Regeringens proposition
1996/97:72

Ändrade regler för filialetablering och vissa
insättningsgarantifrågor

Prop.

1996/97:72

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 23 januari 1997

Göran Persson

ErikÅsbrink

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att kravet på tillstånd av Finansinspektionen för ett
svenskt bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag som
vill etablera filial inom EES avskaffas. Samtidigt görs vissa redaktionella
ändringar i bankrörelselagen (1987:617), lagen (1991:981) om värdepap-
persrörelse och lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag.

Dessutom föreslås att det i bankrörelselagen anges - i likhet med vad som
gäller för kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag - att Finansinspektio-
nen är den myndighet som skall meddela tillstånd för ett bankaktiebolag att
etablera fdial i ett land utanför EES.

Propositionen innehåller vidare förslag om ändringar i lagen (1995:1571)
om insättningsgaranti. I propositionen föreslås dels att de uppgifter som ett
institut lämnar till Insättningsgarantinämnden i samband med debiteringen av
avgifter för garantin skall ha granskats av en av institutets revisorer, dels att
nämnden skall ges möjlighet att ta ut dröjsmålsränta på avgifter som inte
betalas i rätt tid och dels att utländska garantisystem skall ges möjlighet att
överta en insättares fordran mot ett svenskt institut.

Ändringarna i lagen om insättningsgaranti föreslås träda i kraft den 1 april
1997. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.

1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 72

Innehållsförteckning

1      Förslag till riksdagsbeslut ............................. 4

2     Lagtext ........................................... 4

2.1 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen

(1987:617) ........................................ 4

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om

värdepappersrörelse.................................. 11

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om

kreditmarknadsbolag................................. 18

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571)

om insättningsgaranti................................. 24

3     Ärendet och dess beredning............................ 26

4    Bakgrund .......................................... 26

5     Överväganden ...................................... 27

5.1 Avskaffande av tillståndskravet för etablering av

svenska filialer inom EES ............................. 27

5.2 Vissa andra ändringar av reglema för bedrivande

av finansiell verksamhet............................... 29

5.2.1 Filialetablering i Sverige .................. 29

5.2.2 Gränsöverskridande verksamhet ............ 30

5.2.3 Filialetablering utanför EES................ 30

5.2.4 Aterkallelse av auktorisation ............... 31

5.3 Vissa ändringar i reglema om insättningsgaranti ........ 32

5.3.1 Revisorsgranskning av institutens uppgifter

till Insättningsgarantinämnden................... 32

5.3.2 Dröjsmålsränta ........................ 34

5.3.3 Övertagande av fordran ................... 36

6     Ekonomiska effekter ................................. 38

7     Ikraftträdande ...................................... 38

8     Författningskommentar ............................... 38

8.1 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen

(1987:617)......................................... 38

8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981)

om värdepappersrörelse............................... 42

8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610)

om kreditmarknadsbolag.............................. 45

8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1571)

om insättningsgaranti................................ 45

Bilaga 1        Förteckning över remissinstanser (filialetablering) ..   47

Bilaga 2       Förteckning över remissinstanser (insättnings-

garantifrågor)................................ 48

Bilaga 3       Lagrådsremissens lagförslag.................... 49

Bilaga 4       Lagrådets yttrande ............................ 71

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 januari 1997
Rättsdatablad

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) ,

2. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,

3. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,

4. lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

Prop. 1996/97:72

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617)

Härigenom föreskrivs i fråga om bankrörelselagen (1987:617)

dels att 1 kap. 5-8 §§ samt 7 kap. 16, 24 och 25 §§ skall ha följande lydel-
se,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 7 a och 7 b §§,
samt närmast före 1 kap. 5,6, 7 och 8 § § fyra nya rubriker av följande lydel-
se,

dels att det närmast före 1 kap. 1 § skall införas en ny rubrik med lydelsen
"Inledande bestämmelser" och närmast före 1 kap. 9 § en ny rubrik med
lydelsen "Övriga allmänna bestämmelser".

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

1 kap.

Bankföretag hemmahörande i ett
land inom EES

Tillstånd som sägs i 4 § behövs inte
för bankföretag, som har säte i ett
land inom EES och som i det landet
(hemlandet) har tillstånd att driva
bankrörelse. Ett sådant företag får

1. driva bankrörelse från filial i
Sverige med början två månader
efter det att Finansinspektionen från
en behörig myndighet i företagets
hemland mottagit en underrättelse

Tillstånd som sägs i 4 § behövs inte
för bankföretag, som har säte i ett
land inom EES och som i det landet
(hemlandet) har tillstånd att driva
bankrörelse. Ett sådant företag får

1. driva bankrörelse från filial i
Sverige med böijan två månader
efter det att Finansinspektionen från
en behörig myndighet i företagets
hemland mottagit en underrättelse

Nuvarande lydelse

med sådant innehåll som anges i 7 §,

2. driva bankverksamhet genom
att från sitt hemland erbjuda och till-
handahålla tjänster med början så
snart Finansinspektionen från en
behörig myndighet i företagets
hemland mottagit en underättelse
med sådant innehåll som anges i 8 §.

6

Ett bankaktiebolag får efter tillstånd
av regeringen eller, efter rege-
ringens bemyndigande, Finansins-
pektionen inrätta filial i utlandet.
Sådant tillstånd skall lämnas om den
planerade rörelsen kan antas komma
att uppfylla kraven på en sund bank-
verksamhet.

7

Om ett bankaktiebolag får tillstånd
enligt 6 § till fdialetablering i ett
land inom EES, skall Finansinspek-
tionen underrätta behörig myndig-
het i det land där filialen skall inrät-
tas. Underrättelsen skall innehålla

1. en plan för den tilltänkta filial-
verksamheten, med uppgift om filia-

Föreslagen lydelse

med sådant innehåll som anges i 6 §
andra stycket eller dessförinnan, om
Finansinspektionen medger att
verksamheten får påbörjas,

2. driva bankverksamhet genom
att från sitt hemland erbjuda och till-
handahålla tjänster med början så
snart Finansinspektionen från en
behörig myndighet i företagets
hemland mottagit en underättelse
med sådant innehåll som anges i 8 §.

Verksamhet i ett land utanför EES

§2

Ett bankaktiebolag får efter tillstånd
av Finansinspektionen inrätta filial i
ett land utanför EES. Sådant
tillstånd skall lämnas om den
planerade rörelsen kan antas komma
att uppfylla kraven på en sund bank-
verksamhet.

Ansökan om tillstånd skall
innehålla

1.  en plan för den tilltänkta
filialverksamheten, med uppgift om
filialens organisation, och

2. uppgift om i vilket land filialen
skall inrättas samt om filialens ad-
ress och ansvariga ledning.

Verksamhet i ett land inom EES

Ett bankaktiebolag som avser att
inrätta filial i ett annat land inom
EES skall underrätta Finansinspek-
tionen innan verksamheten påbör-
jas. Underrättelsen skall innehålla
den information som anges i 6 §
andra stycket.

Prop. 1996/97:72

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:72

lens organisation,

2. en förklaring att den planera-
de verksamheten omfattas av ban-
kens oktroj,

3. uppgift om den insättningsga-
ranti som gäller för insättare i ban-
ken,

4. uppgift om filialens adress och
ansvariga ledning,

5. uppgift om bankens kapitalbas
och kapitaltäckningsgrad.

Om något förhållande som avses
i första stycket 1—4 har ändrats efter
det att filialen inrättats, skall Finan-
sinspektionen genast underrätta
behörig myndighet i det land där
filialen finns.

Om det inte finns skål att ifråga-
sätta bankens administrativa struk-
tur eller finansiella situation, skall
Finansinspektionen inom tre måna-
der från det att underrättelsen mot-
togs vidarebefordra den till den be-
höriga myndigheten i det land där
filialen skall inrättas. Till
underrättelsen skall inspektionen
foga uppgift om storleken av ban-
kens kapitalbas och kapitaltäck-
ningsgrad samt uppgift om den
insättningsgaranti som gäller för
insättare i banken.

När Finansinspektionen vidare-
befordrar underrättelsen enligt and-
ra stycket, skall inspektionen under-
rätta banken om detta.

Om Finansinspektionen finner att
det inte finns förutsättningar för att
vidarebefordra den underrättelse
som avses i andra stycket, skall
inspektionen meddela beslut om det
inom tre månader från det att
underrättelsen mottogs.

§

Verksamheten vid filialen får påbör-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse                  Prop. 1996/97:72

jas två månader efter det att den
behöriga myndigheten i det andra
landet mottog uppgifterna enligt 7 §
eller dessförinnan, om myndigheten
medger att verksamheten får påbör-
jas.

7b§

Om något av de förhållanden som
angetts i bankens underrättelse till
Finansinspektionen enligt 7 £ skall
ändras efter det att filialen inrättats,
skall banken underrätta inspektio-
nen och den behöriga myndigheten
i det andra landet minst en månad
innan ändringen genomförs.

Om Finansinspektionen finner att
ändringen inte får göras, skall in-
spektionen meddela beslut om det
inom en månad från det att under-
rättelsen kom in till inspektionen.
Den behöriga myndigheten i det
andra landet skall genast underrät-
tas om beslutet.

Om insättningsgarantin som av-
ses i 7 £ andra stycket ändras, skall
Finansinspektionen underrätta den
behöriga myndigheten i det land
där filialen finns om ändringen.

Gränsöverskridande verksamhet

Ett bankaktiebolag som önskar driva
verksamhet i ett annat land inom
EES, genom att erbjuda och
tillhandahålla tjänster utan att inrätta
filial där, skall innan verksamheten
inleds underrätta Finansinspektionen
om sin avsikt.

Inspektionen skall till behörig

Ett bankaktiebolag som avser att
driva verksamhet i ett annat land in-
om EES, genom att erbjuda och
tillhandahålla tjänster utan att inrätta
filial där, skall innan verksamheten
påbörjas underrätta Finansinspektio-
nen. Underrättelsen skall innehålla
uppgift om i vilket land verksam-
heten skall drivas och vilka tjänster
som skall erbjudas.

Finansinspektionen skall inom en

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:72

myndighet i det land där verksam-
heten skall utövas överlämna under-
rättelsen tillsammans med en för-
klaring att den planerade verk-
samheten omfattas av bankens ok-
troj.

månad från det att underrättelsen
mottogs vidarebefordra den till be-
hörig myndighet i det land där
verksamheten skall drivas.

1 kap.

16 §5

En svensk banks oktroj skall återkallas av Finansinspektionen om

1. banken inte har anmälts för registrering inom föreskriven tid eller an-
mälan har avskrivits eller avslagits genom ett beslut som har vunnit laga
kraft,

2. banken inte inom ett år efter registrering har börjat driva bankrörelse,
eller banken dessförinnan förklarat sig avstå från oktrojen,

3. banken har överlåtit hela sin rörelse,

4. banken under en sammanhäng- 4. banken under en sammanhäng-

ande tid av ett år inte drivit bankrö- ande tid av sex månader inte drivit
relse,                                  bankrörelse,

5. banken genom att överträda en bestämmelse som avses i 15 § eller på
annat sätt visat sig olämplig att utöva sådan verksamhet som oktrojen avser,

6. bankens kapitalbas understiger det minsta belopp som krävs enligt
2 kap. 9 § andra stycket och bristen inte har täckts inom tre månader från det
att den blev känd för banken,

7. banken inte fullgjort sina skyldigheter enligt lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti och inte vidtagit rättelse inom ett år från det att inspektio-
nen har förelagt banken att fullgöra sina skyldigheter med förklaring att ban-
kens oktroj annars kan komma att återkallas, eller

8. någon som ingår i bankens styrelse inte uppfyller de krav som anges i
2 kap. 3 § tredje stycket 3 och fjärde stycket bankaktiebolagslagen
(1987:618), 2 kap. 3 § tredje stycket 2 sparbankslagen (1987:619) eller
2 kap. 2 § fjärde stycket 3 och femte stycket lagen (1995:1570) om medlems-
banker.

Om det är tillräckligt får inspektionen i de fall som anges i första stycket 4
och 5 i stället för att återkalla oktrojen meddela varning. I fall som avses i
första stycket 6 får inspektionen medge förlängd tid för täckande av bristen,
om det finns särskilda skäl. I fall som avses i första stycket 8 får oktrojen
återkallas bara om Finansinspektionen först beslutat att anmärka på att
personen ingår i styrelsen och han eller hon, sedan en av inspektionen be-
stämd tid om högst tre månader gått, fortfarande finns kvar i styrelsen.

Om oktrojen återkallas får inspektionen besluta hur avvecklingen av rörel-
sen skall ske.

Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta
verksamheten.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:72

24 §6

Finansinspektionens beslut enligt 6 § och 21 § andra stycket får inte överkla-

gas.

Beslut som avses i 21 § första
stycket får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Inspektionens
beslut i övrigt enligt denna lag,
bankaktiebolagslagen (1987:618),
sparbankslagen (1987:619) och
lagen (1995:1570) om medlemsban-
ker får överklagas hos regeringen,
om annat inte är föreskrivet.

Beslut som avses i 1 kap. 7 £ fjärde
stycket och 7 b § andra stycket samt
7 kap. 21 § första stycket får över-
klagas hos allmän förvaltningsdom-
stol. Inspektionens beslut i övrigt
enligt denna lag, bankaktiebolags-
lagen (1987:618), sparbankslagen
(1987:619) och lagen (1995:1570)
om medlemsbanker far överklagas
hos regeringen, om annat inte är
föreskrivet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Inspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller
återkallelse skall gälla omedelbart.

25 §7

Har regeringen i ett ärende om ok-
troj inte fattat beslut inom sex måna-
der efter det att ansökan gavs in, får
sökanden begära förklaring av kam-
marrätten att ärendet onödigt uppe-
hålls. Om regeringen inte har med-
delat beslut inom sex månader efter
det att en sådan förklaring avgetts,
skall det anses som att ansökningen
har avslagits.

Om Finansinspektionen inte har
överlämnat underrättelse som avses
i 1 kap. 7 § första stycket till behörig
myndighet i utlandet inom tre måna-
der efter det att ansökan gavs in, får
sökanden begära förklaring av kam-
marrätten att ärendet onödigt uppe-
hålls. Om underrättelse inte har
överlämnats inom tre månader efter
det att en sådan förklaring avgetts,
skall det anses som att ansökan av-
slagits.

Om regeringen i ett ärende om oktroj
inte meddelat beslut inom sex måna-
der från det att ansökan gavs in,
skall regeringen underrätta sökan-
den om skälen för detta. Sökanden
får därefter begära förklaring av
kammarrätten att ärendet onödigt
uppehålls. Om regeringen inte har
meddelat beslut inom sex månader
från det att en sådan förklaring av-
getts, skall det anses som att
ansökan har avslagits.

Om Finansinspektionen inte vida-
rebefordrar en underrättelse som
avses i 1 kap. 7 § första stycket till
behörig myndighet i utlandet inom
tre månader från det att underrät-
telsen mottogs och inte heller inom
samma tid meddelar beslut enligt
fjärde stycket samma paragraf,
skall inspektionen underrätta sö-
kanden om skälen för detta. Sökan-
den får därefter begära förklaring av
kammarrätten att ärendet onödigt

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:72

uppehålls. Om underrättelse inte har
vidarebefordrats inom tre månader
från det att en sådan förklaring av-
getts, skall det anses som om beslut
enligt 1 kap. 7 fjärde stycket med-
delats.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

1.Senaste lydelse 1992:1613.

2.Senaste lydelse 1992:1613.

3.Senaste lydelse 1995:1594.

4.Senaste lydelse 1992:1613.

5.Senaste lydelse 1996:746.

6.Senaste lydelse 1995:1572.

7.Senaste lydelse 1992:1613.

10

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:981) om värdepappersrörel-
se

dels att 1 kap. 3,3 a, 3 c, 4, 5 och 6-6 b §§, 6 kap. 9 § samt 7 kap. 2 §
skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall föras in tre nya rubriker närmast före 1 kap. 3 c, 4
och 5 §§ av följande lydelse,

dels att det närmast före 1 kap. 3 § skall införas en ny rubrik med lydelsen
“Allmänna bestämmelser om tillståndsplikt” samt närmast före 2 kap. 7 § en
ny rubrik med lydelsen “Företag hemmahörande i ett land utanför EES”.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §’

Värdepappersrörelse får, om inte annat följer av denna lag, drivas endast
efter tillstånd av Finansinspektionen. Tillstånd får ges för

1. handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn,

2. förmedling av kontakt mellan köpare och säljare av finansiella instru-
ment eller i annat fall medverkan vid transaktioner avseende sådana instru-
ment,

3. handel med finansiella instrument för egen räkning,

4. förvaltning av någon annans finansiella instrument,

5. garantivgivning eller annan medverkan vid emissioner av fondpapper
eller erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella instrument som är
riktade till en öppen krets.

Tillstånd att driva värdepappersrö-
relse får meddelas bankinstitut samt
svenska aktiebolag och utländska
företag som inte är bankinstitut.

3a§2

Tillstånd enligt 3 § krävs inte när ett
bankinstitut för egen räkning för-
värvar och driver handel med obli-
gationer, förlagsbevis och andra
fordrings bevis avsedda för den all-
männa marknaden.

Tillstånd enligt 3 § 2 krävs inte för verksamhet som bedrivs med stöd av
en auktorisation som börs eller marknadsplats enligt lagen (1992:543) om
börs- och clearingverksamhet.

Prop. 1996/97:72

11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:72

3 c

Tillstånd enligt 3 § behövs inte för
företag, som har säte i ett annat land
inom EES och som i det landet
(hemlandet) har tillstånd att driva
värdepappersrörelse. Ett sådant före-
tag får

1. driva värdepappersrörelse från
filial i Sverige med början två måna-
der efter det att Finansinspektionen
från en behörig myndighet i företa-
gets hemland mottagit en under-
rättelse med sådant innehåll som an-
ges i 6 a § första stycket,

2. driva värdepappersrörelse
genom att från sitt hemland erbjuda
och tillhandahålla tjänster med
början så snart Finansinspektionen
från en behörig myndighet i
företagets hemland mottagit en
underrättelse med sådant innehåll
som anges i 6 b § första stycket.

Tillstånd enligt 3 § krävs inte när
ett bankinstitut för egen räkning
förvärvar och driver handel med
obligationer, förlagsbevis och
andra fordringsbevis avsedda
för den allmänna marknaden.

Företag hemmahörande i ett land
inom EES

§’

Tillstånd enligt 3 § behövs inte för
företag, som har säte i ett annat land
inom EES och som i det landet (hem
landet) har tillstånd att driva
värdepappersrörelse. Ett sådant
företag får

1. driva värdepappersrörelse från
filial i Sverige med början två måna-
der efter det att Finansinspektionen
från en behörig myndighet i företa-
gets hemland mottagit en under-
rättelse med sådant innehåll som an-
ges i 4 § andra stycket eller dess-
förinnan, om Finansinspektionen
medger att verksamheten får påbör-
jas,

2.   driva värdepappersrörelse
genom att från sitt hemland erbjuda
och tillhandahålla tjänster med
början så snart Finansinspektionen
från en behörig myndighet i
företagets hemland mottagit en
underrättelse med sådant innehåll
som anges i 6 b § första stycket.

Verksamhet i ett land utanför EES

§4

Ett värdepappersbolag får efter
tillstånd av Finansinspektionen
inrätta fdial i ett land utanför EES.

Ansökan om tillstånd skall
innehålla

1.  en plan för den tilltänkta
fdialverksamheten, med uppgift om
fdialens organisation, och

2. uppgift om i vilket landfdialen
skall inrättas samt om filialens
adress och ansvariga ledning.

