Dir. 1996:70
En särskild delegation tillsätts för att identifiera problem och föreslå åtgärder för att undanröja onödiga hinder för etablering och tillväxt i småföretag. I delegationens uppgifter ingår bl.a. att komplettera det arbete som pågår inom regeringskansliet med avreglering och regelreformering samt att uppmärksamma skillnader i konkurrens-
förutsättningar mellan små och stora företag och söka lösningar för att reducera dessa skillnader. Delegationens arbete bör baseras på en bred och åtgärdsinriktad dialog med näringslivets organisationer, fackliga organisationer, statliga myndigheter och kommuner samt inledas med en kartläggning av förekommande typer av mer betydande problem för småföretagen. Erfarenheter skall samlas in direkt från de lokala och regionala nivåerna för att komplettera den information som kommer från central nivå. Det är viktigt att delegationen också följer EG:s projekt med liknande syften samt övrigt internationellt arbete av denna karaktär. På basis av det samlade underlagsmaterialet skall delegationen utforma och aktualisera förslag till konkreta åtgärder för att reducera hinder m.m. för företagsetableringar ochtillväxt.
I delegationens arbete ingår vidare att uppmärksamma och kartlägga frågor kring de små företagens tillgång till olika former av insatser för företagsutveckling. Delegationen skall analysera vilka faktorer som påverkar företagens kunskaper om befintliga stöd och lämna förslag till konkreta åtgärder som bl.a. kan förbättra systemen och deras struktur.
Det ingår även i delegationens uppgifter att lämna konkreta förslag till hur information om bl.a. regelverk och stödsystem kan spridas till de små företagen.
För att ta Sverige ur sysselsättningskrisen fordras en ökad tillväxt i näringslivet. Detta kräver konkurrenskraftiga företag. En effektiv konkurrens framkallar ett omvandlingstryck som bl.a. tvingar företagen att arbeta effektivare, pressa priserna och förbättra servicen. För att konkurrenstrycket på den svenska marknaden skall hållas uppe måste hindren för nyetablering och tillväxt hos de små företagen undanröjas i största möjliga utsträckning.
Den 12 juli 1996 beslutade riksdagen om regeringens proposition Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96 FiU:15, rskr. 1995/96:307). Besluten innebär att en rad åtgärder som syftar till att reducera arbetslösheten skall vidtas. Bland dessa återfinns satsningen på en offensiv näringspolitik för tillväxt och sysselsättning som omfattar ett program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt, ett utökat Östersjösamarbete samt ett program för omställning till en hållbar utveckling.
Det är angeläget att påtagligt bredda och intensifiera arbetet med att identifiera och söka lösa sådana problem som särskilt de små företagen upplever. I detta ingår att motverka sådana kostnader samt hinder för etablering och tillväxt som är onödiga och som vållar allmänna effektivitetsproblem och konkurrensnackdelar.
Onödigt komplicerade regelverk och en mängd krav på uppgiftslämnande innebär många gånger en belastning för entreprenörer och småföretag inklusive kooperativa företag. Många regler har betydelse för företagen och vissa av dem kan ha en betydande inverkan på verksamheten. De kan i synnerhet för de nyetablerade och små företagen ofta vara svåra att överblicka och förstå. Till skillnad från stora företag saknar ofta de små företagen - på grund av sin litenhet - resurser i tillräcklig omfattning för att nå erforderlig överblick och kunskap. Bristen på administrativa resurser vid sidan av de resurser som krävs för den operativa verksamheten kan därför innebära att små företag missgynnas i konkurrensen med stora företag som besitter sådana resurser.
Eftersom den del av kapitalmarknaden som riktar sig till de små företagen inte alltid fungerar effektivt erbjuder samhället finansiellt stöd i olika former. Dagens stödstruktur ter sig emellertid ofta komplicerad och svår attöverblicka med hänsyn till bl.a. det stora antalet aktörer och stödformer. Resursbristen hos de små företagen kan därför få till följd att kunskapen om de olika formerna av stöd som samhället erbjuder begränsas. Detta begränsar också deras möjligheter på marknaden. Härmed finns risk för att konkurrenstrycket blir lägre, vilket motverkar en effektiv resursfördelning i samhället.
