Regeringens proposition
1996/97:70

<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>1996/97:70</h1>
<h2>Ny vallag</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0370/prop_199697__70-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1996/97:70</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 9 januari 1997</p>
<p>Lena Hjelm-Wallén</p>
<p>Leif Pagrotsky</p>
<p>(Justitiedepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen föreslås en ny vallag som är gemensam för val till<br>riksdagen, val till landstings- och kommunfullmäktige samt val till<br>Europaparlamentet. Den ersätter 1972 års vallag samt den lag om val<br>till Europaparlamentet som tillämpades vid Sveriges första val till<br>Europaparlamentet år 1995. Vidare föreslås en lag om röst-<br>längdsregister och en ny lag om brevröstning som skall ersätta lagen om<br>brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz samt<br>fartygsröstningen. Dessutom föreslås en rad följdändringar med<br>anledning av den nya vallagen.</p>
<p>Den nya vallagen bygger i stora delar på reglerna i den nuvarande<br>vallagen men innehåller också viktiga nyheter.</p>
<p>Vallagen får en ny språkdräkt. Ett av syftena med omarbetningen är<br>att lagens uppbyggnad skall stå i överensstämmelse med ordningsföljden<br>av de moment som genomförs vid ett val. Därför har flera omkastningar<br>av reglerna gjorts.</p>
<p>Väljarna ges möjlighet att inom ramen för partivalssystemet avge en<br>särskild personröst. Personröstningen enligt den vid försöksvalen i vissa<br>kommuner och valet till Europaparlamentet tillämpade s.k. modifierade<br>danska modellen har arbetats in i förslaget.</p>
<p>Personröstningsmomentet framhävs bäst genom att kandidaterna<br>tydligt förs fram inför valen. Bland annat för att förenkla möjligheten<br>till detta föreslås en frivillig reglering där partier som väljer att<br>registrera sin partibeteckning också slutligt anmäler samtliga sina<br>kandidater. Härigenom får också partiet skydd för sin partibeteckning.</p>
<p>1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70</p>
<p>Genom förslaget slås det fest enligt vilka principer personröstningen Prop. 1996/97:70<br>skall förstärkas. Den modell som föreslås medför att behovet av<br>strykningar och tillskrivna namn feller bort. Tillskrivna namn beaktas<br>därför inte vid sammanräkningen för ett parti som registrerat<br>partibeteckning och anmält kandidater. Strykningar skall inte alls<br>beaktas vid sammanräkningen.</p>
<p>De nya reglerna skall dels underlätta för väljarna att personrösta,<br>dels göra det möjligt att klara en snabb och riktig sammanräkning av<br>rösterna. Dessutom kommer missbruket av den fria nomineringsrätten,<br>t.ex. bruket av s.k. piratlistor, att motverkas.</p>
<p>I propositionen föreslås också att det införs ett nytt system för<br>framställning av röstlängder och röstkort. Detta innebär att<br>kvalifikationsdagen för rösträtt bestäms till 30 dagar före valdagen.<br>Systemet med en alltid gällande röstlängd ersätts med ett system där<br>röstlängden endast tas fram då det skall hållas ett val eller en<br>omröstning. Den särskilda röstlängden för utlandssvenskar tas bort och<br>utlandssvenskarna skall vara upptagna i samma röstlängd som övriga<br>väljare.</p>
<p>Genom den nya vallagen genomförs det EG-direktiv som stadgar rätt<br>för unionsmedborgare bosatta i en annan medlemsstat att där rösta i<br>kommunala val. Reglerna innebär att det nuvarande kravet på tre års<br>folkbokföring för att utlänningar skall ha rätt att rösta i kommunalval<br>tas bort för unionsmedborgare. Treårskravet tas också bort för<br>medborgare i Island och Norge.</p>
<p>I propositionen läggs fram ett förslag som tillmötesgår en begäran<br>från 1995 års kyrkomöte angående de kyrkliga valen. Förslaget innebär<br>dels att valdag vid 1997 års val blir tredje söndagen i september, dels<br>att mandatperioden för kyrkofullmäktige och andra kyrkliga organ blir<br>fyra år.</p>
<p>Den nya vallagen och övriga lagförslag föreslås träda i kraft den</p>
<p>1 juni 1997.</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>1  Förslag till riksdagsbeslut.........................6</p>
<p>2  Lagtext ....................................7</p>
<p>2.1   Förslag till vallag .........................7</p>
<p>2.2   Förslag till lag om röstlängdsregister.............70</p>
<p>2.3   Förslag till lag om brevröstning i vissa fall.........72</p>
<p>2.4   Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen ......76</p>
<p>2.5   Förslag till lag om ändring i lagen (1972:704)</p>
<p>om kyrkofullmäktigval, m.m..................77</p>
<p>2.6   Förslag till lag om ändring i</p>
<p>folkomröstningslagen (1979:369) ............... 86</p>
<p>2.7   Förslag till lag om ändring i lagen (1979:411)</p>
<p>om Sveriges indelning i kommuner och landsting .....92</p>
<p>2.8   Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813)</p>
<p>om homosexuella sambor....................93</p>
<p>2.9   Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536)</p>
<p>om folkbokföringsregister....................95</p>
<p>2.10  Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900) . 96</p>
<p>2.11  Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300) ... 99</p>
<p>2.12  Förslag till lag om ändring i sametingslagen</p>
<p>(1992:1433) ........................... 103</p>
<p>2.13  Förslag till lag om ändring i lagen (1995:743)</p>
<p>om aviseringsregister...................... 107</p>
<p>3  Ärendet och dess beredning...................... 108</p>
<p>4  Utgångspunkter för regeringens förslag till en ny vallag ....  111</p>
<p>4.1   Huvuddragen i det gällande valsystemet.......... 111</p>
<p>4.2   Behovet av förnyelse inom valsystemet........... 113</p>
<p>4.3   Förändringar i förhållande till det i dag gällande</p>
<p>valsystemet............................ 114</p>
<p>4.4   Information om det nya valsystemet............. 115</p>
<p>5  Språklig och redaktionell översyn.................. 117</p>
<p>6  Personvalsinslaget............................ 117</p>
<p>6.1   Ett ökat personvalsinslag ................... 120</p>
<p>6.2   Avvägningen mellan partiernas och väljarnas inflytande 121</p>
<p>6.3   Kandidaturvalet......................... 123</p>
<p>6.4   Ersättarsystemet och den s.k. dubbelvalsavvecklingen . . 123</p>
<p>6.5   Redovisning av valfinansiering................ 124</p>
<p>7  Den fria nomineringsrätten...................... 125</p>
<p>7.1   En frivillig reglering om anmälan av kandidater för</p>
<p>partier som registrerat partibeteckning........... 129</p>
<p>7.2   Strukna och tillskrivna kandidatnamn............ 131</p>
<p>8  Nytt röstlängdsförfarande m.m.................... 133</p>
<p>8.1   Kortare tid mellan kvalifikationsdagen och valdagen ...  133</p>
<p>8.2   Nya röstlängdsregler för utlandssvenskar ......... 137</p>
<p>8.3   Registerlagstiftning....................... 141</p>
<p>9 Vissa frågor om röstning ....................... 144  Prop. 1996/97:70</p>
<p>9.1   Särskilt röstmottagningsställe................. 144</p>
<p>9.2   Utlandsröstning, brevröstning och fartygsröstning ....  146</p>
<p>9.3   Ångerröstningen begränsas inte ............... 150</p>
<p>9.4   Namnvalsedlar på posten ................... 151</p>
<p>9.5   Inga partisymboler på valsedlarna.............. 152</p>
<p>9.6   Identitetskontroll vid röstning i vallokal .......... 154</p>
<p>10 Särskilda frågor vid kommunala val ................ 155</p>
<p>10.1  Rösträtt och valbarhet i kommunala val .......... 155</p>
<p>10.2 Mandattiden för kommunfullmäktige i Stockholms</p>
<p>kommun ............................. 157</p>
<p>10.3  Ersättarsystemet vid val till</p>
<p>kommunfullmäktige ...................... 158</p>
<p>10.4  Utjämningsmandat och småpartispärr föreslås inte</p>
<p>vid val till kommunfullmäktige................ 161</p>
<p>11 Sammanräkning sförfarandet...................... 162</p>
<p>11.1  Den preliminära sammanräkningen............. 162</p>
<p>11.2  Den slutliga sammanräkningen och grunden för</p>
<p>Riksskatteverkets mandatfördelning ............ 163</p>
<p>11.3  Förvaring av valsedelsmaterial................ 164</p>
<p>11.4  Användning av optisk läsning vid sammanräkningen ..  165</p>
<p>12 Överklagande av val .......................... 166</p>
<p>12.1  Valprövningsnämndens sammansättning .......... 166</p>
<p>12.2  För tidigt ingivna överklaganden .............. 167</p>
<p>12.3  Underrättelse till partier om utseende av nya ledamöter,</p>
<p>nya företrädare och ersättare................. 169</p>
<p>13 Ändrad valdag och förlängd valperiod vid kyrkliga val..... 170</p>
<p>13.1  Ändrad valdag.......................... 170</p>
<p>13.2  Förlängd valperiod....................... 171</p>
<p>14 Kostnader och ikraftträdande..................... 173</p>
<p>15 Författningskommentar......................... 175</p>
<p>15.1  Förslaget till vallag ...................... 175</p>
<p>15.2  Förslaget till lag om röstlängdsregister........... 245</p>
<p>15.3  Förslaget till lag om brevröstning i vissa fall....... 247</p>
<p>15.4  Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen .... 249</p>
<p>15.5  Förslaget till lag om ändring i lagen</p>
<p>om kyrkofullmäktigval, m.m................. 249</p>
<p>15.6  Förslaget till lag om ändring i folkomröstningslagen . . 250</p>
<p>15.7  Förslaget till lag om ändring i lagen</p>
<p>om Sveriges indelning i kommuner och landsting .... 251</p>
<p>15.8  Förslaget till lag om ändring i lagen om</p>
<p>homosexuella sambor ..................... 251</p>
<p>15.9  Förslaget till lag om ändring i lagen</p>
<p>om folkbokföringsregister................... 251</p>
<p>15.10 Förslaget till lag om ändring i kommunallagen ..... 251</p>
<p>15.11 Förslaget till lag om ändring i kyrkolagen ........ 253</p>
<p>15.12 Förslaget till lag om ändring i sametingslagen ...... 253</p>
<p>15.13 Förslaget till lag om ändring i lagen</p>
<p>om aviseringsregister...................... 253</p>
<p>Bilaga 1 1993 års vallagskommittés sammanfattning av<br>slutbetänkandet \bllagen (SOU 1994:30) ......... 255</p>
<p>Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna ............ 260</p>
<p>Bilaga 3 Nomineringsrätts- och valkretskommitténs samman-</p>
<p>fattning av betänkandet Vissa valfrågor</p>
<p>(SOU 1995:143) ........................ 261</p>
<p>Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna ............ 264</p>
<p>Bilaga 5 Nomineringsrätts- och valkretskommitténs samman-</p>
<p>fattning av betänkandet Utvärderat personval</p>
<p>(SOU 1996:66)......................... 265</p>
<p>Bilaga 6 Förteckning över remissinstanserna ............ 269</p>
<p>Bilaga 7 Rådets direktiv 94/80/EG, med ändring 96/30/EG . . . 270</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde</p>
<p>den 9 januari 1997 ............................. 281</p>
<p>Rättsdatablad................................. 282</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<h2>Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen</p>
<p>antar regeringens förslag till</p>
<p>1.   vallag,</p>
<p>2.  lag om röstlängdsregister,</p>
<p>3.  lag om brevröstning i vissa fall,</p>
<p>4.  lag om ändring i riksdagsordningen,</p>
<p>5.  lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.,</p>
<p>6.  lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369),</p>
<p>7.  lag om ändring i lagen (1979:411) om Sveriges indelning i<br>kommuner och landsting,</p>
<p>8.  lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,</p>
<p>9.  lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister,</p>
<p>10. lag om ändring i kommunallagen (1991:900),</p>
<p>11. lag om ändring i kyrkolagen (1992:300),</p>
<p>12. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433) och</p>
<p>13. lag om ändring i lagen (1995:743) om aviseringsregister.</p>
<h2>2 Lagtext</h2>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext</p>
<h3>2.1 Förslag till vallag</h3>
<p>Härigenom föreskrivs<sup>1</sup> följande.</p>
<h4>1 kap. Allmänna bestämmelser</h4>
<p>1 § Denna lag gäller för val till riksdagen, för val till landstings- och<br>kommunfullmäktige samt för val till Europaparlamentet.</p>
<p>Vid sådana val röstar väljarna på ett parti och har möjlighet att avge<br>en särskild personröst.</p>
<p>\km har rösträtt?</p>
<p>2 § Rösträtt vid val till riksdagen har svenska medborgare som fyller 18<br>år senast på valdagen och som är bosatta i landet eller någon gång har<br>varit folkbokförda här. Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 2 §<br>regeringsformen.</p>
<p>3 § Rösträtt vid val till landstingsfullmäktige har den som fyller 18 år<br>senast på valdagen och är folkbokförd inom landstinget. Rösträtt vid val<br>till kommunfullmäktige har den som fyller 18 år senast på valdagen och<br>är folkbokförd i kommunen.</p>
<p>Medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater<br>(unionsmedborgare) samt medborgare i Island eller Norge som fyller 18<br>år senast på valdagen och är folkbokförda i landet har rösträtt vid val<br>till landstings- och kommunfullmäktige.</p>
<p>Andra utlänningar som fyller 18 år senast på valdagen har rösträtt vid<br>val till landstings- och kommunfullmäktige om de har varit folkbokförda<br>i landet tre år i följd före valdagen.</p>
<p>Bestämmelser om rösträtt vid val till landstings- och kommun-<br>fullmäktige finns i 4 kap. 2-4 §§ kommunallagen (1991:900).</p>
<p>4 § Den som har rösträtt vid val till riksdagen har rösträtt också vid val<br>till Europaparlamentet.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p><sup>1</sup> Jfr rådets akt om allmänna och direkta val av företrädare till Europaparlamentet fogad<br>till rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euroatom av den 20 september 1976 (EGT nr L<br>278, 8.10.1976, s. 5, Celex C476X 1008(01)), rådets beslut den 1 februari 1993 om<br>ändring av den akt om allmänna och direkta val av företrädare i Europaparlamentet som<br>bifogats rådets beslut av den 20 september 1976, (EGT nr L 33, 9.2.93, s. 15, Celex<br>393DOO81), samt rådets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om fastställande av<br>närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för<br>unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (EGT nr L<br>329, 30.12.93, s. 34, Celex 393L0109).</p>
<p>Unionsmedborgare som har rösträtt enligt 3 § andra stycket och som Prop. 1996/97:70<br>vid val till Europaparlamentet inte röstar i någon annan medlemsstat<br>inom Europeiska unionen, har rösträtt vid ett sådant val i Sverige.</p>
<p>5 § Frågor om rösträtt enligt 2-4 §§ avgörs på grundval av en röstlängd<br>som upprättats före valet. Närmare bestämmelser om röstlängd finns i<br>7 kap.</p>
<p>Vé/n är valbar?</p>
<p>6 § Den som har rösträtt vid val till riksdagen är valbar till riksdagen.</p>
<p>Detta regleras i 3 kap. 10 § regeringsformen.</p>
<p>7 § Den som på valdagen har rösträtt vid val till landstings- eller<br>kommunfullmäktige är valbar i ett sådant val. Detta regleras i 4 kap. 5<br>och 6 §§ kommunallagen (1991:900).</p>
<p>8 § Valbar till Europaparlamentet är var och en som har rösträtt enligt</p>
<p>4 §. Unionsmedborgare är dock valbara under den ytterligare förut-<br>sättningen att de enligt 5 kap. 16 § visar att de i sitt hemland inte<br>förlorat sin valbarhet vid val till Europaparlamentet.</p>
<p>Den är inte heller valbar som är</p>
<p>- ledamot av regeringen i en medlemsstat,</p>
<p>- ledamot av Europeiska Gemenskapernas kommission,</p>
<p>- domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska<br>Gemenskapernas domstol,</p>
<p>- ledamot av Europeiska revisionsrätten,</p>
<p>- medlem av rådgivande kommittén i Europeiska kol- och<br>stålgemenskapen eller av Ekonomiska och sociala kommittén i<br>Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen,</p>
<p>- medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har tillsatts<br>enligt fördragen om upprättandet av Europeiska kol- och stål-<br>gemenskapen, Europeiska gemenskapen och Europeiska atom-<br>energigemenskapen för att förvalta gemenskapernas medel eller för att<br>utföra en permanent och direkt förvaltningsuppgift,</p>
<p>- styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska<br>investeringsbanken, eller</p>
<p>- tjänsteman eller annars anställd i aktiv tjänst inom Europeiska<br>gemenskapernas institutioner eller till dessa knutna fackorgan.</p>
<p>När skall val hållas?</p>
<p>9 § Val skall hållas på en söndag.</p>
<p>Ordinarie val</p>
<p>10 § Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och</p>
<p>kommunfullmäktige skall hållas samma dag. Valdag skall vara den                   g</p>
<p>tredje söndagen i september.</p>
<p>Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och Prop. 1996/97:70<br>kommunfullmäktige hålls vart fjärde år. Detta regleras i 3 kap. 3 §<br>regeringsformen och 5 kap. 5 § kommunallagen.</p>
<p>Extra val</p>
<p>11 § Vid extra val till riksdagen som beslutas av regeringen bestämmer<br>regeringen vilken dag som skall vara valdag. Ett sådant extra val hålls<br>inom tre månader från beslutet. Efter val till riksdagen får regeringen<br>inte besluta om extra val förrän tre månader har gått från den nyvalda<br>riksdagens första sammanträde. Inte heller får regeringen besluta om<br>extra val under tid då dess ledamöter, efter det att samtliga ledamöter<br>har entledigats, uppehåller sina befattningar till dess att en ny regering<br>skall tillträda. Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 4 § regeringsformen.</p>
<p>Har riksdagen fyra gånger förkastat riksdagens talmans förslag till<br>statsminister hålls extra val till riksdagen. Vid ett sådant extra val till<br>riksdagen bestämmer riksdagens talman efter samråd med den centrala<br>valmyndigheten vilken dag som skall vara valdag. Om inte ordinarie val<br>till riksdagen ändå skall hållas, hålls extra val inom tre månader. Dessa<br>bestämmelser finns i 6 kap. 3 § regeringsformen.</p>
<p>Omval</p>
<p>12 § Vid omval till riksdagen skall regeringen bestämma vilken dag<br>som skall vara valdag.</p>
<p>Vid omval till landstings- eller kommunfullmäktige skall den centrala<br>valmyndigheten efter samråd med länsstyrelsen bestämma vilken dag<br>som skall vara valdag.</p>
<p>Val till Europaparlamentet</p>
<p>13 § Val till Europaparlamentet skall hållas i juni vart femte år.</p>
<p>När indelningen i landsting eller kommuner ändras</p>
<p>14 § Om en ändrad landstings- eller kommunindelning skall träda i kraft<br>den 1 januari året efter det år då ordinarie val hålls till landstings- och<br>kommunfullmäktige, skall redan det valet avse landstinget och<br>kommunen enligt den nya indelningen.</p>
<p>Valmyndigheter</p>
<p>15 § Det skall finnas en central valmyndighet. Regeringen skall<br>bestämma vilken myndighet som skall vara central valmyndighet.</p>
<p>Utöver sina övriga uppgifter enligt denna lag skall den centrala<br>valmyndigheten informera allmänheten om när, var och hur man skall<br>rösta samt om vad som i övrigt gäller för valet.</p>
<p>16 § Länsstyrelsen skall vara regional valmyndighet.</p>
<p>17 § I varje kommun skall det finnas en valnämnd. Valnämnden skall Prop. 1996/97:70<br>vara lokal valmyndighet.</p>
<p>Valnämnden skall ha tillgång till personal i den omfattning som be-<br>hövs för att nämnden skall kunna utföra sina uppgifter. Det som en<br>kommun, en valnämnd och valförrättama är skyldiga att göra enligt<br>denna lag skall bekostas av kommunen.</p>
<p>För valnämnden gäller det som sägs om nämnder i kommunallagen<br>(1991:900).</p>
<p>18 § Om en ändrad kommunal indelning innebär att en ny kommun<br>bildas, skall de indelningsdelegerade välja ledamöter till valnämnden<br>och ersättare för dessa innan ändringen träder i kraft. Detta skall de<br>göra snarast möjligt under året före ikraftträdandet.</p>
<p>Xblprövningsnämnden</p>
<p>19 § En valprövningsnämnd utses av riksdagen. Valprövningsnämnden<br>är sista instans för överklagande av val och av sådana beslut där det<br>särskilt anges att beslutet får överklagas till nämnden.</p>
<p>Valprövningsnämnden består av en ordförande, som är eller skall ha<br>varit ordinarie domare och som inte får tillhöra riksdagen. Ledamöterna<br>i Valprövningsnämnden väljs efter vaije ordinarie val till riksdagen, så<br>snart valet vunnit laga kraft, för tiden till dess nytt val till nämnden<br>äger rum. Ordförande väljs särskilt. För ordförande och ledamöterna<br>utses ersättare.</p>
<p>Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 11 § regeringsformen.</p>
<h4>2 kap. Valkretsar</h4>
<p>1 § För val skall det finnas valkretsar. En valkrets är ett geografiskt<br>avgränsat område för vilket det skall väljas ledamöter till den beslutande<br>församling som valet gäller.</p>
<p>För val till Europaparlamentet utgör landet en valkrets.</p>
<p>\bl till riksdagen</p>
<p>2 § Vid val till riksdagen är landet indelat i 29 valkretsar. Dessa är</p>
<p>1.   Stockholms kommun,</p>
<p>2.   Stockholms läns valkrets (Stockholms län med undantag av<br>Stockholms kommun),</p>
<p>3.   Uppsala län,</p>
<p>4.   Södermanlands län,</p>
<p>5.   Östergötlands län,</p>
<p>6.   Jönköpings län,</p>
<p>7.   Kronobergs län,</p>
<p>8.   Kalmar län,</p>
<p>9.   Gotlands län,</p>
<p>10.  Blekinge län,</p>
<p>10</p>
<p>11. Malmö kommun,                                          Prop. 1996/97:70</p>
<p>12.  Skåne läns västra valkrets (Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs,</p>
<p>Höganäs, Hörby, Höörs, Landskrona och Svalövs kommuner),</p>
<p>13.  Skåne läns södra valkrets (Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds,<br>Sjöbo, Skurups, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och<br>Ystads kommuner),</p>
<p>14.  Skåne läns norra och östra valkrets (Bromölla, Båstads,<br>Hässleholms, Klippans, Kristianstads, Osby, Perstorps, Simrishamns,<br>Tomelilla, Åstorps, Ängelholms, Örkelljunga och Östra Göinge<br>kommuner),</p>
<p>15.  Hallands län,</p>
<p>16. Göteborgs kommun,</p>
<p>17.  Bohusläns valkrets (Göteborgs och Bohus län med undantag av<br>Göteborgs kommun),</p>
<p>18.  Älvsborgs läns norra valkrets (Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-<br>Eds, Färgelanda, Herrljunga, Lerums, Lilla Edets, Melleruds, Trollhät-<br>tans, Vårgårda, Vänersborgs och Åmåls kommuner),</p>
<p>19.  Älvsborgs läns södra valkrets (Bollebygds, Borås, Marks, Sven-<br>ljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner),</p>
<p>20.  Skaraborgs län,</p>
<p>21.  Värmlands län,</p>
<p>22.  Örebro län,</p>
<p>23.  Västmanlands län,</p>
<p>24.  Dalarnas län,</p>
<p>25.  Gävleborgs län,</p>
<p>26.  Västemorrlands län,</p>
<p>27.  Jämtlands län,</p>
<p>28.  Västerbottens län, och</p>
<p>29.  Norrbottens län.</p>
<p>Wz/ till landstingsfullmäktige</p>
<p>3  § Vid val till landstingsfullmäktige skall landsting delas in i<br>valkretsar.</p>
<p>En valkrets skall omfatta en eller flera kommuner, om inte något<br>annat följer av 4 § andra stycket.</p>
<p>4 § En valkrets bör utformas så att den kan beräknas få minst åtta festa<br>valkretsmandat enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 och 6 §§. Den bör ha<br>en sammanhängande gränslinje.</p>
<p>En del av en kommun får bilda en valkrets tillsammans med en<br>annan kommun, en del av en annan kommun eller delar av andra<br>kommuner, om valkretsen annars inte kan beräknas få minst 8 festa<br>valkretsmandat. En kommun får också delas in i två eller flera valkret-<br>sar, om man på så sätt kan uppnå en lämpligare valkretsindelning.</p>
<p>5 § Om en kommun delas in i två eller flera valkretsar för val till lands-<br>tingsfullmäktige och om kommunen är indelad i valkretsar för val till<br>kommunfullmäktige, skall gränsen för en valkrets för val till landstings-<br></p>
<p>11</p>
<p>fullmäktige sammanfalla med gränsen för en valkrets för val till Prop. 1996/97:70<br>kommunfullmäktige.</p>
<p>Vbl till kommunfullmäktige</p>
<p>6 § Vid val till kommunfullmäktige är kommunen valkrets, om inte<br>något annat följer av andra stycket.</p>
<p>Om en kommun har fler än 6 000 personer som har rösträtt, får<br>kommunen delas in i två eller flera valkretsar. Om det finns fler än<br>24 000 som har rösträtt i en kommun eller om det för kommunen skall<br>utses minst 51 fullmäktige, skall kommunen delas in i två eller flera<br>valkretsar. En kommun som har färre än 6 000 personer som har<br>rösträtt får delas in i två eller flera valkretsar bara om det finns<br>synnerliga skäl därför att kommunen sträcker sig över ett betydande<br>geografiskt område eller har andra geografiska förhållanden som<br>motiverar en sådan indelning.</p>
<p>Antalet personer som har rösträtt i en kommun skall beräknas på<br>grundval av uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om<br>aviseringsregister den 1 juli det år beslutet om valkretsindelning fettas.</p>
<p>7 § En valkrets skall utformas så att den kan få minst 15 kommun-<br>fullmäktige. Den bör ha en sammanhängande gränslinje. En församling<br>skall lämnas odelad eller i vart fell inte delas in i fler än två kretsar.<br>Antalet fullmäktige för hela kommunen skall fördelas så jämnt som<br>möjligt.</p>
<p>Beslut om valkretsindelning</p>
<p>8 § Indelningen i valkretsar för val till landstingsfullmäktige skall be-<br>slutas av fullmäktige, sedan kommunerna har fått tillfälle att yttra sig.<br>För att gälla skall beslutet vara fastställt av länsstyrelsen.</p>
<p>9 § Indelningen i valkretsar för val till kommunfullmäktige skall<br>beslutas av fullmäktige. För att gälla skall beslutet vara fastställt av<br>länsstyrelsen.</p>
<p>Tid för beslut om indelning i valkretsar</p>
<p>10 § Landstings- och kommunfullmäktiges beslut om ändrad indelning i<br>valkretsar skall meddelas senast den 31 oktober året före det valår då<br>den nya indelningen skall gälla för första gången.</p>
<p>11 § Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets<br>indelning i landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att<br>beslut om indelning i valkretsar får meddelas senare än som sägs i 10 §.</p>
<p>Överklagande</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>12 § Landstings- och kommunfullmäktiges beslut om indelning i<br>valkretsar får inte överklagas.</p>
<p>Länsstyrelsens beslut om att fastställa valkretsindelning enligt 8 och<br>9 §§ får överklagas hos Valprövningsnämnden.</p>
<h4>3 kap. Valkretsmandat</h4>
<p>Mandaten i riksdagen</p>
<p>1 § Riksdagen består av 349 ledamöter. De 349 mandaten består av 310<br>festa valkretsmandat och 39 utjämningsmandat. Detta regleras i 3 kap.</p>
<p>1 och 6 §§ regeringsformen.</p>
<p>Närmare bestämmelser om hur festa valkretsmandat och utjäm-<br>ningsmandat fördelas på grundval av valresultatet finns i 18 och 20 kap.</p>
<p>2 § Den centrala valmyndigheten skall för val till riksdagen besluta hur<br>många festa valkretsmandat som vaije valkrets skall ha. Det skall göras<br>på följande sätt.</p>
<p>Vaije valkrets skall få ett fest valkretsmandat för vaije gång som<br>antalet personer som har rösträtt i valkretsen är jämnt delbart med en<br>trehundrationdel av antalet personer som har rösträtt i hela landet.</p>
<p>Om inte alla festa valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får<br>valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de<br>överskott som uppstår vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora<br>i två eller flera valkretsar, skall lotten avgöra vilken valkrets som skall<br>få mandatet.</p>
<p>Antalet personer som har rösträtt skall beräknas på grundval av<br>uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviserings-<br>register den 1 november året före valåret.</p>
<p>3 § Ändrad länsindelning eller ändrad kommunal indelning skall beaktas<br>vid val till riksdagen redan från och med den dagen ändringen har<br>beslutats, om beslutet kommer att påverka antalet festa valkretsmandat<br>och det träder i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie val till<br>riksdagen har hållits.</p>
<p>Mandaten i landstingsfullmäktige</p>
<p>4 § Landstingsfullmäktige beslutar hur många mandat som fullmäktige<br>skall ha. Detta regleras i 5 kap. 1 § kommunallagen (1991:900).</p>
<p>5 § Mandaten i landstingsfullmäktige består av festa valkretsmandat och<br>utj ämningsmandat.</p>
<p>Nio tiondelar av mandaten är festa valkretsmandat. Om talet blir<br>brutet när antalet festa valkretsmandat beräknas, skall det rundas av till<br>närmast lägre hela tal. Återstående mandat är utjämningsmandat.</p>
<p>13</p>
<p>Närmare bestämmelser om hur festa valkretsmandat och utjäm- Prop. 1996/97:70<br>ningsmandat fördelas på grundval av valresultatet finns i 18 och 20 kap.</p>
<p>6 § Länsstyrelsen skall besluta hur många festa valkretsmandat som<br>vaije valkrets skall ha. Det skall göras på följande sätt.</p>
<p>Antalet personer som har rösträtt i landstinget delas med antalet festa<br>valkretsmandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i<br>vaije valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje<br>gång som antalet som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med<br>detta tal får den valkretsen ett mandat.</p>
<p>Om inte alla festa valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får<br>valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de<br>överskott som uppstår vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora<br>i två eller flera valkretsar, skall lotten avgöra vilken valkrets som skall<br>få mandatet.</p>
<p>Antalet personer som har rösträtt i landstinget skall beräknas på<br>grundval av uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om<br>aviseringsregister den 1 november året före valåret.</p>
<p>Mandaten i kommunfullmäktige</p>
<p>7 § Kommunfullmäktige skall besluta hur många mandat som fullmäkti-<br>ge skall ha. Detta regleras i 5 kap. 1 § kommunallagen (1991:900).</p>
<p>Samtliga mandat i fullmäktige är festa mandat. Närmare bestäm-<br>melser om hur mandaten fördelas på grundval av valresultatet finns i 18<br>och 20 kap.</p>
<p>8 § Om en kommun är indelad i flera valkretsar skall länsstyrelsen<br>besluta hur många mandat som vaije valkrets skall ha. Det skall göras<br>på följande sätt.</p>
<p>Antalet personer som har rösträtt i kommunen delas med antalet<br>mandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i vaije<br>valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Vaije gång<br>som antalet som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal<br>får den valkretsen ett mandat.</p>
<p>Om inte alla mandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de<br>återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår<br>vid beräkningen. Om överskottstalen är lika stora i två eller flera<br>valkretsar, skall lotten avgöra vilken valkrets som skall få mandatet.</p>
<p>Antalet personer som har rösträtt i kommunen skall beräknas på<br>grundval av uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om<br>aviseringsregister den 1 november året före valåret.</p>
<p>9 § Om antalet mandat som en valkrets får enligt 8 § blir mindre än 15,<br>skall antalet ändå bestämmas till 15. Antalet mandat i övriga kretsar<br>skall då jämkas i motsvarande utsträckning. I ett sådant fell skall<br>valkretsindelningen omprövas före nästa val.</p>
<p>14</p>
<p>När skall fördelningen mellan valkretsarna av de fasta mandaten Prop. 1996/97:70<br>beslutas?</p>
<p>10 § Den centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § och länsstyrelsens<br>beslut enligt 6, 8 och 9 §§ om antalet festa valkretsmandat skall med-<br>delas senast den 30 april det år då ordinarie val skall hållas.</p>
<p>11 § Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets<br>indelning i landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att<br>beslut om fördelning av mandat får meddelas senare än som sägs i 10 §.</p>
<p>Överklagande</p>
<p>12 § Hos Valprövningsnämnden får överklagas</p>
<p>- den centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § om antalet valkrets-<br>mandat vid val till riksdagen, och</p>
<p>- länsstyrelsens beslut enligt 6, 8 och 9 §§ om antalet valkrets-<br>mandat för val till landstings- och kommunfullmäktige.</p>
<h4>4 kap. Valdistrikt och valförrättare</h4>
<p>Mildistrikt</p>
<p>1 § Varje kommun skall delas in i geografiskt avgränsade röstningsom-<br>råden. Ett sådant område kallas valdistrikt.</p>
<p>2 § Om kommunen har fler än en valkrets for val till kommun-<br>fullmäktige, skall vaije sådan krets omfetta ett eller flera valdistrikt.</p>
<p>3 § Ett valdistrikt bör omfetta 1 200-1 500 personer som har rösträtt.<br>Om det finns särskilda skäl, får ett valdistrikt omfetta färre än 300 som<br>har rösträtt. Länsstyrelsen får efter samråd med valnämnden besluta om<br>valdistrikt som omfettar fler än 1 800 personer som har rösträtt.</p>
<p>På förslag av fullmäktige i kommunen skall länsstyrelsen besluta om<br>kommunens indelning i valdistrikt. Kommunen skall se över indelningen<br>året närmast före det år då ordinarie val till riksdagen skall hållas.</p>
<p>Om det behövs får länsstyrelsen självmant besluta om indelningen i<br>valdistrikt. Innan länsstyrelsen fettar ett sådant beslut, skall fullmäktige<br>i kommunen få tillfälle att yttra sig.</p>
<p>Tid för beslut om indelning i valdistrikt</p>
<p>4 § Länsstyrelsens beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas<br>senast den 1 december året före det år då beslutet skall tillämpas för<br>första gången.</p>
<p>Länsstyrelsen skall omedelbart i ortstidning kungöra beslut om<br>indelning i valdistrikt.</p>
<p>15</p>
<p>5 § Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets Prop. 1996/97:70<br>indelning i landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att</p>
<p>beslut om indelning i valdistrikt får meddelas senare än som sägs i 4 §.</p>
<p>Shlförrättare</p>
<p>6 § När val skall hållas enligt denna lag skall valnämnden utse minst<br>fyra personer att vara valförrättare i vaije valdistrikt. Nämnden skall<br>forordna en av dessa att vara ordförande och en att vara ersättare för<br>ordföranden.</p>
<p>Vid röstningen skall minst tre av valförrättama vara närvarande. En<br>av dessa skall vara ordföranden eller ordförandens ersättare.</p>
<p>7 § Alla som är valbara till ledamöter i valnämnden är skyldiga att ta<br>emot ett uppdrag som valförrättare, om de inte har ett giltigt hinder.</p>
<p>Överklagande</p>
<p>8 § Länsstyrelsens beslut enligt 3 § i ärenden om indelning i valdistrikt<br>får överklagas hos Valprövningsnämnden.</p>
<p>Om en valnämnd har beslutat att inte godta ett hinder mot att ta emot<br>ett uppdrag som valförrättare, får detta beslut överklagas hos länssty-<br>relsen. Tiden för överklagande räknas från den dag beslutet meddela-<br>des. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas.</p>
<h4>5 kap. Registrering av partibeteckningar och anmälan av<br>kandidater</h4>
<p>Partibeteckning skyddas genom registrering och anmälan av kandidater</p>
<p>1 § En partibeteckning kan skyddas vid val. För att få ett sådant skydd<br>skall partiet registrera partibeteckningen och anmäla kandidater till<br>valet.</p>
<p>2 § Skyddet för en registrerad partibeteckning består i att sådana namn<br>som skrivits till eller som inte avser någon av de kandidater som partiet<br>anmält till valet enligt 13 § skall anses obefintliga om de förekommer<br>på valsedlar för partiet.</p>
<p>Bestämmelser om valsedlar med registrerad partibeteckning finns<br>också i 6 kap. 3 och 5 §§ och 18 kap. 11 §.</p>
<p>Ansökan om registrering</p>
<p>3 § Ansökan om registrering av en partibeteckning görs hos den<br>centrala valmyndigheten. För att partiets beteckning skall registreras<br>skall kraven i 4-7 §§ vara uppfyllda.</p>
<p>4 § Ansökan om registrering av en partibeteckning skall vara skriftlig.                   jg</p>
<p>I ansökan skall det stå för vilket slag av val som partiet söker registre-<br></p>
<p>ring. Om ansökan gäller registrering för val till landstings- eller Prop. 1996/97:70<br>kommunfullmäktige, skall partiet också ange för vilket landsting eller<br>vilken kommun det begär registrering. Med ansökan skall följa för-<br>klaringar enligt 7 § eller ett intyg av notarius publicus att sådana förkla-<br>ringar har visats upp för honom eller henne.</p>
<p>5 § Ansökan om registrering av en partibeteckning skall ha kommit in<br>till den centrala valmyndigheten senast den sista februari det år då val<br>skall hållas för att partibeteckningen skall kunna få skydd vid valet. Om<br>ansökan gäller ett annat val än ordinarie val till riksdagen, ordinarie val<br>till landstings- och kommunfullmäktige eller val till Europaparlamentet,<br>skall ansökan ha kommit in inom en vecka efter det att beslutet om val-<br>dag har meddelats.</p>
<p>Villkor för registrering</p>
<p>6 § Den centrala valmyndigheten skall registrera en partibeteckning om<br>följande villkor är uppfyllda.</p>
<p>1. Partibeteckningen består av eller innehåller ord.</p>
<p>2. Partiet är inte en underavdelning av en politisk sammanslutning.</p>
<p>3. En ansökan om registrering för val till riksdagen har dokumenterat<br>stöd av minst 1 500 personer som har rösträtt i hela landet, om inte<br>partiet är representerat i riksdagen.</p>
<p>4. En ansökan om registrering för val till landstings- eller kom-<br>munfullmäktige har dokumenterat stöd av minst 100 respektive minst 50<br>personer som har rösträtt i det landsting eller den kommun som ansökan<br>gäller.</p>
<p>5. En ansökan om registrering för val till Europaparlamentet har<br>dokumenterat stöd av minst 1 500 personer som har rösträtt i hela<br>landet, om inte partiet är representerat i parlamentet.</p>
<p>6. Partibeteckningen kan inte antas bli förväxlad med en beteckning</p>
<p>-  som redan är registrerad, eller</p>
<p>-  som ett parti redan ansökt om att få registrerad, om beteckningar-</p>
<p>na skulle komma att bli registrerade för samma val.</p>
<p>7. Partibeteckningen kan inte antas bli förväxlad med en beteckning<br>som tidigare gällt för samma slag av val men som avregistrerats för<br>högst fem år sedan på grund av namnbyte.</p>
<p>I 9 § finns bestämmelser om undantag från kravet i 6.</p>
<p>7 § De som enligt 6 § 3-5 stöder en ansökan om registrering skall<br>själva skriva under en förklaring om stödet. De skall i förklaringen<br>också ange sitt personnummer och den kommun där de är folkbokförda.</p>
<p>För vilka val registreringen gäller</p>
<p>8 § Om en partibeteckning registreras för val till riksdagen, gäller<br>registreringen också för val till landstings- och kommunfullmäktige i</p>
<p>hela landet samt för val till Europaparlamentet. Registreras en parti-                   17</p>
<p>beteckning för val till landstingsfullmäktige, gäller registreringen val i</p>
<p>2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70<br></p>
<p>det landstinget och val till kommunfullmäktige i de kommuner som Prop. 1996/97:70<br>ligger inom landstinget. Registreras en partibeteckning för val till<br>kommunfullmäktige i en kommun, gäller registreringen val i den kom-<br>munen. Registreras en partibeteckning för val till Europaparlamentet,<br>gäller registreringen det valet.</p>
<p>9 § Om ett parti som har registrerat en partibeteckning går med på det,<br>kan ett annat parti få samma beteckning registrerad</p>
<p>-  för val till riksdagen även om beteckningen redan är registrerad<br>för val till landstings- eller kommunfullmäktige, eller</p>
<p>-  för val till landstingsfullmäktige, även om partibeteckningen redan<br>är registrerad för val till kommunfullmäktige inom landstinget.</p>
<p>Detta gäller också om det första partiets ansökan ännu inte lett till<br>registrering, när det andra partiet lämnar in sin ansökan.</p>
<p>Ombud skall anmälas</p>
<p>10 § Ett parti som fått sin partibeteckning registrerad skall anmäla ett<br>ombud till den centrala valmyndigheten inom en månad efter det att<br>registreringen av partibeteckningen har kungjorts enligt 12 §.</p>
<p>De ombud som partierna har anmält är behöriga att lämna medgivan-<br>de enligt 9 §.</p>
<p>När avregistreras partibeteckningar?</p>
<p>11 § En registrerad partibeteckning skall tas bort ur registret om</p>
<p>1. partiet begär det,</p>
<p>2. partiet inte har anmält kandidater för två ordinarie val i följd till<br>riksdagen, landstings- eller kommunfullmäktige eller till Europa-<br>parlamentet, eller</p>
<p>3. partiet inte har anmält ett ombud enligt 10 §.</p>
<p>Kungörelse av registrering och avregistrering</p>
<p>12 § När en partibeteckning har registrerats eller tagits bort ur registret,<br>skall den centrala valmyndigheten kungöra detta i Post- och Inrikes<br>Tidningar.</p>
<p>Anmälan av kandidater</p>
<p>13 § För att skydda sin beteckning vid val skall partier som registrerat<br>partibeteckning också anmäla samtliga sina kandidater. Om regeringen<br>eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver det får<br>anmälan i stället göras hos länsstyrelsen.</p>
<p>14 § Anmälan av kandidater skall göras skriftligen av partiets ombud<br>eller av en person som ombudet utsett. Kandidaterna skall skriftligen<br>förklara att de gett partiet tillstånd att anmäla dem. Förklaringen skall<br>skickas med anmälan.</p>
<p>18</p>
<p>15 § För val till riksdagen skall partiet anmäla kandidater i en viss val- Prop. 1996/97:70<br>krets. För val till landstingsfullmäktige skall partiet som kandidater</p>
<p>anmäla personer folkbokförda i landstinget och som kandidater för val<br>till kommunfullmäktige personer folkbokförda i kommunen. För val till<br>Europaparlamentet skall partiet anmäla kandidater för landet.</p>
<p>Försäkran av unionsmedborgare som önskar kandidera</p>
<p>16 § Unionsmedborgare som inte samtidigt är svenska medborgare och<br>som önskar kandidera vid val till Europaparlamentet skall senast vid en<br>tid som den centrala valmyndigheten bestämmer enligt 19 §, lämna en<br>försäkran till den centrala valmyndigheten. I den skall de</p>
<p>-  ange sin nationalitet och sin adress i Sverige,</p>
<p>-  ange den valkrets eller område i hemstaten där de senast var<br>upptagna i röstlängd, och</p>
<p>-  försäkra att de inte kandiderar vid val till Europaparlamentet i<br>någon annan stat.</p>
<p>Till en sådan försäkran skall följa ett intyg av den behöriga<br>myndigheten i hemstaten att valbarheten inte gått förlorad där eller att<br>denna diskvalifikationsgrund inte finns såvitt myndigheten vet.</p>
<p>Bristfällig anmälan av kandidater</p>
<p>17 § Om en anmälan saknar uppgifter skall den myndighet som tagit<br>emot anmälan genast underrätta den som anmält kandidaterna. Om det<br>är fråga om en försäkran enligt 16 § skall den centrala valmyndigheten<br>underrätta kandidaten själv. Detsamma skall gälla om en förklaring eller<br>ett intyg som fogats till en anmälan eller en försäkran saknar uppgifter.<br>I underrättelsen skall det anges när handlingen senast skall ha ändrats<br>eller kompletterats. Ärendet skall slutligt prövas av den centrala<br>valmyndigheten så snart som möjligt efter denna tidpunkt.</p>
<p>18 § Kandidaters namn skall anses som obefintliga i anmälan, om<br>partiet inte kan visa att det har fått kandidaternas tillstånd att anmäla<br>dem.</p>
<p>En kandidat som inte visar upp ett intyg enligt 16 § andra stycket får<br>inte kandidera. Om en sådan kandidats namn anmäls till ett val skall<br>kandidatens namn anses obefintligt.</p>
<p>Tidpunkten för anmälan av kandidater</p>
<p>19 § Den centrala valmyndigheten skall inför vaije val</p>
<p>- bestämma när kandidaterna senast skall anmälas,</p>
<p>-  kungöra denna tidpunkt i Post- och Inrikes Tidningar,</p>
<p>-  underrätta vaije parti som registrerat sin partibeteckning om tid-<br>punkten, och</p>
<p>-  bestämma när försäkran enligt 16 § senast skall lämnas.</p>
<p>19</p>
<p>Listor över partier som anmält kandidater</p>
<p>20 § Den centrala valmyndigheten skall upprätta listor över de partier<br>som registrerat partibeteckning och anmält kandidater. Sådana listor<br>skall upprättas för vaije slag av val och for vaije riksdagsvalkrets, vaije<br>landsting och vaije kommun eller, vid val till Europaparlamentet, landet<br>som helhet.</p>
<p>I 9 kap. 11 § finns det bestämmelser om att sådana listor skall finnas<br>i röstningslokalema.</p>
<p>Överklagande</p>
<p>21 § Den centrala valmyndighetens beslut i ärenden enligt detta kapitel<br>får överklagas hos Valprövningsnämnden.</p>
<h4>6 kap. Valsedlar</h4>
<p>Milsedlars utformning och innehåll</p>
<p>1 § Den centrala valmyndigheten skall hålla till handa de valsedlar som<br>skall användas vid val.</p>
<p>2 § Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till riks-<br>dagen skall användas gula, för val till landstingsfullmäktige blå och för<br>val till kommunfullmäktige vita valsedlar. För val till<br>Europaparlamentet skall användas vita valsedlar.</p>
<p>Den centrala valmyndigheten får förse valsedlar med en särskild<br>beteckning för att underlätta räkningen av dem.</p>
<p>3 § På en valsedel skall det finnas en partibeteckning. En valsedel bör<br>dessutom innehålla</p>
<p>-  namn på en eller flera kandidater,</p>
<p>-  en valkretsbeteckning som visar för vilken valkrets valsedeln är<br>avsedd,</p>
<p>-  en valbeteckning som visar för vilket val valsedeln gäller, och</p>
<p>-  uppgift om det parti som valsedeln gäller för har registrerat sin<br>partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §.</p>
<p>4 § På valsedlar som innehåller kandidatnamn bör vaije kandidat<br>identifieras på ett sådant sätt att det klart framgår vem som avses.</p>
<p>Om en valsedel innehåller kandidatnamn skall det på valsedeln finnas<br>ett markerat utrymme intill vaije namn där väljarna kan lämna en<br>särskild personröst genom en markering.</p>
<p>Om en valsedel innehåller kandidatnamn, skall namnen förses med<br>nummer och tas upp i nummerordning under varandra.</p>
<p>5 § Om en väljare skriver till ett kandidatnamn på en valsedel för ett<br>parti som inte registrerat sin partibeteckning eller anmält kandidater<br></p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>20</p>
<p>enligt 5 kap. 13 §, skall väljaren anses ha lämnat en särskild personröst Prop. 1996/97:70<br>för namnet. Har flera kandidatnamn skrivits till på en sådan valsedel,<br>skall väljaren anses ha lämnat en personröst for det första namnet.</p>
<p>Av 18 kap. 11 § tredje stycket framgår att strykningar av namn på<br>valsedel som upptar namn inte beaktas.</p>
<p>När någon inte samtyckt till att vara kandidat</p>
<p>6 § Den som har angetts som kandidat på en valsedel som hålls till<br>handa vid ett val utan att ha samtyckt till det kan anmäla detta till<br>länsstyrelsen. Anmälan skall göras skriftligen.</p>
<p>Länsstyrelsen skall föra en förteckning över de anmälningar som<br>kommer in före valet.</p>
<p>Hur valsedlar skall beställas och hur de hålls till handa</p>
<p>7 § Den centrala valmyndigheten förser på beställning vaije parti med<br>valsedlar till det antal partiet önskar.</p>
<p>En beställning från ett parti som registrerat sin partibeteckning och<br>anmält kandidater enligt 5 kap. 13 § levereras bara om beställningen<br>gjorts av en behörig företrädare för partiet, av partiets ombud eller av<br>en person som ombudet utsett.</p>
<p>8 § Staten svarar för kostnaden för valsedlar till ett antal som motsvarar<br>tre gånger antalet personer som har rösträtt i valkretsen för ett parti<br>som deltar i riksdagsvalet, om partiet vid detta val får eller vid något av<br>de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela<br>landet. Detta gäller också ett parti som, utan att ha uppnått den angivna<br>röstandelen, är eller genom valet blir representerat i riksdagen.</p>
<p>9 § Staten svarar för kostnaden för valsedlar till ett antal som motsvarar<br>tre gånger antalet personer som har rösträtt i valet för ett parti som<br>deltar i val till landstings- eller kommunfullmäktige, om partiet är eller<br>genom valet blir representerat i fullmäktige.</p>
<p>10 § Staten svarar för kostnaden för valsedlar till ett antal som mot-<br>svarar tre gånger antalet personer som har rösträtt i valet för ett parti<br>som deltar i valet till Europaparlamentet, om partiet vid detta val får<br>eller vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet har fått<br>mer än 1 procent av rösterna i hela landet.</p>
<p>11 § Vid tillämpning av 8-10 §§ beräknas antalet personer som har<br>rösträtt på grundval av uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen<br>(1995:743) om aviseringsregister den 1 november året före valåret.</p>
<p>12  § Den centrala valmyndigheten levererar bara valsedlar som<br>beställaren betalar i förskott, om</p>
<p>1. valsedlarna beställs av ett annat parti än som sägs i 8-10 §§,</p>
<p>21</p>
<p>2. valsedlarna beställs av någon annan än den som är behörig Prop. 1996/97:70<br>företrädare för partiet, eller</p>
<p>3. valsedlar beställs till ett antal som överstiger vad som sägs i<br>8-10 §§.</p>
<p>13 § Om ett parti har betalat valsedlarna i förskott och om partiet enligt</p>
<p>8-10 §§ får rätt att vid valet få kostnadsfria valsedlar, skall förskottet<br>betalas tillbaka. Återbetalningen får motsvara högst vad staten skall<br>svara för enligt 8-10 §§.</p>
<p>Beloppet betalas tillbaka till partiet oavsett vem som har betalat för-<br>skottet.</p>
<p>14 § Den centrala valmyndigheten förser på beställning och utan sär-<br>skild ersättning valsedlarna med partibeteckning, kandidatnamn samt<br>valkrets- och valbeteckningar.</p>
<p>När skall valsedlar beställas?</p>
<p>15 § Före ett val skall den centrala valmyndigheten bestämma den sista<br>dag då valsedlar skall ha beställts för att de skall kunna levereras 45<br>dagar före valdagen. I särskilda fall får myndigheten bestämma en<br>senare dag för beställning och leverans.</p>
<p>Om en beställning kommer in senare än vad den centrala valmyndig-<br>heten har bestämt, hålls valsedlar till handa bara om de kan levereras<br>före valdagen och utan att leveransen av tidigare gjorda beställningar<br>försenas.</p>
<p>16 § Den centrala valmyndigheten har rätt att få hjälp av länsstyrelsen i<br>ärenden enligt detta kapitel.</p>
<p>Överklagande</p>
<p>17 § Den centrala valmyndighetens beslut i ärenden enligt detta kapitel<br>får överklagas hos Valprövningsnämnden.</p>
<h4>7 kap. Röstlängder och röstkort</h4>
<p>som skall finnas i röstlängd</p>
<p>1 § Röstlängderna för val till riksdagen skall innehålla alla svenska<br>medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är eller har<br>varit folkbokförda i landet.</p>
<p>Svenska medborgare som inte har varit folkbokförda i landet någon<br>gång under de senaste tio åren skall tas upp i en röstlängd bara om de<br>senast 30 dagar före valdagen skriftligen anmäler sig. Den som gjort en<br>sådan anmälan skall tas upp i röstlängd i 10 år från dagen för anmälan.</p>
<p>Avges en röst från en person som inte tagits upp i en röstlängd men                 22</p>
<p>som i övrigt uppfyller kraven för rösträtt, skall den avgivna rösten<br></p>
<p>anses som en anmälan enligt andra stycket. I fråga om anmälan finns Prop. 1996/97:70<br>också regler i 10 §.</p>
<p>2 § Röstlängderna för val till landstings- och kommunfullmäktige skall<br>innehålla uppgifter om</p>
<p>-  alla svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och<br>som är folkbokförda i landstinget respektive kommunen,</p>
<p>- unionsmedboigare samt medborgare i Island och Norge som fyller<br>18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i landstinget<br>respektive kommunen, och</p>
<p>- andra utlänningar som fyller 18 år senast på valdagen, som är<br>folkbokförda i landstinget respektive kommunen och som har varit<br>folkbokförda i landet tre år i följd före valdagen.</p>
<p>3  § Röstlängderna för val till Europaparlamentet skall innehålla<br>uppgifter om</p>
<p>-  svenska medborgare som sägs i 1 §, och</p>
<p>-  unionsmedborgare som fyller 18 år senast på valdagen, som är<br>folkbokförda i landet och som senast 30 dagar före valdagen enligt 5 §<br>skriftligen hos skattemyndigheten anmält sin önskan att tas upp i<br>röstlängd.</p>
<p>Vilka uppgifter en röstlängd grundar sig på</p>
<p>4 § När det skall hållas val enligt denna lag skall skattemyndigheten<br>upprätta en röstlängd för varje valdistrikt. Det är uppgifterna i<br>aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister 30<br>dagar före valdagen som skall ligga till grund för uppgifterna i röstläng-<br>derna.</p>
<p>Särskilt om röstlängd vid val till Europaparlamentet</p>
<p>5 § Unionsmedborgare som vill utöva sin rösträtt vid val till Europa-<br>parlamentet skall senast 30 dagar före valdagen skriftligen hos skatte-<br>myndigheten anmäla sin önskan om att tas upp i röstlängd.</p>
<p>I sin anmälan skall unionsmedborgare i en skriftlig försäkran</p>
<p>-  ange sin nationalitet och sin adress i Sverige,</p>
<p>-  ange den valkrets eller det område i hemstaten där de senast var<br>upptagna i röstlängd, och</p>
<p>-  försäkra att de inte kommer att rösta i en annan medlemsstat.</p>
<p>Beslut med anledning av anmälningar meddelas när röstlängden<br>upprättas. Underrättelse om ett sådant beslut skall sändas till<br>valmyndigheten i den stat där väljaren är medborgare.</p>
<p>I vilken röstlängd skall de som har rösträtt finnas?</p>
<p>6 § Uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om<br>aviseringsregister skall ligga till grund för beslut om vilken röstlängd de<br>som anges i 1-3 §§ skall finnas i. De skall tas upp i röstlängden för det<br></p>
<p>23</p>
<p>valdistrikt inom vilket de är folkbokförda 30 dagar före valdagen. De Prop. 1996/97:70<br>som då inte är folkbokförda i landet skall tas upp i röstlängden i det<br>valdistrikt inom vilket de senast var folkbokförda. Finns det inte någon<br>uppgift om folkbokföring så att de kan hänföras till visst valdistrikt men<br>finns det en uppgift om i vilken kommun som de senast varit<br>folkbokförda, bestämmer skattemyndigheten i vilken röstlängd de skall<br>tas upp.</p>
<p>Röstkort</p>
<p>7 § För var och en som finns i en röstlängd skall skattemyndigheten<br>upprätta ett röstkort. För val som hålls samtidigt skall det upprättas ett<br>gemensamt röstkort. För väljare som inte har någon känd adress skall<br>det upprättas röstkort bara om de begär det.</p>
<p>Ett röstkort skall innehålla uppgift om</p>
<p>- väljarens namn och nummer i röstlängden, och</p>
<p>-  vilka val som väljaren får delta i.</p>
<p>Röstkortet bör också innehålla annan information om valet.</p>
<p>8 § Röstkorten skall skickas ut så snart som möjligt, dock senast i så<br>god tid att de kan beräknas vara väljare som är folkbokförda i landet till<br>handa senast 18 dagar före valdagen.</p>
<p>9 § Väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte har fått något röst-<br>kort skall få ett duplettröstkort om de begär det.</p>
<p>Duplettröstkort skall beställas hos skattemyndigheten. De som vill ha<br>ett duplettröstkort skall lämna uppgift om namn och personnummer.</p>
<p>Anmälan om adress</p>
<p>10 § En anmälan om adress från svenska medborgare som inte är<br>folkbokförda i landet skall anses också som en anmälan om att tas upp<br>i röstlängd, om anmälan görs skriftligen till en skattemyndighet.</p>
<p>Rättelse av uppgifter i en röstlängd</p>
<p>11 § De som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter om<br>dem skall senast måndagen före valdagen skriftligen begära att<br>uppgifterna rättas. Detta gäller också de som anser sig vara felaktigt<br>uteslutna ur röstlängden. Det som hänt senare än 30 dagar före<br>valdagen får inte ligga till grund för rättelse enligt denna paragraf.</p>
<p>Frågor om rättelse skall prövas av skattemyndigheten.</p>
<p>12  § Får skattemyndigheten från en myndighet i någon annan<br>medlemsstat meddelande om att en person som har rösträtt och som<br>finns upptagen i röstlängd här i landet, redan avgett en röst i val till<br>Europaparlamentet, skall skattemyndigheten genast rätta röstlängden.</p>
<p>24</p>
<p>13 § När samtliga beslut om rättelser förts in i en röstlängd skall den så Prop. 1996/97:70<br>snart som möjligt sändas till den kommun där valdistriktet ligger.</p>
<p>Överklagande</p>
<p>14 § Skattemyndighetens beslut i ett ärende om rättelse får överklagas<br>bara i samband med att det val överklagas för vilket röstlängden har<br>upprättats. I ett sådant ärende får bara det åberopas som har förekommit<br>hos skattemyndigheten.</p>
<h4>8 kap. Kuvert</h4>
<p>1 § För val skall det finnas</p>
<p>-  valkuvert,</p>
<p>-  ytterkuvert för budröst, och</p>
<p>-  fönsterkuvert.</p>
<p>Kuverten hålls till handa bara genom den centrala valmyndigheten.</p>
<p>2 § Valkuvert skall vara utformade på ett sådant sätt att färgen på den<br>valsedel som väljaren lagt i kuvertet kan ses utan att valhemligheten<br>avslöjas.</p>
<p>3 § Valkuvert och ytterkuvert för budröst skall i god tid före valet<br>finnas</p>
<p>-  hos valnämnder,</p>
<p>-  på de postkontor där röstning skall anordnas,</p>
<p>-  hos den som ansvarar för den särskilda röstmottagningen i vaije<br>kommun, och</p>
<p>-  hos de utlandsmyndigheter som skall anordna röstmottagning.</p>
<p>Sådana kuvert skall också finnas hos Posten Aktiebolags lantbrev-<br>bärare som skall ta hand om ytterkuvert för budröst och hos de personer<br>som av valnämnden fått i uppdrag att hålla till handa valkuvert och<br>ytterkuvert.</p>
<p>Fönsterkuvert för röstning på postkontor, på särskilda röstmottag-<br>ningsställen inom landet och på sådana röstmottagningsställen som<br>inrättas av en utlandsmyndighet skall i god tid före valet finnas hos<br>respektive röstmottagare.</p>
<p>4 § Ett parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer<br>än 1 procent av rösterna i hela landet skall vid riksdagsval, landstings-<br>och kommunfullmäktigval på begäran få valkuvert och ytterkuvert för<br>budröst utan kostnad.</p>
<p>Ett parti som vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet<br>har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet skall vid sådant val<br>på begäran få valkuvert och ytterkuvert för budröst utan kostnad.</p>
<p>25</p>
<h4>9 kap. Allmänt om röstning</h4>
<p>Röstmottagning och röstning</p>
<p>1 § All röstmottagning skall vara offentlig.</p>
<p>2 § För att avge sin röst skall väljarna för vaije slag av val ta en<br>valsedel för det parti de vill rösta på. Om de vill avge en särskild<br>personröst skall de göra en markering för den kandidat som de helst vill<br>se vald. Därefter skall väljarna själva lägga in den valsedel de valt i ett<br>valkuvert för vaije slag av val.</p>
<p>Väljare som på grund av ett fysiskt funktionshinder inte kan göra i<br>ordning eller lämna sin röst på föreskrivet sätt får anlita någon som<br>hjälper dem vid röstningen.</p>
<p>Röstningslokaler</p>
<p>3 § Röstning kan anordnas i följande röstningslokaler:</p>
<p>1. vallokaler,</p>
<p>2. Posten Aktiebolags postkontor inom landet,</p>
<p>3. särskilda röstmottagningsställen inom landet, och</p>
<p>4. röstmottagningsställen som utlandsmyndigheter har inrättat.</p>
<p>4 § Kommunen skall se till att det finns lämpliga lokaler som kan<br>användas som vallokaler.</p>
<p>5 § På valdagen skall väljarna rösta i vallokalen i det valdistrikt där de<br>finns i röstlängden. Väljare som vistas utomlands eller av någon annan<br>anledning inte kan rösta på valdagen i sin vallokal kan rösta i en annan<br>röstningslokal som sägs i 3 § 2-4.</p>
<p>Väljare får rösta genom bud eller lantbrevbärare enligt vad som anges<br>i 14 kap.</p>
<p>Väljare får brevrösta bara enligt lagen (1997:000) om brevröstning i<br>vissa fåll.</p>
<p>Röstkort vid. röstningen</p>
<p>6 § Väljare som röstar i sin vallokal bör ha med sig sitt röstkort.</p>
<p>För att få rösta på ett postkontor eller ett särskilt röstmottagningsställe<br>inom landet måste väljare ha med sig sitt röstkort och lämna det till<br>röstmottagaren.</p>
<p>Om de som vill rösta hos en utlandsmyndighet inte har något röstkort<br>skall röstmottagaren fylla i ett adresskort för dem.</p>
<p>Xhlhemligheten</p>
<p>7 § Väljarnas valhemlighet skall skyddas. I vaije röstningslokal skall det<br>finnas ett lämpligt antal avskilda platser (valskärmar) där väljarna utan<br>insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>26</p>
<p>Utrustning i röstnings lokalen</p>
<p>8 § För vaije slag av val som hålls i en vallokal skall det finnas en<br>valurna.</p>
<p>9 § I vaije vallokal skall finnas den röstlängd som upprättats för<br>valdistriktet.</p>
<p>10 § I vaije röstningslokal skall det finnas ett exemplar av denna lag.</p>
<p>11 § I en vallokal skall det finnas listor över partier som registrerat<br>partibeteckning och anmält kandidater för valet i den valkrets som<br>valdistriktet hör till. På de postkontor där röstning anordnas och på<br>särskilda röstmottagningsställen inom landet skall sådana listor för valen<br>i samtliga valkretsar finnas. Dessa listor bör också finnas hos de<br>röstmottagningsställen som en utlandsmyndighet har inrättat.</p>
<p>Listor som sägs i denna paragraf upprättas på sätt som anges i 5 kap.<br>20 §.</p>
<p>12 § I anslutning till vaije röstningslokal skall det ordnas en lämplig<br>plats där valsedlar kan läggas ut. Om detta inte är möjligt får en sådan<br>plats i stället ordnas inne i lokalen. På denna plats skall väljarna för det<br>val som avses ha tillgång till</p>
<p>-  valsedlar för val till riksdagen samt landstings- och kommun-<br>fullmäktige med parti- och valbeteckning (partimarkerade valsedlar) för<br>varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer<br>än 1 procent av rösterna i hela landet,</p>
<p>-  valsedlar för val till Europaparlamentet med parti- och<br>valbeteckning (partimarkerade valsedlar) för vaije parti som vid något<br>av de två senaste valen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela<br>landet, och</p>
<p>-  blanka valsedlar.</p>
<p>Valförrättama och röstmottagama skall se till att valsedlar enligt<br>första stycket finns utlagda.</p>
<p>De partier som deltar i valen skall också kunna lägga ut sina valsedlar<br>på denna plats. På särskilda röstmottagningsställen inom landet och<br>röstmottagningsställen som inrättas av utlandsmyndigheter får partierna<br>bara lägga ut partimarkerade valsedlar.</p>
<p>13 § Vid val skall kuvert som sägs i 8 kap. finnas i vaije röstningslokal<br>i den mån de krävs för röstning i lokalen.</p>
<p>Ordning i röstningslokalen</p>
<p>14 § I en röstningslokal eller i ett utrymme intill lokalen får det inte<br>hållas tal. Där får inte heller delas ut eller sättas upp tryckta eller<br>skrivna upprop till väljarna. Där får inte heller spelas upp sådana<br>upprop.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>27</p>
<p>15 § Valförrättama eller röstmottagama skall ansvara för ordningen i Prop. 1996/97:70<br>röstningslokalen. Den som finns i röstningslokalen eller i ett utrymme<br>intill lokalen skall rätta sig efter de regler som valförrättaren eller röst-<br>mottagaren meddelar för att röstningen skall kunna genomföras. Blir det<br>sådan oordning att den inte kan avstyras har valförrättaren eller röst-<br>mottagaren rätt att avbryta röstningen.</p>
<p>16 § Om röstningen i en vallokal avbryts skall vaije valurna och<br>röstlängden förseglas och förvaras på ett säkert sätt. När röstningen<br>skall fortsätta, skall valförrättaren visa dem som är närvarande att för-<br>seglingarna inte har öppnats.</p>
<p>Avbryts röstningen på ett postkontor, på ett särskilt röstmottagnings-<br>ställe inom landet eller hos en utlandsmyndighet skall de kuvert som<br>tagits emot förvaras på ett säkert sätt under avbrottet.</p>
<p>Xhlförrättmng och röstmottagning skall dokumenteras</p>
<p>Yl § Valförrättama skall föra protokoll över valförrättningen i<br>vallokalen. Röstmottagare på postkontor, vid särskilda röstmottag-<br>ningsställen inom landet eller hos en utlandsmyndighet skall fortlöpande<br>föra anteckningar över röstningen.</p>
<p>Protokoll och anteckningar skall föras på blanketter som fastställts av<br>den centrala valmyndigheten.</p>
<h4>10 kap. Röstning i vallokal</h4>
<p>När får röstning pågå i en vallokal?</p>
<p>1 § En vallokal skall hållas öppen för röstning mellan klockan 8.00 och<br>20.00. Om väljarna i distriktet ändå får tillräckligt bra möjligheter att<br>rösta, får den centrala valmyndigheten bestämma att vallokalen i ett<br>visst valdistrikt skall vara öppen för röstning under kortare tid.</p>
<p>2 § När vallokalen har öppnats för röstning, skall den av valförrättama<br>som är ordförande visa dem som är närvarande att vaije valurna är tom.<br>Sedan får röstningen börja.</p>
<p>3 § Väljare som finns i vallokalen eller på en plats som de har anvisats<br>intill lokalen, när tiden för röstning går ut, skall få tillfälle att rösta.</p>
<p>Röstningen skall förklaras avslutad, när tiden för röstning i vallokalen<br>har gått ut och de som är närvarande har fått tillfälle att rösta.</p>
<p>Hur röstning i vallokal går till</p>
<p>4 § I vallokalen skall valförrättama ge väljarna ett valkuvert för vaije<br>slag av val som de vill delta i och hänvisa dem till en ledig valskärm.<br>Där skall de avge sin röst och lägga en valsedel för vaije slag av val i<br>ett valkuvert utan att vika valsedeln.</p>
<p>28</p>
<p>När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten Prop. 1996/97:70<br>till valförrättaren.</p>
<p>5 § Valförrättama får begära att väljaren uppger sitt fullständiga namn<br>och sin födelsetid.</p>
<p>6 § Innan något valkuvert tas emot skall valförrättaren kontrollera att<br>väljaren</p>
<p>-  enligt röstlängden har rösträtt i det val som väljaren vill delta i,<br>och</p>
<p>-  inte redan har röstat i valet.</p>
<p>Valförrättaren skall också kontrollera att</p>
<p>-  väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för vaije slag av<br>val,</p>
<p>- det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och</p>
<p>-  vaije valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.</p>
<p>7 § En valförrättare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de<br>krav som ställs i 6 §.</p>
<p>Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val,<br>får valförrättaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran skall<br>samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka.</p>
<p>8 § Uppfylls de krav som ställs i 6 och 7 §§ skall valförrättaren ta emot<br>väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga det i valurnan för det val<br>valsedeln gäller och markera i röstlängden att väljaren röstat.</p>
<p>När en röst skall lämnas genom bud</p>
<p>9 § Bestämmelser om röstning genom bud finns i 14 kap.</p>
<p>10 § Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot skall valförrättaren<br>kontrollera att väljaren</p>
<p>-  enligt röstlängden har rösträtt i ett val,</p>
<p>-  inte redan har röstat i valet,</p>
<p>-  på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att<br>väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i<br>budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av<br>funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen<br>för att rösta i vallokalen eller någon annan röstningslokal, och</p>
<p>-  på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare<br>än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.</p>
<p>Valförrättaren skall också kontrollera att</p>
<p>-  ytterkuvertet är igenklistrat,</p>
<p>-  budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren<br>själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som<br>gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,</p>
<p>-  budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes<br>barn, sambos barn, fader, moder eller syskon, eller är en person som<br></p>
<p>29</p>
<p>yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera Prop. 1996/97:70<br>varaktigt slag eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga<br>angelägenheter,</p>
<p>-  vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller<br>sambos barn,</p>
<p>-  budet inte är vittne,</p>
<p>-  budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på</p>
<p>ytterkuvertet, och</p>
<p>-  budet och vittnet har fyllt 18 år.</p>
<p>11 § Uppfylls de krav som ställs i 10 § skall valförrättaren öppna<br>ytterkuvertet för budröst och kontrollera att</p>
<p>-  ytterkuvertet innehåller valkuvert,</p>
<p>-  väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för vaije slag av</p>
<p>val,</p>
<p>-  det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och</p>
<p>-  vaije valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.</p>
<p>12 § En valförrättare får inte ta emot ett ytterkuvert för budröst som</p>
<p>inte uppfyller de krav som ställs i 10 och 11 §§.</p>
<p>Har väljaren gjort i ordning mer än ett valkuvert för något val får<br>valförrättaren inte ta emot något av dem.</p>
<p>13 § Uppfylls de krav som ställs i 10—12 §§ skall valförrättaren ta emot<br>väljarens valkuvert, i budets närvaro lägga det i valurnan för det val<br>valsedeln gäller och markera i röstlängden att väljaren röstat.</p>
<p>14 § Ett valkuvert som lämnats i ett ytterkuvert för budröst men som<br>inte tas emot skall innan det lämnas tillbaka till budet läggas in i ett<br>särskilt kuvert. Detta kuvert skall klistras igen.</p>
<p>15 § Ytterkuvert för budröst som har öppnats av valförrättare enligt</p>
<p>11 § skall tas om hand av valförrättama och överlämnas till valnämn-<br>den. Nämnden skall förvara det under valperioden.</p>
<p>Vilskjutsar</p>
<p>16 § Kommunen bör ordna valskjutsar på valdagen för väljare som bor<br>avlägset eller isolerat och för vilka det blir dyrt eller tar lång tid att ta<br>sig till vallokalen.</p>
<h4>11 kap. Röstning på postkontor</h4>
<p>På vilka postkontor skall röstning anordnas?</p>
<p>1 § När val skall hållas skall den centrala valmyndigheten efter samråd</p>
<p>med Posten Aktiebolag bestämma på vilka postkontor röstmottagning                 30</p>
<p>skall anordnas. Vid val till riksdagen och vid ordinarie val till lands-<br></p>
<p>tings- eller kommunfullmäktige skall röstmottagning alltid anordnas på Prop. 1996/97:70<br>minst ett postkontor i vaije kommun.</p>
<p>Under vilken period får man poströsta?</p>
<p>2 § På de postkontor där röstmottagning anordnas skall det vid ordinarie<br>val till riksdagen, vid ordinarie val till landstings- och kommunfullmäk-<br>tige samt vid val till Europaparlamentet vara möjligt att rösta från och<br>med den artonde dagen före valdagen till och med valdagen. Vid andra<br>val skall det vara möjligt att rösta på dessa postkontor från och med den<br>tionde dagen före valdagen till och med valdagen.</p>
<p>När skall postkontor hålla öppet för röstning?</p>
<p>3 § På ett postkontor där röstmottagning anordnas före valdagen skall<br>det vara möjligt att rösta under hela den tid då postkontoret är öppet för<br>allmänheten.</p>
<p>På förslag av Posten Aktiebolag får den centrala valmyndigheten för<br>ett visst postkontor begränsa denna tid. Det skall dock alltid vara<br>möjligt att rösta under minst en timme varje dag då ett sådant post-<br>kontor är öppet för allmänheten.</p>
<p>4 § På valdagen skall de postkontor där röstmottagning anordnas vara<br>öppna för röstning under minst en timme före klockan 11.00 och minst<br>en timme efter klockan 15.00.</p>
<p>Vid omval till landstings- och kommunfullmäktige får den centrala<br>valmyndigheten bestämma att det inte skall anordnas någon röstmottag-<br>ning på postkontor på valdagen.</p>
<p>utser röstmottagare på postkontor?</p>
<p>5 § Posten Aktiebolag skall utse röstmottagama på postkontor.</p>
<p>Möjlighet att rösta efter utsatt tid</p>
<p>6 § Väljare som finns i postkontoret eller på en plats som de har<br>anvisats intill kontoret, när tiden för röstning går ut, skall få tillfälle att<br>rösta.</p>
<p>Hur röstning på postkontor går till</p>
<p>7 § Väljarna skall visa sitt röstkort för röstmottagaren, som skall ge<br>dem ett valkuvert för vaije slag av val de vill delta i och hänvisa dem<br>till en ledig valskärm. Där skall de avge sin röst och lägga en valsedel<br>för vaije slag av val i ett valkuvert utan att vika valsedeln.</p>
<p>När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten<br>och sitt röstkort till röstmottagaren.</p>
<p>31</p>
<p>8 § Väljare som inte är kända för röstmottagaren skall legitimera sig. Prop. 1996/97:70<br>Om de inte gör det får de inte rösta.</p>
<p>9 § Om det hålls flera slag av val samtidigt, skall väljare som röstar på<br>ett postkontor rösta samtidigt i alla de val som de vill delta i.</p>
<p>10 § Innan något valkuvert tas emot skall röstmottagaren kontrollera att<br>väljaren</p>
<p>-  enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i det val som väljaren vill<br>delta i, och</p>
<p>-  bara har gjort i ordning ett valkuvert för vaije slag av val.</p>
<p>Röstmottagaren skall också kontrollera att</p>
<p>- det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och</p>
<p>-  vaije valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.</p>
<p>11 § En röstmottagare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller<br>de krav som ställs i 10 §.</p>
<p>Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val,<br>får röstmottagaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran skall<br>samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka.</p>
<p>12 § Uppfylls de krav som ställs i 10 och 11 §§ skall röstmottagaren ta<br>emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga in valkuverten och<br>väljarens röstkort i ett fönsterkuvert och klistra igen det.</p>
<p>När en röst skall lämnas genom bud eller lantbrevbårare</p>
<p>13 § Bestämmelser om röstning genom bud eller lantbrevbårare finns i</p>
<p>14 kap.</p>
<p>14 § Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot från ett bud skall<br>röstmottagaren kontrollera att väljaren</p>
<p>-  enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val,</p>
<p>-  på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att<br>väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i<br>budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av<br>funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen<br>för att rösta i vallokalen eller någon annan röstningslokal, och</p>
<p>-  på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare<br>än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.</p>
<p>Röstmottagaren skall också kontrollera att</p>
<p>-  ytterkuvertet är igenklistrat,</p>
<p>-  budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren<br>själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som<br>gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,</p>
<p>- budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes<br>barn, sambos barn, fader, moder eller syskon, eller är en person som<br>yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera</p>
<p>32</p>
<p>varaktigt slag eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga Prop. 1996/97:70<br>angelägenheter,</p>
<p>-  vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller<br>sambos barn,</p>
<p>-  budet inte är vittne,</p>
<p>-  budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på<br>ytterkuvertet, och</p>
<p>-  budet och vittnet har fyllt 18 år.</p>
<p>15 § Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot från en lantbrevbårare</p>
<p>skall röstmottagaren kontrollera att väljaren</p>
<p>-  enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val,</p>
<p>-  på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att<br>väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i<br>vittnets närvaro, och</p>
<p>-  på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare</p>
<p>än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.</p>
<p>Röstmottagaren skall också kontrollera att</p>
<p>-  ytterkuvertet är igenklistrat,</p>
<p>-  vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har</p>
<p>skrivit under försäkran,</p>
<p>-  lantbrevbäraren intygat på ytterkuvertet att väljaren själv lämnat</p>
<p>ytterkuvertet,</p>
<p>-  vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller<br>sambos barn,</p>
<p>-  lantbrevbäraren inte är vittne, och</p>
<p>-  vittnet har fyllt 18 år.</p>
<p>16 § Ett bud eller en lantbrevbårare som inte är känd för röstmottagaren<br>skall legitimera sig.</p>
<p>17 § En röstmottagare får inte ta emot ett ytterkuvert för budröst, om<br>inte de krav som ställs i 14-16 §§ är uppfyllda.</p>
<p>18 § Uppfylls de krav som ställs i 14-16 §§ skall röstmottagaren ta<br>emot ytterkuvertet, i budets eller lantbrevbärarens närvaro lägga in det<br>i ett fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort och klistra igen<br>kuvertet.</p>
<p>19 § Ett ytterkuvert för budröst som inte tas emot av röstmottagaren<br>skall lämnas tillbaka till budet eller lantbrevbäraren. Ett ytterkuvert som<br>lämnats genom en lantbrevbårare men som inte tas emot av<br>röstmottagaren skall lämnas tillbaka till väljaren av lantbrevbäraren.</p>
<p>\hd röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten</p>
<p>20 § Röstmottagaren skall ta hand om de fönsterkuvert som gjorts i</p>
<p>ordning och på en särskild förteckning anteckna vaije väljares namn och                 33</p>
<p>den valnämnd som vaije fönsterkuvert skall skickas till. På fönsterku-</p>
<p>3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70<br></p>
<p>vertet skall röstmottagaren anteckna det värdepostnummer som finns i Prop. 1996/97:70<br>förteckningen.</p>
<p>21 § Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten till valnämnden i den<br>kommun där väljaren finns i röstlängden. Skickas kuverten med post<br>skall de ordnas som värdepost.</p>
<h4>12 kap. Röstning vid särskilt röstmottagningsställe</h4>
<p>Mir kan särskild röstmottagning anordnas?</p>
<p>1 § Den centrala valmyndigheten får bestämma att särskild röst-<br>mottagning skall anordnas vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsan-<br>stalter eller liknande vårdinrättningar eller vårdanstalter.</p>
<p>2 § Den centrala valmyndigheten får bestämma att särskild röst-<br>mottagning skall anordnas på annan plats än som sägs i 1 §.</p>
<p>3 § Den centrala valmyndigheten får uppdra åt någon annan att<br>bestämma om särskild röstmottagning.</p>
<p>4 § Den centrala valmyndigheten skall samråda med valnämnden innan<br>den bestämmer var särskild röstmottagning skall anordnas. Inför beslut<br>enligt 1 § skall myndigheten samråda också med vårdinrättningens eller<br>vårdanstaltens ledning om var och när särskild röstmottagning skall<br>anordnas. Inför beslut enligt 2 § skall myndigheten samråda också med<br>länsstyrelsen om var särskild röstmottagning skall anordnas. Vad som<br>nu sagts skall också gälla för den som enligt 3 § skall bestämma om<br>särskild röstmottagning.</p>
<p>När får särskild röstmottagning anordnas?</p>
<p>5 § Särskild röstmottagning vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvård s-<br>anstalter eller liknande vårdinrättningar eller vårdanstalter får anordnas<br>från och med den sjunde dagen före valdagen till och med valdagen.</p>
<p>Särskild röstmottagning enligt 2 § får anordnas bara på valdagen. Ett<br>sådant röstmottagningsställe skall vara öppet under minst två timmar.<br>Öppethållandet bör pågå minst en timme före klockan 11.00 och minst<br>en timme efter klockan 15.00.</p>
<p>\km utser röstmottagare på ett särskilt röstmottagningsställe?</p>
<p>6 § Den centrala valmyndigheten skall utse röstmottagama på de<br>särskilda röstmottagningsställena. Myndigheten får uppdra åt valnämn-<br>den eller någon annan att utse röstmottagare.</p>
<p>Möjlighet att rösta efter utsatt tid</p>
<p>7 § Väljare som finns i ett särskilt röstmottagningsställe eller på en plats<br>som de har anvisats intill röstmottagningsstället, när tiden för röstning<br>går ut, skall få tillfälle att rösta.</p>
<p>Hur särskild röstmottagning går till</p>
<p>8 § Väljarna skall visa sitt röstkort for röstmottagaren, som skall ge<br>dem ett valkuvert för vaije slag av val de vill delta i och hänvisa dem<br>till en ledig valskärm. Där skall de avge sin röst och lägga en valsedel<br>för vaije val i ett valkuvert utan att vika valsedeln.</p>
<p>När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten<br>och sitt röstkort till röstmottagaren.</p>
<p>9 § Väljare som inte är kända för röstmottagaren skall legitimera sig.<br>Om de inte gör det får de inte rösta.</p>
<p>10 § Om det hålls flera slag av val samtidigt, skall väljare som röstar<br>på ett särskilt röstmottagningsställe rösta samtidigt i alla de val som de<br>vill delta i.</p>
<p>11 § Innan något valkuvert tas emot skall röstmottagaren kontrollera att<br>väljaren</p>
<p>-  enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i det val som väljaren vill<br>delta i, och</p>
<p>-  bara har gjort i ordning ett valkuvert för vaije slag av val.</p>
<p>Röstmottagaren skall också kontrollera att</p>
<p>-  det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och</p>
<p>-  vaije valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.</p>
<p>12 § En röstmottagare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller<br>de krav som ställs i 11 §.</p>
<p>Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val,<br>får röstmottagaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran skall<br>samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka.</p>
<p>13 § Uppfylls de krav som ställs i 11 och 12 §§ skall röstmottagaren ta<br>emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga in valkuverten och<br>väljarens röstkort i ett fönsterkuvert och klistra igen det.</p>
<p>När en röst skall lämnas genom bud</p>
<p>14 § Bestämmelser om röstning genom bud finns i 14 kap.</p>
<p>15 § Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot skall röstmottagaren<br>kontrollera att väljaren</p>
<p>-  enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val,</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>35</p>
<p>-  på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att Prop. 1996/97:70<br>väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i</p>
<p>budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av<br>funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen<br>för att rösta i vallokalen eller någon annan röstningslokal, och</p>
<p>-  på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare<br>än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.</p>
<p>Röstmottagaren skall också kontrollera att</p>
<p>-  ytterkuvertet är igenklistrat,</p>
<p>-  budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren<br>själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som<br>gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,</p>
<p>-  budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes<br>barn, sambos barn, fäder, moder eller syskon, eller är en person som<br>yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera<br>varaktigt slag eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga<br>angelägenheter,</p>
<p>-  vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller<br>sambos barn,</p>
<p>-  budet inte är vittne,</p>
<p>-  budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på<br>ytterkuvertet, och</p>
<p>-  budet och vittnet har fyllt 18 år.</p>
<p>16 § Ett bud som inte är känt för röstmottagaren skall legitimera sig.</p>
<p>17 § En röstmottagare får inte ta emot ett ytterkuvert för budröst, om<br>inte de krav som ställs i 15 och 16 §§ är uppfyllda.</p>
<p>18 § Uppfylls de krav som ställs i 15 och 16 §§ skall röstmottagaren ta<br>emot ytterkuvertet, i budets närvaro lägga in det i ett fönsterkuvert<br>tillsammans med väljarens röstkort och klistra igen kuvertet.</p>
<p>19 § Ett ytterkuvert för budröst som inte tas emot av röstmottagaren<br>skall lämnas tillbaka till budet.</p>
<p>kzJ röstmottagaren skall göra med Jönsterkuverten</p>
<p>20 § Röstmottagaren skall ta hand om de fönsterkuvert som gjorts i<br>ordning och på en särskild förteckning anteckna vaije väljares namn och<br>den valnämnd som vaije fönsterkuvert skall skickas till. På fönsterku-<br>vertet skall röstmottagaren anteckna det nummer som finns i förteck-<br>ningen.</p>
<p>21 § Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten till valnämnden i den<br>kommun där väljaren finns i röstlängden. Skickas kuverten med post<br>skall de ordnas som värdepost.</p>
<h4>13 kap. Röstning hos utlandsmyndighet                           Prop. 1996/97:70</h4>
<p>Röstning kan anordnas hos utlandsmyndigheter</p>
<p>1 § När val skall hållas skall den centrala valmyndigheten, efter samråd<br>med Utrikesdepartementet, bestämma hos vilka svenska utlandsmyndig-<br>heter som röstmottagning skall anordnas. Vid omval till riksdagen och<br>till landstings- eller kommunfullmäktige får den centrala valmyndigheten<br>bestämma att röstning inte skall anordnas hos utlandsmyndigheter.</p>
<p>Under vilken period får man rösta hos utlandsmyndigheter?</p>
<p>2 § Vid ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och<br>kommunfullmäktige samt val till Europaparlamentet får röstmottag-<br>ningen hos en utlandsmyndighet bölja tidigast den tjugofjärde dagen<br>före valdagen. Vid andra val får röstmottagningen bölja tidigast den<br>tjugonde dagen före valdagen.</p>
<p>Röstmottagningen får pågå så länge att de valkuvert som myndigheten<br>har tagit emot kan vara hos den centrala valmyndigheten senast klockan<br>12.00 dagen före valdagen.</p>
<p>3 § Utlandsmyndighetens chef skall bestämma när och var röstmottag-<br>ningen skall anordnas. Beslutet skall kungöras.</p>
<p>lém är röstmottagare hos en utlandsmyndighet?</p>
<p>4 § Utlandsmyndighetens chef, eller den person som myndighetens chef<br>utser, skall vara röstmottagare.</p>
<p>Möjlighet att rösta efter utsatt tid</p>
<p>5 § Väljare som finns i ett röstmottagningsställe som anordnats av en<br>utlandsmyndighet eller på en plats som de har anvisats intill<br>röstmottagningsstället, när tiden för röstning går ut, skall få tillfälle att<br>rösta.</p>
<p>Hur röstning hos en utlandsmyndighet går till</p>
<p>6 § Röstmottagaren skall ge väljarna ett valkuvert för vaije slag av val<br>som de vill delta i och hänvisa dem till en ledig valskärm. Där skall de<br>avge sin röst och lägga en valsedel för vaije slag av val i ett valkuvert<br>utan att vika valsedeln.</p>
<p>När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten<br>och sitt röstkort till röstmottagaren. Röstmottagaren skall för de väljare<br>som inte har något röstkort med ledning av de uppgifter väljarna lämnar<br>fylla i ett särskilt adresskort.</p>
<p>7 § Väljare som inte är kända för röstmottagaren skall legitimera sig.<br>Om de inte gör det får de inte rösta.</p>
<p>37</p>
<p>8 § Om det hålls flera val samtidigt, skall väljare som röstar på ett Prop. 1996/97:70<br>röstmottagningsställe som anordnas av en utlandsmyndighet rösta<br>samtidigt i alla de val som de vill delta i.</p>
<p>9 § Innan något valkuvert tas emot skall röstmottagaren kontrollera att<br>väljaren</p>
<p>-  bara har gjort i ordning ett valkuvert for vaije slag av val.</p>
<p>Röstmottagaren skall också kontrollera att</p>
<p>-  det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och</p>
<p>-  vaije valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.</p>
<p>10 § En röstmottagare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller<br>de krav som ställs i 9 §.</p>
<p>Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val,<br>får röstmottagaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran skall<br>samtliga kuvert for det valet lämnas tillbaka.</p>
<p>11 § Uppfylls de krav som ställs i 9 och 10 §§ skall röstmottagaren ta<br>emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga in valkuverten och<br>väljarens röstkort eller adresskort i ett fönsterkuvert och klistra igen<br>det.</p>
<p>När en röst skall lämnas genom bud</p>
<p>12 § Bestämmelser om röstning genom bud finns i 14 kap.</p>
<p>13 § Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot skall röstmottagaren<br>kontrollera att väljaren</p>
<p>-  på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att<br>väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i<br>budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av<br>funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen<br>för att rösta i vallokalen eller någon annan röstningslokal, och</p>
<p>-  på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare<br>än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.</p>
<p>Röstmottagaren skall också kontrollera att</p>
<p>-  ytterkuvertet är igenklistrat,</p>
<p>-  budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren<br>själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som<br>gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,</p>
<p>- budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes<br>barn, sambos barn, fader, moder eller syskon, eller är en person som<br>yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera<br>varaktigt slag eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga<br>angelägenheter,</p>
<p>-  vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller<br>sambos barn,</p>
<p>-  budet inte är vittne,</p>
<p>38</p>
<p>- budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på Prop. 1996/97:70<br>ytterkuvertet, och</p>
<p>-  budet och vittnet har fyllt 18 år.</p>
