Dir. 1996:103
En särskild utredare tillkallas för att se över huvuddelen av den tullagstiftning som faller inom Finansdepartementets ansvarsområde, dvs.
den nationella lagstiftning som kompletterar de EG-rättsliga bestämmelserna när det bl.a gäller själva förfarandet i tullhänseende vid import och export och vidare den lagstiftning som innehåller bestämmelser om frihet från skatt vid import, om tullregister och om tullkontroll av varumärkesintrång, m.m. Uppdraget innefattar inte lagen
(1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen. Uppdraget omfattar inte heller den straffrättsliga regleringen inom tullområdet vilken skall ses över i ett annat sammanhang. Även bestämmelserna om proviantering, t.ex.
förordningen (1994:1694) om viss proviantering m.m., kommer att ses över i ett annat sammanhang.
I uppdraget ingår att kartlägga hur lagstiftningen har tillämpats sedan den 1 januari 1995 då Sverige blev medlem i Europeiska unionen (EU) och huruvida erfarenheterna från tillämpningen visar att ändringar behövs på särskilda punkter.
I samband med anslutningen till EU fick Sverige en till stora delar ny tullagstiftning. Sålunda blev vissa EG-förordningar direkt gällande svensk rätt. De viktigaste av dessa förordningar är rådets förordning
(EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (tullkodexen) och kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (tillämpningskodexen).
I samband med att dessa förordningar blev gällande svensk rätt upphävdes stora delar av den svenska tullagstiftningen och ersattes av nationella författningar som komplement till de EG-rättsliga bestämmelserna. En ny tul
lag (1994:1550) och en ny tullförordning (1994:1558), lagen
(1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. och lagen (1994:1552)
om tullkontroll av varumärkesintrång m.m. infördes. Samtidigt genomfördes ändringar i ett antal författningar, såsom lagen (1960:419)
om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker och lagen (1969:200)
om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga.
Den interna regleringen inom tullområdet beslutades hösten 1994 (prop.
1994/95:34, bet. 1994/95:SkU8, rskr. 1994/95:96). Propositionen hade föregåtts av ett arbete där Tullanpassningsutredningen lagt fram förslag till de nationella tullförfattningar som vid ett svenskt medlemskap i EU ansågs nödvändiga för att, tillsammans med EG:s tull- och tullfrihetsförordningar, upprätthålla tullförfarandet vid införsel från och utförsel till tredje land. Utredningsarbetet redovisades i betänkandet Tullagstiftningen och EG (SOU 1994:89).
Såväl betänkandet som propositionen arbetades fram under stor tidspress.
Det fanns därför inte någon möjlighet att utreda samtliga frågor så noggrant som hade varit önskvärt. Till följd av den korta tid som stod till förfogande baserades arbetet vidare till stora delar på den tullagstiftning och de tekniska lösningar som fanns före det svenska medlemskapet. Lagrådet hördes inte i ärendet med hänsyn till att ett hörande av Lagrådet skulle ha fördröjt lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle ha uppkommit.
Det har nu gått två år sedan Sverige blev medlem i EU och sedan de nya bestämmelserna på gemenskapsnivå och nationell nivå började tillämpas.
Med utgångspunkt från de erfarenheter som vunnits under denna tid kan det nu vara lämpligt att göra en översyn av den aktuella lagstiftningen.
Utredaren skall göra en allmän översyn av huvuddelen av den svenska tullagstiftning som faller inom Finansdepartementets ansvarsområde och lämna förslag till de ändringar som kan visa sig behövliga från såväl sakliga som språkliga och redaktionella utgångspunkter.
Från sakliga utgångspunkter bör utredaren särskilt överväga
- om det svenska medlemskapet ger skäl att gå ifrån vissa av de regelsystem och principer som nu tillämpas, såsom de nationella bestämmelser med anknytning till kredittiderna vid import som EG:s tullförfattningar ger utrymme för,
- om det finns frågor som Tullanpassningsutredningen inte har övervägt fullt ut och som därför behöver utredas ytterligare,
- om det finns skäl att se över bestämmelserna om överklagande i tullagen, och
- om, och i så fall i vilken omfattning, tullar, mervärdesskatt och avgifter som Tullverket uppbär i samband med import bör inordnas i eller samordnas med ett system med skattekonton i enlighet med vad Skattebetalnings-utredningen (Fi 1993:07) föreslagit i betänkandet Ett nytt system för skattebetalningar (SOU 1996:100).
I uppdraget ingår att kartlägga hur lagstiftningen har tillämpats sedan EU-inträdet och huruvida erfarenheterna från tillämpningen visar att ändringar behövs på särskilda punkter.
Vid översynen bör utredaren undersöka om det, i enlighet med den av ministerrådet antagna resolutionen om förenkling och rationalisering av gemenskapens tullbestämmelser och procedurer, finns förutsättningar för förenklingar av regelsystemet.
Utredaren bör fortlöpade hålla sig underrättad om det arbete som pågår dels med översynen av bestämmelserna om varusmuggling, dels inom aktuella kommittéer i EU:s första pelare och då i synnerhet inom den s.k. Tullpolicykommittén där frågan om ett eventuellt införande av administrativa sanktioner på tullområdet för överträdelser av gemenskapslagstiftningen diskuteras. Vidare bör utredaren följa den översyn av provianteringsreglerna som kommer att göras i ett annat sammanhang.
Som ett underlag för sina överväganden bör utredaren undersöka motsvarande lagstiftning i några jämförbara länder. Det står vidare utredaren fritt att ta upp även andra frågeställningar som kan vara av intresse i sammanhanget och som aktualiseras under utredningsarbetet.
Utanför uppdraget faller den del av tullagstiftningen som ligger inom annat departements ansvarsområde och vidare de bestämmelser om tulltjänstemans befogenheter som trädde i kraft den 1 juli 1996.
För utredarens arbete gäller regeringens generella direktiv om att redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna av framlagda förslag (dir.
1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) samt om att redovisa konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49). Utredningsarbetet skall vara avslutat före den 1 juli 1998. Delar av uppdraget bör rapporteras tidigare när så är lämpligt.