Riksdagens förvaltningskontors redogörelse

1996/97:RFK1

Riksdagens förvaltningskontors årsredovisning för verksamhetsåret 1995/96

Riksdagens förvaltningskontors årsredovisning för verksamhetsåret 1995/96 har fastställts vid dagens styrelsesammanträde.

Stockholm den 5 mars 1997

Anders Forsberg förvaltningsdirektör förvaltningskontorets chef

Ordinarie ledamöter    
Birgitta Dahl (s) Mats Lindberg (s) Iréne Vestlund (s)
(ordförande)    
Rolf Dahlberg (m) Per Olof Håkansson (s) Elving Andersson (c)
Gullan Lindblad (m) Carl-Johan Wilson (fp) Eva Zetterberg (v)
Suppleanter    
Sven Hulterström (s) Jarl Lander (s) Knut Billing (m)
Sinikka Bohlin (s) Roland Larsson (c) Inger René (m)
Rose-Marie Frebran (kd) Thomas Julin (mp)

1996/97

RFK1

1

Översikt 1996/97:RFK1

Förvaltningskontoret (RFK) skall enligt sina övergripande mål för verksamheten medverka till att det parlamentariska arbetet kan bedrivas effektivt och rationellt samt till att skapa goda arbetsförhållanden för riksdagens ledamöter. Vidare skall RFK aktivt informera om riksdagens arbete och dess arbetsformer och underlätta det internationella parlamentariska arbetet.

Årets berättelse till riksdagen över RFK:s verksamhet har inte den sedvanliga formen av en verksamhetsberättelse. I stället har en anpassning till övriga statsförvaltningen skett genom att RFK presenterar en årsredovisning vilken förutom resultatredovisningen även innehåller bokslutet med dess olika delar. Dokumentet innehåller även en fyllig personalekonomisk redovisning

Det gångna verksamhetsåret har präglats såväl av konsolidering som av förberedelser för och startande av ny verksamhet.

En ny ersättningslag för riksdagens ledamöter trädde i kraft den 1 januari 1997. Förberedelserna för detta har inneburit ett omfattande arbete för RFK:s medarbetare främst inom det administrativa området.

En ny organisation för RFK har förberetts under året. En ny enhet för ledamöternas administrativa service bildas den 1 januari 1997.

Under verksamhetsåret har nya fastigheter tagits i bruk för riksdagens verksamhet. I kvarteret Mercurius har bland annat det nya riksdagsbiblioteket flyttat in. I kvarteret Milon i Gamla stan har 16 nya övernattningslägenheter för ledamöter blivit inflyttningsklara. Ytterligare en fastighet i Gamla stan har inköpts (kv Aurora) för att byggas om till övernattningslägenheter.

Det systemskifte vad gäller dataverksamheten som slutfördes under 1995 har inneburit att behovet av användarstöd har vuxit. Vidare har den nya telefonväxeln som installerades i juni 1995 haft vissa inkörningssvårigheter.

Den ökande internationaliseringen av riksdagens arbete har påverkat förvaltningskontorets verksamhet. Intresset för förvaltningens sätt att arbete har varit stort och besöken från andra parlament har varit många. Språkutbildning för såväl ledamöter som tjänstemän har prioriterats.

Den 1 januari 1996 startade EU-upplysningen sin verksamhet i riksdagen. Ar- betets inriktning har i stort sett följt riktlinjerna för den tidigare verksamheten med UD som huvudman.

På informationssidan har ett stort arbete lagts ner på att presentera riksdagen och dess verksamhet på Internet i form av en hemsida. Denna hemsida kunde öppnas i november 1996.

Under våren 1996 genomfördes en enkät där förvaltningskontoret frågade om den service som ledamöterna erhåller. Enligt resultaten av enkäten anser över 80 % av riksdagens ledamöter att förvaltningskontorets service i hög utsträckning bidrar till att de kan arbeta på ett effektivt och rationellt sätt. Sammanfattningsvis torde man därför kunna konstatera att de uppställda målen har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt.

Årsredovisningen presenterar förvaltningskontorets verksamhetsgrenar. Verk-

samheten i främst kammare och utskott redovisas i riksdagens årsbok.

2

Förvaltningskontorets ledning

För förvaltningskontoret gäller en instruktion (SFS 1983:1061) och en arbetsordning (RFS 1991:5).

Förvaltningskontorets högsta beslutande organ är Riksdagens förvaltningsstyrelse för vilken talmannen är ordförande. Förvaltningsdirektör är Anders Forsberg.

Förutom talman Birgitta Dahl har följande ledamöter ingått i förvaltnings-sty- relsen under verksamhetsåret.

Ordinarie ledamöter Suppleanter
Mats Lindberg (s), vice ordförande Sven Hulterström (s)
Iréne Vestlund (s) Jarl Lander (s)
Rolf Dahlberg (m) Knut Billing (m)
Per Olof Håkansson (s) Sinikka Bohlin (s)
Elving Andersson (c) Roland Larsson (c)
Gullan Lindblad (m) Rose-Marie Frebran (kd)
Eva Zetterberg (v) Thomas Julin (mp)
Personalrepresentanter Suppleanter
Eva Benson, ST (TCO) Ann-Sofie Söderlund, ST (TCO)
Peder Brynolf, SACO Björn G:son Wessman, SACO
Hans Lund, SEKO Civil Bengt Erik Helin/ Bertil Johnson,
  SEKO civil

Ledamöter av den av förvaltningsstyrelsen utsedda direktionen har varit Mats Lindberg (s), ordförande

Rolf Dahlberg (m), vice ordförande Iréne Vestlund (s)

Förvaltningsdirektören är föredragande i styrelsen och direktionen.

En redogörelse för styrelseledamöternas övriga uppdrag återfinns i bilaga 1.

Förvaltningskontorets organisation

Förvaltningskontoret har varit indelat i fyra serviceområden bestående av tolv enheter samt funktioner för förhandlingar och juridik. För samråd i administrativa frågor av gemensamt intresse mellan förvaltningskontoret, kammarkansliet och utskottskanslierna finns det s.k. förvaltningsmötet.

Medbestämmandefrågor, dvs. frågor av vikt för de lokala fackliga organisationerna, behandlas främst i det s.k. onsdagsmötet. Andra organ med facklig representation är redaktionskommittén för personaltidningen Mitt i Strömmen, skyddskommittén, jämställdhetskommittén, matrådet, förslagskommittén och anpassningsgruppen.

Under året har en beredningsgrupp tillsatt av förvaltningsdirektören utarbetat ett förslag till ny organisation för förvaltningskontoret. Bakgrunden är bl.a. att

1996/97:RFK1

3

verksamhetens utökning under senare år och att IT-utvecklingen gjort nuva- 1996/97:RFK1
rande organisation och indelning i serviceområden mindre ändamålsenlig.  
Förslaget, som huvudsakligen rör RFK:s grundstruktur, har antagits av förvalt-  
ningsstyrelsen och har trätt i kraft den 1 januari 1997.  
Syftet med förändringarna är att öka effektivitet, flexibilitet och samordnings-  
möjligheter, att minska överlappningar och dubbelarbete och att skapa mer tid  
för långsiktig, strategisk styrning av verksamheten.  
I den nya organisationen grupperas de tolv enheterna i fyra verksamhetsområ-  
den som till stora delar överensstämmer med de tidigare serviceområdena.  
ADB-enheten placeras som en stabsfunktion under förvaltningsdirektören.  
Områdesindelningen har gjorts med utgångspunkt i de olika verksamhetsde-  
larnas och funktionernas karaktär − gränserna är dragna så att funktioner med  
likartade arbetsuppgifter, nära samarbete och täta kontakter i det vardagliga  
arbetet eller med närliggande mål för sin verksamhet skall placeras inom  
samma område.  
Organisationsförändringarna har förutsatts kunna genomföras med befintliga  
resurser.  
Inom varje område skall en enhetschef samtidigt ha i uppgift att vara områ-  
deschef. Områdescheferna får ett tydligare och starkare chefsansvar än hit-  
tillsvarande områdesansvariga.  
Inom varje område återstår att utveckla områdets interna organisation och mål  
för respektive verksamhetsdel. En viktig uppgift i detta arbete blir att pröva  
möjligheterna till framtida rationaliseringar och besparingar.  

4

1996/97:RFK1

Förvaltningsdirektör

Planering

Data och teknikenhet

IT-samordning

Chefssekr

ADMINISTRA-   INFORMATION   KUNSKAPS-   LOKALER,
TION   OCH   FÖRSÖRJNING   SÄKERHET O
    DOKUMENT       INTERN
            SERVICE
Personalenhet   Informationsenhet   Bibliotek   Serviceenhet
  Dokumentenhet    
Ekonomienhet     Utredningstjänst  
      Fastighetsenhet
  R&D    
Enhet för adm leda-     EU-upplysning  
      Säkerhetsenhet
       
motsservice          
           
Förvaltningsjuridik            
och upphandlings-            
samordning            
             

Ny ersättningslag för riksdagens ledamöter

Under året har en parlamentarisk beredningsgrupp på förvaltningsstyrelsens uppdrag utarbetat ett nytt system för ekonomisk ersättning till ledamöterna.

I december 1995 lämnade beredningsgruppen sina förslag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter till förvaltningsstyrelsen. Styrelsen ställde sig bakom förslagen och överlämnade dem till riksdagen (1995/96:RFK4 och 5), som med vissa mindre ändringar fastställde det nya ersättningssystemet den 27 mars 1996 (1995/96:KU26). Lagen trädde i kraft den 1 januari 1997.

Grundtanken i det nya ersättningssystemet är att samma förutsättningar skall  
gälla riksdagens ledamöter som i samhället i övrigt för ersättning vid tjänste-  
resor. Detta innebär i korthet att riksdagen svarar för alla kostnader som upp-  
kommer vid resorna, dvs. reskostnader, kostnader för logi samt traktamente. 5
 
Alla resor i tjänsten skall ersättas, även sådana som görs till Stockholm under 1996/97:RFK1
delar av riksmötet då riksdagen inte är samlad, eller till andra platser ute i lan-  
det. Ledamoten själv avgör lämpligaste färdmedel och färdväg för resan med  
hänsyn till kostnads- och tidsaspekter. De ersättningar som utbetalas ligger på  
samma nivå som i övriga delar av den offentliga sektorn.  
Riksdagen svarar även för logikostnaderna vid tjänsteresor till Stockholm för  
riksdagsarbete. De faktiska kostnaderna för logi i Stockholm för ledamöter  
som är bosatta mer än 50 kilometer från riksdagshuset ersätts, dock endast upp  
till ett högsta belopp som motsvarar hyran för de övernattningsbostäder som  
riksdagen tillhandahåller, för närvarande 4 000 kr/mån.  
Det nya ersättningssystemet innebär också att riksdagen tillhandahåller tek-  
nisk utrustning i bostaden, bl.a. persondator, telefax, mobiltelefon, personsö-  
kare och tjänstetelefon. Härigenom har kostnadsersättningen kunnat sänkas  
med 10 %.  

Ekonomisk översikt

Riksdagens totala anslag för verksamhetsåret 1995/96 som innefatar 18 månader uppgick till 1 234,6 miljoner kronor inklusive ingående reservationer. Av detta förbrukades 1 112,4 miljoner kronor, och 95,9 miljoner kronor fördes över till nästa år. Dessa reservationer avser i första hand utskottens resor utom Sverige (anslag A 2), riksdagens byggnader (anslag A 4) och förvaltningskostnader (anslag A 5).

Den löpande verksamheten lämnade således ett överskott jämfört med budgeten om ca 123 miljoner kronor. Bland större poster som lämnat ett överskott jämfört med budget kan nämnas att utgående pensioner och inkomstgarantier inte blev så höga som beräknat. Produktionen av riksdagstrycket blev betydligt lägre än budgeterat genom förändringar i riksdagsarbetet (ny budgetprocess).

Liksom tidigare år har även en ökad kostnadsmedvetenhet och återhållsamhet inom förvaltningen liksom ökad satsning på upphandlingar avsevärt bidragit till att hålla kostnaderna nere.

Riksdagens investeringar har under verksamhetsåret främst avsett ADB- utrustning och riksdagens byggnader. Sammanlagt uppgick investeringarna till 113 miljoner kronor för hela budgetåret jämfört med 167 miljoner kronor föregående år.

6

Anslagsförbrukning (mkr)     1996/97:RFK1
Anslag   1995/96 1996 1994/95
    18 mån 12 mån 12 mån
A 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 569,1 366,9 368,5
A 2 Riksdagsutskottens resor utom Sverige 10,2 5,7 0,1
A 3 Riksdagens förvaltningskostnader 395,9 274,1 286,31
A 4 Riksdagens byggnader 121,8 76,7 152,4
A 5 Sveriges företrädare i EU-parlamentet 14,1 9,6  
A 7 Utgivning av otryckta ståndsprotokoll 0,2 0 0,2
Totalt   1 112,4 733,0 807,5
H 3 Stöd till politiska partier 176,9 120,0 126,9

1 Inklusive anslaget Riksdagens förlagsverksamhet

Personal

Antalet medarbetare har under de gångna 18 månaderna ökat något och var den 31 december 1996 568 personer exklusive timanställda och extra personal. Detta utgör resursmässigt ca 495 heltidsanställningar på årsbasis. Antalet kvinnor var 336 (59%) och antalet män 232 (41%).

Den 1 januari 1996 övertog riksdagsförvaltningen arbetsgivaransvaret för sekretariatet för Europainformation från Utrikesdepartementet. Organisatoriskt har gruppen, som numera benämns EU-upplysningen och har sju medarbetare, utgjort en sektion inom informationsenheten.

Utskottsorganisationens föredraganderesurser har förstärkts med ytterligare fem anställningar på grund av den ökade arbetsbelastningen.

Barnverksamheten med uppgift att svara för tillfällig barnomsorg åt riksdagsledamöter med småbarn har nu fått en permanent karaktär med en förskollärare som ansvarig.

Övertidsuttaget är fortfarande högt — under kalenderåret 1996 registrerades närmare 26 000 övertidstimmar — vilket dock är något lägre än budgetåret 1994/95, då siffran var ca 28 000. Tyngdpunkten har nu förskjutits till hösten, som en följd av att riksdagens arbete med statsbudgeten numera är koncentrerat till höstarna.

De kvinnliga enhetscheferna är liksom vid förra redovisningen 4 till antalet  
och männen är 8. Antalet kvinnliga kanslichefer är 4 av totalt 18 (inkl. RIK  
och EU-nämnden). 7
Under budgetperioden nyanställdes 75 personer, inräknat tidsbegränsade vi- 1996/97:RFK1
kariat om minst sex månader. 54 anställda slutade, varav 18 med pension. Per-  
sonalomsättningen beräknad på dem som slutat har under kalenderåret 1996  
varit 7,0 % exkl. dem som gått i pension (4,9 %).  
Den genomsnittliga anställningstiden i riksdagen är 9 år, vilket är ett år mer  
jämfört med förra budgetåret. 72 % av personalen har varit anställd i mindre  
än 10 år, 43 % i fem år eller mindre, 10 % i mer än 20 år.  