<p>14 § Ett bud som inte är känt för röstmottagaren skall legitimera sig.</p>
<p>15 § Om budet inte kan visa upp väljarens röstkort, skall röstmottagaren<br>med ledning av giltig legitimation for väljaren och de uppgifter om<br>väljaren som budet kan lämna fylla i ett adresskort för väljaren.</p>
<p>16 § En röstmottagare får inte ta emot ytterkuvert för budröst, om inte</p>
<p>de krav som ställs i 13-15 §§ är uppfyllda.</p>
<p>17 § Uppfylls de krav som ställs i 13-15 §§ skall röstmottagaren ta<br>emot ytterkuvertet, i budets närvaro lägga in det i ett fönsterkuvert<br>tillsammans med väljarens röstkort eller adresskort och klistra igen<br>kuvertet.</p>
<p>18 § Ett ytterkuvert för budröst som inte tas emot av röstmottagaren<br>skall lämnas tillbaka till budet.</p>
<p>röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten</p>
<p>19 § Röstmottagaren skall ta hand om de fönsterkuvert som gjorts i<br>ordning och på en särskild förteckning anteckna vaije väljares namn. På<br>fönsterkuvertet skall röstmottagaren anteckna det nummer som finns i<br>förteckningen.</p>
<p>20 § Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten och den förteckning<br>som sägs i 19 § till den centrala valmyndigheten. Skickas kuverten och<br>förteckningen med post skall de ordnas som värdepost.</p>
<p>När utlandsröstema kommer till den centrala valmyndigheten</p>
<p>21 § Den centrala valmyndigheten skall allteftersom fönsterkuverten<br>kommer in från utlandsmyndigheterna fortlöpande anteckna hur många<br>fönsterkuvert som kommer in till myndigheten och därefter skicka<br>fonsterkuverten till valnämnden i den kommun där väljaren finns i<br>röstlängden. Skickas kuverten med post skall de ordnas som värdepost.</p>
<p>Om en väljare inte finns i röstlängden eller om det inte är möjligt att<br>utreda var väljaren finns i röstlängd därför att personnummer saknas<br>eller är ofullständigt skall den centrala valmyndigheten behålla<br>fönsterkuvertet. De fönsterkuvert som behålls av myndigheten skall<br>förvaras på ett säkert sätt till dess valet vinner laga kraft.</p>
<p>39</p>
<h4>14 kap. Röstning genom bud eller lantbrevbärare</h4>
<p>Förutsättningar for röstning genom bud eller lantbrevbärare</p>
<p>1 § Väljare får lämna sin valsedel genom bud enligt 2-6 §§ eller genom<br>Posten Aktiebolags lantbrevbärare enligt 7-9 §§. Om en röst lämnas<br>genom ett bud eller genom en lantbrevbärare skall den lämnas i ett<br>ytterkuvert för budröst.</p>
<p>Budröstning</p>
<p>2 § Väljare som är sjuka, fönktionshindrade eller gamla och därför inte<br>kan komma personligen till sin vallokal eller någon annan röstningslokal<br>får lämna sin valsedel genom bud.</p>
<p>Xbm kan vara bud?</p>
<p>3 § Bud får vara väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn,<br>sambos barn, fader, moder eller syskon. Bud får också den vara som<br>yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera<br>varaktigt slag eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga<br>angelägenheter.</p>
<p>Den som anlitas som bud skall ha fyllt 18 år.</p>
<p>Hur röstning genom bud går till</p>
<p>4 § Väljare som vill rösta genom bud skall</p>
<p>-  för vaije slag av val avge sin röst och själv lägga en valsedel i ett<br>valkuvert,</p>
<p>-  i budets och ett vittnes närvaro lägga de valkuvert som gjorts i<br>ordning i ett ytterkuvert för budröst,</p>
<p>-  klistra igen ytterkuvertet,</p>
<p>-  försäkra på heder och samvete att de gjort i ordning valkuvert och<br>ytterkuvertet på detta sätt och att de på grund av funktionshinder,<br>sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen för att rösta i val-<br>lokalen eller annan röstningslokal,</p>
<p>-  intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är<br>tillåtet enligt 11 §, och</p>
<p>-  skriva denna försäkran och detta intyg på ytterkuvertet.</p>
<p>På ytterkuvertet skall budet och vittnet skriftligen intyga att väljaren<br>själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som<br>gör att innehållet i försäkran inte är riktigt.</p>
<p>Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens<br>barn får inte vara vittne. Detsamma gäller väljarens sambo eller<br>sambons barn.</p>
<p>5 § Budet skall skriva sitt namn, sitt personnummer och sin adress på<br>ytterkuvertet.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>40</p>
<p>Vbr skall budet lämna rösten?</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>6 § Budet skall lämna ytterkuvertet för budröst i väljarens vallokal.<br>Budrösten får också lämnas på ett postkontor, ett särskilt röstmottag-<br>ningsställe eller ett röstmottagningsställe som anordnas av en utlands-<br>myndighet.</p>
<p>Röstning genom lantbrevbärare</p>
<p>7 § Väljare som betjänas av Posten Aktiebolags lantbrevbärare får<br>lämna sina röster genom lantbrevbäraren, om röstmottagning anordnas<br>vid det postkontor som lantbrevbäraren hör till. Den centrala<br>valmyndigheten får vid val som inte gäller hela landet, på förslag av<br>Posten Aktiebolag, begränsa antalet linjer där väljarna får lämna sina<br>röster genom lantbrevbäraren.</p>
<p>En lantbrevbärare som tar hand om ytterkuvert för budröster bör ha<br>med sig</p>
<p>-  partimarkerade valsedlar för vaije parti som vid något av de två<br>senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela<br>landet, och</p>
<p>-  blanka valsedlar.</p>
<p>Hur röstning genom lantbrevbärare går till</p>
<p>8 § Väljare som vill rösta genom lantbrevbärare skall</p>
<p>-  för vaije slag av val avge sin röst och själv lägga en valsedel i ett<br>valkuvert,</p>
<p>-  i ett vittnes närvaro lägga de valkuvert som gjorts i ordning i ett<br>ytterkuvert för budröst,</p>
<p>-  klistra igen ytterkuvertet,</p>
<p>-  försäkra på heder och samvete att de gjort i ordning valkuvert och<br>ytterkuvertet på detta sätt,</p>
<p>-  intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är<br>tillåtet enligt 11 §, och</p>
<p>-  skriva denna försäkran och detta intyg på ytterkuvertet.</p>
<p>På ytterkuvertet skall vittnet skriftligen intyga att väljaren själv har<br>skrivit under försäkran.</p>
<p>Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens<br>barn får inte vara vittne. Detsamma gäller väljarens sambo eller<br>sambons barn. Inte heller lantbrevbäraren får vara vittne.</p>
<p>9 § Väljaren skall själv lämna ytterkuvertet för budröst och sitt röstkort<br>till lantbrevbäraren. Väljare som inte är kända för lantbrevbäraren skall<br>legitimera sig. Om de inte gör det får lantbrevbäraren inte ta hand om<br>ytterkuvertet för budröst. Lantbrevbäraren skall på ytterkuvertet intyga<br>att väljaren själv lämnat ytterkuvertet.</p>
<p>41</p>
<p>Vbr skall lantbrevbärare lämna rösten?</p>
<p>10 § Lantbrevbäraren skall lämna ytterkuvertet för budröst till en<br>röstmottagare på det postkontor som lantbrevbäraren hör till. Kuvertet<br>får lämnas där även om postkontoret inte är öppet för allmänheten.</p>
<p>När får ytterkuvert för budröst göras i ordning?</p>
<p>11 § Vid ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till landstings-<br>och kommunfullmäktige samt val till Europaparlamentet får en budröst<br>göras i ordning tidigast 24 dagar före valdagen.</p>
<p>Vid andra val får en budröst som lämnas i vallokalen, på ett särskilt<br>röstmottagningsställe eller på ett postkontor göras i ordning tidigast 10<br>dagar före valdagen. En budröst som lämnas hos en utlandsmyndighet<br>vid sådana val får göras i ordning tidigast 20 dagar före valdagen.</p>
<h4>15 kap. Den fortsatta behandlingen av inkomna fönsterkuvert</h4>
<p>Vbd valnämnden skall göra med inkomna fönsterkuvert</p>
<p>1 § Valnämnden skall på valdistrikt sortera de fönsterkuvert som före<br>valdagen kommer från röstmottagare på postkontor, särskilda<br>röstmottagningsställen eller från den centrala valmyndigheten. Kuverten<br>skall sedan läggas i särskilda omslag som skall förseglas. På vaije<br>omslag skall det antecknas hur många fönsterkuvert som omslaget in-<br>nehåller. Omslagen bör skickas till respektive valdistrikt i så god tid att<br>fönsterkuverten finns hos valförrättama när röstningen i vallokalen<br>böljar.</p>
<p>2 § Fönsterkuvert som på valdagen kommer till valnämnden skall<br>skickas till valförrättama i respektive valdistrikt, om kuverten kan<br>beräknas vara hos valförrättama innan tiden for röstning i vallokalen<br>går ut.</p>
<p>Innan dessa fönsterkuvert skickas till vallokalen skall de läggas i<br>särskilda omslag som förseglas. På vaije omslag skall det antecknas hur<br>många fönsterkuvert som omslaget innehåller.</p>
<p>3 § Valnämnden skall behålla de fönsterkuvert som kommer till den så<br>sent att de beräknas inte kunna vara hos valförrättama innan tiden för<br>röstningen i vallokalen har gått ut. Dessa kuvert skall valnämnden<br>granska vid nämndens sammanträde för preliminär rösträkning enligt 17<br>kap.</p>
<p>4 § Fönsterkuvert som finns hos valnämnden skall förvaras på ett säkert<br>sätt.</p>
<p>5 § Valnämnden skall föra protokoll där den fortlöpande antecknar vad<br>nämnden gör med de fönsterkuvert som kommer till nämnden. Protokoll<br></p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>42</p>
<p>skall föras på en blankett som festställts av den centrala valmyndig- Prop. 1996/97:70<br>heten.</p>
<p>Xhd valförrättama skall göra med fönsterkuvert som valnämnden har<br>skickat</p>
<p>6 § Valförrättama skall ta emot omslagen med fönsterkuvert. De skall<br>anteckna i valdistriktets protokoll hur många omslag de tagit emot och<br>hur många fönsterkuvert som omslagen innehåller enligt vad som står<br>på dem. Omslagen får inte öppnas innan den granskning som sägs i 7 §<br>påböijats.</p>
<p>7 § Valförrättama skall förhandsgranska omslagen och fönsterkuverten<br>som kommit till vallokalen i den omfattning som den pågående<br>röstningen tillåter. Vid denna förhandsgranskning skall valförrättama<br>göra följande.</p>
<p>1. Öppna omslagen, räkna fönsterkuverten och anteckna antalet i<br>protokollet.</p>
<p>2. Kontrollera att väljarna</p>
<p>-  är upptagna i röstlängd för valdistriktet,</p>
<p>-  inte lämnat fler än ett fönsterkuvert, och</p>
<p>-  inte röstat i vallokalen under valdagen.</p>
<p>Valförrättaren skall också kontrollera att</p>
<p>-  fönsterkuverten inte blivit öppnade efter att de klistrats igen.</p>
<p>3. Öppna de fönsterkuvert som uppfyller kraven under 2, ta ut<br>innehållet och kontrollera att</p>
<p>-  fönsterkuvertet innehåller valkuvert,</p>
<p>-  väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för vaije slag av val,</p>
<p>-  det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, och</p>
<p>-  vaije valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.</p>
<p>8 § Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under 7 § 2 ett<br>ytterkuvert för budröst enligt 14 kap. 2-6 §§ (bud) skall valförrättaren<br>vid den fortsatta förhandsgranskningen kontrollera att väljaren</p>
<p>-  bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst,</p>
<p>-  på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att<br>väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i<br>budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av<br>funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen<br>för att rösta i vallokalen eller någon annan röstningslokal, och</p>
<p>-  på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare<br>än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.</p>
<p>Valförrättaren skall också kontrollera att</p>
<p>-  ytterkuvertet är igenklistrat,</p>
<p>-  budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren<br>själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som<br>gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,</p>
<p>-  budet inte är vittne, och</p>
<p>43</p>
<p>- budet antecknat sitt namn, sitt personnummer och sin adress på Prop. 1996/97:70<br>ytterkuvertet.</p>
<p>9 § Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under 7 § 2 ett<br>ytterkuvert för budröst enligt 14 kap. 7-9 §§ (lantbrevbärare) skall<br>valförrättaren vid den fortsatta förhandsgranskningen kontrollera att<br>väljaren</p>
<p>-  bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst,</p>
<p>-  på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att<br>väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i<br>vittnets närvaro, och</p>
<p>-  på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare<br>än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.</p>
<p>Valförrättaren skall också kontrollera att</p>
<p>-  ytterkuvertet är igenklistrat,</p>
<p>-  vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har<br>skrivit under försäkran,</p>
<p>-  lantbrevbäraren intygat på ytterkuvertet att väljaren själv lämnat<br>ytterkuvertet, och</p>
<p>-  lantbrevbäraren inte är vittne.</p>
<p>10 § Uppfylls de krav som ställs i 8 och 9 §§ skall valförrättaren öppna<br>ytterkuvertet för budröst och kontrollera att</p>
<p>-  ytterkuvertet innehåller valkuvert,</p>
<p>-  väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för vaije slag av<br>val,</p>
<p>-  det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, och</p>
<p>-  vaije valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.</p>
<p>11 § Vid granskning enligt 7-10 §§ skall valförrättama vidare</p>
<p>-  markera i röstlängden de väljare vars valkuvert uppfyller kraven i<br>7-10 §§,</p>
<p>-  lägga tillbaka valkuverten i sina fönsterkuvert tillsammans med<br>väljarens röstkort eller adresskort, och</p>
<p>-  lägga tillbaka valkuvert som kommit i ytterkuvert för budröst i sitt<br>ytterkuvert och lägga tillbaka dessa kuvert i sitt fönsterkuvert.</p>
<p>12 § Efter att röstningen avslutats skall valförrättama göra följande med<br>de fönsterkuvert, ytterkuvert för budröst respektive valkuvert som<br>granskats enligt 7-10 §§. De skall</p>
<p>-  lägga de valkuvert som uppfyllt kraven i 7-10 §§ i valurnan för<br>det val valsedeln gäller,</p>
<p>-  lägga de fönsterkuvert som inte uppfyllt kraven i 7 § 2 i ett<br>särskilt omslag,</p>
<p>-  lägga öppnade fönsterkuvert som innehåller ytterkuvert för budröst<br>eller valkuvert som inte uppfyllt kraven i 7 § 3 eller i 8-10 §§ i ett<br>särskilt omslag,</p>
<p>-  anteckna valdistriktets namn och hur många fönsterkuvert<br>omslaget innehåller på vaije omslag, och</p>
<p>44</p>
<p>försegla vaije omslag.</p>
<p>13 § Ytterkuvert för budröst som valförrättama har öppnat enligt 10 §<br>skall dessa ta hand om och lämna till valnämnden. Nämnden skall<br>förvara dem under valperioden.</p>
<p>14 § Om ett omslag som innehåller fönsterkuvert kommer från<br>valnämnden till valförrättama efter att röstningen i valdistriktet<br>avslutats, skall omslaget inte öppnas utan skickas tillbaka till val-<br>nämnden efter att den preliminära rösträkningen i vallokalen avslutats.<br>Att omslaget skickats tillbaka skall antecknas i protokollet.</p>
<p>Ångerröstning</p>
<p>15 § Väljare skall kunna rösta i sin vallokal även om de röstat i annan<br>röstningslokal (ångerrösta).</p>
<p>Om en väljare ångerröstar skall det antecknas i protokollet.</p>
<p>16 § Om en väljare vill ångerrösta skall det fönsterkuvert som kommer<br>från väljaren tas fram. Om fönsterkuvertet inte lämnas tillbaka till<br>väljaren skall det läggas i ett särskilt kuvert som klistras igen och förses<br>med en anteckning om innehållet. Först när fönsterkuvertet lämnats<br>tillbaka eller lagts in i ett särskilt kuvert får väljaren lämna sin röst i<br>vallokalen. Vad valförrättaren gjort skall antecknas i protokollet.</p>
<h4>16 kap. Preliminär rösträkning i vallokal</h4>
<p>1 § Omedelbart efter att röstningen i vallokalen förklarats avslutad och<br>samtliga valkuvert som skall läggas i valurnan lagts ner i den skall val-<br>förrättama räkna rösterna. Denna rösträkning är offentlig och skall<br>genomföras utan avbrott. Resultatet av rösträkningen är preliminärt.</p>
<p>2 § Har riksdagsval hållits samtidigt med annat val, skall riksdagsvalet<br>räknas först. Räkningen skall för vaije slag av val gå till på följande<br>sätt.</p>
<p>1. Valurnan skall tömmas och valkuverten räknas. Antalet väljare<br>som enligt röstlängden deltagit i valet skall räknas. Antalet kuvert och<br>antalet röstande skall antecknas i protokollet. Stämmer inte uppgiften<br>om antal valkuvert med uppgiften om antalet röstande skall den sannoli-<br>ka orsaken till skillnaden antecknas i protokollet.</p>
<p>2. Valsedlarna skall tas ur valkuverten. Innehåller ett valkuvert mer<br>än en valsedel skall valsedlarna läggas tillbaka i kuvertet.</p>
<p>3. Om en valsedel är blank därför att den saknar partibeteckning, har<br>mer än en partibeteckning eller är märkt så att den kan antas vara ogil-<br>tig enligt 18 kap. 10 §, skall valsedeln läggas tillbaka i sitt valkuvert.</p>
<p>4. Valsedlar som lagts tillbaka i sina valkuvert enligt 2 eller 3 skall<br>läggas i särskilda omslag. På vaije omslag skall valförrättama anteckna<br>hur många kuvert som omslaget innehåller.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>45</p>
<p>5. De valsedlar som valförrättama godkänt skall sorteras i grupper Prop. 1996/97:70<br>efter partibeteckning. Antalet valsedlar i vaije grupp skall räknas och<br>antalet antecknas i protokollet. Valsedlarna för vaije parti skall sedan<br>läggas i särskilda omslag. På vaije omslag skall valförrättama anteckna</p>
<p>-  vilket val valsedlarna gäller,</p>
<p>-  antalet valsedlar,</p>
<p>-  för vilket parti valsedlarna gäller, och</p>
<p>-  uppgift om valdistrikt.</p>
<p>6. Omslag enligt 4 och 5 skall förseglas.</p>
<p>3 § Protokollet skall skrivas under av ordföranden och två av de närva-<br>rande valförrättama. Därmed är den preliminära rösträkningen i<br>vallokalen avslutad.</p>
<p>4 § Omedelbart efter att den preliminära rösträkningen avslutats skall<br>valförrättama till valnämnden överlämna</p>
<p>-  röstlängden,</p>
<p>-  protokollet,</p>
<p>-  ytterkuvert för budröst som sägs i 10 kap. 15 § och 15 kap. 13 §,<br>och</p>
<p>-  omslag som sägs i 2 § samt 15 kap. 12 och 14 §§.</p>
<p>Valnämnden skall se till att samtliga dessa handlingar kommer in till<br>nämnden. Om någon handling saknas skall den begäras in.</p>
<p>5 § Valnämnden skall behålla röstlängderna, ytterkuverten för budröst<br>som sägs i 4 § och omslagen som sägs i 15 kap. 12 och 14 §§. Nämn-<br>den skall till länsstyrelsen genast överlämna</p>
<p>-  protokollen, och</p>
<p>-  omslag som sägs i 2 §.</p>
<h4>17 kap. Valnämndens sammanträde för preliminär rösträkning</h4>
<p>Xhlnämndens förberedelser för rösträkningen</p>
<p>1 § Så snart som möjligt dock tidigast onsdagen efter valdagen skall<br>valnämnden granska och räkna de röster som inte räknats i vallokalerna.<br>Detta sammanträde är offentligt. Resultatet av valnämndens rösträkning<br>är preliminärt.</p>
<p>Vid sammanträdet skall nämnden granska</p>
<p>-  fönsterkuvert som kommit in till nämnden och behållits där,</p>
<p>-  fönsterkuvert som valförrättama lämnat tillbaka till nämnden enligt</p>
<p>15 kap. 14 §,</p>
<p>-  fönsterkuvert som kommit in till nämnden innan någon valurna<br>tömts,</p>
<p>-  fönsterkuvert som valförrättama enligt 15 kap. 12 § lagt in i<br>särskilda omslag, och</p>
<p>-  omslagskuvert för brevröst enligt lagen (1997:000) om brevröst-<br>ning i vissa fall.</p>
<p>46</p>
<p>2 § För varje slag av val och valkrets skall det användas en valurna.</p>
<p>3 § Valnämndens sammanträde skall bölja med att valnämnden granskar<br>de fönsterkuvert som sägs i 1 §. Vid denna granskning skall<br>valnämnden göra följande.</p>
<p>1. Öppna omslagen, räkna fönsterkuverten och anteckna antalet i<br>protokollet.</p>
<p>2. Kontrollera att väljarna</p>
<p>-  har rösträtt i kommunen,</p>
<p>-  inte lämnat fler än ett fönsterkuvert, och</p>
<p>-  inte röstat i vallokalen under valdagen.</p>
<p>Valnämnden skall också kontrollera att</p>
<p>-  fönsterkuverten inte blivit öppnade efter att de klistrats igen.</p>
<p>3. Öppna de fönsterkuvert som uppfyller kraven under 2, ta ut inne-<br>hållet och kontrollera att</p>
<p>-  fönsterkuvertet innehåller valkuvert,</p>
<p>-  väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för vaije slag av val,</p>
<p>-  det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, och</p>
<p>-  vaije valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.</p>
<p>4 § Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under 3 § 2 ett<br>ytterkuvert för budröst enligt 14 kap. 2-6 §§ (bud) skall valnämnden<br>vid den fortsatta granskningen kontrollera att väljaren</p>
<p>-  bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst,</p>
<p>-  på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att<br>väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt det i ytterkuvertet i<br>budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av<br>funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen<br>för att rösta i vallokalen eller någon annan röstningslokal, och</p>
<p>-  på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare<br>än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.</p>
<p>Valnämnden skall också kontrollera att</p>
<p>-  ytterkuvertet är igenklistrat,</p>
<p>-  budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren<br>själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som<br>gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,</p>
<p>-  budet inte är vittne, och</p>
<p>-  budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på<br>ytterkuvertet.</p>
<p>5 § Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under 3 § 2 ett<br>ytterkuvert för budröst enligt 14 kap. 7-9 §§ (lantbrevbärare) skall<br>valnämnden vid den fortsatta granskningen kontrollera att väljaren</p>
<p>-  bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst,</p>
<p>-  på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att<br>väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i<br>vittnets närvaro, och</p>
<p>-  på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare<br>än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>47</p>
<p>Valnämnden skall också kontrollera att</p>
<p>-  ytterkuvertet är igenklistrat,</p>
<p>-  vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har<br>skrivit under försäkran,</p>
<p>-  lantbrevbäraren intygat på ytterkuvertet att väljaren själv lämnat<br>ytterkuvertet, och</p>
<p>-  lantbrevbäraren inte är vittne.</p>
<p>6 § Uppfylls de krav som ställs i 4 och 5 §§ skall valnämnden öppna<br>ytterkuvertet för budröst och kontrollera att</p>
<p>-  ytterkuvertet innehåller valkuvert,</p>
<p>-  väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för vaije slag av val,</p>
<p>-  det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, och</p>
<p>-  vaije valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.</p>
<p>7 § Vid granskningen enligt 3-6 §§ skall valnämnden</p>
<p>-  lägga de valkuvert som uppfyllt kraven i 3-6 §§ i valurnan for det<br>val valsedeln gäller,</p>
<p>-  markera i röstlängden för det val som valsedeln gäller att väljaren<br>röstat,</p>
<p>-  lägga de fönsterkuvert som inte uppfyllt kraven i 3 § 2 i ett<br>särskilt omslag,</p>
<p>-  lägga tillbaka ytterkuvert för budröst eller valkuvert som inte<br>uppfyllt kraven som ställs i 3 § 3 och i 4-6 §§ i sina fönsterkuvert till-<br>sammans med väljarens röstkort eller adresskort efter att valkuvert som<br>kommit i ytterkuvert för budröst lagts i sina ytterkuvert och lägga<br>fönsterkuverten i ett särskilt omslag,</p>
<p>-  anteckna valdistriktets namn och hur många fönsterkuvert<br>omslaget innehåller på vaije omslag, och</p>
<p>-  försegla vaije omslag.</p>
<p>8 § När valnämnden granskat fönsterkuverten skall nämnden granska<br>omslagskuverten för brevröst enligt lagen (1997:000) om brevröstning i<br>vissa fall.</p>
<p>Den preliminära rösträkningen</p>
<p>9 § När samtliga valkuvert som skall läggas ner i valurnan lagts ner i<br>den skall valnämnden räkna rösterna. Har riksdagsval hållits samtidigt<br>med annat val, skall riksdagsvalet räknas först. Räkningen skall för<br>vaije slag av val gå till på följande sätt.</p>
<p>1. Valurnan skall tömmas och valkuverten räknas. Antalet väljare<br>som enligt röstlängden deltagit i valet skall räknas. Antalet kuvert och<br>antalet röstande skall antecknas i protokollet. Stämmer inte uppgiften<br>om antal valkuvert med uppgiften om antalet röstande skall den sannoli-<br>ka orsaken till skillnaden antecknas i protokollet.</p>
<p>2. Valsedlarna skall tas ur valkuverten. Innehåller ett valkuvert mer<br>än en valsedel skall valsedlarna läggas tillbaka i kuvertet.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>48</p>
<p>3. Om en valsedel är blank därför att den saknar partibeteckning, har Prop. 1996/97:70<br>mer än en partibeteckning eller är märkt så att den kan antas vara ogil-<br>tig enligt 18 kap. 10 §, skall valsedeln läggas tillbaka i sitt valkuvert.</p>
<p>4. Valsedlar som lagts tillbaka i sina valkuvert enligt 2 eller 3 skall<br>läggas i särskilda omslag. På vaije omslag skall valnämnden anteckna<br>hur många kuvert som omslaget innehåller.</p>
<p>5. De valsedlar som valnämnden godkänt skall sorteras i grupper<br>efter partibeteckning. Antalet valsedlar i vaije grupp skall räknas och<br>antalet antecknas i protokollet. Valsedlarna för vaije parti skall sedan<br>läggas i särskilda omslag. På vaije omslag skall valnämnden anteckna</p>
<p>-  vilket val valsedlarna gäller,</p>
<p>-  antalet valsedlar,</p>
<p>-  för vilket parti valsedlarna gäller, och</p>
<p>-  uppgift om kommun och valdistrikt.</p>
<p>6. Omslag enligt 4 och 5 skall förseglas.</p>
<p>10 § Om fönsterkuvert kommer till valnämnden under rösträkningen<br>efter att någon valurna tömts skall kuverten hållas skilda från övriga<br>kuvert. Sådana kuvert skall läggas i ett eller flera särskilda omslag.<br>Valnämnden skall anteckna på omslaget vad det innehåller. Omslaget<br>skall förseglas.</p>
<p>11 § Ytterkuvert för budröst som öppnats av valnämnden vid gransk-<br>ningen enligt 6 § skall tas om hand av nämnden. Nämnden skall förvara<br>dessa ytterkuvert och ytterkuvert som sägs i 10 kap. 15 § och 15 kap.</p>
<p>13 § under valperioden.</p>
<p>12 § Valnämnden skall föra protokoll över sin rösträkning. Protokoll<br>skall föras på en blankett som fastställts av den centrala val-<br>myndigheten.</p>
<p>13 § När sammanträdet for rösträkning avslutats skall valnämnden till<br>länsstyrelsen genast överlämna</p>
<p>-  nämndens protokoll, och</p>
<p>- de omslag som nämnden gjort i ordning.</p>
<p>Om länsstyrelsen begär det skall nämnden också överlämna röstläng-<br>derna.</p>
<h4>18 kap. Slutlig sammanräkning och mandatfördelning</h4>
<p>1  § Länsstyrelsen skall göra den slutliga sammanräkningen av<br>valresultatet.</p>
<p>2 § Den centrala valmyndigheten skall på grundval av resultatet av den</p>
<p>slutliga sammanräkningen fördela mandaten i riksdagen och<br>Europaparlamentet samt utse riksdagsledamöter, företrädare i<br>Europaparlamentet och ersättare.                                                       49</p>
<p>4 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 70</p>
<p>Länsstyrelsen skall bistå den centrala valmyndigheten i den Prop. 1996/97:70<br>utsträckning som det behövs för att den skall kunna utse ledamöter,<br>företrädare och ersättare.</p>
<p>I fråga om val till landstings- och kommunfullmäktige skall länssty-<br>relsen fördela mandaten mellan partierna och för vaije valkrets utse<br>ledamöter och ersättare.</p>
<p>3 § Länsstyrelsen skall vid den slutliga sammanräkningen pröva om<br>valsedlarna är giltiga enligt 9 och 10 §§ och om något namn på en<br>valsedel skall anses vara obefintligt enligt 11 § samt meddela de beslut<br>som denna prövning kan föranleda. Länsstyrelsen skall också meddela<br>de beslut som behövs med anledning av uppgifterna i de protokoll som<br>förts över röstningen.</p>
<p>Närmare om förfarandet hos länsstyrelsen</p>
<p>4 § Länsstyrelsens sammanräkning skall vara offentlig och skall<br>påbörjas så fort som möjligt. Har val till riksdagen hållits samtidigt med<br>annat val skall valet till riksdagen räknas först.</p>
<p>5 § Om handlingarna från valnämnden är ofullständiga eller bristfälliga<br>på något annat sätt skall länsstyrelsen begära att de kompletteras. Om<br>det behövs skall länsstyrelsen också begära uppgift om varför hand-<br>lingarna är i bristfälligt skick.</p>
<p>6 § Länsstyrelsen skall kungöra tid och plats för sammanräkningen. I<br>kungörelsen skall länsstyrelsen ange i vilken ordning som de olika valen<br>kommer att räknas. Kungörelsen skall anslås på kommunernas<br>anslagstavlor och senast dagen före det att sammanräkningen börjar<br>införas i en ortstidning inom länet.</p>
<p>7 § Den slutliga sammanräkningen skall genomföras utan dröjsmål. Om<br>sammanräkningen avbryts skall valsedlar och övriga valhandlingar<br>förvaras på ett säkert sätt. Innan sammanräkningen börjar igen skall<br>länsstyrelsen kontrollera att det inte gjorts något obehörigt med valhand-<br>lingama.</p>
<p>8 § Länsstyrelsen skall föra protokoll över den slutliga samman-<br>räkningen. Formulär för protokoll skall vara fastställt av den centrala<br>valmyndigheten.</p>
<p>Ogiltighetsgrunder</p>
<p>9 § Har valsedlarna som väljarna lämnat inte förvarats på ett säkert sätt<br>skall de förklaras ogiltiga, om det kan antas att det gjorts något<br>obehörigt med dem.</p>
<p>10 § En valsedel är ogiltig om den</p>
<p>1. saknar partibeteckning eller har mer än en partibeteckning, eller</p>
<p>50</p>
<p>2. har kännetecken som uppenbart gjorts med avsikt.                  Prop. 1996/97:70</p>
<p>Finns det mer än en valsedel i ett valkuvert är dessa ogiltiga. Om<br>kuvertet innehåller flera valsedlar och alla har samma partibeteckning<br>skall dock en valsedel räknas som giltig. Skiljer sig valsedlarna i ett<br>sådant fall åt i fråga om kandidatnamn eller de särskilda personrösterna,<br>skall namnen på sedlarna anses obefintliga.</p>
<p>Obefintliga namn</p>
<p>11 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om</p>
<p>1. kandidaten inte är valbar eller det inte framgår klart vem som</p>
<p>avses,</p>
<p>2. namnet skrivits till på en valsedel som gäller for ett parti som<br>registrerat partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §,<br>eller</p>
<p>3. namnet inte är anmält och finns på valsedel för ett parti som<br>registrerat partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §.</p>
<p>Namnen på en valsedel skall vidare anses obefintliga om</p>
<p>1. valsedeln upptar namn men inte är försedd med ett markerat<br>utrymme för personröstning,</p>
<p>2. det lämnats mer än en särskild personröst eller det inte framgår<br>vem personrösten avser,</p>
<p>3. markering för den särskilda personrösten kan antas ha gjorts<br>maskinellt, eller</p>
<p>4. ordningen mellan namnen inte framgår klart.</p>
<p>Ett namn skall inte anses obefintliga på grund av att de strukits från<br>en valsedel som upptar namn.</p>
<p>Xblets avslutning</p>
<p>Riksdagsvalet och val till Europaparlamentet</p>
<p>12  § När länsstyrelsen har färdigställt sammanräkningen så att<br>ledamöter eller företrädare och ersättare kan utses skall den slutliga<br>sammanräkningen avslutas genom att protokollet läggs fram för<br>granskning.</p>
<p>13 § Valsedlarna skall läggas in i särskilda omslag, de godkända för sig<br>och de ogiltiga för sig. De ogiltiga valsedlarna och valsedlar där det<br>förekommer strykningar, tillägg och särskild personröst skall förvaras<br>under valperioden. Övriga valsedlar skall förvaras till dess att valet har<br>vunnit laga kraft.</p>
<p>Omslagen med valsedlar får öppnas om</p>
<p>-  det skall göras en ny eller en fortsatt sammanräkning, eller</p>
<p>-  det annars behövs för valmyndigheternas utvärdering av valet.</p>
<p>14 § När den centrala valmyndigheten har fördelat mandaten mellan<br>partierna och utsett ledamöter eller företrädare och ersättare skall<br></p>
<p>51</p>
<p>valresultatet tillkännages genom att det kungörs i Post- och Inrikes Prop. 1996/97:70<br>Tidningar. Därmed är valet avslutat.</p>
<p>Det skall också kungöras i Post- och Inrikes Tidningar, när nya<br>ledamöter och ersättare utsetts enligt 58-60 §§ eller nya företrädare och<br>ersättare utsetts enligt 67-69 §§.</p>
<p>Val till landstings- och kommunfullmäktige</p>
<p>15 § När länsstyrelsen har fördelat mandaten mellan partierna och utsett<br>ledamöter och ersättare skall valresultatet kungöras genom att<br>protokollet läggs fram för granskning. Därmed är valet avslutat.</p>
<p>Detsamma skall gälla när nya ledamöter och ersättare utsetts enligt<br>61-66 §§.</p>
<p>16 § Valsedlarna skall läggas in i särskilda omslag, de godkända for sig<br>och de ogiltiga för sig. De ogiltiga valsedlarna och valsedlar där det<br>förekommer strykningar, tillägg och särskild personröst skall förvaras<br>under valperioden. Övriga valsedlar skall förvaras till dess att valet har<br>vunnit laga kraft.</p>
<p>Omslagen med valsedlar får öppnas om</p>
<p>-  det skall göras en ny eller en fortsatt sammanräkning, eller</p>
<p>-  det annars behövs för valmyndigheternas utvärdering av valet.</p>
<p>17 § Om mindre än hälften av det bestämda antalet ledamöter har blivit<br>utsett vid valet, skall länsstyrelsen anmäla detta till Valpröv-<br>ningsnämnden.</p>
<p>Hur fördelningen av mandaten mellan partierna görs</p>
<p>Riksdagsvalet</p>
<p>18 § Den centrala valmyndigheten skall fördela mandaten i riksdagen på<br>grundval av länsstyrelsernas sammanräkning så som den slutligen<br>registrerats i det särskilda formuläret enligt 8 § och med tillämpning av<br>3 kap. 7-8 §§ regeringsformen.</p>
<p>Bara partier som har fått minst 4 procent av rösterna i hela landet får<br>delta i fördelningen av mandaten. Ett parti som har fått färre röster<br>skall dock delta i fördelningen av festa valkretsmandat i en valkrets, där<br>partiet har fått minst 12 procent av rösterna.</p>
<p>19 § De festa valkretsmandaten skall enligt 3 kap. 8 § första stycket<br>regeringsformen för vaije valkrets fördelas proportionellt mellan de<br>partier som får delta i fördelningen. Fördelningen görs genom att<br>jämförelsetal beräknas för partierna med utgångspunkt i valresultatet i<br>valkretsen. Det parti som vid vaije beräkning får det största<br>jämförelsetalet tilldelas ett mandat.</p>
<p>Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap.</p>
<p>1 § tillämpas.</p>
<p>52</p>
<p>20 § För att avgöra hur många mandat som ett parti enligt 3 kap. 8 § Prop. 1996/97:70<br>andra stycket regeringsformen skall ha sammanlagt i riksdagen för att</p>
<p>vara proportionellt representerat i hela landet skall den jämkade<br>uddatalsmetoden tillämpas på hela landet som en valkrets. Vaije parti<br>skall tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att partiet<br>skall få en representation som svarar mot dess andel av samtliga röster</p>
<p>i landet.</p>
<p>Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap.</p>
<p>1 § tillämpas.</p>
<p>21 § Om ett parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten har fått<br>fler mandat än vad som behövs för att det skall vara proportionellt<br>representerat i riksdagen skall man vid fördelningen av utjämnings-<br>mandaten bortse från partiet och de mandat det har fått. Detsamma<br>gäller för ett parti och de mandat partiet fått, om det fått mindre än 4<br>procent av rösterna i landet.</p>
<p>Fördelningen av utjämningsmandat på valkretsar skall göras enligt 20<br>kap. 2 §.</p>
<p>22 § Om ett parti i någon valkrets fått fler mandat än vad som<br>motsvarar antalet namn på partiets valsedlar, skall överskjutande mandat<br>med tillämpning av 20 kap. 2 § flyttas till en annan valkrets där partiet<br>deltar i fördelningen av fasta valkretsmandat. Kan mandatet inte<br>tillsättas på detta sätt skall det vara obesatt under valperioden.</p>
<p>23 § Om det blir lika stora tal för flera partier eller valkretsar vid<br>beräkningarna enligt 19-22 §§, skall lotten avgöra vilket parti eller<br>vilken valkrets som skall få mandatet.</p>
<p>Val till landstingsfullmäktige</p>
<p>24 § Mandaten i landstingsfullmäktige skall fördelas mellan partier.</p>
<p>Bara partier som har fått minst 3 procent av rösterna i hela landstinget<br>får delta i fördelningen av mandaten.</p>
<p>25 § De festa valkretsmandaten i landstingsfullmäktige skall för vaije<br>valkrets fördelas proportionellt mellan partierna på grundval av<br>valresultatet i valkretsen. Fördelningen görs genom att jämförelsetal<br>beräknas för partierna. Det parti som vid vaije beräkning får det största<br>jämförelsetalet skall tilldelas ett mandat.</p>
<p>Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap.</p>
<p>1 § tillämpas.</p>
<p>26 § Utjämningsmandaten skall fördelas mellan partierna så att för-<br>delningen av alla mandat i landstingsfullmäktige blir proportionell mot<br>partiernas röstetal i hela landstinget. För att avgöra hur många mandat<br>i landstingsfullmäktige ett parti skall ha sammanlagt for att vara</p>
<p>proportionellt representerat i landstinget skall den jämkade uddatalsme-                  53</p>
<p>toden tillämpas på hela landstinget som en valkrets. Vaije parti skall<br></p>
<p>tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att partiet skall få Prop. 1996/97:70<br>en representation som svarar mot dess andel av samtliga röster i<br>landstinget.</p>
<p>Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap.</p>
<p>1 § tillämpas.</p>
<p>27 § Om ett parti vid fördelningen av de festa valkretsmandaten har fått<br>fler mandat än vad som behövs för att det skall vara proportionellt<br>representerat enligt 26 §, skall man vid fördelningen av utjämnings-<br>mandaten bortse från partiet och de mandat det har fått.</p>
<p>Fördelningen av utjämningsmandat på valkretsar skall göras enligt 20<br>kap. 2 §.</p>
<p>28 § Om ett parti i någon valkrets har fått fler mandat än vad som<br>motsvarar antalet namn på partiets valsedlar, skall överskjutande mandat<br>med tillämpning av 20 kap. 2 § flyttas till en annan valkrets. Kan<br>mandatet inte tillsättas på detta sätt skall det vara obesatt under<br>valperioden.</p>
<p>29 § Om det blir lika stora tal för flera partier eller valkretsar vid<br>beräkningarna enligt 25-28 §§, skall lotten avgöra vilket parti eller<br>vilken valkrets som skall få mandatet.</p>
<p>Val till kommunfullmäktige</p>
<p>30 § Mandaten i kommunfullmäktige skall för vaije valkrets fördelas<br>proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen.<br>Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för partierna. Det<br>parti som vid vaije beräkning får det största jämförelsetalet skall<br>tilldelas ett mandat.</p>
<p>Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap.</p>
<p>1 § tillämpas.</p>
<p>31 § Om ett parti har fått fler mandat än vad som motsvarar antalet<br>namn på partiets valsedlar, skall ett överskjutande mandat vara obesatt<br>under valperioden. Om kommunen är indelad i valkretsar, skall dock<br>mandatet med tillämpning av 20 kap. 2 § flyttas till en annan valkrets.</p>
<p>32 § Om det blir lika stora tal för flera partier eller valkretsar vid be-<br>räkningarna enligt 30 och 31 §§, skall lotten avgöra vilket parti eller<br>vilken valkrets som skall få mandatet.</p>
<p>Val till Europaparlamentet</p>
<p>33 § Den centrala valmyndigheten skall fördela mandaten mellan<br>partierna på grundval av länsstyrelsernas sammanräkning så som den<br>slutligen registrerats i det särskilda formuläret enligt 8 §.</p>
<p>34 § Bara partier som fått minst 4 procent av rösterna i hela landet får Prop. 1996/97:70<br>delta i fördelningen av mandaten.</p>
<p>35 § Mandaten skall fördelas proportionellt mellan de partier som får<br>delta i fördelningen. Fördelningen görs genom att jämförelsetal<br>beräknas för partierna med utgångspunkt i valresultatet i hela landet.<br>Det parti som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet tilldelas<br>ett mandat.</p>
<p>Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap.</p>
<p>1 § tillämpas.</p>
<p>36 § Om det blir lika stora tal för flera partier vid beräkningarna enligt<br>34 och 35 §§, skall lotten avgöra vilket parti som skall få mandatet.</p>
<p>Hur ledamöterna och företrädarna utses</p>
<p>Riksdagsvalet</p>
<p>37 § För vaije mandat som ett parti har fått i riksdagen skall en ledamot<br>utses. Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 9 § regeringsformen.</p>
<p>Den centrala valmyndigheten skall utse ledamöterna på grundval av<br>länsstyrelsens sammanräkning så som den slutligen registrerats i det<br>särskilda formuläret enligt 8 §.</p>
<p>38 § I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på<br>grundval av storleken på vaije kandidats personliga röstetal enligt<br>20 kap. 3 §. Personligt röstetal skall fastställas bara för en kandidat som<br>fått särskilda personröster till ett antal av minst 8 procent av partiets<br>röstetal i valkretsen.</p>
<p>Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra<br>vem som skall ha företräde.</p>
<p>39 § Kan inte ett tillräckligt stort antal ledamöter utses enligt 38 §, skall<br>ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom vaije parti bestämmas<br>genom att ett jämförelsetal beräknas för dem med tillämpning av<br>heltalsmetoden enligt 20 kap. 4 §.</p>
<p>Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem<br>som skall ha företräde.</p>
<p>Dubbelvalsavveckling vid riksdagsvalet</p>
<p>40 § Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer<br>än ett parti skall tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal<br>är störst i förhållande till antalet röster för partiet. Har kandidaterna<br>inte tagit plats i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall<br>de tillträda det mandat för vilket deras jämförelsetal är störst.</p>
<p>Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle<br>komma först i ordningen enligt 52 §. Vid denna beräkning skall man<br>bortse från den som redan valts till ledamot.</p>
<p>55</p>
<p>Leder första stycket till att två eller flera mandat inte tillträds, skall Prop. 1996/97:70<br>dessa tillsättas ett i taget efter storleken på de personliga röstetalen i<br>förhållande till antalet röster för partiet. Kan inte samtliga mandat<br>tillträdas härigenom tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 39 §.</p>
<p>Val till landstingsfullmäktige</p>
<p>41 § För vaije mandat som ett parti har fått i landstingsfullmäktige skall<br>länsstyrelsen utse en ledamot på grundval av ordningen mellan<br>kandidaterna.</p>
<p>I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på<br>grundval av storleken på vaije kandidats personliga röstetal enligt 20<br>kap. 3 §. Personligt röstetal skall fastställas bara för en kandidat som<br>fått särskilda personröster till ett antal av minst 5 procent av partiets<br>röstetal i valkretsen, dock lägst 100 röster.</p>
<p>Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra<br>vem som skall ha företräde.</p>
<p>42 § Kan inte ett tillräckligt stort antal ledamöter utses enligt 41 §, skall<br>länsstyrelsen bestämma ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom<br>vaije parti genom att beräkna ett jämförelsetal för dem med tillämpning<br>av heltalsmetoden enligt 20 kap. 4 §.</p>
<p>Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem<br>som skall ha företräde.</p>
<p>Dubbelvalsavveckling vid val till landstingsfullmäktige</p>
<p>43 § Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer<br>än ett parti skall tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal<br>är störst i förhållande till antalet röster för partiet. Har kandidaterna<br>inte tagit plats i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall<br>de tillträda det mandat för vilket deras jämförelsetal är störst.</p>
<p>Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle<br>komma först i ordningen enligt 54 §. Vid denna beräkning skall man<br>bortse från den som redan valts till ledamot.</p>
<p>Leder första stycket till att två eller flera mandat inte tillträds, skall<br>dessa tillsättas ett i taget efter storleken på de personliga röstetalen i<br>förhållande till antalet röster för partiet. Kan inte samtliga mandat<br>tillträdas härigenom tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 42 §.</p>
<p>Val till kommunfullmäktige</p>
<p>44 § För vaije mandat som ett parti har fått i kommunfullmäktige skall<br>länsstyrelsen utse en ledamot på grundval av ordningen mellan<br>kandidaterna.</p>
<p>I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på<br>grundval av storleken på vaije kandidats personliga röstetal enligt<br>20 kap. 3 §. Personligt röstetal skall fastställas bara för en kandidat som<br></p>
<p>56</p>
<p>fått särskilda personröster till ett antal av minst 5 procent av partiets Prop. 1996/97:70<br>röstetal i valkretsen, dock lägst 50 röster.</p>
<p>Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra<br>vem som skall ha företräde.</p>
<p>45 § Kan inte ett tillräckligt stort antal ledamöter utses enligt 44 §, skall<br>länsstyrelsen bestämma ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom<br>vaije parti genom att beräkna ett jämförelsetal för dem med tillämpning<br>av heltalsmetoden enligt 20 kap. 4 §.</p>
<p>Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem<br>som skall ha företräde.</p>
<p>Dubbelvalsavveckling vid val till kommunfullmäktige</p>
<p>46 § Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer<br>än ett parti skall tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal<br>är störst i förhållande till antalet röster för partiet. Har kandidaterna<br>inte tagit plats i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall<br>de tillträda det mandat för vilket deras jämförelsetal är störst.</p>
<p>Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle<br>komma först i ordningen enligt 20 kap. 5 §. Vid denna beräkning skall<br>man bortse från den som redan valts till ledamot.</p>
<p>Leder första stycket till att två eller flera mandat inte tillträds, skall<br>dessa tillsättas ett i taget efter storleken på de personliga röstetalen i<br>förhållande till antalet röster för partiet. Kan inte samtliga mandat<br>tillträdas härigenom tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 45 §.</p>
<p>Val till Europaparlamentet</p>
<p>47 § För vaije mandat som ett parti har fått i Europaparlamentet skall<br>en företrädare utses.</p>
<p>Den centrala valmyndigheten skall utse företrädarna på grundval av<br>länsstyrelsens sammanräkning så som den slutligen registrerats i det<br>särskilda formuläret enligt 8 §.</p>
<p>48 § I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på<br>grundval av storleken på vaije kandidats personliga röstetal enligt<br>20 kap. 3 §. Personligt röstetal fastställs bara för en kandidat som fått<br>särskilda personröster till ett antal av minst 5 procent av partiets röstetal<br>i landet.</p>
<p>Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra<br>vem som skall ha företräde.</p>
<p>49 § Kan inte ett tillräckligt stort antal företrädare utses enligt 48 §,<br>skall ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom vaije parti<br>bestämmas genom att ett jämförelsetal beräknas för dem med<br>tillämpning av heltalsmetoden enligt 20 kap. 4 §.</p>
<p>Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem                  57</p>
<p>som skall ha företräde.</p>
<p>Dubbelvalsavveckling vid val till Europaparlamentet</p>
<p>50 § Kandidater som har fått mandat för mer än ett parti skall tillträda<br>det mandat för vilket deras personliga röstetal är störst i förhållande till<br>antalet röster för partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen på<br>grundval av sina personliga röstetal, skall de tillträda det mandat för<br>vilket deras jämförelsetal är störst.</p>
<p>Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle<br>komma först i ordningen enligt 57 §. Vid denna beräkning skall man<br>bortse från den som redan valts till ledamot.</p>
<p>Leder första stycket till att två eller flera mandat inte tillträds, skall<br>dessa tillsättas ett i taget efter storleken på de personliga röstetalen i<br>förhållande till antalet röster för partiet. Kan inte samtliga mandat<br>tillträdas härigenom tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 49§.</p>
<p>Hur ersättarna utses</p>
<p>Riksdagsvalet</p>
<p>51 § Den centrala valmyndigheten skall utse ersättare för ledamöterna i<br>riksdagen på grundval av ordningen enligt 52 §. För vaije ledamot utses<br>lika många ersättare som ledamotens parti fått mandat i valkretsen. Det<br>skall dock alltid utses minst tre ersättare för vaije ledamot. När<br>ersättare utses skall man bortse från den som valts till ledamot.</p>
<p>Finns det inte någon som enligt första stycket kan utses till ersättare<br>skall reglerna i 20 kap. 6 § tillämpas. För vaije ledamot får det bara<br>finnas en ersättare enligt detta stycke. Kan ersättare inte utses på det<br>sättet utses inte någon ersättare.</p>
<p>52 § Om det behövs skall den centrala valmyndigheten för att utse<br>ersättare för de kandidater som ordnats enligt 38 och 39 §§ bestämma<br>en särskild ordning mellan kandidaterna på partiets valsedlar. Detta<br>skall göras enligt 20 kap. 5 §.</p>
<p>Får flera kandidater lika stora röstetal skall lotten avgöra vem som<br>skall ha företräde.</p>
<p>Val till landstingsfullmäktige</p>
<p>53  § Länsstyrelsen skall utse ersättare för ledamöterna i<br>landstingsfullmäktige på grundval av ordningen enligt 54 §. För vaije<br>ledamot skall länsstyrelsen utse lika många ersättare som ledamotens<br>parti fått mandat i valkretsen. Det skall dock alltid utses minst tre<br>ersättare för vaije ledamot. När ersättare utses skall man bortse från<br>den som valts till ledamot.</p>
<p>Kan inte ersättare utses på det sättet utses inte någon ersättare.</p>
<p>54 § Om det behövs skall länsstyrelsen för att utse ersättare för de<br>kandidater som ordnats enligt 41 och 42 §§ bestämma en särskild<br></p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>58</p>
<p>ordning mellan kandidaterna på partiets valsedlar. Detta skall göras Prop. 1996/97:70<br>enligt 20 kap. 5 §.</p>
<p>Får flera kandidater lika stora röstetal skall lotten avgöra vem som<br>skall ha företräde.</p>
<p>Val till kommunfullmäktige</p>
<p>55 § Kommunfullmäktige bestämmer hur många ersättare som skall<br>finnas för ledamöterna i fullmäktige. Antalet utgör en viss andel, dock<br>högst hälften av det antal platser som vaije parti får i kommunen. Dessa<br>bestämmelser finns i 5 kap. 4 § andra stycket kommunallagen<br>(1991:900).</p>
<p>Länsstyrelsen skall utse ersättare till det antal och på det sätt som<br>sägs i 20 kap. 7 §. Om andelen ersättare av de platser som ett parti fått<br>utgör ett brutet tal skall detta avrundas till närmast högre hela tal. För<br>partier som har fått ett eller två mandat i fullmäktige skall även 20 kap.<br>8 § tillämpas om det annars inte kommer att utses två ersättare. Kan<br>någon ersättare för en viss ledamot inte utses på det sättet, utses ingen<br>ersättare för den ledamoten.</p>
<p>Val till Europaparlamentet</p>
<p>56 § Den centrala valmyndigheten skall utse ersättare för företrädarna i<br>Europaparlamentet på grundval av ordningen enligt 57 §. För vaije<br>företrädare utses lika många ersättare som företrädarens parti fått<br>mandat i valet. Det skall dock alltid utses minst tre ersättare för vaije<br>företrädare. När ersättare utses skall man bortse från den som valts till<br>företrädare.</p>
<p>Finns det inte någon som enligt första stycket kan utses till ersättare<br>skall reglerna i 20 kap. 6 § tillämpas. För vaije företrädare får det bara<br>finnas en ersättare enligt detta stycke. Kan ersättare inte utses på det<br>sättet utses inte någon ersättare.</p>
<p>57 § Om det behövs skall den centrala valmyndigheten för att utse<br>ersättare för de kandidater som ordnats enligt 48-50 §§ bestämma en<br>särskild ordning mellan kandidaterna på partiets valsedlar. Detta skall<br>göras enligt 20 kap. 5 §.</p>
<p>Får flera kandidater lika stora röstetal skall lotten avgöra vem som<br>skall ha företräde.</p>
<p>När ledamöter, företrädare och ersättare avgår under valperioden</p>
<p>Riksdagsvalet</p>
<p>58 § Avgår en ledamot i riksdagen under valperioden skall den centrala<br>valmyndigheten på anmälan av riksdagens talman utse en ny ledamot.<br>Till ny ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt<br>ordningen mellan ersättarna enligt 52 §. Kan någon ny ledamot inte<br>utses skall mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden.</p>
<p>59</p>
<p>59 § Om en ny ledamot tidigare varit ersättare enligt 51 § andra stycket Prop. 1996/97:70<br>for den avgångna ledamoten skall en ny ersättare utses enligt 51 §. Har</p>
<p>mandatet flyttats från en valkrets till en annan, skall det anses att<br>mandatet vid valet tilldelats den sistnämnda valkretsen.</p>
<p>Ersättare för en annan ledamot som utsetts i stället for en ledamot<br>som avgått är de övriga kandidater som skulle ha varit ersättare för den<br>avgångna ledamoten.</p>
<p>60 § Den centrala valmyndigheten skall på anmälan av riksdagens<br>talman med tillämpning av 51 § om möjligt utse två nya ersättare, om</p>
<p>-  antalet ersättare för en riksdagsledamot har minskat till hälften<br>eller mindre än hälften av det antal som utsetts vid valet därför att<br>ersättare har utsetts till ordinarie ledamöter eller har avgått av någon<br>annan orsak, eller</p>
<p>-  antalet ersättare inte är tillräckligt stort för att ersättare skall<br>kunna inträda i en ledamots ställe enligt föreskrifterna i regeringsformen<br>och riksdagsordningen.</p>
<p>Val till landstingsfullmäktige</p>
<p>61 § Avgår en ledamot i landstingsfullmäktige under valperioden skall<br>länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande utse en ny ledamot.<br>Till ny ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt<br>ordningen mellan ersättarna enligt 54 §.</p>
<p>62 § Finns det inte någon som kan utses till ledamot enligt 61 § skall<br>länsstyrelsen göra en ny sammanräkning och utse en ny ledamot.</p>
<p>Vid sammanräkningen skall 20 kap. 6 § tillämpas. Kan någon ny<br>ledamot inte utses skall mandatet vara obesatt under återstoden av<br>valperioden.</p>
<p>63 § Om en ersättare har utsetts till ordinarie ledamot eller avgått som<br>ersättare av någon annan orsak skall länsstyrelsen på anmälan av<br>fullmäktiges ordförande göra nya sammanräkningar och utse ytterligare<br>en ersättare för vaije ledamot som berörs.</p>
<p>Ersättare för en annan ledamot som utsetts i stället för en ledamot<br>som avgått är de övriga kandidater som skulle ha varit ersättare för den<br>avgångna ledamoten.</p>
<p>Vid sammanräkningen skall 54 § tillämpas. Kan någon ersättare inte<br>utses enligt första stycket utses ingen ersättare.</p>
<p>Val till kommunfullmäktige</p>
<p>64 § Avgår en ledamot i kommunfullmäktige under valperioden skall<br>länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande utse en ny ledamot.<br>Till ny ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt<br>ordningen mellan ersättarna enligt 55 §.</p>
<p>60</p>
<p>65 § Finns det inte någon som kan utses till ledamot enligt 64 § skall Prop. 1996/97:70<br>länsstyrelsen göra en ny sammanräkning och utse en ny ledamot.</p>
<p>Vid sammanräkningen skall 20 kap. 6 § tillämpas. Kan någon ny<br>ledamot inte utses skall mandatet vara obesatt under återstoden av<br>valperioden.</p>
<p>66 § Om en ersättare har utsetts till ordinarie ledamot eller avgått som<br>ersättare av någon annan orsak, skall länsstyrelsen på anmälan av<br>fullmäktiges ordförande göra nya sammanräkningar och utse ytterligare<br>en ersättare för vaije ledamot som berörs. I de fall antalet ersättare<br>också efter det att ersättare avgått uppgår till minst det antal som<br>fullmäktige bestämt skall en ny ersättare utses bara om ledamoten i<br>annat fall skulle komma att sakna ersättare som utsetts för henne eller<br>honom.</p>
<p>Ersättare för en annan ledamot som utsetts i stället för en ledamot<br>som avgått är de övriga kandidater som skulle ha varit ersättare för den<br>avgångna ledamoten.</p>
<p>Vid sammanräkningen skall 55 § tillämpas. Kan någon ersättare inte<br>utses enligt första stycket utses ingen ersättare.</p>
<p>Val till Europaparlamentet</p>
<p>67 § Avgår en företrädare i Europaparlamentet under valperioden skall<br>den centrala valmyndigheten på anmälan från Europaparlamentet utse en<br>ny företrädare. Till ny företrädare skall utses den som står i tur att<br>inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 57 §. Kan någon ny<br>företrädare inte utses skall mandatet vara obesatt under återstoden av<br>valperioden.</p>
<p>68 § Om en ny företrädare tidigare varit ersättare enligt 56 § andra<br>stycket för den avgångna företrädaren skall en ny ersättare utses enligt<br>56 §.</p>
<p>Ersättare för en annan företrädare som utsetts i stället för en<br>företrädare som avgått är de övriga kandidater som skulle ha varit<br>ersättare för den avgångna företrädaren.</p>
<p>69  § Den centrala valmyndigheten skall på anmälan av<br>Europaparlamentet med tillämpning av 56 § om möjligt utse två nya<br>ersättare, om antalet ersättare för en företrädare har minskat till hälften<br>eller mindre än hälften av det antal som utsetts vid valet därför att<br>ersättare har utsetts till företrädare eller har avgått av annan orsak.</p>
<p>Ledighet för företrädare i Europaparlamentet</p>
<p>70 § En företrädare i Europaparlamentet har rätt att fullgöra sitt<br>uppdrag trots tjänsteuppgifter eller andra förpliktelse som företrädaren<br>är skyldig att fullgöra.</p>
<h4>19 kap. Överklagande av val och utfärdande av bevis om vem som Prop. 1996/97:70<br>valts</h4>
<p>Överklagande</p>
<p>1 § Den centrala valmyndighetens eller länsstyrelsens beslut att fast-<br>ställa utgången av ett val eller av en sådan sammanräkning för att utse<br>efterträdare eller ersättare som sägs i 18 kap. 58-69 §§ får överklagas<br>hos Valprövningsnämnden enligt bestämmelserna i detta kapitel.</p>
<p>Vem får överklaga?</p>
<p>2 § Ett beslut får överklagas av</p>
<p>-  den som enligt röstlängden har rösträtt vid valet,</p>
<p>-  den som enligt beslut av skattemyndigheten i ett ärende om<br>rättelse av röstlängd enligt 7 kap. 11 § var utesluten från rösträtt,</p>
<p>-  den som efter anmälan enligt 7 kap. 1 eller 10 § inte tagits upp i<br>röstlängden, och</p>
<p>-  ett parti som har deltagit i valet.</p>
<p>Hur man överklagar</p>
<p>3 § Den som vill överklaga ett beslut enligt 1 § skall ge in skrivelsen<br>med överklagandet till den myndighet som meddelat beslutet (besluts-<br>myndighet). Den skall ha kommit dit tidigast dagen efter valdagen och<br>senast inom tio dagar efter det att valet avslutades.</p>
<p>Gäller överklagandet beslut om att utse nya ledamöter eller<br>företrädare eller ersättare enligt 18 kap. 58-69 §§ skall skrivelsen med<br>överklagandet ha kommit till beslutsmyndigheten inom tio dagar efter<br>det att sammanräkningen avslutades.</p>
<p>4 § Om skrivelsen med överklagandet kommit in till Valprövnings-<br>nämnden inom överklagandetiden, skall överklagandet tas upp till<br>prövning även om inte skrivelsen kommit till beslutsmyndigheten i tid.</p>
<p>5 § Det är Valprövningsnämnden som skall avgöra om en skrivelse med<br>ett överklagande har kommit i rätt tid.</p>
<p>Klagandens rätt att få del av uppgifter</p>
<p>6 § Den som vill överklaga har rätt att hos den myndighet som<br>meddelat beslutet genast få utdrag ur protokoll eller annan handling<br>över sammanräkningen.</p>
<p>Kungörande</p>
<p>7 § Snarast möjligt efter att tiden för överklagande gått ut skall besluts-<br>myndigheten på en gång kungöra samtliga överklaganden och skicka                62</p>
<p>skrivelserna till Valprövningsnämnden. Om ett överklagande gäller riks-<br></p>
<p>dagen eller Europaparlamentet, skall kungörelsen införas i Post- och Prop. 1996/97:70<br>Inrikes Tidningar. Om ett överklagande gäller landstings- eller<br>kommunfullmäktige, skall kungörelsen införas i en ortstidning inom<br>landstinget respektive kommunen.</p>
<p>8 § I en kungörelse enligt 7 § skall en viss kort tid anges inom vilken<br>förklaring över överklagandena skall ha kommit in till Valprövnings-<br>nämnden.</p>
<p>Beslutsmyndighetens yttrande</p>
<p>9 § Beslutsmyndigheten skall skyndsamt till Valprövningsnämnden ge in<br>yttrande över överklagandena. Bestämmelserna i 27 och 28 §§<br>förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inte till-<br>ämpas.</p>
<p>Övriga bestämmelser om överklagande</p>
<p>10 § Ett beslut genom vilket någon har utsetts till ledamot av riksdagen<br>eller till ersättare gäller även om beslutet överklagats. Ändras valet<br>inträder en ny ledamot eller ersättare på sin plats så snart valet har<br>kungjorts. Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 11 § första stycket<br>regeringsformen.</p>
<p>Ett beslut genom vilket någon har utsetts till ledamot i landstings-<br>eller kommunfullmäktige eller till ersättare gäller även om beslutet har<br>överklagats. Om någon annan utses till ledamot eller ersättare med<br>anledning av överklagandet gäller det beslutet så snart det val eller den<br>sammanräkning har avslutats genom vilken ledamoten eller ersättaren<br>blivit utsedd.</p>
<p>Företrädare i Europaparlamentet tillträder sitt uppdrag då de utsetts<br>och deras behörighet prövats av Europaparlamentet.</p>
<p>Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223)<br>gäller inte beslut som sägs i denna paragraf.</p>
<p>Bevis</p>
<p>11 § För den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen eller<br>företrädare i Europaparlamentet eller till ersättare skall den centrala val-<br>myndigheten genast utfärda bevis om detta. I beviset skall den centrala<br>valmyndigheten ange</p>
<p>-  namnet på den som blivit utsedd, och</p>
<p>-  den tid, det parti och den valkrets som ledamoten eller ersättaren<br>blivit utsedd för.</p>
<p>Ett bevis för ersättare skall dessutom innehålla uppgift om den eller<br>de ledamöter eller företrädare som han eller hon utsetts till ersättare för<br>och ordningen mellan ersättarna, om flera ersättare utsetts för samma<br>ledamot eller företrädare.</p>
<p>63</p>
<p>12 § Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från Prop. 1996/97:70<br>sammanräkning vid vilken ledamoten eller företrädaren eller ersättaren<br>blivit utsedd. Beviset skall skickas till den som blivit utsedd samt<br>Valprövningsnämnden och riksdagens talman. Bevis som avser<br>företrädare skall dessutom skickas till Europaparlamentet.</p>
<p>13 § För den som blivit utsedd till ledamot av landstings- eller kom-<br>munfullmäktige eller till ersättare skall länsstyrelsen genast utfärda<br>bevis om detta.</p>
<p>I beviset skall länsstyrelsen ange</p>
<p>-  namnet på den som blivit utsedd, och</p>
<p>-  den tid, det parti och, i förekommande fall, den valkrets som<br>ledamoten eller ersättaren blivit utsedd för.</p>
<p>14 § Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från<br>sammanräkning vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd.<br>Beviset skall skickas till den som blivit utsedd samt landstings-<br>respektive kommunfullmäktige.</p>
<p>Partier skall underrättas om vissa beslut</p>
<p>15 § Beslutsmyndigheten skall om möjligt underrätta ett parti som<br>berörs av ett beslut genom vilket en sammanräkning enligt 18 kap.<br>58-69 §§ fastställts. Beslutsmyndigheten får avgöra på vilket sätt partiet<br>skall underrättas.</p>
<p>Vilprövningsnämndens prövning</p>
<p>16 § När Valprövningsnämnden prövar ett överklagande av ett beslut<br>genom vilket utgången av ett ordinarie val till riksdagen eller ett<br>ordinarie val till landstings- eller kommunfullmäktige har festställts,<br>skall nämnden ha samma sammansättning som den hade vid tiden för<br>dessa val. När nämnden prövar ett överklagande av ett beslut genom<br>vilket utgången av ett annat val festställts, får nämnden ha den<br>sammansättning den hade vid tiden för det valet.</p>
<p>När nämnden avgör ett ärende enligt denna lag skall nämndens<br>samtliga ledamöter vara närvarande. Undantag från denna bestämmelse<br>finns i 23 §.</p>
<p>17 § Om Valprövningsnämnden i ett ärende enligt 1 § finner att någon<br>behöver höras som vittne vid domstol, kan nämnden förordna att<br>vittnesförhör skall hållas vid tingsrätt.</p>
<p>I fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap. 10 och<br>11 §§ rättegångsbalken. Ersättning till vittnen skall betalas av allmänna<br>medel. Kostnaden för detta skall stanna på staten.</p>
<p>Statliga och kommunala myndigheter, Posten Aktiebolag och någon<br>annan som anordnat särskild röstmottagning skall lämna Valprövnings-<br>nämnden de upplysningar och yttranden som den begär.</p>
<p>64</p>
<p>18 § Valprövningsnämnden skall vid prövningen av ett överklagande Prop. 1996/97:70<br>upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om</p>
<p>omval i den berörda valkretsen om</p>
<p>1. det vid förberedande och genomförande av valet som en<br>myndighet svarar for förekommit avvikelse från föreskriven ordning,</p>
<p>2. någon hindrat röstningen,</p>
<p>3. förvanskat avgivna röster, eller</p>
<p>4. otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.</p>
<p>Ett omval skall dock förordnas bara om det med fog kan antas att vad</p>
<p>som förekommit har inverkat på valutgången.</p>
<p>Kan rättelse åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon<br>annan sådan mindre ingripande åtgärd, skall nämnden i stället uppdra åt<br>beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.</p>
<p>19 § Har det vid en sammanräkning som sägs i 18 kap. 58-69 §§ före-<br>kommit avvikelse från föreskriven ordning och är det inte osannolikt att<br>avvikelsen har inverkat på utgången av sammanräkningen, skall<br>Valprövningsnämnden vid prövning av ett överklagande upphäva<br>sammanräkningen och uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta den<br>rättelse som behövs.</p>
<p>20 § Om ett visst beslut enligt lag inte får överklagas eller om det skall<br>överklagas i särskild ordning, får en omständighet som avses med<br>beslutet inte åberopas vid ett överklagande som avses i 18 eller 19 §§.</p>
<p>Bestämmelser om talan i samband med ett överklagande av val mot<br>en skattemyndighets beslut om rättelse av en röstlängd finns i 7 kap.<br>14 §.</p>
<p>21 § Om en länsstyrelse har gjort en anmälan enligt 18 kap. 17 § att för<br>få ledamöter utsetts i landstings- eller kommunfullmäktige, skall<br>Valprövningsnämnden upphäva valet och besluta om omval av samtliga<br>ledamöter och ersättare.</p>
<p>\hlprövningsnämndens granskning av bevis</p>
<p>22 § Valprövningsnämnden skall granska bevis för riksdagsledamöter<br>eller företrädare i Europaparlamentet och ersättare för att pröva om<br>beviset blivit utfärdat i enlighet med 11 §. Granskningen skall efter<br>riksdagsval vara avslutad senast dagen innan den riksdag som valet gällt<br>samlas till riksmöte. Övriga bevis som kommer in till Valp-<br>rövningsnämnden skall granskas så snart det kan ske. Berättelse om<br>granskningen skall genast överlämnas till riksdagens talman. Gäller<br>valet företrädare skall berättelse om granskningen dessutom skickas till<br>Europaparlamentet.</p>
<p>23 § Nämnden får uppdra åt ordföranden eller ersättaren för ordföran-<br>den att på nämndens vägnar i ärenden av enklare art granska bevis för<br>en riksdagsledamot eller en företrädare och ersättare för en<br>riksdagsledamot eller en företrädare som utses under löpande valperiod</p>
<p>5 Riksdagen 1996/97. I saml. Nr 70<br></p>
<p>med anledning av att en riksdagsledamot eller en företrädare avgått eller Prop. 1996/97:70<br>ersättare utsetts enligt 18 kap. 58, 60, 67 och 69 §§</p>
<h4>20 kap. Beräkningsgrunder</h4>
<p>Den jämkade uddatalsmetoden</p>
<p>1 § Jämförelsetal enligt 18 kap. 19, 20, 25, 26, 30 och 35 §§ skall<br>beräknas på följande sätt.</p>
<p>Så länge partiet ännu inte tilldelats något mandat beräknas<br>jämförelsetalet genom att partiets röstetal i valkretsen delas med 1,4.<br>Därefter beräknas jämförelsetalet genom att partiets röstetal delas med<br>det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av de mandat som redan<br>har tilldelats partiet i valkretsen.</p>
<p>Fördelningen av utjämningsmandat och överskjutande mandat</p>
<p>2 § Fördelning av utjämningsmandat enligt 18 kap. 21 § andra stycket<br>och 27 § andra stycket samt fördelning av överskjutande mandat enligt<br>18 kap. 22, 28 och 31 §§ skall göras på följande sätt.</p>
<p>Av de utjämningsmandat eller överskjutande mandat som ett parti har<br>fått tillförs det första den valkrets där partiet efter fördelningen av de<br>fasta valkretsmandaten har större jämförelsetal än i övriga valkretsar.<br>Återstående mandat tillförs ett efter ett den valkrets där partiet för vaije<br>gång har störst jämförelsetal vid en fortsatt tillämpning av den jämkade<br>uddatalsmetoden enligt 1 § på partiets röstetal i valkretsarna. I en<br>valkrets där partiet inte har fått något fest valkretsmandat skall dock<br>jämförelsetalet vid tilldelningen av det första mandatet vara lika med<br>partiets röstetal.</p>
<p>Personligt röstetal</p>
<p>3 § Ordningen mellan kandidatnamnen enligt 18 kap. 38 § första<br>stycket, 41 § andra stycket, 44 § andra stycket och 48 § skall festställas<br>på följande sätt.</p>
<p>Ett personligt röstetal festställs på grundval av de särskilda<br>personröster som avgivits för kandidaten. Valsedlar på vilka det lämnats<br>särskilda personröster ordnas gruppvis efter partibeteckning. Därefter<br>räknas antalet personröster för vaije namn i gruppen. För namn som<br>fått personröster motsvarande det antal som anges i de nämnda<br>lagrummen festställs ett personligt röstetal. Ett namns personliga<br>röstetal är lika med antalet personröster som har lämnats för namnet un-<br>der samma partibeteckning. Det namn som har störst personligt röstetal<br>tar första plats i ordningen, det som har näst störst tar andra plats och<br>så vidare enligt samma grund.</p>
<p>66</p>
<p>Heltalsmetoden</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>4 § Ordningen mellan kandidatnamnen enligt 18 kap. 39, 42, 45 och<br>49 §§ inom vaije parti skall festställas med tillämpning av heltalsmeto-<br>den genom särskilda uträkningar på följande sätt.</p>
<p>Vid vaije uträkning gäller en valsedel bara för ett namn.</p>
<p>Vid uträkningen gäller en valsedel för det namn som står först på<br>sedeln varvid bortses från namn som redan utsetts. Valsedlar med<br>samma första namn bildar en grupp. Vaije grupps röstetal räknas fram.<br>Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. Samma<br>tal är också jämförelsetal för det namn som står först på gruppens<br>valsedlar. Det namn vars jämförelsetal är störst får den första platsen i<br>den ordningen.</p>
<p>Vid vaije följande uträkning gäller en valsedel för det namn som står<br>först på sedeln, varvid bortses från namn som redan fått plats i<br>ordningen. Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast<br>föregående uträkning gällde för det namn som fick plats i ordningen,<br>upplöses och ordnas i nya grupper, så att valsedlar som vid den<br>pågående uträkningen gäller för ett och samma namn bildar en grupp.<br>Övriga befintliga grupper behålls däremot oförändrade. För vaije<br>nybildad grupp räknas röstetalet fram. Röstetalet är lika med det antal<br>valsedlar som ingår i gruppen. För samtliga namn som deltar i<br>uträkningen beräknas röstetal och jämförelsetal.</p>
<p>Röstetalet för ett namn är lika med röstetalet för den grupp eller det<br>sammanlagda röstetalet för de grupper vilkas valsedlar gäller för<br>namnet. Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess röstetal, om inte<br>den grupp av valsedlar som gäller för namnet deltagit i besättandet av<br>en förut utdelad plats. Om detta är fellet, får man namnets jämförelsetal<br>genom att dess röstetal delas med det tal som motsvarar den del<br>gruppen tagit i besättandet av plats eller platser som utdelats (gruppens<br>platstal), ökat med 1, eller, om flera grupper av valsedlar som gäller<br>för namnet deltagit i besättandet av förut utdelad plats, med dessa<br>gruppers sammanlagda platstal, ökat med 1. Platstalet för en grupp<br>beräknas genom att gruppens röstetal delas med det största jämförel-<br>setalet vid uträkningen närmast före gruppens bildande. Bråktal som<br>uppkommer vid delning beräknas med 2 decimaler. Den sista<br>decimalsifiran får inte höjas.</p>
<p>Det namn vars jämförelsetal är störst får nästa plats i ordningen.</p>
<p>Särskild ordning för att utse ersättare och för avveckling av dubbelvalda</p>
<p>5 § Den särskilda ersättarordningen enligt 18 kap. 52, 54 och 57 §§<br>samt dubbelvalsavveckling enligt 18 kap. 46 § skall göras på följande<br>sätt.</p>
<p>I första hand ordnas namnen på grundval av beräkningen av deras<br>personliga röstetal enligt vad som sägs i 3 §.</p>
<p>Kan inte tillräckligt många namn ordnas enligt andra stycket skall de<br>ordnas på grundval av de valsedlar som gällde för namnet, när det fick<br>plats i ordningen enligt 3 och 4 §§. Vid denna uträkning gäller varje<br></p>
<p>67</p>
<p>valsedel som hel röst. Med iakttagande av att namnet på den som redan Prop. 1996/97:70<br>fått plats i den särskilda ordningen anses som obefintligt, skall<br>röstvärdet tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som<br>får högsta röstetalet får plats i den särskilda ordningen.</p>
<p>Särskilda regler för vissa fall av utseende av ersättare och efterträdare</p>
<p>6 § Om ersättare skall utses enligt 18 kap. 51 § andra stycket eller 56 §<br>andra stycket samt om en ny ledamot skall utses enligt 62 eller 65 §<br>skall följande gälla.</p>
<p>Den kandidat inom valkretsen som står i tur att få nästa mandat för<br>partiet utses till ersättare eller ny ledamot. Saknas en sådan kandidat på<br>partiets valsedlar, skall den centrala valmyndigheten med tillämpning av<br>2 § bestämma en annan valkrets, där partiet deltar i fördelningen av<br>festa valkretsmandat, från vilken ersättaren eller ledamoten skall utses.<br>Till ersättare utses den som där står närmast i tur att få mandat for<br>partiet.</p>
<p>Ersättare för kommunfullmäktige</p>
<p>7 § Ersättare enligt 18 kap. 55 § utses på följande sätt.</p>
<p>I första hand utses ersättare på grundval av ordningen mellan<br>kandidaterna som framkommer vid beräkningen av deras personliga<br>röstetal enligt 3 §.</p>
<p>I andra hand utses ersättare genom en sammanräkning inom det parti<br>för vilket han eller hon har blivit vald. Vid vaije sammanräkning tas<br>hänsyn bara till de valsedlar som upptar ledamotens namn och som på<br>grund härav gällde för detta namn, när det fick plats i ordningen. Vaije<br>valsedel gäller som en hel röst. Med iakttagande av att namnet på en<br>kandidat som genom valet blivit utsedd till ledamot skall anses som<br>obefintligt tillgodoräknas röstvärdet det namn som står främst på sedeln.<br>Den som får högsta röstetalet är utsedd till ersättare för den ledamot<br>som sammanräkningen avser. Får flera kandidater lika röstetal skall<br>lotten avgöra vem som skall ha företräde.</p>
<p>Om det antal ersättare som har utsetts är mindre än det antal som<br>kommunfullmäktige har bestämt enligt 5 kap. 4 § andra stycket kommu-<br>nallagen (1991:900) och samma ersättare har utsetts för tre eller flera<br>ledamöter, utses ytterligare en ersättare för var och en av dessa<br>ledamöter. Därvid skall även namnet på en kandidat som genom valet<br>blivit utsedd till ersättare för den ledamot som sammanräkningen avser<br>anses som obefintligt. I övrigt görs på sätt som anges i andra och tredje<br>stycket.</p>
<p>Om antalet ersättare fortfarande är mindre än det antal som kom-<br>munfullmäktige har bestämt enligt 5 kap. 4 § andra stycket kommunal-<br>lagen och samma ersättare har utsetts för fem eller flera ledamöter,<br>utses ytterligare en sammanräkning ersättare för var och en av dessa<br>ledamöter.</p>
<p>Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare samman-                 gg</p>
<p>räkningar för de ledamöter vilkas ersättare har utsetts för sju eller flera<br></p>
<p>ledamöter, nio eller flera ledamöter, och så vidare, så länge antalet Prop. 1996/97:70<br>ersättare är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt.</p>
<p>8 § Om det sedan ersättare utsetts enligt 7 § visar sig att det för<br>ledamot eller ledamöter i ett parti som har fått ett eller två mandat<br>utsetts bara en ersättare skall ytterligare en sammanräkning göras. I det<br>fall partiet har fått två mandat skall sammanräkningen i första hand<br>göras för den ledamot som har störst personligt röstetal och därefter för<br>den som har störst jämförelsetal.</p>
<p>Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997, då vallagen (1972:620)<br>och lagen (1995:374) om val till Europaparlamentet skall upphöra att<br>gälla. Dessa lagar skall dock tillämpas vid utseende av efterträdare till<br>ledamot och företrädare samt vid utseende av efterträdare till ersättare<br>som ersatt ledamot eller företrädare som avgått under den valperiod<br>som löper när den nya lagen träder i kraft.</p>
<p>2. Partibeteckningar som registrerats enligt vallagen (1972:620) skall<br>anses som registrerad enligt denna lag.</p>
<p>3. Uppgifter om adress som finns i särskild röstlängd får vid<br>ikraftträdandet av denna lag registreras i ett lokalt folkbokförings-<br>register enligt lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister.<br>Skattemyndigheten skall upplysa de registrerade om åtgärden.</p>
<p>4. Vid val till riksdagen, rådgivande folkomröstning i hela landet och<br>vid folkomröstning i grundlagsfråga som äger rum före år 2002 samt<br>vid val till Europaparlamentet år 1999 skall vid tillämpning av 7 kap.<br>1 § denna lag gälla att de som inte varit folkbokförda i landet någon<br>gång efter den 1 juli 1991, bara tas upp i röstlängd om de anmäler att<br>de vill finnas i den.</p>
<p>5. Ansökan om att tas upp i särskild röstlängd som inkommer efter<br>den 1 januari 1997 skall anses som anmälan enligt 7 kap. 1 § denna lag.</p>
<p>69</p>
<h3>2.2 Förslag till lag om röstlängdsregister</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>Inledande bestämmelse</p>
<p>1 § För de ändamål som anges i 2 § får skattemyndigheterna och<br>Riksskatteverket med hjälp av automatisk databehandling föra register<br>för tillhandahållande av röstlängder för hela landet (röstlängdsregister).</p>
<p>Registerändamål</p>
<p>2 § Röstlängdsregistret får användas för framställning av</p>
<p>1.  röstlängder och röstkort enligt vallagen (1997:000), lagen<br>(1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. och folkomröstningslagen<br>(1979:369),</p>
<p>2. röstlängder och röstkort vid folkomröstning i en kommun eller i<br>ett landsting.</p>
<p>3. duplettröstkort, tillsyn, planering och uppföljning av val eller<br>omröstning, och</p>
<p>4. statistik.</p>
<p>Registeransvar</p>
<p>3 § Skattemyndigheten är registeransvarig för det röstlängdsregister som<br>förs inom myndighetens ansvarsområde. Riksskatteverket är register-<br>ansvarigt för alla registren.</p>
<p>Registerinnehåll</p>
<p>4 § Ett röstlängdsregister får innehålla uppgifter om</p>
<p>1. svenska medboigare som är eller som har varit folkbokförda i<br>landet och som är eller fyller 18 år senast den dag som val eller<br>folkomröstning skall hållas,</p>
<p>2. unionsmedborgare samt medboigare från Island och Norge som<br>fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i landet, och</p>
<p>3. andra utlänningar som sammanhängande varit folkbokförda i<br>landet tre år i följd före valdagen eller dagen för omröstningen.</p>
<p>5 § För den som avses i 4 § får registret innehålla uppgifter om</p>
<p>1. namn, personnummer, adress och den församling som personen är<br>folkbokförd i enligt folkbokföringslagen (1991:481),</p>
<p>2. medborgarskap, och</p>
<p>3. tillhörighet i svenska kyrkan eller medlemskap i en icke-territoriell<br>församling.</p>
<p>För den som inte är folkbokförd i landet får i registret också anges<br>när de utvandrade.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>70</p>
<p>6 § Utöver de uppgifter som sägs i 5 § får registret innehålla uppgifter Prop. 1996/97:70<br>om valdistrikt, vallokaler och vallokalernas öppettider samt adress till</p>
<p>valnämnden.</p>
<p>Ett röstlängdsregister får även innehålla de tekniska och<br>administrativa uppgifter som behövs för att tillgodose ändamålen med<br>registret.</p>
<p>Sökbegrepp</p>
<p>7 § I ett röstlängdsregister får som sökbegrepp bara användas uppgift<br>om</p>
<p>1. namn eller personnummer,</p>
<p>2. tillhörighet i svenska kyrkan,</p>
<p>3. medlemskap i en icke-territoriell församling,</p>
<p>4. medborgarskap i Sverige, Danmark, Finland, Island eller Norge,</p>
<p>5. medborgarskap i ett land inom eller utom Europeiska unionen<br>(unionsmedboigarskap eller icke unionsmedborgarskap), eller</p>
<p>6. valdistrikt.</p>
<p>Direktåtkomst</p>
<p>8 § Riksskatteverket, skattemyndigheterna och länsstyrelserna får ha<br>direktåtkomst till alla röstlängdsregister.</p>
<p>Utlämnande av uppgifter</p>
<p>9 § Uppgifter i registret får lämnas ut på medium för automatisk<br>databehandling bara om detta följer av lag eller förordning eller<br>regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har medgett<br>detta eller om uppgiften skall användas för framställning av statistik.</p>
<p>10 § Begär en enskild att få underrättelse enligt 10 § datalagen<br>(1973:289), skall underrättelsen lämnas av skattemyndigheten.</p>
<p>Gallring av uppgifter</p>
<p>11 § En månad efter att det val eller den omröstning för vilket<br>röstlängdsregistret upprättades har vunnit laga kraft skall uppgifterna<br>om personer i registret gallras.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.</p>
<p>71</p>
<h3>2.3 Förslag till lag om brevröstning i vissa fall               Prop. 1996/97:70</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>\km får brevrösta?</p>
<p>1 § Vid ordinarie val eller omval till riksdagen, ordinarie val till<br>landstings- och kommunfullmäktige samt vid extra val till riksdagen, val<br>till Europaparlamentet och folkomröstning får väljare som vistas i<br>Tyskland och Schweiz eller ombord på ett svenskt fartyg i utrikes fart<br>brevrösta enligt bestämmelserna i denna lag.</p>
<p>Vid brevröstning skall bestämmelserna i vallagen (1997:000)<br>tillämpas om inte annat följer av denna lag.</p>
<p>Hur brevröstning går till</p>
<p>2 § Den som vill brevrösta skall</p>
<p>-  för vaije slag av val själv lägga in en valsedel i ett valkuvert,</p>
<p>-  i närvaro av två vittnen lägga de valkuvert som gjorts i ordning i</p>
<p>ett ytterkuvert för brevröst,</p>
<p>-  klistra igen ytterkuvertet,</p>
<p>-  försäkra på heder och samvete att valkuvert och ytterkuvert gjorts</p>
<p>i ordning på detta sätt och att de gjorts i ordning i Tyskland eller</p>
<p>Schweiz respektive ombord på ett svenskt fartyg i utrikes fart,</p>
<p>-  skriva sitt namn och sitt personnummer på ytterkuvertet för<br>brevröst, och</p>
<p>-  intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som sägs</p>
<p>i 7 §.</p>
<p>3 § När ytterkuvertet för brevröst gjorts i ordning på det sätt som sägs</p>
<p>i 2 § skall vittnena på ytterkuvertet</p>
<p>-  skriftligen intyga att väljaren själv har skrivit under försäkran och<br>att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är<br>riktigt, och</p>
<p>-  skriva sina adresser.</p>
<p>4 § Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller<br>makens barn får inte vara vittne. Desamma gäller sambo eller sambons<br>barn.</p>
<p>Hur brevrösten skall skickas</p>
<p>5 § När ytterkuvertet gjorts i ordning på det sätt som sägs i 2 och 3 §§<br>skall väljaren</p>
<p>-  lägga ytterkuvertet i ett omslagskuvert för brevröst,</p>
<p>-  klistra igen detta kuvert,</p>
<p>-  skriva sitt namn och sitt personnummer på omslagskuvertet, och</p>
<p>-  skicka omslagskuvertet med postbefordran till den centrala                  72</p>
<p>valmyndigheten.</p>
<p>6 § Om ett omslagskuvert görs i ordning ombord på ett fartyg skall Prop. 1996/97:70<br>fartygets befälhavare, eller någon som befälhavaren utser, ange<br>fartygets namn på omslagskuvertet.</p>
<p>När brevrösten får göras i ordning</p>
<p>7 § Vid ordinarie val eller omval till riksdagen, ordinarie val till<br>landstings- och kommunfullmäktige, val till Europaparlamentet och vid<br>en folkomröstning får ett ytterkuvert för brevröst från Tyskland eller<br>Schweiz göras i ordning tidigast 24 dagar före valdagen och senast<br>dagen före valdagen. Vid dessa val får ett ytterkuvert för brevröst från<br>ett fartyg göras i ordning tidigast 55 dagar före valdagen och senast<br>dagen före valdagen.</p>
<p>Vid extra val till riksdagen och vid folkomröstning som hålls<br>samtidigt med sådana val får ett ytterkuvert från en väljare i Tyskland<br>eller Schweiz göras i ordning tidigast 20 dagar före valdagen och från<br>en väljare ombord på ett fartyg tidigast 30 dagar före valdagen.</p>
<p>8 § Ett omslagskuvert skall anses avgivet den dag då det är poststäm-<br>plat, eller om det har gjorts i ordning ombord på ett fartyg, det datum<br>som sägs i 2 §.</p>
<p>9 § Omslagskuvert för brevröst skall skickas med post i så god tid att<br>det kan beräknas vara den centrala valmyndigheten till handa senast<br>dagen efter valdagen.</p>
<p>10 § Den centrala valmyndigheten skall allt eftersom omslagskuverten<br>kommer från Tyskland eller Schweiz eller från ett fartyg i utrikes fart<br>fortlöpande anteckna hur många omslagskuvert som kommer in till<br>myndigheten och därefter skicka kuverten till valnämnden i den<br>kommun där väljaren finns i röstlängden.</p>
<p>Vid valnämnden skall göra med omslagskuverten</p>
<p>11 § När det kommer ett omslagskuvert för brevröst från den centrala<br>valmyndigheten till valnämnden skall nämnden anteckna detta i ett<br>protokoll.</p>
<p>Valnämnden skall förvara omslagskuverten på ett säkert sätt fram till<br>valnämndens sammanträde för preliminär rösträkning enligt 17 kap.<br>vallagen (1997:000).</p>
<p>12 § Valnämnden skall granska omslagskuverten och deras innehåll vid<br>valnämndens sammanträde för preliminär rösträkning enligt 17 kap.<br>vallagen (1997:000).</p>
<p>Efter att valnämnden gjort det som sägs i 17 kap. 3-7 §§ vallagen<br>skall nämnden granska omslagskuverten för brevröst. Vid denna<br>granskning skall nämnden göra följande.</p>
<p>1. Räkna antalet omslagskuvert och anteckna antalet i protokollet.</p>
<p>73</p>
<p>2. Granska omslagskuverten. Vid denna granskning skall valnämnden Prop. 1996/97:70<br>kontrollera att omslagskuvert</p>
<p>-  inte har blivit öppnat efter att det klistrats igen,</p>
<p>-  har skickats med post från Tyskland, Schweiz eller från ett lårtyg</p>
<p>i utrikes fart, och</p>
<p>-  inte har avgetts senare än dagen före valdagen.</p>
<p>3. Öppna de omslagskuvert som uppfyller kraven under 2, ta ut<br>ytterkuvertet och kontrollera att väljarna</p>
<p>-  har rösträtt i kommunen,</p>
<p>-  inte har röstat i vallokalen under valdagen,</p>
<p>-  inte har lämnat ett fönsterkuvert som sägs i 8 kap. 3 § tredje<br>stycket vallagen, och</p>
<p>-  inte har lämnat fler än ett ytterkuvert för brevröst.</p>
<p>13 § Uppfylls kraven som ställs i 12 § skall valnämnden fortsätta att<br>granska ytterkuvert och kontrollera att det är igenklistrat.</p>
<p>Om ytterkuvertet är igenklistrat skall valnämnden vid sin fortsatta<br>granskning kontrollera att väljaren</p>
<p>-  på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att<br>väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt det i ytterkuvertet i<br>närvaro av två vittnen och att kuverten gjorts i ordning i Tyskland eller<br>Schweiz respektive ombord på ett fartyg i utrikes fart,</p>
<p>-  skrivit sitt namn och sitt personnummer på kuvertet, och</p>
<p>-  intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som sägs</p>
<p>i 7 §.</p>
<p>Valnämnden skall också kontrollera att två vittnen på ytterkuvertet<br>skriftligen intygat att</p>
<p>-  väljaren själv lagt valkuvert i ytterkuvertet och klistrat igen det,</p>
<p>-  väljaren själv har skrivit under en försäkran på ytterkuvertet,</p>
<p>-  ytterkuvertet gjorts i ordning i Tyskland, Schweiz respektive<br>ombord på ett fartyg i utrikes fart, och</p>
<p>-  ytterkuvertet inte gjorts i ordning tidigare än vad som sägs i 7 §.</p>
<p>14 § Uppfylls kraven i 13 § skall valnämnden öppna ytterkuvertet och<br>kontrollera att</p>
<p>-  det innehåller valkuvert,</p>
<p>-  väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för vaije slag av val,</p>
<p>-  det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, och</p>
<p>-  vaije valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.</p>
<p>15 § Vid granskningen enligt 12-14 §§ skall valnämnden</p>
<p>-  lägga de valkuvert som uppfyllt kraven i 12-14 §§ i valurnan för<br>den valkrets och för det val som valsedeln gäller,</p>
<p>-  markera i röstlängden för det val som valsedeln gäller att väljaren<br>röstat,</p>
<p>-  lägga de omslagskuvert som inte uppfyllt kraven i 12 § andra<br>stycket 2 i ett särskilt omslag,</p>
<p>-  lägga tillbaka ytterkuvert eller valkuvert som inte uppfyllt kraven<br>i 12 § andra stycket 3 och i 13 och 14 §§ i sina omslagskuvert efter att<br></p>
