket ställer krav på nya åtgärdsstrategier och styrmedel. Genomgripande fö rändringar kommer att krävas fö r att genomfö ra en miljö anpassning av hela samhället. Miljö hänsyn behö ver komma in mycket tidigare i alla beslutspro-cesser.

Detta synsätt har fått genomslag i internationella organ och Sverige har vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 ställt sig bakom Agenda 21, en långsiktig handlingsplan med mål och riktlinjer fö r en hållbar ut-veckling. Rio-deklarationens fjärde princip säger

"Fö r att uppnå en hållbar utveckling måste skyddet av miljö n utgö ra en integrerad del av utvecklingsprocessen och inte betraktas som något isolerat därifrån."

En hållbar samhällsutvecklingen måste baseras på en effektiv och miljö anpas-sad användning av alla resurser, såväl naturresurser som mänskliga och ekono-miska resurser. Det innebär att hänsyn till miljö n samt ekonomiska och sociala faktorer måste integreras i alla verksamheter. Medlemsländerna i OECD har rekommenderat ett arbete med samma inriktning och EU:s femte miljö hand-lingsprogram har integrering av miljö ansvar i alla verksamheter som grund-tanke.

Av regeringsfö rklaringen från den 22 mars 1996 framgår under rubriken ”miljö n skall bli en tydlig och långsiktig prioritering”att,

”Hotet mot miljö n är ett hot mot livet självt. Regeringens ambition är att Sverige skall vara en pådrivande internationell kraft och ett fö re-gångsland i strävan att skapa ett hållbart samhälle. De ekologiska kraven kan leda till nästa stora språng i tillväxten. Det krävs aktiva medborgare, men också en tydlig politik, fö r att främja ett ö kat krets-loppstänkande.”

Regeringen framhåller i sin proposition 1995/96:150 ”Ekonomisk vårproposi-tion med fö rslag till riktlinjer fö r den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag fö r budgetåret 1995/96, m.m.”att

”Miljö politiken spelar en central roll i en strategi fö r ö kad sysselsätt-ning.....Det är i samspelet mellan en alltmer ambitiö s miljö politik och ett näringsliv som är berett till omvandling, som Sverige kan fö rnya redan etablerade näringar och finna nya framgångsrika verksamheter, vilka ger nya arbetstillfällen”

Samhällssektorernas miljö ansvar och dess innebö rd

Den grundläggande innebö rden av samhällssektorernas miljö ansvar är att sam-hällets alla aktö rer i form av fö retag, enskilda, organisationer,

politiska gruppe-ringar, myndigheter och hushåll ska verka	fö r en
bättre miljö och bidra till att de nationella miljömålen nås.	Dessa

aktö rer eller verksamheter, var fö r sig eller som grupp, fullgö r vissa funktioner i samhället. Olika samhällssektorer kan samspela och ö verlappa varandra. En och samma aktö r kan således ingå i flera olika samhällssektorer samtidigt.

Utifrån denna princip innebär detta ett ansvar fö r miljö n som går utö ver miljö -lagstiftningens krav. Det innebär att fö rsö ka gö ra rätt från bö rjan fö r att man själv eller andra ska slippa satsa på att åtgärda problemen när de blivit ett fak-tum.

Innebö rden i begreppen samhällssektor och och sektorsmyndighet kan upp-fattas olika eftersom begreppen inte är entydigt definierade. Miljö vårdsbered-ningen menar att bristen på entydig definition inte får bli ett hinder fö r att ändå omsätta de principer och den grundläggande viljeyttring som riksdagen och regeringen gett utryck fö r. Det är snarare angeläget att se till att det operativa arbetet snarast kommer igång.

Riksdagen slog tidigt fast samhällssektorernas generella miljö ansvar. I miljö -propositionen 87/88 nämns att hänsynen till miljö n måste genomsyra alla sam-hällssektorer. I propositionen ”En god livsmiljö ” 1990/91:90 står vidare att sek-torernas ansvar fö r miljö n och fö r vården av naturresurser ”innebär ett ansvar fö r såväl näringsidkare som myndigheter som driver verksamheter att anpassa sig till de fastlagda miljömålen”.

Regeringen säger i sin skrivelse till riksdagen 1994/95:120 att miljö politiken fö rutsätter att miljö ansvar integreras i olika sektorer i samhället inom ramen fö r en helhetssyn på miljö problemen. Regeringen pekar också på de statliga myn-digheternas ansvar och att det är angeläget att beskrivningar av miljö konsek-venser systematiskt kommer in i ett tidigt skede i beslutsprocessen.

Av den tidigare nämnda ekonomiska vårpropositionen (1995/95:150, sidan 94) framgår att ”insatserna fö r ett mer miljö anpassat näringsliv bö r fortsätta. Fö re-tagens miljö anpassning kan bidra till ö kad tillväxt och sysselsättning. En viktig uppgift är att driva på miljö arbetet inom olika sektorer. Sektorsansvaret fö r miljö frågorna måste ö ka.”

Staten och de statliga myndigheterna påverkar inte bara miljö n genom sin egen verksamhet utan också indirekt genom att få andra aktö rer i samhället att agera på ett sätt som kan påverka miljö n t.ex. som en fö ljd av regler och bidrag eller genom upphandlingen av varor och tjänster.

Ett myndighets sektorsansvar innebär i korthet att myndigheten utifrån sin roll, sina befogenheter, mål och resurser, aktivt verkar fö r att olika verksamheter och aktö rer eller grupper av aktö rer med gemensamt syfte eller likartad verk-samhet inom samhällssektorn minskar sin miljö belastning. Det sker genom att bl.a. att driva på miljö arbetet bland de aktö rer (fö retag, organisationer och en-skilda) som verkar inom myndighetens samhällsområde och arbeta nära dem, initiera forsknings- och utvecklingsprojekt samt genom att ta fram underlag och fö reslå mål och styrmedel fö r miljö arbetet inom sektorn. Regeringen ger sek-torsmyndigheterna särskilda uppdrag avseende deras ansvar fö r miljö n.

Gränserna mellan de statliga sektorsmyndigheternas och t.ex. näringslivet måste ändå hållas tydlig. Sektorsansvaret innebär t.ex. inte att sektorsmyndig-heterna fritt kan ö verfö ra ett kostnadsansvar på aktö rerna inom sektorn.

Ett antal myndigheter har i sina instruktioner tilldelats ett särskilt sektorsansvar fö r miljö n. Dessa är de fyra trafikverken (Banverket, Luftfartsverket, Sjö farts-verket och Vägverket) samt de centrala myndigheterna fö r de areella näringarna (Fiskeriverket, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen). NUTEK har ett miljö -ansvar inom sitt verksamhetsområde. Fö rsvarsmakten ska enligt sin instruktion väga in miljö aspekten på sin verksamhet under fredstid.

Naturvårdsverket har i skriften ”Samhällssektorernas ansvar fö r miljö n” ut-vecklat innebö rden av samhällssektorernas ansvar och

sektorsansvaret.

Miljö hänsyn internationellt i offentlig verksamhet

Inom EU och i flera enskilda länder såväl inom som utom EU pågår arbete med att miljö anpassa den offentliga verksamheten. Utan att gö ra anspråk på en täckande redovisning lämnar vi några exempel på sådant arbete.

Allmänt

Några EU-länder planerar pilotfö rsö k med miljö ledningssystem inom offentlig verksamhet. Bakgrunden är EU:s system fö r frivillig miljö styrning och miljö -revision - EMAS. Aktuella länder är Spanien (centrala myndigeter), Irland (kommuner) och Finland (lokala miljömyndigheter). Storbritannien har gjort det mö jligt fö r kommuner att registrera sig enligt EMAS genom ett officiellt kom-munanpassat system.

Det brittiska miljö departementet (Departement of Environment, DOE) har an-tagit ett ”green housekeeping policy statement”. Policyn utgö r även riktlinjer fö r miljö arbetet hos alla offentliga organ och myndigheter. Miljö arbetet ska fö r-bättras fortlö pande genom åtgärder på flera samhällsområden och upphand-lingen ska vara miljö anpassad. Departementet avser att bedriva miljö revision och bli certifierat mot den brittiska miljö ledningsstandarden BS 7750.

EU-kommissionen avsåg i mars månad att under april 1996 efterlysa ansö k-ningar om pilotprojekt analoga med kraven i EMAS (EUs system fö r frivillig miljö ledning och miljö revision) bl.a. inom offentlig fö rvaltning, kultur och idrott samt utbildningsväsende. Avsikten är att få fram erfarenheter fö r att eventuellt kunna utvidga EMAS till nya samhällsområden i samband med den ö versyn av systemet som ska ske 1998.

Inom OECD pågår ett arbete med samma inriktning. Medlemsländerna i OECD har antagit en rekommendation om att regeringarna bö r integrera miljö hänsyn i den statliga fö rvaltningen t.ex. när det gäller driften av verksamheten och upp-handlingen.

I Norge genomfö rs projekt med EMAS fö r kommuner.

I Kanada pågår ett projekt "Greening of Government Operations" med att in-fö ra miljö ledningssystem. Där ska finnas en strategi fö r att bidra till en hållbar utveckling. Strategin ska leda till att man klarar eller ö verträffar de krav som miljö lagstiftningen ställer samt utvecklar och genomfö r ett miljö ledningssystem. Av material från Environment Canada, som motsvarar Miljö departe-mentet/Naturvårdsverket i

Sverige, framgår att integreringen fokuserar på de interna fö rhållandena t.ex. energibesparing, fastighetsskö tsel, upphandling, rening av utsläpp från egna värmepannor, resor och avfallshantering.

Miljörevision

De nationella revisionsorganen (Supreme Audit Institutions, SAI) i varje land, där Sveriges SAI är Riksrevisionsverket, samarbetar i en internationell sam-manslutning (INTOSAI) som bl.a. arbetar fram gemensamma standarder och metoder fö r revisionsarbetet. I september 1995 behandlades frågan om miljö re-vision vid en konferens i Kairo. Konferensen resulterade i att INTOSAI fortlö - pande kommer att ta fram praktiska vägledningar fö r miljö revision. INTOSAI rekommenderade sina medlemmar att utifrån sina mandat bedriva miljö revision, identifiera miljö kostnader och miljö skulder samt rapportera och offentliggö ra dem. SAIs bö r också främja myndigheternas arbete med att samla in och redo-visa information om miljö kostnader och miljö nytta och när det är lämpligt revi-dera denna information.

Offentlig upphandling

Flera länder arbetar också med att miljö anpassa den offentliga upphandlingen. Här fö ljer några exempel.

I Danmark har Miljö - och energiministeriet gått ut med ett cirkulär om miljö - och energihänsyn vid statliga inkö p (nr. 26 av 7 februari 1995). Det riktar sig till samtliga statliga institutioner och statsägda eller statskontrollerade verksam-heter (bolag) och innebär att dessa ska ställa miljö krav vid inkö p av varor och tjänster, på samma sätt som krav ställs på pris, kvalitet, leveransbetingelser m.m.. Avsikten är att ta in kraven i ”Lov om miljøbeskyttelse”. Myndigheterna och bolagen ska enligt cirkuläret utarbeta en handlingsplan fö r hur miljö anpass-ningen av inkö pen ska ske och hur detta lö pande ska dokumenteras. En handbok fö r energi- och miljö anpassad inkö pspolitik i det offentliga har getts ut.

Miljö styrelsen i Danmark har gett ut ”Gode råd om grö nne indkøb”fö r vissa varugrupper.

I Storbritannien har det brittiska miljö departemenetet (DOE) antagit en guide fö r miljö anpassad upphandling ”Selling to DOE”. Den

innehåller en policy fö r miljö anpassad upphandling och riktlinjer fö r att ställa krav på leverantö rerna.

Tyskland har antagit den s.k. kretsloppshushållningslagen fö r undvikande, åter-vinning och omhändertaganda av avfall. Enligt den ska myndigheterna på fö r-bundsnivå vid sin upphandling kontrollera om sådana produkter kan användas som har lång livslängd och är reparationsvänliga, återvinningsbara eller går att återanvända. Vid jämfö relse med andra liknande produkter bö r de leda till alst-ring av mindre avfall eller mindre stö rande avfall eller framställas ur avfall.

Tysklands naturvårdsverk Umweltbundesamt (UBA) arbetar med miljömärk-ning och miljö påverkan från produkter och gett ut handboken ”Miljö vänlig upp-handling”, som ofta hänvisar till kriterierna fö r det tyska miljömärket, Blå ängeln. På fö rbundsnivå har myndigheternas uppkö pare en arbetsgrupp.

I Schweiz finns regler om miljö hänsyn i fö rordningen fö r byggväsendet. Arbetet med miljö kriterier pågår i flera kantoner. Bland annat har Bern gett ut en rap-port om miljö anpassad upphandling av kontorsmaterial avseende fler än 200 produkter.

I USA har det amerikanska naturvårdsverket Environmental Protection Agency (EPA) ålagts att sätta samman riktlinjer fö r att underlätta en miljö anpassad offentlig upphandling. Presidenten har utfärdat fö rordningar enligt vilka varje federal myndighet ska utarbeta mål fö r att eliminera och reducera uppkö p av särskilt miljö farliga produkter. De ska helst välja produkter av återvunnet material.

Integrering av miljö hänsyn inom statsfö rvaltningen idag

Miljö politiken syftar till att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser så att de kan utnyttjas lång-siktigt samt skydda natur- och kulturlandskap (prop 1990/91:90).

Fö r att precisera vilka resultat man vill uppnå inom olika områden har rege-ringen och riksdagen fastlagt nationella miljömål. Regeringen fö reslår i proposi-tioner medel fö r att nå dessa. Myndigheterna har sedan i uppgift att genomfö ra de beslut som riksdagen och regeringen

har fattat. De statliga myndigheternas uppgifter och ramarna fö r deras verksamhet läggs fast i verksfö rordningen, deras instruktioner och i regleringsbreven.

Verksfö rordningen1 (1995:1322) 7 § fordrar att myndighetens chef ska bedriva verksamheten fö rfattningsenligt och effektivt. Chefen ska då bl.a.

”beakta de krav som ställs på verksamheten med hänsyn till total-fö rsvaret, regionalpolitiken och miljö politiken"

Ovanstående krav anser vi stämmer väl med riksdagens beslut om samhällssek-torernas generella miljö ansvar och att myndigheterna ska ta sin del av detta. Kravet gäller när regeringen fö reskriver detta i myndighetens instruktion eller i någon annan fö rordning.

Varje år får myndigheterna ett regleringsbrev i vilket regeringen talar om vad myndigheten ska uppnå. Regleringsbreven innehåller uppgifter om vilka ekono-miska medel som myndigheten får använda och till vad. Här lämnar regeringen också uppdrag som myndigheten ska redovisa tillbaka inom utsatt tid. Uppdragen kan ha miljö inriktning, t ex har Fö rsvarets materielverk har haft i uppdrag att ta fram en miljö policy fö r sin verksamhet och redovisa den till den 1

mars 1996 och Statens Lantmäteriverk ska till den 1	oktober 1996
utforma en miljö redovisning och ett miljö program	och bedöma
miljö påverkan från sin verksamhet och sina beslut.

Regeringen har, som tidigare sagts, tilldelat vissa myndigheter ett särskilt ansvar fö r miljö n utö ver det generella miljö ansvaret, ett så kallat sektorsansvar. Detta ansvar är då inskrivet i myndighetens instruktion. Ett exempel är Väg-verkets instruktion (1992:1467) enligt vilket myndigheten som en av sina huvuduppgifter ska främja ett miljö anpassat vägtrafiksystem och en miljö an-passad fordonstrafik.

1Verksfö rordningen (1995:1322) bö rjade gälla den 1 januari 1996. Den tidigare verksfö rordningen (1987:1100) upphö r att gälla den 30 juni 1996. I båda fö rord-ningarna finns bestämmelser om att i verksamheten beakta miljö politiken.

Ska det bli kraft i och resultat från sektorsansvaret fö r miljö n såväl som i det generella miljö ansvar som varje myndighet har, måste miljö hänsynen genom-syra myndigheternas dagliga verksamhet på ett naturligt och självklart sätt, miljö arbetet måste integreras i deras verksamhet.

Dagsläget för miljöarbetet inom de statliga myndigheterna

Miljö vårdsberedningen har bl.a. i uppdrag (Dir 1995:22) att fö reslå konkreta åtgärder fö r att nå en hållbar samhällsutveckling. Beredningen ska verka fö r att integrera miljö ansvar och miljö hänsyn i samhällssektorerna och lämna fö rslag på hur regeringens styrning av sektorsmyndigheternas miljö ansvar kan utveck-las. Som ett underlag till detta uppdrag fick Statskontoret i uppdrag att gö ra en fö rstudie om utvecklingen av miljö ledning inom statsfö rvaltningen. Stats-kontoret redovisade denna fö rstudie i oktober 1995. Den baserar sig på 15 intervjuer i sju statliga myndigheter (två länsstyrelser och fem centrala sektors-myndigheter).

Enligt Statskontoret vore det lämpligt att myndigheterna i analogi med närings-livet infö r miljö ledningssystem. Detta jämte ett väl avvägt fö rändringstryck från statsmakternas sida skulle enligt Statskontoret ”blåsa liv” i tillämpningen av verksfö rordningens krav på att myndigheterna i sin verksamhet ska beakta miljö politiken. Detta krav lämnar idag ö ppet fö r olika tolkningar. Av underlaget framgår också att positionerna i miljö arbetet bö r flyttas fram successivt genom en utveckling av regleringsbreven och ibland också av myndigheternas instruk-tioner.

Utö ver Statskontorets rapport har Miljö vårdsberedningen gått ut till 53 statliga myndigheter inom samtliga departementsområden med en enkät om deras hän-synstagande till miljö n. Nitton myndigheter ansåg sig ha ett miljöansvar, men av varierande skäl. Verksförordningens krav på att beakta miljöpolitiken hän-visar enbart en mindre mängd myndigheter till trots att detta krav är giltigt för de flesta av de som tillfrågats. Se bilaga 2.

Vissa myndigheter har påbörjat ett strukturerat miljöarbete och tagit fram miljö-policy, miljömål och handlingsprogram t.ex. Försvarsmakten, Livsmedelsverket och Riksrevisionsverket. Några till har nyligen startat och tillsatt arbetsgrupper med uppgift att förbereda ett sådant arbete. Merparten har däremot ännu inte startat.

Några myndigheter har i regleringsbreven fått i uppdrag att ta fram en miljö -policy och ett miljö program fö r att genomfö ra miljö policyn. Exempel på detta är Fortifikationsverket och Fö rsvarets materielverk.

Luftfartsverket har beslutat infö ra ett miljö ledningssystem och har dessutom in-lett ett samarbete med Naturvårdsverket fö r att bl.a. fö lja utvecklingen av miljö -ledningssystemet och prö va hur ett sådant kan konkretisera innehållet i Luft-fartsverkets sektorsansvar fö r miljö n och hos andra aktö rer inom sektorn.

Den	enkät	om	myndigheternas	miljö arbete	som
Miljö vårdsberedningen			har sänt ut till 53	myndigheter visar	att de

miljö aktiva myndigheterna är i minoritet (se bilaga 2). De flesta har inte inlett något miljö arbete alls. Vid en jämfö relse med andra delar av samhället t.ex industrin, kommuner och landsting men även med enskilda människor bedömer vi att stora delar av den statliga fö rvaltningen har halkat efter i utvecklingen.

Av enkätsvaren framgår att myndigheterna har behov av hjälp och stöd i olika former för att klara av en integrering av miljöarbetet. Graden av organiserad ledning och styrning för miljöfrågorna varierar och den är vanligtvis svagt utvecklad. Myndigheternas kompetens på miljöområdet behöver stärkas.

Vi anser mot bakgrund av ovanstående att regeringen via bl.a. regleringsbreven behö ver tydliggö ra och markera det generella miljö ansvaret och innehållet i det eftersom detta krav är alldeles fö r vagt och otydligt idag (se fö rslagen längre fram).

Den statliga upphandlingen

De svenska myndigheterna är stora konsumenter av varor och tjänster. Upp-handlings- och miljö utredningen värderar i betänkandet ”Upphandling - en miljö fråga” (SOU 1996:23) den offentliga upphandlingen till ca 280 miljarder kronor varav den statliga svarar fö r drygt 100 miljarder. Den stora inkö ps-mängden ger tyngd åt miljö kraven och ger, medvetet utnyttjad, upphandlarna mö jligheter att spela en roll som pådrivare mot ö kad miljö hänsyn och därmed främja ett näringsliv som är konkurrenskraftigt också internationellt.

Den offentliga upphandlingen är reglerad i lagen (1992:1528) om offentlig upp-handling. Enligt 22 kap 1 § ska en upphandlande enhet

anta det anbud som har lägst anbudspris eller det anbud som är det ekonomiskt mest fö rdelaktiga med hänsyn till samtliga omständigheter såsom pris, driftkostnader, funktion, miljö -påverkan m.m.. Vid offertfö rfrågningar ska myndigheterna specificera de krav som kommer att ligga till grund fö r deras val av produkt eller tjänst. Det

saknas bemyndiganden i lagen	som mö jliggö r	fö r regeringen	att
fö rtydliga fö r myndig-heterna	hur de vid sin	upphandling ska	ta
hänsyn till miljö påverkan.

Riksrevisionsverket organiserar den statliga inkö pssamordningen. Den går ut på att vissa funktionsansvariga myndigheter genom stor egen upphandling (f.n. 14 st) ansvarar fö r upphandlingen inom ett särskilt område. Andra myndigheter kan fö r egen del nyttja den upphandling och de avtal som dessa myndigheter tecknar. Riksrevisionsverket anger (RRV 1996:15) att myndigheterna bö r nyttja avtalssamordningen om inte en annan lö sning ger fö rmånligare villkor. Nämnden fö r offentlig

upphandling uppger,	i sitt	remisssvar	på	Upphandlings och
miljö utredningen, att	de	avtal som	de	funktionsansvariga

myndigheterna tecknar utgö r den huvudsakliga delen av den statliga upphandlingen.

Upphandlings- och miljö utredningen kartlade de produktgrupper som den offentliga upphandlingen (både den statliga och kommunala) bö r prioritera på grund av deras stora miljö påverkan. Dessa finns inom byggsektorn, avser energi till uppvärmning, elektroniska produkter, livsmedel, transporter och kemikalier.

Andra viktiga iakttagelser i betänkandet är att myndigheternas upphandlare be-hö ver få en starkare ställning bl.a. genom myndigheternas miljö policy. Deras status behö ver hö jas också genom ö kad kompetens, både avseende hur miljö -krav ställs och hur de utvärderas.

Situationen är densamma inom regeringskansliet. Behov finns av ö kad kompe-tens och kunskap på området. Varje departement utgö r en egen myndighet och upphandlingen sker på flera ställen inom

regeringskansliet, på departementen				och	på	regeringskansliets
fö rvaltningskontor,	som	svarar fö r	viss	central	upp-handling. Likaså
skö ter varje kommitté		sin egen	upphandling.			UD har en	egen
upphandlingsenhet.	När	Fö rvaltningskontoret			handlar upp		faxar,

kopiatorer och papper tar de med miljö aspekten genom krav på att varorna ska uppfylla all-mänt vedertagna miljö krav. Samtliga upphandlande enheter anlitar en och samma resebyrå.

Tidigare propositioner har framhållit vikten av att ställa miljö krav vid offentlig upphandling bl.a. propositionen om offentlig upphandling (1992/93:88) och kretsloppspropositionen (1992/93:180).

Administration, inklusive resor och energianvändning, kan stå fö r en mindre eller stö rre andel av en myndighets totala miljö påverkan beroende på vilken slags verksamhet som dominerar. Till den administrativa verksamheten räknas upphandling av kontorsmaterial och utrustning, transporter, energianvändning, hotell, städning mm. Många fö retag och myndigheter har redan tagit initiativ fö r att miljö anpassa sin kontorsverksamhet.

Både nationellt och internationellt pågår verksamhet kring frågor om miljö an-passning och miljömärkning av produkter. Miljö information om olika produkter kan underlätta en miljö anpassad upphandling. Exempel på verksamhet är det internationella standardiseringsorganets ISOs arbete med standarder fö r livs-cykelanalyser, miljömärkning av olika slag samt fö r miljö hänsyn vid produkt-standardisering. Inom Norden finns Svanen-märkningen.

I Sverige initierade Naturvårdsverket hö sten 1994 ett projekt om miljö varudek-larationer i samarbete med Industrifö rbundet. En sådan deklaration kan mycket kort beskrivas som en redogö relse fö r en produkts miljö egenskaper ö ver hela dess livscykel. IVL har som en

fortsättning på detta fö reslagit ett projekt	om utveckling av
miljö varudeklarationer/ekoprofilmärkning.	Naturvårdsverkets

forskningsnämnd har principgodkänt att delfinansiera projektet om

näringslivet	bidrar till finansieringen. Centrum fö r			Produktrelaterad
Miljö analys	(CPM)	vid Chalmers tekniska	hö gskola ska enligt sin
verksamhetsplan fö r		1996-1997 ta initiativ	inom	samma område,
också här med finansiering från näringslivet.

Å terrapportering och annan rapportering

Naturvårdsverket fö ljer effekterna av det samlade miljö arbetet. I

rapporten ”Miljö tillståndet i Sverige” ger Naturvårdsverket en bild av det aktuella miljö -tillståndet. Naturvårdsverket har dessutom regeringens uppdrag att årligen redovisa resultatet av miljö arbetet i landet i fö rhållande till de nationella miljö -målen, både sådana som riksdagen har beslutat och de som regeringen har an-tagit. I rapporten ”Hur har det gått?” redovisar verket årligen de åtgärder som myndigheterna i landet har vidtagit i relation till ca 10 nationella miljömål av de drygt 150 som finns.

De fyra trafikverken lämnar en särskild miljö rapport om sitt och sektorns miljö -arbete. Häri framgår den egna myndighetens och andra aktö rers miljö arbete inom sektorn. Rapporten utgö r underlag fö r regeringens uppfö ljning och prö v-ning av verksamheten. Trafikverken har genom regeringsbeslut krav på sig att lämna sådana sektorsrapporter. Ö vriga sektorsmyndigheter saknar motsvarande krav.

Myndigheterna informerar i sin årsredovisning om hur den använt tilldelade medel och beskriver samtidigt verksamheten under det gångna budgetåret. Enligt förordningen (1993:134) om årsredovisning och anslagsframställan ska årsredovisningen avse all verksamhet, som ska vara indelad i verksamhets-grenar för vilka det ska finnas mål. Dessa mål ska grunda sig på regeringens och riksdagens övergripande mål för verksamheten och samhällssektorn. Myn-digheterna är vidare skyldiga att informera regeringen om ”...andra förhållanden av väsentlig betydelse för verksamheten”. Av Miljövårdsberedningens enkät framgår att enbart en minoritet av myndigheterna redovisar resultaten av sitt miljöarbete.

Varje myndighet återrapporterar de miljö uppdrag som de får från sitt departe-ment.

Regeringen lämnar varje år en skrivelse till riksdagen som beskriver miljö till-ståndet i Sverige.

En effektivare styrning av statsfö rvaltningens miljö arbete

Varje statlig myndighet bö r ha ett generellt miljö ansvar enligt verksfö rord-ningens 7 § inskrivet i sin instruktion.

Regeringen bö r genom främst regleringsbreven och inom samtliga depar-tementsområden tydliggö ra innehållet i det generella

miljö ansvaret enligt verksfö rordningen.

Regeringen bö r fastställa en generell miljö policy fö r alla statliga myndig-heter med de ö vergripande riktlinjerna fö r deras miljö arbete.

Fö r budgetåret 1997 bö r några myndigheter (pilotmyndigheter) inom varje departementsområde via regleringsbreven få i uppdrag att gö ra en miljö ut-redning och fastställa en miljö policy samt ta fram en plan fö r den fortsatta integreringen av miljö arbetet utifrån policyn. Miljö vårdsberedningens väg-ledning om integrering av miljö arbete i statliga myndigheter bö r ligga till grund fö r hur myndigheterna ska fullfö lja sina uppdrag.

De praktiska erfarenheterna från dessa pilotmyndigheter bö r tas till vara i ett senare skede då motsvarande krav riktas mot de resterande statliga myndigheterna.

Generaldirektö rerna fö r samtliga berö rda myndigheter bö r vid ett gemen-samt seminarium få information om samhällssektorernas miljö ansvar och bakgrunden till uppdragen. Statsrådsberedningen bö r ansvara fö r semina-riet.

Varje departement måste ta ett aktivt ansvar inom sina respektive områden fö r att åtgärda, driva på och fö lja upp miljö arbetet i samverkan med ö vriga berö rda delar av regeringskansliet.

Anställda inom regeringskansliet ska från det egna departementet få ut-bildning om departementets miljö ansvar och departementsområdets miljö -påverkan samt hur detta ansvar konkret måste tas i det dagliga arbetet.

Miljö vårdsberedningen menar att miljö arbetet inom hela statsfö rvaltningen be-hö ver systematiseras och organiseras bättre, både på en ö vergripande nivå lik-som på departementen och i de statliga myndigheterna. Miljö frågor och miljö -hänsyn måste bli en naturlig del av det dagliga arbetet inom regeringskansliet och myndigheterna, på samma sätt som man i dag tar ekonomiska hänsyn. Varje enskilt departement ska ansvara fö r detta inom sitt departementsområde och samtliga statliga myndigheter behö ver se ö ver sin verksamhet och arbeta fö r att miljö anpassa den.