Småföretagens konkurrensförutsättningar kan härutöver i stor utsträckning påverkas av en rad förhållanden av mer strukturell karaktär. Småföretagen kan t.ex. ha sämre tillgänglighet och högre kostnader för en grundläggande infrastruktur såsom IT-system eller transporter. De kan också missgynnas av utformningen av större upphandlingar och av de villkor som ställs upp på marknaden. På dessa områden kan olika förutsättningar i vissa fall göra det omöjligt för småföretag att vara en reell konkurrent till större och väletablerade företag.
En djupare kunskap och överblick i fråga om företagandets spelregler och möjligheter kräver att företagen har ett visst mått av resurser.
Småföretagens begränsade möjligheter att hantera olika regelkrav skapar dels allmänna effektivitetsproblem, dels konkurrensnackdelar. Det är således viktigt att identifiera och ta bort onödiga hinder för etablering och tillväxt. En delegation bör därför tillsättas för att bl.a. förenkla för småföretagen.
Inom regeringskansliet pågår ett arbete med avreglering och regelreformering.
Arbetet omfattar bl.a. en metodisk rullande granskning som departementen gör för att uppmärksamma behov av konsekvensanalyser och regelreformering. En uppgift i delegationens arbete bör vara att komplettera detta arbete. Inrättandet av delegationen innebär att regeringen skapar en ny plattform från vilkenarbetet med regelreformering kan bedrivas. Genom inrättandet av delegationen och det arbete som den skall bedriva vill regeringen utvidga, förstärka och understödja det nu pågående arbetet på regelområdet.
Delegationens arbete skall baseras på en bred och åtgärdsinriktad dialog med företrädare för näringslivets organisationer, fackliga organisationer, statliga myndigheter och kommuner. Delegationen skall inleda sitt arbete med att kartlägga förekommande typer av mer betydande problem för småföre-
tagen. I arbetet skall delegationen knyta samman befintliga kunskaper om reglers effekter samt söka nya sådana kunskaper.
Skattesystemets utformning speglar en avvägning mellan krav på enkelhet, likformighet och rättvisa. Det finns dock anledning för delegationen att utifrån den struktur som skattesystemet har allmänt pröva möjligheterna till ytterligare förenklingar utan att sådana förändringar väsentligt påverkar grundläggande principer eller skattenivåer. Vad gäller skatte-
reglerna för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag bör delegationen överlämna resultatet av sitt arbete till berörda statsråd samt till den särskilde utredare som regeringen avser tillkalla för utvärdering och förenkling inom denna del av skatteområdet.
Riksdagens beslut om ett program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt förstärker den lokala och regionala nivåns näringspolitiska betydelse. Denna utveckling med ett decentraliserat perspektiv skall återspeglas i delegationens arbete med regelreformering. Delegationens uppgift i detta avseende är alltså att finna en ny väg för regelreformeringen genom att inhämta erfarenheter direkt från de lokala och regionala nivåerna där människorna fungerar som företagare och konsumenter och efter de villkor som den nära omgivningen dikterar eller ger utrymme för. Det är därför en viktig uppgift för delegationen att redan i inledningen av arbetet öppna en bred och aktiv dialog med berörda grupper på dessa nivåer. Detta nya inslag i arbetet med regelreformering bör skapa en förnyelse i fråga om idéer och kan komplettera den information som hittills vanligen kommit endast från central nivå. Delegationen skall vidare uppmärksamma hur dialogen och informationsflödena beträffande de lokala och regionala nivåerna skall hanteras praktiskt. Delegationen bör dessutom beredas tillfälle att yttra sig över myndigheters förslag till nya föreskrifter, anvisningar m.m. som är av större betydelse.
Inom Europeiska unionen har under senare år arbetet med att se över regelsystemen intensifierats, särskilt beträffande systemens effekter för de små företagen. Kommissionen har nyligen startat fyra pilotprojekt för att pröva olika metoder för regelförenkling, vilka i ett senare skede eventuellt kan ges en mer allmän tillämpning. Det är viktigt att delegationen nära följer detta och annat internationellt arbete för regelförenkling och annan regelreformering samt tar del av de erfarenheter som gjorts utomlands.
