Mål och medel för Statens räddningsverk

Innehåll

Dir. 1996:114

Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 1996

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall tillsättas med uppdrag att, mot bakgrund av bl.a. de förändrade uppgifter som Statens räddningsverk fått samt den ökade kommunaliseringen av delar av verksamheten, göra en översyn av myndighetens mål och medel. I uppdraget ingår även att utreda vilka av myndighetens verksamheter som bör ingå i den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret samt att belysa möjligheterna till effektiviseringar och rationaliseringar. Ekonomiska konsekvenser av förslaget skall redovisas.

Räddningsverkets uppgifter förändras

Räddningsverket bildades år 1986. En ny räddningstjänstlag (1986:1102) trädde i kraft den 1 januari 1987. Denna lag innebar en samlad reglering av samhällets räddningstjänst och även en modernisering av räddningstjänstens utbildningsverksamhet.

Under senare delen av 1980-talet inriktades Räddningverkets verksamhet mot en fortsatt utveckling av räddningstjänstutbildningen och på integrationen fred-krig inom metod-, teknik- och utbildningsområdena. En betydande del av utvecklingsverksamheten inriktades mot områdena transport av farligt gods, oljeskadeskydd, beredskap mot kärnenergi- och kemikalieolyckor, tilllämpningen av riskanalyser samt samordning mellan statlig och kommunal räddningstjänst.

Under 1990-talet har verksamheten präglats av internationaliseringen, t.ex. EU-samarbetet, genomförande av internationella civila humanitära katastrof- och räddningsinsatser samt det säkerhetsfrämjande arbetet i Central- och Östeuropa. Speciell vikt har också lagts vid säkerhet för anläggningar med särskilda risker och vid arbetet med att begränsa skador och förebygga olyckor. Vidare har införandet den 1 juli 1995 av lagen (1994:1720) om civilt försvar och ändringar i räddningstjänstlagen haft betydelse genom att kommuner nu fått ett ansvar för att organisera och planera för räddningstjänsten under höjd beredskap. Den statliga civilförsvarsorganisationen har avvecklats. Kommunerna har tagit över hanteringen av den statliga utrustningen för befolkningsskydd och räddningstjänst i krig.

Genom riksdagens beslut med anledning av 1996 års totalför- svarsproposition, Totalförsvar i förnyelse (prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:36) har det fastställts att principen om helhetssyn skall tillämpas. Innebörden är att en helhetssyn bör prägla samhällets satsningar och åtgärder för att förebygga och hantera hot och risker i såväl fred som krig. Detta innebär bl.a. att totalförsvarets resurser skall utformas också för att kunna medverka vid internationella fredsfrämjande och humanitära insatser samt för att kunna stärka förmågan att hantera svåra påfrestningar på samhället. För räddningstjänstområdet innebär detta, såvitt avser lagregleringen, inga förändringar av hur samhällets räddningstjänst skall organiseras och be- drivas.

Vidare har det i totalförsvarspropositionen framhållits att verkets uppgifter inom räddningstjänstområdet, i arbetet med förebyggande av olyckshändelser och i fråga om transport av farligt gods, i fortsättningen bör inriktas på tillsyn, utvecklingsarbete och utbildning. Även samordningsuppgifterna på dessa områden kommer att vara betydelsefulla.

I totalförsvarspropositionen föreslås även nya uppgifter för Räddningsverket, såsom att svara för genomförandet av internationella katastrof- och räddningsinsatser samt att i sådana internationella sammanhang kunna ställa resurser till förfogande för den tidiga återuppbyggnadsfasen. Medverkan i utvecklingen av militär och civil samverkan i planering och utbildning för fredsfrämjande och humanitära insatser framhålls särskilt. Räddningsverket skall även svara för genomförandet av utbildningen till de civila beredskapsstyrkorna på räddningsskolorna.

I totalförsvarspropositionen konstaterar regeringen att frågan om en eventuell överföring av medel för skyddsrumsbyggande m.m. till kommunerna bör prövas. Vidare anges att regeringen har för avsikt att vidare studera möjligheterna att utveckla ett finansieringssystem som medför att statens kostnader för skyddsrumsbyggandet blir jämnare fördelade över tiden och mindre känsliga för förändringar i byggkonjunkturen än vad som är fallet med nuvarande system.