Antal, ålder och kön

8

Närvaro/frånvaro             1996/97:RFK1
               
               
               
               
               
               
               
               
               
               
               
               
               
               
               

Cirkeldiagrammet visar den faktiskt arbetade tiden. Det betyder summan av anställda och extra personal räknat i heltid plus övertiden, men minus den tid som tagits ut som kompensationsledighet. Avdrag har gjorts för semester, korttidssjukfrånvaro och övrig lagstadgad ledighet.

Genomsnittlig sjukfrånvaro (dagar) vid olika arbetsenheter

  1995/96 1994/95 1993/94
Kammarkansliet 3 8 11
Utskotten 15 8 6
Administrativ service 2 7 7
Lokaler, säkerhet och intern service 31 31 27
Data och dokumentation 6 11 11
Information och kunskapsförsörjning 12 14 16

Under perioden har korttidssjukfrånvaron sjunkit något medan antalet långtidssjuksskrivningar har ökat. Belastningsskador och problem med nacke, axlar och rygg är fortfarande en vanlig sjukdomsorsak. Under de senaste åren är även depression och stressrelaterade sjukdomar en orsak till många långtidssjukskrivningar.

9

Utbildning                                 1996/97:RFK1
                                                 
                                                 
                                                 
                                                 
                                                 
                                                 
                                                 
                                                 
                                                 
                                                 
                                                 
                                                 
                                                 
                                                 
                                                 
                                                 
                                                 
                                                 
                                                 

Diagrammen visar grundutbildningen vid anställningstillfället. Utbildningsnivån bland de anställda har höjts vilket bl.a. beror på att de nyanställdas grundutbildning är högre än tidigare.

38 % av de anställda har eftergymnasial utbildning. 24 % av de anställda har förgymnasial utbildning. Männen har något högre utbildning än kvinnorna.

Totalt inom riksdagen har antalet utbildningsdagar varit ca 5 060, dvs. 9
utbildningsdagar per anställd.  

Även den gångna perioden har dominerats av språkutbildning. Ca 100 medarbetare har deltagit. För att höja kompetensen i samhällskunskap bland de anställda har en gymnasieutbildning i samhällskunskap anordnats. Ca 100 personer har deltagit i kursen Ekonomi för alla. Syftet med kursen är att öka förståelsen för både den egna och förvaltningens ekonomi. Introduktionsutbildning, omfattande ca tre dagar, för alla nyanställda har genomförts två gånger per år. Ett stort antal medarbetare har deltagit i av Forum Europa anordnade EU-utbildningar. 18 personer har läst grundkurs i juridik och 8 personer EU-rätt.

10

Löner           1996/97:RFK1
Per den 30 juni 1994 Medianlön     Medellön  
         
  Män Kvinnor Samtliga Män Kvinnor Samtliga
Exkl. chefer 15 400 14 800 15 000 17 757 15 917 16 624
Inkl. chefer 16 700 15 000 15 300 20 016 16 483 17 925
Per den 30 juni 1995 Medianlön     Medellön  
         
  Män Kvinnor Samtliga Män Kvinnor Samtliga
Exkl. chefer 15 000 14 700 14 800 17 522 15 802 16 469
Inkl. chefer 16 000 14 800 15 100 19 603 16 324 17 665
Per den 31 december 1996        
    Medianlön     Medellön  
  Män Kvinnor Samtliga Män Kvinnor Samtliga
Exkl. chefer 16 000 15 700 15 700 18 363 16 835 17 417
Inkl. chefer 17 650 15 800 16 100 20 951 17 352 18 820
Nyckeltal            
Antal anställda            
Den 31 december 1996   568      
Summa årsarbetskrafter   495      
Könsfördelning            
Kvinnor     336      
Män     232      
Medelålder     44 år      
Medelanställningstid   9 år      
Frånvaro årsarbetskrafter        
Semester     73      
Sjukdom 1—90 dagar   10      
Tillfälliga barnledigheter   2      
Rörlighet            
Nyanställda     75      
Avgångar     54      
varav 18 med pension          

11

Löner samtliga 1996/97:RFK1
Undre kvartil 14 200 kr
Median 16 100 kr
Övre kvartil 20 500 kr
Utbildning  
Förgymnasial 24 %
Gymnasial 38 %
Eftergymnasial 37 %
Forskare 1 %

Jämställdhet

Jämställdhetsplanen för den inre riksdagsförvaltningen gällde för 1995 och 1996. Det övergripande målet var att uppnå jämställdhet på såväl arbetsenheten/motsvarande som inom riksdagsförvaltningen i stort.

Balanserad könsfördelning inom alla yrkesområden. Expeditionsassistentgruppen har utökats med fler kvinnor, likaså har antalet kvinnliga bevakningsmän ökat. Kvinnorna dominerar fortfarande lokalvårdsgruppen. Två kvinnliga medarbetare med teknisk inriktning har anställts vid ABD-enheten. Byråassistentgruppen består nästan uteslutande av kvinnor, men tre manliga utskottsassistenter har anställts under perioden. Inom föredragandekåren är könsfördelningen jämn.

Balanserad könsfördelning på chefsnivå. De flesta av riksdagens chefer är män. Under perioden har tre kvinnliga kanslichefer anställts, samtidigt har tre slutat. Inom förvaltningskontoret har en manlig enhetschef slutat och ersatts av en man. På några enheter inom förvaltningen har biträdande enhetschefer inrättats. Av fem biträdande chefer är fyra kvinnor. Arbetsledargruppen har utökats med två kvinnor.

Lika lön för arbeten som betraktas som likvärdiga. Ett pilotprojekt rörande arbetsvärdering har genomförts. Resultatet finns redovisat i en rapport från Styrgruppen för riksdagens arbetsvärderingsprojekt 1996-08-30. Remissammanställningen är avslutad, och en rekommendation till förvaltningen om hur man bör gå vidare med projektet kommer att lämnas över i början av år 1997. Under perioden har två löneförhandlingar ägt rum. Löneförhandlarna har under förhandlingarna varit uppmärksamma på hur höjningarna fördelats mellan män och kvinnor. Resultatet för kvinnorna har varit procentuellt högre i båda förhandlingarna.

12

Förvaltningsledningen 1996/97:RFK1

Förvaltningsdirektören har som stöd för sitt arbete ett planeringssekretariat bestående av planeringschef och chefssekreterare. Utöver planering för den löpande verksamheten svarar planeringschefen för övergripande utredningar.

Till förvaltningsledningen är också knuten en funktion för IT-samordning och IT-säkerhet.

Det övergripande målet för IT-säkerhetsarbetet är att skydda informationshanteringen i de informationstekniska systemen.

Gemensamt för integritets- och sekretesskyddet är säker identifiering av användare, så att man kan skilja behöriga användare från obehöriga. Detta gäller inom ett lokalnät, som riksdagens, men framför allt om det finns behov av kontaktytor mot omvärlden och speciellt då den s.k. Internetvärlden.

I och med tillkomsten av riksdagens WEB-server har det under förra budgetåret inrättade firewall-systemet (= skyddet mot intrång från Internet) undergått en väsentlig omarbetning. Ett s.k. penetrationstest har genomförts mot det nya firewall-systemet och inga säkerhetsbrister har kunnat konstateras.

Serviceområde Administration

I området ingår personalenheten, ekonomienheten, förhandlingsfunktionen och förvaltningsjuridiska funktionen.

Områdesansvarig är Lena Uhlin.

Personalenheten

Enheten svarar för personal- och löneadministrativa frågor för den inre riksdagsförvaltningen. Det innebär bl.a. ansvar för lönekostnadsbudgeten, personalplanering, medverkan i arbetsenheternas rekryteringsarbete, planering och utveckling av utbildningsprogram för riksdagens tjänstemän och även i viss utsträckning för ledamöterna, särskilt språkutbildning, utbetalning av löner respektive arvoden och annat löneadministrativt arbete. Frågor om arbetsmiljö, företagshälsovård och rehabilitering hör också till enhetens ansvarsområde. Enheten biträder också förhandlingschefen vid beredning av ärenden om lönesättning och löneförhandlingar.

Antal anställda: 11

Chef: Lars Bergquist

13

Ekonomi         1996/97:RFK1
1 000-tal kr          
  Budget Utfall Budget Utfall  
  1995/96 1995/96 1994/95 1994/95  
  (12 mån) (12 mån)      
Personalkostnader 3 719 3 631 3 510 3 433  
Övriga kostnader 223 356 226 439 222 478 219 724  
Intäkter 80 80 77 77  
Nettokostnader 226 995 229 990 225 911 216 214  

Företagshälsovård m.m. för ledamöter och tjänstemän

Under verksamhetsåret har Skogs- och lantbrukshälsan (LHC) enligt avtal med RFK tillhandahållit grundläggande företagshälsovård med i huvudsak förebyggande och rehabiliterande insatser, hälsokontroller samt sjukvård och behandling för i första hand arbetsrelaterade hälsoproblem.

De medicinska kontakterna mellan LHC och riksdagsledamöter/anställda ligger på samma nivå, 3,0 kontakter per ansluten, som föregående år och överstiger något genomsnittet vid LHC som är 2,5 kontakter per ansluten. Besök hos företagsläkare och företagssköterska har ökat jämfört med föregående år medan sjukgymnastbehandling och telefonrådgivning har minskat.

Antalet läkar- och sköterskebesök i ledamotshusets läkarmottagning ligger på samma nivå jämfört med tidigare år.

I den serviceenkät som genomfördes bland riksdagens ledamöter under våren 1996 svarade över 70 % av ledamöterna att de var nöjda med hur företagshälsovården fungerar.

Inom gruppen lokalvårdare av grekisk härkomst har sjukfrånvaron och rehabiliteringsinsatserna varit högre än inom andra grupper. RFK har därför tillsammans med Försäkringskassan i Rinkeby startat ett rehabiliteringsprojekt med denna grupp.

Personalutveckling

Personalenhetens arbete med utveckling av riksdagens personal redovisas under avsnittet Personal. Här nedan redovisas arbetet med ledamöternas utbildning, främst språkutbildning.

Målsättningen för arbetet är att riksdagsledamöterna skall erbjudas utbildning så att de når en viss grundnivå i sina kunskaper i engelska och i övrigt har de språkkunskaper de behöver för sitt uppdrag. 240 ledamöter skall genomgå intensivutbildning i språk.

14

Enligt serviceenkäten våren 1996 ansåg 83 % av ledamöterna att de saknar 1996/97:RFK1
tillräckliga språkkunskaper. Särskilt anser de yngre ledamöterna sig ha otill-  
räckliga språkkunskaper. Hela 95 % av ledamöterna i åldersgruppen 20–40 år  
anser sig ha otillräckliga kunskaper.  
Antalet ledamöter som genomgått någon form av språkutbildning under bud-  
getåret uppgår till 250. Intensivkurs var den vanligaste kursformen, närmare  
40 % av ledamöterna deltog i någon sådan kurs. 80 % av ledamöterna tycker  
att kursen/kurserna varit till nytta.  

Ekonomienheten

Ekonomienhetens övergripande mål är att svara för att de ekonomiska resurserna fördelas och utnyttjas på ett optimalt sätt, att god redovisningssed tilllämpas inom riksdagen samt att servicenivån inom ekonomiadministrationen är så god att riksdagsledamöter och tjänstemän upplever nivån som tillfredsställande.

Antal anställda: 7 Chef: Lena Uhlin

Ekonomi

1 000-tal kr

  Budget Utfall Budget Utfall
  1995/96 1995/96 1994/95 1994/95
  (12 mån) (12 mån)    
Personalkostnader 2 518 2 551 2 170 2 222
Övriga kostnader 106 415 104 705 96 124 96 559
Nettokostnader 108 933 107 256 98 294 98 781

Redovisning

Det viktigaste målet för den ekonomiska redovisningen är att god redovisningssed tillämpas inom riksdagen. Revisorerna skall inte ha anledning att anmärka på den ekonomiska redovisningen. Riksdagen skall presentera ett rent bokslut.

Ekonomienheten använder det statliga redovisningssystemet Cosmos samt en rad sido-, för- och eftersystem för redovisningen.

Ekonomisystemet tillsammans med de övriga systemen har möjliggjort att kravet på god redovisningssed kunnat tillgodoses. Samtliga bokslut sedan starten 1983/84 har varit rena bokslut. Under verksamhetsåret har samtliga system fungerat oklanderligt med tanke på tillgänglighet och driftsavbrott.

15

Förberedelser för införandet av ett eget lokalt ekonomisystem för riksdagen 1996/97:RFK1
har pågått under verksamhetsåret. Det slutliga valet av ekonomisystem föll på  
Agressosystemet, vilket Riksrevisionsverket har handlat upp för statens räk-  
ning.  
Under året har riksdagens anslag varit räntebelagda genom anslutning till rän-  
tekonto i Riksgäldskontoret. Vi årets slut uppgick ränteintäkterna till 6,8 mil-  
joner kronor, vilket tyder på att riksdagens kassahållning varit god.  
Verksamhetsplanering  
Arbetet med att utveckla verksamhetsplaneringen har fortsatt. Samtliga en-  
heter inom förvaltningen arbetar efter verksamhetsplaner med konkreta mål  
och uppgifter om vilka mått som skall användas för att mäta måluppfyllelsen.  
Uppföljningen av verksamheten har alltmer inriktats mot diskussioner om  
dessa mål och mått.  
Ett viktigt led i uppföljningen är att fråga riksdagsledamöterna om hur de upp-  
lever verksamheten. En sådan omfattande enkät genomfördes under våren  
1996 liksom våren 1994. Resultaten av enkäten har redovisats i en rapport och  
återges dessutom under respektive avsnitt i denna årsredovisning.  
Reseärenden  
De nya reglerna i ersättningslagen för riksdagsledamöter har inneburit omfat-  
tande förberedelsearbete främst genom att ta fram tillämpningsföreskrifter till  
lagen samt riktlinjer för riksdagsledamöternas tjänsteresor. Vidare har ett nytt  
reseräkningssystem utarbetats tillsammans med Artic Software i Luleå för att  
möjliggöra en effektiv administrativ hantering av den ökade mängden reseräk-  
ningar. Ersättningsreglerna för ledamöterna överensstämmer numera med de  
regler som i övrigt gäller för statstjänstemän.  
För att möjliggöra ett effektivt och ekonomiskt resande för ledamöter och  
tjänstemän har olika åtgärder vidtagits såsom vidareutveckling av det s.k.  
Riksdagskortet och genom förbättring av uppföljningen av resekostnaderna.  
Riksdagens förvaltningskontor har tecknat avtal med en rad reseföretag, hotell  
etc. för att nedbringa kostnaderna. Besparingarna totalt för resor uppgick totalt  
till 15 % för 1996 vilket är en ökning med 2 % jämfört med 1997. Totalt har  
emellertid resekostnaderna stigit på grund av att antalet resor har stigit med ca  
10 % jämfört med tidigare år samt att 1996 var ett år då de flesta utskott ge-  
nomförde utrikes studieresor.  
Under året har upphandling gjorts av resebyråtjänster för riksdagen, och från  
den 1 januari 1997 har Bennett BTI fått förnyat förtroende att bedriva resebyrå  
inom riksdagens lokaler för en ny avtalsperiod. Enligt ledamotsenkäten har  
resebyråns service fått ett mycket gott betyg.  