12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Verksamhet i ett land inom EES

Prop. 1996/97:72

Tillstånd att driva värdepappersrö-
relse får meddelas svenska aktiebo-
lag, bankinstitut och utländska före-
tag

Ett värdepappersbolag som avser
att inrätta fdial i ett annat land in-
om EES skall underrätta Finansin-
spektionen innan verksamheten på-
börjas. Underrättelsen skall inne-
hålla den information som anges i
4 § andra stycket.

Om det inte finns skäl att ifråga-
sätta värdepappersbolagets admini-
strativa struktur eller finansiella
situation, skall Finansinspektionen
inom tre månader från det att un-
derrättelsen mottogs vidarebefordra
den till den behöriga myndigheten i
det land där filialen skall inrättas.
Till underrättelsen skall inspektio-
nen foga uppgift om investerar-
skydd och insättningsgaranti som
gäller för kunder hos värdepappers-
bolaget.

När Finansinspektionen vidare-
befordrar underrättelsen enligt and-
ra stycket skall inspektionen under-
rätta värdepappersbolaget om det-
ta.

Om Finansinspektionen finner att
det inte finns förutsättningar för att
vidarebefordra den underrättelse
som avses i andra stycket, skall
inspektionen meddela beslut om det
inom tre månader från det att
underrättelsen mottogs.

§

Ett värdepappersbolag får efter till-
stånd av Finansinspektionen inrätta
filial i utlandet. Om filialen skall
inrättas i ett land inom EES får till-
stånd vägras endast om det med
beaktande av den planerade verk-
samheten finns skäl att ifrågasätta

Verksamheten vid filialen får påbör-
jas två månader efter det att den
behöriga myndigheten i det andra
landet mottog uppgifterna enligt 5 §
eller dessförinnan, om myndigheten
medger att verksamheten får påbör-
jas.

13

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:72

lämpligheten av bolagets admini-
strativa struktur eller bolagets fi-
nansiella styrka.

Ansökan om tillstånd skall inne-
hålla

1. en plan för den tilltänkta filial-
verksamheten, med uppgift om filia-
lens organisation, och

2. uppgift om filialens adress och
ansvariga ledning.

6

Om ett värdepappersbolag får till-
stånd enligt 6 § till filialetablering i
ett annat land inom EES, skall Fi-
nansinspektionen genast underrätta
behörig myndighet i det land där
filialen skall inrättas. Underrättel-
sen skall innehålla

1. vad som anges i 6 § andra
stycket, och

2. uppgift om investerarskydd
och insättningsgaranti som gäller
för kunder hos värdepappersbola-
get.

Om värdepappersbolaget efter
det att filialen har inrättats avser att
vidta ändring i något förhållande
som avses i 6 § andra stycket, skall
bolaget skriftligen anmäla detta till
Finansinspektionen och behörig
myndighet i det land där filialen
finns. Anmälan skall göras minst en
månad innan ändringen genomförs.

6b

Ett värdepappersbolag som önskar
driva verksamhet i ett annat land in-
om EES, genom att erbjuda och till-
handahålla tjänster utan att inrätta

§

Om något av de förhållanden som
angetts i värdepappersbolagets un-
derrättelse till Finansinspektionen
enligt 5 § skall ändras efter det att
filialen inrättats, skall värdepap-
persbolaget underrätta inspektionen
och den behöriga myndigheten i det
andra landet minst en månad innan
ändringen genomförs.

Om Finansinspektionen finner att
ändringen inte får göras, skall
inspektionen meddela beslut om det
inom en månad från det att
underrättelsen kom in till inspektio-
nen. Den behöriga myndigheten i
det andra landet skall genast under-
rättas om beslutet.

Vid ändring av investerarskydd
eller insättningsgaranti som avses i
5 § andra stycket skall Finansin-
spektionen underrätta den behöriga
myndigheten i det land där filialen
finns om ändringen.

Gränsöverskridande verksamhet

§6

Ett värdepappersbolag som avser att
driva verksamhet i ett annat land in-
om EES, genom att erbjuda och till-
handahålla tjänster utan att inrätta

14

Nuvarande lydelse

filial där, skall innan verksamheten
inleds underrätta Finansinspektionen
om sin avsikt. Till underrättelsen
skall fogas en plan för den planerade
verksamheten med uppgift om vilka
tjänster som skall erbjudas. Inspek-
tionen skall inom en månad över-
lämna underrättelsen och verksam-
hetsplanen till behörig myndighet i
det land där verksamheten skall utö-
vas.

Föreslagen lydelse

filial där, skall innan verksamheten
påbörjas underrätta Finansinspektio-
nen. Underrättelsen skall innehålla
uppgift om i vilket land verksamhe-
ten skall drivas. Till underrättelsen
skall fogas en plan för den planerade
verksamheten med uppgift om vilka
tjänster som skall erbjudas.

Finansinspektionen skall inom en
månad från det att underrättelsen
mottogs vidarebefordra den och
verksamhetsplanen till behörig myn-
dighet i det land där verksamheten
skall drivas. Värdepappersbolaget
får därefter påbörja verksamheten i
det andra EES-landet.

Prop. 1996/97:72

Om värdepappersbolaget avser att ändra verksamhet som avses i första
stycket, skall bolaget skriftligen anmäla detta till Finansinspektionen och
behörig myndighet i det land där verksamheten utövas. Anmälan skall göras
innan ändringen genomförs.

6 kap.

7

Tillstånd som enligt denna lag har lämnats ett svenskt värdepappersinstitut
skall återkallas av Finansinspektionen om:

1. institutet inte inom ett år från beviljande av tillstånd har böljat driva
sådan rörelse som tillståndet avser, eller om institutet dessförinnan förklarat
sig avstå från tillståndet,

2. institutet under en tid av minst sex
månader inte drivit sådan verksam-
het som tillståndet avser, eller

2. institutet under en sammanhäng-
ande tid av sex månader inte har
drivit sådan rörelse som tillståndet
avser, eller

3. institutet genom att överträda denna lag eller föreskrift som meddelats
med stöd av lagen eller på annat sätt visat sig olämpligt att utöva sådan rörel-
se som tillståndet avser.

Ett värdepappersbolags tillstånd enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5
skall återkallas av inspektionen om bolaget inte fullgjort sina skyldigheter
enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, och inte vidtagit rättelse
inom ett år efter det att inspektionen har förelagt värdepappersbolaget att
fullgöra sina skyldigheter med förklaring att värdepappersbolagets tillstånd
annars kan komma att återkallas.

Ett värdepappersbolags tillstånd skall dessutom återkallas om:

15

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:72

1. bolagets kapitalbas understiger det minsta belopp som föreskrivs i
5 kap. 1 § andra stycket och bristen inte har täckts inom tre månader efter det
att den blev känd för bolaget, eller

2. någon som ingår i bolagets styrelse eller är verkställande direktör eller
dennes ställföreträdare inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 1 § första
stycket 4.

I fall som avses i tredje stycket 2 får tillstånd återkallas bara om Finansin-
spektionen först beslutat att anmärka på att personen ingår i styrelsen eller är
verkställande direktör eller dennes ställföreträdare och han eller hon, sedan
en av inspektionen bestämd tid av högst tre månader gått, fortfarande finns
kvar i styrelsen eller är verkställande direktör eller dennes ställföreträdare.

7 kap.

8

Om Finansinspektionen i ett ärende
om tillstånd enligt 2 kap. 1 § inte har
meddelat beslut inom sex månader
från det att en fullständig ansökan
gavs in, får sökanden begära förkla-
ring av kammarrätten att ärendet
onödigt uppehålls. Om Finansin-
spektionen inte har meddelat beslut
inom sex månader efter det att en
sådan förklaring avgetts, skall det
anses som att ansökan har avslagits.

Om Finansinspektionen inte har
överlämnat underrättelse som avses
i 1 kap. 6 a § första stycket till behö-
rig myndighet i utlandet inom tre
månader efter det att en fullständig
ansökan gavs in, får sökanden be-
gära förklaring av kammarrätten att
ärendet onödigt uppehålls. Om un-
derrättelse inte har överlämnats in-
om tre månader efter det att en sådan
förklaring avgetts, skall det anses
som att ansökan har avslagits.

Om Finansinspektionen i ett ärende
om tillstånd enligt 2 kap. 1 § inte
meddelar beslut inom sex månader
från det att en ansökan gavs in, skall
inspektionen underrätta sökanden
om skålen för detta. Sökanden får
därefter begära förklaring av kam-
marrätten att ärendet onödigt uppe-
hålls. Om Finansinspektionen inte
har meddelat beslut inom sex måna-
der från det att en sådan förklaring
avgetts, skall det anses som att
ansökan har avslagits.

Om Finansinspektionen inte vida-
rebefordrar en underrättelse som
avses i 1 kap. 5 § första stycket till
behörig myndighet i utlandet inom
tre månader från det att underrät-
telsen mottogs och inte heller inom
samma tid meddelar beslut enligt
fjärde stycket samma paragraf
skall inspektionen underrätta sö-
kanden om skälen för detta. Sökan-
den får därefter begära förklaring
av kammarrätten att ärendet onödigt
uppehålls. Om underrättelse inte har
vidarebefordrats inom tre månader
från det att en sådan förklaring av-
getts, skall det anses som om beslut
enligt 1 kap. 5 § fjärde stycket med-
delats.

16

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:72

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

1.Senaste lydelse 1994:2015.
2.Senaste lydelse 1994:2015.
3.Senaste lydelse 1994:2015.
4.Senaste lydelse 1994:2015.
5.Senaste lydelse 1995:1597.
6.Senaste lydelse 1994:2015.
7.Senaste lydelse 1996:752.
8.Senaste lydelse 1994:2015.

2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 72

17

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag

Prop. 1996/97:72

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1610) om kreditmarknads-
bolag

dels att 2 kap. 9, 11, 12 och 13 §§, 5 kap. 17 § och 6 kap. 2 § samt rubri-
ken närmast före 2 kap. 11 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 kap. 12 a och
12 b §§, samt närmast före 2 kap. 9 och 12 §§ tre nya rubriker av följande
lydelse,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 8 § skall lyda "Företag hemmahöran-
de i ett land utanför EES".

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

Företag hemmahörande i ett land
inom EES

Tillstånd enligt 8 § behövs inte för
ett kreditinstitut som har sitt hemland
inom EES och som i det landet har
tillstånd att driva finansieringsverk-
samhet. Ett sådant institut får

1. driva verksamhet från filial i
Sverige med böljan två månader ef-
ter det att Finansinspektionen från en
behörig myndighet i institutets hem-
land mottagit en underrättelse med
sådant innehåll som anges i 12 §,

2. driva finansieringsverksamhet
genom att från sitt hemland erbjuda
och tillhandahålla tjänster med bör-
jan så snart Finansinspektionen från
en behörig myndighet i institutets
hemland mottagit en underrättelse
med sådant innehåll som anges i
13 §.

Tillstånd enligt 8 § behövs inte för
ett kreditinstitut som har sitt hemland
inom EES och som i det landet har
tillstånd att driva finansieringsverk-
samhet. Ett sådant institut får

1. driva verksamhet från filial i
Sverige med böijan två månader ef-
ter det att Finansinspektionen från en
behörig myndighet i institutets hem-
land mottagit en underrättelse med
sådant innehåll som anges i 11 §
andra stycket eller dessförinnan, om
Finansinspektionen medger att
verksamheten får påbörjas,

2. driva finansieringsverksamhet
genom att från sitt hemland erbjuda
och tillhandahålla tjänster med bör-
jan så snart Finansinspektionen från
en behörig myndighet i institutets
hemland mottagit en underrättelse
med sådant innehåll som anges i
13 §.

18

Nuvarande lydelse

Kreditmarknadsbolags etablering
utomlands

11

Ett kreditmarknadsbolag får efter
tillstånd av Finansinspektionen inrät-
ta filial i utlandet. Sådant tillstånd
skall lämnas om den planerade rörel-
sen kan antas komma att uppfylla
kraven på en sund verksamhet.

Om ett kreditmarknadsbolag får
tillstånd enligt 11 § till filialetable-
ring i ett land inom EES, skall Fi-
nansinspektionen underrätta behö-
rig myndighet i det land där filialen
skall inrättas. Underrättelsen skall
innehålla

1. en plan för den tilltänkta filial-
verksamheten, med uppgift om filia-
lens organisation,

2. en förklaring att den planera-
de verksamheten omfattas av kredit-
marknadsbolagets tillstånd,

3. uppgift om filialens adress och
ansvariga ledning samt

4. uppgift om kreditmarknadsbo-
lagets kapitalbas och kapitaltäck-
ningsgrad.

Om något förhållande som avses
i föregående stycke 1—3 har ändrats
efter det att filialen inrättats, skall

Föreslagen lydelse

Verksamhet i ett land utanför EES

§

Ett kreditmarknadsbolag får efter
tillstånd av Finansinspektionen inrät-
ta filial i ett land utanför EES. Så-
dant tillstånd skall lämnas om den
planerade rörelsen kan antas komma
att uppfylla kraven på en sund
verksamhet.

Ansökan om tillstånd skall inne-
hålla

1. en plan för den tilltänkta filial-
verksamheten, med uppgift om filia-
lens organisation, och

2. uppgift om i vilket land filialen
skall inrättas samt om filialens ad-
ress och ansvariga ledning.

Verksamhet i ett land inom EES

§

Ett kreditmarknadsbolag som avser
att inrätta filial i ett annat land in-
om EES skall underrätta Finans-
inspektionen innan verksamheten
påbörjas. Underrättelsen skall inne-
hålla den information som anges i
11 § andra stycket.

Prop. 1996/97:72

Om det inte finns skäl att ifråga-
sätta kreditmarknadsbolagets admi-
nistrativa struktur eller finansiella

19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:72

Finansinspektionen genast under- situation, skall Finansinspektionen
rätta behörig myndighet i det land inom tre månader från det att un-
där filialen finns.                     derrättelsen mottogs vidarebefordra

den till den behöriga myndigheten i
det land där filialen skall inrättas.
Till underrättelsen skall inspektio-
nen foga uppgift om storleken av
kreditmarknadsbolagets kapitalbas
och kapitaltäckningsgrad.

När Finansinspektionen vidare-
befordrar underrättelsen enligt
andra stycket skall inspektionen
underrätta kreditmarknadsbolaget
om detta.

Om Finansinspektionen finner att
det inte finns förutsättningar för att
vidarebefordra den underrättelse
som avses i andra stycket, skall
inspektionen meddela beslut om det
inom tre månader från det att un-
derrättelsen mottogs.

12a§

Verksamheten vid filialen får påbör-
jas två månader efter det att den
behöriga myndigheten i det andra
landet mottog uppgifterna enligt
12 § eller dessförinnan, om myn-
digheten medger att verksamheten
får påbörjas.

12 b §

Om något av de förhållanden som
angetts i kreditmarknadsbolagets
underrättelse till Finansinspektio-
nen enligt 12 § skall ändras efter
det att filialen inrättats, skall kredit-
marknadsbolaget underrätta
inspektionen och den behöriga
myndigheten i det andra landet
minst en månad innan ändringen
genomförs.

Om Finansinspektionen finner att
ändringen inte får göras, skall in-

20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:72

13

Ett kreditmarknadsbolag som önskar
driva verksamhet i ett annat land in-
om EES, genom att erbjuda och till-
handahålla tjänster utan att inrätta
filial där, skall innan verksamheten
inleds underrätta Finansinspektionen
om sin avsikt. Inspektionen skall till
behörig myndighet i det land där
verksamheten skall utövas överläm-
na underrättelsen tillsammans med
en förklaring att den planerade
verksamheten omfattas av bolagets
tillstånd att driva finansieringsverk-
samhet.

spektionen meddela beslut om det
inom en månad från det att under-
rättelsen kom in till inspektionen.
Den behöriga myndigheten i det
andra landet skall genast underrät-
tas om beslutet.

§

Ett kreditmarknadsbolag som avser
att driva verksamhet i ett annat land
inom EES, genom att erbjuda och
tillhandahålla tjänster utan att inrätta
filial där, skall innan verksamheten
påbörjas underrätta Finansinspektio-
nen. Underrättelsen skall innehålla
uppgift om i vilket land verksam-
heten skall drivas och vilka tjänster
som skall erbjudas.

Finansinspektionen skall inom en
månad från det att underrättelsen
mottogs vidarebefordra den till be-
hörig myndighet i det land där verk-
samheten skall drivas.

5 kap.

17 §'

Ett tillstånd att driva finansieringsverksamhet som har lämnats ett kredit-
marknadsbolag skall återkallas av Finansinspektionen om

1. bolaget inte inom ett år efter beviljande av tillstånd har börjat driva
sådan rörelse som tillståndet avser, eller om bolaget dessförinnan förklarat
sig avstå från tillståndet,

2. bolaget under en sammanhängan-
de tid av ett år inte drivit sådan rö-
relse som tillståndet avser,

2. bolaget under en sammanhängan-
de tid av sex månader inte drivit så-
dan rörelse som tillståndet avser,

3. bolaget genom att överträda en bestämmelse som avses i 16 § eller på
annat sätt visat sig olämpligt att utöva sådan rörelse som tillståndet avser,

4. bolagets kapitalbas understiger det minsta belopp som krävs enligt 4
kap. 1 § andra eller tredje stycket och bristen inte har täckts inom tre måna-
der från det att den blev känd för bolaget,

5. bolagets egna kapital understiger två tredjedelar av det registrerade
aktiekapitalet och bristen inte har täckts inom tre månader efter det att den
blev känd för bolaget, eller

21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:72

6. någon som ingår i bolagets styrelse eller är verkställande direktör eller
dennes ställföreträdare inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 1 § första
stycket 4.

Om det är tillräckligt får inspektionen i de fall som anges i första stycket 2
och 3 i stället för att återkalla tillståndet meddela varning. I fall som avses i
första stycket 4 och 5 får inspektionen medge förlängd tid för täckande av
bristen, om det finns särskilda skäl. I fall som avses i första stycket 6 får
tillstånd återkallas bara om Finansinspektionen först beslutat att anmärka på
att personen ingår i styrelsen eller är verkställande direktör eller dennes ställ-
företrädare och han eller hon, sedan en av inspektionen bestämd tid av högst
tre månader gått, fortfarande finns kvar i styrelsen eller är verkställande di-
rektör eller dennes ställföreträdare.

Om tillståndet återkallas får inspektionen besluta hur avvecklingen av
verksamheten skall ske.

Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta verksam-
heten.

6 kap.

2

Har Finansinspektionen i ett ärende
om tillstånd enligt 1 kap. 2 § inte
fattat beslut inom sex månader efter
det att ansökan gavs in till inspektio-
nen, får sökanden begära förklaring
av kammarrätten att ärendet onödigt
uppehålls. Om Finansinspektionen
inte har meddelat beslut inom sex
månader efter det att en sådan för-
klaring avgetts, skall det anses som
att ansökningen har avslagits.

Om Finansinspektionen i ett fall
som avses i 2 kap. 12 § inte har
överlämnat underrättelse till en be-
hörig myndighet i utlandet inom tre
månader efter det att ansökan gavs
in, får sökanden begära förklaring
av kammarrätten att ärendet onödigt
uppehålls. Om underrättelse inte har
överlämnats inom tre månader efter
det att en sådan förklaring avgetts,
skall det anses som att ansökningen
avslagits.

§

Om Finansinspektionen i ett ärende
om tillstånd enligt 1 kap. 2 § inte
meddelar beslut inom sex månader
från det att ansökan gavs in till
inspektionen, skall inspektionen un-
derrätta sökanden om skålen för
detta. Sökanden får därefter begära
förklaring av kammarrätten att ären-
det onödigt uppehålls. Om Finansin-
spektionen inte har meddelat beslut
inom sex månader från det att en
sådan förklaring avgetts, skall det
anses som att ansökan har avslagits.

