Ändring i lagen om civilt försvar mm
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 23 januari 1997
Prop.
1996/97:89
Göran Persson
Thage G Peterson
(Försvarsdepartementet)
I förtydligande syfte föreslår regeringen en ändring av reglerna om
överklagande i lagen (1994:1720) om civilt försvar.
Vidare föreslår regeringen ett par ändringar av formell natur i lagen
(1994:260) om offentlig anställning och i lagen (1994:261) om
fullmaktsanställning.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.
1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 89
1 Beslut ................................. 3
2 Lagtext................................ 4
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1720)
om civilt försvar....................... 4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:260)
om offentlig anställning.................. 5
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:261)
om fullmaktsanställning.................. 6
3 Ärendet och dess beredning.................. 7
4 Ändring i lagen om civilt försvar.............. 8
5 Ändringar i lagen om offentlig anställning
och i lagen om fullmaktsanställning............. 10
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 januari
1997 ................................ 12
Prop. 1996/97:89
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1994:1720) om civilt försvar
2. lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning
3. lag om ändring i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning
Prop. 1996/97:89
1* Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 89
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1996/97:89
2.1 Förslag till lag om ändring av lagen (1994:1720) om civilt
försvar
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 5 § lagen (1994:1720) om civilt försvar
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
5
Beslut av en central myndighet i
överklagas.
Andra beslut av en central
myndighet får överklagas hos
regeringen, om inte annat
föreskrivs i 8 §.
§
ett dit överklagat ärende far inte
Andra beslut av en central
myndighet än beslut som avses i
3 § och i första stycket denna
paragraf far överklagas hos
regeringen, om inte annat
föreskrivs i 8 §.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om
offentlig anställning
Prop. 1996/97:89
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:260) om offentlig
anställning
dels att i 31 § orden "Vämpliktsverket" respektive "Militärhögskolan"
skall bytas ut mot orden "Totalförsvarets pliktverk" respektive
"Försvarshögskolan",
dels att i 33 § orden "Statens arbetsgivarverk" skall bytas ut mot ordet
"Arbetsgivarverket".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:261) om Prop. 1996/97:89
fullmaktsanställning
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
En arbetstagare vid polisväsen-
det, utrikesförvaltningen, För-
svarsmakten, Fortifikationsverket,
Försvarets materielverk, Väm-
pliktsverket, Militärhögskolan
eller Försvarets radioanstalt får
skiljas från sina arbetsuppgifter
enligt 31 § lagen (1994:260) om
offentlig anställning.
En arbetstagare vid polis-
väsendet, utrikesförvaltningen,
Försvarsmakten, Fortifikations-
verket, Försvarets materielverk,
Försvarshögskolan eller För-
svarets radioanstalt får skiljas
från sina arbetsuppgifter enligt
31 § lagen (1994:260) om
offentlig anställning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
Den 1 juli 1995 trädde lagen (1994:1720) om civilt försvar och
förordningen (1995:128) om civilt försvar i kraft. Dessa författningar
innehåller regler beträffande kommunernas ansvar inom det civila
försvaret och bestämmelser om hemskydd, verkskydd och
befolkningsskydd. I denna proposition tar regeringen upp frågan om
ändring av en överklaganderegel i lagen om civilt försvar.
Regeringen föreslår i propositionen också ett par ändringar av formell
natur i lagen (1994:260) om offentlig anställning och i lagen (1994:261)
om fullmaktsanställning.
Under ärendets beredning har under hand Försvarsmakten, Totalförsvarets
pliktverk, Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk,
Officersförbundet, SACO, SEKO, FC1F, Vämpliktsrådet och
Civilpliktsrådet beretts tillfälle att yttra sig över förslagen.
Den föreslagna ändringen i lagen om civilt försvar innebär endast ett
förtydligande av nu gällande lagstiftning. Övriga ändringar är bara enkla
organisatoriska anpassningar till en förändrad myndighetsstruktur.
Lagrådets hörande skulle därför sakna betydelse.
Prop. 1996/97:89
Prop. 1996/97:89
Regeringens förslag: I klargörande syfte föreslås att det i 11 kap.
5 § lagen (1994:1720) om civilt försvar anges att denna
bestämmelse inte skall tillämpas vid sådana beslut som anges i 11
kap. 3 § samma lag.
De hörda instanserna: Har inte haft något att invända mot regeringens
förslag.