Integrering av miljö hänsyn enligt den modell vi här beskriver ersätter inte på något sätt regeringens ö vriga styrning av myndigheternas miljö arbete. Många miljö frågor är tvärsektoriella till sin karaktär t.ex. växthuseffekten och fordrar därfö r samordning på alla administrativa nivåer. Här måste regeringen på sed-vanligt sätt ge direktiv och styra myndigheterna i särskild ordning t.ex. genom regleringsbrev.

Det är istället frågan om att lägga en bas som är behö vlig fö r att myndigheterna ska kunna utfö ra de uppdrag de får. De ska fö rfoga ö ver kunskaper och en organisation som klarar av att genomfö ra uppdragen och mö ta de krav sam-hällsutvecklingen i stort nu ställer.

Dessutom ska en myndighet kunna ta eget ansvar och vid behov t.ex. kunna uppmärksamma viktiga miljö frågor inom sitt ansvarsområde utan att regeringen eller berö rt departement fö rst ska behö va upptäcka dem eller behö va precisera alla detaljer.

Regeringen sade i sin regeringsfö rklaring 1994 att miljö program bö r

utarbetas fö r alla samhällssektorer och att	statliga	myndigheter	och
fö retag bö r genom-fö ra miljö revisioner.	Fö r att	kunna gö ra	en

miljö revision måste det finnas något att revidera mot, ett organiserat och systematiserat miljö arbete. Vi lämnar här fö rslag på ett sådant.

Regeringens ansvar

Regeringens styrning av de statliga myndigheternas miljö arbete ska syfta till att stärka och effektivisera detta. Viktiga delar är då att klargö ra uppdrag och ansvar, prioritera mellan olika områden eftersom miljö problemen oftast är tvär-sektoriella, tilldela medel samt få en ändamålsenlig uppfö ljning och återrappor-tering. Regeringen bö r fastställa riktlinjerna fö r de statliga myndigheternas miljö arbete och formulera en miljö policy fö r detta (se nedan). Den ska vara utgångspunkten fö r hela statsfö rvaltningens sätt att bedriva miljö arbetet, men inte ersätta annan styrning av det.

En regeringens miljö policy fö r statliga myndigheter bygger på att regeringen i myndighetsinstruktionerna riktar ett generellt miljö ansvar och via reglerings-breven tydliggö r det och ger de statliga myndigheterna i uppdrag att integrera miljö hänsyn i sin verksamhet.

Ett fö rsta steg bö r vara att regeringen, genom hänvisning till 7 § verksfö rord-ningen (1995:1322), skriver in det generella miljö ansvaret i samtliga myndig-heters instruktioner i den mån detta ännu inte blivit

gjort. Varje departement		bö r undersö ka		om så har skett eftersom
verksfö rordningen	gäller	enbart	i den	utsträckning regeringen
fö reskrivit det i	en myndighets		instruktion eller i någon annan
fö rordning.

Regeringen bö r sedan ge myndigheterna i uppdrag att undersö ka sin miljö på-verkan, utforma en miljö policy samt ta fram en plan fö r att integrera miljö arbete i den vanliga verksamheten. Myndigheterna ska

även få i uppdrag att redovisa om de ställer miljö krav vid upphandlingen av varor och tjänster. De ska också återrapportera resultaten från sitt miljö arbete till regeringen.

Eftersom erfarenheterna inom staten från integrering av miljö hänsyn är begrän-sade bö r några myndigheter få bana väg fö r ö vriga genom att utgö ra goda exempel och skapa erfarenheter, som sedan kan spridas. Uppdraget att gö ra en miljö utredning, ta fram en miljö policy och en plan fö r den fortsatta integre-ringen bö r därfö r starta med regleringsbreven fö r budgetåret 1997 då några myndigheter inom varje departementsområde får detta uppdrag (fö rslagsvis 3-5 beroende på departementets storlek). Dessa myndigheter blir därmed pilotmyndigheter inom statsfö rvaltningen tillsammans med de myndigheter som redan fått motsvarande uppdrag eller självmant satt igång ett organiserat miljö arbete. Uppdragen bö r spridas så brett som mö jligt och mellan myndigheter med olika inriktning på och innehåll i verksamheterna.

Fö r att stö dja myndigheterna att utfö ra regeringsuppdragen och att inordna miljö arbete i den normala verksamheten har Miljö vårdsberedningen tagit fram en vägledande skrift ”Miljö arbete i statliga myndigheter - en vägledning om integrering av miljö hänsyn” (bilaga 4). En kort sammanfattning av en modell fö r en sådan integrering finns nedan på sidan 25. Uppdragen bö r kunna hänvisa till beredningens vägledning.

Via senare års regleringsbrev och när erfarenheter skapats bö r samma uppdrag ges till ö vriga statliga myndigheter. De praktiska erfarenheterna från pilotmyn-digheterna ska då tas till vara fö r att underlätta ö vriga myndigheters integration av miljö arbete.

I proposition 1995/96:150 nämner regeringen att sektorsansvaret fö r miljö -frågorna bö r ö ka. Det är angeläget att utveckla de befintliga sektorsmyn-digheternas ansvar på djupet. Vi avser att återkomma med ett särskilt betänkan-de som behandlar frågan om att ö ka sektorsansvaret och däri eventuellt fö reslå regeringen att i flera myndighetsinstruktioner skriva in särskilda krav på miljö -hänsyn och bredda sektorsansvaret till fler myndigheter.

Regeringens miljöpolicy för statliga myndigheter

En regeringens miljö policy fö r statliga myndigheter syftar till att ge

myndig-heterna riktlinjer fö r deras hantering av miljö frågorna och utformning av miljö -policys.

30
Vi	fö reslår	att	regeringen	fastställer	en	miljö policy fö r		statliga
myndigheter och med fö ljande lydelse.
-	Hänsyn	till	miljö n skall ingå		som	en	naturlig	del	av
	statsfö rvaltningens arbete och vara inordnad i all verksamhet. De
	statliga	myndigheternas		miljö arbete		och	miljö hänsyn		skall
	fortlö pande fö rbättras.

-Regeringskansliet och myndigheterna skall i sitt arbete medverka

till och vara pådrivande i det internationella miljö arbetet och fö r att uppfylla de internationella åtaganden som riksdagens godkänt

och de nationella miljö -målen.
- Myndigheterna skall redovisa		sin	miljö policy, sitt			utfö rda
miljö arbete och resultat från det.
Utifrån ovanstående	fö reslagna	lydelse		ska	statsfö rvaltningens
miljö arbete genomsyra	verksamheten		på	ett	naturligt	sätt och

fortlö pande bli allt bättre. Detta är i ö verensstämmelse med befintliga internationella miljö lednings-system som tillämpas inom andra delar av samhället t.ex EUs system fö r frivillig miljö styrning och miljö revision (EMAS) och ISO 14001.

Miljö arbetet ska ha en grund i de miljömål som riksdagens bestämt och i det internationella miljö arbetet, vilket är av stor betydelse fö r miljö n i Sverige och i ö verensstämmelse med vad som sagts i regeringsfö rklaringen.

Genom offentlighetsprincipen blir myndigheternas miljö policys och deras redo-visningar tillgängliga också fö r allmänheten. En ö ppenhet i miljö arbetet menar vi är en demokratisk angelägenhet. Synsättet stämmer väl ö verens med de krav på ö ppenhet som finns i EUs EMAS-fö rordning.

Regeringskansliets ansvar
Många miljö problem är tvärsektoriella	till sin karaktär	t.ex.
fö rsurningen och växthuseffekten liksom	lö sningarna på	dessa

problem. Detta ställer krav på regeringskansliet att samordna sitt miljö arbete mellan de olika departements-områdena. Detta är

grundläggande fö r att kunna begära en väl fungerande sam-ordning från myndigheterna inom och mellan departementsområdena. Inom några departementsområden finns dessutom myndigheter med ett särskilt sek-torsansvar fö r miljö n och med uppgift att vara samlande och pådrivande i fö r-hållande till de aktö rer som inte är statliga.

Generellt sett menar vi att påverkan genom det raka ”linjeansvaret”är starkare än genom horisontell, om än så viktig, sidoordnad påverkan t.ex. från Miljö -departementet inom regeringskansliet eller Naturvårdsverket på myndighets-nivå.

Regeringskansliet bö r visa att de uppdrag om		integrering		av
miljö hänsyn som	pilotmyndigheterna kommer	att	få	via
regleringsbreven är	viktiga. Berö rda generaldirektö rer bö r		därfö r	vid

ett gemensamt seminarium få information om att uppdragen innebär långsiktiga åtaganden infö r framtiden och att en integre-ring av miljö hänsyn är en del av en regeringens långsiktiga strategi fö r miljö , tillväxt, sysselsättning (prop 1995/96:150) och en uthållig utveckling av väl-färdssamhället och gäller samtliga departementsområden. Fö r att betona och tydliggö ra att detta budskap kommer från hö gsta ledningen bö r Statsrådsbered-ningen, inte Miljö departementet, svara fö r inbjudan och huvudbudskapet vid seminariet. Om mö jligt bö r statsministern medverka i någon del.

Sammantaget är det således viktigt att myndigheterna från det departement de är underordnade får tydliga och konsekventa riktlinjer, direktiv och signaler fö r sitt miljö arbete och att resultaten systematiskt fö ljs upp, på samma sätt som ekonomin gö r det. Departementen ska vid behov reagera på det utfö rda miljö -arbetet.

Ett aktivt ansvarstagande fö r miljö n fö rutsätter såväl kompetens som mö jlig-heter att ta hand om de resultat myndigheterna redovisar. Denna kompetens bö r växa fram successivt och i takt med myndigheternas utveckling av den och med att bilden av den samlade miljö påverkan inom varje departementsområde växer fram via myndigheternas miljö utredningar.

Varje anställd och nyanställd bö r få utbildning om det egna departementsom-rådets påverkan på miljö n, det egna miljö ansvaret och ges en grund fö r att ak-tivt ta detta ansvar. Fö r att tydliggö ra det egna departementets ansvar och med-vetenhet bö r varje departement på egen hand fö rmedla denna kunskap till sina anställda.

Här ingår också att fö regå med gott exempel eftersom en integrering av miljö -hänsyn i hö gsta grad är en lednings- och attitydfråga i fö rhållande till myndig-heterna. En fö rutsättning fö r att miljö hänsyn ska bli en del av den dagliga verk-samheten inom myndigheterna är att varje departement uppmärksammar miljö -frågan samt ser ö ver sin

egen verksamhet med avseende på dess	miljö påverkan och tar fram
och genomfö r ett program fö r att själva	integrera miljö hänsyn i den

dagliga verksamheten. Regeringskansliet måste skapa rutiner	fö r
miljö arbetet i smått som stort t.ex. källsortering och bedömning	av
miljö konsekvenser av olika fö rslag.

Av Miljö vårdsberedningens enkät till myndigheterna framgår att de flesta myn-digheter ännu inte har startat eller att de är alldeles i bö rjan av sitt miljö arbete och behö ver råd och stö d under arbetets gång. Regeringskansliet i sin helhet måste därfö r aktivt fö lja och stö dja myndigheterna. Varje departement måste skaffa sig en klar bild ö ver den miljö påverkan det egna departementsområdet är orsak till samt tydliggö ra vad man vill att myndigheterna ska gö ra och sedan fö lja upp detta.

Myndigheternas miljö arbete

Alla statliga myndigheter har ett grundläggande miljö ansvar fö r sin verksamhet, men myndigheterna är mycket olika både vad gäller storlek och typ av verk-samhet. Det går ändå att indela den miljö påverkan deras verksamhet ger upp-hov till i tre kategorier.

Den interna och den administrativa verksamheten påverkar miljö n, d.v.s. drift av lokaler, fö rbrukning av kontorsmaterial och energi, alstring av avfall, resor och upphandling.

Vissa myndigheter kan direkt påverka miljö n genom t.ex. utsläpp om de har drifts-, och anläggningsverksamhet eller tjänstefordon. Exempel är Luftfartsver-kets flygplatser, Vägverkets anläggning och underhåll av vägar, Banverkets impregneringsanläggningar, polisens bilar och laboratorierna vid universiteten.

Indirekt miljö påverkan är en fö ljd av beslut om fö reskrifter, riktlinjer, bidrag m.m. genom att sådana påverkar olika aktö rer i samhället att agera eller avstå från att agera på ett visst sätt. Sådan miljö påverkan kan ofta vara den mest be-tydelsefulla och kan uppstå genom t.ex. miljö utbildning i skolan, skattereglers utformning, om miljö frågan ingår i arbetsmarknadsstö det eller genom att olika krav och regler utformas så att transportbehoven eller energiåtgången ö kar m.m..

Alla myndigheter oavsett storlek och huvudinriktning på verksamheten påver-kar miljö n genom sin interna verksamhet och administrationen. I ö vrigt är insla-get stö rre eller mindre av direkt och indirekt påverkan.

Myndigheternas generella miljö ansvar innebär att de utifrån regeringens och riksdagens beslut om samhällssektorernas miljö ansvar minskar sin negativa miljö påverkan och arbetar fö r att miljö aspekter ska vara integrerade i myndig-hetens ordinarie arbete på ett naturligt sätt i planeringen, beslutsfattandet och den lö pande verksamheten. Myndigheterna ska alltid beakta konsekvenserna fö r miljö n när de utfärdar regler, fattar beslut eller lämnar olika fö rslag till så-dana. De ska således ta hänsyn till miljö aspekter både när det gäller deras eget interna arbete och när det gäller det arbete som är utåtriktat mot andra.

I vissa sammanhang har det stor nationell betydelse att en myndighet har en väl fungerande organisation och uppbyggd kompetens så att miljö hänsyn kommer in tidigt i planeringen. Exempel på detta är att i samband med all ö vergripande planering av infrastruktur t.ex. riksvägnät eller järnvägens stomnät genomfö ra s.k. strategiska miljö konsekvensbeskrivningar (MKB) och i senare planerings-skeden även sedvanliga MKB i enlighet med lagstiftningens krav.

Har myndigheten dessutom ett särskilt fö reskrivet ansvar fö r miljö n - ett sektorsansvar - ligger i detta ansvar att utifrån sin roll och sina befogenheter och resurser tydliggö ra vad miljö ansvaret innebär fö r aktö rerna inom den egna sektorn samt att vara samlande, driva på och underlätta fö r dem att ta det fullt ut. Det kan ske genom att informera och engagera aktö rerna, ta initiativ fö r att utveckla mer miljö anpassade lö sningar, initiera projekt m.m..

Alla statliga myndigheter, såväl de som har ett generellt miljö ansvar som de med ett särskilt sektorsansvar fö r miljö n eller ett ansvar som miljömyndighet, måste samarbeta och samverka med varandra.

Integrering av miljöarbetet

Miljö arbetet går att underlätta om det blir organiserat på lämpligt sätt och om myndigheten får en god ö verblick av det genom att ha tydliga riktlinjer och mål, klargjorda ansvarsfö rhållanden och rutiner fö r uppfö ljning och redovisning.

Det blir därmed också lättare att hitta och lö sa problem samt fö reslå fö rbätt-ringar och nya åtgärder. Å terrapporteringen till regeringen underlättas. En ex-tern miljö redovisning är också ett sätt att visa fö r allmänheten och andra sam-hällsaktö rer att staten tar sitt miljö ansvar och har en strategi fö r att kontinuerligt fö rbättra sitt miljö arbete, i linje med riksdagens och regeringens beslut om att alla måste ta miljö ansvar. En annan fö rdel är att detta erfarenhetsmässigt leder till effektivare resursanvändning och därmed minskade kostnader fö r myndig-heten.

Många kommuner, landsting och fö retag har tagit ett brett grepp om miljö frå-gorna och inlett arbetet med att systematisera problemställningar, mål, åtgärder och fö lja upp miljö arbetet. Det har skett genom att infö ra miljö ledningssystem. Systematisk miljö ledning är ett användbart instrument fö r att organisera miljö -arbetet, även inom offentlig sektor.

Att infö ra miljö ledning är en process där innehållet i miljö arbetet och integre-ringen av det - inte systemet i sig - ska stå i fokus.

En grundmodell fö r miljö ledning består av fö ljande sju delar:

* Högsta ledningens åtagande och engagemang

Genom både internationella och nationella erfarenheter från olika delar av sam-hället vet man att en fö rutsättning fö r att lyckas med att integrera miljö arbete är att instruktioner och krav på organisationen är tydliga. Myndighetens hö gsta ledning måste ha bestämt sig fö r att genomfö ra en integrering och detta måste visas konsekvent och fortlö pande i såväl ord som konkret handling.

* Miljöutredning - hur påverkar vi miljön?

En utredning av verksamhetens effekter på miljö n. Utredningen kan

omfatta miljö effekterna från den interna och administrativa verksamheten liksom direkt miljö påverkan via utsläpp etc. och indirekta miljö effekter till fö ljd av beslut som fattats. Genom utredningen kan även behoven av att samverka med andra uppmärksammas liksom behoven av internationella insatser.

Myndigheten måste ha kunskaper om sin miljö påverkan och se sin roll i miljö -arbetet. Genom att kartlägga miljö effekterna från verksamheten bygger man upp en kompetens kring miljö frågorna inom myndigheten. Detta underlättar det fortsatta arbetet med att integrera miljö hänsyn och att gö ra rätt prioriteringar och avvägningar. Kunskaperna från miljö utredningen är en fö rutsättning fö r att kunna motivera och fö rklara miljö policyn, såväl internt som externt.

* Miljöpolicy - hur ska vi arbeta?

Miljö policyn ska peka ut den ö vergripande inriktningen, slå fast de

principer som ska gälla och	tydliggö ra	myndighetens inställning till
miljö arbetet. Ett internt	krav på	att kontinuerligt fö rbättra

miljö arbetet är att betrakta som nor-malt. I vissa sammanhang, t.ex. när väsentliga statliga intressen berö rs, om stora kostnader kan komma att uppstå eller om verksamhetens inriktning eller viktiga prioriteringar påverkas, kan den fö rsta miljö policyn behö va fö rankras hos regeringen.

* Miljömål för verksamheten - vad ska vi uppnå?

Utifrån miljö utredningen och miljö policyn formulerar myndigheten ö vergri-pande och detaljerade interna miljömål fö r verksamheten. Genom att uppfylla målen och därefter sätta nya mål konkretiserar myndigheten det egna kravet på kontinuerliga fö rbättringar.

* Handlingsprogram - hur genomför vi det?

Myndigheten ska utarbeta och genomfö ra ett program fö r att uppnå miljömålen. Där beskrivs åtgärder, arbetsmetoder samt fö rdelningen av ansvar och resurser fö r att nå miljömålen.

* Integrering och fördelning av ansvar

Det generella miljö ansvaret och de befogenheter detta innefattar ska

fö rdelas. Ska miljö frågorna integreras i	verksamheten	behö vs
utbildningsplaner fö r kom-petensutveckling.	Rutiner kan	behö va
läggas fast och dokumenteras.

* Utvärdering/uppföljning - hur har vi lyckats?

Miljö arbetet ska regelbundet utvärderas fö r att myndigheten ska kunna bedöma om det leder till att miljö policyn fö ljs och miljömålen genomfö rs på ett effektivt sätt. Miljö revision är ett av flera sätt att gö ra

detta på.

Kunskap om miljö frågor är en fö rutsättning fö r att miljö hänsyn ska tas i alla delar av verksamheten. Det handlar om att hö ja den generella miljömedveten-heten hos de anställda fö r att de ska veta hur deras eget arbete påverkar miljö n. Därfö r måste all personal inom myndigheten få en basutbildning om myndig-hetens miljö påverkan och hur var och en ska ta miljö hänsyn i sitt egna arbete. Utö ver detta

kan riktade	utbildningar behö vas		fö r vissa	nyckelgrupper			t.ex.
upphandlare.
Myndighetens	ledning	måste regelbundet fö lja		upp	och	utvärdera
miljö arbetet	med	avseende på	miljö policyn		t.ex.	genom
miljö revisioner. Flera		myndigheter t.ex. Banverket,			Vägverket		och

skogsorganisationen omfattas redan idag av krav på internrevision enligt fö rordningen (1995:686) om internrevision vid statliga myndigheter m.fl.. En sådan revision ska avse system, rutiner och orga-nisation samt den ekonomiska redovisningen, men revisionen får även omfatta andra uppdrag.

Resultaten från miljö arbetet bö r myndigheterna presentera i sin årsredovisning och Riksrevisionsverket bö r granska miljö arbetet, i likhet med att de granskar den ekonomiska redovisningen och ö vrig fö rvaltning (se sidan33).

Miljö anpassad statlig upphandling av varor och tjänster

Fö r varje departementsområde bö r några myndigheter genom reglerings-breven fö r 1997 få i uppdrag att redovisa om de

miljö anpassat sin upp-handling av varor och tjänster. Det bö r vara samma myndigheter som fått i uppdrag att integrera miljö arbete i sin verksamhet (pilotmyndigheterna).

Ä ven regeringskansliet måste miljö anpassa sin upphandling.

På beställning av Miljö vårdsberedningen tar Naturvårdsverket fram en vägledning fö r en miljö anpassad statlig upphandling. Regeringen bö r ö verväga att via regleringsbrevet fö r 1997 ge Naturvårdsverket i uppdrag att med vägledningen som grund utbilda eller på annat sätt

ö ka kunska-perna hos de statliga myndigheternas upphandlare på detta område. Prio-ritet bö r ges åt de myndigheter som regeringen begärt ska redovisa om de miljö anpassat upphandlingen, åt de myndigheter som ingår i den statliga inkö pssamordningen samt åt regeringskansliets upphandlande enheter. I uppdraget bö r ingå att under 1998 gö ra en fö rsta utvärdering av hur upp-handlingen har miljö anpassats. Uppdraget bö r genomfö ras i samverkan med Nämnden fö r offentlig upphandling och Kemikalieinspektionen.

Regeringen bö r ö verväga att fö reslå riksdagen en ändring i lagen (1992: 1528) om offentlig upphandling som bemyndigar regeringen att utfärda bestämmelser, utifrån vilka närmare kan anges hur

miljö hänsyn ska tas. Ett sådant fö rslag bö r invänta Naturvårdsverkets utvärdering ovan liksom erfarenheterna från de statliga myndigheterna och även bygga på erfaren-heter och synpunkter från kommuner och landsting.

Upphandlings- och miljö utredningen har i betänkande ”Upphandling en miljö -fråga” (SOU 1996:23) bl.a. fö reslagit att upphandlarnas status måste hö jas och deras kunskaper fö rbättras. Miljö vårdsberedningen instämmer i detta fö rslag.

Betänkandet nämner också hur ISO 14001 och EMAS ska nyttjas vid upphand-lingen. Att det inte är mö jligt i dagsläget uppges bl.a. bero


på att ISO 14001 inte är godkänd och att ett					svenskt	fö retag är
EMAS-registrerat. Vi vill här lägga till			att	dessa	system	reglererar
fö rutsättningarna	och	systematiken	i	miljö -arbetet,			inte

ambitionsnivån på det. De nationella lagkraven, som kan variera, utgö r det enda kravet på en absolutnivå fö r miljö arbetet.

En miljö anpassad upphandling bö r ingå i ett integrerat miljö arbete.

Genom att ställa miljö krav vid upphandlingen kan myndigheterna aktivt bidra till en utveckling av mer miljö anpassade varor och tjänster och samtidigt minska de negativa miljö effekterna från den egna verksamheten. Regeringen skriver i proposition ”Vissa åtgärder fö r att halvera arbetslö sheten till år 2000, ändrade anslag fö r budgetåret 1995/96, finansiering m.m.”(prop 1995/96:222),

”Genom att bl.a. ange enhetliga miljö krav fö r upphandlingen får pro-ducenterna incitament att styra mot miljö anpassade varor och tjänster, vilket på sikt kan bidra till att svenska fö retags exportmö jligheter ö kar.”

Eftersom all	verksamhet	och	alla	produkter påverkar	miljö n	bö r
miljö kraven	successivt	avse	all	upphandling, från	varu-	och

produktområden med känd miljö påverkan till alla typer av tjänster som traditionellt inte fö rknippats med sådan påverkan t.ex. finansiella tjänster. Vissa områden bö r komma i fö rsta hand. Välinformerade konsumenter, bland vilka statsfö rvaltningen och annan offentlig fö rvaltning ingår, kan utgö ra en stor pådrivande kraft i miljö arbetet. Upphandlarna på de statliga myndigheterna har en viktig roll även av rent eko-nomiska skäl.

Inom regeringskansliet måste Fö rvaltningskontoret och ö vriga upphandlande enheter, på samma sätt som myndigheterna, miljö anpassa sin upphandling, allt från kontorsmaterial och utrustning, el och värme till städning m.m..

Upphandlings- och miljö utredningen (SOU 1996:23) konstaterade att olika källor presenterar nya och inte sällan motsägelsefulla uppgifter om vad som är att betrakta som miljö anpassat; det kan vara myndigheter, leverantö rer, branschorganisationer, miljö organisationer, fack- och dagspress. Detta innebär svårigheter fö r upphandlarna i en situation där kunskaper och erfarenheter saknas.

Naturvårdsverket har i rapporten (4508) ”Offentlig upphandling med miljö -hänsyn” uppmärksammat behovet av att hö ja upphandlarnas kunskaper. Rap-porten redogö r även fö r vad man bö r tänka på vid offentlig upphandling av kemikalier, papper- och trycksaker, träprodukter, metaller, plastprodukter, tex-tilvaror, byggnadsmaterial, elektronik och elektriska produkter, fordon, däck, arbetsfordon och arbetsredskap, fordonsvård och underhåll, energi, sjukvårds-artiklar, batterier, fö rpackningar samt av livsmedel. Rapporten är informativ men inte skriven utifrån upphandlarnas vardagssituation på de statliga myndig-heterna och således inte användaranpassad.

Miljö vårdsberedningens enkät visar att de statliga myndigheterna rent

allmänt efterlyser konkret och praktiskt användbar information och kunskap. Upphand-lings- och miljö utredningen efterlyser adekvata arbetsverktyg att sätta i hän-derna på upphandlarna.

Det saknas idag ett nationellt program fö r att hö ja kunskaperna hos myndig-heternas upphandlare. Miljö vårdsberedningen har därfö r beställt en praktisk och användaranpassad vägledning från Naturvårdsverket fö r att få den statliga upphandlingen miljö anpassad. Vägledningen ska rikta sig till statliga upphand-lare och kommer att omfatta elektronik/elektroniska produkter och kontorsmas-kiner, batterier, kemikalier, resor och egna transporter, hotell och konferenser, mö bler och papper samt energikonsumtion. Sekundärt kan andra varor och tjänster komma i fråga. Vägledningen ska vara klar den 1 oktober 1996 och tas fram i samarbete med Nämnden fö r offentlig upphandling och Kemikalieinspek-tionen.

Vägledningen ska så långt mö jligt ta vara på de mö jligheter som lagen om offentlig upphandling ger och utgå från upphandlarnas vardagssituation och be-hov av stö d och hjälp.

Enligt beställningen ska den ta upp,

*Upphandlarnas roll i miljö arbetet: Upphandlarnas roll behö ver

stärkas. Det ska därfö r framgå att de har stor betydelse och				kan
gö ra stor nytta som på-drivare	fö r	en	miljö anpassad
produktutveckling och att en sådan	också	har	betydelse	fö r
industriutveckling och tillväxt.

*Vad gäller?: Avsnittet ska kortfattat presentera regelverken fö r upphandling och andra relevanta bestämmelser t.ex. LKP och

producentansvar, miljö -märkningssystem, standarder och deras innebö rd t.ex. ISO 14000 och EMAS, viktiga principer fö r miljö arbetet t.ex. fö rsiktighetsprincipen.

*Hur gö r man?: Det ska framgå hur krav kan ställas och om mö jligt hur läm-nade anbud ska bedömas. Avsnittet bö r också ta upp samarbetet inom myn-digheten i upphandlingsfrågor.

Upphandlingen ska ske från ett livscykelperspektiv och det ska framgå att de ekonomiska hänsynen, utö ver kostnaderna fö r inkö p, också bö r avse kostnaderna fö r drift och omhändertagande.

De generella funktions- och kvalitetskraven kan avse t.ex. lång

livslängd, re-surseffektivitet (minimal användning av energi, vatten, kemikalier etc), återan-vändning eller återvinning, begränsad avfallsalstring och frånvaro av miljö far-liga komponenter.

Det är viktigt att Naturvårdsverket, tillsammans med Nämnden fö r offentlig upphandling och Kemikalieinspektionen, fullfö ljer arbetet med vägledningen med att genomfö ra en riktad utbildning av upphandlare vid viktiga statliga myn-digheter och vid regeringskansliets fö rvaltningskontor och ö vriga upphandlande enheter. Hur den offentliga upphandlingen utvecklas bö r utvärderas sedan väg-ledningen och kunskaper fö rts ut och hunnit bli tillämpade. Vägledningen måste ständigt fö rnyas och hållas aktuell.

Vad kan regeringen göra?