<p>74</p>
<p>valkuvert lagts tillbaka i sitt ytterkuvert och lägga omslagskuverten i ett Prop. 1996/97:70<br>särskilt omslag,</p>
<p>- anteckna valkretsens och kommunens namn och hur många</p>
<p>omslagskuvert omslaget innehåller på vaije särskilt omslag, och</p>
<p>-  försegla det särskilda omslaget.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997 och gäller till utgången av år<br>2002. Genom ikraftträdandet skall lagen (1993:1404) om brevröstning i<br>Förbundsrepubliken Tyskland och i Schweiz upphöra att gälla.</p>
<p>75</p>
<h3>2.4 Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen</h3>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Härigenom föreskrivs att tilläggsbestämmelsen 7.4.2 riksdags-<br>ordningen<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>7A.2</p>
<p>Vid proportionellt val användes valsedlar, på vilka före namnen har<br>satts ut partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord för viss<br>grupp av riksdagsledamöter eller för viss meningsriktning). Namnen<br>föres upp i en följd under varandra.</p>
<p>Valsedel är ogiltig om den saknar partibeteckning eller upptager mer<br>än en partibeteckning.</p>
<p>Namn på valsedel skall anses obefintligt, om ordningen mellan<br>namnet och annat namn ej framgår klart.</p>
<p>De platser som har tilldelats<br>ett parti besättes så att partiets<br>första plats tillerkännes den vars<br>namn står främst i ordningen<br>inom partiet, partiets andra plats<br>den som bär det andra namnet i<br>ordningen och så vidare enligt<br>samma grund. När ordningen<br>mellan namn på ett partis<br>valsedlar skall bestämmas, äger<br>14 kap. 6 § vallagen (1972:620)<br>motsvarande tillämpning.</p>
<p>De platser som har tilldelats<br>ett parti besättes så att partiets<br>första plats tillerkännes den vars<br>namn står främst i ordningen<br>inom partiet, partiets andra plats<br>den som bär det andra namnet i<br>ordningen och så vidare enligt<br>samma grund. När ordningen<br>mellan namn på ett partis<br>valsedlar skall bestämmas, äger<br>20 kap. 4 § vallagen (1997:000)<br>motsvarande tillämpning.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.</p>
<p><sup>1</sup> Riksdagsordningen senast omtryckt 1995:272.</p>
<p>76</p>
<h3>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:704) om<br>kyrkofullmäktigval, m.m.</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 3, 5, 7, 8, 13, 15, 17, 18, 20, 21, 28, 30,<br>34-39, 41-43 och 49-51 §§ samt att rubriken närmast före 36 § lagen<br>(1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse</p>
<p>3 §</p>
<p>Vid val i hela riket av kyrko-       Vid val i hela riket av kyrko-<br>fullmäktige är valdag tredje       fullmäktige är valdag tredje</p>
<p>söndagen i oktober.                    söndagen i september.</p>
<p>Vid val av kyrkofullmäktige som inte omfattar hela riket är valdag<br>den söndag som centrala valmyndigheten bestämmer efter samråd med<br>länsstyrelsen. Sådant val får inte hållas samtidigt med val av<br>landstingsledamöter eller kommunfullmäktige inom valdistriktet.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>5 §</p>
<p>Vaije församling bildar ett valdistrikt.</p>
<p>Ingår delar av församling i olika valdistrikt vid val till riksdagen,<br>skall vaije del bilda eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige.<br>Länsstyrelsen får dock förordna att sådana delar av församling<br>tillsammans skall utgöra ett valdistrikt. Innan beslut härom meddelas,<br>skall församlingen och valnämnden beredas tillfälle att yttra sig.</p>
<p>I fråga om beslut som avses i<br>andra stycket äger 3 kap. 3 §<br>förde stycket och 6 § första<br>stycket vallagen (1972:620) mot-<br>svarande tillämpning.</p>
<p>I fråga om beslut som avses i<br>andra stycket äger 4 kap. 4 och<br>5 §§ samt 8 § första stycket<br>vallagen (1997:000) motsvaran-<br>de tillämpning.</p>
<p>Bestämmelserna om valförrätta-<br>re i 3 kap. 4 och 5 §§ samt 6 §<br>andra stycket vallagen (1972:<br>620) äger motsvarande tillämp-<br>ning vid val av kyrkofullmäkti-<br>ge.</p>
<p>Vid upprättandet av allmän röst-<br>längd skall utöver vad som sägs<br>i 4 kap. vallagen (1972:620)<br>följande särskilda bestämmelser<br>iakttagas.</p>
<p>Bestämmelserna om valförrätta-<br>re i 4 kap. 6 och 7 §§ samt 8 §<br>andra stycket vallagen<br>(1997:000) äger motsvarande<br>tillämpning vid val av kyrkofull-<br>mäktige.</p>
<p>Vid upprättandet av röstlängd<br>skall utöver vad som sägs i 7<br>kap. vallagen (1997:000) föl-<br>jande särskilda bestämmelser<br>iakttagas.</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1994:288.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1995:747.</p>
<p>77</p>
<p>För den som inte den 1 Juli<br>enligt Svenska kyrkans medlems-<br>register inte är medlem i<br>Svenska kyrkan eller som enligt<br>aviseringsregistret enligt lagen<br>(1995:743) om aviseringsregister<br>tillhör icke-territoriell för-<br>samling görs anteckning i röst-<br>längden om detta förhållande.</p>
<p>Röstlängd för territoriell<br>församling skall innehålla<br>uppgifter om personer som är<br>folkbokförda i församlingen om<br>de</p>
<p>- fyller 18 år senast pä<br>valdagen,</p>
<p>- är svenska medborgare,</p>
<p>- är utlänningar och varit<br>folkbokförda i landet tre år i<br>följd före valdagen,</p>
<p>-  enligt Svenska kyrkans<br>centralstyrelses register över<br>kyrkotillhöriga den 15 augusti<br>valåret tillhör Svenska kyrkan,<br>eller</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>- inte är medlemmar i icke-<br>territoriell församling.</p>
<p>För val i en icke-territoriell<br>församling upprättas särskild<br>röstlängd.</p>
<p>Omfattar valdistrikt, som avses i vallagen, två eller flera församlingar<br>eller distrikt eller delar av församlingar eller distrikt vid val av<br>kyrkofullmäktige, skall särskild del av röstlängden uppläggas för vaije<br>församling eller kyrkligt valdistrikt eller del därav. Om det behövs med<br>anledning av beslutad ändring i församlingsindelningen, skall särskild<br>del av röstlängden läggas upp för det område av församlingen som in-</p>
<p>delningsändringen avser.</p>
<p>Har det om någon gjorts en<br>anteckning enligt andra stycket<br>och har begäran om rättelse inte<br>framställts på det sått som sägs i<br>4 kap. 4 § första stycket valla-<br>gen, skall skattemyndigheten<br>besluta om rättelse i röstläng-<br>den, om det är uppenbart att<br>anteckningen är felaktig. En<br>sådan ansökan skall ha gjorts<br>hos skattemyndigheten senast<br>den 1 oktober det år då röst-<br>längden upprättades. I fråga om<br>en sådan ansökan och beslut<br>med anledning därav äger 4<br>kap. 4 § vallagen motsvarande<br>tillämpning.</p>
<p>I fråga om rättelse av<br>uppgifter i röstlängd skall 7 kap.<br>11 och 13 §§ vallagen tillämpas.</p>
<p>I lokal där röstning äger rum</p>
<p>13 §</p>
<p>I lokal där röstning äger rum</p>
<p>78</p>
<p>skall väljarna ha tillgång till<br>blanketter till valsedlar.</p>
<p>Lantbrevbärare som tar emot<br>valsedelsförsändelser bör med-<br>föra valsedelsblanketter.</p>
<p>\hlsede Isblankett er tillhanda-<br>hålls genom centrala valmyn-<br>dighetens försorg.</p>
<p>skall väljarna ha tillgång till Prop. 1996/97:70<br>blanka valsedlar.</p>
<p>Lantbrevbärare som tar emot<br>ytterkuvert för budröst bör med-<br>föra blanka valsedlar.</p>
<p>Blanka valsedlar tillhandahålls<br>genom centrala valmyndighetens<br>försorg.</p>
<p>15 §</p>
<p>I fråga om röstkort tillämpas 7<br>kap. 1 § andra stycket, 2 §<br>första stycket och 3 § vallagen<br>(1972:620). Röstkorten skall vid<br>val i hela landet sändas till de<br>röstberättigade senast 30 dagar<br>före valdagen. Vid annat val<br>skall röstkorten sändas till de<br>röstberättigade senast 16 dagar<br>före valdagen.</p>
<p>I fråga om röstkort tillämpas 7<br>kap. 7-9 §§ vallagen (1997:<br>000).</p>
<p>17 §</p>
<p>Röstning sker på valdagen i<br>vallokalen för det valdistrikt där<br>väljaren är upptagen i röstlängd.<br>Röstberättigad, som på grund av<br>vistelse utom riket eller på<br>annan ort inom riket eller av<br>annat skäl finner sig vara<br>förhindrad att rösta på valdagen<br>i vallokalen för det valdistrikt<br>där han är upptagen i röstlängd,<br>får rösta på postkontor inom<br>riket.</p>
<p>Om val av kyrkofullmäktige<br>samfällighet äger rum samtidigt, s<br></p>
<p>vid ett och samma tillfälle utöva sin rösträtt i de val som han vill</p>
<p>Röstning sker på valdagen i<br>vallokalen för det valdistrikt där<br>väljaren är upptagen i röstlängd.<br>Röstberättigad, som på grund av<br>vistelse utom riket eller på<br>annan ort inom riket eller av<br>annat skäl finner sig vara<br>förhindrad att rösta på valdagen<br>i vallokalen för det valdistrikt<br>där han är upptagen i röstlängd,<br>får rösta på ett särskilt<br>röstmottagmngsställe eller på ett<br>postkontor inom riket.</p>
<p>för församling och för kyrklig<br>all väljare som röstar på postkontor</p>
<p>deltaga i.</p>
<p>I fråga om röstningen i vallokal<br>och på postkontor gäller i övrigt<br>8 kap. 2 § första stycket,<br>3-5 §§, 7 §, 9 § första och<br>andra styckena samt 10, 11, 13<br>och 14 §§ vallagen (1972:620) i<br>tillämpliga delar.</p>
<p>§</p>
<p>I fråga om röstningen i vallokal,<br>på ett särskilt röstmottagnings-<br>ställe och på postkontor gäller i<br>övrigt 8 kap. 3 §, 9 kap. 1, 2,<br>6-8 och 14-17 §§, 10 kap. 3 §<br>första stycket, 4-8 §§, 11 kap.</p>
<p>6 §, 7 § andra stycket, 12 kap.</p>
<p>7 §, och 8 § andra stycket valla-</p>
<p>79</p>
<p>gen (1997:000) i tillämpliga Prop. 1996/97:70<br>delar.</p>
<p>20</p>
<p>Om avlämnande av valsedel<br>genom bud (röstning med val-<br>sedelsförsändelse) finns bestäm-<br>melser i 36 §.</p>
<p>I lokal där röstning äger rum<br>skall ett exemplar av denna lag<br>samt av vallagen (1972:620)<br>finnas tillgängliga.</p>
<p>Om avlämnande av valsedel<br>genom bud (röstning med ytter-<br>kuvert för budröst) finns bestäm-<br>melser i 36 §.</p>
<p>§</p>
<p>I lokal där röstning äger rum<br>skall ett exemplar av denna lag<br>samt av vallagen (1997:000)<br>finnas tillgängliga.</p>
<p>28 §<br>Kommunen skall tillhandahålla<br>lämpliga vallokaler. I anslutning<br>till vallokalen eller i denna skall<br>anordnas lämplig plats där de<br>partier som deltager i valen kan<br>lägga ut sina valsedlar. Valför-<br>rättaren skall tillse att väljarna<br>där har tillgång till blanketter<br>för valsedlar.</p>
<p>Kommunen skall tillhandahålla<br>lämpliga vallokaler. I anslutning<br>till vallokalen eller i denna skall<br>anordnas lämplig plats där de<br>partier som deltager i valen kan<br>lägga ut sina valsedlar. Valför-<br>rättaren skall tillse att väljarna<br>där har tillgång till blanka val-<br>sedlar.</p>
<p>30 §</p>
<p>När val skall förrättas bestämmer centrala valmyndigheten efter samråd<br>med Posten Aktiebolag på vilka postkontor röstning skall genomföras.<br>Vid val som omfattar hela riket skall röstning alltid kunna äga rum på<br>minst ett postkontor i vaije kommun.</p>
<p>På de postkontor där röstning<br>genomförs skall man, vid val i<br>hela landet, kunna rösta från<br>och med den tjugofjärde dagen<br>före valdagen till och med<br>torsdagen före valdagen. Vid<br>annat val skall man på dessa<br>postkontor kunna rösta från och<br>med den tionde dagen före<br>valdagen till och med torsdagen<br>före valdagen.</p>
<p>Röstning på postkontor äger rum under tid då postkontor är öppet för<br>allmänheten. På förslag av Posten Aktiebolag får centrala valmyn-<br>digheten begränsa den tid då röstning får ske på postkontor. Röstning<br>skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme vaije dag då<br>postkontoret är öppet för allmänheten.</p>
<p>Inrättas med anledning av        Den centrala valmyndigheten</p>
<p>valet postkontor vid sjukhus, får bestämma att särskild röst-</p>
<p>På de postkontor där röstning<br>genomförs skall man, vid val i<br>hela landet, kunna rösta från<br>och med den artonde dagen före<br>valdagen till och med torsdagen<br>före valdagen. Vid annat val<br>skall man på dessa postkontor<br>kunna rösta från och med den<br>tionde dagen före valdagen till<br>och med torsdagen före valda-<br>gen.</p>
<p>80</p>
<p>ålderdomshem, kriminalvårdsan-<br>stalt eller liknande vård-<br>inrättning eller vårdanstalt, äger<br>röstning där rum på tid som<br>Posten Aktiebolag bestämmer<br>efter samråd med valnämnden<br>och med vårdinrättningens eller<br>vårdanstaltens ledning, dock<br>tidigast sjunde dagen före valda-<br>gen. Posten Aktiebolag skall<br>samråda med valnämnden och<br>med vårdinrättningens eller<br>vårdanstaltens ledning om hur<br>röstningen skall genomföras. På<br>begäran av Posten Aktiebolag<br>skall valnämnden utse<br>erforderligt antal personer att<br>biträda röstmottagare på<br>postkontoret.</p>
<p>mottagning skall anordnas vid Prop. 1996/97:70<br>sjukhus, ålderdomshem, krimi-<br>nalvårdsanstalt eller liknande<br>vårdinrättning eller vårdanstalt.</p>
<p>Om särskild röstmottagning<br>anordnas skall 12 kap. 3, 4 och<br>6   §§ vallagen (1997:000)</p>
<p>tillämpas. Röstning på ett sådant<br>särskilt röstmottagningsställe får<br>anordnas tidigast sjunde dagen<br>före valdagen.</p>
<p>Röstmottagare skall sända mot-<br>tagna fönsterkuvert till valnämn-<br>den i den kommun där väljaren<br>är upptagen i allmän röstlängd.<br>Försändelsen skall anordnas som<br>värdepost.</p>
<p>§</p>
<p>Röstmottagare skall sända mot-<br>tagna fönsterkuvert till valnämn-<br>den i den kommun där väljaren<br>är upptagen i röstlängd. Försän-<br>delsen skall anordnas som<br>värdepost.</p>
<p>35 §<br>I fråga om den vidare behand-<br>lingen av röster som har av-<br>givits på postkontor tillämpas<br>samma förfarande som anges i<br>12 kap. 1-5 §§ vallagen<br>(1972:620) med följande undan-<br>tag.</p>
<p>Fönsterkuvert, som kommer<br>in till valnämnden efter valda-<br>gen eller så sent denna dag att<br>de ej kan beräknas komma<br>valförrättama till handa innan<br>röstningen i vallokalen slutar,<br>skall behållas av valnämnden<br>som därefter förfar med dem på<br>det sätt som anges i 13 kap.<br>10 § vallagen.</p>
<p>I fråga om den vidare behand-<br>lingen av röster som har av-<br>givits på postkontor tillämpas<br>samma förfarande som anges i<br>75 kap. vallagen (1997:000)<br>med följande undantag.</p>
<p>Fönsterkuvert, som kommer<br>in till valnämnden efter valda-<br>gen eller så sent denna dag att<br>de ej kan beräknas komma<br>valförrättama till handa innan<br>röstningen i vallokalen slutar,<br>skall behållas av valnämnden<br>som därefter förfar med dem på<br>det sätt som anges i 17 kap.<br>10 § vallagen.</p>
<p>81</p>
<p>6 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 70</p>
<p>Särskilda bestämmelser om<br>röstning med valsedelsförsän-<br>delse</p>
<p>Särskilda bestämmelser om Prop. 1996/97:70<br>röstning med ytterkuvert för</p>
<p>budröst</p>
<p>36 §</p>
<p>Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder inte<br>kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i<br>röstlängd, får lämna valsedel genom bud. Bud får den vara som är<br>väljarens make, sambo, barn, barnbarn, fader, moder eller syskon eller<br>makes eller sambos barn. Den som yrkesmässigt eller på ett därmed<br>likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag eller på annat sätt<br>brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter får också vara bud.<br>Budet skall ha fyllt 18 år.</p>
<p>Väljare som betjänas av<br>Posten Aktiebolags lantbrev-<br>bärare får lämna valsedelsför-<br>sändelse genom denne, om<br>röstning äger rum vid det post-<br>kontor till vilket lantbrevbäraren</p>
<p>Väljare som betjänas av<br>Posten Aktiebolags lantbrev-<br>bärare får lämna ytterkuvert för<br>budröst genom denne, om<br>röstning äger rum vid det post-<br>kontor till vilket lantbrevbäraren</p>
<p>är knuten. Vid val som ej<br>omfattar hela riket får dock<br>centrala valmyndigheten på<br>förslag av Posten Aktiebolag be-<br>gränsa antalet linjer vid vilka<br>valsedel får lämnas genom lant-<br>brevbärare.<br></p>
<p>är knuten. Vid val som ej<br>omfattar hela riket får dock<br>centrala valmyndigheten på<br>förslag av Posten Aktiebolag be-<br>gränsa antalet linjer vid vilka<br>valsedel får lämnas genom lant-<br>brevbärare.</p>
<p>37 §<sup>3<br></sup>I fråga om anordnande av valse-<br>delsförsändelser tillämpas 11<br>kap. 3 § andra stycket, 5 §<br>andra stycket samt 6 a § tredje<br>stycket vallagen (1972:620). En<br>valsedelsförsändelse får vara<br>anordnad, vid val i hela landet<br>tidigast 24 dagar och vid annat<br>val tidigast 10 dagar före valda-<br>gen. I fråga om avlämnande av<br>valsedelsförsändelser till lant-<br>brevbärare tillämpas vidare 11<br>kap. 5 § tredje stycket vallagen.</p>
<p>I fråga om anordnande av ytter-<br>kuvert för budröst tillämpas 14<br>kap. 4, 5 och 8 §§ vallagen<br>(1997:000). Ett ytterkuvert för<br>budröst får vara anordnad, vid<br>val i hela landet tidigast 24<br>dagar och vid annat val tidigast<br>10 dagar före valdagen. I fråga<br>om avlämnande av ytterkuvert<br>för budröst till lantbrevbärare<br>tillämpas vidare 14 kap. 9 §<br>vallagen.</p>
<p>Mtlsedelsförsändelse enligt 36 §<br>första stycket lämnas på valda-<br>gen i vallokalen för det valdi-</p>
<p>38 §</p>
<p>Ytterkuvert för budröst enligt</p>
<p>36 § första stycket lämnas på<br>valdagen i vallokalen för det</p>
<p>82</p>
<p>Senaste lydelse 1993:1400.</p>
<p>strikt där väljaren är upptagen i<br>röstlängd. Sådan försändelse får<br>lämnas också på postkontor där<br>röstning äger rum.</p>
<p>Valsedelsförsändelse enligt<br>36 § andra stycket lämnas på<br>postkontor till vilket lantbrev-<br>bäraren är knuten. Milsedelsför-<br>sändelsen får mottagas även<br>under tid då postkontoret ej är<br>öppet för allmänheten.</p>
<p>valdistrikt där väljaren är upp- Prop. 1996/97:70<br>tagen i röstlängd. Ett sådant<br>ytterkuvert får lämnas också på<br>postkontor där röstning äger<br>rum.</p>
<p>Ytterkuvert för budröst enligt<br>36 § andra stycket lämnas på<br>postkontor till vilket lantbrev-<br>bäraren är knuten. Ytterkuvertet<br>får mottagas även under tid då<br>postkontoret ej är öppet för all-<br>mänheten.</p>
<p>39<br>I fråga om valsedelsförsändelser<br>tillämpas i övrigt 11 kap.<br>7-9 §§ vallagen (1972:620).</p>
<p>I fråga om ytterkuvert för bud-<br>röst tillämpas i övrigt 10 kap.<br>10-15 §§, 11 kap. 14-21 §§ och<br>12 kap. 15-21 §§ vallagen<br>(1997:000).</p>
<p>41 §</p>
<p>Omedelbart efter det att röstningen i vallokal förklarats avslutad räknar<br>valförrättama preliminärt de avgivna rösterna. Rösträkningen är<br>offentlig och skall genomföras utan avbrott.</p>
<p>Den preliminära rösträkningen<br>i vallokal genomförs enligt 13<br>kap. 2-6 §§ och 7 § första<br>stycket vallagen (1972:620).</p>
<p>Den preliminära rösträkningen<br>i vallokal genomförs enligt 16<br>kap. vallagen (1997:000).</p>
<p>42 §<br>Omedelbart efter det att den<br>preliminära rösträkningen i<br>vallokalen har avslutats sänds<br>röstlängd, protokoll och de<br>särskilda kuvert och omslag som<br>avses i 13 kap. 6 § vallagen<br>(1972:620) till valnämnden.<br>Sker insändandet med post, skall<br>försändelsen anordnas som<br>värdepost.</p>
<p>Omedelbart efter det att den<br>preliminära rösträkningen i<br>vallokalen har avslutats sänds<br>röstlängd, protokoll och de<br>särskilda kuvert och omslag som<br>avses i 16 kap. 4 § vallagen<br>(1997:000) till valnämnden.</p>
<p>43 §</p>
<p>Den slutliga sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen vid offentlig<br>förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall<br>kungöra tid och plats för sammanräkningen. I kungörelsen anges i före-<br>kommande fall i vilken ordning som de olika valen kommer att räknas,<br>om ej hinder möter. Kungörelsen skall anslås på församlingarnas<br>anslagstavlor samt senast dagen före sammanräkningens början införas<br>i ortstidning inom länet.</p>
<p>I fråga om den slutliga sam-<br>manräkningen tillämpas i övrigt<br>de bestämmelser i 14 kap. 1 §<br>andra stycket, 2-4 §§, 5 § första<br>stycket 1 och 2 samt 15, 15d,<br>16, 17 och 19-24 §§ vallagen<br>(1972: 620) som avser val av<br>kommunfullmäktige och utseen-<br>de av ersättare för fullmäktige.</p>
<p>Vad som sägs i 14 kap. 19 §<br>vallagen om beslut som har<br>fattats med stöd av 14 kap. 18<br>a § nämnda lag skall vid till-<br>ämpningen av första stycket i<br>stället gälla beslut som har<br>fettats med stöd av 13 kap. 4 §,<br>16 kap. 2 och 3 §§ eller 17 kap.<br>7-9 §§ kyrkolagen (1992:300).</p>
<p>I fråga om den slutliga sam-<br>manräkningen tillämpas, med<br>undantag för vad som sägs om<br>personligt röstetal, i övrigt 18<br>kap. 2 § andra stycket, 3,<br>5-10 §§, 11 § första stycket 1<br>och andra stycket 4 samt 75-7 7,<br>30-32, 44-46, 55 och 64-66 §§<br>vallagen (1997:000) som avser<br>val av kommunfullmäktige och<br>utseende av ersättare för full-<br>mäktige.</p>
<p>Vad som sägs i 18 kap. 55 §<br>vallagen om beslut som har<br>fettats med stöd av 5 kap. 4 §<br>andra stycket kommunallagen<br>(1991:900) skall vid tillämp-<br>ningen av första stycket i stället<br>gälla beslut som har fettats med<br>stöd av 13 kap. 4 §, 16 kap. 2<br>och 3 §§ eller 17 kap. 7-9 §§<br>kyrkolagen (1992: 300).</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bestämmelserna i 75 kap. 2 §<br>vallagen (1972:620) om bevis<br>för den som blivit utsedd till<br>ledamot av kommunfullmäktige<br>eller till ersättare äger motsva-<br>rande tillämpning vid kyrkofull-<br>mäktigval.</p>
<p>49 §</p>
<p>Bestämmelserna i 19 kap. 13<br>och 14 §§ vallagen (1997:000)<br>om bevis för den som blivit<br>utsedd till ledamot av kommun-<br>fullmäktige eller till ersättare<br>äger motsvarande tillämpning<br>vid kyrkofullmäktigval.</p>
<p>50 §</p>
<p>Beslut, varigenom länsstyrelsen har festställt utgången av val eller av<br>förrättning för utseende av efterträdare för fullmäktige eller av<br>ytterligare ersättare, får överklagas hos Valprövningsnämnden.</p>
<p>Ett beslut får överklagas av<br>den som enligt röstlängd var<br>röstberättigad vid valet samt av<br>den som enligt beslut av skatte-<br>myndigheten i ett ärende som<br>sägs i 4 kap. 4 § vallagen<br>(1972: 620) var utesluten från<br>rösträtt. Det får också över-<br>klagas av ett parti som har<br>deltagit i valet.</p>
<p>Skrivelsen med överklagandet<br>skall ges in till länsstyrelsen och<br>vara denna till handa inom tio</p>
<p>Ett beslut får överklagas av<br>den som enligt röstlängd var<br>röstberättigad vid valet samt av<br>den som enligt beslut av skatte-<br>myndigheten i ett ärende som<br>sägs i 7 kap. 11 och 13 §§<br>vallagen (1997:000) var<br>utesluten från rösträtt. Det får<br>också överklagas av ett parti<br>som har deltagit i valet.</p>
<p>Skrivelsen med överklagandet<br>skall ges in till länsstyrelsen och<br>vara denna till handa tidigast<br></p>
<p>84</p>
<p>dagar efter det att valet eller<br>förrättningen avslutades. Har<br>skrivelsen kommit in till<br>Valprövningsnämnden före<br>överklagandetidens utgång, skall<br>den omständigheten att inlagan<br>kommit in till länsstyrelsen först<br>därefter dock inte föranleda att<br>överklagandet inte tas upp till<br>prövning. Valprövningsnämnden<br>prövar om skrivelsen har<br>kommit in i rätt tid.</p>
<p>dagen efter valdagen och senast<br>inom tio dagar efter det att valet<br>eller förrättningen avslutades.<br>Har skrivelsen kommit in till<br>Valprövningsnämnden före<br>överklagandetidens utgång, skall<br>den omständigheten att inlagan<br>kommit in till länsstyrelsen först<br>därefter dock inte föranleda att<br>överklagandet inte tas upp till<br>prövning. Valprövningsnämnden<br>prövar om skrivelsen har<br>kommit in i rätt tid.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång skall länsstyrelsen<br>samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till<br>valprövningsnämnden. Kungörelsen införs i ortstidning inom den kom-<br>mun som församlingen ingår i. I kungörelsen anges viss kort tid inom<br>vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit in till Valpröv-<br>ningsnämnden. Länsstyrelsen skall dessutom skyndsamt inkomma till<br>valprövningsnämnden med yttrande över överklagandena. Bestämmel-<br>serna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av<br>beslut skall inte tillämpas.</p>
<p>Den som vill överklaga har rätt att hos länsstyrelsen genast få utdrag<br>ur protokoll eller annan handling över förrättningen.</p>
<p>51 §<br>I fråga om handläggningen och<br>prövningen av ett överklagande<br>som avses i 50 § tillämpas 15<br>kap. 6 §, 7 § ftjrsta, andra,<br>ftärde och femte styckena och<br>9 § vallagen (1972:620).</p>
<p>Bestämmelserna i 15 kap. 7 §<br>tredje stycket vallagen tillämpas<br>när länsstyrelsen enligt 43 § gör<br>en anmälan med tillämpning av<br>14 kap. 21 § vallagen.</p>
<p>I fråga om handläggningen och<br>prövningen av ett överklagande<br>som avses i 50 § tillämpas 1<br>kap. 19 §, 19 kap. 16-20 och<br>23 §§ vallagen (1997:000).</p>
<p>Bestämmelserna i 19 kap.</p>
<p>21 § vallagen tillämpas när läns-<br>styrelsen enligt 43 § gör en<br>anmälan med tillämpning av 18<br>kap. 17 § vallagen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.</p>
<p>85</p>
<h3>2.6 Förslag till lag om ändring i folkomröstningslagen<br>(1979:369)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2-6, 8, 10-12, 16 och 17 §§ folkomröst-<br>ningslagen (1979:369) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Central valmyndighet som avses<br>i 1 kap. 2 § vallagen (1972:620)<br>är också central myndighet för<br>folkomröstning.</p>
<p>För folkomröstning är riket<br>indelat i omröstningsdistrikt.<br>Del av kommun som vid val<br>enligt vallagen (1972:620) bildar<br>ett valdistrikt utgör ett omröst-<br>ningsdistrikt.</p>
<p>För folkomröstnings genom-<br>förande svarar inom vaije kom-<br>mun valnämnd som avses i 3<br>kap. vallagen (1972:620).</p>
<p>När folkomröstning förrättas i<br>samband med val till riksdagen<br>tjänstgör de valförrättare som<br>har utsetts enligt 3 kap. 4 §<br>vallagen också som omröst-<br>ningsförrättare. Inför annan<br>folkomröstning utser valnämn-<br>den för vaije omröstningsdistrikt<br>minst fyra personer att vid<br>omröstningen tjänstgöra som<br>omröstningsförrättare i dis-<br>triktet. Vad som i 3 kap.<br>vallagen föreskrivs om valför-<br>rättare tillämpas beträffande<br>särskilt utsedd omröstningsför-<br>rättare.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§</p>
<p>Central valmyndighet som avses<br>i 1 kap. 75 § vallagen<br>(1997:000) är också central<br>myndighet för folkomröstning.</p>
<p>§</p>
<p>För folkomröstning är riket<br>indelat i omröstningsdistrikt.<br>Del av kommun som vid val<br>enligt vallagen (1997:000) bildar<br>ett valdistrikt utgör ett omröst-<br>ningsdistrikt.</p>
<p>§</p>
<p>För folkomröstnings genom-<br>förande svarar inom vaije kom-<br>mun valnämnd som avses i 7<br>kap. 17 § vallagen (1997:000).</p>
<p>När folkomröstning förrättas i<br>samband med val till riksdagen<br>tjänstgör de valförrättare som<br>har utsetts enligt 4 kap. 6 §<br>vallagen också som omröst-<br>ningsförrättare. Inför annan<br>folkomröstning utser valnämn-<br>den för vaije omröstningsdistrikt<br>minst fyra personer att vid<br>omröstningen tjänstgöra som<br>omröstningsförrättare i dis-<br>triktet. Vad som i 4 kap.<br>vallagen föreskrivs om valför-<br>rättare tillämpas beträffande<br>särskilt utsedd omröstningsför-<br>rättare.</p>
<p>86</p>
<p>5 §'</p>
<p>Rösträtt vid folkomröstning tillkommer den som är röstberättigad vid</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>val till riksdagen.</p>
<p>Frågan huruvida rösträtt enligt<br>första stycket föreligger avgörs<br>på grundval av en före omröst-<br>ningen upprättad röstlängd. All-<br>män och särskild röstlängd<br>enligt 4 kap. vallagen (1972:<br>620) länder till efterrättelse. Be-<br>stämmelserna i 4 kap. 6, 9, 16<br>och 18 §§ samma lag om talan<br>mot beslut om rättelse av<br>röstlängd i samband med besvär<br>över val skall gälla även i fråga<br>om besvär över folkomröstning.</p>
<p>När omröstning äger rum,<br>skall särskild röstlängd vara<br>tillgänglig i omröstningslokalen<br>för det distrikt som avses i 4<br>kap. 20 § vallagen.</p>
<p>Frågan om en person har<br>rösträtt avgörs på grundval av<br>en före omröstningen upprättad<br>röstlängd. Om inte omröstningen<br>hålls samtidigt med ett annat val<br>enligt vallagen (1997:000) skall<br>röstlängd för omröstningen upp-<br>rättas med tillämpning av 7 kap.<br>1, 4, 10, 11 och 13 §§ vallagen.<br>Bestämmelserna i 7 kap. 14 §<br>den lagen om rätten att<br>överklaga beslut om rättelse av<br>röstlängd i samband med att<br>valet överklagas skall gälla även<br>i fråga om överklagande av en<br>omröstning.</p>
<p>När en folkomröstning skall för-<br>rättas, skall, i den mån den<br>centrala valmyndigheten inte<br>bestämmer annat, för var och en<br>som enligt gällande röstlängd är<br>röstberättigad vid omröstningen<br>upprättas ett röstkort med<br>uppgifter om den röstbe-<br>rättigade. Röstkortet skall dess-<br>utom innehålla uppgifter om<br>omröstningen till ledning för<br>den röstberättigade. För fol-<br>komröstning och val till riks-<br>dagen som äger rum samtidigt<br>upprättas gemensamt röstkort. I<br>fråga om röstkort tillämpas i<br>övrigt 7 kap. 1 § andra stycket,<br>2 § första och tredje styckena<br>samt 3 § vallagen (1972:620).<br>Röstkorten skall sändas till de<br>röstberättigade senast 30 dagar<br>eller, om omröstningen äger<br></p>
<p>När en folkomröstning skall för-<br>rättas, skall, i den mån den<br>centrala valmyndigheten inte<br>bestämmer annat, för var och en<br>som enligt den röstlängd som<br>upprättats för omröstningen är<br>röstberättigad vid omröstningen<br>upprättas ett röstkort med upp-<br>gifter om den röstberättigade.<br>Röstkortet skall dessutom in-<br>nehålla uppgifter om omröst-<br>ningen till ledning för den<br>röstberättigade. För folkom-<br>röstning och val till riksdagen<br>som äger rum samtidigt upp-<br>rättas gemensamt röstkort. I<br>fråga om röstkort tillämpas i<br>övrigt 7 kap. 7-9 §§ vallagen<br>(1997:000).</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1993:1401.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1988:164.</p>
<p>87</p>
<p>rum i samband med extra val till<br>riksdagen eller om den inte<br>omfattar hela riket, senast 16<br>dagar före valdagen.</p>
<p>Centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom bland<br>allmänheten om tid och sätt for röstning och om de bestämmelser i<br>övrigt som gäller for folkomröstningen. Myndigheten bör vidare inför<br>folkomröstning i grundlagsfråga på lämpligt sätt sprida kännedom bland<br>allmänheten om lydelsen av det förslag som omröstningen avser.</p>
<p>8 §</p>
<p>Statsverket svarar för kostnaderna för framställning av det antal<br>röstsedlar som behövs.</p>
<p>I lokal där omröstning äger rum skall de röstande ha tillgång till</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>1. röstsedlar för vaije förslag som</p>
<p>2. blanka röstsedlar.</p>
<p>I fråga om röstkuvert till-<br>lämpas bestämmelserna i 8 kap.<br>8 och 9 §§ vallagen (1972:620)<br>om valkuvert.</p>
<p>Röstning sker på dagen för folk-<br>omröstningen i omröstnings-<br>lokalen för det omröstnings-<br>distrikt där den röstande är upp-<br>tagen i röstlängd. Röstbe-<br>rättigad, som på grund av vistel-<br>se utom riket eller på annan ort<br>inom riket eller av annat skäl<br>finner sig vara förhindrad att<br>rösta på tid och plats som nu<br>sagts, får rösta på Posten<br>Aktiebolags postkontor inom<br>riket, hos svensk utlands-<br>myndighet eller på svenskt<br>fartyg i utrikes fart.</p>
<p>Om flera omröstningar äger<br>rum samtidigt, skall den som<br>röstar på postkontor, hos ut-<br>landsmyndighet eller på fartyg<br>vid ett och samma tillfälle utöva<br>sin rösträtt i samtliga omröst-<br>ningar som han vill deltaga i.<br>Om omröstning äger rum i</p>
<p>är föremål för folkomröstning och</p>
<p>I fråga om kuvert tillämpas<br>bestämmelserna i 8 kap. 1 §<br>andra stycket, 2 och 3 §§ valla-<br>gen (1997:000) om valkuvert.</p>
<p>§<sup>3</sup></p>
<p>Röstning sker på dagen för folk-<br>omröstningen i omröstnings-<br>lokalen för det omröstnings-<br>distrikt där den röstande är upp-<br>tagen i röstlängd. Röstbe-<br>rättigad, som på grund av vistel-<br>se utom riket eller på annan ort<br>inom riket eller av annat skäl<br>finner sig vara förhindrad att<br>rösta på tid och plats som nu<br>sagts, får rösta på Posten<br>Aktiebolags postkontor inom<br>riket, på ett särskilt röst-<br>mottagningsställe inom landet<br>eller hos svensk utlandsmyndig-<br>het.</p>
<p>Om flera omröstningar äger<br>rum samtidigt, skall den som<br>röstar på postkontor, på ett sär-<br>skilt röstmottagningsställe inom<br>landet eller hos utlandsmyndig-<br>het vid ett och samma tillfälle<br>utöva sin rösträtt i samtliga om-<br>röstningar som han vill deltaga</p>
<p>Senaste lydelse 1993:1696.</p>
<p>88</p>
<p>samband med val till riksdagen,<br>skall röstande som nu har an-<br>givits, som önskar delta både i<br>omröstningen och i valet, avge<br>sin röst i folkomröstningen sam-<br>tidigt som han röstar i valet.</p>
<p>I fråga om röstningen och om<br>den vidare behandlingen av rös-<br>ter som har avgivits på post-<br>kontor, hos utlandsmyndighet<br>eller på fartyg tillämpas i övrigt<br>bestämmelserna om ordinarie<br>val till riksdagen i 8-12 kap.<br>vallagen (1972:620). Om folk-<br>omröstning äger rum i samband<br>med extra val till riksdagen eller<br>om den inte omfattar hela riket,<br>tillämpas i stället bestämmel-<br>serna om extra val i 8-12 kap.<br>vallagen.</p>
<p>i. Om omröstning äger mm i<br>samband med val till riksdagen,<br>skall röstande som nu har<br>angivits, som önskar delta både<br>i omröstningen och i valet, avge<br>sin röst i folkomröstningen sam-<br>tidigt som han röstar i valet.</p>
<p>I fråga om röstningen och om<br>den vidare behandlingen av rös-<br>ter som har avgivits på postkon-<br>tor, på ett särskilt röstmot-<br>tagningsställe inom landet eller<br>hos utlandsmyndighet tillämpas i<br>övrigt bestämmelserna om ordi-<br>narie val till riksdagen i 11-15<br>kap. vallagen (1997:000). Om<br>folkomröstning äger mm i sam-<br>band med extra val till riks-<br>dagen eller om den inte omfattar<br>hela riket, tillämpas i stället<br>bestämmelserna om extra val i<br>11-15 kap. vallagen.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>I lokal där röstning äger mm skall finnas tillgängligt ett exemplar av<br>denna lag, av särskild lag för den ifrågavarande folkomröstningen, om<br>sådan har beslutats, och av vallagen. Såvitt gäller folkomröstning i<br>grundlagsfråga skall därjämte finnas tillgänglig texten till det förslag<br>som avses med omröstningen.</p>
<p>Rösterna räknas preliminärt i<br>omröstningslokal och hos<br>valnämnd. Därvid tillämpas<br>bestämmelserna i 13 kap. val-<br>lagen (1972: 620). Har om-<br>röstning förrättats samtidigt med<br>val till riksdagen, sker den<br>preliminära rösträkningen<br>gemensamt för omröstningen<br>och valet såvitt gäller åtgärder<br>som avses i 13 kap. 3-5 §§</p>
<p>11 §</p>
<p>Rösterna räknas preliminärt i<br>omröstningslokal och hos<br>valnämnd. Därvid tillämpas<br>bestämmelserna i 16 och 17<br>kap. vallagen (1997:000). Har<br>omröstning förrättats samtidigt<br>med val till riksdagen, sker<br>granskningen av förtidsröster<br>enligt 15 kap. 7-13 §§ och 17<br>kap. 3-7 §§ gemensamt för om-<br>röstningen och valet.</p>
<p>nämnda lag.</p>
<p>Vid räkningen ordnas röstsedlarna i grupper efter meningsyttring.<br>Blanka röstsedlar bildar en grupp. Antalet röstsedlar inom vaije grupp<br>räknas och antalet antecknas i protokollet. Röstsedlarna läggs därefter<br>gruppvis in i särskilda omslag. På omslagen antecknas vilken grupp<br>röstsedlar omslaget innehåller och röstsedlarnas antal.</p>
<p>Vid rösträkning hos valnämnd används en urna för vaije omröstning<br>och för vaije område som bildar en valkrets vid val av kommun-<br>fullmäktige.</p>
<p>89</p>
<p>12 §</p>
<p>Rösterna räknas slutligt av läns-<br>styrelsen. Rösterna skall därvid<br>redovisas särskilt för vaije om-<br>råde som bildar en valkrets vid<br>val av kommunfullmäktige. Vid<br>rösträkningen tillämpas 14 kap.<br>1 och 2 §§ samt 3 § tredje<br>stycket vallagen (1972:620).</p>
<p>Rösterna räknas slutligt av läns-<br>styrelsen. Rösterna skall därvid<br>redovisas särskilt för vaije om-<br>råde som bildar en valkrets vid<br>val av kommunfullmäktige. Vid<br>rösträkningen skall 18 kap. 1 §<br>och 3-9 §§ vallagen (1997:000)<br>gälla.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Talan mot beslut, varigenom<br>centrala valmyndigheten fast-<br>ställt utgången av folkom-<br>röstning, förs hos Valprövnings-<br>nämnden genom besvär.<br>Besvären prövas av valpröv-<br>ningsnämnden i den samman-<br>sättning denna hade vid tiden<br>jör omröstningen. I fråga om<br>sådan talan tillämpas i övrigt<br>bestämmelserna i 75 kap. 4 §<br>tredje och jjärde styckena valla-<br>gen (1972:620) om besvär som<br>avser riksdagen samt 5, 6 och<br>9 §§ samma kapitel.</p>
<p>Talan får föras av den som<br>enligt röstlängd var röstberätti-<br>gad vid folkomröstningen samt<br>av den som enligt beslut som<br>sägs i 4 kap. 4 och 16 §§ valla-<br>gen (1972:620) var utesluten<br>från rösträtt. Talan får också<br>föras av ett parti eller en kam-<br>panjkommitté som har verkat<br>för något av de förslag som<br>omröstningen har gällt.</p>
<p>Har i den verksamhet för för-<br>beredande och genomförande av<br>folkomröstning, för vilken<br>myndighet svarar, förekommit<br>avvikelse från föreskriven<br>ordning eller har någon hindrat</p>
<p>§<sup>4</sup></p>
<p>Talan mot beslut, varigenom<br>centrala valmyndigheten fast-<br>ställt utgången av folkom-<br>röstning, förs hos Valprövnings-<br>nämnden. I fråga om sådan ta-<br>lan tillämpas bestämmelserna i 7<br>kap. 19 §, 19 kap. 3 § jörsta<br>stycket, 4 och 5-8 §§ vallagen<br>(1997:000) vad avser överkla-<br>ganden av riksdagsval samt 76<br>och 17 §§ samma kapitel.</p>
<p>Talan får föras av den som<br>enligt röstlängd var röstberätti-<br>gad vid folkomröstningen samt<br>av den som enligt beslut som<br>sägs i 7 kap. 77 § vallagen var<br>utesluten från rösträtt. Talan får<br>också föras av ett parti eller en<br>kampanjkommitté som har<br>verkat för något av de förslag<br>som omröstningen har gällt.</p>
<p>§<sup>5</sup></p>
<p>Har i den verksamhet för för-<br>beredande och genomförande av<br>folkomröstning, för vilken<br>myndighet svarar, förekommit<br>avvikelse från föreskriven<br>ordning eller har någon hindrat</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1993:1401.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1993:1401.</p>
<p>90</p>
<p>omröstningen, förvanskat av-<br>givna röster eller otillbörligen<br>verkat vid omröstningen på<br>något annat sätt, skall val-<br>prövningsnämnden, om det med<br>fog kan antas att vad som har<br>förekommit har inverkat på<br>utgången av omröstningen, vid<br>prövning av besvär över omröst-<br>ningen upphäva denna i den<br>omfattning som behövs och för-<br>ordna om ny omröstning<br>beträffande ett eller flera<br>områden som bildar valkrets vid<br>val av kommunfullmäktige eller,<br>om rättelse kan åstadkommas<br>genom förnyad rösträkning,<br>uppdra åt centrala valmyndig-<br>heten att vidta sådan rättelse.<br>Förordnande om ny omröstning<br>får dock, såvitt gäller<br>rådgivande folkomröstning,<br>meddelas endast om vad som<br>förekommit kan ha lett till att<br>resultatet av folkomröstningen<br>har blivit missvisande med<br>hänsyn till omröstningens<br>ändamål.</p>
<p>omröstningen, förvanskat av-<br>givna röster eller otillbörligen<br>verkat vid omröstningen på<br>något annat sätt, skall val-<br>prövningsnämnden, om det med<br>fog kan antas att vad som har<br>förekommit har inverkat på<br>utgången av omröstningen, vid<br>prövning av ett överklagande av<br>omröstningen upphäva denna i<br>den omfattning som behövs och<br>förordna om ny omröstning<br>beträffande ett eller flera<br>områden som bildar valkrets vid<br>val av kommunfullmäktige eller,<br>om rättelse kan åstadkommas<br>genom förnyad rösträkning,<br>uppdra åt centrala valmyndig-<br>heten att vidta sådan rättelse.<br>Förordnande om ny omröstning<br>får dock, såvitt gäller<br>rådgivande folkomröstning,<br>meddelas endast om vad som<br>förekommit kan ha lett till att<br>resultatet av folkomröstningen<br>har blivit missvisande med<br>hänsyn till omröstningens<br>ändamål.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Om enligt bestämmelse i lag talan mot visst beslut inte får föras eller<br>skall föras i särskild ordning, får omständighet som avses med beslutet</p>
<p>inte åberopas vid besvär som avses i<br>Av 5 § andra stycket följer att<br>bestämmelserna i 4 kap. 6 § och<br>18 § första stycket vallagen<br>(1972:620) om talan i samband<br>med besvär över val mot en<br>skattemyndighets respektive<br>centrala valmyndighetens beslut<br>om rättelse av röstlängd skall<br>tillämpas i fråga om besvär över<br>folkomröstning.</p>
<p>nna paragraf.</p>
<p>Av 5 § andra stycket följer att<br>bestämmelserna i 7 kap. 14 §<br>vallagen (1997:000) om talan i<br>samband med överklagande av<br>val mot en skattemyndighets<br>beslut om rättelse av röstlängd<br>skall tillämpas i fråga om<br>överklagande av en folkom-<br>röstning.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.</p>
<p>91</p>
<h3>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:411) om Prop. 1996/97:70<br>Sveriges indelning i kommuner och landsting</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 24 § lagen (1979:411)' om Sveriges<br>indelning i kommuner och landsting skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse</p>
<p>1 kap.</p>
<p>24 §</p>
<p>När det finns skäl till det skall en särskild undersökning göras om<br>befolkningens inställning till en indelningsändring. Om en särskild<br>utredare finner skäl till en sådan undersökning, skall han anmäla detta<br>till kammarkollegiet, som beslutar i frågan. Länsstyrelsen beslutar i<br>ärende som länsstyrelsen utreder.</p>
<p>Undersökningen skall göras av länsstyrelsen. Den kan ske genom<br>omröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande. Länssty-<br>relsen får därvid anlita valnämnden i kommunen, om inte nämndens<br>verksamhet i övrigt hindras därigenom.</p>
<p>Skall undersökningen ske ge-<br>nom en omröstning får läns-<br>styrelsen besluta att det, med<br>tillämpning av 7 kap. vallagen<br>(1997:000), skall framställas<br>röstlängd och röstkort for om-<br>röstningen.</p>
<p>Röstlängd och röstkort<br>framställs av skattemyndigheten<br>i det län inom vilket kommunen<br>eller landstinget ligger. Skatte-<br>myndigheten har rätt till<br>ersättning för detta.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1988:198.</p>
<p>92</p>
<h3>2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om<br>homosexuella sambor</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1987:813) om homosexuella sambor<sup>1<br></sup>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse</p>
<p>Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall<br>vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och be-<br>stämmelser tillämpas även på de homosexuella samborna:</p>
<p>1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,</p>
<p>2. ärvdabalken,</p>
<p>3. jordabalken,</p>
<p>4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,</p>
<p>5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,</p>
<p>6. 19 § första stycket, punkt 1 nionde stycket och punkt 3 sjunde<br>stycket av anvisningarna till 31 § samt punkt 3 a av anvisningarna till<br>33 § kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,</p>
<p>8. bostadsrättslagen (1991:614),</p>
<p>9. 9 § rättshjälpslagen (1972:429),</p>
<p>10. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,</p>
<p>11.5 kap. 18 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1970:988),</p>
<p>12. 10 § insiderlagen (1990:1342),</p>
<p>13. 14 kap. 3 §, 4 § tredje<br>stycket och 8 § tredje stycket<br>vallagen (1997:000),</p>
<p>(1972:704) om kyrkofullmäktigval,</p>
<p>13. 11 kap. 3 § första och<br>andra styckena och 5 § andra<br>stycket vallagen (1972:620),</p>
<p>14. 36 § första stycket lagen</p>
<p>m.m.,</p>
<p>15. 2 § andra stycket lagen</p>
<p>(1993:1404) om brevröstning i</p>
<p>Förbundsrepubliken Tyskland</p>
<p>och i Schweiz,</p>
<p>16. lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad,</p>
<p>17. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2,</p>
<p>15 och 16 §§, 12 kap. 7 och</p>
<p>8 §§ samt 16 kap. 7 och 9 §§<br>föräldrarbalken, samt</p>
<p>18.   säkerhetsskyddslagen</p>
<p>(1996:627),</p>
<p>19. lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa<br>fall vid 1997-2001 års taxeringar.</p>
<p>15. 4 § lagen (1997:000) om<br>brevröstning i vissa fall,</p>
<p>17. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2,<br>15 och 16 §§, 12 kap. 7 och<br>8 §§ samt 16 kap. 7 och 9 §§<br>föräldrabalken,</p>
<p>18.   säkerhetsskyddslagen<br>(1996:627), samt</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>93</p>
<p>Senaste lydelse 1996:1233.</p>
<p>Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara Prop. 1996/97:70<br>ogifta, gäller det också de homosexuella samborna.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.</p>
<p>94</p>
<h3>2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536)<br>om folkbokföringsregister</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1990:1536) om folkbok-<br>föringsregister skall ha följande lydelse.</p>
<p>6 §*</p>
<p>Ett lokalt folkbokföringsregister får innehålla uppgifter om personer<br>som är eller har varit folkbokförda inom det verksamhetsområde för<br>vilket registret förs. För en sådan person får anges</p>
<p>1. födelsetid och personnummer,</p>
<p>2. namn,</p>
<p>3. adress,</p>
<p>4. folkbokföringsfastighet, lägenhetsbeteckning, folkbokföringsort och<br>folkbokföring under särskild rubrik,</p>
<p>5. födelsehemort och födelseort,</p>
<p>6. medborgarskap,</p>
<p>7. civilstånd,</p>
<p>8. make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som<br>den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om<br>sambandet är grundat på adoption,</p>
<p>9. sjömansregistrering,</p>
<p>10. inflyttning från utlandet,</p>
<p>11. avregistrering vid</p>
<p>a) dödsfall och dödförklaring,</p>
<p>b) utflyttning till utlandet,</p>
<p>c) obefintlighet,</p>
<p>d) beslut om fingerade personuppgifter,</p>
<p>12. gravsättning.                            12. gravsättning,</p>
<p>13. anmälan enligt 7 kap. 1<br>och 10 §§ vallagen (1997:000).</p>
<p>För personen får också anges uppgifter som den 30 juni 1991 i<br>enlighet med särskilda bestämmelser är antecknade i sådan personakt<br>som avses i 16 § folkbokföringskungörelsen (1967:495) samt uppgifter<br>om medlemskap i en icke-territorielll församling.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.</p>
<p>Senaste lydelse 1995:1539.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>95</p>
<h3>2.10 Förslag till lag om ändring i kommunallagen<br>(1991:900)</h3>
<p>Prop.</p>
<p>1996/97:70</p>
<p>Härigenom föreskrivs<sup>1</sup> att 4 kap. 2 § och 5 kap. 2, 4, 5, 16 och<br>34 §§ kommunallagen (1991:900) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>4 kap.<br>2§<br>Rösträtt vid val av ledamöter<br>och ersättare i kommun-<br>fullmäktige har den som är<br>folkbokförd i kommunen och<br>har fyllt 18 år senast på<br>valdagen.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Rösträtt vid val av ledamöter<br>och ersättare i kommun-<br>fullmäktige har den som är<br>folkbokförd i kommunen, senast<br>på valdagen fyller 18 år och</p>
<p>1. är medborgare i Sverige<br>eller i någon annan av<br>Europeiska unionens medlems-<br>stater (unionsmedborgare),</p>
<p>2.  är medborgare i Island<br>eller Norge, eller</p>
<p>3. for det fall de är andra<br>utlänningar, har varit folk-<br>bokförda i Sverige tre år i följd<br>före valdagen.</p>
<p>Den som inte är svensk<br>medborgare har rösträtt bara<br>om han har varit folkbokförd i<br>Sverige den 1 november de tre<br>åren närmast före valåret.</p>
<p>5 kap.<br>2§<br>Vid tillämpningen av 1 § skall<br>den som har upptagits i<br>gällande röstlängd anses som<br>röstberättigad.</p>
<p>Vid tillämpningen av 1 § skall<br>den som har tagits upp i<br>röstlängd vid det senaste<br>ordinarie valet till fullmäktige<br>anses som röstberättigad.</p>
<p><sup>1</sup> Jfr rådets direktiv 94/80/EG av den 19 december 1994 om närmare bestämmelser för<br>rösträtt och valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en<br>medlemsstat där de inte är medborgare (EGT nr L 368, 31.12.1994, s. 38, Celex<br>394L0080) samt rådets direktiv 96/30/EG av den 13 maj 1996 om ändring av direktivet<br>94/80/EG av den 19 december 1994 om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet<br>vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är<br>medborgare (EGT nr L 122, 22.5.1996, s. 14, Celex 396L0030).</p>
<p>96</p>
<p>4 §</p>
<p>För ledamöterna i fullmäktige skall det finnas ersättare.</p>
<p>Föreskrifter om antalet       I en kommun bestämmer kom-</p>
<p>ersättare finns i vallagen munfullmåktige det antal<br>(1972:620).                              ersättare som skall ligga till</p>
<p>grund for tillämpningen av<br>bestäm-melsema i 18 kap. 55 §<br>vallagen (1997:000). Antalet<br>skall utgöra en viss andel, dock<br>högst hälften av det antal<br>platser som varje parti får i<br>kommunen. Beslutet skall fattas<br>före den 1 april valåret. Läns-<br>styrelsen skall genast under-<br>rättas om kommunfullmäktiges<br>beslut.</p>
<p>Föreskrifter om att utse ersät-<br>tare i fullmäktige finns i valla-<br>gen.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige skall väljas för fyra år<br>räknat från och med den 1 november valåret.</p>
<p>Om valprövningsnämnden har<br>beslutat om omval enligt 75<br>kap. 7 § tredje stycket vallagen<br>(1972:620), skall dock<br>mandattiden förlängas till dess<br>omvalet har avslutats.</p>
<p>I Stockholms kommun räknas<br>oktober valåret.</p>
<p>Om valprövningsnämnden har<br>beslutat om omval enligt 19<br>kap. 21 § vallagen (1997:000),<br>skall dock mandattiden förlängas<br>till dess omvalet har avslutats.</p>
<p>mandattiden från och med den 15</p>
<p>16 §</p>
<p>I kommunfullmäktige har ersättare från samma valkrets som ledamoten</p>
<p>företräde till tjänstgöring.</p>
<p>Närmare föreskrifter om före-<br>trädesordningen finns i vallagen<br>(1972:620).</p>
<p>Om samtliga ersättare for en<br>ledamot i kommunfullmäktige är<br>förhindrade att inställa sig eller<br>att vidare delta i ett samman-<br>träde, skall i ledamotens ställe<br>den ersättare inträda som enligt<br>den bestämda ordningen står i<br>tur att tjänstgöra för den<br>ledamot som har fått den första<br>platsen för partiet i valkretsen.<br>Om en sådan ersättare inte kan</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1994:998.</p>
<p>97</p>
<p>7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70<br></p>
<p>tjänstgöra, skall den ersättare Prop. 1996/97:70<br>inträda som står i tur att<br>tjänstgöra for den ledamot som<br>har fått den andra platsen för<br>partiet i valkretsen och så<br>vidare efter samma grund.</p>
<p>Om partiets samtliga ersättare<br>i valkretsen är förhindrade att<br>inställa sig eller att vidare delta<br>i ett sammanträde, skall den<br>ersättare inträda som har utsetts<br>för partiet i någon annan<br>valkrets efter den grund som<br>nyss har sagts. Därvid har den<br>ersättare företräde som har<br>utsetts i den valkrets där partiets<br>röstetal är högst.</p>
<p>34 §<sup>3</sup></p>
<p>Fullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett ärende<br>som fullmäktige skall handlägga skall inhämtas synpunkter från<br>medlemmar i kommunen eller landstinget.</p>
<p>Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller<br>något liknande förfarande. Vid opinionsundersökning eller liknande<br>förfarande får valnämnden i kommunen anlitas, om nämndens verk-<br>samhet i övrigt inte hindras av det.</p>
<p>Skall synpunkter inhämtas<br>genom en omröstning får full-<br>mäktige besluta att det, med<br>tillämpning av 7 kap. vallagen<br>(1997:000), skall framställas<br>röstlängd och röstkort for om-<br>röstningen.</p>
<p>Närmare föreskrifter om förfarandet vid folkomröstning finns i lagen<br>(1994:692) om kommunala folkomröstningar.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.</p>
<p>Senaste lydelse 1994:690.</p>
<p>98</p>
<h3>2.11 Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300) Prop. 1996/97:70</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 11 kap. 16 §, 12 kap. 2 §, 13 kap. 5 §, 14<br>kap. 1 §, 15 kap. 6 §, 17 kap. 11 och 26 §§, 20 kap. 1 §, 27 kap. 5 §,<br>29 kap. 4 §, 43 kap. 19 § och 46 kap. 3 § kyrkolagen (1992:300) skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse</p>
<p>11 kap.</p>
<p>16 §’</p>
<p>Kyrkostämman får uppdra beslutanderätten åt kyrkofullmäktige.</p>
<p>Förslag om att upphäva ett<br>sådant beslut får inte väckas i<br>fullmäktige förrän tre år har<br>förflutit sedan ledamöterna i<br>fullmäktige började sin tjänst-<br>göring.</p>
<p>Förslag om att upphäva ett<br>sådant beslut får inte väckas i<br>fullmäktige förrän fyra år har<br>förflutit sedan ledamöterna i<br>fullmäktige böljade sin tjänst-<br>göring.</p>
<p>12 kap.</p>
<p>2 §<sup>2</sup></p>
<p>Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller ett<br>direktvalt kyrkoråd i en församling har den som</p>
<p>1. är folkbokförd i församlingen,</p>
<p>2. tillhör Svenska kyrkan, och</p>
<p>3. som har fyllt arton år senast på valdagen.</p>
<p>Den som inte är svensk med-        Den som inte är svensk med-</p>
<p>borgare har rösträtt bara om han<br>har varit folkbokförd i landet<br>den 1 november de tre åren<br>närmast före valåret.</p>
<p>borgare har rösträtt bara om han<br>har varit folkbokförd i landet tre<br>år i följd före valdagen.</p>
<p>Den som är medlem i en icke-territoriell församling har inte rösträtt<br>vid val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller direktvalt<br>kyrkoråd i en annan församling.</p>
<p>13 kap.</p>
<p>5 §<sup>3</sup></p>
<p>Ledamöter och ersättare väljs<br>för fyra år räknat från och med<br>den 1 januari året efter det år då<br>valet har ägt rum.</p>
<p>Ledamöter och ersättare väljs<br>för tre år räknat från och med<br>den 1 januari året efter det år då<br>valet har ägt rum.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1995:296.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1995:1211</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1995:296.</p>
<p>99</p>
<p>14 kap.</p>
<p>1§</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Kyrkostämman väljer för tre<br>kalenderår bland de röst-<br>berättigade en ordförande och<br>en eller två vice ordförande.</p>
<p>Om ordföranden eller någon<br>tjänstgöringstiden, väljs en annan fö<br></p>
<p>Kyrkostämman väljer för fyra<br>kalenderår bland de röst-<br>berättigade en ordförande och<br>en eller två vice ordförande.</p>
<p>vice ordförande avgår under<br>återstoden av denna tid.</p>
<p>15 kap.</p>
<p>6§</p>
<p>Ledamöter och ersättare i<br>församlingsdelegerade väljs för<br>fyra år räknat från och med den<br>1 januari året efter det år då val<br>av kyrkofullmäktige har för-<br>rättats i hela landet.</p>
<p>Ledamöter och ersättare i<br>församlingsdelegerade väljs för<br>tre år räknat från och med den 1<br>januari året efter det år då val<br>av kyrkofullmäktige har för-<br>rättats i hela landet.</p>
<p>När val av ledamöter och ersättare inte äger rum under år då val av<br>fullmäktige förrättats i hela landet, skall valet dock inte avse längre tid<br>än till utgången av det år då sådana val av fullmäktige skall äga rum<br>nästa gång.</p>
<p>Val av ledamöter och ersättare i församlingsdelegerade förrättas före<br>december månads utgång året före det år då tjänstgöringstiden böijar.</p>
<p>Sådana ledamöter och ersättare<br>som avses i 6 och 7 §§ skall<br>väljas för tre år, räknat från och<br>med den 1 januari året efter det<br>år då val av kyrkofullmäktige<br>har förrättats i hela landet.</p>
<p>17 kap.</p>
<p>11 §<sup>4</sup></p>
<p>Sådana ledamöter och ersättare<br>som avses i 6 och 7 §§ skall<br>väljas för fyra år, räknat från<br>och med den 1 januari året efter<br>det år då val av kyrko-<br>fullmäktige har förrättats i hela<br>landet.</p>
<p>26 §<sup>5</sup></p>
<p>Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland dem som är röstberättigade i<br>församlingen enligt 12 kap. 2 §. Minst en av kyrkvärdarna skall utses<br>bland ledamöterna och ersättarna i kyrkorådet.</p>
<p>Kyrkvärdarna utses för tre år<br>räknat från och med den 1<br>januari året efter det år då val<br>av kyrkofullmäktige har<br>förrättats i hela landet.</p>
<p>Kyrkvärdarna utses för fyra år<br>räknat från och med den 1<br>januari året efter det år då val<br>av kyrkofullmäktige har<br>förrättats i hela landet.</p>
<p>Kyrkorådet utser för vaije kalenderår en kassaförvaltare, om rådets<br>medelsförvaltning inte har ordnats på något annat sätt.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1995:296.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1995:296.</p>
<p>100</p>
<p>20 kap.</p>
<p>1 §<sup>s</sup></p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Under de år då val av kyrkofull-<br>mäktige har förrättats i hela<br>landet skall nyvalda fullmäktige<br>eller kyrkostämman välja revi-<br>sorer och revisorsersättare för<br>granskning av verksamheten<br>under de fyra följande åren.</p>
<p>Under de år då val av kyrkofull-<br>mäktige har förrättats i hela<br>landet skall nyvalda fullmäktige<br>eller kyrkostämman välja revi-<br>sorer och revisorsersättare för<br>granskning av verksamheten<br>under de tre följande åren.</p>
<p>Om val till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum<br>eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och<br>mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör<br>uppdragen för revisorerna och revisorsersättama två månader efter det<br>att omvalet eller sammanräkningen har avslutats.</p>
<p>När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige<br>förrätta nytt val av revisorer och revisorsersättare för återstoden av<br>tjänstgöringstiden.</p>
<p>27 kap.</p>
<p>5 §</p>
<p>När domkapitlen i Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås och<br>Växjö stift handlägger ärenden som rör domkyrkan skall en lekman,<br>som särskilt blivit utsedd av domkyrkoförsamlingens kyrkoråd, ingå<br>som ledamot i domkapitlet.</p>
<p>Ledamoten skall väljas för tre<br>år, räknat från och med den 1<br>januari året efter det år då val<br>av kyrkofullmäktige har ägt rum<br>i hela landet. Ledamoten väljs<br>av det nyvalda kyrkorådet.</p>
<p>För lekmannaledamoten skall på</p>
<p>Ledamoten skall väljas för<br>fyra år, räknat från och med den<br>1 januari året efter det år då val<br>av kyrkofullmäktige har ägt rum<br>i hela landet. Ledamoten väljs<br>av det nyvalda kyrkorådet,<br>ima sätt väljas en ersättare.</p>
<p>29 kap.</p>
<p>4§</p>
<p>Val till kyrkomötet förrättas vart Val till kyrkomötet förrättas vart<br>tredje år.                                  jjärde år.</p>
<p>Vaije val gäller för tiden från det att det nyvalda kyrkomötet har<br>samlats till dess det närmast därefter valda kyrkomötet samlas. Denna<br>tid är kyrkomötets valperiod.</p>
<p>43 kap.</p>
<p>19 §<br>Ledamöter och ersättare väljs<br>för tre år, räknat från och med<br>den 1 januari året efter det år då</p>
<p>Senaste lydelse 1995:296.</p>
<p>Ledamöter och ersättare väljs<br>för fyra år, räknat från och med<br>den 1 januari året efter det år då</p>
<p>101</p>
<p>val av kyrkofullmäktige har ägt<br>rum i hela landet.</p>
<p>val av kyrkofullmäktige har ägt Prop. 1996/97:70<br>rum i hela landet.</p>
<p>Lunds stifts sydvästra valkrets<br>omfattar Malmöhus län och dess<br>nordöstra valkrets Kristianstads<br>län och Blekinge län.</p>
<p>Lunds stifts sydvästra valkrets<br>omfattar Malmö kommun samt<br>Skåne låns västra och södra<br>valkrets som dessa anges i<br>vallagen (1997:000). Lunds<br>stifts nordöstra valkrets omfattar<br>Skåne läns norra och östra<br>valkrets som dessa anges i<br>vallagen samt Blekinge län.</p>
<p>Härnösands stifts västra valkrets omfattar Jämtlands län och dess östra<br>valkrets Västemorrlands län.</p>
<p>Luleå stifts södra valkrets omfattar Västerbottens län och dess norra<br>valkrets Norrbottens län.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.</p>
<p>102</p>
<h3>2.12 Förslag till lag om ändring i sametingslagen<br>(1992:1433)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § samt 3 kap. 3, 17, 22 och</p>
<p>32-33 §§ sametingslagen (1992:1433) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Sametinget skall bestå av 31<br>ledamöter, utsedda genom val.<br>För ledamöterna skall det utses<br>ersättare. I fråga om antalet<br>ersättare och hur de skall utses<br>gäller bestämmelserna i 14 kap.<br>18 § vallagen (1972:620) rö-<br>rande landstingsvalen. Leda-<br>möterna skall vara svenska<br>medborgare.</p>
<p>Efter förslag av Sametinget<br>Sametinget. Ordföranden skall<br>Sametinget väljer vice ordförande</p>
<p>§</p>
<p>Sametinget skall bestå av 31<br>ledamöter, utsedda genom val.<br>För ledamöterna skall det utses<br>ersättare. I fråga om antalet<br>ersättare och hur de skall utses<br>gäller bestämmelserna i 18 kap.<br>53 § vallagen (1997:000) rö-<br>rande val till landstings-<br>fullmäktige. Ledamöterna skall<br>vara svenska medborgare.</p>
<p>förordnar regeringen ordförande i<br>utses bland dem tingets ledamöter,<br>bland ledamöterna.</p>
<p>3 kap.</p>
<p>3 §‘</p>
<p>Rösträtt till Sametinget har den som är upptagen i sameröstlängd.</p>
<p>I sameröstlängd tas den same upp som anmäler sig till valnämnden</p>
<p>och som är svensk medboigare och<br>fyller 18 år.</p>
<p>Under de förutsättningar som<br>i andra stycket anges för<br>svenska medboigare skall i<br>röstlängden tas upp även de<br>utlänningar som enligt<br>aviseringsregistret enligt lagen<br>(1995:743) om aviserings-<br>register har varit folkbokförda i<br>landet den 1 november de tre<br>åren närmast före valåret och<br>som anmäler sig till val-<br>nämnden.</p>
<p>på den samiska valdagen fyllt eller</p>
<p>Under de förutsättningar som<br>i andra stycket anges för<br>svenska medboigare skall i<br>röstlängden tas upp även de<br>utlänningar som enligt<br>aviseringsregistret enligt lagen<br>(1995:743) om aviserings-<br>register har varit folkbokförda i<br>landet tre år i följd före<br>valdagen och som anmäler sig<br>till valnämnden.</p>
<p>Senaste lydelse 1995:748.</p>
<p>103</p>
<p>17§</p>
<p>Beträffande röstning i vallokal<br>gäller också 8 kap. 10 §, 11 §<br>första stycket och 14 § vallagen<br>(1972:620).</p>
<p>Avbryts röstningen skall<br>betryggande sätt.</p>
<p>Vid röstning i vallokal gäller<br>också 9 kap. 2 § andra stycket,<br>7 och 15 §§ samt 10 kap. 3 §<br>vallagen (1997:000).</p>
<p>mottagna ytterkuvert förvaras på</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>22 §</p>
<p>Vid en offentlig förrättning, som skall påbötjas så snart det kan ske<br>sedan en vecka förflutit från valdagen, skall valnämnden granska och</p>
<p>räkna de avgivna rösterna.</p>
<p>Vid sammanräkningen prövar<br>valnämnden valsedlarnas giltig-<br>het och meddelar de beslut som<br>denna prövning föranleder.</p>
<p>Härvid gäller för valnämnden i<br>tillämpliga delar vad som enligt<br>14 kap. 2 § andra stycket och<br>3-5 §§ vallagen (1972:620)<br>gäller för länsstyrelsen vid<br>slutlig sammanräkning och<br>mandatfördelning.</p>
<p>Vid förrättningen skall protokoll föras.</p>
<p>Vid sammanräkningen prövar<br>valnämnden valsedlarnas giltig-<br>het och meddelar de beslut som<br>denna prövning föranleder.<br>Härvid gäller för valnämnden i<br>tillämpliga delar vad som enligt<br>18 kap. 9 och 10 §§ samt 11 §<br>första stycket 1 och andra<br>stycket 4 vallagen (1997:000)<br>gäller för länsstyrelsen vid<br>slutlig sammanräkning och<br>mandatfördelning.</p>
<p>32 §</p>
<p>Vid mandatfördelningen mellan<br>grupper, partier och liknande<br>sammanslutningar skall reglerna<br>i 14 kap. 15 d och 17 §§<br>vallagen (1972:620) tillämpas.<br>Dock gäller att jämförelsetalet<br>innan något mandat har<br>tilldelats skall vara detsamma<br>som röstetalet för gruppen,<br>partiet eller motsvarande.</p>
<p>Vid mandatfördelningen mellan<br>grupper, partier och liknande<br>sammanslutningar skall mandat-<br>en fördelas proportionellt på<br>grundval av valresultatet.<br>Härvid tilldelas mandaten, ett<br>efter annat den grupp, det parti<br>eller motsvarande som for varje<br>gång uppvisar det största<br>jämförelsetalet. Jämförelsetalet<br>beräknas genom att gruppernas,<br>partiernas eller de liknande sam-<br>manslutningarnas röstetal delas<br>med det tal som är ett högre än<br>det dubbla antalet mandat som</p>
<p>redan har tilldelats gruppen,<br>partiet eller sammanslutningen.</p>
<p>Sedan valnämnden fördelat mandaten i Sametinget skall resultatet av<br>valet offentliggöras genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.</p>
<p>Valnämnden skall utan dröjsmål till regeringen redovisa resultatet av<br>valet samt utfärda bevis till valda ledamöter och ersättare.</p>
<p>104</p>
<p>32 a §<sup>2</sup></p>
<p>Om en ledamot har avgått<br>före utgången av den tid för<br>vilken han blivit vald, skall<br>valnämnden på anmälan av<br>Sametingets ordförande inkalla<br>en ny ordinarie ledamot enligt<br>de bestämmelser i 14 kap. 22 §<br>vallagen (1972:620) som avser<br>ny ordinarie landstingsledamot.</p>
<p>Om en ersättare för ledamot<br>har inträtt som ordinarie<br>ledamot eller avgått som<br>ersättare av annan orsak, skall<br>valnämnden på anmälan av<br>Sametingets ordförande utse<br>ytterligare ersättare enligt de<br>bestämmelser i 14 kap. 23 §<br>vallagen (1972:620) som avser<br>ersättare för landstingsledamot.</p>
<p>Den förrättning som avses i<br>första och andra styckena är<br>avslutad när protokollet från<br>förrättningen har lästs upp.<br>Efter sammanräkningen skall<br>valsedlarna åter läggas in i<br>omslag på sätt som föreskrivs i<br>31 §.</p>
<p>Om en ledamot har avgått före<br>utgången av den tid för vilken<br>han blivit vald, skall<br>valnämnden på anmälan av<br>Sametingets ordförande inkalla<br>en ny ordinarie ledamot enligt<br>de bestämmelser i 18 kap. 62 §<br>vallagen (1997:000) som avser<br>ny ordinarie landstingsledamot.</p>
<p>Om en ersättare för ledamot<br>har inträtt som ordinarie<br>ledamot eller avgått som<br>ersättare av annan orsak, skall<br>valnämnden på anmälan av<br>Sametingets ordförande utse<br>ytterligare ersättare enligt de<br>bestämmelser i 18 kap. 63 §<br>vallagen (1997:000) som avser<br>ersättare för landstingsledamot.</p>
<p>Den förrättning som avses i<br>första och andra styckena är<br>avslutad när protokollet från<br>förrättningen har lagts fram for<br>granskning. Efter sammanräk-<br>ningen skall valsedlarna åter<br>läggas in i omslag på sätt som<br>föreskrivs i 31 §.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>33 §<sup>3</sup></p>
<p>Valnämndens beslut enligt 22, 32 och 32 a §§ får överklagas hos<br>Valprövningsnämnden. Ett beslut får överklagas av den som enligt<br>röstlängden var röstberättigad vid valet. Det får också överklagas av en</p>
<p>grupp, ett parti eller en liknande<br>valet.</p>
<p>Överklagandet skall ges in till<br>Valprövningsnämnden och vara<br>nämnden till handa inom tio<br>dagar efter det att resultatet av<br>valet offentliggjorts enligt 32<br>eller 32 a §.</p>
<p>Vid Valprövningsnämndens<br>prövning av överklaganden som<br></p>
<p>sammanslutning som har deltagit i</p>
<p>Överklagandet skall ges in till<br>Valprövningsnämnden och vara<br>nämnden till handa tidigast<br>dagen efter valdagen och senast<br>inom tio dagar efter det att<br>resultatet av valet offentliggjorts<br>enligt 32 eller 32 a §.</p>
<p>Vid Valprövningsnämndens<br>prövning av överklaganden som</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1995:553.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1995:553.</p>
<p>105</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>avses i denna paragraf får<br>nämnden upphäva valet eller<br>föranstalta om andra mindre<br>ingripande åtgärder enligt de<br>grunder som anges i 15 kap. 7 §<br>vallagen (1972:620).</p></td><td>
<p>avses i denna paragraf får Prop. 1996/97:70<br>nämnden upphäva valet eller<br>föranstalta om andra mindre<br>ingripande åtgärder enligt de<br>grunder som anges i 19 kap. 18<br>eller 19 §§ vallagen (1997:000).</p></td></tr>
</table>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.</p>
<p>106</p>
<h3>2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:743)           Prop. 1996/97:70</h3>
<h3>om aviseringsregister</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 och 7 §§ lagen (1995:743) om aviserings-<br>register skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse</p>
<p>4 §’</p>
<p>Aviseringsregistret får innehålla uppgifter om personer som är eller<br>har varit folkbokförda i landet eller som annars tilldelats person-<br>nummer. För en sådan person får de uppgifter anges som registrerats<br>enligt lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister och som avser</p>
<p>1. personnummer,</p>
<p>2. namn,</p>
<p>3. adress,</p>
<p>4. folkbokföringsfästighet, lägenhetsbeteckning, folkbokföringsort och<br>folkbokföring under särskild rubrik,</p>
<p>5. födelsehemort och födelseort,</p>
<p>6. medborgarskap,</p>
<p>7. civilstånd,</p>
<p>8. make, föräldrar, barn och vårdnadshavare,</p>
<p>9. datum för inflyttning från utlandet,</p>
<p>10. avregistrering med uppgift om dödsfall, utflyttning till utlandet<br>eller annan anledning,</p>
<p>11.  medlemskap i icke-ter-         11. medlemskap i icke-ter-<br>ritoriell församling.                       ritoriell församling,</p>
<p>12. anmälan enligt 7 kap. 1<br>och 10 §§ vallagen (1997:000).</p>
<p>7§</p>
<p>I aviseringsregistret får som sökbegrepp användas uppgift</p>
<p>1. som avses i 4 § 1-4 och 8,          1. som avses i 4 § 1-4, 8 och</p>
<p>10-12,</p>
<p>2. om medborgarskap i Sverige, Danmark, Norge, Finland eller<br>Island, eller</p>
<p>3. om medborgarskap i land inom eller utom Europeiska unionen<br>(unionsmedborgarskap eller icke unionsmedborgarskap).</p>
<p>Som sökbegrepp får, enligt de närmare föreskrifter som meddelas av<br>regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, också<br>användas uppgift som avses i 5 §.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.</p>
<p>Senaste lydelse 1996:1234.</p>
<p>107</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>I mars 1991 bemyndigades chefen for Justitiedepartementet att tillkalla<br>en särskild utredare (dir. 1991:13) för att se över valförfarandet från<br>administrativ och teknisk synpunkt. Utredningen antog namnet Val-<br>lagsutredningen (Ju 1991:02).</p>
<p>I april 1992 beslutade den dåvarande regeringen att utvidga uppdraget<br>till att särskilt se över de bestämmelser som reglerar<br>röstningsförfarandet för utlandssvenskar i syfte att göra det lättare för<br>denna väljarkategori att delta i riksdagsvalen (dir. 1992:49).</p>
<p>Efter det att Vallagsutredningen i oktober 1992 överlämnat<br>delbetänkandet V4L, Organisation Teknik Ekonomi (SOU 1992:108)<br>beslutade regeringen i juni 1993 att ombilda Vallagsutredningen till en<br>parlamentariskt sammansatt kommitté. Kommittén antog namnet 1993<br>års vallag skommitté.</p>
<p>Kommittén har i mars 1994 överlämnat slutbetänkandet Villagen<br>(SOU 1994:30). Kommitténs sammanfattning av betänkandet finns i<br>bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över de<br>remissinstanser som yttrat sig finns i bilaga 2. En sammanställning av<br>remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr<br>Ju94/1087).</p>
<p>Genom lagen (1993:1403) om försöksverksamhet vid de allmänna<br>valen år 1994 kunde Riksskatteverket efter samråd med länsstyrelser<br>och valnämnder besluta att viss försöksverksamhet fick genomföras vid<br>de allmänna valen 1994. Riksskatteverket har i januari 1996 redovisat<br>sina erfarenheter av denna försöksverksamhet i rapporten<br>Försöksverksamhet vid de allmänna valen 1994 (dnr Ju96/338).</p>
<p>Regeringen gav i november 1995 Riksskatteverket två uppdrag. Det<br>ena avsåg en översyn av röstlängds- och röstkortsframställningen.<br>Verket har redovisat sina överväganden med anledning av uppdraget i<br>rapporten Nytt system för framställning av röstlängder och röstkort (dnr<br>Ju96/2119). I rapporten presenterar Riksskatteverket rutiner och<br>systemlösningar för hur röstlängder och röstkort skall kunna framställas<br>enligt de av 1993 års vallagskommitté föreslagna nya reglerna. Det<br>andra uppdraget gällde att lägga fram förslag till ett system för optisk<br>läsning av valsedlar inför de allmänna valen år 1998. I rapporten Optisk<br>läsning av valsedlar (dnr Ju96/2136) redovisar Riksskatteverket olika<br>modeller för sammanräkning av valresultatet, två med optisk läsning<br>och en som nu utan optisk läsning.</p>
<p>Parallellt med arbetet med en ny vallag har frågan om personval<br>beretts.</p>
<p>I böljan av år 1992 tillkallades Personvalskommittén (Ju 1992:02)<br>med uppdrag att lägga fram förslag som medför ett ökat inslag av<br>personval till riksdagen samt överväga det lämpliga i att införa ett<br>sådant inslag också vid val till beslutande kommunala församlingar. I<br>betänkandet Ökat personval (SOU 1993:21) har kommittén redogjort för<br>olika modeller med inslag av personval samt lämnat förslag för att<br>komma till rätta med problem kring missbruket av den fria<br>nomineringsrätten. Betänkandet har remissbehandlats och en<br></p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>108</p>
<p>sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitie- Prop. 1996/97:70<br>departementet (dnr Ju93/1120).</p>
<p>Vid de överläggningar mellan riksdagspartierna som hölls hösten 1993<br>diskuterades bl.a. Personvalskommitténs förslag. Partierna kom därvid<br>överens om att det i regeringsformen skulle införas en bestämmelse om<br>att val till riksdagen sker genom röstning på parti med möjlighet for<br>väljarna att avge en särskild personröst och att en personvalsreform<br>borde föregås av försök. På grundval av överenskommelsen vid<br>överläggningarna ändrades 3 kap. 1 § regeringsformen.</p>
<p>Vid överläggningarna enades man vidare bl.a. om att frågan om<br>åtgärder mot missbruk av den fria nomineringsrätten och eventuell<br>delning av vissa större riksdagsvalkretsar skulle beredas i<br>parlamentariska utredningar. Mot denna bakgrund tillkallade regeringen<br>i juni 1994 en parlamentariskt sammansatt kommitté (Ju 1994:06) som<br>fick i uppdrag att se över vissa frågor med anknytning till valsystemet<br>(dir. 1994:49). Kommittén antog namnet Nomineringsrätts- och<br>valkretskommittén.</p>
<p>Sedan försök med personröstning ägt rum i sju kommuner vid valet<br>till kommunfullmäktige år 1994 och då personröstning också var ett<br>inslag i valet till Europaparlamentet år 1995, fick Nomineringsrätts- och<br>valkretskommittén i tilläggsdirektiv (dir. 1995:7 och dir. 1995:115) i<br>uppdrag att följa upp resultatet av personvalsinslaget i dessa val.</p>
<p>Nomineringsrätts- och valkretskommittén överlämnade i december<br>1995 ett första betänkande Vissa valfrågor (SOU 1995:143). Kommittén<br>har i betänkandet presenterat två modeller för att komma till rätta med<br>missbruket av den fria nomineringsrätten. I övrigt lade kommittén inte<br>fram förslag till författningsändringar. Mot bakgrund av kommitténs<br>redovisning i betänkandet kommer förslag i fråga om en ändrad<br>utformning av valkretsarna vid val till riksdagen inte att läggas fram nu.<br>Kommitténs sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 3.<br>Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över de remiss-<br>instanser som yttrat sig finns i bilaga 4. En sammanställning av<br>remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju96/295).</p>
<p>Nomineringsrätts- och valkretskommittén överlämnade i maj 1996 sitt<br>andra betänkande Utvärderat personval (SOU 1996:66). I betänkandet<br>har kommittén redovisat ett antal förslag till förändringar i valsystemet<br>i syfte att underlätta personvalsinslaget vid de allmänna valen år 1998.<br>Kommitténs sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 5. Även detta<br>betänkande har remissbehandlats och en förteckning över de<br>remissinstanser som yttrat sig finns i bilaga 6. En sammanställning av<br>remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr<br>Ju96/1819).</p>
<p>1995 års kyrkomöte har i en skrivelse till regeringen anhållit dels<br>beträffande valdagens förläggning om en sådan lagändring att<br>kyrkofullmäktigvalen från och med 1997 års val äger rum tredje<br>söndagen i september, dels beträffande mandatperiodens längd om en<br>sådan lagändring att mandatperioden för kyrkofullmäktige och andra<br>berörda kyrkliga organ blir fyra år (kskr. 1995:4, 1KL 1995, CsSkr.<br>1995:5).</p>
<p>109</p>
<p>Europeiska unionens råd har utfärdat direktiv 94/80/EG av den 19 Prop. 1996/97:70<br>december 1994 om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid<br>kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat<br>där de inte är medborgare. Direktivet omfattar allmänna och direkta<br>kommunala val och riktar sig till medlemsstaterna. I en bilaga till<br>direktivet bestäms närmare vilka de grundläggande lokala<br>förvaltningsenheterna är i varje medlemsstat. För Sveriges del omfettas<br>kommuner och landsting (se rådets direktiv 96/30/EG av den 13 maj<br>1996 om ändring av direktiv 94/80/EG). Direktivet inarbetas enligt<br>förslaget i kommunallagen och den nya vallagen. Direktiven finns<br>intagna i bilaga 7. I denna fråga har underhandssynpunkter inhämtats<br>från Kommunförbundet och Landstingsförbundet.</p>
<p>Den 17 september 1995 hölls det i Sverige val till Europaparlamentet.<br>Valet reglerades genom lagen (1995:734) om val till Europaparlamentet.<br>I förarbetena till lagen (prop. 1994/95:154, bet. 1994/95:KU4O)<br>framhölls att de grundläggande principer som lagen bygger på bör<br>kunna vinna fortsatt tillämpning. Eftersom lagen uttryckligen endast<br>gäller vid 1995 års val måste den dock omarbetas. Liksom har skett i<br>den nuvarande lagen måste vid en sådan omarbetning särskilt beaktas de<br>detaljerade och bindande EG-rättsliga bestämmelser som finns om val<br>av företrädare i Europaparlamentet. Dessa är i främst en av rådet<br>beslutad akt om allmänna och direkta val till Europaparlamentet (den<br>s.k. valrättsakten fogad till rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euroatom<br>av den 20 september 1976, se prop. 1994/95:154, bilaga 3 och 4).<br>Dessutom finns bestämmelser i rådets direktiv 93/109/EG av den 6<br>december 1993 om festställande av närmare bestämmelser för rösträtt<br>och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som<br>är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (se prop.<br>1994/95:154, bilaga 5).</p>
<p>Regeringen lägger nu fram förslag till en ny vallag huvudsakligen i<br>enlighet med 1993 års vallagskommittés förslag kompletterat med de<br>överväganden i fråga om personval som följt med anledning av det<br>utredningsarbete som skett i denna fråga. Vidare innehåller förslaget<br>bl.a. ett inarbetande av bestämmelser om rösträtt och valbarhet i<br>kommunala val samt om val till Europaparlamentet.</p>
<p>Slutligen lägger regeringen fram förslag som tillmötesgår<br>framställningen från kyrkomötet. Däremot finner regeringen inte<br>anledning att nu, i ett skede där 1997 års val kommer att vara det sista<br>kyrkliga valet i statlig regi, i övrigt vidta några reformåtgärder för de<br>kyrkliga valen. De ändringar som föreslås i propositionen är endast<br>sådana som är nödvändiga med hänsyn till förslaget till en ny vallag.</p>
<p>Samtliga förslag har utarbetats i nära samråd med Riksskatteverkets<br>valenhet som är central valmyndighet i landet.</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Förslaget till lag om röstlängdsregister utgör ett sådant förslag som<br>Lagrådet enligt 8 kap. 18 § regeringsformen bör granska. Detta gäller<br>också för vissa övriga förslag till ändringar i gällande författningar som<br></p>
<p>110</p>
<p>tas upp i propositionen. Med hänsyn till att förslagen endast innebär Prop. 1996/97:70<br>mindre anpassningar till förslaget om ny vallag finner regeringen att<br>Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.</p>
<h2>4    Utgångspunkterna för regeringens förslag</h2>
<h3>4.1   Huvuddragen i det gällande valsystemet</h3>
<p>De grundläggande reglerna om valsystemet finns i regeringsformen och<br>kommunallagen (1991:900). Detaljerade regler om valförfarandet finns<br>i vallagen (1972:620). För val till kyrkofullmäktige finns regler i<br>kyrkolagen (1992:300) och lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,<br>m.m. För val till Europaparlamentet finns regler i lagen (1995:734) om<br>val till Europaparlamentet.</p>
<p>Ordinarie val till riksdagen sker vart fjärde år. Detta val samt val i<br>hela landet av ledamöter och ersättare i landstings- och<br>kommunfullmäktige förrättas samma dag. Valdag är tredje söndagen i<br>september. Vid val i hela landet av kyrkofullmäktige är tredje söndagen<br>i oktober valdag.</p>
<p>Val till Europaparlamentet hålls i alla stater som är medlemmar i<br>Europeiska unionen under fyra dagar i en bestämd tidsperiod i juni<br>månad. Senast hölls val i juni 1994 bland de dåvarande<br>medlemsstaterna. Nästa val kommer att äga rum i juni 1999. Med stöd<br>av artikel 31 i anslutningsakten höll Sverige sitt första allmänna, direkta<br>val till Europaparlamentet den 17 september 1995. Grundtanken i lagen<br>om val till Europaparlamentet är att valet så nära som möjligt skall<br>ansluta till den ordning som gäller vid val till riksdagen. Eftersom i<br>valen till Europaparlamentet endast 22 företrädare skall utses från<br>Sverige och då mandaten skall fördelas proportionellt med hänsyn till<br>valresultatet i landet som helhet, anges det i lagen att någon indelning<br>av landet i valkretsar inte skall förekomma.</p>
<p>För val till riksdagen är landet indelat i valkretsar. Valkretsarna är för<br>närvarande 29 och motsvarar i stort länsindelningen. För<br>landstingsvalen är landstingen indelade i valkretsar. Dessa skall omfatta<br>en eller flera kommuner men får också utformas på annat sätt. För val<br>till kommunfullmäktige skall de större kommunerna vara indelade i<br>valkretsar. Om en kommun i övrigt får delas i valkretsar avgörs i första<br>hand av det antal personer som har rösträtt.</p>
<p>I 5 kap. vallagen finns bestämmelser om registrering av<br>partibeteckning och anmälan av kandidater. Genom registreringen får ett<br>parti ett visst skydd för sin beteckning. Skyddet innebär att någon<br>forväxlingsbar partibeteckning inte får registreras. Registreringen<br>innebär också ett skydd mot illojal användning av en partibeteckning vid<br>val. Detta skydd består i att kandidatnamn på en sådan valsedel skall<br>anses obefintliga om inte valsedeln som första och andra namn upptar<br>en kandidat som är anmäld av partiet. Registrering av partibeteckning är<br>frivillig. Ordningen för partiernas nominering av kandidater till de<br>allmänna valen är inte reglerad. Detta leder bl.a. till att väljarna har<br></p>
<p>111</p>
<p>möjlighet att på valsedeln ta upp vilken partibeteckning och vilka Prop. 1996/97:70<br>kandidater de vill. Denna långtgående s.k. fria nomineringsrätt är en<br>internationellt sett ovanlig företeelse.</p>
<p>Den som har fyllt 18 år senast på valdagen och som är upptagen i<br>röstlängd, har rösträtt till riksdagen. Det finns två typer av röstlängd,<br>en allmän och en särskild. Båda dessa röstlängder upprättas årligen. De<br>skrivs ut de år då det skall hållas val. Röstlängderna gäller från den 1<br>september till och med den 31 augusti påföljande år. Röstlängderna<br>skall upprättas senast den 15 juli. Den allmänna upprättas för vaije<br>valdistrikt av skattemyndigheten i länet och i den antecknas alla svenska<br>medborgare som är folkbokförda på fastighet i valdistriktet den 1 juli<br>och som har fyllt eller fyller 17 år senast den 1 september det år<br>röstlängden upprättas. Den som inte är folkbokförd i valdistriktet den 1<br>juli är således inte kvalificerad att få rösta. Den tidpunkt som avgör<br>detta brukar kallas för kvalifikationsdagen. Den särskilda röstlängden<br>innehåller uppgifter om utlandssvenskar som senast den 1 juli ansökt om<br>att bli upptagna i röstlängden.</p>
<p>Under ett valår skall det för var och en som tas upp i röstlängd<br>upprättas ett röstkort. Röstkortet skall innehålla uppgifter om väljarens<br>namn och nummer i röstlängden. Kortet skall också innehålla uppgifter<br>om väljarens valdistrikt och i vilken vallokal han eller hon skall rösta på<br>valdagen.</p>
<p>Röstning kan ske både inom och utom landet. Röstning i vallokal på<br>valdagen är naturligtvis det primära alternativet. Härutöver finns<br>möjlighet att rösta på postkontor. Andelen poströster har ökat for vaije<br>val sedan möjligheten till poströstning infördes år 1942. Röstning på<br>postkontor får böija 24 dagar före valdagen och pågår fram till och med<br>valdagen. Ångerröstning är möjlig. Med detta avses att rösta i vallokal<br>under valdagen trots att man poströstat. Särskilda postkontor kan också<br>inrättas på sjukhus, ålderdomshem eller kriminalvårdsanstalt eller<br>liknande vårdinrättning eller vårdanstalt. Riksskatteverket beslutar,<br>också efter förslag från Utrikesdepartementet, om att röstmottagning<br>kan ske på vissa svenska utlandsmyndigheter. Ett par länder godtar inte<br>att utlandsmyndigheter tar emot röster. Därför har brevröstning blivit<br>nödvändigt i vissa fåll. Riksskatteverket beslutar också om röstning på<br>fartyg i utrikes fart. Röstning kan dessutom ske genom bud eller<br>lantbrevbärare.</p>
<p>Rösträkningen sker på tre olika ställen. Sedan vallokalen stängt<br>kl. 20.00 på valdagen vidtar en preliminär röstsammanräkning av<br>valförrättama i vallokalen. Onsdagen efter valdagen sker valnämndens<br>preliminära rösträkning då också röster som valdistrikten inte hunnit få<br>beaktas. Detta är den s.k. onsdagsräkningen. Allt valmaterial skickas<br>därefter till länsstyrelsen som ombesörjer den slutliga<br>sammanräkningen. När denna avslutats kan mandatfördelningen vidta.</p>
<p>Mandatfördelningen vid riksdagsvalet ombesörjs av Riksskatteverket.<br>Vid val av landstingsledamöter samt kommunfullmäktige ansvarar<br>länsstyrelserna för mandatfördelningen.</p>
<p>Valadministrationen är organiserad i tre nivåer. Riksskatteverket är                 U2</p>
<p>central valmyndighet och ansvarar centralt för förberedelserna och<br></p>
<p>genomförandet av de allmänna valen. Regionalt är länsstyrelserna Prop. 1996/97:70<br>valmyndigheter och har det formella ansvaret för förberedelserna och<br>genomförandet av allmänna val. På den regionala nivån ingår också<br>skattemyndigheten i valadministrationen. Lokalt är det kommunerna<br>som administrerar allmänna val. Det är den kommunala valnämnden<br>som planerar och genomför röstningen på valdagen och som<br>administrerar den preliminära rösträkning som sker under valnatten.</p>
<p>Om valutgången överklagas handläggs överklagandet hos<br>Valprövningsnämnden. Nämnden har också ett flertal andra uppgifter<br>inom ramen för valförfarandet. Valprövningsnämnden utses av<br>riksdagen.</p>
<h3>4.2 Behovet av förnyelse inom valsystemet</h3>
<p>Valsystemet skall bidra till förverkligandet av folkstyrelsen. Det är av<br>grundläggande betydelse ur politisk-demokratisk synvinkel att<br>valsystemet, inbegripet valorganisationen, är så uppbyggt att det<br>legitimerar valresultatet och att väljarna kan känna förtroende för detta<br>och därmed också tilltro till att valets resultat är riktigt.</p>
<p>Valsystemet måste vara säkert. I detta ligger att både regelverket och<br>organisationen skall vara uppbyggt på så sätt att de hindrar manipulation<br>av valresultaten. Valsystemet måste vidare vara rättssäkert ur väljarens<br>perspektiv. Detta rör bl.a. frågor om röstlängd.</p>
<p>Vidare bör valsystemet vara förutsägbart i den meningen att väljarna<br>skall kunna förlita sig på att valresultatet bestäms av de regler som<br>gäller och att valorganisationen fungerar så likformigt som möjligt.</p>
<p>Slutligen är det av stor betydelse att valförfarandet ger förutsättningar<br>för en effektiv administration och hantering. Detta gäller såväl<br>personella och ekonomiska resurser som lokaler och utrustning.</p>
<p>Vallagen har ändrats vid åtskilliga tillfällen sedan den trädde i kraft.<br>Någon mer övergripande genomgång av lagen har emellertid aldrig<br>gjorts. De förändringar som genomförts har i huvudsak föranletts av<br>ändringar i valsystemet eller begränsats till vidareutveckling av det<br>valförfarande som tillämpades redan vid 1970 och 1973 års allmänna<br>val.</p>
