Dir. 1996:77
Minoritetsspråkskommittén skall utreda frågan om Sverige bör ratificera Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter och om vilka åtgärder som i sådant fall är nödvändiga för att Sverige skall kunna efterleva bestämmelserna i konventionen.
En ramkonvention för skydd av nationella minoriteter har utarbetats inom Europarådet. Konventionen, som godkändes av Europarådets ministerkommitté den 10 november 1994, är det första juridiskt bindande multilaterala avtal som behandlar minoritetsfrågor i allmänhet.
Konventionen öppnades för undertecknande av Europarådets medlemsstater den 1 februari 1995. Den undertecknades av Sverige samma dag.
Konventionen träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period om tre månader från den dag då tolv av Europarådets medlemsstater förklarat sig bundna av konventionen.
Hittills har endast fyra stater ratificerat konventionen.
Syftet med konventionen är att tillförsäkra ett effektivt skydd för nationella minoriteter och för de rättigheter och friheter som tillkommer personer som tillhör dessa grupper. Konventionen inbegriper inte något erkännande av kollektiva rättigheter utan minoritetsskyddet är huvudsakligen inriktat på den enskilda individen. I konventionen definieras särskilda principer rörande minoritetsskydd och skyldigheter för avtalsslutande stater som härrör från dessa principer. Bland annat innehåller konventionen bestämmelser om minoritetsspråk. Parterna skall vidta de rättsliga och politiska åtgärder som följer av konventionen.
Konventionen saknar avsiktligt en definition av begreppet nationella minoriteter. Det möter allmänt sett betydande svårigheter att enas om en definition. En sådan definition har också ansetts kunna medföra att skyddsvärda personer ställs utanför det skydd som konventionen ger.
Europarådets medlemsstater intog i stället en pragmatisk hållning i detta avseende och överlämnade till avtalsslutande stater att i varje enskilt fall bedöma för vem eller vilka de enskilda artiklarna skall vara tillämpliga.
Ramkonventionen innehåller inget förbud mot reservationer. Därmed är reservationer tillåtna enligt folkrätten så länge de inte är oförenliga med konventionens ändamål och syfte.
Minoritetsspråkskommittén skall utreda frågan om Sverige bör ratificera Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter och, i sådant fall, i vilken omfattning anslutning bör ske.
Kommittén skall lämna förslag till kriterier beträffande mino-
ritetsbegreppet och föreslå vilka nationella minoriteter som be-
stämmelserna i konventionen bör vara tillämpliga på i Sverige. Vidare skall kommittén redovisa de eventuella lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder som krävs för att Sverige skall kunna följa bestämmelserna i konventionen. Kommittén skall inhämta synpunkter från företrädare för berörda minoriteter. För det fall kommittén kommer fram till att Sverige inte kan eller bör ratificera ramkonventionen, skall den redovisa hur konventionens innehåll och syfte ändå kan läggas till grund för arbetet med att stärka skyddet för nationella minoriteter i Sverige.
Kommittén skall göra kostnadsuppskattningar och lämna förslag till finansieringssätt med samma utgångspunkt som har angetts i de ursprungliga direktiven. Detta gäller för samtliga förslag som kommittén lägger fram. I de fall kostnader kan komma att belasta kommunerna skall detta särskilt anges.
Kommittén skall arbeta på två sektioner, en för det ursprungliga uppdraget och en för det nu aktuella uppdraget.
Utredningen skall redovisa sitt uppdrag i den nu aktuella delen senast vid utgången av juni 1997.