16

Förhandlingsfunktionen 1996/97:RFK1

Riksdagen och dess myndigheter utgör ett eget centralt förhandlingsområde inom den statliga sektorn. Förhandlingsfunktionen inom förvaltningskontoret företräder riksdagen och dess myndigheter vid centrala kolletivavtalsförhandlingar. Funktionen företräder också den inre riksdagsförvaltningen vid lokala förhandlingar och i samband med fastställande av nya löneinplaceringar. Vi- dare bereds och fastställs ledamöternas pensioner och inkomstgarantier, liksom tjänstemännens pensioner. Förvaltningskontorets registratorkontor hör också till funktionen. Den har även att bereda och fastställa driftbudgeten för riksdagsrestaurangen.

Antal anställda: 4,5 Chef: Börje Gustafsson

Ekonomi

1 000-tal kr

  Budget Utfall Budget Utfall
  1995/96 1995/96 1994/95 1994/95
  (12 mån) (12 mån)    
Personalkostnader 1 719 1 736 1 240 1 230
Övriga kostnader 63 208 52 057 62 458 54 947
Nettokostnader 64 927 53 793 63 698 56 177

Förhandlingsområdet

Förhandlingsarbetet skall inriktas på att säkerställa att de centrala kollektivavtal som behövs inom riksdagens förhandlingsområde finns tillgängliga i rätt tid. Motsvarande gäller för de lokala avtalen för den inre riksdagsförvaltningen.

De centrala ramavtalen om löner m.m. för perioden den 1 juli 1995–31 mars 1998 träffades i februari 1996 (RD-RALS 1995–98). Fr.o.m. den 1 juli 1995 höjdes månadslönerna med 1,8%, dock lägst med 300 kr för varje heltidsarbetande. I enlighet med de centrala ramavtalen bildades den 1 januari 1996 ett löneökningsutrymme om ”lägst” 4,0 % av utgående månadslöner. Efter lokala löneförhandlingar under mars månad höjdes månadslönerna inom den inre riksdagsförvaltningen med i genomsnitt 4,28 %. För kvinnorna höjdes månadslönen med i genomsnitt 4,44 % och för männen med 4,06 %.

De lokala parterna genomförde en gemensam kartläggning av eventuella löneskillnader mellan kvinnor och män inför avtalsförhandlingarna 1996. Parterna konstaterade gemensamt att några tydliga osakliga löneskillnader inte fanns.

17

Från och med den 1 januari 1997 gäller ett nytt centralt avtal, Allmänt löne- 1996/97:RFK1
och förmånsavtal (RALF), för anställda vid riksdagen och dess myndigheter.  
Avtalet innehåller många förändringar och ger stort utrymme för lokala lös-  
ningar. Med stöd av RALF-uppgörelsen träffade de lokala parterna ett avtal  
om bl.a. arbetstidens förläggning, flexibel arbetstid och vissa förmåner vid den  
inre riksdagsförvaltningen.  
Sammantaget träffades sju centrala kollektivavtal under verksamhetsåret för  
hela riksdagsområdet jämte lika många lokala avtal för den inre riksdagsför-  
valtningen. Med redovisade centrala och lokala kollektivavtal har målet för  
förhandlingsverksamheten uppfyllts.  
Pensionsområdet  
Målen för arbetet med pensionsområdet är bl.a. att säkerställa att ledamöter  
och tjänstemän samt deras efterlevande skall tillförsäkras lagstadgade respek-  
tive avtalsenliga förmåner i form av pensioner, inkomstgarantier och försäk-  
ringar.  
Verksamhetskostnaderna för systemet med inkomstgaranti understiger mot-  
svarande budgeterade kostnader med ca tio miljoner kronor. Utbetalningarna  
för inkomstgaranti har varit betydligt mindre än beviljade garantibelopp.  
Alla nya egenpensioner och inkomstgarantier har behandlats så att inga utbe-  
talningsavbrott har förekommit. Samtliga nya familjepensioner har utbetalats  
senast under andra månaden efter dödsfallet. Alla månatliga utbetalningar har  
kunnat ske i rätt tid. Sammantaget gäller för pensionsområdet att de angivna  
målen har uppfyllts med god marginal.  
Registratorsexpedition  
Under hela verksamhetsåret uppgick antalet diarieförda ärenden inom RFK:s  
registratorskontor till ca 2 100, ungefär lika många som under föregående år.  
Vidare ankomstregistrerades ca 16 000 fakturor vid expeditionen. Ett leveran-  
törsregister på ca 2 000 leverantörer har upprättats.  
Förvaltningsjuridiska funktionen  
Funktionen svarar för förvaltningsjuridiska frågor inom riksdagen och för upp-  
följning och avfattning av förslag till lagar och andra författningar som rör  
riksdagsförvaltningen. Den svarar också för ärenden av juridisk natur hos  
domstolar och andra myndigheter. Funktionens målsättning är att åstadkomma  
lagenlig behandling av riksdagens förvaltningsärenden.  
Ansvarig: Staffan Hansson.  

18

Ekonomi       1996/97:RFK1
1 000-tal kr        
  Budget Utfall Utfall  
  (12 mån) (12 mån) 1994/95  
  1995/96 1995/96    
Verksamhetskostnader 20 6 35  
Lönekostnader 447 447 421  
Totala nettokostnader 467 453 456  

Förutom sedvanliga återkommande ärenden har särskilt tillämpningen av lagen om offentlig upphandling och integritetsfrågorna i samband med automatisk databehandling uppmärksammats. Vidare har staten företrätts i mål vid vattendomstolen, dels ett mål rörande en provisorisk tröskel i Stallkanalen, dels ett som avser anläggandet av en vattenledning från Mälaren genom Stallkanalen till Björnberget på Skansen.

Det kan konstateras att anmärkningar inte riktats mot tillämpningen av lagar och andra föreskrifter i förvaltningen.

Serviceområde Lokaler, säkerhet och intern service

Området består av fastighets-, säkerhets- och intendenturenheterna.

Områdesansvarig är Olle Etzén (t.o.m. 1996-06-30).

Fastighetsenheten

Enhetens uppgifter är att handlägga frågor om lokalplanering och lokalförsörjning samt fördelning av lokaler och bostäder samt att ansvara för förvaltning, ekonomi, drift och underhåll av egna fastigheter. Enheten ansvarar vidare för projekt- och byggledning i egen regi i vad avser ombyggnader och byggkompletteringar i riksdagens hus.

Antal anställda: 6

Chef: Olle Etzén t.o m. 1996-06-30. Lars Hällgren fr.o m. 1996-07-01.

19

Ekonomi         1996/97:RFK1
1 000-tal kronor          
  Budget Utfall Budget Utfall  
  1995/96 1995/96 1994/95 1994/95  
  (12 mån) (12 mån)      
Personalkostnader 2 099 2 240 1 870 1 924  
Övriga kostnader 68 197 47 058 206 616 153 827  
Intäkter 16 431 16 535 14 405 15 214  
Nettokostnader 53 865 47 058 194 081 140 537  

Förvaltning av kontorslokaler

Enhetens målsättning är att på sikt svara för att alla riksdagens organ (exkl. riksdagens verk) bereds lokaler i riksdagens egna fastigheter samt att fastighetsdriften av riksdagens kontorsbyggnader bedrivs effektivt och rationellt.

Lokalbeståndet består av följande egna kontorsfastigheter:

Riksdagshuset (RV och RÖ), Kv. Mars/Vulcanus (ledamotshuset), Kv. Ce- phalus (förvaltningshuset), Kv. Neptunus Större, Kv. Mercurius, Kv. Kungliga Trädgården samt Villa Bonnier som används som representationsbyggnad för talmannen och regeringen.

Förhyrningar görs förutom av Brandkontoret även av förråd och parkeringsgarage.

Förvaltning av bostäder

Riksdagen skall tillhandahålla mindre bostäder i Stockholm till ledamöter som ej är bosatta i Stockholm och dess närhet.

Bostadsbeståndet uppgår för närvarande till 112 bostäder i egna fastigheter, bostadsrätter och hyresrätter.

Ombyggnaden av kv. Milon 9 till bostäder färdigställdes sommaren 1995. In- flyttning skedde i oktober 1995 varvid antalet bostäder ökade med 17.

Cirka 150 ledamöter utnyttjar fortfarande riksdagens kombirum för övernattning. Ledamöternas boende i Stockholm fördelas enligt följande:

20

  1994 1996
I kombirum i ledamotshuset 45 % 42 %
I annan bostad ordnad av riksdagen 29 % 33 %
I annan bostad ej ordnad av riksdagen 10 % 9 %
I ordinarie bostad 16 % 16 %

I serviceenkäten har stort gehör erhållits för målsättningen att förvaltningskontoret på sikt skall kunna tillhandahålla ledamotsbostäder på stan. Härigenom kan boendet på kontorsrummen i Riksdagshuset avvecklas.

I huvudsak kan man säga att ledamöterna är nöjda med bostaden. Medelvärdet uppgår till 4,0 på en femgradig skala. Andelen mycket nöjda var betydligt högre bland ledamöter som bor i lägenhet utanför Riksdagshuset än bland dem som bor i kombirum.

För att bereda ytterligare ledamöter möjlighet till boende utanför Riksdagshuset har två projekt under budgetåret på olika sätt varit föremål för planeringsarbete.

Kv. Kvasten 8: Sedan hösten 1994 har mellan Riksdagens förvaltningskontor och Postfastigheter AB förts förhandlingar om ett samgående i fråga om ägande, utnyttjande och ombyggnad av fastigheten Kvasten 8. Avsikten är att riksdagen skall förvärva hälften av fastigheten och där efter ombyggnad erhålla 28–30 lägenheter. Av Stockholms stadsbyggnadskontor utarbetat förslag till detaljplan har dock hösten 1996 avvisats av stadsbyggnadsnämnden och återremitterats till stadsbyggnadskontoret för bearbetning med avseende på vissa bevarandesynpunkter. Nu avvaktas detaljplanens behandling och hur där angivna utformningsmässiga och ekonomiska förutsättningar får betydelse för ett genomförande av projektet.

Kv. Aurora 2: Riksdagens förvaltningskontor har sedan år 1990 hyrt lokaler i fastigheten Aurora 2 för utredningstjänsten och tidningen Från Riksdag & Departement. Hyresförhållandet upphörde den 1 april 1996. Riksdagen förvärvade 1996-07-01 fastigheten från Vasakronan AB. Avsikten är att under åren 1998–99 bygga om fastigheten från kontor till bostäder och där inrymma 40– 45 övernattningslägenheter.

Underhåll och ombyggnader

Utöver s.k. normalt fastighetsunderhåll av riksdagens egna fastigheter har några större åtgärder vidtagits. Bland dessa kan nämnas renovering av vattenisoleringen av kulverten under Myntgatan och ombyggnad av innertaket i badet.

Dessutom har ett antal ombyggnadsprojekt genomförts. Bland dessa kan nämnas

1996/97:RFK1

21

Postsorteringen i Riksdagshuset västra 1996/97:RFK1
Klubbrum och kafé  
Konstitutionsutskottet nya lokaler på plan 3 i RÖ  
Resebyrå, tvättstuga och handikapplägenhet  
EU-nämnden sessionssal  
Stallkanalens vattentröskel  

Säkerhetsenheten

Enheten svarar för säkerhetsskyddet i riksdagen, riksdagens beredskapsplanering samt för talmännens transporter. Utbildning i sjukvårdstjänst, brandskydd och utrymningsplanering är exempel på andra uppgifter. Samverkan med Re- geringskansliet, främst Statsrådsberedningen och Försvarsdepartementet, samt med polismyndigheter på central och lokal nivå är omfattande.

Förvaltningsstyrelsen har under året fastställt ett utredningsförslag avseende förbättrat inre säkerhetsskydd i riksdagen. Rutinerna tillämpas från den 1 oktober 1996. Planerade byggåtgärder i entréerna genomförs under 1997.

En organisationsöversyn har genomförts inom enheten. Slutsatsen av översynen är bl.a. att larmcentralens roll som ledningscentral skall stärkas samt ansvaret för delar av den dagliga verksamheten skall decentraliseras.

Antal anställda: 34 Chef: Göran Forsell

Ekonomi

1 000-tal kronor

  Budget Utfall Budget Utfall
  1995/96 1995/96 1994/95 1994/95
  (12 mån) (12 mån)    
Personalkostnader 8 806 7 835 7 860 7 050
Övriga kostnader 5 930 5 237 6 830 6 464
Nettokostnader 14 736 13 072 14 690 13 514

Bevakning

Målsättningen med bevakningen är bl.a. att riksdagen skall ha ett väl avvägt säkerhetsskydd.

Bevakningen av riksdagen har utförts enligt verksamhetsplan. Härvid bemannas entréer och larmcentral av riksdagspersonal. En bevakningsentreprenör svarar för bemanningen av åhörarläktarna. Verksamheten i riksdagen är av så-

22

dan art att det vid ett flertal tillfällen krävts extra bevakningsinsatser, exem- 1996/97:RFK1
pelvis presskonferenser, partiledaröverläggningar, byggbevakning samt extra  
rondering av riksdagens yttre fastigheter.  
Enheten har svarat för transporter av talmännen enligt verksamhetsplan.  
Säkerhetsanläggningen har under verksamhetsåret utökats eftersom säkerhets-  
systemen i Mercurius anslutits till anläggningen.  
Enligt serviceenkäten var närmare 80 % av ledamöterna nöjda med säkerheten  
i riksdagen. Det föreligger inga större skillnader mellan de olika åldersgrup-  
perna. Medelvärdet uppgår till 4,0. En viss minskning i känslan av säkerhet  
kan dock skönjas sedan 1994 då medelvärdet uppgick till 4,2.  
Förvaltningsstyrelsen tog under våren 1996 ett beslut om att förbättra säker-  
hetsskyddet i riksdagen. Beslutet innebär bland annat att samtliga entréer kom-  
mer att få en så kallad slussfunktion, dvs. att det inte skall gå att passera vakten  
utan vaktens aktiva medverkan.  
Brandskydd  
Målet för riksdagens brandskydd är att brandskyddsanordningar enligt Bover-  
kets byggnadsregler och brandlagen skall finnas installerade och vara funkt-  
ionsdugliga.  
Brandförsvaret har under verksamhetsåret genomfört brandsyn i riksdagens  
hus. Brister och anmärkningar i brandsyneföreläggandet har åtgärdats under  
året. Kvarstående brister åtgärdas under nästa verksamhetsår bl.a. genom in-  
stallation av nytt brandlarm i vissa av fastigheterna.  
Förebyggande brandskyddsplanering och grundläggande brandskyddsutbild-  
ning har genomförts under året.  
En utrymningsövning genomfördes under november månad 1996 i fastigheten  
Mercurius.  
Beredskap  
Målet för beredskapsfunktionen är att riksdagen skall ha en personell och ma-  
teriell beredskap som skall fungera under kris och krig. Vidare skall den krigs-  
placerade personalen vidareutbildas för sina beredskapsuppgifter.  
Tjänstemän från riksdagen har med godkänt utbildningsresultat deltagit i kur-  
ser anordnade av Försvarshögskolan och Totalförsvarets signalskyddsskola.  
Riksdagens driftvärn bildades 1976 och firade under hösten 1996 sitt 20-års-  
jubileum. Ett trettiotal driftvärnsmän har med godkänt utbildningsresultat del-  
tagit i olika kurser och övningar under verksamhetsåret.  