Om Finansinspektionen inte vida-
rebefordrar en underrättelse som
avses i 2 kap. 12 § första stycket till
behörig myndighet i utlandet inom
tre månader från det att underrättel-
sen mottogs och inte heller inom
samma tid meddelar beslut enligt
fjärde stycket samma paragraf
skall inspektionen underrätta sö-
kanden om skålen för detta. Sökan-
den får därefter begära förklaring av
kammarrätten att ärendet onödigt
uppehålls. Om underrättelse inte har
vidarebefordrats inom tre månader

22

från det att en sådan förklaring av- Prop. 1996/97:72
getts, skall det anses som om beslut

enligt 2 kap. 12 § fjärde stycket
meddelats.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

1.Senaste lydelse 1996:751.

23

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti

Härigenom föreskrivs att 13, 16 och 19 §§ lagen (1995:1571) om insätt-
ningsgaranti skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse

13

Nämnden skall årligen bestämma
hur stort belopp vaije institut skall
betala i avgift. Nämnden bestämmer
också när avgiften skall betalas.

Avgiften skall motsvara summan
av institutets insättningar till den del
de omfattas av garantin, multiplicerat
med lägst 80 procent och högst 120
procent av det tal som tillämpas en-
ligt 12 § andra eller tredje stycket.
Avgiften skall bestämmas med hän-
syn till institutets kapitaltäcknings-
grad, beräknad enligt 2 kap. 1 § la-
gen (1994:2004) om kapitaltäckning
och stora exponeringar för kreditin-
stitut och värdepappersbolag.

16

Ett institut som omfattas av garantin
skall lämna de uppgifter till nämnden
som den behöver för att fastställa
institutets avgift och i övrigt för sin
verksamhet enligt denna lag.

Föreslagen lydelse

§'

Nämnden skall årligen bestämma
hur stort belopp vaije institut skall
betala i avgift. Avgiften skall betalas
inom en månad från dagen för be-
slutet.

Avgiften skall motsvara summan
av institutets insättningar till den del
de omfattas av garantin, multiplicerat
med lägst 80 procent och högst 120
procent av det tal som tillämpas en-
ligt 12 § andra eller tredje stycket.
Avgiften skall bestämmas med hän-
syn till institutets kapitaltäcknings-
grad, beräknad enligt 2 kap. 1 § la-
gen (1994:2004) om kapitaltäckning
och stora exponeringar för kreditin-
stitut och värdepappersbolag.

Dröjsmålsränta skall tas ut på
avgifter som inte betalas i rätt tid,
om det inte finns särskilda skäl mot
det. Dröjsmålsränta skall beräknas
för år enligt en räntefot som mot-
svarar det av Riksbanken fastställ-
da, vid varje tid gällande diskontot
med tillägg av åtta procentenheter.

§

Ett institut som omfattas av garantin
skall lämna de uppgifter till nämnden
som den behöver för att fastställa
institutets avgift och i övrigt för sin
verksamhet enligt denna lag. De

'Senaste lydelse 1996:1176.

24

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

uppgifter som nämnden behöver för
att fastställa ett instituts avgift skall
ha granskats av en av de revisorer
som utsetts av institutet i enlighet
med 3 kap. 1 § bankrörelselagen
(1987:617) eller, så vitt gäller vär-
depappersbolag, 10 kap. 1  §

aktiebolagslagen (1975:1385).

19 §

I fråga om utbetalade ersättningar
enligt garantin inträder staten i insät-
tarens rätt mot institutet. Utdelning i
institutets konkurs för insättning som
har ersatts enligt garantin tillfaller
staten intill detta belopp.

I fråga om utbetalade ersättningar
enligt garantin inträder staten i insät-
tarens rätt mot institutet. Utdelning i
institutets konkurs för insättning som
har ersatts enligt garantin tillfaller
staten intill detta belopp.

När ett utländskt garantisystem
har betalat ut ersättning i anledning
av att ett svenskt institut försatts i
konkurs, inträder det utländska ga-
rantisystemet i insättarens rätt mot
institutet. Utdelning i institutets kon-
kurs för insättning som ersatts till-
faller det utländska garantisystemet
intill detta belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1997.

25

3 Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlas förslag till de ändrade regler för filialetablering som
följer av genomförandet av EG:s s.k. första och andra banksamordningsdi-
rektiv (77/780/EEG och 89/646/EEG) samt direktiv (93/22/EEG) om inves-
teringstjänster inom värdepappersområdet. I ärendet tas även upp några
redaktionella ändringar i bankrörelselagen (1987:617), lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse och lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag. Fi-
nansdepartementet har utarbetat en promemoria som behandlar dessa frågor.

Vidare behandlas i detta ärende vissa insättningsgarantifrågor. Bankstöds-
nämnden har den 4 juni 1996 kommit in till regeringen med en rapport avse-
ende erfarenheter som nämnden gjort av det svenska insättningsgarantisyste-
met. En del av rapporten behandlar frågor dels om nämndens möjligheter att
kontrollera uppgifter som lämnats i samband med avgiftsdebitering, dels om
dröjsmålsränta och övertagande av fordran.

Promemorian och Bankstödsnämndens rapport i nu aktuella delar har
remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1 och
2. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi 96/2167
och 96/2875).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 12 december 1996 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 3.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.

Lagrådet har framfört vissa synpunkter på lagtexten. Regeringen har följt
Lagrådets förslag och synpunkter. Dessutom har vissa redaktionella ändring-
ar gjorts i lagtexten. Lagrådets synpunkter behandlas i författningskommenta-
ren, avsnitt 8.

Prop. 1996/97:72

4 Bakgrund

Under hösten 1992 beslutade riksdagen om ändringar i lagstiftningen för
banker, kreditaktiebolag och finansbolag som innebar att de centrala reglema
i framför allt de s.k. första och andra banksamordningsdirektiven genomför-
des i svensk lagstiftning (prop. 1992/93:89, bet. 1992/93:NU9, rskr.
1992/93:109, SFS 1992:1610-1615). Bland dessa kan nämnas direktivens
regler om en enda obligatorisk auktorisation och hemlandstillsyn över kredit-
institut, krav på minsta startkapital, lämplighetsprövning av större ägare och
rätt till domstolsprövning av vissa myndighetsbeslut. Ändringar gjordes i
bankrörelselagen och en ny lag om kreditmarknadsbolag antogs. Merparten
av lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 1994, då EES-avtalet började
tillämpas.

EG-direktiv med liknande bestämmelser finns för värdepappersföretag
och försäkringsföretag. Direktivet om investeringstjänster inom värdepap-

26

persområdet innebär att det system med hemlandsauktorisation och hemland-
stillsyn som grund för den inre finansiella marknaden inom EES-området
även har införts för värdepappersföretag. Direktivet har genomförts i svensk
lagstiftning (prop. 1994/95:50, bet. 1994/95 :NU 12, rskr. 1994/95:164, SFS
1995:2015) och reglema trädde i kraft den 1 januari 1996.

På försäkringsområdet finns motsvarande bestämmelser i EG:s tredje
skadeförsäkringsdirektiv (92/49/EEG) och tredje livförsäkringsdirektiv
(92/96/EEG). Riksdagen antog under våren 1995 en proposition om genom-
förande av dessa direktiv (prop. 1994/95:184, bet. 1994/95 :NU24, rskr.
1994/95:392). Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 1995.

Den 1 januari 1996 trädde det svenska systemet för garanti för
insättningar i funktion. Garantisystemet bygger delvis på ett EG-direktiv
(94/19/EG). Insättningsgarantinämnden, som före ombildningen den 1 juli
1996 benämndes Bankstödsnämnden, är ansvarig myndighet för garantisyste-
met.

Prop. 1996/97:72

5 Överväganden

5.1 Avskaffande av tillståndskravet för etablering av svenska
filialer inom EES

Regeringens förslag: Kravet i bankrörelselagen, lagen om
kreditmarknadsbolag och lagen om värdepappersrörelse på tillstånd för
svenska företags etablering av filial i ett annat land inom EES avskaffas.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanerna tillstyrker förslaget i huvudsak eller lämnar det utan
erinran.

Sveriges riksbank och Riksskatteverket efterlyser dock en precisering av
kriterierna för Finansinspektionens kvarvarande prövning av institutens ad-
ministrativa struktur och finansiella situation vid filialetablering i annat EES-
land.

Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 19 i andra banksamord-
ningsdirektivet skall ett kreditinstitut som vill etablera en filial på en annan
medlemsstats territorium underrätta hemlandets behöriga myndigheter om
det. I punkten 3 i samma artikel sägs det att i andra fall än då de behöriga
myndigheterna har anledning att ifrågasätta kreditinstitutets administrativa
struktur eller finansiella situation, skall myndigheterna, med beaktande av de
tilltänkta verksamheterna, inom tre månader från mottagande av underrättel-
sen översända den erhållna informationen till värdlandets behöriga myndig-
heter och underrätta det berörda institutet.

I samband med att detta direktiv genomfördes i svensk lagstiftning, av-
skaffades kravet på tillstånd att etablera filial här i landet för utländska kredit-
institut hemmahörande i ett land inom EES. Kravet på tillstånd för svenska
kreditinstitut som genom filial vill etablera sig i ett annat EES-land behölls
dock. Enligt 1 kap. 6 § bankrörelselagen och 2 kap. 11§ lagen om

27

kreditmarknadsbolag skall ett sådant tillstånd lämnas om den planerade rörel-
sen kan antas komma att uppfylla kraven på en sund verksamhet. Något skäl
till att ha kvar ett tillståndskrav för svenska filialer angavs inte i motiven till
den nuvarande lagstiftningen. Om ett bankaktiebolag eller kreditmarknadsbo-
lag får tillstånd till filialetablering skall Finansinspektionen enligt 1 kap. 7 §
bankrörelselagen resp. 2 kap. 12 § lagen om kreditmarknadsbolag underrätta
behörig myndighet i det land där filialen skall inrättas.

Bestämmelsen i andra banksamordningsdirektivets artikel 19.3 innebär
således att den behöriga myndigheten endast skall göra en prövning av
kreditinstitutets administrativa struktur och finansiella situation. Denna pröv-
ning torde normalt innebära att kreditinstitut som uppfyller kraven för aukto-
risation i Sverige även har tillräckliga förutsättningar för att driva verksamhet
genom filial i utlandet. Det kan dock förekomma situationer när Finansin-
spektionen har anledning att ifrågasätta institutets administrativa struktur
eller finansiella situation, trots att institutet har auktorisation i Sverige. Ex-
empel på sådana situationer kan vara att Finansinspektionen har en pågående
utredning mot institutet som senare kan komma att leda till att auktorisatio-
nen återkallas eller att det av underrättelsen framkommer att institutets finan-
siella situation är så osäker att det vore olämpligt att påbörja en filialverk-
samhet i utlandet utan att situationen förbättras. Den föreslagna regeln kan
jämföras med den prövning som Finansinspektionen skall göra innan ett
tillstånd till filialetablering meddelas enligt bankrörelselagen resp, lagen om
kreditmarknadsbolag, dvs. att en prövning av att kraven på en sund
verksamhet är uppfyllda. Kravet på en sådan prövning anses dock vara mer
omfattande än vad som föreskrivs i direktivet.

Artikel 17 i investeringstjänstedirektivet innehåller bestämmelser om det
förfarande som skall iakttas när ett värdepappersföretag har för avsikt att
etablera filial i en annan medlemsstat. Bestämmelserna överensstämmer i allt
väsentligt med artikel 19 i andra banksamordningsdirektivet.

Svenska värdepappersbolags etablering av filialer i utlandet regleras i
1 kap. 6 och 6 a §§ lagen om värdepappersrörelse. För sådan etablering
fordras enligt 1 kap. 6 § Finansinspektionens tillstånd. Detta gäller även om
den sker inom EES. Den procedur som skall följas när ett svenskt värdepap-
persbolag avser att etablera filial i ett annat land inom EES behandlas i
1 kap. 6 a §. Proceduren motsvarar den som gäller för kreditinstitut.

Ett av målen med den s.k. inre marknaden är att skapa ett gränslöst Euro-
pa för bl.a. tjänster. Genom EES-avtalet och därefter genom medlemskapet i
EU, har Sverige blivit en del av denna inre marknad. Även finansiella tjäns-
ter skall således fritt kunna tillhandahållas över gränserna inom EES. Det ter
sig mot denna bakgrund främmande och i viss mån diskriminerande mot de
svenska kredit- och värdepappersinstituten att ha en ordning som innebär att
dessa företag måste ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen för att få
inrätta filialer i ett annat EES-land. Den kontroll av institutens administrativa
struktur och finansiella situation som de behöriga myndigheterna enligt di-
rektivbestämmelsema skall göra innan de vidarebefordrar en anmälan om
filialetablering kan utföras utan något särskilt tillståndsförfarande. Kravet i
bankrörelselagen, lagen om kreditmarknadsbolag och lagen om värdepap-
persrörelse på tillstånd för svenska bolags etablering av filial inom EES bör

Prop. 1996/97:72

28

därför avskaffas.                                                           Prop. 1996/97:72

Om Finansinspektionen vid kontrollen av institutets administrativa struk-
tur och finansiella situation finner att förutsättningarna för att vidarebefordra
en anmälan inte föreligger, skall inspektionen meddela ett beslut om detta.
Institutet är då förhindrat att etablera filial i det andra EES-landet.

5.2 Vissa andra ändringar av reglema för bedrivande av
finansiell verksamhet

5.2.1 Filialetablering i Sverige

Regeringens förslag: Verksamhet vid filial här i landet får påböijas två
månader efter att Finansinspektionen mottagit en underrättelse från hem-
1 andsmyndigheten i ett annat land inom EES eller dessförinnan, om in-
spektionen medger att verksamheten får påbörjas.

Promemorians förslag: Överenstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget i huvudsak eller lämnar det utan
erinran.

Finansinspektionen och Finansbolagens Förening påpekar att reglema
för filialetablering i Sverige inte står helt i överensstämmelse med respektive
direktiv.

Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att systematiken och,
när så är påkallat, innehållet i den lagstiftning som reglerar de institut som
står under Finansinspektionens tillsyn samordnas i största möjliga
utsträckning. EG:s direktiv på det finansiella området är i stora delar
likartade beträffande banker och andra kreditinstitut, värdepappers- och
försäkringsföretag. Vid genomförandet av reglema i svensk lagstiftning bör
därför ambitionen vara att de svenska bestämmelserna i den utsträckning som
är motiverat utformas på ett likartat sätt. Utöver reglema om filialetablering,
som behandlats ovan, finns det skäl att justera ytterligare några bestämmel-
ser, främst i bankrörelselagen, för att uppnå en större överensstämmelse
mellan de olika regelverken på det finansiella området.

Som Finansinspektionen och Finansbolagens Förening uppmärksammat
överenstämmer de nuvarande bestämmelserna angående filialetabering i
Sverige inte helt med aktuella direktivbestämmelser. 1 dag får utländska
instituts filialer påbölja verksamhet i Sverige med böijan två månader efter
det att Finansinspektionen erhållit underrättelse från hemlandsmyndigheten.
Enligt direktivbestämmelsema kan verksamheten påböijas tidigare om värd-
landsmyndigheten medger detta. Skäl att frångå direktiven i detta avseende
föreligger inte.

29

5.2.2 Gränsöverskridande verksamhet

Prop. 1996/97:72

Regeringens förslag: Tidsfristen för att vidarebefordra en underrättelse
som erhållits från ett svenskt kreditinstitut som vill inleda gränsöverskri-
dande verksamhet i ett annat EES-land till behörig myndighet i det andra
landet bestäms till en månad.

Promemorians förslag: överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget i huvudsak eller lämnar det utan
erinran.

Skälen för regeringens förslag: För ett kreditinstitut som avser att driva
verksamhet i ett annat land inom EES, genom att erbjuda och tillhandahålla
tjänster utan att inrätta filial där, s.k. gränsöverskridande verksamhet, gäller
enligt artikel 20 i andra banksamordningsdirektivet att institutet innan
verksamheten inleds skall underrätta tillsynsmyndigheten i hemlandet. Enligt
punkten 2 i artikeln skall tillsynsmyndigheten inom en månad från det att
underrättelsen mottogs, vidarebefordra den till tillsynsmyndigheten i det land
där verksamheten skall utövas. Motsvarande bestämmelser finns i artikel 18
i investeringstjänstedirektivet samt i artikel 16 i andra skadeförsäkringsdirek-
tivet och i artikel 14 i det andra livförsäkringsdirektivet i deras lydelse enligt
artikel 35 i tredje skadeförsäkringsdirektivetresp. tredje livförsäkringsdirek-
tivet.

Bestämmelserna om gränsöverskridande verksamhet har genomförts i
svensk lagstiftning. Beträffande värdepappersbolag finns reglema i
1 kap. 6 b § lagen om värdepappersrörelse och beträffande försäkringsbolag
i 2 a kap. 5 § försäkringsrörelselagen. För banker och kreditmarknadsbolag
finns bestämmelserna i 1 kap. 8 § bankrörelselagen och 2 kap. 13 § lagen om
kreditmarknadsbolag. I de två sistnämnda lagarna har emellertid inte angetts
vilken tidsfrist som skall gälla för vidarebefordran av en underrättelse från
Finansinspektionen till tillsynsmyndigheten i det land inom EES där
verksamheten skall utövas. I motiven till denna lagstiftning har frågan inte
heller berörts. I likhet med vad som gäller för värdepappersbolag och försäk-
ringsbolag bör det även beträffande bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag
framgå av resp, lag att underrättelsen skall vidarebefordras inom en månad
från mottagandet av densamma.

5.2.3 Filialetablering utanför EES

Regeringens förslag: En ansökan om tillstånd för ett bankaktiebolag att
inrätta filial i ett land utanför EES skall enligt lag prövas av Finansin-
spektionen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: För kreditmarknadsbolag och värdepap-

30

persbolag gäller vid inrättande av filial i ett land utanför EES att tillstånd Prop. 1996/97:72
skall sökas hos Finansinspektionen (2 kap. 11 § lagen om kreditmarknadsbo-
lag resp. 1 kap. 6 § värdepappersrörelselagen). För bankaktiebolag gäller
emellertid att en ansökan om tillstånd skall prövas av regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, Finansinspektionen (1 kap. 6 § bankrörelsela-
gen). Genom 55 § 7 bankrörelseförordningen (1987:621) har inspektionen
bemyndigats att pröva frågor om sådana tillstånd. Det bör emellertid redan av
lagen följa att Finansinspektionen är den myndighet som skall fatta beslut i
dessa frågor. Något skäl att ha en annan ordning för filialetablering av ban-
kaktiebolag än för kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag finns inte.
Det föreslås därför att det i bankrörelselagen anges att tillstånd för ett bank-
aktiebolag att inrätta filial i ett land utanför EES skall meddelas av Finansin-
spektionen.

5.2.4 Återkallelse av auktorisation

Regeringens förslag: Om en bank eller ett kreditmarknadsbolag inte
har drivit rörelse under en sammanhängande tid av sex månader, skall
Finansinspektionen återkalla oktrojen respektive tillståndet att driva
finansieringsverksamhet.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.

Svenska Fondhandlareföreningen påpekar att ett tillstånd för ett värde-
pappersbolag kan avse flera rörelsegrenar och att det bör klargöras att en
återkallelse av tillstånd inte skall avse andra rörelsegrenar än de som inte
drivits under sex månader.

