Redogörelse till riksdagen 1996/97:ER1

från Sveriges delegation vid Europarådets

parlamentariska församling

1996/97

ER1

Riksdagens Europarådsdelegation överlämnar bifogade redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen under 1996. Till redogörelsen är fogad en förteckning över av församlingen under perioden antagna rekommendationer, resolutioner och andra beslut.

Stockholm den 14 mars 1997

På delegationens vägnar

Jan Bergqvist

Anita Melin

1

Europarådets medlemsstater i december 1996

1996/97:ER1

Albanien, Andorra, Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Makedonien (FYROM), Malta, Moldavien, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Ryssland, San Marino, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ukraina, Ungern, Österrike

2

Redogörelse från riksdagens Europarådsdelegation			1996/97:ER1
avseende Europarådets parlamentariska församlings
session 1996
Innehållsförteckning
1 Europarådet: struktur och medlemskap .......................................................		4
Bild: Hur arbetar Europarådet? ..................................................................		5
2 Den parlamentariska församlingens verksamhet under 1996: vikti-
gare frågor och resultat ...................................................................................		6
2.1	Delegationen ........................................................................................	6
2.2	Nya medlemsländer, övervakning........................................................	6
2.3	Politiska frågor.....................................................................................	7
2.4	Demokrati och mänskliga rättigheter, konventioner ............................	7
2.5	Socialpolitik, kultur, jordbruk, miljö, ekonomi ...................................	8
2.6	Möten och seminarier ..........................................................................	8
2.7	Gästtalare .............................................................................................	9
3 Den svenska representationen......................................................................		9
4 Huvudområden för församlingens verksamhet ..........................................		11
4.1	Nya medlemmar .................................................................................	11
4.2	Politiska frågor...................................................................................	12
4.3	Juridiska frågor och mänskliga rättigheter .........................................	13
4.4	Ekonomi och utveckling ....................................................................	14
4.5	Sociala frågor, hälsovård, familjefrågor.............................................	14
4.6	Kultur och utbildning.........................................................................	15
4.7	Naturvetenskap och teknik.................................................................	15
4.8	Miljöfrågor.........................................................................................	15
4.9	Migration, demografi, flyktingfrågor .................................................	16
4.10 Jordbruk och landsbygdsutveckling .................................................		17
4.11 Kontakter med nationella parlament och allmänheten .....................		17
Bilaga
Förteckning över församlingens beslut .........................................................		18

3

1 Europarådet: struktur och medlemskap

Europarådet har tre huvudorgan: ett beslutande organ – ministerkommittén, ett demokratiskt forum med rådgivande uppgifter – den parlamentariska församlingen, ett forum för demokrati på lokal nivå – den europeiska kongressen för lokala och regionala församlingar, ”kommunalkongressen”.

Den parlamentariska församlingen var vid tillkomsten 1949 det första internationella parlamentariska organet. Församlingen har inom Europarådets ram genom åren bidragit till att främja fred och frihet, mänskliga rättigheter och social rättvisa i Europa. Den har en viktig uppgift som debattforum för aktuella politiska, juridiska, ekonomiska, sociala, kulturella, naturvetenskapliga och tekniska frågor. Även om församlingen i första hand har en rådgivande funktion har parlamentarikerna varit pådrivande i många frågor, bl.a. för tillkomsten av många av Europarådets konventioner. Under senare år har församlingen tagit initiativ till Europarådets utvidgning till länderna i centrala och östra Europa, byggt upp relationerna till de nya lagstiftande församlingarna och bidragit till att förbereda kandidatländer för medlemskap. Det är den parlamentariska församlingen som efter en politisk och juridisk granskning av varje kandidatland bedömer om villkoren för medlemskap är uppfyllda: att institutioner och rättsordningar anpassats till Europarådets grundsatser om pluralistisk demokrati, rättsstatens principer och skyddet av mänskliga rättigheter. Enligt praxis följer medlemsländernas regeringar den parlamentariska församlingens rekommendationer.

Europarådet har i nära femtio år verkat för att bygga ett enat Europa grundat på frihet och demokrati, respekt för rättsstatens principer och mänskliga rättigheter. Sverige tillhörde grundarna när Europarådet bildades 1949 i London av tio västeuropeiska stater. Sedan dess har det politiska landskapet förändrats, och i dag är så gott som alla europeiska länder medlemmar. Efter Berlinmurens fall har antalet medlemsstater ökat snabb, från 23 år 1989 till 40 genom utvidgning till de nya demokratierna i Central- och Östeuropa.

Under 1996 upptogs Ryssland och Kroatien som medlemmar nr 39 och 40. Europarådet är därmed på väg att förverkliga målet att bli en alleuropeisk organisation där Europas gamla och nya stater tillsammans slår vakt om de demokratiska principerna för staters styrande. Den snabba omvandlingen till en numerärt större och avsevärt mindre homogen organisation kan förväntas innebära förändringar av verksamheten och kräva delvis nya arbetsformer. Europarådets identitet, dess roll och uppgifter i det nya Europa är frågor som just nu engagerar både parlamentarikerna och regeringarnas representanter i Europarådet. Det är frågor som kommer att tas upp på toppmötet med Europarådsländernas stats- och regeringschefer hösten 1997 i Strasbourg. Efter nästan fem decenniers verksamhet står Europarådet inför större utmaningar än någonsin.

1996/97:ER1

4

1996/97:ER1

(Källa: Europarådet. Conseil de l’Europe, Point i, 1996)

5

2 Den parlamentariska församlingens verksamhet under 1996: viktigare frågor och resultat

Europarådets parlamentariska församlings session 1996 var fördelad på fyra delsessioner vilka samtliga hölls i Strasbourg. Delsessionerna ägde rum 22– 26 januari, 22–26 april, 24–28 juni och 23–27 september. Till talman för församlingen valdes vid den första delsessionen den tyska parlamentsledamoten Leni Fischer, kristdemokrat. Hon efterträdde Miguel Angel Martínez, Spanien.

