INTEGRERING AV MILJÖ HÄ NSYN
INOM DEN
STATLIGA FÖ RVALTNINGEN
Sverige skall vara en pådrivande kraft
och ett fö regångsland i strävan att
skapa ett hållbart samhälle.
Ur regeringsfö rklaringen den 22 mars 1996
SOU 1996:112
Delbetänkande från
MILJÖ VÅ RDSBEREDNINGEN
Till Regeringen
Genom beslut den 26 januari 1995 gav regeringen Miljö vårdsberedningen (Jo 1968:A) genom tilläggsdirektiv (1995:22) i uppdrag att ägna sig åt att integrera miljö arbetet i samhällets olika sektorer. Beredningen har som lö pande uppdrag att under hela mandatperioden utreda, formulera och fö reslå konkreta åtgärder fö r att nå en hållbar samhällsutveckling. I detta ingår bland annat att verka fö r att frågan om miljö ansvar och miljö hänsyn kan integreras i samhällssektorerna och att fö reslå hur regeringens styrning av sektorsmyndigheterna kan utvecklas.
Miljö vårdsberedningens ledamö ter har utgjorts av riksdagsman Jan Bergqvist, ordfö rande, generaldirektö r Rolf Annerberg, statskonsulent Å sa Domeij, biolog Stefan Edman, museichef Dé siré e Edmar, vice riksbankschef Lars Heikensten, generaldirektö r Maria Norrfalk, rektor Thomas Rosswall, kommunalråd Elvy Sö derström, högskolerektor Christina Ullenius och miljö revisor Marja Widell.
I bilaga 4 i betänkandet finns en praktisk vägledning, ”Miljö arbete i statliga myndigheter”. Den ska även tryckas som en fristående skrift fö r att hjälpa
Från Miljö vårdsberedningens kansli har deltagit kanslichef
Till arbetet med vägledningen har varit knuten en referensgrupp i vilken
Miljö vårdsberedningen ö verlämnar härmed sitt betänkande om integrering av miljö arbete inom statsfö rvaltningen. Betänkandet är ett delbetänkande som svar på det lö pande uppdrag beredningen har enligt ovan.
Stockholm juni 1996
Jan Bergqvist
1
Integrering av miljö hänsyn inom den statliga fö rvaltningen
Innehållsfö rteckning: | |
Utredningens huvudsakliga innehåll.................................................. | 3 |
Sammanfattning ................................................................................. | 4 |
Inledning ............................................................................................ | 5 |
Samhällssektorernas miljö ansvar och dess innebö rd.......................... | 7 |
Miljö hänsyn internationellt i offentlig verksamhet ............................. | 8 |
Allmänt ..................................................................................... | 9 |
Miljö revision ........................................................................... | 10 |
Offentlig upphandling ............................................................. | 10 |
Integrering av miljö hänsyn inom statsfö rvaltningen idag ................. | 11 |
Dagsläget fö r miljö arbetet inom de statliga myndigheterna ..... | 13 |
Den statliga upphandlingen..................................................... | 14 |
Å terrapportering och annan rapportering ................................ | 16 |
En effektivare styrning av statsfö rvaltningens miljö arbete ............... | 17 |
Regeringens ansvar .................................................................. | 19 |
Regeringens miljö policy fö r statliga myndigheter .................... | 20 |
Regeringskansliets ansvar......................................................... | 21 |
Myndigheternas miljö arbete ............................................................ | 23 |
Integrering av miljö arbetet ...................................................... | 25 |
Miljö anpassad statlig upphandling av varor och tjänster ................. | 27 |
Vad kan regeringen gö ra? ........................................................ | 31 |
Å terrapportering och annan redovisning ......................................... | 33 |
Riksrevisionsverkets roll .......................................................... | 36 |
Fortsättning och kontinuitet............................................................. | 38 |
2
Kommitté direktiv om miljö hänsyn ................................................... | 40 |
Konsekvenser av framlagda fö rslag .................................................. | 42 |
BILAGA 1 Modell fö r att bedöma miljö konsekvenser av | 45 |
beslutsfö rslag ................................................................. | |
BILAGA 2 Sammanfattning av resultatet från enkät om | 47 |
statsfö rvaltningens hänsynstagande till miljö n............... | |
BILAGA 3 Fö rslag till ändring i lagen (1992:1528) om | 49 |
offentlig upphandling .................................................... | |
BILAGA 4 Miljö arbete i statliga myndigheter ................................. | 51 |
3
Utredningens huvudsakliga innehåll
I betänkandet redovisar Miljö vårdsberedningen fö rslag till åtgärder och samlad strategi fö r att integrera miljö hänsyn inom regeringskansliet och statsfö
Vi lämnar i betänkandet fö rslag till hur regeringen bö r tydliggö ra och
4
Sammanfattning
Varje statlig myndighet | bö r ha | ett | generellt miljö ansvar enligt |
verksfö |
inskrivet i | sin | instruktion. Regeringen bö r |
genom regleringsbreven fö r samtliga departementsområden tydliggö ra innehållet i detta ansvar och
Fö r budgetåret 1997 bö r några myndigheter (pilotmyndigheter) inom varje
Pilotmyndigheterna inom varje | departementsområde bö r | genom |
i uppdrag att redovisa | om de |
miljö anpassat sin upphandling, vilka svårigheter de då stö tt på och ge
fö rslag till lö sningar. Naturvårdsverket bö r | i sitt | regleringsbrev fö r | |
1997 få i uppdrag att, tillsammans med | Nämnden fö r | offentlig | |
upphandling och Kemikalieinspektionen, | utbilda | berö rda | statliga |
myndigheters och regeringskansliets upphandlare samt att under 1998 gö ra en fö rsta utvärdering av hur den offentliga upphandlingen har miljö anpassats.
Regeringen bö r på basis av erfarenheterna ö verväga att fö reslå riksdagen en ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling som bemyndigar
Inom regeringskansliet bö r skapas en interdepartemental arbetsgrupp under
Varje departement måste ta ett aktivt eget ansvar fö r att åtgärda, driva på och fö lja upp miljö arbetet i samverkan med andra berö rda delar av
5
Statliga myndigheter bö r i sin årsredovisning till regeringen redovisa
resultatet | av | sitt | miljö arbete | och Riksrevisionsverket | (RRV) bö r |
granska | denna | och myndighetens | miljö arbete. | ||
Utformningen | av | en sådan redovisning bö r växa fram successivt. |
Därfö r bö r de ovan nämnda pilotmyndigheterna även få i uppdrag att redovisa miljö arbetet i årsredovisningarna i samråd med RRV. På basis av erfarenheterna bö r regeringen ändra i fö rordningen (1993:134) om
Riksrevisionsverket bö r via regleringsbreven fö r 1997 få i uppdrag att bö rja bygga upp sin kompetens fö r att bedriva miljö revision och att samarbeta med pilotmyndigheterna om hur resultat från miljö arbete bö r redovisas i
Sektorsmyndigheter som saknar krav på att avge en sektorsrapport om miljö
Regeringen bö r utforma ett miljö direktiv som ger kommitté er och utredningar i uppdrag att väga in och beskriva konsekvenserna fö r miljö n av sina fö rslag.
Inledning
Miljö arbetet har varit framgångsrikt på många områden, stö rre punktutsläpp har åtgärdats och miljö situationen har fö rbättrats på många håll i Sverige. Det
Miljö problemen har ändrat karaktär. Från bö rjan var de främst orsakade av stö rre punktkällor. Det var lokala problem som kunde åtgärdas med krav på reningsutrustning och processändringar. Nu är källorna till utsläppen många och mindre, och produkter och varor utgö r allt mer betydelsefulla källor till
Orsakerna till miljö problemen är i stor utsträckning invävda i
6
7
Detta synsätt har fått genomslag i internationella organ och Sverige har vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 ställt sig bakom Agenda 21, en långsiktig handlingsplan med mål och riktlinjer fö r en hållbar
"Fö r att uppnå en hållbar utveckling måste skyddet av miljö n utgö ra en integrerad del av utvecklingsprocessen och inte betraktas som något isolerat därifrån."
En hållbar samhällsutvecklingen måste baseras på en effektiv och miljö
Av regeringsfö rklaringen från den 22 mars 1996 framgår under rubriken ”miljö n skall bli en tydlig och långsiktig prioritering”att,
”Hotet mot miljö n är ett hot mot livet självt. Regeringens ambition är att Sverige skall vara en pådrivande internationell kraft och ett fö
Regeringen framhåller i sin proposition 1995/96:150 ”Ekonomisk
”Miljö politiken spelar en central roll i en strategi fö r ö kad
8
Samhällssektorernas miljö ansvar och dess innebö rd
Den grundläggande innebö rden av samhällssektorernas miljö ansvar är att
politiska |
fö r en |
bättre miljö och bidra till att de nationella miljömålen nås. | Dessa |
aktö rer eller verksamheter, var fö r sig eller som grupp, fullgö r vissa funktioner i samhället. Olika samhällssektorer kan samspela och ö verlappa varandra. En och samma aktö r kan således ingå i flera olika samhällssektorer samtidigt.
Utifrån denna princip innebär detta ett ansvar fö r miljö n som går utö ver miljö
Innebö rden i begreppen samhällssektor och och sektorsmyndighet kan
Riksdagen slog tidigt fast samhällssektorernas generella miljö ansvar. I miljö
Regeringen säger i sin skrivelse till riksdagen 1994/95:120 att miljö politiken fö rutsätter att miljö ansvar integreras i olika sektorer i samhället inom ramen fö r en helhetssyn på miljö problemen. Regeringen pekar också på de statliga
9
Av den tidigare nämnda ekonomiska vårpropositionen (1995/95:150, sidan 94) framgår att ”insatserna fö r ett mer miljö anpassat näringsliv bö r fortsätta. Fö
Staten och de statliga myndigheterna påverkar inte bara miljö n genom sin egen verksamhet utan också indirekt genom att få andra aktö rer i samhället att agera på ett sätt som kan påverka miljö n t.ex. som en fö ljd av regler och bidrag eller genom upphandlingen av varor och tjänster.
Ett myndighets sektorsansvar innebär i korthet att myndigheten utifrån sin roll, sina befogenheter, mål och resurser, aktivt verkar fö r att olika verksamheter och aktö rer eller grupper av aktö rer med gemensamt syfte eller likartad
Gränserna mellan de statliga sektorsmyndigheternas och t.ex. näringslivet måste ändå hållas tydlig. Sektorsansvaret innebär t.ex. inte att
Ett antal myndigheter har i sina instruktioner tilldelats ett särskilt sektorsansvar fö r miljö n. Dessa är de fyra trafikverken (Banverket, Luftfartsverket, Sjö
Naturvårdsverket har i skriften ”Samhällssektorernas ansvar fö r miljö n”
10
sektorsansvaret.
Miljö hänsyn internationellt i offentlig verksamhet
Inom EU och i flera enskilda länder såväl inom som utom EU pågår arbete med att miljö anpassa den offentliga verksamheten. Utan att gö ra anspråk på en täckande redovisning lämnar vi några exempel på sådant arbete.
11
Allmänt
Några
Det brittiska miljö departementet (Departement of Environment, DOE) har
Inom OECD pågår ett arbete med samma inriktning. Medlemsländerna i OECD har antagit en rekommendation om att regeringarna bö r integrera miljö hänsyn i den statliga fö rvaltningen t.ex. när det gäller driften av verksamheten och
I Norge genomfö rs projekt med EMAS fö r kommuner.
I Kanada pågår ett projekt "Greening of Government Operations" med att
12
Sverige, framgår att integreringen fokuserar på de interna fö rhållandena t.ex. energibesparing, fastighetsskö tsel, upphandling, rening av utsläpp från egna värmepannor, resor och avfallshantering.
13
Miljörevision
De nationella revisionsorganen (Supreme Audit Institutions, SAI) i varje land, där Sveriges SAI är Riksrevisionsverket, samarbetar i en internationell
Offentlig upphandling
Flera länder arbetar också med att miljö anpassa den offentliga upphandlingen. Här fö ljer några exempel.
I Danmark har Miljö - och energiministeriet gått ut med ett cirkulär om miljö - och energihänsyn vid statliga inkö p (nr. 26 av 7 februari 1995). Det riktar sig till samtliga statliga institutioner och statsägda eller statskontrollerade
Miljö styrelsen i Danmark har gett ut ”Gode råd om grö nne indkøb”fö r vissa varugrupper.
I Storbritannien har det brittiska miljö departemenetet (DOE) antagit en guide fö r miljö anpassad upphandling ”Selling to DOE”. Den
14
innehåller en policy fö r miljö anpassad upphandling och riktlinjer fö r att ställa krav på leverantö rerna.
15
Tyskland har antagit den s.k. kretsloppshushållningslagen fö r undvikande,
Tysklands naturvårdsverk Umweltbundesamt (UBA) arbetar med
I Schweiz finns regler om miljö hänsyn i fö rordningen fö r byggväsendet. Arbetet med miljö kriterier pågår i flera kantoner. Bland annat har Bern gett ut en
I USA har det amerikanska naturvårdsverket Environmental Protection Agency (EPA) ålagts att sätta samman riktlinjer fö r att underlätta en miljö anpassad offentlig upphandling. Presidenten har utfärdat fö rordningar enligt vilka varje federal myndighet ska utarbeta mål fö r att eliminera och reducera uppkö p av särskilt miljö farliga produkter. De ska helst välja produkter av återvunnet material.
Integrering av miljö hänsyn inom statsfö rvaltningen idag
Miljö politiken syftar till att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser så att de kan utnyttjas
Fö r att precisera vilka resultat man vill uppnå inom olika områden har
16
har fattat. De statliga myndigheternas uppgifter och ramarna fö r deras verksamhet läggs fast i verksfö rordningen, deras instruktioner och i regleringsbreven.
Verksfö rordningen1 (1995:1322) 7 § fordrar att myndighetens chef ska bedriva verksamheten fö rfattningsenligt och effektivt. Chefen ska då bl.a.
”beakta de krav som ställs på verksamheten med hänsyn till
Ovanstående krav anser vi stämmer väl med riksdagens beslut om
Varje år får myndigheterna ett regleringsbrev i vilket regeringen talar om vad myndigheten ska uppnå. Regleringsbreven innehåller uppgifter om vilka
mars 1996 och Statens Lantmäteriverk ska till den 1 | oktober 1996 |
utforma en miljö redovisning och ett miljö program | och bedöma |
miljö påverkan från sin verksamhet och sina beslut. |
Regeringen har, som tidigare sagts, tilldelat vissa myndigheter ett särskilt ansvar fö r miljö n utö ver det generella miljö ansvaret, ett så kallat sektorsansvar. Detta ansvar är då inskrivet i myndighetens instruktion. Ett exempel är
1Verksfö rordningen (1995:1322) bö rjade gälla den 1 januari 1996. Den tidigare verksfö rordningen (1987:1100) upphö r att gälla den 30 juni 1996. I båda fö
17
Ska det bli kraft i och resultat från sektorsansvaret fö r miljö n såväl som i det generella miljö ansvar som varje myndighet har, måste miljö hänsynen
18
Dagsläget för miljöarbetet inom de statliga myndigheterna
Miljö vårdsberedningen har bl.a. i uppdrag (Dir 1995:22) att fö reslå konkreta åtgärder fö r att nå en hållbar samhällsutveckling. Beredningen ska verka fö r att integrera miljö ansvar och miljö hänsyn i samhällssektorerna och lämna fö rslag på hur regeringens styrning av sektorsmyndigheternas miljö ansvar kan
Enligt Statskontoret vore det lämpligt att myndigheterna i analogi med
Utö ver Statskontorets rapport har Miljö vårdsberedningen gått ut till 53 statliga myndigheter inom samtliga departementsområden med en enkät om deras
Vissa myndigheter har påbörjat ett strukturerat miljöarbete och tagit fram
Några myndigheter har i regleringsbreven fått i uppdrag att ta fram en miljö
19
20
Luftfartsverket har beslutat infö ra ett miljö ledningssystem och har dessutom
Den | enkät | om | myndigheternas | miljö arbete | som |
Miljö vårdsberedningen | har sänt ut till 53 | myndigheter visar | att de |
miljö aktiva myndigheterna är i minoritet (se bilaga 2). De flesta har inte inlett något miljö arbete alls. Vid en jämfö relse med andra delar av samhället t.ex industrin, kommuner och landsting men även med enskilda människor bedömer vi att stora delar av den statliga fö rvaltningen har halkat efter i utvecklingen.
Av enkätsvaren framgår att myndigheterna har behov av hjälp och stöd i olika former för att klara av en integrering av miljöarbetet. Graden av organiserad ledning och styrning för miljöfrågorna varierar och den är vanligtvis svagt utvecklad. Myndigheternas kompetens på miljöområdet behöver stärkas.
Vi anser mot bakgrund av ovanstående att regeringen via bl.a. regleringsbreven behö ver tydliggö ra och markera det generella miljö ansvaret och innehållet i det eftersom detta krav är alldeles fö r vagt och otydligt idag (se fö rslagen längre fram).
Den statliga upphandlingen
De svenska myndigheterna är stora konsumenter av varor och tjänster.
Den offentliga upphandlingen är reglerad i lagen (1992:1528) om offentlig
21
anta det anbud som har lägst anbudspris eller det anbud som är det ekonomiskt mest fö rdelaktiga med hänsyn till samtliga omständigheter såsom pris, driftkostnader, funktion, miljö
saknas bemyndiganden i lagen | som mö jliggö r | fö r regeringen | att |
fö rtydliga fö r |
hur de vid sin | upphandling ska | ta |
hänsyn till miljö påverkan. |
Riksrevisionsverket organiserar den statliga inkö pssamordningen. Den går ut på att vissa funktionsansvariga myndigheter genom stor egen upphandling (f.n. 14 st) ansvarar fö r upphandlingen inom ett särskilt område. Andra myndigheter kan fö r egen del nyttja den upphandling och de avtal som dessa myndigheter tecknar. Riksrevisionsverket anger (RRV 1996:15) att myndigheterna bö r nyttja avtalssamordningen om inte en annan lö sning ger fö rmånligare villkor. Nämnden fö r offentlig
upphandling uppger, | i sitt | remisssvar | på | Upphandlings och |
miljö utredningen, att | de | avtal som | de | funktionsansvariga |
myndigheterna tecknar utgö r den huvudsakliga delen av den statliga upphandlingen.
Upphandlings- och miljö utredningen kartlade de produktgrupper som den offentliga upphandlingen (både den statliga och kommunala) bö r prioritera på grund av deras stora miljö påverkan. Dessa finns inom byggsektorn, avser energi till uppvärmning, elektroniska produkter, livsmedel, transporter och kemikalier.
Andra viktiga iakttagelser i betänkandet är att myndigheternas upphandlare
Situationen är densamma inom regeringskansliet. Behov finns av ö kad
regeringskansliet, på departementen | och | på | regeringskansliets | ||||
fö rvaltningskontor, | som | svarar fö r | viss | central | |||
skö ter varje kommitté | sin egen | upphandling. | UD har en | egen | |||
upphandlingsenhet. | När | Fö rvaltningskontoret | handlar upp | faxar, |
22
kopiatorer och papper tar de med miljö aspekten genom krav på att varorna ska uppfylla
Tidigare propositioner har framhållit vikten av att ställa miljö krav vid offentlig upphandling bl.a. propositionen om offentlig upphandling (1992/93:88) och kretsloppspropositionen (1992/93:180).
Administration, inklusive resor och energianvändning, kan stå fö r en mindre eller stö rre andel av en myndighets totala miljö påverkan beroende på vilken slags verksamhet som dominerar. Till den administrativa verksamheten räknas upphandling av kontorsmaterial och utrustning, transporter, energianvändning, hotell, städning mm. Många fö retag och myndigheter har redan tagit initiativ fö r att miljö anpassa sin kontorsverksamhet.