Skälen för regeringens förslag: I artikel 8 i första banksamordningsdi-
rektivet anges att de behöriga myndigheterna får återkalla en auktorisation
som beviljats ett kreditinstitut endast under vissa förutsättningar som räknas
upp i artikeln. En av dessa förutsättningar är att institutet inte har drivit nå-
gon verksamhet på minst sex månader. Motsvarande bestämmelser finns i
artikel 3.7 a i investeringstjänstedirektivet samt i artikel 22.1 i första skade-
försäkringsdirektivet och artikel 26.1 i första livförsäkringsdirektivet (i deras
lydelse enligt artikel 14 i tredje skadeförsäkringsdirektivet och artikel 13 i
tredje livförsäkringsdirektivet).

Direktivbestämmelsema för värdepappers- och försäkringsföretag har
genomförts i svensk rätt. Finansinspektionen skall enligt 6 kap. 9 § första
stycket 2 värdepappersrörelselagen återkalla ett värdepappersinstituts till-
stånd om institutet under en tid av minst sex månader inte drivit sådan verk-
samhet som tillståndet avser. Det bör emellertid uppmärksammas att värde-
pappersinstitut - till skillnad från banker och kreditmarknadsbolag - kan
erhålla separata tillstånd för olika rörelsegrenar (1 kap. 3 §). Enligt 19 kap.
2 § första stycket 4 försäkringsrörelselagen skall regeringen förklara konces-
sion som beviljats för ett försäkringsbolag förverkad om bolaget under längre

31

tid än sex månader inte drivit verksamhet. Beträffande banker och kredit-
marknadsbolag gäller dock att Finansinspektionen skall återkalla oktrojen
resp, tillståndet att driva finansieringsverksamhet om någon rörelse inte be-
drivits under en sammmanhängande tid av ett år (7 kap. 16 § första stycket 4
bankrörelselagen resp. 5 kap. 17 § första stycket 2 lagen om kreditmarknads-
bolag).

Bestämmelserna i bankrörelselagen och lagen om kreditmarknadsbolag
bör justeras så att auktorisationen även för banker och kreditmarknadsbolag
återkallas om ett sådant företag inte driver någon rörelse under en samman-
hängande tid av sex månader.

Som Svenska Fondhandlare föreningen påpekat bör det klargöras att en
återkallelse av tillstånd för ett värdepappersinstitut inte skall avse andra rö-
relsegrenar än de som inte drivits under sex månader (se även författnings-
kommentaren, avsnitt 8.2). I värdepappersrörelselagen görs en justering för
att klargöra att en återkallelse av tillstånd för ett värdepappersinstitut inte
skall avse andra rörelsegrenar än de som inte drivits under en sammanhäng-
ande tid av sex månader.

5.3 Vissa ändringar i reglema om insättningsgaranti

5.3.1 Revisorsgranskning av institutens uppgifter till
Insättningsgarantinämnden

Prop. 1996/97:72

Regeringens förslag: En revisor skall granska de uppgifter om kapital-
täckningsgrad och garanterade insättningar som ett institut lämnar till
Insättningsgarantinämnden i samband med avgiftsdebiteringen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller
lämnat det utan erinran.

Riksbanken anser dock att det inte nu finns anledning att införa en revi-
sorsgranskning av uppgifterna.

Svenska Bankföreningen avstyrker förslaget och föreslår i stället att rap-
porteringen skjuts fram till dess årsredovisningarna är färdigställda. Enligt
föreningens mening skulle det då vara tillräckligt att rapporten även fortsätt-
ningsvis undertecknades av institutens firmatecknare.

Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR tillstyrker förslaget under för-
utsättning att samhällsnyttan av granskningen kan anses överstiga kostnaden
för den.

Svenska Revisorsamfundet SRS anser att ansvaret för sedvanlig kontroll-
verksamhet inte bör flyttas över från tillsynsmyndigheten till företagen genom
intygsgivande från revisorerna.

Svenska Fondhandlareföreningen har särskilt anfört att det är viktigt att
uppgifterna får lämnas först när bokslutet för avslutat räkenskapsår upprät-
tats och reviderats.

32

Skälen för regeringens förslag: Finansieringen av insättningsgarantin
hör till Insättningsgarantinämndens huvuduppgifter. För att kunna ta ut risk-
relaterade avgifter från de institut som omfattas av garantin har nämnden tagit
fram och beslutat om en beräkningsmetod som anger de principer som skall
vara vägledande för fördelningen av avgifterna mellan instituten. Nämndens
debitering av avgifter för insättningsgarantin bygger på att de uppgifter om
garanterade insättningar och kapitaltäckningsgrad som instituten lämnar är
korrekta. Vid debiteringen av 1996 års avgifter har nämnden krävt att av-
giftsunderlaget skall lämnas av behöriga firmatecknare.

Några möjligheter att själv kontrollera att uppgifterna överensstämmer
med faktiska förhållanden har nämnden inte. För att i så stor utsträckning
som möjligt kunna debitera korrekta avgifter, har nämnden jämfört avgiftsun-
derlaget med de uppgifter som instituten samtidigt lämnat till Finansinspek-
tionen. Vid jämförelsen har nämnden uppmärksammat att vissa institut läm-
nat uppgifter som varit oklara eller till och med motstridiga. I några fall har
den för garantisystemet tillämpliga ersättningsnivån, 250 000 kronor, inte
beaktats eller vissa typer av insättningar som omfattas av garantin uteslutits
vid bestämmandet av storleken av de garanterade insättningarna. I andra fall
har felaktig uppgift lämnats om institutets kapitaltäckningsgrad.

En bidragande orsak till att lämnade uppgifter i vissa fall inte har kunnat
läggas till grund för debiteringen av avgifterna har varit att nämnden begärt
in uppgifterna före det att institutens bokslut upprättats och blivit föremål för
revision. Endast i vissa fall har instituten underrättat nämnden om de juste-
ringar i balansräkningen som gjorts efter det att uppgifterna lämnats till
nämnden. Uppgifterna har därför inte alltid korrekt återspeglat de faktiska
förhållandena i instituten, vilket påverkat nämndens möjligheter att - utifrån
de principer som gäller för avgiftsdebiteringen - fördela avgifterna rättvist
mellan instituten. Felaktigheter i ett instituts avgiftsunderlag påverkar således
storleken på övriga instituts avgifter.

För att undvika att avgifterna inte fördelas mellan instituten i förhållande
till respektive instituts finansiella tillstånd och risktagande, bör, så långt det
är möjligt, säkerställas att de uppgifter som instituten lämnar är korrekta. Att
uppgifterna intygas av institutens behöriga firmatecknare kan, mot bakgrund
av vad nämnden redovisat beträffande debiteringen av 1996 års avgifter, inte
anses tillräckligt. Svenska Bankföreningens förslag innebär att korrekta
uppgifter endast kan åstadkommas beträffande uppgifter om institutens kapi-
taltäckningsgrad. När det däremot gäller uppgiften om ett instituts garantera-
de insättningar, anges denna inte i årsbokslutet utan måste tas fram på annat
sätt.

För att underlätta för instituten att bestämma storleken av de garanterade
insättningarna, har nämnden lämnat anvisningar om hur detta skall ske. I de
fall instituten tagit emot garanterade insättningar i filialer utomlands har
nämndens anvisningar även redovisat huvuddragen i det garantisystem som
finns i värdlandet. Avgiftsunderlaget har på så sätt kunnat anpassas efter det
exportförbud som gäller för garantisystemen inom EES.

Även om det kan förutsättas att de problem vid avgiftsdebiteringen som
redovisats ovan kommer att minska till följd av att instituten blir mer
förtrogna med hur avgiftsunderlaget skall bestämmas, finns behov av att

Prop. 1996/97:72

3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 72

33

underlaget granskas innan det lämnas till nämnden. Trots att merkostnader i
viss utsträckning kommer att uppstå för instituten, får dessa kostnader ställas
i relation till den kostnad i form av för höga avgifter som feldebiteringar kan
innebära för ett institut. För hög avgift för ett institut innebär i princip lägre
avgifter för övriga institut. Att avgifterna feldebiteras på grund av att oriktiga
uppgifter lagts till grund för nämndens beslut kan därför komma att innebära
att dåligt kapitaliserade institut med högt risktagande subventioneras på be-
kostnad av välkapitaliserade institut med lågt risktagande.

Genom att institutens revisorer granskar underlaget åstadkoms att den
kontroll som nämnden saknar möjlighet att genomföra ändå kommer att utfö-
ras av annan än institutet självt. I lagen om insättningsgaranti (16 §) bör
därför stadgas att avgiftsunderlaget skall vara granskat av en av de revisorer
som utsetts av institutet.

När det gäller uppgiften om institutets garanterade insättningar behöver
inte högre krav ställas på granskningen än att revisorn är förtrogen med den
metod som används vid bestämmandet av avgiftsunderlaget och att vissa
stickprov görs.

Det kan vidare påpekas att den granskning som skall utföras av revisorer-
na inte innebär - som Svenska Revisorsamfundet SRS hävdat - att ansvaret
för tillsynen över instituten flyttas över från tillsynsmyndigheten, dvs. Finans-
inpektionen, till revisorerna. I förhållande till instituten har nämnden inte
getts några tillsynsuppgifter utan nämndens möjligheter att vidta åtgärder
eller sanktioner mot ett institut som omfattas av garantisystemet har begrän-
sats till en underrättelseskyldighet gentemot inspektionen.

5.3.2 Dröjsmålsränta

Prop. 1996/97:72

Regeringens förslag: Nämnden skall ange i sitt beslut om avgifter för
insättningsgarantin att dessa skall betalas inom en månad från dagen för
beslutet. Nämnden skall ta ut dröjsmålsränta på fordringar som inte
betalas i rätt tid. Om det finns särskilda skäl skall nämnden kunna avstå
från att ta ut dröjsmålsränta.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller
lämnat det utan erinran.

Kammarrätten i Göteborg har särskilt anfört att det i lagen om insätt-
ningsgaranti bör anges såväl när nämndens beslut om avgifter skall föreligga
som när avgiften senast skall vara betald.

Svenska Fondhandlareföreningen anser att nämndens beslut bör innehål-
la en uppgift om förfallodag så att rimlig tid för betalning medges.

Riksgäldskontoret reser frågan om Insättningsgarantinämnden har rätt att
ta ut dröjsmålsränta med stöd av 7 § förordningen (1993:1138) om hante-
ringen av statliga fordringar. Om en sådan rätt inte föreligger tilllstyrker
kontoret förslaget.

34

Skälen för regeringens förslag: Enligt 13 § lagen om insättningsgaranti
bestämmer nämnden årligen hur stort belopp varje institut som omfattas av
insättningsgarantin skall betala i avgift och när detta skall ske. Nämnden har
inte någon möjlighet att ta ut dröjsmålsränta om ett institut betalar avgiften
efter den i beslutet angivna förfallodagen.

Att, som Kammarrätten i Göteborg föreslagit, i lagen ange det datum då
nämndens beslut angående avgifterna skall föreligga ökar givetvis institutens
möjligheter att förutse tidpunkten för nämndens beslut. Som anförts ovan
kommer emellertid den tidsmässiga utgångspunkten för institutens skyldighet
att lämna uppgifter och nämndens debitering av avgifter fortsättningsvis att
vara institutens fastställda årsbokslut, se avsnitt 5.3.1. En sådan ordning får
anses innebära att kravet på förutsebarhet beträffande debiteringen är upp-
fyllt i tillräcklig utsträckning. Det är även av vikt att nämnden ges möjlighet
till viss flexibilitet vid avgiftsdebiteringen. Det föreligger således inte någon
anledning att i lag ange när nämndens beslut om avgifter skall fattas.

Det är från nämndens utgångspunkter motiverat att införa en ordning som
innebär dels att nämnden kan bestämma en kort betalningstid och därmed få
in samtliga avgifter för ett år så tidigt som möjligt, dels att nämnden kan ta ut
dröjsmålsränta. Enligt de principer som gäller för finansieringen av garantin
belastar instituten nämligen systemet redan på årets första dag. Vaije fördröj-
ning av avgiftsbetalningen innebär vidare ett räntebortfall.

Som nämnts står det nu Insättningsgarantinämnden fritt att bestämma när
betalning av avgifterna skall ske. Avgifterna uppgår till betydande belopp.
Det är därför, som Kammarrätten i Göteborg och Svenska Fondhandlarefö-
reningen påpekat, viktigt att det i lagen fastställs en rimlig tid för betalning.
Regeringen anser det lämpligt att nämnden i sitt beslut anger att avgifterna
skall betalas senast en månad från dagen för beslutet.

Enligt 7 § förordningen (1993:1138) om hantering av statliga fordringar
skall dröjsmålsränta tas ut på fordringar och lån som inte betalas i rätt tid, om
det inte finns särskilda skäl mot det eller något annat följer av lånebestäm-
melsema. Förordningen är tillämplig på fordringar som staten har rätt till och
tar närmast sikte på myndigheternas försäljning av varor och tjänster. Däre-
mot kan förordningen inte anses tillämplig på avgifterna för garantin. Som
nämnts saknas i lagen om insättningsgaranti bestämmelser som ger nämnden
möjlighet att ta ut dröjsmålsränta på fordringar som inte betalas i rätt tid. Av
de skäl som anförts ovan bör en bestämmelse som ger nämnden denna möj-
lighet införas i lagen.

Efter en förebild i 6 § räntelagen (1975:635) bör dröjmålsräntan beräknas
för år enligt en räntefot som motsvarar det av riksbanken fastställda, vid vaije
tidpunkt gällande diskontot med tillägg av åtta procentenheter.

I vissa situationer kan det vara rimligt att inte ta ut dröjsmålsränta. En
möjlighet för nämnden att efterge skyldigheten att betala dröjsmålsränta bör
därför finnas; dock endast om det finns särskilda skäl för det.

Prop. 1996/97:72

35

5.3.3 Övertagande av fordran

Prop. 1996/97:72

Regeringens förslag: Ett utländskt garantisystem, som betalat ut ersätt-
ning i anledning av ett gemensamt ersättningsfall, skall ges rätt att överta
insättarens fordran mot det svenska institutet. Utdelning i institutets
konkurs för insättning som har ersatts skall tillfalla det utländska garan-
tisystemet i den omfattning som ersättning betalats ut.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.

Kammarrätten i Göteborg anser att företrädesrätten mellan det svenska
garanti systemet och utländska garantisystem vid ett instituts konkurs i Sveri-
ge bör regleras i lag och att regleringen bör utformas så att det svenska ga-
rantisystemet får företräde till utdelat belopp.

Finansinspektionen anför att det bör övervägas om rätt till utdelning i
Sverige för ett garantisystem från tredje land bör förutsätta att det svenska
garanti systemet har en motsvarande rätt i det landet.

Svenska Fondhandlareföreningen anser att det är angeläget att Insätt-
ningsgarantinämnden får förmånsrätt för sitt återkrav på grund av utgiven
garanti framför insättamas krav på ersättning utöver garanterat belopp. Detta
för att stärka det svenska garantisystemets ställning.

Skälen för regeringens förslag: I artikel 11 i direktivet (94/19/EG) om
system för garanti av insättningar finns en bestämmelse om subrogation.
Innebörden av denna bestämmelse blir för svenska förhållanden att nämnden,
för att minimera kostnaderna för garantisystemet vid ett ersättningsfall, skall
överta en insättares krav mot institutet i den utsträckning som nämnden
betalat ut ersättning till insättaren. Detta följer också av 19 § lagen om insätt-
ningsgaranti. På grund av den för garantisystemet tillämpliga ersättningsni-
vån hänvisas de insättare som har tillgodohavanden som överstiger 250 000
kronor, inklusive upplupen ränta fram till dagen för konkurs, till konkursboet
beträffande överskjutande belopp. Detta gäller även för en insättares fordran
på ersättning för ränta för tid efter konkursutbrottet.

Om ett gemensamt ersättningsfall inträffar beträffande ett utländskt institut
som driver verksamhet från filial i Sverige, skall nämnden betala ut ersätt-
ning till insättama hos filialen. Även om nämndens ansvar för ersättningsfal-
let är begränsat enligt 6 § lagen om insättningsgaranti till att endast avse den
del av skyddet för insättningarna som garanteras genom att filialen anslutits
till den svenska garantin, kan sättas i fråga om nämnden har någon möjlighet
att med stöd av 19 § minimera kostnaderna för det svenska garanti systemet i
ett sådant fall. En förutsättning för att nämnden skall kunna överta en insätta-
res fordran mot det utländska institutet torde vara att detta följer av lag i
institutets hemland. Det får dock, med hänsyn till artikel 11 i direktivet, förut-
sättas att övriga medlemsländer inom EES har, eller avser att införa, bestäm-
melser som ger nämnden denna rätt vid ett gemensamt ersättningsfall.

Detta kan emellertid inte alltid förutsättas vara fallet beträffande ett land
utanför EES. Ett beslut av nämnden att ansluta en filial till ett institut från
tredje land till det svenska garantisystemet, borde därför förutsätta att nämn-

36

den ges rätt i lag till utdelning i det utländska institutets konkurs. Om en Prop. 1996/97:72
sådan rätt för nämnden inte följer av hemlandets lagstiftning, kan nämndens
möjligheter att minimera kostnaderna för systemet vara uteslutna. Regeringen
avser att i ett senare sammanhang återkomma angående förutsättningarna för
nämnden att fatta beslut om att ansluta utländska filialer till systemet.

Omvänt kan det sättas i fråga vilka möjligheter ett utländskt garantisystem
har vid ett gemensamt ersättningsfall när det gäller att överta en insättares
fordran mot ett svenskt institut. Någon sådan möjlighet finns inte enligt den
nuvarande ordalydelsen av 19 §. För att uppfylla direktivets krav enligt arti-
kel 11, bör 19 § utformas så att det utländska garantisystemet ges en rätt
motsvarande den som nämnden har att överta insättarens fordran mot det
svenska institutet.

Att det svenska garantisystemets ansvar skall vara begränsat på det sätt
som anges i 6 §, hindrar inte att nämnden överenskommer med företrädare
för ett annat lands garantisystem om hur ett ersättningsfall som berör båda
ländernas system skall hanteras. Frågan om vilket lands garantisystem som i
första hand skall tas i anspråk vid ett gemensamt ersättningsfall får regleras i
ett sådant samarbetsavtal eftersom detta inte anges i 6 §. Olika lösningar kan
komma att bli aktuella beroende på utformningen av garantisystemet i det
andra landet och vad som överensskoms angående den gemensamma hante-
ringen av ett ersättningsfall. Av praktiska skäl eller av hänsyn till berörda
insättare kan ett samarbete t.ex. innebära att värdlandets garantisystem
betalar ut ersättning till de insättare i värdlandet som hemlandets garantisys-
tem skall ersätta.

Frågan om vilket lands garantisystem som vid ett gemensamt ersättnings-
fall skall ha företrädesrätt till utdelning i ett instituts konkurs kan emellertid
inte regleras i ett samarbetsavtal. Denna fråga får i stället avgöras med led-
ning av den nationella lagstiftningen i de länder som berörs av ersättningsfal-
let. Skäl att, som Kammarrätten i Göteborg föreslagit, ändra i detta avseende
föreligger inte. En reglering i lag som innebär att det svenska garanti systemet
alltid ges företrädesrätt, kan nämligen komma att påverka nämndens möjlig-
heter att få till stånd ett samarbete med ett utländskt garantisystem.