På basis av det samlade underlagsmaterialet och annan information som delegationen skaffar sig skall den utforma och aktualisera förslag till konkreta åtgärder för att reducera hinder m.m. för småföretagsetableringar och småföretagstillväxt. I denna del av arbetet skall delegationen vidare uppmärksamma onödiga kostnader samt konkurrenssnedvridande effekter och andra negativaregelkonsekvenser som hämmar de små företagens verksamhet och utveckling. Delegationen skall också särskilt beakta behovet av att de regler som är av betydelse för företagen så långt som möjligt är överskådliga, konsekventa och stabila, bl.a. för att underlätta långsiktiga ekonomiska dispositioner m.m.
Arbetet i delegationen bör ta sin utgångspunkt i och ske koordinerat med dels myndigheters arbete enligt verksförordningens (SFS 1995:1322)
bestämmelser om konsekvensanalyser, dels arbetet med den systematiska granskningen av företagsreglerna som genomförs i regeringskansliet.
En viktig del i arbetet är att föra en dialog kring föreliggande skillnader i konkurrensförutsättningarna mellan små - inklusive kooperativa -
och stora företag och att finna lösningar med en bred förankring hos berörda parter. Delegationen skall vidare uppmärksamma frågor kring de små företagens tillgång till olika former av insatser för företagsutveckling.
I denna del bör delegationen i sitt arbete utgå från den kartläggning av företagsstödet som gjordes av Företagsstödsutredningen (SOU 1996:69).
Till grund för arbetet kan också läggas den genomgång av olika finansieringsmöjligheter i Sverige som gjorts av NUTEK samt andra utredningar.
Arbetet med en kartläggning bör följas av inhämtande av information om företagens kunskaper i fråga om befintliga stöd. En utgångspunkt för detta arbete kan vara den undersökning som gjorts av Statistiska centralbyrån under våren 1996, Småföretagens villkor och verklighet.
Undersökningen har bl.a. kartlagt dels i vilken utsträckning företagen har haft kontakt med organisationer och myndigheter, dels i vad mån företagen känner till de olika stöden. Undersökningen visar att kännedomen om olika insatser är låg hos många företag. Delegationen skall emellertid komplettera dessa uppgifter bl.a. genom att vända sig direkt till företag för att utreda detta närmare. Ytterligare information bör inhämtas dels från företrädare för företagens organi-sationer, dels från myndigheter på regional och lokal nivå.
Mot bakgrund av nämnda kartläggning skall delegationen analysera vilka faktorer som påverkar företagens kunskaper om befintliga stöd.
Delegationen skall på basis av en sådan analys lämna konkreta förslag till dels åtgärder som kan förbättra de små företagens kunskap om stödsystemen, dels förbättringar och förenklingar av systemen och deras struktur.
Bristen på bl.a. administrativa resurser hos de små företagen inklusive kooperativa småföretag torde i betydande utsträckning kunna kompenseras genom att informationsinsatserna förbättras och ökas. Detta gäller såväl information om företagandets spelregler i allmänhet som information om de olika stöd som kan erbjudas. Det är därför viktigt att delegationen också överväger och lämnar konkreta förslag till hur information kan spridas till de små företagen.
Delegationen bör i denna del av arbetet eftersträva en ordning som gör det lätt för företagen att skaffa sig den information de behöver.
Informationen skall alltså kunna spridas och göras tillgänglig på ett sådant sätt att några onödigt stora ekonomiska eller andra resurser hos mottagaren inte behöver tas i anspråk. Vid delegationens överväganden och förslag bör särskilt beaktas de möjligheter som utvecklingen inom IT-området kan erbjuda. Delegationen bör även beakta högskolans utökade ansvar när det gäller informationsförsörjning till småföretag.
Inget hindrar emellertid att delegationen också föreslår andra vägar för att sprida informationen.
Delegationen skall beakta vad som sägs i de generella direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), att redovisa regionalpolitiska konsekvenser
(dir. 1992:50), jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) samt konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir.
1996:49). Delegationen skall vidare i sitt arbete samråda med regeringens IT-kommission (SB1995:01). Delegationens arbete skall bedrivas på ett sådant sätt att annat utredningsarbete som syftar till regelförenkling för småföretagen inte dubbleras.
Delegationen skall halvårsvis till regeringen rapportera hur arbetet fortskrider, med början den 1 januari 1997. En slutredovisning skall avges senast den 1 juli 1998.