Både nationellt och internationellt pågår verksamhet kring frågor om miljö
I Sverige initierade Naturvårdsverket hö sten 1994 ett projekt om miljö
fortsättning på detta fö reslagit ett projekt | om utveckling av |
miljö varudeklarationer/ekoprofilmärkning. | Naturvårdsverkets |
forskningsnämnd har principgodkänt att delfinansiera projektet om
näringslivet | bidrar till finansieringen. Centrum fö r | Produktrelaterad | ||
Miljö analys | (CPM) | vid Chalmers tekniska | hö gskola ska enligt sin | |
verksamhetsplan fö r | inom | samma område, | ||
också här med finansiering från näringslivet. |
Å terrapportering och annan rapportering
Naturvårdsverket fö ljer effekterna av det samlade miljö arbetet. I
23
rapporten ”Miljö tillståndet i Sverige” ger Naturvårdsverket en bild av det aktuella miljö
De fyra trafikverken lämnar en särskild miljö rapport om sitt och sektorns miljö
24
Myndigheterna informerar i sin årsredovisning om hur den använt tilldelade medel och beskriver samtidigt verksamheten under det gångna budgetåret. Enligt förordningen (1993:134) om årsredovisning och anslagsframställan ska årsredovisningen avse all verksamhet, som ska vara indelad i
Varje myndighet återrapporterar de miljö uppdrag som de får från sitt
Regeringen lämnar varje år en skrivelse till riksdagen som beskriver miljö
En effektivare styrning av statsfö rvaltningens miljö arbete
Varje statlig myndighet bö r ha ett generellt miljö ansvar enligt verksfö
Regeringen bö r genom främst regleringsbreven och inom samtliga
miljö ansvaret enligt verksfö rordningen.
Regeringen bö r fastställa en generell miljö policy fö r alla statliga
Fö r budgetåret 1997 bö r några myndigheter (pilotmyndigheter) inom varje departementsområde via regleringsbreven få i uppdrag att gö ra en miljö
25
De praktiska erfarenheterna från dessa pilotmyndigheter bö r tas till vara i ett senare skede då motsvarande krav riktas mot de resterande statliga myndigheterna.
Generaldirektö rerna fö r samtliga berö rda myndigheter bö r vid ett
Varje departement måste ta ett aktivt ansvar inom sina respektive områden fö r att åtgärda, driva på och fö lja upp miljö arbetet i samverkan med ö vriga berö rda delar av regeringskansliet.
Anställda inom regeringskansliet ska från det egna departementet få
Miljö vårdsberedningen menar att miljö arbetet inom hela statsfö rvaltningen
Integrering av miljö hänsyn enligt den modell vi här beskriver ersätter inte på något sätt regeringens ö vriga styrning av myndigheternas miljö arbete. Många miljö frågor är tvärsektoriella till sin karaktär t.ex. växthuseffekten och fordrar därfö r samordning på alla administrativa nivåer. Här måste regeringen på
Det är istället frågan om att lägga en bas som är behö vlig fö r att myndigheterna ska kunna utfö ra de uppdrag de får. De ska fö rfoga ö ver kunskaper och en organisation som klarar av att genomfö ra uppdragen och mö ta de krav
26
Dessutom ska en myndighet kunna ta eget ansvar och vid behov t.ex. kunna uppmärksamma viktiga miljö frågor inom sitt ansvarsområde utan att regeringen eller berö rt departement fö rst ska behö va upptäcka dem eller behö va precisera alla detaljer.
Regeringen sade i sin regeringsfö rklaring 1994 att miljö program bö r
utarbetas fö r alla samhällssektorer och att | statliga | myndigheter | och |
fö retag bö r |
Fö r att | kunna gö ra | en |
miljö revision måste det finnas något att revidera mot, ett organiserat och systematiserat miljö arbete. Vi lämnar här fö rslag på ett sådant.
Regeringens ansvar
Regeringens styrning av de statliga myndigheternas miljö arbete ska syfta till att stärka och effektivisera detta. Viktiga delar är då att klargö ra uppdrag och ansvar, prioritera mellan olika områden eftersom miljö problemen oftast är
En regeringens miljö policy fö r statliga myndigheter bygger på att regeringen i myndighetsinstruktionerna riktar ett generellt miljö ansvar och via
Ett fö rsta steg bö r vara att regeringen, genom hänvisning till 7 § verksfö
gjort. Varje departement | bö r undersö ka | om så har skett eftersom | ||
verksfö rordningen | gäller | enbart | i den | utsträckning regeringen |
fö reskrivit det i | en myndighets | instruktion eller i någon annan | ||
fö rordning. |
Regeringen bö r sedan ge myndigheterna i uppdrag att undersö ka sin miljö
27
även få i uppdrag att redovisa om de ställer miljö krav vid upphandlingen av varor och tjänster. De ska också återrapportera resultaten från sitt miljö arbete till regeringen.
28
Eftersom erfarenheterna inom staten från integrering av miljö hänsyn är
Fö r att stö dja myndigheterna att utfö ra regeringsuppdragen och att inordna miljö arbete i den normala verksamheten har Miljö vårdsberedningen tagit fram en vägledande skrift ”Miljö arbete i statliga myndigheter - en vägledning om integrering av miljö hänsyn” (bilaga 4). En kort sammanfattning av en modell fö r en sådan integrering finns nedan på sidan 25. Uppdragen bö r kunna hänvisa till beredningens vägledning.
Via senare års regleringsbrev och när erfarenheter skapats bö r samma uppdrag ges till ö vriga statliga myndigheter. De praktiska erfarenheterna från
I proposition 1995/96:150 nämner regeringen att sektorsansvaret fö r miljö
Regeringens miljöpolicy för statliga myndigheter
En regeringens miljö policy fö r statliga myndigheter syftar till att ge
29
30 | |||||||||
Vi | fö reslår | att | regeringen | fastställer | en | miljö policy fö r | statliga | ||
myndigheter och med fö ljande lydelse. | |||||||||
- | Hänsyn | till | miljö n skall ingå | som | en | naturlig | del | av | |
statsfö rvaltningens arbete och vara inordnad i all verksamhet. De | |||||||||
statliga | myndigheternas | miljö arbete | och | miljö hänsyn | skall | ||||
fortlö pande fö rbättras. |
-Regeringskansliet och myndigheterna skall i sitt arbete medverka
till och vara pådrivande i det internationella miljö arbetet och fö r att uppfylla de internationella åtaganden som riksdagens godkänt
och de nationella miljö |
||||||
- Myndigheterna skall redovisa | sin | miljö policy, sitt | utfö rda | |||
miljö arbete och resultat från det. | ||||||
Utifrån ovanstående | fö reslagna | lydelse | ska | statsfö rvaltningens | ||
miljö arbete genomsyra | verksamheten | på | ett | naturligt | sätt och |
fortlö pande bli allt bättre. Detta är i ö verensstämmelse med befintliga internationella miljö
Miljö arbetet ska ha en grund i de miljömål som riksdagens bestämt och i det internationella miljö arbetet, vilket är av stor betydelse fö r miljö n i Sverige och i ö verensstämmelse med vad som sagts i regeringsfö rklaringen.
Genom offentlighetsprincipen blir myndigheternas miljö policys och deras
Regeringskansliets ansvar | ||
Många miljö problem är tvärsektoriella | till sin karaktär | t.ex. |
fö rsurningen och växthuseffekten liksom | lö sningarna på | dessa |
problem. Detta ställer krav på regeringskansliet att samordna sitt miljö arbete mellan de olika
31
grundläggande fö r att kunna begära en väl fungerande
32
Generellt sett menar vi att påverkan genom det raka ”linjeansvaret”är starkare än genom horisontell, om än så viktig, sidoordnad påverkan t.ex. från Miljö
Regeringskansliet bö r visa att de uppdrag om | integrering | av | ||
miljö hänsyn som | pilotmyndigheterna kommer | att | få | via |
regleringsbreven är | viktiga. Berö rda generaldirektö rer bö r | därfö r | vid |
ett gemensamt seminarium få information om att uppdragen innebär långsiktiga åtaganden infö r framtiden och att en
Sammantaget är det således viktigt att myndigheterna från det departement de är underordnade får tydliga och konsekventa riktlinjer, direktiv och signaler fö r sitt miljö arbete och att resultaten systematiskt fö ljs upp, på samma sätt som ekonomin gö r det. Departementen ska vid behov reagera på det utfö rda miljö
Ett aktivt ansvarstagande fö r miljö n fö rutsätter såväl kompetens som mö
Varje anställd och nyanställd bö r få utbildning om det egna
33
Här ingår också att fö regå med gott exempel eftersom en integrering av miljö
egen verksamhet med avseende på dess | miljö påverkan och tar fram |
och genomfö r ett program fö r att själva | integrera miljö hänsyn i den |
dagliga verksamheten. Regeringskansliet måste skapa rutiner | fö r |
miljö arbetet i smått som stort t.ex. källsortering och bedömning | av |
miljö konsekvenser av olika fö rslag. |
Av Miljö vårdsberedningens enkät till myndigheterna framgår att de flesta
Myndigheternas miljö arbete
Alla statliga myndigheter har ett grundläggande miljö ansvar fö r sin verksamhet, men myndigheterna är mycket olika både vad gäller storlek och typ av
Den interna och den administrativa verksamheten påverkar miljö n, d.v.s. drift av lokaler, fö rbrukning av kontorsmaterial och energi, alstring av avfall, resor och upphandling.
Vissa myndigheter kan direkt påverka miljö n genom t.ex. utsläpp om de har
34
Indirekt miljö påverkan är en fö ljd av beslut om fö reskrifter, riktlinjer, bidrag m.m. genom att sådana påverkar olika aktö rer i samhället att agera eller avstå från att agera på ett visst sätt. Sådan miljö påverkan kan ofta vara den mest
Alla myndigheter oavsett storlek och huvudinriktning på verksamheten
Myndigheternas generella miljö ansvar innebär att de utifrån regeringens och riksdagens beslut om samhällssektorernas miljö ansvar minskar sin negativa miljö påverkan och arbetar fö r att miljö aspekter ska vara integrerade i
I vissa sammanhang har det stor nationell betydelse att en myndighet har en väl fungerande organisation och uppbyggd kompetens så att miljö hänsyn kommer in tidigt i planeringen. Exempel på detta är att i samband med all ö vergripande planering av infrastruktur t.ex. riksvägnät eller järnvägens stomnät genomfö ra s.k. strategiska miljö konsekvensbeskrivningar (MKB) och i senare
Har myndigheten dessutom ett särskilt fö reskrivet ansvar fö r miljö n - ett sektorsansvar - ligger i detta ansvar att utifrån sin roll och sina befogenheter och resurser tydliggö ra vad miljö ansvaret innebär fö r aktö rerna inom den egna sektorn samt att vara samlande, driva på och underlätta fö r dem att ta det fullt ut. Det kan ske genom att informera och engagera aktö rerna, ta initiativ fö r att utveckla mer miljö anpassade lö sningar, initiera projekt m.m..
35
Alla statliga myndigheter, såväl de som har ett generellt miljö ansvar som de med ett särskilt sektorsansvar fö r miljö n eller ett ansvar som miljömyndighet, måste samarbeta och samverka med varandra.
36
Integrering av miljöarbetet
Miljö arbetet går att underlätta om det blir organiserat på lämpligt sätt och om myndigheten får en god ö verblick av det genom att ha tydliga riktlinjer och mål, klargjorda ansvarsfö rhållanden och rutiner fö r uppfö ljning och redovisning.
Det blir därmed också lättare att hitta och lö sa problem samt fö reslå fö
Många kommuner, landsting och fö retag har tagit ett brett grepp om miljö
Att infö ra miljö ledning är en process där innehållet i miljö arbetet och
En grundmodell fö r miljö ledning består av fö ljande sju delar:
* Högsta ledningens åtagande och engagemang
Genom både internationella och nationella erfarenheter från olika delar av
* Miljöutredning - hur påverkar vi miljön?
En utredning av verksamhetens effekter på miljö n. Utredningen kan
37
omfatta miljö effekterna från den interna och administrativa verksamheten liksom direkt miljö påverkan via utsläpp etc. och indirekta miljö effekter till fö ljd av beslut som fattats. Genom utredningen kan även behoven av att samverka med andra uppmärksammas liksom behoven av internationella insatser.
38
Myndigheten måste ha kunskaper om sin miljö påverkan och se sin roll i miljö
* Miljöpolicy - hur ska vi arbeta?
Miljö policyn ska peka ut den ö vergripande inriktningen, slå fast de
principer som ska gälla och | tydliggö ra | myndighetens inställning till |
miljö arbetet. Ett internt | krav på | att kontinuerligt fö rbättra |
miljö arbetet är att betrakta som
* Miljömål för verksamheten - vad ska vi uppnå?
Utifrån miljö utredningen och miljö policyn formulerar myndigheten ö
* Handlingsprogram - hur genomför vi det?
Myndigheten ska utarbeta och genomfö ra ett program fö r att uppnå miljömålen. Där beskrivs åtgärder, arbetsmetoder samt fö rdelningen av ansvar och resurser fö r att nå miljömålen.
* Integrering och fördelning av ansvar
Det generella miljö ansvaret och de befogenheter detta innefattar ska
fö rdelas. Ska miljö frågorna integreras i | verksamheten | behö vs |
utbildningsplaner fö r |
Rutiner kan | behö va |
läggas fast och dokumenteras. |
* Utvärdering/uppföljning - hur har vi lyckats?
Miljö arbetet ska regelbundet utvärderas fö r att myndigheten ska kunna bedöma om det leder till att miljö policyn fö ljs och miljömålen genomfö rs på ett effektivt sätt. Miljö revision är ett av flera sätt att gö ra
39
detta på.
40
Kunskap om miljö frågor är en fö rutsättning fö r att miljö hänsyn ska tas i alla delar av verksamheten. Det handlar om att hö ja den generella
kan riktade | utbildningar behö vas | fö r vissa | nyckelgrupper | t.ex. | |||
upphandlare. | |||||||
Myndighetens | ledning | måste regelbundet fö lja | upp | och | utvärdera | ||
miljö arbetet | med | avseende på | miljö policyn | t.ex. | genom | ||
miljö revisioner. Flera | myndigheter t.ex. Banverket, | Vägverket | och |
skogsorganisationen omfattas redan idag av krav på internrevision enligt fö rordningen (1995:686) om internrevision vid statliga myndigheter m.fl.. En sådan revision ska avse system, rutiner och
Resultaten från miljö arbetet bö r myndigheterna presentera i sin årsredovisning och Riksrevisionsverket bö r granska miljö arbetet, i likhet med att de granskar den ekonomiska redovisningen och ö vrig fö rvaltning (se sidan33).
Miljö anpassad statlig upphandling av varor och tjänster
Fö r varje departementsområde bö r några myndigheter genom
miljö anpassat sin
Ä ven regeringskansliet måste miljö anpassa sin upphandling.
På beställning av Miljö vårdsberedningen tar Naturvårdsverket fram en vägledning fö r en miljö anpassad statlig upphandling. Regeringen bö r ö verväga att via regleringsbrevet fö r 1997 ge Naturvårdsverket i uppdrag att med vägledningen som grund utbilda eller på annat sätt
41
ö ka
Regeringen bö r ö verväga att fö reslå riksdagen en ändring i lagen (1992: 1528) om offentlig upphandling som bemyndigar regeringen att utfärda bestämmelser, utifrån vilka närmare kan anges hur
miljö hänsyn ska tas. Ett sådant fö rslag bö r invänta Naturvårdsverkets utvärdering ovan liksom erfarenheterna från de statliga myndigheterna och även bygga på
Upphandlings- och miljö utredningen har i betänkande ”Upphandling en miljö
Betänkandet nämner också hur ISO 14001 och EMAS ska nyttjas vid
på att ISO 14001 inte är godkänd och att ett | svenskt | fö retag är | |||||
att | dessa | system | reglererar | ||||
fö rutsättningarna | och | systematiken | i | miljö |
inte |
ambitionsnivån på det. De nationella lagkraven, som kan variera, utgö r det enda kravet på en absolutnivå fö r miljö arbetet.
En miljö anpassad upphandling bö r ingå i ett integrerat miljö arbete.
Genom att ställa miljö krav vid upphandlingen kan myndigheterna aktivt bidra till en utveckling av mer miljö anpassade varor och tjänster och samtidigt minska de negativa miljö effekterna från den egna verksamheten. Regeringen skriver i proposition ”Vissa åtgärder fö r att halvera arbetslö sheten till år 2000, ändrade anslag fö r budgetåret 1995/96, finansiering m.m.”(prop 1995/96:222),
42
”Genom att bl.a. ange enhetliga miljö krav fö r upphandlingen får
Eftersom all | verksamhet | och | alla | produkter påverkar | miljö n | bö r |
miljö kraven | successivt | avse | all | upphandling, från | varu- | och |
produktområden med känd miljö påverkan till alla typer av tjänster som traditionellt inte fö rknippats med sådan påverkan t.ex. finansiella tjänster. Vissa områden bö r komma i fö rsta hand. Välinformerade konsumenter, bland vilka statsfö rvaltningen och annan offentlig fö rvaltning ingår, kan utgö ra en stor pådrivande kraft i miljö arbetet. Upphandlarna på de statliga myndigheterna har en viktig roll även av rent
Inom regeringskansliet måste Fö rvaltningskontoret och ö vriga upphandlande enheter, på samma sätt som myndigheterna, miljö anpassa sin upphandling, allt från kontorsmaterial och utrustning, el och värme till städning m.m..
Upphandlings- och miljö utredningen (SOU 1996:23) konstaterade att olika källor presenterar nya och inte sällan motsägelsefulla uppgifter om vad som är att betrakta som miljö anpassat; det kan vara myndigheter, leverantö rer, branschorganisationer, miljö organisationer, fack- och dagspress. Detta innebär svårigheter fö r upphandlarna i en situation där kunskaper och erfarenheter saknas.
Naturvårdsverket har i rapporten (4508) ”Offentlig upphandling med miljö
Miljö vårdsberedningens enkät visar att de statliga myndigheterna rent
43
allmänt efterlyser konkret och praktiskt användbar information och kunskap.
44
Det saknas idag ett nationellt program fö r att hö ja kunskaperna hos
Vägledningen ska så långt mö jligt ta vara på de mö jligheter som lagen om offentlig upphandling ger och utgå från upphandlarnas vardagssituation och
Enligt beställningen ska den ta upp,
*Upphandlarnas roll i miljö arbetet: Upphandlarnas roll behö ver
stärkas. Det ska därfö r framgå att de har stor betydelse och | kan | |||
gö ra stor nytta som |
fö r | en | miljö anpassad | |
produktutveckling och att en sådan | också | har | betydelse | fö r |
industriutveckling och tillväxt. |
*Vad gäller?: Avsnittet ska kortfattat presentera regelverken fö r upphandling och andra relevanta bestämmelser t.ex. LKP och
producentansvar, miljö
*Hur gö r man?: Det ska framgå hur krav kan ställas och om mö jligt hur
Upphandlingen ska ske från ett livscykelperspektiv och det ska framgå att de ekonomiska hänsynen, utö ver kostnaderna fö r inkö p, också bö r avse kostnaderna fö r drift och omhändertagande.
De generella funktions- och kvalitetskraven kan avse t.ex. lång
45
livslängd,
46
Det är viktigt att Naturvårdsverket, tillsammans med Nämnden fö r offentlig upphandling och Kemikalieinspektionen, fullfö ljer arbetet med vägledningen med att genomfö ra en riktad utbildning av upphandlare vid viktiga statliga
Vad kan regeringen göra?