I det fall när såväl nämnden som insättama, beträffande belopp som inte
ersatts av garantin, har rätt till eventuell utdelning i institutets konkurs, kon-
kurrerar de enligt förmånsrättslagen (1970:979) på samma villkor, dvs. lagen
ger inte nämnden företräde till den eventuella utdelningen i institutets kon-
kurs. Inom EES-området är det för närvarande bara England och Luxemburg
som infört en ordning som innebär att en insättare har rätt till utdelning i
institutets konkurs först efter det att garantisystemet fått tillbaka ett belopp
motsvarande vad som betalats ut i ersättning till insättaren. Sådana skillnader
i olika länders förmånsrättsordning kan komma att innebära problem vid
hanteringen av gemensamma ersättningsfall. Som Svenska Fondhandlarefö-
rening anfört är det otvivelaktigt så att en ändring i det svenska systemet som
skulle innebära att nämnden alltid får företräde framför insättama skulle ge
nämnden ökade möjligheter att minimera kostnaderna för systemet. Rege-
ringen har tillkallat en kommitté (Banklagskommittén, Fi 1995:09, dir.
1995:86) som bl.a. skall utreda om en integrering av regler vid en banks
solvensproblem med reglema om insättningsgaranti kan vara lämplig. I av-

37

vaktan på kommitténs förslag föreslås därför inte nu någon ändring av den Prop. 1996/97:72
förmånsrättsliga regleringen.

6  Ekonomiska effekter

De föreslagna ändringarna i bankrörelselagen, lagen om värdepappersrörel-
se, lagen om kreditmarknadsbolag och lagen om insättningsgaranti förväntas
inte innebära någon ökad arbetsbelastning för förvaltningsdomstolarna och
får därför inte några kostnadseffekter för det allmänna.

7  I kraftträdande

Ändringarna i lagen om insättningsgaranti föreslås träda i kraft den 1 april
1997. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.

8  Författningskommentar

8.1 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617)

1 kap. 5 §

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Ändringen i para-
grafen har gjorts för att få en direkt överensstämmelse med ordalydelsen i
artikel 19.5 i andra banksamordningsdirektivet. Ändringen innebär att verk-
samheten vid filial får påbörjas två månader efter det att Finansinspektionen
mottagit uppgifterna enligt 6 § andra stycket eller dessförinnan, om banken
fått en underrättelse från Finansinspektionen om att verksamheten får påbör-
jas.

Direktivbestämmelsen bygger på den EG-rättsliga principen om en enda
auktorisation, dvs. kreditinstitut kan med stöd av sin hemlandsauktorisation
etablera sig och erbjuda sina tjänster inom EES-området. Bestämmelsen
utgår från att vaije värdland utan särskild prövning skall medge att vissa
uppräknade verksamheter får bedrivas av kreditinstitut från andra EES-län-
der. Vad som krävs enligt direktivet är att en underrättelse- och anmälnings-
procedur iakttas innan utlandsverksamheten påböijas. Finansinspektionen
har således att godta ett lämplighetsintyg som hemlandsmyndigheten utfärdar
(se prop. 1992/93:89 s. 116 och 184).

När Finansinspektionen har nåtts av en underrättelse från hemlandsmyn-
digheten om en filialetablering bekräftar inspektionen underrättelsen, för att
därefter ta kontakt med den aktuella banken. En förutsättning för att
verksamheten skall få påböijas i Sverige är att inspektionen registrerat filia-
len i bankregistret. Inspektionen informerar därför banken om de handlingar
som krävs för registreringen av filialen och om den informationsskyldighet
som åvilar denna. Enligt den ordning som nu föreslås, kan inspektionen, när

38

underrättelse-och anmälningsproceduren iakttagits, medge att verksamheten Prop. 1996/97:72
får påböijas trots att två månader inte har förflutit sedan inspektionen
underrättats av hemlandsmyndigheten om filialetableringen.

1 kap. 6 §

Enligt nuvarande lydelse innehåller paragrafen bestämmelser om svenska
bankaktiebolags etablering av filialer i såväl ett annat EES-land som ett land
utanför EES. Paragrafen har ändrats så att den endast reglerar etablering av
filialverksamhet i länder utanför EES. Bestämmelser om filialetablering i ett
annat EES-land har förts in i 1 kap. 7-7 b §§.

Genom en annan ändring i första stycket anges det numera direkt i lag att
Finansinspektionen är den myndighet som ger tillstånd till sådan filialetable-
ring som avses i paragrafen.

I andra stycket, som är nytt, anges några uppgifter som en ansökan om
tillstånd skall innehålla. Enligt Finansinspektionens allmänna råd angående
ansökan om bankoktroj m.m. (FFFS 1994:15), bör uppgifterna redan i dag
lämnas vid ansökan om filialetablering utomlands. Dessa uppgifter är dock
av en sådan grundläggande karaktär att de bör anges i lagen. Motsvarande
uppgifter skall enligt 1 kap. 7 § lämnas vid etablering av en filial inom EES.

1 kap. 7 §

Paragrafen har utformts i överensstämmelse med Lagrådets förslag.

Ändringen i första stycket första meningen är föranledd av att tillstånd-
skravet för filialetablering i ett annat EES-land avskaffas, se avsnitt 5.1.
Enligt den nya lydelsen skall ett bankaktiebolag som avser att inrätta filial i
ett annat land inom EES underrätta Finansinspektionen innan verksamheten
påbörjas. I första stycket andra meningen hänvisas till 6 § andra stycket
beträffande vilka uppgifter som underrättelsen skall innehålla. Bestämmelsen
enligt den nuvarande lydelsen om skyldighet för Finansinspektionen att un-
derrätta behörig myndighet i värdlandet har flyttats över till andra stycket.

Ändringarna i andra stycket har gjorts för att få en direkt överensstäm-
melse med ordalydelsen i artikel 19.3 i andra banksamordningsdirektivet.
Finansinspektionen skall inom tre månader från det underrättelsen mottogs
vidarebefordra den till den behöriga myndigheten i värdlandet, om det med
beaktande av den planerade verksamheten inte finns skäl att ifrågasätta ban-
kens administrativa struktur eller finansiella situation, se avsnitt 5.1.1 para-
grafen anges också vilka ytterligare uppgifter som skall fogas till underrättel-
sen.

Tredje stycket innehåller en bestämmelse om att även banken skall under-
rättas om att underrättelsen enligt andra stycket vidarebefordrats till den
utländska myndigheten.

Om Finansinspektionen finner att det med beaktande av den planerade
verksamheten finns skäl att ifrågasätta bankens administrativa struktur eller
finansiella situation, skall inspektionen, enligt fjärde stycket, meddela beslut

39

om detta inom den tid som anges i andra stycket, dvs. inom tre månader från
det underrättelsen mottogs. Ett beslut av Finansinspektionen att inte vidare-
befordra en underrättelse skall enligt reglema i andra banksamordningsdirek-
tivet motiveras. Till följd av bestämmelsen i 20 § förvaltningslagen
(1986:223) om motivering av beslut, uppfyller Sverige direktivets krav i det
hänseendet. Bestämmelser om överklagande av inspektionens beslut eller
underlåtelse att vidarebefordra en underrättelse enligt denna paragraf finns i
7 kap. 24 och 25 §§.

1 kap. 7 a §

I paragrafen anges att verksamheten vid filialen får påbörjas två månader
efter det att den behöriga myndigheten i värdlandet mottagit uppgifterna
enligt 7 § eller dessförinnan, om banken fått en underrättelse från den utländ-
ska myndigheten om att verksamheten får påböijas. Någon motsvarighet till
denna bestämmelse, som överensstämmer med reglema i artikel 19.4 och 5 i
andra banksamordningsdirektivet, saknas i bankrörelselagen. Paragrafen har
utformats i överensstämmelse med Lagrådets förslag.

1 kap. 7 b §

Om något av de förhållanden som angivits i bankens underrättelse till Finans-
inspektionen enligt 7 § skall ändras efter det att filialen inrättats skall banken
enligt första stycket underrätta inspektionen och den behöriga myndigheten i
det andra EES-landet minst en månad innan ändringen genomförs.

I den nuvarande lydelsen av 7 § föreskrivs en skyldighet endast för
Finansinspektionen att genast underrätta behörig myndighet i värdlandet om
något förhållande som avses i första stycket har ändrats efter det att filialen
inrättats. Den nya bestämmelsen, som motsvarar artikel 19.6 i andra
banksamordningsdirektivet, ålägger banken skyldighet att minst en månad i
förväg underrätta Finansinspektionen och den behöriga myndigheten i värd-
landet om ändringar av de förhållanden som angetts i bankens underrättelse
till inspektionen. Finansinspektionen skall göra en prövning motsvarande den
som anges i 7 § andra stycket för att avgöra om ändringen skall tillåtas eller
inte. Om inspektionen finner att ändringen inte får göras skall, enligt andra
stycket, beslut om det meddelas inom en månad från det att underrättelsen
kom in till inspektionen. Beslutet får enligt 7 kap. 24 § överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Den utländska myndigheten i det andra landet skall
genast underrättas om beslutet.

Om den insättningsgaranti som gäller för insättare i banken ändras skall
Finansinspektionen, enligt tredje stycket, underrätta behörig myndighet i
värdlandet.

Prop. 1996/97:72

40

1 kap. 8 §

Prop. 1996/97:72

För ett kreditinstitut som avser att driva verksamhet i ett annat land inom
EES genom att erbjuda och tillhandahålla tjänster utan att inrätta filial där,
s.k. gränsöverskridande verksamhet, gäller enligt artikel 20 i andra banksam-
ordningsdirektivet att institutet innan verksamheten påböijas skall underrätta
tillsynsmyndigheten i hemlandet. Detta överensstämmer med gällande lydelse
av bestämmelsen i första stycket. Ett tillägg införs som anger vilka uppgifter
en sådan underrättelse skall innehålla.

Ändringen i andra stycket innebär att det i lagen tas in en uttrycklig be-
stämmelse som anger inom vilken tid underrättelsen skall vidarebefordras av
Finansinspektionen, dvs. en månad. Den bank som anmält att den avser att
driva gränsöverskridande verksamhet behöver dock inte avvakta att denna
tidsfrist löper ut, utan kan påbörja den gränsöverskridande verksamheten
direkt efter det att underrättelsen lämnats till inspektionen.

7 kap. 16 §

Förutsättningarna för återkallelse av en svensk banks oktroj i första stycket
punkten 4 har ändrats så att återkallelse skall ske om banken under en sam-
manhängande tid av sex månader inte drivit bankrörelse. Hittills har tidsfris-
ten varit ett år. Bestämmelsen motsvaras av artikel 8 i första banksamord-
ningsdirektivet.

7 kap. 24 §

I artikel 19.3 i andra banksamordningsdirektivet stadgas att ett beslut av
tillsynsmyndigheten i hemlandet att inte vidarebefordra en underrättelse från
ett kreditinstitut om etablering av filial i ett land inom EES till tillsynsmyn-
digheten i värdlandet, skall kunna överklagas vid domstol. Ändringen i denna
paragraf innebär i enlighet därmed att ett beslut av Finansinspektionen enligt
1 kap. 7 § fjärde stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Det-
samma skall gälla för sådana beslut som fattas av inspektionen med stöd av 1
kap. 7 b § andra stycket.

7 kap. 25 §

Paragrafen har justerats för att bättre överensstämma med artiklarna 3.6 och
13 i första banksamordningsdirektivet (första stycket) och artikel 19.3 i and-
ra banksamordningsdirektivet (andra stycket). Ordalydelsen har dessutom
anpassats efter de ändringar som gjorts i 1 kap. 7 §. Se även under författ-
ningskommentaren till den paragrafen.

I första stycket åläggs regeringen en underrättelseskyldighet. Om rege-
ringen i ett ärende om oktroj inte fattar beslut inom sex månader från det att
ansökan gavs in skall sökanden underrättas om skälen för detta. Underrättel-

41

se måste ske inom den angivna tidsfristen. Efter det att underrättelse skett får
sökanden begära förklaring av kammarrätten att ärendet onödigt uppehålls.

Andra stycket, som avser filialetablering i ett annat land inom EES, har
justerats på motsvarande sätt. Ändringen har skett i enlighet med det förslag
som Lagrådet lämnat i sitt yttrande.

8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse

1 kap. 3 §

1 paragrafen har lagts till ett nytt andra stycke. Hit har flyttats den bestäm-
melse om vilka företag som kan få tillstånd att driva värdepappersrörelse
som för närvarande finns i 1 kap. 5 §. Bestämmelsen har dock justerats i
enlighet med det förslag som Lagrådet lämnat i sitt yttrande. Utformningen
av bestämmelsen har anpassats till definitionen i 1 kap. 2 § av begreppet
bankinstitut. Enligt den definitionen avses med bankinstitut bl.a. bankaktie-
bolag och utländska bankföretag som driver bankrörelse från filial här i lan-
det.

1 kap. 3 a §

Paragrafen har utformats i överensstämmelse med Lagrådets förslag. I para-
grafen har tillkommit ett nytt första stycke. I detta har tagits in den bestäm-
melse som nu finns i 1 kap. 4 §. Bestämmelsen innebär att bankinstituts för-
värv och handel med vissa angivna finansiella instrument undantas från tills-
tåndsplikten enligt 3 §.

1 kap. 3 c §

Ändringen i paragrafen har gjorts för att få en direkt överensstämmelse med
ordalydelsen i artikel 17.4 och 5 i investeringstjänstedirektivet. Reglema har
närmare beskrivits i författningskommentaren till motsvarande bestämmelse
i bankrörelselagen (1 kap. 5 §). Paragrafen har utformats i enlighet med
Lagrådets förslag.

Prop. 1996/97:72

1 kap. 4 §

Paragrafen motsvarar nuvarande 1 kap. 6 § men har fått ändrad beteckning
med hänsyn till att bestämmelsen i 4 § flyttats till det nya första stycket i
3 a §. Paragrafen, som enligt nuvarande lydelse innehåller regler om svenska
värdepappersbolags etablering av filialer i utlandet, såväl i ett annat EES-
land som i land utanför EES, har ändrats så att den bara reglerar filialverk-
samhet i länder utanför EES. Bestämmelser om filialetablering i ett annat

42

EES-land har förts in i 5, 6 och 6 a §§.

För filialetablering i ett land utanför EES fordras enligt första stycket
Finansinspektionens tillstånd. I det oförändrade andra stycket anges vilka
uppgifter en sådan ansökan skall innehålla.

1 kap. 5 §

Paragrafen, som utformats i överensstämmelse med Lagrådets förslag, mots-
varar nuvarande 1 kap. 6 a § men har fått ändrad beteckning på grund av att
bestämmelsen i 5 § flyttats till det nya andra stycket i 3 §.

Paragrafen reglerar i första stycket den procedur som skall följas av
svenska värdepappersbolag som avser att etablera filial i ett annat EES-land.
Ändringen i första stycket är föranledd av att kravet på tillstånd för filiale-
tablering i ett annat EES-land avskaffas. Ändringen, som har behandlats
under avsnitt 5.1, innebär att bestämmelsen anpassas till artikel 17.1 och
17.2 i investeringstjänstedirektivet. Genom hänvisningen till 4 § andra styck-
et framgår vilka uppgifter en undenrättelse om filialetablering skall innehålla.

Bestämmelsen om skyldighet för Finansinspektionen att underrätta behö-
rig myndighet i värdlandet har flyttats över till andra stycket. Här anges den
procedur som Finansinspektionen skall följa när ett svenskt värdepappersbo-
lag avser att etablera filial i ett annat EES-land. Bestämmelsen svarar mot
artikel 17.3 i investeringstjänstedirektivet.

Bestämmelsen i nuvarande andra stycket har flyttats till den nya paragra-
fen 6 a § och innehållet i denna har utvidgats för att överensstämma med
innehållet i artikel 17.6 i investeringstjänstedirektivet.

Beträffande tredje och fjärde styckena hänvisas till författningskommenta-
ren till motsvarande bestämmelse i bankrörelselagen (1 kap. 7 §).

1 kap. 6 §

Paragrafen, som är ny, svarar mot innehållet i artikel 17.3 och 17.5 i investe-
ringstj änstedirektivet.

Reglema har närmare beskrivits i författningskommentaren till motsvaran-
de bestämmelse i bankrörelselagen (1 kap. 7 a §).

1 kap. 6 a §

Paragrafen, som är ny, föreskriver i första och andra styckena en formalise-
rad underrättelseskyldighet i det fall något av de förhållanden som angetts i
värdepappersbolagets underrättelse till Finansinspektionen enligt 5 § skall
ändras efter det att filialen har inrättats. Bestämmelserna svarar mot
innehållet i artikel 17.6 och 17.7 i investeringstjänstedirektivet. En liknande
bestämmelse fanns tidigare i förutvarande 6 a § andra stycket.

I tredje stycket föreskrivs en skyldighet för Finansinspektionen att under-
rätta behörig myndighet i värdlandet om förändringar i fråga om det investe-

Prop. 1996/97:72

43

rarskydd eller den insättningsgaranti som gäller för kunder hos värdepap-
persbolaget. Bestämmelsen svarar mot artikel 17.7 i investeringstjänstedirek-
tivet.

Det närmare innehållet i paragrafen har kommenterats under författnings-
kommentaren till motsvarande bestämmelse i bankrörelselagen (1 kap.
7 b §).

1 kap. 6 b §

Bestämmelserna i paragrafen svarar mot artikel 18 i investeringstjänstedirek-
tivet och behandlar proceduren för inledande av gränsöverskridande verk-
samhet och ändring av sådan verksamhet.

I paragrafen har två tillägg gjorts. För det första anges att ett värdepap-
persbolags underrättelse till Finansinspektionen skall innehålla uppgift om i
vilket land verksamheten skall drivas. För det andra anges att värdepappers-
bolaget får påböija verksamheten i det andra EES-landet först sedan inspek-
tionen vidarebefordrat underrättelsen till behörig myndighet i det landet,
vilket skall ske inom en månad.

6 kap. 9 §

Paragrafen har utformats i enlighet med det förslag som Lagrådet lämnat i
sitt yttrande.

Förutsättningarna enligt punkten 2 för återkallelse av tillstånd som har
meddelats ett svenskt värdepappersinstitut har ändrats på så sätt att det
markeras att återkallelse skall ske om institutet under en sammanhängande
tid av sex månader inte drivit sådan rörelse som tillståndet avser. Som an-
getts i allmänmotiveringen, avsnitt 5.2.4, kan separata tillstånd erhållas för
olika rörelsegrenar. Det kan exempelvis vara så att ett institut har tillstånd till
garantigivning i samband med emissioner och även tillhandahåller den tjäns-
ten, men under en sammanhängande tid av sex månader inte medverkat vid
någon emission därför att tjänsten inte efterfrågats av någon kund. I en sådan
situation föreligger inte någon återkallelsegrund.

7 kap. 2 §

Paragrafen, som utformats i överensstämmelse med Lagrådets förslag, har
anpassats till innehållet i artiklarna 3.5, 17.3 och 26 i investeringstjänstedi-
rektivet.

Reglema har närmare beskrivits i författningskommentaren till motsvaran-
de bestämmelse i bankrörelselagen (7 kap. 25 §).

Prop. 1996/97:72

44

8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag

Förslaget till ändringar i lagen om kreditmarknadsbolag motsvaras av försla-
get till ändringar i bankrörelselagen enligt följande.

Bankrörelselagen

Prop. 1996/97:72

Lagen om kreditmarknadsbolag

1 kap. 5 §

1 kap. 6 §

1 kap. 7 §

1 kap. 7 a §

1 kap. 7 b §

1 kap. 8 §

7 kap. 16 §

7 kap. 25 §

2 kap.

2 kap.

2 kap.

2 kap.

2 kap.

2 kap.

5 kap.

6 kap.

11 §

12 §

12 a §

12 b §

13 §

17 §

8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti

13 §

Enligt den nuvarande lydelsen av paragrafens första stycke skall nämnden
årligen bestämma hur stort belopp varje institut som omfattas av garantin
skall betala i avgift och när detta skall ske. I beslutet skall betalningsvillkoren
anges. I det tillägg som görs i första stycket preciseras detta genom att det
där anges att nämndens beslut skall innehålla en uppgift om förfallodag; eller
närmare bestämt att avgiften skall betalas inom en månad från dagen för
beslutet.