I propositionen om beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred (prop. 1996/97:11) redovisas regeringens ambition för beredskapen mot dessa påfrestningar. Här framhålls att Räddningsverket skall göra särskilda satsningar på det förebyggande arbetet, vilket bl.a. innebär att en strategi för ett säkrare samhälle skall utvecklas. I detta sammanhang skall tillsyns- och miljöfrågorna tillmätas särskild vikt. Inom det förebyggande arbetet kommer kommunala riskanalyser utgöra en grund för ökade satsningar för att dels minska antalet olyckor, dels begränsa skador.

Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare (dir. 1996:90) att se över lagstiftningen i fråga om kemikalieolyckor m.m. I utredningsuppdraget ligger att myndighetsansvaret för transport av farligt gods skall ses över. Dessutom kommer vissa frågor om tillsyn, utbildning och överklagande inom ramen för lagen (1982:821) om transport av farligt gods att utredas. Frågorna rörande transport av farligt gods skall avrapporteras till regeringen senast den 15 augusti 1997 medan utredningen slutligen skall rapportera till regeringen senast den 31 december 1997.

Vidare kommer regeringen att uppdra åt en särskild utredare (dir. 1996:115) att föreslå förändringar i syfte att utveckla sot- ningsväsendet. Utredaren skall föreslå förändringar som befrämjar en ökad konkurrens, och utvecklar fastighetsägarens inflytande över sotningen av den egna fastigheten. Utredningen skall avrapportera till regeringen senast den 1 juli 1997.

Utredningen om översyn av principer för finansiering av beredskapsåtgärder samt vissa andra uppgifter inom det civila försvaret har i betänkande (SOU 1996:58) Finansiering av det civila försvaret framhållit att den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret i princip endast bör omfatta resurser som är avsedda för beredskapsändamål. Vidare konstateras att nuvarande anslag för funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst finansierar såväl fredsverksamhet som beredskap för säkerhetspolitiska kriser och krig. Enligt utredningen är det olyckligt att medel som inte är avsedda för beredskapsändamål inkluderas i den ekonomiska planeringsramen. Utredningen anvisade dock ingen metod för att dela upp anslaget i en fredsdel och en del som avser beredskapsändamål.

I sitt remissvar gav Räddningsverket ett preliminärt förslag till sammansättning av funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst. I totalförsvarspropositionen framhåller regeringen att den delar utredningens syn på utformning av den ekonomiska planeringsramen.

Regeringen har den 5 december 1996 givit Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) i uppdrag att göra en funktionsgenomgång av funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst.

Enligt uppdraget skall ÖCB lämna rapport till regeringen senast den 30 september 1997.

Uppdraget

I totalförsvarspropositionen anges att en särskild utredare skall tillsättas i syfte att se över mål och medel för Räddningsverkets verksamhetsområde. Syftet är att klargöra myndighetens framtida uppgifter och ansvarsområden.

I utredningsuppdraget skall omfattningen och inriktningen av offentliga åtaganden inom verksamhetsområdet prövas och i det sammanhanget skall även formerna för statens ansvar för styrning och uppföljning ses över. En bedömning skall göras om medelsbehovet är anpassat till Räddningsverkets nuvarande uppgifter. Eventuella behov av författningsändringar bör anges. Den statliga tillsynsverksamheten skall uppmärksammas. Utredaren skall vidare analysera fördelningen av uppgifter mellan stat och kommun samt mellan Räddningsverket och länsstyrelser samt föreslå eventuella förändringar. I detta sammanhang skall såväl länsstyrelsernas kompetens för uppgifterna som den förändringsprocess som pågår på den regionala nivån särskilt uppmärksammas.
- Uppgifter inom det civila försvaret

Den funktionsgenomgång av funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst som regeringen har uppdragit åt ÖCB att genomföra skall löpande avrapporteras till utredaren. ÖCB skall vidare avrapportera preliminära slutsatser till utredaren senast den 15 juni 1997. Dessa slutsatser skall utgöra grunden för utredarens överväganden om Räddningsverkets uppgifter inom det civila försvaret.

Utredaren skall även redovisa vilka verksamheter inom funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst som bör ingå i den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret. Utgångspunkten skall vara att den civila planeringsramen endast bör omfatta sådana kostnader som avser beredskapsändamål.
- Hur bör utbildningen bedrivas?

Utredaren skall ägna särskild vikt åt utbildningsverksamheten inklusive serviceverksamheten. Grunden bör vara en analys av efterfrågan på utbildning av yrkespersonal inom den kommunala räddningstjänsten, av räddningsmän som tas ut med civilplikt samt av civila beredskapsstyrkor som Räddningsverket enligt 1996 års försvarsbeslut skall svara för utbildning av. Mot bakgrund av ett framtida utbildningsbehov skall utredaren ange behov av förändringar av utbildningen såväl när det gäller innehåll, uppläggning, organisation som när det gäller uppdelning på räddningsskolor. Möjligheten att låta bedriva räddningsskolornas serviceverksamhet på entreprenad skall övervägas.
- Vilka är Räddningsverkets nya uppgifter?