Regeringen saknar konstitutionell rätt att tala om fö r myndigheterna hur de ska tillämpa lagstiftningen (regeringsformen 11 kap. 7 §). Det saknas dessutom ett bemyndigande i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling som gö r det mö
Det blir därmed extra viktigt att regeringen aktivt fö ljer upp lagtillämpningen fö r att kunna bedöma om det behö ver vidtas åtgärder av olika slag t.ex. om det behö ver gö ras tillägg eller ändringar i lagen om offentlig upphandling i en
Eftersom regleringsbreven inte går att använda fö r att styra statens offentliga upphandling bö r regeringen ö verväga att fö reslå riksdagen en ändring lagen (1994:1528) om offentlig upphandling. Regeringen,
eller den myndighet | utser, bö r få mö jlighet att | utfärda | |
bestämmelser som | tydliggö r | hur miljö |
anges i |
fö rfrågningsunderlaget. Exempel på vad som kan behö va fö rtydligas är att den upphandlande enheten vid prö vningen av anbudet ska
47
hushållning med energi och andra resurser, varans livslängd, mö jligheter till återanvändning eller återvinning och till reparationer.
48
Nämnden fö r offentlig upphandling bö r i så fall vara den myndighet som
Ett sådant fö rslag till riksdagen bö r avvakta återrapporteringen från
Fö r att stö dja kompetensutvecklingen på området bö r regeringen via
Utbildningen bö r rikta sig till de myndigheter som fått i uppdrag att redovisa om de miljö anpassat sin upphandling, till de myndigheter som ingår i den
49
Å terrapportering och annan redovisning
Statliga myndigheter bö r i sin årsredovisning till regeringen redovisa
Hur en sådan redovisning ska slutligt utformas bö r växa fram genom att de tidigare nämnda pilotmyndigheterna i regleringsbreven fö r 1997 även får i uppdrag att redovisa miljö arbetet i årsredovisningarna. Myndigheterna bö r samråda med Riksrevisionsverket angående formerna fö r redovisningen. På basis av erfarenheterna bö r regeringen i ett senare skede ändra i fö rordningen (1993:134) om årsredovisning och anslagsframställan så att alla statliga myndigheter redovisar miljö arbetet.
De sektorsmyndigheter som inte avger en årlig sektorsrapport avseende miljö arbetet bö r få ett sådant krav via regleringsbreven fö r 1997.
Riksrevisionsverket bö r även revidera de statliga myndigheternas miljö
Redovisningskommitté n fick den 18 januari 1996 i uppdrag (Dir 1996:4) att
Flera kommuner arbetar med kommunala miljö bokslut.
50
Statliga myndigheter och deras verksamheter påverkar miljö n. Samtidigt har miljö faktorn en ö kande betydelse fö r tillväxten och fö r vår framtid. Vi menar därfö r att offentlig och privat verksamhet ska jämställas vad avser
Som Miljövårdsberedningen konstaterat redovisar få myndigheter sitt miljöarbete (sidan 17). Å terrapporteringen av myndigheternas miljöarbete och
Fö rordningen (1993:134) om årsredovisning och anslagsframställan reglerar myndigheternas årsredovisningar. Redovisningen ska avse all verksamhet som myndigheten bedriver, vilken ska vara indelad i verksamhetsgrenar fö r vilka det ska finnas verksamhetsmål. Dessa ska grunda sig på de ö vergripande målen fö r verksamheten eller fö r samhällssektorn vilka regeringen eller riksdagen
Vi menar att en integrerad återrapportering från myndigheterna till regeringen är grundläggande fö r att regeringen ska kunna fö lja statsfö rvaltningens miljö
51
Å rsredovisningen bö r därfö r innehålla en redogö relse av vilka åtgärder
52
Genom att sammanställa myndigheternas redovisningar skulle
regeringen få en bättre | helhetsbild av | hur statsfö rvaltningen skö ter |
miljö arbetet. Den kan | ge underlag | fö r effektiviseringar och |
prioriteringar i miljö arbetet och fö r fö rslag till vidare åtgärder. Varje departement skulle härigenom också internt kunna tydliggö ra vikten av miljö arbetet och regeringen skulle kunna få bättre underlag fö r politiska avvägningar och samverkan ö ver departements- och
Fö r de flesta myndigheter utgö r miljö arbete inte en särskild verksamhetsgren utifrån lydelsen i fö rordningen (1993:134) om årsredovisning och
Enligt Miljövårdsberedningen går det normalt inte att betrakta miljöfrågan som en egen verksamhetsgren och den bör heller inte betraktas på detta sätt. Det medför å andra sidan att myndigheterna inte har anledning eller krav på sig att utifrån förordningen redovisa sitt miljöarbete i årsredovisningen.
Enligt Miljö vårdsberedningen finns det emellertid inte tillräckligt med praktiska erfarenheter från en redovisning av miljö arbetet och från vad som är lämpliga och ändamålsenliga former fö r den. Därfö r bö r praktiska erfarenheter få växa fram genom att några myndigheter får gå fö re i utvecklingen. De myndigheter som har ett särskilt sektorsansvar fö r miljö n och inte avger en årlig
Miljö vårdsberedningen har fö rstått | att | ett arbete pågår med att | ||||||
fö rändra fö |
(1993:134) | om | årsredovisning | och | ||||
anslagsframställan. | Vi | fö rutsätter | att | miljö frågan | i framtida | |||
årsredovisningar | behandlas | som | en | integrerad | del | av |
verksamhetsredovisningen eftersom integrering av ekonomi och miljö är i linje med internationella rekommendationer och den nationella utvecklingen inom andra samhällsområden.
53
54
Vi har tidigare fö reslagit att regeringen inom varje departementsområde via
Riksrevisionsverkets roll
Riksrevisionsverkets (RRV) uppgifter framgår av verkets instruktion (fö
De nationella revisionsorganens internationella sammanslutning INTOSAI har uppmärksammat betydelsen av att de statliga revisionsorganen får en aktiv roll på miljö området (se sidan 10).
Miljö vårdsberedningen menar att miljö området har stor betydelse fö r
55
menligt och kostnadsdrivande på densamma.
56
Parallellt finns en mer näraliggande ekonomisk anknytning till ett aktivt miljö
är uppmärksamma | på | miljö effekterna | av | sina | åtgärder | kan | ||
miljö kostnader och | dolda | åtgärdsbehov ö ka, | vilket | kan | ö ka | miljö - | ||
skulden. Effekterna av riktade medel fö r | miljö åtgärder | kan | behö va | |||||
granskas |
olika myndigheterna tar sitt ansvar på | |||||||
miljö området och hur de |
||||||||
Av direktiven till redovisningskommitté n framgår, | ||||||||
”En fö rutsättning | fö r en trovärdig | redovisning | av |
miljö anknuten
Frågan om revisorernas kompetens bö r även ses mot bakgrund av det system med miljö kontrollanter som skall byggas upp inom
Miljö vårdsberedningen anser | att ovanstående synsätt | även | bö r |
ö verfö ras på de statliga | myndigheternas redovisning | av | sitt |
miljö arbete. |
Mot bakgrund av vad som sagts ovan menar vi att Riksrevisionsverket ska
Eftersom Riksrevisonsverket idag inte fö rfogar ö ver kompetens fö r ett sådant uppdrag bö r de via regleringsbrevet fö r 1997 få i uppdrag att utveckla den och klargö ra fö rutsättningarna fö r ett sådant uppdrag. En utveckling av kompetens kan avse miljö kunskaper i allmänhet, men också kunskaper om miljö
57
på andra myndigheter m.m.. Detta arbete bö r ske parallellt med att de tidigare nämnda pilotmyndigheterna integrerar sitt miljö arbete och provar att redovisa detta i sin årsredovisning. Riksrevisionsverket och berö rda
58
Det är här viktigt att peka på skillnaderna mot Naturvårdsverkets arbete som innefattar en sakgranskning och utvärdering av det samlade miljö arbetet i
Fortsättning och kontinuitet
En interdepartemental arbetsgrupp under ledning av Statsrådsberedningen bö r skapas inom regeringskansliet fö r att hålla ihop, utveckla och fullfö lja den statliga integreringen av
miljö arbetet.
Miljö vårdsberedningen fö reslår att varje departement tar ett aktivt ansvar fö r att åtgärda den miljö påverkan som den statliga verksamheten inom varje
Erfarenheter från en myndighet inom ett departementsområde kan komma till nytta hos en myndighet inom ett annat. På samma sätt kan erfarenheter inom ett departement, från att ta vara på och nyttja information om utfö rt miljö arbete, vara till nytta inom andra departement. Det finns också risk fö r att
Vi fö reslår därfö r att det inom regeringskansliet skapas en interdepartemental arbetsgrupp. Den ska ha till uppgift att samla in, bearbeta och ta till vara
59
arbete, sätta lämpliga ambitionsnivåer samt samordna och driva på den fortsatta integreringsprocessen såväl inom
Fö r att inom regeringskansliet | få | en | fö rankring | så | nära hö gsta | ||||
ledningsnivå | som | mö jligt och | kunna | driva | på | miljö arbetet | via | ||
”linjeansvaret” bö r | arbetsgruppen | ledas av | Statsrådsberedningen. | ||||||
Därigenom | går | det också | att | undvika | ett | synsätt | där |
Miljö departementet framstår som ansvarigt fö r allt miljö arbete när det i själva verket är ett regeringens och regeringskansliets ansvar om detta arbete ska gå att integrera på ett naturligt sätt.
Det måste också fortlö pande till kampanjer av olika slag fö r att synliggö ra och driva på miljö arbetet inom statsfö rvaltningen. Här kan t.ex. ”Kronorna bland
Den interdepartementala arbetsgruppen bö r kunna initiera sådana seminarier/ kampanjer eller fö reslå regeringen att uppdra åt lämpliga myndigheter att genomfö ra dem. Seminarier eller informationsträffar som vänder sig till
Fö r Miljö departementet fö rändras inte uppgifterna efter infö rande av en
2
Regeringen lanserade kampanjen 1990 fö r att utse väl fungerande statliga myndigheter och ta reda på varfö r dessa fungerade väl. Slutrapporten ö verlämnades 1992. I kampanjen ingick en tävling om bästa årsredovisning som Statskontoret publicerade.
60
som helhet, men det blir
61
Kommitté direktiv om miljö hänsyn
Regeringen bö r utforma särskilda kommitté edirektiv - miljö direktiv - som ger kommitté er och utredningar anvisningar om att de ska väga in miljö - och hälsoaspekter i sin utredning och beskriva konsekvenserna fö r miljö och hälsa av de fö rslag de lägger fram.
Miljö direktivet bö r innehålla en modell fö r hur man bedömer och
Regeringen tillsätter kommitté er och utredare fö r att ta fram underlag fö r
Miljö aspekter av fö rslaget menar vi bö r finnas med som en naturlig och
Regeringen bö r därfö r utfärda ett direktiv om miljö hänsyn som ska gälla fö r samtliga kommitté er och utredare.
I ett sådant direktiv bö r det finnas en modell fö r hur man bedömer miljö - och hälsoeffekter, samt ett krav på att redovisa dessa effekter i det slutgiltiga fö
62
Redovisningen av miljö effekter bö r också finnas med i regeringens
63
I bilaga 1 lämnar vi därfö r ett fö rslag på en modell fö r att belysa och beskriva miljö - och hälsoeffekterna av utredningsfö rslag eller propositioner.
Utö ver | en redovisning | av | miljö konsekvenserna bö r | fö rslagsställaren | |||
bedöma | om | fö rslaget | riskerar | att | negativt låsa | inriktningen på | |
miljö arbetet | eller hindra | någon | att | miljö anpassa | sin verksamhet. |
Dessutom bö r denne redovisa om några medvetna ö verväganden eller fö rsö k gjorts fö r att få ett fö rslag som stimulerar utvecklingen i en fö r miljö n positiv inriktning. Om fö rslaget medfö r påtagligt negativa effekter på miljö n ska det finnas en särskild motivering till varfö r fö r- slaget ändå läggs fram.
64
Konsekvenser av framlagda fö rslag
Enligt utredningsdirektivet (1995:22) gäller regeringens direktiv till samtliga kommitté er och särskilda utredare om att prö va offentliga åtaganden och att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser.
Våra fö rslag fö r att integrera miljö hänsyn kan inledningsvis medfö ra kostnader fö r myndigheterna. Kostnaderna består främst i att få igång en systematisk och dokumenterad miljö ledning på myndigheterna och fö r Riksrevisionsverket att bygga upp fö rutsättningarna fö r miljö revision. Vi menar att dessa kostnader bö r kunna rymmas inom ramarna fö r respektive myndighets normala uppgifter.
Det bö r samtidigt understrykas att ett effektivare och mer medvetet organiserat och genomfö rt miljö arbete inom staten kan minska utgifterna fö r verksamheten som en fö ljd av bättre resurshushållning. Exempel på detta är minskad fö
Fö r samhället | som | helhet | kan, som | en | fö ljd av | ett | integrerat | ||
miljö arbete, |
i | fö rväg | ö ka | om | konsekvenserna fö r | ||||
miljö n till fö ljd | av | nya statliga | regler, | bidrag | eller | andra | åtgärder. |
Därigenom kan behovet av dyra motåtgärder i efterhand från andra delar av statsfö rvaltningen eller från andra aktö rer i
En miljö anpassad | statlig upphandling, | som ingår | i ett | integrerat |
miljö arbete, kan | stimulera industrins | produktutveckling, | leda till | |
ö kade avsättningsmö jligheter fö r industrin av | miljö anpassade |
produkter och i fö rlängningen till fö rbättrad konkurrenskraft och ö kad sysselsättning.
Å tgärderna har en positiv effekt på samhällets miljö skuld genom att denna ö
Vi menar att de fö rslag vi här lägger inte får några konsekvenser fö r
65
Vad beträffar miljö konsekvenserna utifrån våra fö rslag vill vi anfö ra fö ljande.
66
En miljö anpassad offentlig upphandling ö kar tillgången på kretsloppsanpassade varor och minskar avfallsmängderna genom att staten driver på utvecklingen. Det stimulerar också framväxten av ett mer miljö anpassat beteende hos andra aktö rer i samhället. Integrering av miljö hänsyn i myndigheternas verksamhet minskar deras åtgång på resurser och energi samt minskar deras avfallsmängder och utsläppen från statlig verksamhet. Fö rslagen styr den långsiktiga
67
68
BILAGA 1
Modell fö r att bedöma miljö konsekvenser av beslutsfö rslag
Konsekvensbeskrivningen ska resultera i en sammanvägd bedömning av fö
I den sammanvägda bedömningen bö r också ingå att redovisa | om |
fö rslaget kan komma att utgö ra hinder fö r någon att miljö anpassa sin | |
verksamhet, om det riskerar att långsiktigt låsa inriktningen | på |
miljö arbetet samt om några |
|
fall gjorts fö r att få fram ett fö rslag som kan stimulera utvecklingen åt | |
ett från miljö synpunkt mer positivt håll. | |
Utgångspunkter fö r bedömningen av miljö konsekvenser, | |
transporter |
- | om transporterna på väg, till sjö ss, med tåg eller flyg kan komma |
att minska eller ö ka | |
- | om energifö rbrukningen fö r transporter kan komma att minska |
eller ö ka
- påverkan på utsläpp och buller
energi (undantaget transporter)
-om fö rbrukningen av energi kan komma att minska eller ö ka
-hur fö rändringen i så fall fö rdelas på olika energikällor (el, gas, olja,
-påverkan på utsläpp
produkter och avfall
-om en kretsloppsanpassning (återanvändning av vara eller återvinning av material, avgiftning av varor och produkter från kemikalier) kan komma att gynnas eller missgynnas
-om mängderna alstrat avfall kan komma att minska eller ö ka
-vilka avfallstyper (miljö farligt avfall, konventionellt avfall, kärnavfall) som kan komma att påverkas
69
biologisk mångfald (flora, fauna, naturligt genetiskt material)
-om skyddet av den biologiska mångfalden fö rbättras eller fö rsämras
marknyttjande
-om tidigare oexploaterade markområden, riksintressen eller andra områden av betydelse fö r miljö n kan komma att tas i anspråk eller påverkas
naturresurser (undantaget energi, marknyttjande, biologisk mångfald)
-om fö rbrukningen av naturresurser som inte är fö rnyelsebara (t.ex. malm och naturgrus) kan komma att minska eller ö ka
ö vriga utsläpp och buller (ej transporter och energi)
-om utsläppen av miljö påverkande ämnen till mark, luft och vatten kan komma att minska eller ö ka
-om bullret i samhället kan komma att minska eller ö ka
människors hälsa
- om något av ovanstående påtagligt kan innebära men fö r människors hälsa
70
BILAGA 2
Sammanfattning av resultatet från enkät om statsförvaltningens hänsynstagande till miljön
Ca 40 % av de som svarat uppfattar att de har ett miljöansvar. Orsakerna och bakgrunderna till denna uppfattning varierar. Verksförordningens krav på att myndigheten i sin verksamhet ska beakta miljöpolitiken hänvisar enbart en mindre mängd myndigheter till, trots att nästan alla av de tillfrågade
Ungefär 1/4 av de som svarat uppger att de har ett ledningssystem som fångar upp miljöfrågorna. Mot bakgrund av bl.a. svaren på övriga frågor i enkäten bör utfallet tolkas med försiktighet. Av de som saknar ett sådant system återfinns både de som anser sig ha och de som saknar ett miljöansvar.
En minoritet redovisar resultaten av sitt miljöarbete. Bland de som gör det är en redogörelse i årsredovisningen något vanligare än andra sätt. Inget enskilt redovisningssätt dominerar.
Myndigheterna har behov av hjälp och stöd i olika former för att klara av en integrering av miljöarbetet och det finns behov av kompetensutveckling på miljöområdet.
Inga myndigheter uppfattar att regelverket utgör några hinder för deras egna miljöarbete. Mot bakgrund av att en minoritet ännu inte utrett sin miljöpåverkan, att de flesta saknar ett ledningssystem för miljöfrågor och att
71
72
BILAGA 3
Fö rslag till ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling
1 kap. Allmänna bestämmelser
22 §
En upphandlande enhet skall anta antingen det anbud som har lägst anbudspris eller det anbud som är det ekonomiskt mest fö rdelaktiga med hänsyn till
Regeringen eller den myndighet regeringen utser får meddela bestämmelser om hur omständigheterna fö r miljö påverkan skall anges. Dessa får även avse viss vara, tjänst eller byggentreprenad.
6 kap. Upphandling som understiger de tröskelvärden som anges i 2- 5 kap., m.m.
12 §
En upphandlande enhet skall anta antingen det anbud som har lägst anbudspris eller det anbud som är det ekonomískt mest fö rdelaktiga med hänsyn till
Regeringen eller den myndighet regeringen utser får meddela bestämmelser om hur omständigheterna fö r miljö påverkan skall anges. Dessa får även avse viss vara, tjänst eller byggentreprenad.