Regeringen saknar konstitutionell rätt att tala om fö r myndigheterna hur de ska tillämpa lagstiftningen (regeringsformen 11 kap. 7 §). Det saknas dessutom ett bemyndigande i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling som gö r det mö j-ligt fö r regeringen att närmare reglera omständigheterna kring en miljö anpassad upphandling. Det är heller inte mö jligt att använda regleringsbreven på ett sådant sätt att myndigheterna kan uppfatta dem som en styrning av lagtillämpningen i en viss riktning eller i ett visst hänseende.

Det blir därmed extra viktigt att regeringen aktivt fö ljer upp lagtillämpningen fö r att kunna bedöma om det behö ver vidtas åtgärder av olika slag t.ex. om det behö ver gö ras tillägg eller ändringar i lagen om offentlig upphandling i en mil-jö anpassad riktning. Regeringen bö r sålunda via regleringsbreven fö r 1997 ge ett antal myndigheter i uppdrag att redovisa om de miljö anpassat sin upp-handling, vilka krav som då har ställts fö r olika varor/tjänster samt hur stor andel av den totala upphandlingen som är miljö anpassad. De bö r också redo-visa om det finns problem eller hinder fö r detta och ge fö rslag på hur proble-men kan ö vervinnas.

Eftersom regleringsbreven inte går att använda fö r att styra statens offentliga upphandling bö r regeringen ö verväga att fö reslå riksdagen en ändring lagen (1994:1528) om offentlig upphandling. Regeringen,

eller den myndighet	rege-ringen	utser, bö r få mö jlighet att	utfärda
bestämmelser som	tydliggö r	hur miljö -påverkan ska	anges i

fö rfrågningsunderlaget. Exempel på vad som kan behö va fö rtydligas är att den upphandlande enheten vid prö vningen av anbudet ska be-akta

hushållning med energi och andra resurser, varans livslängd, mö jligheter till återanvändning eller återvinning och till reparationer.

Nämnden fö r offentlig upphandling bö r i så fall vara den myndighet som utfär-dar sådana bestämmelser, men i nära samarbete med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. Eftersom upphandlingen av vissa varor och tjänster i den offentliga upphandlingen är mer intressanta från miljö synpunkt än andra bö r bestämmelserna kunna riktas mot just dessa. I bilaga 3 lämnar vi ett fö rslag till mö jlig utformning av ett bemyndigande.

Ett sådant fö rslag till riksdagen bö r avvakta återrapporteringen från myndig-heterna enligt ovan så att viktiga synpunkter tas till vara infö r en eventuell lag-ändring. Eftersom ett bemyndigande skulle gö ra det mö jligt att påverka hela den offentliga sektorns upphandling och inte enbart statens, bö r regeringen hämta in synpunkter och erfarenheter även från Landstingsfö rbundet och Svenska kommunfö rbundet. Hur en sådan fö rändring skulle fö rhålla sig till EUs regler måste undersö kas närmare.

Fö r att stö dja kompetensutvecklingen på området bö r regeringen via reglerings-breven fö r 1997 ge Naturvårdsverket i uppdrag att i samverkan med Nämnden fö r offentlig upphandling och Kemikalieinspektionen och med vägledningen som grund utbilda eller på annat sätt hö ja kunskaperna hos de statliga upphand-larna och att under 1998 gö ra en fö rsta utvärdering av hur den offentliga upphandlingen har miljö anpassats.

Utbildningen bö r rikta sig till de myndigheter som fått i uppdrag att redovisa om de miljö anpassat sin upphandling, till de myndigheter som ingår i den stat-liga inkö pssamordningen och till regeringskansliets upphandlande enheter. Eftersom de myndigheter som ingår i statens inkö pssamordning står fö r en väsentlig del av statens upphandling är upphandlarna på dessa myndigheter sär-skilt viktiga.

Å terrapportering och annan redovisning

Statliga myndigheter bö r i sin årsredovisning till regeringen redovisa resul-tatet av sitt miljö arbete.

Hur en sådan redovisning ska slutligt utformas bö r växa fram genom att de tidigare nämnda pilotmyndigheterna i regleringsbreven fö r 1997 även får i uppdrag att redovisa miljö arbetet i årsredovisningarna. Myndigheterna bö r samråda med Riksrevisionsverket angående formerna fö r redovisningen. På basis av erfarenheterna bö r regeringen i ett senare skede ändra i fö rordningen (1993:134) om årsredovisning och anslagsframställan så att alla statliga myndigheter redovisar miljö arbetet.

De sektorsmyndigheter som inte avger en årlig sektorsrapport avseende miljö arbetet bö r få ett sådant krav via regleringsbreven fö r 1997.

Riksrevisionsverket bö r även revidera de statliga myndigheternas miljö -arbete. Via regleringsbrevet fö r 1997 bö r RRV få i uppdrag att bygga upp erforderlig kompetens fö r detta och att samarbeta med pilotmyndigheterna fö r att utveckla en lämplig form fö r och innehåll i redovisningen av miljö -arbetet i årsredovisningen.

Redovisningskommitté n fick den 18 januari 1996 i uppdrag (Dir 1996:4) att ut-reda om fö retag bö r åläggas att i sin årsredovisning lämna viss miljö anknuten information, såsom en redogö relse fö r de fö rpliktelser och de kostnader som uppkommit till fö ljd av fö retagets påverkan på den yttre miljö n och en beskriv-ning av de åtgärder som fö retaget har vidtagit med anledning av denna påver-kan. Uppdraget ska slutredovisas den 31 oktober 1996. Allt fler privata fö retag har insett vikten av att frivilligt tillhandahålla miljö information i sina årsredovis-ningar eftersom miljö frågorna får allt stö rre betydelse fö r konkurrenskraft och affärsutveckling.

Flera kommuner arbetar med kommunala miljö bokslut.

Statliga myndigheter och deras verksamheter påverkar miljö n. Samtidigt har miljö faktorn en ö kande betydelse fö r tillväxten och fö r vår framtid. Vi menar därfö r att offentlig och privat verksamhet ska jämställas vad avser redovis-ningen av påverkan på miljö n. Ibland kan orsakerna till miljö påverkan från den privata sektorn härrö ra från beslut inom den offentliga sektorn. All information som kan komma fram om andra och liknande effekter är särskilt viktig att uppmärksamma.

Som Miljövårdsberedningen konstaterat redovisar få myndigheter sitt miljöarbete (sidan 17). Å terrapporteringen av myndigheternas miljöarbete och resul-taten från det uppvisar idag en starkt splittrad bild. Detta försvårar priorite-ringar, avvägningar och uppföljningar av statens samlade miljöarbete och andra insatser som påverkar miljön samt riskerar att göra det ineffektivt även från kostnadssynpunkt. I sin tur får brister i statens miljö arbete återverkningar på andra delar av samhället eftersom staten påverkar andra aktö rers miljö arbete t.ex. genom regler eller transfereringar riktade mot industri, kommuner eller en-skilda. Sådana brister påverkar därmed samhällsutvecklingen i stort.

Fö rordningen (1993:134) om årsredovisning och anslagsframställan reglerar myndigheternas årsredovisningar. Redovisningen ska avse all verksamhet som myndigheten bedriver, vilken ska vara indelad i verksamhetsgrenar fö r vilka det ska finnas verksamhetsmål. Dessa ska grunda sig på de ö vergripande målen fö r verksamheten eller fö r samhällssektorn vilka regeringen eller riksdagen beslu-tat. Fö r varje verksamhetsmål ska det fastställas mätmetoder och resultatmått. Myndigheten är ålagd att informera regeringen om andra fö rhållanden som är av väsentlig betydelse fö r regeringens prö vning av verksamheten. Riksrevi-sionsverket ska få en kopia av årsredovisningen.

Vi menar att en integrerad återrapportering från myndigheterna till regeringen är grundläggande fö r att regeringen ska kunna fö lja statsfö rvaltningens miljö -arbete och se om det leder till ö nskat resultat. En sådan rapportering måste så långt mö jligt vara enhetligt utformad fö r att uppgifterna ska gå att enkelt ta del av, ställa samman eller kontrollera.

Å rsredovisningen bö r därfö r innehålla en redogö relse av vilka åtgärder myndig-heten vidtagit under året samt en handfast beskrivning av resultatet från miljö -arbetet eller resultatmått t.ex. i form av nyckeltal. Fö rslag på nyckeltal finns i vägledningen (bilaga 4).

Genom att sammanställa myndigheternas redovisningar skulle

regeringen få en bättre	helhetsbild av	hur statsfö rvaltningen skö ter
miljö arbetet. Den kan	ge underlag	fö r effektiviseringar och

prioriteringar i miljö arbetet och fö r fö rslag till vidare åtgärder. Varje departement skulle härigenom också internt kunna tydliggö ra vikten av miljö arbetet och regeringen skulle kunna få bättre underlag fö r politiska avvägningar och samverkan ö ver departements- och myndighets-gränser.

Fö r de flesta myndigheter utgö r miljö arbete inte en särskild verksamhetsgren utifrån lydelsen i fö rordningen (1993:134) om årsredovisning och anslagsfram-ställan. Därmed framstår kravet på miljö redovisning också som otydligt och vi anser att det måste preciseras.

Enligt Miljövårdsberedningen går det normalt inte att betrakta miljöfrågan som en egen verksamhetsgren och den bör heller inte betraktas på detta sätt. Det medför å andra sidan att myndigheterna inte har anledning eller krav på sig att utifrån förordningen redovisa sitt miljöarbete i årsredovisningen. Myndig-heterna har heller inte haft anledning att se miljöfrågan som ett ”förhållande av väsentlig betydelse för verksamheten” eftersom denna fråga inte alltid har väsentlig betydelse för myndigheten själv.

Enligt Miljö vårdsberedningen finns det emellertid inte tillräckligt med praktiska erfarenheter från en redovisning av miljö arbetet och från vad som är lämpliga och ändamålsenliga former fö r den. Därfö r bö r praktiska erfarenheter få växa fram genom att några myndigheter får gå fö re i utvecklingen. De myndigheter som har ett särskilt sektorsansvar fö r miljö n och inte avger en årlig sektors-rapport avseende miljö arbetet bö r få ett sådant krav via regleringsbreven fö r 1997.


Miljö vårdsberedningen har fö rstått				att	ett arbete pågår med att
fö rändra fö rord-ningen		(1993:134)			om	årsredovisning		och
anslagsframställan.	Vi	fö rutsätter		att	miljö frågan		i framtida
årsredovisningar	behandlas		som		en	integrerad	del	av

verksamhetsredovisningen eftersom integrering av ekonomi och miljö är i linje med internationella rekommendationer och den nationella utvecklingen inom andra samhällsområden.

Vi har tidigare fö reslagit att regeringen inom varje departementsområde via reg-leringsbreven fö r 1997 ställer krav på några pilotmyndigheter att gö ra en miljö -utredning, ta fram en miljö policy och en plan fö r att inordna miljö arbetet i verksamheten. Dessa myndigheter, tillsammans med dem som tidigare fått lik-nande uppdrag eller redan har en miljö policy, bö r vara pilotmyndigheter även när det gäller en systematisk återrapportering via årsredovisningarna. I regle-ringsbreven bö r ingå ett uppdrag att på lämpligt sätt redovisa resultaten från sitt miljö arbete i såväl nästa som därefter fö ljande årsredovisningar. De bö r ut-veckla redovisningen i samråd med Riksrevisionsverket.

Riksrevisionsverkets roll

Riksrevisionsverkets (RRV) uppgifter framgår av verkets instruktion (fö rord-ning 1988:80). RRV ska granska effektiviteten i de statliga myndigheternas verksamhet och åtaganden samt i bidragsgivningen. Verket ska också granska myndigheternas årsredovisningar bl.a. avseende dess tillfö rlitlighet och hur rättvisande räkenskaperna redovisats. En särskild uppgift bland flera är att ut-veckla formerna fö r årsredovisningen. Det befintliga mandatet mö jliggö r fö r Riksrevisionsverket att bedriva extern miljö revision. Detta har däremot inte genomfö rts eftersom verket saknar tradition, kunskaper och kompetens fö r det.

De nationella revisionsorganens internationella sammanslutning INTOSAI har uppmärksammat betydelsen av att de statliga revisionsorganen får en aktiv roll på miljö området (se sidan 10).

Miljö vårdsberedningen menar att miljö området har stor betydelse fö r samhäl-lets utveckling, tillväxten i de moderna ekonomierna, sysselsättning och därmed ockå fö r välfärdssamhällets framtid. Detta framhåller även regeringen i prop. 1995/96:150 ”Ekonomisk vårproposition med fö rslag till riktlinjer fö r den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag fö r budgetåret 1995/96, m.m.” (sidorna 29 och 94). Staten har en viktig roll i denna utveckling. Statligt agerande och statliga beslut och regler kan inverka positivt på andra aktö rer i samhället och därmed också på utvecklingen, men i sämsta fall också

menligt och kostnadsdrivande på densamma.

Parallellt finns en mer näraliggande ekonomisk anknytning till ett aktivt miljö -arbete. Myndigheterna kan genom hushållning med resurser minska sina kost-nader t.ex. fö r energi-, material- och annan resursfö rbrukning och avfallshante-ring. Om myndigheterna inte i tid

är uppmärksamma	på	miljö effekterna	av	sina	åtgärder			kan
miljö kostnader och	dolda	åtgärdsbehov ö ka,		vilket	kan	ö ka		miljö -
skulden. Effekterna av riktade medel fö r			miljö åtgärder			kan	behö va
granskas lik-som hur de		olika myndigheterna tar sitt ansvar på
miljö området och hur de sam-verkar.
Av direktiven till redovisningskommitté n framgår,
”En fö rutsättning		fö r en trovärdig		redovisning			av

miljö anknuten infor-mation är givetvis att den blir fö remål fö r en extern revision. Det finns anledning att ö verväga formerna fö r och omfattningen av revisionen. En särskild fråga är härvid vilka krav som bö r ställas på revisorernas sakkunskap och hur dagens revisorer kan tillgodose dessa krav.

Frågan om revisorernas kompetens bö r även ses mot bakgrund av det system med miljö kontrollanter som skall byggas upp inom EMAS-systemet”

Miljö vårdsberedningen anser	att ovanstående synsätt	även	bö r
ö verfö ras på de statliga	myndigheternas redovisning	av	sitt
miljö arbete.

Mot bakgrund av vad som sagts ovan menar vi att Riksrevisionsverket ska till-delas uppgiften att genom extern miljö revision granska myndigheternas miljö -arbete på liknande sätt som de granskar ö vrig fö rvaltning och ekonomi. Genom att i årsredovisningen så småningom skriva in krav på att redovisa miljö arbetet blir det naturligt att gö ra en granskning även av miljö delen i årsredovisningen.

Eftersom Riksrevisonsverket idag inte fö rfogar ö ver kompetens fö r ett sådant uppdrag bö r de via regleringsbrevet fö r 1997 få i uppdrag att utveckla den och klargö ra fö rutsättningarna fö r ett sådant uppdrag. En utveckling av kompetens kan avse miljö kunskaper i allmänhet, men också kunskaper om miljö lagstift-ning, miljö revision, miljö ledningssystem, mö jligheter att nyttja kompetens och kunnande

på andra myndigheter m.m.. Detta arbete bö r ske parallellt med att de tidigare nämnda pilotmyndigheterna integrerar sitt miljö arbete och provar att redovisa detta i sin årsredovisning. Riksrevisionsverket och berö rda myndig-heter bö r samarbeta fö r att hitta lämpliga former fö r redovisningen.

Det är här viktigt att peka på skillnaderna mot Naturvårdsverkets arbete som innefattar en sakgranskning och utvärdering av det samlade miljö arbetet i sam-hället och effekterna i miljö n. Riksrevisionsverkets roll blir att se på effektivi-teten i de enskilda myndigheternas fö rvaltning och genomfö rande av sitt miljö -arbete samt på hur resultatet redovisas, inte att utvärdera om det sammantaget är ett från miljö synpunkt ö nskvärt eller tillräckligt långtgående resultat, vilket är Naturvårdsverkets uppgift.

Fortsättning och kontinuitet

En interdepartemental arbetsgrupp under ledning av Statsrådsberedningen bö r skapas inom regeringskansliet fö r att hålla ihop, utveckla och fullfö lja den statliga integreringen av

miljö arbetet.

Miljö vårdsberedningen fö reslår att varje departement tar ett aktivt ansvar fö r att åtgärda den miljö påverkan som den statliga verksamheten inom varje depar-tementsområde ger upphov till. Vi fö reslår också en stegvis strategi fö r att integrera miljö arbetet inom statsfö rvaltningen genom vilken kompetensen ö kar i takt med att de kunskaper och erfarenheter som kommer fram tas till vara. Det är då viktigt att det inom regeringskansliet finns en beredskap och organisation fö r att klara detta.

Erfarenheter från en myndighet inom ett departementsområde kan komma till nytta hos en myndighet inom ett annat. På samma sätt kan erfarenheter inom ett departement, från att ta vara på och nyttja information om utfö rt miljö arbete, vara till nytta inom andra departement. Det finns också risk fö r att ambitions-nivån i miljö arbetet oavsiktligt kan bli olika mellan de olika departementsområdena.

Vi fö reslår därfö r att det inom regeringskansliet skapas en interdepartemental arbetsgrupp. Den ska ha till uppgift att samla in, bearbeta och ta till vara erfa-renheterna från pilotmyndigheternas

arbete, sätta lämpliga ambitionsnivåer samt samordna och driva på den fortsatta integreringsprocessen såväl inom rege-ringskansliet som gentemot myndigheterna. Erfarenheter om hur resultaten från myndigheternas miljö arbete mäts eller fö ljs upp via årsredovisningarna bö r ägnas uppmärksamhet. Arbetsgruppen bö r också bevaka hur myndigheterna fullfö ljer uppdragen i regleringsbreven och att regeringskansliets upphandling miljö anpassas samt att vid lämplig tidpunkt initiera behö vliga regeländringar. Häri ligger också att hitta lämpliga tidpunkter fö r att ta nästa steg i den process som vi redogjort fö r ovan.

Fö r att inom regeringskansliet			få	en	fö rankring		så	nära hö gsta
ledningsnivå	som	mö jligt och	kunna		driva	på	miljö arbetet		via
”linjeansvaret” bö r		arbetsgruppen		ledas av		Statsrådsberedningen.
Därigenom	går	det också	att		undvika	ett		synsätt	där

Miljö departementet framstår som ansvarigt fö r allt miljö arbete när det i själva verket är ett regeringens och regeringskansliets ansvar om detta arbete ska gå att integrera på ett naturligt sätt.

Det måste också fortlö pande till kampanjer av olika slag fö r att synliggö ra och driva på miljö arbetet inom statsfö rvaltningen. Här kan t.ex. ”Kronorna bland Verken”-kampanjen2 vara ett uppslag. Andra uppslag är återkommande semina-rier fö r information till eller utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan myn-digheters chefer eller nyckelpersoner t.ex. miljö samordnare eller upphandlare.

Den interdepartementala arbetsgruppen bö r kunna initiera sådana seminarier/ kampanjer eller fö reslå regeringen att uppdra åt lämpliga myndigheter att genomfö ra dem. Seminarier eller informationsträffar som vänder sig till myn-digheternas ledning och chefer bö r däremot gruppen själv ta initiativ till och genomfö ra.

Fö r Miljö departementet fö rändras inte uppgifterna efter infö rande av en interde-partemental arbetsgrupp enligt ovan. Miljö departementet roll blir att även fort-sättningsvis samordna och driva på miljö arbetet

Regeringen lanserade kampanjen 1990 fö r att utse väl fungerande statliga myndigheter och ta reda på varfö r dessa fungerade väl. Slutrapporten ö verlämnades 1992. I kampanjen ingick en tävling om bästa årsredovisning som Statskontoret publicerade.

som helhet, men det blir ar-betsgruppens uppgift att samordna och driva på integreringen av miljö hänsyn inom statsfö rvaltningen.

Kommitté direktiv om miljö hänsyn

Regeringen bö r utforma särskilda kommitté edirektiv - miljö direktiv - som ger kommitté er och utredningar anvisningar om att de ska väga in miljö - och hälsoaspekter i sin utredning och beskriva konsekvenserna fö r miljö och hälsa av de fö rslag de lägger fram.

Miljö direktivet bö r innehålla en modell fö r hur man bedömer och redo-visar miljö - och hälsoeffekter samt ett krav på särskild motivering när ett framlagt fö rslag kan innebära påtagliga negativa effekter på miljö eller hälsa.

Regeringen tillsätter kommitté er och utredare fö r att ta fram underlag fö r rege-ringens och riksdagens beslut. I utredningsdirektiven anger regeringen vilka frågeställningar som ska behandlas. Det finns dessutom särskilda anvisningar fö r kommitté er och utredare. De fordrar att utredaren ska behandla EU-aspek-ter, regionalpolitik och ekonomiska konsekvenser av fö rslaget. Det saknas där-emot anvisningar om att behandla miljö aspekterna och beskriva konsekvenserna fö r miljö och hälsa, ett miljö direktiv.

Miljö aspekter av fö rslaget menar vi bö r finnas med som en naturlig och själv-klar samhällsaspekt redan tidigt i utredningsarbetet och beaktas under hela arbetet. På så sätt blir det lättare fö r utredningen att tidigt uppmärksamma om ett kommande fö rslag riskerar att skapa nya eller att fö rvärra befinliga miljö -problem eller om dessa minskar och om detta också leder till kostnader i sam-hället. Negativa effekter är lättare att rätta till under utredningsarbetets gång än i slutskedet av det.

Regeringen bö r därfö r utfärda ett direktiv om miljö hänsyn som ska gälla fö r samtliga kommitté er och utredare.

I ett sådant direktiv bö r det finnas en modell fö r hur man bedömer miljö - och hälsoeffekter, samt ett krav på att redovisa dessa effekter i det slutgiltiga fö r-slaget. I den utbildning som kommitté esekreterare får bö r ingå ett moment som fö rklarar och ger exempel på hur en miljö bedömning ska gö ras.

Redovisningen av miljö effekter bö r också finnas med i regeringens proposi-tioner till riksdagen.

I bilaga 1 lämnar vi därfö r ett fö rslag på en modell fö r att belysa och beskriva miljö - och hälsoeffekterna av utredningsfö rslag eller propositioner.

Utö ver	en redovisning		av	miljö konsekvenserna bö r			fö rslagsställaren
bedöma	om	fö rslaget	riskerar		att	negativt låsa	inriktningen på
miljö arbetet		eller hindra		någon	att	miljö anpassa	sin verksamhet.

Dessutom bö r denne redovisa om några medvetna ö verväganden eller fö rsö k gjorts fö r att få ett fö rslag som stimulerar utvecklingen i en fö r miljö n positiv inriktning. Om fö rslaget medfö r påtagligt negativa effekter på miljö n ska det finnas en särskild motivering till varfö r fö r- slaget ändå läggs fram.

Konsekvenser av framlagda fö rslag

Enligt utredningsdirektivet (1995:22) gäller regeringens direktiv till samtliga kommitté er och särskilda utredare om att prö va offentliga åtaganden och att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser.

Våra fö rslag fö r att integrera miljö hänsyn kan inledningsvis medfö ra kostnader fö r myndigheterna. Kostnaderna består främst i att få igång en systematisk och dokumenterad miljö ledning på myndigheterna och fö r Riksrevisionsverket att bygga upp fö rutsättningarna fö r miljö revision. Vi menar att dessa kostnader bö r kunna rymmas inom ramarna fö r respektive myndighets normala uppgifter.

Det bö r samtidigt understrykas att ett effektivare och mer medvetet organiserat och genomfö rt miljö arbete inom staten kan minska utgifterna fö r verksamheten som en fö ljd av bättre resurshushållning. Exempel på detta är minskad fö rbruk-ning av material, lägre slitage och ö kad livslängd på utrustning, minskade av-fallsmängder, lägre energiåtgång, minskat spill och minskat resande.

Fö r samhället	som	helhet	kan, som		en	fö ljd av		ett	integrerat
miljö arbete, med-vetenheten			i	fö rväg	ö ka	om	konsekvenserna fö r
miljö n till fö ljd	av	nya statliga		regler,	bidrag		eller	andra	åtgärder.

Därigenom kan behovet av dyra motåtgärder i efterhand från andra delar av statsfö rvaltningen eller från andra aktö rer i sam-hället minska. Arbetsbelastningen på miljömyndigheterna kan successivt komma att minska.

En miljö anpassad	statlig upphandling,	som ingår	i ett	integrerat
miljö arbete, kan	stimulera industrins	produktutveckling,		leda till
ö kade avsättningsmö jligheter fö r industrin av			miljö anpassade

produkter och i fö rlängningen till fö rbättrad konkurrenskraft och ö kad sysselsättning.

Å tgärderna har en positiv effekt på samhällets miljö skuld genom att denna ö k-ningstakten minskar.

Vi menar att de fö rslag vi här lägger inte får några konsekvenser fö r jämställd-heten.

Vad beträffar miljö konsekvenserna utifrån våra fö rslag vill vi anfö ra fö ljande.

En miljö anpassad offentlig upphandling ö kar tillgången på kretsloppsanpassade varor och minskar avfallsmängderna genom att staten driver på utvecklingen. Det stimulerar också framväxten av ett mer miljö anpassat beteende hos andra aktö rer i samhället. Integrering av miljö hänsyn i myndigheternas verksamhet minskar deras åtgång på resurser och energi samt minskar deras avfallsmängder och utsläppen från statlig verksamhet. Fö rslagen styr den långsiktiga inrikt-ningen på miljö arbetet på ett positivt sätt. Härav fö ljer att våra fö rslag får positiva effekter på miljö n.

BILAGA 1

Modell fö r att bedöma miljö konsekvenser av beslutsfö rslag

Konsekvensbeskrivningen ska resultera i en sammanvägd bedömning av fö rsla-gets miljö konsekvenser baserat på nedanstående. Innebär fö rslaget att påtagligt negativa miljö effekter kan uppstå ska det finnas en särskild motivering till varfö r fö rslaget ändå läggs fram.

I den sammanvägda bedömningen bö r också ingå att redovisa	om
fö rslaget kan komma att utgö ra hinder fö r någon att miljö anpassa sin
verksamhet, om det riskerar att långsiktigt låsa inriktningen	på
miljö arbetet samt om några med-vetna ö verväganden eller fö rsö k i så
fall gjorts fö r att få fram ett fö rslag som kan stimulera utvecklingen åt
ett från miljö synpunkt mer positivt håll.
Utgångspunkter fö r bedömningen av miljö konsekvenser,
transporter

-	om transporterna på väg, till sjö ss, med tåg eller flyg kan komma
	att minska eller ö ka
-	om energifö rbrukningen fö r transporter kan komma att minska

eller ö ka

- påverkan på utsläpp och buller

energi (undantaget transporter)

-om fö rbrukningen av energi kan komma att minska eller ö ka

-hur fö rändringen i så fall fö rdelas på olika energikällor (el, gas, olja, kärn-kraft, fasta bränslen av olika slag)

-påverkan på utsläpp

produkter och avfall

-om en kretsloppsanpassning (återanvändning av vara eller återvinning av material, avgiftning av varor och produkter från kemikalier) kan komma att gynnas eller missgynnas

-om mängderna alstrat avfall kan komma att minska eller ö ka

-vilka avfallstyper (miljö farligt avfall, konventionellt avfall, kärnavfall) som kan komma att påverkas

biologisk mångfald (flora, fauna, naturligt genetiskt material)

-om skyddet av den biologiska mångfalden fö rbättras eller fö rsämras

marknyttjande

-om tidigare oexploaterade markområden, riksintressen eller andra områden av betydelse fö r miljö n kan komma att tas i anspråk eller påverkas

naturresurser (undantaget energi, marknyttjande, biologisk mångfald)

-om fö rbrukningen av naturresurser som inte är fö rnyelsebara (t.ex. malm och naturgrus) kan komma att minska eller ö ka

ö vriga utsläpp och buller (ej transporter och energi)

-om utsläppen av miljö påverkande ämnen till mark, luft och vatten kan komma att minska eller ö ka

-om bullret i samhället kan komma att minska eller ö ka

människors hälsa

- om något av ovanstående påtagligt kan innebära men fö r människors hälsa

BILAGA 2

Sammanfattning av resultatet från enkät om statsförvaltningens hänsynstagande till miljön

Ca 40 % av de som svarat uppfattar att de har ett miljöansvar. Orsakerna och bakgrunderna till denna uppfattning varierar. Verksförordningens krav på att myndigheten i sin verksamhet ska beakta miljöpolitiken hänvisar enbart en mindre mängd myndigheter till, trots att nästan alla av de tillfrågade myndig-heterna enligt sina instruktioner antingen ska tillämpa detta krav eller har ett särskilt miljöansvar uttryckt på annat sätt. Få myndigheter har utrett och doku-menterat hur deras verksamhet påverkar miljön.

Ungefär 1/4 av de som svarat uppger att de har ett ledningssystem som fångar upp miljöfrågorna. Mot bakgrund av bl.a. svaren på övriga frågor i enkäten bör utfallet tolkas med försiktighet. Av de som saknar ett sådant system återfinns både de som anser sig ha och de som saknar ett miljöansvar.

En minoritet redovisar resultaten av sitt miljöarbete. Bland de som gör det är en redogörelse i årsredovisningen något vanligare än andra sätt. Inget enskilt redovisningssätt dominerar.