I paragrafen har tillkommit ett nytt tredje stycke som innehåller en bestäm-
melse som ger Insättningsgarantinämnden möjlighet att ta ut dröjsmålsränta
på avgifter som inte betalas i rätt tid. Om särskilda skäl talar mot att dröjs-
målsränta tas ut, kan nämnden efterge skyldigheten att betala sådan ränta.
Sådana skäl föreligger t.ex. om kostnaderna för debiteringen av
dröjsmålsräntan överstiger de förväntade ränteintäkterna. Nämnden har att i
vaije enskilt fall pröva om förutsättning för eftergift föreligger. I tredje
stycket anges vidare hur dröjsmålsräntan skall beräknas.

16 §

I paragrafen, som har utformats i överensstämmelse med Lagrådets förslag,
har gjorts ett tillägg beträffande ett instituts upp giftsskyldighet som innebär
att det avgiftsunderlag som institutet lämnar till Insättningsgarantinämnden i
samband med avgiftsdebiteringen skall ha granskats av en av de revisorer
som stämman i en bank utser enligt 3 kap. 1 § bankrörelselagen. Beträffande

45

värdepappersbolagen utses revisorerna enligt en motsvarande bestämmelse i
10 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385).

Innebörden av kravet på revisorsgranskning av avgiftsunderlaget är att det
åligger institutet att särskilt uppdra åt minst en av institutets revisorer att
lämna ett granskningsutlåtande över de uppgifter om garanterade insättningar
och kapitaltäckningsgrad som institutet skall lämna till nämnden. Att ett krav
införs på att uppgifterna skall åtföljas av ett sådant intyg innebär inte att an-
svaret för att uppgifterna är korrekta flyttas över på revisorerna. Detta följer
av att det enligt paragrafen är institutet som skall lämna uppgifterna till
nämnden. Det kan påpekas att den ifrågavarande granskningen inte behöver
göras av en auktoriserad revisor. Som angivits i allmänmotiveringen, avsnitt
5.3.1, kommer den tidsmässiga utgångspunkten för institutens skyldighet att
lämna uppgifter och nämndens debitering av avgifter fortsättningsvis att vara
institutens fastställda årsbokslut. Den kontroll av avgiftsunderlaget som revi-
sorerna skall utföra kan därför särskilt avse och inriktas på den metod som
använts vid bestämmandet av underlaget. Beträffande institutets garanterade
insättningar kan kontrollen av underlaget behöva anpassas efter den verk-
samhet som institutet driver. Om institutet t.ex. driver verksamhet från filial
i utlandet förutsätter granskningen, med hänsyn till att bestämmelserna om
exportförbud eventuellt är tillämpliga, att revisorerna har kunskaper om det
garantisystem som finns i värdlandet. I dessa fall kan Insättningsgarantinämn-
den bistå revisorerna vid granskningen genom sina anvisningar.

19 §

I paragrafen har tillkommit ett nytt andra stycke som ger ett utländskt garan-
tisystem en rätt, motsvarande den som Insättningsgarantinämnden har, att
överta en insättares fordran mot ett svenskt institut i samma utsträckning som
det utländska systemet betalat ut ersättning till insättaren vid ett ersättnings-
fall. Vidare anges i det nya stycket att utdelning i institutets konkurs skall
tillfalla det utländska garanti systemet i samma utsträckning som det har
betalat ut ersättning på grund av ersättningsfallet. Ändringen är föranledd av
artikel 11 i direktivet om system för garanti av insättningar.

Prop. 1996/97:72

46

Förteckning över remissinstanser (filialetablering)

Efter remiss av promemoria med utkast till lagrådsremiss om vissa ändringar
av reglema för bedrivande av finansiell verksamhet inom EES m.m. har
yttranden avgetts av Sveriges riksbank, Göta hovrätt, Kammarrätten i Göte-
borg, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Riksskatteverket, Konkurrens-
verket, Svenska Bankföreningen, Postgirot Bank AB, Landshypotek AB,
Stadshypotek AB, Svenska Fondhandlareföreningen, Finansbolagens Före-
ning och Sveriges Försäkringsförbund. Följande remissinstanser har avstått
från att yttra sig: Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB), Fristående
Sparbankers Riksförbund, Sveriges Bankkunders Riksförbund, Finansför-
bundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorgani-
sation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Svenska
Arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges advokatsamfund.

Prop. 1996/97:72

Bilaga 1

47

Förteckning över remissinstanser (insättningsgarantifrågor)

Efter remiss av Bankstödsnämndens rapport den 4 juni 1996 (Erfarenheter
av insättningsgarantin) i nu aktuella delar har yttranden avgetts av Sveriges
riksbank, Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Finansinspektionen, Riks-
gäldskontoret, Svenska Bankföreningen, Postgirot Bank AB, Svenska Fond-
handlareföreningen, Finansbolagens förening, Landsorganisationen (LO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), SACO, Sveriges akademikers
centralorganisation, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges advo-
katsamfund, Föreningen Auktoriserade revisorer FAR och Svenska Revisor-
samfundet SRS. Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig: Sveri-
ges Allmänna Hypoteksbank, Fristående Sparbankers Riksförbund, Sveriges
Bankkunders Riksförbund och Finansförbundet.

Prop. 1996/97:72

Bilaga 2

48

Lagrådsremissens lagförslag

Prop. 1996/97:72

Bilaga 3

1 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617)

Härigenom föreskrivs i fråga om bankrörelselagen (1987:617)

dels att 1 kap. 5-8 §§ samt 7 kap. 16, 24 och 25 §§ skall ha följande lydel-
se,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 7 a och 7 b §§,
samt närmast före 1 kap. 5,6, 7 och 8 §§ fyra nya rubriker av följande lydel-
se,

dels att det närmast före 1 kap. 1 § skall införas en ny rubrik med lydelsen
"Inledande bestämmelser", närmast före 1 kap. 4 § en ny rubrik med lydelsen
"Bankföretag hemmahörande i ett land utanför EES" samt närmast före 1
kap. 9 § en ny rubrik med lydelsen "Övriga allmänna bestämmelser".

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

1 kap.

Bankföretag hemmahörande i ett
land inom EES

Tillstånd som sägs i 4 § behövs inte
för bankföretag, som har säte i ett
land inom EES och som i det landet
(hemlandet) har tillstånd att driva
bankrörelse. Ett sådant företag får

1. driva bankrörelse från filial i
Sverige med böljan två månader
efter det att Finansinspektionen från
en behörig myndighet i företagets
hemland mottagit en underrättelse
med sådant innehåll som anges i 7 §,

2. driva bankverksamhet genom
att från sitt hemland erbjuda och till-
handahålla tjänster med böljan så
snart Finansinspektionen från en
behörig myndighet i företagets
hemland mottagit en underättelse
med sådant innehåll som anges i 8 §.

Tillstånd som sägs i 4 § behövs inte
för bankföretag, som har säte i ett
land inom EES och som i det landet
(hemlandet) har tillstånd att driva
bankrörelse. Ett sådant företag får

1. driva bankrörelse från filial i
Sverige med böijan två månader
efter det att Finansinspektionen från
en behörig myndighet i företagets
hemland mottagit en underrättelse
med sådant innehåll som anges i 6 §
andra stycket eller dessförinnan, om
Finansinspektionen bekräftar att
verksamheten får påbörjas,

2. driva bankverksamhet genom
att från sitt hemland erbjuda och till-
handahålla tjänster med böijan så
snart Finansinspektionen från en
behörig myndighet i företagets
hemland mottagit en underättelse
med sådant innehåll som anges i 8 §.

4 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 72

49

Nuvarande lydelse

6

Ett bankaktiebolag får efter tillstånd
av regeringen eller, efter rege-
ringens bemyndigande, Finansins-
pektionen inrätta filial i utlandet.
Sådant tillstånd skall lämnas om den
planerade rörelsen kan antas komma
att uppfylla kraven på en sund bank-
verksamhet.

7

Om ett bankaktiebolag får tillstånd
enligt 6 § till filialetablering i ett
land inom EES, skall Finansinspek-
tionen underrätta behörig myndig-
het i det land där filialen skall inrät-
tas. Underrättelsen skall innehålla

7. en plan för den tilltänkta filial-
verksamheten, med uppgift om filia-
lens organisation,

2. en förklaring att den planera-
de verksamheten omfattas av ban-
kens oktroj,

3. uPPS‘fi om den insättningsga-
ranti som gäller för insättare i ban-
ken,

4. uppgift om filialens adress och
ansvariga ledning,

5. uppgift om bankens kapitalbas
och kapitaltäckningsgrad.

Om något förhållande som avses

Föreslagen lydelse

Verksamhet i ett land utanför EES

§2

Ett bankaktiebolag får efter tillstånd
av Finansinspektionen inrätta filial i
ett land utanför EES. Sådant
tillstånd skall lämnas om den
planerade rörelsen kan antas komma
att uppfylla kraven på en sund bank-
verksamhet.

Ansökan om tillstånd skall
innehålla

1.  en plan för den tilltänkta
filialverksamheten, med uppgift om
filialens organisation, och

2. uppgift om i vilket land filialen
skall inrättas samt om filialens ad-
ress och ansvariga ledning.

Verksamhet i ett land inom EES

§’

Ett bankaktiebolag som avser att
inrätta filial i ett annat land inom
EES skall underrätta Finansinspek-
tionen innan verksamheten påbör-
jas. Underrättelsen skall innehålla
den information som anges i 6 §
andra stycket.

Prop. 1996/97:72

Bilaga 3

50

Nuvarande lydelse

i första stycket 1-4 har ändrats efter
det att filialen inrättats, skall
Finansinspektionen genast under-
rätta behörig myndighet i det land
där filialen finns.

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:72

Bilaga 3

Om det inte finns skäl att ifråga-
sätta bankens administrativa struk-
tur eller finansiella situation, skall
Finansinspektionen inom tre måna-
der från det att underrättelsen mot-
togs vidarebefordra den till den be-
höriga myndigheten i det land där
filialen skall inrättas. Till
underrättelsen skall inspektionen
foga uppgift om storleken av ban-
kens kapitalbas och kapitaltäck-
ningsgrad samt uppgift om den
insättningsgaranti som gäller för
insättare i banken.

Finansinspektionen skall när den
vidarebefordrar uppgifterna enligt
andra stycket underrätta banken om
detta.

Om Finansinspektionen finner att
det inte finns förutsättningar för att
vidarebefordra de uppgifter som
avses i andra stycket, skall inspek-
tionen meddela beslut om det inom
tre månader från det att underrät-
telsen mottogs.

7a§

Verksamheten vid filialen får påbör-
jas två månader efter det att den
behöriga myndigheten i det andra
landet mottog uppgifterna enligt 7 £
eller dessförinnan, om myndigheten
bekräftar att verksamheten får på-
börjas.

7b§

Om något av de förhållanden som
angetts i bankens underrättelse till
Finansinspektionen enligt 7 £ skall

51

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ändras efter det att fdialen inrättats,
skall banken underrätta inspektio-
nen och den behöriga myndigheten
i det andra landet minst en månad
innan ändringen genomförs.

Om Finansinspektionen finner att
ändringen inte får göras, skall in-
spektionen meddela beslut om det
inom en månad från det att under-
rättelsen kom in till inspektionen.
Den behöriga myndigheten i det
andra landet skall genast underrät-
tas om beslutet.

Om insättningsgarantin som av-
ses i 7 $ andra stycket ändras, skall
Finansinspektionen underrätta den
behöriga myndigheten i det land
där filialen finns om ändringen.

Gränsöverskridande verksamhet

4

Prop. 1996/97:72

Bilaga 3

Ett bankaktiebolag som önskar driva
verksamhet i ett annat land inom
EES, genom att erbjuda och
tillhandahålla tjänster utan att inrätta
filial där, skall innan verksamheten
inleds underrätta Finansinspektionen
om sin avsikt.

Inspektionen skall till behörig
myndighet i det land där verksam-
heten skall utövas överlämna under-
rättelsen tillsammans med en för-
klaring att den planerade verk-
samheten omfattas av bankens ok-
troj.

Ett bankaktiebolag som avser att
driva verksamhet i ett annat land in-
om EES, genom att erbjuda och
tillhandahålla tjänster utan att inrätta
filial där, skall innan verksamheten
påbörjas underrätta Finansinspektio-
nen. Underrättelsen skall innehålla
uppgift om i vilket land verksam-
heten skall drivas och vilka tjänster
som skall erbjudas.

Finansinspektionen skall inom en
månad från det att underrättelsen
mottogs vidarebefordra den till be-
hörig myndighet i det land där
verksamheten skall utövas.

1 kap.

16 §5

En svensk banks oktroj skall återkallas av Finansinspektionen om

1. banken inte har anmälts för registrering inom föreskriven tid eller an

52

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

mälan har avskrivits eller avslagits genom ett beslut som har vunnit laga
kraft,

2. banken inte inom ett år efter registrering har böijat driva bankrörelse,
eller banken dessförinnan förklarat sig avstå från oktrojen,

3. banken har överlåtit hela sin rörelse,

Prop. 1996/97:72

Bilaga 3

4. banken under en sammanhäng-
ande tid av ett år inte drivit bankrö-
relse,

4. banken under en sammanhäng-
ande tid av sex månader inte drivit
bankrörelse,

5. banken genom att överträda en bestämmelse som avses i 15 § eller på
annat sätt visat sig olämplig att utöva sådan verksamhet som oktrojen avser,

6. bankens kapitalbas understiger det minsta belopp som krävs enligt
2 kap. 9 § andra stycket och bristen inte har täckts inom tre månader från det
att den blev känd för banken,

7. banken inte fullgjort sina skyldigheter enligt lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti och inte vidtagit rättelse inom ett år från det att inspektio-
nen har förelagt banken att fullgöra sina skyldigheter med förklaring att ban-
kens oktroj annars kan komma att återkallas, eller

8. någon som ingår i bankens styrelse inte uppfyller de krav som anges i 2
kap. 3 § tredje stycket 3 och fj ärde stycket bankaktiebolagslagen (1987:618),
2 kap. 3 § tredje stycket 2 sparbankslagen (1987:619) eller 2 kap. 2 § fjärde
stycket 3 och femte stycket lagen (1995:1570) om medlemsbanker.

Om det är tillräckligt får inspektionen i de fall som anges i första stycket 4
och 5 i stället för att återkalla oktrojen meddela varning. I fall som avses i
första stycket 6 får inspektionen medge förlängd tid för täckande av bristen,
om det finns särskilda skäl. I fall som avses i första stycket 8 får oktrojen
återkallas bara om Finansinspektionen först beslutat att anmärka på att
personen ingår i styrelsen och han eller hon, sedan en av inspektionen be-
stämd tid om högst tre månader gått, fortfarande finns kvar i styrelsen.

Om oktrojen återkallas får inspektionen besluta hur avvecklingen av rörel-
sen skall ske.

Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta
verksamheten.

24 §6

Finansinspektionens beslut enligt 6 § och 21 § andra stycket får inte överkla-

gas.

Beslut som avses i 21 § första
stycket får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Inspektionens
beslut i övrigt enligt denna lag,
bankaktiebolagslagen (1987:618),
sparbankslagen (1987:619) och 1-
agen (1995:1570) om medlemsban-

Beslut som avses i 1 kap. 7 £ fjärde
stycket och 7 b § andra stycket samt
7 kap. 21 § första stycket får över-
klagas hos allmän förvaltningsdom-
stol. Inspektionens beslut i övrigt
enligt denna lag, bankaktiebolagsla-
gen (1987:618), sparbankslagen

53

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

ker får överklagas hos regeringen, (1987:619) och lagen (1995:1570)
om annat inte är föreskrivet.          om medlemsbanker får överklagas

hos regeringen, om annat inte är
föreskrivet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Inspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller
återkallelse skall gälla omedelbart.

25 §7

Prop. 1996/97:72

Bilaga 3

Har regeringen i ett ärende om ok-
troj inte fattat beslut inom sex måna-
der efter det att ansökan gavs m,/år
sökanden begära förklaring av kam-
marrätten att ärendet onödigt uppe-
hålls. Om regeringen inte har med-
delat beslut inom sex månader efter
det att en sådan förklaring avgetts,
skall det anses som att ansökningen
har avslagits.

Om Finansinspektionen inte har
överlämnat underrättelse som avses
i 1 kap. 7 § första stycket till behörig
myndighet i utlandet inom tre måna-
der efter det att ansökan gavs in, får
sökanden begära förklaring av kam-
marrätten att ärendet onödigt uppe-
hålls. Om underrättelse inte har
överlämnats inom tre månader efter
det att en sådan förklaring avgetts,
skall det anses som att ansökan av-
slagits.

Om regeringen i ett ärende om oktroj
inte fattar beslut inom sex månader
från det att ansökan gavs in, skall
regeringen underrätta sökanden om
skälen för detta. Sökanden får dä-
refter begära förklaring av kammar-
rätten att ärendet onödigt uppehålls.
Om regeringen inte har meddelat
beslut inom sex månader från det att
en sådan förklaring avgetts, skall det
anses som att ansökningen har avsla-
gits.

Om Finansinspektionen inte vida-
rebefordrar en underrättelse som
avses i 1 kap. 7 § första stycket till
behörig myndighet i utlandet inom
den tid som anges i andra stycket
samma paragraf och beslut enligt
fjärde stycket samma paragraf inte
har fattats, skall inspektionen
underrätta sökanden om skälen för
detta. Sökanden får därefter begära
förklaring av kammarrätten att ären-
det onödigt uppehålls. Om
underrättelse inte har vidarebefor-
drats inom tre månader från det att
en sådan förklaring avgetts, skall det
anses som om beslut enligt 1 kap.
7 fjärde stycket meddelats.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

54

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:72

Bilaga 3

1.Senaste lydelse 1992:1613.
2.Senaste lydelse 1992:1613.
3.Senaste lydelse 1995:1594.
4.Senaste lydelse 1992:1613.

5.Senaste lydelse 1996:746.

6.Senaste lydelse 1995:1572.
7.Senaste lydelse 1992:1613.

55

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:981) om värdepappersrörel-
se

dels att 1 kap. 3, 3 a, 3 c, 4, 5 och 6 b §§, 6 kap. 9 § samt 7 kap. 2 § skall
ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall föras in tre nya rubriker närmast före 1 kap. 3 c, 4
och 5 §§ av följande lydelse,

dels att det närmast före 2 kap. 7 § skall införas en ny rubrik med lydelsen
"Företag hemmahörande i ett land utanför EES".

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §’

Värdepappersrörelse får, om inte annat följer av denna lag, drivas endast
efter tillstånd av Finansinspektionen. Tillstånd får ges för

1. handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn,

2. förmedling av kontakt mellan köpare och säljare av finansiella instru-
ment eller i annat fall medverkan vid transaktioner avseende sådana instru-
ment,

3. handel med finansiella instrument för egen räkning,

4. förvaltning av någon annans finansiella instrument,

5. garantivgivning eller annan medverkan vid emissioner av fondpapper
eller erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella instrument som är
riktade till en öppen krets.

Tillstånd att driva värdepappersrö-
relse får meddelas svenska aktiebo-
lag, bankinstitut och utländska före-
tag.

3a§2

Tillstånd enligt 3 § krävs inte när ett
bankinstitut för egen räkning för-
värvar och driver handel med obli-
gationer, förlagsbevis och andra
fordringsbevis avsedda för den all-
männa marknaden.

Tillstånd enligt 3 § 2 krävs inte för verksamhet som bedrivs med stöd av
en auktorisation som börs eller marknadsplats enligt lagen (1992:543) om
börs- och clearingverksamhet.