Fö religger det fallet att en upphandlande enhet skall anta det anbud
73
som har lägst anbudspris, får enheten fö rkasta anbud som den anser vara orimligt lågt, dock fö rst sedan enheten begärt fö rklaring till det låga anbudet och inte fått
74
75
BILAGA 4
Miljö arbete i
statliga myndigheter
EN VÄ GLEDNING OM
INTEGRERING AV MILJÖ HÄ NSYN
76
MILJÖ VÅ RDSBEREDNINGENS RAPPORT 1996:2
0
Innehåll
Fö rord ................................................................................................ | 5 |
Inledning ............................................................................................ | 7 |
Varfö r måste miljö arbetet vara integrerat? ...................................... | 11 |
En grundmodell fö r att integrera miljö arbete .............................. | 12 |
Vad innebär det att integrera miljö arbete? ...................................... | 15 |
Frågor som myndigheten ska kunna besvara ................................ | 15 |
Begrepp ....................................................................................... | 15 |
Kännetecken på ett integrerat miljö arbete................................... | 15 |
En långsiktig process och ett internt styrmedel............................ | 16 |
Starten är viktig ........................................................................... | 18 |
Ledningens roll (18); Förankra och förklara (19); | |
Bygg på det som finns (20) | |
Kunskaper - en nyckelfaktor....................................................... | 21 |
Gö r en miljö utredning ..................................................................... | 23 |
Frågor som myndigheten ska kunna besvara ................................ | 23 |
Begrepp ....................................................................................... | 23 |
Varfö r och hur............................................................................. | 23 |
Innehåll och slutsatser ................................................................. | 24 |
Begränsa omfattningen (27); Sammanställ och uppdatera | |
omvärldens viktigaste miljökrav (28) | |
Anta en miljö policy .......................................................................... | 29 |
Frågor som myndigheten ska kunna besvara ................................ | 29 |
Begrepp ....................................................................................... | 29 |
Regeringens miljö policy fö r statliga myndigheter ........................ | 29 |
Varfö r.......................................................................................... | 30 |
Utformning.................................................................................. | 30 |
Fö rankring ................................................................................... | 31 |
1 | ||
Sätt miljömål och skriv ett handlingsprogram .................................. | 33 | |
Frågor som myndigheten ska kunna besvara ................................ | 33 | |
Begrepp ....................................................................................... | 33 | |
Allmänt ....................................................................................... | 34 | |
Vad är viktigast? .......................................................................... | 34 | |
Målformulering ........................................................................... | 34 | |
Handlingsprogrammet................................................................. | 34 | |
Fö rdela ansvar, skapa rutiner, utveckla personalen.......................... | 37 | |
Frågor som myndigheten ska kunna svara på............................... | 37 | |
Begrepp ....................................................................................... | 37 | |
Allmänt ....................................................................................... | 38 | |
Engagera och motivera personalen .............................................. | 38 | |
Tydliggö r vars och ens roll, ansvar och befogenheter................... | 38 | |
Resurser....................................................................................... | 39 | |
Identifiera kompetens- och kunskapsbehov ................................. | 39 | |
Interna rutiner ............................................................................. | 40 | |
Upphandling ............................................................................... | 41 | |
Intern och extern kommunikation............................................... | 43 | |
Å terrapportering (43); Konsekvensutredningar (44) | ||
Dokumentation och dokumentkontroll ....................................... | 44 | |
Nö dlägesberedskap...................................................................... | 45 | |
Uppfö ljningen är mycket viktig ........................................................ | 47 | |
Frågor som myndigheten ska kunna svara på............................... | 47 | |
Begrepp ....................................................................................... | 47 | |
Allmänt ....................................................................................... | 47 | |
Varfö r.......................................................................................... | 48 | |
Att fö lja upp utan miljö revision .................................................. | 49 | |
Miljö revisorn och miljö revisionen ............................................... | 49 | |
Revisionsplan............................................................................... | 50 | |
Att styra ........................................................................................... | 51 | |
Utveckla och fö rbättra................................................................. | 51 | |
Rätta till ...................................................................................... | 51 | |
Fö lj upp....................................................................................... | 52 | |
Se ö ver helheten.......................................................................... | 52 | |
BILAGA 1 | Innehåll i projektplan ............................................ | 53 |
2 | ||||
BILAGA 2 | Miljö utredning ...................................................... | 55 | ||
BILAGA 3 | Miljö utredning | av | miljö påverkan | från |
administrationen | 63 | |||
BILAGA 4 | Miljö policy............................................................ | 67 | ||
BILAGA 5 | Exempel på riktlinjer fö r miljö arbete .................... | 69 | ||
BILAGA 6 | Handlingsplan ....................................................... | 77 | ||
BILAGA 7 | ............................................ | Ledningens uppmuntran 79 | ||
BILAGA 8 | Dokumentation..................................................... | 81 | ||
BILAGA 9 | Miljö revisionsplan ................................................. | 83 | ||
BILAGA 10 | Å terrapportering i årsredovisning och | |||
annan redovisning | 85 | |||
BILAGA 11 | Arbetsmiljö lagen, verksfö rordningen, | |||
ISO 9000 m.m. ..................................................... | 87 | |||
BILAGA 12 | Modell fö r att bedöma miljö konsekvenser | |||
av beslutsfö rslag ................................................... | 89 | |||
BILAGA 13 | EMAS, standarder, ackreditering och | |||
certifiering............................................................ | 91 | |||
BILAGA 14 | Litteraturlista ....................................................... | 93 | ||
BILAGA 15 | Adresser och telefonnummer ............................... | 97 |
3
4
Fö rord
Fö r välfärdssamhällets framtid är det viktigt att skydda miljö n. All verksamhet i samhället påverkar miljö n och därmed också den egna och samhällets
Miljö problem uppstår i samhället genom brister i användningen av våra
Å tgärder mot punktutsläpp och andra relativt avgränsbara problem samt
Riksdagen och regeringen har slagit fast principen om samhällssektorernas miljö ansvar. Alla aktö rer - från myndigheter till enskilda - inom en
5
myndighetens utåtriktade verksamhet som den egna interna.
6
Fö r vissa myndigheter är ett formellt sektoransvar fö r miljö n fastlagt. Detta går utö ver det grundläggande miljö ansvaret. Ett sektoransvar fö r miljö n innebär att få till stånd en utveckling i linje med nationellt fastlagda miljömål och riktlinjer genom att fö lja, påverka och driva på andra aktö rer utifrån den roll, de resurser och de befogenheter och mö jligheter som dessa myndigheter har. Eftersom
Miljö vårdsberedningen
7
Inledning
Samhällssektorernas generella miljö ansvar innebär att samhällets alla aktö rer från organisationer och fö retag till enskilda människor inklusive
Källorna till miljö problemen är i allt hö gre grad integrerade i
En fö rändring som innebär ovanstående går inte att lagstyra. Istället måste varje aktö r i samhället utveckla en egen kompetens på miljö området fö r att kunna agera på rätt sätt och kunna fatta från samhällssynpunkt väl avvägda beslut i vilka miljö hänsyn får stor betydelse. Eftersom så många miljö frågor till sin karaktär är tvärsektoriella blir samverkan med andra mycket viktig. De statliga myndigheterna och statsfö rvaltningen som helhet har här ett särskilt ansvar genom den påverkan dessa utö var t.ex. genom upphandling, regler och andra beslut.
Regeringen och Riksdagen har ställt sig bakom principen om en hållbar
8
Hållbar utveckling
Rätten till utveckling måste fullgöras på ett sådant sätt att den rättvist tillgodoser nuvarande och kommande generationers behov av utveckling och miljö.
För att uppnå en hållbar utveckling måste skyddet av miljön utgöra en integrerad del av utvecklingsprocessen och inte betraktas som något isolerat därifrån.
Ur
Av regeringsfö rklaringen från den 22 mars 1996 framgår att
”Regeringens ambition är att Sverige skall vara en pådrivande
En fö rutsättning fö r ett hållbart samhälle | är, som sagts ovan, | att |
miljö arbetet integreras i all verksamhet. Alla statliga myndigheter | - | |
inte enbart de statliga miljömyndigheterna | - måste ta sitt ansvar fö r |
miljö n i den utsträckning de
Riksdagen slog därfö r tidigt fast samhällssektorernas generella miljö ansvar.
Redan i miljö propositionen 1987/88:85 står
”Alla samhällssektorer skall genomsyras av en ansvarsfull hushållning med och omsorg om miljö - och naturresurserna.”
I miljö proposition 1990/91:90 återkommer samma synsätt och principen om sektorsmyndigheternas ansvar slogs då fast.
I sin skrivelse till riksdagen 1994/95:120 pekar regeringen också på de statliga myndigheternas ansvar och att det är angeläget att beskrivningar av miljö
9
beslutsprocessen och att myndigheten bedriver intern miljö revision.
I propositionen 1995/96:125 om åtgärder fö r att bredda och utveckla
Enligt sina instruktioner1 är en lång rad statliga myndigheter skyldiga att
”beakta de krav som ställs på verksamheten av hänsyn till totalfö
Härtill kan vissa statliga myndigheter ha ett särskilt ansvar fö r miljö n fastlagt i sin instruktion - ett sektoransvar.
Som en fö ljd av ovanstående måste miljö frågan därfö r bli en naturlig och
Denna skrift riktar sig i fortsättningen till den eller de som på en statlig
1 | Gäller om en hänvisning till verksfö rordningen sker i instruktionen eller |
i någon annan fö rordning. |
10
11
Varfö r måste miljö arbetet vara integrerat?
Synsättet att integrera miljö ansvar i all verksamhet har fått genomslag
Statliga verk och myndigheter påverkar miljö n som administrativa
De beslut varje verk och myndighet fattar kan härutö ver påverka miljö n
Vissa myndigheter och verk har en produktion och verksamhet som
Genom att i strukturerade former inordna miljö arbetet på ett naturligt sätt i den normala verksamheten, vilket också kallas miljö ledning, kan myndigheten
* ta behö vliga miljö hänsyn och efterleva riksdagens och regeringens krav och intentioner,
*fö rekomma miljö problemen istället fö r att efterkomma dem,
*aktivt arbeta fö r att fö rverkliga sin miljö policy och sina miljömål,
*fortlö pande fö rbättra sitt miljö arbete och fortlö pande bli effektivare på miljö området
*prioritera rätt och arbeta kostnadseffektivt
12
När sättet att leda myndigheten på innefattar miljö ledning finns en modell fö r hur miljö frågorna kan bli integrerade (inordnade) i ö vrig verksamhet. Modellen ska vara ett stö d fö r integrationen och får inte bli ett formkrav i sig.
Syftet med denna skrift är att ge en introduktion till och hjälpa myndigheterna att bygga upp sitt miljö arbete till den miniminivå som varje myndighet ska klara av samt vad en myndighet då bö r beakta.
Vissa myndigheter kan härutö ver vilja inrätta miljö ledningssystem som går att certifiera mot en miljö ledningsstandard. Den myndigheter som ö nskar få
En grundmodell fö r att integrera miljö arbete
13 | |
Regeringens miljö- | |
policy för statliga | |
myndigheter | |
Högsta ledningens | |
engagemang | |
Miljöutredning | |
(var finns våra miljö- | |
problem?) | |
Miljöpolicy | |
(hur ska vi arbeta?) | |
Förbättrande | Miljömål |
åtgärder | (vad ska vi uppnå?) |
Regelbunden offentlig | |
Uppföljning eller | miljöredovisning |
miljörevision | Handlingsprogram |
(hur blev det) | (hur ska det gå till?) |
Organisation och | |
fördelning av ansvar | |
och befogenheter |
En fö rutsättning fö r att lyckas med en integrering är att myndighetens hö gsta ledning bestämt sig fö r att genomfö ra den, vilket måste visas konsekvent och fortlö pande i såväl ord som handling.
Miljö utredningen | ger | svar | på | vilka de | egna | bidragen till | |||||
miljö problemen | är. | Som | en | logisk | fö ljd | av | resultaten | från | |||
miljö utredningen | och | av | regeringens | ska | en | intern | |||||
miljö policy | utformas | som | drar | upp | riktlinjerna | fö r | det | egna | |||
miljö arbetet. | Miljö policyn ska | sedan konkretiseras och bli operativ |
genom interna miljömål och ett handlingsprogram fö r att nå dem. I vissa situationer kan regeringen behö va fastställa miljö policyn (se sidan
14
31).
Ansvar och befogenheter ska gö ras tydliga. Ledningen måste fö lja upp miljö
Regeringen och allmänheten bö r få information om hur miljö arbetet fortskrider och om resultaten från det.
Det är här viktig att påpeka att modellen inte får ses som ett
15
16
Vad innebär det att integrera miljö arbete?
Frågor som myndigheten ska kunna besvara
Nedanstående frågor ska myndigheten kunna svara ja på,
Begrepp
En miljö samordnare är en person som har till uppgift att integrera miljö
Kännetecken på ett integrerat miljö arbete
Fö r att kunna betrakta en myndighets miljö arbete som integrerat måste det ingå i den ordinarie verksamheten som en naturlig och självklar del oavsett besluts- eller handläggningsnivå. Det innebär att,
- myndigheten är medveten om hur den påverkar miljö n och kan utan behov av extra utredningar och vid fö rfrågan redogö ra fö r detta och fö r hur den bedriver miljö arbetet samt visa resultaten från det
-miljö frågan normalt ingår i linjeansvaret om inte särskilda skäl talar mot det, t.ex. att myndigheten eller dess verksamhet är så liten att
17 | ||||
det i praktiken | är svårt att tala | om en linje. | Detta är | en |
fö rutsättning fö r | att fö rhindra ett | ansvaret | fö r |
miljö frågorna betraktas som någon ”annans bord”
- chefer och personal har den kunskap var och en behö ver fö r att utfö ra sin del av miljö arbetet och ta det miljö ansvar som de är ålagda
-utveckling av personalens miljö kompetens ingår som en del av ö vrig
-miljö ansvaret gäller alla och ingen särskild organisatorisk enhet har miljö
-planering och genomfö rande av miljö arbetet sker som en naturlig och
En långsiktig process och ett internt styrmedel
Att integrera miljö arbete i ö vrig verksamhet är ett långsiktigt åtagande och en process inom organisationen. Den bygger på myndighetsledningens stö d och på dess medvetenhet, kunskap och ansvarskännande. Detta ska sedan
Med en omvärld som är i ständig fö rändring måste fö rutsättningarna och
Genom att på ett genomtänkt och systematiskt sätt leda, planera och fö lja upp miljö arbetet kan myndighetens ledning styra och fö rbättra
18
miljö arbetet så att miljö policyn och fattade beslut genomfö rs. Det är också ett sätt att fö rsäkra sig om en fortsatt efterlevnad av den. Myndighetens ledning avser här normalt verkschefen (jfr 3 § verksfö rordningen). I vissa avseenden kan myndighetens styrelse, om sådan finns, omfattas av begreppet (jfr 13 § verksfö rordningen).
Det finns inga generella lö sningar på hur denna integration i alla detaljer ska gå till. Varje myndighet måste finna sitt eget sätt anpassat fö r den aktuella
Systematiken i arbetet, den struktur som myndigheten bygger upp och den
Exempel på mö jligheter till samordning, besparingar och effektiviseringar
·minskad fö rbrukning av materiel och fö rbrukningsmaterial innebär fö
·dubbelsidig kopiering minskar slö seri med papper, sparar porto och minskar avfallsmängderna,
·elektronisk post och fax kan minska pappersåtgången samt ö ka
·ö kad livslängd på maskinell utrustning till fö ljd av skö tselrutiner och ansvar fö r att fö lja rutinerna minskar slitaget, ö kar livslängden och
·minskade utsläpp som en fö ljd av tydliga rutiner och ansvar medfö r bättre resursanvändning och mindre spill, vilket leder till minskade kostnader fö r råvaruinkö p, reningsåtgärder och avfallshantering,
·minskat resande till fö rmån fö r andra sätt att hålla kontakter och
19
mö ten (t.ex. genom ö kad användning av IT) minskar resekostnaderna och
fö redöme som
·minskad kemikaliehantering och samordnade rutiner fö r inkö p av
·minskad energifö rbrukning genom t.ex. belysningsvakter, skärmsläckare eller annan automatisk avstängning av maskinell utrustning leder till lägre
·medvetenhet i fö rväg om konsekvenserna fö r miljö n till fö ljd av nya
Exemplen ovan kan flerfaldigas och erfarenheterna från andra delar av
En fö rutsättning är att sättet att leda miljö arbetet på blir en genomtänkt del av det ordinarie ledningsarbetet. Myndighetens ledningen och miljö samordnaren bö r gemensamt se till att miljö arbetet blir en verksamhet som inte lever ett eget liv vid sidan om eller utanpå den ordinarie verksamheten.
Starten är viktig
Ledningens roll
Det är ledningen som beslutar om miljö policy, ö vergripande miljömål,
20
fram policyn och underlagen fö r besluten. Det är också ledningen som fö ljer upp miljö arbetet och visar att åtagandet är långsiktigt och inte en ”dagslända”. Erfarenheterna visar att det sätt ledningsansvaret tas på är avgö rande fö r en lyckosam integration av miljö
Initiativet till att arbeta systematiskt och strukturerat med miljö frågorna måste komma från myndighetens ledning. Ledningen måste tydliggö ra detta i såväl ord som handling och måste fortsättningsvis visa sin beslutsamhet i frågan t.ex. genom att se till att samma beslutsamhet återfinns och upprätthålls på chefs- och beslutsnivåer längre ner i organisationen. Ledningen ska se till att brister i miljö arbetet rättas till samtidigt som den skapar fö rutsättningar fö r att så blir fallet.
Det är också en ledningsuppgift att avgö ra om olika policys samverkar och om de fortfarande är relevanta samt att uppmärksamma behov av fö rändringar i sättet att styra och organisera miljö arbetet om verksamheten fö rändras.
Erfarenhetsmässigt kan tiden fö r att infö ra och organisera ett miljö arbete
omständigheterna. Det | är |
utser | en |
miljö samordnare fö r det | dagliga arbetet. Samordnaren bö r | vara | väl |
insatt i myndighetens ordinarie arbete och
Miljö samordnarens fö rsta uppgift blir att ta fram en projektplan, som
Förankra och förklara
Fö r att skapa ett engagemang och fö rståelse inom organisationen måste ö vriga chefer och personalen få information om den planerade integrationen och bli motiverade på ett tidigt stadium. Information om detta och om hur var och en berö rs, gärna muntlig, i samband med att projektplanen är klar kan vara
21
Myndighetens ledning måste därfö r tidigt tydliggö ra varfö r det är viktigt att
Miljö samordnaren bö r informera om hur miljö arbetet ska inordnas i ö vrigt arbete och hur personalen kommer att bli berö rd. Ofta kan det finnas ett latent intresse fö r miljö frågor hos personalen eller delar av den. Många gånger kan personal också ha påtalat miljö frågan i tidigare skeden utan att ha nått
En viktig del av fö rankringen och fö r att integreringen ska lyckas är att så långt mö jligt nyttja den egna personalen. Enbart när detta inte är mö jligt eller fö r att få hjälp med processen bö r extern hjälp anlitas.
Ta tveksamheter och tvivel som kan finnas och komma till utryck i form av frågor och invändningar på allvar och bemö t dem sakligt.
Myndighetens ledning och chefer har en viktig uppgift att spela fö r att
anställda. Det kan ske | t.ex. genom att | fö rklara | |
myndighetens | roll i miljö arbetet och de | värderingar som | ligger till |
grund fö r dess miljö arbete. |
All personal måste fö rstå och uppmuntras till att acceptera vikten av att nå de miljömål som de ska verka fö r, tillsammans och var fö r sig. (Jfr 8 § verksfö
Positiv uppmärksamhet när de anställda uppnår satta mål kan motivera till fortsatta fö rbättringar. Uppmuntra gärna personalen till att fö reslå fö rändringar som kan leda till ett bättre miljö resultat.
Bygg på det som finns
Sättet att leda miljö arbetet på ska bli en integrerad men samtidigt tydligt
22
återfinna en genomtänkt struktur och ordning som beskriver hur det hela går till. En integration av miljö arbetet bö r därfö r bygga på system och rutiner som redan kan finnas, antingen på det vanliga arbetsområdet eller på miljö området eller på andra områden.
Ibland kan det vara så att miljö arbete sker i viss utsträckning sedan tidigare, men detta är inte dokumenterat och därmed inte synliggjort och heller inte satt i system.