<p>Vallagen bör innehålla en så långt det är möjligt fullständig reglering<br>av valförfarandet. Ett huvudskäl för detta är naturligtvis att<br>valförfarandet i huvudsak är gemensamt för de olika val som äger rum<br>inom landet. Redan i arbetet med 1972 års vallag slogs fest att det vore<br>i hög grad irrationellt att ha bestämmelser om samtidiga val som är eller<br>i stor utsträckning kan göras överensstämmande i två skilda lagar. Även<br>för val som sker på annan valdag som valet till Europaparlamentet finns<br>skäl att undvika en särskild lag med omfettande hänvisningar till den<br>generella vallagen. Detta ställningstagande innebär att vallagen å ena<br>sidan innehåller grundläggande regler om valförferandet och å andra<br>sidan detaljerade regler av mer teknisk valadministrativ natur. Vallagen<br>får en stor omfattning vilket ställer höga krav på en genomtänkt                 113</p>
<p>disposition. Det är vidare angeläget att vallagen bidrar till förståelse för</p>
<p>8 Riksdagen 1996/97. I saml. Nr 70<br></p>
<p>hur valsystemet fektiskt är uppbyggt. Vallagen skall självklart också Prop. 1996/97:70<br>vara användbar för dem som tillämpar lagen.</p>
<p>Vårt hittillsvarande valsystem har beskrivits som ett renodlat partival.<br>Väljaren har fått ta ställning till de alternativ som partierna utgör. Inom<br>partivalets ram har det dock funnits vissa möjligheter för väljaren att<br>påverka vilka personer som skall ta plats i de beslutande<br>församlingarna. Formellt har nämligen väljarna en i det närmaste total<br>frihet att lägga sin röst på just de personer som bäst svarar mot deras<br>preferenser. I realiteten har emellertid inslaget av personröstning varit<br>obetydligt.</p>
<p>Trots att flera utredningar under de senaste 20 åren behandlat frågan<br>om ett ökat inslag av personval kunde politisk enighet inte nås förrän<br>genom Personvalskommitténs betänkande Ökat personval (SOU<br>1993:21). Vid överläggningar mellan företrädare för riksdagspartierna<br>under hösten 1993 träffades överenskommelse bl.a. om att ett ökat<br>inslag av personval skulle införas. Riksdagspartierna var överens om att<br>en personvalsreform borde föregås av försök vid de allmänna valen år<br>1994. Först vid det ordinarie val som hålls efter 1994 års val kunde<br>personröstning tillämpas första gången och då enligt den modifierade<br>danska modell med preferensröstning som Personvalskommittén<br>förordat.</p>
<p>Vid de överläggningar mellan riksdagspartierna som hölls i<br>personvalsffågan under hösten 1993 blev partierna också ense om att<br>det i 3 kap. 1 § regeringsformen skulle införas en bestämmelse om att<br>val till riksdagen sker genom röstning på parti med möjlighet för<br>väljarna att avge särskild personröst.</p>
<h3>4.3 Förändringar i förhållande till det i dag gällande<br>valsystemet</h3>
<p>Det förslag som här läggs fram bygger i stora delar på reglerna i den<br>nuvarande vallagen. Flera viktiga delar i förslaget är dock nyheter. Här<br>skall dessa presenteras översiktligt för att sedan tas upp utförligare<br>längre fram.</p>
<p>Ett syfte med omarbetningen av vallagen är att lagens uppbyggnad<br>skall stå i överensstämmelse med ordningsföljden av de moment som<br>genomförs vid ett val. För att uppfylla detta har flera omkastningar av<br>reglerna gjorts. Vidare är en strävan att lagen skall vara enklare att hitta<br>i. Detta har bl.a. medfört användning av underrubriker och<br>hänvisningar till grundläggande regler i andra om valförfarandet.</p>
<p>I enlighet med vad regeringsformen numera föreskriver ges väljarna<br>möjlighet att inom ramen för partivalssystemet avge en särskild<br>personröst. Vilket genomslag en sådan personröst skall få i förhållande<br>till partiernas rangordning av kandidaterna vid nomineringsprocessen<br>avgörs av den spärr som gäller för att de särskilda personrösterna skall<br>räknas för en kandidat. Det föreslås att spärren i den nya vallagen sätts<br>till åtta procent vid riksdagsvalet och till fem procent vid övriga val.</p>
<p>114</p>
<p>Personröstningsmomentet framhävs bäst genom att kandidaterna Prop. 1996/97:70<br>tydliggörs inför valen. Bland annat för att förenkla möjligheten till detta<br>föreslås en frivillig reglering där partier som väljer att registrera sin<br>partibeteckning också slutligt anmäler sina samtliga kandidater.<br>Härigenom får också partiet skydd för sin partibeteckning. Den<br>hittillsvarande ordningen där minst fyra kandidater anmäldes och två av<br>de anmälda kandidaterna måste stå överst på en namnvalsedel<br>utmönstras därvid.</p>
<p>Genom förslaget slås det fast enligt vilken princip personröstning skall<br>ske. Den modell med preferensröstning som föreslås medför att behovet<br>av strykningar och tillskrivna namn bortfaller. Tillskrivna namn beaktas<br>därför inte vid sammanräkningen för de partier som registrerat<br>partibeteckning och anmält kandidater. Strykningar skall aldrig beaktas<br>vid sammanräkningen.</p>
<p>De nya reglerna har det dubbla syftet att dels underlätta för väljarna<br>att personrösta, dels göra det möjligt att klara en snabb och riktig<br>sammanräkning av rösterna. Till detta kommer att missbruket av den<br>fria nomineringsrätten, t.ex. bruket av s.k. piratlistor, motverkas. För<br>att underlätta personröstning upphävs också förbudet mot namnvalsedlar<br>på posten.</p>
<p>Ersättare för ledamöter och företrädare skall i första hand utses på<br>grundval av en kandidats personliga röstetal. Detta innebär för<br>ersättarvalet att den s.k. listtroheten frångås för de fall en kandidat fått<br>personröster över spärren.</p>
<p>Ett nytt system för framställning av röstlängder och röstkort införs.</p>
<p>Detta innebär att kvalifikationsdagen för rösträtt bestäms till 30 dagar<br>före valdagen. Systemet med en alltid gällande röstlängd ersätts med ett<br>system där röstlängden endast tas fram då det skall hållas ett val eller<br>en omröstning. Eftersom röstkorten kommer att vara tillgängliga för<br>väljarna senare än i dag kortas förtidsröstningen vid posten till 18 dagar<br>före valdagen. Den särskilda röstlängden för utlandssvenskar tas bort<br>och utlandssvenskarna tas upp i samma röstlängd som övriga väljare.<br>En särskild registerlag för röstlängds- och röstkortsframställning<br>föreslås.</p>
<p>Permanenta regler om Sveriges val till Europaparlamentet förs in i<br>den generella vallagen. Detta sker genom att reglerna för det val som<br>hölls år 1995 i tillämpliga delar förs över till den nya vallagen.</p>
<p>Genom den nya vallagen genomförs det EG-direktiv som stadgar rätt<br>för unionsmedborgare bosatta i en annan medlemsstat att där rösta i<br>kommunala val. Reglerna innebär att det nuvarande kravet på tre års<br>folkbokföring för att utlänningar skall ha rätt att rösta i kommunalval<br>tas bort för unionsmedborgare. Treårskravet tas också bort för<br>medborgare i Island och Norge.</p>
<h3>4.4 Information om det nya valsystemet</h3>
<p>Det är troligt att den nu förestående förändringen av valsystemet med                 115</p>
<p>bl.a. personröstning, anmälan av kandidater och nytt röstlängds-<br></p>
<p>förfarande ur väljarnas synpunkt framstår som mer påtaglig än Prop. 1996/97:70<br>övergången till enkammarriksdag och proportionellt valsystem i början<br>av 1970-talet. Informationsinsatsen vid denna förändring av valsystemet<br>var massiv. Enligt regeringens mening krävs vid den förestående<br>reformen en motsvarande insats för att det nya valsystemet skall få ett<br>bra genomslag. Aktiva informationsinsatser från såväl partierna som det<br>allmännas sida skyndar också på reformens genomslag. Erfarenheterna<br>från försöksvalen och valet till Europaparlamentet visar att en allsidig<br>belysning är nödvändig på ett tidigare stadium än vad som blev fallet<br>vid t.ex. valet till Europaparlamentet.</p>
<p>De totala kostnaderna för de allmänna valen år 1994 (bortsett från<br>folkomröstningen) uppgick till ca 175,4 miljoner kronor. Av dessa<br>avsåg ca 18,2 miljoner kronor utskick av röstkort, vari ingår en<br>informationsbroschyr, samt ca 2,6 miljoner kronor för övrig informa-<br>tion. Endast cirka en och en halv procent av valanslaget gick således till<br>information. Utöver valanslaget krävs till 1998 års val enligt<br>regeringens mening högre anslag för detta ändamål.</p>
<p>För att myndigheterna skall kunna fullgöra den informationsinsats som<br>måste till har extra resurser avsatts i årets budget som kan förutsättas<br>täcka behovet av en inledande insats. Regeringen beräknade i budgeten<br>(prop. 1996/97:1 utg. omr. 1 anslag C 3) valanslaget för innevarande<br>budgetår till 48 miljoner kronor. Beloppet avser bl.a. kostnader för<br>1997 års kyrkoval. För år 1998, då allmänna val första gången skall<br>hållas med det nya systemet, beräknas utgifterna uppgå till 205 miljoner<br>kronor och för år 1999, då val till Europaparlamentet skall hållas nästa<br>gång, till 120 miljoner kronor. Av dessa har för 1998 års allmänna val<br>10 miljoner kronor avsatts för informationsinsatser. Skulle ytterligare<br>behov uppkomma får detta behandlas vid nästa budgetberedning.</p>
<p>En viktig fråga i det här sammanhanget är vilken instans som har<br>ansvaret för informationsspridningen. Den i dag tillämpade<br>uppdelningen av informationsspridningen mellan myndigheter och<br>partier är inte reglerad på något sätt. En sådan reglering är inte heller<br>nödvändig eller önskvärd. Partierna har givetvis en central roll som<br>länk till väljarna. Samtidigt har myndigheterna ett primärt ansvar för att<br>en riktig information ges om valsystemet.</p>
<p>Hur informationsinsatsen från statens sida skall se ut får avgöras av<br>den myndighet på vilken det ankommer att utforma informationen.<br>Erfarenheterna från försöksvalen och valet till Europaparlamentet får<br>vara vägledande. Regeringen avser att ge Riksskatteverket som central<br>valmyndighet i uppdrag att arbeta fram en plan för hur information om<br>valet skall utformas och spridas. Det bör sedan ankomma på Riksskatte-<br>verket och andra valmyndigheter att se över vilket informationsmaterial<br>som behövs och arbeta fram materialet.</p>
<p>Partiernas roll i detta sammanhang har redan nämnts. Det är<br>uppenbart att partierna har ett stort inflytande när det gäller att öka<br>förståelsen för valsystemet. Det visade sig i de båda val som<br>genomförts med personröstning att partierna inte var uppmärksamma på<br>de förändringar som införts i valen. Till nästa val kan dock förutsättas                 116</p>
<p>att partierna har en bättre kännedom om det nya valsystemet och att de<br></p>
<p>fått adekvat information från myndigheterna. De kan därmed medverka Prop. 1996/97:70<br>till att valsystemet kan belysas för allmänheten på ett enklare sätt. De<br>förenklingar av systemet som föreslås i förhållande till försöksvalet och<br>valet till Europaparlamentet bidrar naturligtvis också till att göra det<br>lättare att föra ut informationen.</p>
<p>Partiernas roll är också mycket viktig när det gäller att verka för<br>närmare kontakter mellan väljarna och kandidaterna. Partierna bör mer<br>aktivt verka för att väljarna skall få kännedom om vilka kandidater som<br>partiet för fram.</p>
<h2>5    Språklig och redaktionell översyn</h2>
<p>Vid sidan av att det genomförs flera stora och angelägna sakliga<br>ändringar behövs det också en språklig och redaktionell bearbetning av<br>den nu gällande vallagen. Strävan för den bearbetning som nu har gjorts<br>har varit att skapa en lag som är lätt att hitta i och är lätt att följa<br>genom att den i huvudsak är uppbyggd i samma ordningsföljd som de<br>olika momenten i valförfarandet. En följd av detta är att reglerna i flera<br>fall har kastats om i förhållande till den nuvarande lagen och att de<br>olika avsnitten också har försetts med underrubriker.</p>
<p>Lagen innehåller upprepningar av vissa grundläggande bestämmelser<br>om valförfarandet som ges i regeringsformen och kommunallagen. Ett<br>syfte med denna ordning är att samla samtliga bestämmelser som rör de<br>allmänna valen i samma lag. I samband med upprepningarna finns en<br>hänvisning till den grundläggande bestämmelsen.</p>
<p>Flera paragrafer räknar upp olika moment som skall iakttas i samband<br>med valförfarandet. Dessa har delats upp i strecksatser för att underlätta<br>läsningen. I de fall där det behövs för hänvisning till lagtexten<br>- antingen inom lagen eller för personer som fattar beslut enligt lagen -<br>har strecksatserna numrerats för att underlätta hänvisningar.</p>
<p>Vissa av de bestämmelser i förslaget som behandlar den slutliga<br>sammanräkningen och mandatfördelningen samt hur ledamöter och<br>ersättare skall utses är valmatematiska formler klädda i ord. De<br>bestämmelserna blir med nödvändighet förhållandevis omfattande och<br>dessutom svårtillgängliga för dem som inte fullt ut behärskar materialet.<br>Eftersom bestämmelserna tynger lagtexten har de samlats i ett<br>avslutande kapitel som enbart innehåller det som kan kallas<br>valmatematik. När det behövs ges det hänvisningar till bestämmelserna<br>i det kapitlet.</p>
<h2>6    Personvalsinslaget</h2>
<p>Inslaget av personval har tidigare varit obetydligt i vårt land. Det<br>hittillsvarande valsystemet brukar karakteriseras som ett renodlat<br>partival. De möjligheter som väljarna vid valet har att framföra<br>synpunkter på namnordningen genom att skriva till egna kandidater på<br></p>
<p>117</p>
<p>valsedlarna eller att stryka kandidater på de förtryckta namnvalsedlama Prop. 1996/97:70<br>har i realiteten inte fått någon effekt på den slutliga namnordningen.</p>
<p>Ett ökat inslag av personval har varit föremål för olika överväganden<br>inom det statliga utredningsväsendet under den senare delen av detta<br>århundrade. Författningsutredningen föreslog i betänkandet Sveriges<br>statsskick (SOU 1963:17) en obligatorisk personröstning med<br>partirekommendation av vissa kandidater och mindre valkretsar som bas<br>för välj arkontakt. Förslaget kritiserades dock som komplicerat och<br>genomfördes aldrig.</p>
<p>Grundlagberedningen övervägde också personmomentet i valet i sitt<br>slutbetänkande Ny regeringsform - Ny riksdagsordning (SOU 1972:15).<br>Emellertid saknades möjlighet att i det sammanhanget göra under-<br>sökningar kring frågan om personvalsinslaget. I stället fick detta<br>övervägas av Personvals- och valkretsutredningen. Utredningen<br>presenterade i betänkandet Personval och valkretsindelning (SOU<br>1977:94) ett förslag som innebar en fakultativ personröstning med<br>officiell kandidatur. Den kandidat som fick flest röster blev direkt<br>invald. Partiröstema överfördes till övriga kandidater på listan.<br>Förslaget mottogs med blandade reaktioner vid remissbehandlingen.<br>Ytterligare överväganden ansågs nödvändiga och förslaget ledde inte till<br>något lagförslag.</p>
<p>Folkstyrelsekommittén framhöll i betänkandet Folkstyrelsens villkor<br>(SOU 1987:6) vikten av att valsystemet underlättar för väljarna att<br>påverka valet av kandidater. Ett ökat personvalsinslag skulle enligt<br>kommittén uppmuntra väljarna att intressera sig mer för åsikter och<br>egenskaper hos de uppställda kandidaterna och dessa skulle å sin sida<br>anse det viktigt att informera sig om väljamas inställning. Det förslag<br>om personröstning som framfördes ledde dock inte till någon<br>lagstiftning.</p>
<p>Personvalskommittén diskuterade i sitt betänkande Ökat personval<br>(SOU 1993:21) ett antal olika modeller för ett ökat personvalsinslag i<br>det svenska valsystemet. Endast för en av dessa modeller utarbetades ett<br>fullständigt författningsförslag. Kommittén gav den modellen namnet<br>modifierad dansk modell eftersom den inspirerats av det danska<br>valsystemets sidoordnade uppställning.</p>
<p>Grunddragen i det av Personvalskommittén utarbetade förslaget är<br>följande. Nominering av kandidater går till på samma sätt som tidigare.<br>Det förutsätts alltså att partierna presenterar valsedlar som tar upp<br>kandidatnamn i den ordning som partiets nomineringsförfårande lett<br>fram till. Modellen påverkar inte mandatfördelningen mellan partierna<br>utan endast platsfördelningen inom ett parti. Ett valsystem med ökat<br>personvalsinslag enligt modellen utgår således alltjämt från ett val<br>mellan partier. Det nya i förslaget är att väljarna också har möjlighet att<br>markera en kandidat, inte flera, på valsedeln. Genom markeringen har<br>väljarna avgett en särskild personröst. Systemet med personröstning är<br>inte tvingande. Det står alltså väljarna fritt att inte markera någon<br>kandidat och i stället godta partiets ordning av kandidaterna eller enbart<br>rösta med en partimarkerad valsedel.</p>
<p>118</p>
<p>Sedan mandaten fördelats mellan partierna skall de besättas med Prop. 1996/97:70<br>personer. Förslagets enkla grundprincip är att den kandidat som fått<br>flest personröster blir utsedd; den med näst flest personröster besätter<br>det andra mandatet osv. tills samtliga mandat är tillsatta. För att<br>förhindra en ordning där endast ett fåtal personröster blir avgörande för<br>platsfördelningen, vilket kraftigt skulle reducera partiinflytandet,<br>föreslogs en spärr. Spärren anordnades på så sätt att endast i de fall en<br>kandidat erhållit personröster motsvarande en viss andel av avgivna<br>röster i valkretsen skulle personrösterna avgöra ordningen. Den spärr<br>som föreslogs gälla vid riksdagsvalen sattes till åtta procent av partiets<br>röster i valkretsen. Motsvarande siffra för kommunala val sattes till fem<br>procent. För det fall ingen kandidat skulle nå upp till spärren eller om<br>inte alla platser kunde tillsättas med hjälp av personrösterna skulle den<br>i dag gällande fördelningsmetoden tillämpas.</p>
<p>Under hösten 1993 hölls partiöverläggningar som bl.a. behandlade<br>frågan om personval. Partierna enades därvid om att införa ett system<br>med personval enligt den modifierade danska modellen. Partierna<br>enades vidare om att införandet skulle föregås av försök i minst tre<br>kommuner. Vid överläggningarna enades partierna också om att<br>grundlagen skulle ändras för att lyfta fram personvalsinslaget.</p>
<p>Mot bakgrund av överenskommelserna beslutade riksdagen om<br>grundlagsändringar, vilka trädde i kraft 1 januari 1995 (prop.<br>1993/94:115, bet. 1993/94:KU44 och bet. 1993/94:KU1 samt SFS<br>1994:1469), varigenom det bl.a. infördes en ny andra mening i 3 kap.<br>1 § första stycket regeringsformen med följande lydelse.</p>
<p>Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid sådant val<br>sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att avge särskild<br>personröst.</p>
<p>Personvalsinslaget har genom den nya bestämmelsen lyfts fram. Det<br>framgår också att den personröst som en röst på partiet indirekt ger i<br>det hittillsvarande systemet, kan förstärkas med den särskilda<br>personrösten enligt det nya systemet. Det har således genom ändringen<br>i grundlag festlagts att det svenska valsystemet utgår från ett partival<br>men att det skall finnas en möjlighet för väljarna att avge en särskild<br>personröst.</p>
<p>Vidare beslutades mot bakgrund av överenskommelsen mellan<br>partierna om försöksval med personröstning (prop. 1993/94:129, bet.<br>1993/94:KU23, SFS 1994:285). Försök med personval enligt den<br>modifierade danska modellen har ägt rum vid val till<br>kommunfullmäktige år 1994 i Helsingborg, Linköping, Solna,<br>Vaggeryd, Vänersborg, Östersund och Övertorneå.</p>
<p>I propositionen 1994/95:154 Val till Europaparlamentet m.m. anförde<br>regeringen bl.a. att ett svenskt system för val till Europaparlamentet så<br>långt som möjligt borde ansluta till det gällande systemet för<br>riksdagsval. Vidare anfördes att eftersom det vid 1998 års allmänna<br>nationella val och framöver kommer att finnas en möjlighet till                 119</p>
<p>personröstning, talade starka skäl för att valet till Europaparlamentet<br></p>
<p>även i detta avseende borde genomföras på ett sätt som ansluter till<br>valet till riksdagen. Valet till Europaparlamentet år 1995 genomfördes<br>därför med möjlighet för väljarna att avge en särskild persoi.röst.<br>Spärren för väljarnas inflytande sattes emellertid till fem procent med<br>hänsyn till att landet som helhet utgjorde en valkrets.</p>
<p>Mot bakgrund av de förslag och de val som genomförts med<br>möjlighet för väljarna att avge särskild personröst har Nomineringsrätts-<br>och valkretskommittén haft i uppdrag att utvärdera de genomförda<br>valen. Övervägandena från utvärderingen redovisas i kommitténs<br>slutbetänkande Utvärderat personval (SOU 1996:66). Kommittén har<br>utgått från den modifierade danska modellen. Sammanfattningsvis<br>kommer kommittén fram till att personvalsinslaget skall förstärkas och<br>göras så ändamålsenligt som är möjligt inom ramen för det traditionella<br>partivalssystemet. Utan att föreslå förändringar i de grundläggande<br>principerna för det personvalssystem som prövats vid de senaste valen,<br>har kommittén framfört förslag som förenklar valsystemet som helhet.</p>
<h3>6.1 Ett ökat personvalsinslag</h3>
<p>Regeringens förslag: Väljarna ges genom närmare bestämmelser<br>i vallagen möjlighet att i enlighet med regeringsformens<br>föreskrifter avge en särskild personröst inom ramen för<br>partivalssystemet. Personröstning skall ske enligt den modell som<br>prövats vid val till kommunfullmäktige i sju kommuner och i valet<br>till Europaparlamentet.</p>
<p>Kommittéförslag: Olika system för personval behandlades av<br>Personvalskommittén i betänkandet Ökat personval (SOU 1993:21). I<br>betänkandet förespråkades i första hand en modifierad dansk modell.<br>Denna modell har tillämpats i försöksval år 1994 i sju kommuner och i<br>valet till Europaparlamentet år 1995. Dessa val har utvärderats av<br>Nomineringsrätts- och valkretskommittén och resultaten redovisas i<br>slutbetänkandet Utvärderat personval (SOU 1996:66). Det förslag till<br>ökat personvalsinslag som sålunda föreslagits och använts är det som<br>överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissutfallet på Personvalskommitténs<br>betänkande är över lag positivt. De flesta remissinstanserna tillstyrker<br>en reform som innebär att personvalsmomentet förstärks. Detsamma<br>kan sägas om Nomineringsrätts- och valkretskommitténs andra<br>betänkande.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Av den ovan tecknade redogörelsen<br>framgår att frågan huruvida personval skall införas diskuterats under en<br>längre tid. Genom partiöverenskommelsen hösten 1993 och den därpå<br>följande ändringen av 3 kap. 1 § regeringsformen har ett ökat inslag av<br>personval enligt den modifierade danska modellen blivit en obligatorisk<br>del i det svenska valsystemet. Det är förutsatt att personvalsinslaget<br></p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>120</p>
<p>skall genomföras inte bara vid riksdagsval utan även vid landstings- och Prop. 1996/97:70<br>kommunfullmäktig val, liksom för val till Europaparlamentet.</p>
<p>Regeringens förslag till vallag är utformat i enlighet härmed.</p>
<h3>6.2 Avvägningen mellan partiernas och väljarnas inflytande</h3>
<p>Regeringens förslag: Spärren för att de särskilda personrösterna<br>skall beaktas sätts i den nya vallagen till en böijan till åtta procent<br>av partiets röstetal i valkretsen vid riksdagsval och till fem<br>procent vid kommunalvalen. För valet till Europaparlamentet skall<br>den vid 1995 års val tillämpade nivån om fem procent gälla.</p>
<p>Kommittéförslag:   Personvalskommitténs ställningstagande i</p>
<p>betänkandet Ökat personval (SOU 1993:21) föregicks av omfattande<br>diskussioner kring spärmivån som utmynnade i ett förslag som<br>överensstämmer med regeringens. Nomineringsrätts- och val-<br>kretskommittén behandlade också frågan om vilken nivå spärren skall<br>ligga på i betänkandet Utvärderat personval (SOU 1996:66) och<br>frångick inte Personvalskommitténs överväganden i den delen.</p>
<p>Remissinstanserna: Som tidigare nämnts är de flesta<br>remissinstanserna positiva till Personvalskommitténs betänkande om ett<br>ökat inslag av personval. Beträffande nivån på spärren i den<br>modifierade danska modellen går meningarna dock isär. Av de<br>remissinstanser som yttrat sig särskilt i denna fråga godtar några den<br>föreslagna nivån; bland dessa finns Länsstyrelserna i Alvsborgs och<br>Jämtlands län samt Nacka och Jönköpings kommuner. Två instanser,<br>varav en är Centerkvinnoma, vill ha en lägre nivå och två instanser,<br>varav en är Sveriges Socialdemokratiska kvinnor, vill att den skall vara<br>högre. Remissyttrandena på Nomineringsrätts- och valkretskommitténs<br>andra betänkande uppvisar även de en splittrad bild beträffande nivån på<br>spärren.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Ett centralt argument för en spärr är<br>att partierna har ett befogat intresse att kunna påverka kandidaturvalet.<br>Partiet känner väl till kandidaternas förutsättningar för att förverkliga<br>partiets idéer och mål. Det är rimligt att den rangordning som partierna<br>gör inte kan kullkastas av ett fåtal väljare.</p>
<p>Till detta bör läggas den för vårt statsskick grundläggande principen<br>att all makt utgår från folket, och det är därför väljarna som skall<br>avgöra vilka som skall representera dem. Det är med denna ordning<br>också rimligt att folkets vilja får genomslag även på personurvalet.<br>Denna avvägning mellan partiernas och väljarnas inflytande var föremål<br>för särskilda överväganden inom Personvalskommittén. Kommittén<br>enades efter ingående diskussion om att en väl avvägd nivå torde ligga<br>i intervallet 5-10 procent. Kommittén förespråkade en viss försiktighet<br>när det gällde att fastställa spärmivån och lät den i ett inledningsskede<br>hellre ligga något högre än för lågt. Slutligen stannade kommittén vid<br></p>
<p>121</p>
<p>en nivå om åtta procent av partiets röster i valkretsen vid riksdagsval Prop. 1996/97:70<br>och vid fem procent vid kommunalvalen.</p>
<p>Vid de partiöverläggningar som följde på kommitténs betänkande<br>diskuterades också nivån och partierna enades om att följa kommitténs<br>nivå vad gäller riksdagsvalet år 1998.</p>
<p>I propositionen (prop. 1993/94:115 s. 10) där förslag till<br>grundlagsändring om personval lades fram, angav den dåvarande<br>regeringen att vid det första ordinarie riksdagsvalet skulle nivån ligga på<br>åtta procent av partiets röstetal men vid påföljande val borde den kunna<br>sänkas. Riksdagen lämnade uttalandet utan erinran.</p>
<p>Vid lagstiftningsärendet angående valet till Europaparlamentet<br>diskuterades spärmivån på nytt. Det sades i propositionen till lagen om<br>val till Europaparlamentet (prop. 1994/95:154 s. 38) att för att person-<br>valsmomentet skulle få genomslag i det valet, där landet som helhet<br>utgör en valkrets, borde spärren sättas vid den undre gräns som Person-<br>valskommittén föreslagit, dvs. fem procent. Vidare uttalades i ärendet<br>att det för riksdagsvalets del inte fanns anledning att frångå den<br>spärmivå som man vid partiöverläggningama enats om. Riksdagen<br>lämnade uttalandet utan erinran.</p>
<p>Nomineringsrätts- och valkretskommittén hade i uppdrag att utvärdera<br>de val som genomförts med möjlighet att avge särskild personröst.<br>Kommittén anförde att den vid utvärderingen, mot bakgrund av vad som<br>tidigare uttalats i lagstiftningsärendena, utgick från den av<br>Personvalskommittén förespråkade försiktighetsprincipen. Nominerings-<br>rätts- och valkretskommittén redovisade utfallet av valen mot bakgrund<br>av bl.a. spärmivån. Det visade sig att genomslaget generellt sett var<br>lågt. Kommittén menade att det med hänsyn till förtroendet för person-<br>röstningen är viktigt att väljarnas åsikter tillåts slå igenom i<br>valresultatet. Den intressekonflikt som föreligger mellan partiernas och<br>väljarnas krav på inflytande måste beaktas, men avvägningen bör ske så<br>att väljarnas förtroende för systemet upprätthålls och förstärks. Vidare<br>uttalade kommittén att de val med personröstning som hittills hållits<br>indikerar att nivån på spärren i vart fall bör närma sig den av<br>Personvalskommittén förespråkade lägsta nivån för en spärr, dvs. fem<br>procent. Trots det anförda föreslog kommittén ingen sänkning av nivån<br>utan fann att en sådan borde anstå till dess personvalet prövats i full<br>skala. Nomineringsrätts- och valkretskommitténs betänkande har över<br>lag bemötts positivt i denna fråga.</p>
<p>Enligt regeringens bedömning är den av Personvalskommittén och<br>Nomineringsrätts- och valkretskommittén förespråkade försiktighets-<br>principen en lämplig väg att gå. Detta innebär att spärmivån i ett<br>inledningsskede sätts något högre för att om så beslutas, senare kunna<br>justeras nedåt. Detta innebär att de nivåer som partierna tidigare<br>kommit överens om skall vara desamma som nu föreslås i den nya<br>vallagen, dvs. åtta respektive fem procent.</p>
<p>122</p>
<h3>6.3 Kandidaturvalet</h3>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Regeringens förslag: Ledamöter och ersättare skall i första hand<br>utses på grundval av sina personliga röster och i andra hand på ett<br>jämförelsetal beräknat på ett oreducerat röstvärde.</p>
<p>Kommittéförslag: Personvalskommitténs (SOU 1993:21) och<br>Nomineringsrätts- och valkretskommitténs (SOU 1996:66) förslag<br>motsvarar regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna har ställt sig positiva till kommittéernas förslag<br>eller lämnat dem utan erinran.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Personvalsinslaget i valsystemet skall<br>lyftas fram genom tillämpning av den modifierade danska modellen.<br>Personvalskommittén resonerade mot bakgrund av modellen kring hur<br>konkurrensen mellan kandidater som inte nått över spärren skulle lösas.<br>Kommittén stannade för att man vid ordnandet av kandidater enligt<br>heltalsmetoden skulle bortse från dem som blivit valda på personröster.<br>Nomineringsrätts- och valkretskommittén kom till samma slutsats vid<br>sin utvärdering av valen med personröstning.</p>
<p>Mot bakgrund av det anförda föreslår regeringen att ledamöter i första<br>hand skall utses på personliga röster. Om inte tillräckligt många<br>ledamöter kan utses enligt det sagda skall kandidaterna ordnas genom<br>beräkning av ett jämförelsetal enligt den i dag tillämpade<br>heltalsmetoden. Därvid bortses från kandidater som utsetts på<br>personröster och beräkningen skall ske efter ett oreducerat röstvärde.</p>
<h3>6.4 Ersättarsystemet och den s.k. dubbelvalsavvecklingen</h3>
<p>Regeringens förslag: Personrösterna får fullt genomslag också på<br>ersättarsidan. Ersättare skall utses på sina personliga röster<br>oavsett från vilken valsedelstyp rösterna härrör. Detsamma skall<br>gälla för dubbelvalsavvecklingen.</p>
<p>Kommittéförslag: Personvalskommittén (SOU 1993:21) föreslog att<br>personrösterna skulle få betydelse för ersättarordningen endast om<br>listtroheten bevarades. Nomineringsrätts- och valkretskommitténs (SOU<br>1996:66) förslag innebär att personrösterna skall beaktas oavsett från<br>vilken valsedelstyp de kommer vilket motsvarar regeringens. En<br>ledamot var skiljaktig och menade att dagens ersättarregler skulle<br>tillämpas oavsett om ledamoten utsetts på personröster eller genom<br>beräkning av ett jämförelsetal enligt heltalsmetoden.</p>
<p>Remissinstanserna har ställt sig positiva till Nomineringsrätts- och<br>valkretskommitténs förslag eller lämnat det utan erinran.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Ersättarsystemet fick enligt<br>Personvalskommitténs förslag en utformning som anslöt till ett listtroget<br></p>
<p>123</p>
<p>sätt att utse ersättare. Det innebar att personröster endast beaktades om Prop. 1996/97:70<br>de kom från en lista som varit med och utsett ledamoten. Ett sådant<br>system medför stora problem vid sammanräkningen och mandat-<br>fördelningen på sätt som Nomineringsrätts- och valkretskommittén<br>tydligt visat på. För att förenkla systemet med ett ökat personvalsinslag<br>föreslår regeringen att personrösterna också på ersättarsidan får fullt<br>genomslag för det fell en kandidat fått personröster över spärren.</p>
<p>Eftersom reglerna om dubbelvalsavveckling bygger på ersättarreglema<br>kommer personrösterna att få genomslag fullt ut också vid<br>dubbelvalsavveckling.</p>
<h3>6.5 Redovisning av valfinansiering</h3>
<p>Regeringens bedömning: Något förslag om reglering av<br>redovisning av partiernas valfinansiering bör inte nu läggas fram.<br>I avsaknad av sådan reglering förutsätts att partierna liksom i dag<br>öppet redovisar hur de finansierar sina valkampanjer.</p>
<p>Kommittéförslag: Personvalskommittén (SOU 1991:21) och Nomi-<br>neringsrätts- och valkretskommittén (SOU 1996:66) lämnade inget<br>författningsförslag i frågan men förespråkade öppenhet i redovisningen.</p>
<p>Remissinstanserna lämnade de synpunkter som de nämnda<br>kommittéerna gav i frågan utan erinran. Samhällsvetenskapliga<br>fakulteten vid Umeå universitet anser emellertid att det i ett modernt<br>demokratiskt samhälle måste vara möjligt att garantera medborgarna<br>insyn i partiernas och kandidaternas ekonomiska förhållanden.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: I Sverige finns det inga<br>bestämmelser som särskilt reglerar hur de politiska partierna skall<br>redovisa hur de finansierat sin verksamhet vid valen. Annan lagstiftning<br>kring partiernas och kandidaternas ekonomi runt valkampanjer är också<br>mycket begränsad. De är därför oförhindrade att spendera de medel de<br>önskar i samband med en sådan kampanj. De kan också i princip fritt ta<br>emot bidrag från olika bidragsgivare. Den vanligaste formen av stöd är<br>emellertid det statliga och kommunala partistödet. De begränsningar<br>som finns är i praktiken knutna till de som finns i partistödssystemet.</p>
<p>Även om det inte finns någon tvingande reglering på området finns en<br>tradition och en överenskommelse mellan partierna som innebär att de<br>redovisar sina intäkter och kostnader på riksplanet. Redovisningen sker<br>på en särskild blankett och sker vid förfrågan.</p>
<p>Under arbetet med det ökade personvalsinslaget har frågan om<br>oönskade effekter på personvalsinslaget tagits upp bl.a. utifrån<br>finansieringen. Vid införandet av lagen om val till Europaparlamentet<br>berörde konstitutionsutskottet frågan (bet. 1994/95:KU4O s. 15).<br>Utskottet underströk starkt behovet av en öppen redovisning av<br>kampanjmedel vid ett ökat inslag av personval. Enligt utskottets mening<br>borde det noga övervägas vilka åtgärder som kan och bör vidtas för att<br></p>
<p>124</p>
<p>åstadkomma den eftersträvade öppenheten. Riksdagen lämnade Prop. 1996/97:70<br>uttalandet utan erinran.</p>
<p>Nomineringsrätts- och valkretskommittén anförde att de utvärderingar<br>som gjorts av valen med personröstning inte visat att några<br>ovidkommande ekonomiska hänsyn avgjort vem som utsetts. Kommittén<br>menade att det saknades skäl att överväga någon reglering. Som ett<br>exempel på hur redovisningen kan formaliseras hänvisade kommittén till<br>ett avtal mellan partierna i Solna kommun.</p>
<p>Mot bakgrund av resultatet av den utvärdering som gjorts om<br>kampanj medel i samband med det ökade inslaget av personröstningen<br>anser regeringen att det i dagsläget saknas skäl att föreslå någon<br>reglering. Givetvis skall utvecklingen följas mycket noga. Skulle det<br>visa sig att ovidkommande ekonomiska faktorer påverkar utfallet av<br>valet får regeringen återkomma i den frågan.</p>
<p>Regeringen vill framhålla vikten av den frivilliga regleringen och att<br>det i den tas fram enhettiga riktlinjer för hur den öppna redovisningen<br>skall komma till stånd. Ansvaret för detta måste åvila partierna.</p>
<p>Partierna kan givetvis inte ta ansvar för hur enskilda kandidater lägger<br>upp sina personliga valkampanjer vilket dock inte borde förhindra<br>partierna från att utforma generella rekommendationer om förfarandet.</p>
<h2>7 Den fria nomineringsrätten</h2>
<p>Regeringens förslag: För att underlätta personröstningen, hindra<br>missbruket av den fria nomineringsrätten och möjliggöra en säker<br>och snabb sammanräkning begränsas den fria nomineringsrätten i<br>vissa avseenden.</p>
<p>Kommittéförslag: Personvalskommittén föreslog i betänkandet Ökat<br>personval (SOU 1993:21) en förhandsanmälan av partier vid val.<br>Nomineringsrätts- och valkretskommittén behandlade frågan om<br>missbruket av den fria nomineringsrätten och föreslog i sitt första<br>betänkande Vissa valfrågor (SOU 1995:143) i första hand en ordning<br>med fullständiga offentliga valförberedelser omfettande anmälan både av<br>partier och kandidater. Som alternativ föreslogs ett tydligare<br>straffansvar för missbruk av den fria nomineringsrätten. Kommittén<br>kopplade ihop frågan om den fria nomineringsrätten med<br>personvalsinslaget i slutbetänkandet Utvärderat personval (SOU<br>1996:66) och föreslog en ordning med frivillig anmälan av kandidater.<br>Förslagen i det senare betänkandet överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Personvalskommitténs förslag om obligatorisk<br>förhandsanmälan godtogs i det stora hela av remissinstanserna.</p>
<p>Beträffande Nomineringsrätts- och valkretskommitténs första-<br>handsaltemativ i det första betänkandet om fullständiga offentliga<br>valförberedelser är endast ett fåtal remissinstanser negativa. De<br>samhällsvetenskapliga fakulteterna vid universiteten i Stockholm,<br></p>
<p>125</p>
<p>Uppsala, Lund och Umeå samt Länsstyrelsen i Östergötlands län Prop.<br>avstyrker eller ställer sig tveksamma till förslaget. Motivet till detta är<br>att de anser att principen om den fria nomineringsrätten är så värdefull<br>att den inte bör inskränkas samt att en inskränkning av principen kan<br>leda till negativa reaktioner bland väljarna.</p>
<p>Den övervägande delen av remissinstanserna är positiva till förslaget<br>om fekultativ anmälan av kandidater för partier som registrerat<br>partibeteckning. De samhällsvetenskapliga fakulteterna vid universiteten<br>i Stockholm, Uppsala och Umeå avstyrker eller ställer sig tveksamma<br>till förslaget. Motivet för detta är detsamma som för deras inställning<br>till fullständiga offentliga valförberedelser.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Principen om den fria<br>nomineringsrätten har kallats en hörnsten inom det svenska valsystemet.<br>Den fria nomineringsrätten kan i korthet sägas innebära att väljarna på<br>valdagen har rätt att fritt välja vilket parti de önskar rösta på samt själva<br>bestämma vilka kandidater de vill rösta på. I detta ligger således att<br>väljarna kan komponera egna namnvalsedlar genom att stryka eller<br>skriva till kandidater på valsedlarna. Den fria nomineringsrätten har<br>emellertid på olika sätt missbrukats under den tid som rätten funnits.<br>För att hindra missbruket infördes år 1935 regler som innebar att<br>partierna fick möjlighet att registrera en partibeteckning. För att skydda<br>partiets beteckning skall kandidater till ett visst antal - dock inte alla -<br>anmälas. Skyddet uppkommer numera genom att de två första namnen<br>på en valsedel för ett visst parti måste vara anmälda för att namnen<br>skall beaktas vid mandatfördelning inom partiet.</p>
<p>De argument som talar för att den fria nomineringsrätten skall stå<br>kvar oförändrad framgår av vissa remissinstansers tveksamma<br>inställning till inskränkningar i den fria nomineringsrätten. Tanken är<br>att den fria nomineringsrätten ger väljarna en sådan frihet att de i<br>största möjliga mån tillåts att påverka valet av ledamöter. Detta sägs i<br>slutändan borga för ett högt valdeltagande. Emellertid har det visat sig<br>att den fria nomineringsrätten mycket sällan påverkat ledamotsvalet.<br>Nomineringsrätts- och valkretskommittén, liksom tidigare kommittéer,<br>pekar t.ex. på att det krävs att mer än 50 procent av alla väljare stryker<br>samma kandidat för att strykningarna skall få effekt. Detta har i<br>realiteten inneburit att strykningarna i riksdagsval aldrig avgjort vem<br>som blivit vald. Vid kommunala val har strykningar haft endast en<br>mycket begränsad effekt. På liknande sätt förhåller det sig med av<br>väljarna tillskrivna namn. Endast i ett fåtal fall i mindre kommuner och<br>i val till kyrkofullmäktige har tillskrivna namn lett till att den tillskrivna<br>kandidaten valts in. Detta har huvudsakligen rört sig om partier som<br>inte gått fram med tillräckligt många egna kandidater i valet och som<br>fått en oväntad framgång i valet.</p>
<p>Det visar sig således att den fria nomineringsrätten i mycket liten<br>omfattning medverkar till att väljarna faktiskt påverkar ledamotsvalet.<br>Från principiella utgångspunkter synes det mer riktigt att låta de<br>särskilda personrösterna vara de som avgör vilken kandidat som utses.<br>Den modifierade danska modellen är också utformad så att den ger<br>väljarna en reell möjlighet att utöva inflytande på personvalet.</p>
<p>1996/97:70</p>
<p>126</p>
<p>Det nuvarande valsystemet bygger vid utseende av ledamöter i princip Prop. 1996/97:70<br>uteslutande på partiernas nomineringar. De olika namnvalsedlar som<br>partierna går fram med i valen styr i själva verket helt ordningen mellan<br>kandidaterna. Den frihet som tillkommer väljaren är att välja mellan<br>partiernas olika namnvalsedlar. Det är också mot bakgrund av bristen<br>på väljarinflytande som det rena partivalssystemet kritiseras och det<br>ökade personvalsinflytandet arbetades fram. Det framstår därför närmast<br>som vilseledande att hävda att den fria nomineringsrätten är det som<br>leder till störst väljarinflytande i det nya svenska valsystemet med ökat<br>inslag av personval. Som tidigare nämnts är det i stället det framtida<br>valsystemets utgångspunkt att det är personmarkeringama som skall<br>styra ordningen bland kandidaterna.</p>
<p>Ett annat argument för den fria nomineringsrätten är att den utgör en<br>säkerhetsventil mot maktmissbruk inom partierna. Genom ett system där<br>alla namn skall vara anmälda av partiet för att räknas kan en minoritet<br>inom partiet inte gå fram med en s.k. spränglista med sina kandidater.<br>Detta argument har också samband med att det motverkar partisplittring<br>om minoriteten kan gå fram med en egen namnlista. Det är givet att ett<br>system med anmälda kandidater medför att partiernas ansvar för<br>nomineringsprocessen ökar än mer. De undersökningar som hittills<br>gjorts beträffande nomineringsprocessen har rört förhållandena enligt<br>det tidigare rena partivalssystemet. Det är därför svårt att dra några<br>säkra slutsatser för det framtida systemet med ett ökat inslag av<br>personval. Undersökningarna visar dock att partierna tar stor hänsyn till<br>minoriteter inom partierna och opinionen i samhället. Vid valet år 1994<br>fanns således endast sju riktiga spränglistor där partiet inte tagit<br>kostnadsansvaret för en viss namnvalsedel. Det kan antas att partierna i<br>framtiden, då väljarna getts möjlighet att lämna en särskild personröst,<br>måste vara mycket följsamma vid nomineringsprocessen. Samman-<br>fattningsvis finns det således inte någon påtaglig anledning att befara att<br>partierna skulle lämnas för stor makt om en inskränkning av den fria<br>nomineringsrätten infördes.</p>
<p>Det finns också skäl som mera självständigt talar för en ordning med<br>anmälda kandidater. Ett sådant är att kandidaterna måste framhävas<br>mera i ett system med ökat inslag av personval. Anmälan av<br>kandidaterna gör det i viss mån enklare för väljarna att orientera sig<br>bland kandidaterna. Anmälningsförfarandet medverkar således till bättre<br>ordning och ökad klarhet vid valen. Ett system där endast två<br>kandidater skulle stå överst på valsedeln bidrar däremot, som bl.a. valet<br>till Europaparlamentet visade, till att det uppstår förvirring kring<br>valsystemet. Det är då en fördel med ett system där alla kandidater<br>anmäls.</p>
<p>Ytterligare ett skäl för en ordning med anmälda kandidater är det<br>missbruk som är möjligt på grund av friheten att komponera egna listor.<br>Det missbruk som Nomineringsrätts- och valkretskommittén i första<br>hand pekade på är bruket av s.k. piratlistor. Detta innebär ett<br>otillbörligt utnyttjande av ett partis beteckning. Förfarandet går ut på att<br>man utnyttjar ett etablerat partis beteckning och under de två för partiet                 127</p>
<p>anmälda kandidaterna sätter upp egna kandidater som inte vare sig<br></p>
<p>tillhör eller sympatiserar med partiet, utan snarare har åsikter som går Prop. 1996/97:70<br>rakt mot de idéer som partiet står för. Vid kommunalvalen år 1994<br>erövrade kandidater tre mandat från ett etablerat parti på detta sätt.</p>
<p>Förfarandet det är särskilt allvarligt för förtroendet för systemet om<br>personer kan ta sig in på mandat som egentligen gäller för en<br>åsiktsriktning som väljaren inte stödjer. Genom ett<br>anmälningsförfarande för kandidaterna kan sådana missbruk effektivt<br>hindras.</p>
<p>I detta sammanhang måste också den effekt personvalet får på<br>sammanräkningen uppmärksammas. Det står nämligen klart efter<br>försöksvalen med personröstning samt valet till Europaparlamentet att<br>möjligheterna till en snabb och riktig sammanräkning försvåras genom<br>införandet av personröstning. Genom ett anmälningsförfarande för<br>kandidater för de partier som registrerat partibeteckning kan<br>sammanräkningen göras mycket enkel. Sammantaget med regeringens<br>förslag beträffande strykningar och tillskrivna namn (se avsnitt 7.2)<br>torde personvalet inte försvåra sammanräkningen i förhållande till vad<br>som gäller i dag.</p>
<p>Den frihet som nu gäller i nomineringsfrågan torde vara unik i ett<br>internationellt perspektiv. I praktiskt taget alla andra demokratiska<br>länder förekommer offentliga valförberedelser i någon form. Det kan<br>inte hävdas att valen i dessa länder skulle vara mindre fria än de som<br>förekommer i Sverige.</p>
<p>Principen om den fria nomineringsrätten utgör en viktig del av det<br>svenska valsystemet vars betydelse inte skall underskattas. Emellertid<br>saknas skäl att anta att en inskränkning i form av frivillig anmälan av<br>kandidater allvarligt skulle påverka t.ex. valdeltagandet. En sådan<br>inskränkning av den fria nomineringsrätten skall vägas mot de fördelar<br>som systemet medför i form av ordning vid valen. Det är också<br>väsentligt att, så som varit fallet utomlands sedan lång tid, skapa så<br>goda förutsättningar som möjligt för det ökade inslaget av personval.<br>Slutligen är det av vikt för mandatfördelningen mellan partierna, men<br>framför allt också för mandatfördelningen inom partierna att<br>sammanräkningen kan ske på ett så enkelt sätt som möjligt.</p>
<p>Vid en avvägning mellan skälen för och emot en inskränkning av den<br>fria nomineringsrätten finner regeringen att den frivilliga ordning som<br>Nomineringsrätts- och valkretskommittén föreslagit i betänkandet<br>Utvärderat personval (SOU 1996:66) har sådana fördelar att den mot<br>bakgrund av det införda personvalsinslaget uppväger den inskränkning i<br>den fria nomineringsrätten som anmälningsförfarandet medför. Det bör<br>alltså införas en ordning där samtliga kandidater skall anmälas för<br>partier som valt att registrera sin partibeteckning. Vidare anser<br>regeringen att de särskilda personrösterna i första hand skall avgöra<br>vilken kandidat som blir vald (se avsnitt 7.1). Som framgår nedan av<br>avsnitt 7.2 föreslår regeringen att strykningar av kandidatnamn på<br>valsedlar inte skall beaktas vid sammanräkningen. Tillskrivna namn<br>skall inte beaktas på valsedlar för partier som registrerat beteckning och<br>anmält kandidater.                                                                        128</p>
<p>Genom att välja en ordning med frivillig anmälan av samtliga Prop. 1996/97:70<br>kandidater, undviker man också de mera långtgående inskränkningar av<br>den fria nomineringsrätten som Nomineringsrätts- och valkrets-<br>kommittén föreslog i sitt första betänkande. Ett utökat straffirättsligt<br>ansvar behövs inte heller. Det blir inte heller nödvändigt med en<br>ordning där partierna skall anmäla sig i förväg som<br>Personvalskommittén föreslog (SOU 1993:21).</p>
<h3>7.1 En frivillig reglering om anmälan av samtliga kandi-<br>dater för partier som registrerat partibeteckning</h3>
<p>Regeringens förslag: En frivillig reglering om anmälan av<br>kandidater införs till 1998 års val. De partier som väljer att<br>registrera sin partibeteckning måste anmäla samtliga sina<br>kandidater i valet. Om inte kandidater anmäls gäller den fria<br>nomineringsrätten.</p>
<p>Nuvarande regler om att endast några kandidater måste anmälas<br>och att två kandidater måste stå överst på en namnvalsedel<br>utmönstras från den nya vallagen.</p>
<p>Kommittéförslag: Nomineringsrätts- och valkretskommittén föreslog<br>en frivillig reglering om anmälan av kandidater för partier som<br>registrerat partibeteckning i slutbetänkandet Utvärderat personval (SOU<br>1996:66). Förslagen i slutbetänkandet överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Den övervägande delen av remissinstanserna är<br>positiva till Nomineringsrätts- och valkretskommitténs förslag om<br>frivillig anmälan av kandidater för partier som registrerat<br>partibeteckning. Som tidigare nämnts har de samhällsvetenskapliga<br>fakulteterna vid universiteten i Stockholm, Uppsala och Umeå avstyrkt<br>eller ställt sig tveksamma till förslaget.</p>
<p>Bakgrund: De nuvarande reglerna om skydd för partibeteckning och<br>anmälan av kandidater är utformade på följande sätt. Ett parti som vill<br>skydda sin partibeteckning kan ansöka om registrering hos Riks-<br>skatteverket. Registrering får ske om partibeteckningen består av eller<br>innehåller ord, partiet inte utgör en underavdelning av en politisk<br>sammanslutning, ansökan biträds vid registrering till riksdagsval av<br>1 500, vid val till landstingsfullmäktige av minst 100 och för val till<br>kommunfullmäktige minst 50 röstberättigade medlemmar samt att<br>partibeteckningen inte är förväxlingsbar med annan registrerad sådan<br>eller sådan beteckning som blivit avregistrerad efter namnbyte för högst<br>fem år sedan. Skyddet som ges genom registreringen kan i första hand<br>ses som ett administrativt skydd för partibeteckningen. Genom<br>registreringen hindras att andra forväxlingsbara partibeteckningar regist-<br>reras.</p>
<p>En partibeteckning som registrerats för riksdagsval gäller för de<br>kommunala valen i hela landet. En registrering för val till</p>
<p>129</p>
<p>9 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 70<br></p>
<p>landstingsfullmäktige gäller för val till kommunfullmäktige i kommuner Prop. 1996/97:70<br>inom landstinget.</p>
<p>När registrering skett uppstår skyddet genom att ett visst antal<br>kandidater anmäls. Alla kandidater behöver inte anmälas enligt det<br>system som gäller i dag. För vaije parti som registrerat partibeteckning<br>måste det finnas anmälda kandidater till ett antal av minst fyra och<br>högst mellan femton och trettio beroende på vilket val det är fråga om.<br>Skyddet för partibeteckningen ligger i att en valsedel alltid som första<br>namn skall ta upp två anmälda kandidater. Om någon av de två första<br>kandidaterna inte är anmäld eller om de anmälda kandidaterna stryks,<br>räknas endast den partibeteckning som finns på valsedeln. Härigenom<br>försvåras i viss mån genomförandet av s.k. piratlistoma.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det beskrivna systemet innebär, med<br>det ökade inslaget av personval, att det är oklart vilket genomslag<br>väljarnas preferens för en kandidat får. Sammanställt med ett system<br>med strykningar blir detta än mer oklart för väljarna. Det uppfattas<br>också som att alla kandidater som finns på namnvalsedlama är anmälda.<br>Av det som nu sagts ftamgår att systemet måste ändras och bli mer<br>lättillgängligt och ”väljarvänligt”. Som framgår av föregående avsnitt<br>bör systemet enligt regeringens mening utformas enligt det förslag som<br>Nomineringsrätts- och valkretskommittén föreslog i betänkandet<br>Utvärderat personval (SOU 1996:66). Detta system kan i korthet<br>beskrivas på följande sätt.</p>
<p>Registrering av partibeteckning skall alltjämt vara frivillig. Om ett<br>parti väljer att registrera partibeteckningen skall detta ske enligt samma<br>förutsättningar som enligt dagens regler. Med en sådan ordning krävs<br>inga grundlagsändringar, vilket innebär att systemet kan användas redan<br>vid 1998 års val. Reglerna om registrering av partibeteckning leder till<br>att en beteckning som registreras för ett parti för valet till riksdagen<br>också är registrerad för samtliga kommunala val i landet. På<br>motsvarande sätt blir en partibeteckning för ett parti som registreras för<br>val till landstingsfullmäktige också gällande för samtliga val till<br>kommunfullmäktige i de kommuner som ligger inom landstinget.</p>
<p>Enligt det föreslagna systemet måste samtliga kandidater för ett parti<br>anmälas i alla de val som partiet ställer upp i för att skydd skall uppstå.<br>Andra namn än de anmälda beaktas inte för ett sådant parti. Skulle<br>partiet inte både ha registrerat partibeteckning och anmält kandidater i<br>ett val finns inget skydd för beteckningen i det valet. Den fria<br>nomineringsrätten gäller för dessa fall fullt ut och tillskrivna kandidater<br>skall sålunda räknas.</p>
<p>Regeringen förslag medför att två parallella system kommer att<br>finnas. Ett system innebär att partierna kan välja att skydda sin<br>beteckning. För dessa fall inskränks den fria nomineringsrätten. Det<br>andra systemet är däremot fritt vad gäller nomineringsrätten. Detta<br>gäller för de partier som inte registrerat partibeteckning och anmält<br>kandidater. För dessa partier gäller att väljarna fritt kan skriva till<br>kandidater vid valet. Det är också möjligt att bilda ett parti genom att<br>på valdagen skriva till en beteckning på en blank valsedel. Detta                 130</p>
<p>innebär att möjligheten enligt det nuvarande systemet att kort före ett<br></p>
<p>val gå fram med en ny partibildning utan att anmälningsförfarandet Prop. 1996/97:70<br>iakttagits behålls.</p>
<h3>7.2 Strukna och tillskrivna kandidatnamn</h3>
<p>Regeringens förslag: Strykningar av namn på valsedlar skall inte<br>beaktas vid sammanräkningen. Inte heller skall tillskrivna namn<br>för de partier som registrerat partibeteckning och anmält<br>kandidater beaktas vid sammanräkningen.</p>
<p>Nomineringsrätts- och valkretskommittén föreslog i delbetänkandet<br>Utvärderat personval (SOU 1996:66) en ordning som överensstämmer<br>med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna har i huvudsak ställt sig positiva till Nominerings-<br>rätts- och valkretskommitténs förslag eller lämnat det utan erinran. De<br>samhällsvetenskapliga fakulteterna vid universiteten i Stockholm,<br>Uppsala och Umeå avstyrker eller ställer sig tveksamma till förslaget.<br>Detta grundar sig på överväganden kring den fria nomineringsrätten.</p>
<p>Skälen for regeringens förslag: Utgångspunkten för det valsystem<br>som skall införas till de allmänna valen år 1998 är att det skall vara ett<br>partival. Det personvalsmoment som knutits till det ursprungliga<br>systemet innebär att väljarna ges en reell möjlighet att påverka valet av<br>de personer som skall sitta i de beslutande församlingarna. Behovet av<br>möjligheten till negativa yttringar, så som t.ex. strykningar, kan under<br>dessa förhållanden ifrågasättas. Den personvalsreform som nu skall<br>införas bygger i stället på en syn som innebär att väljarna i en positiv<br>handling skall ange vem de helst vill se bli vald. Den föreslagna<br>modellen är sådan att den på ett enkelt och positivt sätt anger hur<br>kontakterna mellan väljare och kandidater kan utvecklas och förbättras.</p>
<p>Det har under remissförfarandet hävdats att det i möjligheten till<br>strykningar ligger en psykologisk effekt. Väljarna kan genom<br>strykningar visa sitt ogillande med viss kandidat. Emellertid bör denna<br>effekt ställas mot hur strykningarna påverkar valresultatet. Det har<br>aldrig i ett riksdagsval hänt att namnordningen förändrats på grund av<br>strykningar. Det hänger samman med att det i princip krävs att mer än<br>femtio procent av väljarna enar sig bakom en och samma strykning för<br>att strykningen skall kunna få genomslag. Det synes sålunda som om<br>hittillsvarande system endast gett ett sken av väljarinflytande.</p>
<p>Möjligheten att skriva till ett namn har endast i mycket speciella fall<br>haft någon reell betydelse när det gäller att bestämma namnordningen<br>inom ett parti. Om tillskrivna namn inte skulle beaktas, påverkar det<br>inte i någon egentlig mening ett personvalssystem. Skulle en ordning<br>med forhandsanmälda kandidater införas är detta förhållande än mer<br>uppenbart. Möjligheten att skriva till namn måste dock anpassas till det<br>system för anmälan av kandidater som införs.</p>
<p>131</p>
<p>Regeringen finner mot bakgrund av det anförda att möjligheten att Prop. 1996/97:70<br>skriva till nya kandidater på valsedlarna samt möjligheten att stryka<br>kandidater från namnvalsedlar kan förändras. Detta bör bl.a. ske på så<br>sätt att tillskrivna namn inte beaktas vid sammanräkningen. Emellertid<br>bör denna förändring begränsas till att gälla valsedlar för de partier som<br>registrerat partibeteckning och anmält kandidater. För partier som inte<br>anmält kandidater är det en fördel om kandidater kan skrivas till. På så<br>sätt undviker man nämligen att det uppstår tomma stolar för partier som<br>inte etablerat sig och anmält kandidater.</p>
<p>Strykningarna av kandidatnamn är en negativ välj aryttring. Med<br>införandet av den föreslagna modellen för personröstning ges väljarna<br>möjlighet att på ett positivt sätt ange sina preferenser för en viss<br>kandidat. Behovet av möjligheten till strykning av kandidatnamn<br>bortfaller i stort. Strykningar bör därför enligt regeringens mening inte<br>beaktas på valsedlar för något parti.</p>
<p>Innebörden av den nu skisserade ordningen blir att principen om den<br>fria nomineringsrätten inskränks men inte på ett sådant sätt att det lär få<br>några reella följder för valresultatet. I gengäld uppnår man att samman-<br>räkningsförfarandet förenklas väsentligt samt att ett snabbt och säkert<br>valresultat kan garanteras. Det skall också framhållas att de föreslagna<br>förändringarna innebär att rösten alltid tillgodoräknas partiet och att de<br>av partiet nominerade och anmälda kandidaterna alltid räknas.</p>
<p>De regler som nu föreslås ger sammantagna med att kandidater för<br>partier med registrerad partibeteckning skall anmälas, alltså goda förut-<br>sättningar för korrekt och snabb sammanräkning av röster. För de<br>partier som får mandat, vilka i allt väsentligt endast torde utgöras av<br>partier som registrerat partibeteckning och anmält kandidater, skall<br>sammanräkningar för att utse ledamöter och ersättare vidtas. I och med<br>att strykningar och tillskrivna namn inte beaktas för parti som<br>registrerat partibeteckning och anmält kandidater kommer samman-<br>räkningen att förenklas. Kandidaterna har preliminärt granskats redan<br>vid anmälan och kan på grundval av beställningarna av valsedlar läggas<br>in i det för valen framtagna ADB-stödet. Mindre arbete krävs för<br>bedömning av valsedlar och säkerheten ökar. På så sätt kan förutses att<br>sammanräkningsförfarandet kan underlättas så att tiderna för<br>sammanräkningen inte överskrids.</p>
<p>En fråga som aktualiseras i detta sammanhang är hur tillskrivna och<br>strukna kandidater skall behandlas av valmyndigheterna. Strykningar<br>kan ge partierna vissa möjligheter att fånga upp signaler om att vissa<br>kandidater är mindre populära. Det är dock inte nödvändigt att räkna<br>strykningar för att sammanräkna valresultatet och de skall inte heller<br>ingå i sammanräkningen av valet. Däremot har valmyndigheterna en<br>allmän serviceskyldighet. Vid valet till Europaparlamentet fick<br>Kristdemokraterna inte minst fyra procent av rösterna i landet.<br>Personrösterna för partiets kandidater räknades här först sedan valet<br>sammanräknats endast på det sätt som var omedelbart relevant för den<br>slutliga mandatfördelningen. Detta förfarande har Justitieombudsmannen<br>inte funnit anledning att kritisera (JO dnr 3589-1995). Motsvarande                132</p>
<p>förfaringssätt kan tillämpas för det fåll det skulle föreligga ett intresse<br></p>
<p>av att få strykningarna redovisade. Det bör således vara möjligt att efter Prop. 1996/97:70<br>den egentliga sammanräkningen av omedelbar betydelse för<br>mandatfördelningen också kontrollera om strykningar av viss omfattning<br>förekommer. De föreslagna reglerna utesluter inte en sådan ordning.</p>
<h2>8 Nytt röstlängdsförfarande m.m.</h2>
<h3>8.1 Kortare tid mellan kvalifikationsdag och valdag</h3>
<p>Regeringens förslag: Kvalifikationsdagen för rösträtt bestäms till<br>30 dagar före valdagen. Tiden för förtidsröstning på posten kortas<br>från 24 dagar till 18 dagar före valdagen. Systemet med en alltid<br>gällande röstlängd ersätts med ett system där röstlängden bara tas<br>fram då det skall hållas ett val eller en omröstning.</p>
<p>1993 års vallagskommittés förslag stämmer i huvudsak överens med<br>regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna är genomgående positivt inställda till förslaget.<br>Skattemyndigheten i Stockholms län anser dock att kvalifikationsdagen<br>bör bestämmas till 45 dagar före valet. Även andra skattemyndigheter<br>samt några länsstyrelser uttrycker oro för att tidsramarna blir för korta.<br>Några skattemyndigheter framhåller vikten av att tillförlitlig teknisk<br>utrustning finns att tillgå och av en väl fungerande organisation.<br>Samhällsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet är kritisk till<br>inskränkningen av tiden för förtidsröstningen på posten.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag</h4>
<p>Kvalifikationsdagen</p>
<p>I den nu gällande vallagen är det, som redan framgått, förhållandena<br>den 1 juli som bestämmer om en person med rösträtt också skall vara<br>berättigad att delta i ett kommande val. Detta innebär att vid ordinarie<br>val är det således folkbokföringsuppgiftema mer än två månader före<br>valdagen som bildar utgångspunkten. Det har sedan länge ansetts som<br>viktigt att man vid utformningen av röstlängdsförfarandet strävar efter<br>att så många som möjligt av dem som på valdagen faktiskt uppfyller<br>kraven för rösträtt också skall vara upptagna i röstlängden och därmed<br>få delta i valet. Detta är också regeringens utgångspunkt. Av olika skäl<br>- röstlängderna måste framställas, allmänheten skall ges tillfälle att<br>granska längderna osv. - måste dock längderna bygga på förhållanden<br>som var kända viss tid före valdagen. Den tid som för närvarande löper<br>från kvalifikationsdagen den 1 juli till valdagen, mer än två månader, är<br>oacceptabelt lång.</p>
<p>133</p>
<p>Det är framfor allt lokaldemokratiska skäl som talar för att Prop. 1996/97:70<br>kvalifikationsdagen bör läggas betydligt närmare valdagen än nu. Detta<br>hänger samman med att de väljare som flyttar under sommarmånaderna<br>så långt det är möjligt skall kunna få rösträtt i sin nya kommun.</p>
<p>Kvalifikationsdagen bör således bestämmas på ett sådant sätt att<br>uppgifterna i den röstlängd som kommer till användning är så aktuella<br>som möjligt.</p>
<p>Med denna utgångspunkt måste också det nuvarande systemet med en<br>fast, alltid given, bestämd kvalifikationsdag, ifrågasättas. Dagens tids-<br>bestämning med den 1 juli som utgångspunkt är avpassad för de<br>ordinarie val som hålls i september och för valen till kyrkofullmäktige<br>m.m. som hittills hållits i oktober.</p>
<p>Däremot innebär det nuvarande systemet att om t.ex. extra val hålls<br>under våren, kommer uppgifterna i röstlängden att spegla förhållanden<br>relativt långt tillbaka i tiden. Till detta kommer att det skall hållas val<br>till Europaparlamentet i juni månad vart femte år, nästa gång år 1999.<br>Med den nuvarande fasta giltighetstiden för röstlängderna skulle detta<br>betyda att uppgifterna i röstlängden vid val till Europaparlamentet<br>kommer att vara närmare ett år gamla.</p>
<p>I stället för en röstlängd med fest giltighetstid anser regeringen att det<br>bör införas ett system där röstlängden bara tas fram när det skall hållas<br>val, folkomröstning eller annan omröstning. En sådan röstlängd bör tas<br>fram inför ordinarie val till riksdagen, landstings- och kommun-<br>fullmäktige liksom om det utlyses extra val eller omval till riksdagen<br>eller vid omval till landstings- eller kommunfullmäktige. Röstlängderna<br>skall också tas fram vid val till Europaparlamentet, inför rådgivande<br>folkomröstning i hela landet och vid folkomröstning i grundlagsfråga.<br>Röstlängd och röstkort för ett visst landsting eller en kommun bör också<br>kunna tas fram inför lokala folkomröstningar. Även vid det kommande<br>valet till kyrkofullmäktige eller direktvalda kyrkoråd under hösten 1997<br>bör en röstlängd tas fram enligt det nu föreslagna systemet.</p>
<p>1993 års vallagskommittés förslag med en kvalifikationsdag som inte<br>är bestämd till ett visst datum utan i stället knuten till en viss period<br>före valdagen, skapar förutsättningar för detta.</p>
<p>Med den utgångspunkt som ovan angetts, nämligen att tiden mellan<br>kvalifikationsdagen och valdagen bör sättas så kort som det är möjligt,<br>samtidigt som det fortfarande finns en möjlighet att granska<br>röstlängderna och att administrera röstlängderna, bör kvalifikations-<br>dagen kunna bestämmas till 30 dagar före valdagen.</p>
<p>Regeringen föreslår således att kvalifikationsdagen bestäms till 30<br>dagar före valdagen vid ordinarie val till riksdagen, landstings- och<br>kommunfullmäktige. Motsvarande bör också gälla vid extra val eller<br>folkomröstningar som inte sker i samband med ordinarie val samt vid<br>val till Europaparlamentet.</p>
<p>134</p>
<p>Förtidsröstningen på posten</p>
<p>Enligt nuvarande reglering börjar poströstningen 24 dagar före<br>valdagen. Röstning på posten kräver att väljaren har ett röstkort. Med<br>det nya systemet med en kvalifikationsdag 30 dagar före valdagen går<br>det inte att, vid ordinarie val, garantera att alla väljare kan få sina<br>röstkort innan förtidsröstningen på posten börjar. Det är emellertid<br>väsentligt att väljarna när poströstningen startar också har fått sina<br>röstkort. Samhällsvetenskapliga fekultetsnämnden vid Umeå universitet<br>har i sitt remissvar uttalat kritik mot en sådan inskränkning.<br>Fakultetsnämnden pekar på att poströstningens generösa bestämmelser i<br>hög utsträckning bidragit till att upprätthålla ett internationellt sett högt<br>valdeltagande i vårt land.</p>
<p>Ett stort antal väljare väljer att poströsta. Omkring 35 procent av<br>väljarna har under de senaste ordinarie valen valt denna form av<br>röstning. Poströstningen har tveklöst utvecklats till en form för röstning<br>som har en kraftig inverkan på valdeltagandet. Sett ur ett mer<br>principiellt perspektiv vore det i och for sig att föredra om dessa väljare<br>kunde och ville rösta på valdagen. Inte minst for att valrörelsen är som<br>mest intensiv de sista veckorna före valdagen borde så många väljare<br>som möjligt få chansen att ta del av innehållet i den politiska debatt som<br>förs strax före valet, innan de röstar. Som redan konstaterats har dock<br>möjligheten att rösta i förtid genom poströstning stor betydelse i det<br>svenska valsystemet. Särskilt i glesbygder är det en service som är av<br>stor vikt. Poströstningen utgör därför ett angeläget komplement till<br>röstningen i vallokal när det gäller att uppnå ett högt valdeltagande.<br>Regeringen överväger därför inte några mer grundläggande ingrepp i<br>förtidsröstningen. Samtidigt är det av betydelse i sammanhanget att<br>konstatera att det bara är ett fåtal av dessa väljare som röstar under de<br>första dagarna i poströstningsperioden. Av det totala antalet<br>poströstande är det endast omkring 2-3 procent som röstar under de<br>inledande dagarna.</p>
<p>För framställning av röstkort visar Riksskatteverkets rapport Nytt<br>system för framställning av röstlängder och röstkort att det är möjligt att<br>framställa en försändelse med röstkort och informationsfolder på tre till<br>fyra dagar. I den tiden ingår inläsning av data, framställning av<br>försändelser, sortering samt avlämning för postbefordran. Kostnaderna<br>för att skicka försändelserna som A-post beräknas uppgå till ungefär 17<br>miljoner kronor. Kostnaden för B-post uppgår till ungefär 15 miljoner<br>kronor. Riksskatteverket har mot denna bakgrund föreslagit att<br>förtidsröstningen på posten kortas ytterligare 2-3 dagar i förhållande till<br>kommitténs förslag. Genom att skjuta på tidpunkten skulle det utan<br>vidare gå att använda B-post och en besparing på ca 2 miljoner kronor<br>skulle således kunna ske.</p>
<p>Vid en avvägning av det välmotiverade intresset av att låta kretsen av<br>de som får rösta bestämmas genom en kvalifikationsdag som ligger så<br>nära valdagen som möjligt och intresset av en tidig poströstning, menar<br>regeringen att det kan övervägas att korta ned tiden för<br>förtidsröstningen på posten. En sådan inskränkning torde kunna antas få<br></p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>135</p>
<p>endast en marginell betydelse för väljarna. Det finns inte heller något Prop. 1996/97:70<br>underlag för ett påstående att de relativt få väljare som hittills röstat de<br>första dagarna, skulle sakna möjlighet att delta i kommande val trots att<br>förtidsröstningen påböijas något senare. Mot den bakgrunden menar<br>regeringen att tiden för poströstning bör kunna förkortas några dagar.<br>Poströstningen föreslås därför börja tidigast 18 dagar före valdagen.</p>
<p>Självklart kommer det vara av stor vikt att Riksskatteverket som central<br>valmyndighet i god tid informerar väljarna om förändringen.</p>
<p>Tidsschemat</p>
<p>Rättelse av den allmänna röstlängden sker genom att väljaren<br>kontrollerar uppgifterna när han eller hon får röstkortet. Det är rimligt<br>att utgå från att väljarna bör ha minst två veckor på sig att begära<br>rättelse. Samtidigt bör det finnas utrymme för att skriva ut röstlängden<br>efter att alla rättelser har förts in. Med dessa utgångspunkter bör sista<br>dagen för att begära rättelse av röstlängden bestämmas till sex dagar<br>före valdagen, dvs. sista måndagen före valdagen. Härefter kan<br>röstlängden skrivas ut och distribueras till valnämnderna under veckan<br>före valet.</p>
<p>Som redan framhållits är det av yttersta vikt att, med en<br>kvalifikationsdag som bestäms till tiden 30 dagar före valdagen, det<br>finns en väl fungerande valadministrativ organisation och god teknisk<br>utrustning. Ett antal remissinstanser inom valadministrationen har<br>uttryckt ferhågor för att tiden inte kommer att räcka till. 1993 års<br>vallagskommittés tidsplan och de slutsatser som Riksskatteverket dragit<br>i sin rapport Nytt system for framställning av röstlängder och röstkort<br>visar emellertid att det är möjligt, med tillräckligt goda<br>säkerhetsmarginaler, att framställa röstlängder och röstkort inom 30-<br>dagarsfiristen. Riksskatteverket har därvid redogjort för en lösning där<br>röstlängder framställs med central utskrift och efterbehandling. Med<br>hjälp av ett festställt distributionssystem skickas sedan längderna ut till<br>de lokala skattekontoren. Med beaktande av bl.a. säkerhetsmarginaler<br>skulle längderna vara skattekontoren tillhanda under onsdagen, fyra<br>dagar före valdagen. Efter kontroll på lokalkontoren bör valnämnderna<br>kunna få röstlängderna på torsdagen, tre dagar före valdagen. Detta kan<br>jämföras med sex dagar före valdagen år 1994.</p>
<p>Som 1993 års vallagskommitté visat skulle under ett år då ordinarie<br>val skall hållas och valdagen är den 15 september tidsschemat se ut på<br>följande sätt. Schemat är justerat med hänsyn till den här föreslagna<br>ordningen för utsändande av röstkorten.</p>
<p>-  Kvalifikationsdag 16 augusti</p>
<p>-  Röstkorten sänds ut 20-22 augusti</p>
<p>-  Förtidsröstningen på posten böljar 28 augusti</p>
<p>-  Sista dag för rättelse 9 september</p>
<p>136<br></p>
<p>När samtliga rättelser förts in i röstlängden distribueras den till Prop. 1996/97:70<br>valnämnderna.</p>
<p>Riksskatteverkets förslag till rutiner och systemlösningar förutsätter<br>ändringar i lagstiftningen om folkbokförings- och aviseringsregistren,<br>vilket regeringen återkommer till i avsnitt 8.3.</p>
<h3>8.2 Nya röstlängdsregler för utlandssvenskar</h3>
<p>Regeringens förslag: Den särskilda röstlängden för<br>utlandssvenskar tas bort. Utlandssvenskarna tas upp i samma<br>röstlängd som övriga väljare och då i de valdistrikt som<br>utlandssvenskarna tillhörde när de utvandrade. Utlandssvenskarna<br>får ett röstkort genom att anmäla sin adress i utlandet. Den som<br>flyttar utomlands står kvar i röstlängd i minst tio år och skall<br>kunna förlänga den tiden genom att anmäla sin önskan att bli<br>upptagen i röstlängd. En avgiven röst likställs med en anmälan.</p>
<p>1993 års vallagskommittés förslag stämmer i huvudsak överens med<br>regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna är med undantag från ett mindre antal<br>genomgående positivt inställda till förslaget. Två remissinstanser<br>avstyrker förslaget; Skattemyndigheten i Kristianstads län och<br>länsstyrelsen i Gotlands län. Skattemyndigheten i Gotlands län anser att<br>frågan bör bli föremål för ytterligare översyn. Länsstyrelsen i<br>Kronobergs län framhåller behovet av bred information om förslaget<br>genomförs. Skattemyndigheten i Stockholms län menar att inte vaije<br>adressändring som görs borde kunna leda till en registrering i röstlängd.<br>Först om utlandssvensken uttryckligen anger att anmälan avser röstlängd<br>skall villkoret vara uppfyllt, enligt skattemyndigheten. Riksskatteverket<br>har i sitt remissvar angett att verket delar skattemyndighetens<br>uppfattning att en formlös anmälan om adressändring inte kan utgöra<br>begäran om förlängning av den tid som en utlandssvensk får stå i<br>röstlängden. Föreningen Svenskar i Världen föreslår att valförfarandet<br>ytterligare förenklas och att det för riksdagsval bör inrättas en egen<br>valkrets för alla svenska medboigare som bor i utlandet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Ett system där det inte alltid finns en<br>gällande röstlängd och där kvalifikationsdagen är flytande påverkar<br>också framställningen av röstlängden för de väljare som i dag tas upp i<br>den särskilda röstlängden, dvs. utlandssvenskarna. Nuvarande system<br>utgår från att dessa väljare särskilt måste ansöka om att bli upptagna i<br>den särskilda röstlängden för att kunna utöva sin rösträtt.</p>
<p>Med en flytande kvalifikationsdag finns det dock en stor risk, framför<br>allt vid extra val, att flera väljare skulle förbise att det skall hållas ett<br>val och att de därför missar att ansöka om att tas upp i röstlängden. Ett<br>system med ansökningsförfarande innebär dessutom en relativt<br>omfattande administration hos den centrala valmyndigheten.</p>
<p>137</p>
<p>Regeringens uppfattning är att systemet för röstlängdsframställning för Prop. 1996/97:70<br>utlandssvenskarna så långt som möjligt bör överensstämma med vad<br>som gäller för svenskar boende i Sverige. Det kan på goda grunder<br>hävdas att det är en rättvisefråga att skapa ett system där inte en väljare<br>bosatt utomlands skall ha sämre förutsättningar att rösta än en väljare<br>bosatt inom landet. Regeringens slutsats är således att utlandssvenskarna<br>bör tas upp i röstlängd på motsvarande sätt som personer som är<br>folkbokförda i Sverige. Även i ett system där utlandssvenskarna med<br>automatik blir upptagna i röstlängden kommer det dock att krävas en<br>viss aktivitet från dessa väljare. Detta hänger samman med att<br>utlandssvenskarna måste kunna få sina röstkort för att kunna kontrollera<br>röstlängdens innehåll. För att det skall vara möjligt krävs det därför att<br>utlandssvensken anmäler sin adress i utlandet.</p>
<p>Enligt 1993 års vallagskommittés förslag skulle en sådan<br>adressändring kunna ske formlöst när som helst under året. Den som<br>vill vara säker på att ett röstkort skall sändas till honom eller henne<br>skall naturligtvis anmäla sin adress vid utflyttningen men också anmäla<br>ändrad adress under utlandsvistelsen. Den som inte anmält adress kan<br>inte få något röstkort men står ändå upptagen i röstlängden. Några<br>remissinstanser inom skatteförvaltningen har menat att det borde ställas<br>krav på utlandssvensken att vid en sådan adressändring uttryckligen<br>ange att saken gäller ändring i röstlängd. Vissa skattemyndigheter har<br>nämligen ett stort antal uppgifter från utlandssvenskar att hantera. Enligt<br>regeringens uppfattning är det, när ett nytt röstlängdssystem införs, av<br>central vikt att detta görs så enkelt och begripligt som möjligt för<br>samtliga väljare. Förslaget att ta bort det nuvarande systemet med en<br>särskild röstlängd är ett stort steg i riktning mot en ökad jämlikhet vid<br>röstningsförfarandet mellan svenskar boende utom och inom landet. I<br>detta sammanhang är det självklart angeläget att det nya systemet blir så<br>lätt som möjligt att använda sig av för väljarna. Skulle det sättas upp ett<br>krav på att en adressändring uttryckligen måste anges vara kopplad till<br>röstlängden, finns det en uppenbar risk att flera utlandssvenskar skulle<br>gå miste om ett röstkort som de annars skulle vara berättigade till. En<br>sådan situation vill regeringen söka hindra att uppstå. Starka skäl talar<br>således för att låta en adressändring som görs hos skattemyndigheten<br>också komma utlandssvensken till godo i röstlängdssammanhang.<br>Regeringen anser alltså att en anmälan om ändrad adress skall anses<br>även som en anmälan att tas upp i röstlängd. Det bör dock krävas att<br>anmälan är skriftlig och ges in till skattemyndigheten.</p>
<p>En annan fråga är hur uppgifterna i röstlängden skall kunna hållas<br>aktuella så att inte den som avlidit eller den som förlorat sitt svenska<br>medborgarskap står kvar i längden under lång tid. Enligt 1993 års<br>vallagskommittés uppfattning är rapporteringen av dödsfall utomlands<br>god men ett automatiskt system för röstlängd skulle ändå innebära att ett<br>visst antal avlidna personer kommer att stå kvar i röstlängden en tid.<br>Det finns risk för att andra personer försöker rösta i den avlidnes ställe.<br>Antalet torde inte bli särskilt omfattande, enligt kommitténs uppfattning.<br>Regeringen delar den uppfattningen. Ett annat problem med att hålla                138</p>
<p>uppgifterna i röstlängden så aktuella som möjligt är att personer kan<br></p>
<p>förlora sitt svenska medborgarskap. Frågan om förlust av svenskt Prop. 1996/97:70<br>medborgarskap kommer upp om en utlandssvensk söker nytt pass vid en<br>svensk ambassad eller ett svenskt konsulat.</p>
<p>För att motverka nu nämnda problem föreslog 1993 års<br>vallagskommitté att väljaren skall gallras ut ur röstlängden efter tio år.<br>Genom kravet på att väljaren skall legitimera sig eller ha två vittnen<br>som intygar vem väljaren är motverkas också risken för att röstning<br>sker i den avlidnes ställe. Visserligen kommer det med det nya systemet<br>förekomma ett visst antal felaktigheter främst beroende på att rapporter<br>om dödsfall inte kommer svenska myndigheter tillhanda, men<br>regeringens uppfattning är att dessa fel i sammanhanget får en<br>underordnad betydelse sett i förhållande till de fördelar som görs i fråga<br>om förbättrade möjligheter för utlandssvenskarna att utnyttja sin rösträtt<br>i Sverige. Denna uppfattning delas också av flertalet remissinstanser<br>som uttalat sig i frågan.</p>
<p>Regeringen föreslår således att utlandssvenskar skall tas upp i<br>röstlängd automatiskt mot bakgrund av de uppgifter som finns i<br>folkbokföringssystemet. Vad som nu sagts skall gälla i tio år efter<br>utflyttningen. För den som under denna period på nytt anmäler att de<br>vill finnas i röstlängden skall en ny tioårsperiod börja löpa.</p>
<p>När nu ett helt nytt röstlängdssystem infors vid nästa ordinarie val<br>kommer självklart behovet av information att vara synnerligen påtagligt.<br>Som framgår under avsnitt 4.4 fäster regeringen också stor vikt vid att<br>en omfettande och väl förberedd informationsinsats sker inför valen år<br>1998. Det säger sig emellertid självt att oavsett dessa insatser kommer<br>ett antal väljare inte kunna nås av denna information. Eftersom det nya<br>systemet främst syftar till att så många utlandssvenskar som möjligt<br>skall kunna rösta är det angeläget att reglerna utformas på ett sådant sätt<br>att ränteförluster för denna grupp av väljare undviks. Regeringen<br>föreslår därför att det tillskapas regler med syfte att fånga upp så många<br>som möjligt av dessa väljare.</p>
<p>När röstlängderna nu skall framställas för första gången finns det<br>emellertid en risk för att dessa blir ohanterliga och alltför omfettande<br>om samtliga som någon gång varit folkbokförda i landet under den<br>senaste tioårsperioden skall noteras med automatik. I likhet med 1993<br>års vallagskommitté finner regeringen att en tidsgräns bör sättas upp.<br>Tidsgränsen skall vara avgörande för vilka utlandssvenskar som skall<br>tas upp i den automatiska röstlängden när den framställs för att tas i<br>bruk under de inledande valen efter lagens ikraftträdande. Regeringen<br>menar att denna gräns bör bestämmas till den tidpunkt då det nya<br>folkbokföringssystemet togs i bruk, dvs. den 1 juli 1991. Om denna<br>fråga se vidare under författningskommentaren till övergångsbestäm-<br>melserna.</p>
<p>I den nu gällande särskilda röstlängden kan det finnas ett antal<br>svenskar som inte varit folkbokförda i landet efter den 1 juli 1991.<br>Dessa har genom att ansöka om att bli upptagna i särskild röstlängd,<br>deklarerat sitt intresse att delta i val i Sverige. Det vore olyckligt om<br>dessa vid en övergång till ett nytt system, riskerade att inte få rösta. För                  139</p>
<p>att säkerställa denna grupps möjlighet att rösta i kommande val föreslår<br></p>
<p>regeringen att uppgifter om namn och adress över dessa väljare skall få Prop. 1996/97:70<br>föras över till de lokala folkbokföringsregistren. Av öveigångs-<br>bestämmelsema och författningskommentaren till dessa framgår närmare<br>hur detta är avsett att fungera.</p>
<p>Riksskatteverket har i sin rapport Nytt system för framställning av<br>röstlängder och röstkort pekat på att det bland dem som utvandrat före<br>1991 finns personer som inte ansökt om att tas upp i röstlängd men som<br>röstat i samtliga val under hela sin utlandsvistelse och trott att de<br>avlämnat giltiga röster. Det skulle inte heller med de föreslagna<br>reglerna vara tillräckligt att rösta vid valen för att behålla sin rösträtt.<br>Riksskatteverket föreslår att en avgiven röst skulle jämställas med en<br>anmälan om adress. Härigenom skulle en sådan person vid kommande<br>val finnas i röstlängden. 1993 års vallagskommitté ansåg för sin del inte<br>att en sådan vidsträckt möjlighet borde införas men anförde att det torde<br>finnas anledning i vart fall under de första kommande valen, att betrakta<br>en avgiven röst, liksom en anmälan om adress, som en begäran om<br>rättelse av röstlängden om denna begäran kommer in senast sista dagen<br>för rättelse, dvs. måndagen före valdagen. Något författningsförslag i<br>frågan lämnades dock inte av kommittén.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning bör som nyss nämnts, reglerna vara<br>utformade så att - så långt det är rimligt - så många utlandssvenskar<br>som möjligt kan utöva sin rösträtt. Ett ytterligare sätt att tillmötesgå<br>detta önskemål är att föreskriva att den som avger en röst utan att vara<br>upptagen i röstlängden får anses ha gjort en anmälan om att finnas i<br>röstlängden. Sker detta senare än trettio dagar före valdagen, dvs. efter<br>kvalifikationsdagen, är personen i fråga visserligen inte berättigad att<br>rösta i det stundande valet men den avgivna rösten innebär att väljaren<br>för de tio kommande åren kommer att tas upp i röstlängd.</p>
<p>Däremot anser regeringen inte att 1993 års vallagskommittés idé om<br>att en sent avgiven röst skulle betraktas som en begäran om rättelse av<br>röstlängden bör leda till lagstiftning. Skälen för detta är dels att<br>förfarandet strider mot den grundläggade regeln om att förhållanden<br>som inträffat efter kvalifikationsdagen inte får läggas till grund för<br>rättelse, dels skulle en sådan regel ställa helt andra krav på<br>utlandsmyndigheternas redovisning av röster till Riksskatteverket.<br>Utlandsmyndigheterna skulle vara tvungna att skicka utlandsröstema till<br>Riksskatteverket i ett tidigare skede än for närvarande. Det är inte<br>ovanligt att utlandsröstema kommer till verket först under lördagen före<br>valdagen. En annan ordning skulle förutsätta att röstningen vid<br>utlandsmyndigheterna avslutades tidigare än i dag. Det är enligt<br>regeringens mening inte eftersträvansvärt.</p>
<p>140</p>
<h3>8.3 Registerlagstiftning</h3>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Regeringens förslag: En särskild registerlag föreslås för<br>röstlängds- och röstkortsframställningen. I lagen ges regler till<br>skydd för den personliga integriteten i datalagens (1973:289)<br>mening. Uppgift om att en svensk medborgare som är bosatt<br>utomlands anmält att han eller hon vill finnas med i röstlängden<br>skall få registreras i de lokala folkbokföringsregistren samt i<br>aviseringsregistret. Vidare skall uppgift om orsak till<br>avregistrering från folkbokföringen samt uppgift om icke-<br>territoriell församling få användas som sökbegrepp i<br>aviseringsregistret.</p>
<p>Röstlängdsregistret</p>
<p>1993 års vallagskommittés förslag stämmer överens med regeringens.<br>Remissinstanserna är genomgående positivt inställda till förslaget.<br>Datainspektionen har dock ifrågasatt behovet av att dels ha ett centralt<br>aviseringsregister, dels ett röstlängdsregister. Datainspektionen har<br>vidare anfört att de uppgifter som behövs i det register som skall ligga<br>till grund för framställningen av röstlängder och röstkort typiskt sett<br>inte är av särskilt integritetskänslig karaktär. Statistiska centralbyrån har<br>framhållit vikten av att röstlängdsregistret ges en sådan utformning att<br>uppgiftslämnandet till den officiella valstatistiken sker på ett sådant sätt<br>att Statistiska centralbyrån automatiskt och omedelbart får tillgång till<br>material som behövs för statistikproduktionen före och efter valen.<br>Riksskatteverket har ifrågasatt om verket skall anses vara<br>registeransvarigt för samtliga röstlängdsregister. Länsstyrelsen i<br>Västmanlands län menar att registeransvaret för röstlängdsregistret bör<br>läggas på länsstyrelserna. Riksarkivet har tillstyrkt regeln om att<br>gallring av personuppgifter i röstlängdsregister skall ske en månad efter<br>det att val eller omröstning vunnit laga kraft. Svenska kyrkans<br>centralstyrelse har angett att för att fastställa vem som har rösträtt i en<br>icke-territoriell församling behöver det finnas uppgift om såväl<br>tillhörigheten till Svenska kyrkan som om medlemskapet i den icke-<br>territoriella församlingen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En förutsättning för att det skall vara<br>möjligt att korta tiden mellan kvalifikationsdagen och valdagen är att så<br>många relevanta uppgifter som möjligt finns samlade i ett register.<br>Registret måste föras med stöd av ADB och kommer att utgöra ett<br>personregister i datalagens (1973:289) mening. Genom att huvuddragen<br>för registreringen läggs fest i en särskild registerlag tillgodoses väl<br>behovet av skydd för den enskildes personliga integritet. I registerlagen<br>ges bestämmelser om registerändamål, registerinnehåll, direktåtkomst,<br>uppgiftslämnande, sökmöjligheter och gallringsregler. Uppgifterna till<br>röstlängdsregistret kommer i allt väsentligt att inhämtas från<br>aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister.</p>
<p>141</p>
<p>Enligt den ändring av vallagen som trädde i kraft den 1 januari 1994 Prop. 1996/97:70<br>sker rättelse av den allmänna röstlängden genom att väljaren<br>kontrollerar uppgifterna i den allmänna röstlängden på så sätt att han<br>eller hon tar del av uppgifterna på röstkortet och att rättelser förs in i<br>röstlängden efter hand. I frågan om vilken myndighet som skulle<br>handlägga rättelser beslöts att ansvaret för rättelser borde ligga hos<br>skattemyndigheten. I propositionen (prop. 1993/94:21) anförde<br>regeringen emellertid att den nya ordningen inte på något sätt innebar<br>ett slutligt ställningstagande vare sig i fråga om ansvaret för<br>röstlängdsframställningen eller ansvaret för de regionala uppgifterna i<br>valoiganisationen i övrigt. Enligt regeringen kunde ett sådant<br>ställningstagande inte tas förrän Vallagsutredningen lämnat sitt<br>slutbetänkande och det blivit klart hur den framtida regionala<br>förvaltningen och förvaltningsmyndigheternas ledningsformer kommer<br>att se ut.</p>