Myndigheterna har behov av hjälp och stöd i olika former för att klara av en integrering av miljöarbetet och det finns behov av kompetensutveckling på miljöområdet.

Inga myndigheter uppfattar att regelverket utgör några hinder för deras egna miljöarbete. Mot bakgrund av att en minoritet ännu inte utrett sin miljöpåverkan, att de flesta saknar ett ledningssystem för miljöfrågor och att myndig-heterna säger sig behöva ökade kunskaper kan inga säkra slutsatser dras om den faktiska förekomsten av sådana hinder.

BILAGA 3

Fö rslag till ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling

1 kap. Allmänna bestämmelser

22 §

En upphandlande enhet skall anta antingen det anbud som har lägst anbudspris eller det anbud som är det ekonomiskt mest fö rdelaktiga med hänsyn till samt-liga omständigheter såsom pris, driftkostnader, funktion, miljö påverkan m.m. Enheten skall i fö rfrågningsunderlaget eller i annonsen om upphandling ange vilka omständigheter den tillmäter betydelse. Omständigheterna skall om mö j-ligt anges efter angelägenhetsgrad, med den viktigaste fö rst.

Regeringen eller den myndighet regeringen utser får meddela bestämmelser om hur omständigheterna fö r miljö påverkan skall anges. Dessa får även avse viss vara, tjänst eller byggentreprenad.

6 kap. Upphandling som understiger de tröskelvärden som anges i 2- 5 kap., m.m.

12 §

En upphandlande enhet skall anta antingen det anbud som har lägst anbudspris eller det anbud som är det ekonomískt mest fö rdelaktiga med hänsyn till samt-liga omständigheter såsom pris, driftkostnader, funktion, miljö påverkan m.m. Enheten skall i fö rfrågningsunderlaget eller i iannonsen om upphandling ange vilka omständigheter den tillmäter betydelse. Omständigheterna skall om mö j-ligt anges efter angelägenhetsgrad, med den viktigaste fö rst.

Regeringen eller den myndighet regeringen utser får meddela bestämmelser om hur omständigheterna fö r miljö påverkan skall anges. Dessa får även avse viss vara, tjänst eller byggentreprenad.

Fö religger det fallet att en upphandlande enhet skall anta det anbud

som har lägst anbudspris, får enheten fö rkasta anbud som den anser vara orimligt lågt, dock fö rst sedan enheten begärt fö rklaring till det låga anbudet och inte fått till-fredsställande svar. Fö rklaringen skall begäras skriftligt.

BILAGA 4

Miljö arbete i

statliga myndigheter

EN VÄ GLEDNING OM

INTEGRERING AV MILJÖ HÄ NSYN

MILJÖ VÅ RDSBEREDNINGENS RAPPORT 1996:2

Innehåll

Fö rord ................................................................................................	5
Inledning ............................................................................................	7
Varfö r måste miljö arbetet vara integrerat? ......................................	11
En grundmodell fö r att integrera miljö arbete ..............................	12
Vad innebär det att integrera miljö arbete? ......................................	15
Frågor som myndigheten ska kunna besvara ................................	15
Begrepp .......................................................................................	15
Kännetecken på ett integrerat miljö arbete...................................	15
En långsiktig process och ett internt styrmedel............................	16
Starten är viktig ...........................................................................	18
Ledningens roll (18); Förankra och förklara (19);
Bygg på det som finns (20)
Kunskaper - en nyckelfaktor.......................................................	21
Gö r en miljö utredning .....................................................................	23
Frågor som myndigheten ska kunna besvara ................................	23
Begrepp .......................................................................................	23
Varfö r och hur.............................................................................	23
Innehåll och slutsatser .................................................................	24
Begränsa omfattningen (27); Sammanställ och uppdatera
omvärldens viktigaste miljökrav (28)
Anta en miljö policy ..........................................................................	29
Frågor som myndigheten ska kunna besvara ................................	29
Begrepp .......................................................................................	29
Regeringens miljö policy fö r statliga myndigheter ........................	29
Varfö r..........................................................................................	30
Utformning..................................................................................	30
Fö rankring ...................................................................................	31

		1
Sätt miljömål och skriv ett handlingsprogram ..................................		33
Frågor som myndigheten ska kunna besvara ................................		33
Begrepp .......................................................................................		33
Allmänt .......................................................................................		34
Vad är viktigast? ..........................................................................		34
Målformulering ...........................................................................		34
Handlingsprogrammet.................................................................		34
Fö rdela ansvar, skapa rutiner, utveckla personalen..........................		37
Frågor som myndigheten ska kunna svara på...............................		37
Begrepp .......................................................................................		37
Allmänt .......................................................................................		38
Engagera och motivera personalen ..............................................		38
Tydliggö r vars och ens roll, ansvar och befogenheter...................		38
Resurser.......................................................................................		39
Identifiera kompetens- och kunskapsbehov .................................		39
Interna rutiner .............................................................................		40
Upphandling ...............................................................................		41
Intern och extern kommunikation...............................................		43
Å terrapportering (43); Konsekvensutredningar (44)
Dokumentation och dokumentkontroll .......................................		44
Nö dlägesberedskap......................................................................		45
Uppfö ljningen är mycket viktig ........................................................		47
Frågor som myndigheten ska kunna svara på...............................		47
Begrepp .......................................................................................		47
Allmänt .......................................................................................		47
Varfö r..........................................................................................		48
Att fö lja upp utan miljö revision ..................................................		49
Miljö revisorn och miljö revisionen ...............................................		49
Revisionsplan...............................................................................		50
Att styra ...........................................................................................		51
Utveckla och fö rbättra.................................................................		51
Rätta till ......................................................................................		51
Fö lj upp.......................................................................................		52
Se ö ver helheten..........................................................................		52
BILAGA 1	Innehåll i projektplan ............................................	53

2
BILAGA 2	Miljö utredning ......................................................			55
BILAGA 3	Miljö utredning	av	miljö påverkan	från
	administrationen			63
BILAGA 4	Miljö policy............................................................			67
BILAGA 5	Exempel på riktlinjer fö r miljö arbete ....................			69
BILAGA 6	Handlingsplan .......................................................			77
BILAGA 7	............................................		Ledningens uppmuntran 79
BILAGA 8	Dokumentation.....................................................			81
BILAGA 9	Miljö revisionsplan .................................................			83
BILAGA 10	Å terrapportering i årsredovisning och
	annan redovisning			85
BILAGA 11	Arbetsmiljö lagen, verksfö rordningen,
	ISO 9000 m.m. .....................................................			87
BILAGA 12	Modell fö r att bedöma miljö konsekvenser
	av beslutsfö rslag ...................................................			89
BILAGA 13	EMAS, standarder, ackreditering och
	certifiering............................................................			91
BILAGA 14	Litteraturlista .......................................................			93
BILAGA 15	Adresser och telefonnummer ...............................			97

Fö rord

Fö r välfärdssamhällets framtid är det viktigt att skydda miljö n. All verksamhet i samhället påverkar miljö n och därmed också den egna och samhällets eko-nomi och vi är alla delaktiga i miljö arbetet, myndigheter och organisationer så-väl som enskilda människor. Frågan är hur medvetet detta tar sig uttryck.

Miljö problem uppstår i samhället genom brister i användningen av våra resur-ser. Här finns också en ekonomisk anknytning. Miljö arbete handlar i grunden om samhällets långsiktiga välståndsutveckling och dess fö rutsättningar och är en fråga om att hushålla med våra resurser - både människor, miljö och pengar - fö r att denna utveckling ska bli hållbar. Staten har ett stort ansvar och måste gå i takt med den allmänna samhällsutvecklingen. Näringsliv och kommuner har redan påbö rjat ett arbete med att integrera miljö frågorna till en naturlig del av verksamheten och välinformerade konsumenter - staten inkluderad - kan utgö ra en stor kraft i miljö arbetet.

Å tgärder mot punktutsläpp och andra relativt avgränsbara problem samt skyd-det av våra naturområden har länge dominerat miljö arbetet. Vi har framgångs-rikt lyckats minska miljö problemen på många av dessa områden. Framö ver kommer miljö arbetet mer att handla om att åtgärda problem orsakade av många källor och där spridningen är diffus samtidigt som många blir drabbade. Miljö frågorna är invävda i samhällsstrukturen och i samhällsutvecklingen, de griper in i varandra i ett komplext samspel. Detta fordrar en annan strategi och angreppssätt än tidigare fö r att komma åt dem.

Riksdagen och regeringen har slagit fast principen om samhällssektorernas miljö ansvar. Alla aktö rer - från myndigheter till enskilda - inom en samhälls-sektor eller ett samhällsområde har enligt denna princip ett ansvar fö r att und-vika nya miljö problem och fö r att lö sa de redan existerande. Detta fö rutsätter att det i allt beslutsfattande och i all planering sker en sammanvägning av miljö - hänsyn och ekonomiska hänsyn. Myndigheterna måste inordna miljö ansvar och miljö hänsyn som en naturlig och självklar del av den ö vriga verksamheten. Dessa hänsyn ska avse miljö effekterna från såväl

myndighetens utåtriktade verksamhet som den egna interna.

Fö r vissa myndigheter är ett formellt sektoransvar fö r miljö n fastlagt. Detta går utö ver det grundläggande miljö ansvaret. Ett sektoransvar fö r miljö n innebär att få till stånd en utveckling i linje med nationellt fastlagda miljömål och riktlinjer genom att fö lja, påverka och driva på andra aktö rer utifrån den roll, de resurser och de befogenheter och mö jligheter som dessa myndigheter har. Eftersom mil-jö problemen till sin karaktär är tvärsektoriella behö ver detta ofta ske i samver-kan med andra statliga myndigheter och aktö rer i samhället.

Miljö vårdsberedningen

Inledning

Samhällssektorernas generella miljö ansvar innebär att samhällets alla aktö rer från organisationer och fö retag till enskilda människor inklusive myndighe-terna har ett ansvar fö r att minska sin negativa påverkan på miljö n och fö r att medverka till en hållbar utveckling.

Källorna till miljö problemen är i allt hö gre grad integrerade i samhällsstruktu-ren. Detta ställer nya krav och genomgripande fö rändringar kommer att krävas fö r att genomfö ra en miljö anpassning av hela samhället. Miljö hänsyn måste komma in mycket tidigare i alla beslutsprocesser. Oerhö rt många beslut med miljö hänsyn måste fattas av väldigt många aktö rer på alla nivåer i samhället. Nya lö sningar, som inte alltid kan skö njas idag, måste skapas.

En fö rändring som innebär ovanstående går inte att lagstyra. Istället måste varje aktö r i samhället utveckla en egen kompetens på miljö området fö r att kunna agera på rätt sätt och kunna fatta från samhällssynpunkt väl avvägda beslut i vilka miljö hänsyn får stor betydelse. Eftersom så många miljö frågor till sin karaktär är tvärsektoriella blir samverkan med andra mycket viktig. De statliga myndigheterna och statsfö rvaltningen som helhet har här ett särskilt ansvar genom den påverkan dessa utö var t.ex. genom upphandling, regler och andra beslut.

Regeringen och Riksdagen har ställt sig bakom principen om en hållbar utveck-ling (prop 1993/94:111). Denna princip har sin grund i Rio-deklarationen om miljö och utveckling från juni 1992.

Hållbar utveckling

Rätten till utveckling måste fullgöras på ett sådant sätt att den rättvist tillgodoser nuvarande och kommande generationers behov av utveckling och miljö.

För att uppnå en hållbar utveckling måste skyddet av miljön utgöra en integrerad del av utvecklingsprocessen och inte betraktas som något isolerat därifrån.

Ur Rio-deklarationen

Av regeringsfö rklaringen från den 22 mars 1996 framgår att

”Regeringens ambition är att Sverige skall vara en pådrivande interna-tionell kraft och ett fö regångsland i strävan att skapa ett hållbart sam-hälle. De ekologiska kraven kan leda till nästa stora språng i till-växten.”

En fö rutsättning fö r ett hållbart samhälle	är, som sagts ovan,	att
miljö arbetet integreras i all verksamhet. Alla statliga myndigheter		-
inte enbart de statliga miljömyndigheterna	- måste ta sitt ansvar fö r

miljö n i den utsträckning de bi-drar till och kan påverka problemen och dess lö sning.

Riksdagen slog därfö r tidigt fast samhällssektorernas generella miljö ansvar.

Redan i miljö propositionen 1987/88:85 står

”Alla samhällssektorer skall genomsyras av en ansvarsfull hushållning med och omsorg om miljö - och naturresurserna.”

I miljö proposition 1990/91:90 återkommer samma synsätt och principen om sektorsmyndigheternas ansvar slogs då fast.

I sin skrivelse till riksdagen 1994/95:120 pekar regeringen också på de statliga myndigheternas ansvar och att det är angeläget att beskrivningar av miljö kon-sekvenser kommer in i ett tidigt skede i

beslutsprocessen och att myndigheten bedriver intern miljö revision.

I propositionen 1995/96:125 om åtgärder fö r att bredda och utveckla använd-ningen av informationsteknik återkommer samma tema igen. Synsättet med samhällssektorernas generella miljö ansvar utgö r sålunda en politiskt väl fö rank-rad och viktig inriktning på den svenska miljö politiken.

Enligt sina instruktioner1 är en lång rad statliga myndigheter skyldiga att

”beakta de krav som ställs på verksamheten av hänsyn till totalfö r-svaret, regionalpolitiken och miljö politiken”

Härtill kan vissa statliga myndigheter ha ett särskilt ansvar fö r miljö n fastlagt i sin instruktion - ett sektoransvar.

Som en fö ljd av ovanstående måste miljö frågan därfö r bli en naturlig och själv-klar del även av myndigheternas verksamhet på samma sätt som ekonomin är det. Detta blir mö jligt genom att leda och organisera miljö arbetet på ett målin-riktat, systematiskt och strukturerat sätt både vad avser den utåtriktade och den interna verksamheten. Myndighetens ledning måste initiera och fullfö lja detta arbete. Ledningens roll beskrivs på sidan 18.

Denna skrift riktar sig i fortsättningen till den eller de som på en statlig myndig-het ska arbeta med att på ledningens uppdrag genomfö ra ovanstående. Den ger dem vägledning om hur de ska gå till väga och den består av en allmänt beskri-vande grundtext med hänvisningar till bilagor i vilka mer konkreta fö rslag, tips och konkret information finns. Regeringen kan via regleringsbrev eller på annat sätt ha ställt krav på myndigheten att integrera miljö arbetet i verksamheten.

1	Gäller om en hänvisning till verksfö rordningen sker i instruktionen eller

i någon annan fö rordning.

Varfö r måste miljö arbetet vara integrerat?

Synsättet att integrera miljö ansvar i all verksamhet har fått genomslag inter-nationellt bl.a. vid FNs konferens om miljö - och utveckling i Rio de Janeiro. En hållbar samhällsutveckling måste basera sig på en effektiv och miljö anpassad användning av alla resurser, såväl naturresurser som mänskliga och ekonomi-ska resurser. Inom OECD pågår arbete med samma inriktning och EUs femte handlingsprogram fö r miljö har integrering av miljö ansvar i alla verksamheter som grundtanke.

Statliga verk och myndigheter påverkar miljö n som administrativa organisa-tioner genom inkö p, resursfö rbrukning, avfallshantering, resor m.m..

De beslut varje verk och myndighet fattar kan härutö ver påverka miljö n in-direkt genom att någon annan aktö r bö rjar agera på ett visst avsett sätt eller fö rhindras att gö ra det som ett resultat av utfärdade regler, bidragssystem eller myndighetsbeslut. Utredningsfö rslag får konsekvenser fö r miljö utveck-lingen såväl som fö r berö rda aktö rers kostnader.

Vissa myndigheter och verk har en produktion och verksamhet som påver-kar miljö n även genom utsläpp, råvarufö rbrukning, buller m.m.

Genom att i strukturerade former inordna miljö arbetet på ett naturligt sätt i den normala verksamheten, vilket också kallas miljö ledning, kan myndigheten

* ta behö vliga miljö hänsyn och efterleva riksdagens och regeringens krav och intentioner,

*fö rekomma miljö problemen istället fö r att efterkomma dem,

*aktivt arbeta fö r att fö rverkliga sin miljö policy och sina miljömål,

*fortlö pande fö rbättra sitt miljö arbete och fortlö pande bli effektivare på miljö området

*prioritera rätt och arbeta kostnadseffektivt

När sättet att leda myndigheten på innefattar miljö ledning finns en modell fö r hur miljö frågorna kan bli integrerade (inordnade) i ö vrig verksamhet. Modellen ska vara ett stö d fö r integrationen och får inte bli ett formkrav i sig.

Syftet med denna skrift är att ge en introduktion till och hjälpa myndigheterna att bygga upp sitt miljö arbete till den miniminivå som varje myndighet ska klara av samt vad en myndighet då bö r beakta.

Vissa myndigheter kan härutö ver vilja inrätta miljö ledningssystem som går att certifiera mot en miljö ledningsstandard. Den myndigheter som ö nskar få verk-samheten miljö certifierad, måste leva upp till betydligt mer än som anges här t.ex. avseende rutiner, kontrollåtgärder, dokumentation och dokumentstyrning. Kostnaderna ö kar då samtidigt. Mer information om detta finns i bilaga 13.

En grundmodell fö r att integrera miljö arbete

	13
	Regeringens miljö-
	policy för statliga
	myndigheter
	Högsta ledningens
	engagemang
	Miljöutredning
	(var finns våra miljö-
	problem?)
	Miljöpolicy
	(hur ska vi arbeta?)
Förbättrande	Miljömål
åtgärder	(vad ska vi uppnå?)
	Regelbunden offentlig
Uppföljning eller	miljöredovisning
Uppföljning eller
miljörevision	Handlingsprogram
(hur blev det)	(hur ska det gå till?)
	Organisation och
	fördelning av ansvar
	och befogenheter

En fö rutsättning fö r att lyckas med en integrering är att myndighetens hö gsta ledning bestämt sig fö r att genomfö ra den, vilket måste visas konsekvent och fortlö pande i såväl ord som handling.


Miljö utredningen		ger	svar		på	vilka de		egna	bidragen till
miljö problemen		är.	Som	en		logisk	fö ljd	av	resultaten		från
miljö utredningen		och	av	regeringens			mil-jö policy		ska	en	intern
miljö policy	utformas		som	drar		upp	riktlinjerna		fö r	det	egna
miljö arbetet.	Miljö policyn ska				sedan konkretiseras och bli operativ

genom interna miljömål och ett handlingsprogram fö r att nå dem. I vissa situationer kan regeringen behö va fastställa miljö policyn (se sidan

31).

Ansvar och befogenheter ska gö ras tydliga. Ledningen måste fö lja upp miljö -arbetet fö r att ta reda på hur det har gått i relation till den policy som finns och de interna miljömål denna resulterade i.

Regeringen och allmänheten bö r få information om hur miljö arbetet fortskrider och om resultaten från det.

Det är här viktig att påpeka att modellen inte får ses som ett ”steg-fö r- steg-fö r-farande” i vilket det ena momentet tar vid fö rst när det fö regående är avslutat. I själva verket lö per flera moment parallellt. T.ex. ingår utbildning och kompe-tensutveckling i organisationssteget, men denna process startar redan under arbetet med miljö utredningen och vid framtagandet och fö rankringen av miljö -policyn.

Vad innebär det att integrera miljö arbete?

Frågor som myndigheten ska kunna besvara

Nedanstående frågor ska myndigheten kunna svara ja på,

Har vi ett genomtänkt, målmedvetet och systematiskt miljö arbete som både vi och andra kan beteckna som integrerat i den ordinarie verksamheten?

Klarar vi av att redovisa hur vi systematiskt bedriver miljö arbetet och vilka resultat vi når?

Har all personal ett personligt miljö ansvar och utfö r de miljö arbetet som en naturlig del av det ordinarie arbetet?

Begrepp

En miljö samordnare är en person som har till uppgift att integrera miljö -arbetet i den dagliga verksamheten samt att samordna och eventuellt genom-fö ra uppfö ljningen av det.

Kännetecken på ett integrerat miljö arbete

Fö r att kunna betrakta en myndighets miljö arbete som integrerat måste det ingå i den ordinarie verksamheten som en naturlig och självklar del oavsett besluts- eller handläggningsnivå. Det innebär att,

- myndigheten är medveten om hur den påverkar miljö n och kan utan behov av extra utredningar och vid fö rfrågan redogö ra fö r detta och fö r hur den bedriver miljö arbetet samt visa resultaten från det

-miljö frågan normalt ingår i linjeansvaret om inte särskilda skäl talar mot det, t.ex. att myndigheten eller dess verksamhet är så liten att

	17
det i praktiken	är svårt att tala	om en linje.	Detta är	en
fö rutsättning fö r	att fö rhindra ett	syn-sätt där	ansvaret	fö r

miljö frågorna betraktas som någon ”annans bord”

- chefer och personal har den kunskap var och en behö ver fö r att utfö ra sin del av miljö arbetet och ta det miljö ansvar som de är ålagda

-utveckling av personalens miljö kompetens ingår som en del av ö vrig kompe-tensutveckling

-miljö ansvaret gäller alla och ingen särskild organisatorisk enhet har miljö -ansvaret utpekat som sitt särskilda område. Någon kan däremot ha ett sam-manhållande ansvar. (Myndigheten bö r här se upp med hur titlar som miljö -chef, miljö ansvarig eller miljö enhet används. Sådana leder lätt tanken till att allt miljö ansvar är fö rlagt hos en viss utpekad person eller organisatorisk enhet och inte berö r någon annan)

-planering och genomfö rande av miljö arbetet sker som en naturlig och själv-klar del av det ordinarie arbetet

En långsiktig process och ett internt styrmedel

Att integrera miljö arbete i ö vrig verksamhet är ett långsiktigt åtagande och en process inom organisationen. Den bygger på myndighetsledningens stö d och på dess medvetenhet, kunskap och ansvarskännande. Detta ska sedan återspeg-las hos var och en inom myndigheten. Insikten om det egna ansvaret och hur den egna insatsen bidrar till helheten är betydelsefull. Den kompetens och det engagemang fö r miljö frågan som ofta kan finnas inom myndigheten bö r få ut-rymme och utvecklas.

Med en omvärld som är i ständig fö rändring måste fö rutsättningarna och led-ningens intresse fö r miljö arbetet fortlö pande upprätthållas och synliggö ras.

Genom att på ett genomtänkt och systematiskt sätt leda, planera och fö lja upp miljö arbetet kan myndighetens ledning styra och fö rbättra

miljö arbetet så att miljö policyn och fattade beslut genomfö rs. Det är också ett sätt att fö rsäkra sig om en fortsatt efterlevnad av den. Myndighetens ledning avser här normalt verkschefen (jfr 3 § verksfö rordningen). I vissa avseenden kan myndighetens styrelse, om sådan finns, omfattas av begreppet (jfr 13 § verksfö rordningen).

Det finns inga generella lö sningar på hur denna integration i alla detaljer ska gå till. Varje myndighet måste finna sitt eget sätt anpassat fö r den aktuella verk-samheten. Däremot bö r systematiken baseras sig på den grundmodell som finns presenterad i fö regående kapitel med fö rklaringar i de fö ljande.

Systematiken i arbetet, den struktur som myndigheten bygger upp och den ord-ning och reda som då skapas kan få positiva effekter även på andra områden inom myndigheten t.ex på arbetsmiljö arbetet eller genom effektivisering och besparingar.

Exempel på mö jligheter till samordning, besparingar och effektiviseringar

·minskad fö rbrukning av materiel och fö rbrukningsmaterial innebär fö r-utom lägre kostnader också mindre mängder avfall och därmed också färre lyft fö r berö rd personal,

·dubbelsidig kopiering minskar slö seri med papper, sparar porto och minskar avfallsmängderna,

·elektronisk post och fax kan minska pappersåtgången samt ö ka tillgäng-ligheten och servicen,

·ö kad livslängd på maskinell utrustning till fö ljd av skö tselrutiner och ansvar fö r att fö lja rutinerna minskar slitaget, ö kar livslängden och mins-kar behov av nyanskaffning vilket medfö r lägre kostnader,

·minskade utsläpp som en fö ljd av tydliga rutiner och ansvar medfö r bättre resursanvändning och mindre spill, vilket leder till minskade kostnader fö r råvaruinkö p, reningsåtgärder och avfallshantering,

·minskat resande till fö rmån fö r andra sätt att hålla kontakter och

mö ten (t.ex. genom ö kad användning av IT) minskar resekostnaderna och inne-bär effektivare och framtidsanpassad kommunikation (Den offentliga fö r-valtningen ska vara ett

fö redöme som IT-användare och alla offentliga organ bö r utnyttja IT:s mö jligheter (prop 1995/96:125)),

·minskad kemikaliehantering och samordnade rutiner fö r inkö p av kemika-lier kan leda till färre risker fö r den yttre miljö n, i arbetsmiljö n och till lägre kostnader,

·minskad energifö rbrukning genom t.ex. belysningsvakter, skärmsläckare eller annan automatisk avstängning av maskinell utrustning leder till lägre el-kostnader,

·medvetenhet i fö rväg om konsekvenserna fö r miljö n till fö ljd av nya reg-ler eller bidrag kan minska behovet av dyra motåtgärder från andra delar av statsfö rvaltningen eller samhället i ö vrigt.

Exemplen ovan kan flerfaldigas och erfarenheterna från andra delar av samhäl-let, främst industrin, visar att ett genomtänkt och ambitiö st miljö arbete inne-håller mö jligheter till effektiviseringar och bättre resursanvändning, till glädje inte bara fö r miljö n utan också fö r den egna organisationen och dess ekonomi.

En fö rutsättning är att sättet att leda miljö arbetet på blir en genomtänkt del av det ordinarie ledningsarbetet. Myndighetens ledningen och miljö samordnaren bö r gemensamt se till att miljö arbetet blir en verksamhet som inte lever ett eget liv vid sidan om eller utanpå den ordinarie verksamheten.

Starten är viktig

Ledningens roll

Det är ledningen som beslutar om miljö policy, ö vergripande miljömål, organi-serar ansvar och befogenheter samt fö rdelar medlen fö r miljö arbetet, men det är viktigt att organisationen är med och arbetar

fram policyn och underlagen fö r besluten. Det är också ledningen som fö ljer upp miljö arbetet och visar att åtagandet är långsiktigt och inte en ”dagslända”. Erfarenheterna visar att det sätt ledningsansvaret tas på är avgö rande fö r en lyckosam integration av miljö -arbetet.

Initiativet till att arbeta systematiskt och strukturerat med miljö frågorna måste komma från myndighetens ledning. Ledningen måste tydliggö ra detta i såväl ord som handling och måste fortsättningsvis visa sin beslutsamhet i frågan t.ex. genom att se till att samma beslutsamhet återfinns och upprätthålls på chefs- och beslutsnivåer längre ner i organisationen. Ledningen ska se till att brister i miljö arbetet rättas till samtidigt som den skapar fö rutsättningar fö r att så blir fallet.

Det är också en ledningsuppgift att avgö ra om olika policys samverkar och om de fortfarande är relevanta samt att uppmärksamma behov av fö rändringar i sättet att styra och organisera miljö arbetet om verksamheten fö rändras.

Erfarenhetsmässigt kan tiden fö r att infö ra och organisera ett miljö arbete beräk-nas till minst ett år och oftast längre, beroende på

omständigheterna. Det	är där-fö r lämpligt att ledningen	utser	en
miljö samordnare fö r det	dagliga arbetet. Samordnaren bö r	vara	väl

insatt i myndighetens ordinarie arbete och organisa-tion och fö rstå syftet med och vikten av att integrera miljö arbetet. Ett viktigt plus är om denne person också fö rstår vikten av att rätt hantera processen med integrationen fö r att skapa engagemang och motivera personal.

Miljö samordnarens fö rsta uppgift blir att ta fram en projektplan, som led-ningen beslutar om. Vad som kan ingå i denna framgår av bilaga 1.

Förankra och förklara

Fö r att skapa ett engagemang och fö rståelse inom organisationen måste ö vriga chefer och personalen få information om den planerade integrationen och bli motiverade på ett tidigt stadium. Information om detta och om hur var och en berö rs, gärna muntlig, i samband med att projektplanen är klar kan vara lämp-ligt.

Myndighetens ledning måste därfö r tidigt tydliggö ra varfö r det är viktigt att in-ordna och ta ansvar fö r miljö frågorna samt meddela vars och ens egna ansvar fö r sin del av miljö arbetet.

Miljö samordnaren bö r informera om hur miljö arbetet ska inordnas i ö vrigt arbete och hur personalen kommer att bli berö rd. Ofta kan det finnas ett latent intresse fö r miljö frågor hos personalen eller delar av den. Många gånger kan personal också ha påtalat miljö frågan i tidigare skeden utan att ha nått fram-gång. Uppmärksamma i så fall var och hos vilka så att deras intresse får ut-vecklas och engagemanget komma till användning.

En viktig del av fö rankringen och fö r att integreringen ska lyckas är att så långt mö jligt nyttja den egna personalen. Enbart när detta inte är mö jligt eller fö r att få hjälp med processen bö r extern hjälp anlitas.

Ta tveksamheter och tvivel som kan finnas och komma till utryck i form av frågor och invändningar på allvar och bemö t dem sakligt.