23

Säkerhet 1996/97:RFK1

Målet är att känslig information skall kunna sändas, tas emot samt förvaras säkert. Vidare skall nycklar och låssystem administreras och underhållas rationellt.

Riksdagens låssystem omfattar ca 17 000 nycklar. Stort fastighetsbestånd, ny- och ombyggnationer, organisationsförändringar, personalrörlighet och omflyttningar m.m. gör att riksdagen fått ökade kostnader för drift och underhåll av låssystemet.

Särskilda säkerhetsåtgärder har vidtagits hos ett antal ledamöter. Ett mindre antal allvarliga stölder har inträffat i riksdagens hus under verksamhetsåret.

Behovet av säkerhetsskåp har under verksamhetsåret varit större än planerat.

Intendenturenheten

Intendenturenheten svarar för den interna servicen i riksdagen och skall tillgodose behovet av allmänna serviceinsatser åt i första hand ledamöterna i deras riksdagsarbete. Vidare skall enheten erbjuda en god arbetsmiljö i riksdagen.

Enheten svarar för den särskilda servicen på de våningar där ledamöterna har sina rum, distribution av post inom riksdagens byggnader, bäddservice i bostadsrummen, lokalvård i övriga utrymmen samt att lämplig och funktionell inredning finns i riksdagens lokaler. Enheten svarar också för riksdagens barnverksamhet, där ledamöter kan få hjälp med tillfällig barnomsorg i Riksdagshuset.

Antal anställda: 99 Chef: Åke Enlund

Ekonomi

1 000-tal kronor

  Budget Utfall Budget Utfall
  1995/96 1995/96 1994/95 1994/95
  (12 mån) (12 mån)    
Personalkostnader 21 207 20 369 19 540 17 954
Övriga kostnader 7 822 7 013 8 541 7 955
Nettokostnader 29 029 27 382 28 081 25 909

24

Inredning 1996/97:RFK1

Målet är att en lämplig och funktionell inredning skall finnas i riksdagens allmänna representativa utrymmen, arbets- och bostadsrum, lägenheter och övriga lokaler.

Underhåll och reparationer av möbler, inventarier och inredning samt tillverkning av specialinredning har utförts. Personalen har vidare medverkat vid slutförandet av inredning i kv. Neptunus och kv. Mercurius samt planering och inredning av lägenheterna i kv. Milon och ledamöternas klubbrum, tidningsrummet, kaféet, resebyrån, i entréhallen rummen Lappland och Skåne, EU- nämndens sessionssal samt möbler för ADB-verksamhet på samtliga utskott och vissa enheter.

Praktisk ledamotsservice

Praktisk personlig grundservice skall ges till ledamöter och övriga i deras arbete att utföra sina uppdrag inom riksdagen.

Vid riksmötets öppnande hösten 1996 övertogs utredningstjänstens disk i bankhallen för att kunna utföra snabba serviceåtgärder till ledamöterna.

Totalt har under budgetåret 5 275 sammanträden bokats genom förvaltningsservice och av dessa har 572 tagit i anspråk någon av de större konferenslokalerna inkl. 21 offentliga utskottsutfrågningar.

Distribution av post och tryck sker till samtliga avdelningar inom riksdagen tre gånger dagligen. Morgonpost till ett bestämt antal ledamöter i L-huset delas ut dagligen.

Servicepoolen ger även tillfällig kontorsservice till utskott och enheter. Servicen består i att vid vakanser o.d. hjälpa till med utskick, kopiering, insortering av tryck m.m. En del av servicepoolens arbete utgörs av externa bud vilka uppgår till ca 15 per vecka under riksmötet.

Våningsassistenterna har till uppgift att i första hand ge en god service till ledamöterna.

85 % av ledamöterna angav i ledamotsenkäten att de är nöjda med våningsservicen. Medelvärdet uppgick till 4,3.

En mycket stor majoritet av ledamöterna anser att det är en rimlig ambition att internposten skall vara utdelad inom två timmar.

Förråd och gods m.m.

Materialförrådet har under året haft ca 8 000 beställningar. Det övervägande antalet har kunnat effektueras inom givna ramar.

25

Antalet godsförsändelser som kommit till riksdagen genom godsmottagningen 1996/97:RFK1
uppgick under verksamhetsåret till ca 14 000. Av dessa kunde de flesta leve-  
reras till mottagaren på önskad tid och plats.  
Om- och uppmöbleringar i samband med rumsbyten och omflyttningar samt  
vid konferenser m.m. har under verksamhetsåret varit ca 1 900.  
Teletjänster  
Telefonväxeln skall tillgodose behovet av snabb och tillförlitlig hantering av  
till riksdagen inkommande samtal och övrig hantering inom växeln. Målet att  
svar skall ges inom 30 sekunder har kunnat hållas.  
För att bättre svara mot kundernas önskan om snabbare svar och service in-  
stallerades en ny växel i juni 1995. Inkörningstiden har varit lång och besvärlig  
med många ”barnsjukdomar” och det har påverkat servicen i negativ riktning.  
Växelpersonalen har vid behov bistått med personlig handledning med de nya  
telefonerna och röstbrevlådor.  
I den förra enkäten som avsåg den gamla växeln och framför allt växelperso-  
nalens service uppgick medelvärdet till 4,6. Här har en betydlig sänkning skett  
vilket till stor del torde ha att göra med inkörningssvårigheter med den nya  
växeln och de nya telefonerna.  
Lokalvård  
Målet för lokalvården är att lokalvårda i allmänna utrymmen, arbetsrum för  
ledamöter och tjänstemän samt ge bäddservice till ledamöter i deras bostads-  
rum.  
Samtliga utrymmen lokalvårdas enligt gällande städnormer. Kontinuerlig lo-  
kalvård innebär en hög underhållsnivå och medför god lokalhygien. Den totala  
lokalvårdsytan i riksbyggnaderna uppgick under större delen av budgetåret till  
ca 80 000 kvadratmeter då Neptunus och Mercurius har tagits i bruk.  
Fönsterputs har skett två gånger per år. Antalet fönster uppgår till ca 6 000 i  
riksdagens fastigheter.  
Resultatet av serviceenkäten till ledamöterna våren 1996 blev för lokalvårdens  
del ett medelvärde på 4,1, dvs. samma som 1994.  
Riksdagens barnverksamhet  
Riksdagens barnprojekt har sedan hösten 1994 utrett möjligheterna att under-  
lätta för riksdagsledamöter att förena ledamotsuppdraget med rollen som för-  
älder.  
På barnprojektets initiativ har sedan i mars 1995 funnits möjlighet för riks-  
dagsledamöter att få hjälp med tillfällig barnomsorg i Riksdagshuset vid sidan  
om den ordinarie omsorg som hemkommunen svarar för.  

26

Under våren 1995 fick verksamheten en temporär lösning med tillfälligt ti- 1996/97:RFK1
manställd personal, provisoriska lokaler i RÖ och möjlighet att ta emot 22 för-  
skolebarn/skolbarn.  
Under våren 1996 utvärderades verksamheten. Förvaltningsstyrelsen beslu-  
tade i april 1996 om fortsatt barnverksamhet i riksdagen men i förändrad form.  
Beslutet innebar en minskning av personalen och byte av lokal.  
Från och med september 1996 finns enbart en förskollärare på deltid. Övriga  
behov täcks genom extrapersonal.  
Under verksamhetsåret 1995/96 har totalt 30 olika barn, vid ett flertal tillfällen,  
deltagit i verksamheten. Närvarotiden mellan barnen har således varierat stort.  
Åldrarna har varit från 11 månader upp till 13 år.  
Miljöanpassning i riksdagen  
Inom ramen för riksdagens miljöprojekt har konsulter anlitats med uppgift att  
bl.a. lämna förslag på åtgärder för att minska miljöbelastningen inom riksda-  
gen. De skall också utarbeta konkreta råd och riktlinjer för hur den enskilde  
medarbetaren kan agera för att minska miljöpåverkan.  
Målet är att miljötänkandet skall genomsyra hela organisationen och att mil-  
jöarbetet blir en integrerad och naturlig del i den dagliga verksamheten. Kon-  
sultarbetet skall vara klart vid årsskiftet 1996/97.  

Serviceområde Data och dokument

I området ingår ADB-enheten, dokument- och registerenheten samt tryckerienheten.

Områdesansvarig är Carl-Gerhard Ulfhielm.

ADB-enheten

ADB-enheten ansvarar för drift och utveckling av riksdagens ADB-system och övrig teknik inom riksdagen. Enheten ansvarar vidare för all användarutbildning och stödverksamhet mot användarna av datasystemen.

Antal anställda: 47 Chef: Jan Zetterdahl

27

Ekonomi         1996/97:RFK1
1 000-tal kronor          
  Budget Utfall Budget Utfall  
  1995/96 1995/96 1994/95 1994/95  
  (12 mån) (12 mån)      
Personalkostnader 15 523 15 859 9 610 11 035  
Övriga kostnader 34 119 33 135 70 035 77 580  
Intäkter 1 312 1 463 1 987 2 226  
Nettokostnader 51 948 51 081 77 658 86 389  

Dataverksamheten

Budgetåret inleddes med en intensiv fas av övergång till det nya PC-baserade systemet. Under november månad 1995 lämnade de sista användarna det gamla All-in-1-systemet och därefter har mycket resurser satsats på användarstöd i olika former. Systemsektionen har under budgetåret byggt upp infrastrukturen för Windows NT och Lotus Notes. Det innebär bl.a. att cc:Mail är utfasat och att alla användare i dag använder e-post i Lotus Notes. Denna övergång var klar i september 1996. Ett stort arbete har också lagts ner på att öka användningen av Notes databaser. Ett modernare sätt att hantera e-post över Internet har också tagits i bruk. Stort arbete har lagts ner på att få en väl fungerande systemövervakning för att i ett tidigt skede upptäcka störningar eller problem.

Budgetåret har i stort varit en konsolideringsperiod för datanät och datahallar. En satsning har gjorts på förbättring av nätverksövervakningen genom anskaffning och idrifttagande av nya moduler för övervakning av vissa komponenter i nätverket. Kvarteret Mercurius har driftsatts under budgetåret.

Såväl fastighetssom grundnätet har kompletterats på flera ställen, det förra i huvudsak i samband med ombyggnader i kvarteren Mars & Vulcanus, RV och RÖ. Ombyggnader har gjorts i datahallar, främst för att ytterligare förstärka driftsäkerheten.

Enligt ledamotsenkäten våren 1996 var mer än 75 % av ledamöterna nöjda med det stöd man fått med ADB-systemen i riksdagen. När det gäller pc i bostaden var 2 av 3 ledamöter nöjda.

Utveckling av beslutsstöd m.m.

Det stora arbetet under budgetåret har varit framställning och förbättring av Word-applikationer för beslutsprocessen. Datastöd för produktion av motioner, betänkanden, protokoll, interpellationer och en mängd andra dokument har tagits fram.

28

Tillsammans med konsulter har det tagits fram ett nytt system för den nya 1996/97:RFK1
statsbudgethanteringen, statsbud. Det har också genomförts en förstudie över  
riksdagens personregister, och ett diariesystem för EU-nämnden har utveck-  
lats. Inom ramen för språkstöd har arbetet med en riksdagsspecifik stavnings-  
kontroll, riksstav, fortsatt.  
Bibliotekssystemet har genomgått en del förbättringar som genomförts i egen  
regi. Vid sidan av ordinarie verksamhet har ett stort engagemang lagts ner i  
riksdagens webb-projekt.  
Användarstöd  
Användarstödet syftar till att ge stöd och utbildning i funktionerna i riksdagens  
datorsystem så att användarna kan använda datasystemen på ett effektivt sätt.  
Det har skett en kraftig satsning på utökad telefonsupport, och helpdesk-funkt-  
ionen fungerar allt bättre. Under budgetåret har det satsats på nya former av  
användarstöd vid sidan av den traditionella utbildningen. Demonstrationer i  
bankhallen, bokningsbar privatundervisning och utbildning i seminarieform är  
aktiviteter som provats med gott resultat.  
Under budgetåret har det genomförts 637 kurstillfällen och under samma pe-  
riod har 715 personer genomgått utbildning. Det totala deltagarantalet har varit  
2 804 under denna period. Ca 9 000 felanmälningar har loggats i helpdesk.  
Närmare 70 % av ledamöterna anser sig inte ha tillräckliga datakunskaper.  
Främst är det de äldre grupperna av ledamöter (över 50 år) som anser sig ha  
dåliga datakunskaper. I den yngsta åldersgruppen anser däremot nästan hälften  
att de har tillräckliga datakunskaper.  
De flesta ledamöterna har gått någon kurs i ordbehandling och e-post under  
riksmötet. Endast 15 % av ledamöterna har inte gått någon kurs. De som gått  
någon kurs anser sig ha stor nytta av den. Betygen från ledamöterna varierar  
från 3,9 till 4,5 på en femgradig skala.  
ADB-enheten har i anslutning till entréhallen anordnat en ”hjälpstation” där  
den som vill kan komma för att få hjälp med sina dataproblem. Närmare 40 %  
av ledamöterna har under budgetåret besökt denna. Bland dem som besökte  
den ansåg sig närmare 80 % vara nöjda med hjälpen man fick.  
Helpdesk-telefonen har utnyttjats av 95 % av ledamöterna.  
Allmän teknik  
Målsättningen för de tekniska systemen är att de skall ha 99,5 % tillgänglighet  
med undantag för avbrott beroende på fel utanför riksdagens kontroll.  
Ett nytt konferenssystem har installerats i SfU:s sessionssal. Handikappan-  
passning av ett sammanträdesrum i nyrenoverade lokaler inom RO har skett.  
Ett ljud- och bildnätverk har installerats i första och andra kammaren, L4–17,  
och sammanbindningsbanan som ansluter till regirummet för möjlighet att  
sända ljud och bild internt inom huset eller att gå vidare till Kaknästornet. 29
Ett antal belysningsdetektorer för elbesparing har köpts in och installeras i ut- 1996/97:RFK1
rymmen som toaletter, korridorer och liknande.  
Anslutning av rörpost till Regeringskansliet har skett under året. Ett omfat-  
tande arbete har lagts ner på att komplettera och förbättra ritningsdokumentat-  
ionen. Biblioteket, infocentrum, Skandiasalen och Frejasalen har utrustats med  
konferensteknik.  
Programförändringar och investeringar i voteringssystemet har framför allt gi-  
vit bättre funktioner för textgenerering.  

Dokument- och registerenheten

Dokument- och registerenheten (DORIS) svarar för en rad tillämpningar i riksdagens datorsystem som har nära anknytning till beslutsprocessen i riksdagen. Främst gäller det de register som behövs för att planera verksamheten i kammare och utskott och det dokumenthanteringssystem som tar hand om riksdagens huvuddokument (motioner, betänkanden och protokoll) för tryckning och lagring i databaser.