Vid de fyra plenarsessionerna debatterade församlingen rapporter och antog rekommendationer till ministerkommittén, resolutioner och direktiv och gjorde uttalanden i aktuella frågor. Rapporterna hade förberetts i de 14 fackutskotten som mellan delsessionerna sammanträtt i Europarådets sekretariat i Strasbourg, dess kontor i Paris eller i något av medlemsländerna, på inbjudan av resp. lands parlament.

2.1 Delegationen

Den svenska delegationen vid 1996 års session bestod av sex ordinarie ledamöter: Jan Bergqvist (s), ordförande, Anders Björck (m), vice ordförande, Berit Andnor (s), Lisbet Calner (s), Birger Hagård (m), Göran Magnusson (s) och sex suppleanter: Knut Billing (m), Elisabeth Fleetwood (m), Inga-Britt Johansson (s), Olof Johansson (c), Sören Lekberg (s) och Ingegerd Wärnersson (s).

Birger Hagård var under 1996 ordförande i utskottet för juridiska frågor och mänskliga rättigheter.

2.2 Nya medlemsländer, övervakning

Den fortsatta utvidgningen dominerade församlingens arbete under första delen av 1996 års session, med Rysslands medlemskapsansökan i januari och Kroatiens i april. Frågan om medlemskap för Ryssland hade debatterats vid två tillfällen under 1995 men beslutet hade skjutits upp. Anledningen till församlingens tövan var läget i Tjetjenien men också tveksamhet till rysk vilja och förmåga att uppfylla villkoren för medlemskap och bävan inför den förändring av arbetsformer ett ryskt medlemskap skulle innebära. Efter rekommendation av den parlamentariska församlingen och beslut av ministerkommittén upptogs Ryssland som Europarådets 39:e medlem den 28 februari 1996. Kroatien blev medlem nr 40 först den 6 november, trots att församlingen rekommenderat medlemskap vid aprilsessionen. I fallet Kroatien valde ministerkommittén att inte omgående följa parlamentarikernas rekommendation. Med hänvisning till läget i landet sköt man några månader på tidpunkten för inträde för att ge möjlighet att pröva hur Kroatien uppfyllde sina åtaganden enligt Daytonavtalet. Vidare beslutade församlingen om gäststatus för tre länders parlament, de tre Kaukasusländerna Armenien, Georgien och Azerbajdzjan. Sedan tidigare har Bosnien-Hercegovina gäststatus, och Vitryssland, vars gäststatus dock suspenderades i januari 1997.

1996/97:ER1

6

I och med att så många nya medlemsstater upptagits på kort tid har beho-	1996/97:ER1
vet ökat av en strikt granskning av att de uppfyller sina åtaganden. Övervak-
ning, ”monitoring”, har blivit mer betydelsefull och samtidigt mer arbetskrä-
vande. Församlingen utarbetade under 1995–96 en ny struktur för övervak-
ning innebärande att de grannlaga granskningsuppgifterna som tidigare legat
på tre utskott sammanförs till ett nyinrättat utskott. Den nya övervaknings-
proceduren gäller alla medlemsländer, såväl nya som gamla. Beslut om den
nya kommittéstrukturen togs i januari 1997.

2.3 Politiska frågor

En betydande del av församlingens överväganden under året ägnades utrikespolitiska frågor, både ämnen som beretts i politiska utskottet och debatter i aktuella frågor enligt en ”brådskande procedur”. Ett dominerande tema var utvecklingen i f.d Jugoslavien, speciellt de civila aspekterna av genomförandet av Daytonavtalet, återuppbyggnad, valen, flyktingsituationen. Läget i Tjetjenien liksom utvecklingen i Albanien och fredsprocessen i Mellanöstern uppmärksammades kontinuerligt, på basis av rapportering från speciellt tillsatta utskott. Turkiets bristande respekt för mänskliga rättigheter fortsatte att oroa församlingen som upprepade krav på reformer av konstitutionen och annan lagstiftning.

Ett annat centralt tema var utvecklingen i och samarbetet med de nya central- och östeuropeiska medlemsstaterna. Metoder för att bemästra arvet från det kommunistiska totalitära systemet, åtgärder för att främja ekonomisk och social utveckling och alleuropeiskt samarbete på kulturens, naturvetenskapens och miljöns områden diskuterades.

2.4 Demokrati och mänskliga rättigheter, konventioner

Många olika aspekter på kärnfrågan för Europarådet, demokrati och mänskliga rättigheter, uppmärksammades av den parlamentariska församlingen under året. Utöver granskningen inför medlemskap som redovisats ovan var det främst skyddet för minoritetsrättigheter, barns rättigheter och avskaffande av dödsstraffet som var föremål för debatt. Församlingen följde upp genomförandet av de konventioner om skydd för nationella minoriteter som Europarådet antagit under senare år, Ramkonventionen för skydd av nationella minoriteter och Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk. Ett starkt engagemang för barns rättigheter kom till uttryck i arbetet med en europeisk strategi för barn och den rekommendation mot sexuellt utnyttjande av barn som följde upp Världskongressen mot kommersiellt sexuellt utnyttjande av barn som hölls i Stockholm i augusti 1996. Mot bakgrund av uppgifter om att flera nya medlemsstater fortsatt att tillämpa dödsstraff trots utfästelser om att inte verkställa avrättningar tog församlingen återigen upp

frågan om dödsstraffets avskaffande. Rekommendationen till ministerkom-
mittén 1994 om ett tilläggsprotokoll till MR-konventionen om avskaffande
av dödsstraffet upprepades. Under hösten anordnade församlingens juridiska
utskott ett seminarium om dödsstraff i Kiev. Ukraina är ett av de länder som
fortsätter att verkställa dödsstraff.	7