Alla myndigheter och verk är skyldiga att ha ett internkontrollsystem
fö r |
(Arbetsmiljö lagen | 3 kap 2a | §). |
Arbetarskyddsstyrelsen har | och allmänna | råd | |
(AFS 1992:6) om utformningen av |
Verksfö rordningen (1995:1322) ställer krav på organisationen och på hur
Ett flertal myndigheter omfattas av kraven i fö rordningen (1995:686) om
Vissa myndigheter har frivilligt etablerat ett kvalitetssäkringsystem enligt någon standard i ISO
Det är meningsfullt att tidigt jämfö ra de grundelement, som den på sidan 10 redovisade modellen fö r att leda miljö arbetet bö r innehålla, med vad som redan finns, fö r att se vad som går att samordna, vad som saknas helt och vad som kan behö va modifieras. Samtidigt är det lämpligt att kartlägga personalens
23
Kunskaper - en nyckelfaktor
Fö rståelse och insikt är grundläggande fö r att skapa engagemang och vilja hos såväl personalen som hos ledningen. Fö r detta behö vs kunskaper om miljö
myndighetens bidrag | till | och | ansvar fö r miljö |
|||
måste myndigheten | fästa | stor | vikt | vid | att | hö ja |
miljö frågor. Detta bö r komma | in | tidigt | i | processen och så snart | ||
miljö |
Så långt det är praktiskt och ekonomiskt mö jligt bö r all personal få vissa gemensamma baskunskaper, men därutö ver bö r myndigheten ö verväga hur
Förslag till basutbildning
Fö r att få fö rståelse och motivation bö r all personal under t.ex. en halv dag få kunskap om
1den egna myndighetens miljö påverkan och orsakerna till den baserat på resultaten från den egna miljö utredningen
2hur myndigheten måste arbeta och vad det innebär fö r var och en
Ovanstående omfattning bö r vara tillräcklig i de myndigheter som
Beroende på omfattningen på och typen av miljö påverkan kan denna grund behö va byggas på antingen generellt eller riktat mot nyckelgrupper. Sådan påbyggnad kan t.ex. avse
3 miljö situationen i världen och i Sverige
24
4vad som är gjort och vad som nu behö ver gö ras
5miljö politikens och miljö arbetets inriktning och principen om vars och ens ansvar och dess bakgrund
6miljö lagstiftningens krav och miljömyndigheternas roll och arbete
Genomfö r utbildningen efterhand och olika omfattande beroende på
miljö samordnaren kunna hålla i utbildningen. Ibland kan det vara lämpligare att ge
Huruvida all personal eller enbart delar av den ska få viss miljö utbildning kan variera mellan olika myndigheter, men det är viktigt att alla får något.
Fö r att utforma ett baspaket till miljö utbildning behö vs information
om miljö |
och | dess orsaker. Denna | finns | på | |
Naturvårdsverket | och | fö r | även | hos |
Kemikalieinspektionen. Länsstyrelserna har information om den regionala miljö situationen och dess orsaker och kommunerna om den lokala. Statens Strålskyddsinstitut har information om radioaktiv strålning och annan strålning. I utbildningen bö r myndigheten kunna samverka med miljö
Resultatet från miljö utredningen är ett viktigt underlag fö r att kunna hö ja
25
Gö r en miljö utredning
Frågor som myndigheten ska kunna besvara
Har vi ett | särskilt ansvar/sektoransvar | fö r miljö n enligt | vår | ||
instruktion | eller | ett grundläggande | miljö ansvar | enligt | vår |
instruktion | och | verksfö rordningen eller andra | uppdrag | på |
miljö området att fullfö lja?
Begrepp
En miljö utredning är en kartläggning och utvärdering av myndighetens miljö
fö rväntningar på myndigheten i detta avseende.
Den är särskilt viktig och grundläggande fö r en lyckosam fortsatt integrering av miljö arbetet och fö r att lägga fast inriktningen på detta arbete samt fö r att internt och externt kunna informera om och motivera det.
Varfö r och hur
Fö r att veta hur och i vilken riktning myndigheten ska utveckla sitt miljö arbete och med avseende på vad måste det finnas ett underlag av vilket framgår hur myndigheten påverkar miljö n idag. En
26
miljö utredningen utgö r en av de
Miljö utredningen ska beskriva vilken miljö påverkan som verksamheten i huvudsak ger upphov till t.ex. genom att relatera till de hot mot vår miljö som finns. Det ska gå att få fram en bild av hur myndigheten idag medverkar till att hoten blir mindre eller om det fö rekommer verksamhet eller beslut som bidrar till att de blir stö rre.
Myndigheten bö r så långt mö jligt utfö ra miljö utredningen med egen personal i mån av egen tillgänglig kompetens. Det kan ibland vara nö dvändigt och fö
Innehåll och slutsatser
Myndigheternas verksamhet kan utifrån sin miljö påverkan delas in i tre
I) Miljö påverkan | som | en | fö ljd | av | den | interna | |
verksamheten/administrationen |
Här avses hur myndigheten påverkar miljö n genom sitt interna arbete och sin kontorsverksamhet i form av upphandling, resande, materiel,- material,- och energifö rbrukning, underhåll av kontorsutrustning och lokaler, alstring och hantering av avfall m.m..
Viktiga sakområden är t.ex. data- och informationsteknik, kontorsutrustning och annan utrustning och dess skö tsel (apparater, inredning och fö
Genomgången bö r också avse andra aktö rer som myndigheten har
27
avtal eller samarbete med och deras miljö arbete t.ex. resebyrårer och banker.
Alla myndigheter påverkar miljö n via den interna verksamheten. Den måste alltid finnas med i miljö utredningen. Fortsätt utifrån bilaga 3 fö r att fullfö lja denna del. Där finns även exempel på nyckeltal fö r myndighetens miljö
28
II) Direkt miljö påverkande verksamhet
Här avses om och i så fall hur myndighetens egen
Merparten av | statens | myndigheter fö rorsakar inte någon direkt |
miljö |
utifrån | kategori II). Fö r de flesta bö r denna del |
därfö r kunna utgå. |
Exempel på myndigheter i denna kategori är Vägverket som har
III)Indirekt miljö påverkande verksamhet
Här avses om och i så fall hur myndigheten indirekt påverkar eller kan tänkas påverka miljö n genom att den tvingar eller påverkar andra aktö rer/ verksamheter i samhället och internationellt att agera/utfö ras på ett visst sätt t.ex. genom de regler myndigheten utfärdar. Sådan miljö påverkan kan vara den mest betydelsefulla.
Analysen bö r | omfatta en | genomgång av | den indirekta |
miljö påverkan | från sådana | befintliga regler | (fö reskrifter och |
allmänna råd), riktlinjer och
Miljö utredningen avser en kartläggning av reglernas/bidragens och andra åtgärders miljö effekter, inte att ifrågasätta dem och heller inte att i miljö
Bö rja med att ö versiktlig och utan ingående analyser identifiera de
29 | |||
regler/ bidrag m.m. som uppenbart är | eller | kan vara | mest |
miljö påverkande. Efter en fö rsta sortering | är det | lämpligt | att ta |
ställning till om något väsentligt är missat eller om de viktigaste finns med. De viktigaste är sådana
30
Det kan vara ändamålsenligt att därefter lista sådana
Beskrivningen av en myndighets indirekta miljö påverkan bö r kunna avse hur den ser ut (karaktären på den) t.ex. mot bakgrund av utgångspunkterna i bilaga 12. Om det är mö jligt kan beskrivningen relatera till miljö hoten (bilaga 2). Däremot behö ver inte storleken på aktö rernas miljö påverkan uppges eftersom detta kan vara fö renat med stö rre kostnader och
Genomgången bö r också omfatta myndighetens deltagande i andra
Exempel på myndigheter med verksamhet som kan tänkas ha en indirekt miljö
Länsstyrelserna och sektormyndigheterna måste lägga särskild tyngd på att kartlägga hur de utifrån sina respektive roller arbetar för att driva på andra aktörer att ta sitt miljöansvar, över sektorsgränserna respektive inom dem. I en miljöutredning för myndigheter med ett sektoransvar för miljön gäller
31
Det kan vara lämpligt att sektormyndigheten samråder med Naturvårdsverket inför och under arbetet med miljöutredningen.
För länsstyrelsernas miljöutredning gäller särskilt att
Ovanstående punkter ingår delvis i
Av bilagorna 2 och 3 framgår närmare vad en miljö utredning kan innehålla och vilka utgångspunkter den kan ha.
Begränsa omfattningen
Ambitionsnivån på en miljö utredning kan snabbt och lätt bli omfattande.
Miljö utredningen ska vara relevant fö r verksamhetens art och inriktning så att kostnaderna fö r att gö ra den hålls nere. Om det inom myndigheten t.ex. saknas producerande anläggningar eller tjänstebilar
32
kan en analys av myndighetens direkta miljö påverkan genom utsläpp normalt utgå. Om myndigheten t.ex. ger ut regler riktade mot få aktö rer (enskilda, andra myndigheter eller
Koncentrera arbetet på de områden där myndigheten mest påverkar miljö n.
Sammanställ och uppdatera omvärldens viktigaste miljökrav
Myndighetens hänsynstagande till miljö n går, utifrån principen om
Myndigheten bö r analysera eller låta analysera vilka fö rväntningar och krav som omvärlden har eller kan tänkas få inom en ö verblickbar framtid.
Omvärlden omfattar här miljö n i sig, de som myndigheten bedriver sin
Kartläggningen av vad som påverkar miljö n i myndighetens verksamhet bö r
Myndigheten ska som en självklar bas fö r miljö arbetet utgå från kraven i
33
Kraven kan finnas i myndighetens instruktion, miljö lagstiftningen,
34
Anta en miljö policy
Frågor som myndigheten ska kunna besvara
Fö ljande frågor ska myndigheten kunna svara ja på,
Kan vi på ett tydligt och enkelt sätt gö ra klart fö r såväl vår egen personal som fö r omvärlden utifrån vilka principer vi skö ter vårt miljö arbete?
Ä r de principer vi fö ljer relevanta fö r hur vår verksamhet påverkar miljö n?
Begrepp
Regeringens miljö policy fö r statliga myndigheter syftar till att ge statsfö
En miljö policy är ett skriftligt uttalande från myndighetens ledning om
miljö arbetet, vilken ger ramarna fö r myndighetens agerande och fö r hur ö vergripande och detaljerade miljömål ska sättas.
Regeringens miljö policy fö r statliga myndigheter
Som ett exempel fö ljer miljö
nedan det fö rslag till sådan miljö policy som lämnade till regeringen i juni 1996 (SOU
- Hänsyn | till miljö n ska | ingå som | en | naturlig del | av |
statsfö rvaltningens arbete och vara inordnad i all verksamhet. De | |||||
statliga | myndigheternas | miljö arbete | och | miljö hänsyn | ska |
fortlö pande fö rbättras. |
35
-Regeringskansliet och myndigheterna ska i sitt miljö arbete medverka till och vara pådrivande fö r att de internationella åtaganden som riksdagen godkänt och de nationella miljömålen uppfylls.
-Myndigheternas miljö policy, utfö rda miljö arbete och resultatet ska
Observera att ovanstående är ett fö rslag. Regeringen kan komma att avvisa fö
Varfö r
Myndighetens miljö policy ska slå fast den långsiktiga inriktning, de principer och det fö rhållningssätt som ska gälla fö r myndighetens egna miljö arbete och utgö ra grunden fö r hur målen ska sättas. Därigenom utgö r miljö policyn ett rättesnö re fö r verksamhetens och personalens insatser på området.
Det är bl.a. genom miljö policyn som ledningen kommunicerar och synliggö r sitt miljö budskap och sin syn på miljö arbetet.
Hänsyn till miljö n går att betrakta som en viktig kvalitetsaspekt bland alla andra på myndighetens verksamhet.
Utformning
Miljö policyn ska fö lja regeringens miljö policy fö r statliga myndigheter (om en sådan finns). Den bö r bygga på resultaten av miljö utredningen och på den
Utforma den så att den är tydlig och kommunicerbar (kortfattad och lättläst) till såväl personalen som externt utanfö r myndigheten och kan tjäna som en grund fö r allt miljö arbete som är relevant fö r
36
myndigheten och dess verksamhet. Den ska däremot inte vara alltfö r detaljerad eller kortsiktig.
Ett annat viktigt krav är att den på ett balanserat sätt ska återspegla vad som framkommit i miljö utredningen.
Vissa krav är att betrakta som obligatoriska i en miljö policy. Dessa krav avser att fö lja regeringens miljö policy och fortlö pande fö rbättra miljö arbetet samt att återkommande se ö ver policyn. Av bilaga 4 framgår vad en miljö policy bö r ta upp och vad som kan vara lämpligt att beakta.
Myndigheter med ett sektoransvar för miljön måste i sin miljöpolicy särskilt beakta
Länsstyrelserna måste i sin miljöpolicy särskilt beakta
I bilaga 5 finns riktlinjer och viktiga principer som kan vara till hjälp vid
Myndigheter som sedan tidigare har en miljö policy och arbetar efter denna bö r fortsätta på den redan inslagna vägen. En fö rutsättning är att den inte avviker från vad regeringen eller riksdagen slagit fast eller bygger på en bristfällig eller ej utfö rd analys av hur myndigheten påverkar miljö n. Myndigheten bö r
Fö rankring
Fö r vissa myndigheter kan miljö utredningen ha visat att myndighetens miljö
37
på annat sätt. När detta återspeglas i miljö policyn kan genomfö randet av den få återverkningar på viktiga delar av verksamheten och de avvägningar som behö ver gö ras framö ver. Myndigheten bö r då fö rankra miljö policyn hos regeringen innan den fastställs. Som exempel har regeringen lagt fast Fö rsvarsmaktens miljö policy.
En miljö policy är meningsfull enbart om den är känd hos de som ska fö lja den och om den konkret tillämpas. Det ställer krav på ledningen att fö rvissa sig om att kunskapen om och innebö rden av miljö policyn blir känd internt och att det finns en genomtänkt fortsättning på miljö arbetet när miljö policyn blivit
Det är viktigt att samma miljö budskap fö rs ut i såväl ord som handling oavsett från vilken ansvarsnivå det sker.
Det är angeläget att myndigheten engagerar den egna personalen redan vid miljö utredningen och utformningen av miljö policyn. Det bidrar till att ö ka
TIPS
-Fö rsvarsmaktens miljö policy
-Fö rsvarets forskningsanstalts miljö policy
-Livsmedelsverkets miljö policy
-Naturvårdsverkets miljö policy
-NUTEKs miljö policy
-Riksrevisionsverkets miljö policy
38
Sätt miljömål och skriv ett handlingsprogram
Frågor som myndigheten ska kunna besvara
Fö ljande frågor ska myndigheten kunna svara ja på,
Begrepp
Fortlö pande fö rbättring avser en process som stärker miljö arbetet och
Ett ö vergripande miljömål utgår från miljö policyn. Myndigheten sätter det själv fö r att nå det och det är mätbart så lång detta är praktiskt
mö jligt.
Ett detaljerat miljömål är operativt och mätbart så långt detta är praktiskt mö jligt. Det är tillämpbart fö r antingen hela myndigheten eller fö r en del av den. Det utgår från de ö vergripande miljömålen och måste sättas och
Handlingsprogrammet visar hur målen ska nås, vem/vilka som ansvarar
39
fö r detta och med vilka medel.
Allmänt
Grunden fö r att formulera ö vergripande och detaljerade miljömål är kunskapen om vilka miljö aspekter som är viktigast och på vad sätt myndigheten och
De ö vergripande och detaljerade miljömålen måste ligga i linje med den miljö
Myndighetens chefer måste se till att de anställda är väl fö rtrogna med målen fö r verksamheten.
Vad är viktigast?
Identifiera de miljö aspekter som är viktigast av de som framkommit under miljö utredningen (se bilaga 6) eftersom det inte går att fokusera på allt
"Viktigaste miljö aspekter" är sådana som myndigheten måste åtgärda nu eller fortlö pande fö r att tillämplig lagstiftning och regeringens och riksdagens beslut ska fö ljas och sådana som ger stö rst positiv miljö effekt i det fortsatta miljö
Målformulering
Genom att sätta mål, uppfylla och fö lja upp dessa och därefter sätt nya mål kan myndigheten fortlö pande fö rbättra miljö arbetet och resultaten från det.
Det är genom målen, tillsammans med ett handlingsprogram fö r genomfö randet av dem, som miljö policyn blir mö jlig att uppfylla och som den blir konkret. Målen och hur de genomfö rs är viktiga fö r att
40
också uppfö ljningen av miljö
41
Ö vergripande miljömål anger inriktningen på miljö arbetet i enlighet med miljö
Detaljerade miljömål ska vara konkreta, mätbara, tidssatta och det ska vara mö jligt att konstatera om de är nådda. De utgö r en praktiserbar
nerbrytning | av | de | ö vergripande | miljömålen | och myndigheten |
genomfö r | dem | med | en kortare | tidshorisont. | Olika delar av |
myndigheten kan ha olika sådana här miljömål. De kan men behö ver inte vara fastställda av myndighetens ledning. Ett exempel på ett detaljerat miljömål kan vara ”våra resor på
Utveckla och formulera så lång mö jligt nyckeltal och använd dem i
Det är viktigt att i samband med formuleringen av miljömål också avsätta
En realistisk resurssättning är en fö rutsättning fö r att de ö vergripande och
En del myndigheter har en miljö policy som redan är fastslagen och
42
som
43
Handlingsprogrammet
Av ett handlingsprogram t.ex. myndighetens verksamhetsplan, bö r framgå vilka medarbetare som ska gö ra vad i samarbete med vem fö r att myndigheten ska nå miljömålen. Här måste också framgå hur, med vilka metoder och med vilka resurser det ska ske.
Handlingsprogrammet och dess genomfö rande är ett viktigt led i miljö arbetet fö r att fullfö lja kravet i regeringens miljö policy fö r statliga myndigheter såväl som kravet i den egna miljö policyn om fortlö pande fö rbättringar av miljö
Handlingsprogrammet måste ligga i linje med och utgå från de interna miljö
44
Fö rdela ansvar, skapa rutiner, utveckla personalen
Frågor som myndigheten ska kunna svara på
Fö ljande frågor ska myndigheten kunna svara ja på,
Begrepp
Miljö ledning är den del av myndighetens ö vergripande ledning som
45
Allmänt
Ett integrerat miljö arbete - miljö ledning - går att infö ra i etapper. Utforma det utifrån kunskapen om de krav som miljö n ställer på verksamheten och de fö
Bygg på de grunder som redan finns fö r att leda och utveckla myndighetens verksamhet.
Ansvaret fö r miljö frågorna bö r framgå | av t.ex. | myndighetens | |
arbetsordning. | |||
Engagera och motivera personalen | |||
Myndighetens ledning och chefer har en viktig | uppgift i | att | |
fortlö pande |
som tidigare sagts | om | |
fö rankring (sidan 19) och |
All personal ska fö rstå vikten av att nå de egna miljömålen och kan fortlö pande behö va få uppmuntran till att gö ra det, tillsammans eller var fö r sig. (Jfr 8 § verksfö rordningen (1995:1322)).
Positiv uppmärksamhet när personalen uppnår satta mål kan motivera till
Av bilaga 7 framgår vad myndigheten särskilt bö r beakta.
Tydliggö r vars och ens roll, ansvar och befogenheter
Var och en behö ver se sin roll i det samlade miljö arbetet. Ett ansvar fö r en funktion, aktivitet eller åtgärd behö ver vara personligt riktat fö r att upplevas som tydligt. Ska ansvaret gå att ta måste det finnas befogenheter som gö r detta mö jligt. Befogenheterna kan avse rätten att fatta beslut eller fö rfoga ö ver
46
omfattningen på ansvaret.
Tydliga roller, ansvar och befogenheter är viktiga fö rutsättningar fö r att få ett integrerat miljö arbete att fungera.
På många myndigheter ska det finnas en arbetsordning av vilken bl.a. rätten att fatta beslut ska framgå. Hur ansvaret fö r miljö frågorna är fö rdelat liksom ansvaret fö r miljö beslut bö r kunna slås fast i den.