Antal anställda: 19 Chef: Liselotte Herlitz

Ekonomi

1 000-tal kr

  Budget Utfall Budget Utfall
  1995/96 1995/96 1994/95 1994/95
  (12 mån) (12 mån)    
Personalkostnader 7 590 7 333 5 520 5 400
Övriga kostnader 11 136 7 065 12 217 7 827
Intäkter 3 630 2 010 1 000 2 452
Nettokostnader 15 096 12 388 16 737 10 775
Publika databaser  
Rixlex fyller en viktig uppgift genom att på ett lättillgängligt sätt erbjuda alla  
medborgare aktuell och tillförlitlig information om enskilda ärendens behand-  
ling och gång genom beslutsprocessen samt om den politiska debatten.  
Databaserna öppnades 10 000 gånger fler i oktober 1996 än året innan av an-  
vändare inom riksdagen och regeringskansliet. De externa användarna öpp-  
nade 13 000 fler databaser än motsvarande period året innan. Efterfrågan på  
utbildning i att söka i riksdagens databaser har varit fortsatt hög. Två nya ma-  
nualer har framställts, Lilla Rixlexmanualen och Stora Rixlexmanualen, den  
senare med en utförlig dokumentation över alla databaser. 30
En stor marknadsundersökning av Rixlex genomfördes under 1996. I rappor- 1996/97:RFK1
ten Vad tycker användarna? pekar man på olika vägar längs vilka kvaliteten  
hos Rixlex tjänster kan förbättras. Utvecklingsarbetet med Rixlex har därför  
koncentrerats till att höja kvaliteten i databaserna och förstärka användarstö-  
det. Systematiska genomgångar och kontroller av databaserna görs regelbun-  
det liksom förändringar i arbetsrutinerna.  
Den 1 juli 1996 blev Rixlex tillgängligt för extern användning utan kostnad.  
Vid det tillfället hade man ca 2 500 externa användare. Att tjänsten blev gratis  
ställde betydligt större krav på användarstöd, vilket innebar att mer personal-  
resurser fick avsättas för att svara på telefonfrågor och frågor via e-post.  
För att föra över Rixlex i ny, mer användarvänlig miljö har enheten deltagit  
mycket aktivt i riksdagens WWW-projekt. En web-redaktion har etablerats på  
enheten.  
Enligt ledamotsenkäten använde sig 80 % av ledamöterna direkt eller genom  
ombud någon gång av Rixlex som informationsväg.  
Externa databaser  
Enheten har försörjt riksdagen med externa databaser och informationssystem  
till stöd för utredningstjänstens verksamhet, bibliotekets referens- och för-  
värvsarbete, EU-upplysningens verksamhet samt enskilda ledamöters och  
tjänstemäns behov av extern information. Exempel på detta är Pressurklipp,  
Reuters internationella nyhetsservice samt svensk och internationell statistik  
från SCB.  
Under budgetåret har pilotprojekt för att tillhandahålla svenska dagstidningar  
och nyhetskällor åt alla i riksdagen i ett enhetligt system slutförts och verk-  
samheten har permanentats.  
Cirka 55 % av ledamöterna utnyttjar den omvärldsinformation som finns i  
riksdagens databaser. Närmare 85 % av dessa anser att omvärldsinformation i  
databaserna är viktig för uppdraget som riksdagsledamot.  
Informationsförädling  
Målet för informationsförädlingen är att säkerställa högsta möjliga kvalitet på  
informationen i riksdagens databaser för att ge hög grad av tillförlitlighet i de  
tryckta registren.  
Den tesaurus som färdigställdes 1994 har delats ut till alla tjänstemän i utskot-  
ten och Riksdagsbiblioteket i syfte att dokumenten indexeras med en enhetlig  
och konsekvent terminologi, och därmed ökar sökbarheten i databaserna. In-  
formationsträffar om indexering och användandet av riksdagens tesaurus har  
genomförts. Denna tesaurus har också rönt ett stort intresse utanför huset och  
ingår t.ex. som arbetsmaterial i ELVIL-projektet (European Legislative Vir-  
tual Library). En tesaurusdatabas har upphandlats och installerats.  

31

Dokument- och registerenheten har under budgetperioden producerat Register 1996/97:RFK1
1993/94, Motionsförteckning 1996, samt 4 förteckningar över interpellationer  
och frågor.  

Tryckerienheten

Tryckerienhetens huvuduppgift är att säkerställa att riksdagstrycket framställs enligt den för riksdagen fastställda arbetsplanen, med beslutad utformning och till lägsta kostnad. Vidare skall enheten medverka i uppbyggnaden av databaser över riksdagstrycket, tillse att distribution och försäljning av trycket sker på effektivaste sätt samt tillgodose behovet av inskrivnings-, kopierings- och reprotjänster för beslutsprocessen och till hjälp för ledamöter och tjänstemän inom riksdagen.

Antalet anställda: 29 Chef: Gösta Ek

Ekonomi:

1 000-tal kr

  Budget Utfall Budget Utfall
  1995/96 1995/96 1994/95 1994/95
  (12 mån) (12 mån)    
Personalkostnader 7 955 7 709 8 070 7 855
Övriga kostnader 38 033 29 767 47 349 42 411
Intäkter 17 333 20 717 15 500 17 094
Nettokostnader 28 655 16 759 39 919 33 172

Riksdagstryck

Målet för enhetens arbete med produktionen av riksdagstryck är att säkerställa att trycket framställs enligt för riksdagen fastställd arbetsplan, med beslutad utformning och till lägsta kostnad.

Produktionen av riksdagstrycket var budgeterat att omfatta 18 månader och att omfånget av volymen sidor skulle ligga kring 100 000 sidor. Under riksmötet 1995/96 blev volymen endast 51 092 sidor, vilket är ca 20 000 sidor lägre än normalt. Under första halvåret på riksmötet 1996/97 blev volymen dock rekordstor: 32 000 sidor. Detta beror på omläggningen av riksdagsåret.

När det gäller intäkterna överstiger dessa väsentligt vad som budgeterats beroende på att faktureringen av prenumerationer sker i förskott, och pengar har alltså kommit in redan på hösten för vårens produktion. Intäkterna för 2 års prenumerationer har influtit och därtill kommer 18 månaders lösnummerförsäljning.

32

De flesta riksdagsledamöter (54 %) skaffar sig fortfarande information ur riks- 1996/97:RFK1
dagstrycket ur tryckt material. Andelen som använder sig av databaser har  
dock ökat sedan 1994. De yngre ledamöterna använder databaserna mer än de  
äldre.  
Budgetpropositionen för 1997 framställdes i två versioner, en huvudversion  
för bordläggning i riksdagen och för flertalet externa kunder i A4-format med  
spaltsatt layout och en dekorfärg, och en version i sedvanligt S5-format, främst  
inriktad på det bundna riksdagstrycket. Dessutom publicerades A4-versionen  
på cd-rom-skiva och gjordes tillgänglig för läsning via Internet.  
Merparten av försöksverksamheten med förändrat format har utförts av rege-  
ringskansliet. Under hösten har en gemensam utvärdering inletts. I ett första  
steg skall utvärderingen avse formatets lämplighet ur läsbarhetssynpunkt och  
ur andra praktiska aspekter sett från användarnas perspektiv. Därefter skall  
också produktionsaspekter, ekonomiska förutsättningar och sambandet med  
det format som används för annat offentligt tryck såsom SOU, SFS och EU-  
tryck granskas.  
Kopiering  
Enheten skall när det gäller kopiering säkerställa att behovet av reprotjänster  
utförs så att riksdagens arbetsplaner kan fullgöras.  
Numera trycks snabbprotokollet på riksdagens interntryckeri. Där finns i dag  
marknadens största och snabbaste maskiner för denna produktion. Genom en  
målinriktad styrning av alla större volymer i huset har kopieringen centrali-  
serats. Styckkostnaderna per kopia har reducerats till hälften mot tidigare, vil-  
ket medfört en besparing på över 1 miljon kronor.  
Under året har de stora kopiatorerna kopplats in på nätet, vilket gör det möjligt  
att sända dokument för produktion från hela huset.  
Serviceområde Information och  
kunskapsförsörjning  
I området ingår informationsenheten, tidningen Från Riksdag & Departement,  
Riksdagsbiblioteket och utredningstjänsten.  
Områdesansvariga är Marianne Carlbom och Kjell Allert.  
Informationsenheten  
Informationsenheten svarar för intern och extern information. Utåt sker det  
bl.a. genom massmediekontakter, telefonservice, skolbesök och visningar i  
Riksdagshuset, kurser och utbildningar i riksdagskunskap, mässor, utställ-  
ningar, dagspressannonsering samt produktion av trycksaker och böcker.  
Från den 1 januari 1996 övertog riksdagen den verksamhet som bedrivits inom  
Sekretariatet för Europainformation vid UD, och EU-upplysningen inrättades 33
som en permanent verksamhet med uppgift att ge allmänheten partipolitiskt 1996/97:RFK1
neutral information om EU.        
Riktlinjer för informationsverksamheten inom förvaltningen utarbetades och  
antogs i augusti 1996 av förvaltningsstyrelsen.      
Antal anställda: 34 samt ett 15-tal guider        
Chef: Marianne Carlbom            
Ekonomi            
1 000-tal kr            
    Budget   Utfall Budget Utfall  
    1995/96   1995/96 1994/95 1994/95  
    (12 mån)   (12 mån)      
Personalkostnader   9 957   8 658 4 530 4 634  
Övriga kostnader   9 051   7 699 7 682 6 246  
Intäkter   152   1 166 360 847  
Nettokostnader   18 856   15 191 11 852 10 033  
Externas informationsaktiviteter  
Målet för de externa informationsaktiviteterna är att tillgodose allmänhetens,  
massmediernas, organisationers och myndigheters behov av snabb och korrekt  
information om riksdagens arbete.  
I samband med valet av ledamöter till EU-parlamentet i september 1995 orga-  
niserade riksdagen för första gången en valvaka i Riksdagshuset med ca 300  
massmedierepresentanter närvarande. Den uppföljning som gjordes visade att  
medierna var mycket nöjda med arrangemangen.  
Riksdagen medverkade i Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg (hösten 1995  
och 1996). Under mässans fyra dagar besökte ca 5 000 personer riksdagens  
monter vid de respektive två tillfällena.  
Med anledning av FN-dagen den 24 oktober arrangerades skolbesök med dis-  
kussion och information. Ca 150 ledamöter besökte gymnasie- och folkhögs-  
kolor över hela landet.  
För tredje gången anordnade riksdagen Öppet Hus den 10 februari 1996. Drygt  
6 000 personer passade på att träffa ledamöter, besöka plenisalen, följa med  
på rundvandring samt bl.a. lyssna på och delta i debatter. Radio, TV och tid-  
ningar uppmärksammade det öppna huset.  
I samband med riksdagens besök i Uppsala län i maj 1996 anordnades bl.a.  
informationsaktiviteter på torget, lärarkurs, bibliotekariekurs, talmansbesök  
på två gymnasieskolor. Framför allt lokalpressen uppmärksammade besöket. 34
 
Antalet telefonförfrågningar på Press- och informationskansliet har ökat med 1996/97:RFK1
ca 2 500/år till 26 400/år. Den största ökningen gäller förfrågningar från all-  
mänheten. Den största gruppen tillhör fortfarande kategorin organisationer/fö-  
retag som utgör ca 25 %. Den övervägande delen av frågorna gäller aktuella  
ärenden och beslut.  
En utvecklad och delvis ny service – Riksdagen Direkt – inrättades hösten  
1996 med talsvar per telefon om ärenden och debatter, faxsvar om kammarens  
arbete och beslut samt utökade möjligheter att lyssna direkt på debatter i kam-  
maren och offentliga utskottsutfrågningar. Statistik visade att det i genomsnitt  
var ca 170 anrop/vecka och en nyttjandetid på ca 70 tim/vecka.  
I anslutning till beslut i kammaren har Beslut i korthet faxats ut till ca 350  
mottagare främst tillmassmedierna men även till myndigheter och organisat-  
ioner. En utvärdering i augusti 1996 visade mycket positiva reaktioner –snabb,  
viktig och lättläst information var de vanligaste omdömena.  
Presservicen i form av pressmeddelanden och kontakter av olika slag har be-  
drivits utifrån ett successivt ökande behov och önskemål från massmedia  
främst ute i landet.  
Perioden har också karaktäriserats av en omfattande massmediabevakning av  
talmannens aktiviteter samt av förändringar i riksdagsarbetet. Talmannens ak-  
tiviteter och olika evenemang inom och utanför riksdagen har fått stort genom-  
slag i massmedierna.  
Direktsändningarna från riksdagsdebatterna via Öppna kanalen i Stockholm  
har utökats med sändningar även i Öppna kanalen i Göteborg och Malmö.  
Täckningen är ca 650 000 hushåll totalt. SVT:s direktsändningar från kam-  
mardebatterna har i stort tredubblats under 1996 i jämförelse med 1995. Totala  
antalet sändningstimmar uppgick till 78, och antalet sändningstillfällen har  
ökat från 10 till 42. Samtliga frågestunder på torsdagarna har direktsänts i TV  
2.  
Tidigare annonsering på ledarsidorna om kammarens sammanträde togs bort  
fr.o.m. september 1996. Söndagsannonseringen om riksdagsarbetet den kom-  
mande veckan i de fyra dagliga morgontidningarna har fortsatt och komplet-  
terats med viss annonsering främst i södra Sverige samt i någon mån även i  
andra tidningar.  
Efter drygt ett års förberedelser öppnade riksdagen sin webb-plats den 4 no-  
vember 1996. Ambitionen var att riksdagen dels skulle ge en bred allmän pre-  
sentation, dels ha med så mycket som möjligt av aktuell och fortlöpande in-  
formation i form av betänkanden, motioner och protokoll. Från starten bestod  
innehållet av drygt 10 000 sidor och ökade successivt till ca 50 000 sidor i  
december. Antalet besökare på riksdagens hemsida var ca 8 000–10 000 per  
vecka, vilket mer än väl motsvarade förväntningarna. Reaktionen från allmän-  
heten, medierna m.fl. var också övervägande mycket positiv. Att hemsidan  
också påverkar både ledamöters och tjänstemäns arbete visar bl.a. den stora  
mängd e-post som skickats under de två första månaderna.  

35

Skolbesök och visningar 1996/97:RFK1

Målet för verksamheten är att öka allmänhetens och särskilt ungdomars kunskaper om och intresse för riksdagen och dess arbete.

Antalet organiserade besök i riksdagen uppgick till knappt 100 000/år, vilket är den besökssiffra som gällt de senaste åren. De enkätundersökningar som under vissa perioder genomförts bland deltagarna visade att majoriteten av besökarna inte kom från Stockholm utan från övriga landet, att alla åldrar var jämnt representerade, att gatuskyltningen var det som lockat till ett besök, inte annonsering i pressen, samt slutligen fick besöket som sådant och riksdagsguiderna mycket gott betyg.

Cirka 25 000 personer från myndigheter och företag m.fl. deltog i förbokade studiebesök. Omkring 45 000 elever deltog antingen i de specialarrangerade skolbesöken, som främst vänder sig till elever i gymnasie- och vuxenundervisningen, eller i en rundvandring tillsammans med en ledamot eller en riksdagsguide. De specialarrangerade skolbesöken har ett program med fördjupad genomgång av riksdagen och dess arbete och erbjuds vid fyra tillfällen per dag måndag–fredag. Dessutom har ett förkortat program erbjudits elever i årskurserna 8 och 9. Totalt under perioden har ca 5 000 elever deltagit i dessa studiebesök. Elever och lärare har gemensamt utvärderat besöken. Av antalet tillfrågade var den övervägande delen (ca 90 %) mycket positiv. Medverkan av en ledamot har visat sig vara ett av de mest populära inslagen.