Myndighetens ledning och chefer har en viktig uppgift att spela fö r att

moti-vera de	anställda. Det kan ske	t.ex. genom att	fö rklara
myndighetens	roll i miljö arbetet och de	värderingar som	ligger till
grund fö r dess miljö arbete.

All personal måste fö rstå och uppmuntras till att acceptera vikten av att nå de miljömål som de ska verka fö r, tillsammans och var fö r sig. (Jfr 8 § verksfö r-ordningen (1995:1322)).

Positiv uppmärksamhet när de anställda uppnår satta mål kan motivera till fortsatta fö rbättringar. Uppmuntra gärna personalen till att fö reslå fö rändringar som kan leda till ett bättre miljö resultat.

Bygg på det som finns

Sättet att leda miljö arbetet på ska bli en integrerad men samtidigt tydligt ur-skiljbar del av den ö vriga verksamheten. Detta innebär att personalen ska genomfö ra miljö arbetet målmedvetet och systematiskt som en självklar del av verksamheten samtidigt som det ska gå lätt att

återfinna en genomtänkt struktur och ordning som beskriver hur det hela går till. En integration av miljö arbetet bö r därfö r bygga på system och rutiner som redan kan finnas, antingen på det vanliga arbetsområdet eller på miljö området eller på andra områden.

Ibland kan det vara så att miljö arbete sker i viss utsträckning sedan tidigare, men detta är inte dokumenterat och därmed inte synliggjort och heller inte satt i system.

Alla myndigheter och verk är skyldiga att ha ett internkontrollsystem

fö r arbets-miljö frågorna	(Arbetsmiljö lagen	3 kap 2a	§).
Arbetarskyddsstyrelsen har	utfär-dat fö reskrifter	och allmänna	råd
(AFS 1992:6) om utformningen av internkon-trollen.

Verksfö rordningen (1995:1322) ställer krav på organisationen och på hur verk-samheten ska bedrivas. Fö rordningen är tillämplig på myndigheter under rege-ringen i den omfattning som är fö reskriven i myndighetens instruktion eller i någon fö rordning. De krav som ett miljö ledningssystem kan integreras med framgår av bilaga 11.

Ett flertal myndigheter omfattas av kraven i fö rordningen (1995:686) om intern-revision vid statliga myndigheter m.fl.. Denna revision ska avse system, rutiner och organisation samt den ekonomiska redovisningen men får även avse andra uppdrag.

Vissa myndigheter har frivilligt etablerat ett kvalitetssäkringsystem enligt någon standard i ISO 9000-serien eller behö ver av något skäl ha ett sådant.

Det är meningsfullt att tidigt jämfö ra de grundelement, som den på sidan 10 redovisade modellen fö r att leda miljö arbetet bö r innehålla, med vad som redan finns, fö r att se vad som går att samordna, vad som saknas helt och vad som kan behö va modifieras. Samtidigt är det lämpligt att kartlägga personalens kun-skaper om miljö frågor i allmänhet och myndighetens egna miljö arbete i synner-het. Detta gäller även då det finns miljö beslut tagna av ledningen eftersom tagna beslut inte är likvärdigt med kända och efterlevda beslut, vilket kan vara fallet om rutinerna inom myndigheten brister. Därefter kan nö dvändiga komp-letteringar gö ras.

Kunskaper - en nyckelfaktor

Fö rståelse och insikt är grundläggande fö r att skapa engagemang och vilja hos såväl personalen som hos ledningen. Fö r detta behö vs kunskaper om miljö situa-tionen och dess orsaker, om principen om samhällssektorernas miljö ansvar och dess bakgrund samt om den egna

myndighetens bidrag	till	och	ansvar fö r miljö -problemen. Därfö r
måste myndigheten	fästa	stor	vikt	vid	att	hö ja kunskaps-nivån i
miljö frågor. Detta bö r komma			in	tidigt	i	processen och så snart
miljö ut-redningen är gjord.

Så långt det är praktiskt och ekonomiskt mö jligt bö r all personal få vissa gemensamma baskunskaper, men därutö ver bö r myndigheten ö verväga hur ut-bildningen ska riktas fö r att nå stö rsta mö jliga effekt. Observera att det är lika viktigt att utbilda myndighetens ledning som att utbilda personalen och att detta bö r ske parallellt. I annat fall kan det bli allt svårare att ”tala samma språk”.

Förslag till basutbildning

Fö r att få fö rståelse och motivation bö r all personal under t.ex. en halv dag få kunskap om

1den egna myndighetens miljö påverkan och orsakerna till den baserat på resultaten från den egna miljö utredningen

2hur myndigheten måste arbeta och vad det innebär fö r var och en

Ovanstående omfattning bö r vara tillräcklig i de myndigheter som uteslu-tande påverkar miljö n genom administrationen (resor, upphandling, material-fö rbrukning m.m.). Gö r utbildningen så konkret och jordnära som mö jligt. Upphandlare kan behö va särskilda kunskaper om miljö anpassad upphand-ling.

Beroende på omfattningen på och typen av miljö påverkan kan denna grund behö va byggas på antingen generellt eller riktat mot nyckelgrupper. Sådan påbyggnad kan t.ex. avse

3 miljö situationen i världen och i Sverige

4vad som är gjort och vad som nu behö ver gö ras

5miljö politikens och miljö arbetets inriktning och principen om vars och ens ansvar och dess bakgrund

6miljö lagstiftningens krav och miljömyndigheternas roll och arbete

Genomfö r utbildningen efterhand och olika omfattande beroende på perso-nalgrupp. Så långt det är mö jligt bö r egen personal t.ex.

miljö samordnaren kunna hålla i utbildningen. Ibland kan det vara lämpligare att ge nyckelper-soner eller nyckelgrupper en djupare utbildning fö r att dessa i sin tur ska kunna fö ra kunskaper vidare.

Huruvida all personal eller enbart delar av den ska få viss miljö utbildning kan variera mellan olika myndigheter, men det är viktigt att alla får något.

Fö r att utforma ett baspaket till miljö utbildning behö vs information

om miljö -situationen		och	dess orsaker. Denna	finns	på
Naturvårdsverket	och	fö r	kemika-lieområdet	även	hos

Kemikalieinspektionen. Länsstyrelserna har information om den regionala miljö situationen och dess orsaker och kommunerna om den lokala. Statens Strålskyddsinstitut har information om radioaktiv strålning och annan strålning. I utbildningen bö r myndigheten kunna samverka med miljö -myndigheterna.

Resultatet från miljö utredningen är ett viktigt underlag fö r att kunna hö ja kun-skaperna om det egna bidraget till miljö problemen och fö r att skapa fö rståelse fö r det fortsatta miljö arbetet (se nästa kapitel). Om personalen dessutom med-verkar i att gö ra miljö utredningen har detta i sig ett kunskapshö jande värde.

Gö r en miljö utredning

Frågor som myndigheten ska kunna besvara

Kan vi fö r oss själva och fö r omvärlden redovisa hur vi påverkar miljö n och i vilken omfattning vi gö r det och har vi underlag fö r att fö rklara och moti-vera vår miljö policy?

Påverkar vi miljö n huvudsakligen genom vår interna verksamhet/administra-tion, genom direkta utsläpp till omgivningen eller indirekt genom regler, riktlinjer, beslut och bidrag/transfereringar och känner vi till orsakerna till denna fö rdelning?

Har vi ett	särskilt ansvar/sektoransvar		fö r miljö n enligt		vår
instruktion	eller	ett grundläggande	miljö ansvar	enligt	vår
instruktion	och	verksfö rordningen eller andra		uppdrag	på

miljö området att fullfö lja?

Begrepp

En miljö utredning är en kartläggning och utvärdering av myndighetens miljö -påverkan och dess orsaker samt av omvärldens krav och

fö rväntningar på myndigheten i detta avseende.

Den är särskilt viktig och grundläggande fö r en lyckosam fortsatt integrering av miljö arbetet och fö r att lägga fast inriktningen på detta arbete samt fö r att internt och externt kunna informera om och motivera det.

Varfö r och hur

Fö r att veta hur och i vilken riktning myndigheten ska utveckla sitt miljö arbete och med avseende på vad måste det finnas ett underlag av vilket framgår hur myndigheten påverkar miljö n idag. En

miljö utredningen utgö r en av de vikti-gaste grunderna fö r att formulera den egna miljö policyn. Här finns också under-laget fö r att fö rklara och motivera innehållet i den.

Miljö utredningen ska beskriva vilken miljö påverkan som verksamheten i huvudsak ger upphov till t.ex. genom att relatera till de hot mot vår miljö som finns. Det ska gå att få fram en bild av hur myndigheten idag medverkar till att hoten blir mindre eller om det fö rekommer verksamhet eller beslut som bidrar till att de blir stö rre.

Myndigheten bö r så långt mö jligt utfö ra miljö utredningen med egen personal i mån av egen tillgänglig kompetens. Det kan ibland vara nö dvändigt och fö r-delaktigt att anlita någon utomstående, som ser verksamheten med nya ö gon.

Innehåll och slutsatser

Myndigheternas verksamhet kan utifrån sin miljö påverkan delas in i tre katego-rier. Fö r att primärt avgränsa miljö utredningen bö r myndigheten därfö r redan inledningsvis ta ställning till verksamheten utifrån fö ljande tre beskrivningar.


I) Miljö påverkan		som	en	fö ljd	av	den	interna
	verksamheten/administrationen

Här avses hur myndigheten påverkar miljö n genom sitt interna arbete och sin kontorsverksamhet i form av upphandling, resande, materiel,- material,- och energifö rbrukning, underhåll av kontorsutrustning och lokaler, alstring och hantering av avfall m.m..

Viktiga sakområden är t.ex. data- och informationsteknik, kontorsutrustning och annan utrustning och dess skö tsel (apparater, inredning och fö rbruk-ningsvaror), resor (mängd, resmål, transportmedel, ö vernattning, fö rläggning av kurser/utbildningar), fastighetsfö rvaltning och lokaler. Jämfö r vad som sägs i 7 § andra stycket, 1 och 4 pkt verksfö rordningen.

Genomgången bö r också avse andra aktö rer som myndigheten har

avtal eller samarbete med och deras miljö arbete t.ex. resebyrårer och banker.

Alla myndigheter påverkar miljö n via den interna verksamheten. Den måste alltid finnas med i miljö utredningen. Fortsätt utifrån bilaga 3 fö r att fullfö lja denna del. Där finns även exempel på nyckeltal fö r myndighetens miljö på-verkan genom sitt interna arbete och kontorsverksamheten.

II) Direkt miljö påverkande verksamhet

Här avses om och i så fall hur myndighetens egen verksamhet/anlägg-ningar påverkar miljö n i form av direkta utsläpp, buller, ingrepp i naturen m.m.. Jämfö r vad som sägs i 7 § fö rsta stycket verksfö rordningen.

Merparten av	statens	myndigheter fö rorsakar inte någon direkt
miljö påver-kan	utifrån	kategori II). Fö r de flesta bö r denna del
därfö r kunna utgå.

Exempel på myndigheter i denna kategori är Vägverket som har anlägg-ningar fö r vägproduktion och vägunderhåll, Rikspolisstyrelsen som har polisfordon eller universitet med laboratorier.

III)Indirekt miljö påverkande verksamhet

Här avses om och i så fall hur myndigheten indirekt påverkar eller kan tänkas påverka miljö n genom att den tvingar eller påverkar andra aktö rer/ verksamheter i samhället och internationellt att agera/utfö ras på ett visst sätt t.ex. genom de regler myndigheten utfärdar. Sådan miljö påverkan kan vara den mest betydelsefulla.

Analysen bö r	omfatta en	genomgång av	den indirekta
miljö påverkan	från sådana	befintliga regler	(fö reskrifter och

allmänna råd), riktlinjer och bi-drag som bedöms relevanta i sammanhanget liksom hur miljö frågan be-aktas i de utbildningar som myndigheten arrangerar. Jämfö r vad som sägs i 7 § andra stycket 3 och 4 pkt och 27 § fö rsta stycket 2 pkt verksfö rordningen.

Miljö utredningen avser en kartläggning av reglernas/bidragens och andra åtgärders miljö effekter, inte att ifrågasätta dem och heller inte att i miljö ut-redningen bedöma om de ska ändras. Myndigheten bö r lägga ner omsorg på att på lämpligt sätt avgränsa denna delen av miljö utredningen.

Bö rja med att ö versiktlig och utan ingående analyser identifiera de

29
regler/ bidrag m.m. som uppenbart är	eller	kan vara	mest
miljö påverkande. Efter en fö rsta sortering	är det	lämpligt	att ta

ställning till om något väsentligt är missat eller om de viktigaste finns med. De viktigaste är sådana regler/bi-drag/åtgärder m.m. som medfö r stora negativa miljö effekter och i någon omfattning påverkar något av miljö hoten.

Det kan vara ändamålsenligt att därefter lista sådana regler/riktlinjer/bi-drag m.m. där en ö versiktlig bedömning är otillräcklig, svår eller omö jlig att gö ra och där fö rdjupade eller mer omfattande analyser därfö r är behö v-liga. Dessa analyser kan i så fall ske i ett senare skede om t.ex. myndig-heten själv bestämmer så eller om regeringen ger myndigheten i uppdrag att gö ra dem.

Beskrivningen av en myndighets indirekta miljö påverkan bö r kunna avse hur den ser ut (karaktären på den) t.ex. mot bakgrund av utgångspunkterna i bilaga 12. Om det är mö jligt kan beskrivningen relatera till miljö hoten (bilaga 2). Däremot behö ver inte storleken på aktö rernas miljö påverkan uppges eftersom detta kan vara fö renat med stö rre kostnader och svårig-heter. Om t.ex. en regel, ett fö rslag eller ett bidrag får andra aktö rer att ö ka sin energifö rbrukning räcker det att ange vilken typ av aktö rer det rö r sig om och vilken typ av energi samt vilket miljö problem som fö ljer därav. Ä r det mö jligt att på ett enkelt sätt eller med en enkel metod uppskatta eller beräkna hur stort problemet är bö r detta ske, annars inte.

Genomgången bö r också omfatta myndighetens deltagande i andra orga-nisationer t.ex. standardiseringsorganen eller kommitté er inom EU eller i andra myndigheters styrelser och kommitté er, och hur de egna represen-tanterna då beaktar miljö frågan. Med tanke på att så många miljö problem är tvärsektoriella, d.v.s. har sin orsak i flera olika samhällssektorer sam-tidigt, bö r myndigheten identifiera med vilka andra myndigheter och organ som en samverkan är behö vlig fö r att ge de egna åtgärderna stö rsta mö jliga effekt.

Exempel på myndigheter med verksamhet som kan tänkas ha en indirekt miljö -påverkan är Arbetsmarknadsverket, Skolverket och Riksskatteverket.

Länsstyrelserna och sektormyndigheterna måste lägga särskild tyngd på att kartlägga hur de utifrån sina respektive roller arbetar för att driva på andra aktörer att ta sitt miljöansvar, över sektorsgränserna respektive inom dem. I en miljöutredning för myndigheter med ett sektoransvar för miljön gäller där-för särskilt att

kartlägga sektorns samlade miljöpåverkan och miljöarbete

så långt möjligt relatera sektorns miljöpåverkan till befintliga miljömål

värdera medlen för styrning och påverkan

Det kan vara lämpligt att sektormyndigheten samråder med Naturvårdsverket inför och under arbetet med miljöutredningen.

För länsstyrelsernas miljöutredning gäller särskilt att

kartlägga den regionala miljöpåverkan och det regionala miljöarbetet

så långt möjligt relatera den regionala miljöpåverkan till befintliga miljö-mål

värdera medlen för styrning och påverkan och om miljöfrågan genomsyrar det sektorsövergripande regionala arbetet.

Ovanstående punkter ingår delvis i STRAM-arbetet (Strategi fö r regional miljö ).

Av bilagorna 2 och 3 framgår närmare vad en miljö utredning kan innehålla och vilka utgångspunkter den kan ha.

Begränsa omfattningen

Ambitionsnivån på en miljö utredning kan snabbt och lätt bli omfattande. Där-fö r måste myndigheten själv ta ansvar fö r att på ett lämpligt sätt avgränsa den och noga ö verväga var dess gränser ska sättas. Hur utredningen är avgränsad ska emellertid vara redovisat och motiverat i utredningen.

Miljö utredningen ska vara relevant fö r verksamhetens art och inriktning så att kostnaderna fö r att gö ra den hålls nere. Om det inom myndigheten t.ex. saknas producerande anläggningar eller tjänstebilar

kan en analys av myndighetens direkta miljö påverkan genom utsläpp normalt utgå. Om myndigheten t.ex. ger ut regler riktade mot få aktö rer (enskilda, andra myndigheter eller organisa-tioner) eller aktö rer som uppenbart har liten betydelse från miljö synpunkt kan en analys av den indirekta miljö påverkan utgå.

Koncentrera arbetet på de områden där myndigheten mest påverkar miljö n.

Sammanställ och uppdatera omvärldens viktigaste miljökrav

Myndighetens hänsynstagande till miljö n går, utifrån principen om samhälls-sektorernas ansvar och kravet på att i sin verksamhet beakta miljö politiken, ut-ö ver vad som synliggjorts i lagar och regler. Det egna miljö ansvaret innebär att på egen hand agera rätt i fö rhållande till den sammantagna bilden av omgiv-ningens behov och krav.

Myndigheten bö r analysera eller låta analysera vilka fö rväntningar och krav som omvärlden har eller kan tänkas få inom en ö verblickbar framtid.

Omvärlden omfattar här miljö n i sig, de som myndigheten bedriver sin verk-samhet mot, uppdragsgivarna, andra myndigheter, allmänheten och dess fö re-trädare samt inte att fö rglömma, den egna personalen. Kommer t.ex. framtida arbetskraft att fö redra anställning hos den arbetsgivare som skö ter miljö frå-gorna framfö r hos den som misskö ter dem eller saknar detta betydelse?

Kartläggningen av vad som påverkar miljö n i myndighetens verksamhet bö r på-gå fortlö pande och innefatta såväl äldre, pågående som sådan miljö påverkan som potentiellt finns. Den kan även inkludera hälso och säkerhetsfrågor.

Myndigheten ska som en självklar bas fö r miljö arbetet utgå från kraven i lag-stiftningen och ska därfö r sammanställa vilka miljö rättsliga och andra liknande krav som ställs på verksamheten eller på delar av dem. Rutiner bö r finnas fö r att hålla sammanställningen à jour så att fö rändrade krav blir utfö rda.

Kraven kan finnas i myndighetens instruktion, miljö lagstiftningen, reglerings-brev, upphandlingsregler etc. Naturvårdsverket ger ut en lagpärm (Miljö lagar) med den viktigaste miljö lagstiftningen.

Anta en miljö policy

Frågor som myndigheten ska kunna besvara

Fö ljande frågor ska myndigheten kunna svara ja på,

Kan vi på ett tydligt och enkelt sätt gö ra klart fö r såväl vår egen personal som fö r omvärlden utifrån vilka principer vi skö ter vårt miljö arbete?

Ä r de principer vi fö ljer relevanta fö r hur vår verksamhet påverkar miljö n?

Begrepp

Regeringens miljö policy fö r statliga myndigheter syftar till att ge statsfö rvalt-ningen riktlinjer fö r hanteringen av miljö frågorna och myndigheternas ut-formning av miljö policys.

En miljö policy är ett skriftligt uttalande från myndighetens ledning om myn-dighetens avsikter och principer fö r det ö vergripande

miljö arbetet, vilken ger ramarna fö r myndighetens agerande och fö r hur ö vergripande och detaljerade miljömål ska sättas.

Regeringens miljö policy fö r statliga myndigheter

Som ett exempel fö ljer miljö vårds-beredningen 1996:112):

nedan det fö rslag till sådan miljö policy som lämnade till regeringen i juni 1996 (SOU

- Hänsyn	till miljö n ska	ingå som	en	naturlig del	av
statsfö rvaltningens arbete och vara inordnad i all verksamhet. De
statliga	myndigheternas	miljö arbete	och	miljö hänsyn	ska
fortlö pande fö rbättras.

-Regeringskansliet och myndigheterna ska i sitt miljö arbete medverka till och vara pådrivande fö r att de internationella åtaganden som riksdagen godkänt och de nationella miljömålen uppfylls.

-Myndigheternas miljö policy, utfö rda miljö arbete och resultatet ska redo-visas.

Observera att ovanstående är ett fö rslag. Regeringen kan komma att avvisa fö r-slaget, anta det som det är utformat eller utforma det på ett annat sätt. Myndig-heten måste på egen hand kontrollera vad som gäller. Avsaknad av en sådan policy fö rändrar däremot inte myndighetens grundläggande miljö ansvar.

Varfö r

Myndighetens miljö policy ska slå fast den långsiktiga inriktning, de principer och det fö rhållningssätt som ska gälla fö r myndighetens egna miljö arbete och utgö ra grunden fö r hur målen ska sättas. Därigenom utgö r miljö policyn ett rättesnö re fö r verksamhetens och personalens insatser på området.

Det är bl.a. genom miljö policyn som ledningen kommunicerar och synliggö r sitt miljö budskap och sin syn på miljö arbetet.

Hänsyn till miljö n går att betrakta som en viktig kvalitetsaspekt bland alla andra på myndighetens verksamhet.

Utformning

Miljö policyn ska fö lja regeringens miljö policy fö r statliga myndigheter (om en sådan finns). Den bö r bygga på resultaten av miljö utredningen och på den om-världsanalys som myndigheten själv har gjort.

Utforma den så att den är tydlig och kommunicerbar (kortfattad och lättläst) till såväl personalen som externt utanfö r myndigheten och kan tjäna som en grund fö r allt miljö arbete som är relevant fö r

myndigheten och dess verksamhet. Den ska däremot inte vara alltfö r detaljerad eller kortsiktig.

Ett annat viktigt krav är att den på ett balanserat sätt ska återspegla vad som framkommit i miljö utredningen.

Vissa krav är att betrakta som obligatoriska i en miljö policy. Dessa krav avser att fö lja regeringens miljö policy och fortlö pande fö rbättra miljö arbetet samt att återkommande se ö ver policyn. Av bilaga 4 framgår vad en miljö policy bö r ta upp och vad som kan vara lämpligt att beakta.

Myndigheter med ett sektoransvar för miljön måste i sin miljöpolicy särskilt beakta

myndighetens pådrivande, stödjande och uppföljande roll inom sektorn.

Länsstyrelserna måste i sin miljöpolicy särskilt beakta

länsstyrelsens sektorsövergripande, stödjande, koordinerande, pådrivan-de och uppföljande roll inom länet samt uppgiften som miljömyndighet enligt speciallagstiftning

I bilaga 5 finns riktlinjer och viktiga principer som kan vara till hjälp vid ut-formningen av en miljö policy.

Myndigheter som sedan tidigare har en miljö policy och arbetar efter denna bö r fortsätta på den redan inslagna vägen. En fö rutsättning är att den inte avviker från vad regeringen eller riksdagen slagit fast eller bygger på en bristfällig eller ej utfö rd analys av hur myndigheten påverkar miljö n. Myndigheten bö r regel-bundet se ö ver sin miljö policy och eventuellt omarbeta den t.ex. i samband med en ö versyn av miljö arbetet, som bö r ske med jämna mellanrum (jfr sidan 52).

Fö rankring

Fö r vissa myndigheter kan miljö utredningen ha visat att myndighetens miljö på-verkan har stor betydelse i samhället eller har stor betydelse

på annat sätt. När detta återspeglas i miljö policyn kan genomfö randet av den få återverkningar på viktiga delar av verksamheten och de avvägningar som behö ver gö ras framö ver. Myndigheten bö r då fö rankra miljö policyn hos regeringen innan den fastställs. Som exempel har regeringen lagt fast Fö rsvarsmaktens miljö policy.

En miljö policy är meningsfull enbart om den är känd hos de som ska fö lja den och om den konkret tillämpas. Det ställer krav på ledningen att fö rvissa sig om att kunskapen om och innebö rden av miljö policyn blir känd internt och att det finns en genomtänkt fortsättning på miljö arbetet när miljö policyn blivit utfor-mad och i samband med att den fö rs ut internt så väl som externt.

Det är viktigt att samma miljö budskap fö rs ut i såväl ord som handling oavsett från vilken ansvarsnivå det sker.

Det är angeläget att myndigheten engagerar den egna personalen redan vid miljö utredningen och utformningen av miljö policyn. Det bidrar till att ö ka kun-skaperna och fö rståelsen fö r det miljö arbete som sedan blir fö ljden.

TIPS

-Fö rsvarsmaktens miljö policy

-Fö rsvarets forskningsanstalts miljö policy

-Livsmedelsverkets miljö policy

-Naturvårdsverkets miljö policy

-NUTEKs miljö policy

-Riksrevisionsverkets miljö policy

Sätt miljömål och skriv ett handlingsprogram

Frågor som myndigheten ska kunna besvara

Fö ljande frågor ska myndigheten kunna svara ja på,

Har vi mål fö r miljö arbetet som är fastställda utifrån riktlinjerna i vår miljö -policy och som är tydliga och kända fö r berö rd personal?

Avser målen de viktigaste miljö aspekterna?

Kan vi visa fö r oss själva och andra att vårt miljö arbete fortlö pande blir bättre?

Finns det ett program fö r att genomfö ra målen?

Ä r målen realistiska och genomfö rbara i relation till avsatta resurser och andra fö rutsättningar i programmet?

Begrepp

Fortlö pande fö rbättring avser en process som stärker miljö arbetet och integ-reringen av det i verksamheten så att myndighetens miljö arbete fö rbättras i enlighet med riktlinjerna i miljö policyn.

Ett ö vergripande miljömål utgår från miljö policyn. Myndigheten sätter det själv fö r att nå det och det är mätbart så lång detta är praktiskt

mö jligt.

Ett detaljerat miljömål är operativt och mätbart så långt detta är praktiskt mö jligt. Det är tillämpbart fö r antingen hela myndigheten eller fö r en del av den. Det utgår från de ö vergripande miljömålen och måste sättas och upp-fyllas fö r att dessa ska gå att nå.

Handlingsprogrammet visar hur målen ska nås, vem/vilka som ansvarar

fö r detta och med vilka medel.

Allmänt

Grunden fö r att formulera ö vergripande och detaljerade miljömål är kunskapen om vilka miljö aspekter som är viktigast och på vad sätt myndigheten och verk-samheten genom dessa aspekter påverkar miljö n. Kunskapen finns i miljö utred-ningen.

De ö vergripande och detaljerade miljömålen måste ligga i linje med den miljö -policy som är beslutad. Handlingsprogrammet - lämpligen som en del av myn-dighetens verksamhetsplan - tydliggö r vem som ska gö ra vad fö r att nå målen och med vilka medel.

Myndighetens chefer måste se till att de anställda är väl fö rtrogna med målen fö r verksamheten.

Vad är viktigast?

Identifiera de miljö aspekter som är viktigast av de som framkommit under miljö utredningen (se bilaga 6) eftersom det inte går att fokusera på allt sam-tidigt.

"Viktigaste miljö aspekter" är sådana som myndigheten måste åtgärda nu eller fortlö pande fö r att tillämplig lagstiftning och regeringens och riksdagens beslut ska fö ljas och sådana som ger stö rst positiv miljö effekt i det fortsatta miljö -arbetet.

Målformulering

Genom att sätta mål, uppfylla och fö lja upp dessa och därefter sätt nya mål kan myndigheten fortlö pande fö rbättra miljö arbetet och resultaten från det.

Det är genom målen, tillsammans med ett handlingsprogram fö r genomfö randet av dem, som miljö policyn blir mö jlig att uppfylla och som den blir konkret. Målen och hur de genomfö rs är viktiga fö r att

också uppfö ljningen av miljö -arbetet ska bli konkret och konstruktiv.

Ö vergripande miljömål anger inriktningen på miljö arbetet i enlighet med miljö -policyn och de ska uppfyllas på lite längre sikt. De avser normalt hela verksam-heten och myndighetens ledning fastställer dem. De behö ver inte, men bö r så långt mö jligt, vara mö jliga att fö lja upp, d.v.s. mätbara och tidssatta. De ö ver-gripande miljömålen är betydelsefulla fö r resursplaneringen på lite sikt. Ett exempel på ett ö vergripande miljömål kan vara att ”vi ska minska vår miljö på-verkan från resor och vi ska inom två år ha ö kat vår andel av resorna med tåg med x %”.

Detaljerade miljömål ska vara konkreta, mätbara, tidssatta och det ska vara mö jligt att konstatera om de är nådda. De utgö r en praktiserbar

nerbrytning	av	de	ö vergripande	miljömålen	och myndigheten
genomfö r	dem	med	en kortare	tidshorisont.	Olika delar av

myndigheten kan ha olika sådana här miljömål. De kan men behö ver inte vara fastställda av myndighetens ledning. Ett exempel på ett detaljerat miljömål kan vara ”våra resor på A-enheten ska 199y-yy-yy till z % ske med tåg och inga resor inom orten ska längre ske med bil” eller ”vår totala årliga ressträcka på B-enheten ska 199y-yy-yy vara z % mindre i fö rhål-lande till 199x-xx-xx”. Utformningen av det sistnämnda detaljerade målet fö rut-sätter kännedom om ressträckan vid basåret.