Under 1996 slutfördes arbetet med konventionen om biomedicin och	1996/97:ER1
mänskliga rättigheter. Bioetikkonventionen är ett viktigt steg mot en gemen-
sam europeisk standard på det bioetiska området och den första internation-
ellt bindande text som syftar till att skydda människor mot missbruk av ny
biologisk och medicinsk forskning. Arbetet med konventionen är ett exempel
på hur Europarådets organ samverkar. Den parlamentariska församlingen
påtalade i en rekommendation till ministerkommittén 1991 behovet av en
bioetikkonvention. En konventionstext utarbetades av en styrkommitté under
ministerkommittén som inledde sitt arbete 1991. Texten granskades i olika
omgångar av församlingen, senast i september 1996. Den antogs av mi-
nisterkommittén i november och öppnas för undertecknande i april 1997. Att
ta fram konventioner för kodifiering av gällande rätt är en viktig del av
Europarådets arbete. I flera fall är de resultat av politiska initiativ som tagits
av parlamentarikerna.

2.5 Socialpolitik, kultur, jordbruk, miljö, ekonomi

På det sociala området debatterade församlingen ett utkast till en europeisk strategi för barn, åtgärder mot arbetslöshet och behovet av ny socialpolitik, på kulturens område uppmärksammades europeisk kulturpolitik och samarbete i kulturfrågor mellan EU och Europarådet samt historieundervisning och historieforskning. Ett förslag till stadga för landsbygdens utveckling lades fram för en första diskussion och överlämnades till ministerkommittén med församlingens rekommendation. I en granskning av miljösamarbetet i Europa på regeringsnivå, inklusive miljöministerkonferenserna, lades särskild vikt vid strategin för biologisk mångfald och landskapets variation.

Liksom tidigare år hade den parlamentariska församlingen uppdraget att som folkvald församling granska verksamheten i internationella regeringsorgan som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Europeiska utvecklingsbanken (EBRD), Världshandelsorganisationen (WTO) och Internationella Rödakors-kommittén (ICRC).

2.6 Möten och seminarier

Talman Birgitta Dahl deltog i ett möte med europeiska talmän i Budapest 7–
8 juni 1996. Det europeiska talmansmötet som samlar talmän från medlems-
länder och kandidatländer hålls vartannat år, med Europarådets parlamenta-
riska församling som samordnare. Riksdagen kommer att vara värd för nästa
europeiska talmansmöte 12–13 juni 1998.
Den svenska delegationen var 5–6 september värd för ett välbesökt möte i
riksdagen med den parlamentariska församlingens jordbruksutskott. I anslut-
ning till utskottsmötet anordnades ett seminarium om svensk jordbruks-,
livsmedels- och skogspolitik och svenska erfarenheter av förnyelsebara ener-
gikällor, med studiebesök till energiskogsodlingar och kraftvärmeverk.
Den finska delegationen till Europarådets parlamentariska församling an-
ordnade 31 mars–2 april ett seminarium ombord på båt mellan Helsingfors
och Stockholm om aktuella Europarådsfrågor. De baltiska och ryska Euro-
parådsdelegationerna var inbjudna tillsammans med representanter för de	8

svenska och finska delegationerna. En interparlamentarisk konferens om de	1996/97:ER1
nationella parlamentens nya roll i den alleuropeiska konstruktionen och
samarbetet mellan europeiska parlament hölls i Paris 28--29 mars på inbju-
dan av franska nationalförsamlingen. Förutom delegationsmedlemmar deltog
ledamöter av riksdagens konstitutionsutskott.

2.7 Gästtalare

Ett stort antal stats- och regeringschefer, utrikesministrar och chefer för internationella organisationer framträdde inför den parlamentariska församlingen och svarade på frågor. Bland dem var den schweiziske utrikesministern Flavio Cotti representerande OSSE:s ordförandeskap, Finlands president Martti Ahtisaari, Ukrainas president Leonid Kouchma, Makedoniens (FYROM) president Kiro Gligorov, Maltas president Dr Ugo Mifsud Bonnici, Portugals president Jorge Sampaio, Lettlands president Guntis Ulmanis, Irlands premiärminister John Bruton, den slovakiske premiärministern Vladimir Meciar, regeringschefen i Andorra Marc Forné, Internationella Rödakors-kommitténs ordförande Cornelio Sommaruga, Europeiska utvecklingsbankens president Jacques de Larosière, OECD:s generalsekreterare Donald Johnston. Även flera talmän i medlemsländernas parlament gästade församlingen, t.ex. talmännen från Estland, Tjeckien, Norge, Armenien, Kroatien och Georgien (med gäststatus).

3 Den svenska representationen

Under 1996 års session hade riksdagen anmält följande valda ombud och suppleanter till församlingen och dess organ.