Prop. 1996/97:72

Bilaga 3

56

Nuvarande lydelse

3

Tillstånd enligt 3 § behövs inte för
företag, som har säte i ett annat land
inom EES och som i det landet
(hemlandet) har tillstånd att driva
värdepappersrörelse. Ett sådant före-
tag får

1. driva värdepappersrörelse från
filial i Sverige med böijan två måna-
der efter det att Finansinspektionen
från en behörig myndighet i företa-
gets hemland mottagit en under-
rättelse med sådant innehåll som an-
ges i 6 a § första stycket,

2. driva värdepappersrörelse
genom att från sitt hemland erbjuda
och tillhandahålla tjänster med
böijan så snart Finansinspektionen
från en behörig myndighet i
företagets hemland mottagit en
underrättelse med sådant innehåll
som anges i 6 b § första stycket.

Tillstånd enligt 3 § krävs inte när
ett bankinstitut för egen räkning
förvärvar och driver handel med
obligationer, förlagsbevis och
andra fordringsbevis avsedda
för den allmänna marknaden.

Föreslagen lydelse

Företag hemmahörande i ett land
inom EES

•§’

Tillstånd enligt 3 § behövs inte för
företag, som har säte i ett annat land
inom EES och som i det landet (hem
landet) har tillstånd att driva
värdepappersrörelse. Ett sådant
företag får

1. driva värdepappersrörelse från
filial i Sverige med böijan två måna-
der efter det att Finansinspektionen
från en behörig myndighet i företa-
gets hemland mottagit en under-
rättelse med sådant innehåll som an-
ges i 4 § andra stycket eller dess
förinnan, om Finansinspektionen
bekräftar att verksamheten får på-
börjas,

2.   driva värdepappersrörelse
genom att från sitt hemland erbjuda
och tillhandahålla tjänster med
böijan så snart Finansinspektionen
från en behörig myndighet i
företagets hemland mottagit en
underrättelse med sådant innehåll
som anges i 6 b § första stycket.

Verksamhet i ett land utanför EES

§4

Ett värdepappersbolag får efter
tillstånd av Finansinspektionen
inrätta filial i ett land utanför EES.

Ansökan om tillstånd skall
innehålla

1.  en plan för den tilltänkta
filialverksamheten, med uppgift om
filialens organisation, och

2. uppgift om i vilket land filialen
skall inrättas samt om filialens
adress och ansvariga ledning.

Prop. 1996/97:72

Bilaga 3

57

Nuvarande lydelse

5

Tillstånd att driva värdepappersrö-
relse får meddelas svenska aktiebo-
lag, bankinstitut och utländska före-
tag

6

Ett värdepappersbolag får efter till-
stånd av Finansinspektionen inrätta
filial i utlandet. Om filialen skall
inrättas i ett land inom EES får till-
stånd vägras endast om det med
beaktande av den planerade verk-
samheten finns skäl att ifrågasätta
lämpligheten av bolagets admini-

Föreslagen lydelse

Verksamhet i ett land inom EES

;5

Ett värdepappersbolag, som avser
att inrätta filial i ett annat land in-
om EES skall underrätta Finansin-
spektionen innan verksamheten på-
börjas. Underrättelsen skall inne-
hålla den information som anges i
4 § andra stycket.

Om det inte finns skäl att ifråga-
sätta värdepappersbolagets admini-
strativa struktur eller finansiella
situation, skall Finansinspektionen
inom tre månader från det att un-
derrättelsen mottogs vidarebefordra
den till den behöriga myndigheten i
det land där filialen skall inrättas.
Till underrättelsen skall inspektio-
nen foga uppgift om investerar-
skydd och insättningsgaranti som
gäller för kunder hos värdepappers-
bolaget.

Finansinspektionen skall när den
vidarebefordrar uppgifterna enligt
andra stycket underrätta värdepap-
persbolaget om detta.

Om Finansinspektionen finner att
det inte finns förutsättningar för att
vidarebefordra de uppgifter som
avses i andra stycket, skall inspek-
tionen meddela beslut om det inom
tre månader från det att underrät-
telsen mottogs.

§

Verksamheten vid filialen får påbör-
jas två månader efter det att den
behöriga myndigheten i det andra
landet mottog uppgifterna enligt 5 §
eller dessförinnan, om myndigheten
bekräftar att verksamheten får på-
börjas.

Prop. 1996/97:72

Bilaga 3

58

Nuvarande lydelse

strativa struktur eller bolagets fi-
nansiella styrka.

Ansökan om tillstånd skall inne-
hålla

1. en plan för den tilltänkta filial-
verksamheten, med uppgift om filia-
lens organisation, och

2. uppgift om filialens adress och
ansvariga ledning.

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:72

Bilaga 3

6

Om ett värdepappersbolag får till-
stånd enligt 6 § till filialetablering i
ett annat land inom EES, skall Fi-
nansinspektionen genast underrätta
behörig myndighet i det land där
filialen skall inrättas. Underrättel-
sen skall innehålla

1. vad som anges i 6 § andra
stycket, och

2. uppgift om investerarskydd
och insättningsgaranti som gäller
för kunder hos värdepappersbola-
get.

Om värdepappersbolaget efter
det att filialen har inrättats avser att
vidta ändring i något förhållande
som avses i 6 § andra stycket, skall
bolaget skriftligen anmäla detta till
Finansinspektionen och behörig
myndighet i det land där filialen
finns. Anmälan skall göras minst en
månad innan ändringen genomförs.

6b

Ett värdepappersbolag som önskar
driva verksamhet i ett annat land in-
om EES, genom att erbjuda och till-
handahålla tjänster utan att inrätta
filial där, skall innan verksamheten

§

Om något av de förhållanden som
angetts i värdepappersbolagets un-
derrättelse till Finansinspektionen
enligt 5 § skall ändras efter det att
filialen inrättats, skall värdepap-
persbolaget underrätta inspektionen
och den behöriga myndigheten i det
andra landet minst en månad innan
ändringen genomförs.

Om Finansinspektionen finner att
ändringen inte får göras, skall
inspektionen meddela beslut om det
inom en månad från det att
underrättelsen kom in till inspektio-
nen. Den behöriga myndigheten i
det andra landet skall genast under-
rättas om beslutet.

Vid ändring av investerarskydd
eller insättningsgaranti som avses i
5 § andra stycket skall Finansin-
spektionen underrätta den behöriga
myndigheten i det land där filialen
finns om ändringen.

Gränsöverskridande verksamhet

§6

Ett värdepappersbolag som avser att
driva verksamhet i ett annat land in-
om EES, genom att erbjuda och till-
handahålla tjänster utan att inrätta
filial där, skall innan verksamheten

59

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

inleds underrätta Finansinspektionen
om sin avsikt. Till underrättelsen
skall fogas en plan för den planerade
verksamheten med uppgift om vilka
tjänster som skall erbjudas. Inspek-
tionen skall inom en månad över-
lämna underrättelsen och verksam-
hetsplanen till behörig myndighet i
det land där verksamheten skall utö-
vas.

påböijas underrätta Finansinspektio-
nen. Underrättelsen skall innehålla
uppgift om i vilket land verksamhe-
ten skall drivas. Till underrättelsen
skall fogas en plan för den planerade
verksamheten med uppgift om vilka
tjänster som skall erbjudas.

Finansinspektionen skall inom en
månad från det att underrättelsen
mottogs vidarebefordra den och
verksamhetsplanen till behörig myn-
dighet i det land där verksamheten
skall utövas. Värdepappersbolaget
får därefter påbörja verksamheten i
det andra EES-landet.

Prop. 1996/97:72

Bilaga 3

Om värdepappersbolaget avser att ändra verksamhet som avses i första
stycket, skall bolaget skriftligen anmäla detta till Finansinspektionen och
behörig myndighet i det land där verksamheten utövas. Anmälan skall göras
innan ändringen genomförs.

6 kap.

7

Tillstånd som enligt denna lag har lämnats ett svenskt värdepappersinstitut
skall återkallas av Finansinspektionen om:

1. institutet inte inom ett år från beviljande av tillstånd har börjat driva
sådan rörelse som tillståndet avser, eller om institutet dessförinnan förklarat
sig avstå från tillståndet,

2. institutet under en tid av minst sex
månader inte drivit sådan verksam-
het som tillståndet avser, eller

2. institutet under en sammanhäng-
ande tid av sex månader inte tillhan-
dahållit sådan tjänst som tillståndet
avser, eller

3. institutet genom att överträda denna lag eller föreskrift som meddelats
med stöd av lagen eller på annat sätt visat sig olämpligt att utöva sådan rörel-
se som tillståndet avser.

Ett värdepappersbolags tillstånd enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5
skall återkallas av inspektionen om bolaget inte fullgjort sina skyldigheter
enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, och inte vidtagit rättelse
inom ett år efter det att inspektionen har förelagt värdepappersbolaget att
fullgöra sina skyldigheter med förklaring att värdepappersbolagets tillstånd
annars kan komma att återkallas.

Ett värdepappersbolags tillstånd skall dessutom återkallas om:

1. bolagets kapitalbas understiger det minsta belopp som föreskrivs i

60

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

5 kap. 1 § andra stycket och bristen inte har täckts inom tre månader efter det
att den blev känd för bolaget, eller

2. någon som ingår i bolagets styrelse eller är verkställande direktör eller
dennes ställföreträdare inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 1 § första
stycket 4.

I fall som avses i tredje stycket 2 får tillstånd återkallas bara om Finansin-
spektionen först beslutat att anmärka på att personen ingår i styrelsen eller är
verkställande direktör eller dennes ställföreträdare och han eller hon, sedan
en av inspektionen bestämd tid av högst tre månader gått, fortfarande finns
kvar i styrelsen eller är verkställande direktör eller dennes ställföreträdare.

7 kap.

8

Prop. 1996/97:72

Bilaga 3

Om Finansinspektionen i ett ärende
om tillstånd enligt 2 kap. 1 § inte har
meddelat beslut inom sex månader
från det att en fullständig ansökan
gavs in,/år sökanden begära förkla-
ring av kammarrätten att ärendet
onödigt uppehålls. Om Finansin-
spektionen inte har meddelat beslut
inom sex månader efter det att en
sådan förklaring avgetts, skall det
anses som att ansökan har avslagits.

Om Finansinspektionen inte har
överlämnat underrättelse som avses
i 1 kap. 6 a § första stycket till behö-
rig myndighet i utlandet inom tre
månader efter det att en fullständig
ansökan gavs in, får sökanden be-
gära förklaring av kammarrätten att
ärendet onödigt uppehålls. Om un-
derrättelse inte har överlämnats in-
om tre månader efter det att en sådan
förklaring avgetts, skall det anses
som att ansökan har avslagits.

Om Finansinspektionen i ett ärende
om tillstånd enligt 2 kap. 1 § inte
meddelar beslut inom sex månader
från det att en fullständig ansökan
gavs in, skall inspektionen underrät-
ta sökanden om skälen för detta.
Sökanden får därefter begära för-
klaring av kammarrätten att ärendet
onödigt uppehålls. Om Finansin-
spektionen inte har meddelat beslut
inom sex månader från det att en
sådan förklaring avgetts, skall det
anses som att ansökan har avslagits.

Om Finansinspektionen inte vida-
rebefordrar en underrättelse som
avses i 1 kap. 5 § första stycket till
behörig myndighet i utlandet inom
den tid som anges i andra stycket
samma paragraf och beslut enligt
fjärde stycket samma paragraf inte
har fattats, skall inspektionen un-
derrätta sökanden om skälen för
detta. Sökanden får därefter begära
förklaring av kammarrätten att ären-
det onödigt uppehålls. Om underrät-
telse inte har vidarebefordrats inom
tre månader från det att en sådan
förklaring avgetts, skall det anses
som om beslut enligt 1 kap. 5 § fjär-
de stycket meddelats.

61

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:72

Bilaga 3

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

1.Senaste lydelse 1994:2015.
2.Senaste lydelse 1994:2015.

3.Senaste lydelse 1994:2015.

4.Senaste lydelse 1994:2015.

5.Senaste lydelse 1995:1597.
ö.Senaste lydelse 1994:2015.

7.Senaste lydelse 1996:752.

8.Senaste lydelse 1994:2015.

62

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1610) om kreditmarknads-
bolag

dels att 2 kap. 9, 11, 12 och 13 §§, 5 kap. 17 § och 6 kap. 2 § skall ha
följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 kap. 12 a och 12
b §§, samt närmast före 2 kap. 9, 11 och 12 § tre nya rubriker av följande
lydelse,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 8 § skall lyda "Företag hemmahöran-
de i ett land utanför EES".

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

2 kap.

Företag hemmahörande i ett land
inom EES

Prop. 1996/97:72

Bilaga 3

Tillstånd enligt 8 § behövs inte för
ett kreditinstitut som har sitt hemland
inom EES och som i det landet har
tillstånd att driva finansieringsverk-
samhet. Ett sådant institut får

1. driva verksamhet från filial i
Sverige med böijan två månader ef-
ter det att Finansinspektionen från en
behörig myndighet i institutets hem-
land mottagit en underrättelse med
sådant innehåll som anges i 12 §,

2. driva finansieringsverksamhet
genom att från sitt hemland erbjuda
och tillhandahålla tjänster med bör-
jan så snart Finansinspektionen från
en behörig myndighet i institutets
hemland mottagit en underrättelse
med sådant innehåll som anges i
13 §.

Tillstånd enligt 8 § behövs inte för
ett kreditinstitut som har sitt hemland
inom EES och som i det landet har
tillstånd att driva finansieringsverk-
samhet. Ett sådant institut får

1. driva verksamhet från filial i
Sverige med böijan två månader ef-
ter det att Finansinspektionen från en
behörig myndighet i institutets hem-
land mottagit en underrättelse med
sådant innehåll som anges i 11 §
andra stycket eller dessförinnan, om
Finansinspektionen bekräftar att
verksamheten får påbörjas,

2. driva finansieringsverksamhet
genom att från sitt hemland erbjuda
och tillhandahålla tjänster med bör-
jan så snart Finansinspektionen från
en behörig myndighet i institutets
hemland mottagit en underrättelse
med sådant innehåll som anges i
13 §.

63

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Krediimarknadsbolags etablering Verksamhet i ett land utanför EES
utomlands

U §

Prop. 1996/97:72

Bilaga 3

Ett kreditmarknadsbolag får efter
tillstånd av Finansinspektionen inrät-
ta filial i utlandet. Sådant tillstånd
skall lämnas om den planerade rörel-
sen kan antas komma att uppfylla
kraven på en sund verksamhet.

Ett kreditmarknadsbolag får efter
tillstånd av Finansinspektionen inrät-
ta filial i ett land utanför EES. Så-
dant tillstånd skall lämnas om den
planerade rörelsen kan antas komma
att uppfylla kraven på en sund
verksamhet.

Ansökan om tillstånd skall inne-
hålla

1. en plan för den tilltänkta filial-
verksamheten, med uppgift om filia-
lens organisation, och

2. uPPg‘fi om i vilket landfilialen
skall inrättas samt om filialens ad-
ress och ansvariga ledning.

Verksamhet i ett land inom EES

12 §

Om ett kreditmarknadsbolag får
tillstånd enligt 11 § till filialetable-
ring i ett land inom EES, skall Fi-
nansinspektionen underrätta behö-
rig myndighet i det land där filialen
skall inrättas. Underrättelsen skall
innehålla

1. en plan för den tilltänkta filial-
verksamheten, med uppgift om filia-
lens organisation,

2. en förklaring att den planera-
de verksamheten omfattas av kredit-
marknadsbolagets tillstånd,

3. uPPSlfi om filialens adress och
ansvariga ledning samt

4. uppgift om kreditmarknadsbo-
lagets kapitalbas och kapitaltäck-
ningsgrad.

Om något förhållande som avses
i föregående stycke 1—3 har ändrats
efter det att filialen inrättats, skall

Ett kreditmarknadsbolag som avser
att inrätta filial i ett annat land in-
om EES skall underrätta Finans-
inspektionen innan verksamheten
påbörjas. Underrättelsen skall inne-
hålla den information som anges i
11 § andra stycket.

Om det inte finns skäl att ifråga-
sätta kreditmarknadsbolagets admi-
nistrativa struktur eller finansiella

64

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Finansinspektionen genast under- situation, skall Finansinspektionen
rätta behörig myndighet i det land inom tre månader från det att un-
där filialen finns.                     derrättelsen mottogs vidarebefordra

den till den behöriga myndigheten i
det land där filialen skall inrättas.
Till underrättelsen skall inspektio-
nen foga uppgift om storleken av
kreditmarknadsbolagets kapitalbas
och kapitaltäckningsgrad.

Finansinspektionen skall när den
vidarebefordrar uppgifterna enligt
andra stycket underrätta kredit-
marknadsbolaget om detta.

Om Finansinspektionen finner att
det inte finns förutsättningar för att
vidarebefordra de uppgifter som
avses i andra stycket, skall inspek-
tionen meddela beslut om det inom
den tid som anges där.

12a§

Verksamheten vid filialen får påbör-
jas två månader efter det att den
behöriga myndigheten i det andra
landet (värdlandet) mottog uppgif-
terna enligt 12 § eller dessförinnan,
om myndigheten bekräftar att verk-
samheten får påbörjas.

12b§

Om något av de förhållanden som
angetts i kreditmarknadsbolagets
underrättelse till Finansinspektio-
nen enligt 12 § skall ändras efter
det att filialen inrättats, skall kredit-
marknadsbolaget underrätta
inspektionen och den behöriga
myndigheten i det andra landet
minst en månad innan ändringen
genomförs.

Om Finansinspektionen finner att
ändringen inte får göras, skall in-
spektionen meddela beslut om det
inom en månad från det att under-

Prop. 1996/97:72

Bilaga 3

5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 72

65

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

rättelsen kom in till inspektionen.
Den behöriga myndigheten i det
andra landet skall genast underrät-
tas om beslutet.

13 §

Prop. 1996/97:72

Bilaga 3

Ett kreditmarknadsbolag som önskar
driva verksamhet i ett annat land in-
om EES, genom att erbjuda och till-
handahålla tjänster utan att inrätta
filial där, skall innan verksamheten
inleds underrätta Finansinspektionen
om sin avsikt. Inspektionen skall till
behörig myndighet i det land där
verksamheten skall utövas överläm-
na underrättelsen tillsammans med
en förklaring att den planerade
verksamheten omfattas av bolagets
tillstånd att driva finansieringsverk-
samhet.

Ett kreditmarknadsbolag som avser
att driva verksamhet i ett annat land
inom EES, genom att erbjuda och
tillhandahålla tjänster utan att inrätta
filial där, skall innan verksamheten
påböijas underrätta Finansinspektio-
nen. Underrättelsen skall innehålla
uppgift om i vilket land verksam-
heten skall bedrivas och vilka tjäns-
ter som skall erbjudas.

Finansinspektionen skall inom en
månad från det underrättelsen mot-
togs vidarebefordra den till behörig
myndighet i det land där verksam-
heten skall utövas.

5 kap.

17 §’

Ett tillstånd att driva finansieringsverksamhet som har lämnats ett kredit-
marknadsbolag skall återkallas av Finansinspektionen om

1. bolaget inte inom ett år efter beviljande av tillstånd har böijat driva
sådan rörelse som tillståndet avser, eller om bolaget dessförinnan förklarat
sig avstå från tillståndet,

2. bolaget under en sammanhängan-
de tid av ett år inte drivit sådan rö-
relse som tillståndet avser,

2. bolaget under en sammanhängan-
de tid av sex månader inte drivit så-
dan rörelse som tillståndet avser,

3. bolaget genom att överträda en bestämmelse som avses i 16 § eller på
annat sätt visat sig olämpligt att utöva sådan rörelse som tillståndet avser,

4. bolagets kapitalbas understiger det minsta belopp som krävs enligt 4
kap. 1 § andra eller tredje stycket och bristen inte har täckts mom tre måna-
der från det att den blev känd för bolaget,

5. bolagets egna kapital understiger två tredjedelar av det registrerade
aktiekapitalet och bristen inte har täckts inom tre månader efter det att den
blev känd för bolaget, eller

6. någon som ingår i bolagets styrelse eller är verkställande direktör eller
dennes ställföreträdare inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 1 § första

66

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

stycket 4.