Räddningsverket har fått nya uppgifter inom den internationella verksamheten. Sålunda skall myndigheten enligt 1996 års försvarsbeslut svara för genomförandet av internationella katastrof- och räddningsinsatser samt kunna ställa resurser till förfogande för den tidiga återuppbyggnadsfasen. Vidare skall Räddningsverket medverka i utvecklingen av militär och civil samverkan i planering och utbildning inför fredsfrämjande och humanitära insatser. Myndigheten har även fått utökade uppgifter vad gäller EU-frågor bl.a. inom områdena transport av farligt gods och räddningstjänstfrågor. Utredaren skall särskilt beakta behovet av eventuella förändringar inom verkets internationella verksamhet.

I ett fortsatt miljöarbete är sektorsmyndigheternas miljöansvar av stor betydelse, vilket medför att utredaren skall särskilt uppmärksamma miljöfrågorna inom räddningstjänstområdet.
- Skall kommunerna få ansvar för medlen till skyddsrumsbyggandet?

Utredaren skall belysa frågan om ett eventuellt överförande av medlen för skyddsrumsbyggande m.m. till kommunerna för att ge dessa ett större ansvar för befolkningsskyddet på kommunal nivå. I detta sammanhang skall beaktas dels det som riksdagen och regeringen tidigare uttalat, dels de frågeställningar som Riksdagens revisorer lyft fram i sin rapport. Förslag till inriktning skall lämnas. Denna fråga skall utredas och av- rapporteras till regeringen som delrapport. Efter regeringens beslut bör utredaren redovisa ett förslag till utformning av ett framtida finansieringssystem för skyddsrumsbyggandet.
- Nya uppgifter inom bl.a. sotningsväsendet?

Utredaren skall beakta de eventuella förslag om förändrade uppgifter som kan framkomma i de särskilda utredningar som regeringen tillsatt för att se över lagstiftningen i fråga om kemikalieuppgifter m.m. och för att föreslå förändringar i syfte att utveckla sotningsväsendet.
- Indelning i fem verksamhetsgrenar?

Mot den bakgrund som här redovisas skall utredaren analysera och överväga mål och medel för myndigheten samt föreslå eventuella förändringar. Mot bakgrund av de överväganden och förslag som föreslås skall prövas den indelning i fem verksamhetsgrenar, som regeringen tidigare beslutat om. Förslag till eventuella förändringar i indelningen skall redovisas.
- Förbättrad samordning?

Möjligheterna för en ökad och förbättrad samordning inom verksamhetsområdet skall beaktas, t.ex. genom utnyttjande av informationsteknologin. Det gäller inom den centrala organisationen men även på regional och lokal nivå samt avser även samverkan mellan dessa nivåer.
- Möjligheter till rationaliseringar?

Möjligheter till effektiviseringar och rationaliseringar skall särskilt beaktas.

Konsekvensbeskrivningar och kostnadsberäkningar

Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), att redovisa jämdställhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124), att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) och att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).

Utredaren skall även kostnadsberäkna samtliga förslag som läggs fram. Förslag som lämnas av utredaren skall belysas även ur ett samhällsekonomiskt och statsfinansiellt perspektiv. Förslag som leder till ökade utgifter och minskade inkomster för staten skall åtföljas av förslag till omprioriteringar eller andra finansieringsvägar.

Samråd och avrapportering

Utredaren skall bedriva arbetet i samråd och nära samarbete med Räddningsverket samt i berörda delar efter samråd med Överstyrelsen för civil beredskap och med andra berörda myndigheter. Vidare skall samråd ske med Kommunförbundet och den särskilde utredare som regeringen tillsatt att se över lagstiftning i fråga om kemikalieolyckor m.m. samt den utredare som tillsatts att utveckla sotningsväsendet.

Utredaren skall vidare informera berörda huvudorganisationer och bereda dem tillfälle att lämna synpunkter under arbetets gång.

Utredaren skall till regeringen delredovisa uppdraget om överförande av medlen för skyddsrumsbyggande till kommunerna senast den 1 juni 1997. I redovisningen av uppdraget bör även ingå att belysa Räddningsverkets ansvar för miljöfrågornas hantering inom myndighetens verksamhetsområde.

Uppdraget skall i övrigt avrapporteras till regeringen senast den 1 mars 1998.