<p>1993 års vallagskommitté har föreslagit att skattemyndigheten ges<br>ansvaret för rättelser av röstlängden och också att denna myndighet får<br>ett registeransvar för röstlängdsregistret. Endast ett fåtal remissinstanser<br>har motsatt sig denna lösning. Regeringen för sin del finner inte någon<br>anledning att i detta skede, också mot bakgrund av den kritik<br>Vallagsutredningens förslag rörande den regionala valadministrationen<br>fått, avvika från den nu gällande ordningen med skattemyndigheten som<br>ansvarig för rättelse av röstlängden. Under dessa förhållanden är det<br>också naturligt att skattemyndigheten ges ett registeransvar för<br>röstlängdsregistret i länet.</p>
<p>Vid sidan av uppgifter om tillhörighet i Svenska kyrkan kommer<br>röstlängdsregistret inte att innehålla känsliga uppgifter i datalagens<br>mening. Däremot kommer vissa uppgifter i röstlängdsregistret att vara<br>sådana som i folkbokföringen omfettas av sekretess. Vad som här avses<br>är personuppgifter om sådana personer som har skyddade<br>personuppgifter och som omfettas av sekretess enligt 7 kap. 15 § första<br>stycket 1 sekretesslagen (1980:100). Enligt kommitténs uppfattning<br>kommer det sekretesskydd som finns inom folkbokföringen att gälla<br>även för uppgifterna i röstlängdsregistret. Däremot påtalade kommittén<br>att när röstlängderna skrivits ut och sänts till valnämnderna i<br>kommunerna, fenns inte längre någon sekretessgrund. Följden skulle<br>således kunna bli att skyddsvärda uppgifter gjordes offentliga när de<br>kommit in till valnämnderna. Kommittén föreslog dock inte någon<br>särreglering med anledning av denna fråga, och hänvisade till dels<br>praktiska skäl mot en sådan särlösning, dels till det förhållandet att det<br>endast blir under en kort tid som röstlängderna finns allmänt<br>tillgängliga.</p>
<p>Riksskatteverket har ifrågasatt kommitténs tolkning av gällande rätt<br>såvitt avser påståendet att folkbokföringssekretessen enligt 7 kap. 15 §<br>sekretesslagen också kommer att gälla för röstlängdsregistret hos<br>skattemyndigheten utan ett särskilt förordnande från regeringen.<br>Datainspektionen har anfört att den anser att uppgifter om skyddad<br>adress inte alls bör förekomma i röstlängderna.</p>
<p>142</p>
<p>Av 7 kap. 15 § 1 sekretesslagen följer att om det av särskild<br>anledning kan antas att en person eller någon honom närstående lider<br>men om uppgift om t.ex. en hemadress röjs, får uppgiften inte lämnas<br>ut. Om en sådan skyddad adressuppgift inom folkbokföringen lämnas<br>över till en kommun på grund av en i författning reglerad förpliktelse, i<br>form av en röstlängd, saknas sekretesskydd hos kommunen.</p>
<p>Regeringen delar Riksskatteverkets uppfattning att det är tveksamt om<br>röstlängdsregistren kan anses utgöra befolkningsregister såsom det har<br>avsetts i 7 kap. 15 § sekretesslagen. Tillämpningen av bestämmelsen<br>talar för att med befolkningsregister avses i första hand register över<br>totalbefolkningen. Däremot är det uppenbart att röstlängdsregistren<br>innefattar en betydande del av befolkningen. Regeringen avser därför att<br>i förordning föreskriva om sekretess för röstlängdsregistren. Härigenom<br>kommer folkbokföringssekretessen att gälla för uppgifterna i<br>röstlängderna även vid skattemyndigheten. När längderna överlämnas<br>till valnämnden finns ej motsvarande skydd. Som 1993 års<br>vallagskommitté funnit talar dock övervägande skäl mot att införa<br>särskilda regler med anledning av detta. Det kan i sammanhanget<br>noteras att röstlängden hos valnämnden saknar adressuppgift och endast<br>är tillgänglig där under kort tid.</p>
<p>Aviseringsregistret</p>
<p>1993 års vallagskommitté hade inget förslag i denna del eftersom<br>aviseringsregister inte fanns när kommittén lade fram sitt betänkande<br>(SOU 1994:30). Kommittén utgick dock från att ett sådant register<br>skulle införas. Riksskatteverkets rapport Nyff system för framställning av<br>röstlängder och röstkort överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot de<br>resonemang som 1993 års vallagskommitté förde utöver vad som<br>framgår ovan under underavsnittet röstlängdsregister.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 8.2 föreslås att svenska<br>medboigare som är bosatta utomlands automatiskt skall tas med i<br>röstlängden om de utvandrat under de senaste tio åren före valdagen.<br>Även de som inte varit folkbokförda i landet någon gång under de<br>senaste tio åren skall tas upp i röstlängden om de anmält att de vill<br>finnas i röstlängden. En anmälan om ändrad adress skall också ses som<br>en anmälan om att finnas i röstlängden. Administrationen av<br>anmälningarna kommer att handhas av skatteförvaltningen.</p>
<p>Vid framställningen av röstlängderna skall uppgifterna i<br>aviseringsregistret på kvalifikationsdagen ligga till grund för uppgifterna<br>i röstlängderna. De uppgifter som tas in i aviseringsregistret hämtas<br>från de lokala folkbokföringsregistren. För att det föreslagna systemet<br>med röstlängdsregister skall fungera måste därför en anmälan från<br>utlandssvenskar om att de vill finnas i röstlängden registreras såväl i de<br>lokala folkbokföringsregistren som i aviseringsregistret. Regeringen<br>föreslår därför att uppgift om att en sådan anmälan gjorts får tas in i de<br>lokala folkbokföringsregistren och i aviseringsregistret.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>143</p>
<p>I aviseringsregistret får enligt nuvarande regler uppgift om Prop. 1996/97:70<br>avregistrering från folkbokföringen inte användas som sökbegrepp. För<br>att aviseringsregistret skall kunna användas vid framställning av<br>röstlängdsregistret måste det vara möjligt att söka fram de svenska<br>medborgare som är bosatta utomlands och således avregistrerats från<br>folkbokföringen som utvandrade. Regeringen föreslår därför att uppgift<br>om avregistrering från folkbokföringen skall få användas som<br>sökbegrepp i aviseringsregistret.</p>
<p>Röstlängder kommer att framställas även för de kyrkliga valen.<br>Personer som är medlemmar i en icke-territoriell församling har rätt att<br>rösta i en sådan församling. För att kunna framställa röstlängder även<br>för de icke-territoriella församlingarna måste uppgift om medlemskap i<br>en sådan församling kunna sökas fram. Regeringen föreslår därför att<br>även uppgift om icke-territoriell församling skall få användas som<br>sökbegrepp i aviseringsregistret.</p>
<h2>9    Vissa frågor om röstning</h2>
<h3>9.1    Särskilt röstmottagningsställe</h3>
<p>Regeringens förslag: Riksskatteverket får bestämma att den<br>röstmottagning som sker på vårdinrättningar eller andra in-<br>stitutioner före valdagen skall kunna anordnas inte bara av Posten<br>Aktiebolag utan också av annan, t.ex. kommunens valnämnd.<br>Detta skall gälla även för den röstmottagning som kan anordnas<br>på valdagen.</p>
<p>1993 års vallagskommittés förslag stämmer överens med<br>regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan<br>erinran.</p>
<p>Bakgrund: Första gången poströstning ägde rum var vid 1942 års<br>kommunalval. Till en böljan fick endast den som av särskilda skäl var<br>förhindrad att rösta i vallokalen rösta på posten. Möjligheterna att<br>poströsta vidgades inför 1970 års val. Formellt förutsätts i lagen att<br>väljare skall rösta på valdagen i den vallokal där väljaren är upptagen i<br>röstlängd. Om väljaren finner sig vara förhindrad att rösta på valdagen<br>i sin vallokal får han rösta på postkontor.</p>
<p>Institutionsröstningen genomförs av tradition under söndagen före<br>valdagen på tillfälliga postkontor som inrättats vid olika typer av<br>institutioner. Röstmottagning anordnades vid de tre senaste valen vid<br>sjukvårdsinrättningar, ålderdomshem, servicehus, kriminalvård s-<br>anstalter, häkten, hem för vård eller boende samt andra vård-<br>inrättningar. Totala antalet röstande vid dess inrättningar har uppgått till<br>kring 40 000 eller knappt en procent av samtliga röster.</p>
<p>144</p>
<p>Sedan Postverket ombildats till Posten Aktiebolag är det Prop. 1996/97:70<br>Riksskatteverket som bestämmer vid vilka postkontor som röstning skall<br>genomföras. Vid val till riksdagen och vid ordinarie val till landstings-<br>och kommunfullmäktige måste finnas minst ett postkontor för röstning i<br>vaije kommun.</p>
<p>Tillfälliga postkontor för röstmottagning kan inrättas både när det<br>gäller institutionsröstningen och tillfälligt postkontor som inrättas under<br>valdagen. Beslut om detta fattas av Riksskatteverket efter samråd med<br>Posten Aktiebolag. När det gäller tidpunkten för röstningen vid denna<br>typ av postkontor så skall Posten Aktiebolag bestämma detta efter<br>samråd med valnämnden och när det gäller institutionsröstningen, med<br>vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning. Motsvarande samråd<br>skall ske när det gäller röstningens genomförande på en institution.<br>Institutionsröstningen får inte genomföras tidigare än sju dagar före<br>valdagen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Genom den ändring av vallagen som<br>beslutats på grund av Postens bolagisering har Riksskatteverket blivit<br>central valmyndighet också för förtidsröstningen inom landet. Detta<br>ansvar låg tidigare helt hos Posten. Med Riksskatteverket som centralt<br>ansvarig för institutionsröstningen framstår det inte som naturligt att<br>myndigheten skall vara hänvisad till att enbart använda sig av Posten<br>Aktiebolag när det gäller annan röstmottagning än den som sker i<br>Posten Aktiebolags ordinarie lokaler.</p>
<p>Vid valen år 1994 genomfördes försök där vissa kommuner ansvarade<br>för institutionsröstningen. Försöksverksamhet tillkom efter förslag av<br>Vallagsutredningen, som ansåg att det fanns anledning att ifrågasätta om<br>inte institutionsröstningen borde överföras till kommunerna. Enligt<br>Riksskatteverkets rapport Försöksverksamhet vid de allmänna valen<br>1994 slog försöken väl ut. Den försöksverksamhet med<br>institutionsröstning som förkom år 1994 genomfördes i Borlänge,<br>Enköping, Gävle, Mora och Ljungby. Vid valet år 1995 övertogs<br>institutionsröstningen av valnämnderna i Huddinge, Enköping, Håbo,<br>Borlänge, Gagnef och Mora. Inte från någon valnämnd meddelades<br>några svårigheter. En synpunkt som framförts är att<br>institutionsröstningen borde ske även på valdagen och inte endast som<br>nu söndagen före valdagen. För detta fordras dock inte någon ny<br>författningsreglering.</p>
<p>En andra försöksverksamhet vid 1994 års val rörde<br>röstmottagningsställe på annat ställe än den ordinarie vallokalen, s.k.<br>ambulerande röstmottagningsställe. Försöksverksamheten kom att ske i<br>Piteå, Skellefteå och Valdemarsviks kommuner. I dessa kommuner<br>genomfördes särskilda röstmottagningsställen i stora valdistrikt på så<br>sätt att de under dagen förflyttade sig mellan olika delar av distriktet.<br>Vid 1995 års val till Europaparlamentet har ytterligare kommuner<br>använt sig av den möjligheten. Det är enligt rapporten från<br>Riksskatteverket möjligt att göra vissa besparingar utan att väsentligen<br>försämra servicen för glesbygdsområdena.</p>
<p>Mot denna bakgrund anser regeringen att den ordning som hittills                145</p>
<p>tillämpats i form av försöksverksamhet skall införas. Detta bör ske så</p>
<p>10 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70<br></p>
<p>att det i den nya lagen införs ett särskilt kapitel om inrättande av Prop. 1996/97:70<br>särskilda röstmottagningsställen för vilka den centrala valmyndigheten</p>
<p>ansvarar.</p>
<p>Genom att ansvaret för den särskilda röstmottagningen övertagits av<br>Riksskatteverket får verket möjlighet att bestämma vem som skall utföra<br>röstmottagningen på en viss institution. Inledningsvis kan det framstå<br>som naturligt att denna uppgift lämnas till Posten Aktiebolag; företaget<br>har under lång tid utan anmärkning skött denna uppgift. Men det kan i<br>vissa fall framstå som ändamålsenligt att kommunen tar detta ansvar.<br>Kommunen skulle t.ex. kunna samordna denna röstning med röstningen<br>på valdagen. Motsvarande resonemang kan föras när det gäller<br>röstmottagningsställen på valdagen.</p>
<p>Vid vilka vårdinrättningar som röstning skall genomföras bör<br>bestämmas av Riksskatteverket efter samråd med valnämnden och<br>vårdinrättningen och den centrala förvaltning under vilken den sorterar.<br>Valnämnden bör i sin tur samråda med socialförvaltningen i kommunen.<br>I fråga om tidpunkten för röstmottagningen bör samråd ske med<br>vårdinrättningen. Såväl valnämnderna som länsstyrelserna bör höras i<br>frågan om var det skall inrättas ett särskilt röstmottagningsställe på<br>valdagen.</p>
<p>Själva röstmottagningen bör genomföras på sätt som skedde vid<br>försöksverksamheten. I stort skall det svara mot vad som gäller vid<br>poströstning. Detta innebär att antalet röstmottagare kan bestämmas av<br>Riksskatteverket eller den myndighet som Riksskatteverket bestämmer.</p>
<h3>9.2 Utlandsröstning, brevröstning och fartygsröstning</h3>
<p>Regeringens förslag: Utlandsröstning skall enligt den nya<br>vallagen ske på samma sätt som i dag från utlandsmyndigheterna.<br>Brevröstning skall kunna ske förutom från Tyskland och Schweiz,<br>också från fartyg i utrikes fart. De särskilda bestämmelserna om<br>fartygsröstning skall upphöra. Brevröstningen förenklas i vissa<br>avseenden.</p>
<p>1993 års vallagskommitté föreslog att brevröstning från Tyskland<br>endast skulle förekomma vid extra val till riksdagen och<br>folkomröstning. I övrigt stämmer kommitténs förslag överens med<br>regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna är genomgående positivt inställda till förslaget att<br>inte utvidga brevröstningen till att bli generell för utlandsröstning.<br>Samma inställning har remissinstanserna till att brevröstning skall kunna<br>ske från fartyg i utrikes fart. Föreningen Svenskar i Världen förordar<br>dock att brevröstningen görs generell eftersom det är besvärligt,<br>tidsödande och dyrbart för många att ta sig till en röstningslokal.<br>Utrikesdepartementet anser att brevröstning även i fortsättningen skall<br>vara möjlig från Tyskland eftersom röstmottagning är tillåten endast<br></p>
<p>146</p>
<p>från utlandsmyndigheter med utsänd personal, dvs. endast från Bonn, Prop. 1996/97:70<br>Berlin och Hamburg. En del remissinstanser däribland Länsstyrelsen i<br>Norrbottens län, Solna kommun samt Svenska kommunförbundet, är<br>tveksamma till att slopa kravet på att röstkortet skall bifogas<br>försändelsen vid brevröstning.</p>
<p>Bakgrund: Det vanligaste sättet att ordna möjlighet att rösta för<br>väljare som vistas utomlands är att anordna röstmottagning på svenska<br>beskickningar och konsulat. Regler om sådan röstmottagning finns i 10<br>kap. 7-11 §§ den nuvarande vallagen. Röstning sker hos de svenska<br>utlandsmyndigheter som Riksskatteverket bestämmer efter samråd med<br>Utrikesdepartementet. Röstmottagare är chefen för utlandsmyndigheten<br>eller den som han bestämmer. Särskild röstmottagning kan således<br>komma ifråga på svenska byggarbetsplatser, på avlägsna eller isolerade<br>orter, orter med större turistkoncentration, kurorter, orter där svenska<br>FN-bataljoner är stationerade etc. Förfarandet vid röstning vid svenska<br>utlandsmyndigheter är i huvudsak detsamma som vid poströstning. Det<br>krävs emellertid inte att väljaren har något röstkort.</p>
<p>I 10 kap. 12-16 §§ i den nuvarande vallagen finns bestämmelser om<br>röstning på fartyg. Där föreskrivs bl.a. att röstning kan anordnas på<br>svenska fartyg i utrikes fart. Riksskatteverket bestämmer inför vaije val<br>på vilka fartyg röstning skall äga rum. Rätt att rösta ombord har den<br>som tillhör besättningen eller annan personal på fartyget eller är<br>passagerare. Förfarandet vid röstning på fartyg är i huvudsak detsamma<br>som vid poströstning och röstning vid svenska utlandsmyndigheter.</p>
<p>Ett tredje sätt att rösta utomlands är att brevrösta. Sedan 1956 års val<br>har någon röstmottagning inte kunnat genomföras hos de svenska<br>utlandsmyndigheterna i Schweiz och sedan 1979 års val inte heller i<br>Tyskland. Sedan Tyskland accepterat att utländska medborgare deltar i<br>val i sina hemländer genom att sända sina valsedlar till hemlandet med<br>posten, s.k. brevröstning, beslöt riksdagen inför 1982 års val att som en<br>försöksverksamhet införa brevröstning för de väljare som vistades i<br>Tyskland. Sedan Schweiz accepterat brevröstning beslöt riksdagen inför<br>1991 års ordinarie val brevröstning skulle vara möjlig inte bara från<br>Tyskland utan också från Schweiz. Röstning vid svenska<br>utlandsmyndigheter i Schweiz tillåts fortfarande inte. Tyskland har<br>numera förklarat sig kunna tillåta röstmottagning vid svenska<br>utlandsmyndigheter. En förutsättning för ett sådant tillstånd är att man<br>från svensk sida ansöker om detta minst sex månader före valet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En utgångspunkt för<br>Vallagsutredningen och senare också 1993 års vallagskommitté var att<br>underlätta för utlandssvenskarna att använda sig av den rösträtt som de<br>är tillerkända om de någon gång varit bosatta här i landet. Som framgår<br>av skälen för regeringens förslag till det nya förenklade<br>röstlängdsförfarandet bör utlandsröstningen genom utlands-<br>myndigheterna finnas kvar i sin nuvarande utformning. Här skall vissa<br>ytterligare frågor om förenkling av utlandsröstning beröras.</p>
<p>147</p>
<p>Brevröstningens omfattning</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>En fråga är om utland sröstningen bör underlättas genom att<br>brevröstningen utvidgas till att omfetta all utlandsröstning. Mot en<br>sådan utvidgning talar det fektum att brevröstning strider mot vårt<br>valförfarandes grundläggande principer när det gäller möjligheten att<br>garantera väljarens valhemlighet men också när det gäller valförferan-<br>dets tillförlitlighet och säkerhet. När det gäller tillförlitligheten kan<br>brevröstningen ifrågasättas framför allt på grund av att en hög andel<br>brevröster underkänns, och när det gäller säkerheten så måste man<br>räkna med att en generell möjlighet att brevrösta skulle innebära en<br>ökad risk för att röster försvinner i postgången.</p>
<p>Enligt regeringens mening bör man inte göra något avsteg från det<br>normala röstningsförferandet för att kunna tillgodose ett relativt litet<br>antal röstande utan att mycket starka skäl talar för det. Sådana skäl kan<br>t.ex. vara att väljaren inte annars kan rösta eller att det medför mycket<br>stora praktiska, ekonomiska eller administrativa resurser. Regeringen<br>vill därför i princip inte ställa sig bakom en utvidgning av möjligheterna<br>att brevrösta till länder där ordinär röstning är möjlig.</p>
<p>Sådana praktiska och administrativa skäl som nämnts finns, enligt<br>regeringens uppfattning, när det gäller fertygsröstningen. Regeringen<br>föreslår därför att fertygsröstningen ersätts med en möjlighet att<br>brevrösta. De personer som får rösta på detta sätt är de ombordanställda<br>eller andra personer som befinner sig på fertyg i ljärrfert utanför<br>Östersjön eller Nordsjön och som inte kan rösta på posten i Sverige<br>eller vid röstmottagning som anordnas av svensk utlandsmyndighet.</p>
<p>Brevröstning tilläts jämte röstning vid utlandsmyndigheterna i<br>Tyskland under de allmänna nationella valen år 1994 och valet till<br>Europaparlamentet år 1995. Det har inte framkommit att det uppstod<br>några praktiska problem vid dessa val. Eftersom det finns många<br>svenskar i Tyskland som skulle kunna få det svårt att ta sig till en<br>utlandsmyndighet anser regeringen att brevröstning i Tyskland skall<br>tillåtas också infor nästa mandatperiod.</p>
<p>Eftersom röstmottagning alltjämt inte tillåts på schweiziskt territorium<br>bör brevröstning också kunna ske från Schweiz i kommande val.</p>
<p>Röstkort behövs inte vid brevröstning</p>
<p>Eftersom det skall vara möjligt för alla dem som befinner sig på fertyg<br>i ljärrfert att brevrösta kan man inte upprätthålla kravet på att väljaren<br>skall bifoga sitt röstkort vid brevröstningen. Lika med kommittén anser<br>regeringen att kravet på att två vittnen intygar att väljaren själv skrivit<br>på försändelsen och att han eller hon gjort det av fri vilja med<br>tillräcklig grad av säkerhet kan anses säkerställa väljarens identitet.<br>Kravet på att röstkortet skall bifogas brevrösten kan därför avskaffas.</p>
<p>148</p>
<p>Poststämpeln skall alltjämt vara utgångspunkten för bedömningen av Prop. 1996/97:70<br>huruvida någon får brevrösta</p>
<p>Eftersom brevröstning är ett sätt att rösta som innebär ett undantag från<br>det normala sättet att rösta måste valmyndigheterna kunna kontrollera<br>att villkoren for detta undantag är uppfyllt. En enkel kontroll kan ske<br>genom datumet på poststämpeln. Kravet på poststämpel bör således<br>gälla för brevröstning från Tyskland och Schweiz. I fall där<br>brevröstning sker på fertyg bör det krävas att brevrösten bekräftas av<br>fartygets befälhavare genom att fertygets namn sätts ut på omslaget.<br>Detta kan ske med fertygets stämpel. På så sätt blir det enkelt att<br>kontrollera att rösten ställts i ordning på ett fertyg. Kommittén har<br>framfört att det torde bli svårt att kontrollera om rösten ställts i ordning<br>på ett fertyg som går i Nordsjön eller Östersjön. Risken att sådan<br>röstning sker får minimeras genom informationsinsatser.</p>
<p>Valprövningsnämnden har i ett par avgöranden (se t.ex. VPN<br>1991:14) underkänt valsedelsförsändelser som sänts med kurirpost från<br>Tyskland med hänvisning till att det saknades poststämpel på<br>försändelsen. Vaije kuvert som sänds med kurirbefordran numreras och<br>förtecknas i en kurirförteckning. Denna förteckning sänds i original<br>tillsammans med posten till Utrikesdepartementet. På kuverten finns<br>ingen stämpel eller officiell anteckning som visar att de sänts med<br>kurirpost. Det nummer som kuvertet har skrivs dit för hand. Om en<br>brevröst som sänts på detta sätt kommer till valnämnden för granskning<br>i detta skick kan valnämnden inte säkerställa att väljaren tillhör den<br>kategori som får brevrösta.</p>
<p>Lika med kommittén finner regeringen att det inte är rimligt att<br>ålägga valnämnden att särskilt utreda om rösten ställts i ordning i rätt<br>land eller i rätt tid i dessa fell. Regeringen föreslår därför inte någon<br>särskild bestämmelse för dessa fell. Som skedde vid förra valet får<br>problemet i stället lösas genom särskild information till<br>utlandsmyndigheterna om de formella kraven för brevröstning.</p>
<p>Brevröstema skall sändas till Riksskatteverket som vidarebefordrar dem<br>till valnämnden</p>
<p>Enligt nuvarande bestämmelser skall väljaren sända sin brevröst med<br>post direkt till valnämnden i den kommun där han finns upptagen i<br>röstlängden. Om kravet på röstkort tas bort kan inte väljaren säkert se<br>vilket valdistrikt som han tillhör och till vilken kommun rösten skall<br>sändas. Som kommittén har föreslagit bör därför brevröstema, liksom<br>andra utlandsröster, i stället sändas till Riksskatteverket och distribueras<br>därifrån till respektive valnämnd. De farhågor som vissa remissinstanser<br>givit uttryck för att slopandet av röstkortet skulle medföra merarbete för<br>valförrättama torde med detta förslag kunna undanröjas.</p>
<p>149</p>
<p>Reglerna om brevröstning införs i en särskild lag</p>
<p>Reglerna om brevröstning bör såsom nu samlas i en särskild lag. Denna<br>bör vara fristående från vallagen eftersom den även i fortsättningen<br>kommer att vara tidsbegränsad. Uppföljning av frågan om brevröstning<br>bör lämpligen ske efter vaije riksdagsval.</p>
<h3>9.3 Ångerröstningen begränsas inte</h3>
<p>Regeringens bedömning: Möjligheten för väljarna att ångerrösta<br>bör inte inskränkas.</p>
<p>1993 års vallagskommitté föreslog att ångerröstningen skulle<br>begränsas till kl. 17.00 på valdagen.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissutfallet är mycket splittrat, även inom<br>valadministrationen. Många är för en begränsning medan andra anser<br>det tveksamt att begränsa möjligheten att rösta i vallokalen på valdagen.<br>Ett par länsstyrelser ser farhågor för tilltron till systemet om väljare<br>som efter kl. 17 kommer till vallokalen och där finner valförrättare i<br>färd med att stoppa valkuvert i urnorna. Valprövningsnämnden<br>ifrågasätter om fördelarna med att begränsa ångerröstningen uppväger<br>nackdelarna. Nämnden förutsåg också praktiska problem med<br>överklaganden som följd. Riksskatteverket, vars principiella hållning är<br>att ångerröstningen helt skall tas bort, är för den inskränkning som<br>kommittén föreslog.</p>
<p>Vid remissförfarandet över Nomineringsrätts- och valkretskommitténs<br>andra betänkande (SOU 1996:66) framförde en länsstyrelse att<br>ångerröstningen skulle tas bort.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det finns många olika sätt att<br>förtidsrösta. Man kan t.ex. poströsta, rösta på utlandsmyndighet,<br>institutionsrösta eller brevrösta. Att väljarna förtidsröstat på något av<br>dessa sätt hindrar inte att de röstar i vallokalen på valdagen. I så fall<br>gäller den röst som lämnats i vallokalen. Väljare som förtidsröstat eller<br>som poströstat på valdagen har alltså möjlighet att ändra sitt val genom<br>att rösta även i vallokalen.</p>
<p>Att väljarna på detta sätt har möjlighet att ångerrösta får bl.a. den<br>konsekvensen att poströsterna som skickas ut till vallokalerna för<br>preliminär räkning inte kan läggas ner i valurnorna förrän man med<br>säkerhet vet att väljaren inte kommer att rösta i vallokalen, dvs. först<br>när vallokalen stängts för röstning. Under valdagen kan poströsterna<br>förhandsgranskas i vallokalen om det inte stör den pågående röstningen<br>där.</p>
<p>Möjligheten att förhandsgranska poströsterna innebär att valförrättar-<br>na, om de hunnit förhandsgranska samtliga poströster, kan lägga ner de<br>preliminärt godkända rösterna i valurnan så snart röstningen avslutats i<br>vallokalen. Har de inte förhandsgranskats under valdagen får denna<br></p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>150</p>
<p>granskning ske efter det att röstningen avslutats. Först när samtliga Prop. 1996/97:70<br>röster i valet lagts ner i valurnan får denna öppnas och valkuverten tas<br>ur och den preliminära rösträkningen inledas. Ångerröstningen och den<br>administrativa omgång som den medför kan beräknas försena den<br>preliminära sammanräkningen i vallokalen med mellan 30 och 60<br>minuter. Det kan därför ifrågasättas om inte ångerröstningen bör<br>begränsas.</p>
<p>1993 års vallagskommitté stannade för att ångerröstningen skulle<br>begränsas till kl. 17.00 på valdagen. Förtidsröstema kunde efter<br>granskning få läggas i valurnorna for att räkningen av röster skulle<br>vidta omedelbart när vallokalen stängs. Nomineringsrätts- och<br>valkretskommittén lämnade inget eget förslag, men framhöll ändå vikten<br>av att sammanräkningen kunde ske snabbt och påpekade att reglerna<br>med personröstning krävde att sammanräkningen skulle göras så enkel<br>och snabb som möjligt.</p>
<p>En utgångspunkt vid bedömningen av om ångerröstningen skall<br>begränsas är att valförferandet måste göras så enkelt som möjligt.<br>Förtroendet för systemet måste kunna upprätthållas och systemet vara så<br>utformat att risken för överklaganden minimeras. Förslaget att begränsa<br>ångerröstningen medför i och för sig en möjlighet till att förkorta tiden<br>för sammanräkningen. Emellertid är det tveksamt om fördelarna med en<br>begränsning leder till några egentliga tidsvinster. I stället kan en sådan<br>ordning förväntas öka förvirringen kring röstningen och risken för<br>misstag är påtaglig. Behovet av en snabbare sammanräkning är inte av<br>sådan styrka att det uppväger de nackdelar som en begränsning av<br>förtidsröstningen innebär. Det kan av principiella skäl inte heller<br>komma i fråga att slopa möjligheten att rösta på valdagen. Regeringen<br>anser därför att det i den nya vallagen inte bör införas någon<br>begränsning av rätten att ångerrösta.</p>
<p>En möjlighet att påskynda den preliminära sammanräkningen får<br>genomföras på annat sätt. Reglerna om kontroll av förtidsröstema bör<br>kunna utformas så att granskningen skall ske under valdagen. Givetvis<br>måste beaktas att röstningen skall kunna genomföras. Det bör emellertid<br>i de allra flesta fall vara möjligt att ha granskningen färdig då<br>röstningen avslutas. Tidsförlusten motsvarar då den tid det tar att lägga<br>i valkuverten i valurnorna. Förslaget har därför utformats för att<br>understryka vikten av att granskning av förtidsröster sker under<br>valdagen.</p>
<h3>9.4 Namnvalsedlar på posten</h3>
<p>Regeringens förslag: Förbudet mot namnvalsedlar på posten tas<br>bort.</p>
<p>Nomineringsrätts- och valkretskommitténs förslag stämmer överens<br>med regeringens.</p>
<p>151</p>
<p>Remissinstanserna är övervägande positiva till förslaget. Posten Prop. 1996/97:70<br>Aktiebolag har pekat på risken för att utrymmesbrist kan uppstå på<br>postkontoren.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Som redan framgått är en<br>huvudprincip i det svenska valsystemet att röstning skall äga rum i<br>vallokalen på valdagen. Emellertid har möjligheter öppnats för röstning<br>utanför vallokalen och det vanligaste sättet är poströstning. Röstningen<br>pågår från några veckor före valdagen fram till och med valdagen.<br>Poströstningen sker under de tider som posten är öppen och går i stort<br>till som röstning i vallokal.</p>
<p>Omfattningen av röstning på posten har stadigt ökat sedan möjligheten<br>infördes år 1942. De senare åren har dock en stabil tendens kunnat<br>iakttas där andelen poströster de senaste åren för riksdagsvalen uppgått<br>till runt 35 procent av totala antalet röster i valet. Vid valet till Europa-<br>parlamentet var andelen poströster 23 procent. Enligt Riksskatteverkets<br>uppskattningar ökade andelen namnvalsedlar av poströsterna i för-<br>hållande till det närmast föregående riksdagsvalet. Vid valet till<br>Europaparlamentet använde ca 50 procent av väljarna namnvalsedlar<br>medan motsvarande siffra var 39 procent i riksdagsvalet år 1994. Det är<br>alltså en betydande andel av de väljare som avger sina röster på posten<br>som använder namnvalsedlar.</p>
<p>Mot bakgrund av den redovisade statistiken är det av vikt att<br>förutsättningarna till personröstning på posten så långt som möjligt<br>motsvarar vad som gäller för röstning i vallokal. Personröstning<br>försvåras i hög grad för dem som poströstar av förbudet mot<br>namnvalsedlar på posten. En sådan ordning är mindre lämplig med<br>tanke på att det nu föreslås ett system med ökat inslag av<br>personröstning. Regeringen föreslår därför att regeln som hindrar<br>utläggning av namnvalsedlar på postkontor inte tas in i den nya<br>vallagen. Det skall således vara möjligt för partierna att lägga ut<br>namnvalsedlar också på postkontoren. Det skall å andra sidan inte<br>föranleda någon skyldighet för röstmottagaren att lägga ut<br>namnvalsedlar för partierna.</p>
<p>Det får förutsättas att det kan inrättas sådana platser i vallokalerna<br>som gör att god ordning kan upprätthållas även med utlagda<br>namnvalsedlar. Det får liksom i dag ankomma på Riksskatteverket att<br>tillsammans med Posten Aktiebolag komma fram till vilka postkontor<br>som är lämpliga för röstning med hänsyn till de nu föreslagna reglerna.</p>
<h3>9.5 Inga partisymboler på valsedlarna</h3>
<p>Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon möjlighet att<br>också trycka partisymbolema på valsedlarna.</p>
<p>Kommittéförslag: 1993 års vallagskommitté (SOU 1993:40)<br>diskuterade möjligheten att trycka partisymboler på valsedlarna men<br></p>
<p>152</p>
<p>avstod från att lägga fram förslag med sådant innehåll. Också Prop. 1996/97:70<br>Nomineringsrätts- och valkretskommittén (SOU 1995:143) avstod från<br>att lägga fram förslag i denna del. Kommittéerna ansåg inte att<br>fördelarna uppvägde de nackdelar som kunde förutses av en ordning där<br>partisymboler trycks på valsedlarna.</p>
<p>Remissinstanserna har i stort instämt i de båda kommittéernas<br>bedömning att det inte är befogat att införa partisymboler på<br>valsedlarna.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Det har länge förekommit att<br>partier framfört sina budskap under en viss symbol. Partierna vill på det<br>sättet profilera sig visuellt. Exempel på sådana symboler är Modera-<br>ternas stiliserade M, Socialdemokraternas ros, Centerns fyrklöver,<br>Folkpartiets blåklint, Kristdemokraternas vitsippa, Vänsterpartiets<br>stiliserade V med infälld nejlika, Miljöpartiets maskros och Ny<br>demokratis ansikte. Symbolerna har blivit allmänt kända.</p>
<p>Den nuvarande vallagens 6 kap. om valsedlar innehåller inte några<br>bestämmelser som tar sikte på just symboler på valsedlar. Däremot<br>finns regler som anger vad som händer om en valsedel inte är utformad<br>på det sätt vallagen föreskriver.</p>
<p>De skäl som framförts för att införa en ordning som underlättar<br>möjligheterna för partierna att gå fram med partiskiljande symboler på<br>valsedlarna är att det skulle underlätta för nya grupper av väljare som<br>tillkommit på senare tid såsom tidigare omyndigförklarade personer som<br>inte tidigare hade rösträtt och vissa invandrargrupper som kan ha svårt<br>att tillgodogöra sig texten på valsedeln.</p>
<p>Det finns emellertid skäl som talar mot att tillåta partisymboler på<br>valsedlarna. Det förfaller mindre lämpligt att samtidigt med<br>personvalets införande i det svenska valsystemet också införa regler<br>som framhäver partierna. Ett andra mycket starkt skäl är att<br>valhemligheten lättare kan avslöjas med färgglada symboler på<br>valsedlarna. Förutom dessa principiella invändningar kan också anföras<br>vissa tekniska. En sådan är att valsedeln, med utrymme för<br>personmarkering, inte är av sådant format att den också kan ta upp en<br>symbol som är stor nog att skiljas från andra. Dessutom måste<br>eventuellt ny maskinell utrustning införskaffas för tryckning. Slutligen<br>kan det uppkomma svårigheter vid sammanräkningen om också en<br>bedömning av valsedlarnas giltighet med hänsyn till partisymbolen skall<br>göras.</p>
<p>Mot bakgrund av dessa invändningar mot att tillåta symboler på<br>valsedlarna fann både 1993 års vallagskommitté och Nomineringsrätts-<br>och valkretskommittén att värdet av införandet av möjligheten till<br>symboler inte uppvägde de nackdelar som kunde förutses. Regeringen<br>instämmer i den bedömningen. Det föreslås därför inga regler för att<br>underlätta möjligheten att trycka partisymboler på valsedlarna.</p>
<p>153</p>
<h3>9.6 Identitetskontroll vid röstning i vallokal</h3>
<p>Regeringens bedömning: Det bör inte intas något obligatoriskt<br>krav på legitimation för att få rösta i vallokal.</p>
<p>1993 års vallagskommitté avstod från att lägga fram något förslag<br>om obligatoriskt krav på legitimation i vallokal.</p>
<p>Remissinstanserna har genomgående ställt sig bakom kommitténs<br>ställningstagande. Riksskatteverket, liksom några andra instanser, har<br>emellertid anfört att identitetskontrollen bör vara densamma i vallokal<br>som i andra röstningslokaler.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Enligt 8 kap. 3 § i den nu<br>gällande vallagen bör väljaren vid personlig röstning i vallokalen<br>medföra sitt röstkort. Av röstkortet framgår om väljaren kommit till rätt<br>vallokal och i vilka val han eller hon får rösta. Väljaren visar upp sitt<br>röstkort och får då ett valkuvert för vaije val han eller hon får delta i.<br>När han har ställt i ordning sina valkuvert skall han överlämna dessa till<br>den valförrättare som är ordförande. Om ordföranden begär det skall<br>väljaren uppge sitt fullständiga namn, födelsetid och hemvist inom<br>valdistriktet. Utgångspunkten är att man skall godta de uppgifter som<br>väljaren lämnar. Dessa uppgifter kan i viss utsträckning kontrolleras<br>mot uppgifterna i röstlängden.</p>
<p>I den information om valförrättningen som Riksskatteverket lämnat<br>sägs, att om väljaren inte har röstkort så bör han tillfrågas om<br>fullständigt namn och personnummer. Dessa uppgifter bör röst-<br>mottagaren kontrollera mot uppgifterna i röstlängden. Enligt<br>Riksskatteverkets information bör, om osäkerhet råder om identiteten,<br>väljaren kunna visa legitimation.</p>
<p>Till skillnad mot vad som gäller för röstning i vallokal gäller för<br>röstning på postkontor, hos utlandsmyndigheter och på fertyg att väljare<br>som inte är känd för röstmottagaren skall visa legitimation. Kan<br>väljaren inte göra detta får han inte rösta.</p>
<p>Att bereda sig eller annan tillfälle att rösta genom att uppträda under<br>felskt namn eller att rösta i flera valdistrikt kan enligt 17 kap. 8 §<br>brottsbalken vara straffbart som otillbörligt verkande vid röstning.</p>
<p>Som framgått skiljer sig reglerna beträffande legitimationskravet<br>beroende på i vilken röstningslokal väljaren röstar. Ett skäl att införa ett<br>generellt legitimationskrav är att reglerna bör vara desamma oavsett var<br>väljaren utövar sin rösträtt. Vidare skulle ett legitimationskrav motverka<br>missbruk.</p>
<p>Som kommittén funnit är ett starkt skäl mot att införa ett generellt<br>legitimationskrav, att det kan medföra att väljare som blivit nekade att<br>rösta på grund av att de inte kunnat visa legitimation inte röstar över<br>huvud taget. Vidare kan personer som saknar legitimation gå miste om<br>möjligheten att rösta.</p>
<p>De problem som kan uppstå på grund av att det saknas ett generellt<br>legitimationskrav har inte visat sig vara sådana att det enligt regeringens<br></p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>154</p>
<p>bedömning är befogat att nu föreskriva om krav på legitimation vid all Prop. 1996/97:70<br>röstning. Regeringen menar därför att dagens förfärande skall gälla<br>också enligt den nya vallagen. Om en väljare inte kan legitimera sig<br>eller på annat sätt göra sannolikt att han är den han utger sig för att<br>vara får valförrättaren vägra att ta emot hans röst. Detta bör vara<br>tillräckligt för att komma till rätta med problem som må finnas kring<br>personer som söker utnyttja någon annans rösträtt.</p>
<h2>10 Särskilda frågor vid kommunala val</h2>
<h3>10.1 Rösträtt och valbarhet i kommunala val</h3>
<p>Regeringens förslag: Den som inte är svensk medborgare men<br>som är medborgare i någon av Europeiska unionens<br>medlemsstater (unionsmedborgare) eller som är medborgare i<br>Island eller Norge skall ha samma rätt som en svensk medborgare<br>att rösta och vara valbar i de allmänna valen till landstings- och<br>kommunfullmäktige.</p>
<p>Maastrichtfördraget och rådets direktiv 94/80/EG: Genom<br>Maastrichtfördraget infördes i Romfördraget bestämmelser om ett<br>unionsmedborgarskap för alla medlemsstaters medboigare. Genom detta<br>kom medborgarna att tillerkännas ett antal rättigheter.<br>Unionsmedborgarskapet har till syfte att underlätta unionsmedborgares<br>integration i värdlandet.</p>
<p>I artikel 8b. 1 i Romfördraget infördes en bestämmelse om rösträtt och<br>valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som bor i ett land<br>inom Europeiska unionen där de inte är medborgare. I artikeln<br>föreskrivs också att rådet före den 31 december 1994 enhälligt skall<br>utfärda närmare bestämmelser i frågan. Sådana närmare bestämmelser<br>finns intagna i rådets direktiv 94/80/EG av den 19 december 1994 om<br>närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val för<br>unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är<br>medborgare (se bilaga 7).</p>
<p>Syftet med artikel 8b. 1 i Romfördraget är enligt ingressen till<br>direktivet att säkerställa att alla unionsmedborgare, vare sig de är<br>medborgare i den medlemsstat där de är bosatta eller inte, kan utöva sin<br>rösträtt och sin valbarhet vid kommunala val i den staten på lika villkor.<br>Regeln är ett exempel på tillämpningen av principen om jämlikhet<br>mellan och lika behandling av en medlemsstats medboigare och<br>medboigare i andra medlemsstater och en naturlig följd av den rätt att<br>röra sig fritt och uppehålla sig som föreskrivs i artikel 8a i<br>Romfördraget.</p>
<p>Direktivet omfattar allmänna och direkta val till kommunfullmäktige<br>(artikel 2) och riktar sig till medlemsstaterna (artikel 16). Den som är<br>unionsmedboigare enligt artikel 8.1 andra stycket Romfördraget och<br></p>
<p>155</p>
<p>inte är medborgare i bosättningsstaten, men som på referensdagen ändå Prop. 1996/97:70<br>uppfyller de villkor for rösträtt och valbarhet som enligt den statens<br>lagstiftning gäller för de egna medborgarna, skall ha rösträtt och vara<br>valbar vid kommunala val i bosättningsstaten i enlighet med direktivet<br>(artikel 3). Med referensdag menas den eller de dagar då<br>unionsmedborgare enligt bosättningsstatens lagstiftning skall uppfylla<br>villkoren för rösträtt och valbarhet i den staten (artikel 2).<br>Medlemsstaterna skall anta de lagar och författningar som är<br>nödvändiga för att följa direktivet före den 1 januari 1996 (artikel 14).<br>Direktivet har trätt i kraft (artikel 15). I en bilaga till direktivet bestäms<br>närmare vilka de grundläggande lokala förvaltningsenheterna är i vaije<br>medlemsstat. För Sveriges del omfattas kommuner och landsting (se<br>direktiv 96/30/EG av den 13 maj 1996 om ändring i direktivet<br>94/80/EG om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid<br>kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat<br>där de inte är medborgare, bilaga 7).</p>
<p>Skälen for regeringens förslag: I 4 kap. 2 § kommunallagen<br>(1991:900) anges att den som är folkbokförd i kommunen och har fyllt<br>18 år senast på valdagen har rösträtt vid val av ledamöter och ersättare<br>i kommunfullmäktige. Den som inte är svensk medborgare har rösträtt<br>bara om han varit folkbokförd i Sverige den 1 november de tre åren<br>närmast före valåret (den s. k. treårsregeln). Av 4 kap. 3 och 5 §§<br>följer att rösträttsreglema för val till kommunfullmäktige också är<br>styrande för valet till landstingsfullmäktige och för valbarheten i dessa<br>val.</p>
<p>Fram till år 1976 hade endast svenska medboigare rätt att rösta och<br>vara valbara i kommunala val. Icke svenska medborgare gavs denna rätt<br>år 1976 och de nya reglerna tillämpades första gången vid 1976 års val<br>(prop. 1975/76:23). De nya reglerna innehöll den treårsregel som gäller<br>än i dag. I förarbetena sägs att det var motiverat att införa en viss<br>kvalifikationstid för icke svenska medboigare med avseende på rätten<br>att rösta och vara valbar i de kommunala valen. Tre år ansågs vara en<br>väl avvägd tid. Man ansåg nämligen att det borde skapas rimliga<br>garantier för att den utländske väljaren skulle ha vissa icke alltför<br>obetydliga kunskaper i svenska språket, känna till och ha förståelse för<br>svenska förhållanden och ha ett naturligt personligt intresse inte bara för<br>de alldeles aktuella förhållandena utan också för de mera långsiktiga<br>kommunala angelägenheterna (a. prop. s. 93 f.).</p>
<p>Reglerna om rösträtt och valbarhet i kommunallagen anpassas till<br>rådsdirektivet</p>
<p>Sverige har som medlem i Europeiska unionen en skyldighet att<br>genomföra rådets direktiv i svensk rätt. Rådets direktiv 94/80/EG har<br>aktualiserat behovet av att se över och ändra tillämpningsområdet för<br>treårsregeln i 4 kap. 2 § kommunallagen såvitt avser unionsmedboigare<br>som är bosatta i Sverige och som i övrigt uppfyller villkoren för rösträtt                 156</p>
<p>och valbarhet.</p>
<p>Treårsregeln modifieras så att sådana medborgare får samma rätt som Prop. 1996/97:70<br>svenska medborgare att rösta och vara valbara i svenska kommunala<br>val.</p>
<p>Den vidgade rösträtten och valbarheten bör även omfatta de nordiska<br>medborgare som inte är unionsmedborgare men som är bosatta i Sverige</p>
<p>Sveriges skyldigheter gentemot Europeiska unionen omfattar endast att<br>ge unionsmedborgama samma rätt som svenska medboigare att rösta<br>och vara valbara i kommunala val.</p>
<p>Ett genomförande av direktivet i svensk rätt ändrar inte<br>bestämmelserna om att de medboigare i Island och Norge som är<br>bosatta i Sverige även fortsättningsvis skulle omfettas av treårsregeln.<br>Nordiska medboigare skulle således komma att behandlas olika<br>beroende på om de är unionsmedborgare eller inte.</p>
<p>Danmark har i samband med genomförandet av direktivet i dansk lag<br>beslutat att även medborgare i Island och Norge skall ha rätt att rösta<br>och vara valbara i danska kommunalval på samma villkor som gäller<br>för övriga nordiska medboigare som på grund av sitt<br>unionsmedborgarskap omfettas av direktivet. En motsvarande<br>bestämmelse finns i Finland. Island och Norge tillämpar en treårsregel<br>för andra än de egna medboigama. I Island är det dessutom så att inga<br>andra än nordiska medboigare har rätt att rösta i kommunala val. I<br>Norge förberedes införandet av en regel där nordiska medboigare får<br>rösträtt från bosättningstiden.</p>
<p>Mot bakgrund av att Danmark och Finland har givit nordiska<br>medborgare rätt att rösta och vara valbara i kommunala val på samma<br>villkor som de egna medborgarna och att Norge har för avsikt att införa<br>sådana regler samt att det inom Norden finns en gemensam bas vad<br>gäller språk och samhällsstruktur anser regeringen att det är rimligt att<br>även Sverige inför en motsvarande rätt.</p>
<p>Vad gäller övriga i Sverige bosatta personer bör enligt regeringens<br>bedömning treårsregeln ligga fest. Treårsperioden bör dock lämpligen<br>räknas från valdagen i stället för från den 1 november tre år närmast<br>före valdagen.</p>
<h3>10.2 Mandattiden för kommunfullmäktige i Stockholms<br>kommun</h3>
<p>Regeringens bedömning: Särregleringen beträffande mandat-<br>perioden för kommunfullmäktige i Stockholms kommun bör inte<br>ändras nu.</p>
<p>Kommittéförslag: Nomineringsrätts- och valkretskommittén föreslog<br>i sitt andra betänkande Utvärderat personval (SOU 1996:66) att den<br></p>
<p>157</p>
<p>särreglering som finns i 5 kap. 5 § kommunallagen beträffande Prop. 1996/97:70<br>mandattiden for kommunfullmäktige i Stockholms kommun skulle<br>upphävas.</p>
<p>Remissinstanserna: Kommitténs förslag föranledde tre positiva<br>yttranden bland remissinstanserna, däribland Länsstyrelsen i Stockholms<br>län. Stockholms kommun motsätter sig dock att kommitténs förslag<br>genomförs. Kommunen har pekat på att behovet av särreglering alltjämt<br>kvarstår. Förankringsprocessen i budgetarbetet i kommunen kräver de<br>extra veckor som särregleringen ger. I annat fell kan budgeten inte<br>beslutas inom den tid som kommunallagen förutsätter, vilket får effekter<br>på skattesatserna. Att överskrida tidsramen för budgetprocessen, vilket<br>i och för sig är möjligt enligt kommunallagen, medför att det skulle bli<br>huvudregel för Stockholms kommun att budgeten inte fastställdes i tid<br>och att skattesatserna fick justeras efter årsskiftet. Sådana åtgärder får<br>enligt kommunen inte byggas in i budgethanteringen. Kommunen driver<br>en stor del av sin verksamhet i företagsform vilket också försvårar<br>budgetprocessen. Kommunen påbörjade dessutom den 1 januari 1996<br>införandet av en ny organisation med nya stadsdelsnämnder. Detta<br>fektum - vilket inte var känt för kommittén - fördröjer budgetprocessen<br>för kommunen.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Särregleringen i 5 kap. 5 §<br>tredje stycket kommunallagen beträffande kommunfullmäktige i<br>Stockholms kommun innebär att sammanräkningen för kommunen skall<br>vara klar den 15 oktober valåret i stället för den 1 november som gäller<br>för övriga kommuner. Särregleringen går långt tillbaka i tiden och<br>grundar sig på att Stockholm som landets huvudstad och största stad<br>erbjudit särskilda problem vad gäller organisation m.m. Stockholms<br>kommun har i remissvaret med skärpa vänt sig mot kommitténs<br>uttalande om att effekterna av att särregleringen upphävdes inte skulle<br>bli särskilt omfettande. Vad kommunen anfört i denna del visar också<br>att det uppstår effekter som för närvarande är svåröverblickbara. Enligt<br>regeringens mening ger kommitténs överväganden inte tillräckligt<br>underlag för att, mot vad kommunen anfört, gå vidare med ett förslag<br>om att upphäva särregleringen beträffande mandatperioden. Något<br>förslag med sådant innehåll bör därför inte läggas fram nu.</p>
<p>De problem som kan uppkomma vid den slutliga sammanräkningen<br>beträffande valet till Stockholms kommun får, i den mån det bedöms<br>nödvändigt, mötas med ökade resurser vid sammanräkningen.</p>
<h3>10.3 Ersättarsystemet vid val till kommunfullmäktige</h3>
<p>Regeringens förslag: Det lägsta antalet ersättare för en ledamot i<br>fullmäktige skall ökas från en till två. För partier som har fått ett<br>eller två mandat skall därför alltid utses två ersättare. För att<br>undvika att en ledamot blir utan ersättare från den egna listan<br>införs vissa särbestämmelser.</p>
<p>158</p>
<p>Kommittéförslag: 1993 års vallagskommittés förslag stämmer överens Prop. 1996/97:70<br>med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna är genomgående positivt inställda till förslagen.<br>Riksskatteverket har dock påpekat att förslaget måste utformas så att det<br>täcker den situationen där två ledamöter från olika listor bara fått en<br>ersättare.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag</h4>
<p>Antalet ersättare</p>
<p>Enligt 14 kap. 18 a § i den nuvarande vallagen bestämmer kommun-<br>fullmäktige hur många ersättare som skall finnas för ledamöterna i<br>fullmäktige. Antalet skall utgöra viss andel, dock högst hälften, av det<br>antal platser som vaije parti får i kommunen. Det av fullmäktige<br>bestämda antalet ligger till grund för tillämpningen av bestämmelserna<br>om hur ersättarna utses. Ersättare utses genom ett successivt<br>sammanräkning sförfarande. För vaije ledamot inom samtliga valkretsar<br>i kommunen görs en sammanräkning inom det parti för vilket ledamoten<br>blivit vald. Till ersättare utses den kandidat som står först på flest av de<br>valsedlar som bidragit till att ledamoten blivit vald. Varje valsedel<br>gäller därvid som en hel röst. Systemet är alltså listtroget. Om det efter<br>dessa sammanräkningar visar sig att antalet ersättare som utsetts under-<br>stiger den av fullmäktige bestämda andelen och samma ersättare utsetts<br>för tre eller flera ledamöter görs för dessa ledamöter ytterligare<br>sammanräkning för att utse ersättare. Är antalet ersättare fortfarande<br>inte tillräckligt och har samma ersättare utsetts till fem eller flera<br>ledamöter görs för dessa ytterligare sammanräkning för att utse<br>ersättare. Förfarandet upprepas för de ledamöter vilkas ersättare utsetts<br>för sju eller flera, nio eller flera osv. till dess att tillräckligt många<br>ersättare har utsetts. Kan någon ersättare för en viss ledamot inte utses<br>på detta sätt utses inte någon ersättare. Dessa regler framgår av 14 kap.<br>19 § den nuvarande vallagen.</p>
<p>Om ett parti har vunnit ett mandat utses alltid en ersättare. Har partiet<br>vunnit två mandat kan, beroende på omständigheterna, en eller två<br>personer komma att utses till ersättare. Om partiet vunnit tre mandat,<br>och den andel ersättare som fullmäktige bestämt är hälften, kommer det<br>att utses minst två och högst tre ersättare. För ett parti som vunnit fyra<br>mandat blir motsvarande antal ersättare två respektive fyra. Ett parti<br>som fått fem eller sex mandat kommer att få minst tre ersättare och<br>högst fem respektive sex ersättare. En förutsättning för att antalet<br>ersättare skall bli fler än vad fullmäktige bestämt är att partiet gått fram<br>med flera listor.</p>
<p>De angivna reglerna medför en sårbarhet för partier med endast en<br>ersättare. Denna sårbarhet blir tydlig framför allt vad gäller närvaron<br>vid kommunfullmäktiges sammanträden. Det finns en viss risk för att<br>majoritetsförhållandet i kommunfullmäktige skulle kunna komma att                159</p>
<p>förskjutas om ett parti helt saknade representation vid omröstningar.</p>
<p>Små partier som har en eller två platser i fullmäktige och därmed ofta Prop. 1996/97:70<br>endast en ersättare riskerar att bli utan representation vid förfall från<br>ledamoten. Problemet blir särskilt synbart för partier i<br>vågmästarställning. De olägenheter som nu nämnts kan undanröjas på så<br>sätt att fler ersättare utses. Regeringen föreslår att kommitténs förslag<br>genomfors. Antalet ersättare för ledamot i kommunfullmäktige skall<br>således minimeras till två. Härigenom uppnås effekten att för partier<br>som har fått ett eller två mandat utses alltid två ersättare.</p>
<p>Ersättare när ledamöter eller ersättare avgår samt frågan om ledamot<br>utan ersättare från den egna listan</p>
<p>Om en ledamot i kommunfullmäktige avgår i förtid skall den ersättare<br>som står i tur att inträda kallas in för tjänstgöring. Finns det ingen<br>ersättare att kalla in skall länsstyrelsen göra en ny sammanräkning för<br>att utse efterträdare. Då skall man tillämpa de bestämmelser i 14 kap.<br>19 § i den nuvarande vallagen som beskrivits tidigare. Om en ersättare<br>tas i anspråk på detta sätt eller avgår av annan anledning är huvudregeln<br>att en ny ersättare skall utses. Från den regeln gäller dock ett viktigt<br>undantag, vilket är en följd av att ett parti kan ha fått fler ersättare än<br>vad fullmäktige bestämt. En ny ersättare skall nämligen utses endast om<br>avgången medför att antalet ersättare kommer att understiga den av<br>fullmäktige bestämda andelen ersättare. Denna begränsningsregel<br>infördes i 14 kap. 23 § i den nuvarande vallagen år 1985. Det hade<br>nämligen visat sig att bestämmelserna utan begränsningsregel kunde<br>leda till att antalet ersättare ökade under mandatperioden genom att en<br>avgången ersättare ersattes med flera personer. Detta trots att det<br>återstående antalet ersättare varit tillräckligt. Sådana effekter kunde<br>exempelvis uppstå om ett parti gått fram med flera olika listor med<br>delvis samma namn.</p>
<p>1993 års vallagskommitté behandlade frågan om antalet ersättare skall<br>vara konstant i kommunfullmäktige. Kommittén menade dock att det<br>förefaller ogörligt att uppnå en ordning som garanterar att ersättarantalet<br>är konstant under mandatperioden utan att samtidigt göra betydande<br>ingrepp i systemet. Regeringen delar den uppfattningen.</p>
<p>I och med införandet av ett ökat personval har förutsättningarna för<br>utseende av ersättare förändrats något. Ersättare utses enligt förslaget i<br>första hand på grundval av sitt personliga röstetal för ett parti.<br>Listtroheten frångås i vissa fell. Detta kan antas leda till att antalet<br>ersättare stabiliseras. Detsamma gäller den ordning som kommittén<br>förespråkade för det fell ersättare utses från den valsedel som mest<br>bidragit till att ledamoten tog plats. Dessa regler medför att en ledamot<br>som inte utses på personliga röster alltid skall få en ersättare om det<br>finns ytterligare namn på den egna listan. En följd av det sagda,<br>menade 1993 års vallagskommitté, blir att något fler personer än nu<br>kommer att tas i anspråk som ersättare. Det är tveksamt om så blir<br>fellet när ersättarna i första hand skall utses bland de kandidater som                 160</p>
<p>fått personliga röster över spärren. Regeringen föreslår den ordning</p>
<p>som kommittén föreslagit för det fell ersättare inte kan utses på sina Prop. 1996/97:70<br>personliga röstetal utan utses från den valsedel som mest bidragit till att<br>ledamoten tog plats. Sådana regler föreslås i 18 kap. 66 § förslaget.</p>
<h3>10.4 Utjämningsmandat och småpartispärr föreslås inte för<br>val till kommunfullmäktige</h3>
<p>Regeringens bedömning: Det bör inte införas utjämningsmandat<br>för val till kommunfullmäktige. Inte heller föreslås införande av<br>någon småpartispärr.</p>
<p>Kommittéförslag: 1993 års vallagskommitté lämnade inget förslag till<br>utjämningsmandat eller småpartispärr för val till kommunfullmäktige.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta instanser delar kommitténs bedömning.<br>Vissa remissinstanser, däribland Umeå kommun, menade att<br>utredningsarbetet borde fortsätta.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Kommittén har utförligt<br>behandlat frågan om utjämningsmandat vid val till kommunfullmäktige.<br>Som kommittén påpekar ger en återblick på de senaste decenniernas<br>författningsarbete på valområdet vid handen att frågan om ökad<br>proportionalitet vid valen till kommunfullmäktige ännu inte har fått en<br>helt tillfredsställande lösning, såvitt gäller de valkretsindelade<br>kommunerna. Detta torde delvis bero på den från tid till annan skiftande<br>inställningen till huruvida en reform i syfte att öka proportionaliteten<br>också bör förenas med en småpartispärr. Anledningen till att det varit<br>svårt att uppnå enighet torde främst vara att önskemålet om ökad<br>proportionalitet egentligen är oförenligt med kravet på att partier med<br>små röstetal skall uteslutas från möjligheten att bli representerade i<br>fullmäktige. En småpartispärr leder ju alltid till ett mindre proportionellt<br>resultat än om någon spärr inte funnits.</p>
<p>Kommittén kunde inte enas i frågan och detta hade sin orsak i olika<br>synsätt på behovet av att komplettera ett kommunproportionellt system<br>med en småpartispärr och delade meningar om angelägenheten i att ha<br>likartade system för val till landstings- och kommunfullmäktige.<br>Kommittén valde därför att avstå från att lägga fram ett förslag.<br>Regeringen anser på grund av det anförda att det inte nu skall införas<br>några regler om utjämningsmandat eller småpartispärr i den nya<br>vallagen.</p>
<p>161</p>
<p>11 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70</p>
<h2>11 Sammanräkningsförfarandet</h2>
<h3>11.1 Den preliminära sammanräkningen</h3>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Regeringens bedömning: Särskilda regler for den preliminära<br>rösträkningen bör inte införas. De nuvarande reglerna lämnar<br>visst utrymme att laga efter läglighet vid den preliminära samman-<br>räkningen av personrösterna.</p>
<p>Nomineringsrätts- och valkretskommittén (SOU 1996:66) avstod<br>från att lämna förlag till ytterligare reglering av den preliminära<br>rösträkningen.</p>
<p>Remissinstanserna har inte haft några erinringar i denna del.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Personvalskommittén<br>behandlade inte rösträkningen något närmare i sitt betänkande Ökat<br>personval (SOU 1993:21) och föreslog inga särskilda regler i ämnet.<br>Det inflöt heller inga regler vare sig i lagen om försök i vissa<br>kommuner där väljarna skall kunna avge en särskild personröst eller i<br>lagen om val till Europaparlamentet.</p>
<p>Det har i Sverige blivit en sed att redan under valnatten fastställa ett<br>preliminärt resultat med mandatfördelning mellan partierna. Det har<br>också spekulerats i vilka kandidater som kommer att besätta mandaten.<br>Detta har kunnat ske på grundval av de kandidatlistor som partierna går<br>fram med i valet.</p>
<p>Vid kommunvalsförsöket räknades rösterna - även personrösterna -<br>av valförrättama ute i valdistrikten. Resultatet var varierande. Som<br>Nomineringsrätts- och valkretskommittén anfört visar erfarenheterna<br>från försöksvalen inte på något som talar för att en sådan preliminär<br>räkning skulle underlätta att snabbare få fram det slutliga resultatet.</p>
<p>Riksskatteverket fastställde vid 1994 års allmänna val ett preliminärt<br>resultat för riksdagsvalet kl. 00.22, för kommunfullmäktigvalen kl.<br>01.35 och för landstingsfullmäktigvalen kl. 02.22. Det framstår som<br>klart att det inte är möjligt att efter dessa tidpunkter starta en manuell<br>räkning av personröster så att ett preliminärt resultat också för<br>personfördelningen skulle föreligga på måndagen efter valet.</p>
<p>Varken Personvalskommitténs förslag till modifieringar på grund av<br>personvalsinslaget eller de lagar som tillämpats vid de genomförda<br>valen med personröstning ålägger valnämnderna att räkna personröster<br>vid den preliminära rösträkningen. Regeringen finner inte skäl att<br>föreslå att det i den nya vallagen skall införas särskilda regler för den<br>preliminära rösträkningen vad gäller personröster. Frånvaron av sådana<br>regler hindrar givetvis inte att röster sorteras eller på annat sätt<br>behandlas redan i vallokalen för att underlätta den slutliga samman-<br>räkningen.</p>
<p>162</p>
<h3>11.2 Den slutliga sammanräkningen och grunden för<br>Riksskatteverkets mandatfördelning</h3>
<p>Regeringens förslag: Lagregleringen av sammanräknings-<br>förfarandet anpassas till det i dag använda förfarandet där<br>Riksskatteverket vid riksdagsvalet fördelar mandat mellan<br>partierna, bestämmer ordningen mellan kandidatnamnen samt<br>utser ledamöter och ersättare. Detta sker på grundval av de<br>resultat från sammanräkningarna som länsstyrelserna lägger in i<br>det för valmyndigheterna gemensamma ADB-systemet.</p>
<p>Kommittéförslag m.m.: Vallagsutredningens förslag i betänkandet<br>Organisation Teknik Ekonomi (SOU 1992:108) rörande ordningen<br>vid den slutliga sammanräkningen grundade sig på en förstudie av<br>Riksskatteverket. Förfarandet har prövats vid försöksverksamhet bl.a.<br>vid 1994 års val. Ordningen vid försöksvalen motsvarar regeringens<br>förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrade sig i frågan<br>ställde sig positiva till Vallagsutredningens förslag till en<br>försöksverksamhet med undantag från vissa bestämmelser i 14 kap.<br>vallagen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den slutliga sammanräkningen för<br>riksdagsvalen enligt den nu gällande vallagen går till på följande sätt.<br>Länsstyrelsen granskar och räknar valsedlarna. Tanken är sedan att<br>länsstyrelsen på grundval av uppskattningar av antalet mandat i<br>valkretsen skall ordna det antal namn som är nödvändigt för att<br>ledamöter och ersättare skall kunna utses. Vid riksdagsval är det dock<br>numer Riksskatteverket som utser ledamöter och ersättare. Sedan en<br>längre tid har ADB-stöd använts för förfärandet.</p>
<p>Vallagsutredningen föreslog att det vid 1994 års val skulle<br>genomföras ett försök där regeringen lämnades möjlighet att medge<br>undantag från vissa regler om sammanräkning. Genom lagen<br>(1993:1403) om försöksverksamhet vid de allmänna valen år 1994 gavs<br>regeringen möjlighet att medge sådana undantag. Regeringen beslutade<br>om sådant medgivande, som endast rörde länsstyrelsernas och<br>Riksskatteverkets arbete. Försöket innebar att alla bearbetningar för att<br>ta fram valresultatet påbörjades av Riksskatteverket när länsstyrelserna<br>var klara med sammanräkningen. Namnordningen bestämdes inte av<br>länsstyrelserna utan av Rikskatteverket med stöd av den databearbetning<br>som verket genomförde. Samtliga länsstyrelser och Riksskatteverket har<br>dock tillgång till samma material genom det gemensamma datanätet.</p>
<p>Försöksverksamheten slog väl ut. Reglerna i den nya vallagen bör<br>därför enligt regeringens mening utformas i enlighet med försöken i<br>denna del. Det innebär att länsstyrelserna skall ansvara för granskning<br>och räkning av röster vid riksdagsvalet. Sedan detta är avslutat<br>godkänns sammanräkningen i ett särskilt formulär i det för<br>valmyndigheterna gemensamma datorsystemet. Härigenom kan<br></p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>163</p>
<p>resultatet inte längre påverkas av länsstyrelserna. Riksskatteverket kan Prop. 1996/97:70<br>härefter starta sin bearbetning for att ordna namnen och utse ledamöter<br>eller företrädare och ersättare. Det sagda leder till att det inte längre är<br>länsstyrelsemas skriftliga protokoll som utgör grunden för<br>mandatfördelningen, vilket också påskyndar förfarandet.</p>
<h3>11.3 Förvaring av valsedelsmaterial</h3>
<p>Regeringens förslag: Reglerna om förvaring av valsedelsmaterial<br>förtydligas. Härigenom görs klart att omslag skall få öppnas för<br>utvärdering och uppföljning av val även sedan sammanräkningen<br>avslutats.</p>
<p>Kommittéförslag saknas i denna fråga.</p>
<p>Bakgrund: I den nuvarande vallagen finns bestämmelser om hur<br>valsedlarna skall förvaras sedan rösträkningen avslutats. Av 14 kap. 8 §<br>i den nuvarande vallagen framgår bl.a. att valsedlarna sedan<br>sammanräkningen avslutats skall läggas i omslag. De godkända och de<br>ogiltiga valsedlarna läggs var för sig. De ogiltiga valsedlarna och<br>godkända valsedlar där det förekommer strykningar eller tillägg skall<br>förvaras till utgången av den tid som valet gäller för. Övriga valsedlar<br>skall förvaras till dess valet vunnit laga kraft. För kommunalvalen gäller<br>motsvarande bestämmelser enligt 14 kap. 20 § där det sägs att<br>valsedlarna skall läggas in i omslag, de godkända för sig och de ogiltiga<br>för sig. Omslagen skall förseglas och valsedlarna förvaras till utgången<br>av den tid valet gäller.</p>
<p>I valet till Europaparlamentet tillämpades personröstningsförfarandet.<br>För partier som inte nådde upp till fyra procent av rösterna skedde en<br>räkning av personrösterna i efterhand för att undersöka utfallet. Detta<br>skedde som ett led i utvärderingen av valet. Justitieombudsmannen fick<br>i anledning härav en anmälan (dnr 3589-1995) gällande bristande<br>sammanräkning av de personliga röstetalen för partier som inte fått fyra<br>procent av rösterna i landet. Justitieombudsmannen fann inte anledning<br>till kritik såvitt gäller den slutliga röstsammanräkningen. Däremot<br>uppmärksammades ”vissa oklarheter och spänningar i förhållandet<br>mellan själva valförfarandet och önskemål om specialredovisning av<br>vissa röster. ” Ärendet överlämnades med anledning härav för kännedom<br>till Justitiedepartementet (dnr Ju96/1791).</p>
<p>Synpunkter i frågan har under hand inhämtats från bl.a.<br>Riksskatteverket.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Reglerna om förvaring av<br>valsedelsmaterial har tillämpats på lite olika sätt av valmyndigheterna.<br>Vissa har uppfattat reglerna så att det är möjligt att öppna omslagen<br>även av andra anledningar än förnyad sammanräkning. Detta har<br>grundats på stadgandet i 14 kap. 2 § där det sägs att om det vid en<br>sådan förrättning framkommer att valsedlarna inte förvarats på<br></p>
<p>164</p>
<p>föreskrivet sätt skall de förklaras för ogiltiga, om det inte kan antas att Prop. 1996/97:70<br>obehörig åtgärd ej vidtagits med dem. Emellertid har stadgandet även<br>tolkats i motsatt riktning vilket innebär att omslagen inte får brytas utan<br>att det är fråga om en ny förrättning.</p>
<p>För att klargöra att det är tillåtet att öppna omslagen för utvärdering<br>och efterhandskontroll av uppgifter som inte är av omedelbar betydelse<br>för mandatfördelningen föreslår regeringen att reglerna utformas så att<br>det klart framgår att det finns en sådan möjlighet. Detta sker lämpligen<br>genom en uppräkning i lagtext för vilka ändamål en öppning av<br>omslagen får ske.</p>
<h3>11.4 Användning av optisk läsning vid sammanräkningen</h3>
<p>Regeringens bedömning: Det bör inte införas några regler om att<br>optisk läsning skall användas vid sammanräkning av valen.</p>
<p>Kommittéförslag m.m.: Frågan om optisk läsning behandlades av<br>Vallagsutredningen i betänkandet V4L Organisation Teknik Ekonomi<br>(SOU 1992:108) som förespråkade användning av optisk läsning.<br>Riksskatteverket har på regeringens uppdrag utfört en undersökning om<br>möjligheterna att använda optisk läsning. Resultatet presenteras i<br>rapporten Optisk läsning av valsedlar. Sammanfattningsvis är verkets<br>slutsats att tiden inte är mogen för ett införande av ett system med<br>optisk läsning av valsedlar. Tekniken har inte tidigare använts för val,<br>den är tekniskt komplicerad och dessutom kostsam. Sammanräkning<br>med stöd av optisk läsning gör det visserligen snabbare att få fram ett<br>preliminärt resultat men priset är högt. Av rapporten framgår att en<br>fördyring på 14,7 miljoner kronor i sådant fell måste accepteras.<br>Allvarligare ändå är att Riksskatteverket klargör att optisk läsning är så<br>komplex att en viss risk föreligger för att det slutliga resultatet<br>äventyras eller försenas. Dessutom säger verket att optisk läsning<br>innebär att en lägre nivå på detaljrikedom och precision i det slutliga<br>resultatet måste accepteras. Slutsatsen enligt rapporten är att<br>sammanräkningen även vid 1998 års val bör ske utan optisk läsning.<br>Riksskatteverket konstaterar att sammanräkningen kan ske i huvudsak<br>utan fördröjning i tid genom en förbättring av ADB-stödet. Genom<br>införandet av ett statistiksystem kommer det gå att presentera ett<br>preliminärt ”prognos”-resultat avseende invalda kandidater för<br>riksdagsvalet på måndag kväll, för kommunfullmäktigvalen för några<br>kommuner sent första veckan, för övriga i böijan på andra veckan samt<br>för landstingsfullmäktigvalen sent andra veckan.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Ett alternativ med optisk läsning<br>av valsedlar till valen år 1998 är inte genomförbart vare sig i fråga om<br>säkerhet eller i fråga om kostnadsnivå. Ett bibehållande av ett<br>sammanräkningssystem utan optisk läsning förutsätter emellertid att man<br>genomför de förslag som lagts fram i betänkandet Utvärderat personval<br></p>
<p>165</p>
<p>(SOU 1996:66) i syfte att underlätta sammanräkningsförfarandet. Som Prop. 1996/97:70<br>framgår av propositionens innehåll föreslår regeringen sådana<br>förenklingar i valsystemet som möjliggör ett godtagbart samman-<br>räkningsförfarande. Något förslag om införande av optisk läsning för<br>valsedlar bör alltså inte läggas fram för närvarande.</p>
<h2>12 Överklagande av val</h2>
<h3>12.1 Valprövningsnämndens sammansättning</h3>
<p>Regeringens förslag: Det införs ändrade regler för Val-<br>prövningsnämndens sammansättning. Detta innebär att en nämnd<br>som utsetts för en period prövar överklaganden av alla de<br>överklaganden beträffande val som förrättas under nämndens<br>valperiod. Liksom i dag skall dock den gamla nämnden pröva<br>överklaganden som rör ordinarie riksdagsval och andra val som<br>förrättas samtidigt med sådant val.</p>
<p>Kommittéförslag saknas i denna fråga. Den har kommit upp under<br>konstitutionsutskottets behandling av lagen om val till<br>Europaparlamentet (bet. 1994/95:KU40). De problem som reglerna<br>medför genom att ledamöterna i den gamla nämnden måste inkallas för<br>att pröva ett val under den nya nämndens valperiod föranledde två<br>motioner. I dessa efterfrågades en ändring med innebörd att reglerna<br>skulle utformas så att en nämnd som utsetts av den sittande riksdagen<br>skulle kunna pröva överklaganden (mot. 1994/95 :K708 och<br>1994/95:K715). Konstitutionsutskottet uttalade i likhet med<br>motionärerna att de nuvarande reglerna om Valprövningsnämndens<br>sammansättning medför onödiga komplikationer såvitt angår andra val<br>än riksdagsval och folkomröstningar. Utskottet uttalade också att<br>regeringen inom ramen för det pågående arbetet med en ny vallag borde<br>se över reglerna och lägga fram ett förslag i enlighet med motionerna.<br>Vad utskottet uttalat i det ärendet överensstämmer med regeringens<br>förslag.</p>
<p>Synpunkter i denna fråga har under hand inhämtats från bl.a.<br>Valprövningsnämnden och Riksskatteverket.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Val till riksdagen får enligt 3 kap.<br>11 § regeringsformen överklagas hos en valprövningsnämnd. Nämnden<br>består av en ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare<br>och som inte får tillhöra riksdagen, samt sex andra ledamöter.<br>Ledamöterna väljs efter vaije ordinarie val för tiden till dess nytt val av<br>nämnden äger rum.</p>
<p>Av bestämmelsen om Valprövningsnämndens valperiod följer att<br>överklagande över riksdagsval prövas av den nämnd som har utsetts av<br>den gamla riksdagen. Sammansättningen av Valprövningsnämnden vid<br>prövning av överklagande av beslut om utgången av ordinarie val till<br></p>
<p>166</p>
<p>landstings- och kommunfullmäktige framgår av 15 kap. 4 § sista stycket Prop. 1996/97:70<br>i den nuvarande vallagen. Nämnden skall vid prövning av dessa val ha<br>den sammansättning som den hade vid valet. Det är alltså samma<br>nämnd som prövar de samtidiga allmänna nationella valen. Denna<br>nämnd har utsetts av den gamla riksdagen.</p>
<p>Valprövningsnämnden prövar också bl.a. överklaganden av beslut om<br>utseende av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige. För prövning av<br>kyrkoval finns inte någon föreskrift om nämndens sammansättning.<br>Vidare prövar nämnden överklaganden av omröstningar enligt<br>folkomröstningslagen (1979:369). Enligt 16 § den lagen skall<br>överklaganden prövas av nämnden i den sammansättning den hade vid<br>tiden för omröstningen. Det är alltså den sittande nämnden som prövar<br>dessa omröstningar. Vid valet till Europaparlamentet år 1995<br>tillämpades reglerna om överklagande av riksdagsval. Någon särskild<br>regel om Valprövningsnämndens sammansättning gavs således inte för<br>valet till Europaparlamentet. Det innebar att det var den nämnd som<br>utsetts av den gamla riksdagen för valperioden 1991-1994, som skulle<br>pröva överklaganden av fastställande av valet till Europaparlamentet år<br>1995.</p>
<p>Regeringen föreslår med anledning av vad konstitutionsutskottet anfört<br>att sammansättningen av Valprövningsnämnden skall utformas mer<br>ändamålsenligt. Regeringens förslag innebär att ordinarie val till<br>riksdagen samt ordinarie val av landstings- och kommunftillmäktige,<br>liksom i dag, skall prövas av en nämnd som utsetts av den tidigare<br>riksdagen. För övriga val skall nämndens prövning kunna ske i en<br>sammansättning som utsetts av den sittande riksdagen, dvs. den nämnd<br>som är aktuell vid det valet.</p>
<p>Reglerna skall gälla generellt för samtliga val och omröstningar som<br>skall prövas av nämnden. Särregleringen i 16 § folkomröstningslagen är<br>därför obehövlig och kan upphävas.</p>
<h3>12.2 För tidigt ingivna överklaganden</h3>
<p>Regeringens förslag: Även för tidigt ingivna överklaganden skall<br>prövas materiellt av Valprövningsnämnden. Överklagandetiden<br>löper från dagen efter valdagen fram till tio dagar efter det att<br>valet avslutats.</p>
<p>Kommittéförslag: 1993 års vallagskommittés förslag stämmer<br>överens med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna är genomgående positivt inställda till förslaget.<br>Valprövningsnämnden har yttrat att det kan vara önskvärt med en<br>enhetlig reglering av förfarandet vid överklagande. Valproceduren är<br>enligt nämnden dock så speciell att den nu föreslagna särskilda<br>ordningen för överklaganden av val torde kunna godtas och tillstyrker<br>därför förslagen i denna del. Endast Länsstyrelsen i Västemorrlands län<br></p>
<p>167</p>
<p>ställer sig tveksam till förslaget. Länsstyrelsen menar att det inte är<br>logiskt att tillåta överklagande av ett beslut som inte meddelats och att<br>det i praktiken inte torde innebära några större olägenheter att avvakta<br>beslut om valutgången.</p>
<p>Bakgrund: Rätten till överklagande i vallagen är en typ av<br>överklagande av förvaltningsbeslut, som dock har reglerats på ett sådant<br>sätt att det ligger nära till hands att jämföra med överklagande av<br>kommunala beslut. Således kan de betecknas som rättsprövning vilket<br>innebär att endast beslutets laglighet, och inte dess lämplighet, kan<br>prövas. Vidare är prövningen av överklagandet till sin art kassatorisk,<br>vilket innebär att nämnden normalt inte ersätter det överklagade beslutet<br>med ett eget. Skulle nämnden finna att det har förekommit något sådant<br>fel som nämns i 15 kap. 7 § i den nuvarande vallagen i samband med<br>valet och felet dessutom kan antas ha inverkat på valutgången, skall<br>nämnden upphäva valet i den omfattning som behövs och förordna om<br>omval i valkrets. Kan rättelse åstadkommas genom förnyad samman-<br>räkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd skall<br>nämnden i stället uppdra åt beslutsmyndigheten att förordna om sådan<br>rättelse. Valprövningsnämnden kan förordna om omval också i vissa<br>andra situationer, som det saknas anledning att gå närmare in på i detta<br>sammanhang.</p>
<p>Ett överklagande måste göras i rätt tid för att kunna prövas.<br>Bestämmelser om överklagandetider finns i 15 kap 4 § i den nuvarande<br>vallagen. Där anges att skrivelsen med överklagandet skall vara<br>beslutsmyndigheten, dvs. Riksskatteverket vid riksdagsval och val till<br>Europaparlamentet och länsstyrelsen vid övriga val, tillhanda inom tio<br>dagar efter det att val eller förrättning för utseende av ledamöter,<br>företrädare och ersättare avslutades. Riksdagsvalet och valet till<br>Europaparlamentet avslutas genom att Riksskatteverket kungör val-<br>resultatet i Post- och Inrikes Tidningar. De kommunala valen och<br>kyrkovalen avslutas genom att protokollet över förrättningen läses upp.<br>Det är Valprövningsnämnden som avgör om ett överklagande har<br>kommit in i rätt tid eller ej.</p>
<p>Skulle överklagandet ha kommit in för sent avvisas det och någon<br>prövning i sak sker alltså inte. Från denna regel gäller ett undantag.<br>Skulle skrivelsen med överklagandet ha getts in i rätt tid direkt till<br>nämnden avvisas klagandens talan inte även om skrivelsen därefter<br>anländer för sent till beslutsmyndigheten. Avgörande är alltså när<br>beslutsmyndigheten alternativt nämnden tar emot överklagandet.</p>
<p>På motsvarande sätt kan en skrivelse med överklagande komma in för<br>tidigt. Det är nämligen inte helt ovanligt att en person som anser att det<br>begåtts ett eller annat fel i samband med valet ger in en<br>överklagandeskrift efter valdagen men innan något formellt beslut<br>rörande valutgången har fattats. Kommer skriften in till<br>beslutsmyndigheten eller Valprövningsnämnden före det att beslutet<br>meddelats prövas inte överklagandet. Situationen är inte reglerad i lag<br>men enligt fast praxis i Valprövningsnämnden, som bygger på allmänna<br>förvaltningsprocessrättsliga principer, lämnas det utan åtgärd. Det<br>brukar motiveras med att överklagandet inte kan uppfattas som ett<br></p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>168</p>
<p>överklagande av något beslut varigenom valutgången festställts. Om Prop. 1996/97:70<br>klaganden vill ha saken prövad måste han eller hon på nytt ge in<br>skriften med överklagandet sedan beslutet väl har fettats.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Liksom 1993 års vallagskommitté<br>anser regeringen att dagens ordning där överklaganden inte prövas om<br>de kommit in för tidigt medför ett mindre tillfredsställande resultat i<br>vissa situationer. Det är därför befogat att anlägga ett mindre<br>formalistiskt synsätt. Då får det godtas att egenartade situationer uppstår<br>som innebär att överklaganden tillåts innan beslutet som överklagandet<br>riktar sig mot har fettats. Emellertid skall detta ses mot bakgrund av att<br>överklagande av val också riktar sig mot fel som begåtts vid<br>genomförandet av valet. Vidare är överklagandet i första hand inte en<br>klagan i egen sak. Det rör sig mer om någon form av medborgartalan<br>som skall boiga för en riktig rättstillämpning vid valen.</p>
<p>Med hänsyn till det anförda föreslår regeringen att det för<br>överklaganden av val bör införas en annan reglering än vad som är den<br>gängse vid överklagande av förvaltningsbeslut eller domstols-<br>avgöranden. Regleringen bör som kommittén anför begränsas till<br>överklagande av val och beslut som kan överklagas endast i samband<br>härmed. Den bör dock omfetta samtliga val som regleras av vallagens<br>regler.</p>
<p>De föreslagna har utformats enligt kommitténs förslag och innebär i<br>korthet att en skrift om överklagande av valet, som kommit in dagen<br>efter valet skall uppfattas som ett överklagande trots att inget beslut<br>föreligger. Regleringen kommer att beröras närmare i författnings-<br>kommentaren till 19 kap.</p>
<h3>12.3 Underrättelse till partier om utseende av nya<br>ledamöter, nya företrädare och ersättare</h3>
<p>Regeringens förslag: Partier skall underrättas om vissa beslut<br>som gäller utseende av nya ledamöter, nya företrädare och<br>ersättare under valperioden.</p>
<p>Kommittéförslag: 1993 års vallagskommittés förslag stämmer<br>överens med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna är genomgående positivt inställda till förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Ett parti har rätt att överklaga ett val<br>som det deltagit i. Partier har dessutom rätt att överklaga beslut om<br>utseende av nya ledamöter, nya företrädare och ersättare. Dessa senare<br>beslut kungörs i Post- och Inrikes Tidningar såvitt gäller riksdagsvalet<br>och valet till Europaparlamentet. Beslut som rör utseende av<br>efterträdare och ersättare i de kommunala valen offentliggörs genom att<br>protokollet från förrättningen läses upp. Det finns inte, vare sig i fråga<br>om riksdagsvalet, valet till Europaparlamentet eller de kommunala<br>valen, någon skyldighet att i förväg kungöra förrättningen. Den som<br></p>
<p>169</p>
<p>blivit utsedd vid en sådan förrättning skall underrättas om beslutet. Prop. 1996/97:70<br>Underrättelse skall också tillställas, såvitt avser riksdagsvalet,<br>Valprövningsnämnden och riksdagens talman och vid valet till<br>Europaparlamentet också Europaparlamentet. I fråga om kommunala val<br>skall, förutom den som blivit utsedd, också vederbörande kommun<br>underrättas. Någon skyldighet att underrätta det aktuella partiet finns<br>inte i något fell.</p>
<p>I 21 § förvaltningslagen finns en bestämmelse enligt vilken sökande,<br>klagande eller annan part skall underrättas om beslut. Det får dock<br>anses vara oklart huruvida ett parti som har rätt att överklaga ett val<br>också har ställning av part i den mening som avses i nämnda lagrum.<br>Enligt 1993 års vallagskommittés mening talar övervägande skäl for att<br>så inte är fellet.</p>
<p>Kommittén har redogjort för och Justitieombudsmannen påpekat (se<br>JO dnr 4426-1992) att partiernas möjlighet att fektiskt utnyttja sin rätt<br>att överklaga beslut om utseende av ersättare när ledamot och ersättare<br>avgår under valperioden framstår som begränsade bl.a. mot bakgrund<br>av den korta överklagandetiden och det förhållandet att någon skyldighet<br>att underrätta berörd partiorganisation om sådana beslut inte finns<br>stadgad i vallagen.</p>
<p>Regeringen anser att förutsättningarna för ett parti att utnyttja<br>möjligheten att överklaga beslut om utseende av efterträdare och<br>ersättare bör förbättras. Ett parti som berörs av ett sådant beslut bör<br>därför underrättas om beslutet. I en ny vallag bör därför införas en<br>regel enligt vilken ett parti som berörs av det ifrågavarande beslutet om<br>möjligt skall underrättas därom. Det närmare sättet för underrättelsen<br>bör få avgöras av beslutsmyndigheten.</p>
<h2>13 Ändrad valdag och förlängd valperiod vid<br>kyrkliga val</h2>
<h3>13.1 Ändrad valdag</h3>
<p>Regeringens förslag: Tredje söndagen i september skall vara<br>valdag vid val i hela riket av kyrkofullmäktige och direktvalda<br>kyrkoråd.</p>
<p>Kommittéförslag saknas i denna fråga. Ärendet har initierats av<br>skrivelser från Svenska kyrkan.</p>
<p>Bakgrund: Svenska kyrkans församlingar ansvarar för kyrkans<br>verksamhet på lokalplanet. Församlingar kan bilda kyrkliga<br>samfälligheter för vården av gemensamma angelägenheter.</p>
<p>I en församling utövas beslutanderätten av kyrkofullmäktige eller, om<br>församlingen har mindre än 500 röstberättigade kyrkotillhöriga, på<br>kyrkostämma. Beslutande organ i en kyrklig samfallighet är<br>församlingsdelegerade eller - om samfälligheten är total - kyrko-<br></p>
<p>170</p>
<p>fullmäktige. I vissa fell kan beslutanderätten i en församling, som ingår Prop. 1996/97:70<br>i en total kyrklig samfällighet, få utövas av ett direktvalt kyrkoråd.</p>
<p>I vaije stift finns en stiftssamfallighet som består av samtliga<br>församlingar i stiftet. Stiftssamfällighetens beslutanderätt utövas av<br>stiftsfullmäktige. De väljs av elektorer, som i sin tur väljs i vaije<br>församling av det nyvalda kyrkofullmäktige eller kyrkorådet.</p>
<p>Föreskrifter om val av kyrkofullmäktige och av direktvalda kyrkoråd<br>finns i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. I 3 § finns<br>bestämmelser om valdagens förläggning. Valdag vid ordinarie val av<br>kyrkofullmäktige och direktvalda kyrkoråd är tredje söndagen i oktober.<br>Enligt nuvarande bestämmelser äger nästa val rum den 19 oktober<br>1997.</p>
<p>Kyrkomötet har anhållit (kskr. 1995:4, 1KL 1995:9) om en sådan<br>lagändring att kyrkofullmäktigvalen fr.o.m. 1997 års val äger rum<br>tredje söndagen i september i stället för oktober.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Ett kyrkofullmäktigval i slutet av<br>oktober månad innebär ett mycket pressat tidsschema för att hinna med<br>de val av stiftsfullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkoråd m.fl., som<br>måste göras innan den nya valperioden böijar löpa den 1 januari. Det<br>gäller framför allt beträffande elektorsvalen för val av stiftsfullmäktige.</p>
<p>Det definitiva resultatet av kyrkofullmäktigvalen år 1994 var klart<br>först 29 dagar efter valet, alltså den 14 november. Enligt föreskrifter i<br>kyrkolagen (1992:300) skall val av elektorer för stiftsfullmäktigval äga<br>rum redan före utgången av november månad. Elektorerna skall sedan<br>välja stiftsfullmäktige före utgången av december. En flyttning av<br>valdagen från oktober till september skulle innebära en lättnad i de<br>olägenheter som den snävt tilltagna tidsperioden förorsakar.<br>Riksskatteverket som lämnat synpunkter under hand har inte haft något<br>att invända mot förslaget. Regeringen föreslår därför att valdagen flyttas<br>till tredje söndagen i september.</p>
<h3>13.2 Förlängd valperiod</h3>
<p>Regeringens förslag: Val i hela riket till kyrkofullmäktige och<br>andra kyrkliga organ skall förrättas vart fjärde år.</p>
<p>Kommittéförslag saknas i denna ffåga. Ärendet har initierats av<br>skrivelser från Svenska kyrkan.</p>
<p>Bakgrund: Föreskrifter om valperiodens längd vid kyrkliga val finns<br>i kyrkolagen (1992:300). Valperioden är tre år.</p>
<p>En treårig mandatperiod gäller för följande val:</p>
<p>- kyrkofullmäktige och direktvalda kyrkoråd,</p>
<p>- ordförande och vice ordförande i kyrkostämma,</p>
<p>- församlingsdelegerade,</p>
<p>- kyrkoråd,</p>
<p>- kyrkvärdar,</p>
<p>171</p>
<p>- revisorer,                                                            Prop. 1996/97:70</p>
<p>- ledamot i vissa domkapitel,</p>
<p>- kyrkomötet och</p>
<p>- stiftsfullmäktige.</p>
<p>Kyrkomötet har anhållit (kskr. 1995:4, 1KL 1995:9) om en sådan<br>lagändring att mandatperioden for kyrkofullmäktige och andra berörda<br>kyrkliga organ blir fyra år fr.o.m. 1997 års val.</p>
<p>Svenska kyrkans centralstyrelse har i en skrivelse den 24 juni 1996<br>fast regeringens uppmärksamhet på vikten av att kyrkomötets begäran<br>om förlängning av valperioden tillgodoses. I en till skrivelsen fogad<br>promemoria redogörs inledningsvis bl.a. för det inomkyrkliga<br>utredningsarbetet beträffande kyrkliga val efter relationsändringen.<br>Därefter framhålls följande. Beslut om hur valen skall genomföras och<br>ansvarsfördelningen for deras genomförande kan inte fattas förrän av<br>1999 års kyrkomöte. Det kommer att finnas behov av omfattande och<br>intensiv satsning på information och utbildning med sikte inte minst på<br>förtroendevalda och anställda inom kyrkan. Det är också sannolikt att<br>kyrkomötets beslut behöver följas upp med beslut om<br>tillämpningsföreskrifter och med utarbetande av delvis nya<br>administrativa rutiner. Det bedöms därför som mindre lämpligt att redan<br>första året med den nya stat-kyrkarelationen genomföra kyrkliga val<br>med delvis nya förutsättningar.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Mandatperioden för riksdagen samt<br>landstings- och kommunfullmäktige förlängdes från tre till fyra år<br>fr.o.m. år 1995. Motsvarande förlängning gjordes inte beträffande de<br>kyrkliga valen. År 1970 hade däremot valperioden för både kyrkliga<br>och borgerliga val förkortats från fyra till tre år.</p>
<p>Riksdagen har efter förslag av regeringen (prop 1995/96:80, bet.<br>1995/96:KU 12, rskr. 1995/96:84) fettat ett principbeslut om ändrade<br>relationer mellan staten och Svenska kyrkan fr.o.m. år 2000. Nästa<br>kyrkofullmäktigval äger rum år 1997. Valet därefter kommer att hållas<br>samma år som relationsändringen träder i kraft om nuvarande regler<br>behålls.</p>