Beakta lagen (1976:58) om medbestämmande i arbetslivet och om det finns
Resurser
Den stö rsta resursinsatsen består i att få igång en systematisk och
Eftersom det går att infö ra det systematiska miljö arbetet ö ver tid kan fö
Det är här viktigt att se de initiala insatserna som mö jligheter att minska
Ska ett systematiskt och strukturerat miljö arbete fungera praktisk och inte stanna vid en skrivbordsprodukt eller vid ledningsbeslut är det viktigt att
Identifiera kompetens- och kunskapsbehov
47
Myndigheten bö r fortlö pande identifiera sådana behov av kunskaper och
48
Myndigheter som uteslutande påverkar miljö n genom sin administration och kontorsverksamhet bö r ge personalen kunskaper om hur de minskar och
Beakta kompetensbehoven vid nyanställning, fortbildning och
All personal bö r utifrån vad som tidigare sagts, få en viss grundkunskap och, om det behö vs, specialkunskap fö r att deras arbete ska bli kompetent och effektivt utfö rt. Kunskap om hur deras arbete påverkar eller kan påverka
Se till att tillfälligt anställd eller inhyrd personal eller konsulter som arbetar i organisationen kan uppvisa eller får erforderliga kunskaper och färdigheter fö r att kunna utfö ra sitt arbete på ett miljö ansvarigt sätt och i enlighet med
Upprätta utbildningsprogram fö r personalen. Se bilaga 7.
Interna rutiner
Med rutiner avses anvisningar fö r arbetets gång. Behovet av sådana varierar fö r olika moment i miljö arbetet.
Dokumenterade rutiner kan, beroende på typ av verksamhet, behö va
49
finnas fö r t.ex. reningsanläggningar, upphandling, skö tsel av kontorsutrustning och annan teknisk utrustning, avfallshantering samt intern och extern kommunikation eller fö r korrigerande åtgärder.
50
Ska det vara mö jligt att styra och samordna viktiga moment i miljö arbetet måste de rutiner som var och en har att fö lja vara tydliga och lätt tillgängliga. Dokumentation av rutinerna är samtidigt en fö rutsättning fö r att brister i fö
Rutinerna kan, beroende på typ, finnas antingen personligt tillgängliga eller fö
Tillfällig personal och entreprenö rer måste få vetskap av vilka rutiner som finns och som de ska rätta sig efter, var de är tillgängliga samt kunskap om hur de berö rs av dem (jfr. vad som sagts ovan om introduktionsprogram). Ett sätt kan vara att sammanställa vilka rutiner och krav de ska beakta. Ä r det fråga om entreprenö rer eller konsulter kan det vara lämpligt att de med en underskrift
Upphandling
Under senare år har miljö problemen allt mer fö rskjutits från punktutsläpp t.ex. fabriksskorstenar och avloppsledningar till varor och produkter.
Den offentliga sektorn kö per årligen varor och tjänster fö r totalt ca 280
”Genom att bl.a. ange enhetliga miljö krav fö r upphandlingen får
51
Kretsloppspropositionen (1992/93:180) anger att miljö krav bö r ställas i ö kad utsträckning vid offentlig upphandling.
52
Den offentliga sektorns upphandling, dess miljö påverkan och roll har kartlagts och analyserats i betänkandet (SOU 1996:23) ”Upphandling - en miljö fråga”. Här har också angetts vilka typer av miljö krav som är mö jliga att ställa och som inte går att ställa.
En miljö anpassad upphandling ingår i ett integrerat miljö arbete. Vid
Eftersom inkö parnas arbete har såväl ekonomisk som miljömässig betydelse bö r myndigheten se till att deras organisatoriska ställning är tillräckligt stark och att deras kunskaper är tillräckliga.
Det finns en lång rad handbö cker och instruktioner om hur en miljö anpassad upphandling går till och beskrivningar om vad som är att betrakta som miljö
Den offentliga upphandlingen är reglerad i lagen (1992:1528) om offentlig
Upphandling innebär att kö pa, leasa, hyra eller hyrkö pa varor, tjänster eller byggentreprenader.
När värdet ö verstiger ett visst trö skelvärde måste upphandlingen ske enligt EUs regler vid offentlig upphandling.
Myndigheten bö r så långt mö jligt nyttja den statliga inkö pssamordningen.
Nämnden fö r offentlig upphandling ska bland annat verka fö r en miljömedveten offentlig upphandling. Adress och telefon till Nämnden fö r offentlig
53
54
Intern och extern kommunikation
Myndigheten bö r ha rutiner fö r att internt hantera, sprida och kanalisera
Vissa myndigheter måste i samverkan med andra myndigheter ta fram underlag fö r miljö statistik fö r att tillgodose såväl nationella som internationella behov (lag (1992:889) om den officiella statistiken). Fö r att få en jämn och god kvalitet bö r detta arbete ske enligt dokumenterade rutiner.
Det kan finnas behov av att delge viktig information på ett ordnat sätt så att rätt personer får rätt information vid t.ex. ofö rutsedda händelser i verksamheten eller då myndigheten berö rs av någon extern händelse av betydelse från miljö
Fö r att upprätthålla motivation och engagemang bö r resultat och goda exempel samlas in och systematiskt spridas inom myndigheten liksom nyheter om fö
Allmänhetens rätt till fri tillgång till information om tillståndet i miljö n, miljö
Å terrapportering
Myndigheten ska, i de former och i den omfattning som regeringen kräver
Mer omfattande rapportering och information i speciella hänseenden
55
bö r
Av bilaga 10 framgår vad en årsredovisning och annan rapportering kan avse och innehålla.
Konsekvensutredningar
Innan myndigheten beslutar om regler (fö reskrifter och allmänna råd) ska den utreda och dokumentera reglernas kostnadsmässiga och andra konsekvenser (27§ verksfö rordningen). Med andra konsekvenser avses bl.a. effekterna på miljö n och konsekvensutredningen ska belysa om reglerna påverkar miljö n på något sätt och i så fall hur och i vilken omfattning.
Konsekvensutredningar som är att betrakta som utfö rliga eller komplexa enligt Riksrevisionsverkets terminologi, bö r kunna relatera till riksdagens och
Andra konsekvenser, som kan vara viktiga att beakta, är om det uppstår behov av att vidta åtgärder mot miljö effekterna inom andra delar av statsfö rvaltningen eller samhället. Kostnaderna fö r sådana miljö åtgärder kan i vissa fall vara stora.
Myndigheten bö r även redovisa konsekvenserna fö r miljö n av sådana fö rslag som fö rs fram i utredningar, svar på regeringsuppdrag och i andra liknande sammanhang. I bilaga 12 finns fö rslag på vad som kan ingå i en sådan.
Riksrevisionsverket har gett ut en skrift om konsekvensutredningar (RRV 1995:18).
Dokumentation och dokumentkontroll
Dokumentationen beskriver hur myndigheten arbetar med miljö frågan
56
(miljö
Genom dokumenten går det att styra miljö arbetet. Miljö arbetet blir också
Dokumentationen ska vara funktionell och lätthanterlig och får inte bli ett
Myndigheten bö r ha rutiner fö r att identifiera, registrera, underhålla och gallra dokumenten. Någon kan behö va ha i uppgift att skö ta detta. Så långt det är mö jligt bö r befintliga dokument nyttjas eller bö r hänvisning ske till dessa t.ex. manualer, instruktioner, befattningsbeskrivningar och liknande som redan finns fö r annat ändamål.
Genom att på ett tidigt stadium bedöma omfattningen och detaljeringsgraden hos rutinbeskrivningarna går det att undvika en fö r stor dokumentmängd.
Nö dlägesberedskap
Vissa myndigheter kan behö va identifiera tänkbara olyckor och nö
Rutinerna ska syfta till att fö rhindra eller mildra påverkan på miljö n och bö r ö vas med jämna mellanrum. De bö r vara dokumenterade.
57
58
Uppfö ljningen är mycket viktig
Frågor som myndigheten ska kunna svara på
Begrepp
Uppfö ljning av miljö arbetet innebär att samla in och värdera belägg fö r hur myndigheten arbetar i fö rhållande till miljö policy, miljömål och miljö
Miljö revision av miljö ledningen innebär en systematisk och dokumenterad process fö r att objektivt bestyrka, samla in och värdera belägg fö r om
ö verensstämmelse med de kriterier som myndigheten bestämt fö r miljö revisionen, samt redovisning av resultaten från denna process till myndighetens ledning.
Allmänt | |||||
Fö r merparten | av | de statliga | myndigheterna | är det | mest |
ändamålsenligt | att | lö pande fö lja | upp miljö arbetet | genom | enkla |
rutiner. Det gäller t.ex. mindre myndigheter eller myndigheter som enbart påverkar miljö n genom sin
59 | |||
Intern miljö revision | är ledningens | instrument fö r att | fö lja upp och |
utvärdera hur det | integrerade | och systematiska | miljö arbetet - |
miljö ledningen - fungerar. Miljö revisionen ger underlag fö r ledningen
att fatta beslut om vilka åtgärder som behö ver sättas in fö r | att |
korrigera brister i miljö arbetet utifrån den |
Uppfö ljning genom miljö revision är lämpligt när myndighetens verksamhet är komplex eller omfattande eller då verksamheten eller anläggningar direkt
Däremot är intern miljö revision mindre lämpat fö r att fö lja upp indirekta miljö effekter av t.ex. fö reskrifter. Sådan uppfö ljning bö r ske fortlö pande och miljö revisionen bö r snarare ta fasta på om och hur den gö rs.
Hos myndigheter med ett formellt sektoransvar fö r miljö n liksom hos
Myndigheter som omfattas av fö rordningen (1995:686) om internrevision vid statliga myndigheter m.fl. bö r kunna bygga vidare på de rutiner som redan gäller.
Varfö r
Generellt sett är uppfö ljningen behö vlig fö r att miljö arbetet ska bli bättre genom att hinder och problem i organisationen blir upptäckta och därefter
Det är viktigt att se på och använda uppfö ljningen positivt och fö rmedla denna inställning i organisationen, och vid behov även till ledningen. Den kan
60
information om varfö r ledningen fö ljer upp miljö arbetet eller varfö r miljö revision genomfö rs.
61
Att fö lja upp utan miljö revision
Uppfö ljningen bö r återkomma fortlö pande och vid varje tillfälle vara avgränsad till vissa sakfrågor. Den kan ta fasta på de interna miljömålen och om dessa nås och om miljö arbetet blir bättre t.ex. genom att nyckeltalen visar detta. Finns detaljerade miljömål som är beslutade av andra än ledningen bö r en avstämning ske om dessa ligger i linje med miljö policyn och med de ö vergripande miljö
Om myndigheten har utrett konsekvenserna fö r miljö n innan beslut om regler fattas eller infö r utredningsfö rslag kan belysas i en uppfö ljning.
Det kan också behö va ske en genomgång av om rutinerna fö r t.ex. upphandling, resor, avfallshantering, materialfö rbrukning, skö tsel av utrustning m.m. fö ljs.
Ledningen måste få redovisat om de interna miljömålen uppnås och om miljö
Miljö revisorn och miljö revisionen
De myndigheter som har fö r avsikt att fö lja upp sitt miljö arbete med miljö
Intern miljö revision är ledningens instrument fö r att fö lja upp och utvärdera miljö arbetet och hur det integrerade och systematiska miljö arbetet - miljö
stö d består dels i att få rätt att ta del av de fakta | och träffa | den |
personal som behö vs och dels i att ledningen tar | resultatet | från |
miljö revisionen på allvar genom att det leder till åtgärder. |
En intern miljö revisor agerar på uppdrag från ledningen och ska vara
62
kompetent och oberoende av den eller det som blir reviderat fö r att kunna vara objektiv och opartisk i sin utvärdering. Miljö revisorn bö r fö rutom miljö kunskap ha
Utö ver att revidera den verksamhet ledningen ansvarar fö r kan ledningen också behö va uppdra åt miljö revisorn att granska hur de själva utfö r sin
Eventuella miljö samordnare bö r inte genomfö ra eller medverka i miljö
verksamhet som denne ska samordna miljö arbetet inom. | Eftersom |
samordningen ingår som en funktion i det miljö arbete | som ska |
miljö revideras är samordnaren att betrakta som ”part i målet”. |
Ledningen ska tydliggö ra och slå fast syftet och uppdragets omfattning i samråd med miljö revisorn.
Myndigheten kan utfö ra de interna miljö revisionerna med egen eller med inhyrd personal. Det kan vara lämpligt att ö verväga mö jligheten med att byta miljö
Miljö revisionen innefattar de tre momenten planering, genomfö rande och
Fö reningen Miljö revisorer i Sverige (MIS) har antagit etiska regler fö r miljö
Revisionsplan
När uppfö ljningen sker genom miljö revision anger myndigheten I en miljö
63
behö ver därmed inte bli reviderade varje gång men bö r bli det under loppet av ett par tre år.
Av bilaga 9 framgår i korthet vad en miljö revisionsplan bö r innehålla.
Myndigheter med skyldighet att bedriva internrevision enligt internrevisionsfö
64
Att styra
Utveckla och fö rbättra
Riksdagens har slagit fast samhällssektorernas miljö ansvar. Detta ansvar sträcker sig längre än att utfö ra precis vad myndigheten blivit ålagd.
Kraven på initiativen till fö rbättrat ansvarstagande fö r miljö n ska således inte behö va komma utifrån eller påpekas från regeringen. Detta ger myndigheten en mö jlighet att utveckla verksamheten på egen hand och utan detaljreglering.
Myndighetens miljö policy ska bl.a. därfö r innehålla ett internt krav på fortlö
Rätta till
Brister och felaktigheter som blivit uppdagade måste rättas till. Å tgärderna kan vara av avhjälpande eller korrigerande natur.
Vissa åtgärder avser att gö ra det bästa mö jliga av en situation - avhjälpande åtgärder. Det är sådana som måste vidtas akut i ett visst uppkommet läge fö r att lö sa ett problem fö r tillfället.
En korrigerande åtgärd är till fö r att fö rändra något till det bättre med
När ett fel eller en brist uppdagas eller något inträffar som medfö r
65
händelsefö rloppet och ta reda på orsaken till det hela.
66
En avhjälpande eller korrigerande åtgärd ska sättas in snarast. Därefter bö r
Fö lj upp
Det är viktigt att ledningen och ö vriga som tilldelats ett särskilt ansvar
Ett moment i uppfö ljning som myndighetens ledning utfö r ska bestå av att gå igenom resultatet från miljö revisionen och om uppsatta mål har nåtts. Det är också viktigt att uppmärksamma att miljö ledningssystemet ”hänger med”vid fö rändringar i verksamheten.
Har myndigheten utvecklat nyckeltal fö r miljö arbetet är information om och en värdering av hur dessa fö rändras värdefull.
Se ö ver helheten
Med några års mellanrum bö r myndigheten ö vergripande se ö ver hela sitt miljö
En fö rändring av miljö policyn innebär att även miljö ledningssystemet inklusive mål och handlingsprogram behö ver ses ö ver.
67
BILAGA 1
INNEHÅ LL I PROJEKTPLAN
Det kan vara lämpligt att bilda en styrgrupp. Den kan bestå av representanter fö r berö rda delar av myndighetens organisation. En fö r arbetet lämplig person kan leda gruppen. Ibland är det myndighetens chef som är denna person (t.ex. i mindre myndigheter) eller någon annan från ledningen.
Styrgruppens ö vergripande uppgift är att initiera miljö ledningsarbetet, motivera personal och att fö lja upp arbetet.
Nedanstående punkter visar på några viktiga moment och frågeställningar som kan ingå i en projektplan. Projektplanen bö r inte vara detaljreglerande.
Målet med projektet. | ||||
Ska systemet | ha en | egen | utformning eller ska | miljö arbetet vara |
upplagt enligt | t.ex. | en | standard med eller | utan efterfö ljande |
certifiering? Ska en eventuell
Aktiviteter
Bestämma hur dokumentationen ska utfö ras och läggas upp så att den blir användbar fö r det framtida miljö ledningsarbetet.
Kartlägga nuläget genom att inventera vilka beståndsdelar som helt eller delvis redan finns och som kan ingå i eller utgö ra en del i ett
miljö ledningssystem? | Vilka underlag finns redan framtagna, | vilket |
miljö arbete utfö rs | redan och vilka rutiner finna och | vilken |
dokumentation finns av detta. Klart till när? |
Gö ra en miljö utredning. Hur omfattande behö ver den vara? Behö vs
68
extern hjälp? Kostnader? Klart till vilken tidpunkt?
Bestämma vilka miljö aspekter som är viktigast av de som är identifierade.
69
Upprätta fö rslag till miljö policy.
|
o.s.v.
Organisation
Styrgruppens sammansättning och uppgift.
Projektledarens (samordnarens) namn och uppgift.
Vilka resurser (pengar och personer) är behö vliga och vem ansvarar fö r vad?
Tidplan fö r genomfö randet.
70
BILAGA 2
MILJÖ UTREDNING
Syftet med utredningen framgår på sidan 23.
Ta redan i inledningen av arbetet med miljö utredningen ställning till om
Relatera verksamheten till miljöhoten
Syftet med den svenska miljö politiken är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god hushållning med
Fö r att uppnå detta har riksdagen och regeringen angivit både ö vergripande och mer preciserade nationella miljömål utifrån vilka det går att formulera
Naturvårdsverket sammanställer och uppdaterar regelbundet riksdagens och regeringens miljömål i relation till de tretton fö rsta miljö hoten samt miljö
När miljö påverkan sker direkt, exempelvis hos Luftfartsverket och Banverket, bö r myndigheten redovisa under vilka miljö hot som denna påverkan faller. Miljö påverkan som sker genom administrationen eller som är indirekta är ofta svårare att sortera in under miljö hot eller relatera till de nationella miljömålen.
Ett exempel är att utsläpp från fossileldade energianläggningar eller från tjänstebilar faller under miljö hoten ett, tre och fem.
Myndigheter med verksamhet som direkt påverkar miljö n bö r dessutom
71
av transportmedel.
1Klimatpåverkande gaser
Målet är att begränsa klimatfö rändringarna så att de kan klaras genom naturlig anpassning. Det innebär att utsläppen av klimatpåverkande gaser från t.ex. fö rbränning och trafik måste begränsas.
2Uttunning av ozonskiktet
Farlig
3Fö rsurning av mark och vatten
Luftfö roreningar som leder till fö rsurning av vatten och mark måste
4Fotokemiska oxidanter/marknära ozon
Fö r att begränsa halterna av marknära ozon till nivåer som inte utgö r ett hot mot naturen och människors hälsa, kräva att utsläppen av flyktiga
5Tätorternas luftfö roreningar och buller
Luftfö roreningar från trafik, industri och energianläggningar måste
6Ö vergö dning av vatten och mark
Naturligt fö rekommande arter i havs- och vattenområden ska bevaras i
7Påverkan genom metaller
Flö dena och användningen av hälso- och miljö farliga metaller måste minska. Användningen av kvicksilver, kadmium och bly bö r upphö ra helt.
8Påverkan av organiska miljö gifter
Utsläppen av organiska miljö gifter, t.ex. klorerade lö sningsmedel, måste kraftigt minska eller upphö ra.
72
9Oacceptabel introduktion och spridning av främmande organismer
Biotekniken ska tillämpas så att inga negativa miljö effekter uppstår. Infö
10Brister i nyttjandet av mark och vatten som produktions- och fö rsö rjningsresurs
Skogsmarkens naturgivna produktionsfö rmåga ska bevaras och skogens natur- och kulturmiljö värden skyddas. jordbruksmarken får inte
fö rorenas eller behandlas så, att naturliga, viktiga markprocesser blir allvarligt stö rda.
11Fö r miljö n negativ exploatering av mark och vatten fö r bebyggelse, anläggningar och infrastruktur
Samhällsbyggandet ska ske så att miljö problem fö rebyggs eller begränsas. I samhällsplaneringen ska hänsyn tas till naturens kretslopp och en
12Anspråk mot särskilt värdefulla områden
Målet att bevara särskilt värdefulla mark- och vattenområden och deras flora och fauna genom att inrätta nationalparker. Skyddet av urskogar,
13Brutna kretslopp, avfall och miljö farliga restprodukter
Allt vi använder hamnar fö rr eller senare i naturen som avfall. Dess mängd och innehåll av hälso- och miljö farliga ämnen ska minimeras. I fö rsta hand ska avfallet återanvändas, i andra hand återvinnas. När detta inte är mö jligt ska mycket hårda miljö krav ställas på omhändertagandet.