Utveckla och formulera så lång mö jligt nyckeltal och använd dem i formule-ringen av miljömålen. Därigenom blir det lättare att mäta och fö lja upp miljö -arbetet och att konstatera om det fortlö pande blir bättre (sid 49 och bilagorna 2 och 3).

Det är viktigt att i samband med formuleringen av miljömål också avsätta resur-ser och arbetstid hos berö rd personal samt i ö vrigt ge fö rutsättningar fö r att nå dem. Målen ska vara mö jliga att nå genom eget agerande, fö r myndigheten såväl som fö r individen.

En realistisk resurssättning är en fö rutsättning fö r att de ö vergripande och detal-jerade miljömålen ska bli och upplevas som meningsfulla och fö r att personalen ska känna tilltro till ledningen och intentionerna i miljö policyn.

En del myndigheter har en miljö policy som redan är fastslagen och

som innefat-tar såväl mål som ett handlingsprogram. Utifrån vad som sagts ovan på sidan 31, och så länge regeringen inte ger andra direktiv, kan miljö arbetet fortsätta på den inslagna vägen tills dess att en stö rre ö versyn av det ändå behö ver ske.

Handlingsprogrammet

Av ett handlingsprogram t.ex. myndighetens verksamhetsplan, bö r framgå vilka medarbetare som ska gö ra vad i samarbete med vem fö r att myndigheten ska nå miljömålen. Här måste också framgå hur, med vilka metoder och med vilka resurser det ska ske.

Handlingsprogrammet och dess genomfö rande är ett viktigt led i miljö arbetet fö r att fullfö lja kravet i regeringens miljö policy fö r statliga myndigheter såväl som kravet i den egna miljö policyn om fortlö pande fö rbättringar av miljö -arbetet.

Handlingsprogrammet måste ligga i linje med och utgå från de interna miljö -målen. Den måste vara realistisk i fö rhållande till de mål som är uppsatta. Ambitiö sa mål som inte är realiserbara minskar fö rtroendet fö r miljö arbetet och viljan hos personalen att ta del av det.

Fö rdela ansvar, skapa rutiner, utveckla personalen

Frågor som myndigheten ska kunna svara på

Fö ljande frågor ska myndigheten kunna svara ja på,

Har vi fö rdelat ansvar och befogenheter så att vi ska kunna skö ta vårt miljö -arbete rationellt och kan vi motivera detta vid en eventuell extern granskning av det?

Känner vi till vilka kunskapsluckor som finns bland vår personal och arbetar vi planmässigt fö r att åtgärda dessa?

Ä r vår upphandling så långt mö jligt miljö anpassad i enlighet med vad som fö ljer av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling?

Har vi de rutiner som är behö vliga fö r att kunna skö ta vårt normala miljö -arbete och, om det behö vs, fö r att kunna reagera rätt när särskilda händel-ser inträffar?

Kan vi, utan behov av stö rre arbetsinsatser och genom fortlö pande doku-mentation av miljö arbetet, klargö ra fö r oss själva och andra hur det bedrivs, vilka resultat vi når och vilka som är ansvariga fö r vad?

Begrepp

Miljö ledning är den del av myndighetens ö vergripande ledning som innefat-tar organisatorisk utformning, planering, åtgärder, ansvar, rutiner, tillväga-gångssätt, processer och resurser fö r att utveckla, infö ra, nå, omprö va och upprätthålla miljö policyn.

Allmänt

Ett integrerat miljö arbete - miljö ledning - går att infö ra i etapper. Utforma det utifrån kunskapen om de krav som miljö n ställer på verksamheten och de fö r-väntningar som finns. De resurser som ledningen ställer till fö rfogande påverkar integreringsprocessen.

Bygg på de grunder som redan finns fö r att leda och utveckla myndighetens verksamhet.

Ansvaret fö r miljö frågorna bö r framgå	av t.ex.	myndighetens
arbetsordning.
Engagera och motivera personalen
Myndighetens ledning och chefer har en viktig		uppgift i	att
fortlö pande moti-vera de anställda. Se vad	som tidigare sagts		om
fö rankring (sidan 19) och ut-bildning (sidan 21).

All personal ska fö rstå vikten av att nå de egna miljömålen och kan fortlö pande behö va få uppmuntran till att gö ra det, tillsammans eller var fö r sig. (Jfr 8 § verksfö rordningen (1995:1322)).

Positiv uppmärksamhet när personalen uppnår satta mål kan motivera till fort-satta fö rbättringar. Uppmuntran till personalen att fö reslå fö rbättringar kan leda till ett bättre miljö resultat och som en effekt av detta till lägre kostnader.

Av bilaga 7 framgår vad myndigheten särskilt bö r beakta.

Tydliggö r vars och ens roll, ansvar och befogenheter

Var och en behö ver se sin roll i det samlade miljö arbetet. Ett ansvar fö r en funktion, aktivitet eller åtgärd behö ver vara personligt riktat fö r att upplevas som tydligt. Ska ansvaret gå att ta måste det finnas befogenheter som gö r detta mö jligt. Befogenheterna kan avse rätten att fatta beslut eller fö rfoga ö ver resur-ser i proportion till

omfattningen på ansvaret.

Tydliga roller, ansvar och befogenheter är viktiga fö rutsättningar fö r att få ett integrerat miljö arbete att fungera.

På många myndigheter ska det finnas en arbetsordning av vilken bl.a. rätten att fatta beslut ska framgå. Hur ansvaret fö r miljö frågorna är fö rdelat liksom ansvaret fö r miljö beslut bö r kunna slås fast i den.

Beakta lagen (1976:58) om medbestämmande i arbetslivet och om det finns be-stämmelser i kollektivavtal som kan komma i fråga.

Resurser

Den stö rsta resursinsatsen består i att få igång en systematisk och dokumen-terad miljö ledning och att upprätthålla den. Det är därfö r lämpligt att myndig-heten i god tid planerar fö r hur stora resurser som ska avsättas och utser någon att ansvara fö r genomfö randet. Denna person måste få relevant kunskap fö r uppgiften. Se vad som sagts på sidan 19 om miljö samordnare.

Eftersom det går att infö ra det systematiska miljö arbetet ö ver tid kan fö ljdakt-ligen också resurserna fö rdelas ö ver tid.

Det är här viktigt att se de initiala insatserna som mö jligheter att minska åt-gången på resurser, minska kostnaderna (jfr sidan 17), utveckla personalen och minska miljö belastningen och inte se dem enbart som utgifter i nuläget.

Ska ett systematiskt och strukturerat miljö arbete fungera praktisk och inte stanna vid en skrivbordsprodukt eller vid ledningsbeslut är det viktigt att perso-nalen får mö jlighet att medverka i processen med att bygga upp det, därav resursåtgången i initialskedet. Tid behö vs också fö r intern utbildning och infor-mation.

Identifiera kompetens- och kunskapsbehov

Myndigheten bö r fortlö pande identifiera sådana behov av kunskaper och kom-petens som behö vs fö r att miljömålen ska gå att nå. Kompetensutveckling är en process i sig som ska vara genomtänkt och planerad (jfr 8 § verksfö rord-ningen).

Myndigheter som uteslutande påverkar miljö n genom sin administration och kontorsverksamhet bö r ge personalen kunskaper om hur de minskar och sorte-rar avfallet, gö r miljö anpassade upphandlingar, sparar energi m.m. Myndigheter som påverkar miljö n genom sin regelgivning måste t.ex. utbilda berö rd personal i hur de ska beakta miljö frågan i arbetet med nya eller reviderade regler och hur de infö r besluten också ska utreda konsekvenserna fö r miljö n. Personal som arbetar vid anläggningar med direkt påverkan på miljö n måste få kunskap t.ex. om hur de på ett optimalt sätt ska skö ta sitt arbete så att det blir effektivt från både produktions- och miljö synpunkt och vilka konsekvenserna blir fö r miljö n och verksamheten om de inte tar nö dvändig miljö hänsyn.

Beakta kompetensbehoven vid nyanställning, fortbildning och kompetensut-veckling och när personal får i uppdrag att genomfö ra olika arbetsuppgifter.

All personal bö r utifrån vad som tidigare sagts, få en viss grundkunskap och, om det behö vs, specialkunskap fö r att deras arbete ska bli kompetent och effektivt utfö rt. Kunskap om hur deras arbete påverkar eller kan påverka mil-jö n om det inte utfö rs rätt är viktig, inte minst fö r fö rståelsen av det egna ansvaret.

Se till att tillfälligt anställd eller inhyrd personal eller konsulter som arbetar i organisationen kan uppvisa eller får erforderliga kunskaper och färdigheter fö r att kunna utfö ra sitt arbete på ett miljö ansvarigt sätt och i enlighet med myndig-hetens miljö policy. Ett särskilt introduktionsprogram fö r konsulter och entre-prenö rer kan behö vas fö r detta ändamål.

Upprätta utbildningsprogram fö r personalen. Se bilaga 7.

Interna rutiner

Med rutiner avses anvisningar fö r arbetets gång. Behovet av sådana varierar fö r olika moment i miljö arbetet.

Dokumenterade rutiner kan, beroende på typ av verksamhet, behö va

finnas fö r t.ex. reningsanläggningar, upphandling, skö tsel av kontorsutrustning och annan teknisk utrustning, avfallshantering samt intern och extern kommunikation eller fö r korrigerande åtgärder.

Ska det vara mö jligt att styra och samordna viktiga moment i miljö arbetet måste de rutiner som var och en har att fö lja vara tydliga och lätt tillgängliga. Dokumentation av rutinerna är samtidigt en fö rutsättning fö r att brister i fö rfa-ringsätt eller i samordningen eller begångna felgrepp ska gå att spåra upp och korrigera.

Rutinerna kan, beroende på typ, finnas antingen personligt tillgängliga eller fö r-varas lätt åtkomligt på den organisatoriska enhet som var och en tillhö r.

Tillfällig personal och entreprenö rer måste få vetskap av vilka rutiner som finns och som de ska rätta sig efter, var de är tillgängliga samt kunskap om hur de berö rs av dem (jfr. vad som sagts ovan om introduktionsprogram). Ett sätt kan vara att sammanställa vilka rutiner och krav de ska beakta. Ä r det fråga om entreprenö rer eller konsulter kan det vara lämpligt att de med en underskrift in-tygar att de tagit del av och kommer att fö lja kraven.

Upphandling

Under senare år har miljö problemen allt mer fö rskjutits från punktutsläpp t.ex. fabriksskorstenar och avloppsledningar till varor och produkter.

Den offentliga sektorn kö per årligen varor och tjänster fö r totalt ca 280 miljar-der svenska kronor varav staten kö per fö r drygt 100 miljarder. Genom att ta miljö hänsyn vid upphandlingen sänder staten viktiga signaler till producenter och industri att miljö anpassa sina produkter och sin produktion. Utö ver positiva effekter på miljö n kan en sådan upphandling också få positiva återverkningar på industrins konkurrenskraft. Regeringen skriver i proposition om ”Vissa åt-gärder fö r att halvera arbetslö sheten till år 2000, ändrade anslag fö r budgetåret 1995/96, finansiering m.m.”(Prop 1995/96:222),

Kretsloppspropositionen (1992/93:180) anger att miljö krav bö r ställas i ö kad utsträckning vid offentlig upphandling.

Den offentliga sektorns upphandling, dess miljö påverkan och roll har kartlagts och analyserats i betänkandet (SOU 1996:23) ”Upphandling - en miljö fråga”. Här har också angetts vilka typer av miljö krav som är mö jliga att ställa och som inte går att ställa.

En miljö anpassad upphandling ingår i ett integrerat miljö arbete. Vid upphand-lingen måste myndigheten beakta sin antagna miljö policy.

Eftersom inkö parnas arbete har såväl ekonomisk som miljömässig betydelse bö r myndigheten se till att deras organisatoriska ställning är tillräckligt stark och att deras kunskaper är tillräckliga.

Det finns en lång rad handbö cker och instruktioner om hur en miljö anpassad upphandling går till och beskrivningar om vad som är att betrakta som miljö an-passat. Sådana finns utgivna såväl i Sverige av olika aktö rer och organ, som internationellt. Naturvårdsverket arbetar på en vägledning om miljö anpassad upphandling riktad direkt till och anpassad fö r statliga upphandlare. Den ska vara klar i oktober 1996.

Den offentliga upphandlingen är reglerad i lagen (1992:1528) om offentlig upp-handling. Lagen gö r det mö jligt att väga in miljö hänsyn. Bestämmelser finns också i konkurrenslagen (1993:20) och i lagen (1994:615) om ingripande mot otillbö rligt beteende vid offentlig upphandling. Fö r vissa myndigheter gäller dessutom fö rordningen (1980:849) om tillämpning av GATT-ö verenskom-melsen om statlig upphandling.

Upphandling innebär att kö pa, leasa, hyra eller hyrkö pa varor, tjänster eller byggentreprenader.

När värdet ö verstiger ett visst trö skelvärde måste upphandlingen ske enligt EUs regler vid offentlig upphandling.

Myndigheten bö r så långt mö jligt nyttja den statliga inkö pssamordningen.

Nämnden fö r offentlig upphandling ska bland annat verka fö r en miljömedveten offentlig upphandling. Adress och telefon till Nämnden fö r offentlig upphand-ling finns i bilaga 15.

Intern och extern kommunikation

Myndigheten bö r ha rutiner fö r att internt hantera, sprida och kanalisera info-måtton om miljö arbetet, såväl uppåt och neråt som horisontellt i organisationen och externt.

Vissa myndigheter måste i samverkan med andra myndigheter ta fram underlag fö r miljö statistik fö r att tillgodose såväl nationella som internationella behov (lag (1992:889) om den officiella statistiken). Fö r att få en jämn och god kvalitet bö r detta arbete ske enligt dokumenterade rutiner.

Det kan finnas behov av att delge viktig information på ett ordnat sätt så att rätt personer får rätt information vid t.ex. ofö rutsedda händelser i verksamheten eller då myndigheten berö rs av någon extern händelse av betydelse från miljö -synpunkt.

Fö r att upprätthålla motivation och engagemang bö r resultat och goda exempel samlas in och systematiskt spridas inom myndigheten liksom nyheter om fö r-ändringar och åtgärder i det egna miljö arbetet.

Allmänhetens rätt till fri tillgång till information om tillståndet i miljö n, miljö -arbetet och dess resultat är viktig och ett EU-krav (direktiv (90/313/EEG)). Myndighetens miljö policy, redovisningarna av det egna miljö arbetet och resul-tatet från det är allmänna handlingar som normalt omfattas av offentlighets-principen.

Å terrapportering

Myndigheten ska, i de former och i den omfattning som regeringen kräver åter-rapportering, informera om nuläget i miljö arbetet och om det samlade resultatet under året från det. Å terrapporteringen ska ske på det sätt som är bestämt fö r varje myndighet. Om regeringen inte formulerat några särskilda krav i regle-ringsbrev eller andra beslut bö r grundläggande information finnas med i en bi-laga till årsredovisningen.

Mer omfattande rapportering och information i speciella hänseenden

bö r läm-nas i separata rapporter. Myndigheter med sektoransvar bö r lämna särskilda miljö rapporter om miljö arbetet inom sektorn under året. Information till rege-ring och departement bö r ske i former som är beslutade i fö rväg eller som är särskilt ö verenskomna.

Av bilaga 10 framgår vad en årsredovisning och annan rapportering kan avse och innehålla.

Konsekvensutredningar

Innan myndigheten beslutar om regler (fö reskrifter och allmänna råd) ska den utreda och dokumentera reglernas kostnadsmässiga och andra konsekvenser (27§ verksfö rordningen). Med andra konsekvenser avses bl.a. effekterna på miljö n och konsekvensutredningen ska belysa om reglerna påverkar miljö n på något sätt och i så fall hur och i vilken omfattning.

Konsekvensutredningar som är att betrakta som utfö rliga eller komplexa enligt Riksrevisionsverkets terminologi, bö r kunna relatera till riksdagens och rege-ringens miljömål och om reglerna bidrar till eller motverkar dessa (se RRVs skrift ”§14 konsekvensutredning”).

Andra konsekvenser, som kan vara viktiga att beakta, är om det uppstår behov av att vidta åtgärder mot miljö effekterna inom andra delar av statsfö rvaltningen eller samhället. Kostnaderna fö r sådana miljö åtgärder kan i vissa fall vara stora.

Myndigheten bö r även redovisa konsekvenserna fö r miljö n av sådana fö rslag som fö rs fram i utredningar, svar på regeringsuppdrag och i andra liknande sammanhang. I bilaga 12 finns fö rslag på vad som kan ingå i en sådan.

Riksrevisionsverket har gett ut en skrift om konsekvensutredningar (RRV 1995:18).

Dokumentation och dokumentkontroll

Dokumentationen beskriver hur myndigheten arbetar med miljö frågan

(miljö -ledningen) liksom utfö rande på och resultat från miljö arbetet. Exempel på dokumentation och hur denna hanteras finns i bilaga 8.

Genom dokumenten går det att styra miljö arbetet. Miljö arbetet blir också lät-tare att revidera och fö rändra och därmed också att fö rbättra. Vad som är be-slutat och tänkt (mål och planer) går att jämfö ra med hur det verkligen är eller blev (resultat). Misstag och brister i miljö arbetet och dess fö rutsättningar går att spåra upp och rätta till och det går att hålla ett grepp ö ver helheten.

Dokumentationen ska vara funktionell och lätthanterlig och får inte bli ett själv-ändamål. Myndigheter med en omfattande miljö påverkan kan behö va en mer omfattande dokumentation än de som påverkar miljö n enbart genom sin administration.

Myndigheten bö r ha rutiner fö r att identifiera, registrera, underhålla och gallra dokumenten. Någon kan behö va ha i uppgift att skö ta detta. Så långt det är mö jligt bö r befintliga dokument nyttjas eller bö r hänvisning ske till dessa t.ex. manualer, instruktioner, befattningsbeskrivningar och liknande som redan finns fö r annat ändamål.

Genom att på ett tidigt stadium bedöma omfattningen och detaljeringsgraden hos rutinbeskrivningarna går det att undvika en fö r stor dokumentmängd. Ut-nyttja gärna datamedia.

Nö dlägesberedskap

Vissa myndigheter kan behö va identifiera tänkbara olyckor och nö dlägessitua-tioner fö r att kunna ha en beredskap att agera om något händer. I så fall behö -ver det också finnas rutiner fö r hur myndigheten ska agera och vem som har ansvaret i en sådan situation när det inträffar.

Rutinerna ska syfta till att fö rhindra eller mildra påverkan på miljö n och bö r ö vas med jämna mellanrum. De bö r vara dokumenterade.

Uppfö ljningen är mycket viktig

Frågor som myndigheten ska kunna svara på

Visar myndighetens ledning att den egna miljö policyn och miljömålen är viktiga genom att rutinmässigt fö lja upp hur miljö arbetet bedrivs,

Har vi en uppfö ljning av miljö arbetet som är funktionell fö r den verksamhet vi bedriver,

Ger myndighetens ledning den som ska genomfö ra uppfö ljningen det stö d och de direktiv denne behö ver.

Begrepp

Uppfö ljning av miljö arbetet innebär att samla in och värdera belägg fö r hur myndigheten arbetar i fö rhållande till miljö policy, miljömål och miljö pro-gram samt redovisning av detta fö r myndighetens ledning.

Miljö revision av miljö ledningen innebär en systematisk och dokumenterad process fö r att objektivt bestyrka, samla in och värdera belägg fö r om myn-dighetens sätt att leda miljö arbetet på är i

ö verensstämmelse med de kriterier som myndigheten bestämt fö r miljö revisionen, samt redovisning av resultaten från denna process till myndighetens ledning.

Allmänt
Fö r merparten	av	de statliga	myndigheterna	är det	mest
ändamålsenligt	att	lö pande fö lja	upp miljö arbetet	genom	enkla

rutiner. Det gäller t.ex. mindre myndigheter eller myndigheter som enbart påverkar miljö n genom sin admini-stration. Miljö samordnarens uppfö ljning och rapportering till ledningen kan då vara tillräcklig.

	59
Intern miljö revision	är ledningens	instrument fö r att	fö lja upp och
utvärdera hur det	integrerade	och systematiska	miljö arbetet -

miljö ledningen - fungerar. Miljö revisionen ger underlag fö r ledningen

att fatta beslut om vilka åtgärder som behö ver sättas in fö r	att
korrigera brister i miljö arbetet utifrån den fast-slagna miljö policyn.

Uppfö ljning genom miljö revision är lämpligt när myndighetens verksamhet är komplex eller omfattande eller då verksamheten eller anläggningar direkt på-verkar miljö n genom utsläpp, buller etc.

Däremot är intern miljö revision mindre lämpat fö r att fö lja upp indirekta miljö effekter av t.ex. fö reskrifter. Sådan uppfö ljning bö r ske fortlö pande och miljö revisionen bö r snarare ta fasta på om och hur den gö rs.

Hos myndigheter med ett formellt sektoransvar fö r miljö n liksom hos länsstyr-elserna kan en bedömning ske från fall till fall av vad som är en lämplig form fö r uppfö ljningen.

Myndigheter som omfattas av fö rordningen (1995:686) om internrevision vid statliga myndigheter m.fl. bö r kunna bygga vidare på de rutiner som redan gäller.

Varfö r

Generellt sett är uppfö ljningen behö vlig fö r att miljö arbetet ska bli bättre genom att hinder och problem i organisationen blir upptäckta och därefter åt-gärdade. Den behö vs också fö r att hålla liv i miljö arbetet. Genom uppfö ljningen visar ledningen att de beslut de fattat är allvarligt och långsiktigt menade. Det är också ett sätt att infö r personalen visa sig intresserad av och bry sig om det arbete som utfö rs och det engagemang som läggs ner.

Det är viktigt att se på och använda uppfö ljningen positivt och fö rmedla denna inställning i organisationen, och vid behov även till ledningen. Den kan under-lätta kommunikationen mellan anställda och ledningen och minska risken fö r ”hemmablindhet”. Den utgö r därfö r inte enbart ledningens kontrollfunktion. Personalen måste få

information om varfö r ledningen fö ljer upp miljö arbetet eller varfö r miljö revision genomfö rs.

Att fö lja upp utan miljö revision

Uppfö ljningen bö r återkomma fortlö pande och vid varje tillfälle vara avgränsad till vissa sakfrågor. Den kan ta fasta på de interna miljömålen och om dessa nås och om miljö arbetet blir bättre t.ex. genom att nyckeltalen visar detta. Finns detaljerade miljömål som är beslutade av andra än ledningen bö r en avstämning ske om dessa ligger i linje med miljö policyn och med de ö vergripande miljö -målen.

Om myndigheten har utrett konsekvenserna fö r miljö n innan beslut om regler fattas eller infö r utredningsfö rslag kan belysas i en uppfö ljning.

Det kan också behö va ske en genomgång av om rutinerna fö r t.ex. upphandling, resor, avfallshantering, materialfö rbrukning, skö tsel av utrustning m.m. fö ljs.

Ledningen måste få redovisat om de interna miljömålen uppnås och om miljö -policyn fö ljs samt orsakerna till eventuella brister i detta hänseende. Fö r andra typer av brister kan det vara tillräckligt att informera ansvarig chef på lägre nivå.

Miljö revisorn och miljö revisionen

De myndigheter som har fö r avsikt att fö lja upp sitt miljö arbete med miljö revi-sion bö r beakta vissa grundkrav.

Intern miljö revision är ledningens instrument fö r att fö lja upp och utvärdera miljö arbetet och hur det integrerade och systematiska miljö arbetet - miljö led-ningen - fungerar. Miljö revisorn arbetar därfö r på ledningens uppdrag och en fö rutsättning fö r att miljö revisionen ska lyckas är att revisorn har ledningens fulla stö d fö r att kunna arbeta fö r att revisionen. Fö rst då blir verkningsfull och tas på allvar. Ett sådant

stö d består dels i att få rätt att ta del av de fakta	och träffa	den
personal som behö vs och dels i att ledningen tar	resultatet	från
miljö revisionen på allvar genom att det leder till åtgärder.

En intern miljö revisor agerar på uppdrag från ledningen och ska vara

kompetent och oberoende av den eller det som blir reviderat fö r att kunna vara objektiv och opartisk i sin utvärdering. Miljö revisorn bö r fö rutom miljö kunskap ha kun-skaper i miljö revision, miljö ledning och tillräcklig kunskap om myndighetens verksamhet. Fö r revision av vissa verksamheter kan kunskapskraven ibland be-hö va vara omfattande.

Utö ver att revidera den verksamhet ledningen ansvarar fö r kan ledningen också behö va uppdra åt miljö revisorn att granska hur de själva utfö r sin ledningsfunk-tion och hur den uppfattas.

Eventuella miljö samordnare bö r inte genomfö ra eller medverka i miljö revisio-nen av den egna myndigheten eller den anläggning/

verksamhet som denne ska samordna miljö arbetet inom.	Eftersom
samordningen ingår som en funktion i det miljö arbete	som ska
miljö revideras är samordnaren att betrakta som ”part i målet”.

Ledningen ska tydliggö ra och slå fast syftet och uppdragets omfattning i samråd med miljö revisorn.

Myndigheten kan utfö ra de interna miljö revisionerna med egen eller med inhyrd personal. Det kan vara lämpligt att ö verväga mö jligheten med att byta miljö re-visionstjänster med andra lämpliga statliga myndigheter i syfte att hålla kostna-derna nere.

Miljö revisionen innefattar de tre momenten planering, genomfö rande och rap-portering. ISO-standarderna 14 010 -12 utgö r mallar fö r hur miljö revisionen bö r genomfö ras och vilka krav som bö r ställas på en miljö revisor. Handlar myndig-heten upp tjänsten bö r standarderna fö ljas. Certifiering av miljö revisorer gente-mot dessa standarder finns ännu inte, men kan bli aktuell i framtiden.

Fö reningen Miljö revisorer i Sverige (MIS) har antagit etiska regler fö r miljö re-visorer.

Revisionsplan

När uppfö ljningen sker genom miljö revision anger myndigheten I en miljö revi-sionsplan vilken verksamhet som ska bli miljö reviderad och avseende vad samt när och hur det ska ske. Alla delar av verksamheten

behö ver därmed inte bli reviderade varje gång men bö r bli det under loppet av ett par tre år.

Av bilaga 9 framgår i korthet vad en miljö revisionsplan bö r innehålla.

Myndigheter med skyldighet att bedriva internrevision enligt internrevisionsfö r-ordningen (1995:686) kan jämfö ra med fö rordningens krav på att fastställa en revisionsplan.

Att styra

Utveckla och fö rbättra

Riksdagens har slagit fast samhällssektorernas miljö ansvar. Detta ansvar sträcker sig längre än att utfö ra precis vad myndigheten blivit ålagd.

Kraven på initiativen till fö rbättrat ansvarstagande fö r miljö n ska således inte behö va komma utifrån eller påpekas från regeringen. Detta ger myndigheten en mö jlighet att utveckla verksamheten på egen hand och utan detaljreglering.

Myndighetens miljö policy ska bl.a. därfö r innehålla ett internt krav på fortlö -pande fö rbättringar (se bilaga 4), vilket utgö r en hö rnpelare fö r ett väl funge-rande miljö arbete. Korrigeringar av brister fö r att utveckla miljö arbetet och uppfö ljningar av detsamma från myndighetens ledning är betydelsefulla.

Rätta till

Brister och felaktigheter som blivit uppdagade måste rättas till. Å tgärderna kan vara av avhjälpande eller korrigerande natur.

Vissa åtgärder avser att gö ra det bästa mö jliga av en situation - avhjälpande åtgärder. Det är sådana som måste vidtas akut i ett visst uppkommet läge fö r att lö sa ett problem fö r tillfället.

En korrigerande åtgärd är till fö r att fö rändra något till det bättre med av-seende på framtiden. Den är mer långsiktig och vidtas fö r att inte upprepa det som hänt eller blivit uppmärksammat. Korrigeringen kan avse t.ex. innehåll i utbildning eller ändring av rutiner. Den medfö r att dokumentationen av de delar av miljö ledningssystemet som berö rs måste revideras.

När ett fel eller en brist uppdagas eller något inträffar som medfö r konsekven-ser fö r miljö arbetet måste myndigheten kartlägga

händelsefö rloppet och ta reda på orsaken till det hela.

En avhjälpande eller korrigerande åtgärd ska sättas in snarast. Därefter bö r åt-gärden fö ljas upp fö r att det ska gå att avgö ra om rätt åtgärd sattes in eller den behö ver fö rändras eller kompletteras.

Fö lj upp

Det är viktigt att ledningen och ö vriga som tilldelats ett särskilt ansvar fort-lö pande fö ljer upp miljö arbetet, var och en utifrån sitt ansvar. Rutiner bö r finnas fö r detta och fö r intern rapportering av händelser och åtgärder till ansvarig person. Rutinerna kan slås fast i t.ex. myndighetens verksamhetsplan.

Ett moment i uppfö ljning som myndighetens ledning utfö r ska bestå av att gå igenom resultatet från miljö revisionen och om uppsatta mål har nåtts. Det är också viktigt att uppmärksamma att miljö ledningssystemet ”hänger med”vid fö rändringar i verksamheten.

Har myndigheten utvecklat nyckeltal fö r miljö arbetet är information om och en värdering av hur dessa fö rändras värdefull.