Ombud

1. Jan Bergqvist (s), delegationens ordförande

2. Berit Andnor (s)

3. Anders Björck (m), delegationens vice ordförande

4. Göran Magnusson (s)

5. Lisbet Calner (s)

6. Birger Hagård (m)

Suppleanter

1. Sören Lekberg (s)

2. Ingegerd Wärnersson (s)

3. Knut Billing (m)

4. Inga-Britt Johansson (s)

5. Olof Johansson (c)

6. Elisabeth Fleetwood (m)

9

Ombuden och suppleanterna var fördelade på församlingens 14 utskott, vilka	1996/97:ER1
sammanträder såväl under som mellan församlingens plenarmöten. I utskot-
ten bereds ärenden som församlingen har att besluta om. Utgående från
utskottens betänkanden och förslag antar församlingen rekommendationer
till ministerkommittén, resolutioner, yttranden och direktiv. Det ständiga
utskottet har fullmakt att besluta på församlingens vägnar under perioder då
denna ej är samlad. Dessutom har flertalet utskott tillsatt underutskott, vilka i
många fall är permanenta från session till session. Vidare kan ad hoc-utskott
utses för en särskild fråga.
Ombuden och suppleanterna var under 1996 års session fördelade på för-
samlingens utskott, underutskott och ad hoc-utskott på sätt som anges nedan
(utskottssuppleanter inom parentes).
Ständiga utskottet: Bergqvist, Björck (Magnusson, Billing) samt Hagård ex
officio i egenskap av ordförande i utskottet för juridiska frågor och mänsk-
liga rättigheter
Politiska utskottet: Bergqvist, Björck (Andnor, Hagård)
Underutskottet för Daytonavtalet: Bergqvist
Utskottet för ekonomi och utveckling: Billing, Calner (Björck, Andnor)
Underutskottet för internationella ekonomiska relationer: Billing (Calner)
Underutskottet ”Nord-Syd: Europas roll”: Calner (Billing)
Utskottet för social-, hälsovårds- och familjefrågor: Andnor,
Fleetwood (Magnusson, Wärnersson)
Underutskottet om den europeiska sociala stadgan: Fleetwood
Underutskottet för arbetsmarknadsfrågor: Andnor
Utskottet för juridiska frågor och mänskliga rättigheter: Hagård (ordfö-
rande), Magnusson (Billing, I-B Johansson)
Underutskottet för mänskliga rättigheter: Hagård (ex officio)
Kultur- och utbildningsutskottet: Fleetwood, Wärnersson (Billing, Ber-
gqvist)
Underutskottet för det europeiska arkitektur- och konstarvet: Fleetwood
Underutskottet för ungdom och sport: Fleetwood
Underutskottet för media: Billing (Wärnersson)
Utskottet för naturvetenskap och teknik: O. Johansson, Lekberg (Fle-
etwood, Wärnersson)
Utskottet för miljövård, regional planering och kommunala frågor: I-B
Johansson, O. Johansson (Calner, Lekberg)
Underutskottet för Europapriset: I-B Johansson
Underutskottet för miljön: I-B Johansson	10

Underutskottet för regional planering: I-B Johansson	1996/97:ER1
Utskottet för befolknings- och flyktingfrågor: I-B Johansson, Billing
(Andnor, Wärnersson)
Underutskottet för migration: I-B Johansson
Underutskottet för flyktingfrågor: I-B Johansson
Underutskottet för demografi: Billing
Utskottet för procedurfrågor: Magnusson (Bergqvist)
Utskottet för jordbruksfrågor och landsbygdsutveckling: I-B Johansson
(O. Johansson)
Underutskottet för livsmedelsförsörjningen i världen: I-B Johansson (O.
Johansson)
Utskottet för förbindelser med europeiska icke-medlemsländer: Hagård
(Lekberg)
Utskottet för förbindelser med de nationella parlamenten och med all-
mänheten: Lekberg (Calner)
Underutskottet för deltagardemokrati: Lekberg
Budgetutskottet: Calner (Fleetwood)
Ad hoc-utskottet för jämlikhet mellan könen: Fleetwood
Ad hoc-utskottet för Tjetjenien: Hagård

4 Huvudområden för församlingens verksamhet

4.1 Nya medlemmar

Vid första delsessionen debatterade församlingen Rysslands ansökan om
medlemskap (dok. 7443) och beslutade att rekommendera ministerkommittén
att inbjuda Ryssland som medlem (yttr. 193). I beslutet åberopades de myck-
et omfattande utfästelser som Ryssland gjort om fortsatt utveckling av ett
demokratiskt samhällsskick. Behandlingen av Rysslands ansökan suspende-
rades i januari 1995 som en följd av politiska händelser i Tjetjenien. När
debatten återupptogs ett år senare var läget i Tjetjenien återigen en stötesten
men framför allt frågan om Ryssland kunde anses uppfylla Europarådets
villkor för medlemskap. En majoritet av församlingen ansåg att integrering är
bättre än isolering och röstade för medlemskap. Jan Bergqvist som talade för
de socialdemokratiska ledamöterna argumenterade för ett inval av Ryssland.
Det är viktigt att stödja samarbetslinjen, att inte lämna Ryssland utanför den
europeiska gemenskapen, sade Bergqvist bl.a. I anslutning till medlemskaps-
debatten beslutade församlingen att inrätta ett ad hoc-utskott för Tjetjenien
(dir. 516) med uppdraget att följa utvecklingen och särskilt uppmärksamma
skyddet för nationella minoriteter.
Under andra delsessionen debatterade församlingen Kroatiens medlem-
skapsansökan (dok. 7510) och antog en rekommendation till ministerkom-	11

mittén att inbjuda Kroatien att bli medlem (yttr. 195). Medlemskapet var inte	1996/97:ER1
okontroversiellt; av debatten framgick att meningarna var delade om Kroa-
tien uppfyllde Europarådets krav på medlemskap särskilt beträffande demo-
kratiseringsprocessen, respekten för mänskliga rättigheter, pressfrihet, be-
handlingen av minoriteter. Ett förslag om att skjuta upp granskningen till en
senare delsession vilket lagts fram på initiativ av Jan Bergqvist fick inte
majoritet. Bergqvist hänvisade till att Kroatien i flera hänseenden inte upp-
fyllt sina löften till Europarådet och exemplifierade med brister i samarbetet
med Haagtribunalen.