14Brister i skyddet mot joniserande och
Arbeta i fyra steg
1Välj en aktivitet, produkt eller tjänst inom verksamheten eller en viss typ av sådan.
Den valda aktiviteten, produkten eller tjänsten bö r vara tillräckligt
73
2Analysera miljö aspekterna som är fö rknippade med den aktiviteten,
74
3 Analysera miljö påverkan
Identifiera så många exempel på miljö påverkan som mö jligt, både aktuella och potentiella, positiva och negativa vilka går att fö rknippa med varje
EXEMPEL
Aktivitet, produkt, | Miljö aspekt | Miljö påverkan / |
tjänst | miljö hot | |
hantering av | utebliven eller felaktig | olyckor vid hantering |
miljö farligt och | sortering och risk fö r | och omhändertagande, |
konventionellt |
felmärkning | fö rorenar avfallet och |
fö rsvårar nyttjande av | ||
det, onö dig | ||
fö rbrukning av | ||
naturresurser (hot 13) | ||
lokal, nationell | ||
avfettning | användning av | påverkar ozonskiktet i |
organiskt | atmosfären (hot 2), bi- | |
lö sningsmedel | drar till bildning av | |
marknära ozon och | ||
lokal, global | ||
regler om hastighet på | konsekvenser på | påverkan på klimatet |
vägar | (hot 1), fö rsurning av | |
av CO2, kolväten och | mark och vatten (hot | |
NOx, buller | 3), stö r människor och | |
djurliv (hoten 4 och 5) | ||
lokal, nationell, global | ||
resor | energiåtgång, utsläpp | påverkan på |
av CO2, kolväten och | ozonskiktet i | |
NOx, buller | atmosfären och på kli- | |
matet (hoten 1 och 2), |
75
fö rsurning av mark | ||
och vatten (hot 3), | ||
stö r människor (hot 5) | ||
lokal, nationell och | ||
kopiering av papper | fö rbrukning av papper, | alstring av avfall (hot |
fö rbrukning av | 13) | |
lokalt och nationellt | ||
4 Bedöm vilken miljö påverkan som är allvarligast
Ta hänsyn till hur allvarlig den är, sannolikhet fö r att det ska inträffa, hur länge påverkan kvarstår.
Ta sedan också hänsyn till potentiell risk fö r att komma i konflikt med
LÄ SVÄ RT
-Det militära fö rsvaret och miljö n. Fö rsvarsmakten november 1995. ISBN
Nyckeltal
Exempel på nyckeltal, som myndigheten själv kan välja bland, finns i
Exempel på nyckeltal
76
Energiförbrukning
energifö rbrukning i t.ex. kWh / år
energifö rbrukning per ändamål och år (t.ex. uppvärmning, produktion, kylning, transporter)
energifö rbrukning per energislag och år (t.ex. olja och andra typer av flytande bränslen, kol och andra typer av fasta bränslen, gas, el, fjärrvärme)
energifö rbrukning per produktionsmängd och år
Annan förbrukning (exkl. energi) av råvaror och insatsvaror
totala mängden råvaror / år
det totala årliga spillet eller läckaget. Detsamma per årlig produktionsmängd
antal fö rekommande kemiska produkter i produktionen
mängd årligt fö rbrukade kemiska ämnen på Kemikalieinspektionens listor
Produkt
återvinningsbarhet (% av produkten totalt)
återvinningsgrad eller återanvändningsgrad (% faktisk återvinning, återanvändning)
77
energifö rbrukning vid nyttjande
Utsläpp
totala utsläpp per år av olika ämnen till mark, vatten och luft och detsamma utslaget på årlig produktionsmängd
totala utsläppet av klimatpåverkande ämnen (växthusgaser) mätt som GWP (global warming potential). Utslaget på olika ämnens relativa effekt i ett 100 årigt perspektiv motsvaras utsläppet av 1 kg CO2 (=1 GWP) av 7 kg
Avfall och restprodukter
Total årlig mängd alstrat avfall och restprodukter i vikt eller volym samt
·återvinning respektive återanvändning
·energiutvinning
·fö rbränning utan energiutvinning
·kompostering
·deponi
·miljö farligt avfall
Total årlig mängd alstrat avfall fö rdelat på papper, papp, plast, glas, metall, träm.m.
78
79
BILAGA 3
MILJÖ UTREDNING | AV | MILJÖ PÅ VERKAN | FRÅ N |
Tjänsteresor och andra resor
·är resandet miljö anpassat (valet av transporter)?
·används hotell med miljö profil?
·är det mö jligt att ersätta resor med tele- eller videomö ten?
·finns det mö jligheter till distansarbete fö r att undvika pendlingsresor?
·är det mö jligt att undvika bil och om mö jligt cykla eller åka kollektivt?
· går det att fö rlägga kurser till orter som medfö r att det totala resandet till kursen blir lägre än idag?
Inkö p och fö rbrukning
Ä r upphandlingen miljö anpassad och finns det rutiner fö r detta? Har upphandlarna relevant kunskap fö r sådan upphandling?
Exempel i ö vrigt,
Möbler/inredning: går det att återanvända? Kan nykö pen minska? Kan hö gre kvalitet ge längre hållbarhet och är materialet av miljö anpassad kvalité ?
Kontorsmaterial: går det att minska konsumtionen och återanvända mer material?
Datorer och IT,- kontorsutrustning och annan utrustning: energieffektiv? finns skärmsläckare och annan avstängningsautomatik? vilka batterier använder vi?
Lokaler: finns termostater fö r rätt temperatur, lågenergilampor och
80
miljö frågorna vid ombyggnader och byte av lokaler?
Finns det skö tselrutiner fö r ö kad livslängd på utrustningen? Serverar vi kaffe i koppar eller engångsmuggar i personalutrymmen?
81
Energi: kan vi med olika åtgärder spara energi t.ex. inkö p och installation av ljusvakter.
Avfallet
·i vilken utsträckning kan vi ö ka källsorteringen?
·kan kopieringen minska genom dubbelsidig kopiering och mer restriktiv sådan och kan repro användas i stö rre utsträckning?
·hur gö r vi med sådan utrutning som inte längre används?
·nyttjar vi
·kan vi undvika engångsartiklar?
LÄ SVÄ RT
-Offentlig upphandling med miljö hänsyn. Naturvårdsverkets rapport 4508.
-Miljö anpassad upphandling i Västernorrland. Kommunfö rbundet, Västernorrland, 1994.
-Det miljö vänliga departementet. Miljö vårdsberedningens rapport 1994:8.
Nyckeltal
Exempel på nyckeltal, som myndigheten kan välja av, finns i nedanstående tabell. De avser den administrativa miljö påverkan. Ska dessa gå att använda med ett basår som referens kan det vara lämpligt att i miljö utredningen ta fram data från detta basår. Nyckeltalen och datan fö r dessa kan också få växa fram efter hand.
82
Exempel på nyckeltal
Tjänsteresor
resta mil / årsarbete. En siffra fö r varje trafikslag (flyg, vägtrafik, båt, tåg). Siffernoggrannheten bö r vara rimlig
resta mil med tåg / total färdsträcka.
andel kollektivtrafik. (Vägsträcka med buss och tåg / total vägsträcka på land) x 100
reskostnad / årsarbete.
Inköp
total upphandlingskostnad / år.
Energiförbrukning och annan förbrukning
papperskonsumtion totalt / år.
papperskonsumtion / årsarbete.
energifö rbrukning (kostnader fö r) / år.
energifö rbrukning / m2 arbetsyta.
energifö rbrukning / årsarbete.
83
kostnader fö r engångsartiklar / årsarbete.
Avfall
avfallsvikt (volym) i kg (m3).
avfallsvikt (volym) i kg (m3) / årsarbete.
Personal
84
BILAGA 4
MILJÖ POLICY
Beakta fö ljande vid utformningen (de tre fö rsta punkterna är att betrakta som obligatoriska);
·regeringens miljö policy fö r statliga myndigheter (om sådan finns)
·fortlö pande fö rbättringar av miljö arbetet
·miljö policyn ska återkommande ses ö ver
·miljö anpassad upphandling
·behov av samverkan med andra berö rda organ och myndigheter genom att involvera och kommunicera ned berö rda intressenter i verksamheten
·myndighetens uppgift, visioner, viktiga grundvärderingar
·behov av att skilja på vad som är långsiktigt och kortsiktigt
·behov av att hävda miljö hänsyn i internationella eller andra fora
·krav från och kommunicerbarhet med de som kan ha ett intresse av miljö
·koordinering med myndighetens ö vriga policybeslut
·
Utö ver att fö lja regeringens miljö policy, fortlö pande fö rbättra miljö arbetet och återkommande se ö ver miljö policyn kan policyn ta upp att myndigheten t.ex. ska
·minimera all påtaglig miljö påverkan genom att inordna miljö arbetet i
·fö rebyggande av fö rorening och av negativ miljö påverkan
·särskilda regionala eller lokala fö rhållanden
·utreda och redovisa hur regler och fö rslag som myndigheten utarbetar
·utveckla metoder och lämpliga indikatorer fö r att utvärdera miljö arbetet och resulatet av det
·infö rliva livscykeltänkande
·utforma produkter/tjänster så att deras påverkan på miljö n blir minimal vid såväl produktion/planering, användning/utfö rande och slutligt
85
·fö rhindra fö roreningar, minska avfallsmängder och fö rbrukningen av
·gynna friluftsliv, flora och fauna och fö rhindra eller minska negativ
·utbilda och utveckla personalens kunskaper
·dela med sig av nya kunskaper på miljö området och bistå andra
·driva miljö hänsynen i alla nationella och internationella fora och
·kräva att underleverantö rer och uppdragstagare ska ha ett
miljö
·efterleva tillämplig miljö lagstiftning (gäller som krav i miljö policyn vid certifiering mot miljö ledningsstandarder)
86
BILAGA 5
EXEMPEL PÅ RIKTLINJER FÖ R MILJÖ ARBETE
Fö renta Nationernas konferens om miljö och utveckling,
som mö ttes i Rio de Janeiro från den 3 till den 14 juni 1992,
som bekräftar Deklarationen från Fö renta Nationernas konferens om den mänskliga miljö n
antagen i Stockholm den 16 juni 1972 och som eftersträvar att bygga vidare på den,
med målet att etablera en ny och rättvis gemenskap genom att skapa nya samarbetsformer
mellan stater, samhällets viktigaste sektorer och emellan folk,
som verkar fö r internationella ö verenskommelser hos det globala
som erkänner jordens, vårt hem, odelbarhet och ömsesidiga beroende
Princip 1
I strävan mot en hållbar utveckling står människan i centrum. Hon har rätt till ett hälsosamt och rikt liv i samklang med naturen.
Princip 2
Staterna har, i ö verensstämmelse med Fö renta Nationernas stadga och
Princip 3
Rätten till utveckling måste fullgö ras på ett sådant sätt att den rättvist
Princip 4
Fö r att uppnå en hållbar utveckling måste skyddet av miljö n utgö ra en
87
88
Princip 5
I syfte att minska skillnaderna i levnadsvillkor och fö r att bättre tillgodose
Princip 6
Utvecklingsländernas speciella fö rhållanden och behov måste ges särskild
Princip 7
Staterna ska samarbeta i en anda av globalt samfö rstånd fö r att bevara, skydda och återställa hälsa och okränkbarhet hos jordens ekosystem. Staterna har ett gemensamt ansvar härfö r, men det är olika utformat på grund av deras olika
Princip 8
Fö r att uppnå en hållbar utveckling och en hö gre livskvalitet fö r alla
Princip 9
Staterna bö r samarbeta fö r att stärka uppbyggandet av inhemsk kompetens fö r hållbar utveckling. Detta kan ske genom att fö rbättra vetenskaplig fö rståelse genom utbyte av vetenskapligt och tekniskt kunnande och genom att främja utveckling, anpassning, spridning och ö verfö ring av teknik, inklusive ny och nyskapande teknik.
89
Princip 10
Miljö frågor hanteras bäst när alla berö rda medborgare deltar på lämplig nivå. På det nationella planet sa varje individ ha skälig tillgång till den miljö
Princip 11
Stater ska anta effektiva miljö lagar. Miljö normer, mål och prioriteringar ska spegla de miljö - och utvecklingssammanhang där de ska tillämpas. Normer som tillämpas i vissa länder kan vara olämpliga i andra, särskilt i utvecklingsländer, och leda till ofö rsvarliga sociala och ekonomiska kostnader.
Princip 12
Stater bö r samarbeta fö r att främja ett ö ppet internationellt ekonomiskt system som kan bidra till ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling i alla länder fö r att på så sätt bättre kunna hantera problemen med miljö fö rstö ringen.
det |
landets | jurisdiktionsområde bö r undvikas. |
Miljö åtgärder som | syftar till | att bemästra gränsö verskridande eller |
globala miljö problem bö r, så långt mö
Princip 13
Stater ska utveckla sin nationella lagstiftning vad avser ansvar och ersättning till offer fö r fö roreningar och andra miljö skador. Stater ska också samarbeta snabbt och beslutsamt fö r att utveckla och utvidga folkrättens regler om ansvar och ersättning fö r miljö skador som orsakats av verksamheter inom deras eget jurisdiktionsområde eller områden under deras kontroll till att gälla även fö r sådana skador på områden utanfö r deras ansvar.
90
Princip 14
Stater bö r samarbeta effektivt fö r att motverka eller fö rhindra att verksamheter och ämnen som medfö r allvarlig miljö fö rstö ring eller som är skadliga fö r
91
Princip 15
I syfte att skydda miljö n ska fö rsiktighetsprincipen tillämpas så långt mö jligt och med hänsyn tagen till staternas mö jligheter härtill. Om det fö religger hot om allvarlig eller oåterkallelig skada, får inte avsaknaden av vetenskaplig
Princip 16
Nationella myndigheter bö r sträva efter att främja internalisering av
miljö |
av | ekonomiska | styrmedel, med | |
beaktande av att fö |
princip, ska | bära | kostnaderna fö r | |
fö roreningarna. Hänsyn ska |
också | tas till det allmännas |
intressen och tillämpningen ska ske på sådant sätt att det inte medfö r stö rningar i den internationella handeln och
Princip 17
Miljö konsekvensutredningar ska användas som ett nationellt instrument fö r
Princip 18
Stater ska omedelbart underrätta andra stater om naturkatastrofer och andra nö dsituationer som kan antas orsaka plö tslig skada på miljö n i dessa stater. Det internationella samfundet ska gö ra sitt yttersta fö r att bistå drabbade stater.
Princip 19
Stater ska i god tid underrätta och lämna information till stater som kan komma att drabbas av verksamheter som kan ha betydande gränsö verskridande effekter på miljö n och ska samråda med dessa stater på ett tidigt skede i en anda av fö
Princip 20
Kvinnor spelar en avgö rande roll i frågor som gäller miljö vård och utveckling. Deras fullvärdiga deltagande är därfö r av stö rsta betydelse fö r att uppnå en hållbar utveckling.
Princip 21
92
Ungdomars skaparkraft, idealism och mod världen ö ver ska mobiliseras fö r att skapa ett globalt kamratskap i syfte att uppnå en hållbar utveckling och säkra en bättre framtid fö r alla.
Princip 22
Urbefolkningar och deras samhällen, liksom andra lokalsamhällen, har en viktig roll i miljö vård och utveckling på grund av deras kunskaper och traditionella sedvanor. Stater bö r erkänna och vederbö rligen stö dja deras identitet, kultur och intressen och gö ra det mö jligt fö r dem att delta i arbetet med att uppnå en hållbar utveckling.
Princip 23
Miljö och naturresurser som tillhö r folk, som lever under fö rtryck, dominans och ockupation, ska skyddas.
Princip 24
krig är i sig destruktivt fö r en hållbar utveckling. Stater måste därfö r
Princip 25
Fred, utveckling och miljö skydd är beroende av varandra och odelbara.
Princip 26
Stater ska lö sa sina miljö tvister fredligt och med användande av lämpliga medel härfö r i enlighet med Fö renta Nationernas stadga.
Princip 27
Stater och folk ska samarbeta i fö rtroende och i en anda av delaktighet fö r att uppfylla principerna i denna deklaration och fö r att utveckla folkrättens regler vad avser en hållbar utveckling.
Miljö politikens principer
Ett antal viktiga principer ligger till grund fö r den moderna miljö vården. Några av dem är ö vergripande och kan uppfattas som
93
allmänna. Andra syftar till att precisera fö rorenarnas ansvar. Nedan fö ljer sju viktiga principer.
1Principen om hållbar utveckling.
En ”officiell sammanfattning” av vad begreppet innebär går att få från punkterna 3 och 4 i
94
2Kretsloppsprincipen.
I ett kretsloppsanpassat samhälle har materialflö dena inom samhället minskats och slutits i så hö g grad att; flö dena från samhället till naturen kan läggas till de naturliga kretsloppen utan att orsaka oacceptabla miljö stö
3Kritisk belastning.
Den hö gsta belastningsnivå under vilken inga skador uppstår även vid
4Fö rsiktighetsprincipen.
Den officiella ordalydelsen framgår av punkt 15 i Riodeklarationen.
5Substitutionsprincipen.
Den fö rekommer i nationell lagstiftning och är ett riktmärke fö r EUs miljö
6Bästa mö jliga teknik.
Termen kan sägas beteckna det effektivaste och mest avancerade stadiet vad gäller utvecklingen av en verksamhetstyp och tillverkningsmetoderna. Den anger en viss given tekniks praktiska lämplighet och har till syfte att hindra och, när detta är mö jligt, generellt minska utsläpp och påverkan på miljö n som helhet. Den exakta definitionen kan variera mellan olika
7Fö rorenarens betalningsansvar.
Principen är en hö rnsten i den moderna miljö politiken. Den ingår i
punkt 16 i
95
Romtraktatets artikel 130r. Motivet är att fö rhindra subventioner av den som fö rorenar miljö n. Kostnadsansvaret ska fö rdelas effektivt. Alla näringsgrenar omfattas
96
8Samhällssektorernas miljö ansvar
Detta ansvar är fastlagt av riksdagen. Det är mer ett moraliskt
LÄ SVÄ RT
-Miljö politikens principer - SOU 1994:133. Miljö vårdsberedningen.
-Samhällssektorernas ansvar fö r miljö n. Naturvårdsverket.
-Integrering av miljö hänsyn inom den statliga fö rvaltningen - SOU 1996:112. Miljö vårdsberedningen.
97
98
BILAGA 6
HANDLINGSPLAN
Fö ljande frågor kan vara till hjälp när myndigheten ska komma fram till vilka miljö aspekter som är viktigast av de som är identifierade
1åstadkommer eller bidrar myndigheten till någon miljö påverkan som är
2åstadkommer eller bidrar myndigheten till någon miljö påverkan som ger upphov till irreversibla skador?
3vilken miljö påverkan åstadkommer myndigheten som faller under miljö hot av lokal, regional, nationell eller global karaktär?
4fordrar lokaliseringen av myndigheten eller dess verksamheter några
5kan det uppstå någon allvarlig miljö påverkan till fö ljd av olyckor, misstag eller brister i rutiner?
6finns det rutiner fö r att bedöma miljö påverkan från nya projekt, åtgärder eller ny verksamhet?
7motverkar myndigheten på något sätt riksdagens och regeringens miljömål?
8är myndigheten passiv på något område eller i något hänseende där den borde vara aktiv utifrån sektoransvaret och det grundläggande miljö
99
100
BILAGA 7
LEDNINGENS UPPMUNTRAN
Ställ fö ljande frågor till er själva
1Hur har den hö gsta ledningen upprättat, underbyggt och kommunicerat miljö policyn och dess efterlevnad i organisationen?
