Dir. 1996:62
Beslut vid regeringssammanträde den 8 augusti 1996
En särskild utredare tillkallas med uppgift att granska dagens miljöövervakning och utarbeta förslag till verksamhetens fortsatta inriktning, omfattning, struktur och finansiering.
För att kunna komma till rätta med brister i miljön och minska miljörisker samt förändra samhällsstrukturen i riktning mot ett hållbart samhälle krävs goda kunskaper om orsakerna till miljöproblem och om tillståndet i miljön. Välriktade åtgärdsprogram kräver i allmänhet fortlöpande rapportering. Övervakning av miljötillståndet och hur det förändras är därför en grundläggande förutsättning för miljöpolitiken.
Den del av miljöövervakningen som är inriktad på att belysa människors exponering för olika miljöföroreningar är viktig för att kunna bedöma hälsoriskerna med miljöföroreningar. Det är Statens naturvårdsverk som har ansvar för att det finns en objektiv, allsidig och framtidsinriktad kunskap om miljöfrågorna i stort. Därvid spelar miljöövervakning och framtagande av miljöstatistik en avgörande roll. Verket har ansvaret för delar av den officiella miljöstatistiken, däribland statistik avseende miljötillstånd/miljökvalitet och skyddad natur. Det finns en stark koppling mellan miljöstatistik och miljöövervakningen där övervakningen kan sägas utgöra kärnan i den officiella miljötillståndsstatistiken.
Miljöövervakningen har ökat under senare år. Det beror främst på ökade krav från staten på bättre kunskaper om miljösituationen och på trender i utvecklingen. Andra orsaker är ökad efterfrågan från olika verksamhetsutövare på underlag för miljökonsekvensbekrivningar samt en kraftigt ökad internationell rapportering som en följd av ratificering av fler internationella konventioner och av medlemskapet i EU. För närvarande pågår en uppbyggnad och samordning av övervakningen regionalt. Verksamheten finansieras med medel på statsbudgeten under Miljödepartementets huvudtitel.
Naturvårdsverket har i regleringsbrevet för 1995/96 fått i uppdrag att under perioden 1996-1998 utvärdera produktionen av officiell statistik på miljöområdet samt komma med förslag till program för den officiella statistikens omfattning och inriktning. I uppdraget ingår också att utvärdera och beskriva den obligatoriska internationella rapporteringen.
Verket arbetar för närvarande med att ta fram en generalinstruktion för internationell rapportering i syfte att effektivisera den internationella rapporteringen.
Verket gavs också i uppdrag att till den 1 mars 1996 redovisa ett samlat program för den fortsatta miljöövervakningens omfattning och inriktning.
I uppdraget ingick att precisera under vilka förutsättningar de mål som tidigare lagts fast för miljöövervakningen kan uppnås mest effektivt. I rapporten Miljöövervakningens framtida inriktning och omfattning (4543-1)
presenterar verket förslag till en fortsatt utbyggnad av miljöövervakningen från dagens kostnadsnivå, 73 miljoner kronor om året, till en uppskattad årlig kostnad av 181 miljoner kronor fr.o.m. år 2000.
Verket anser summan vara motiverad satt i relation till de stora resurser som går åt i det samlade miljövårdsarbetet i landet. Verket analyserar hur övervakningen kan fungera vid de olika kostnadsnivåerna.
Den information som man får via miljöövervakningen är ett kvitto och mått på insatserna på miljöområdet. Verket föreslår vidare att miljöövervakningen skall bedrivas i samordnad form med Naturvårdsverket som sammanhållande myndighet. Verkets miljöövervakningsnämnd föreslås även i fortsättningen vara ansvarig för samordning, prioritering och inriktning av verksamheten. Verket anser att ökade utgifter för miljöövervakningen inte behöver leda till ökade kostnader för staten.
Verket föreslår i sin rapport att kostnaderna för övervakningen skall bäras av berörda sektorer i enlighet med principen om att förorenaren betalar.
Utredaren skall analysera Naturvårdsverkets redovisning av miljöövervakningens omfattning och inriktning och presentera ett förslag till inriktning, omfattning, struktur och finansiering av miljöövervakningen. Förslaget bör innefatta möjligheter till effektivisering och ökad behovsstyrning. Olika samhällssektorer satsar betydande belopp på insamling av miljödata. Ett framtida miljöövervakningssystem bör så långt möjligt utgå från insamlade miljödata så att dubbelarbete undviks. Hänsyn skall tas till de av riksdagen antagna miljömålen samt kraven på internationell rapportering och särskilt de krav som föranleds av Sveriges medlemskap i EU.
Utredaren skall också analysera förutsättningarna för och beskriva konsekvenserna av ett ökat sektorsansvar för miljöövervakningen och dess finansiering. Ansvaret för kostnader såväl som inflytandet över miljöövervakningen skall utredas. Utredaren skall uppmärksamma problemen med utsläpp från diffusa källor där möjligheterna att identifiera förorenarna är begränsade. Vidare bör speciella frågor såsom finansiering av miljöövervakning av kollektiva nyttigheter belysas.
Utredaren skall i sitt arbete utgå från att vissa delar av miljöövervakningen är att betrakta som statliga kärnverksamheter och att miljöövervakningen även i framtiden bör samordnas av Naturvårdsverket. Utredaren skall därvid utgå från de restriktioner för statsbudgeten som generellt gäller för volym av offentlig verksamhet m.m. Förslag till förändringar av volym och ekonomisk omfattning skall därför jämföras med dagens nivå. Förslag till finansiering skall anges, särskilt om volymen föreslås bli ändrad jämfört med nuvarande budget.
Utredaren skall också föreslå de förändringar av lagar och förordningar som kan bli nödvändiga. Utredaren skall därvid samråda med Miljöbalksutredningen (M 1993:04).
Utredaren skall i sitt arbete också samråda med Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Socialstyrelsen, Institutet för Miljömedicin, Vägverket, Jordbruksverket, SMHI, Fiskeriverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges geologiska undersökning, NUTEK, Banverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Kustbevakningen, länsstyrelserna, Svenska kommunförbundet samt de övriga myndigheter som berörs av verksamheten.
Utredaren skall i den mån det är aktuellt beakta regeringens direktiv
(1992:50, 1994:23, 1994:124, 1996:49) till samtliga kommittéer och särskilda utredare.
Utredningen skall redovisas senast den 1 januari 1997.