4.2 Politiska frågor

Under andra delsessionen debatterade församlingen och antog en resoulution om utvecklingen i Ryssland i relation till läget i Tjetjenien (dok. 7531, res. 1086). Ad hoc-utskottet för Tjetjenien uppmanades att besöka Moskva och Grozny (rek 520). I en debatt om implementering av Daytonavtalet för fred i Bosnien-Hercegovina (dok. 7509) deltog bl.a. FN:s MR-kommissions rapportör för Jugoslavien Elisabeth Rehn och representanter för OSSE i Bosnien. Finansieringsfrågor, flyktingsituationen och de förestående valen togs upp. Församlingen antog en rekommendation med uppmaning till medlemsländerna att bidra till återuppbyggnaden i Bosnien-Hercegovina (rek. 1297, dir. 521). Under delsessionen granskade församlingen vidare utvecklingen i Turkiet och antog en rekommendation om Turkiets respekt för åtaganden avseende konstitutionella och juridiska reformer (dok. 7445, rek. 1298) som följer upp tidigare rekommendationer. Jan Bergqvist konstaterade i ett inlägg att Turkiet hade långt kvar när det gällde fullgott skydd för mänskliga rättigheter och respekt för rättsstatens principer och att reformer av konstitutionen och lagstiftningen var otillräckliga. Församlingen uppmanade turkiska myndigheter att fortsätta reformerna av rättssystem så att det motsvarade Europarådets normer, söka en lösning på kurdfrågan och benåda fängslade parlamentariker. Man beslöt att utvecklingen i Turkiet i fortsättningen skulle granskas enligt Europarådets övervakningsprocedur. Hotet mot fredsprocessen i Mellanöstern (dok. 7540) uppmärksammades i en extrainsatt debatt som föranletts av strider vid den israelisk-libanesiska gränsen. Församlingen uttryckte sitt stöd för fredsprocessen och rekommenderade att en multinationell styrka skulle stationeras vid gränsen (res. 1088).

Vid tredje delsessionen fick församlingen en rapport om läget i Tjetjenien av ad hoc-utskottet för Tjetjenien (dok. 7560, add III). Vidare diskuterades Parlamentsvalen i Albanien (dok. 7587) i en extrainsatt debatt som föregicks av en hearing med företrädare för de politiska partierna i Albanien. Församlingen antog en resolution (res. 1095, dir. 524) som kritiserade oegentligheter som förekommit under valen, uppmanade Albanien att fortsätta att reformera lagarna och underströk att fria och rättvisa val är en förutsättning för medlemskap. Jan Bergqvist karakteriserade i ett inlägg valen som en tragedi, med hänvisning till rapporter från valobservatörer, och ifrågasatte legitimiteten av den delegation till parlamentariska församlingen som skulle utses av det nyvalda albanska parlamentet.

12

Vid fjärde delsessionen debatterade församlingen Situationen i Mella-	1996/97:ER1
nöstern: den israelisk-palestinska fredsprocessen (dok. 7636) och uttryckte
oro över upptrappningen av våldet mellan israeler och palestinier. Elisabeth
Fleetwood rapporterade om initiativ som tagits av församlingens ”Task force
on youth and education in the Middle East peace process”, bl.a. ett möte i
Tunis med israeliska och palestinska delegationer och ungdomsorganisation-
er från europeiska länder, och betonade vikten av att engagera unga männi-
skor i fredsprocesssen. Vid delsessionen debatterades vidare ett förslag om
ett andra toppmöte med stats- och regeringschefer från Europarådets med-
lemsländer (dok. 7637). Församlingen uttalade sig för ett toppmöte i Stras-
bourg under 1997 och antog en rekommendation om mötets syfte (rek 1303).
Det första toppmötet ägde rum i Wien i oktober 1993.

4.3 Juridiska frågor och mänskliga rättigheter

Vid första delsessionen diskuterade församlingen en rapport om nationella
minoriteters rättigheter (dok. 7442) och antog en rekommendation (rek.
1285) som uppmanade de stater som ännu inte undertecknat eller ratificerat
Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk och Ramkonventionen
till skydd för nationella minoriteter att göra det snarast. Konventionerna
borde kompletteras med tilläggsprotokoll om kulturella rättigheter, och möj-
ligheten att skapa en hård kärna av rättigheter under stadgan för regionala
och minoritetsspråk borde undersökas (dir. 513).
Frågan om minoritetsrättigheter följdes upp vid tredje delsessionen, då för-
samlingen antog en rekommendation om Skydd för minoritetsrättigheter
(dok. 7572, rek. 1300) och behovet av en genomförandemekanism för ram-
konventionen. Förslaget om en hård kärna av rättigheter under minoritets-
språksstadgan (se ovan) avvisades, efter ett negativt yttrande från Europeiska
kommissionen för demokrati genom lag (Venedigkommissionen). Vid
samma delsession debatterade församlingen och antog en resolution om
Åtgärder för att nedmontera arvet från kommunistiska totalitära system
(dok. 7568, res. 1096). De åtgärder som rekommenderades var djupgående
politiska, rättsliga och ekonomiska reformer genom en process av demilitari-
sering, decentralisering, avmonopolisering och avbyråkratisering. I en ex-
trainsatt debatt om Avskaffande av dödsstraffet (dok. 7589), föranledd av
rapporter om att vissa nya medlemsstater fortsätter att verkställa dödsstraff,
följde församlingen upp den rekommendation om moratorium och avskaf-
fande av dödsstraffet i fredstid som antogs 1994 med utgångspunkt i en
rapport av Hans Göran Franck. Ryssland, Ukraina, Lettland och Litauen, som
verkställt dödsdomar efter upptagande i Europarådet, fick kritik i debatten
och alla länder uppmanades att införa moratorium (rek. 1302, res. 1097). I ett
inlägg underströk Berit Andnor att strafflagstiftningen i moderna samhällen
inte har någon plats för dödstraff. En stat har inte under några omständighet-
er rätt att ta en människas liv. Hon pläderade för ett avskaffande av döds-
straffet både i fredstid och i krig.
Vid fjärde delsessionen hölls en extrainsatt debatt om Sexuellt utnyttjande
av barn (dok. 7659) som följde upp Världskongressen mot kommersiellt
sexuellt utnyttjande av barn som hållits i Stockholm i augusti 1996. Försam-	13