Kurser/seminarier

Målet är att fördjupa kunskaperna om riksdagen och den politiska beslutsprocessen hos lärare, journalister, opinionsbildare inom massmedierna, journalisthögskolestuderande, informatörer hos myndigheter och organisationer samt näringslivsrepresentanter.

Intresset för kurs- och seminarieverksamheten har varit stort och antalet kurstillfällen har därför utökats. Sammanlagt genomfördes ca 1 300 kursdagar (person/1 dag) för SO-lärare, högskolestuderande, myndigheter, näringsliv m.fl. grupper. Kursernas längd har varierat mellan en halv dag och 4 dagar. Antalet kursdagar (person/1 dag) för journalister, journaliststuderande och informatörer uppgick till 310. Utvärdering har gjorts av samtliga kurser. På skalan ett till fem var det genomsnittliga omdömet fyra. Det framgick tydligt att de programpunkter där ledamöter medverkat uppskattades mest.

Infocentrum

Målet är att infocentrum blir ett forum för kommunikation mellan riksdagen som institution och allmänheten och en mötesplats för ledamöter och allmänhet.

Sedan starten i juni 1995 har totalt ca 60 000 personer besökt infocentrum. En ökning av besöksantalet från 800 per vecka till 1 000/vecka skedde under hös-

ten 1996. Intresset för information om riksdagens arbete via infocentrum har

36

stadigt vuxit med alltmer av utredande frågor från allmänheten, studenter m. 1996/97:RFK1
fl. Antalet gruppbesök har också ökat något och är i dag ca 2–3 i veckan. Under  
perioden har 38 politikercaféer ägt rum med ca 130 medverkande ledamöter  
och över 450 besökare. Serien Lär känna riksdagen har också fortsatt och be-  
handlat ämnen som t.ex. hur utskotten arbetar, förhållandet mellan ledamöter  
och medier samt motionsrätten.  
En undersökning som gjordes i november 1995 visade bl.a. att hälften av be-  
sökarna kom från Stockholm och den andra hälften utifrån landet. Av besö-  
karna var ca 50 % yrkesverksamma och medelåldern var ca 40 år. Så mycket  
som 25 % var återbesökare. 96 % uppgav att de var nöjda med den hjälp de  
fått av personalen, 86 % uppgav att infocentrum har en viktig funktion. I de-  
cember 1996 visade en ny undersökning att återbesökarna utgör 40 % och att  
andelen nöjda kunder var oförändrat hög, 96 %. 42 % av besökarna kom för  
att de hade frågor om riksdagens arbete.  
I den ledamotsenkät som skickades ut i juni 1996 tyckte 44 % att infocentrum  
fyller en viktig funktion som mötesplats mellan ledamöter och allmänhet, 18  
% tyckte inte detta och 36 % svarade att de inte visste. Av de 26 % som hade  
speciella synpunkter ansåg ungefär hälften att det var en angelägen verksam-  
het som borde utvecklas medan den andra hälften ställde sig negativ eller tvek-  
sam.  
Informationsmaterial  
Målet för denna verksamhet är att genom saklig och korrekt information till-  
godose olika gruppers behov av fakta om riksdagens funktion samt av löpande  
information om riksdagens arbete och därigenom öka intresset och kunskap-  
erna om riksdagen. Vidare skall ledamöter och anställda i riksdagen ges den  
interna information de behöver för att arbetet skall kunna utföras på ett bra  
sätt.  
För den interna informationen producerades Riksdagsveckan, Informations-  
slingan, Bilderboken över anställda samt en rad annan intern information.  
Behovet av en väl fungerande intern tidning framkom i samband med en enkät  
1995. En snabb och aktuell tidning som kom ut ofta och som tog upp det som  
berör alla i Riksdagshuset var ett uttalat önskemål. En ny redaktör anställdes  
under året och tidningens inriktning blev att just försöka spegla det som är av  
intresse för både personal och ledamöter. Lokaltidningen Mitt i Strömmen,  
utkom med 10 nummer under 1996. I december gjordes en mindre enkät bland  
ledamöter. Resultatet visade att ledamöterna läser och uppskattar Mitt i Ström-  
men. På en femgradig skala fick den ett betyg runt fyra.  
Ledamotsförteckningen trycktes under perioden vid två tillfällen med en sam-  
manlagd upplaga på 15 000 exemplar. De 15 olika faktabladen på svenska och  
engelska daterades upp vid ett flertal tillfällen och trycktes i en sammanlagd  
upplaga på ca 200 000 exemplar.  

37

En ny serie studiehäften har tagits fram främst som undervisningsmaterial för 1996/97:RFK1
gymnasieskolans behov. De fyra delarna behandlar Grundlagarna, Vägen från  
förslag till beslut, Arbetet i kammaren samt Riksdagens utskott. Varje del  
trycktes i 20 000 exemplar och samtliga häften har haft stor åtgång inte bara i  
undervisningssammanhang utan även utanför skolan.  
Multimedieprogrammet på cd-rom Klart för röstning uppdaterades efter rege-  
ringsombildningen våren 1996 och har sålts i 1 800 exemplar till framför allt  
skolorna. De två videoproduktionerna om Ett ärendes gång samt En levande  
demokrati har sålts i närmare 1 000 exemplar.  
En referensgrupp med tjugo SO-lärare från hela landet har under året haft i  
uppdrag att använda, granska och utvärdera riksdagens hela utbud av under-  
visningsmaterial. Värdefulla synpunkter som framkommit har påverkat riks-  
dagens produktion. Behovet av väl utarbetat undervisningsmaterial för att sti-  
mulera lärare och elever har visats sig stort. Arbetet i denna referensgrupp  
fortsätter.  
Riksdagens årsbok utkom två gånger under perioden. Efter utvärdering i no-  
vember 1995 gjordes årsboken om och innehållet koncentrerades till ett kalen-  
darium över händelser under året samt till ett avsnitt med riksdagsbesluten i  
sammandrag. Omfånget halverades, liksom kostnaden. En mindre undersök-  
ning gjordes i november 1996 som visade att årsboken tagits väl emot främst  
bland anställda inom biblioteks- och utbildningsväsendet. 73 % (52 av 71 per-  
soner) hade sparat årsboken för att kunna gå tillbaka, 86 % ville ha årsboken i  
fortsättningen. Årsboken har också kommit ut som talkassett.  
Av resultatet från den ledamotsenkät som genomfördes i juni 1996 framgick  
att över 80 % var nöjda med informationsmaterialet om riksdagen, vilket var  
något färre än tidigare. Minst nöjda var de yngre ledamöterna.  
EU-upplysningen  
Den 1 januari startade EU-upplysningen sin verksamhet i riksdagen. Arbetets  
inriktning har i stort sett följt riktlinjerna för den tidigare verksamheten med  
UD som huvudman. Under året har EU-upplysningen i första hand satsat på  
basinformation om EU och aktuella EU-frågor och information om besluts-  
gången inom riksdag och regering. Under året fick EU-upplysningen ta emot  
ca 1 200 frågor/månad vilket betyder ca 14 000 under det första året. De om-  
råden som oftast berörts är EU:s institutioner och EG-rätten, EMU och EU:s  
budget liksom frågor om regeringskonferensen som pågick under året. Ett stort  
arbete har lagts ned på uppdatering av den tidigare faktabladsserien Sverige i  
EU och produktion av nya i denna serie. Översättning av faktabladen har  
gjorts till engelska. Databasen EUSVAR med ca 600 frågor och svar om EU  
har uppdaterats och finns tillgänglig via Rixlex.  

38

Tidningen Från Riksdag & Departement 1996/97:RFK1

Tidningen Från Riksdag & Departement (R&D) är regeringens och riksdagens gemensamma tidning. Dess uppgift är, med redaktionens formulering, att spegla den centrala statliga beslutsprocessen i riksdag, regering och utredningsväsende. Enligt riksdagens beslut skall tidningen ha en oberoende ställning och redaktionen själv utforma innehållet i enlighet med redaktionella riktlinjer fastställda av riksdagen.

Antal anställda: 9 Chefredaktör: Bengt Colling

Ekonomi

1 000-tal kr

  Budget Utfall Budget Utfall
  1995/96 1995/96 1994/95 1994/95
  (12 mån) (12 mån)    
Personalkostnader 2 941 2 803 2 750 2 721
Övriga kostnader 6 654 5 231 6 060 6 289
Intäkter 6 667 5 836 5 400 5 155
Nettokostnader 2 928 2 198 3 410 3 855

Enligt riksdagens beslut 1975 inför tidningens tillkomst är tidningens syfte att underlätta för personal i stat och kommun, företag och organisationer samt för förtroendevalda och övriga politiskt intresserade att följa verksamheten i riksdagen och regeringens kansli. Enligt ett senare riksdagsbeslut är tidningen även tillgänglig som taltidning för synskadade.

Verksamhetsåret 1995/96 (18 månader) var antalet utgåvor 53, av vilka en var ett dubbelnummer. Kalenderåret 1996 var antalet utgåvor 38, samma antal som 1995. Antalet producerade sidor uppgick 1995/96 till 1 160. Kalenderåret 1996 var antalet sidor 824, 16 färre än 1995.

Upplagan kontrolleras av Tidningsstatistik AB (TS), som fastställer det genomsnittliga antalet abonnemang per nummer för varje kalenderår enligt gemensamma kriterier för TS-anslutna tidskrifter. TS-upplagan för 1996 blev 22 900 exemplar, att jämföra med 24 900 exemplar 1995 och 24 700 exemplar 1994. Av 1996 års totala TS-upplaga var 1 300 friexemplar. Resterande 21 600 exemplar var alltså enligt TS fullt betalda exemplar. Det innebär att andelen fullt betalda prenumerationer uppgick till 94 % av den av TS fastställda totalupplagan kalenderåret 1996, samma andel som året före. Andelen är en av de högsta bland landets prenumererade s.k. business-to-business-tidningar.

Antalet taltidningsprenumerationer uppgick till ett 40-tal.

39

Prenumerationspriset exklusive moms höjdes den 1 januari 1996 med 28 kr 1996/97:RFK1
till 248 kr och den 1 januari 1997 med 32 kr till 280 kr.  
I december 1995 genomfördes den senaste av två läsarundersökningar av  
R&D. En tidigare gjordes 1992. Båda utfördes av Temo enligt en standardise-  
rad modell som utarbetats tillsammans med branschorganisationen Fackpres-  
sen (numera Sveriges Tidskrifter) för att få jämförbara resultat för medlems-  
tidningarna.  
Den typiske R&D-läsaren är enligt 1995 års läsarundersökning en högutbildad  
medelåders man i chefsställning inom offentlig förvaltning. 59 % har högsko-  
leutbildning. 77 % är över 40 år, 49 % över 50 år. 67 % är män. 48 % är chefer  
eller egenföretagare. 48 % arbetar inom undervisning/forskning, hälso- och  
sjukvård/omsorg, rättsväsende eller i övrigt inom stat, landsting och kommu-  
ner. 15 % är verksamma inom fastighets-, uppdrags- och konsultverksamhet,  
9 % inom industri, 4 % inom samfärdsel, post och tele och 4 % inom bank-  
och försäkringsverksamhet. 4 % är heltidspolitiker, 3 % studerande och 6 %  
pensionärer. 13 % är politiskt förtroendevalda.  
Två av tre läser tidningen i sin yrkesroll. 16 % läser R&D som förtroendevalda  
och lika många uppger att de läser den som privatpersoner. 46 % läser tid-  
ningen på arbetsplatsen, 39 % i hemmet. 46 % får tidningen på cirkulation på  
arbetsplatsen. 64 % får R&D betald av arbetsgivaren, 11 % av en organisation  
eller förening och 4 % av någon annan. 20 % betalar själv prenumerationen.  
91 % instämmer helt eller delvis i att tidningen är trovärdig, 91 % i att den är  
aktuell, 91 % i att den är informativ, 93 % i att den är saklig, 84 % i att den är  
lättläst, 81 % i att den är lättöverskådlig, 75 % i att den har kunniga skribenter  
och 81 % i att tidningen är värdefull för det egna yrkesarbetet/utbildningen.  
Som sammanfattande omdöme svarar 96 % av alla tillfrågade att R&D är en  
mycket bra (31 %) eller ganska bra (65 %) tidning. 2 % anser att den är en  
ganska dålig tidning och ingen att den är en mycket dålig tidning. 2 % har inte  
besvarat frågan.  
Av bakgrundssiffrorna från olika särredovisade grupper av de tillfrågade kan  
noteras att 100 % av gruppen förtroendevalda anser att R&D är en mycket bra  
(37 %) eller ganska bra (63 %) tidning, medan ingen svarar att den är dålig.  

40

Riksdagsbiblioteket 1996/97:RFK1

Riksdagsbibliotekets mål är att tillhandahålla goda beslutsunderlag för både ledamöter och tjänstemän i riksdagen och att hjälpa dessa att via böcker, tidningar, tidskrifter och annan information följa utvecklingen inom olika samhällsområden, nationellt och internationellt.

Biblioteket ger även service till Regeringskansliet, kyrkomötet och centrala förvaltningsmyndigheter.

Forskare, studerande och allmänhet kan använda Riksdagsbibliotekets tjänster. Som ett av Sveriges största samhällsvetenskapliga bibliotek ges service till andra bibliotek runt om i landet, bl.a. genom utlån av äldre riksdagstryck.

Antal anställda: 33 Chef: Margareta Brundin

Ekonomi

1 000-tal kr

  Budget Utfall Budget Utfall
  1995/96 1995/96 1994/95 1994/95
  (12 mån) (12 mån)    
Personalkostnader 10 135 10 162 9 360 9 224
Övriga kostnader 7 366 6 224 5 490 4 131
Intäkter 130 111 140 89
Nettokostnader 17 371 16 275 14 710 13 266

Kundorienterad verksamhet

Arbetet med och planeringen av Riksdagsbibliotekets nya lokaler i kvarteret Mercurius gick under budgetåret in ett intensivt skede. Flyttningen av biblioteket inleddes i december 1995 och biblioteket invigdes av talmannen den 24 januari 1996. Med de nya och vackra lokalerna har riksdagens ledamöter och tjänstemän fått ett bibliotek, som kan nyttjas dygnet runt, eftersom stora delar av samlingarna nu finns tillgängliga i öppna hyllor. Även allmänheten uppskattar det nya biblioteket. Antalet besökare utifrån har varit drygt 50 000.

Ett lokalt nätverk för ett tjugofemtal samtidiga användare ger besökare i biblioteket tillgång information ur databaser – bibliotekets egen databas Strax, Rixlex och ett flertal cd-rom-baser inom bibliotekets ämnesområden – samt möjlighet att söka information via Internet. Antalet lån ur bibliotekets samlingar var under perioden 43 500. Av dessa har riksdagen stått för ca 40 %.

Enligt ledamotsenkäten kände sig 60 % av ledamöterna tillräckligt informerade om den service som biblioteket erbjuder för att kunna utnyttja den. I den

yngsta åldersgruppen känner sig ledamöterna betydligt mindre informerade.