<p>Det historiska beslutet om de nya relationerna mellan staten och<br>Svenska kyrkan innebär stora förändringar för kyrkans vidkommande.<br>Kyrkan behöver därför få tid för bl.a. nödvändig information och<br>utbildning beträffande relationsändringen och det nya valsystemet. Att<br>hålla ett ordinarie val redan år 2000 skulle därför vara förenat med<br>betydande praktiska olägenheter och kunna få negativa effekter på den<br>demokratiska beslutsprocessen inom kyrkan. Ett kyrkoval år 2001 är<br>alltså att föredra med hänsyn både till önskemålet att underlätta<br>genomförandet av stat-kyrkareformen och till kravet på att den kyrkliga<br>demokratin skall fungera väl. Riksskatteverket som lämnat synpunkter<br>under hand har inte haft något att invända mot förslaget. Kyrkomötets<br>begäran bör därför bifellas.</p>
<p>172</p>
<h2>14 Kostnader och ikraftträdande</h2>
<p>Det som tidigare antagits skulle komma att påverka kostnaderna for de<br>framtida valen i förhållande till tidigare val är framför allt det nya<br>inslaget av personröstning, det därmed sammanhängande anmälnings-<br>förfarandet för kandidater, det nya röstlängdsförfårandet samt den<br>omfattande informationsinsatsen som inledningsvis blir nödvändig.</p>
<p>De totala kostnaderna för de allmänna valen år 1994 (bortsett från<br>folkomröstningen) uppgick till ca 175,4 miljoner kronor. Regeringen<br>beräknade i budgetpropositionen (prop. 1996/97:1 utg. omr. 1 anslag C<br>3) valanslaget för innevarande budgetår till 48 miljoner kronor.<br>Beloppet avser bl.a. kostnader för 1997 års kyrkoval som endast<br>beträffande röstlängderna kommer att påverkas av de här föreslagna<br>nyheterna i valsystemet. För år 1998, då allmänna val första gången<br>skall hållas med det nya systemet, beräknas utgifterna enligt<br>budgetpropositionen uppgå till 205 miljoner kronor och för år 1999, då<br>val till Europaparlamentet skall hållas nästa gång, till 120 miljoner<br>kronor.</p>
<p>Personvalsinslaget kunde i den form det hade i Personvalskommitténs<br>betänkande förutses bidra till ökade kostnader. Dessa föranleddes<br>framför allt av kostnader för personal vid den slutliga<br>sammanräkningen. Genom Riksskatteverkets beräkningar kommer<br>emellertid kostnaderna för sammanräkningen vid 1998 års val, med<br>personval, att stanna vid ca 20 miljoner kronor. Detta motsvarar i stort<br>sammanräkning skostnaden för 1994 års val. Anledningen till att<br>kostnaderna kan hållas på denna nivå är att valsystemet enligt<br>regeringens förslag förutom personvalet också innebär en förenkling av<br>sammanräkningen i och med att flertalet kandidater kommer att anmälas<br>slutligt redan före valet samt att tillskrivna namn och strykningar i<br>princip inte behöver beaktas vid sammanräkningen.</p>
<p>Det har tidigare antytts att anmälningsförfarandet kan komma att leda<br>till en ökad hantering av kandidatnamn före valet. Emellertid<br>förekommer redan i dag en omfattande hantering vid beställning av<br>valsedlar. Eftersom anmälningsförfarandet sammankopplats med<br>beställningsrutinen kommer den ökade hanteringen endast att bli<br>marginell och bestå av samtycke från ett större antal kandidater än<br>tidigare. Några kostnadsökningar för staten kan således inte förutses.</p>
<p>Det nya röstlängds- och röstkortsförfarandet beräknas medföra<br>kostnader om totalt ca 18 miljoner kronor. Av dessa avser ca 1 miljon<br>kronor utvecklingskostnader. Vissa av dessa kostnader utgör redan<br>förbrukade medel i samband med utprovning av ett lämpligt system<br>inför förändringarna. Den i övrigt största posten är portokostnaden om<br>ca 16 miljoner kronor som faller ut oavsett vilket system som används<br>för framställning av röstlängd och röstkort. I samband med<br>behandlingen av det nya röstlängdsförfårandet (se avsnitt 8.1) har<br>omtalats att en besparing om ca 2 miljoner kronor föreslås för det fäll<br>poströstningen begränsas i enlighet med förslaget. Det kan alltså inte<br>förutses några särskilda kostnadsökningar på grund av det nya<br>röstlängdsförfårandet.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>173</p>
<p>Av kostnaderna för 1998 års allmänna val, där de flesta kostnader<br>med anledning av det nya systemet kan förväntas uppstå, har redan<br>omtalats att 10 miljoner kronor avser den informationsinsats som måste<br>till i samband med införandet av det nya valsystemet för att det skall få<br>ett bra genomslag (se avsnitt 4.4).</p>
<p>Sammanfattningsvis kan konstateras att förslagen i propositionen<br>angående ett nytt valsystem - bortsett från engångsinsatsen på<br>information vid 1998 års val - inte kommer att föranleda några ökade<br>kostnader utöver vad som skulle förekommit också med det hittills<br>gällande systemet. Kostnaderna ryms således inom de ramar som redan<br>budgeterats för anslaget.</p>
<p>De författningsförslag som framförs i denna proposition föreslås träda<br>i kraft den 1 juni 1997. Det finns då utrymme för partierna att inleda<br>nomineringsarbetet med sikte mot de nya reglerna vid 1998 års val. De<br>kyrkofullmäktigval som skall hållas år 1997 är de sista som staten<br>svarar för. För dessa val föreslås en ändring som innebär att valdagen<br>förläggs till september. Tiden från ikraftträdandet bör ändå räcka till.<br>Detta beror på att det hittills tillämpade valsystemet skall gälla i de<br>valen; endast det nya röstlängdssystemet i det föreslagna systemet blir<br>tillämpligt vid dessa val.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>174</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<h2>15 Författningskommentar</h2>
<h3>15.1 Förslaget till vallag</h3>
<p>I det följande anges för vaije lagrum i den föreslagna vallagen var dess<br>motsvarighet finns i den nuvarande lagen. I de fell den föreslagna lagen<br>inte har någon motsvarighet anges detta särskilt. Detsamma gäller i de<br>fell då den föreslagna bestämmelsen innebär en ändring i sak.</p>
<h4>1 kap. Allmänna bestämmelser</h4>
<p>1 §</p>
<p>Första stycket motsvarar huvudsakligen 1 kap. 1 § i den nuvarande<br>lagen. Vad som tillkommit är ett klarläggande att vallagen även gäller<br>för Sveriges val till Europaparlamentet.</p>
<p>Andra stycket saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen. Det<br>anger principerna för det ökade personvalsinslaget i det svenska<br>valsystemet (se avsnitt 6 och 6.1). Redan i lagens inledning bör<br>principerna för vad det är väljarna röstar på framhållas. Röstning sker<br>således i första hand på parti. Detta innebär att partiernas rangordning<br>vid nomineringen blir avgörande för kandidatordningen. Det lämnas<br>emellertid i den nya vallagen också en möjlighet för väljarna att -<br>utöver det personval som partirösten medför - avge en särskild<br>personröst. Det är således fråga om ett ökat inslag av personröstning. I<br>3 kap. 1 § första stycket regeringsformen finns ett motsvarande<br>stadgande som uttryckligen endast gäller riksdagsvalen. Förevarande<br>stycke klargör att det ökade personvalsinslaget gäller i samtliga<br>allmänna val.</p>
<p>\km har rösträtt?</p>
<p>2§</p>
<p>Paragrafen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Stadgandet<br>utgör endast en erinran om vad som har slagits fest i grundlag.</p>
<p>3 §</p>
<p>Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Vad<br>som i paragrafen anges om rösträtt vid val till landstings- och<br>kommunfullmäktige innebär en erinran om vad som gäller enligt<br>kommunallagen (1991:900).</p>
<p>Av direktiv 94/80/EG av den 19 december 1994 om närmare<br>bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val för<br>unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är<br>medborgare, följer att unionsmedborgare som inte är svenska<br>medboigare skall ha rätt att rösta vid kommunala val på samma villkor<br></p>
<p>175</p>
<p>som svenska medborgare. Samma regler gäller för medborgare i Island Prop. 1996/97:70<br>och Norge.</p>
<p>I tredje stycket används uttrycket ”andra utlänningar” efter mönster av<br>den nuvarande vallagen för att ange vilka som utöver de som räknas<br>upp i första och andra stycket har rösträtt i kommunala val. Uttrycket<br>täcker också statslösa personer.</p>
<p>De nuvarande reglerna om kvalifikationsdag för utlänningar, som är<br>den 1 november tre år före valåret, grundar sig på de tekniska<br>förutsättningar som fanns vid mantalsskrivning i det tidigare<br>folkbokföringssystemet. Med det nuvarande systemet kan kvali-<br>fikationsdagen bestämmas till tre år före valdagen. Förslagen är<br>utarbetade i enlighet härmed.</p>
<p>4§</p>
<p>Bestämmelsen har sin motsvarighet i 5 § lagen (1995:374) om val till<br>Europaparlamentet. Den anger vilka personer som har rätt att rösta i det<br>svenska valet till Europaparlamentet. Genom bestämmelsen tillämpas<br>artikel 4.1 rådets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om<br>festställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val<br>till Europaparlamentet för unionsmedboigare som är bosatta i en<br>medlemsstat där de inte är medboigare, vilken föreskriver att ingen får<br>rösta mer än en gång i samma val.</p>
<p>Av 7 kap. 5 § framgår att unionsmedboigare som vill utöva sin<br>rösträtt har att göra en anmälan om det och att därvid försäkra att vissa<br>för rösträtten relevanta omständigheter är uppfyllda, bland dem att han<br>eller hon inte avser att rösta i en annan medlemsstat. I 7 kap. 12 §<br>föreskrivs att skattemyndigheten skall rätta röstlängden om myndigheten<br>får uppgift om att den som finns upptagen i röstlängd här har röstat i<br>samma val till Europaparlamentet i en annan stat.</p>
<p>5 §</p>
<p>Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den<br>innebär en erinran av vad som anges i 3 kap. 2 § andra stycket<br>regeringsformen och 4 kap. 4 § kommunallagen. Det görs i lagen ingen<br>uppdelning mellan de som har rösträtt och de som är röstberättigade.<br>En person som har rösträtt måste emellertid vara upptagen i röstlängd<br>för att vara berättigad att utöva sin rösträtt.</p>
<p>lém är valbar?</p>
<p>6§</p>
<p>Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den<br>utgör en erinran om vad som är grundlagsreglerat.</p>
<p>7§</p>
<p>Bestämmelsen saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen men<br>motsvaras av 4 kap. 5 och 6 §§ kommunallagen.</p>
<p>Av bestämmelsen och regleringen i kommunallagen kan utläsas att<br>valbarheten således inte är knuten till förhållandena den dag röstlängden<br></p>
<p>176</p>
<p>upprättades. Även den som blivit folkbokförd i kommunen efter det att Prop.<br>röstlängden upprättades är valbar om han eller hon i övrigt uppfyller<br>rösträttsvillkoren.</p>
<p>8 §<br>Motsvarar 7 § lagen om val till Europaparlamentet.</p>
<p>I första stycket, första meningen, anges som huvudregel att, liksom<br>vid ordinarie val här i landet, den som har rösträtt (jfr 4 §) också är<br>valbar. Det innebär att eftersom en unionsmedborgare som röstar i ett<br>val till Europaparlamentet i en stat inte också i samma val kan rösta i<br>en annan stat, är han eller hon inte heller valbar i den andra staten. I<br>andra meningen görs för unionsmedborgare det undantaget att den som<br>förlorat sin valbarhet i hemlandet inte är valbar. Detta utgör en<br>tillämpning av artikel 10.2 direktivet 93/109/EG.</p>
<p>I andra stycket föreskrivs, för såväl svenska medborgare som för<br>unionsmedborgare, att den som innehar vissa särskilt uppräknade<br>ämbeten eller uppdrag inte är valbar som företrädare i<br>Europaparlamentet. I den delen är bestämmelsen en tillämpning av<br>bindande föreskrifter i artikel 6 valrättsakten (fogad till rådets beslut<br>76/787/EKSG, EEG, Euroatom av den 20 september 1976 om allmänna<br>direkta val till Europaparlamentet).</p>
<p>Prövningen av en persons valbarhet får, liksom i riksdagsvalen,<br>företas av den centrala valmyndigheten då myndigheten enligt 18 kap.<br>har att utse svenska företrädare i Europaparlamentet. Till ledning for<br>sin prövning har myndigheten då bl.a. de uppgifter som lämnats i<br>försäkran enligt 5 kap. 16 §. Av 19 kap. 10 § framgår att<br>Europaparlamentet också skall pröva företrädarnas behörighet innan<br>dessa tillträder.</p>
<p>När skall val hållas?</p>
<p>9 §</p>
<p>Motsvarar del av 1 kap. 3 § första stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Ordinarie val</p>
<p>10 §</p>
<p>Första stycket motsvarar del av 1 kap. 3 § första stycket i den<br>nuvarande vallagen. Uttrycket ”val i hela riket av landstingsledamöter<br>och kommunfullmäktige” ersatts med uttrycket ”ordinarie val”. Denna<br>terminologi används fortsättningsvis.</p>
<p>Andra stycket utgör en erinran om vad som följer av 3 kap. 3 §<br>regeringsformen och 5 kap. 5 § kommunallagen.</p>
<p>Extra val</p>
<p>11 §</p>
<p>Motsvarar del av 1 kap. 3 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Att<br>valdag alltid är en söndag framgår av 9 §. Bestämmelsen innefattar</p>
<p>1996/97:70</p>
<p>177</p>
<p>12 Riksdagen 1996/97. I saml. Nr 70<br></p>
<p>också en erinran om vad som gäller enligt 3 kap. 4 § och 6 kap. 3 § Prop. 1996/97:70<br>regeringsformen.</p>
<p>Omval</p>
<p>12 §</p>
<p>Motsvarar del av 1 kap. 3 § andra stycket och tredje stycket i den<br>nuvarande vallagen.</p>
<p>Uttrycket ”val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige som<br>inte omfattar hela riket” har ersatts med termen ”omval”. Denna<br>terminologi används fortsättningsvis.</p>
<p>Att valdag alltid är en söndag framgår av 9 §.</p>
<p>Val till Europaparlamentet</p>
<p>13 §</p>
<p>Enligt artikel 3.1 valrättsakten skall företrädarna i Europaparlamentet<br>väljas for en period av fem år. Nästa val äger rum år 1999.</p>
<p>Enligt valrättsakten kan medlemsstaterna i viss utsträckning välja<br>valdag. Enligt artikel 9.1 i valrättsakten skall emellertid valet förrättas<br>under en och samma tidsperiod, nämligen från torsdag morgon till<br>närmast följande söndag. För det första direktvalet av ledamöter till<br>Europaparlamentet år 1979 valde rådet en viss tidsperiod i juni månad.<br>Sedan den tidpunkten fastställts gäller den enligt artikel 10 även for<br>senare valtillfällen. Att valdag för svensk del alltid är en söndag<br>framgår av 9 §.</p>
<p>När indelning i landsting eller kommuner ändras</p>
<p>14 §</p>
<p>Motsvarar 1 kap. 4 § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>\blmyndigheter</p>
<p>15 §</p>
<p>Första stycket motsvarar 1 kap. 2 § i den nuvarande vallagen.<br>Riksskatteverket är central valmyndighet, se förordning (1985:953) om<br>central valmyndighet.</p>
<p>Andra stycket motsvarar i stort 7 kap. 4 § i den nuvarande vallagen<br>och ålägger Riksskatteverket att på lämpligt sätt informera väljarna om<br>valet i olika hänseenden. Särskilt skall framhållas att sådan information<br>bör - med anledning av det nya systemet om kortare tider för att<br>framställa röstlängder - lämnas om tidpunkter för när röstkort kommer<br>att sändas ut och när rättning av röstlängd kan göras. Vidare bör<br>givetvis information ges om tidpunkten och sättet för röstning.<br>Stadgandet innebär ingen utökad informationsskyldighet för<br>Riksskatteverket i förhållande till dagens regler.</p>
<p>178</p>
<p>16 §                                                               Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bestämmelsen saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen men</p>
<p>innebär ett klargörande av vad som faktiskt gäller.</p>
<p>17 §</p>
<p>Motsvarar 3 kap. 1 § och 2 § första stycket i den nuvarande vallagen.<br>Stadgandet att valnämnden skall vara lokal valmyndighet innebär ett<br>klargörande av vad som faktiskt gäller vid genomförande av val.</p>
<p>Kommunens skyldighet att svara för kostnaderna avser sådana<br>åtgärder som det uttryckligen åligger kommunen att svara för enligt<br>lagen. I de fell uppgifter delegeras till kommunen med stöd av<br>föreskrifter i lagen, jfr t.ex. 12 kap. 3  § förslaget, svarar</p>
<p>uppdragsgivaren för kostnaderna.</p>
<p>18 §</p>
<p>Motsvarar 3 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Närmare<br>bestämmelser om den kommunala indelningen finns i lagen (1979:411)<br>om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting.</p>
<p>Xhlprövningsnämnden</p>
<p>19 §</p>
<p>Bestämmelsen utgör i huvudsak en erinran om vad som gäller enligt 3<br>kap. 11 § regeringsformen. Stadgandet har tagits in i detta kapitel för<br>att i ett tidigt skede presentera Valprövningsnämnden.</p>
<h4>2 kap. Valkretsar</h4>
<p>1 §</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket saknar motsvarighet i den nuvarande<br>vallagen och har tillkommit i klargörande syfte, se 3 kap. 6 §<br>regeringsformen.</p>
<p>Andra stycket motsvaras av 1 § andra stycket lagen om val till<br>Europaparlamentet. Till skillnad mot vad som enligt 3 kap. 6 § första<br>stycket regeringsformen gäller vid riksdagsval, skall landet inte vara<br>indelat i valkretsar. Mandaten skall vid val till Europaparlamentet<br>fördelas proportionellt med hänsyn till valresultatet i landet som helhet.</p>
<p>\hl till riksdagen</p>
<p>2§</p>
<p>Motsvarar 2 kap. 1 § i den nuvarande vallagen, som dock inte<br>innehåller ett motsvarande namngivande av samtliga valkretsar.<br>Utformningen av uppräkningen har skett i överensstämmelse med hur<br>valkretsarna allmänt återges i den offentliga valstatistiken.</p>
<p>179</p>
<p>Xbl till landstingsfullmäktige</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>3 §</p>
<p>Motsvarar del av 2 kap. 5 § och 6 § första stycket i den nuvarande<br>vallagen. Frågan om vem som är valbar är inte knuten till någon<br>särskild valkrets inom landstinget, jfr kommentaren till 1 kap. 7 §.</p>
<p>4§</p>
<p>Motsvarar del av 2 kap. 6 § första och andra styckena i den nuvarande<br>vallagen.</p>
<p>5 §</p>
<p>Motsvarar 2 kap. 6 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Xbl till kommunfullmäktige</p>
<p>6§</p>
<p>Första stycket saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Andra stycket motsvaras av 2 kap. 9 § första stycket i den nuvarande<br>vallagen. Frågan om vem som är valbar är inte knuten till någon<br>särskild valkrets inom kommunen, jfr kommentaren till 1 kap. 7 §.</p>
<p>Vid beräkningen av antalet personer som uppfyller rösträttskraven<br>enligt 1 kap. 3 § den 1 juli året före valåret, skall enligt<br>bestämmelserna uppgifterna hämtas från aviseringsregistret enligt lagen<br>(1995:743) om aviseringsregister.</p>
<p>7§</p>
<p>Motsvarar 2 kap. 9 § andra stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Beslut om valkretsindelning</p>
<p>8 §</p>
<p>Motsvarar del av 2 kap. 7 § första och tredje styckena i den nuvarande<br>vallagen.</p>
<p>9§</p>
<p>Motsvarar del av 2 kap. 11 § första och tredje styckena i den nuvarande<br>vallagen.</p>
<p>Tid för beslut om indelning i valkretsar</p>
<p>10 §</p>
<p>Motsvarar 2 kap. 7 § andra stycket samt 11 § andra stycket i den<br>nuvarande vallagen.</p>
<p>H §</p>
<p>Motsvarar del av 2 kap. 13 § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>180</p>
<p>Överklagande</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>12 §</p>
<p>Första stycket motsvaras av del av 2 kap. 7 § första stycket och 11 §<br>första stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Andra stycket motsvaras av del av 2 kap. 7 § tredje stycket och 11 §<br>tredje stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<h4>3 kap. Valkretsmandat</h4>
<p>Mandaten i riksdagen</p>
<p>1 §</p>
<p>Bestämmelsen saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen och har<br>tillkommit i klargörande syfte. Första stycket utgör en erinran om<br>innehållet i 3 kap. 1 § andra stycket och 3 kap. 6 § regeringsformen.</p>
<p>2§</p>
<p>Motsvarar 2 kap. 2 § första stycket och 3 § i den nuvarande vallagen.<br>Jämför också vad som sägs om beräkning av det antal personer som<br>uppfyller villkoren för rösträtt i kommentaren till 2 kap. 6 §.</p>
<p>3 §</p>
<p>Motsvarar 2 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Mandaten i landstingsfullmäktige</p>
<p>4§</p>
<p>Bestämmelsen saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen och har<br>tillkommit i klargörande syfte.</p>
<p>5 §</p>
<p>Motsvarar 2 kap. 8 § första stycket i den nuvarande vallagen. En<br>hänvisning till bestämmelserna om hur mandaten fördelas på valkretsar<br>har också gjorts.</p>
<p>6§</p>
<p>Motsvarar del av 2 kap. 8 § andra och tredje styckena i den nuvarande<br>vallagen. Jämför också vad som sägs om beräkning av det antal<br>personer som uppfyller villkoren för rösträtt i kommentaren till 2 kap.<br>6§.</p>
<p>Mandaten i kommunfullmäktige</p>
<p>7 §</p>
<p>Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den<br>har tillkommit i klargörande syfte. I 5 kap. 1 § kommunallagen används<br></p>
<p>181</p>
<p>dock inte termen mandat utan där sägs att fullmäktige bestämmer hur Prop. 1996/97:70<br>många ledamöter fullmäktige skall ha.</p>
<p>8 §</p>
<p>Motsvarar del av 2 kap. 12 § första stycket och 10 § i den nuvarande<br>vallagen. Jämför också vad som sägs om beräkning av det antal<br>personer som uppfyller villkoren för rösträtt i kommentaren till 2 kap.<br>6§.</p>
<p>9§</p>
<p>Motsvarar del av 2 kap. 12 § första stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>När skall fördelningen mellan valkretsarna av de fasta mandaten<br>beslutas?</p>
<p>10 §</p>
<p>Motsvarar del av 2 kap. 2 § första stycket, 8 § andra stycket och 12 §<br>första stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>11 §</p>
<p>Motsvarar del av 2 kap. 13 § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Överklagande</p>
<p>12 §</p>
<p>Motsvarar 2 kap. 4 §, 8 § fjärde stycket och 12 § andra stycket i den<br>nuvarande vallagen.</p>
<h4>4 kap. Valdistrikt och valförrättare</h4>
<p>\bldistrikt</p>
<p>1 §</p>
<p>Motsvarar delvis 3 kap. 3 § första stycket i den nuvarande vallagen.<br>Bestämmelsen har i klargörande syfte kompletterats med uppgift om vad<br>ett valdistrikt har för funktion.</p>
<p>2§</p>
<p>Motsvarar del av 3 kap. 3 § första stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>3 §</p>
<p>Motsvarar del 3 kap. 3 § andra och tredje styckena i den nuvarande<br>vallagen.</p>
<p>En nyhet är att bestämmelsen medger att länsstyrelsen efter samråd<br>med valnämnd beslutar om större valdistrikt än sådana som omfattar<br>1 800 röstberättigade. Motsvarande möjlighet tillämpades försöksvis vid<br>1994 års allmänna val (SFS 1993:1403), varvid beslutanderätten dock<br>tillkom centrala valmyndigheten. Samma möjlighet som den nu<br></p>
<p>182</p>
<p>föreslagna tillämpades vid valet till Europaparlamentet (9 § andra Prop. 1996/97:70<br>stycket lagen om val till Europaparlamentet).</p>
<p>Tid för beslut om indelning i valdistrikt</p>
<p>4 och 5 §§</p>
<p>Motsvarar 3 kap. 3 § fjärde stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Kungörelse skall alltid ske i viss ordning av beslut om indelning i<br>valdistrikt.</p>
<p>Valförrättare</p>
<p>6§</p>
<p>Motsvarar 3 kap. 4 § i den nuvarande vallagen. Antalet valförrättare är<br>i förslaget oförändrat i förhållande till nuvarande regler.</p>
<p>7§</p>
<p>Motsvarar 3 kap. 5 § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Överklagande</p>
<p>8 §</p>
<p>Motsvarar 3 kap. 6 § i den nuvarande vallagen.</p>
<h4>5 kap. Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater</h4>
<p>Kapitlet motsvarar i stora drag 5 kap. i den nuvarande vallagen.<br>Kapitlet innehåller fakultativa regler om skydd för partibeteckning. För<br>att ett parti enligt nu gällande regler skall få skydd krävs att det<br>registrerar en partibeteckning och anmäler minst fyra kandidater. I<br>propositionen föreslås ett fakultativt system där samtliga kandidater<br>anmäls. Regleringen bygger på nuvarande ordning med anmälan av<br>kandidater och beställning av valsedlar och innebär i stora drag följande<br>(se avsnitt 7.1).</p>
<p>Ett parti kan, men måste inte, registrera en partibeteckning. Om<br>partiet registrerar en beteckning skall det också anmäla samtliga<br>kandidater som det avser att ställa upp med i valet. För ett parti som<br>registrerat partibeteckning och anmält kandidater kan inte väljarna<br>nominera egna kandidater fritt. Om ett parti registrerar partibeteckning<br>men inte anmäler kandidater till något val finns, liksom i dag, möjlighet<br>att ändå fritt nominera kandidater. Regleringen innebär således liksom i<br>dag två parallella sätt för hur kandidater förs fram i valet.</p>
<p>Bakgrunden till regleringen är i första hand att uppnå ordning<br>beträffande kandidaterna vid införandet av det ökade personvalet. De<br>partier som registrerat partibeteckning ges möjlighet till ökat skydd mot<br>manipulationer med beteckningarna i valen genom att missbruk i form<br>av piratlistor inte blir möjligt. Ur sammanräkningssynpunkt vinner man<br>att kandidater för praktiskt taget alla partier som kan förväntas ta plats</p>
<p>183</p>
<p>1 den valda församlingen är kända på förhand. Sammanställt med Prop. 1996/97:70<br>förslaget att inte beakta strykningar och tillskrivna namn framhävs<br>person-valsmomentet väsentligt i förhållande till vad som annars skulle<br>gällt.</p>
<p>Partibeteckning skyddas genom registrering och anmälan av kandidater</p>
<p>1 §</p>
<p>Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i vallagen. Syftet är att<br>inledningsvis slå last de grundläggande förutsättningarna för skydd av<br>partibeteckning. För att skydd skall inträda krävs både registrering av<br>partibeteckningen och anmälan av kandidater.</p>
<p>2 §</p>
<p>Första stycket har ingen direkt motsvarighet i den nuvarande vallagen.<br>Syftet är att försöka klaigöra vari skyddet bestar. Detta framgår i första<br>hand av reglerna om obefintliga namn i 18 kap. 11 § första stycket 2-3<br>vartill hänvisas i andra stycket. Förevarande stycke har därför ingen<br>egentlig självständig rättsfoljd utan skall tjäna som en upplysning om<br>vari skyddet för partibeteckningen består.</p>
<p>Andra stycket utgör en hänvisning till andra lagrum där valsedlar med<br>registrerad partibeteckning berörs och motsvaras av 5 kap. 1 § andra<br>stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Ansökan om registrering</p>
<p>3 §</p>
<p>Bestämmelsen motsvarar del av 5 kap. 1 § första stycket i den<br>nuvarande vallagen. Den anger att ansökan om registrering av<br>partibeteckning skall göras hos centrala valmyndigheten, dvs.<br>Riksskatteverket. Dessutom lämnas en påminnelse om att vissa<br>förutsättningar som anges i de följande paragraferna skall vara uppfyllda<br>för att en ansökan om registrering av partibeteckning skall godtas. I<br>vallagen saknas anvisningar om förfarandet enligt detta kapitel. Det är<br>förvaltningslagen (1986:223) som reglerar handläggningen.</p>
<p>4§</p>
<p>I paragrafen anges vad ansökan skall innehålla och motsvarar 5 kap. 2 §<br>första stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>I andra och tredje meningarna föreskrivs att det i den skriftliga<br>ansökan skall anges vilket val ansökan avser. Detta har betydelse för<br>omfattningen av skyddet vid val, vilket lämnas föreskrifter om i 8 §.</p>
<p>I sista meningen tas en regel in med innebörd att ansökan skall vara<br>åtföljd av förklaringar enligt 7 § från de som stöder ansökan om<br>registrering av partibeteckning. Vidare anges att förklaringarna kan<br>ersättas av intyg om att förklaringarna visats upp för notarius publicus.<br>Närmare föreskrifter om hur många som skall biträda en ansökan finns<br>i 6 § 3-5.</p>
<p>184</p>
<p>5 §                                                                Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bestämmelsen motsvarar reglerna i 5 kap. 2 § andra stycket i den<br>nuvarande vallagen. Bestämmelser innehåller tidsfrister inom vilken<br>ansökan om registrering skall vara inlämnad för att skydd skall uppnås.<br>Liksom i dag gäller vid ordinarie val sista februari och vid annat<br>nationellt val inom en vecka efter det att beslutet om valdag har<br>meddelats. För valet till Europaparlamentet har samma tid som för<br>övriga ordinarie val behållits. Detta bygger emellertid på förutsättningen<br>att dessa val i fortsättningen hålls i juni.</p>
<p>Villkor för registrering</p>
<p>6§</p>
<p>Reglerna i första stycket motsvarar 5 kap. 3 § första stycket i den<br>nuvarande vallagen. Stycket anger de närmare förutsättningar som<br>gäller för registrering. Den praxis som hittills utformats är avsedd att<br>tillämpas även fortsättningsvis. Kravet på att de som stöder en ansökan<br>om registrering skall vara medlemmar har ändrats till att avse de som<br>har rösträtt. Detta stämmer med hur reglerna tillämpas i dag. Att kräva<br>att en medlemsförteckning skall förevisas anses inte förenligt med<br>traditionen i Sverige där partierna lämnats utan insyn från statsmakten.</p>
<p>I punkten 5 har en ny regel intagits som anger hur villkoren för<br>registrering i valet till Europaparlamentet är utformade vad gäller det<br>dokumenterade stödet bland de som har rösträtt. Dessa svarar mot<br>reglerna för riksdagsval.</p>
<p>Det sista stycket har ingen motsvarighet i vallagen och är tillagt för<br>att lättare hitta undantaget från kravet i första stycket 6.</p>
<p>7§<br>Motsvarar 5 kap. 3 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.<br>Personnummer och folkbokföringsort skall anges för att det skall vara<br>möjligt att kontrollera kravet på stöd från de som har rösträtt.</p>
<p>För vilka val registreringen gäller</p>
<p>8 §</p>
<p>Reglerna i paragrafen anger för vilka val registreringen gäller och<br>motsvarar 5 kap. 4 § första stycket i den nuvarande vallagen.<br>Registrering i val till riksdagen gäller för alla kommunala val och valet<br>till Europaparlamentet. Registrering för val i landstingsfullmäktige<br>gäller för val i kommuner inom landstinget. Reglerna har i första hand<br>betydelse vid de undantag som regleras i nästa paragraf men framför<br>allt för de fall där den fria nomineringsrätten skall gälla på grund av att<br>inga kandidater anmälts enligt 5 kap. 13 §.</p>
<p>9 §</p>
<p>Reglerna motsvarar 5 kap. 4 § andra stycket i den nuvarande vallagen.<br>För att undvika att en partibeteckning blir låst endast för det fäll ett<br>lokalt eller ett regionalt parti fått beteckningen registrerad öppnas i<br></p>
<p>185</p>
<p>paragrafen en möjlighet att ändå registrera partibeteckningen i ett annat Prop. 1996/97:70<br>val. Detta kan dock endast ske om det parti som först registerat<br>beteckningen medger registrering för annat parti.</p>
<p>Ombud skall anmälas</p>
<p>10 §</p>
<p>Första stycket motsvarar 5 kap. 5 § i den nuvarande vallagen och anger<br>att ett parti som fått sin beteckning registrerad skall ha ett ombud<br>anmält. Anmäls inget ombud inom en månad kan beteckningen<br>avregistreras enligt 11 §.</p>
<p>Enligt andra stycket lämnas viss befogenhet till ombuden.<br>Bestämmelsen motsvarar del av 5 kap. 4 § andra stycket i den<br>nuvarande vallagen. Ombuden har också befogenheter som går utöver<br>vad som framgår av förevarande paragraf. Detta framgår av t.ex. 14<br>och 17 §§.</p>
<p>Ombudens funktion är viktig för anmälningsförfarandet. I praktiken är<br>det dessa som svarar för partiet i frågor som berörs i kapitlet och som<br>beställer valsedlar. Ansökan om registrering kan i och för sig endast<br>göras av ett parti. I praxis har det tolkats på så sätt att endast partier<br>som är juridiska personer kan få sin partibeteckning registrerad (VPN<br>1990:1). Härav följer att endast behöriga företrädare för den juridiska<br>personen kan ansöka om registrering. Sedan registreringen fullgjorts<br>och ombud utsetts är det dessa som svarar för kontakterna med<br>valmyndigheterna. För att förhindra missbruk är det viktigt att det<br>endast är ombuden som för partiets talan. Se vidare 14 §.</p>
<p>Når avregistreras partibeteckningar?</p>
<p>11 §<br>Bestämmelserna i paragrafen motsvarar 5 kap. 6 § i den nuvarande<br>vallagen.</p>
<p>Kungörelse av registrering och avregistrering</p>
<p>12 §<br>Paragrafen motsvarar 5 kap. 7 § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Anmälan av kandidater</p>
<p>13 §</p>
<p>I paragrafen föreskrivs var anmälan av samtliga kandidater skall göras.<br>Den motsvarar del av 5 kap. 8 § tredje stycket i den nuvarande<br>vallagen. Det förutsätts att Riksskatteverket liksom i dag ges möjlighet<br>och sedan meddelar närmare föreskrifter om förfarandet. I det nya<br>systemet där i princip alla kandidater skall anmälas kommer<br>länsstyrelsen att ta emot och handlägga anmälningarna. När<br>kandidaterna godkänts läggs namnen in på det för valmyndigheterna                186</p>
<p>gemensamma ADB-systemet. Kandidatregistret kommer sedan att utgöra<br></p>
<p>grunden för beställning av valsedlar och senare också Prop. 1996/97:70<br>röstsammanräkningen.</p>
<p>14 §</p>
<p>Bestämmelserna motsvarar vissa regler i 5 kap. 8 § tredje stycket i den<br>nuvarande vallagen. Anmälan av kandidater skall göras av ombudet<br>eller en person som ombudet utsett. I praktiken går det till så att partiet<br>anmäler ett ombud som i sin tur utser personer på regional och<br>kommunal nivå som ansvarar för anmälan av kandidater inom partiet.<br>Regeln fångar upp denna funktionsfördelning. Inga andra personer än de<br>nämnda kan göra anmälningar av kandidater. Detta för att säkra att<br>ingen manipulerar med s.k. piratlistor.</p>
<p>Andra meningen innebär att skriftligt godkännande från samtliga<br>kandidater krävs. Redan i dag tillämpar de etablerade partierna ett<br>förfarande där samtliga kandidater samtycker till nomineringen. Något<br>nämnvärt merarbete kommer därför inte föreskriften att innebära för<br>partierna. Det förutsätts att Riksskatteverket, liksom i dag, informerar<br>partierna och tar fram formulär som gör anmälningsförfarandet enklare.<br>Anmälan av kandidater kan också samordnas med beställning av<br>valsedlar enligt 6 kap.</p>
<p>Det kan mot bakgrund av att alla kandidater skall anmälas för partier<br>som registrerat partibeteckning tyckas överflödigt att den föreslagna<br>regeln i 6 kap. 6 §, om ovilliga kandidaters rätt att anmäla att de inte<br>kandiderar på visst sätt, står kvar. Även om anmälningarna hittills inte<br>varit många bör regeln finnas kvar eftersom den kan komma att<br>tillämpas när kandidater nomineras fritt av partier som inte registrerar<br>partibeteckning.</p>
<p>15 §</p>
<p>Motsvarar 5 kap. 8 § första stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Föreskriften om minsta och högsta antal anmälda kandidater slopas. I<br>stället föreslås regler om att alla kandidater skall vara anmälda för ett<br>parti som registrerat beteckning. Härigenom uppstår en möjlighet att<br>redan före valet veta vilka kandidater som skall delta för de partier som<br>registrerat partibeteckning. Det kan inte heller uppstå någon tvekan om<br>vilka kandidater som är anmälda på sätt som kan ske enligt de<br>nuvarande reglerna. De allra flesta partier har registrerat<br>partibeteckning. Anmälan av kandidater kommer därför att ske av i<br>huvudsak alla kandidater inför valet. Sammanräkningsförfarandet<br>underlättas under sådana förhållanden väsentligt.</p>
<p>Om ett parti anmäler för få kandidater kan det uppstå tomma stolar.<br>Detta förekommer redan i dag. Partierna är dock angelägna om att det<br>finns kandidater som kan besätta de mandat som tilldelats partiet. När<br>det gäller begränsningar av antalet kandidater utgörs dessa i första hand<br>av det antal kandidater som kan förekomma på en valsedel, i dag 65<br>namn. Det finns emellertid inget hinder mot att ett parti går fram med<br>två namnvalsedlar i ett val. Personvalsinslaget kan dock sägas göra ett<br>sådant förfarande mindre ändamålsenligt ur väljarsynpunkt.</p>
<p>187</p>
<p>För riksdagsval skall kandidaterna anmälas valkretsvis. Något krav på Prop. 1996/97:70<br>bostadssamband med valkretsen finns dock inte. För de kommunala<br>valen gäller att kandidaterna vid val till landstingsfullmäktige skall vara<br>folkbokförda i kommun i landstinget och för val till kommunfullmäktige<br>i kommunen. För valet till Europaparlamentet gäller inga särskilda krav<br>eftersom landet inte är indelat i valkretsar vid det valet.</p>
<p>Försäkran av unionsmedborgare som önskar kandidera</p>
<p>16 §</p>
<p>Reglerna är hämtade från 19 § lagen om val till Europaparlamentet. De<br>är tillämpningar av artiklarna 4.2, 10.1 och 10.2 av direktivet<br>93/109/EG. De anger att unionsmedborgare som vill kandidera måste<br>lämna försäkran om att kandidaten endast kandiderar i det svenska valet<br>till Europaparlamentet och intyg om viss uppgift från sin hemstat<br>angående valbarheten. Om unionsmedborgare lämnar uppgifter i<br>försäkran som är oriktiga kan det föranleda straffansvar för osant<br>intygande enligt 15 kap. 11 § första stycket brottsbalken.</p>
<p>Är inte föreskrifterna uppfyllda enligt paragrafen är kandidaten inte<br>valbar. Givetvis gäller övriga krav i 1 kap. angående valbarheten vid<br>sidan om de i förevarande paragrafen uppställda. Valbarhetsprövningen<br>kan preliminärt vidta vid anmälan av kandidater eller då försäkran<br>lämnas. Slutlig prövning kan dock inte göras förrän vid den slutliga<br>sammanräkningen. Viss möjlighet har lämnats att på ett tidigare stadium<br>bortse från namnet om föreskrifterna i förevarande paragraf inte är<br>uppfyllda. Detta framgår av 18 §.</p>
<p>Bristfällig anmälan av kandidater</p>
<p>17 §</p>
<p>Bestämmelserna motsvarar 5 kap. 9 § första stycket i den nuvarande<br>vallagen. Den ger vissa anvisningar om handläggningen av anmälan av<br>kandidater. Paragrafen gäller enligt sin ordalydelse endast for anmälan<br>av kandidater eller försäkran från kandidater men motsvarande principer<br>tillämpas vid registrering av partibeteckning.</p>
<p>Förutom allmänna förvaltningsrättsliga principer föreskrivs i<br>förevarande paragraf vissa särskilda kommunikationsfrågor. En ofull-<br>ständighet skall enligt paragrafen föranleda valmyndigheten att genast<br>underrätta den som anmält kandidaterna eller lämnat en försäkran. Detta<br>kan ske på olika sätt beroende på vari bristerna i anmälan består. Enligt<br>paragrafen skall underrättelsen innehålla en tid inom vilken anmälan<br>eller försäkran skall ha ändrats eller kompletterats.</p>
<p>Sedan tiden för föreläggandet gått ut skall anmälan eller försäkran<br>prövas av Riksskatteverket. Som påpekats vid remissförfarandet kan en<br>underrättelse om komplettering eller ändring föranleda att anmälan eller<br>försäkran återkallas. Under sådana förhållanden förefaller det inte<br>nödvändigt att prövning av Riksskatteverket sker. I detta sammanhang<br>bör emellertid framhållas vikten av att återkallelsen är otvetydig.</p>
<p>188</p>
<p>18 §                                                                  Prop.</p>
<p>Paragrafen motsvarar 5 kap. 9 § andra stycket i den nuvarande<br>vallagen. Iförsta stycket anges påföljderna till föreskriften i 14 § om att<br>kandidaten måste ge tillstånd till kandidaturen. Saknas sådant tillstånd</p>
<p>skall namnet anses obefintligt.</p>
<p>I andra stycket föreslås en ny bestämmelse som saknar motsvarighet i<br>gällande rätt. Den innebär att valmyndigheten ges möjlighet att bortse<br>från kandidat som inte kan lämna intyg enligt 16 §. Bestämmelsen är en<br>tillämpning av artikel 6.2 direktivet 93/109/EG. Kandidat som inte<br>uppvisar intyg skall vägras att kandidera. Skulle en kandidat som inte<br>lämna intyg enligt 16 § anmälas som kandidat av något parti skall<br>kandidatnamnet anses vara obefintligt i anmälan.</p>
<p>I förslaget ges utöver föreskrifterna i denna paragraf ingen regel om<br>prövning av valbarhet m.m. i samband med anmälningsförfarandet.<br>Liksom i dag prövas valbarheten först vid röstsammanräkningen enligt<br>reglerna om obefintliga namn i 18 kap. 11 § första stycket 1 förslaget.<br>En preliminär prövning kan dock företas vid förberedelsen av valet. Det<br>är dock inte meningen att valbarheten skall hänföras till annan tidpunkt<br>än valdagen. Skulle det visa sig att en anmäld kandidat inte är valbar<br>bör kontakt tas med partiet för att utreda frågan. Det kan förutsättas att<br>frågan löses vid en sådan kontakt. Annars får man luta sig mot reglerna<br>om obefintliga namn.</p>
<p>Frågor kan också uppkomma om en kandidat vid anmälan inte kan<br>identifieras. Avsikten är att otydligheter av den här karaktären skall<br>lösas genom kontakter mellan valmyndigheten och partiombudet. Några<br>uttryckliga regler i förevarande paragraf är inte nödvändiga förutom vad<br>gäller medgivande till kandidatur och intyget om att valbarheten inte<br>gått förlorad.</p>
<p>Tidpunkt för anmälan av kandidater</p>
<p>19 §</p>
<p>Bestämmelserna motsvarar 5 kap. 8 § andra stycket i den nuvarande<br>vallagen. Den dag som Riksskatteverket bestämmer grundar sig på att<br>valsedlar med kandidatnamn skall kunna tryckas och distribueras i god<br>tid före valet. Dessa regler kan kvarstå oförändrade i förslaget till en ny<br>vallag. Oftast bestämmer Riksskatteverket tiden till slutet av april<br>månad valåret. Se vidare 6 kap. 14 §. Av 13 § framgår till vem<br>anmälan skall göras.</p>
<p>Listor över partier som anmält kandidater</p>
<p>20 §</p>
<p>Bestämmelserna motsvarar 5 kap. 10 § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Avsikten är att länsstyrelserna skall vara de myndigheter som tar emot<br>anmälan. Anmälningarna läggs därefter in i ett kandidatregister på ett<br>ADB-medium. Detta register är åtkomligt för samtliga valmyndigheter.<br>Regeln i den nuvarande vallagen om att Riksskatteverket skall<br></p>
<p>1996/97:70</p>
<p>189</p>
<p>distribuera namnlistorna till länsstyrelserna är därför överflödig och kan Prop. 1996/97:70<br>slopas.</p>
<p>Förslaget i övrigt utgår från att listor upprättas över de partier som<br>registrerat partibeteckning och anmält kandidater. Det medför att det för<br>vaije valkrets finns listor som anger vilka partier som uppfyller angivna<br>krav. Enligt den föreslagna 9 kap. 11 § skall sådana listor och annat<br>valmaterial finnas i vallokal. Dessa regler innebär att valmyndigheterna<br>måste se till att distribuera det material som lagen anger. Samtliga<br>regler om distribution av valmaterial i den nu behandlade paragrafen är<br>därför överflödiga och kan utgå. För klarhetens skull görs emellertid en<br>hänvisning till 9 kap. 11 §.</p>
<p>Överklagande</p>
<p>21 §<br>Paragrafen motsvarar 5 kap. 11 § i den nuvarande vallagen.</p>
<h4>6 kap. Valsedlar</h4>
<p>Kapitlet behandlar frågor med anknytning till valsedlarna och motsvarar<br>i stort 6 kap. i den nuvarande vallagen. Genomgående har i kapitlet<br>beteckningen ”blanketter för valsedlar” tagits bort och ersatts med det<br>enklare uttrycket ”valsedlar”.</p>
<p>Xblsedlars utformning och innehåll</p>
<p>1 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar 6 kap. 1 § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>2§</p>
<p>Första stycket motsvarar 6 kap. 2 § första stycket i den nuvarande<br>vallagen. Föreskrifterna anger hur en valsedel skall se ut. Trots den<br>kategoriska formuleringen finns ingen bestämmelse som medför att<br>valsedel som inte stämmer med föreskrifterna skall kasseras. Jfr<br>föreslagna 18 kap. 9-10 §§.</p>
<p>Andra stycket motsvarar 6 kap. 7 § andra stycket vallagen. De<br>särskilda beteckningarna som avses är listtypbeteckning, dvs. en kod<br>som anger hur valsedeln ser ut i fråga om namn och partibeteckning.<br>Vidare anges vissa beteckningar i 3 §. Där finns valbeteckning, dvs.<br>vilket av riksdagsvalet, valet till landstingsfullmäktige eller valet till<br>kommunfullmäktige som valsedeln gäller för. Slutligen finns också<br>valkretsbeteckning, som anger vilken valkrets det är fråga om. Dessa<br>beteckningar sätts ut för att underlätta sammanräkningen. Valsedelns<br>giltighet påverkas inte heller av dessa beteckningar.</p>
<p>3 §</p>
<p>Bestämmelserna motsvarar 6 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande<br>vallagen.</p>
<p>190</p>
<p>Nytt i paragrafen är den sista strecksatsen där det föreskrivs att det på Prop. 1996/97:70<br>valsedlarna bör lämnas en upplysning om ett parti registrerat<br>partibeteckning och anmält kandidater. Detta kan t.ex. ske genom att<br>valsedeln för ett sådant parti förses med en uppgift ovanför<br>kandidatnamnen som anger att kandidaterna är anmälda. Föreskriften<br>behövs för att väljarna skall veta att tillskrifter och strykningar av<br>kandidatnamn på en sådan valsedel inte beaktas. På valsedlar där ingen<br>upplysning lämnas beaktas tillskrivna namn men inte strykningar av<br>namn. Detta framgår av reglerna i 5 § och 18 kap. 11 §.</p>
<p>Upplysningar om vilka partier som registrerat partibeteckning och<br>anmält kandidater finns att hämta från de listor över partier som<br>registrerat beteckning och anmält kandidater som skall upprättas enligt<br>5 kap. 20 §.</p>
<p>4§</p>
<p>Första stycket motsvarar 6 kap. 2 § tredje stycket den nuvarande<br>vallagen. Bestämmelsen har flyttats hit för att i denna paragraf samla<br>regler om valsedlar som upptar kandidatnamn.</p>
<p>Andra stycket är nytt och behandlar vissa uppgifter på namnvalsedlar.<br>Genom stycket förs Personvalskommitténs förslag in om att det skall<br>finnas en ruta för att väljarna skall kunna markera personrösten.<br>Lagtexten har utformats så att den korresponderar med formuleringen i<br>3 kap. 1 § regeringsformen om att det avges en särskild personröst.<br>Däremot finns inte föreskriften om en särskild rad för tillskrivna namn<br>med eftersom en särskild reglering beträffande dessa fall föreslås vilket<br>framgår av 5 §.</p>
<p>Sista stycket motsvarar 6 kap. 3 § första stycket i den nuvarande<br>vallagen. Där sägs att kandidatnamnen skall nummerordnas under<br>varandra. I 6 kap. 3 § andra stycket i den nuvarande vallagen sägs att<br>kandidatnamnen gäller för både ledamotsval och, i den mån de inte tas<br>i anspråk för ledamotsval, val av ersättare. Det har inte ansetts<br>nödvändigt att ta upp några motsvarande regler i detta avsnitt, då det av<br>18 kap. angående den slutliga sammanräkningen framgår att<br>ledamöterna utses före ersättarna och att dessa utses från<br>namnval sedlarna.</p>
<p>5 §</p>
<p>Bestämmelserna i paragrafen är nya. Den föreslagna regelns första<br>stycke utgår från reglerna i 18 kap. där det föreskrivs att namn som inte<br>är anmälda eller som skrivs till på en valsedel för parti som registrerat<br>partibeteckning och anmält kandidater inte beaktas. Detta innebär att<br>skyddet för partibeteckningarna stärks avsevärt. Dessutom underlättas<br>sammanräkningen. Genom föreskrifterna i 3 § om att det skall framgå<br>om partibeteckningen är registrerad och kandidater anmälda, får<br>väljarna kännedom om de har möjlighet att skriva till namn.</p>
<p>Reglerna i denna paragraf och reglerna i 18 kap. 11 § innebär för<br>partier som registrerat partibeteckning och anmält kandidater att de<br>partimarkerade valsedlarna endast kan räknas som en röst på partiet. På<br></p>
<p>191</p>
<p>ifyllningsvalsedlama beaktas endast den tillskrivna partibeteckningen. Prop. 1996/97:70<br>På namnvalsedlama slutligen räknas endast de anmälda kandidaterna.</p>
<p>Här skall reglerna i 5 kap. 8 § förslaget uppmärksammas. Om ett<br>parti registrerar sin partibeteckning för riksdagsval gäller den för alla<br>landets kommunala val. Det samma är fallet för kommuner inom ett<br>landsting om partibeteckningen registreras för landstingsval. För att<br>skydd skall uppstå måste därutöver kandidater anmälas i kommunerna i<br>samtliga val där den registrerade beteckningen gäller. Det händer i dag<br>att partier inte anmäler kandidater trots att de registrerat partibe-<br>teckning. Om så skulle bli fallet även sedan förslaget om anmälan om<br>kandidater genomförs finns risk för att tomma stolar skall uppstå om<br>inte tillskrivna namn tillåts i vissa fell trots att partiet registrerat partibe-<br>teckning. För att undvika detta har förslaget formulerats så att skydd<br>uppstår endast för det fell partiet både registrerat partibeteckning och<br>anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §.</p>
<p>På valsedlar som inte upptar parti som registrerat beteckning och<br>anmält kandidater är det enligt förslaget möjligt att skriva till namn som<br>beaktas vid sammanräkningen. Detta motsvarar den nuvarande<br>ordningen med fri nomineringsrätt. Ett tillskrivet namn kommer<br>dessutom att betraktas som en personröst på namnet. Skulle flera namn<br>vara tillskrivna skall väljaren anses ha avgett en personröst för det<br>första namnet.</p>
<p>I andra stycket har intagits en hänvisning till reglerna i 18 kap. 11 §<br>tredje stycket. Reglerna innebär att strykningar av namn inte längre<br>skall beaktas. Skulle ett eller flera namn ändå vara strukna bortses från<br>strykningarna vid sammanräkningen. Förevarande stycke ger väljarna<br>upplysning om detta.</p>
<p>Eftersom alla kandidater skall anmälas, om anmälan över huvud taget<br>sker, saknas behov av att i en ny vallag ta in reglerna i 6 kap. 3 §<br>tredje stycket i den nuvarande vallagen - som 1993 års vallagskommitté<br>förslog skulle upptas i förevarande paragraf - om att valsedel skall som<br>första två namn uppta anmälda kandidater.</p>
<p>När någon inte samtyckt till att vara kandidat</p>
<p>6§</p>
<p>Bestämmelsen motsvarar 6 kap. 7 a § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Reglerna innebär att en kandidat kan offentligt påpeka att kandidaten<br>inte står bakom den valsedel där han tagits upp. Tillämpningsområdet<br>för regeln blir mycket snävt eftersom alla kandidater som anmälts skall<br>lämna sitt medgivande enligt 5 kap. 14 §. Det kan dock förekomma att<br>personer tas upp som kandidater för partier som inte registrerar<br>partibeteckning. Regeln bör därför finnas kvar i den nya vallagen.<br>Föreskriften om att valsedeln skall bifogas anmälan har dock slopats<br>eftersom valmyndigheten ändå har tillgång till valsedlarna.</p>
<p>192</p>
<p>Hur valsedlar skall beställas och hur de hålls till handa<br></p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>7§</p>
<p>Första stycket motsvarar del av 6 kap. 4 § första stycket i den<br>nuvarande vallagen och av detta framgår att Riksskatteverket skall<br>tillhandahålla valsedlar till partierna.</p>
<p>Andra stycket är nytt och anger att effektuering av beställningar kan<br>vägras. Beslut om detta får fettas av den myndighet som tar emot<br>beställningen. Regeln, som efterfrågats vid remissförfarandet, införs för<br>att förhindra missbruk av partiernas anmälningar av kandidater. Regeln<br>innebär att reglerna om anmälan av kandidater enligt 5 kap. och<br>beställning av valsedlar knyts samman. I dag fungerar systemet så att<br>vem som helst kan beställa valsedlar med vilket utseende som helst.<br>Detta innebär att en person utanför ett parti kan beställa valsedlar för<br>det partiet och ange vilka kandidater som helst på valsedeln. Enda<br>begränsningen har varit att beställaren skall betala valsedlarna i<br>förskott. För att förhindra att valsedlar som tillhandahålls av<br>Riksskatteverket gäller för annat än det parti som beställt dem införs en<br>regel som innebär att endast ombud eller personer som ombuden<br>utpekat, kan beställa valsedlar för partier som skyddat sin<br>partibeteckning enligt 5 kap. Regeln stoppar effektivt missbruket med<br>s.k. piratlistor från personer som utnyttjar etablerade partiers<br>beteckning. De innebär vidare att s.k. spränglistor från partiernas<br>minoriter inte längre blir möjliga. Endast av partiet godtagna s.k.<br>särlistor kommer att levereras.</p>
<p>Förevarande regel har i viss mån samma tillämpningsområde som<br>12 §. Detta är t.ex. fellet om ett parti har rätt till gratis valsedlar enligt<br>vad som sägs i 8-10 §§ och har skyddat sin beteckning.</p>
<p>8 och 9 §§</p>
<p>Paragraferna motsvarar del av 6 kap. 4 § första stycket och 5 § första<br>stycket vallagen. I paragraferna har intagits föreskrifterna om vilka<br>partier som har rätt till gratis valsedlar. Endast språkliga justeringar har<br>gjorts.</p>
<p>10 §</p>
<p>Paragrafen saknar motsvarighet i gällande rätt och reglerar rätten till<br>valsedlarna i val till Europaparlamentet. Reglerna har utformats efter<br>mönster av reglerna om val till riksdagen. Anknytningen till<br>riksdagsvalet gäller emellertid inte längre vilket var fellet vid valet till<br>Europaparlamentet år 1995. I den nya vallagen har röstandelen för fria<br>valsedlar anknutits till valen till Europaparlamentet; för nästa val gäller<br>det val som hölls år 1995.</p>
<p>11 §</p>
<p>Motsvarar 6 kap. 5 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>193</p>
<p>13 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70</p>
<p>12 §                                                               Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bestämmelsen, som motsvarar 6 kap. 4 § andra stycket i den nuvarande</p>
<p>vallagen, innebär att Riksskatteverket inte levererar valsedlar utan att<br>kostnaden är täckt.</p>
<p>13 §</p>
<p>Bestämmelserna i paragrafen motsvarar 6 kap. 6 § i den nuvarande<br>vallagen. De behandlar när och hur återbetalning av förskott skall ske<br>till partier som vid valet fått röster så det uppfyller kraven i 8-10 §§.</p>
<p>14 §</p>
<p>Paragrafen anger att tryckning av partibeteckning och kandidatnamn<br>samt valkrets- och valbeteckning sker utan kostnad. Bestämmelsen<br>motsvarar 6 kap. 7 § första stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>När skall valsedlar beställas?</p>
<p>15 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar 6 kap. 8 § i den nuvarande vallagen. Den anger<br>att Riksskatteverket skall bestämma en sista dag då valsedlar skall<br>beställas för att de skall kunna levereras i god tid före valet. Valsedlar<br>levereras också om beställningen kommer in senare men bara om<br>leverans kan ske före valdagen.</p>
<p>16 §</p>
<p>Bestämmelsen motsvarar 6 kap. 10 § andra stycket i den nuvarande<br>vallagen. I praktiken kommer, liksom i dag, hanteringen av<br>valsedelsbeställningama att ske vid länsstyrelserna. Därför har den<br>nuvarande vallagens föreskrift också tagits in i förslaget. Hanteringen<br>av anmälningar av kandidater enligt 5 kap. 13 § och beställning av<br>valsedlar kommer således att ske i ett sammanhang och på ett ställe.</p>
<p>Överklagande</p>
<p>17 §</p>
<p>Bestämmelsen om överklagande motsvarar 6 kap. 10 § första stycket i<br>den nuvarande vallagen.</p>
<h4>7 kap. Röstlängder och röstkort</h4>
<p>Bestämmelserna i detta kapitel grundas på det nya röstlängdssystemet.<br>De bestämmelser i 4 och 7 kap. i den nuvarande vallagen som inte<br>anges nedan har utgått som en följd av det nya systemet.</p>
<p>194</p>
<p>\fem som skall finnas i röstlängd</p>
<p>1-3 §</p>
<p>Ersätter del av bestämmelserna om röstlängd i 4 kap. 2 §, 11 § andra<br>stycket och 12-14 §§ i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Av 1 § andra stycket framgår att om en anmälan görs skall väljaren<br>tas upp i röstlängd. Något krav på att anmälan måste åtföljas av en<br>adressuppgift finns inte, men endast den som uppger adress kan få<br>röstkort, se vidare 7 §. Av andra stycket framgår vidare att endast den<br>som varit folkbokförd någon gång under de senaste tio åren med<br>automatik tas upp i röstlängden. Som framgår av avsnitt 8.2 bör vid<br>ikraftträdandet av denna lag emellertid gränsen bestämmas till den<br>tidpunkt då det nya folkbokföringssystemet togs i bruk, dvs. den 1 juli<br>1991. Se också kommentaren till övergångsbestämmelserna.</p>
<p>1 § tredje stycket har tillkommit för att undvika rättsförluster för<br>utlandssvenskarna. En avgiven röst skall alltså jämställas med en<br>anmälan om att få finnas i röstlängd. Innebörden av en sådan avgiven<br>röst är att rösten visserligen underkänns vid det stundande valet,<br>eftersom personen i fråga inte finns upptagen i röstlängden trettio dagar<br>före valet, (jfr 4 §) men personen kommer att finnas i röstlängden för<br>de kommande tio åren.</p>
<p>I 3 § används uttrycket ”andra utlänningar” efter mönster av den<br>nuvarande vallagen för att ange vilka som utöver dem som räknas upp i<br>första och andra stycket har rösträtt i kommunala val. Uttrycket täcker<br>också statslösa personer.</p>
<p>Vilka uppgifter en röstlängd grundar sig på</p>
<p>4§</p>
<p>Ersätter 4 kap. 1 § och del av 2 §, 11 § och 12 § i den nuvarande<br>vallagen.</p>
<p>Som framgår av avsnitt 8.3 föreslås tillskapandet av särskild lag om<br>röstlängdsregister. Registret kommer att bestå av uppgifter som i<br>huvudsak hämtas från aviseringsregistret. Uppgifter om valdistrikt<br>hämtas dock från fastighetstaxeringsregistret. Vidare framgår av avsnitt<br>8.1 att det nya röstlängdssystemet skall användas både vid val och<br>omröstningar. Ur röstlängdsregistret framställs röstlängderna.</p>
<p>Särskilt om röstlängd vid val till Europaparlamentet</p>
<p>5 §</p>
<p>Motsvarar 11 § lagen (1995:374) om val till Europaparlamentet.<br>Bestämmelserna i denna paragraf gör det möjligt för unionsmedborgare<br>som är bosatta i Sverige att rösta här i landet.</p>
<p>I första stycket anges att den unionsmedboigare som är bosatt här och<br>som önskar utöva sin rösträtt har att göra anmälan (jfr artikel 8.1 i<br>direktivet 93/109/EG) om att han eller hon önskar bli upptagen i<br>röstlängd. Skattemyndigheten tillhandahåller blanketter för anmälan.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>195</p>
<p>I andra stycket anges att den som gör en sådan anmälan som avses i Prop. 1996/97:70<br>första stycket i en skriftlig försäkran skall lämna vissa for hans eller<br>hennes rätt att rösta relevanta uppgifter (jfr artikel 9.2 i direktivet). Om<br>unionsmedborgare lämnar uppgifter i försäkran som är oriktiga kan det<br>föranleda straffansvar för osant intygande enligt 15 kap. 11 § första<br>stycket brottsbalken.</p>
<p>I tredje stycket föreskrivs att det skall fattas ett beslut i anledning av<br>ansökan. Detta sker genom att röstlängden upprättas. Underrättelse om<br>sådant beslut skall sändas till valmyndigheten i den stat där den som<br>avses med beslutet är medborgare. Skattemyndighetens beslut att ta upp<br>den som gjort anmälan i röstlängd grundas således dels på uppgifterna i<br>anmälan och i försäkran, dels på en kontroll av att den som gjort<br>anmälan var folkbokförd här i landet trettio dagar före valdagen.</p>
<p>Enligt artikel 7 direktivet har bosättningsstaten rätt att kontrollera att<br>unionsmedboigare inte har förlorat rösträtten i sin hemstat. Det är från<br>svenska synpunkter främmande att frånta någon hans rösträtt. Någon<br>sådan kontroll som direktivet ger möjlighet till bör därför inte företas<br>från svensk sida. Om en uppgift av den innebörden ändå lämnas bör<br>den lämnas utan avseende.</p>
<p>Skyldigheten att underrätta hemstaten följer av artikel 13 direktivet<br>som föreskriver att bosättningsstaten skall, i tillräckligt god tid före<br>valet, förse hemstaten med information om medboigare i denna som<br>finns upptagna i röstlängden. Vidare föreskrivs att hemstaten skall, i<br>enlighet med sin nationella lagstiftning, vidta lämpliga åtgärder för att<br>säkerställa att dess medborgare inte röstar mer än en gång.</p>
<p>I vilken röstlängd skall de som har rösträtt finnas?</p>
<p>6§</p>
<p>Motsvarar del av 4 kap. 2 § och 14 § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Det är bestämmelserna i folkbokföringslagen (1991:481) om rätt<br>folkbokföringsort som skall ligga till grund för uppgifterna i<br>röstlängden. En förutsättning är dock att registrering av ändrad<br>folkbokföringsort hunnit ske eftersom det är det faktiska innehållet i<br>aviseringsregistret på kvalifikationsdagen som skall ligga till grund för<br>uppgifterna i röstlängderna. Aviseringsregistret innehåller inte uppgifter<br>om valdistrikt. Uppgifter om valdistrikt hämtas från registret för<br>fastighetstaxering.</p>
<p>Röstkort<br></p>
<p>7§</p>
<p>Motsvarar 7 kap. 1 § och 2 § första och tredje styckena i den<br>nuvarande vallagen. Jfr kommentaren till 1 § andra stycket.</p>
<p>8 §</p>
<p>Ersätter 7 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen. I avsnitt 8.1<br>har tidsschemat för det nya röstlängdssystemet vid ett ordinarie val<br>beskrivits.</p>
<p>196</p>
<p>9 §                                                                Prop. 1996/97:70</p>
<p>Motsvarar 7 kap. 3 § första och andra styckena i den nuvarande</p>
<p>vallagen. Någon uttrycklig motsvarighet till tredje och fjärde styckena<br>finns inte eftersom systemet med gällande röstlängd tas bort och<br>kvalifikationsdagen endast är 30 dagar före valdagen. Eftersom<br>röstlängdsregistret upprättas genom ett uttag ur aviseringsregistret på<br>kvalifikationsdagen finns det inte någon röstlängd att framställa röstkort<br>mot före den dagen. Kravet på att den som vill ha ett duplettröstkort<br>skall uppge sitt hemvist i den ort där han är uppförd i röstlängd, eller i<br>den ort där han senast var folkbokförd har tagits bort som överflödigt.</p>
<p>I det nya systemet räcker det med personnummer och namn.</p>
<p>Anmälan om adress</p>
<p>10 §</p>
<p>Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den är<br>en följd av reglerna om utlandssvenskarna i det föreslagna<br>röstlängdssystemet. Anmälan skall göras till en skattemyndighet, inte till<br>Riksskatteverket. Det krävs inte att anmälaren särskilt uppger att<br>anmälan avser en önskan att bli införd i röstlängd.</p>
<p>Blanketter för anmälan bör finnas hos skattemyndigheten,<br>Riksskatteverket och samtliga utlandsmyndigheter oavsett vilka av dessa<br>som också kommer att utgöra röstmottagningsmyndigheter.</p>
<p>Rättelse av uppgifter i en röstlängd</p>
<p>II §</p>
<p>Ersätter 4 kap. 4 § i den nuvarande vallagen. Det är bestämmelserna i<br>folkbokföringslagen (1991:481) om rätt folkbokföringsort som skall<br>ligga till grund för bedömningen om uppgifterna i röstlängden skall<br>rättas. Vid framställningen av röstlängderna skall det faktiska innehållet<br>i aviseringsregistret på kvalifikationsdagen ligga till grund för<br>uppgifterna i röstlängderna (jfr kommentaren till 6 §). Detta innebär att<br>en flyttning som gjorts mer än 30 dagar före valdagen, men inte hunnit<br>registreras på kvalifikationsdagen inte kan beaktas.</p>
<p>Bestämmelsen om rättelse kompletterar den allmänna regeln om<br>rättelse av skrivfel och liknande som följer av 26 § förvaltningslagen<br>(1986:223). Som framgår av kommentaren under 1 § tredje stycket<br>leder en anmälan om adress eller avgiven röst från någon som inte<br>tagits upp i röstlängden inte till att röstlängden skall rättas, om<br>uppgiften lämnas mindre än trettio dagar före valdagen.</p>
<p>12 §</p>
<p>Ersätter 15 § i lagen om val till Europaparlamentet. En särreglering<br>torde vara nödvändig eftersom direktivet anger att medlemsstaterna är<br>skyldiga att motverka att någon röstar två gånger i samma val till<br>Europaparlamentet. Det kan dock antas att bestämmelsen i praktiken<br>inte kommer att tillämpas särskilt ofta. Detta hänger samman med dels                197</p>
<p>det förhållandet att röstning sker med endast någon eller några dagars<br></p>
<p>mellanrum i de olika medlemsstaterna, dels med att staterna mer sällan Prop. 1996/97:70<br>för register på personnivå över vilka av de som varit upptagna i<br>röstlängden som också fektiskt röstat. Det förhållande att sista dag för<br>rättelse enligt 11 § gått till ända påverkar givetvis inte rättelse enligt<br>förevarande paragraf.</p>
<p>13 §</p>
<p>Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i den nuvarande vallagen.<br>Den ger en förklaring till hur hanteringen av röstlängderna skall gå till,<br>se 9 kap. 9 § där det uttryckligen sägs att röstlängderna skall finnas i<br>respektive vallokal.</p>
<p>Överklagande</p>
<p>14 §</p>
<p>Motsvarar 4 kap. 6 § i den nuvarande vallagen.</p>
<h4>8 kap. Kuvert</h4>
<p>1 §</p>
<p>Första stycket har ingen direkt motsvarighet i vallagen, men innebär<br>ingen saklig ändring. Valkuvert används för att lägga ner valsedeln i vid<br>alla former av röstning. Ytterkuvert för budröstning används som<br>namnet anger vid budröstning - men också vid röstning genom<br>lantbrevbärare - för att stoppa ned valkuvert i. Fönsterkuvert används<br>vid röstning utanför vallokal för att stoppa ned valkuvert och ytterkuvert<br>för budröstning i.</p>
<p>Andm stycket motsvarar 8 kap. 8 § första stycket i den nuvarande<br>vallagen. Riksskatteverket distribuerar valkuvert vid valen.</p>
<p>2§</p>
<p>Motsvarar 8 kap. 8 § andra stycket i den nuvarande vallagen. I dag har<br>kuvertet en urstansning på mitten av ena långsidan.</p>
<p>3 §</p>
<p>Bestämmelserna motsvarar delvis 8 kap. 9 § första och andra styckena<br>i den nuvarande vallagen. De behandlar var valkuverten skall finnas.<br>Ändringarna är en följd av 1993 års vallagskommittés förslag att<br>särskilda röstmottagningsställen inom landet skall ersätta de tillfälligt<br>inrättade postkontoren för röstmottagning på bl.a. institutioner samt av<br>att fertygsröstningen ersätts med brevröstning.</p>
<p>4§</p>
<p>Första stycket motsvarar 8 kap. 9 § tredje stycket i den nuvarande<br>vallagen, och anger partiernas rätt till gratis valkuvert och ytterkuvert<br>för budröstning.</p>
<p>198</p>
<p>I andra stycket regleras partiernas rätt till kuvert i valet till Prop. 1996/97:70<br>Europaparlamentet som i dag finns i 23 § lagen om val till<br>Europaparlamentet.</p>
<h4>9 kap. Allmänt om röstning</h4>
<p>Röstmottagning och röstning</p>
<p>1 §</p>
<p>Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i dag. Principen om<br>offentlighet vid val finns dock i 8 kap. 10 § första stycket första<br>meningen i den nuvarande vallagen. Den nya bestämmelsen innebär inte<br>någon skillnad i förhållande till vad som gäller i dag.</p>
<p>2§</p>
<p>Första stycket motsvarar del av 8 kap. 4 § i den nuvarande vallagen. I<br>bestämmelsen har införts föreskrifter som talar om hur röstningen går<br>till med ett ökat personvalsinslag. Tidigare när valet i första hand var<br>ett partival räckte det att tala om att en valsedel skulle läggas in i ett<br>kuvert. Den nya bestämmelsen har utformats så att det framgår att<br>väljarna skall välja en valsedel med partibeteckning som motsvarar det<br>parti de tänker rösta på samt att de har möjlighet att göra en särskild<br>personmarkering för den kandidat de vill se vald. Genom detta har<br>väljarna avgett sin röst.</p>
<p>Andm stycket motsvarar 8 kap. 14 § i den nuvarande vallagen som<br>reglerar funktionshindrades möjligheter att få hjälp vid röstningen.</p>
<p>Röstningslokaler</p>
<p>3 §</p>
<p>Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i vallagen. Se dock 8 kap.<br>1 § i den nuvarande vallagen. Den har tagits med för att visa vid vilka<br>olika ställen det kan förekomma röstning.</p>
<p>4§</p>
<p>Bestämmelsen motsvarar del av 9 kap. 6 § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>5 §</p>
<p>Första stycket motsvarar del av 8 kap. 1 § första stycket i den<br>nuvarande vallagen och anger var väljarna skall rösta. Ändringarna är<br>en följd av förslaget att särskilda röstmottagningsställen inom landet<br>skall ersätta de tillfälligt inrättade postkontoren samt av att<br>fertygsröstningen ersätts med brevröstning. Väljare som inte kan rösta i<br>sin vallokal kan inte rösta i annan vallokal. Däremot kan sådana väljare<br>enligt den föreslagna texten rösta i annan röstningslokal än vallokal.</p>
<p>Andm och tredje stycket anger i vilka fell undantag medges från<br>huvudregeln i första stycket.</p>
<p>199</p>
<p>Röstkort vid röstningen<br></p>
<p>6§</p>
<p>I paragrafen finns bestämmelser om röstkort som enligt föreskriften bör<br>finnas med vid röstning i vallokal och vid utlandsmyndighet. Vid övriga<br>röstmottagningsställen måste röstkortet vara med for att väljaren skall<br>kunna utöva sin rösträtt. Bestämmelserna motsvarar 8 kap. 3 § i den<br>nuvarande vallagen, med de ändringar som följer av vad som sagts<br>under 5 §.</p>
<p>Vilhemligheten</p>
<p>7§</p>
<p>Motsvarar del av 8 kap. 10 § första stycket andra meningen i den<br>nuvarande vallagen. Föreskrifter om väljarens valhemlighet finns också<br>i 3 kap. 1 § regeringsformen. Där sägs att riksdagen utses genom fria,<br>hemliga och direkta val.</p>
<p>Utrustning i röstningslokal</p>
<p>8-10 §</p>
<p>Bestämmelsen i 8 § motsvarar innehållet i 8 kap. 4 § sista meningen i<br>den nuvarande vallagen och utsäger det självklara att det skall finnas en<br>valurna för vaije val.</p>
<p>Bestämmelsen i 9 § om att det skall finnas röstlängd i vallokalen<br>motsvarar innehållet 4 kap. 20 § och 9 kap. 3 § sista stycket sista<br>meningen i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Bestämmelsen i 10 § om att det i röstningslokalema skall finnas ett<br>exemplar av vallagen motsvarar 8 kap. 12 § första stycket i den<br>nuvarande vallagen.</p>
<p>II §</p>
<p>Motsvarar 8 kap. 12 § andra stycket i den nuvarande vallagen, med de<br>ändringar som följer av vad som sagts under 5 §.</p>
<p>Vidare har vissa följdändringar vidtagits på grund av det ökade<br>personvalsinslaget och det därav föranledda anmälningsförfarandet. Av<br>5 kap. 20 § förslaget framgår att de listor som upprättas avser de partier<br>som anmält kandidater. Detta är också den information som väljarna<br>behöver ha reda på för att kunna göra sin personmarkering. Andra<br>ändringar på dessa partiers valsedlar beaktas inte.</p>
<p>12 §</p>
<p>Motsvarar 6 kap. 9 § första stycket, del av 9 kap. 6 §, 10 kap. 5 a och<br>7 a §§ i den nuvarande vallagen.</p>
<p>I första stycket första meningen anges den i dag gällande regeln att<br>valsedlar skall finnas i anslutning till röstningslokaler.</p>
<p>I andra meningen har regeln om att det är möjligt att anordna en<br>sådan plats i röstningslokalen om den inte kan anordnas i anslutning till<br>röstningslokalen gjorts generell.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>200</p>
<p>Vidare sägs i stycket att visst material skall finnas tillgängligt på Prop. 1996/97:70<br>sådan plats. Detta är partimarkerade valsedlar för partier som fått mer<br>än en procent av rösterna vid något av de två föregående riksdags-<br>respektive europaparlamentsvalen och blanka valsedlar. Med blanka<br>valsedlar menas valsedlar utan någon partibeteckning eller<br>kandidatnamn, s.k. ifyllningsvalsedlar.</p>
<p>Av andra stycket framgår att det är valförrättama och röstmottagama<br>som skall se till att dessa valsedlar finns på den anvisade platsen.</p>
<p>Tredje stycket anger sedan att partierna skall ha möjlighet att lägga ut<br>sina valsedlar, dvs. sådana valsedlar som inte hålls till handa av<br>valmyndigheterna, på den plats som anordnats. I dag görs i princip en<br>skillnad mellan den plats som finns för de blanka och de partimarkerade<br>valsedlarna samt för den plats som finns för andra valsedlar. Det är<br>emellertid rimligt att valsedlarna finns tillgängliga för väljarna på<br>samma plats. Valförrättama eller röstmottagama har ansvar för<br>tillgängligheten endast vad avser blanka valsedlar samt partimarkerade<br>valsedlar för partier som fått mer än en procent av rösterna vid något<br>av de två föregående angivna valen. Dämtöver har valförrättama eller<br>röstmottagama enligt grunderna för 14-16 §§ förslaget ett allmänt<br>ansvar för ordningen i vallokalen och därtill anslutande utrymmen. Det<br>medför att dessa även svarar för ordningen bland samtliga valsedlar som<br>läggs ut (jfr VPN 1985:35). Detta behövs inte utsägas direkt i lagtext.</p>
<p>I tredje stycket sista meningen anges att namnvalsedlar inte får läggas<br>ut i vissa röstningslokaler. I förhållande till den nuvarande vallagen har<br>en saklig ändring skett i det att namnvalsedlar får läggas ut på<br>postkontoren (se avsnitt 9.4). Förslaget innebär inte någon skyldighet<br>för valmyndigheterna eller posten att lägga ut namnvalsedlar även på<br>postkontoren. Däremot öppnas en möjlighet för partierna att få ut sina<br>namnvalsedlar. Det kan förutses att det i praktiken kommer att finnas,<br>förutom partimarkerade och blanka valsedlar, namnvalsedlar för partier<br>från den egna valkretsen.</p>
<p>13 §<br>Motsvarar delvis 8 kap. 9 § i den nuvarande vallagen. Att kuvert enligt<br>den föreslagna bestämmelsen skall finnas också i vallokal innebär ingen<br>saklig skillnad mot vad som gäller i dag.</p>
<p>Ordning i röstningslokalen</p>
<p>14 §</p>
<p>Första stycket motsvarar 8 kap. 11 § tredje stycket i den nuvarande<br>vallagen.</p>
<p>Ordningen vid val och i röstningslokal regleras givetvis också av<br>bestämmelserna i brottsbalken; se t.ex. 17 kap. 8 och 9 §§ brottsbalken.</p>
<p>15 och 16 §§<br>Motsvarar 8 kap. 11 § första och andra stycket i den nuvarande<br>vallagen. Den lägger ansvaret för ordningen i röstningslokalen och<br>utrymmen intill på valförrättaren och röstmottagaren. Vid sådan<br></p>
<p>201</p>
<p>oordning som medför att röstning inte kan fortsätta lämnas möjlighet att Prop. 1996/97:70<br>avbryta röstningen.</p>
<p>Xidförrättning och röstmottagning skall dokumenteras</p>
<p>17 §</p>
<p>Motsvarar delvis 8 kap. 13 § i den nuvarande vallagen. Förslaget<br>innebär att också blanketterna för de anteckningar som skall föras i<br>andra röstningslokaler än vallokaler skall festställas av Riksskatteverket.</p>
<h4>10 kap. Röstning i vallokal</h4>
<p>Reglerna i kapitlet är till stora delar klara och enkla. Lagtexten behöver<br>endast mera sällan kommenteras. Detta gäller för samtliga kapitel vilka<br>behandlar röstningsförferandet.</p>
<p>När får röstning pågå i en vallokal?</p>
<p>1 §</p>
<p>Att röstning som huvudregel pågår mellan kl. 8 och 20 motsvarar 9<br>kap. 1 § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>2§</p>
<p>Paragrafen motsvarar 9 kap. 2 § i den nuvarande vallagen. För att<br>uppfylla offentligheten vid röstningen och rösträkningen och därigenom<br>motverka valfusk föreskrivs liksom i dag att valurnorna skall visas upp<br>innan röstningen påböijas.</p>
<p>3§</p>
<p>Första stycket motsvarar 8 kap. 10 § andra stycket i den nuvarande<br>vallagen och anger att de väljare som kommit in i vallokal eller<br>anslutande område skall lämnas tillfälle att rösta.</p>
<p>I andra stycket har intagits regeln om avslutning av röstning i<br>vallokal. Den har på grund av samhörigheten med regeln i första<br>stycket tagits in här och motsvarar 9 kap. 5 § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Hur röstning i vallokal går till</p>
<p>4§</p>
<p>Motsvarar del av 8 kap. 1 § och 9 kap. 3 § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Föreskriften om att väljarna skall hänvisas till ledig valskärm och<br>rösta där innebär inte att valförrättama kan vägra att ta emot ett<br>valkuvert från en väljare som vill stoppa sina valsedlar i valkuvert ute i<br>vallokalen och, trots uppmaning från valförrättama, inte vill rösta<br>avskilt bakom valskärmen. I vissa fell kan möjligen väljarens beteende<br>när valhemligheten frivilligt kränks uppfattas som agitation. Den<br>allmänna skyldigheten för valförrättama att hålla ordning i vallokalen<br>och hindra agitation i vallokalen medför att väljaren kan komma att<br></p>
<p>202</p>
<p>behöva avvisas. Detta torde dock bli fellet endast i mycket uppenbara Prop. 1996/97:70<br>fell. Detta medför dock inte att det finns skäl att senare inte ta emot</p>
<p>rösten från väljaren.</p>
<p>5 §</p>
<p>Motsvarar del av 9 kap. 3 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.<br>För att kunna pricka av personen i röstlängden har förrättama rätt att<br>begära att väljaren skall uppge namn och födelsetid. Någon skyldighet<br>för väljarna att identifiera sig i vallokalen föreskrivs inte, jfr avsnitt<br>9.6.</p>
<p>6§</p>
<p>Motsvarar del av 9 kap. 3 § tredje stycket och 4 § i den nuvarande<br>vallagen</p>
<p>Paragrafen behandlar de inledande kontroller valförrättama skall<br>utföra. I den nya vallagen anges dessa fullständigt för samtliga ställen<br>där röstning kan äga rum. Att kontrollskyldigheten uttryckligen anges<br>omfetta också att ett valkuvert uppenbart innehåller en valsedel innebär<br>inte någon saklig ändring, eftersom ett kuvert som inte uppfyller dessa<br>krav inte får tas emot enligt nuvarande 9 kap. 4 §. Valkuvert skall<br>således liksom i dag inte tas emot om det innehåller fler än en valsedel<br>eller innehåller annat än en valsedel. Granskningen om valkuvert<br>innehåller fler än en valsedel behöver dock inte drivas för långt<br>eftersom det finns regler i 18 kap. 10 § förslaget för hur dessa fell skall<br>regleras. Ändringen är systematiskt motiverad.</p>
<p>7§</p>
<p>Paragrafen behandlar fell där valkuvert inte skall tas emot.</p>
<p>Första stycket motsvarar del av 9 kap. 4 § i den nuvarande vallagen<br>och har i övrigt ingen direkt motsvarighet i den nuvarande vallagen,<br>men innebär inte någon ändring av hur nuvarande regler skall tillämpas.<br>Den innebär ett angivande vad som skall ske om föreskrifterna i 6 §<br>förslaget inte är uppfyllda.</p>
<p>Andra stycket motsvarar del av 9 kap. 4 § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>8 §</p>
<p>Uppfylls de krav som framgår av de båda föregående paragraferna skall<br>rösterna tas emot av valförrättama och läggas i valurnan. Det bör<br>således ankomma på valförrättaren att stoppa ner kuverten i valurnan.<br>Detta motsvarar vad som gäller i dag enligt delar av 9 kap. 3 § tredje<br>stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>När en röst skall lämnas genom bud</p>
<p>9-11 §§</p>
<p>Bestämmelsen i 9 § hänvisar till 14 kap. om budröstning och motsvarar<br>8 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>De båda övriga paragraferna motsvarar del av 11 kap. 7 § första<br>stycket vallagen.</p>
<p>203</p>
<p>Någon uttrycklig skyldighet att kontrollera att valkuvert inte är tomt Prop. 1996/97:70<br>och att det innehåller en valsedel finns inte i dag. Av nuvarande 11 kap.</p>
<p>9 § följer emellertid att kuvert som inte uppfyller dessa krav inte får tas<br>emot. Ändringen är därför systematiskt motiverad men innebär inte<br>någon faktisk förändring i förhållande till vad som gäller nu. Se också<br>kommentaren till 6 §.</p>
<p>Den nuvarande skyldigheten att kontrollera att försändelsen är i<br>föreskrivet skick har ersatts med ett uttryckligt angivande av vilka<br>kontrollåtgärder som valförrättaren skall vidta. Dessa åtgärder framgår<br>av en jämförelse mellan 11 kap. 7 § och 11 kap. 3, 4, 6 a och 9 §§ i<br>den nuvarande vallagen.</p>
<p>Uttrycket ytterkuvert för budröst ersätter den nuvarande benämningen<br>valsedelsförsändelse. Den terminologin används fortsättningsvis.</p>
<p>Den kontroll som valförrättama kan göra beträffande budet och<br>vittnena vad gäller släktskap, ålder, m.m. är att ställa en fråga till<br>budet. Denne är den enda personen som varit närvarande när<br>ytterkuvertet ställdes i ordning. Uppgifterna skall godtas om de inte<br>framstår som helt osannolika eller strider mot vad som är allmänt känt.</p>
<p>12 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar del av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>13 §</p>
<p>Att godkända valkuvert skall läggas i urna motsvarar vad som gäller<br>enligt delar av 11 kap. 7 § första stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>14 §</p>
<p>Motsvarar del av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>15 §</p>
<p>Motsvarar 11 kap. 7 § andra stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Milskjutsar</p>
<p>16 §</p>
<p>Liksom i dag bör valnämnden ordna valskjutsar i vissa fåll. Detta<br>motsvarar 9 kap. 7 § i den nuvarande vallagen. För att lösa de problem<br>som långa avstånd medför kan eventuellt ett särskilt<br>röstmottagningsställe enligt 12 kap. också komma i fråga.</p>
<h4>11 kap. Röstning på postkontor.</h4>
<p>På vilka postkontor skall röstning anordnas?</p>
<p>1 §</p>
<p>Motsvarar del av 10 kap. 1 § första stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Liksom i dag skall det efter överläggningar mellan Riksskatteverket och                204<br></p>
<p>Posten Aktiebolag bestämmas vilka postkontor som skall vara Prop. 1996/97:70<br>röstmottagningsställen.</p>
<p>Under vilken period får man poströsta?</p>
<p>2 §</p>
<p>Motsvarar 10 kap. 1 § andra stycket i den nuvarande vallagen, med den<br>ändringen att tidsfristen för poströstning vid ordinarie val kortats till 18<br>dagar.</p>
<p>När skall postkontor hålla öppet för röstning?</p>
<p>3 och 4 §§</p>
<p>Paragraferna motsvarar 10 kap. 2 § första stycket i den nuvarande<br>vallagen och föreskriver vissa hållpunkter för öppethållande.</p>
<p>\hm utser röstmottagare på postkontor?</p>
<p>5 §</p>
<p>Motsvarar 10 kap. 3 § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Möjlighet att rösta efter utsatt tid</p>
<p>6§</p>
<p>Motsvarar 8 kap. 10 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Den<br>anger att väljare skall få avsluta sin röstning för det fall de finns inne i<br>eller på plats intill postkontoret.</p>
<p>Hur röstning på postkontor går till</p>
<p>7§</p>
<p>Motsvarar del av 8 kap. 5 § och 10 kap. 4 § forsta-tredje styckena i<br>den nuvarande vallagen. Att väljarna skall visa upp sitt röstkort innan<br>de stoppar in sina valsedlar i kuvert kan vara lämpligt för att undvika<br>diskussioner om väljaren får rösta utan det när valkuverten skall tas<br>emot. Jfr också 9 kap. 2 §.</p>
<p>8 §</p>
<p>Bestämmelsen om legitimering som villkor för att få utnyttja sin rösträtt<br>på postkontor motsvarar 10 kap. 4 § fjärde stycket i den nuvarande<br>vallagen. Sedvanlig legitimation på postkontor får anses uppfylla kravet.</p>
<p>9 §</p>
<p>Väljare som röstar på postkontor måste rösta samtidigt i samtliga val<br>vilket motsvarar bestämmelsen i 8 kap. 1 § andra stycket i den<br>nuvarande vallagen.</p>
<p>205</p>
<p>10 §                                                               Prop. 1996/97:70</p>
<p>I paragrafen behandlas vilka kontrollåtgärder röstmottagaren skall vidta</p>
<p>innan valkuvertet tas emot. Reglerna motsvarar del av 10 kap. 4 §<br>tredje stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Någon uttrycklig skyldighet att kontrollera att valkuvert innehåller en<br>valsedel finns inte i dag. Av nuvarande 10 kap. 5 § följer emellertid att<br>ett kuvert som är tomt eller inte uppenbart innehåller en valsedel inte<br>får tas emot. Ändringen är därför systematiskt motiverad men innebär<br>inte någon faktisk förändring i förhållande till vad som gäller nu. Se<br>motsvarande regler i 10 kap. 6 och 11 §§.</p>
<p>Det finns i dag inte heller någon uttrycklig skyldighet att kontrollera<br>att väljaren har rösträtt. En sådan föreskrift bör därför tas in i lagen<br>vilket skett i det föreslagna första stycket. Detta innebär naturligtvis inte<br>någon saklig förändring.</p>
<p>11 §</p>
<p>Motsvarar 10 kap. 5 § i den nuvarande vallagen. Den anger att ett<br>valkuvert inte får tas emot om inte kraven i 10 § är uppfyllda samt<br>vissa kompletterande regler för särskilda fall. Se motsvarande regel i 10<br>kap. 7 § förslaget.</p>
<p>12 §</p>
<p>Motsvarar del av 8 kap. 5 § och 10 kap. 4 § andra stycket i den<br>nuvarande vallagen.</p>
<p>Föreskriften att röstmottagaren skall lägga röstkortet närmast fönster-<br>kuvertets fönster saknar motsvarighet i förslaget. Någon saklig ändring<br>är inte avsedd. Avsikten är bara att lagen inte skall tyngas av den typen<br>av självklara detaljföreskrifter.</p>
<p>När en röst lämnas genom bud eller lantbrevbärare</p>
<p>13-15 §§</p>
<p>13 § motsvarar 8 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>De båda andra paragraferna motsvarar del av 11 kap. 8 § första<br>stycket vallagen och behandlar kontrollåtgärder av ytterkuvert för<br>röstning genom bud eller lantbrevbärare.</p>
<p>En uttrycklig skyldighet att kontrollera att väljaren har rösträtt enligt<br>röstkortet har tagits in i första stycket i 14 och 15 §§. Detta innebär<br>naturligtvis inte någon saklig förändring.</p>
<p>Den nuvarande skyldigheten att kontrollera att försändelsen är i<br>föreskrivet skick har ersatts med ett uttryckligt angivande av vilka<br>kontrollåtgärder som röstmottagaren skall vidta. Dessa åtgärder vid<br>budröstning framgår i dag av en jämförelse mellan 11 kap. 8 § och 11<br>kap. 3 och 6 a §§ och för röstning genom lantbrevbärare av 11 kap. 8 §<br>och 11 kap. 5 och 6 a §§ i den nuvarande vallagen.</p>
<p>16 §</p>
<p>Motsvarar 11 kap. 8 § tredje stycket första meningen i den nuvarande                206</p>
<p>vallagen och behandlar legitimationskrav för bud och lantbrevbärare.</p>
<p>17 §                                                               Prop. 1996/97:70</p>
<p>Motsvarar del av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen och innebär att</p>
<p>om inte kraven i 14-16 §§ är uppfyllda får inte ytterkuvertet tas emot.</p>
<p>18 §</p>
<p>Bestämmelsen motsvarar del av 11 kap. 8 § första stycket i den<br>nuvarande vallagen.</p>
<p>19 §</p>
<p>Om inte ytterkuvert tas emot skall de återlämnas till budet eller<br>lantbrevbäraren. Lantbrevbäraren skall också återlämna det till väljaren.<br>Detta motsvarar delar av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>16J röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten</p>
<p>20 och 21 §§</p>
<p>Motsvarar del av 10 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<h4>12 kap. Röstning vid särskilt röstmottagningsställe</h4>
<p>Bestämmelserna i detta kapitel motsvarar i huvudsak de regler som<br>enligt den nuvarande vallagen gäller röstning vid tillfälligt inrättade<br>postkontor. Det centrala myndighetsansvaret för poströstningen<br>inklusive ansvaret för institutionsröstningen och röstning på tillfälliga<br>postkontor har i samband med bolagiseringen av postverksamheten i<br>Sverige övertagits av Riksskatteverket. Genom bestämmelserna i<br>kapitlet får Riksskatteverket bestämma att röstmottagning skall kunna<br>ske vid institutioner på s.k. särskilda röstmottagningsställen eller på<br>särskilda lokaler utanför vallokalen, s.k. ambulerande röstmottagnings-<br>ställen. På detta sätt blir Riksskatteverket fritt att på det mest<br>kostnadseffektiva sättet anordna röstning utanför vallokalen före och<br>under valdagen. Regleringen lämnar fritt om röstmottagningen skall<br>handhas av valnämnden, Posten Aktiebolag eller annan. Se också avsnitt<br>9.1.</p>
<p>V6r kan särskild röstmottagning anordnas?</p>
<p>1 §</p>
<p>Motsvarar del av 10 kap. 1 § första stycket och 2 § andra stycket i den<br>nuvarande vallagen. Bestämmelsen motsvarar vad som brukar benämnas<br>institutionsröstning.</p>
<p>2§</p>
<p>Motsvarar del av 10 kap. 2 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Bestämmelserna innebär att röstmottagning kan anordnas på bästa<br>lämpliga sätt utanför vallokal eller sådan vårdinrättning eller vårdanstalt<br>som sägs i 1 §. Detta kan ske genom t.ex. sådan verksamhet som<br>innebär att valnämnden inom ett valdistrikt upprättar ett särskilt<br></p>
<p>207</p>
<p>röstmottagningsställe för väljare som har långt till röstningslokalen. Prop. 1996/97:70<br>Detta mottagningsställe kan också vara ambulerande i den meningen att<br>det kan befinna sig på olika ställen vid olika tidpunkter.</p>
<p>3 §</p>
<p>Bestämmelsen som inte har någon motsvarighet i den nuvarande<br>vallagen har behandlats i avsnitt 9.1. Den innebär att den centrala<br>valmyndigheten får delegera beslutanderätten om särskild<br>röstmottagning till någon annan. Detta avses främst att ske till<br>valnämnden.</p>
<p>4§</p>
<p>Motsvarar del av 10 kap. 2 § andra och tredje styckena i den nuvarande<br>vallagen såvitt gäller samråd med valnämnd och vårdinrättning eller<br>anstalt. Föreskriften att samråd skall ske med länsstyrelsen innan ett<br>särskilt röstmottagningsställe enligt 2 § inrättas på valdagen har ingen<br>motsvarighet i den nuvarande vallagen och är motiverad av att<br>länsstyrelsen som regional valmyndighet bör ha möjligheter att lämna<br>synpunkter på var det skall anordnas en sådan röstmottagning. Denna<br>fråga kan ha betydelse för kommunens valdistriktsindelning eftersom det<br>kan vara möjligt att inrätta ett särskilt röstmottagningsställe for t.ex. de<br>väljare i ett valdistrikt som får långt till vallokalen efter en ändrad<br>indelning.</p>
<p>Om den centrala valmyndigheten delegerar uppgiften att bestämma<br>var särskild röstmottagning skall anordnas, så skall den myndighet som<br>fått denna delegation ha motsvarande samråd med valnämnden,<br>länsstyrelsen respektive vårdinrättningarnas huvudmän med den<br>naturliga begränsning som följer av om valnämnden eller länsstyrelsen<br>själv skall besluta i frågan.</p>
<p>När får särskild röstmottagning anordnas?</p>
<p>5 §</p>
<p>Bestämmelsen reglerar när särskild röstmottagning kan anordnas.</p>
<p>Första stycket motsvarar del av 10 kap. 2 § andra stycket i den<br>nuvarande vallagen. Röstmottagning kan ske från söndagen före<br>valdagen.</p>