Se ö ver helheten

Med några års mellanrum bö r myndigheten ö vergripande se ö ver hela sitt miljö -arbete och inriktningen på det. En ny omvärldsanalys kan behö vas fö r att led-ningen ska kunna avgö ra om den inslagna vägen (uttryckt via policyn) fort-farande är aktuell eller om den behö ver ändras på något sätt. En sådan om-världsanalys behö ver normalt inte vara lika ingående som den inledande miljö -utredningen, om denna varit genomarbetad.

En fö rändring av miljö policyn innebär att även miljö ledningssystemet inklusive mål och handlingsprogram behö ver ses ö ver.

BILAGA 1

INNEHÅ LL I PROJEKTPLAN

Det kan vara lämpligt att bilda en styrgrupp. Den kan bestå av representanter fö r berö rda delar av myndighetens organisation. En fö r arbetet lämplig person kan leda gruppen. Ibland är det myndighetens chef som är denna person (t.ex. i mindre myndigheter) eller någon annan från ledningen.

Styrgruppens ö vergripande uppgift är att initiera miljö ledningsarbetet, motivera personal och att fö lja upp arbetet.

Nedanstående punkter visar på några viktiga moment och frågeställningar som kan ingå i en projektplan. Projektplanen bö r inte vara detaljreglerande. Uppräk-ningen nedan gö r inte anspråk på att vara komplett.

Målet med projektet.
Ska systemet	ha en	egen	utformning eller ska	miljö arbetet vara
upplagt enligt	t.ex.	en	standard med eller	utan efterfö ljande

certifiering? Ska en eventuell cer-tifiering avse hela eller delar av verksamheten?

Aktiviteter

Bestämma hur dokumentationen ska utfö ras och läggas upp så att den blir användbar fö r det framtida miljö ledningsarbetet.

Kartlägga nuläget genom att inventera vilka beståndsdelar som helt eller delvis redan finns och som kan ingå i eller utgö ra en del i ett

miljö ledningssystem?	Vilka underlag finns redan framtagna,	vilket
miljö arbete utfö rs	redan och vilka rutiner finna och	vilken
dokumentation finns av detta. Klart till när?

Gö ra en miljö utredning. Hur omfattande behö ver den vara? Behö vs

extern hjälp? Kostnader? Klart till vilken tidpunkt?

Bestämma vilka miljö aspekter som är viktigast av de som är identifierade.

Upprätta fö rslag till miljö policy.

o.s.v.

Organisation

Styrgruppens sammansättning och uppgift.

Projektledarens (samordnarens) namn och uppgift.

Vilka resurser (pengar och personer) är behö vliga och vem ansvarar fö r vad?

Tidplan fö r genomfö randet.

BILAGA 2

MILJÖ UTREDNING

Syftet med utredningen framgår på sidan 23.

Ta redan i inledningen av arbetet med miljö utredningen ställning till om nyckel-tal (se sidorna 59 och 64) ska användas och om det primära underlaget fö r dessa då ska ingå i miljö utredningen.

Relatera verksamheten till miljöhoten

Syftet med den svenska miljö politiken är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god hushållning med natur-resurser samt skydda natur- och kulturlandskap (prop 1990/91:90).

Fö r att uppnå detta har riksdagen och regeringen angivit både ö vergripande och mer preciserade nationella miljömål utifrån vilka det går att formulera nedan-stående miljö hot som bygger på Naturvårdsverkets tretton miljö hot.

Naturvårdsverket sammanställer och uppdaterar regelbundet riksdagens och regeringens miljömål i relation till de tretton fö rsta miljö hoten samt miljö -målens status.

När miljö påverkan sker direkt, exempelvis hos Luftfartsverket och Banverket, bö r myndigheten redovisa under vilka miljö hot som denna påverkan faller. Miljö påverkan som sker genom administrationen eller som är indirekta är ofta svårare att sortera in under miljö hot eller relatera till de nationella miljömålen.

Ett exempel är att utsläpp från fossileldade energianläggningar eller från tjänstebilar faller under miljö hoten ett, tre och fem.

Myndigheter med verksamhet som direkt påverkar miljö n bö r dessutom be-skriva omfattningen i absoluta mått t.ex. storlek på utsläppen, antal kö rda mil eller antal resor och reslängd med olika slag

av transportmedel.

1Klimatpåverkande gaser

Målet är att begränsa klimatfö rändringarna så att de kan klaras genom naturlig anpassning. Det innebär att utsläppen av klimatpåverkande gaser från t.ex. fö rbränning och trafik måste begränsas.

2Uttunning av ozonskiktet

Farlig UV-strålning ö kar till fö ljd av uttunningen av det skyddande ozon-skiktet. Om utsläppen upphö r kan ozonskiktet på sikt återställas. Därfö r måste användningen av ozonnedbrytande ämnen avvecklas och upphö ra.

3Fö rsurning av mark och vatten

Luftfö roreningar som leder till fö rsurning av vatten och mark måste be-gränsas. Svavel-, kväve och ammoniakutsläpp till luft bö r minska kraftigt.

4Fotokemiska oxidanter/marknära ozon

Fö r att begränsa halterna av marknära ozon till nivåer som inte utgö r ett hot mot naturen och människors hälsa, kräva att utsläppen av flyktiga organi-ska ämnen och kväveoxider minskas kraftigt.

5Tätorternas luftfö roreningar och buller

Luftfö roreningar från trafik, industri och energianläggningar måste begrän-sas så att luftkvaliteten kan fö rbättras. Det innebär bl.a. att utsläppen av cancerframkallande ämnen måste minska.

6Ö vergö dning av vatten och mark

Naturligt fö rekommande arter i havs- och vattenområden ska bevaras i livs-kraftiga balanserade bestånd. Därfö r måste utsläppen av näringsämnen till haven, bl.a. Ö stersjö n, minska.

7Påverkan genom metaller

Flö dena och användningen av hälso- och miljö farliga metaller måste minska. Användningen av kvicksilver, kadmium och bly bö r upphö ra helt.

8Påverkan av organiska miljö gifter

Utsläppen av organiska miljö gifter, t.ex. klorerade lö sningsmedel, måste kraftigt minska eller upphö ra.

9Oacceptabel introduktion och spridning av främmande organismer

Biotekniken ska tillämpas så att inga negativa miljö effekter uppstår. Infö -randet av främmande arter eller genetiskt modifierade organismer ska ske med stor restriktivitet och under betryggande kontroll.

10Brister i nyttjandet av mark och vatten som produktions- och fö rsö rjningsresurs

Skogsmarkens naturgivna produktionsfö rmåga ska bevaras och skogens natur- och kulturmiljö värden skyddas. jordbruksmarken får inte

fö rorenas eller behandlas så, att naturliga, viktiga markprocesser blir allvarligt stö rda.

11Fö r miljö n negativ exploatering av mark och vatten fö r bebyggelse, anläggningar och infrastruktur

Samhällsbyggandet ska ske så att miljö problem fö rebyggs eller begränsas. I samhällsplaneringen ska hänsyn tas till naturens kretslopp och en långsik-tigt god resurshushållning främjas.

12Anspråk mot särskilt värdefulla områden

Målet att bevara särskilt värdefulla mark- och vattenområden och deras flora och fauna genom att inrätta nationalparker. Skyddet av urskogar, våt-marker och vissa odlingslandskap ska prioriteras.

13Brutna kretslopp, avfall och miljö farliga restprodukter

Allt vi använder hamnar fö rr eller senare i naturen som avfall. Dess mängd och innehåll av hälso- och miljö farliga ämnen ska minimeras. I fö rsta hand ska avfallet återanvändas, i andra hand återvinnas. När detta inte är mö jligt ska mycket hårda miljö krav ställas på omhändertagandet.

14Brister i skyddet mot joniserande och icke-joniserande strålning

Arbeta i fyra steg

1Välj en aktivitet, produkt eller tjänst inom verksamheten eller en viss typ av sådan.

Den valda aktiviteten, produkten eller tjänsten bö r vara tillräckligt omfat-tande/vanlig fö r att det ska vara meningsfullt att undersö ka den och lämpligt avgränsad.

2Analysera miljö aspekterna som är fö rknippade med den aktiviteten, produk-ten eller tjänsten. Identiera så många miljö aspekter som det är mö jligt.

3 Analysera miljö påverkan

Identifiera så många exempel på miljö påverkan som mö jligt, både aktuella och potentiella, positiva och negativa vilka går att fö rknippa med varje iden-tifierad miljö aspekt och oavsett om dessa är lokala/regionala, nationella eller globala.

EXEMPEL

Aktivitet, produkt,	Miljö aspekt	Miljö påverkan /
tjänst		miljö hot
hantering av	utebliven eller felaktig	olyckor vid hantering
miljö farligt och	sortering och risk fö r	och omhändertagande,
konventionellt av-fall	felmärkning	fö rorenar avfallet och
		fö rsvårar nyttjande av
		det, onö dig
		fö rbrukning av
		naturresurser (hot 13)
		lokal, nationell
avfettning	användning av	påverkar ozonskiktet i
	organiskt	atmosfären (hot 2), bi-
	lö sningsmedel	drar till bildning av
		marknära ozon och
		ska-dor på grö da och
		män-niskor (hot 4)
		lokal, global
regler om hastighet på	konsekvenser på	påverkan på klimatet
vägar	energi-åtgång, utsläpp	(hot 1), fö rsurning av
	av CO2, kolväten och	mark och vatten (hot
	NOx, buller	3), stö r människor och
		djurliv (hoten 4 och 5)
		lokal, nationell, global
resor	energiåtgång, utsläpp	påverkan på
	av CO2, kolväten och	ozonskiktet i
	NOx, buller	atmosfären och på kli-
		matet (hoten 1 och 2),

		fö rsurning av mark
		och vatten (hot 3),
		stö r människor (hot 5)
		lokal, nationell och
		glo-bal
kopiering av papper	fö rbrukning av papper,	alstring av avfall (hot
	fö rbrukning av	13)
	tonerkas-setter	lokalt och nationellt
		lokalt och nationellt

4 Bedöm vilken miljö påverkan som är allvarligast

Ta hänsyn till hur allvarlig den är, sannolikhet fö r att det ska inträffa, hur länge påverkan kvarstår.

Ta sedan också hänsyn till potentiell risk fö r att komma i konflikt med lag-krav, kostnader, andra mö jligheter att fö rbättra miljö påverkan, krav/ö nske-mål från intressenterna t.ex. regeringen.

LÄ SVÄ RT

-Det militära fö rsvaret och miljö n. Fö rsvarsmakten november 1995. ISBN 91-972385-3-8

Nyckeltal

Exempel på nyckeltal, som myndigheten själv kan välja bland, finns i nedan-stående tabell. De avser den direkta miljö påverkan. Ska dessa gå att använda med ett basår som referens bö r det i miljö utredningen ingå att ta fram data fö r detta basår.

Exempel på nyckeltal

Energiförbrukning

energifö rbrukning i t.ex. kWh / år

energifö rbrukning per ändamål och år (t.ex. uppvärmning, produktion, kylning, transporter)

energifö rbrukning per energislag och år (t.ex. olja och andra typer av flytande bränslen, kol och andra typer av fasta bränslen, gas, el, fjärrvärme)

energifö rbrukning per produktionsmängd och år

%-andel årligt fö rbrukad fö rnyelsebar energi (”grö n energi”) av total årlig energifö rbrukning

Annan förbrukning (exkl. energi) av råvaror och insatsvaror

totala mängden råvaror / år

det totala årliga spillet eller läckaget. Detsamma per årlig produktionsmängd

%-andel årligt fö rbrukade fö rnyelsebara råvaror av totala mängden årligt fö rbrukade råvaror

antal fö rekommande kemiska produkter i produktionen

mängd årligt fö rbrukade kemiska ämnen på Kemikalieinspektionens listor

%-andel årligt återvunnet material av total mängd årligt använt material

Produkt

återvinningsbarhet (% av produkten totalt)

återvinningsgrad eller återanvändningsgrad (% faktisk återvinning, återanvändning)

energifö rbrukning vid nyttjande

Utsläpp

totala utsläpp per år av olika ämnen till mark, vatten och luft och detsamma utslaget på årlig produktionsmängd

totala utsläppet av klimatpåverkande ämnen (växthusgaser) mätt som GWP (global warming potential). Utslaget på olika ämnens relativa effekt i ett 100 årigt perspektiv motsvaras utsläppet av 1 kg CO2 (=1 GWP) av 7 kg kväve-oxider (NOX) (=7 GWP) , av 11 kg metan (CH4) (=11 GWP) och av 270 kg lustgas (N20) (=270 GWP). Se i ö vrigt Naturvårdsverkets rapport 4104, Hur ska Sverige må år 2020.

Avfall och restprodukter

Total årlig mängd alstrat avfall och restprodukter i vikt eller volym samt %-andel till

·återvinning respektive återanvändning

·energiutvinning

·fö rbränning utan energiutvinning

·kompostering

·deponi

·miljö farligt avfall

%-andel sorterat avfall (sorterad avfallsmängd / total mängd alstrat avfall) under året

Total årlig mängd alstrat avfall fö rdelat på papper, papp, plast, glas, metall, träm.m.

BILAGA 3

MILJÖ UTREDNING	AV	MILJÖ PÅ VERKAN	FRÅ N
ADMINISTRA-TIONEN

Tjänsteresor och andra resor

·är resandet miljö anpassat (valet av transporter)?

·används hotell med miljö profil?

·är det mö jligt att ersätta resor med tele- eller videomö ten?

·finns det mö jligheter till distansarbete fö r att undvika pendlingsresor?

·är det mö jligt att undvika bil och om mö jligt cykla eller åka kollektivt?

· går det att fö rlägga kurser till orter som medfö r att det totala resandet till kursen blir lägre än idag?

Inkö p och fö rbrukning

Ä r upphandlingen miljö anpassad och finns det rutiner fö r detta? Har upphandlarna relevant kunskap fö r sådan upphandling?

Exempel i ö vrigt,

Möbler/inredning: går det att återanvända? Kan nykö pen minska? Kan hö gre kvalitet ge längre hållbarhet och är materialet av miljö anpassad kvalité ?

Kontorsmaterial: går det att minska konsumtionen och återanvända mer material?

Datorer och IT,- kontorsutrustning och annan utrustning: energieffektiv? finns skärmsläckare och annan avstängningsautomatik? vilka batterier använder vi?

Lokaler: finns termostater fö r rätt temperatur, lågenergilampor och belysnings-vakter samt energisnåla och CFC-fria vitvaror? Hur beaktas

miljö frågorna vid ombyggnader och byte av lokaler?

Finns det skö tselrutiner fö r ö kad livslängd på utrustningen? Serverar vi kaffe i koppar eller engångsmuggar i personalutrymmen?

Energi: kan vi med olika åtgärder spara energi t.ex. inkö p och installation av ljusvakter.

Avfallet

·i vilken utsträckning kan vi ö ka källsorteringen?

·kan kopieringen minska genom dubbelsidig kopiering och mer restriktiv sådan och kan repro användas i stö rre utsträckning?

·hur gö r vi med sådan utrutning som inte längre används?

·nyttjar vi e-post och fax i tillräcklig omfattning och kan vi minska pappersin-formationen genom att ha en elektronisk anslagstavla fö r interna meddelan-den och regler?

·kan vi undvika engångsartiklar?

LÄ SVÄ RT

-Offentlig upphandling med miljö hänsyn. Naturvårdsverkets rapport 4508.

-Miljö anpassad upphandling i Västernorrland. Kommunfö rbundet, Västernorrland, 1994.

-Det miljö vänliga departementet. Miljö vårdsberedningens rapport 1994:8.

Nyckeltal

Exempel på nyckeltal, som myndigheten kan välja av, finns i nedanstående tabell. De avser den administrativa miljö påverkan. Ska dessa gå att använda med ett basår som referens kan det vara lämpligt att i miljö utredningen ta fram data från detta basår. Nyckeltalen och datan fö r dessa kan också få växa fram efter hand.

Exempel på nyckeltal

Tjänsteresor

resta mil / årsarbete. En siffra fö r varje trafikslag (flyg, vägtrafik, båt, tåg). Siffernoggrannheten bö r vara rimlig

resta mil med tåg / total färdsträcka.

andel kollektivtrafik. (Vägsträcka med buss och tåg / total vägsträcka på land) x 100

reskostnad / årsarbete.

Inköp

total upphandlingskostnad / år.

%-andel miljö anpassad upphandling. (Medelvärde på kostnad fö r miljö an-passade inkö p / medelvärde på kostnad fö r totala inkö p) x 100

%-andel kontrakterat miljö samarbete. (Antal ”miljö kontrakt”/ total antalet kontrakt) x 100

Energiförbrukning och annan förbrukning

papperskonsumtion totalt / år.

papperskonsumtion / årsarbete.

energifö rbrukning (kostnader fö r) / år.

%-andel fö rnyelsebar energi. (Mängd fö rbrukad fö rnyelsebar (”grö n”) energi / total energifö rbrukning) X 100

energifö rbrukning / m2 arbetsyta.

energifö rbrukning / årsarbete.

kostnader fö r engångsartiklar / årsarbete.

Avfall

avfallsvikt (volym) i kg (m3).

avfallsvikt (volym) i kg (m3) / årsarbete.

%-andel källsorterat avfall. (Mängd alstrat och källsorterat avfall i kg (m3) / totalmängd alstrat avfall i kg (m3)) x 100

Personal

%-andel av antalet anställda som genomgått miljö utbildning

%-andel av antalet anställda som är nö jda med myndighetens miljö arbete

BILAGA 4

MILJÖ POLICY

Beakta fö ljande vid utformningen (de tre fö rsta punkterna är att betrakta som obligatoriska);

·regeringens miljö policy fö r statliga myndigheter (om sådan finns)

·fortlö pande fö rbättringar av miljö arbetet

·miljö policyn ska återkommande ses ö ver

·miljö anpassad upphandling

·behov av samverkan med andra berö rda organ och myndigheter genom att involvera och kommunicera ned berö rda intressenter i verksamheten

·myndighetens uppgift, visioner, viktiga grundvärderingar

·behov av att skilja på vad som är långsiktigt och kortsiktigt

·behov av att hävda miljö hänsyn i internationella eller andra fora

·krav från och kommunicerbarhet med de som kan ha ett intresse av miljö -policyn

·koordinering med myndighetens ö vriga policybeslut

·kostnad-, nyttoaspekter

Utö ver att fö lja regeringens miljö policy, fortlö pande fö rbättra miljö arbetet och återkommande se ö ver miljö policyn kan policyn ta upp att myndigheten t.ex. ska

·minimera all påtaglig miljö påverkan genom att inordna miljö arbetet i pla-neringen och i ö vrigt arbete, inkl. upphandlingen

·fö rebyggande av fö rorening och av negativ miljö påverkan

·särskilda regionala eller lokala fö rhållanden

·utreda och redovisa hur regler och fö rslag som myndigheten utarbetar på-verkar miljö n

·utveckla metoder och lämpliga indikatorer fö r att utvärdera miljö arbetet och resulatet av det

·infö rliva livscykeltänkande

·utforma produkter/tjänster så att deras påverkan på miljö n blir minimal vid såväl produktion/planering, användning/utfö rande och slutligt omhänder-tagande

·fö rhindra fö roreningar, minska avfallsmängder och fö rbrukningen av resur-ser (material, vatten, energi) och fö rbinda sig att så långt mö jligt återvinna och återanvända istället fö r att kasta

·gynna friluftsliv, flora och fauna och fö rhindra eller minska negativ påver-kan på den

·utbilda och utveckla personalens kunskaper

·dela med sig av nya kunskaper på miljö området och bistå andra

·driva miljö hänsynen i alla nationella och internationella fora och samman-hang som myndigheten medverkar i

·kräva att underleverantö rer och uppdragstagare ska ha ett

miljö ledningssys-tem (alternativt att de ska kunna visa att de arbetar i enlighet med myndig-hetens policy)

·efterleva tillämplig miljö lagstiftning (gäller som krav i miljö policyn vid certifiering mot miljö ledningsstandarder)

BILAGA 5

EXEMPEL PÅ RIKTLINJER FÖ R MILJÖ ARBETE

Rio-deklarationen om miljö och utveckling

Fö renta Nationernas konferens om miljö och utveckling,

som mö ttes i Rio de Janeiro från den 3 till den 14 juni 1992,

som bekräftar Deklarationen från Fö renta Nationernas konferens om den mänskliga miljö n

antagen i Stockholm den 16 juni 1972 och som eftersträvar att bygga vidare på den,

med målet att etablera en ny och rättvis gemenskap genom att skapa nya samarbetsformer

mellan stater, samhällets viktigaste sektorer och emellan folk,

som verkar fö r internationella ö verenskommelser hos det globala utveck-lings- och miljö systemet,

som erkänner jordens, vårt hem, odelbarhet och ömsesidiga beroende till-kännager härmed:

Princip 1

I strävan mot en hållbar utveckling står människan i centrum. Hon har rätt till ett hälsosamt och rikt liv i samklang med naturen.

Princip 2

Staterna har, i ö verensstämmelse med Fö renta Nationernas stadga och folkrät-tens principer, den suveräna rättigheten att utnyttja sina egna naturtillgångar i enlighet med sin egen miljö - och utvecklingspolitik och ansvaret fö r att tillse att verksamheter inom deras egen jurisdiktion eller kontroll inte fö rorsakar skada på andra länders miljö eller på områden utanfö r nationell jurisdiktion.

Princip 3

Rätten till utveckling måste fullgö ras på ett sådant sätt att den rättvist tillgodo-ser nuvarande och kommande generationers behov av utveckling och miljö .

Princip 4

Fö r att uppnå en hållbar utveckling måste skyddet av miljö n utgö ra en

integre-rad del av utvecklingsprocessen och inte betraktas som något isolerat därifrån.

Princip 5

I syfte att minska skillnaderna i levnadsvillkor och fö r att bättre tillgodose be-hoven hos majoriteten av jordens befolkning måste alla stater och folk samar-beta i den angelägna uppgiften att utrota fattigdomen, vilket är en fö rutsättning fö r en hållbar utveckling.

Princip 6

Utvecklingsländernas speciella fö rhållanden och behov måste ges särskild prio-ritet, i synnerhet vad gäller de minst utvecklade länderna och de vars miljö är mest sårbar. Internationella åtgärder på miljö - och utvecklingsområdet bö r också beakta alla länders intressen och behov.

Princip 7

Staterna ska samarbeta i en anda av globalt samfö rstånd fö r att bevara, skydda och återställa hälsa och okränkbarhet hos jordens ekosystem. Staterna har ett gemensamt ansvar härfö r, men det är olika utformat på grund av deras olika bi-drag till den globala miljö fö rstö ringen. De utvecklade länderna erkänner sitt ansvar i de internationella strävandena mot en hållbar utveckling med hänsyn till de påfrestningar som deras samhällen utsätter den globala miljö n fö r och med tanke på de teknologiska och finansiella resurser som de fö rfogar ö ver.

Princip 8

Fö r att uppnå en hållbar utveckling och en hö gre livskvalitet fö r alla männi-skor, bö r staterna begränsa och undanrö ja ohållbara produktions- och konsum-tionsmö nster och främja en lämplig befolkningspolitik.

Princip 9

Staterna bö r samarbeta fö r att stärka uppbyggandet av inhemsk kompetens fö r hållbar utveckling. Detta kan ske genom att fö rbättra vetenskaplig fö rståelse genom utbyte av vetenskapligt och tekniskt kunnande och genom att främja utveckling, anpassning, spridning och ö verfö ring av teknik, inklusive ny och nyskapande teknik.

Princip 10

Miljö frågor hanteras bäst när alla berö rda medborgare deltar på lämplig nivå. På det nationella planet sa varje individ ha skälig tillgång till den miljö informa-tion som finns hos offentliga organ, inklusive information om farliga material och verksamheter i deras samhällen och de ska ges mö jlighet att delta i besluts-processen. Staterna ska underhålla och uppmuntra folkligt medvetande och del-tagande genom att se till att information finns lätt åtkomlig. Tillgång till effektiva juridiska och administrativa procedurer inklusive rättsmedel fö r upprättelse och gottgö relse ska erbjudas.

Princip 11

Stater ska anta effektiva miljö lagar. Miljö normer, mål och prioriteringar ska spegla de miljö - och utvecklingssammanhang där de ska tillämpas. Normer som tillämpas i vissa länder kan vara olämpliga i andra, särskilt i utvecklingsländer, och leda till ofö rsvarliga sociala och ekonomiska kostnader.

Princip 12

Stater bö r samarbeta fö r att främja ett ö ppet internationellt ekonomiskt system som kan bidra till ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling i alla länder fö r att på så sätt bättre kunna hantera problemen med miljö fö rstö ringen. Handelspoliti-ska åtgärder som vidtas till skydd fö r miljö n får inte medfö ra godtycklig eller otillbö rlig diskriminering eller en dold begränsning av den internationella handeln. Ensidiga åtgärder fö r att komma till rätta med miljö hot utanfö r

det impor-terande	landets	jurisdiktionsområde bö r undvikas.
Miljö åtgärder som	syftar till	att bemästra gränsö verskridande eller

globala miljö problem bö r, så långt mö j-ligt, grundas på internationella ö verenskommelser.

Princip 13

Stater ska utveckla sin nationella lagstiftning vad avser ansvar och ersättning till offer fö r fö roreningar och andra miljö skador. Stater ska också samarbeta snabbt och beslutsamt fö r att utveckla och utvidga folkrättens regler om ansvar och ersättning fö r miljö skador som orsakats av verksamheter inom deras eget jurisdiktionsområde eller områden under deras kontroll till att gälla även fö r sådana skador på områden utanfö r deras ansvar.

Princip 14

Stater bö r samarbeta effektivt fö r att motverka eller fö rhindra att verksamheter och ämnen som medfö r allvarlig miljö fö rstö ring eller som är skadliga fö r män-niskors hälsa inte fö rflyttas till andra stater.

Princip 15

I syfte att skydda miljö n ska fö rsiktighetsprincipen tillämpas så långt mö jligt och med hänsyn tagen till staternas mö jligheter härtill. Om det fö religger hot om allvarlig eller oåterkallelig skada, får inte avsaknaden av vetenskaplig be-visning användas som ursäkt fö r att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder fö r att fö rhindra miljö fö rstö ring.

Princip 16

Nationella myndigheter bö r sträva efter att främja internalisering av

miljö kost-nader och användandet	av	ekonomiska		styrmedel, med
beaktande av att fö rore-naren, i	princip, ska		bära	kostnaderna fö r
fö roreningarna. Hänsyn ska härvid-lag		också	tas till det allmännas

intressen och tillämpningen ska ske på sådant sätt att det inte medfö r stö rningar i den internationella handeln och investe-ringarna.

Princip 17

Miljö konsekvensutredningar ska användas som ett nationellt instrument fö r så-dana fö reslagna verksamheter som kan antas ha en betydande skadlig inverkan på miljö n och som kräver beslut av behö rig nationell myndighet.

Princip 18

Stater ska omedelbart underrätta andra stater om naturkatastrofer och andra nö dsituationer som kan antas orsaka plö tslig skada på miljö n i dessa stater. Det internationella samfundet ska gö ra sitt yttersta fö r att bistå drabbade stater.

Princip 19

Stater ska i god tid underrätta och lämna information till stater som kan komma att drabbas av verksamheter som kan ha betydande gränsö verskridande effekter på miljö n och ska samråda med dessa stater på ett tidigt skede i en anda av fö r-troende.

Princip 20

Kvinnor spelar en avgö rande roll i frågor som gäller miljö vård och utveckling. Deras fullvärdiga deltagande är därfö r av stö rsta betydelse fö r att uppnå en hållbar utveckling.

Princip 21

Ungdomars skaparkraft, idealism och mod världen ö ver ska mobiliseras fö r att skapa ett globalt kamratskap i syfte att uppnå en hållbar utveckling och säkra en bättre framtid fö r alla.

Princip 22

Urbefolkningar och deras samhällen, liksom andra lokalsamhällen, har en viktig roll i miljö vård och utveckling på grund av deras kunskaper och traditionella sedvanor. Stater bö r erkänna och vederbö rligen stö dja deras identitet, kultur och intressen och gö ra det mö jligt fö r dem att delta i arbetet med att uppnå en hållbar utveckling.

Princip 23

Miljö och naturresurser som tillhö r folk, som lever under fö rtryck, dominans och ockupation, ska skyddas.

Princip 24

krig är i sig destruktivt fö r en hållbar utveckling. Stater måste därfö r respek-tera folkrättens regler till skydd fö r miljö n vid väpnad konflikt och samarbeta, om så bedöms nödvändigt, fö r att utveckla dessa regler.

Princip 25

Fred, utveckling och miljö skydd är beroende av varandra och odelbara.

Princip 26

Stater ska lö sa sina miljö tvister fredligt och med användande av lämpliga medel härfö r i enlighet med Fö renta Nationernas stadga.

Princip 27

Stater och folk ska samarbeta i fö rtroende och i en anda av delaktighet fö r att uppfylla principerna i denna deklaration och fö r att utveckla folkrättens regler vad avser en hållbar utveckling.

Miljö politikens principer

Ett antal viktiga principer ligger till grund fö r den moderna miljö vården. Några av dem är ö vergripande och kan uppfattas som

allmänna. Andra syftar till att precisera fö rorenarnas ansvar. Nedan fö ljer sju viktiga principer.