41

Över 80 % av ledamöterna hade någon gång under riksmötet Riksdagsbiblio- 1996/97:RFK1
teket för att söka faktauppgifter, låna eller beställa böcker och artiklar.  
65 % av ledamöterna var i huvudsak nöjda med Riksdagsbibliotekets tjänster  
En särskild informationsdisk för frågor om EU, utländsk lagstiftning och in-  
ternationella organisationers publikationer har inrättats, då frågor inom detta  
område ökat kraftigt. Biblioteket är depåbibliotek för EU samt ett stort antal  
internationella organisationer. Den årliga bibliografin över statens publikat-  
ioner, som givits ut av Riksdagsbiblioteket sedan 1931, utkommer ej längre i  
tryckt form, då materialet nu finns sökbart i databaserna Libris och Rixlex. I  
ledamöternas klubbrum, som byggdes om under sommaren 1996, finns  
svenska och utländska dagstidningar och tidskrifter samt ett utökat referens-  
bibliotek.  
Biblioteket ansvarar för vidareutbildning av bibliotekarier från hela landet. Tre  
tredagarskurser om riksdagens arbete och dokument har hållits under året.  
Dessutom har sex endagarskurser hållits både i och utanför riksdagen. Dessa  
har behandlat riksdagen och EU. Sammanlagt har ca 300 bibliotekarier deltagit  
i utbildningen.  
Centralarkivet  
Riksdagens arkiv tar emot originalhandlingar från riksdagen, dess utskott och  
enheter. Arkivet förvaltar även ett omfattande bild- och ritningsarkiv. Ur dessa  
samlingar har under 1995/96 sammanställts fem utställningar i norra över-  
gångsrummet. I de nya bibliotekslokalerna visas delar av arkivets samling av  
politiska teckningar. Under 1996 har arkivet köpt ett femtiotal teckningar av  
Riber Hansson.  
Arbetet med prästeståndsprotokollet 1742–1743 fortsatte under året inför den  
planerade utgivningen 1997. Biografikommittén avslutade sitt arbete med ut-  
givningen av det biografiska verket Enkammarriksdagen 1971–1993/94.  
Endast 2 % av ledamöterna hade enligt ledamotsenkäten under riksmötet varit  
i kontakt med arkivet. De flesta kände inte till att arkivet bevarar riksdagens  
originalhandlingar, foton, ljudband, videoband och ritningar till riksdagens  
hus samt gärna tar hand om ledamöternas arkiv den dagen man lämnar riksda-  
gen. Detta beror på att Riksdagsbibliotekets lånedisk förmedlar ledamöternas  
förfrågningar även inom arkivets område.  

42

Riksdagens utredningstjänst 1996/97:RFK1

Utredningstjänsten gör utredningar, analyser och faktasammanställningar på uppdrag av riksdagens ledamöter och partikanslier samt andra organ inom riksdagen. Även andra parlament och olika internationella organisationer hör till uppdragsgivarna. Antal anställda: 24

Chef: Kjell Allert

Ekonomi

1 000-tal kr

  Budget Utfall Budget Utfall
  1995/96 1995/96 1994/95 1994/95
  (12 mån) (12 mån)    
Personalkostnader 8 093 8 015 7 590 7 444
Övriga kostnader 153 83 640 570
Nettokostnader 8 246 8 098 8 230 8 014

Utredningstjänstens mål är att med hög kompetens och serviceanda bistå med utredningar och sakinformation i riksdagen. Verksamheten skall vara uppdragsstyrd och tillgodose höga krav på kvalitet, tillgänglighet m.m. Uppdragen skall redovisas i den form och vid den tidpunkt som uppdragsgivaren anger.

Antalet registrerade uppdrag till utredningstjänsten under verksamhetsårets 18 månader var 4 171. Någon märkbar förändring i förhållande till tidigare år kan alltså inte noteras. 3 691 uppdrag kom från ledamöter (ca 80 %) och partikanslier (ca 20 %). Intresset från andra parlament och internationella organisationer för svenska förhållanden har ökat påtagligt under året. Hjälp har således i olika former lämnats till 33 parlament och ett tjugotal internationella organisationer och institutioner.

Uppdragen från ledamöter och partikanslier fördelades över parti enligt följande sammanställning.

Parti Ledamöter Partikansli Totalt %
S 1 214 146 1 360 36,8
M 646 190 836 22,6
C 194 126 320 8,7
Fp 441 93 534 14,5
V 145 82 227 6,2
Mp 133 93 226 6,1
Kd 116 72 188 5,1
Totalt 2 889 802 3 691 100,0

43

Uppdragen har varit av vitt skilda slag, både till karaktär och omfång. Ungefär 1996/97:RFK1
vart sjunde uppdrag hade någon internationell inriktning. Stora ämnesområden  
var offentlig rätt, socialpolitik, arbetsmarknad, utrikesfrågor och ekonomi. En  
allmän tendens är att uppdragen blir alltmer komplexa och omfattande. Det  
gäller särskilt beträffande uppdragen från andra parlament och internationella  
organisationer, som ofta rör t.ex. riksdagens arbete och organisation, lagstift-  
ningsfrågor, mänskliga rättigheter och invandrarfrågor. Andra områden som  
väckt intresse är den svenska social- och socialförsäkringspolitiken och frågor  
om t.ex. partnerskap och alkohol- och narkotikapolitiken.  
Verksamheten med s.k. InfoPM har utvecklats under året. Det gäller alltså ar-  
betet med att på eget initiativ i en vidare krets av ledamöter och tjänstemän  
sprida utredningar och faktasammanställningar som bedöms ha ett mer allmänt  
intresse. Ett femtiotal InfoPM har producerats under året. Enligt förvaltnings-  
kontorets senaste serviceenkät har arbetet rönt stor uppskattning och önskemål  
redovisades om en fortsättning av verksamheten.  
Utredningstjänsten har under året deltagit i ett antal större projekt inom för-  
valtningskontoret. Det gäller bl.a. riksdagens barnprojekt, arbetet med riksda-  
gens miljöanpassning och utvärderingen av budgetpropositionen i A4-format.  
Riksdagens första systematiska projekt med distansarbete har också under året  
bedrivits inom utredningstjänsten, som under en period haft en medarbetare  
stationerad på Öland. Det projektet är nu avslutat, men distansarbetet kommer  
att fortsätta på försök i nya former.  
Samarbetet inom det europeiska centret för utbyte av parlamentarisk inform-  
ation (ECPRD) har fördjupats. Det har skett i form av seminarier där olika  
funktioner inom riksdagen, t.ex. finansutskottet, konstitutionsutskottet, kam-  
markansliet, dokument- och registerenheten och informationsenheten deltagit.  
Inom riksdagen har diskussionerna om ett budgetkontor, eller förstärkta be-  
räkningsresurser av statsbudgetens utgifter och inkomster, startat. Utrednings-  
tjänsten har i detta arbete svarat för en förstudie och ett förslag om det framtida  
arbetet.  
Enligt ledamotsenkäten ansåg sig närmare 90 % av ledamöterna tillräckligt  
informerade om den service som utredningstjänsten ger. Över 90 % hade också  
någon gång under riksmötet anlitat utredningstjänsten.  
Över 90 % av dem som utnyttjat utredningstjänsten sade sig vara nöjda med  
de PM/ det material man fått.  

Kommittéer m.m. tillsatta av förvaltningsstyrelsen

Partibidragsnämnden

Partibidragsnämnden fördelar ekonomiskt stöd till politiska partier enligt en särskild lag. Nämnden består av tre ledamöter, som varit ordinarie domare. De utses av förvaltningsstyrelsen för en tid av sex år. Den har bestått av f.d. ordf.

i Högsta domstolen (ordf.), f.d. ordf. i regeringsrätten Bengt Hamdahl och

44

ordf. i arbetsdomstolen Hans Stark till den 15 oktober 1995 samt därefter av 1996/97:RFK1
Stark som ordf., ordf. i Kammarrätten i Stockholm Reidunn Laurén och rege-  
ringsrådet Stig Brink. Sekreterare har varit Staffan Hansson. Nämnden fattar  
beslut varje år om fördelningen av partistödet för det kommande bidragsåret,  
som börjar den 15 oktober. Förvaltningskontoret ombesörjer utbetalningen av  
stödet. Nämnden har under året hållit fem sammanträden. Sekreteraren har  
fortlöpande besvarat frågor från allmänheten.  

Konst- och inredningsgruppen

Ledamöter i gruppen har varit riksdagsledamöterna Iréne Vestlund, ordförande, Lennart Fridén och Per Lager, intendenten Anselm Eggert, planeringschefen Ulla-Britt Fichtelius Larsson, sekreterare, och riksdagsdirektören Gunnar Grenfors. Skulptören Leif Bolter har varit gruppens konstnärlige rådgivare.

Till gruppen har varit knuten en referensgrupp från personalorganisationerna i riksdagsförvaltningen bestående av Anna-Maria Högberg/Madeleine Richter, ST, Maria Zetterberg, SACO, och Anneli Wolmsten, SF.

Fr.o.m. detta verksamhetsår har konst- och inredningsgruppen haft ett utvidgat uppdrag och är numera också rådgivande åt förvaltningen i inredningsfrågor.

Anslaget har under budgetåret (18 månader) uppgått till 1 355 000 kr. Härav har ca 1 137 000 kronor använts för inköp och ungefär 189 000 kr förbrukats för omkostnader (arvode till den rådgivande konsulten, inramningar, studieresor, försäkringar, transporter m.m.).

Totalt har 206 konstverk köpts in under året, varav drygt 70 % utgörs av grafik, huvudsakligen för placering i ledamöters och tjänstemäns arbetsrum.

Under året har utsmyckningen av riksdagens nya byggnader i kv Neptunus och Mercurius (riksdagsbiblioteket) och kulvertarna under kv Cephalus avslutats.

En minnesgåva till avgående riksdagsledamöter i form av ett grafiskt blad har på konst- och inredningsgruppen förslag utförts av konstnären Philip von Schantz.

Vidare har en porträttmedaljong i brons av förre statsministern Ingvar Carlsson beställts av skulptören Liss Eriksson. Medaljongen skall placeras på plan 5 i trapphallen i östra riksdagshuset.

IT-rådet

Riksdagens IT-råd är ett parlamentariskt sammansatt organ med uppgift att  
vara rådgivare till förvaltningskontoret i IT-frågor. Ordförande i rådet är riks-  
dagsledamoten Mats Lindberg (s). Rådets verksamhet startade i november  
1995. Rådet har haft 7 sammanträden under budgetåret, varav ett tvådagarsin-  
ternat. Rådet har vidare arrangerat en IT-dag i riksdagen som bestod av de-  
monstrationer och seminarier med inbjudna experter som föreläsare. Under  
rådets sammanträden har en rad olika frågor med anknytning till riksdagens 45
 
data- och informationsverksamhet diskuterats. Här kan bl.a. nämnas riksda- 1996/97:RFK1
gens IT-budget för budgetåret 1997 och riktlinjer för riksdagens informations-  
verksamhet.  

Lokal- och bostadskommittén

Lokal- och bostadskommittén har under året bl.a. lämnat förslag till Riksdagens förvaltningsstyrelse om bl.a. inredningen i ledamöternas klubbrum och i kaféet, omlokalisering av resebyrån och inrättande av en friskvårdsanläggning, vidare ombyggnad av ett sammanträdesrum för att tillgodose EU- nämndens behov och skapande av två ytterligare sammanträdesrum i anslutning till sammanträdespoolen. Kommittén har under verksamhetsåret givit i uppdrag åt arkitekt Johan Celsing att göra en programutredning om riksdagens plenisal.

För att nå målet om behovstäckning av övernattningslägenheter har kommittén föreslagit förvaltningsstyrelsen att riksdagen genom köp skall överta fastigheten Aurora 2 för ombyggnad till bostäder samt att ingå samarbete med Postfastigheter AB för ombyggnad av fastigheten Kvasten 8.

46

Resultaträkning (kr)     1995/96 1996 1994/956/97:RFK1
Intäkter          
Intäkter från anslag     1 288 219 501 853 260 358 934 323 641
Intäkter i verksamheten     69 474 573 45 872 436 40 633 105
Övriga intäkter     7 225 240 4 050 474 8 069 069
Summa intäkter     1 364 919 314 903 183 268 983 025 815
Verksamhetens kostnader        
Ersättning ledamöter     248 183 539 169 986 933 159 797 806
Ersättning f.d. ledamöter     70 810 890 43 853 825 50 995 325
Löner till personal     187 999 792 131 359 504 118 922 808
Övriga kostnader för ledamöter   93 839 568 63 149 760 55 629 456
och tjänstemän          
Driftkostnader     208 702 978 144 866 181 151 970 578
Arbetsgivaravgifter     139 573 973 96 692 806 83 240 827
Summa verksamhetens kostnader   949 110 739 649 909 009 620 556 800
Avskrivningar not 1 70 158 913 48 427 624 44 991 397
Summa kostnader inkl. avskrivningar 1 019 269 652 698 336 633 665 548 197
Finansnetto not 2 6 754 530 4 713 233 4 373 534
Bidrag till partier     276 310 019 169 534 154 183 456 866
Övriga bidrag     25 219 031 16 921 904 16 718 015
Summa bidrag     301 529 050 186 456 058 200 174 881
Kapitalförändring not 3 50 875 142 23 103 810 121 676 271

47

Balansräkning (kr)     1996-12-31 1995-12-31 19951996/97:RFK1-06-30
Kassa, postgiro och bank m.m.     100 000 60 219 40 219
Tillgodohavande RGK not 4 113 791 023 69 296 004 77 883 795
Kundfordringar not 5 2 032 509 6 107 932 6 639 115
Kortfristiga fordringar not 6 4 208 138 10 706 447 9 905 607
Lager     1 757 894 1 582 843 1 463 846
Summa omsättningstillgångar   121 889 564 87 753 445 95 932 582
Periodavgränsningsposter not 7 9 426 965 7 708 599 4 152 850
Avräkning statsverket not 8 -55 868 322 -13 354 735 1 436 416
Finansiella tillgångar     121 398 121 398 121 398
Materiella tillgångar not 9      
Tekniska anläggningar     11 953 208 11 860 317 10 244 368
Inventarier     65 770 739 80 929 427 74 963 422
Byggnader     916 294 742 768 731 762 775 580 925
Pågående anläggningar     3 401 674 115 145 324 94 267 670
Mark     98 217 760 98 217 760 98 217 760
Summa materiella tillgångar     1 095 638 123 1 074 884 589 1 053 274 145
Summa anläggningstillgångar   1 095 759 520 1 075 005 986 1 053 395 543
Summa tillgångar     1 171 207 727 1 157 113 296 1 154 917 391
Skulder och myndighetskapital        
Leverantörsskulder not 10 47 452 560 58 453 344 79 636 279
Kortfristiga skulder not 11 8 650 977 7 652 056 4 734 862
Källskatt     8 872 642 7 826 043 8 477 591
Summa kortfristiga skulder     64 976 179 73 931 443 92 848 732
Upplupna kostnader not 12 17 541 345 17 595 459 24 253 598
Summa skulder     82 517 524 91 526 902 117 102 330
Myndighetskapital          
Balanserad kapitalförändring not 13 1 037 815 061 1 037 815 061 916 138 790
Årets kapitalförändring not 14 50 875 142 27 771 333 121 676 271
Summa myndighetskapital     1 088 690 203 1 065 586 394 1 037 815 061
Summa skulder och myndighetskap- 1 171 207 727 1 157 113 296 1 154 917 391
ital          