<p>Andra stycket motsvarar del av 10 kap. 2 § tredje stycket i den<br>nuvarande vallagen. Ambulerande röstmottagningsställen har krav om<br>att vara öppna under vissa tider. I stycket har det intagits en ny regel<br>om begränsad öppethållandetid. Regeln innebär att öppethållandet kan<br>begränsas till för- eller eftermiddag. Fortfarande gäller dock att lokalen<br>bör vara öppen både på för- och eftermiddagen. Den nya regeln har<br>tagits med för att underlätta för ambulerande röstmottagningsställen som<br>inte behöver återvända till det ursprungliga röstningsstället på<br>eftermiddagen.</p>
<p>208</p>
<p>\km utser röstmottagare på ett särskilt röstmottagningsställe?</p>
<p>6§</p>
<p>Motsvarar 10 kap. 3 § och del av 2 § andra stycket i den nuvarande<br>vallagen, med de ändringar som följer av att den centrala<br>valmyndigheten får delegera uppgiften att utse röstmottagare till<br>valnämnden eller någon annan.</p>
<p>Möjlighet att rösta efter utsatt tid</p>
<p>7§</p>
<p>Motsvarar 8 kap. 10 § andra stycket i den nuvarande vallagen och<br>motsvarar vad som gäller vid röstning i samtliga lokaler för röstning.</p>
<p>Hur särskild röstmottagning går till</p>
<p>8-13 §§</p>
<p>Reglerna om hur särskild röstmottagning går till har utformats efter<br>samma mönster som reglerna om röstning på postkontor enligt 11 kap.<br>7-12 §§ vartill det hänvisas för ytterligare kommentarer.</p>
<p>När en röst skall lämnas genom bud</p>
<p>14-19 §§</p>
<p>Reglerna om röstning genom bud har utformats efter samma mönster<br>som reglerna om röstning på postkontor enligt 11 kap. 13 och 14 §§<br>samt 16-19 §§ vartill det hänvisas för kommentarer.</p>
<p>\hd röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten</p>
<p>20 och 21 §§</p>
<p>Motsvarar del av 10 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<h4>13 kap. Röstning hos utlandsmyndighet</h4>
<p>Röstning kan anordnas hos utlandsmyndighet</p>
<p>1 §</p>
<p>En bestämmelse om hur röstning kan anordnas inleder kapitlet.<br>Bestämmelsen motsvarar 10 kap. 7 § första stycket i den nuvarande<br>vallagen.</p>
<p>Under vilken period får man rösta hos utlandsmyndigheter?</p>
<p>2§</p>
<p>Bestämmelsen om röstningsperioden motsvarar till sin utformning 10<br>kap. 7 § andra och tredje styckena i den nuvarande vallagen. Röstkort<br>kan inte vara hos väljarna förrän 18 dagar före valdagen. Eftersom</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>209</p>
<p>14 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70<br></p>
<p>röstkort inte är nödvändigt vid utlandsröstning har tiden för röstning Prop. 1996/97:70<br>emellertid inte kortats. Röstning vid utlandsmyndigheter får således</p>
<p>liksom i dag böija tidigast tjugofjärde dagen före valdagen.</p>
<p>3 §</p>
<p>Bestämmelsen motsvarar 10 kap. 7 § fjärde stycket i den nuvarande<br>vallagen.</p>
<p>\km är röstmottagare hos en utlandsmyndighet?</p>
<p>4§</p>
<p>Paragrafen motsvarar vad som gäller enligt 10 kap. 7 § femte stycket i<br>den nuvarande vallagen.</p>
<p>Möjlighet att rösta hos utlandsmyndigheten efter utsatt tid</p>
<p>5 §</p>
<p>Motsvarar 8 kap. 10 § andra stycket i den nuvarande vallagen.<br>Möjlighet att rösta hos utlandsmyndigheten sedan tiden för röstning gått<br>ut har reglerats som för röstning i vallokal, på postkontor och särskilda<br>röstmottagningsställen.</p>
<p>Hur röstning hos en utlandsmyndighet går till</p>
<p>Reglerna i 6-11 §§ om hur röstning går till hos utlandsmyndighet har<br>utformats efter samma mönster som reglerna om röstning på postkontor<br>enligt 11 kap. 7-12 §§ och röstning vid särskilt röstmottagningsställe<br>enligt 12 kap. 8-13 §§. Den skillnaden finns dock att väljarna inte<br>behöver ha med sig röstkortet vid röstningen. Här nedan kommer endast<br>att anges vilken bestämmelse i den nuvarande vallagen som motsvarar<br>förslagets samt vissa avvikelser från de nämnda reglerna. I övrigt<br>hänvisas till kommentarerna till motsvarande regler i de angivna<br>paragraferna.</p>
<p>6§</p>
<p>Motsvarar 10 kap. 8 § första och andra styckena samt del av tredje<br>stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>7§</p>
<p>Motsvarar 10 kap. 8 § gärde stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>8 §</p>
<p>Motsvarar 8 kap. 1 § andra stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>9 §</p>
<p>Till skillnad från vad som är fallet för övriga slag av röstning finns i<br>vallagen inte någon uttrycklig bestämmelse om vad röstmottagare hos en<br>utlandsmyndighet skall kontrollera. Detta framgår i stället indirekt av 10<br>kap. 9 § i den nuvarande vallagen, där det anges i vilka fall valkuvert<br></p>
<p>210</p>
<p>inte får tas emot. Den föreslagna bestämmelsen har således ingen direkt Prop. 1996/97:70<br>motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den har utformats i<br>överensstämmelse med hur motsvarande regler för röstning i vallokal,<br>på postkontor och vid särskilt röstmottagningsställe konstruerats. De<br>skillnader som finns motiveras av att det inte krävs att väljarna vid<br>röstning hos en utlandsmyndighet har sina röstkort med när de röstar.</p>
<p>Jämför de föreslagna 10 kap. 6 §, 11 kap. 10 § och 12 kap. 11 §.</p>
<p>10 §</p>
<p>Motsvarar 10 kap. 9 § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>11 §<br>Motsvarar del av 10 kap. 8 § tredje stycket i den nuvarande vallagen</p>
<p>När en röst skall lämnas genom bud</p>
<p>Reglerna i 12-17 §§ om röstning genom bud har utformats efter samma<br>mönster som reglerna om röstning på postkontor enligt 11 kap. 13 och<br>14 samt 16-19 §§ samt röstning vid särskilt röstmottagningsställe enligt</p>
<p>12 kap. 14-19 §§. För ytterligare kommentarer kan hänvisas till de<br>angivna paragraferna.</p>
<p>12 §</p>
<p>Motsvarar 8 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>13 §</p>
<p>Den nuvarande skyldigheten att kontrollera att en valsedelsförsändelse<br>är i föreskrivet skick har ersatts med en lista på vad röstmottagaren<br>skall kontrollera. Dessa åtgärder framgår i dag av en jämförelse mellan<br>11 kap. 8 § och 11 kap. 3 och 6 a §§ i den nuvarande vallagen.<br>Motsvarande uppräkning har gjorts för röstning i andra röstningslokaler,<br>se 10 kap. 10 §, 11 kap. 14 § och 12 kap. 15 § förslaget. Skyldigheten<br>för valförrättama och röstmottagama att kontrollera är i dessa regler<br>mer omfattande med hänsyn till att kontrollen av om väljaren har<br>rösträtt kan göras mot röstlängden eller mot väljarens röstkort. Som<br>nämnts föreskrivs för utlandsröstning inget krav för väljarna att ha med<br>sitt röstkort när de röstar.</p>
<p>14 §</p>
<p>Motsvarar 11 kap. 8 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>15 §</p>
<p>Motsvarar del av 11 kap. 8 § andra stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>16 §</p>
<p>Motsvarar del av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>17 §</p>
<p>Motsvarar del av 11 kap. 8 § första stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>211</p>
<p>18 §</p>
<p>Motsvarar del av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Vid röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten</p>
<p>19 §</p>
<p>Motsvarar del av 10 kap. 8 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>20 §</p>
<p>Motsvarar 10 kap. 10 § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>När utlandsröstema kommer till den centrala valmyndigheten</p>
<p>21 §</p>
<p>Första stycket motsvarar 10 kap. 11 § i den nuvarande vallagen med de<br>ändringar som följer av att den särskilda röstlängden tas bort. Även<br>utlandsröstema skall således sändas till valnämnden.</p>
<p>Andra stycket saknar motsvarighet i den gällande vallagen. Kuvert<br>som inte kan skickas till någon valnämnd på grund av att man inte<br>finner väljaren i röstlängden skall behållas av Riksskatteverket. Något<br>skäl att bevara dessa kuvert efter det att valet vunnit laga kraft finns<br>inte.</p>
<h4>14 kap. Röstning genom bud eller lantbrevbärare</h4>
<p>Förutsättningar för röstning genom bud eller lantbrevbärare</p>
<p>1 §</p>
<p>Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i vallagen. Jämför dock 11<br>kap. 3 och 5 §§ vallagen. Ordet ”valsedelsförsändelse” har ersatts med<br>uttrycket ”ytterkuvert för budröst”.</p>
<p>Budröstning</p>
<p>2§</p>
<p>Motsvarar del av 11 kap. 3 § första stycket i den nuvarande vallagen,<br>med den ändringen att kraven för att få anlita bud skärpts i så måtto att<br>den som vill budrösta skall vara förhindrad inte bara från att infinna sig<br>i sin vallokal eller annan röstningslokal, utan också sakna möjlighet att<br>poströsta. Ändringen torde inte ha någon större praktisk betydelse, men<br>kan vara ägnad att understryka principen att budröstning bara skall<br>användas i de fall då väljaren inte kan rösta personligen i en<br>röstningslokal.</p>
<p>212</p>
<p>\km kan vara bud?</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>3 §</p>
<p>Paragrafen innehåller en uppräkning av vem som kan vara bud. Den<br>motsvarar del av 11 kap. 3 § första stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Hur röstning genom bud går till</p>
<p>4 och 5 §§</p>
<p>Motsvarar del av 11 kap. 3 § andra stycket och 6 a § tredje stycket i<br>den nuvarande vallagen. Den anger hur budröstningen går till och utgör<br>utgångspunkten för den kontroll som röstmottagama och valförrättama<br>har att göra enligt 10-13 kap.</p>
<p>Mir skall budet lämna rösten?</p>
<p>6§</p>
<p>Motsvarar del av 11 kap. 4 § i den nuvarande vallagen och klargör att<br>budröstning kan förekomma vid samtliga röstningslokaler.</p>
<p>Röstning genom lantbrevbärare</p>
<p>7§</p>
<p>Bestämmelserna motsvarar 11 kap. 5 § första stycket och 6 kap. 9 §<br>andra stycket i den nuvarande vallagen. De föreskriver vissa<br>möjligheter att begränsa omfattningen av röstning genom<br>lantbrevbärare.</p>
<p>Hur röstning genom lantbrevbärare går till</p>
<p>8 §</p>
<p>Motsvarar 11 kap. 5 § andra stycket och 6 a § tredje stycket i den<br>nuvarande vallagen. I paragrafen föreskrivs hur röstning genom<br>lantbrevbärare skall gå till.</p>
<p>9 §</p>
<p>Motsvarar 11 kap. 5 § tredje stycket i den nuvarande vallagen. I<br>bestämmelsen används uttrycket ”ta hand om” väljarens ytterkuvert.<br>Detta har valts för att lantbrevbäraren inte är röstmottagare enligt lagens<br>mening. För röstmottagama används i stället uttrycket ”ta emot” vilket<br>skall leda tankarna just till röstmottagningen. Av reglerna om att<br>lantbrevbärarens omhändertagande av ytterkuvert inte är röstmottagning<br>följer att detta inte heller är offentligt enligt 9 kap. 1 §.</p>
<p>Wzr skall lantbrevbäraren lämna rösten ?</p>
<p>10 §</p>
<p>Motsvarar 11 kap. 6 § i den nuvarande vallagen. När lantbrevbäraren<br>lämnar ytterkuverten till röstmottagaren sker detta av praktiska skäl inte<br></p>
<p>213</p>
<p>på samma sätt som när ett bud eller en väljare lämnar sin röst på Prop. 1996/97:70<br>postkontoret. Lantbrevbäraren överlämnar ofta omhändertagna röster till<br>röstmottagaren bakom disken. Detta kan också ske när postkontoret är<br>stängt för allmänheten. Detta undantag från offentlighet vid<br>röstmottagning är betingat av praktiska skäl.</p>
<p>När får ytterkuvert för budröst göras i ordning?</p>
<p>H §</p>
<p>Motsvarar 11 kap. 6 a § första och andra styckena i den nuvarande<br>vallagen. Tidsfristen för budröstning inför ordinarie val kortas inte.<br>Detta på grund av att budröstning vid utlandsröstning alltjämt skall<br>förekomma och utlandsröstning tillåts från 24 dagen före valdagen.</p>
<h4>15 kap. Den fortsatta behandlingen av inkomna fönsterkuvert</h4>
<p>WzJ valnämnden skall göra med inkomna fönsterkuvert</p>
<p>1 §</p>
<p>Bestämmelsen motsvarar del av 12 kap. 1 § i den nuvarande vallagen.<br>Den anger att valnämnden skall ta emot och sortera fönsterkuverten så<br>att dessa kan vara valdistrikten till handa när röstningen börjar.</p>
<p>2§</p>
<p>Motsvarar del av 12 kap. 2 § i den nuvarande vallagen. I paragrafen<br>föreskrivs att fönsterkuvert som kommer till valnämnden under<br>valdagen skall sändas till vallokalen om de kan beräknas komma dit<br>innan röstningen avslutas.</p>
<p>3 §</p>
<p>Motsvarar del av 12 kap. 2 § i den nuvarande vallagen. Fönsterkuvert<br>som inte kan beräknas vara i vallokalen innan röstningen avslutas skall<br>behållas av valnämnden och granskas vid den s.k. onsdagsräkningen<br>enligt 17 kap.</p>
<p>4§</p>
<p>Att fönsterkuvert skall förvaras på betryggande sätt motsvarar vad som<br>gäller enligt 12 kap. 1 § andra stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>5 §</p>
<p>Bestämmelsen motsvarar 12 kap. 3 § i den nuvarande vallagen.<br>Blanketter för protokoll som skall föras av valnämnden fastställs liksom<br>i dag av Riksskatteverket.</p>
<p>214</p>
<p>\hd valförrättama skall göra med fönsterkuvert som valnämnden har Prop. 1996/97:70<br>skickat</p>
<p>6§</p>
<p>Motsvarar del av 12 kap. 4 § första stycket i den nuvarande vallagen.<br>Som framgått av tidigare paragrafer skall fönsterkuverten sändas till<br>valdistrikten. Valförrättama skall anteckna hur många som kommer till<br>distriktet och förvara dem under valdagen. Granskning av dessa skall<br>vidtas i den omfåtting röstningen tillåter, vilket framgår av de närmast<br>följande paragraferna.</p>
<p>7§</p>
<p>Motsvarar del av 12 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.<br>Den bestämmelsen är i första hand en hänvisning till diverse olika<br>regler i den nuvarande vallagen i främst delar av 13 kap. 3 och 4 §§. I<br>överensstämmelse med hur reglerna för valförrättama och röst-<br>mottagama i övrigt utformats, har i förslaget uttryckligen angivits vilka<br>kontrollåtgärder som skall vidtas.</p>
<p>8 §</p>
<p>Motsvarar del av 12 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Reglerna om kontroll är i stort desamma som gäller enligt 14 kap. 4 §<br>i förslaget. Vid kontroll av budröster enligt förslaget i förevarande<br>paragraf gäller i stort detsamma som enligt 11 kap. 14 §, 12 kap. 15 §<br>och 13 kap. 13 §. Till skillnad från vad som gäller enligt dessa<br>bestämmelser skall valförrättaren vid sin granskning av budröster inte<br>kontrollera att budet eller vittnet uppfyller de krav som ställs i 14 kap.<br>3 § respektive 4 § tredje stycket. Detta hänger samman med att budet<br>inte finns närvarande vid denna granskning och alltså inte kan svara på<br>eventuella frågor som kan ställas av valförrättaren respektive röst-<br>mottagaren när budrösten lämnas.</p>
<p>Se också kommentaren till 11 kap. 14 §, 12 kap. 15 § och 13 kap.</p>
<p>13 §.</p>
<p>9§</p>
<p>Motsvarar del av 12 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Reglerna för röstning genom lantbrevbärare finns i 14 kap.<br>Kontrollerna enligt förevarande paragraf motsvarar vad som gäller<br>enligt 14 kap. 8 §.</p>
<p>Jämför också vad som sagts under 8 § och kommentaren till 11 kap.</p>
<p>15 §.</p>
<p>10 §</p>
<p>Motsvarar del av 12 kap. 4 § tredje stycket jämfört med 13 kap. 4 §<br>tredje stycket i den nuvarande vallagen. De fortsatta kontrollerna<br>motsvarar vad som skall göras enligt 10-13 kap.</p>
<p>215</p>
<p>11 §                                                               Prop. 1996/97:70</p>
<p>Motsvarar del av 12 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Det har uttryckligen angivits att markering skall ske i röstlängden. Detta<br>överensstämmer med hur nuvarande 12 kap. 4 § jämförd med 13 kap.</p>
<p>4 § tillämpas i dag. Härvid tillämpas det systemet att valförrättama vid<br>den preliminära granskningen i vallokalen, och vid den granskning som<br>sker efter att vallokalen stängts för röstning, markerar i röstlängden<br>med ett ”P” att väljaren poströstat eller förtidsröstat hos<br>utlandsmyndighet eller på ett fartyg. Motsvarande skall gälla vid<br>förtidsröstning enligt förslaget.</p>
<p>12 §</p>
<p>Motsvarar del av 12 kap. 4 § i den nuvarande vallagen. Valkuvert som<br>uppfyller kraven skall givetvis läggas i urnan. Föreskrifter ges också för<br>de kuvert som inte uppfyller kraven.</p>
<p>13 §</p>
<p>Motsvarar 13 kap. 4 § fjärde stycket i den nuvarande vallagen och<br>behandlar förvaring av visst material.</p>
<p>14 §</p>
<p>Motsvarar 12 kap. 4 § andra stycket i den nuvarande vallagen.<br>Förtidsröster som kommer till vallokalen sedan röstningen avslutats<br>skall återsändas.</p>
<p>Ångerröstning</p>
<p>15 och 16 §§</p>
<p>Motsvarar 12 kap. 5 § i den nuvarande vallagen. Ångerröstning är<br>således inte begränsad i förhållande till vad som i dag gäller. Se avsnitt<br>9.3.</p>
<h4>16 kap. Preliminär rösträkning i vallokalen</h4>
<p>1 §</p>
<p>Motsvarar del av 13 kap. 1 § i den nuvarande vallagen. Föreskriften att<br>riksdagsvalet skall räknas först har flyttats till den föreslagna 2 §.</p>
<p>2§</p>
<p>Motsvarar 13 kap. 6 § i den nuvarande vallagen. Föreskriften att<br>riksdagsvalet skall räknas först har hämtats från 13 kap. 1 § i den<br>nuvarande vallagen. I punkten 3 avses de ogiltighetsgrunder som<br>föreslås i 18 kap. 10 §. Dessutom tas ordet blank med för att detta i<br>flera sammanhang efterfrågas. Någon saklig skillnad mot de nuvarande<br>reglerna avses inte.</p>
<p>216</p>
<p>3 §                                                                Prop. 1996/97:70</p>
<p>I paragrafen anges när rösträkningen i vallokalen avslutas vilket sker<br>när protokollet skrivs under. Detta motsvarar del av 13 kap. 7 § första<br>stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>4§</p>
<p>Motsvarar del av 13 kap. 7 § andra stycket och 8 § första stycket i den<br>nuvarande vallagen. Föreskriften om att material om det sänds med post<br>skall anordnas som värdepost har tagits bort. Riksskatteverket meddelar<br>närmare föreskrifter om hur valmaterialet skall vidarebefordras mellan<br>valförrättama och valnämnden. Skulle det vara nödvändigt att befordra<br>materialet med post skall naturligtvis det sätt användas som ger bästa<br>garantierna för att försändelsen kommer fram.</p>
<p>5 §</p>
<p>Motsvarar del av 13 kap. 8 § andra stycket i den nuvarande vallagen<br>och säger att visst material skall behållas av valnämnden. Se också<br>kommentaren till 4 §.</p>
<h4>17 kap. Valnämndens sammanträde för preliminär rösträkning</h4>
<p>Xblnämndens förberedelser för rösträkningen</p>
<p>1 och 2 §§</p>
<p>Motsvarar del av 13 kap. 9 § första stycket i den nuvarande vallagen.<br>Det anges också uttryckligen att valnämnden vid den s.k.<br>onsdagsräkningen skall granska inkomna brevröster. Detta stämmer<br>också med det faktiska förfaringssättet i dag.</p>
<p>När det gäller valnämndens granskning av de fönsterkuvert som<br>valförrättama inte kunnat godkänna vid sin granskning och därför lagt<br>in i ett omslag så innebär den en överprövning av den bedömning som<br>valförrättama gjort. Om valförrättama vid sin granskning öppnat<br>fönsterkuvert eller ett ytterkuvert för budröst så skall detta självfallet<br>inte leda till att valnämnden av det skälet underkänner rösten. Någon<br>uttrycklig bestämmelse om detta har inte ansetts nödvändig.</p>
<p>Det saknas föreskrifter om att valnämnden skall kungöra att räkning<br>skall vidta. Kungörelse för detta är alltså inte nödvändigt.</p>
<p>3-7 §§</p>
<p>Motsvarar 13 kap. 9 § andra stycket i den nuvarande vallagen.<br>Valnämnden har att göra samma granskning av de röster de räknar som<br>valförrättama gjort i vallokalen. Reglerna i 15 kap. 7-12 §§ upprepas<br>således här för fullständighetens skull.</p>
<p>8 §</p>
<p>Bestämmelsen saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen.<br>Granskning av brevröstema skall göras efter att fönsterkuverten enligt<br></p>
<p>217</p>
<p>1 § har granskats. Detta motsvarar vad som gäller enligt den nuvarande Prop. 1996/97:70<br>brevröstningslagen (1993:1404).</p>
<p>Den preliminära rösträkningen</p>
<p>9 §</p>
<p>Motsvarar 13 kap. 6 § i den nuvarande vallagen. Att riksdagsvalet<br>räknas först motsvarar 13 kap. 1 § i den nuvarande vallagen. Förslaget<br>överensstämmer med vad som gäller for rösträkningen i vallokalen. Se<br>kommentaren till 16 kap. 2 §.</p>
<p>10 §</p>
<p>Motsvarar 13 kap. 10 § i den nuvarande vallagen. Den behandlar vad<br>som skall göras med fönsterkuvert som kommer till valnämnden under<br>rösträkningen efter det att valurnorna tömts.</p>
<p>H §</p>
<p>Motsvarar i stort 13 kap. 4 § fjärde stycket i den nuvarande vallagen.<br>Paragrafen behandlar visst material som valnämnden skall förvara.</p>
<p>12 och 13 §§</p>
<p>Motsvarar 13 kap. 11 § i den nuvarande vallagen. Paragraferna tar upp<br>protokollforing och avslutningen vid den preliminära rösträkningen hos<br>valnämnden. Föreskriften om att material om det sänds med post skall<br>anordnas som värdepost har tagits bort. Se kommentaren till 16 kap.<br>4§.</p>
<h4>18 kap. Slutlig sammanräkning och mandatfördelning</h4>
<p>Allmänna bestämmelser</p>
<p>1 §</p>
<p>Första meningen av paragrafen motsvarar del av nuvarande 14 kap. 1 §<br>första stycket vallagen. Andra meningen har ingen direkt motsvarighet<br>i dagens vallag.</p>
<p>I paragrafen anges att länsstyrelsen är den myndighet som svarar för<br>den slutliga sammanräkningen och vad sammanräkningen skall användas<br>till.</p>
<p>2§</p>
<p>Första styckets regler är hämtade från 14 kap. 3 § första stycket, 9 §<br>första stycket, 10 § första stycket och 11 § första stycket i den<br>nuvarande vallagen. Stycket drar upp fördelningen av arbetsuppgifter<br>mellan den centrala valmyndigheten och länsstyrelserna. Det nya i<br>förhållande till dagens regler är förfärandet vid sammanräkning av<br>riksdagsval. Förfarandet beskrivs i avsnitt 11.2. Reglerna om<br>sammanräkningen har utformats så att det ansluter till det i dag gällande<br>faktiska förfärandet. Lagtexten har justerats och gjorts så generell att<br></p>
<p>218</p>
<p>den skall kunna inrymma vissa uppgifter for länsstyrelserna utöver Prop. 1996/97:70<br>själva sammanräkningen.</p>
<p>Andra stycket motsvarar 14 kap. 3 § andra stycket i den nuvarande<br>vallagen. Regeln anger att länsstyrelsen svarar för mandatfördelning och<br>utseende av ledamöter och ersättare i landstings- och<br>kommunfullmäktig val. Ändringen i förhållande till nu gällande lydelse<br>är endast redaktionell.</p>
<p>3 §</p>
<p>Motsvarar 14 kap. 2 § första stycket i den nuvarande vallagen.<br>Paragrafen anger sammanfattande länsstyrelsens uppgifter vid den<br>slutliga sammanräkningen. Det har uttryckligen angetts att också<br>namnen på valsedlarna skall prövas. Detta stämmer med hur reglerna<br>tillämpas i dag. Godkännande av namn kommer dock att bli ännu<br>viktigare i ett system med personvalsinslag och anmälningsförfarande<br>för kandidater. Viss del av arbetet har dock redan gjorts i och med att<br>kandidater anmäldes.</p>
<p>Närmare om förfarandet hos länsstyrelsen</p>
<p>4§</p>
<p>Paragrafen motsvarar delvis innehållet i 14 kap. 1 § första stycket första<br>meningen i den nuvarande vallagen. Om reglerna om offentlighet vid<br>sammanräkningen åsidosätts kan det efter överklagande förordnas om<br>omval. I andra meningen har lagts till att riksdagsvalet skall räknas<br>först vid de samtidiga valen. Detta motsvarar hur sammanräkningen<br>faktiskt går till i dag.</p>
<p>5 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar 14 kap. 1 § andra stycket första meningen i den<br>nuvarande vallagen. Regeln som ger länsstyrelsen möjlighet att kräva in<br>valmaterial finns för att den slutliga sammanräkningen skall grundas på<br>ett riktigt och fullständigt material.</p>
<p>6§</p>
<p>Paragrafen motsvarar del av 14 kap. 1 § första stycket andra och tredje<br>meningen i den nuvarande vallagen. Reglerna ålägger länsstyrelserna<br>viss skyldighet att offentliggöra när sammanräkningen skall äga rum.<br>De behövs för att sprida kännedom om när sammanräkningen skall ske<br>och därmed säkerställa offentlighet kring sammanräkningen.</p>
<p>7§</p>
<p>Paragrafen motsvarar 14 kap. 3 § tredje stycket i den nuvarande<br>vallagen. Regeln i första meningen om att sammanräkningen skall ske<br>utan dröjsmål är till för att erinra om de tider som gäller för<br>sammanräkningen och vikten av att den sker snarast så att ett slutligt<br>resultat kan tas fram så fort som möjligt efter valet. Reglerna i övrigt är<br>till för att säkerställa ett riktigt valresultat (se vidare 9 §).</p>
<p>219</p>
<p>8 §                                                                    Prop.</p>
<p>Paragrafen motsvarar 14 kap. 2 § tredje stycket i den nuvarande<br>vallagen. Protokollen som förs enligt reglerna skall tjäna som underlag<br>för bedömningen huruvida sammanräkningen gjorts på ett riktigt sätt.<br>Formulär för protokoll finns i dag inlagda i det för valmyndigheterna<br>gemensamma ADB-systemet. Se vidare avsnitt 11.2 och kommentaren<br>till 2 §.</p>
<p>Ogiltighetsgrunder</p>
<p>9§</p>
<p>Motsvarar innehållet i 14 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande<br>vallagen. Den förvaring av valsedlar som åsyftas i paragrafen är dels<br>valnämndens förvaring av valsedlarna, dels förvaring av valsedlar hos<br>länsstyrelsen under och efter den slutliga sammanräkningen. Att<br>valsedlar skall förvaras säkert är grundläggande för att kunna garantera<br>ett rättvisande resultat.</p>
<p>10 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar 14 kap. 4 § i den nuvarande vallagen. Den<br>behandlar ogiltighet av valsedel och vissa fall när namn på en valsedel<br>skall anses obefintliga.</p>
<p>Första stycket överensstämmer med dagens lydelse. Med hänsyn till<br>den stadgade praxis som utbildats kring lagrummet kan lagtexten stå<br>kvar enligt den tidigare lydelsen. Utgångspunkten för bedömningen i<br>praxis enligt punkten 2 är att endast valsedlar som märkts avsiktligt och<br>som är ägnade att avslöja väljarnas identitet och därmed kränka<br>valhemligheten, skall förklaras ogiltiga.</p>
<p>Den föreslagna ändringen i andra stycket följer helt Personvalskom-<br>mitténs förslag i betänkandet Ökat personval (SOU 1993:21). Utgångs-<br>punkten i stycket är att två valsedlar i samma valkuvert skall medföra<br>att båda anses ogiltiga. Om valsedlarna skulle ha samma partibeteckning<br>skall rösten tillfalla partiet. Om kandidatnamnen inte är desamma på<br>valsedlarna skall man bortse från samtliga kandidatnamn. Detta innebär<br>också att namnen skall anses obefintliga även om kandidatlistorna i<br>huvudsak är olika men personrösterna avgetts för ett gemensamt namn.<br>Detsamma skall gälla även för det fell namnen är desamma på<br>valsedlarna men personmarkeringama inte stämmer överens mellan<br>valsedlarna. Så torde såväl fell där markering gjorts för olika kandidater<br>på olika valsedlar som fell där markering endast finns på en av flera<br>valsedlar vara att behandla. Underförstått framgår att valsedlarna godtas<br>som giltig röst i befintligt skick endast om de är identiska både vad<br>gäller partibeteckning och kandidatnamn samt personmarkeringen är<br>gjord för samma kandidat.</p>
<p>Personvalskommittén föreslog att paragrafen skulle utökas med ett<br>tredje stycke med ytterligare regler angående huruvida namn skall anses<br>obefintliga. I förslaget hänförs dessa till 11 § som är den paragraf som<br>huvudsakligen behandlar detta. De särskilda regler om obefintliga namn<br>som finns i andra stycket förevarande paragraf rör endast särskilda<br></p>
<p>1996/97:70</p>
<p>220</p>
<p>frågor med anledning av att två eller flera valsedlar förekommer i Prop. 1996/97:70<br>valkuvertet.</p>
<p>Obefintliga namn</p>
<p>11 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar 14 kap. 5 § i den nuvarande vallagen. Den<br>behandlar huruvida namn på en valsedel skall anses obefintliga. Den<br>föreslås disponerad på ett nytt sätt så att det tydligare framgår hur<br>många namn som skall anses obefintliga. I första stycket är det fråga<br>om ett eller flera namn som skall anses obefintliga medan det i andra<br>stycket är alla namn på valsedeln som skall anses obefintliga. Ett nytt<br>tredje stycke behandlar vad som händer om namn stryks.</p>
<p>Första stycket 1 avser kandidatens valbarhet vid valet och kandidatens<br>identitet. Punkten motsvarar dagens regel.</p>
<p>I första stycket 2 föreslås att tillskrivna namn inte skall beaktas på en<br>valsedel för ett parti som registrerat sin partibeteckning och anmält<br>kandidater enligt 5 kap. 13 §. Sådana namn skall således anses<br>obefintliga enligt punkt 2. Denna regel inskärper att tillskrivna namn<br>inte beaktas vid sammanräkningen. Det sätt som personröstning sker på<br>enligt det nya systemet är att väljarna genom en markering på valsedeln<br>avger en särskild personröst. Andra förändringar av valsedeln beaktas<br>inte. För andra partier, dvs. sådana som inte skyddat sin<br>partibeteckning, kan kandidater skrivas till på valsedeln. Dessa<br>tillskrivna namn behandlas dessutom som personröster enligt 6 kap. 3 §<br>förslaget.</p>
<p>I första stycket 3 behandlas det fall att en lista tryckts upp med<br>kandidater som inte nominerats från partiet. Vid sammanräkningen skall<br>bortses från de namnen. Regeln har efterfrågats under<br>remissbehandlingen av betänkandet Utvärderat personval (SOU<br>1996:66). Den förhindrar att valkupper genomförs. För att förhindra<br>sådant missbruk som dessutom förlänger den slutliga sammanräkningen<br>bör den nu diskuterade regeln införas. Regeln berör inte det fellet att<br>någon obehörig person beställt valsedlar med icke anmälda namn. Detta<br>fell tas upp i 6 kap. förslaget. Där framgår att en sådan beställning från<br>någon obehörig inte kommer att levereras. För den som trycker upp<br>valsedlar vilka tar upp ett etablerat partis beteckning samt, utöver<br>anmälda kandidatnamn, tar upp inte anmälda namn i syfte att användas<br>i valet kan straffansavar för otillbörligt verkande vid val bli aktuellt<br>enligt 17 kap. 8 § brottsbalken. De nu nämnda reglerna hindrar<br>effektivt missbruk av den fria nomineringsrätten.</p>
<p>Andra stycket punkterna 1, 2 och 3 är hämtade från Personvalskom-<br>mitténs förslag beträffande 14 kap. 4 § vallagen i betänkandet Ökat<br>personval (SOU 1993:21) medan punkt 4 motsvarar dagens första<br>stycke 2. Den nuvarande punkten 3 i första stycket om att valsedel<br>måste toppas av två av partiet anmälda kandidater behövs inte enligt<br>förslaget eftersom alla kandidater skall vara anmälda.</p>
<p>Andra stycket 1 avser att hindra partier från att trycka valsedlar utan<br>särskilt utrymme för personröstning, i form av en ruta, vilket skulle<br></p>
<p>221</p>
<p>motverka möjligheterna till personröstning. Systemet medger endast att Prop. 1996/97:70<br>en särskild personröst avges. Om flera personröster avges kan det inte<br>avgöras vilken som gäller. I sådant fåll skall därför enligt andra stycket<br>2 alla namnen anses obefintliga. Detsamma torde bli fallet om en<br>markering finns för en kandidat och det på samma valsedel finns ett<br>tillskrivet namn som skall räknas som en personröst enligt 6 kap. 5 §.<br>Rösten räknas dock i båda fållen partiet till godo. Personmarkeringar<br>som gjorts maskinellt tillåts inte enligt punkt 3 i förslaget. Om<br>markeringar gjorts på maskinell väg skall namnen på valsedeln anses<br>obefintliga. Rösten räknas dock partiet till godo. Syftet med regeln är<br>att motverka organiserade valkupper. Tolkningen av ordet maskinellt<br>kan ställa till vissa tillämpningsproblem. Personvalskommittén avsåg<br>dock i första hand valsedlar som lagts i en maskin som producerat<br>markeringen. Med tanke på utvecklingen inom tryckeribranschen kan<br>det uppstå situationer där det är svårt att avgöra hur markeringen gjorts.<br>Andra typer av massproducerade markeringar vilka sker för hand fåller<br>inte in under stadgandet (se SOU 1993:21 avsnitt 6.6.7).</p>
<p>Tredje stycket är nytt och anger att strykningar inte längre skall<br>beaktas (se avsnitt 7.2). En upplysning till väljarna finns i 6 kap. 5 §<br>förslaget. Om strykningar ändå sker på en valsedel skall<br>valmyndigheten bortse från strykningen. Namnlistan i dess ursprungliga<br>utformning gäller alltså trots strykningen. Om endast tillskrivna namn<br>finns på valsedeln, där detta är möjligt enligt reglerna, och det översta<br>av dessa strukits är det dock naturligt att bortse från både namn och<br>strykning. Någon särskild regel för detta speciella fell är inte nöd-<br>vändig.</p>
<p>Xblets avslutning</p>
<p>Riksdagsvalet och valet till Europaparlamentet</p>
<p>12 §</p>
<p>Reglema motsvarar i viss mån 14 kap. 8 § i den nuvarande vallagen.<br>Den nya ordningen för sammanräkning av riksdagsval har berörts i<br>avsnitt 11.2 och ovan under 2 §. Utformningen av lagtexten skall<br>ansluta till den nya arbetsfördelningen. Länsstyrelsen granskar och<br>räknar rösterna. När detta är klart ges ett godkännande av<br>sammanräkningen i ett formulär som därefter inte kan ändras. Därefter<br>kan Riksskatteverket fördela mandat, ordna namn samt utse ledamöter<br>eller företrädare och ersättare.</p>
<p>Det har under remissbehandlingen påpekats att uppläsningen av<br>protokollet är otidsenlig. En viss justering har därför gjorts i det att det<br>enligt förslaget inte är nödvändigt att läsa upp protokollet som<br>avslutning på valet. Det är tillräckligt att protokollet läggs fram för<br>granskning av den som vill ta del av det. Detta markerar att<br>sammanräkningen är slut. Det skall inte längre vara protokollet som<br>utgör grunden för utseende av ledamöter och ersättare (se t.ex. 18 §).<br>Eftersom Riksskatteverket inte längre använder protokollet som<br></p>
<p>222</p>
<p>underlag för mandatfördelningen behöver protokollet i original inte Prop. 1996/97:70<br>översändas till verket. Arkivering av protokollet sker hos länsstyrelsen.</p>
<p>13 §</p>
<p>Reglerna motsvarar till viss del 14 kap. 8 § första stycket i den<br>nuvarande vallagen.</p>
<p>Valsedlarna skall, enligt dagens vallag, som avslutning på<br>sammanräkningen av riksdagsvalet, läggas i omslag varvid de godkända<br>läggs för sig och de ogiltiga för sig. De ogiltiga och de valsedlar där<br>det förekommer strykningar eller tillägg skall för riksdagsvalets del<br>förvaras under valperioden medan de övriga valsedlarna skall förvaras<br>tills valet vinner laga kraft. Eftersom strykningar och tillägg inte<br>beaktas vid sammanräkningen enligt förslaget skulle det vara möjligt att<br>slopa regeln om bevarande av valsedlar med sådana anteckningar på.<br>Emellertid kan det finnas ett intresse att granska sådana valsedlar även<br>sedan valet vunnit laga kraft, t.ex. partier som vill undersöka hur deras<br>nominering slagit ut genom att granska om strykningar förekommit,<br>varför förvaringsplikten för sådana valsedlar står kvar. Föreskrifter om<br>detta har intagits i första stycket.</p>
<p>Namnordningen grundas i den föreslagna nya vallagen på de särskilda<br>personmarkeringama. Valsedlar med sådan markering skall därför<br>förvaras på det föreskrivna sättet.</p>
<p>I andra stycket har införts en ny regel vari det tillåts att omslagen<br>med valsedlar öppnas. Reglerna har behandlats i den allmänna<br>motiveringen (avsnitt 11.3). Där framgår att det uppstått tvekan<br>huruvida det är möjligt att öppna omslagen för andra fell än de då ny<br>sammanräkning skall verkställas. Eftersom det finns ett behov av att<br>öppna omslagen också i vissa andra fall, som t.ex. utvärdering eller<br>kontrollräkning utan direkt relevans för mandatfördelningen (se också<br>under 11 §), införs en regel om detta.</p>
<p>14 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar del av 14 kap. 12 § i den nuvarande vallagen. I<br>reglerna som behandlar avslutningen av mandatfördelningen hos<br>Riksskatteverket har endast språkliga justeringar gjorts. Det kan<br>anmärkas att förfarandet hos Riksskatteverket inte är offentligt som den<br>preliminära och slutliga sammanräkningen hos övriga valmyndigheter.</p>
<p>Val till landstings- och kommunfullmäktige</p>
<p>15 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar 14 kap. 20 § del av första stycket och andra<br>stycket i den nuvarande vallagen. I reglerna som behandlar avslutningen<br>av mandatfördelningen vid länsstyrelsen har redaktionella och språkliga<br>förändringar gjorts. Som anförts under 12 § är det inte längre<br>nödvändigt att läsa upp protokollet utan det är tillräckligt att det läggs<br>fram för granskning.</p>
<p>223</p>
<p>Föreskrifterna i paragrafen gäller också för sammanräkning enligt Prop. 1996/97:70<br>61-66 §§. Även en sådan sammanräkning skall således avslutas genom<br>att protokollet läggs fram för granskning.</p>
<p>16 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar del av 14 kap. 20 § första stycket i den nuvarande<br>vallagen. Den behandlar länsstyrelsens förvaring av valsedlarna i<br>landstings- och kommunfullmäktig val. Reglernas tillämpningsområde<br>har gjorts trängre i det att inte alla valsedlar skall förvaras hela<br>valperioden. I ett annat avseende har tillämpningsområdet vidgats<br>eftersom valsedlar med personröster skall sparas. Reglerna motsvarar<br>vad som föreslås gälla för riksdagsval. Detta innebär att det är valsedlar<br>där strykning, tillägg eller särskild personröst avgivits som skall<br>förvaras hela valperioden. Vad gäller paragrafens utformning i övrigt<br>hänvisas till vad som anförs under 13 §.</p>
<p>Föreskrifterna i paragrafen gäller också efter en sammanräkning enligt<br>58-69 §§. Efter sammanräkningen skall således valsedlarna läggas in i<br>omslaget igen. Någon upprepning av detta i anslutning till de nämnda<br>reglerna, vilket sker i 14 kap. 24 § i den nuvarande vallagen, är inte<br>nödvändig.</p>
<p>17 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar 14 kap. 21 § i den nuvarande vallagen. Den anger<br>att länsstyrelsen skall anmäla om mindre än hälften av det bestämda<br>antalet ledamöter har blivit utsett i något kommunalt val.<br>Valprövningsnämnden skall då förordna om omval enligt 19 kap. 21 §<br>förslaget.</p>
<p>Hur fördelningen av mandaten mellan partierna görs</p>
<p>Riksdagsvalet</p>
<p>Systemet med fördelningen av mandat mellan partierna regleras i de<br>följande paragraferna. Först fördelas de festa mandaten valkretsvis på<br>grundval av resultatet i valkretsen. Därefter fördelas alla<br>utjämningsmandaten med utgångspunkt i rösternas fördelning mellan<br>partierna i hela valet. Om ett parti fått fler mandat än vad det skulle få<br>vid en strikt proportionell fördelning eller om ett parti tagit mandat i en<br>valkrets på grund av att det fått minst 12 procent av rösterna i<br>valkretsen skall utjämningsmandaten fördelas utan att partiet och de<br>mandat partiet fått beaktas. Slutligen fördelas partiernas<br>utjämningsmandat mellan valkretsarna.</p>
<p>18 §</p>
<p>Reglerna i första stycket motsvarar 14 kap. 9 § första stycket i den<br>nuvarande vallagen. Grunden för Riksskatteverkets mandatfördelning<br>har dock ändrats. I dag gäller att det är länsstyrelsernas protokoll som<br>utgör grunden för mandatfördelningen. Som påpekas i avsnitt 11.2 och<br>ovan under 2 § läggs emellertid resultatet från sammanräkningen in i ett</p>
<p>224</p>
<p>formulär i ett för valmyndigheterna gemensamt ADB-system. Detta Prop. 1996/97:70<br>formulär tas senare ut som protokoll vilket framgår av 8 §. Om</p>
<p>Riksskatteverket kan använda uppgifterna i formuläret vinner man tid i<br>sammanräkningsförfarandet. Genom att uppgifterna i formuläret<br>godkänns av länsstyrelsen kan de inte ändras. Uppgifterna kan<br>härigenom utgöra grund för mandatfördelningen. Paragrafen har därför<br>utformats för att det anförda systemet skall kunna tillämpas.</p>
<p>Andra stycket anger vilka partier som skall delta i<br>mandatfördelningen, dvs. den s.k. småpartispärren vid riksdagsvalet.<br>Reglerna finns ursprungligen i 3 kap. 7 § regeringsformen.</p>
<p>19 §</p>
<p>Paragrafen som drar upp principerna för fördelningen av de fasta<br>valkretsmandaten mellan partierna motsvarar 3 kap. 8 § första stycket<br>regeringsformen och 14 kap. 9 § andra stycket i den nuvarande<br>vallagen. Endast språkliga justeringar har gjorts.</p>
<p>20 §</p>
<p>Reglerna i paragrafen behandlar fördelningen av utjämningsmandat och<br>motsvarar vad som redan gäller enligt 3 kap. 8 § andra stycket<br>regeringsformen.</p>
<p>21 §</p>
<p>För att samla samtliga regler som rör riksdagsvalet på ett ställe har<br>regler motsvarande 3 kap. 8 § regeringsformen tagits in i den nya<br>vallagen.</p>
<p>22 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar 14 kap. 9 § femte stycket i den nuvarande<br>vallagen. Bestämmelsen behandlar s.k. överskjutande mandat. Det är<br>regler för hur mandat kan flyttas mellan valkretsar för det fall ett parti<br>fått fler mandat än vad det finns kandidater i valkretsen. Ändringarna i<br>förslaget är endast språkliga.</p>
<p>23 §</p>
<p>I paragrafen omtalas att lotten avgör om lika tal uppstår vid<br>mandatfördelningen. Detta är det normala vid lika tal enligt vallagen.<br>Bestämmelsen motsvarar 14 kap. 9 § sjätte stycket i den nuvarande<br>vallagen.</p>
<p>Val till landstingsfullmäktige</p>
<p>24 §</p>
<p>Reglerna i paragrafen motsvarar 14 kap. 15 a § i den nuvarande<br>vallagen. De behandlar de grundläggande reglerna om fördelning av<br>mandat mellan partierna i landstingsfullmäktige med småpartispärren.<br>Mandatfördelningen för val till landstingsfullmäktige följer i stort<br>mandatfördelningen i riksdagsvalet.                                                       225</p>
<p>15 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70</p>
<p>25 §                                                               Prop. 1996/97:70</p>
<p>Paragrafen motsvarar 14 kap. 15 b § första stycket i den nu gällande</p>
<p>vallagen. De fasta valkretsmandaten fördelas på motsvarande sätt som<br>vid riksdagsval.</p>
<p>26 §</p>
<p>Reglerna i paragrafen behandlar hur ett proportionellt resultat i<br>landstinget skall uppnås. De motsvarar 14 kap. 15 b § andra stycket i<br>den nuvarande vallagen.</p>
<p>27 §</p>
<p>Reglerna i paragrafen, som behandlar en avvikelse från ett<br>proportionellt resultat i landstinget, motsvarar 14 kap. 15 b § tredje<br>stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>28 §</p>
<p>Reglerna i paragrafen behandlar hur ett mandat kan flyttas till en annan<br>valkrets inom samma landsting om kandidater för något parti skulle<br>saknas i en valkrets. De motsvarar 14 kap. 15 b § femte stycket i den<br>nuvarande vallagen.</p>
<p>29 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar 14 kap. 15 b § sjätte stycket i den nuvarande<br>vallagen och innebär att lotten skall avgöra vid lika tal vid<br>beräkningarna. Detta gäller för samtliga val som styrs av vallagen.</p>
<p>Val till kommunfullmäktige</p>
<p>30 §</p>
<p>Reglerna i paragrafen motsvarar 14 kap. 15 d § första stycket i den<br>nuvarande vallagen. Paragrafen behandlar mandatfördelningen mellan<br>partier vid kommunfullmäktig val. Fördelningen av mandat mellan<br>partierna   går i   stort  till som   i riksdagsval och   val  till</p>
<p>landstingsfullmäktige. På en punkt skiljer sig dock systemet. Som<br>anförts i  avsnitt  10.4  införs inte  utjämningsmandat i  val  till</p>
<p>kommunfullmäktige. Fördelningen av mandat sker därför endast<br>valkretsvis för den valkretsindelade kommunen.</p>
<p>31 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar 14 kap. 15 d § tredje stycket i den nuvarande<br>vallagen och innehåller regler om hur det förhållandet att ett parti fått<br>fler mandat än det har kandidater i kommun skall hanteras, s.k.<br>överskjutande mandat. Är kommunen valkretsindelad flyttas de<br>överskjutande mandaten till en annan valkrets på samma sätt som<br>utjämningsmandaten. Utgör kommunen en valkrets är mandatet obesatt.</p>
<p>226</p>
<p>32 §                                                                  Prop.</p>
<p>Paragrafen motsvarar 14 kap. 15 d § fjärde stycket i den nuvarande<br>vallagen. Också vid val till kommunfullmäktige avgör lotten vid lika tal,</p>
<p>se ovan 23 och 29 §§.</p>
<p>Val till Europaparlamentet</p>
<p>33 §</p>
<p>Bestämmelsen är hämtad från 30 § lagen om val till Europaparlamentet.<br>Den motsvarar i stort vad som gäller för riksdagsvalet. Eftersom det är<br>fråga om endast 22 mandat med hela landet som valkrets kan<br>länsstyrelserna inte genomföra någon fördelning av mandat.</p>
<p>34 §</p>
<p>Bestämmelsen är hämtad från 33 § lagen om val till Europaparlamentet.<br>Av regeln framgår att småpartispärren utformats på samma sätt för val<br>till Europaparlamentet som i riksdagsvalet.</p>
<p>35 §</p>
<p>Bestämmelsen är hämtad från 32 § lagen om val till Europaparlamentet.<br>Även vid valet till Europaparlamentet tillämpas en proportionell metod<br>vid fördelning av mandat. Denna är, liksom vid övriga val när<br>fördelning av mandat mellan partierna görs, den jämkade<br>uddatalsmetoden.</p>
<p>36 §</p>
<p>Bestämmelsen motsvarar inte direkt något stadgande i lagen om val till<br>Europaparlamentet men gäller ändå enligt hänvisningar till den<br>nuvarande vallagen. Även vid val till Europaparlamentet gäller att lotten<br>avgör vid lika tal.</p>
<p>Hur ledamöterna och företrädarna utses</p>
<p>Riksdagsvalet</p>
<p>37 §</p>
<p>Första stycket har ingen direkt motsvarighet i den nuvarande vallagen.<br>Det är hämtat från 3 kap. 9 § regeringsformen.</p>
<p>Andra stycket motsvarar 14 kap. 10 § i den nuvarande vallagen. Som<br>behandlats i 2 § har sammanräkningsförfarandet förändrats genom<br>införandet av en för valmyndigheterna gemensam databas. Detta innebär<br>som anförts i kommentaren till 18 § att mandatfördelningen mellan och<br>inom partierna kan grundas på de i datorsystemet inlagda uppgifterna<br>som framgår av formuläret för protokoll i stället för på länsstyrelsernas<br>protokoll. Detta förkortar tiden för sammanräkningen. Andra stycket<br>har anpassats till det nya systemet.</p>
<p>Ordningen bestäms enligt 38-40 §§. Här anges två olika sätt att utse<br>ledamöter. Enligt 38 § skall ledamöterna i första hand utses efter<br>storleken på kandidaternas personliga röstetal. Kan inte sådant tal</p>
<p>1996/97:70</p>
<p>227</p>
<p>festställas för kandidater till ett antal motsvarande antalet mandat som Prop. 1996/97:70<br>partiet fått skall ledamöterna enligt 39 § utses efter storleken på<br>kandidaternas jämförelsetal uträknat enligt heltalsmetoden. Hur<br>beräkningen av personligt röstetal och   jämförelsetal enligt</p>
<p>heltalsmetoden går till framgår av reglerna i 20 kap. som behandlar<br>beräkningsgrunderna.</p>
<p>38 §</p>
<p>Paragrafen innebär en anvisning om att det i förslaget i första hand är<br>de särskilda personrösterna som avgör vilken kandidat som blir utsedd<br>till ledamot. Förslaget bygger helt på Personvalskommitténs i<br>betänkandet Ökat personval (SOU 1993:21) presenterade modifierade<br>danska modell (se kapitel 6).</p>
<p>Första stycket anger att det i första hand är det personliga röstetalet<br>som är avgörande. Det personliga röstetalet räknas fram enligt 20 kap.<br>3 § förslaget. Den enkla utgångspunkten är att de särskilda<br>personmarkeringama på valsedeln räknas samman. Endast särskilda<br>personröster för ett och samma parti beaktas vilket framgår av<br>förevarande paragraf.</p>
<p>För att balansera välj arinflytandet har en spärr införts (se avsnitt 6.2).<br>Spärmivån framgår av första stycket och är satt till åtta procent av<br>rösterna för partiet i valkretsen. Utgångspunkten för beräkning av<br>spärren är här som annars i valsammanhang att endast partiets giltiga<br>röster beaktas. Det behövs ingen särskild föreskrift om detta. Ett<br>personligt röstetal festställs endast för kandidater som kommit över<br>spärren.</p>
<p>Spärren måste beräknas inom varje parti för sig. Om ett parti fått<br>25 821 röster i en valkrets är spärren i absoluta tal 2 065,68. Eftersom<br>inga delade personröster kan ges enligt den modifierade danska<br>modellen blir spärren i absoluta tal, efter en avrundning uppåt, 2 066<br>särskilda personröster, vilket utgör minst åtta procent av rösterna.</p>
<p>Om lika röstetal uppstår skall som annars inom valrätten lotten avgöra<br>ordningen vilket intagits en bestämmelse om i andra stycket.</p>
<p>Framräkning av personligt röstetal behandlas också under 20 kap.<br>3§.</p>
<p>39 §</p>
<p>Första stycket motsvarar delar av 14 kap. 6 § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>I förevarande paragraf har föreskrifter givits om vilken<br>beräkningsmetod som skall tillämpas för det fell inte tillräckligt antal<br>ledamöter kan utses enligt 38 §. Detta kan bli fellet i två situationer.<br>Den ena är att inga kandidater får särskilda personröster till ett antal<br>som motsvarar spärren. Den andra är när några kandidater visserligen<br>kommit över spärren men inte så många som partiet vunnit mandat i<br>valkretsen. I sådan fell skall den sedan lång tid använda heltalsmetoden<br>(också kallad den d 'Hondt-Phragménska metoden vid sin fulla<br>tillämpning) tillämpas för att beräkna ett jämförelsetal for kandidaterna.</p>
<p>Ledamöter utses sedan efter storleken på jämförelsetalen. Dessa                228</p>
<p>uträknas enligt 20 kap. 4 § förslaget. För det fell kandidater utsetts på<br></p>
<p>grundval av sina personliga röstetal uppkommer fråga hur dessa skall Prop. 1996/97:70<br>påverka beräkningen av jämförelsetalen. Personvalskommittén stannade<br>för att helt bortse från dem vilket innebär att nästa namn på valsedeln<br>får ett oreducerat röstetal vid beräkningen enligt den nämnda<br>paragrafen. Också Nomineringsrätts- och valkretskommittén behandlade<br>frågan och lämnade exempel på tillämpningen av regeln (SOU 1996:66<br>avsnitt 4.6.2). Förevarande regel har utformats i enlighet med de<br>överväganden som de nämnda kommittéerna företog (se avsnitt 6.3).</p>
<p>Andra stycket motsvarar 14 kap. 6 § sista stycket i den nuvarande<br>vallagen. Om lika jämförelsetal uppstår skall lotten avgöra ordningen.</p>
<p>Som framgår finns det vid en sammanställning av 38 och 39 §§ två<br>olika metoder för att utse ledamöter. Detta är fallet också när ersättare<br>skall utses. Detta gör systemet mer komplext från samman-<br>räkningssynpunkt men genom de av Nomineringsrätts- och val-<br>kretskommittén föreslagna förenklingarna, som inarbetats i förslaget till<br>ny vallag, kommer det ändå som helhet att förenklas.</p>
<p>Dubbelvalsavveckling vid riksdagsvalet</p>
<p>40 §</p>
<p>Reglerna motsvarar utan personvalsinslag 14 kap. 10 § tredje stycket i<br>den nuvarande vallagen. I paragrafen behandlas den s.k. dubbel-<br>valsavvecklingen vid riksdagsval. Paragrafen, som utformats i enlighet<br>med Personvalskommitténs förslag i Ökat personval (SOU 1993:21),<br>behandlar tre olika frågor som i förslaget delats upp i var sitt stycke.</p>
<p>I första stycket anges vilket av flera mandat som en ledamot skall<br>tillträda för det fall han blivit vald i flera än en valkrets. Samma<br>reglering ges för det fall en ledamot blivit vald för flera partier.<br>Teoretiskt kan det också hända att en ledamot blir vald i flera valkretsar<br>för olika partier samtidigt. Förslaget löser hithörande problem genom<br>att ledamoten skall tillträda det mandat där väljarstödet är starkast.<br>Bestämmelsen utgår, i enlighet med utgångspunkten att personvals-<br>inslaget skall stärkas, från att ett mandat som erövrats med personligt<br>röstetal skall tillträdas före ett som erövrats på grundval av kandidatens<br>jämförelsetal uträknat enligt den i dag tillämpade heltalsmetoden. Om<br>en kandidat erövrat ett mandat i t.ex. Kalmar län på grundval av sina<br>personliga röster där, skall det tillträdas före ett mandat som erövrats i<br>Jönköpings län på grundval av jämförelsetalet.</p>
<p>Vid en jämförelse mellan de personliga röstetalen enligt första stycket<br>skall inte det absoluta röstetalet vara avgörande. Ett sådant förfarande<br>kan nämligen innebära att en mindre valkrets missgynnas. I stället skall<br>det relativa personliga röstvärdet användas. Detta beräknas genom att en<br>ledamots personliga röstetal i valkretsen divideras med partiets totala<br>röstetal i valkretsen. Kandidat A ställer upp för Y-partiet och får 3 000<br>personliga röster i N-läns valkrets. Y-partiet får 30 000 röster i den<br>valkretsen. I A-läns valkrets får Y-partiet 180 000 röster. Kandidat A<br>får här 15 000 personliga röster. A skall utses till ledamot och frågan är<br>vilket mandat som skall tillträdas. A får som relativt röstvärde i N-läns                 229</p>
<p>valkrets 0,1 och i A-län 0,08. A skall tillträda mandatet i N-läns<br></p>
<p>valkrets eftersom andelen av partiets röstvärde är störst för A i den Prop. 1996/97:70<br>valkretsen. Skulle det absoluta röstvärdet läggas till grund för<br>bedömningen om störst väljarstöd uppkommer ett annat resultat.</p>
<p>Andra stycket behandlar vem som skall efterträda den kandidat som<br>lämnat ett mandat obesatt enligt vad som ovan sagts. Detta regleras<br>genom en hänvisning till reglerna om utseende av ersättare i 52 §. Detta<br>kommer att behandlas vid det nämnda lagrummet.</p>
<p>I tredje stycket lämnas föreskrifter för det fall en ledamot enligt första<br>stycket blivit utsedd så att två eller fler mandat blivit obesatta.<br>Föreskriften gäller oavsett om ledamoten utsetts i samma valkrets eller<br>i olika valkretsar. Fråga uppstår då i vilken ordning mandaten skall<br>besättas. Detta avgörs i första hand av de relativa personliga röstetalen<br>för mandaten. Om ledamoten A:son, vid avveckling enligt första<br>stycket, tillträtt sitt mandat genom beräkning av ett personligt röstetal,<br>skall annan ledamot tillsättas på ett mandat som A:son fått genom<br>beräkning av ett jämförelsetal, först sedan samtliga lediga mandat<br>tillsatts där A:son utsetts på personliga röster.</p>
<p>Det kan här vara fråga om t.ex. att en kandidat erövrat tre mandat för<br>ett parti (X). Kandidaten tillträder då ett av dessa och för de två mandat<br>som inte tillträtts måste nya ledamöter utses. Om samma ledamot också<br>utsetts till ledamot på två mandat för ett annat parti (Y) skall kandidaten<br>i och för sig tillträda det mandat där väljarstödet är störst, oavsett för<br>vilket parti kandidaten valts. Däremot blir det i det nämnda fallet inte<br>fråga om att tillämpa första stycket för att bestämma i vilken ordning de<br>fyra obesatta mandaten skall tillsättas. Till skillnad ffån första stycket<br>tillämpas förevarande stycke endast inom ett parti. För parti X tillsätts<br>således de båda obesatta mandat i den ordning som väljarstödet anger.<br>På samma sätt tillsätts Y-partiets båda obesatta mandat efter hur<br>väljarstödet är för dessa båda mandaten. Tillämpningen av paragrafen<br>där en kandidat valts för två partier är ovanlig. Den kan förutses bli än<br>mindre använd enligt förslagets ordning med förhandsanmälda<br>kandidater för de partier som registrerat partibeteckning.</p>
<p>De beskrivna reglerna skall tillämpas också för det fall två eller flera<br>kandidater inom samma parti lämnat mandat obesatta på grund av inval<br>i mer än en valkrets.</p>
<p>Val till landstingsfullmäktige</p>
<p>41 §</p>
<p>Första stycket motsvarar 14 kap. 15 c § första meningen i den<br>nuvarande vallagen. Den anger endast att en ledamot skall utses för<br>vaije mandat som partiet får samt att detta skall ske enligt en viss<br>ordning mellan kandidaterna.</p>
<p>Andra stycket saknar motsvarighet i den nu gällande vallagen. I<br>stycket föreskrivs att det personliga röstetalet i första hand är avgörande<br>för vilken kandidat som tar mandatet. Regeln har utformats i<br>överensstämmelse med regeln för riksdagsval i 38 §. Ledning för<br>tillämpningen kan då hämtas från vad som anförts i kommentaren till                230</p>
<p>den paragrafen.</p>
<p>Spärren vid val till landstingsfullmäktige är dock utformad på ett Prop. 1996/97:70<br>annorlunda sätt i två avseenden. Spärren är utformad dels så att nivån<br>är lägre än för riksdagsval, dels finns en spärr i absoluta tal. Nivån på<br>spärren kunde enligt Personvalskommittén inte sättas endast till viss<br>andel av rösterna för kommunalvalen. För att förhindra mycket små<br>grupper att avgöra namnordningen är det nödvändigt att för de<br>kommunala valen också ha en spärr i absoluta tal. För valen till<br>landstingsfullmäktige sattes denna till 100 särskilda personröster.</p>
<p>I tredje stycket har intagits en lottningsregel. Om lika röstetal uppstår<br>skall som annars inom valrätten lotten avgöra ordningen.</p>
<p>42 §</p>
<p>Första stycket motsvarar 14 kap. 15 § i den nuvarande vallagen. Den<br>har utformats i överensstämmelse med vad som gäller enligt valet till<br>riksdagen enligt 39 §. Jämförelsetal enligt heltalsmetoden skall räknas ut<br>endast om kandidaterna inte fått personröster eller inte tillräckligt<br>många kandidater fått personröster som överstiger spärren.</p>
<p>Andra stycket motsvarar 14 kap. 15 b § sista stycket i den nuvarande<br>vallagen och anger att lotten skall avgöra vid lika jämförelsetal.</p>
<p>Dubbelvalsavveckling vid val till landstingsfullmäktige</p>
<p>43 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar 14 kap. 16 § i den nuvarande vallagen. Dubbel-<br>valsavvecklingen vid val till landstingsfullmäktige har utformats på ett<br>sätt som överensstämmer med reglerna för riksdagsval. Vad som sägs i<br>kommentaren till 40 § gäller därför också vid tillämpning av denna<br>paragraf.</p>
<p>Val till kommunfullmäktige</p>
<p>44 §</p>
<p>Första stycket motsvarar 14 kap. 15 d § andra stycket första meningen</p>
<p>i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Andra stycket saknar motsvarighet i den nu gällande vallagen och är<br>en följd av det ökade personvalsinslaget. I stycket föreskrivs att det<br>personliga röstetalet i första hand är avgörande för vilken kandidat som<br>tar mandatet. Regeln har utformats i överensstämmelse med regeln för<br>riksdagsval i 38 § och val till landstingsfullmäktige i 41 §. Ledning för<br>tillämpningen kan då hämtas från vad som anförts i kommentaren till<br>dessa paragrafer.</p>
<p>Spärren vid val till kommunfullmäktige är liksom motsvarande regel<br>för val till landstingsfullmäktige utformad på ett annorlunda sätt i<br>förhållande till riksdagsvalet dels vad gäller nivån på spärren, dels i det<br>att det finns en spärr i absoluta tal om 50 särskilda personröster.</p>
<p>I tredje stycket har intagits en lottningsregel. Om lika röstetal uppstår<br>skall lotten avgöra ordningen.</p>
<p>231</p>
<p>45 §                                                               Prop. 1996/97:70</p>
<p>Första stycket motsvarar 14 kap. 15 d § andra stycket andra meningen<br>jämfört med 15 § i den nuvarande vallagen. Den har utformats i<br>överensstämmelse med vad som gäller valet till riksdagen enligt 39 §<br>och till landstingsfullmäktige enligt 42  §. Jämförelsetal enligt</p>
<p>heltalsmetoden skall räknas ut endast om kandidaterna inte fått<br>personröster eller inte tillräckligt många kandidater fått personröster<br>som överstiger spärren.</p>
<p>Andm stycket motsvarar 14 kap. 15 d § sista stycket i den nuvarande<br>vallagen och anger att lotten skall avgöra vid lika jämförelsetal.</p>
<p>Dubbelvalsavveckling vid val till kommunfullmäktige</p>
<p>46 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar 14 kap. 16 § i den nuvarande vallagen.<br>Dubbelvalsavvecklingen vid val till kommunfullmäktige har utformats<br>på ett sätt som överensstämmer med reglerna för riksdagsval och<br>landstingsval. Vad som sägs under 40 och 43 §§ gäller därför också vid<br>tillämpning av denna paragraf. Det skall uppmärksammas att det inte är<br>den ordning av ersättare till kommunfullmäktige vilken det stadgas om<br>i 55 § som direkt tillämpas vid dubbelvalsavvecklingen i valet till<br>kommunfullmäktige. Genom hänvisningen till 20 kap. 5 § i förevarande<br>paragraf tillämpas dock samma grunder för ersättarordningen som för<br>dubbelvalsavvecklingen. Vid såväl valet till riksdagen som valet till<br>landstingsfullmäktige tillämpas 20 kap. 5 § vid beräkningen av såväl<br>ersättarordning som dubbelvalsavveckling. Att de ersättarregler som<br>gäller för val till kommunfullmäktige enligt 20 kap. 7 § inte tillämpas<br>direkt beror på de särregler beträffande antalet ersättare som gäller för<br>detta val. Förutom det ökade inslaget av personval innebär<br>utformningen ingen saklig förändring i förhållande till den i dag<br>gällande ordningen.</p>
<p>Val till Europaparlamentet</p>
<p>47 §<br>Bestämmelserna motsvarar 34 § i lagen om val till Europaparlamentet.<br>Den bygger på samma principer som gäller för utseende av ledamöter<br>till riksdagen. Vad som sagts beträffande detta gäller i tillämpliga delar<br>för valet till Europaparlamentet. Riksskatteverket skall således ordna<br>och utse kandidaterna. Sammanräkningen genomförs av länsstyrelserna<br>och resultatet läggs in på formulär enligt 8 §.</p>
<p>48 och 49 §§</p>
<p>Paragraferna motsvarar delar av 35  § i lagen om val till</p>
<p>Europaparlamentet. Beräkningsgrunderna är även för valet till<br>Europaparlamentet intagna i 20 kap. Regleringen bygger helt på<br>reglerna om utseende av ledamöter vid valet till riksdagen. Vad som<br>sagts angående detta behöver inte upprepas här. Enda skillnaden är att<br></p>
<p>232</p>
<p>spärren vid val till Europaparlamentet är satt till fem procent av Prop. 1996/97:70<br>rösterna eftersom hela landet utgör en valkrets.</p>
<p>Dubbelvalsavveckling vid val till Europaparlamentet</p>
<p>50 §</p>
<p>Bestämmelserna motsvarar vissa av bestämmelserna 36 § i lagen om val<br>till Europaparlamentet. De har utformats enligt samma mönster som<br>reglerna om val till riksdagen. Vid val till Europaparlamentet saknas<br>dock valkretsindelning varför det endast kan bli dubbelval för två eller<br>flera partier. I övrigt kan hänvisas till vad som anförs beträffande<br>dubbelvalsavveckling vid riksdagsval.</p>
<p>Hur ersättare skall utses</p>
<p>Riksdagsvalet</p>
<p>51 §</p>
<p>Reglerna motsvarar 14 kap. 11 § första och del av andra stycket i den<br>nuvarande vallagen. Enligt paragrafen är det Riksskatteverket som utser<br>ersättare. Som berörts i 2 § är den tidigare uppdelningen av<br>arbetsuppgifter mellan Riksskatteverket och länsstyrelserna vid utseende<br>av ersättare och namnordnande av ersättare inte längre aktuell. Hur<br>ersättare skall namnordnas framgår av 52 § som i sin tur hänvisar till<br>20 kap. 5 §.</p>
<p>De i andra stycket intagna stadgandet om ersättare för det fåll inte<br>huvudregeln i första stycket kan tillämpas får sitt materiella innehåll<br>genom en hänvisningen till 20 kap. 6 §.</p>
<p>52 §</p>
<p>Motsvarar delar av 14 kap. 7 § i den nuvarande vallagen. Ändringen<br>hänför sig till den nya arbetsfördelningen mellan valmyndigheterna som<br>behandlats under 2 §. Hur ersättarordningen beräknas behandlas<br>närmare i 20 kap. 5 §.</p>
<p>Val till landstingsfullmäktige</p>
<p>53 och 54 §§</p>
<p>Motsvarar 14 kap. 18 § i den nuvarande vallagen. Reglernas utformning<br>överensstämmer med vad som gäller för riksdagsvalet. Vad som sagts<br>där gäller i tillämpliga delar också för landstingsvalet.</p>
<p>Val till kommunfullmäktige</p>
<p>55 §</p>
<p>Vissa delar av paragrafen motsvarar 14 kap. 18 a § i den nuvarande<br>lagen. Hänvisningen till kommunallagen (1991:900) är en följd av att<br>reglerna om antalet ersättare som kommunfullmäktige skall bestämma<br>flyttats till kommunallagen. Detta framgår av förslaget till lag om<br></p>
<p>233</p>
<p>ändring i kommunallagen. Resterande regler utgör hänvisningar till de Prop. 1996/97:70<br>materiella reglerna i 20 kap. om beräkningsgrunder där de materiella<br>reglerna för ersättarordningen behandlas.</p>
<p>Val till Europaparlamentet</p>
<p>56 och 57 §§</p>
<p>Bestämmelserna motsvarar 37 § lagen om val till Europaparlamentet.</p>
<p>Ersättare utses enligt samma principer som vid riksdagsval. Vad som<br>sagts beträffande detta behöver inte upprepas här.</p>
<p>När ledamöter, företrädare och ersättare avgår under valperioden</p>
<p>Riksdagsvalet</p>
<p>58 §</p>
<p>Reglerna motsvarar 14 kap. 13 § första stycket i den nuvarande<br>vallagen.</p>
<p>59 §</p>
<p>Motsvarar 14 kap. 13 § andra stycket i den nuvarande vallagen.</p>
<p>60 §</p>
<p>Motsvarar 14 kap. 14 § i den nuvarande vallagen.</p>
<p>Val till landstingsfullmäktige</p>
<p>61 §</p>
<p>Reglerna motsvarar 14 kap. 22 § första stycket vallagen.</p>
<p>62 §</p>
<p>Motsvarar 14 kap. 22 § andra och tredje styckena i den nuvarande<br>vallagen.</p>
<p>63 §</p>
<p>Motsvarar 14 kap. 23 § i den nuvarande vallagen till den del lagrummet<br>behandlar landstingsfullmäktige.</p>
<p>Val till kommunfullmäktige</p>
<p>64 §</p>
<p>Motsvarar 14 kap. 22 § första stycket vallagen.</p>
<p>65 §</p>
<p>Motsvarar 14 kap. 22 § andra och tredje styckena vallagen.</p>
<p>66 §</p>
<p>Motsvarar 14 kap. 23 § i den nuvarande vallagen med den ändring som               234</p>
<p>1993 års vallagskommitté föreslog (SOU 1994:30), att det i en viss<br></p>
<p>situation blir möjligt att utse ersättare också i de fell det kvarvarande Prop. 1996/97:70<br>antalet ersättare uppgår till minst det antal fullmäktige bestämt. Den<br>situation som avses är att en ledamot saknar en ”egen” ersättare eller,<br>mer egentligt, en ersättare som vid sammanräkningen utsetts just för<br>henne eller honom.</p>
<p>Det nya personvalsinslaget i valsystemet kan mot den skisserade<br>bakgrunden inte sägas medföra några komplikationer. Ersättarsystemet<br>med personvalsgenomslag innebär nämligen att listtroheten frångås i<br>vissa situationer.</p>
<p>För det fell en tidigare ersättare utsetts till ny ledamot har<br>länsstyrelsen redan kännedom om att ersättare skall utses. Länsstyrelsen<br>behöver då givetvis inte avvakta anmälan från kommunen for att<br>påböija sammanräkningen för att utse ny ersättare.</p>
<p>Val till Europaparlamentet</p>
<p>67-69 §§</p>
<p>Paragraferna motsvarar 39 § lagen om val till Europaparlamentet. De<br>bygger på samma principer som riksdagsvalet med de modifieringar<br>som valet till Europaparlamentet kräver.</p>
<p>Ledighet for företrädare i Europaparlamentet</p>
<p>70 §</p>
<p>Reglerna i paragrafen motsvarar 42 a § i lagen om val till<br>Europaparlamentet. De innebär att de svenska företrädarna i<br>Europaparlamentet skall ha samma rätt som riksdagens ledamöter att<br>fullgöra sitt uppdrag utan hinder av tjänsteuppgift. Motsvarande regler<br>för riksdagsledamöter finns i riksdagsordningen. Förevarande stadgande<br>saknar systematisk samhörighet med reglerna i den nya vallagen men<br>har tagits in här eftersom tjänstgöringsregler för företrädare inte finns<br>någon annanstans i svensk rätt.</p>
<h4>19 kap. Överklagande av val och utfärdande av bevis om vem som<br>valts</h4>
<p>I kapitlet regleras överklagande av val. Dessutom regleras överklagande<br>av sammanräkning för utseende av nya ledamöter, nya företrädare eller<br>ersättare enligt 18 kap. 58-69 §§. Slutligen gäller kapitlet för<br>överklagande av beslut som kan överklagas endast i samband med<br>överklagande av val, dvs. överklagande av beslut om rättelse av<br>röstlängd.</p>
<p>235</p>
<p>Överklagande</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>1 §</p>
<p>Bestämmelsen motsvarar 15 kap. 4 § första stycket i den nuvarande<br>vallagen. Den myndighet som skall pröva överklagandet, den s.k.<br>prövningsmyndigheten, är Valprövningsnämnden.</p>
<p>Vem får överklaga?</p>
<p>2§</p>
<p>Motsvarar 15 kap. 4 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Den<br>anger kretsen av klagoberättigade.</p>
<p>Hur man överklagar</p>
<p>3§</p>
<p>Enligt allmänna regler uppställs tre formella krav på överklagande av<br>förvaltningsbeslut. Överklagandet skall vara skriftligt, det överklagade<br>beslutet skall anges samt skälen för överklagandet skall anges i<br>skrivelsen om överklagandet. Dessa bestämmelser framgår av 23 §<br>första stycket förvaltningslagen (1986:223) och upprepas inte i den nya<br>vallagen.</p>
<p>Första stycket första meningen av förevarande paragraf motsvarar del<br>av 15 kap. 4 § tredje stycket första meningen i den nuvarande<br>vallagen. I bestämmelsen anges att skrivelsen med överklagandet skall<br>ges in till den myndighet som beslutat, den s.k. beslutsmyndigheten.<br>Med beslutsmyndighet avses Riksskatteverket såvitt avser val till<br>riksdagen och val till Europaparlamentet samt länsstyrelsen såvitt avser<br>val till landstings- och kommunfullmäktige.</p>
<p>Första stycket andra meningen motsvarar resterande del av 15 kap.<br>4 § tredje stycket första meningen i den nuvarande vallagen. I<br>bestämmelsen behandlas tiden för överklagande av val och beslut som<br>får överklagas endast i samband därmed. Vad som är nytt i<br>bestämmelsen är att det lämnas en möjlighet att överklaga valet innan<br>det blivit formellt fastställt. Se avsnitt 12.2.</p>
<p>I förslaget anges både klagotidens startpunkt och slutpunkt vilket<br>innebär att vallagen vid överklagande av val arbetar med en annan<br>överklagandetid än vad som annars gäller inom förvaltningsrätten. Ett<br>förslag med detta innehåll är lätt att förstå. Reglerna om besvärsrättens<br>omfattning, överklagandeskrift och Valprövningsnämndens besvärs-<br>prövning m.m. blir automatiskt tillämpliga.</p>
<p>Såvitt gäller inlagans utformning är att märka att klaganden enligt<br>23 § förvaltningslagen skall ange vilket beslut som överklagas och<br>vilken ändring som begärs. Då inlagan avges före det att valutgången<br>festställts formellt kan man naturligtvis inte uppställa något krav på<br>preciserade uppgifter i dessa avseenden. I de allra flesta fell torde det<br>dock vara möjligt att utläsa vad klaganden avser.</p>
<p>Som nämnts tidigare bör första dag för att ge in överklaganden vara<br>dagen efter valdagen. Överklaganden som kommer in dessförinnan har<br></p>
<p>236</p>
<p>således inte kommit in inom överklagandetiden. Dagens praxis Prop. 1996/97:70<br>beträffande sådana överklaganden är inte avsedd att ändras.</p>
<p>Den föreslagna regeln får också som följd att beslut om rättelse av<br>röstlängd kan överklagas tidigare än i dag.</p>
<p>4§</p>
<p>Paragrafen motsvarar del av 15 kap. 4 § tredje stycket vallagen. I<br>stycket tas en regel upp som motsvarar vad som gäller inom övrig<br>förvaltningsprocessrätt. Om ett överklagande inom den överklagandetid<br>som nämns i 3 § lämnas in till prövningsmyndigheten i stället för till<br>beslutsmyndigheten skall överklagandet prövas även om det inte<br>kommer till beslutsmyndigheten inom den angivna tiden.</p>
<p>5 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar del av 15 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande<br>vallagen. Till skillnad från vad som gäller inom den allmänna förvalt-<br>ningsprocessrätten skall prövningsmyndigheten, dvs. Valprövnings-<br>nämnden, pröva om överklagande av val kommit in i rätt tid.</p>
<p>Klagandens rätt att få del av uppgifter</p>
<p>6§</p>
<p>I bestämmelsen anges det självklara att den som avser att överklaga har<br>rätt att få utdrag ur protokollet eller annan handling över<br>sammanräkningen. Den motsvarar 15 kap. 5 § i den nuvarande<br>vallagen.</p>
<p>Kungörande</p>
<p>7 och 8 §§</p>
<p>Paragraferna motsvarar del av 15 kap. 4 § fjärde stycket i den<br>nuvarande vallagen. I dessa föreskrivs att överklagande skall kungöras<br>och vad som skall iakttas i samband med kommunikation i samband<br>med ett överklagande. Förklaringar kommer i stort sett aldrig in efter<br>kungörandet. Reglerna bör dock stå kvar med hänsyn till att ett<br>överklagande av ett val kan ses som en form av medborgartalan.</p>
<p>Beslutsmyndighetens yttrande</p>
<p>9§</p>
<p>Paragraferna motsvarar del av 15 kap. 4 § fjärde stycket i den<br>nuvarande vallagen och behandlar vissa frågor som anknyter till besluts-<br>myndighetens yttrande över överklagandet.</p>
<p>Övriga bestämmelser om överklagandet</p>
<p>10 §</p>
<p>I första och andra stycket paragrafen, som motsvarar 3 kap. 11 §                237</p>
<p>regeringsformen och del av 15 kap. 8 § i den nuvarande vallagen,<br></p>
<p>regleras vad som händer med de utsedda ledamöterna och ersättarna när Prop. 1996/97:70<br>ett val överklagas. Det följer av reglerna att beslutet om att utse en<br>ledamot eller ersättare inte påverkas av överklagandet och att<br>ledamöterna och ersättarna skall utöva sina uppdrag.</p>
<p>I jjärde stycket föreskrivs följaktligen att inhibitionsreglema i 29 §<br>förvaltningslagen inte är tillämpliga.</p>
<p>Tredje stycket är hämtat ftån 42  § lagen om val till</p>
<p>Europaparlamentet. För valet till Europaparlamentet gäller enligt artikel<br>11 valrättsakten att Europaparlamentet prövar företrädarnas behörighet.<br>Detta innebär att de företrädare som valts i det valet tillträder först<br>sedan Riksskatteverket utsett dem och utfärdat bevis för dem samt<br>Europaparlamentet prövat deras behörighet. Ett överklagande kan<br>således inte påverka deras ställning så länge de inte tillträtt. Om det vid<br>ett överklagande skulle förordnas om ny sammanräkning så att<br>mandatfördelningen förändras kan det hända att en tidigare utsedd<br>företrädare inte blir utsedd vid den nya mandatfördelningen. Det finns<br>då en företrädare utsedd. Ingen av företrädarna har dock tillträtt<br>eftersom Europaparlamentet inte prövat behörigheten. Det kan inte bli<br>fråga om inhibition i något av dessa fäll vilket också framgår av fjärde<br>stycket.</p>
<p>Bevis</p>
<p>11 och 12 §§</p>
<p>Paragraferna motsvarar 15 kap. 1 § i den nuvarande vallagen. Bevis<br>skall utfärdas för ledamöter, företrädare och ersättare vid val till<br>riksdagen och Europaparlamentet. Bevisen har på senare år utformats<br>på ett sådant sätt att de numera utgör ett slags diplom. Framställningen<br>av bevisen tar vid riksdagsval cirka två dagar i anspråk vilket förskjuter<br>sammanräkningen. Eftersom reglerna om granskning av bevis också<br>finns i 1 kap. 5 § riksdagsordningen och inte kan modifieras till 1998<br>års val har reglerna i vallagen överförts i den nya vallagen.</p>
<p>13 och 14 §§<br>Motsvarar 15 kap. 2 § i den nuvarande vallagen. De behandlar<br>utfärdande av bevis för val till landstings- och kommunfullmäktige.</p>
<p>Partier skall underrättas om vissa beslut</p>
<p>15 §</p>
<p>Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den<br>har tillkommit för att partierna skall få bättre möjligheter än i dag att<br>utnyttja sin möjlighet att överklaga beslut om utseende av efterträdare<br>och ersättare (se avsnitt 12.3). Bestämmelsen omfattar också beslut som<br>mynnar ut i att det av något skäl inte varit möjligt att utse någon<br>efterträdare eller ersättare.</p>
<p>Med hänsyn bl.a. till att det inte finns någon skyldighet för ett parti</p>
<p>att anmäla sitt deltagande i förväg kan undantagsvis situationer                 238</p>
<p>uppkomma där det inte är möjligt att identifiera en företrädare för det<br></p>
<p>aktuella partiet. I sådana fall kan underrättelseskyldigheten givetvis inte Prop. 1996/97:70<br>fullgöras. Lagtexten har utformats med beaktande av detta.</p>
<p>Vilprövningsnämndens prövning</p>
<p>16 §</p>
<p>Första stycket behandlar Valprövningsnämndens sammansättning och<br>motsvarar till viss del 15 kap. 4 § femte stycket i den nuvarande<br>vallagen (se avsnitt 12.1). Nytt i meningen är att också<br>sammansättningen av nämnden vid ordinarie val till riksdagen<br>uttryckligen reglerats. I dag följer detta av valperioden för nämnden<br>som den anges i 3 kap. 11 § regeringsformen och 1 kap. 19 § förslaget.<br>I andra meningen av förevarande stycke sägs att annat val än ordinarie<br>val till riksdagen samt landstings- och kommunfullmäktige prövas i den<br>sammansättning som nämnden hade vid det valet.</p>
<p>Det likartade uttryckssättet i första och andra meningen skall förstås<br>mot bakgrund av Valprövningsnämndens valperiod. Innebörden av<br>reglerna är att nämnden prövar överklagande över ett ordinarie val till<br>riksdagen och till ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige<br>enligt den sammansättning som den tidigare riksdagen bestämt. Efter<br>det ordinarie valet till riksdagen utses en ny nämnd så snart valet vunnit<br>laga kraft. Det sker när samtliga överklaganden över valet prövats.</p>
<p>Den nya nämnden skall verka till dess nytt val till nämnden hållits.<br>Alla överklaganden av val som hålls sedan ny nämnd valts kan prövas i<br>den nya sammansättningen. Detta innebär att t.ex. samtliga omval till<br>riksdag samt landstings- och kommunfullmäktige, extra val till<br>riksdagen och omval vid sådant val, val till Europaparlamentet, val till<br>Sametinget samt folkomröstningar enligt folkomröstningslagen<br>(1979:369) kan prövas av Valprövningsnämnden i den sammansättning<br>som nämnden hade vid tiden för genomförandet av det val som prövas.<br>Reglerna om aktuell sammansättning kan tillämpas också vid de<br>kyrkliga valen.</p>
<p>17 §</p>
<p>Bestämmelsen motsvarar 15 kap. 6 § i den nuvarande vallagen. Den<br>behandlar Valprövningsnämndens möjlighet att begära bevisupptagning<br>i ärenden om överklagande av val.</p>
<p>18-21 §§</p>
<p>Paragraferna motsvarar 15 kap. 7 § i den nuvarande vallagen. De<br>behandlar omfattningen av Valprövningsnämndens prövning.</p>
<p>Vtlprövningsnämndens granskning av bevis</p>
<p>22 §</p>
<p>Motsvarar 15 kap. 3 § i den nuvarande vallagen samt 41 § lagen om val<br>till Europaparlamentet. Det har ifrågasatts om granskningen inte kan<br>avse Riksskatteverkets protokoll i stället för de bevis som utfärdas<br>eftersom framställningen av bevisen tar två dagar i anspråk och<br></p>
<p>239</p>
<p>förlänger sammanräkningstiden. Regler om granskning av bevis finns Prop. 1996/97:70<br>emellertid också i 1 kap. 5 § riksdagsordningen varför reglerna om<br>granskning av bevis oförändrade nu bör överföras till den nya vallagen.</p>
<p>23 §</p>
<p>Motsvarar 15 kap. 9 § andra stycket i den nuvarande vallagen. De<br>särskilda sammansättningsreglema i vissa fåll har också gjorts<br>tillämpliga på val till Europaparlamentet.</p>
<h4>20 kap. Beräkningsgrunder</h4>
<p>I kapitlet har de regler som mera direkt kan sägas beröra val-<br>matematiken samlats. Dessa regler är ofta invecklade till sin utformning<br>eftersom de med ord uttrycker något som egentligen är en matematisk<br>formel. Dessa regler, som i förslaget benämns beräkningsgrunder, har<br>samlats på ett ställe i förevarande kapitel.</p>
<p>Den jämkade uddatalsmetoden</p>
<p>1 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar delar av 14 kap. 9 § andra och tredje styckena,<br>15 b § första och fjärde styckena samt 15 d § första stycket i den<br>nuvarande vallagen. I regeln anges den jämkade uddatalsmetoden.<br>Denna metod används enligt paragrafen för fördelning av både festa<br>mandat och utjämningsmandat mellan partier. Enligt 2 § används den<br>också vid fördelning av utjämningsmandat ut på valkretsarna inom ett<br>parti vid val till riksdagen och val till landstingsfullmäktige.</p>
<p>Metoden är en variant av en annan vars upphovsman var fransmannen<br>Sainte-Lagué. I korthet beräknas jämförelsetalet genom att partiets<br>röstetal divideras med uddatalen. I sin rena variant divideras röstetalet<br>för partiet vid den första beräkningen med uddatalet 1. När metoden<br>infördes i Sverige till valet år 1952 var det för att få en mer<br>proportionell fördelningsmetod. För att undvika partisplittring gjordes<br>en inbyggd spärr genom att den första divisom jämkades till 1,4.<br>Tillsammans med valkretsvis mandatfördelning utgör jämkningen en<br>viss spärr mot småpartier. Detta övervinns vid riksdagsval och val till<br>landstingsfullmäktige med utjämningsmandat.</p>
<p>Fördelningen av utjämningsmandat och överskjutande mandat</p>
<p>2§</p>
<p>Motsvarar del av 14 kap. 9 § fjärde-femte styckena, 15 b §<br>fjärde-femte styckena samt 15 d § tredje stycket i den nuvarande<br>vallagen.</p>
<p>I första stycket anges paragrafens tillämpningsområde. Detta är att<br>fördela utjämningsmandaten ut på valkretsarna vid riksdagsval och val<br>till landstingsfullmäktige samt att fördela överskjutande mandat inom ett<br>parti.</p>
<p>240</p>
<p>Andra stycket talar om hur den fördelningen går till. Huvudsakligen Prop. 1996/97:70<br>används den jämkade uddatalsmetoden enligt 1 §. För det fåll ett parti i<br>en valkrets inte har fått något fest valkretsmandat skall jämförelsetalet<br>vara detsamma som röstetalet, dvs. ojämkat. Det är således fråga om<br>den rena varianten av uddatalsmetoden. Denna regel infördes för att<br>gynna mindre valkretsar som annars hade svårt att hävda sig i<br>fördelningen av mandat ut på valkretsarna.</p>
<p>Personligt röstetal</p>
<p>3 §</p>
<p>Paragrafen saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen (se kapitel 6).<br>I paragrafen anges hur det personliga röstetalet skall räknas fram enligt<br>det nya personvalssystemet. Reglerna kan möjligen anses vara mera av<br>sammanräkning skaraktär än beräkningskaraktär. De har i alla fell<br>ansetts böra placeras i forevarande kapitel bland andra regler som<br>tillämpas vid sammanräkningar vid olika val. Uttrycket ”personligt<br>röstetal” avser att fånga två förhållanden: dels att kandidaten fått<br>personröster över spärren, dels att kandidaten fått dessa för ett och<br>samma parti.</p>
<p>För att få fram ett personligt röstetal skall följande förfarande iakttas.<br>Sammanräkningar sker för vaije parti eftersom personrösterna för en<br>kandidat bara läggs samman i den mån de avgivits för kandidaten under<br>samma partibeteckning. Särskilda personröster för samma kandidat som<br>förekommer på partiets olika namnvalsedlar läggs dock ihop. Detta<br>innebär att man sorterar valsedlarna efter hur personmarkeringama är<br>fördelade. Därefter kontrolleras vilka kandidater som kommit över<br>spärren. För de kandidater som kommit över spärren festställs ett<br>personligt röstetal. Detta motsvarar antalet röster en kandidat fått.<br>Kandidater för vilka det festställts ett personligt röstetal utses sedan en<br>efter en alltefter storleken på deras personliga röstetal. Skulle det finnas<br>ytterligare mandat att tillsätta för partiet får valsedlarna sorteras på nytt<br>för framräkning av jämförelsetal enligt nästa paragraf.</p>
<p>Heltalsmetoden</p>
<p>4§</p>
<p>Motsvarar de delar av 14 kap. 6 och 15 §§ i den nuvarande vallagen<br>som behandlar utseende av ledamöter enligt heltalsmetoden. Reglerna är<br>kända sedan länge inom den svenska valrätten. De grundar sig<br>ursprungligen på d 'Hondts metod som i Sverige kallas heltalsmetoden.</p>
<p>Heltalsmetoden innebär i korthet att kandidatnamnen inom vaije parti<br>först ordnas i grupper om valsedlar med samma kandidat som första<br>namn. Det sammanlagda antalet valsedlar för kandidaten ger ett<br>röstetal. Röstetalet divideras med heltalen 1, 2, 3, 4 osv. varvid ett<br>jämförelsetal framkommer. Ledamöter utses därefter efter storleken på<br>jämförelsetalen. Metoden fungerar som den beskrivits då ingen kandidat<br>är gemensam för olika typer av namnvalsedlar. Benämningen               241</p>
<p>heltalsmetoden är däremot missvisande då det finns gemensamma</p>
<p>16 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 70<br></p>
<p>kandidater för olika typer av namnvalsedlar. En modifikation infördes Prop. 1996/97:70<br>därför som kallades den Phragménska metoden för att få till stånd en<br>rättvisande röstreduktionen även vid dessa fell. I dessa fell används<br>således en d 'Hondt-Phragménsk metod. I dagligt tal används emellertid<br>regelmässigt benämningen heltalsmetoden.</p>
<p>Det nya i beräkningen grundar sig på införandet av<br>personvalsinslaget. Enligt förslaget skall ledamöter utses antingen bland<br>de kandidater som kommit över spärren eller bland kandidater som inte<br>fått så många röster att de kommit över spärren varvid heltalsmetoden<br>tillämpas vilket innebär att ett jämförelsetal beräknas för kandidaterna<br>(se Personvalskommitténs exempel i SOU 1993:21).</p>
<p>Vid den övergång mellan de två olika metoder som används för att<br>utse ledamöter uppkommer frågan vilket jämförelsetal som skall gälla<br>för den första kandidat som skall utses efter en som utsetts på sina<br>personliga röster. Två lösningar är här möjliga. Den ena är att helt<br>bortse från tidigare på personröster utsedda kandidater, varvid första<br>lediga kandidat får hela valsedelsgruppens röstetal. Den andra är att<br>reducera röstetalet på sätt som sker om hänsyn tas till de på<br>personrösterna utsedda kandidaterna och därmed sänka jämförelsetalet<br>för den första lediga kandidaten. Efter omfettande behandling föreslog<br>Personvalskommittén att man helt skulle bortse från de på personröster<br>redan utsedda kandidaterna och för övriga kandidater grunda<br>jämförelsetalet på röstetalet för listan. Nomineringsrätts- och<br>valkretskommittén (SOU 1996:66) kom till samma resultat och<br>remissinstanserna har inte haft några erinringar mot att utforma reglerna<br>på detta sätt.</p>
<p>Förslaget har således utformats så att ett oreducerat röstvärde skall<br>ligga till grund för den första sammanräkningen enligt heltalsmetoden<br>(se avsnitt 6.3). Detta har markerats genom att det i lagtexten införts en<br>passus om att man bortser från namn som redan utsetts.</p>
<p>Särskild ordning för att utse ersättare och för avveckling av dubbelval<br></p>
<p>5 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar delar av 14 kap. 7, 16 och 18 §§ i den nuvarande<br>vallagen i den mån de behandlar på vilket sätt ersättare skall utses.</p>
<p>Första stycket anger tillämpningsområdet för paragrafen. Genom<br>uppdelningen av regler om mandatfördelning mellan 18 och 20 kap.<br>förekommer, liksom i den nuvarande vallagen, en del hänvisningar till<br>paragrafer där en sak behandlas med giltighet för flera fell. I 18 kap.<br>40, 43 och 50 §§ behandlas dubbelvalsavveckling vid val till riksdagen,<br>Europaparlamentet och landstingsfullmäktige. Dessa regler hänvisar i<br>sin tur till 52, 54 och 57 §§ där det anges att en särskild ersättarordning<br>skall göras enligt förevarande paragraf. På så sätt knyts ersättarregler<br>och dubblevalsavvecklingen ihop beträffande de nämnda valen. För val<br>till kommunfullmäktige är systematiken annorlunda beroende på att<br>ersättarreglema för dessa val är speciella vad gäller antalet ersättare, se<br>nedan 7 §. I reglerna om dubbelvalsavveckling vid dessa val i 18 kap.                242</p>
<p>46 § hänvisas direkt till förevarande paragraf utan omvägen över de<br></p>
<p>kommunala ersättarreglema i 18 kap. 55 §. Sammantaget innebär Prop. 1996/97:70<br>reglerna i första stycket att reglerna i andra och tredje stycket skall<br>tillämpas dels när särskild ersättarordning skall festställas i val till<br>riksdagen, Europaparlamentet och landstingsfullmäktige, dels när<br>dubbelvalsavveckling skall ske och detta oavsett vilket val det är fråga</p>
<p>om.</p>
<p>Andra stycket anger hur kandidaterna skall ordnas. Reglerna har<br>utformats efter Nomineringsrätts- och valkretskommitténs förslag (SOU<br>1996:66). Ändringarna innebär att personrösterna slår igenom fullt ut<br>även på ersättarsidan i den mån en kandidat får sådana över spärren.<br>Detta leder i sin tur till att det listtrogna systemet får stå tillbaka för<br>väljarinflytandet så länge det finns kandidater som fått personröster över<br>spärren. Detta är dock inte någon betydande förskjutning i synsättet. Ur<br>enkelhetssynpunkt är det dessutom en fördel. Namnen har redan ordnats<br>efter sina personliga röster enligt 3 §. Namnordningen är därför redan<br>klar vid ordnande av ersättare.</p>
<p>Ersättare skall enligt förslaget utses på samma sätt oavsett hur<br>ledamoten utsetts. I praktiken kommer det dock att finnas två sätt att<br>utse ersättare för en ledamot som utsetts på personröster. Ersättare kan<br>för det första utses på personröster enligt förevarande paragrafs andra<br>stycke eller, för det fell inte tillräckligt många kandidater får person-<br>röster över spärren, enligt det i dag gällande sättet med listans röstetal<br>som utgångspunkt som anges i tredje stycket. För det fell tredje stycket<br>tillämpas beaktas endast de valsedlar från vilka ledamoten fått<br>personröster. Listtroheten beaktas således inte fullt ut i detta fell.</p>
<p>Om en ledamot utsetts efter sitt jämförelsetal kan ersättare endast<br>utses enligt tredje stycket förevarande paragraf eftersom det inte kan<br>finnas ledamöter som fått personröster över spärren. Listtroheten<br>beaktas i dessa fell.</p>
<p>Särskilda regler för vissa fall av utseende av ersättare och efterträdare</p>
<p>6§</p>
<p>Reglerna motsvarar vad som gäller för riksdagsval i 14 kap. 11 § andra<br>stycket i den nuvarande vallagen. Nytt är att efterträdarreglema för<br>landstings- och kommunfullmäktig val beskrivs tydligare. Detta<br>motsvarar hur reglerna tillämpas i dag.</p>
<p>Ersättare för kommunfullmäktige</p>
<p>7§</p>
<p>Motsvarar 14 kap. 19 § andra-femte styckena i den nuvarande vallagen.<br>Ersättarsystemet med personvalsinslaget var föremål för grundliga<br>överväganden inom både Personvalskommittén och Nomineringsrätts-<br>och valkretskommittén. Även det kommunala ersättarsystemet har<br>utformats så att personrösterna får genomslag fullt ut.</p>
<p>Reglerna om utseende av ersättare är självständiga i förhållande till<br>reglerna om dubbelvalsavvecklingen vid val till kommunfullmäktige.                243</p>
<p>Emellertid bygger de på samma principer. Reglerna vid<br></p>