Skälen för regeringens förslag: I lagen om civilt försvar finns regler om
kommunernas ansvar inom det civila försvaret och bestämmelser om
hemskydd, verkskydd och befolkningsskydd. Med befolkningsskydd avses
åtgärder för att skydda befolkningen och den civila egendomen från
krigets verkningar. Dessa åtgärder kan exempelvis bestå i
tillhandahållande och iordningställande av skyddsrum. Med hänsyn till de
varierande beslut lagen kan föranleda hos kommunala och statliga organ
är lagens överklaganderegler omfattande. Vissa beslut överklagas till
allmän förvaltningsdomstol, andra till statliga myndigheter och åter andra
till regeringen. I förarbetena (prop. 1994/95:7 Lag om civilt försvar, s. 92)
anfördes som skäl för överklagandereglema bl.a. att regeringen endast
skall pröva överklaganden av beslut där regeringens prövning kan sägas
vara av särskild vikt såsom när ett politiskt ställningstagande framstår som
nödvändigt. Vidare sägs att vissa andra beslut bör prövas av domstol.
Detta gäller beslut som rör enskild person och där rättssäkerhetsskäl talar
för domstolsprövning.
Enligt 6 kap. 20 § lagen om civilt forsvar har en byggherre rätt till
ersättning av staten for de merkostnader som uppkommer då ett
skyddsrum byggs och utrustas. Beslut om sådan ersättning fattas av
länsstyrelsen enligt 6 kap. 15 § förordningen (1995:128) om civilt försvar.
Om den ersättning länsstyrelsen bestämt är oskäligt låg, får Statens
räddningsverk enligt 6 kap. 19 § samma förordning besluta om en högre
ersättning. Överklagande av ett beslut enligt 6 kap. 20 § lagen om civilt
försvar skall enligt 11 kap. 3 § första stycket samma lag ske hos allmän
förvaltningsdomstol. Emellertid föreskriver 11 kap. 5 § andra stycket
samma lag att beslut av en central myndighet i ärenden som inte
överklagats till myndigheten far överklagas till regeringen.
För de fall då Statens räddningsverk fattat ett beslut om ersättning för
merkostnader vid byggande av skyddsrum kan således
överklagandebestämmelsema synas motstridiga. Det kan förefalla som om
såväl 11 kap. 3 § som 11 kap. 5 § lagen om civilt försvar är tillämpliga.
Enligt regeringens mening är det dock 11 kap. 3 § som är tillämplig enligt
principen om att en bestämmelse som reglerar ett speciellt förhållande i
händelse av kollision har företräde framför en bestämmelse av allmän Prop. 1996/97:89
karaktär (principen om lex specialis). Bestämmelsen i 11 kap. 3 § tar ju
uttryckligen sikte på beslut i frågor enligt 6 kap. 20 § samma lag och
gäller för såväl det fallet att en kommun fattat beslutet som att detta gjorts
av en myndighet. Detta synsätt får också anses vara mest förenligt med
de allmänna principerna för vart överklagande skall ske. I detta
ställningstagande fäster regeringen särskild vikt vid de utökade
rättssäkerhetsgarantier som en domstolsprövning för med sig.
Regeringens uppfattning överensstämmer för övrigt med ett
ställningstagande från Kammarrätten i Göteborg. Ett bolag hade byggt ett
skyddsrum i samband med en nybyggnad. Av länsstyrelsen i
Östergötlands län hade bolaget fått ersättning för merkostnader. Därefter
hade Statens räddningsverk beslutat om viss ytterligare ersättning. Bolaget
överklagade Räddningsverkets beslut till länsrätten i Värmlands län och
begärde ytterligare ersättning. Vid sin prövning konstaterade länsrätten att
överklagandet enligt 11 kap. 5 § lagen om civilt försvar borde ha skett till
regeringen och överlämnade ärendet dit. Bolaget överklagade detta beslut
till Kammarrätten i Göteborg. Efter en genomgång av
överklagandereglema fann Kammarrätten i sin dom att överklagande i
ersättningsbeslutet i stället skulle ske till länsrätten enligt 11 kap. 3 §
lagen om civilt försvar. Kammarrätten undanröjde därför länsrättens beslut
och återförvisade målet for förnyad prövning.
I klargörande syfte föreslår regeringen att det i 11 kap. 5 § lagen om
civilt forsvar anges att denna bestämmelse inte skall tillämpas vid sådana
beslut som anges i 11 kap. 3 § samma lag.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.
Regeringens förslag: Med anledning av att Militärhögskolan och
Försvarshögskolan har lagts ned den 31 december 1996 och den nya
myndigheten Försvarshögskolan inrättats den 1 januari 1997 föreslås
ändringar i lagen (1994:260) om offentlig anställning och i lagen
(1994:261) om fullmaktsanställning. Ändringarna innebär att
arbetstagare vid den nya Försvarshögskolan med omedelbar verkan
får skiljas från sina arbetsuppgifter, om det är nödvändigt med
hänsyn till landets bästa.
