Dir. 1996:92
En särskild utredare tillkallas för att göra en förutsättningslös översyn av lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument
(pliktexemplarslagen).
Mot bakgrund av de snabba informationstekniska förändringarna avseende offentliggörande av dokument, skall utredaren överväga och, om det behövs, föreslå ändringar i pliktexemplarslagen i syfte att säkra förutsättningarna för forskning och för bevarande och tillhandahållande av kulturarvet.
Enligt pliktexemplarslagen skall exemplar av dokument lämnas till vissa bibliotek och arkiv för att där bevaras och tillhandahållas för forskning och studier. Med dokument avses här ett föremål som lagrar information för senare läsning, avlyssning eller visning.
Den lagstadgade leveransplikten omfattar bl.a. vissa typer av elektroniska dokument, nämligen sådana som finns i fixerad form och i utgåvor som kan köpas, lånas, osv. såsom cd-rom, disketter, videogram och fonogram.
Däremot omfattas inte information som görs tillgänglig via s.k. on line-förbindelse och inte heller elektroniska dokument som utgör underlag för tryckt material.
Syftet med pliktexemplarslagen är att bevara och tillhandahålla yttringar av svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur för eftervärlden och att ge kunskap om och insyn i vårt samhälle. Detta främjar ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande, visar vår egenart och ger oss vår identitet i Europa och världen (prop. 1993/94:10 s. 17).
Som en följd av den snabba utvecklingen inom såväl tryckeri- som informationstekniken kommer en allt större del av det framtida informationsflödet inte att omfattas av pliktexemplarslagen i dess nuvarande utformning.
Detta problem uppmärksammades av kulturutskottet i betänkandet Pliktexemplarslagen, m.m. (bet. 1995/96:KrU4).
Utskottet konstaterade att information allt oftare lagras enbart digitalt. Det är inte ovanligt att material såsom vetenskapliga uppsatser, tidskrifter m.m. endast finns tillgängligt via datanät.
Elektroniska dokument, som inte lagrar information i fixerad form utan är tillgängliga endast genom direktkoppling, är inte leveranspliktiga enligt pliktexemplarslagen. Samtidigt blir datanäten, främst via Internet, tillgängliga för allt fler medborgare.
Utvecklingen av tryckeri- och informationstekniken innebär bl.a. att allt fler dokument aldrig får fixerad form i pliktexemplarslagens mening. Som en följd härav minskar möjligheterna att tillgodose det syfte som ligger bakom reglerna i pliktexemplarslagen. Med gällande lagstiftning kommer en allt större del av informationsflödet i framtiden inte att omfattas av reglerna om leveransplikt. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle ge regeringen till känna att en förutsättningslös översyn skulle göras av pliktexemplarslagen. Riksdagen beslöt i december 1995 i enlighet härmed (rskr. 1995/96:60).
Pliktexemplarslagen har under de senaste decennierna utretts flera gånger, vilket resulterat i betänkandena SOU 1974:94 Bevara ljud och bild, DsU 1975:4 Dagspress på mikrofilm, DsU 1977:12 Pliktexemplar av skrift, SOU 1987:51 Ljud och bild till eftervärlden, SOU 1989:89 Översyn av lagen om pliktexemplar samt SOU 1992:92 Pliktleverans.
Den senaste utredningen, Pliktleveransutredningen, redovisade alltså sina förslag i betänkandet SOU 1992:92 Pliktleverans. Detta låg till grund för den nu gällande pliktexemplarslagen (prop. 1993/94:10, bet.
1993/94:KrU8, rskr. 1993/94:25). Med anledning av den snabba utveckling av tryckeri- och informationstekniken, som skett sedan dess, och för att i möjlig mån förhindra att material i allt högre utsträckning undanhålls forskningen liksom att delar av kulturarvet förloras, bör, som riksdagen uttalat, hithörande frågor åter utredas.
Inom flera länder arbetar man med likartade legala frågeställningar.
Utredningar pågår i bl.a. England och Danmark.
Utredaren skall överväga huruvida sådan elektronisk information som inte omfattas av de nuvarande bestämmelserna i pliktexemplarslagen skall vara föremål för leveransplikt i framtiden. Tekniska frågor om hur leveranserna skall ske skall även utredas.
Om utredaren bedömer att sådan leveransplikt bör införas, skall omfattningen av denna, hur den skall utformas samt vem som skall fullgöra leveransplikten, utredas. Förslag till ändring av pliktexemplarslagen skall lämnas. Med hänvisning till den stora mängden material finns det skäl att under utredningsarbetet beakta att leveransplikten inte får bli så omfattande att den i praktiken blir svår att utträtthålla. Härvidlag skall även kostnadsaspekten såväl för staten som för leverantörerna av pliktmaterial beaktas. Förslag till finansiering skall lämnas till eventuellt utökade kostnader. Utredaren skall även beakta de upphovsrättsliga aspekterna av en utvidgad pliktleverans.
Utredaren skall ta ställning till om leveransplikten skall gälla för elektroniska dokument som utgör underlag för sådant tryckt material, som nu är leveranspliktigt.
Arbetet skall bedrivas förutsättningslöst. Samråd skall ske med kommittéer och arbetsgrupper inom det informationstekniska området.
Utredaren bör följa pågående utredningar i andra länder. De pliktexemplarsregler som redan finns i andra länder, främst inom Norden, Europarådet och EU, skall uppmärksammas.
För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) samt om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).
Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 september 1998.