lingen antog en resolution (res. 1099) om åtgärder för att bekämpa sexuellt	1996/97:ER1
utnyttjande av barn nationellt och internationellt. I ett anförande konstaterade
Jan Bergqvist att Världskongressen varit en imponerande mobilisering som
ökat medvetenhet om de brott som begås mot barn och mot barns rättigheter.
Det gällde nu att vidta åtgärder, i internationellt samarbete och på nationell
nivå. Instrumenten fanns, enligt Bergqvist, i Europeiska konventionen om
mänskliga rättigheter och barnkonventionen.

4.4 Ekonomi och utveckling

Vid första delsession debatterades Den ekonomiska situationen i Ryssland, Ukraina och Vitryssland (dok. 7453). Församlingen uttalade sig för fortsatta ekonomiska reformer och betonade vikten för den ekonomiska utvecklingen av demokrati, mänskliga rättigheter och respekt för rättsstatens principer (res. 1078). Länderna uppmanades att reformera jordbruket och minska militärutgifterna.

Vid andra delsessionen debatterade församlingen Europeisk transportpolitik med utgångspunkt i Europeiska transportministerkonferensens årsrapporter (dok. 7506, res. 1084) och hörde ett anförande av ministerkonferensens ordförande, den ungerske transportministern Karoly Lotz.

Vid tredje delsessionen höll församlingen sin årliga debatt om Europeiska utvecklingsbankens (EBRD) verksamhet (dok. 7564) med deltagande av bankens president Jacques de Larosière. Församlingen är parlamentariskt forum för EBRD. Granskningen följde upp de 1994 inledda reformerna av EBRD. Åtgärder för att förbättra effektiviteten och minska kostnaderna rekommenderades samt en ökad närvaro i och utlåning till de minst utvecklade länderna i Central- och Östeuropa och f.d. Sovjetunionen (res. 1094).

Vid fjärde delsessionen debatterade församlingen Arbetslöshet i Europa (dok. 7620) och antog en resolution om åtgärder för att bekämpa arbetslösheten (res. 1098). Verksamheten inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) under 1995 granskades i en s.k. utvidgad debatt med deltagande av flera utskott och parlamentariker från OECD:s samtliga medlemsländer (dok. 7615 m.fl., res. 1100). OECD:s nytillträdde generalsekreterare Donald Johnston deltog och svarade på frågor från församlingen. Europarådets parlamentariska församling granskar årligen OECD i rollen som folkvald församling för organisationen. Det världsekonomiska läget diskuterades i den efterföljande debatten om Världshandelsorganisationen (WTO) och verkställande av Uruguayrundan (dok. 7618, res. 1101).

4.5 Sociala frågor, hälsovård, familjefrågor

Vid första delsessionen behandlades ett förslag till en Europeisk strategi för barn (dok. 7436) som utarbetats i samarbete med UNICEF. Församlingen uppmanade ministerkommittén att göra barns rättigheter till en politisk prioritering och antog en rekommendation om ett brett fält av åtgärder för främjande av barns rättigheter (rek. 1286). I ett anförande betonade Elisabeth Fleetwood att strategin var nödvändig för att omsätta i praktiken FN:s barn-

14

konvention som trädde i kraft 1990. Alla medlemsländer borde omgående	1996/97:ER1
ratificera barnkonventionen.
Vid fjärde delsessionen debatterade församlingen Socialpolitikens framtid
(dok. 7634) och konstaterade bl.a. att omfattande samhällsförändringar ställ-
de krav på en ny och effektiv socialpolitik som prioriterade kampen mot
arbetslöshet och mot olika former av social utstötning (rek. 1304).

4.6	Kultur och utbildning
Vid	första delsessionen debatterades Historia och historieinlärning i
Europa (dok. 7446). Församlingen antog en rekommendation om åtgärder
för förbättrad historieundervisning och ökad forskning (rek. 1283). Elisabeth
Fleetwood framhöll i debatten att kännedom om det förflutna främjade ett
kritiskt tänkande och att kunskaper i historia kunde bidra till en demokratisk
utveckling.
Vid tredje delsessionen debatterade församlingen Europeiskt kulturellt
samarbete: Europeiska unionens verksamhet och relationer till Europarådet
(dok. 7575) och rekommenderade ökat samarbete mellan organisationerna
med beaktande av deras olika inriktning, erfarenheter och förutsättningar
(rek. 1299).
4.7	Naturvetenskap och teknik
Vid första delsessionen debatterades Vetenskapligt och tekniskt samarbete
med länder i Central- och Östeuropa (dok. 7451) som varit temat för en
Europarådskonferens i Prag i juni 1995. Församlingen antog en resolution
som uppmanade till ökat samarbete med de nya demokratierna och drog upp
riktlinjer för deras vetenskapliga och tekniska utveckling. Återuppbyggnad
av infrastrukturen, rationellt utnyttjande av mänskliga resurser och omvand-
ling av militär industri för civila ändamål betonades (res. 1075).
Vid fjärde delsessionen granskade församlingen ett Utkast till ramkonvent-
ion om mänskliga rättigheter och biomedicin (dok. 7622). Utkastet till bioe-
tikkonvention godkändes med flera ändringsförslag, bl.a. avseende genetiska
tester och forskning på embryon (yttr. 198). Bioetikkonventionen syftar till
att dra upp regler för medicinsk och biologisk forskning på människan. Den
har utarbetats av en expertkommitté/styrkommitté under ministerrådet som
arbetat sedan 1991. Den parlamentariska församlingen granskade och re-
kommenderade modifieringar av ett tidigare utkast vid delsessionen i januari
1995. Den reviderade konventionen antogs av Europarådets ministerkom-
mitté i november 1996. Den innehåller allmänna principer för skydd av
mänsliga rättigheter och mänsklig värdighet. Speciella frågor som transplan-
tationer och embryoforskning kommer att tas upp i tilläggsprotokoll. Bioe-
tikkonventionen öppnas för undertecknande i april 1997.
4.8	Miljöfrågor
Vid första delsessionen granskades det europeiska samarbetet för en bättre
miljö som det manifesterats i tre miljöministerkonferenser, i Prag 1991, i		15