<p>kommunfullmäktigval svarar också i allt väsentligt mot de som gäller Prop. 1996/97:70<br>vid övriga val. Vissa särregler gäller för antalet ersättare i<br>kommunfullmäktig valen.</p>
<p>Förslaget som helt bygger på Nomineringsrätts- och<br>valkretskommitténs förslag (SOU 1996:66) innebär i korthet följande.<br>För vaije ledamot skall ersättare utses. Det spelar inte någon roll på<br>vilket sätt ledamoten utsetts. Ersättare för ledamoten skall dock i första<br>hand utses bland de kandidater som fått personröster till ett antal som<br>överstiger spärren. Finns inte tillräckligt antal kandidater som fått<br>personröster över spärren utses ersättare enligt tredje stycket på<br>röstetalet enligt de i dag gällande reglerna. Därefter kontrolleras om<br>antalet ersättare är för lågt i förhållande till vad kommunen bestämt.<br>Om så är fallet och förutsättningarna i fjärde stycket är uppfyllda, skall<br>ytterligare ersättare utses. Ersättare utses återigen bland kandidater som<br>fått personröster om någon fått sådana över spärren. Är så inte fallet<br>utses de enligt fjärde stycket på röstetalet enligt de i dag gällande<br>reglerna. Efter vaije omgång ersättare som utses kontrolleras om antalet<br>ersättare motsvarar vad kommunen bestämt. Är det för lågt och<br>förutsättningarna i femte till sjätte styckena är uppfyllda skall ytterligare<br>ersättare utses. Detta pågår till dess föreskrifterna om antalet ersättare<br>uppfyllts.</p>
<p>Nomineringsrätts- och valkretskommittén lämnade ett utförligt<br>exempel på ersättarsystemet i det nya valsystemet med ett ökat<br>personvalsinslag. Det exemplet skall inte återges här men det kan<br>tilläggas att förslaget utformats i överensstämmelse med exemplet (SOU<br>1996:66 avsnitt 4.6.3.v).</p>
<p>8§</p>
<p>Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den<br>har tillkommit för att inte någon ledamot skall få färre än två ersättare<br>(se avsnitt 10.3). Regeln minimerar således antalet ersättare till två i val<br>till kommunfullmäktige. Bakgrunden till regeln är att partier som endast<br>får en eller två mandat i fullmäktige normalt endast får en ersättare<br>utsedd. Detta kan förskjuta majoritetsförhållandet om ett parti saknar<br>representanter på grund av förfall. Regeln har tillkommit på förslag av<br>1993 års vallagskommitté (se SOU 1994:30 avsnitt 4.3). Dessa regler<br>skall ses tillsammans med reglerna om företrädesordning i<br>kommunallagen.</p>
<p>Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna</p>
<p>1. Bestämmelsen fordrar ingen särskild kommentar.</p>
<p>2. För att partibeteckningar inte skall bli utan skydd i och med<br>införandet av den nya vallagen har angetts vad som sker med de gamla<br>registreringarna.</p>
<p>3. Eftersom det nya röstlängdssystemet bygger på ett principiellt<br>anmälningsförfarande för en utlandssvensk som inte varit folkbokförd i</p>
<p>landet under de senaste tio åren, finns en risk vid övergången till det                 244</p>
<p>nya att en del utlandssvenskar drabbas av rättsförluster. Det gäller de<br></p>
<p>som finns upptagna i den nu gällande särskilda röstlängden men som Prop. 1996/97:70<br>flyttat ut ur landet före 1 juli 1991. Dessa personer har genom sin<br>anmälan till den särskilda röstlängden visat ett intresse av att få delta i<br>val.</p>
<p>För att de inte skall förlora denna sin möjlighet inför valen år 1998<br>föreskrivs att uppgifterna i den särskilda röstlängden får föras över till<br>lokala folkbokföringsregister. Uppgifterna i de lokala folkbok-<br>föringsregistren förs därefter över till aviseringsregistret. De kan sedan<br>hämtas till röstlängdsregistret när röstlängd skall upprättas. Tidpunkten<br>för ikraftträdandet bör utgöra utgångspunkt för tioårsperiodens böljan.<br>Det kan uppkomma problem att föra över personer som finns i den<br>särskilda röstlängden och som utvandrat före 1947. För dessa personer<br>finns ingen personakt vilket utgör grunden för ett folkbokföringsärende.<br>Emellertid rör detta problem såvitt känt är endast ett par personer och<br>dessa får hanteras särskilt av de berörda myndigheterna.</p>
<p>Skattemyndigheten skall vara skyldig att informera de vars uppgifter<br>på detta sätt förs in i de lokala folkbokföringsregistren.</p>
<p>4. Som angetts i avsnitt 8.2 bör en tidsgräns sättas upp när det gäller<br>vilka utlandssvenskar som skall tas upp i röstlängden automatiskt när<br>den framställs för första gången. Gränsen bestäms till den tidpunkt då<br>det nya folkbokföringssystemet togs i bruk.</p>
<p>5. I den nuvarande vallagen kan en ansökan om att bli upptagen i<br>särskild röstlängd göras före den 1 juli. Härutöver krävs, för att<br>anmälan skall tas upp till prövning, att till ansökan bifogas en försäkran<br>som skall vara avgiven samma år, dvs. inte före den 1 januari. För att<br>säkerställa att väljare som ansöker om att bli upptagna i särskild<br>röstlängd enligt gällande vallag kan få sin ansökan bedömd enligt det<br>nya systemet, bör en sådan ansökan jämställas med en anmälan om att<br>bli upptagen i röstlängd enligt 7 kap. 1 §.</p>
<h3>15.2 Förslaget till lag om röstlängdsregister</h3>
<p>Inledande bestämmelse</p>
<p>1 §</p>
<p>I bestämmelsen anges att det för tillhandahållande av röstlängder får<br>inrättas och föras röstlängdsregister med stöd av ADB. Registren<br>kommer att utgöra personregister i datalagens (1973:289) mening. De<br>närmare skälen för inrättandet av röstlängdsregistret framgår av avsnitt<br>8.3. Registrens användningsområden framgår av 2 §.</p>
<p>Registerändamål</p>
<p>2§</p>
<p>Ändamålsbeskrivningen är uttömmande vilket innebär att registren inte<br>får användas i något annat syfte.</p>
<p>245</p>
<p>Registeransvar</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>3 §</p>
<p>Eftersom ett röstlängdsregister kommer att upprättas för varje<br>skattemyndighets verksamhetsområde blir respektive myndighet<br>ansvarigt enligt datalagen för registret i denna del. Riksskatteverket<br>kommer att ha möjlighet att förfoga över innehållet i samtliga register<br>och är därför att anse som registeransvarigt.</p>
<p>Registerinnehåll</p>
<p>4§</p>
<p>Den personkrets som anges i paragrafen motsvaras av de som kan ha<br>rösträtt vid olika val eller omröstningar som sker i Sverige.</p>
<p>5 §</p>
<p>De uppgifter som enligt denna bestämmelse får registreras i ett<br>röstlängdsregister hämtas från aviseringsregistret enligt lagen<br>(1995:743) om aviseringsregister.</p>
<p>I punkt 3 anges att medlemskap i icke-territoriell församling får<br>registreras. Som exempel på sådana församlingar kan nämnas Finska<br>församlingen i Stockholm.</p>
<p>6§</p>
<p>För tydlighets skull har här angivits att också valspecifika uppgifter får<br>finnas i registret. Uppgift om valdistrikt hämtas från festighets-<br>taxeringsregistret. De uppgifter som anges i denna bestämmelse utgör<br>inte i sig personuppgifter i datalagens mening.</p>
<p>Även de administrativa och tekniska uppgifter som behövs för att<br>tillgodose ändamålen med registren får föras in. Med stöd av denna<br>bestämmelse kan sekretessmarkering, s.k. spärrmarkering, samt<br>markeringar som behövs för driften lagras i registret.</p>
<p>Sökbegrepp</p>
<p>7§</p>
<p>Enligt punkt 5 får som sökbegrepp användas unionsmedboigarskap eller<br>inte unionsmedborgarskap. Sökning på ett visst medboigarskap inom<br>eller utom Europeiska unionen är inte möjlig enligt denna bestämmelse.</p>
<p>Direktåtkomst</p>
<p>8 §</p>
<p>Att skattemyndigheterna och Riksskatteverket har direktåtkomst i den<br>utsträckning de har registeransvar är självklart. Härutöver finns det ett<br>behov hos skattemyndigheterna att ha tillgång till röstlängdsregister hos<br>andra skattemyndigheter. Likaså har länsstyrelserna i sin roll som<br>regional valmyndighet ett sådant behov. Länsstyrelsen har jour under<br>valdagen och hjälper valnämnderna med uppgifter ur röstlängden.</p>
<p>246</p>
<p>Utlämnande av uppgifter<br></p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>9§</p>
<p>I paragrafen regleras i vilka situationer utlämnande av uppgifter på<br>ADB-medium får ske. Bestämmelsen träffar således inte utlämnande<br>som sker i annan ordning.</p>
<p>10 §</p>
<p>I bestämmelsen regleras särskilt den del av registeransvaret som avser<br>skyldigheten att på begäran snarast lämna den registrerade besked om<br>de uppgifter som finns om henne eller honom i registret. Enligt<br>paragrafen befrias Riksskatteverket från denna skyldighet.</p>
<p>Gallring av uppgifter</p>
<p>II §</p>
<p>Eftersom röstlängdsregistret upprättas särskilt varje gång ett val eller en<br>folkomröstning skall ske genom uttag ur aviseringsregistret, bör<br>registret gallras en viss tid efter det att valet har vunnit laga kraft. Det<br>ändamål som registret inrättats för har då upphört.</p>
<h3>15.3 Förslaget till lag om brevröstning vissa fell</h3>
<p>\km får brevrösta?</p>
<p>1 §</p>
<p>Motsvarar 1 § i den tidsbegränsade lagen (1993:1404) om brevröstning<br>i Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz (brevröstningslagen) med<br>det tillägget att brevröstning också skall vara möjlig ombord på ett<br>svenskt fartyg i utrikes fart. När det gäller röstning i Tyskland så kan<br>den numera genomföras med ordinär röstmottagning hos de svenska<br>utlandsmyndigheterna där när det gäller ordinarie val till riksdagen och<br>till landstings- och kommunfullmäktige. Om det utlyses extra val, omval<br>eller folkomröstning kan, med hänsyn till att man från tysk sida kräver<br>en ansökan om att få ta emot röster där minst sex månader i förväg, det<br>inte anordnas någon ordinär röstmottagning. För dem som vistas i<br>Tyskland vid ett sådant val eller omröstning bör det därför också i<br>fortsättningen vara möjligt att brevrösta. För personer som vistas i<br>Tyskland är det vid ordinarie val möjligt att rösta antingen vid<br>utlandsmyndigheterna eller genom brevröstning (se avsnitt 9.2).</p>
<p>Hur går brevröstning till</p>
<p>2§</p>
<p>Motsvarar del av 2 § andra stycket brevröstningslagen med det tillägget<br>att brevröstning också skall vara möjlig från fertyg.</p>
<p>247</p>
<p>3 §                                                                Prop. 1996/97:70</p>
<p>Motsvarar del av 2 § andra stycket brevröstningslagen, se också<br>motiveringen till 1 och 2 §§.</p>
<p>4§</p>
<p>Motsvarar del av 2 § andra stycket brevröstningslagen.</p>
<p>Hur brevrösten skall skickas</p>
<p>5 §</p>
<p>Motsvarar 2 § tredje stycket brevröstningslagen med den skillnaden att<br>brevrösten inte skall skickas direkt till valnämnden utan skall skickas till<br>centrala valmyndigheten som skall kontrollera var väljaren finns i<br>röstlängden och i sin tur distribuera brevröstema till respektive val-<br>nämnd. Föreskriften att den som vill rösta skall skriva sitt personnum-<br>mer utanpå omslagskuvertet är motiverad av att centrala valmyndigheten<br>skall kunna se i vilken kommun den brevröstande finns i röstlängd.<br>Myndigheten skall skicka rösterna till respektive kommun.</p>
<p>6§</p>
<p>Bestämmelsen har ingen motsvarighet i brevröstningslagen. Den<br>reglerar vilka krav som ställs på en brevröst som görs i ordning ombord<br>på ett fartyg. För att valnämnden vid sin granskning av brevröstema på<br>ett enkelt sätt skall kunna avgöra om förutsättningarna for brevröstning<br>är uppfyllda skall omslagskuverten förses med uppgift om fartygets<br>namn. Detta sker enklast genom att en stämpel från fartyget används.<br>Härigenom framgår att rösten avgetts ombord på fartyget.</p>
<p>När brevrösten får göras i ordning</p>
<p>7§</p>
<p>Motsvarar 2 § fjärde stycket brevröstningslagen. Någon ändring av<br>tidsperioden när brevröstning kan ske görs inte, jämför förslaget till<br>vallag 11 kap. 2 §. Reglerna om när röstning har kunnat ske från fårtyg<br>har överförts hit; det skall alltså kunna vara tillåtet att göra i ordning<br>sin brevröst ombord på ett fartyg redan 55 dagar före valdagen vid<br>ordinarie val. Detta motiveras av praktiska skäl.</p>
<p>8§</p>
<p>Motsvarande bestämmelse finns i 2 § fjärde stycket brevröstningslagen<br>med det tillägget som följer av att brevröstning skall vara möjlig också<br>från fårtyg.</p>
<p>9§</p>
<p>Motsvarar del av 2 § fjärde stycket brevröstningslagen med den<br>ändringen att brevröstema bör vara centrala valmyndigheten till handa<br>senast dagen efter valdagen. Ändringen motiveras av att brevröstema<br>skall kunna sorteras hos centrala valmyndigheten och distribueras till<br>valnämnderna för att finnas hos dem vid deras s.k. onsdagsräkning.</p>
<p>248</p>
<p>10 §                                                               Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bestämmelsen är ny och motiveras av att centrala valmyndigheten skall</p>
<p>ta emot, sortera och distribuera brevröstema till rätt valnämnd.</p>
<p>léJ valnämnden skall göra med brevrösten</p>
<p>11 §</p>
<p>Motsvarar 3 § brevröstningslagen.</p>
<p>12-15 §§</p>
<p>Motsvarar de åtgärder som valnämnden skall vidta enligt 4-6 §§<br>brevröstningslagen med det undantaget att brevrösten inte behöver<br>innehålla något röstkort.</p>
<p>Ikraftträdanderegeln</p>
<p>Liksom tidigare brevröstningslagar har denna lag tidsbegränsad<br>giltighet. Detta är lämpligt för att kunna följa utvecklingen i de länder<br>där brövröstningen sker.</p>
<h3>15.4  Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen</h3>
<p>7.4.2</p>
<p>Förslaget är en ren följdändring till förslaget om ny vallag.</p>
<h3>15.5  Förslaget till lag om ändring i lagen<br>om kyrkofullmäktigval, m.m.</h3>
<p>3 §</p>
<p>Ändringen innebär att valdagen flyttas från oktober månad till<br>september månad. Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 13.1.</p>
<p>5 och 7 §§</p>
<p>Ändringarna är en följd av förslaget till ny vallag.</p>
<p>8 §</p>
<p>Av andra stycket framgår att uppgifter om kyrkotillhörighet hämtas ur<br>kyrkans eget register. Eftersom röstlängd enligt den föreslagna vallagen<br>endast kommer att upprättas i samband med val eller omröstning är det<br>även vid val till kyrkofullmäktige förhållandena 30 dagar före valdagen<br>som avgör vem som har rösträtt. Uppgift om kyrkotillhörighet måste av<br>praktiska skäl hämtas från kyrkan något före kvalifikationsdagen.</p>
<p>Övriga ändringar är direkta följdändringar till förslaget till ny vallag.</p>
<p>13 och 15 §§</p>
<p>Ändringarna är direkta följdändringar till förslaget till ny vallag.</p>
<p>249</p>
<p>17 §                                                               Prop. 1996/97:70</p>
<p>Förslaget är en följd av förslaget till ny vallag. Se kommentaren till</p>
<p>30 §.</p>
<p>18, 20, 21 och 28 §§</p>
<p>Ändringarna följer av förslaget till ny vallag.</p>
<p>30 §</p>
<p>Ändringen är en följd av förslaget att den centrala valmyndigheten skall<br>ansvara för röstmottagningen på institutioner. En sådan röstmottagning<br>blir på motsvarande sätt som enligt nu gällande bestämmelser formellt<br>möjlig.</p>
<p><sup>34 §</sup></p>
<p>Ändringen är en följd av det nya systemet för framställning av<br>röstlängder som läggs fram i förslaget till ny vallag.</p>
<p>35-39, 41-43 och 49 §§</p>
<p>Ändringarna följer av förslaget till ny vallag.</p>
<p>50 §</p>
<p>Ändringarna är en följd av förslaget till ny vallag. Av 19 kap. 3 §<br>första stycket i den föreslagna vallagen framgår att ett överklagande av<br>val kan tas upp till prövning även om överklagandet görs innan något<br>beslut om valets resultat fettats.</p>
<p>51 §</p>
<p>Ändringarna är direkta följdändringar till förslaget till ny vallag.</p>
<h3>15.6 Förslaget till lag om ändring i folkomröstningslagen</h3>
<p>2-4 §§</p>
<p>Ändringarna är följdändringar till förslaget till en ny vallag.</p>
<p>5 och 6 §§</p>
<p>Ändringarna är en följd av det föreslagna systemet för framställning av<br>röstlängd i förslaget till den nya vallagen. Röstlängd skall tas fram när<br>val eller omröstning skall hållas. Om folkomröstning hålls samtidigt<br>med ett annat val behöver det inte upprättas någon röstlängd enbart för<br>omröstningen.</p>
<p>Röstkort skall upprättas också vid omröstning. Ändringarna i 6 § är<br>endast följdändringar till förslaget till en ny vallag.</p>
<p>8§</p>
<p>Ändringarna är följdändringar till förslaget till en ny vallag</p>
<p>250</p>
<p>10 §                                                               Prop. 1996/97:70</p>
<p>Ändringarna är följdändringar till förslaget till ny vallag. Särskilda<br>röstmottagningsställen skall kunna inrättas också vid en omröstning.<br>Dessutom gäller de föreslagna reglerna om brevröstning i vissa fall vid<br>omröstningar enligt denna lag.</p>
<p>11, 12, 16 och 17 §§</p>
<p>Ändringarna är följdändringar till förslaget till ny vallag.</p>
<p>I 16 § andra stycket har första meningen tagits bort. De ändrade<br>reglerna för Valprövningsnämndens sammansättning i 19 kap. 16 §<br>förslaget till ny vallag, medför emellertid att samma ordning som<br>tidigare kommer att tillämpas vid överklagande av utgången en<br>omröstning. Se också avsnitt 12.2.</p>
<h3>15.7  Förslaget till lag om ändring i lagen om Sveriges<br>indelning i kommuner och landsting</h3>
<p>1 kap.</p>
<p>24 <sup>§</sup></p>
<p>Ändringen har ingen motsvarighet i den nu gällande lagen. Den har<br>tillkommit för att ge lagstöd för att ta fram en röstlängd och framställa<br>röstkort inför lokala folkomröstningar i indelningsfrågor.</p>
<p>Röstlängd och röstkort beställs hos skattemyndigheten som får ta<br>betalt för sina kostnader. Detta motsvarar vad som gäller enligt lagen<br>(1994:692) om kommunala folkomröstningar.</p>
<h3>15.8  Förslaget till lag om ändring i lagen om homosexuella<br>sambor</h3>
<p>Ändringarna är följdändringar till förslaget till en ny vallag.</p>
<h3>15.9  Förslaget till lag om ändring i lagen</h3>
<h3>om folkbokföringsregister</h3>
<p>6§</p>
<p>Den nya punkt 13 innebär att det i folkbokföringsregistren får ingå<br>uppgifter om anmälningar som utlandssvenskar gjort för att bli upptagna<br>i röstlängd.</p>
<h3>15.10 Förslaget till lag om ändring i kommunallagen</h3>
<p>4 kap.</p>
<p>2§</p>
<p>Förslaget har behandlats i avsnitt 10.1.</p>
<p>251</p>
<p>Paragrafen får med anledning av de nya bestämmelserna om rösträtt Prop. 1996/97:70<br>för unionsmedborgare och medborgare i Island och Norge en annan<br>utformning. I paragrafen har kravet på folkbokföring, liksom vid övrig<br>vallagstiftning, ändrats till de tre åren närmast före valdagen. Jfr 1 kap.</p>
<p>3 § förslaget till ny vallag.</p>
<p>Förslaget kan komma att innebära att valinformation skall framställas<br>på flera språk. Detta framgår av artikel 10 och 11 av direktivet. För<br>informationen svarar den centrala valmyndigheten enligt 1 kap. 15 §<br>förslaget till ny vallag.</p>
<p>5 kap.</p>
<p>I samband med följdlagstiftningen till kommunallagen kom vissa<br>bestämmelser om ersättare att överföras i sak oförändrade från den<br>gamla kommunallagen till 14 kap. 18 a och 19 §§ den nuvarande<br>vallagen. Reglerna är handlingsregler för kommunfullmäktige och<br>saknar direkt betydelse för sammanräkningsarbete och<br>mandatfördelningen. Reglerna bör därför föras över så att de åter tas<br>upp i kommunallagen.</p>
<p>2§</p>
<p>Ändringen är en följd av förslaget om ett nytt förfarande vid<br>framställning av röstlängder i den föreslagna vallagen. Någon gällande<br>röstlängd kommer inte att finnas enligt förslaget. Antalet personer som<br>finns upptagna i den senast framställda röstlängden för ett ordinarie val<br>skall ligga till grund för antalet ledamöter i fullmäktige.</p>
<p>4§</p>
<p>I paragrafens andra stycke införs reglerna i 14 kap. 18 a § i den<br>nuvarande vallagen. Reglerna har renodlats och utgör enligt förslaget<br>endast handlingsregler för kommunfullmäktige. Det antal som<br>kommunfullmäktige bestämmer skall vid länsstyrelsens mandat-<br>fördelning ligga till grund för hur många ersättare som skall utses vid<br>länsstyrelsens mandatfördelning. Reglerna om mandatfördelning och<br>utseende av ersättare finns i 18 kap. 55 § samt 20 kap. 7-8 §§ förslaget<br>till vallag. Av dessa paragrafer följer att det för ledamot eller ledamöter<br>för ett parti som fått endast ett eller två mandat utsetts endast en<br>ersättare skall det göras ytterligare en sammanräkning för att utse<br>ytterligare ersättare (se också kommentaren till de nämnda paragraferna<br>och avsnitt 10.3).</p>
<p>5§</p>
<p>Ändringen är en följd av den föreslagna vallagens disposition.</p>
<p>16 §</p>
<p>I paragrafen införs reglerna i 14 kap. 19 § sjätte och sjunde styckena i<br>den nuvarande vallagen.</p>
<p>252</p>
<p>34 §                                                               Prop. 1996/97:70</p>
<p>Ändringen har ingen motsvarighet i kommunallagen. Tillägget har<br>kommit till för att klaigöra att röstlängder och röstkort skall kunna<br>framställas inför lokala folkomröstningar, se 2 § förslaget till lag om<br>röstlängdsregister.</p>
<h3>15.11 Förslaget till lag om ändring i kyrkolagen</h3>
<p>Flertalet ändringar innebär att valperioden för kyrkofullmäktige och<br>andra kyrkliga organ förlängs från tre till fyra år. Skälen bakom denna<br>förändring har utvecklats i avsnitt 13.2.</p>
<p>De övriga ändringarna är följande.</p>
<p>12 kap.</p>
<p><sup>2</sup>.<sup>§</sup></p>
<p>Ändringen är en följd av att regeln om folkbokföring tre år den 1<br>november ändras i den föreslagna vallagen så att rösträtten framdeles<br>avgörs av en obruten folkbokföring i tre år före valdagen, jämför<br>kommentaren till 1 kap. 3 § i den föreslagna vallagen.</p>
<p>46 kap.</p>
<p>3§</p>
<p>Ändringen är en följd av att Kristianstads och Malmöhus län lagts<br>samman till Skåne län den 1 januari 1997. För att bibehålla de<br>nuvarande geografiska gränserna för Lunds stifts valkretsar kan dessa<br>inte längre vara kopplade till länsindelningen.</p>
<h3>15.12 Förslaget till ändring i sametingslagen</h3>
<p>I sametingslagen finns bestämmelser om val till Sametinget. Vissa av<br>bestämmelserna i den lagen hänvisar till vallagen. Ändringarna i<br>sametingslagen utgör i stort endast följdändringar beträffande de<br>nämnda hänvisningarna och grundar sig på den ändrade dispositionen i<br>den föreslagna vallagen. Jfr kommentaren till 1 kap. 3 § förslaget till ny<br>vallag angående de tre åren närmast före valdagen.</p>
<h3>15.13 Förslaget till lag om ändring i lagen</h3>
<h3>om aviseringsregister</h3>
<p>4§</p>
<p>I den nya punkt 12 klargörs att aviseringsregistret får innehålla<br>uppgifter om anmälan som utlandssvenskar gjort för att bli upptagna i<br>röstlängd.</p>
<p>253</p>
<p>7 §                                                                Prop. 1996/97:70</p>
<p>Uppgifterna i punkterna 10-12 behöver skattemyndigheten kunna söka<br>fram för att få fullgoda röstlängder.</p>
<p>254</p>
<h3>1993 års vallagskommittés sammanfattning av betänkandet Prop. 1996/97:70</h3>
<p>Villagen (SOU 1994:30)                                     Bilaga 1</p>
<h4>Inledning</h4>
<p>Första etappen av uppdraget som huvudsakligen bestod i en översyn av<br>valförfarandet från teknisk och administrativ synpunkt, utfördes av en<br>särskild utredare och slutfördes genom överlämnandet av delbetänkandet<br>VAL Organisation Teknik Ekonomi (SOU 1992:108). Sedan utredningen<br>ombildats till en parlamentariskt sammansatt kommitté har det fortsatta<br>arbetet avsett valtekniska frågor i mera egentlig mening. I uppdraget har<br>också ingått att göra en redaktionell och språklig översyn av vallagen.</p>
<h4>Språklig och redaktionell översyn av vallagen</h4>
<p>En utgångspunkt för den redaktionella omarbetningen av lagen har varit<br>att bygga upp lagen så att den i stort följer de olika momenten i<br>valförfaraiidet. Detta har lett till att reglerna i den nuvarande lagen har<br>kastats om. Vidare har en strävan varit att lagen skall vara enkel att<br>hitta i. Detta har bl.a. medfört att underrubriker satts in i de olika<br>kapitlen i lagtexten.</p>
<p>Enligt kommitténs mening bör vallagen innehålla en så gott som<br>fullständig reglering av valförfarandet. Kommittén har därför i stort sett<br>behållit de detaljregler som den nuvarande vallagen innehåller men<br>också lagt till sådana grundläggande regler för valförfarandet som i dag<br>ges i bl.a. regeringsformen och kommunallagen (1991:900). Den<br>föreslagna lagen innehåller därför ett antal bestämmelser som till sin<br>karaktär är hänvisningar till andra författningar. Detta har bedömts vara<br>praktiskt och bör underlätta för läsaren. Ett syfte med att använda denna<br>teknik är också att vallagen skall bidra till förståelse för hur valsystemet<br>författningsmässigt är uppbyggt.</p>
<p>Vad gäller den språkliga översynen har ambitionen varit att anpassa<br>lagtexten till ett modernt lagspråk. Samtliga lagrum i den nuvarande<br>lagen är omarbetade på ett eller annat sätt.</p>
<p>Kommitténs förhoppning är att den föreslagna vallagen skall göra det<br>lättare för dem som arbetar med val att tillämpa lagen. Dessutom bör<br>den på ett helt annat sätt än den nuvarande lagen kunna vara till hjälp<br>för var och en som vill sätta sig in i och förstå hur valsystemet är<br>uppbyggt och fungerar.</p>
<h4>Röstlängder</h4>
<p>Kommittén föreslår att</p>
<p>255</p>
<p>- kvalifikationsdagen for rösträtt bestäms till 30 dagar före valdagen,</p>
<p>- systemet med att alltid ha en gällande röstlängd ersätts med ett system<br>där röstlängden bara tas fram då det skall hållas ett val eller en<br>omröstning,</p>
<p>- tiden för förtidsröstning på posten kortas från 24 dagar till 20 dagar<br>före valdagen,</p>
<p>- den särskilda röstlängden, dvs. den röstlängd som utlandssvenskar tas<br>upp i efter särskild ansökan, tas bort. Utlandssvenskarna skall med stöd<br>av de uppgifter om utvandrade svenska medborgare som finns i<br>folkbokföringssystemet tas upp i samma röstlängd som övriga väljare<br>och då i det valdistrikt som de tillhörde när de utvandrade,</p>
<p>- ansvaret för att utlandssvensken finns med i röstlängden skall också i<br>fortsättningen vila på den som flyttar ut ur landet; utlandssvensken skall<br>få ett röstkort genom att anmäla sin adress i utlandet, och</p>
<p>- den som flyttar utomlands skall stå kvar i röstlängd i minst tio år och<br>skall kunna förlänga den tiden genom att anmäla sin adress i utlandet.</p>
<p>Kommittén föreslår dessutom en registerlag för röstlängds- och<br>röstkortsframställningen mot bakgrund av de krav på skydd av den<br>personliga integriteten som finns för ADB-register med personuppgifter.</p>
<h4>Utjämningsmandat och småpartispärr vid val till<br>kommunfullmäktige</h4>
<p>Tanken på att vid de kommunala valen ha en ordning med småpartispärr<br>och utjämningsmandat fanns redan då det riksproportionella systemet<br>för val till riksdagen infördes i samband med författningsreformen.<br>Sedan ett system av det slaget börjat tillämpas för val till<br>landstingsfullmäktige fr.o.m. valet år 1976 har det från tid till annan<br>förts fram krav på att införa ett mer proportionellt system också för val<br>till kommunfullmäktige. Frågan har utretts flera gånger utan att det lett<br>till lagstiftning.</p>
<p>Det har nu gått omkring tio år sedan den senaste mer ingående<br>analysen av frågan gjordes. Kommittén anser det därför vara befogat att<br>presentera en sådan analys utifrån de förutsättningar som gäller i dag.<br>Sammanfattningsvis kan sägas att det nuvarande systemet ger en relativt<br>god proportionalitet men att det är möjligt att uppnå begränsade<br>förbättringar vad gäller proportionaliteten för val till<br>kommunfullmäktige. Kommittén avstår dock från att föreslå en<br>nyordning eftersom det i kommittén inte har varit möjligt att uppnå<br>enighet i frågan om huruvida ett kommunproportionellt valsystem bör<br>förenas med en småpartispärr eller inte.</p>
<h4>Det kommunala ersättarsystemet</h4>
<p>Kommittén anser att det nuvarande kommunala ersättarsystemet kan<br>skapa praktiska svårigheter för partier som är representerade i<br>fullmäktige med endast ett eller två mandat. Därför föreslås en ändring</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>256</p>
<p>som innebär att det lägsta antalet ersättare för en ledamot i fullmäktige<br>ökas från en till två på det sättet att det för partier som har fått ett eller<br>två mandat i kommunfullmäktige alltid skall utses två ersättare. Vad i<br>övrigt gäller antalet ersättare anser kommittén att en ordning där<br>ersättarantalet är fast fordrar mycket stora ingrepp i grundläggande<br>delar av valsystemet utan att några större fördelar är att vinna. En sådan<br>ordning avstyrks därför. Däremot föreslås vissa justeringar i<br>sammanräkningsreglema för att undvika att en ledamot blir utan<br>ersättare i vissa situationer.</p>
<h4>Symboler på valsedlar</h4>
<p>Kommittén behandlar också ett förslag om att valsedlar skall förses med<br>en symbol som visar för vilket parti valsedeln gäller. Kommitténs<br>slutsats är att fördelarna med en sådan ordning inte uppväger de<br>olägenheter och kostnader som kan uppstå. Kommittén ställer sig därför<br>negativ till förslaget. Kommittén anser dock att det kan finnas anledning<br>att ta upp frågan på nyss i samband med den översyn av den fria<br>nomineringsrätten m.m. som för närvarande planeras.</p>
<h4>Röstning i utlandet</h4>
<p>Röstmottagning genom svenska utlandsmyndigheter sker i dag i stor<br>omfattning. Enligt gällande praxis anordnas röstmottagning utomlands<br>på platser där det finns fler än ett tiotal svenska medboigare.</p>
<p>En särskild form av röstning är brevröstningen. Brevröstningen har<br>enligt särskilda bestämmelser kunnat göras från två länder vid valen år<br>1991, nämligen Tyskland och Schweiz. Bakgrunden till detta är att<br>dessa länder inte tillåtit att det där anordnas ordinär röstmottagning för<br>val i andra länder. Vid brevröstning ställer väljaren i ordning sin röst<br>och sänder den med vanlig post direkt till resp, valnämnd.</p>
<p>Kommittén föreslår en viss utvidgning av brevröstningen. De väljare<br>som befinner sig på ett fertyg i utrikes fert skall enligt förslaget kunna<br>brevrösta.</p>
<p>När det gäller formföreskrifterna vid brevröstningen föreslår<br>kommittén att kravet på att väljaren skall bifoga sitt röstkort till<br>brevrösten tas bort. Kravet på att brevrösten skall vara försedd med<br>poststämpel som klart visar att rösten sänts från ett land där<br>brevröstning är tillåten skall dock finnas kvar.</p>
<h4>Identitetskontroll i vallokal</h4>
<p>Kommittén tar upp frågan om det skall införas ett obligatoriskt krav på<br>att väljarna skall legitimera sig när de röstar i sin vallokal. Något sådant<br>krav finns det för närvarande inte. Vid röstning på posten eller vid<br>utlandsmyndighet är det däremot obligatoriskt att en väljare legitimerar</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>257</p>
<p>17 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70<br></p>
<p>sig om de inte är kända for röstmottagaren. Kommittén anser inte att<br>motsvarande regel nu bör inforas vid röstning i vallokal. Med en sådan<br>regel skulle man kunna riskera att vissa av de väljare som saknar<br>legitimation inte kan delta i val.</p>
<h4>Ångerröstning</h4>
<p>Enligt gällande bestämmelser har den som röstat på posten, eller<br>förtidsröstat på annat sätt, alltid möjlighet att ångra sig och ändå rösta i<br>sin vallokal. I så fall gäller den röst som lämnats i vallokalen. Denna<br>möjlighet, som finns hela valdagen ända fram till dess vallokalen<br>stängs, leder till valadministrativa problem och försenar det preliminära<br>valresultatet. Kommittén föreslår därför att möjligheten att ångerrösta<br>begränsas något. Den som förtidsröstat skall kunna ångerrösta i sin<br>vallokal fram till kl. 17.00. Härigenom vidgas förutsättningarna för en<br>mer flexibel och kostnadseffektiv valadministration. Dessutom kan<br>valförfarandet bli säkrare och det preliminära valresultatet tas fram<br>tidigare på valkvällen utan att kostnaderna för valet ökar.</p>
<h4>Särskilda röstmottagningsställen</h4>
<p>Det centrala myndighetsansvaret för poströstningen, inkl, ansvaret för<br>institutionsröstningen och röstning på tillfälliga postkontor på valdagen,<br>har i samband med Postens bolagisering förts över till Riksskatteverket<br>(RSV). Kommittén föreslår att RSV skall kunna bestämma att den<br>röstmottagning som sker på vårdinrättningar eller andra institutioner,<br>söndagen före valdagen skall kunna anordnas inte bara av Posten AB<br>utan också av någon annan t.ex. kommunens valnämnd. Motsvarande<br>föreslås när det gäller den röstmottagning som kan anordnas på<br>valdagen. Den lokal som inrättas för röstningen skall kallas särskilt<br>röstmottagningsställe.</p>
<h4>Överklagande av val</h4>
<p>Kommittén föreslår att det, till skillnad från i dag, skall vara möjligt att<br>pröva en skrivelse med ett överklagande som ges in innan valutgången<br>är formellt fastställd. Vidare föreslås att partier skall underrättas om<br>vissa beslut som gäller utseende av efterträdare och ersättare under<br>valperioden.</p>
<h4>Genomförande och kostnader</h4>
<p>Flertalet av de förslag som läggs fram fordrar förberedelser bl.a. i form<br>av utvecklande av nya ADB-rutiner, utbildning för dem som arbetar<br>med val eller information till allmänheten. Detta gäller särskilt det nya</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>258</p>
<p>röstlängdssystemet. Kommittén anser därför och med hänsyn till att<br>försöksverksamhet av olika slag planeras inför 1994 års val att de<br>framlagda förslagen bör genomföras först efter detta val.</p>
<p>Från kostnadssynpunkt är det framfor allt förslaget om nya regler för<br>framställning av röstkort och röstlängder som är av intresse. Vissa<br>initialkostnader kan komma att uppstå för maskinell utrustning liksom<br>för att utveckla ADB-system. Dessa kostnader bedöms dock<br>kompenseras av de långsiktiga besparingar som det nya systemet leder<br>till. Övriga förslag som läggs fram påverkar inte nämnvärt kostnaderna<br>för valet.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>259</p>
<h3>Förteckning över remissinstanserna</h3>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Över 1993 års vallagskommittés betänkande Xbllagen (SOU 1994:30)<br>har remissyttranden avgetts av Valprövningsnämnden, Utrikes-<br>departementet, Datainspektionen, Statskontoret, Statistiska<br>Centralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Skatte-<br>myndigheterna i Stockholm, Jönköpings, Kristianstads, Värmlands,<br>Kopparbergs, Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens län, Riksarkivet,<br>Samhällsvetenskapliga iäkultets-nämnden vid Umeå universitet,<br>länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands,<br>Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads,<br>Malmöhus, Hallands, Göteborg och Bohus, Älvsboigs, Skaraborgs,<br>Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs,<br>Västemorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, Svenska<br>kyrkans centralstyrelse, Nacka kommun, Solna kommun, Stockholms<br>kommun, Nyköpings kommun, Linköpings kommun, Jönköpings<br>kommun, Göteborgs kommun, Mölndals kommun, Helsingborgs<br>kommun, Halmstads kommun, Norbergs kommun, Borlänge kommun,<br>Östersunds kommun, Umeå kommun, Övertomeå kommun, Stockholms<br>läns landsting, Jönköpings läns landsting, Malmöhus läns landsting,<br>Gävleborgs läns landsting, Jämtlands läns landsting, Posten Aktiebolag,<br>Pensionärernas Riksorganisation, Svenska Kommunförbundet,<br>Landstingsförbundet, Föreningen för Svenskar i Världen, Sveriges<br>Redareförening och Svenska Maskinbefälsförbundet.</p>
<p>260</p>
<h3>Nomineringsrätts- och valkretskommitténs sammanfattning av Prop. 1996/97:70<br>betänkandet Vissa valfrågor (SOU 1995:143)                  Bilaga 3</h3>
<h4>Inlprlning</h4>
<p>Kommittén har i uppdrag att se över vissa valfrågor. I betänkandet<br>behandlar vi frågor med anknytning till vallagstiftningen. Dessa är<br>missbruket av den fria nomineringsrätten, frågan om partisymboler på<br>valsedlar och valkretsindelning till riksdagsval. Under arbetets gång har<br>frågor uppkommit i anslutning till den personvalsmodell som skall gälla<br>vid de allmänna nationella valen år 1998. Tilläggsdirektiv har utfärdats<br>som innebär att vi skall utvärdera de val där personval förekommit,<br>dvs. försöksvalen i vissa kommuner vid 1994 års val samt Europaparla-<br>mentsvalet år 1995. Utvärderingen kommer att redovisas först i ett<br>senare betänkande. I detta betänkande tar vi därför endast upp de tre<br>förstnämnda frågorna.</p>
<p>Det har under senare år pågått en omfattande berarbetning inom<br>vallagsområdet. För närvarande förbereds ett förslag till ny vallag inom<br>justitiedepartementet. Vi utgår dock helt från nu gällande lagstiftning.</p>
<h4>Det svenska valsystemet</h4>
<p>I kapitel 2 presenterar vi grunderna för de allmänna nationella valen.<br>Presentationen är översiktlig för att tjäna som utgångspunkt för de<br>frågor som diskuteras längre fram i betänkandet. Särskild vikt läggs vid<br>olika mandatfördelningsmetoder som grund för de valtekniska över-<br>väganden som görs i kapitel 5.</p>
<h4>Den fria nomineringsrätten</h4>
<p>I kapitel 3 behandlar vi frågor som har att göra med den fria nomine-<br>ringsrätten. Det är framför allt frågor med anknytning till missbruket av<br>den fria nomineringsrätten som behandlas. Först beskriver vi vad den<br>fria nomineringsrätten är varefter vi går igenom vilka som använder den<br>och i vilken omfattning. Vi konstaterar bl.a. att personer utanför ett<br>parti tagit sig in i den valda församlingen på mandat från det partiet. Vi<br>försöker avgränsa vad som skall anses vara missbruk av den fria<br>nomineringsrätten vilket i första hand är förfaranden som uppenbart<br>vilseleder väljarna eller medverkar till att valsystemet framstår som<br>orättvist. Innan vi går över till att behandla olika förslag för att komma<br>till rätta med missbruket presenteras olika regler med anknytning till<br>den fria nomineringsrätten och dessas tillkomsthistoria. Andra länders<br>reglering av nomineringsförfarandet berörs också. I samband med redo-</p>
<p>261</p>
<p>18 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70<br></p>
<p>görelsen för tidigare förslag tar vi också upp olika möjligheter att<br>komma till rätta med missbruket av den fria nomineringsrätten. Mot den<br>bakgrunden presenterar vi två olika modeller för att komma till rätta<br>med missbruket av den fria nomineringsrätten.</p>
<p>Vi förordar i första hand en modell som bygger på offentliga<br>valförberedelser. Grunddragen är i korthet att partierna måste anmäla<br>sitt deltagande i val. Dessutom måste samtliga kandidater anmälas för<br>att de skall beaktas vid mandatfördelningen. Valsedlarna trycks i central<br>regi. Detta förslag innebär att den fria nomineringsrätten kraftigt<br>beskärs. Härigenom uppnår vi ett effektivt skydd mot missbruket.</p>
<p>Vi förordar i andra hand ett straffrättsligt ansvar för den som på ett<br>uppenbart vilseledande sätt utnyttjar en partibeteckning. Till detta<br>kopplas valrättsliga konsekvenser som skall förhindra att personer utan<br>anknytning till ett parti kan ta sig in i den valda församlingen under det<br>partiets beteckning. Modellen innebär att dagens skydd för partibeteck-<br>ningar blir överflödigt varför reglerna om två anmälda kandidatnamn<br>utmönstras och ersätts med obligatorisk anmälan om deltagande för<br>partier. Genom förslaget uppnår man att användningen av s.k.<br>piratlistor väsentligen försvåras och att problemen kring de mindre<br>seriösa partibeteckningarna försvinner.</p>
<h4>Symboler på valsedlar</h4>
<p>I direktiven ges vi i uppdrag att överväga möjligheterna att förse valsed-<br>larna, förutom med partibeteckning, också med symboler som visar för<br>vilket parti valsedeln gäller. Vi presenterar inledningsvis reglerna för<br>vad en valsedel skall innehålla varefter frågans tidigare behandling tas<br>upp. Om symboler på valsedlarna tillåts kan vissa problem med<br>missbruk som sammanhänger med den fria nomineringsrätten tänkas<br>förekomma. Även om detta missbruk kan förhindras finner vi att de<br>fördelar ett förslag som tillåter symboler på valsedlarna kan medföra<br>inte uppväger de olägenheter som kan förutses på principiella grunder<br>eller i form av ökade kostnader. För att lösa vissa av dessa frågor krävs<br>ytterligare överväganden som hänger samman med frågan om valsedelns<br>framtida utformning och röstsammanräkning med datorstöd. Symboler<br>på valsedlarna bör enligt vår mening få en mer allsidig belysning i ett<br>sådant sammanhang varför något förslag till förändringar for närvarande<br>inte läggs fram i denna fråga.</p>
<h4>Valkretsindelning vid riksdagsval</h4>
<p>Enligt direktiven skall vi undersöka möjligheterna att dela de största<br>riksdagsvalkretsama. I kapitel 5 presenterar vi, efter en genomgång av<br>den nu gällande valkretsindelningen, alternativa valkretsar för val till<br>riksdagen. De valkretsar som behandlas är Stockholms kommun, Stock-<br>holms län, Östergötlands län och Göteborgs kommun. Tanken är att</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>262</p>
<p>alternativen skall underlätta diskussioner om ändrad utformning av<br>valkretsarna.</p>
<p>För Stockholms kommun förs ett alternativ fram med två valkretsar<br>och tre alternativ med tre valkretsar. För Stockholms län presenteras<br>fyra alternativa valkretsindelningar som innebär att valkretsen delas i<br>två till fyra valkretsar. För Östergötlands län och för Göteborgs<br>kommun presenteras två alternativa lösningar för respektive krets som<br>innebär en delning i två alternativa valkretsar för vaije lösning.</p>
<p>Vidare diskuteras de olika alternativens valmatematiska konsekvenser.<br>Härvid ges för vaije alternativ ett tänkt valresultat för det fell den<br>föreslagna valkretsutformningen varit genomförd till 1994 års val.<br>Dessutom ges utifrån 1994 års riksdagsvalsresultat en överblick av<br>valresultatet om samtliga alternativa indelningar skulle kombineras med<br>samtliga andra indelningar. Härutöver presenteras simulerade valresultat<br>för de alternativa indelningarna.</p>
<p>Sammanfattningsvis ger de valtekniska undersökningarna vid handen<br>att några större förändringar inte är möjliga med hänsyn till valsyste-<br>mets uppbyggnad och utgångspunkter. Valsystemet utgår från en<br>proportionell fördelning av mandaten. Skulle valkretsarnas antal öka,<br>dvs. minska mandatmässigt, i någon större omfattning medför det att ut-<br>jämningsmekanismen i systemet skulle bli otillräcklig.</p>
<p>Mot bakgrund av de redovisade övervägandena kunde ett förslag<br>läggas fram också i denna del. Emellertid är det, som vi framhåller på<br>flera ställen, angeläget att lokala synpunkter får göra sig gällande innan<br>slutligt ställningstagande tas i fråga om ändrad utformning av en<br>riksdagsvalkrets. De kontakter som vi haft med partiorganisationer i de<br>berörda valkretsarna har gett vid handen att ett förslag bör anstå. Först<br>sedan remissinstanserna i de berörda valkretsarna fått tillfälle att yttra<br>sig kan slutligt ställningstagande ske. Vi lägger således inte fram något<br>förslag utan redovisar endast under vilka förutsättningar en förändring<br>av de fyra riksdagsvalkretsama kan komma till stånd.</p>
<h4>Genomförande och kostnader</h4>
<p>Genomförandet medför inte några särskilda förberedelser eller insatser.<br>De förslag som läggs fram får inga eller endast begränsade kostnads-<br>effekter i jämförelse med dagens förhållanden.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>263</p>
<h3>Förteckning över remissinstanserna</h3>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Över Nomineringsrätts- och valkretskommitténs betänkande Vissa<br>valfrågor (SOU 1995:143) har remissyttranden avgetts av Riksdagens<br>ombudsmän, Valprövningsnämnden, Svea Hovrätt, Riksåklagaren,<br>Riksskatteverket, Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid<br>Universitetet i Stockholm, Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid<br>Universitetet i Uppsala, Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid<br>Universitetet i Lund, Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid<br>Universitetet i Umeå, Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Stockholms län,<br>Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Östergötlands län,<br>Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Kristianstads län,<br>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Älvsborgs<br>län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Västerbottens län,<br>Upplands-Väsby kommun, Österåkers kommun, Värmdö kommun,<br>Järfälla kommun, Ekerö kommun, Huddinge kommun, Botkyrka<br>kommun, Salems kommun, Haninge kommun, Tyresö kommun, Täby<br>kommun, Danderyds kommun, Stockholms kommun, Södertälje<br>kommun, Nacka kommun, Sundbybergs kommun, Solna kommun,<br>Lidingö kommun, Vaxholms kommun, Norrtälje kommun, Nynäshamn<br>kommun, Ödeshögs kommun, Ydre kommun, Kinda kommun,<br>Boxholms kommun, Finspångs kommun, Valdemarsviks kommun,<br>Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Motala kommun, Vadstena<br>kommun, Mjölby kommun, Vaggeryds kommun, Göteborgs kommun,<br>Vänersborgs kommun, Östersunds kommun, Övertomeå kommun,<br>Stockholms läns landsting, Östergötlands läns landsting, Svenska<br>kommunförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen, Tjänstemännens<br>centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Svenska Tidnings-<br>utgivareforeningen och Kristdemokraterna i Boxholms kommun.</p>
<p>264</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<h3>Nomineringsrätts- och valkretskommitténs sammanfattning av Bilaga 5<br>betänkandet Utvärderat personval (SOU 1996:66)</h3>
<h4>Inledning</h4>
<p>Försöksverksamheten med personval har ägt rum dels i sju kommuner<br>vid kommunfullmäktigevalet år 1994, dels i hela landet vid valet till<br>Europaparlamentet år 1995. Regeringen har givit oss i uppdrag att<br>utvärdera dessa val och att föreslå åtgärder som kan underlätta<br>personvalen. De konkreta förändringar som föreslås i anslutning till det<br>framtida systemet är följande.</p>
<p>- För att hindra missbruk av den fria nomineringsrätten och för att un-<br>derlätta rösträkningen vid 1998 års val föreslås en frivillig reglering<br>av partiernas anmälan av samtliga kandidater.</p>
<p>- Tillskrivna namn beaktas inte på valsedlar för parti som registrerat<br>partibeteckning och anmält samtliga kandidater. I övrigt betraktas ett<br>tillskrivet namn som om väljaren avgett en personröst.</p>
<p>- Strykningar av kandidater beaktas inte vid sammanräkningen.</p>
<p>- Raden för tillskrivet namn som fanns vid de genomförda personvalen<br>slopas.</p>
<p>- Tillåtet med namnvalsedlar på postkontoren.</p>
<p>- Ersättarsystemet förändras så att personrösterna får genomslag också<br>på ersättarsidan.</p>
<p>- Den s.k. dubbelvalsavvecklingen förändras på motsvarande sätt som<br>ersättarreglema.</p>
<p>- Särregleringen beträffande mandattiden för kommunfullmäktige i<br>Stockholms kommun slopas.</p>
<p>Utöver dessa förslag till förändringar diskuteras olika frågor med<br>anknytning till personvalet utan att någon författningsreglering föreslås.</p>
<h4>Utgångspunkter för vårt arbete</h4>
<p>I 3 kap. 1 § första stycket regeringsformen stadgas numera följande.</p>
<p>”Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid sådant val sker röstning på<br>parti med möjlighet för väljarna att avge särskild personröst.”</p>
<p>Det är klart att de framtida svenska valen utgår från ett partival. Till<br>detta kommer det att finnas en utökad möjlighet att personrösta. Även<br>om regeringsformen endast rör riksdagsvalet kommer de principer som<br>där anges också att vara styrande för de kommunala valen. Genom en<br>överenskommelse mellan riksdagspartierna står det klart att den av<br>Personvalskommittén föreslagna modifierade danska modellen kommer<br></p>
<p>265</p>
<p>att tillämpas i de allmänna valen, dvs. riksdagsval, landstings- och<br>kommunfullmäktig val. Dessutom kommer den tills vidare att tillämpas<br>vid val till Europaparlamentet. Vårt uppdrag är därför att föreslå<br>åtgärder som gör personvalssystemet så ändamålsenligt som möjligt.</p>
<p>Enligt vår mening finns skäl att försöka utveckla och på sikt stärka<br>personvalsinslaget. Vi har arbetat utifrån modeller som kan leda till ett<br>enklare system och en smidigare hantering av personröstningen både för<br>väljarna vid röstningen och för valmyndigheterna vid sammanräkningen<br>av rösterna.</p>
<p>Mot bakgrund av det sagda har vi ställt regleringen i vallagen i ljuset<br>av de genomförda valen med personvalsinslag. Vissa regler har vi<br>funnit nödvändigt att föreslå ändringar i medan andra kan stå kvar<br>oförändrade. I vissa frågor avstår vi från att föreslå någon reglering<br>trots att de har betydelse för personvalsmöjlighetema. Vi pekar<br>emellertid på behovet av andra åtgärder än lagstiftningsåtgärder. Vi<br>skall nedan kort presentera våra förslag och diskussioner.</p>
<h4>Information</h4>
<p>I de val som genomförts med möjlighet att avge särskild personröst<br>förekom inte särskilt mycket information kring det nya i valsystemet.<br>För att systemet skall klara en övergång till en metod med ökat inslag<br>av personröstning krävs, åtminstone under en övergångsperiod, en<br>satsning på information kring det nya systemet. Dessutom måste<br>partiernas valkampanjer vara inriktade på att skapa klarhet för väljarna<br>angående de alternativ de har att välja mellan. Det är då nödvändigt<br>med mera omfattande informationsinsatser från myndigheter och partier<br>än vad som förekom vid de genomförda personvalen.</p>
<h4>Frivillig reglering av partiernas anmälan av kandidater redan vid<br>valet år 1998</h4>
<p>Den ordning med offentliga valförberedelser som vi förordar i vårt be-<br>tänkande Vissa valfrågor (SOU 1995:143) förutsätter att bl.a. alla<br>kandidater - och inte som nu endast två - skall vara anmälda. Eftersom<br>de förslag vi för fram där endast kan genomföras efter<br>grundlagsändringar och därmed inte kan tillämpas förrän efter valen år<br>1998 har vi sett det som nödvändigt att föreslå en fakultativ (frivillig)<br>reglering av anmälan av kandidater. Vid det kommande valen år 1998<br>går denna ordning att tillämpa om partierna frivilligt anmäler samtliga<br>kandidater. Därmed skyddas också partibeteckningen för partiet.</p>
<h4>Tillägg och strykning av kandidatnamn beaktas inte</h4>
<p>För att förenkla sammanräkningsförfarandet föreslås att tillägg av namn<br>respektive strykningar av namn inte skall beaktas vid röstsamman-<br></p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>266</p>
<p>räkningen. Detta innebär ett starkt skydd för partibeteckningarna för de<br>partier som registrerat sådana och anmält kandidater. Tillskrivna<br>kandidatnamn på övriga partiers valsedlar räknas på samma sätt som i<br>dag. Ett tillskrivet namn på en sådan valsedel räknas dessutom som en<br>personröst. Som vi ser det ges väljarna genom personröstningen en reell<br>möjlighet att påverka kandidaturvalet. Tillskrivna namn och strykningar<br>på valsedeln har däremot ytterligt sällan fått betydelse för kandida-<br>turvalet.</p>
<h4>Tillåtet med namnvalsedlar på postkontoren</h4>
<p>För att förbättra möjligheterna till personröstning på postkontoren<br>föreslår vi att förbudet mot namnvalsedlar på posten upphävs. Detta<br>möjliggör för partierna att lägga ut sina namnvalsedlar också på<br>postkontoren.</p>
<h4>Mandatfördelningen</h4>
<p>Utgångspunkten för mandatfördelningen inom ett parti är att person-<br>rösterna i första hand skall vara avgörande för vilken ledamot som<br>utses. Emellertid gäller detta endast för det fall kandidaten fått<br>personröster över en viss spärr. Nivån på den spärren var föremål för<br>omfettande diskussioner inom Personvalskommittén (SOU 1993:21).<br>Utvärderingen av de genomförda valen med inslag av personval visar<br>att det finns skäl att åter överväga vilken nivå som spärren skall ha i det<br>framtida valsystemet. Emellertid har vi inom kommittén stannat för att<br>inte i dag föreslå någon ändring på den punkten utan en eventuell<br>justering av spärren får anstå till dess personval genomförts i full skala.</p>
<h4>Ersättarsystemet och den s.k. dubbelvalsavvecklingen</h4>
<p>Ersättarsystemet fick enligt Personvalskommitténs förslag (SOU<br>1991:21) en utformning som innebar att personrösterna fick betydelse<br>för ersättarvalet endast om listtroheten bevarades. Vi föreslår att<br>reglerna i stället utformas så att personrösterna får genomslag fullt ut.<br>Detta innebär att listtroheten frångås i de fell en kandidat fått<br>personröster över spärren. Reglerna kan då också förenklas vilket är till<br>fördel för sammanräkningsförferandet. Dubbelvalsavvecklingen<br>utformas på ett sätt som motsvarar ersättarreglema.</p>
<h4>Mandattiden för Stockholms kommun</h4>
<p>Särregleringen av mandattiden för kommunfullmäktige i Stockholms<br>kommun, från den 15 oktober valåret, föreslås upphävd. Det har fram-<br>kommit att den tiden för sammanräkning av valet i Stockholms kommun</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>267</p>
<p>endast med stora svårigheter kan hållas. För att underlätta samman-<br>räkningen föreslås därför att särregleringen upphävs vilket innebär att<br>samtliga landets kommuner har fyraårig mandattid från den 1 november<br>valåret.</p>
<h4>Personvalskampanjer och valfinansiering</h4>
<p>I Sverige finns ingen reglering av de politiska organisationernas<br>redovisning av finansieringen av den politiska verksamheten. I avsaknad<br>av reglering på området finns dock en tradition att partierna genom<br>ömsesidiga överenskommelser eller ensidiga beslut redovisar sina<br>intäkter och kostnader på riksplanet. Denna tradition fullföljdes i Solna<br>kommun vid valet år 1994 genom ett avtal mellan partierna.</p>
<p>Enligt vår mening ger de utvärderingar som gjorts i dessa delar inte<br>underlag för annan bedömning än som tidigare gjorts. Det har inte visat<br>sig att det uppkommit några avarter i finansieringssammanhang i<br>anledning av personvalen. Det saknas därför i dag skäl att överväga<br>någon lagreglering men utvecklingen bör noga följas.</p>
<h4>Poströstning vid valet till Europaparlamentet</h4>
<p>De i betänkandet behandlade frågorna om personval gäller också för<br>valet till Europaparlamentet. För detta val påpekar vi dessutom att<br>valhemligheten i valet till Europaparlamentet kan vara i fara vad gäller<br>poströstningen. Reglerna kan därför behöva utformas så att poströst-<br>ningen begränsas. Det slutliga ställningstagandet blir dock beroende av<br>det framtida valdeltagandet i dessa val.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>268</p>
<h3>Förteckning över remissinstanserna</h3>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bilaga 6</p>
<p>Över Nomineringsrätts- och valkretskommitténs delbetänkande<br>Utvärderat personval (SOU 1996:66) har remissyttranden avgetts av<br>Riksdagens ombudsmän, Valprövningsnämnden, Svea Hovrätt,<br>Kammarrätten i Göteborg, Riksskatteverket, Statskontoret, Samhälls-<br>vetenskapliga fakultetsnämnden vid Universitetet i Stockholm,<br>Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Universitetet i Uppsala,<br>Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Universitetet i Umeå,<br>Statens invandrarverk, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i<br>Uppsala län, Länsstyrelsen i Östergötiands län, Länsstyrelsen i<br>Malmöhus län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen<br>i Älvsborgs län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i<br>Västerbottens län, Stockholms kommun, Nacka kommun, Solna<br>kommun, Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Vaggeryds<br>kommun, Helsingborgs kommun, Västerås kommun, Göteborgs<br>kommun, Vänersborgs kommun, Östersunds kommun, Stockholms läns<br>landsting, Östergötlands läns landsting, Svenska kommunförbundet,<br>Posten AB och Sveriges Radio AB</p>
<p>269</p>
<p>19 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 70</p>
<p>RÅDETS DIREKTIV 94/80/EG<br>av den 19 december 1994</p>
<p>(EGT nr L 368, 31.12.1994, s. 38, Celex 394L0080)<br>om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val<br>fönmionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR<br>ANTAGIT DETTA DIREKTIV</p>
<p>med beaktande av Fördraget om<br>upprättandet av Europeiska gemens-<br>kapen, särskilt artikel 8b 1 i detta,</p>
<p>med beaktande av kommissionens<br>förslag,</p>
<p>med beaktande av Europaparlamentets<br>yttrande',</p>
<p>med beaktande av Ekonomiska och<br>sociala kommitténs yttrande<sup>2</sup>,</p>
<p>med beaktande av Regionala kommitténs<br>yttrande<sup>3</sup>, och</p>
<p>med beaktande av följande:</p>
<p>Fördraget om upprättandet av Euro-<br>peiska unionen markerar en ny fes i<br>processen med att skapa en allt fastare<br>sammanslutning mellan de europeiska<br>folken. En av unionens uppgifter är att<br>på ett konsekvent och solidariskt sätt<br>organisera förbindelserna mellan med-<br>lemsstaternas folk. I dess grundläggande<br>mål ingår att stärka skyddet av<br>medlemsstaternas medborgares rättig-<br>heter och intressen genom att införa ett<br>unionsmedborgarskap.</p>
<p>I detta syfte införs genom avdelning II i<br>Fördraget om upprättandet av Euro-<br>peiska unionen ett unionsmedborgarskap<br>för alla medlemsstaters medborgare,<br>som därigenom tillerkänns ett antal<br>rättigheter.</p>
<p>Den rösträtt och valbarhet vid<br>kommunala val i den medlemsstat där<br>man är bosatt som garanteras genom<br>artikel 8b. 1 i Fördraget om upprättandet<br>av Europeiska gemenskapen är ett<br></p>
<p>exempel på tillämpningen av principen<br>om jämlikhet mellan och lika behandling<br>mellan en medlemsstats medborgare och<br>en medlemsstats medboigare och<br>medborgare i andra medlemsstater och<br>en naturlig följd av den rätt att fritt röra<br>sig och uppehålla sig som föreskrivs i<br>artikel 8a i fördraget.</p>
<p>Tillämpningen av artikel 8b. 1 förutsätter<br>inte en fullständig harmonisering av<br>medlemsstaternas valsystem. Bestäm-<br>melsens mål är främst att upphäva det<br>nationella krav som de flesta medlems-<br>stater för närvarande ställer för<br>utövandet av rösträtten och valbarheten<br>vid val. Med hänsyn till principen om<br>proportionalitet enligt artikel 3 b tredje<br>stycket i fördraget, far gemenskapens<br>lagstiftning på detta område dessutom<br>inte gå utöver vad som är nödvändigt<br>för att uppnå målet i artikel 8b. 1 i<br>fördraget.</p>
<p>Syftet med artikel 8b. 1 är att säkerställa<br>att alla unionsmedboigare, vare sig de<br>är medboigare i den medlemsstat där de<br>är bosatta eller inte, kan utöva sin<br>rösträtt och sin valbarhet vid kommunala<br>val i den staten på lika villkor. De krav,<br>bl.a. avseende bosättningens varaktighet<br>och bevis på denna, som tillämpas för<br>medborgare från andra medlemsstater<br>bör därför vara samma som de<br>eventuella krav som tillämpas för<br>medborgare i medlemsstaten i fråga. Det<br>bör inte tillämpas särskilda krav för<br>medborgare från andra medlemsstater,<br>såvida inte olika behandling av<br>medborgare i medlemsstaten och<br>medboigare från andra medlemsstater<br>berättigas av att särskilda omständig-<br>heter som gäller för de senare skiljer<br>dem åt.</p>
<p><sup>1</sup>  EOT nr C 323 , 21.11.1994.</p>
<p><sup>2</sup> Yttrandet avgivet den 14 september 1994.<br>Ännu inte offentliggjort i EOT.</p>
<p><sup>3</sup>  Yttrandet avgivet den 28 september 1994.<br>Ännu inte offentliggjort i EOT.</p>
<p>Unionsmedborgarens rösträtt och val-<br>barhet vid kommunala val i<br>bosättningsstaten enligt artikel 8b. 1 i<br>fördraget hindrar emellertid inte<br>utövandet av rösträtten och valbarheten<br>vid val i hemstaten. Det är viktigt att<br></p>
<p>270</p>
<p>respektera en unionsmedborgares frihet<br>att själv bestämma om han vill delta i<br>kommunala val i bosättningsstaten. Det<br>är därför lämpligt att denna med-<br>borgaren själv får uttrycka sin önskan<br>att utöva sin rösträtt i bosättningsstaten.<br>Det kan dock föreskrivas att en sådan<br>medboigare automatiskt skall upptas i<br>röstlängden i de medlemsstater där röst-<br>ning inte är en skyldighet.</p>
<p>Medlemsstaternas kommuner avspeglar<br>olika politiska och juridiska traditioner<br>och är oiganiserade enligt många olika<br>strukturer. Begreppet "kommunala val"<br>avser inte samma sak i alla<br>medlemsstater. Detta direktivs använd-<br>ningsområde måste därför klargöras<br>genom att definiera begreppet. Med<br>kommunala val avses val genom<br>allmänna direkta val till primär-<br>kommuner och deras underordnade<br>enheter. Begreppet omfattar allmänna<br>direkta val både till kommunfullmäktige<br>och till kommunstyrelser.</p>
<p>En person kan fråntas sin rätt till<br>valbarhet genom ett enskilt beslut fattat<br>av myndigheterna antingen i bosättnings-<br>staten eller i hemstaten. Med hänsyn till<br>den politiska betydelse som en<br>kommunal befattning medför bör med-<br>lemsstaterna vara berättigade att vidta<br>nödvändiga åtgärder för att säkerställa<br>att en person som har fråntagits sin rätt<br>till valbarhet i sin hemstat inte kan<br>återfå denna rätt enbart till följd av att<br>han är bosatt i en annan medlemsstat.<br>Detta problem, som gäller medborgare<br>från andra medlemsstater, är tillräckligt<br>stort för att rättfärdiga en bestämmelse<br>enligt vilken de medlemsstater som<br>anser det vara nödvändigt tillåts att ta<br>ifrån sådana kandidater rätten till<br>valbarhet inte endast i bosättningsstaten<br>utan också i hemstaten. Med hänsyn till<br>principen om proportionalitet är det<br>tillräckligt om rösträtten endast<br>underställs reglerna för fråntagande av<br>rösträtt i bosättningsstaten.</p>
<p>Eftersom kommunstyrelsen i primär-<br>kommuner utför uppgifter som kan<br>innebära deltagande i officiellt<br>maktutövande och främjande av det<br>allmännas bästa, bör medlemsstaterna<br>kunna reservera dessa befattningar för<br>sina medboigare. Medlemsstaterna bör<br></p>
<p>också kunna vidta lämpliga åtgärder för<br>det ändamålet. Åtgärderna får inte mer<br>än vad som är nödvändigt för att uppnå<br>det målet begränsa möjligheten för andra<br>medlemsstaters medboigare att bli valda.</p>
<p>På samma sätt bör kommunstyrelse-<br>ledamöters rätt att delta i val till<br>riksdagen förbehållas landets egna<br>medboigare.</p>
<p>Om en medlemsstats lagar föreskriver<br>att det är oförenligt att inneha en<br>kommunal befattning samtidigt med<br>andra befattningar, bör medlemsstaterna<br>få möjlighet att utvidga denna<br>oförenlighet till att omfatta likvärdiga<br>befattningar som innehas i andra<br>medlemsstater.</p>
<p>Alla undantag från de allmänna<br>bestämmelserna i detta direktiv måste i<br>enlighet med artikel 8b. 1 i fördraget<br>vara befogade med hänsyn till speciella<br>problem i en medlemsstat. Varje<br>undantag måste också enligt sakens<br>natur kunna tas upp till förnyad<br>prövning.</p>
<p>Sådana särskilda problem kan uppstå i<br>en medlemsstat där andelen unions-<br>medborgare som uppfyller ålderskravet<br>för rösträtt och som är bosatta i<br>medlemsstaten utan att vara medborgare<br>där är betydligt högre än genomsnittet.<br>Undantag är befogade om dessa<br>medborgare utgör mer än 20 % av<br>väljarkåren. Dessa undantag måste<br>baseras på kriteriet om bosättningens<br>varaktighet.</p>
<p>Unionsmedborgarskapet har till syfte att<br>underlätta unionsmedborgares integration<br>i värdlandet. I detta sammanhang ärdet<br>förenligt med fördragets avsikt att<br>undvika polarisering mellan nationella<br>och icke-nationella listor över<br>kandidater.</p>
<p>Risken för polarisering gör sig särskilt<br>gällande i en medlemsstat där antalet<br>unionsmedborgare som uppfyller<br>ålderskravet för rösträtt och som bor i<br>medlemsstaten utan att vara medborgare<br>där överstiger 20 % av det totala antalet<br>unionsmedborgare som uppfyller<br></p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>271</p>
<p>ålderskravet för rösträtt och som bor i<br>medlemsstaten. Det är därför viktigt att<br>medlemsstaten i fråga i enlighet med<br>artikel 8b i fördraget kan fastställa<br>särskilda bestämmelser vad gäller<br>kandidatlistornas sammansättning.</p>
<p>Hänsyn måste tas till det faktum att i<br>vissa medlemsstater har personer som är<br>bosatta där. men som är medborgare i<br>någon annan medlemsstat, rösträtt vid<br>val till riksdagen, och vissa bestäm-<br>melser i detta direktiv kan därför<br>mildras.</p>
<p>Belgien har en särställning med en egen<br>jämvikt eftersom artiklarna 1-4 i dess<br>grundlag föreskriver tre officiella språk<br>och en uppdelning av dess territorium i<br>provinser och språkgemenskaper, och<br>till följd av detta kan en fullständig<br>tillämpning av detta direktiv få sådana<br>effekter i vissa kommuner att det är<br>nödvändigt att föreskriva en möjlighet<br>till undantag från bestämmelserna i detta<br>direktiv för att hänsyn skall kunna tas<br>till denna särställning och jämvikt.</p>
<p>Kommissionen kommer att göra en<br>rättslig och faktisk utvärdering av<br>tillämpningen av detta direktiv, inklusive<br>den utveckling i valkretsen som har skett<br>efter detta direktivs ikraftträdande. I<br>förbindelse med detta kommer kom-<br>missionen att överlämna en rapport till<br>Europaparlamentet och rådet.</p>
<p>HÄRIGENOM FÖRESKRIVS<br>FÖLJANDE.</p>
<p>KAPITEL I</p>
<p>Allmänna bestämmelser</p>
<p>Artikel 1</p>
<p>1.   I detta direktiv fastställs närmare<br>bestämmelser för rösträtt och valbarhet<br>vid kommunala val för unions-<br>medborgare som är bosatta i en<br>medlemsstat där de inte är medborgare.</p>
<p>2.   Bestämmelserna i detta direktiv<br>skall inte påverka medlemsstaternas<br>bestämmelser om rösträtt och valbarhet<br></p>
<p>för de av dess medborgare som bor<br>utanförderas territorier eller för<br>medborgare från tredje land som bor i<br>de medlemsstaterna.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>Artikel 2</p>
<p>1.   I detta direktiv avses med</p>
<p>a)   primärkommun: de administrativa<br>enheter som anges i bilagan och<br>som i enlighet med varje<br>medlemsstats lagar omfattar organ<br>som har valts genom allmänna<br>direkta val och som har befogenhet<br>att på eget ansvar förvalta vissa<br>lokala ärenden på lägsta nivån i<br>den politiska och administrativa<br>oiganisationen,</p>
<p>b)   kommunala val: allmänna direkta<br>val av medlemmar till kommunal-<br>fullmäktige och, i tillämpliga fall,<br>ordförande och styrelseledamöter<br>för en primärkommun inom ramen<br>för vaije enskild medlemsstats<br>lagar,</p>
<p>c)   bosättningsstat: en medlemsstat där<br>en unionsmedboigare är bosatt<br>men där han eller hon inte är med-<br>borgare,</p>
<p>d)   hemstat: den medlemsstat där<br>unionsmedborgaren är med-<br>borgare,</p>
<p>e)   röstlängd: antingen ett sådant<br>officiellt register över alla<br>röstberättigade i en primärkommun<br>eller dess underordnade enheter<br>som en behörig myndighet<br>upprättar och håller aktuellt i<br>enlighet med bosättningsstatens<br>vallagstiftning, eller folkbok-<br>föringen, om denna innehåller<br>uppgifter om rösträtt,</p>
<p>f)   referensdag: den eller de dagar då<br>unionsmedboigare enligt bosätt-<br>ningsstatens lagstiftning skall<br>uppfylla villkoren för rösträtt och<br>valbarhet i den staten,</p>
<p>g)  försäkran: en försäkran som avges<br>under straffansvar enligt nationell<br>rätt.</p>
<p>2.   Medlemsstaterna skall till<br>kommissionen anmäla om några av de<br>lokala myndigheter som anges i bilagan<br></p>
<p>272</p>
<p>på grund av ändringar i nationella lagar<br>ersätts med en annan myndighet som<br>uppfyller de funktioner som avses i<br>punkt 1 a i denna artikel, eller om en<br>myndighet avskaffas eller skapas på<br>grund av sådana ändringar.</p>
<p>Inom tre månader efter det att<br>kommissionen har mottagit en anmälan<br>om detta samt medlemsstatens försäkran<br>om att det inte skadar någon persons<br>rättigheter enligt detta direktiv skall den<br>anpassa bilagan genom att ersätta, stryka<br>eller lägga till i den på lämpligt sätt.<br>Den ändrade bilagan skall offentliggöras<br>i Europeiska gemenskapernas officiella<br>tidning.</p>
<p>Artikel 3</p>
<p>Den som på referensdagen</p>
<p>a)   är unionsmedborgare enligt artikel</p>
<p>8.1 andra stycket i fördraget, och</p>
<p>b)   inte är medboigare i bosättnings-<br>staten men som ändå uppfyller de<br>villkor för rösträtt och valbarhet<br>som enligt den statens lagstiftning<br>gäller för de egna medborgarna</p>
<p>skall i bosättningsstaten ha rösträtt och<br>vara valbar vid kommunala val i<br>bosättningsstaten i enlighet med detta<br>direktiv.</p>
<p>Artikel 4</p>
<p>1.   Om medborgare i bosättningsstaten<br>måste ha varit bosatta på den statens<br>territorium under en viss tid för att få<br>rösta eller för att vara valbara, skall<br>väljare och valbara personer enligt<br>artikel 3 anses uppfylla det villkoret om<br>de varit bosatta i en annan medlemsstat<br>under den tiden.</p>
<p>2.   Om då en medlemsstats egna<br>medborgare enligt bosättningsstatens<br>lagar endast har rösträtt eller är valbara<br>i den primärkommun där de bar sin<br>huvudsakliga bostad, skall väljare och<br>valbara personer enligt artikel 3 också<br>underställas detta krav.</p>
<p>3. Punkt 1 skall inte påverka de<br>bestämmelser i medlemsstaterna enligt<br>vilka personer endast har rösträtt eller är<br>är valbara i en viss primärkommun<br>endast om de har varit bosatta där under<br>en viss minsta tid.</p>
<p>Inte heller skall punkt 1 påverka<br>nationella bestämmelser som redan är i<br>kraft den dag när detta direktiv antas,<br>och genom vilka en person endast har<br>rösträtt eller är valbar om att han har<br>tillbringat en minsta tid i den valkrets i<br>medlemsstaten som primärkommunen<br>tillhör.</p>
<p>Artikel 5</p>
<p>1.   En bosättningsstat får föreskriva att<br>en unionsmedboigare som genom ett<br>civilrättsligt eller straffrättsligt beslut har<br>fråntagits sin rätt till valbarhet enligt<br>hemstatens lagstiftning, inte skall få<br>utöva den rätten vid kommunala val.</p>
<p>2.   En unionsmedboigare, som i<br>bosättningsstaten vill kandidera vid<br>kommunala val men som inte kan visa<br>upp den deklaration som avses i artikel</p>
<p>9.2 a eller det intyg som avses i artikel</p>
<p>9.2 b, skall vägras att kandidera.</p>
<p>3.  Medlemsstaterna får föreskriva att<br>endast deras egna medborgare fä inneha<br>en befattning som vald ordförande för,<br>suppleant eller ledamot av en primär-<br>kommuns kommunstyrelse om han väljs<br>för att inneha den befattningen under<br>hela mandattiden.</p>
<p>Medlemsstaterna får också fastställa att<br>endast deras egna medborgare får inneha<br>tillfälliga eller interimistiska funktioner<br>som ordförande för, suppleanter eller<br>ledamöter av en primärkommuns<br>kommunstyrelse.</p>
<p>Med hänsyn till fördraget och till<br>allmänna rättsprinciper får medlems-<br>staterna vidta lämpliga, nödvändiga och<br>proportionella åtgärder för att säkerställa<br>att de befattningar som avses i första<br>stycket och de funktioner som avses i<br>andra stycket endast kan innehas och<br>uppfyllas av deras egna medborgare.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>273</p>
<p>4. Medlemsstaterna får också fast-<br>ställa att en unionsmedborgare som har<br>valts till medlem av ett representativt<br>råd varken skall delta i utnämningen av<br>ombud för val av en parlamentarisk<br>församling eller i val av medlemmar till<br>en sådan församling.</p>
<p>Artikel 6</p>
<p>1.   Personer med rätt att kandidera<br>inom ramen för artikel 3 skall<br>underställas samma villkor rörande<br>olämplighet som enligt bosättnings-<br>statens lagar tillämpas för medborgare i<br>den staten.</p>
<p>2.   Medlemsstaterna får fastställa att<br>innehav av en kommunal befattning i<br>bosättningsstaten är oförenligt med<br>innehav av en liknande befattning i en<br>annan medlemsstat om denna är<br>likvärdig med den befattning som anses<br>olämplig i bosättningsstaten.</p>
<p>KAPITEL II</p>
<p>Utövande av rösträtten och rätten att<br>kandidera</p>
<p>Artikel 7</p>
<p>1.   En väljare inom ramen för artikel<br>3 skall utöva sin rösträtt vid kommunala<br>val i bosättningsstaten om han har<br>uttryckt önskan om att få rösta.</p>
<p>2.   Om det är obligatoriskt att rösta i<br>bosättningsstaten, skall också väljare<br>inom ramen för artikel 3 som har förts<br>in på röstlängden där vara tvungna att<br>rösta.</p>
<p>3.   Medlemsstater där det inte är<br>obligatoriskt att rösta får föreskriva<br>automatisk upptagning i röstlängden av<br>väljare inom ramen för artikel 3.</p>
<p>Artikel 8</p>
<p>1. Medlemsstaterna skall vidta de<br>åtgärder som behövs för att väljare<br>enligt artikel 3 skall bli upptagna i<br>röstlängden i tillräckligt god tid före<br>valet.</p>
<p>2.   För att en väljare enligt artikel 3<br>skall bli upptagen i röstlängden skall han<br>framvisa samma dokument som statens<br>egna medborgare.</p>
<p>Bosättningsstaten får också kräva att en<br>väljare enligt artikel 3 visar upp en<br>giltig identitetshandling samt en formell<br>deklaration med uppgift om hans<br>nationalitet och hans adress i<br>bosättningsstaten.</p>
<p>3.   Väljare enligt artikel 3 som har<br>upptagits i bosättningsstatens röstlängd<br>skall stå kvar i röstlängden på samma<br>villkor som statens egna medborgare<br>tills han automatiskt stryks från den<br>därför att villkoren för rösträtt inte<br>längre är uppfyllda.</p>
<p>Väljare som har upptagits i röstlängden<br>på egen begäran kan också på egen<br>begäran strykas från den.</p>
<p>Om de väljarna flyttar till en annan<br>primärkommun i samma medlemsstat<br>skall de upptas på röstlängden för det<br>området på samma villkor som statens<br>egna medborgare.</p>
<p>Artikel 9</p>
<p>1.   När en valbar person enligt artikel<br>3 vill kandidera skall han framvisa<br>samma dokument som landets egna<br>medborgare. Bosättningsstaten får kräva<br>att han framvisar en formell försäkran<br>med uppgift om nationalitet och adress i<br>bosättningsstaten.</p>
<p>2.   Bosättningsstaten får också kräva<br>att en person som har rätt att kandidera<br>enligt artikel 3</p>
<p>a)   i den formella försäkran som han<br>framvisar i enlighet med punkt 1<br>när han lämnar in sin ansökan om<br>att få kandidera skall ange att hans<br>valbarhet inte har fråntagits honom<br>i hans hemstat,</p>
<p>b)   i fall av tvivel angående innehållet<br>i försäkran enligt a, eller om det<br>krävs enligt en medlemsstats lagar,<br>före eller efter valet skall visa upp<br>ett intyg från de behöriga<br>administrativa myndigheterna i sin<br>hemstat på att han inte har<br>fråntagits sin valbarhet i hemstaten<br>eller att de myndigheterna inte<br></p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>274</p>
<p>känner till att han skulle ha<br>förlorat sin valbarhet,</p>
<p>c)   visar upp en giltig identitets-<br>handling,</p>
<p>d)   i den formella försäkran som han<br>visar upp anger att han inte<br>innehar någon befattning som är<br>oförenlig i den mening som avses i<br>artikel 6.2,</p>
<p>e)   ange sin sista adress i hemstaten<br>såvida han har haft någon.</p>
<p>Artikel 10</p>
<p>1.    Bosättningsstaten skall i god tid<br>underrätta den berörda personen om<br>åtgärder som vidtas rörande hans<br>ansökan om att upptas i röstlängden eller<br>beslut som fattas rörande godkännandet<br>av hans ansökan om att få kandidera.</p>
<p>2.   Om en person vägras att bli<br>upptagen i röstlängden eller har fått<br>avslag på ansökan om att upptas i<br>röstlängden eller om han vägrats<br>kandidera skall den berörda personen ha<br>samma rätt till överprövning som<br>lagstiftningen i bosättningsstaten före-<br>skriver för väljare och valbara personer<br>som är medborgare i den staten.</p>
<p>Artikel 11</p>
<p>Bosättningsstaten skall i god tid och på<br>lämpligt sätt underrätta väljare och<br>valbara personer enligt artikel 3 om<br>villkor och närmare bestämmelser för<br>utövande av rösträtten och rätten att<br>kandidera i den staten.</p>
<p>KAPITEL IH</p>
<p>Undantag och övergångsbestämmelser</p>
<p>Artikel 12</p>
<p>1. Om antalet unionsmedborgare som<br>uppfyller ålderskravet för rösträtt och<br>som bor i en medlemsstat utan att vara<br>medborgare där den 1 januari 1996<br>utgör mer än 20 % av det totala antalet<br>unionsmedborgare som uppfyller<br>ålderskravet för rösträtt och som är<br></p>
<p>bosatta i medlemsstaten, får staten trots<br>detta direktiv</p>
<p>a)   begränsa rösträtten till väljare<br>enligt artikel 3 som har varit<br>bosatta i medlemsstaten under en<br>minsta tid vilken inte får överstiga<br>den period för vilken kommunens<br>representativa råd väljs,</p>
<p>b)    begränsa rätten till valbarhet till<br>personer som är valbara enligt<br>artikel 3 och som har varit bosatta<br>i medlemsstaten under en minsta<br>tid vilken inte får vara längre än<br>två gånger så lång som den period<br>för vilken kommunens repre-<br>sentativa råd väljs, och</p>
<p>c)   vidta lämpliga åtgärder med<br>hänsyn till kandidatlistans samman-<br>sättning för att särskiltuppmuntra<br>integrationen av unionsmedborgare<br>som är medboigare i en annan<br>medlemsstat.</p>
<p>2.   Trots bestämmelserna i detta<br>direktiv får Belgien tillämpa bestäm-<br>melserna i punkt 1 a för ett begränsat<br>antal lokala myndigheter och skall i så<br>fall överlämna en förteckning över dessa<br>minst ett år före de val av lokala<br>myndigheter för vilka landet avser<br>tillämpa undantaget.</p>
<p>3.   Om lagarna i en medlemsstat den 1<br>januari 1996 föreskriver att en annan<br>medlemsstats medboigare som är bosatta<br>där har rätt att rösta vid val till statens<br>riksdag och i det syftet får upptas i<br>röstlängden i den staten på exakt samma<br>villkor som dess egna röstberättigade<br>medborgare, behöver den ifrågavarande<br>staten trots detta direktiv inte tillämpa<br>artiklarna 6-11 för sådana personer.</p>
<p>4.   Senast den 31 december 1998 och<br>därefter vart sjätte år skall kom-<br>missionen till Europaparlamentet och<br>rådet överlämna en rapport i vilken den<br>skall kontrollera huruvida stödet till<br>medlemsstater som berörs av ett<br>undantag i enlighet med artikel 8b. 1 i<br>fördraget fortfarande är berättigat och<br>skall föreslå nödvändiga justeringar.<br>Medlemsstater som åberopar undantag<br>enligt punkterna 1 och 2 skall<br>tillhandahålla kommissionen all nöd-<br>vändig bakgrundsinformation.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>275</p>
<p>KAPITEL IV<br>Slutbestämmelser<br>Artikel 13<br>Kommissionen skall till Europa-<br>parlamentet och rådet överlämna en<br>rapport om tillämpningen av detta<br>direktiv, inklusive uppgifter om<br>ändringar i valkretsen som har ägt rum<br>efter ikraftträdandet, inom ett år efter<br>det att alla medlemsstater har hållit<br>kommunala val oiganiserade på<br>grundval av bestämmelserna i detta<br>direktiv och skall i tillämpliga fall<br>föreslå lämpliga justeringar.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>Artikel 14</p>
<p>Medlemsstaterna skall anta de lagar och<br>andra författningar som är nödvändiga<br>för att följa detta direktiv före den 1<br>januari 1996. De skall genast underrätta<br>kommissionen om detta.</p>
<p>När en medlemsstat antar dessa<br>bestämmelser skall de innehålla en<br>hänvisning till detta direktiv eller<br>åtföljas av en sådan hänvisning när de<br>offentliggörs. Närmare föreskrifter om<br>hur hänvisningen skall göras skall vaije<br>medlemsstat själv utfärda.</p>
<p>Artikel 15</p>
<p>Detta direktiv träder i kraft den tjugonde<br>dagen efter det att det har offentliggjorts<br>i Europeiska gemenskapernas officiella<br>tidning.</p>
<p>Artikel 16</p>
<p>Detta direktiv riktar sig till medlems-<br>staterna.</p>
<p>Utfärdat i Bryssel den 19 december<br>1994.</p>
<p>På rådets vägnar</p>
<p>K. KINKEL</p>
<p>Ordförande</p>
<p>BILAGA</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>Primärkommuner enligt artikel 2.1 a i detta direktiv avser följande:</p>
<p>I Danmark:</p>
<p>/♦(394L0080/44)*/</p>
<p>I Belgien:</p>
<p>/♦(394L0080/44)*/</p>
<p>I Tyskland:</p>
<p>/♦(394L0080/44)*/</p>
<p>I Grekland:</p>
<p>/♦(394L0080/44)*/</p>
<p>/ Spanien:</p>
<p>/♦(394L0080/44)*/</p>
<p>I Frankrike:</p>
<p>/♦(394L0080/44)*/</p>
<p>På Irland:</p>
<p>/♦(394L0080/44)*/</p>
<p>I Italien:</p>
<p>/♦(394L0080/44)*/</p>
<p>I Luxemburg:</p>
<p>/♦(394L0080/44)*/</p>
<p>I Nederländerna:</p>
<p>/♦(394L0080/44)*/</p>
<p>I Portugal:</p>
<p>/♦(394L0080/44)*/</p>
<p>1 Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland:</p>
<p>/♦(394L0080/44)*/</p>
<p>277</p>
<p>Yttrande om mötesprotokollet gjort av den tyska delegationen angående artikel 2.1 b</p>
<p>Tyskland förutsätter att definitionen i artikel 2.1 b om val av ordförande för och ledamöter av en<br>primärkommuns kommunstyrelse också kan utvidgas till att omfatta avlägsnande från en befattning<br>genom val ("Abwahl").</p>
<p>Tyskland vill uppmärksamma att enligt tysk grundlag gäller reglerna för kommunala val på<br>motsvarande sätt för lokala församlingar när dessa ersätter en vald kommunfullmäktige.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>Yttrande om mötesprotokollet gjort av rådet och kommissionen angående artikel 3</p>
<p>Artikel 3 utesluter inte möjligheten för en medlemsstat att på ett icke-diskriminerande sätt<br>säkerställa att en väljare enligt artikel 3 inte berövas sin rösträtt i en annan medlemsstat än<br>bosättningsstaten om samma villkor gäller för dess egna medborgare.</p>
<p>Yttrande om mötesprotokollet gjort av den luxemburgska delegationen angående yttrandet<br>från rådet och kommissionen angående artikel 3</p>
<p>De luxemburgska myndigheterna tolkar ordet "försäkra" som liktydigt med ett uttalande som görs<br>på heder och samvete av en väljare enligt artikel 3 när han upptas i röstlängden.</p>
<p>Yttrande om mötesprotokollet gjort av rådet och kommissionen angående artikel 53 tredje<br>stycket</p>
<p>De åtgärder som avses i artikel 5.3 tredje stycket far endast begränsa andra medlemsstaters<br>medborgare att bli valda i den utstäckning som behövs för att nå de mål som fastställs i artikel 5.3<br>första och andra styckena.</p>
<p>Yttrande om mötesprotokollet gjort av den franska delegationen angående artikel 5.4</p>
<p>Möjligheten att utesluta unionsmedborgare som är medborgare i andra medlemsstater från val av<br>eller valbarhet till det kollegium som väljer den franska senaten i enlighet med artikel 5.4äventyrar<br>inte rätten att rösta eller vara valbar vid kommunala val enligt artikel 8b. 1 i Fördraget om<br>upprättandet av Europeiska gemenskapen.</p>
<p>Yttrande om mötesprotokollet gjort av rådet angående den belgiska delegationens yttrande<br>angående artikel 12.2 tredje stycket</p>
<p>Rådet noterar följande yttrande gjort av den belgiska delegationen:</p>
<p>278</p>
<p>Yttrande om mötesprotokollet gjort av den belgiska delegationen angående artikel 12.2</p>
<p>Belgien förklarar att om Belgien skulle använda sig av det undantag som föreskrivs i artikel 12.2<br>skulle det undantaget endast tillämpas för vissa av de kommuner där antalet väljare enligt artikel 3<br>överstiger 20 % av alla väljare och där den belgiska regeringen ansett att den särskilda situationen<br>berättigade ett undantag av så exceptionellt slag.</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>Yttrande om mötesprotokollet gjort av rådet angående kommissionens yttrande angående</p>
<p>artikel 13</p>
<p>Rådet noterar följande yttrande gjort av kommissionen:</p>
<p>Yttrande om mötesprotokollet gjort av kommissionen angående artikel 13</p>
<p>Kommissionen förklarar att den kommer att fästa särskild uppmärksamhet på sådana förändringar<br>av valkretsarna som sker efter direktivets ikraftträdande och som skulle kunna leda till särskilda<br>problem för vissa medlemsstater.</p>
<p>Yttrande om mötesprotokollet gjort den grekiska delegationen angående artikel 13</p>
<p>Med hänsyn till sitt geografiska läge fäster Grekland särskild vikt vid den rapport som<br>kommissionen skall utarbeta i enlighet med artikel 13.</p>
<p>Grekland förväntar sig att kommissionen med beaktande av förändringar i medlemsstaternas<br>valkretsar utvärderar de särskilda problem som dessa kan ställas inför efter direktivets<br>ikraftträdande.</p>
<p>Yttrande om mötesprotokollet gjort av den spanska delegationen angående Gibraltar</p>
<p>Spanien förklarar att om Förenade kungariket inom ramen för rådets direktiv 94/80/EG av den 19<br>december 1994 om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val för<br>unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare beslutar sig för att<br>utvidga tillämpningen till att omfatta Gibraltar, kommer detta inte att påverka Spaniens inställning<br>avseende Gibraltar.</p>
<p>279</p>
<p>RÅDETS DIREKTIV 96/30/EG<br>av den 13 maj 1996</p>
<p>(EGT nr L 122, 22.5.1996, s. 14, Celex 396L0030)</p>
<p>om ändring av direktiv 94/80/EG om närmare bestämmelser för rösträtt och<br>valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en<br>medlemsstat där de inte är medborgare</p>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR<br>ANTAGIT DETTA DIREKTIV</p>
<p>med beaktande av Fördraget om<br>upprättandet av Europeiska gemen-<br>skapen. särskilt artikel 8b. 1 i detta,</p>
<p>med beaktande av kommissionens<br>förslag,</p>
<p>med beaktande av Europaparlamentets<br>yttrande<sup>1</sup>,</p>
<p>med beaktande av Ekonomiska och<br>sociala kommitténs yttrande<sup>2</sup>, och</p>
<p>med beaktande av följande:</p>
<p>I bilagan till rådets direktiv 94/80/EG av<br>den 19 december 1994 om närmare<br>bestämmelser för rösträtt och valbarhet<br>vid kommunala val för unions-<br>medborgare som är bosatta i en<br>medlemstat där de inte är medborgare<sup>3</sup>,<br>bestäms närmare vilka de grundläggande<br>lokala förvaltningsenheterna i varje<br>medlemsstat är.</p>
<p>Som följd av Österrikes, Finlands och<br>Sveriges anslutning bör bilagan till<br>direktiv 94/80/EG ändras så att den<br>anger de grundläggande lokala<br>förvaltningsenheterna i dessa tre länder.</p>
<p>Enligt anslutningsakten för dessa länder<br>omfattar direktiv 94/80/EG Åland, där<br>de finska medborgare som inte har<br>hembygdsrätt och andra unions-<br>medborgare är underkastade villkor om<br>viss tids bosättning för att där kunna<br>rösta och vara valbara vid kommunala<br>val.</p>
<p>HÄRIGENOM FÖRESKRIVS<br>FÖUANDE.</p>
<p>Artikel 1</p>
<p>I bilagan till direktiv 94/80/EG skall<br>följande stycke läggas till:</p>
<p>"I Österrike:</p>
<p>Gemeinden, Bezirke in der Stadt Wien.</p>
<p>I Finland:</p>
<p>kunta, kommun, kommun på Åland.</p>
<p>/ Sverige:<br>kommuner, landsting”.</p>
<p>Artikel 2</p>
<p>Detta direktiv träder i kraft samma dag<br>som det offentliggörs i Europeiska<br>gemenskapernas officiella tidning.</p>
<p>Artikel 3</p>
<p>Detta direktiv riktar sig till medlems-<br>staterna.</p>
<p>Utfärdat i Bryssel den 13 maj 1996.</p>
<p>Pä rådets vägnar</p>
<p>S. AGNELU</p>
<p>Ordförande</p>
<p><sup>1</sup>   EOT nr C 65, 4.3.1996, s. 201.</p>
<p><sup>2</sup>   Yttrandet avgivet den 29 februari 1996. Ännu<br>inte offentliggjort i EGT.</p>
<p><sup>3</sup>   EOT nr L 368, 30.12.1994, s. 38.</p>
<p>280</p>
<h3>Justitiedepartementet</h3>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 januari 1997</p>
<p>Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden<br>Peterson, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg,<br>Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall,<br>Åhnberg, Östros och Messing.</p>
<p>Föredraganden: statsrådet Pagrotsky.</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1996/97:70 Ny vallag.</p>
<p>281</p>
<h3>Rättsdatablad</h3>
<p>Prop. 1996/97:70</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Förfe ttningsrubrik</p></td><td>
<p>Bestämmelser som<br>inför, ändrar,<br>upphäver eller<br>upprepar ett<br>normgivnings-<br>bemyndigande</p></td><td>
<p>Celexnummer for<br>bakomliggande<br>EG- regler</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vallag (1997:00)</p></td><td>
<p>1 kap. 12 och</p>
<p>15 §§, 2 kap. 11 §<br>samt 5 kap. 13 §</p></td><td>
<p>C476X1008(01)</p>
<p>393DOO81</p>
<p>393L0109</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lag (1997:00) om<br>röstlängdsregister</p></td><td>
<p>9 §</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Lag om ändring i<br>kommunallagen<br>(1991:900)</p></td><td></td><td>
<p>394L0080</p>
<p>396L0030</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lag om ändring i<br>lagen (1995:743)<br>om aviserings-<br>register</p></td><td>
<p>7§</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>282</p>
<p>gotab 52812, Stockholm 1997</p>
Förfe ttningsrubrik	Bestämmelser som inför, ändrar, upphäver eller upprepar ett normgivnings- bemyndigande	Celexnummer for bakomliggande EG- regler
Vallag (1997:00)	1 kap. 12 och 15 §§, 2 kap. 11 § samt 5 kap. 13 §	C476X1008(01) 393DOO81 393L0109
Lag (1997:00) om röstlängdsregister	9 §
Lag om ändring i kommunallagen (1991:900)		394L0080 396L0030
Lag om ändring i lagen (1995:743) om aviserings- register	7§