Till följd av inrättandet av Totalförsvarets pliktverk den 1 juli 1995
och det samtidiga nedläggandet av Vämpliktsverket föreslås även
att en motsvarande ändring görs i lagen om offentlig anställning när
det gäller de nu nämnda myndigheterna samt att Vämpliktsverket
tas bort från bestämmelsen om skiljande från arbetsuppgifter i
lagen om fullmaktsanställning.
Slutligen bör en ändring också göras i lagen om offentlig
anställning med anledning av att Statens arbetsgivarverk bytt namn
till Arbetsgivarverket.
De hörda instanserna: Har inte haft något att invända mot regeringens
forslag.
Skälen för regeringens förslag: Militärhögskolan och Försvarshögskolan
har lagts ned den 31 december 1996 och den nya myndigheten
Försvarshögskolan inrättats den 1 januari 1997 (prop. 1996/97:4).
Såväl lagen om offentlig anställning som lagen om fullmaktsanställning
innehåller bestämmelser om skiljande från arbetsuppgifter. En arbetstagare
vid polisväsendet, utrikesförvaltningen, Försvarsmakten,
Fortifikaiionsverket, Försvarets materielverk, Vämpliktsverket,
Militärhögskolan eller Försvarets radioanstalt far enligt 31 § lagen om
offentlig anställning med omedelbar verkan skiljas från sina
arbetsuppgifter, om det är nödvändigt med hänsyn till landets bästa. En
motsvarande bestämmelse om skiljande från arbetsuppgifter finns i 9 §
lagen om fullmaktsanställning.
Den verksamhet som tidigare bedrevs av Militärhögskolan har övertagits
av den nya myndigheten Försvarshögskolan. Det behov som tidigare fanns
vid Militärhögskolan av att kunna skilja en arbetstagare från sina
arbetsuppgifter, om det är nödvändigt med hänsyn till landets bästa, finns
även vid den nya Försvarshögskolan. För den tidigare Försvarshögskolan
10
fanns däremot inte denna möjlighet. Den nya myndigheten bedriver
visserligen verksamhet som motsvaras av verksamheten hos såväl
Militärhögskolan som den tidigare Försvarshögskolan. Volymmässigt
härrör verksamheten emellertid till största delen från Militärhögskolan,
vilket gäller även för antalet arbetstagare. Det innebär således att det
endast är ett fåtal arbetstagare utöver dem som omfattats av den tidigare
regleringen som kommer att beröras om dessa regler fortsättningsvis
kommer att avse den nya myndigheten Försvarshögskolan. I 31 § lagen
om offentlig anställning och i 9 § lagen om fullmaktsanställning bör
därför ändringar göras av innebörd att arbetstagare vid Försvarshögskolan
får skiljas från sina arbetsuppgifter, om det är nödvändigt med hänsyn till
landets bästa. Samtidigt bör även Militärhögskolan tas bort från de båda
bestämmelsernas uppräkningar av myndigheter.
När Totalförsvarets pliktverk inrättades den 1 juli 1995 övertog den nya
myndigheten bl.a. de uppgifter som då utfördes av Vämpliktsverket
(prop. 1994/95:6, bet. 1994/95:FöUl, rskr. 1994/95:78). I likhet med den
tidigare myndigheten Vämpliktsverket har även Totalförsvarets pliktverk
ett behov av att kunna skilja arbetstagare från deras uppgifter med stöd
av 31 § lagen om offentlig anställning. Däremot saknar Totalförsvarets
pliktverk arbetstagare som är anställda med fullmakt. Såvitt avser
Totalförsvarets pliktverk och Vämpliktsverket bör en ändring därför göras
i 31 § lagen om offentlig anställning på motsvarande sätt som for den nya
myndigheten Försvarshögskolan. Därutöver bör Vämpliktsverket tas bort
från uppräkningen av myndigheter i 9 § lagen om fullmaktsanställning.
I 33 § första stycket lagen om offentlig anställning bör också en ändring
göras på grund av att namnet på Statens arbetsgivarverk har ändrats till
Arbetsgivarverket.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.
Prop. 1996/97:89
11
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 januari 1997
Närvarande: statministem Persson, ordförande, och statsråden Peterson,
Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg,
Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall,
Åhnberg, Pagrotsky, Östros
Föredragande: statsrådet Peterson
Regeringen beslutar proposition 1996/97:89 Ändring i lagen om civilt
försvar mm
gotab 52833, Stockholm 1997
12