1Principen om hållbar utveckling.

En ”officiell sammanfattning” av vad begreppet innebär går att få från punkterna 3 och 4 i Rio-deklarationen.

2Kretsloppsprincipen.

I ett kretsloppsanpassat samhälle har materialflö dena inom samhället minskats och slutits i så hö g grad att; flö dena från samhället till naturen kan läggas till de naturliga kretsloppen utan att orsaka oacceptabla miljö stö r-ningar, även på mycket lång sikt; uttagen av icke fö rnyelsebara material begränsats kraftigt fö r att spara resurser till kommande generationer; till-gången på biomassa och vatten tillfredsställer mänskliga behov utan att ut-tagen av dessa material ö verstiger tillväxten respektive tillrinningen.

3Kritisk belastning.

Den hö gsta belastningsnivå under vilken inga skador uppstår även vid lång-varig exposition

4Fö rsiktighetsprincipen.

Den officiella ordalydelsen framgår av punkt 15 i Riodeklarationen. Prin-cipen handlar om beslut under vetenskaplig osäkerhet. Det är heller inte andra som i miljö sammanhang ska påvisa en organisations skuld utan orga-nisationen själv som ska bevisa sin oskuld.

5Substitutionsprincipen.

Den fö rekommer i nationell lagstiftning och är ett riktmärke fö r EUs miljö -arbete. Andemeningen är att miljö - och hälsofarliga ämnen och produkter ska bytas mot mindre farliga. Principen kan också ö verfö ras på andra fö re-teelser t.ex. tekniska system.

6Bästa mö jliga teknik.

Termen kan sägas beteckna det effektivaste och mest avancerade stadiet vad gäller utvecklingen av en verksamhetstyp och tillverkningsmetoderna. Den anger en viss given tekniks praktiska lämplighet och har till syfte att hindra och, när detta är mö jligt, generellt minska utsläpp och påverkan på miljö n som helhet. Den exakta definitionen kan variera mellan olika inter-nationella konventioner och EUs regelverk.

7Fö rorenarens betalningsansvar.

Principen är en hö rnsten i den moderna miljö politiken. Den ingår i

punkt 16 i Rio-deklarationen och är av EG infö rlivad i

Romtraktatets artikel 130r. Motivet är att fö rhindra subventioner av den som fö rorenar miljö n. Kostnadsansvaret ska fö rdelas effektivt. Alla näringsgrenar omfattas

8Samhällssektorernas miljö ansvar

Detta ansvar är fastlagt av riksdagen. Det är mer ett moraliskt samhälls-ansvar än ett formellt ansvar som går ut på att var och en måste ta eget miljö ansvar med sikte på en långsiktigt hållbar utveckling. Ansvaret gäller också grupper av aktö rer med gemensamt syfte eller likartad verksamhet. Tillsammans och var fö r sig har de ett ansvar fö r hur miljö belastningen fö r-ändras.

LÄ SVÄ RT

-Miljö politikens principer - SOU 1994:133. Miljö vårdsberedningen.

-Samhällssektorernas ansvar fö r miljö n. Naturvårdsverket.

-Integrering av miljö hänsyn inom den statliga fö rvaltningen - SOU 1996:112. Miljö vårdsberedningen.

BILAGA 6

HANDLINGSPLAN

Fö ljande frågor kan vara till hjälp när myndigheten ska komma fram till vilka miljö aspekter som är viktigast av de som är identifierade

1åstadkommer eller bidrar myndigheten till någon miljö påverkan som är på-tagligt skadlig?

2åstadkommer eller bidrar myndigheten till någon miljö påverkan som ger upphov till irreversibla skador?

3vilken miljö påverkan åstadkommer myndigheten som faller under miljö hot av lokal, regional, nationell eller global karaktär?

4fordrar lokaliseringen av myndigheten eller dess verksamheter några spe-ciella hänsyn?

5kan det uppstå någon allvarlig miljö påverkan till fö ljd av olyckor, misstag eller brister i rutiner?

6finns det rutiner fö r att bedöma miljö påverkan från nya projekt, åtgärder eller ny verksamhet?

7motverkar myndigheten på något sätt riksdagens och regeringens miljömål?

8är myndigheten passiv på något område eller i något hänseende där den borde vara aktiv utifrån sektoransvaret och det grundläggande miljö ansva-ret i verksfö rordningen om att beakta de krav som ställs utifrån miljö poli-tiken?

100

BILAGA 7

LEDNINGENS UPPMUNTRAN

Ställ fö ljande frågor till er själva

1Hur har den hö gsta ledningen upprättat, underbyggt och kommunicerat miljö policyn och dess efterlevnad i organisationen?

2 Till vilken grad fö rstår, accepterar och delar de anställda de miljö värden som myndigheten vill verka fö r?

3I vilken omfattning bidrar de ömsesidiga värderingarna till att motivera per-sonal att utfö ra arbete till gagn fö r miljö n?

4Hur uppmärksammar myndigheten anställda när de når sina mål?

5Finns det eller behö ver vi skapa personliga incitament eller andra incita-ment fö r att få fram ett miljö anpassat beteende?

UTBILDNINGSPROGRAM

I programmet bö r ingå

*en fö rteckning ö ver vilka som behö ver utbildning

*vilka kunskapsbehov som var och en har samt när och hur de ska tillfreds-ställas

*ett tydliggö rande av hur de vidtagna åtgärderna passar in i organisationens samlade behov

*en lista ö ver vilka kurser eller åtgärder som genomfö rts

*en kort värdering av de kunskaper som erhållits

I den gällande verksamhetsplanen fö r året kan ingå en fö rteckning ö ver vem som bö r utbildas/ tränas avseende vad och hur.

Frågor att ställa till sig själv när programmet i sin helhet ska läggas upp

1Hur identifierar vi vilka miljö kunskaper som behö vs?

2Hur klarlägger vi kunskapsbehoven i varje enskilt fall?

3Hur dokumenterar vi kunskapsutvecklingen?

101

102

BILAGA 8

DOKUMENTATION

Det finns styrande dokument och redovisande dokument. Nedan fö ljer några exempel.

Styrande	Redovisande

lagar, regler och motsv.

	miljö utredning

miljö policy	miljö redovisning och
	motsvarande

miljömål
	miljö revisionsrapporter eller
	andra uppfö ljande rapporter

handlingsprogram t.ex.
verksamhets-planen

arbetsordning och befattningsbe-
skrivningar

beskrivningar av rutiner och
aktivi-teter

	uppgifter från kontroller och mät-
	ningar

upphandlingsavtal	bedömning av leverantö rer

utbildningsplaner och andra	resultat från
planer och program	kompetensutvecklingen av
	personal

rutiner fö r ledningens ö versyn	protokoll från ledningens ö versyn

103

Det bö r finnas ett register ö ver alla dokument. Omfattningen på dokumenta-tionen och rutinerna fö r att skö ta den bö r stå i proportion till myndighetens stor-lek och behoven av dokumentation. Viss grunddokumentation kommer ingen myndighet från t.ex. att hålla reda på miljö policyn, miljö utredningen, var upp-handlingsavtalen finns, arbetsordningen, verksamhetsplanen, årsredovisningen och vilka regler som gäller fö r verksamheten.

Ju fler dokument desto stö rre krav på att varje dokument har en identitet i form av t.ex. en beteckning eller en sifferkod. Ä ven utgåvans nummer bö r då framgå eftersom dokumentet kan fö rändras till innehåll. Uppgifterna bö r framgå av registret så att de går att spåra.

När myndigheten upprättar eller fö rändrar ett dokument, t.ex. en rutinbeskriv-ning, bö r någon granska och godkänna det fö r att bedöma rutinens ändamåls-enlighet och om dokumentets beskrivning av rutinen stämmer med hur det fö r-håller sig i sak. När dokumentet godkänns bö r det signeras på särskild plats och sedan registreras.

Personalen bö r alltid ha tillgång till den dokumentation som berö r dem och till dokument som är aktuella. Det är svårt fö r myndighetens ledning att kräva att dess beslut ska efterlevas om ledningen inte säkerställer att berö rda personer också känner till besluten. Se därfö r till att det finns rutiner fö r att distribuera rätt dokument till rätt personer och så att det går att säkerställa att rätt utgåva är tillgänglig och att äldre kasseras.

Avlägsna alla ogiltiga dokument, men finns det behov av eller krav på det bö r eller ska de arkiveras.

104

BILAGA 9

MILJÖ REVISIONSPLAN

En plan fö r miljö revisionen bö r innehålla uppgifter om,

-vilken verksamhet/anläggning som ska miljö revideras

-omfattningen på miljö revisionerna

-hur ofta miljö revisionen ska ske (frekvens)

-hur miljö revisionerna ska utfö ras, t.ex. genom hänvisning till standard

-miljö revisorns ansvar och fö rutsättningar fö r miljö revisionen

-vem som ska ha rapporten från miljö revisionen

En viktig grundfråga fö r miljö revisionen är om miljö ledningen är ändamålsen-ligt uppbyggd, upprätthålls och fö ljs och om den stämmer med myndighetens miljö policy och miljö program samt om miljö lagstiftningen efterlevs.

Frekvensen bö r inte ö verstiga tre år. Den beror på verksamhetens komplexitet och grad av miljö påverkan, hur länge (hur moget) miljö ledningssystemet funnits (är) och på resultatet från fö regående miljö revision.

105

106

BILAGA 10

Å TERRAPPORTERING I Å RSREDOVISNING OCH ANNAN REDO-VISNING

Utforma återrapporteringen kort och begripligt så att även allmänheten kan fö r-stå den och så att det lätt går att få en ö verblick.

Exempel på innehåll som kan finnas med i årsredovisningen är,

*en sammanfattning av det samlade miljö arbete som myndigheten utfö rt under året fö r att uppfylla riksdagens och regeringens miljömål,

*en redovisning av eventuella nyckeltal fö r miljö arbetet och hur dessa ut-vecklats ö ver tid,

*en sammanfattning av vilka regler som myndigheten utfärdat och vilka be-slut som fattats där konsekvenser fö r miljö n uppstått och vilka dessa kon-sekvenser i korthet är,

*ekonomiska uppgifter om hur stor del av den totala upphandlingen som varit miljö anpassad eller innefattat miljö krav,

*besparingar från miljö arbetet respektive särskilt uppkomna kostnader fö r det.

Om myndigheten anser att åtgärder är behö vliga från regeringens sida bö r myn-digheten på sedvanligt sätt redovisa och motivera detta separat tillsammans med nö dvändigt underlag.

Myndigheter som har ett formellt sektoransvar för miljön bör utöver vad som gäller för årsredovisningen beakta följande rapporteringsbehov

behöver regeringen uppmärksammas på om det saknas styrmedel eller om de befintliga behöver förändras?

Sådan information inklusive bakgrund och motiveringar bör

107

myndigheten redovisa separat.

hur har sektorns miljöpåverkan och miljöarbete utvecklats?

Informationen bör lämnas i en särskild årlig miljörapport, men det kan finnas motiv att kort beröra frågan i årsredovisningen, t.ex. om särskilda händelser av betydelse inträffat.

har några särskilda initiativ tagits eller händelser av vikt inträffat t.ex. ut-förda stödåtgärder eller initiativ till forskning.

Naturvårdsverket har till uppgift att bl.a. följa upp och utvärdera det samlade miljöarbetet. Det är därför lämpligt att samråda med Naturvårdsverket om ut-formning och innehåll av sådan årlig miljörapportering som inte ingår i års-redovisningen.

Länsstyrelserna bör utöver vad som gäller för årsredovisningen beakta följande rapporteringsbehov

behöver regeringen uppmärksammas på om det saknas styrmedel eller om befintliga behöver förändras?

Sådan information inklusive bakgrund och motiveringar bör länsstyrelsen redovisa separat

hur har tillståndet i miljön förändrats och hur har det regionala miljöarbetet och länsstyrelsens sektorsövergripande miljöarbete utvecklats?

Informationen bör lämnas i en särskild årlig rapport men det kan finnas motiv att kort beröra frågan i årsredovisningen, t.ex. om särskilda hän-delser av betydelse inträffat.

har några särskilda initiativ tagits eller händelser av vikt inträffat, t.ex. särskilda utvecklingsprojekt.

Oavsett hur miljö arbetet och resultatet redovisas fö r regeringen bö r alla myn-digheters miljö policy och information om sitt miljö arbete och dess resultat vara lätt tillgängligt fö r allmänheten.

108

109

BILAGA 11

ARBETSMILJÖ LAGEN, VERKSFÖ RORDNINGEN, ISO 9000 M.M.

Nedanstående krav i ett miljö ledningssystem har en motsvarighet i verksfö rord-ningen (1995:1322) (VF) och i arbetarskyddsstyrelsens fö reskrifter (AFS 1992:6) om internkontroll (IKF). Det finns också en likhet med bestånds-delarna i ett kvalitetssäkringssystem (ISO 9001).

Det framgår av myndighetens instruktion eller i särskild fö rordning om verks-fö rordningen är tillämplig på myndigheten.

Likheterna mellan systemen gö r det mö jligt att samordna dem. Samtidigt är det viktigt att observera att det finns viktiga skillnader mellan systemen. Verksfö r-ordningen och fö reskrifterna är bindande medan miljö lednings- och kvalitets-säkringssystemen är frivilliga, om inte regeringen beslutat annorlunda. Syftena skiljer sig åt, kvalitetssäkring avser t.ex att tillfredsställa marknadens krav på produkter och tjänster med rätt (inte nö dvändigtvis hö g) kvalitet medan miljö -ledning avser att säkra ö verensstämmelse med policy, miljö lagstiftning och ett miljö arbete som fortlö pande fö rbättras.

MILJÖ LEDNING		Motsvarande krav
	VF		IKF	ISO 9001
	VF		IKF	ISO 9001

Miljö utredning			Fortlö pande
			undersö kning,
			11 §

Miljö policy			Arbetsmiljö pol	Kvalitetspolicy
			icy och arbets-	och kvalitets-
			miljömål, 5 §	mål, 4.1.1

Ö vergripande	Verksamhets
miljömål och	mål, 8 §
detaljerade miljö -mål

Miljö program			Handlingsplan,	Kvalitetspro-

110

		7 §	gram

Organisation av miljö -	Arbetsord-	Planering, led-	Organisation,
arbetet	ning, 18 §	ning och upp-	4.1.2
		fö ljning, 8 §
		och 14 §

Utbildning av	Kunskaper	Kunskaper och	Utbildning av
personal	och kompe-	introduktion, 9	personal, 4.18
	tensutvecklin	§ och 10 §
	g,8 §

Inkö p/leverantö rsbe-			Inkö p/leverant
dömning			ö rsbedömning,
			4.6.2 och
			4.6.3

Korrigerande åtgärder	Korrigerande	Korrigerande	Korrigerande
	åtgärder, 7 §	åtgärder, 7 §	åtgärder, 4.13
			och 4.14

Miljö revisionsplan	Revisionsplan
	,13 §

Miljö revision	Intern revi-	Arbetsmiljö rev	Kvalitetsrevi-
	sion, 13 §	i-sion, 14 §	sion, 4.1.3 och
			4.17

Dokumentation		Dokumentatio	Dokumenta-
		n,16 §	tion, 4.2, 4.5
			och 4.16

Offentlig	Å rsredovis-
miljö redovis-ning	ning 9 och 13
	§§

111

BILAGA 12

MODELL FÖ R ATT BEDÖ MA MILJÖ KONSEKVENSER AV BE- SLUTSFÖ RSLAG

Konsekvensbeskrivningen ska resultera i en sammanvägd bedömning av fö rsla-gets miljö konsekvenser baserat på nedanstående. Innebär fö rslaget att påtagligt negativa miljö effekter kan uppstå ska det finnas en motivering till varfö r fö r-slaget ändå läggs fram.

I den sammanvägda bedömningen bö r också ingå att redovisa om fö rslaget kan komma att utgö ra hinder fö r någon att miljö anpassa sin verksamhet, om det ris-kerar att långsiktigt låsa inriktningen på miljö arbetet samt om några medvetna ö verväganden eller fö rsö k i så fall gjorts fö r att få fram ett fö rslag som kan sti-mulera utvecklingen åt ett från miljö synpunkt mer positivt håll.

Utgångspunkter fö r bedömningen av miljö konsekvenser, transporter

-	om transporterna på väg, till sjö ss, med tåg eller flyg kan komma
	att minska eller ö ka
-	om energifö rbrukningen fö r transporter kan komma att minska
	eller ö ka

- påverkan på utsläpp och buller

energi (undantaget transporter)

-om fö rbrukningen av energi kan komma att minska eller ö ka

-	hur fö rändringen i så fall fö rdelas på olika energikällor (el, gas,
	olja, kärn-kraft, fasta bränslen av olika slag)
-	påverkan på utsläpp

produkter och avfall

-om en kretsloppsanpassning (återanvändning av vara eller återvinning av material, avgiftning av varor och produkter från kemikalier) kan komma att gynnas eller missgynnas

-om mängderna alstrat avfall kan komma att minska eller ö ka

-vilka avfallstyper (miljö farligt avfall, konventionellt avfall, kärnavfall) som kan komma att påverkas

112

biologisk mångfald (flora, fauna, naturligt genetiskt material)

- om skyddet av den biologiska mångfalden fö rbättras eller fö rsämras

marknyttjande

-om tidigare oexploaterade markområden, riksintressen eller andra områden av betydelse fö r miljö n kan komma att tas i anspråk eller påverkas

naturresurser (undantaget energi, marknyttjande, biologisk mångfald)

-om fö rbrukningen av naturresurser som inte är fö rnyelsebara (t.ex. malm och naturgrus) kan komma att minska eller ö ka

ö vriga utsläpp och buller (ej transporter och energi)

-om utsläppen av miljö påverkande ämnen till mark, luft och vatten kan komma att minska eller ö ka

-om bullret i samhället kan komma att minska eller ö ka

människors hälsa

-om något av ovanstående påtagligt kan innebära men fö r människors hälsa

113

BILAGA 13

EMAS, STANDARDER, ACKREDITERING OCH CERTIFIERING

Befintliga standarder och andra miljöledningssystem

Den internationella standardiseringsorganisationen (ISO) har utarbetat fö rslag till internationella standarder fö r miljö ledning. Dessa kommer att betecknas ISO 14001 och ISO 14004. Standarderna utgö r hjälpmedel fö r att infö ra, bygga upp och behålla ett integrerat miljö arbete i verksamheten. ISO-standarderna är tillämpbara i alla typer av organisationer och oavsett verksamhet.

I miljö ledning ingår miljö revision som ett moment. ISO har fö rslag till standar-der även fö r miljö revision. Dessa kommer att betecknas ISO 14 010 -12.

Ovan nämnda standarder beräknas vara klara 1996 och går att kö pa hos All-männa standardiseringsgruppen (STG) - adress och telefon i bil 15.

ISO kommer också att ta fram standarder fö r miljömärkning, utvärdering av resultatet av miljö arbetet, livscykelanalyser, termer och begrepp samt miljö -hänsyn vid produktstandardisering.

I fö rordningen (EEG 1836/93) om frivillig miljö ledning och miljö revision har EU reglerat bl.a. hur miljö ledning kan byggas upp. Fö rordningen är idag till-lämplig på tillverkningsindustri, gruvor, energi- och avfallsanläggningar samt avloppsreningsverk, men kan användas som mall vid uppbyggnaden av miljö -ledning. Fö rordningen går att kö pa hos Kommerskollegium - adress och telefon se bilaga 15.

Ackreditering och certifiering

Ackreditera innebär i korthet att skriftligt styrka befogenhet eller kompetens fö r att utfö ra en viss uppgift eller tjänst. Certifiering betyder i sammanfattning att skriftligt intyga att en produkt, process eller tjänst ö verensstämmer med ställda krav.

114

En myndighet kan bli certifierad mot ISO 14 001 av ett ackrediterat certifie-ringsorgan och får då ett certifikat (intyg) på att standarden är uppfylld. Certi-fieringen kan avse verksamheten i dess helhet eller vissa delar av den.

Certifiering är ett sätt fö r myndigheten att gö ra sitt miljö arbete trovärdigt infö r allmänhet, kunder och andra.

Ackreditering är ett sätt att stärka certifieringens trovärdighet eftersom det är mö jligt fö r vem som helst att genomfö ra en certifiering.

Den myndighet som väljer att certifiera sitt miljö ledningssystem bö r vara klar ö ver att detta ställer långt stö rre krav på resursinsatser, detaljutformning av och omfattning på systemet än vad som framgår av denna skrift. I de fall myndig-heten anser att en certifiering är behö vlig bö r myndigheten fö rst sätta sig in i vad som fordras, kortsiktigt såväl som långsiktigt med syftet att väga nyttan av en certifiering mot kostnaderna fö r densamma. Att myndigheten bygger upp en fungerande miljö ledning är viktigare än att systemet fö r den blir certifierad, men det kan finnas särskilda skäl som motiverar en certifiering.

Styrelsen fö r teknisk ackreditering (SWEDAC) är en svensk myndighet som bl.a. ackrediterar certifieringsorgan och bedriver tillsyn ö ver dem. Organet kan vara ackrediterat i ett annat land, men ska då stå under SWEDACs tillsyn när det verkar i Sverige. I Sverige kan endast fö retag bli ackrediterade och SWEDAC kan informera om vilka dessa är. Adressen till SWEDAC finns i bilaga 15.

115

BILAGA 14

LITTERATURLISTA

§14 konsekvensutredning. En skrift om vad en statlig myndighet ska gö ra innan beslut fattas om nya eller ändrade fö reskrifter och allmänna råd. Riksrevi-sionsverket, RRV 1995:18.

+ 20o C - men hur? Miljö anpassad effektiv uppvärmning. NUTEK och Naturvårdsverket, februari 1996.

9000 goda råd - att bygga kvalitetssystem i fö retag. Institutet fö r verkstads-teknisk forskning.

Agenda 21 - en sammanfattning. UNCED-Biblioteket, Volym III, Miljö - och naturresursdepartementet, 1993.

Aktionsplan fö r biologisk mångfald. Naturvårdsverkets Rapport 4463.

Avropsavtal fö r statlig inkö pssamordning. Riksrevisionsverket, 1993.

Begränsningslistan. Kemikalieinspektionen i samråd med Naturvårdsverket och Arbetarskyddsstyrelsen.

Beställarnas krav styr utvecklingen. En studie om teknikupphandling, NUTEK 1993.

BS 7750 - Implementing the Environment Management Standard and the EC Eco-management scheme. B. Rothery, Gower Publishing 1994.

Det militära fö rsvaret och miljö n. Fö rvarsmakten 1995.

Det miljö anpassade kontoret. NUTEK.

Det miljö vänliga departementet. Miljö vårdsberedningens rapport 1994:8.

Flamskyddsmedelsprojektet. En metod fö r att uppskatta kemikalie-

116

innehållet i elektronikprodukter. Kemikalieinspektionen, pm nr 8, 1994.

Hur ska Sverige må år 2020. Naturvårdsverket rapport 4104.

Inkö parens miljö handbok. Eko Info.

Integrering av miljö hänsyn inom den statliga fö rvaltningen.

Betänkande av miljö vårdsberedningen, SOU 1996:112.

Miljö analys av länsstyrelsen. Länsstyrelsens meddelandeserie 1994:11. Läns-styrelsen i Uppsala län, 1994.

Miljö hänsyn vid upphandling enligt lagen om offentlig upphandling.

Svenska kommunfö rbundet, 1992.

Miljö lagar. Naturvårdsverkets lagpärm (halvårsvis uppdatering).

Miljö ledning, Environmental management systems - Specification with guidance for use (ISO/DIS14001). Remiss nr 1537, STG 1995.

Miljö ledning, Environmental management systems - General guidelines on principles, systems and supporting techniques (ISO/DIS 14004). Remiss nr 1538, STG 1995.

Miljö ledning, Guidelines for environmental auditing - General principles (ISO/DIS 14010:1995); Guidelines for environmental auditing - Audit pro-cedures - Auditing of environmental management systems (ISO/DIS 14011:1995); Guidelines for environmental auditing - Qualification criteria for environmental auditors (ISO/DIS 14012:1995). Remiss nr 1539, STG 1995.

Nationella Miljömål. Fö rteckning ö ver mål fö r miljö arbetet beslutade av riksdag och regering 1995/96, Naturvårdsverket rapport 4483 (årlig uppdate-ring).

Miljö n vårt gemensamma ansvar. Regeringens Skr 1994/95:120.

Miljö politikens principer - SOU 194:133. Miljö vårdsberedningen.

117

Myndigheter inom den statliga redovisningsorganisationen samt ansvars-områden fö r revision. RRV 1994:28, Riksrevisionsverket 1994.

Naturmiljö n i siffror. Statistiska centralbyrån.

Offentlig upphandling med miljö hänsyn. Naturvårdsverket rapport 4508.

OBS-listan. Kemikalieinspektionen i samråd med Naturvårdsverket och Arbetarskyddsstyrelsen.

Proposition 1984/85:127 om program mot luftfö rorening och fö rsurning.

Proposition 1985/86:3 med fö rslag till lag om hushållning med naturresurser m.m..

Proposition 1987/88:85 miljö politiken infö r 1990-talet.

Proposition 1989/90:146 livsmedelspolitiken, B11 miljö fö rbättrande åtgärder i jordbruket, B12 landskapsvårdande åtgärder.

Proposition 1990/91:90 en god livsmiljö .

Proposition 1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkan.

Proposition 1992/93:180 om riktlinjer fö r en kretsloppsanpassad samhällsut-veckling.

Proposition 1992/93:226 om en ny skogspolitik.

Proposition 1992/93:180 om riktlinjer fö r en kretsloppsanpassad samhällsut-veckling.

Proposition 1993/94:111 med sikte på hållbar utveckling.

Proposition 1993/94:163 riktlinjer fö r en fortsatt kretsloppsanpassning av samhället - åtgärder fö r att minska riskerna med

118

kemikaliehanteringen.

Proposition 1993/94:215 handlingsplan mot buller.

Proposition 1994/95:119 vissa åtgärder mot utsläpp av fö rsurande ämnen och andra luftfö roreningar.

Proposition 1995/96:125 Å tgärder fö r att bredda och utveckla användningen av informationsteknik.

Proposition 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med fö rslag till riktlinjer fö r den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag fö r

budgetåret 1995/96, m.m..
Rådets	fö rordning	(EEG) nr 1836/93 av den		29	juni 1993 om
frivilligt	del-tagande fö r		industrifö retag	i	gemenskapens
miljö styrnings-		och	miljö -revisionsordning.		Europeiska

gemenskapernas officiella tidning Nr L 168/1, 10 juli 1993.

Samhällssektorernas ansvar fö r miljö n. Naturvårdsverket, 1996.

Sammanställning av lagar, fö rordningar, fö reskrifter						och allmänna
råd om kemikalier. Kemikalieinspektionen 1995.
Upphandling	en	miljö fråga. Betänkande			av Upphandlings-		och
miljö utred-ningen, SOU 1996:23.
Utsläpp till	luft	av fö rsurande	ämnen		1994. Naturvårdsverkets
Rapport 4461 (årlig utgivning).
Underlag	fö r	utveckling	av	miljö ledningssystem			inom
statsfö rvaltningen.		Redovisning av		regeringsuppdrag		M95/2270/8,
Statskontoret dnr 178/95-5.

Å tgärder mot buller i fjällområden och skärgårdar. Regeringens skrivelse 1993/94:175

119

BILAGA 15

ADRESSER OCH TELEFONNUMMER

Organisation	Adress	Telefon	Telefax	E-post

Arbetarskyd	171 84 SOLNA	08-730	08-730	@nioh.se
ds-styrelsen		90 00	19 67

Kemikalie-	Box 1384	08-730	08-735	@kemi.se
inspektione	171 27	57 00	76 98
n	SOLLEN-
	TUNA

Kommersko	Box 1209	08-791	08-21 49	einfo@eur
lle-gium,	111 82 STHLM	05 05	20	o.kommer
Europa-info				s.se

Miljö revisor	c/o	08-783	08-662
er i Sverige	Industrifö rbunde	81 13	35 95
	t
	Box 5501
	114 85 STHLM

Naturvårdsv	Blekholmsterass	08-698	08-20 29	natur@env
erket	en 36	10 00	25	iron.se
	106 48 STHLM

NUTEK	117 86 STHLM	08-681	08-19 68	@nutek.se
		91 00	26

Nämnden	Box 2012	08-454	08-791
fö r offentlig	103 11 STHLM	44 40	72 81
upp-
handling

Riksrevision	Box 45070	08-690	08-690	riksrevisio
s-verket	104 30 STHLM	40 00	41 00	nsverket@
				rrv.sweau.
				postnet.se

SIS	Box 6455	08-610	08-34 20

120

Miljömärkni	113 82 STHLM	30 00	10
ng

Statskontore	Box 2280	08-454	08-791	@statskont
t	103 17 STHLM	46 00	89 72	oret .se

STG	112 89 STHLM	08-13 62	08-618
		50	61 28

Statens	171 16 STHLM	08-729
Strål-		71 00
skyddsinstit
ut

SWEDAC	Box 878	033-17	033-10	@swedac.s
	501 15 BORÅ S	77 00	13 92	e

AB Svenska	Box 70396	08-700	08-700
Miljö styrnin	107 24 STHLM	62 50	62 01
gs-rådet