Luzern 1993, i Sofia 1995. I rapporten Europeisk miljöpolitik (dok. 7441 +	1996/97:ER1
Addendum) redovisas både övergripande miljöproblem i Europa och ut-
vecklingen i enskilda länder i översiktlig tabellform. Församlingen uppmärk-
sammade bl.a. den alleuropeiska strategi för biologisk mångfald och land-
skapets variation som var Europarådets bidrag till Sofiakonferensen (rek.
1284, res.1076).
Vid andra delsessionen höll församlingen en särskild debatt om Konse-
kvenser av Tjernobylkatastrofen (dok. 7538, res.1087) med anledning av
tioårsdagen av Tjernobylolyckan den 26 april.

4.9 Migration, demografi, flyktingfrågor

Vid första delsessionen debatterades flyktingsituationen i f.d. Jugoslavien med utgångspunkt i rapporten Flyktingar, tvångsförflyttade personer, återuppbyggnad i länder i f.d. Jugoslavien (dok. 7440). Församlingen rekommenderade (rek. 1287) att Europarådets insatser för återuppbyggnad i f.d. Jugoslavien skulle göras i nära samarbete med UNHCR. Europarådets sociala utvecklingsfond borde aktiveras och en fond för frivilliga bidrag inrättas. Även situationen för Albanska asylsökande från Kosovo uppmärksammades (dok. 7444), (rek. 1288, res.1077).

Vid andra delsessionen debatterades Internationella Rödakors-kommitténs (ICRC) verksamhet 1992–95 (dok. 7499). Organisationens ordförande Cornelio Sommaruga deltog i den regelbundet återkommande granskningen. Knut Billing i egenskap av rapportör framhöll behovet av ökad uppmärksamhet på Rödakors-kommitténs verksamhet och de internationella humanitära lagarna (Genèvekonventionerna). Församlingen antog en resolution som uppmanade medlemsländerna att stödja ICRC politiskt och ekonomiskt och att respektera dess oberoende (res. 1085).

Också vid tredje delsessionen tog församlingen upp situationen i f.d. Jugoslavien, med betoning av De civila aspekterna på Dayton- och Erdutavtalen

(dok. 7588). I debatten gavs stöd till genomförandet av valen i Bosnien- Hercegovina 14 september. Församlingen uttalade sig för att den sociala utvecklingsfonden skulle kunna verka i Bosnien-Hercegovina och Kroatien och uppmanade medlemsländerna att inte repatriera flyktingar från Bosnien- Hercegovina med tillfällig skyddsstatus (rek. 1301).

Vid fjärde delsessionen behandlades den humanitära situationen för flyktingar och tvångsförflyttade i Georgien (dok. 7629, rek. 1305). De politiska och ekonomiska problem som förorsakats av en stor flyktingpopulation uppmärksammades, en följd av etniska konflikter i Abchazien och Syd- Ossetien. Medlemsländerna uppmanades att stödja Georgien med att utarbeta en flyktinglagstiftning i enlighet med internationella normer och Europarådskonventioner. Vidare debatterade församlingen och antog en rekommendation om Migration från utvecklingsländer till industrialiserade länder i Europa (dok. 7628, rek. 1306).

16

4.10 Jordbruk och landsbygdsutveckling

1996/97:ER1

Vid första delsessionen debatterades Djurens välbefinnande och djurtransporter i Europa (dok. 7427) med utgångspunkt i lagstiftningen avseende internationella transporter av levande djur. Församlingen uttalade sig för förbättrade transportförhållanden och förstärkt kontroll, samarbete med EU- kommissionen i frågor som rör uppfödning, transporter och slakt samt stöd till de nya demokratierna i Central- och Östeuropa för utbildning och lagstiftning på området (rek. 1289).

Vid andra delsessionen förelåg ett förslag till en europeisk stadga för landsbygden (dok. 7507). I debatten i församlingen betonades vikten av att bevara och utveckla en levande landsbygd, bl.a. genom att skapa nya arbetstillfällen. Församlingen antog en rekommendation med en uppmaning till ministerkommittén att vidareutveckla förslaget till ett juridiskt instrument.

4.11 Kontakter med nationella parlament och allmänheten

Vid första delsessionen debatterade församlingen med utgångspunkt i en rapport om Elektronisk demokrati (dok. 7359) följderna för demokratin och livskvaliteten av den ökande tillgången till ny kommunikationsteknologi och förslag till lagar för att motverka negativa effekter. Församlingen konstaterade att den nya ”informationsmotorvägens” politiska, juridiska, ekonomiska, kulturella och tekniska aspekter var komplicerade och förtjänade en utförligare behandling i berörda utskott, med fokusering på skyddet för mänskliga rättigheter och på medborgardemokrati. Frågan kommer att tas upp på nytt under 1997 års session.