Medel förvaltas för Nordiska rådets litteraturpris på 200 185 kr på konto hos SE-banken

48

Anslagsredovisning angivet Tilldelade Ingående Nettoutgifter Saldo Summa Nettoutgifter Nettoutgifter
i kronor medel reservation 95/96 961231 förbrukat 960101- 940701-
02 A (förslagsanslag) 95/96 * 95/96       961231 950630
230 400 000   176 902 927 53 497 073 77 % 120 005 290 126 927 942
Stöd till politiska partier  
15 A 001 (förslagsanslag) 596 610 000   569 104 985 27 505 015 95 % 366 938 821 368 514 412
Riksdagens ledamöter och  
partier              
15 A 002 (reservationsanslag) 3 800 000 22 259 139 10 192 023 15 867 116 39 % 5 686 098 42 653
Riksdagsutskottens resor
utom Sverige              
15 A 003 (ramanslag) 441 800 000 6 695 771 395 898 800 52 596 971 88 % 274 133 163 286 280 391
Riksdagens förvaltningskost-
nader              
15 A 004 (reservationsanslag) 96 230 000 52 964 708 121 796 727 27 397 981 82 % 76 691 565 152 374 463
Riksdagens byggnader
15 A 005 (förslagsanslag) not 15   14 105 873 -105 873 101 % 9 587 256  
Sveriges företrädare i EU- 14 000 000    
parlamentet              
15 A 92 007 (reservationsanslag) 218 166 218 166 0   218 166 183 781
Utgivning av otryckta ståndsprotokoll  
Summa 1 382 840 000 82 137 784 1 288 219 501 176 758 283 88 % 853 260 358 934 323 642

*avser 18 månaders anslag

Finansieringsanalys     1996/97:RFK1
1995/96 1996 1994/95
Drift
Kostnader exklusive avskrivningar 948 962 375 649 909 009 620 378 840
Bidrag 301 529 050 186 456 058 200 174 881
Summa kostnader 1 250 491 425 836 365 067 820 553 721
Finansiering genom avgifter och bidrag      
Intäkter av avgifter och ersättningar 69 474 574 45 872 436 40 633 105
Intäkter finansiella poster 6 754 530 4 713 233 4 373 534
Övriga intäkter 7 225 240 4 050 474 8 069 069
Summa intäkter etc 83 454 344 54 636 143 53 075 708
Netto 1 167 037 081 781 728 924 767 478 013
Finansiering från statsbudgeten      
Anslagsmedel som erhållits för drift 1 175 548 247 784 079 200 765 157 619
Överskott/underskott som erhållits av 8 511 1657 2 350 276 -2 320 394
medel från driften      
Ökning(-)/minskning(+) av lager -294 048 -175 051 -155 442
Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga 5 029 961 8 855 367 543 714
fordringar -34 584 806 -9 009 378 5 804 649
Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga
skulder -29 848 893 -329 062 6 192 921
Summa förändring kortfristiga skulder
och tillgångar     -1 501 718
Ökning(+)/minskning(-) av särskilda avsätt-    
ningar      
Kassa flöde till/från drift -21 337 728 2 021 214 2 370 810
Investeringsverksamhet      
Investeringar 112 671 254 69 181 158 169 166 022
Tillförda driftmedel, finansiering via stats- 112 671 254 69 181 158 169 166 022
budgeten 0 0 0
Kassaflöde från/till investeringsverksam-
het      
Förändring av likvida medel -21 337 728 2 021 214 2 370 810

50

Not 1995/96 1996 1996/97:RFK1
1994/95
Likvida medel vid årets början 79 360 430 56 001 488 76 989 619
Ökning(+)/minskning(-)av kassa och postgiro 60 000 40 000  
Ökning(+)/minskning(-)av räntekonto 35 907 228 44 495 019 -1 175 359
Ökning(+)/minskning(-)av banktillgodohavande -219 -219 15
Ökning(+)/minskning(-)av fordran på statsverket -57 304 737 -42 513 586 3 546 154
Summa förändring av likvida medel -21 337 728 2 021 214 2 370 810
Likvida medel vid årets slut 58 022 702 58 022 702 79 360 429

51

NOTER 1996/97:RFK1

Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning (1993:134) respektive §§ 3–9 förordningen om myndigheters årsredovisning m.m. (1996:882).

Årsbokslut upprättas enligt 11–19 §§ i bokföringsförordningen (SFS 1979:1212, ändr. 1991:1026).

Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden. Belopp har angetts i kronor där inget annat anges.

Budgetåret 1995/96 avser 18 månader. Jämförelsesiffor för resultaträkningen är kalenderåret 1996 och budgetåret 1994/95 och för balansräkningen utgående balanser per 1995-12-31 och 1995-06-30.

Not 1 Avskrivningar

Avskrivningar sker planmässigt och halvårsvis. Inventarier och tekniska anläggningar skrivs av på 3, 5, 10 år och byggnader på 50 år.

Avskrivning 1995/96 1996 1994/95
Maskiner 2 650 287 1 837 565 780 016
Inventarier 8 238 359 6 132 226 3 824 407
Datorer och kringutrustning 27 625 726 18 410 877 20 890 540
Byggnadsinventarier 385 592 275 062 215 048
Bilar och andra transportmedel 357 340 247 470 148 650
Byggnader 30 901 609 21 524 424 19 132 736
Summa 70 158 913 48 427 624 44 991 397
Not 2 Finansnetto      
Ränteintäkter på räntekonto hos 6 772 932 4 727 556 4 364 425
Riksgäldskontoret      
Netto övriga finansiella poster -18 402 -14 323 9 109
Summa 6 754 530 4 713 233 4 373 534
Not 3 Årets kapitalförändring      
Investeringar 112 671 254 69 181 158 169 051 055
Avskrivningar -70 158 913 -48 427 624 -44 991 397
Netto periodiseringsposter 8 362 801 2 350 276 -2 383 387
Kapitalförändring 50 875 142 23 103 810 121 676 271

Jämförelsetalet för 1996 är löpande förändring

52

Balansräkningen     1996/97:RFK1
Not 4 Tillgodohavande RGK      
Beviljad kreditlimit på räntekonto 74 000 000 70 000 000 53 000 000
Not 5 Kundfordringar 1996-12-31 1995-12-31 1995-06-30
     
Kundfordringar 2 032 509 3 673 949 4 031 115
Hyresfordringar SFV 0 2 433 983 2 608 000
Summa 2 032 509 6 107 932 6 639 115
Not 6 Kortfristiga fordringar      
Fordran moms 3 853 764 8 780 215 9 229 851
Övrigt 354 374 1 926 232 675 756
Summa 4 208 138 10 706 447 9 905 607
Not 7 Förutbetalda kostnader / upplupna intäkter    
Förutbetalda kostnader 8 329 008 6 385 784 2 848 311
Uppluppna ränteintäkter 1 097 957 1 322 815 1 304 539
Summa 9 426 965 7 708 599 4 152 850
Not 8 Avräkning med statsverket 1995/96 1996 1994/95
Avräkning statsverket IB 1 436 416 -13 354 735 -2 109 738
Avräkning statsbudget totalt 1 287 794 627 853 260 358 933 485 810
Avräkning statsverkets checkräkning      
Anslag till räntekonto -1 037 242 412 -704 142 000 -640 554 208
Anslag som tillförts inkomsttitel 424 874   837 831
Uppbördsmedel 63 243 499 43 301 316 50 396 299
Transfereringar -371 525 325 -234 933 260 -338 539 746
Ingångsvärde     -2 079 831
Summa -1 345 099 364 -895 773 944 -929 939 655
Årets avräkning statsverket -57 304 737 -42 513 587 3 546 416
Avräkning statsverket UB -55 868 321 55 868 321 1 436 416

53

Not 9 Materiella tillgångar     1996/97:RFK1
Totala investeringar under respektive 1995/96 1996 1994/95
period      
Tekn. anläggningar 4 359 127 1 930 457 9 332 755
Inventarier 27 562 697 9 906 947 46 054 797
Fastigheter 80 749 430 57 343 754 113 663 503
Totala investeringar 112 671 254 69 181 158 169 051 055
Specifikation av respektive grupp anskaffn.värde ack. avskrivning bokfört värde
Maskiner 16 818 725 4 865 517 11 953 208
Inventarier 30 921 301 13 765 734 17 155 567
Datorer och kringutrustning 100 786 536 69 710 019 31 076 516
Byggnadsinventarier 2 470 022 746 819 1 723 203
Transportmedel 1 376 700 476 228 900 472
Inventarier ej avskrivning 14 914 980   14 914 980
Summa inventarier 150 469 539 84 698 800 65 770 739
Byggnader 1 111 228 903 194 934 161 916 294 742
Pågående anläggningar 3 401 674   3 401 674
Mark 98 217 760   98 217 760
Not 10 Leverantörsskulder 1996-12-31 1995-12-31 1995-06-30
     
Leverantörsskulder 12 277 808 30 019 669 47 914 404
Partistöd 35 174 752 28 433 675 31 721 875
Summa 47 452 560 58 453 344 79 636 279
Not 11 Kortfristiga skulder      
Arbetsgivaravgifter 7 995 938 7 239 339 4 185 198
Moms 655 039 411 704 305 576
Övrigt   1 013 244 088
Summa 8 650 977 7 652 056 4 734 862
Not 12 Upplupna kostnader      
Semesterlöne- och kompledighets- 16 127 451 15 716 693 18 284 134
skuld inkl. arbetsgivaravgifter      
Reducerat lönekostnadspålägg för 0 0 4 090 698
RDL (ingår för 1996 och 95/96 un-      
der posten arbetsgivaravgifter      
Upplupen särsk. löneskatt på pens- 1 413 894 1 878 766 0
ioner f.d. RDL      
Summa 17 541 345 17 595 459 22 374 832

54

      1996/97:RFK1
Not 13 Balanserad kapitalförändring 1996-12-31 1995-12-31 1995-06-30
     
Invärderat kapital 794 365 126 794 365 126 814 360 708
Balanserad kapitalförändring 243 449 935 243 449 935 101 778 082
Summa 1 037 815 061 1 037 815 061 916 138 790

Not 14 Årets kapitalförändring

Jämförelsetalet för 1995-12-31 avser löpande förändring för perioden 1995- 07-01 till 1995-12-31

Not 15 Anslagsredovisning

Under perioden har riksdagsmannaarvodet höjts och därmed arvodet till Sveriges företrädare i Europaparlamentet varför anslaget har överskridits med 105 873 kr

Sammanställning över väsentliga uppgifter      
Beloppen angivna i tkr 1995/96 1994/95 1993/94
       
Kontokredit hos RGK      
- beviljad 74 000 70 000 53 000
- utnyttjad 0 0  
       
Anslagskredit för anslag förvaltningskostnader      
- beviljad 15 500 12 400 11 500
- utnyttjad 0 0 0
       
Antal årsarbetskrafter 4951 4712 438
       
Årets kapitalförändring (tkr) 50 875 121 676 62 815
       
Balanserad kapitalförändring (tkr) 1 037 815 916 139 853 248
       

1 ) Sekretariatet för Europainformation flyttas från Utrikesdepartementet till Riksdagens förvaltningskontor (1996-07-01, benämns numera EU-upplysningen).

2 ) Nordiska Rådets Svenska Delegation överförs till Riksdagen (1994-07-01).  
Ett kansli med serviceuppgifter åt EU-nämnden inrättas(1995-01-01). 55
Larmcentralen bemannas med egen personal(1995-04-01
Förvaltningsstyrelsens ledamöters övriga uppdrag i aktiebolagsstyrelser eller 1996/97:RFK1
styrelser/råd för statliga myndigheter Bilaga
Birgitta Dahl (s) ATP-grundande inkomst 1996 från riksdagen: 923 000 kr  
Mats Lindberg (s) ATP-grundande inkomst 1996 från riksdagen: 428 000 kr  
SORB-Invest AB, Skellefteå, ledamot  
KonfTel AB, Umeå, ledamot  
Vägverket, Borlänge, ledamot  
Iréne Vestlund (s) ATP-grundande inkomst 1996 från riksdagen: 389 000 kr  
Svensk Slöjd AB, ordförande  
Exportkontrollrådet, ledamot  
Rolf Dahlberg (m) ATP-grundande inkomst 1996 från riksdagen: 383 000 kr  
AB Trav och Galopp, ledamot  
Lantmäteriverkets styrelse, ledamot  
Länsstyrelsen i Gävleborg län, suppleant  
Per Olof Håkansson (s) ATP-grundande inkomst 1996 från riksdagen: 389 000  
kr  
V&S Vin och Sprit, ledamot  
Haninge Holding AB, ordförande  
AB Östersjöterminalen, ordförande  
SABO AB, ordförande  
Sveriges Byggnadsingenjörers Service AB, ordförande  
AB Trelleborgshem, ledamot  
Riksdagens revisorer, ordförande  
Elving Andersson (c) ATP-grundande inkomst 1996 från riksdagen: 392 000  
kr  
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän, ledamot  
Boverkets samlingslokaldelegation, ordförande  
Gullan Lindblad (m) ATP-grundande inkomst 1996 från riksdagen: 423 000  
kr  
Socialstyrelsen, ledamot  
Länsstyrelsen i Värmlands län, ledamot  
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, suppleant  
Carl-Johan Wilson (fp) ATP-grundande inkomst 1996 från riksdagen: 370 000  
kr  
Lokal Sparbank, Nässjö, ledamot  
Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga, ledamot  
Eva Zetterberg (v) ATP-grundande inkomst 1996 från riksdagen: 352 000 kr  
Exportkontrollrådet, ledamot  

56

Sven Hulterström (s) ATP-grundande inkomst 1996 från riksdagen: 363 000 1996/97:RFK1
kr Bilaga
Jarl Lander (s) ATP-grundande inkomst 1996 från riksdagen: 353 000 kr  
Torsby Bostäder AB, ordförande  
Post & Telestyrelsen, ledamot  
Skattemyndigheten i Värmlands län, ledamot  
Knut Billing (m) ATP-grundande inkomst 1996 från riksdagen: 422 000 kr  
Systembolaget, suppleant  
Sinikka Bohlin (s) ATP-grundande inkomst 1996 från riksdagen: 429 000 kr  
Skogsstyrelsen, ledamot  
Riksbanksfullmäktige, suppleant  
Roland Larsson (c) ATP-grundande inkomst 1996 från riksdagen: 349 000 kr  
Länstidningen Östergötland AB, ordförande  
SKI, ledamot  
Inger René (m) ATP-grundande inkomst 1996 från riksdagen: 352 000 kr  
Datainspektionen, ledamot  
Kvinnorådet för internationellt bistånd, SIDA, ledamot  
Rose-Marie Frebran (kd) ATP-grundande inkomst 1996 från riksdagen:  
384 000 kr  
Svenska Penningspel AB, ledamot  
Högskolan i Örebro, ledamot  
Genetiknämnden, ledamot  
Presstödsnämnden, ledamot  
Nämnden mot etnisk diskriminering, ledamot  
Thomas Julin (mp) ATP-grundande inkomst 1996 från riksdagen: 360 000 kr  
Anders Forsberg ATP-grundande inkomst 1996 från riksdagen: 695 000 kr  
Gotab, Stockholm 1997 57