Om det är tillräckligt får inspektionen i de fall som anges i första stycket 2
och 3 i stället för att återkalla tillståndet meddela varning. I fall som avses i
första stycket 4 och 5 får inspektionen medge förlängd tid för täckande av
bristen, om det finns särskilda skäl. I fall som avses i första stycket 6 får
tillstånd återkallas bara om Finansinspektionen först beslutat att anmärka på
att personen ingår i styrelsen eller är verkställande direktör eller dennes ställ-
företrädare och han eller hon, sedan en av inspektionen bestämd tid av högst
tre månader gått, fortfarande finns kvar i styrelsen eller är verkställande di-
rektör eller dennes ställföreträdare.

Om tillståndet återkallas får inspektionen besluta hur avvecklingen av
verksamheten skall ske.

Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta verksam-
heten.

6 kap.

Prop. 1996/97:72

Bilaga 3

Har Finansinspektionen i ett ärende
om tillstånd enligt 1 kap. 2 § inte
fattat beslut inom sex månader efter
det att ansökan gavs in till inspektio-
nen, får sökanden begära förklaring
av kammarrätten att ärendet onödigt
uppehålls. Om Finansinspektionen
inte har meddelat beslut inom sex
månader efter det att en sådan för-
klaring avgetts, skall det anses som
att ansökningen har avslagits.

Om Finansinspektionen i ett fall
som avses i 2 kap. 12 § inte har
överlämnat underrättelse till en be-
hörig myndighet i utlandet inom tre
månader efter det att ansökan gavs
in, får sökanden begära förklaring
av kammarrätten att ärendet onödigt
uppehålls. Om underrättelse inte har
överlämnats inom tre månader efter
det att en sådan förklaring avgetts,
skall det anses som att ansökningen
avslagits.

Om Finansinspektionen i ett ärende
om tillstånd enligt 1 kap. 2 § inte
fattar beslut inom sex månader från
det att ansökan gavs in till
inspektionen, skall inspektionen un-
derrätta sökanden om skälen för
detta. Sökanden får därefter begära
förklaring av kammarrätten att ären-
det onödigt uppehålls. Om Finansin-
spektionen inte har meddelat beslut
inom sex månader från det att en
sådan förklaring avgetts, skall det
anses som att ansökningen har avsla-
gits.

Om Finansinspektionen inte vida-
rebefordrar en underrättelse som
avses i 2 kap. 12 § första stycket till
behörig myndighet i utlandet inom
den tid som anges i andra stycket
samma paragraf och beslut enligt
fjärde stycket samma paragraf inte
har fattats, skall inspektionen un-
derrätta sökanden om skälen för
detta. Sökanden får därefter begära
förklaring av kammarrätten att
ärendet onödigt uppehålls. Om un-
derrättelse inte har vidarebefordrats
inom tre månader från det att en så-
dan förklaring avgetts, skall det an-

67

ses som om beslut enligt 2 kap. 12 §
fjärde stycket meddelats.

Prop. 1996/97:72

Bilaga 3

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

1. Senaste lydelse 1996:751.

68

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti

Härigenom föreskrivs att 13, 16 och 19 §§ lagen (1995:1571) om insätt-

Prop. 1996/97:72

Bilaga 3

ningsgaranti skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse

13

Nämnden skall årligen bestämma
hur stort belopp vaije institut skall
betala i avgift. Nämnden bestämmer
också när avgiften skall betalas.

Avgiften skall motsvara summan
av institutets insättningar till den del
de omfattas av garantin, multiplicerat
med lägst 80 procent och högst 120
procent av det tal som tillämpas en-
ligt 12 § andra eller tredje stycket.
Avgiften skall bestämmas med hän-
syn till institutets kapitaltäcknings-
grad, beräknad enligt 2 kap. 1 § la-
gen (1994:2004) om kapitaltäckning
och stora exponeringar för kreditin-
stitut och värdepappersbolag.

16

Ett institut som omfattas av garantin
skall lämna de uppgifter till nämnden
som den behöver för att fastställa
institutets avgift och i övrigt för sin
verksamhet enligt denna lag.

Föreslagen lydelse

§‘

Nämnden skall årligen bestämma
hur stort belopp vaije institut skall
betala i avgift. Avgiften skall betalas
inom en månad från dagen för be-
slutet.

Avgiften skall motsvara summan
av institutets insättningar till den del
de omfattas av garantin, multiplicerat
med lägst 80 procent och högst 120
procent av det tal som tillämpas en-
ligt 12 § andra eller tredje stycket.
Avgiften skall bestämmas med hän-
syn till institutets kapitaltäcknings-
grad, beräknad enligt 2 kap. 1 § la-
gen (1994:2004) om kapitaltäckning
och stora exponeringar för kreditin-
stitut och värdepappersbolag.

Dröjsmålsränta skall tas ut på
avgifter som inte betalas i rätt tid,
om det inte finns särskilda skäl mot
det. Dröjsmålsränta skall beräknas
för år enligt en räntefot som mot-
svarar det av Riksbanken fastställ-
da, vid varje tid gällande diskontot
med tillägg av åtta procentenheter.

§

Ett institut som omfattas av garantin
skall lämna de uppgifter till nämnden
som den behöver för att fastställa
institutets avgift och i övrigt för sin
verksamhet enligt denna lag. De

'Senaste lydelse enligt prop. 1996/97:1, bet 1996/97:FiUl, rskr. 1996/97:53.

69

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

uppgifter som nämnden behöver för
att fastställa ett instituts avgift skall
ha granskats av en av de revisorer
som utsetts av institutet i enlighet
med 3 kap. 4 § bankrörelselagen
(1987:617) eller 2 kap. 4 § lagen
(1991:981) om värdepappersrörel-
se.

Prop. 1996/97:72

Bilaga 3

19 §

I fråga om utbetalade ersättningar
enligt garantin inträder staten i insät-
tarens rätt mot institutet. Utdelning i
institutets konkurs för insättning som
har ersatts enligt garantin tillfaller
staten intill detta belopp.

I fråga om utbetalade ersättningar
enligt garantin inträder staten i insät-
tarens rätt mot institutet. Utdelning i
institutets konkurs för insättning som
har ersatts enligt garantin tillfaller
staten intill detta belopp.

När ett utländskt garantisystem
har betalat ut ersättning i anledning
av att ett svenskt institut försatts i
konkurs, inträder det utländska ga-
rantisystemet i insättarens rätt mot
institutet. Utdelning i institutets kon-
kurs för insättning som ersatts till-
faller det utländska garantisystemet
intill detta belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1997.

70

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-12-17

Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten

i Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet
Leif Lindstam.

Enligt en lagrådsremiss den 12 december 1996 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

2. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,

3. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,

4. lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Thomas Norling.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen

1 kap.

Enligt vad som föreslås i lagrådsremissen skall det sättas in särskilda rubri-
ker framför olika paragrafer i 1 kap. Bl.a. skall det närmast före 1 kap. 4 §
införas en ny rubrik med lydelsen "Bankföretag hemmahörande i ett land
utanför EES". Lagtexten i 1 kap. 4 § har emellertid lämnats oförändrad, vil-
ket innebär att den liksom hittills omfattar alla utländska bankföretag, alltså
även företag i EES-länder.

Vill man att 1 kap. 4 § skall handla enbart om bankföretag hemmahörande
i ett land utanför EES, måste lagtexten ändras. Det får i så fall också göras en
följdändring i 1 kap. 5 §, som innehåller bestämmelser om bankföretag hem-
mahörande i ett EES-land. Dessa bestämmelser utgår från att bankföretag i
EES-ländema i och för sig är underkastade en tillståndsplikt enligt 1 kap.
4§.

Enligt Lagrådets mening är det en bättre lösning att liksom hittills låta 1
kap. 4 § handla om alla utländska bankföretag. Någon rubrik närmast före
paragrafen bör då inte införas.

1 kap. 5 §

Punkt 1 i den angivna paragrafen handlar om rätten för bankföretag, som har
säte i ett EES-land och som i hemlandet har tillstånd att driva bankrörelse, att
driva bankrörelse från filial i Sverige. Enligt lagtexten i dess nuvarande ly-
delse får sådan bankrörelse bedrivas med böijan två månader efter det att

Prop. 1996/97:72

Bilaga 4

71

Finansinspektionen från en behörig myndighet i hemlandet har fått en under-
rättelse med visst angivet innehåll.

I lagrådsremissen föreslås att bankrörelse från filial i Sverige skall fa bölja
drivas redan före den angivna tvåmånadersperioden, om Finansinspektionen
har "bekräftat" att verksamheten får påböijas.

Enligt vad som framgår av remissprotokollet är förslaget motiverat av en
önskan att få en direkt överensstämmelse med ordalydelsen i artikel 19.5 i
andra banksamordningsdirektivet. I direktivtexten talas det emellertid om att
den ifrågavarande myndigheten "medger" att filial verksamhet påböijas. Lag-
rådet anser att ordet "medge" bör användas även i den nu diskuterade para-
grafen.

I remissprotokollet sägs inte något om vilka omständigheter som bör
tillmätas betydelse, när Finansinspektionen skall ta ställning till om en filial-
verksamhet skall få påböijas i förtid. Enligt Lagrådets mening är det önskvärt
med ett uttalande i denna fråga.

1 kap. 7 §

Enligt 1 kap. 7 § första stycket i dess föreslagna lydelse skall ett bankaktiebo-
lag som avser att inrätta filial i ett annat land inom EES underrätta Finansin-
spektionen innan verksamheten påbörjas. Inspektionen skall enligt 1 kap. 7 §
andra stycket inom tre månader från det att underrättelsen mottogs vidarebe-
fordra den till den behöriga myndigheten i det land där filialen skall inrättas.
Till underrättelsen skall inspektionen foga vissa angivna uppgifter. Enligt
tredje stycket skall inspektionen underrätta banken, när de uppgifter som
avses i andra stycket vidarebefordras. Om inspektionen finner att det inte
finns förutsättningar för att vidarebefordra uppgifterna, skall inspektionen
enligt ijärde stycket meddela beslut om detta inom tre månader från det att
underrättelsen togs emot.

Enligt Lagrådets mening bör det i såväl tredje som fjärde stycket talas om
att Finansinspektionen vidarebefordrar "underrättelsen" i stället för "uppgif-
ter" (jfr vad som sägs i författningskommentaren till 1 kap. 7 § och i lagtex-
ten i 7 kap. 25 §.).

Tredje och fjärde styckena kan lämpligen ges följande lydelse:

"När Finansinspektionen vidarebefordrar underrättelsen enligt andra
stycket, skall inspektionen underrätta banken om detta.

Om Finansinspektionen finner att det inte finns förutsättningar för att
vidarebefordra den underrättelse som avses i andra stycket, skall inspektio-
nen meddela beslut om det inom tre månader från det att underrättelsen mot-
togs."

1 kap. 7 a §

I den angivna paragrafen bör, på samma sätt som i 1 kap. 5 §, ordet "bekräf-
tar" bytas ut mot "medger".

Prop. 1996/97:72

Bilaga 4

72

7 kap. 25 §

17 kap. 25 § andra stycket i remissförslaget föreskrivs att, om Finansinspek-
tionen inte vidarebefordrar en underrättelse som avses i 1 kap. 7 § första
stycket inom den tid som anges i 1 kap. 7 § andra stycket och inte heller har
fattat ett beslut enligt fjärde stycket i samma paragraf, så skall inspektionen
underrätta sökanden om skälen för detta.

Enligt Lagrådets mening förenklas läsningen av lagtexten, om den tid som
det är fråga om anges direkt i 7 kap. 25 § andra stycket och inte genom en
hänvisning till 1 kap. 7 §. Stycket kan lämpligen ges följande lydelse:

"Om Finansinspektionen inte vidarebefordrar en underrättelse som avses
i 1 kap. 7 § första stycket till behörig myndighet i utlandet inom tre månader
från det att underrättelsen mottogs och inte heller inom samma tid meddelar
beslut enligt ljärde stycket samma paragraf, skall inspektionen underrätta
sökanden om skälen för detta. Sökanden får därefter begära förklaring av
kammarrätten att ärendet onödigt uppehålls. Om underrättelse inte har vida-
rebefordrats inom tre månader från det att en sådan förklaring har avgetts,
skall det anses som om beslut enligt 1 kap. 7 § fjärde stycket har meddelats."

Förslaget till lag om ändring i lagen om värdepappersrörelse

Enligt remissförslaget skall närmast före 1 kap. 3 c, 4 och 5 §§ föras in tre
nya rubriker av närmare angivet innehåll. För att få en bättre korrespondens
med dessa bör den rubrik som nu finns omedelbart före 3 § ändras från
"Tillståndsplikt" till "Allmänna bestämmelser om tillståndsplikt".

1 kap. 3 §

Den bestämmelse som i dag finns i 1 kap. 5 § föreslås flyttad till 3 § andra
stycket i samma kapitel. Bestämmelsen anger vilka företag som kan få till-
stånd att driva värdepappersrörelse, nämligen svenska aktiebolag, bankinsti-
tut och utländska företag. Av definitionen i

1 kap. 2 § följer emellertid att med bankinstitut avses bl.a. bankaktiebolag
och utländska bankföretag som driver bankrörelse från filial här i landet.
Utformningen av bestämmelsen i 3 § andra stycket bör anpassas till denna
definition och lämpligen ges följande innehåll: "Tillstånd att driva värdepap-
persrörelse får meddelas bankinstitut samt svenska aktiebolag och utländska
företag som inte är bankinstitut."

1 kap. 3 c §

I punkt 1 i förevarande paragraf, som motsvarar 1 kap. 5 § 1 i bankrörelsela-
gen, bör ordet "bekräftar" ersättas med "medger".

Prop. 1996/97:72

Bilaga 4

73

1 kap. 5 §

I tredje och fjärde styckena av förevarande paragraf bör orden "uppgifterna
enligt andra stycket" respektive "de uppgifter som avses i andra stycket"
ändras till "underrättelsen enligt andra stycket" respektive "den underrättelse
som avses i andra stycket" (jfr 1 kap. 7 § bankrörelselagen).

1 kap. 6 §

I förevarande paragraf, som motsvarar 1 kap. 7 a § bankrörelselagen, bör
ordet "bekräftar" bytas ut mot "medger".

6 kap. 9 §

I paragrafen regleras Finansinspektionens rätt att återkalla ett tillstånd som
har lämnats ett svenskt värdepappersinstitut. Enligt den föreslagna lydelsen
av första stycket 2 i paragrafen skall ett tillstånd återkallas, om institutet
under en sammanhängande tid av sex månader inte har tillhandahållit sådan
tjänst som tillståndet avser. Uttrycket "tillhandahållit sådan tjänst" ersätter de
nuvarande orden "drivit sådan verksamhet".

Enligt vad som upplysts vid föredragningen är ett skäl till den föreslagna
ändringen att det skall vara möjligt att återkalla ett tillstånd för endast en del
av en verksamhet som drivs av ett värdepappersinstitut. Detta motiverar
emellertid inte att uttrycket "verksamhet" byts ut mot "tjänst".

Ett annat skäl till ändringen är, enligt vad som anges i författningskom-
mentaren, att man vill undvika att det uppstår grund för återkallelse om ex-
empelvis ett institut, som har tillstånd till garantigivning i samband med
emissioner och som även tillhandahåller den tjänsten, inte under en samman-
hängande tid av sex månader har medverkat vid någon emission. Det avsedda
resultatet torde emellertid enligt Lagrådets mening knappast uppnås, om man
byter ut det nuvarande uttrycket "drivit sådan verksamhet" mot "tillhandahål-
lit sådan tjänst".

Sammanfattningsvis anser Lagrådet att den nuvarande formuleringen bör
behållas, med den ändringen att ordet "rörelse", i konsekvens med ordvalet i
första stycket 1 och 3, bör användas i stället för "verksamhet". 6 kap. 9 §
första stycket 2 bör alltså ges följande utformning:

"2. institutet under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit
sådan rörelse som tillståndet avser, eller"

7 kap. 2 §

I 7 kap. 2 § andra stycket bör göras ändringar motsvarande dem som Lagrå-
det har förordat beträffande 7 kap. 25 § andra stycket bankrörelselagen.

Prop. 1996/97:72

Bilaga 4

74

Förslaget till lag om ändring i lagen om kreditmarknadsbolag Prop. 1996/97:72
Bilaga 4

2 kap. 9 §

1 punkt 1 i förevarande paragraf, som motsvarar 1 kap. 5 § punkt 1 i bankrö-
relselagen och 1 kap. 3 c § punkt 1 i lagen om värdepappersrörelse, bör
ordet "bekräftar" bytas ut mot "medger".

2 kap. 12 §

1 paragrafens tredje och fjärde stycken bör orden "uppgifterna enligt andra
stycket" respektive "de uppgifter som avses i andra stycket" ändras till "un-
derrättelsen enligt andra stycket" respektive "den underrättelse som avses i
andra stycket" (jfr 1 kap. 7 § bankrörelselagen och 1 kap. 5 § lagen om vär-
depappersrörelse).

2 kap. 12 a §

I den angivna paragrafen, som motsvarar 1 kap. 7 a § bankrörelselagen och 1
kap. 6 § lagen om värdepappersrörelse, bör ordet "bekräftar" bytas ut mot
"medger".

6 kap. 2 §

I andra stycket av förevarande paragraf bör göras ändringar motsvarande
dem som Lagrådet har förordat beträffande 7 kap. 25 § andra stycket bankrö-
relselagen och 7 kap. 2 § andra stycket lagen om värdepappersrörelse.

Förslaget till lag om ändring i lagen om insättningsgaranti

16 §

Förevarande paragraf skall enligt remissförslaget byggas ut med en bestäm-
melse om att de uppgifter som ett institut skall lämna för att avgift skall kun-
na fastställas skall ha granskats av en av de revisorer som har utsetts av insti-
tutet i enlighet med 3 kap. 4 § bankrörelselagen eller 2 kap. 4 § lagen om
värdepappersrörelse.

Enligt Lagrådets mening bör hänvisningen till bankrörelselagen avse de
grundläggande bestämmelserna om utseende av revisorer i

3 kap. 1 §. För värdepappersbolagens del bör på motsvarande sätt en hän-
visning ske till 10 kap. 1 § aktiebolagslagen.

Det kan påpekas att, enligt vad som har upplysts vid föredragningen inför
Lagrådet, den ifrågavarande granskningen inte behöver ha gjorts av en aukto-
riserad revisor.

75

F inansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 januari 1997

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Peterson,
Freivalds, Wallström, Tham, Asbrink, Blomberg, Andersson, Winberg,
Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall,
Ahnberg, Pagrotsky, Östros

Föredragande: statsrådet Erik Asbrink

Prop. 1996/97:72

Regeringen beslutar proposition 1996/97:72 Ändrade regler för filialetable-
ring och vissa insättningsgarantifrågor.

76

Rättsdatablad

Prop. 1996/97:72

Författningsrubrik

Bestämmelser som
inför, ändrar, upp-
häver eller upp-
repar ett normgiv-
ningsbemyndigande

Celexnummer för
bakomliggande
EG-regler

Bankrörelselagen

(1987:617)

1 kap. 6 §

389L0646

77

gotab 52835, Stockholm 1997