2 Till vilken grad fö rstår, accepterar och delar de anställda de miljö värden som myndigheten vill verka fö r?
3I vilken omfattning bidrar de ömsesidiga värderingarna till att motivera
4Hur uppmärksammar myndigheten anställda när de når sina mål?
5Finns det eller behö ver vi skapa personliga incitament eller andra
UTBILDNINGSPROGRAM
I programmet bö r ingå
*en fö rteckning ö ver vilka som behö ver utbildning
*vilka kunskapsbehov som var och en har samt när och hur de ska
*ett tydliggö rande av hur de vidtagna åtgärderna passar in i organisationens samlade behov
*en lista ö ver vilka kurser eller åtgärder som genomfö rts
*en kort värdering av de kunskaper som erhållits
I den gällande verksamhetsplanen fö r året kan ingå en fö rteckning ö ver vem som bö r utbildas/ tränas avseende vad och hur.
Frågor att ställa till sig själv när programmet i sin helhet ska läggas upp
1Hur identifierar vi vilka miljö kunskaper som behö vs?
2Hur klarlägger vi kunskapsbehoven i varje enskilt fall?
3Hur dokumenterar vi kunskapsutvecklingen?
101
102
BILAGA 8
DOKUMENTATION
Det finns styrande dokument och redovisande dokument. Nedan fö ljer några exempel.
Styrande | Redovisande |
lagar, regler och motsv. | |
miljö utredning | |
miljö policy | miljö redovisning och |
motsvarande | |
miljömål | |
miljö revisionsrapporter eller | |
andra uppfö ljande rapporter | |
handlingsprogram t.ex. | |
arbetsordning och befattningsbe- | |
skrivningar | |
beskrivningar av rutiner och | |
uppgifter från kontroller och mät- | |
ningar | |
upphandlingsavtal | bedömning av leverantö rer |
utbildningsplaner och andra | resultat från |
planer och program | kompetensutvecklingen av |
personal | |
rutiner fö r ledningens ö versyn | protokoll från ledningens ö versyn |
103
Det bö r finnas ett register ö ver alla dokument. Omfattningen på
Ju fler dokument desto stö rre krav på att varje dokument har en identitet i form av t.ex. en beteckning eller en sifferkod. Ä ven utgåvans nummer bö r då framgå eftersom dokumentet kan fö rändras till innehåll. Uppgifterna bö r framgå av registret så att de går att spåra.
När myndigheten upprättar eller fö rändrar ett dokument, t.ex. en
Personalen bö r alltid ha tillgång till den dokumentation som berö r dem och till dokument som är aktuella. Det är svårt fö r myndighetens ledning att kräva att dess beslut ska efterlevas om ledningen inte säkerställer att berö rda personer också känner till besluten. Se därfö r till att det finns rutiner fö r att distribuera rätt dokument till rätt personer och så att det går att säkerställa att rätt utgåva är tillgänglig och att äldre kasseras.
Avlägsna alla ogiltiga dokument, men finns det behov av eller krav på det bö r eller ska de arkiveras.
104
BILAGA 9
MILJÖ REVISIONSPLAN
En plan fö r miljö revisionen bö r innehålla uppgifter om,
-vilken verksamhet/anläggning som ska miljö revideras
-omfattningen på miljö revisionerna
-hur ofta miljö revisionen ska ske (frekvens)
-hur miljö revisionerna ska utfö ras, t.ex. genom hänvisning till standard
-miljö revisorns ansvar och fö rutsättningar fö r miljö revisionen
-vem som ska ha rapporten från miljö revisionen
En viktig grundfråga fö r miljö revisionen är om miljö ledningen är
Frekvensen bö r inte ö verstiga tre år. Den beror på verksamhetens komplexitet och grad av miljö påverkan, hur länge (hur moget) miljö ledningssystemet funnits (är) och på resultatet från fö regående miljö revision.
105
106
BILAGA 10
Å TERRAPPORTERING I Å RSREDOVISNING OCH ANNAN
Utforma återrapporteringen kort och begripligt så att även allmänheten kan fö
Exempel på innehåll som kan finnas med i årsredovisningen är,
*en sammanfattning av det samlade miljö arbete som myndigheten utfö rt under året fö r att uppfylla riksdagens och regeringens miljömål,
*en redovisning av eventuella nyckeltal fö r miljö arbetet och hur dessa
*en sammanfattning av vilka regler som myndigheten utfärdat och vilka
*ekonomiska uppgifter om hur stor del av den totala upphandlingen som varit miljö anpassad eller innefattat miljö krav,
*besparingar från miljö arbetet respektive särskilt uppkomna kostnader fö r det.
Om myndigheten anser att åtgärder är behö vliga från regeringens sida bö r
Myndigheter som har ett formellt sektoransvar för miljön bör utöver vad som gäller för årsredovisningen beakta följande rapporteringsbehov
Sådan information inklusive bakgrund och motiveringar bör
107
myndigheten redovisa separat.
Informationen bör lämnas i en särskild årlig miljörapport, men det kan finnas motiv att kort beröra frågan i årsredovisningen, t.ex. om särskilda händelser av betydelse inträffat.
Naturvårdsverket har till uppgift att bl.a. följa upp och utvärdera det samlade miljöarbetet. Det är därför lämpligt att samråda med Naturvårdsverket om
Länsstyrelserna bör utöver vad som gäller för årsredovisningen beakta följande rapporteringsbehov
Sådan information inklusive bakgrund och motiveringar bör länsstyrelsen redovisa separat
Informationen bör lämnas i en särskild årlig rapport men det kan finnas motiv att kort beröra frågan i årsredovisningen, t.ex. om särskilda
Oavsett hur miljö arbetet och resultatet redovisas fö r regeringen bö r alla
108
109
BILAGA 11
ARBETSMILJÖ LAGEN, VERKSFÖ RORDNINGEN, ISO 9000 M.M.
Nedanstående krav i ett miljö ledningssystem har en motsvarighet i verksfö
Det framgår av myndighetens instruktion eller i särskild fö rordning om
Likheterna mellan systemen gö r det mö jligt att samordna dem. Samtidigt är det viktigt att observera att det finns viktiga skillnader mellan systemen. Verksfö
MILJÖ LEDNING | Motsvarande krav | ||||
VF | IKF | ISO 9001 | |||
Miljö utredning | Fortlö pande | ||||
undersö kning, | |||||
11 § | |||||
Miljö policy | Arbetsmiljö pol | Kvalitetspolicy | |||
icy och arbets- | och kvalitets- | ||||
miljömål, 5 § | mål, 4.1.1 | ||||
Ö vergripande | Verksamhets | ||||
miljömål och | mål, 8 § | ||||
detaljerade miljö |
|||||
Miljö program | Handlingsplan, | Kvalitetspro- | |||
110
7 § | gram | ||
Organisation av miljö - | Arbetsord- | Planering, led- | Organisation, |
arbetet | ning, 18 § | ning och upp- | 4.1.2 |
fö ljning, 8 § | |||
och 14 § | |||
Utbildning av | Kunskaper | Kunskaper och | Utbildning av |
personal | och kompe- | introduktion, 9 | personal, 4.18 |
tensutvecklin | § och 10 § | ||
g,8 § | |||
Inkö p/leverantö rsbe- | Inkö p/leverant | ||
dömning | ö rsbedömning, | ||
4.6.2 och | |||
4.6.3 | |||
Korrigerande åtgärder | Korrigerande | Korrigerande | Korrigerande |
åtgärder, 7 § | åtgärder, 7 § | åtgärder, 4.13 | |
och 4.14 | |||
Miljö revisionsplan | Revisionsplan | ||
,13 § | |||
Miljö revision | Intern revi- | Arbetsmiljö rev | Kvalitetsrevi- |
sion, 13 § | sion, 4.1.3 och | ||
4.17 | |||
Dokumentation | Dokumentatio | Dokumenta- | |
n,16 § | tion, 4.2, 4.5 | ||
och 4.16 | |||
Offentlig | Å rsredovis- | ||
miljö |
ning 9 och 13 | ||
§§ | |||
111
BILAGA 12
MODELL FÖ R ATT BEDÖ MA MILJÖ KONSEKVENSER AV BE- SLUTSFÖ RSLAG
Konsekvensbeskrivningen ska resultera i en sammanvägd bedömning av fö
I den sammanvägda bedömningen bö r också ingå att redovisa om fö rslaget kan komma att utgö ra hinder fö r någon att miljö anpassa sin verksamhet, om det
Utgångspunkter fö r bedömningen av miljö konsekvenser, transporter
- | om transporterna på väg, till sjö ss, med tåg eller flyg kan komma |
att minska eller ö ka | |
- | om energifö rbrukningen fö r transporter kan komma att minska |
eller ö ka |
- påverkan på utsläpp och buller
energi (undantaget transporter)
-om fö rbrukningen av energi kan komma att minska eller ö ka
- | hur fö rändringen i så fall fö rdelas på olika energikällor (el, gas, |
olja, |
|
- | påverkan på utsläpp |
produkter och avfall
-om en kretsloppsanpassning (återanvändning av vara eller återvinning av material, avgiftning av varor och produkter från kemikalier) kan komma att gynnas eller missgynnas
-om mängderna alstrat avfall kan komma att minska eller ö ka
-vilka avfallstyper (miljö farligt avfall, konventionellt avfall, kärnavfall) som kan komma att påverkas
112
biologisk mångfald (flora, fauna, naturligt genetiskt material)
- om skyddet av den biologiska mångfalden fö rbättras eller fö rsämras
marknyttjande
-om tidigare oexploaterade markområden, riksintressen eller andra områden av betydelse fö r miljö n kan komma att tas i anspråk eller påverkas
naturresurser (undantaget energi, marknyttjande, biologisk mångfald)
-om fö rbrukningen av naturresurser som inte är fö rnyelsebara (t.ex. malm och naturgrus) kan komma att minska eller ö ka
ö vriga utsläpp och buller (ej transporter och energi)
-om utsläppen av miljö påverkande ämnen till mark, luft och vatten kan komma att minska eller ö ka
-om bullret i samhället kan komma att minska eller ö ka
människors hälsa
-om något av ovanstående påtagligt kan innebära men fö r människors hälsa
113
BILAGA 13
EMAS, STANDARDER, ACKREDITERING OCH CERTIFIERING
Befintliga standarder och andra miljöledningssystem
Den internationella standardiseringsorganisationen (ISO) har utarbetat fö rslag till internationella standarder fö r miljö ledning. Dessa kommer att betecknas ISO 14001 och ISO 14004. Standarderna utgö r hjälpmedel fö r att infö ra, bygga upp och behålla ett integrerat miljö arbete i verksamheten.
I miljö ledning ingår miljö revision som ett moment. ISO har fö rslag till
Ovan nämnda standarder beräknas vara klara 1996 och går att kö pa hos
ISO kommer också att ta fram standarder fö r miljömärkning, utvärdering av resultatet av miljö arbetet, livscykelanalyser, termer och begrepp samt miljö
I fö rordningen (EEG 1836/93) om frivillig miljö ledning och miljö revision har EU reglerat bl.a. hur miljö ledning kan byggas upp. Fö rordningen är idag
Ackreditering och certifiering
Ackreditera innebär i korthet att skriftligt styrka befogenhet eller kompetens fö r att utfö ra en viss uppgift eller tjänst. Certifiering betyder i sammanfattning att skriftligt intyga att en produkt, process eller tjänst ö verensstämmer med ställda krav.
114
En myndighet kan bli certifierad mot ISO 14 001 av ett ackrediterat
Certifiering är ett sätt fö r myndigheten att gö ra sitt miljö arbete trovärdigt infö r allmänhet, kunder och andra.
Ackreditering är ett sätt att stärka certifieringens trovärdighet eftersom det är mö jligt fö r vem som helst att genomfö ra en certifiering.
Den myndighet som väljer att certifiera sitt miljö ledningssystem bö r vara klar ö ver att detta ställer långt stö rre krav på resursinsatser, detaljutformning av och omfattning på systemet än vad som framgår av denna skrift. I de fall
Styrelsen fö r teknisk ackreditering (SWEDAC) är en svensk myndighet som bl.a. ackrediterar certifieringsorgan och bedriver tillsyn ö ver dem. Organet kan vara ackrediterat i ett annat land, men ska då stå under SWEDACs tillsyn när det verkar i Sverige. I Sverige kan endast fö retag bli ackrediterade och SWEDAC kan informera om vilka dessa är. Adressen till SWEDAC finns i bilaga 15.
115
BILAGA 14
LITTERATURLISTA
§14 konsekvensutredning. En skrift om vad en statlig myndighet ska gö ra innan beslut fattas om nya eller ändrade fö reskrifter och allmänna råd.
+ 20o C - men hur? Miljö anpassad effektiv uppvärmning. NUTEK och Naturvårdsverket, februari 1996.
9000 goda råd - att bygga kvalitetssystem i fö retag. Institutet fö r
Agenda 21 - en sammanfattning.
Aktionsplan fö r biologisk mångfald. Naturvårdsverkets Rapport 4463.
Avropsavtal fö r statlig inkö pssamordning. Riksrevisionsverket, 1993.
Begränsningslistan. Kemikalieinspektionen i samråd med Naturvårdsverket och Arbetarskyddsstyrelsen.
Beställarnas krav styr utvecklingen. En studie om teknikupphandling, NUTEK 1993.
BS 7750 - Implementing the Environment Management Standard and the EC
Det militära fö rsvaret och miljö n. Fö rvarsmakten 1995.
Det miljö anpassade kontoret. NUTEK.
Det miljö vänliga departementet. Miljö vårdsberedningens rapport 1994:8.
Flamskyddsmedelsprojektet. En metod fö r att uppskatta kemikalie-
116
innehållet i elektronikprodukter. Kemikalieinspektionen, pm nr 8, 1994.
Hur ska Sverige må år 2020. Naturvårdsverket rapport 4104.
Inkö parens miljö handbok. Eko Info.
Integrering av miljö hänsyn inom den statliga fö rvaltningen.
Betänkande av miljö vårdsberedningen, SOU 1996:112.
Miljö analys av länsstyrelsen. Länsstyrelsens meddelandeserie 1994:11.
Miljö hänsyn vid upphandling enligt lagen om offentlig upphandling.
Svenska kommunfö rbundet, 1992.
Miljö lagar. Naturvårdsverkets lagpärm (halvårsvis uppdatering).
Miljö ledning, Environmental management systems - Specification with guidance for use (ISO/DIS14001). Remiss nr 1537, STG 1995.
Miljö ledning, Environmental management systems - General guidelines on principles, systems and supporting techniques (ISO/DIS 14004). Remiss nr 1538, STG 1995.
Miljö ledning, Guidelines for environmental auditing - General principles (ISO/DIS 14010:1995); Guidelines for environmental auditing - Audit
Nationella Miljömål. Fö rteckning ö ver mål fö r miljö arbetet beslutade av riksdag och regering 1995/96, Naturvårdsverket rapport 4483 (årlig
Miljö n vårt gemensamma ansvar. Regeringens Skr 1994/95:120.
Miljö politikens principer - SOU 194:133. Miljö vårdsberedningen.
117
Myndigheter inom den statliga redovisningsorganisationen samt
Naturmiljö n i siffror. Statistiska centralbyrån.
Offentlig upphandling med miljö hänsyn. Naturvårdsverket rapport 4508.
Proposition 1984/85:127 om program mot luftfö rorening och fö rsurning.
Proposition 1985/86:3 med fö rslag till lag om hushållning med naturresurser m.m..
Proposition 1987/88:85 miljö politiken infö r
Proposition 1989/90:146 livsmedelspolitiken, B11 miljö fö rbättrande åtgärder i jordbruket, B12 landskapsvårdande åtgärder.
Proposition 1990/91:90 en god livsmiljö .
Proposition 1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkan.
Proposition 1992/93:180 om riktlinjer fö r en kretsloppsanpassad
Proposition 1992/93:226 om en ny skogspolitik.
Proposition 1992/93:180 om riktlinjer fö r en kretsloppsanpassad
Proposition 1993/94:111 med sikte på hållbar utveckling.
Proposition 1993/94:163 riktlinjer fö r en fortsatt kretsloppsanpassning av samhället - åtgärder fö r att minska riskerna med
118
kemikaliehanteringen.
Proposition 1993/94:215 handlingsplan mot buller.
Proposition 1994/95:119 vissa åtgärder mot utsläpp av fö rsurande ämnen och andra luftfö roreningar.
Proposition 1995/96:125 Å tgärder fö r att bredda och utveckla användningen av informationsteknik.
Proposition 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med fö rslag till riktlinjer fö r den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag fö r
budgetåret 1995/96, m.m.. | |||||
Rådets | fö rordning | (EEG) nr 1836/93 av den | 29 | juni 1993 om | |
frivilligt | industrifö retag | i | gemenskapens | ||
miljö styrnings- | och | miljö |
Europeiska |
gemenskapernas officiella tidning Nr L 168/1, 10 juli 1993.
Samhällssektorernas ansvar fö r miljö n. Naturvårdsverket, 1996.
Sammanställning av lagar, fö rordningar, fö reskrifter | och allmänna | ||||||
råd om kemikalier. Kemikalieinspektionen 1995. | |||||||
Upphandling | en | miljö fråga. Betänkande | av Upphandlings- | och | |||
miljö |
|||||||
Utsläpp till | luft | av fö rsurande | ämnen | 1994. Naturvårdsverkets | |||
Rapport 4461 (årlig utgivning). | |||||||
Underlag | fö r | utveckling | av | miljö ledningssystem | inom | ||
statsfö rvaltningen. | Redovisning av | regeringsuppdrag | M95/2270/8, | ||||
Statskontoret dnr |
Å tgärder mot buller i fjällområden och skärgårdar. Regeringens skrivelse 1993/94:175
119
BILAGA 15
ADRESSER OCH TELEFONNUMMER
Organisation | Adress | Telefon | Telefax | |
Arbetarskyd | 171 84 SOLNA | @nioh.se | ||
90 00 | 19 67 | |||
Kemikalie- | Box 1384 | @kemi.se | ||
inspektione | 171 27 | 57 00 | 76 98 | |
n | SOLLEN- | |||
TUNA | ||||
Kommersko | Box 1209 | einfo@eur | ||
111 82 STHLM | 05 05 | 20 | o.kommer | |
s.se | ||||
Miljö revisor | c/o | |||
er i Sverige | Industrifö rbunde | 81 13 | 35 95 | |
t | ||||
Box 5501 | ||||
114 85 STHLM | ||||
Naturvårdsv | Blekholmsterass | natur@env | ||
erket | en 36 | 10 00 | 25 | iron.se |
106 48 STHLM | ||||
NUTEK | 117 86 STHLM | @nutek.se | ||
91 00 | 26 | |||
Nämnden | Box 2012 | |||
fö r offentlig | 103 11 STHLM | 44 40 | 72 81 | |
upp- | ||||
handling | ||||
Riksrevision | Box 45070 | riksrevisio | ||
104 30 STHLM | 40 00 | 41 00 | nsverket@ | |
rrv.sweau. | ||||
postnet.se | ||||
SIS | Box 6455 | |||
120
Miljömärkni | 113 82 STHLM | 30 00 | 10 | |
ng | ||||
Statskontore | Box 2280 | @statskont | ||
t | 103 17 STHLM | 46 00 | 89 72 | oret .se |
STG | 112 89 STHLM | |||
50 | 61 28 | |||
Statens | 171 16 STHLM | |||
Strål- | 71 00 | |||
skyddsinstit | ||||
ut | ||||
SWEDAC | Box 878 | @swedac.s | ||
501 15 BORÅ S | 77 00 | 13 92 | e | |
AB Svenska | Box 70396 | |||
Miljö styrnin | 107 24 STHLM | 62 50 | 62 01 | |