17

Förteckning över församlingens beslut

Rekommendationer

Nr

1280 Om Kongressens för lokala och regionala myndigheter i Europa andra session (CLRAE) (30 maj–1 juni 1995)

1281 Om jämlikhet mellan könen inom utbildningsområdet

1282 Om Förenta staternas ansökan om observatörsstatus i Europarådet

1283 Om historia och historieinlärning i Europa

1284 Om europeisk miljöpolitik (1994–95)

1285 Om nationella minoriteters rättigheter

1286 Om en europeisk strategi för barn

1287 Om flyktingar, tvångsförflyttade personer och återuppbyggnad av vissa länder i f. d. Jugoslavien

1288 Om albanska asylsökande från Kosovo

1289 Om djurs välbefinnande och djurtransporter i Europa

1290 Om uppföljning av toppmötet i Köpenhamn om social utveckling 1291 Om jiddischkultur

1292 Om unga personer inom högnivåsport

1293 Om det europeiska ungdomscentret i Budapest

1294 Om datautvecklingen inom Europarådet

1295 Om proceduren för granskning av kandidaturer för val av domare till Europadomstolen för mänskliga rättigheter

1296 Om en europeisk stadga för landsbygd

1297 Om implementering av Daytonavtalet för fred i Bosnien– Hercegovina

1298 Om Turkiets respekt för åtaganden avseende konstitutionella och rättsliga reformer

1299 Om europeiskt kulturellt samarbete; EU:s verksamhet och relationer till Europarådet

1300 Om skyddet av minoriteters rättigheter

1301 Om civila aspekter av Dayton- och Erdutavtalen

1302 Om avskaffande av dödsstraffet i Europa

1303 Om förslaget om ett andra toppmöte för stats- och regeringschefer i Europarådets medlemsländer

1304 Om socialpolitikens framtid

1305 Om den humanitära situationen för tvångsförflyttade personer i Georgien

1306 Om utflyttning från utvecklingsländer till europeiska industrialiserade länder

1996/97:ER1

Bilaga

18

Resolutioner

Nr

1071 Om Kongressens för lokala och regionala myndigheter i Europa andra session (CLRAE) (30 maj–1 juni 1995)

1072 Om ylleindustrins betydelse för vissa glesbygdsområden

1073 Om ändringar som ersätter ett textförslag

1074 Om val av vice ordföranden i utskott

1075 Om vetenskapligt och tekniskt samarbete med länder i Central- och Östeuropa

1076 Om europeisk miljöpolitik

1077 Om albanska asylsökande från Kosovo

1078 Om den ekonomiska situationen i Vitryssland, Ryssland och Ukraina 1079 Om ökande kvinnlig representation inom Europarådets parlamenta-

riska församling

1080 Om uppspårande av asteroider och kometer som kan vara farliga för mänskligheten

1081 Om ifrågasättande av nationella delegationers fullmakter under en session

1082 Om proceduren för granskning av kandidaturer för val av domare till Europadomstolen för mänskliga rättigheter

1083 Om parlament och bedömningen av vetenskapliga och tekniska valmöjligheter

1084 Om europeisk transportpolitik

1085 Om Internationella Rödakors-kommitténs verksamhet

1086 Om utvecklingen i Ryska federationen i relation till situationen i Tjetjenien

1087 Om konsekvenserna av Tjernobylolyckan

1088 Om hotet mot fredsprocessen i Mellanöstern

1089 Om Kroatiens uppfyllande av sina åtaganden inför medlemskap i Europarådet

1090 Om problemet med ökenspridning kring Medelhavet

1091 Om fiskeripolitik

1092 Om diskriminering av kvinnor inom sporten och speciellt inom olympiska spelen

1093 Om EFTA:s verksamhet (svar till 33:e och 34:e sessionernas årsrapport)

1094 Om Europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbankens (EBRD) verksamhet under 1995

1095 Om de nyligen genomförda parlamentsvalen i Albanien

1096 Om nedmonteringen av de forna kommunistiska totalitära systemen

1097 Om avskaffande av dödsstraffet i Europa

1098 Om arbetslösheten i Europa; orsaker och botemedel

1996/97:ER1

Bilaga

19

1099 Om sexuellt utnyttjande av barn

1100 Om OECD:s verksamhet under 1995

1101 Om WTO och genomförandet av Uruguayrundans överenskommelser

Direktiv (Orders)

Nr

512 Om relationerna mellan parlamentariska församlingen och Förenta nationernas organisationer som specialiserar sig på livsmedel, jordbruk och landsbygdsutveckling

513 Om nationella minoriteters rättigheter

514 Om att verka för barnens sak

515 Om albanska asylsökande från Kosovo

516 Om inrättandet av ett ad hoc-utskott om Tjetjenien

517 Om det europeiska ungdomscentret i Budapest

518 Om en debatt om den europeiska sociala stadgan

519 Om proceduren för granskning av kandidaturer för val av domare till Europadomstolen för mänskliga rättigheter

520 Om utvecklingen i Ryska federationen i relation till situationen i Tjetjenien

521 Om implementering av Daytonavtalet för fred i Bosnien- Hercegovina

522 Om ett hållbart utnyttjande av levande marina resurser

523 Om situationen för de unga i Europa; marginalisering

524 Om de nyligen hållna valen i Albanien

525 Om avskaffande av dödsstraffet i Europa

526 Om sexuellt utnyttjande av barn

Yttranden

Nr

192 Om Europarådets budget för budgetåren 1995 och 1996

193 Om Rysslands ansökan om medlemskap i Europarådet

194 Om Japans ansökan om observatörstatus i Europarådet

195 Om Kroatiens ansökan om medlemskap i Europarådet

196 Om Kanadas ansökan om observatörstatus i Europarådet

197 Om församlingens utgifter för budgetåret 1997

198 Om utkast till bioetikkonvention (utkast till konvention för skydd av mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet vid tillämpningen av biologi och medicin)

1996/97:ER1

Bilaga

Gotab, Stockholm 1997

20